Sök i Ratio Lex

om ändrade beskattningsregler vid avyttring av skog i samband med fastighetsreglering

34 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:188, om ändrade beskattningsregler vid avyttring av skog i samband med fastighetsreglering

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 188

Regeringens proposition

1977/78: 188

om
ändrade beskattningsregler vid avyttring av skog i samband med fastighetsreglering;

beslutad
den 11 maj 1978.

Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

INGEMAR
MUNDEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

F.
n. gäller särskilda skatteregler för den som har förvärvat skogbärande mark i
samband med fastighetsreglering och som gör skogsuttag för atl få medel till
betalning av tillskoltsskogen. Reglerna innebär i princip alt det erforderiiga skogsutiaget
inte föranleder beskattning. I propositionen föreslås vissa ändringar i dessa
regler, närmast i syfte atl anpassa dem till de bestämmelser om
fastighetsbildning som trädde i krafl den 1 januari 1972. Förslaget avses i
huvudsak bli tillämpligt redan fr. o. m. 1973 års laxering.

1 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 188

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:188 2

1
Förslag till

Lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom
föreskrivs att punkt 7 av anvisningarna till 22 i; kommunalskatielagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

lill
22 S

7.'
Har skog avverkats eller avyttrats utan samband med avyttring av marken, får
ägaren efter eget val njuta avdrag antingen för minskning av skogens för honom
gällande ingående virkesförråd eller för minskning i skogens för honom giillande
ingångsviirde.

Med skogs ingångsvärde
förstås del värde, varmed viixande skog kan anses hava ingått i faslighetens
värde vid den tidpunkt, då ägaren förvärvade fastigheten. Har egendom, som skatiskyldig
erhållit såsom gåva av make eller skyldeman, av givaren förvärvats genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång, skall i berörda hänseende sistnämnda fång
vara avgörande. Motsvarande skall gälla, om make vid bodelning i anledning av
andra makens död erhållit egendom, som förstnämnda make före äktenskapets ingående
eller under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång,
eller om make vid bodelning av annan anledning än andra makens död erhållit
egendom, som någondera maken före äktenskapets ingående eller under äktenskapet
förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. Har även den
skattskyldiges fångesman erhållit egendomen såsom gåva av make eller skyldeman
eller vid sådan bodelning som nyss nämnts, skall bedömningen av skogens
ingångsvärde ske, som om avverkningen eller avyttringen av skogen verkställts
av den som närmast före den skallskyldiges fångesman förvärvat egendomen på
annat sätt än genom sådan gåva eller bodelning. Dock får ingångsvärdet härigenom
icke bestämmas till lägre belopp än del värde, varmed växande skog kan anses ha
ingått i det taxeringsvärde som gällde för fastigheten tjugo år före avyttringen.

Såsom
fastighetens värde är alt Såsom fastighetens värde är all

anse
vid köp den för fastigheten anse vid köp den för fastigheten erlagda
köpeskillingen och vid annat erlagda köpeskillingen och vid annat förvärv del
belopp, efter vilket sliim- förvärv del belopp, efter vilket siäm-pelplikten
med avseende å faslig- pelplikten med avseende å fastig-helsförvärvel
beräknats, eller, därest hetsförvärvei beräknats, eller, därest stämpelplikt
för förvärvet icke före- siämpelplikt för förvärvet icke förelegat, det
belopp, efter vilket stäm- legat, det belopp, efter vilket siämpelplikt skulle
enligt eljest gällande pelplikt skulle enligt eljest gällande

'Senaste Ivdelse 1972:741.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

grunder beräknats, om siämpelplikt förelegat. Skogens för ägaren
gällande ingångsvärde utgör del sålunda beriiknade ingångsvärdet med avdrag
för vad han må hava fått avdraga vid tidigare taxeringar. Har efter avverkning
av skog eller upplåtelse av avverkningsrätt den återstående skogens värde
nedgått under det för ägaren gällande ingångsvärdet, får avdrag ske med det belopp,
varmed värdet sålunda minskats. Har ägare av fastighei vid läsiigheisbildningsförrätining
blivii ålagd au gälda likvid, som avses i punkt 11 av anvisningarna till 21 §,
och har avverkning av skog eller upplåtelse av avverkningsrätt skett efter
tillträdet av mark där den skog växer, som likviden avser, dock ej senare än
tre år efter det tagakraft-ägande beslut om fastställelse å förrällningen
föreligger, skall, i den mån den skatlskyldige så yrkar, skogens ingångsvärde
antagas hava nedgått med belopp motsvarande rotvärdei av den skog som avverkningen
eller upplåtelsen omfattat. Avdrag må därvid dock ske högst med beloppei av
nämnda likrid.

Föreslagen Ivdelse

grunder beräknats, om stämpelplikt förelegal. Skogens för ägaren
gällande ingångsvärde utgör det sålunda beräknade ingångsvärdet med avdrag
för vad han må ha fält avdraga vid tidigare taxeringar. Har efter avverkning av
skog eller upplåtelse av avverkningsrätt den återstående skogens värde nedgått
under del för ägaren gällande ingångsvärdet, lar avdrag ske med del belopp,
varmed värdet sålunda minskats. Har skallskyldig ålagts eller skriftligen åiagii
sig all betala sådan likvid för växande skog som avses i punkt 11 av
anvisningarna lill 21 § (skogslik-vid), och har avverkning av skogeller
upplåtelse av avverkningsrätt skett efter den tidpunkt för illliräde av den
skogbärande marken som gäller enligi fåsligheisbildnlngslagen (f970:988) eller enligi
skriftligi avtal, dock ej före den lidpunki då fasiig-hetsbildning har sökts
och ej senare än tre år efter det alt förräitningen har vunnit laga kraft och registrerals,
skall, i den mån den skatlskyldige så yrkar, skogens ingångsvärde antagas ha
nedgått med belopp motsvarande rotvärdet av den skog som avverkningen eller
upplåtelsen omfattat. Avdrag må därvid dock ske högst med skogslikvidens belopp.
Har för visst heskaiiniiigsår avdrag som nu sagts medgivils. skall, om den skatlskyldige
Icke åläggs all betala skogs-likyid eller genom ersäiiningsbeslul åläggs all bciala
sådan likyid med lägre belopp än del medgivna avdraget . rå 11 el.se .ske på samma säu som vid ejieria.xering
jör dei beskauningsår då avdraget har mcdgiviis.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:188 4

Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse

Med ingående virkesförråd förstås den växande skogens
kubikmassa i fast mått på bark vid den tidpunkt.då fasligheten förvärvades. Med
dexjörägaren gällande ingående virkesjönådci förslås virkesförrådel vid iigarens
förvärv av fasiighelen med avdrag fördel virkesförråd, för vilket iigaren må
hava njutit avdrag vid tidigare taxeringar. Har avdrag tidigare skeil lor
minskning i ingångsvärde, skall ingående virkesförrådel an.ses diirigenom hava nedgåii
i samma iiroporiion som ingångsviirdet. Har efier avverkning eller upplåtelse
av avverkningsräit del återsiäende virkesförrådet nedgåll under del för iigaren
giillande ingående virkesförrådel. far avdrag ske med den på minskningen proportionelli
belöpande delen av ingångsviirdet. Föreskrifien i andra stycket iiger motsvarande
tillämpning.

Vare sig avdrag sker enligt den ena eller andra metoden miirkes.
all del sammanlagda avclragei tor en och .samme iigarc ej må översliga del ursprungliga
ingångsviirdet.

Är det vid liden för den skatlskyldiges förvärv av fasiighelen
förefinlliga virkesförrådet icke kiini, må delsamma beriiknas med uigångspunki
från nuvarande virkesförrad saml med ledning dels av den beriiknade ungefärliga
tillväxien under den skallskyldiges innehav av fastigheten, dels av avverkningen
eller försäljningen av skog under Siimma lid.

Om avdrag lör minskning av ingående virkesförråd uppgått lill
högre belopp än bmtioiniäkicn av skogen och förlust alliså uppslån, får denna torlusi
avdragas i vanlig ordning. Avdrag för minskning i skogens ingångsvärde får ej
ske med högre belopp än brulloiniäkien av skogen.

Om
moderbolag eller överlagande förening genom sådan fusion, som i 28 Ii 3 mom.
första eller andra siyckei av.ses. övertager skog frän doiierbolag eller
överlåtande förening, skall del för dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen vid fusionstillfällei gällande ingångsvärdet och ingående virkesförrådet
anses som ingångsvärde och ingående virkesförråd lor moderbolaget eller den
övertagande föreningen.

Fxempel å avdrag jör minskiuiig av ingående virkesförrad:

A. försiiljer
från sin fastighet 1 000 kubikmeter skog på rot för en köpeskilling av 8 000
kronor. Vid laxeringen påföljande år visar han, alt virkesförrådel å
fastigheten före avverkningen utgjorde 4 400 kubikmeter och alltså efter
avverkningen 3 400 kubikmeter. Då skogsmarkens areal vid senaste fastighetstaxering
utgjorde 80 hektar, därå med hänsyn lill markens godheisgrad och skogens tillstånd
den årliga tillväxten kan beräknas till 2 kubikmeter per hektar, är del
sannolikt, att nämnda tillväxt utgjort sammanlagt 2x80 = 160 kubikmeter. Under
den lid av 15 år, som A. innehaft fastigheten, har således tillväxten utgjort 2
400 kubikmeter. A. gör vidare sannolikt, atl han under samma lid uttagit för
husbehov i genomsnitt 40 kubikmeterom året eller tillhopa 600 kubikmeter saml
att han för försäljning avverkat 1 200 kubikmeter. Virkesiillväxten uppgår
således lill 600 kubik-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:188 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

meter mer än vad han tidigare avverkat å fastigheten. Virkesförrådel
vid hans förvärv av fastigheten kan alltså antagas hava utgjort 4 400-600 = 3
800 kubikmeter, vilket är del ingående virkesförrådet. Då efter den under
beskattningsåret gjorda försäljningen virkesförrådet utgjort 3 400 kubikmeter,
har minskningen i det för honom gällande ingående virkesförrådel utgjort 400
kubikmeter. A. gör vidare genom köpehandling rörande fastigheten troligt, atl
av den av honom erlagda köpeskillingen å skogen belöpt ett belopp av 11 400
kronor, motsvarande ett pris av 3 kronor per kubikmeter. För minskningen av
ingående virkesförrådel med 400 kubikmeter är han således berättigad åtnjuta
avdrag med 3x400 -1 200 kronor. Detta avdrag får åtnjutas även om värdet å del
efter avverkningen kvarvarande virkesförrådet icke understiger den av honom för
skogen erlagda köpeskillingen.

Det för ägaren gällande ingående virkesförrådel utgör
härefter 3 400 kubikmeter och del för honom gällande ingångsvärdet 10 200
kronor.

Fxempel å avdrag för minskning i ingångsvärde:

B. försäljer från sin fastighei skog på rot för en
köpeskilling av 15 000 kronor. Vid laxering påföljande år gör han genom
köpehandling eller på annat sätt trovärdigt, att av köpeskillingen för
fastigheten, utgörande 100 000 kronor, ett belopp av 40 000 kronor belöpt å den
växande skogen och alltså utgör dennas ingångsvärde, samt visar därjämte, att
skogen efter upplåtelse av avverkningsrätten har ett värde av allenast 30 000
kronor. B. är således berättigad göra avdrag lor skillnaden mellan sistnämnda
två belopp eller 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har alltså i detta fall amorterats med 10
000 kronor och skogens för ägaren gällande ingångsvärde utgör härefter 30 000
kronor och det för honom gällande ingående virkesförrådel tre Gärdedelar av del
ursprungliga.

Denna lag träder i krafl två veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.

De nya bestämmelserna tillämpas - med beaktande av vad som
sägs nedan i tredje och fjärde styckena - vid 1973 och senare års taxeringar.
Bestämmelserna skall därvid i förekommande fall tillämpas i stället för punkt
4 av anvisningarna lill 22 !; i dess lydelse före den 1 januari 1973.
Hänvisningen i de nya bestämmelserna till punkt 11 av anvisningarna till 21 v;
skall i sådant fall avse punkt 9 av anvisningarna lill samma paragraf i dess
lydelse före nämnda dag. Har tillträde skett enligt äldre bestämmelser om fastigheisbild-ning
skall hänvisningen lill fastigheisbildningslagen (1970:988) i stället avse
nämnda äldre bestämmelser.

Bestämmelsen om rättelse på samma sätt som vid eftertaxering
tillämpas i fråga om avdrag som har medgivits vid 1978 och senare års
laxeringar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:188 6

Har
skog avverkats eller avverkningsrätt lill skog upplåtits före ikraftträdandet
av denna lag, får avdrag enligt de nya bestämmelserna ske utan hinder av att skogsutiaget
har gjorts innan fastighetsbildning har sökts. I nu avsett fall skall dock
ansökan om fastighetsbildning ha inkommit till faslighetsbild-ningsmyndigheten
senast den 31 december 1978.

Har skattskyldig vid
inkomsttaxering något av åren 1973-1978 icke alls eller endast lill viss del
medgivits avdrag som han yrkat enligt punkt 7 tredje stycket fjärde meningen av
anvisningarna till 22 i; eller motsvarande äldre bestämmelse, får han, om han
enligt de nya bestämmelserna skulle vara berättigad till avdrag eller till
ytterligare avdrag, genom besvär i särskild ordning som anförs senast den 30
juni 1979 föra talan om sådan ändring av taxeringen som föranleds av de nya
bestämmelserna, 1 fråga om besvär som här avses gäller 103 och 104 JjJj
taxeringslagen (1956:623),

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:188 7

2 Förslag till

Lag om
ändring i skogskontolagen (1954:142)

Härigenom
föreskrivs att 2 S skogskontolagen (1954:142)' skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beträffande viss förvärvskälla må uppskovet för ett och
samma beskattningsår avse högst ett belopp, motsvarande summan av

a)
sextio procent
av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som avyttrats
genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b)
fyrtio procent
av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade
skogsprodukter, samt

c)
fyrtio procent
av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret uttagits för
förädling i egen rörelse.

Har såsom intäkt upptagits likyid, som avses i punkt 11 av
anvisningarna till 21 kommunalskatielagen, må uppskov jämväl erhållas for
sådan intäkt i dess helhet.

Skatiskyldig
som skall betala sådan likyid för växande skog som avses i punkt 11 av
anvisningarna till 2/.I kommunalskatielagen (1928:370), skogslikvid, och som
efter den tidpunkt för tillträde av den skogbärande marken som gäller enligi fåsligheisbildnlngslagen
(1970:988) eller enligt skriftligi avtal, dock ej före den tidpunkt då fåsligheisbildning
har sökts, har tagit ut skog för att erhålla medel till betalning av skogslikviden,
får, för beskattningsår, under vilket likviden ännu ej förfallit lill betalning,
erhålla uppskov med högst ett belopp, motsvarande köpeskillingen för skog som
avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt eller sjuttio procent av
köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter.

Skattskyldig, som vid jorddelnings-förrättning tillträtt
ny mark och efter lilllrädet uttagit skog för all erhålla medel till framlida
betalning av sådan likyid som anges i andra stycket, må för beskattningsår,
under vilket likviden ännu ej förfallit till betalning, erhålla uppskov med
högst ett belopp, motsvarande köpeskillingen för skog som avyttrats genom upplåtelse
av avverkningsrätt eller sjuttio procent av köpeskillingen för avyttrade
skogsprodukter.

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:263. Senaste
lydelse 1976:1096.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:188 8

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Uppskov
må dock ej åtnjutas för högre belopp än som motsvarar den beräknade
nettointäkten av den förvärvskälla, varifrån intäkten av skogsbruk härrör.

Har i förvärvskällan
redovisats utdelning från samfällighel, som avses i 53 vj 1 mom, första stycket
Q kommunalskattelagen (1928:370), får uppskov åtnjutas till den del utdelningen
härrör från intäkt av skogsbruk i samfällig-helen under det beskattningsår
vartill utdelningen hänför sig på samma sätt som om denna del utgjort intäkt av
skogsbruk, som den skattskyldige drivit själv.

Denna
lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgifi på den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången
vid 1979 års taxering.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:188 9

3
Förslag till

Lag
om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs alt
42 a j 1 mom, taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Al
a'

I
mom, Det åligger juridisk person, som förvallar samfällighel, alt till ledning vid
inkomst- och förmögenhelstaxering varje år utan anmaning lämna uppgift enligt
följande. Sådan juridisk person som avses i 53 S 1 mom, första stycket O kommunalskatielagen
(1928:370) skall lämna uppgift om utdelning till delägare. Uppgiften skall även
innehålla upplysning i det avseende som behövs för tillämpning av 2 ii femte stycket
skogskontolagen (1954:142), Annan juridisk person skall lämna uppgift om
delägares andel av intäkter och kostnader i samfälligheien. Uppgift behöver
dock icke lämnas, om delägares andel av ränteintäkt understiger 100 kronor, och
ej heller om andelen av intäkt av annat slag understiger 100 kronor sedan därifrån
avdragits andelen av sådana kostnader som är omedelbart avdragsgilla vid
laxeringen. Vidare skall annan juridisk person än sådan som avses i 6 S 1 mom,
första slyckel b) lagen (1947:577)om statlig förmögenhetsskatt lämna uppgift
om delägares andel i samfällighetens behållna förmögenhet. Utgör samfälligheien
icke särskild taxeringsenhet, skall vid beräkning av den behållna förmögenheten
värde av sådan samfälld egendom som ingår i de delä-

'
Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse 2 Senaste lydelse 1975:264.

Föreslagen
lydelse

1
mom. Det åligger juridisk person, som förvallar samfällighel, alt lill ledning
vid inkomst- och förmögenhetstaxering varje år utan anmaning lämna uppgifi
enligt följande. Sådan juridisk person som avses i 53 S 1 mom. första stycket
O kommunalskattelagen (1928:370) skall lämna uppgift om utdelning till delägare.
Uppgiften skall även innehålla upplysning i del avseende som behövs för
tillämpning av 2 S sista stycket skogskonlolagen (1954:142). Annan juridisk
person skall lämna uppgift om delägares andel av intäkter och kostnader i samfälligheien.
Uppgift behöver dock icke lämnas, om delägares andel av ränteintäkt understiger
100 kronor, och ej heller om andelen av intäkt av annat slag understiger 100
kronor sedan därifrån avdragits andelen av sådana kostnader som är omedelbart
avdragsgilla vid laxeringen. Vidare skall annan juridisk person än sådan som
avses i 6 !; 1 mom. första stycket b) lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
lämna uppgift om delägares andel i samfällighetens behållna förmögenhet.
Utgör samfälligheien icke särskild taxeringsenhet, skall vid beräkning av den
behållna förmögenheten värde av sådan samfälld egendom som ingår i de delä-

av
lagens rubrik 1974:773.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1*
Riksdagen 1977178. I saml. Nr 188

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

gande
fastigheternas taxeringsvärde ej inräknas. Uppgift behöver dock icke lämnas, om
den del av samfällighetens behållna förmögenhet som belöper på faslighet
understiger 2 000 kronor.

Föreslagen
lydelse

gande
fastigheternas taxeringsvärde ej inräknas. Uppgift behöver dock icke lämnas, om
den del av samfällighetens behållna förmögenhet som belöper på fastighei
understiger 2 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppgifi
skall avfallas på blankett enligt fastställt formulär och avlämnas senast den
31 januari under laxeringsåret i den ordning som gäller för avlämnande av
självdeklaration. Senast nämnda dag skall vidare till delägare översändas ett
exemplar av uppgifien eller denne eljest underrättas om innehållet i uppgiften.

Denna
lag träder i krafl två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgifi på den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:188 11

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-05-11

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullslen, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Anionsson, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Burenslam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo, Wirtén

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Proposition
om ändrade beskattningsregler vid avyttring av skog i samband med fastighetsreglering

1 Inledning

1
syfte atl underlätta jordbrukets och skogsbrukets yttre rationalisering gjordes
år 1959 vissa ändringar i reglerna om skogsbeskattning. Bl. a. öppnades
särskilda möjligheter lill avdrag för värdeminskning av skog för den som vid
laga skifte eller ägoutbyte hade ålagts att utge ersättning för skog (skogslikvid)
och som avverkade skog eller sålde rotposter för alt finansiera skogslikviden.
Avdragsregeln ändrades år 1965 och kompletterades samtidigt med en särskild
rätt lill uppskov enligt skogskontobestämmelserna.

För att en skogsägare
skall få avdrag vid uttag av skog krävs normalt att han kan visa att värdet
eller förrådel på fastighetens skog genom uttaget har nedgått underdel ingående
värdet eller förrådet på skogen. Sådan utredning fordras dock inte när den
skallskyldige skall betala en vid förrättning bestämd skogslikvid. Enligt den
avdragsregel som blir tillämplig i detta fall har nämligen den skattskyldige
utan särskild utredning rätt till avdrag med belopp som motsvarar rotvärdei av
den ullagna skogen, dock högst med beloppet av den skogslikvid som han har
ålagts alt betala. Skog till ett värde som svarar mot skogslikviden kan således
avyttras ulan att träffas av någon omedelbar beskattning. Den särskilda
avdragsregeln fårefier 1965 års ändring tillämpas om skogsutiaget görs efter
tillträdet av den skogbärande marken och innan tre år har förfiutit från
förrättningens lagakraflvinnande.

Avdragsregeln
och den särskilda regeln om uppskov ändrades inte i sak när fastigheisbildningslagen
(1970:988), FBL, trädde i krafl den 1 januari 1972. Begreppet skogslikvid lar
numera sikte på den del av likvid enligt 5 kap. 10 j FBL som belöper på växande
skog. Enligt FBL bestäms tidpunkten för

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:188 12

tillträde
av den nya marken av fasiighelsbildningsmyndigheten (FBM), Tillträde får
normalt inte ske förrän fastighetsbildningsbeslutet har vunnit laga kraft.

Lantbrukarnas
skaitedelegation har i en framställning lill budgetdepartementet hemställt om
ändring av de särskilda reglerna i kommunalskattelagen (1928:370), KL, och
skogskontolagen (1954:142). Enligt delegationen bör reglerna ändras så att del
framgår att de är tillämpliga när skogsuttag görs efter det att den
ifrågavarande marken faktiskt har tillträtts men före den lidpunkt lör
tillträdet som FBM bestämmer. På motsvarande sätl bör enligt delegationen
klarläggas alt ett skriftligt åtagande all betala skogslikvid skall jämställas
med ett åläggande från FBM, Delegationen har vidare hemställt att lagstiftningen
i ämnet skall tillämpas retroaktivt och att extraordinär besvärsrätl införs för
skattskyldiga som efter tillkomsten av FBL har blivit för högt taxerade.

Efter
remiss har yttranden över framställningen avgivits av riksskatteverket (RSV),
lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens lantmäteriverk, domänverket, kammarräiien
i Sundsvall, länsstyrelserna i Jönköpings, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs och
Västerbottens län samt Sveriges lanimätareförening. Skogsstyrelsen har till
sill yttrande fogat yttranden från skogsvårdssiyrelserna i Jönköpings, Kalmar,
Hallands, Gävleborgs och Västerbottens län. Vidare har lantbruksnämnden och
fastighetsbildnings-myndigheten i Kopparbergs län inkommit med ett gemensamt
yttrande över skatiedelegationens framställning. Med anledning av
remissyttrandena har skalledelegationen inkommit med en kompletterande
skrivelse i ärendet. Yttranden över denna skrivelse har efter remiss avgivits
av RSV och länsstyrelsen i Örebro län.

2
Fastighetsbildningslagstiftningen

Enl igt
jorddelningslagen (1926:326), J DL, kunde ombildning a v fastigheter ske genom
laga skifte. En annan vanlig förrättningsform var ägoulbyle som kunde ske
antingen som särskild förrättning eller i samband med laga skifte. Vad som i
del följande sägs om laga skifte gäller i allt väsentligt också ägoutbyte.

Själva
ägodelningen vid laga skifte verkställdes genom skiftesläggning (13 kap.). Förräitningsmännen
hade bl. a. att se till alt de i JDL uppställda gränserna för ägokravsjämkning inte
överskreds. Skiftesläggningen kunde inte överklagas särskilt och därför inte
heller vinna laga kraft under förrättningens gång.

Delägarna
i en.skiftesförrättning kunde avtala om när tillträde av de nya ägololterna
skulle ske(l5 kap. 1 ij). Vid större törrällningar värdet vanligt att tillträde
skedde successivt inom förrätlningsområdet. Tillträde fick aldrig avtalas atl
ske senare än ett år efter det att skiftet genom lagakraftägande beslut hade
fastställts. Om någon överenskommelse inte träffades mellan

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:188 13

delägarna,
fick ägololterna tillträdas när skiftet hade fastställts eller - då klander
anförts mot skiftet - vid den tidpunkt som ägodelningsrätien bestämde.

Vid förrättningen skulle
vidare bestämmas vilka ersättningsbelopp som skulle utgå mellan delägarna. Ett
av ersättningsbeloppen, skogslikviden, avsåg i huvudsak ersättning för växande
skog (14 kap. 8 !;). För all bestämma skogslikviderna måste lor varje fastighet
göras en beräkning av den skog som hade tillagts resp, frångått fastigheten
genom förräitningen. Insamlandet av fältdata för beräkningarna var ofta mycket
tidskrävande, Likviderna kunde fastställas atl utgå antingen på en gång eller i
form av avbetalningar under högst tio år (14 kap, 9 >;). Beslut om skogslikviderna
kunde fattas av förrättningsmännen då beräkningarna var slutförda. Beslutet
kunde dock inte vinna laga krafl förrän skiftet hade blivit läsiställt genom
lagakraft-vunnet beslut. I praxis utbildades den ordningen att förräitningsmännen
tog fasta på en enhällig begäran av delägarna alt bli satta i tillfälle att
betala de beslutade likviderna innan likvidbeloppen hade blivit lagakraftvunnel
bestämda, I vissa fall kunde särskild likvidförrätining äga rum även sedan skiftet
i övrigt hade fastställts (14 kap, 10 v;)-

Enligt huvudregeln i JDL
skulle den mark som tillades en fastighei ha ungefär samma
uppskattningsinnehåll som den mark som frångick fasligheten. Detta krav
mjukades upp väsentligt genom lagstiftning år 1968 (8 kap, 4 a;; och 13 kap, 2
b S), Under de sista åren då JDL gällde kunde således fastighetsägare på frivillig
väg få till stånd överföring av mark mellan fastigheter i betydligt större
utsträckning än som tidigare hade varit möjligt,

FBL
trädde, som tidigare nämnts, i krafl den I januari 1972. Genom fastighetsreglering
enligt 5 kap. FBL kan numera i princip åstadkommas samma resultat som tidigare
erhölls genom laga skifte eller ägoutbyie eller genom åtgärderna köp, avslyckning
och efterföljande sammanläggning. Enligt 11 kap. FBL kan fastighei som ägs med samäganderäli
delas upp i fiera fastigheter genom klyvning. Klyvning sker normalt i samband
med fastig-helsreglering.

Initiativet
till fastighetsreglering kan tas av enskild fastighetsägare samt av byggnadsnämnd
och länsstyrelse. Vissa bestämmelser i 5 kap. FBL tar sikte på all
fastighetsreglering inte skall kunna ske mot fastighetsägares eller annan sakägares
berättigade intressen. Om berörda fastighetsägare är överens därom, får enligt
18 ;; avsteg göras från de bestämmelser som har kommit till för atl skydda
deras intressen. Bl. a. får avsteg göras från kravet i 5 !; första slyckel alt
fastighetsregleringen skall medföra förbättring, av sökandens faslighet. Vidare
gäller i sådana fall inte de regler i 8 ;? som annars anger gränsen för hur
stora förändringar fastigheterna får undergå genom regleringen. Värderings-
och ersättningsreglerna i 10-12 5;;; kan frångås om sakägare och rätlighelsinnehavare
medger det. Åtskilliga av de regler i FBL .som gäller vid fastighetsreglering
är dock indisposiliva. Bl. a. gäller vid all

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:188 14

fastighetsbildning
de i 3 kap. angivna lämplighels- och planvillkoren och de särskilda villkoren
för åtgärder i jordbruks- och skogsbruksmark.

1
det följande behandlas de bestämmelserom fastighetsreglering som är av särskilt
intresse för den aktuella skattefrågan. Bestämmelserna äger i huvudsak
motsvarande tillämpning vid klyvning (jfr 11 kap. 8 S)- Fastighels-bildningslagstiflningen
har med verkan fr. o. m.den Ijuli 1977 ändrats i vissa betydelsefulla
hänseenden (Ds Ju 1976:5,prop. 1976/77:114,CU 1976/77:36, rskr 1976/77:321, SFS
1977:362). Dessa ändringar behandlas senare i detta avsnitt.

Själva
faslighelsbildningsbeslulei får, om del är lämpligt, meddelas ulan hinder av
all tekniska göromål och värderingar ej har utförts (4 kap. 25 >; tredje
stycket). Tillträde av ny mark sker vid den tidpunkt som FBM bestämmer (5 kap.
30 ;:;), Innan tilltriide sker skall fastighetsbildningsbeslutet ha vunnit laga
krafl. Om särskilda skäl inte föranleder annat, får tillträde inte bestämmas till
senare tidpunkt än ett år från det alt uppgift om fastighetsregleringen har
införts i fastighetsregistret. Har något särskilt beslut om tillträde inte
meddelats, sker tillträde vid registreringen.

Ersättning
skall utgå enligt 5 kap. 10 ;; om värdet av den mark och de andelar i samfälld
mark som genom fastighetsregleringen tilläggs fastigheten inte motsvarar värdet
av vad som frångår fastigheten. Ersättningen bestäms av FBM efter värdering
(likvidvärdering), vilken i princip grundas på förhållandena vid tillträdet.
Något särskilt värde för växande skog behöver inte anges i delta sammanhang.
Genom avräkning fastställs vad som skall mottagas och utges av varje
fastighetsägare (5 kap. 15 ;;). Avräkningen kan förutom ersättning enligt 5
kap. 10 ;j omfatta också andra ersättningsbelopp och förräliningskostnaderna. FBM
fastställer när beloppen skall betalas. Om så behövs, kan
betalningsskyldigheten fördelas på högst fem år. Ersäiinings-beslulet kan inte
verkställas förrän förrättningen har vunnit laga krafl. Om fastighetsägarna är
överens om beloppen, kan FBM i allmänhet lägga överenskommelsen till grund för sill
ersäiiningsbeslul.

Genom
de nyss berörda ändringarna i FBL har möjlighelerna lill lidigi tilllräde vid faslighelsreglering
ökats. Ett lidigi tillträde är, framhålls det i förarbetena till den ändrade
lagstiftningen, av vikt vid förrättningar i plangenomförande syfte.

En
ändring består i att förutsättningarna atl göra faslighetsbildningsbeslul till preliminärfråga
har ökats. Med atl beslut görs till preliminärfråga menas all del förordnas att
särskild talan får föras mot beslutet. Meddelas inte ett sådani förordnande,
kan beslutet inte vinna laga krafl under förrättningen. För atl fastighetsbildningsbeslutet
skulle göras till preliminärfråga krävdes enligt 15 kap. 3 S i dess tidigare
lydelse all ett sådani förordnande främjade en ändamålsenlig handläggning.
Genom rällsfallel NJA 1974 s, 597 klarlades alt behovet av tillträde i och för
sig var ovidkommande för bedömningen av frågan om en ändamålsenlig handläggning
främjades av att förräitningen delades upp i flera etapper. Numera är det en tillräcklig
förutsättning för alt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:188 15

talan
mol ett fastighetsbildningsbeslut skall få föras särskilt att ett förordnande
därom är lämpligt. Samma lämplighetskrav gäller alltså här som för atl fastighetsbildningsbeslutet
över huvud taget skall få meddelas under förrättningen (4 kap. 25 S tredje
stycket).

Även i ett annat avseende
har möjligheterna lill snabbt tillträde ökats. Har faslighetsbildningsbeslul
meddelats och får särskild talan föras mot beslutet, kan FBM medge förtida
tillträde av marken (5 kap, 30 a ;j) ulan hinder av all fastighetsbildningsbeslutet
inte har vunnit laga krafl. För beslut om förtida tillträde fordras att
särskilda omständigheter föreligger. Ett sådant beslut förutsätter bl. a. all
det framstår som praktiskt laget uteslutet atl det grundläggande beslutet kan
komma att ändras i anledning av besvär, i vart fall i den del som är av
intresse för tillträdel (prop, 1976/77:114 s, 36), Särskild talan får föras mol
beslut om förlida tillträde.

Som villkor för förtida tilllräde
kan FBM på yrkande föreskriva att den tillträdande utger förskott på den
ersättning som kan komma att slutligt fastställas. Dessutom måste den
tillträdande hos länsstyrelsen ställa säkerhet för den ytterligare ersättning
som kan komma alt utgå om fastighetsbildningsbeslutet eller beslutet om
tillträde skulle ändras.

I samband med att
bestämmelser infördes om förskoll vid förtida tillträde infördes den
bestämmelsen alt FBM på yrkande skall föreskriva förskoll också när tillträde
har skett enligt vanliga regler (5 kap. 30 S Qärde stycket). Talan mot sådant
beslut förs särskilt.

3
De skatterättsliga reglerna

Vid
avyttring av skog under innehavet medges avdrag om och i den mån skogens värde
eller volym efier avyttringen understiger det för ägaren gällande ingående
värdet eller förrådet på skogen. Avdrag medges enligt endera av två metoder,
värdemetoden eller virkesförrådsmeioden. Värdemetoden utgår från minskningen
av skogens värde medan virkesförrådsmeioden utgår från minskningen av skogens
volym. För alt avdrag skall medges enligt någon av dessa två metoder fordras
utredning som visar alt skogens värde eller förråd genom skogsutiaget har
nedgått underdel ingående värdet resp. förrådet. Har uttaget gjorts på tillköpt
mark, får den skattskyldige enligt praxis inte göra en separat avdragsberäkning
för skogen på denna mark. Beräkningen görs i stället med uigångspunki i
förhållandena på hela skogsinnehavet.

År 1959 ändrades skogsbeskaliningen
på några punkter i syfte att underlätta jordbrukets och skogsbrukets yttre
rationalisering. Bl. a. infördes en rätt till avdrag enligt en variant av
värdemetoden för den som vid jorddelningsförrällning hade ålagts att betala skogslikvid
enligt 14 kap. 8 !; JDL och gjort uttag av skog. Ävdragsrällen omfattade rotvärdet
av avyttrad skog upp lill belopp motsvarande skogslikviden. Någon utredning om
den kvarvarande skogens värde fordrades inte. Föratt den särskilda ävdragsrällen

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:188 16

skulle
få utnyttjas måste skogsutlagen göras inom en treårsperiod från det alt lagakraftägande
beslut om fastställelse av förräitningen förelåg.

Bevillningsutskottet
tog i anledning av en motion upp den särskilda avdragsregeln till behandling
vid 1964 års riksdag (11:679, BevU 1964:54). Utskottet ansåg, i likhet med
motionärerna, att skifiesdelägare föratt kunna finansiera eventuella framtida skogslikvider
borde beredas möjlighet att uppskjuta beskattningen av intäkter från
skogsavverkningar som skedde under liden mellan tillträdet av de nya
ägolotterna och skogslikvidernas slutliga fastställande. En sådan anpassning av
beskattningsreglerna fann utskoitet helt överensstämma med grunderna för 1959
års lagstiftning. På utskottels förslag begärde riksdagen en förutsättningslös
utredning av frågan (rskr 1964:268).

Den
begärda utredningen verkställdes inom dåvarande finansdepartementet och
redovisades i en promemoria angående komplettering av reglerna för beskattning
av skogslikvider i samband med lantmäteriförrättningar (Stencil Fi 1964:6). 1
promemorian förordades atl avdragsrätten skulle stå lill fastighetsägarens
förfogande från den lidpunki då han först kunde ha anledning atl göra skogsuitag
från sin ombildade fastighet för atl skaffa medel till betalning av en skogslikvid.
I promemorian föreslogs alt tillträdesdagen valdes till begynnelselidpunkt.
Avdragsrätten enligt KL föreslogs kompletterad med en vidgad uppskovsrätt
enligt skogskonlosystemet när skog avyttrades för alt finansiera en framlida
betalning av skogslikvid.

Sedan
remissyttranden hade inhämtats över promemorian lades denna till grund för en
proposition (prop. 1965:129). Dåvarande departementschefen fann att
lagstiftningen i stort sett väl hade tjänat sitt syfte men att jämkningar på
några punkter var motiverade, i huvudsak i enlighet med vad som hade föreslagits
i promemorian. Den särskilda ävdragsrällen borde således gälla vid skogsuttag
som gjordes efter tillträdet av de vid förrättningen bestämda ägololterna och
innan tre år hade förflulit från del all förräitningen hade vunnit laga krafi.
En förutsättning för avdrag skulle alltjämt vara alt fastighetsägaren hade
ålagts att betala skogslikvid. Den som lilliriidde sina ägolotter innan han
hade ålagts all betala skogslikvid fick enligt departementschefen vänta med
all göra bruk av sin avdragsräll lill dess skogslikviden hade beslämls. Vidare
borde medel få fonderas på skogskonto för betalning av en framtida skogslikvid.
Rätt lill uppskov enligt skogskonlosystemet borde omfatta hela köpeskillingen vid
upplåtelse av avverkningsrätt och 70 'il av köpeskillingen lor avyttrade skogsiirodukier.
Den vidgade uppskovsrätten föreslogs gälla för skogsuttag .som gjordes efier
tillträdet och avse intäkter som skulle redovisas för beskattningsår under vilket
skogslikviden ännu inte hade förfallit till betalning,

I
enlighet med vad nu sagts lades i propositionen fram förslag lill ändringar i
KL och skogskonlobestämmelserna. Förslagen antogs av riksdagen (BevU 1965:41, rskr
1965:356, SFS 1965:571, 572),

De
ökade möjligheter till frivilligt ägoutbyie som genomfördes år 1968

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:188 17

föranledde
inga ändringar i de siirskilda skallereglerna lor likvidutgivare (jfr riksskattenämndens
uttalande i RN 1969 nr 3:1).

Införandet av FBL ledde lill
vissa ändringar i KL (Ds Fi 1971:7, prop. 1971:135, SkU 1971:64, rskr 1971:288,
SFS 1971:925). Vad gäller beskattningen av likvidutgivare gjordes, mol
bakgrund av viiniade ändringar i jordbruks- och skogsbeskaliningen, inga principiella
lindringar i avdrags-rätten (prop. 1971:135 s. 30 f). Med skogslikvid förslås efier
FBL:s lillkomsi, som lidigare nämnls, den del av likvid enligi 5 kap. 10 ;; FBL
som belöper på växande skog.

4
Framställningen

Lantbrukarnas
skaitedelegation har begärt alt de särskilda skattereglerna för likvidulgivare
som gör skogsuitag skall ändras. 1 lagtexten bör enligt delegationen klart
utsägas atl avdragsräll föreligger om skogsuitag görs redan efier ett faktiskt,
mellan parterna överenskommet, tillträde och alt alltså ett förrättningsbeslut
om tillträdet inte skall behövas. Delegationen anser också atl det bör
klarläggas alt med åläggande all utge skogslikvid skall likställas ett åtagande
som grundas på skrifiligl avtal. Vidare bör enligt delegationen ändringarna få
retroaktiv giltighet och extraordinär besvärsrätt införas för skallskyldiga som
har blivit för högt taxerade.

Delegationen
har i sin framställning och kompletterande skrivelse anfört bl, a, följande.

De
särskilda skattereglerna förden som skall betala skogslikvid fungerade enligt
delegationens uppfattning väl så länge JDL gällde. I de fall då fastighetsägarna
var överens om tillträdesdag kunde likviduigivaren omedelbart efter det
faktiska lilllrädet avverka skog och på så sätt få medel till betalning av likviden.

Sedan
FBL trädde i krafl har situationen emellertid förändrats. Taxeringsmyndigheterna
i en del län har ansett att avdragsregeln numera bör tolkas så atl skogsutlagen
inte får ske förrän tillträde i FBL:s mening har skett, dvs, först när fastighetsbildningsbeslutet
har vunnit laga krafi.

Av
förarbetena till FBL framgår enligt delegationen att bestämmelserna om tillträde
i 5 kap, 30 S FBL har kommit till av formella skäl. Om lilllrädet inte knöls lill
ett rörrätlningsbeslut, skulle olägenheter kunna uppkomma vid verkställigheten.
Några sådana olägenheter kan inte uppkomma om delägarna är överen.s om när
tillträde skall ske. Lagstiftaren har lämnat öppet ål sakägarna att på samma
sätt som tidigare komma överens om att tillträde skall ske innan fastighetsbildningsbeslutet
har vunnit laga krafi. 1 praktiken tillämpas detta förfaringssätt i del
övervägande antalet fall, 1 avtalen om fastighetsreglering brukar således anges
en bestämd tillträdesdag.

Även
i ett annat avseende har på senare tid en mer restriktiv inställning gjort sig
gällande. För avdragsrätt krävs förutom atl tillträde har skett, alt

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:188 18

fastighetsägaren
har ålagts att betala skogslikvid. Det har förekommit att avdragsyrkanden inte
godkänts på den grund alt likviden inte har fastställts genom ett förrättningsbeslut.
Del skulle således inte vara tillräckligt med ett skriftligt åtagande atl utge likvid.
Denna tolkning kan ifrågasättas. Förarbetena till 1965 års lagstiftning synes
ge stöd för atl en bindande överenskommelse att utge skogslikvid skall jämställas
med ett av förrättningsmännen meddelat ersäiiningsbeslul.

Delegationen
anser därför atl åtskilligt talar för att den ordning som tillämpas vid
förrättningar också borde godtas redan enligt nuvarande skatlelagsliftning. Eli
klariäggande genom särskild lagstiftning behövs dock. Osäkerheten om hur
skallereglerna skall tolkas är f. n. mycket stor. Delta gäller också de
myndigheter som direkt eller indirekt deltar i verksamheten med jordbrukets och
skogsbrukels yttre rationalisering. Del ovissa lägel gör atl ralionaliseringsverksamheien
hämmas.

En
fastighetsreglering tar ibland 3-4 år eller ännu längre tid atl genomföra. Det
ligger i sakens natur att en uppgörelse om en transaktion bör sältas i verket
så snart som möjligt och medan de förutsättningar som uppgörelsen bygger på är
någorlunda aktuella. Detta synsätt går igen hos alla typer av sakägare -
staten, kommuner, privata skogsbolag och enskilda skogsägare. Detta torde i
huvudsak vara orsaken till atl del nästan alltid överenskoms atl likviderläggande
och tillträde skall ske innan förräitningen har slutförts.

Materiellt
sett kan enligt delegationen något hinder inte resas mot all likvidutgivare får
avdrag enligt specialregeln också om skogsutiaget görs omedelbart efter
likvidåtagande och den tidpunkt för tillträde som gäller enligt parternas
avtal. Värdeminskningen uppkommer ju i och med uttaget. Ibland hävdas att en
avdragsrätt i sådant fall kan leda till missbruk. Parterna skulle kunna låta
bli all fullfölja aviatel genom fastighetsbildning. Eu avtal av detta slag
innebär emellertid så genomgripande rättsliga och ekonomiska åtaganden parterna
emellan all det synes uteslutet att avtalet ingås i annan avsikt än den som
återspeglas i avtalet.

Delegationen anser att en
lagstiftning i ämnet bör ges retroaktiv verkan och extraordinär besvärsrätt
införas. Ett stort antal besvärsmål ligger f n. hos länsskailerätterna. 1 dessa
mål är det vanligt alt det från intendentsidan görs gällande atl den särskilda
avdragsregeln inte får tillämpas om skogsutiaget har gjorts innan dels
tillträde har skett enligt FBL och dels FBM har meddelat ersättningsbeslut.
Många berörda skattskyldiga har genomfört sirukiurralio-naliseringsåtgärder med
lantbruksnämnd som kontrahent och av nämnden upplysts om avdragsmöjligheterna. Skogsutlagen
har därefter genomförts omedelbart efter del faktiska lilllrädet. Ofta rör det
sig om myckel betydande belopp. Exempel finns på erlagda likvider på mer än 400
000 kr. Om avdrag vägras, skulle många skallskyldiga belastas med inkomslskait
och avgifier på 80 % och mer. Möjligheten atl finansiera de tillkommande
skatterna och avgifterna genom ytterligare skogsuitag begränsas av skogsiillgången
och skogsvårdslagens numera skärpta hushållningsregler.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:188 19

Genom
1968 och 1972 års ändringar i fastighetsbildningslagstiftningen har tillämpningsområdet
för den särskilda avdragsregeln vidgats. 1 det övervägande antalet fall där
regeln används är det fråga om angelägna rationalise-ringsfiill. Regeln kan bli
tillämplig också i fall där det kanske framstår som mindre motiverat. De som lill
äventyrs kan spekulera i möjlighelerna till avdrag torde ofta ha finansiella
möjligheter atl vänta med skogsuttagen till dess att förräitningen har
genomförts. Förekomsten av sådana fall utgör därför enligt delegationens
uppfattning inte skäl för all behålla den nuvarande utformningen av
avdragsregeln,

5
Remissyttrandena

Framställningen
har vid remissbehandlingen fått ett blandat mottagande.

Remissinstanser
med särskild erfarenhet av fastighetsbildning anseratt det skulle vara lill
fördel för denna om skatiedelegationens förslag genomfördes. Flertalet av de
myndigheter som har att iaktta det allmännas intresse vid beskattningen
motsätter sig förslaget och förordar att frågan prövas i ett större sammanhang.
Myndigheter som deltar i skogsbrukets yttre rationalisering framhåller att möjlighelerna
till avdrag vid skogsuitag inte som f, n, bör vara beroende av om förvärvet av
den skogbärande marken har skett genom köp eller fiislighetsreglering.

Flera
remissinstanser anser atl det f n, är oklart vilka regler som gäller. Bl, a,
RSV anser dock att del nuvarande rättsläget är klart. Den särskilda avdragsregeln
kan enligt verket endast tillämpas om dels tillträde har skett enligt FBL och
dels ett betalningsåläggande föreligger från FBM. Av samma uppfattning är länssiyrelsen
i Jönköpings län. Däremot anser länsstyrelsen i Kopparbergs län all avdragsregeln
redan i sin nuvarande utformning kan tolkas på det sätt skattedelegationen har
förordat. De särskilda faslighetsför-hållanden som råder i länet gör att del
kan dröja åtskillig lid innan ett lagakrafivunnel förrättningsbeslut föreligger.
En mer restriktiv tillämpning skulle enligt länsstyrelsens uppfattning medföra
stora olägenheter för skogsbrukets yttre rationalisering i länet.

Lantbruksnämnden och fåstigheisbildningsmyndigheien
i Kopparbergs län har i sitt gemensamma yttrande lämnat en redogörelse förde
typer av fastighetsregleringar som förekommer i länet. De större, lolalt
genomgripande omarronderingsförräitningarna omfattar oftast lusentals hektar
mark och fiera hundra sakägare. Handläggningstiden sträcker sig över fiera år
(3-5 år). Det är ofrånkomligt atl förrättningen delas upp i etapper. En
fastighetsplan utarbetas snarast (1-2 år) efter förrättningens början.
Fastighetsbildningsbeslut meddelas som preliminärfråga. Sakägarna blir diirigenom
i tillfälle att tillträda och bruka de nya ägolotterna. Ersiittningsbeslut kan
fattas under förrättningen men kan inte vinna laga kraft förrän förrättningen
har avslutats. Förrättningen kan avslutas först när gemensamma arbeten som vägulbygg-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:188 20

nåder,
dikning m, m, har utförts och avsynats, - Förrättningar av mindre genomgripande
art förekommer i relativt stor omfattning. Överenskommelser om
fastighetsreglering som syftar lill storleksraiionalisering och förbättrad arrondering
upprättas fortlöpande. Överenskommelserna innehåller uppgifter om faktiskt
tillträde, likvid m. m. Lantbruksnämndens markreserv utnyttjas vid behov. Vid
lämplig lidpunkt läggs alla överenskommelser till grund för en gemensam
förrättning. - Slutligen förekommer förrättningar där enstaka kontrakt m. m.
utgör underlag för en förrättning. -Om lantbruksnämnd avslår mark, vill nämnden
som likvidmollagare la betalt så snabbi som möjligt för att förbättra
jordfondens likviditet, I avtalet kopplas tillträdesdag och likviddag samman.
Det formella tillträdet enligt förrätlningsbeslutel sker senare. Hur lång lid
förrättningen tar beror på FBM:s balans av ärenden.

Sunens lantmäteriverk
konstaterar att det är ett vanligt förfarande atl ett köpeavtal används som ägarmedgivande
enligt 5 kap, 18 S FBL och som sådani läggs till grund för fastighetsreglering.
Förfaringssättet har klart stöd i motiven till FBL. Skattemyndigheterna har i
dessa fall godkänt avdrag enligt specialregeln, om den skattskyldige kunnat
visa upp intyg från FBM all fastighetsreglering är begärd och alt myndigheten
har funnit det sannolikt atl ingei hinder för den sökta förräitningen har
förelegat, 1 vissa län, forisäiter lantmäteriverket, har avdragen beviljats
efter direktkontakt mellan berörda myndigheter. Ett i avtal överenskommet
förtida tillträde utgör från FBM:s synpunkt ingen komplikation, om det i övrigt
inte finns något hinder mot fastighetsregleringen och likviden är bestämd i
avtalet. Om likviderna betalas senast när FBM fattar sitt ersäiiningsbeslul,
förenklas myndighetens prövning lill skydd för inteckningshavarna.
Inskrivningsmyndigheten behöverdå inte heller föra in anteckningar i fastighelsböckerna
om att fastigheterna häfiar för regleringslikvider.

Lantmäteriverket
framhåller vidare atl resultatet av fastighetsregleringarna kan bli bättre om
förrättningsarbetet kan bedrivas ulan tidspress. Problemet att prioritera bland
ansökningar när sökandena åberopar skallekonsekvenser som skäl för förtur
skulle bortfalla om skatiedelegationens förslag genomfördes. Sveriges lanimätareförening
anser all del inte är rimligt att lantmäteriets balanser skall påverka
förrättningssökandenas skattesituation. Rättviseskäl talar enligt föreningen
för alt sökandena behandlas lika.

RSV
motsätter sig alt reglerna ändras på det sätt skaitedelegaiionen har begärt.
Enligt RSV bör överensstämmelse i göriigasle mån gälla mellan de civilrältsliga
och skatterätlsliga bestämmelserna. Ett tillträde som sker före den av FBM
bestämda tidpunkten bör inte heller i framtiden föranleda all de särskilda
skattereglerna blir tillämpliga, RSV understryker att den som har valt atl
genomföra ett markförvärv på visst sätl måste följa de civilrältsliga och skallerältsliga
bestämmelser som gäller för den valda förvärvsformen. Om parterna låter ett
köpeavtal övergå till ägarmedgivande enligt 5 kap. 18 ;; FBL, blir därför den i
avtalet angivna tillirädesiidpunklen ulan betydelse.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:188 21

RSV
inser dock de skattskyldigas svårigheter när avdrag i vissa fall vägras.
Särskilt stötande är del om parterna av myndighet har invaggals i falska förhoppningar
om ävdragsrällen, RSV är dock främmande för tanken atl ändra lagstiftningen
enbart av det skälet att ett vissl antal skattskyldiga inte har fått sina
avdragsyrkanden godkända.

RSV
anför vidare atl skattereglerna har kommit alt utnyttjas på ett sätt som inte
kan ha varit avsett vid reglernas tillkomst. Denna uppfattning delas av fiera
länsstyrelser. Länsstyrelserna i Örebro och Västerbottens län lämnar exempel på
fall där, enligt länsstyrelsernas uppfattning, förvärv och byten av skogsmark,
ofta mellan närslående, har genomförts i form av en eller fiera fastighetsregleringar
i syfte atl uppnå bästa möjliga skatteeffekt. Länsstyrelsen i Gävleborgs län
diskuterar om någon form av skattefiyktsklausul bör knytas lill regelsystemet.
Även fiera av de skogsvårdsstyrelser som har hörts i ärendet anser alt de
nuvarande reglerna har gett upphov till diskutabla transaktioner.

För den händelse skattedelegationens
förslag genomförs anser RSV det behövligt med regler som gördel möjligt all
korrigera eu lidigare års laxering, om avdrag då har medgivits och del senare
visar sig all fastighetsregleringen inte kommer till stånd. Även domänverkei
påpekar alt ett avtal om fastighetsreglering inte alltid fullföljs. Siaiens laiiimäieriverk
anför att ett köpeavtal med marköverföringsklausul undantagsvis, t.ex. beroende
på inieckningsförhållandena, inte kan genomföras som faslighelsreglering. För att
myndigheterna i dessa fall skall kunna utöva skattekontroll och göra en eveniuell
behövlig eftertaxering krävs det någon form av kontakt mellan FBM och
skaltemyndigheten. Lantmäteriverket framhåller atl antalet fall då en sådan
kontakt skulle aktualiseras helt säkert skulle bli mycket lågt.

Om
förslaget leder till lagstiftning, har RSV inget att erinra mot att skattskyldiga
får möjlighet att genom besvär i särskild ordning vinna rättelse i tidigare
taxeringar.

Från fiera håll förs fram
önskemål om att avdragsrätten skall i större utsträckning än f n. begränsas till
de fall då ett markförvärv är av betydelse för strukturrationalisering i
skogsmark e. d. Enligt lanibnikssiyrelsens uppfattning bör förutsättningarna
för avdrag vara desamma vid alla förvärv av skogsmark mot vederlag. Liknande
synpunkter framförs av domänverkei. Skogsstyrelsen finner det angeläget att de
föreslagna ändringarna görs tillämpliga endast när reell
strukturrationalisering föreligger eller en tvångssituation är aktuell, Länssiyrelsen
i Örebro län anser alt avdragsregeln inte skall tillämpas på
fastighetsregleringar som grundas på överenskommelser enligt 5 kap. 18 >; FBL,
Undanlag bör dock enligt länsstyrelsen göras i de fall där lantbruksnämnd är marköveriåtare,

1
fiertalet remissyttranden förs fram önskemål om en allmän översyn av de ifrågavarande
reglerna, t. ex. i samband med den aktuella översynen av hela skogsbeskaliningen.
Kammarräiien i Sundsvall anser en översyn motiverad

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:188 22

bl,
a, mot bakgrund av de ändringar i FBL som trädde i kraft den 1 juli 1977,

Även
en del andra remissinstanser tar upp ändringarna i FBL, Siaiens lanimäieriverk
anser alt de nya reglerna kommer alt få störst betydelse i situationer när del
är önskvärt med ett snabbi tillträde lill mark för samhällsbyggnadsändamål.
Enligt lantmäteriverkels uppfattning kommer ändringarna inte i nämnvärd grad atl
påverka normala fastighetsregleringar i skogsmark. Enligt lantbruksnämnden och
fastighetsbildningsmyndigheten i Kopparbeigs län kommer möjligheten att meddela
beslut om förskott alt behöva utnyttjas mera regelmässigt vid större
fastighetsregleringar,

6 Föredraganden

När
en fastighetsägare avverkar skog eller säljer en rotpost skall intäkten av skogsuttaget
beskattas. Om värdet eller förrådet av den skog som återstår efter uttaget
understiger det för honom gällande ingående värdet eller förrådet på skogen,
har han rätt till avdrag vid inkomstberäkningen. Avdraget bestäms enligt
värdemetoden eller virkesförrådsmeioden. Värdemetoden utgår från minskningen av
skogens värde medan virkesförrådsmeioden utgår från minskningen av skogens
volym.

För
alt avdrag skall medges fordras normalt att den skatlskyldige kan visa att
värdet eller förrådel verkligen har nedgått under det ingående värdet eller förrådel.
Sådan utredning behövs dock inte om skogsutiaget görs i anslutning lill en faslighelsreglering
vid vilken den skatlskyldige åläggs alt betala ersättning för skog som genom
regleringen tillförs fastigheten (skogslikvid). Sedan år 1959 finns nämligen en
särskild avdragsregel som syftar lill atl göra det möjligt atl finansiera en skogslikvid
med obeskattade intäkter från skogsuttag. Avdrag medges med rotvärdet av
uttagen skog upp lill skogslikvidens belopp och uttaget föranleder därför
ingen omedelbar beskattning. Om den särskilda avdragsregeln tillämpas, skall
skogens ingångsvärde anses ha nedgått med avdragsbeloppel.

Två
förutsättningar måste vara uppfyllda för alt den särskilda avdragsregeln skall
få tillämpas. För det första skall skogsutiaget göras inom en viss tidsperiod.
Sedan år 1965 begränsas perioden av ä ena sidan tidpunkten för tillträdet av
den nya marken och å andra sidan av den tidpunkt då tre år har förflutit från
det att förräuningen har vunnit laga kraft. Vidare gäller alt den skatlskyldige
skall ha ålagts att betala skogslikvid. Avdragsrätten enligt kommunalskatielagen
(1928:370), KL, kompletteras med en vidgad rätt atl använda skogskonto för
intäkter som hänför sig lill liden efier tillträdet och som skall redovisas för
lidigare beskattningsår än det för vilket skogslikviden förfaller till
betalning.

Under
de senaste tio åren har väsentliga ändringar gjorts i lagstiftningen om
fastighetsbildning. De skatteregler som del här är fråga om har under denna tid
i stort lämnats oförändrade. Den nya civilrältsliga ordningen har

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:188 23

bl,
a, gett ägarna lill fastigheter större möjligheter att få dessa ombildade genom
en och samma fastighetsbildningsförrätlning. Om fastighetsägarna är överens,
finns möjlighet att föra över mark från en fastighet till en annan fastighet mol
vedertag enbart i pengar. Sådan överföring skedde före införandet av fastigheisbildningslagen
(1970:988), FBL, dvs, före år 1972, i form av s. k. ensidigt ägoutbyte och sker
numera som fastighetsreglering. Av särskild betydelse för den aktuella
skattefrågan är atl delägarna i en förrättning enligt FBL inte på samma sätt
som var fallet enligt tidigare lagstiftning disponerar över när tillträde av
den nya marken skall ske. Tillträdestidpunkten bestäms enligt FBL av fasiighelsbildningsmyndigheten
(FBM). Tillträde får enligt FBL:s huvudregel inte ske förrän beslutet om fastighetsbildning
har vunnit laga krafi.

Lantbrukarnas skaitedelegation
har i en framställning begärt alt den särskilda avdragsregeln i KL och den
särskilda uppskovsregeln i skogskonlolagen (1954:142) skall ändras. Enligt
delegationen råder f, n, osäkerhet om hur reglerna skall tolkas, vilket medfört
alt tillämpningen varierar. Delegationen finner del otillfredsställande alt
reglerna inte tolkas enhetligt. Osäkerheten om vad som gäller verkar hämmande
på den yttre rationaliseringen inom jordbruket och skogsbruket. Delegationen
anser det nödvändigt med särskild lagstiftning i ämnet. För att lagstiftarens
syfte med avdrags-rätten skall nås, dvs. att underiäita ralionaliseringsverksamheien,
bör reglerna anpassas till det förfaringssätt som har visat sig lämpligt vid fastighetsregleringar.
Reglerna bör enligt delegationen ändras i två avseenden. Det bör för det
första uttryckligen slås fast att avdragsrätten också gäller skogsuitag som
görs efter det att ny mark faktiskt har tillträtts men före den lidpunki för
tillträde som FBM bestämmer. Vidare bör del göras klart alt avdragsräll inte
förutsätter alt FBM har meddelat beslut i ersättningsfrågan utan att ett
skriftligt åtagande att utge skogslikvid är tillräckligt. Ändringarna bör ges
retroaktiv giltighet och extraordinär besvärsrätl införas för skattskyldiga
som har blivit för högt laxerade. 1 annat fall skulle många skattskyldiga, som
inte har fått sina avdragsyrkanden godkända drabbas myckel hårt. Enligt delegationen
har skattskyldiga efter kontakter med olika myndigheter fått den uppfattningen
att de gynnsamma skattekonsekvenserna skulle inträda även om skogsutlagen
gjordes innan FBM meddelat något beslut.

Vid remissbehandlingen har
skattedelegationens förslag fått ett blandat mottagande. Många remissinstanser
vitsordar att den tolkning som reglerna har getts på senare tid kan föranleda
problem för rationaliseringsverksamheten. Man har också uttalat förståelse för
de svårigheter som uppkommer för skattskyldiga som - ofta i förlitan på besked
från ofika myndigheter - har räknat med att reglerna skall tolkas på det sätt
delegationen förordar. Flera remissinstanser har dock motsatt sig förslaget.
Bl. a. riksskalteverkei (RSV) har anfört atl de civilrältsliga och de skatterätlsliga
reglerna bör bygga på samma principer. Vidare har vid remissbehandlingen
framhållits atl institutet fastighetsreglering har kommit alt utnyttjas av
rena skatteskal. Ett

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:188 24

genomförande
av förslaget skulle, anses det, understryka den skaitefavör som den fastighetsägare
har som utökar sitt skogsinnehav genom fastighetsreglering i stället för genom
köp. En genomgående uppfattning är att frågan på längre sikt bör lösas i ett
större sammanhang.

För
egen del får jag anföra följande.

Möjligheten
for den som deltar i ombildning av fastigheter all betala en skogslikvid med
obeskattade medel har onekligen underlättat jordbrukels och skogsbrukets yttre
rationalisering. Erfarenheten visar dock atl skattereglerna inte är helt
anpassade lill den omfattande lagstiftning som under senare år har genomförts
på faslighetsbildningsområdet. Den särskilda avdragsregeln har kritiserats
från olika utgångspunkter. Enligt Lanibrukarnas skaitedelegation bör regeln
justeras så att man undviker en alltför restriktiv tillämpning. Flera
remissinstanser anser att man i stället bör göra en mer genomgripande översyn
av avdragsreglerna vid skogsuttag i syfte att förhindra ett obehörigt
utnyttjande av ävdragsrällen och för att skapa skaiiemässig neutralitet mellan
olika former av lillskollsförvärv av skog.

Kraven
på en mer genomgripande översyn grundas på flera omständigheter. A vdragsmöjlighelerna
är betydligt större när en fastighetsägare förvärvar lillskotlsskog genom
fastighetsreglering än när tillskoitsrörvärvet sker genom vanligt köp. Idet
förra fallet medför den nu aktuella avdragsregeln all förvärvet kan finansieras
med obeskattade iniäkter från skogsuttag. Vid vanligt köp medges avdrag normalt
endasl under förutsättning atl den skatlskyldige kan visa att det ingående
värdet eller förrådet på hela skogsinnehavel har nedgått genom uttag av skog.
Ändringarna på fastighets-bildningsområdet har inneburit bl. a. att
fastighetsägarna har betydligt större möjligheter än lidigare att få fastighetsindelningen
ändrad enligt sina önskemål. Tillskoltsförvärv av skogbärande mark har också i allt
större utsträckning kommit att ske genom atl fastigheter ombildas. Många remissinstanser
anser att avdrag härigenom har kommit att medges i en av skattelagstiftaren
inte avsedd omfattning. Vid remissbehandlingen har förts fram förslag å ena
sidan om alt ändra grunderna för den särskilda ävdragsrällen vid
fastighetsreglering så all avdraget i högre grad görs beroende av
fastighetsregleringens betydelse för den yttre rationaliseringen i del enskilda
fallet och å andra sidan om att generellt utvidga möjlighelerna till avdrag vid
tillskotlsköp.

Jag
delar uppfattningen att del inte är önskvärt all skaitemässiga hänsyn blir avgörande
för valet av förvärvsform. Större skaiiemässig neutralitet mellan olika former
av tillskottsförvärv behövs alltså. Det finns myckel som talar för alt möjlighelerna
till avdrag vid tillskotlsköp bör ökas samtidigt som man i viss utsträckning
begränsar ävdragsrällen vid fastighetsreglering. Som framhållitsvid
remissbehandlingen bör sådana ändringar genomföras som ett led i en mer
omfattande översyn av skogsbeskaliningen. En sådan översyn har också inletts.
Inom budgeldepartemenlet har utarbetats promemorian (Ds B 1978:2) Beskattning
av skogsbruk. I promemorian beskrivs två

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:188 25

alternativa
metoder för den framtida beskattningen av skogsinkomster. Metoderna skiljer sig
åt i första hand vad gäller beskattning vid avyttring av skogsfasiigheter. Vid skogsuitag
under innehavstiden är metoderna likartade och innebär i denna del bl, a. att
tillskottsförvärv av skogbärande mark alltid lill avsevärd del skall kunna
finansieras genom skogsuitag. Detta avses bli möjligt oavsett om förvärvet sker
genom köp eller fastighetsreglering. Några särskilda regler som tar sikte på
rationaliseringsförvärv har med denna avdragskonslruktion inte ansetts
behövliga.

Förslaget lill nya
skogsbeskattningsregler är f, n. under remissbehandling. Sedan
remissinstanserna har lämnat sina synpunkter kommer statsmakterna inom en snar
framtid att få ta ställning lill hur skogsbeskattningen i fortsättningen skall
utformas, Mol den bakgrunden anser jag det uteslutet att i detta
lagstiftningsärende göra någon mer genomgripande omprövning av ävdragsrällen
för likvidutgivare. Vad som kan komma i fråga är endasl sådana justeringar som
kan behövas för alt inom ramen för den nuvarande principiella utformningen av ävdragsrällen
få en avsedd och enhetlig tillämpning.

Enligt
bl. a. RSV innebär nuvarande regleratt den särskilda avdragsrätten föreligger endasl
om tillträde har skett efter beslut av FBM. Vidare krävs enligt RSV att FBM har
meddelat ersäiiningsbeslul, RSV:s uppfattning om rättsläget är dock inte
oomstridd. Remissbehandlingen har visat att avdragsregeln vid den löpande
taxeringen har tolkats på olika sätt. Några klarläggande avgöranden från
regeringsrätten finns inte. Resultatet har blivit all det r n. råder en ganska
stor osäkerhet på området.

Redan denna osäkerhet gör
en justering angelägen. Frågan är då vilken lösning som i sak är lämpligast.
Syftet med reglerna är att stimulera fastighetsägare atl medverka till ombildning
av fastigheter. Denna effekt uppnås genom att skogslikvider får betalas med
obeskattade medel. Den tolkning som RSV har förespråkat innebär alt avdrag inte
kan medges förrän tilllräde enligt FBL har skett. 1 praktiken är del vanligt
att likviden redan har betalats vid denna tidpunkt. Detta hänger samman med den
långtgående avtalsfrihet som parterna har enligt FBL. Om FBL:s
lämplighetsvillkor är uppfyllda, kan fastighetsregleringen normalt ske på det
sätt parterna har åsyftat i sitt avtal, FBM kan också normall lägga den
överenskomna ersättningen till grund för sill ersäiiningsbeslul. Ofta förvissar
sig parterna om all avtalet kan fullföljas på avsett sätt. Fastighetsägarna kan
således med stor säkerhet förutse resultatet av förräitningen innan FBM:s
beslut har meddelats. Det kan av fiera skäl vara angelägel för dem atl göra
sina dispositioner innan FBM:s formella beslut föreligger. Avdragsregeln skulle
bättre fylla sitt syfte, om de förmånsbehandlade skogsuttagen fick inledas redan
när den nya marken faktiskt har tillträtts och avdraget få göras redan när siorieken
av skogslikviden är känd för den skatlskyldige.

En annan synpunkt bör
också beaktas. En restriktiv utformning av ävdragsrällen kan missgynna vissa
kategorier av skattskyldiga. Den som har

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:188 26

stark
ekonomisk ställning har ofta möjlighet att skjuta upp skogsuttagen till dess
att ävdragsrällen inträder. En skatiskyldig med sämre ekonomi kan däremot vara
tvungen alt göra skogsuttaget omedelbart för all skaffa fram pengar till
betalning av skogslikviden. När ävdragsrällen väl inträder lägger kanske
skogsvårdsskäl hinder i vägen för ytterligare skogsuttag. Avdraget kan då inte
utnyttjas alls. Konsekvenser av nu antytt slag kan med fog uppfattas som
orättvisa.

Även
ett annat skäl talar för ändring, I samband med atl FBL trädde i kraft gjordes
bara en formell ändring av avdragsregeln. De nya fastighetsbildnings-reglerna
kom dock att påverka bedömningen av när tilllräde i skatterättslig mening
skulle anses ske. Många av de skattskyldiga som berörs av reglerna har inte
uppmärksammat detta förhållande. Au så är fallet är inte förvånande eftersom
del här rör sig om komplicerade civilrältsliga och skatterättsliga frågor. Ofta
torde inte heller de olika myndigheter som de skattskyldiga har haft kontakt
med i anledning av fastighetsregleringar ha räknat med alt avdragsregeln skall
tolkas så restriktivt som bl, a. RSV förordar. Ett stort antal besvärsmål
föreligger där skattskyldiga i förlitan på avdragsräll har gjort skogsuitag efter
det faktiska tillträdet eller innan FBM har meddelat ersäiiningsbeslul och där
köpeskillingen för den sålda skogen har använts för att betala skogslikvider.
En vägrad avdragsrätt skulle drabba många av dessa skattskyldiga hårt,

Mol skatiedelegationens
förslag kan invändas att en tidigareläggning av avdragsrätten strider mot
principen att rätten lill avdrag för värdeminskning av skog skall förbehållas
ägare av fastighet. För min del anser jag inte att detta är någon avgörande
invändning. Man bör kunna medge avdrag vid skogsuttag som sker efter det
faktiska tillträdet även om äganderätisövergången skulle anses ske vid senare
tidpunkt. En förutsäitning för avdraget bör dock vara att fastighetsregleringen
sedermera genomförs. Jag återkommer strax till den frågan.

Flera
remissinstanser har framhållit alt de ifrågavarande reglerna har kommit att
utnyttjas på ett otillfredsställande sätl. Den justering av reglerna som
skattedelegationen har begärt kan emellertid inte anses ha någon egentlig
betydelse för denna problematik. Som jag tidigare antytt torde den som av rena
skatteskal väljer all utöka sill skogsinnehav genom fastighetsreglering i
stället för genom vanligt köp ofta vara i den situationen att han lika väl kan
vänta med skogsutiaget. En sådan fördröjning kan däremot vara omöjlig eller i
vart fall lill nackdel förden som av ralionaliseringsskäl deltar i faslighelsreglering.
Det är också viktigt att här beakta den omläggning av realisationsvinstbeskattningen
som gjordes år 1976. När fastigheten sedermera avyttras skall medgivna avdrag
för värdeminskning av skog numera återföras med indexuppräknade belopp vid
beräkningen av realisationsvinst. Avdragen kan sägas i princip medföra endast
ett uppskov med beskattningen och inte någon definitiv skattefrihet.

Några
remissinstanser har ifrågasatt om ime 1977 års ändringar i FBL för

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:188 27

framtiden
tillgodoser skatiedelegationens krav. Så kan emellertid inte anses vara fallet.
Alldeles bortsett från atl de nya faslighetsbildningsreglerna inte i första
hand är avsedda för förrättningar i skogsmark gäller alltjämt atl FBM:s tillträdesbeslut
inte kan föregå fastighetsbildningsbeslutet. Av den föregående redogörelsen
framgår att det är vanligt atl fastighetsägarna kommer överens om att tilllräde
skall ske på ett lidigare stadium.

Av
nu anförda skäl förordar jag att den särskilda avdragsregeln justeras i huvudsaklig
överensstämmelse med vad skaitedelegaiionen har yrkat. Bestämmelsen i
skogskontolagen bör samtidigt anpassas till den ändrade avdragsregeln.

En grundläggande
förutsättning för avdrag bör vara att skogsutiaget har gjorts efter det alt
fastighetsbildning har sökts. Det bör i övrigt räcka alt skogsutiaget hargjortsefteren
överenskommen lidpunki för tillträde. Denna tidpunkt bör kunna dokumenteras
genom skriftligt avtal. Detta är av särskild vikt när skogsuttaget har gjorts
på annan mark än den som berörs av förrättningen. Även sluttidpunkten för de förmånsbehandlade
skogsuttagen bör jämkas med hänsyn till ändringarna i faslighelsbildningslagstiftningen,
F. n, gäller att uttaget skall ha gjorts senast tre år efter det lagakraftägande
beslut om fastställelse av förrättningen föreligger. Något fastställelseförfa-rande
finns inte enligt FBL, Treårsfrislen bör i stället räknas från den tidpunkt då
förrättningen i sin helhet har vunnit laga kraft och tillika uppgift om fastigheisbildningsåtgärden
- eller i förekommande fall fastighetsbildnings-åtgärderna - har införts i fastighelsregistret.

Avdraget
enligt den särskilda avdragsregeln får inte överstiga rotvärdei av den skog som
har lagils ut under den ifrågavarande perioden. Avdraget får inte heller
överstiga den skogslikvid som utgår. Avdragsrätten bör emellertid kunna inträda
redan innan FBM har meddelat ersäiiningsbeslul. Del bör vara tillräckligt atl
den skattskyldige har åtagit sig att ertägga skogslikvid. Det är rimligt alt
kräva alt också betalningsålagandel har gjorts skriftligen. Därigenom underlättas
taxeringsmyndigheternas kontroll.

Sammanfattningsvis bör
enligt mitt förslag följande förutsättningar för avdrag enligt specialregeln
gälla, Skogsutlagen skall ha gjorts efter det att fastighetsbildning har sökts.
Vidare skall uttagen ha gjorts antingen sedan tillträde av den skogbärande
marken har skett enligt 5 kap, 30 i; eller 5 kap, 30 a i; FBLellerocksåefterden
tidigare tidpunkt för tillträde som gäller enligt skriftligt avtal som den skatlskyldige
har ingått. Uttagen får inte göras senare än tre år efter det atl förrättningen
har vunnit laga kraft och registrerals. Avdragsrätten inträder när antingen ersäiiningsbeslul
enligt 5 kap, 15 ;j FBL eller beslut om förskott enligt 5 kap, 30 ;; eller 5
kap, 30 a ;; FBL har meddelats eller vid den tidigare tidpunkt då den
skattskyldige skriftligen har ålagil sig all betala skogslikvid som sedermera
också utgår. Vad här sagts gäller inte bara vid fastighetsreglering utan kan
bli aktuellt också vid klyvning.

Den
särskilda bestämmelsen i 2 § skogskonlolagen bör ändras så all den korresponderar
med avdragsregeln i KL. Jag föreslår också atl del nuvarande

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:188 28

andra
slyckel i paragrafen upphävs. Förslaget i denna del föranleds av alt mollagaren
av en skogslikvid efter 1976 års omläggning av realisationsvinstbeskattningen beskaiuis
endasl inom ramen för realisiilionsvinslreglerna. Samtidigt bör en följdändring
göras i 42 a j 1 mom. taxeringslagen (1956:623),

Som
jag nämnt föruisäiier avdrag enligt specialregeln i KL att den skatlskyldige
verkligen skall betala skogslikvid. Blir så inte fallet är del angeliigel all medgivei
avdrag kan undanröjas, Enligi min bedömning lorde behov av rällelse utanför den
ordinarie taxeringens ram föreligga endasl i undantagsfall, men jag anser det
ändå befogat atl för dessa fall införa en särskild regel. Om avdrag har
medgivits enligt specialregeln och del sedermera konstateras atl den skatlskyldige
inte skall betala skogslikvid -1. ex, till följd av all fastighetsreglering inte
kommer till stånd - bör därför beskattning kunna ske på samma sätt som vid eftertaxering
för det beskattningsår då avdraget har medgivits. Motsvarande gäller om den skattskyldige
genom ersättningsbeslut visserligen har ålagts att betala skogslikvid men likviden
uppgår lill lägre belopp än del medgivna avdraget. Har avdraget medgivits för
flera beskattningsår, skall naturligtvis det sammanlagda avdraget jämföras med skogslikvidens
belopp. Har t.ex. avdrag för ettvart av beskattningsåren 1-3 medgivits med 60
000 kr., kan riitlelse ske om del framkommer atl skogslikviden är lägre än 180
000 kr. Uppgår exempelvis skogslikviden lill 100 000 kr., skall avdraget
begränsas lill 40 000 kr, för år 2 och hela avdraget för år 3 undanröjas.

Jag
anser inte alt det föreligger något behov av att införa en motsvarande rättelseregel
i skogskontolagen.

Det
återstår så au ta ställning till hur övergångsbestämmelserna skall utformas. FBL
trädde i kraft den 1 januari 1972. Av skäl som har redovisats lidigare bör den
särskilda avdragsregeln få tillämpas retroaktivt fr. o. m. 1973 års taxering.
Skattskyldig soin inte har fått yrkat avdrag bör ges rätt att få en lagakraftvunnen
taxering prövad i särskild ordning, om avdragsräll skulle föreligga enligt de
nya bestämmelserna. Besvären bör ha anförts senast den 30 juni 1979.

I
princip innebär den föreslagna justeringen en uppmjukning av villkoren för
avdrag. I ett visst avseende kan dock ändringen komma att innebära en skärpning.
Jag syftar här på atl som förutsättning för avdrag enligt ändringsförslaget
gäller bl. a. alt skogsutiaget inte får ha gjorts före ansökan om
fastighetsbildning. Del kan inte uieslulas all viss del av de skallskyldiga, vilkas
avdrag senare har satts i fråga, har avverkat skog eller gjort en rotförsäljning
innan fastighetsbildning söktes. Samma skäl som ligger till grund för retroaktiviteten
talar för alt detta förhållande inte bör utesluta avdragsräll. Har uttaget
gjorts före ikraftträdandet, anser jag alt det i här avsedda fall bör vara lillräckligi
om fastighetsbildning har sökts senast den 31 december 1978.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:188 29

Ändringen
i skogskontolagen bör tillämpas första gången vid 1979 års taxering.

Jag vill
slutligen understryka att de justeringar som jag här har föreslagit har till
syfte endast att lösa ett akut tillämpningsproblem. Avsikten är all inom en
snar framtid mer långsiktigt reglera de aktuella frågorna inom ramen för det
mer genomgripande lagstiftningsarbete som förestår på skogsbeskatl-ningens
område.

7 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att antaga inom budgeldepartemenlet upprättade förslag Ull

1, lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag
om ändring i skogskontolagen (1954:142),

3- lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

8 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar i 3 dokument.

  1. Prop. 1984/85:80 om beskattningen vid anställdas förvärv av aktier i vissa fall, m.m. s. 46 i texten
  2. Rskr. 1978/79:17 i texten
  3. Bet. 1978/79:SkU10 med anledning av propositionen 1977/78:188 om ändrade beskattningsregler vid avyttring av skog i samband med fastighetsreglering jämte motion s. 1 · s. 13 · s. 14 i texten