Sök i Ratio Lex

om ändrade beskattningsregler vid skogsuttag med anledning av skador på skog

24 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:81, om ändrade beskattningsregler vid skogsuttag med anledning av skador på skog

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:81

Regeringens proposition 1978/79:81

om
ändrade beskattningsregler vid skogsuttag med anledning av skador på skog;

beslutad
den 7 december 1978.

Regeringen
föreslår riksdagen atl aniaga del förslag som har upptagits i bifogade uldrag
av regeringsproiokoll.

På
regeringens vägnar

OLA
ULLSTEN

INGEMAR
MUNDEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Skaltskyldig
som har gjort skogsuitag kan skjuta upp beskattningen av en del av skogsiniäklen
genom atl sätta in medel på särskilt konto i bank (skogskonto). Uppskov medges f
n. med högsl 60 % av köpeskillingen för avverkningsrätter, 40 % av
köpeskillingen för leveransvirke och 40 % av saluvärdet av skogsprodukter som
har tagils ut till förädling i egen rörelse.

Tidigare
har genom tillfällig lagstiftning skogsägare som drabbats av stormfällning fått
uppskov med större belopp i vissa fall. I propositionen föreslås att permanenta
regler skall införas om utvidgad rätt till uppskov när siormfällning,
insektsangrepp eller liknande skador motiverar en tidigareläggning av
avverkningarna. Förslaget innebär att den högsta avdragsgilla insättningen på
skogskonto i dessa fall höjs lill 80 % av köpeskillingen för avverkningsrätter
och 50 % av köpeskillingen för leveransvirke resp. saluvärdet av uttagna
skogsprodukter

De
nya reglerna avses komma atl gälla fr. o. m. 1979 års taxering.

Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 81

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:81

Förslag till

Lag om
ändring i skogskontolagen (1954:142)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Härigenom
föreskrivs all 2 och 5 nedan angivna lydelse.

skogskonlolagen (1954:142)' skall ha

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvaiande
lydelse

Beträffande
viss förvärvskälla må uppskovet för ett och samma beskattningsår avse högsl eti
belopp, motsvarande summan av

a)
sextio proceni
av den a beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som avyttrats
genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b)
fyrtio proceni
av den å beskaUningsärel belöpande köpeskillingen för avyttrade
skogsprodukter, samt

c)
fyrtio
procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret uttagits
för förädling i egen rörelse.

Föreslagen lydelse

2f

Beträffande viss förvärvskälla/ar uppskovet för eU och
samma beskattningsår, om annat ej följer av andra och tredje styckena, avse högsl
ett belopp motsvarande summan av

a) sextio proceni av den på beskattningsårei
belöpande köpeskillingen för skog, som //aravyttrats genom upplåtelse av
avverkningsrätt,

b)
fyrtio procent
av den pä beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter
samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av
skogsprodukter, som under beskattningsåret har tagits ut för förädling i egen
rörelse.

Medför stormföltnlng,
brand, insektsangrepp eller liknande händelse att en betydande del avförvärvskällans
skog bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet, fär
skatt-skyldig, om och i den mån han med intyg frän skogsvårdsstyrelsen i länet
eller på annat sått visar att intäkt häriför sig UU avverkning som nu har sagts,
uppskov med högst ett belopp motsvarande summan av

a) åttio proceni av den pä beskattningsåret belöpande
köpeskillingen för skog, som har avyttrats genom upplå-

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:263. Senaste
lydelse 1978:740.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppskov må dock ej åtnjutas för högre belopp än som
motsvarar den beräknade nettointäkten av den förvärvskälla, varifrån iniäkten
av skogsbruk härrör.

Har i
förvärvskällan redovisats utdelning från samfällighet, som av.ses i 53 § I
mom. första stycket O kommunalskatielagen (1928:370), får uppskov åtnjutas lill
den del utdelningen härrör från intäkt av skogsbruk i samfällig-

Nuvarande lydelse

Skaltskyldig som skall betala sådan likvid för växande
skog som avses i punkl 11 av anvisningarna till 21 § kommunalskatielagen (1928:
370), skogslikvid, och som efter den tidpunkt för tillträde av den skogbärande
marken som gäller enligt fastigheisbildningslagen (1970:988) eller enligt
skriftligt avtal, dock ej före den lidpunki då fastighetsbildning har sökts,
har lagit ut skog för aU erhålla medel till betalning av skogslikviden, får,
för beskattningsår, under vilket likviden ännu ej förfallit till betalning,
erhålla uppskov med högst ett belopp, motsvarande köpeskillingen för skog som
avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt eller sjuttio procent av
köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter.

Föreslagen lydelse

telse av avverkningsrält,

b) féinlio proceni av den på beskaiiningsårei
belöpande köpe-skUlingen för avyttrade skogsprodukter samt

c)
femtio proceni
av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret har tagits ut fÖr
förädling i egen rörelse.

Skatiskyldig
som skall betala sådan likvid för växande skog som avses i punkt 11 av
anvisningarna till 21 § kommunalskatielagen (1928: 370), skogslikvid, och som
efter den lidpunki för tillträde av den skogbärande marken som gäller enligt
fastighetsbildningslagen (1970:988) eller enligt skriftligt avtal, dock ej före
den tidpunkt då fastighetsbildning har sökts, har tagit ut skog för alt
erhålla medel lill belalning av skogslikviden, får, för beskattningsår, under vilkel
likviden ännu ej förfallit till belalning, erhålla uppskov med högsl ett
belopp motsvarande summan av

a)
hela
köpeskillingen för skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrält
och

b) sjuttio procent av köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter.

Vad i första-tredje styckena sägs om köpeskiUing gäller
även försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.

Uppskov/oV
ej åtnjutas för högre belopp än som motsvarar den beräknade nettointäkten av
den förvärvskälla, varifrån intäkten av skogsbruk härrör.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:81 4

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

heten
under del beskauningsår vartill utdelningen hänför sig på samma sätt som om
denna del utgjort intäkt av skogsbmk, som den skatlskyldige drivit själv.

5§

Belopp, för vilkel uppskov med Belopp, för vilkel uppskov med

laxeringen yrkas, skall vara inbelall laxeringen yrkas, skall vara inbeialt

lill banken senasi den dag den skatt- till banken senast den dag den skatl

skyldige jämlikt bestämmelserna i skyldige enligt 34 § taxeringslagen

36 § taxeringsförordningen har atl ('y956.-62i> har all avlämna självde-

avlämna självdeklaralion. klaraiion.

Denna
lag iräder i krafl en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgifi på den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling och lillämpas första gången
vid 1979 års taxering.

Utan
hinder av 5 § skogskonlolagen (1954:142) Hr skatiskyldig åtnjuta uppskov vid
1979 års taxering för belopp som har inbetalats till banken senasi den 20 april
1979, även om allmän självdeklaration enligt 34 § taxeringslagen (1956:623)
skall avlämnas tidigare. I nu avsedda fall skall den skattskyldige i anslutning
till inbetalningen till skattechefen eller ordföranden i taxeringsnämnden
inkomma med sådan utredning och sådant besked som avses i 4 § första och andra
styckena skogskontolagen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:81

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-12-07

Närvarande:
statsministem Ullslen, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
De Geer, Blix, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande:
slalsrådet Mundebo

Proposition
om ändrade beskattningsregler vid skogsuttag med anledning av skador på skog

1
Inledning

I
en inom budgetdepartementet utarbetad promemoria (Ds B 1978:2 Beskattning av skogsbmk)
har beskrivits två olika metoder för den framtida beskattningen av
skogsinkomster. I promemorian har också tagits upp vissa frågorsom inte har
direkt samband med valet av beskatiningsmelod. Sålunda föreslås i promemorian
bl. a. att den som lill följd av skador på skogen har tvingats till stora
skogsuttag skall få ökade möjligheter att använda skogskonlosystemet.

De
avsnitt av promemorian som behandlar de nuvarande reglerna om skogskonto och de
föreslagna nya reglerna vid skador på skog bör fogas till protokollet i delta
ärende som bilaga 1.

Efter
remiss har yttranden över promemorian avgetts av riksskatteverket (RSV),lanlbruksslyrelsen,
skogsstyrelsen, statens lantmäteriverk, domänverket, kammarräiien i Stockholm,
Sveriges lantbruksuniversitet, länsstyrelserna i Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar, Älvsborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, 1976 års fastighetstaxeringskommitlé
(Fi 1976:05), Centralorganisationen SACO/SR, Familjeföretagens förening.
Föreningen auktoriserade revisorer (FAR), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska företagares riksförbund. Svenska kommunförbundei.
Svenska kyrkans församlings- och pasloratsförbund, Sveriges advokatsamfund,
Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges härads-allmänningsförbund, Sveriges indusiriförbund,
Sveriges jordägareförbund,

1* Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 81

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:81 6

Sveriges
skogsägareföreningars riksförbund (SSR), Sågverkens råvaruför-ening.
Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR) och Tjänstemännens
centralorganisation (TCO). Kammarkollegiet har, utan all avge egel yttrande,
överlämnat yttranden från stiftsnämnderna i Växjö, Västerås, Karlstads och
Luleå stift. Skrivelser har även inkommii från Svenska civilekonomföreningen (SCF)
och från Våmhus sockensamfällighelsför-ening.

Lantbruksstyrelsen
har överiämnat yttranden från lantbruksnämnderna i Jönköpings, Hallands,
Älvsborgs, Väslmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Västerbottens län.
Skogsstyrelsen har överlämnat yttranden från samtliga skogsvårdsslyrelser i Iandel
ulom skogsvårdssiyrelsen i Malmöhus län och lill sill egel yllrande fogat en
sammanställning över skogsvårdsstyrelsernas yttranden. Länsstyrelsen i
Kronobergs län har till sill yttrande fogal ytlrandel från skogsvårdssiyrelsen
i länet. Till länsstyrelsens i Kalmar län yttrande har fogals yllranden från LO-dislriktel
i sydöstra Sverige, Lantbrukarnas länsförbund i norra och södra Kalmar samt
från skogsvårdssiyrelsen i länet. Länsstyrelsen i Kopparbergs län har lill sitt
yttrande fogat yttranden från lantbruksnämnden och skogsvårdsstyrelsen i länet.
Familjeföretagens förening, LRF, Sveriges häradsallmänningsförbund och Sveriges
skogsägareföreningars riksförbund åberopar yttrande av Lanibrukarnas skaitedelegation.
LO hänvisar till ett gemensami yllrande av Svenska
pappersindustri-arbetareförbundet, Svenska skogsarbelareförbundel och Svenska iräindustri-arbelareförbundel.
SAF och Sveriges industriförbund åberopar yttrande av Skogsindustriernas samarbetsuiskolt
(SISU).

En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 2.

Jag
lägger i det följande fram förslag om särskilda skogskontoregler vid skogsuitag
som föranleds av skador på skog. Vad gäller utformningen av skogsbeskaliningen
i övrigi pågår f n. inom budgetdepartementet en beredning äv promemorians
förslag och de synpunkter som har lämnats vid remissbehandlingen. Min avsikt är
alt redovisa resultatet av detla arbeie under våren 1979.

2
Föredragandens överväganden

Under
1970-lalel har en stor mängd växande skog förstörts av skadeinsekter, särskilt
i Värmlands län. En starkt bidragande orsak till inseklsan-greppen har varit de
stormfällningar som inträffade i slutet av 1960-talet.

Skogsstyrelsen
gör varje år en inventering av de skador som har föranletts av angrepp av
granbarkborrar. Inventeringarna visar att de åriiga skadorna visseriigen
minskade under perioden 1971-1976 men att de efter år 1976 åter har ökat i omfaUning.
Den nyligen genomförda inventeringen för år 1978 visar en mycket allvarlig
uppgång.

Bekämpningen
av granbarkborren har hittills i första hand genomförts med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:81 7

hjälp
av fångslvirke. Delta innebär atl virke läggs ut före granbarkborrens svärmning
och forslas bort eller barkas kort lid därefter. Under sommaren 1978 har försök
gjorts att bekämpa insekterna med särskilda lockämnen. Lockämnen kommer under
år 1979 atl användas mer allmänt i samband med en kraftigt ökad bekämpningsinsais.
Regeringen har genom beslul den 23 november 1978 ställi ca 24 milj. kr. lill
skogsstyrelsens förfogande för budgetårel 1978/79 för åtgärder mol befarad
skadegörelse av skogsinsek-ler.

Enligt
skogsvårdslagsiifiningen har skogsstyrelsen möjlighel all föreskriva alt
skogsägare skall ingripa mot insektshärjningar. Med slöd av 34 § första slyckel
skogsvårdslagen (1948:237, ändrad senast 1977:352) kan sådana föreskrifier
lämnas om skogseld, siormfällning eller annat har lett till insektshärjningar
av större omfattning eller om överhängande fara för insektshärjningar
föreligger. Skogsstyrelsen har meddelat bestämmelser för Jönköpings, Älvsborgs,
Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs och Väsiernorrlands län. Besiåmmelserna
gäller lill uigången av år 1978. Skogsvårdssiyrelsen i resp. län avgör inom
vilka områden i länel som de skall lillämpas. Nya föreskrifter från skogssiy relsen
för det fortsatta bekämpnings-arbetet kan väntas inom kort.

Skogsskyddsbestämmelserna
kompletterades år 1977 med föreskrifterom skyldighet för skogsägare alt vidta
förebyggande åtgärder mot barkborrehärj-ningar(prop. 1976/77:111, JoU
1976/77:29, rskr 1976/77:276, SFS 1977:350, 352). Enligt 34 § andra siycket
skogsvårdslagen får föreskrifterna avse bl. a. upparbetning av stormfälld skog
och ålgärder vid röjning och uiforsling av virke. Generella föreskrifter av
delta slag har meddelats av regeringen i skogsskyddsförordningen (1977:350) och
av skogsstyrelsen.

Har föreskrifter meddelats
enligt 34 § första stycket skogsvårdslagen utgår skäligt statsbidrag för bekämpningsålgärderna.
Bidraget avser normalt atl delvis täcka de merkostnader som skogsägaren åsamkas
ull följd av åtgärderna. Vidare kan statlig garanti för lån ges enligt
kungörelsen (1969:705, ändrad 1970:258) om slalligl stöd vid skada pä skog.
Garantin är avsedd atl finansiellt underlätta all virket las om hand genom
snabb upparbetning, transport, lagring och virkesskydd.

Det
nu beskrivna statliga stödet syftar till att ge hjälp lill finansieringen av kostnaderna
för skogsskyddsåtgärder. Även intäktssidan är emellertid av intresse. Skadorna
leder ofta till att skogsägaren blir tvungen atl på kort tid göra mycket stora
skogsuttag. De iniäkter som följer av uttagen beskattas till följd av
progressionen inom inkomslskaltesystemet hårdare än om uttagen hade gjorts
under en längre period. Skatteeffekterna kan också göra atl skogsägarna inte
tillräckligt aktivt deltar i skogsskyddsarbetet. Man har därför från olika håll
riktat krav på att beskattningen av intäkterna vid framtvingade skogsuttag
skall lindras.

Skattelagstiftningen
innehåller redan i dag en bestämmelse som direkt tar sikte på framtvingade skogsuitag.
Enligt 3 § 2 mom. 1) lagen (1951:763) om

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:81 8

beräkning
av slallig inkomslskall för ackumulerad inkomsi lar särskild skatieberäkning
ske för inläkl som härrör från avverkningar som har framivingais av skador på
skogen. Bestämmelsen får inte utnyiijas om intäkten har föranlett avdrag för
insättning på skogskonto.

Skogsägare
som har tvingats au avyttra skog har i övrigi naluriigivis samma möjlighel lill
inkomslfördelning över åren som slår andra skogsägare lill buds. Genom alt ulnyllja
skogskonlosystemet kan beskattningen av 60 % av köpeskillingen vid en rot
försälj ning och 40 % av köpeskillingen för leveransvirke och värdel av egna ullag
fördelas på en lioårsperiod. Med köpeskilling har jämställts försäkringsersäiining
för skog (dåvarande riksskallenämndens meddelande RN I 1961 nr 3:4). En
skogsägare som upplåter avverkningsrält lill skog behöver vidare inte la upp
hela köpeskillingen med en gång uian kan skallemässigt få fördela den-på de år
då dellikvider fiyler in [sextonde stycket av punkl 1 av anvisningarna till 41
§ kommunalskatielagen (1928:370)]. 1 sammanhanget bör också nämnas all skogsägaren
kan undgå beskaUning för uttagen i den mån han kan visa att han är berättigad till
avdrag för värdeminskning av skog.

Vid
en del tillfällen, senasi genom lagstiftning år 1977 (prop. 1977/78:28, SkU 13,
rskr 34, SFS 1977:964). har skogsägare som drabbats av slormFällning fått ökade
möjligheler au ulnyllja skogskonlo. Den högsia avdragsgilla insättningen på skogskonlo
har höjts från 60 % till 80 % av köpeskillingen för sålda rotposter och från 40
% lill 50 % av köpeskillingen för leveransvirke och av värdet av egna uttag.
Den förhöjda insäliningsrätten har Hit tillämpas vid två eller tre taxeringar i
anslutning till siormfällningen.

I
den inom budgetdepartemeniet ularbetade promemorian om skogsbeskaliningen har
föreslagits alt permanenta regler skall tas in i skogskontolagen efter mönster
från tidigare tillfällig lagstiftning. De förhöjda procentsatserna, 80 resp.
50, skall enligt förslaget få tillämpas om skogsägaren med intyg från skogsvårdssiyrelsen
visar alt en betydande del av fastighetens skog måste avverkas tidigare än
planerat lill följd av siormfällning, insekisangrepp eller andra skador på
skogen. Endasl intäkter som härrör från lidigarelagd avverkning skall berättiga
till höjd insättning.

Promemorieförslaget
om särskilda skogskontoregler i skadefallen har fått ett genomgående positivt
mottagande vid remissbehandlingen. Del övervägande antalet av de myndigheter
och organisaiioner som har yttrat sig i frågan tillstyrker förslaget utan några
reservationer eller lämnar del hell utan erinringar. Några remissinstanser
anser dock alt medel som har satts in på skogskonlo enligt den föreslagna
specialregeln bör fl stå inne på kontot under längre tid än tio år. Som
motivering för föriängning framhålls bl. a. atl skadorna på skogen kan vara så
omfattande au en stor del av skogskapitalel måste avverkas.

Vid
remissbehandlingen har det vidare från några håll gjorts gällande att de föreslagna
reglerna inte är tillräckliga. Så t. ex. betonar Lantbrukarnas skattedelegation,
som i och för sig är positiv till atl en permanent lagstiftning

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:81 9

genomförs
på detla område, alt de föreslagna reglerna bör kompletteras för skador som kan
sägas vara av katastrofkaraktär. I sådana allvarliga fall bör man enligt delegaiionen
lillämpa regler liknande dem som gäller för försäkringsersäiining på byggnader.
En sådan ersäiining är skailefri då den uppbärs men beaktas vid realisationsvinslberäkningen
när fastigheten sedermera säljs. Med uigångspunki från den i
departementspromemorian beskrivna s. k. sambandsmeloden föreslår delegaiionen
alt 40 % av utfallande försäkringsersäiining och köpeskilling för skog i
samband med svåra skador på skog skall behandlas på samma sätt som
försäkringsersättning på byggnad.

För
egen del får jag anföra följande. Som jag redan nämnt pågår f n. en beredning
av de förslag lill ny skogsbeskailning som har presenierais i departementspromemorian
och de i vissa delar kritiska synpunkier som har framförts vid remissbehandlingen.
Jag är inte beredd all nu ta ställning lill den framlida skogsbeskaliningen i
stort. Remissbehandlingen haremellertid visal atl det är en allmän uppfaUning
alt ullag som föranleds av skador på skog träffas av en alltför hög omedelbar beskattning
och atl syftet med skogsvårdslagstiftningen i viss män kan motverkas av delta
förhållande. Jag ansluter mig lifl denna uppfattning och anser det befogat au
behandla frågan med förtur.

De
ändringar som här kan bli aktuella Hr givetvis inte försvåra en övergång lill ett
nytt skogsbeskattningssyslem. Det kan därför inte komma i fråga att i delta
sammanhang föreslår en principiellt ny lösning, t. ex. av det slag som Lantbrukarnas
skaitedelegation har skisserat. Tills vidare bör man i stället utgå från de
regler för skogsbeskattningen som nu gäller.

Förslaget
i promemorian innebäratt lättnader i beskattningen i skadefallen åstadkoms inom
ramen för skogskonlosystemet. I likhet med remissopinionen anserjag att detta
är ändamålsenligt. Om en större del av skogsin-täkierna fär sällas in på skogskonlo
i skadefallen ökar möjlighelen för drabbade skogsägare att få till stånd en
inkomstutjämning över åren. Vidare kan koniomedlen utnyttjas lill att
finansiera de äierväxtåtgärder som avverkningarna nödvändiggör. En inte
oväsentlig synpunki är all skogskonlosystemet är väl känt av de skattskyldiga
liksom av banker, länsstyrelser och taxeringsnämnder.

Jag
föreslår därför att promemorieförslaget om lättnader i beskattningen vid
framtvingade skogsuttag läggs till grund för omedelbar lagstiftning. Vad gällerden
närmare utformningen av de nya skogskonioreglerna villjag anföra följande.

Prövningen
av om de särskilda skogskonioreglerna skall få lillämpas har i promemorieförslaget
lagts på skogsvårdsstyrelsen i länet. Jag anseratt det är lämpligt an liksom
vid tidigare tillfällig lagstiftning utnyttja skogsvårdsstyrelsernas
sakkunskap. Det är naturiigt att den som vill utnyttja möjligheten till förhöjd
skogskontoinsättning vänder sig till skogsvårdsstyrelsen i länet med en begäran
om intyg. Den skatlskyldige bör emellertid ha möjlighel atl

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:81 10

även
på annal sätl än genom intyg från skogsvårdsstyrelsen visa all han är beräiligad
all utnyttja de särskilda reglerna. Della bör komma lill utiryck i lagiexien.

Vad gällerarlen av de skadorsom
skall berättiga till utvidgad uppskovsräli, anserjag inte atl några särskilda
begränsningar är motiverade. Del är från skogsvårdssynpunki alllid angeläget atl
skadad skog las om hand. De skadefall som anges i 3 § 2 mom. 1) lagen om
beräkning av siailig inkomslskall for ackumulerad inkomsi omfaiias ulan vidare
av min förslag. Reglerna bör sålunda vara liHämpliga vid brand, siormfällning, lorka
och insekisskador liksom vid skador till följd av svampangrepp, översvämning och
snöbroll. Bestämmelsen om rätt till särskild skatteberäkning bör vara kvar i
sin nuvarande utformning.

Enligt
förslaget i promemorian skall den utvidgade uppskovsrätten få tillämpas om en
betydande del av den skatlskyldiges skog till följd av en skada på skogen måsle
avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet. Om detia krav är
uppfyllt kan uppskov medges för iniäkter som hänför sig lill sådan lidigarelagd
avverkning. Några invändningar mol denna konstruktion av ävdragsrällen har inte
framförts vid remissbehandlingen. Lantbrukarnas skatledelegalion påpekar dock atl
uttrycket "betydande del" bör preciseras.

1 likhel med remissinsianserna
anserjag att de särskilda reglerna bör få utnyttjas om de förutsättningar som
anges i promemorieförslaget är uppfyllda. Enligt min uppfaUning är del inte nödvändigi
att i lagtexten närmare bestämma hur omfattande skadan skall vara för atl de
förhöjda procentsatserna skall fl tillämpas. I promemorian har som riktmärke
tagits atl skadan föranleder en lidigarelagd avverkning av skog som motsvarar minsl
två års tillväxt på den skogsmark som ingår i förvärvskällan. Jag anser dena vara
en lämplig avvägning. Vid bedömningen av storieken av de framtvingade skogsutlagen
bör även sådana iniäkter medräknas som härrör från avverkning av skog som inte
direkt har skadats, om det från skogsvårdssynpunkt eller av
avverkningstekniska skäl framstår som angeläget alt avverkningarna görs. Iniäkter
som härrör från t. ex. fångstvirke kommer sålunda all omfattas av de föreslagna
reglerna.

Det ligger i sakens natur
alt den skattskyldige måste lämna skogsvårdsstyrelsen de uppgifter om intäkter
m. m. som skogsvårdssiyrelsen behöver för att utfärda intyg. Det kan vara
lämpligt att uppgifterna och intyget lämnas på särskild blankett. Det ankommer
i första hand på RSV att ta initiativ till de åtgärder som behövs för
tillämpningen av de nya bestämmelserna.

Enligt förslaget i
promemorian skall den förhöjda insättningsrätien få beräknas på dels
köpeskillingen för upplåtna avverkningsrätter och dels köpeskillingen för
avyttrade skogsprodukter. Jag anser att även intäkt som avser värdet av egna
uttag bör berättiga till höjd insättning. Försäkringsersättning för skog bör
här och vid tillämpning av skogskontoreglerna i övrigi behandlas på samma sätt
som köpeskilling. Ett förtydligande på denna punkt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:81 11

är
moliverai.

1
förfallningsförslagei har som förulsäiining för den förhöjda insättnings-rällen
angetts att skogsiniäklen skall hänföra sig till lidigarelagd "avverkning".
Delta uttryck har använts i vid bemärkelse och innefattar t. ex. förstörelse av
skog genom brand. Uttrycket innefattar vidare inte bara avverkningar som redan
har gjorts ulan också avverkningar som avses alt ske efter beskauningsårels
utgång enligt upplåten avverkningsrätt.

Vid lidigare
lillfällig lagsiiftning har procenisaiserna för den högsia insättningen
bestämts lill 80 resp. 50. Med hänsyn lill bl. a. de andra möjligheter till
inkomstutjämning som finns, anserjag all dessa procentsatser är tillräckliga även
i detta sammanhang.

En
i viss mån näraliggande fråga är skogskontots löptid. Enligt nuvarande regler
skall medel på skogskonlo som inte har lagils ul tidigare betalas äter lill insättaren
efter tio är och dä las upp lill beskattning. I några yllranden över promemorian
har framförts krav på atl medlen skall kunna få slå inne under längre lid.
Dessa önskemål har i försia hand gällt medel som härrör från skador på skogen
som är av katastrofkaraktär.

Del huvudsakliga syftei
med skogskontosystemet är att skogsägaren vid inkomstbeskattningen skall fl
fördela skogsintäklerna mellan olika beskattningsår och därigenom erhålla en
lägre total skattebelastning. Normalt torde en tioårsperiod vara tillräckligt
för alt tillgodose detla syfte. Del kan emellertid inträffa all stormfällningar,
insekisangrepp och liknande händelser motiverar så stora avverkningar att en
inkomstutjämning över mer än tio år ter sig rimlig. Vissa skäl lalar alltså för
en förlängning av uppskovsiiden i katastroffallen. Det finns emellertid också
skäl som talar emot en föriängning. Skogskonlosystemet bygger bl. a. på atl koniomedlen
skall kunna användas för att bekosta återväxtåtgärder. Beskattningen av medel
som tas ut från skogskonto kan delvis neutraliseras av avdragsgilla kostnader.
Det ingår i en god skogsvård att vidta återväxtåtgärder i nära anslutning till
slutavverkning. Oavsett skadornas och avverkningarnas omfattning torde några återväxtåtgärder
inte kvarstå efter tioårsperiodens utgång. I detta hänseende får sålunda tio är
anses vara en tillräckligt lång löptid också i katasiroffallen. Till bilden hör
vidare att skogskontomedel skall tas lill beskaUning inte bara när
uppskovstiden har gått till ända utan även bl. a. vid överiåtelse av den
förvärvskälla för vilken insänning har gjorts. Om uppskovsiiden föriängs ökar
sannolikheten att förvärvskällan överiåts under uppskovstiden. Beskattning
kommer då trots föriängningen att äga mm. Det finns också anledning atl erinra
om alt många skogsägare låler huvuddelen av de insatta medlen stå inne ända
fram lill slutet av uppskovsperioden. Del är sannolikt alt åtskilliga av dem
skulle bete sig på molsvarande säll även om man förlängde uppskovsiiden. Den
kraftiga skatteeffekt som normalt följer av stora skogskontouttag under kort
tid skulle därför komma att accentueras vid en föriängning.

Del
anförda visar enligt min mening att en förlängning av uppskovstiden

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:81 12

väcker
flera frågor av principiell natur. En så genomgripande ändring av skogskonlosystemet
bör därför inte övervägas i delta sammanhang. Denna fråga - liksom
Lantbrukarnas skattedelegaiions förslag att skallemässigt behandla vissa skogsintäkier
med anledning av svåra skador på skog på samma säll som försäkringsersäiining
för byggnad och den därmed sammanhängande övergångsproblemaliken - fär i
stället övervägas i det fortsatta arbelel med atl utforma ett nytt skogsbeskattningssyslem.

Mot
bakgrund av del anförda är jag inte beredd att nu föreslå någon annan ändring i
skogskonlosystemet än en förhöjd insätiningsrätl i skadefallen.

Jag
anser det angeläget atl de nya reglerna träder i kraft snarast möjligt, dvs. redan
vid 1979 års taxering. De skogsägare som berörs av lagen (1977:964) med
särskilda bestämmelser om insättning på skogskonto bör vid 1979 års laxering
alternativt kunna tillämpa skogskontolagen i dess nya lydelse. Ikraftlrädandebesiämmelserna
lill ändringen i skogskontolagen bör utformas sä atl insättning på skogskonlo
vid 1979 års taxering generellt skall fl ske senasiden 20 april 1979. Härden
skallskyldige fån anstånd till en senare dag med alt avlämna sin allmänna självdeklaralion,
flr naluriigtvis insättning ske senast den dagen.

3 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag au regeringen föreslår
riksdagen atl aniaga inom budgeldepartemenlet upprättat förslag till lag om
ändring i skogskonlolagen (1954:142).

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:81 13

Bilaga I

Beskattning av skogsbruk

Ds B 1978:2

' 1 denna bilaga återges bara de delar av promemorian som
behandlar nuvarande regler om skogskonto och de föreslagna reglerna vid skador
på skog.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:81 14

Promemorieförslaget

Förslag till

Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)

Härigenom föreskrivs an 2 § skogskontolagen (1954:142)'
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

2f Beiräffande
viss förvärvskälla må uppskovet för ell och samma beskattningsår avse högst
ett belopp, motsvarande summan av

a)
sextio procent
av den ä beskaiiningsårei belöpande köpeskillingen för skog, som avylirals
genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b)
fyrtio procent
av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade
skogsprodukter, samt

c)
fyrtio procent
av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret uttagits för
förädling i egen rörelse.

Har såsom intäkt upptagits lik-vid. som avses i punkt II av anvisningarna till 21 § kommunalskatielagen.
må uppskov jämväl erhållas for sådan inläkl i dess helhet.

Skattskyldig, som vid jorddelnings- Medför siornifåUning,
brand, in-

jörrällning tillträtt ny mark och efter seklsangiepp eller liknande skada an

tilllräde; uttagit skog för atl erhålla en betydande del av fastighetens skog

medel tiU framtida betalning av sådan måste avverkas tidigare än vad som

lik-vid som anges i andra stycket, må eljest skulle ha varil fallet, får skatt-

för beskattningsår, under vilkel likvi- skyldig, om och i den mån han med

den ännu ej Jörfallii till belalning, intyg från skogsvårdssiyrelsen i länel

erhålla uppskov med högsl ell belopp, visar all Iniäki hänför sig lill avverk-

motsvarande köpeskUUngen för skog ning som nu sagls, uppskov med högsl

som avyttrats genom upplåtelse av ett belopp molsvarande åttio proceni

avverkningsrätt eller sjuttio proceni av av köpeskillingen för skog som avyit-

kÖpeskiUingenför avyttrade skogspro- räls genom upplåtelse av avverknings-

dukier. rän och femiio procent av köpeskil

lingen för avyiirade skogsprodukier.

Uppskov må dock ej åtnjutas för högre belopp än som motsvarar den

beräknade nettointäkten av den förvärvskälla, varifrån intäkten av skogsbruk

härrör.

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:263.

Senaste lydelse 1976:1096. Lydelsen har efter utgivandet
av promemorian ändrats

genom 1978:740.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:81 15

Promemorie
förslaget

Nuvarande
lyddse Föreslagen lyddse

Har
i förvärvskällan redovisats utdelning från samfällighel, som avses i 53 § 1
mom. försia stycket O kommunalskatielagen (1928:370), får uppskov åtnjutas till
den del utdelningen härrör från intäkt av skogsbruk i samfälligheien under del
beskattningsår vartill utdelningen hänför sig på samma sätl som om denna del ulgjorl
inläkl av skogsbruk, som den skallskyldige drivit själv.

Denna
lag iräder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgifi på den har
utkommit från iryckel i Svensk författningssamling, och lillämpas försia gången
i fråga om beskauningsår för vilkel laxering i första instans sker år 1981.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:81 16

3.5
Reglerna om skogskonto

Bestämmelser
om uppskov med beskauningen av skogsinkomst finns, som inledningsvis påpekats,
i skogskonlolagen. Tekniskt är förfarandet utformat så atl skogsinkomsierna alltid
skall las upp som inkomst i sedvanlig ordning enligt reglerna i KL. Avdrag får
därefter vid inkomstberäkningen ske för belopp som sätts in på eu särskili
konto i bank, skogskonlo, i enlighel med vad som föreskrivs i lagen. Kontot är
räntebärande. Kontoinnehavaren fär göra uttag från kontot tidigast fyra månader
efter insättningen och beskatias då för uttaget belopp. Även ränta på konioi
beskallas såsom inkomsi av jordbruksfåstighei, dock försl i samband med all
beloppet las ut. Uttag får avse hela innestående beloppet eller del därav. Deluiiag
flr dock inte understiga I 000 kr.

Endast
fysisk person, oskiftal dödsbo och familjestiftelse har rält att ulnyllja skogskonlolagens
uppskovsbesiämmelser (1 §). Sådan rätt lillkommer emellertid inie delägare i
handelsbolag eller kommanditbolag för någon del av hans bolagsinkomst. Inte
heller föreligger uppskovsräli för delägare i oskiftat dödsbo när dödsboet
enligt 53 § 3 mom. fjärde siycket KL skall beskattas enligt bestämmelserna om
handelsbolag.

Uppskovsräiten
är beloppsmässigt begränsad uppåt till vad som svarar mot den beräknade
nettointäkten av den jordbruksfastighet från vilken iniäkten av skogsbruket
härrör (2 §). Nedåt gäller spärregeln att insättning som avser viss
förvärvskälla för ett och samma beskattningsår inte flr undersliga 2 000 kr. (3
§).

I
fråga om varje förvärvskälla är uppskovet för ett och samma beskattningsår
begränsat lill 60 % av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för
upplåten avverkningsrätt och 40 % av den på beskattningsåret belöpande
köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter och saluvärdet av uttag till egen
rörelse. Uppskovsrätlen gäller också för den del av utdelning från samfälligheien
som härrör från intäkt av skogsbruk i samfälligheien.

Vid
ullag av skog i samband med fastighetsreglering m. m. gäller ett undanlag från
begränsningen lill viss andel av köpeskillingens sioriek (2 §). När skaltskyldig
vid faslighelsreglering lillirätt ny mark och efter tillträdet tagit ut skog
för atl få medel till framlida belalning av skogslikvid, dvs. den del av likvid
enligt 5 kap. 10 § FBL som belöper på växande skog, medges för beskattningsår
under vilket likviden ännu inte förfallit till belalning uppskov med hela
köpeskillingen vid rotförsäljning och med högst 70 % av köpeskillingen vid
avyttring av skogsprodukter.

Sedan
tio år förflutit från ingången av del år inbetalning skell, skall banken återbetala
innestående medel (6 §). Oavsett om uitag gjorts skall dock medlen tas upp lill
beskattning om den skallskyldige överlåler faslighet, som ulgör den väsentliga
delen av förvärvskälla för vilken insättning skett. Detsamma gäller om avtal
träffals om överlåtelse eller panisälining av skogskoniomedel. Taxeringen sker
fördel beskauningsår då fastigheisöverlälelsen ägl rum eller

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:81 17

avial
träffals om överlåtelse eller panisälining av koniomedlen. Beskattning oavsett
uttag skall också komma lill stånd bl. a. vid skifte av dödsbo och vissa bodelningar
(9 §).

10.2.2
Särskilda regler vid skador på skog

Skogskonlosystemet
syftar i första hand lill alt mildra skaiieeffekierna vid siörre skogsutlag som
så all säga ligger inom ramen för ett normall bedrivet skogsbruk. Regler som
särskilt lar sikle på del fallel atl skogsägaren av omständigheter som han inte
råder över tvingas lill skogsutlag uianför den långsikliga avverkningsplanen
finns däremot inte. I viss utsträckning finns emellertid sådana regler i annan
lagstiftning. Enligt 3 § 2 mom. 1) lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskall för ackumulerad inkomst får sålunda särskild skatieberäkning
åtnjutas beträffande "... intäkt genom avyiiring av skog och skogsprodukier,
om avverkningen framtvingats av brand, siormfällning, lorka, insekisskador
eller dylikl el ler av vatienuppdäm-ning eller framdragande av kraftledning, alli
under förutsäuning all iniäkten icke föranlett avdrag för insättning å
skogskonto;".

Möjligheten
all ulnyllja reglerna om särskild skalleberäkning synes dock ha utnylljals i
relativt liten utsträckning. Detla torde bero bl. a. på att den särskilda
skalleberäkningen avser endasl den statliga inkomsiskatlen. Bristande kunskap
om reglerna om ackumulerad inkomst kan också ha spelat in.

Vid
fiera tillfällen har vidare skogsägare, som drabbats av siormfällning av skog,
genom tillfällig lagsiiftning filt sina möjligheler atl använda skogskonto
vidgade (senasi SFS 1977:964, prop. 1977/78:28, SkU 1977/78:13, rskr 1977/78:34).
Uppskovsbeloppel har för vissa beskattningsår höjts frän 60 % till 80 % av
köpeskillingen för upplåtna avverkningsrätter och från 40 % till 50 % för
köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter och värdet av uttag till egen
rörelse. Som förutsäitning föratt fl åtnjuta den vidgade uppskovsrätlen har gälll
att skogsägare med intyg från skogsvårdssiyrelsen i länel kunnat visa atl skog
i avsevärd omfattning stormfällts på fastigheten.

1
riksdagen och i skrivelser lill regeringen har framställts krav på att intäkter
till följd av framtvingade skogsuttag skall behandlas förmånligare i skattehänseende
än f n. Det är i första hand skogsutlag som föranleds av skadeinsekters
härjningar pä skogen som åsyftas. Som motivering anförs att det från skogsvårdssynpunki
är angeläget att skadade träd snabbt avverkas, upparbetas och transporteras ur
skogen. 1 annat fall kan skadeinsekterna spridas och angripa friska träd.
Vidare anges an det ofta kan vara befogat atl avverka friska träd föratt
förhindra fortsälla insekisangrepp.

Det
får anses angeläget all skogsintäkier vid framtvingade skogsutlag i mindre
omfattning än f. n. träffas av omedelbar beskattning. Med förmånligare
skatteregler kommer skogsägarna att stimuleras lill att snabbt avverka

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:81 18

skog
som skadats eller som löper risk atl skadas. Bl. a. För atl säkerslälla atl medel
finns lillgängliga för framlida åierväxlåigärder är det lämpligt all Ulnyllja skogskontosystemel.
Della kan ske genom atl i de här diskuterade fallen medge uppskov för siörre
del av skogsiniäklen än i andra fall. Reglerna bör göras permanenia och las in
i skogskonlolagen.

De
permanenta skogskonioreglerna vid framtvingade skogsutlag synes kunna utformas
delvis efter mönsier av tidigare lillfällig lagsiiftning i anledning av siormfällning
av skog. Uppskov bör således för varje beskauningsår fl åtnjutas med belopp molsvarande
summan av 80 % av köpeskillingen för upplåina avverkningsräiier och 50 % av
köpeskillingen för avyiirade skogsprodukter och egna uttag. Vidare bör de
förmånligare skogskonioreglerna få tillämpas endast om den skattskyldige med
intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet visar att insekts- eller svampangrepp, siormfällning,
brand eller liknande händelser föranleder en avsevärd tidigareläggning av
avverkning eller avyttring av skog. Som riktmärke för tillämpning av de högre
procentsatserna synes böra gälla atl den avverkning, som olyckshändelsen har
eller kan väntas ge upphov till, motsvarar åtminstone två års tillväxt på
förvärvskällan. Intyget bör lämnas på ell formulär som utformats av RSV i
samråd med skogsstyrelsen m. m.

11.3
Lagen om ändring i skogskontolagen (1954:142)

2
§

I
andra stycket har införts reglerom utvidgad uppskovsrätt när skogsfastighet
drabbats av siormfällning, brand, insektsangrepp eller liknande yttre skada.
För atl de högre procentsatserna skall fl tillämpas krävs för det första atl
skadan motiverar en tidigareläggning av avverkningen av en betydande del av
förvärvskällans skog. Vidare fordras atl den aktuella intäkten fakiiski hänför
sig till avverkning som lidigarelagts på grund av skadan. Avverkningar som
inte har något samband med en inträffad skada kan således inte omfattas av de
förmånligare uppskovsbeslämmelsema.

Någon
föreskrift om att de höjda procentsatserna llr tillämpas endast om avverkningen
sker inom viss tid efter skadetillfället har- bl. a. av praktiska skäl - inte
uppställts. Det ligger dock i sakens natur atl det blir svårare för den skatlskyldige
alt visa atl viss avverkning föranletts av en skada ju längre tid som förflyter
mellan skadetillfället och avverkningen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:81 19

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över förslaget i
promemorian Beskattning av skogsbruk (Ds B 1978:2) om särskilda
skogskonto-regler vid uttag som föranleds av skador på skog

Flertalet remissinsianser har inte yttrat sig särskilt
över förslaget om nya skogskontoregler i skadefallen. De myndigheter och organisaiioner
som berör frågan är positiva lill förslaget.

RSV, kammarräiien i Siockholm. Sveriges lanibruksuniversiiei.
länssiyrelsen i Värmlands län. Sveriges advokaisamfiind. Sveriges
jordägareförbund och SfSU tillstyrker förslaget eller lämnar del utan
erinringar. Lanihruksnåmnderna i Väslmanlands och Kopparbergs län släller sig ocksä
bakom förslaget.

Skogssiyrelsen biiräder förslaget. Skogsstyrelsen
tillägger att del med hänsyn till senare års omfaitande skador på skog är
mycket angeläget all möjligheterna alt utnyttja skogskonlo i skadefallen
utvidgas. Skogsvårdssiyrelserna i Uppsala, Gotlands, Ålvsborgs och Gävleborgs
län tillstyrker likaså förslaget. Några skogsvårdsstyrelser kommenterar
förslaget närmare eller föreslår kompletterande regler.

Skogsvårdssiyrelsen 1 Värmlands tån:

Skogsvårdsstyrelsen tillstyrker den vidgade uppskovsrätlen
med beskattning av sådana skogsinkomsier, som föranleits av bl. a.
insektsskador. Således bör skogskonlolagen ges en sådan uiformning au uppskov
beviljas med beskattningen av belopp som svarar mot 80 % av köpeskillingen för
rotposter och 50 % vid försäljning av leveransvirke.

Med hänsyn till atl insektsskadorna i Värmlands län är av
mycket stor omfattning och atl del är synnerligen angelägel atl få till stånd
en effektiv bekämpning vill skogsvårdssiyrelsen dessulom föreslå atl den tid
under vilken medel får vara innestående på skogskonlo uislräckes till 20 eller
eventuellt 30 år. Den vidgade avsältningsmöjligheten bör dessutom gälla även
för sådani specielll utlagt fångstvirke som föreskrivs av skogsvårdsstyrelsen.

Den nedre gräns på två års tillväxt som erfordras för all
en skada skall utlösa de förmånligare skogskonioreglerna kan skogsvårdssiyrelsen
tillstyrka.

Skogsvårdssiyrelsen i Örebro län:

Vid skador på skog förordar promemorian särskilda regler
ur beskattnings-synpunkt. Inte minst med lanke på nu aktuella insekisskador med
därav följande för tidig och koncentrerad avverkning understödjer skogsvårdsstyrelsen
tanken pä förmånligare skattebehandling vid på delta sätt framtvingade
skogsuttag. Genom förmånligare skogskontoregler bör markägaren få rält an låta
skogsintäkter stå insatt på skogskonto längre tid mot uppvisande av skadeintyg
från skogsvårdssiyrelsen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:81 20

Skogsvårdssiyrelsen i Väslmanlands län:

Skogsvårdsstyrelsen
tillstyrker promemorians förslag om vidgade möjligheler all ulnyllja skogskonlo
efter avverkning som förorsakals av skada i skogen. Det är en praktisk åtgärd
all skriva in de föreslagna högre procenitalen 80 för roiposter respektive 50
för leveransvirke i skogskontolagen i stället för att utfärda särbestämmelser
av samma innebörd för varje lillfälle när siörre skadefall inlräffar. Det bör
ej erbjuda nämnvärda administrativa svårigheter för skogsägarna all få ell
intyg från skogsvårdsstyrelsen om skedd skada som underlag för en
framställning om förhöjd avsältning lill skogskonlo.

Några
remissinsianser anser alt de föreslagna reglerna inte är tillräckliga.

SACO/SR:

En
skogsägare kan drabbas av skador, som praktiskt tagel utplånar skogen och
därmed hans försörjningsunderlag för överskådlig tid framåt, l. ex. insekisskador.
YUeriigare regler bör tillkomma för an ge sådana katastrof-drabbade skogsägare
en viss tillfällig skattelättnad.

SCF
delar SACO/SR:s uppfaUning.

LRF
påpekar att tidigare tillfällig lagstiftning med anledning av skador i allmänhet
har kommit för sent. LRF anför vidare:

En
permanent lagstiftning på området är därför önskvärd. Någon risk för missbruk
kan inte finnas eftersom skogsvårdssiyrelsen skall intyga atl siormfällning
skett i avsevärd omfattning.

En
ytterligare fördel med en permanent lag är att den kan tillämpas även för
lokala siormskador m. m. som i och för sig inte är av tillräcklig omfattning
för att motivera en tillfällig lagsiiftning av hittillsvarande modell.

1
lagen bör uttrycket "betydande del" preciseras.

Förutom
stormfällning, brand och insekisangrepp bör lagen omfatta även avverkning på
grund av lorkskador eller därmed jämföriiga orsaker. Dessutom bör del i lagen
föreskrivas alt även försäkringsersättning för skog får ligga till grund för
skogskontoinsättning.

Delegationen
konstalerar med tillfredsställelse an man i promemorian föreslåren permanent
lagstiftning på del här området, men vill samtidigt med skärpa påpeka atl de
föreslagna reglerna inte är tillfyllest när det rör sig om skador som kan
betecknas som kalastroffalI. En enskild skogsägare kan drabbas av skador som
praktiskt laget utplånar skogen och därmed hans försörjningsunderiag för
överskådlig tid framåt. En utökad rän lill skogskon-toinsäiining med 20
respektive 10 procent är då inte tillfyllest och ej heller de nuvarande reglerna
om ackumulerad inkomst. Det skall då även observeras alt lagen om ackumulerad
inkomst ej flr tillämpas parallellt med insättning på skogskonlo, vilket
alltför snävt begränsar möjlighelerna till resultalutjäm-ning i de svårare
skadefallen.

För
atl ytterligare understryka angelägenheten av atl skattefrågorna i samband med
de nu nämnda skadefallen får en liberal utformning vill delegationen tillägga
följande.

Skadefrekvensen
i skogen har tenderat att öka under senare år. Mest

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:81 21

oroväckande
i sammanhanget är måhända atl hell nya skadeformer har börjat uppträda lokall. Efiersom
deras orsaker ofta inte är hell kända är de svåra all bekämpa effektivt. Som
exempel kan nämnas den s. k. granlorkan som drabbai bl.a. sydösira delen av Iandel
och vars orsaker man hiuills inte lyckats klarlägga. Ett annal fenomen är
granbarkborrens svåra härjningar i bl. a. Värmland. Ej heller här är orsakerna hell
kända. Man kan endasl konstatera atl stora skogsområden utan synlig orsak helt
plötsligt angrips av insekten samt gulnar och dör. Det hardessutom visat sig
vara svårt all sätta in effektiva motåtgärder i form av besprulning,
kalhuggning m. m. bl. a. av miljöskäl. Delegaiionen vill även hänvisa lill de
uppvaktningar hos regeringen som gjorts med anledning av omfaitande
skogsskador under senare år. Detla visar hur allvariigt man lokalt ser på
problemen.

Enligt
delegationens uppfattning måsie alliså regler lillskapas ulöver de ovan nämnda
för s. k. kalastroffall inom skogsbruket. Hur dessa skall utformas kan givetvis
diskuteras. En utgångspunkt bör emellertid vara all många skogsägare framdeles
kommer alt utnyttja sina möjligheler lill skogsvärdeminskningsavdrag maximall.
Den skogsägare som i framliden drabbas av en katastrofsituation kommer således
ofta inte att ha kvar något utrymme för ytterligare skogsvärdeminskningsavdrag.
Till detta kommer att ingångsvärdena på fastigheter vid långt innehav är så
låga all de är helt försumbara i de situationer som nu åsyftas. De föreslagna
reglerna för skogsvärdeminskningsavdrag ulgör således inte ett tillräckligt
skydd vid svåra skogsskador, inte ens i kombination med den ovan nämnda utökade
rätlen lill insältning på skogskonlo.

En
tänkbar lösning vore att dispensvägen medge en kalastrofdrabbad skogsägare rätl
till skogsvärdeminskningsavdrag med hela ingångsvärdet i stället för med 60
procent, men även delta skulle få endast marginella effekter när ingångsvärdet
är lågt. Ett bälire alternativ torde då vara följande. Utfallande
försäkringsersättning får behandlas enligt samma regler som för närvarande
gäller för byggnader på bl. a. jordbmksfastighei. Enligt dessa utgör
försäkringsersättningen ej skattepliktig intäkt vid skadetillfället ulan den
beaktas först vid en framtida realisationsvinslulredning då fastigheten avyllras.
Vid beräkningen av ingångsvärde skall då det omräknade värdet vid skadetillfället
minskas med överskottet på försäkringsersättningen. Återstoden skall sedan
uppräknas för tiden från skadetillfället till försäljningen. Det får enligt
delegationens uppfattning anses vara riktigt atl tillämpa den nu nämnda
principen pä i vart fall den del av försäkringsersättningen som kan anses
belöpa på skogens "kapitaldel" dvs. de 40 procent som inte flr ligga lill
gmnd för skogsvärdeminskningsavdrag. Även de eventuella skogsintäkter som infiyler
med anledning av skadan bör fl behandlas på motsvarande säll.

Skalledelegationen
föreslår sålunda atl 40 procent av utfallande försäkringsersättning och skogslikvider
i samband med svårare skador på skog skall behandlas enligt samma regler som
för närvarande gäller för försäkringsersättning för byggnader på bl. a.
jordbruksfastighet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

13 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (13)

13 kopplingar i 8 dokument.

  1. Prop. 2025/26:69 Förbättrat regelverk om beskattning av skog s. 38 om s. 10 i texten
  2. Prop. 2008/09:41 Övertagande av skogskonto och skogsskadekonto vid generationsskifte s. 12 i texten
  3. Bet. 2005/06:SkU17 Motioner om företags- och kapitalbeskattning i texten
  4. Prop. 1999/2000:2D1 Inkomstskattelagen i texten
  5. Prop. 1981/82:182 om ändrade regler för skogskonto, m.m. s. 22 om s. 11 · s. 46 · s. 63 · s. 67 i texten

Visa alla 8