Sök i Ratio Lex

Regeringens proposition om ändring i fråga om den skattemässiga behandlingen av vissa gruppsjukförsäkringar

1975 · 13 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975:58, Regeringens proposition om ändring i fråga om den skattemässiga behandlingen av vissa gruppsjukförsäkringar

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition nr 58 år 1975 Prop. 1975:58

Nr 58

Regeringens
proposition om ändring i fråga om den skattemässiga behandlingen av vissa
gruppsjukförsäkringar;

beslutad
den 27 februari 1975.

Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga del förslag som upptagits i bifogade uldrag av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PÄLME

G.
E. STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås av tekniskt-administrativa skäl ändring i rutinerna för
bestämmande av högsta belopp som skatlefnlt kan utgå som förmån av kolleklivavlalsbunden
gruppsjukförsäkring (ÄGS).

1 Riksda.gen 1975. 1 saml. Nr58

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:58

Förslag
till

Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Hängenom
föreskrives alt 32 § 3 mom. kommunalskaltelagen (1928:370) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

32 §

3
m o m.'Såsom intäkt upptages icke vad som av staten anvisats lill bestridande
av särskilda, med vissa tjänster eller uppdrag förenade kostnader, såsom:

utlandstillägg
och därmed likställda förmåner för utom nket stationerad personal vid
utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksamhet;

förvaltningskostnadsbidrag
och anslag lill andra expenser:

å
stat uppförd häst- och bållega;

lill
beställningshavare vid armén utgående häslgoltgörelse för egna Ijänslehäslar;

resekostnads-
och traktamenlsersättning;

kostnadsersättning
för vård av person i enskilt familjehem;

ägande
i följd härav skatlskyldig icke göra avdrag för underskoll, som kan uppkomma
därigenom, all sålunda anvisat anslag icke förslår lill täckande av därmed
avsedda utgifter.

Vad
i första stycket sägs skall äga tillämpning i fråga om motsvarande kostnadsersättning
som anvisats av kommun eller skogsvårdsstyrelse. Riksskatteverket må därjämte,
när skäl därtill äro, förklara alt vad i första slyckel sägs skall äga
tillämpning i fråga om motsvarande ersättning, som anvisats av annan offenllig
institution. Sådant beslut må, när omständigheterna del föranleda, av riksskalieveiket
återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detla stycke, må
klagan icke föras.

Förmånen
av fri sjukvård eller fri Förmånen av fri sjukvård eller fri

tandvård,
så ock av fri grupplivför- tandvård, så ock av fri grupplivförsäkring upplages
icke såsom intäkt, säkring upptages icke såsom intäkt, oavsett om förmånen
åtnjutits på oavsett om förmånen åtnjutits på grund av statlig eller på grund
av grund av statiig eller på grund av kommunal eller enskild tjänst. Har
kommunal eller enskild tjänst. Har sådan förmån åtnjutits på grund av sådan
förmån åtnjutits på grund av enskild tjänst och utgått efler vä- enskild tjänst
och utgått efler väsentligt förmånligare grunder än senlligi förmånligare
grunder än som gälla för befattningshavare i sta- som gälla för
befattningshavare i statens tjänst, skall dock förmånen upp- tens tjänst,
skall dock förmånen upp-

'
Senaste lydelse 1974:867.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Såsom intäkt upptages ej
heller förmån av mindre värde, som utgått i annal än penningar, därest
förmånen kan antagas icke vara avsedd att utgöra direki vederlag för utfört arbele.

Prop.
1975:58

Nuvarande
lydelse

lagas
såsom intäkt till den del den utgått efler förmånligare grunder än de för
nämnda befattningshavare gällande. Förmån av fri gruppsjukförsäkring enligl
grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer upplages ej såsom intäkt, om de ersättningar som kunna
utgå på grund av försäkringen icke översliga av riksskatteverket för varje
kalenderår fastställda belopp.

Föreslagen
lydelse

tagas
såsom intäkt lill den del den utgått efler förmånligare grunder än de för nämnda
befattningshavare gällande. Förmån av fri gruppsjukförsäkring enligt grunder
som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer upptages
ej såsom intäkt, om de ersättningar som kunna utgå på grund av försäkringen
icke överstiga av regeringen för varje kalenderår fastställda belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft en vecka efler den dag, då lagen enligl uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången
vid 1976 års taxering. Äldre beslämmelser gäller vid 1975 års taxering och vid eftertaxering
för år 1975 eller tidigare år.

1" Riksdagen 1975. I sand. Nr 5S

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:58 4

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-02-27

Närvarande:
siatsminisiern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon

Föredragande:
statsrådet Sträng

Proposition
om ändring i fråga om den skattemässiga behandlingen av vissa
gruppsjukförsäkringar

Den
skattemässiga behandlingen av arbetstagarnas förmån av kolleklivavlalsbunden
gruppsjukförsäkring (ÄGS) reglerades senast av statsmakterna år 1974 genom en
ändring av 32 § 3 mom. tredje stycket kommunalskaltelagen (1928:370), KL, vari
finns beslämmelser om beskattning av vissa fria förmåner lill inkomsttagare.
Angående den principiella utformningen av ÄGS och beskattningsreglernas
innebörd i stort hänvisas till prop. 1974:90, SkU 1974:32 och rskr 1974:200.

Med
anledning av förev;arande ärende bör följande anmärkas. ÄGS behandlas i
skattehänseende som s. k. K-försäkring. För K-försäkring gäller att premien inle
är avdragsgill för den försäkrade och atl utfallande belopp är skattefria. Om
arbetsgivaren betalar premie för K-försäkring, skall den anställde ta upp
premiebeloppet som förmån. Denna förmån kan emellertid inrymmas under det s. k.
försäkringsavdraget, som är högst 250 kr. för ogift och högst 500 kr.
tillsammans för makar. Genom den nyss åberopade ändringen i reglerna för den skattemässiga
behandlingen av ÄGS gäller dock all arbetstagaren inte skall la upp förmånen av
arbetsgivarens premiebe-lalning, om de ersättningar som kan ulgå på grund av
försäkringen inle överstiger de belopp som riksskatteverket fastställer för
varje kalenderår.

Bakgrunden
och skälen till denna speciella skattemässiga behandling av ÄGS - som utgör ett
avsteg från principen om beskattning av K-försäkringar - är i huvudsak
följande.

I
samband med den omläggning av den obligatoriska sjukförsäkringen som skedde i
och med atl sjukförsäkringen gjordes skattepliktig framhöll chefen för
socialdepartementet (prop. 1973:46 s. 104) alt den obligatoriska
sjukförsäkringen borde vara den grund för medborgarnas skydd under sjukdom,
efter vilken kompletterande hjälpförmåner borde anpassas, samtidigt som den
försäkrade inle genom sjukförmänerna borde få bättre ekonomi än då han är
frisk. Äv samhällsekonomiska skäl får det anses motiverat

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:58 5

med
viss självrisk för det sammanlagda försäkringsskyddet vid sjukdom. Denna
självrisk borde inte sällas högre än som är nödvändigt och i första hand ta
sikte på de mer kortvariga sjukdomsfallen. Eftersom sjukpenningen från den
allmänna försäkringen i dess nya utformning skulle ge så hög kompensalionsnivå
som 90 96, kunde inte någon anledning föreligga alt kompletterande
sjukersättning skulle ulgå vid korllidssjukdom. Kompletterande ersättning
borde endast medges efler en karenstid av minst 30 dagar. En riktpunkt för kompensalionsnivån
i dessa fall borde vara att komplei-teringsförmåner och sjukpenning inte tillsammans
ger högre ersättning för inkomslborlfallei än omkring 95 96, varvid, om kompletieringsförmånerna
är skattefria, hänsyn givetvis måste las lill detta. Chefen för socialdepartementet,
som förutsatte all de förordade riktlinjerna skulle beaktas av arbetsmarknadens
parter vid införandet av nya sjukförmåner, påpekade atl även med dessa
begränsningar skulle det komma atl finnas utrymme atl Iräffa avtal om
kompletterande anordningar av den typ som t. ex. AGS-försäkringen
representerar.

Själv uttalade jag i prop.
1974:90 (s. 15) - efler att ha konstaterat atl den då föreliggande nya
överenskommelsen mellan SAF och LO i sig inte utgjorde någon anledning atl
frångå tidigare ställningstagande i frågan om den skattemässiga behandlingen av
den förmån som består i all arbetsgivaren betalar premien (se prop. 1973:49 s.
52)- alt ifrågavarande överenskommelse också innebär all ersättningen vid såväl
sjukdom som vid förtidspension lillsammans med andra förmåner på grund av
anställning och ersättning enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring i stort
ligger inom ramen för kompensationsnivån 95 % av inkomstbortfallet efler skatt
beräknad på den del av inkomsten som högst uppgår till 7,5 basbelopp. Jag
anförde fortsättningsvis all skattefriheten för förmånen av fri avtalsgruppsjukförsäkring
enligl min mening borde begränsas lill alt avse arbetstagare, som berördes av
överenskommelsen och motsvarande kategorier. Vidare underströk jag nödvändigheten
av alt de avtalade ersättningarna på grund av försäkringen granskas vid
förändring av skattebelastningen på såväl den statliga som den kommunala sidan.
Den situationen får givetvis inte uppkomma, heter det vidare i del nu citerade
anförandet i prop. 1974:90, atl kompletterings-förmåner och ersättning enligl
lagen om allmän försäkring lillsammans ger en högre kompensalionsnivå än 95 96.
Del sades ankomma på försäkrings-inspektionen att övervaka att så inte kan bli
fallet. Jag anförde vidare (prop. 1974:90 s. 16).

Vid
sjukpenningtid kommer enligl överenskommelsen högsta ersättning all utgöra 3
kr. för dag. Månadsersältning under förtidspensionslid har gjorts beroende av
den vid insjuknandelilirällei pensionsgrundande inkomsten med anledning av
anställningar som omfattas av försäkringsavtal om ÄGS. Enligt
förhandlingsprotokollet är högsta månadsersältningen 715 kr. Sådan ersättning
skall utgå vid en sjukpenninggrundande årsinkomst av mellan 63 000 och 64 000.
Vid höjning av basbeloppet kan högsta sjukpenning-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:58 6

grundande
årsinkomst komma att överstiga 64 000 kr. Överenskommelse om högre månadsersältning
än 715 kr. kan då komma alt träffas. Ätt som nu knyta skattefriheten för den
fria förmånen till viss högsta ersättning under förtidspensionslid är därför inle
möjligt. Organisationernas förslag atl sälla gränsen lill en högsta ersättning,
som tillsammans med andra förmåner som beror av anställning och ersättning
enligt lagen om allmän försäkring inte lår överstiga 95 % av inkomstbortfallet
efler skatt på inkomst inom 7,5 basbelopp, är en godtagbar princip. En regel
med sådan innebörd torde emellertid vara svårlillämpad för
taxeringsmyndigheterna. Enligl min mening bör det 11 ankomma på riksskatteverket
atl efler samråd med för-säkringsinspeklionen och arbetsmarknadens
huvudorganisationer för varje år fastställa de högsta ersättningar som (år ulgå
på försäkringar av typen ÄGS ulan all skattskyldighet inträder. Jag föreslår
därför all förmån av fri gruppsjukförsäkring skall vara skattefri för
arbetstagaren, om den utgår enligl kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer under förutsättning alt ersättningen på grund av
försäkringen kan utgå med högst de belopp riksskatteverket fastställt för
beskattningsåret.

Flera
remissinstanser anser alt ersättningsbeloppen på grund av nu aktuell gruppsjukförsäkring
borde bli föremål för beskattning. Härvid pekas bl. a. på atl etl sådant
förfarande skulle ligga i linje med vad som legal bakom den numera genomförda
förändringen beträffande sjukpenningen. Jag anser emellertid alt man i fråga om
ÄGS kan godta elt avsteg från principen au utgående ersättningar rned anledning
av anställning skall bli föremål för beskattning. Såvitt avser sjukpenningtid
kommer ersättning atl ulgå med förhållandevis små belopp och vid förtidspensionslid
kommer, som jag tidigare anfört, kompensalionsnivån 95 % av inkomstbortfallet
efter skatt upp till en inkomst motsvarande 7,5 basbelopp alllid atl vara en
yttersta gräns. Denna begränsning jämte komplelleringsförmånens speciella natur
utgör enligt min mening motiv för all utfallande belopp undantas från beskattning.

Skatteutskottet
anförde (SkU 1974:32 s. 4).

Utskottet
instämmer i uppfattningen alt förmånen av fri ÄGS liksom hillills bör kunna undantas
från beskattning. Som framhållits i propositionen skulle en beskattning av
premie för fri ÄGS hos arbetstagarna ofta bli rent formell, efiersom hela eller
en slor del av premien i regel kan förutsättas rymmas inom ramen för
försäkringsavdraget. Utskottets inställning har varil, alt beskattningsfrågan
om möjligt bör lösas på samma sätt som nu gäller för annan ersättning för
inkomstbortfall och för P-försäkringar. Som framgår av remissbehandlingen av
del nu aktuella förslaget talar åtskilliga skäl för all utfallande AGS-belopp
bör beskallas, och utskottet har starka betänkligheter mot definitiva
skattelättnader för så avsevärda pensionsbelopp som här kan ulgå. Beskattningsifrågan
sammanhänger emellertid med försäk-ringsbeskaitningens utformning i andra
hänseenden, och de överenskommelser som träffats mellan SAF och LO har enligl
utskottets uppfattning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:58 7

inte
utgjort tillräckliga skäl alt föregripa livförsäkringsskallekommilléns arbele.
1 avvaktan på kommitténs ställningstaganden har utskoltel inle något att erinra
mot alt nuvarande provisorium beträffande ÄGS ändras i enlighet med del i
propositionen framlagda förslagel.

Riksskatteverkel
har den 9 januari 1975 meddelat anvisningar angående beskattning av förmåner av
fri kollekliv gruppsjukförsäkring för kalenderåret 1975. Innebörden av dessa
anvisningar såvitt avser högsta ersättningsbelopp per månad vid
förtidspensionering framgår av en tablå, som lorde få fogas vid protokollet i
detta ärende som bilaga. Äv tablån framgår också vilka månadsbelopp, som enligt
riksskatleverkels anvisningar gällt under kalenderåret 1974, liksom skillnader
i ersättning samt den kompensationsnivå som skulle uppnås, om de värden som
gällt under år 1974 vid en antagen kommunal utdebitering av 26 kr.' får gälla
även under år 1975. Dessutom innebär riksskatleverkels anvisningar för år 1975
alt ersättning per dag under tid då sjukpenning ulgår fastställts lill högst 3
kr. per dag. 1 detla hänseende föreligger ingen skillnad mot vad som gällt
under år 1974.

Skillnaderna i fastställda
månadsersätiningar mellan åren 1974 och 1975 betingas främsl av den
skattesänkning som beslutats av stalsmaklerna år 1974 (prop. 1974:132, SkU
1974:54, rskr 1974:329, SFS 1974:769-777). Som jag nyss redovisat förutsatles
vid tillkomsten av de nu gällande beskattningsreglerna för ÄGS all månadsersältningen
skulle räknas om vid omläggningar av inkomstbeskatlningen. 1 själva verkel var
delta elt huvudskäl till bestämmelsen atl riksskatteverket skulle se över
ersättningsbeloppen varje år. Jag har emellertid erfarit atl en omräkning av
ersättningsbeloppet med täta mellanmm orsakar slora administrativa besvär och
kostnader för det försäkringsbolag (Ärbetsmarknadsförsäkringar, sjukförsäkringsakliebo-lag-ÄMF-sjukförsäkring)
som handhar ÄGS. Bl. a. har det uppgivils att inemot 2 miljoner försäkringsbrev
måsle bytas ut. Utöver bolagels egna administrativa besvär tillkommer
informationssvårigheter och osäkerhet hos försäkringstagarna om vad som skall
gälla.

Med
hänsyn lill de nu anförda omständigheterna och mot bakgrunden av all yiieriigare
ändringar i inkomstskaltehänseende är atl vänta inom kort anser jag del moliverai
all tillämpningen av skaliebeslämmelserna för ÄGS något modifieras. Fortfarande
bör samma princip gälla, nämligen atl kompensationen inte får överstiga 95 96.
Om så skulle ske, exempelvis för en kortare tid och i några ersättningslägen,
bör emellertid detta kunna lo-lereras med hänsyn lill de nyss påtalade
administrativa nackdelarna med alltför täta omläggningar av
försäkringsbeloppen. Det bör för den situation som nu föreligger påpekas alt
även om kompensalionsnivån vid ett bibehållande av de ersättningsbelopp som
gällde för år 1974 skulle stiga lill 99,2 96, detla inte i något fall kommer
all leda lill en i kronor räknad överkompensation med mer än 38 kr. i månaden.

' Medeluidebiieringen
under år 1974 för samtliga kommuner var 25 kr. 23 öre.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:58 8

Den
modifiering som jag nu föreslår för ÄGS bör dessutom leda lill all högsta
medgivna ersättningsbelopp i fortsättningen fastställs av regeringen och inte
av riksskatteverket. Vid prövningen måsle hänsyn också las lill omständigheter
av annat slag än sådana som riksskatteverket kan beakta. Del bör emellertid forlsäiitiingsvis
ankomma på riksskatteverket atl efler samråd med försäkringsinsi)ektionen och
arbetsmarknadens huvudorganisationer för varje år föreslå de högsta
ersättningar som får utgå på försäkringar av typen ÄGS ulan all skattskyldighet
inträder.

Någon
ändring av de i prop. 1973:46 (s. 104) givna riktlinjerna för kompletteringsförmåner
lill den allmänna försäkringen är del inle fråga om. Som allmän riktpunkt för
kompensationsnivån efter en karenslid av 30 dagar bör således alltjämt gälla ati
kompletteringsförmånerna och sjukpenningen från den allmänna försäkringen lillsammans
inte bör ge högre ersättning för inkomslborlfallei än omkring 95 96, varvid, om
kompletieringsförmånerna är skattefria, hänsyn måsle tas därtill. Äv praktiska
skäl bör del, efter den angivna karensiiden av minst 30 dagar även i fortsältningen
finnas möjlighet alt schablonmässigt ge en kompletleringsförmån av högst 3 kr. per
dag skattefritt. Med beaktande av dessa riktlinjer har under sjukpenningtid
utgående ersättning för årsinkomster inom 7,5 basbelopp fastställts för
anställda med ÄGS, för siats- och kommunalanställda ävensom för tjänstemän med
ITP. För dessa kategorier finns således inget ytteriigare utrymme för kompletleringsförmåner.
Det bör även fortsättningsvis ankomma på för-säkringsinspeklionen atl övervaka
riktlinjernas efterievnad.

1 detla
sammanhang vill jag också beröra en annan fråga angående ÄGS, nämligen
karenstiden för ersättning under sjukpenningtid. Enligt försäkringsavtalet
lämnas ersättning för en sjukperiod som varar utöver en karenslid om 30 dagar.
Ersättning lämnas då för lid fr. o. m. åttonde dagen räknat fr. o. m. insjuknandedagen
enligt lagen om allmän försäkring.

Försäkringsinspektionen
har i skrivelse av den 6 februari 1975 till ÄMF-sjukförsäkring begärt alt
bolaget snarast vidtar ålgärder för atl bringa nyss återgivna försäkringsvillkor
i överensstämmelse med vad som uttalats i prop. 1973:46 om en absolut karens av
30 dagar.

Efler
samråd med chefen för socialdepartementet anser jag det godtagbart, all
reglerna om karens får den innebörden atl ersättning, på sätt angivits i
nyssnämnda försäkringsvillkor, skall kunna lämnas för lid fr. o. m. åttonde
dagen räknat fr. o. m. insjuknandedagen enligl lagen om allmän försäkring. Ett
huvudvillkor skall givetvis fortfarande vara all sjukperioden skall ha varat
utöver karensiiden orn 30 dagar.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen

atl
antaga inom finansdepariementei upprättat förslag lill lag om ändring i kommunalskaltelagen
(1928:370).

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:58 9

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen all antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:58

Bilaga

(Basbelopp
9 000 kr

Kommunal uidebi

ilering
26 kr)

Vid olbr-

ändrade

Sjukpenninggrundande

Månadsersällning

Övre griins för

Differens

förmåner

årsinkomsl

uppgår

under förlidspen-

månadsersällning

lill

men ej

sionslid enl. vill-

enligl riksskalle-

Konipen-

kr

lill kr

kor 1974-01-01

verkets anvisningar för kalenderåret 1975

Siilions- nivå %

11000

100

90

-10

11 000

12 000

128

93

-35

99,1

12 000

13 000

1.S4

116

-38

99,2

13 000

14 000

178

148

-30

98.1

14 000

15 000

205

169

-36

98,5

15 000

16 000

228

196

-32

97,9

16 000

17 000

249

219

-30

97,6

17 000

18 000

270

239

-31

''7,5

18 000

19 000

292

265

-27

97,1

19 000

20 000

314

285

-29

97.2

20 000

21000

333

306

-27

96,9

21000

22 000

346

322

-24

96,7

22 000

23 000

361

338

-23

96,5

23 000

24 000

380

357

-23

96,5

24 000

25 000

394

370

-24

96,5

25 000

26 000

4Ci5

387

-18

96,1

26 000

27 000

413

401

-12

95,7

27 000

28 000

417

414

- 3

95,2

28 000

29 000

418

429

-(-11

94,4

29 000

30 000

420

433

-1-13

94,3

30 000

31000

423

436

-t-13

94,3

31000

32 000

424

441

-H7

94,1

32 000

33 000

425

448

-1-23

93,8

33 000

34 000

428

463

-1-35

93,3

34 000

35 000

434

474

-1-40

93,1

35 000

36 000

439

488

+49

92,6

36 000

37 000

445

496

-1-51

92,6

37 000

38 000

447

502

+55

92,4

38 000

39 000

451

514

+63

92,2

39 000

40 000

458

523

+65

92,1

40 000

41000

463

534

+71

91,9

41000

42 000

466

533

+67

92,1

42 000

43 000

478

537

+59

92,5

43 000

44 000

495

546

+51

92,9

44 000

45 000

499

551

+52

92,8

45 000

46 000

506

560

+54

92,8

46 000

47 000

519

567

+48

93,1

47 000

48 000

534

574

+40

93,4

48 000

49 000

549

590

+41

93,4

49 000

50 000

563

602

+39

93,5

50 000

51000

578

619

+41

93,4

51000

52 000

595

627

+32

93,8

52 000

53 000

603

634

+26

94,0

53 000

54 000

625

646

+21

94,2

54 000

55 000

63:?

654

+ 16

94,4

55 000

56 000

652

666

+ 14

94,5

56 000

57 000

66.3

669

+ 6

94,8

57 000

58 000

674

672

-2

95,1

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.

1975:58

11

(Basbelopp
9 000 kr

Kommunal

uldebilering

; 26 kr)

Vid olbr-

äiidrade

Sjukpenninggrundande

Månadsersällning

()vre I

räns

lor

DilTerens

Ibrniåner

årsinkomsl
uppgår

under forlid

s|ien-

niän.id

kersällning

(ill

men ej

sionsiid enl.

vili-

enligt

rikssk,

iitte-

Kompen-

kr

lill kr

kor 1974-01-01

verket:

s anvisningar
Tor

sations-

kalenderåret

1975

nivå %

58 000

59 000

681

679

- 2

95,1

59 000

60 000

687

678

- 9

95,3

60 000

61000

693

683

-10

95,3

61000

62 000

700

683

-17

95,6

62 000

63 000

708

684

-24

95,8

63 000

64 000

715

690

-25

95,8

64 000

65 000

691

65 000

66 000

697

66 000

67 000

697

67 000

68 000

698

68 000

69 000

706

69 000

70 000

724

70 000

71000

746

71000

72 000

767

72 000

73 000

794

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOTAB 75
9027 S Slocklu.lni 1975

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (7)

7 kopplingar i 5 dokument.

  1. Skr. 1984/85:187 1984/85:187 s. 5 i texten
  2. Bet. 1975/76:SfU37 Med anledning av motion om reglerna för kompletterande sjukförmåner i vissa fall s. 3 · s. 5 i texten
  3. Rskr. 1975:120 i texten
  4. Bet. 1975:SkU19 Skatteutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:58 om ändring i fråga om den skattemässiga behandlingen av vissa gruppsjukförsäkringar s. 1 · s. 5 i texten
  5. Prop. 1978/79:98 med förslag till ny lag om registrering av båtar för yrkesmassig sjöfart, m.m. s. 50 i texten · dokumentnivå