Sök i Ratio Lex

om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), m.m.

92 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 55 av 92 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1976/77:114, om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 Regeringens proposition

1976/77:114

om
ändring i fasfighetsblldningslagen (1970: 988), m. m.;

beslutad
den 24 mars 1977.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

ELVY
OLSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

TUlträde vid fastighetsreglering enligt
fastighetsbildningslagen sker vid den tidpunkt som
fastighetsbildningsmyndigheten bestämmer. Innan tillträde sker, skall
fastighetsbildningsbeslutet ha vunnit laga kraft. I propositionen föreslås
ökade möjligheter till tillträde. Fastighetsbildningsbeslutet skall i större
utsträckning än f. n. få göras till s. k. preliminärfråga. Detta medför att
fastighetsbildningsbeslutet kan vinna laga kraft tidigare. Om det på grund av
särskilda omständigheter är lämpligt, skall fastighetsbildningsmyndigheten
vidare kunna förordna att tUl-träde får ske utan hinder av att
fastighetsbildningsbeslutet inte har vunnit laga kraft. De föreslagna
ändringarna i fastighetsbildningslagen får motsvarande tillämpning vid
förrättning enUgt anläggningslagen och ledningsrättslagen.

De
nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1977.

1
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 114

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:114

1 Förslag till

Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988)

Härigenom föreskrives i fråga om fastighetsbildningslagen
(1970: 988)'

dels att 8 kap. 8 § skall upphöra att gälla,

dels att i 1 kap. 5 §, 3 kap. 2 och
11 §§ samt 10 kap. 2 § ordet "Konungen" i olika böjningsformer skall
bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form,

dels att 5 kap. 16 och 30 §§, 11
kap. 1 och 10 §§, 15 kap. 2 och 3 §§, 16 kap. 9 §, 17 kap. 2 § samt 18 kap. 1 §
skaU ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 5 kap. 30 a §, av nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap. 16 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om fastighet, som undergår värdeminskning genom
regleringen eller som helt eller delvis inlöses, svarar för fordran, skall
fastighetsbildningsmyndigheten förordna att sådan ersättning jämte ränta som,
efter avräkning om sådan behövs, tillkommer fastighetsägaren och som ej utgör
ersättning för personlig skada eller ersättning enligt 27 eller 30 § skall
inbetalas till myndighet som Konungen bestämt. Detta gäller dock icke, om
innehavarna av samtliga fordringar, för vilka fasligheten svarar, medgivit att
ersättning utbetalas direkt till fastighetsägaren. Besväras fastigheten av
gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden från fastighetsägare och
fordringshavare som i 22 kap. 11 § jordabalken föreskrives för relaxation.
Medgivande av rättsägare fordras ej, om regleringen är väsentligen utan
betydelse för honom.

Om fastighet, som undergår värdeminskning genom
regleringen eller som helt eUer delvis inlöses, svarar för fordran, skall
fastighetsbildningsmyndigheten förordna att sådan ersättning jämte ränta som,
efter avräkning om sådan behövs, tUlkommer fastighetsägaren och som ej utgör
ersättning för personlig skada eUer ersättning enligt 27 § eller 30 § tredje
stycket skall inbetalas till myndighet som regeringen bestämt. Detta gäller
dock icke, om innehavarna av samtliga fordringar, för vilka fastigheten svarar,
medgivit att ersättning utbetalas direkt till fastighetsägaren. Besväras
fastigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden från
fastighetsägare och fordringshavare som i 22 kap. 11 § jordabalken föreskrives
för relaxation. Medgivande av rättsägare fordras ej, om regleringen är
väsentligen utan betydelse för honom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inbetalda medel fördelas av
länsstyrelsen. Därvid äger bestämmelserna om fördelning av köpeskilling för
fast egendom som sålts på exekutiv auktion motsvarande tUlämpning. Har medel
inbetalats för fastighet som i sin helhet inlösts eller eljest tagits i anspråk
vid regleringen, har

1 Lagen omtryckt 1971; 1035. Senaste lydelse av 3 kap. 2 §
1973:1157.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:114 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dock innehavare av fordran, som utan inskrivning är
förenad med rätt till betalning ur fastigheten, rätt att för kapitalvärdet av
belopp, som fastställts men ännu ej förfaUit till betalning, få utdelning med
samma rätt som för fordringen i övrigt. Kapitalvärdet beräknas efter en räntefot
av fem procent om året. Saimnanträde för fördelningen hålles så snart det kan
ske. Kallelse till sammanträdet sändes till rättsägarna minst två veckor i
förväg.

Även i annat fall än som avses Även i annat fall än som avses

i första stycket får fastighetsbild- i första stycket får fastighetsbild

ningsmyndigheten förordna att in- ningsmyndigheten förordna att in-

och utbetalningar av belopp, som och utbetalningar av belopp, som

skall utgå med anledning av regle- skall utgå med anledning av regle

ringen, skall ske genom myndig- ringen, skaU ske genom myndig

hets förmedling. Närmare före- hets förmedling. Närmare före

skrifter härom meddelas av Ko- skrifter härom meddelas av rege-

nungen. ringen.

Skall medel inbetalas till
myndighet på grund av bestämmelserna i denna paragraf, ankommer det på
myndigheten att vidtaga behövliga åtgärder för att uttaga medlen hos den
betalningsskyldige.

30 §

Tillträde sker vid den tidpunkt som
fastighetsbildningsmyndigheten bestämmer. Innan tillträde sker, skall
fastighetsbildningsbeslutet ha vunnit laga kraft. Om ej särskilda skäl
föranleder annat, får tillträde ej bestämmas till senare tidpunkt än ett år
från det uppgift om regleringen införts i fastighetsregistret. I beslut om
tillträde skall förbehåll göras för den rätt som enligt 7 kap. 29 § andra
stycket jordabalken kan tillkomma hyresgäst.

Har bestämmelse om' tillträde icke
meddelats, sker tillträde när uppgift om regleringen införts i
fastighetsregistret.

Sker tillträde icke samtidigt beträffande
all egendom som ingår i regleringen och uppkommer därigenom' väsentlig
olägenhet för sakägare, har denne rätt till skälig ersättning. Ersättningen
skall betalas av den som har nytta av att tillträde ej sker samtidigt. Fråga om
ersättning upptages endast om yrkande framställes.

Har tillträde skett och är det ej
uppenbart att den ersättning som den tillträdande har att utge med anledning av
fastighetsbildningsbeslutet blir obetydlig, skall fastighetsbildningsmyndigheten
på yrkande av fastighetsägaren eller annan som beröres av tillträdet
föreskriva att den tillträdande skall utge förskott på den ersättning som
slutligt fastställes. Har förskott bestämts, får den slutliga ersättningen ej
bestämmas till lägre belopp än förskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:114 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30 a §

Om det på grund av särskilda
omständigheter är lämpligt, får fastighetsbildningsmyndigheten medge att
tillträde sker utan hinder av att fastighetsbildningsbeslutet ej har vunnit
laga kraft (förtida tillträde). Beslut om förtida tillträde får meddelas före
förrättningens avslutande endast om särskild talan får föras mot fastighetsbildningsbeslutet.

Om det ej är uppenbart att den
ersättning som den tillträdande har att utge med anledning av fastighetsbildningsbeslutet
blir obetydlig, skall fastighetsbildningsmyndigheten på yrkande av fastighetsägaren
eller annan som beröres av tillträdet som villkor för förtida tillträde
föreskriva att den tillträdande skall utge förskott på den ersättning som
slutligt fastställes. Som villkor för förtida tillträde skall
fastighetsbildningsmyndigheten vidare föreskriva att den tillträdande hos
länsstyrelsen skall ställa säkerhet för den ytterligare ersättning jämte ränta
som kan komma att fastställas samt för det skadestånd som kan komma att utgå,
om fastighetsbildningsbeslutet eller beslut om tillträde ändras. I fråga om
sådan säkerhet äger 7 kap. 7 och 8 §§ expropriationslagen (1972: 719)
motsvarande till-lämpning.

Fastighetsbildningsmyndigheten
skall ange den tid inom vilken den tillträdande senast skall ha fullgjort
föreskrivna villkor. Har villkoren ej fullgjorts inom utsatt tid, är
medgivandet förfallet. Medgivande till förtida tillträde får utnyttjas när
villkoren har fullgjorts, även om beslutet om förtida tillträde icke har
vunnit laga kraft.

Har förskott bestämts enligt denna
paragraf, får den slutliga ersättningen ej bestämmas till lägre

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:114 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

belopp än förskottet. Detta gäller dock endast om
tillträde har skett eller förskottet ändå har betalats.

11 kap.

1 §

Faslighet som innehas med
samäganderätt får på ansökan av delägare genom klyvning uppdelas i lotter vilka
kan bilda fastigheter för sig eller ingå i sammanläggning.

Vid klyvning uUägges särskild lott
för varje delägare som yrkar det. Gemensam lott utlägges för de delägare som
begär detta. För sådana delägare som ej framställt särskilt yrkande utlägges
gemensam lott.

Kan fastigheten ej uppdelas enligt
delägarnas yrkanden, utlägges gemensam lott i den omfattning som krävs med
hänsyn till 3 kap.

Om det är av betydelse för fastighetsreglering,
som sker i syfte att åstadkomma en allmän förbättring av fastighetsbeståndet
inom ett område, att fastighet kly-ves, får vid fastighetsregleringen sådan
åtgärd vidtagas utan ansökan och utan iakttagande av föreskrifterna i andra
och tredje styckena samt 3 § första stycket. För sådan klyvning äger 5 kap. 4
§ motsvarande tillämpning.

10 §

Kostnaderna för klyvning förde- Kostnaderna
för klyvning för-

läs mellan delägarna efter vad som delas mellan
delägarna efter vad

är skäligt. som är skäligt. Sker
klyvningen

utan ansökan vid fastighetsreglering, fördelas
kostnaderna mellan sakägarna efter vad som är skäligt.

15 kap.

2 §

Talan mot
fastighetsbildningsmyndighetens beslut föres särskilt, om myndigheten

1.
avvisat ansökan
om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning eller avvisat ombud eller
biträde,

2.
ogillat jäv mot
förrättningsman,

3.
beslutat
i fråga om förskott 3. beslutat i fråga om förskott på inlösenersättning, enligt 5 kap. 30 § fjärde stycket,

4.
beslutat i
fråga om ersättning till sakkunnig eller syssloman eller till sådan skadelidande
som avses i 4 kap. 38 §,

5.
beslutat i
fråga om rättelse enligt 4 kap. 42 §,

6.
beslutat att
gemensamt arbete skall utföras enligt denna lag eller att fråga om sådant
arbete skall prövas enligt annan lagstiftning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 6

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1. beslutat enligt 9 kap. 3 § om fördelning av
kostnaderna för gemensamt arbete eller enUgt 9 kap. 4 § om utdebitering av
sådana kostnader,

8. beslutat att syssloman som fått i uppdrag att
ombesörja gemensamt arbete skall skUjas från uppdraget.

Talan enligt denna paragraf föres genom besvär som
skall inges till fastighetsdomstolen inom två veckor från den dag då beslutet
meddelades. Besvär får anföras av sakägare. Mot beslut som avses i 1, 4, 5 och
8 får talan föras även av annan som beslutet rör.

3§

Talan mot tillståndsbeslut föres Talan mot
tillståndsbeslut och

särskilt genom besvär som skall beslut i fråga om förtida tillträde

inges till fastighetsdomstolen inom föres särskilt genom besvär som

fyra veckor från den dag då be- skall inges till fastighetsdomstolen

slutet meddelades. Detsamma gäl- inom fyra veckor från den dag då

ler fastighetsbildnings- och fastig- beslutet meddelades. Detsamma

hetsbestämningsbeslut, om fastig- gäller fastighetsbUdnings- och fas-

hetsbUdningsmyndigheten förord- tighetsbestämningsbeslut, om fas-

nar alt talan mot beslutet skall fö- tighetsbildningsmyndigheten för

ras särskilt. ordnar att talan mot beslutet skall

föras
särskilt.

Förordnande alt talan skall fö- Förordnande
att talan skall fö

ras särskilt får meddelas endast ras särskilt får meddelas om det

om det främjar en ändamålsenlig är lämpligt. Om fastighetsbild-

handläggning. Om fastighetsbild- ningsbeslut ej innefattar medgi-

ningsbeslut ej innefattar medgi- vande till fastighetsbildningen i

vande till fastighetsbildningen i dess helhet, fordras vidare att till-

dess helhet, fordras vidare att tUl- ståndsbeslut meddelas samtidigt el-

ståndsbeslut meddelas samtidigt el- ler att lagakraftägande sådant be-

ler att lagakraftägande sådant be- slut föreligger,

slut föreligger.

Besvär
enligt denna paragraf får anföras av sakägare.

16
kap. 9 § Har talan fullföljts mot beslut vid förrättning som ej avslutats, kan
fastighetsdomstolen föreskriva att förrättningshandläggningen skall avbrytas
helt eller till viss del eller att handläggning som avbrutits skall fortgå
oberoende av den vid domstolen förda talan. Sådan föreskrift träder i kraft
genast och gäUer tiU dess annat förordnas.

Om det på grund av särskilda omständigheter är
lämpligt, får fastighetsdomstolen förordna om förtida tillträde. Härvid äger 5
kap. 30 a § andrafjärde styckena motsvarande tillämpning.

Fastighetsdomstolen kan omedelbart förordna att
beslut av fastighetsbildningsmyndigheten om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:114

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

förtida tillträde ej får utnyttjas i avbidan på
fastighetsdomstolens prövning av besvär mot beslutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Talan får ej föras mot fastighetsdomstolens
beslut i dit fullföljd fråga som avses i 15 kap. 2 § 24 och 68 eller 4 §.

Talan mot fastighetsdomstolens beslut enligt 16 kap. 9 §
andra stycket föres särskilt.

Talan får ej föras mot fastighetsdomstolens beslut i dit
fullföljd fråga som avses i 15 kap. 2 § 24 och 68, 3 § beträffande förtida
tillträde eller 4 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18 kap.

1 §

Mot hovrätts utslag eUer beslut
får, om ej annat är föreskrivet, talan fullföljas i högsta domstolen genom
besvär som inges till hovrätten inom den i 56 kap. 1 § rättegångsbalken
föreskrivna tiden.

Besvär får anföras av sakägare och
annan enskild part samt av sådan företrädare för aUmänt intresse som kunnat
föra talan i frågan i hovrätten.

Mot hovrättens beslut i dit fullföljd
fråga om beslut enligt 16 kap. 9 § andra stycket får talan ej föras. Talan mot
hovrättens beslut i fråga om förtida tillträde i annat fall föres särskilt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 8

2
Förslag till

Lag
om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)

Härigenom
föreskrives i fråga om ledningsrättslagen (1973: 1144)

dels att i 8 och 21 §§ orden "Kungl.
Maj:t" skall bytas ut mot "regeringen",

dels
att 30 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels alt i lagen skall införas en ny paragraf, 25 a
§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

25 a
§

Bestämmelserna i 5 kap. 30 a §
fastighetsbildningslagen (1970: 988) om förtida tillträde äger motsvarande
tillämpning vid förrättning enligt denna lag. Vad som sägs om
fastighetsbildningsbeslut skall därvid tillämpas på ledningsbeslut.

30 §1 Ersättning enligt 13 eller 33 § skall erläggas
inom tre månader efter det att ersättningsbeslutet vann laga kraft. I den mån
ersättningen betalas efter utgången av denna frist skall dessutom utges ränta
på ersättningen enligt 6 § räntelagen (1975: 635) från fristens utgång. Har
tillträde skett före fristens utgång skall även utges ränta enligt 5 § räntelagen
från den dag tillträdet skedde till dess betalning sker eller ränta skall utgå
enligt andra punkten i denna paragraf.

I
fråga om ersättning som avses I fråga om ersättning som avses

i
13 § och förskott enligt 25 § äger i 13 § och förskott som avses i

5
kap. 16 § fastighetsbildningsla- 25 eller 25 a § äger 5 kap. 16 §

gen
(1970: 988) motsvarande till- fastighetsbildningslagen (1970:

lämpning. 988) motsvarande tillämpning.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.

3
Förslag till

Lag
om ändring i anläggningslagen (1973:1149)

Härigenom
föreskrives i fråga om anläggningslagen (1973: 1149) dels att 32 § skall ha
nedan angivna lydelse,

dels
att i lagen skall införas en ny paragraf, 27 a §, av nedan angivna lydelse. 1
Senaste lydelse 1975: 661.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:114

Föreslagen lydelse

27 a §

Bestämmelserna i 5 kap. 30 a §
fastighetsbildningslagen (1970: 988) om förtida tillträde äger motsvarande
tillämpning vid förrättning enligt denna lag. Vad som sägs om
fastighetsbildningsbeslut skall därvid tillämpas på anläggningsbeslut. Med
motsvarande till-lämpning av bestämmelserna om förtida tillträde får förordnas
att anläggningsbeslutet även i övrigt får verkställas utan hinder av att det ej
har vunnit laga kraft.

32 §1 Ersättning enligt 13 § skaU
erläggas inom tre månader efter det att ersältningsbeslutet vann laga kraft. I
den mån ersättningen betalas efter utgången av denna frist skall dessutom utges
ränta på ersättningen enligt 6 § räntelagen (1975: 635) från fristens utgång.
Har tillträde skett före fristens utgång skall även utges ränta enligt 5 §
räntelagen från den dag tillträdet skedde till dess betalning sker eller ränta
skall utgå enligt andra punkten i denna paragraf.

Nuvarande
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

I fråga om ersättning som avses i första stycket och
förskott enligt 27 § äger 5 kap. 16 § fastighets-bildningslägen (1970: 988)
motsvarande tillämpning.

I fråga om ersättning som avses i första stycket och
förskott som avses i 27 eller 27 a § äger 5 kap. 16 § fastighetsbildningsla-gen
(1970: 988) motsvarande till-lämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfällig-heter

Härigenom föreskrives att 23 § lagen (1973: 1150) om
förvahning av samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

23 §

I fråga om klander av beslut vid
sammanträdet äger 15 § motsvarande tUlämpning.

Har fastighetsbUdnings- eller Har fastighetsbildnings- eller

anläggningsbeslut meddelats, får
anläggningsbeslut meddelats, får

1 Senaste lydelse 1975: 662.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

sammanträde för bildande av sam-fällighetsförening håUas
innan beslutet om samfällighetens bildande vunnit laga kraft. Som delägare
anses därvid ägaren av fastighet som enligt beslutet skall ha del i
samfälligheten. Beslut som fattas vid sammanträdet gäller endast under
förutsättning att fastighetsbildnings- eUer anläggningsbeslu-tet vinner laga
kraft.

Föreslagen
lydelse

sammanträde för bildande av sam-fällighetsförening hållas
innan beslutet om samfäUighetens bildande vunnit laga kraft. Som delägare
anses därvid ägaren av fastighet som enligt beslutet skall ha del i samfälligheten.
Beslut som fattas vid sammanträdet gäller endast under förutsättning att
fastighetsbildnings- eller anläggningsbeslutet vinner laga kraft eller, i
fråga om anläggningsbeslut, att förordnande meddelas enligt 27 a § anläggningslagen
(1973:1149).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:114 11

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-02-17

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Olsson,
Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder,
Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Olsson

Lagrådsremiss om ändring i fastighetsbildningslagen
(1970:988), m. m.

1 Inledning

Fastighetsbildningslagen (1970:988,
omtryckt 1971: 1035), FBL, har trätt i kraft den 1 januari 1972 (prop. 1969:
128, 3LU 1970: 35, rskr 1970: 189). Därefter har anläggningslagen (1973: 1149)
och ledningsrättslagen (1973: 1144) trätt i kraft den 1 juli 1974 (prop. 1973:
160, CU 1973: 33, rskr 1973: 389 resp. prop. 1973: 157, CU 1973: 34, rskr 1973:
390).

Inom justitiedepartementet har
upprättats en promemoria (Ds Ju 1976: 5) Tillträde enligt
fastighetsbildningslagstiftningen. Promemorian mnehåller förslag till lagar om
ändring i FBL, anläggningslagen och ledningsrättslagen. Förslagen bör fogas
till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 1.

Efter remiss har yttranden över
promemorian avgetts av justitiekans-lern, hovrätten över Skåne och Blekinge,
Härnösands tingsrätt, LiUeå tingsrätt, statens vägverk, statens planverk,
statens lantmäteriverk, domänverket, länsstyrelserna i Uppsala, Kopparbergs
och Västerbottens län, 1969 års vägutredning (K 1970:35), Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), Näringslivets byggnadsdelegation, Svenska kommunförbimdet,
Sveriges advokatsamfund, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges lantmätareförening,
Sveriges villaägareförbund. Svenska Kommunal-Tek-niska föreningen och Svenska
kraftverksföreningen. Länsstyrelserna har bifogat yttranden från Uppsala,
Enköpings och Skellefteå kommuner.

" Promemorian har inom
justitiedepartementet upprättats av överdirektören Helmer Wallner.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 12

2
Gällande ordning

Bestämmelser om tillträde vid fastighetsreglering
finns i 5 kap. 30 32 §§ FBL. Bestämmelserna äger enligt 11 kap. 8 § FBL
motsvarande tillämpning vid klyvning.

Tillträde sker enligt 5 kap. 30 § första stycket
vid den tidpunkt som fastighetsbildningsmyndigheten bestämmer. Innan tiUträde
sker, skall fastighetsbildningsbeslutet ha vunnit laga kraft. Om ej särskilda
skäl föranleder annat, får tiUträde inte bestämmas tiU senare tidpunkt än ett
år från det uppgift om regleringen har införts i fastighetsregistret. Enligt 1
kap. 2 § FBL är fastighetsbildning fullbordad, när uppgift om åtgärden har
införts i fastighetsregistret.

Om bestämmelse om tiUträde inte har meddelats, sker
enligt 5 kap. 30 § andra stycket tillträde när uppgift om regleringen har
införts i fastighetsregistret.

Om tillträde inte sker samtidigt beträffande all
egendom som ingår i regleringen och därigenom uppkommer väsentlig olägenhet för
sakägare, har denne enUgt 5 kap. 30 § tredje stycket rätt tUl skälig
ersättning. Ersättningen skall betalas av den som har nytta av att tillträde
inte sker samtidigt. Fråga om ersättning tas upp endast om yrkande framställs.

Den som avträder mark får enligt 5 kap. 31 § under
ett år ha kvar byggnad eller annan anläggning som skaU flyttas samt upplag.
Finns växande gröda på åker som tiUträdes, får avträdaren bärga grödan. Dessa
bestämmelser gäller endast om fastighetsbildningsmyndigheten inte bestämmer
annat. I 5 kap. 31 § finns vidare bestämmelser om växande skog.

Om någon utan skäl vägrar att avträda mark eller
byggnad i rätt tid, har tillträdaren enligt 5 kap. 32 § rätt att få
handräckning av kronofogdemyndigheten för att komma i besittning av egendomen.

Tillträdesbestämmelserna i 5 kap. innehåller inte
någon regel om förskott på den ersättning som slutligt fastställs.
Bestämmelser om förskott finns i FBL endast vid inlösen av mark. Har tillträde
skett av inlöst mark, skall enligt 8 kap. 8 § FBL på yrkande av den som avstått
marken förskott föreskrivas, om det inte är uppenbart att förskottet skulle
uppgå till endast obetydligt belopp. I beslut om förskott skall anges av vilka
sakägare förskottet skall erläggas.

Som redan har anförts får tiUträde alltså aldrig
ske förrän fastighetsbildningsbeslutet har vunnit laga kraft. Enligt 4 kap. 25
§ tredje stycket FBL får fastighetsbildningsbeslut, om det är lämpligt,
meddelas utan hinder av att tekniska göromål och värderingar inte har utförts.
Under samma förutsättning får olika frågor som hör till beslutet tas upp för
sig och avgöras genom särskilda beslut. Om det med hänsyn till förrättningens
omfattning eller annan särskild omständighet är lämpUgt att frågan om
fastighetsbildningens tillåtlighet avgörs på förhand och hinder

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 13

inte
möter mot fastighetsbildningen, får enligt 4 kap. 26 § första stycket FBL
tillstånd tiU denna lämnas genom särskilt beslut (tillståndsbeslut).

Enligt 15 kap. 3 § första stycket FBL förs talan
mot tillståndsbeslut särskilt genom besvär som skall ges in till
fastighetsdomstolen inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades.
Detsamma gäller fastighetsbildningsbeslut, om fastighetsbildningsmyndigheten
förordnar att talan mot beslutet skall föras särskilt. Enligt 15 kap. 3 § andra
stycket FBL får förordnande att talan skall föras särskilt meddelas endast om
det främjar en ändamålsenlig handläggning. Om fastighetsbildningsbeslut inte
innefattar medgivande till fastighetsbildningen i dess helhet, fordras vidare
att tillståndsbeslut meddelas samtidigt eller att laga kraft ägande sådant
beslut föreligger. Av 15 kap. 6 § första stycket FBL framgår att talan mot
beslut av fastighetsbildningsmyndigheten om tillträde inte får föras förrän
förrättningen har avslutats.

Ett
förordnande att talan får föras särskilt mot fastighetsbildnings-beslut innebär
alltså att beslut om själva fastighetsbildningen kan vinna laga kraft och
tillträde ske innan alla frågor som har samband med fastighetsbildningen, t.
ex. frågan om ersättning, är avgjorda. Man brukar säga att frågan om själva
fastighetsbUdningen görs till en preliminärfråga genom att förordnande på
detta sätt meddelas om särskUd talan. Högsta domstolen har i NJA 1974 s. 597
prövat frågan huruvida förordnande bort meddelas att talan mot
fastighetsbildningsbeslut skulle föras särskilt. Frågan besvarades nekande av
högsta domstolen med följande motivering.

Mellan parterna har rått enighet om att
fastighetsbUdningen borde komma till stånd i enlighet med det beslut därom som
fastighetsbildningsmyndigheten meddelat. Vid sådant förhållande har det icke
inneburit någon processekonomisk fördel att göra frågan om själva fastighetsbUdningen
till preliminärfråga för att sedan fastighetsbildningsbeslutet vunnit laga
kraft upptaga övriga med förrättningen sammanhängande frågor till behandling.
Att så skulle vara fallet har ej heller gjorts gällande i målet; som enda skäl
för detta tillvägagångssätt har framförts, att kommunen därigenom, sedan
beslutet i fastighetsbildningsfrågan vunnit laga kraft, kunde få tiUträda
kommunen genom fastighetsbildningen tillagd mark utan avvaktan på slutligt
avgörande rörande ersättning till A. Detta skäl måste emellertid betraktas som
ovidkommande för bedömningen av frågan, om en ändamålsenlig handläggning
främjas genom en uppdelning av förrättningen i skilda etapper.

I fråga om tillträde vid förrättning enligt
anläggningslagen eller ledningsrättslagen gäller i stort sett samma
bestämmelser som vid fastighetsreglering.

Om det är lämpligt, får anläggningsbeslut meddelas
utan hinder av att tekniska arbeten och värderingar inte har utförts (25 §
anläggningslagen). Tillträde av utrymme som tagits i anspråk eller av mark som
inlösts sker vid den tidpunkt som fastighetsbildningsmyndigheten bestämmer.
Innan tillträde sker, skall anläggningsbeslutet ha vunnit laga kraft

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:114 14

och
ersättning enligt 13 § ha betalats (26 § anläggningslagen). Utan hinder av att
ersättning enligt 13 § inte har betalats får tillträde ske, om berörda sakägare
medger det. Även utan medgivande får tillträde ske, sedan
fastighetsbildningsmyndigheten bestämt förskott på den ersättning som slutligen
fastställs och detta har betalats. Är det uppenbart att förskottet skulle uppgå
till endast obetydligt belopp, kan fastighetsbildningsmyndigheten föreskriva
att tillträde får ske utan att förskott betalas (27 § första stycket
anläggningslagen). I beslut om förskott skall anges hur betalningsskyldigheten skall
fördelas mellan delägarna i anläggningen. I beslutet skall vidare anges den
tid inom vUken förskott, som utgör villkor för tiUträde, skall ha betalats. Har
betalning inte skett inom utsatt tid, får tiUträde inte ske förrän ersättning
enligt 13 § har betalats (27 § andra stycket anläggningslagen). Även sedan
tillträde har skett kan fastighetsbildningsmyndigheten på begäran av sakägare
bestämma att förskott skaU utgå (27 § tredje stycket anläggningslagen). Har
förskott bestämts enligt 27 § anläggningslagen, får den slutUga ersättningen
inte bestämmas till lägre belopp än förskottet. Detta gäller dock endast om
tillträde har skett eller förskottet ändå har betalats (27 § sista stycket
anläggningslagen). I fråga om fullföljd av talan mot beslut eller åtgärd av
fastighetsbildningsmyndigheten enligt anläggningslagen äger 15 kap. FBL
motsvarande tiUämpning. Bestämmelserna om fastighetsbildningsbeslut skall
därvid tillämpas på anläggningsbeslut (30 § första stycket anläggningslagen).

Motsvarande bestämmelser finns i 2325 och 28 §§
ledningsrättslagen. 23 § ledningsrättslagen innehåUer dock även en bestämmelse
att ledningsbeslut får meddelas särskUt beträffande viss sträcka av ledningen.
Vidare gäller hänvisningen tUl FBL i 28 § ledningsrättslagen inte 15 kap. 9 §
FBL.

EnUgt expropriationslagen (1972: 719) får
fastighetsdomstolen, om det är av väsentlig betydelse för den exproprierande,
genom beslut medge att egendom som skall avstås genom expropriation tiUträds
utan hinder av att expropriationen inte har blivit fullbordad (enkelt
förhandstillträde). Under samma förutsättning får domstolen genom dom medge
att sådan egendom skall, innan lagakraftägande dom i fråga om
expro-priationsersättningen föreligger, övergå till den exproprierande med
samma rätt som om expropriationen fullbordats (kvalificerat förhandstillträde).
Om det inte är uppenbart att expropriationsersättningen blir obetydlig, skall
domstolen på yrkande av fastighetsägaren eller annan sakägare, vars rätt berörs
av tillträdet, som villkor för förhandstillträde föreskriva att den
exproprierande utger förskott på den expropriations-ersättning som slutligt
fastställs. Som vUlkor för förhandstillträde skall domstolen vidare föreskriva
att den exproprierande hos länsstyrelsen ställer säkerhet för den slutliga
expropriationsersättningen, till den del den överstiger förskott, jämte ränta
(5 kap. 17 §). I dom eUer beslut om

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 15

medgivande
till förhandstUlträde skall domstolen ange när medgivandet tidigast får
utnyttjas. Tiden skall bestämmas så, att fastighetsägaren och annan, vars rätt
berörs, får skäligt rådrum. Medgivande får inte utnyttjas förrän den
exproprierande har fullgjort vad domstolen föreskrivit som villkor för
förhandstillträde. Domstolen skall vidare ange den tid inom vilken den
exproprierande senast skall ha fullgjort de villkor som domstolen har
föreskrivit. Har den exproprierande inte inom utsatt tid fullgjort villkoren,
är medgivandet till förhandstillträdet förfallet (5 kap. 18 §).
Fastighetsdomstolen får förordna att medgivande till enkelt förhandstillträde
får utnyttjas utan hinder av att beslutet därom inte har vunnit laga kraft.
Sådant förordnande får meddelas endast under förutsättning att den
exproprierande hos länsstyrelsen har ställt säkerhet för det skadestånd som kan
komma att utgå, om domstolens beslut ändras (5 kap. 19 §). Även sedan tillträde
skett får domstolen på yrkande meddela beslut om förskott (5 kap. 20 §). Före
avgörande av fråga som avses i 1720 §§ skall parterna erhålla tillfälle att
yttra sig (5 kap. 21 §). Mot beslut, som fastighetsdomstol meddelat under
rättegången i fråga som avses i 17, 18 eUer 20 §, föres talan särskilt. Mot
hovrättens avgörande i fråga som avses i 1720 §§ får talan inte föras (5 kap.
22§).

Inlösen av mark kan ske även enligt byggnadslagen
(1947: 385). Enligt 137 § byggnadslagen skall i mål om inlösen
expropriationslagen i tilllämpliga delar lända till efterrättelse i den mån
avvikande bestämmelser inte meddelas i byggnadslagen. Uppkommer i mål angående
inlösen av mark tvist om rätt eller plikt att lösa, skall enligt 140 §
byggnadslagen bestämmelserna om förhandstillträde i expropriationslagen äga
tillämpning först sedan det genom lagakraftägande dom blivit avgjort att inlösen
skall äga rum.

3
Promemorian

I promemorian tas upp frågan om tillträde av mark
och utrymme enligt FBL, anläggningslagen och ledningsrättslagen. De ändringar
som föreslås i promemorian syftar till att vidga möjligheterna att snabbt kunna
tillträda mark, som överförs från en fastighet till en annan, eller utrymme,
som belastas med servitut eller ledningsrätt eller som befrias från servitut
eller ledningsrätt.

Önskemålet att få ett snabbt slutgUtigt besked om
det långsiktiga resultatet av en fastighetsreglering och att få tillträda mark
enUgt fastighetsbildningsbeslutet leder enligt promemorian till att detta
beslut vid fastighetsreglering bör vara preliminärfråga, dvs. föremål för
särskild talan, i betydligt större omfattning än vad som nu anses tUlåtet
enligt 15 kap. 3 § FBL. En lösning av detta problem kan enligt promemorian

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:114 16

sökas
efter flera linjer. En lösning kan vara att införa samma villkor som nu gäller
för att avge tillståndsbeslut. För detta krävs att det är lämpligt med hänsyn
till förrättningens omfattning eller annan särskild omständighet (4 kap. 26 §
FBL). En annan lösning är att fastighets-bUdningsbeslut som avges under
förrättningens gång alltid blir preliminärfråga i varje fall vid
fastighetsreglering. En tredje lösning är att fastighetsbildningsmyndigheten
får frihet att förordna därom utan att särskilda villkor för detta ställs upp.

De praktiska behov som föreligger, särskilt med
beaktande av fastighetsbildningsverksamhetens skiftande karaktär, talar enligt
promemorian för att det sistnämnda alternativet bör väljas.
Fastighetsbildningsmyndigheten får därigenom möjlighet att handlägga varje
förrättning efter vad som är lämpligt i det särskilda fallet. Att införa
lämplighetskravet i bestämmelsen som ett uttryckligt vUlkor synes inte vara av
behovet påkallat. Det åligger alltid fastighetsbildningsmyndigheten att vid
handläggningen laga efter läge. LämpUghetskravet har också sin största betydelse
i fråga om tidpunkten för avgivande av fastighetsbildningsbeslutet. Någon
ändring i detta avseende föreslås inte.

De nuvarande bestämmelsema om tiUträde (5 kap.
3032 §§ FBL) kommer enligt promemorian genom den föreslagna ändringen att
fylla föreliggande behov för de mera ordinära fastighetsregleringsfallen.
Regelsystemet för tillträde är lämpligt utformat för dessa faU. Någon anledning
att ändra på detta föreligger därför inte. Tvärtom kan ett rubbande av denna
konstruktion komma att medföra olägenheter. Det innebär att tillträde även i
fortsättningen kan bestämmas till tidpunkt före fastighetsreglerings fullbordan
och att tillträdesbeslut kan verkställas utan hinder av att talan inte kan
föras förrän efter förrättningens avslutande.

De önskemål som föreligger om tidigt tillträde i
särskUda fall, utan hinder av att fastighetsbildningsbeslutet inte har vunnit
laga kraft, bör enligt promemorian tillgodoses genom en ny fristående
konstruktion. Därigenom framhålls bättre att det rör sig om regler för specieUa
förhållanden. För sådant särskilt tillträde införs i promemorian begreppet
förtida tillträde. Reglerna om förtida tiUträde bör enligt promemorian utformas
i nära anslutning till expropriationslagens regler om enkelt förhandstillträde
och med beaktande av de faU av inlösen enligt byggnadslagen där
expropriationstillstånd inte behövs. Huvudvillkoret bör vara detsamma som
enligt expropriationslagen, nämligen att tUlträdet skall vara av väsentlig
betydelse för den tUlträdande. Regeln bör innehålla att tillträde får ske
innan fastighetsbildningsbeslutet har vunnit laga kraft.

Behovet att tillträda mark vid fastighetsreglering
tidigare än vad som är möjligt enligt huvudreglerna är enligt promemorian mest
framträdande vid plangenomförande. Med gällande byggnadslagstiftning
avses

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 17

genomförande
av fastställd generalplan, stadsplan, tomtindelning och byggnadsplan. De
fastighetsregleringsfall som motsvaras av kommunens villkorslösa rätt till
inlösen enUgt byggnadslagen är enhgt promemorian av den art alt möjlighet att
besluta om förtida tillträde bör införas. Någon risk att ett
fastighetsbildningsbeslut i sådan fråga skall bli ändrat föreligger inte i
normalfallet. Enligt promemorian bör dock observeras att reglerna i 5 kap. 7
och 8 §§ FBL kan utgöra hinder mot fastighetsreglering. Fastighets
graderingsvärde får exempelvis inte minskas väsentligt.

Med hänsyn bl.a. till att gällande
byggnadslagstiftning är under revision är det enUgt promemorian inte lämpligt
att anknyta bestämmelserna om förtida tillträde tiU byggnadslagens
planinstitut. De villkor som ställs upp för förordnande av förtida tillträde
föreslås emellertid efter förebild i expropriationslagen så rigorösa att
några olägenheter av att bestämmelserna ges en allmän utformning inte torde
behöva befaras.

Andra fall vid sidan av plangenomförande åtgärder
när förtida tillträde enligt promemorian bör kunna tUlåtas är när
fastighetsreglerings tillåtUghet har prövats i annan ordning eller när
tiUåtligheten av att uppföra anläggning, för vHken krävs
fastighetsregleringsåtgärd, har prövats enligt särskild lagstiftning. Härmed
avses det fall att fastighetsreglering sker för att utnyttja ett
expropriationstillstånd eller när koncession har getts till uppförande av
anläggning, i huvudsak enligt ellagstiftningen.

För alla nu nämnda fall gäller normalt att någon
risk att fastighetsbildningsbeslutet efter besvär skall bli ändrat inte
föreligger. I konstruktionen av förtida tillträde ligger vidare den
förutsättningen att fastighetsdomstolen efter besvär snabbt skaU kunna ta upp
målet tiU prövning. Skulle domstolen finna att förutsättningar för förtida
tUlträde saknas, har domstolen att besluta om inhibition.

Utöver det grundläggande villkoret om väsentlig
betydelse för den tillträdande bör som förutsättning för förtida tillträde
gälla att förskott bestäms att utgå till den avträdande om denne begär det och
om det inte är uppenbart att den slutgiltiga ersättningen blir obetydlig. Vidare
bör som villkor gälla att säkerhet stäUs för det skadestånd som kan komma att
utgå om fastighetsbildningsbeslutet ändras eller om beslutet om tillträde
ändras. Förskott bör enligt promemorian inte komma ifråga om avträdande
fastighet berörs av fastighetsregleringen även i andra avseenden.

Enligt förebild i expropriationslagen bör enligt
promemorian vid förlida tillträde bestämmas senaste tid när villkoren skall
vara uppfyllda. Tillträde bör inte få ske förrän villkoren har fullgjorts. I
sistnämnda avseende bör enligt promemorian bestämmelsen emellertid utformas
positivt. Med hänsyn till konstruktionen av nu gällande regler om tUlträde i 5
kap. 3032 §§ FBL saknas nämligen anledning att

2
Riksdagen 1976/77. 1 saml Nr 114

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 18

särbehandla
frågan om beslutets verkställighet på sätt som skett i expropriationslagen (5
kap. 19 §). Ett beslut om förtida tUlträde enligt FBL bör inte meddelas i andra
fall än när behovet av snabbt tillträde föranleder en omedelbar verkställighet.
Redan i lagen bör därför föreskrivas att förtida tillträde sker när de
uppställda villkoren har fullgjorts. Uppfylls inte viUkoren bör gälla att
förordnandet om förtida tillträde har förfallit. Som ett led i konstruktionen
av förtida tillträde bör enligt promemorian i 15 kap. införas en bestämmelse om
att talan får föras särskUt mot beslut om förtida tiUträde. Vidare bör i 17
kap. föreskrivas att talan inte får föras mot fastighetsdomstolens beslut i dit
fullföljd fråga om förtida tillträde.

Enligt promemorian bör vidare fastighetsdomstolen
ges befogenhet att besluta om tillträde fastän talan förts mot
fastighetsbildningsbeslutet. Fastighetsdomstolen skall kunna förordna att
fastighetsbUdningsbeslutet skall gå i verkställighet genast helt eller delvis.
Någon yttre ram för domstolens behörighet bör enUgt promemorian inte
uppställas. Som grundläggande villkor bör gälla att särskUda skäl skall
föreligga. Som villkor bör vidare gälla desamma som för förtida tillträde. Den
avträdande bör hållas skadeslös. Ett beslut av fastighetsdomstolen i sådan
fråga bör kunna angripas särskilt men talan bör inte kunna föras vidare än till
hovrätt.

För klyvning äger bestämmelserna om tUlträde vid
fastighetsreglering motsvarande tillämpning (11 kap. 8 § FBL). Klyvning sker
numera nästan uteslutande i samband med fastighetsreglering. De föreslagna
bestämmelserna om förtida tillträde kan genom hänvisning göras tilllämpliga på
klyvning. De bör enligt promemorian i så fall begränsas till klyvning i samband
med fastighetsreglering. Enligt promemorian hänger emellertid denna fråga
samman med ett större problem. Stora fastighetsregleringar kan ofta inte
praktiskt genomföras utan en rätt omfattande klyvningsverksamhet. Delägarna
torde inte ens alltid vara medvetna om att de äger andelar i flera fastigheter.
För dem är det totala ägokravet inom regleringsområdet av betydelse. För
klyvning fordras emellertid från fall till fall särskild ansökan och särskilda
yrkanden, som ibland ter sig som mindre meningsfuUa. En lösning av dessa
problem bör enligt promemorian inriktas på huvudfrågan men utformas så att den
får effekt även på tillträdesfrågan. I promemorian föreslås aUtså en bestämmelse
att fastighet utan särskild ansökan kan klyvas vid fastighetsreglering, om det
är av betydelse för genomförande av denna. De särskilda reglerna om förtida
tUlträde bör då äga tUlämpning.

Enligt promemorian bör motsvarande ändringar som
föreslås beträffande fastighetsreglering i FBL göras också i anläggningslagen
och ledningsrättslagen. Därvid bör enligt promemorian observeras att bestämmelserna
om fastighetsdomstolens möjlighet att förordna om verkställighet får en större
räckvidd enligt anläggningslagen än enligt FBL. An-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 19

läggningslagen
avser i första hand anordnande och drift av gemensam anläggning. Enligt
förslaget omfattar fastighetsdomstolens möjlighet att förordna om
verkställighet innan anläggningsbeslutet har vunnit laga kraft samtliga frågor
som avses i sådant beslut.

4
Remissyttrandena

Förslagen i promemorian tillstyrks eller lämnas i
huvudsak utan erinran av samtliga remissinstanser. Hovrätten över Skåne och
Blekinge anser dock att endast fastighetsdomstol och alltså inte fastighetsbildningsmyndighet
bör få meddela beslut om förtida tillträde.

Lantmäteriverket tillstyrker förslagen och
framhåller att ändringarna bör genomföras snarast. De mindre ändamålsenliga
tillträdesbestämmelserna i fastighetsbildningslagstiftningen har enligt
lantmäteriverket ibland fått till följd att tillträdaren, oftast kommun, för
att undvika okynnesbesvär tvingats till överenskommelse om ersättning som inneburit
överkompensation. Sådana uppgörelser motverkar kommunens markprispolitik. Även
om expropriation kan tillgripas i vissa fall som ett alternativ till åtgärder
enligt fastighetsbildningslagstiftningen och snabbt tillträde tiU mark därvid
kan erhållas enligt reglerna i expropriationslagen kan denna utväg ibland leda
till att åtgärdskedjan som helhet förlängs och att förfarandet alltså blir
tyngre.

Luleå tingsrätt, som också tillstyrker förslaget,
har funnit behovet av tiUträde utan hinder av förd talan mot
fastighetsbildningsbeslut vara särskilt framträdande vid fastighetsreglering
för genomförande av stadsplan med avseende på gatumark, där läget ofta är att
klaganden har underlåtit att motsätta sig planfastställelsen men är inställd på
att vid fastighetsregleringen kunna hindra genomförandet. I något fall har
enligt tingsrätten också framskymtat missbruk av besvärsrätten för att förmå
kommun till en för klaganden fördelaktig ekonomisk uppgörelse, vilket nuvarande
bestämmelser otvivelaktigt inbjuder tiU. Att i FBL införs
tillträdesbestämmelser som inte står expropriationslagens efter i fråga om
möjlighet tUl skyndsamt tUlträde motverkar att tvångsförvärv av mark som eljest
väl lämpar sig för fastighetsreglering av tidsskäl behöver ske genom ett
omständligare inlösenförfarande enligt byggnadslagen, som därtill måhända ändå
skulle få följas av fastighetsreglering. Man vinner också en skyndsammare
behandling av ersättningsfrågorna som en följd av
fastighetsbUdningsmyndighetens officialskyldighet med avseende på
värderingsspörsmålen. Härnösands tingsrätt framför motsvarande synpunkter och
tillägger att kommunen nu kan tvingas att i stället för fastighetsreglering
välja den omständligare och dyrbarare vägen att väcka talan om inlösen enligt
byggnadslagen enbart av det skälet att kommunen, om den skulle söka få marken
överförd till egen

s. 20 Kontrollera mot PDF

fastighet
genom fastighetsreglering, inte kan tillräckligt snabbt få tillträde till
marken.

Enligt Svenska kommunförbundet, som tillstyrker
förslaget, är fastighetsreglering vid gatumarksförvärv förfarandemässigt både
enklare, billigare och snabbare än inlösen enligt byggnadslagen. Ur
processkostnadssynpunkt har ett förfarande med prövning enligt FBL för kommunerna
ansetts vara att föredra framför inlösen. Avgörande för användningen av
institutet fastighetsreglering har emellertid varit möjligheterna att
någorlunda snabbt kunna tUlträda aktuell mark. När det genom rättstillämpningen
(se NJA 1974 s. 597) har visat sig att möjligheterna tUl snabbt
plangenomförande varit begränsade vid fastighetsreglering, har detta lett tUl
att denna metod blivit mindre attraktiv för kommunerna. Detta har givetvis
medfört betydande olägenheter och ansetts beklagligt då institutet
fastighetsreglering i övrigt erbjuder så stora fördelar i form av enklare
handläggning m. m. Länsstyrelsen i Kopparbergs län framhåller mot bakgrund av
ett återgivet exempel om jordbruksmark som upplåtits enbart genom muntliga
avtal att det finns ett trängande behov av bestämmelser som möjliggör ett
snabbare tillträde av mark som berörs av fastighetsreglering.

Näringslivets byggnadsdelegation, som tillstyrker
förslaget, framhåller att skyddet för motstående parter motsvarar i övrigt
gäUande rätt på expropriationsområdet, som i denna del får anses
tillfredsställande. Sveriges fastighetsägareförbund anser sig inte ha anledning
att motsätta sig de föreslagna ändringarna, eftersom expropriationslagen i allt
väsentligt tjänat som förebild. Behöriga rättssäkerhetskrav får därvid anses
vara tillgodosedda. Förbundet framhåller att det inte bara för samhället utan
även för den enskilde vid framför allt byggande kan vara av stor betydelse att
man snabbt får disponera annans mark för visst ändamål. LRF, som inte har något
att erinra mot förslaget, konstaterar att de föreslagna reformerna inte innebär
ändrade principer rörande det materiella innehållet till nackdel för
sakägarna.

Utredningens förslag att öka möjligheterna till
tUlträde genom att slopa nu gällande villkor för att göra
fastighetsbildningsbeslut till s. k. preliminärfråga tas upp av några
remissinstanser. Lantmäteriverket framhåller att fastighetsbildningsbeslut före
1974 års rättsfall ganska ofta gjordes till preliminärfråga i syfte att
tillgodose önskemål om att snabbt få tillträde till marken eller att snabbt
skapa underiag för lagfart och inteckning. Vinster från samhällssynpunkt
ävensom vinster i tid och pengar som sakägarna kunde göra beaktades vid
fastighetsbildningsmyndighetens bedömning av frågan huruvida
fastighetsbildningsbeslut skulle göras till preliminärfråga. Tillämpningen hos
fastighetsbildningsmyndigheterna stämde väl överens med den tolkning som
dåvarande lantmäteristyrelsen hade gett de berörda lagbestämmelserna. Synsättet
hade kommit till uttryck bl.a. i en informationsskrivelse till kommuner-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:114 21

na
som lantmäteristyrelsen hade utarbetat tillsammans med kommunförbundet. Den nu
föreslagna ändringen kan enligt lantmäteriverket sägas innebära att den angivna
tillämpningen åter blir möjlig. Erfarenheterna från fältet ger enligt
lantmäteriverkets uppfattning på ett övertygande sätt stöd för att en sådan
ändring behövs.

Länsstyrelsen i Uppsala län framhåUer att
möjligheterna att meddela fastighetsbildningsbeslut innan tekniska åtgärder ännu
har vidtagits samt att följa upp detta med förordnande om att talan skall föras
särskilt över beslutet har använts i stor utsträckning i kombination med möjligheten
att få förtida registrering lill stånd. Förfarandet har varit till stor fördel
när man tidsmässigt skaU passa in fastighetsbUdningen i bostadsbyggnadsproceduren.
Den tveksamhet som nu ofta råder huruvida ett sådant förfarande kan anses
medföra processekonomisk fördel och aUtså vara förenligt med bestämmelserna i
15 kap. 3 § FBL bör enligt länsstyrelsens mening snarast undanröjas. Det
praktiska behovet av förfarandet ligger i ett mycket stort antal fall i första
hand hos dem som skaU utnyttja resultatet av fastighetsbildningsåtgärden.
Förfarandet bör därför alltid kunna användas när det är lämpligt, även om några
processekonomiska fördelar inte kan påvisas.

Hovrätten över Skåne och Blekinge tillstyrker
förslaget men har synpunkter på utformningen av den föreslagna bestämmelsen.
NJA 1974 s. 597 har aktualiserat frågan om att öka möjligheten att göra fastighetsbildningsbeslut
till preliminärfråga. I synnerhet vid genomgripande och komplicerade
fastighetsregleringar måste det för kommunen vara av största vikt att på ett
tidigt stadium nå klarhet i om den begärda åtgärden kan genomföras. Att medge
denna vidgade möjUghet väcker inte någon större betänklighet när det gäller
fastighetsreglering i syfte att genomföra planer. Med hänsyn tUl att samma
regler i FBL gäller såväl i glesbygd som inom tätort kan emellertid
tillämpningen av lagen slå olika ut beroende på var fastighetsbildningsåtgärden
genomförs. Ändringar i lagen får givetvis samma effekt. Vid fastighetsbildning
på landet är ofta ersättningsfrågan av avgörande betydelse för själva fastighetsbildningsbeslutet.
Detta gäller i första hand när vederlaget utgår i mark. Även i andra
situationer kan en sakägares medgivande till den begärda åtgärden eller dennes
underlåtenhet att överklaga fastighetsbildningsbeslut vara baserat på oklara
förestäUningar om den ersättning som skall komma att utgå. Att utan urskiljning
göra fastighetsbildningsbeslutet till preliminärfrågan kan enligt hovrätten
understundom få konsekvenser som inte är önskvärda. Hovrätten anser det därför
vara mindre lämpligt att konstruera bestämmelsen i 15 kap. 3 § FBL utan begränsning
av möjligheten att göra fastighetsbildningsbeslut till preliminärfråga.
Visserligen innehåller redan 4 kap. 25 § FBL ett lämplighetskrav för att
fastighetsbildningsbeslut skall få meddelas som delbeslut. Ett liknande
rekvisit bör enligt hovrätten emellertid föras in även i 15

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 22

kap.
3 § FBL. Det bör vara av den innebörden att inte endast sökandens utan även
övriga sakägares intressen skall beaktas. Utan ett sådant rekvisit skulle
nämligen de sistnämnda inte ha möjlighet att anföra besvär över
fastighetsbildningsmyndighetens beslut under åberopande av det men som de lider
av att fastighetsbildningsfrågan gjorts till preliminärfråga. Förslagsvis
skulle rekvisitet kunna uttryckas så att förordnandet skall vara förenUgt med
samtliga sakägares intressen.

Enligt justitiekanslern tillfredsställer man genom
den föreslagna lösningen i viss mån reformkraven i fråga om tillträde. Men det
är uppenbart att man också når vissa andra fördelar. Justitiekanslern
tillstyrker i princip förslaget men anser att någon form av begränsning i
fastighetsbildningsmyndighetens befogenhet bör göras. Inställningen grundas på
att ett förordnande om att visst beslut skall vara preliminärfråga har fördelar
men också uppenbara nackdelar, främst därigenom att sakägarna tvingas ta
ställning tiU beslutet innan konsekvenserna av det ännu är möjliga att helt
överblicka. Om det gällde att enbart lösa tillträdesfrågan, skulle det enligt
justitiekanslerns mening vara lämpligt att ge en direkt regel i detta ämne.
Eftersom möjligheterna att göra fastighetsbildningsbeslut till preliminärfråga
medför fördelar också helt bortsett från tillträdesfrågan, är den föreslagna
tekniken lämplig under förutsättning att 15 kap. 3 § FBL utformas på lämpligt
sätt. Förslaget innebär att den nuvarande begränsningen i
fastighetsbildningsmyndighetens befogenhet kravet på att förordnandet skall
främja en ändamålsenlig handläggning skall tas bort.
Fastighetsbildningsmyndigheten får därigenom total handlingsfrihet men
samtidigt förutsätts att förordnande skall kunna angripas genom besvär. En
tekniskt mer tiUfredsstäUande och även mer logisk lösning skulle vara att
komplettera den nuvarande regeln så att den täcker i första hand
tillträdesfrågan men också i övrigt ger fastighetsbildningsmyndigheten större
handlingsfrihet utan att för den skull lämna fältet helt fritt. Mot bakgrund av
det anförda föreslår justitiekanslern att den nuvarande regeln i 15 kap. 3 §

andra
stycket FBL kompletteras med exempelvis " medför

fördelar
i fråga om tillträde eller i övrigt innebär väsentliga fördelar".

1969 års vägutredning ifrågasätter om möjligheten
att förordna om särskild talan bör vara helt obegränsad i lag. Sveriges
lantmätareförening tillstyrker oreserverat den föreslagna ändringen i 15 kap. 3
§ FBL och framhåller att erfarenheten med all tydlighet visar att
hittiUsvarande villkor utan risk kan slopas. Sveriges villaägareförbund
ifrågasätter om det inte vore möjligt att skapa en något enhetligare lösning
exempelvis genom att fastighetsbildningsbeslut som ges under förrättningens
gång genereUt blir preliminärfråga.

I fråga om de föreslagna nya bestämmelserna om
förtida tillträde framförs åtskilliga synpunkter. Härnösands tingsrätt delar
den i promemorian uttalade uppfattningen, att förordnande om förtida tillträde
bör

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 23

meddelas
endast i sådana fall då det kan betraktas som uteslutet att
fastighetsbUdningsbeslutet kan komma att ändras. Tingsrätten har inte heller
någon erinran mot den i motiven gjorda exemplifieringen av faU, där beslut om
förtida tillträde skall kunna komma i fråga. Det är enUgt tingsrättens mening
emellertid önskvärt att den restriktivitet som sålunda skall iakttas vid tiUämpningen
kommer till uttryck också i lagtexten. Luleå tingsrätt anser att det
föreslagna tillämpningsområdet för förtida tillträde är lämpligt avgränsat. Det
är också betryggande ur rättssäkerhetssynpunkt om i det enskilda fallet noga
beaktas att ändring i fastighetsbildningsbeslutet skall kunna bedömas som
praktiskt sett utesluten. Tingsrätten framhåller att det i promemorian anförs,
att beslut om förtida tillträde kan avges under förrättningens gång under
förutsättning att fastighetsbildningsbeslutet förordnas vara preliminärfråga.
Denna förutsättning bör enUgt tingsrättens mening framgå även av lagtexten.
Lantmäteriverket framför motsvarande synpunkter. Genom de föreslagna
bestämmelserna om förtida tillträde möjliggörs enligt lantmäteriverket till att
börja med att tillträde kan ske utan att man behöver avvakta besvärstidens
utgång. Även om detta kan synas innebära en relativt kort tidsvinst i en
omfattande samhällsbyggnadsprocess kan i vissa fall tidsvinsten ha stor
betydelse. I flertalet fall är det kommunen som närmast drar fördel av ett
snabbare tillträde. Största värdet med institutet förtida tillträde ligger
emellertid i att beslutet kan verkställas oberoende av om besvär anförs. Den
som skall avträda marken kan således inte genom besvär i fastighetsbildningsfrågan
uppskjuta tillträdet. Stora tidsförluster kan därigenom undvikas. Behovet av
förtida tillträde är enligt lantmäteriverket mest framträdande vid
plangenomförande. I första hand gör sig behovet gällande i sådana fall där
ovillkorlig lösningsrätt föreligger enligt byggnadslagen men även i vissa
andra faU är förutsättningarna jämförbara. Institutets räckvidd bör avgränsas
och förutsättningarna för dess tUlämpning utformas på i promemorian föreslaget
sätt.

Länsstyrelsen i Uppsala län anser att möjligheten
att göra fastighetsbildningsbeslut till s.k. preliminärfråga visserligen har
viss betydelse men att den inte är tillräcklig, eftersom den inte garanterar
tillträde förrän eventuella besvär i huvudfrågan slutligt har avgjorts efter
kanske något år. I dagens samhälle är tidsfaktorn så betydelsefull att
möjlighet i vissa fall måste finnas att ordna tillträde innan beslutet om
ändring i fastighetsindelningen eller om upplåtelse av rättighet har vunnit
laga kraft. De möjligheter som finns för fastighetsregistermyndigheten att
verkställa registrering av överklagat fastighetsbildningsbeslut i fråga om
sådan del som inte berörs av fullföljden och därmed påverkar tillträdesfrågan,
är enligt länsstyrelsens mening uppenbarligen väsentligen utan betydelse i
detta sammanhang, eftersom beslut att registrera inte rimligen kan tillåtas
vara stridigt och föranleda besvär i särskild ordning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 24

Enligt
länsstyrelsens mening är det alltså angeläget att möjlighet tUl förtida
tiUträde med den i förslaget angivna innebörden införs.

Länsstyrelsen anser det vara av särskilt värde att
möjligheten att förordna om förtida tillträde inte som tidigare förbehållits
domstolar utan tillagts även fastighetsbildningsmyndigheten. Först härigenom
skapas möjligheter att bemästra en del situationer där en snabb verkstäUighet
är väsentlig. Om möjligheterna att besluta om förtida tillträde förbehålls
fastighetsdomstolen, kan nämligen den tillträdande inte med säkerhet påräkna
och planera in utnyttjande av marken förrän efter en tid som måste räknas i
månader efter fastighetsbildningsbeslutet. VisserUgen är en sådan väntetid i
normala fall helt rimUg, men de faU i vUken snävare tidsplanering är nödvändig
är enligt länsstyrelsens mening tUlräckligt många och väsentliga för att
motivera promemorieförslaget. Det är givetvis betydelsefuUt att möjligheten
begränsas på sätt föreslagits till fall när tveksamhet om fastighetsbildningen
eller rättighetsupplåtelsen inte föreligger samt beslutet bärs upp av ett
väsentligt allmänt intresse. Några svårigheter att få tUl stånd en enkel och
korrekt tillämpning hos fastighetsbildningsmyndighetema av de föreslagna
reglerna om förlida tillträde behöver enligt länsstyrelsen inte befaras. Enligt
länsstyrelsens mening bör det direkt i lagtexten anges att förordnande om
förtida tillträde får utnyttjas utan hinder av att det inte har vunnit laga
kraft.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län, som bedömer
effekten av de föreslagna ändringarna mot bakgrund av fastighets- och
ägareförhållandena i Kopparbergs län, anser det tveksamt huruvida de föreslagna
ändringarna i någon vidare mån kommer att medverka lill att tillträde av överförd
mark kan ske på ett tidigt stadium. Det torde nämligen kunna konstateras att de
föreslagna ändringarna kommer att bli helt verkningslösa i de faU frågan om
fastighetsreglerings genomförande är så kontroversiell, att
fastighetsbildningsbeslut överklagas. Med tanke på att de föreslagna
ändringarna kan vara tUl fyllest för att uppgett syfte skall kunna nås inom
andra delar av landet vUl dock länsstyrelsen inte motsätta sig att förslaget
läggs till grund för lagstiftning.

Enligt länsstyrelsen i Västerbottens län utövas den
kommunala planläggningen och markanskaffningen f. n. ofta genom informella
översiktsplaner eller dispositionsplaner. Dessa utgör politiskt antagna handlingsprogram
som faktiskt binder markanvändningen gentemot andra markägare. Länsstyrelsen
anser att det vore värdefullt om begreppet "väsentlig betydelse för den
tillträdande" gavs en sådan tolkning att det medger förtida tillträde även
när det är fråga om fastighetsreglering för genomförande av antagen
dispositionsplan eUer därmed jämställd plan. Skellefteå kommun framför
motsvarande synpunkter.

1969 års vägutredning framhåller att förslaget är
längre gående än vad utredningen har funnit behövligt för att lösa de problem
som kan uppkomma i vägsammanhang. Om i andra fall behov av de föreslagna

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:114 25

bestämmelserna föreligger i den utsträckning som har
tagits upp i promemorian, har utredningen inte någon erinran mot att
bestämmelserna görs tillämpliga också i fråga om mark och utrymme för väg.
Förtida tillträde får inte beslutas när risk föreligger att fastighetsbildningsbeslutet
kan komma att ändras. Denna förutsättning är enligt utredningens mening
väsentlig och bör framgå av lagtexten.

Enligt kommunförbundet är det ur
kommunal synpunkt särskilt angeläget att man vid fastighetsreglering får
bestämmelser om förtida tillträde som i allt väsentUgt har samma innehåll som
reglerna i expropriationslagen om enkelt förhandstillträde. Genom de i
promemorieförslaget uppställda förutsättningarna för bestämmelsernas
tillämpning måste enligt kommunförbundet också enskilda rättssäkerhetskrav
anses uppfyllda. När ett snabbt plangenomförande behövs, vilket bl. a. ofta är
fallet beträffande gator och andra trafikleder, kan det visa sig otillräckligt
med de föreslagna vidgade möjligheterna att låta fastighetsbildningsbeslut bli
preliminärfråga även om därigenom uppnås tidigare lagakraft-vinnande än f. n.
och även om beslutet efter förordnande av fastighetsdomstol skall kunna gå i
verkställighet utan hinder av förd talan. Kommunförbundet utgår från att
beslutet om förtida tillträde i sig innebär omedelbar verkstäUighet. Om
särskUda verkstäUighetsregler likväl lagtekniskt skulle anses erforderliga
förutsätter kommunförbundet att förslaget kompletteras härmed. Även Svenska
Kommunal-Tekniska föreningen finner det angeläget att man nu får bestämmelser
om förtida tillträde i FBL som har samma innebörd som reglema om enkelt förhandstillträde
i expropriationslagen. Föreningen förutsätter emellertid att beslut om förtida
tUlträde enUgt förslaget innebär en omedelbar verkställighet när uppställda
viUkor fullgjorts. Om så inte skuUe vara fallet hemställer föreningen liksom
kommunförbundet att förslaget kompletteras i berört hänseende.

Enligt Näringslivets
byggnadsdelegation bör möjlighet till förtida tillträde utöver de i promemorian
nämnda särskilda tvångsrättsfallen finnas exempelvis vid anläggningsbeslut
enligt anläggningslagen i okontroversiella fall. Detta torde också vara
avsikten med promemorieförslaget. Däremot får enligt delegationen ett
förhandstillträde anses uteslutet, om intresseavvägningen i anläggningsfrågan
blir ifrågasatt, exempelvis därför att anläggning kan utformas på skilda sätt
för att tillgodose ändamålet. Det är exempelvis fråga om olika utformning av en
parkeringsanläggning eller värmecentral. Även detta får antas vara avsikten med
promemorieförslaget.

Sveriges fastighetsägareförbund
påpekar att inte obetydliga kostnader kan uppkomma för fastighetsägaren om
förtida tillträde begärs. Fastighetsägaren kan tvingas att snabbt låta
genomföra en värdering av fastigheten för att kunna precisera ett yrkande om
förskott på löse-skilling. Detta kan leda till särskilt höga kostnader om
fastighetsregle-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 26

ring
avser överförande av bebyggd mark i strid mot huvudregeln i 5 kap. 7 § FBL. De
föreslagna reglerna bör därför enligt förbundet kompletteras med en
bestämmelse om att sökanden vid begäran om förtida tUlträde skall bestrida de
uppkomna rättegångskostnaderna fÖr sakägare vid förrättningen. Förskott på
rättegångskostnader bör kunna utgå enligt 7 kap. 5 § expropriationslagen även
vid fastighetsreglering.

Sveriges villaägareförbund hemställer att även
annan part än tillträdande ges rätt att påfordra förtida tillträde. Yrkandet
bör ses mot bakgrund av förbundets önskemål om sådan ändring i
expropriationslagen att även fastighetsägare får rätt att påkalla
förhandstUlträde. Villaägareförbundet anser vidare att det inte bör gälla
några inskränkningar i rätten till fullföljd i fråga om förtida tUlträde.

Enligt Sveriges lantmätareförening skulle man genom
förslaget om förtida tUlträde kunna vinna besvärstiden, dvs. ytterligare fyra
veckor, vilket förvisso kan vara av betydelse i åtskilliga fall. Den
argumentering som förs i promemorian för det nya institutet förtida tillträde
och den inventering av tänkbara situationer vid plangenomförande som har redovisats
är enligt lantmätareföreningen övertygande. Föreningen anser sig därför kunna
tillstyrka förslaget.

Enligt Svenska kraftverksföreningen sattes vid
tillkomsten av ledningsrättslagen stora förhoppningar till de möjligheter den
nya lagen skulle ge till en enhetlig behandling av samtliga ledningstyper. Emellertid
kom lagen inte att innehålla bestämmelser om förtida tillträde. Lagen blev
därför omöjlig att tillämpa vid byggande av nya ledningar, om inte
överenskommelse om tillträde hade träffats med samtliga av ledningen berörda
markägare. Många ledningsägare ansåg då med hänsyn till önskemålet om ett så
enhetligt beskaffat sakrättsligt skydd som möjUigt för ledningen att den nya
lagen inte heller i övrigt kunde tillämpas av dem. Den nu föreslagna ändringen
i ledningsrättslagen innebär att samma möjligheter till tillträde utan hinder
av laga kraftvunnet beslut skulle föreligga som enligt expropriationslagen.
Även här har samma ekonomiska skydd för markägaren stadgats som gäller enligt
expropriationslagen för den händelse ledningsbeslutet sedermera skulle ändras.
Det torde vara klart att ledningsbeslut med förordnande om förtida tiUträde kan
meddelas för ledning så snart Unjekoncession har beviljats. Det är enligt
kraftverksföreningen emellertid osäkerhet hur en områdeskoncessionerad ledning
är att bedöma. Den restriktivitet som avses gälla vid förordnande om förtida
tillträde kan ge vid handen att för sådana ledningar, där ledningens sträckning
inte har prövats i annan ordning, förtida tillträde inte kan ifrågakomma.
Skulle så vara fallet kommer ledningsrättslagen trots den föreslagna ändringen
inte att kunna tiUämpas på det stora flertalet ledningar, trots att det är just
för dessa ledningar de största förhoppningarna ställts på lagen. Enligt kraftverksföreningens
mening kan emellertid ingen sådan skada rimligen

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 27

vållas
en fastighet genom ett kraftledningsbygge att inte den i lagen stadgade
skadeståndsskyldigheten fullt ut skyddar markägaren om ledningsbeslutet skuUe
ändras och ledningen flyttas. Beslut om förtida tillträde kan då ske lika för
ledningar inom såväl linjekoncession som områdeskoncession. Ett uttalande i den
riktningen bör enligt kraftverksföreningens mening ske i förarbetena. Den
föreslagna lagändringen kommer då att medföra att lagen kan tillämpas för
kraftledningar i den omfattning man från början har hoppats på.
Kraftverksföreningen vill alltså inte endast tillstyrka den föreslagna
lagändringen utan även framhålla att ändringen är en förutsättning för att
ledningsrättslagen skall komma att utnyttjas i den omfattning som förutsattes
när förslaget om ledningsrätt lades fram.

Som jag redan har framhållit anser hovrätten över
Skåne och Blekinge att endast fastighetsdomstol och alltså inte
fastighetsbildningsmyndighet bör få meddela beslut om förtida tillträde.
Hovrätten åberopar sitt remissyttrande över betänkandet (SOU 1972: 57)
Ledningsrätt (se prop. 1973: 157 s. 62). I remissyttrandet anförde hovrätten
bl. a. att om sökanden får tillträda marken innan ledningsbeslutet har vunnit
laga kraft, så kan han åstadkomma sådana ingrepp på fastigheten att sakägarnas
besvär över beslutet blir meningslösa. Föredragande statsrådet delade den
uppfattning hovrätten givit uttryck för i remissyttrandet (se prop. 1973: 157
s. 111). I stället för att, som utredningen om ledningsrätt förordat, anpassa
tillträdesbestämmelserna till de i expropriationslagen gäUande utformades
reglerna efter förebild av motsvarande regler i förslaget tiU anläggningslag.
Dessa regler hade i sin tur haft 5 kap. 30 § FBL som förebild. Hovrätten vill i
detta sammanhang också framhåUa att lagen (1966: 700) om vissa
gemensamhetsanlägg-ningar innehöll en bestämmelse av innebörd att, oaktat
besvär anförts mot anläggningsbeslut, rätten kunde förordna att beslutet utan
hinder av den förda talan skulle lända till efterrättelse från den dag rätten
bestämde. När man i anläggningslagen utformade reglerna för tillträde,
anpassade man den nya lagen tUl FBL:s regelsystem, vilket i förarbetena
bedömdes vara förenat med stora fördelar (se prop. 1973: 160 s. 239). Det nu
aktuella promemorieförslaget innebär i förevarande del en återgång till äldre
bestämmelser och lagstiftningsförslag, vilkas verkningar i vissa situationer
befunnits inte önskvärda och som därför upphävts resp. inte lett till
lagstiftning. Hovrätten vidhåller den principiella uppfattning som redan har
redovisats och menar att förslaget i denna del redan på grund av det anförda
inte bör läggas till grund för lagstiftning.

För det fall att en bestämmelse om förtida
tillträde införs har hovrätten följande synpunkter. Den föreslagna
bestämmelsen har haft expropriationslagens bestämmelser om enkelt
förhandstiUträde till förebild. Emellertid är förutsättningarna i sistnämnda
fall i väsentligt av-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 114 28

seende
annorlunda i jämförelse med frågan om förtida tiUträde enligt FBL,
anläggningslagen och ledningsrättslagen. Vid expropriation blir genom
expropriationstillståndet avgjort att expropriaten skall avstå egendom, men i
ärenden enligt ifrågavarande lagar avgörs motsvarande fråga först när ett
lagakraftägande beslut i frågan föreligger. Visserligen har det i promemorian
anförts, att institutet förtida tillträde huvudsakligen skall komma till
användning i sådana situationer där även expropriation varit möjlig. Någon
sådan begränsning har emeUertid inte kommit till uttryck i lagtexten. En sådan
lagstiftningsteknik, där väsentliga fekvisit bara anges i motiven, kan inte
anses acceptabel och avstyrks bestämt. Begränsningen bör enUgt hovrättens
mening införas i lagtexten. Avsikten med promemorieförslaget är att beslut om
förhandstillträde aldrig skall få avges före fastighetsbildningsbeslut. Det
förutsätts vidare att möjlighet har lämnats att föra talan mot
fastighetsbildningsbeslutet. Även dessa förutsättningar bör enligt hovrättens
mening komma till klart uttryck i lagtexten.

Mot bakgrund av nämnda begränsningar i
möjligheterna att medge förtida tillträde är det enligt hovrätten tveksamt om
den föreslagna reformen verkligen behövs. Genom att fastighetsbildningsbeslutet
alltid måste vara preliminärfråga kan det vinna laga kraft tidigare och på så
sätt möjliggöra ett tillträde så snart besvärstiden har gått ut. Det förutsätts
härvid att beslut om tiUträde så gott som alltid meddelas i samband med
fastighetsbildningsbeslut. Någon tidsvinst av annat än marginell betydelse
skulle då inte uppstå i de fall fastighetsbUdningsbeslutet inte överklagas.
Skulle däremot ett överklagande ske, kan det enligt hovrättens mening i många
fall synas rimligt att sökanden medges tillträda marken innan
fastighetsbildningsbeslutet har vunnit laga kraft. Sådant medgivande kan
emeUertid lämnas av fastighetsdomstolen i enlighet med det i promemorian
föreslagna tillägget i 16 kap. 9 § FBL. Genom den bestämmelsen nås i stort sett
samma resultat som institutet förtida tillräde skuUe ge. Att frågan i detta
sammanhang skall prövas av fastighetsdomstol medför enligt hovrättens mening
enbart fördelar. Bl. a. undviker man risken att fastighetsbildningsmyndigheten
har att behandla frågan om förtida tUlträde samtidigt som ett fastighetsbildningsbeslut
har överklagats. I den uppkomna situationen förefaller det riktigt att en
domstol får göra en samlad bedömning av frågorna kring förrättningen, däribland
tiUträdesfrågan. När det gäller rena okynnes-överklaganden torde förfarandet i
domstolen kunna bli tämligen okomplicerat. I andra fall, när
fastighetsbildningen är tveksam, synes det än mera motiverat att
tUlträdesfrågan överlämnas åt domstol att avgöra.

Sammanfattningsvis anser hovrätten alltså att den
nya paragrafen som avser att reglera frågan om förtida tillträde inte behövs
utan att det föreslagna tiUägget tiU 16 kap. 9 § FBL i förening med ändringen i
15 kap. 3 § FBL ger tUlräckliga möjligheter att klara av de i promemorian
omtalade bristerna i den gällande lagstiftningen. De föreslagna bestäm-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 29

melserna
om förskott på ersättning och därmed sammanhängande frågor torde, om hovrättens
ståndpunkt godtas, kunna föras över tUl det föreslagna tillägget tUl 16 kap. 9
§ FBL. Hovrätten har ingen erinran mot utformningen av dessa bestämmelser. Vad
hovrätten har anfört gäller självfaUet i tillämpliga delar även förslagen tUl
ändring i anläggningslagen och ledningsrättslagen.

Förslaget om möjlighet för fastighetsdomstol att
meddela verkställighetsförordnande tas upp särskilt av några remissinstanser.
Härnösands tingsrätt framhåller att förslaget torde få särskild betydelse när
talan har fullföljts mot anläggningsbeslut. Med nuvarande bestämmelser saknas
möjlighet att förhindra att besvär över anläggningsförrättning, exempelvis
beträffande detaljerna i fråga om sträckningen av en väg, onödigtvis försenar
och därmed fördyrar utförandet av en beslutad gemensamhetsanläggning. Enligt
Luleå tingsrätt är det på anläggnings-och ledningsrättsområdet av stort värde
med "återinförandet" av möjligheten till verkstäUighetsförordnande
utan hinder av fullföljd talan. Fastän inte sällan begränsad till enstaka
detaljspörsmål kan sådan talan f. n. uppehålla stora och betydelsefulla
företag. Även Näringslivets byggnadsdelegation anser det angeläget att
igångsättning exempelvis av arbeten på en gemensamhetsanläggning inte hindras
av mer detaljbetona-de frågor eller utdragna värderingstvister.

1969 års vägutredning framhåller att utredningen i
principbetänkande (Ds K 1974: 7) Kommunal och enskild väghållning har uttalat
(s. 59) att bestämmelserna om tillkomstproceduren bör ses över vid den pågående
reformen av vägföreningsinstitutet bl. a. med hänsyn tiU önskemålet om att
beslut om bildande av vägförening skaU kimna gå i verkställighet utan hinder av
att besvär har anförts i någon detaljfråga. Vid betänkandets remissbehandling
har remissinstanserna anslutit sig till utredningens uppfattning. Också i
fråga om gemensamhetsanläggning som avser väg föreligger behov av en
motsvarande regel. Utredningen tillstyrker därför det nu aktuella
promemorieförslaget.

Enligt
lantmäteriverket finns det anledning att i detta sammanhang något beröra
ytterligare ett aktueUt reformbehov. Genom ett avgörande av högsta domstolen
(NJA 1976 s. 139) har klargjorts att vUlkoren i 5 kap. 8 § FBL i vissa fall ger
ett besvärande otillräckligt utrymme för fastighetsreglering som sker i
plangenomförande syfte. En översyn av vUlkoren i 5 kap. 8 § FBL i
plangenomförande sammanhang är enligt lantmäteriverkets uppfattning därför
mycket angelägen. Lantmäteriverket tillägger att det påpekade emellertid inte
bör föranleda att de nu föreslagna lagändringarna om tillträde fördröjs.
Hovrätten över Skåne och Blekinge framhåller att högsta domstolens avgörande
inte är utan betydelse för den i promemorian behandlade problematiken såvitt
gäller planlagda områden. Detta talar enligt hovrättens mening otvivelaktigt
för en bredare översyn av fastighetsregleringsinstitutet. Lantmäteriverket
framhåUer att 23 § lagen (1973: 1150) om förvalt-

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 30

ning
av samfäUigheter medför att samfällighetsförening inte kan registreras och få
rättskapacitet innan anläggningsbeslutet har vunnit laga kraft (jfr prop. 1973:
160 s. 420). För att syftet skall vinnas med bestämmelserna om förtida
tillträde och verkställighetsförordnande bör nämnda paragraf ändras. Sista
meningen i paragrafen kan enligt lantmäteriverket förslagsvis ges följande
innehåll: Beslut som fattas vid sammanträdet gäller endast under förutsättning
att medgivande till förtida tillträde lämnas, fastighetsbildnings- eller
anläggningsbeslutet vinner laga kratt eUer sådant beslut ändå skaU lända tiU
efterrättelse (jfr 28 § lagen om vissa gemensamhetsanläggningar). Om domstol
beslutar om inhibition av beslut är det uppenbart att registrering av
samfällighetsförening bör anslå. Hovrätten över Skåne och Blekinge framför motsvarande
synpunkter.

De föreslagna nya bestämmelserna om klyvning i 11
kap. 11 § FBL behandlas särskilt av några remissinstanser. Länsstyrelsen i
Kopparbergs län tillstyrker förslaget utan reservation. Länsstyrelsen i Uppsala
län framhåller att förslaget torde vara av stor betydelse vid komplicerade
ägandeförhållanden. Enligt lantmäteriverket kan fastighetsregleringar i syfte
att åstadkomma en allmän förbättring av fastighetsbeståndet i områden med
omfattande samäganderätt inte genomföras om inte samtidigt
samäganderättsförhållandena löses upp genom klyvning. Klyvningen gör det
möjligt att föra ihop en delägares innehav i olika fastigheter genom
sammanläggning eller marköverföring. För sammanläggning finns en särskild
regel om officialinitiativ i 12 kap. 8 § FBL. De berörda förhållandena är
särskilt påtagliga i större fastighetsregleringar i Kopparbergs län. Genom den
i promemorian föreslagna official-initiativrätten till klyvning ökas enligt
lantmäteriverket förutsättningarna för ett bra resultat i fråga om förbättring
av fastighetsstrukturen. Vidare förenklas handläggningen av förrättningarna.
Förslaget är därför värdefuUt.

Hovrätten över Skåne och Blekinge finner förslaget
värdefuUt genom att det ökar förutsättningen att åstadkomma en rationell
fastighetsindelning. Hovrätten ifrågasätter dock om inte bestämmelsen bör, i
enlighet med vad som har uttalats i promemorian, begränsas att gälla bara vid
mera omfattande fastighetsregleringar (jfr 12 kap. 8 § FBL). 1969 års
vägutredning anser att det villkoret bör ställas upp att de närmast berörda
sakägarna inte motsätter sig åtgärden. Fastighetsbildningsmyndighetens
allmänna skyldighet enligt 4 kap. 25 § FBL att rådpläga med sakägarna innan
klyvning företas kan inte anses i tillräcklig grad tillvarata deras intressen.

Lantmäteriverket tar upp en speciell fråga om
ledningsförrättning. Av betydelse för snabbt tillträde är enhgt verket att
förrättningsarbetet kan komma igång tidigt. Enligt 17 § ledningsrättslagen
gäller emeUertid att ledningsförrättning avseende ledning för vilken koncession
fordras

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 31

men
ännu inte har erhållits får inledas endast om koncessionsmyndigheten medger
det. Vid en konferens som lantmäteriverket anordnade år 1975 med
ledningsintressenter och förrättningslantmätare framkom från båda håll att det
för ett snabbt utförande av ledningsföretaget ibland är till fördel om
förrättningslantmätaren kopplas in redan på ett förberedande stadium. Eftersom
risken för avslag i koncessionsärendet inte kan bedömas redan på det
förberedande stadiet av företaget torde emeUertid medgivande av
koncessionsmyndighet att inleda ledningsförrättning inte kunna lämnas med
nuvarande regler. En ändring i berört avseende är enligt lantmäteriverkets
mening önskvärd. Förbudet mot att inleda ledningsförrättningen bör alltså tas
bort. En sådan ändring ger fördelar samtidigt som några väsentliga olägenheter
i annat avseende inte synes uppkomma. Självfallet bör ledningsbeslut avseende
konces-sionspliktig ledning inte få meddelas innan lagakraftvunnet koncessionsbeslut
föreligger. Länsstyrelsen i Västerbottens län framför motsvarande synpunkter.

5
Föredraganden

FastighetsbUdningslagen (1970:988), FBL, har trätt
i kraft den 1 januari 1972. Därefter har anläggningslagen (1973: 1149) och
ledningsrättslagen (1973: 1144) trätt i kraft den 1 juli 1974. Den nya
fastighetsbildningslagstiftningen torde i allt väsentligt motsvara de
förväntningar som har ställts på den. Även om lagstiftningen i huvudsak
fungerar tillfredsställande har i anslutning till den praktiska tillämpningen
framförts önskemål om vissa förändringar. I en första promemoria har behandlats
frågan om tillträde enligt fastighetsbildningslagstiftningen. Avsikten är att i
en kommande promemoria skall behandlas bl. a. frågan om fastighetsreglering i
plangenomförande syfte. Denna fråga har aktualiserats främst av högsta
domstolens utslag (NJA 1976 s. 139) i det s. k. Ängelholmsmålet. Utslaget
innebär att fastighetsreglering för överföring i enlighet med stadsplan och
tomtindelning av del av tomt tiU gatumark inte har ansetts kunna tillåtas i
ett fall, där avsevärda buller- och andra miljöstörnuigar kunde väntas uppstå
på restfastigheten till följd av den överförda delens användning.

Frågan om fastighetsreglering i plangenomförande
syfte har visst samband med möjlighetema till tillträde enligt
fastighetsbildningslagstiftningen. Denna lagstiftning är av stor betydelse för
samhällsbyggan-det. Om lagstiftningen skall fungera på avsett sätt är det
angeläget att tUlträde av mark kan ske utan onödigt dröjsmål. En angelägen
reform av tillträdesbestämmelserna bör enUgt min mening inte uppehållas av att
utredning pågår i övrigt. Jag anser därför att tillträdesfrågan bör tas upp nu
på grundval av föreliggande förslag.

Promemorieförslaget
avser tUlträde vid fastighetsbUdning som sker

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 32

som
fastighetsreglering eller klyvning, tillträde vid inrättande av gemensamhetsanläggning
enligt anläggningslagen och tillträde vid tUlskapande av ledningsrätt enligt
ledningsrättslagen. Genom fastighetsreglering får mark föras över från en
fastighet tUl en annan. Fastighetsreglering kan ske för att åstadkomma en
förbättring av fastighetsindelningen inom ett område. Ersättning för mark som
frångår en fastighet skall lämnas genom att annan mark tiUförs fastigheten.
Skillnaden utjämnas genom ersättning i pengar. Vid s. k. ensidig marköverföring
ges enbart ersättning i pengar. Denna typ av fastighetsreglering används
exempelvis för överföring av mark till gatufastighet i enlighet med stadsplan
eUer för genomförande av stadsplan eller byggnadsplan inom byggnadskvarter
eller motsvarande byggnadsmark. En aUmän uppfattning är att det är mycket
värdefullt att kunna använda fastighetsreglering för dessa ändamål.

Klyvning torde numera nästan uteslutande ske i
samband med fastighetsreglering. Ett anläggningsbeslut innebär att en
anläggning inrättas gemensamt för flera fastigheter. I allmänhet behöver mark
tas i anspråk för anläggningen. Ett ledningsbeslut innebär att mark eller annat
utrymme får tas i anspråk på fastighet för ledningsändamål.

Gällande rätt enligt FBL innebär att det är
fastighetsbildningsmyndigheten som beslutar om tiUträde vid
fastighetsreglering och klyvning. Innan tillträde får ske skall
fastighetsbildningsbeslutet ha vunnit laga kraft. Någon möjlighet till undantag
från denna regel finns inte. Däremot behöver inte ersättningsfrågan vara
slutbehandlad när tillträde sker. Om det är lämpligt, får nämligen
fastighetsbildningsbeslut meddelas utan hinder av att tekniska göromål och
värderingar inte har utförts. Härutöver krävs emellertid att
fastighetsbUdningsmyndigheten förordnar att talan skall föras särskilt mot
fastighetsbUdningsbeslutet. Detta brukar kallas att fastighetsbUdningsbeslutet
görs till preliminärfråga. Enligt 15 kap. 3 § andra stycket FBL får
fastighetsbildningsbeslutet göras till preliminärfråga endast om det främjar
en ändamålsenlig handläggning. Genom rättsfallet NJA 1974 s. 597 har klarlagts
att behovet av tillträde enligt gäUande rätt är ovidkommande för bedömningen
av frågan om en ändamålsenlig handläggning främjas genom en uppdelning av
förrättningen i skUda etapper.

I fråga om anläggningsbeslut enligt
anläggningslagen och ledningsbeslut enligt ledningsrättslagen gäUer i stort
sett samma bestämmelser som för fastighetsbildningsbeslut. För tillträde krävs
emellertid förutom att anläggnings- resp. ledningsbeslutet har vunnit laga
kraft även att ersättning har betalats. FastighetsbUdningsmyndighet kan besluta
att tUlträde får ske utan hinder av att ersättning inte har betalats. I
aUmänhet skaU dock förskott bestämmas.

I promemorian föreslås Ökade möjligheter till
tillträde enligt fastighetsbildningslagstiftningen i tre avseenden. För det
första föreslås att

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop, 1976/77:114 33

man
upphäver nu gällande vUlkor för att fastighetsbildningsbeslut skall få göras
till preliminärfråga. Vidare föreslås att fastighetsbildningsmyndigheten skall
kunna förordna om förtida tillträde, när det är av väsentlig betydelse för den
tillträdande. Med förtida tillträde menas i promemorian att tillträde får ske
innan fastighetsbildningsbeslutet har vunnit laga kraft. Förs talan mot
fastighetsbildningsbeslutet, föreslås fastighetsdomstolen kunna förordna att
beslutet skall gå i verkställighet genast helt eller delvis. Som viUkor anges
att särskUda skäl skall finnas. De återgivna reglerna föreslås gälla också
beträffande anläggningsbeslut och ledningsbeslut.

Förslagen i promemorian tillstyrks eller lämnas i
huvudsak utan erinran av samtliga remissinstanser. Hovrätten över Skåne och
Blekinge anser dock att endast fastighetsdomstol och alltså inte fastighetsbildningsmyndighet
bör få meddela beslut om förtida tillträde.

Jag skall först ta upp frågan om avskaffande av
nuvarande villkor i 15 kap. 3 § andra stycket FBL för att
fastighetsbildningsbeslutet skall få göras till preliminärfråga. F. n. gäller
alltså att fastighetsbildningsbeslutet får göras till preUminärfråga endast om
det främjar en ändamålsenlig handläggning. Det är en aUmän uppfattning bland
remissinstanserna att rättsläget på denna punkt är otillfredsställande. Även
jag anser att det finns behov av att öka möjligheterna att göra fastighetsbUdningsbeslutet
till preliminärfråga.

I promemorian anges tre lösningar av detta problem.
En lösning kan vara att införa samma villkor som nu gäller för att avge
tillståndsbeslut. För detta krävs att det är lämpligt med hänsyn till
förrättningens omfattning eller annan särskild omständighet (4 kap. 26 § FBL).
En annan lösning är att fastighetsbUdningsbeslut som meddelas under förrättningens
gång alltid blir preliminärfråga, i varje fall vid fastighetsreglering. En
tredje lösning är att fastighetsbildningsmyndigheten får frihet att förordna
därom utan att särskilda villkor för detta ställs upp. Det praktiska behov som
föreligger talar enligt promemorian för att det sistnämnda alternativet bör
väljas. Fastighetsbildningsmyndigheten får därigenom möjUghet att handlägga
varje förrättning efter vad som är lämpligt i det särskUda fallet.

Detta ställningstagande kritiseras av hovrätten
över Skåne och Blekinge som anser att ett lämplighetskrav bör föras in i 15
kap. 3 § FBL. Det bör vara av den innebörden att inte endast sökandens utan även
övriga sakägares intressen skall beaktas. Utan ett sådant rekvisit skulle
enligt hovrätten sakägarna inte ha möjlighet att anföra besvär över
fastighetsbildningsmyndighetens beslut under åberopande av det men som de lider
av att fastighetsbildningsfrågan har gjorts till preliminärfråga.
Justitiekanslern anför liknande synpunkter.

För min del viU jag erinra om att det redan enligt
4 kap. 25 § tredje stycket FBL gäUer ett lämplighetskrav för att
fastighetsbildningsbeslutet

3
Riksdagen 1976/77. 1 saml Nr 114

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 34

skall
få meddelas som delbeslut. Motsvarande krav bör enligt min mening föras in i
15 kap. 3 §. Härigenom markeras att fastighetsbildningsmyndigheten, när det
föreligger behov av snabbt tillträde, skall göra en avvägning av behovet av
tUlträde och de nackdelar som en uppdelning av förrättningen eventuellt innebär
för sakägarna. Fastighetsbildningsmyndigheten kan alltså särskUt beakta
behovet av tUlträde. I övrigt innebär förslaget inte någon ändring av gäUande
rätt. Den föreslagna lämplighetsprövningen innebär också en garanti för att
fastighetsbildningsmyndighetens beslut inte kommer att strida mot det
grundläggande kravet på en ändamålsenlig handläggning.

Ändras 15 kap. 3 § FBL i enUghet med vad jag nu har
förordat kommer paragrafen i sin nya lydelse att gälla även vid förrättningar
enligt anläggningslagen och ledningsrättslagen. Dessa lagar hänvisar nämligen
till 15 kap. FBL.

Genom de ökade möjligheterna att göra
fasttghetsbildningsbeslut till preliminärfråga ökas också möjligheterna tUl
tUlträde vid fastighetsreglering och klyvning enUgt FBL. Motsvarande gäller
vid förrättning enligt anläggningslagen och ledningsrättslagen. På det sättet
torde behovet av tillträde tillgodoses i det stora flertalet fall. Det kan
emellertid finnas skäl att vidga tillträdesmöjligheterna ytterligare. I
promemorian föreslås också att man inför en möjlighet tiU förtida tillträde,
dvs. att man för speciella fall bryter den nuvarande principen att fastighetsbildnings-,
anläggnings- resp. ledningsbeslutet aUtid skall ha vunnit laga kraft innan
tillträde får ske.

Nuvarande regler innebär vid
fastighetsbildningsförrättning att fastighetsägaren kan förhindra tiUträde
enbart genom att föra talan mot fas-lighetsbildningsbeslutet. Detta gäller både
om förrättningen har avslutats och om fastighetsbildningsbeslutet har gjorts
till preliminärfråga. Vid remissbehandlingen har framkommit att denna möjlighet
att förhindra tillträde har missbrukats. En fastighetsägare kan bl. a.
utnyttja eventuell tidsnöd hos den tillträdande tUl att betinga sig överkompensation.
Vad jag nu har sagt gäller även vid förrättning enligt anläggningslagen och
ledningsrättslagen.

Behovet av förtida tillträde är emellertid inte
begränsat till faU av okynnesbesvär. Särskilt vid s. k. ensidig marköverföring
i plangenomförande syfte kan kommunens intresse av tillträde vara så stort att
en möjlighet till förtida tillträde bör finnas. Vid ledningsförrättning kan
möjligheten att samtidigt få tillträde till alla berörda fastigheter vara av
helt avgörande betydelse för ledningsdragningen.

Remissinstanserna har inte haft något att invända
mot den nya principen med förtida tiUträde. Även jag anser att möjlighet till
förtida tillträde nu bör införas. Det är dock viktigt att bestämmelserna
förses med tiUräckliga rättssäkerhetsgarantier.

I
promemorian föreslås att både fastighetsbUdningsmyndighet och fas-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 35

tighetsdomstol
skall kunna besluta om förtida tiUträde. Som jag redan har sagt anser hovrätten
över Skåne och Blekinge däremot att endast fastighetsdomstol bör få meddela
sådant beslut. Enligt hovrätten är det bara när besvär anförs mot
fastighetsbildningsbeslutet som det finns något egentligt behov av förtida
tiUträde. Om besvär anförs är det enligt hovrätten lämpligt att
fastighetsdomstolen prövar även frågan om förtida tUlträde.

Uppenbarligen är det i första hand då besvär anförs
mot fastighetsbildningsbeslutet som det finns behov av ett beslut om förtida
tillträde. Om tillträde aldrig kan få ske förrän besvärsfrågan har avgjorts,
kan den som behöver tillträda marken få vänta avsevärd tid. Som nyss har
framhållits är det också ett huvudsyfte med förslaget att motverka okynnesbesvär.

Har fastighetsbUdningsbeslutet överklagats är det
naturligt att frågan om förtida tiUträde prövas av besvärsinstansen, alltså
fastighetsdomstolen. Ett beslut om förtida tiUträde måste föregås av en
bedömning av sannolikheten för att fastighetsbUdningsbeslutet kan komma att
ändras. Eftersom denna bedömning i besvärsfallet skall göras av fastighetsdomstolen,
bör det då också ankomma på domstolen att pröva tUlträdesfrågan.

Om man nöjer sig med att öppna en möjUghet tiU
förtida tillträde i fall då fastighetsbildningsbeslutet har överklagats och
lägger beslutanderätten på fastighetsdomstolen, innebär det att den som vill
tillträda fastigheten alltid måste vänta en viss tid efter
fastighetsbildningsbeslu-(tet. För det första måste, när besvär har anförts, en
viss tid förflyta innan fastighetsdomstolen kan ta ställning tiU
tUUrädesfrågan. Sker inte något överklagande, måste den som vUl tillträda
fastigheten avvakta besvärstidens utgång, fyra veckor. Det är ju först då som
ett förordnande om tillträde av fastighetsbUdningsmyndigheten kan börja gälla
enligt hittillsvarande regler.

Att den tillträdessökande får vänta med tiUträdet
under så lång tid som nu har angetts kan självfaUet i många faU accepteras.
Situationer kan emellertid förekomma då redan en tidsförlust på några veckor
kan innebära allvarliga olägenheter för sökanden, samtidigt som det står helt
klart att fastighetsbildningsbeslutet inte kommer att ändras.

Under remissbehandlingen har också från flera håll
understrukits vikten av att förtida tillträde kan ske utan att besvärstidens
utgång behöver avvaktas.

Med hänsyn till det sagda anser jag att inte bara
fastighetsdomstolen utan också fastighetsbildningsmyndigheten bör kunna
förordna om förtida tillträde. Har besvär anförts mot
fastighetsbUdningsbeslutet, bör det emellertid ankomma på fastighetsdomstolen
ensam att meddela till-trädesbeslut. Motsvarande ordning bör givetvis gälla om
talan i huvudsaken har hunnit fullföljas till hovrätten eller högsta
domstolen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 36

Beslut om förtida tillträde bör få meddelas endast
när särskilda skäl föreligger. En grundläggande förutsättning är att behovet av
tillträde är så starkt att det lar över fastighetsägarens eventuella
ölägenheter av att tillträde sker. Det bör vidare vara praktiskt taget
uteslutet att det grundläggande beslutet kan komma att ändras i anledning av
besvär, i vart faU i den del som är av intresse för tUlträdet.

Förutsättningar för förtida tillträde torde framför
allt föreligga vid fastighetsreglering i plangenomförande syfte. Ett aimat
exempel är att fastighetsbildningsbeslutet grundas på ett lagakraftvunnet
tillståndsbeslut enligt 4 kap. 26 § FBL. Om ledningsbeslut grundas på linjekoncession
enligt lagen (1902: 71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar, föreligger också i allmänhet förutsättningar för förtida
tillträde. Läget är emellertid etl annat när det gäller områdeskoncession
enligt nämnda lag. Det är då inte alltid uppenbart var ledningen lämpligen bör
dras fram. Riskerna för att det grundläggande beslutet kan komma att ändras
ökar därmed. Vid områdeskoncession bör därför förtida tillträde användas endast
i undantagsfall, när det är uppenbart var ledningen lämpligen bör dras fram och
olägenheterna för fastighetsägaren är obetydliga.

Som villkor för förtida tillträde bör föreskrivas
att den tillträdande utger förskott på den ersättning som kan komma att
slutligt fastställas. Vidare bör gälla att den tillträdande hos länsstyrelsen
ställer säkerhet för den ytterligare ersättning som kan komma att faststäUas
samt för det skadestånd som kan komma att utgå om fastighetsbildningsbeslutet
eller beslutet om tiUträde ändras.

I tUlträdesbeslutet bör anges den tid inom vilken
den tillträdande senast skall ha fullgjort föreskrivna villkor. Medgivande till
förtida tUlträde bör få utnyttjas först när villkoren har fullgjorts.
Medgivandet bör förfalla om villkoren inte fullgörs inom utsatt tid. Den
slutliga ersättningen bör inte få bestämmas tiU lägre belopp än förskottet.

Särskild talan bör kunna föras mot beslut om
förtida tillträde. Beslutet bör emellertid få verkställas utan hinder av att
det inte har vunnit laga kraft. Har besvär anförts hos fastighetsdomstolen, bör
domstolen omedelbart kunna förordna om inhibition. Mot fastighetsdomstolens
beslut i tiUträdesfråga som fullföljts dit bör talan inte få föras.

De nya bestämmelserna om möjlighet att förordna om
förtida tillträde

bör gälla inte bara vid fastighetsreglering utan även vid förrättningar

enligt anläggningslagen och ledningsrättslagen. Vidare bör reglema gälla

vid klyvning. Syftet med det institutet är att möjliggöra en uppdelning

av fastigheter som till skilda kvotdelar ägs av flera gemensamt. Bestäm

melser om klyvning finns i 11 kap. FBL, där det bl. a. sägs att bestäm

melserna om tillträde vid fastighetsreglering äger motsvarande tillämp

ning. ;

De
nuvarande tUlträdesbestämmelserna i 5 kap. innehåller inte någon

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 37

regel
om förskott på den ersättning som slutligt fastställs. Om bestämmelser om
förskott införs vid förtida tUlträde, är det enligt min mening naturligt att
fastighetsbUdningsmyndigheten får möjlighet att på yrkande föreskriva förskott
också när tillträde enligt vanliga regler har skett vid fastighetsreglering.
Bestämmelsen bör ersätta den bestämmelse som nu finns vid inlösen av mark. I
anläggningslagen och ledningsrättslagen finns redan bestämmelser om förskott.

Jag vill i detta sammanhang nämna att Lantbmkamas
skattedelegation i en framställning tUl budgetdepartementet hemställt om
ändring av reglerna om beskattning av skog vid fastighetsreglering.

I promemorian har bestämmelserna om
fastighetsdomstols befogenhet att besluta om förtida tillträde utformats som en
möjUghet att meddela verkställighetsförordnande. Beslut om tillträde innebär
verkstäUighet i viss del. Vid fastighetsreglering och ledningsförrättning finns
emellertid enligt min mening inte behov av någon annan verkstäUighet än
tUlträde. Annorlunda förhåller det sig, som också framhålls i promemorian, vid
anläggningsförrättning. Vid sådan förrättning medför promemorieförslaget att
förtida verkställighet kan ske av anläggningsbeslutet även tiU den del det
innebär att en samfällighet bildas för viss gemensam anläggning. Vid en
anläggningsförrättning finns det behov av en sådan verkstäUighet, eftersom det
är den nya samfälligheten som skall svara för utförande av de arbeten som avses
med ett beslut om förtida tillträde. Bestämmelserna om förtida tillträde bör
på grund av det anförda kompletteras med en möjlighet att förordna om
verkställighet i övrigt av anläggningsbeslut. Detta innebär ett återinförande
av tidigare gällande verkställighetsbestämmelser i 35 § lagen (1966: 700) om
vissa gemensamhetsanläggningar. Med den ståndpunkt jag har intagit i fråga om
förtida tillträde finns det ingen anledning att begränsa användningen av de
nya bestämmelserna till fastighetsdomstol. Även fastighetsbildningsmyndighet
bör få förordna om verkställighet av anläggningsbeslut utan hinder av att
beslutet inte har vunnit laga kraft.

Enligt promemorian kan stora fastighetsregleringar
ofta inte praktiskt genomföras utan en ganska omfattande klyvningsverksamhet.
För klyvning fordras emellertid från fall tiU fall särskild ansökan och
särskilda yrkanden, som ibland ler sig som mindre meningsfulla. I promemorian
föreslås en bestämmelse att fastighet utan särskild ansökan skall kunna klyvas
vid fastighetsreglering, om det är av betydelse för genomförande av
regleringen.

Jag anser i likhet med de remissinstanser som
särskilt har yttrat sig i denna fråga att förslaget är värdefullt. Ill kap. FBL
bör alltså tas in en bestämmelse att klyvning utan särskild ansökan kan ske vid
fastighetsreglering. De nya bestämmelserna bör dock begränsas att gälla bara
vid mera omfattande fastighetsregleringar. För sådan klyvning bör, enligt vad
som föreslås i promemorian, 5 kap. 4 § FBL äga motsvarande tiUämpning. Enligt
detta lagrum får fastighetsreglering ske,

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 38

under
förutsättning att lämpligare fastighetsindelning eUer eljest mer ändamålsenlig
markanvändning vinnes samt att fördelarna härav överväger de kostnader och
olägenheter som regleringen medför. Åtgärden är dock inte tillåten, om den
skulle väsentligt försvåra eller fördyra en mer omfattande reglering som behövs
och jsom kan väntas inom en nära framtid. Något krav på samtycke av samtliga
delägare bör enligt min mening inte ställas upp och inte heller ett krav på att
inte någon av delägarna motsätter sig åtgärden.

6
Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
justitiedepartementet upprättats förslag till

1.
lag om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970: 988),

2.
lag om ändring i
ledningsrättslagen (1973: 1144),

3.
lag om ändring i
anläggningslagen (1973: 1149),

4.
lag om ändring i lagen (1973:
1150) om förvaltning av samfälligheter.

Förslagen bör fogas till
regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 2.

7
Specialmotivering

7.1
Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen

4 kap. 38 §

I gällande lydelse innehåUer paragrafen följande
bestämmelser. För-rUttningsmännen och deras biträden är berättigade att, när
det behövs med anledning av förrättningen, få tillträde till byggnad, övergå
ägor, verkställa mätningar och markundersökningar samt företa därmed sammanhängande
eller jämförliga åtgärder. I trädgård eUer liknande plantering får träd inte
skadas eller fällas utan ägarens samtycke. Även i övrigt skall skada undvikas,
om det är möjligt (första stycket). Rätt att övergå annans ägor tillkommer
också var och en som för talan vid förrättningen (andra stycket). Har skada
uppkommit genom åtgärd som avses i första eller andra stycket och vUl den
skadelidande få ersättning för skadan, skall han framställa yrkande därom innan
förrättningen avslutas eller inställs (tredje stycket). Polismyndighet skall
lämna den handräckning som behövs för utövande av befogenhet enligt första stycket
(sista stycket).

Enligt promemorian verkställs vid förrättningar
enligt FBL arbete med kartläggning och markundersökning normalt av
fastighetsbUdningsmyndighetens tjänstemän. I undantagsfall förekommer dock att
sådant arbete företas av sakägare. Detta gäUer enligt promemorian i huvudsak
när fråga är om uppförande av anläggning av något slag. Fastighets-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. l'>76/77:114 39

bildningen
sker då i syfte att till anläggarens fastighet överföra mark eller att instifta
servitut för fastigheten. Den enskildes engagemang att mäta och undersöka är i
sådant fall till fördel för honom själv men gynnar inte sällan även aUmänna
intressen. Anläggningarna är ofta betydelsefulla från allmän synpunkt. Den
tidsvinst som kan nås är värdefull. I de särskilda fall som nu har nämnts bör
enligt promemorian sakägare kunna tilläggas i huvudsak samma befogenheter som
förrättningsmännen. Anledning att ge sådan befogenhet tUl annan än sakägare
saknas enligt promemorian. Promemorieförslaget innebär att fastighetsbildningsmyndigheten,
om särskilda skäl föreligger, kan förordna om rätt för sakägare och dennes
biträden att beträda mark för att verkställa mätningar och markundersökningar.

Förslaget i promemorian har lämnats utan erinran av
remissinstanserna. Enligt lantmäteriverket har den i promemorian föreslagna
ändringen praktisk betydelse främst vid förrättningar enligt anläggningslagen
och ledningsrättslagen. Anläggningarna är ibland så specieUa att kompetens för
projekteringen främst finns hos den tilltänkta anläggningens huvudman. Verket
nämner som exempel kraftledningar. Om markägaren inte lämnar medgivande tUl den
som avser att utföra anläggningen att tillträda marken för mätning och
undersökning kan med nuvarande ordning saken ordnas genom att fastighetsbildningsmyndigheten
med stöd av 4 kap. 34 § FBL förordnar särskild sakkunnig för uppgiften. Den nu
föreslagna lösningen öppnar enhgt lantmäteriverket emellertid möjlighet tiU ett
betydUgt mera praktiskt arrangemang. Den föreslagna bestämmelsen torde enligt
lantmäteriverket främst få en indirekt funktion. Det kan emellertid i vissa
fall bli anledning att meddela formUga beslut om tillträde tUl mark.

Jag delar uppfattningen att det i vissa fall kan
vara lämpligt att sakägare får rätt att verkställa mätningar m. m. I andra
stycket av förevarande paragraf har därför tagits in en bestämmelse att
fastighetsbildningsmyndigheten, om särskilda skäl föreligger, får förordna att
sådan rätt som avses i första stycket skall tillkomma sakägare och dennes biträde.
Fastighetsbildningsmyndigheten kan i förordnandet från fall till fall göra de
begränsningar som anses lämpliga. I enlighet med promemorieförslaget har vidare
uttryckligen angetts att förordnandet får återkallas.

Det kan anmärkas att begreppet sakägare är något
snävare än det i andra stycket första meningen använda uttrycket "var och
en som för talan vid förrättningen". Sistnämnda uttryck avser inte bara
sakägare utan också den som har ansökt om förrättningen utan att ha ställning
som sakägare, exempelvis byggnadsnämnd.

Uppkommer skada skall enligt tredje stycket i
gällande lydelse yrkande om ersättning framställas vid förrättningen. Denna
bestämmelse är enligt min mening lämplig även om sakägare förorsakar skada och

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 40

bestämmelsen
täcker även detta fall. Enligt 2 kap. 6 § sista stycket FBL hänförs
ifrågavarande ersättning till förrättningskostnaderna. Sådan
förrättningskostnad får enligt 9 § lantmäteritaxan (1971: 1101) förskjutas av
statsmedel. Den slutliga kostnadsfördelningen sker enligt de regler som gäller
för förrättningskostnader i allmänhet. Kostnadsfördelningsregeln för
fastighetsreglering återfinns i 5 kap. 13 § FBL.

EnUgt 15 kap. 2 § FBL föres talan mot fastighetsbildningsmyndighetens
beslut särskilt bl. a. om myndigheten har beslutat i fråga om ersättning tiU
sådan skadelidande som avses i 4 kap. 38 §. Det finns enligt min mening inte
någon anledning att införa en motsvarande rätt att föra talan mot
fastighetsbildningsmyndighetens förordnande enligt de nya bestämmelserna i 4
kap. 38 § andra stycket.

Enligt promemorian bör bestämmelsen om handräckning
i fjärde stycket inte göras tUlämplig på sakägares rätt i förhållande tiU annan
sakägare. SkiUle problem av detta slag undantagsvis uppkomma bör det ankomma på
fastighetsbildningsmyndigheten att ställa tjänsteman till förfogande som
övertar ansvaret för mätnings- och undersökningsarbetet i förhållande tUl
markägare. Enligt promemorian visar emellertid erfarenheten att enbart
förekomsten av en lagregel eller ett tiUstånd ar tiU fyllest. Några särskilda
sanktioner föreslås därför inte i promemorian.

Lantmäteriverket delar uppfattningen att begäran om
handräckning endast bör komma från person inom fastighetsbildningsmyndigheten.

Även jag anser att sakägare inte bör ges rätt att
påkalla handräckning gentemot annan sakägare. Om det uppkommer tvist om rätt
till tiUträde mellan sakägare som har förordnats att verkställa mätningar och
ägare |av fastighet där arbetena skall ske bUr aUtså resultatet att fastighetsbildningsmyndigheten
får återta ansvaret för arbetenas utförande.

De föreslagna ändringarna i 4 kap. 38 § FBL kommer
automatiskt att gälla vid förrättning enligt anläggningslagen och ledningsrättslagen
på grund av hänvisningarna i 19 § anläggningslagen och 16 § ledningsrättslagen.

5 kap. 30 §

1 gällande lydelse innehåller denna paragraf de
grundläggande bestämmelserna om tUlträde vid fastighetsreglering. Paragrafen
har kompletterats med ett nytt sista stycke om förskott.

F. n. finns bestämmelser om förskott endast vid
inlösen av mark enligt 8 kap. FBL. Inlösen sker som ett led i
fastighetsreglering. Har tillträde skett av inlöst mark, skall enligt 8 kap. 8
§ på yrkande av den som avstått marken föreskrivas att förskott skaU utgå i
avräkning på den ersättning som slutligt fastställs. Detta gäller dock inte, om
det är uppenbart att förskottet skuUe uppgå till endast obetydlig belopp. I
beslut om förskott skall anges av vilka sakägare förskottet skall erläggas.

Som
jag har anfört i den allmänna motiveringen bör det finnas

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:114 41

möjlighet att föreskriva förskott när tillträde har skett
vid fastighetsreglering i allmänhet och alltså inte bara när inlösen sker.
Bestämmelserna i 8 kap. 8 § har därför förts över till ett nytt sista stycke i
förevarande paragraf. De har därvid givits en utformning som stämmer överens
med de föreslagna nya bestämmelserna om förskott vid förtida tillträde i 5 kap.
30 a §. Förskott utgör dock inte någon förutsättning för tillträde och det
naturliga är att frågan om förskott tas upp först sedan
fastighetsbUdningsmyndigheten har beslutat om tillträde.

Den nya bestämmelsen om förskott
vid fastighetsreglering kommer att gälla även vid klyvning, eftersom 11 kap. 8
§ hänvisar till bestämmelserna i 5 kap. om tUlträde. Däremot finns det ingen
hänvisning tUl 5 kap. FBL i anläggningslagen eller ledningsrättslagen. Dessa
lagar innehåller särskilda bestämmelser om tillträde och om förskott.

5 kap. 30 a §

I denna paragraf finns de nya
bestämmelserna otn förtida tillträde. Bestämmelserna gäller vid
fastighetsreglering samt på grund av hänvisningen ill kap. 8 § vid klyvning. I
anläggningslagen och ledningsrättslagen har tagits in hänvisningar till
förevarande paragraf.

Första stycket första meningen
innehåller den grundläggande regeln om när beslut om förtida tillträde får
meddelas. Jag hänvisar till vad jag har anfört härom i den allmänna
motiveringen.

De regler om tillträde som finns i
5 kap. 3032 §§ FBL blir i tUl-lämpliga delar gällande även vid förtida
tiUträde. Detta medför bl. a. att även i beslut om förtida tillträde förbehåll
skall göras för den rätt som enligt 7 kap. 29 § andra stycket jordabalken kan
tillkomma hyresgäst. Vidare kan med stöd av 5 kap. 30 § tredje stycket särskild
ersättning yrkas för olägenhet som uppkommer för sakägare av att tillträde inte
sker samtidigt beträffande all egendom som ingår i regleringen. I anläggningslagen
och ledningsrättslagen finns särskilda bestämmelser om tillträde (26 och 27 §§
anläggningslagen samt 24 och 25 §§ ledningsrättslagen).

Första stycket andra meningen
innehåUer en erinran om att beslut om förtida tillträde får meddelas endast om
förrättningen har avslutats eller fastighetsbildningsbeslutet gjorts till s. k.
preliminärfråga.

1 andra stycket av förevarande
paragraf finns bestämmelser om förskott samt om ställande av säkerhet.
Bestämmelserna motsvarar i huvudsak vad som gäller enligt 5 kap. 17 §
expropriationslagen vid förhandstillträde. Därutöver krävs emellertid att
säkerhet ställs även för det skadestånd som kan komma att utgå om
fastighetsbildningsbeslutet eller beslut om tiUträde ändras. I denna del kan
hänvisas till 5 kap. 19 § expropriationslagen. I fråga om säkerhet enligt
förevarande paragraf gäUer 7 kap. 7 och 8 §§ expropriationslagen. Detta innebär
bl.a. att staten, kommun, landstingskommun och kommunalförbund inte behöver
ställa säkerhet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 42

Enligt tredje stycket av förevarande paragraf skall
fastighetsbildningsmyndigheten ange den tid inom vUken den tUlträdande senast
skall ha fullgjort föreskrivna villkor. Medgivande till förtida tillträde får
utnyttjas när villkoren har fullgjorts. Har villkoren inte fullgjorts inom
utsatt tid är medgivandet förfallet. Beslutet om förtida tiUträde får utnyttjas
utan hinder av att talan fullföljs mot beslutet. Fastighetsdomstolen kan
emeUertid meddela inhibition.

EnUgt sista stycket i förevarande paragraf får den
slutliga ersättningen inte bestämmas till lägre belopp än förskottet. Detta
gäller endast om tiUträde har skett eller förskottet ändå har betalats. Dessa
bestämmelser överensstämmer med 27 § sista stycket anläggningslagen och 25 §
sista stycket ledningsrättslagen.

// kap. 1 §

Il kap. innehåller bestämmelser om klyvning. De
grundläggande bestämmelserna finns i 1 §. Denna paragraf har kompletterats med
ett nytt sista stycke om att klyvning kan ske vid fastighetsreglering utan
särskUd ansökan. I promemorian hade motsvarande bestämmelse tagits upp i en ny
paragraf, 11 kap. 11 §.

I gäUande lydelse innehåller paragrafen följande
bestämmelser. Fastighet som innehas med samäganderätt får på ansökan av
delägare genom klyvning uppdelas i lotter vUka kan bilda fastigheter för sig
eller ingå i sammanläggning (första stycket). Vid klyvning utläggs särskild
lott för varje delägare som yrkar det. Gemensam lott utläggs för de delägare
som begär detta. För sådan delägare som ej framställt särskilt yrkande utläggs
gemensam lott (andra stycket). Kan fastigheten* inte delas upp enligt
delägarnas yrkanden, utläggs gemensam lott i den omfattning som krävs med
hänsyn till 3 kap. (tredje stycket).

Fastighetsbildningsfråga tas enligt 2 kap. 2 § FBL
upp efter ansökan, om inte annat är föreskrivet. Ett sådant undantag finns i 12
kap. 8 §. Enligt denna paragraf får fastighetsbildningsmyndigheten utan ansökan
ta upp fråga om sammanläggning, om fastigheterna berörs av fastighetsreglering
som sker i syfte att åstadkomma en allmän förbättring av fastighetsbeståndet
inom ett område. Den nya bestämmelsen i sista stycket av förevarande paragraf
har utformats på motsvarande sätt. I den nya bestämmelsen har vidare angetts
att klyvningen får ske utan hinder av andra och tredje styckena samt 3 § första
stycket. Enligt 3 § första stycket får klyvning ske endast om någon lott kan
läggas ut enligt framställt yrkande.

Övriga bestämmelser i 11 kap. blir gäUande även vid
klyvning utan ansökan. Dessutom gäller de aUmänna fastighetsbildningsvillkoren
i 3 kap. samt, i enlighet med vad jag har föreslagit i den allmänna motiveringen,
det särskilda båtnadsvUlkoret för fastighetsreglering i 5 kap. 4 § FBL.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 43

;; kap. 10 §

Enligt denna paragraf i gällande lydelse skall
kostnaderna för klyvning fördelas mellan delägarna efter vad som är skähgt.
Denna bestämmelse kompletterar reglerna i 2 kap. 6 § som gäller för alla
fastighetsbildningsåtgärder.

I promemorian berörs inte frågan om
kostnadsfördelning vid klyvning utan ansökan. Hovrätten över Skåne och Blekinge
samt lantmäteriverket anser emellertid att kostnaderna skall kunna belasta
jämväl annan sakägare än delägare efter vad som är skäligt och pekar som
förebild på kostnadsfördelningsregeln vid sammanläggning. Enligt 12 kap. 14 §
FBL betalas kostnaderna för sammanläggning av sökanden. Om sammanläggningen
sker utan ansökan, fördelas kostnaderna efter vad som är skäligt.

Om klyvning sker vid fastighetsreglering utan
särskild ansökan kan det vara rimligt att även annan sakägare än delägare skaU
kunna åläggas ansvar för kostnaderna. Ifrågavarande paragraf har därför för
detta fall kompletterats med en regel om kostnadsfördelning efter skälighet utformad
med motsvarande regel för sammanläggning som förebild.

15 kap. 2 §

Denna paragraf innehåUer bestämmelser om särskild
talan mot vissa beslut av fastighetsbildningsmyndigheten. Enligt första stycket
punkt 3 i gällande lydelse skall talan föras särskilt om
fastighetsbildningsmyndigheten har beslutat i fråga om förskott på
inlösenersättning. Bestämmelsen har ändrats så att den i stället avser
förskott enligt de nya bestämmelserna i 5 kap. 30 § fjärde stycket.

15 kap. 3 §

Första stycket av förevarande paragraf har
kompletterats med en bestämmelse om att talan skall föras särskilt mot beslut
av fastighetsbildningsmyndigheten i fråga om förtida tillträde. Om en sådan
bestämmelse inte infördes skulle talan liksom är faUet med beslut om vanligt
tillträde få föras först då förrättningen förklarades avslutad (se 15 kap. 6
§). Besvärstiden är i förevarande paragraf fyra veckor, vilket har framstått
som lämpUgare än den kortare tiden av två veckor i 15 kap. 2 § med hänsyn till
behovet av samordning med talan mot fastighetsbildningsbeslutet.

Enligt andra stycket första meningen i gällande
lydelse får förordnande att talan skall föras särskilt meddelas endast om det
främjar en ändamålsenlig handläggning. Denna formulering har ändrats till att
sådant förordnande får meddelas om det är lämpligt. Jag hänvisar till vad jag
har anfört härom i den allmänna motiveringen. Det kan tillläggas att anledning
enligt min mening saknas att nu begränsa bestämmelsen till fastighetsreglering
och klyvning. Bestämmelsen är aUtså lik-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:114 44

som
tidigare generellt utformad och gäller även exempelvis vid fastighetsbestämning.

De föreslagna ändringama i 15 kap. 3 § FBL kommer
automatiskt att gälla vid förrättning enligt anläggningslagen och
ledningsrättslagen på grund av hänvisningarna i 30 § anläggningslagen och 28 §
ledningsrättslagen.

16 kap. 9 §

I andra stycket av förevarande paragraf har tagits
in en bestämmelse om att även fastighetsdomstol kan besluta om förtida
tillträde. Bestämmelsen hänvisar i huvudsak till 5 kap. 30 a §.

Bestämmelsen i andra stycket blir främst tiUämplig
då förtida tiUträde inte har begärts hos fastighetsbildningsmyndigheten men
behov av tUlträde uppkommer medan fastighetsdomstolen prövar besvär mot fastighetsbildningsbeslutet.
Yrkande om förtida tiUträde skall då framställas i besvärsmålet.
Fastighetsdomstolen kan förordna om förtida tillträde både under rättegången
och när domstolen avgör besvärsmålet. Det är enUgt min mening självklart att
motparten skall beredas tillfälle att yttra sig innan domstolen tar stäUning i
frågan. Någon särskild bestämmelse härom behövs alltså inte.

I tredje stycket av förevarande paragraf har tagils
in en bestämmelse om att fastighetsdomstolen kan omedelbart besluta om
inhibition i fråga om förtida tUlträde. Denna bestämmelse avser aUtså det
fallet att fastighetsbildningsmyndigheten har förordnat om förtida tillträde.
Sådant beslut får enligt 5 kap. 30 a § utnyttjas utan hinder av att det inte
vunnit laga kraft. I 16 kap. 11 § finns vissa bestämmelser om kommunikation med
motpart. Den nya bestämmelsen innebär att inhibition får beslutas utan
kommunikation. Mot beslut om inhibition får talan inte föras. Detta följer av
49 kap. rättegångsbalken, som på grund av den allmänna hänvisningen i 2 §
lagen (1969: 246) om domstolar i fastighetsmål gäller vid sidan av
bestämmelserna i 17 kap. FBL.

De nya bestämmelserna i förevarande paragraf kommer
automatiskt att gäUa vid förrättning enUgt anläggningslagen och
ledningsrättslagen på grund av hänvisningarna i 31 § anläggningslagen och 29 §
ledningsrättslagen.

17 kap. 2 §

17 kap. innehåller bestämmelser om rättegången i
hovrätt. Talan bör som jag har angivit i den allmänna motiveringen inte få
föras mot fastighetsdomstolens beslut i dit fullföljd fråga om förtida
tillträde. Däremot bör talan få föras särskilt mot fastighetsdomstolens beslut
om förtida tiUträde, om yrkande om sådant tUlträde har framförts först i
fastighetsdomstolen. Förevarande paragraf har kompletterats i överensstämmelse
med vad jag nu har anfört.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 45

De föreslagna ändringarna i förevarande paragraf
kommer automatiskt att gälla vid förrättning enligt anläggningslagen och
ledningsrättslagen på grund av hänvisningarna i 31 § anläggningslagen och 29 §
ledningsrättslagen.

18
kap. 1 §

18 kap. innehåller bestämmelser om rättegången i
högsta domstolen. 'Talan bör inte få föras mot hovrätts beslut i dit fullföljd
fråga om förtida tillträde. I tredje stycket av förevarande paragraf har tagils
in en bestämmelse som förbjuder sådan talan.

Frågan om förtida tillträde kan emellertid tas upp
i hovrätten utan att fastighetsdomstolen har uttalat sig i denna fråga. Att
detta är möjligt följer av 17 kap. 3 § första stycket, som i fråga om
rättegången i hovrätten hänvisar bl. a. tUl 16 kap. 914 §§. Mot ett sådant
beslut av hovrätten i fråga om förtida tillträde bör talan få föras särskilt.
Liksom när det gäller fastighetsdomstolen krävs en uttrycklig bestämmelse
härom. En sådan bestämmelse har tagits in i tredje stycket av förevarande
paragraf.

Frågan om förlida tillträde kan tas upp direkt i
högsta domstolen. Detta följer av 18 kap. 2 § första stycket som bl. a.
hänvisar tUl 16 kap. 9 §.

De nya bestämmelserna gäller även vid förrättning
enligt anläggningslagen och ledningsrättslagen (se 31 § anläggningslagen och
29 § ledningsrättslagen).

Övergångsbestämmelser

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1
juli 1977. Några särskilda övergångsbestämmelser har inte ansetts behövliga.

7.2 Förslaget
till lag om ändring i ledningsrättslagen

I 24 § andra stycket har tagits in en hänvisning
tUl de nya bestämmelserna om förtida tUlträde i 5 kap. 30 a § FBL. Jag
hänvisar till vad jag redan har anfört om dessa bestämmelser. Vid behandlingen
av FBL har jag särskilt angivit vilka paragrafer som är tillämpliga även vid
ledningsförrättning.

7.3 Förslaget
till lag om ändring i anläggningslagen

I 26 § andra stycket har tagits in en bestämmelse
som motsvarar den som jag nyss har kommenterat i ledningsrättslagen. I
anläggningslagen anges dessutom att förordnande kan meddelas om verkställighet
av anläggningsbeslutet även i andra delar än som gäller tillträde. Jag hänvisar
tUl vad jag har anfört härom i den allmänna motiveringen. Verkställighetsförordnande
kan meddelas både av fastighetsbUdningsmyndigheten och av den domstol som
prövar eventuella besvär mot förrättningen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 46

7.4
Förslaget till lag om ändring i lagen om förvaltning av samfälligheter

I 23 § andra stycket har gjorts en följdändring
till den nya möjligheten att meddela verkställighetsförordnande vid
förrättning enligt anläggningslagen. Kompletteringen motsvarar vad som
tidigare gällde enligt 28 § lagen om vissa gemensamhetsanläggningar.

8 HemstäUan

Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1.
lag om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970: 988),

2.
lag om ändring i ledningsrättslagen
(1973: 1144),

3.
lag om ändring i
anläggningslagen (1973: 1149),

4.
lag om ändring i lagen (1973:
1150) om förvaltning av samfälligheter.

9 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:114 47

Bilaga 1 Promemorieförslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Härigenom föreskrives i fråga om fastighetsbildningslagen
(1970: 988)' dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 30 a §
och 11

kap. 11 §, av nedan angivna lydelse,

dels att 4 kap. 38 §, 15 kap. 3 §, 16 kap. 8 och 9 §§, 17
kap. 2 § och

18 kap. 1 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 38 § Förrättningsmännen och deras biträden är
berättigade att, när det behövs med anledning av förrättningen, få tillträde
till byggnad, övergå ägor, verkställa mätningar och markundersökningar samt
företaga därmed sammanhängande eller jämförliga åtgärder. I trädgård eller liknande
plantering får träd ej skadas eller fällas utan ägarens samtycke. Även i övrigt
skall skada undvikas, om det är möjligt.

Rätt att övergå annans ägor till-
Rätt att övergå annans ägor till

kommer också var och en som för kommer också var och en som för

talan vid förrättningen. talan vid förrättningen. Om sär-

skilda skäl föreligger, får fastighetsbildningsmyndigheten
förordna att bestämmelserna i första stycket om rätt att verkställa
mätningar och markundersökningar skall äga tillämpning även på sakägare
och dennes biträden. Sådant förordnande får återkallas. Har skada
uppkommit genom åtgärd som avses i första eller andra stycket och vill den
skadeUdande få ersättning för skadan, skall han framställa yrkande därom innan förrättningen
avslutas eller inställes.

Polismyndighet skall lämna den
handräckning som behövs för utövande av befogenhet enligt första stycket.

5 kap.

30 a §

Är det av väsentlig betydelse för
den tillträdande får fastighetsbildningsmyndigheten utan hinder av 30 § första
stycket förordna att tillträde sker, innan fastighetsbildningsbeslutet har
vunnit laga kraft (förtida tillträde). 1 Lagen omtryckt 1971:1035.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:114

Nuvarande lydelse

48

Föreslagen lydelse

Är fråga om fastighetsreglering där fastighet som
avträder mark enligt första stycket berörs av fastighetsregleringen även i
andra avseenden, äger bestämmelserna i 30 § tredje stycket tillämpning.
I andra fall skall fastighetsbildningsmyndigheten, om det ej är uppenbart att
den ersättning som den tillträdande har att utge i anledning av
fastighetsbildningsbeslutet blir obetydlig, på yrkande av fastighetsägare
eller annan som beröres av tillträdet som villkor för förtida tillträde
föreskriva att den tillträdande utger förskott på den ersättning som slutligt
fastställes. Som villkor för förtida tillträde skall
fastighetsbildningsmyndigheten vidare föreskriva att den tillträdande ställer
säkerhet för det skadestånd som kan komma att utgå om
fastighetsbildningsbeslutet eller beslut enligt första stycket ändras. I fråga
om sådan säkerhet gäller 7 kap. 7 § expropriationslagen (1972: 719).

Fastighetsbildningsmyndigheten
skall ange den tid inom vilken den tillträdande senast skall ha fullgjort
föreskrivna villkor. Medgivande till förtida tillträde får utnyttjas när
villkoren fullgjorts. Har villkoren inte fullgjorts inom utsatt tid är
medgivandet till förtida tillträde förfallet.

Har förskott bestämts enligt denna
paragraf, får den slutliga ersättningen ej bestämmas till lägre belopp än
förskottet. Detta gäller dock endast om tillträde har skett eller förskottet
ändå betalats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 kap. 11 §

Om det är av betydelse för pågående
fastighetsreglering att fastighet klyves, får sådan åtgärd utan särskild
ansökan ske vid fastighetsregleringen utan hinder av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

bestämmelserna i 1 § andra och tredje styckena. För sådan
klyvning äger bestämmelserna i 5 kap. 4 och 30 a §§ motsvarande till-lämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15 kap. 3 §

Talan mot tUlslåndsbeslut föres SärskUt
genom besvär som skall inges till fastighetsdomstolen inom fyra veckor från den
dag då beslutet meddelades. Detsamma gäller fastighetsbildnings- och
fastighets-bestämningsbeslut, om fastighetsbildningsmyndigheten förordnar att
talan mot beslutet skall föras särskilt.

Förordnande att talan skall föras
särskilt får meddelas endast om det främjar en ändamålsenlig handläggning. Om
fastighetsbildningsbeslut ej innefattar medgivande till fastighetsbUdningen i
dess helhet, fordras vidare att tillståndsbeslut meddelas samtidigt eller att
lagakraftägande sådant beslut föreligger.

Talan mot tiUståndsbeslut och
beslut om förtida tillträde föres särskilt genom besvär som skall inges till
fastighetsdomstolen inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades.
Detsamma gäller fastighetsbildnings- och fastig-hetsbestämningsbeslut, om
fastighetsbildningsmyndigheten förordnar att talan mot beslutet skall föras
särskilt.

Innefattar fastighetsbildningsbeslut
ej medgivande till fastighetsbildningen i dess helhet, får förordnande att
talan skall föras särskilt meddelas endast om tillståndsbeslut meddelas
samtidigt eller sådant beslut vunnit laga kraft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Besvär enligt denna paragraf får anföras av sakägare.

16 kap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fastighetsdomstolen får avgöra mål utan
huvudförhandling, om huvudförhandling kan antagas sakna betydelse för
prövningen samt sakägare eller företrädare för allmänt intresse icke begärt
sådan förhandling. Om talan fullföljts enligt 15 kap. 2, 4 eller 10 § eUer om
domstolen finner uppenbart att talan är ogrundad, får målet alltid avgöras
utan huvudförhandling.

Fastighetsdomstolen får avgöra mål
utan huvudförhandling, om huvudförhandling kan antagas sakna betydelse för prövningen
samt sakägare eller företrädare för allmänt intresse icke begärt sådan
förhandling. Om talan fullföljts enligt 15 kap. 2 %, 3 § beträffande förtida
tillträde, 4 eller 10 § eller om domstolen finner uppenbart att talan är
ogrundad, får målet alltid avgöras utan huvudförhandling.

För prövning som ej avser själva saken fordras icke
huvudförhandling.

Har domstolen beslutat att mål Har
domstolen beslutat att mål skall avgöras utan huvudförhand- skall avgöras utan
huvudförhandling och är det ej uppenbart att Ung och är det ej uppenbart
att

4 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 114

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

sakägare
eller företrädare för allmänt intresse redan slutfört sin talan, skall
tUlfälle därtiU lämnas honom.

Föreslagen lydelse

sakägare
eller företrädare för allmänt intresse redan slutfört sin talan, skall
tUlfälle därtiU lämnas honom. / mål om förtida tillträde skall parterna alltid
lämnas tillfälle att yttra sig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9 § Har talan fuUföljts mot beslut vid förrättning
som ej avslutats, kan fastighetsdomstolen föreskriva att
förrättningshandläggningen skall avbrytas helt eller tiU viss del eller att
handläggning som avbrutits skall fortgå oberoende av den vid domstolen förda
talan. Sådan föreskrift träder i kraft genast och gäller tUl dess annat
förordnas.

Om särskilda skäl föreligger, får
fastighetsdomstolen på begäran av part förordna att fastighetsbildningsbeslut
vid fastighetsreglering eller klyvning skall helt eller till viss del
verkställas, oaktat det ej har vunnit laga kraft och utan hinder av att talan
ej förts mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut angående tillträde.

I fråga om förordnande enligt andra stycket skall
bestämmelserna i 5 kap. 30 a § andra, tredje och fjärde styckena äga motsvarande
tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

17 kap. 2 §

Talan mot fastighetsdomstolens beslut enligt 16
kap. 9 § andra stycket föres särskilt.

Talan
får ej föras mot fastighetsdomstolens beslut i dit fullföljd fråga som
avses i 15 kap. 2 § 24 och 68 eller 4 §.

Talan får ej föras mot fastighetsdomstolens beslut
i dit fullföljd fråga som avses i 15 kap. 2 § 24 och 68, 3 § beträffande
förtida tillträde eller 4 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18
kap. 1 §

Mot hovrätts utslag eller beslut får, om ej annat
är föreskrivet, talan fullföljas i högsta domstolen genom besvär som inges till
hovrätten inom den i 56 kap. 1 § rättegångsbalken föreskrivna tiden.

Besvär får anföras av sakägare och annan enskUd
part samt av sådan företrädare för allmänt intresse som kunnat föra talan i
frågan i hovrätten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114

Nuvarande
lydelse

51

Föreslagen
lydelse

Mot hovrätts utslag i mål som avses i 16 kap. 9 §
andra stycket får talan ej föras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den

2
Förslag tiU

Lag
om ändring i anläggningslagen (1973:1149)

Härigenom
föreskrives att 26 § anläggningslagen (1973:1149) skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

26
§

Tillträde av utrymme som tagits i anspråk eller av
mark som inlösts sker vid den tidpunkt som fastighetsbUdningsmyndigheten bestämmer.
Innan tillträde sker, skall anläggningsbeslutet ha vunnit laga kraft och
ersättning enligt 13 § ha betalats.

Bestämmelserna i 5 kap. 30 a §
fastighetsbildningslagen (1970:988) om förtida tillträde skall äga motsvarande
tillämpning vid förrättning enligt denna lag. Vad i bestämmelserna sägs om
fastighetsbUdningsbeslut skall därvid tillämpas på anläggningsbeslut.

Denna
lag träder i kraft den

3
Förslag tiU

Lag
om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)

Härigenom föreskrives att 24 § ledningsrättslagen
(1973: 1144) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

24 § TUlträde av utrymme som tagits i anspråk eller
av mark som inlösts sker vid den tidpunkt som fastighetsbUdningsmyndigheten
bestämmer. Innan tillträde sker, skall ledningsbeslutet ha vunnit laga kraft
och ersättning eiUigt 13 § ha betalats.

Bestämmelserna i 5 kap. 30 a §
fastighetsbildningslagen (1970: 988) om förtida tillträde skall äga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114

Nuvarande
lydelse

52

Föreslagen
lydelse

motsvarande
tillämpning vid förrättning enligt denna lag. Vad i bestämmelserna sägs om
fastighetsbildningsbeslut skall därvid tillämpas på ledningsbeslut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:114 53

Bilaga 2 De remitterade förslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Härigenom föreskrives i fråga om fastighetsbildningslagen
(1970: 988)'

dels att 8 kap. 8 § skall upphöra att gälla,

dels att i 1 kap. 5 §, 3 kap. 2 och
11 §§, 5 kap. 16 § samt 10 kap. 2 § ordet "Konungen" i olika
böjningsformer skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form,

dels att 4 kap. 38 §, 5 kap. 30 §,
11 kap. 1 och 10 §§, 15 kap. 2 och 3 §§, 16 kap. 9 §, 17 kap. 2 § samt 18 kap.
1 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en
ny paragraf, 5 kap. 30 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 38 § Förrättningsmännen och deras biträden är
berättigade att, när det behövs med anledning av förrättningen, få tillträde
till byggnad, övergå ägor, verkställa mätningar och markundersökningar samt
företaga därmed sammanhängande eller jämförliga åtgärder. I trädgård eller liknande
plantering får träd ej skadas eller fällas utan ägarens samtycke. Även i övrigt
skall skada undvikas, om det är möjligt.

Rätt att övergå annans ägor rill-
Rätt att övergå annans ägor till

kommer också var och en som för kommer också var och en som för

talan vid förrättningen. talan vid förrättningen. Om sär-

skilda skäl föreligger, får fastighetsbildningsmyndigheten
förordna att sådan rätt som avses i första stycket skall tillkomma sakägare
och dennes biträde. Sådant förordnande får återkallas.

Har skada uppkommit genom åtgärd
som avses i första eUer andra stycket och vUl den skadelidande få ersättning
för skadan, skaU han framställa yrkande därom innan förrättningen avslutas
eller inställes.

Polismyndighet skall lämna den
handräckning som behövs för utövande av befogenhet enligt första stycket.

5 kap. 30 § TUlträde sker vid den tidpunkt som
fastighetsbUdningsmyndigheten bestämmer. Innan tillträde sker, skall
fastighetsbildningsbeslutet ha vunnit laga kraft. Om ej särskilda skäl föranleder
annat, får tillträde ej

» Lagen omtryckt 1971:1035. Senaste
lydelse av 3 kap. 2§ 1973:1157. 5 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 114

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:114 54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bestämmas till senare tidpunkt än ett år från det uppgift
om regleringen införts i fastighetsregistret. I beslut om tiUträde skall
förbehåll göras för den rätt som enligt 7 kap. 29 § andra stycket jordabalken
kan tillkomma hyresgäst.

Har bestämmelse om tillträde icke
meddelats, sker tUlträde när uppgift om regleringen införts i
fastighetsregistret.

Sker tUlträde icke samtidigt
beträffande all egendom som ingår i regleringen och uppkommer därigenom
väsentlig olägenhet för sakägare, har denne rätt till skälig ersättning. Ersättningen
skall betalas av den som har nytta av att tUlträde ej sker samtidigt. Fråga om
ersättning upptages endast om yrkande framställes.

Har tillträde skett och är det ej
uppenbart att den ersättning som den tillträdande har att utge med anledning av
fastighetsbildningsbeslutet blir obetydlig, skall fastighetsbildningsmyndigheten
på yrkande av fastighetsägaren eller annan som beröres av tillträdet
föreskriva att den tUlträdande skall utge förskott på den ersättning wm
slutligt fastställes. Har förskott bestämts, får den slutliga ersättningen ej
bestämmas till lägre belopp än förskottet.

30 a §

Om särskilda skäl föreligger, får
fastighetsbildningsmyndigheten medge att tillträde sker utan hinder av att
fastighetsbildningsbeslutet ej har vunnit laga kraft (förtida tillträde).
Beslut om förtida tillträde får meddelas före förrättningens avslutande
endast om särskild talan får föras mot fastighetsbildningsbeslutet.

Om det ej är uppenbart att den
ersättning som den tillträdande har att utge med anledning av fastighetsbildningsbeslutet
blir obetydlig, skall fastighetsbildningsmyndigheten på yrkande av fastighetsägaren
eller annan som beröres av tillträdet som villkor för förtida tillträde
föreskriva att den tillträdande skall utge förskott på den ersättning som
slutligt fastställes. Som villkor för förtida tillträde skall
fastighetsbildningsmyndigheten vidare föreskriva att den till-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

trädande hos länsstyrelsen skall ställa säkerhet för den
ytterligare ersättning jämte ränta som kan komma att fastställas samt för det
skadestånd som kan komma att utgå, om fastighetsbildningsbeslutet eller beslut
om tillträde ändras. I fråga om sådan säkerhet gäller 7 kap. 7 och 8 §§
expropriationslagen (1972: 719).

Fastighetsbildningsmyndigheten
skall ange den tid inom vilken den tillträdande senast skall ha fullgjort
föreskrivna villkor. Har villkoren ej fullgjorts inom utsatt tid, är
medgivandet förfallet. Medgivande till förtida tillträde får utnyttjas när
villkoren har fullgjorts, även om beslutet om förtida tillträde icke har
vunnit laga kraft.

Har förskott bestämts enligt denna
paragraf, får den slutliga ersättningen ej bestämmas till lägre belopp än
förskottet. Detta gäller dock endast om tillträde har skett eller förskottet
ändå har betalats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 kap. 1 §

Fastighet som innehas med
samäganderätt får på ansökan av delägare genom klyvning uppdelas i lotter
vilka kan bilda fastigheter för sig eller ingå i sammanläggning.

Vid klyvning utlägges särskild lott
för varje delägare som yrkar det. Gemensam lott utlägges för de delägare som
begär detta. För sådana delägare som ej framställt särskUt yrkande utlägges
gemensam lott.

Kan fastigheten ej uppdelas enligt
delägarnas yrkanden, utlägges gemensam lott i den omfattning som krävs med
hänsyn till 3 kap.

Om det är av betydelse för fastighetsreglering
som sker i syfte att åstadkomma en allmän förbättring av fastighetsbeståndet
inom ett område att fastighet klyves, får sådan åtgärd utan ansökan ske vid
fastighetsregleringen utan hinder av andra och tredje styckena samt 3 § första
stycket. För sådan klyvning äger 5 kap. 4 § motsvarande tillämpning.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 56

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

10 §

Kostnaderna för klyvning förde- Kostnaderna för klyvning för-

läs
mellan delägarna efter vad som delas mellan delägarna efter vad

är skäligt. som är skäligt. Sker klyvning utan

ansökan, fördelas kostnaderna efter vad som är skäligt.

15
kap.

2 §

Talan mot fastighetsbUdningsmyndighetens beslut
föres särskilt, om myndigheten

1.
avvisat ansökan om
fastighetsbildning eller fastighetsbestämning eller avvisat ombud eller
biträde,

2.
ogillat jäv mot
förrättningsman,

3.
beslutat i fråga om
förskott 3. beslutat i fråga om förskott på
inlösenersättning, enligt 5 kap. 30 § fjärde
stycket,

4.
beslutat i fråga om ersättning
till sakkunnig eller syssloman eller tiU sådan skadelidande som avses i 4 kap.
38 §,

5.
beslutat i fråga om rättelse
enligt 4 kap. 42 §,

6.
beslutat att gemensamt arbete
skall utföras enligt denna lag eller att fråga om sådant arbete skall prövas
enligt annan lagstiftning,

7.
beslutat enligt 9 kap. 3 § om
fördelning av kostnadema för gemensamt arbete eller enligt 9 kap. 4 § om
utdebitering av sådana kostnader,

8.
beslutat att syssloman som fått
i uppdrag att ombesörja gemensamt arbete skall skiljas från uppdraget.

Talan enligt denna paragraf föres genom besvär som
skall inges till fastighetsdomstolen inom två veckor från den dag då beslutet
meddelades. Besvär får anföras av sakägare. Mot beslut som avses i 1, 4, 5 och
8 får talan föras även av annan som beslutet rör.

3 §

Talan mot tUlslåndsbeslut föres Talan mot
tillståndsbeslut och

särskilt genom besvär som skall beslut i fråga om förtida tillträde

inges till fastighetsdomstolen inom föres särskilt genom besvär som

fyra veckor från den dag då be- skall inges till fastighetsdomstolen

slutet meddelades. Detsamma gäl- inom fyra veckor från den dag då

ler fastighetsbildnings- och fastig- beslutet meddelades. Detsamma

hetsbestämningsbeslut, om fastig- gäller fastighetsbildnings- och fas-

hetsbildningsmyndigheten förord- tighetsbestämningsbeslut, om fas-

nar att talan mot beslutet skall fö- tighetsbildningsmyndigheten för

ras särskilt. ordnar att talan mot beslutet skall

föras
särskUt.

Förordnande att talan skall fö- Förordnande
att talan skall fö

ras särskilt får meddelas endast ras särskilt får meddelas om det

om det främjar en ändamålsenlig är lämpligt. Om fastighetsbild-

handläggning. Om fastighetsbild- ningsbeslut ej innefattar medgi-

ningsbeslut ej innefattar medgi- vande till fastighetsbildningen i

vande till fastighetsbildningen i dess helhet, fordras vidare att till-

dess helhet, fordras vidare att tUl- ståndsbeslut meddelas samtidigt el-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:114 57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ståndsbeslut meddelas samtidigt el- ler att
lagakraftägande sådant be-ler att lagakraftägande sådant be- slut
föreligger, slut föreligger.

Besvär enligt denna paragraf får anföras av sakägare.

16 kap.

9 §

Har talan fullföljts mot beslut vid
förrättning som ej avslutats, kan fastighetsdomstolen föreskriva att
förrättningshandläggningen skall avbrytas helt eller till viss del eller att
handläggning som avbrutits skall fortgå oberoende av den vid domstolen förda
talan. Sådan föreskrift träder i kraft genast och gäller till dess annat
förordnas.

Om särskilda skäl föreligger, får
fastighetsdomstolen förordna om förtida tillträde. Härvid äger 5 kap. 30 a §
andrafjärde styckena motsvarande tillämpning.

Fastighetsdomstolen kan omedelbart
förordna att beslut av fastighetsbildningsmyndigheten om förtida tillträde ej
får utnyttjas i avbidan på fastighetsdomstolens prövning av besvär mot
beslutet.

17 kap.

2 §

Talan mot fastighetsdomstolens

beslut enligt 16 kap. 9 § andra

stycket föres särskilt.

Talan får ej föras mot fastig- Talan
får ej föras mot fastig-

hetsdomstolens beslut i dit fullföljd hetsdomstolens
beslut i dit full

fråga som avses i 15 kap. 2 § 24 följd fråga som avses i 15 kap. 2 §

och 68 eller 4 §. 24 och 68, 3 § beträffande

förtida tillträde eller 4 §.

18 kap.

1 §

Mot hovrätts utslag eller beslut
får, om ej annat är föreskrivet, talan fullföljas i högsta domstolen genom
besvär som inges till hovrätten inom den i 56 kap. 1 § rättegångsbalken
föreskrivna tiden.

Besvär får anföras av sakägare och
annan enskild part samt av sådan företrädare för aUmänt intresse som kunnat
föra talan i frågan i hovrätten.

Mot hovrättens beslut i dit fullföljd
fråga om beslut enligt 16 kap. 9 § andra stycket får talan ej föras. Talan mot
hovrättens beslut i fråga om förtida tillträde i annat fall föres särskilt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 58

2
Förslag till

Lag
om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)

Härigenom
föreskrives i fråga om ledningsrättslagen (1973: 1144) dels att i 8 och 21 §§
orden "Kungl. Maj:t" skaU bytas ut mot "regeringen",

dels
att 24 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

24 § TUlträde av utrymme som tagits i anspråk eller
av mark som inlösts sker vid den tidpunkt som fastighetsbildningsmyndigheten
bestämmer. Innan tUlträde sker, skall ledningsbeslutet ha vimnit laga kraft och
ersättning enligt 13 § ha betalats.

Bestämmelserna i 5 kap. 30 a §
fastighetsbildningslagen (1970:988) om förtida tillträde äger motsvarande
tillämpning vid förrättning enligt denna lag. Vad som sägs om
fastighetsbildningsbeslut skall därvid tillämpas på ledningsbeslut.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.

3
Förslag till

Lag
om ändring i anläggningslagen (1973:1149)

Härigenom föreskrives att 26 § anläggningslagen
(1973: 1149) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

26 § TiUträde av utrymme som tagits i anspråk eller
av mark som inlösts

sker
vid den tidpunkt som fastighetsbildningsmyndigheten bestämmer.

Innan
tillträde sker, skall anläggningsbeslutet ha vunnit laga kraft och

ersättning
enligt 13 § ha betalats.

Bestämmelserna i 5 kap. 30 a §
fastighetsbildningslagen (1970:988) om förtida tillträde äger motsvarande
tillämpning vid förrättning enligt denna lag. Vad som sägs om
fastighetsbildningsbeslut skall därvid tillämpas på anläggningsbeslut. Med
motsvarande tillämpning av bestämmelserna om förtida tillträde får förordnas
att anläggningsbeslutet även i övrigt får verkställas utan hinder av att det
ej har vunnit laga kraft.

Denna
lag träder i kraft den 1 juU 1977.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom
föreskrives att 23 § lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter skall
ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

23 §

I
fråga om klander aV beslut vid sammanträdet äger 15 § motsvarande tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
fastighetsbUdnings- eller anläggningsbeslut meddelats, får sammanträde för
bildande av samfällighetsförening hållas innan beslutet om samfällighetens
bildande vunnit laga kraft. Som delägare anses därvid ägaren av fastighet som
enligt beslutet skall ha del i samfälligheten. Beslut som fattas vid
sammanträdet gäller endast under förutsättning att fastighetsbildnings- eller
anläggningsbeslutet vinner laga kraft.

Har
fastighetsbildnings- eller anläggningsbeslut meddelats, får sammanträde för
bildande av samfällighetsförening hållas innan beslutet om samfällighetens
bUdande vunnit laga kraft. Som delägare anses därvid ägaren av fastighet som
enligt beslutet skall ha del i samfälligheten. Beslut som fattas vid
sammanträdet gäller endast under förutsättning att medgivande till förtida
tillträde lämnas, fastighetsbildnings- eller anläggningsbeslutet vinner laga
kraft eller sådant beslut ändå skall lända till efterrättelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i knift den 1 juli 1977.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 60

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid
sammanträde 1977-03-15

Närvarande:
F. d. justitierådet Edling, regeringsrådet Nordlund samt justitieråden Ulveson
och Erik Nyman.

Enligt utdrag av protokoll vid regeringssammanträde
den 17 februari 1977 har regeringen på hemstäUan av statsrådet Olsson beslutat
inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1.
lag om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970: 988),

2.
lag om ändring i ledningsrättslagen
(1973: 1144),

3.
lag om ändring i
anläggningslagen (1973: 1149),

4.
lag om ändring i lagen (1973:
1150) om förvaltning av samfälligheter.

Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, har
inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Hans Corell.

Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget
till lag om ändring i fastighetsbildningslagen

4
kap. 38 §

Enligt förslaget skall
fastighetsbildningsmyndigheten, om särskilda skäl föreligger, kunna tillerkänna
sakägare och dennes biträde samma rätt som direkt på grund av lag tillkommer
förrättningsmännen och deras biträden att få tillträde till annans byggnad och
mark och där verkställa mätningar och markundersökningar. Detta förslag, som
inte har något samband med det remitterade förslaget i övrigt, är ej mera ingående
motiverat. Frågan om att införa en sådan möjlighet för sakägare upptogs i den
departementspromemoria som ligger till grund för remissen. Behovet av reformen
framgår inte av någon framställning från myndighet eller annan. Under
remissbehandlingen av promemorian fick frågan ej någon utförligare belysning.
Endast lantmäteriverket berörde saken närmare.

Enligt lantmäteriverket skulle möjligheten för
sakägare att beträda annans mark för att verkstäUa mätningar och
markundersökningar få praktisk betydelse främst vid förrättningar enligt
anläggnings- och led-ningsrättslagarna. Möjligheten är emellertid enligt
förslaget inte begränsad tiU sådana förrättningar utan föreligger även vid
förrättningar om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning enligt FBL. Den
föreslagna bestämmelsen skuHe alltså kunna få tiUämpning vid förrättningar av

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 61

mycket
skiftande slag, och den skulle inom sitt vidsträckta tiUämpningsområde inte
vara begränsad till vissa typer av förrättningar eller vissa närmare angivna
situationer. Den enda begränsningen ligger i kravet på att särskilda skäl skall
föreligga. Lagrådet hyser betänkligheter mot förslaget att inom så vida gränser
öppna möjUghet för sakägare alt få tillstånd alt verkstäUa sådant
undersökningsarbete som normalt skall ankomma på de ojäviga förrättningsmännen.
Att undersökningsarbetet verkställs av sakägare står i mindre god
överensstämmelse med tankegången bakom stadgandet i 4 kap. 34 § FBL att
fastighetsbildningsmyndigheten ej för utredning av fråga, som kräver särskild
sakkunskap, får anlita sakkunnig, som står i sådant förhållande tiU saken eller
någon sakägare att hans tiUförlitlighet kan anses förringad.

Enligt vad som framgår av promemorian har förebUd
till det föreslagna stadgandet varit bl. a. 7 kap. 6 § expropriationslagen,
enligt vilket lagrum den som vill för expropriation upprätta karta över annans
fastighet eller annars undersöka fastigheten kan utverka förordnande av
länsstyrelsen att tillträde till fastigheten för sådan undersökning skall
lämnas under viss tid. Liknande bestämmelser, som möjUggör för den som planerar
ett visst företag att få tillträde till annans mark för förberedande markundersökningar,
finns även i annan lagstiftning (jfr t. ex. 34 § väglagen och 51 §
miljöskyddslagen). Det är dock en principiell skillnad mellan att tillerkänna
den som planerar ett företag tillträde till mark för förberedande undersökning
av om företaget över huvud låter sig genomföras och att, sedan förrättning
rörande ett företag redan inletts, ge en sakägare rätt att i
förrättningsmännens stäUe verkställa undersökningar till underlag för en
bedömning av företagets laglighet och lämplighet.

Av förslaget framgår inte vilken betydelse som
skall tUlmätas resultatet av sakägarens undersökningar. Lantmäteriverket synes
jämställa det med utredning av sakkunnig, vilken anlitas med stöd av 4 kap. 34
§ FBL. En sådan jämförelse är dock inte möjlig. Det av sakägaren införskaffade
materialet kan uppenbarHgen inte utan kontroll av fastighetsbildningsmyndigheten
bUda underlag för förrättningen.

I ytterligare ett hänseende kan kritik riktas mot
förslaget. Enligt motiven är avsikten, att ett förordnande för sakägare att
utföra undersökningsarbeten på annan sakägares mark inte skall kunna
genomföras tvångsvis. Det är emeUertid osäkert, om bestämmelsens utformning utgör
hinder mot aUa former av handräckning. Om man viU säkerstäUa att tvång inte
kommer till användning i detta sammanhang, bör det föreskrivas att, om
sakägare motsätter sig åtgärd enligt förordnandet, detta skall återkaUas såvitt
avser hans fastighet.

Lagrådet anser alltså, att den nya befogenhet som
enligt förslaget skulle tilläggas fastighetsbildningsmyndigheten är alltför
vidsträckt och obestämd, att den rättsUga betydelsen hos det material som efter
för-

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 62

ordnande
införskaffas av sakägare är oklar samt att frågan om tvångsanvändning i
sammanhanget inte är tillfredsställande reglerad. Med hänsyn härtill avstyrker
lagrådet, att förslaget i denna del genomförs. Lagrådet vill emellertid
framhålla, att en undersökningsrätt för sakägare kan vara motiverad vid vissa
typer av förrättningar och under speciella betingelser. Enligt lagrådets mening
bör frågan om en sådan mera begränsad och preciserad undersökningsrätt
ytterligare övervägas.

5 kap. 30 §

I 5 kap. 16 § FBL ges bestämmelser om betalning och
fördelning av ersättning till fastighetsägare, när fastighet i samband med
fastighetsreglering undergår värdeminskning eUer inlöses och fastigheten
svarar för fodran. Från tiUämpning av bestämmelserna undantas ersättning enligt
30 § i dess nuvarande lydelse, dvs. ersättning, som enligt tredje stycket utgår
till sakägare för olägenhet till följd av att tUlträde inte samtidigt sker
beträffande all egendom som ingår i regleringen. Det remitterade förslaget
innebär, att 30 § genom bestämmelserna om förskott i det nya fjärde stycket
också kommer att innehålla regler om ersättning av det slag som omfattas av 16
§. Vad som gäller om ersättning bör även gälla om förskott på denna. Detta bör
enligt lagrådets mening leda till att undantagsbestämmelsen i 16 § beträffande
30 § ändras tUl att avse endast tredje stycket.

5 kap. 30 a §

De föreslagna reglerna om förtida tillträde har
utformats efter mönster av expropriationslagens regler om enkelt
förhandstillträde. En väsentlig skillnad finns emellertid i fråga om
förutsättningarna för användningen av dessa institut. Vid enkelt
förhandstUlträde föreligger i allmänhet genom expropriationstillståndet ett
orubbligt beslut om avstående av den egendom som skall tiUträdas, medan detta
inte är fallet vid förtida tUlträde, som ju sker innan fastighetsbildningsbeslut
har vunnit laga kraft. Med hänsyn härtill är det angeläget, att förtida
tillträde inte medges annat än när det finns särskilda skäl att anta, att
fastighetsbildningsbeslutet inte kommer att ändras. Så är framför allt fallet
när beslutet är grundat på fastställd plan enligt byggnadslagen, på tillståndsbeslut
enligt 4 kap. 26 § FBL, på expropriationstiUstånd eller på s. k.
linjekoncession enligt ellagstiftningen.

En ytterligare grundläggande förutsättning för
medgivande av förtida tUlträde är enligt remissprotokoUet, att behovet av
sådant tillträde är så starkt att det tar över fastighetsägarens olägenheter
därav. Som förutsättning för medgivande av förtida tUlträde har i lagtexten
endast angivits, att särskilda skäl skall föreligga. Enligt lagrådets mening
kan detta, tolkat enbart efter ordalagen, uppfattas så att det räcker om den
tillträdande kan åberopa särskilda skäl för att förtida tillträde bör medges.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 63

Visserligen torde man i lagtexten inte på ett
uttömmande sätt kunna ange samtliga förutsättningar för ett beslut om förtida
tiUträde utan man får nöja sig med ett mera allmänt uttryck, som närmare
belyses i motiven. Förslagsvis kan detta utformas så alt
fastighetsbUdningsmyndigheten får medge förtida tUlträde, om det på grund av
särskilda omständigheter är lämpligt.

Av remissprotokoUet framgår inte, om
fastighetsbUdningsmyndigheten kan besluta angående förtida tiUträde efter det
att fastighetsbildningsbeslut meddelats. Det förutsätts dock, att om besvär
har anförts mot sådant beslut, det skaU ankomma på fastighetsdomstolen ensam
att besluta om tillträde. Med hänsyn härtiU och tiU att besvären inges till
fastighetsdomstolen torde fastighetsbildningsmyndigheten få förordna om förtida
tillträde endast i samband med fastighetsbUdningsbeslutet.

16 kap. 9 §

Av skäl som har anförts under 5 kap. 30 a § torde
andra stycket av förevarande paragraf böra inledas med orden: "Om det på
grund av särskilda omständigheter är lämpligt".

Förslaget
tUl lag om ändring i ledningsrättslagen

Den föreslagna bestämmelsen om förtida tillträde
vid förrättning enligt ledningsrättslagen har naturligen sin plats i
anslutning till 24 och 25 §§. Om den såsom föreslås i remissen upptas i ett
andra stycke i

24 §,
kommer den dock i viss mån att bryta det samband som finns

mellan 24 och 25 §§, vilka båda avser tillträde sedan ledningsbeslut har

vunnit laga kraft. Bestämmelsen synes också lämpligen kunna bUda en

egen paragraf. Lagrådet förordar därför, att det föreslagna 24 § andra

stycket införs i lagen såsom en särskild paragraf, betecknad 25 a §.

I 30 § andra stycket föreskrivs, alt bestämmelserna
i 5 kap. 16 § FBL om betalning och fördelning av ersättning till
fastighetsägare för att fastighet undergår värdeminskning eUer inlöses skall
äga motsvarande tiUämpning beträffande förskott enUgt 25 §. Vad som gäller om
förskott enligt 25 § bör emellertid gälla även beträffande förskott enligt den
föreslagna bestämmelsen om förtida tillträde. Om sistnämnda bestämmelse enligt
lagrådets förslag intas i en 25 a §, bör därför i föreskriften i 30 § andra
stycket medtas "förskott som avses i 25 eUer

25 a
§".

Förslaget
till lag om ändring i anläggningslagen

Den föreslagna bestämmelsen i 26 § andra stycket
överensstämmer i fråga om förtida tillträde med motsvarande förslag tiU ändring
i ledningsrättslagen. Vad lagrådet har anfört i anslutning till sistnämnda
förslag beträffande det sätt på vilket bestämmelsen om förtida tillträde

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:114 64

bör
infogas i lagen samt om tiUämpligheten av bestämmelserna i 5 kap. 16 § FBL på
förskott vid förtida tUlträde har motsvarande giltighet i fråga om förslaget i
förevarande del. Lagrådet viU därför föreslå, att bestämmelsen om förtida tillträde
i anläggningslagen upptas i en särskild paragraf, betecknad 27 a §, samt att i
32 § andra stycket anläggningslagen medlas "förskott som avses i 27 eller
27 a §".

Förslaget
till lag om ändring i lagen om förvaltning av samfälligheter

Enligt remissprotokollet är den i 23 § andra
stycket denna lag föreslagna ändringen en konsekvens av den nya möjligheten
att meddela verkstäUighetsförordnande vid förrättning enligt anläggningslagen.
Lagtexten har emellertid fått en utformning, som i princip omfattar alla fall
då medgivande till förtida tillträde lämnas. Eftersom något behov av den
ifrågavarande regeln inte torde föreligga annat än i det fall som
remissprotokoUet anger, förordar lagrådet, att ändringen uttryckligen begränsas
till att gälla detta fall. Om lagrådets förslag beträffande ändringar i
anläggningslagen följs, torde en lämplig lösning vara att till 23 § andra
stycket förevarande lag endast fogas: "eUer, i fråga om anläggningsbeslut,
alt förordnande meddelas enligt 27 a § anläggningslagen (1973: 1149)".

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:114 65

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-03-24

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård,
Olsson, Dahlgren, Asling, Troedsson, Mundebo, Ullsten, Burenstam Linder,
Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Olsson

Proposition om ändring i fastighetsbildningslagen
(1970:988), m. m.

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande över förslag till

1.
lag om ändring
i fastighetsbUdningslagen (1970: 988),

2.
lag om ändring
i ledningsrättslagen (1973: 1144),

3.
lag om ändring
i anläggningslagen (1973: 1149),

4.
lag om ändring
i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfäUigheter.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Syftet med den föreslagna ändringen
i 4 kap. 38 § FBL var att tillgodose ett praktiskt behov som uppkommer främst
vid förrättningar enligt anläggningslagen och ledningsrättslagen. Emellertid
kan man, som lagrådet har gjort, rikta kritik i vissa avseenden mot den
föreslagna bestämmelsen. Jag anser därför att frågan om sakägares rätt att få
tillträde tUl annans byggnad eUer mark för att verkställa mätningar m. m. bör
övervägas ytterligare. Något förslag i denna del bör således inte läggas fram
nu.

Jag godtar även i övrigt vad
lagrådet har anfört och förordar att lagtexten ändras på sätt lagrådet har
föreslagit.

Utöver de ändringar som föranleds
av lagrådets yttrande bör vissa redaktionella ändringar göras i lagtexten.

Med hänvisning till vad jag nu har
anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att antaga de av lagrådet granskade
förslagen med vidtagna ändringar.

Regeringen ansluter sig till
föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå
riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

1 Beslut om lagrädsremiss fattat
vid regeringssammanträde den 17 februari 1977.

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:114 66

Innehålls!
ör teckning

Propositionen
..................................................... ... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... ... 1

Lagförslag ......................................................... 2

1.
lag om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970: 988) 2

2.
lag om ändring i
ledningsrättslagen (1973: 1144) . 8

3.
lag om ändring i
anläggningslagen (1973:1149)...... 8

4.
lag om ändring i lagen (1973:
1150) om förvahning av samfälligheter 9

Utdrag
av regeringsprotokollet den 17 februari 1977 .... 11

1
Inledning .................................................... 11

2
GäUande ordning ............................................ . 12

3
Promemorian ................................................. . 15

4
Remissyttrandena .......................................... . 19

5
Föredraganden .............................................. . 31

6
Upprättade lagförslag ..................................... . 38

7
Specialmotivering .......................................... . 38

7.1
Förslaget till lag om ändring i
fastighetsbildningslagen 38

7.2
Förslaget till lag om ändring i
ledningsrättslagen. 45

7.3
Förslaget till lag om ändring i
anläggningslagen. 45

7.4
Förslaget till lag om ändring i
lagen om förvaltning av samfälligheter 46

8
Hemställan ................................................... 46

9
Beslut ......................................................... 46

Bilaga
1 Promemorieförslagen ................................. . 47

Bilaga
2 De remitterade förslagen .......................... . 53

Utdrag
av lagrådets protokoll den 15 mars 1977.......... . 60

Utdrag
av regeringsprotokollet den 24 mars 1977 ....... . 65

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770157

Doktrin (1)

  1. Lars Welamson, Svensk rättspraxis Civil- och straffprocessrätt 1973-1979, SvJT 1982 s. 81, på s. 156 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar i 3 dokument.

  1. SOU 2004:7 Ledningsrätt - Del 1 s. 56 om s. 36 i texten
  2. Bet. 1976/77:CU36 Med anledning av propositionen 1976/77:114 om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), m. m. jämte motion s. 1 · s. 3 i texten
  3. Prop. 1977/78:188 om ändrade beskattningsregler vid avyttring av skog i samband med fastighetsreglering s. 14 i texten

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. MÖD 2021:9 om s. 36 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. SvJT 1982 s. 81 Lars Welamson, Svensk rättspraxis Civil- och straffprocessrätt 1973-1979 s. 156 i texten