Sök i Ratio Lex

Regeringens proposition om 1976 års verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet m.m.

1975 · 32 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975:59, Regeringens proposition om 1976 års verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Regeringens
proposition nr 59 år 1975 Prop. 1975:59

Nr 59

Regeringens
proposition om 1976 års verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet m.
m.;

beslutad
den 3 april 1975.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PÄLME

BERTIL
ZACHRISSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
det år 1971 ingångna avtalet om nordiskt kulturellt samarbete ingår
bestämmelser om en gemensam verksamhetsbudget för kultursamarbetet. Nordiska
ministerrådet fastställde den 21 mars 1975 ett förslag till budget för år 1976.
I propositionen begärs medel för att täcka den svenska andelen av denna budget.
Samtidigt begärs medel för det svenska bidraget till Nordiska samarbetsrådet
för kriminologi för år 1976.

Vidare
föreslås att riksdagen godkänner en ny överenskommelse om Nordiska
kulturfonden.

Slutligen
ges en kort översikt över vissa viktigare åtgärder inom det nordiska
kultursamarbetet under år 1974.

1
Riksdagen 1975. 1 saml Nr 59

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 59

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-04-03

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-WaUén.

Föredragande:
statsrådet Zachrisson

Proposition
om 1976 års verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet m. m.

Föredraganden
anför.

I
proposition 1975: 1 (bU. 10 s. 465) har regeringen föreslagit riksdagen att, i
awaktan på särskild proposition om den svenska andelen av 1976 års
verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet, till Nordiska
samarbetsprojekt m. m. för budgetåret 1975/76 beräkna elt förslagsanslag av 13
331 000 kr.

1
Inledning

Avtalet
mellan de nordiska länderna om kulturellt samarbete ingicks år 1971 och trädde
i kraft den 1 januari 1972 (prop. 1971: 54, KrU 1971:13, rskr 1971:188).
Avtalet föreskriver bl.a. atl en gemensam budget för kulturellt samarbe:te
skall tUlämpas.

Nordiska
ministerrådet har fastställt hur behandlingen av den gemensamma budgeten skall
utformas. För att få etl tidsschema som kan anpassas lill samtliga nordiska
länders budgetordning har man ett verksamhetsår som sammanfaller med
kalenderåret. Detta medför bl. a. att ministerrådet fastställer sitt
budgetförslag så sent att det, trots att det bör behandlas under våren, inte
kan föreläggas riksdagen inom den för avlämnande av propositioner fastställda
tiden (jfr prop. 1972: 130 s. 41, KrU 1972: 24, rskr 1972: 135).

Den
21 mars 1975 fastställde Nordiska ministerrådet ett förslag tiU verksamhetsbudget
för det nordiska kultursamarbetet under år 1976. Överläggningar mellan
ministerrådet och Nordiska rådets kulturutskott

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 59 3

om
vissa frågor i anslutning till budgeten hade då ägt rum vid möten den 30
september 1974 och den 18 februari 1975.

I
det följande avser jag att närmare redogöra för mmisterrådets budgetförslag
och vissa frågor som ansluter till det. Jag kommer också att ta upp elt av
ministerrådet antaget förslag till ändring av överenskommelsen om Nordiska
kulturfonden.

2
1976 års nordiska verksamhetsbudget m. m.

2.1
Den nordiska kulturbudgeten

När
förslaget om 1975 års nordiska budget våren 1974 lades fram för riksdagen gav
jag en kort översikt över det nordiska kultursamarbetets struktur (prop. 1974:
41 s. 4).

Den
gemensamma budgeten för nordiskt kulturellt samarbete omfattar kostnaderna för
ett antal nordiska institutioner och andra samarbetsorgan. I budgeten ingår
vidare vissa projekt såväl av permanent art som av tidsbegränsad varaktighet.
Dessutom ingår bidrag till verksamhet inom vissa organisationer m. m.

Förutom
vad som tas upp mom den gemensamma budgeten bestrider de nordiska länderna
kostnaderna för en rad andra ändamål, bl. a. av bUateral karaktär. De svenska
bidragen till sådana ändamål har till stor del förts upp under anslaget Bidrag
till vissa bilaterala nordiska projekt m. m. (prop. 1975:1, bil. 10 s. 467).
Medel anvisas också bl. a. tUl nordiska afrikainstitutet (prop. 1975: 1 bU. 10 s.
465) och under anslaget Bidrag tUl driften av folkhögskolor.

Inom
Nordiska mmisterrådet har överenskommits att kostnaderna för nordiska
samarbetsprojekt bör fördelas mellan länderna i enlighet med en
fördelningsnyckel som baseras på ländernas bruttonationalprodukter. Riksdagen
har godkänt att kostnaderna för ändamål inom verksamhetsbudgeten för nordiskt
kulturellt samarbete fördelas enligt denna princip (prop. 1973: 83, KrU 1973:
27, rskr 1973: 247).

Enligt
överenskommelsen skall fördelningsnyckeln revideras vart tredje år.
Fördelningen för åren 19741976 är: Danmark 22 %, Finland 16 %, Island 1 %,
Norge 16 % och Sverige 45 %.

Budgeten
fastställs i danska kronor. Därvid förutsätts att de mstUu-tioner m. ro. som mgår
i budgeten garanteras anslag i placeringslandets valuta motsvarande i budgeten
i danska kronor angivet belopp enligt de valutakurser som gäller när beloppet
beräknas.

2.2
Kultursamarbetet under år 1974

En
utförlig redogörelse för samarbetet under år 1974 har givits i ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet till Nordiska rådets 23:e session
år 1975. Här tas därför endast upp vissa viktigare frågor.

2
Riksdagen 1975.1 saml Nr 59

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 59 4

Inom
utbUdningsområdet har arbetet för harmonisering av skolordningarna förts
vidare. Vid sidan härav har möjligheterna för nordiskt samarbete på vuxenutbUdningens
område undersökts. En kartläggnmg av vuxenutbUdningen i de laordiska länderna
har slutförts under året. Som en uppföljning av kartiäggningen har i januari
1975 hållits en konferens där samarbetsmöjligheterna diskuterats.

Ar
1970 tiUsattes en utredning om könsrollerna i utbUdningen i de nordiska
länderna. Utredningens rapport (NU 1972: 6) Könsroller och utbildning lades
fram år 1972. Med utgångspunkt i rapporten och de synpunkter som kommit fram
vid en omfattande remissbehandling antog ministerrådet den 30 september 1974
ett uttalande om vissa riktlinjer som bör gälla i dessa jfrågor.

Mot
bakgrund av att ett förslag om att inrätta ett nordiskt centrum för acceleratorfysik,
NOREAC, av såväl prioriterings- som resursskäl inte har bedömts möjligt att
genomföra har man velat aktivera samarbetet inom Norden bl. a. for alt bättre
utnyttja de idag befintliga acce-leratorerna. Ministerrådet har under år 1974
tillsatt en särskild kommitté med uppgift att koordinera samarbetet på detta
område.

En
hösten 1973 tUlsatt utredning rörande Nordiska sommaruniversitetet (NSU) lade
under år 1974 fram sin rapport. Mot bakgrund av denna rapport och de
remissyttranden som avgivits över den har ministerrådet beslutat att ge
fortsatt stöd till NSU. Frågan om fortsatt stöd bör dock tas upp tUl förnyat
övervägande inom relativt kort tid.

Den
av mmisterrådet år 1973 tillsatta utredningen om nordiskt TV-samarbete avgav
hösten 1974 sin slutrapport (NU 1974: 19) TV över gränsema. Rapporten, som f. n.
remissbehandlas, innehåller vissa konkreta förslag samt en översikt över olika
möjligheter på längre sikt till överföring av TV-program meUan de nordiska
länderna.

I
anslutning tUl det prmcipbeslut som mmisterrådet fattade år 1973 igångsätts fr.
o. m. år 1975 en försöksverksamhet med stöd till översättning av nordisk litteratijir
till andra nordiska länders språk. Syftet med försöksverksamheten är att sprida
kännedom om och öka intresset för grannländemas litteratur. Särskilt skall
litteratur från de mindre språkområdena, som färöiska, samiska m. m., beaktas.

Ministerrådet
har, bl. a. i de riktiinjer för nordiskt kulturellt samarbete som
ministerrådet antcig i december 1974, betonat betydelsen av att
kultursamarbetet bredda;? så att det når och engagerar större grupper. SärskUt
vUl man stimulera olika folkrörelser, bl. a. folkbUdnings-förbunden, till att
utöka sitt; nordiska samarbete. Agärder i detta syfte förbereds inom
samarbetsorganen.

Ministerrådet
faststäUde den 16 december 1974, efter föregående riksdagsbehandling (prop. 1974:
41, KrU 1974:13, rskr 1974:189), en budget för år 1975 om 38 656 000 danska kr.
Budgeten är beräknad i 1975 års prisläge med undantag av lönekostnaderna som
beräknats i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 59 5

1973
års nivå, varvid ministerrådet förutsatt att institutionernas kostnader för
automatiska löneökningar till 1975 års nivå skall täckas genom tilläggsanslag.
Medel för sådana kostnader har tagits upp med preliminärt belopp i den svenska
anslagsberäkningen.

2.3
Nordiska ministerrådets förslag till budget för år 1976

För
år 1976 har i anslagsframställningar m. m. för den nordiska kulturbudgeten
begärts ca 53,4 milj. danska kr. Sedan anslagsframställ-ningama beretts inom samarbelsorganen
fastställde ministerrådet den 21 mars 1975 ett förslag till budget för år 1976
om 45 263 000 danska kr. Härvid konstaterades att lönekostnaderna beräknats i
1974 års nivå och att den ökning av lönekostnaderna som kommer att ske genom nya
löneavtal m. m. tUl 1976 års lönenivå förutsattes bil täckt genom tilläggsanslag
utöver den godkända budgeten. Preliminärt har dessa ökningar uppskattats tiU 2
240 000 danska kr. Vidare konstaterade ministerrådet att övriga kostnader i
princip beräknats motsvara 1976 års kostnadsnivå, men att i den mån
kostnadsutvecklingen blev kraftigare än beräknat, frågan om grunderna för
automatikberäkningarna kunde tas upp tiU förnyad behandling.

Utöver
ökningar av automatisk karaktär beräknas budgeten öka med 2,5 milj. danska kr.
Huvuddelen av denna ökning faller på det allmänkulturella området. Bl. a. förs
under en särskild anslagspost upp stöd lill nordiskt ungdomssamarbete, en
verksamhet som åren 19731975 bedrivits som försöksverksamhet för medel
beviljade ur posten till ministerrådets disposition. Nordiska kulturfondens
belopp föreslås för år 1976 öka med 1 mUj. danska kr. tiU 6,5 milj. kr.

En
översikt över ministerrådets budgetförslag bör fogas till regeringsprotokollet
i detta ärende som bilaga 1.

3
Nordiska kulturfonden

Nordiska
kulturfondens verksamhet inleddes år 1966 som försöksverksamhet och drivs fr.
o. m. år 1967 som permanent verksamhet. Den 3 oktober 1966 undertecknades en
överenskommelse meUan de nordiska länderna om fonden (prop. 1967: 1 bU. 10 s.
399, SU 1967: 52, rskr 1967: 150). Fondens medel tillskjuts årligen över
statsbudgeterna i de nordiska länderna, fr.o. m. år 1973 inom ramen för den
nordiska kulturbudgeten. Anslagen till fonden uppgår för år 1975, efter en höjning
detta år med 500 000 danska kr., tiU 5,5 milj. danska kr. Fondens syfte är alt
stödja verksamheten inom områdena utbildning, forskning och allmänkulturell
verksamhet.

I
samband med att det nordiska kulturavtalet ingicks togs också upp frågan om
Nordiska kulturfondens ställning i förhållande tUl den nya

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 59 6

samarbetsslruklur
som tillkom som följd av avtalet. De nordiska undervisnings- och
kulturministrarna enades i januari 1971 om att frågan skulle utredas så att
ställning kunde tas före utgången av år 1974 på grundval av de erfarenheter som
tUl dess vunnits inom ramen för kulturavtalet.

En
utredning och utvärdering har under år 1974 gjorts inom Sekretariatet för
nordiskt kulturellt samarbete i samråd med fondens styrelse. Mot bakgrund härav
har utarbetats ett förslag till ny överenskommelse om fonden. Förslaget
överlämnades efter beslut av Nordiska ministerrådet den 16 december 1974 tUl
Nordiska rådet för yttrande. Rådet har vid sin 23:e session i februari 1975 i
rekommendation nr 12/1975 tillstyrkt att en revision av överenskommelsen
genomförs i enlighet med förslaget.

Förslaget
tiU ny överenskommelse, vars text jämte texten tiU 1966 års överenskommelse bör
fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 2, innebär bl. a. tttt
den tidigare beskrivningen i art. 24 av fondens verksamhetsområde ges en mer
generell utformning. I art. 4, den tidigare art. 5, där förut det årliga
anslagsbeloppet jämte procentfördelningen på länderna angavs, fastställs nu
att medel årligen ställs till fondens förfogande inom ramen för den nordiska
kulturbudgeten. Detta innebär att om fondanslaget höjs, så som skett flera
gånger, någon formell ändring av överenskommelsens text ej behöver göras, samt
att ländernas bidrag till fonden fördelas enligt samma procentfördelning som
gäller andra nordiska samarbetsprojekt. Slutligen har i art. 7, 912 och 1516
gjorts vissa ändringar som anpassar texten till nu gällande organisatoriska
förhållanden. Bl. a. fastställs att de styrelsemedlemmar som tidigare utsetts
av regeringarna nu skall ulses av Nordiska ministerrådet.

4
Nordiska samarbetsrådet för kriminologi

Nordiska
samarbetsrådet för kriminologi tillkom år 1961 (prop. 1961: 78 s. 24, SU
1961:106, rskr 1961: 227). Stadga för samarbetsrådet godkändes för Sveriges
del av Kungl. Maj:t den 20 oktober 1961. Samarbetsrådets uppgift är att främja kriminologisk
forskning i Norden och att bistå myndighetema i de nordiska länderna i
kriminologiska frågor. Dess sekretariat flyttar mellan de nordiska länderna
och är f. n. förlagt tUl Stockholm i anslutning tiU kriminalvetenskapliga institutet
vid Stockholms universitet.

Som
svenskt bidrag tiU ssimarbetsrådets verksamhet har för år 1975 under anslaget
Nordiska samarbetsprojekt m. m. anvisats 191 000 kr., motsvarande 45 % av den
totala budgeten. I anslagsframställning för år 1976 har samarbetsrådet l;igt
fram ett budgetförslag om totalt 490 000 kr. Höjningen hänför sig främst tUl en
utbyggnad av sekretariatsresurserna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 59

5
Föredraganden

VäsentUga
framsteg har gjorts inom det nordiska samarbetet under de senaste åren. Genom
1971 års ändring av 1962 års nordiska samarbetsavtal, det s. k. Helsingforsavtalet,
tillskapades Nordiska ministerrådet. I det kulturavtal som trädde i kraft den
1 januari 1972 drogs ramen upp för det nordiska samarbetet på kulturområdet.
Ministerrådet är enligt avtalet det beslutande organet på området. Under
ministerrådet arbetar en särskild ämbetsmannakommitté samt det från den 1
januari 1972 upprättade Sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete.

En
motsvarande utbyggnad av organisationen har ägt rum för andra delar av det
nordiska samarbetet. Det år 1973 upprättade ministerrådssekretariatet i Oslo
handlägger frågor inom övriga samarbetsområden. Genom kontinuerliga kontakter
och regelmässiga samrådsmöten samordnar de två ministerrådssekretariaten sin
verksamhet.

Ett
av de viktigaste syftena med att bygga ut organisationen har varit att skapa
ett instrument för samlad planering och prioritering av kultursamarbetet. I
december 1972 godkände ministerrådet ett program på kort sikt för samarbetet.
Arbetet har därefter fortsatt för att få underlag för planering på längre sikt.
I december 1974 godkände ministerrådet riktiinjer för nordiskt kulturellt
samarbete. Riktiinjerna är inte bundna till någon bestämd tidsperiod utan skaU
tjäna som underlag och utgångspunkt för det löpande planeringsarbetet.

Ett
genomgående drag i riktlinjerna är en strävan att bredda samarbetet så att det
når och engagerar större grupper. Jag finner det väsentligt att denna strävan
fullföljs så alt bl. a. folkrörelsernas deltagande i nordiskt samarbele
stimuleras. Det är också viktigt all man inom samarbetsorganen arbetar för att
nå t. ex. minoritetsgrupper och grupper med särskilda behov såsom handikappade
och utvecklingsstörda. Man bör också undersöka möjligheterna till samverkan om
åtgärder på barnkulturens område.

Jag
finner det tUlfredsställande att ministerrådet enats om att anta ett särskilt
uttalande om könsrollerna i utbildningen.

Ministerrådet
fastställde den 21 mars 1975 ett förslag tUl budget för nordiskt kulturellt
samarbete för år 1976. Motsvarande förslag för övriga samarbetsområden
fastställdes av ministerrådet i sammansättning av samarbetsministrarna den 13
mars 1975 och har anmälts av chefen för handelsdepartementet (prop. 1975: 93).

I
budgetförslaget för kultursamarbetet för år 1976 uppgår anslagen till
sammanlagt 45 263 000 danska kr. Lönekostnaderna har härvid beräknats i 1974
års nivå. Mmisterrådet har förutsatt att institutionernas kostnader för
löneökningar av automatisk karaktär till 1976 års nivå täcks med
tilläggsanslag, varför medelsbehovet kommer att över-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 59 8

stiga
det föreslagna beloppet;. Vidare bör framhållas att för de institutioner och
projekt som ligger i annat land än Danmark omräkningen tUl danska kr. gjorts
efter den 31 december 1974 gällande valutakurser. De institutioner m. m. som
ingår i budgeten bör garanteras anslag i sin huvudsakliga utgiflsvalula
omräknat efter dessa valutakurser.

Jämfört
med den för år 1975 godkända budgeten, 38 656 000 kr., är ökningen ca 17 %. Av
denna ökning har utöver pris- och löneomräkningar m. m., som detta år har
uppgått tiU högre belopp än föregående år, beräknats en akliviletsökning om 2,5
milj. danska kr. eller av ungefär samma procentuella storieksordning som till
år 1975.

Innan
förslaget fastställdes ägde samråd rum med Nordiska rådets kulturutskott bl. a.
om priortteringsfrågor.

Inom
ramen för förslaget har ökningar framför allt beräknats på det allmänkulturella
området;. Bl. a. förs som en ny anslagspost upp 1,2 milj. danska kr. till stöd
för nordiskt ungdomsarbete. Försöksverksamhet har här ägt rum under åren 19731975
för medel som anvisats ur posten till ministerrådetsi disposition. Ytterligare
satsning fömtses på det allmänkulturella ontirådet inom ramen för
dispositionsmedlen. Så har redan inletts en försöksverksamhet med stöd till
översättning av nordisk litteratur till andra nordiska språk. Vidare förbereds
åtgärder för att stimulera samarbetet mellan folkrörelserna. I detta förberedelsearbete
har kontakter också tagits direkt med olika organisationer. Jag finner det väsentiigt
att det fortsatt, så som var avsikten när posten till ministerrådets
disposition först tiUkom, inom dess ram finns en fri, på förhand icke intecknad
del för nya initiativ på kultursamar-betsområdet. Budgeten for ikr 1976 avses
sedan parlamentsbehandluig ägt rum bli fastställd i slutet av år 1975.
Ministerrådet bör därvid inom den överenskomna ramen kunna göra de ändringar i förhåUande
till förslaget som krävs av under mellantiden eventuellt uppkomna omständigheter.

Nordiska
kulturfonden tillkom år 19661967. Fondens årsbelopp, som tillskjules som
anslagsmedel över statsbudgeterna, utgjorde från början 3 milj. danska kr. Det
har därefter höjts i flera omgångar så att det detla år utgör 5,5 milj. kr.

Under
år 1974 har frågan om avgränsningar mellan fonden och de medel som står till
ministerrådets disposition behandlats inom de nordiska organen. Som ett
resultat härav har man kommit fram tUl en viss informell arbetsfördelning så
att ur fonden bidrag bör ges i första hand till fristående projekt som förs
fram av enskilda personer, organisationer m. fl. medan ministerrådets
dispositionsmedel främst bör användas för ministerrådets och regeringamas
initierade verksamhet och för försöksverksamhet. Jag vUl för min egen del
tillstyrka att en sådan arbetsfördelning tillämpas men anser det också viktigt
att man inte drar aUtför skarpa skiljelinjer utan kan tillämpa fördelningen
flexibelt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 59 9

Man
är också överens om att en sådan arbetsfördelning inte skall skrivas in i
överenskommelsen om fonden utan att det bör ankomma på i första hand
fondstyrelsen och ministerrådet att överväga gränsdragningsfrågorna. Det är
därvid viktigt att behålla den anknytning fond styrelsen genom sin
sammansättning har till å ena sidan Nordiska rådet och å andra sidan
regeringsorganen.

I
samband med bl. a. dessa överväganden har föreslagits vissa ändringar i den år
1966 ingångna överenskommelsen om kulturfonden. Andringarna berör inte
grunderna för överenskommelsen men är av den omfattningen att det har bedömts
praktiskt att ersätta 1966 års överenskommelse med en ny. Texten till denna
nya överenskommelse har godkänts slutligt av ministerrådet den 21 mars 1975
efter det att den tillstyrkts av Nordiska rådet i en den 19 februari 1975
avgiven rekommendation. Jag tillstyrker alt en ny överenskommelse ingås i
överensstämmelse med den av ministerrådet godkända texten. Det bör emellertid
vara möjligt för regeringen att före godkännandet vidta smärre ändringar av i
första hand formell art om detta skulle visa sig vara nödvändigt.

Från
ministerrådets sida har det bedömts väsentUgt att kulturfondens verksamhet
fortsätter. Detta visas också av att kulturfondens anslag höjdes tiU 5,5 milj.
danska kr, år 1975 och att för år 1976 en ytterligare höjning tiU 6,5 milj.
kr. föreslås.

Medel
för det svenska bidraget till Nordiska samarbetsrådet för kriminologi anvisas
utanför den svenska andelen av den nordiska kulturbudgeten. Jag är beredd att
för år 1976 för svensk del tillstyrka en total budget för samarbetsrådet om
460 000 svenska kr., varav den svenska andelen utgör 45 %, dvs. 207 000 kr.

Med
hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
godkänna den av Nordiska
ministerrådet föreslagna budgeten för nordiskt kulturellt samarbete år 1976 om
45 263 000 danska kr,,

2.
godkänna den nya
överenskommelsen om Nordiska kulturfonden med det förbehåll som jag ovan har angett,

3.
godkänna en budget för Nordiska
samarbetsrådet för kriminologi för år 1976 om 460 000 kr.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 59 10

6
Anslagsberäkningar för budgetåret 1975/76

Nordiska
samarbetspojekt m. m.

1973/74
Utgifti 9 021 096

1974/75
Anslag 13 331000 1975/76 Förslag 15 445 000

>
Reservationsanslagen Sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete m. m..
Nordiska samarbetsprojekt m. m,. Nordiska institutet för samhällsplanering. Nordiska
institutet för teoretisk atomfysik. Nordiska kulturfonden

Fr.
o. m. budgetåret 1974/75 anvisas medel för den svenska andelen av den nordiska
kulturbudgeten under förslagsanslaget Nordiska samarbetsprojekt m, m. Under d

Nordiska
ministerrådets förslag tUl budget för år 1976 uppgår tUl 45 263 000 danska kr.
Härav avser 1180 000 danska kr. det nordiska koordineringsorganet för teknisk
och vetenskaplig information och dokumentation (NORDDOK) för vilket för svensk
del medel beräknas under trettonde huvudtiteln inom ramen för medel till
styrelsen för teknisk utveckling.

Ministerrådet
har fömtsatt; att tUläggsanslag skall utgå för att täcka automatiska
löneökningar från 197 till 1976 års nivå. Full översikt över dessa kostnader
kan fås först hösten 1976. Preliminärt har de uppskattats till 2 240 000 danska
kr,, ett belopp som jag utgår från vid anslagsberäkningen. I den mån detta
belopp inte är tillräckligt bör anslaget få överskridas.

Medel
för den svenska andelen av 1976 års nordiska kulturbudget, i den del den förs
under åttonde huvudtiteln, beräknar jag därför tUI 45 % av (45 263 000-1 180 000-f
2 240 000 = ) 46 323 000 danska kr., dvs. 20 845 000 danska kr., vilket enligt
nuvarande växelkurs motsvarar 15 238 000 svenska kr. Det har förutsatts att de
institutioner m. m. som ingår i budgeten skall garanteras anslag motsvarande
vad som upptas i ministerrådets förslag enligt de där tiUämpade växelkurserna.

Medlen
bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1975/76. Eftersom den nordiska
budgeten avser kalenderåret 1976 kan en del av det svenska bidraget komma att
betalas ut först hösten 1976. Regeringen bör därför kunna medge att sådana
utbetalningar efter den 1 juli 1976 belastar motsvarande anslag i statsbudgeten
för budgetåret 1976/77, inom den av riksdagen godkända ramen för år 1976.

För
Nordiska samarbetsrådet för kriminologi har jag förordat ett svenskt bidrag om
207 000 svenska kronor. Under anslaget Nordiska samarbetsprojekt m. m. bör alltså
för budgetåret 1975/76 anvisas (15 238 000-f 207 000=) 15 445 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 59 11

Jag
hemstäUer att regeringen föreslår rUcsdagen

att till Nordiska
samarbetsprojekt m. m. för budgetåret 1975/76 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 15 445 000 kr. Mina förslag i detta ärende
bör behandlas under innevarande riksmöte.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposhion
föreslå riksdagen att aniaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Nordiska
ministerrådets fiiirslag till verksamhetsbudget för nordiskt kulturellt
samarbete år 1976 (1 000-tal danska kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Verksamhetsområde

1975 Anslag

1976 Förslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utbildning

Nordens folkliga akademi

Harmonisering
av skolordningarna i Norden

Nordisk Joumalistkursus

Nordiska
hushållshögskolan

Nordiska institutet för samhällsplanering

Nordiska
kurser i språk och littäratur

Nordiska universitetskurser i historia

Nordisk federation för medicinsk undervisning

Forskning

Nordiskt kollegium för marinbiilogi Nordiska institutet
för teoretbk atomfysik Nordiska institutet för folkdiktning Nordiska institutet
för sjörätt Nordiska geoexkursioner till Island Nordiska sommaruniversitetet
Nordiskt kollegium för terrestet ekologi Centralinstitutet för nordisk asienforskning
Nordiskt kollegium för fysisk o(«anografi Nordiska samarbetskommittén lör
arktisk

medicinsk forskning Nordiska samarbetskommittén för
internationell

poUtik NORDDOK Nordiska forskarkurser Nordiskt vulkanologiskt
institut Scandiaplanen

Allmänkulturell verksamhet

Nordens Hus, Reykjavik Nordiska teaterseminarier Nordiska
rådets Utteraturpris Nordiska rådets musUcpris Nordiskt samarbete om bildkonst
Nordiskt musiksamarbete Nordiskt gäslspelsulbyle Nordiskt samiskt institut
Nordiskt ungdomssamarbete

Sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete Ministerrådets
dispositionsmedel Nordiska kulturfonden

5 651

6 530

1566

1795

900

990

368

450

0

100

1983

2190

550

650

61

70

223

285

14148

16 393

369

380

4 990

5 900

344

425

670

800

196

220

500

1000

324

395

1464

1775

477

538

329

370

518

610

1 177

1 180

1330

1410

1294

1 100

160

290

4463

6 500

1459

1600

220

240

150

160

__

100

175

300

440

490

830

900

1189

1510

1200

3 600

4 340

5 300

5 000

5 500

6 500

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2

Förslag till ny Överenskommelse
om Nordiska kulturfonden jämte tidigare överenskommelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Udkast til (Endret overenskomst
om Nordisk Kulturfond

Danmarks,
Fmlands, Islands, Norges og Sveriges regeringer, som finder det 0nskeligt, at
det kulturelle samarbejde mellem de nordiske lande yderligere udvik-les og styrkes,
er blevet enige om, at den i 1966 indgåede overenskomst om oprettelse af
Nordisk Kulturfond fremover skal have f0lgende udformning:

Formål
m. m. Artikel 1

Nordisk
Kulturfond har tU formål at fremme det kulturelle samarbejde mellera de
nordiske lande.

Oprindelig tekst til overenskomst
om Nordisk Kulturfond

Danmarks,
Finlands, Islands Norges og Sveriges regeringer, som finder det 0nskeligt, at
det kulturelle samarbejde mellem de nordiske lande yderligere udvikles og styrkes,
har med henvisning til den mellem de naevnte lande den 23. marts 1962 indgåede samar-bejdsoverenskomst
og til Nordisk Råds rekommendation nr. 28/65 angående en nordisk kulturfond
vedtaget at oprette en for dem faeUes kulturfond og er herved enige om f0lgende:

Formål
m. m. Artikel 1

Nordisk
Kulturfond har til formål at fremme det kulturelle samarbejde mellem de
nordiske lande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 2

Fondens
virksomhedsområde omfatter det nordiske kultursam-arbejde i hele dels udstraekning.
Bidrag fra fonden kan således ydes til formål inden for forskning,
undervisning og almenkultu-rel virksomhed i videste forstand.

Der
kan også ydes st0tte til in-formalionsvirksomhed inden for eller uden for
Norden vedr0rende nordisk kulturelt samarbejde og de nordiske ländes kulturliv.

Artikel
3

Af
fondens midler kan der be-vllges tUskud tU nordiske projektor af engangskarakter.
TUskud kan også ydes dels tU nordiske projekter af mere varig karakter, dog fortrinsvis
for en af styrelsen

Artikel 2

Fondens
virksomhedsområde omfatter det nordiske kultursam-arbejde i hele dels udstraekning.
Bidrag fra fonden kan således ydes til formål inden for viden-skab, uddannelse og
folkeoplys-ning samt litteratur, musik, billed-kunsl, teater, film og andre kunst-arter.

Artikel
3

Af
fondens midler kan der be-vUges tilskuld tU

a)
nordiske projekter af engangskarakter såsom udstillinger, publikationer, konferencer,
kurser og symposier

opaginerad Kontrollera mot PDF

fastsat periode, dels i saerlige
til-faelde til regelmaessigt tUbageven-dende formål.

b)
nordiske projekter af mere
permanent natur i en af fondens styrelse fastsat begrsenset fors0gs-periode

c)
utredninger med nordisk sig-te og

d) informationsvirksomhed
in

den for eller uden for Norden ved-

r0rende nordisk kulturelt samar

bejde og de nordiske ländes kul

turliv

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel
4

TUskud fra fonden
må ikke, med mindre saerlige omstasndighe-der foreligger, bevUges tU projekter,
som ber0rer fasrre end tre af de nordiske lande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fondens
midler

Artikel
4

Mldlerne,
der årligt stilles til fondens rådighed, optages på det nordiske kulturbudget.

Artikel
5

Midler,
som er tilf0rt fonden, står tu rådighed for fonden også efter udgangen af det
år, d£i ind-betalingen tU fonden er sket.

Artikel
6

Fonden
kan erhverve ejeiadom gennem gave eller testamente under forudsaetning af, at
der 'ikke dermed er förbundet noget vUkår, som er uforeneligt med fondens
formål.

Fondens
midler Artikel 5

Der
skal årligt fra og med kalenderåret 1969 tUf0res fonden et samlet bel0b på 3
250 000 danske kröner, som ydes af de nordiske lande i forhold til deres befolkningsantal
således, at Danmark bidrager med 23 procent, Finland med 22 procent, Island med
1 procent, Norge med 17 procent og Sverige med 37 procent af det naevnte bel0b.

Artikel
6

Midler,
som er tilf0rt fonden, står til rådighed for fonden også efter udgangen af det
år, da ind-betalingen til fonden er sket.

Artikel
7

Fonden
kan erhverve ejendom gennem gave eller testamente under forudsaetning af, at
der ikke dermed er förbundet någet vUkår, som er uforeneligt med fondens
formål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

>
Artikelns lydelse ändrad genom ett protokoll som undertecknades utan förbe-häUfor
ratifikation den 20 maj 1969.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fondens
förvaltning Artikel 7

Fonden
forvaltes, dens midler fordeles og dens virksomhed i 0v-rigt ledes af en
styrelse. Styrelsen trasffer også beslutning om mod-tagelse af gave eller
testamente, samt om anbringelse af fondens indestående midler.

Styrelsen
består af ti medlemmen Nordisk Råd udnaevner fem af medlemmerne, ét fra hvert
land. De 0vrige medlemmer udnasvnes af Nordisk Ministerråd, ét fra hvert land.
På tilsvarende made udnaevnes for hvert medlem en personlig suppleant.

Medlemmerne
og suppleanteme udnaevnes for et tidsrum af to kalenderår ad gängen. Afgår et
medlem eller en suppleant inden mandattidens udl0b skal der udnaevnes en efterf0lger
for resten af mandattiden.

Styrelsen
vaelger blandt sine medlemmer en formand og en nffistformand for ét kalenderår
ad gängen. Samme land beklaeder for-mandsposten to år i träsk.

Artikel
8

Styrelsen
er beslutningsdygtig, når formanden eller naestforman-den og mindst seks andre medlemmer
er tU stede.

Styrelsens
beslutninger traeffes ved simpel stemmeflerhed. I tU-faelde af stemmelighed er
formandens stemme udslagsgivende. Beslutning om bevUling af et tUskud fra
fonden må dog ikke traeffes, når mindst et af landene gennem begge sine repraesentanter
modsaetter sig dette.

ArtUcel
9

Styrelsen
bistås av komitéer og arbejdsgmpper som Ministerrådet har udpeget inden for
fondens virkeområde. Styrelsen kan herud-over efter behov indhente udta-lelser
fra andre sagkyndige.

Fondens
förvaltning Artikel 8

Fondens
forvaltes, dens midler fordeles og dens virksomhed i 0v-rigt ledes af en
styrelse. Styrelsen traeffer også beslutning om mod-tagelse af gave eller
testamente, samt om anbringelse af fondens indestående midler.

Styrelsen
består af ti medlemmer. Nordisk Råd udnaevner fem af medlemmerne, ét fra hvert
land. De 0vrige medlemmer ud-nasvnes af regerlngeme, ét af hver regering. På tilsvarende
made udnaevnes for hvert medlem en personlig suppleant.

Medlemmerne
og suppleanteme udnaevnes for et tidsmm af to kalenderår ad gängen. Afgår et
medlem eller en suppleant inden mandattidens udl0b, skal der udnaevnes en efterf0lger
for resten af mandattiden.

Styrelsen
vaelger blandt sine medlemmer en formand og en naestformand for ét kalenderår
ad gängen. Samme land beklaeder for-mandsposten to år i traek.

Artikel
9

Styrelsen
er beslutningsdygtig, når formanden eller naestforman-den og mindst sekt andre mellem-mer
er til stede.

Styrelsens
beslutninger traeffes ved simpel stemmeflerhed. I til-faelde af stemmelighed er
formandens stemme udslagsgivende. Beslutning om bevUling af et tilskud fra
fonden må dog ikke traeffes, når blöt et af landene gennem begge sine repraesentanter
modsaetter sig dette.

Artikel
10

Styrelsen
bistås av Nordisk Kulturkommission som rådgivende og forslagsstUlende organ.

Artikel
11

Styrelsen
kan efter behov indhente udtalelser fra sagkyndige.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 10

Sekretariatsarbejdet
og ekonomiförvaltningen varetages iif Sekretariatet for nordisk kulturelt samarbejde.

Artikel
11

Af
fondens midler afholcles rej-segodtg0relse, dagpenge og 0vrige omkostninger i
förbindelse med fondens virksomhed. Der kam end-videre afholdes udgifter til saerlig
sagkyndig bistand.

Artikel
12

Fonden
har sit saede i det land, hvori Sekretariatet for nordisk kulturelt samarbejde
er beliggen-de.

Artikel 12

Styrelsen
kan ansaette sekretaer og andet n0dvendigt personale samt fastsaette afl0nning
for per-sonalet.

Artikel
13

Af
fondens midler afholdes, be-regnet efter af styrelsen fastsatte normer, rejsegodtg0relse
og dagpenge til styrelsens medlemmer og personale. Af fondens midler afholdes
endvidere de af styrelsen fastsatte vederlag for sagkyndig bistand samt 0vrige omkostninger
i förbindelse med styrelsens virksomhed af fondens förvaltning.

Artikel
14

Styrelsen
har sit saede i det land, som styrelsens formand repraesen-terer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 13

Styrelsen vedtager en forret-ningsorden
med naermere foreskrifter for sin virksomhed.

Artikel 15

Styrelsen vedtager en forret-ningsorden
med naermere foreskrifter for sin virksomhed.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regnskab
og revision Artikel 14

Fondens regnskabsår er
kalenderåret.

Regnskab
og revision Artikel 16

Fondens regnskabsår er
kalenderåret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 15

Nordisk
Råd traeffer bestem-melse om revision af fondens förvaltning og regnskaber.

Artikel
16

Styrelsens
og revisorernes beret-ninger skal senest den 1. oktober året efter virksomhedsåret/regn-skabsåret
afgives til Ministfsrrådet og tU Nordisk Råd. Beslutning om godkendelse af regnskabet
og om bevUling af ansvarsfrihed for styrelsen traeffes af Nordisk Råd.

Artikel 17

TU
revision af fondens förvaltning og regnskaber udpeger Nordisk Råd for to regnskabsår
ad gängen to revisorer tillige med suppleanter for disse.

Artikel
18

Fondens
styrelse skal hvert år senest den 15. febmar til reviso-reme afgive regnskaber
samt be-retning om sin virksomhed i det foregående kalenderår. Revisorer-ne
skal senest den 15 marts afgive revisionsberetning til styrelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel
19

Styrelsens og revisorernes
beret-ninger skal senest den 1. april afgives tU regeringerne og til Nordisk
Råd. Beslutning om godkendelse af regnskabet og om bevUling af ansvarsfrihed
for styrelsen traeffes af Nordisk Råd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Slutbeslemmelser
Artikel 17

Denne
overenskomst skal ratifi-ceres, og ratifikationsinstrumen-terne skal snarest mullgt
depone-res i udenrigsministeriet i Danmark.

Overenskomsten
traeder i kraft den f0rste i den måned, som be-gynder nasrmest efter den dag,
da samtllge parters ratlfikationsin-stmmenter er deponeret.

Slutbestemmelser
Artikel 20

Denne
overenskomst skal ratifi-ceres, og ratifikationsinstrumen-teme skal snarest muligt
depone-res i udenrigsministeriet i Danmark.

Overenskomsten traeder i
kraft den f0rste i den måned, som be-gynder naermest efter den dag, da samtiige
parters ratifikationsin-strumenter er deponeret. Den skal imidlertid
provisorisk kunne an-vendes fra og med den 1. januar til og med den 30. juni
1967.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 18

0nsker
nogen af de kontrahe-rende parter at opsige overenskomsten, skal skriftlig meddelelse
herom tilstUles den danske regering, som umiddelbart herefter skal underrette
de 0vrige kontra-herende parter herom, samt om datoen for meddelelsens modta-gelse.

Overenskomsten
oph0rer at gael-de fra og med den f0rste dag i det kalenderår, som f0lger efter
opsi-gelsen, såfremt meddelelse om op-sigelsen er indgået til den danske
regering senest den 30 juni og el-lers fra den f0rste dag i det naest-f0lgende
kalenderår.

Når
overenskomsten er oph0rt at gaside, skal fondens aktiver og passiver fordeles mellem
de kon-traherende parter i overensstem-melse med den fordelingsn0gle, som gaelder
for finansieringen af det nordiske kulturbudget.

Artikel 21

0nsker
nogen af de kontrahe-rende parter at opsige overenskomsten, skal skriftlig medelelse
herom tUstUles den danske regering, som umiddelbart herefter skal underrette
de 0vrige kon-traherende parter herom, samt om datoen for meddelelsens
modtagel-se.

Overenskomsten
oph0rer at gael-de fra og med den f0rste dag i det kalenderår, som f0lger efter
op-sigelsen, såfremt meddelelse om opsigelsen er indgået til den danske
regering senest den 30. juni og eUers fra den f0rste dag i det naest-f0lgende
kalenderår.

Når
overenskomsten er oph0rt at gxlde, skal fondens aktiver og passiver fordeles mellem
de kon-traherende parter i overensstem-melse med de fordelingsforhold som er
angivet i artikel 5.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Overenskomsten
skal vasre deponeret i udenrigsministeriet i Danmark, og bekrasftede sifskrif-ter
skal af det danske udenrigs-ministerium tillstilles hver af de kontraherende
parter.

TUl bekraeftelse heraf har
under-tegnede befuldmasgtigede repraesentanter undertegnet denne: overenskomst.

Udfaerdiget
i i et

eksemplar
på dansk, den

Overenskomsten
skal vaere deponeret i udenrigsministeriet i Danmark, og bekraeftede afskrif-ter
skal af det danske udenrigsmi-nisterium tilstUles hver af de kontraherende
parter.

TU bekraeftelse
heraf har under-tegnede befuldmasgtigede repraesentanter undertegnet denne overenskomst.

Utfaerdighet
i K0benhavn i et eksemplar på dansk, den tredie oktober nittenhundrede og seksog-tres.

opaginerad Kontrollera mot PDF

K.
B. Andersen Ele Alenius Gylfi Gislason Henrik Bargem Ragnar Edenman

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 59 19

Innehåll

1.
Inledning ...................................................... 2

2.
1976 års nordiska
verksamhetsbudget m. m........... 3

2.1
Den nordiska kiUturbudgelen........................... .... 3

2.2
Kultursamarbetet under år 1974
.................... .... 3

2.3
Nordiska ministerrådets förslag
tUl budget för år 1976 ,.,. 5

3.
Nordiska kulturfonden ...................................... .... 5

4.
Nordiska samarbetsrådet för
kriminologi ............... 6

5.
Föredraganden ............................................. .... 7

6.
Anslagsberäkningar för
budgetåret 1975/76 .......... .. 10

Bilaga
1. Nordiska ministerrådets förslag till verksamhetsbudget för

nordiskt
kulturellt samarbete år 1976............. 12

Bilaga
2. Förslag till ny överenskommelse om Nordiska kulturfon

den jämte tidigare Överenskommelse ............ 13

KUNGL. 60KTR. STOCKHOLM 1 975 7S0141

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar i 5 dokument.

  1. SOU 2007:81 Resurser för kvalitet s. 333 i texten
  2. Rskr. 1975:215 i texten
  3. Bet. 1975:KrU13 Kulturutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:59 om 1976 års verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet m. m. i texten
  4. Prop. 1975/76:146 om 1977 års verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet m.m. s. 4 · s. 7 i texten
  5. Prop. 1975/76:203 om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget år 1977 m.m. s. 5 i texten