Sök i Ratio Lex

med förslag till lag om ändring i lagen (1963:114) om semester

6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1976/77:38, med förslag till lag om ändring i lagen (1963:114) om semester

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:38 Regeringens proposition

1976/77:38

med förslag till lag om ändrmg i lagen (1963:114) om
semester;

beslutad
den 28 oktober 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

PER
AHLMARK

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att 7 § lagen (1963: 114) om semester ändras så att viss
tids ledighet med föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption
blir semestergrundande, oavsett om fadern eller modern stannar hemma.

1 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 38 2

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1963:114) om semester

Härigenom
föreskrives att 7 och 12 §§ lagen (1963: 114) om semester skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

7 §1

Semester
utgår med två dagar för varje kalendermånad av kvalifikationsåret, under
vilken arbetstagaren för arbetsgivarens räkning utfört arbete å minst femton
dagar. Har arbetstagaren för arbetsgivarens räkning utfört arbete å minst åtta
och högst fjorton dagar under en kalendermånad, utgår semester för den månaden
med en dag.

Med
dag, å vilken arbete utförts, jämställes dag, varunder arbetstagaren under
pågående anställning

a)
åtnjutit semester;

b)
varit oförmögen till arbetet på
grund av sjukdom, dock att dag, som infaller efter det arbetstagaren till följd
av sjukdom varit frånvarande från arbetet under sammanlagt nittio dagar av
kvalifikationsåret, jämställes endast om arbetsoförmågan föranletts av
yrkesskada;

c) i
samband med havandeskap c) i samband med barns födelse

eller barnsbörd avhållit sig från ar- eller adoption åtnjutit ledighet en-

betet, i den mån bortovaron icke ligt lagen (1976: 280) om rätt till

överstigit nittio dagar; föräldraledighet, i den mån borto

varon icke överstigit nittio dagar;

d) fullgjort
sådan i 27 § viirnpliktslagen eller med stöd därav före

skriven militärövning om högst sextio dagar, som ej är beredskapsövning

eller direkt ansluter sig till första tjänstgöring, eller fullgjort motsva

rande vapenfri tjänst, dock att av tid för militärövning eller vapenfri

tjänst högst sextio dagar under varje kvalifikationsår må räknas arbets

tagaren till godo; eller

e) efter
det kalenderår under vilket han fyllt tjugotvå år fullgjort

tjänstgöring i civilförsvaret å annan tid än då civilförsvarsberedskap

råder eller då beredskapsövning må anordnas vid krigsmakten, dock att

av tjänstgöring i civilförsvaret högst sextio dagar under varje kvalifika

tionsår må räknas arbetstagaren till godo.

Dag,
under vilken arbetstagaren varit frånvarande från arbetet av anledning, som i
andra stycket b)e) sägs, skall icke jämställas med dag å vilken arbete utförts
därest eljest, av annan orsak än driftsuppehåll för samtidig semester, arbete
uppenbarligen icke kunnat beredas arbetstagaren å sådan dag. Har arbetstagaren
varit frånvarande från arbetet av anledning, som i andra stycket b) sägs, och
har frånvaron fortgått oavbrutet under två kvalifikationsår, skall därefter
infallande dag av frånvaroperioden icke jämställas med dag, å vilken arbete
utförts.

I
fall som avses i andra stycket b) är arbetstagaren skyldig att, om
arbetsgivaren så påfordrar, genom intyg av läkare eller uppgift från allmän
försäkringskassa styrka att han på grund av sjukdom varit oförmögen till
arbetet.

Om
förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete stadgas i
särskild lag.

>
Senaste lydelse 1966:422.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 38 3

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

12 § 2

Arbetstagare,
som är avlönad med tidlön, beräknad för vecka eller längre tidsenhet, äger
uppbära den å semestertiden belöpande lönen.

För
annan arbetstagare än i första stycket sägs utgör semesterlönen för hela
semestertiden nio procent av arbetstagarens sammanlagda arbetsinkomst i
anställningen under kvalifikationsåret. Är arbetstagaren berättigad till längre
semester än som föreskrives i 7 §, skall för varje dag, varmed semestern för år
räknat överstiger tjugofyra dagar, semesterlönen höjas med fyra tiondels
procent av inkomsten.

Vid
tillämpning av andra stycket skall i arbetsinkomsten icke inräknas
semesterlön, sjuklön eller sådant tillägg till lönen, som utgått för tid utöver
den för arbetstagaren normala arbetstiden (övertidstillägg). För varje dag som
arbetstagaren varit frånvarande från arbetet och som enligt 7 § andra stycket
b)e) jämställes med dag, å vilken arbete utförts, skall arbetsinkomsten ökas
med ett belopp, motsvarande arbetstagarens genomsnittliga dagsinkomst i
anställningen under kvalifikalionsåret. Har arbetstagaren icke åtnjutit någon inkomst
i anställningen under kvalifikationsåret, skall semesterlönen beräknas med
hansyn till hans genomsnittliga dagsinkomst i anställningen under det
kvalifikationsår, då han sist utförde arbete för arbetsgivarens räkning.

Vid
beräkning av semesterlön skall hänsyn icke tagas till förmån av fri bostad
eller till löneförmån, som är avsedd att utgöra ersättning för särskilda
kostnader.

För
arbetstagare, vars semester- För arbetstagare, vars semester

lön helt eller delvis skall beräknas lön helt eller delvis skall beräknas

på sätt i andra stycket sägs, må på sätt i andra stycket sägs, må

överenskommelse träffas om an- överenskommelse träffas om an

nan beräkning än ovan föreskri- nan beräkning än ovan föreskrives,

ves, såframt överenskommelsen såframt överenskommelsen har

har form av kollektivavtal och å form av kollektivavtal och å ar-

arbetstagarsidan slutits eller god- bctstagarsidan slutils eller god

känts av organisation, som enligt känts av organisation, som är att

lagen om förenings- och förhand- anse som central arbetstagarorga-

lingsrätt är alt anse såsom huvud- nisation enligt lagen (1976: 580)

organisation. Arbetsgivare, som är om medbestämmande i arbetslivet.

bunden av dylikt kollektivavtal. Arbetsgivare, som är bunden av

må tillämpa det jämväl beträffan- dylikt kollektivavtal, må tillämpa

de arbetstagare, vilken ej är med- det jämväl beträffande arbelsta-

lem av den avlalsslutande organi- gare, vilken ej är medlem av den

sationen å arbetstagarsidan men avtalsslutande organisationen å ar-

sysselsältcs i sådant arbete, som bctstagarsidan men sysselsattes i

avses med avtalet; dock gäller vad sådant arbete, som avses med av-

nu sagts ej arbetstagare, som om- talet; dock gäller vad nu sagts ej

fattas av annat tillämpligt kollek- arbetstagare, som omfattas av an-

tivavlal. nat tillämpligt kollektivavtal.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.

=
Senaste lydelse 1964:100.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 38

Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1976-10-28

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Friggebo

Föredragande:
statsrådet Ahlmark

Proposition
med förslag till lag om ändring i lagen (1963:114) om semester

Enligt
3 § semesterlagen (SemL) har arbetstagare rätt till semester av arbetsgivaren
på grund av det arbete som han har utfört för arbetsgivarens räkning under det
s. k. kvalifikationsåret. Semestern utgår under året efter kvalifikalionsåret.
Semesterns längd beror på omfattningen av det utförda arbetet. Semester utgår
med två dagar för varje kalendermånad av kvalifikationsåret under vilken
arbetstagaren har arbetat för arbetsgivaren minst 15 dagar (7 § första
stycket). Har arbete utförts under kortare tid men i minst åtta dagar, intjänas
för den månaden en semesterdag.

Viss
frånvarotid jämställs i SemL med tid då arbete har utförts. Med arbetad dag
jämställs sålunda bl. a. dag då arbetstagaren i samband med havandeskap eller
barnsbörd har avhållit sig från arbetet, i den mån bortovaron inte överstiger
90 dagar (7 § andra stycket c). Däremot ger den tid då en manlig arbetstagare
avhåller sig från förvärvsarbete för att vårda nyfött barn ingen semesterrätt.
Inte heller är annan tid som berättigar till ersättning inom
föräldraförsäkringen semestergrundande, vare sig för manlig eller kvinnlig
arbetstagare. Detta gäller t. ex. tid då foster- eller adoptivföräldrar får
föräldrapenning i samband med barnels ankomst lill familjen och tid då
föräldrar uppbär sjukpenning för vård av sjukt barn.

Familjestödsutredningen
log i betänkandet (SOU 1975: 62) Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar upp
även den nu berörda frågan. Utredningen framhöll (s. 131), att det från
principiell synpunkt var helt otillfredsställande, alt semesi;erlagens
bestämmelser gjorde skillnad på man och kvinna nar det gällde den rätt till
semester som kan grundas på ledighet för vård av nyfött barn. Man pekade även
på alt det, inte

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 38 5

minst
från fackligt håll, hade framförts upprepade önskemål om en lagändring som gav
männen samma semesterförmåner som kvinnorna vid ledighet med föräldrapenning. Familjestödsutredningen
föreslog för sin del förutom en förlängning av den privilegierade
frånvarotiden att männens föräldraledighet gjordes semestergrundande i samma
mån som kvinnornas. Under remissbehandlingen av familjestödsutredningens betänkande
yttrade sig endast ett fåtal remissinstanser över frågan om ändring i SemL.
Dessa ställde sig emellertid positiva till förslaget.

Riksdagen
beslutade nyligen om utbyggnad av föräldraförsäkringen (prop. 1975/76:133, SfU
30, rskr 283; SFS 1976: 279, 280). Frågan om hur ledighet i samband med barns
födelse skall behandlas i semesterhänseende togs inte upp i detta sammanhang.
Skälet till detta var att denna berörs av de förslag till ny
semesterlagstiftning som 1974 års semesterkommitté (A 1974: 01) lade fram i
december 1975 i betänkandet (SOU 1975: 88) Fem veckors semester.

Semesterkommittén föreslår
i denna del att semesterförmåner skall tjänas in under tid då arbetstagare
under pågående anställning är ledig för vård av barn och därvid är berättigad
till föräldrapenning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, AFL
(omtryckt 1973: 908, ändrad senast 1976: 622). Detta gäller sålunda, oavsett
om det är fadern eller modern som stannar hemma för att vårda barnet. Hela den
tid under vilken föräldrapenning utgår föreslås i betänkandet bli privilegierad.
Semesterkommittén utformade sitt förslag på sådant sätt, att lagen skulle kunna
träda i kraft den 1 januari 1977, dvs. vid den tidpunkt då de ändrade
bestämmelserna om föräldraförsäkringen skall börja tillämpas.

Semesterkommitléns
betänkande har remissbehandlats och övervägs f. n. i regeringskansliet. Jag
avser att inom kort föreslå regeringen att till lagrådet remittera förslag till
ny semesterlag m. m. I denna bör komma till uttryck den principiella
uppfattningen, att ledighet som berättigar till föräldrapenning bör grunda rätt
till semester. Vissa begränsningar bör dock gälla i fråga om den tid under vilken
semesterförmåner tjänas in. Ett av syftena med dessa bör vara att stimulera
till fördelning mellan föräldrarna av föräldraledigheten.

Jag avser att efter
lagrådsgranskningen föreslå regeringen att förelägga riksdagen proposition med
förslag till bl. a. ny semesterlag, som skall träda i kraft den 1 januari 1978.
Det vore emellertid olyckligt om den nuvarande bestämmelsen i 7 § andra stycket
c), som ger uttryck för värderingar som inle är förenliga med likabehandling
av män och kvinnor, skulle behållas ända till dess den nya semeslerlagen träder
i kraft. Detta gäller så mycket mer som de nya bestämmelserna om
föräldraförsäkringen träder i kraft redan fr. o. m. år 1977. Enligt min mening
bör därför redan nu göras den ändringen i gällande semesterlag, att ledighet i
samband med barns födelse blir semestergrundande, oavsett om det är fadern

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 38 6

eller
modern som stannar hemma för att sköta barnet. Motsvarande bör gälla vid
adoption. Ändringarna kan utan olägenhet genomföras utan att övriga ändringar i
semesterlagstiftningen avvaktas.

Ändringen
i 7 § andra stycket c) SemL bör ges den utformningen, att ledighet i samband medl
barns födelse eller adoption enligt lagen (1976: 280) om föräldraledighet blir
semestergrundande. Det innebär i fråga om arbetstagare sorn har varit anställd
hos arbetsgivaren viss minsta tid som anges i lagen om föräldraledighet, att
liksom hittills ledighet med föräldrapenning före barns födelse blir
semestergrundande för modern, dock tidigast Ir. o. m. den scxtionde dagen före
den beräknade tidpunkten för barnets födelse, medan föräldraledigheten efter barnets
födelse blir semestergrundande även for faderns del (4 kap. 2 § AFL). Fosterföräldrar
blir i detta hänseende likställda med föräldrar (4 kap. 6 § AFL i dess lydelse
fr. o. m. den 1 januari 1977). Även adoptivföräldrar förvärvar :rätt till
semester vid ledighet för vård av adoptivbarn, i den mån rätt föreligger till
föräldrapenning (4 kap. 7 § AFL). Någon anledning att i detta sammanhang
förlänga den tid om 90 dagar under vilken frånaron är semestergrundande
föreligger inte. I familjer där föräldrarna delar föräldraledigheten i stort
sett lika mellan sig innebär förslaget en fördubbling av den semestergrundande
ledighetstiden.

I de
fall då kravet på viss anställningstid inte har uppfyllts får bestämmelsen
till följd, att kvinnlig arbetstagare får i semesterhänseende tillgodoräkna sig
den ledighet i samband med barns födelse under sex veckor före och sex veckor
efter nedkomsten som hon alltid är garanterad enligt lagen om
föräldraledighet.

Jag
föreslår slutiigen att 12 § sista stycket anpassas till 6 § lagen (1976: 580)
om medbestämmande i arbetslivet.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
antaga inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i
lagen (1963: 114) om semester.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att aniaga det förslag som föredraganden har lagt
fram.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760590

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar i 3 dokument.

  1. Bet. 1976/77:SoU19 Med anledning av propositionen 1976/77:38 med förslag till lag om ändring i lagen (1963:114) om semester s. 1 · s. 3 i texten
  2. Prop. 1976/77:117 om utbyggnad av föräldraförsäkringen m.m. s. 21 i texten
  3. Prop. 1976/77:90 om semesterlag, m.m. s. 29 · s. 121 · s. 128 i texten