om genomförandet av den nya taxeringsorganisationen, m. m.
64 sidor, varav 62 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 62 av 64 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1976/77:138, om genomförandet av den nya taxeringsorganisationen, m. m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:138 Regeringens
proposition
1976/77:138
om
genomförandet av den nya taxeringsorganisationen, m. m.;
beslutad
den 24 mars 1977.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har
upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd som
föredraganden har hemställt om.
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
INGEMAR
MUNDEBO
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att genomförandet av den
nya taxeringsre-formi m. m. som riksdagen fattade beslut om år 1975, skall
senareläggas ett år.
Enligt propositionen avses den nya
taxeringsorganisationen träda i kraft vid 1979 års taxering i stället för vid
1978 års taxering. Den utvidgade förberedelsetid som härigenom vinns skall
användas bl. a. till rekrytering och utbildning av granskningspersonal,
ytterligare försöksverksamhet med tjänstemannagranskning, genomarbetning av
och försöksverksamhet med det nya ADB-systemet, ytterligare utredning av
integritets- och säkerhetsfrågorna samt ytterligare förberedelser för nödvändiga
författningsändringar.
Den beslutade personaluppbyggnaden föreslås dock i
huvudsak ske enligt gällande planer och personalen förutsätts tas i anspråk bl.
a. för utbildning och förberedelsearbete med den nya organisationen samt för
att bedriva kontrollverksamhet i form. av s. k. TN-revisioner. I propositionen
anges också möjligheten att viss personal medverkar vid utredning och
processföring i fråga om mål vid länsskatterätt.
Vissa författningsändringar föreslås redan nu för
att möjliggöra en bättre anpassning av granskningsorganisationen vid 1978 års
taxering till den kommande ordningen. Bl. a. gäller detta indelningen i
taxeringsdistrikl samt taxeringsnämndernas verksamhetsområden. Vidare föreslås
bestämmelser som ger länsstyrelse och lokal skattemyndighet möjlighet att
medverka i taxeringsnämndernas arbete på det sätt som avses ske i den nya
organisationen.
1
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 138
Prop.
1976/77:138 2
Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623j
Härigenom föreskrives att 4 §, 6 §
1 och 2 mom. samt 16 § 1 mom. taxeringslagen (1956: 623)' skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 %
1 län skola finnas lokala
taxeringsdistrikt och särskilda taxeringsdistrikt.
Lokalt taxeringsdistrikt skall
utgöras av kommun eUer del av kommun. När särskilda skäl därtill äro, må dock
två eller flera kommuner sammanföras till ett lokalt taxeringsdistrikt.
För varje lokalt taxeringsdistrikt
skall finnas en lokal taxeringsnämnd, som har att verkställa taxering inom
distriktet, i den mån detta icke ankommer på annan taxeringsnämnd enUgt vad nedan
i denna paragraf sägs.
I fögderi skall finnas minst ett
särskilt taxeringsdistrikt, inom vilket särskild taxeringsnämnd verkställer
taxering av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser, vilkas
inko]mstförhållanden med hänsyn till förvärvskällans art eller eljest äro av
mera invecklad beskaffenhet, om sådan skattskyldig ej skall hänföras till
taxeringsdistrikt som avses i femte stycket.
1 län skall finnas ett eller flera
särskilda taxeringsdistrikt, där sär
skild taxeringsnämnd verkställer taxering av andra skattskyldiga än
fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser. Till sådant taxerings
distrikt skall, där så kan ske, hänfiäras även delägare i fåmansföretag
och honom närstående person samt dödsbo eller familjestiftelse som
direkt eller genom förmedling av annan äger eller på därmed jämförligt
sätt innehar aktier eUer andelar i sådant företag.
Länsstyrelsen i Stockholms län
fcrordnar årligen i Stockholm en för riket gemensam taxeringsnämnd eller, om
det behöves flera sådana taxeringsnämnder att verkställa dels taxering tiU
statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt av skattskyldiga, som sakna
hemortskommun i riket, ävensom av sådana i 17 § lagen om statiig inkomstskatt
och 17 § lagen om statUg förmögenhetsskatt omförmälda skattskyldiga, som
jäm-Ukt 20 och 39 §§ folkbokföringsförordningen skola mantalsskrivas i
Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, dels ock taxering till kommunal
inkomstskatt, som skall ske för gemensamt kommunalt ändamål.
Taxering, som verkställes av en
fcir riket gemensam nämnd, anses äga rum å särskUd ort och i särskilt
taxeringsdistrikt.
Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer får föreskriva om indelning i taxeringsdistrikt och om
taxeringsnämnds verksamhetsområde med avvikelse från vad som elfest följer av
denna paragraf.
»Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik
1974:773.
2 Senaste lydelse 1976: 86.
6 §
Nuvarande lydelse
1 m o m.' Ordförande i taxeringsnämnd
förordnas av länsstyrelsen senast den 30 november året näst före
taxeringsåret. Därvid utses tillika, om ej förordnande meddelats enligt 2
mom., en eller, om särskilda skäl föreligga, högst tre personer att i egenskap
av kronoombud vara ledamöter i nämnden.
Övriga ledamöter väljas på sätt
månad för nästföljande år.
2 m o m.-* För särskild taxeringsnämnd,
som enligt vad i 4 § fjärde stycket stadgas skall verkställa taxering av
fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser, skall länsstyrelsen förordna
en eller flera taxeringsinspektörer att biträda nämnden. Länsstyrelsen får
förordna en eller flera taxeringsinspektörer även för taxeringsnämnd som'
avses i 4 § femte stycket.
Föreslagen lydelse
1 mom. Ordförande i taxe
ringsnämnd förordnas av länssty
relsen senast den 30 november året
före taxeringsåret. Därvid utses
tillika, om ej förordnande medde
lats enligt 2 mom., en eller, om
särskilda skäl föreligga, högst tre
personer att i egenskap av krono
ombud vara ledamöter i nämnden.
Kronoombud behöver ej utses när
tjänsteman hos länsstyrelse eller
lokal skattemyndighet är föredra
gande i nämnden med stöd av 16 §
1 mom.
i 3 mom. stadgas under december
2 mom. För särskild taxe
ringsnämnd, som enligt vad i 4 §
fjärde stycket stadgas skall verk
ställa taxering av fysiska personer,
dödsbon och familjestiftelser, skall
länsstyrelsen förordna en eller flera
taxeringsinspektörer att
biträda nämnden. Taxeringsinspek
tör behöver ej förordnas när tjäns
teman hos länsstyrelse eller lokal
skattemyndighet är föredragande i
nämnden med stöd av 16 § 1
mom.
Länsstyrelsen får förordna en eUer
flera taxeringsinspektörer även för taxeringsnämnd som avses i 4 § femte
stycket.
1 m o m.s Det åligger lokal skattemyndighet att
1) ombesörja sortering av in
komna deklarationer och andra
tfPPgifter samt därvid efter anvis
ningar av skattechefen utvälja de
deklarationer som skola behandlas
av särskild taxeringsnämnd,
2) om det icke sker genom läns
styrelsens försorg, ombesörja
längdföring av taxeringsnämnds
beslut,
3 Senaste lydelse 1971:813. * Senaste lydelse 1974: 997.
s Senaste lydelse 1974: 997.
1 mom. Länsstyrelse och lokal skattemyndighet skall
medverka i taxeringsnämnds arbete i enlighet med föreskrifter som meddelas
av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
Prop. 1976/77:138
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
3)
i den mån länsstyrelsen
därom förordnar, vaka över att taxeringsinspektör och till hans förfogande
ställda biträden fullgöra sina åligganden samt
4)
i den omfattning
regeringen eller länsstyrelsen föreskriver, i övrigt medverka vid
taxeringsarbetet.
Vad ovan vid 3) stadgas skall icke gälla Stockholm.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag,
då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamUng, och tillämpas första gången i fråga om 1978 års taxering.
Prop. 1976/77:138
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-03-24
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, AsUng, Troedsson,
Mundebo, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo
Föredragande:
statsrådet Mundebo
Proposition
om genomförandet av den nya taxeringsorganisationen, m. m.
1
Inledning
1975 års riksdag fattade principbeslut om att fr.o.m.
år 1978 genomföra en ny skatteadministration och taxering i första instans
samt ett nytt system för automatisk databehandling (ADB) inom folkbokförings-
och beskattningsområdet (prop. 1975: 87, SkU 1975: 31, rskr 1975: 229 resp.
prop. 1975: 57, SkU 1975: 32, rskr 1975: 230). Förberedelsearbetet görs av
riksskatteverket och statskontoret och bedrivs inom ramen för det s. k.
RS-projektet med personal från dessa myndigheter och från länsstyrelser och
lokala skattemyndigheter. RS-projektet omfattar två utredningar, nämligen en
för den organisatoriska utformningen (RS/ORG) och en för uppbyggnad av det nya
ADB-systemet och administrativa rutiner i övrigt (RS/AFB).
För den övergripande ledningen av projektet svarar
en för riksskatteverket (RSV) och statskontoret gemensami ledningsgrupp där de
båda verkens generaldirektörer ingår. För att bereda underlaget för ledningsgruppens
ställningstagande finns en referensgrupp med företrädare för dritainspektionen,
riksförsäkringsverket, länsstyrelsernas organisations-niimnd, länsstyrelserna,
de lokala skattemyndigheterna samt de anställdas organisationer.
RS-projektet har successivt redovisat preciserade
förslag till regeringen i de frågor som omfattades av 1975 års principbeslut.
Det har i huvudsak skett genom följande promemoria och rapporter:
Promemoria med förslag till
fortsatt uppbyggnad av den nya granskningsorganisationen för taxering i första
instans (1975-10-13),
Rapport om regionala
ADB-anläggningar på länsstyrelserna för folkbokföring och beskattning m. m.
(1975-10-15),
Prop.
1976/77:138 6
Delrapport 1976: 1
Taxeringsarbetet i första instans. Organisation och arbetsformer (1976-06-28),
Delrapport 1976: 2
Taxeringsarbetet i första instans. Detaljorganisation, bemanning m. m. (1976
09-23).
Delrapport 1976: 3
Organisation för den centrala ADB-driften i AFB-systemet (1976-09-06),
Delrapport 1976:4
Integritet och genomförande (1976-08-26, 1976-09-17),
Delrapport 1977: 1
Taxeringsarbetet i första instans. Författningsförslag (1977-01-19).
Promemorian med förslag till fortsatt uppbyggnad av
den nya gransk-ningsorganisalionen för taxering i första instans, rapporten om
regionala ADB-anläggningar på länsstyrelserna för folkbokföring och beskattning
m. m. samt delrapporten 1976: 2 och delrapporten 1976: 3 har bildat underlag
för beslut av statsmakterna i de aktuella frågorna (prop. 1975/76: 100 bU. 16,
CU 1975/76:21, rskr 1975/76:234, prop. 1975/76: 100 bil. 9, SkU 1975/76: 35,
rskr 1975/76: 212, prop. 1976/77: 100 bU. 18, CU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 164
resp. prop. 1976/77: 25 bil. 6, SkU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 62). Jag konuner
att översiktiigt redogöra för dessa beslut i det följande.
Rapporterna 1976: 1 och 1977: 1 har
remissbehandlats. Jag kommer att lämna en kort redogörelse för de remissvar som
behandlar genomförandet av den nya taxeringsorganisationen.
RS-projektet och då främst det nya ADB-systemet har
vållat en ganska omfattande debatt. Kritiska röster har inte saknats i den debatten.
I det följande kommer jag att redogöra för kritiken mot RS-projektet,
projektets bemötande av kritiken och vidtagna åtgärder saml lämna en
redogörelse till riksdagen för hur jag ser på det fortsatta arbetet inom
projektet.
2
Statsmaktemas beslut
2.1
Ändrad skatteadministration och taxering i första instans, m.m.
2.1.1
Arbetsformer vid granskning och taxering
På grundval av en rapport från en arbetsgmpp inom
riksskatteverket och statskontoret, den s. k. RS-utredningen, beslutade
riksdagen år 1975 om rUttlinjer för ändrad skatteadministration och taxering i
första instans, m.m. (prop. 1975:87, SkU 1975:31, rskr 1975:229). Principbeslutet
innebar att en ny taxeringsorganisation skulle byggas upp successivt och i
huvudsak vara genomförd till 1978 års taxering. Under uppbyggnadsskedet skall
ytterligare försöksverksamhet samt fortsalt utrednings- och utvecklingsarbete
bedrivas. Resultatet härav skall ligga till gmnd för preciseringar i irkgor som
statsmakterna tagit principieU
Prop. 1976/77:138 7
ställning
lill, för närmare specificering av resursbehovet och för utformande av mtiner
m. m. Bl. a. följande riktiinjer för den nya organisationen skall därvid gäUa.
Alla
deklarationer skall granskas och föredras inför taxeringsnämnderna av
tjänstemän vid länsstyrelse eUer lokal skaltemyndighet. Ambitionsnivån i
deklarationsgranskningen skall inriktas på att upptäcka fall av väsentligt skaileundandragande
och undvika bagatelländringar. Taxeringsnämndens beslutsunderlag rörande de
svårkontrollerade deklarationerna skall förbättras genom en ökad
revisionsverksamhet. Vidare förlängs taxeringsperioden från den 30 juniden 30
november.
Lekmannainflytandet vid taxeringen förstärks genom
att antalet förtroendevalda ledamöter ökas, mandatperioden förlängs och
nämndens beslutsområde utvidgas att även omfatta bl. a. ärenden om
skattetillägg. Även myndigheternas information och service till allmänheten i
skattefrågor skall utvidgas.
I prop. 1975: 87 framhöU dåvarande
departementschefen att den nya taxeringsorganisationen skapade förutsättningar
för en effektivare skattekontroll i första instans och en ökad likformighet och
rättvisa vid taxeringen. Han framhöll också att den kommande reformen genom en
modern och smidig administration och en ökad serviceberedskap hos myndigheterna
borde kunna bana väg för ett öppnare samarbete i olika former mellan
myndigheterna och de skattskyldiga.
Skatteutskottet (SkU 1975:31) underströk att ett av
de vÉntUgaste syftena med reformen var att intensifiera och koncentrera gransknings-
och kontroUresursema tUl svårkontrollerade skattskyldiga. Det genom reformen
förbättrade taxeringsresultatet var enligt utskottets mening inte endast ägnat
att öka de skattskyldigas förtroende för taxeringsmyndigheterna. Det skulle
sannolikt också leda till en minskning av antalet taxeringsprocesser. Utskottet
noterade också med tUlfredsställelse att det hade varit möjligt att förena en
generellt genomförd tjänstem-annagranskning av deklarationema med ett utvidgat
lekmannainflytande vid beslutsfattandet.
2.1.2
ADB-stöd vid granskning och taxering
F. n. sker i huvudsak inte någon registrering eller
bearbetning med hjälp av ADB före beslutsregistreringen vid inkomst- och
förmögenhetstaxeringen. Visst ADB-mässigt stöd finns dock för
deklarationssorteringen och vissa inkomst- och avdragsposter.
Enligt principbeslutet från år 1975 skall
skatteadministrationen effektiviseras genom ett väl utbyggt ADB-stöd som
underiag för gransknmg och taxering. Bl. a. skall uppgifter i deklarationer och
kontrolluppgifter ADB-registreras. Uppgifterna skall avstämmas maskinellt och
resultatet redovisas liksom åtskUliga andra uppgifter t. ex. fastighetsuppgifter.
Prop. 1976/77:138 8
personuppgifter
och uppgifter om föregående års taxering på en avi för varje deklaration. På
denna skrivs också maskinellt ut förslag till taxering och debitering liksom förslag
till beräkning av pensionsgrundande inkomst och egenavgifter. yiLven
underrättelser till de skattskyldiga om taxeringsnämndens beslut skall till
stor del framställas med hjälp av ADB. ADB-stödet innebär att den manuella
granskningen av ett stort antal löntagardeklarationer kan starkt begränsas.
Till särskUd fördel för rörelselaxeringen kommer att vara ett
organisationsregister, som avses komma att innehålla samtliga juridiska
personer som driver rörelse eller annan verksamhet, och samtliga fysiska personer
som har någon anställd eller driver rörelse.
2.1.3
Granskningsorganisationen m. m.
På gmndval av förslag i prop. 1975: 87 beslutade
1975 års riksdag om riktlinjer för granskningsorgani&ationen hos lokal
skattemyndighet och länsstyrelse. Efter ytterligare utredningsarbete har
RS-projektet redovisat förslag till närmare utformning av organisationen
enligt 1975 års beslut (RS-projektets delrapport 1976: 2 Taxeringsarbete i
första instans. Detaljorganisation, bemaiming m. m.). Förslaget behandlades i prop.
1976/77: 100 bil. 18 och har nyligen godtagits av riksdagen (CU 1976/77: 13,
rskr 1976/77: 164). Beslutet innebär i huvudsak följande.
Organisation
I fråga om arbetsfördelningen mellan länsstyrelse
och lokal skattemyndighet skall i princip gälla att dekLarationer från
aktiebolag, föreningar m. fl. skattskyldiga i de s. k. B- och C-längderna,
fåmans-bolagsdelägare och deras familjer samt högst 75 000 övriga svårkontrollerade
skattskyldiga och dera:! familjer skall granskas regionall. Detta innebär att
drygt en halv miljon deklarationer skall granskas hos länsstyrelserna medan
övriga skall granskas hos de lokala skattemyndigheterna. Särskilda
förhållanden i något län skall kunna föranleda en delvis annorlunda fördelning
av deklarationsgranskningen.
Vidare skall länsstyrelsernas skatteavdelningar och
taxeringsavdelningen vid länsstyrelsen i Stockholms län omorganiseras. Det
samlade ansvaret för den årliga taxeringen inom länet läggs på en nyorganiserad
enhet, benämnd taxeringsenhet, hios länsstyrelserna. De djupare och mer
omfattande revisionerna hänförs lill de nuvarande revisionsenheterna. Den
nuvarande taxeringsenhetens besvärsärenden samt allmänna ombudsfunktioner för
uppbörd och mervärdeskatt flyttas tUl en ny enhet benämnd besvärsenhet. Ett
särskilt skattechefens kansU inrättas vid varje länsstyrelse.
Organisationen av mindre och medelstora lokala
skattemyndigheter skall bygga på att myndighetens arbetsuppgifter fördelas på
en serviceenhet och en granskningsenhet. Arbetsuppgifterna vid de största
lokala
Prop. 1976/77:138 9
skattemyndigheterna
skall fördelas geografiskt på skatteadministrativa enheter. TUl myndigheterna
knyts dessutom en arbetsgivarenhet och en administrativ enhet. Arbetet inom de
oUka enheterna hos lokal skattemyndighet skall bedrivas inom arbetsgrupper med
integrerade arbetsuppgifter.
Tjänsterna för bl. a. chefer inom de nya enheterna
samt skattechefens kansli skall inrättas fr.o.m. den 1 juli 1977. Den nya
granskningsorganisationen skall träda i funktion den 1 januari 1978.
Bemanning
Ett genomförande av reformerna kräver utökade
personalresurser. Enligt RS-utredningens rapport år 1974 kunde den samlade
effekten av den nya organisationen och reformerna i övrigt, bl. a. det utbyggda
ADB-stödet, beräknas ge ett nettoöverskott för det allmänna av ca 140 milj. kr.
per år.
De av RS-utredningen beräknade
personalförändringarna innebar ett totalt personalbehov på 1 865 personer för
den nya organisationen. Sedan tillgänglig personal inom den befintliga
granskningsorganisationen avräknats beräknade utredningen nettoökningen av
granskningspersonalen till drygt 1 200 personer. Utredningen räknade vidare
med ett minskat behov av i huvudsak biträdespersonal som följd av bl. a. rationaliseringarna
av beredningsarbetet och arbetet med uträkning av pensionsgrundande inkomst.
Rationaliseringsvinsten beräknades till 600 tjänster.
Departementschefen framhöU i prop. 1975: 87 i
anslutning till redovisningen av personalbehovet att det var ofrånkomligt att
beräkningarna av personalbehovet och personalfördelningen i den nya granskningsorganisationen
i dåvarande skede av reformarbetet präglades av osäkerhet. Produktionstalen för
granskarna kunde inte säkert bedömas. Utredningens bedömning av granskarnas
produktionstal ansågs alltför optimistiska. Vidare förelåg svårigheter vid
bedömning av de arbetsvinster som kunde uppnås genom ökad användning av ADB och
andra förenklingsåtgärder i taxeringsarbetet. De av utrednmgen beräknade
totalramarna för resursbehovet borde enligt departementschefens mening i
dåvarande läge accepteras. Erfarenheter från ytteriigare utredningsarbete och
försöksverksamhet samt en successiv uppbyggnad av organisationen skulle dock
komplettera den franUagda utredningen för en slutgiltig beräkning av
personalbehovet. Riksdagen hade ingen erinran mot den förordade uppläggningen.
Genomförandet av RS-reformen har i enlighet med
principbeslutet från år 1975 förberetts genom anställning av personal. Den första
etappen av uppbyggnaden av skatteadministrationen genomfördes budgetåret
1975/76 och omfattade 163 tjänster. Härav tillfördes länsstyrelserna 76 och de
lokala skattemyndigheterna 87 (prop. 1975: 87, SkU 1975:31, rskr 1975:229).
Prop. 1976/77:138 10
Under innevarande budgetår tillförs organisationen
i en andra etapp ytterligare 275 tjänster. Härav tillförs länsstyrelserna 136
och de lokala skattemyndigheterna 139 (prop. 1975/76: 100 bU. 16, CU 1975/76:
21, rskr 1975/76: 234).
Riksdagen har nyligen beslutat om en tredje
utbyggnadsetapp som avser budgetåret 1977/78 och omfattar 438 tjänster, varav
för länsstyrelserna 217 och de lokala skattemyndigheterna 221 (prop. 1976/77:
100 bil. 18, CU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 164).
Sammanlaget kommer den nya
granskningsorganisationen att till 1978 års taxering ha tillförts 876 nya
tjänster. Därmed kan enligt RS-projektet statsmakternas beslut att den nya
organisationen i huvudsak skall vara genomförd vid 1978 års taxering anses ha
förverkligats, om man beaktar de tjänster i den befintliga organisationen som
skall föras över från den befintliga organisationen. Organisationen för rörelsegranskning
och TN-revisioner är då utbyggd till 7580 % och för lön-tagargranskning till
ca 40 %.
Remissbehandlingen och statsmakternas
ställningstaganden till det av RS-utredningen år 1974 framlagda förslaget till
resurser inom granskningsorganisationen gav uttryck för en högre ambitionsnivå
och därmed kraftigare bemanning än vad utredningen hade föreslagit. Med beaktande
härav och efter en detaljerad genomgång av resursbehovet med företrädare för
länsstyrelserna och de lokala skaltemyndigheterna redovisade RS-projektet i
sin delrapport 1976: 2 totalbehovet för den nya granskningsorganisationen till
2 371 tjänster, därav 1 256 på länsstyrelserna och 1 115 på de lokala
skati;emyndlgheterna. Nettoökningen av personal beräknas inkl. redan beslutade
personaltillskott till ca 1 560 tjänster. Av det återstående personalbehovet om
ca 680 tjänster bör enligt projektet ca 100 tillföras länsstyrelserna och ca
580 de lokala skattemyndigheterna. Tjänsterna bör tillföras myndigheterna
under budgetåren 1978/79 och 1979/80. De för FlS-projektet ansvariga
ämbetsverken RSV och statskontoret anser att ställning nu inte bör tas till
totalramen för den framtida bemanningen av den nya granskningsorganisationen.
Verken föreslår i stället att denna fråga avgörs i samband med behandlingen av
myndigheternas framtida anslagsframställningar, varvid erfarenheter av
genomförd utbyggnad kan beaktas. Den beräknade besparingen om 600 tjänster
förutsätter enligt RS-projektet bl. a. ett väl utbyggt ADB-stöd och en
iritrimmad organisation. Besparingen ligger därför i tiden delvis efter
personalökningen.
2.2
Det nya systemet för ADB inom folkbokförings- och beskattnings-området
2.2.1
Principbeslut om nytt ADB-system
På gmndval .av elt principförslag, som hade lagts
fram våren 1974 av RSV i samråd med statskontoret, beslutade riksdagen år 1975
om riktlinjer för ett fortsatt utvecklingsarbete med ett nytt ADB-system
Prop. 1976/77:138 H
för
foUcbokföring och beskattning (prop. 1915:51, SkU 1975:32, rskr 1975:230).
Nuvarande system bygger på ett princip av riksdagen
år 1963 om övergång till ADB inom folkbokförings- och beskattningsområdet. Det
utvecklades i sina huvuddrag under åren före 1963 och var i huvudsak genomfört
vid årsskiftet 19671968. Systemet är byggt på magnet-bandsteknik och regionala
länsregister med delsystem bl. a. för folkbokföring, direkt skatt,
mervärdeskatt och fastighetstaxering. För vissa ändamål upprättas även
riksomfattande register, t. ex. i form av ett centralt förfrågningsregister
beträffande preliminärskatteavdrag m. m.
Bakgrunden till statsmakternas beslut om ett nytt
ADB-system var bl. a. att den nuvarande maskinutrustningen på grund av
förslitning och den tekniska utvecklingen behövde ersättas inom en snar framtid
och samtidigt anpassas till de ökade krav på automatisk databehandling som hade
uppkommit genom den allmänna utvecklingen på det administrativa området och
reformerna av skatteadministrationen i första instans. Det nya systemet skall
genomföras etappvis med en omläggning av taxerings- och debiteringsfunktionerna
i en. första etapp år 1978.
För att systemet fortiöpande skall kunna anpassas
till förändringar i lagstiftning och administration, skall det utformas så, att
det tillgodoser krav på snabb åtkomst av information. Med hänsyn härtill
kommer informationen i framtiden att lagras i s. k. direktminnen på sådant sätt
att samma data blir lätt åtkomliga för olika tillämpningar via terminaler hos
lokal skattemyndighet, länsstyrelse och RSV.
En betydande remissopinion, främst företrädd av
länsstyrelsema, förespråkade en regional registerföring. Den i propositionen
förordade principlösningen syftade till att såvitt möjligt tillgodose
länsstyrelsernas önskemål ulan att förlora väsentliga rationaliseringsvinster.
Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget som innebär en blandad regional och
central registerföring. Således skall fastighetsredovisningen ske regionalt i
det nya systemet. När det gäller personredovisningen skall några mer genomgripande
förändringar av ADB-systemet inte vidtas i avvaktan bl. a. på
ställningstagandet till folkbokföringens framtida utformning och
organisatoriska anknytning. Motsvarigheter till det nuvarande personbandet
skall även i fortsättningen föras regionalt. Beträffande ett diskuterat
organisationsregister för alla juridiska och fysiska personer som driver
rörelse m. fl. innebar beslutet att ett sådant register, jämsides med det
organisationsnummerregister som RSV skall föra enligt lagen (1974: 174) om identitetsbeteckning
för juridiska personer m. fl., kan medföra alt behovet av det nuvarande
registret över juridiska personer kan bortfalla men att länstyrelsema vid behov
kan föra ett aktuellt regionalt register över organisationer till relativt låg
kostnad. Det s. k. skatteregistret skall såsom ett centralt arbetsregister
byggas upp från person- och organisationsregistren och kompletteras
Prop. 1976/77:138 12
med
uppgift om eriagda skatter m. m. för att i slutskedet tillföras uppgifter om
taxeringsnämndernas beslut om åsätt taxering, debiterade avgifter m. m.
Med anledning av propositionen väcktes motioner i
vilka ett renodlat regionalt system förordades. Yrkandena i motionerna grundade
sig i första hand på uppfattningen att ett mer utpräglat regionalt system än
det som föreslogs i prop. 1975: 57 skulle vara ägnat att bättre tillgodose den
enskildes krav på integritet samt regionalpolitiska hänsyn av olika slag och
strävanden att tillgodose informationsbehov även utanför beskattningsområdet.
I inlegritetsfrågan anförde konstitutionsutskottet
i sitt yttrande till skatteutskottet (KU 1975:3 y) att integritetsskydds- och
säkerhetsfrågorna regelmässigt måste tillmätas stor betydelse vid planeringen
av ADB-system men att uppfattningen om betydelsen från integritetssynpunkt av
en regionalisering av de statiiga ADB-systemen gick i sär.
Konstitutionsutskottet framhöll vikten av att det
fortsatta utvecklingsarbetet beträffande det nya ./DB-systemet för beskattning
och folkbokföring sker i nära samarbete med datainspektionen och med
hänsynstagande till bl. a. det utredningsarbete på säkerhetsområdet som bedrivs
inom statskontoret. Det kan förutsättas att integritetsfrågorna då kommer att
beaktas oavsett valet av systemstmktur. Skatteutskottet anslöt sig till
konstitutionsutskottets uppfattning att ett betryggande skydd måste skapas mot
obehörigt utiämnande av uppgifter om individer. Sådant integritetsskydd kan
enligt skatteutskottet skapas lika väl i ett blandat regionalt och centralt
registersystem som i ett helt regionalt. Utskottet utgick också från att RSV
och statskontoret bedriver det fortsatta utvecklingsarbetet i nära samarbete
med datainspektionen och att ett parlamentariskt inflytande över utvecklingen
därmed tillgodoses.
Vad gäller strävandena att tiUgoilose
informationsbehov även utanför beskattningsområdet konstaterade civUutskottet
i sitt ytttande (CU 1975: 3 y) tUl skatteutskottet att utvecklingsarbetet
beträffande foUc-bokföringens och beskattningens databehov bör bedrivas
fristående från andra datasystem men med inriktning på informationsutbyte
mellan systemen. Samhällsplaneringens behov av databehandling bör dock t. v.
kunna tiUgodoses genom utnyttjande: av överskottskapacitet inom länsanläggningarna.
Skatteutskottet instämde i denna bedömning.
Sammanfattningsvis framhöU skatteutskottet att
målet för ett nytt ADB-system var att kunna genomföra angelägna förbättringar
av skatteadministrationen i första instans och att uppnå en förenklad administration,
minskat uppgiftslämnande för allmänheten, arbetsgivare och andra myndigheter
samt en förbättrad skattekontroll främst i fråga om företagare och andra med
svå:rkontrollerade deklarationer. Samtidigt bör det nya systemet med
utn3'ttjandet av modem teknik bli mer flexibelt än dagens och därigenom
fortlöpande kunna anpassas till
Prop. 1976/77:138 13
önskemål
om förändringar i beskattningsregler och administration och vara till hjälp vid
olika reformer. Enligt utskottets uppfattning tillgodoser det i propositionen
framlagda förslaget dessa önskemål på ett mer tillfredsställande sätt än ett
utpräglat regionalt system. Med hänsyn till att det i propositionen framlagda
förslaget enligt utskottets bedömning är mer flexibelt än ett rent regionalt
system, kan det också lättare anpassas även till ett framtida ökat behov av
tillgång till datakapacitet för information inom samhällsplaneringen och
>andra områden.
2.2.2
De regionala datorerna i ADB-systemet för folkbokföring och beskattning
RUcsdagens beslut om inriktning av det fortsatta
utvecklingsarbetet med ett ADB-system för folkbokföring och beskattaing
innebar, som jag nyss har redogjort för, en blandad regional och central
registerföring. Den regionala delen förläggs till länsstyrelserna och den
centrala till RSV. överkapaciteten inom länsdatoranläggningarna skall enligt
riksdagsbeslutet kunna utnyttjas för att tillgodose samhällsplaneringens behov
av datorkapacitet. I det fortsatta utredningsarbetet skulle möjligheterna att
variera de regionala anläggningamas kapacitet och antal särskilt belysas. Sedan
RSV och statskontoret gemensamt hade utrett frågan om antalet regionala
ADB-anläggningar och placeringen av dessa anläggningar beslutade riksdagen
(prop. 1975/76: 100, SkU 1975/76: 35, rskr 1975/76: 212) våren 1976 att antalet
sådana anläggningar skulle vara 21. Samtliga län utom Gotlands, Blekinge och
Jämtlands län får därmed egna datorer.
I sitt yttrande lill skatteutskottet förutsatte
civilulskottel (CU 1975/76: 3 y) att ADB-systemet för folkbokföring och
beskattning skulle komma att om så skulle visa sig lämpligt erbjuda
möjligheter att genom viss teknisk komplettering tillgodose
samhällsplaneringens speciella behov.
ADB-beredningsgruppen
hos konunundepartementet (C 1973: 06) tog i skrivelse den 29 november 1976 upp
frågan om den regionala samhällsplaneringens behov av information och
datorkapacitet. Beredningsgruppen' konstaterar i skrivelsen att den i sitt
utredningsarbete har kommit fram tUl att den regionala samhällsplaneringens
ADB-behov bör tillgodoses genom en kombination av regional och central
databehand-Hng. De regionalt förlagda bearbetningarna avses därvid bli utförda
på länsdatorerna och de centrala främst vid statistiska centralbyrån.
För
att en prövning av samhällsplaneringens ADB-behov skall kunna tillgodoses i
samband med upphandlingen av länsdatorerna redovisar beredningsgruppen de
egenskaper som en länsdator bör uppfylla för att kunna tillgodose även
samhällsplaneringens ADB-behov. Gmppen hänvisar till motiveringar i
betänkandet ADB i den regionala samhällsplaneringen (Ds Kn 1976: 7).
Prop. 1976/77:138 14
ADB-beredningsgruppen har beräknat att de
merinvesteringar som följer av de framförda kraven för samtliga länsstyrelser
sammantaget uppgår tiU 2,28,3 milj. kr. Den hcgre investeringen torde enligt
gruppen bli aktuell först flera år in på 1980-talet.
Regeringen har den 15 decembcsr 1976 beslutat
överlämna beredningsgruppens skrivelse till statskontoret för beaktande i
samband med upphandlingen av de regionala datorerna i ADB-systemet för folkbokföring
och beskattning. Vid prövningen av de krav på funktioner och utbyggbarhet hos
datorutrustningen, som ADB-beredningsgruppen ställer upp för den regionala
samhäUsplaneringens räkning, skall statskontoret bevaka att
investeringskostnaderna inte blir väsentligt högre än för datomtmstning enbart
avsedd för folkbokföringen och beskattningen utan ryms inom det av ADB-beredningsgruppen
angivna merinveste-ringsbeloppet. Vidare skall enligt legeringens beslut
ADB-berednings-gmppen vid upphandlingen av de regionala datorerna företräda den
regionala samhällsplaneringen i frågor, som rör denna planerings behov och
önskemål vad gäller datorutmstningens egenskaper.
2.2.3
Organisation för den centrala datordriften i ADB-systemet
Frågan om hur den centrala datordriften i
ADB-systemet för folkbokföring och beskattning skall organiseras behandlades
av riksdagen hösten 1976 (prop. 1976/77: 25 bil. 6, SkU 1976/77: 10, rskr
1976/77: 62). Produktionsstarten för det nya ADB-systemet avses skola ske i
början av år 1978. Detta fömtsätt«;r dels att den centrala datomtmst-ningen
installeras hos RSV i god tid dessförinnan, dvs. imder år 1977, dels att en
särskUd organisation för den centrala ADB-driften byggs upp inom verket.
Datomtmstningen kommer att levereras successivt under år 1977 med början under
.andra kvartalet. För att handha installerad utrustning och för att planera och
detaljutforma ADB-driften behöver ADB-driftorganisationen till stor del byggas
upp redan under budgetåret 1976/77, då ca 45 personer beräknas arbeta med
dessa frågor. Därefter byggs organisationen ut i takt med att olika
systemdelar tas i drift. Enligt nuvarande planer innebär detta att utbyggnaden
skulle pågå t. o. m. andra kvartalet 1980. ADB-driftorganisationen skall ingå
som en särskild enhet inom RSV:s driftteljiiska avdelning. Viss personal vid
andra enheter inom avdelningen Ican därvid föras över till den nya
ADB-driftenheten. 1 budgetpropositionen (prop. 1976/77:100 bil. 11) har
beräknats medel för organisationen som innebär att den vid utgången av
budgetåret 1977/78 skall bestå av ca 75 personer. Riksdagen har beslutat anvisa
medel i enlighet härmed (SkU 1976/77: 29, rskr 1976/77: 170).
Prop. 1976/77:138 15
3
Den aktueUa diskussionen om RS-projektet
I vissa remissyttranden över RS-projektets
delrapporter 1976: 1 och 1977: 1 framförs kritik mot genomförandeplanerna för
den nya taxeringsorganisationen. Vidare har kritik och synpunkter särskilt
rörande det nya ADB-systemet framförts i en revisionsrapport från riksrevisionsverket,
i remissvar från datainspektionen över RS-projektets delrapport 1976: 4 samt i
skrivelser från landshövdingarna. I det följande redogörs kortfattat för de
frågor som har tagits upp i dessa sammanhang och de åtgärder som har vidtagits
av budgetdepartementet och inom RS-projektet.
3.1
Riksrevisionsverkets revisionsrapport samt RS-projektets bemötande
Riksrevisionsverket (RRV) genomförde som ett led
i en förvaltningsrevision av RSV under perioden junioktober 1976 en granskning
av RS-projektet. Resultatet redovisades i december 1976 i en revisionsrapport
"Granskning av utvecklingsarbetet med rationaliseringen av
skatteadministrationen (RS-projektet m. m.)." Rapporten är i formellt
hänseende riktad tUl RSV. Den har överlämnats för kännedom lill bl. a. budget-
och kommundepartemenlen.
Med anledning av revisionsrapporten utarbetades
inom RS-projektet en promemoria daterad den 14 mars 1977 med kommentarer och bemötanden.
1 promemorian redovisas även utredningsläget första kvartalet 1977. RSV och
statskontoret delar de i promemorian framförda uppfattningarna. Promemorian är
ställd till RRV. Den har också överlämnats för kännedom till budget- ooh
kommundepartementen.
Åtgärder vidtagna i RS-projektet efter oktober 1976
har inte granskats av RRV. I det följande redovisas innehållet i RRV:s rapport
och RS-projektets promemoria.
3.1.1
Allmänt
Det framhålls i revisionsrapporten att RRV inte har
inriktat sig på att granska och värdera syftet med reformerna inom
skatteadministrationen utan på att redovisa effektiviteten i delar av
projektarbetet. Granskningen avser den projektadministrativa handläggningen av
datasäkerhetsarbetet och inte tillräckligheten i de planerade datasäkerhetsåtgärderna.
Granskningen avser även projektadministrationen som helhet, bl. a. projektets
planering och de ekonomiska kalkylerna. Granskningen avser läget i projektet i
oktober 1976 och är baserad på studier av olika dokument (rapporter, planer m.
m.) saml på intervjuer.
1 RS-projektets promemoria hävdas att granskningen
genomfördes vid en olämplig tidpunkt, nämligen då datorupphandlingen inte var
avslutad och då man förberedde starten av ett stort ADB-system. Fömtsättning-
Prop. 1976/77:138 16
ama
för en stor del av det ADB-tekniska arbetet systemarbete, programmering,
ADB-säkerhet m. m. var därför oklara och det kunde inte finnas mycket att
revidera. RS-projektet försökte därför få granskningen flyttad från tredje
till fjärde kvartalet 1976. RRV var dock inte beredd att ändra granskningens
uppläggning.
3.1.2
ADB-säkerhet
RRV anser att arbetet med säkeiheten för
ADB-systemet är försenat och inte i alla avseenden tUlräckligt underbyggt vad
gäller kartläggning och analys av säkerhetsproblemen. Vidare behövs bättre kommunika
tion och samverkan mellan de olika intressentgmpperna i projektet.
Förhållandena skall enligt RRV ses mot de höga övergripande mål som har satts
för säkerhetsarbetet och de få praktiska erfarenheter som finns av hur sådant
arbete handläggs i läystemutvecklingsprojekt.
RS-projektet hävdar alt konkreta förslag för att
åstadkomma datasäkerhet, fysiskt skydd (mot t. ex. brand, stöld och
skadegörelse) m. m. inte kunde och enligl planema inle heller skulle föreligga
vid tidpunkten för revisionen. Det fanns enligt projektet således inte
underlag för att bedöma om försening i säkerhetsarbetet förelåg eller ej.
De väsentiigaste delarna av ADB-säkerhetsarbetet
för ADB-systemet beslår enligt RS-projektet i att
1.
skapa ett fullgott kapitalskydd
för investeringar i datorer centralt och regionalt
2.
åstadkomma ett dataskydd så att
obehörig åtkomst via terminaler eUer via satsvisa bearbetningar till
dataregistren hindras
3.
utveckla metoder för
funktionsskydd, dvs. skydd av ADB-registrens tiUförlitlighet ooh tillgänglighet
4.
utveckla en
ADB-säkerhetsorganisation centralt, regionalt och lokalt.
Metodema för data- och funkti.onsskydd baseras
erfarenhetsmässigt till stor del på standardfunktioner i leverantörens
programvara. Eftersom valet av centraldator inte blev klart förrän i slutet av
granskningsperioden, kunde enligt projektet i dessa delar endast översiktliga
planer för arbetet redovisas vid denna tidf»unkt.
Vad gäller övriga säkerhetsfrågor framhåUer man
från RS-projektets sida bl. a. att det fysiska skyddet för RSV:s datacentral
har godkänts av datainspektionen i januari 1977 och att inspektionen inte har
framfört någon kritik över hur integritetsfrågorna har behandlats. I projektet
pågår f. n. arbete med att utforma ett organisationsförslag för att få till
stånd en samordning av skatteadministrationens säkerhetsfunktioner.
Enligt RS-projektets bedömning kommer arbetet med
säkerhels-frågorna att vara färdigt till den tidpunkt då ADB-systemet planeras
bli taget i drift.
Jag återkommer i det följande till säkerhets- och
integritetsfrågoma och datainspektionens synpunkter ipå hur dessa har
behandlats.
Prop. 1976/77:138 17
3.1.3
Riktlinjer och regler för systemarbetet
Enligt RRV är arbetet med en systemhandbok, dvs.
med att ta fram riktlinjer och regler för hur ett enhetligt och effektivt
systemutvecklingsarbete skall bedrivas, avsevärt försenat. Det finns, enligt
RRV inte heller några inom förvaltningen centralt utvecklade och utprovade
hjälpmedel för utveckling och drift av ADB-system annat än i begränsad
omfattning. RRV anser vidare att arbetet med systemhandboken har givits låg
prioritet av projektiedningen. Detta kan komma att leda till svårigheter i det
fortsatta utvecklingsarbetet. Svårighetema kan enligt RRV bestå i en bristande
enhetiighet i systemets utformning och i en otillräcklig kommunikation mellan
utvecklama sinsemellan och mellan utvecklama, användarna och driftpersonalen.
RS-projektet framhåller att det finns strikta
regler för systemarbetet i de delar där det är nödvändigt. Det gäller
konstmktion av flödesplaner, identifiering av system, program, register och
termer, systemdokumentation m. m., alltså främst mera rutinbetonade moment.
Man hänvisar därvid tiU att det sedan många år finns en handbok för utvecklingen
av nuvarande ADB-system. Arbete pågår emellertid med nya delar och med att
förbättra befintliga delar. Anvisnmgar beräknas bli färdiga i den takt som
behoven uppstår. Att utarbeta en systemhandbok är, påpekas det vidare, en
kontinuerlig process, som kräver medverkan och engagemang från dem som skall
följa handbokens regler. Samtliga berörda måste förstå och acceptera handboken.
Anvisningar för systemutvecklingsarbetet ges också genom kurser, intema
seminarier och den löpande arbetsledningen. Det finns enligt projektet dessutom
en djup "metodtradition" utgående från det nuvarande ADB-systemet och
via statskontorels personal och konsulter från andra ADB-system inom
statsförvaltningen.
Från projektets sida framhålls också att man har
utvecklat en s. k. förkompilator som medger en stark styrning och kontroll av
system- och framför allt programutvecklingen och som förenklar programmerarnas
kontakter med avancerad programvara. Genom att samtliga program passerar via
denna förkompilator erhåUs en garanti bl. a. för att de testas mot aktuella och
auktoriserade versioner av posterna i databaserna. Via förkompilatorn kan man
också få veta vilka program som använder olika poster i databaserna. Detta är
en fördel bl. a. vid ändring av informationen i systemet.
3.1.4
Utbildningen
RRV hävdar att planeringen av utbildningen för dem
som skall använda det nya ADB-systemet är försenad. Det föreligger enligt RRV
även oklarhet beträffande möjlighetema att genomföra utbUdning i den omfattning
som har planerats och att framstäUa kursmaterial i tid. Vidare anser RRV att
osäkerhet råder beträffande ansvarsförhållandena
2
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 138
Prop. 1976/77:138 18
mellan
olika arbetsgrupper vid RS>/ som skall producera utbildningsmaterialet
resp. planera och genomföra utbildningen.
RS-projektet framhåller att den utbUdning som
planeras eller skisseras inom projektets ram inte bara föranleds av
RS-reformen utan även av behovet alt allmänt förbättra utbUdningsnivån inom
skatteområdet. UtbUdningen sprids under en lång tidsperiod, fram t. o. m.
19801981. Utbildningens omfattning bestäms till väsentlig del av det årliga
tillskottet av nyanställda för granskningsorganisationen. Utbildningen är i
stor utsträckning hierarkiskt organiserad i den meningen att man centralt
utbildar personal vid skatteavdelningarna på länsstyrelserna. Denna personal
svarar i sin tur för utbildning där och vid lokal skattemyndighet.
Planeringen av arbetet med att framslälla
utbildningsmaterial underlättas enligt RS-projektet av att den största delen
av utbUdningsdagarna avser kurser som f. n. redan bedrivs inom
skatteadministrationen. Man påpekar också att utbildningsmaterial rörande de
materiella och system-mäs&iga ändringar, som skall vidtas inför 1978 års
taxering, inte kan produceras förrän propositionerna med ändrade materiella
regler samt arbetet med detaljutformningen av ADB-systemet har färdigställts.
Detta planeras ske under första halvåret 1977. Det föreligger numera en
utbildningsplan som baseras på såväl RSV:s ordinarie utbud av kurser som de av
RS-projektet föranledda nya kurserna.
Man medger dock från projektets sida att
samordningen av utbildningen kunde te sig mindre god vid tidpunkten för RRV:s
granskningar. Det sammanhänger delvis med en av projektet påtalad
underdimensionering av utbUdningsresurserna vid skatteavdelningarna hos
länsstyrelserna. Man säger sig vara medveten om de stora ansträngningar som
måste göras men bedömer ändå att föreliggande utbildningsplan är genomförbar.
3.1.5
Planering m. m.
RRV anser i sin revisionsrapport alt arbetet med
planeringen av RS-projektet i stort och av de olika delarna mte är tillräckligt
underbyggt, samordnat och tillförlitligt. Resursbehoven för projektet och
ADB-systemet har undan för undan ökat. Samtidigt har enligt RRV ambitionsnivån
sänkts och tidplanerna förskjutits från delar av projektarbetet.
Mer i detalj går RRV:s kritik bl. a. ut på att
någon risk- eller känslighetsanalys av projektet inte har utförts och att
några tidpunkter och kriterier för att bedöma eventueUa avvikelser från
planerna och arbetsresultatets kvalitet inte har fastställlH. Det enda som
formellt noteras är enligt RRV avvikelser i tidplaneringen. Det finns, hävdar
RRV, inte heller några tidsbuffertar där eventuella förseningar kan inhämtas.
Projektarbetet bedrivs i förhållandevis få och därför resurskrävande aktiviteter
för vilka mål, uppgift och prestationsangivelser ofta inte är till-
Prop.
1976/77:138 19
räckligt
utarbetade. Det saknas, hävdar RRV vidare, till stor del fastställda regler
och rutiner för planeringen, rapporteringen och uppföljningen. Detta medför
ett föga enhetligt arbete mellan de olika arbetsgrupperna och sämre möjUgheter
för projektledningen att överblicka och bedöma konsekvensema av avvikelser från
det planerade projektarbetet. De redovisade förhållandena har enligt RRV
tvingat projektiedningen lill en direktstyrning av RS-projektet. En sådan styrning
ger enligt RRV små möjligheter att leda och följa ett projekt av denna storiek
ooh komplexitet.
I promemorian från RS-projektet redogörs för det
planeringssystem som tillämpas vid utvecklingen av ADB-systemet. Tidplaner
utarbetas halvårsvis för varje medarbetare. Därvid anges de arbetsuppgifter som
skall utföras under perioden. På blanketterna för personalplanerna kan för
varje uppgift planerad lid jämföras med förbrukad lid. Varje kvartal görs en ny
halvårsplanering. Vid halvårsplaneringen görs även grovplanering för hela
projekttiden. Projektledningen går med en till två månaders mellanrum igenom
hur planeringen för delprojekten hålls. Förhållanden som kan påverka
planeringen rapporteras vid protokollförda veckomöten.
De formella brister som kan finnas i planeringen är
enligt projektet alt sambanden mellan vissa aktiviteter inte klart anges och
att uppföljning av planerad tid/förbmfcad tid inte har gjorts för vissa
personplaner på grund av tidsbrist.
Den valda ambitionsnivån på planeringssystemet är
enligt RS-projektet en avvägning mellan behovet av planering och arbetsinsatsen
för densamma. En hög formell ambitionsnivå i planeringen kan medföra irriterande
stora insatser för projektmedlemmarna. Kvaliteten i planeringen avgörs enligt
projektet av om aUa viktiga aktiviteter har kunnat förutses och om
projektpersonalen håller utiovade leveranstider. De punkter, där en avstämning
av planeringssystemels lämplighet hittiUs har kunnat ske, har varil avlämnandet
av rapporter till regeringen. Dessa visar att produkterna har kunnat
färdigställas på utsatt tid. Man konstaterar vidare att den valda
ambitionsnivån för planeringen i RS-projektet liknar den som med framgång har
använts i andra slora projekt avseende administrativ rationalisering,
exempelvis det inom den allmänna försäkringen (den s.k. RAF A-utredningen).
RS-projektet anser avslutningsvis att smärre, formella brister i planeringen
har lett RRV lill vidlyftiga och obestyrkta slutsatser om den planering som
sker vid utvecklingen av ADB-systemet.
3.1.6
Ekonomiska kalkyler m.m.
Det saknas enligt RRV en samlad och enhetlig
budgetering och redovisning för det arbete som är samlat inom RS-projektet. De
verkliga kostnaderna för projektet kan inle särskiljas ur RSV:s
anslagsframställ-
Prop. 1976/77:138 20
ning
för budgetåret 1977/78. Totalkostnaderna för projektet går inte heller alt
följa upp. Bristerna i inlernbudgeteringen försämrar enUgt RRV möjligheterna
inte bara att styra projektet utan även att utarbeta ekonomiska kalkyler.
Den kostnads-Znyttokalkyl som redovisades år 1974
visade att rationaliseringen av skatteadministrationen skull© ge ett betydande
överskott. Det var enligt RRV på bl. a. detta underlag, som statsmaktema
fattade beslut om projektets principiella inriktning och ambitionsnivå samt om
reformens utförande. I juni 1976 redovisades en ny kostnadskalkyl där
driftkostnaderna för liystemet hade ökat väsentiigt jämfört med kalkylen från
år 1974. Den nya kalkylens uppställning och omfattning är enligt RRV inte så
utformad att en jämförelse med den tidigare kalkylen underlättas. Vidare saknar
kalkylen flera väsentliga kostnadsposter. Kostnaderna för bl. a. hela
projektverksamheten och den belastning dessa kostnader innebär redovisades
inte. Projektkostnaderna kan enligt RRV komma att betydligt överskrida de
beräkningar som redovisades år 1974. Någon prövning av de tidigare kalkylerade
intäkterna tUl systemet trots att de angivits vara osäkra eller någon risk-
eller känslighetsanalys av kalkylen har inte utförts. Det kan enligt RRV inte
uteslutas att rationaliseringen av skatteadministrationen kan resultera i ett
underskott i stället för ett beräknat överskott. Sammanfattningsvis finns det
enlij RRV:s bedömning starka skäl att betvivla att reformen medför det
avsevärda netto för det allmänna som ursprungligen beräknades.
RRV redovisar i följande kalkylsammanställning som
grundas på RS-projektets rapporter och RRV;s kostnadsuppskattning av projektverksamheten,
hur den ekonomiska bilden kan anses ha förändrats. I kolumnen till höger som
rubricerats "RRV okt 76" redovisas pålägget för projektverksamheten
enligt RRV:s uppskattning. Någon annan kalkylpost har RRV inte prövat.
Milj.
kr./år
RSV
maj 74 RSV juni 76 RRV okt 76
Intäkter:
Besparingar,
dvs. rationaliseringar
62
49
49
ökade
skatteintäkter
160
160
160
Intäkter
från datorbytet
30
0
0
Totala
intäkter
252
209
209
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kostnadsökningar:
Kostnad för system i drift 77 137 137
Pålägg för projektkostnad
dvs.
utvecklings- och
störningskostnader
5 35
5 35
45 35
117
177
217
135
32
-8
(9 % och 9 år)
Merkostnad för
datorutrustning
Totala
kostnader
Nettovinst/Förlust
Prop. 1976/77:138 21
RS-projektet framför en rad invändningar mot RRV:s
uttalanden om brister i de ekonomiska kalkylerna och om RRV:s beräkning av projektkostnaden.
Inledningsvis konstaterar projektet att syftet med RS-reformen är att med
olika administrativa medel uppnå större likformighet och rättvisa vid
taxeringen. Projektet finner det märkligt att RRV vid behandlingen av
kalkylfrågorna frångår den angivna avgränsningen av revisionen till att avse
själva handläggningen av utvecklingsarbetet och inte syftet med reformen. Trots
detta behandlar RRV kalkylfrågorna på sådant sätt att hela reformen
ifrågasätts.
RS-projektet instämmer dock i att kalkylarbetet har
varit eftersatt. Detta anförs även som en förklaring till att RRV enligt
projektets mening har kommit tUl felaktiga slutsatser om reformens ekonomiska
konsekvenser. Anledningen till att kalkylarbetet har fått den hittillsvarande
uppläggningen sägs vara historiskt betingad. RS-projektet är en sammanslagning
av tre tidigare fristående utredningar (de s. k. RS-, AFB- och LSM-utredningama)
med var sin kalkyl. I de rapporter RS-projektet har länmat har i huvudsak
endast avvikelser från tidigare kalkyler angetts. Samtliga avvikelser har dock
rapporterats till regeringen om än i olika omgångar.
En brist i RRV:s kalkylresonemang är enligt
RS-projektet att endast kostnader för att genomföra RS-reformen har studerats.
Man kan dock inte välja mellan att antingen genomföra RS-reformen eller avstå
från att vidta åtgärder. Nuvarande ADB-system och ADB-utrustning fungerar
nämligen längst till 1980-talets början. Det finns vidare uppenbara brister i
nuvarande taxeringsorganisation. Genomförs inte RS-reformen måste således andra
förändringar vidtas. Ett sådant alternativ det s. k. O-alternativet är att
överföra det nuvarande ADB-systemet till ny teknisk utrustning och behålla den
nuvarande ordningen med en stor del av granskningsarbetet som fritidssyssla.
En annan invändning är att RRV inte har varit
konsekvent i sitt angreppssätt. Detta sägs framgå tydligast i vad gäller
utbildningsfrå-goma. För att kalkylen skall vara rättvisande skall endast den
del av utbildningen som är en följd av RS-reformen belasta projektet.
Som exempel på felaktigheter anförs att de totala
utredningskostnaderna med RRV:s beräkningsmetod har blivit alldeles för höga,
för delar av personalen ca 4 gånger den egna kostnaden. Det sammanhänger med
att personalbehovet initialt är förhållandevis högt men sedan sjunker. Man
anför vidare att det produktionsbortfall till följd av utbildning som RRV anser
bör tas med (ca 129 milj. kr. under en femårsperiod) redan är beaktat i
kostnadskalkylerna.
Vad gäller intäktspostema är de som RRV har
påpekat osäkra. RS-projektet har'vid flera tillfällen också framhållit
svårigheterna att beräkna de ökade skatteintäkterna av utbyggd kontroll,
ökningarna erhåUs i form av såväl en korrektiv som preventiv effekt. Den
korrek-
Prop.
1976/77:138 22
tiva effekten, som ulgörs av direkta taxeringshöjningar
och som därför kan mätas, minskar vid ökande kontrollinsatser. Det torde dock
inte finnas några praktiska möjligheter att mäta hur mycket den minskar. Den
preventiva effekten, som består i att de skattskyldiga i större utsträckning
lämnar riktiga uppgifter vid ökad risk för upptäckt, är inte heller möjlig att
mäta. Det går alltså inte att fastställa sambandet mellan preventiv effekt och
kontroll nivå.
RS-projcktet anser det mot denna
bakgrund inte meningsfullt att ägna sig åt mer eller mindre kvalificerade
gissningar om intäkterna. Utbyggnaden av kontrollen sker i stället etappvis.
Innan en ny etapp föreslås studeras det korrektiva resultatet av de tidigare
insatta resurserna och bedöms den preventiva effekten. RSV och statskontoret
har i skrivelse tiU regeringen vid överiämnandet av delrapport 1976: 2 från
RS-projektet framhållit att ställning f. n. inte bör tas till totalramen för
skattekontrollen.
1 promemorian från RS-projektet
presenteras en nuvärdeskalkyl för hela projektet så långt det är möjligt i
nuvarande utredningsläge. I kapitalvärdena för RS-reformen har frånräknats
värdena för ett 0-aiternativ, som innebär ett nytt tekniskt system inom ramen
för ett oförändrat administrativt system, bibehållen fritidsgranskning, ingen
s. k. TN-revision men däremot viss organisationsutveckling. RS-reformens
livslängd har beräknats omfatta tiden t. o. m. taxeringsåret 1988. Endast
kapitalkostnader har diskonterats. Kostnaderna avser en organisation utbyggd
för 40 000 årliga TN-revisioner. Om utbyggnaden bromsas på lägre nivå minskar
också kostnaden för personal och utbildning.
Kostnader (milj. kr.)
Projektkostnader 78'
Utbildningskostnader 53
Merkostnad för ny personal
i granskningsorganisationen 1 687
Merkostnad för nytt ADB-system (9 % ränta) 326
Merkostnad för underhåll av ett störrä ADB-system
än det nuvarande (exkl. driftkostnad) 26
Summa 2170
'De totala projektkostnaderna har
beräknats till 119 milj. kr. Från detta
belopp har 41 milj. kr., som inte bör belasta RS-projektet, frånräknats.
Intäkter och besparingar (milj. kr.)
Personalbesparingar 580
Minskade kostnader för arvoden till
taxeringsnämnder m.m. 150
Summa 730
Till detta kommer s. k. icke monetära intäkter i form av:
ökad rättvisa
och likformighet i behandlingen av de skattskyldiga
bättre service
i olika hänseenden för allmänheten inkl. arbetsgivarna
Prop. 1976/77:138 23
större
flexibilitet i skatteadministrationen
stärkt
lekmannainflytande
ökad
arbetstrivsel för personalen.
Det ekonomiska utfallet av
RS-reformen beror till största delen på resultatet av ökad revisionsverksamhet.
Försiktiga beräkningar baserade på hhtillsvarande försöksverksamhet visar
enligt projektet en genomsnittsintäkt av 350500 kr. per revisionstimme. Resultatet
per arbetstimme för TN-revisionen kan visseriigen antas minska i takt med utbyggnaden
av kontrollapparalen. Nedgången torde enligt RS-projektet härvid dock mer än
väl kompenseras av den ökande preventiva effekten. En genomsnittlig intäkt av
350500 kr. per revisionslimme skall jämföras med vad som på olika
utbyggnadsnivåer krävs för jämvikt mellan kostnader och intäkter för hela
RS-reformen:
Antal TN-revisioner per år 20 000 30 000 40 000'
Erforderlig genomsnittsintäkt per
revisionstimme
för jämvikt
kostnader/intäkter 265 2 IS'' 195»
' Beräknat antal TN-revisioner enligt prop. 1975: 87. »Det
avtagande kravet på genomsnittsintäkten vid ökad utbyggnad beror på att
betydande delar av kostnaderna är fasta.
I kalkylerna har inte räknats med
att deklarationsgranskningen skall ge förbättrat taxeringsutfall. Nuvarande
revisionsverksamhet och försöksverksamheten med TN-revisioner tyder enligt
RS-projektet på att RS-reformen inte bara kommer att ge full kostnadstäckning
utan även ett betydande ekonomiskt överskott särskilt om den preventiva
effekten beaktas.
3.1.7 Avslutande synpunkter
RRV framhåller att de i
revisionsrapporten redovisade iakttagelsema måste ses mot de gällande
förutsättningarna för projektet, nämligen att
någon
försöksverksamhet med det nya datorstödet inte har genomförts
det nya
ADB-systemet får en ny teknisk och organisatorisk utformning
de
organisatoriska förändringarna inom skatteadministrationen skall införas
samtidigt med ett flertal datatekniska förändringar
nya
systemavsnitt planeras att införas successivt vUket bl. a. för med sig
komplicerade övergångslösningar
systemet enligt
beslut skall börja införas vid en bestämd tidpunkt, den 1 januari 1978
det f. n. är
svårt att rekrytera erfaren och kompetent ADB-personal
det råder brist
på erfarenhetsförmedling och generella ADB-hjälp-medel inom statsförvaltningen
det totala
beslutssystemet för RS-projektet är långsamt.
Prop. 1976/77:138 24
Mot bakgmnd av gällande förutsättningar och gjorda
iakttagelser kan det enligt RRV:s bedömning inte uteslutas att projektets
inriktning, omfattning, tekniska och administrati\'a ambitionsnivå och den
planerade systemstrukturen kan behöva ytterligare övervägas för att ADB-systemet
skall kunna installeras i avtalad tid och enligt den hittUls gjorda planeringen.
RRV föreslår att man inom projektet omgående överväger, vilka åtgärder som
behöver vidtas för att såvitt möjligt säkerstäUa att projektets huvudsakliga
syften nås.
Från RS-projektets sida sägs sammanfattningsvis att
RRV:s revision, som skulle avse ADB-säkerhetsfrågomas hantering inom
RS-projektet, genomfördes under en period då miderlag för bedömning av
ambitionsnivå och tidplaner i ett projekt noimalt inte föreligger. RRV:s
revision kom emellertid att omfatta även arbetsformer inom RS-projektet. Man
påpekar att man i projekt, som befinner sig i en så föränderlig mUjö som
RS-projektet, alltid kan observera brister i arbetsformerna. RS-projektet har
bl. a. under tryck från personalorganisationerna sökt fördela arbetet mellan
projektet och RSV:s ordinarie organisation på ett för båda parter utvecklande
sätt. Det samråd och den samverkan som denna arbetsfördelning leder till kan
medföra en viss tröghet i beslutsfattandet.
RS-projektet anser att RRV har dragit alltför
vittgående slutsatser i vad avser planeringsläge, arbetsmetoder m. m. utifrån
smärre brister på dessa områden. Man konstaterar att resultat hittiUs har
presenterats på utsatta tider. RS-projektet bedömer det också som tämligen
säkert att RS-reformen kommer att ge statsfinansiellt överskott, särskUt om de
preventiva effekterna beaktas.
RS-projektet delar inte heller RRV:s syn på behovet
av översyn av riksdagens beslut avseende systemstmktur m.m. för AFB-systemet.
Ett sådant arbete skulle, framhålls det, leda tUl förseningar i projektet,
avsevärda kostnadsökningar och allvarliga stömingar i planeringen av
genomförandet.
3.2
Landshövdingarnas skrivelser angående de nya länsdatorema samt RS-projektets
bemötande
3.2.1
Bakgrund
Landshövdingarna i samlliga län diskuterade vid ett
landshövdingemöte i december 1976 frågor som har siamband med det nya
ADB-systemet inom folkbokförings- och beskattninigsorganisationen. Med
anledning härav uppdrogs åt tte landshövdmgar' att i en skrivelse framföra
vissa synpunkter och förslag till chefen för budgetdeparte mentet. Skrivelsen,
som är daterad den 13 december 1976, remitterades tiU riksskatteverket och
statskonto)-et dvs. de för RS-projektet an-
»
Nils Hörjel, Lars Eliasson och Bengt Lyberg.
Prop. 1976/77:138 25
svariga
verken för yttrande. Detta avgavs den 2 februari 1977 efter att för RSV:s del
ha behandlats i verksstyrelsen. Yttrandet föranledde en ny skrivelse från
landshövdingarna daterad den 17 februari 1977.
Landshövdingarna anser att man i RS-projektet har
frångått riksdagens beslut år 1975 angående registerföringen i det nya
ADB-systemet och har lagt en. ston© del av registerföringen på den centrala
datorn än som avsågs. Detta sägs i sin tur bl. a. leda till att de regionala registren
minskar i betydelse och att länsstyrelsema inte förses med tidsenligt utmstade
datorer.
I det följande redogörs för landshövdingamas och de
båda verkens (RS-projektets) synpunkter, i huvudsak med ledning av skrivelserna
och remissyttrandet.
Som underlag för redogörelsen vill jag först erinra
om innebörden av 1975 års beslut angående registerföringen i det nya
ADB-systemet. Denna skall organiseras på följande sätt:
regional registerföring
avseende fastighetsredovisningeni
regional registerföring
avseende folkbokföringen
regional och central
registerföring av juridiska personer som driver rörelse eller annan verksamhet
samt fysiska personer som driver rörelse eller har någon anstäUd
(organisationsregister)
central registerföring av
arbetsregister för beskattningen omfattande samtliga skattskyldiga och med
central skatteuträkning med terminalåtkomst för skattemyndighetema och med
färdigställt skatteregister i regionerna.
3.2.2
Fastighetsredovisningen
Landshövdingarna menar att i propositionen
avgränsas fastighetsredovisningen i sin helhet till regional registerföring.
Någon central redovisning av fastighetsdata nämns inte. Landshövdingarna anser
att man i RS-projektet frångår beslutet när man planerar att lägga in även
fastighetsdata i det centrala skatteregistret. Vid behov av direktåticomst från
terminal styrs dessutom förfrågningar från lokala och regionala myndigheter
till detta register, eftersom endast centraldatorn utrustas för detta ändamål.
RSV och statskontoret RS-projektet förklarar
att de fastighetsdata som lagras i det centrala registret i stort sett
motsvarar informationsinnehållet i de kontrolluppgifter avseende
fastighetsinneihav som i dagens system trycks och insorteras i deklarationerna
för manuell kontroU. Dessa uppgifter behövs för att ge ett effektivt datorstöd
i samband med granskningsarbetet. Projektet har i annat sammanhang senare meddelat
att den registerbeskrivning, som finns i delrapport 1976: 4 (Integritet ooh
genomförande) från RSrojektet och som landshövdingarna hänvisar till i sin
andra skrivelse, av misstag har givits felaktigt innehåll.
Prop. 1976/77:138 26
Det
centrala arbetsregistret skall inte innehålla vissa uppgifter som där anges och
som nu inte ingår i länsstyrelsernas fastighetsredovisning.
RS-projektet förklarar vidare att den planerade
systemlösningen inte innebär någon inskränkning i de regionala och lokala
myndigheternas tillgång till register och prakiiska möjligheter att nå data
avseende fastighet. Tvärtom förbättras de genom införandet av terminaler. Den
planerade lösningen innebär enligt projektet att länsstyrelserna liksom
hittills skall föra ADB-register för fastighetstaxeringen. Registret skall
underhållas på i stort sett samma sätt som f. n.
3.2.3
Registerföringen avseende folkbokföringen
Landshövdingarna menar att det av prop. 1975: 57
klart framgår att det regionalt förda folkbokföringsregistret skall ha
ställning som basregister och vara överordnat i förhållande till det centrala
skatteregistret när det gäller folkbokförin.gsuppgifter. Genom ätt endast det
centrala registret avses bli åtkomligt från terminal får i stället detta
register karaktär av basregister.
Det centrala registret sägs också ha betydelse från
integritetssynpunkt, eftersom det vid överföring av folkbokföringsuppgifter
till detta register uppstår fel, som påverkar datakvaliteten. Vidare hävdas att
det centrala registret inte, såsom förutsattes år 1975, kommer att utgöra ett
intemt arbetsregister.
RS-projektet hänvisar på denna punkt till vad
föredraganden anför i prop. 1975: 57 (s. 59):
"Sammanfattningsvis innebär mitt förslag att
länsstyrelserna får samma registertillgång som i dag. De får därutöver terminalåtkomst
till centralt sökregister över fysiska personer och ett organisationsregister
enligt tidigare definition genom ett för riket gemensamt skatteregister."
Den föreslagna systemlösningen för folkbokföringen
innebär enligt projektet att ADB-register över länets befolkning även i
framtiden förs regionalt. Pastorsämbetena m. fl. aviserar ändringar tUl de
regionala registren. Liksom nu aviseras därefter andra ADB-system inom förvaltningen.
Det gäller också det centralt förda skatteregistret.
Vidare framhåller projektet att om de regionala
ADB-regislren för folkbokföring och fastighetsredovisning skall vara åtkomliga
för frågeverksamhet m. m. från terminaler, så krävs större och dyrare datorer
än som f. n. planeras för länsstyreliierna. Det skulle dessutom aktualisera
frågan om en annan systemkonstmktion än den riksdagen beslutade om år 1975.
Man anser från projektets sida att farhågorna för
att datakvaliteten och därmed den personliga integriteten skulle försämras när
data överförs till det centrala registret saknar fog. Sådan överföring av data
sker redan i dag till ett stort antal system.
Vad
beträffar integritelsskyddet framhålls vidare att möjligheterna
Prop. 1976/77:138 27
till
behörighetskontroll är minst lika goda vid den centrala anläggningen som vid
regionala anläggningar. Dessutom finns för de större maskinsystemen mera
utvecklad generell programvara på detta område än för de mindre systemen.
Tekniskt sett kan tillgängligheten till registerdata relativt enkelt begränsas
till exempelvis geografiska områden, funktioner inom organisationen, vissa
individer etc. I alla system även manuella är säkerheten självfaUet
beroende av att personalen i sitt arbete följer givna föreskrifter.
Vad
gäller det centrala skatteregistrets karaktär hänvisar projektet till att
frågan om offentlighet och sekretess i det centrala AFB-registret diskuteras i
RS-projektets delrapport 1976:4. Där konstateras bl.a. att registret i
offentligrättslig mening är allmän handling och föreslås att registret beläggs
med sekretess. Om detta förslag genomförs kommer flertalet uppgifter i
registret att sekretesskyddas på samma sätt som deklarationsmaterialet.
Landshövdingarna anser i sin andra skrivelse att
det är anmärkningsvän att RS-projektet i remissyttrandet inte tar upp den
viktiga principfrågan om det centrala registrets karaktär och användning.
3.2.4
Registerföring av juridiska personer
Enligt landshövdingarna framgår det av delrapport
1976: 4 från RS-projektet att registerföring av juridiska personer enbart
planeras ske centralt. De anser att däiroed omintetgörs statsmaktemas uttalade
avsikt att det nya systemet skall tillgodose länsstyrelsernas krav och
önskemål i fråga om bl. a. regional registerföring av juridiska personer.
RS-projektet
hänvisar även på denna punkt lill prop. 1975: 57 (s. 58). Där sägs att om man
inrättar de register dels det s. k. organisationsnummerregistret, dels det
s. k. organisationsregistret som föreslås på annat ställe i propositionen och
gör dessa tillgängliga från terminal, så bortfaller i och för sig behovet av
nuvarande register för juridiska personer. Om länsstyrelserna skulle ha behov
av ett aktuellt register kan dock ett sådant föras till en relativt låg
kostnad.
Projektet
konstaterar vidare att det i ADB-systemet för folkbokföring och beskatming inte
finns något regionalt behov av andra register över juridiska personer än det
som årligen framställts för utskrift av skattelängd. Man förutsätter dock att
länsstyrelserna periodiskt skall aviseras om ändringar beträffande beståndet av
juridiska personer. RS-projektet hänvisar dessutom till betänkandet (Ds Kn
1976: 7) ADB i den regionala samhällsplaneringen från ADB-beredningsgruppen
inom kommun-departementet, där det föreslås att den regionala
samhällsplaneringen skall få tillgång till ett eget register över företag m.
fl. Om ett sådant register inrättas, fömtsätter man från projektets sida att
det handhas av länsstyrelsema.
Prop. 1976/77:138 28
Landshövdingarna instämmer i sin andra skrivelse i
att länsstyrelsemas behov i här berörda avseende torde komma att tUlgodoses på
ett tiUfredsstäUande sätt om statsmakterna bifaUer ADB-beredningsgmp-pens
förslag.
3.2.5
Central registerföring av arbetsregister för beskattning
Landshövdingarna anser att det centrala
arbetsregistret för beskattningen har fått vidgat innehåU och ändrad ställning
i förhållandet till det regionala folkbokföringsregisttet samt att det har
ändrat karaktär från internt till även extemt arbetande upplysningsregister.
Dessa förändringar har enligt landshövdingarnas uppfattning inte varit nödvändiga
för att uppnå syftena med det nya ADB-systemet. Det sägs vidare försvåra
länsstyrelsernas möjligheter att inom ramen för systemet kunna arbeta effektivt
och att smidigt kunna komma åt sina egna data. Som har nämnts anser
landshövdingarna också att förändringarna leder till försämrad datakvalitet och
nackdelar från integritetssynpunkt. Detta får enligt skrivelsen ses som
synnijrligen allvarligt då en av huvudpunkterna vid riksdagsbehandlingen var
frågan om integritetsskyddet. Skatteutskottet anförde vidare, framhålls det,
att utskottet förutsätter att utvecklingsarbetet kommer att bedrivas med
utgångpunkt i alt beslutanderätt och inflytande kommer att bevaras hos de
regionala myndighetema eftersom avsikten är att länsstyrelserna i allt
väsentligt skall ha registeransvaret i datalagens merung. Mot bakgmnd härav
framstår den ändrade inriktningen av det nya systemet enligt landshövdingarna
som anmärkningsvärd. Länsstyrelserna sägs också vara uteslutna från
representation i en arbetsgrupp som skall utreda integritets- och sekretessfrågor.
RS-projektet anför på denna punkt att vad gäller
registeransvaret torde RSV, länsstyrelsema och de lokala skattemyndighetema
alla komma att uppfylla kriterierna för legisteransvar enligt datalagens mening.
Det kan därför bli fråga om delat ansvar. Detta förekommer redan i dag för
register inom nuvarande system. Ställning till denna fråga bör enligt projektet
tas senare i samband med att övriga ansvars- och organisationsfrågor avgörs.
Beträffande länsstyrelsernas represientation i en
arbetsgrupp som skall utreda integritets- och sekretessfrågcir framhåUs att
gruppens utredning är ett led i systemutvecklingsarbetet. Vidare anges att
gruppens arbete avser frågan om hur kommunerna iiven i framtiden skaU få
uppgifter till underlag för beslut om bostadsbidrag. Resultatet kommer att redovisas
för RS-projektets ledningsgrupp som beslutar om de åtgärder som skall vidtas.
Länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna är representerade i en
referensgrupp till ledningsgruppen. Vidare sägs att länsstyrelserna numera har
en representant i nyssnämnda arbetsgrupp.
Prop. 1976/77:138 29
3.2.6.
Sammanfattning och avslutning
Sammanfattningsvis hävdar landshövdingarna enligt
sin första skrivelse att i det system som utvecklas inom RS-projektet skapas
ett tryck mot ständigt utökad central registerföring genom att
terminalåtkomsten förbehålls de centrala registren. Samtidigt minskar de
regionala registren i betydelse. Risk föreligger enligt landshövdingarna för
att den regionala registerföringen på sikt avveckl'as och ersätts av centrala
register. De ändringar i förhållande till riksdagens beslut som sägs ha
vidtagits i det mya systemet medför enligt landshövdingarna att länsstyrelsema
inte förses med tidsenligt utrustade datorer. Detta hävdas i sin tur på sikt få
en starkt hämmande effekt på den regionala ADB-ulveckl ingen.
Landshövdingarna hemställer avslutningsvis att
direktiv skall ges till RSV att beakta de krav som har framförts dels när
underlag för upphandling av länsdatorerna upprättas, dels i det fortsatta
arbetet med utveckling av nytt system för ADB inom folkbokförings- och
beskatl-ningsorganisationen.
RS-projektet anser sig ha följt de riktlinjer som
riksdagen har angivit. De för projektet ansvariga myndigheterna, alltså RSV och
statskontoret, hemställer därför att landshövdingarnas skrivelse lämnas ulan
avseende. Två ledamöter i riksskatteverkets styrelse avger särskilda yttranden
på ett par punkter. I det ena efterlyses ett övergripande beslut i fråga om
fastighetsregistreringen. I det andra sägs att det kan råda delade meningar om
innebörden av riksdagens beslut angående fastighets- och
folkbokföringsregistren. Det är därför angeläget med ett klarläggande.
3.3
Vissa integritets- och säkerhetsfrågor
3.3.1
Bakgrund
I samband med att regeringen den 26 juni 1975
uppdrog åt riksskatteverket att gemensamt med statskontoret och i nära
samarbete med datainspektionen bedriva fortsatt utredningsarbete med elt nytt
ADB-system för folkbokföring och beskattning, begärdes en redovisning av hur
integritetsskyddet har tillgodosetls i utvecklingsarbetet samt en plan för ett
successivt genomförande av det nya ADB-systemet. Med anledning härav
överlämnades i september 1976 en rapport Integritet och genomförande
(delrapport 1976: 4) till regeringen. Rapporten remitterades tUl
datainspektionen för yttrande i de delar som rör integritet och säkerhet. Detta
yttrande, som också utgör yttrande enligt 2 § datalagen (1973:289) och 4§
datakungörelsen (1973:291), avgavs den 15 december 1976.
En stor del av de frågor som tas upp i rapporten
och i datainspektionens yttrande är sådana frågor rörande offentiighet och
sekretess, som har behandlats i offentlighets- och
sekretesslagstiftninigskomimtténs
Prop. 1976/77:138 30
betänkande
(SOU 1975:22) Lag om allmänna handlingar som f.n. bereds i
justitiedepartementet. I detla sammanhang skall därför endast några frågor med
speciell anknytning tUl RS-reformen och det nya ADB-systemet beröras.
3.3.2
Allmänna synpunkter på skattekontroll och ADB
Daltainspektionen redovisar i sitt yttrande
inledningsvis vissa allmänna överväganden om skattekontroll, ADB och
integritet. Inspektionen framhåller att begreppet personlig integritet är
långt ifrån entydigt. Det finns inte någon absolut rätt för
samhällsmedlemmarna att bli lämnade i fred. Gemenskapens krav medför att den
enskilde måste acceptera ett visst mått av intrång i privatlivet. Uppfattningen
på detta område förskjuts också ständigt.
Vid bedömningen av rapportens förslag får man
enligt datainspektionen utgå från det av riksdagen beslutade skattesystemet.
Detta system skall enligt riksdagens beslut också vara datorstött. Enligt lag
skall taxeringarna vara Ukformiga och rättvisa. Alla är, framhåller
inspektionen, ense härom, liksom till stor del också om att detta förutsätter
kontroll. Riksdagens skatteutskott har nyligen (SkU 1976/77: 5) uttalat sig för
ökad och förbättrad skattekontroll. Enligt inspektionen kan kontrollen göras
effektivare i det nya ADB-systemet.
Det finns enligt datainspektionen knappast ett
visst, på förhand givet mått av personlig integritet till vilket skattesystemet
och dess kontrollfunktioner kan anpassas. Innebörden av integriteten påverkas
i stället av det rådande skattesystemet. Om likformighet och rättvisa i skattesystemet
enligt riksdagens beslut kräver omfattande kontroll, följer härav ofrånkomligt
ett motsvarande avkall på den personliga integriteten. Datainspektionen finner
det angeläget att framhålla, att det vore olyckligt om värnandet om den
jjersonliga integriteten, skulle råka i vanrykte till följd av
missuppfattningen att syftet vore alt minska den skattekontroll som riksdagen
och de allra flesta medborgare har funnit angelägen och nödvändig.
Datainspektionen menar således att man i denna
diskussion har att skilja mellan två olika saker. Riskerna för
integritetsintrång bör beaktas när fömtsättningama för och omfattningen av
skattekontroll bestäms. Eftersom kontrollen beror av rådande skallesystem,
synes denna fråga vara av allmän politisk innebörd och ankomma, åtminstone i
sina huvuddrag, på riksdagen att avgöra. För den kontroll som enligt riksdagens
beslut får och skall äga rum bör däremot bästa tänkbara tekniska hjälpmedel
tUlhandahållas. Det torde, menar datainspektionen, inte vara riktigt att avstå
från de tekniska möjligheterna för att därigenom påverka fömtsättninigarna för
kontrollen. Däremot finns skäl att beakta hur de tekniska hjälpmedlen skall
användas. Information som av praktiska eller ekonomiska skäl inte tidigare har
kunnat hämtas från källor
hos myndigheter och förelag kan nu även utan samköming
ofta med lätthet samlas in.
Framväxten av dessa tekniska
möjligheter gör det enligt datainspektionen emellertid nu nödvändigare än
någonsin att besluten om förut-sätmingarna för skattekontrollen fattas av samma
politiska organ som bestämmer om skattesystemet, dvs. av riksdagen. Det innebär
att besluten fattas genom lagstiftning. Denna uppfattning kommer, påpekar
inspektionen, också till uttryck i RS-rapporten när där föreslås att utnyttjandet
av ADB-systemet bör styras av en särskild författning, som reglerar bl. a.
extema användares tillgång till information från systemet.
I rapporten från RS-projektet
framhålls att åtgärder bör vidtas för att i möjligaste mån förebygga den oro
för den personliga integriteten som orsakas av osäkerhet bland de skattskyldiga
om hur skattekontrollen fortsättningsvis skall bedrivas. Detta föreslås
lämpligen böra ske genom utökade informationsinsatser. Datainspektionen
instämmer i detta och framhåller att det är viktigt alt de skattskyldiga på elt
lättförståeligt sätt informeras om hur skattekontrollen skall bedrivas i det
nya ADB-systemet. Oro för integritelsintrång beror enligt inspektionen erfarenhetsmässigt
många gånger på okunnighet som är naturiig mot bakgrund av de nya möjligheter
till förbättrad skattekontroll som ADB-lekniken erbjuder. Inspektionen är
medveten om den intressekonflikt som föreligger mellan skattemyndigheternas
önskan alt i vart fall i samband med revisioner inte i förväg avslöja dessa och
kravet på öppenhet. Datainspektionen tillstyrker således rapportens förslag om
ökade informationsinsatser.
3.3.3 Det centrala skatteregistrets karaktär
Vid riksdagsbehandlingen av förslaget
om det nya ADB-systemet fömtsättes att det centrala skatleregistret skulle vara
ett internt arbetsregister. Det konstateras i RS-projektets rapport 1976: 4
emellertid att registret ur offentligrättslig synvinkel måste betraktas som en
allmän handling med de inskränkningar i fråga om offentlighet som gäller enligt
sekretesslagen.
Man har i det fortsatta arbetet i
projektet också undersökt huruvida det centrala skatteregistret bör
sekretessbeläggas eller ej. I stort har man funnit att redan befintiiga eller
föreslagna' sekretessregler är tillräckliga. Det är dock möjligt att göra en
annan bedömning i avvägningen mellan sekretesskyddet och kravet på insyn i
skatteadministrationens myndighetsutövninig. Därför har inom projektet
övervägts att föreslå en total sekretessbeläggning av databasen. Det skulle
dock medföra att bl. a. beslut, som traditionellt är offentiiga, skulle
inbegripas. Å andra sidan kan även sammanställningar av beslut vara
integritets-hotade. Exempelvis kan en sammanställning av vUka avvikelser av
viss
1 Offentlighets- och
sekretesslagstiftningskommitténs förslag till Lag om allmänna handlingar (se
betänkandet SOU 1975: 22).
Prop. 1976/77:138 32
typ
som har gjorts av en taxeringsnämnd vara helt berättigad från insynssynpunkt
men om samma sammanställning används för att avslöja en medborgares ekonomiska
förhåUanden kan den vara integritets-kränkande.
I
rapporten föreslås sammanfattningsvis följande:
1.
Det centrala registret för
beskattning, som enligt riksdagens beslut skaU inrättas, sekretessbeläggs vad
jjäller handlingar rörande beskattning i första instans. Därigenom blir ändock
viss information i registret offentlig, främst gäUer detta information i
beslutshandlingar.
2.
Utdrag enligt
offentiighetsprincipen ur det centrala registret för beskattnmg tillhandahålls
enbart i dokumentform och ej på maskinläs-bart mediimi.
3.
Den aviseringsverksamhet som
förekommer tUl bl. a. vissa myndigheter och privata företag föreslås ligga kvar
oförändrad på länsdatorerna. När det samordnade person- och adressregistret,
SPAR-systemet, tas i bmk förväntas majoriteten av verksamheten överflyttas till
detta system.
4.
Nya aviseringar från
skattesystemels register till extema myndigheter föreslås ske endast då
författningsenlig skyldighet föreligger.
5.
Utlämnande av uppgifter föi-
statistisk behandling bör efter hörande av datainspektionen länma'> endast
till statistiska centralbyrån som bar vidtagit långtgående åtgärder på
datasäkerhetsområdet för att skydda den personliga integriteten. Andra
angelägna önskemål om statistik bör tUlgodoses genom att RSV utför
bearbetningen eller genom att data avidentifieras före ett utiämnaiide.
Datainspektionen ansluter sig i sitt yttrande till
uppfattningen att det centrala skatleregistret bör anses som allmän handling.
E>et blir då av vikt från integritetssynpunkt att b
Förslaget tUl lag om allmänna handlingar innehåller
vidare en regel för utbytet mellan myndigheter av sekretessbelagda handlingar.
I de fall där informationsutbytet mellan myndigheterna är livligt bör enligt
OSK särskild författningsreglering tillgripas. I rapporten från RS-projektet
föreslås att författningsbestämmelser skall meddelas om i vilka fall utdrag på
ADB-media skall lämnas till myndigheter utanför skatte-administtationen.
Datainspektionen vill med anledning härav framhålla att sådana bestämmelser
innebär att s. k. samköming med andra myndigheters, t. ex. statistiska
centralbyråns register regleras i författning. Är samköming inte
författningsnjglerad, kräver den enligt datalagen således datainspektionens
tUlstånd.
Datainspektionen
anför vidare att avsikten med den urspmngliga
Prop. 1976/77:138 33
idén
att uppfatta det centrala skatleregistret som ett intemt arbetsregister
uppenbarligen var att starkt begränsa utlämning av uppgifter och samkömingar.
Om nu registret i stället utgör allmän handling krävs för att samma resultat
skall uppnås dels att de av OSK föreslagna sekretessreglerna genomförs och
dels att samkömingama inte bara med andra myndigheters register
författningsregleras.
Genom denna reglering får man enligt
datainspektionen också till stånd en prövning av skattekontrollens omfattning. Mer
eller mindre långtgående restriktioner kan uppställas för samköming t. ex. med
register inom näringslivet. Lagreglering av sekretessen mellan myndigheterna
har, framhåller inspektionen med hänvisning till 50 § taxeringslagen (1956:
623), redan hävd på detta område. Inspektionen .anser att lagen (1975:55) om
folk- och bostadsräkning år 1975 bör tjäna tiU förebild för lagstiftning om
samköming. Det bör enligt datainspektionen inte i första hand ankomma på
inspektionen att bestämma fömlsältningarna för och omfattningen av samhällets
skattekontroll. Inspektionen vill däremot understryka dels att samköming för
kontrolländamål förutsätter att de uppgifter som används har lämnats under
sådana förhållanden och är så beskaffade att de verkligen är tjänliga för
kontrolländamålet, dels att de skattskyldiga i största möjliga utsträckning
bör informeras i förväg om generella kontroller av denna art.
3.3.4
Skyddsåtgärder
I RS-projektets rapport Integritet och genomförande
redogörs för pågående och planerat arbete samt föreslagna åtgärder för
dataskydd i det nya ADB-systemet. Redogörelsen har givit anledning till
följande kommentarer från datainspektionen.
Säkerhetsåtgärderna ingår i ett skyddssystem vars
svagaste del är avgörande för den totala skyddseffekten. EnUgt RS-projektet bör
en enhetlig skyddsnivå eftersträvas så att den centtala datororganisationen, de
regionala datorerna och terminalinstallationema samverkar till att åstadkomma
önskad dataskyddseffekt. Redogörelsen vittnar enligt datainspektionen om en
hög ambitionsnivå. Inspektionen anser att denna nivå är riktig med hänsyn till
de krav som i dag kan ställas och de kunskaper på området som nu finns.
Emellertid vill datainspektionen starkt understryka
att dataskyddet, dvs. säkerhetsåtgärderna, är ett medel varmed man uppnår
integritetsskydd. För att detta mål skall kunna nås måste säkerheten byggas in
samtidigt som systemet i övrigt planeras och byggs upp. För ändamålet erfordras
från början särskilda resurser. Det är nämligen arten och omfattningen och inte
minst samordningen av installations- och övriga förberedelseåtgärder som helt
avgör kvaliteten hos det slutiigt upprättade skyddssystemet. Hur
förberedelsearbetet organiseras och planeras har således avgörande betydelse
för möjligheterna att nå det önsk-
3
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 138
Prop. 1976/77:138 34
värda
integritetsskyddet. Enligt datainspektioneins mening bör resursema härvidlag
förstärkas.
Datainspektionen fäster främst a>'seende vid
åtgärdsområdena säkerhetsorganisation, systemdokumentation, tillträdeskontroU,
behörighels-kontroll, behandlingshistorik, förvaring och hantering av
databärare, rekonstruktion, test samt gallring.
Enligt datainspektionens mening bör aUt
förberedelsearbete, som avser de nämnda åtgärdsområdena på samtliga nivåer i
det planerade tekniska systemet, på anförda grunder samlas inom ett enda
ansvarsområde med en ansvarig ledning. Utvecklingen både av krav och kunskaper
är f. n. mycket snabb. Skall den redovisade ambitionsnivån nås krävs därför,
med tanke på RS-projektets omfattning och komplexitet, att den mest
kvalificerade expertis som finns att tillgå inom området tilldelas det samlade
ansvaret för dataskyddets uppbyggnad.
Datainspektionen fäster särskild vikt vid kravet på
säkerhetsorganisation. Skall säkerhetsorganisationen kunna fullgöra sin
uppgift med erforderlig överblick och auktoritet, krävs enligt inspektionen
förutom vad som tidigare berörts om kvalifikationer och ansvarsområde
personell kontinuitet genom uppbyggnads-, installations- och driftskedena.
Dessutom bör det direkta ansvaret förankras på hög nivå i myndighetens
organisation och ej underställas den eller de chefer inom vars direkta
ansvarsområde den kontrollerade verksamheten ingår.
I anslutning till sistnämnda synpunkt kommenterar
datainspektionen det förslag tUl driftorganisation, som har framlagts i
RS-projektets delrapport 1976: 3 (Organisation för den centtala ADB-driften i
AFB-systemet). Där föreslås att ADB-siikerhetsfrågoma och därmed också
integritetsskyddsfrågorna skall handläggas inom en underenhet till
ADB-driftenheten. Datainspektionen anser att förslaget bör omprövas i denna
del,
3.4
Remissyttranden angående genomförandet av den nya taxeringsorganisationen,
m. m.
Det stora flertalet instanser, som har yttrat sig
över RS-projektets delrapporter 1976: 1 och 1977: 1 rörande organisation,
arbetsformer och bemanning för den nya granskningsorganisationen, riktar inte
några invändningar mot att den nya laxeringsorganisalionen genomförs fr. o. m.
1978 års taxering.
Åtskilliga remissinstanser framhåller emellertid
att tidsramen för genomförandet är knappt tilltagen. Bl. a. pekar man på
svårigheterna att hinna rekrytera och utbilda personalen. Några instanser
förordar också att reformen skjuts upp något år.
Hit hör bl. a. länsstyrelsen i Kronobergs län.
Länsstyrelsen framhåller att en övergånig till tjänstemannamedverkan är
ofrånkomlig. RS-orga-
Prop. 1976/77:138 35
nisationen
i sin helhet bör dock enligt länsstyrelsen inte forceras fram. Länsstyrelsen
anser att det är bättre med ett eller två års fördröjning än att börja arbeta i
den nya organisationen med ofullständiga personalresurser och otillräckligt
datastöd. Mellantiden behöver för den skull inte gå till spillo. Den behövs
enligt länsstyrelsen för fortsatt rekrytering och UtbUdning.
Även länsstyrelsen i Stockholms län uttalar sig för
att man tillfälligt skjuter upp genomförandet av reformen. Ett alltför snabbt
genomförande skulle enligt länsstyrelsen kunna äventyra de mål som man vill nå
med den nya organisationen. Enligt länsstyrelsen bör i vart fall 1978 års
taxering genomföras med ledning av nu gällande bestämmelser. Länsstyrelsen
utvecklar i en särskild promemoria av den 7 mars 1977 sina synpunkter på
genomförandel.
I promemorian framhåller länsstyrelsen! att
RS-projektets genomförande åren 19781981 innebär en radikal förändring för
både skattskyldiga, arbetsgivare och skattemyndigheter. För
skattemyndigheterna innebär projektet förändringar i organisation och
arbetsrutiner, nya och utökade arbetsuppgifter samt övergånig till en helt ny
datateknik. Ett genomförande av dessa förändringar kräver enligt länsstyrelsen
att man i god tid före genomförandet dels anställer erforderlig personal och
utbildar den för kommande arbetsuppgifter, dels genomför nödvändiga
omorganisationer och författningsändringar samt installerar och inlrim-mar
ADB-systemet. Ett genomförande enligt nuvarande tidplan innebär enligt
länsstyrelsen uppenbara risker, eftersom nämnda krav i vissa delar inte är
uppfyllda,
Länsstyrelsen framhåller i detta sammainhang att
personalläget inom länet är oroväckande med hänsyn till den stora omsättningen
av personalstyrkan och det stora antalet vakanta tjänster. Länsstyrelsen påpekar
vidare att en betydande del av den nyrekryterade personalen inte hinner bli
klar med sin utbildning till 1978 års taxering. Länsstyrelsen menar alt denna
situation är en följd av att tidplanen för RS-projektet är alltför hårt
pressad. Den snabba utbyggnadstakten medför också att tiertalet av de
tjänstemannataxerare, som skall granska rörelsedeklarationer och genomföra
revisioner, är mycket oerfarna. Många andra faktorer, exempelvis det nya
ADB-system som skall trimmas, talar enligt länsstyrelsen också för ett
långsammare genomförande av RS-projektet. Det måste enligt länsstyrelsen
bedömas som mer angeläget, att genomförandet är väl förberett i alla avseenden
än att en obefogat hårt pressad plan skall genomdrivas. Kalkylerade
rationaliseringsvinster riskerar annars att förvandlas till förluster i form av
kostnader för extraordinära insatser och förlorat förtroende för
skattemyndighetema.
Länsstyrelsen i Jämtlands län föreslår också att
genomförandet av reformen senareläggs. Länsstyrelsen motiverar sin ståndpunkt
bl. a. med att alltför kort tid slår till förfogande för utbildning av
personalen.
Prop. 1976/77:138 36
Länsstyrelsen
framhåller att det är en absolut förutsättning för reformen att den genomförs
på rätt sätt och med tUlräckliga personella resurser. Tjänstemännen bör vidare
ha fått sådan utbildning att de i alla delar är väl skickade att lösa de
arbetsuppgifter som kommer att åläggas dem. Om inte dessa krav är uppfyllda
från första början kommer, enligt länsstyrelsen, såväl de anställda som hela
den nya organisationen att misskrediteras och troligen de med reformen åsyftade
fördelarna inte att kunna uppnås. Länsstyrelsen tror inte att dessa krav kan
uppfyllas i tid och finner det därför nödvändigt att man tUlfälligt uppskjuter
genomförandet av reformen och anpassar genomförandet till den takt i vilken det
blir möjligt rekrytera och utbilda erforderlig personal. Dagens utbyggnadstakt
medför, påpekar länsstyrelsen, delvis allvarliga störningar och försvagningar
av de enheter inom skatteavdelningen, som inte direkt berörs av
omorganisationen. Även RRV anser att det finns risk för att
utbildningsprogrammen inte hinner genomföras i sin helhet före taxeringsåret
1978. Detta kan enligt RRV i sin tur innebära svårigheter att genomföra den nya
organisationen enligt planema.
När det gäller utredningens författningsförslag
föreslår remissinstansema relativt omfattande justeringar och kompletteringar
i skilda avseenden. Flera remissinstanser för fram önskemål om att
författningsförslagen skall överarbetas på ett mera genomgripande sätt från
bl. a. redaktionell synpunkt.
4
Vidtagna åtgärder
Arbetet inom RS-projektet följs kontinuerligt inom
ramen för bud-getdeparlemenlets ordinarie verksamhet dels genom den successiva
av-rapporteringen av projekt, dels genom att en företrädare för departementet
följer projektledningens arbete.
De synpunkter och den kritik som har framförts i
olika sammanhang och som jag nyss har redogjort för har föranlett mig att
vidta särskilda ålgärder för att undersöka i vad mån de synpunkler som har
framförts borde föranleda några förändringar i genomförandet av den reform som
beslutades år 1975.
Sålunda har jag i januari i år tillsatt en särskild
arbetsgrupp under ledning av en av statssekreterarna i budgetdepartementet och
med en representant för vart och ett av regeringspartiernai. Gruppen har till
uppgift att noga följa arbetet i RS-projektet, informera regeringen om
utvecklingen och föreslå sådana föiändringar av projektet som kan visa sig
motiverade.
Arbetsgruppen
har granskat det material som har redovisats i det
1 Statssekreteraren Sten Westerberi;, ordf.,
riksdagsledamöterna Kerstin Anér (fp), Åke Polstam (c) och Anders Wijkman (m).
föregående.
Gmppen har dessutom anordnat s. k. hearings med representanter för
RS-projektet (dvs. RSV och statskontoret), RRV, datainspektionen och
landshövdingarna.
Åtgärder har också vidtagits beträffande
handläggningen av säkerhets- och integritetsfrågorna i samband med
utvecklingen och driften av det nya ADB-systemet. Dessa frågor har som nämnts
tillmätts stor betydelse i arbetet med att rationalisera
skatteadministrationen. Med anledning av datainspektionens tidigare redovisade
synpunkter på delrapport 1976: 4 Integritet och genomförande uppdrog
regeringen åt RSV att gemensamt med statskontoret och efter samråd med
datainspektionen snarast redovisa förslag till hur säkerhetsorganisationen för
utveckling och drift av ADB-systemet skall byggas upp och vUka eventuella
resursförstärkningar som kan behövas för att kraven på säkerhet och integritet
skall bli tillgodosedda. I uppdraget föreskrevs att de i datainspektionens
remissvar redovisade synpunkterna skulle beaktas vid förslagets utformning.
5
Konsekvenser av ett års senareläggning
Det stod klart redan när besluten om förändrad
taxeringsorganisation och ett nytt ADB-system fattades, att den tidplan som
skisserats för genomförandet var knappt tilltagen. Den bedömdes dock som fullt
genomförbar. Flera faktorer, bl. a. RRV:s redovisade uttalanden om förseningar
i projektarbetet samt svårighetema att rekrytera och utbilda personal i vissa
fall, har gjort atl man inom budgetdepartementet och arbetsgruppen försökt
bilda sig en uppfattning om konsekvenserna av att genomföra reformen av
taxeringsarbetet eller ADB-systemet ett år senare än vad som har avsetts. Av
särskilt intresse är härvid sambandet mellan taxeringsreformen och det nya
ADB-systemet samt de ekonomiska effekterna av en senareläggning. Redogörelsen
i det följande bygger i huvudsak på uppgifter från RS-projektet.
5.1
Sambandet mellan taxeringsperiodens längd och det nya ADB-systemet
Det nya ADB-systemet för folkbokföring och
beskattning skall enligt planerna successivt byggas ut till att omfatta
datorstöd tiU administtationen av de viktigaste direkta och indirekta
skatterna (inkomst- och förmögenhetsskatt, mervärdeskatt, arbetsgivaravgifter
m. m.). Stödet avser en rad funktioner för administrationen (debitering,
kreditering, uppbörd, kontroU m. m.). En av de största
systemdelarna/funktionerna i det nya ADB-systemet och den del som skall genomföras
först avser ADB-stöd för taxeringsarbetet i första instans. Den fråga som här
skall belysas är det verksamhets- och tidsmässiga sambandet mellan taxeringsreformen
och det nya ADB-systemet.
Prop. 1976/77:138 38
Nuvarande taxeringsperiod omfattar tiden den 15
februari den 30 juni. Vid övergången tiU tjänslemannagranskning kommer
taxeringsperioden alt kraftigt förlängas till en början tUl den 31 oktober
och efter ett par år till den 30 november. Det sker bl. a. för att man bättre
än f. n. skall kunna tillgodose kraven på en mer effektiv och likformig
taxering. Den förlängda taxeringspirioden ger sålunda möjlighet till att
genomföra ett stort antal s. k. TN-revisioner. Genom förlängningen av arbetsperioden
får man också till stånd en jämn arbetsbelastning för personalen, önskemålen om
att inte fördröja utsändningen av debetsedlarna över slutiig skatt längre än
till i början av december sätter en naturlig gräns för förlängning av
taxeringsperioden.
Nuvarande ADB-system är konstmerat med den
förutsättningen att taxeringsperioden slutar den 30 juni och att debetsedlarna
skickas ut omkring den 10 december. Ytterligare en tidpunkt i tidcykeln bör
nämnas, nämligen början av augusti då taxeringsresultatet skall föreligga som
underlag för budgetarbetet hos staten och kommunerna. Nuvarande ADB-system
bygger till skillnad från det nya systemet inte på registrering och
maskinell .genomgång av deklarationsmaterialet före granskningen utan på
registrering efter beslut i taxeringsnämnderna. Det ger således ringa stöd i
själva granskningsarbetet. Det innehåller inte heller funktioner för maskin(;U
beräkning av pensionsgrundande inkomst.
Möjligheterna att med nuvarande ADB-system förlänga
taxerings perioden är små. Tiden oktobernovember behövs för bl. a. överföring
av skatt mellan länen, uträkning av slutlig skatt samt utskrift av längder och
debetsedlar. Även möjlighetema att utnyttja tiden juliseptember för
deklarationsgranskning är begränsade. Tid och resurser krävs bl. a. för
rättelse av taxeringar och manuell beräkning av pensionsgrundande inkomst.
Vidare infaller i regel semestrar under denna period.
För att taxeringsperioden skall kunna förlängas med
nuvarande ADB-system krävs i första hand åtgärdeir för att avkorta tiden för
beräkning av pensionsgmndande inkomst. Vidare måste en statistisk modell för
beräkning av taxeringsresultatet ulEtrbetas. Mera väsentiiga förändringar i
ADB-stödet förutsätter förregistrering av deklarationsmaterialet. Detta innebär
ganska stora förändringar. Även med relativt stora investeringar i nuvarande
ADB-system bedömer man det inom RS-projektet inte vara möjligt att förlänga
taxeringsperioden med mer än två månader, dvs. juliaugusti.
Det finns således ett nära samband mellan taxeringsperiodens
längd och det nya ADB-systemet. Om införandet av ADB-systemet fördröjs med ett
år finns det därför starka skäl att även senarelägga föriängningen av
taxeringsperioden.
Prop.
1976/77:138 39
5.2 De ekonomiska effekterna
De ekonomiska effektema av att
förlänga taxeringsperioden och att införa det nya ADB-systemet ett år senare än
planerat består dels av merkostnader (icke borttaUande kostnader) för att
ytteriigare ett år använda nuvarande administtativa och tekniska system för
taxering, dels av lägre intäkter till följd av att ADB-stödet i
deklarationsgranskningen blir sämre och att färre s. k. TN-revisioner kan
genomföras. Nedanstående kalkyl är i första hand avsedd att ge en ungefärlig
uppfattning av hur stora kostnadsökningama och intäktsbortfallet blir, inte
att redovisa exakta siffror för enskilda poster. Kalkylen är uppgjord på
gmndval av den kalkyl över kosmader och intäkter för RS-reformen som
presenterades i rapporten Rationalisering av skatteadministrationen år 1974.
Kalkylen grundas på
förutsättningarna att ADB-systemet får den av statsmakterna beslutade
systemstrukturen och att rekrytering av tjänstemän till
granskningsorganisationen sker planenligt, men att övergång till förlängd taxeringsperiod
sker först år 1979.
Merkostnader för taxering vid ett års senareläggning av
reformen (milj. kr.)
Beredning av deklarationer 4,5
Beräkning och granskning av pensionsgrundande
inkomst (PGl) 8
Kostnader i anledning av eftergranskning (taxe
ringsprocesser m.m.) 3
Processkostnader för revisioner som ej kan
behandlas I taxeringsnämnd 3,5
Arvode till ökat antal taxeringsnämndsord
föranden, kronoombud och fritidsgranskare i övrigt 10,5
Portokostnarter för underrättelser m.m. 4
Fördröjd omläggning av utbotaxering 2
Projektkostnader för ett års försening 5
40,5
Minskade kostnader för ADB-driften vid den
centrala ADB-anläggningen 2,5
Merkostnader, netto 38
De minskade intäktema av att inte
förlänga taxeringsperioden 1978 består huvudsakligen i att endast 15 000 av
beräknade 25 000 s. k. TN-revisioner kan utföras det året. Effekten härav är
svårberäknad. Resultaten av två års försöksverksamhet visar dock som har
framgått av det föregående på en merintäkt för det aUmänna per revisionstimme
på 350500 kr. Dessutom bör flera revisioner leda till att den preventiva
effekten av den nya granskningsorganisationen och utbyggda skattekontrollen
börjar verka tidigare.
Avslumingsvis bör i detta sammanhang nämnas att en
senareläggning
Prop. 1976/77:138 40
av
taxeringsreformen även leder till senareläggningar på andra områden och därmed
också till vissa merkostnader och minskade intäkter på dessa områden.
6
Föredraganden 6.1 Bakgrund
6.1.1
Reformer inom skatteadministrationen
Kungl. Maj:t uppdrog i januari 1973 åt
statskontoret och riksskatteverket (RSV) att gemensamt utreda vissa frågor
rörande taxeringen i första instans. En arbetsgrupp inom de båda ämbetsverken
RS-utredningen avgav i maj 1974 en rapport om rationalisering av skatteadministrationen.
Rapporten lades till grund för proposition (1975: 87) i ämnet.
Riksdagen drog genom beslut med anledning av
propositionen upp riktlinjerna för en ny taxeringsorgaiiisation i första
instans (SkU 1975: 31, rskr 1975: 229). Beslutet innebär bl. a. att samtiiga
deklarationer skall granskas och föredras inför taxeringsnämnd av tjänstemän
vid länsstyrelse eller lokal skattemyndighet. Tyngdpunkten i
granskningsarbetel läggs på granskning av rörelsedeklarationer och andra mer
komplicerade deklarationer. Den nya organisationen skall enligt beslutet byggas
upp successivt och vara i huvudsak genomförd till 1978 års taxering.
Den första etappen av uppbyggnaden av den nya
granskningsorganisationen genomfördes budgetåret 1975/76. Den omfattade 163
tjänster (prop. 1975:87, SkU 1975:31, rskr 1975:229). Under innevarande
budgetår tillförs organisationen i en andra etapp ytterligare 275 tjänster
(prop. 1975/76: 100 bil. 16, CU 1975/76: 21, rskr 1975/76: 234). Riksdagen har
nyligen beslutat om en tredje uppbyggnadsetapp som avser budgetåret 1977/78 och
omfattar 438 tjänster (prop. 1976/77: 100 bil. 18, CU 1976/77: 13, rskr
1976/77: 164).
Under 1975 års riksmöte beslutade riksdagen
dessutom om ett nytt system for ADB inom folkbokföring och beskattning (prop.
1975: 57, SkU 1975: 32, rskr 1975: 230). Det nya systemet innebär bl. a. att
skatteadministrationen effektiviseras genom ett väl utbyggt ADB-stöd som underlag
för granskning och taxering. Principbeslutet år 1975 om det nya ADB-systemet
innebär att datordriften skall bygga på en blandad regional och central
registerföring. Under 1975/76 års riksmöte beslutades att 21 län skall ha egna
datoranläggningar de s. k. länsdatorerna för den regionala ADB-driften i
systemet (prop. 1975/76: 100 bil. 9, SkU 1975/76: 35, rskr 1975/76: 212). Dessa
datorer avses instaUeras under åren 19781980 och successivt tas i drift
regionvis. Härtill kommer en datoranläggning hos RSV för den centrala
datordriften i systemet. Frågan hur den centrala datordriften hos RSV skall
organiseras behandlades av riksdagen hösten 1976 (prop. 1976/77: 25 bil. 6,
SkU 1976/77:
Prop. 1976/77:138 41
10,
rskr 1976/77: 62) då riksdagen anvisade medel för en ADB-drift-enhet.
Produktionsstarten för det nya ADB-systemet skall enligt gällande planer ske i
början av år 1978.
Arbetet med att förbereda och genomföra de
organisatoriska och tekniska förändringarna inom skatteadministrationen ligger
på RSV och statskontoret. Det bedrivs inom ramen för det s. k. RS-projektet med
personal från dessa myndigheter och från länsstyrelser och lokala skattemyndigheter.
RS-projektet omfattar två utredningar, nämligen en för den organisatoriska
utformningen (RS/ORG) och en för uppbyggnad av det nya ADB-systemet och
administrativa rutiner i övrigt (RS/AFB). Projektet har successivt redovisat
resultatet av arbetet i delrapporter.
För den övergripande ledningen av projektet svarar
en för riksskatteverket (RSV) och statskontoret gemensam ledningsgrupp där de
båda verkens generaldirektörer ingår. För att bereda underlaget för ledningsgruppens
ställningstagande finns en referensgrupp med företrädare för datainspektionen,
riksförsäkringsverket, länsstyrelsernas organisationsnämnd, länsstyrelserna,
de lokala skattemyndigheterna samt de anställdas organisationer.
6.1.2
Den aktuella diskussionen om RS-projektet
Några remissinstanser är i sina remissyttranden
över delrapporterna 1976: 1 (Taxeringsarbetet i första instans. Organisation
och arbetsformer) och 1977: 1 (Taxeringsarbetel i första instans.
Författningsförslag) kritiska mot de genomförandeplaner för den nya
taxeringsorganisationen som där har presenterats. Vidare har kritik och
synpunkter särskilt rörande det nya ADB-systemet framförts i en
revisionsrapport från RRV, i remissvar från datainspektionen över RS-projektets
delrapport 1976: 4 (Integritet och genomförande) samt i skrivelser från
landshövdingarna.
Riksrevisionsverkets
revisionsrapport samt RS-projektets bemötande
Riksrevisionsverket (RRV) genomförde under perioden
junioktober 1976 en granskning av RS-projektet. Resultatet redovisades i
december 1976 i en revisionsrapport Granskning av utvecklingsarbetet med rationaliseringen
av skatteadministrationen (RS-projektet m. m.). Det framhålls i rapporten att
RRV inte har inriktat sig på att granska och värdera syftet med reformerna
inom skatteadministrationen utan på att redovisa effektiviteten i delar av
projektarbetet.
RSV och statskontoret, dvs. de för RS-projektet
ansvariga myndigheterna, har bemött RRV:s rapport i en promemoria. Detta
skedde i mitten av mars. RRV har därför inte varit i tiUfäUe att yttra sig över
promemorian.
I det följande tar jag i korthet upp de områden där
RRV har framfört kritik och redogör för vad RS-projektet har anfört till
bemötande av kritiken.
Prop. 1976/77:138 42
RRV anser i sin rapport att arbetet med
säkerhetsfrågorna i ADB-systemet är försenat och att det inte i aUa avseenden
har lett till tillräckligt konkreta resultat avseende planering och
samordning.
Från RS-projektets sida hävdas att konkreta förslag
för att åstadkomma datasäkerhet, fysiskt skydd mot brand, stöld, skadegörelse
o. d. inte kunde och enligt planerna inte heller skulle föreligga vid
lidpunkten för revisionen. SärskUt för de ADB-tekniskt inriktade delama av
säkerhetsarbetet var förutsättningarna oklara, eftersom valet av centraldator
inte blev klart förrän i slutet av granskningsperioden. EnUgt projektets
bedömning kommer arbetet med säkerhetsfrågorna att vara färdigt till den
tidpunkt då systemet planeras tas i drift.
Enligt RRV år arbetet med att la fram riktlinjer
och regler för hur ett enhetiigt och effektivt systemutvecklingsarbete skall
bedrivas en s. k. systemhandbok avsevärt försenat. RRV lanser vidare att
detta arbete har givits låg prioritet av projektledningen.
RS-projektet framhåller att det finns strikta
regler för systemarbetet i de delar där det är nödvändigt. Det finns bl. a. en
handbok för utvecklingen av nuvarande ADB-system. Arbete pågår emellertid med
nya delar och med att förbättra befintliga delar. Anvisningar beräknas bli
färdiga i den takt som behoven uppslår.
RRV hävdar att planeringen av utbildningen för dem
som skall använda det nya ADB-systemet är försenad och att det föreligger
oklarhet beträffande möjligheterna att i tid framställa kursmaterial och genomföra
utbildning i planerad omfattning.
RS-projektet framhåller att den utbildning som
planeras eller skisseras inom projektets ram inte bara fönmleds av RS-reformen;
utan även av behovet att allmänt förbältra utbildningsnivån inom skatteområdet.
Arbetet med alt framställa utbildningsmaterial och genomföra utbildningen
underlättas av att den största delen av utbildningsdagarna avser kurser som f.
n. redan bedrivs inom skatteadministrationen. Det föreligger numera en
UtbUdningsplan som bygger på såväl RSV:s ordinarie utbud av kurser som de av
RS-projektet föranledda nya kurserna. Utbildningen kommer att kräva stora
ansträngningar men enligt projektets bedömning är föreliggande utbildningsplan
genomförbar.
RRV anser att planeringen av projektet inte är
tillräckligt underbyggd, samordnad och tUlföriitlig. RRV efleriyser bl. a.
kontroll- och utvärderingstillfällen i projektet där arbetets resultat och läge
kan värderas. RRV anser vidare att rapporteringen och uppföljningen av arbetet
sker utan fastställda regler. Detta gör det svårt att få överblick över
arbetet. RRV hävdar dessutom att bristerna i planeringen lett till s. k.
direktstyrning av projektet.
RS-projektet redogör i sin promemoria för det
planeringssystem som tillämpas. Den valda ambitionsnivån i planeringen är
enligt RS-projektet
Prop.
1976/77:138 43
en
avvägning mellan behovet i varje läge av planering och arbetsinsatsen för
densamma. De tidpunkter, där planeringssystemels lämplighet hittills har kunnat
prövas, har varit avlämnandet av rapporter till regeringen. De visar enligt projektet
att produkterna har kunnat färdigställas på utsatt lid. Man konstaterar vidare
att planeringen i RS-projektet liknar den som med framgång har använts i andra
stora projekt avseende administrativ rationalisering. RS-projektet anser att
smärte, formella brister i planeringen har lett RRV till vidlyftiga och
obestyrkta slutsatser om planeringsarbetet.
Det saknas enligt RRV en samlad och enhetlig
budgetering och redovisning för det arbete som är samlat inom RS-projektet. De
verkliga kostnaderna för projektet går därför inte att följa upp. Dessa brister
försämrar möjligheterna att utarbeta ekonomiska kalkyler.
RRV anser att de ekonomiska kalkyler som vid olika
tillfällen har gjorts i RS-projektet är ofullständiga och bristfäUiga även i
övrigt. Bl. a. är de inte enhetiigt utformade och jämförbara.
Projektkostnaderna överstiger enligt RRV väsentligt de siffror som beräknades
år 1974. RRV presenterar även en sammanställning av det kalkylmaterial
beträffande projektets kostnader som föreligger i RS-projektets rapporter,
vUket enligt RRV visar kalkylarbetets brister och kalkylernas känslighet.
Enligt RRV kan det inte uteslutas alt den beslutade reformen av skatteadministrationen
kan ge ett underskott i stället för den beräknade vinst som redovisades år 1974.
RS-projektet framför en rad invändningar mot RRV:s
uttalanden om brister i de ekonomiska kalkylerna och om RRV:s beräkning av kostnaden
för projektverksamheten. Projektet konstaterar inledningsvis också att syftet
med RS-reformen är att uppnå större likformighet och rättvisa vid taxeringen.
RS-projektet instämmer dock i att kalkylarbetet har varit eftersatt.
En brist i RRV:s kalkylresonemang är enligt
projektet att endast RS-reformen har studerats och att den har belastats med
samtiiga utredningskostnader. Man kan dock inte välja mellan att antingen
genomföra RS-reformen eller avstå från att vidta åtgärder. Nuvarande ADB-system
och ADB-utrustning fungerar nämligen längst tiU åren 19801981. Det finns
vidare uppenbara brister i nuvarande taxeringsorganisation. Genomförs inte
RS-reformen måste således andra förändringar vidtas. För att kalkylen skall
vara rättvisande skall enligt projektet vidare endast sådana kostnader som är
en följd av RS-reformen belasta projektet. Alla utbildningskostnader är t. ex.
inte hänförliga till RS-reformen. Man hävdar också att det finns flera exempel
på felaktigheter i RRV:s beräkningar.
För att de ekonomiska kalkylerna skall bli
rättvisande måste man enligt RS-projektet vid en omräkning även justera
intäktsposterna. Detta
Prop. 1976/77:138 44
sägs
RRV inte ha gjort. Intäkterna av förbättrad deklarationsgranskning och
förbättrad skattekontroll i övrigt består av dels en korrektiv, dels en
preventiv effekt. I>et torde dock i praktiken inte gå att mäta dem.
Projektet presenterar också en aktuell nuvärdeskalkyl för hela projektet. Även
med försiktiga antaganden om intäktema per revision baserade på nuvarande revisionsverksamhet
och hittillsvarande försöksverksamhet med s. k. TN-revisioner visar kalkylen
enligt projektet på en. betryggande lönsamhet.
RRV anser sammanfattningsvis alt det mot bakgrund
av gällande förutsättningar och gjorda iakttagelser inte kan uteslutas att
projektets inriktning, omfattning, tekniska och administrativa ambitionsnivå
och den planerade systemstrukturen kan btjhöva ytterUgare övervägas för att
ADB-systemet skall kunna instaUereis i avtalad tid och enligt den hittills
gjorda planeringen. RRV föreslår att man inom projektet omgående överväger
vilka åtgärder som behöver vidtas för att såvitt möjligt säkerställa att
projektets huvudsakliga syften nås.
Från RS-projektets sida sägs sammanfattningsvis att
RRV:s revision genomfördes under en period då underlag för bedömning av ambitionsnivå
och tidplaner i ett projekt normalt inte föreligger. RS-projektet anser att
RRV har dragit alltför vittgående slutsatser i vad avser planeringsläge,
arbetsmetoder m. m, utifrån brister på dessa områden. Man konstaterar att
resultat hittills har presenterats på utsatta tider. RS-projektet bedömer det
också som tämligen säkert att RS-reformen kommer att ge ett statsfinansiellt
överskott.
RS-projektet delar inte heller RRV:s syn. på
behovet av översyn av riksdagens beslut avseende systemstruktur m. m. för
ADB-systemet. Ett sådant arbete skulle enligt projektet leda till allvarliga
förseningar, avsevärda kostnadsökningar och allvarliga stömingar i planeringen
av genomförandet.
Som jag tidigare har sagt lämnades RS-projektets
promemoria med bemötanden av RRV:s revisionsrapport i mitten av mars i år och
RRV har ännu inte tagit ställning lill promemorians uppgifter.
Landshövdingarnas
skrivelser samt RS-projektets bemötande
Landshövdingarna diskuterade vid ett landshövdingsmöte
i december 1976 frågor som har samband med det nya ADB-systemet inom folkbokförings-
och beskattningsorganisationen. Med anledning härav uppdrog mötet åt tre
landshövdingar att i en skrivelse framföra vissa synpunkter och förslag till
chefen för budgetdepartementet. Skrivelsen remitterades till RSV och
statskontoret dvs. de för RS-projektet ansvariga verken för yttrande.
Yttrandet föranledde en ny skrivelse från landshövdingarna.
Prop. 1976/77:138 45
Landshövdingarna anser att man i RS-projektet har
gått ifrån riksdagens beslut år 1975 om registerföringen i det nya
ADB-systemet och har lagt en större del av registerföringen på den centrala
datorn än som avsågs.
Sammanfattningsvis hävdar landshövdingarna att i
det system som utvecklas inom RS-projektet skapas ett tryck mot ständigt utökad
central registerföring genom att terminalåtkomsten förbehåUs de centrala
registren. Samtidigt mmskar de regionala registren i betydelse. Risk föreligger
enligt landshövdingarna för att den regionala registerföringen på sikt
avvecklas och ersätts av centrala register. De ändringar i förhållande till
riksdagens beslut som sägs ha vidtagits i det nya systemet medför enligt
landshövdingarna att länsstyrelserna inte förses med tidsenligt utrustade
datorer. Detta får enligt landshövdingarna i sin tur på sikt en starkt hämmande
effekt på den regionala ADB-utvecklingen.
Landshövdingarna hemstäUer därför att direktiv
skall ges till RSV att beakta de krav som har förts fram dels när underlag för
upphandling av länsdatorerna upprättas, dels i det fortsatta arbetet med utveckling
av nytt system för ADB inom folkbokförings- och beskattningsorganisationen.
De för RS-projektet ansvariga myndigheterna, dvs.
RSV och statskontoret, anser sig ha följt de riktiinjer som riksdagen har
angivit. Som stöd härför hänvisas i remissyttrandet på flera punkter till vad
som sägs i prop. 1975:57. Det framhålls vidare att det nya ADB-systemet inte
inskränker länsstyrelsernas och de lokala skattemyndighetemas tillgång till
register. Genom införandet av terminaler får de tvärtom bättre och enklare
tiUgång till data i det nya systemet. De för projektet ansvariga myndigheterna,
aUtså RSV och statskontoret, hemställer därför att landshövdingarnas skrivelse
lämnas utan avseende.
Vissa
integritets- och säkerhetsfrågor
I samband med att RSV och statskontoret fick
uppdraget att i nära samarbete med datainspektionen bedriva fortsatt
utredningsarbete med ett nytt ADB-system för folkbokföring och beskattning,
begärdes en redovisning av hur integritetsskyddet har tillgodosetts i
utvecklingsarbetet samt en plan för ett successivt genomförande av det nya
ADB-systemet. Med anledning härav överlämnades i september 1976 en rapport Integritet
och genomförande (delrapport 1976: 4) till regeringen. Rapporten remitterades
till datainspektionen för yttrande.
Datainspektionen redovisar i sitt yttrande
inledningsvis vissa allmänna överväganden om skattekontroll, ADB och
integritet. Det finns enligt datainspektionen knappast ett visst, på förhand
givet mått av personlig integritet till vilket skattesystemet och dess
kontrollfunktioner kan anpassas. Innebörden av integriteten påverkas i
stället av det
Prop. 1976/77:138 46
rådande
skattesystemet. Om likfomiighet och rättvisa i skattesystemet kräver omfattande
kontroll, följer härav ofrånkomligt ©tt motsvarande avkall på den personliga
integriteten. Datainspektionen finner det angeläget att framhålla, att det vore
olyckligt om värnandet om den personUga integriteten skulle råka i vanrykte
till följd av missuppfattningen att syftet vore att minska den skattekontroll
som riksdagen och de allra flesta medborgare har funnit angelägen och
nödvändig.
Riskema för integritetsintrång bör enligt
datainspektionen därför beaktas när förutsättningarna för och omfattningen av
skattekontrollen bestäms. Denna fråga är av allmän politisk innebörd och
ankommer i sina huvuddrag på riksdagen. För den kontroU som enligt riksdagens beslut
får och skall äga rum bör däremot bästa tänkbara tekniska hjälpmedel
tillhandahållas. Det torde enligt datainspektionen inte vara riktigt att avstå
från att använda bästa tänkbara hjälpmedel för att därigenom påverka
förutsättningarna för kontrollen. Däremot finns skäl att beakta hur de tekniska
hjälpmedlen skall användas. Framväxten av nya tekniska möjligheter, bl. a.
samköming av dataregister, gör det enligt datainspektionen nu nödvändigare än
någonsin atl besluten om förutsättningarna för skattekontrollen fattas av samma
politiska organ som bestämmer om skattesystemet, dvs. av riksdagen.
Vid riksdagsbehandlingen av förslaget om det nya
ADB-systemet förutsattes att det centrala skatteregistret skulle vara ett
internt arbetsregister. Det konstateras i RS-projektets rapport 1976: 4 att
registret ur offenlligrättslig synvinkel måste betraktas som en allmän handling
med de inskränkningar som gäller enligt sekretesslagen (1937: 249). Man har i
det fortsatta arbetet i projektet också undersökt huruvida det centrala
skatteregistret bör sekretessbeläggas och konstaterat att så bör ske. I stort
har man funnit att redan befintliga eller föreslagna sekretessregler är
tillräckliga för detta om viss komplettering sker.
Datainspektionen delar uppfattningen att det
centrala skatteregistret bör anses som allmän handling. Det blir då av vikt
från integritetssynpunkt att bedöma vilken sekretess som kommer att gälla. Så
som sker i rapporten bör enligt inspektionen bedömningen göras mot bakgrund av
det av Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (OSK) framlagda
förslaget till Lag om allmänna handlingar (se betänkandet SOU 1975: 22).
OSK:s förslag innehåller en regel för utbytet
mellan myndigheter av sekretessbelagda handlingar. I de fall där
informationsutbytet mellan myndigheterna är livligt bör enligt OSK särskild
författningsreglering tillgripas. 1 rapporten från RS-projektet föreslås också
att det i författning skaU anges i vilka faU utdrag på ADB-media skall lämnas
till myndigheter utanför skatteadministrationen. Datainspektionen framhåller
med anledning av detta att sådana bestämmelser innebär alt s. k. samköming med
andra myndigheters register regleras i författning. Är
Prop. 1976/77:138 47
samköming
inte författningsreglerad, kräver den enligt datalagen således
datainspektionens tillstånd.
Datainspektionen anför vidare att avsikten med den
ursprungliga idén att uppfatta det centrala skatteregistret som ett internt
arbetsregister uppenbarligen var att starkt begränsa utiämning av uppgifter
och samkörningar. Om nu registret i stället utgör allmän handling krävs för att
samma resultat skall uppnås dels att de av OSK föreslagna sekretessreglerna
genomförs och dels att samkömingama inte bara med andra myndigheters register
författningsregleras. Genom denna reglering får man enligt datainspektionen
också till stånd en prövning av skattekontrollens omfattning.
1 RS-projektets rapport redogörs för pågående och
planerat arbete samt föreslagna åtgärder för dataskydd i det nya ADB-systemet.
Enligt datainspektionen vittnar redogörelsen om en hög ambitionsnivå för
arbetet på säkerhetsområdet. Detta anser inspektionen vara riktigt.
Datainspektionen delar in säkerhetsfrågorna i ett
antal åtgärdsområden. Enligt inspektionens mening bör allt förberedelsearbete
inför systemstarten på dessa åtgärdsområden samlas inom ett enda ansvarsområde
med en ansvarig ledning. Inspektionen anser vidare att resurserna på
säkerhetsområdet bör förslärkas i RS-projektet.
Datainspektionen
fäster särskild vikt vid kravet på säkerhetsorganisation. För alt
säkerhetsorganisationen skall kunna fullgöra sin uppgift krävs enligt
inspektionen personell kontinuitet genom uppbyggnads-, installations- och
driftskedena. Dessutom bör det direkta ansvaret för säkerhetsfrågorna förankras
på hög nivå i myndighetens organisation och inte underställas den eller de
chefer inom vars direkta ansvarsområde den kontrollerade verksamheten ingår. I
anslutning lill sistnämnda synpunkt föreslår datainspektionen att man vad
gäller säkerhetsfrågorna omprövar den organisation för den centrala ADB-driften
som har planerats.
Remissyttranden
om genomförandet av den nya taxeringsorganisationen, m. m.
Flertalet remissinstanser, som har yttrat sig över
RS-projektets delrapporter 1976: 1 och 1977: 1, godtar att den nya
taxeringsorganisationen genomförs fr. o. m. 1978 års taxering.
Åtskilliga remissinstanser framhåller emellertid
att tidsramen för genomförandet är knappt tilltagen. Bl. a. pekar man på
svårighetema att hinna rekrytera och utbilda personalen. Några instanser, bl.
a. länsstyrelsen i Kronobergs län, menar att reformen bör skjutas upp några
år. Länsstyrelsen anser sålunda att det är bättre att senarelägga reformen än
att börja arbeta i den nya organisationen med ofullständiga personalresurser
och otillräckligt datastöd. Även länsstyrelsen i Stockholms län uttalar sig
för att man skjuter upp genomförandet av refor-
Prop. 1976/77:138 48
men.
Ett alltför snabbt genomförande skulle enligt länsstyrelsen kunna äventyra de
mål som man vill nå med den nya organisationen. Länsstyrelsen i Jämtiands län
är av samma uppfattning. Även RRV anser alt det finns risk för att
utbildningsprogrammen inte hinner genomföras i sin helhet före taxeringsåret
1978. Detta kan enligt RRV i sin tur innebära svårigheter att genomföra den
nya organisationen enligt planerna. När det gäller utredningens
förfatlningsförslag föreslår remissinstanserna relativt omfattande justeringar
och kompletteringar i skilda avseenden. Flera remissinstanser för fram
önskemål om att författningsförslagen skall överarbetas på elt mer
genomgripande sätt från bl. a. redaktioneU synpunkt.
6.1.3 Vidtagna
åtgärder
De synpunkter och den kritik mot RS-projektet som
jag har redogjort för i det föregående har föranlett mig att vidta åtgärder
för att undersöka i vad mån de synpunkter som har framförts borde föranleda
några förändringar i den reform som beslutades år 1975.
Således tiUkallade jag i januari 1977 en särskild
arbetsgmpp under ledning av en av statssekreterarna i budgetdepartementet och
med en representant för vart och ett av regeringspartierna. Gmppen har granskat
de rapporter, skrivelser och remissyttranden som jag nyss har redogjort för.
Vidare har gmppen anordnat s. k. hearings med representanter för RS-projektet
(dvs. RSV och statskontoret), RRV, datainspektionen och landshövdingarna.
En annan åtgärd gäller handläggningen av säkerhets-
och integritets-frågoma i samband med utvecklhigen och driften av det nya
ADB-systemet. Regeringen har uppdragit åt RSV att gemensamt med statskontoret
och efter samråd med datainspektionen redovisa förslag till hur
säkerhetsorganisationen för ut\'eckling och drift av ADB-systemet skall byggas
upp. Datainspektionens synpunkter på RS-projektets delrapport 1976: 4 skall
beaktas vid förslagets utfomming.
6.1.4 Konsekvenser
av ett års senareläggning
RS-projektet har på arbetsgruppens uppdrag belyst
möjligheterna att genomföra reformen av taxeringsarbetet ett år senare än
enligt statsmaktemas beslut. Av särskilt intresse är sambandet mellan
taxeringsreformen och det nya ADB-systemet samt de ekonomiska effekterna av en
senareläggning.
En av de viktigaste funktionerna i det nya
ADB-systemet och för övrigt den del som skall genomföras först avser
ADB-stöd för taxeringsarbetet i första instans. Nuvarande taxeringsperiod
omfattar tiden den 15 februari den 30 juni. Vid övergången till
tjänstemannagranskning kommer taxeringsperioden att kraftigt förlängas till en
början till den 31 oktober och efter ett par år till den 30 november.
Prop. 1976/77:138 49
Nuvarande ADB-system är konstruerat med den förutsättningen
att taxeringsperioden slutar den 30 juni och att debetsedlarna skickas ut
omkring den 10 december. Möjligheterna att med nuvarande ADB-system föriänga
taxeringsperioden är små. Tiden oktobernovember behövs för bl. a. överföring
av skatt mellan länen, uträkning av slutUg skatt samt utskrift av längder och
debetsedlar. Även möjlighetema att utnyttja tiden juliseptember för
deklarationsgranskning är begränsade. Tid och resurser krävs bl. a. för
rättelse av taxeringar och manuell beräkning av pensionsgrundande inkomst.
Vidare infaller de flesta semestrar under denna period. Det finns således ett
nära samband meUan en föriängning av taxeringsperioden och införandet av det
nya ADB-systemet. Om införandet av ADB-systemet fördröjs med ett år finns det därför
starka skäl att även senarelägga förlängningen av taxeringsperioden.
De
ekonomiska effekterna av att förlänga taxeringsperioden och att införa det nya
ADB-systemet ett år senare än planerat består dels av merkostnader for att
under ytterligare ett år använda nuvarande ordning och tekniska hjälpmedel för
taxering, dels av lägre intäkter till följd av att ADB-stödet i
deklarationsgranskningen blir sämre ooh att färre s. k. TN-revisioner kan
genomföras. Enligt RS-projektets beräkningar uppgår merkostnaderna för elt års
förskjuming till ca 38 milj. kr. De minskade intäkterna av att inte förlänga
taxeringsperioden vid 1978 års taxering består huvudsakligen i att endast 15
000 av beräknade 25 000 s. k. TN-revisioner kan utföras det året. Effekten
härav är svårberäknad. Resultaten av två års försöksverksamhet visar enligt
RS-projektet dock på en merintäkt för det allmänna per revisionstimme på 350
500 kr. Dessutom bör flera revisioner leda till att den preventiva effekten av
den nya granskningsorganisationen och utbyggda skattekontrollen börjar verka
tidigare.
6.2
Överväganden
6.2.1
Allmänt
För egen del vill jag inledningsvis slå fast att
statsmakternas beslut om reformering av organisationen och arbetsformerna för
taxering i första instans, förbättrad skattekontroll och som ett led däri
införande av ett nytt ADB-system skall genomföras. Den nya skatteadministrationen
medför ökad rättvisa och likformighet vid taxeringen och ett mera rationellt
förfarande än det nuvarande. Reformen bör bli förmånlig också från
statsfinansiell synpunkt, även om nettot för statsverket synes bli mindre än
man från början räknade med, bl. a. beroende på ökade personalkostnader.
Mot bakgrund av de förhållanden som jag har
redogjort för i det föregående finns det emeUertid skäl att överväga i vilken
takt taxe-4 Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 138
Prop. 1976/77:138 50
ringsreformen
och det nya ADB-systemet skall genomföras. Den nya taxeringsorganisationen
byggs upp i etapper. Enligt gällande tidplan skall organisationen träda i
funktion tUl 1978 års taxering. Samtidigt skall taxeringsperioden förlängas
till den 31 oktober. För att detta skall kunna ske måste antingen delar av det
nya ADB-systemet tas i bruk år 1978, eller också stora förändringar göras i
nuvarande system. Det sistnämnda kräver dessutom att avsevärda resurser dras
bort från arbetet med att utveckla och ta i drift det nya systemet. Härav
följer att en avsiktiig senareläggning eller oavsiktiig försening i införandet
av del nya ADB-systemet i praktiken också innebär en senareläggning av tidpunkten
för taxeringsperiodens förlängning och fullständig övergång tiU
tjänstemannagranskning.
Det torde enligt min bedömning i och för sig vara
möjligt att i allt väsentligt genomföra taxeringsreformen och ta i drift det
nya ADB-systemet i berörda delar enligt gällande tidplan, dvs. till 1978 års
taxering. Ett starkt skäl för att genomföra reformen år 1978 är också att en
senareläggning medför kostnader och minskade intäkter som inte är obetydliga.
Skälen for att genomföra taxeringsreformen och ta i
drift det nya ADB-systemet ett år senare än planerat har emellertid en avsevärd
tyngd. En senareläggning skulle innebära att man får mer lid till förfogande
för att rekrytera och utbilda granskningspersonal. Vidare kan man genom
ytterligare försöksverksamhet förbättra arbetsformerna i den nya
organisationen. Även utredningen om länsdomstolarnas organisatoriska
ställning, målområde m. m. (Kn 1977: 01), som har väsentiig betydelse för
taxeringsprocessen i andra instans, hinner slutföras under uppskovsåret. Det
blir också mer tid för att förbereda de omfattande författningsändringar som
krävs vid taxeringsreformens genomförande.
Även för arbetet med att utveckla ADB-systemet bör
en senareläggning med ett år vara lill fördel. Bl. a. får man i RS-projektet
mer tid för utredning av de säkerhets- och integritetsfrågor som det nya
ADB-systemet för med sig eller som mer allmänt är förknippade med användning
av ADB i administrativ verksamhet. Härigenom bör man i högre grad än annars
redan i utvecklingsarbetet kunna vidta eller förbereda de skyddsåtgärder som
behövs. Man får också möjlighet att i försöksverksamhet praktiskt pröva viktiga
funktioner och arbetsrutiner i ADB-systemet. Dessutom bör fle;r funktioner hos
systemet än som urspmngligen planerades kunna utnyttjas redan första året om
systemet tas i drift år 1979. Alla funktioner i datorstödet för
taxeringsarbetet behöver alltså inte nödvändigtvis senareläggas med ett helt
år.
För egen del har jag kommit till den slutsatsen att
avgörande skäl talar för att reformen senareläggs med ett år. Jag förordar
alltså att den nya taxeringsorganisationen i första instans träder i kraft vid
1979 års taxering i stället för som tidigare har beslutats vid 1978 års
taxe-
Prop.
1976/77:138 51
ring.
Jag vill emellertid understryka vikten av att det ytteriigare a., som jag vill
anslå för att förbereda reformen grundligare, verkligen utnyttjas för detta.
Härför krävs att de grundläggande förutsättningarna för RS-projektets fortsatta
arbete får ligga fast.
6.2.2
Förutsättningarna för RS-projektets fortsatta arbete
En fömtsättning för att reformen på
taxeringsområdet redan från början skall fungera väl är att rekryteringen av
personal i huvudsak sker i planerad takt. Jag vill erinra om att behovet av mer
tid för utbildning är ett av de starkaste skälen för en senareläggning av
reformen.
Vidare bör vissa organisatoriska och
författningsmässiga ändringar vidtas under tiden fram till taxeringsreformens
genomförande. Jag avser att i det följande behandla dessa frågor närmare.
Det är som jag nyss har framhållit nödvändigt att
beslutet om ADB-systemets tekniska och organisatoriska uppbyggnad och den av
riksdagen beslutade ambitionsnivån för datorstödet ligger fast. Det innebär
all systemet skall bygga på en blandad regional och central registerföring
enligt vad som beslöts år 1975. Det innebär vidare att de regionala datorerna i
systemet de s. k. länsdatorerna i första hand skall vara avsedda för
användning inom folkbokföring och beskattning men alt de i viss utsträckning
skall vara utbyggbara med hänsyn till den regionala samhällsplaneringens behov
av att använda dem.
När riksdagen år 1975 fattade sitt beslut om en
blandad regional och central registerföring i det nya ADB-systemet grundades
det på en omfattande utvärdering och sammanvägning av en rad faktorer. Även om
det finns skäl som talar för en helt regional lösning är det enligt min mening
inte rimligt att nu ändra beslutet om systemlösningen. Jag vill i sammanhanget
understryka att den valda systemlösningen har ett starkt regionalt inslag, där
21 län dvs. sju fler än i dag får egna datorer. Dessa kommer att bli både
kraftfullare och modernare än dagens datorutrustning.
Jag vill vidare erinra om skatteutskottets
uttalande (SkU 1975: 32 s. 7) att utvecklingsarbetet förutsätts bedrivas med
utgångspunkt i att beslutanderätt och inflytande kommer att bevaras hos de
regionala myndigheterna, eftersom avsikten är att länsstyrelserna i allt
väsentiigt skall ha registeransvaret i datalagens mening. Jag viU i Ukhet med
utskottet understryka vikten av att systemet läggs upp och anläggningarna dimensioneras
så atl de regionala myndigheterna inte hindras i sitt arbete utari smidigt kan
komma åt sina egna data. Även andra fördelar från regional synpunkt står att
vinna med den beslutade systemlösningen. Således medför den ökade
ADB-användningen också ökade krav på datakunnandet hos personalen på
regionerna i förhållande till nuläget.
Riksdagens beslut innebar att de regionala
datorerna skulle kunna byggas ut och kompletteras med hänsyn till betydelsen
för den regionala
prop. 1976/77:138 52
utvecklingen
av tillgång till data och databehandUngskapacitet. Sistnämnda fråga har
nyligen behandlats av ADB-beredningsgruppen hos kommundepartementet i
betänkandet (Ds Kn 1976: 7) ADB i den regionala samhällsplaneringen. På
framställning av ADB-beredningsgruppen beslutade regeringen den 15 december
1976 att de krav på utbyggbarhet som gruppen har ställt, inom vissa ekonomiska
ramar skaU beaktas i upphandlingsarbetet avseende de nya länsdatorerna.
Om man nu skulle besluta att gå över till en helt
regional lösning skulle den tid, som behövs för ytterligare utredning,
riksdagsbeslut och nytt systemutvecklingsarbele framtvinga en försening av
taxeringsreformen med minst två, troligen tre år. Ytterligare ett problem med
en försening är att de nuvarande länsdatorerna är tekniskt förslitna och
genom att de tillhör en utgången maskinserie kan bli svåra att underhålla. En
längre försening kan därför under en övergångsperiod tvinga fram särskilda
åtgärder, som också medför ökade kostnader.
Jag vill i delta sammanhang också beröra de
synpunkter på utformningen av ADB-systemet som landshövdingarna har framfört.
De menar att man i RS-projektet har frångått de riktlinjer som statsmakterna
har angivit för systemets uppbyggnad och förlagt en större del av datordriften
till den centrala datoranläggningen än vad som har avsetts. Av prop. 1975: 57
(s. 58) framgår dock att terminalerna i ADB-systemet för folkbokföring och
beskattning skall kopplas till den centrala datorn. Detta behöver emellertid
inte utesluta att terminaler för andra ändamål, exempelvis för den regionala
samhällsplaneringen, kan kopplas till de regionala datorerna.
Den systemutformning som framgår av 1975 års
riksdagsbeslut och enligt vilken man arbetar i RS-projektet innebär att
länsstyrelsema får lika god tUlgång som f. n. till data om enskilda individer,
företag och fastigheter i den egna regionen. Som har framgått av vad jag
tidigare har sagt får länsstyrelserna dessutom tillgång via terminal till det
centrala skatteregistret och organisationsregistret.
Jag vill betona att den förlängda tid som enligt
mitt förslag anslås till förberedelsearbete inte skall användas för att utreda
förutsättningarna för att använda de regionala datorerna i ADB-systemet för
folkbokföring och beskattning även för ADB-system inom andra verksamhetsområden,
t. ex. exekutionsväsendet och fastighetsregistreringen. En sådan utredning
skulle kräva avseväri: mer tid än som står tUl förfogande. Det finns dessutom
nackdelar med att utnyttja samma datorutrustning för flera ADB-system, bl. a.
ökade beroenden mellan olika verksamheter och därmed också risk för
förseningar i genomförandet av samtliga berörda verksamheter och för
störningar och prioriteringsproblem i den löpande driften. Jag vill dock
framhålla att vad jag här har sagt inte på något sätt utesluter en
regionaliserad datordrift för andra ADB-system. Detta får dock i så fall ske på
annan utrustning än de regionala datorerna i ADB-systemet för folkbokföring och
beskattning.
Prop. 1976/77:138 53
Det är däremot av stort värde att få bättre tid att
studera hur den regionala samhällsplaneringens ADB-behov skall tUlgodoses. Två
rapporter som behandlar denna fråga (Ds Kn 1976: 7 ADB i den regionala
samhällsplaneringen och statistiska centralbyråns förslag Den regionalstatistiska
databasen) remissbehandlas f. n. och kan bli föremål för regeringens
ställningstagande tidigast hösten 1977. Först då finns underlag för ett
ställningstagande tUl i hur stor utsträckning de nya länsdatorerna skaU
användas för samhällsplaneringens behov.
6.2.3
Åtgärder inför taxeringsreformens genomförande
Det är självfallet angeläget att man effektivt
utnyttjar den ytteriigare tid för förberedelsearbete som senareläggningen
innebär. När det gäller rekrytering av personal vill jag efter samråd med
chefen för kommundepartementet framhålla att den i huvudsak bör fortsätta
som planerat. 1 den tredje utbyggnadsetappen, som omfattar 438 tjänster under
budgetåret 1977/78, bör granskningspersonal rekryteras i planerad utsträckning.
De organisatoriska ändringarna inom länsstyrelserna och de lokala
skattemyndigheterna bör göras snarast möjligt när personal har rekryterats i
tillräcklig omfattning. Riktpunkten i detta hänseende anser jag bör vara den 1
januari 1978. Den definitiva tidpunkten får bestämmas av regeringen.
Vad jag nu har sagt innebär att behovet att belasta
det under femtonde huvudtiteln upptagna förslagsanslaget B 1. Länsstyrelserna
minskar jämfört med av riksdagen anvisade medel för budgetåret 1977/78.
Utbildning av granskningspersonalen bör inriktas på
att ge personalen mera djupgående och allsidiga kunskaper om de nya uppgifter
som väntar i den kommande organisationen. Det är också viktigt att granskningspersonalen
kan utnyttjas effektivt i taxeringsarbetet redan vid 1978 års taxering. Jag
vill här till en början erinra om den försöksverksamhet med
tjänstemannagranskning av deklarationer som har bedrivits inom RS-projektets
ram sedan år 1973. I flera län har man sålunda bl. a. prövat en utökad
medverkan av lokal skattemyndighet i det förberedande granskningsarbetet.
Därvid har i viss utsträckning tillämpats de arbetsformer som avses gälla i
den nya organisationen. Bl. a. har man prövat olika former för
taxeringsrevision som stöd för taxeringen i första instans (s. k.
TN-revision).
Det är enligt min mening angeläget att man
fortsätter och utvidgar denna försöksverksamhet. Särskild uppmärksamhet bör
därvid ägnas frågan om revisionsverksamhetens inriktning och omfattning. Därvid
bör man beakta erfarenheterna av hittillsvarande försöksverksamhet och de
synpunkter som har förts fram av remissinstanserna.
Det är också lämpligt att man redan nu genomför
sådana författningsändringar som behövs för att verksamheten vid 1978 års
taxering
Prop.
1976/77:138 54
skall
kunna anpassas till arbetsformerna i den kommande organisationen.
Som jag har nämnt i del föregående förutsätter en
förlängning av taxeringsperioden att det nya ADB-systemet tas i drift redan år
1978 eller att stora förändringar görs i nuvarande system. Jag anser därför att
taxeringsperioden bör förlängas först fr. o. m. 1979 års taxering. En följd av
detta ställningstagande blir att även utvidgningen av taxeringsnämndernas
beslutsområde bör gäUa först fr. o. m. 1979 års taxering. En sådan utvidgning
förutsätter nämligen i princip att taxeringsperioden förlängs. Med hänsyn tiU
vad jag nu har anfört lägger jag inte i delta sammanhang fram några
förfatlningsförslag i dessa delar. Av bl. a. författningstekniska skäl är jag
inte heller beredd att nu föreslå några ändringar av reglerna om
taxeringsrevision. Den försöksverksamhet som jag har förordat på området torde
inte kräva några författningsändringar.
Däremot bör man redan nu geniom
författningsändringar möjliggöra en bättre anpassning av
granskningsorganisationen till den nya ordningen. Jag tänker här bl. a. på
indelningen i taxeringsdistrikt och taxeringsnämndernas verksamhetsområden.
Taxeringsarbetet i första instans sker f. n. inom
olika slags taxeringsdistrikl. 1 varje län skall sålunda finnas lokala
taxeringsdistrikl och särskilda taxeringsdislrikt. För varje lokalt distrikt
finns del en lokal taxeringsnämnd som verkställer taxering av tiertalet
skattskyldiga inom distriktet.
I varje fögderi skall det rinnas minst etl särskilt
taxeringsdistrikt, inom vilket särskild taxeringsnämnd (s. k. rörelsenämnd)
laxerar fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser med mer invecklade inkomstförhållanden.
Till denna kategori hör bl. a. enskilda rörelseidkare och flertalet
jordbrukare.
1 varje län skall det dessutom finnas ett eller
flera särskilda taxeringsdistrikt där särskild taxeringsnämnd (s. k.
bolagsnämnd) verkställer taxering av bl. a. aktiebolag och föreningar. Till
sådant distrikt skall om det kan ske också hänföras bl. a. delägare i
fåmansbolag.
Indelningen
i taxeringsdistrikt beslutas av länsstyrelsen.
RS-projektet föreslår (delrapport 1976: 1 och 1977:
1) i enlighet med 1975 års principbeslut att den kategori deklarationer som
skall behandlas av särskUd nämnd skall minska jämfört med f. n. De
deklarationer som f. n. behandlas av bolagsnämnderna föreslås dock även i
fortsättningen skola föras till särskild nämnd. Däremot skall enligl RS-projektet
huvuddelen av de deklarationer som f. n. behandlas av rörelsenämnd i
fortsättningen behandlas av lokal nämnd. Endast de mest komplicerade av dessa
deklarationer bör överlämnas till särskild nämnd. Bl. a. mot denna bakgrund
anser utredningen att det nuvarande systemet med uppdelning av de särskUda
nämnderna på rörelsenämnd resp. bolagsnämnd bör slopas.
Prop.
1976/77:138 55
Enligt förslaget skall det finnas endast en typ av
särskild taxeringsnämnd som skall taxera dels aktiebolag, föreningar m. fl.
juridiska personer, dels fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser
vilkas inkomstförhållanden är av "särskilt" invecklad beskaffenhet.
Fåmans-bolagsdelägare och dennes familjemedlemmar föreslås i princip bli taxerade
av samma nämnd som taxerar företaget. Enligt beräkningar i RS-projektet innebär
dessa fördelningsprinciper att i varje fall drygt 500J300 deklarationer
behandlas i särskild nämnd mot f. n. ca 1 miljon.
Samtliga remissinstanser som har yttrat sig i
frågan tillstyrker förslaget. Däremot motsätter sig det helt övervägande
antalet av dessa instanser förslaget att endast deklarationer av
"särskUt" invecklad beskaffenhet skall kunna hänföras till särskUd
nämnd. En sådan ordning skulle enligt många remissinstansers uppfattning
utesluta möjligheten att inrätta särskild nämnd för sådana deklarationer som
skall granskas av lokal skattemyndighet.
För egen del får jag anföra följande. Förslagen i
denna del bör som flera remissinstanser har påpekat ses mot bakgrund av hur
granskningsarbetel fördelas mellan länsstyrelse och lokal skattemyndighet i
den nya organisationen. Jag vill här erinra om riksdagens beslut nyligen i
denna fråga (prop. 1976/77: 100 bil. 18, CU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 164).
Enligt beslutet skall deklarationer från aktiebolag, föreningar m. fl.
skattskyldiga i de s. k. B- och C-längderna, delägare i fåmansbolag och deras
familjer saml högst 75 000 övriga svårkontrollerade deklarationer granskas regionalt.
Detta innebär att drygt en halv miljon deklarationer skall granskas hos
länsstyrelserna medan övriga skall granskas hos de lokala skattemyndigheterna.
I fråga om indelningen i nämnder ansluter jag mig
till uttalandet i prop. 1975: 87 (s. 132) att särskilda taxeringsnämnder bör
behållas för de svårare deklarationerna liksom att de lokala nämnderna vid ett
genomförande av reformen bör kunna avgöra en del av de löntagar-, jordbruks-
och rörelsedeklarationer som nu handläggs i särskild nämnd. Antalet särskilda
nämnder bör därför kunna minska något. Jag biträder även förslaget att endast
en lyp av särskild nämnd skaU finnas.
Jag delar vidare remissinstansernas uppfattning att
särskilda nämnder bör kunna inrättas för deklarationer som granskas hos lokal
skattemyndighet. En viss specialisering av taxeringsnämnderna även i fråga om
sådana rörelseidkare m. fl. som skall granskas på lokal nivå är sålunda enUgt
min mening lämplig. Jag anser att länsstyrelserna inom ramen för de allmänna
fördelningsprinciper som jag nyss har förordat bör ges rätt fria händer att
fördela det ifrågavarande deklarationsmaterialet mellan lokala och särskilda
nämnder. De närmare föreskrifter som behövs bör tas in i taxeringskungörelsen
(1957: 513). Avsikten är att regleringen skall ge länsstyrelserna möjlighet
att ta hänsyn tUl speciella förhållanden inom länet. Det är därvid inte bara
deklarationsmaterialets
Prop. 1976/77:138 56
struktur
och organisationen av granskningen som kan behöva beaktas. Även möjligheterna
att rekrytera liimpliga taxeringsnämndsordförande kommer här att spela in. I
fråga om taxeringsnämnder som handlägger komplicerade deklarationer av många
olika slag är det erfarenhetsmässigt svårt att få ordförande med tillriickliga
kunskaper inom granskningsområdet. Som flera remissinstanser har påpekat torde
därför en viss specialisering av arbetsuppgifterna underlätta rekryteringen av
ordförande.
Den anpassning av organisationen som enligt min
mening alltså bör göras fr. o. m. 1978 års taxering förutsätter ändringar i
taxeringslagen (1956: 623, omtryckt 1971: 399, ändrad senast 1976: 1101), TL. I
avvaktan på den mera genomgripande omarbetningen av TL bör nu minsta möjliga
ingrepp göras i lagen. Jag föreslår därför att en föreskrift tas in i 4 § TL
om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva
om indelning i taxeringsdistrikt och om taxeringsnämnds verksamhetsområde med
avvikelse från nu gällande regler. Den närmare reglering på området som kan
behövas inför 1978 års taxering kan ske genom ändring i taxeringskungörelsen.
När det gäller frågan om att ge länsstyrelser och
lokala skattemyn
digheter ökade möjligheter att sätta in personal för att biträda taxe
ringsnämnderna vill jag anföra följande. j
F. n. skall länsstyrelsen förordna ett, två eller
tre kronoombud att biträda lokal taxeringsnämnd (6 § 1 mom. TL). För särskild
laxerings-nämnd förordnar länsstyrelsen en eller flera taxeringsinspektörer (6
§ 2 mom. TL). Uppdraget att vara kronoombud är i princip ett fritidsuppdrag.
Taxeringsinspektör är tjänsiteman vid länsstyrelsen.
Kronoombud ooh taxeringsinspektör är alltså f. n.
knutna till viss taxeringsnämnd. I likhet med RS-projektet och
remissinstanserna anser jag att det biträde som länsstyrelserna och de lokala
skattemyndigheterna skall lämna taxeringsnämnderna i den nya organisationen
inte bör låsas på detta sätt. De tjänstemän som skall biträda
taxeringsnämnderna avses i stor utsträckning arbeta i granskningsgrupper. Jag
delar RS-projektets uppfattning alt varje sådan grupp skall kunna biträda flera
taxeringsnämnder och fördela sin medverkan på det sätt som visar sig
lämpligast. Något särskilt förordnande att utföra granskning eller vara
föredragande bör inte krävas. Dessa arbetsuppgifter följer med tjänsten hos
länsstyrelse eller lokal skattemyndighet. I vilken utsträckning och åt vilken
eller vilka taxeringsnämnder tjänstemannen i det särskilda fallet skall lämna
sitt biträde är en organisationsfråga som får lösas i administrativ ordning.
För att den granskningspersonal som flnns hos
länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna skall kunna tas i anspråk på
här angivet sätt vid 1978 års taxeringsarbete, bör redan nu i TL tas in
uttrycklig bestämmelse om att länsstyrelse och lokal skattemyndighet skall med-
Prop. 1976/77:138 57
verka
i taxeringsnämnds arbete. Vidare bör anges att sådan medverkan skall ske i
enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer. Jag föreslår att regler av denna innebörd tas in i 16 § 1
mom. TL. De föreskrifter om lokal skattemyndighet som nu finns i detta moment
bör utgå. De kan lämpligen samordnas med de föreskrifter som enligt vad jag
nyss har sagt skall utfärdas av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer. Jag föreslår vidare alt 6 § 1 och 2 mom. TL kompletteras med
bestämmelser om att kronoombud eller taxeringsinspektör inte behöver utses när
tjänsteman hos länsstyrelse eller lokal skattemyndighet är föredragande i
taxeringsnämnden med stöd av 16 § 1 mom. De ytteriigare författningsändringar
som behövs i samband med att man inför ökad tjänstemannamedverkan vid
taxeringen avser jag att behandla vid den kommande mer genomgripande
författningsregleringen.
Med hänsyn till att taxeringsperioden vid 1978 års
taxering liksom f. n. avses skola sluta den 30 juni måste också övervägas hur
personalen skall tas i anspråk under sista halvåret 1978. Helt allmänt vill jag
här säga att skattechefen bör ha stor frihet att med hänsyn till de särskilda
förhållanden inom länet sätta in den personal som är avsedd för den nya
granskningsorganisationen på de uppgifter som är mest angelägna.
Jag har tidigare pekat på det stora
utbildningsbehov som föreligger. Jag utgår därför från att viss del av perioden
i fråga kommer att tas i anspråk för utbildning. Personalen bör också kunna
medverka i förberedelserna för arbetet i den nya organisationen. Till de
uppgifter som här blir aktuella hör arbetet med all planera verksamheten i de
olika granskningsgrupperna ooh med alt få fram underlag för den kommande
kontrollverksamheten. Det kan också vara lämpligt att pröva att i ökad
utsträckning bedriva kontrollverksamhet i samband med taxerings-nämndsarbetel.
Genom sådana åtgärder som jag här har förordat
flnns det goda förutsättningar för att senareläggningen av taxeringsreformen
får den positiva effekten alt den nya organisationen vid genomförandet kan
fungera effektivare och smidigare än vad som hade varit möjligt om man skulle
ha genomfört den enligt den ursprungliga tidplanen.
Det är enligt min mening också naturiigt alt
granskningspersonalen under ifrågavarande tid sätts in på andra näraliggande
uppgifter. Jag avser bl. a. medverkan vid utredning och processföring beträffande
mål i länsskatterätt. Det skulle sålunda vara till fördel för skatteadministrationen
som helhet om en del av personalresurserna kunde användas för att arbeta av de
balanser i fråga om besvär till länsskatterätterna som finns på de nuvarande
taxeringsenheterna. För denna uppgift bör självfallet endasl mera erfaren
personal användas.
Jag vill också peka på behovet av att resurser
sätts in på arbetet med kontroll av källskatt och arbetsgivaravgifter. Även
inom mervärdeskat-
Prop.
1976/77:138 58
tens
område är det angeläget med ökade kontrollinsatser. Det kan vidare vara
lämpligt från utbildningssynpunkt alt granskningspersonalen får medverka i
handläggningen av ärenden om skattetillägg och förseningsavgift vid lokal
skattemyndighet. Det bör i första hand ankomma på berörda myndigheter att
efter samråd avgöra hur personalresurserna lämpligen bör användas.
6.2.4
Utveckling och införande av ADB-systemet
Jag vill nu kortfattat beröra det fortsatta arbetet
med att utveckla och ta i drift det nya ADB-systemet samt de effekter som
senareläggningen får i det hänseendet. Jag har redan i det föregående angivit
de förutsättningar som bör gälla för systemets utformning. Jag vill här erinra
om att ADB-systemet enligt gällande planer skall införas successivt under åren
19771981. Även den lekniska utrustningen skaU installeras successivt fr. o. m.
våren 1977 då den centrala datoranläggningen hos RSV i Solna installeras t. o.
m. sommaren 1980, då den sista av de regionala datorerna installeras.
En senareläggning av taxeringsreformen i väsentliga
delar medför som jag nyss har konstaterat att ADB-systemet för beskattningen
inte bör tas i drift förrän till 1979 års taxering. Denna fördröjning leder
lill att även andra delar av ADB-systemet måste senareläggas, dock inte alltid
med ett helt år. Genomi att ytterligare tid anslås till förberedelser bör det
vara möjligt att låta genomförandet ske på kortare tid än enligt gällande
lidplanering. I en del fall det gäller bl. a. datorstödet för taxering bör
också flera funktioner än planerat kunna tas i drift redan från början. Det är
också möjligt att vissa förändringar kan göras i nuvarande ADB-system för att
underlätta en del arbetsmoment och för atl förenkla övergången till det nya
systemet. Arbete pågår f. n. inom RS-projektet med att utarbeta alternativa
planer för hur arbetet med det nya ADB-systemet bör bedrivas om
taxeringsreformen senareläggs.
En väsentlig faktor när det gäller att bedöma
konsekvenserna av en senareläggning är tidplanerna för upphandling av
ADB-utrustning. Hittills har den centrala datomtrustningen upphandlats. Den
håller f. n. på att installeras hos RSV. Övriga upphandUngar gäller de 21
regionala datorerna och en testanläggning, ca 500 textskärmsterminaler med skrivare
samt utrustning för dataregistrering (ca 400 platser). Enligt gällande
tidplaner skulle offertförfrågningarna tillsammans med utförliga
specifikationer av vilka tekniska och kapacitetsmässiga krav utrustningen skall
uppfylla ha sänts ut till leverantörerna i februarimars år 1977. Så har också
skett för de båda sistnämnda utrustningstyperna. Leveransen skulle
huvudsakligen ske under år 1978 för terminalerna och
data-registreringsutrustningen samt under år 1979 för de regionala datorerna.
För att säkerställa att ADB-systemet kan tas i
drift år 1979 och för att göra det möjligt att inslaUera och trimma in
utrustningen och för-
Prop. 1976/77:138 59
bereda
personalen bör enligt min mening gällande tidplaner för upphandlingen i stort
sett följas. En mindre förskjutning av upphandlingen av de regionala datorerna
synes dock vara ofrånkomlig. Likaså bör rekryteringen av delar av den personal
som behövs för den centrala ADB-driften hos RSV kunna ske senare än som f. n.
planeras.
Jag har tidigare behandlat vilka organisatoriska
och författningsmässiga åtgärder som bör vidtas på taxeringsområdet under
tiden fram till reformens genomförande. Jag skall avslutningsvis också något beröra
hur den föriängda tiden för utveckling av ADB-systemet bör utnyttjas. Det är
enUgt min mening angelägel att grundligare utreda de integritets- och
sekretessfrågor samt de övriga säkerhetsfrågor som är förknippade med
användning av ADB inom skatteadministrationen. Det gäller såväl mera allmänt
som för den valda dalordriflslösningen med blandad regional och central
registerföring. Bland de integritelsskydds-frågor som bör studeras ingår
möjligheterna att begränsa och kontrollera de fall, där man från terminal i
ett län via det centrala skatteregistret kan hämta uppgifter om individer och
företag i andra län. Fördjupade utredningar av säkerhetsfrågorna behövs för
att man i största möjliga utsträckning redan under utvecklings- och
införandeskedet skall kunna bygga in nödvändigt skydd i ADB-utrustningen,
arbetsrutinerna och organisationen. Att åstadkomma ett effektivt skydd i olika
avseenden driftsäkerhet, integritets- och sekretesskydd, fysiskt skydd o. d.
är emellertid inte en engångsuppgift utan kräver fortlöpande systematiska
insatser. Ytterligare utredningar bör ge ett bättre underlag för organisationen
och prioriteringen av det fortsatta arbetet med säkerhets- och
integritelsskyddet.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att
regeringen redan tidigare har uppdragit åt RSV att gemensamt med statskontoret
och efter samråd med datainspektionen snarast redovisa förslag till hur
säkerhetsorganisationen för utveckling och drift av ADB-systemet skall byggas
upp och vilka eventuella resursförstärkningar som kan behövas för att kraven på
säkerhet och integritet skall bli tillgodosedda. I uppdraget föreskrevs att
datainspektionens synpunkter på RS-projektets delrapport 1976: 4 Integritet och
genomförande skulle beaktas vid förslagets utformning.
Vidare bör enligt min mening den tid som står till
förfogande användas för ytteriigare tester och försöksverksamhet med det nya
ADB-systemet. Bl. a. bör det vara möjligt att vid 1978 års taxering köra delar
av det nya systemet parallellt med det nuvarande för ett eller ett par län.
Härigenom kan man pröva de mest väsentliga och känsliga systemdelarna och
arbetsrutinema. Det blir även mer tid för att utbilda och på annat sätt
förbereda den personal som skall använda eller berörs av det nya ADB-systemet.
Det bör enUgt min mening sålunda finnas goda möjligheter att använda ett
ytterligare år på ett konstruktivt sätt
Prop. 1976/77:138 60
och
även till att återvinna en del av de kostnadsökningar som senareläggningen för
med sig.
7 Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer
jag att regeringen föreslår riksdagen att
dels
antaga förslaget tUl lag om ändring i taxeringslagen (1956:
623),
dels godkänna vad jag har förordat om genomförandet av den nya
taxeringsorganisationen, m. m.
8 Beslut
Regeringen ansluter sig tiU föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de
förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1976/77:138 61
Innehållsförteckning
Propositionens
huvudsakliga innehåll......................... .. '
Lagförslag...........................................................
Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde 1977-03-24 5
1
Inledning.......................................................... .. 5
2
Statsmakternas beslut........................................ °
2.1 Ändrad
skatteadministration och taxering i första instans, m. m. 6
2.1.1
Arbetsformer vid granskning och
taxering..... 6
2.1.2
ADB-stöd vid granskning och
taxering.......... 7
2.1.3
Granskningsorganisationen m. m................. 8
2.2................................................................. Det
nya systemet för ADB inom folkbokförings- och beskatt
ningsområdet ............................................... .. 10
2.2.1
Principbeslut om nytt
ADB-system.............. 10
2.2.2
De regionala datorerna i
ADB-systemet för folkbokföring och beskattning 13
2.2.3
Organisation för den centrala
datordriften i ADB-systemet 14
3 Den
aktuella diskussionen om RS-projektet.............. 15
3.1 Riksrevisionsverkets
revisionsrapport samt RS-projektets be
mötande ..................................................... .. 15
3.1.1
Allmänt.................................................. .. 15
3.1.2
ADB-säkerhet......................................... .. 16
3.1.3
Riktlinjer och regler för
systemarbetet......... .. 17
3.1.4
Utbildningen........................................... 17
3.1.5
Planering m. m........................................ 18
3.1.6
Ekonomiska kalkyler m. m.......................... 19
3.1.7
Avslutande synpunkter............................. 23
3.2 Landshövdingarnas
skrivelser angående de nya länsdatorerna
samt RS-projektets bemötande......................... . 24
3.2.1
Bakgrund............................................... . 24
3.2.2
Fastighetsredovisningen............................ . 25
3.2.3
Registerföring avseende
folkbokföringen....... . 26
3.2.4
Registerföring av juridiska
personer............. . 27
3.2.5
Central registerföring av
arbetsregister för beskattning .. 28
3.2.6
Sammanfattning och avslutning.................. 29
3.3 Vissa
integritets- och säkerhetsfrågor 29
3.3.1
Bakgrund................................................ 29
3.3.2
Allmänna synpunkter på
skattekontroll och ADB 30
3.3.3
Det centrala skatteregistrets
karaktär......... . 31
3.3.4
Skyddsåtgärder....................................... . 34
3.4.................................................................. Remissyttranden
angående genomförandet av den nya taxerings
organisationen, m. m...................................... 34
4
Vidtagna åtgärder.............................................. 36
5
Konsekvenser av ett års
senareläggning................. . 37
5.1
Sambandet mellan
taxeringsperiodens längd och det nya ADB-systemet 37
5.2
De ekonomiska effektema................................ 39
6 Föredraganden................................................... 40
6.1
Bakgrund..................................... ............. 40
6.1.1
Reformer inom skatteadministrationen........ 40
Prop. 1976/77:138 62
6.1.2
Den aktuella diskussionen om
RS-projektet.... 41
6.1.3
Vidtagna åtgärder.................................... 48
6.1.4
Konsekvenser av ett års
senareläggning....... .. 48
6.2
Överväganden.............................................. 49
6.2.1
AUmänt.................................................. 49
6.2.2
Förutsättningarna för
RS-projektets fortsatta arbete 51
6.2.3
Åtgärder inför
taxeringsreformens genomförande 53
6.2.4
Utveckling och införande av
ADB-systemet... 58
7
Hemställan........................................................ 60
8
Beslut............................................................... 60
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 197/ 770228
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
28 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (28)
28 kopplingar i 15 dokument.
- Prop. 1989/90:74 om ny taxeringslag m. m. s. 264 i texten
- Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 i texten
- Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten
- Bet. 1977/78:KU49 med anledning av motion om utländsk medborgares valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag m. m. s. 3 i texten
- Bet. 1977/78:CU16 Med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser anslag till kommundepartementet m. m. jämte motioner s. 4 i texten