om ändring i kapitaltäckningsreglerna för bankinstituten
42 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
- Sidnummer: 21 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1976/77:126, om ändring i kapitaltäckningsreglerna för bankinstituten
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:126
Regeringens proposition
1976/77:126
om ändring i
kapitaltäckningsreglerna för bankinstituten;
beslutad den 24 mars 1977.
Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
GÖSTA
BOHMAN
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1 propositionen föreslås en generell sänkning av
kapilaltäckningskraven för bankinstituten i syfte all underlätta för dem alt
hålla det egna kapitalel i viss relation till den ökande omslutningen.
Förslaget innebär att kapilaltäckningskraven reduceras med 10 % i avvaktan på
ett slutligt ställningstagande när banklagsulredningen har slutfört sitt
uppdrag i fråga om nya kapilaltäckningsregler.
I
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 126
Prop.
1976/77:126 2
1
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse
Härigenom föreskrives alt 57 § lagen (1955:183) om
bankrörelse skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
57 §1 Bankaktiebolag skall till insättarnas skydd
ha eget kapital till visst lägsia belopp. Della bestämmes i förhållande lill
bankbolagets tillgångar och till garantiförbindelser som bolaget ingått
(placeringar). Vid beräkningen av kapitalkravet indelas placeringarna i
följande fyra gmpper, nämligen
A. 1.
inneliggande kassa, checkar, poslremissväxlar samt fordringar hos
riksbanken
och nksgäldskonloret,
2.
skattkammarväxlar och
obligationer som utfärdals av staten, kommun eller därmed jämföriig
samfällighet, allmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställts av
regeringen, kreditaktiebolag eller Nordiska investeringsbanken,
3.
andra fordringar för vilka
staten, kommun eller därmed jämföriig samfällighet, bankaktiebolag, sparbank,
centralkassa eller annan under A I eller 2 avsedd kassa eller inrättning,
kredilaktiebolag, sådant bankägt aktiebolag som enligl regenngens medgivande
får jämställas med kredilaktiebolag vid tillämpningen av detta stycke eller försäkringsföretag
med svensk koncession svarar,
4.
fordringar för vilka säkerheten
ulgöres av värdehandling eller fordran som angives under A 1-3,
5.
garantiförbindelser för vilka
banken erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under A
1-4,
B. 1.
andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,
2.
fordringar för vilka utländskt
bankförelag eller annat försäkringsförelag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening
svarar,
3.
fordringar för vilka säkerheten
ulgöres av
värdehandling eller fordran, som angives under B 1
eller 2, eller
inteckning i jordbruks-, affärs- eller
bostadsfastighel eller tomträtt lill sådan fastighet inom sjuttiofem procent av
del uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om lomlrält, av
byggnad som hör lill tomträtten,
4. garantiförbindelser för vilka banken erhållit
säkerhet i värdehandling
eller fordran, som angives under B 1-3,
I
Senaste lydelse 1976:1029.
Prop.
1976/77:126 3
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
C. 1.
fordringar för vilka säkerheten ulgöres av
inteckning i jordbruksfastighet, i bostadsfastighel
med en- eller tvåfamiljshus eller med flerfamiljshus för vilket statligt
bostadslån utgår eller i lomlrält till sådan fastighet, om
inteckningssäkerhelen är förstärkt med borgen och inteckningen ligger mellan
sjuttiofem och etthundra proceni av del uppskattade värdet av den fasta egendomen
eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör lill tomträtten,
inteckning i fastighet, som hell eller delvis är
inrättad för industriell verksamhet, eller i tomträtt lill sådan faslighet
inom femtio procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i
fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör lill lomlrätien,
föriagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs
här i landet, eller
borgen, dock ej till högre belopp för varje
låntagare än tjugofemtusen kronor, 2. garantiförbindelser för vilka banken
erhållit säkerhet i form av värdehandling, fordran eller borgensförbindelse
som angives under C I,
D. övriga tillgångar och garantiförbindelser
utom sådana som enligt
femte och sjätte styckena skola avräknas från eget kapital.
För placeringar, som angivas un- För placeringar,
som angivas un
der A, fordras ej eget kapital. I övrigt der A, fordras ej eget kapital. 1
övrigl
skall bankbolag vid varje lidpunki skall bankbolag vid varje tidpunkt
ha eget kapital till lägst etl belopp, ha eget kapital lill lägst mllio procent
som motsvarar sammanlagt av ett belopp, som motsvarar sam-
manlagt
en
proceni av summan av placeringar, som angivas under B,
fyra
procent av summan av placeringar, som angivas under C, och
åtta
proceni av summan av placeringar, som angivas under D.
Tillgång skall lagas upp lill bokfört värde och
garantiförbindelse till sill nominella belopp.
Med eget kapital avses aktiekapital, reservfond,
disposilionsfond och av bolagsstämman fastställd vinstbalans. Med eget kapital
får likställas del nominella värdet av föriagsbevis, utställda av bankbolaget,
intill ett belopp motsvarande bolagets aktiekapital. I fråga om föriagskapilal,
som långivaren kan återkräva inom fem år, skall dock iakttagas att med bolagels
kapital får likställas högst så stor del av del varje år förfallande beloppet
som svarar mot tio proceni av bolagets aktiekapital.
Från bankbolagets eget kapital skall avräknas det
bokförda värdet av vad banken såsom aktiekapital eller i annan form tillskjutit
till annat in- eller utländskt företag som driver någon form av bankverksamhet.
Sådan av-
Prop.
1976/77:126 4
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
räkning
skall dock ej ske i fråga om företag där staten är delägare eller i fråga om
kredilaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål atl lämna lån mol säkerhet i
form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller
affärsfastighei eller atl lämna lån till kommuner.
Har bankbolag väsentligt ekonomiskt intresse i
aktiebolag, som uteslutande har till syfte alt förvalla fastighet eller
tomträtt som förvärvats för alt bereda banken lokaler för dess inrymmande eller
tillgodose därmed sammanhängande behov, skall från bankbolagets eget kapital
avräknas åtta procent av summan av det bokförda värdet av aktierna i
fastighetsbolaget och bolagets bokförda skulder eller den del av dessa som
svarar mot bankens innehav av aktier i fastighetsbolaget.
Med
uppskattat värde avses det värde, som bankbolagel bestämt på grundval av
särskild värdering. Har enligt gäUande bestämmelser om lån av statsmedel till
främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats lill uppförande av viss
byggnad, skall till gmnd för bedömandet i slällel för uppskattnings-värdet
läggas del enligt nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet för byggnaden
eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleda annat.
Denna
lag träder i kraft den I juli 1977.
Prop. 1976/77:126 5
2
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker
Härigenom föreskrives att 26 § lagen (1955:416) om
sparbanker skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
26
§' Sparbank skall till insättarnas skydd ha egna fonder till visst lägsta
belopp. Detta bestämmes i förhållande lill sparbankens tillgångar och till
garantiförbindelser som sparbanken ingått (placeringar). Vid beräkningen av
kravet på egna fonder indelas placeringarna i följande fyra gmpper, nämligen
A. 1.
inneliggande kassa, checkar, poslremissväxlar saml fordringar hos
riksbanken
och riksgäldskontoret,
2.
skattkamrharväxlar och
obligationer som utfärdats av staten, kommun eller därmed jämföriig
samfällighet, allmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställts av
regeringen, kreditaktiebolag eller Nordiska investeringsbanken,
3.
andra fordringar för vilka
staten, kommun eller därmed jämföriig samfällighet, bankaktiebolag, sparbank,
centralkassa eller annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning,
kredilaktiebolag, sådant bankägt aktiebolag som enligt regeringens medgivande
får jämställas med kreditaktiebolag vid tillämpningen av detta stycke eller försäkringsföretag
med svensk koncession svarar,
4.
fordringar för vilka säkerheten
ulgöres av värdehandling eller fordran, som angives under A 1-3,
5.
garantiförbindelser för vilka
sparbanken erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under
A 1-4,
B. 1.
andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,
2.
fordringar för vilka utländskt
bankföretag eller annat försäkringsföretag än som avses under A 3 eller
samfällighetsförening svarar,
3.
fordringar för vilka säkerheten
ulgöres av
värdehandling eller fordran, som angives under B I
eller 2, eller
inteckning i jordbmks-, affärs- eller
bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av
det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av
byggnad som hör till tomträtten,
4. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhåUit
säkerhet i värde
handling eller fordran som angives under B 1-3,
'Senaste
lydelse 1976:1030.
1*
Riksdagen 1976/77 1 saml. Nr 126
Prop.1976/77:126 6
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
C. 1.
fordringar för vilka säkerheten ulgöres av
inteckning i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet
med en- eller tvåfamiljshus eller med flerfamiljshus för vilket statiigt
bostadslån ulgår eller i tomträtt till sådan fastighet, om inteckningssäkerheten
är förstärkt med borgen och inteckningen ligger mellan sjuttiofem och etthundra
procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om
lomlrält, av byggnad som hör till tomträtten,
inteckning i fastighet, som hell eller delvis är
inrättad för industriell verksamhet, eller i tomträtt lill sådan faslighet
inom femtio proceni av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i
fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör till tomträtten,
fötiagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs
här i landet, eller
borgen, dock ej till högre belopp för varje
låntagare än ijugu-femtusen kronor, 2. garantiförbindelser för vilka sparbanken
erhållit säkerhet i form av värdehandling, fordran eller borgensförbindelse som
angives under Cl,
D. övriga tillgångar och garantiförbindelser
utom sådana som enligt
femte och sjätte styckena skola avräknas från sparbankens egna
fonder.
För placeringar, som angivas un- För placeringar,
som angivas un
der A, fordras ej egna fonder. I övrigt der A, fordras ej egna fonder. 1 övrigt
skall sparbank vid varje lidpunki ha skall sparbank vid varje tidpunkt ha
egna fonder lill lägst ett belopp, som egna fonder till lägst nittio procent
motsvarar sammanlagt av ell belopp, som motsvarar sam-
manlagt en proceni av summan av placeringar, som
angivas under B, fyra procent av summan av placeringar, som angivas under C,
och åtta procent av summan av placeringar, som angivas under D.
Tillgång skall tagas upp till bokfört värde och
garantiförbindelse till sitt nominella belopp.
Med egna fonder avses grundfond, reservfond och
garantifond. Med egna fonder får likställas del nominella värdet av
föriagsbevis, utställda av sparbanken, intill ett belopp motsvarande
sparbankens reservfond. I fråga om förlagskapital, som långivaren kan återkräva
inom fem år, skall dock iakttagas att med sparbankens fonder får likställas
högst så stor del av det varje år förfallande beloppet som svarar mot tio
proceni av reservfonden.
Från sparbankens egna fonder skall avräknas det
bokförda värdet av vad sparbanken såsom aktiekapital eller i annan form
lillskjutit till förelag som
Prop.
1976/77:126 7
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
driver
någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock ej ske i fråga om
förelag där staten är delägare eller i fråga om kreditaktiebolag som har lill
huvudsakligt ändamål alt lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval
av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighei eller atl lämna lån
lill kommuner.
Har sparbank väsentligl ekonomiskt intresse i
aktiebolag, som uteslutande har till syfte all förvalta fastighet eller
tomträtt som förvärvats för att bereda sparbanken lokaler för dess inrymmande
eller tillgodose därmed sammanhängande behov, skall från sparbankens egna
fonder avräknas åtta proceni av summan av del bokförda värdet av aktierna i
fastighetsbolaget och bolagets bokförda skulder eller den del av dessa som
svarar mol sparbankens innehav av aktier I fastighetsbolaget.
Med uppskattat värde avses del värde, som
sparbanken bestämt på grundval av särskild värdering. Har enligt gällande
bestämmelser om lån av statsmedel lill främjande av bostadsbyggande sådant lån
beviljats till uppförande av viss byggnad, skall lill gmnd för bedömandet i
stället för uppskattnings-värdet läggas det enligt nämnda bestämmelser
fastställda pantvärdet för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres,
om ej särskilda skäl föranleda annat.
Sparbank, som på grund av avtal enligl 79 § skall
uppbära blivande överskott vid annan sparbanks likvidation, får vid
bestämmande av kravet på egna fonder under tiden för likvidationen taga
överskottet i beräkning intill belopp och på villkor som tillsynsmyndigheten fastställer.
Denna
lag träder i kraft den I juli 1977.
Prop. 1976/77:126 8
3
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen
Härigenom föreskrives att 34 § lagen (1956:216) om
jordbmkskasserörelsen skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
34 §> Centralkassa jämte anslutna
jordbrukskassor skall till insättarnas skydd ha eget kapital till visst lägsta
belopp. Detta bestämmes för kassorna gemensamt i förhållande till deras
tillgångar och av dem ingångna garantiförbindelser (placeringar). Vid
beräkningen av kapitalkravet indelas placeringarna i följande fyra grupper,
nämligen
A. 1.
inneliggande kassa, checkar, poslremissväxlar samt fordringar hos
riksbanken
och riksgäldskontoret,
2.
skattkammarväxlar och
obligationer som utfärdats av staten, kommun eller därmed jämföriig
samfällighet, allmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställts av
regeringen, kreditaktiebolag eller Nordiska investeringsbanken,
3.
andra fordringar för vilka
staten, kommun eller därmed jämföriig samfällighet, bankaktiebolag, sparbank,
centralkassa eller annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning,
kreditaktiebolag, sådant bankägt aktiebolag som enligt regeringens medgivande
får jämställas med kreditaktiebolag vid tillämpningen av detta stycke eller försäkringsföretag
med svensk koncession svarar,
4.
fordringar för vilka säkerheten
ulgöres av värdehandling eller fordran, som angives under A 1-3,
5.
garantiförbindelser, som
utfärdats av centralkassan eller ansluten jordbmkskassa och för vilka kassan
erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under A 1-4,
B. 1.
andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,
2.
fordringar för vilka utländskt
bankföretag eller annat försäkringsföretag än som avses under A 3 eller
samfällighetsförening svarar,
3.
fordringar för vilka säkerheten
ulgöres av
värdehandling eller fordran, som angives under B 1
eller 2, eller
inteckning i jordbmks-, affärs- eller
bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom sjuttiofem proceni av
det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av
byggnad som hör till tomträtten,
4. garantiförbindelser,
som utfärdats av centralkassan eller ansluten
'Senaste
lydelse 1976:1031.
Prop.1976/77:126 9
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
jordbmkskassa
och för vilka kassan erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som
angives under B 1-3,
C. 1.
fordringar för vilka säkerheten ulgöres av
inteckning i jordbmksfastighet, i bostadsfastighet
med en- eller tvåfamiljshus eller med flerfamiljshus för vilket statiigt
bostadslån utgår eller i tomträtt till sådan fastighet, om
inteckningssäkerheten är förstärkt med borgen och inteckningen ligger mellan
sjuttiofem och etthundra proceni av del uppskattade värdet av den fasta egendomen
eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,
inteckning i fastighet, som helt eller delvis är
inrättad för industriell verksamhet, eller i tomträtt till sådan fastighet
inom femtio procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i
fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör till tomträtten,
föriagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs
här i landet, eller
borgen,
dock ej till högre belopp för varje låntagare än ljugofemtusen kronor, 2.
garantiförbindelser, som utfärdats av centralkassan eller ansluten
jordbmkskassa och för vilka kassan erhåUit säkerhet i form av värdehandling,
fordran eller borgensförbindelse som angives under C 1,
D. övriga tillgångar och garantiförbindelser
utom sådana som enligt
femte och sjätte styckena skola avräknas från eget kapital.
För placeringar, som angivas un- För placeringar,
som angivas un
der A, fordras ej eget kapital. I övrigt der A, fordras ej eget kapital. I
övrigt
skall centralkassa jämte anslutna skall centralkassa jämte anslutna
jordbmkskassor vid varje tidpunkt jordbmkskassor vid varje tidpunkt
ha eget kapital till lägst ett belopp, ha eget kapital till lägst nittio
procent
som motsvarar sammanlagt av ett belopp, som motsvarar sam-
manlagt en proceni av summan av placeringar, som
angivas under B, fyra procent av summan av placeringar, som angivas under C,
och åtta procent av summan av placeringar, som angivas under D. Tillgång skall
tagas upp till bokfört värde och garantiförbindelse lill sitt nominella belopp.
Med eget kapital avses insatskapital, reservfond,
dispositionsfond och av stämma fastställd vinstbalans. Med eget kapital får
likställas det nominella värdet av föriagsbevis, utställda av cenlralkassan,
intill ett belopp motsvarande det belopp vartill cenlralkassans och anslutna
jordbrukskassors eget kapital uppgår. I fråga om föriagskapilal, som långivaren
kan återkräva inom fem år, skall dock iakttagas att med centralkassans och de
anslutna jord-
Prop.
1976/77:126 10
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
brukskassornas
eget kapital får likställas högst så stor del av det varje år förfallande
beloppet som svarar mot tio procent av delta kapital.
Från centralkassans och de anslutna
jordbrukskassornas eget kapital skall avräknas det bokförda värdet av vad de
såsom aktiekapital eller i annan form lillskjutit till företag som driver någon
form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock ej ske i fråga om förelag
där staten är delägare eller i fråga om kredilaktiebolag som har till
huvudsaktigt ändamål att lämna lån mol säkerhet i form av panträtt på grundval
av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet eller atl lämna lån
lill kommuner.
Har centralkassa eller ansluten jordbrukskassa
väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag som uteslutande har till syfte att
förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvats för att bereda någon av
kassorna lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande
behov, skall från del egna kapitalet avräknas åtta procent av summan av det
bokförda värdet av aktierna i fastighetsbolaget och bolagets bokförda skulder
eller den del av dessa som svarar mot kassans innehav av aktier i
fastighetsbolaget.
Med uppskattat värde avses det värde, som
kreditkassa bestämt på grundval av särskild värdering. Har enligt gällande
bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggandet sådant
lån beviljats till uppförande av viss byggnad, skall till gmnd för bedömandet i
stället för uppskattningsvärdet läggas det enligl nämnda bestämmelser
fastställda pantvärdel för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres,
om ej särskilda skäl föranleda annat.
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Prop.
1976/77:126
Utdrag
EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-03-24
11
opaginerad Kontrollera mot PDF
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Troedsson,
Mundebo, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo.
Föredragande:
statsrådet Bohman
Proposition
om ändring i kapitaltäckningsreglerna för bankinstituten
1
Inledning
För bankinstituten, dvs. affärsbanker, sparbanker
och föreningsbanker, gäller vissa regler som syftar lill att garantera att
bankerna till insällarnas skydd håller elt tillräckligt stort eget kapital.
Bestämmelserna är utformade som placeringsregler med skilda krav på täckning
med eget kapital allt efter placeringens art, s. k. kapilaltäckningsregler.
Genom regeringsbeslut den 23 juni 1976 bemyndigades
dåvarande chefen för fmansdeparlemenlel att tillkalla en kommitté med uppdrag
atl se över banklagstiftningen. I direktiven framhölls bl. a. alt
kapitaltäckningsreglerna borde ses över för all finna en lösning varigenom
bankernas behov av läck-ningskapilal dämpas utan atl insättarnas berättigade
iniresse av fdrluslskydd därför eftersatts. Eftersom del var angeläget att lösa
bankinstitulens ka-pilalläckningsproblem borde kommittén särbehandla denna
fråga och skyndsamt lägga fram förslag till nya kapilaltäckningsregler.
I skrivelse lill regeringen den 14 februari 1977
har banklagsutredningen (Fi 1976:04) föreslagit atl kapitaltäckningsreglerna
ändras genom en provisorisk reducering av kapilaltäckningskraven i avvaktan på
utredningens slutliga förslag i denna del.
Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgetts
av bankinspektionen, fullmäktige i Sveriges riksbank. Svenska bankföreningen.
Svenska sparbanksföreningen och Sveriges föreningsbankers förbund.
Prop.
1976/77:126 12
2
Gällande bestämmelser
Enligt kapitaltäckningsreglerna åläggs
bankinstituten att hålla en viss kapitalstyrka i form av eget kapital (för
sparbankerna egna fonder). Det egna kapitalet skall uppgå till visst lägsta
belopp som bestäms i förhållande till bankens tillgångar och till
garantiförbindelser som banken har ingått (placeringar). För
fdreningsbankernas del gäller att kapitaltäckningskravet avser centralkassa
jämte anslutna jordbmkskassor och bestäms för dem gemensamt i förhållande till
deras placeringar. Kapitaltäckningsbestämmelserna är utformade som
placeringsregler med olika krav på täckning med eget kapital allt efter
placeringens art. Reglerna fick i allt väsentligt sin nuvarande utformning i
samband med 1968 års översyn av banklagstiftningen (prop. 1968:143, BaU
1968:60, rskr 1968:368, SFS 1968:601, 602 och 605).
Kapitaltäckningsreglerna, som är enhetligt
utformade för alla bankinstitut, finns för affärsbankerna i 57 § lagen
(1955:183) om bankrörelse, för sparbankerna i 26 § lagen (1955:416) om
sparbanker och för föreningsbankerna i 34 § lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen och innebär i huvudsak följande.
Bankinstitutens tillgångar är indelade i fyra
riskgrader Den lägsta riskgraden omfattar placeringar med ingen eller ringa
förtuslrisk medan den högsta riskgraden omfattar de mest riskbetonade
tillgångarna. Placeringarna i lägsta riskgraden - betecknad som gmpp A i lagtexten
- är helt fria från krav på täckning med eget kapital. I denna riskgrad upptas
bl. a. svenska stats- och kommunobligationer, hypoteksobligalioner och
obligationer utgivna av kreditaktiebolag samt andra fordringar för vilka
staten, kommun eller därmed jämföriig samfällighet, svenskt bankinslitut eller
vissa andra rättssubjekt, däribland kredilaktiebolag, svarar. Tillgångarna i
näsla riskgrad (gmpp B), bl. a. andra fullgoda obligationer än dem som förts
till gmpp A och vissa inteckningslån inom 75 % av uppskattningsvärdet av den
fasta egendomen, skall täckas med 1 % eget kapital. Tillgångarna i gmpp C skall
täckas med 4 % eget kapital. Hit räknas t. ex. vissa inteckningslån mellan 75
och 100 % av uppskattningsvärdet av den fasta egendomen. Till den högsta
riskgraden, gmpp D, förs tillgångar som inte har förts till någon av de andra
riskgradema. Kapitaltäckningskravet för denna riskgrad är 8 %. Det samlade
kravet på eget kapital som gäller för ett bankinstitut erhålls genom att
kapitalkraven för institutets olika tillgångar läggs samman.
Tillgång skall tas upp till bokfört värde och
garantiförbindelse till sitt nominella belopp.
Med affärsbanks eget kapital avses aktiekapital,
reservfond, dispositions-fond och vinstbalans som har fastställts av bolagsstämma.
Med föreningsbanks eget kapital, som i fråga om kapitaltäckning räknas
gemensamt för centralkassa jämte anslutna jordbmkskassor, avses insatskapital,
reservfond, dispositionsfond och fastställd vinstbalans. Sparbanks egna fonder
är grundfond, reservfond och garantifond. Med eget kapital (egna fonder) får
likställas det nominella värdet av föriagsbevis, som har utställts av banken
(för för-
Prop.
1976/77:126 13
eningsbankernas
del av central kassa), intill ett belopp motsvarande för affärsbankerna
aktiekapitalet, för sparbankerna reservfonden och för föreningsbankerna det
belopp vartill cenlralkassas och anslutna jordbmkskassors eget kapital uppgår.
Viss begränsning gäller dock i fråga om föriagskapilal som långivaren kan
återkräva inom fem år.
För bankernas engagemang i sidobolag, dvs. svenskt
eller utländskt företag som driver någon form av bankverksamhet, gäller genom
en särskild regel ett kapitaltäckningskrav på 100 %. Tre typer av sidoföretag
är undantagna från detta stränga täckningskrav, nämligen förelag där staten är
delägare, bostadsfinansierande kreditaktiebolag och kommunlåneinstitut, de sistnämnda
efter lagändring som trädde i kraft den I januari 1977 (prop. 1976/77:21, NU
1976/77:11, rskr 1976/77:52). Engagemang i sådant sidobolag förs till
riskgrupp D med ett kapitaltäckningskrav av 8 96. Särskilda regler gäller också
för bankernas engagemang i fastighetsbolag som uteslutande har lill syfte att
förvalta fastighet för alt bereda banken lokaler m. m.
3
Banklagsutredningens skrivelse
Banklagsulredningen framhåller att den enligt
direktiven skyndsamt skall lägga fram förslag till nya kapilaltäckningsregler
och anför i huvudsak följande.
I enlighet med direktiven har ulredningen övervägt
olika möjligheter att för en längre tid framöver lösa bankinstitutens
kapitaltäckningsproblem samtidigt som kravet på skydd för insättarna
tillgodoses. Fömtom den lösning som behandlas i direktiven, nämligen att
jämstäUa värderegleringsreserverna åtminstone i viss utsträckning med
täckningskapilal, finns fiera alternativ lill lösningar som utredningen ännu
inte har hunnit att närmare studera.
En långsiktig lösning av bankinstitulens
kapitaltäckningsproblem, som främst kan ses som en följd av den fortgående
inflationen, kräver ingående analyser och överväganden med beaktande av både
insättarnas, bankernas och samhäUets intressen. Utredningsarbetet på en sådan
lösning kan därför beräknas ta ytteriigare minst ett år i anspråk. De svenska
bankinstituten måste generellt sett bedömas som väl konsoliderade. Detta gäller
särskilt om hänsyn tas till institutens värderegleringsreserver, som inle är
kapi-taltäckningsgmndande. De beaktas endast på det sättet att kravet på eget
kapital bestäms i förhållande till det bokförda värdet av en banks tillgångar.
Vissa bankinslitut kan inle med sitt nuvarande egna
kapital uppfylla lagstiftningens kapitaltäckningskrav. Ytteriigare ett antal
institut kan under de närmaste åren komma i samma situation. Man kan därför
förvänta att bankinstituten, om inga åtgärder vidtas, inom den närmaste
framtiden kommer all ta kapitalmarknaden i anspråk för nyemissioner och
föriagslån i en helt annan utsträckning än lidigare för att fylla sitt
kapitalbehov.
Med
hänsyn till bankinstiutens goda soliditet och i syfte att lätta bank-
Prop.
1976/77:126 14
ernås
kapitaltäckningsproblem föreslår ulredningen en provisorisk reducering av
kapilaltäckningskraven i avvaktan på atl utredningens slutliga förslag i denna
del kan läggas fram. Ulredningen räknar med att en provisorisk lösning kan
genomföras utan all den i något väsentligt avseende föregriper det slutliga
förslaget.
Följande tabell visar genomsnittssiffror för de
olika bankinstitutgrupperna i frågaom hur stor del av del egna kapitalel och
därmed jämställda föriagslån som vid utgången av första kvartalet 1969, då
nuvarande kapilaltäckningsregler hade trätt i kraft, resp. vid utgången av
iredje kvartalet 1975 och 1976 måste tas i anspråk för att fylla lagens krav på
täckning av bankernas placeringar.
Ökning av eget kapital och 1969 1975 1976
födagslån under perloden
Affärsbankerna
72 96
92 96
94%
57%
Sparbankerna
53 96
72%
78%
33%
Föreningsbankerna
88 96
88%
90%
109%
Inom institutgrupperna är variationerna stora. Del
finns åtskilliga institut med god kapilaltäckning men också sådana som en
längre tid haft svårigheter att uppfylla kravet på eget kapital. De har därför
upprepade gånger under de senaste åren fåll ta upp förlagslån eller göra nyemissioner.
Utvecklingen av bankinstitutens kapilaltäckning och
behov av kapitalanskaffning de senaste åren och åren 1977 och 1978 belyses av
tre statistiska tabeller, som har bifogats skrivelsen. Tabellerna bör fogas
till detta protokoll som bilaga 1-3.
I tabellerna finns uppgifter om bankinstitulens
kapilaltäckning under perioden 1973-1976 saml beräkningar för
kapilaltäckningskravens utveckling åren 1977 och 1978 med hänsyn till den
trendmässiga utveckling som har ägt rum under de senaste åren.
För alt bedöma behovet av externt kapital för
affärsbankerna har banklagsutredningen antagit att ett
kapitalläckningsöverskott på 650 milj. kr, dvs. något över del som fanns 1973
och 1974, ulgör en miniminivå som icke kan underskridas utan att bankernas
handlingsfrihet begränsas i besvärande grad.
Affärsbankerna behöver då - enligt de anlaganden
som ligger lill grund för tabellerna - generera en ökning i
kapitalläckningsbasen på 400 milj. kr. 1977 och yttertigare 650 milj. kr. 1978.
Med antagande om att affärsbankerna internt genererar 100 milj. kr. vardera
året kommer kapitalmarknaden då att belastas med 850 milj. kr. sammanlagt
under åren 1977 och 1978. Dessutom kan del uppskattas att sparbankerna och
föreningsbankerna behöver anskaffa 300 milj. kr. under samma period.
Ulredningen anser det vara från många olika
synpunkter otillfredsställande om del begränsade utrymmet på kapitalmarknaden
till så slor del skulle behöva las i anspråk för della ändamål. Mot denna
bakgrund är det angeläget
Prop.
1976/77:126 15
också
från kapitalmarknadssynpunkt att en lättnad i kapilaltäckningskraven för
bankinsliiulen genomförs redan under år 1977.
En reducering av kraven med t. ex. 10 96 skulle
minska den krävda ka-piialiäckningen hos samtliga instilut med etl belopp i
storieksordningen 800 milj. kr. beräknat vid utgången av år 1978.
Utredningen har gjort en jämförelse med
kapitaltäckningsreglerna i vissa andra länder. Sammanfattningsvis konstaterar
utredningen alt de svenska affärsbankerna är väl konsoliderade också vid en
internationell jämförelse. Delsamma gäller även föreningsbankerna och
sparbankerna.
En provisorisk ändring av kapitaltäckningskravet
för bankerna bör enligl utredningen kunna genomföras snabbt och vara lätt atl
tillämpa. Den bör vidare påtagligt lätta bankernas kapitaltäckningsproblem
under åren 1977 och 1978 men får givetvis inte äventyra insättarskyddet eller
binda bank-lagsulredningens fortsatta arbete.
Utredningen anser att en provisorisk lösning som uppfyllder
de nämnda kraven är atl göra en generell, procentuell sänkning av
kapitaltäckningskravet som del räknas fram enligt nuvarande regler. En sådan
ändring ulgår alltså helt från de nuvarande grunderna och riskklasserna.
Med den konsolidering som flertalet banker uppvisar
är del enligl ulredningen motiverat atl föreslå en reducering med 10 %. Den
slutgiltiga konstmklionen av kapitaltäckningsreglerna kommer kanske inte atl
innebära en sådan reducering för varje institut. Även om den föreslagna reduceringen
genomförs, måste bankerna fortsätta att i viss utsträckning skaffa externt
kapital genom nyemissioner och föriagslån också under de närmaste åren.
Utredningens förslag innebär alt kravel på att bank
vid varje tidpunkt skall ha eget kapital till lägst ett belopp som molsvarar
sammanlagt 1 96, 4 96 resp. 8 96 av vissa av bankernas placeringar ändras så
atl bankens eget kapital skall uppgå lill lägst 90 96 av det belopp som
molsvarar sammanlagt 1 96, 4 96 resp. 8 96 av placeringarna.
Ulredningen föreslår att ändringarna i
kapitaltäckningsreglerna skall träda i kraft den 1 juli 1977.
4
Remissyttrandena
Banklagsulredningens förslag tillstyrks utan
närmare motivering av riksbanksfullmäktige, bankföreningen,
sparbanksföreningen och Sveriges föreningsbankers förbund.
Bankinspektionen tillstyrker också utredningens
förslag men konstaterar samtidigt atl viss tveksamhet kan anföras med anledning
av de konsekvenser som de föreslagna temporära och generellt verkande
ändringarna kan få på enskilda bankinslitut. Inspektionen anser atl de svenska
bankernas slällning generellt sett är så god alt en temporär reduktion av
gällande kapilaltäckningsregler kan genomföras medan ell förslag lill nya
regler utreds. Bakom önskemålet om lättnader i kapitaltäckningsreglerna ligger
bl. a. er-
farenheten
att bankernas eget kapital, satt i relation till omslutningen, urholkas genom
inflationen i en takt som bankerna inte kan kompensera genom avsättning av
beskattade vinstmedel.
De svenska bankerna är enligt bankinspektionen
överlag väl konsoliderade. Detta beror inte minst på den för vårt land unika
möjligheten alt lägga upp skaitefiia reserver i form av värderegleringskonton.
Utredningens förslag om en provisorisk lineär nedsättning av kapitalkravtt
aktualiserar emellertid frågan om alla bankinslitut är så konsoliderade att
åtgärden är försvarlig med hänsyn till insättarnas säkerhet
Konsolideringsgraden varierar nämligen starkt mellan olika banker.
Bankinspektionen anför vidare att de möjligheter
till nya kapitaltäcknings-bestämmelser som kan övervägas torde vara att i
kapitalläckningsbasen helt eller delvis inräkna värderegleringskonton samt att
ersätta den nuvarande indelningen av placeringar i olika riskgmpper med en för
hela läneportföljen gällande procenwats. Som underiag för bedömning av
bankernas ställning den 30 september 1976 i här aktuella avseenden lämnar bankinspektionen
följande uppgifter.
Disponerad
Värderegi.
Värderegi.
Egel
Kapital
utlåning
konto,
lån
konto,
ob-
kapital
krav
ligationer
mkr.
mkr.
mkr
mkr.
mkr.
Affärsbanker
90 255
2 857
3 308
5 673
5 351
Sparbanker
44 551
823
1068
1365
1069
Förenings-
banker
9 376
178
56
247
222
Uppgifterna om värderegleringskonton hänför sig
lill lägel efter dispositioner i bokslutet för år 1975.
Bankinspektionen påpekar att de redovisade
värderegleringskontona tillsammans överstiger de olika bankgmppernas egna
kapital. Kontona för obligationer är emellertid till allra största delen
förbmkade genom kurssänkningar på obligationsportföljerna. Såsom verklig
konsolidering kvarstår därför i huvudsak bara kontona för lån. Om hänsyn
endasl las lill värderegleringskontona för lån, utgör dock en 10-procentig
reducering av kapi-talkravel ett i förhållande till dessa konton relativt litet
belopp. Med hänsyn till ställningen för bankerna totalt torde alltså en
reduktion av kapitalkravet kunna försvaras. Emellertid fanns den 31 december
1975 ett lO-lal bankinslitut utan värderegleringskonto för utlåning eller med
så små sådana konton att de icke motsvarade det belopp som en 10-procenlig
reduktion av kapitalkravet uppgår till. En del av dessa banker har dock redan
fusionerats eller kommer inom kort att fusioneras med andra. För de återstående
är kapilaltäckningssituationen icke akut.
För bedömning av konsolideringsgraden hos bankerna
har enligt bankinspektionen värderingen av obligationsportföljen slor
belydelse. Värderegleringsreserverna uppgår i och för sig till avsevärda
belopp. På grund
Prop.1976/77:126 17
av räntehöjningar har emellertid marknadsvärdet på
bankernas obligationsportfölj fallit, och trots betydande avsättningar till
värderegleringskontot motsvarar det bokförda värdet inte marknadsvärdet.
Följande sammanställning belyser detta förhållande.
Brist i förhållande till marknadsvärde
1975-12-31 1976-12-31
mkr. mkr
Affärsbanker 342 887
15 största sparbanker 142 218
Föreningsbanker I 16
När det gäller nedskrivning av
obligalionsportföljen är situationen varierande för de skilda instituten inom
gmpperna. Särskilt inom sparbanks-gmppen finns flera institut där bristen i
obligationsportföljen är större än samma banks värderegleringskonto för
utlåning.
Bankinspektionen pekar på att en
påtaglig förändring i bankernas konsolidering inträtt under det senaste året.
Banklagarna öppnar emellertid en möjlighet för bankerna att värdera sin
obligationsportfölj på annat sätt än till marknadskurs. Enligt banklagarna
medges att obligationerna värderas till ett av bankinspektionen fastställt
tioårigt medeltalsvärde. Med tillämpning av detta medeltalsvärde föreligger f.
n. inga brister i bankernas obligationsportföljer.
Vid överväganden om nya
kapilaltäckningsregler bör enligt bankinspektionen hänsyn las även lill
brister i reserveringen för obligationsportföljen. En slutgiltig reglering av
kapitaltäckningen kan för vissa banker innebära skärpta krav i jämförelse med
det nu föreliggande förslaget. Dessa skärpningar kan dock väntas bli
jämförelsevis måttliga. Inspektionen understryker starkt att möjligheten av att
sådana krav försämrar vissa bankers situalion inte får påverka
kapilaltäckningsreglernas slutliga uiformning.
5 Föredraganden
Bankinsliiulen bygger i huvudsak
sin rörelse på medel som anförtros dem av allmänheten. För att åtnjuta
allmänhetens förtroende har bankerna intresse av en så god soliditet och elt så
stort eget kapital att deras förmåga att fullgöra sina förpliktelser inte kan
sättas i fråga. Med hänsyn till bankväsendets allmänna belydelse har i
banklagstiftningen intagils särskilda regler med krav på storieken av
bankernas eget kapital, s. k. kapilaltäckningsregler.
Gällande kapilaltäckningsregler
tillkom i alll väsentligt vid 1968 års översyn av banklagstiftningen. Genom
dessa regler åläggs bankinstituten, dvs. affärsbanker, sparbanker och
föreningsbanker, att till insättarnas skydd hålla ett eget kapital vars storiek
slår i förhållande lill bankens tillgångar och
Prop.1976/77:126 18
övriga
placeringar. Beslämmelserna innehåller olika stränga krav på täckning med eget
kapital beroende på placeringarnas art. En närmare redogörelse för reglernas
innehåll finns i avsnitt 2.
De år 1968 införda kapitaltäckningsreglerna innebar
en väsentlig minskning av lidigare uppställda krav på affärsbanker och
sparbanker. Särskilt under de senaste åren har bankerna emellertid fått det
alll svårare att uppfylla även de nya formella kapilaltäckningskraven bl. a.
lill följd av den ökning som skett av verksamheten och som till stor del varit
en följd av penningvärdeförsämringen. Dessa svårigheter har lett lill all
bankinspekiionen, i samråd med riksbanken, och bankföreningen har begärt en
översyn av kapitaltäckningsreglerna.
På grund härav fick banklagsutredningen, som
tillsattes år 1976, i uppdrag att se över banklagstiftningen och atl skyndsamt
lägga fram förslag till nya kapilaltäckningsregler I direktiven framhölls bl.
a. atl en kraftigt ökad emission av aktier och föriagslån från bankernas sida
i syfte att klara kapitaltäckningskravet kunde befaras la i anspråk den
svenska kapitalmarknaden i en omfattning som inte var önskvärd med hänsyn till
andra samhällssektorers kapitalbehov. Ulredningen borde därför söka finna en
lösning, varigenom bankernas behov av täckningskapital dämpades utan att insättarnas
berättigade intresse av föriustskydd eftersattes.
I skrivelse till regeringen har banklagsulredningen
nu föreslagit en provisorisk ändring av kapitaltäckningsreglerna i avvaktan på
utredningens slutliga förslag. De nuvarande kapilaltäckningskraven för
bankerna föreslås bli reducerade med 10 96. Banklagsutredningens skrivelse har
redovisats ulfört igt i avsnitt 3.
Samtliga remissinstanser har tillstyrkt
utredningens förslag. Bankinspektionen framhåller i likhet med utredningen bl.
a. atl de svenska bankerna överlag är väl konsoliderade, särskill med hänsyn
till de skattefria reserver som bankerna kan lägga upp i form av
värderegleringskonton. Dessa konton överstiger tillsammans bankernas eget
kapital. Kontona för obligationer är emellerlid till största delen förbrukade
genom kurssänkningar på obligationsportföljerna. Som verklig konsolidering
kvarstår i huvudsak värderegleringskontona för lån. I förhållande till dessa
konton utgör en 10-procentig reducering av kapitalkravel ell relalivt litet
belopp. En sådan reduktion kan därför enligt bankinspektionens mening
försvaras.
För egen del vill jag framhålla att
banklagstiftningens regler om krav på kapilaltäckning inle är del enda eller
främsta medlet att trygga insättarna mol förtusler av insalta medel. Först och
främst står den krediiprövning som bankerna gör innan lån beviljas. Om en
fordran inte infrias, finns fiera s. k. säkerhetsvallar som kan ta upp
föriusten innan insättarnas medel kommer i fara. Dessa säkerhelsvallar är i
lur och ordning den säkerhet som i de fiesta fall har ställts för krediten, överskottet
på årets rörelse, värderegleringsreserverna, odisponerade vinstmedel från
föregående år, disposilionsfond och reservfond, aktiekapital och slutligen ev.
föriagslån. I delta
Prop. 1976/77:126 19
sammanhang
vill jag erinra om att de nu gällande kapitaltäckningsreglerna inle behandlar
bankernas värderegleringsreserver som täckningskapilal. 1 praktiken ulgör de
emellertid en myckel väsentlig konsolidering. 1 direktiven för
banklagsutredningen påvisas bl. a. möjligheten att likställa sådana reserver
med eget kapital i fråga om kapitaltäckning.
Del kan också framhållas att det finns ett samband
mellan kapilaltäckningskraven och bankernas kostnader. Ett högre
kapitaltäckningskrav medför högre kostnader för bankernas kredilförmedling.
Sådana koslnader får ytterst betalas av bankernas kunder. Del måsle å andra
sidan också beaktas alt del bl. a. från näringslivels synpunkt är angelägel all
bankerna har en så stark kapitalsiällning all de har möjlighet att lämna även
riskbetonade krediler och utan svårighet kan ta eventuella förtusler.
Kraven på bankernas kapilaltäckning bör alltså
avvägas med hänsyn till insättarskyddet och många andra faktorer, av vilka jag
nu bara berört några. De svenska bankerna har f n. problem då det gäller atl
höja del egna kapitalet eller därmed jämställda föriagslån i takt med en allt
snabbare ökning av rörelsen. Om hänsyn las lill deras värderegleringsreserver,
är de emellertid väl konsoliderade. I likhet med banklagsutredningen och
remissinstansema anser jag del därför motiverat atl nu föreslå en viss lindring
av banklagarnas nuvarande kapitaltäckningskrav. Den föreslagna reduceringen med
10 96 kan enligl min mening godtagas i avvaktan på utredningens slutliga
förslag lill nya kapilaltäckningsregler. Som utredningen har framhållit medför
della bl. a. all bankerna inle behöver la kapitalmarknaden i anspråk i så stor
utsträckning som de annars skulle behöva under de närmaste åren.
Jag förordar alltså atl kapitaltäckningsreglerna i
banklagarna ändras i enlighet med utredningens förslag. Ändringarna bör träda
i kraft den 1 juli 1977.
6 Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen att antaga inom ekonomidepartementel upprättade förslag lill
1.
lag om ändring i lagen
(1955:183) om bankrörelse,
2.
lag om ändring i lagen
(1955:416) om sparbanker,
3.
lag om ändring i lagen
(1956:216) om jordbrukskasserörelsen,
7 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen atl antaga de
förslag som föredraganden har lagt fram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
C»
Os
> _;
3 BD Z H
O
I
rs rn
"
. ly-l .
' rn
« VO
\o
SO - un so rs OO
00
i::
(U
ji ä
Ufl
trt
o
taO
C
c
'c
ed
jx:
opaginerad Kontrollera mot PDF
ae
OO On
» v
so r « 4 jo vo
so r w-> so rg PM
e
a
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tt"
Os rv| r*i r \0 r
rsi Tf -
OO r- w-i O 'T rn prT
O rs OS
OO so in
rsi rsi o r- rs in - fN r- m r>j
( rs
opaginerad Kontrollera mot PDF
in fN o
o os
o OO OO
- 00 fN r « « rn (-j OO ro rsi OO
rs r-*
OO Os m so 0\ OO so so - Os . r* \0 w
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tf so r- r
OO rsi OO ' *
p' r O m Tj-
r- « -
( O OO
rs r m os r os
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tf os f*
OO OO so c
- r « r-- Tf o w -
oo rs p'
OO os r- »
OO r rst rn
: ä S;
opaginerad Kontrollera mot PDF
i
t å
J Ö :0 C C
B. .g :a : ä
cg TT *-* *-*
OJ .r: .ti
i> "C o. o.
rz:
«J
00 :0 '
uj Uh :>
u:
rsi m Tj- in o r
P> 3
c O
Ii
> & . £
a-i s = £ >
B
00
c
B
- OO
c r-
>.
J ä c
:0
3
a>
Si
c
5) J*
S
2 E
§ 1
O. x;
.M B
oo2
||
I 8 00 _
.ef;
c os
a tu
- B
Q.
opaginerad Kontrollera mot PDF
a?
o
tn 0\ O OO
o "
E
opaginerad Kontrollera mot PDF
é R
in in
Os
OO
so
~ +
rs
OO -.
OO
OO
opaginerad Kontrollera mot PDF
«
«
s
os O rs r*
>
3 i5
opaginerad Kontrollera mot PDF
SR
o
v
c
1
00
o
k.
3
r
>
3
00
CT\
z
a
o '
0\ in rs rs
r-, OO
OS OS rs r-H
2
rt
T3
t-
0
Vi
E
00
c
U
opaginerad Kontrollera mot PDF
ij-1 in OO -r i~- > '
-H OO r-
w-i m o\ o r* Os rs m
s
opaginerad Kontrollera mot PDF
r*-j OO so os so in r--
Os so r~ OO -
fS OO - rn
-* +
opaginerad Kontrollera mot PDF
o ' OO
r-- o « OO r OO m rs rf Os r-- O rn
s
OO o * v~> T* Os Os
OO 1 in rs r O
r-j so o O -
O _
=3 f
2
C
cd
>
Um
C4
ca
00 J
J
_c
1
-
!2
CJ
>
CO
n
00
w
å
15
*
00
"5.
+ o
i5 :b
( « ert
00
OO
C
C
8
C
'c 'c
. J
1
:y
:5
.O
w _
f.m
VI
00
M «
A
_2
. _>
C
T
'a'5.
00
:0
w
cd
ti?
£
:
H S
." rs rn rr in r
c tS 00-
c 00
Ii, 00 00 T3 .00 C C C
2 'c 'c
£ 5. -5 -
M -o -o
o ö
:2 00
~ r-
Vm .
00
O C J
i2 E
o.
~, o
00,.
.ef;
c a j
JZ g E 8-
O "
O E
E 2
> _:
3 00
Z K
\0 T-.
Tj- r
SS!!-
so
s
rs
1
3
S
c a
opaginerad Kontrollera mot PDF
> _:
3 00
Z äJ
rO a O Ov i OO
m rs __r
Ju:
a,
opaginerad Kontrollera mot PDF
r OS O rs rs Tf i ro rs OO m so ro r rs " rs rs
m so r- in
rs
opaginerad Kontrollera mot PDF
3
r- so in O »n OO o OO Os ly Ti- m rsi rs
rs »n r so -'
5
00
opaginerad Kontrollera mot PDF
O in oo so '
OO rs so m '
c c
opaginerad Kontrollera mot PDF
c
ii
_;
00
ta
c c
it
.y
>
§ 12 2 o ~ E, 'q.
00 :0 « «
P:2;
rsi (- -»i- tv-( \o l
C
ca
_j
C
(1>
"C
(L>
Q.
y.
L>
e
00
OJ
bO
(U
J
c
en
C
(U
00
00
L,
00
_C
c
ca
m
n
'c
c
c
C
'q.
ca
M
jx:
:0
:0
lid
5
u. 00 S ob
00 '
o ,
= i
2 E § 2
I-S
r E
> iZ
Cd g 00 c OO
1 -a Ii
lo
OO o
lp
o '-o E
E s
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar i 2 dokument.
- Bet. 1976/77:NU33 Med anledning av propositionen 1976/77:126 om ändring i kapitaltäckningsregierna för bankinstituten i texten
- Prop. 1978/79:190 med förslag till ändrade kapitaltäckningsregler för bankinstituten s. 15 · s. 66 i texten