Regeringens proposition om förvärv av aktier i AB Pripps Bryggerier
1975 · 22 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 19 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975:7, Regeringens proposition om förvärv av aktier i AB Pripps Bryggerier
Dokumentets text
Regeringens
proposition nr 7 år 1975 Prop. 1975: 7
Nr 7
Regeringens
proposition om förvärv av aktier i AB Pripps Bryggerier;
beslutad
den 3 januari 1975.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
OLOF
PALME
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna avtal
om statens förvärv av 60 % av aktierna i AB Pripps Bryggerier. För förvärvet
av aktierna föreslås ett anslag av 225 milj. kr. jämte kostnader för ränta.
1
Riksdagen 1975. 1 saml Nr 7
Prop. 1975:7
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-01-03
Närvarande:
Statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén.
Föredragande:
statsrådet Sträng.
Proposition
om förvärv av aktier i AB Pripps Bryggerier.
Den
förda politiken
Sedan
lång tid tillbaka har bryggeriindustrin varit föremål för statliga regleringar
av olika slag. Bakgrunden härtill är det intresse från alkohol-politisk
synpunkt som statsmakterna fäster vid ölhanteringens olika led. Reglerna avser
främst tillverkning, beskattning, försäljning och servering av öl. De
alkoholpolitiska reformer som beslutas är av avgörande betydelse för de företag
som tillverkar och försäljer maltdrycker.
Huvudparten
av den nuvarande alkohollagstiftningen bygger på 1954 års alkoholpolitiska
reform, som trädde i kraft den 1 oktober 1955. Som ett led i en allmän
liberalisering av alkoholpolitiken avskaffades därvid motbokssystemet. För
maltdryckernas del innebar reformen betydande lättnader. Bl. a. slopades det
dittills gällande starkölsförbudet och friare regler infördes beträffande
försäljning och servering av maltdrycker. Är 1961 tillkom :nya bestämmelser som
innebar en ytterligare liberalisering och förenkling av bestämmelserna på ölområdet,
främst i fråga om detaljhandeln.
Avgörande
för maltdryckskonsumtionens utveckling under senare år och därmed även för
den svenska bryggerinäringen har varit statsmakternas beslut år 1965 att
införa det s. k. mellanölet (öl av typ B). Syftet med att införa mellanölet var
bl. a. att genom en ytterligare differentiering på maltdrycksområdet främja
övergången från spritdrycker till svagare drycker.
Prop. 1975: 7 3
Maltdrycker
indelas efter alkoholhalt i tre huvudtyper nämligen lättöl (alkholhalt ej
överstigande 1,8 viktprocent), öl (alkoholhalt över 1,8 men inte över 3,6
viktprocent) och starköl (alkoholhalt över 3,6 viktprocent). Öl indelas i typ A
(pilsner) och typ B (mellanöl). Till typ A hänförs öl med alkoholhalt inte över
2,8 viktprocent, medan till typ B räknas öl med alkoholhalt över 2,8 och upp
till 3,6 viktprocent.
Maltdrycker
beskattas särskilt enligt förordningen (1960: 253) om tillverkning och
beskattning av malt- och läskedrycker. Skatten utgår med visst belopp per liter
och är för maltdryckerna progressiv i förhållande till alkoholstyrkan. F. n.
utgör skatten per liter 12 öre för lagrat lättöl, 75 öre för öl av typ A, I: 50
kr. för öl av typ B och 2: 50 kr, för starköl. För läskedrycker utgör skatten
33 öre per liter.
För
tillverkning av öl och starköl för försäljning krävs tillstånd av riksskatteverket.
Verket är även i övrigt central myndighet i fråga om tillverkning och
försäljning av alkholhaltiga drycker samt för alkoholfrågor.
Försäljning
av andra maltdrycker än lättöl och starköl regleras i öl-försäljningsförordningen
(1961: 159). Detaljhandel sker som försäljning och servering. För
detaljförsäljning fordras tillstånd av polismyndighet. Tillstånd meddelas som
regel matvaruhandlare och bryggeri. Tillstånd till servering meddelas av
länsstyrelsen eller i vissa speciella fall av polismyndigheten. Partihandel får
utövas av den som har tillstånd till utminutering och av den som yrkesmässigt
bedriver partihandel med matvaror samt av den som yrkesmässigt importerar öl.
Enligt
beslut av 1972 års riksdag får detaljförsäljning och servering inte ske till
person som kan antagas vara under 18 år. Tidigare gällde åldersgränsen 16 år i
fråga om servering.
Enligt
överenskommelse som har träffats på initiativ av dåvarande kontrollstyrelsen
iakttar bryggeribranschen sedan 1970 viss frivillig begränsning i fråga om
reklamen för öl. Huvudsyftet är att förhindra ölreklam som riktar sig till barn
och ungdom. Reklam som knyter an till romantiska situationer eller till sex appeal
skall dessutom undvikas. Man får inte åberopa ungdomsidoler, idrottsmän och
nöjesartister. Vidare skall reklam för öl inte ske i ungdomspublikationcr, vid
sportevenemang eller på arbetsplatser. Frågor om överträdelse av reklamreglerna
behandlas av marknadsdomstolen. Genom beslut av 1974 års riksdag har i
tryckfrihetsförordningen tagits in bestämmelser som ger möjlighet att förordna
om förbud mot reklam för bl. a. alkoholhaltiga drycker.
Även
i fråga om val av förpackningar påverkas bryggerinäringen av statsmakternas
beslut. Sålunda utgår sedan den 1 mars 1973 en avgift om 10 öre på flertalet
dryckesförpackningar, bl. a. på flaskor och burkar för öl.
I
oktober 1965 tillsattes den alkoholpolitiska utredningen med upp-
Prop. 1975: 7 4
gift
att göra en allmän översyn av nykterhetspolitiken. I augusti 1971 avlämnade
utredningen delbetänkandet (SOU 1971:66) Mellanölsfrågan. Betänkandet ledde
bl. a. till den ovannämnda av statsmakterna beslutade 18-årsgränsen i fråga cm
såväl detaljförsäljning som servering av öl.
I
december 1974 avlämnade alkoholpolitiska utredningen sitt slutbetänkande (SOU
1974: 9093) Alkoholpolitik som nu är föremål för en omfattande
remissbehandling.
Bryggeribranschen
I
Sverige uppgår konsumtionen av lagrade maltdrycker till ungefär 55 liter per
invånare och år. Även om konsumtionen har stigit under senare år, är detta intemationellt
sett en låg siffra. Konsumtionen av maltdrycker ökade från 267 milj. liter 1964
till 445 milj. liter 1973, en ökning med 67 % på nio år. Samtidigt har
konsumtionsmönstret påtagligt ändrats. Ar 1964 var pilsnern den dominerande
maltdrycken med en marknadsandel på 85 %, medan starköl och lättöl hade små
marknadsandelar. År 1965 introducerades mellanölet och detta öl har successivt
ersatt pilsnern som den dominerande maltdrycken. Ar 1973 var sålunda mellanölets
marknadsandel 66 %, medan pilsnerns andel hade fallit till 12%. Även starkölets
andel har fallit något och utgjorde år 1973 endast 6 %. Lättölet har däremot
fördubblat sin marknadsandel från 8 % år 1964 till 16 % år 1973, vilket bl. a.
beror på en kvalitetsmässig förbättring av produkten.
Konsumtionsförändringarna
från år 1964 till år 1973 har inte skett jämnt. Starkölet nådde en volymmässig
topp år 1968. Därefter har konsumtionen minskat med 5 a 10 % per år.
Konsumtionen av mellanöl ökade snabbt från år 1965 till år 1970. Under de därpå
följande åren har emellertid konsumtionen minskat något. Pilsnerkqnsumtionen
har med vissa variationer minskat årligen med 10 ä 15 % i volym sedan år 1964.
Konsumtionen av lättöl minskade från år 1964 t. o. m. år 1967. Därefter har
konsumtionen ökat snabbt. Tillväxttakten under åren 1971, 1972 och 1973 har
varit över 40 % per år. Trots de mycket starka förskjutningar som har inträffat
i de olika maltdryckernas marknadsandelar, har den totala konsumtionen av maltdrycker
uppvisat en förhållandevis jämn och måttlig ökningstakt sedan år 1964.
Läskedryckskonsumtionens
utveckling har med vissa undantag varit ganska jämn. Volymökningen från år 1964
till år 1973 har varit ca 25 % och läskedryckskonsumtionen uppgick år 1973 till
308 milj. liter.
Är
1973 uppgick det samlade värdet av malt- och läskedryckskonsumtionen till
ungefär 2,9 miljarder kr. Den totala volymen drycker har ökat från 514 milj.
liter år 1964 till 754 milj. liter år 1973. Sistnämnda år fördelade sig
konsumtionen på olika produkter på följande
Prop. 1975: 7 5
sätt:
starköl 3 %, mellanöl 39 %, pilsner 7 %, lättöl 10 % och läske-drycker
41 %.
Utrikeshandeln
med malt- och läskedrycker är av liten omfattning. Av den svenska konsumtionen
av maltdrycker på 445 milj. liter år 1973 tillgodosågs endast 26 milj. liter,
eller 6 % med importerade varor. Importen avser huvudsakligen mellanöl.
Konsumtionen av läskedrycker tillgodoses endast till någon procent med
importerade varor. Exporten av maltdrycker är mycket begränsad och motsvarar
mindre än en procent av den inhemska konsumtionen. En sammanställning över konsumtion,
import och export av malt- och läskedrycker bör fogas till regeringsprotokollet
som bilaga 1.
Den
svenska konsumtionen av malt- och läskedrycker tillgodoses således lill helt
dominerande del genom inhemsk produktion. Den beskrivning av
konsumtionsutvecklingen som har lämnats i det föregående kan därmed i huvudsak
sägas gälla även produktionsutvecklingen. I det följande lämnas en
redogörelse för företagsstrukturens utveckling inom bryggerinäringen.
Under
1900-talets första hälft tillämpades en marknadsuppdelning mellan
bryggeriföretagen. Denna uppdelning och de relativt höga transportkostnaderna
för industrins produkter gjorde att bryggeriföretagen länge var i huvudsak
lokalt verksamma. Företagsstrukturen var då tämligen statisk. Bryggeriernas
storlek var beroende av distribu-tionsomlandets storlek och befolkningstäthet.
Storstadsbryggerierna i Stockholm, Göteborg och Malmö var därför störst och
därnäst följde bryggerierna i tätbefolkade regioner i Mälarområdet och Skåne.
Ett stort antal småbryggerier var lokaliserade till de mer glesbefolkade regionerna.
I
och med tillkomsten av 1953 års lag om motverkande av konkurrensbegränsning
upphävde bryggerierna tidigare ingångna avtal angående marknadsuppdelning,
försäljningskvoter och gemensam prissättning. Härefter har en snabb
strukturomvandling skett av malt- och läskedrycksproduktionen. Denna omvandling
har drivits fram av den omständigheten att det är förenat med väsentliga
stordriftsfördelar att framställa stora kvantiteter av framför allt maltdrycker
vid samma anläggning. Sänkta transportkostnader har även bidragit härtill.
Statens
pris- och kartellnämnd har undersökt den svenska malt- och
läskedrycksindustrin. Enligt denna undersökning fanns det år 1952 ännu 142
tillverkningsenheter för malt- och läskedrycker. Därav ingick 67 fabriker i 14
koncerner. Fem år senare var antalet tillverkningsenheter 116, varav 56
stycken ingick i 11 koncerner. Ar 1962 hade antalet tillverkningsställen
sjunkit till 93, varav 47 ingick i 8 koncerner. Är 1967 fanns det 75
tillverkningsställen, varav 42 ingick i 5 koncerner.
Den
mest genomgripande förändringen av företagsstrukturen inom
It
Riksdagen 1975.1 saml. Nr 7
Prop. 1975: 7 6
bryggerinäringen
inträffade år 1963. I början av 1960-talet dominerade de två stora koncernerna
AB Stockholms Bryggerier och AB Pripp & Lyckholm marknaden. Är 1963 gick de
samman och det första rikstäckande bryggeriföretaget uppstod. Den nya
koncernen fick en marknadsandel på drygt hälften av landets malt- och
läskedryckskonsumtion. Fusionen innebar att ett rnarknadsledande
bryggeriföretag bildades. Det nya företaget, som med sina olika varumärken
dominerar marknaden, har emellertid inte i större omfattning påverkat de fristående
företagens situation. Detta återspeglas i att företagets marknadsandel varit i
huvudsak konstant sedan koncernen bildades. Däremot har rationaliseringen inom
denna företagsbildning varit genomgripande.
Antalet
tillverkningsställen för malt- och läskedrycker utgör nu omkring 60, varav
knappt 30 stycken ingår i 4 koncerner. Den minskning av antalet företag i
branschen som skett efter år 1962 torde kunna ses som en fortsättning på den
utveckling som inleddes år 1953 och således i huvudsak bero på de tekniska och
ekonomiska förutsättningarna för bryggerinäringen.
Marknadssituationen
är i dag den att AB Pripps Bryggerier svarar för ungefär 55 % av försäljningen
av malt- och läskedrycker i landet. De två näst största företagen är AB Wårby
Bryggerier och Bryggeri AB Falken. Övriga företag är små och flertalet har
marknadsandelar på endast några få procentenheter.
Enligt
statistiska centralbyråns industristatistik uppgick antalet sysselsatta inom
malt- och läskedrycksindustrin år 1972 till ungefär 6 000. Från år 1964 till år
1972 ökade produktionsvolymen med ca 45 %. Under samma period minskade antalet
anställda i bryggerinäringen med 20 %. Med hänsyn till att arbetstiden
förkortats under perioden har det totala antalet utförda arbetstimmar minskat
ännu snabbare. Den gynnsamma utveckling av produktionsvolymen per arbetad timma
som härigenom uppkommit kan återföras på den strukturrationalisering som har
skett i branschen och på den modernisering av anläggningarna som ägt rum.
Företaget
AB
Pripps Bryggerier erhöll sin nuvarande uppbyggnad i samband med att Pripp-Bryggerierna
AB år 1972 ombildades till förvaltningsbolag med firmanamnet PRIBO (Prippbolagen)
AB. Samtidigt överfördes hela den i Pripp-Bryggerierna .AB ingående malt- och
läskedrycksrörelsen till det helägda dotterbolaget Pripps Vattenfabriker AB.
Därvid ändrades firmanamnet för sistnämnda bolag till AB Pripps Bryggerier. Tingsryds
Bryggeri AB och vissa vattenfabriker ägs dock direkt av PRIBO (Prippbolagen)
AB. I fortsättningen används beteckningarna
Prop.
1975: 7 7
PRIBO för förvaltningsbolaget resp. Pripps för malt- och
läskedrycksföretaget.
Malt- och läskedrycksrörelsen ingick således fram till år
1972 i Pripp-Bryggerierna AB. Detta bolag, vars ursprung går tillbaka till år
1828, har framvuxit genom sammanslagningar under årens lopp av ett stort antal
bryggeriföretag i landet. Det mest betydelsefulla samgåendet ägde rum år 1963
då AB Pripp & Lyckholm och AB Stockliolms Bryggerier förenades. Med denna
fusion inleddes en omfattande strukturomvandling och en genomgripande
modernisering av företagets anläggningar såväl i produktions- som i
distributionsledet.
I den år 1963 bildade företagsenheten ingick 40
driftsställen för dryc-kestillverkning, spridda över södra och mellersta
Sverige. Därtill kom två mälterier, ett i Stockholm och ett i Göteborg. Till gmnd
för strukturomvandlingen lades en plan som tog sikte på att koncentrera dryckestillverk-ningen
till ett fåtal moderna, väl lokaliserade bryggerier. Genomförandet av denna
plan befinner sig nu i slutskedet. Ett helt nytt bryggeri färdigställdes år
1970 i Stockholm. Ett annat storbryggeri uppförs f.n. i Göteborg. Bryggeriet i
Malmö har undergått en grundlig modernisering. Även några mindre bryggerier
som är tänkta att vara kvar har förnyats.
Efter hand har gamla, otidsenliga driftsställen lagts ned
och antalet kvarvarande enheter utgör i dag 14, inräknat de tre som förvärvats
under senare år. Bryggeriernas lokalisering och antalet i tillverkning sysselsatta
framgår av följande sammanställning.
Ort Antal anställda
Malmö 167
Helsingborg 64
Tingsryd 98
Göteborg 385
Vimmerby 30
Arboga 56
Bromma 545
Torsby 36
Mora 48
Sundsvall 60
Gällivare 31
1 520
Beslut har fattats om nedläggning under år 1975 av
bryggerierna i Helsingborg och Vimmerby. I Göteborg drivs f. n. verksamhet vid
flera tillverkningsställen. I samband med att det nya bryggeriet blir färdigt i
början av år 1976, kommer de övriga bryggerierna i Göteborg att tas ur drift.
I framtiden kommer den helt övervägande delen av
företagets dryc-kestillverkning att vara koncentrerad till de tre
storbryggerierna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Avsikten är att därjämte
bedriva produktion vid bryggerierna i Tingsryd, Arboga, Torsby, Mora,
Gällivare och
Frop. 1975: 7 8
Sundsvall.
En fömtsättning härför är dock att nuvarande försäljningsvolym kan
upprätthållas.
Leveranserna av företagets
produkter till detaljhandel, restauranger och andra kundgrupper sker
huvudsakligen genom en egen distributionsapparat. Även denna har undergått en
omfattande strukturrationalisering. Sålunda har sedan år 1963 antalet
lagerdepåer och andra lagerställen minskat från drygt 200 till ett 70-tal. En
fortsatt nedskärning till 50 å 60 enheter planeras. Denna omvandling har krävt
uppförande av nya, moderna depåer. Av den totala lagerkapaciteten, som i dag omfattar
120 000 m, har sålunda en dominerande del tillkommit under det senaste
decenniet genom ny- och tillbyggnader. Flera av depåerna har anknytning till
järnväg. Depånätet är i princip färdigbyggt och endast vissa kompletterande
investeringar kommer att aktualiseras.
Företagets huvudkontor är
beläget i Bromma. Verksamheten i övrigt är uppdelad på sex geografiska
regioner. Databehandling och redovisning är koncentrerad till huvudkontoret
och de sex regionkontoren. Även denna verksamhet är modernt utformad. Antalet
anställda i tillverkning, distribution och admhiistration uppgår f. n. till
drygt 3 500.
Pripps
försäljningsvolym verksamhetsåret 1972/73 uppgick till drygt 430 milj. liter
malt- och läskedrycker. Härav utgjordes drygt 250 milj. liter av maltdrycker.
Volymutvecklingen under senare delen av 1960-talet kännetecknades av en klar
uppgång, främst till följd av introduktionen av mellanölet. Hittills under
1970-talet har däremot volymutvecklingen stagnerat. Försäljningen har under
senare år alltmer förskjutits mot lagrat lättöl som f. n. svarar för 20 % av
företagets maltdrycksproduktion. Starköl och jpilsner har samtidigt visat en
volymmässig nedgång. Försäljningen av mellanöl, som är den dominerande öltypen,
har stagnerat under senare år. Pripps totala maltdrycksförsäljning har ökat
från knappt 180 milj. liter verksamhetsåret 1963/64 till drygt 250 milj. liter
1972/73. Läskedrycksförsäljningen har under samma tid ökat från drygt 135 milj.
liter till knappt 170 milj. liter. Härtill kommer ca 10 milj. liter andra
drycker. En sammanställning över företagets försäljning bör fogas till
regeringsprotokollet som bilaga 2.
Av
de sålda dryckerna produceras tre utanför företaget, nämligen Ramlösa och Porla
samt AARHUS öl. Coca-cola och Schweppes tillverkas på licens vid företagets
anläggningar.
Pripps har en
marknadsandel på ungefär 54 % för maltdrycker och ungefär 56 % i fråga om kolsyrade
läskedrycker. Marknadsandelen för juicer och andra inte kolsyrade drycker är
betydligt lägre. I fråga om malt- och läskedrycker torde företaget vara
marknadsledare vad gäller såväl priser som produktutformning. Pripps har haft
som målsättning att behålla sin andel på 5055 % av den totala malt- och
läskedrycksmarknaden.
För
att rationalisera företagets tillverknings- och distributionsanläggningar m. m.
har Pripps investerat omkring 850 milj. kr. under de senaste tio åren. Det
största investeringsobjektet har varit bryggeriet i Stockholm som kostat ca 285
milj. kr. Det nya bryggeriet i Göteborg har kostnadsberäknats till drygt 200
milj. kr. Företagets investeringar var som störst verksamhetsåren 1968/69 och
1969/70, dvs. de år då huvuddelen av Stockholmsanläggningen byggdes.
Investeringsnivån låg dessa år något över 100 milj. kr. Därefter sjönk
investeringsaktiviteten under några år för att återigen stiga i samband med att
arbetena på Göteborgsanläggningen inleddes. Verksamhetsåret 1972/73 uppgick
investeringarna till ca 75 milj. kr. I och med att den nya anläggningen i
Göteborg färdigställs beräknas företagets investeringar sjunka avsevärt. Företagets
produktion kommer då i allt väsentligt att vara koncentrerad till högmoderna
tillverknings- och distributionsanläggningar. Såvitt nu kan bedömas kommer
under återstående delen av 1970-talet investeringarna att tUl största delen
utgöras av ersättningsinvesteringar.
Moderniseringen
av tillverkning m. m. har således krävt stora kapitalinsatser, men har
bidragit till att volymen producerade drycker per arbetstimme har utvecklats
gynnsamt. Den på detta sätt definierade produktiviteten har stigit med i
genomsnitt drygt 7 % per år under senare år.
Som
nämnts tidigare fick PRIBO-koncemen sin nuvarande uppbyggnad år 1972 och
1972/73 var därför AB Pripps Bryggeriers första verksamhetsår. I följande
sammanställning redovisas en beräkning av omsättning och resultat under senare
år för den verksamhet som 1972/73 drevs i Pripps, dess helägda dotterbolag samt
i Tingsryds Bryggeri AB (milj. kr.).
Verk-
Omsättning
Produkt-
Rörelse-
Rörelse-
Redovisat
samhetsår
skatter
resultat före
resultat
netto-
avskriv-
efter
kalkyl-
resultat
ningar
mässiga
avskrivningar
1968/69
760,8
243,9
79,9
22,5
19,9
1969/70
839,9
297,9
70,4
26,2
40,0
1970/71
869,2
325,9
57,9
7,0
26,8
1971/72
902,5
306,1
95,9
41,8
21,9
1972/73
1 030,0
347,3
97,1
38,9
19,4
Tingsryds
Bryggeri AB förvärvades av PRIBO år 1972 och i de redovisade siffrorna för
1972/73 ingår Tingsryds med ett rörelseresultat efter avskrivningar med 1,1
milj kr. och med en obetydlig redovisad nettovinst. Aktiemajoriteten i Hemö
Bryggeri AB förvärvades under verksamhetsåret 1973/74 och detta företags
resultat m. m. ingår inte i sammanställningen. Hemö Bryggeri AB redovisar
emellertid en obetydlig nettovinst för verksamhetsåret 1972/73, medan dess helägda
dotterbolag Sundsvallsbryggerier AB redovisar ett resultat efter kalkylmässiga
av-
Prop. 1975: 7 10
skrivningar
på 2,6 milj. kr. och en redovisad nettovinst på 2,0 milj. kr.
Brandförsäkringsvärdena för F'ripps fastigheter, maskiner, inventarier och
bilar uppgick 1972/73 till 960 milj. kr. Den totala omslutningen i
balansräkningen per den 30 september 1973 var 620 milj. kr. Härav utgjorde
omsättningstillgångarna 147 milj. kr. efter avdrag med 38 milj. kr. för
lagerreserv och anläggningstillgångarna utgjorde 467 milj. kr. De långfristiga
skulderna belöpte sig på 356 milj. kr. och de kortfristiga till 145 milj. kr. I
investeringsfond fanns ungefär 90 milj. kr. AB Pripps Bryggeriers
resultaträkning för verksamhetsåret 1972/73, företagets balansräkning per den
30 september 1973 samt sammanställning med vissa statistiska uppgifter för
företaget bör fogas till regeringsprotokollet som bilaga 3.
Avtalet
Mellan
staten och PRIBO träffades den 19 november 1974 ett avtal innebärande att
staten förvärvar majoriteten av aktierna i AB Pripps Bryggerier. Avtalet
förutsätter lör att bli giltigt föriitom godkännande av bolagstämma i PRIBO
- att regeringen senast den 31 mars 1975 godkänner det. I avtalet redovisas
inledningsvis bakgrunden och vissa förutsättningar för överenskommelsen. Härav
framgår bl. a. följande.
PRIBO
äger samtliga aktier i Pripps. Pripps äger nu mer än 90 % av aktierna i Hemö
Bryggeri AB som är moderbolag till det helägda dotterbolaget
Sundsvallsbryggerier AB. PRIBO äger vidare samtliga aktier i Tingsryds Bryggeri
AB. Pripps är licenstagare avseende tillverkning och försäljning av Coca-Cola
och Schweppes. Tingsryds har avtal angående tillverkning och försäljning på
licens av Bass-öl i Sverige. Pripps är återförsäljare av mineralvattnen Ramlösa
och Porla samt läskedrycken Coril som tillverkas av det PRIBO-ägda företaget AB
Ramlösa Hälsobrunn. Detta företag behålls av PRIBO.
Enligt
avtalet skall PRIBO låta. ombesörja en höjning av aktiekapitalet i Pripps från
nuvarande 5 milj. kr. till 70 milj. kr. genom fondemission med utnyttjande av
disponibla vinstmedel och uppskrivning av vissa fastigheter. PRIBO skall till
staten överiåta 840 000 aktier i Pripps motsvarande 60 % av det förhöjda
aktiekapitalet. Överlåtelsepriset för aktierna i Pripps utgör 225 milj. kr.
samt ränta på detta belopp räknat från den 30 september 1974 till den dag
betalning eriäggs. Betalning för aktierna eriäggs och tillträde sker utan
dröjsmål efter det att avtalet blivit definitivt och kapitalökningen blivit
vederbörligen registrerad. Med de överlåtna aktiema skall följa rätt till den
utdelning som kan komma att utgå för det verksamhetsår som började den 1
oktober 1974 och för följande verksamhetsår.
Prop. 1975: 7 11
Det överenskomna priset på de aktier som förvärvats av
staten motsvarar ett värde på hela aktiestocken i Pripps av 375 milj. kr.
Priset har framkommit som resultat av en förhandling, baserad på av parterna
var för sig gjorda uppskattningar av företagets substansvärde och avkastningsvärde.
PRIBO har vid förhandlingarna lagt huvudvikten vid bolagets substansvärde,
medan statens förhandlare fäst huvudvikten vid resultatet.
Som tidigare nämnts ombildades år 1972 Pripp-Bryggerierna
AB till ett förvaltningsbolag med namnet PRIBO medan malt- och läskedrycksrörelsen
överfördes på Pripps. Det tidigare koncernföretaget Pripp-Bryggerierna AB hade
under en följd av år tagit upp lån för malt- och läskedrycksrörelsen. 1 samband
med att denna överfördes till AB Pripps Bryggerier, överfördes även lån
hänförliga till malt- och läskedrycksrörelsen till detta bolag. På begäran av
långivarna tecknade emellertid moderbolaget PRIBO borgen för de lån som fördes
över till Pripps. Enligt avtalet skall staten eller den staten anvisar fr.o. m.
den dag aktiema i Pripps övergår i statens ägo från PRIBO överta samtliga
borgensåtaganden och liknande förbindelser som PRIBO iklätt sig för Pripps
eller Tingsryds eller dess dotterbolag m. m. De borgensåtaganden och liknande
förbindelser som är aktuella uppgår till 183,8 milj. kr. och har förtecknats i
en bilaga som fogats till avtalet. Av borgensåtagandena avser ca 40 milj. kr.
borgen för obligationslån där säkerheten är fastighets-och
företagsinteckningar. Drygt 110 milj. kr. avser borgen för Pripps
pensionsförpliktelser medan drygt 20 milj. kr. avser återlån av erlagda ATP-avgifter.
I avtalet föreskrivs att PRIBO t. o. m. den 30 september
1975 skall förse Pripps med de likvida medel som kan erfordras bl. a. för att
fullfölja pågående eller redan beslutade investeringar. Pripps skall till PRIBO
överföra de överskott i likvida medel som vid varje tidpunkt kan finnas hos
Pripps. På fordringsbelopp skall beräknas ränta efter en årlig räntefot som
ligger tre procentenheter över vid envar tid gällande diskonto. Den skuld
Pripps kommer att ha till PRIBO den 30 september 1975 skall återbetalas senast
den 31 december 1975.
Avtalet innehåller bl. a. bestämmelser om inlösen och hembudsskyldighet.
Staten utfäster sig att så länge PRIBO är delägare i Pripps inte överlåta
eller pantsätta eller på annat sätt avhända sig oinskränkt ägande-och
förfoganderätt till aktierna i Pripps. Överlåtelse får dock ske på bolag eller
annan juridisk person som ägs av staten. PRIBO i sin tur utfäster sig att inte
överlåta de aktier som PRIBO behåller tili annan än staten. PRIBO får inte
heller inskränka sin förfoganderätt till aktierna. Staten äger efter minst sex
månaders uppsägning inlösa av PRIBO behållna aktier. På begäran av PRIBO skall
staten tidigast den 31 december 1984 inlösa av PRIBO ägda aktier i Pripps. Om
staten i egenskap av majoritetsägare i Pripps beslutar genomföra något som
konstateras vara oför-
Prop. 1975: 7 12
enligt
med avtalet äger PRIBO även tidigare påkalla inlösen av PRIBO:s aktier i
Pripps. I avtalet har angetts de principer som skall ligga till grund för
värdering av aktier vid inlösen. Dessa-innebär att parterna med ledning av
substans- och avkastningsvärden, baserade på balans- och resultaträkningar för
de tre senaste verksamhetsåren före den dag inlösen begärts, skall söka enas om
priset. Kan överenskommelse ej träffas om priset skall detta bestämmas av
skiljemän. Om inlösen begärs före den 1 oktober 1977 skall dock priset beräknas
utifrån ett värde på hela aktiestocken om 375 milj. kr. uppräknat med
konsumentprisindex från januari 1975.
Beträffande
styrelse och revisorer stadgas att så länge PRIBO äger aktier i Pripps skall
styrelsen bestå av förutom verkställande direktör och personer utsedda i
enlighet med lagen (1972: 829) om styrelserepresentation för de anställda i
aktiebolag och ekonomiska föreningar sex personer med tre suppleanter. Av
dessa skall staten nominera fyra styrelseledamöter och två suppleanter samt PRIBO
två styrelseledamöter och en suppleant att väljas av bolagsstämman i Pripps.
Ordföranden
i Pripps styrelse skall väljas bland av staten nominerade styrelseledamöter och
vice ordförande bland av PRIBO nominerade styrelseledamöter. Antalet revisorer
i Pripps skall vara tre med tre supp leanter. Minst två av revisorerna och
deras suppleanter skall vara auktoriserade. Så länge PRIBO innehar aktier i
Pripps skall PRIBO få nominera en revisor och en suppleant.
I
fråga om företagets skötsel är staten och PRIBO överens om att Pripps skall
drivas på ett rationellt och företagsekonomiskt sunt sätt som möjliggör en
rimlig utdelning till aktieägarna.
Enligt
avtalet skall erforderligt kapitalbehov i Pripps efter den 30 september 1975
täckas genom självfinansiering eller upplåning på allmänna kapitalmarknaden om
inte staten och PRIBO kommer överens om annat. Såvida parterna inte kommer
överens om annat skall eventuell kapitalökning i Pripps genom nyteckning mot kontantlikvid,
apportegendom o. dyl. ske till sådan kurs och på sådana villkor i övrigt att värdet
på de av Pripps före nyteckningen utgivna aktierna inte nedgår.
PRIBO
äger f. n. samtliga aklier i Tingsryds Bryggeri AB. PRIBO överlåter dessa till
Pripps för en krona.
PRIBO
skall enligt avtalet inte tillgodogöra sig någon utdelning från Pripps och Tingsryds
för verksamhetsåret 1973/74. Vissa varumärken som inte bedömts nödvändiga för
den rörelse som Pripps och dess dotterbolag bedriver skall utan ersättning
överlåtas till PRIBO-koncernen.
Ersättning
för löpande mellanhavanden mellan PRIBO och Pripps under verksamhetsåret
1974/75 har reglerats i avtalet. Dessa mellanhavanden motsvarar i stort
relationen 1973/74 mellan de två företagen och innebär bl. a. att PRIBO kan
utnyttja vissa administrativa funktioner m. m. vid Pripps. PRIBO erbjuder
samtidigt Pripps vissa tjänster i fråga
Frop. 1975:7 13
om
intemrevision och viss medverkan från koncernledningen. Förhandlingar skall
tas upp om dessa förhållanden för tiden efter den 1 oktober 1975.
PRIBO
utfäster sig att hos leverantörer, kunder, licenstagare, licensgivare och
andra affärsförbindelser verka för att vinna en positiv inställning till
statens engagemang i Pripps. Affärsrelationerna mellan Pripps och AB Ramlösa
Hälsobrunn har bekräftats i mellan dessa företag upprättat skriftligt avtal.
Föredraganden
Sedan
lång tid tillbaka har bryggeriindustrin varit föremål för statliga regleringar
av olika slag. Bakgmnden härtill är det intresse från alkoholpolitisk synpunkt
som statsmakterna fäster vid ölhanteringens olika led. Regleringarna avser
främst tillverkning, beskattning, försäljning och servering av öl och har
ändrats från tid till annan. De förändringar i regleringarna som beslutas är
av avgörande betydelse för företagen i branschen. En fortsatt reglering av
tillverkningen och försäljningen av öl är att fömtse och det måste dessutom fömtsättas
att bestämmelsema även i framtiden kommer att ändras. Konsekvenserna av dessa
förhållanden har under gångna år vid olika tillfällen diskuterats mellan
regeringsrepresentanter och PRIBO (Prippbolagen) AB:s ledning. Med hänsyn till
de alkoholhaltiga maltdryckernas speciella karaktär har det därvid bedömts ur
allmän synpunkt lämpligt om staten kunde få ett dominerande intresse i
tillverkningen av maltdrycker i Sverige. Ett sådant inträde från statens sida
i denna bransch borde kunna minska osäkerheten och skapa bättre gmnd för
planering och därmed långsiktig effektivitet i branschen.
Bryggerier tillverkar och
försäljer ofta både malt- och läskedrycker. Ett avskiljande av tillverkning av
maltdrycker med därtill hörande försäljning från bryggeriindustrins övriga
verksamhet framstår icke som motiverat med hänsyn till de stora praktiska
svårigheter detta skulle medföra.
Mot denna bakgrund har
förhandlingar förts med PRIBO (Prippbolagen) AB om villkoren för överlåtelse
till staten av aktier i AB Pripps Bryggerier. Ett preliminärt avtal har nu
träffats vars huvudsakliga innehåll tidigare redovisats. I fortsättningen
använder jag beteckningarna PRIBO resp. Pripps.
Enligt avtalet skall PRIBO
till staten överiåta 840 000 aktier i Pripps motsvarande 60 % av aktiekapitalet
efter den ökning av aktiekapitalet från 5 milj. kr. till 70 milj. kr. som PRIBO
åtar sig att ombesörja. PRIBO skall vidare mot ett formellt belopp överlåta
aktierna i Tingsryds Bryggeri AB till Pripps.
Frop. 1975: 7 14
Avtalet
innehåller bestämmelser om hembudsskyldighet och inlösen. Bestämmelserna
innebär bl. a. att staten när som helst har möjlighet att från PRIBO inlösa
återstående 40 % av aktierna i Pripps. PRIBO kan efter den 31 december 1984
begära att staten inlöser minoritetsposten. Inlösenpriset bestäms enligt
särskilda principer som fastställts i avtalet. Beträffande inlösenrätten och hembudsskyldigheten
i fråga om Pripps aktier ser jag dem närmast som naturliga delar av ett avtal
där två parter förutsätts samverka men där en ena parten är majoritetsdelägare.
Så
länge PRIBO äger aktier i Pripps skall staten nominera fyra styrelseledamöter
och PRIBO två att väljas av Pripps bolagsstämma. Staten och PRIBO är överens
om att Pripps skall med beaktande av de alkoholpolitiska regler som gäller
för näringen drivas på ett rationellt och företagsekonomiskt sunt sätt som
möjliggör en rimlig utdelning till aktieägarna.
Fram t. o. m. den 30
september 1975 kommer PRIBO att förse Pripps med de likvida medel som behövs
bl. a. för att fullfölja byggandet av det nya bryggeriet i Göteborg. Pripps
skuld, som vid denna tidpunkt överslagsmässigt kan beräknas komma att uppgå
till 125 milj. kr., skall avlösas senast den 31 december 1975. När bryggerist
färdigställts torde anläggningen representera ett tillfredsställande
låneunderlag för att långsiktigt placera skulden. Något nytillskott av ägarkapital
förutses inte behövas för ändamålet.
Pripps har under en
tioårsperiod på ett genomgripande sätt moderniserat och rationaliserat sin tillverkning
och distribution. Detta har krävt mycket betydande investeringar, vilka har
medfört en snabb produktivitetsstegring i företaget. Inom något år tas den nya
Göteborgsanläggningen i bruk och detta bör möjliggöra ytterligare
produktivitetsförbättring. Företaget har en dominerande marknadsställning och
de ko:Timer-siella riskerna måste även på relativt lång sikt bedömas som
begränsade. Sammantaget innebär detta att företagets framtida utveckling kan bedömas
som tillfredsställande.
Parterna har enats om ett
överlåtelsepris för 60 % av aktierna i Pripps av 225 milj. kr. jämte ränta från
den 30 september 1974. Priset har framkommit som resultat av en förhandling,
baserad på av parterna var för sig gjorda uppskattningar av företagets
substansvärde och värdet med hänsyn till den förväntade framtida avkastningen.
Med beaktande av gjorda investeringar och förväntad avkastning anser jag att
det vid förhandlingarna framkomna priset är skäligt.
Som moderbolag har PRIBO
tecknat borgen för lån m. m. avseende malt- och läskedrycksrörelsen. I allt
väsentligt utgörs de skulder, där PRIBO tecknat borgen, av oblig.ationslån med
säkerhet i fastigheter och av pensionsförpliktelser. Borgensåtagandena som PRIBO
har iklätt sig för Pripps och Tingsryds Biyggcri AB m. m. uppgår till 183,8
milj. kr.
Frop. 1975: 7 15
Dessa
borgensåtaganden är i allt väsentligt av formell natur. När aktiemajoriteten i
Pripps övergår till staten förutsätter avtalet att staten också övertar
samtliga borgensåtaganden m. m. som PRIBO iklätt sig för malt-och
läskedrycksrörelsen. Jag anser att detta är en naturlig del i avtalet.
Jag
har i uppgörelsen fäst särskilt avseende vid att finna former för PRIBO:s
fortsatta aktiva medverkan i ledningen av malt- och läskedrycksrörelsen. Detta
har ordnats genom att PRIBO har kvar 40 % av aktierna och därmed får ett
uppenbart intresse för resultatet av Pripps framtida verksamhet. PRIBO
tillförsäkras vidare två styrelseplatser.
Det
statliga engagemanget har tillstyrkts av ett representativt urval av Pripps
företagsnämnder från olika delar av landet.
Köpeskillingen utgör
angivna belopp 225 milj. kr. jämte ränta efter 5 % för år, räknat från den 30
september 1974 till den dag betalning eriäggs. Räntan skall ses mot bakgrund av
att staten blir utdelnings-berättigad part för det verksamhetsår som började
den 1 oktober 1974. Avtalet skall godkännas senast den 31 mars 1975. Enligt
avtalet skall likvid erläggas utan dröjsmål efter det att avtalet blivit
definitivt och höjningen av aktiekapitalet blivit registrerad. Om betalning kan
ske före den 1 april 1975 kommer räntekostnadema att uppgå till högst 5 625 000
kr. Jag utgår från att överlåtelsen skall kunna ske senast vid denna tidpunkt,
men med hänsyn tUl att förvärvet måste föregås av en mängd åtgärder förordar
jag att räntebeloppet beräknas med beaktande av risken för att förseningar kan
uppkomma. Ett investeringsanslag av 232 milj. kr. bör därför kunna disponeras
för att förvärva aktierna.
Jag
förordar att regeringen inhiimtar riksdagens bemyndigande att godkänna avtalet.
Statens
aktier i Pripps bör tillföras fonden för statens aktier. Företaget kommer att
drivas som en självständig enhet.
Det
statliga engagemanget i bryggerinäringen bör ge ett underlag för en mer
långsiktig inriktning av investeringar och rationaliseringar. Genom förvärvet
förebyggs dessutom risken att den svenska bryggerinäringen skulle komma under
utländska storföretags inflytande. Eftersom Pripps även i fortsättningen
kommer att drivas enligt gängse företagsekonomiska riktlinjer bör enligt min
bedömning statens engagemang i Pripps inte negativt påverka de fristående
bryggeriföretagens situation. Om ägarna till andra bryggeriföretag likväl finner
det förenligt med sina intressen att inleda diskussioner om ändrade ägarförhållanden
bör enligt min mening sådana förslag kunna prövas i en positiv anda.
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att
Prop. 1975: 7 16
1.
bemyndiga regeringen att
godkänna avtal efter de riktlinjer jag anfört mellan staten och PRIBO (Prippbolagen)
Aktiebolag,
2.
till Förvärv av aklier i
Aktiebolaget Pripps Bryggerier på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1974/75 under fonden för statens aktier anvisa ett
investeringsanslag av 232 000 000 kr.,
3.
uppdraga åt fullmäktige i
riksgäldskontoret att ikläda staten garanti för lån till Aktiebolaget Pripps
Bryggerier och Tingsryds Bryggeri Aktiebolag m. m. med sammanlagt högst 185
000 000 kr. jämte riintor.
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition
föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1
Konsumtion, import och export av malt- och läskedrycker
Tabell 1: 1 Konsumtion av malt- och läskedrycker i Sverige
vissa år (milj. liter)
1964
1966
1968
1970
1972
1973
Starköl
19,0
15,3
38,0
31.4
28,8
25,1
Mellanöl
159,3
241,4
314,3
312,7
294,2
Pilsner
227,7
118,3
89,3
71,7
62,0
52,2
Öl aii+ii)
246,7
292,9
368,7
417,4
403,5
371,5
Lättöl
20,5
16,2
16,9
24,4
48,5
73,7
Maltdrycker
267,2
309,1
385,6
441,8
452,0
445,2
Läskedrycker
246,9
267,8
283,8
300,7
298,6
308,5
Totalt
drycker
514,1
576,9
669,4
742,5
750,6
753,7
Tabell 1: 2 Import av malt- och läskedrycker vissa år
(milj. liter)
1964
1966
1968
1970
1972
1973
.Starköl
5,9
5,0
5,5
4,0
4,3
3,4
Mellanöl
18,5
34,7
31,3
27,0
22,4
Pilsner
0,8
0,1
0
0
0
0,1
Öl (III+
11)
6,7
23,6
40,2
35,3
31,3
25,9
Lättöl
1,2
0
0,1
Maltdrycker
6,7
23,6
40,2
36.5
31,3
26,0
Mineralvatten
och
söta
läskedrycker
0,4
0,5
3,1
6,0
4,7
4,5
Totalt
drycker
7,1
24,1
43,3
42,5
36,0
30,5
Tabell 1: 3 Export av malt- och läskedrycker vissa år
(milj. liter)
1964
1966
1968
1970
1972
1973
Starköl
1,3
0,7
0,4
0,3
0,2
0,1
Mellanöl
0
3,5
1,2
2,4
Pilsner
0,2
0,6
Öl (III+
11)
1,3
0,7
0,4
3,8
1,6
3,1
Lättöl
Maltdrycker
1,3
0,7
0,4
3,8
1,6
3,1
Mineralvatten
och
söta
läskedrycker
0,9
1,1
1,2
2,4
2,6
3,1
Totalt
drycker
2,2
1,8
1,6
6,2
4,2
6,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2
Tabell 2:1 AB Pripps Bryggeriers m. m. försäljning
verksamhetsåren 1963/64-1972/73 fördelad pä olika produktgi°upper (milj. liter)
Lagrade
Svag-
Summa
Kolsyrade Övrigt
Summa
malt-
dricka
malt-
läske-
drycker
drycker
drycker
1963/64
165,3
11,8
177,1
136,5
6,3
319,9
1964/65
163,3
10,7
174,0
140,5
5,7
320,2
1965/66
169,5
9,2
178,7
145,3
5,7
329,7
1966/67
173,6
8,6
182,2
142,7
5,9
330,8
1967/68
195,1
8,8
203,9
143,5
7,7
355,1
1968/69
??S,9
8,6
234,5
156,6
8,0
399,1
1969/70
238,2
8,4
246,6
156,4
7,5
410,5
1970/71
237,9
7,1
245,0
153,3
6,5
404,8
1971/72
234,7
7,1
241,8
149,3
10,5
401,6
1972/73
245,2
7,3
252,5
169,2
12,3
434,0
Anm.: Åren 1963/64 1971/72 ingår den verksamhet som nu
omfattar AB Pripps Bryggerier och dotterbolag till detta. Företag som genom
fusion sammanförts med verksamheten i AB Pripps Bryggerier är medtagna i
redovisningen. I uppgifterna för 1972/73 ingår dessutom Tingsryds Bryggeri AB,
Prop. 1975:7 19
Bilaga
3
Resultaträkning,
balansräkning och vissa statistiska uppgifter om AB Pripps Bryggerier
Tabell3: 1 Resultaträkning för AB Pripps Bryggerier
verksamhetsåret \ 91Tji y (tkr)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rörelsen
Omsättning 969 581
Avgår: produktskatter 327 538 642 043
Tillverknings-, försäljnings- och
administrationskostnader 547 162
Rörelseresultat före avskrivningar 94 881
Kalkylmässiga avskrivningar 55 743
Rörelseresultat efter avskrivningar 39 138
413 5 143
171 1 314
5 556
35 067
640
35 707
+ 5 438 + 7 239
+ 12 677
+ 1 665 -20 000
-18 335
30 049
9 025
Kronor
21024
Finansiella intäkter och kostnader Utdelning på aktier:
dotterbolag Intäktsräntor: övriga Kostnadsräntor: koncernbidrag övriga
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader
Extraordinära intäkter och kostnader Realisationsvinster
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt
Bokslut sdispositioner Skillnaden mellan kalkylmässiga och
bokföringsmässiga avskrivningar Tillkommer utnyttjad investeringsfond
Förändring av varulagerreserv och värdereglering Avsättning
till investeringsfond
Resultat före skatt
Skatt
Nettoresultat
'Verksamhetsåret avser 1 oktober 1972 30 september 1973.
' Härav allmänna förvaltningskostnader 1 734.
Prop. 1975:7 20
Tabell 3: 2 Balansräkning för AB Pripps Bryggerier per den
30 september 1973
(tkr)
Tillgängar
omsättningstillgångar
Kassa och banktillgodohavanden 24 808
Främmande växlar 204
Fordringar 98 753
Varulager: brutto 62 126
Avgår: lagerreserv -38 518 147 373
Spärrkonto för investeringsfond 5 615
Anläggningstillgångar
Aktier: dotterbolag 1 929
andra bolag 4 515
Fordringar: koncernbolag 11188
övriga 9 222
Maskiner och inventarier 80 550
Fastigheter 309 795
Pågående anläggningsarbeten 48 802
Goodwill 1 035 467 036
Samtliga tillgångar 620 024
Skulder och egel kapital Kortfristiga skulder
Skatteskuld 661
Leverantörer 30 705
Övriga inkl. produkt- och
mervärdeskatter 113 659 145 025
Långfristiga skulder
Obligationslån 40 520
Koncernbolag 171 119
Reverslån 34 409
Avsatt till pensioner: PRI 52 927
övrigt 56 792
Övriga 25 355 792
Investeringsfond 89 784
Eget kapital
Aktiekapital 5 000
Reservfond 1 000
Skuldregleringsfond 100
Dispositionsfond 2 250
Balanserad vinst frän föregående är 50
Årets vinst 21024 29 424
Samtliga skulder och eget kapital Kronor 620 024
Ställda panter 85 846
Ansvarsförbindelser 13 697
Pensionsåtagande 155
Prop. 1975: 7 21
Tabell 3: 3 Vissa statistiska uppgifter om AB Pripps
Bryggerier verksamhetsåret
1972/73
(belopp i milj. kr.)
PERSONAL OCH PERSONALKOSTNADER
Antal anställda
arbetare 2 608
övriga anställda 1 005
Summa 3 613
Antal pensionärer 1 234
Utbetalda löner
arbetare 106,1
styrelse och företagsledare 1,5
övriga anställda 46,9
Summa löner 154,5
Beräknad normal pensionskostnad 25,8
Övriga personalkostnader 15,4
INVESTERINGAR
Fastigheter 12,0
Maskiner, inventarier och bilar 24,2
Ej färdigställda anläggningsarbeten 38,8
Summa investeringar 75,0
TAXERADE FASTIGHETSVÄRDEN
Tomtvärde 95,7
Byggnadsvärde 219,3
Särskilt maskinvärde 13,9
Summa taxeringsvärden 328,9
BRANDFÖRSÄKRINGSVÄRDEN
Fastigheter 528,1
Maskiner, inventarier och bilar 432,6
Summa brandförsäkringsvärden 960,7
KUNGL.BOKTR. STOCKHOLM 1975 740664
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
13 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (13)
13 kopplingar i 9 dokument.
- Bet. 1986/87:NU17 om försäljning av statens aktier i AB Gambrinus (prop. 1985/86:150 delvis) s. 2 i texten
- Bet. 1978/79:NU9 Med anledning av propositionen 1978/79:32 om åtgärder inom bryggeribranschen jämte motioner s. 3 i texten
- Rskr. 1975:41 i texten
- Bet. 1975:NU8 Näringsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:7 om förvärv av aktier i AB Pripps Bryggerier jämte motioner s. 1 · s. 4 · s. 5 · s. 6 i texten
- Prop. 1975:100 Regeringens proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1975/76, m.m.(kompletteringsproposition) i texten