Regeringens proposition om ändring i fråga om den skattemässiga behandlingen av vissa gruppsjukförsäkringar
1975 · 13 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975:58, Regeringens proposition om ändring i fråga om den skattemässiga behandlingen av vissa gruppsjukförsäkringar
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens proposition nr 58 år 1975 Prop. 1975:58
Nr 58
Regeringens
proposition om ändring i fråga om den skattemässiga behandlingen av vissa
gruppsjukförsäkringar;
beslutad
den 27 februari 1975.
Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga del förslag som upptagits i bifogade uldrag av regeringsprolokoll.
På
regeringens vägnar OLOF PÄLME
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1
propositionen föreslås av tekniskt-administrativa skäl ändring i rutinerna för
bestämmande av högsta belopp som skatlefnlt kan utgå som förmån av kolleklivavlalsbunden
gruppsjukförsäkring (ÄGS).
1 Riksda.gen 1975. 1 saml. Nr58
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975:58
Förslag
till
Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Hängenom
föreskrives alt 32 § 3 mom. kommunalskaltelagen (1928:370) skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
32 §
3
m o m.'Såsom intäkt upptages icke vad som av staten anvisats lill bestridande
av särskilda, med vissa tjänster eller uppdrag förenade kostnader, såsom:
utlandstillägg
och därmed likställda förmåner för utom nket stationerad personal vid
utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksamhet;
förvaltningskostnadsbidrag
och anslag lill andra expenser:
å
stat uppförd häst- och bållega;
lill
beställningshavare vid armén utgående häslgoltgörelse för egna Ijänslehäslar;
resekostnads-
och traktamenlsersättning;
kostnadsersättning
för vård av person i enskilt familjehem;
ägande
i följd härav skatlskyldig icke göra avdrag för underskoll, som kan uppkomma
därigenom, all sålunda anvisat anslag icke förslår lill täckande av därmed
avsedda utgifter.
Vad
i första stycket sägs skall äga tillämpning i fråga om motsvarande kostnadsersättning
som anvisats av kommun eller skogsvårdsstyrelse. Riksskatteverket må därjämte,
när skäl därtill äro, förklara alt vad i första slyckel sägs skall äga
tillämpning i fråga om motsvarande ersättning, som anvisats av annan offenllig
institution. Sådant beslut må, när omständigheterna del föranleda, av riksskalieveiket
återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detla stycke, må
klagan icke föras.
Förmånen
av fri sjukvård eller fri Förmånen av fri sjukvård eller fri
tandvård,
så ock av fri grupplivför- tandvård, så ock av fri grupplivförsäkring upplages
icke såsom intäkt, säkring upptages icke såsom intäkt, oavsett om förmånen
åtnjutits på oavsett om förmånen åtnjutits på grund av statlig eller på grund
av grund av statiig eller på grund av kommunal eller enskild tjänst. Har
kommunal eller enskild tjänst. Har sådan förmån åtnjutits på grund av sådan
förmån åtnjutits på grund av enskild tjänst och utgått efler vä- enskild tjänst
och utgått efler väsentligt förmånligare grunder än senlligi förmånligare
grunder än som gälla för befattningshavare i sta- som gälla för
befattningshavare i statens tjänst, skall dock förmånen upp- tens tjänst,
skall dock förmånen upp-
'
Senaste lydelse 1974:867.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Såsom intäkt upptages ej
heller förmån av mindre värde, som utgått i annal än penningar, därest
förmånen kan antagas icke vara avsedd att utgöra direki vederlag för utfört arbele.
Prop.
1975:58
Nuvarande
lydelse
lagas
såsom intäkt till den del den utgått efler förmånligare grunder än de för
nämnda befattningshavare gällande. Förmån av fri gruppsjukförsäkring enligl
grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer upplages ej såsom intäkt, om de ersättningar som kunna
utgå på grund av försäkringen icke översliga av riksskatteverket för varje
kalenderår fastställda belopp.
Föreslagen
lydelse
tagas
såsom intäkt lill den del den utgått efler förmånligare grunder än de för nämnda
befattningshavare gällande. Förmån av fri gruppsjukförsäkring enligt grunder
som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer upptages
ej såsom intäkt, om de ersättningar som kunna utgå på grund av försäkringen
icke överstiga av regeringen för varje kalenderår fastställda belopp.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft en vecka efler den dag, då lagen enligl uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången
vid 1976 års taxering. Äldre beslämmelser gäller vid 1975 års taxering och vid eftertaxering
för år 1975 eller tidigare år.
1" Riksdagen 1975. I sand. Nr 5S
Prop. 1975:58 4
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-02-27
Närvarande:
siatsminisiern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon
Föredragande:
statsrådet Sträng
Proposition
om ändring i fråga om den skattemässiga behandlingen av vissa
gruppsjukförsäkringar
Den
skattemässiga behandlingen av arbetstagarnas förmån av kolleklivavlalsbunden
gruppsjukförsäkring (ÄGS) reglerades senast av statsmakterna år 1974 genom en
ändring av 32 § 3 mom. tredje stycket kommunalskaltelagen (1928:370), KL, vari
finns beslämmelser om beskattning av vissa fria förmåner lill inkomsttagare.
Angående den principiella utformningen av ÄGS och beskattningsreglernas
innebörd i stort hänvisas till prop. 1974:90, SkU 1974:32 och rskr 1974:200.
Med
anledning av förev;arande ärende bör följande anmärkas. ÄGS behandlas i
skattehänseende som s. k. K-försäkring. För K-försäkring gäller att premien inle
är avdragsgill för den försäkrade och atl utfallande belopp är skattefria. Om
arbetsgivaren betalar premie för K-försäkring, skall den anställde ta upp
premiebeloppet som förmån. Denna förmån kan emellertid inrymmas under det s. k.
försäkringsavdraget, som är högst 250 kr. för ogift och högst 500 kr.
tillsammans för makar. Genom den nyss åberopade ändringen i reglerna för den skattemässiga
behandlingen av ÄGS gäller dock all arbetstagaren inte skall la upp förmånen av
arbetsgivarens premiebe-lalning, om de ersättningar som kan ulgå på grund av
försäkringen inle överstiger de belopp som riksskatteverket fastställer för
varje kalenderår.
Bakgrunden
och skälen till denna speciella skattemässiga behandling av ÄGS - som utgör ett
avsteg från principen om beskattning av K-försäkringar - är i huvudsak
följande.
I
samband med den omläggning av den obligatoriska sjukförsäkringen som skedde i
och med atl sjukförsäkringen gjordes skattepliktig framhöll chefen för
socialdepartementet (prop. 1973:46 s. 104) alt den obligatoriska
sjukförsäkringen borde vara den grund för medborgarnas skydd under sjukdom,
efter vilken kompletterande hjälpförmåner borde anpassas, samtidigt som den
försäkrade inle genom sjukförmänerna borde få bättre ekonomi än då han är
frisk. Äv samhällsekonomiska skäl får det anses motiverat
Prop. 1975:58 5
med
viss självrisk för det sammanlagda försäkringsskyddet vid sjukdom. Denna
självrisk borde inte sällas högre än som är nödvändigt och i första hand ta
sikte på de mer kortvariga sjukdomsfallen. Eftersom sjukpenningen från den
allmänna försäkringen i dess nya utformning skulle ge så hög kompensalionsnivå
som 90 96, kunde inte någon anledning föreligga alt kompletterande
sjukersättning skulle ulgå vid korllidssjukdom. Kompletterande ersättning
borde endast medges efler en karenstid av minst 30 dagar. En riktpunkt för kompensalionsnivån
i dessa fall borde vara att komplei-teringsförmåner och sjukpenning inte tillsammans
ger högre ersättning för inkomslborlfallei än omkring 95 96, varvid, om kompletieringsförmånerna
är skattefria, hänsyn givetvis måste las lill detta. Chefen för socialdepartementet,
som förutsatte all de förordade riktlinjerna skulle beaktas av arbetsmarknadens
parter vid införandet av nya sjukförmåner, påpekade atl även med dessa
begränsningar skulle det komma atl finnas utrymme atl Iräffa avtal om
kompletterande anordningar av den typ som t. ex. AGS-försäkringen
representerar.
Själv uttalade jag i prop.
1974:90 (s. 15) - efler att ha konstaterat atl den då föreliggande nya
överenskommelsen mellan SAF och LO i sig inte utgjorde någon anledning atl
frångå tidigare ställningstagande i frågan om den skattemässiga behandlingen av
den förmån som består i all arbetsgivaren betalar premien (se prop. 1973:49 s.
52)- alt ifrågavarande överenskommelse också innebär all ersättningen vid såväl
sjukdom som vid förtidspension lillsammans med andra förmåner på grund av
anställning och ersättning enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring i stort
ligger inom ramen för kompensationsnivån 95 % av inkomstbortfallet efler skatt
beräknad på den del av inkomsten som högst uppgår till 7,5 basbelopp. Jag
anförde fortsättningsvis all skattefriheten för förmånen av fri avtalsgruppsjukförsäkring
enligl min mening borde begränsas lill alt avse arbetstagare, som berördes av
överenskommelsen och motsvarande kategorier. Vidare underströk jag nödvändigheten
av alt de avtalade ersättningarna på grund av försäkringen granskas vid
förändring av skattebelastningen på såväl den statliga som den kommunala sidan.
Den situationen får givetvis inte uppkomma, heter det vidare i del nu citerade
anförandet i prop. 1974:90, atl kompletterings-förmåner och ersättning enligl
lagen om allmän försäkring lillsammans ger en högre kompensalionsnivå än 95 96.
Del sades ankomma på försäkrings-inspektionen att övervaka att så inte kan bli
fallet. Jag anförde vidare (prop. 1974:90 s. 16).
Vid
sjukpenningtid kommer enligl överenskommelsen högsta ersättning all utgöra 3
kr. för dag. Månadsersältning under förtidspensionslid har gjorts beroende av
den vid insjuknandelilirällei pensionsgrundande inkomsten med anledning av
anställningar som omfattas av försäkringsavtal om ÄGS. Enligt
förhandlingsprotokollet är högsta månadsersältningen 715 kr. Sådan ersättning
skall utgå vid en sjukpenninggrundande årsinkomst av mellan 63 000 och 64 000.
Vid höjning av basbeloppet kan högsta sjukpenning-
Prop. 1975:58 6
grundande
årsinkomst komma att överstiga 64 000 kr. Överenskommelse om högre månadsersältning
än 715 kr. kan då komma alt träffas. Ätt som nu knyta skattefriheten för den
fria förmånen till viss högsta ersättning under förtidspensionslid är därför inle
möjligt. Organisationernas förslag atl sälla gränsen lill en högsta ersättning,
som tillsammans med andra förmåner som beror av anställning och ersättning
enligt lagen om allmän försäkring inte lår överstiga 95 % av inkomstbortfallet
efler skatt på inkomst inom 7,5 basbelopp, är en godtagbar princip. En regel
med sådan innebörd torde emellertid vara svårlillämpad för
taxeringsmyndigheterna. Enligl min mening bör det 11 ankomma på riksskatteverket
atl efler samråd med för-säkringsinspeklionen och arbetsmarknadens
huvudorganisationer för varje år fastställa de högsta ersättningar som (år ulgå
på försäkringar av typen ÄGS ulan all skattskyldighet inträder. Jag föreslår
därför all förmån av fri gruppsjukförsäkring skall vara skattefri för
arbetstagaren, om den utgår enligl kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer under förutsättning alt ersättningen på grund av
försäkringen kan utgå med högst de belopp riksskatteverket fastställt för
beskattningsåret.
Flera
remissinstanser anser alt ersättningsbeloppen på grund av nu aktuell gruppsjukförsäkring
borde bli föremål för beskattning. Härvid pekas bl. a. på atl etl sådant
förfarande skulle ligga i linje med vad som legal bakom den numera genomförda
förändringen beträffande sjukpenningen. Jag anser emellertid alt man i fråga om
ÄGS kan godta elt avsteg från principen au utgående ersättningar rned anledning
av anställning skall bli föremål för beskattning. Såvitt avser sjukpenningtid
kommer ersättning atl ulgå med förhållandevis små belopp och vid förtidspensionslid
kommer, som jag tidigare anfört, kompensalionsnivån 95 % av inkomstbortfallet
efter skatt upp till en inkomst motsvarande 7,5 basbelopp alllid atl vara en
yttersta gräns. Denna begränsning jämte komplelleringsförmånens speciella natur
utgör enligt min mening motiv för all utfallande belopp undantas från beskattning.
Skatteutskottet
anförde (SkU 1974:32 s. 4).
Utskottet
instämmer i uppfattningen alt förmånen av fri ÄGS liksom hillills bör kunna undantas
från beskattning. Som framhållits i propositionen skulle en beskattning av
premie för fri ÄGS hos arbetstagarna ofta bli rent formell, efiersom hela eller
en slor del av premien i regel kan förutsättas rymmas inom ramen för
försäkringsavdraget. Utskottets inställning har varil, alt beskattningsfrågan
om möjligt bör lösas på samma sätt som nu gäller för annan ersättning för
inkomstbortfall och för P-försäkringar. Som framgår av remissbehandlingen av
del nu aktuella förslaget talar åtskilliga skäl för all utfallande AGS-belopp
bör beskallas, och utskottet har starka betänkligheter mot definitiva
skattelättnader för så avsevärda pensionsbelopp som här kan ulgå. Beskattningsifrågan
sammanhänger emellertid med försäk-ringsbeskaitningens utformning i andra
hänseenden, och de överenskommelser som träffats mellan SAF och LO har enligl
utskottets uppfattning
Prop. 1975:58 7
inte
utgjort tillräckliga skäl alt föregripa livförsäkringsskallekommilléns arbele.
1 avvaktan på kommitténs ställningstaganden har utskoltel inle något att erinra
mot alt nuvarande provisorium beträffande ÄGS ändras i enlighet med del i
propositionen framlagda förslagel.
Riksskatteverkel
har den 9 januari 1975 meddelat anvisningar angående beskattning av förmåner av
fri kollekliv gruppsjukförsäkring för kalenderåret 1975. Innebörden av dessa
anvisningar såvitt avser högsta ersättningsbelopp per månad vid
förtidspensionering framgår av en tablå, som lorde få fogas vid protokollet i
detta ärende som bilaga. Äv tablån framgår också vilka månadsbelopp, som enligt
riksskatleverkels anvisningar gällt under kalenderåret 1974, liksom skillnader
i ersättning samt den kompensationsnivå som skulle uppnås, om de värden som
gällt under år 1974 vid en antagen kommunal utdebitering av 26 kr.' får gälla
även under år 1975. Dessutom innebär riksskatleverkels anvisningar för år 1975
alt ersättning per dag under tid då sjukpenning ulgår fastställts lill högst 3
kr. per dag. 1 detla hänseende föreligger ingen skillnad mot vad som gällt
under år 1974.
Skillnaderna i fastställda
månadsersätiningar mellan åren 1974 och 1975 betingas främsl av den
skattesänkning som beslutats av stalsmaklerna år 1974 (prop. 1974:132, SkU
1974:54, rskr 1974:329, SFS 1974:769-777). Som jag nyss redovisat förutsatles
vid tillkomsten av de nu gällande beskattningsreglerna för ÄGS all månadsersältningen
skulle räknas om vid omläggningar av inkomstbeskatlningen. 1 själva verkel var
delta elt huvudskäl till bestämmelsen atl riksskatteverket skulle se över
ersättningsbeloppen varje år. Jag har emellertid erfarit atl en omräkning av
ersättningsbeloppet med täta mellanmm orsakar slora administrativa besvär och
kostnader för det försäkringsbolag (Ärbetsmarknadsförsäkringar, sjukförsäkringsakliebo-lag-ÄMF-sjukförsäkring)
som handhar ÄGS. Bl. a. har det uppgivils att inemot 2 miljoner försäkringsbrev
måsle bytas ut. Utöver bolagels egna administrativa besvär tillkommer
informationssvårigheter och osäkerhet hos försäkringstagarna om vad som skall
gälla.
Med
hänsyn lill de nu anförda omständigheterna och mot bakgrunden av all yiieriigare
ändringar i inkomstskaltehänseende är atl vänta inom kort anser jag del moliverai
all tillämpningen av skaliebeslämmelserna för ÄGS något modifieras. Fortfarande
bör samma princip gälla, nämligen atl kompensationen inte får överstiga 95 96.
Om så skulle ske, exempelvis för en kortare tid och i några ersättningslägen,
bör emellertid detta kunna lo-lereras med hänsyn lill de nyss påtalade
administrativa nackdelarna med alltför täta omläggningar av
försäkringsbeloppen. Det bör för den situation som nu föreligger påpekas alt
även om kompensalionsnivån vid ett bibehållande av de ersättningsbelopp som
gällde för år 1974 skulle stiga lill 99,2 96, detla inte i något fall kommer
all leda lill en i kronor räknad överkompensation med mer än 38 kr. i månaden.
' Medeluidebiieringen
under år 1974 för samtliga kommuner var 25 kr. 23 öre.
Prop. 1975:58 8
Den
modifiering som jag nu föreslår för ÄGS bör dessutom leda lill all högsta
medgivna ersättningsbelopp i fortsättningen fastställs av regeringen och inte
av riksskatteverket. Vid prövningen måsle hänsyn också las lill omständigheter
av annat slag än sådana som riksskatteverket kan beakta. Del bör emellertid forlsäiitiingsvis
ankomma på riksskatteverket atl efler samråd med försäkringsinsi)ektionen och
arbetsmarknadens huvudorganisationer för varje år föreslå de högsta
ersättningar som får utgå på försäkringar av typen ÄGS ulan all skattskyldighet
inträder.
Någon
ändring av de i prop. 1973:46 (s. 104) givna riktlinjerna för kompletteringsförmåner
lill den allmänna försäkringen är del inle fråga om. Som allmän riktpunkt för
kompensationsnivån efter en karenslid av 30 dagar bör således alltjämt gälla ati
kompletteringsförmånerna och sjukpenningen från den allmänna försäkringen lillsammans
inte bör ge högre ersättning för inkomslborlfallei än omkring 95 96, varvid, om
kompletieringsförmånerna är skattefria, hänsyn måsle tas därtill. Äv praktiska
skäl bör del, efter den angivna karensiiden av minst 30 dagar även i fortsältningen
finnas möjlighet alt schablonmässigt ge en kompletleringsförmån av högst 3 kr. per
dag skattefritt. Med beaktande av dessa riktlinjer har under sjukpenningtid
utgående ersättning för årsinkomster inom 7,5 basbelopp fastställts för
anställda med ÄGS, för siats- och kommunalanställda ävensom för tjänstemän med
ITP. För dessa kategorier finns således inget ytteriigare utrymme för kompletleringsförmåner.
Det bör även fortsättningsvis ankomma på för-säkringsinspeklionen atl övervaka
riktlinjernas efterievnad.
1 detla
sammanhang vill jag också beröra en annan fråga angående ÄGS, nämligen
karenstiden för ersättning under sjukpenningtid. Enligt försäkringsavtalet
lämnas ersättning för en sjukperiod som varar utöver en karenslid om 30 dagar.
Ersättning lämnas då för lid fr. o. m. åttonde dagen räknat fr. o. m. insjuknandedagen
enligt lagen om allmän försäkring.
Försäkringsinspektionen
har i skrivelse av den 6 februari 1975 till ÄMF-sjukförsäkring begärt alt
bolaget snarast vidtar ålgärder för atl bringa nyss återgivna försäkringsvillkor
i överensstämmelse med vad som uttalats i prop. 1973:46 om en absolut karens av
30 dagar.
Efler
samråd med chefen för socialdepartementet anser jag det godtagbart, all
reglerna om karens får den innebörden atl ersättning, på sätt angivits i
nyssnämnda försäkringsvillkor, skall kunna lämnas för lid fr. o. m. åttonde
dagen räknat fr. o. m. insjuknandedagen enligl lagen om allmän försäkring. Ett
huvudvillkor skall givetvis fortfarande vara all sjukperioden skall ha varat
utöver karensiiden orn 30 dagar.
Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen
atl
antaga inom finansdepariementei upprättat förslag lill lag om ändring i kommunalskaltelagen
(1928:370).
Prop. 1975:58 9
Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen all antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975:58
Bilaga
(Basbelopp
9 000 kr
Kommunal uidebi
ilering
26 kr)
Vid olbr-
ändrade
Sjukpenninggrundande
Månadsersällning
Övre griins för
Differens
förmåner
årsinkomsl
uppgår
under förlidspen-
månadsersällning
lill
men ej
sionslid enl. vill-
enligl riksskalle-
Konipen-
kr
lill kr
kor 1974-01-01
verkets anvisningar för kalenderåret 1975
Siilions- nivå %
11000
100
90
-10
11 000
12 000
128
93
-35
99,1
12 000
13 000
1.S4
116
-38
99,2
13 000
14 000
178
148
-30
98.1
14 000
15 000
205
169
-36
98,5
15 000
16 000
228
196
-32
97,9
16 000
17 000
249
219
-30
97,6
17 000
18 000
270
239
-31
''7,5
18 000
19 000
292
265
-27
97,1
19 000
20 000
314
285
-29
97.2
20 000
21000
333
306
-27
96,9
21000
22 000
346
322
-24
96,7
22 000
23 000
361
338
-23
96,5
23 000
24 000
380
357
-23
96,5
24 000
25 000
394
370
-24
96,5
25 000
26 000
4Ci5
387
-18
96,1
26 000
27 000
413
401
-12
95,7
27 000
28 000
417
414
- 3
95,2
28 000
29 000
418
429
-(-11
94,4
29 000
30 000
420
433
-1-13
94,3
30 000
31000
423
436
-t-13
94,3
31000
32 000
424
441
-H7
94,1
32 000
33 000
425
448
-1-23
93,8
33 000
34 000
428
463
-1-35
93,3
34 000
35 000
434
474
-1-40
93,1
35 000
36 000
439
488
+49
92,6
36 000
37 000
445
496
-1-51
92,6
37 000
38 000
447
502
+55
92,4
38 000
39 000
451
514
+63
92,2
39 000
40 000
458
523
+65
92,1
40 000
41000
463
534
+71
91,9
41000
42 000
466
533
+67
92,1
42 000
43 000
478
537
+59
92,5
43 000
44 000
495
546
+51
92,9
44 000
45 000
499
551
+52
92,8
45 000
46 000
506
560
+54
92,8
46 000
47 000
519
567
+48
93,1
47 000
48 000
534
574
+40
93,4
48 000
49 000
549
590
+41
93,4
49 000
50 000
563
602
+39
93,5
50 000
51000
578
619
+41
93,4
51000
52 000
595
627
+32
93,8
52 000
53 000
603
634
+26
94,0
53 000
54 000
625
646
+21
94,2
54 000
55 000
63:?
654
+ 16
94,4
55 000
56 000
652
666
+ 14
94,5
56 000
57 000
66.3
669
+ 6
94,8
57 000
58 000
674
672
-2
95,1
Prop.
1975:58
11
(Basbelopp
9 000 kr
Kommunal
uldebilering
; 26 kr)
Vid olbr-
äiidrade
Sjukpenninggrundande
Månadsersällning
()vre I
räns
lor
DilTerens
Ibrniåner
årsinkomsl
uppgår
under forlid
s|ien-
niän.id
kersällning
(ill
men ej
sionsiid enl.
vili-
enligt
rikssk,
iitte-
Kompen-
kr
lill kr
kor 1974-01-01
verket:
s anvisningar
Tor
sations-
kalenderåret
1975
nivå %
58 000
59 000
681
679
- 2
95,1
59 000
60 000
687
678
- 9
95,3
60 000
61000
693
683
-10
95,3
61000
62 000
700
683
-17
95,6
62 000
63 000
708
684
-24
95,8
63 000
64 000
715
690
-25
95,8
64 000
65 000
691
65 000
66 000
697
66 000
67 000
697
67 000
68 000
698
68 000
69 000
706
69 000
70 000
724
70 000
71000
746
71000
72 000
767
72 000
73 000
794
opaginerad Kontrollera mot PDF
GOTAB 75
9027 S Slocklu.lni 1975
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (7)
7 kopplingar i 5 dokument.
- Skr. 1984/85:187 1984/85:187 s. 5 i texten
- Bet. 1975/76:SfU37 Med anledning av motion om reglerna för kompletterande sjukförmåner i vissa fall s. 3 · s. 5 i texten
- Rskr. 1975:120 i texten
- Bet. 1975:SkU19 Skatteutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:58 om ändring i fråga om den skattemässiga behandlingen av vissa gruppsjukförsäkringar s. 1 · s. 5 i texten
- Prop. 1978/79:98 med förslag till ny lag om registrering av båtar för yrkesmassig sjöfart, m.m. s. 50 i texten · dokumentnivå