Sök i Ratio Lex

om hushållning med energi i byggnader m.m.

61 sidor, varav 60 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 60 av 61 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1976/77:107, om hushållning med energi i byggnader m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107

Regeringens proposition

1976/77:107

om
hushållning med energi i byggnader m. m.

beslutad
den 3 mars 1977.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

ELVY
OLSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag som syftar till all förbättra hushållningen
med energi i byggnader m. m. Det är angelägel att kraftfulla åtgärder vidtas
för att ytteriigare höja ambitionsnivån i energisparandel. De förslag som läggs
fram utgör på olika sätt åtgärder för att öka energisparandet.

Förbättringar
och förstärkningar av det statliga energisparstödet avseende bostäder, allmänna
samlingslokaler m. m., kommunala, landstingskommunala och civila statliga
byggnader föreslås.

När
det gäller bosläder föreslås maximibeloppet för bidrag bli höjt från 2 000 till
3 000 kr. per lägenhet. Räntebidrag föreslås kunna utgå för lån enligt energisparkungörelsen.
Amorteringstiden för energispariån föriängs. När lån utgår för enbart energibesparande
åtgärder förlängs tiden från nuvarande 10 till normalt 20 år. När energispariån
utgår i kombination med bostadslån för ombyggnad skall amorteringstiden vara
densamma som för bostadslånet. Vidare ändras reglerna för återbetalning av energispariån
så att lånen återbetalas med en årliga annuitet.

Behovet
av att fortlöpande pröva såväl vilka åtgärder som bör stödjas med hänsyn till
ny teknik m. m. som storieken av de kostnader som får ingå i bidrags- och låneunderiaget
för energibesparande åtgärder stryks under.

Möjligheterna
att få energisparstöd enligt energisparkungörelsen föreslås utvidgat till alt
omfatta även vissa lokaler i bostadsområden. Bidrag föreslås under vissa
förutsättningar kunna utgå med högst 30 kr. per m våningsyta. Medelsbehovet för
stöd till bostäder och nämnda lokaler beräknas lill 429 milj. kr.

1 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 107

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 2

Maximibeloppet
för bidrag till energisparåtgärder i allmänna samlingslokaler, kommunala och
landstingskommunala byggnader föreslås höjt från nuvarande 150 000 kr. lill 300
000 kr. För energisparstöd till allmänna samlingslokaler m. m., kommunala och
landstingskommunala byggnader samt civila statliga byggnader föreslås
sammanlagt 45 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

För
fortsatt prototyp- och demonstrationsverksamhel inom energiområdet föreslås 6
milj. kr. för budgetåret 1977/78.

I
syfte att stimulera kommunernas intresse för att bedriva informations-och
rådgivningsverksamhet inom energisparomrädet föreslås 15 milj. kr. att användas
för bidrag till kommunerna.

För
att effekten av och möjligheterna till energibesparingar i befintliga byggnader
skall kunna bedömas och för att kunskap om hur bebyggelsen är beskaffad från
energihushållningssynpunkt skall kunna erhållas föreslås att en undersökning
av byggnadsbeståndet påbörjas. Statens institut för byggnadsforskning föreslås
därför 11 i uppdrag att i samarbete med statistiska centralbyrån utföra en
sådan undersökning. För budgetåret 1977/78 föreslås att drygt 2 milj. kr.
anvisas för ändamålet.

I propositionen föresläs
att den forskningsinriktade experimenlverksam-heten utökas. Verksamheten syftar
till att ge kunskap om på vilket sätt en god energihushållning i byggnader bäst
uppnås. Detta avses ske genom att i full skala pröva exempelvis nya
installationssystem för uppvärmning och varmvattenförsörjning m. m., nya
hustyper och ny byggnadsteknik liksom nya energikällor. Denna forskningsinriktade
experimentverksamhel, som får ses som en komplettering till
energiforskningsprogrammet under industridepartementets huvudtitel, bör enligt
propositionen anförtros statens råd för byggnadsforskning. För detta ändamål
föreslås förstärkningar av resurserna med 25 milj. kr. för budgetåret 1977/78.
Dessuom förutskickas ytterligare insatser.

I
propositionen behandlas även behovet av att informera och utbilda bl. a. de
enskilda medborgarna, de anställda i kommunerna och de yrkesverksamma i olika
led av byggprocessen. För sådana insatser beräknas ca 5 milj. kr. under
budgetåret 1977/78.

I
propositionen redovisas slutligen vissa förbättringar av möjligheterna att
finansiera utbyggnad av fjärrvärme med stöd av lån från kreditmarknaden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-03

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Mogård, Olsson, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande:
statsrådet Olsson

Proposition
om hushållning med energi i byggnader m. m.

1
Inledning

Energiförbrukningen
i Sverige utgör f. n. (preliminära värden år 1976) omkring 440 TWh' om året.
Härav går drygt 40 % till industrin (inkl. uppvärmning av industrins byggnader)
och nära 20 % till samfärdsel och transporter. Resterande ca 40 % går till
hushåll, handel, förvaltning, jordbruk och övriga ändamål. Den helt
dominerande delen av dessa 40 %, avser uppvärmning och ventilation m. m. i
byggnader.

Riksdagens beslut år 1975 (prop.
1975:30 bil. 1, NU 1975:30, rskr 1975:202 och bil. 2, CU 1975:28, rskr
1975:203) om energihushållningen innebar bl. a. att ökningen av
energiförbrukningen skulle begränsas. För tiden t. o. m. år 1985 skulle den
totala energiförbrukningen tillåtas öka med i genomsnitt 2 % per år. Den totala
årsförbrukningen 1985 skulle därmed komma att uppgå till ca 540 TWh.

Det år 1975 uppsatta
energisparmålet baserades bl. a. på beräkningen att ökningen av industrins
energiförbrukning skulle begränsas till i genomsnitt 3 % per år. För att detta
skulle kunna uppnås anvisades medel för stöd till energibesparande åtgärder i
näringslivet. Stödet omfattar dels besparingsåtgärder i byggnader, dels
åtgärder för förbättrad energihushållning i industriella processer, dels
prototyp- och demonstrationsanläggningar. Genom ändring i byggnadslagen
(1947:385, omtryckt 1972:775, ändrad senast 1976:667) infördes krav på
regeringsprövning

'
1 TWh Terrawatiimme = 1 miljard kilowattimmar

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 4

av
vissa energikrävande industribyggnader. Vidare beslutades om åtgärder för alt
möjliggöra intensifierade utbildningsinsatser inom bl. a. de uppvärmnings- och veniilationstekniska
områdena.

Vad
gäller den andra stora förbrukningssektorn, byggnadsuppvärmning, angavs inte
närmare hur konsumtionen skulle tillåtas öka. Del samlade 2-procentsmålet
utgick emellertid bl. a. från beräkningar enligt vilka t. ex.
energiförbrukningen för uppvärmning av bostäder skulle minska med i genomsnitt
0,9 % per år under perioden.

Följande
åtgärder beslutades.

Det
ekonomiska stöd som infördes år 1974 i syfte att stimulera lill energibesparande
åtgärder i bostäder, kommunala, landstingskommunala och statliga byggnader
förstärktes. Vidare infördes energisparstöd för allmänna samlingslokaler.
Samtidigt genomfördes ändringar i byggnadsstadgan (1959:612, omtryckt
1972:776, ändrad senast 1977:22) som innebar skärpta krav på energihushållning
vid ny- och ombyggnad.

Tillämpningsbestämmelser
till byggnadsstadgan i dessa hänseenden fastställdes av regeringen i juni och
augusti 1976. Bestämmelserna reglerar energihushållning i byggnader och avser alla
nya hus och hus som byggs om. 1 de byggnader som kommer all omfattas av dessa
bestämmelser väntas energiförbrukningen komma alt minska med ca 50 % jämfört med
byggnader uppförda i enlighet med de tidigare tillämpningsbestämmelserna.
Tillämpningsbestämmelserna gäller från den I januari 1977 och är i huvudsak
bindande från den 1 juli 1977.

I
riksdagens energipolitiska beslut år 1975 ingick också ett treårigt program
för forskning och utveckling inom energiområdet omfattande en medelsram på 366
milj. kr. Härav beräknades 53 milj. kr. för programmet Energianvändning för
lokalkomfort.

Av
den totala energiförbrukningen år 1985 på ca 540 TWh uppskattades elförbrukningen
till ca 160 TWh och den direkta bränsleförbrukningen till ca 360 TWh, vilket
motsvarar en genomsnittlig årlig ökningstakt under perioden om ca 6 % resp. ca
0,7 %. Resterande energiförbrukning år 1985 utgör beräknade omvandlingsföriuster
vid produktion av elektrisk energi i fossila kraftverk.

Vad
beträffar tillförseln av elektrisk energi beräknades att vattenkraften skulle
byggas ut med en årsproduktion om 5 TWh till år 1985. Totalt skulle därmed
vattenkraften år 1985 svara för ca 66 TWh. Dessa uppskattningar gjordes i
avvaktan på resultatet av utredningen rörande vattenkraftutbyggnader i norra Norriand.
Utredningen har därefter avgett betänkandet (SOU 1976:28) Vattenkraft och miljö
3, som har remissbehandlats och som f n. bereds inom bostadsdepartementet.
Förslag beträffande vattenkraftutbyggnaderna kommer all föreläggas riksdagen
senare i vår.

Genom
1975 års beslut godkände riksdagen vidare att en ytterligare utbyggnad av
kärnkraften skulle få ske med två aggregat. En sådan ut-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 5

byggnad
beräknades ge ell kapaciietstillskoit motsvarande en årsproduktion om ca 10 TWh.
Tillsammans med de redan tidigare beslutade elva aggregaten beräknades
kärnkraften år 1985 därigenom kunna täcka ett behov om ca 63 TWh per år. Det
resterande behovet av elektrisk energi ca 30 TWh i årsproduktion, skulle enligt
riksdagsbeslutet klaras genom en utbyggnad av den konventionella värmekraften. S,
k. motlrycksan-läggningar (kraftvärme och industriellt mottryck) skulle svara
för ca 23 TWh medan ca 7 TWh skulle produceras i kondenskraftverk.

I
syfte bl. a. all följa upp att dessa energipoliliska mål uppnås har energistatistiken
förbättrats. Vidare har energisparkommittén (1 1974:05) fått i uppdrag att
fortlöpande redovisa utvecklingen av landets energiförbrukning. I sin senaste
rapport, som avlämnades i december 1976, redovisar kommittén dels den faktiska
utvecklingen av energiförbrukningen 1973-76, dels en prognos för år 1977 som
har gjorts av statens industriverk.

Prognosen
pekar mot en total energiförbrukning år 1977 som understiger den nivå som
skulle ha varit tillåten enligt de genomsnittstal som angavs av 1975 års
riksdag. Om prognosen är korrekt skulle förbrukningen detta år komma att ligga
ca 19 TWh lägre än vid en åriig ökningstakt från år 1973 på 2 %. Vid en
uppdelning på sektorer framgår att denna dämpning i energikonsumtionens
ökningstakt i sin helhet kan återföras på industrin. Energiförbrukningen inom
övrigsektorn tycks utvecklas ungefär i den takt som beräknades i underlaget för
riksdagens beslut. Inom samfärdseln däremot förefaller energiförbrukningen att
öka relativt snabbt. Prognosen tyder vidare på en ökning av elförbrukningen som
är större än den genomsnittliga ökningen av energiförbrukningen.

I
1975 års riksdagsbeslut förutsattes att nästa tidpunkt för större energipolitiska
beslut skulle bli är 1978. En särskild energikommission (I 1976:05) har
tillkallats för all ta fram underlag för detta beslut. Kommissionen skall bl.
a. behandla frågor om förbättrad energihushållning samt föreslå åtgärder i
detta syfte. Kommissionen har att redovisa un-deriaget i form av alternativa
energiprogram för tiden till år 1990. Synpunkter och förslag avseende ell
längre tidsperspektiv kan också komma att redovisas. Av de redovisade
alternativen bör minst ett innebära att kärnkraften successivt avvecklas fram till
1980-talets mitt. De olika alternativen bör utvärderas med avseende på sina
samhällsekonomiska m. fl. konsekvenser. Arbetet skall i sin helhet vara
slutfört till den 1 juli 1978.

I
kommissionens uppdrag ingår att granska och utvärdera säkerhets-och
miljöpåverkan av kärnkraft och andra energislag, att bedöma lill-förselalternaiiv
nu och under den närmaste framtiden, och att utarbeta förslag till åtgärder som
medför en effektiv energianvändning. Vidare skall kommissionen undersöka de
medel som slår till buds för alt påverka energikonsumtionen, bl. a. effekter
och principiell inriktning av eko-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 6

nomiskl
stöd till investeringar med förbättrad energihushållning som syfte. När del
gäller energikonsumtionens utveckling skall kommissionen göra en analys och
ange sektor för sektor vilka ytterligare hushållningsåtgärder som kan vidtas. I
möjligaste mån skall redovisningen härav vara sådan att en avvägning kan göras
mellan insatser inom olika konsumtionssektorer i syfte att nå den totalt sett
mest effektiva sammansättningen av åtgärder i relation till insatta medel och
resurser.

Avsikten
är emellertid inte att förslag och åtgärder som del redan nu finns underlag
för, skall avvakta kommissionens överväganden.

Regeringen
har i 1977 års budgetproposition (prop. 1976/77:100 bil. 17) föreslagit vissa
åtgärder i energibesparande syfte, bl. a. att slödel till energibesparande
åtgärder inom näringslivet skall mer än fördubblas.

När
det gäller byggnader står det klart att enbart den redan vidtagna förändringen
i byggnadsstadgan inte räcker för att inom rimlig tid åstadkomma väsentliga
förbättringar av energihushållningen i byggnadsbeståndet totalt sett.

Genom
beslut den 19 augusti 1976 uppdrog regeringen åt statens planverk att utreda
möjligheterna till energibesparing i befintliga byggnader. Uppdraget omfattade alla
typer av energibesparande åtgärder i byggnader, således även åtgärder som f n.
inte är byggnadslovspliktiga. Den 31 januari 1977 redovisade statens planverk
en preliminär rapport avseende energisparmöjligheter i befintlig bebyggelse.

Vid
utarbetandet av planverkets preliminära rapport har samordning med andra
myndigheter och organ skett inom det råd för energihushållning som genom
regeringens beslut har knutits till planverket.

Mot
bakgrund av en översiktlig redovisning av byggnadsbeståndets omfattning och
egenskaper har i rapporten förtecknats och bedömts vilka åtgärder som kan
vidtas i energibesparande syfte. Planverket framhåller dock alt denna
redovisning av åtgärder och beräkningar av effekten av dem är av preliminär
karaktär.

Rapporten
inleds med en redovisning av de utgångspunkter som har legat till grund för
planverkets beräkningar. I denna redovisning ingår bl. a. en beskrivning av
bostads- och lokalbeståndet, av energiförbrukningen under perioden 1973-1976
samt planverkets tolkning av 1975 års energipolitiska beslut.

I
rapporten lämnas därefter en beskrivning av olika byggnads- och installationstekniska
samt övriga åtgärder som kan vidtas i befintlig bebyggelse. Dessa åtgärder
inordnas efter angelägenhet i tre grupper: injusterings- och
underhållsåtgärder, enkla förbättringsåtgärder samt mer omfattande
förbättringsåtgärder. Besparingsmöjligheter och kostnader beträffande olika
åtgärder uppskattas för en typlägenhet i småhus och en i flerfamiljshus. Försök
att belysa effekten av och kostnaden för olika åtgärder redovisas i tre
räkneexempel.

Utifrån
dessa preliminära bedömningar har energibesparingen och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 7

kostnaderna
för besparingsåtgärderna i en begränsad del av byggnadsbeståndet uppskattals.
Exemplen utgår från förutsättningen att underhålls-och enklare
förbättringsåtgärder skall utföras under en 10-årsperiod och att de mer
ingripande åtgärderna sker i samband med övrig ombyggnadsverksamhet under en
längre period.

Om
vissa injusteringar och enkla förbättringsåtgärder vidtas i närmare hälften av bostadshusbeståndel
uppskattar planverket att nettoenergibesparingen uppgår till ca 13 TWh per år
vid periodens slut. Investe-ringskoslnaden uppgår då till ca 10 miljarder kr.
Mera omfattande ombyggnadsåtgärder i ungefär en fjärdedel av bostäderna ger en
ytteriigare energibesparing på 4 TWh per år till en investeringskostnad om 12
miljarder kr.

Verket
har inte gjort motsvarande beräkningsexempel för det övriga byggnadsbeståndet
men antar alt såväl energibesparingen som kostnaden är av samma storleksordning
som för bostadshusen.

I
rapporten anger planverket att om vissa ytterligare enkla förbättringsåtgärder
vidtas beträffande den bostadsbebyggelse som ingår i exemplen samt motsvarande
åtgärder för lokalbeståndet skulle detta enligt planverket sammanlagt ge en nettoenergibesparing
på 40 TWh per år och kostnaderna för besparingen uppgå till 50 miljarder kr.

I
anslutning till förslagen i rapporten konstateras att byggnadsbeståndet är av
mycket olika kvalitet från energisynpunkl. Någon möjlighet att centralt precisera
behovet av insatser i skilda bebyggelsetyper finns därför inte enligt
planverkets bedömning. Del måste vara kommunerna som skall bedöma vilka
åtgärder som erfordras och kostnaderna för dessa. Därför måste möjligheter
skapas till obligatorisk besiktning av byggnadsbeståndet. Uppgiften bör
anförtros kommunerna, och byggnadsnämnden torde i många fall vara det lämpliga
organet. Planverket framhåller vidare att en viktig förutsättning för denna
besiktning är att det finns utbildad personal.

I
rapporten föreslås alt kommunerna mot bakgrund dels av en bedömning av
åtgärdernas genomförbarhet, dels olika former för energidistribution i
kommunen som helhet, skall upprätta handlingsprogram för energisparande
åtgärder i den befintliga bebyggelsen. Detta bör enligt planverket ske inom
ramen för den i betänkandet (SOU 1976:55) Kommunal energiplanering föreslagna
kommunala energiplaneringen.

Planverket
redogör slutligen för de styrmedel som kan komma att behövas för att genomföra
förslagen. Förutom information och utbildning samt stöd i form av lån och
bidrag föreslår planverket ändringar i byggnadsstadgan. Ändringarna syftar till
att förbättra möjligheterna alt komma lill rätta med brister i fråga om
energihushållningen i byggnader.

Planverkets
rapport har remitterats. Remisstiden går ui den 15 mars 1977.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 8

2
Lån och bidrag till energibesparande åtgärder i bostäder m. m.

2.1 Inledning

Det
statliga stödet lill energibesparande åtgärder i bostadshus infördes år 1974 (prop.
1974:69, CU 1974:21, rskr 1974:180). Samtidigt infördes statligt stöd till energibesparande
åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader, näringslivets
byggnader m. m. samt trädgårdsnäringens byggnader. Stödets syfte var att
snabbt bringa ned energiförbrukningen vid uppvärmning av byggnader. Mol denna
bakgrund inriktades stödet på åtgärder avseende förbäuring eller utbyte av värme-och
ventilationssystem, inbegripet anslutning till fjärrvärmeanläggning, samt
förbättrad isolering i väggar, fönster och bjälklag. Medel avsattes också för energibesparande
åtgärder i civila statliga byggnader. Slödel skulle utgå till åtgärder som
påbörjades under åren 1974 och 1975. För stöd till energibesparande åtgärder
anvisades ursprungligen sammanlagt 248 milj. kr. Beloppet höjdes sedermera
först lill 368 milj. kr. (prop. 1974:170, CU 1974:37, rskr 1974:373) och senare
lill 418 milj. kr. (prop. 1975:85, CU 1975:19, rskr 1975:105).

År
1975 beslöts (prop. 1975:30, CU 1975:28, rskr 1975:203) dels om en utvidgning
av slödel till att avse även energibesparande åtgärder i allmänna
samlingslokaler, dels om vissa andra ändringar i fråga om stödet till energibesparande
åtgärder i byggnader. Bland ändringarna kan nämnas att det öppnades möjligheter
att bevilja stöd även för bosläder som ulan att vara årsbosläder används och
uppvärms under vinterhalvåret. I samband därmed slopades möjligheten att få
stöd för pannbyte och byte av oljebrännare i bostadshus. I fråga om kommunala
och landstingskommunala byggnader höjdes maximibeloppet för bidrag från 100
000 kr. till 150 000 kr. per projekt. Stödverksamheten gavs en permanent karaktär
genom att begränsningen lill åtgärder som påbörjades före utgången av år 1975
upphörde. Det dillillsvarande anslaget ersattes fr. o. m. budgetåret 1975/76 av
två anslag, ett för bidragsgivningen lill näringslivet och trädgårdsnäringens
byggnader och ett för de övriga ändamål som omfattades av stödet. Under sistnämnda
anslag, kallat Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.,
anvisades för budgetåret 1975/76 sammanlagt 326 milj. kr. Beloppet höjdes
sedermera till 476 milj. kr. (prop. 1975/76:25, CU 1975/76:7, rskr 1975/76:98).
Under anslaget beräknades medel även till statens råd för byggnadsforskning
för viss energiinriktad prototyp- och demonstrationsverksamhet.

2.2 Nuvarande
ordning

Det
statliga stödet till energibesparande åtgärder såvitt gäller det befintliga
bostadsbeståndet utgår i form av dels särskilda lån och bidrag enligt kungörelsen
(1974:252) om statligt stöd lill energibesparande åtgärder i bostadshus

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 9

(omtryckt
1976:791), energisparkungörelsen, dels bostadslån lill ombyggnad enligt bosiadsfinansieringsförordningen
1974:946, omtryckt 1976:788) och förbättringslån enligt kungörelsen (1962:538)
om förbältringslån (omtryckt 1976:789).

Stödet
till energibesparande åtgärder i bostadshus utgår som lån och/eller bidrag för
förbättring av värme- och ventilationssystem dock inte för utbyte av värmepanna
eller oljebrännare, för anordning för individuell mätning av varmvatten, el och
gas eller för naitackumulering av varmvallen, för anslutning lill Ijärrvärmeanläggning
och för förbäuring av värmeisolering i väggar, fönster och bjälklag. Bidraget
utgår med 35 % av den godkända kostnaden, dock högst med 2 000 kr. per
bostadslägenhet. Om lån beviljas enligt energisparkungörelsen utgår lånet med
65 % av den godkända kostnaden, dock högst med 4 000 kr. per lägenhet. Lån och
bidrag utgår dock endast om den godkända kostnaden för åtgärden uppgår lill
minst I 500 kr. Om kostnaderna för åtgärderna är högre än 6 000 kr. per
lägenhet kan i stället bostadslån beviljas och förenas med bidrag enligt energisparkungörelsen.
Personer över 60 år med låga inkomster samt vissa andra grupper kan beviljas ränlefriii
stående lån enligt förbällringslånekungörelsen med högst 6 000 kr. per lägenhet
för energibesparande åtgärder.

Beslut
om lån och bidrag meddelas av länsbostadsnämnderna.

Btiränande
allmänna samlingslokaler m. m. utgår stöd till energibesparande åtgärder enligt
kungörelsen (1973:400) om statligt stöd lill allmänna samlingslokaler
(omtryckt 1976:794). Stödet utgår i form av bidrag med 35 % eller under vissa förutsällningar
med 50 96 av den godkäna kostnaden, dock högst med 150 000 kr. för varje
projekt. Bidrag beviljas företrädesvis för åtgärder som avser förbättring av
värmeisolering i befintliga byggnader. Bidrag beviljas av bostadsslyrelsens
samlingslokaldelegation.

Medel
för energibesparande åtgärder i civila .statliga byggnader disponeras av
byggnadsstyrelsen enligt särskilda bestämmelser som utfärdas av regeringen.

Vad
gäller kommunala och landstingskommunala byggnader utgår stöd till energibesparande
åtgärder enligt förordningen (1975:550) om statsbidrag till energibesparande
åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m. m. Stödet utgår i
form av bidrag med 35 % av den godkända kostnaden, dock högst med 150 000 kr.
för varje projekt. Bidragsärendena prövas av regeringen efter beredning i kommundepanemenlel.

Statens
råd för byggnadsforskning handhar bidragsgivningen till proioiyp-och demonstrationsverksamhel
inom bosladssektorn. Bestämmelser om disposition av medel för sådan verksamhet
har utfärdats av regeringen.

Under
anslaget Bil. Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. har
för budgetåret 1976/77 anvisats 326 milj. kr. För disposition av anslaget
gäller följande av riksdagen fastställda ramar för beslut om lån och bidrag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 10

Ram
för beslut

1 Lån och bidrag för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m. m. 300 milj. kr.

2 Bidrag för energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler
m. m. 5 milj. kr.

3 Medel till energibesparande åtgärder i civila statliga
byggnader 15 milj. kr.

4 Bidrag
till prototyp- och demonstrationsverksam

hel 6 milj. kr.

Bidrag
för energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader
får under budgetåret 1976/77 beviljas inom den för åren 1974 och 1975
ursprungligen fastställda ramen om 50 milj. kr.

Av
anslaget för budgetåret 1976/77 har 2,2 milj. kr. ställts till bostadsstyrelsens
förfogande för administration m. m. av låne- och bidragsverksamheten för
bostäder.

2.3
Anslagsframställningar m. m.

I
sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 lämnar bostadsstyrelsen en
redogörelse för stödverksamheten avseende energibesparande åtgärder i
bostadshus under budgetåret 1975/76. Stöd lämnades för 68 000 projekt, varav 61
000 småhus. Projekten omfaiiade tillhopa 224 000 lägenheter, varav 67 000 i
småhus och 157 000 i flerfamiljshus. Besluten har avsett ett belopp av 424
milj. kr., varav 182 milj. kr. i form av bidrag (inkl. räntefria förbältringslån)
och 242 milj. kr. i form av lån. Totalt har 457 milj. kr. stått lill förfogande.
Således var av den totala ramen ca 33 milj. kr. outnyttjade vid budgetårets
slut.

Huvuddelen
av stödet har avsett värmeisoleringsåtgärder, framför allt i småhus. För fleifamiljshus
har stödet främst gällt värmeanläggningar och anslutning till fjärrvärme.

Styrelsen
tar vidare upp de administrativa formerna för stöd till energibesparande
åtgärder i bostäder och konstaterar inledningsvis att stöd kan utgå enligt tre
låneförfattningar; energisparkungörelsen, bostadsfinansie-ringsförordningen och
kungörelsen om förbältringslån. Styrelsen anför bl. a. följande.

Den
särskilda energisparkungörelsen torde ha tillkommit därför alt ett enkelt
administrativt förfarande var angelägel för all verksamheten skulle ta fart och
mot bakgrund av att verksamheten bedömdes som tillfällig, I inledningsskedet
dominerade de enkla åtgärderna i småhus, särskilt byten av pannor och brännare,
numera undantagna från stödet. De enkla åtgärderna som avser småhus och som
ryms inom energisparkungörelsens maximi-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 11

belopp
- 6 000 kr. per lägenhet - har relativt sett fått mindre vikt. De har i stor
utsträckning ersatts av åtgärder i flerfamiljshus och mera komplicerade och
kostsamma åtgärder i småhus, l. ex. värmeisolering.

1
den mån den godkända kostnaden för de energibesparande åtgärderna överstiger 6
000 kr. per lägenhet kan sökanden få bostadslån i stället för energispariån.
Styrelsen konstaterar i sammanhanget au en väsentlig förskjutning har skett
mellan de båda låneformerna. Denna förskjutning innebär relativt sett all bosiadslåneformen
har fått större betydelse.

Enligt
styrelsen finns del flera skäl för att föra över reglerna för energisparstöd till
bostadsfinansieringsförordningen. Verksamheten har numera fått en permanent
karaktär. Det är mindre lyckligt att det finns två stödformer som riktar sig till
samma krets av mottagare och avser samma åtgärder. De inbördes olika
bestämmelserna gör del svårt för de lånsökande alt orientera sig och bedöma
vad som är "bäst". En nackdel med nuvarande ordning är också enligt styrelsen
all i viss mån identiska bestämmelser finns i två olika författningar. Behovet
av information blir också större för att relevanta skillnader skall kunna
redovisas. Dessutom kan den övre gränsen för stöd enligt energisparkungörelsen
- 6 000 kr. per lägenhet - vara ell hinder för en rätt inriktning av
åtgärderna.

Styrelsen
anför vidare au bestämmelserna i bostadsfinansieringsförordningen på avgörande
punkter är gynnsammare än energisparkungörelsens. Bl. a. tillämpas annuiielslån
i stället för rak amortering. Vidare finns del möjligheter till längre
amorteringslid, förskott och räntebidrag. Reglerna i
bostadsfinansieringsförordningen är dock ogynnsammare i fråga om krav på
säkerhet och när det gäller övre lånegräns för andra låntagare än kommuner och
allmännyttiga förelag. Beträffande reglerna för säkerhet anser styrelsen att,
vid en överföring av energisparkungörelsens bestämmelser till bostadsfmansieringsförordningen,
kravet på säkerhet bör jämkas såvitt gäller mindre lån till enbart energibesparande
åtgärder. Den nedre gränsen för krav på säkerhet bör därvid sältas på samma
nivå som f n. är fallet enligt energisparkungörelsen, dvs. vid lån om minst 20
000 kr. Som en konsekvens av överföringen följer att bestämmelserna i energisparkungörelsen
om all stöd utgår endast om kostnaderna för åtgärden uppgår till minst I 500
kr. kommer att ersättas av bostadsfinansieringsförordningens bestämmelse all åtgärderna
inte skall vara av "ringa omfattning".

Slutligen
anser styrelsen au handläggningen bör förenklas så alt, när bostadslånet avser
endast energibesparande åtgärder ett enda beslut bör meddelas för
flerfamiljshus.

Som
skäl mot att slopa energisparkungörelsen anger bostadsslyrelsen att en till
omfattningen rätt begränsad förordning kan förenkla hanteringen av de ärenden
som endast avser energibesparande åtgärder. Som en förutsättning för alt
bevara energisparkungörelsen anger styrelsen au det inte skall finnas något val
mellan energispariån och bostadslån när det är fråga om enbart energibesparande
åtgärder. Begränsningen av energispariånei lill

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 12

4
000 kr. bör därför slopas och 9;? första stycket bostadsfinansieringsförordningen
utgå.

Bostadsslyrelsen
bedömer att skälen för att överföra bestämmelserna i energisparkungörelsen lill
bostadsfinansieringsförordningen väger tyngst och föreslår en sådan ändring.
Styrelsen anger att ändringen bör göras den I juli 1977.

Bostadsslyrelsen
har fått i uppdrag att till regeringen redovisa förslag lill åtgärder och
överväganden i vissa frågor med anledning av riksdagens beslut (CU 1975/76:23, rskr
1975/76:265). En sådan fråga gäller energibidragets storlek. Styrelsen anför
att den konlinueriigt ser över tillämpningsföreskrifterna till energisparkungörelsen.
Vid årsskiftet 1975-1976 utökades sålunda antalet stödberättigade åtgärder
samtidigt som flertalet schablonbelopp höjdes. Trots schablonbeloppens
anpassning medför kostnadsutvecklingen och de allt kostsammare åtgärderna -
tilläggsisolering och anslutning till fjärrvärme - all bidraget läcker en allt
mindre del av kostnaderna, varigenom stimulanseffekten försvagas. Styrelsen
föreslår med hänsyn härtill att det maximala bidraget höjs från 2 000 kr. lill
3 000 kr. per lägenhet.

Bostadsslyrelsens
förslag alt slopa energisparkungörelsen föranleder enligt styrelsen att ramsysiemei
bör ändras. Bostadslån lill enbart energibesparande åtgärder bör avräknas mot
ramen avseende bostadslån för ombyggnad och räntebärande förbältringslån.
Vidare bör en särskild bidragsram finnas mol vilken avräknas energibidrag och
motsvarande bidrag lill allmänna samlingslokaler. De särskilda förbällringslånen
för energibesparande åtgärder, vilka under budgetåret 1975/76 uppgick lill
sammanlagt 13 milj. kr., torde enligt styrelsen kunna avräknas mot ramen för räntefria
förbältringslån.

Mot
bakgrund av alt ramen för energibesparande åtgärder avser budgetår medan övriga
låneramar avser kalenderår föreslår styrelsen alt också ener-gisparstödels ram
fastställs kalenderårsvis.

Med
anledning av del i det föregående nämnda uppdraget all till regeringen redovisa
förslag till åtgärder och överväganden i vissa frågor med anledning av
riksdagens beslut (CU 1975/76:23, rskr 1975/76:265) lar bostadsstyrelsen också
upp frågan om behovet av stöd till nya lösningar i fråga om energibesparande
åtgärder. Styrelsen anför bl. a. följande.

Stöd
utgår f n. främst till sådana åtgärder som minskar husens värme-föriuster,
isolering m. m., samt lill förbättring av befintlig värmeanläggning eller
övergång till fjärrvärme m. m. Där fjärrvärmeanslutning inte kan ske, har stöd
också lämnats för övergång lill värmesystem som generellt är energisnålare
eller medför lägre oljeförbrukning än det befintliga. Att bestämmelserna om
stöd till utbyte av värmepanna och oljebrännare har upphört hindrar inte,
enligt styrelsens mening, all stöd lämnas lill övergång lill annat värmesystem,
t. ex. utbyte av oljeaggregat mot stokeranordning för fiis-eldning.

På
marknaden förekommer ett växande antal nya värmesystem, vilka påslås ge
betydande energibesparing i förhållande till de konventionella.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 13

beprövade
systemen. I flertalet fall har dock den påstådda energibesparingen inte kunnat
dokumenteras i praktisk tillämpning. Delta är enligt styrelsens uppfattning
fortfarande fallet med bl.a. värmepumpar.

För
att i ökad omfattning möjliggöra prövning av sådana nya syslem, så alt
förbättrade erfarenheter av drift och underhåll erhålls, föreslår styrelsen att
stöd utgår till ett antal lämpliga experimentprojekt där nya lösningar provas
samt anför vidare.

Syftet
med stöd till experimentprojekt bör enligt styrelsen vara all ge underiag för
att bedöma om ett visst system är så energiekonomiskt och i övrigl lämpligt,
alt generellt stöd i löpande ärenden bör utgå för systemet. För all möjliggöra
en snar utvärdering av försöken bör experimentprojekten i största möjliga
utsträckning kunna inordnas i en plan för uppföljning av erfarenheter. Del bör
ankomma på statens råd för byggnadsforskning att bedöma angelägenheten av
projekten mot denna bakgrund.

Enligt
gällande bestämmelser kan bostadsslyrelsen medge förhöjt låneun-deriag för
åtgärder som minskar driftkostnaderna. En förhöjning får ske inom ramen för vad
som kan bedömas vara faslighelsekonomiskt lönsamt. En sådan bedömning kan vara
svår, särskilt vid komplicerade experiment, där lönsamheten kan bli god men där
resultatet är svårt att förutse. 1 sådana fall skulle ett räntefritt stående
lån kunna komplettera eller ersätta en utökad långivning på ordinära villkor.
När resultat kan överblickas bör prövning ske huruvida lånet skall förräntas och
amorteras eller om det skall avskrivas.

Utöver
långivning kan bidrag behövas för all läcka utvecklings- och ex-perimentkoslnader.
Ett bidrag av storieksordningen 50 96 av låneunderiags-förhöjningen skulle
sammanfalla med energisparkungörelsens proportioner och skulle tillgodose
behovet för de flesta experimentprojekt av enklare slag. För mera avancerade
och "integrerade" projekt kan större bidrag behövas. Kombinationen
förhöjt låneunderiag med lån på ordinära villkor plus bidrag torde bli den vanliga.

Mol
denna bakgrund föreslår bostadsstyrelsen all styrelsen, utöver nu gällande
bestämmelser om förhöjt låneunderiag för åtgärder som minskar driftkostnaderna,
får medge bidrag och i vissa fall även räntefria, stående lån lill experiment
inom energisparomrädet. Stöd i form av bidrag föreslås utgå med 50 % av låneunderlagsförhöjningen.
För mera avancerade och "integrerade" projekt föreslås all större
bidrag skall kunna utgå. Frågan om betalning eller avskrivning av räntefria,
stående lån till experiment inom energisparomrädet föreslås bli prövade efter
5-10 år. Här avsedda lån och bidrag föreslås kunna utgå såväl i samband med
nybyggnad som till befintliga hus.

Bostadsslyrelsen
föreslåren särskild delram för bidrag och räntefria, stående lån lill
experimentprojekt inom ramen för bidrag till energibesparande åtgärder. Denna
delram bör förslagsvis fastställas lill 10 milj. kr. under ett första år.

Ramarnas
sloriek beräknar bostadsslyrelsen på följande sätt. Under andra

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 14

kvartalet
1976 beviljades bidrag med i genomsnitt 12 milj. kr. per månad. Delta motsvarar
ell åriigl belopp på inemot 150 milj. kr. Förslaget om höjning av
maximibeloppet för bidrag från 2 000 kr. lill 3 000 kr. leder lill all ramen bör
ökas. Då inte alla bidrag utgår med maximibeloppet räknar styrelsen med att en
ökning med ca en tredjedel är tillfyllest. För bidrag lill allmänna samlingslokaler
beräknar styrelsen ell oförändrat utrymme på 5 milj. kr. För bidrag avseende
experiment beräknas ett belopp av 10 milj. kr. Totalt bör ramen för år 1978
följaktligen fastställas till 215 milj. kr.

Ramen
för budgetåret 1976/77 föreslås få förlängd giltighet till utgången av år 1977
och vidgad med 110 milj. kr. för beslut om bidrag lill energibesparande
åtgärder under andra hälften av år 1977.

För
all undvika att stora reservationer uppkommer på anslaget på grund av den långa
liden mellan beslut och utbetalning föreslår styrelsen all anslaget Vissa energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. ändras lill ett förslagsanslag, till
vilket medel anvisas i den mån så erfordras för utbetalning av bidrag. Mot
bakgrund av att den gällande ramen för lån och bidrag till bosläder om 300
milj. kr. bedöms bli utnyttjad helt under budgetåret 1976/77, vilket innebär
att de medel som hittills har anvisats på anslaget kommer all las i anspråk för
utbetalning av beviljade lån och bidrag, föreslår styrelsen att anslaget för
budgetåret 1977/78 förs upp med 100 milj. kr.

För
administration m. m. föreslår bostadsstyrelsen alt 2,2 milj. kr. tas i anspråk
av anslaget för budgetåret 1977/78.

Byggnadsstyrelsen
erinrar i sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 om all medel för
beslut om bidrag till energibesparande åtgärder i civila statliga byggnader har
ställts tillförfogande inom en ram av totalt 50 milj. kr. Byggnadsstyrelsen
redovisar att den under senare år har lagt ned betydande insatser på all
minska energiförbrukningen i del statsägda lokalbeståndet som förvaltas av
styrelsen. Verksamheten med regionala ener-giinventeringsgrupper har påbörjats
inom samtliga byggnadsförvaltningar och ell första resultat av dessa insatser
redovisas under hösten 1976. Ett flertal av byggnadsstyrelsens utvecklingsprojekt
behandlar energifrågor ur olika aspekter i avsikt au erhålla ökad kunskap om
teknik, ekonomi och lämpliga åtgärder för de typer av byggnader som
byggnadsstyrelsen producerar och förvaltar.

I
fråga om bidrag lill energibesparande åtgärder i kommunala och lands-tingskommunala
byggnader har regeringen fram till den 1 juli 1976 behandlat 1 185 ansökningar.
Bidrag har beviljats med totalt ca 27,6 milj. kr. Utvecklingen hittills under
budgetåret 1976/77 tyder på all antalet ansökningar kommer alt öka.

Statens
råd för byggnadsforskning (BFR) anför att prototyp- och demonstra-tionsverksamheien
är inriktad påatt demonstrera effektiv drift av småoch medelstora
värmeanläggningar samt att samordna energiplaneringen i kommunerna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 15

Demonstraiionsverksamheten
har under budgetåret 1975/76 i första hand inriktats på att för fastighetsägare
och fastigheissköiare vid mindre och medelstora oljeeldade anläggningar visa
hur de kan förbättra förbränningen och pannornas värmeutbyte genom enklare
trimningsåtgärder med hjälp av rökgasanalys. Under budgetåret 1976/77 fördjupas
denna demonstration till att omfatta även andra åtgärder, som påverkar en
anläggnings årsverk-ningsgrad, t. ex. val och installation av reglerutrustning
och inreglering av värmesystem.

Statens
råd för byggnadsforskning föreslåratt 4 milj. kr. anvisas för energiinriktad
prototyp- och demonstrationsverksamhel under budgetåret 1977/78. Rådet beräknar
2 milj. kr. för vardera prototyp- resp. demonsira-tionsverksamheten. För demonstraiionsverksamheten
betyder detta ett belopp som är 2 milj. kr. lägre än anslaget för innevarande
budgetår. Rådet har dock senare under hand lämnat uppgifter om att 4 milj. kr.
behövs enbart för demonstrationsverksamhelen under budgetåret 1977/78.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 16

3
Förbättrad finansiering av fjärrvärmeutbyggnader 3.1 Inledning

Regeringen
uppdrog i maj 1975 ål statens industriverk all studera energianvändningen inom
industrin, med början inom de energitunga branscherna järn- och stålindustrin saml
massa- och pappersindustrin. Industriverket fick också i uppdrag att undersöka
möjligheterna all ta tillvara spillvärme från industriella processer för
värmedistribution och att bygga ut produktionen av mottryckskraft. Den första
fasen av detta utredningsarbete har redovisats i rapporten (SIND 1976:3)
Tätorternas och den lunga industrins energiförsörjning som överlämnades till
regeringen i juni 1976.

Statsrådet
Johansson har i 1977 års budgetproposition (prop. 1976/77:100 bil. 17 s.
174-187 och s. 200-204) behandlat industriverkets rapport med undantag av ett
förslag av verket rörande finansiering av kraflvärmeverk och
fjärrvärmeanläggningar. Förslaget avser att förbättra finansieringen av
produktions- och distribulionsanläggningar för fjärrvärme inom ramen för del
nuvarande bosladsfinansieringssystemet.

Följande
myndigheter och organisationer har i sina yttranden över industriverkets
rapport närmare uttalat sig om industriverkels förslag i denna del nämligen
byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, Chalmers tekniska högskola, statens
naturvårdsverk, bostadsstyrelsen, statens råd för byggnadsforskning, statens
planverk, statens vattenfallsverk, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus,
Älvsborgs samt Västernorriands län, 1968 års kapiialmarknadsutredning (Fi
1969:59), energisparkommittén (I 1974:05), Allmänna pensionsfonden. Centrala
driftledningen. Hyresgästernas riksförbund. Svenska cellulosa- och
pappersbruksföreningen. Svenska elverksföreningen. Svenska kommunförbundet.
Svenska riks-byggen. Svenska värmeverksföreningen, Sveriges allmännyttiga
bostadsföretag, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges villaägareförbund
och Ångpanneföreningen.

Länsstyrelserna
har hört bl. a. vissa kommuner.

I
skrivelse den 26 juli 1976 har Sparbankernas inteckningsakliebolag (SPINTAB)
hemställt om regeringens fastställelse av ett tillägg till bolagsordningen.
Genom tillägget skulle föremålet för bolagets verksamhet utökas så all bolaget
för produktionsanläggningar för fjärrvärme och tillhörande distribulionsanläggningar
får lämna kredit till kommun, kommunalförbund och - mot kommunal borgen - till
juridisk person, i vilken kommun eller kommunalförbund äger bestämmande
inflytande.

Del
ankommer på regeringen att falla beslut med anledning av SPIN-TAB:s
framställning. Eftersom denna framställning har nära samband med det förslag om
finansiering av fjärrvärmeanläggningar, som har förts fram av statens
industriverk, redovisas också SPINTAB:s framställning och remissyttrandena över
den.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77.107 17

Yttranden
över framställningen har avgells av bankinspektionen, fullmäktige i
riksbanken, bostadsslyrelsen. Allmänna pensionsfonden, Konungariket Sveriges sladshypotekskassa.
Svenska kommunförbundet och Svensk Bostadsfinansiering Aktiebolag Bofab.

3.2
Nuvarande finansiering av fjärrvärmeanläggningar

Produktionsanläggningar
i form av kraftvärmeverk och hetvattencen-iraler samt därtill hörande oljelagringsanläggningar
finansieras lill sin huvuddel på kommunlånemarknaden. Kreditgivare är
huvudsakligen Allmänna pensionsfonden men även försäkringsbolag, kommunlånein-slitul
m. fl. lämnar krediter. Amorteringstiden på upptagna lån, vilken kan variera
kraftigt allt efter lånens ändamål, har förkortats under senare år och är f n.
10-15 år. Därutöver tvingas kommunerna för projekt av denna typ att i vissa
fall la upp lån eller gå i borgen för sådana lån med ännu kortare löptid för
att finansiera bl.a. distributionsnätets huvudledningar. Som säkerhet för
lånen fordrar kreditgivarna ofta kommunal borgen eller motsvarande säkerhet.

Finansiering
inom den statliga bostadslångivningens ram

Enligt
9 a i? bostadsfinansieringsförordningen utgår statligt bostadslån under
förutsättning bl. a. att huset ansluts lill befintlig Qärrvärmean-läggning
eller annan kollektiv värmeanläggning, om sådan anslutning är möjlig och
särskilda skäl inte föreligger däremot. Bestämmelsen gäller såväl ny- som
ombyggnad.

Vid
belåning av fjärrvärmeanslutning inom bostadslångivningens ram tillämpas en
metod som i princip innebär att anslutningsavgift jämte fastighetsinlerna
distributions- och mottagningsanordningar beaktas i låneunderlaget för
bostadslån. Belåningen sker genom att ett schablonbelopp per m fördelningsyla (fdy,
motsvarar summan av våningsyta och biutrymmesyta för lokaler) eller våningsyla
(vy) får räknas in i låneunderiaget. Småhus erhåller därutöver ett fast
belopp. Schablonbeloppen är ursprungligen framräknade så att de skall täcka
motsvarande anläggningskostnad vid egengenerering av värme. Bostadslånet, som
grundas på ett låneunderlag som inte får överstiga godtagbar total anläggningskostnad
för Gärrvärmeanslutning, utgår lill fastighetsägaren.

Följande
låneschabloner gäller enligt bostadsstyrelsens tillämpningsföreskrifter fr. o.
m. den 2 januari 1977.

Nybyggda
flerfamiljshus som ansluts till fjärrvärme

Högst
50 kr./m fdy.

2 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 107

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 18

Nybyggda
småhus som ansluts till fjärrvärme

Högst
5 000 kr./hus i grundbelopp samt 80 kr./m fdy, dock högst 15 000 kr./hus.

Befintliga
flerfamiljshus som ansluts till fjärrvärme vid ombyggnad

1. 15 000 kr./abonnentcenlral samt högst 45 kr./m vy
om fastigheten omfattar högst 3 000 m våningsyta.

2. Högst 50 kr./m vy om fastigheten är större än 3 000
m våningsyta.

Befintliga
småhus som ansluts till fjärrvärme vid ombyggnad

5
000 kr./hus H-80 kr./m vy, dock högst 15 000 kr./hus.

Energisparstöd

Sedan
juni 1974 utgår statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus
enligt energisparkungörelsen. Som jag tidigare har nämnt utgår lån med högst 4
000 kr./lägenhel (hus) och bidrag med högst 2 000 kr./lä-genhet (hus). Dessa
belopp kan avse även kostnader för anslutning till fjärrvärmeanläggning.
Kungörelsen gäller inte vid nybyggnad.

Vidare
kan statliga bostadslän utgå för ombyggnad som avser enbart energibesparande
åtgärder eller för en kombination av vanlig ombyggnad och energisparande
åtgärder. Lånet kan i dessa fall kombineras med bidrag enligt energisparkungörelsen,
t.ex. för fjän-värmeanslutning.

Låneschablonerna
enligt energisparkungörelsen för fjärrvärmeanslutning är desamma som enligt bostadsfinansieringsförordningen
gäller för fjärrvärmeanslutning vid ombyggnad.

3.3
Industriverkets förslag rörande finansiering av kraftvärmeverk och fjärrvärmeanläggningar

I
riksdagens energipolitiska beslut från våren 1975 förutsattes all elproduktionen
i kraflvärmeverk skulle öka från ca 8,5 TWh i då befintliga eller beslutade
anläggningar till ca 15 TWh år 1985. Detta motsvarade en ökning av den då
installerade eleffekten i kraftvärmeverk med ca I 500 MW till totalt ca 3 500
MW år 1985. Utnyttjandetiden förutsattes därvid år 1985 uppgå lill drygt 4(X)0
timmar per år. Industriverket har haft i uppdrag all kartlägga de närmare
förutsättningarna för en sådan utbyggnad.

Vid
sin diskussion av möjligheterna att öka elproduktionen i kraflvärmeverk har
industriverket utgått från dels en inventering av förutsättning-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 19

arna
för kraft värmeproduktion i 120 svenska tätorter (Kraft värme 1975), som har
gjorts av Svenska värmeverksföreningen, dels material från en studie rörande
kraftvärmeverkens lönsamhet som genomförts gemensamt av Centrala driftledningen
och Svenska värmeverksföreningen (CDL-VVF-studien).

Planerade
utbyggnader av kraft värmeverk i Gävle och Oxelösund beräknas ge tillsammans ca
270 MW, vilket skulle öka den totalt installerade eleffekten i kraftvärmeverk till
ca 2 240 MW. Härutöver behövs ett tillskott med ca I 260 MW för all
utbyggnadsnivån 3 500 MW skall uppnås. Om kraftvärmeutbyggnad bedöms bli
aktuell endast i orter där Oärrvärmenät f n. finns skulle enligt
industriverkets uppskattning I 160 MW kunna byggas ut. Vad som härutöver
behövs-ca 100 MW-skulle enligt industriverket kunna komma till stånd bl. a.
genom utbyggnad av mindre kraftvärmeverk eller genom kraftvärmeutbyggnad i
orter - t. ex. Jönköping - där fjärrvärmenät ännu saknas.

Förutsättningarna
för utbyggnad av fossileldade kraftvärmeverk i storstadsområdena är beroende
av i vad mån Ijärrvärmeleveranser från kärnkraftverk kan komma all
aktualiseras. Om värmeleveranser från kärnkraftverk inte kommer lill stånd
skulle utbyggnad med fossileldade kraftvärmeverk kunna bli aktuell.

Industriverket
bedömer mot denna bakgrund att en utbyggnad av kraftvärmeverk, som i
installerad effekt svarar mol vad som förutsätts i riksdagens energipoliliska
beslut från år 1975, kan komma till stånd. För alt elproduktionen i kraflvärmeverk
skall uppgå lill 15 TWh år 1985 måste härutöver uinyiljandetiden höjas från
nuvarande drygt 2 000 till drygt 4 000 timmar per år. Detta förutsätter enligt
verket en fortsatt utbyggnad av fjärr-värmenäiet i orter som redan har kraft
värmeverk.

Investeringar
i fjärrvärmeanläggningar kan f n. lill viss del finansieras med
anslutningsavgifter eller anslutningslån som eriäggs av värmeverkets abonnenter.
Finansieringen i övrigl sker normall genom kommunala lån.

Statliga
bostadslån kan enligt vissa regler utgå för anslutning av fastigheter till fjärrvärmeverk.
En del av lånebeloppet används vanligen av faslighets-ägaren för egna
installationer medan resterande del betalas till fjärrvärmeverket i form av
anslutningsavgifter eller anslutningslån. Sedan år 1974 kan vidare statligt energisparstöd
utgå för anslutning av befintliga bostads-fastigheter till
fjärrvärmeanläggningar. Detta har underiättat utbyggnad av fjärrvärmenäi i
äldre bostadsområden. Enligt industriverkets bedömning gäller dock fortfarande
all del kan vara svårt för fjärrvärmedistributören all få anslulningsbidrag
eller anslulningslån av abonnenter i äldre bostadsområden. Även vid anslutning
av kontors- och industrifastigheter kan det vara svårt alt förhandla fram
lämpliga anslutningsavgifter eftersom fastighetsägarna har begränsade lånemöjligheler.

Kommunernas
finansiella situation innebär enligt industriverket att det i dag finns
uttalade finansieringsproblem för fjärrvärmeanläggningar. Den

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 20

kommunala
verksamhetens kraftiga expansion har medfört all kommunerna måste finansiera en
allt större del av sina investeringar med lån. Det begränsade utrymmet för
kommunal upplåning på kapitalmarknaden medför enligt industriverket därför
många gånger att investeringar som är direkt förbundna med verksamhet som
kommunerna är skyldiga all bedriva t. ex. investeringar i skolor, vattenverk
och vägar prioriteras framför investeringar i t. ex. fjärrvärmeanläggningar.
Verket framhåller vidare att kommunala lån normall amorteras på ca 15 år. Den
tekniskt ekonomiska livslängden på de belånade fjärrvärmeanläggningarna är
däremot 20 ä 30 år, vilket också utgör den tidsram som tillämpas från
avskrivningssynpunkt. Skillnaden mellan den självkoslnadsbaserade
avskrivningstiden och lånens amorterings-villkor medför alt fjärrvärmeverken
belastas hårt likviditetsmässigt. Även delta försvårar utbyggnaden av
fjärrvärmenät.

Förslag
till åtgärder

Tillvaralagande
av spillvärme från industriella processer och utbyggnad av kraftvärmeverk
förutsätter enligt industriverket i många fall en fortsatt Ijärrvärmeutbyggnad.
Om det lagförslag om allmänförklaring av fjärrvärmeanläggningar (prop.
1975/76:149), som har förelagts riksdagen under våren 1976, genomförs kommer
delta att på sikt underiätia kommunernas Ijärrvärmeutbyggnad.

Enligt
industriverket finns del i dag emellertid uttalade finansieringsproblem för
fjärrvärmeanläggningar. Finansieringssvårigheterna accentueras av att ett fjärrvärmenäi
under utbyggnad inte kommer all fullt utnyttja sin kapacitet förrän efter viss
tid. För att öka utbyggnaden av fjärrvärme måste enligt industriverket
finansieringen underiättas.

Statliga bostadslån och energisparstöd
utgår f n. till ägare av bostads-fastigheter för alt ansluta fastigheterna till
fjärrvärmesystem. Industriverket finner all del från energipolitisk synpunkt
finns starka skäl som talar för att del nuvarande finansieringssystemet ändras
så att de statliga bostadslånen i stället kan betalas ut direkt till
värmeverken. Bostadslån bör dessutom kunna utgå för såväl ledningsnät som
produktionsanläggningar. En sådan ändring av lånekonstruktionen skulle enligt
industriverket bl. a. underiäita att ansluta kontors- och förvaliningsbyggnader
saml bostadsfastigheler som inte finansieras med statliga bostadslån. Det
föreslagna systemet är enligt verkets åsikt även enklare att administrera än
det nuvarande.

Industriverkets
förslag innebär all den del av värmeverkens lånebehov som inte täcks av
statliga bostadslån skall kunna tillgodoses av bostadsfinansieringsinstituten,
dvs. SPINTAB och Bofab samt stadshypoteksför-eningama. Den föreslagna
finansieringsformen medför vidare all amorteringstiderna för lånen skulle
komma all stämma överens med gällande avskrivningsplaner. Om det av andra skäl
än energipoliliska inte bedöms önskvärt att ge statliga bostadslån direkt till
värmeverken kan en höjning av

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 21

bostadslånen
lill abonnenterna övervägas. Från energipolitisk synpunkt är dock enligt
industriverkels mening denna lösning mindre ändamålsenlig.

Industriverket
konstaterar alt elförbrukningen omkring år 1980 enligt nuvarande bedömningar
väntas ligga väsentligt under den som förutsågs i prognoser från åren före
1973. Behovet av ytteriigare kraftvärmeutbyggnad är därför enligt verkels bedömning
f n. litet. Industriverket anser att utbyggnader kan komma till stånd utan att
speciella åtgärder för att främja elproduktion i kraftvärmeverk behöver vidtas.
Verket framhåller att obligationslån och lån förmedlade av Allmänna
pensionsfonden kan utgå för kraftverksanläggningar. Det finns därför enligt
verkets bedömning i dag inte några mera framträdande finansieringsproblem för elproducerande
anläggningar.

Industriverket
föreslår att värmedelen i kraftvärmeverk skall kunna finansieras efter samma
principer som har föreslagits gälla för fjärrvärmeanläggningar. Några åtgärder
för att underiäita finansieringen av den elproducerande delen av
kraftvärmeverk bedöms inte nödvändiga.

Sammanfattningsvis
bedömer industriverket att en kraftvärmeutbyggnad, som i fråga om installerad
effekt motsvarar vad som förutsätts i riksdagens energipolitiska beslut från år
1975, bör kunna komma till stånd förutsatt att utbyggnad av fjärrvärmeanläggningar
underiättas på det sätt verket har föreslagit. Det är däremot enligt
industriverkets mening tveksamt om fjärr-värmenäten kan byggas ut så snabbi att
kraftvärmeverkens utnyttjandetider kan öka tillräckligt för alt möjliggöra en
elproduktion av 15 TWh i kraflvärmeverk år 1985.

3.4
SPINTAB:s framställning angående län till kommunala fjärrvärmeutbyggnader

SPINTAB
har i skrivelse den 26 juli 1976 hemställt att regeringen fastställer ell av
bolagets stämma beslutat tillägg lill bolagsordningen med innebörd att bolaget
får lämna lån till kommunala produktions- och distribulionsanläggningar för
fjärrvärme. Till stöd för framställningen har SPINTAB anfört bl. a. följande.

Den
långfristiga kreditgivningen till den kommunala fjärrvärmeverksam-heien sker på
kommunkreditmarknaden och bl. a. genom det med SPINTAB samadminislrerade Kommunkredii
AB. Det har emellertid kunnat konstateras all nuvarande finansieringsvillkor
på kommunkreditmarknaden är helt otillfredsställande med hänsyn till den
kommunala fjärrvärmeverksamhetens ekonomiska förutsättningar och situation.
Delta gäller både tillgänglig långfristig kreditvolym och framför allt de
amorteringsvillkor som kan erhållas på kommunlånemarknaden. SPINTAB hänvisar
vidare till vad industriverket har anfört i rapporten SIND 1976:3.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 22

3.5
Remissyttranden

3.5.1
Industriverkets förslag

De
remissinstanser som behandlar frågan om utbyggd fjärrvärme visar genomgående en
positiv inställning till fjärrvärme som uppvärmningsform. Som stöd härför
anförs bl. a. att spillvärmeulnyltjande och kraftvärmeverk förutsätter ett väl
utbyggt Oärrvärmenät.

Bland
de remissinstanser som uttryckligen har behandlat finansieringsfrågan är
emellertid meningarna delade om industriverkels förslag lill finansieringsform.

Negativa
eller tveksamma till att utsträcka bostadslångivningen på del sätl som
industriverket har föreslagit är Allmänna pensionsfonden, bostadsstyrelsen,
Hyresgästernas riksförbund, Sveriges villaägareförbund, Sveriges fastighetsägareförbund
och statens råd för byggnadsforskning.

Kapitalmarknadsutredningen
nämner all industriverket underarbetet med rapporten har samrått med
utredningen vad gäller de institutionella formerna för finansiering av kraflvärmeverk.
Utredningen har därvid anslutit sig lill verkels principiella ståndpunkt all
det vore rationellt om statliga bostadslån kunde utgå direkt för finansiering
av kraftvärmevérk i stället för att som nu kanaliseras via de anslutna
abonnenterna. Vidare borde lån lill verken kunna erhållas från de tre bostadsinstiiuten
på kapitalmarknaden.

Kapitalmarknadsutredningen
framhåller emellertid alt en rad problem är förenade med en reform av antytt
slag. För det första bör de förmånliga finansieringsformerna avse endast
värmedelen av verkens produktion medan anläggningen för elproduktion bör
finansieras på gängse villkor. Även vad gäller värmedelen bör emellertid
övervägas om den del av investeringskostnaderna skall avskiljas som avser
värmeproduktion för andra ändamål än bostadsuppvärmning.

Bland
andra problem som enligt utredningen måste lösas är om finansieringen skall
innefatta räntebidrag som utgår för statliga bostadslån och hur bidragen i så
fall skall avgränsas i de ovan nämnda hänseendena. Vidare måste ställning tas till
frågan om redan befintliga värmeverk skall inordnas i ett nytt
finansieringssystem och om anslutning av äldre fastigheter skall berättiga till
statliga lån för värmeverkens del.

Kapilalmarknadsutredningen
avser att behandla dessa frågor närmare i sill slutbetänkande som beräknas
föreligga under år 1977.

Allmänna
pensionsfonden (första, andra och tredje fondstyrelserna) anför i huvudsak
följande.

Industriverkets förslag
att statliga bostadslån skall lämnas direkt i form av ell lån lill värmeverken
för fjärrvärmeutbyggnaden har nära beröringspunkt med framställningen från
Sparbankernas Inteckningsakliebolag (SPINTAB), innebärande att SPINTAB skall
ges rätt att belåna fjärtvär-meanläggningar. Båda förslagen kan enligt
fondstyrelserna uppfattas som två varianter av ett huvudförslag, nämligen all
föra in utbyggnaden av Ijärr-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 23

värmeanläggningar
i det särskilda bosladsfinansieringssystemet.

Med
anledning härav erinrar fondstyrelserna om all grunderna för det nuvarande
bostadsfinansieringssystemet, som fastställdes av statsmakterna år 1974, är ett
uttryck för gällande bostadspolitiska strävanden.

Systemet
bygger i hög grad på att subventioner tillförs bostadsproduktionen främst
genom all räntekostnaderna i bostadsfinansieringssystemet hålls nere. Den
garanterade räntan - såväl för bottenlån i bostadsfinan-sieringsinslitulen som
för det statliga bostadslånet - utgör det första året 3,9 % (6 % för småhus som
skall bebos av låntagaren). Mellanskillnaden mellan denna garanterade räntenivå
och den faktiska räntan på bostadslån ersätts i form av subventioner över
statsbudgeten. Denna ordning motiverades främst av fördelningspolitiska skäl.

Fondstyrelserna
hävdar att det inte är rimligt att utsträcka subventionssystemet för
bostadsfinansieringen till andra områden. Denna uppfattning understryks enligt
fondstyrelserna även av det förhållandet alt inte enbart bostadsfastigheter
utan även kontors- och industrifastigheter utgör avnämare lill
fjärrvärmeverken.

Vidare
skulle enligt fondstyrelserna den avvägning som krävs vid utbyggnaden av olika
former för energiförsörjning omöjliggöras om en viss metod för energiförsörjning
- i motsats till övriga - skulle subventioneras. Resultatet skulle oundvikligen
leda lill en snedvridning av konkurrensför-ulsällningarna med åtföljande inoptimal
resursanvändning.

Vidare
erinrar fondstyrelserna om att löptiden på bostadsobligationslån har sträckts
ut så långt som 40 år eller t. o. m. 50 år medan kraft- och fjärrvärmeverkens
ekonomiska livslängd däremot har bedömts vara betydligt kortare. Detta innebär
att den utestående låneskulden på bostadsobligationslån som skulle finansiera
denna typ av investeringar inte kommer att amorteras i en takt som motsvaras
av anläggningarnas reala ekonomiska värdeminskning.

Fondstyrelserna
pekar också på den gällande kreditpolitiska prioriteringen av
bostadsfinansieringen. Med stöd av lagen om kreditpolitiska medel kan
riksbanken ålägga bankerna och försäkringsinslituten, däribland Allmänna
pensionsfonden, alt göra placeringar i bosiadsobliga-lioner. Som en följd härav
har villkoren för bostadsobligationer i fråga om ränta, löptid, konverteringsvillkor
m. m. kunnat fastställas på ell sätt som avviker från vad som är marknadsmässigt
betingat. Fondstyrelserna hävdar kraftigt au användningsområdet för dessa
prioriterade placeringar inte bör utvidgas. Vidare gäller att placeringsplikt enligt
lagen om krediipoliiiska medel uttryckligen endast syftar lill all möjliggöra
en finansiell försörjning av bostadsbyggandet.

Fondstyrelserna
understryker slutligen att de anser all frågan om finansieringen av den
kommunala fjärrvärmen, inkl. uppförandet av kraftvärmeverk, är viktig. Andra
förändringar i finansieringsvillkoren än inordning i bosladsfinansieringssystemet
bör enligt fondstyrelserna

s. 24 Kontrollera mot PDF

prop. 1976/77:107 24

skyndsamt
prövas.

Enligt
bostadsslyrelsen talar inte minst energipolitiska skäl för att finansieringsformerna
för utbyggnad av fjärrvärmenät och produktionsanläggningar förbättras. Den av
industriverket föreslagna lösningen är dock enligt styrelsen olämplig av flera
skäl.

Sålunda
skulle låneområdel förstatliga bostadslån komma alt utsträckas inte
oväsentligt, om lån utgick till fjärrvärmeanläggningar och kraftvärmeverk,
vilka i allmänhet också skulle betjäna byggnadsobjekl utanför bostadssektorn.
Något praktiskt motiv för att lägga hanteringen av lån lill
fjärrvärmeanläggningar på bosladsmyndigheten finns knappast heller. Särskild projeklbelåning
av fjärrvärmeanläggningar i ett begränsat antal fall skulle för
länsbostadsnämnderna innebära en från övrig verksamhet starkt avvikande
hantering och kräva ingående kunskaper om kostnader m. m. för denna typ av
anläggningar.

Bostadsslyrelsen
avstyrker med hänvisning till vad som har anförts industriverkets förslag
rörande finansiering av fjärrvärmeanläggningar.

Hyresgästernas
riksförbund är tveksamt till industriverkets förslag och anför alt del kan
medföra att resurser avsedda för bostadsfinansiering kan komma att las i
anspråk för ändamål som nyttiggörs i förvaltnings-och industribyggnader. Detta
kan förbundet acceptera endast om utrymmet för krediter till bostadsbyggandet
inte därmed minskar.

En ytteriigare
risk för negativa effekter för bostadsbyggandet skulle enligt förbundet kunna
uppslå om man för del principiella resonemanget vidare och finner att även
andra kommunala investeringar kan finansieras genom bosiadslåneinstilulen.

Sveriges
villaägareförhund framhåller att utbyggnad av fjärrvärmeverk från
samhällsekonomisk synpunkt många gånger leder till en bättre energihushållning
totalt sett jämfört med annan energianvändning inom bostadsområden. Ansvaret
för utbyggnaden bör enligt förbundet åvila kommunerna och finansieringen bör i
stimulanssyfte ske med hjälp av bidrag.

Sveriges
fastighetsägareförbund anser att finansieringen kan behöva underiättas men au
frågan bör utredas närmare. Förbundet hävdar vidare att ändrade
finansieringsregler inte bör medföra att värmeverken förutom att få statliga
lån skulle ha möjlighet att i samma utsträckning som nu ta ut
anslutningsavgifter eller liknande av fastighetsägaren.

Statens
råd för byggnadsforskning understryker behovet av att underiäita finansieringen
av fjärrvärmeutbyggnader men ställer sig tvekande till industriverkets förslag.

Positiva
till industriverkets finansieringsförslag är bl. a. Svenska kommunförbundet.
Svenska värmeverksföreningen, flera länsstyrelser, energisparkommittén,
statens planverk, statens naturvårdsverk, Centrala driftledningen och Svenska elverksforeningen.

Svenska
kommunförbundet anför all den mest betydande svårigheten vid utbyggnad av fjärrvärmenäi
i dag gäller finansieringen. Den behöver

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 25

därför
underlättas. Den kommunala verksamhetens kraftiga expansion har enligt
förbundet medfört en för kommunerna allt större länefinansiering av
investeringarna. Del begränsade kapiialmarknadsuirymmei för kommunal upplåning
har därför många gånger medfört all verksamhet, som kommunerna är direkt
skyldiga att bedriva, t. ex. avseende skolor, vattenförsörjning och vägar,
prioriteras framför sådan verksamhet där skyldighet inte föreligger,
exempelvis fjärrvärme. Delta har på många håll resulterat i alt abonnenterna
kan få vänta avsevärd tid på anslutning till fjärrvärme. Kommunala
investeringar med långa avskrivningstider, som 1. ex. investeringar för
fjärrvärme, har hämmats ytterligare av svårigheter att erhålla lån med
amorteringstider över 20 år. Normala amorteringstider på kommunlånemarknaden
är i dag 10-15 år. Den tekniskt ekonomiska livslängden på de belånade
anläggningsdelarna är däremot ca 30 är, vilket också utgör den tidsram som
tillämpas ur avskrivningssynpunkt. Skillnaden mellan den självkoslnadsbaserade
avskrivningstiden och lånens amorleringsvillkor medför att fjärrvärmeverken
belastas hårt likviditetsmässigt. Detta försvårar utbyggnaden av fjärrvärmenäi.

Förbundet
framhåller särskilt vikten av alt man vid förbättring av finansieringsmöjligheterna
inte enbart tar sikte på framlida projekt. De kommuner som nu bygger fjärrvärme
bör få möjlighet att konvertera befintliga, oförmånliga lån till för ändamålet
anpassade låneformer.

Kommunförbundet
tillstyrker sålunda att nuvarande finansieringssystem ändras så att via
bostadsfinansieringen lån kan erhållas som löser finansieringsproblemet beträffande
såväl produktions- som distributions-anläggningar.

Även
Svenska värmeverksföreningen framhåller att taklen i fjärrvärmeutbyggnaden
begränsas av brist på investeringsmedel. Föreningen anser all induslriverkets finansieringsförslag
är tillfredsställande.

Värmeverksföreningen
framhåller all värdet av att utnyttja kollektiva uppvärmningssyslem i stället
för individuella oljepannor i landels tätorter har stått allt mera klart under
de senaste åren. Ekonomi, miljövård och energibesparing är därvid tungt vägande
skäl. Enligt värmeverksföreningen visar flera utredningar, och del torde också
vara allmänt accepterat, alt orternas centrala och tätare bebyggda delar bör värmeförsörjas
med hjälp av fjärrvärmesystem och att elvärme installeras i mera glest bebyggda
delar av tätorten.

I
ell fjärrvärmeverk kan i princip alla typer av bränsle användas. Värmeverksföreningen
framhåller vidare att utbyggda fjärrvärmesystem också utgör ett nödvändigt
villkor för att utnyttja kraftvärmeverk och ta tillvara industriell spillvärme.

Föreningen
delar utredningens bedömning att åtgärderna på nuvarande stadium bör vara
ägnade att stimulera utbyggnaderna inom den närmaste 5 ä lO-ärsperioden samt at(
man därvid huvudsakligen bör stödja sig på befintlig teknik inom området.
Föreningen vill också understryka ut-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 26

redningens
uppfattning alt kortsiktiga prisskillnader på olika energiformer inte skall
vara avgörande för beslut som påverkar landets energiförsörjning under lång
tid framåt.

Värmeverksföreningen
föreslår att ett rådgivande organ inrättas med uppgift att stödja och
underlätta för kommunerna att anskaffa erforderligt kapital. Organet skulle
vara sammansatt av representanter för statliga långivande myndigheter,
kreditinstitut, kommunförbundet och värmeverksföreningen.

Energisparkommittén,
som också stöder förslaget, anför att rent principiellt bör inga skillnader
föreligga mellan låneformer för nyinstallation av individuella
oljeeldningsanläggningar och av kommunala flärrvärme-anläggningar. De senare
kan enligt kommittén betraktas som en integrerad del av byggnadernas
uppvärmningssystem även om ägandeförhållandena är annorlunda.

Naturvårdsverket
åberopar särskilt fjärrvärmens fördelar från luftvårdssynpunkt och hävdar att
näten i första hand bör byggas ut där det är mest angelägel av luflvårdsskäl,
dvs. i allmänhet i den inre, äldre stadsbebyggelsen.

Statens
planverk anför all det ifråga om val av uppvärmningssystem för bostadshus finns
vissa generella skäl som talar för vattenburna värmesystem. Genom sådana
system kan exempelvis spillvärme tillgodogöras i samverkan med fjärrvärmedistribution,
varigenom åtgången av primärenergi kan begränsas. Ett vattenburet värmesystem
kan vidare anordnas för alternativa bränslen, vilket av beredskapsskäl är en
fördel. Ett sådant system är vidare mindre känsligt för tillfälliga
driftstörningar. Uppvärmningsanordningen med direkt elvärme har i dessa
sammanhang vissa begränsningar; del finns inga alternativa bränslen och ingen
ackumulerad reserv. Planverket föreslår därför all begränsning av direkt-verkande
eluppvärmning övervägs.

3.5.2
SPINTAB.s framställning

Också
i fråga om SPINTAB:s framställning råder delade meningar.

Riksbanksfullmäktige,
Bofab och Allmänna pensionsfonden avstyrker bifall till framställningen med
huvudsakligen samma argument som har anförts mol industriverkets förslag och
med hänvisning lill kapilalmark-nadsutredningens fortsatta arbete.

Riksbanksfullmäktige
framhåller all investeringarna i fjärrvärmeverk kan vara av en sådan
angelägenhetsgrad alt finansieringen av desamma bör särskilt underlättas. En
tänkbar lösning skulle då kunna vara att länka över finansieringen till
bostadslånemarknaden och ge krediterna bostadslånens mera förmånliga villkor.
Beslut rörande deila kärver emellertid ingående överväganden, eftersom del
gäller ell myckel komplext problem.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 27

En
fråga som enligt fullmäktige måste besvaras är om investeringar i
fjärrvärmeverk skall finansieras på ett förmånligt sätt, oavsett i vilken grad
de betjänar bosläder eller andra ändamål, t. ex. uppvärmning av
industrilokaler. En annan fråga som kräver avgörande är om endast framöver
byggda fjärrvärmeverk skall få förmånliga lån och därmed lägre kostnader eller
om förmånerna skall gälla även redan byggda verk. Del bör även klaras ut, om
finansieringen av anläggningarna skall föras in i det statliga bostadslånesystemet
så att statliga bostadslån och räntebidrag skall kunna utgå till dessa
anläggningar på samma sätl som de nu utgår lill de värmeanordningar som ingår i
bostadshus eller betjänar bostadshus i form av panncentraler. Kommer statliga
bostadslån att utgå till fjärrvärmeverk, måste vidare en lösning sökas på de
problem, som uppkommer när äldre redan statsbelånade fastigheter i vilkas låneunderiag
värmeanläggning ingår skall anslutas till statsbelånade fjärrvärmeverk, liksom
de problem, som uppkommer när äldre inte statsbelånade fastigheter skall
anslutas. Vad här har nämnts utgör exempel på frågor som måste klaras ut innan
bostadslånemarknaden las i anspråk för finansiering av Oärrvärmeverk. Enligt
vad fullmäktige har erfarit arbetar kapilalmarknadsutredningen med de nu
berörda problemen och försöker åstadkomma en totallösning. Fullmäktige anser
därför att någon åtgärd inte bör vidtas, förrän utredningens förslag
föreligger.

Allmänna
pensionsfonden, som i sitt yttrande också behandlar induslriverkets rapport SIND
1976:3 med tillhörande finansieringsförslag, avstyrker såväl del förslaget som
SPINTAB:s framställning. Yttrandet har redovisats i samband med återgivandet av
remissyttrandena över detta förslag. Vad Allmänna pensionsfonden sålunda har
anfört avser i allt väsentligt också SPINTAB:s framställning.

Bofab
framför likartade synpunkter och konstaterar att det visserligen, helt allmänt
sett, kan te sig något motsägande att ett antal smärre värmeanläggningar och
panncentraler var för sig är belåningsbara hos de bostadsfinansierande
kreditinstituten och får amorteras under längre tid, medan fjärrvärmeverk som
betjänar stora enheter på avnämarsidan f. n. har sämre institutionella
kreditmöjligheter. Bofab framhåller att fjärrvärmeverken emellertid betjänar
inte bara bostäder utan även industrier. Om de betydande investeringar som
fjärrvärmeverken med tillhörande distribulionsanläggningar representerar blir
belåningsbara hos bosiadslå-neinslituten, kommer detta all skärpa rådande brist
på sådana finansiella resurser som hittills har stått bostadssidan till buds.
Innan man lar ställning till de balansproblem på kapitalmarknaden som
aktualiseras av SPlNTAB:s ansökan bör det i detta sammanhang särskilt bli
belyst, om fjärrvärmeverken med sina distributionsnät kommer att hänföras lill
den av riksbanken prioriterade lånekategorin eller ej.

Skulle
SPINTAB få bifall till sin framställning förbehåller Bofab sig möjligheten alt
få ett tillägg av samma innebörd till sin bolagsordning

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 28

godkänt.

Också Konungariket
Sveriges sladshypotekskassa är tveksam lill SPIN-TAB:s framställning och
påpekar all den ändring av bolagsordningen, som SPINTAB har beslutat, innebär
all vissa kommunala investeringar som nu i kapilalmarknadssammanhang hänförs lill
kommunsektorn fiyt-tas över lill bostadssektorn. Under förulsäilning att
utrymmet inom kapitalmarknaden för de ordinarie bosladsinvesleringarna inte
kommer all påverkas negativt av denna omdisponering, har kassan dock inte något
alt erinra mot framställningen. Eftersom kassan, SPINTAB och Bofab skall kunna
konkurrera på krediimarknaden under likartade förutsättningar bör - om
framställningen skulle komma all bifallas - motsvarande ändringar göras i de
bestämmelser, som gäller för siadshypoteksinstilutionen och i Bofabs
bolagsordning. Ändringarna bör träda i kraft samtidigt för alla tre kredilinstitutionerna.

SPINTAB:s
framställning tillstyrks av Svenska kommunförbundet, bankinspektionen och
bostadsstyrelsen.

Del
begärda tillägget i SPlNTAB:s bolagsordning utgör enligt Svenska kommunförbundets
uppfattning ell angelägel led i riktning mot en lösning av värmeverkens
nuvarande finansieringsproblem. För att belysa dessa problem har förbundet
bifogat en utredningsrapport, som en på kommunförbundets initiativ bildad
arbetsgrupp har avgelt den 29 september 1976.

Arbetsgruppen
redovisar resultatet av en enkätundersökning som arbetsgruppen har gjort under
våren 1976 och i vilken 16 värmedistribue-rande verk har ingått. För renodlad
värmeproduktion har sålunda de tillfrågade värmeverken tagit upp lån med belopp
och fördelning på lånetider som framgår av följande lablå. De redovisade lånen
avser belopp som ursprungligen har upplänais men som inte i något fall har slula-morlerats.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Fördelning
på lånetider

Lånelid

Ursrpungligl

Antal

Relät!

iv andel

år

lånebelopp i

lån

lusen kronor

Lånebelopp

Antal
lån

2

3 600

1

1,2

0,9

3

5 000

1

1,6

0,9

5

14 156

8

4,5

7,3

8

21610

3

6,9

2,7

9

800

1

0,3

0,9

10

32 020

14

10,3

12,7

14

2 300

1

07

0,9

15

106 538

28

34,3

25,5

17

880

1

0,3

0,9

20

70 757

24

22,8

2),8

25

47 108

26

15,2

23,7

tills

vidare

6000

2

1,9

1,8

310 769

110

100

100

Av
det totala lånebeloppet - ca 310 milj. kr. - svarar de verk som drivs i
renodlad bolagsform för ca 162 milj. kr. eller i runt tal 52 96. Med avseende
på amorteringstiderna har del inte framkommit några väsentliga skillnader
mellan lånevillkoren för de verk som drivs i bolagsform och för sådana som
drivs i kommunens egen regi. Av tabellen framgår att ungefär 60 96 av det
totala lånebeloppet avser lån med amorteringstider på 15 år och därunder. Lånen
med amorteringstider på 20 år eller mindre motsvarar mer än 80 96 av det totala
lånebeloppet. Arbetsgruppen framhåller att amorteringstiderna har minskats
under senare år och att den fördelning som tabellen visar därför inte
återspeglar det aktuella lägel avseende amorteringstiderna och inte heller kan
tjäna som underiag för att bedöma framtiden. Huvuddelen av de långfristiga
lånen enligt enkäten är upptagna under 1960-lalel.

De
tillämpade avskrivningstiderna är för produktionsanläggningar omkring 20 år (i
enstaka fall högre) och för kulvertnät 30-40 år (genomsnitt 32 år).

Taxekalkylerna
är baserade på en minst tjugofemårig avskrivning enligt annuitetsplan. För den självkoslnadsbaserade
kommunala fjärrvärme-verksamheten anser arbetsgruppen därför all
finansieringsvillkoren är klart otillfredsställande. Från flera håll har man i
samband med enkäten framhållit problem och svårigheter att få verksamheten all
balansera ekono-nomiskt i inledningsskedet och att detta förhållande förrycker
utbyggnadstakten. Man har vidare framfört synpunkter på de nackdelar som är
förknippade med att statliga lån utbetalas lill resp. fastighetsägare och inte
direkt till fjärrvärmeverket. Man konstaterar att en klar föibätlring skulle
ske om lån och bidrag betalades direkt eftersom vissa fastighets-

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:107 30

ägare
med nuvarande system anses ha svårigheter att få fram lånen vid den tidpunkt
som passar fjärrvärmeverkels planering. Man menar vidare att en totallösning av
finansieringsfrågorna skulle medverka till en jämnare utbyggnadstakt och därmed
även underiätia sysselsättningen förde anställda. En ytteriigare synpunkt är
att det nuvarande problemet all rörelseun-derskott uppstår under framför allt
de första verksamhetsåren, då anläggningarna inte når full kapacitet samtidigt
som kostnaderna slår igenom direkt, skulle reduceras, om exempelvis 30-åriga annuiielslån
kunde erhållas.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 31

4
Föredraganden 4.1 Inledning

Efter
samråd med statsrådet Johansson får jag anföra följande.

Den
omständigheten att tillväxten i energiförbrukningen under 1973-1977 tycks bli
lägre än tidigare beräknat kan inte las som ett säkert tecken på att
energibehovet kommer all växa i en långsammare takt även i forisäii-ningen.
Förbrukningssiffrorna måste bedömas med stor försiktighet. Den långsammare
tillväxten i den totala energiförbrukningen kan förklaras av den kraftiga konjunkturavmaitningen
inom de energikrävande branscherna. Oroande inslag i bilden är att lillväxliakien
i elförbrukningen har ökat de sista två åren och att samfärdselns
energianvändning förefaller öka snabbt.

Riksdagen
beslöt år 1975 om ett flertal åtgärder i syfte att dämpa energikonsumtionen.
En av dessa var att stimulera lill energibesparande åtgärder i befintliga
byggnader genom ekonomiskt stöd. T. o. m. budgetåret 1976/77 har sammanlagt 1
183 milj. kr. anvisats för åtgärder i bosläder, statliga, kommunala och
landstingskommunala byggnader m. m. Sammanlagt 248 milj. kr. har anvisats lill energibesparande
åtgärder i näringslivels byggnader, lill industriella processer samt vissa
prototyper och demonstralionsanläggningar. Effekten av dessa åtgärder är ännu
svår all ange.

Del
av riksdagen år 1975 fattade energipoliliska beslutet innebär att tillväxten
av energikonsumtionen om möjligt skall begränsas lill 2 % per år fram lill år
1985. Del är emellertid myckel angelägel alt åstadkomma besparingar utöver vad
detta beslut anger. Det krävs både en förstärkning av redan vidtagna åtgärder
och en komplettering med nya åtgärder. Vad gäller nya åtgärder för
energihushållning i byggnader har undersökningar bedrivits inom planverket,
vars preliminära rapport f n. är föremål för remissbehandling. Vidare har
energikommissionen (I 1976:05) fått i uppgift att bl. a. undersöka de medel som
står till buds för att påverka energikonsumtionen, t.ex. beskattningens roll.

Det
las således nu successivt fram underiag för ett förstärkt hushållningsprogram
när det gäller bostäder och andra byggnader och jag är för dagen inte beredd au
gå närmare in på innehållet i ett sådant program. En lång rad olika åtgärder
måste emellertid tillgripas. Stödåtgärder bör kombineras med lämpliga åtgärder
vad avser skatte- och avgiftsuttag. Behov av regleringsåtgärder måste också
övervägas. Ransoneringar däremot bör förbehållas krissituationer.

1
årets budgetproposition har regeringen anmält sin avsikt att behandla åtgärder
för hushållning med energi i byggnader i en särskild proposition till riksdagen
under våren 1977. Jag vill nu ta upp frågan om förslag avseende energisparstödets
omfattning och utformning för bostäder och vissa lokaler, intensifierad experimentverksamhel
i anslutning till pågående energiforskningsprogram, undersökning av del
befintliga byggnadsbeståndet från energisynpunkl, utökad information och
utbildning saml förstärkta administra-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 32

liva
resurser för statliga myndigheter och kommuner. Vidare redovisas förbättrade
finansieringsmöjligheter för Ijärrvärmeutbyggnad.

Det
är nödvändigt all energisparslödverksamheten utökas i den takt som är tekniskt
möjlig och motiverad och ligger inom ramen för de samhällsekonomiska resurser
som kan skapas för ändamålet. Del material som planverket har lagt fram i den
tidigare omnämnda rapporten, motsäger enligt min mening ej uppfattningen att
möjligheter finns att uppnå en samhällsekonomisk lönsamhet även för ett
omfattande åtgärdsprogram. Framgångsrikt energisparande kommer dessutom att i
väsentlig utsträckning minska behovet av bränsleimport. Åtgärderna för all
spara energi medför även förbättringar av miljön.

I
ett räkneexempel som planverket redovisar i rapporten anges en möjlig nelloenergibesparing
om 40 TWh per år för en investering om ca 50 miljarder kr. Exemplet svarar mol
en bruttoenergibesparing av storleksordningen 50 ä 60 TWh. Besparingen motsvarar
grovt räknat 1/3 av energiålgången för uppvärmning av byggnader f n. Del
framgår vidare av planverkels beräkningar att denna besparing skulle nås även
ulan au samtliga tekniskt möjliga besparingsåtgärder tillämpas i hela
byggnadsbeståndet.

När
remissbehandlingen och beredningen av planverkets rapport är slutförd avser
jag all snarast möjligt återkomma med förslag om ytteriigare åtgärder för
energibesparingar i den befintliga bebyggelsen. Innan detta har skett saknas underiag
för att precisera nya mål för konsumlionsuivecklingen eller nya lösamhetsbedömningar.

Del
är emellertid angeläget all redan nu vidta kraftfulla förberedelse-åtgärder för
att möjliggöra en anpassning lill högre ambitionsnivåer i energispararbetet.
Vissa förslag som jag presenterar i det följande är att betrakta som sådana
förberedande åtgärder. Ytteriigare planeringsinsatser från statsmakternas sida
är nödvändiga för att tillgodose kraven på bättre energihushållning.
Statsrådet Johansson avser att senare föreslå regeringen att förelägga
riksdagen proposition om kommunal energiplanering. Syftet är att ge kommunerna
ett lagfäst planeringsansvar på del energipolitiska området. I samband därmed
kommer att behandlas bl. a. frågan om åtgärder för att begränsa den forisatta
ökningen av elanvändning för uppvärmning av byggnader.

Del
är enligt min mening nödvändigt all myckel snart åstadkomma en lösning på
frågan hur energisparåtgärderna skall bli ett förstahandsintresse för
hyresgästerna. Uppkomna vinster i energisparverksamheten måste i väsentlig del
komma dem lill godo.

Vid
valet av inriktning och omfattning av de åtgärder som skall vidtagas på kort
sikt är det nödvändigt att bl. a. beakta all produklionsledei bör vara
förberett i olika avseenden, t. ex. vad gäller lämpliga byggnadskomponenter
och tillgång på arbetskraft. Del är en väsentlig uppgift för statsmakterna att
på lämpligt sätt vidta åtgärder i syfte att förhindra alt svårigheter uppslår
vad gäller tillgång på arbetskraft och material. Även i andra

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 33

avseenden
är det angeläget all åstadkomma en samordnad Överblick över olika
genomförandefrågor i energisparverksamheten i byggnader. Jag avser all efter
fortsatta överväganden föreslå regeringen lämpliga åtgärder i detta syfte.

Efter
en övergångstid kommer de energipoliliska insatserna att kunna ge ett
väsentligt bidrag till ökad sysselsättning. Sysselsättningsmöjligheterna torde
även kunna bli fördelade över hela landet.

En
kraftig ökning av insatserna inom energisparomrädet kommer att öka efterfrågan
på arbetskraft och material. Detta får dock inte leda till oskäliga prisstegringar.
Efter samråd med chefen för handelsdepartementet vill jag framhålla som
väsentligt att statens pris- och kariellnämnd - som redan nu särskilt följer
prisutvecklingen på detta område - fortsätter denna uppföljning.

4.2
Lån och bidrag till energibesparande åtgärder i bostäder m. m.

Närmare
hälften av den totala energiförbrukningen i Sverige faller på uppvärmning av
byggnader. Del är därför viktigt att medel ställs lill förfogande för att
stimulera investeringar som syftar till bättre hushållning med energi i
befintliga byggnader. För ändamål som numera erhåller stöd uranslaget Bil.
Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. har riksdagen
hittills anvisat sammanlagt 1 183 milj. kr., varav 326 milj. kr. avser
budgetåret 1976/77. Slödet omfattar bl. a. bostäder, allmänna samlingslokaler
samt kommunala och landstingskommunala byggnader. Dessutom anvisas medel för energibesparande
åtgärder i civila statliga byggnader samt för prototyp- och demonstrationsverksamhel
inom bostadssektorn. Av Slödet har till bostäder anvisats sammanlagt I 061
milj. kr., varav 300 milj. kr. för budgetåret 1976/77.

Efterfrågan
på stöd i form av bidrag och lån till energibesparande åtgärder i bostäder har
varit stor. Sedan stödets tillkomst våren 1974 och t. o. m. december 1976 har
bidrag och lån beviljats med sammanlagt ca 860 milj. kr. Därav har bidragsdelen
utgjort 370 milj. kr. Stödet har berört ca 460 000 lägenheter, varav ca 316 000
i flerfamiljshus. Härutöver har sedan den 1 juli 1975 stöd till energibesparande
åtgärder utgått i form av bostadslån i de fall åtgärderna vidtagits i samband
med ombyggnad. Även i fråga om stöd till kommunala och landstingskommunala byggnader
har efterfrågan ökat kraftigt. Den ursprungligen fastställda ramen om 50 milj.
kr. kommer att helt förbrukas under budgetåret 1976/77.

Innan
jag går in på ram- och anslagsfrågor vill jag med anledning av bl. a. bostadsslyrelsens
anslagsframställning ta upp vissa frågor om ändringar i utformningen och
grunderna för energisparstödet. Jag tar först upp den av bostadsstyrelsen
aktualiserade frågan om all föra över bestämmelserna i kungörelsen (1974:252)
om statligt stöd till energibe-

3 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 107

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 34

sparande
åtgärder i bostadshus (omtryckt 1976:791), energisparkungörelsen. lill bosladsfinansieringsförordningen
(1974:946, omtryckt 1976:788).

Stöd
till enbart energibesparande åtgärder i bosläder kan f n. ulgå enligt tre låneförfallningar;
energisparkungörelsen, bostadsfinansieringsförordningen och kungörelsen
(1962:538) om förbältringslån (omtryckt 1976:789). Stöd enligt energisparkungörelsen
utgår främst för enklare åtgärder. Maximibeloppet enligt denna kungörelse är 2
000 kr. i bidrag och 4 000 kr. i lån per bostadslägenhet. I den mån de energibesparande
åtgärderna inte är av ringa omfattning kan bostadslån enligt bostadsfinansieringsförordningen
utgå i kombination med bidrag enligt energisparkungörelsen. Om åtgärderna
utgörs av en kombination av vanliga ombyggnads-åtgärder och energibesparande
åtgärder kan endast lån enligt bostadsfinansieringsförordningen komma i fråga.
Även i sistnämnda fall kan emellertid bostadslån kombineras med bidrag enligt energisparkungörelsen.

Lånesiödet
enligt energisparkungörelsen skiljer sig från bostadslån för energibesparande
åtgärder enligt bostadsfinansieringsförordningen beträffande framför allt
lånets storlek för olika låntagarkategorier, säkerhetens beskaffenhet,
placering i förmånsrällsordning, bestämning av pantvärde, amorteringstid och
system för återbetalning. En annan skillnad är att lån och bidrag enligt energisparkungörelsen
utgår endast om den godkända kostnaden uppgår lill minst I 500 kr. medan lån
enligt boslads-finansieringsförordningen inte utgår för åtgärder av ringa
omfattning. Med åtgärder av ringa omfattning avses enligt bostadsslyrelsens
anvisningar lill förordningen kostnader understigande 15 000 kr. för flerfamiljshus,
4 000 kr. för enfamiljshus och 6 000 kr. för ivåfamiljshus. Vidare kan
räntebidrag ulgå enligt bosiadsfinansieringsförordningen, i fråga om energibesparande
åtgärder i småhus dock bara om låneunderiaget överstiger 25 000 kr. I vissa
fall kan bostadslån ulgå i förskott, vilket inte är möjligt enligt energisparkungörelsen.

Energisparkungörelsen
kom till närmast därför all del behövdes ett enkelt administrativt förfarande
så all verksamheten skulle kunna komma igång så snabbt som möjligt. Bostadsslyrelsen
har anfört en rad skäl för alt nu slopa den särskilda energisparkungörelsen och
att i stället föra in motsvarande bestämmelser i
bostadsfinansieringsförordningen. Styrelsen har som ett alternativ härtill
också förordat att, om energisparkungörelsen behålls, det inte skall finnas
något val mellan energispariån och bostadslån. Vidare har styrelsen i
anslutning lill delta alternativ föreslagit alt begränsningen av energispariånets
sloriek lill 4 000 kr. per lägenhet slopas.

Jag
delar styrelsens uppfattning all det inte är lämpligt aU del statliga Slödel lill
enbart energibesparande åtgärder i bostadshus i vissa fall kan utgå enligt
såväl energisparkungörelsen som bosiadsfinansieringsförord-ningen. Nuvarande
syslem innebär onödiga komplikationer framför allt

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 35

för
länlagarna. Ett enkelt förfarande är dessutom allmänt sett av betydelse för att
det statliga energisparstödet skall få den stimulanseffekt som är nödvändig med
hänsyn lill behovet av förbättrad värmehushållning i bosläder. Enligt min
mening aren samordning av bestämmelserna inom ramen för gällande energisparkungörelse
såvitt gäller stödet för enbart energibesparande åtgärder att föredra.
Härigenom kan man uppnå bl. a. enhetliga regler i fråga om lånens sloriek för
olika låntagarkategorier. Mot denna bakgrund förordar jag att en samordning av
reglerna sker på så sätl att energisparkungörelsen behålls och alt
bostadsfinansierings-förordningens bestämmelser avseende lån till energibesparande
åtgärder så långt möjligt förs in i energisparkungörelsen. Detta innebär all
lån till enbart energibesparande åtgärder i befintliga hus framdeles bör utgå endast
enligt energisparkungörelsen.

I
fråga om den närmare utformningen av lånesiödet enligt energisparkungörelsen vill
jag inledningsvis framhålla att nuvarande energispariån är gynnsammare än
bostadslån i fråga om krav på säkerhet och när det gäller lånegränser. För energispariån
upp till 20 000 kr. krävs inte någon säkerhet och någon differentiering av
lånestorlekar med hänsyn till låntagarkategorier sker inte. Bostadslån för
ombyggnad är gynnsammare framför allt när det gäller amorterings- och
räntevillkor samt i fråga om energibesparande åtgärder i vissa lokaler. Vidare
utgår bostadslån men inte energispariån till kostnaderna för nytt fasadskikt i
samband med lilläggsisolering av yttervägg. Dessutom finns beträffande bostadslån
ingen maximigräns motsvarande den som gäller för lån enligt energisparkungörelsen.
Också förskott kan utgå när det gäller bostadslån men inte i samband med del
särskilda lånesiödet enligt energisparkungörelsen.

Den
samordning av reglerna för det statliga energisparstödet, som jag har förordat,
bör inte leda till försämringar i de fall bostadslån enligt nuvarande regler
hade kunnat utgå för energibesparande åtgärder. Mot denna bakgrund förordar jag
att del nuvarande maximibeloppet för lån enligt energisparkungörelsen, 4 000
kr. per lägenhet, slopas. Vidare bör reglerna för amortering ändras sä att energispariån
amorteras med en åriig annuitet. Samtidigt bör amorteringstiden föriängas från
nuvarande tio år till tjugo år. Möjlighet bör finnas för lånemyndigheten all
bestämma kortare amorteringslid om åtgärdernas omfattning och långsiktighei
motiverar det. Om den godkända kostnaden för energibesparande åtgärder
överstiger 25 000 kr. bör dessutom räntebidrag utgå lill kostnaderna för ränta
på energispariånei efter i huvudsak de grunder som gäller för räntebidrag i
samband med bostadslån för ombyggnad.

Stöd
i form av bidrag och lån enligt energisparkungörelsen för energibesparande
åtgärder bör kunna utgå också i kombination med bostadslån för ombyggnad. Energisparstödet
bör i detta fall, i likhet med vad som nu tillämpas i fråga om energibidrag i
kombination med bostadslån, inte

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 36

avse
lill- och påbyggnad. I fråga om räntebidrag bör gälla att sådant bidrag utgår
för såväl bostadslån som energispariån när den sammanlagda kostnaden för energibesparande
åtgärder och åtgärder hänförliga lill ombyggnad överstiger 25 000 kr.
Amorteringstiden för energispariån bör i kombinalionsfallen vara densamma som
för bostadslånet.

1
anslutning till vad jag nu har förordat vill jag ta upp vissa ytteriigare ändringar
i grunderna för stödet till energibesparande åtgärder. Jag behandlar först
några frågor som har samband med frågan om vilka åtgärder som bör vara slödberälligade.

F. n.
kan stöd utgå för förbättring av värme- och ventilationssystem - dock inte för
byte av värmepanna eller oljebrännare - anordningar för individuell mätning av
varmvatten, el och gas eller naitackumulering av varmvatten, anslutning av
fastighet till Gärrvärméanläggning saml förbättring av värmeisolering i väggar,
fönster och bjälklag. Närmare föreskrifter för tillämpningen meddelas av
bostadsstyrelsen.

Enligt
styrelsens anvisningar utgår stöd avseende värme- och ventilationssystem
endast till kostnaderna för viss reglerutrustning. Del har i olika sammanhang
framhållits all även åtgärder som avser injustering av befintliga värme- och
ventilationssystem bör stödjas. Frågan bereds inom bostadsdepartementet med
anledning av en skrivelse i ämnet från Svenska riksbyggen, HSB:s riksförbund
och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag. En vidgning av stödet i nämnda
avseende ligger enligl min uppfattning inom ramen för de riktlinjer som
riksdagen har fastställt för energisparstödet. Jag har för avsikt att efter
slutförd beredning av ärendet överväga behovet av åtgärder.

Vad
gäller slödet vid byte till treglasfönster beaktas enligl bostads-styrelsens anvisningar
enbart kostnaden för det tredje glaset. Jag anser att det kan finnas anledning
att förbättra stödet i detta avseende. Det ankommer emellertid i första hand
på bostadsstyrelsen att överväga om slödel lill treglasfönster kan förbättras.
Jag anser mig därför inte nu böra föreslå några åtgärder i nämnda hänseende.

1
sammanhanget vill jag framhålla det angelägna i all fortlöpande pröva både
vilka åtgärder som bör stödjas med hänsyn till ny teknik m. m. och storleken av
de kostnader som får ingå i bidrags- och låneunderiaget. Del ankommer på bostadsslyrelsen
att, inom ramen för de riktlinjer som statsmakterna har meddelat, närmare
bestämma vilka åtgärder som skall vara slödberälligade och storleken av de
schablonbelopp som skall till-lämpas i sammanhanget. Bostadsstyrelsen utökade
senast vid årsskiftet 1976-1977 antalet stödberättigade åtgärder samtidigt som
flertalet schablonbelopp höjdes. Det är en uppgift för bostadsstyrelsen att
också i framtiden följa utvecklingen och göra de ändringar som behövs. Jag har
också erfarit att styrelsen avser att fortlöpande anpassa schablonbeloppen.

Förbättrade
finansieringsmöjligheter inom detta område kan emellertid medverka lill
omotiverade prishöjningar på bl. a. material. Jag vill erinra

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 37

om
all del ankommer på statens pris- och kariellnämnd alt inom ramen för sin
allmänna prisövervakning följa prisutvecklingen på material för energibesparande
åtgärder.

Jag vill
i sammanhanget också framhålla att bostadsstyrelsen med anledning av bl.a.
riksdagens beslut (CU 1975/76:23, rskr 1975/76:265) har vidtagit åtgärder för
att i ökad omfattning punktvis stödja projekt där nya lösningar i fråga om
energihushållning kan prövas. Till frågan om ytterligare stöd för forsknings-
och experimentverksamhet återkommer jag i del följande.

Jag
övergår nu lill frågan om bidragets storlek.

I
fråga om bidragets sloriek gäller f n. att bidrag utgår med 35 % av den
godkända kostnaden, dock med högst 2 000 kr. per lägenhet. Kostnadsutvecklingen
och förskjutningen mot åtgärder av större omfattning innebär att bidragets
relativa andel av kostnaderna har minskat, varigenom stimulanseffekten har
försvagats. Jag förordar därför i enlighet med bostadsslyrelsens förslag att
maximibeloppet för bidrag höjs till 3 000 kr. per lägenhet

I
sammanhanget vill jag la upp frågan om stöd till energibesparande åtgärder i
lokaler som är att betrakta som bostadskomplement.

Län
och bidrag kan enligt nuvarande bestämmelser i energisparkungörelsen inte ulgå
för lokaler. 1 samband med ombyggnad av lokaler kan emellertid bostadslån utgå
också för energibesparande åtgärder. Det gäller sådana lokaler i bostadsområden
vilka är avsedda att tillhandahålla i huvudsak dem som bor i området varor och
tjänster av sådan art att behovet därav tillgodoses inom området. Vidare kan ombyggnadskoslnaderna
för vissa lokaler ingå i pantvärdet för bostadslån.

Det
finns emellertid enligt min mening skäl att ge stöd till energibesparande
åtgärder som vidtas i lokaler utan kombination med någon ombyggnad. Jag
förordar därför alt lån och bidrag enligt energisparkungö-rel-sen under vissa
förutsättningar bör kunna utgå för energibesparande åtgärder i lokaler som
enligt bostadsfinansieringsförordningen kan ingå i låneunderlaget eller
pantvärdet för bostadslån. En förutsättning bör, med hänsyn lill behovet av
samlade energisparåtgärder, vara att de energibesparande åtgärderna - både för
fristående lokaler och lokaler som är inrymda i bostadshus - vidtas i samband
med sådana åtgärder i de bostadshus som har anknytning till ifrågavarande
lokaler. På motsvarande sätl bör krävas all lokaler som inryms i bostadshus
åtgärdas samtidigt med bostadsdelarna.

Energibidrag
för åtgärder avseende lokaler bör liksom när del gäller bostadsutrymmen utgå
med 35 % av godkänd kostnad för åtgärden, dock högst med 30 kr per m
våningsyta, vilket ungefäriigen motsvarar del föreslagna maximala
bidragsbeloppet 3 000 kr. per lägenhet för bostäder. Bidragsgivningen bör dock
med hänsyn till möjligheterna att täcka kostnaderna för förbättringar via
lokalhyran begränsas lill icke-kommersiella

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 38

lokaler.
För energibesparande åtgärder i kommersiella lokaler bör således endast energispariån
utgå. Lokaler som inte behöver någon högre grad av uppvärmning bör undantas
från såväl lån som bidrag. Räntebidrag bör inte utgå för energispariån som hänför
sig lill lokaler.

För att undvika mera
omfattande störningar i stödverksamheten bör de ändringar i riktlinjerna för
det statliga energisparstödet, som jag har förordat i det föregående, träda i
kraft under innevarande budgetår enligt regeringens närmare bestämmande. Med
hänsyn lill att det som jag har föreslagit innebär väsentliga förändringar i nnansieringsförutsäitningarna
bör dock ändringarna inte tillämpas i ärenden där ansökan har kommit in lill
kommunens förmedlingsorgan före den 10 mars 1977.

Jag
vill också beröra frågan om vissa ändringar i reglerna för stöd till energibesparande
åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader och till allmänna
samlingslokaler. I båda fallen gäller bl.a. att stödet utgår i form av bidrag
med normalt 35 96 av den godkända kostnaden för åtgärden, dock högst med 150
000 kr. för varje projekt. I fråga om allmänna samlingslokaler kan bidrag under
vissa förutsättningar utgå med 50 96. Jag har erfarit alt verksamheten med energisparstöd
till dessa lokaler har visat att möjligheterna att spara energi är mycket
stora. Den nuvarande maximeringen av bidraget till 150 000 kr. per projekt kan
emellertid innebära alt den avsedda stimulerande effekten uteblir särskilt när
del gäller mera kostnadskrävande projekt. Mot denna bakgrund förordar jag efter
samråd med chefen för kommundeparlemen-tet att maximigränsen för bidrag höjs till
300 000 kr. per projekt i fråga om stöd till kommunala och landstingskommunala
byggnader. 1 fråga om allmänna samlingslokaler ankommer det på regeringen all
fastställa maximigränsen för bidrag. Jag har för avsikt alt senare föreslå
regeringen att höja maximigränsen lill 300 000 kr. per projekt även beträffande
allmänna samlingslokaler.

I
fråga om energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnadervilljag
också erinra om 1975 års beslut (prop. 1975:30 bil. 2, CU 1975:28, rskr
1975:203) alt vidga bidragsgivningen lill även sådana byggnader som ägs av bl.
a. kommunala eller landsiingskommunala bolag, varvid som en förutsättning
angavs att bolaget helt ägs av kommun eller landstingskommun. För många av de
kommunala bolag som här är fråga om gäller emellertid på grund av äldre
bestämmelser om aktiebolags bildande all övervägande delen men inte samtliga aktier
tillhör kommun eller landstingskommun. Det förekommer att smäaktieposterägs av
privatpersoner. Enligt min mening finns det ingen anledning alt utesluta sådana
bolag från möjligheten att få statsbidrag lill energibesparande åtgärder i
kommunala och landsiingskommunala byggnader om förutsätlningarna för bidrag i
övrigt är uppfyllda. Jag förordar därför, efter samråd med chefen för
kommundepartementet, att ifrågavarande stöd utvidgas till att omfatta även
bolag vari kommun eller landstingskommun äger bestämmande inflytande. Del bör
ankomma på regeringen alt meddela

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 39

närmare
föreskrifter härom.

Innan
jag övergår lill ram- och anslagsfrågor vill jag också la upp frågan om ökade
personalresurser för den statliga administrationen av energisparstödet.

Lönekostnader
för sådan personal vid länsbostadsnämnderna som är sysselsatt med handläggning
av ärenden om lån och bidrag till energibesparande åtgärder i bostadshus
bestrids f n. lill huvudsaklig del från anslaget Bil. Vissa energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. För innevarande budgetår har regeringen
medgivit att 2,2 milj. kr. får tas i anspråk för ifrågavarande ändamål. Bostadsslyrelsen
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 föreslagit oförändrat
belopp. Det bör liksom hittills ankomma på regeringen att besluta om medel för
administration m. m. av lån- och bidragsgivningen. Jag vill dock här, efter
samråd med statsrådet Friggebo, anmäla all jag räknar med att en väsentlig
förstärkning av den administrativa kapaciteten hos länsbostadsnämnderna blir
nödvändig redan under budgetåret 1977/78. Ell syfte med en sådan förstärkning
bör också vara alt åstadkomma kortare handläggningstider. Med hänsyn till att
behovet av energisparstöd kan förväntas bestå under en längre lid bör medel för
administration av verksamheten anvisas under anslaget B 2. Länsbostadsnämnderna.

Även
bostadsslyrelsen kan komma att behöva en viss förstärkning. Jag vill i sammanhanget
anmäla följande. Riksdagen beslöt år 1974 (prop. 1974:69, CU 1974:21, rskr
1974:180) att Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer prövar
ansökningar om statsbidrag lill energibesparande åtgärder i kommunala och landsiingskommunala
byggnader. Sådana ansökningar har hittills prövats av regeringen efter
beredning inom kommundepartementet. Praxis har nu vunnit sådan stadga att prövningen
av ansökningar bör kunna flyttas ut lill myndighet. Enligt vad jag har erfarit
avser chefen för kommundepartementet att senare föreslå regeringen att
ifrågavarande prövning förs över till bostadsstyrelsen. Om detta genomförs, bör
det också ankomma på bostadsslyrelsen att inom ramen för av statsmakterna
fastställda riktlinjer så långt möjligt samordna reglerna för energisparstödet till
bosläder, allmänna samlingslokaler och kommunala och landstingskommunala
byggnader. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att ge styrelsen i uppdrag
all genomföra en sådan samordning.

Jag
övergår nu till ram- och anslagsfrågor.

Bostadsstyrelsen
har med anledning av sitt förslag om en samordning av bestämmelserna för energisparstödet
till bostäder inom bostadsfinansieringsförordningens ram föreslagit all bidrag
till energibesparande ål-gärder skulle räknas av mol en särskild ram, medan lån
lill enbart energibesparande åtgärder avräknas mot ramen för bostadslån för
ombyggnad och räntebärande förbältringslån. De särskilda räntefria, slående
förbättringslånen för energibesparande åtgärder skulle avräknas mot ramen för räntefria
förbältringslån. Den nya bidragsramen skulle gälla kalenderårsvis. Vidare

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 40

har
styrelsen föreslagit att anslaget Bil. Vissa energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m. m. som nu är ett reservationsanslag skulle ändras till ell
förslagsanslag. Med hänsyn lill vad jag i det föregående har förordat beträffande
ändringar i föreskrifterna för energisparstödet är jag inte f n. beredd all
biträda styrelsens förslag i denna del. Jag förordar således att nuvarande
ordning i fråga om ramar och anslag behålls.

I
fråga om ramen för beslut om bidrag och lån till energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet under budgetåret 1977/78 förordar jag att lån- och bidragsgivningen
avseende särskilda lån och bidrag samt förbättringslån för energibesparande
åtgärder för ske inom en ram av 429 milj. kr. Det bör ankomma på regeringen att
utfärda närmare föreskrifter härom. Vid bifall lill mitt förslag har därmed
anvisats sammanlagt 1 490 milj. kr. för energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet t. o. m. budgetåret 1977/78.

Räntor
och amorteringar på här aktuella lån bör tillföras inkomsttiteln Diverse
inkomster.

Beträffande
energisparstöd till allmänna samlingslokaler ni. m. har bostadsslyrelsen
föreslagit att 5 milj. kr. anvisas för budgetåret 1977/78. Sedan styrelsens
anslagsframställning avlämnades har, enligl vad jag har inhämtat, efterfrågan
på stöd ökat kraftigt. Jag förordar därför att medel ställs till bostadsslyrelsens
förfogande inom en särskild ram om 10 milj. kr. under budgetåret 1977/78.
Sammanlagt har därmed, vid bifall till förslaget, 20 milj. kr. ställts till
bostadsstyrelsens förfogande för ifrågavarande ändamål.

1
fråga om medel för energibesparande åtgärder i civila statliga byggnader förordar
jag, efter samråd med chefen för budgetdepartementet, att medel ställs till
byggnadsstyrelsens förfogande inom en ram av 15 milj. kr. under budgetåret
1977/78. Sammanlagt har därmed, vid bifall till förslaget, 65 milj. kr. ställts
lill byggnadsstyrelsens förfogande för ifrågavarande ändamål.

Beträffande
energisparstöd till kommunala och landstingskommunala byggnader förordar jag
efter samråd med chefen för kommundepartementet att medel ställs till
förfogande inom en ram av 20 milj. kr. under budgetåret 1977/78. Sammanlagt har
därmed, vid bifall till förslaget, 70 milj. kr. ställts till fc)rfogande för
ifrågavarande ändamål.

Statens
råd för byggnadsforskning (BFR) svarar i samråd med statens planverk och bostadsslyrelsen
för planläggning och genomförande av prototyp- och demonstrationsverksamhel.

Verksamheten,
som påbörjades efter beslut av riksdagen år 1975 (prop. 1975:30 bil. 2, CU
1975:28, rskr. 1975:203), är inriktad på all i första hand demonstrera effektiv
drift av små och medelstora värmeanläggningar och all samordna
energiplaneringen med samhällsplaneringen i kommunerna. Hittills har
verksamheten främst bestått i alt genom demonstrationer i pannrum visa
fastighetsägare och fastigheissköiare hur man kan förbättra förbränningen och
därmed pannornas värmeulbyte genom enklare trimnings-åtgärder med hjälp av bl.
a. rökgasanalys. Under innevarande budgetår har demonstrationerna utvidgats
till all gälla även andra åtgärder, såsom val

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 41

och
installation av reglerutrustning och inreglering av värmesystem.

Som
en följd av demonstrationsverksamhelen under budgetåret 1975/76 beräknas åtgärder
ha vidtagits som har haft en besparingseffekt på ca 5 96 i berörda fastigheter.
För budgetåret 1976/77 förväntas besparingseffekterna bli större, eftersom
demonstrationerna omfattar även andra åtgärder än bara pannlrimning.

Beträffande
kommunal energiplanering har hittills som ett delprojekt, en s. k. basdatabank
byggts upp inom Gävle kommun. Avsikten härmed är att skapa ell system för framiagning,
samköming och redovisning av uppgifter av intresse för kommunal
energiplanering. Vidare är en energiplan för Gävle kommun under utarbetande.
Det pågår också arbete med en handledning i kommunal energiplanering.

För
prototyp- och demonstrationsverksamhel under budgetåren 1975/76 och 1976/77 har
anvisats sammanlagt 12 milj. kr. Jag anser alt en forlsail verksamhet på
området är nödvändig och beräknar behovet av medel härför lill 6 milj. kr.
under budgetåret 1977/78.

Under
anslaget till Bil. Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.
för budgetåret 1977/78 bör anvisas medel med samma belopp som de förordade
ramarna m. m. för olika ändamål. Som jag senare kommer att förorda bör under
detta anslag också anvisas medel för kommunal verksamhet på energiområdet med
ett belopp av 15 milj. kr. Vidare bör under anslaget beräknas ca 5 milj. kr.
för, som jag kommer all utveckla närmare i det följande, information om energisparstödet
och information i anslutning till byggforskningsrådets prototyp- och demonsiralionsverksam-het
samt kostnader för framställning av visst studiematerial m. m. avseende studiecirkelverksamhel,
utbildning av förtroendevalda och vissa anställda i kommunerna samt de
yrkeskategorier som deltar i byggprocessen. Det innebär att anslaget sammanlagt
bör uppgå till 500 milj. kr. Det aren ökning med 174 milj. kr. i jämförelse med
anslaget för innevarande budgetår.

4.3
Kommunala resurser för verksamhet pä energisparomrädet

Kommunerna
utför i dag en rad uppgifter av betydelse när det gäller möjligheterna att
förbättra energihushållningen i byggnader. Jag tänker pä byggnadsnämndernas
uppgifter i samband med byggnadslovsprövningen samt kommunernas
förmedlingsverksamhet i fråga om ansökningar om energisparstöd lill bostäder m.
m. Enligl byggnadsstadgan och energisparkungörelsen är del en kommunal
angelägenhet all på olika sätt biträda vid handläggningen av dessa ärenden.
Delta innebär i första hand teknisk granskning och granskning av låneunderlags-
och panlvärdeberäkningar, men kommunerna lämnar också hjälp med alt upprätta
ansökningshandlingar m. m. Ifrågavarande uppgifter förutsätter som regel
direkta kontakter med dem som söker byggnadslov samt län och bidrag. Kommunerna
behöver också i övrigt lämna service ät dem som överväger energibesparande
åtgärder

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 42

i
sina fastigheter. Den kommunala befallningen i dag med energihushållningsfrågor
kan således sägas omfatta byggnadsbesiktning och teknisk granskning i
byggnadslovsärenden från bl. a. energihushållningssynpunki, medverkan vid
upprättande av ansökningar och granskning av kostnadsberäkningar i ärenden om energisparstöd
samt rådgivning i byggnadslovs-och låneärenden.

Som
jag har sagt i det föregående anser jag del nödvändigt med en ökad satsning på energibesparande
åtgärder inom byggnadsbeståndet. En viktig fråga i del sammanhanget gäller
kommunernas möjligheter att avdela tillräckliga administrativa resurser för
energifrågor. Från energipolitisk synpunkt är det angeläget att kommunerna har
resurser för alt kunna ge hjälp lill sökande av byggnadslov och energisparstöd
sä alt ansökningarna redan från början får en lämplig inriktning bl. a. med
tanke pä energihushållning i byggnader. För alt stimulera del frivilliga spariniressei
behövs också resurser för information och rådgivning i det enskilda fallet.
Ansvaret för informations- och rådgivningsverksamhet faller naiurligen på
kommunerna.

Vad
jag nu har sagt i fråga om alt stimulera del frivilliga spariniressei innebär
inget ställningstagande lill bl. a. frågan om obligatorisk besiktning av
byggnadsbeståndet.

Av
vad jag har sagt framgår att den ökade satsningen på energibesparande åtgärder
inom byggnadsbeståndet som nu måste ske inte kommer att kunna fullföljas utan
att de kommunala resurserna för nämnda verksamhet förstärks. Särskilt för
information och rådgivning i del enskilda fallet kommer del att behövas
personal för undersökningar av byggnadernas isolering, täthet, ventilation och
uppvärmningssyslem. Den kommunala kapaciteten inom delta område bör lika lite
som kapaciteten hos de statliga myndigheterna vara det som sätter gränsen för
möjligheterna att genomföra statsmakternas energipoliliska intentioner.

Mot
den bakgrunden finns det enligt min mening anledning alt överväga en statlig
medverkan vid finansieringen av kommunala insatser på detta fäll. Frågan om hur
kommunernas behov av resurser för skilda delar av den statligt reglerade
verksamheten bör finansieras på längre sikt och den därmed sammanhängande
frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun övervägs emellertid för
närvarande av utredningen (B 1976:06) om kommunernas ekonomi. Jag är därför
inte beredd alt nu förorda att direkta statliga bidrag skall utgå lill
kommunerna för deras kostnader för den löpande verksamheten inom detta område.

En
annan väg är alt låta vissa kostnader för kommunernas insatser ingå i de
kostnader för vilka energisparstöd utgår. Härigenom skulle kommunerna ges ökad
möjlighet all erhålla viss täckning via avgifter av kostnader för de tjänster
som lämnas allmänheten inom detta område. En sådan lösning bör närmare
övervägas i samband med de överväganden om övriga kommunala åtgärder inom
energihushållningens område som f n. görs inom regeringskansliet.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 43

Med
hänsyn till angelägenheten av att kommunernas insatser med rådgivning m. m.
snabbt utökas anser jag del emellertid nödvändigt all redan nu öppna en
möjlighet för staten all ge ett visst stöd lill kommunerna för detta ändamål.
Ett bidrag till kommunerna föreslås därför. Bidraget bör fördelas av regeringen
mot bakgrund av redovisningar från kommunerna av deras nuvarande och planerade
insatser beträffande rådgivningen m. m. i energisparverksamheten. Bidraget bör
begränsas lill första hälften av budgetåret 1977/78.

Jag
bedömer att 15 milj. kr. bör anvisas för ändamålet. Medlen bör anvisas under
anslaget Bil. Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. och ställas
till regeringens förfogande för fördelning på kommuner.

4.4
Undersökning av byggnadsbeståndets kvalitet från energihushållningssynpunkt

Statens
planverk har i skrivelse den 18 oktober 1976 lill bosiadsdepar-lementel pekat
på all kunskaperna om den befintliga bebyggelsens beskaffenhet från
energihushållningssynpunkt är bristfällig. Tillgången till aktuella uppgifter
rörande omfattningen av byggnadsbeståndet, dess fördelning på åldersklasser och
hustyper samt dess byggnadslekniska egenskaper är enligt planverket dålig.
Detta gäller även uppgifter om byggnaders energiförbrukning samt installalionslekniska
data och förvallningsdala. Vissa uppgifter av detta slag finns i Folk- och
bostadsräkningarna åren 1970 och 1975, i riksskalleverkels fasiighelslaxeringslängder
saml i slaiistiska centralbyråns (SCB) s. k. IDLA-register (integrerad
databehandling av låneansökningar). De uppgifter som finns i dessa register är
emellertid inte tillräckliga som underlag för alt bedöma möjligheten lill och
effekten av olika energisparåtgärder.

Statens
institut för byggnadsforskning (SIB) har pä uppdrag av statens planverk och i
samarbete med SCB utarbetat ett förslag till program för redovisning av
byggnadsbeståndets beskaffenhet med avseende på energiförbrukning (SIB förslag
1977-01-27). Detta arbete har ulförts inom ramen för regeringens uppdrag lill
planverket all utreda frågan om energihushållning i befintlig bebyggelse.

I
programmet föreslås en undersökning i tre steg. Del första steget skulle bestå
av en provundersökning under våren och försommaren 1977 av ca 300 hus i ell
tiotal kommuner. Del andra steget föreslås omfatta ca 3 000 byggnader i ell
50-tal kommuner och avses bli utförd under hösten 1977. Denna etapp av
undersökningen väntas ge underlag för en översiktlig bedömning av
byggnadsbeståndets egenskaper från energihushållningssynpunki. Del sista
steget skulle vara en större undersökning omfattande ca 20 000 byggnader i ett
100-tal kommuner. Deiia undersökningssieg, som föreslås bli utfört under åren
1979 och 1980, gerdels säkrare uppskattningar av husbeståndels egenskaper än
den mindre undersökningen, dels möjlighet

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 44

att
studera omfattningen och effekterna av de energibesparande åtgärder som
vidtagits.

Jag
delar SIB:s uppfattning all kunskap om hur den befintliga bebyggelsen är
beskaffad från energihushållningssynpunkt är en förutsättning för all kunna
bedöma möjligheterna alt genomföra olika energibesparande åtgärder och
effekterna av dessa. En undersökning bör därför komma lill stånd. Jag avser att
föreslå regeringen all SIB får i uppdrag alt i samarbete med SCB ulföra en
sådan undersökning.

Resultatet
av undersökningen bör kunna bli ett viktigt bidrag till underlaget för beslut
om inriktningen och fördelningen av energisparåtgärder såväl centralt som i
kommunerna. Undersökningen bör vidare kunna utgöra underiag för
energikommissionens arbete och för riksdagens energipoliliska beslut under år
1978.

Jag
beräknar kostnaden för undersökningens två första steg lill drygt 2,5 milj. kr.
varav knappt 0,5 milj. kr. för provundersökningen. Enligt min mening är det
angeläget att de tvä första stegen genomförs snarast så alt resultatet
föreligger i tid för att tjäna som underiag för energikommissionens arbete och
riksdagens beslut om energipolitiken år 1978. Ett beslut om det tredje steget
bör anstå lill dess resultaten av de två första undersöknings-stegen finns
tillgängliga. Jag är därför inte nu beredd att ta ställning lill del tredje undersökningsstegel.

Provundersökningen
har betydande inslag av metodutvecklingsarbete. Den kan, enligt vad jag
erfarit, finansieras av anslag som stålens råd för byggnadsforskning redan ställt
till SIB:s förfogande för budgetåret 1976/77. Därigenom kan provundersökningen
utföras utan all avvakta riksdagens beslut. För all täcka kostnaderna för del
andra steget i undersökningen som skall utföras under budgetåret 1977/78
behöver SIB drygt 2 milj. kr. För detta ändamål bör särskilda medel ställas lill
förfogande.

Till
frågan om hur medel för verksamheten bör anvisas återkommer jag i del följande.

4.5
Vissa frågor rörande experimentbyggande m. m.

Bostadsslyrelsen
pekar i sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 pä angelägenheten av
att stödet till experimentprojekt avseende energibesparing utvidgas. Syftet
med stöd lill sådana experimentprojekt bör enligt styrelsen vara att ge underiag
för en bedömning av om ett visst system är så energiekonomiskt och i övrigt
lämpligt, all generellt stöd i löpande ärenden bör utgå för systemet.
Styrelsens förslag grundas på förutsättningen all nuvarande möjligheter alt
höja låneunderiaget i bostadslåne- och ener-gisparslödssammanhang för
experimentverksamhet inte är tillräckliga. Styrelsen föreslår alt den som
komplement till nuvarande siödmöjligheler får medge bidrag och i vissa fall
även räntefria, stående lån till experiment inom energisparomrädet. Sådana
bidrag och lån skall enligl styrelsens förslag

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 45

ulgå
när sedvanliga låne- och bidragsvillkor inte medför en fastighetsekonomisk
lönsamhet. Frågan om återbetalning eller avskrivning av sådant lån bör enligl
styrelsen prövas efter 5-10 år. Här avsedda lån och bidrag bör kunna utgå såväl
i samband med nybyggnad som lill befintliga hus. Styrelsen har angett att den i
samband med en eventuell experimentverksamhel avser att ha samråd med
planverket, statens provningsansiall och statens råd för byggnadsforskning
(BFR).

Redan
i dag bedrivs viss experimentverksamhet liksom forsknings-och utvecklingsarbete
samt ren produktutveckling inom energiområdet.

Styrelsen
för teknisk utveckling (STU) lämnar i samarbete med BFR stöd i form av lån
eller bidrag för forsknings- och utvecklingsarbete kring komponenter och
produkter inom energiområdet. Även statens utvecklingsfond (SUFO) kan lämna
stöd, dock endast for produktutveckling.

BFR
har att fördela i fonden för byggnadsforskning tillgängliga medel dels til)
verksamheten vid SIB, dels till övriga forskningsinstitutioner, företag och
enskilda forskare. Dessutom skall rådels kanslikostnader och programverksamhet
bestridas med dessa medel. Enligl statsmakternas beslut (prop. 1975:30 bil. 1,
NU 1975:30, rskr 1975:202 och bil. 2, CU 1975:28, rskr 1975:203) har rådet
under treårsperioden 1975/76-1977/78 ansvar för programmet Energianvändning
för lokalkomfort inom huvudprogrammet Energiforskning. Enligt statsmakternas
beslut (prop. 1975/76:100 bil. 14, CU 1975/76:10, rskr 1975/76:232) bör
resurser som enligt BFR finns tillgängliga i fonden för byggnadsforskning kunna
ulnyujas för forskning som är av betydelse från energisynpunkt och som inte
faller inom programmet Energianvändning för lokalkomfort.

Jag
delar bostadsstyrelsens uppfattning all ny byggnads- och installationsteknik
behöver prövas. Delsamma gäller enligl min mening även hustyper som beräknas
kunna åstadkomma väsentlig energibesparing. Inte minst viktigt är att pröva
och utvärdera möjligheterna att använda alternativa energikällor och studera
hur dessa påverkar utformningen av byggnader. Jag framhöll därför i proposition
1976/77:100 (bil. 16) all resurserna för experimentellt byggande i anslutning lill
forsknings- och utvecklingsarbete behöver förstärkas.

Jag
behandlar inledningsvis frågan om ansvar för och syftet med forsk-ningsinriktad
experiment verksamhet.

En
forskningsinriktad experimentverksamhel måste enligl min mening ses som en föriängning
av forsknings- och utvecklingsarbetet inom energiområdet som ligger inom BFR:s
verksamhetsområde. Jag förordar därför all BFR anförtros ansvaret för denna
verksamhet. Delta får emellertid inte medföra att utrymmet för andra viktiga
projekt som bedrivs i BFR:s regi beskärs. Medel bör därför ställas till
förfogande för den forskningsinriktade experiment verksamheten.

Den forskningsinriktade
experimentverksamheien skall avse projekt som har intresse då del gäller au
vidga kunskapen om pä vilket sätl en god

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 46

energihushållning
i byggnader bäst uppnås eller om projektet i övrigt ger ny kunskap i fråga om
energihushållning i byggnader. Det kan gälla att i full skala pröva exempelvis
nya installationssystem, nya hustyper, installationer med anslutning lill nya
energikällor och/eller ny byggnadsteknik. Experimentverksamheien bör omfalla alla
typer av hus och avse såväl nybyggnads- som ombyggnadsprojekt. Genom
teoretiska studier eller genom annat utvecklingsarbete bör lösningarna ha visat
sig vara intressanta för vidare studier genom fullskaleförsök. Syftet med
stödet bör vara au skapa förutsättningar för en forskningsinriktad experimentverksamhel
som ger sådan kunskap om energihushållning i byggnader att den kan ha god
möjlighet att få en mer allmän tillämpning inom den närmaste tioårsperioden.
Syftet bör även vara all ge förutsättningar för en praktisk utvärdering av
långsiktiga utvecklingsprojekt med stor besparingspotential. Industriell
utveckling eller laboratoriemässig prövning av komponenter eller delsystem bör
däremot inte omfattas av dessa stödåtgärder.

Det
är enligt min mening naiuriigt all byggnadskostnaderna för experimentbyggnader
kan komma att överstiga de kostnader som kan vara faslighelsekonomiskt
försvarbara. Den del av byggnadskoslnaden, som sålunda ligger över ell
acceptabelt pantvärde, låne- och bidragsunderiag inom energisparstödets ram,
eller annat normall värde för byggnaden behöver därför finansieras på annat
sätt. Del innebär, annoriunda uttryckt, att kostnader som överstiger vad som är
faslighelsekonomiskt försvarbart för en byggnad med motsvarande funktion och sloriek
bör läckas genom all särskilda medel ställs lill byggherrens förfogande.
Särskilda medel bör också ställas till dennes förfogande i de fall dä byggnaden
i experimentsyfie har fått en så speciell karaktär all den inte kan finansieras
inom ramen för gängse värderingsmetoder. Dessa särskilda medel avser således
att täcka den del av byggnadskoslnaden som är motiverad från experimentsynpunki.

Stödet
för experimentbeiingade byggnadskoslnader bör utgå i form av ränte- och amorleringsfria
lån. Frågan om betalning eller avskrivning av lånen bör prövas senast efter 10
är. Villkor för omprövning av lånen anges i samband med att slödel beviljas.

Om
kostnader uppstår, exempelvis i samband med att de experimentella delarna av
byggnaden måste ersättas med byggnadsdelar av konventionell typ, bör delta
regleras vid omprövningen av åierbeialningsskyldigheien av de av mig förordade
särskilda lånen. Stöd lill förberedelser t. ex. i form av studier av
alternativa lösningar och planering av experimenten samt till mätutrustning,
mätning, utvärdering och information m. m. bör utgå från fonden för
byggnadsforskning.

Jag
vill i sammanhanget siryka under au bostadsslyrelsen även fortsäli-ningsvis,
inom ramen för sina bemyndiganden, bör stödja sådana extra insatser för energibesparande
åtgärder som bedöms vara faslighelsekonomiskt motiverade.

Jag
övergår nu lill all behandla vissa administrativa frågor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 47

Till
BFR bör enligt min mening knytas en prövningsnämnd med uppgifter all behandla
frågor om stöd till projekt där experimentbyggande ingår som ett led i den energiinriklade
forskningsverksamheten. Prövningsnämnden bör förutom alt medverka i beredningen
av ärenden inför BFR:s beslut även fungera som ett samordningsorgan Vör berörda
myndigheter. Som exempel kan nämnas dels statens planverk som har att i erforderliga
fall pröva projektet i relation lill gällande föreskrifter i svensk byggnorm
samt ta ställning till under vilka förutsällningar avvikelser från normerna
kan godtas i experimenlsyfte, dels bostadsslyrelsen och andra myndigheter som
har all bevilja lån och energisparstöd. Nämnden bör även fungera som serviceorgan
för de anslagssökande. Beslut i ärenden rörande den forskningsinriktade
experimentverksamheten bör enligt min mening fattas av bygg-forskningsrådei.
Rådet bör vara oförhindrat att delegera beslutanderätten rörande
experimentprojekt lill prövningsnämnden.

Enligt
min mening bör regeringen ange de myndigheter som skall vara representerade i
prövningsnämnden och utse övriga ledamöter i nämnden. Prövningsnämndens
ordförande bör beredas plats i BRF. Härvid måste antalet ledamöter i rådet
utökas med en. I detta sammanhang vill jag erinra om att tidigare ändringar i BRF.s
ledamotsatila) har underställts riksdagens prövning. Frågor av detta slag
ligger emellertid inom det område där regering kan bestämma ensam. Ändringar i BRF:s
ledamotsantal bör därför fortsättningsvis inte anmälas särskilt för riksdagen.
Även i örivt ankommer det på regeringen all besluta om de administrativa
formerna för verksamheten.

Jag
övergår nu till au behandla finansieringen av den forskningsinriktade experiment
verksamhet.

Som
jag redovisade i prop. 1976/77 (bil. 16 s. 56) kommer BFR i samband med sin
anslagsframställning för budgelårel 1978/79 att presentera en läng-siktsplan
för sin forskningsverksamhet. I det sammanhanget blir det nödvändigt all se
över BFR:s totala finansieringsbehov och överväga om byggforskningsavgiften i sin
nuvarande form även fortsättningsvis skall utgöra den huvudsakliga grunden för
rådets finansiering. Jag är därför inte nu beredd att la ställning till en
eventuell höjning av byggforskningsavgifien eller lill annan form av
förstärkning av fonden för byggnadsforskning. Jag bedömer emellertid det
omedelbara behovet au förslärka BFR:s resurser för denna verksamhet som så
stort att frågan inte kan anstå till dess en total översyn av finansieringen
kan ske i samband med all rådets lång-siklsplan och formerna för finansiering
av den prövas.

Behovet
av medel för den forskningsinriktade experimentverksamheien är emellertid svårt
att förutse. Bland annat måste experimenlbyggandet ses i relation lill övrig
verksamhet inom energiområdet. Regeringen har uppdragit åt delegationen för
energiforskning all la fram underiag för planering av forskning och
utvecklingsarbete inom energiområdet i ett långsiktigt perspektiv. För
treårsperioden 1978/79 - 1980/81 skall delegationen redovisa

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 48

förslag
i september 1977. Underlag tas fram i samråd med de programansvariga organen.
BFR är programansvarigl för de här aktuella byggnadsfrågorna.

Efter
samråd med statsrådet Johansson vill jag anföra följande. Det forskningsinriktade
experimenlbyggandet kommer att kräva stora resursinsatser under de närmaste
åren. Erfarenheten visar emellertid alt det tar en viss lid innan nya projekt
kan komma i gång. Under budgetåret 1977/78 kan verksamheten därför inte bli lika
omfattande som under de därpå följande åren. Kostnaderna kommer främst att avse
planering av nya projekt saml byggande av de projekt som hunnit långt i
planeringen. Jag räknar preliminärt med att behovet av medel för planering och
uppföljning av ex-perimenibyggnadsprojeklen budgetåret 1977/78 kommer alt
fordra ett tillskott till fonden för byggnadsforskning av storieksordningen 10
milj. kr. Behovet av medel för planering och uppföljning av de experimenlbygg-nadsprojekl
som jag här har förordat kan inte nu uppskattas närmare. Bl.,a. genom det
programarbete som pågår vid BFR till grund för dels rådels egen kommande
treårsplan, dels del fortsatta energiforskningsprogrammei, räknar jag med att
ett mer preciserat underiag kan komma fram. Slutlig ställning kan därför inte
nu las lill storieken av det resursiillskoll som kan komma att behövas eller lill
hur del skall finansieras.

Jag
beräknar de experimentbeiingade byggnadskosinaderna lill 22 milj. kr. under
nästa budgetär. För ändamålet bör fr. o. m. budgetåret 1977/78 ett särskilt
investeringsanslag, benämnt Lån till experimenibyggande m. m. föras upp under
Fonden för låneunderstöd. För långivningen bör för vart och ett av budgetåren
1978/79 och 1979/80 preliminärt fasisiällas en ram om 20 milj. kr.

Tillgången
på forskare och övrig personal inom energiforskningsområdel utgör en
begränsning då del gäller alt få i gäng denna verksamhet. Betydande personalbesparing
samt snabbhet och exakthet i registrering av fysiska data i byggnaden kan
erhållas via uppbyggda mätcentraler. Endast en sådan anläggning finns i drift
i landet. För alt experimenibyggnadsverksamheten skall ha föruisäuning aU
snabbi uppnå en avsevärd volym bedömer jag det som nödvändigt att ytteriigare
två mätcentraler byggs upp snarast. De ytteriigare medel som behövs för nya mätcentraler
saml för en undersökning av byggnadsbeståndet beräknar jag lill 5 milj. kr. Jag
förordar därför att för budgetåret 1977/78 - utöver vad som har föreslagits i prop.
1976/77:100 - anvisas ett anslag av ytteriigare 5 milj. kr. till anslaget B 8.
Byggnadsforskning. Det ankommer på regeringen alt utfärda närmare bestämmelser
för disposition av medlen.

Det
är nödvändigt alt rådets kansli förstärks för all effektivt handha de ökade
uppgifterna. Beräknade kostnader ingår i de angivna beloppen. Del ankommer på
regeringen all besluta om de administrativa kostnadernas sloriek m. m.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 49

Sammanlaget
skulle del av mig beräknade medelsbehovel för angivna ändamål uppgå till ett
belopp av storieksordningen 35 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

4.6.
Information ocb utbildning

Som
en allmän bakgrund till vad jag i del följande kommer alt förorda beträfTande
information och utbildning i energifrågor vill jag i korthet redovisa
följande.

Specialiserad
information om möjligheterna all spara energi ligger på de organ som inom olika
områden i sin verksamhet har reguljära kontakter med energianvändarna. Del
ankommer sålunda på olika statliga verk och myndigheter att svara för information
och annan form av kunskapsförmedling i energifrågor inom sina respektive
ansvarsområden. I konsekvens härmed har jag beräknat medel för information om energisparstödet
och för information i anslutning till den pågående prototyp- och demonstrationsverksamheten
inom ramen för del anslag jag förordat i det föregående till Vissa energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

Energisparkommittén
(I 1974:05) har till uppgift att bedriva en samordnad informationsverksamhet
inriktad på att bl.a. underbygga strävanden efter effektivitet och sparsamhet i
all slags energianvändning. I detta ingår att samordna och stödja
myndigheternas informationsinsatser på energispar-området, att vid behov
planera och genomföra sparkampanjer saml att följa och informera om sparandets
utveckling. Som exempel pä kommitténs verksamhet kan nämnas utarbetande av
information riktad till speciella grupper, t. ex. bilförare,jordbrukare,
fastighetsägare, politiker, fastighetsförvaltare och skolelever.

När
del gäller utbildningsinsatser vill jag erinra om all del åligger enheten för
företagsutveckling (SIFU) vid statens industriverk all samla in och bearbeta
kunskaper och erfarenheter i tekniska, administrativa, kommersiella och
ekonomiska frågor av betydelse för utvecklingen inom näringslivet. SIFU skall
även genom kursverksamhet, rådgivande verksamhet, information eller på annat
sätt främja utbildning av företagare och anställda inom näringslivet.
Verksamheten finansieras genom kursavgifter och andra ersättningar för
tjänster, provningar, undersökningar m. m. samt genom statsanslag. I
budgetpropositionen för budgetåret 1977/78 (prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 57)
har föreslagits alt till statens industriverk anvisas 10,7 milj. kr. avseende
bidrag till kursverksamhet m. m.

Statens
industriverk disponerar vidare ett anslag för täckande av kostnader för bl. a.
viss utbildning i energibesparande syfte. Från anslaget utgår t. ex. bidrag till
kursverksamhet inom de uppvärmnings- och veniilationstekniska områdena och lill
kurser rörande processinriklade energifrågor inom industrin. Vidare bestrids
frän anslaget kostnader för statliga bidrag lill företagareföreningarna
avseende energirådgivning rörande bl. a. eldnings-, ven-

4 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 107

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 50

tilations-
och processteknik. Industriverket har genom SIFU anordnat kurser och beviljat
bidrag lill olika kursarrangörer såsom HSB, Svenska Riksbyggen och Svenska
kommunförbundet för en rad olika kurser inom de uppvärmnings- och veniilationstekniska
områdena. I budgetpropositionen för budgetåret 1977/78 (bil. 17 s. 207) har
föreslagits att 3 milj. kr. anvisats till nu nämnda ändamål.

Statsbidrag
till studiecirkelverksamhet utgår enligt bestämmelserna i kungörelsen
(1963:463) om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet
(omtryckt 1974:455, ändrad senast 1976:435) den s. k. folkbildningsförordningen.
Enligl dessa bestämmelser kan för allmänna studiecirklar statsbidrag ulgå till
kostnader för ledare och studiematerial med högst 42 kr. per studietimme under
budgetåret 1976/77. Därtill kan för allmänna studiecirklar i vissa ämnen, s. k.
prioriterade cirklar, ett schablon-beräknat tilläggsbidrag ulgå med 15 kr. per
studietimme, dvs. sammanlagt 57 kr. per studietimme. I budgetpropositionen för
budgetåret 1977/78 (bil. 12 s. 429) föreslås en höjning av grundbeloppet till
46 kr. per studietimme.

De
prioriterade studiecirklarna är bl.,a. cirklar i svenska, engelska, matematik
och samhällskunskap på högst grundskolans nivå samt cirklar i hemspråk för
invandrare.

Statsbidraget
fastställs och betalas ut av skolöverstyrelsen SÖ, som också utfärdar
anvisningar om hur folkbildningsförordningen skall tillämpas.

I
budgetpropositionen för budgetåret 1977/78 (bil. 12 s. 430) beräknas utgifterna
för verksamheten under anslaget F6. Bidrag till studiecirkelverksamhel lill ca
614 milj. kr.

Jag
övergår nu lill alt behandla de informations- och utbildningsinsatser som
enligt min mening bör göras för att bl. a. de av mig i det föregående berörda
åtgärderna i energibesparande syfte m. m. skall kunna underiättas och
stimuleras.

Det
är av vikt all alla grupper av energikonsumenier är medvetna om behovet av att
spara energi. En förutsättning för detta är dock alt konsumenterna har god
kunskap om hur man på olika sätt kan minska energikonsumtionen t. ex. som
boende, som yrkesverksam osv. För detta krävs mer eller mindre omfattande och
specialiserad utbildning beroende på bl. a. förkunskaper och den funktion som
den som mottar utbildningen skall fylla.

I
del följande redovisar jag förslag om utbildning avseende dels enskilda medborgare
som önskar förbättra sina kunskaper för att eventuellt själv kunna vidta vissa
energisparåtgärder, dels förtroendevalda och vissa anställda i kommunen och
dels yrkesverksamma inom olika led av byggnadsprocessen.

Jag
lar först upp frågan om utbildningsverksamhet för de enskilda medborgarna.

Hösten
1974 genomfördes en omfattande studiecirkelverksamhel inför 1975 års
energipolitiska beslut. Erfarenheterna från studieförbundens enga-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 51

gemang
och utfallet av cirkelverksamheten är enligl min uppfattning myckel goda. Efter
samråd med chefen för utbildningsdepartementet samt statsrådet Johansson
förordar jag därför att en studiecirkelverksamhel av motsvarande slag tas upp
även under budgelårel 1977/78. Studiecirklarna bör kunna gälla såväl
energipolitiska frågor i allmänhet i syfte att stimulera opinionsbildningen
och den politiska debatten inför 1978 års energipolitiska beslut som energifrågor
med särskild inriktning pä energiförbrukningen inom byggnadsbeståndet. I den
mån dessa studiecirklar uppfyller kraven för stöd till allmänna studiecirklar
enligt kungörelsen (1963:463) om statsbidrag till del fria och frivilliga
folkbildningsarbetet kan därvid statsbidrag ulgå till de studieförbund som
svarar för verksamheten frän det under utbildningsdepartementets huvudtitel
uppförda förslagsanslaget Bidrag till studiecirkel-verksamhet med i regel högst
46 kr. per studietimme. I den mån studiecirklarna kan hänföras till
prioriterade studiecirklar, som bl. a. omfattar samhällskunskap på högst
grundskolans nivå utgår dessutom ell schabloniserat tilläggsbidrag om 15 kr.
per studietimme. Med hänsyn till att det är angeläget att kunskap om energipoliliska
frågor sprids i vida kretsar anser jag alt samtliga cirklar i dessa frågor bör
vara garanterade delta lilläggsbidrag på 15 kr. f)er studietimme, även om de
inte betraktas som prioriterade cirklar enligl gällande bestämmelser. För de
cirklar i energifrågor som inte är prioriterade enligt gällande bestämmelser
bör ett särskilt tilläggsbidrag om 15 kr. utgå för cirklar som anordnas under
budgetåret 1977/78. Även detta särskilda tilläggsbidrag bör utgå från anslaget
Bidrag till studiecirkelverksamhel. Chefen för utbildningsdepartementet kommer
i annat sammanhang att föreslå regeringen alt statsbidrag i dessa fall skall få
utgå för studiecirklar som omfattar lägst 15 timmar mot normall lägst 20.

Vissa
ytteriigare frågor som rör studiecirklar i allmänna energipolitiska frågor
kommer att anmälas av statsrådet Johansson i annat sammanhang. 1 fråga om de
studiecirklar som har särskild inriktning på energiförbrukningen inom
byggnadsbeståndet vill jag tillägga följande.

Jag
förutser att vissa kostnader centralt hos studieförbunden för att ta fram
material m. m. för cirkelverksamheten liksom för det faktamaterial som kommer
att tas fram och ställas till studieförbundens förfogande inte kommer att kunna
täckas inom ramen för det reguljära statsbidraget. Som jag tidigare har nämnt
har jag tagit hänsyn till detta vid beräkningen av anslaget Vissa energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för nästa budgetår. Vissa av dessa
kostnader kan uppkomma redan innevarande budgetår. De torde i så fall fä
bestridas av tillgängliga medel under anslaget. Det ankommer på regeringen att
besluta om den närmare dispositionen av medlen under anslaget.

Jag
övergår nu till frågan om utbildning 2i\ förtroendevalda och vissa anställda i
kommunerna.

I
den tidigare nämnda rapporten frän statens planverk angående energisparmöjligheter
i befintlig bebyggelse berörs även behovet av utbildning.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 52

Rapporten
är föremål för remissbehandling, varför jag nu inte är beredd att ta ställning
till planverkets förslag.

Intresset
för energisparande åtgärder i befintlig bebyggelse är redan nu stort. Därför
kan det förutses behov av såväl informationsverksamhet som vidareutbildning av
olika anställda inom kommunerna. Utöver mer allmän informations- och
utbildningsverksamhet behövs en verksamhet som tar sikte på information och
rådgivning i enskilda fall. En vidareutbildning måste därför bli aktuell för
dem inom kommunerna, som skall förmedla råd och service till bl. a.
fastighetsägare.

Därutöver
ser jag det som angelägel att även de kommunala förtroendevalda får fördjupad
kunskap i hithörande frågor. Ansvaret för en sådan utbildningsverksamhet faller
naturiigen på kommunerna som också har de avgjort bästa förutsäuningarna
härför. Enligl vad jag har erfarit är Svenska kommunförbundet berett aU svara för
genomförandet av denna utbildning. Jag har vidare erfarit att planverket avser
all utarbeta ell material av handbokskaraktär som behandlar
installationsfrågor och byggnadstekniska frågor i samband med energibesparing i
befintlig bebyggelse.

Planeringen
av denna utbildningsverksamhet liksom framiagning av kursmaterial bör ankomma
på kommunförbundet, planverket och SIFU. Lä-rarfrågan torde kunna lösas i
samarbete mellan kommunförbundet och SIFU.

Jag
har, som jag tidigare har nämnt, vid beräkningen av medelsbehovel avseende
anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för
budgetåret 1977/78 beräknat medel även för täckande av kostnader som uppkommer
vid utarbetande av kursmaterialet m. m. Det bör ankomma på regeringen alt
besluta om den närmare dispositionen av medlen.

I
sammanhanget vill jag också peka på den verksamhet som har inletts i samarbete
mellan kommunförbundet och energisparkommittén i syfte alt genom konferenser om
möjligheterna till energisparande inom kommuner och landsting, ytteriigare
intressera kommunerna all vidta energibesparande åtgärder. En energisparhandbok
för kommuner och landsting kommer enligt vad jag har erfarit att färdigställas
under våren.

Vad
slutligen gäller utbildning av den tredje målgruppen, som jag har benämnt
yrkesverksamma, får jag efter samråd med chefen för industridepartementet och
statsrådet Johansson anföra följande.

Del
behövs kvalificerade kunskaper bland de yrkesverksamma i olika led av
byggnadsprocessen för alt de rätta energibesparande åtgärderna skall kunna
genomföras. De yrkeskategorier som berörs är konsulter, arbetsledare, byggnadsarbetare
och montörer inom olika branscher samt förvaltnings-och driflpersonal. Dessa
yrkeskategorier behöver fortbildning inom sill fackområde för att kunna
hantera energihushållningsfrägor.

Statens
industriverk har en etablerad verksamhet på flera av de områden där
utbildningsbehov föreligger. Sakkunskap och erfarenheter finns vidare inom
högskolor, forskningsorgan, branschorganisationer, centrala myndigheter m. fl.
Det är viktigt att utbildningen snabbt när ut till de skilda mål-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 53

grupperna.
För detta krävs samverkan på olika sätt mellan berörda instanser. Statens
industriverk bör som den centrala myndigheten för bl. a, energifrågor ha en
överblick över denna utbildningsverksamhet och i samråd med andra instanser ta
de initiativ som bedöms erforderliga. De olika kursarrangörerna bör dock ha att
självständigt planera och genomföra utbildningsakliviielerna. Jag har vid
beräkningen av medelsbehovet avseende anslaget Vissa besparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m. m. även inräknat kostnader för framställning av
studiematerial m. m. för utbildning av yrkeskategorier i olika led av
byggprocessen. Del bör ankomma på regeringen alt besluta om den närmare
dispositionen av medlen.

4.7
Förbättrad finansiering av fjärrvärmeanläggningar

Efter
samråd med statsrådet Johansson får jag anföra följande.

Oljan
svarar f n. för ca 70 96 av den totala energitillförseln i värt land. Värt
beroende av olja kan väntas förbli stort under lång lid framåt. Detta gäller
särskilt vid bostadsuppvärmning. Del är därför från flera utgångspunkter
angeläget all oljan används så effektivt som möjligt. En sådan effektiv
användning av olja är produktion av fjärrvärme.

Fjärrvärme
har i olika avseenden väsentliga fördelar som uppvärmningsform. Fjärrvärmenät
gör det möjligt att tillämpa kraftvärmelekniken för elproduktion eller all
utnyttja spillvärme från industrin för byggnadsuppvärmning. 1 1975 års
energiproposition (prop. 1975:30 bil. 1, NU 1975:30, rskr 1975:202) framhålls
bl. a. möjligheterna och önskvärdheten av all alstra elkraft i mottrycksanläggningar
både i kraftvärmeverk och i form av industriellt mottryck.

I
energipropositionen aviserade regeringen att industriverket skulle ges i
uppdrag att utreda bl. a. de närmare förutsättningarna för ytteriigare kraftvärmeutbyggnad
och möjligheterna att ta tillvara spillvärme frän industriella processer för
värmedistribution och elproduktion. Ett sådant uppdrag lämnades också år 1975.
Industriverket har med anledning härav avlämnat rapporten (SIND 1976:3)Tätorternas
och den lunga industrins energiförsörjning.

I
industriverkets rapport föreslås, bl. a. mot bakgrund av alt väl utbyggda
fjärrvärmenät är en nödvändig förutsättning för både utbyggnad av
kraft-värmeverk och tillvaratagande av spillvärme, all finansieringen av fjärrvärmeutbyggnaden
skall underlättas. I det följande behandlar jag både detta förslag och en
framställning från Sparbankernas inteckningsaktiebolag (SPINTAB) i samma syfte.

I
fråga om den senare framställningen ankommer det på regeringen alt fatta
beslut. Med hänsyn till framställningens samband med induslriverkets förslag
har jag i samråd med chefen för ekonomidepartementel ansett det vara lämpligt
all anmäla också övervägandena i denna del. Dessförinnan vill jag något beröra
fjärrvärmeverksamheten i stort och ansvaret för denna verksamhet.

Regeringen
tillsatte under år 1975 en utredning om kommunal energi-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 54

planering.
Utredningens förslag går i korthet ut på au kommunerna åläggs ett
planeringsansvar pä del energipoliliska området. Ansvaret innebär en skyldighet
för kommunerna all överväga lämpliga åtgärder för all begränsa energibehovet
och åstadkomma en säker och tillräcklig energitillförsel. Pla-neringsskyldigheien
avgränsas lill all omfatta energi för uppvärmning av byggnader och förbrukningsvarmvatten
samt, beträffande elektricitet och gas, också för andra ändamål än uppvärmning.
Vidare föresläs en skyldighet för kommunerna att lill statens industriverk
lämna uppgifter om sin energiplanering och sina överväganden i övrigl för all
främja energihushållningen. Förslag i ämnet avses föreläggas riksdagen under
1976/77 års riksmöte.

Med
anledning av Värmeanläggningsuiredningens belänkande (SOU 1974:77)
Värmeförsörjning enligl värmeplan har riksdagen i december 1976 beslutat alt
införa en lag om allmänna fjärrvärmeanläggningar (prop. 1975/76:149, CU
1976:77:1, rskr 1976/77:19). Enligt beslutet skall statens industriverk på
ansökan av huvudman för fjärrvärmeanläggning kunna förklara anläggningen för
allmän, om del finns behov av anläggningen från allmän synpunkt. I princip är alla
ägare av fastigheter, där behovet av uppvärmning inte med större fördel kan
tillgodoses på annat sätt, berättigade alt få fastigheten ansluten lill fjärrvärmenäiel.
Å andra sidan är dessa fastighetsägare principiellt skyldiga all betala avgift
till huvudmannen för fjärrvärmeanläggningen antingen de utnyttjar anslutningsrätlen
eller inte.

Sammantaget
kommer detta att leda till alt kommunerna i framtiden får ett mera uttalat
ansvar för energiförsörjning och energihushållning.

Produktion
och distribution av fjärrvärme bedrivs f. n. nästan undantagslöst under
kommunall huvudmannaskap, dels i kommunala verk, dels i bolag vari kommunerna
harhuvudinflytande. Kraflvärmeverk drivs i vissa fall i samarbete med statliga
eller privata intressenter. Fjärrvärmeverksamheten är självkostnadsbaserad. I
fråga om de stora Investeringsbehov som finns i kommunerna uppstår ofta en prioriteringssituation.
De investeringsbehov, som kommunerna är skyldiga all tillgodose, tar därvid
ofta i anspråk de resurser som kommunerna har alt tillgå. Detta förhållande
försvårar möjligheterna att bygga ut fjärrvärme i en takt som annars skulle
vara möjlig.

Enligt
industriverkets förslag om förbättrad finansiering av fjärrvärmeanläggningar
skall bostadslån och energisparstöd, som f n. utgår till fastighetsägare för
anslutningsavgifter och fastighetsinlerna installationer i samband med fjärrvärmeanslutning,
ersättas med ell bostadslån som avser hela fjärrvärmeanläggningen. Lånet skall ulgå
lill ägaren av värmeverket. Är värmeverket ett kraftvärmeverk skall enbart
värmedelen, men inte den elproducerande delen, kunna beaktas vid långivningen.
Förslaget skulle, om det genomförs, innebära en vidgning av den statliga
bostadslångivningens ändamål.

Också
anspråken på bollenlän från botlenlåneinsiiiuten skulle öka väsentligt. Lån lill
den del av produktionskostnaden som inte läcks genom

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 55

bostadslån
bör nämligen enligt förslaget tillgodoses av bottenlåneinstitut i enlighet med
gällande regler för den statliga bostadsfinansieringen. En sådan ordning kräver
en ändring i dessa instituts stadgar eller bolagsordningar. Ell av instituten,
SPINTAB, hr redan beslutat om ändring i sin bolagsordning och har i en
framställning lill regeringen hemställt om godkännande av denna ändring.
Härigenom skulle SPINTAB beredas möjlighet att lämna bottenlån lill
fjärrvärmeanläggningar i de fall kommun eller kommunalförbund eller juridisk
person, vari kommun eller kommunalförbund äger bestämmande inflytande, är
låntagare.

Fjärrvärme
är betydligt effektivare än individuell uppvärmning i lälor-lernas centrala
delar och i tätbebyggda och sammanhängande bostadsområden. Väl utbyggda
fjärrvärmenät gör det vidare möjligt all tillämpa kraftvärmetekniken för
elproduktion och all utnyttja spillvärme från industrier för
byggnadsuppvärmning. Enligl min mening är det emellertid väsentligt alt vid
bedömning av energisparåtgärder och val av uppvärmningsformer ha en helhetssyn
som innebär att förutom energihushållningsaspekter också miljövårds- och
samhällsekonomiska konsekvenser beaktas.

Sålunda
medför en utbyggnad av fjärrvärmeanläggningar i områden, där individuell
oljeeldning sker, att väsentliga mängder olja kan sparas eftersom verkningsgraden
är hög vid fjärrvärmeproduklion. Med dagens oljepriser kan redan färdigställda
fjärrvärmeanläggningar enligl Svenska värmeverksföreningen beräknas spara ca
800 000 lon olja per år till ett värde av ca 300 milj. kr. per år. Skulle den
nuvarande fjärrvärmeanslutningen på ca 11 000 megawaii (MW) ökas till en av
Svenska värmeverksföreningen i utredningen Kraft värme 1975 uppskattad ansluiningspotenlial
av 26 000 MW, blir den sammanlagda åriiga inbesparingen ca 2 850 000 ton olja lill
ell värde av ca 1 100 milj. kr. vid nuvarande oljepriser.

Också
andra positiva effekter nås vid en ökad fjärrvärmeulbyggnad. Genom au ersälia
ett stort antal mindre oljeeldade uppvärmningsanläggningar med fjärrvärme
elimineras flertalet luftföroreningskällor med låga skorstenar. Man kan inte
generellt räkna med en reduktion av de totala luflföroreningsulsläppen vid en
ökad fjärrvärmeproduklion, eftersom denna delvis medför en övergång från tunn
eldningsolja till ijockolja med högre svavelhall och solemission. Däremot
medför fjärrvärmeproduklion en koncentration av föroreningsutsläppen till ell
fåtal anläggningar med relativt höga skorstenar och goda
utspädningsförhållanden. Utbyggnad av fjärrvärme kan därför ses som en
huvudåtgärd för att uppnå de riktvärden för luftkvalitet med hänsyn till
svaveldioxid och sot som naturvårdsverket publicerat.

Det
är från beredskapssynpunkt angeläget att vårt oljeberoende blir så litet som
möjligt. Sålunda förbättrar en rationell Ijärrvärmedrift vårt försörjningsläge
vad beträffar importerade bränslen. Också fjärrvärmeanläggningar kan
emellertid vid utebliven tillförsel av olja få svårigheter. I Svensk Byggnorm
(Supplement I Energihushållning m. m.) finns därför, med hänsyn till beredskapen
vid minskad eller utebliven tillförsel av importbränslen.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 56

föreskrift
om alt anläggning för uppvärmning skall kunna ställas om till eldning med
inhemskt fast bränsle såvida inte särskilda skäl lill undantag föreligger.
Beredskapsfrågorna beträffande lagring av olja har nyligen behandlats i en
proposition till riksdagen (prop. 1976/77:74 bil. 2).

Valet
mellan fjärrvärme, elvärme och egen pannanläggning, vilka är de uppvärmningsformer
som f n. används i Sverige i större skala, bör som många remissinstanser har
framhållit i princip inte styras av olika finan-sieringsförulsällningar. De
båda sistnämnda uppvärmningsformerna har i dag en långfristig och i flera
avseenden tillfredsställande finansiering medan fjärrvärme missgynnas i detta
avseende.

Samtliga
remissinstanser som närmare har uttalat sig i fjärrvärmefrågan har också varit
positiva såväl lill fjärrvärme som uppvärmningsform som till förbättrad
finansiering av fjärrvärmeutbyggnader. I finansieringsfrågan har dock den av
industriverket föreslagna tekniken saml SPlNTAB:s framställning mött
invändningar framför allt från remissinstanser som har ansvar för
kapitalmarknaden. Dessa invändningar har enligt min mening visat att de
framförda förslagen rymmer en rad myckel svåriösla problem. 1 anslutning
härtill vill jag framhålla följande.

Bostadslän
och däremot svarande bottenlän är f n. förbehållna bostäder och bostadskompleiterande
lokaler. I enlighet med denna huvudregel utgår bostadslån också vid anslutning
av bostadsfastigheter lill såväl fjärrvärme som elvärme. En utvidgning av bosiadslångivningen
till all avse hela finansieringsbehovet för fjärrvärmeanläggningar skulle
medföra all låneområdet utsträcks lill att omfatta även investeringskostnader
förskolor, sjukhus, affärs-, industri- och kontorsbyggnader.

Med
hänsyn lill alt bosladsfinansieringssystemet intar en prioriterad särställning
med bl. a. starka subventionsinslag bör enligt min mening stor försiktighet iakttagas
i fråga om vidgningar av tillämpningsområdet för bostadslån. Huvudregeln bör
vara alt lånen även i fortsättningen förbehålls bostäder och bostadskomplement.

Ett
särskilt problem, som är förknippat med industriverkels förslag, är alt det
nuvarande bostadspolitiska och energipoliliska slödel, som utgår till fastighetsägare
vid fjärrvärmeanslutning, skulle ersättas av ett enhetligt bostadslån lill
värmeverkets huvudman. Detta skulle i och för sig innebära en administrativ
förenkling. Konsekvenserna i fråga om räntebidrag och energibidrag av en sådan
ordning har emellertid inte belysts. Inte heller har någon utredning gjorts om del,
genom lån lill huvudman för värmeverket, är möjligt att belåna de
fastighetsinterna installationer som i dag stöds genom direkta lån och bidrag till
fastighetsägaren.

Av
de synpunkter som har kommit fram vid remissbehandlingen framgår att svårigheterna
att inordna finansieringar av fjärrvärmeutbyggnader i bosladsfinansieringssystemet
är betydande. Även de principiella invändningarna mot att vidga bosladsfinansieringssystemet
lill nya ändamål måste tillmätas väsentlig vikt. Andra lösningar av problemet
med finansiering av

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 57

fjärrvärmeanläggningar
får därför enligt min mening sökas. En strävan bör därvid vara all skapa
likartade finansieringsförutsättningar för fjärrvärme och andra
uppvärmningsformer.

Överiäggningar
mellan representanter för regeringskansliet och representanter för riksbanken
och kapilalmarknadsutredningen har gett vid handen att
finansieringsmöjligheterna för fjärrvärmeutbyggnader på kapitalmarknaden kan
förbättras i enlighet med en ordning som i vissa fall tillämpas redan nu. Botlenlåneinsiiiuten
behöver dä inte engageras och någon ändring behöver inte göras vare sig i den krediipoliiiska
lagstiftningen eller i systemen för bostadslän och energisparstöd.

På
grundval av dessa överiäggningar har jag funnit att finansieringsproblemen bör
kunna lösas på ett sätt som inte förutsätter något riksdagens beslut. Jag anser
del emellertid lämpligt med hänsyn till frågans vikt att för riksdagen anmäla
huvuddragen i en sådan lösning.

Med
hänsyn till fjärrvärmeanläggningars livslängd och lill angelägenheten av att underiätia
fjärrvärmeutbyggnad bör löptiden på lånen, som i dag ofta är 15 år eller
kortare, kunna förlängas lill normalt 20 ä 25 år. För all likvidiietsbelastningen
under anläggningarnas uppbyggnad skall minska är det vidare önskvärt all i
förekommande fall lånen blir amorleringsfria de första åren eller att annuitetslåneformen
tillämpas,

En
på kapitalmarknaden allmän princip om löplid och ränta på lån är att längre lån
får betalas med något högre ränta. Riksbanken har redan medgivit emission av
obligationslån enligt denna princip för kraflföreiag. Riksbanken har också
konstaterat att denna princip är tillämplig även vid fjärrvärmeulbyggnad. Del
innebär all lån till kommuner och bolag för fjärrvärmeutbyggnad, i del senare
fallet med kommunal borgen som säkerhet, kan få en betydligt längre löptid än f
n. och då måste betinga en ränta som ligger något över den ränta som f n.
tillämpas för kommunlän. Här avsedda lån skall täcka det kapitalbehov som inte
täcks via bostadslån och energisparstöd vid anslutning av fastighet lill fjärrvärmenäi.
Del ankommer på bostadsstyrelsen att se till all lånen som utgår vid Ijärrvärmeanslutning
läcker de godtagbara kostnaderna för anslutning av både ny och befintlig bebyggelse.

Med
hänsyn till den nytillkomna lagen om allmänna fjärrvärmeanläggningar är del
rimligt all de nya lånen inte utgår för annan fjärrvärmeanläggning än sådan
som kan antas uppfylla fordringarna för allmänförklaring.

Representanter
för regeringskansliet har haft överiäggningar också med företrädare för kommunlåneinstiluten
och Allmänna pensionsfonden. Från långivarnas sida har härvid uttalals en vilja
all medverka till all klara finansieringsfrågorna för fjärrvärmeutbyggnad.

Den
finansieringsordning som jag har redogjort för har den fördelen all den leder lill
omedelbara resultat. Frågan om finansiering av fjärrvärmeanläggningar kräver
emellertid fortsatt uppmärksamhet. Om svårigheter skulle möta vid kreditgivningen
får åtgärder övervägas i syfte att säkra till-

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 58

gången
på krediter. Inom regeringskansliet bör därför utvecklingen på området följas.

Storleken
av de finansiella insatser som kan bli aktuella kan belysas med uppgifter som
har erhållits från Svenska värmeverksföreningen. Den totala anslutningseffeklen
för fjärrvärme med nuvarande teknik uppgårenligt dessa uppgifter lill 26 000 MW
i tyngre bebyggelse i orter som har mer än 10 000 invånare.

Fortsätter
anslutningen till fjärrvärme i samma omfattning som hittills, dvs. ca 1 000 MW
per är, kommer en anslutningseffekl på 26 000 MW alt uppnås efter ca 15 år. Vid
denna anslulningslakt uppgår investeringarna i fjärrvärmeanläggningar räknat i
1976/77 års penningvärde till ca 650 milj. kr. per år. Bostadslån och
motsvarande botlenlån samt energisparstöd för anslutning lill fjärrvärmeanläggning
kan f n. beräknas uppgå lill drygt 300 milj. kr. per år.

Vid
en ökad fjärrvärmeutbyggnad kommer såväl anslutningen, och därmed de
prioriterade krediterna, som de totala investeringarna att öka.

Statsrådet
Johansson avser i annat sammanhang föreslå regeringen alt uppdra ål statens
industriverk all följa utvecklingen på fjärrvärmeområdel.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 59

5
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen all

1. godkänna
de ändringarna av grunderna för energisparstödet inom bos

tadsbeståndet och för energisparstödet till kommunala och landsiingskom

munala byggnader som jag har förordat,

2. godkänna grunderna för del särskilda bidraget för
kommunala insatser beträffande rådgivning m. m. vad avser energibesparande
åtgärder inom byggnadsbeståndet som jag har förordat,

3. medge au bidrag och lån för energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet beviljas intill ett belopp av 429 000000 kr.
under budgetåret 1977/78,

4. medge alt bidrag för energibesparande åtgärder i
allmänna samlingslokaler beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr. under
budgetåret 1977/78,

5. medge att medel för energibesparande åtgärder inom
statliga byggnader ställs till byggnadsstyrelsens förfogande inom en ram av 15
000 0(X) kr. under budgetåret 1977/78,

6. medge att bidrag för energibesparande åtgärder i
kommunala och landstingskommunala byggnader beviljas intill ett belopp av 20
000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

7. medge att bidrag m. m. till prototyp- och
demonstrationsverksamhet beviljas intill eu belopp av 6 000 000 kr. under
budgetåret 1977/78,

8. medge att bidrag enligt 2 beviljas från anslaget
Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. intill ett belopp av
15 0(X)000 kr. under budgetåret 1977/78,

9. godkänna vad jag har anfört om informations- och
utbildningsverksamhet,

10. till y/ssa energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m. m. för budgetåret 1977/78 under trettonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 500 000 000 kr,

11. godkänna de riktlinjer för stöd till den forskningsinriktade
experimentverksamheten som jag har förordat,

12. till Byggnadsforskning - utöver i budgetpropositionen
föreslaget belopp - för budgetåret 1977/78 under trettonde huvudtiteln anvisa ytteriigare
5 000 000 kr.,

13. medge att beslut om lån till experimentbyggande m. m.
preliminärt får meddelas intill ett belopp av 20 000 000 kr. under vart och ett
av budgetåren 1978/79 och 1979/80,

14. under Fonden för låneunderstöd lill Lån till
experimentbyggande m. m. för budgelårel 1977/78 under trettonde huvudtiteln
anvisa ett investeringsanslag av 22 000000 kr.,

15. godkänna vad jag har anfört om studiecirklar i
energifrågor med inriktning på energiförbrukning inom byggnadsbeståndet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:107 60

6
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen au antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:107 61

Register

Propositionens
huvudsakliga innehåll...................... ]

Utdrag
ur regeringsprotokollet den 3 mars 1977....... 3

1. Inledning....................................................... 3

2. Lån och bidrag lill energibesparande
åtgärder i bostäder m. m. 8

2.1 Inledning........................... ................... ...... 8

2.2 Nuvarande ordning..................................... ...... 8

2.3
Anslagsframst ä llningar m. m......................................... |0

3. Förbättrad finansiering
av fjärrvärmeutbyggnader. ..... 16

3.1 Inledning................................................. ..... 16

3.2 Nuvarande finansiering av fjärrvärmeanläggningar 17

3.3 Industriverkets förslag rörande finansiering av
kraftvärmeverk och fjärrvärmeanläggningar 18

3.4 SPlNTAB:s framställning angående lån till kommunala
Qärr-värmeutbyggnader 21

3.5 Remissyttranden....................................... 22

3.5.1 Industriverkets förslag......................... 22

3.5.2 SPINTAB:s framställning....................... 26

4. Föredraganden............................................... 31

4.1 Inledning.................................................. 31

4.2 Lån och bidrag lill energibesparande åtgärder i
bostäder

m.m.................................................................... 33

4.3 Kommunala resurser för verksamhet på energisparomrädet 41

4.4 Undersökning av byggnadsbeståndets kvalitet från
energihushållningssynpunkt 43

4.5 Vissa frågor rörande experimentbyggande m. m 44

4.6 Information och utbildning........................... ..... 49

4.7 Förbättrad finansiering av fjärrvärmeanläggningar
53

5. Hemställan.................................................... ..... 59

6. Beslut.......................................................... 60

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

50 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (50)

50 kopplingar i 31 dokument.

  1. SOU 2017:99 Effektivare energianvändning s. 132 i texten
  2. Prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning s. 48 i texten
  3. Prop. 1982/83:15 om ändring i byggnadsstadgan (1959;612), m.m. s. 5 i texten
  4. Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten
  5. Bet. 1977/78:NU68 Med anledning av propositionen 1977/78:110 om energiforskning m. m. jämte motioner s. 10 om s. 44 i texten

Visa alla 31