om ändring i tulltaxan (1971:920), m.m.
24 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 14 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1976/77:28, om ändring i tulltaxan (1971:920), m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:28 Eegeringens proposition
1976/77: 28
om
ändring i tulltaxan (1971: 920), m. m.;
beslutad
den 28 oktober 1976,
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoU,
På
regeringens vägnar
TFIORBJÖRN
FÄLLDIN
INGEMAR
MUNDEBO
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås tullfrihet för ytterligare ett antal varor, bl. a.
kaffe, till förmån för u-länderna. Vidare förordas att vissa nya länder får
möjlighet att åtnjuta den särskilda tullfriheten för u-landsprodukter.
Slutligen framläggs förslag om höjning av utjämningsskatten på vissa choklad-
och konfektyrvaror, biscuits och wafers från 60 till 90 öre per kilo.
1
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 28
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77: 28
1 Förslag till
Lag om ändring i tulltaxan (1971: 920)
Härigenom
föreskrives att tuUlaxenr 09,01, 18.03, 20,06, 20,07, 57,06, 59,04
och 62,03 skaU ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
09.01 Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal
och hinnor av kaffe; kaftesurrogat innehållande kaffe, oavsett raängden:
A. orostat kafje .. 100 kg
B................... rostat kaffe; kaffesurro
gat innehållande kaffe
100 kg
C. skal och hinnor av kaffe
20:
25: fri
09,01 Kaffe, även rostat eller be
friat från koffein; skal och
hinnor av kaffe; kaffesurro
gat innehållande kaffe, oav
sett mängden ................ fri
opaginerad Kontrollera mot PDF
18,031 Kakaoraassa
(i bulk eller i
block), även avfetlad 100 kg 10:
18,031 Kakaoraassa (i bulk eller i block), även avfetlad
....
fri
opaginerad Kontrollera mot PDF
20,06 Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt,
med eller utan tillsals av socker eUer sprit:
A, kasjunötter, jordnötter, kokosnötter och paranöl-ter
särat nötter och liknande frukter av de slag sora avses i nr 08.05 ..
fri
B............................... ananas, aprikoser, persi
kor och blandade fruk
ter (fruktsallad) ....
...... :............ 100 kg 12:50
C. andra ......... 100 kg 15:
20.07
Fruktsaft (inbegripet druv-
raust) och köksväxlsaft, även raed tillsats av socker men ojäsl
och ej innehållande sprit:
A, osockrad, på kärl vägande brutto: 1, över 3 kg;
20.06 Frukter, beredda eUer kon
serverade på annat sätt,
med eller utan tUlsats av soc
ker eller sprit:
A................................ kasjunötter, jordnötter,
kokosnötter och para-
nöller samt nötter och
liknande frukter av de
slag som avses i nr
08,05 ........................ fri
B. ananas ................... fri
C.................... aprikoser, persikor och
blandade frukter (frukt
sallad) ............ 100 kg 12: 50
D. andra .......... 100 kg 15:
20.07 Fruktsaft (inbegripet druv-
raust) och köksväxlsaft, även
raed tillsats av socker men
ojäst och ej innehållande
sprk:
A. osockrad, på kärl vägande brutto: 1. över 3 kg:
a. av passionsfrukt,
mango eller guava fri
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Senaste lydelse 1972: 801.
« Tullen beräknas efter varornas vikt inkl, sådant
förefintligt emballage, med vilkel varor av ifrågava-
rande slag brukar försäljas i detaljhandeln.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77: 28
Nuvarande lydelse
a. av cilrusfrukter ,,
100 kg 5:
b. annan__ 100 kg 10:
2, 3 kg eUer därunder:
a. av cilrusfrukter ..
100 kgs 7: 50
b. av köksväxter__
................. 100 kgs 10:
c. annan _ 100 kgS 12:
50
B. sockrad ....... 100 kg 30:
Föreslagen lydelse
b. av cilrusfrukter
5: 10:
.............. 100 kg
c. annan -- 100 kg
2. 3 kg eller därunder:
fri
7:50
10: 12:50
a. av passionsfrukt,
mango eller guava
b............. av cilrusfrukter ..
100 kg3
c............. av köksväxter ....
100 kg3
d. annan__ 100 kg
B. sockrad:
1. av passions frukt, mango eller guava ..
fri
2. annan ..... 100 kg 30:
opaginerad Kontrollera mot PDF
57,06 Gam av jute eller av and
ra bastfibrer for textilt än
damål enligt nr 57,03 -
8 %
57,06 Gam av jute eller av and
ra bastfibrer för textilt än
damål enligt nr 57.03 _
fri
opaginerad Kontrollera mot PDF
59,04 Bind- och segelgarn, tågvirke och linor, även
flätade:
A,.............................. av ändlösa syntetiska fib
rer ........................... 13 %
B,.............................. av ändlösa regenererade
fibrer........................ 16 %
C, av annat textilmalerial 8 %
59,04 Bind- och segelgarn, tågvirke och linor, även
flätade:
A,.............................. av ändlösa syntetiska fib
rer ............................ 13 %
B,.............................. av ändlösa regenererade
fibrer ................... 16 %
C, av jute .................... fri
D, av annat texlilraaterial .. 8 %
62.03 Säckar och påsar av sådana slag som användes för förpackning
av varor:
fri
A. synbarligen begagnade..
B, andra slag:
1. tillverkade av juteväv
vägande per m- 310 g
eller däröver ....
8 %
2, andra................... 10 %
62,03 Säckar och påsar av sådana slag som användes för förpackning
av varor:
fri
A, synbarUgen begagnade,.
B. andra slag:
1. tillverkade av juteväv
fri
2. andra.................... 10 %
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977,
' Tullen beräknas efter varornas vikt inkl, sådant
förefintligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas
i detaljhandeln.
Prop. 1976/77: 28 4
2
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1960: 258) om utjämningsskatt på vissa varor
Härigenom
föreskrives att 4 § lagen (1960: 258) om utjämningsskatt på vissa varor skall
ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
4 § 2
För
choklad- och konfektyrva- För choklad- och konfektyrva
ror som avses i 2 § a samit för ror som avses i 2 § a samt för
biscuits och wafers utgår skatten biscuits och wafers utgår skatten
med 60 öre för kilogram. I varans med 90 öre för kUograra. 1 varans
vikt inräknas sådant förefintligt vikt inräknas sådant förefintligt
emballage med vilket varor av eraballage raed vilket varor av
ifrågavarande slag försäljes i de- ifrågavarande slag försäljes i de
taljhandeln, taljhandeln.
För
öl av typ B utgår skallen raed 4 öre för liter och för starköl med
5 öre för liter.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.
1
Senasle lydelse av lagens rubrik 1974: 918, = Senaste lydelse 1976: 418.
Prop.
1976/77: 28
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssamraanträde 1976-10-28
Närvarande:
statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Anlonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, AsUng, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Burenstara Linder, Johansson, Friggebo
Föredragande:
statsrådet Mundebo
Proposition
om ändring i tulltaxan (1971: 920), m. m.
1
Inledning
Vid
pågående raultilaterala handelsförhandlingar inora ramen för det allraänna
tull- och handelsavtalet (GATT) har elt anlal länder, främst utvecklingsländer (u-länder)
framställt önskemål till Sverige och övriga industriländer (i-länder) ora
förbättrade avsättningsvillkor för frärast tropiska produkter. Yttrande i
frågan har avgetts av kora-raerskollegiura, sora har inhäratat yttranden från
generaltullstyrelsen, lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd samt
närmast berörda näringslivsorganisationer nämligen Sveriges grossistförbund,
Sveriges industriförbund, Trädgårdsnärmgens riksförbund, Lantbmkarnas riksförbund,
Sveriges must- och fmktinduslriförbund, Sveriges kemiska industrikontor.
Svenska garveriidkareföreningen. Svenska sågverks- och trävaruexportföreningen.
Svenska plywoodföreningen. Träindustrins branschorganisation, Textilrådet, Konfektionsindustriföreningen
samt Svenska skofabrikantföreningen.
Sedan
det svenska systemet raed tullpreferenser för varor från utvecklingsländer
trädde i kraft har u-landskretsen vidgats med ett anlal nya länder. Några av
dessa länder har anhållit om att få åtnjuta tullpreferenser vid import till
Sverige. Yttrande i frågan har avgetls av komraerskoUegiura efter samråd raed generaltullslyrelsen.
Riksskatteverket
har efter hörande av statens jordbmksnärand inkora-mit till finansdeparteraenlet
raed förslag angående storleken på utjära-ningsskalten för choklad- och konfektyrvaror,
biscuits och wafers samt för öl av typ B (raellanöl) och starköl. Yttrande över
förslaget har avgivils av koraraerskoUegium.
Prop.
1976/77: 28 6
2
Tullfrihet för ytterligare varor från utvecklingsländerna 2.1 Förslag ocb yttranden
De
pågående raultilaterala handelsförhandlingarna inora det allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT) inleddes officiellt vid ett minisler-raöte i Tokio i
september 1973. Enligt den vid detta möte antagna s. k. Tokiodeklaralionen
behandlas tropiska produkter nu liksom under föregående handelsförhandUng inora
GATT (Kennedy-ronden) raed prioritet. Frågor sora rör dessa produkter
diskuteras i en särskild arbetsgmpp (den tropiska gmppen) och en strävan är atl
resultatet skall sättas i kraft på ett tidigt stadiura i förhandlingsomgången.
Förhandlingama
om tropiska produkter inleddes våren 1975 med att önskemål framfördes till i-ländema
om förbättrade avsättningsvillkor. Sverige har mottagit sådana önskemål från
Argentina, Bangladesh, Bolivia, Bumndi, Colombia, Ecuador, Egypten,
Elfenbenskusten, Filippi-nema, Ghana, Indien, Iran, Israel, Kenya, Republiken
Korea, Malaysia, MaU, Mexico, Nigeria, Pakistan, Pera, Rumänien, Senegal,
Singapore, Spanien, Sri Länka, Turkiet, Uganda, Zaire och medlemsländerna i den
centralamerikanska gemensamma raarknaden (CACM). Önskeraålen avser, fömtora
rent tropiska råvaror sora kaffe och en del oljeväxtfrön, även varor som utgör bearbetnmgar
eller beredningar av produkter, vilka produceras såväl i tropiska som i
tempererade områden, t. ex. socker. I flera fall är det fråga om industrivaror
utan direkt anknytning till tropiska produkter såsom gummidäck, textil- och
konfektionsvaror, lädervaror, skor och vissa kemiska produkter.
De
handelshinder sora man önskar få avskaffade är fraraför allt tullar, där man
begär antingen bunden tullfrihet på mest gynnad nations basis (MGN) eller
tullfrihet inom ramen för det allmänna preferenssyslemet för ii-landsprodukter (GSP).
Vissa länder har uttryckt önskeraål om en fastare bindning av GSP-förmånerna i
någon form. Vidare begärs atl mervärdeskatten slopas för bl, a, vissa frukter,
kaffe, te, oljeväxtfrön, oljor, oljekakor och kakaoprodukter och att avgifter
för vissa varor såsom fetlvam- och växtskyddsavgifter avskaffas.
Det
bör i detta sanamanhang erinras om att Sverige tidigare har slopat tullama på
praktiskt taget alla tropiska produkter. Den 1 juli 1966 avskaffades sålunda
tullen på dadlar, bananer, ananas och vissa andra frukter, alla slags kryddor,
kakaobönor samt kaffe- och teexlrakt. Saratidigt sänktes tullarna på kaffe och
vissa kakaoprodukter. Den 1 juli 1968 avskaffades tullen på ytterligare ett
antal varor av intresse för u-ländema, bl. a, citroner, fikon, mandlar och
nötter,
I
enlighet med förhandlingsproceduren i GATT har bilaterala konsultationer hålUts
mellan berörda u-länder och i-Iänder, Härvid har de tre nordiska länderna
Finland, Norge och Sverige uppträtt gemensamt.
Prop. 1976/77: 28 7
Vid
dessa konsultationer, sora i huvudsak har varil av teknisk och klarläggande
natur, har en preliminär reaktion på önskemålen lämnats. Från svensk sida har
framhållits att elt borttagande av mervärdeskatten på enskilda produkter skulle
förorsaka slora tekniska svårigheter och inte ligga i linje raed principema för
vambeskattningen i Sverige, Även svårigheten alt ge medgivanden i fråga om
rörliga avgifter på jord-bruksreglerade varor har understrukils.
Inför
övervägandena ora vUka erbjudanden sora skulle kunna lämnas på u-ländernas
önskemål har ett omfattande utredningsmaterial tagits fram av jordbruksnämnden
och komraerskoUegiura, Kollegiet har inhämtat yttranden från flera myndigheter
och ett stort antal organisationer.
I utredningsarbetet har
del, raed hänsyn till karaktären på u-lands-önskemålen, ansetts lämpligt att
avgränsa det varuområde som rimligen kan anses falla inora begreppet tropiska
produkter. Jordbruksnämnden och kommerskollegium förordar att erbjudanden
lämnas på MGN-basis för rent tropiska produkter, dvs, råvaror som produceras
endast i tropiska områden. Sådana erbjudanden bör ora möjligt ges även för
vissa bearbetade eller beredda tropiska produkter sora direkt kan härledas
till respektive råvara. Exempel på sådana varor är kakaoraassa, rostat kaffe
och konserver av tropiska frukter.
En stor del av u-ländemas
önskemål tUl Sverige avser jordbmksprodukter som produceras även utanför
tropiska områden samt förädlade industtivaror. Ett tillmötesgående av
önskemålen för sådana varor genom medgivanden på MGN-basis bör enligt
kommerskollegiets raening undvikas, eftersom detta skulle innebära att Sverige
lämnade ensidiga eftergifter, som raed nuvarande handelsraönster främst skulle
gagna i-ländema. Möjligheterna till tullsänkningar på MGN-basis för sådana
varor bör i stället prövas i de förhandlingsgmpper som särskilt behandlar
jordbruksvaror och tullättnader på industrivamområdet. Kollegiet anser det
däremot lämpligl att erbjuda tullfrihet inom raraen för GSP för vissa varor sora
inte redan nu omfattas av det svenska tullpreferens-systemet för u-landsprodukler.
Krav på förbättringar av
i-ländernas olika GSP-systera har fraraförls såväl i GATT som i andra
organisationer. Mot bakgrund härav har kollegiet gjort en allraän översyn av
det svenska GSP-systeraet i syfte att utröna raöjligheterna alt utvidga varuorarådet.
Härvid har framkommit all ytterligare varor som inte kan sägas ha anknytning
till arbetet i den tropiska gruppen bör kunna tas in i preferenssystemet.
Detta gäller bl. a. vissa bakverk för vilka lullförmåner raedges vid import
från EFTA- och EG-länder.
I
enlighet med förhandlingsproceduren lämnade Sverige, liksora flertalet övriga
i-länder, den 1 mars 1976 prelirainära erbjudanden om tullsänkningar i den
tropiska gmppen. Som ett resultat av bl. a. genom-
Prop.1976/77: 28 8
förda
konsultationer avser Sverige atl under den närmaste tiden lämna slutliga
erbjudanden. De erbjudanden sora övervägs överensstäraraer i stora drag med vad
som har föreslagits av berörda myndigheter och omfattar såväl bindningar av
tullfrihet på MGN-basis som lullfrihel inom ramen för preferenssystemet för u-landsprodukter.
MGN-erbju-dandena avser tullfrihet för ytterligare elt antal tropiska produkter
och enklare beredningar därav såsom kaffe, kakaoraassa, ananaskonserver och
safter av tropiska frukter. De svenska erbjudandena innebär dessutom bindning
av nu gäUande tullfrihet för akvariefisk. GSP-tuUfrihet erbjuds för bl. a.
vissa livsmedelsprodukler för vUka raanufakturerings-skyddet har tagits bort i
EFTA-handeln och koraraer att slopas vid import från EG-länderna. Erbjudandena
får ses raot bakgrund av alt praktiskt taget alla tropiska råvaror redan är
tullfria på MGN-basis och bundna vid tullfrihet sora resultat av tidigare GATT-förhandUngar.
Det enda undantaget av betydelse är kaffe. För svenskt vidkommande innebär erbjudandena
att alla varor som kan anses utgöra tropiska produkter blir tuUfria.
Utöver
Sverige har Finland, Norge, EG, USA, Canada, Japan, Schweiz, Österrike,
Australien och Nya Zeeland lagt frara erbjudanden i den tropiska gruppen. Med
få undantag har även dessa erbjudanden begränsats till atl avse tullar och
innebär tullättnader både på MGN-basis och inom ramen för respektive lands tullpreferenssystera
för u-landsprcdukler. EG, Schweiz, Österrike och, raed undantag för etl fåtal
varor, Finland och Norge har begränsat sina erbjudanden om tullsänkningar i
den tropiska grappen tiU jordbruks- och Uvsmedelsorarådet, Däremot har USA, Canada,
Japan, Australien och Nya Zeeland tagit med även vissa varor inom industrivaruorarådet,
t, ex, gurarai och gura-mivaror, trävaror särat olika textilvaror,
företrädesvis av jute eller andra vegetabiliska fibrer eller av silke, Ingel av
de i-länder som har lagt frara erbjudanden i den tropiska gruppen har emeUertid
begränsat sig till det rent tropiska varuorarådet. Tullsänkningarna varierar
mellan olika länder. Sålunda erbjuder de nordiska länderna i samtliga fall
tullfrihet (raed undantag av kaffe i Finlands erbjudande). En stor del av
erbjudandena från USA, Canada, Schweiz och AustraUen avser också tullfrihet.
De tre nordiska länderna har liksom flera andra länder lämnat sina erbjudanden
utan krav på motprestationer från u-ländernas sida. Från EG:s sida har uppgivits
att man inte väntar sig någon strikt reciprocket i den tropiska gruppen raen
man förbehåller sig rätten att senare i förhandlingsomgången i lärapUga sararaanhang
begära sådana medgivanden från u-länderna som inte strider raot den individueUa
utvecklingssituationen samt de finansiella och handelsmässiga behoven. Även
Japan väntar sig vissa bidrag från u-ländernas sida, USA intar i denna fråga
en särställning genom att dess erbjudanden har gjorts avhängiga av medgivanden
från länder som kommer att få en väsentiig fördel av erbjudandena.
Prop.
1976/77: 28 9
2.2
Föredraganden
Liksom
under föregående muUUaterala handelsförhandling inom det allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT) särbehandlas tropiska produkter även i nu pågående
förhandlingsomgång. Ett stort antal länder, främst u-länder har inom ramen för
den procedur som har fastställts i GATT riktat önskemål tiU industriländerna
angående tullättnader och avveckling av vissa s. k. icke tariffära
handelshinder saml avskaffande av varuskatter av olika slag. De önskemål sora
har riklats raot Sverige innefattar förutom rent tropiska råvaror sora kaffe,
även vissa bearbetningar eller beredningar av sådana råvaror. Många önskemål
avser dock varor som inte kan anses utgöra tropiska produkter, t. ex. guramidäck,
lädervaror, textil- och konfektionsvaror, skor samt vissa kemiska produkter.
Kommerskollegium har,
efter hörande av berörda myndigheter och organisationer, avgett yttrande över
de framförda önskemålen. I yttrandet, sora behandlar medgivanden endast
avseende tullar, föreslås att kvarvarande tullar på orostat och rostat kaffe ora
20 resp. 25 öre för kUo-gram och på vissa bearbetade tropiska produkter
avskaffas. Härutöver förordas att ytterligare ett antal varor görs tullfria
inom raraen för det svenska preferenssyslemet för u-landsprodukter. Några av
dessa varor har ingen anknytning till arbetet i den tropiska gruppen.
För egen del finner jag,
liksom bl. a. komraerskoUegiura, att medgivanden inora ramen för de särskilda
förhandlingarna i den tropiska gruppen i GATT i allt väsentligt bör avse
tropiska produkter och varor som' har framställts genom en begränsad
bearbetning av sådana produkter. 1 likhet med vad som sker i andra
industriländer bör medgivanden lämnas endast på tullområdet och inle på
mervärdeskatte- och punklskatle-områdena. Jag föreslår, i Ukhet med vad komraerskoUegiura
m, fl, har förordat, alt nu utgående tullar slopas på kaffe, kakaomassa, beredd
eller konserverad ananas, saft av passionsfrukt, mango och guava, garn av jute
eller andra bastfibrer, bind- och segelgarn, tågvirke och linor av jute samt
icke begagnade säckar av jute. De varor för vilka jag här föreslår tullfrihet
har upptagits i ett inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i tulltaxan (1971: 920, ändrad senast 1975: 1182), Jag föreslår vidare
att det svenska tullpreferenssystemet tiU förmån för u-länderna utvidgas raed
ytterligare några varor. Förteckning Över dessa varor bör fogas till regeringsprolokollet
i detla ärende som bUaga, Svenska skyddsintressen är endast i ringa mån berörda
av de föreslagna lullmedgivandena, vilka leder till ett bortfall av
tullintäkter om ca 23 milj, kr. per år. Av detta belopp svarar kaffe och
kaffeprodukter för drygt 22 milj. kr.
Endast
elt fåtal industriländer har avskaffat alla tullar inora det tropiska
varuområdet. Om förslagen genomförs blir alla tropiska varor
Prop.
1976/77: 28 10
tullfria
vid imporl till Sverige, Av den totala importen från alla u-länder
tillsammantagna blir 90 % tuUfri, Importen från de minst utvecklade länderna
blir tullfri till 99 %, Av u-landsimporten är det i huvudsak endast vissa
jordbruks- och livsraedelsprodukter och varor inom beklädnadsområdet som
fortfarande blir fullbelagda. De föreslagna tullältnaderna bör genomföras den 1
januari 1977,
3
Ytterligare preferensberättigade utvecklingsländer 3.1 Förslag och yttrande
Det
svenska preferenssysleraet, sora trädde i kraft den 1 januari 1972, innebär
tullfrihet vid import från u-länderna av flertalet industriella hel- och
halvfabrikat och vissa livsmedel. Liksom i praktiskt taget alla i-länder har
undantag gjorts för varor som är särskilt utsatta för lågpriskonkurrens, t, ex,
kläder, handskar och skor. De svenska preferenserna avser länderna i den s, k.
77-gmppen, som vid tiden för ikrafllrädandet av systemet innefattade 90
utomeuropeiska länder särat Jugoslavien och Cypern, Preferensberättigade är
vidare Israel, Cuba, Mongoliska Folkrepubliken, Västra Samoa, Demokratiska
Folkrepubliken Korea, Socialistiska Republiken Vietnam samt vissa
utomeuropeiska områden som står under preferensgivande länders överhöghet, bl,
a, Hongkong, och länder för vilka i-länder ansvarar. Dessutom medges Malta och
i särskild ordning Bulgarien och Rumänien tullpreferenser.
Sedan
det svenska preferenssystemet trädde i kraft har 77-gruppen fått nya medlemmar.
Bland dessa återfinns Cuba samt de nu självständiga länderna Bahamas, Bahrain,
Qatar och Förenade Arabemiraten, vilka tidigare har varit preferensberättigade i
Sverige i egenskap av områden, för vilkas utrikesförbindelser annat
industriland (Storbritannien) har svarat. Även Bhutan och Oman, som redan är preferensberättigade
i Sverige, tillhör numera 77-gruppen.
Angola,
Guinea-Bissau, Kap Verde, Mosambique, Säo Toraé och Principe, Nauru samt Tonga
som ingår i u-landskretsen är inte preferensberättigade liksom inte heUer det
portugisiska området Macao. EG, USA, Schweiz, Österrike och Australien medger
dessa länder och Macao rält till preferenser, Guinea-Bissau, Tonga och Macao
har ansökt ora preferensbehandling i Sverige,
Yttrande
i frågan har avgetls av koramerskollegium efter samråd med generaltullslyrelsen,
Reraissinstanserna har härvid inte haft något att invända mot all del svenska preferenssystemet
utvidgas till att omfatta även ovannämnda länder och Macao.
Iraporten
från berörda länder och Macao är relativt obetydlig. Av en sararaanlagd import
år 1975 till ett värde av 49 milj, kr. var drygt
Prop.
1976/77: 28 11
hälften
tullbelagd. Den tullbelagda importen bestod till övervägande delen av kläder
vilka inte är preferensberättigade vid iraport till Sverige saml av kaffe. Den iraport
som skulle bli preferensberättigad ora de berörda länderna och Macao
inkluderades i preferenssysleraet uppgår till ett värde av ca 0,7 railj, kr,
per år (beräknat raed utgångspunkt i 1975 års import),
3.2
Föredraganden
De
svenska tullpreferenserna för u-länderna, sora trädde i kraft den 1 januari
1972, innebär tullfrihet för flertalet industriella hel- och halvfabrikat och
för vissa livsmedel. Preferenserna avser elt stort anlal länder och områden.
Sedan ikraftträdandet har nya länder bildats, Guinea-Bissau, Tonga och Macao
har ansökt om preferenser i Sverige, Dessa förhållanden aktualiserar frågan om
Sverige nu bör utvidga systemet med lullpreferenser till vissa ytterligare
länder och oraråden,
1
likhet med koraraerskoUegiura och generaltullslyrelsen föreslår jag all Angola,
Guinea-Bissau, Kap Verde, Mogarabique, Säo Toraé och Principe, Nauru, Tonga och
Macao inkluderas bland de preferensberättigade länderna och områdena i det
svenska systeraet med tullpreferenser till förmån för u-länderna.
Möjlighet
för de nämnda länderna och Macao att få lullpreferenser bör gälla från den 1
januari 1977.
4
Utjämningsskatt
4.1
Förslag ocb yttranden
EnUgt
lagen (1960: 258) om utjämningsskatt på vissa varor (ändrad senast 1976: 418)
utgår skatt för choklad- och konfektyrvaror (med vissa undantag), biscuits och wafers
samt för öl av typ B (mellanöl) och starköl när varorna tillverkas
yrkesmässigt för försäljning eller införs lill landel,
Uljämningsskalten
på choklad- och konfektyrvaror samt biscuits och wafers infördes år 1960 i
syfte att täcka koslnaderna för den interna prisutjämning för vissa livsmedelsprodukler
som då infördes. Genom prisuljämningen ges de inhemska producenterna tillgång
till råvaror för sin tillverkning till världsmarknadspris utan hinder av den
högre prisnivån i Sverige som är en följd av jordbruksregleringen. Prisuljämningen
avser råvarorna socker, glykos, fetlvaror, mjöl, havregryn, ägg och äggalbumin
samt mjölk. Utjämningsskatten utgick från början med 50 öre, höjdes den 1 juU
1966 tiU 60 öre, sänktes den 1 april 1973 tiU 50 öre, den 1 januari 1974 lill
40 öre, den 1 juli 1974 till 25 öre saml höjdes
Prop.
1976/77: 28 12
åter
den 1 juni 1975 tiU 40 öre och den 1 juli 1976 till 60 öre för kilogram.
Ändringarna berodde på utvecklingen av kostnaderna för utjämningsbidragen.
För
meUanöl och starköl infördes utjämningsskatt den 1 januari 1967 ora 3 resp. 4
öre för liter. För raall infördes saratidigt intern råvarupris-utjämning av
samma typ som tillämpades inora bl. a. choklad- och kon-fektyrområdet. Uljämningsskalten
för mellanöl och starköl höjdes den 1 januari 1970 liU 5 resp. 6 öre för liter
och sänktes den 1 aprU 1973 till 4 resp, 5 öre för liter samt var suspenderad
under åren 1974 och 1975, Även dessa åtgärder hängde samman med ändringar i
kostnaderna för prisuljämningen.
Prisutjämningen
omfattar även senap, såser, soppor, frukostflingor och fiskkonserver. För dessa
varor uttas eraeUertid inte någon utjära-ningsskatt. Dessutom förekomiraer
extern prisuljämning i form av rörliga avgifter vid gränsen för ett antal livsmedelsinduslriprodukler.
Skattskyldig
tiUverkare skall månadsvis avge deklaration till riksskatteverket ora vissa
leveranser av skattebelagda varor, I deklarationen yrkar tiUverkaren saratidigt
utjäraningsbidrag för de råvaror sora har använts vid tillverkningen och för
vilka han är berättigad till bidrag. Jordbruks-näranden tillställer riksskatteverket
och berörda skattskyldiga raånadsvis i förväg uppgifler om de prisutjämningsbelopp
som skall gälla för närmast följande månad. Jordbruksnämnden utbetalar
sedermera tUl riksskatteverket vad sora har tUlgodoförts skallskyldiga i
prisutjämnings-bidrag.
Kostnaderna
för råvaruprisutjämningen utgår ur förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område. Kostnaderna för innevarande budgetår har beräknats tUl 120
milj, kr.
Beräkningar
som har gjorts inom jordbruksnämnden visar att kostnaderna för prisutjämningen
för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers har stigit som en följd av
att världsmarknadspriserna på jordbruksråvaror har sjunkit. För all uppnå
kostnadstäckning av bidragen krävs därför en höjning av utjämningsskatten till
uppemot en krona för kilogram. Kommerskollegium har föreslagit att skatten nu
höjs för berörda varor till 90 öre för kilogram, Riksskatteverket har däreraot
inte ansett sig kunna förorda någon väsentiig höjning mot bakgrund av det labila
väridsmarknadsläget för jordbruksråvaror.
Riksskatteverket
förordar på grundval av de beräkningar som har utförts inora jordbmksnämnden
en höjning av utjämningsskatten för mellanöl och starköl med 1 öre lUl 5 resp.
6 öre för liter, KommerskoUegium föreslår att prisutjämningssystemet för
mellanöl och starköl slopas eftersom importen av mellanöl har minskat kraftigt
under senare tid. En justering av utjäraningsskatlen kan dock anstå tills meUanölet
avskaffas den 1 juli 1977, Även riksskatteverket ifrågasätter om
prisutjämningen i kombination med utjämningsskatt bör bibehållas.
Prop. 1976/77: 28 13
4.2
Föredraganden
Den
nu gällande ordningen för intern råvaruprisutjämning på vissa livsmedelsprodukler
infördes vid EFTA:s upprätlande och hänger samman med del förhållandet att tuUarna
på en rad manufaklurerade livsmedel har avvecklats, medan skyddet för
råvarorna inom ramen för jordbruksregleringen kvarstår. Genom prisutjämningen
undanröjs den särskilda koslnadsbelastning på grund av jordbruksregleringen, sora
annars kunde missgynna svenska producenter i konkurrens raed utländska företag.
Producenterna kompenseras genora kostnadsbidrag för skillnaden mellan den
svenska prisnivån och världsmarknadspriserna. För finansieringen av bidragen uttas
en särskUd uljämningsskatl som f, n, uppgår till 60 öre för kilogram för
choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers samt 4 och 5 öre för liter för
meUanöl resp. starköl.
Jag
anser i likhet med komraerskoUegiura och jordbmksnäranden att utjämningsskatten
på choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers nu bör höjas, efiersom koslnaderna
för prisutjämningen inte kan läckas genom den nu gällande skattesatsen om 60
öre för kilogram. Med utgångspunkt i de världsmarknadspriser och de kostnader
för prisuljämningen som man nu kan förutse anser jag alt en skattesats ora 90
öre är raotiverad. Jag förordar således att utjäraningsskatlen på dessa varor
fr. o. ra. den 1 januari 1977 tas ut raed 90 öre för kUograra. Däremot finner
jag del i likhet raed koramerskollegium inte nödvändigt att nu ändra uljämningsskalten
på maltdrycker. Jag torde få anledning alt återkomma lill frågan om
prisutjämning på mellanöl och starköl i samband med den lagreglering som komraer
att vidtas i anledning av riksdagens principbeslut i våras ora att mellanölet
inte får säljas efler den 30 juni 1977 (SkU 1975/76: 64, rskr 1975/76: 384),
5
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen
dds
alt antaga inora finansdeparteraenlet upprättade förslag lUl
1.
lag om ändring i tulltaxan
(1971: 920),
2.
lag om ändring i lagen (1960:
258) om uljämningsskatl på vissa varor,
dels
atl
3. bemyndiga
regeringen att förordna om tullfrihet för ytterligare
varor från utvecklingsländerna enligl vad jag har förordat i
det föregående.
Prop. 1976/77: 28 14
4,
godkänna att ytterligare ett antal utvecklingsländer får möjlighet till
preferensbehandling enligt vad jag har förordat i det föregående.
6
Beslut
Regeringen
ansluter sig tUl föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt frara.
Prop. 1976/77:28 15
Bilaga
Tillägg
till förteckning över preferensberättigade varor hänförliga till 124 kap.
tulltaxan (1971: 920)
lulltaxenr Varuslag
06.01 A,
2, b. Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila
el-
ler
under tiUväxt, inkommande utan jord, blommor eller blomknoppar med undantag av gladiolus
och liljekonvalje
06.02 C, och ur D,
Körsbärs-, plomraon-, päron- och äppelträd
ur 06,03 A, 3, Ginst
ur 17,04 Fondantmassor,
mandelmassor, pastor och andra
liknande
halvfabrikat, i bulk
ur
18.06 Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållan-
de
kakao med undantag av' blockchoklad, chokladkakor, konfekt och andra sötsaker
av choklad eller överdragna med choklad, för direkt konsumtion
19.02
A. Produkter av tiU nr 11,05 hänförligt mjöl av potatis
19.07 Matbröd,
skeppsskorpor och andra enklare bakverk
utan
tillsats av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt
ur
19.08 Bakverk, ej hänförliga tUl nr 19.07, även
innehållan-
de
kakao (oavsett raängden) med undanlag av' biscuits och wafers
ur
20.01 Köksväxter med undantag av gurkor, rödbetor, oliver
och
kapris, beredda eller konserverade med ätiika eller ättiksyra, även med
tillsals av socker, salt, kryddor eUer senap
ur
20.07 B. 2, Saft av ananas, sockrad
ur
21,07 A, Icke alkoholhaltiga beredningar för fraraställning
av
drycker;
glass, glasspulver, glasspasta (glassraassa) och puddingpulver
'
Tidigare preferensberättigade varor,
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760604
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar i 3 dokument.
- Bet. 1976/77:SkU13 Med anledning av propositionen 1976/77:28 om ändring i tulltaxan (1971:920), m. m. s. 1 · s. 5 i texten
- Prop. 1976/77:108 om alkoholpolitiken s. 139 i texten
- Prop. 1979/80:24 om de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), m.m. s. 187 i texten