om ändring i skogsvårdslagen (1948:237), m.m.
22 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 17 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1976/77:111, om ändring i skogsvårdslagen (1948:237), m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:111 Regeringens proposition
1976/77:111
om
ändring i skogsvårdslagen (1948:237), m. m.;
beslutad
den 10 mars 1977.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
ANDERS
DAHLGREN
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås, i avvaktan på en allmän översyn av skogsvårdslagen,
att nu gällande skogsskyddsbestämmelser kompletteras med föreskrifter om
skyldighet för skogsägare att vidta förebyggande åtgärder för att motverka
härjningar av barkborrar.
1 Riksdagen 1976/77. 1 saml. nr 111
Prop.
1976/77:111 2
1 Förslag tiU
Lag om ändring i skogsvårdslagen (1948:237)
Härigenom
föreskrives i fråga om skogsvårdslagen (1948:237) dels att 34 och 35 §§ skall
ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 37 a §,
av nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Uppkommer
i skog insektshärjning av större omfattning eUer föreligger överhängande fara
därför på grund av skogseld, stormfällning, snöbrott eller annat, som kan giva
upphov till massförök-ning av för skogen skadliga insekter, är skogsmarkens
ägare skyldig att inom tid, som skogsstyrelsen bestämmer, vidtaga de åtgärder
mot insektshärjningen, som skogsstyrelsen efter hörande av statens
skogsforskningsinstitut finner erforderligt föreskriva.
Har den av skogsstyrelsen bestämda tiden gått till ända
och förekommer anledning antaga, att föreskriven åtgärd ej vidtagits, skall
vad i 22 och 23 §§ för där avsedda fall stadgats äga motsvarande tillämpning.
Uppkommer i skog insektshärjning av större omfattning
eller föreligger överhängande fara därför på grund av skogseld, stormfällning,
snöbrott eller annat, som kan giva upphov till massförökning av för skogen
skadliga insekter, är skogsmarkens ägare skyldig att vidtaga de åtgärder mot
insektshärjningen, som föreskrives av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.
För att motverka härjning av barkborrar i skog får
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer även i annat fall än som
avses i första stycket meddela föreskrifter om
1.
upparbetning
av stormfälld eller på annat sätt skadad skog,
2.
åtgärder
vid röjning eller annan avverkning för att motverka uppkomsten av yngelhärdar,
3.
utforsling
av virke eller lagring av virke i eller i närheten av skog.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Då
åtgärder föreskrivits enligt 34 §, skall skäligt bidrag till täckande av
kostnaderna för åtgärderna utgå av allmänna medel. Angående sådant bidrag
förordnar regeringen.
Då
åtgärder föreskrivits enligt 34 § första stycket, skall skäligt bidrag till
täckande av kostnaderna för åtgärderna utgå av allmänna medel. Angående sådant
bidrag förordnar regeringen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 Senaste lydelse 1974:1026.
37 a §
Bryter den som äger skogsmark uppsätligen eller av oaktsamhet
mot föreskrift som har meddelats med stöd av 34 § första stycket,
Prop. 1976/77:111 3
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
dömes till böter. 1 ringa fall dömes ej till ansvar.
Bryter den som äger skogsmark eller annan som äger förfoga
över skog eller virke uppsätligen eller av oaktsamhet mot föreskrift som
meddelats med stöd av 34 § andra stycket, dömes till böter. I ringa fall dömes
ej till ansvar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.
2 Förslag till
Lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318)
Härigenom föreskrives att 2 § växtskyddslagen (1972:318)
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 § Lagen är ej tillämplig på insekts- Lagen är ej
tillämplig på insekts-härjning av större omfattning i härjning som
avses i 34 § skogsskog eller i fall då överhängande vårdslagen (1948:
237). fara därför föreligger.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.
It Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 111
Prop.
1976/77:111
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-03-10
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo
Föredragande:
statsrådet Dahlgren
Proposition om ändring i skogsvårdslagen (1948:237), m. m.
1
Inledning
Regeringen
uppdrog den 10 april 1975 åt skogsstyrelsen att utarbeta förslag till
föreskrifter m. m. som är ägnade att förhindra insektsskador på skog eller
mildra verkningarna av sådana. Skogsstyrelsen skulle ägna särskild
uppmärksamhet åt behovet av bestämmelser om förebyggande åtgärder.
Skogsstyrelsen överlämnade den 17 juni 1976 sina förslag, skogsskyddsutredningen
1975.
Efter
remiss har yttranden över förslaget avgetts av hovrätten för nedre Norrland,
statens vägverk, riksrevisionsverket (RRV), lantbruks-styrelsen, statens
naturvårdsverk, statens vattenfallsverk, domänverket, stiftsnämnden i Skara
stift, styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska
anstalt, skogsvårdsstyrelserna i Kronobergs, Värmlands och Västernorrlands län,
1973 års skogsutredning (Jo 1973:06), Lantbrukarnas riksförbund (LRF),
Skogsindustriernas samarbetsutskott. Skogssällskapet, Sveriges
skogsägareföreningars riksförbund, Svenska skogsarbetareförbundet. Svenska
åkeriförbundet. Sågverkens råvaruförening och Virkesmätningsrådet.
2
Gällande bestämmelser m. m.
I
skogsvårdslagen (1948:237, ändrad senast 1974:1026) finns särskilda bestämmelser
om åtgärder mot insektshärjning i skog. Enligt 34 § är skogsmarkens ägare
skyldig att inom tid, som skogsstyrelsen bestämmer, vidta åtgärder mot
massförökning av skadeinsekter, om det uppkommer insektshärjning av större
omfattning eller om det föreligger överhäng-
Prop. 1976/77:111 5
ande fara för sådan härjning på grund av skogseld,
stormfällning, snöbrott eller annat. Vilka åtgärder som skall vidtas bestäms
av skogsstyrelsen efter hörande av skogshögskolan.
Om den
föreskrivna tiden har gått till ända och det finns anledning att anta att
åtgärderna inte har vidtagits, skall skogsvårdsstyrelsen låta undersöka
förhållandet genom en sakkunnig person och två gode män. Är åtgärderna
eftersatta ankommer det på skogsvårdsstyrelsen att låta vidta åtgärderna på
skogsägarens bekostnad.
När åtgärder har föreskrivits enligt 34 § skall skäligt
bidrag utgå av allmänna medel för att täcka kostnaderna för åtgärderna.
Regeringen förordnar om sådant bidrag (35 §). Enligt förarbetena bör detta
bidrag uppgå till minst 50 %.
Regeringen
har beviljat bidrag varje år sedan de större stormfällningarna i södra Sverige
år 1967. Sedan dess har t. o. m. årsskiftet 1976/77 sammanlagt anvisats ca 26
milj. kr. varav ca 19 milj. kr. har tagits i anspråk. Bidraget har beroende på
åtgärder varierat mellan 50 % och 100%.
Enligt kungörelsen (1969:705) om statligt stöd vid skada
på skog (ändrad 1970:258) kan skogsägare i samband med skada på skog, bl. a.
genom angrepp av insekter, erhålla statlig garanti för lån. Avsikten härmed är
att underlätta lagring av sådant virke som behöver avverkas som ett led i
bekämpningen och som inte kan säljas för tillfället. Riksdagen medgav
budgetåret 1971/72 att sådan garanti fick ställas intill ett belopp av 5 milj.
kr. i samband med den då aktuella bekämpningen av granbarkborre.
Enligt skogskontolagen (1954: 142, ändrad senast 1976:
1096) har fysisk person, oskift dödsbo eller familjestiftelse som haft intäkt
av skogsbruk rätt till uppskov med inkomsttaxeringen för den del av skogsintäkt
som satts in på särskilt konto i bank, skogskonto. Syftet är främst att mildra
verkningarna av den progressiva statliga inkomstbeskattningen genom att
möjliggöra en uppdelning i beskattningshänseende av intäkten på flera år. För
varje förvärvskälla får uppskovet genom avdragsgill insättning på kontot för
ett och samma beskattningsår avse högst 60 % av köpeskillingen vid upplåtelse
av avverkningsrätt, 40 % av köpeskillingen för leveransvirke och 40 % av
saluvärdet av skogsprodukter som uttagits för förädling i egen rörelse. Vid
flera tillfällen har rätten till avdragsgill insättning på skogskonto vidgats
provisoriskt med anledning av stormfällningar. Därvid har de nämnda procenttalen
för skogskontoinsättningar höjts till 80, 50 resp. 50.
Enligt lagen (1951:763) om beräkning av stathg
inkomstskatt för ackumulerad inkomst (ändrad senast 1976: 346) kan progressiviteten
i den statliga inkomstbeskattningen lindras bl. a. i vad avser skogsintäkter
till följd av skogsbrand, stormfällning, torka, insektsskador e. d.
Prop.
1976/77:111 6
3
Skogsstyrelsens förslag
I
skogen angrips sjuka och döda träd samt avverkat virke av en mängd olika
insektsarter, främst skalbaggar. Skogsstyrelsen har begränsat sina förslag
till frågor med anknytning till sådana barkynglande insekter som på något sätt
påverkar den stående skogen. Aktuella i första hand är därvid den större och
den mindre märgborren som angriper tallen samt granbarkborren och den sextandade
barkborren som angriper granen. Dessa insekter ynglar i awerkningsavfall, i stormfällda
och brutna träd och i lager av obarkat virke.
Den
större och den mindre märgborren orsakar tillväxtförluster i tallskog. Dessa
har för år 1973 beräknats till ca 4 milj. skogskubikmeter, vilket motsvarar
ett värde av ca 600 milj. kr. Under perioden 19711974 beräknas granbarkborren
varje år ha dödat träd med en sammanlagd volym av 0,51 milj. skogskubikmeter
motsvarande en årlig värdeförlust av ca 100 milj. kr.
Vid
avverkning lämnas betydande mängder avfall kvar i skogen. Detta kan i viss
utsträckning tjäna som yngelmaterial för här aktuella insekter. Allvarligare
från insektsskadesynpunkt är enligt skogsstyrelsen emellertid de träd som har
dödats eller försvagats genom självgallring, snöbrott eller stormfällning.
Sedan
skogsbarkningen har upphört nästan helt, lagras stora mängder obarkat virke
sommartid vid bilvägar och terminaler nära avverkningsplatsen. Under de
senaste åren har ca 2,5 milj. m virke lagrats på sådant sätt att det har varit
lämpligt som yngelmaterial för insekter. Den stora ansamlingen av virke under
en begränsad men för insekterna lämplig period beror på att avverkningarna är
koncentrerade till vinterhalvåret bl. a. av klimatiska och arbetsorganisatoriska
skäl. Ytterligare yngel-möjligheter för insekter skapas vid rensning av
väggator och kraftledningsgator där de fällda träden ofta får ligga kvar länge
eller kvarläm-nade kantträd dör eller försvagas.
Sammantaget
medför denna stora mängd yngelmaterial att insekts-populationen ligger på en
stadigt hög nivå. Vid mer omfattande storm-fällningar och snöbrott kan
insekterna därför gå till omedelbart angrepp som snabbt utvecklas till
masshärjningar. Sådana inträffade t. ex. efter stormfällningarna i slutet av
1960-talet.
Enligt
skogsstyrelsen är det inte möjligt att exakt gradera orsakerna till
insektsangreppen. Den främsta orsaken är emellertid olämplig lagring av virke
vid bilväg i skogen. Till de viktigare orsakerna hör också ungskogsröjning vid
olämplig tidpunkt på året. Bättre skogsskötsel, tillvaratagande av stormfällda
och brutna träd och en god virkesvård kan enligt skogsstyrelsen på sikt minska
insektsstammen och därmed risken för större insektshärjningar. Skogsstyrelsen
anser att skogsskyddet måste ingå som ett led i skogsbrukets planering.
Härigenom blir det möjligt att
Prop.
1976/77:111 7
vidta
förebyggande åtgärder. Direkta bekämpningsåtgärder är ofta svåra att genomföra.
De är kostnadskrävande och enligt skogsstyrelsen ofta inte effektiva.
Under senare år har försök
gjorts att lösa skogsskyddsproblemen på frivillig väg. Regionala
skogsskyddskommittéer har bildats för att genomföra olika skogsskyddsaktiviteter.
Kommittéerna har bl. a. utarbetat regler för hur ansvaret skall fördelas mellan
säljare och köpare av virke. De frivilliga överenskommelserna har enligt
skogsstyrelsen emellertid inte blivit heltäckande och har inte fått fullständig
uppslutning. Inte heller föreskrifterna i skogsvårdslagen om åtgärder mot
insektshärjning är effektiva. Skogsstyrelsen föreslår därför att dessa
föreskrifter utvidgas till att omfatta sådana åtgärder vid avverkning att
massförökning av skadeinsekter inte kan ske i kvarlämnat virke. Vidare skall
virke inte få lagras i eller i närheten av barrskog på sådant sätt att massförökning
av skadeinsekter kan ske. Skog som har skadats i nämnvärd omfattning skall
enligt förslaget tas till vara eller behandlas så att en sådan massförökning förhindras.
Skogsstyrelsen föreslår även att köpare av skog på rot eller av upphugget virke
skall överta skogsskyddsansvaret när han tillgodogör sig eller enligt träffad
överenskommelse får tillgodogöra sig skogen eller virket.
Skogsstyrelsen föreslår i
huvudsak oförändrade möjligheter till statsbidrag för viss bekämpning av
insekter. Nuvarande bestämmelse om att skogsvårdsstyrelsen skall låta utföra
eftersatta åtgärder på skogsägarens bekostnad föreslås ersatt med en
bestämmelse om bötesstraff vid brott mot samtliga skogsskyddsbestämmelser.
Skogsstyrelsen föreslår att den nya lagstiftningen skall träda i kraft den 1
januari 1977 utom i fråga om förbudet mot lagring av virke. Detta bör enligt
förslaget gälla fr. o. m. den 1 januari 1980.
Skogsstyrelsen föreslår en
permanentning av möjligheterna till ökad insättning på skogskonto i samband med
stormfällningar, insektsangrepp m. m. Det högsta beloppet för insättning på
skogskonto föreslås i dessa fall höjt från hittills provisoriskt tillämpade 80
% och 50 % av köpeskillingen till 90 % och 70 %. Nuvarande möjligheter till
statlig kreditgaranti föreslås stå kvar. Skogsstyrelsen påpekar slutligen att ett
ökat anslag till skogsbilvägar och allmänna vägar indirekt skulle förbättra
skogsskyddet genom att virkestransporterna skulle underlättas.
4
Remissyttrandena
Skogsstyrelsens
förslag har fått ett i huvudsak positivt mottagande vid remissbehandlingen.
Förslagen tillstyrks i väsentliga delar eller lämnas utan erinran av flertalet
remissinstanser. 7975 års skogsutredning anser att det är angeläget med hänsyn
till de stora virkesförluster som insektshärjningarna förorsakar att så snabbt
och så långt som möjligt vidta
Prop.1976/77:111 8
åtgärder för att motverka uppkomsten av sådana härjningar.
Skogsindustriernas samarbetsutskott finner de gjorda övervägandena och de framlagda
förslagen praktiskt inriktade. Styrelsen för jordbrukets högskolor och statens
veterinärmedicinska anstalt konstaterar att problemet med snytbaggeskador i
skogsplanteringarna fortfarande är olöst. Stiftsnämnden i Skara stift
framhåller att det är utomordentligt viktigt att snyt-baggeproblemet får en
snar lösning. Enligt RRV hade det varit av värde med en mer ingående diskussion
om effekterna av de föreslagna åtgärderna som underlag för bedömningen av
sammansättningen och vidden av åtgärdsförslagen.
De flesta remissinstanserna delar skogsstyrelsens
uppfattning att det behövs en effektivare lagstiftning i fråga om skogsskyddet.
1973 års skogsutredning förordar att vissa bestämmelser rörande skogsskyddet
genomförs med förtur utan hinder av utredningens pågående arbete. Sveriges
skogsägareföreningars riksförbund delar skogsstyrelsens uppfattning att
frivilliga överenskommelser knappast kan ge en hållbar lösning på skogsskyddsproblemet.
Enligt Skogsindustriernas samarbetsutskott torde den föreslagna skärpta
lagstiftningen allmänt uppfattas som meningsfull. Skogssällskapet anser att skogsskyddsansvaret
bör lagfästas på samma sätt som reproduktionsplikten. Enligt domänverkets
uppfattning bör en skärpning av lagstiftningen ha som mål att sätta ramar för
verksamheten, medan berörda parter bör få göra tekniska och lokala anpassningar.
Enligt skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs län är det ytterst angeläget att såväl
lag som anvisningar till denna får en entydig och preciserad utformning.
Naturvårdsverket, som finner det angeläget att åtgärder vidtas för att minska
insektsskador på skog, anser att vissa miljöskyddsfrågor i samband med virkeslagring
behöver utredas ytterligare innan närmare bestämmelser kan utfärdas. Hovrätten
för nedre Norrland, som i allt väsentligt ansluter sig till grunddragen i
förslagen, ifrågasätter om den föreslagna regleringen av skogsskyddet inte är
så ingripande att samhällets möjligheter att tillse att bestämmelserna i rimlig
mån efterlevs framstår som klart begränsade. Enligt hovrätten kan det med visst
fog hävdas att samhällets resurser i stället bör koncentreras på mera uppenbara
försummelser. Svenska skogsarbetareförbundet påpekar att tillsynsmyndigheten
bör ges resurser för kontroll av att lagstiftningen efterlevs.
Flera remissinstanser har ingående kommenterat den av
skogsstyrelsen föreslagna lagstiftningen. Enligt 1973 års skogsutredning
ställer förekomsten av straffsanktion självfallet höga krav på föreskrifternas
utformning. Utredningen anser att de föreslagna bestämmelserna är alltför
allmänt hållna för att direkt kunna föranleda straffansvar. Enligt utredningens
mening bor ansvaret i stället knytas till en skyldighet att utföra resp.
underlåta vissa bestämt angivna åtgärder och inte till att ett
Prop. 1976/77:111 9
visst resultat i skogsskyddshänseende skall uppnås. För
utredningen förefaller det lämpligast att det i lagtexten endast allmänt anges
vilka krav som ställs upp medan närmare föreskrifter får utfärdas av
skogsstyrelsen och sanktionsbestämmelserna direkt anknyts till dessa
föreskrifter. Domänverket framför motsvarande synpunkter.
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund delar
skogsstyrelsens uppfattning att styrelsen liksom hittills i preventivt syfte
skall kunna föreskriva åtgärder mot insektshärjning av större omfattning.
Enligt hovrätten för nedre Norrland bör denna bestämmelse kompletteras med en
föreskrift som ålägger skogsmarkens ägare att snarast möjligt till skogsvårdsstyrelsen
anmäla när sådan insektshärjning har uppkommit eller när sådana skador på
skogen har inträffat att risk för massförökning av skadeinsekter föreligger. En
sådan föreskrift bör enligt hovrätten emellertid inte förenas med
straffansvar.
Skogsstyrelsens förslag i fråga om ansvarsfördelningen
mellan skogsmarkens ägare och virkesköparen tillstyrks av domänverket och
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund. Sågverkens råvaruförening, som
ansluter sig till förslaget, anser att hänvisning bör ske i alla köpeavtal till
det för resp. område gällande skogsskyddsavtalet i fråga om tidpunkten för skogsskyddsansvarets
övergång till köparen. Enligt styrelsen för jordbrukets högskolor och statens
veterinärmedicinska anstalt bör det finnas möjligheter för säljaren av virke
att på köparens bekostnad och efter godkännande av skogsvårdsstyrelsen vidta
åtgärder som förhindrar insektsskador på omgivande skog. Skogsvårdsstyrelsen i
Kronobergs län, som anser att det är ytterst angeläget att ifrågavarande
bestämmelser uttrycks klarare, ifrågasätter om det inte är enklast att alltid
lägga ansvaret för skogsskyddet på köparen av virke. Enligt styrelsen bör
köpare i fråga om virke som levereras fritt bilväg överta ansvaret den dag han
får anmälan om att virket är klart för inmätning och avtrans-port.
Domänverket och 1973 års skogsutredning delar
skogsstyrelsens uppfattning att det behövs ett effektivare sanktionssystem än f.
n. vid överträdelse av de föreslagna bestämmelserna. Hovrätten för nedre Norrland
avstyrker att åsidosättande av de föreslagna föreskrifterna straffbeläggs
generellt. Enligt hovrätten är dessa föreskrifter nämligen så allmänt hållna
och svåra att konkretisera att det synes mindre tilltalande att knyta
ansvarsregler till dem. Vidare torde det enligt hovrätten kunna upplevas som
stötande för det allmänna rättsmedvetandet att en skogsägare som nonchalerar
föreskrifterna går fri från ansvar emedan någon massförökning av skadeinsekter
inte sker, medan en annan skogsägare döms till ansvar endast därför att hans
kanske mycket aktningsvärda ansträngningar att hindra massförökning av
skadeinsekter har misslyckats. Vidare måste det enligt hovrätten beaktas att
den skogsvårdande
Prop. 1976/77:111 10
myndigheten endast undantagsvis synes ha resurser att
utöva någon kontrollfunktion av betydelse. Hovrätten anser emellertid att bötes-påföljd
bör kunna komma i fråga när det är fråga om mera väsentliga avsteg från
bestämmelserna eller när någon uppsätligen eller av oaktsamhet bryter mot
föreskrift som har meddelats av skogsstyrelsen.
Bl. a. hovrätten för nedre Norrland förordar att
skogsstyrelsen ges möjlighet att vid vite tillhålla den försumlige att vidta de
åtgärder som skogsstyrelsen anser nödvändiga. Hovrätten anser vidare att
skogsstyrelsen bör ges möjlighet att på den försumliges bekostnad låta utföra
erforderliga skogsskyddsåtgärder.
Skogsstyrelsens förslag att lagstiftningen i fråga om
lagring av virke skall träda i kraft först den 1 januari 1980 tillstyrks av bl.
a. hovrätten för nedre Norrland, domänverket och Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund. Skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs län föreslår att ikraftträdandet
i övrigt uppskjuts till den 1 januari 1978 med hänsyn till informationsbehovet.
I fråga om statsbidrag till bekämpningsåtgärder föreslår
domänverket och 1973 års skogsutredning att dessa behandlas i samband med skogsutredningens
samlade förslag i statsbidragsfrågor m.m. Enligt RRV bör bidragsnivån, i de
situationer bidrag anses motiverade, bestämmas utifrån t. ex. förväntad
stimulanseffekt. Vidare delar RRV skogsstyrelsens uppfattning att skatteskäl
inte bör få hindra att skogskyddsåtgärder vidtas. RRV konstaterar dock att
skogsstyrelsen inte har anfört några skäl för en vidgad rätt till insättning på
skogskonto. Domänverket och 1973 års skogsuiredning anser att även denna fråga
bör tas upp av skogsutredningen. Enligt skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands
län är en ändring av reglerna för insättning på skogskonto viktig. Förslaget
att statlig garanti för lån i samband med insektshärjningar skall kunna medges
även i fortsättningen tillstyrks eller lämnas utan erinran av remissinstanserna.
Remissinstanserna är allmänt positiva till att vägnätet
som ett led i skogsskyddsarbetet förbättras med stöd av ökade statliga anslag.
Vägverket påpekar att en allmän upprustning med hänsyn till begränsade
resurser måste ses på mycket lång sikt och ansträngningarna i stället inriktas
på att avhjälpa de mest akuta bristerna av betydelse för skogsnäringen.
Skogsvårdsstyrelserna i Kronobergs och Västernorrlands
län. Skogsindustriernas samarbetsutskott. Skogssällskapet och Svenska
skogsarbetareförbundet betonar behovet av en ökad statlig satsning på information
och forskning kring skogsskyddsfrågorna.
Prop.
1976/77:111 11
5
Föredraganden
5.1
Allmänna synpunkter
Under
de senaste åren har insektsskadorna i våra skogar ökat kraftigt. Den främsta
orsaken härtill är de ändrade skogsbruksmetoderna, men även stormfällningar och
snöbrott har haft stor betydelse. För många av cie insekter som angriper
växande skog utgör obarkat virke, hyggesavfall och vindfällen yngelplatser.
Finns det gott om sådana ökar antalet insekter kraftigt. Av olika skäl är det
inte längre vanligt att virket barkas i skogen. I stället lagras obarkat,
färskt virke i väntan på transport till industrin vid skogsbilväg under
perioder då insektsangrepp kan förekomma. Ungskogsröjningar som har utförts
under olämplig tid kan också de leda till allvarliga insektsangrepp. Särskilt
större stormfällningar skapar gynnsamma förutsättningar för skadeinsekterna.
De insektshärjningar, som blev en följd av stormfäilningarna i slutet av
1960-talet och främst koncentrerades till äldre granskog, pågår fortfarande.
Enligt
skogsstyrelsen dödades årligen under perioden 19711974 granskog med en
sammanlagd volym av mellan 0,5 och 1 milj. skogskubikmeter, vilket motsvarar
ett sammanlagt värde för perioden av ca 400 milj. kr. Angreppen på tallskog
resulterar i regel i att trädens tillväxt minskar. De sammanlagda
tillväxtförlusterna i landets tallskogar har för år 1973 beräknats till ca 4
milj. skogskubikmeter, motsvarande ett värde av ca 600 milj. kr. Denna dllväxtnedsältning
molsvarar ca 5 % av den årliga skogstillväxten i landet.
Vissa
bestämmelser om åtgärder mot insektshärjning finns i skogsvårdslagen
(1948:237, ändrad senast 1974:1026). Enligt dessa bestämmelser kan
skogsstyrelsen, under förutsättning att insektshärjning av större omfattning
har uppkommit eller att överhängande fara därför föreligger, meddela
föreskrifter om vilka åtgärder en skogsägare skall vidta mot härjningen. När
sådana föreskrifter har meddelats, utgår statsbidrag till åtgärderna. Under
den senaste tioårsperioden har närmare 20 milj. kr. utbetalats i sådant bidrag.
För innevarande budgetår har närmare 1,5 milj. kr. ställts till förfogande för
bidrag. Enligt kungörelsen (1969:705) om statligt stöd vid skada på skog
(ändrad 1970:258) kan stöd utgå även i form av garanti för lån vid skada på
skog genom storm, angrepp av insekter m. m. Stödet utgår för att underlätta
finansieringen av en snabb upparbetning av skogen och av transport, lagring eller
virkesskydd.
Under
senare år har skogsplanteringarna utsatts för omfattande insektsangrepp. På
vissa håll har uppemot hälften av alla nysatta barrträdsplantor angripits och
dödats av snytbaggar. För omplantering av skogskulturer som har skadats av
snytbaggar under år 1975 kan statsbidrag utgå. Under föregående och
innevarande budgetår har anvisats
Prop. 1976/77:111 12
sammanlagt
11 milj. kr. för ändamålet. Regeringen har i årets budgetproposition
föreslagit att ytterligare 5 milj. kr. skall anvisas för nästa budgetår (prop.
1976/77:100 bil. 13 s. 58). Inom ramen för anslagen till skogsforskningen och
skogsvårdsorganisationen stöder staten forskning resp. information och rådgivning
på skogsskyddets område. Insektsskador kan medföra att en skogsägare tvingas
göra avsevärt större avverkningar än normalt. För att skogsintäkter som flyter
in vid sådana överuttag inte skall bli skattemässigt betungande finns det olika
möjligheter att få lättnader i beskattningen, t. ex. genom insättning på s. k.
skogskonto.
Vidare
bör nämnas att det under senare år har gjorts försök att lösa skogsskyddsproblemen
på frivillig väg genom särskilt bildade skogsskyddskommittéer. Dessa har bl.
a. utarbetat regler för hur ansvaret för skogsskyddet skall fördelas mellan
säljare och köpare av virke.
Mot
bakgrund av de ökande insektsskadorna och bristen på virkesråvara gav
regeringen i april 1975 skogsstyrelsen i uppdrag att utarbeta förslag till åtgärder
för att motverka skadorna. Regeringen betonade särskilt behovet av bestämmelser
om förebyggande åtgärder. Skogsstyrelsen redovisade sina förslag i juni 1976.
Förslagen har remissbehandlats.
Skogsstyrelsen
har begränsat sina förslag till att avse barkynglande insekter som angriper rotstående
barrskog (barkborrar). Förslagen omfattar således inte åtgärder mot angrepp av
snytbaggar. Skogsstyrelsen anför att olika faktorer har lett till att mängden
skogsskadeinsekter konstant är stor. Vid omfattande skador på skog kan
insekterna därför omedelbart gå till angrepp som snabbt utvecklas till
masshärjningar. Skogsstyrelsen anser att bättre skogsskötsel, tillvaratagande
av virkesavfall och skadade träd samt god virkesvård på sikt kan minska
insektsstammen och därmed risken för större härjningar. Genom att låta skogsskyddet
ingå som ett led i skogsbrukets planering blir det enligt skogsstyrelsen
möjligt att vidta förebyggande åtgärder, som oftast är mer effektiva och mindre
kostsamma än direkta bekämpningsåtgärder, sedan härjningarna väl har börjat.
Enligt
skogsstyrelsen är de nuvarande bestämmelserna i skogsvårdslagen om åtgärder
mot insektshärjning otillräckliga. Skogsstyrelsen påpekar vidare att lagen
saknar ett effektivt sanktionssystem. De förslag till ändringar i
lagstiftningen som skogsstyrelsen lägger fram går i huvudsak ut på en vidgad
skyldighet för skogsägare och andra berörda att medverka till ett förbättrat
skogsskydd genom åtgärder av förebyggande karaktär. Skogsstyrelsen föreslår vidare
oförändrade principer för det statliga stöd som f. n. utgår i form av
statsbidrag och kreditgarantier vid lån i samband med stormfällningar och
insektshärjningar av katastrofkaraktär. Vidare föreslås utökade möjligheter
till avsättning på skogskonto i samband med skada på skog. Slutligen framhåller
styrelsen betydelsen för skogsskyddet av ett förbättrat skogsvägnät.
Prop.
1976/77:111 13
Remissinstanserna
godtar i allt väsentligt skogsstyrelsens förslag. De är ense med skogsstyrelsen
om att insektsskadorna i stor utsträckning kan motverkas genom förebyggande
åtgärder. Flera remissinstanser påpekar, mot bakgrund av skogsindustrins
råvaruförsörjningsproblem, angelägenheten av att åtgärder vidtas så snart som möjligt
för att minska virkesförlusterna. De flesta remissinstanserna delar också
skogsstyrelsens uppfattning att det behövs en effektivare lagstiftning. Den
kritik som har riktats mot skogsstyrelsens förslag rör i huvudsak tillämpningsföreskrifterna
till lagstiftningen.
Insektshärjningarna
måste motverkas. Omfattande härjningar har nu flera år i rad inträffat i våra
skogar med stora virkesförluster som följd. Så kan det inte få fortsätta. Som
bekant råder knapphet på virke. Vi måste så långt möjligt säkra råvaran för de
näringar som är beroende av virket. I likhet med skogsstyrelsen och flertalet
remissinstanser anser jag att skogsvårdslagens nuvarande bestämmelser om
skogsskydd bör kompletteras med bestämmelser som gör det möjligt att gripa in
med förebyggande åtgärder. Med hänsyn till den stora betydelse som sådana åtgärder
kan få för skogsproduktionen och till den tid det tar innan åtgärderna ger full
effekt anser jag att bestämmelser av antytt slag bör införas redan nu utan
hinder av att förslag om en reviderad skogsvårds-lagstiftning kan väntas från
1973 års skogsutredning (Jo 1973:06) redan under innevarande år.
Skogsstyrelsen
föreslår att de nuvarande möjligheterna till statsbidrag för bekämpning av
insekter skall finnas kvar. Motsvarande förslag framförs i fråga om statligt
stöd i form av garanti för lån vid skada på skog. För egen del är jag inte
beredd att nu ta slutgiltig ställning till hur ett eventuellt statligt stöd
till skogsskyddsåtgärder bör vara utformat i fortsättningen. Det ingår i skogsutredningens
uppgift att göra en samlad översyn av det statliga stödet till skogsbruket. I
avvaktan härpå bör nuvarande stöd behållas oförändrat.
Beträffande
skogsstyrelsens förslag om vidgade möjligheter till insättning på skogskonto
vill jag erinra om att frågan om skogsbeskattningen över huvud f. n. bereds i
budgetdepartementet. Reglerna för avsättning på skogskonto vid skada på skog
hör så nära samman med övriga skogs-beskattningsfrågor att de bör prövas i
samband med dessa. Jag har i denna fråga samrått med chefen för
budgetdepartementet.
Jag
delar skogsstyrelsens uppfattning att vägnätet bör rustas upp. Det är
emellertid ett arbete på lång sikt. Jag vill i sammanhanget erinra om dels de
ökade anslag till skogsvägbyggnad som har medgetts på tilläggsbudget till
statsbudgeten för innevarande budgetår, dels den uppföljning av dessa ökade
anslag som regeringen har föreslagit för nästa budgetår.
Några
remissinstanser har betonat behovet av ökad statlig satsning på information och
forskning på skogsskyddets område. Jag delar denna uppfattning. För riksdagens
upplysning vill jag meddela att skogsvårds-
Prop.
1976/77: 111 14
organisationen
under innevarande budgetår har startat en omfattande rådgivningskampanj i
skogsskyddsfrågor. För ändamålet har förutom medel inom ramen för anslaget
Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. anvisats 550 000 kr.
från anslaget Främjande av skogsvård m. m. I budgetpropositionen 1977 har på motsvarande
sätt tagits hänsyn till skogsskyddsfrågorna. Vidare föreslås för nästa budgetår
att skogshögskolans forskningsresurser på skogsskyddsområdet förstärks med
fyra nya tjänster.
5.2
Förslag till ändrade skogsskyddsbestämmelser
En
brist hos den nuvarande lagstiftningen är enligt skogsstyrelsen att
skyddsåtgärder f. n. kan krävas endast i katastrofsituationer, när en
insektshärjning av större omfattning har inträffat eller hotar, däremot inte i
förebyggande syfte under normala förhållanden. Skogsstyrelsen föreslår därför
som redan har antytts att skogsägare och andra åläggs vidgad skyldighet att
medverka till ett förbättrat skogsskydd genom åtgärder av förebyggande
karaktär. Nuvarande sanktionsregler föreslås ersatta av bestämmelser om
bötesstraff. Förslaget innebär närmare bestämt följande. För att förhindra att
skadeinsekterna förökar sig kraftigt skall åtgärder utföras vid röjning och
annan avverkning, vid lagring av obarkat rått barrvirke i eller i närheten av
skog och när skog genom stormfällning eller av annan orsak har skadats i
nämnvärd omfattning. Dessa föreskrifter avses få generell tillämplighet.
Dessutom föreslås att skogsstyrelsen skall ges möjlighet att meddela
föreskrifter om särskilda åtgärder när insektshärjning av större omfattning har
uppkommit eller skogsskada av nämnvärd omfattning har inträffat. Med hänsyn
till att bestämmelserna om virkeslagring kräver en omfattande omställning inom
skogsbruk och skogsindustri föreslås den bestämmelsen träda i kraft först den 1
januari 1980. I övrigt föreslås bestämmelserna träda i kraft utan dröjsmål.
I
likhet med de flesta remissinstanserna anser jag att det behövs en mera
effektiv lagstiftning på skogsskyddets område. Jag förordar därför att
skogsvårdslagen kompletteras med ett bemyndigande för regeringen som gör det
möjligt att meddela föreskrifter om förebyggande åtgärder av olika slag för att
motverka insektshärjningar. Bemyndigandet bör avse inte bara skogsmark i
skogsvårdslagens mening utan också andra skogbevuxna områden, t. ex. kraftledningsgator.
Föreskrifterna bör begränsas till att avse härjning av barkborrar till vilka
räknas bl. a. större och mindre märgborren, granbarkborren och den sextandade
barkborren. Denna begränsning av bemyndigandet föranleds av att nödvändigt
underlag för föreskrifter om åtgärder mot härjning av snytbaggar inte
föreligger. En av skogsstyrelsen tillsatt arbetsgrupp, i vilken ingår
representanter för skogsbruket, arbetarskyddet, naturvården
Prop.
1976/77:111 15
och
skogsforskningen, har i uppdrag att sammanställa fakta om snytbaggen och
föreslå lämpliga bekämpningsåtgärder.
Föreskrifterna
bör i huvudsaklig överensstämmelse med skogsstyrelsens förslag avse dels upparbetning
av stormfälld eller på annat sätt skadad skog, dels sådana åtgärder vid röjning
och annan avverkning som motverkar uppkomsten av yngelhärdar, dels utforsling
av virke och virkeslagring i eller i närheten av skog.
Insektsangreppen kan i
någon utsträckning minskas om obarkat gagnvirke inte tillåts ligga kvar
utspritt i terrängen under den tid insekterna svärmar. I varje fall bör virket
koncentreras till avlägg innan den nya generationen insekter kläcks.
Bemyndigandet bör därför omfatta föreskrifter om utforsling av virke till
bilväg eller annan permanent transportled. Den väsentligaste åtgärden för ett
förbättrat skogsskydd är dock att få till stånd en ändrad virkeslagring. Med
hänsyn bl. a. till de farhågor från miljöskyddssynpunkt som naturvårdsverket
och andra remissinstanser har uttalat beträffande lagring av virke i vatten
eller under vattenbegjutning bör emellertid föreskrifter härom meddelas först
efter ytterligare utredning. Jag har för avsikt att föreslå att skogsstyrelsen
och naturvårdsverket får närmare utreda bl. a. frågan om vilka särskilda krav
som bör ställas för att sådan lagring skall vara godtagbar från
miljöskyddssynpunkt. Därtill kommer att det, som skogsstyrelsen har framhållit,
under alla omständigheter krävs något års övergångstid innan bestämmelserna om
lagring kan sättas i kraft mot bakgrund av att ändamålsenliga föreskrifter om
lagerhållning av obarkat virke bl. a. förutsätter bättre planering av
transporter och bättre lagringsmöjligheter vid industrier och i terminaler.
Bemyndigandet bör emellertid omfatta befogenhet att meddela
lagringsföreskrifter så att dessa kan sättas i kraft utan dröjsmål när
förutsättningarna för utfärdande av sådana väl är uppfyllda. Jag anser det inte
vara möjligt att, som skogsstyrelsen har föreslagit, redan nu ange en bestämd
tidpunkt för ikraftträdandet.
Bemyndigandet för
regeringen att meddela föreskrifter av förebyggande natur mot insektshärjning
bör komplettera nuvarande bestämmelser i 34 § första stycket skogsvårdslagen,
som ger möjlighet för skogsstyrelsen att föreskriva motåtgärder när
insektshärjning av större omfattning har uppkommit eller hotar. Bemyndigandet
bör lämpligen tas in som ett andra stycke i 34 §. Samtidigt bör befogenheten
enligt första stycket för skogsstyrelsen att efter hörande av
skogsforskningsinstitutet (skogshögskolan) meddela föreskrifter ändras till att
avse regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
I
lagen bör vidare i huvudsaklig överensstämmelse med skogsstyrelsens förslag
tas in en ansvarsbestämmelse om bötesstraff för den som bryter mot föreskrifter
som har meddelats med stöd av 34 §. För ansvar bör krävas att gärningen inte är
ringa. Skogsstyrelsen har föreslagit särskilda bestämmelser för att närmare
reglera vem som skall bära
Prop.
1976/77:111 16
ansvaret
för att meddelade föreskrifter följs. Enligt min mening bör ansvaret åvila den
som kan förfoga över skogen eller virket. Det innebär vid exempelvis en
försäljning av skog på rot att det är rotpost-köparen som har att svara för
skogsskyddet från den tidpunkt då han får ta sin avverkningsrätt i anspråk. Vid
försäljning av upphugget virke, som ofta säljs fritt bilväg, kan köparen sägas
få förfoganderätten och därmed överta skogsskyddsansvaret när leveransvillkoret
är uppfyllt. Förfoganderätten, dvs. rätten att som markägare eller på grund av
avtal ta befattning med skog eller virke, kan i vissa situationer vara delad.
Vissa servitutsupplåtelser för kraftledningar kan utgöra exempel på en delad
förfoganderätt. Det förekommer således att servitutshavare har tillförsäkrat
sig rätt att avverka skog i kraftledningsgatan medan endast markägaren, förutom
att även han har avverkningsrätt, förfogar över det av servitutshavaren
avverkade virket. Det får förutsättas att det i sådana och likartade fall sker
en samverkan eller ett samråd mellan de för skogsskyddet ansvariga.
Som
framgår av förslaget till ändring av skogsvårdslagen avses lagen skola
kompletteras med särskilda föreskrifter. Dessa bör avse hur skadad skog och
avfall från avverkning skall tas om hand och hur avverkat gagnvirke skall
forslas ut. Inom jordbruksdepartementet har upprättats ett utkast till skogsskyddsförordning
som innehåller sådana föreskrifter. Utkastet bör för riksdagens information
fogas till detta protokoll som bilaga.
Jag
vill slutligen nämna att jag ämnar föreslå regeringen att de föreskrifter som
kommer att meddelas med stöd av det föreslagna bemyndigandet även skall gälla
för den som förvaltar skog tillhörig staten. Jag utgår från att riktlinjerna
för skogsskyddet kommer att tillämpas även på kyrkans skogar.
Med
hänsyn till behovet av information om de nya bestämmelserna har jag för avsikt
att föreslå regeringen att de föreskrifter som sålunda bör utfärdas skall träda
i kraft den 1 januari 1978.
Enligt
2 § växtskyddslagen äger den lagen inte tillämpning på insektshärjning av
större omfattning i skog eller i fall då överhängande fara därför föreligger.
Det begärda bemyndigandet föranleder en jämkning av den undantagsbestämmelsen.
6
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen
att
antaga inom jordbruksdepartementet upprättade förslag till
1. lag om ändring i skogsvårdslagen (1948:237),
2. lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318).
Prop.
1976/77:111 17
7
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Prop.1976/77:111 18
Bilaga
Utkast till Skogsskyddsförordning
1 §
Föreskrifter enligt 34 § första stycket skogsvårdslagen (1948:237)
meddelas av skogsstyrelsen.
När
föreskrifter meddelas, ändras eller upphäves, skall beslutet ofördröjligen
kungöras på det sätt som är föreskrivet beträffande författningar i allmänhet.
2 § Har insektshärjning av större omfattning
uppkommit eller kan överhängande fara därför anses föreligga, skall skogsvårdsstyrelsen
ofördröjligen anmäla förhållandet till skogsstyrelsen,
3 § Stormskadad, snöbruten, brandskadad eller på
annat sätt skadad skog skall, när skadan är av nämnvärd omfattning, upparbetas
utan oskäligt dröjsmål. Om virket därvid ej barkas eller annan av skogsstyrelsen
föreskriven åtgärd ej vidtages, skall virket i anslutning till upp-arbetningen utforslas
till avlägg vid skogsbilväg eller annan permanent transportled.
4 § Vid röjning eller annan avverkning av barrträd
får stammar och stamdelar som är grövre än fem centimeter lämnas kvar endast om
de har barkats eller annan av skogsstyrelsen föreskriven åtgärd har vidtagits.
Första
stycket gäller ej
1. vid röjning eller annan avverkning som sker under
sådan tid av året att fara ej föreligger för att kvarlämnat virke kommer till
användning som yngelmaterial,
2. i fråga om toppar som endast med betydande
svårighet kan tas till vara eller behandlas.
5 § Avverkat gagnvirke av barrträd skall, om det inte
barkas i anslutning till avverkningen, före viss tidpunkt utforslas till
avlägg vid skogsbilväg eller annan permanent transportled enligt föreskrifter
som meddelas av skogsstyrelsen.
6 § Bestämmelserna i 35 §§ äger tillämpning endast
om annat ej har meddelats med stöd av 1 § första stycket.
7 § Skogsstyrelsen eller, efter skogsstyrelsens
bemyndigande, skogsvårdsstyrelsen kan föreskriva undantag från skyldighet
enligt 35 §§.
8 § Ytterligare föreskrifter för verkställighet av
denna förordning meddelas av skogsstyrelsen.
9 § Bestämmelserna i 38 §§ gäller även i fråga om
mark som tillhör staten.
Denna
förordning träder i kraft den 1 januari 1978.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770186
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Bet. 1976/77:JoU29 Med anledning av propositionen 1976/77:111 om ändring i skogsvårdslagen (1948:237), m. m. i texten
- Prop. 1978/79:81 om ändrade beskattningsregler vid skogsuttag med anledning av skador på skog s. 7 i texten