Sök i Ratio Lex

om aktiekapitalets storlek

29 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1976/77:109, om aktiekapitalets storlek

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition Prop. 1976/77:109

1976/77:109

om
aktiekapitalets storlek;

beslutad
den 3 mars 1977.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

SVENROMANUS

Propositionens
huvudsakliga innehåll

År
1973 beslöts att alla aktiebolag måste ha ett aktiekapital på minst 50000 kr.
Bolag som bildats före den 6 juni 1973 fick dock anstånd till utgången av är
1978 med att höja sitt aktiekapital till detta belopp.

1
propositionen föreslås alt övergångstiden för de äldre bolagen förlängs lill
utgången av år 1981.

I Riksdagen 1976177. I saml. Nr 109

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:109

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:303) om ändring i lagen
(1944:705) om

aktiebolag

Härigenom
föreskrives atl övergångsbestämmelserna lill lagen (1973: 303) om ändring i
lagen (1944: 705) om aktiebolag skall ha nedan angivna lydelse-

opaginerad Kontrollera mot PDF

N II va rande Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

I. Denna
lag' träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2. 1 fråga om bolag som bildals före den 6 juni 1973
gäller 2 och 3 §§ / sin äldre lydelse lill utgången av år 1978. Dock får det
för sådant bolag bestämda aktiekapitalet eller minimikapitalet ej genom ändring
av bolagsordningen sänkas till belopp som är lägre än 50000 kronor.

2. 1 fråga
om bolag som bildats före den 6 juni 1973 gäller 2 och 3 §§ lagen (1944:705) om
aktiebolag i sin lydelse före nämnda dag till utgången av år 1981. Dock får
det för sådant bolag bestämda aktiekapitalet eller minimikapitalet ej genom
ändring av bolagsordningen sänkas till belopp som är lägre än 50000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.
Styrelseledamot, verkställande direktör, aktieägare, borgenär eller annan
vars rätt kan vara beroende därav kan under liden den I oktober /9S0-den 31
mars 1981 hos rätten ansöka om likvidation av bolag, vars aktiekapital ej
uppgår till 50000 kronor vid utgången av september 1980.

3. Styrelseledamot, verkställande direktör, aktieägare,
borgenär eller annan vars räll kan vara beroende därav kan under liden den I
oktober /977-den 31 mars 1978 hos rätten ansöka om likvidation av bolag, vars
aktiekapital ej uppgår till 50000 kronor vid utgången av september 1977.

Sker ansökan, skall rätten genast kalla bolaget att
inställa sig inför rätten på utsatt dag, minst två och högst fyra månader
därefter, då frågan om skyldighet för bolaget att träda i likvidation skall
prövas. Kallelsen skall delges bolaget på sätt som är föreskrivet om stämning i
tvistemål. Del åligger styrelsen att genast utlysa bolagsstämma för meddelande
om kallelsen.

Visas ej innan ärendet avgöres att aktiekapitalet uppgår
till 50000 kronor, skall rätten förklara, att bolaget skall träda i
likvidation, saml utse en eller ftera likvidalorer. Rätten skall genast till regislreringsmyndighelen
sända dels för registrering meddelande om likvidationsbeslulet dels underrättelse
om förordnande av likvidaior med angivande av dennes fullständiga namn och
postadress,

4," Bolag, vars registrerade ak- 4. Bolag, vars
registrerade aktiekapital ej uppgår till 50000 kro- tiekapital ej uppgår till
50000 kronor vid utgången av år 1978 skall, nor vid utgången av år 1981
skall.

' 1973:303.

Senaste
lydelse 1973:1081.

' Senaste lydelse 1973:1081.

" Senaste
lydelse 1973:1081.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

om del ej trätt i likvidation eller försatts i konkurs,
avföras ur aktiebo-lagsregistret och är därmed upplöst. Uppgift alt bolaget
har avförts ur registret skall ej kungöras i allmänna tidningarna.

Föreslagen lydelse

om det ej trätt i likvidation eller försatts i konkurs,
avföras ur aktiebo-lagsregislret och är därmed upplöst. Uppgift att bolaget
har avförts ur registret skall ej kungöras i Post-och Inrikes Tidningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

När bolaget avförts ur registret, svarar aktieägarna samt
styrelseledamöter och verkställande direktör solidariskt för bolagels
förpliktelser. Aktieägarna inträder i bolagets ställe som part i de avtal
bolaget slutit med tredje man. I den mån bolaget enligt lag eller annan
författning varit skyldigt att vidtaga åtgärd eller lämna uppgift skall detta
i stället fullgöras av styrelsen.

Uppkommer
behov av likvidationsåtgärd sedan bolaget avförts ur registret, äger 173 a §
tredje stycket lagen (1944:705) om aktiebolag motsvarande tillämpning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5. Bolag,
vars registrerade aktiekapital ej uppgår till 50000 kronor, skall, om det ej
trätt i likvidation eller försatts i konkurs, upplösas genom atl avföras ur
aktiebolagsregistret, om samtliga aktieägare och styrelseledamöter samt
verkställande direktören begär det före utgången av oktober 1978. Uppgift om atl
sådan begäran framställts skall ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarna.
Bolaget får ej avföras ur registret förrän en månad efter del alt sådant
kungörande skett. Uppgift att bolaget har avförts ur registret skall ej
kungöras. Punkt 4 andra och tredje styckena äger motsvarande tillämpning.

5. Bolag,
vars registrerade aktiekapital ej uppgår till 50000 kronor, skall, om det ej
trätt i likvidation eller försatts i konkurs, upplösas genom atl avföras ur akliebolagsre-gistret,
om samtliga aktieägare och styrelseledamöter samt verkställande direktören
begär det före utgången av oktober 1981. Uppgift om att sådan begäran
framställts skall ofördröjligen kungöras i Post-och Inrikes Tidningar. Bolaget
får ej avföras ur registret förrän en månad efter det alt sådant kungörande
skett. Uppgift att bolaget har avförts ur registret skall ej kungöras. Punkt 4
andra och tredje styckena äger motsvarande tillämpning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6.'' Bestämmelserna i 103 § I mom. tredje stycket
tillämpas även i fråga om penninglån som lämnats och ansvarsförbindelser som ingåtts
före lagens ikraftträdande under förutsättning att lånet eller
ansvarsförbindelsen är av det slag som avses med det i 75 a § stadgade
förbudet. Uppgift om lånet eller ansvarsförbindelsen skall även lämnas i
förteckning som avses i 75 c §.

Vad i 75 c § första slyckel fjärde punkten föreskrives
äger ej tillämpning på lån och ansvarsförbindelser som bolaget lämnat före
ikraftträdandet.

I.' Vad i 107 § I mom.. 108 och 193 §§ föreskrives om
godkänd revisor skall under tiden från ikraftträdandet till utgången av juni
1973 gälla godkänd granskningsman.

" Senaste lydelse 1975:1257. « Senaste lydelse 197.S;)257.
' Senaste lydelse I97.S:1257.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:109

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydeiso

opaginerad Kontrollera mot PDF

8." Om verkan av företagsinleckning, som meddelats i
näringsverksamhet utövad av aktiebolag, som upplöses enligt punkt 4 eller 5,
finns bestämmelser i lagen (1966:454) om företagsinteckning.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då
lagen enligl uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:990) om den skattemässiga behandUngen
med anledning av övergång från aktiebolag till annan företagsform, m. m.

Härigenom
föreskrives alt 1 och 3 §§ lagen (1974:990) om den skattemässiga behandlingen
med anledning av övergång från aktiebolag lill annan förelagsform, m, m. skall
ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

§ '

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
aktiebolag, vars aktiekapital icke uppgått till 50000 kronor, trätt i
likvidation under tiden den I januari 1975-den 31 december /978 eller upplösts
enligl punkt 4 eller 5 av övergångsbestämmelserna till lagen (1973: 303) om
ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag, skall denna lag gälla vid taxering
till kommunal och statlig inkomstskatt samt till utskiftningsskatt.

Har
aktiebolag, vars aktiekapital icke uppgått till 50000 kronor, trätt i
likvidation under tiden den 1 januari 1975-den 31 december 1981 eller upplösts
enligl punkt 4 eller 5 av övergångsbestämmelserna till lagen (1973: 303) om
ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag, skall denna lag gälla vid taxering
till kommunal och statlig inkomstskatt samt till utskiftningsskatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
aktiebolaget gjort avsättning

lill investeringsfond enligt förord

ningen (1955: 256) om investerings

fonder för konjunklurutjämning el

ler enligl förordningen (1947:174)

om investeringsfonder eller lill ar

betsmiljöfond enligt lagen

(1974:325) om avsättning till ar

betsmiljöfond eller till särskild in

vesteringsfond enligl lagen

(1974:988) om avsäUning till sär

skild investeringsfond, skall fonden

återföras lill beskattning hos aktie

bolaget för det beskatlningsår un-

" Senaste lydelse 1975:1257.

' Senaste lydelse I975:12.S8.

Har
aktiebolaget gjort avsättning till investeringsfond enligt lagen (1955:256) om
investeringsfonder för konjunkturutjämning eller enligt förordningen (1947:174)
om investeringsfonder eller till arbetsmiljöfond enligl lagen (1974: 325) om
avsättning till arbetsmiljöfond eller till särskild investeringsfond enligt lagen
(1974:988) om avsättning till särskild investeringsfond, skall fonden
återföras lill beskattning hos aktiebolaget för det beskattningsår under vilket
beslutet om likvidation

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:109

Nuvarande lydelse

der vilket beslutet om likvidation faltals. Fond hos
aktiebolag, som upplöses genom att avföras ur aktiebolagsregistret.- skall
återföras till beskattning det år för vilket taxering i första instans sker år
1979. 1 fråga om medel, som avsatts enligt förordningen (1955:256) om investeringsfonder
för konjunkturutjämning, gäller 19 § andra slycket denna förordning och i
fråga om medel, som avsatts enligl förordningen (1947:174) om investeringsfonder,
gäller 10 § andra stycket sist-iiäiniida förordning. Ränta eller till-lägg
skall icke ulgå vid återföring enligt detta stycke.

Föreslagen lydelse

fattats eller ansökan om avregislrering gjorts enligt
punkt 5 av övergångsbestämmelserna lill lagen (1973:303) om ändring i lagen
(1944:705) om aktiebolag. Fond hos aktiebolag, som upplöses enligt punkt 4 av
nämnda övergångsbestämmelser, skall återföras till beskattning det är för
vilket taxering i första instans sker år 1982. 1 fråga om medel, som avsatts
enligt lagen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutiämning, gäller
19 § andra stycket nämnda lag och i fråga om medel, som avsatts enligt
förordningen (1947:174) om investeringsfonder, gäller 10 § andra stycket
nämnda förordning. Ränta eller tillägg skall icke ulgå vid återföring enligt della
stycke.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Länsstyrelsen skall, på framställning av aktiebolaget
eller övertagaren, förordna om återbetalning av vad som återstår på konto i
riksbanken av medel, som aktiebolaget inbetalat.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då
lagen enligl uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:109

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-03

Närvarande:
slalsminislem Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Mogård, Olsson, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark,
Burenslam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo.

Föredragande:
statsrådet Romanus

Proposition
om aktiekapitalets storlek

1
Inledning

År
1973 höjdes gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital från 5000 kr. till 50000
kr. (SFS 1973:303). Ändringen trädde i kraft den 6 juni 1973 men den högre
gränsen gällde inte aktiebolag som hade bildats före denna dag. Senare samma år
tillkom bestämmelser om aktiekapitalets storlek också i de äldre bolagen (SFS
1973:1081). Därvid fastställdes aU 50000-kronors-kravet skall gälla också äldre
bolag efter en övergångstid om fem år, dvs. fr. o. m. den 1 januari 1979.
Bolag, vars aktiekapital inle uppgår till 50000 kr. vid utgången av år 1978,
skall avföras ur aktiebolagsregislret och är därmed upplösta.

Frågan
om att införa en särskild ny bolagsform för mindre företag övervägs f. n. av
1974 års bolagskommitlé (Ju 1974:21). Kommittén skall enligt direktiven arbeta
med sikte på att utredningsarbetet i denna del skall kunna leda till
lagstiftning i god tid före utgången av år 1978. Kommittén har i skrivelse den
31 januari 1977 anmält alt tidplanen inte kommer atl kunna hållas.

Sveriges
Hantverks- och Industriorganisation (SHIO) har i skrivelse den 27 januari 1977 hemslälll
all övergångstiden för de äldre aktiebolagen förlängs och att aktiekapitalets
lägsta belopp för nybildade aktiebolag t. v. sänks till 20000 kr. i avvaktan på
resultatet av bolagskommitténs arbete.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:109 7

2
Aktiekapitalets storlek 2.1 Gällande rätt

Genom
ändring år 1973 i lagen (1944:705) om aktiebolag höjdes gränsen för minsta
tillåtna aktiekapital frän 5000 kr. till 50000 kr. (prop. 1973:93, LU 1973:19, rskr.
1973:238, SFS 1973:303). Lagändringen trädde i kraft den 6 juni 1973. I övergångsbestämmelserna
föreskrevs att den nya aktie-kapilalsgränsen inte skulle gälla för bolag som
hade bildals före ikraftträdandet. Sådana bolag skulle emellertid inte fä
sänka sitt aktiekapital eller minimikapital till lägre belopp än 50000 kr.

Genom
ändring senare under år 1973 i övergångsbestämmelserna tillkom regler om minsta
tillåtna aktiekapital också för de äldre aktiebolagen (prop. 1973:168, LU
1973:41, rskr. 1973:393, SFS 1973:1081). Enligt dessa bestämmelser, som trädde
i kraft den I januari 1974, skall alla aktiebolag vid utgången av år 1978 ha
ett aktiekapital pä minst 50000 kr. Bolag med lägre aktiekapital måste därför
antingen genomföra en höjning av aktiekapitalet under tiden fram till denna
tidpunkt eller också upphöra såsom aktiebolag, Enligl övergångsbestämmelserna
skall bolag, vars registrerade aktiekapital inte uppgår till 50000 kr, vid
utgången av är 1978 och som dä inte har trätt i likvidation eller försatts i
konkurs, genom regislreringsmyn-dighetens försorg avföras ur aktiebolagsregistret.
Genom denna åtgärd skall bolaget anses upplöst.

Genom
tillkomsten av den nya aktiebolagslagen (1975:1385) upphävdes 1944 års
aktiebolagslag (prop. 1975:103, LU 1975/76:4. rskr. 1975/76:114). Den nya
lagen, som trädde i kraft den I januari 1977, innebär ingen ändring i fråga om
aktiekapitalets storlek. 1 4 § lagen (1975:1386) om införande av
aktiebolagslagen (1975:1385) finns en erinran om de särskilda övergångsbestämmelserna
som gäller för aktiebolag bildade före den 6 juni 1973.

Aktiebolag med
otillräckligt aktiekapital som önskar fortleva i oförändrad företagsform måsle
som nämnts se till att aktiekapitalet senasi den 31 december 1978 uppgår lill
minst 50000 kr. Några särskilda bestämmelser beträffande ökningen av
aktiekapital finns inte. Denna får alltså ske i vanlig ordning med tillämpning
av aktiebolagslagens bestämmelser. Kapitalökning kan till en början ske genom
nyemission. Bolaget tillförs därvid mede! genom att nya aktier tecknas mol
kapitaltillskott antingen kontant eller med apportegendom. Nyemission kan också
genomföras genom att aktieägare kvittar bolagets fordran på tillskollsmedel med
fordran som han har på bolaget. Ökning av aktiekapitalet kan vidare ske utan
samband med något kapitaltillskott, fondemission. Denna sker genom överföring lill
aktiekapitalet av disponibla vinstmedel - eventuellt efter upplösning och beskattning
av olika reserver , av belopp som vunnits genom uppskrivning av värdet på
anläggningstillgångar samt, från och med den 1 januari 1977, av medel som
avsatts till reservfond eller skuldregleringsfond.

Om
nödvändig ökning av aktiekapitalet inte företas och bolagets regi-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:109 8

sirerade aktiekapital vid utgången av år 1978 fortfarande
är mindre än 50000 kr., kommer som nämnts bolaget aulomaliskl att avföras ur aktiebolagsregislret
och är därmed upplöst. När ell aktiebolag på detta sätt har avförts ur
bolagsregistret inträder aklieägama i bolagets ställe som part i alla de avtal
som bolaget har slutit med tredje man. För bolagets förpliktelser i övrigl blir
aklieägama, styrelseledamöterna och verkställande direktören solidariskt
ansvariga. Om bolaget enligl lag eller annan författning har varit skyldigt all
vidtaga någon åtgärd eller lämna någon uppgift, skall denna skyldighet i
stället fullgöras av styrelsen. Del finns möjlighel för aktieägarna m. fl, att
undgå del personliga gäldansvaret genom att under tiden den I oktober 1977-den3l
mars 1978 hos rätten ansöka om tvångslikvidation av bolaget. Även borgenär, som
ej vill godta utbytet av gäldenär, har under samma tid rätt atl fä till stånd
likvidation. Likvidalionsansökan skall behandlas av rätten tidigast inom två,
senast inom fyra månader. Om bolaget inte före avgörandet av ärendet visar att
dess aktiekapital uppgår till minst 50000 kr., skall ansökan bifallas och
rätlen omedelbart underrätta registreringsmyndigheten om beslutet.

Bestämmelserna om personligt gäldansvar för aktieägare m.fl.,
liksom övergångsregleringen i övrigt, gör del möjligt för ägarna av
rörelsedrivande aktiebolag, som inte genomför erforderlig kapitalhöjning, att
efter upplösningen fortsätta rörelsen i annan förelagsform. Den civilrättsliga
regleringen har genom lagstiftning år 1974 kompletterats med en lag om den skattemässiga
behandlingen med anledning av övergång från aktiebolag till annan företagsform,
m.m. (prop. 1974:188, SkU 1974:67, rskr. 1974:408, SFS 1974: 990). Innebörden
av dessa skalierältsliga regler är att mindre aktiebolags rörelser skall kunna
övergå till annan företagsform utan nackdelar ur beskaltningssynpunkl.

År 1975 tillkom bestämmelser som innebär atl den
förenklade upplösningen av aktiebolag genom avregislrering kan frivilligt
tillämpas också före 1978 års utgång (prop. 1975:103 och 1975/76:12, LU
1975/76:5, rskr. 1975/76:115, SFS 1975:1257 och 1258). Avregislrering får ske
om samtliga aktieägare och styrelseledamöter saml verkställande direktören
begär det. Till den frivilliga avregislreringen, som blev möjlig fr. o. m. den
1 januari 1976, har knutits samma civilrättsliga och skatterättsliga följder
som gäller för den obligatoriska avregislreringen efter 1978 års utgång.

2.2 Vissa statistiska uppgifter

Vid tillkomsten av 1973 års lagbestämmelser om höjning av
aktiekapitalet uppgick antalet registrerade aktiebolag till omkring 130000. Av
beräkningar som redovisas i prop. 1973:168 framgår att ungefar 100000 aktiebolag
hade ett aktiekapital som understeg 50000 kr. Av dessa antogs omkring 45000
bedriva rörelse med anställda, medan de återstående 55000 bolagen antingen drev
rörelse ulan anställda, hade upphört att driva verksamhet

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:109 9

(vilande bolag), aldrig hade påbörjat någon verksamhet
(skrivbordsbolag) eller endast var namnskyddsbolag.

Av följande statistikuppgifter som inhämtats från patent-
och registreringsverket framgår atl 1973 års lagstiftning medfört en markant
sänkning av antalet registrerade nya aktiebolag. Vidare framgår atl, sedan
särskild statistik därom börjat föras, omkring 7500 aktiebolag med ett
aktiekapital understigande 50000 kr. har höjt sitt kapital till minst den nya
minimigränsen. Slutligen framgår atl omkring 2 500 aktiebolag under år 1976
har upplösts genom frivillig avregislrering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1972 1973 1974 1975 1976

133 364

132319

130655

128016

11525'

2867

2 369

3 474

2978

3 594

3 650

5 861=

Bestående bolag per 31.12 125 282

Regislrerade
nya bolag 18217

Upplösia
bolag 2807

KapilalhöJningar(nyemission

och
fondemission) 2003 2218
3260 3678 4596

varav i
bolag med

aktiekap. - 909
1699 2 060 2836

2.3 Riksdagsbehandlingen

1 samband med riksdagsbehandlingen av prop. 1973:93 om
aktiekapitalets sloriek hemställdes i en reservation till utskottets
betänkande (LU 1973:19), att aktiekapilalhöjningen skulle begränsas till den av
aktiebolags-utredningen förordade gränsen på 20000 kr. Della krav återkom i en
reservation lill ulskotlsullåtandet (LU 1973:41) över prop. 1973:168 angående
övergångsregleringen för de äldre bolagen. Också i motioner lill 1974 års
riksdag framställdes krav på sänkning av aktiekapitalets storlek till 20000 kr.
Utskottets majoritet avslog motionsyrkandena (LU 1974:19). 1 samband med
riksdagsbehandlingen av förslaget lill ny aktiebolagslag återkom i motioner
kravet på 20000 kr. som aktiekapitalels lägsta belopp. Även denna gång avslogs
kravet av utskottets majoritet (LU 1975/76: 4).

1 en nyligen väckt motion (1976/77:651) hemställs atl
riksdagen hos regeringen anhåller om tilläggsdirektiv för 1974 års
bolagskommitté att utreda frågan om en sänkning av minimibeloppet för
aktiekapital.

Vid riksdagsbehandlingen av prop. 1973:168 framfördes
motionsvis olika förslag till stödåtgärder för att underlätta kapitalhöjning i
de mindre aktiebolagen. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes av ulskoilel, vars
belänkande (LU 1973:41) godtogs av riksdagen. Reservationsvis hemställdes alt
de frågor som berördes i motionsyrkandena skulle bli föremål för en

' T.o.m. 1973-06-05:6916. Fr.cm. 1973-06-06:4609.

Häri ingår 2486 bolag som upplösts genom frivilig avregislrering
enligt SFS 1975:1257.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:109 10

skyndsam och förutsättningslös utredning. Reservanterna tillstyrkte
också ell annat yrkande om atl övergångsfristen för genomförande av kapilalhöj-ningen
skulle förlängas två år och att möjlighet skulle införas alt medge dispens från
kravet på kapitalhöjning. Frågan om lämpliga stödåtgärder i detta sammanhang
återkom i några motioner lill 1974 års riksdag. Utskottet avslog
motionsyrkandena. Ingen reservation i denna del fogades lill ui-skotlets
betänkande (LU 1974:19), som godtogs av riksdagen.

Parallellt med kraven på en sänkning av aktiekapitalets
lägsta belopp framställdes under 1973 och 1974 års riksdagar krav på utredning
om en särskild bolagsform. Dessa krav föranledde riksdagen all med godkännande
av lagutskottels ullålande LU 1974:19 hos regeringen begära sådan utredning.

2.4 Olika företagsformer

Genom den år 1973 införda övergångsregleringen
aktualiserades frågan för rörelsedrivande aktiebolag, i vilka man inte kan
eller vill öka aktiekapitalet, all forlsälta rörelsen i annan bolagsform
eller, om det är fråga om en-mansföretag, under personlig firma.

Aktiebolaget är enligt svensk rätt den enda bolagsform i
vilken fiera personer kan driva ekonomisk verksamhet utan att någon av dem
ådrar sig personlig ansvarighet för bolagets förbindelser. Som alternativ till
aktiebolagsformen tillhandahåller den svenska lagstiftningen i huvudsak endast
bolagsformer som utmärks av all minst en och eventuellt fiera eller alla bolagsmännen
är personligen ansvariga förde i bolagsförhållandet uppkomna skulderna. Del är
här fråga om de bolagslyper som regleras i lagen (1895:64 s. 1) om handelsbolag
och enkla bolag, främst handelsbolaget och kommanditbolaget. 1 handelsbolaget
svarar delägarna en för alla och alla för en för bolagets skulder. För
kommanditbolaget gäller all en eller flera av delägarna, dock inle alla, kan
begränsa sill personliga ansvar för bolagets skulder till del i bolaget
insatta beloppet.

Däremot saknas i svensk rätt en motsvarighet lill en sådan
förenklad aktiebolagsform som förekommer i åtskillig utländsk lagstiftning. I
de ursprungliga EG-ländema samt dessutom i Danmark, Schweiz och Österrike
finns det vid sidan av aktiebolaget en särskild bolagsform, vari ekonomisk
verksamhet kan drivas utan personlig ansvarighet för delägama. Denna bolagsform
är anpassad för förelag med ett mindre antal delägare och kravet på
insatskapital ställs lägre.

Frågan om atl också i Sverige införa en särskild ny
bolagsform för mindre företag utreds f. n. av 1974 års bolagskommitlé (Ju
1974: 21). Enligl direktiven för utredningen skall utredningsarbetet i denna
del bedrivas med sikte på att del kan leda till lagstiftning i god tid före
utgången av år 1978. Kommitténs huvuduppgift är aU se över lagstiftningen om
handelsbolag och enkla bolag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:109 11

I valet mellan att höja aktiekapitalet och att överföra
aktiebolagets rörelse till annan företagsform är bl. a. den skattemässiga
behandlingen av olika förelagsformer av betydelse. Strävandena har på senare år
alltmera inriktats på atl skapa likartade regler för beskattningen av företagsinkomsler
oberoende av i vilken juridisk form förelaget bedrivs. Sålunda har under år
1976 reglerna utjämnats mellan fåmansbolag och förelag som drivs under enskild
firma. Reglerna genomfördes på förslag av förelagsskaltebered-ningen (Fi 1970:
77), som fortsätter sitt arbete med all göra en översyn av hela systemet för
företagsbeskattningen. Enligt tilläggsdirektiv skall beredningen avlämna sitt
slutbetänkande senast under november 1977.

3 Framställningarna 3.1 1974 års bolagskommitté

Kommittén har i skrivelse den 31 januari 1977 anfört
följande.

Genom regeringsbeslut i december 1976 har kommittén
utökats med två nya ledamöter. Kommitténs ursprungliga lidplan hade gjorts upp
så all eventuell ny lagstiftning skulle kunna träda i kraft senasi den I
januari 1979. Denna tidplan har visat sig inte ge tillräckligt utrymme för de
nya ledamöterna att sätta sig in i de frågor kommittén har att behandla.
Intresse föreligger all följa företagsskatteberedningens fortsatta
utredningsarbete.

Mol bakgrund av det anförda anmäler kommittén atl
eventuellt lagförslag inle kan läggas fram i sådan lid alt det kan träda i
kraft senast den I januari 1979.

3.2 Sveriges Hantverks- och Industriorganisation (SHIO)

1 skrivelse den 27 januari 1977 framhåller SHIO att det
skulle vara en riktig åtgärd att snabbt fatta beslut om senareläggning av
ikraftträdandet av bestämmelserna om högre akliekapiial. Som skäl åberopas att
det för närvarande råder en knapphet på kredilområdet. Många av de förelag, som
i dag har ett lägre aktiekapital, har inle egna medel ulan behöver krediter
för alt kunna uppfylla kravet på höjning av aktiekapitalet.

Om det fanns en sådan enklare bolagsform som 1974 års
bolagskommitté f n. utreder, är det enligt SH10:s mening inle givet alt alla de
aktiebolag, som i dag har mindre än 50000 kr, i akliekapiial, skulle komma alt
höja kapitalel. Tänkbart är att många företag i stället skulle välja en sådan
bolagsform. SHIO anser att slutlig tidpunkt för bestämmelserna om högre aktiekapital
inte skall fastställas förrän bolagskommittén redovisat sitt arbete och
riksdagen fått tillfälle att ta ställning till kommitténs förslag. Först när så
skett har aktiebolag med lägre än 50000 kr. i aktiekapital möjlighel all
överväga i vilken legal företagsform de i fortsättningen vill arbeta.

Enligt SHIO följer med en senareläggning automatiskt all
man bör upp-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:109 12

häva
nuvarande bestämmelser om alt nybildade bolag skall ha minst 50000 kr. i
aktiekapital. SHIO föreslår att kravet på aktiekapital för nybildade bolag lills
vidare sätts lill 20000 kr. i avvaktan på ställningstagande från riksdagen lill
bolagskommilléns arbete.

SHIO
vidhåller sitt tidigare ställningstagande atl kravet på ett aktiekapital om
50000 kr. är för högt. Många mindre förelag har inle behov av ell så stort
aktiekapital. Rimligt skulle i stället vara atl. om översyn skall ske av lagen,
fastställa minimikapitalet till 20000 kr. Detta krav accentueras särskill, om
riksdagen inle skulle komma alt besluta om en ny, enklare bolagsform speciellt
avpassad för mindre och medelstora företag, SHIO påpekar att vi för närvarande
har en låg nyetablering i landei samtidigt som ett stort antal förelag har
lagts ner. Del nuvarande kravet på 50000 kr. i aktiebolagskapital för
nybildade förelag är en hämsko när del gäller nyetableringar. En sänkning av
kravet när det gäller kapitalinsatsen skulle därför vara en positiv åtgärd i
syfte att öka nyetableringen.

SHIO
föreslår altemativl, om förslaget om en nedsättning av kravet på aktiebolagskapital
inle vinner gehör, all del för bildande av aktiebolag skall räcka med en
kapitalinsats på 20000 kr. Företaget bör sedan ha möjlighet att under en
sjuårsperiod vartannat år, efter ell karensår, öka aktiekapitalet med 10000
kr. per period. Höjningen av aktiekapitalet föreslås kunna ske med obeskattade
medel för att undvika dubbelbeskattning. Genom ett sådant arrangemang skulle
man enligt SHIO undanröja i varje fall en av de svårigheter som i dag
föreligger när del gäller nyetablering i aktiebolagsform.

4
Föredraganden

En
ny aktiebolagslag (1975:1385) trädde i kraft den 1 januari 1977. Redan år 1973
genomfördes emellertid en partiell reform av aktiebolagslagstiftningen. Denna
reform gällde bl. a. frågan om lägsta tillåtna aktiekapital.

Fr.
o.m. den 6 juni 1973 är lägsta tillåtna aktiekapital 50000 kr. Bolag som har
bildats dessförinnan och som har lägre aktiekapital än 50000 kr. har emellertid
fåll fem år från den I januari 1974 på sig för atl öka kapitalet lill angivet
belopp. Bolag, vars registrerade aktiekapital inle vid utgången av år 1978
uppgår till 50000 kr., skall avföras ur aktiebolagsregislret och blir därigenom
upplösta. De äldre bolag som inle vill eller förmår genomföra en nödvändig
kapitalhöjning före utgången av år 1978 har att välja mellan att avvecklas
eller alt låta rörelsen övergå till annan företagsform, t. ex. handelsbolag
eller enskild firma. Utförliga övergångsbestämmelser reglerar hur en sådan
övergång skall genomföras. Särskilda skattelättnader har också medgivits de
aktuella aktiebolagen så atl en övergång lill annan företagsform skall kunna
ske utan nackdelar i beskattningshänseende.

Några
särskilda åigärder för att underiätia en höjning av aktiekapitalet ill
minimigränsen 50000 kr. har inle vidtagits. De vägar som finns för höj-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:109 13

ning av aktiekapitalet anvisas i aktiebolagslagen. Ett
sätt att höja aktiekapitalet är alt aktieägarna eller andra tecknar nya aktier
mot kapitallillskoll antingen kontant eller med annan egendom, s.k. apporlegendom.
Denna form av kapitalökning kallas nyemission. Sådan emission kan också genomföras
genom att den som tecknat aktier "betalar" dessa med fordran som han
har på bolaget. Ökning av aktiekapitalet kan också ske utan samband med något kapilaltillskoll.
Del är då fråga om fondemission. Denna sker genom överföring till
aktiekapitalet av disponibla vinstmedel - eventuellt efter upplösning och
beskattning av olika reserver - eller, efter den nya aktiebolagslagens
tillkomst, av medel som har avsatts till reservfond eller skuldregleringsfond.
Fondemission kan också ske genom att värdet på vissa anläggningstillgångar
höjs, varefter uppskrivningsbeloppet förs över till aktiekapitalet antingen
direkt eller via en särskild uppskrivningsfond,

Enligl uppgift från palenl- och registreringsverket har
sedan den nya minimigränsen för akliekapilalel tillkom omkring 7 500
aktiebolag med ell aktiekapital som understiger denna gräns höjt sitt kapital lill
lägst 50000 kr. I de fiesta bolag synes man emellertid ha valt att uppskjuta
kapitalhöjningen så länge som möjligt. Della lorde lill en del sammanhänga med
svårigheterna alt anskaffa kapital. Del kan ibland också vara svårt atl
genomföra en höjning ulan att det får ogynnsamma skatteeffekter. En bidragande
orsak till alt bolagen dröjer med atl höja kapitalet kan antas vara atl man
vill avvakta resultatet av pågående utredningsarbeten.

Det är enligt svensk rätt bara i aktiebolag som flera
personer kan driva ekonomisk verksamhet i bolagsform utan all de blir
personligt ansvariga för bolagels förbindelser. Driver man som ensam företagare
rörelse under enskild firma är man fulli ut ansvarig med sina privata
tillgångar. Detsamma gäller i handelsbolag och i viss mån i kommanditbolag. I
handelsbolaget svarar delägarna solidariskt för bolagels skulder. För
kommanditbolaget gäller all delägare, dock inle alla, kan begränsa sill
personliga ansvar för bolagels skulder till del i bolaget insalta beloppet.

Del saknas
alltså hos oss motsvarighet till den särskilda bolagsform som finns i EG-ländema
och som är anpassad för företag med ell mindre antal delägare. Den ekonomiska
verksamheten drivs i sådana bolag ulan personligt ansvar för delägarna.
Samtidigt är kravet på insatskapital lägre. I de länder där denna särskilda
bolagsform finns uppställs dock alltid krav på avsevärt högre minimikapital i
ordinära aktiebolag än som gäller enligt vår nya aktiebolagslag.

1974 års bolagskommitlé (Ju 1974:21), som har lill uppgift
alt se över lagstiftningen om handelsbolag och enkla bolag, utreder f, n,
frågan om det också i Sverige bör införas en moisvarighel lill den nyss nämnda
särskilda bolagsformen, Enligl direktiven för utredningen skall arbetet
bedrivas på sådant sätt au frågan om en ny bolagsform skall kunna prövas och
eventuellt leda till lagstiftning i god lid före utgången av år 1978.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:109 14

Kommittén har anmäll all ett evenluellt lagförslag i denna
del inte kan läggas fram inom förulsalt tid.

Då det gäller för ägare av aktiebolag med otillräckligt
kapital atl la ställning lill om aktiekapitalet skall höjas lill den nya
minimigränsen eller om bolagets rörelse skall övergå till annan förelagsform är
inte bara frågan om en eventuell ny förelagsform i framtiden av betydelse. Av
vikt blir också hur olika företagsformer behandlas skaltemässigl. Under år 1976
har ändrade regler för beskattning av fåmansförelag tillkommit på grundval av
förslag från företagsskatteberedningen (Fi 1970: 77). Ändringen innebär atl fåmansförelag
skall beskattas på samma sätl oavsett i vilken form de drivs.
Företagsskatteberedningen fortsätter sitt arbete med att göra en samlad översyn
av systemet för företagsbeskattningen. En huvuduppgift är därvid all utforma
regler som så långt möjligt ger neutralitet mellan skilda företagsformer.
Beredningens arbete skall enligt tilläggsdirektiv vara avslutat senast under
november 1977.

Sveriges Hantverks- och Induslriorganisalion (SHIO) har
hemställt att övergångstiden förde äldre bolagen alt höja sitt aktiekapital
skall förlängas. Som skäl härför har organisationen åberopat att många av de
aktuella företagen inle har egna medel ulan behöver krediter för att kunna
uppfylla kravel på höjning av aktiekapitalet. F. n. är det emellertid svårt att
erhålla krediter. SHIO föreslår vidare bl.a. att aktiekapitalets lägsta belopp
för nybildade aktiebolag t. v. sänks lill 20000 kr. i avvaktan på resultatet av
bolagskommilléns arbete.

Jag har för min del full förståelse för alt man inom de
äldre bolag där aktiekapitalet understiger 50000 kr. finner det svårt att ta
ställning till frågan om höjning av aktiekapitalet innan full klarhet råder om
vad som från civilrättslig och skatterättslig synpunkt skall på längre sikt
gälla för olika företagsformer. För många torde det vara angeläget att få veta
om en ny bolagsform skall införas. Med hänsyn till all ell besked i den frågan
inte är atl vänta i lillräckligt god lid före utgången av den nuvarande femåriga
övergångstiden anser jag det motiverat all denna tid förlängs. Jag återkommer lill
frågan om hur lång tid som bör bestämmas.

Jag övergår härmed till frågan om aktiekapitalets storlek.
Den år 1973 beslutade höjningen av aktiekapitalels minimibelopp till 50000 kr.
motiverades främst av att aklieägama inle har något personligt ansvar för bolagets
förbindelser och atl det därför måsle krävas att de som står bakom ett
aktiebolag gör en inle obetydlig kapitalinsats. Detta är nödvändigt för atl
förelaget skall kunna uppfylla sina förpliktelser mot anställda och fordringsägare,
bl.a. stal och kommun som inte har möjlighet atl trygga sina skalleanspråk
genom alt kräva säkerhet. Den företagare som inte kan eller vill göra en sådan
kapitalinsats bör enligt motiven lill lagändringen vara hänvisad till någon
förelagsform där han personligen svarar för företagels förbindelser. Det hade
också beträffande många bolag konstaterats att sammanblandning skell mellan
ägarens egna och bolagels ekonomiska för-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:109 15

hållanden.
Della bidrog bl.a. till alt underiätia skatteflykl. Den ändrade kapitalgränsen
syftade dessutom till all begränsa den kraftiga ökning av antalet aktiebolag
som kunde konstateras under slutet av 1960-talet och början av 1970-lalel. Den
huvudsakliga anledningen lill den intensiva bolagsbildningen vid denna tid var
uppenbariigen just intresset av atl uppnå fördelar vid beskattningen.
Karakteristiskt för de flesta av de nybildade bolagen var nämligen atl
verksamheten bedrevs i begränsad omfattning och atl denna ofta väsentligt
skilde sig från vad som brukar betecknas som egentlig näringsverksamhet. Ett
annat typiskt drag hos flertalet av de nytillkomna bolagen var att de ägdes av
en eller ell fåtal personer och alt aktiekapitalet höll sig till den då
gällande minimigränsen, 5000 kr.

Sedan
de nya reglema om aktiekapitalets sloriek infördes har åtgärder vidtagits i
syfte aU åstadkomma en likformig beskattning av fåmansförelag. Därmed har
också möjligheterna till skatteflykt begränsats. Även om dessa problem i första
hand bör angripas inom ramen för skatte- och taxeringslagstiftningen torde
dock reglerna om aktiekapitalets sloriek kunna verksamt bidra till att motverka
vissa former av skatleflyktsålgärder. Andra skäl talar också för alt
aktiekapitalet inle tillåts ligga på en alltför låg nivå. B), a. är del
viktigt att bolaget kan uppfylla sina förpliktelser mot anställda och andra
fordringsägare. Det är visseriigen angelägel alt den som önskar starta ell nytt
förelag uppmuntras och att han inte i onödan hindras av formföreskrifter av
olika slag. Det ler sig emellertid - av hänsyn till bl.a. borgenärerna -
naturligt att han, så länge han inte kan sätta in så stort kapital, får finna
sig i att driva rörelsen under personlig firma e. d.

Flera
skäl kan alliså anföras mot en sänkning av den nya minimigränsen. Vidare bör
beaktas all frågan inte kan bedömas isolerad från spörsmålet huruvida det bör
införas en ny bolagsform vid sidan av nuvarande aktiebolag. Om en sådan
företagsform tillkommer, lorde det inte längre bli aktuellt att sänka den nu
gällande lägsta kapitalgränsen i aktiebolagen. Snarare kan det tänkas alt
gränsen bör sättas avsevärt högre. Denna koppling av de båda frågorna leder
enligt min mening till att man nu inte kan ta ställning till om det bör göras
någon ändring i bestämmelserna om aktiekapitalets storlek. 1 stället får
bolagskommitténs förslag i fråga om ny bolagsform avvaktas. Jag ulgår från alt
kommitténs förslag ger underlag för en prövning av frågan om aktiekapitalets
storlek, även om kommittén skulle komma fram till att någon ny bolagsform inte
bör inrättas.

Som
tidigare nämnts har SHIO föreslagit en temporär sänkning av minsta
aktiekapitalet till 20000 kr. när det gäller nya aktiebolag. SHIO har påpekat
att nyetableringstakten i landei f n. är mycket låg och att just kravet på
50000 kr. som lägsta aktiekapital är en hämsko för nyetablering. Jag anser att
en temporär sänkning av minimigränsen från flera synpunkter skulle på ett
olyckligt säU komplicera de invecklade problem av civilrättslig, skatterättslig
och lagteknisk art som övergångsregleringen för de äldre aktiebolagen redan nu
ger upphov till. Detta skulle leda till osäkerhet för bolagen i deras
planering för fortsatt verksamhet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:109 16

Härtill kommer alt andra betydelsefulla faktorer än
storleken av aktiekapitalet naturligtvis inverkar på villigheten alt etablera
nya företag. Jag vill nämna all det inom regeringskansliet pågår en bred
översyn av olika smä-företagsfrägor. Del är regeringens avsikt att under hösten
1977 redovisa ell samlat småföretagsprogram. Härvid kommer bl.a. atl övervägas
olika ål-gärder för all främja etableringen av nya förelag.

Mina överväganden har lett mig till att i vart fall inte
nu föreslå någon ändring av minimikapitalet för aktiebolag. För alt
tillräckligt rådrum skall finnas för att bedöma frågan med hänsyn lill
resultatet av olika pågående utredningar föreslår jag emellertid all
övergångstiden för de äldre aktiebolagen när det gäller höjning av
aktiekapitalet föriängs med tre år eller lill utgången av år 1981.

Den förordade föriängningen av övergångstiden bör lagtekniskl
komma till uttryck genom en ändring i övergångsbestämmelserna till lagen
(1973:303) om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag. Punkterna 2-5 i dessa
bestämmelser bör ändras. En smärre jämkning i förtydligande syfte föreslås
dessutom i punkten 2. Slutligen föreslås au punkten 7 upphävs, eftersom den
numera saknar betydelse. Jag vill i sammanhanget påpeka all ifrågavarande
övergångsbestämmelser alltjämt fristående reglerar hithörande förhållanden i
aktiebolag bildade före den 6juni 1973. Erinran härom finns 14 § lagen
(1975:1386) om införande av aktiebolagslagen (1975:1385).

Den angivna lösningen föranleder konsekvensändring i I och
3 S§ lagen (1974:990) om den skattemässiga behandlingen med anledning av övergång
från aktiebolag till annan företagsform, m.m.

Lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt.

5 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom justitiedepartementet upprättade förslag lill

1.
lag om ändring
i lagen (1973:303) om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag,

2.
lag om ändring
i lagen (1974:990) om den skattemässiga behandlingen med anledning av övergång
från aktiebolag till annan företagsform, m.m.

Det under 2 angivna förslaget har upprättats i samråd med
chefen för budgetdepariementel.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och beslutar

all genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra-

ganden har lagt fram. ,, .

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

11 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (10)

10 kopplingar i 7 dokument.

  1. Bet. 1980/81:JuU21 om den ekonomiska brottsligheten s. 94 i texten
  2. Prop. 1980/81:146 om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) m.m. s. 70 i texten
  3. Bet. 1977/78:LU20 med anledning av motioner om en ny aktiebolagslag m. m. s. 8 i texten
  4. Bet. 1976/77:NU44 Med anledning av propositionen 1976/77:100 i vad avser vissa anslag inom handelsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner s. 23 i texten
  5. Bet. 1976/77:LU29 med anledning av propositionen 1976/77:109 om aktiekapitalets storlek jämte motioner s. 1 · s. 5 · s. 11 · s. 14 i texten

Visa alla 7

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. Rodhe, Handbok i sakrätt, 1985 s. 56 i texten