Sök i Ratio Lex

Regeringens proposition om vissa ändringar i banklagstiftningen m.m.

1975 · 82 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 55 av 82 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975:73, Regeringens proposition om vissa ändringar i banklagstiftningen m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens
proposition nr 73 år 1975 Prop. 1975:73

Nr 73

Regeringens
proposition om vissa ändringar i banklagstiftningen m. m.;

beslutad
den 13 mars 1975.

Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

G.E.
STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås vissa ändringar i bankinslilutens rörelseregler. Bestämmelserna
om kapitalläckningskrav och om rätt all lämna krediter utan särskild säkerhet, s.
k. blancokrediter, liberaliseras såvitt angår bank-instituts kreditgivning lill
sidobolag som driver factoring- och leasingrörelse. Sparbanker och
centralkassor får en ökad rätt atl - i likhet med affärsbankerna - efler
regeringens lillslånd förvärva aktier i svenskt aktiebolag med bankfrämjande
eller allmännyttigt ändamål. Bankinslilutens rätt atl inom en viss ram lämna blancokrediter
föreslås bli vidgad'. Föratl underlätta för svenska banker atl medverka vid
svenska förelags upplåning i utlandet föreslås alt vissa undantag lår ske från
kravet på årlig amorleringsskyldighet vid bundna lån. Den krets av
befattningshavare i bank som omfattas av reglerna om krediijäv föreslås bli
begränsad lill personer i ledande ställning. Jordbrukets krediikassor får rätt atl
till sina medlemmar utbetala s. k. överskjutande insalsbelopp.

Dessutom
föreslås några mindre ändringar i de beslämmelser som gäller för landshypoteksföreningar.

Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 juli 1975.

1 Riksdagen 1975. I saml. Nr 73

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:73

1
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1955:183) om banlTrörelse

Härigenom föreskrives i fråga
om lagen (1955:183) om bankrörelse' dels att i I §, 4§ 1, 2 och 4 mom., 5, 55,
68, 71, 74a, 117, 119, 148, 150, 152, 153, 155, 156, 159 och 160 §§, 164 § 2
mom., 169 § 1 mom., 175, 190 och 194 !;§ ordet "Konungen" och
böjningsform av detta ord skall bytas ut mot "regeringen" i
motsvarande form, dels all 57, 59, 61, 63 och 74 SS skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

57 §

Bankaktiebolag skall till
insällarnas skydd ha eget kapital till visst lägsta belopp. Detla bestämmes i
förhållande till bankbolagets tillgångar och till garantiförbindelser som
bolaget ingått (placeringar). Vid beräkningen av ka-pilalkravet indelas placeringarna
i följande fyra grupper, nämligen A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar
saml fordringar hos riksbanken och riksgäldskontorel.

2. skattkammarväxlaroch obligationer som utfärdats av staten, kommun
eller därmed jämförlig samfälUghet, allmän kassa eller inrättning, vars
reglemente fastställts av Konungen, eller kreditakliebolag,

3. andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig samfäUighet,
bankaktiebolag, sparbank, cenlralkassa eller annan under A 1 eller 2 avsedd
kassa eller inrättning, kreditakliebolag eller försäkringsföretag med svensk
koncession svarar.

2. skattkammarväxlaroch obligationer som uträrdats av
staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighel, allmän kassa eller inrättning,
vars reglemente fastställts av regeringen, eller kreditaktiebolag,

3. andra fordringar för vilka staten, kommun eller
därmed jämförlig samfällighel, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa eller
annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditakliebolag,
sådant bank-ägt aktiebolag som enligl regeringens medgivande får jämslällas med
kre-

s. 2 Kontrollera mot PDF

Senaste
lydelse av

1
§ 1973:935

5 § 1974:166 55 § 1968:601
68 § 1973:1186 71 § 1971:1032 74-a § 1970:666 'Senaste lydelse 1973

155 § 159 §

1974:166 1970:666

164 § 2 mom. 1974:166 175 § 1974:166 194 § 1972:656

159.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 3

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

ditaktiebolag
vid tillämpningen av detla stycke eller försäkringsföretag med svensk
koncession svarar,

4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av
värdehandling eller fordran som angives under A 1-3,

5. garantiförbindelser för vilka banken erhållit
säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under A 1-4,

B.
1. andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,

2. fordringar för vilka utländskt bankförelag eller annal
försäkringsföretag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening svarar,

3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av
värdehandling eller fordran, som angives under B 1 eller 2, eller inteckning i
jordbruks-, affärs- eller bostadsfaslighel eller tomträtt till sådan faslighet
inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller,
i fråga om tomträtt, av byggnad som hör lill tomträtten,

4. garantiförbindelser för vilka banken erhållit
säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under B 1-3,

Cl.
fordringar för vilka säkerheten utgöres av

inteckning
i jordbruksfastighet, i bostadsfaslighel med en- eller tvåfa-miljshus eller med
flerfamiljshus för vilkel statligt bostadslån ulgår eller i tomträtt lill sådan
faslighet, om inteckningssäkerhelen är förstärkt med borgen och inteckningen
ligger mellan sjuttiofem och etthundra procent av det uppskattade värdet av den
fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,

inteckning
i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhet,
eller i tomträtt lill sådan fastighet inom femtio procent av det uppskattade
värdet av den faslaegendomeneller, i fråga om tomträtt, av byggnad och annan
egendom som hör till tomträtten,

föriagsbevis
eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet, eller

borgen,
dock ej lill högre belopp för varje låntagare än ljugofemtusen kronor,

2.
garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i form av värdehandling,
fordran eller borgensförbindelse som angives under C 1,

D.
övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt femte och
sjätte styckena skola avräknas från eget kapital.

För
placeringar, som angivas under A, fordras ej eget kapital. 1 övrigt skall
bankbolag vid varje tidpunkt ha eget kapital till lägst ett belopp, som motsvarar
sammanlagt

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 4

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

en
procent av summan av placeringar, som angivas under B,

fyra
procent av summan av placeringar, som angivas under C, och

åtta
procent av summan av placeringar, som angivas under D.

Tillgång
skall lagas upp till bokfört värde och garantiförbindelse lill sitt nominella
belopp.

Med
eget kapital avses aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och av
bolagsstämman fastställd vinslbalans. Med eget kapital får likställas del nominella
värdet av förlagsbevis, utställda av bankbolaget, intill elt belopp motsvarande
bolagets aktiekapital. 1 fråga om förlagskapilal, som långivaren kan återkräva
inom fem år, skall dock iakttagas att med bolagets kapital får likställas högst
så stor del av del varje år förfallande beloppet som svarar mol tio procent av
bolagels aktiekapital.

Från
bankbolagels eget kapital skall avräknas del bokförda värdet av vad banken såsom
aktiekapital eller i annan form tillskjutit till annat in- eller utländskt
företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock ej
ske i fråga om företag där staten är delägare eller i fråga om kreditakliebolag
som har till huvudsakligt ändamål alt lämna lån mol säkerhet i form av panträtt
på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet.

Har
bankbolag väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag, som uteslutande har lill
syfte alt förvalta faslighet eller tomträtt som förvärvats för att bereda
banken lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande
behov, skall från bankbolagels eget kapital avräknas åtta procent av summan av
det bokförda värdet av aktierna i fastighetsbolaget och bolagets bokförda
skulder eller den del av dessa som svarar mot bankens innehav av aktier i
fastighetsbolaget.

Med
uppskattat värde avses det värde, som bankbolaget bestämt på grundval av
särskild värdering. Har enligl gällande bestämmelser om lån av statsmedel till
främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats lill uppförande av viss
byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattningsvärdet
läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet för byggnaden
eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleda annat.

59
§'

Kredit får beviljas endast mol be- Kredit får beviljas endast mol be

tryggande säkerhet i fast eller lös tryggande säkerhet i fast eller lös

egendom eller i form av borgen. egendom eller i form av borgen.

Ulan säkerhet får dock kredit lämnas Utan säkerhet får
dock kredit lämnas

till etl sammanlagt belopp, som vid till ett sammanlagt belopp, som vid

varje tidpunkt svarar mot högst tre varje tidpunkt svarar mot högst fem

'Senaste
lydelse 1973:1159.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 5

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

procent
av summan av bankaktie- procent av summan av bankaktie

bolags eget kapital och dess inlåning, bolags eget kapital och dess inlåning.

Därutöver får kredit utan säkerhet Därutöver får kredit ulan säkerhet

beviljas beviljas

1. sådan låntagare, som avses i 57 § första stycket A
2 eller 3, saml utländskt bankförelag,

2. samfällighetsförening,

3. näringsidkare
i och för hans rörelse, om krediten är kortvarig.

Aktie i bolag, som huvudsakligen förvaltar eller driver handel med aktier

eller
som idkar emissionsrörelse, får mottagas som pant endasl om aktien noteras vid
fondbörs här i landet. Vad nu sagts gäller även förlagsbevis, som utfärdals av
sådant bolag.

Bestämmelsen
i 49 § om förbud för bankbolag atl som pant mottaga egen aktie äger motsvarande
tillämpning på förlagsbevis som bolaget utfärdat

61
§'

Till verkställande direktör i bank- Till verkställande direktör i bank

aktiebolag, dennes ställföreträdare aktiebolag, dennes ställföreträdare

eller annan befattningshavare, som eller annan befattningshavare / le-

ensam eller i förening med annan får dande ställning, som ensam eller i

avgöra på styrelsen ankommande förening med annan får avgöra på

ärenden, eller lill den som är gift styrelsen ankommande kreditären-

med sådan person får bankbolaget den, eller till den som är gift med

lämna kredit endast sådan person får bankbolaget lämna

kredit
endast

1. mot säkerhet av borgen eller garanti av staten
eller kommun eller av samfällighel, kassa, inrättning eller bolag eller annan
sammanslutning, som avses i 57 § första stycket A 2 eller 3,

2. mot säkerhet av fordran eller värdehandling som
avses i 57 § första stycket A eller B, dock att inteckning skall ligga inom
sextio procent av det uppskattade värdet av den inlecknade egendomen,

3. intill elt belopp av femtiolusen kronor, mot annan
pantsäkerhet.

Ledamot
av bankbolags styrelse eller slyrelsesuppleant, som ej är sådan befattningshavare
som avses i första stycket, eller den som är gift med sådan person får beviljas
kredit endast mot säkerhet av sådan borgen eller garanti som avses i första
stycket 1, mot säkerhet av pant eller genom diskontering av växel, som är grundad
på verklig handelsaffär.

Bankbolag
får ej lämna kredit till revisor i bolaget eller revisorssuppleant eller lill
den som är gift med sådan person.

Bankbolag
får ej heller lämna kredit mot säkerhet av borgen eller ford-

'
Senaste lydelse 1970:721.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 6

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

ringsbevis,
som utfärdals av någon som avses i första eller tredje stycket, eller mol
växel, för vilken denne är betalningsskyldig.

Försla-fjärde
styckena äga motsvarande tillämpning på bolag, förening eller annan
sammanslutning, van person som avses i försla-tredje styckena eller sådan
persons make i egenskap av delägare eller medlem har ell väsentligt ekonomiskt
intresse, om ej annat följer av vad som föreskrives nedan i denna paragraf.

Sammanslutning,
i vilken sådan person som avses i första stycket såsom delägare eller medlem
har väsentlrgt ekonomiskt intresse, får ej beviljas kredit som angives i första
stycket 3.

Ulan
hinder av bestämmelsen i femte stycket får bankbolag lämna sådan sammanslutning
som avses i sjätte stycket kredit genom diskontering av växel, som är grundad
på verklig handelsaffär, och bevilja kredit mol växel, som nu nämnts och för
vilken sammanslutningen är betalningsskyldig.

Tillsynsmyndigheten
prövar fråga om befattningshavare skall anses ha sådan ledande ställning som
avses i första stycket.

63
f Ställes län icke att betalas inom ell år, skall bankaktiebolag förbehålla sig
rätt all säga upp lånet lill återbetalning senast inom sagda tid. Utan
förbehåll enligl första stycket lår bankbolag

1. bevilja återlån enligl reglementet angående
allmänna pensionsfondens förvaltning med längre löptid än ett år,

2. utlämna andra lån mot skuldebrev med längre löptid
än elt år lill ett sammanlagt belopp, som vid varje tidpunkt svarar mol högst
tjugofem procent av summan av bolagets eget kapital och dess inlåning efter
avdrag för lån som tagits upp hos allmänna pensionsfonden i samband med återlån.

Förfallotiden
för lån skall bestämmas så, att den är förenlig med villkoren för bankbolagels
förbindelser. Lån som avses i andra stycket 2 får icke ställas på längre återbelalningstid
än tio år. Har för sådant lån icke ställts säkerhet i fast eller lös egendom,
skall i skuldebrevet utfästas årlig avbetalning i förhållande till den tid för
vilken lånet beviljas.

Bankbolaget
skall förbehålla sig rätt atl säga upp lån som avses i andra stycket till
återbetalning senast inom tre månader, om säkerheten för lånet försvagas i
märklig mån dier, i fråga om lån utan säkerhet, om trygghet icke längre
föreligger för låneförbindelsens fullgörande.

Bestämmelserna
i denna paragraf Bestämmelserna i denna paragraf äga icke tillämpning på
lån,Tor vars äga icke tillämpning på lån, för vars

'Senaste lydelse 1970:721.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

fulla
gäldande staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighel svarar.
Föreskriften i tredje stycket första punkten gäller dock även sådant lån. 1
fråga om lån för vilkel utländsk stat eller utländskt bankföretag svarar flr,
om särskilda skäl föreligga, undantag ske från tredje stycket tredje punkten
och fjärde stycket.

Föreslagen lydelse

fulla
gäldande staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighel svarar.
Föreskriften i tredje stycket första punkten gäller dock även sådant lån. 1
fråga om lån för vilkel utländsk stat eller utländskt bankföretag svarar flr,
om särskilda skäl föreligga, undanlag ske från tredje slyckel tredje punkten
och fjärde stycket. Undantag från tredje stycket tredje punkten får, om
särskilda skäl föreligga, ske även i.fråga om lån som lämnas av bankbolag
tillsammans med utländskt bankföretag eller som i sin helhet refinansleras
utomlands.

opaginerad Kontrollera mot PDF

74!:;

Styrelsen
skall inom sig utse verkställande direktör all under styrelsens inseende leda
verksamheten, däri inbegripet atl i den uisträckning styrelsen bestämmer avgöra
ärenden av beskaffenhet atl eljesi ankomma på styrelsens egen prövning. Där
förhållandena så påkalla, må bland styrelseledamöterna eller styrelsesuppleanierna
flera verkställande direktörer utses. Styrelsen skall även förordna
styrelseledamot eller styrelsesuppleant atl vara ställföreträdare för
verkställande direktör.

Styrelsen
må jämväl uppdraga åt annan än verkställande direktör att ensam eller i
förening med annan avgöra ärenden av beskaffenhet alt eljest ankomma på
styrelsens egen prövning.

Angående
den befogenhet i olika avseenden, som skall tillkomma verkställande direktör
eller person som avses i andra stycket, åligger det styrelsen alt meddela
föreskrifter i en för ett år i sänder fastställd instruktion. Avser uppdraget
beviljande av kredit, skola grunderna för kreditgivningen fastställas. Hava
flera verkställande direktörer utsetts, skall instruktionen angiva huru
ledningen av bankens verksamhet skall mellan dem fördelas. Styrelsen skall, så
snart kan ske, lill tillsynsmyndigheten insända avskrift av instruktionen
ävensom, där ändringar vidtagas i densamma, meddela myndigheten därom.

Uppdrag
som sägs i denna paragraf må när som helst återkallas eller inskränkas. Ulan
hinder av uppdrag äger styrelsen själv avgöra ärende av varje slag.

'Senaste
lydelse 1971:1032.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Styrelsen
må icke åt enskild styrelseledamot eller annan uppdraga atl avgöra ärende, som
avser:

stycket, eller lill
bolag, förening eller annan sammanslutning, vari sådan person är
styrelseledamot eller såsom delägare eller medlem äger ett väsentligt
ekonomiskt intresse; styrelsen dock obelagel att för person eller
sammanslutning, som nu nämnts, fastställa vissa gränser, inom vilka ulan
styrelsens beslut i varje särskilt fall kredit må beviljas vederbörande i och
för en av honom idkad rörelse;

1. inrättande eller indragning av avdelningskontor
eller övertagande av annan bankrörelse;

2. fprvärv eller avyttring av fastighet, avsedd för
bankens inrymmande eller för att tillgodose därmed sammanhängande behov;

3. beviljande av kredit tt\l person, 3.
beviljande av kredit till befatt-som avses i 61 § första eller andra ningshavare,
som avses i 61 § första

stycket,
eller annan befattningshavare, som ensam eller I förening med annan får
avgöra på styrelsen ankommandeärenden, till den som är gift med sådan
befattningshavare, till person som avses i 61 § andra stycket eller lill bolag,
förening eller annan sammanslutning, vari sådan person är styrelseledamot
eller såsom delägare eller medlem äger etl väsentligt ekonomiskt intresse;
styrelsen dock obelagel all för person eller sammanslutning, som nu nämnts,
fastställa vissa gränser, inom vilka ulan styrelsens beslut i varje särskilt
fall kredit mä beviljas vederbörande i och för en av honom idkad rörelse;

4. förvärv av aktie eller förlagsbevis i andra fall än
då fråga är om aktie eller föriagsbevis, som är för bankbolagets fordran utmätt
eller pantsatt;

5. fastställande av allmänna räntesatser för in- och
utlåning; dock att beslul, där så påkallas av allmän ränteförändring, må utan
styrelsens hörande meddelas för liden intill nästkommande styrelsesammanträde.

I
denna paragraf meddelade beslämmelser angående kredit skola gälla även i fråga
om garantiförpliklelse, som bankbolag ikläder sig.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1975.

Vid
tillämpningen av 1,5, 55, 57, 74 a, 150 och 152 SS i den nya lydelsen skall med
sådant beslul av regeringen som där sägs jämställas beslut som före den 1
januari 1975 har fatlats av Konungen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 9

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1955:416) om
sparbanker' delsatt i 35 b, 79,80,83,91 och 99 SS ordet "Konungen"
och böjningsform av detla ord skall bytas ut mot "regeringen" i
motsvarande form,

ts skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sparbank får förvärva

1. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt föratl bereda
sparbanken lokaler

för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov,

2.
aktie i bolag, vilkel
uteslutande har lill syfte all förvalta fast egendom eller tomträtt som
förvärvats för det under 1 angivna ändamålet, och förlagsbevis, som utfärdats
av sådant bolag,

3.
inventarier,
vilka anskaffas för rörelsen eller till faslighet, som sparbanken äger, eller
till lokaler, som sparbanken i övrigt innehar,

4. bostadsrätt för atl bereda bostad ål någon som är
anställd i sparbanken.

Ärende om förvärv enligl första stycket av fast egendom, tomträtt eller

varje
tidpunkt sammanlagt svarar mot högst tio procent av sparbankens egna fonder,
förvärva andel i sådan ekonomisk förening eller aktie i sådant bolag, som med
regeringens godkännande verkar som en sammanslutning av svenska sparbanker
för tillgodoseende av gemensamma intressen, eller garanlifondbevis eller föriagsbevis,
som utfärdats av föreningen eller bolaget, eller i övrigt tillskjuta medel
till föreningen eller bolaget

aktie avgöres av huvudmännen, om ej annal följer av
sparbankens reglemente. Detsamma gäller ärende om förbättring av byggnad i
vilken sparbankens lokaler äro eller avses bliva inrymda. Sparbank får lill
belopp, som vid Sparbank får till belopp, som vid

varje tidpunkt sammanlagt svarar mot högst tio procent av
sparbankens egna fonder, förvärva andel i sådan ekonomisk förening eller aktie
i sådant bolag, som med Konungens godkännande verkar som en sammanslutning av
svenska sparbanker för tillgodoseende av gemensamma intressen, eller garanlifondbevis
eller förlagsbevis, som utfärdats av föreningen eller bolaget, eller i övrigi
tillskjuta medel till föreningen eller bolaget.

'Senaste lydelse av

35 b §
1973:1187 83 § 1968:602

79 § 1962:234 91 § 1974:167

80 § 1973:556 99 § 1972:657 'Senaste lydelse 1972:657.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Utöver
vad som följer av tredje stycket får sparbank efler tillstånd av
tillsynsmyndigheten tillskjuta medel till förening eller aktiebolag som avses
i nämnda stycke, om an-lingen del tillskjutna kapitalet icke kan grunda upplåningsrätl
eller läcka krav på eget kapital hos föreningen, bolaget eller annorstädes
eller fråga är om kreditakliebolag som har lill huvudsakligt ändamål all lämna
län mot säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-,
kontors- eller affärsfastighet.

Föreslagen lydelse

Utöver
vad som följer av tredje stycket får sparbank efter tillstånd av
tillsynsmyndigheten tillskjuta medel till förening eller aktiebolag som avses
i nämnda stycke, om antingen det tillskjutna kapitalel icke kan grunda
upplåningsrätt eller täcka krav på eget kapital hos föreningen, bolaget eller
annorstädes eller fråga är om kreditakliebolag som har till huvudsakligt
ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt pä grundval av inteckning
i bostads-, kontors- eller affärsfastighet. Efter tillstånd av regeringen får
sparbank föiyäiva aktie även i annat svenskt aktiebolag, vars ändamål kan
anses gagneligt för bankväsendet eller det allmänna, samt garanlifondbevis
eller förlagsbevis utfärdat av sådant bolag. Sparbank som medverkar vid
emission av aktier eller föriagsbevis på den allmänna marknaden får efler
tillstånd av tillsynsmyndigheten förvärva aktie eller föriagsbevis som ingår i
emissionen. Sådan aktie eller sådant föriagsbevis skall sparbanken avyttra sä
snart det lämpligen kan ske och senast elt år efter förvärvet. Om synneriiga
skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten förlänga denna frist.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26
S' Sparbank skall till insällarnas skydd ha egna fonder till visst lägsta
belopp. Detta bestämmes i förhållande lill sparbankens tillgångar och till
garantiförbindelser som sparbanken ingått (placeringar). Vid beräkningen av
kravet på egna fonder indelas placeringarna i följande fyra grupper, nämligen

2. skattkammarväxlaroch
obligationer som utfärdats av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighel,
allmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställts av regeringen,
eller kreditaktiebolag,

A.l.
inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos riksbanken
och riksgäldskontorel,

2.
skattkammarväxlaroch obligationer som utfärdals av staten, kommun eller
därmed jämförlig samfällighel, allmän kassa eller inrättning, vars reglemente
fastställts av Konungen, eller kreditakliebolag.

'Senaste
lydelse 1973:1160.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 11

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3. andra
fordringar för vilka sta- 3. andra fordringar för vilka sta

ten, kommun eller därmed jämföriig ten, kommun eller därmed jämföriig

samfällighel, bankaktiebolag, spar- samfällighel, bankaktiebolag, spar

bank, centralkassa eller annan under bank, centralkassa eller annan under

A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrätt- A 1 eller 2 avsedd kassa eller
inrätt

ning, kreditaktiebolag eller försäk- ning, kreditakliebolag, sådant bank-

ringsföretag med svensk koncession ägt aktiebolag som enligt regeringens

svarar, medgivande får
jämställas med kre

ditakliebolag vid tillämpningen av det

la stycke eller försäkringsföretag med

svensk koncession svarar,

4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av
värdehandling eller fordran, som angives under A 1-3,

5. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit
säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under A l,

B.
1. andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,

2. fordringar för vilka utländskt bankförelag eller annal
försäkringsföretag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening svarar,

3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

värdehandling
eller fordran, som angives under B 1 eller 2, eller inteckning i jordbruks-,
affärs- eller bosladsfastighet eller tomträtt till sådan faslighet inom
sjuttiofem procent av del uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i
fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,

4. garantiförbindelser
för vilka sparbanken erhållit säkerhet i värdehand

ling eller fordran, som angives under B 1-3,

Cl.
fordringar för vilka säkerheten utgöres av

inteckning i
jordbruksfastighet, i bostadsfaslighel med en- eller Ivåfa-miljshus eller med
flerfamiljshus för vilket statligt bostadslän utgår eller i tomträtt till sådan
fastighet, om inteckningssäkerhelen är förstärkt med borgen och inteckningen
ligger mellan sjuttiofem och etthundra procent' av det uppskattade värdet av
den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör lill
tomträtten,

inteckning
i fastighet, som hell eller delvis är inrättad för industriell verksamhet,
eller i tomträtt lill sådan faslighet inom femtio procent av det uppskattade
värdet av den fasta egendomen eller, i fräga om tomträtt, av byggnad och annan
egendom som hör till tomträtten,

föriagsbevis
eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet, eller

borgen,
dock ej lill högre belopp för varje låntagare än ijugufemtusen kronor,

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:73 12

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2.
garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i form av värdehandling,
fordran eller borgensförbindelse som angives under C 1,

D.
övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt femte och
sjätte styckena skola avräknas från sparbankens egna fonder.

För
placeringar, som angivas under A, fordras ej egna fonder. 1 övrigt skall
sparbank vid varje tidpunkt ha egna fonder lill lägst etl belopp, som motsvarar
sammanlagt

en
procent av summan av placeringar, som angivas under B,

fyra
procent av summan av placeringar, som angivas under C, och

älta
procent av summan av placeringar, som angivas under D.

Tillgång
skall tagas upp till bokfört värde och garantiförbindelse till sitt nominella
belopp.

Med
egna fonder avses grundfond, reservfond och garantifond. Med egna fonder får
likställas det nominella värdet av föriagsbevis, utställda av sparbanken, intill
etl belopp motsvarande sparbankens reservfond. I fräga om föriagskapilal, som
långivaren kan återkräva inom fem år, skall dock iakttagas atl med sparbankens
fonder får likställas högst så slor del av det varje år förfallande beloppet
som svarar mot tio procent av reservfonden.

Frän
sparbankens egna fonder skall avräknas det bokförda värdet av vad sparbanken
såsom aktiekapital eller i annan form tillskjulil lill företag som driver någon
form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock ej ske i fråga om företag
där staten är delägare eller i fråga om kreditakliebolag som har lill
huvudsakligt ändamål alt lämna län mot säkerhet i form av panträtt pä grundval
av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet.

Har
sparbank väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag, som uteslutande har till
syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvals för atl bereda sparbanken
lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov,
skall från sparbankens egna fonder avräknas älta procent av summan av del
bokförda värdet av aktierna i fastighetsbolaget och bolagets bokförda skulder
eller den del av dessa som svarar mot sparbankens innehav av aktier i
fastighetsbolaget.

Med
uppskattat värde avses det värde, som sparbanken bestämt på grundval av
särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel till
främjande av bostadsbyggande sådant lån beviljats till uppförande av viss byggnad,
skall till grund för bedömandet i stället för uppskattnings-värdet läggas del
enligt nämnda beslämmelser fastställda pantvärdet för byggnaden eller den
fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleda annat.

Sparbank,
som pä grund av avtal enligl 79 § skall uppbära blivande överskott vid annan
sparbanks likvidation, får vid bestämmande av kravet på

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 13

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

egna
fonder under tiden för likvidationen taga överskottet i beräkning intill belopp
och på villkor som tillsynsmyndigheten fastställer.

28
§*

Kredit får beviljas endast mot be- Kredit får beviljas endast mot be

tryggande säkerhet i fast eller lös tryggande säkerhet i fast eller lös

egendom eller i form av borgen. egendom eller i form av borgen.

Utan säkerhet får dock kredit lämnas Utan säkerhet får dock kredit lämnas

till etl sammanlagt belopp, som vid till ett sammanlagt belopp, som vid

varje tidpunkt svarar mot högst tre varje tidpunkt svarar mot högst fem

procent av summan av sparbanks procent av summan av sparbanks

fonder och dess inlåning. Därutöver fonder och dess inlåning. Därutöver

får kredit utan säkerhet beviljas får kredit ulan säkerhet beviljas

1. sådan låntagare, som avses i 26 S första stycket A
2 eller 3, samt utländskt bankföretag,

2. samrällighetsförening,

3. näringsidkare
i och för hans rörelse, om krediten är kortvarig.

Aktie i bolag, som huvudsakligen förvallar eller driver handel med aktier

eller
som idkar emissionsrörelse, får mottagas som pant endasl om aktien noteras vid
fondbörs här i landet. Vad nu sagts gäller även föriagsbevis som utfärdats av
sådant bolag.

Sparbank
får ej som pant mottaga föriagsbevis, som sparbanken utfärdat, och ej heller
bevis om tillskott till garantifond eller grundfond i sparbanken.

30
S'

Till befattningshavare i sparbank Till befattningshavare / ledande

som
ensam eller i förening med an- ställning i sparbank som ensam eller nan får
avgöra på sparbankens sty- i förening med annan får avgöra på relse ankommande
ärenden eller till sparbankens styrelse ankommande den som är gift med sådan
person A:/-e

lämna
kredit endast

1. mot säkerhet av borgen eller garanti av staten
eller kommun eller av samfällighel, kassa, inrättning eller bolag eller annan
sammanslutning, som avses i 26 S första stycket A 2 eller 3,

2. mol säkerhet av fordran eller värdehandling som
avses i 26 § första stycket A eller B, dock all inteckning skall ligga inom
sextio procent av. det uppskattade värdet av den inlecknade egendomen,

3. intill elt belopp av femtiotusen kronor, mot annan pantsäkerhel.

'Senaste
lydelse 1973:1160. 'Senaste lydelse 1970:722.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 14

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Ledamot
av sparbanks styrelse eller slyrelsesuppleant, som ej är sådan befattningshavare
som avses i första stycket, eller den som är gift med sådan person får beviljas
kredit endast mot säkerhet av sådan borgen eller garanti som avses i första
stycket 1 eller mot säkerhet av pant.

Sparbank
får ej lämna kredit till revisor i sparbanken eller revisorssuppleant eller
till den som är gift med sådan person.

Sparbank
får ej heller lämna kredit mot säkerhet av borgen eller fordringsbevis, som
utfärdats av någon som avses i försla-tredje styckena, eller mot växel, för
vilken denne är betalningsskyldig.

Första-fjärde
styckena äga motsvarande tillämpning på bolag, förening eller annan
sammanslutning, vari person som avses i försla-tredje styckena eller sådan
persons make i egenskap av delägare eller medlem har etl väsentligt ekonomiskt
intresse, om ej annat följer av vad som föreskrives nedan i denna paragraf

Sammanslutning,
i vilken sådan person som avses i första stycket såsom delägare eller medlem
har väsentligt ekonomiskt intresse, får ej beviljas kredit som angives i första
stycket 3.

Ulan
hinder av bestämmelsen i femte stycket får sparbank lämna sammanslutning, i
vilken sådan person som avses i första eller andra stycket i egenskap av
delägare eller medlem har väsentligt ekonomiskt intresse, kredit genom
diskontering av växel, som är grundad pä verklig handelsaffär, och bevilja
kredit mot växel, som nu nämnts och för vilken sammanslut-ningen är
betalningsskyldig.

Tillsynsmyndigheten prövar fråga om befattningshavare skall anses ha
sådan ledande ställning som avses i första slyckel.

32
S' Ställes lån icke att betalas inom ett år, skall sparbank förbehålla sig rätt
att säga upp lånet till återbetalning senast inom sagda tid. Utan förbehåll
enligt första stycket flr sparbank

1. bevilja återlån enligl reglementet angående
allmänna pensionsfondens förvaltning med längre löptid än ett år,

2. utlämna andra lån mol skuldebrev med längre löplid
än ett är till ell sammanlagt belopp, som vid varje tidpunkt svarar mot högst
tjugufem procent av summan av sparbankens fonder och dess inlåning efter avdrag
för lån som tagils upp hos allmänna pensionsfonden i samband med återiån.

Förfallotiden
för lån skall bestämmas så, att den är förenlig med villkoren för sparbankens
förbindelser. Lån som avses i andra stycket 2 flr icke ställas

'Senaste lydelse 1970:722.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

på
längre återbetalningstid än tio år. Har för sådant lån icke ställts säkerhet i
fast eller lös egendom, skall i skuldebrevet utfästas årlig avbetalning i förhålTande
till den lid för vilken länet beviljas.

Sparbanken
skall förbehålla sig rätt att säga upp lån som avses i andra stycket till
återbetalning senast inom tre månader, om säkerheten för lånet försvagas i
märklig män eller, i fråga om lån utan säkerhet, om trygghet icke längre
föreligger för låneförbindelsens fullgörande.

Bestämmelserna
i denna paragraf Bestämmelserna i denna paragraf

äga icke tillämpning på
lån, för vars fulla gäldande slalen, kommun eller därmed jämförlig samfällighel
svarar. Föreskriften i tredje stycket första punkten gäller dock även sådant lån.
1 fråga om lån för vilket utländsk stal eller utländskt bankföretag svarar
får, om särskilda skäl föreligga, undantag ske från tredje stycket tredje
punkten och fjärde stycket

äga icke tillämpning på
lån, för vars fulla gäldande staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighel
svarar. Föreskriften i tredje stycket första punkten gäller dock även sådant lån.
I fråga om lån för vilkel utländsk stat eller utländskt bankföretag svarar flr,
om särskilda skäl föreligga, undantag ske från tredje stycket tredje punkten
och fjärde stycket. Undantag från tredfe stycket tredje punkten får, om
särskilda skäl föreligga, ske även ifråga om lån som lämnas av sparbank
tillsammans med utländskt bankföretag eller som isin helhet refinansleras
utomlands.

opaginerad Kontrollera mot PDF

39
S'

Styrelsen
får, om reglementet medgiver del, uppdraga åt styrelseledamot eller annan all
ensam eller i förening med annan avgöra ärenden av beskaffenhet all annars
ankomma på styrelsens egen prövning.

Om
den befogenhet, som skall tillkomma person som avses i första stycket, åligger
det styrelsen att meddela föreskrifter i en för ett år i sänder fastställd
instruktion. Avser uppdraget beviljande av kredit, skola grunderna för kreditgivningen
fastställas. Styrelsen skall, så snart det kan ske, lill tillsynsmyndigheten
insända avskrift av instruktionen och underrätta myndigheten om de ändringar
som vidtagas i instruktionen.

Uppdrag
enligt första stycket kan när som helst återkallas eller inskränkas. Utan
hinder av uppdrag får styrelsen själv avgöra ärende av varje slag.

Styrelsen
får ej uppdraga åt enskild styrelseledamot eller annan att avgöra ärende, som
avser

1.
inrättande eller indragning av filial eller övertagande av annan bankrörelse.

'Senaste
lydelse 1968:602

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

2. förvärv eller
avyttring av fastighet, som är avsedd för sparbankens inrymmande eller för
alt tillgodose därmed sammanhängande behov,

3. beviljande av kredit l\\l
person, som avses i 30 S första eller andra stycket, eller till bolag,
förening eller annan sammanslutning, vari sådan person är styrelseledamot
eller som delägare eller medlem barett väsentligt ekonomiskt intresse; för
kredit, som nu sägs, får dock styrelsen fastställa vissa gränser, inom vilka
ulan styrelsens beslul i varje särskilt fall kredit får beviljas i och för en
av låntagaren idkad rörelse.

3.
beviljande av kredit lill befattningshavare, som avses i 30 S första .
stycket, eller annan befattningshavare, som ensam eller i förening med annan
får avgöra på styrelsen ankommande ärenden, till den som är gift med sådan
befattningshavare, till person som avses i 30 § andra stycket eller till bolag,
förening eller annan sammanslutning, vari sådan person är styrelseledamot
eller som delägare eller medlem har ett väsentligt ekonomiskt intresse; för
kredit, som nu sägs, får dock styrelsen fastställa vissa gränser, inom vilka
ulan styrelsens beslut i varje särskilt fall kredit får beviljas i och för en
av låntagaren idkad rörelse,

4. förvärv av aktie eller föriagsbevis i andra fall än
dä fråga är om aktie eller föriagsbevis, som är utmätt eller pantsatt för
sparbankens fordran,

5. fastställande av allmänna räntesatser för in- och
utlåning; dock all beslul, om det är påkallat av allmän ränteförändring, får
utan styrelsens hörande meddelas för tiden lill nästa styrelsesammanträde,

6. meddelande av bestämmelser om kassaverksamheten vid
sparbanken eller om rörelsen i dess helhet vid filial och hur denna rörelse
skall övervakas från huvudkontorels sida.

Bestämmelser
om kredit skola gälla även i fråga om garantiförbindelse, som sparbank ikläder
sig.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1975.

Vid
tillämpningen av 24 och 26 SS i den nya lydelsen skall med sådant beslul av
regeringen som där sägs jämställas beslul som före den 1 januari 1975 har
fallals av Konungen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 17

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen'

dels att i 3, 18, 23, 24, 28, 42c, 69, 72, 74, 80 och 82§§,
87 § 2 mom., 88 S 1 mom. och 91 S ordet "Konungen" och böjningsform
av detla ord skall bytas ul mol "regeringen" i motsvarande form,

dels all 28 a, 32, 34, 36, 38 och 40 SS skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28a§'

Överskjutande insatsbelopp som av

ses i I6a§ lagen (1951:308) om eko

nomiska föreningar får utbetalas en

dast om det kan ske med hänsyn till

34 §.

Bestämmelserna i 10 S första styck- Bestämmelsen i 10 S första stycket

et sista punkten och 16 a § lagen om sista punkten lagen om ekonomiska

ekonomiska föreningar gä//fl ej i frå- föreningar gäller ej i fråga om kre-

ga om k red i t kassorna. dilkassorna.

32 r

Kredilkassa får förvärva

1.
fast egendom,
tomträtt och bostadsrätt för alt bereda kassan eller ansluten kassa lokaler
för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov,

2.
aktie i bolag, vilkel
uteslutande har till syfte att förvalta fast egendom eller tomträtt som
förvärvals för det under 1 angivna ändamålet, och förlagsbevis, som utfärdats
av sådant bolag,

3.
inventarier,
vilka anskaffas för rörelsen eller lill fastighet, som kassan äger, eller till
lokaler, som kassan i övrigt innehar.

'Senaste lydelse av

24 §
1973:937 82 § 1974:168

34 §
1973:1161 87 § 2 mom. 1968:605

42 c S
1973:1188 88 S 1 mom. 1962:88

74 §
1968:605 91 § 1972:658

80 §
1963:602

'Senaste lydelse 1967:622.

'Senaste lydelse 1972:658.

2 Riksdagen 1975. I saml. Nr 73

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.
bostadsrätt för atl bereda bostad ål någon som är anställd i kassan eller i
ansluten kassa.

Ärende
om förvärv enligl första slyckel av fast egendom, tomträtt eller aktie avgöres
av stämman, om ej annat följer av kreditkassans stadgar. Delsamma gäller ärende
om förbättring av byggnad i vilken kassans eller ansluten kassas lokaler äro
eller avses bliva inrymda.

Centralkassa
får till belopp, som vid varje tidpunkt sammanlagt svarar mot högst tio procent
av kassans och anslutna jordbrukskassors eget kapital, förvärva andel i sådan
ekonomisk förening eller aktie i sådant bolag, som tillgodoser för krediikassor
gemensamma intressen, eller garanlifondbevis eller föriagsbevis, som utfärdats
av föreningen eller bolaget, eller i övrigi tillskjuta medel lill föreningen
eller bolaget.

av tillsynsmyndigheten
tillskjuta medel till förening eller aktiebolag som avses i nämnda stycke, om
antingen det tillskjutna kapitalel icke kan grunda uppläningsrätt eller täcka
krav pä eget kapital hos föreningen, bolaget eller annorstädes eller fråga
är om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål atl lämna lån mol
säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kontors-
eller affärsfastighet.

Utöver
vad som följer av tredje Utöver vad som följer av tredje stycket får
centralkassa efter lillslånd slyckel får centralkassa efler tillstånd

av tillsynsmyndigheten
tillskjuta medel till förening eller aktiebolag som avses i nämnda stycke, om
antingen det tillskjutna kapitalet icke kan grunda upplåningsrätt eller
täcka krav på eget kapital hos föreningen, bolaget eller annorstädes eller
fråga är om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål alt lämna lån
mot säkerhet i form av panträtt pä grundval av inteckning i bostads-, kontors-
eller affärsfastighet. Efter tillstånd av regeringen får centralkassa förvärva
aktie även i annat svenskt aktiebolag, vars ändamål kan anses gagneligt för
bankväsendel eller det allmänna, samt garanlifondbevis eller förlagsbevis utfärdat
av sådant bolag. Cenlralkassa som medverkar vid emission av aktier eller föriagsbevis
pä den allmänna marknaden får efler lillslånd av tillsynsmyndigheten förvärva aktie
eller föriagsbevis som ingår i emissionen. Sådan aktie eller sådant föriagsbevis
skall centralkassan avyttra så snart del lämpligen kan ske och senast ett år
efter förvärvet. Om synneriiga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten föriänga
denna frist.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 19

Nuvarande
lydelse Förestagen lydelse

34
§' Centralkassa jämte anslutna jordbrukskassor skall till insällarnas skydd ha
eget kapital till visst lägsta belopp. Detta bestämmes för kassorna gemensamt
i förhållande till deras tillgångar och av dem ingångna garantiförbindelser
(placeringar). Vid beräkningen av kapitalkravet indelas placeringarna i
följande fyra grupper, nämligen

A.l.
inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar saml fordringar hos riksbanken
och riksgäldskontorel,

2. skattkammarväxlaroch
obliga- 2. skattkammarväxlaroch obliga

tioner som utfärdals av staten, kom- tioner som utfärdats av staten, kom

mun eller därmed jämföriig samfäl- mun eller därmed jämföriig samfäl

lighel, allmän kassa eller inrättning, lighet, allmän kassa eller inrättning,

vars reglemente fastställts av Ko- vars reglemente fastställts av rege-

nungen, eller kreditaktiebolag, ringen, eller kreditakliebolag,

3. andra
fordringar för vilka sta- 3. andra fordringar för vilka sta

ten, kommun eller därmed jämföriig len, kommun eller därmed jämföriig

samfällighel, bankaktiebolag, spar- samfällighel, bankaktiebolag, spar

bank, cenlralkassa eller annan under bank, cenlralkassa eller annan under

A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrätt- A 1 eller 2 avsedd kassa eller
inrätt

ning, kreditakliebolag eller försäk- ning, kreditaktiebolag, sådant bank-

ringsföretag med svensk koncession ägt aktiebolag som enligt regeringens

svarar, medgivande får
jämställas med kre

ditaktiebolag vid tillämpningen av det

ta stycke eller försäkringsföretag med

svensk koncession svarar,

4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av
värdehandling eller fordran, som angives under A 1-3,

5. garantiförbindelser, som utfärdats av centralkassan
eller ansluten jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i
värdehandling eller fordran, som angives under A 1,

B.
1. andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,

2. fordringar
för vilka utländskt bankföretag eller annal försäkringsförelag

än som avses under A 3 eller samfällighetsförening svarar,

3. fordringar
för vilka säkerheten utgöres av

värdehandling eller fordran, som angives under B 1 eller 2, eller

inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt till

sådan
fastighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet av den fasta
egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör lill tomträtten,

'Senaste
lydelse 1973:1161.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 20

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

4.
garantiförbindelser, som utfärdats av cenlralkassan eller ansluten jordbrukskassa
och för vilka kassan erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives
under B 1-3,

C. 1.
fordringar för vilka säkerheten utgöres av

inteckning
i jordbmksfastighet, i bostadsfaslighel med en- eller Iväfa-miljshus eller med
flerfamiljshus för vilkel statligt bostadslån ulgår eller i tomträtt till sådan
fastighet, om inteckningssäkerheten är förstärkt med borgen och inteckningen ligger
mellan sjuttiofem och etthundra procent av del uppskattade värdet av den fasta
egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör lill tomträtten,

inteckning
i faslighet, som hell eller delvis är inrättad för industriell verksamhet,
eller i tomträtt lill sådan fastighet inom femtio procent av det uppskattade
värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad och annan
egendom som hör lill tomträtten,

föriagsbevis
eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet, eller

borgen,
dock ej lill högre belopp för varje låntagare än ijugofemlusen kronor,

2.
garantiförbindelser, som utfärdats av cenlralkassan eller ansluten jordbrukskassa
och för vilka kassan erhållit säkerhet i form av värdehandling, fordran eller
borgensförbindelse som angives under C 1,

D. övriga
tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligl femte

och sjätte styckena skola avräknas från eget kapital.

För
placeringar, som angivas under A, fordras ej eget kapital. I övrigt skall
centralkassa jämte anslutna jordbrukskassor vid varje tidpunkt ha eget kapital
till lägst elt belopp, som motsvarar sammanlagt

en
procent av summan av placeringar, som angivas under B,

fyra
procent av summan av placeringar, som angivas under C, och

älta
procent av summan av placeringar, som angivas under D.

Tillgång
skall lagas upp lill bokfört värde och garantiförbindelse till sitt nominella
belopp.

Med
eget kapital avses insatskapital, reservfond, disposilionsfond och av stämma
fastställd vinslbalans. Med eget kapital får likställas det nominella värdet av
föriagsbevis, utställda av cenlralkassan, intill ell belopp motsvarande det
belopp vartill cenlralkassans och anslutna jordbrukskassors eget kapital
uppgår. I fråga om föriagskapilal, som långivaren kan återkräva inom fem år,
skall dock iakttagas all med cenlralkassans och de anslutna jordbrukskassornas
eget kapital får likställas högst så stor del av det varje år förfallande
beloppet som svarar mol tio procent av detla kapital.

Från
central kassans och de anslutna jordbrukskassornas eget kapital skall avräknas
del bokförda värdet av vad de såsom aktiekapital eller i annan form lillskjulit
till förelag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 21

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

avräkning
skall dock ej ske i fråga om förelag där staten är delägare eller i fråga om kreditakliebolag
som har lill huvudsakligt ändamål all lämna lån mot säkerhet i form av panträtt
på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet.

Har
centralkassa eller ansluten jordbmkskassa väsentligt ekonomiskt intresse i
aktiebolag som uteslutande har lill syfte all förvalta fastighet eller tomträtt
som förvärvals för all bereda någon av kassorna lokaler för dess inrymmande
eller tillgodose därmed sammanhängande behov, skall från det egna kapitalet
avräknas åtta procent av summan av del bokförda värdet av aktierna i
fastighetsbolaget och bolagets bokförda skulder eller den del av dessa som
svarar mol kassans innehav av aktier i fastighetsbolaget.

Med
uppskattat värde avses det värde, som kredilkassa bestämt på gmndval av
särskild värdering. Har enligt gällande beslämmelser om lån av statsmedel till
främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande av viss
byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattnings-värdet
läggas del enligl nämnda beslämmelser fastställda panlvärdet för byggnaden
eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleda annal.

36
S'

Kredit flr beviljas endasl mot be- Kredit flr beviljas endast mol be

tryggande säkerhet i fast eller lös tryggande säkerhet i fast eller lös

egendom eller i form av borgen, egendom eller i form av borgen.

Ulan säkerhet får dock kredit lämnas Ulan säkerhet får dock kredit lämnas

till etl sammanlagt belopp, som vid lill ett sammanlagt belopp, som vid

varje tidpunkt svarar mot högst tre varje tidpunkt svarar mol högst/em

procent av summan av centralkassas procent av summan av cenlralkassas

och anslutna jordbrukskassors eget och anslutna jordbrukskassors eget

kapital saml centralkassans inlåning. kapital saml cenlralkassans inlåning.

Dämlöver får kredit ulan säkerhet Därutöver får kredit ulan säkerhet

beviljas beviljas

1. sådan låntagare, som avses i 34 S första slyckel A
2 eller 3, dock icke Slalen, saml utländskt bankförelag,

2. samfällighetsförening,

3. näringsidkare
i och för hans rörelse, om krediten är kortvarig.

Kredit ulan säkerhet enligl första slyckel beviljas av cenlralkassa eller,

efter medgivande av denna,
av ansluten jordbrukskassa.

Aktie
i bolag, som huvudsakligen förvallar eller driver handel med aktier eller som
idkar emissionsrörelse, lår mottagas som pant endast om aktien noteras vid
fondbörs här i landet. Vad nu sagts gäller även föriagsbevis som utfärdals av
sådant bolag.

'Senaste
lydelse 1973:1161.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:73 22

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Kredilkassa
flr ej som pant mottaga aktie i bolag, som har lill uppgift alt tillgodose för
kreditkassor gemensamma intressen, eller föriagsbevis, som sådant bolag eller
centralkassa utfärdat, och ej heller bevis om andel i eller tillskoll lill kredilkassan
själv eller annan jordbrukels kreditkassa.

38
S'

Kreditkassa flr ej ulan lillslånd Kredilkassa flr ej utan lillslånd

lämna
kredit lill ledamot av kassans lämna kredit till ledamot av kassans

styrelse, revisor i kassan eller supp- styrelse, revisor i kassan eller supp

leant för styrelseledamot eller revi- leanl för styrelseledamot eller revi

sor och ej heller till den som är an- sor och ej heller till den som är an

ställd i kassan. Delsamma gäller kre- ställd / ledande ställning i kassan,

dit mot säkerhet av borgen eller förd- Detsamma gäller kredit mot säker-

ringsbevis, som utfärdats av sådan hel av borgen eller fordringsbevis,

person. som utfärdats av sådan person.

Tillstånd
enligl första stycket lämnas såvitt gäller cenlralkassa av riksorganisationen
och såvitt gäller jordbrukskassa av centralkassan.

Tillsynsmyndigheten
prövar fråga om anställd skall anses ha sådan ledande ställning som avses i
första stycket.

40
S' Ställes lån icke att betalas inom ett år, skall kreditkassa förbehålla sig
rätt att säga upp lånet lill återbetalning senast inom sagda tid. Ulan
förbehåll enligt första slyckel får

1. centralkassa bevilja återiån enligt reglementet
angående allmänna pensionsfondens förvaltning med längre löptid än etl år,

2. kreditkassa utlämna andra lån mot skuldebrev med
längre löptid än elt år till ett sammanlagt belopp, som lillsammans med belopp
av här avsedd utlåning från Övriga kreditkassor inom vederbörande centralkassas
verksamhetsområde vid varje lidpunkt svarar mol högst ljugofem procent av
summan av cenlralkassans och anslutna jordbrukskassors eget kapital saml
centralkassans inlåning efter avdrag för lån som tagits upp hos allmänna pensionsfonden
i samband med återlån.

Förfalloliden
för lån skall bestämmas så, atl den är förenlig med villkoren för kreditkassans
förbindelser. Lån som "avses i andra stycket 2 får icke ställas på längre återbelalningstid
än tio år. Har för sådant lån icke ställts säkerhet i fast eller lös egendom,
skall i skuldebrevet utfästas åriig avbe-

Senaste lydelse 1968:605. 'Senaste lydelse 1970:723.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

lalning
i förhällande till den lid för vilken lånet beviljas.

Cenlralkassa skall enligl
17 S tredje stycket meddela de särskilda anvisningar som fordras för
tillämpningen av bestämmelserna i andra stycket 2 och tredje stycket första
punkten.

Kreditkassa
skall förbehålla sig rätt att säga upp lån som avses i andra stycket till
återbetalning senast inom tre månader, om säkerheten för lånet försvagas i
märklig mån eller, i fråga om lån utan säkerhet, om trygghet icke längre
föreligger för låneförbindelsens fullgörande.

Bestämmelserna i denna
paragraf Bestämmelserna i denna paragraf äga icke tillämpning på lån, för
vars äga icke tillämpning på lån, för vars

fulla gäldande staten,
kommun eller därmed jämförlig samfällighel svarar. Föreskriften i tredje
stycket första punkten gäller dock även sådant lån. 1 fråga om län för vilket
utländskt bankföretag svarar får, om särskilda skäl föreligga, undantag ske
frän tredje stycket tredje punkten och femte slyckel.

fulla gäldande slalen,
kommun eller därmed jämföriig samfällighel svarar. Föreskriften i tredje
stycket första punkten gäller dock även sådant lån. 1 fråga om lån för vilket
utländskt bankföretag svarar får, om särskilda skäl föreligga, undanlag ske
frän tredje stycket tredje punkten och femte stycket. Undantag från tredfe
stycket tredfe punkten får, om särskilda skäl föreligga, ske även I fråga om
lån som lämnas av kreditkassa tillsammans med utländskt bankföretag eller som
i sin helhet refinansleras utomlands.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den I juli 1975.

Vid
tillämpningen av 3, 23, 24, 28, 34, 72 och 74 SS i den nya lydelsen skall med
sådant beslut av regeringen som där sägs jämställas beslul som före den 1
januari 1975 har fattats av Konungen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar

Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om
landshypoteksföreningar'

dels
atl i 3, 31, 34, 35 och 61-63 SS ordet "Konungen" skall bytas ul mol
"regeringen",

dels all 49 och 50 gS
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

49 S

förordna suppleant för
ombudet. Förening kan besluta att första stycket icke skall tillämpas av
föreningen. Sådant beslul skall godkännas av banken. Länsstyrelsen bestämmer
arvode lill offentligt ombud.

Skuldförbindelse med
tillhörande säkerhet, som lämnats till förening för utlämnat lån, skall, om ej
annat beslutats enligt andra stycket, snarast ställas under offentlig vård. Denna
utövas av elt ombud som förordnas av länsstyrelsen i del län där föreningens
styrelse har sitt säte (of-fenUigt ombud).

Skuldförbindelse med
tillhörande säkerhet, som lämnats lill förening för utlämnat lån, skall, om ej
annat beslutats enligt andra stycket, snarast ställas under offentlig vård. Denna
utövas av ell ombud som förordnas av länsstyrelsen i del län där föreningens
styrelse har sill säte (offentligt ombud). Länsstyrelsen får

opaginerad Kontrollera mot PDF

50 S

Lånehandlingarna skall
förvaras under två särskilda lås med olika nycklar i förvaringsrum som är brandsä-kert
och även i övrigt betryggande. Finns offentligt ombud, skall denne inneha
nyckeln till del ena låset Annan nyckel skall omhänderhas av person som
föreningen utser.

Lånehandlingarna skall
förvaras i förvaringsrum under två särskilda lås med olika nycklar. Finns
offentligt ombud, skall denne inneha nyckeln till det ena låset. Annan nyckel
skall omhänderhas av person som föreningen utser. Skuldförbindelser med tillhörande
säkerheter i låneärenden som är under handläggning får dock förvaras i annat föivaringsrum
på sätt föreningen bestämmer. Föi-varingsrum skall vara brandsäkert och även i
övrigt betiyggande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den I juli 1975.

'Senaste
lydelse av 62 5 1971:662

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:73 25

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-03-13

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carisson,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén.

Föredragande:
statsrådet Sträng.

Proposition
om vissa ändringar i banklagstiftningen m. m.

1
Inledning

Den
år 1968 genomförda reformen av banklagstiftningen - lagarna (1955:183) om
bankrörelse (BL), (1955:416) om sparbanker (SpL) och (1956:216) om jordbmkskasserörelsen
(JkL) - avsåg bankinslilutens rörelseregler som i alll väsentligt utformades
enhetligt för affärsbanker, sparbanker och jordbrukets krediikassor (prop. l968:l43,BaU60,rskr
368,SFS 1968:601, 602 och 605). År 1970 vidtogs vissa jämkningar i reglerna om kreditgivning
och om kreditjäv (prop. 1970:181,BaU 77,rskr448)ochär 1972 liberaliserades kravet
på täckning med eget kapital för banks engagemang i bostadsH-nansierande
kreditaktiebolag (prop. 1972:118, NU 53, rskr 303). 1 övrigt har
rörelsereglerna i sak gällt oförändrade sedan 1968 års banklagsöversyn.

Bankinspektionen
har i skrivelse den 15 februari 1972 föreslagit att bestämmelserna om kapitalläckningskrav
och om rätt atl lämna krediter ulan särskild säkerhet, s. k. blancokrediter,
skall liberaliseras såvitt angår bank-instituts kreditgivning lill sidobolag
som driver factoring- och leasingrörelse eller annan finansieringsrörelse. Efler
remiss har yttranden över skrivelsen avgelts av fullmäktige i riksbanken.
Svenska bankföreningen och Svenska sparbanksföreningen.

Sparbanksföreningen
har i skrivelse den 17 januari 1973 hemställt om lagändring, varigenom sparbank
ges möjlighet alt efler regeringens tillstånd förvärva aktier i svenskt
aktiebolag med ändamål som är till gagn för bankväsendet eller del allmänna. Efler
remiss har yttranden över skrivelsen avgelts av bankinspektionen, fullmäktige i
riksbanken, bankföreningen och Sveriges jordbrukskasseförbund (numera Sveriges
föreningsbankers förbund). Förbundet har i sitt yttrande hemställt all i
förvärvsreglerna för cen-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 26

tralkassorna
vidtas ändring som svarar mol den för sparbankerna begärda ändringen.
Bankinspektionen har avgeit yttrande över förbundets hemställan.

Bankföreningen
har i skrivelse den 21 juni 1973 föreslagit dels all den generella ramen för
bankernas möjligheter alt lämna blancokrediter vidgas, dels all krediljävsreglerna
liberaliseras såvitt angår vissa befattningshavare. Efler remiss har yttranden
över denna skrivelse avgelts av bankinspektionen, fullmäktige i riksbanken,
sparbanksföreningen, dåvarande postbanken och Svenska bankmannaförbundel.

Utöver
vad nu angetts avser jag att behandla vissa rörelseregler av betydelse för bankinslilutens
möjligheter att medverka vid internationell kreditgivning och vid upplåning i
utlandet.

Även
några frågor som inte gäller bankinslilutens rörelseregler skall behandlas.

Jordbrukskasseförbundel
har i skrivelse den 20 september 1973 hemställt om rätt för kredilkassa atl till
medlemmarna/låntagarna i kassan utbetala sådant överskjutande insatsbelopp som
- genom alt medlemsinsatsen är knuten lill lånels sloriek - kan uppkomma vid t.
ex. amortering av lån. Bankinspektionen har avgett yttrande över skrivelsen.

Slutligen
skall behandlas en skrivelse den 7 oktober 1974, vari Sveriges allmänna hypoteksbank
begärt vissa justeringar i lagen (1970:65)om Sveriges allmänna hypoteksbank och
om landshypoteksföreningar. Bankinspektionen och länsstyrelsen i Stockholms län
har avgett yttranden över hypoleksban-kens skrivelse.

2
Kapitaltäckning m. m. i fråga om bankinstituts krediter till sidobolag

2.1
Gällande bestämmelser m. m.

För
bankinsliluten gäller vissa bestämmelser om möjlighet till engagemang i
företag som driver kreditverksamhel. Bestämmelserna finns för affärsbankerna i
55 S BL, för sparbankerna i 24 S SpL och för centralkassorna i 32 S'JkL.

Affärsbank
kan efter lillslånd av regeringen förvärva aktie i annan affärsbank, i
utländskt bankförelag och i svenskt aktiebolag eller utländskt företag, vars
ändamål kan anses gagneligt för bankväsendet eller det allmänna, samt garanlifondbevis
eller föriagsbevis som utfärdats av sådant bolag eller förelag. Sparbank får till
etl belopp som svarar mot högst 10 % av bankens egna fonder förvärva andel i
sådan ekonomisk förening eller aktie i sådant bolag, som med regeringens
godkännande verkar som en sammanslutning av svenska sparbanker för
tillgodoseende av gemensamma intressen, eller garanlifondbevis eller
förlagsbevis som utfärdats av föreningen eller bolaget, eller i övrigt
tillskjuta medel till föreningen eller bolaget. Sparbank far dessutom efter
tillstånd av bankinspektionen tillskjuta medel

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 27

till
sådan förening eller sådant bolag, om tillskottet inte kan grunda uppläningsrätt
eller täcka krav på eget kapital eller om det är fråga om tillskott lill ell bostadsfinansierande
kreditakliebolag. För cenlralkassa inom jordbrukskasserörelsen gäller
likartade regler.

Kapitalläckningsreglerna
(57 S BL, 26 S SpL och 34 S JkL) har lill syfte atl trygga atl bankinsliluten lill
insällarnas skydd håller en tillräcklig ka-pilalslyrka i form av eget kapital
(för sparbankerna egna fonder). Bestämmelserna, som är enhetligt utformade för
de olika typerna av institut, har karaktär av placeringsregler med olika krav
på täckning med eget kapital alll efter placeringens art. Reglerna fick i allt
väsentligt sin nuvarande utformning i samband med 1968 års översyn av banklagstifiningen.

Kapitaltäckningsbestämmelserna
innebär i huvudsak följande. Bankinstitutens tillgångar är indelade i fyra
riskgrader. Den lägsta riskgraden omfattar placeringar med ingen eller ringa
förlustrisk och i den högsta riskgraden ingår de mest riskbetonade
tillgångarna. Placeringarna i lägsta riskgraden

- betecknad
som grupp A i lagtexten - är helt fria från krav på täckning

med eget kapital. 1 denna riskgrad upptas bl.a. svenska stals- och kom

munobligationer och hypoteksobligalioner och obligationer utgivna av kre

ditaktiebolag samt andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed

jämföriig samfällighel, svenskt bankinstilul eller vissa andra rättssubjekt,

däribland kreditakliebolag, svarar. Tillgångarna i nästa riskgrad (grupp B),

bl. a. andra fullgoda obligationer än dem som förts till grupp A, skall täckas

med 1 % eget kapital. Tillgångarna i grupp C skall täckas med 4 % eget

kapital. Till den högsta riskgraden, grupp D, förs alla tillgångar som inle

förts till någon av de andra riskgraderna. Kapitalläckningskravel för denna

riskgrad är 8 %. Det samlade kravet pä eget kapital som gäller för ett

bankinstilul erhålls genom att kapitalkraven för institutets olika tillgångar

läggs samman.

Med
affärsbanks eget kapital avses aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och
vinstbalans som fastställts av bolagsstämma. Med centralkassas och jordbrukskassas
eget kapital avses insatskapital, reservfond, disposilionsfond och fastställd
vinstbalans. Sparbanks egna fonder är grundfond, reservfond och garantifond.

För
bankinstituts engagemang i sidobolag, dvs. svenskt eller utländskt företag som
driver någon form av bankverksamhet, gäller en särskild regel. Från bankinstituiets
eget kapital skall nämligen avräknas det bokförda värdet av vad banken som
aktiekapital eller i annan form tillskjutit lill sådant företag. Regeln innebär
således atl kapitalläckningskravel för sidobolags-engagemang är 100 96. Två
typer av sidoföretag är undantagna från detla stränga täckningskrav, nämligen
dels företag där staten är delägare, dels

- efter
lagändring år 1972 - bostadsfinansierande kreditakliebolag (Svensk

Bostadsfinansiering AB BOFAB, Sparbankernas Intecknings AB m. fi.).

För
bankinsliluten gäller som huvudregel att kredit inte får lämnas ulan att
säkerhet i egendom eller i form av borgen ställs och alt säkerheten

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 28

är
betryggande (59 S BL, 28 S SpL och 36 S JkL). 1 viss uisträckning flr dock blancokrediter
ges, dvs. undantag göras från kravel på särskild säkerhet Dels får blancokrediter
lämnas generellt inom en på visst sätt bestämd ram och dels får sådana krediter
lämnas till vissa låntagare som kan presumeras vara goda för sina förbindelser,
däribland kreditakliebolag. En närmare redogörelse för bestämmelserna lämnas i
avsnitt 4.

De
svenska bankinsliluten har intressen i ett stort antal sidobolag vilka driver
verksamhet av varierande art. En grupp utgörs av utländska bankföretag. En
annan utgörs av kreditakliebolag, dels bostadsfinansierande, dels industri-,
fartygs- och exporlfinansierande och dels kommunfinansierande. En översikt över
dessa slag av sidoförelag finns intagen i prop. 1972:118 s. 18. En tredje grupp
beslår av aktiebolag genom vilka bankinstitut driver speciella rörelsegrenar.
Gruppen omfattar i huvudsak ell anlal dalaservicebolag och s. k. factoring-
och leasingbolag. De sist nämnda bolagen driver finansieringsverksamhet i form
av belåning och köp av faklurafordringar (factoring) resp. finansiering av
investeringar i maskiner och annan produktionsutrustning genom uthyrning av
sådan utrustning till produktionsföretag (leasing). Om utvecklingen av denna
verksamhet kan lämnas följande uppgifter.

Flertalet
av de factoring- och leasingbolag som samarbetar med banker är numera bankägda.
Sparbankernas Bank driver factoring- och leasingverk-samhel genom ivå helägda
dotterbolag, Sparfacioring AB och Sparleasing AB. Svenska Handelsbanken äger
Svenska Finans AB Svefina som driver verksamhet genom två dotterbolag. Svensk Factoring
AB och Svensk Leasing AB. Merkantil Factoring AB och Merkantil Leasing AB är helägda
dotterbolag till Göiabanken. Post- och Kreditbanken äger samtliga aktier i
Kredit Leasing AB och 80 % av aktierna i Factoring Service AB (20 % av aktierna
ägs av etl utländskt bolag). Den totala balansomslutningen för nu nämnda factoring-
och leasingbolag uppgick under ett vart av åren 1972-1974 lill 427, 634 resp. I
165 milj. kr. Omslutningen för del största bolaget. Svenska Finans AB Svefina,
var under nämnda år 284, 366 resp. 744 milj. kr. Ytteriigare ett bankägt factoring-
och leasingbolag, Banco Finans AB, har nyligen tillkommit genom att
provinsbankerna - Skaraborgsbanken, Skånska Banken, Sundsvallsbanken, Uplandsbanken,
Wermlandsbanken och Östgölabanken - fält tillstånd att förvärva samtliga aktier
i bolaget. Detta har övertagit den facloringverksamhet som tidigare drevs av AB
Ven-dax, vilket ägdes av Skandinaviska Enskilda Banken och provinsbankerna närstående
bolag.

En
affärsbank. Skandinaviska Enskilda Banken, samarbetar med factoring- och
leasingbolag ulan delägarskap däri. Verksamheten drivs av Finansierings AB Scandic
med tre dotterbolag. Finansierings AB Scandic, vars omslutning år 1973 var 412
milj. kr., ägs av investmentbolagen AB Cusios och Säfveåns AB. Provinsbankerna
samarbetar med AB Vendax i fråga om leasing.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 29

2.2
Bankinspektionens skrivelse

Av
skrivelsen framgår all bankinspektionen verkat för alt bankerna själva genom
aktieförvärv övertar den factoring- och leasingrörelse som i flera fall har
drivits i särskilda bolag. En utveckling i denna riktning har för inspektionen
från olika synpunkter framstått som lämplig och riklig. Bankerna har stått som
initiativtagare till bildandel av företagen och verksamheten har bedrivits i
nära samarbele med bankerna i såväl finansiellt som administrativt hänseende.
Från del allmännas sida är det vidare en fördel atl inspektionens insyn underiäilas
genom att bankerna övertar facloring-och leasingföretagen. Bankinspektionen
framhåller atl bolagsordningarna för de redan bankägda factoring- och leasingförelagen
har utformats efler överläggningar mellan berörda banker och inspektionen. En
av målsättningarna har därvid varit alt bolagen skulle få etl efler sina rörelser
avpassat eget kapital sä atl de själva skulle kunna uppträda som låntagare på
kreditmarknaden utan alt direki behöva repliera på vederbörande moderbank.
Från allmän synpunkt är detta en fördel då ansvar för upplåning, vilken de faclo
vilar på en banks ställning som ägare och inle på låntagarens egen kre-dilvärdighel,
inle kommer lill uttryck i bankens böcker och årsredovisningar. Sådana
överväganden har lett lill all i bolagsordningarna för de bankägda factoring-
och leasingföretagen tagits in bestämmelser om en högsta gräns för bolagens
upplåning. Denna flr inle översliga summan av dels vissa likvida tillgångar,
dels 12,5 gånger sammanlagda beloppet av företagens eget redovisade kapital,garanlifond
och, med viss begränsning, nominella värdet av föriagsbevis, utställda av
bolagen.

Inspektionen
erinrar om all de nuvarande kapitalläckningsreglerna innebär dels atl en banks aktieinvestering
i ett factoring- och leasingförelag - liksom förvärv av sådant företags
förlagsbevis och garanlifondbevis eller garan-tifondförbindelser - kräver 100 %
kapitaltäckning, dels atl bankens utlåning till företaget kräver 8 %
kapitaltäckning. Med ett exempel visar inspektionen hur det totala kapitalläckningskravel
blir i det fallet banken driver factoring-och leasingrörelsen via etl av banken
ägt bolag och i det fallet verksamheten drivs direki av banken. Om verksamheten
drivs via ett bolag och det förulsätls att bankens engagemang i bolaget består
av dels ell aktieinnehav på 5 milj. kr., dels etl föriagslån på samma belopp,
dels vanliga krediter pä 125 milj. kr. (12,5 x 10 milj. kr) blir det lolala kapitalläckningskravel
20 milj. kr. (100 % av 10 milj. kr. plus 8 % av 125 milj. kr.). Om facloring-och
leasingverksamheien i stället drivs inom ramen för bankens vanliga rörelse med
fordringar på 135 milj. kr. - motsvarande engagemanget i sidobolaget i det
första fallet - blir kapitalläckningskravel 10,8 milj. kr. (8 % av 135 milj.
kr.). Inspektionen anser alt det inte är tillfredsställande alt den form i
vilken factoring- och leasingverksamheten bedrivs starkl kan påverka kapitalläckningskravel.
Kravel på kapilalläckning blir dock inle alllid större genom alt rörelsen
idkas via dotterbolag i jämförelse med atl banken själv hade bedrivit
verksamheten. Kapitalläckningskravel kan i vissa

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 30

fall
tvärtom minska. Detta blir effekten om t. ex. factoring- och leasingbolagets i
exemplet antagna föriagslån på 5 milj. kr. och övriga krediter på 125 milj. kr.
i stället placeras hos andra längivare än banken.

Bankinspektionen
finner det inte möjligt alt undanröja de otillfredsställande konsekvenserna av
de nuvarande kapitalläckningsreglerna genom atl låta factoring- och leasingförelagen
l\illa utanför lagens definition "företag som driver någon form av
bankverksamhet", dvs. de företag som åsyftas med 100 96-regeln. Den
lösning inspektionen kommer fram till grundas i stället på en jämförelse med
kreditaktiebolagen. Enligt inspektionen kan diskuteras om inte ett factoring-
och leasingföretag som ägs av en bank och som i sin bolagsordning har upplåningsrätlsregler
av förul beskriven typ genom analogisk lagtolkning kan jämslällas med ell
kreditaktiebolag. För en sådan analogi skulle kunna åberopas att ett factoring-
och leasingföretag med en angiven bolagsordning till sin konstruktion stämmer
överens med ett kreditaktiebolag i här relevanta avseenden. Genom alt en bank förvärvat
aktierna i factoring- och leasingföretaget - och bolaget därmed flr anses
utgöra en integrerad del av bankens organisation - slår förelaget vidare,
liksom kreditaktiebolagen, under inspektionens tillsyn. Om ett factoring- och
leasingföretag när del gäller kapilalläckning kunde jämslällas med ett kreditakliebolag,
skulle man i stort sett uppnå överensstämmelse mellan de båda fallen i exemplet
beträffande kravel på täckning i eget kapital hos banken. Någon kapilalläckning
för en banks placeringar i obligationer eller andra fordringar för vilka kreditakliebolag
svarar krävs nämligen inle. Däremot kräver innehav av aktier,garanlifondbevis, garantifondförbindelser
och föriagsbevis i sådana bolag täckning enligt 100 96-regeln.

Skulle
eu bankägt factoring- och leasingföretags förlagslån placeras utanför moderbanken,
blev det emellertid billigare för denna frän kapitalläcknings-synpunkt atl
bedriva verksamheten via dotterbolag än atl själv idka rörelsen ifråga. Ett
sätt alt lösa denna komplikation vore atl ändra de förut angivna
upplåningsrättsreglerna så, att endast föriagslån som placerades hos moderbanken
skulle vara upplåningsrältsgrundande. De aktuella reglerna överensstämmer dock
på denna punkt med vad i motsvarande hänseende i allmänhet gäller förde helt
eller delvis bankägda kreditakliebolagen. Någon olägenhet av
upplåningsrättsreglernas hittillsvarande konstruktion i dessa bolag har inte
kunnat iakttagas. Med hänsyn härtill vill inspektionen inte förorda att
ändringar nu vidtas i de bankägda factoring- och leasingföretagens motsvarande
regler.

Inspektionen
diskuterar möjligheten atl analogivis behandla factoring-och leasingföretagen
som kreditaktiebolag. 1 lagen (1963:76) om kreditaktiebolag definieras kreditakliebolag
såsom bolag som har till ändamål atl driva lånerörelse och att genom utgivande
av obligationer eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar upplåna
för verk.samheten erforderliga medel utan alt i verksamheten ingår bankrörelse.
Factoring-och leasingföretagen faller inte in under denna definition, eftersom
de inte

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 31

har
någon obligations- eller annan upplåning på den allmänna kreditmarknaden. Enligl
sina bolagsordningar skall dessa företag f. ö. uttryckligen inte driva sådan
rörelse som avses i lagen om kreditaktiebolag. Flera kreditaktiebolag lånar -
fastän de alltså i och för sig har legal möjlighet till del - dock inle upp på
allmänna marknaden ulan skaffar medel för sin rörelse genom reversupplåning i AP-fonden.
De faktiska skillnaderna när del gäller själva sättet för upplåningen är därför
inle sä stora. Av formella skäl finner inspektionen del dock inte möjligt alt i
fråga om kapitalläckningskravel vid banks engagemang i factoring- och
leasingföretag tolkningsvis behandla sådana företag som kreditakliebolag.
Enligt inspektionen bör den uppkomna kapitalläckningsfrågan lösas genom
lagstiftning. En grundläggande synpunkt bör därvid vara alt del sätt på vilket
en verksamhet organiserats inte bör ha någon mera betydande inverkan pä
storleken av det egna kapital som den berörda banken måste ställa som täckning
för att få driva rörelsen. Enligt inspektionen kan denna effekt undgås genom
alt förelag av den typ varom här är fråga jämställs med kreditakliebolag. Att i
lagtext närmare precisera vilka förelag som på delta säll lämpligen bör
jämställas med kreditakliebolag är emellertid förenat med svårigheter, efiersom
inte enbart factoring- och leasingförelag ulan också andra bankägda
finansieringsbolag av likartad konstruktion bör kunna komma i fräga.
Inspektionen föreslår att frågan löses så att regeringen flr rätt atl i varje
enskilt fall bestämma om del aktuella företaget skall i förevårande avseende
jämställas med etl kreditakliebolag. Därvid flr särskilt beaktas företagets
verksamhet, ägareförhållanden, upplåningsregler m. m.

Bankinspektionen
framhåller vidare att, när ell factoring- och leasingfö-retag är dotterbolag till
en bank, del är överfiödigt för banken atl skydda sina krediter till företaget
genom panträtt i utestående fordringar i factoring-och leasingrörelsen. Den av pantsätlningen
föranledda denuntialionen av pantsäitningen med factoring- och leasingkunderna
anses ocksä motverka strävandena alt ge factoring- och leasingföretaget en
självständig status. Om utlåningen till dotterföretaget inte säkerställs med
betryggande pant eller borgen, måste t n. bankens allmänna blancokreditvolym
tas i anspråk, vilket enligt inspektionens mening dock inte är behövligt. Den
aktuella blancokreditfrågan bör enligt inspektionen lösas på samma säll som kapitalläckningsfrågan,
nämligen genom atl de ifrågavarande företagen jämställs med kreditakliebolag.
Utlåning till sådana bolag inkräktar inte på bankernas möjligheter att lämna blancokrediter
på .annat håll. Om kapitalläckningsreglerna i BL ändras pä sätt här har
föreslagits följer av hänvisningen i 59 S första stycket punkt 1 till 57 S
första stycket A 2 eller 3 alt blan-cokreditvolymen inte behöver tas i anspråk vid
kreditgivning till sådana förelag varom nu är fräga. Lagbestämmelserna om blancokredit
behöver därför inte ändras.

Bankinspektionen
påpekar atl de behandlade problemen hittills inle har haft någon större
aktualitet för sparbankerna och jordbrukskasserörelsen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 32

Om
emellertid en sparbank förvärvar garanlifondbevis eller föriagsbevis utfärdade
av Sparfacioring AB eller Sparieasing AB, vilka bolag ägs av Sparbankernas
Bank, samtidigt som sparbanken lämnar vederbörande förelag kredit, uppkommer
delvis samma problem i fråga om kapitaltäckningen som gäller för
bankaktiebolagen. Motsvarande gäller i blancokredithänse-ende. Av dessa skäl
och dä rörelsereglerna i banklagstiftningen numera med några undantag är
enhetliga förordar inspektionen alt i SpL och JkL vidtas ändringar som svarar mol
vad inspektionen föreslagit i fråga om BL.

2.3
Remissyttrandena

Riksbanksfullmäktige
framhåller all del förhållandet atl en del av en banks rörelse förläggs lill
andra juridiska enheter än banken själv ger upphov till en serie problem.
Inspektionen tar upp två av dessa nämligen inspektionens möjligheter lill insyn
och kontroll saml kapilalläcknings- och blancokreditfrågan. Beträffande
insynsfrågan anser fullmäktige all inspektionens argument för atl bankanknulna
finansieringsbolag också formellt bör ha ställning som dotterbolag är
övertygande. Del finns inte, även om gränsfall kan förekomma, någon anledning
att acceptera all banker genom atl arbeta via en sidoorganisation undviker den
kontroll och insyn som är en grundläggande princip i svensk banklagstiftning.
Det bör frän det allmännas sida uttryckligen krävas atl sidoverksamheter sker
via dotterbolag. Fullmäktige tillägger alt del dock bör föreligga starka skäl
för alt rörelsen över huvud laget föriäggs till ett särskilt företag, även om detla
är dotterbolag.

En
ändring av kapitalläckningsreglerna i enlighet med inspektionens förslag synes
däremot vara en fråga av underordnad betydelse. Inspektionen utgår från atl kapitalläckningskravel
inle bör vara hårdare då en rörelse bedrivs genom elt dotterbolag än då del
bedrivs av banken själv. Ifrågavarande finansieringsbolags upplåningsbehov
läcks emellertid utöver del riskbärande kapitalel väsentligen genom en av
banken organiserad inlåning från bankkunder, som annars skulle ha placerat
medlen i form av s. k. specialinlåning i bankerna. Om finansieringsbolagel är elt
dotterbolag blir kapitaikravet på moderbanken i detta fall i det närmaste
detsamma som om rörelsen bedrivits inom banken. Som inspektionen påpekar kan
kapitalkravet vid utlåning genom dotterbolag även bli väsentligt lägre,
nämligen om dotterbolagets föriagslån placeras utanför moderbanken. Något
påtagligt behov atl nu vidtaga den av bankinspektionen föreslagna ändringen i kapitalläckningsreglerna
synes därför inte föreligga. En isolerad ändring av detta slag är, enligl
fullmäktiges mening, olämplig framför allt därför att inpassningen av
finansieringsbolagen i banklagstiftningen och den kredit-politiska
lagstiftningen aren komplicerad fråga som bör omsorgsfullt prövas. De
finansieringsbolag som bankinspektionens förslag syftar på - i första hand de
som ägnar sig åt factoring- och leasingrörelse men även de som

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 33

ägnar
sig åt konsumlionskreditgivning - skiljer sig enligt fullmäktige pä ett
avgörande sätt från de existerande kreditaktiebolagen. Kreditaktiebolagen ägnar
sig huvudsakligen åt långfristig kreditgivning. De har etablerats, ofta av
staten eller med statens medverkan, för alt tillgodose från allmän synpunkt
angelägna kreditbehov, nämligen bostadsproduktionen, mindre företags
kapitalförsörjning samt stora och riskbetonade investeringar. Deras upplåning
sker huvudsakligen på kapitalmarknaden genom obligationslån eller genom direkta
län frän AP-fonden. Finansieringsbolagen är engagerade i en mera kortfristig kreditgivning
som är av samma slag eller ersätter en del av bankernas utlåningsrörelse. De
kreditbehov de läcker kan inte anses särskilt stödda av det allmänna. Deras
upplåning är i stort setl av samma karaktär som bankernas specialinlåning.
Deras verksamhet står således bankernas rörelse mycket nära såväl på
utlånings- som inlåningssidan. 1 de fall de arbetar nära samman med en bank
eller grupp av banker kan del sägas, alt en del av bankernas rörelse fiyttas ut
lill finansieringsbolagen. Denna karakteristik utesluter enligt fullmäktige inle
all del ibland finns starka skäl för en specialisering av kreditmarknadens
institutioner.

Från
vad som brukar kallas bankpolilisk synpunkt erbjuder finansieringsinstituten
av nämnda typ särskilda problem både genom alt deras rörelse i mycket
överensstämmer med bankinslilutens och genom atl de ofta verkar i nära
samarbete med banker. Dessa institut som varken anses som banker eller som kreditakliebolag
börjar spela en roll på den svenska kreditmarknaden, som motiverar en prövning
om och hur de behöver inpassas i den grundläggande lagstiftning som reglerar
kreditinrättningarnas verksamhet. Från kreditpolitisk synpunkt är det mest
iögonfallande alt finansieringsbolagen är oberoende av verkningarna av
kreditpolitiska instrument som utnyttjas för atl päverka volymen och
inriktningen av bankernas kreditgivning. Klarast framträder delta vid de
reellt bankanknulna bolagen. Genom att t. ex. factoringrörelsen läggs utanför
bankens balansräkning ernås, att den del av inlåningen som förs till
finansieringsbolaget inte kommer med i basen för de mot banken riktade
likviditetskvotskraven. Inlåningen i finansieringsbolaget kan sålunda hell
användas lill utlåning, medan om rörelsen legat inom banken 30 eller 24 %
skulle ha filt avsättas lill placering i likvida tillgångar. Ännu starkare blir
kontrasten i ell läge dä, som under år 1970, bankernas utlåning begränsas genom
ett utlåningslak. 1 detta fall kan finansieringsbolagets utlåning fritt öka
medan utlåningen inom bankens ram begränsas hårt.

Fullmäktige
drar slutsatsen atl det finns elt behov av all utreda formerna för
finansieringsbolagens verksamhet och dessa bolags anknytning lill bankerna.
Från slabiliseringssynpunkt måsle prövas hur bolagens verksamhet påverkar
effektiviteten hos olika kredilpolitiska instrument. Enligl fullmäktiges
mening borde en ändring i kapitalläckningsreglerna inte komma i fråga förrän elt
ställningstagande har skell i de av fullmäktige berörda frågorna. Oavsett detta
borde emellertid införas krav pä alt de bankanknutna bolagen

3
Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 73

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 34

skall
ges ställning som dotterbolag.

Bankföreningen
framhåller all del är angelägel alt kapitalläckningskravel reduceras och lillstyrker
därför bankinspektionens förslag. Med anledning av alt den föreslagna
liberaliseringen av kapitalläckningskravel avses omfatta inte bara factoring-
och leasingföretag utan även krediter lill andra bankägda finansieringsföretag
av likartad konstruktion utgår bankföreningen från atl förslaget gäller också i
fråga om sådana bolag i vilka banks aktieinnehav inle avser alla eller ens fiertalet
aktier i bolaget. Bedömningen huruvida bolaget skall i här relevant hänseende jämslällas
med kreditakliebolag måsle ske efier andra kriterier, i första hand de regler i
lag och bolagsordning som kan komma all gälla till skydd för bolagets
soliditet. Enligl bankföreningen bör längre fram - senast i samband med den
kommande anpassningen av banklagen till den nya aktiebolagslagen -en ytteriigare
sänkning av kapitalläckningskravel ske. Bankföreningen syftar därvid på att
del nuvarande kapitalläckningskravel på 100 % för banks innehav av aktier i
sidobolag bör sänkas lill 8 96. Enligt bankföreningen finns inte skäl att, som f.
n. är fallet, i detta hänseende göra skillnad mellan aklieengagemang i
sidobolag vari staten är meddelägare och engagemang i andra sidobolag. Bankföreningen
anser bankinspektionens förslag i blancokreditfrågan välmotiverat.

Bankföreningen
har vidare med anledning av vad riksbanksfullmäktige uttalat i ärendet anfört i
huvudsak följande. Del kan i och för sig vara rikligt alt de av bank helägda
dotterbolagen delvis finansierar sin rörelse genom sådan inlåning från
bankkunder som annars i form av s. k. specialinlåning skulle ha gått till
bankerna. Denna del av de bankägda facloring-och leasingbolagens upplåning är
dock inle alls dominerande. Avgörande är i vilken utsträckning de banker, som
skulle beröras av en ändrad ka-pitaltäckningsregel, har utlåning lill eller har
ställt garantier på uppdrag av sina helägda factoring- och leasingföretag.
Dessa banker har beaktansvärda placeringar i dotterbolagen, som kräver 8 96 kapilalläckning.
Förutom atl dessa krediter och garantier för närvarande fordrar kapitaltäckning
krävs att säkerhet ställs för krediterna, om inte blancokreditkvoten skall
belastas. En förändring enligt bankinspektionens förslag av kapitalläckningsreglerna
kan alltså knappast sägas vara av underordnad betydelse för de berörda
bankerna. Den kreditgivning som sker genom de bankägda factoring- och leasingbolagen
går uteslutande till näringslivel och avser inle t.ex. kon-sumlionskrediler. De
företag, som begagnar sig av factoring och leasing, återfinns företrädesvis i
den mindre och medelstora industrin, vilken sedan mitten av 1960-talel hafi allt
mindre möjligheter alt finansiera sin rörelse med egna medel. Factoring innebär
för dessa företag ett optimalt utnyttjande av tillgängliga säkerheter. Därjämte
ingår i factoring en service - kredit-prövning, kundbevakning, reskontraföring
etc. - av etl slag som förelagen inte själva kan ombesörja lill rimliga
kostnader. Leasing utgör främst för små och medelstora förelag ett attraktivt
alternativ lill avbetalningsköp och

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:73 35

annan
finansiering av maskininvesleringar. Factoring- och leasingföretag har också
under senare period etablerats i betydande antal både i Sverige och utomlands
och är elt allmänt förekommande inslag i modernt kreditliv. De svenska
företagens fordringsportföljer uppgår till fiera miljarder kronor. Mot bakgrund
härav kan det hävdas att factoring-och leasingföretag generellt sett fyller elt
även från allmän synpunkt angeläget kreditbehov. Enligl den föreslagna
ordningen skall regeringen avgöra vilka som skall fl jämställas med kreditakliebolag.
Med en sådan prövning synes fullmäktiges farhågor ogrundade alt den tilltänkta
kretsen av förelag inte skulle fylla de krav som från banklagens synpunkt kan
böra uppställas. Starka administrativa och företagsekonomiska skäl har betingat
elableringar av särskilda factoring-och leasingföretag, vari bankerna äger
aktier. Genom alt regeringen efier tillstyrkan av bankinspektionen rnedgett all
bankerna förvärvat dessa aktier borde konstruktionen anses till fullo
sanktionerad av det allmänna. Riksbanksfullmäktiges invändningar mot förslaget
från kredilpolitiska utgångspunkter bör enligt bankföreningen inle åberopas mol
utformningen av en kapitaltäckningsregel i banklagen. Kapitaltäckningsbestämmelserna
har lill syfte att trygga att bankinstituten till insällarnas skydd håller eget
kapital av viss minsta storlek. Enligt bankföreningen är det i strid mot
banklagens uppbyggnad och funktion atl låta kreditpolitiska synpunkter påverka
lagens innehåll. Bankinspektionens förslag avser endasl en anpassning av kapitalläckningsreglerna
till del förhållande som har uppkommit genom att vissa banker har fått
regeringens tillstånd all förvärva aktier i factoring- och leasingbolag. Det
kan därför inte vara rimligt alt de banker, .som äger factoring-och
leasingbolag skall missgynnas i kapitaltäcknings- och blancokredithän-seende i
avvaktan på en utredning huruvida kredilpolitiska effekter kan uppkoinma av all
factoring- och leasingrörelse bedrivs av särskilda bolag. Sparbanksföreningen
har ingen erinran mot bankinspektionens förslag men franihåiler att värdet av
förslaget för sparbankernas del blir begränsat sä länge som sparbank saknar den
möjlighet affärsbank har all efler regeringens tillstånd förvärva aktier i bl.
a. företag av förevarande slag. Föreningen aviserar en framställning till
regeringen i denna fråga (se avsnitt 3).

2.4
Föredraganden

Bankinspektionen
har i en skrivelse till regeringen tagit upp frågor som gäller tillämpningen av
kapilalläcknings- och blancokredilreglerna på bankinstituts kreditgivning till
sidoföretag som driver finansieringsverksamhet i första hand genom factoring
och leasing. Med factoring avses belåning eller köp av kundfordringar. Med
leasing avses i detta sammanhang s. k. finansiell leasing, en finansieringsform
för investeringar i maskiner och annan produktionsutrustning som innebär atl
leasingförelaget köper utrustningen och långt-idsuthyr denna till ett
produktionsföretag. Karakteristiskt för finansiell leasing är att
produktionsutrustningen inköps först sedan avtal

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 36

har
träffats om uthyrningen. Pä den svenska marknaden finns ett fiertal factoring-
och leasingförelag med anknytning till bankinstituten. De fiesta av dessa factoring-
och leasingföretag ägs numera hell eller delvis av ett eller fiera
bankinstitut. Endast de factoring- och leasingförelag som har anknytning till
Skandinaviska Enskilda Banken drivs utan atl banken har gått in som ägare. En
översikt över de olika factoring- och leasingföretagen och deras verksamheter
har lämnats i del föregående.

Bankinspektionen
anser att det är en önskvärd utveckling atl bankerna står som ägare lill de
bolag som driver factoring- och leasingverksamhel. Nuvarande kapitalläckningsregler
medför emellertid alt etl strängare krav på sådan täckning kommer all gälla för
ägarbanken än om verksamheten drevs direki i bankens egen rörelse. Inspektionen
föreslår därför atl regeringen skall få räll att efier prövning i varje
enskilt fall bestämma att ell factoring- eller leasingföretag skall jämställas
med elt kreditaktiebolag i fråga om det kapitalläckningskrav som skall
tillämpas på banks krediter till företaget. Sådana krediter skulle därigenom
komma alt hänföras lill placeringar i den lägsta riskgraden och sålunda bli hell
fria från täckningskrav i stället för att som f. n. kräva kapilalläckning med 8
%. Enligl inspektionens förslag bör även andra bankägda finansieringsföretag än
factoring-och leasingföretag kunna jämställas med kreditakliebolag om de är
konstruerade på ell likartat sätt.

Vid
remissbehandlingen har riksbanksfullmäktige ullalat att i den mån bankernas
verksamhet till viss del skall få drivas i ell särskilt företag det bör ställas
upp krav på all detla skall vara etl dotterbolag till banken för att därigenom
möjliggöra behövlig insyn och kontroll från bankinspektionen. Fullmäktige är
negativa till bankinspektionens förslag. Enligl fullmäktige finns inte något
påtagligt behov av ändring i kapitalläckningsreglerna eftersom
finansieringsföretagens upplåningsbehov främsl läcks av inlåning från bankkunder
som annars skulle ha placerat sina överskottsmedel som s. k. specialinläning i
bankerna. Fullmäktige anser vidare atl ifrågavarande finansieringsföretag inte
kan jämställas med kreditakliebolagen vilka har tillkommit för att lillgodose
från allmän synpunkt angelägna kreditbehov. Enligl fullmäktige bör i
sammanhanget ocksä beaktas att finansieringsförelagen kan verka oberoende av de
kredilpolitiska instrument som riksbanken till-lämpar på banksektorn. En
ändring av kapitalläckningsreglerna bör inle komma i fråga förrän formerna for
finansieringsföretagens verksamhet och anknytning till bankerna har utretts och
en prövning har skett av förhållandel till olika kredilpolitiska åtgärder.

Bankföreningen
har tillstyrkt bankinspektionens förslag och har framhållit alt vid prövningen
om elt företag skall an.ses jämställt med ett kreditaktiebolag hänsyn främsl
skall las till de regler i lag och bolagsordning som gäller till skydd för
bolagets soliditet. Föreningen framhåller bl. a. atl det är främst den mindre
och medelstora industrin som utnyttjar de finansieringsalternativ som factoring-
och leasingföretagen erbjuder och all det

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:73 37

även
från allmän synpunkt måste anses vara angelägna kreditbehov som tillgodoses
genom dessa företag. Kreditpolitiska aspekter bör enligl föreningen inle
inverka på utformningen av kapitalläckningsreglerna i banklagen (BL).
Sparbanksföreningen har inte haft någon erinran mot bankinspektionens förslag
men har framhållit alt betydelsen därav är begränsad så länge som sparbanker
inte har samma möjligheter som affärsbankerna att förvärva aktier i företag av
förevarande slag.

För egen del vill jag
anföra följande. Finansieringsformerna factoring och leasing introducerades i
Sverige under 1960-lalet som komplement lill bankernas och övriga
kreditinstituts finansieringsformer, Det var flera affärsbanker som tog
initiativet lill bildande av factoring- och leasingföretag. Den nya verksamheten
skulle - utom vad avser den mindre del av facloring-verksamheten som beslår av
köp av fakturafordringar - kunna ha drivits direkt i bankrörelsen. Bl. a.
organisatoriska och administrativa fördelar har emellertid ansetts motivera att
verksamheten drivs i särskilda bolag. Dessa organiserades i början .som
dotterbolag lill bankerna närstående företag och drevs i nära samarbete med
resp. banker. Factoring- och leasingverksamheten föll därvid utanför den
kontroll och insyn som det allmänna genom bankinspektionen har i fråga om
bankernas verksamhet. Mol denna bakgrund är del tillfredsställande atl sä gott
som samtliga tidigare bankanknulna factoring- och leasingförelag numera, efler
regeringens tillstånd lill aktieförvärv, liksom de på senare tid bildade
företagen kommil-att ägas direkt av en eller fiera banker. Endasl de factoring-
och leasingföretag som har anknytning lill en av de slörre affärsbankerna och
ett leasingbolag som har anknytning lill provinsbankerna drivs utan att
bankerna äger företaget. Med hänsyn härtill anser jag inle behövligt att i detla
sammanhang överväga åtgärder i fråga om ägarskapel lill factoring- och leasingförelagen.

Utgångspunkten
för bankinspektionens förslag till en liberalisering av ka-pitaltäckningskravet
för ett bankinstituts krediter lill bankens factoring- och leasingbolag är den
att för bankens engagemang bör gälla ungefär samma täckningskrav, oavsett om
verksamheten drivs direkt i banken eller via etl sidobolag. Jag kan ansluta mig
till denna uppfattning under förutsättning att företaget drivs efier regler som
tryggar företagets soliditet på etl sätt som kan jämföras med vad som gäller i fräga
om kreditaktiebolagen. Jag anser i likhel med bankinspektionen all en lämplig
lösning kan vara att regeringen för varje särskilt finansieringsföretag får
pröva om banks fordran hos delta skall anses jämställd med fordran hos kreditakliebolag.

Även
om huvudsyfiet med banklagstiftningens rörelseregler är atl skapa garantier för
alt kreditföriusler inte drabbar insätlarna bör reglerna självfallet inte ges
en sådan utformning alt möjligheterna för det allmänna aU - som elt led i den
förda ekonomiska politiken - påverka finansieringsverksamheten försvåras. Det
kan därför finnas visst fog för riksbanksfullmäktiges uppfattning att en
ändring av kapitalläckningsreglerna for banks placeringar i factoring- och
leasingföretag inte bör ske innan det har utretts bl.a. i

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 38

vad
mån dessa bör kunna påverkas av kredilpolitiska åtgärder. Det bör här nämnas atl
bl.a. bankinspektionen och riksbanksfullmäktige i remissyttrandena över det av
den kreditpolitiska utredningen år 1974 avgivna betänkandet (Ds Fi 1974:2)
förordade en utredning i syfte att göra den kredilpolitiska lagstiftningen
tillämplig också på finansieringsföretag och andra utanför den organiserade
kreditmarknaden. Med anledning därav uttalade jag i prop. 1974:168 (s. 144) att
det finns goda skäl för en sådan vidgning av den kreditpolitiska
lagstiftningens tillämpningsområde och att jag inom den närmaste framtiden
avsäg att ta ställning lill den fortsatta handläggningen av frågan. Denna är f.
n. under övervägande i finansdepartementet. Såvitt nu kan bedömas kommer
övervägandena atl leda lill beslul om utredning i fråga om
finansieringsföretagen. Det ligger nära lill hands alt anta alt en sådan
utredning kommer att leda fram lill förslag om bättre kontroll över
finansieringsföretagen, t. ex. genom alt dessa blir omfattade av regler liknande
dem som gäller för kreditaktiebolagen. Med hänsyn härtill och till de skäl som
har anförts till stöd för inspektionens förslag anser jag att en sä begränsad
liberalisering av kapitalläckningskravel som det här är fräga om bör kunna
genomföras nu. En ändring enligl inspektionens förslag motverkar också alt en
bank föriägger sin factoring- och leasingrörelse till förelag som ägs inle av
banken ulan av banken närslående bolag. Jag vill framhålla att jag i detta
sammanhang däremot, inle är beredd alt överväga den av bankföreningen önskade
sänkningen av kapitalläckningskravel beträffande aktiekapital och därmed jämföriigl
riskkapital som en bank tillskjuter till ett finansieringsföretag.

Med
hänvisning lill del sagda förordar jag att det genom en bestämmelse i 57 S
lagen (1955:183) om bankrörelse (BL) öppnas möjlighet för regeringen all
besluta att ett factoring- och leasingföretag vid tillämpningen av paragrafens
första stycke skall anses jämställt med kreditaktiebolag. 1 överensstämmelse
med vad bankinspektionen föreslagit bör för sparbankernas och cenlralkassornas
vidkommande i 26 S lagen (1955:416) om sparbanker (SpL) och 34 S lagen
(1956:216) om jordbrukskasserörelsen (JkL) göras motsvarande ändring. Av den
nya bestämmelsen bör framgå.atl det skall vara fråga om ett bankägt bolag. Med
begreppet bankägt avses här atl ett eller fiera bankinstitut äger aktierna i
bolaget eller en majoritet därav. Förutom ägarförhållandena är utformningen av
bolagels bolagsordning av betydelse. För att etl factoring- och leasingföretag
skall anses jämställt med kredit-aktiebolag bör sålunda krävas att i
bolagsordningen finns regler, bl. a. om en högsta gräns för upplåning, som är
ägnade att trygga företagets soliditet. Regeringens prövning blir beroende av
omständigheterna i varje enskilt fall. Lagändringen bör utformas så atl den
kommer alt omfatta även andra bankägda finansieringsföretag än factoring- och
leasingföretag. Till frågan om sparbankers och cenlralkassors rätt alt förvärva
aktier i sidobolag återkommer jag i avsnitt 3.

Bankinstitut
får ge blancokrediter, dvs. krediter ulan krav på att särskild

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 39

säkerhet
ställs, dels inom en pä visst sätt bestämd ram, dels till vissa institut, däribland
kreditakliebolag. Jag kan godta bankinspektionens förslag att bankinstitut ges
rätt att lämna blancokrediter till sidoföretag, som enligt det nyss sagda
förklarats jämställt med kreditakliebolag, utan att den generella blancokreditramen
las i anspråk. Efiersom det i blancokredilreglerna i 59 S BL, 28 S SpL och 36 S
JkL hänvisas till kapitalläckningsreglerna behöver ändring i nämnda paragrafer
inte ske, om de föreslagna ändringarna i kapitalläckningsreglerna genomförs.

3
Sparbanks och centralkassas engagemang i sidobolag 3.1 Gällande bestämmelser

Bestämmelserna
för de olika typerna av bankinstilul om rätt atl förvärva egendom är med vissa
undanlag enhetligt utformade (54-56 SS BL, 23-25 §S SpL och 31-33 SS JkL). En
punkt där skillnader finns gäller möjligheten till engagemang i sidoföretag.
Bestämmelser härom finns i 55 S BL, 24 S SpL och 32 S JkL.

Affärsbank,
sparbank och kreditkassa får förvärva aktier i och föriagsbevis utfärdat av
bolag som uteslutande har lill syfte att förvalta fast egendom eller tomträtt
som förvärvals för att bereda institutet lokaler eller tillgodose därmed
sammanhängande behov. 1 fråga om sparbank skall ärende om sådant förvärv
avgöras av huvudmännen, om annat inte följer av sparbankens reglemente. För kredilkassa
gäller atl ärendet avgörs av stämman, om annat inte följer av kreditkassans
stadgar.

Affärsbank
får dessutom efter tillstånd av regeringen förvärva aktie i annal bankaktiebolag,
i utländskt bankföretag och i svenskt aktiebolag eller utländskt företag, vars
ändamål kan anses gagneligt för bankväsendel eller det allmänna. Detsamma
gäller i fråga om garanlifondbevis och föriagsbevis som utfärdats av sådant
bolag eller förelag. Sparbank och cenlralkassa kan i viss utsträckning förvärva
aktier eller andelar i företag som tillgodoser för sparbanker resp.
kreditkassor gemensamma intressen. Sparbank får förvärva andel i sådan
ekonomisk förening eller aktie i sådant bolag som med regeringens godkännande
verkar som en sammanslutning av svenska sparbanker för att tillgodose
gemensamma intressen. Förvärvsrätten är dock begränsad till belopp, som vid
varje tidpunkt sammanlagt svarar mol högst 10 % av sparbankens egna fonder.
Detsamma gäller om sparbank vill förvärva garanlifondbevis eller föriagsbevis,
som har utfärdats av sådan förening eller sådant bolag, och om sparbank i
övrigt vill skjuta till medel lill föreningen eller bolaget. Centralkassa får
förvärva andel i sådan ekonomisk förening eller aktie i sådant bolag, som
tillgodoser gemensamma intressen för kreditkassor. Förvärvsrälten är begränsad till
10 9-0 av kassans och anslutna jordbrukskassors eget kapital. Liksom för
sparbank gäller nu nämnda regler också centralkassas förvärv av garanlifondbevis
eller förlagsbevis, utfärdade av sådan förening eller sådant bolag, och andra tillskott
till föreningen eller bolaget.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 40

Sparbank
och centralkassa kan vidare efier tillstånd av bankinspektionen skjuta till
medel till sådan förening eller sådant aktiebolag som nyss nämnts utöver den
angivna 10 96-ramen. Delta får ske, om det tillskjutna kapitalet inte kan
grunda uppläningsrätt eller täcka krav på eget kapital hos föreningen, bolaget
eller annorstädes eller det är fräga om kreditakliebolag som har till
huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval
av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet.

3.2 Sparbanksföreningens
skrivelse

Sparbanksföreningen
framhåller i skrivelse den 17 januari 1973 atl affärsbankerna på en väsentlig
punkt har slörre möjligheter alt förvärva aktier och förlagsbevis än
sparbankerna. Föreningen syftar på affärsbanks möjlighet att efter tillstånd av
regeringen förvärva aktier i annat bankaktiebolag, i utländskt bankförelag och
i svenskt aktiebolag eller utländskt företag, vars ändamål kan anses gagneligt
för bankväsendel eller det allmänna. Efter tillståndsprövning får förvärv också
ske av föriagsbevis och garanlifondbevis, utfärdade av nu nämnda aktiebolag
eller företag. Sparbanks rätt alt skjulatill medel till aktiebolag genom
förvärv av aktier, garanlifondbevis eller förlagsbevis är begränsad till
placeringar i vissa gemensamma sparbanksor-ganisalioner. Den bärande principen
för 1968 års reform av banklagstiftningen var alt de olika bankinsliluten
skulle kunna arbeta i fri konkurrens med varandra på i allt väsentligt lika
villkor. Trots de i övrigi samordnade rörelsereglerna kom emellertid skillnaden
mellan affärsbanker och sparbanker att bestå i vad avser rätten atl förvärva
aktier. Sparbanksföreningen framhåller att olikheten är mindre väl motiverad mol
bakgmnd av spar-banksväsendels fortgående omstmklurering samt den
differentiering och utveckling av verksamheten som 1968 års samordnade
banklagstiftning har skapat möjligheter lill för sparbankernas del. Denna
olikhet har på en punkt visat sig kunna bli till praktisk olägenhet för
sparbanksväsendet. Här avses de begränsade möjligheter sparbank har alt
engagera sig i factoring- och leasingföretag. Det för sparbanksrörelsen
väsentliga är självfallet atl sparbankerna har tillräckliga möjligheter att
engagera sig i sina egna gemensamma organisationer. Dessa möjligheter kan
emellertid undanlagsvis vara otillräckliga. För de slörre sparbankerna kan del
i särskilda fall vara motiverat alt utveckla sin rörelse genom engagemang i
organ utanför kretsen av sådana organisationer. Föreningen hemställer därför atl
SpL ändras så atl sparbank får rätt alt efler tillstånd av regeringen förvärva
aktier i svenskt aktiebolag, vars ändamål kan anses gagneligt för bankväsendet
eller det allmänna, samt garanlifondbevis och förlagsbevis, som utfärdas av
sådant bolag.

3.3 Remissyttrandena

Bankinspektionen
tillslyrker sparbanksföreningens framställning under förutsättning all ralionalitelshänsyn
blir avgörande för i vilken grad bankin-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:73 41

stitulens
organisation byggs ut. Inspektionen förulsälter vidare att sparbankernas
gemensamma organisation för t. ex. specialservice och teknisk hantering så
långt möjligt utnyttjas när det ger möjlighet till kostnadsbesparingar. 1 den
gemensamma sparbanksorganisationen finns fiera förelag som tillgodoser för
sparbankerna gemensamma intressen, bl. a. Sparbankernas Bank och lill denna
knutna förelag, t ex. Sparfacioring AB och Sparleasing AB. Genom Sparbankernas
Bank kan sparbankerna gemensamt göra tillskott lill de s. k.
mellanhandsinstituten. Bestämmelserna i SpL utesluter enligt inspektionen inte
att elt begränsat antal sparbanker går samman för att i elt fristående företag
driva verksamhet som kan gagna deras gemensamma intressen. Sparbank kan
emellertid inle för egen del bilda dolterbolag för verksamhet som det här är
fråga om - t. ex. för factoring - eller förvärva aktie i bolag för sådant
ändamål utanför sparbankskretsen. Skillnaden mellan sparbanker och affärsbanker
i detta avseende har främst två orsaker, nämligen funktionsindelningen inom
bankväsendet och sparbanksväsendets sammansättning av etl stort anlal enheter,
av vilka många alltjämt är myckel små. Funklionsindelningen har inneburit att
affärsbankerna i helt övervägande grad svarat för näringslivets
kreditförsörjning, vilket krävt särskilda organisatoriska förutsättningar.
Denna funktionsindelning har under senare tid blivit mindre markerad. Detla
fick ett direkt uttryck i 1968 års samordnade banklagstiftning. Sparbankerna
har på senare tid lagt allt större vikt vid aktiviteter, som tidigare hafi affärsbanksprägel.
Alltjämt är emellertid affärsbankerna dominerande när del gäller kreditgivningen
till näringslivel.

Enligt bankinspektionens
mening medför det förhållandet att sparbanks-sektorn huvudsakligen beslår av
små enheter med begränsade egna administrativa resurser alt det är rationellt atl
anlita den gemensamma centrala organisationen och därav omfattade förelag för
verksamhet, som hos affärsbankerna ger underiag för specialorgan av olika slag
inom eller utom banks egen organisation. Det kan därför ifrågasättas om det
finns något verkligt behov av atl i SpL införa den av sparbanksföreningen föreslagna
bestämmelsen. Ett skäl för att så sker är enligt inspektionens uppfattning atl
den samordnade banklagstiftningen bygger på tanken att sparbankerna i princip_skall
ha samma möjligheter att agera som affärsbankerna. Man behöver frän denna
utgångspunkt inte fästa avgörande vikt vid det slörre eller mindre behovet av
den begärda lagändringen med hänsyn lill arten av den rörelse sparbankerna i
dag bedriver. Behovet kan för övrigt vara etl annat hos de största sparbankerna
än hos det stora fiertalet sparbanker. Det finns elt tiotal sparbanker som i
fråga om balansomslutningen ligger pä nivå med de affärsbanker som brukar
benämnas provinsbanker. För ett par av dessa sparbanker överstiger
balansomslutningen väsentligt den största provinsbankens. 1 något fall har det
funnits etl behov för sparbank att kunna avskilja verksamhet av speciell
karaktär till etl särskilt av sparbanken ägt bolag. En rätt för sparbank till
sådana aktieförvärv som här

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 42

avses
kommer enligt bankinspektionen antagligen alt utnyttjas endast undanlagsvis.
Inspektionen utgår från att det blir en restriktiv tillämpning av den
föreslagna bestämmelsen. Inspektionen har inte något att erinra mot förslagel
att huvudmännen inte har att ta ställning till de nu avsedda aktieförvärven.

Bankföreningen
och dåvarande Postbanken har inle något alt erinra mot sparbanksföreningens
framställning.

Riksbanksfullmäkilge
vill inte motsätta sig den föreslagna ändringen i SpL men framhåller att det är
angeläget alt frägan om bankers engagemang i särskilda finansieringsinstitut
och formerna härför blir vidare belyst. Fullmäktige erinrar om sill yttrande
den 4 maj 1972 över bankinspektionens framställning avseende kapitalläckningskrav
för bankinstituts engagemang i factoring- och leasingföretag. (Se avsnitt 2.3).

Jordbrukskasseförbundel
framhåller att det inte finns anledning att behålla olika regler i det här
aktuella avseendet för olika kategorier av bankinstitut. Förbundet tillstyrker
därför sparbanksföreningens förslag och hemställer samtidigt om motsvarande
ändring i JkL.

Bankinspektionen
anför i yttrande över jordbrukskasseförbundets framställning atl en
motsvarande ändring av JkL som den som föreslås i fråga om SpL är motiverad
främst av atl man därigenom får likartade legala villkor för samtiiga typer av
bankinstitut. Något praktiskt behov av en sådan ändring för centralkassornas
del torde åtminstone inte för närvarande föreligga. Genom regeringens prövning
i de särskilda fallen finns emellertid möjlighet att även efler en sådan lagändring
tillgodose de syften soin bär upp de nuvarande restriktiva bestämmelserna.
Inspektionen vill därför inte motsätta sig bifall till jordbrukskasseförbundets
framställning.

3.4
Föredraganden

Förvärvsreglerna
för affärsbanker, sparbanker och kreditkassor är väsentligen likarlat
utformade. 1 princip får bankinstitut förvärva endast vissa objekt i
bankrörelsen såsom guld, mynt, växlar, checkar och obligationer. 1 övrigi råder
generellt förvärvsförbud, dock att bankinstitut i närmare angiven utsträckning
får förvärva objekt som behövs föratl kunna driva bankverksamheten -
inventarier och fastigheter - samt egendom för alt skydda fordran. Dessutom
finns vi.ssa andra undanlag från det generella förvärvsförbudet. Elt undantag
gäller i fråga om engagemang i sidoföretag. 1 detta avseende finns skilda
regler för affärsbanker och för övriga bankinstitut. Affärsbank får efier tillstånd
av regeringen förvärva aktier m. 111. i annan svensk affärsbank, i utländskt
bankföretag och i svenskt aktiebolag eller utländskt företag med bankfrämjande
eller allmännyttigt ändamål. För sparbanker och centralkassor gäller att de på
vissa villkor får göra aktieförvärv och andra placeringar inom en angiven
beloppsgräns i sammanslutningar som tillgodoser för sparbanker resp.
kreditkassor gemensamma intressen.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 43

Förvärvsreglerna
är alltså på denna punkt liberalare för affärsbankerna än för övriga
bankinstitut.

Sparbanksföreningen
och jordbrukskasseförbundet har hemställt att sparbanker och centralkassor får
en utökad rätt till engagemang i sidoföretag. Den begärda utvidgningen i
förvärvsrätten avser aktier i svenskt aktiebolag, vars ändamål kan anses gagneligt
för bankväsendet eller det allmänna, samt garanlifondbevis och förlagsbevis som
utfärdas av sådant bolag. Det föreslås att sådana värdepapper skall få
förvärvas av sparbank resp. centralkassa efler regeringens tillstånd. Som skäl
för förslagel har främst anförts alt del i vissa fall kan vara motiverat att en
större sparbank eller centralkassa kan engagera sig i sidoföretag, t. ex. factoring-
och leasingförelag, utanför den nu tillåtna kretsen av sammanslutningar.

Bankinspektionen
ifrågasätter i sitt yttrande över framställningen om det finns något verkligt
behov av den föreslagna utvidgningen av aktieförvärvs-rätten för sparbankernas
och jordbrukskassornas del men framhåller att de önskade lagändringarna ligger
i linje med syftet bakom den samordnade banklagstiftningen atl ge alla typer av
bankinstilul i princip samma möjligheter alt agera i sin verksamhet. För de
största sparbankerna, som har en balansomslutning i nivå med de s. k.
provinsbankerna, kan det vidare finnas elt behov atl kunna avskilja verksamhet
av speciell karaktär till ell särskilt av sparbanken ägt bolag. Under
förutsättning att den föreslagna aktieförvärvsrällen tillämpas restriktivt vid tiUståndsgivningen
tillstyrker bankinspektionen framställningarna. Riksbanksfullmäktige vill inte
motsätta sig atl sparbank ges samma möjlighet till förvärv av aktier i svenskt
aktiebolag som affärsbank men framhåller samtidigt atl det är angeläget att
frågan om bankers engagemang i särskilda finansieringsinstitut blir närmare
utredd.

För
egen del vill jag anföra följande. Genom den samordnade banklagstiftningen år
1968 infördes i stort sett likartade rörelseregler för affärsbanker, sparbanker
och jordbrukels kreditkassor. 1 fråga om bankinstitutens rätt alt förvärva
egendom består dock som förut har nämnts vissa skillnader, bl. a. i rätten att
förvärva aktier i sidobolag. Dessa skillnader, som har både historiska och
organisatoriska orsaker, blir mindre berättigade allt eftersom skillnaderna
mellan de olika bankinslilutgruppernas verksamhet minskas. Genom att
affärsbankerna efter regeringens tillstånd kan förvärva aktier i vissa förelag
med bankfrämjande eller allmännyttigt ändamål har affärsbankerna kunnat
etablera särskilda dotterföretag för speciella verksamhetsgrenar. Denna
ordning har ansetts ge bl. a. rationellare arbetsformer och därmed
kostnadsbesparingar samt underiätta ansvars- och kostnadsfördelningen. Även om
sparbankerna och kredilkassorna i första hand bör anlita för sparbanksrörelsen
resp. jordbrukskasserörelsen gemensamma organ för motsvarande ändamål, t.ex.
Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas Bank, kan det undantagsvis vara
motiverat att även enskild sparbank eller cenlralkassa ges rätt att avskilja
verksamhet av speciell nauir till ett särskilt

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 44

av
ett eller fiera institut ägt sidobolag.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört förordar jag alt 24 § SpL och 32 S JkL
ändras så att sparbank och cenlralkassa efler tillstånd av regeringen får
förvärva aktier i svenskt aktiebolag, vars ändamål kan anses gagneligt för
bankväsendet eller det allmänna, samt garanlifondbevis och föriagsbevis som uttlirdas
av sådant bolag.

4 Blancokrediter

4.1 Gällande
bestämmelser

Banklagarna
innehåller i stort sett likalydande bestämmelser i fråga om säkerhet för bankinslilutens
kreditgivning (59 S BL, 28 S SpL och 36 S JkL). Reglerna har med undantag för
en formell ändring år 1973 (SFS 1973:1159-1161) varit oförändrade sedan de fick
sin utformning genom 1968 års banklagstiftning. Huvudregeln är alt lån får
lämnas endast mot betryggande säkerhet i fast eller lös egendom eller i form
av borgen. I viss omfattning får dock bankinsliluten lämna kredit ulan
särskild säkerhet, s. k. blancokredit.

Bankinsliluten
har en generell rätt all lämna blancokrediter inom en viss ram. Denna är
bestämd till elt belopp motsvarande högst 3 % av summan av institutets eget
kapital (för sparbank egna fonder och för kredilkassa summan av cenlralkassas
och anslutna jordbrukskassors eget kapital) och dess inlåning. Blancokredit får
vidare utöver den generella blancokreditramen lämnas till vissa särskilt
angivna låntagare, som anses goda för sina förbindelser. Bland dessa låntagare
är bl.a. slalen, kommun eller därmed jämförlig samfällighel, affärsbank,
sparbank, centralkassa eller annan allmän kassa eller inrättning, vars
reglemente fastställts av Kungl. Maj:t, kreditakliebolag, försäkringsförelag
med svensk koncession, utländskt bankförelag och samfällighetsförening. Blancokredit
lår slutligen lämnas också till näringsidkare i och för hans rörelse, om
krediten är kortvarig. De angivna reglerna om kredit äger motsvarande
tillämpning på garantiförbindelse som bankinslitulel ikläder sig (62 S BL, 31 §
SpL och 39 S JkL).

4.2 Bankföreningens
framställning

Bankföreningen
hemställer atl kvoten förden fria blancokreditramen ökas från 3 lill 5 96 av
banks eget kapital och dess inlåning. Till slöd för sin hemställan anför
föreningen i huvudsak följande. Av den sammanlagda blancokreditkvoten för
bankföreningens medlemsbanker var endast drygt hälften utnyttjad per den 31
december 1972. Ell flertal av bankerna, däribland några av de största, räknar
emellertid med att blancokreditkvoten skall visa sig otillräcklig under de
närmaste åren. En ökning av kvoten bör inte möta några betänkligheter med
hänsyn lill bankernas säkerhet. Kravet alt rimlig trygghet skall finnas för
kreditens återbetalning gäller även för krediter ulan

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 45

särskild
säkerhet. 1 slor utsttäckning beror kreditrisken inle i sista hand på huruvida
särskild säkerhet ställts för krediten. Avgörande är i stället låntagarens
ekonomi över huvud laget. Beträffande de för bankerna ur säkerhetssynpunkt
mest betydelsefulla krediterna, nämligen krediterna till företag, gäller delta
praktiskt taget genomgående. Sådana omständigheter som företagets lönsamhet, soliditeten
och företagsledningens skicklighet betyder mer än särskild säkerhet för
krediten.

Utvecklingen
pekar enligl bankföreningens uppfattning mol elt ökal behov av blancokrediter
för företagen. Bl. a. har självfinansieringsgraden i företagen starkt minskal
under senare tid. Med lägre självfinansiering ökar företagens beroende av
externa krediter. Efter hand kan allt fier företag komma i den situationen att
deras tillgångar inte förslår som bankmässig säkerhet för deras bankengagemang.
Bankerna har vidare i ökande ulslräckning alt lämna garantier lill betydande belopp
för fullgörandet av stora entreprenader, därvid entreprenadföretaget inte kan
ställa .säkerhet, i vart fall inle bankmässig säkerhet, för sin motförbindelse till
den garanterande banken. Garantier av detla slag tillhandahålls av bankerna i
konkurrens med bl. a. svenska och utländska försäkringsförelag, som inte
ställer krav på särskild säkerhet. Bankernas praxis i kredit- och
garantiärenden måste successivt anpassas efter sädana förhällanden.

Bankföreningen
framhåller all täta ändringar i kvoiregeln uppenbarligen bör undvikas. En
ändring av kvoiregeln bör därför innebära en inle alltför obetydlig ökning av
kvoten. Föreningen föreslår att kvoten ökas från 3 till 5 96 av banks eget
kapital och inlåning. Per den 31 december 1972 var den totala blancokreditramen
något över 2 miljarder kr. Med den föreslagna ändringen skulle ramen ha varil
drygt 3,3 miljarder kr.

4.3
Remissyttrandena

Bankföreningens
förslag om en höjning av procenttalet för blancokrediter tillstyrks eller
lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser.

Bankinspektionen
anför bl. a. all kredittagarnas förutsättningar atl infria sina förbindelser måsle
prövas ingående vid all kreditgivning oavsett om säkerhet ställs eller inte. Detla
gäller särskilt industrikrediter och kommersiella krediter, för vilka
säkerheten i avgörande grad beror på själva rörelsen. Utvecklas rörelsen
negativt och är framtidsutsikterna svaga minskar ocksä värdet av säkerhetsobjeklen.
Kreditgivningen kan sålunda inle främst baseras på säkerhetens beskaffenhet i
och för sig eller graden av dennas belåning. Bedöms förulsältningarna för
rörelsens utveckling vara särskilt gynnsamma kan belåningen sträckas längre än
eljesi. Kreditinstituten kan dock inte i större utsträckning avstå från den
relativa trygghet som säkerheterna utgör. Infrias inle förväntningarna på
låntagarens rörelse, kommer kreditgivaren genom säkerheten i vart fall i elt
bättre läge än om säkerhet inte har ställts. Det principiella kravet på
betryggande säkerhet måste därför upprätthållas.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 46

Bankinspektionen
anser att det finns elt latent behov av att i ökad utsträckning la i anspråk
den fria sektorn för blancokrediter. Detla beror bl. a. på företagens minskade
självfinansieringsgrad. Ofta kan "nominell" täckning av
kreditbeloppet uppnås med ställd säkerhet men dennas reella hy-poteksvärde är
dock inle tillräckligt med hänsyn lill behovet av marginal. Den icke reellt
täckta delen av krediten börda redovisas såsom blancokredit. Inspektionen har i
olika sammanhang riktat sin uppmärksamhet på dylika förhållanden. Utvecklingen
pekar mot ell ökal behov för företagen av extern finansiering. För bankerna
betyder detla ökade anspråk pä loppkrediler och naturligtvis även rena blancokrediter.
Det finns också en ökande efterfrågan pä garantier, särskilt enlreprenadgarantier,
för vilka garanlitagaren ofta inte kan ställa säkerhet. Inspektionen kan
vitsorda atl del här finns behov av alt la utrymmet för blancokrediter i
anspråk.

Inspektionen
uppger att vid utgången av år 1974 var omkring 65 % av den högsta tillåtna blancokredilvolymen
i affärsbankerna utnyttjad. Graden av utnyttjande har stigit kraftigt under de
senaste åren. Den utnyttjade volymen ökar betydligt snabbare än den medgivna.
Sedan är 1969 har den senare ökat med 88 % medan den utnyttjade volymen under
samma tid ökat med 220 %. Detla betyder att blancokrediternas relativa andel av
den totala utlåningen också stigit. Utrymmet för blancokrediter är olika
utnyttjat i bankerna. 1 samma bank kan utnyttjandet växla från tid till annan
bl. a. på grund av förekomsten av entreprenadgarantier. Den tillåtna volymen hos
två av storbankerna varar 1974 utnyttjad lill ca 80 96. Omkring hälften av den
utnyttjade blancokredilvolymen utgörs av sparlån, personlån o. d. med etl
genomsnittligt kredilbelopp av drygt 4 000 kr.

På
grund av del anförda tillslyrker inspektionen en höjning av blancokreditramen
från 3 till 5 % för affärsbankerna och föreslär atl motsvarande höjning
genomförs för sparbanker och jordbrukets kreditkassor. Inspektionen anser atl
en sådan höjning av blancokreditramen inle bör föranleda någon ändring i kapitalläckningsreglerna.

Riksbanksfullmäktige
framhåller all även om del totalt tillgängliga utrymmet för ökad kreditgivning
ulan säkerhet alltjämt är betydande, är utnyU-jandegraden ojämnt fördelad så
alt vissa banker uppfyllt en betydande del av kvoten. Därtill kommer atl
ökningstakten för beviljade blancokrediter under de senaste åren betydligt
överstigit ökningstakten för den totala volymen krediter i banksystemet. Den
allra största delen av ökningen av blan-cokrediterna synes ha kommit
näringslivet direki till del. Utvecklingen av denna typ av kreditgivning
motiverar en omprövning av bestämmelserna. I prop. 1968:143 (s. 196) med
förslag till ändringar i banklagstiftningen anfördes all möjligheten för
bankerna att bevilja krediter utan säkerhet borde bidra till att förbättra kredilförsörjningen
för särskilt mindre förelag och öka förulsältningarna för en smidig kredilfördelning.
Enligl fullmäktiges mening är det inte uteslutet alt en utveckling av förelagens
självfinansieringsgrad som den bankföreningen skildrat kan medföra atl långt
drivna

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 47

krav
pä säkerhet kan hindra en kreditgivning som grundas på rationella överväganden
av de lånesökande företagens utvecklingsmöjligheter.

1
den mån bankerna medges rätt att i slörre ulslräckning bevilja blancokrediter
kan det innebära att deras risktagande ökar. En sådan utveckling behöver dock
enligt riksbanksfullmäktige inle inge oro. Även om det för blancokrediter lika
väl som för andra krediter gäller som en grundläggande princip att trygghet
skall föreligga att låneförbindelsen fullgörs, bör denna grundregel inte tolkas
så alt bankerna endasl bör bevilja krediter, om risken för förlust praktiskt
taget kan uteslutas. Tvärtom kan hävdas att en viktig förutsättning för
näringslivets utveckling är att bankerna i rimlig grad utnyttjar sin
inneboende förmåga atl bära risker. Bankernas kreditgivning bör således inte
ensidigt styras av atl krav på formella säkerheter är uppfyllda. En banks
faktiska risktagande är endasl delvis avhängigt av de formella säkerheter som
kan uppbringas, eftersom dessa i händelse av fallissemang kan visa sig vara av
ringa värde. Möjligheter för bankerna all bevilja krediter utan säkerhet bör
kunna leda till ell väl avvägt risktagande. Fullmäktige kan mot denna bakgrund tillstyrka
alt bankernas rätt alt ge kredit utan säkerhet utvidgas. Den föreslagna
ökningen av utläningsrätlen till atl motsvara 5 96 av summan av
bankaktiebolags eget kapital och dess inlåning ärenligt fullmäktigeval avvägd.
Reglerna för sparbankeroch jordbrukskassor bör ändras i motsvarande mån.

Sparbanksföreningen
och dåvarande Postbanken tillslyrker bankföreningens förslag och hemställer om
motsvarande ändring för övriga bankinsti-tutsgrupper.

4.4.
Föredraganden

Enligl
den grundläggande regeln för bankinslilutens kreditgivning får lån beviljas
endast mot betryggande säkerhet. Säkerhet kan ställas genom pant i fast eller
lös egendom eller i form av borgen. Innebörden av huvudregeln är alt
bankinstituten skall pröva om ställd säkerhet, värderad efter objektivt godtagbara
grunder, täcker hela kreditbeloppet. Ett sådant krav på säkerhet anses vara
nödvändigt vid bankinstitutens kreditgivning bl. a. med hänsyn till insältarna
och skyddet för deras medel hos bankerna.

Kravet på säkerhet för
kredit kan ibland leda lill svårigheter från kre-ditförsörjningssynpunkl för
förelag, som trots goda framtidsutsikter saknar bankmässiga säkerheter. Detta
gäller särskilt nystartade företag och företag inom den mindre och medelstora
industrin. Bankerna kan enligt nuvarande banklagstiftning bidra lill bl. a
sådana företags försörjning med krediter genom atl inom en viss ram lämna
kredit utan särskild säkerhet, s. k. blancokredit. Enligl de regler som gäller
för bankinsliluten fr. o. m. år 1969 får kredit utan säkerhet lämnas till ett
belopp som svarar mol högst 3 % av summan av affärsbanks eget kapital och dess
inlåning eller för sparbank egna fonder och inlåning samt för kreditkassa
summan av centralkassas .

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 48

och
anslutna jordbrukskassors eget kapital samt centralkassans inlåning. Utöver
denna s. k. generella ram för blancokreditvolymen får bankinstitut lämna blancokredit
till staten, kommun och vissa andra särskilt angivna låntagare, som anses goda
för sina förbindelser, och till näringsidkare i form av kortvarig
rörelsekredit. De nu nämnda reglerna oin krediter gäller också i fråga om
garantiförbindelser.

Bankföreningens
hemställan avser en höjning av den generella blancokreditramen från 3 till 5
96 av banks eget kapital och inlåning. Enligt bankföreningen räknar flera av
de större affärsbankerna med alt blancokreditramen för dem skall visa sig
otillräcklig under de närmaste åren. Genom att självfinansieringsgraden hos
företagen minskat ökar företagens beroende av externa krediter, vilkel bl. a.
medför större behov av blancokrediter. En ökning av blancokreditvolymen bör enligl
föreningens mening inle möta några betänkligheter med hänsyn lil! bankernas
säkerhet. Kravet på att rimlig trygghet skall finnas för kreditens
återbetalning gäller även för blancokrediter. Särskilt i fråga om krediter lill
företag gäller atl mer än särskild säkerhet, 1. ex. i förelagets tillgångar,
betyder sädana omständigheter som förelagels lönsamhet, soliditeten och
företagsledningens skicklighet.

Remissinstanserna
har genomgående tillstyrkt bankföreningens förslag eller lämnal det utan
erinran. Bankinspektionen och riksbanksfullmäktige instämmer i bankföreningens
synpunkter atl bankernas kreditgivning i fråga om industrikrediter och
kommersiella krediter inle ensidigt kan styras av kravet på formella säkerheter
och att utvecklingen lyder på ell ökat behov av blancokrediter för företagen.
Enligt riksbanksfullmäktige kan långt drivna krav på säkerhet hindra en kreditgivning
som grundas på rationella överväganden av de lånesökande företagens
utvecklingsmöjligheter.

För
egen del vill jag anföra följande. Genom 1968 års banklagstiftning skedde en väsentlig
liberalisering av rätten att lämna blancokredit. 1 jämförelse med de regler
som gällde före den 1 januari 1969 blev denna rätt nära nog sjudubblad.
Erfarenheterna hittills av hur de nya bestämmelserna har tillämpats tyder på
att bankerna har utnyttjat den generella blanco-krediträtten med den
försiktighet som förutsattes vid reformens genomförande. De nuvarande reglerna
innebär för affärsbankerna lillsammans en tillålen blancokreditvolym vid
utgången av år 1974 på ca 3 600 milj. kr. Av denna volym var vid samma tid elt
belopp av ca 2 250 milj. kr. eller något mer än 60 96 utnyttjad. Sedan år 1969
har emellertid den medgivna blancokreditvolymen ökal med ca 90 % medan den
utnyttjade volymen ökat med mer än 200 96. Del finns också, som framhållits
från olika håll, anledning all räkna med en fortlöpande väsentlig ökning av
behovet av blancokrediter. Det är därvid angeläget att bl. a. de mindre och
medelstora företagens behov av sådana krediter kan tillgodoses. Därtill kommer
alt vissa affärsbanker f. n. har utnyttjat större delen eller ca 80 % av sin blan-cokreditram.
Utrymmet för en väntad ökning av blancokrediterna är sålunda begränsat hos
dessa banker. Del finns därför etl behov av en utökad rätt

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 49

all
medge blancokrediter. En självklar förutsättning för en vidgad rätt lill blancokreditgivning
är dock att denna inte medför väsentliga risker från säkerhetssynpunkt. Några
betänkligheter från denna synpunkt mot en sådan vidgning har inte framkommit
under remissbehandlingen. Inle heller jag anser all säkerhetssynpunkter lägger
hinder i vägen för en ökad blanco-krediträtt. Jag är mot denna bakgrund beredd
att föreslå en utökad rätt till blancokreditgivning. Vid en ökning av blancokreditramen
från 3 till 5 % skulle den tillåtna volymen beräknad med hänsyn lill
förhållandena vid utgången av år 1974 för affärsbankerna öka frän ca 3 600
milj. kr. lill ca 6 000 milj. kr. Detta belopp skall ses mol en beviljad utlåning
och lämnade garantier vid samma tidpunkt på sammanlagt ca 92 000 milj. kr.

Pä
grund av del anförda förordar jag all 59 S BL ändras sä att den generella blancokreditramen
höjs från 3 lill 5 96 räknat på summan av affärsbanks eget kapital och dess inlåning.
Även om behovet av en ökad blancokredil-rält lorde vara störst för
affärsbankerna bör-med hänsyn lill den gällande samordningen av bankinslilutens
rörelseregler - motsvarande ändring göras för sparbanker och kreditkassor i 28 S
SpL resp. 36 S JkL. Jag vill nu liksom i prop. 1968:143 understryka att samma
grundsats bör gälla vid bankinstitutens blancokreditgivning som för all annan kreditgivning,
nämligen all trygghet skall föreligga för låneförbindelsens fullgörande. Undantaget
från kravel på särskild säkerhet ställer stora krav pä bankinslilutens
bedömning av företagen vid kredilprövningen. Jag utgår från atl bankinspektionen
ägnar särskild uppmärksamhet ät de praktiska verkningarna av den ökade
generella blancokrediträllen.

5
Kreditjäv

5.1
Gällande bestämmelser

Banklagstifiningen
begränsar i viss omfattning elt bankinstituts rätt atl lämna kredit till
tjänstemän och andra som genom sin anknytning lill institutet intar en
särställning. För affärsbankernas del är reglerna alltsedan 1968 års
banklagsreform intagna i 61 S BL (senaste lydelse 1970:721). Reglerna innebär
väsentligen följande.

De
kreditjäviga rättssubjekten är indelade i tre grupper. Den förstagruppen består
av delegater, dvs. verkställande direktör, dennes ställföreträdare och "annan
befattningshavare, som ensam eller i förening med annan får avgöra pä styrelsen
ankommande ärenden", ävensom makar till nu nämnda personer. Möjligheten
för styrelsen atl delegera ärenden regleras i 74 S BL. De personer som närmast
kan komma i fråga för uppdrag att avgöra styrelseärende är styrelseledamot och
tjänsteman i banken. Efler lagändringen år 1970 medför ntedlemskap i styrelse
för kontor eller kontorsgrupp inte kreditjäv. Reglerna avser sålunda - förutom
tjänsteman som är delegat -endast sådan annan person som fått uppdrag att ingå
i bankens direktion,

4
Riksdagen 1975. I saml. Nr 73

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 50

kredilulskott,
länedelegation eller i annal liknande organ på central eller lokal nivå i
banken (se prop. 1970:181 s. 30).

Kredit
lill person i delegatgruppen får i princip lämnas endast om säkerhet ställts i
tillgångar med ingen eller ringa föriustrisk, dvs. tillgångar som i kapitaltäckningshänseende
förts till de båda lägsta riskgrupperna (57 S första stycket A och B BL). De
säkerheter det är fråga om är dels borgen eller garanti av staten, kommun eller
därmed jämföriig samfällighel, allmän kassa eller inrättning vars reglemente
fastställts av Kungl. Maj:l, svenskt bank-institut, kreditakliebolag eller
försäkringsförelag med svensk koncession, dels fordran eller värdehandling som
anges i kapilalläckningsbeslämmelsen under A och B, bl. a. fullgoda
obligationer och inteckning i jordbruks-, affärs-eller bostadsfaslighel eller
tomträtt lill sådan fastighet, dock atl i jävshänseende inteckning skall ligga
inom 60 % (i stället för i kapitaltäckningshänseende 75 96) av fastighetens uppskatiningsvärde.
Utöver kredit mot säkerhet som nu sagts kan delegat få kredit till elt belopp
av 50 000 kr. mot annan pantsäkerhet.

Den
andra gruppen kreditjäviga personer omfattar styrelseledamot och slyrelsesuppleant
som inte är delegat samt sådan persons make. Möjligheterna alt få kredit i egen
bank begränsas till tre fall, nämligen kredit mot säkerhet av borgen eller
garanti av samma rättssubjekt som tas upp för delegal-gruppen, mot säkerhet av
pant och genom diskontering av "handelsväxel".

Den
tredje gruppen omfattar banks revisorer och revisorssuppleanter och deras
makar. För dessa gäller förbud mot kredit i banken.

Kreditjävig
person som tillhör delegat- eller revisorsgruppen får ej heller godtas som
borgensman eller, när fråga är om växel, som acceptanl, irassent eller endosseni.

Slutligen
finns bestärnrnelser som reglerar kreditfrägan för kreditjäviga personer
närstående företag. Huvudregeln är atl de givna krediljävsreglerna äger
motsvarande tillämpning på bolag, förening eller annan sammanslutning, vari kreditjävig
eller sådan persons make i egenskap av delägare eller medlem har ett väsentligt
ekonomiskt intresse. I fråga om sanmianslutning, vari person ur delegaigruppen
har sådant intresse, gäller dock inte möjligheten atl lämna begränsad kredit mol
pantsäkerhet i allmänhet. Sådan sammanslutning får däremot lämnas kredit på
växel som är grundad på verklig handelsaffär (handelsväxel) eller vara acceptant,
trassenl eller endosseni på växeln när bank beviljar kredit åt annan.

Jävsreglerna
är enligl 62 S BL tillämpliga också vid tecknande av bankgaranti.

De
år 1968 genomförda ändringarna i affärsbankernas kreditjävsregler innebar i
sak bl. a. atl de rättssubjekt som förs lill den första kategorin rättssubjekt,
dvs. delegatgruppen, fick vidgade möjligheter atl få kredit i den "egna"
banken.

I
det föregående har berörts möjligheten för bankslyrelse att enligt 74 S BL
delegera ärenden från styrelsen till underordnat organ. Vissa begräns-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 51

ningar
gäller i delegeringsrätten. Bl. a. får styrelsen inle åt enskild styrelseledamot
eller annan uppdraga att avgöra ärende som avser beviljande av kredit lill
person som "avses i 61 S första eller andra stycket", dvs. som ingår
i delegat- eller slyrelseledamotgruppen, eller lill sådan person närstående
företag eller företag där denne är styrelseledamot. Styrelsen har dock
möjlighet att för sådan person eller sammanslutning fastställa vissa gränser
inom vilka utan styrelsens beslul i varje särskilt fall kredit får lämnas i och
för en av låntagaren idkad rörelse.

För
sparbankernas de\ infördes genom 1968 års lagsiifining kreditjävsregler i 30 S SpL
som i allt väsentligt är utformade efter mönster av jävsbesläm-melserna i 61 S
BL. Samtidigt infördes också hell nya delegeringsbesläm-melser för sparbankerna
(39 § SpL). Bestämmelserna utformades i allt väsentligt i enlighet med
reglerna i 74 S BL (se prop. 1968:143 s. 249, 251). En mindre ändring gjordes
år 1970 i kreditjävsbestämmelserna i SpL motsvarande den ändring som då skedde
i BL.

För
jordbrukets kreditkassor gäller helt andra och väsentligt enklare jävsregler. Enligl
38 S JkL får kredit inte ulan tillstånd lämnas till ledamot av kassans
styrelse, revisor i kassan eller suppleant för styrelseledamot eller revisor
och inte heller till den som är anställd i kassan. Delsamma gäller kredit mot
säkerhet av borgen eller fordringsbevis, som utfärdats av sådan person.
Tillstånd lämnas av riksorganisationen såvitt gäller centralkassa och av
centralkassan såvitt gäller jordbrukskassa.

5.2
Bankföreningens framställning

Bankföreningen
hemställer att den personkrets som omfattas av krediljävsreglerna begränsas
såvitt gäller bankernas tjänstemän. Dessa regler är avsedda att hindra att de,
som har bestämmande infiytande över bankens kreditgivning, själva beviljas
krediter mot otillräcklig säkerhet. Den angivna personkretsen är enligt
bankföreningens mening alltför vid. Den rymmer etl stort antal personer i befallningar
sorn kamrerare, konlorstöreståndare och tjänstemän i motsvarande ställning. Kreditgivning
till sådana befattningshavare är föremål för sådan kontroll på direktionsnivå
i bankerna atl en alltför liberal säkerhetsprövning måste anses utesluten. 1
praktiken har det visat sig olägligt och förenat med praktiska nackdelar att
dessa tjänstemän inte kan erhålla lån i den egna banken, exempelvis för
anskaffning av bostad, utan måsle hänvisas alt ta sådana lån i annan bank.
Bankföreningen anser därför att 61 S BL bör ändras så att den angivna
personkretsen, såvitt gäller bankernas tjänstemän, begränsas till verkställande
direktör och vice verkställande direktör samt deras makar. Genom en sådan
ändring nås också bättre överensstämmelse med motsvarande regel i 339 S i lagen
(1948:433) om försäkringsrörelse.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 52

5.3
Remissyttrandena

Remissinstanserna
tillstyrker att reglerna om kreditjäv för vissa befattningshavare i bank
ändras så atl personkretsen begränsas.

Bankinspektionen
framhåller att en begränsning av den kreditjäviga personkretsen enligt
bankföreningens förslag innebär att man frångår den sedan länge gällande
principen atl befattningshavare/delegat utan undanlag skall omfattas av krediijäv.
Denna princip har motiverats med att ledande personer i bank skall kunna pröva
forekommande kreditfrågor både vid beviljandet och under kredittiden på ett
objektivt sätt utan påverkan av vilken betydelse prövningen kan få för egna
krediter. Dessutom frainstår det som mindre lämpligt om insällarnas medel i
alltför slor uisträckning används till krediter åt de ledande i banken. Att
låta reglerna vara generella och omfatta även helt underordnade
befattningshavare ter sig enligt inspektionen inte lika motiverat. Utvecklingen
har fört med sig att befogenheter, särskilt i rutinärenden, delegerats och
decentraliserats i betydande utsträckning, medan de högsta beslutsorganen har
förbehållit sig policy-, planerings- och principfrågor. I samband härmed har
man utfärdat normer och riktlinjer för de underordnade organens handlande och
skapat möjligheter till kontroll och uppföljning på högre nivå. Även om
befattningshavare på lägre nivåer kan ha betydande beslutanderätt, är de därför
relativt bundna i sitt agerande. Utvecklingen i administrativt avseende har
också fört med sig att personer, vilka inte utövar någon befogenhet i
kreditärenden, tilldelats befogenheter all pä styrelsens vägnar besluta i t.
ex. personal- och intendenturärenden och sålunda kommit att omfattas av
kreditjäv. Den vida kretsen av kreditjäviga befattningshavare innebär också
praktiska olägenheter. För lån till exempelvis bostadsanskaffning rnåste kreditjävig
befattningshavare ofta hänvisas till annat institut. Komplettering av
säkerheten med borgen såsom eljest är brukligt medges inte. Inte heller är det
möjligt för sådan befattningshavare att i egen bank fas. k. personlän till
mindre belopp utan säkerhet, som eljest normalt lärnnas, eller kombinera
lönekonto med mindre kredit. Alt de ifrågavarande befattningshavarna av
jävsskäl måste anlita annat - ibland fiera - institut för sina kreditengagemang
är av olika skäl mindre lämpligt från arbetsgivarbankens synpunkt rnen också
från de allmänna säkerhetssynpunkter som bankinspektionen har att företräda.
En ordning som innebär att i första hand arbetsgivarbanken lämnar krediten är
att föredra.

Bankinspektionen
framhåller vidare att kontrollen av de nuvarande bestämmelsernas efterievnad
medför ett betungande arbete för inspektionen på grund av det stora antalet
delegater och fall där befattningshavare övergår till jävsställning från
befattning, som inte varit förenad med kreditjäv. I det senare fallet kan
avveckling av kredit behöva krävas även om den är obetydlig och godtagbar för kredittagare
i allmänhet. Slutsatsen av det anförda blir enligt inspektionen att den
ifrågavarande kretsen av kreditjäviga bör begränsas. Del finns dock fog för
särskild restriktivitet i fråga om kredit till befattningshavare, som har etl cenirali
inflytande pä banks kreditgivning,

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:73 53

dess
villkor, inriktning etc. Sådan befattningshavare är i regel styrelseledamot eller
styrelsesuppleant eller ocksä är hans ställning sådan att han genom att
förbereda styrelsens beslut kan ha ett centralt inflytande. Utöver verkställande
direktör hör till denna personkrets vice verkställande direktör och annan
chefstjänsteman, som svarar för sådan funktion inom banken som innefattar kreditgivning,
t. ex. chef för lånerörelsen, central kreditavdelning, avdelningskontoren,
provinsrörelse, utlandsrörefse. Graden av inflytande beror också på bankens
organisation. 1 banker med regional organisation kan funktioner som annars
utövas centralt fullgöras av regionala chefer med ansvar direki inför
verkställande direktör och styrelsen. Enligt inspektionens uppfattning bör
nuvarande kreditjävsbestämmelser fortfarande gälla för här avsedda
chefstjänstemän på grund av deras ledande funktioner med nära anknytning till
bankens styrelse. Den av bankföreningen föreslagna begränsningen av
personkretsen är således alltför snäv. Den är inle heller adekvat, eftersom
ställningen som vice verkställande direktör eller ställföreträdare inte är
förenad med samma reella funktion i alla banker. Under sådana förhållanden
synes det ogöriigi att i lagtexten uttömmande ange vilka befattningshavare som
skall vara underkastade det strängare kreditjävet. Bankinspektionen föreslår i
stället alt i lagen anges att detla jäv omfattar verkställande direktör och
dennes ställföreträdare samt annan befattningshavare i ledande ställning som
handlägger kreditfrågor. Det får ankomma på inspektionen att för varje
bankinstitut la ställning till vilka befattningshavare som skall komma i
fråga. För att bankinspektionen skall kunna pröva vilka befattningshavare som
bör omfattas av del strängare krediljävet bör bankernas styrelser i den
instruktion som enligt 74 S tredje stycket BL årligen skall insändas till
inspektionen lämna uppgift om vilka befattningshavare som enligt styrelsens
uppfattning skall omfattas av detta kreditjäv. Det torde få ankomma på
inspektionen att utfärda närmare föreskrifter i detta avseende. - En ändring
av 61 S BL enligt bankinspektionens förslag kräver även ändring av 74 § femte
stycket 3, eftersom denna bestämmelse är direkt anknuten till reglerna om
kreditjäv. Det är en oundgänglig förutsättning för en uppmjukning av reglerna
om kreditjäv att alla krediter till personer som f. n. är kreditjäviga även i
fortsättningen prövas av högre instans i banken.

Bankinspektionen
framhåller vidare att krediljävsreglerna i 30 S första stycket SpL är likalydande
med ieglerna i BL. Förhållandena i sparbankerna är i väsentliga delar desamma
som i affärsbankerna och bör regleras på samma sätt. Vad gäller befattningshavare
i jordbrukets kreditkassor finns inte några bestämmelser om kreditjäv i annan
mån än att enligt 38 S JkL kredit till anställd kräver tillstånd av
centralkassa såvitt gäller jordbrukskassa och av riksorganisationen såvitt
gäller centralkassa. Från jordbrukskasserörelsen har framförts önskemål om att
tillståndslvånget enligt 38 S i konsekvens med föreslagna ändringar i BL och SpL
begränsas till verkställande direktör, dennes ställföreträdare och annan
befattningshavare i ledande ställ-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 54

ning.
Inspektionen har intet alt erinra mot en sådan ändring.

Sparbanksföreningen anför
att det även för sparbankerna är angeläget att en liberalisering sker av de
bestämmelser om krediijäv, vilka nu gäller för sådan befattningshavare i
sparbank som tillika är delegat. Föreningen instämmer i vad bankföreningen
anfört om de olägenheter som krediljävsreglerna medför för de bankanställda.
Sparbanksföreningen pekar också på atl bestämmelserna om krediijäv medfört en
begränsning av sparbanks möjligheter alt till styrelse för avdelningskontor -
vilken styrelse i de flesla fall har lill huvud.saklig uppgift att fungera som s.
k. lånedelegation - knyta för verksamheten värdefulla personer inom ortens
näringsliv. Enligl departementschefens uttalande i samband med 1970 års
ändring av krediljävsreglerna i banklagstiftningen (prop. 1970:181 s. 29)
skall nämligen lill gruppen befattningshavare/delegater, för vilka de strängare
krediijäyen gäller, räknas även ledamot av s. k. konlorsstyrelse, som tillika
är medlem av direktion, länedelegation eller annan mindre beslutsgrupp, som
erhållit sina befogenheter med stöd av delegationsbeslämmelsen i 39 S SpL. Sparbanksföreningen
lillstyrker bankinspektionens förslag till ändrad lydelse av 61 § BL under
förutsättning alt motsvarande ändring sker i krediljävsreglerna för sparbanker
och övriga kreditinstitut.

Bankmannaförbundel
framhåller bl. a. att förbundet tidigare uppmärksammat bankinspektionen på de
nuvarande långtgående begränsningarna i fråga om delegats möjligheter att
erhålla krediter i den bank där han tjänstgör. Betydande grupper av de bankanställda
åsamkas väsentliga olägenheter vad avser bostadsfinansieringen till följd av krediljävsreglerna.
Nuvarande regler upplevs i hög grad som mer ofördelaktiga för de anställda än
vad ur allmänt säkerhetsinlresse är motiverat. Förbundet är därför
tillfredsställt med de ändringar i BL som bankinspektionen föreslår i sitt
yttrande.

Riksbanksfullmäktige
har ingen erinran mol bankinspektionens förslag. Bankinspektionen har i sitt
yttrande angett att jordbrukskasseförbundel lämnat inspektionens förslag utan
erinran.

5.4
Föredraganden

Bankinstituten
har en begränsad rätt atl lämna kredit till sina anslällda och andra som genom
sin anknytning till banken intar en särställning sorii låntagare. Syftet med
reglerna om kreditjäv är att så långt rnöjligt garantera att kredilärendena i elt
bankinstilul handläggs på etl objektivt sätt ulan atl befattningshavarna
påverkas av att de själva har krediter hos banken. Jävsreglerna avser också att
hindra att de anställda i en bank beviljas egna krediter mot otillräcklig
säkerhet.

De
nu gällande jävsreglerna är sedan 1968 års banklagstiftning i allt väsentligt av
samma innehåll i BL och SpL. För jordbrukets kreditkassor gäller delvis andra
och lindrigare jävsregler, vilket motiveras bl. a. av att de utgör kooperativa bankinstilul.
De strängaste krediljävsreglerna gäller enligt BL

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 55

och
SpL för bankens revisorer, deras makar och dessa personer närstående företag,
vilka är hell uteslutna från kredit i den "egna" banken. De därnäst strängaste
kreditjäven omfattar personer i den's. k. delegatgruppen. I denna grupp ingår
verkställande direktören och dennes ställföreträdare samt annan befattningshavare
som ensam eller i förening med annan får avgöra på bankstyrelsen ankommande
ärenden samt makar lill sådana personer. Med befattningshavare förstås förutom
tjänsteman i banken också annan person som fått uppdrag att ingå i bankens
direktion, s. k. kreditutskott, lånedelegation eller i annat liknande organ på
central eller lokal nivå i banken. Person i delegaigruppen får beviljas kredit
endast om tillgångar med ingen eller ringa föriustrisk ställts som säkerhet för
krediten. Enligt BL och SpL får godtas endast säkerhet av borgen eller garanti
av staten, kommun, bankinstilul eller vissa andra rättssubjekt eller säkerhet
av vissa slag av fordringar och värdehandlingar eller mot annan pantsäkerhel intill
elt belopp av högst 50 000 kr. I huvudsak samma begränsningar gäller i fråga om
kredit lill bolag eller sammanslutning, vari sådan person eller dennes make i
egenskap av delägare eller medlem har ett väsentligt ekonomiskt intresse. För
styrelseledamot eller suppleant, som inle är delegat, samt sådan persons make
gäller lindrigare kreditjävsregler.

Bankföreningen
har hemställt om ändring i krediljävsreglerna såvitt avser delegaigruppen. Den
personkrets som ingår i denna grupp är enligl föreningens uppfattning alltför
vid. Den inrymmer ett stort antal underordnade befattningshavare. Detta medför
praktiska olägenheter, bl. a. att sådana befattningshavare för vanliga lån, t.
ex. för bostadsfinansiering, måste hänvisas till annat bankinstilul än den egna
banken. Bankföreningen föreslär alt delegatgruppen begränsas till
verkställande direktör och vice verkställande direktör saml deras makar.
Bankinspektionen instämmer i att kretsen kre-diljäviga befattningshavare är
alltför vid men förordar en inte fullt så snäv begränsning av personkretsen.
Graden av enskilda befattningshavares infiytande över en banks kreditgivning
är beroende av bankens organisation. De befattningshavare som enligt
inspektionens uppfattning bör omfattas av kreditjäv är inte bara verkställande
och vice verkställande direktör utan alla sådana befattningshavare som har ett
centralt inflytande på banks kreditgivning, dess villkor och inriktning osv.
Att i lagtext uttömmande ange vilka dessa befattningshavare är anser
bankinspektionen vara ogörligt. Inspektionen förordar därför atl i lagen endasl
anges atl kreditjäv gäller för verkställande direktör och dennes
ställföreträdare saml annan befattningshavare i ledande ställning som
handlägger kredilfrågor. Det flr sedan ankomma på inspektionen att för varje bankinstilul
la ställning till vilka befattningshavare som skall omfattas av krediljävsreglerna.
Inspektionen föreslår att en motsvarande begränsning av den personkrets som
omfattas av kreditjäv bör ske även såvitt avser befattningshavare i sparbanker
och i jordbrukets krediikassor.

De
ändringar i krediljävsreglerna som förordas av bankinspektionen lill-

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:73 56

styrks
eller lämnas ulan erinran av övriga remissinstanser. Särskilt sparbanksföreningen
och bankmannaförbundel understryker de väsentliga ölägenheter som de bankanställda
åsamkas, t. ex. i fråga om bostadsfinansiering, på grund av att de nuvarande krediljävsreglerna
omfatiar en betydligt större personkrets än vad som från allmänna synpunkter är
motiverat.

Jag delar
bankinspektionens uppfattning alt reglerna om kreditjäv även

i fortsältningen måsle omfatta inte bara verkställande direktör och dennes

ställföreträdare ulan ocksä övriga personer i den egentliga bankledningen

och andra befattningshavare som har elt centralt inflytande på banks kre

ditgivning och därmed sammanhängande frågor. De nu gällande reglerna

om krediijäv för personer i den s. k. delegatgruppen har emellertid, bl. a.

genom utvecklingen i fråga om bankernas organisation och administration,

blivit alltför långtgående och kommit att omfatta även befattningshavare

på lägre beslutsnivåer, för vilka de strängare kreditjäven inle är sakligt moti

verade. Delegaigruppen med de strängare kreditjäven bör sålunda kunna

begränsas utan all man gör avkall på de krav som bör tillgodoses genom

krediljävsreglerna. Som bankinspektionen föreslagit kan delegatgruppen

lämpligen bestämmas så att däri ingår verkställande direktör, dennes ställ

företrädare och annan befattningshavare i ledande ställning som ensam

eller i förening med annan får avgöra pä styrelsen ankommande kredit

ärenden. Genom en sådan jävsregel får man en begränsning av personkretsen

som kan anses sakligt motiverad och kan tillämpas med beaktande av

bankinslilutens skiftande organisation. Del får ankomma på bankinspek

tionen atl pä grundval av på lämpligt sätt inhämtade uppgifter för varje

bankinstitut avgöra vilka befattningshavare som skall omfattas av kredit

jäven. Krediljävsreglerna bör enligt min mening kompletteras med en be

stämmelse härom. "

Som jag nyss anfört blir
bedömningen av frågan om en person skall anses vara befattningshavare i ledande
ställning beroende på förhållandena i del enskilda inslilulet. Med begreppet
befattningshavare avses därvid, liksom hittills, förutom tjänsteman i banken
också annan person som fått uppdrag att ingå i bankens direktion, s. k. kreditutskoit,
lånedelegation eller i annat liknande organ på central eller lokal nivå i
banken (jfr prop. 1970:181 s. 30). Vissa riktlinjer kan anges för bedömningen
huruvida en befattningshavare skall anses ha en ledande ställning. Förutom
verkställande direktören och dennes ställföreträdare avses till en början vice
verkställande direktör och sådan tjänsteman som på grund av sin ställning i
banken är ledamot av bankens styrelse eller styrelsesuppleant. Även chef för viktig
central funktion inom bank, t. ex. chef för krediirörelsen, har självfallet en
ledande ställning. Som person i ledande ställning bör också anses tjänsteman i
banken som är chef för sådan regional förvaltning med långt gående
självständighet som finns i vissa banker eller som är ledamot eller suppleant i
styrelse vid sådan förvaltning. Annan än tjänsteman i banken som är ledamot
eller suppleant i bankens styrelse och som ensam eller i förening med annan i
direktion.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 57

kredilulskott,
lånedelegation eller liknande organ får avgöra på styrelsen ankommande ärenden,
flr också anses ha en ledande ställning. Om en person, som inle är anställd i
banken och inte heller är ledamot eller suppleant i bankens styrelse, ingår i
sådant organ som nyss nämnts och därmed så atl säga deltar i del löpande
arbetet, bör han anses ha ledande ställning i den mån en tjänsteman i banken i
samma funktion kan anses ha sådan ställning.

Av det
anförda följer bl. a. all arbetstagariedamot i bankinstituts styrelse enligl
lagen (1973:1093) om slyrelserepresentalion för de anslällda i bank-institut
och försäkringsbolag inte omfattas av de strängare krediljävsreglerna som
gäller för den s. k. delegaigruppen, såvida han inle omfattas därav redan på gmnd
av sin tjänsteställning i banken eller på grund av uppdrag som är förenat med slyrelseledamolskapel,
t. ex. uppdrag att ingå i direktion.

Vad
jag nu har anfört har närmast tagit sikte på affärsbankerna. 1 likhet med
bankinspektionen och övriga remissinstanser anser jag all krediljävsreglerna i
SpL bör ändras på motsvarande sätt som föreslagits i fråga om BL och all en
liknande ändring bör ske även beträffande kreditjäv enligt JkL.

Jag
förordar sålunda att 61 S BL, 30 S SpL och 38 S JkL ändras i enlighet med vad
jag nu har anfört. 1 sammanhanget vill jag erinra om de regler om låneförbud
för bl. a. styrelseledamot och verkställande direktör som år 1973 infördes i
lagen (1944:705) om aktiebolag (se prop. 1973:93, SFS 1973:303). Frågan om
sådana synpunkter som ligger bakom dessa regler bör påverka utformningen av krediljävsreglerna
i banklagstiftningen får prövas i annat sammanhang.

1
överensstämmelse med vad bankinspektionen föreslagit bör vidare 74 S BL ändras
så att alla krediter lill personer som f. n. är krediljäviga också i fortsältningen
skall prövas av styrelsen. Motsvarande ändring bör göras i 39 S SpL.

6
Återbetalning av överskjutande insatsbelopp i kreditkassa 6.1 Gällande
bestämmelser

Enligt
1 S tredje stycket JkL skall kreditkassa registreras som ekonomisk förening.
Lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar (ändrad senast 1974:163) skall äga
motsvarande tillämpning i fråga om kassorna, såvida inte annat följer av JkL.
Med medlemskap i ekonomisk förening följer skyldighet att till föreningen
erlägga viss insats.

Av
JkL följer alt lagen om ekonomiska föreningar inte är tillämplig i fråga om kredilkassorna,
när det gäller medlems rätt att utan avgång ur föreningen fä ut insatsbelopp
som är högre än det belopp han enligt stadgarna är skyldig att ha innestående, s.
k. överskjutande insalsbelopp. 1 28 a S JkL föreskrivs att 16 a S lagen om
ekonomiska föreningar inle gäller i fråga om

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 58

kreditkassorna.
Enligt sistnämnda lagrum kan medlem, som deltar i föreningen med högre
insatsbelopp än han är skyldig att dellaga med, efter uppsägning få ut
överskjutande belopp utan att avgå ur föreningen. Angående uppsägningen och
medlemmens rätt alt fl ut det uppsagda beloppet och skyldighet all ålerbära vad
han har fält ul äger bestämmelserna i 14 S första stycket och 16 S lagen om
ekonomiska föreningar beträffande medlems avgång motsvarande tillämpning.

Det
förhållandet att medlem i kredilkassa inte liksom medlem i annan ekonomisk
förening kan få ul överskjutande insats annat än vid utträde ur föreningen
hänger samman med kapitalläckningskravel för kredilkassorna enligt 34 S JkL.
Centralkassa jämte anslutna jordbrukskassor skall nämligen enligt 34 S till insällarnas
skydd ha eget kapital till visst lägsta belopp. Delta bestäms för kassorna
gemensamt i förhållande till deras tillgångar och de garantiförbindelser de
har ingått (placeringar).

1
samband med att 16a S lagen om ekonomiska föreningar tillkom påpekade
departementschefen att insatskapitalet i kreditkassorna fyller en särskild funktion
som hänger samman med kassornas karaktär av kreditinstitut med - såvitt gäller cenlralkassorna
- rätt till inlåning från allmänheten. Utbetalning av insatsmedel kunde
föranleda att inlåningen måste skäras ned, vilkel i sin lur kunde medföra alt
även utlåningen måste begränsas. Departententschefen ansåg atl gällande räll
inte hade visat sig medföra några slörre ölägenheter för kassornas del. Med
hänsyn härtill ansågs kassorna tills vidare böra undantas från de nya
reglernas tillämpningsområde (prop. 1967:140 s. 18).

6.2 Jordbrukskasseförbundets
framställning

Jordbrukskasseförbundel
hemställer alt förbudet i 28 a S JkL mot återbetalning av överskjutande
insatser skall upphävas. Till stöd för sin hemställan anför förbundet bl. a.
följande. Enligt jordbrukskassornas normalstadgar uppgår den stadgeenliga insatsskyldighelen
till 4 96 av utestående län, en gräns som planeras bli höjd lill 5 %. Det
faktiska behovet av kapitaltäckning utgör i dag ca 2 % av utestående län.
Redan genom ett uttagande av maximala insatser skulle sålunda del lolala kapitaltäcknings-behovel
mer än väl täckas. Härtill kommer reservfonder, som uppgår till

1.3 96
av uteslående lån, samt den möjlighet som finns att ta upp förlagslån

lill etl belopp som motsvarar samriianlagda beloppet av insatskapital och

reservfonder. Insalskapilalels relativa andel av det totala egna kapitalet har

minskat från 56 till 44 % under åren 1966-1971. Ett slopande av förbudet

mot återbetalning av överskjutande insatser utan samband med medlem

mens avgång innebär således föga risk för att en sådan relation mellan eget

kapital och placeringar kan uppkomma att verksamheten måste krympas.

Förbundet
anför vidare att förbudet mot återbetalning av överinsatser har medfört att
frekvensen av överinsatser ökat. Dessa utgör dock totalt sett

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 59

fortfarande
en obetydlig andel av det totala insatskapitalet. Förbundet erinrar om etl
uttalande i prop. 1967:140 (s. 16) att det för en medlem i en ekonomisk förening
kunde framstå som orättvist atl han tvingas ha ett högre belopp innestående i
föreningen än andra medlemmar, trots att insatsskyldighelen är densamma.
Förbundet framhåller atl förbudsregeln ur föreningsrältslig synvinkel ter sig lika
omotiverad för medlemmarna i jordbrukskassor. Överskjutande insatser kan
uppkomma genom t. ex. amortering av den kredit som ligger till grund för
beräkningen av insatsernas sloriek eller omplacering av exempelvis en byggnadskredil
lill en hypoleksförening. När medlem av en kreditkassa vill ha ut
överskottsinsatser är han hänvisad till atl begära utträde ur kassan. Har
medlemmen ytteriigare krediter i kassan tvingas han all lösa in även dessa,
eftersom medlemskap i kassan utgör en förutsättning för erhållande av kredit.

Om återbetalningsförbudet
slopas, motsätter sig förbundet inte att det, om så bedöms erforderiigt, i JkL
införs en bestämmelse om all insatser får återbetalas endast i den mån
kassornas återstående fonder, inbegripet föriagskapilal, är tillräckliga för
att föreskrivna kapitalläckningskrav skulle kunna uppfyllas.

6.3
Remissyttrande

Bankinspektionen
lillstyrker i princip jordbrukskasseförbundets framställning men anser all
överskjutande insatsbelopp inte bör få betalas ut, om kredilkassan efler
utbetalningen inte kan iaktta kravet på kapilalläckning. Kapitaltäckningskravet
för placeringarna i landets samtliga kreditkassor, vilka placeringar vid
utgången av september 1973 uppgick lill omkring 7 700 milj. kr., var ca ISO
milj. kr. (1,95 96). Tillhopa redovisar kassorna därutöver i riskiäckande
kapital 43 milj. kr., som skulle täcka en ökning av placeringarna med ca 2 200
milj. kr. (28 96). Överskottet i risktäckande kapital är emellertid bäde
absolut och relativt sett mycket olika i kassaenhelerna. Den placeringsökning
som överskottet skulle kunna läcka varierar från under 10 till över 50 96,
räknat på nuvarande placeringsvolym och oförändrad sammansättning. Någon
tendens till förändring av utlåningsstrukluren mot mera kapitalkrävande
placeringar kan inle iakttas. Del genomsnittliga läck-ningskravelharåren
1970-1973 varil 1,92-1,99 96. Del riskiäckande kapitalet i kreditkassorna
bestod vid 1972 års slut av insatskapital till omkring 35 %. Aierstoden
utgjordes huvudsakligen av reservfonder (37 96) och förlagslån.

Med
hänsyn lill att insatskapitalet har begränsad betydelse för kapital-täckningen
och till de olägenheter som är förknippade med återbetalningsförbudet vill
inspektionen inte motsätta sig alt förbudet upphävs. Det är emellertid nödvändigt
alt begränsa möjligheterna att återbetala överskjutande insatser, så att soliditeten
och en vidare utveckling av kredilkassorna inle äventyras. Därvid bör beaktas,
alt soliditetsgraden skiftar så kraftigt mellan kassaenheterna och att överskjutande
insatser, som återbetalas på

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 60

grund
av amortering eller avlyft av krediter, först efter relativt läng lid kan komma
atl kompenseras av nya insatser. När frigjorda niedel nyutlånas, sker nämligen
den därmed följande insalsbetalningen inte på en gäng ulan successivt. Etl
förbehåll med hänsyn till kapitaltäckningskravet finns för sparbankernas del i
16 S SpL. Där föreskrivs atl garantifond får återbetalas i den mån sparbankens
återstående fonder är tillräckliga för atl kapitaltäckningskravet skall
upprätthållas. Inspektionen föreslår att den begärda rätlen för kreditkassorna atl
återbetala överskjutande insatser bör förenas med motsvarande villkor.
Villkoret innebär att kredilkassa före utbetalningen måste förvissa sig om atl
den i fortsättningen får möjlighet att uppfylla stadgat kapitalkrav. Därvid bör
kassan vara bäde berättigad och skyldig atl ta hänsyn till väntad nyullåning. -
Jordbrukskasseförbundet har förklarat sig inle ha någon erinran mol
inspektionens förslag.

6.4
Föredraganden

Del
råder en skillnad mellan k red i t kassorna och andra ekonomiska för-eningarsåtillvidaatt
medlem i kreditkassa inte har rätt att få ul överskjutande insatsbelopp - dvs.
den del av medlemsinsatsen som överstiger vad medlemmen enligt stadgarna är
skyldig ha innestående i föreningen - annat än i samband med utträde ur
föreningen. När medlems rätt att utfå överskjutande insatsbelopp infördes år
1968 i fråga om ekonomiska föreningar i allmänhet, undantogs sålunda
kreditkassorna genom en särskild föreskrift i 28 a S JkL. Undantaget
motiverades bl.a. med den betydelse insatserna hade i kapitaltäckningshänseende.

Jordbrukskasseförbundel
har uppgett atl förbudet numera medför olägenheter för kreditkassorna och
hemställer att förbudet upphävs. Förbundets framställning har tillstyrkts av
bankinspektionen. Även jag anser alt förbudet nu bör kunna slopas. Som
inspektionen har anfört bör det emellertid tillses att bestämmelserna om
kapitaltäckning inte åsidosätts genom återbetalning av överskjutande
medlemsinsatser. Kreditkassan måste alltid bedöma om återbetalning kan ske med
hänsyn till kapitaltäckningskravet, därvid även väntad nyullåning bör beaktas.
Begränsningen i återbetalningsskyldigheten kan lämpligen uttryckas så att
överskjutande insatsbelopp får betalas ul endasl om det kan ske med hänsyn lill
34 S JkL. Jag förordar alltså alt 28 a S JkL ändras i enlighet med vad jag nu
har anfört.

Kapitaltäckningskravet
bestäms gemensamt för centralkassa och de jord-brukska.ssor som är anslutna till
denna. Det innebär atl det ankommer på centralkassan atl för sin och anslutna
jordbrukskassors räkning bedöma, i vad mån överskjutande insatsbelopp kan
återbetalas. Jag förulsälter alt genom kassornas stadgar eller instruktioner
kan skapas en lämplig ordning för denna prövning.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 61

7
Amortering av vissa bundna lån

Bestämmelserna
om krediters löptid är enhetligt utformade för de olika slagen av bankinstilul
(63 S BL, 32 S SpL och 40 S JkL). Huvudprincipen är att bankinstituts utlåning
skall vara kortfristig. Ställs lån inte att betalas inom etl år skall i lånevillkoren
tas in förbehåll om rätt alt säga upp lånet till betalning inom denna tid.
Bundna reverslån, dvs. lån utan sådant förbehåll, får dock lämnas - förutom i
form av s. k. återiån - inom en på visst sätt bestämd ram. Enligt en allmän
regel skall förfallotiden för lån bestämmas så, att den är förenlig med
villkoren för bankens förbindelser. Återbetalningstiden för bundet reverslån
får inte överstiga tio år. Om bundet län är en blancokredit eller etl
borgenslån, måsle låneavtalet innehålla föreskrifter om åriig avbetalning.
Vidare gäller att bank måste förbehålla sig rätt till förtida uppsägning av
lånet om säkerheten försvagas i märklig ntån eller - i fråga om blancokredit -
om trygghet för återbetalning av lånet inte längre föreligger. Efter lagändring
år 1970 kan bankinstitut dock i fräga om bundet lån till utländsk stat eller
bank underiåta att föreskriva amorteringsplikt och uppsägningsförbehäll (prop.
1970:181, BaU 77, rskr 448, SFS 721-723). Syftet med lagändringen var bl. a.
att underlätta för svenska banker atl bevilja utländska banker bunden kredit i
och för finansiering av export av svenska produkter. Bankföreningen har nu
under hand framställt önskemål om en lagändring innebärande alt nämnda krav på
amortering inte heller i övrigt skall gälla om det finns särskilda skäl till
undantag frän kravet. Bakgrunden härtill anges i första hand vara atl
riksbanken -av hänsyn till senare tids påfrestningar på den svenska
valutareserven -hävdar att svenska företag bör låna i utlandet i ökad
omfattning, därvid lånen bör ha en genomsnittlig löptid på minst fem år. Genom
den föreslagna lagändringen skulle del t.ex. bli möjligt för svensk bank, som
bildal konsortium med utländska banker för kreditgivning lill svenskt förelag,
att delta i krediten ulan atl tvingas ställa upp strängare lånevillkor än
övriga konsortiemedlemmar. Etl annat fall där kravet på amorteringsplikt borde slopas
anges vara alt svensk bank ensam lämnar ell svenskt förelag elt lån i utländsk
valuta och själv refinansierar länet genom upplåning i utlandet. Från
bankföreningens sida har vidare framhållits alt amorteringskravel försvårar
för svenska banker all delta i bankkonsortier med deltagare från olika länder
och med syfte alt lämna fieråriga krediter - även blancokrediter ulan
amorteringsvillkor - lill låntagare av skilda nationaliteter. Del anses alt
svenska banker genom alt delta i sädana konsortier kan medverka till att de
svenska bankkunderna lättare kan fl krediter från sådana konsortier.

Jag
har i andra sammanhang framhållit atl det är angelägel atl del by-lesbalansunderskotl
som uppkommit till följd av oljekrisen tills vidare i stor ulslräckning
finansieras med internationell upplåning. Bankinsliluten har självfallet en
viktig uppgift all fylla när det gäller atl på olika sätt förmedla lån från den
internationella kreditmarknaden till svenska lånekunder. Mot

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:73 62

denna
bakgrund är jag villig medverka lill atl underiätta för bankerna all verka på
detta område. Bankerna bör få möjlighet underiåta all ställa upp krav på amorleringsskyldighet,
när sådant krav är ägnat all motverka alt svenska förelag får tillgång till den
utländska lånemarknaden. Avsteg frän kravet på amorleringsplikl bör fl ske endasl
om särskilda skäl föreligger. En sådan begränsad vidgning av rätten alt lämna
bundna blancokrediter eller borgenslån utan krav pä amorleringsplikl kan enligl
min mening inle anses slå i slrid med de krav på soliditet och likviditet som
ligger bakom regleringen av krediters löptid. Del blir självfallet en uppgift
för bankinspektionen att i sin tillsynsverksamhet tillse all bankerna använder
sig av möjligheten att tillämpa amorleringsfrihet endast i sådana fall som här
åsyftas. Del kan enligl min mening överiämnas ål bankinspektionen att efler samråd
med riksbanken närmare utstaka riktlinjerna för hur praxis på området bör
utvecklas. Inspektionen bör fortlöpande hålla sig underrättad om de fall där blancokrediter
eller borgenslån lämnats med amorleringsfrihet Det lorde ligga inom ramen för
inspektionens befogenheter som tillsynsmyndighet alt ge de föreskrifter som
kan behövas för alt inspektionen skall kunna följa tillämpningen av den nya
undantagsregeln.

Jag förordar således atl
63 S BL och även 32 S SpL och 40 S JkL ändras i enlighet med det sagda.

8
Ändringar i fråga om landshypoteksinstitutionen m. m.

Jag vill
i detta sammanhang ocksä behandla en framställning av Sveriges allmänna hypoteksbank
om några ändringar i lagen (1970:65) om Sveriges allrnänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar.

Banken har hemställt dels atl
i 49 S införs möjlighet för länsstyrelse alt förordna suppleant för offentligt
ombud, dvs. ombud som har hand om offenllig vård av skuldförbindelser som
lämnats lill landshypoteksförening, dels all 50 S kompletteras med en regel som
medger att lånehandlingar som är under handläggning inle behöver förvaras inom
två lås. Ändringsförslagen har tillstyrkts av bankinspektionen och
länsstyrelsen i Stockholms län. Jag förordar atl ändringarna genomförs och alt
de utformas efter motsvarande regler för stadshypoteksföreningarna, dvs. 13 och
47 SS reglementet (1968:654) för Konungariket Sveriges stadshypolekskassa och
för stadshy-poleksföreningar.

Utöver
de lagändringar som föreslagils i det föregående bör slutligen med anledning av
den nya regeringsformen vissa jämkningar göras i BL, SpL, JkL och nämnda lag om
landshypoteksinstitutionen.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:73 63

9 Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen att aniaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse,

2. lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker,

3. lag om ändring i lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen,

4. lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges
allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar.

10 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:73 64

Innehåll

Propositionen................................................... ...... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll..................... ...... 1

Lagförslag
..................................................... 2

1. lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse 2

2. lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker 9

3. lag om ändring i lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen 17

4. iag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges
allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar ........................... .... 24

Uldrag
ur protokoll vid regeringssammanträde 1975-03-13 25

1. Inledning ................................................... .... 25

2................................................................ Kapitaltäckning
m. m. i fråga om bankinstituts krediter till si

dobolag .................................................... .... 26

2.1 Gällande bestämmelser m. m....................... .... 26

2.2 Bankinspektionens skrivelse ...................... 29

2.3 Remissyttrandena ................................ 32

2.4 Föredraganden .................................... 35

3. Sparbanks och
centralkassas engagemang i sidobolag 39

3.1 Gällande bestämmelser ........................ 39

3.2 Sparbanksföreningens skrivelse ................... 40

3.3 Remissyttrandena ................................ 40

3.4 Föredraganden....................................... 42

4. Blancokrediter .............................................. .... 44

4.1 Gällande bestämmelser ............................ .... 44

4.2 Bankföreningens framställning ................... .... 44

4.3 Rentissyttrandena.................................. .... 45

4.4 Föredraganden....................................... .... 47

5. Kreditjäv ................................................... .... 49

5.1 Gällande bestämmefser ........................... .... 49

5.2 Bankföreningens framställning .............. .... 51

5.3 Remissyttrandena ................................ .... 52

5.4 Föredraganden....................................... .... 54

6. Återbetalning av överskjutande
insatsbelopp i kreditkassa ... 57

6.1 Gällande bestämmelser ........................ .... 57

6.2 Jordbrukskasseförbundets framställning.......... 58

6.3 Reniissyttrande ................................... .... 59

6.4 Föredraganden....................................... .... 60

7. Amortering av vissa bundna lån ................... .... 61

8. Ändringar i fräga om landshypoteksinstitutionen m. m 62

9. Hemställan ................................................. .... 63

10. Beslut ........................................................ .... 63

GOT.AB 75 9073 S Stockholm 1975

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (8)

8 kopplingar i 6 dokument.

  1. Prop. 2017/18:137 Upplösning av Sparbankernas säkerhetskassa och vissa andra frågor s. 34 om s. 55 i texten
  2. Prop. 1986/87:12 om ny banklagstiftning om s. 43 i texten
  3. Bet. 1975:NU24 Näringsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:73 om vissa ändringar i banklagstiftningen m. m. i texten
  4. Bet. 1975:NU14 Näringsutskottets betänkande med anledning av motioner om näringspolitiken s. 63 · s. 93 i texten
  5. Prop. 1975/76:103 med överlämnande av 1976 års kommittéberättelse s. 255 i texten

Visa alla 6