om inriktning och organisation av försvarets hundskolas verksamhet
32 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 30 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1976/77:157, om inriktning och organisation av försvarets hundskolas verksamhet
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:157 Regeringens proposition
1976/77:157
om
inriktning och organisation av försvarets hundskolas verksamhet;
beslutad
den 18 maj 1977.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upplagits i bifogande utdrag
av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
ERIC
KRÖNMARK
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1
propositionen föreslås att försvarets hundskola ombildas lill statens hundskola
den I juli 1978. Verksamheten vid skolan skall bl.a. inriktas mot en produktion
av ca 155 hundar per år. Skolan bör få ell anslag för viss del av de fasta
kostnaderna. Övriga kostnader skall läckas genom intäkter från försäljning av
skolans produkter.
1 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 157
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:157
Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-05-18
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson,
Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo
Föredragande:
statsrådet Krönniark
Proposition
om inriktning och organisation av försvarets hundskolas verksamhet
1
Inledning
Riksdagen
beslutade år 1970 att dåvarande arméns hundskola skulle organiseras om till
försvarets hundskola.
Riksdagsbeslutet
innebar bl.a. atl försvarets hundskola den I juli 1971 blev självständig
myndighet inom försvaret med en egen styrelse och chef. Skolans verksamhet
skulle i huvudsak omfatta avel och dressyr av hundar för militära och civila
myndigheter samt vissa övriga intressenter. Dessutom skulle skolan svara för
viss kursverksamhet och veierinärvård. Verksamhelen vid skolan skulle i
princip vara ekonomiskt självbärande. Skolan har emellertid av flera skäl inte
lyckats skapa balans mellan kostnader och inläkler.
1 prop.
1974:1 (bil.6s. 177) anmälde min företrädareatt det var nödvändigt alt slabilisera
hundskolans ekonomi. Riksdagen har därför sedan år 1974 åriigen anvisat driflbidrag
lill skolan.
För
alt se över skolans verksamhet och för all få ett förbättrat besluts-undertag
för dess ekonomi och inriktning tillsattes i november 1975 en särskild
arbetsgrupp.
Arbetsgruppen
övertämnade i december 1976 rapporten Verksamhelen vid försvarels hundskola.
Efter
remiss har yttranden över rapporten avgetls av rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren
efter hörande av cheferna för armén, marinen och flygvapnet, försvarets
materielverk, försvarets raiionaliseringsinslilut, försvarels hundskola, civilförsvarsslyrelsen,
riksrevisionsverket, lanibruksstyrelsen, styrelsen för jordbrukets högskolor
och statens veterinärmedicinska anstalt.
Prop.
1976/77:157 3
generaliullslyrelsen,
länsstyrelsen i Västernorriands län, ulredningen om ka-ranlänverksamhelen för
djur, Västernorriands läns landsting, Sollefteå kommun. Synskadades
riksförbund. Stiftelsen Sollefteå Djursjukhus, Lantbrukarnas riksförbund.
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisations siatstjänstemannasektion
(TCO-S) och Centralorganisationen SACO/SR.
2 Nuvarande organisation m. m. 2.1 Allmänt
Försvarets
hundskola ligger i Övergård nära Västernorriands regemente (1 21) i Sollefteå.
Hundskolan är en självsländig myndighel inom försvarsdeparlementels
verksamhetsområde. Den är direkt underställd regeringen med egen styrelse och
chef. Styrelsen som utses av regeringen har sju ledamöter. Bland ledamöterna
ingår chefen för hundskolan saml represenlanter för de största avnämarna och
personalen.
Antalet
civila och civilmililära arbetstagare vid skolan är f. n. ca 90. Dessa är under
skolchefen fördelade på en planerings- och ekonomienhet, en produktionsenhet,
en velerinärenhet och en serviceenhei. Veterinärenheten har sedan år 1971
utökats med fem personer på grund av att djursjukvården har ökat. Genom
rationalisering har emellertid serviceenhelen kunnat minskas med lika många
personer, Under senare år har ca 15 personer ställts till skolans förfogande av
arbetsmarknadsstyrelsen. Dessutom anlitas en konsult för ekonomiska frågor.
Verksamhetens specifika karaktär gör del svårt att rekrytera specialutbildad
personal.
Sedan
år 1965 har rikspolisstyrelsen förlagt en sektion till skolan för utbildning
av hundförare. Styrelsen använder i huvudsak egna lärare, medan hundarna
tillhandahålls till viss del av skolan. Synskadades riksförbund har placerat en
ledarhundskonsuleni som kontaktman m. m. vid skolan.
Hundskolan
har lill uppgifl all moi ersällning lillhandahålla dresserade hundar och alt
meddela utbildning i hundljänsi. Skolan får meddela veterinärvård och
tillhandahålla andra med verksamheten förenliga tjänster om del kan ske ulan
att övriga arbetsuppgifter eftersälis. Vidare åligger del skolan all efter
samråd med dåvarande veierinärhögskolan, nu styrelsen för jordbrukets högskolor
och statens veterinärmedicinska anstalt bedriva avel och annan anskaffning av
hundar. Dessutom skall skolan föda upp, dressera och sälja hundar sami anordna
kurser i användning, vård och dressyr av hundar.
Därutöver
biträder skolan chefen för armén i dennes ledning av försvars-maklens hundljänsi.
Del åligger därvid chefen för hundskolan bl. a. au föreslå hur försvarsmakiens
hundar skall fördelas och bytas ut, all inspektera tjänslehundspersonalens
utbildning, dressyren och vården av hundar och den praktiska lillämpningen av hundljänsten
samt alt ha överinseende över
Prop. 1976/77:157 4
försvarsmaktens
hundgårdar. Ansvaret för anskaffning och ullagning av hundar åligger dock försvarels
materielverk.
Verksamhelen
vid hundskolan omfatlar tre produktionsgrenar nämligen hundproduklion,
kursverksamhet och djursjukvård. Verksamhelen innebär bl. a, all hundar
anskaffas och dresseras för försvarsmakiens, polisväsendets, lullverkets,
Synskadades riksförbunds m. fl. behov samt all kursverksamhet i hundljänsi och
djursjukvård skall bedrivas för personal från försvarsmak-len, tullverket,
frivilliga försvarsorganisationer. Synskadades riksförbund m. fi.
Djursjukvården skall lillgodose såväl myndigheiers som enskildas behov.
De
hundar som levereras är dels högkvalificerade ijänsie-hundar, i huvudsak
minhundar, ledarhundar för synskadade, skyddshundar (dvs. kvalificerade spår-
och sökulbildade polishundar) saml nar-koiikahundar, dels lågkvalificerade ijänsiehundar,
i huvudsak bevakningshundar och vakthundar. Dressyrtiden är i allmänhet ca fem
till sex månader för högkvalificerade hundar och ca två lill tre månader för lågkvalificerade
hundar.
Försvarsmakiens
ijänsiehundar indelas i slamhundar som ägs av försvaret, reservhundar som
tillhörenskilda ägare och som har genomgått särskild utbildning och därefter koniraklbundiis
med försvaret saml uttagna hundar. De senare tillhör också enskilda ägare men
las liksom reservhundar i anspråk först vid mobilisering.
2.2
Produktion m. m. av tjänstehundar
Den
verksamhet som leder fram lill färdigdresserade hundar t)esiår av anskaffning,
test och dressyr av hundar. De raser som främsi används är schäfer och labrador
relriever. Hundar anskaffas dels genom egen avel som bedrivs vid skolan, dels
genom inköp. Skolans mål är all lillgodose merparten av anskaffningsbehovel
genom egen avel.
För
aveln används främsi hundar som ingår i arméns minhundorgani-salion. Som
minhundar används näsian uteslutande tikar. Minhunden är lämplig atl ulnyllja
för avel eftersom den i fredslid inle används som ijäns-lehund ulan finns ulplacerad
hos fodervärd. Denne får således räkna med alt lämna ifrån sig hunden dels i
samband med krigsförbandsövningar, dels i samband med beläckning och valpning.
Ca 90 likar behöver åriigen las ul för avel. Av dessa föder ca 30-35 % inle
några valpar. De avelshanar som krävs i avelsverksamhelen är betydligt färre
och är antingen uppstallade vid skolan eller finns hos fodervärdar i närheten
av skolan.
Den
egna aveln ger 420-450 valpar per år. Dessa och inköpta valpar placeras vid ca
tio veckors ålder hos fodervärdar. Hundarna siannar sedan hos fodervärden i ca ell
och ell halvt år för all valparna skall växa upp i en normal familjemiljö. Del
har emellertid ibland visal sig svårt all finna lämpliga fodervärdar. Detia
beror enligt skolan bl. a. på den låga ersällning
Prop. 1976/77:157 5
som
utgår om hunden blir uttagen som ijänstehund och en rädsla hos fodervärden att
förlora hunden.
Sedan
hundarna kommii tillbaka till skolan testas de för all inplaceras på lämplig
dressyrlinje. Ett stort anlal hundar kasseras redan på detta stadium, dvs. de
anses inte lämpliga för någon dressyriinje. Dessa hundar återlämnas och skänks
i regel till fodervärden. Godkända hundar påbörjar dressyren men i enstaka fall
måste dressyren avbrytas då hunden trots ell positivt teslresullal inte klarar
av den. Ibland förekommer alt hundar placeras om lill annan dressyrgren. Bl. a.
på grund av de högst ställda kraven på Ijänsiehundar översiiger del lolala
bortfallet av hundar 50'/i].
Skolan
försöker få fram så många skyddshundar som möjligt av de hundar som lagils ut till
skydds- och bevakningsdressyr. Bevakningsdressyren utgör en grundutbildning för
skyddsdressyr. F. n. kan inte efterfrågan på skydds-och ledarhundar läckas
medan antalet bevakningshundar översiiger efterfrågan. Della beror på atl endasi
en mindre del av de hundar som påbörjar dressyr motsvarar de höga krav som
ställs på t. ex. skydds- och ledarhundar.
Av
denna anledning har hundskolan och rikspolisstyrelsen kommit överens om atl
vissa hundar som levereras lill styrelsen inte skall dresseras vid skolan ulan
i stället i styrelsens regi. Rikspolisstyrelsens lolala t)ehov av hundra, ca
80, läcks f. n. lill ca 30 % genom leverans från skolan. Resterande behov
täcks genom inköp från privata hunduppfödare. För dessa hundar betalar
rikspolisstyrelsen etl lägre pris än vid köp från skolan. Styrelsen har hillills
lagil emol alla de hundar från skolan som uppfyller erforderiiga krav.
Synskadades
riksförbund efterfrågar varje år 25 ledarhundar. Leveransen från skolan har
under senare år varil väsentligt lägre. Utbudet av övriga hundtyper läcker
nuvarande efterfrågan.
Produktionen
av färdigdresserade hundar vid skolan har under de senaste budgetåren varil någol
över 200. Budgelårel 1975/76 levererades 108 högkvalificerade hundar varav 50
minhundar, 35 skyddshundar, 18 ledarhundar och 5 narkotikahundar. Antalet lågkvalificerade
hundar var 103, varav 87 bevakningshundar och 16 vakthundar. Produktionen av färdigdresserade
hundar beräknas budgetåren 1976/77 och 1977/78 till 245 resp. 252. För budgetåret
1977/78 har hundskolan bl.a. räknat med en försäljning av 15 minhundar och 50
bevakningshundar lill armén samt 70 bevakningshundar med förarskydd till civilförsvarsslyrelsen.
Den av skolan budgeterade produktionen av hundar har som regel överstigit det
reella utfallet.
Försäljningspriserna
på hundarna faslslälls åriigen. Flertalet hundar levereras enligl beställning.
Del överskoll av bevakningshundar som uppslår säljs huvudsakligen till
försvarets materielverk. Ell mindre antal säljs dessutom på öppna marknaden
och lill ullandel.
Vid
hundskolan bedrivs forskning och försök. För etl projekt avseende bl.a. avelsarbeiel,
har skolan fåll 90 000 kr. Hundskolan har i juli 1976 anhållit om 750 0(X) kr.
under en treårsperiod för etl projekt för avelsbe-
Prop. 1976/77:157 6
främjande
arbele.
Utbildningsverksamheten
vid skolan omfallar hundljänsi och djursjukvård och är avsedd främsi för
avnämare till skolans hundar. Därutöver anordnas kurser för bl. a. medlemmar
av Svenska Brukshundsklub-ben och Svenska Blå Stjärnan. Utbildning marknadsförs
och säljs även lill allmänheten. Skolan biträder också vid kurser som leds av
andra arrangörer, såsom Synskadades riksförbunds introduktionskurs för
synskadade och rikspolisstyrelsens kurser för polismän. Även dessa kurser är i
allmänhel förlagda lill skolans lokaler. Anialel kurser vid skolan har ökat
under senare år från 20 budgelårel 1971/72 lill 37 budgelårel 1975/76. Anialel devdagar
har under samma period ökal från 1651 lill 2 990.
Försvarets
hundskola bedriver en omfallande djursjukvård. Avsiklen är att tillgodose i
första hand behovet av sjukvård för de egna djuren saml foder- och
hygienuppföljning. I mån av tid och resurser kan tjänster säljas lill
myndigheter och enskilda personer. Skolan disponerar elt modernt djursjukhus
som togs i bruk våren 1972. Sjukhuset har modem utrustning och består av en
avdelning för vård av smådjur och en avdelning för vård av stora djur (hästar,
kor etc).
1
samband med alt det nya djursjukhuset projekterades önskade vissa intressenter atl
sjukhuset även skulle kunna klara sjukvård av storboskap. För all klara delta
krävdes alt djursjukhuset fick en särskild del. Intressenier-na, bl. a.
Sollefteå kommun, iravhäslägareoch vissa bolag, gick samman och bildade
Stiftelsen Sollefteå Djursjukhus. Stiftelsen samlade bl. a. in 800 000 kr. som
användes för alt bygga och inreda en slordjursdel på sjukhuset. Denna del är hopbyggd
med övriga lokaler. Stifteisen förklarade sig redan år 1970 beredd alt godta en
administrativ boskillnad mellan den militära och civila delen och alt åla sig elt
fortlöpande ansvar för driften av den civila delen. Regeringen har år 1975
godkänt etl avtal mellan hundskolan och stiftelsen som bl. a. innebär att skolan
övertar den totala driften av stordjursdelen.
För
atl kunna utnyttja sjukhusets kapaciiet speciellt för viss specialiserad
personal och ulruslning ulnylljas djursjukhusei även för vård av privalägda smådjur.
Taxorna för denna verksamhel fastställs efter samråd med riksrevisionsverket.
Sjukhuset
har en omfallande jourijänst. Den omfattar främst vård av inneliggande djur
både hundskolans hundar och privalägda djur. Jour-tjänslen uppehålls också för
alt lillgodose allmänhetens behov av djursjukvård på icke tjänsigöringstid.
Vid
djursjukhusei har under de senasie budgelåren det totala anialel poliklinikbesök
i genomsnill varil ca 10 700, anialel slalionärt iniagna djur ca I 350 och
antalet behandlingsdagar på stationär klinik ca 11 770. Under verksamheisårel
1975/76 var del lolala anialel poliklinikbesök ca 10 900. Ca 75 % av besöken utgjordes
av skolans hundar, ca 24 % av privata smådjur och ca I % privala stordjur.
Antalet stationärt intagna djur var för samma
Prop.
1976/77:157 7
tidsperiod
närmare 1 400 och av totala antalet behandlingsdagar svarade skolans hundar för
ca 24 %, privala smådjur för ca 60 % och privala stordjur för ca 16 "(1. Anialel
stationärt iniagna djur uppvisar näsian samma fördelning. Den ökande tendensen
kan näsian hell hänföras lill privata smådjur medan skolan har tagit
djursjukhusels tjänster i detta avseende i anspråk i allt mindreomfatlning.
Delta kan till viss del förklarasavdenökande förebyggande vård som skolans
hundar får.
Till
hundskolans centrala administrativa verksamhel hänförs allt ekonomiadminisiralivt
arbete, kursverksamhet saml personal- och lönefrågor. Skolans serviceverksamhei
omfatlar i huvudsak sköisel av mark och byggnader, vissa förråd, inventarier
och annan ulruslning saml irans-porier.
Riksrevisionsverket
genomförde verksamhetsåret 1973/74 en förvaltningsrevision av skolan. Verket
har senare följt upp denna revision. Revisionen omfattade bl. a. en
karlläggning av skolans försäljnings- och in-köpsruiiner. Härvid konslaierades
alt de ekonomiadminisiraliva rutinerna borde ses över.
Skolan
ulnylljas alltmer av allmänheten för alt få svar på frågor beiräffande hundars
dressyr, sköisel och vård m. m. För all illustrera della kan nämnas au
hundskolan år 1975 hade över 11 000 sludiebesökare. Hundskolan bedömer alt
dessa ijänsler koslar skolan över 100 000 kr. per år.
2.3
Ekonomi m. m.
Hundskolans
kostnader skall i princip täckas genom intäkter av sålda produkter och lämnade
ijänsler. Skolans verksamhet redovisas därför formellt på statsbudgeten som etl
1 000-kronors anslag. Inför skolans omorganisation från anslagsfinansierad till
självbärande myndighet uttalade dåvarande departementschefen i prop. 1970:96
all i särskilda fall bör kostnadersominteavser produktion, utbildning, veierinärvård
o. d. kunna tjestridasgenom särskilt anslagna medel. Skolan disponerar för att
bl. a. utjämna säsongvariationer en rörtig kredit i riksgäldskontorel om högst
1,5 milj. kr.
Målel
all uppnå full kosinadsläckning har inle uppnålls. Enligl insiruk-lionen för
skolan skall dess taxor fastställas efter samråd med riksrevisionsverkei. All fa.siställa
priser för färdigdresserade hundar är enligt skolan en för skolans verksamhet
så viktig fråga atl taxorna vissa år har underställts regeringen i skolans
anslagsframställning. Riksrevisionsverkei har ifrågasall det lämpliga i delta
förfaringssätt.
Hundskolan
har under perioden 1971/72-1975/76 höjt priset på hundar med i genomsnill 25 %
per hund. Neitoprisindex har under samma period ökal med 43 %. Samlidigl har
skolans totala kostnader stigil med ca 80 %. Vidare har kostnaderna för
administration ökat medan koslnaderna för hundproduklion minskat procentuellt sell.
Försäljningspriserna
på de olika hundlyperna har inte någol budgetår läckt
Prop. 1976/77:157 8
produktionskoslnaderna.
För all undvika prishöjning har skolan begärt och fått driftbidrag som har
täckt underskottet.
Hundskolans
totala intäkter har ökal knappt 30 % under perioden 1971/72-1975/76. Intäkterna
från hundproduklionen har församma period ökal med ca 10 %. Vidare har driflbidraget
m. m. under samma tidsperiod ökal från 222 000 kr. lill 2 857 000 kr. Den lolala
omslutningen vid skolan var budgetåret 1975/76 ca 8,7 milj. kr. Skolan har för
budgetåret 1976/77 erhållit elt driftbidrag på 3 137 000 kr. Regeringen har
föreslagit riksdagen (prop. 1976/77:74 bil. 1 s. 210) all driflbidragel skall
vara 4 milj. kr. för budgetåret 1977/78.
3
Arbetsgruppen 3.1 Allmänt
Riksdagen
beslöl år 1970 all försvarels hundskola skulle finansieras genom inläkler från uppdragsverksamhel.
Av uttalanden i samband med beslulel framgår alt skolan förutsätts tillämpa en
sådan prissättning av sina produkter, Ijänsler m. m. alt avnämarna betalar elt
pris som hell läcker koslnaderna. Ulgifter och inkomsler i skolans verksamhet
redovisas över ell förslagsanslag på 1 000 kr.
Arbetsgruppen
pekar på att denna anslagskonstmklion medför all sials-makierna normall inte
lar ställning lill verksamheiens omfattning. Myndigheten får själv ta ansvaret
för all anpassa verksamheiens omfattning lill efterfrågan.
Hundskolans
intäkter har varil otillräckliga för att helt finansiera verksamheten. Målet,
att vara självbärande, har därför inte uppnålls och det har blivii nödvändigl
all skjula till medel över statsbudgeten för alt finansiera verksamheten.
Verksamhelen
vid hundskolan omfallar ire produktionsgrenar nämligen hundproduklion,
kursverksamhet och djursjukvård. 1 den ekonomiska redovisningen är inle alla
kostnader fördelade på dessa verksamhetsgrenar. En stor del av den lolala koslnaden
ca 34 % redovisas under allmän administration.
3.2
Prispolitik på hundar
Före
år 1971, dvs. under den lid skolan ingick i armén, översteg aldrig priset på
levererade hundar 5 000 kr. Priset för de hundar som levererades lill försvarei
var högsl I 000 kr. Enligl försvarels hundskolas inslruklion fastställs priset
på hundar liksom övriga taxor efter samråd med riksrevisionsverket. De priser
som hundskolan tog ut efter beslutet atl verksamhelen skulle vara självbärande
räknades fram genom medverkan av försvarets raiionaliseringsinslilut.
Arbetsgruppen framhåller all höjningen
Prop. 1976/77:157 9
av
hundpriserna fr. o. m. budgelårel 1971/72 av avnämarna upplevdes som en väl kraftig
höjning. Följden blev alt vissa kunder minskade sina inköp av hundar eller hell
upphörde med dem. Möjlighelerna lill sådana reaktioner hade berörts i prop.
1970:96 (sid. 62). Där anfördes bl. a. all självfallet måsle de nya högre
priserna leda lill all behov omprövas och bedömningar görs beiräffande
möjligheterna all läcka behovet av hundar på annal sätl.
Arbetsgruppen
menar atl avnämarna före prishöjningen förmodligen inte hade klart för sig
vilka koslnader som dressyr av hundar för med sig.
Enligl
arbetsgruppen har hundskolan i sin prispolitik inle kompenserat sig i lillräcklig
uisiräckning för de kosinadsökningar som har förekommil. Della har bidragit till
den allt lägre kostnadstäckningen. Som skäl för alt inte höja priserna i den
takt som skulle ha behövts för alt uppnå full kostnadstäckning har skolan
anfört risken för all efterfrågan på hundar då skulle minska ylleriigare.
Enligl
vad arbeisgruppen har erfaril har samråd med riksrevisionsverkei tagils endasi
vad gäller taxorna för djursju k vård. Priserna för färdigdresserade hundar har
tagils upp i vissa av skolans anslagsframställningar. Arbetsgruppen är dock av
den meningen all de prisuppgifter på hundar som har förekommil vid budgelbehandlingen
lorde ha uppfallais som allmän bakgrundsinformation. Enligl arbeisgruppens uppfallning
har skolan haft all självsländigl fastställa priserna efter samråd med riksrevisionsverkei.
Arbetsgruppen framhåller vidare att del undandrar sig dess bedömning om en
kraftigare ökning av hundpriserna skulle ha medfört en nedgång i efterfrågan
på hundar och hur myckel della skulle ha påverkal del ekonomiska resultatet.
3.3
Efterfrågan på hundar
Budgetåret
1975/76 levererades 211 färdigdresserade ijänsiehundar från hundskolan. Av
dessa hundar kom ca 80 % från aveln som bedrivs vid skolan. Hundskolan har hillills
inle haft några svårigheter att lå avsättning för de högkvalificerade hundlyperna.
Tvärtom har efterfrågan på skydds-och ledarhundar överstigit det antal skolan
har kunnat få fram. Arbetsgruppen pekar på alt om en avnämare av någol skäl
vill minska eller öka antalet Ijänsiehundar i sin organisation kan della få
stora konsekvenser för skolans planering av hundproduklionen.
Chefen
för armén har redovisat atl minhundorganisalionen av ekonomiska skäl bör utgå
ur krigsorganisationen. Detta innebär alt arméns inköp av minhundar från skolan
upphör med ulgången av budgelårel 1976/77. Vid de kontakier som arbeisgruppen
har haft med övriga avnämare inom försvarei har gruppen erfaril all deras
behov av Ijänsiehundar kommer att vara oförändrai eller minska något. Arbeisgruppen
är av den uppfattningen atl inköpspriset för en hund spelar en underordnad roll
för avnämarna vid dimensioneringen av hundorganisalionens sloriek. Av den lolala
koslnaden för all upprätta, driva och vidmakthålla en hundorganisalion lorde inköps-
1* Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 157
Prop. 1976/77:157 10
kostnaden
för hundar utgöra en mindre del.
Enligl
vad arbeisgruppen har erfarit kan rikspolisstyrelsen ta emol så många
skyddshundar och skyddshundämnen som hundskolan kan leverera. Synskadades
riksförbund har de senasie åren pekal på all del finns möjligheler till en
viss ökad avsälining av ledarhundar. Eventuella förändringar i övriga avnämares
behov av hundar påverkar enligl arbeisgruppens uppfallning skolans produktion
endast marginelll.
För
budgetåret 1976/77 har som engångsålgärd koslnader budgelerals för civilförsvarsstyrelsens
inköp av dresserade Ijänsiehundar från hundskolan. Dessa är avsedda för
civilförsvarets krigsorganisation. Arbeisgruppen har inle lagil med eventuella
hundar lill civilförsvarsslyrelsen i beräkningarna av den framtida hundproduklionen
vid skolan.
Arbeisgruppen
har bedöml behovel av ijänsiehundar för budgelårel 1977/78 och den närmasle
lidsperioden därefter lill omkring 180 per år varav ca 115 är högkvalificerade
tjänstehundar. Av behovet faller ca 60 på försvaret, ca 80 på
rikspolisstyrelsen och ca 30 på Synskadades riksförbund.
Hundskolan
har enligl vad arbeisgruppen har erfaril förklarat atl man f. n. inte kan
leverera mer än ca 30 skyddshundar per år till polisen på grund av brisler bl.
a. på hundar som är lämpliga alt dressera. Skolan har vidare inte kunnat
leverera del anial ledarhundar som Synskadades riksförbund har behövt. Arbeisgruppen
framhåller all om produktionen av minhundar upphör kan förmodligen vissa
hundar som annars skulle ha gåll lill minhunddressyr dresseras lill skydds-
eller ledarhundar. En produktion vid skolan av mer än ca 30 ledarhundar för
Synskadades riksförbund och ca 35 skyddshundar för rikspolisstyrelsen per år
bedöms dock inle vara genomförbar under de närmaste budgetåren. Resterande
behov på ca 45 skyddshundar måste rikspolisstyrelsen således skaffa genom egen
försorg.
Minhundarna
har hittills utgjort bas för avelsverksamhelen vid hundskolan. Om minhundproduktionen
försvinner måste enligt arbetsgruppens mening hundskolan tillföras ca 20 likar
per år för avelsändamål.
Arbeisgruppen
har mol bakgrund av vad som har anförts lidigare kommit till den uppfattningen
all verksamhelen vid hundskolan bör dimensioneras för en produktion på omkring
155 hundar per år, varav ca 135 är ijänsiehundar och ca 20 avelslikar.
Hundskolans
nuvarande organisation är dimensionerad för en årlig produktion av ca 255 ijänsiehundar
per år. Skolan har emellertid under senare år endasi levererat mellan 200 lill
225. Deila beror enligl arbeisgruppen på brister i avelsmalerialel och sannolikl
även avelsarbeieis inrikining.
Arbeisgruppen
menar alt inriktningen mol en framlida produktion av ca 155 Ijänsiehundar måste
få organisatoriska konsekvenser. En lägre produktion innebär under alla
omständigheter ell iniäktsbortfall. Arbeisgruppen anser atl del på sikt inie är
en framkomlig väg atl med konstlade åtgärder upprätthålla en högre efterfrågan
på hundar än vad som motsvarar del verkliga behovet.
Prop. 1976/77:157 11
3.4 Test-
och dressyrverksamhel
Hundskolan
överväger atl se över gränsdragningen mellan test- och dressyrverksamheten. Enligl
arbetsgruppens mening skulle detta kunna få till följd all dressyren kan
påbörjas tidigare än f n. Dessuiom bör testen av hundar kunna integreras i dressyrverksamhelen.
Arbeisgruppen delar därvid hundskolans bedömning att della skulle kunna
innebära en bättre hushållning av skolans resurser.
Inom
hundskolan finns del enligl arbeisgruppen stora variationer i dres-sörernas
färdigheter. Arbeisgruppen menar därför alt en aktivare uppföljning av dressyrverksamhelen
bör medföra all de erfarenheler som görs kan utnyttjas bällre. Enligl arbeisgruppens
mening skulle därvid eventuella brisler snabbare kunna rällas lill i de olika dressyrmomenien.
3.5 Fodervärdssystem
Fodervärdar
rekryleras genom annonser eller bland personer som kontaktar hundskolan och
visar intresse för att bli fodervärd. Fodervärdskapel är i princip oavlönat.
Lämplig fodervärd kan dock få elt bidrag på högst 700 kr. per hund. Flertalet
fodervärdar känner dock inte till denna möjlighel.
Arbeisgruppen
har haft kontakt med vissa experter som har betonat valp-lidens betydelse för
hundens fortsalla utveckling. Dessa har vidare satt i fråga hundskolans fodervärdssystem
och har framhållit vikten av atl ha en kunnig kår av fodervärdar, som under en
lång tidsperiod förbinder sig atl la emot hundar. F. n. ställer majoriteten av
fodervärdarna upp bara en gång. Experterna anser dels atl viss inslmklions- och
ulbildningsverksamhel måsle skapas för fodervärdar, dels all fodervärdarna
måste erbjudas visst arvode för sill arbele. ArbeLsgruppen anser all en sådan
konstruktion bör övervägas. Gruppen har vidare anfört alt man bör undersöka om
det är lämpligt atl låla dräktiga likar föda valpar hos fodervärdar.
3.6
Avelsarbete m. m.
Del
avelsarbele som hundskolan hillills har bedrivii anses inle ha medfört någon väsenllig
förbäuring av aveln. Kassalionen av hundar översiiger alltjämt 50%.
Arbeisgruppen
är en av den uppfattningen atl avelsarbeiel vid skolan måste fortsätta. Enligt arbeisgruppens
mening bör utomstående expertis anlitas för alt följa upp avelsresuliatei och
därmed på sikt medverka till en sänkning av kassationsprocenlen.
Hundskolan
har under tiden för gruppens arbele tagit kontakt med genetisk expertis för
alt undersöka om det är möjligt alt med velenskaplig hjälp förbättra avdsresultalet.
Enligl vad arbeisgruppen har erfaril har därvid framkommit all vissa
förbättringar kan göras i avelsarbeiel.
Hundskolan
har begärt 750 000 kr. lill elt projekt för avelsbefrämjande
Prop. 1976/77:157 12
arbete.
Av förslaget framgår bl. a. all del redan inom en treårsperiod torde vara
möjligt all uppnå ell väsentligt bällre avelsresulial om de erfarenheler som
finns inom husdjursaveln i övrigl uinyiijas.
3.7 Kursverksamhet
Kursverksamheten
vid hundskolan omfatlar ell stort anlal kurser av olika lyper och riktar sig till
fiera olika kategorier av kursdeltagare. Många av dessa kurser genomförs utan
samband med att hundar levereras men det förekommer eU anlal introduktionskurser
i samband med all hundar överlämnas lill avnämarna. Arbeisgruppen anser all
den senare lypen av kurser har så nära samband med hundproduklionen alt koslnaderna
för dessa inte borde redovisas separat utan som en del i hundproduktionen.
Kursverksamheten
vid hundskolan visar enligt den ekonomiska redovisningen som regel ell vissl
överskoll. 1 denna redovisning används anialel elevdagar som grund vid
fördelning av kostnader på de enskilda kurserna oavseil anialel ddlagare i
kursen. Arbetsgruppen ifrågasätter del lämpliga i atl genomföra kurser med
alltför la deltagare. Gruppen är av den uppfattningen all en mer rättvisande
fördelning av koslnaderna skulle visa elt ekonomiskt underskoll för sådana
kurser. Ell argumenl för all trots allt genomföra kurser med få deltagare är
att kostnaderna för kurserna till största delen är fasta och varje intäkt
förbättrar skolans totala ekonomi. I den mån argumentet är riktigt anser arbetsgmppen
att delta snarast tyder på atl skolan även på della område har en viss överkapacilel.
3.8 Djursjukhus
Enligl
hundskolans årsredovisning för budgelårel 1975/76 var koslnaderna för
djursjukvården 1 450 000 kr. Intäkterna av djursjukvård för samma lid var 778
000 kr. Dessa utgjordes näsian uteslutande av intäkter för vård av privala
djur.
Taxorna
för värd av privata djur skall liksom övriga taxor fastställas av hundskolan
efter samråd med riksrevisionsverkei. 1 praktiken lillämpas de taxor som
används vid andra djursjukhus i landet. Delta motiveras av skolan med all
läxorna är styrda av dels konkurrensförhållanden, dels försäkringsbolagens
bestämmelser. Hundskolan framhåller all arbeiel vid djursjukhusels slordjursdel
ulförs med full kosinadsläckning.
Riksrevisionsverkei
framhöll vid verkels förvallningsrevision av hundskolan bl.a, all fördelningen
av koslnaderna mellan djursjukhusels olika verksamhetsgrenar inle föreföll vara
hell rällvisande. På grund av au hy-reskostnaden för djursjukhuset, alla servicekosinader
och huvuddelen av sjukhusels del av koslnaderna för skolans centrala
administration har fåll belasta den egna djursjukvården, belastar en oproportionertigi
stor del av koslnaderna skolans egen djursjukvård. Riksrevisionsverket menade
all en
Prop. 1976/77:157 13
rättvisande
fördelning av samkostnaderna mellan den interna och den externa vården skulle
innebära alt de kostnader som påförs den externa vården skulle bli högre än vad
som framgår av årsredovisningarna. Den taxesällning som lillämpas skulle därför
i verkligheten innebära ell underskott för den externa djursjukvården.
Arbetsgruppen
framhåller alt det är otillfredsställande om förhållandena är sådana atl vissa koslnader
för den externa djursjukvården belaslar produktionen av hundar. Arbeisgruppen
anser all riksrevisionsverkels förmodanden om en oproportioneriigt stor kostnadsbelaslning
på vården av egna hundar är välgrundade. Della inle minsl mol bakgrunden av all
omkring 75 'V) av antalet behandlingsdagar vid stationär klinik tas i anspråk
för privala djur, medan kostnaden för exlernvården av hundskolan har beräknals lill
bara ca 45 % av djursjukhusets totala koslnader. Samtidigt bör dock uppmärksammas
alt poliklinikbesöken hell domineras av hundskolans hundar och all veterinärenhelens
arbete lill stor del inriktas på förebyggande vård. Della har enligl arbeisgruppen
sannolikl legal lill grund för kostnadsfördelningen.
Arbetsgruppen
pekar på atl velerinärinsalserna för skolans egna hundar är intensiva och
ifrågasätter om del är nödvändigt med de dagliga ronderna i valpsiall m. m. och
den årliga medicinska genomgången vid skolan. Chefen för hundskolan har beiräffande
veterinärbehovel framfört att elt absolut minimum för alt klara skolans behov
av hundsjukvård är en veterinär och två velerinärbilräden.
Arbeisgruppen
framhåller au om gruppens förslag genomförs så kan hundproduktionen komma all
minska lill ca 70 % av dagens produktion. Skolans efterfrågan på veierinärinsalser
för de egna djuren kommer då all minska. Djursjukhuset skulle därmed bli ytteriigare
överdimensionerat för hundskolans behov. Arbetsgruppen ifrågasätter därför om
det inte vore lämpligt att skilja verksamhelen vid djursjukhusei från skolans
övriga verksamhel. Arbeisgruppen föreslår all förhandlingar tas upp med
exempelvis Sollefteå kommun eller Stiftelsen Sollefteå Djursjukhus om all
överta huvudmannaskapet för djursjukhuset. Hundskolan skulle i sådant fall
anlita djursjukhusets Ijänsler vid behov och betala för tjänsterna enligt
gällande taxor eller enligl särskill avial. Arbeisgruppen anser all uppkomna
underskoll i denna verksamhel under alla förhållanden bör läckas av stiftelsen
eller annan huvudman.
3.9
Ekonomi
Arbeisgruppen
räknar med en produktion vid hundskolan av 155 hundar, varav 135 är ijänsiehundar.
Della innebär en minskad försäljning av ijänsiehundar fr. o. m. budgelårel
1977/78. Arbeisgruppen har beräknai inläk-terna av hundförsäljningen för denna hundproduklion
för budgelårel 1977/78 lill ca 2 330 000 kr. För de ca 20 hundar som hundskolan
lar fram
Prop. 1976/77:157 14
för
den egna avelsverksamhelen får skolan inga direkla försäljningsinläkier. Övriga
intäkter av Oänsler som hänger samman med hundproduklionen beräknas lill ca 550
000 kr. De lolala inläkierna för verksamhelsgrenen hundproduklion blir enligl arbeisgruppens
beräkningar ca 2,9 milj. kr.
1 anslagsframslällning
för budgetåret 1977/78 har hundskolan beräknat intäkterna för övriga
verksamhetsgrenar. Intäkterna för kursverksamheten bedöms uppgå lill 400 000 kr.,
för djursjukhus till 850 000 kr. och för allmän adminisiralion lill 160 000 kr.
De lolala inläkierna för budgetåret 1977/78 för hundskolan blir enligl dessa
beräkningar ca 4,3 milj. kr.
Enligl
arbeisgruppens uppfallning har skolan fåll en alllför slor organisation i
förhållande lill sina avsättningsmöjligheter. Gruppen är medveten om att det
kan vara svårt för hundskolan att snabbi anpassa sin organisation lill den
minskade efterfrågan. Denna anpassningsprocess är dock nödvändig och lorde enligl
gruppens mening behöva ske under ell anlal år. Arbeisgruppen ulgår dock från
all lolalt ansiällningsslopp omedelbart införs. Därigenom kan personalkosinaderna
minskas med 200000 kr. redan under budgetåret 1977/78. Bland kostnaderna för
materiel och tjänster måsle det enligl arbelsgmppens mening finnas posler som i
hög grad varierar med hundproduktionens omfattning. Arbetsgmppen uppskattar
all dessa kostnader för budgetåret 1977/78 uppgår till 500 000 kr.
Hundskolan
har i sin anslagsframställning för budgelårel 1977/78 räknat med koslnader på
ca 9,6 milj, kr. Av dessa koslnader svarar hundproduktionen för 4 367 000 kr.,
kursverksamheten för 361 000 kr., djursjukvården för 1 719 000 kr. och allmän
administration för 3 022 000 kr.
Hundskolan
har begärt 750000 kr. för avelsfrämjande arbele under en treårsperiod. Arbeisgruppen
är av den meningen alt viss del av denna verksamhel bör ses som ell naturiigl
led i en uppföljning och utvärdering av den egna produktionen. Enligt
arbetsgruppens uppfattning bör för detta ändamål ca 150 000 kr. per år t)elasta
skolans budget.
Mol
bakgrund av förutvarande resonemang uppskattar arbeisgruppen hundskolans totala
koslnader för budgetåret 1977/78 till ca 9,1 milj. kr.
Enligl
gruppens beräkningar skulle hundskolans totala underskoll för budgelårel
1977/78 bli 4,8 milj, kr. Av della kan en inte ringa del hänföras till djursjukhusets
verksamhel. Djursjukhusets totala kostnader har inle belastats med någon del
av kostnaderna för skolans allmänna administration. Vid en fördelning av dessa
på de övriga verksamhetsgrenarna i samma proportioner som övriga koslnader
beräknar arbeisgruppen all ca 782 000 kr. faller på djursjukhusei. De lolala koslnaderna
för djursjukvården inkl. administration skulle då bli ca 2,5 milj. kr.
Hundskolan
har som inläkt av den externa djursjukvården för budgetåret 1977/78 budgeterat
850 000 kr. Med hänsyn lill den beräknade totalkostnaden för djursjukvården h»elyder
della enligt arbeisgruppen att djursjukvården belaslar skolans övriga
verksamhet med ca 1 650 000 kr. Underskottet vid djursjukhuset utgörs av
skillnaden mellan della belopp och värdet
Prop.
1976/77:157 15
av
veierinärtjänsler och djursjukvård åt skolans hundar. Del senare värdet är enligl
arbeisgruppen troligen väsenlligi lägre än 1 650 000 kr. Volymen av dessa Ijänsler
för skolans egna hundar bedöms av arbeisgruppen som onödigt hög. Om
djursjukhuset fördes över till annan huvudman skulle det enligl arbetsgruppens
mening förmodligen vara lillräckligl all hundskolan köpte veierinärtjänsler m.
m. för sammanlagt ca 500 000 kr. Gruppen finner del rimligt med hänsyn till vad
som har framförts lidigare om djursjukvård all ca 800000 kr. inle skulle
behöva belasta hundskolans ekonomi.
Arbetsgruppen
anser alt hundskolans underskoll för budgetåret 1977/78 därvid skulle kunna
reduceras till ca 4 milj. kr. Enligl arbeisgruppens uppfallning bör del under
de tre följande budgelåren vidare vara möjligt atl minska underskottet med 1
milj. kr. per år. För all ge hundskolan klara, långsikliga planeringsförulsäilningar
föreslår arbeisgruppen all statsmakterna binder sig för en fyraårig ram beiräffande
driftbidrag till skolan. Enligl arbetsgruppen bör vidare driftbidraget räknas
upp med neitoprisindex på samma säll som gäller för försvarsramen. Vidare
föreslår man all hundskolans röriiga kredil höjs lill 2 milj. kr. för alt
utjämna betalningsför-skjulningar mellan olika budgelår.
Om
den föreslagna avlyftningen av 800 000 kr. från djursjukhuset inte kan
realiseras anser arbelsgmppen all hundskolan bör öka inläkierna genom prishöjningar
inom alla verksamhelsgrenar med genomsnillligl ca 20%. Inom de angivna planeringsföruisällningarna
bör hundskolan enligl gruppens mening själv la ansvarel för sin ekonomi. De
alternativ som därvid slår lill hundskolans förfogande är enligl gruppen bl. a.
prishöjningar och den lakl med vilken den organisatoriska anpassningen
genomförs.
De
redovisade beräkningarna är gjorda i pris- och löneläge februari 1976.
3.10
Övrigt
Riksrevisionsverket
har riklal viss kritik mol hundskolans redovisnings-syslem bl. a. för all del
ger ett dåligt undertag för mer differentierad pris-sälining och för beslui
rörande produktionens framtida inrikining. Hundskolan har för sin del anselt
att systemet ger skolan lillräckligl underlag för beslut. Arbetsgruppen har
kunnat konstalera all stora svårigheter finns atl ur redovisningssystemet ta
fram undertag för analyser m. m. Arbetsgruppen har därför varit hänvisad till
all i flera fall basera sina överväganden på bedömningar och inte på uppgifter
hämtade ur redovisningen.
Arbeisgruppen
förutsätter alt hundskolans ledning - med de diskuterade nya
planeringsförutsättningarna bl. a. vad gäller minskad produktion - kommer alt vidla
nödvändiga åtgärder för all ytterligare effektivisera och rationalisera verksamhelen.
Möjligheterna
all förlägga uppfödning av försöksdjur lill hundskolan har undersökts av arbetsgmppen.
Det undertag som hittills har kommii fram pekar på alt della är genomförbart
och skulle kunna innebära sysselsättning
Prop. 1976/77:157 16
för
en mindre del av dem som blir övertaliga vid en minskad produktion. Med hänsyn lill
rådande konkurrensläge anser emellertid arbetsgruppen alt del inle är sannolikt
atl denna verksamhel kan ge ell överskoll ulan iroligen isiällei skulle
försvaga skolans ekonomi.
Arbeisgruppen
har erfaril all del råder stort underskott på karanlänplalser för importerade
hundar. Atl starta en karaniänverksamhel anses således kunna innebära en poleniiell
möjlighel all kunna utnyuja en del av den överkapacitet som den minskade
hundproduktionen medför. Frågan om karanlänplalser utreds f. n. av ulredningen
rörande karaniänverksamheien för djur.
Arbeisgruppen
ifrågasätter nu gällande ordning atl chefen för försvarels hundskola biträder
chefen för armén vid inspektion av hundväsendet inom försvaret. Enligt gruppens
mening finns en laleni intressekonfiikt eftersom det vid inspektionen avgörs om
en hund skall godkännas som tiänslehund. Arbeisgruppen anser all en avveckling
av minhundorganisalionen inte påkallar någon förändring av försvarels
materielverks uppgifter.
Enligt
arbeisgruppens uppfallning kommer försvarei sannolikl all vara skolans slörsla
kund även i fonsältningen. Gruppen föreslår därför inte någon ändrad departemenlslillhörighel.
4
Remissyttranden 4.1 Allmänt
Flertalet
remissinstanser biiräder eller lämnar huvudpunkterna i arbeisgruppens förslag
utan erinran. Vissa avvikande meningar och förslag förs dock fram under de
olika delavsnitten.
Försvarets
rationaliseringsinslilui anser all arbetsgruppens förslag inle är så utformat atl
skolan får klara och rimliga förutsällningar för driften medan st y re I sen för
försvarets hundskola anser atl arbetsgmppens förslag inie ärsakligl motiverade.
Förslagen innebär enligl styrelsen att hundskolan inom en inte avlägsen framlid
måste läggas ner. Styrelsen hävdar atl del föreligger ell samhällsintresse av
alt en slallig institution av del slag hundskolan represenierar finns kvar i landei.
Liknande synpunkter förs fram av länsslyrelsen i Väslernorrlands län, Väslernorrlands
läns landsling, Sollefleå kommun, TCO-S och SACO/SR. Synskadades riksförbund ser
det som angelägel all man ser över verksamheten vid hundskolan så all ell siörre
anlal ledarhundar kan dresseras. Överbefälhavaren anser all försvarets
hundskola så snart som möjligt bör ges en rationell organisation anpassad lill
produktionens omfallning. Försvarels materielverk anför att hundskolans
existens är motiverad även av del skälet all lotalförsvarels ersällningsbehov
av hundar i krig då kan iryggas genom en hunddepå.
Prop. 1976/77:157 17
4.2
Prispolitik på hundar
Vissa
remissinslanser framför alt skolan måsle höja sina priser avsevärt om principen
om full kostnadstäckning skall följas. Detta skulle enligt fö r -svarels maieriel
verk, siyrelsen för försvarels hundskola och rikspolisstyrelsen vara olyckligt
eftersom del bl. a. skulle verka kraftigt prishöjande på den allmänna
marknaden. M a l e -r i e 1 v e r k e t anser att en ytteriigare effekt härav
kan bli all den nödvändiga kontrollen av avelsverksamhelen och del enskilda hundmaierialels
lämplighet för dressyr går förtorad. Vissa remissinslanser pekar på att en
ökning av priset på hundar kommer all verka hämmande på efterfrågan. Försvarets
rationaliseringsinstitut anser i likhei med arbeisgruppen all hundskolan bör
la ul full kosinadsläckning vid försäljning av hundar. Liknande synpunkler förs
fram av länsslyrelsen i Väslernorrlands län.
4.3
Efterfrågan på hundar
I
fråga om produktionsprocessen delar riksrevisionsverkei arbetsgruppens
uppfattning alt bristen på ämnen för dressyr begränsar hundskolans möjligheler
all dressera skyddshundar. Verket anför bl, a, all produktionen av skydds- och
bevakningshundar principiellt kan läggas upp enligt två alternativ. Del ena alternalivel
ulgår från antalet skyddshundar och det andra från antalet bevakningshundar som
mål för produktionen. Om målel för produktionen anges i enlighel med del första
allernalivel kan del finnas behov av all köpa dressyrämnen, I det andra alternalivel
kan produktionsmålet nås med egen avel, Riksrevisionsverkei förordar det andra
alternativet. En viss överproduktion av bevakningshundar anses i vissa lägen
bli nödvändig eftersom efterfrågan på bevakningshundar är litet. Bara hundar
som med mycket stor sannolikhet kan gå vidare som skyddshund bör därför köpas
in och dressyren i övrigt ulföras med unghundar ur egen avel.
Verkel
anser vidare att det antalsmässiga målel för dressyr av skyddshundar inte bör
preciseras. I stället bör inom ramen för avsedd produktion av bevakningshundar
största möjliga anlal unghundar efter test dresseras för alt bli skyddshundar.
Enligt
försvarets ralionaliseringsinsiiluls mening innebär den stora andelen högkvalificerade
hundar som förulsälls i skolans framlida avsätiningsvolym all man endasi i
begränsad omfallning kan minska skolans dressyrverksamhel. Enligl insliiuiets
bedömning är del endasi möjligt atl minska produklionskapacilelen i övrigl om
den egna aveln upphör. En sänkl produktionskapacitet innebär att hundskolan
varken kan uppnå arbeisgruppens avsättningsmål eller lillgodose efterfrågan på högkvalificerade
hundar. Enligl inslitulel bör produklionskapacilelen dimensioneras
Prop. 1976/77:157 18
efter
den väntade efterfrågan så atl skolan ges förulsällningar att producera skydds-
och ledarhundar.
Inslitulel
pekar vidare på att avsättningsmöjligheterna för likar som lagils fram genom
egen avel blir mycket små då minhundproduktionen upphör. Till övrig dressyr
används i huvudsak hanhundar. För all kunna producera avsäiiningsbara hundar ur
egen avel får hundskolan således ell siort överskott av tikar och hundar
lämpade för lågkvalificerad dressyr.
Arbetsgruppen
har beräknai försvarsmaktens behov av ijänsiehundar den närmasle liden lill 64
per år. Överbefälhavaren framhåller atl försvarets behov är högst 55 ijänsiehundar
per år. Han anför vidare atl pågående uiredning om behovel av hundar inom vakt-
och bevakningstjänsten inom försvarei kan ge lill resultat alt behovet av
hundar ylleriigare minskar. Liknande synpunkter förs fram av försvarets raiionaliseringsinslilut.
Enligt styrelsens för förs vare Is hundskola uppfattning föreligger ett större
behov av olika slag av ijänsiehundar än vad som hittills har dokumenterats.
Styrelsen framhåller vidare att genom all minhundarna avvecklas kan aveln
inriktas mol all producera ämnen lill skydds- och ledarhundar. Rikspolisstyrelsen
har angell eu åriigl behov av 80 hundar och Synskadades riksförbund har
framfört önskemål om fler än 30 ledarhundar perår. Civilförsvarsslyrelsen anser
liksom arbeisgruppen all produktionen av hundar för civilförsvaret inle skall ulgöra
grund för planering av hundskolans fortsalla verksamhel. Rikspolisstyrelsen framhåller
atl eftersom hundskolan inte haft möjligheler all tillgodose polisväsendets behov
av hundar måsle styrelsen köpa siörre delen av sina hundar i öppna marknaden. Länsstyrelsen
i Västernorrlands län anser all statliga ijänsiehundar i första hand bör
levereras från hundskolan. Genom bortfallet av minhundar bör hundskolan enligt
länsstyrelsens mening få goda möjligheler atl leverera del anlal hundar som rikspolisstyrelsen
behöver. Länsslyrelsen anser därför all den framtida hundproduklionen vid
skolan bör vara ca 200 per år, varav fier än 20 bör ulgöra avelslikar. Västernorrlands
läns landsting, Sollefleå kommun och TCO-S anför liknande synpunkler. TCO-S
anser härutöver alt staismakterna måsle undersöka om del finns ylleriigare
behov av Ijänsiehundar hos avnämarna. Synskadades riksförbund anser au om minhundsproduktionen
bortfaller bör de frigjorda resurserna användas till en utökad produktion av
bl. a. ledarhundar. En utökad produktion av ledarhundar skulle enligl
förbundets mening med största säkerhel även öka efterfrågan på dessa.
4.4
Test- och dressyrverksamhet
Försvarets
raiionaliseringsinslilut biträder arbetsgruppens förslag beiräffande test- och
dressyrverksamheten, Synskadades riksförbund underslryker behovel av en bättre
utbildning, fortbildning
Prop. 1976/77:157 19
och
internationellt utbyte för dressörerna. Lanibruksstyrelsen finner del
angelägel alt genomföra projektet för avelsbefrämjande arbele, eftersom
hundskolans lesi- och dressyrmeloder länge varil normgivande för svensk brukshundsverksamhet
i allmänhet. Styrelsen för jordbrukels högskolor och stålens veterinärmedicinska
ans I al t anser alt en förbättrad produktionsekonomi av hundar på sikt endasi
kan uppnäs genom elt testsystem som medger ett tidigt urval av hundar.
4.5 Fodervärdssystem
Lanibruksstyrelsen
biiräder arbeisgruppens förslag om alt ett fo-dervärdssyslem med permanenta
fodervärdar bör prövas. Liknande synpunkter framförs av Synskadades riksförbund
som även framhåller all fodervärdarna i första hand bör rekryleras bland
hundkunniga personer. Fodervärdarna bör dessutom erhålla viss ersällning. S A C
O / S R biträder arbetsgruppens förslag all en ökad salsning på inslmklions-
och uibildningsverksamheien och en arvodering av fodervärdarna bör prövas. Generaliullslyrelsen
delar arbetsgruppens uppfallning om valptidens betydelse för hundens fortsatta
utveckling. Enligt styrelsens uppfattning bör man därför om möjligt frångå
nuvarande fodervärdssystem vad gäller anskaffning av dressyrämnen till narkolikahundar.
Styrelsen för försvarets hundskola anser för sin del all föreslaget fodervärdssystem
inte är praktiskt genomförbart.
4.6 Avelsarbete
m. m.
Styrelsen
för försvarels hundskola och SACO/SR delar inle arbeisgruppens bedömning
vad gäller förbättring av aveslresultaiel. Försvarels rationaliseringsinstitut,
generaliullslyrelsen, lanibruksstyrelsen, styrelsen för jordbrukels
högskolor och statens veterinärmedicinska an-sialt, TCO-S och SACO/SR
har inget att erinra mot förslagel till ell förbättrat avelsarbele. Generaliullslyrelsen
framhåller all elt vetenskapligt avelsarbete inte enbart är en angelägenhet
för hundskolan och dess statliga avnämare utan också bör ses i större
sammanhang. Lanibruksstyrelsen pekar på den exiremt höga kassationsprocenlen
av hundar vid skolan och anser del hell nödvändigt alt dessa förhållanden
ändras. Detta torde endast kunna ske genom all forsknings- och
försöksverksamhet leder till ändrade urvals- och avelsmeloder. Styrelsen
tillstyrker därför gruppens förslag. Styrelsen för försvarels hundskola pekar
pä att svårigheter att nå goda resultat på mentalsidan beror på att inga
mätmetoder för menialiesl av hundar i genetiska sammanhang hillills har
förelegal. Skolan har därför inlett etl samarbele med andra institutioner för
alt ytter-
Prop. 1976/77:157 20
ligare
förbättra avelsresuliatei. Styrelsen anser vidare atl 750 000 kr. för avelsbefrämjande
verksamhet bör tilldelas särskill.
Försvarels
ralionaliseringsinstitut framhåller all siats-makterna bör vara beredda på atl finansiera
ijänstehundsavel och därmed sammanhängande forskning med särskill anslagna
medel om starka skäl föreligger för sådant arbele.
4.7
Kursverksamhet
Överbefälhavaren
finner det angeläget ur totalförsvarssynpunkt alt nuvarande utbildning av
medlemmar i fnvilliga försvarsorganisationer bibehålls. Enligt st y relse n för
försvarets hundskola bidrar kursverksamheten lill att profilera skolans
ställning som läroanstalt och det finns därför såväl skäl som möjligheter au
fördjupa och utveckla denna verksamhetsgren. Rikspolisstyrelsen förutsätter all
vissa tiänsler från hundskolan kan få påräknas även i fonsältningen till
utbildningsverksamheten vid polishundsektionen i Sollefteå. Länsslyrelsen i Väslernorrlands
län framhåller all hundskolan i sin kurs- och kontaktverksamhet verkar som etl
serviceorgan för hundhållningen i landei och finner det därför troligt alt behovel
av kurser vid hundskolan i framtiden kommer att öka. Sy n sk ad ad es riksförbund
anser beiräffande introduktionskurserna för blivande ledarhundsinnehavare all
del måsle vara ell krav atl kurserna inle omfattar för många deltagare. Generaliullslyrelsen
anför liknande synpunkler beträffande grundkurser för nar-kolikahundförare i
tullverket och förutsätter atl denna utbildning bedrivs som hittills.
4.8
Djursjukhus
Arbeisgruppen
har ifrågasall om inle velerinärinsalserna på skolans egna hundar är
överdrivna. Denna upplänning delas inte av styrelsen för försvarets hundskola, styrelsen
för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt, Stiftelsen Sollefteå
Djursjukhus och SACO/SR. Man framhåller bl. a. atl velerinärinsalserna lill slor
del är av förebyggande karaktär och att goda resultat har uppnålls. Enligl
hundskolans mening har della letl lill en sänkning av anialel slalionära
behandlingsdagar för skolans hundar. Della har gell till resultat atl fler
vårdplatser har kunnat friställas för privata djur.
Arbeisgruppen
har diskuterat orn del inte vore lämpligl alt skilja djursjukhuset från
hundskolans övriga verksamhel och föra över sjukhuset lill annan huvudman.
Flertalet av remissinstanserna delar inle arbeisgruppens uppfallning i denna
fråga. Överbefälhavaren anser alt försvarets hundskola och djursjukhusei ulgör
en så integrerad enhet all del inle finns
Prop.
1976/77:157 21
anledning
att skilja enheterna ål enbart för alt komma lill rätta med problemet med
fördelningen av koslnaderna. Försvarets raiionaliseringsinslilut bedömer all
del vore svårt all hilia en iniresseni som är villig att ta över verksamheten
vid djursjukhuset. Enligl institutets bedömning ger vården av privala djur ett
positivt täckningsbidrag och är därför ekonomiskt motiverad. Institutet
föreslår därför alt hela djursjukhusei ska slå kvar under skolans huvudmannaskap,
Inslitulel anser vidare all om reslrtktioner i fortsäiiningen innebär all särkoslnaderna
inle kan läckas bör vården av privata djur bara behållas om föriuslen läcks
genom speciella slalliga eller kommunala bidrag,
Siyrelsen
för försvarels hundskola delar inie arbeisgruppens uppfallning om all djursjukhusei
bör skiljas från skolan. Som motiv anförs bl, a, all en gemensam organisation
för hundskolan och privat djursjukvård har inneburit att en stor enhel har
bildats varigenom klinisk er-farenhel har kunnat samlas. Dessutom har
ekonomiska möjligheter skapats för samordning på delta område. Genom denna
samordning har enligl styrelsen inläkler erhållits som läcker särkoslnaderna
för den privala djursjukvården, Siyrelsen framhåller vidare att del föreligger
svårigheter atl få fram undertag för prissättning på vården. När det gäller den
privata djursjukvården har hundskolan följt den prissättning som tillämpas vid
övriga djursjukhus. Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Väslernorrlands läns landsting
och Sollefleå kommun anser mol bakgrund dels av den förordade produktionen av ijänsiehundar,
dels av förslagel om all föda upp försöksdjur atl djursjukhusei inle är överdimeniioneral
för hundskolans behov och alt djursjukhusei även i framliden bör ingå i skolan,
Länsslyrelsen pekar vidare på atl riksdagens jordbmksutskotl bl, a, har förordal
alt en utredning ska lillsältas med uppgift att studera statens engagemang i
sluten djursjukvård, I avvaktan på resultat av denna utredning bör hundskolan
enligt länsstyrelsen erhålla särskilda statliga medel för atl läcka eventuella
underskott, Lanibruksstyrelsen anser det nu olämpligt att fatta beslut om
djursjukhusets anknytning lill hundskolan med hänsyn lill kommande uiredning om
sluten djursjukvård. Styrelsen för jordbrukels högskolor och statens veterinärmedicinska
anstalt anför liknande synpunkter men förordar dock att hundskolan kvarstår som
huvudman för djursjukvården. Styrelsen förjordbrukets högskolor anser vidare
alt man bör förbättra ekonomin dels genom en skälig höjning av taxorna.dels
genom alt utverka bidrag från kommuner inom djursjukhusets upptagningsområde. Synskadades
riksförbund anser all verksamhelen vid djursjukhuset bör finansieras med
samhällsmedel, Förbundel underslryker vidare all del är angeläget all
djursjukhuset är knutet lill hundskolan med lanke på den avelsverksamhet som
skolan bedriver. St i fie i sen Sollefteå Djursjukhus framhåller all den
integrerade institutionen hundskolan med djursjukhuset är ett förnämligl veierinärcenlrum,
varför stiftelsen finner lan-
Prop. 1976/77:157 22
ken
påatt skilja hundskolan ochdjursjukhuset absurd. Stiftelsen menar au dess roll
har varil och är alt stödja denna institution. Stiftelsen kan heller inle
förslå lankegången atl Sollefteå kommun och den enbart för uppbyggnaden av stordjursdelen
skapade stiftelsen skulle bällre än nuvarande huvudmän kunna svara för
djursjukhuset. TCO-S anser alt om djursjukhusets verksamhel skiljdes från
hundskolan skulle della resultera i avsevärt högre koslnader än i nuläget,
eftersom vissa servicefunktioner då inte kan samutnyujas med sko-lan,S A CO / S
R ifrågasätierom det ärrimligl att betrakla djursjukhusei som en fristående
verksamhetsgren i den ekonomiska redovisningen. Kostnaderna för all köpa såväl
den rena djursjukvården som för förebyggande vård från ell friliggande sjursjukhus
skulle enligl förbundel, förmodligen inie vara myckel lägre än vad som idag belaslar
djursjukvården i hundskolans budgel. Förbundet anser vidare att skolan bör
beakta möjligheten att av kommuner i djursjukhusets upptagningsområde begära
anslag för all täcka framförallt kostnaderna för jourberedskapen.
Riksrevisionsverket
instämmer i arbeisgruppens rekommendation all djursjukhusei bör skiljas från
hundskolan. Om della inle kommer till stånd anser verket att kostnadsfördelningen
mellan sjukhusets olika verksamheter och kunder bör göras mer rättvisande.
Hundskolans sjukvård för de egna djuren minskar i omfattning då hundproduklionen
minskar. Om vården i nuläget är för intensiv kan en ytteriigare minskning komma
ifråga. En större del av samkostnaderna bör därför enligt verket belasta den
externa djursjukvården. Kan inle täckning erhållas från stiftelsen eller annan måsle
därför taxorna enligt verkets uppfallning höjas.
4.9
Ekonomi
Den
föreslagna principen om full kostnadstäckning vid försäljning av skolans
produkter har medfört invändningar från eu antal remissinstanser. Riksrevisionsverkei
har dock inte någol all erinra mol art)eisgrup-pens uppläggning och förslag till
genomförande. Överbefälhavaren anser all hundskolan fortsättningsvis bör drivas
efter affärsmässiga principer med en uttalad strävan att verksamheten skall bli
självbärande. Han framhåller vidare att skolans verksamhel inte bör
finansieras inom del militära försvarels ram. Enligl hans mening bör endasi
inköp av försvarsmakiens hundar och köp av ijänsler från skolan belasla
försvarsanslagen. Försvarets rationaliseringsinstitut anser all driftbidrag inle
bör förekomma. Skolans koslnader bör täckas med försäljningsiniäkter. Insti-lulel
anser dock all hundskolan bör kunna få anslag för vissa speciella uppgifter.
Dessa anslag bör tillskjutas för preciserade ändamål och inle som driftbidrag. Inslitulel
påpekar all hundskolan som slallig myndighel har en ogynnsam slällning jämfört
med om verksamheten hade bedrivits i bolagsform. Merkoslnader som skolan har
på grund av sin driftform och lo-
Prop. 1976/77:157 23
kalisering
bör enligl inslitulel kunna läckas genom särskilt anslagna medel. Instiluiet
anser vidare att bolagsformen bör las upp till ny prövning.
Länsstyrelsen
i Västernorrlands län och Väslernorrlands läns landsling delar med utgångspunkl
i riksdags-beslutet om fullständig självfinansiering arbetsgruppens uppfallning
all del är nödvändigl all priserna på försålda hundar höjs. Vidare framhålls
all om självfinansiering skall gälla måsle avnämargrupperna ges ekonomiska förulsällningar
härför,
Arbeisgruppens
ekonomiska beräkningar kritiseras av styrelsen för försvarels hundskola som bl,
a, anför följande. Vid en 40-proceniig minskning av verksamhelen vid skolan
beräknas koslnaderna inom den direkla hundproduklionen minska med 1,4 milj, kr.
Besparingar inom djursjukvård och allmän adminisiralion uppkommer däremol inle,
Arbeisgruppen anser all den administrativa organisationen är för slor, Siyrelsen
anser all besparingar inom såväl djursjukvård som inom den allmänna administrationen
leoreliskl kan uppnås. Realistiska förulsällningar för all skapa en sådan silualion
föreligger dock inle. Siyrelsen beslrider arbeisgruppens uppfallning all
privata djursjukvården är en belastning för skolans ekonomi och framhåller all
den kan försvaras så snart den lämnar bidrag för alt läcka de gemensamma koslnaderna.
Om djursjukhusei uppräilade egen administration och hundskolan köpte tiänster
därifrån bedöms högsl 100 000 kr. kunna sparas in. Av arbetsgruppens
besparingsprogram om ca 5,5 milj. kr. under en femårsperiod kan styrelsen
därför endasi godla 1,4 milj. kr., varav 900 000 kr. är personalkoslnader.
Styrelsen
anser när del gäller skolans finansiering all den inle i sin helhel bör vara
självbärande. Styrelsen föreslår all hundskolan i fortsättningen tilldelas åriiga
anslag som relateras till besiämda koslnader. Anslagel bör läcka koslnaderna
för personalen utom dressyrpersonal, hyra m. m. och administration. Kostnader
som är hänföriiga lill själva produktionen bör däremol läckas av intäkter från
försäljning av hundar. Vid beräkning av anslagstilldelningen skall driften av djursjukhusei
och kursverksamhelen undanias. Dessa enheler bör med vissa undanlag även i forlsätlningen
genom prissättningen drivas så att full kostnadsläckning nås. Beträffande djursjukhusei
anser styrelsen atl della bör komma i samma slällning som det statliga djursjukhusei
i Skara och således få ell anslag som molsvarar två tredjedelar av intäkterna
från den privata vården. Även vissa kurser bör få anslag. Styrelsen föreslår atl
övergången från bidrag till anslag införs budgetåret 1978/79. Vidare begär
styrelsen för budgelårel 1977/78 ett drtftbidrag om 5 524 000 kr, lill skolan,
Generaliullslyrelsen
erinrar om all styrelsen i sill yllrande år 1970 över förslaget lill
omorganisation av hundskolan anmälde viss tveksamhet rörande förslagel alt
driva skolan i affärsmässiga former. Erfarenheten under den lid skolan har
drivits på detta sätt synes enligl slyrelsens mening bekräfta att den nya
driftformen inle haft uiesluiande positiva kon-
Prop. 1976/77:157 24
sekvenser.
Försvarets materielverk och LO anser atl den hillills uttalade målsättningen
att skolans verksamhet skall vara självbärande bör omprövas, Sollefteå kommun, TCO-S
och SACO/SR anför liknande synpunkter och ifrågasätter om inte hundskolan bör
få anslag istället för bidrag. TCO-S diskulerar möjlighelen alt ge hundskolan etl
anslag för lönekostnaderna, Enligl SACO/SR bör hundskolan löpande få medel för
all bestrida kostnaderna för administration av det centrala hundväsendel,
4.10
Övrigt
Försvarels
rationaliseringsinstitut framhåller den betydelse hundskolans styrelse och
dess sammansättning har haft för verksamheten. Enligt institutets mening är
det rimligt all skolans kunder genom slyrelserepresenialion har insyn i
verksamheten. Kunderna bör dock inte ha majoritet i styrelsen. Institutet
framhåller även all förelagsekonomisk kompetens bör finnas representerad i siyrelsen,
Riksrevisionsverkei
delar arbeisgruppens synpunkler på hundskolans redovisningssystem. Verkel vill
dessuiom belöna viklen av alt redovisningen därför ulformas så alt den ger väsenllig
information för analyser och kalkyler.
Enligt
1 ä nssty rel sen i Västernorrlands län är del väsentligt all hundskolan
bereds möjligheler lill fortsall framsyni produktions-uivecklliig och effektiv
marknadsföring. Liknande synpunkler framförs av försvarets rationaliseringsinstitut.
Stiftelsen Sollefleå Djursjukhus och TCO-S.
Beträffande
uppfödning av jörsöksdjur vid hundskolan anser försvarels rationaliseringsinstitut
all denna måste ses som en från skolan fristående verksamhel. Länsstyrelsen i Västernorrlands
län. Västernorrlands läns landsting och Sollefteå kommun anser au staten bör ha
fullständig insyn och kontroll när del gäller uppfödning och användning av
hundar som försöksdjur. Därför utgör hundskolan en myckel lämplig institution
eftersom del där finns fiera av de förulsällningar som krävs för en god
uppfödning. Denna bedöms ge sysselsällning åt 10-20 personer. För
Sollefteåregionen skulle della enligl länsslyrelsen och landstinget innebära
ett angeläget tillskoti av arbetstillfällen. Stiftelsen Sollefleå Djursjukhus,
LO och TCO-S framför liknande synpunkter. Sy nsk ad ad es riksförbund avvisar för
sin del länken på all förlägga uppfödning av försöksdjur lill hundskolan.
Beiräffande
karantän for imponerade hundar vid hundskolan ifrågasätter försvarels rationaliseringsinstitut
om denna skulle ge några möjligheter till merutnyttjande av skolans resurser. Lantbruksstyrelsen
framhåller att frågan om karantänverksamhet vid skolan lorde bli föremål för
synpunkter från den pågående utredningen om djurkarantäner. Länsslyrelsen i
Väslernorrlands län, Väsiernorr-
Prop. 1976/77:157 25
lands
läns landsling, Synskadades riksförbund, Sliflelsen Sollefleå Djursjukhus, LO ochTCO-S
är positiva till tanken på att upprätla karanlänsplatser vid skolan. Delta bör
närmare undersökas. TCO-S framhåller även sysselsättningsaspekten. Utredningen
om karaniänverksamhel för djur konslalerar all en föriäggning av en karantän lill
områdel omkring hundskolan skulle innebära fiera fördelarsåsom t. ex. närhet lill
veterinärer m. m. och stora markområden, dären karantän skulle kunna placeras.
Vidare pekar ulredningen på vissa nackdelar som t. ex. all del inle finns
någon byggnad som omedelbart kan ulnyujas för karaniänverksamhel. Behov av
karantän i norra Sverige är mindre än i övriga landet. Utredningen kan f. n.
inte taslällning lill en eventuell föriäggning av en karantänansiali till områdel
omkring hundskolan i Sollefleå. 1 sina förslag kommer dock utredningen alt
överväga della.
Länsslyrelsen
i Väslernorrlands län, Väslernorrlands läns landsling och Sollefleå kommun
framhåller bl, a, all del frän regionalpoliiiska utgångspunkter är vikligl alt verksamhelen
vid hundskolan i Sollefteå inle skärs ner ulan ges möjligheler lill fortsall positiv
ulveckling. En nedskärning av verksamheten vid skolan och därvid också av
personalstyrkan skulle hårt drabba en region som redan tidigare har stora sysselsällningssvårigheler,
Sliflelsen Sollefteå Djursjukhus, TCO-S och LO framför liknande synpunkler.
Överbefälhavaren, försvarels
rationaliseringsinstitut, styrelsen för försvarets hundskola, riksrevisionsverkei,
Sliflelsen Sollefleå Djursjukhus och LO anser atl en ändrad
departementstillhörighet, 1, ex, jordbruksdeparle-menlel, för försvarels
hundskola bör övervägas. Som skäl anförs bl, a, min-hundorganisalionens
avveckling, den förändrade avnämarstrukluren och att djursjukhusei i slor
omfattning lämnar stöd ål civila myndigheter och allmänheten. Styrelsen för
försvarels hundskola anser all skolans namn bör ändras lill statens hundskola
för alt bättre återspegla skolans roll i samhället. Länsslyrelsen i Västernorrlands
län bedömer mot bakgrund av bl. a. avvecklingen av minhundar och sill förslag
om utökad produktion av främst försöksdjur alt andra avnämare än f n. kommer
att bli de största iniressenlerna. Delta motiverar enligl länsstyrelsens mening
alt hundskolan förs över lill jordbruksdepartementet. TCO-S anser dock att försvarsdepartementet
fortfarande skall vara huvudman för försvarets hundskola.
Enligt
förs varels rationaliseringsinstitut innebär en avveckling av minhundorganisalionen
all försvarels materielverks organisation och uppgifter inom hundväsendel bör
ses över. Institutet framhåller vidare med hänsyn till den förändrade efterfrågebitden
inom försvarei all man bör överväga alt föra över ledningen av hundljänslen och
inspektionsverksamheten från chefen för armén lill chefen för ftygvapnet.
Prop. 1976/77:157 26
5
Föredraganden
Riksdagen
beslutade år 1970 all dåvarande arméns hundskola skulle omorganiseras till
försvarets hundskola (prop. 1970:96, SU 1970:202, rskr 1970:419).
Beslulel
innebar bl, a, all försvarets hundskola blev en självsländig myndighel inom
försvaret och all verksamhelen vid skolan i princip skulle vara ekonomiskt
självbärande. Skolan har emellertid av fiera skäl inte lyckats skapa balans
mellan kostnader och inläkler,
1 prop,
1974;1 (bil. 6 s. 177) anmälde min förelrädare all del var nödvändigl all
stabilisera hundskolans ekonomi. Riksdagen har därför sedan år 1974 årligen
anvisat etl driftbidrag till skolan,
I
november 1975 lillsalles en särskild arbetsgrupp för all se över skolans verksamhel
och för att få elt förbättrat underlag för beslut om skolans ekonomi och inrikining,
Arbeisgruppen överlämnade i december 1976 rapporten Verksamhelen vid försvarets
hundskola. Rapporten har remissbehandlats.
Försvarets
hundskola är direki underställd regeringen med egen styrelse och chef Vid
skolan finns f n, ca 90 arbetstagare. Skolan är indelad i en planerings- och
ekonomienhet, en produklionsenhel, en veterinärenhei och en serviceenhei.
Hundskolans
uppgift är au mol ersättning tillhandahålla dresserade hundar och all meddela
utbildning i hundtiänsl. Skolan får meddela veierinärvård och tillhandahålla
andra tiänster som är förenliga med verksamhelen om del kan ske ulan all övriga
arbetsuppgifter eftersatts. Vidare åligger del skolan bl, a, all biträda chefen
för armén i dennes ledning av försvarsmaktens hundtiänsl.
Skolan
skall alltså bl. a, leverera dresserade hundar för försvarsmakiens, polisväsendets,
tull verkets,Synskadades riksförbunds m. n. intressenters behov. De hundar som
levereras är dels högkvalificerade tiänstehunder (min-, ledar-, skydds- och
narkotikahundar) dels lågkvalificerade tiänstehundar (bevaknings- och
vakthundar). Den verksamhel som leder fram lill färdigdresserade hundar beslår
av anskaffning, tesi och dressyr av hundar. Hundar anskaffas dels genom avel
som bedrivs vid hundskolan dels genom inköp. För aveln används främsi hundar
som ingår i arméns minhundorganisalion. Skolan kan f. n. inle läcka efterfrågan
på skydds- och ledarhundar, medan antalet bevakningshundar översiiger
efterfrågan. Delta beror på all endasi en mindre del av de hundar som påbörjar
dressyr motsvarar de höga krav som ställs på skydds-och ledarhundar.
Produktionen av övriga hundlyper läcker nuvarande efterfrågan.
Skolan
har under de senasie budgetåren levererat någol över 200 färdigdresserade tiänstehundar
per år. Budgelårel 1975/76 levererades 50 minhundar, 36 skyddshundar, 18 ledarhundar
och 5 narkolikahundar, 87 bevakningshundar och 16 vakthundar.
Kursverksamhelen
vid skolan omfallar hundtiänsl och djursjukvård. Den
Prop. 1976/77:157 27
är
avsedd främst för avnämare lill skolans hundar, Däruiöver anordnas kurser för
bl, a, medlemmar från frivilliga försvarsorganisationer. Antalet kurser vid
skolan har ökat under senare år. Budgetåret 1975/76 uppgick antalet till 37,
Försvarels
hundskola bedriver en omfatlande djursjukvård, Verksamhelen är avsedd alt lillgodose
i första hand behovel av sjukvård för de egna djuren, I mån av lid och resurser
kan tiänsier säljas lill myndigheter och enskilda personer. Skolan disponerar etl
modernt djursjukhus som logs i bruk våren 1972, Sjukhusel beslår av två
avdelningar, en för vård av smådjur och en för värd av stora djur. Den senare
avdelningen disponeras genom ell av regeringen godkänl särskill avial med Sliflelsen
Sollefteå Djursjukhus, Allmänhelen har lagil djursjukhusets tiänsier i anspråk
i alll siörre utsträckning.
Hundskolans
koslnader skall i princip täckas av intäkter av sålda produkter och tiänster.
Skolans verksamhel redovisas därför formellt på slaisbudgeien som ell 1 000-kronors
anslag. Skolan disponerar en röriig kredil i riksgäldskontorel om högsl 1,5
milj, kr.
Som
jag lidigare har nämnt har full kostnadstäckning inte uppnålls. Enligt instruktionen
för skolan skall taxorna fastställas efter samråd med riksrevisionsverket.
Hundskolan har under perioden 1971/72-1975/76 höjt priset på hundar med i genomsnill
25 96 per hund, Neitoprisindex har under samma period ökal med 43 96, Samtidigt
har skolans totala kostnader stigil med ca 80 % medan de lolala inläkierna har ökal
med ca 30 96. Vidare har driflbidragel m. m. under samma lidsperiod ökal från
222 000 kr. lill
2
857 000 kr. Den lolala omsluiningen
vid skolan var budgelårel 1975/76 ca 8,7 milj. kr. Skolan har för budgelårel
1976/77 fåll ell driftbidrag på
3
137 000 kr. För budgelårel
1977/78 har regeringen föreslagil etl driftbidrag med 4 milj, kr.
Produktionen
av skydds- och bevakningshundar kan enligt riksrevisionsverkels remissyllrande
principielll ske enligl två alternativ. Det ena allernalivel ulgår från
antalet skyddshundar och det andra från antalet bevakningshundar som mål för
produktion. Verkel förordar det andra alternativet eftersom della alternativ
sannolikt gör del möjligt att bättre anpassa produktionen till efterfrågan på
olika hundtyper. Jag ämnar i annal sammanhang föreslå regeringen atl besluta atl
hundskolan med utnyujande av genetisk expertis undersöker om riksrevisionsverkels
förslag innebär all hundproduklionen kan bli effeklivare.
Arbetsgruppen
har bedömt all det åriiga behovet av tiänstehundar den närmaste liden är ca
180, varav ca 115 högkvalificerade hundar. Hundskolan har hittills inle kunnat
leverera det anlal skydds- och ledarhundar som har efterfrågats på grund av
brist bl, a, på hundar som är lämpliga au dressera. Om produktionen av
minhundar upphör kan enligl arbetsgruppen förmodligen vissa hundar, som annars
skulle ha gåll lill minhunddressyr, dresseras till skydds- och ledarhundar.
Rikspolisstyrelsen har behov av 80 skydds-
Prop.
1976/77:157 28
hundar
per år. Arbetsgruppen bedömer alt skolan inte kan leverera mer än 35 per år.
Resterande hundar måsle rikspolisstyrelsen skaffa på annal säu. Mot denna
bakgrund har arbetsgruppen föreslagit alt verksamhelen vid hundskolan
dimensioneras för en produktion på omkring 155 hundar per år, varav 20 avelslikar.
Överbefälhavaren framhåller all försvarets behov av Ijänsiehundar är mindre än
vad arbeisgruppen har räknat med och att delta behov av hundar kan komma all
minska ylleriigare. Vissa remissinslanser anser all slalliga tiänslehundar i
första hand bör levereras från hundskolan, varför skolan bör leverera ca 200
hundar per år. För egen del anser jag att verksamhelen bör inriktas mol en
årsproduktion av ca 155 hundar. Jag har därvid räknat med en någol minskad
leverans av hundar lill försvarei och en någol ökad lill rikspolisstyrelsen. Om
produktionsförul-säitningaroch efterfrågan påhundarförändras i framtiden kandeiiapåverka
inriktningen av den framtida verksamheten vid skolan, I likhet med mina förelrädare
anserjag all organisationen vid skolan skall bygga på leverans av så många
hundar som beställs i fleråriga överenskommelser mellan skolan och dess
avnämare, J ag anser sådana överenskommelser nödvändiga för all ge skolan
klara långsikliga planeringsförutsättningar,
Arbeisgruppen
framhåller atl en översyn av gränsdragningen mellan lest-och
dressyrverksamheten vid hundskolan skulle kunna få lill resullai all dressyren
påbörjas lidigare än f, n, Dessuiom bör leslen av hundar kunna integreras i dressyrverksamhelen.
Arbeisgruppen föreslår vidare en aktivare uppföljning av erfarenheler från
dressyren. De remissinslanser som har yttrat sig delar i stort arbeisgruppens uppfallning.
Jag anser i likhei med arb)eis-gruppen all förslagel om test- och dressyrverksamhelen
närmare bör ses över. Jag ämnar senare föreslå regeringen att beslula all denna
översyn skall genomföras i samband med arbelel au förbättra aveln,
Arbeisgruppen
har betonat valpiidens betydelse för hundens fortsatta utveckling och mot den
bakgrunden sau ifråga hundskolans fodervärdssystem. Gruppen har framhållil
viklen av all ha en kunnig kår av fodervärdar och föreslagit ett syslem med
permanenta fodervärdar, I likhet med flera remissinslanser anser jag atl del
av arbeisgruppen föreslagna systemet bör prövas,
Beiräffande
förslagel lill ell förbäiiral avelsarbele har remissinstanserna ingei alt
erinra, Generaliullslyrelsen framhåller au ell velenskapligl avelsarbete inte
bara är en angelägenhet för hundskolan utan bör ses i etl siörre sammanhang.
Hundskolan anser all 750 000 kr, under en treårsperiod bör tilldelas särskilt
för avelsbefrämjande verksamhet. Jag är positiv lill del föreslagna avelsarbeiel,
men jag anser i likhei med arbetsgruppen att viss del av denna verksamhel bör
ses som ett naturiigl led i en uppföljning och utvärdering av den egna verksamhelen.
1 del bidrag lill skolan för budgetåret 1977/78, som jag har föreslagil i prop,
1976/77:74, har jag beräknai vissa medel för delta ändamål. Jag räknar även med
atl bidrag skall ulgå de därpå följande två budgelåren.
Prop. 1976/77:157 29
Arbeisgruppen
anser all koslnaderna för de iniroduklionskurser som hålls i samband med att
hundar överiämnas till avnämarna bör redovisas som en del av koslnaderna för hundproduklionen,
Arbeisgruppen har vidare satt i fråga det lämpliga i att genomföra kurser med
få deltagare. Vissa remissinslanser anser dock all del måsle vara ell krav alt
introduktionskurserna inte omfatlar alllför många deltagare. Jag delar arbeisgruppens
uppfallning alt koslnaderna för iniroduklionskurser bör hänföras lill hundproduklionen,
Beiräffande anialel deliagare vid introduktionskurser instämmer jag i remissinslansernas
synpunkler. Jag anser vidare att skolan i fortsäiiningen endast bör anordna
kurser som ger full kostnadsläckning för skolan,
Arbeisgruppen
har salt i fråga om inle velerinärinsalserna på skolans egna hundar är väl omfallande.
Flera remissinslanser delar inle denna uppfattning ulan framhåller bl, a, att velerinärinsalserna
lill stor del är av förebyggande karaktär och alt goda resultat har uppnåtts.
För egen del anserjag att detta närmare bör undersökas vid den översyn av avelsverksamhelen
som jag tidigare har uttalat mig för.
Arbetsgruppens
förslag atl skilja djursjukhusei från skolans övriga verksamhet och föra över
sjukhuset lill annan huvudman har möli invändningar från många håll. Del har
därvid bl, a, hävdals all försvarels hundskola och djursjukhusei ulgör en så
integrerad enhet all det inte finns anledning atl skilja enheterna ål bara för atl
komma lill rälla med problemet om hur koslnaderna skall fördelas mellan skolans
djursjukvård och privai djursjukvård. Vissa remissinslanser har framförl synpunkler
på prissättning och finansiering av den privala djursjukvården.
Sedan
arbeisgruppen avlämnade sin rapport har en särskild utredare (Jo 1977:02)
tillkallats med uppdrag atl se över finansiering av djursjukhusen m, m. Han
skall bl, a, studera lämpliga former för finansieringen av den slutna
djursjukvården. Flera remissinslanser påpekar alt utredarens förslag kan komma
alt beröra försvarels hundskola och djursjukhusets anknylning lill denna. Även
om den sluina djursjukvården i princip inle är en statlig angelägenhet anser
jag i likhei med remissinstanserna att djursjukhuset i avvaktan på ulredningsresullalel
bör ingå i hundskolans verksamhel. Jag anser all de synpunkler som
remissinstanserna har fört fram om prissättning och finansiering av
djursjukhusels tiänster bör beaklas. Mot bakgrund av vad jag lidigare har
anfört om hundproduklionen blir behovel av sjukvård för hundskolans egna djur
mindre än i dag.
Verksamheten
vid hundskolan skall enligl beslut av riksdagen i princip vara ekonomiskt
självbärande. Skolan har emellertid av flera skäl inle lyckats skapa balans
mellan kostnader och intäkter, Enligl arbetsgruppen är en av orsakerna lill del
successivt försämrade ekonomiska resultatet au hundskolan har avslåii från au
höja priserna och la ul full kompensation för löneökningar och andra höjda
kostnader, Ell vissl ekonomiskt underskott i vården av privata djur vid djursjukhusei
anses även vara en bidragande
Prop. 1976/77:157 30
orsak.
Den minskade efterfrågan på minhundar m, m, måste enligl arbeisgruppen leda lill
att organisationen vid skolan minskar. Arbetsgruppen anser all verksamhelen
under en övergångslid bör anpassas lill en lägre nivå. För att ge hundskolan
klara planeringsförutsättningar föreslår arbeisgruppen all statsmakterna binder
sig för en fyraårig ram för det ekonomiska bidraget lill driften vid
hundskolan. Enligl arbeisgruppen bör den organisatoriska anpassningen forisatla
lills balans har uppnåtts i hundskolans ekonomi.
Principen
om full kostnadstäckning vid försäljning av skolans produkter har mött
invändningar från fiera remissinslanser. Försvarets hundskola anser all skolans
verksamhet inle i sin helhet bör vara självbärande.
Enligl
skolans mening bör i fortsättningen årliga anslag tilldelas för alt i princip
täcka de fasta koslnaderna. Koslnader som hänför sig lill själva produktionen
bör däremol läckas av inläkler från försäljning av hundar. Vid beräkning av
anslaget skall driften av djursjukhuset och kursverksamhelen dock undantas. Djursjukhusei
bör erhålla anslag på samma säll som del slalliga djursjukhuset i Skara. Även
vissa kurser bör finansieras genom anslag.
Jag
anser för egen del au de kostnader som inie direki avser hundproduklion, ulbildning,
veierinärvård o. d. delvis bör bestridas genom särskilt anslag (grundbidrag).
Hundskolans koslnader bör minskas jämfört med i dag med hänsyn bl. a. till den
minskade produktionen av hundar. Bl. a. på grund av den pågående ulredningen om
finansiering av djursjukhusen m. m. är jag, som jag tidigare har nämnt, f. n.
inte beredd att la ställning lill djursjukhusels finansiering m. m. Jag delar inle
hundskolans uppfallning all koslnaderna för viss kursverksamhet skall täckas
genom anslag. I fråga om övriga kostnader skall dessa läckas genom moisvarande
intäkter. Detta kan innebära att högre priser än i dag måsle tas ul på skolans
produkter.
För
all anpassningen av organisationen till en lägre verksamhelsnivä skall klaras
bör skolan under en övergångsperiod få ell driftbidrag uiöver grundbidragel. I prop.
1976/77:74 (s. 210) har jag förordal atl ell anslag, inkl, såväl grund- som
driftbidrag, om sammanlagt 4 milj, kr, skall utgå lill försvarels hundskola för
budgelårel 1977/78, Driflbidraget bör successivt minska. Jag är f. n. inte
beredd all ta slällning lill i vilken lakl minskningen skall ske. Skolans verksamhel
bör dock planeras i syfte all möjliggöra en minskning av driftbidragel med 1
milj. kr. per år. Jag fömtsäller all nödvändiga åtgärder vidtas för all
ytterligare effektivisera och rationalisera verksamhelen. Jag förutsätter
vidare all priserna anpassas med hänsyn lill skolans kosinads- och
försäljningsutveckling.
Min
bedömning av bl. a. hundproduktionens framlida omfattning innebär au en
reducering av personal kan bli nödvändig inom samtliga enheter vid hundskolan.
Del är f. n. inle möjligl alt precisera omfattningen av denna reducering.
Antalet anställda bestäms bl. a. av efterfrågan på och avsättningen för skolans
produkter. Efterfrågan återspeglas bl. a. i de långsikliga överenskommelser
mellan skolan och dess avnämare som jag lidigarehar berört. Enligt min
Prop. 1976/77:157 31
mening
bör samtliga tiänster vid skolan i fortsättningen besättas med civila arbetstagare.
Skolans funktioner för planering och administration bör förslärkas. En ny hellidstiänst
fördessa ändamål bör inrättas, varvid nuvarande koslnader för en ekonomisk konsull
kan ulgå.
Beiräffande
hundskolans redovisningssystem instämmer jag i arbetsgruppens och riksrevisionsverkels
synpunkter atl redovisningen bör utformas så all den ger väsenllig information
för analyser och kalkyler av skolans verksamhet. Flera remissinstanser anser
all hundskolan i fori.sätlningen bör bedriva en framsyni produktutveckling och
en effektiv marknadsföring. Även jag anser atl en framsyni produktutveckling
och en aktivare marknadsföring är nödvändig.
Arbetsgruppen
pekar på möjlighelerna all förtägga uppfödning av försöksdjur och
karantänplatser för importerade hundar till hundskolan. Enligl arbeisgruppen
skulle delta kunna ge sysselsällning för en mindre del av dem som blir
övertaliga vid en minskad produktion. Frågan om uppfödning av försöksdjur
bereds f n. inom jordbruksdepartementet och frågan om karaniänverksamhel för
djur ulreds. Flerlalel remissinslanser är positiva till all förtägga dessa verksamhelsgrenar
lill hundskolan och anser alt detta skulle bl. a. ge ett angelägel lillskoil av
arbeisiillfällen. Om uppfödning av försöksdjur kommer lill slånd anser jag
efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet att denna verksamhel bör förtäggas
till hundskolan. Därigenom kan en del av de arbetstagare som blir övertaliga
när produktionen av minhundar upphör beredas sysselsällning.
Mol
bakgrund av bl. a. atl minhundorganisalionen avvecklas, all avnä-marslrukiuren
förändras samt atl djursjukhusei i alll siörre omfallning lämnar slöd ät
civila myndigheter och allmänhelen föreslår jag all skolans benämning ändras lill
sialens hundskola den 1 juli 1978. Flera remissinslanser anser all en ändrad
departementstillhörighet bör övervägas. Del ankommer på regeringen att avgöra
denna fråga. För egen del anser jag atl starka skäl lalar härför men alt detta
bör övervägas slutligt i samband med att frågorna om försöksdjursuppfödning och
karaniänverksamhel för importerade hundar behandlas.
Försvarets
rationaliseringsinstitut föreslår atl man bör överväga att föra över ledningen
av hundtiänsien inom försvarei från chefen för armén till chefen för flygvapnet.
Jag anser inte atl det finns skäl att göra denna förändring.
De
av mig förordade organisationsförändringarna m. m. bör genomföras under en
övergångsperiod. Organisationsförändringarna kan i vissa fall komma all
medföra problem för personalen vid skolan. Jag förutsätter au dessa problem
såvitt möjligt begränsas bl. a. genom au förändringarna genomförs i nära samarbele
med stålens och försvarels personalnämnder samt med berörda
personalorganisationer på såväl lokal som central nivå. Personalminskningarna
bör genomföras främsi i samband med naturiiga avgångar och i förening med en
effektiv omplaceringsverksamhel. Del bör ankomma
Prop. 1976/77:157 32
på
regeringen all beslula om och vidta de övergångsätgärder och åtgärder i övrigl
som behövs för all genomföra förslagen. Jag avser föreslå regeringen au uppdra
åt siyrelsen för försvarets hundskola all genomföra de av mig förordade ålgärderna.
6
Hemställan
Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen alt
1.
godkänna de riktlinjer för
verksamheten m. m. vid försvarets hundskola som jag har förordat,
2.
bemyndiga regeringen alt vidta
de övergångsätgärder och ål-gärder i övrigl som behövs för all genomföra vad
jag har förordat.
7 Beslut
Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslular all genom
proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Gotab, Stockholm 1977 54.621
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
13 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (13)
13 kopplingar i 10 dokument.
- SOU 2005:75 Hundgöra - att göra hundar som gör nytta, del 1 s. 69 · s. 209 i texten
- Bet. 1987/88:SoU24 om statens hundskola m.m. (prop. 1987/88:126 och prop. 1987/88:100 bil. 7) s. 3 i texten
- Prop. 1987/88:126 om inriktningen av verksamheten vid statens hundskola m.m. i texten
- Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 i texten
- Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten