om sänkning av sjömansskatten, m.m.
64 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
- Sidnummer: 35 av 64 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1976/77:45, om sänkning av sjömansskatten, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77: 45
Regeringens proposition
1976/77: 45
om
sänkning av sjömansskatten, m. m.;
beslutad
den 18 november 1976.
Regeringen föreslår
riksdagen att aniaga de förslag som har upptagits bifogade uldrag av
regeringsprotokoll.
opaginerad Kontrollera mot PDF
På regeringens vägnar THORBJÖRN
FÄLLDIN
INGEMAR
MUNDEBO
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås lättnader i sjömansskatten. En anpassning görs till den
skattesänkning som regeringen tidigare har föreslagit för 1977 års inkomsler. Dessuiom
höjs bl. a. del omkostnadsavdrag som innefattas i sjömansskaltelabellerna från
2 500 kr. lill 3 000 kr. i fjärrfart och från 1 250 kr. lill 1 500 kr. i
närfart.
I
propositionen läggs även fram förslag i fråga om extra avdrag för folkpensionärer.
Förslagen innebären uppmjukning av avirappningsreglerna för de fall förmögenhet
finns. Vidare föreslås nya regler för folkpensionärernas deklaralionsplikl. De
förslagen är följdändringar med anledning av de bestämmelser om
folkpensionärernas rätt till extra avdrag som trädde i kraft den 1 januari
1976. 1 anslutning härtill föreslås vissa närmast tekniska ändringar i fråga om
bl. a. avdrag för preliminär skall. De nu nämnda ändringarna föreslås träda i
kraft den 1 januari 1977 och tillämpas första gången vid 1977 års taxering.
1
propositionen föreslås vidare särskilda regler för beskattningen av bl. a.
dagpenning som fr. o. m. den 1 januari 1977 skall utgå till värnpliktiga vid repetitionsövningar.
Skatteintäkterna härav avses i sin helhet tillföras statsverket.
Vidare
föreslås vissa ändringar i fråga om den bevillningsavgift som skall erläggas av
utländska artister som uppträder i Sverige. Även dessa ändringar är av teknisk
art och rör frågan om tiUståndsgivningen vid offentliga föreställningar. Även
dessa förslag avses träda i kraft den 1 januari 1977.
Slutligen
föreslås några tekniska ändringar, bl. a. i fråga om skatteavdrag på yrkesskadelivränta
och delpension.
1
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 45
Prop.1976/77:45 2
1
Förslag tiil
Lag
om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt
Härigenom
föreskrives att 1 >! 1 mom. och anvisningarna lill 1 S samt de tabeller som
avses i 7 S 1 mom. och 8 § lagen (1958:295) om sjömansskatt' skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
1
S 1 mom. Sjömansskatt enligt denna lag skall eriäggas av sjöman för inkomst
ombord på svenskt handelsfartyg med en bruttodräklighel av minst 100 regislerton,
vilket huvudsakligast nyttjas i sådan närfarl eller fiärrfart, som i 2 S sägs.
Sjömansskatt
skall icke eriäggas av sjöman ombord på svenskt handelsfartyg i fart inom
landet huvudsakligen i hamnar eller på floder, kanaler eller insjöar eller
inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund(inre fart)ulom i fall som avses i 7 S
2 moin. andra stycket.
Den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant under fartygs
byggande eller biträder vid fartygets utrustning för att senare tiUträda befattning
pä fartyget skall erlägga sjömansskatt för inkomsterna under kontrollant- eller
utrustningstiden.
Anvisningar
till
1 vj
Bestämmelserna
i denna lag avse sjöman som är anställd i redarens ijänsl ombord på svenskt
handelsfartyg. A v 19 a S följer all lagen även är tillämplig på sjöman som är
anställd av annan arbetsgivare som redaren antagit som entreprenör. Med
anställning på svenskt handelsfartyg likställes anställning på utländskt
handelsfartyg som svensk redare förhyr i huvudsak obemannat, om anställningen
sker hos denne eller någon av honom anlitad arbetsgivare. Uthyres svenskt
handelsfartyg till utländsk redare i huvudsak obemannat, äga bestämmelserna
tillämpning om anställningen sker hos fartygets ägare eller någon av denne anlitad
arbetsgivare.
Har
sjöman avmönstrat från ijänsl ombord på visst fartyg för att tillträda tjänst
ombord på annat fartyg tillhörigt samme redare, skall ersättning som utgår
under väntetiden anses som utbetalad i tjänsten ombord på det förra fartyget.
'
Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.
2 Senaste
lydelse 1975:948.
3 Senaste
lydelse 1975:948.
Prop.
1976/77:45
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
Sjömansskall
skall eriäggas även av den som före leveransen av fartyg, som är under byggnad,
och innan tjänstgöring ombord påbörjats inställer sig på fartyget för att lära
känna det och dess tekniska utrustning m. m.
Prop.
1976/77:45
4 Bilaga
Nuvarande lydelse
Tabeller
för beräkning av sjömansskatf*
Fjärrfart
Tabell
F kolumn 1
(Ogift
sjöman utan barn)
Beskattningsbar
månads-
Skatt på inkomst
Skatt på inkomst
inkomst,
kr.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
gräns, kr.
nedre gräns
1 410- 1
800
9,85
-t-28,5 96
1 800- 2
400
121
1-34,5 96
2 400- 3
000
328
-47,5 %
3 000- 3
600
613
+52,5 96
3 600- 4
200
928
-h59,0 %
4 200- 4
800
1 282
+62,5 96
4 800- 5
400
1657
+62.5 96
5 400- 6
000
2 032
+65,0 96
6 000- 6
600
2 422
+72.0 %
6 600- 7
200
2 854
+73,0 96
7 200- 7
800
3 292
+73,5 96
7 800- 8
400
3 733
+73,5 96
8 400- 9
000
4 174
+76,5 96
9 000- 9
600
4 633
+77,5 96
9 600-10
000
5 098
+77,5 96
10
000-12 800
5 408
+77.5 96
12 800-
7 578
+81,5 96
"Senaste lydelse 1975:314.
Prop.1976/77:45
Nuvarande
lydelse
Tabell
F kolumn 2-3
(Gift sj ö man)
Beskattningsbar
månads-
Skatt på inkomst
Skatt på inkomst
inkomst,
kr.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
gräns, kr.
nedre gräns
1 960- 2 400
10,80
+35,5 %
2 400-3 000
167
+47,0 96
3 000-3 600
449
+52,5 96
3 600- 4 200
764
+58,5 96
4 200- 4 800
1 115
+62,5 96
4 800- 5 400
1490
+62,5 96
5 400- 6 000
1865
+65,0 96
6 000- 6 600
2 255
+72,0 %
6 600- 7 200
2 687
+73,0 96
7 200- 7 800
3 125
+73,5 %
7 800- 8 400
3 566
+73,5 96
8 400- 9 000
4 007
+76,0 96
9 000-9 600
4 463
+77,5 96
9 60(10 000
4 928
+77,5 96
10000-12800
5 238
+77,5 96
12 800-
7 408
+81,5 96
Tabell
F kolumn 4
(Ogift
sjöman med barn)
BeskaUningsbar
månads-
Skatt på inkomst
Skatt på inkomst
inkomst,
kr.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
gräns, kr.
nedre gräns
2 120- 2
400
9.80
+34,0 %
2 400-3
000
105
+42,5 96
3 000-3
600
360
+52 5 96
3 600- 4
200
675
+56,0 96
4 200- 4
800
1011
+62,5 %
4 800- 5
400
1 386
+62,5 96
5 400- 6
000
1 761
+64,0 96
6 000- 6
600
2 145
+ 70,0 96
6 600- 7
200
2 565
+72,5 96
7 200- 7
800
3 000
+73,5 96
7 800- 8
400
3 441
+73,5 96
8 400-9
000
3 882
+75,0 96
9 000- 9
600
4 332
+77,5 %
9 600-10
000
4 797
+11.5 96
10
000-13 000
5 107
+77,5 96
13 00CV-
7 432
+81,5 %
\* Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 45
Prop.
1976/77:45
Nuvarande
Ivdelse
Tabell
F kolumn U
(Utländsk
sjöman)
Beskattningsbar
månads-
Skatt på inkomst
Skatt på inkomst
inkomst,
kr.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
gräns, kr.
nedre gräns
1 460- 1 800
10,80
+ 13,0 %
1 800- 2 400
55
+ 16,0 96
2 400-
3000
151
+42,0 96
3 000- 3
600
403
+47,5 96
3 600- 4
200
688
+52,5 96
4 200- 4
800
1003
+56,5 %
4 800- 5
400
1342
+56,0 96
5400-
6000
1678
+58,5 %
6 000- 6
600
2 029
+64,5 %
6 600- 7
200
2416
+66,0 96
7 20O- 7
800
2812
+66,0 96
7 800- 8 400
3 208
+66,0 %
8 400-
9000
3 604
+68.5 %
9 000- 9
600
4015
+70,0 96
9 600-10 000
4 435
+69,5 96
10 000-12
800
4 713
+70,0 %
12 800-
6 673
+73,5 96
Närfart
Tabell
N kolumn 1
(Ogift
sjöman utan barn)
Beskattningsbar
månads-
Skatt på inkomst
Skatt på inkomst
inkomsi.
kr.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
gräns, kr.
nedre gräns
700- 1 200
11,50
+28.5 96
1 200- 1 800
154
+28,5 96
1 800- 2 400
325
+37,0 96
2 400-3 000
547
+49.0 %
3 OOO- 3 600
841
+53.0 96
3 600- 4 200
1 159
+60,0 %
4 200- 4 800
1519
+62,5 96
4 800- 5 400
1 894
+62,5 %
5 400- 6 000
2 269
+66.5 96
6000- 6600
2 668
+72.5 96
6 600- 7 200
3 103
+73,0 96
7 200- 7 800
3 541
+73.5 96
7 800- 8 400
3 982
+ 73,5 96
8 400- 9 000
4 423
+77,0 96
9 000- 9 600
4 885
+ 77,5 %
9 600-10
000
5 350
+77,5 96
10
000-12 800
5 660
+77,5 96
12 800-
7 830
+81,5 %
Prop.
1976/77:45
Nuvarande
lydelse
Tabell
N kolumn 2-3
(Gift
sjöman)
Beskattningsbar
månads-
Skatt pä inkomst
Skatt pä inkomst
inkomst,
kr.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
gräns, kr.
nedre gräns
1 240- 1
800
10,40
+28,5 %
1 800- 2
400
170
+36,5 96
2 400- 3
000
389
+49,5 %
3 OOO- 3
600
686
+52,5 96
3 60O- 4
200
1001
+59,5 %
4 200- 4
800
1358
+62,5 96
4 800- 5
400
1733
+62,5 96
5 400- 6
000
2108
+66,0 %
6 000- 6
600
2 504
+72,5 96
6 600- 7
200
2 939
+73,0 96
7 200- 7
800
3 377
+73,5 96
7 80(K 8
400
3818
+73,5 96
8 400- 9
000
4 259
+77,0 %
9 000- 9
600
4 721
+77,5 96
9 600-10
000
5 186
+77,5 96
10000-12
800
5 496
+77,5 96
12 800-
7 666
+81,5 96
Tabell
N kolumn 4
(Ogift
sjöman med barn)
Beskattningsbar
månads-
Skatt på inkomst
Skatt pä inkomst
inkomst,
kr.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
gräns, kr.
nedre gräns
1410- 1 800
11,85
+28,5 96
1 800- 2 400
123
+32,5 96
2 400- 3
000
318
+45,5 96
3 000- 3
600
591
+52,5 96
3 600- 4
200
906
+58,0 %
4 200- 4
800
1254
+62,5 96
4 800- 5
400
1629
+62,5 96
5 400- 6
000
2 004
+64.5 96
6 000- 6
600
2 391
+71,5 96
6 600- 7
200
2 820
+72,5 96
7 200- 7 800
3 255
+73,5 96
7 800- 8 400
3 696
+73,5 %
8 400- 9 000
4 137
+76,0 96
9 000- 9
600
4 593
+77,5 %
9 600-10
000
5 058
+77,5 96
10
000-13 000
5 368
+77,5 96
13 000-
7 693
+81,5 96
Prop.1976/77:45
Nuvarande
lydelse
Tabell
N kolumn U
(Utländsk
sjöman)
Beskattningsbar
månads-
Skatt på inkomsi
Skatt på inkomst
inkomst,
kr.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
gräns, kr.
nedre gräns
720- 1 200
10,20
+ 18,5 96
1 200- 1 800
99
+ 18,0 96
1 800- 2
400
207
+24,0 96
2 400- 3
000
351
+44,0 96
3 000- 3
600
615
+47,5 96
3 600-4
200
900
+54,0 96
4 200- 4
800
1224
+56.0- 96
4 800- 5
400
1 560
+56,5 96
5 400- 6
000
1899
+59,0 96
6 000- 6
600
2 253
+65.5 %
6 600- 7
200
2 646
+65,5 96
7 200- 7
800
3 039
+66,5 96
7 800- 8
400
3 438
+66,0 96
8 400- 9
000
3 834
+69,0 %
9 000- 9
600
4 248
+70,0 96
9 600-10
000
4 668
+69,5 96
10
000-12 800
4 946
+70,0 96
12 800-
6 906
+73,5 96
Prop.
1976/77:45 9
Bilaga Föreslagen lydelse
Tabeller för beräkning av sjömansskatt
Fjärrfart
Tabell
F kolumn 1
(Ogift
sjöman utan barn)
Beskattningsbar
månads-
Skatt på inkomsi
Skatt på inkomst
inkomst,
kr.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
gräns, kr.
nedre gräns
1 450- 1
800
10,50
+29,0 %
1 800- 2
400
112
+31,5 96
2 400- 3
000
301
+40,0 96
3 000- 3
600
541
+46,0 96
3 600- 4
200
817
+54,5 96
4 200- 4
800
1 144
+61,0%
4 800- 5
400
1 510
+63,0 96
5 400- 6
000
1 888
+66,0 96
6 000- 6
600
2 284
+73,0 96
6 600- 7
200
2 722
+74,0 96
7 200- 7
800
3 166
+74,5 96
7 800- 8
400
3613
+74,5 96
8 400- 9
000
4 060
+77,0 %
9 000- 9
600
4 522
+78,5 96
9 600-10
000
4 993
+78,5 %
10
000-12 600
5 307
+78,5 96
12 600-
7 348
+83,5 96
Föreslagen
lydelse
Tabell
F kolumn 2-3
(Gift
sjöman)
Beskattningsbar
månads-
Skatt på inkomst
Skatt på inkomst
inkomst,
kr.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
gräns, kr.
nedre gräns
1 990- 2
400
11,75
+32,5 96
2 400- 3
000
145
+39,5 96
3 000-3
600
382
+46,0 %
3 600- 4
200
658
+54,5 96
4 200- 4
800
985
+61,0%
4 800- 5
400
1351
+62.5 96
5 400- 6
000
1726
+66,5 %
6 000- 6
600
2 125
+72,5 %
6 600- 7
200
2 560
+74,0 96
7 200- 7
800
3 004
+74,5 96
7 800- 8
400
3 451
+74,5 96
8 400- 9
000
3 898
+77,0 96
9 000- 9
600
4 360
+78,5 %
9 600-10
000
4831
+78,5 96
10
000-12 600
5 145
+78,5 96
12 600-
7 186
+83,5 %
Tabell
F kolumn 4
(Ogift
sjöman
med
barn)
Beskattningsbar
månads-
Skatt på inkomst
Skatt pä inkomst
inkomst,
kr.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
gräns, kr.
nedre gräns
2 150- 2
400
12,25
+31,5 96
2 400- 3
000
91
+35,0 96
3 000- 3
600
301
+46,5 96
3 600- 4
200
580
+50.5 %
4 200- 4
800
883
+61,0 96
4 800- 5
400
1249
+62,0 %
5 400- 6 000
1621
+64,5 96
6 000- 6
600
2 008
+71,5 96
6 600- 7
200
2 437
+73,5 96
7 200- 7 800
2 878
+74.5 96
7 800- 8 400
3 325
+74,5 96
8 400- 9 000
3 772
+76,0 96
9 000- 9 600
4 228
+78.5 96
9 600-10 000
4 699
+78.5 96
10
000-12 800
5013
+78.5 96
12 800-
7211
+83.5 96
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:45
Tabell
F kolumn U
(Utländsk
sjöman)
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beskattningsbar
månads-
Skatt pä inkomst
Skatt på inkomst
inkomst,
kr.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
gräns, kr.
nedre gräns
1 500- 1
800
10,00
+ 13,0 96
1 800- 2
400
49
+ 13,5 96
2 400- 3
000
130
+35,5 96
3 000- 3
600
343
+41,5 96
3 600- 4
200
592
+49,0 96
4 200- 4
800
886
+55,0 %
4 800- 5
400
1216
+56,5 96
5 400- 6
000
1 555
+59,5 96
6 000- 6
600
1912
+65,5 96
6 600- 7
200
2 305
+66,5 96
7 200- 7
800
2 704
+67,0 96
7 800- 8
400
3 106
+67,0 96
8 400- 9
000
3 508
+69,5 %
9 000- 9
600
3 925
+70,5 96
9 6OO-I0
00O
4 348
+70,5 96
10
000-12 600
4 630
+70.5 96
12 600-
6 463
+75,0 96
Närfart
Tabell N kolumn 1
(Ogift sjöman utan barn)
Beskattningsbar
månads-
Skatt pä inkomst
Skatt på inkomst
inkomst,
kr.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
gräns, kr.
nedre gräns
690- 1 200
9,75
+27,5 96
1 200- 1 800
150
+29,0 96
1 800- 2 400
324
+33,0 96
2 400- 3
000
522
+42,0 96
3 000- 3
600
774
+47,0 96
3 600- 4
200
1056
+56,5 96
4 200- 4
800
1 395
+61,5 96
4 800- 5
400
1 764
+63,0 96
5 400- 6
000
2 142
+67,5 96
6 000- 6
600
2 547
+73,5 96
6 600- 7
200
2 988
+74,5 96
7 200- 7
800
3 435
+74,5 96
7 800- 8 400
3 882
+74,5 96
8 400- 9
000
4 329
+78.0 96
9 000- 9
600
4 797
+78,5 %
9 600-10
000
5 268
+78,5 96
10
000-12 600
5 582
+78,5 96
12 600-
7 623
+83,5 96
Föreslagen lydelse
Tabell
N kolumn 2-3
(Gift
sjöman)
Beskattningsbar
månads-
Skatt på inkomst
Skatt på inkomst
inkomst,
kr.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
gräns, kr.
nedre gräns
1 260- 1 800
12,40
+29,0 96
1 800- 2 400
169
+32,5 %
2 400- 3
000
364
+42,0 96
3 000- 3
600
616
+47,0 96
3 600- 4
200
898
+56.0 96
4 200- 4
800
1 234
+61,5 96
4 800- 5
400
1603
+63,0 96
5 400- 6
000
1 981
+67,5 96
6 000- 6
600
2 386
+73,5 96
6 600- 7
200
2 827
+74,0 96
7 200- 7 800
3 271
+74,5 96
7 800- 8 400
3718
+74,5 96
8 400- 9
000
4 165
+78,0 96
9 000- 9
600
4 633
+78,5 96
9 600-10
000
5 104
+78,5 %
10
000-12 600
5418
+78,5 96
12 600-
7 459
+83,5 96
Tabell
N kolumn 4
(Ogift
sjöman med barn)
Beskattningsbar
månads-
Skatt på inkomst
Skatt på inkomst
inkomst,
kr.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
gräns, kr.
nedre gräns
1 420- 1 800
9,80
+29,0 96
1 800- 2 400
120
+31,0 %
2 400- 3 000
306
+38,0 %
3 000- 3 600
534
+46,5 96
3 600- 4 200
813
+53,5 96
4 200- 4 800
1 134
+61,0 96
4 800- 5 400
1 500
+62,5 %
5 400- 6000
1 875
+66,0 %
6 000- 6 600
2 271
+72,0 96
6 600- 7
200
2 703
+74,0 %
7 200- 7 800
3 147
+74,5 96
7 800- 8 400
3 594
+ 74,5 96
8 400- 9 000
4 041
+77,0 96
9 000- 9 600
4 503
+78,5 96
9 600-10 000
4 974
+78,5 96
10
000-12 800
5 288
+78,5 96
12 800-
7 486
+83,5 96
Prop.
1976/77:45
Tabell
N kolumn U (Utländsk sjöman)
Föreslagen
lydelse
13
Beskattningsbar
m å nads-
Skatt p ä inkomst
Skatt p å inkomst
inkomst,
kr.
vid skiktets nedre
ut ö ver skiktets
gr ä ns, kr.
nedre gr ä ns
720- 1 200
11,00
+ 17,5 96
1 200- 1 800
95
+ 18,0 96
1 800- 2 400
203
+21.0 96
2 400- 3
000
329
+37,5 96
3 000- 3
600
554
+42,5 96
3 600- 4 200
809
+50,5 96
4 200- 4
800
1 112
+55,5 96
4 800- 5
400
1445
+56,5 96
5 400- 6
000
1784
+60,5 96
6 000- 6
600
2 147
+66,0 %
6 600- 7
200
2 543
+67,0 96
7 200- 7 800
2 945
+67,0 96
7 800- 8 400
3 347
+67,0 96
8 400-9
000
3 749
+70,0 96
9000-
9600
4 169
+71,0 %
9 600-10
000
4 595
+ 70,5 96
10
000-12 600
4 877
+70,5 %
12 600-
6710
+75,0 96
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.
De
nya tabellerna tillämpas från och med ikraftträdandet vid redares avräkning med
sjöman av belopp som utgör beskattningsbar inkomst. Äldre lydelse av tabellerna
gäller dock fortfarande i fräga om sjömansskatt som har avräknats eller borl
avräknas från beskattningsbar inkomst före ikraftträdandet av denna tag.
'Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 45
2
Förslag till
Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrives
atl punkterna 6 och 12 av anvisningarna till 32 i; saml punkt 2 av
anvisningarna till 50 ij kommunalskattelagen (1928:370)skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande Ivdelse
Föreslagen lydelse
Anvisningar
lill
32 s'
6.' Värnpliktig för egen
del tillkommande naturaförmåner och det under fredstjänstgöring utgående penningbidraget
samt utbildningspremie, tjänstgöringspremie och utryckningsbidrag lill
värnpliktig skola icke upptagas såsom skattepliktig inläkt. Under fredsljänstgöring
utgående fiyglillägg och sjöljänstbidrag utgöra däremot skattepliktig
intäkt. För tid då krigsavlöningsreglemen-tet är tillämpligt skall för
värnpliktig terminslön icke räknas till skattepliktig intäkt, dock att vid sjöyänsl-göring
eller tjänstgöring i sjöreserv skatteplikt föreligger för den del av terminslönen,
som motsvarar sjötjänstbidrag, i den mån densamma överstiger lerminslön för
den värnpliktige enligt 6 S krigsavlöningsreg-lementet. Månadslön skall utgöra
skattepliktig intäkt.
6. Värnpliktig föregen del
tillkommande naturaförmåner och under fredstjänstgöring utgående dagersättning
och tiUägg tdl sådan ersättning, befattningspenning, avgångsvederiag saml ulbildningspremie
och utryckningsbidrag till värnpliktig skola icke upplagas såsom skattepliktig
inläkt. Under fredstjänstgöring utgående dagpenning, flygtill-lägg och sjöljänstbidrag
utgöra däremot skattepliktig intäkt. För lid då krigsavlöningsreglemeniet
är till-lämpligt skall för värnpliktig lerminslön icke räknas till
skattepliktig intäkt, dock att vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring i
sjöreserv skatteplikt föreligger för den del av ler-minslönen,som motsvarar sjöljänstbidrag,
i den mån densamma överstiger lerminslön för den värnpliktige enligt 6 S krigsavlöningsreglemeniet.
Månadslön skall utgöra skattepliktig intäkt. För annan under krigsavlöningsreglemeniet
hänföriig personal än som i föregående stycke avses skola under tid, då
reglementet är tillämpligt, naturaförmåner eller ersättning därför ävensom
månadslön utgöra skattepliktig intäkt. Terminslön enligl reglementet upptages
däremot såsom intäkt endast för lid, varunder befattningshavaren kunnat
fullgöra tjänstgöringen utan atl lämna den vanliga bostads- eller
verksamhetsorten. Vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring i sjöreserv gäller,
att såsom intäkt upptagesden del av
'
Senaste lydelse 1970:130.
Prop. 1976/77:45 15
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
lerminslönen,
som motsvarar sjötillägg eller uppbördsersätlning, i den mån densamma
överstiger lerminslön för befattningshavaren enligt 6 § krigsavlöningsreglemeniet.
Den
för lerminslön medgivna skattefriheten har sin grund däri, att sådan lön avsetls
omfatta ersättning för samtliga de merkostnader, som uppkommit för den skaltskyldige
genom att han för fullgörande av militär Ijänslgöring vistats utom den vanliga
bostads- eller verksamheisorten. 1 följd härav må för tid, varunder terminslön
utgått, nämnda merkostnader ej avföras såsom utgift, även om lerminslönen icke
förslår till deras bestridande.
Familjebidrag,
vilket annoriedes än såsom näringsbidrag utgår till värnpliktig, räknas icke till
skattepliktig inläkt. Näringsbidrag utgör däremot skattepliktig intäkt och hänföres
lill den förvärvskälla bidraget avser. Familjebidrag anses tillkomma den
värnpliktige, även om bidraget utbetalas lill annan person. Det förhållandet
att bidraget använts för bestridande av en vid inkomsttaxeringen i och för sig
avdragsgill utgift, t. ex. ränta eller periodiskt understöd, skall icke
föranleda, alt avdrag vägras för utgiften i fråga.
Vad
ovan i första och fjärde Vad ovan i första och fiärde
styckena
sägs skall äga molsvarande styckena sägs skall äga motsvarande tillämpning i
fråga om annan perso- lillämpning i fråga om annan personal vid krigsmakten
som avlönas nal vid försvarsmakten som avlönas enligl de för värnpliktiga
gällande enligt de för värnpliktiga gällande grunder, vapenfri tjänstepliktig,
grunder, vapenfri tjänstepliktig, hemvärnspersonal och annan perso-
hemvärnspersonal och annan personal som frivilligt fullgör ulbildning nal som
frivilligt fullgör utbildning för att nå eller bibehålla kompetens för atl nå
eller bibehålla kompetens för placering inom totalförsvaret, för placering inom
totalförsvaret, civilförsvarspliktig som inkallats till civilförsvarspliktig
som inkallats till tjänstgöring enligl 12 § civilförsvars- tjänstgöring enligl
12 i; civilförsvarslagen och annan som avlönas enligt lagen och annan som
avlönas enligl för civilförsvarspliktiga gällande förva>n/7//A:ngfle//e/-civilförsvarsplik-grunder.
Civilförsvarspenning likstäl- tiga gällande grunder. les med penningbidrag.
12.
Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1954:243)
om yrkesskadeförsäkring utgör skattepliktig intäkt av tjänst om sjukpenningen
grundas på inkomst, som hänför sig till tjänst och för sig eller lillsammans
med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 4 500 kronor eller högre
belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättningar
också ersättning enligt lagen.(1956:293) om ersättning åt smittbärare saml
annan lag eller författning, som utgått annorledes än på
2
Senaste lydelse 1976:331.
Prop.
1976/77:45 16
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
grund
av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete
eller på grund av militärtjänstgöring.
Föräldrapenning
och vårdbidrag enligl lagen om allmän försäkring utgöra skattepliktig intäkt av
tjänsl.
Timstudiestöd,
inkomstbidrag och vuxensludiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349),
utbildningsbidrag för dqktorander och timersättning vid grundläggande ulbildning
för vuxna räknas som skattepliktig inläkt av tjänst.
Dagpenning
från erkänd arbetslöshetskassa och kontant arbetsmarknadsstöd räknas som
skattepliktig intäkt av ijänsl.
Dagpenning
vid ulbildning och tjänstgöring inom toialjörsvaret räknas som skattepliktig
Intäkt av tjänst.
Detsamma
gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av regeringen eller av
statlig myndighet meddelade beslämmelser utgå till deltagare i arbetsmarknadsutbildning
samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda.
till
50 ;j
2.
Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomst lill icke obetydlig del utgjorts av
folkpension iakttagies följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller
vårdbidrag. Den omständigheten att folkpension under ett beskattningsår utgått
med ett ringa belopp, t. ex. till följd av all folkpensionen icke åtnjutits
under hela året. utgör icke hinder mot att medgiva den skallskyldige avdrag.
Avgörande för bedömningen i delta fall är huruvida folkpensionen, om den utgått
i full utsträckning, utgjort en icke obetydlig del av inkomsten. Som
folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om
pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.
Regeringen
eller den myndighet regeringen bestämmer faslställer närmare föreskrifter för
avdragsberäkningen enligl nedan angivna grunder.
Avdraget
skall i första hand bestämmas med hänsyn till storleken av den skatlskyldiges
taxerade inkomsi enligl lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger
denna inkomst icke visst högsta belopp, skall avdraget beräknas lill vad som
behövs för alt den skattskyldige icke skall påföras statligt beskattningsbar inkom;)i.
Detta högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst för skatlskyldig, som
under beskattningsåret icke haft annan inkomsi än ålderspension enligt 6 kap. 2
i första stycket lagen (1962:38Dom allmän försäkring och därutöver
skattepliktiga intäkter av tjänsl om samman-
Senaste lydelse 1975:312.
Prop.
1976/77:45 17
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
lagt
3 800 kronor samt åtnjuiii avdrag endast med 100 kronor enligt 33 y? 2 mom.
första stycket. För gift skatlskyldig, som uppburit folkpension med belopp som
tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas det högsta
inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 77,5 procent av
basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en
pension utgörande 95 proceni av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller
också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension
med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under
återstoden av årel uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars
make saknar folkpension.
Om
skaltskyldigs statligt laxerade inkomst överstiger det högsta inkomstbeloppet
enligt föregående stycke, reduceras avdraget med belopp motsvarande 40 procent
av överskjutande taxerad inkomst.
Det
avdrag som beräknas med Det avdrag som beräknas med
hänsyn lill skattskyldigs statligt tax- hänsyn till skaltskyldigs statligt lax
erade inkomst jämkas, om värdet av erade inkomsi jämkas, om värdei av
skattepliktig förmögenhet överstiger skattepliktig förmögenhet överstiger
50 000 kronor. Om förmögenhets- 75 000 kronor. Om förmögenhets
värdet överstiger 0000 kronor, skall värdet överstiger 125 000 kronor,
avdrag icke medgivas. Värdei av skall avdrag icke medgivas. Värdet
egnahemsfastighet och mindre jord- av sådan fastighet som avses i 24 bostadsändamål skall inräknas i för-
mögenhetsvärdet med
skäligt belopp. Har den skattskyldige eller hans make flera fastigheter av
sådant slag gälla bestämmelserna enbart en fastighet. I första hand avses
fastighet som utgör stadigvarande bostad för den skattskyldige. Här ovan
angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås, när särskilda
omständigheter föranleda det.
Vid
beräkning av avdrag for gift skallskyldig iakliages bestämmelserna i 52 ;; 1
mom. sista stycket.
Överstiger
den skattskyldiges statligt taxerade inkomsi icke 36 000 kronor, skall avdrag enligl
denna anvisningspunkt medges med minsl 500 kronor. Överstiger inkomsten 36 000
kronor men icke 38 500 kronor utgör avdraget minst elt belopp motsvarande 20
procent av skillnaden mellan 38 500 kronor och inkomsten i fråga.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977 och liilämpas första gången vid 1977 års
taxering.
Prop. 1976/77:45 18
3
Förslag till
Lag
om ändring i taxeringslagen (1956:623)
Härigenom föreskrives i fråga om taxeringslagen
(1956:623)' dels all 129 § 4 mom. skall upphöra all gälla,
delsattll §3 mom., 37 § 1 mom. och 195 § 1 mom. skall ha
nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 mom
. Skattskyldig som uppburit folkpension och därutöver bruttointäkt på högst
I 500 kronor och som Icke har skattepliktiga förmögenhetstillgångar
överstigande 50 000 kronor är, om han varit bosatt i riket änder hela
beskattningsåret, skyldig all utan anmaning avlämna självdeklaration för
Inkomst endast om garantibelopp .för fastighet skaU upptagas såsom skattepliktig
inkomst för honom. I fråga om makar tUlämpas I mom. tredje stycket.
22 §
3 mom. Skatlskyldig, som uppburit folkpension, är med
undantag som anges i andra stycket skyldig att utan anmaning avlämna
s/älvdeklaration endast om hans bruttointäkt av en eller flera förvärvskällor
under året uppgått Ull minst 13 500 kronor, eller, om hans make uppburit
folkpension, lUl minst 11 700 kronor. Med folkpension avses folkpension i form
av ålderspension, föriidspension, änkepension och hiis-trutUlägg. Som
folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag.
Bestämmelserna i första stycket gälla icke om den
skattskyldiges make är skyldig att utan anmaning avlämna självdeklaration,om
den skattskyldige har varit bosatt i riket endast en del av beskattningsåret,
om han har skattepUktiga förmögenhetstillgångar överstigande 75 000 kronor
eller om garantibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig
inkomst för honom. I fråga om makar gälla bestämmelserna i 1 mom. iredje
stycket såviti avser Jörmögenhei.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av
lagens rubrik 1974:773.
2 Som
senaste lydelse har upptagits lydelsen enligt rskr 1976/77:3.
opaginerad Kontrollera mot PDF
37
5;
Nuvarande
lydelse 1 m o m . Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år ulan anmaning
uppgifter(kon t rol I u ppgifter)för nästföregåendekalenderåravlämnas på sätt
framgår av följande uppställning:
Uppgiftsskyldig
Vem uppgiften Vad uppgiften
skallavse skallavse
opaginerad Kontrollera mot PDF
3
c. Allmän försäkringskassa.
Den som åtnjutit utbildningsbidrag
i form av dagpenning eller stimulansbidrag.
Den som åtnjutit timstudiestöd,
inkomstbidrag eller vuxenstudiebidrag enligl sludiestödslagen (1973:349).
Dagpenning och stimulansbidrag
som uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.
Utgivet belopp som uppgår till
sammanlagt minst 100 kronor för hela året.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen lydelse
1 mom . Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifter(kon
t rol 1 uppgi flerjför nästföregående kalenderåravlämnas på sätt framgår av
följande uppställning:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Uppgiftssky
Id ig
Vem uppgiften skall avse
Vad u ppgifien s k a 11 a
v se
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 c. Allmän försäkringskassa.
Den
som åtnjutit utbildningsbidrag i form av dagpenning eller stimulansbidrag.
Den som åtnjutit timstudiestöd,
inkomslbidrag eller vuxenstudiebidrag enligt sludiestödslagen (1973:349).
Den
som uppburit dagpenning vid ulbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret.
Dagpenning och stimulansbidrag
som uppgår lill sammanlagt minst 100 kronor för hela året.
Utgivet
belopp som uppgår till sammanlagt minsl 100 kronor för hela året.
Utgivet belopp som uppgår
till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Senaste
lydelse 1976:334.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
195
1
mom. Har fastighet blivit föremål för laxeringsåtgärd, som enligt 189 första
stycket skaW föranleda underrättelse till ägare av fastigheten, må den som
var eller blivit ägare av fastigheten under laxeringsåret anföra besvär intill
utgången av året efter taxeringsåret om han icke senast den 15 juli under
taxeringsåret erhållit underrättelse som avses i nämnda paragraf.
Föreslagen lydelse
1
mom. Har fastighet blivit föremål för laxeringsåtgärd, som enligt 189 S skall
föranleda underrättelse till ägare av fasligheten, må den som var eller blivit
ägare av fasligheten under taxeringsåret anföra besvär intill utgången av året
efter taxeringsåret om han icke senast den 15 juli under taxeringsåret erhållit
underrättelse som avses i nämnda paragraf
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom
föreskrives alt 3 H mom., 10 >;, 49 >f 1 mom. saml punkt 1 av
anvisningarna till 49 >? uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivde/se
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 m o m .
Regeringen må förordna, atl preliminär A-skatt skall utgå för
tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring samt för folkpension som
utbetalas tillsammans med tilläggspension eller annan förmån.
Har
förordnande meddelats enligl detta moment, skall i fråga om inkomst som
förordnandet avser gälla vad regeringen föreskriver om beräkning av
preliminär skatt, avdrag för preliminär och kvarstående skatt samt
ansvarighet för sådan skatt, m. m.
(Se vidare anvisningarna.)
3 m o m . Regeringen må förordna, att preliminär A-skall
skall ulgå för tilläggspension enligl lagen (1962:381) om allmän
försäkring samt för folkpension som utbetalas tillsammans med tilläggspension
eller annan förmån. Sådant jörord-nande må meddelas även i fråga om
folkpension som icke utbetalas tillsammans med annan förmån om sannolikhet
föreligger att slutlig skatt kommer att påföras den skaltskyldige. Regeringen
må förordna, att preliminär A-skatt skall ulgå för inkomst av artistisk
verksamhet och för inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 !;
kommunalskattelagen (1928:370), även om inkomsten icke utgör huvudsaklig inkomsi
av tjänst.
Har förordnande meddelats enligt detta momenl, skall i
fråga om inkomst som förordnandet avser gälla vad regeringen föreskriver om
beräkning av preliminär skatt, avdrag för preliminär och kvarstående skatt saml
ansvarighet för sådan skall, m. m. Vad regeringen föreskriver enligt detla
stycke må även gälla I /råga om yrkesskadelivränta, vårdbidrag enligt lagen (1962:38l)om
allmän försäkring och delpension enligl lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring,
som utbetalas lillsammans med jölkpension.
(Se vidare anvisningarna.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Lagen omtrvckt
1972:75. Senaste Ivdelse Senaste Ivdelse 1973:1119.
:iv lagens
rubrik 1974:771
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Preliminär A-skatl skall icke beräknas å ersättning, som
vid kommunal tjänst anvisas för vissa med tjänsten förenade kostnader, ej
heller å ersättning, som vid enskild tjänst anvisas för sådana kostnader,
därest icke ersättningen väsentligen överstiger vad som skäligen kan anses vara
erforderligt för kostnadernas bestridande.
Preliminär A-skatt skall icke utgå för:
c)
familjebidrag enligt familjebidragslagen (1946:99): eller
d) sådan
pension, livränta eller från försäkringsanslalt utgående annan skattepliktig
ersättning, som uppgår till högst 3 000 kronor för år; dock att vad nu sagts
ej skall till-lämpas på pension och vårdbidrag, som utgår på grund av lagen
om allmän försäkring, delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring
och på yrkesskadelivränta.
a)
folkpension och
tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring, där ej annat följer av
förordnande enligt 3 >j 3 mom. eller den skattskyldige begär att avdrag för
sådan skall skall göras:
b)
bidrag
som avses i 15 och 19 i) lagen angående införande av lagen om allmän
försäkring;
c)
familjebidrag enligl
familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 eller enligl förordningen den 29
juni 1946 om familjebidrag åt värnpliktiga m. fl., vilka drabbats av
kroppsskada; eller
d) sådan pension, livränta eller
från försäkringsanslalt utgående an
nan skattepliktig ersättning, som
uppgår till högst 3 000 kronor för år;
dock att vad nu sagts ej skall till-
lämpas på pension, som utgår på
grund av lagen om allmän försäk
ring.
49 s 1 m o m ." Skattskyldig må av lokal
skattemyndighet erhålla anstånd med inbetalning av skatt, kvarskatteavgift
eller ränta
1)
om laxeringsintendenten
anfört besvär över taxering med yrkande om ändring till den skatlskyldiges
förmån: till belopp som betingas av taxeringsintendentens yrkande,
2)
om den skaltskyldige
anfört besvär över taxering och taxeringsintendenten, helt eller delvis,
tillstyrkt besvären eller, om besvären avser
Senaste lydelse 1973:1119. »Senaste Ivdelse
1975:1179.
Prop.
1976/77:45 23
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
taxeringsnämnds
beslut, tillstyrkt ansökan om anstånd: till belopp som betingas av laxeringsinlendentens
yttrande,
3) om taxering blivit oriktig på grund av felräkning,
misskrivning eller annat uppenbart förbiseende: till belopp som betingas av
förbiseendet,
4) om den skattskyldige taxerats på mer än en ort för
samma inkomst, garantibelopp för fastighet eller förmögenhet: till belopp,
motsvarande endera av eller båda de skattebelopp som påförts i anledning av
laxeringen,
5)
om avgiftsunderlag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller enligl 4 >!
lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift bestämls till för högt belopp:
till belopp som betingas av felaktigheten,
6) om skatt påförts obehörigen eller med för högt
belopp på grund av fel vid debitering: till belopp som betingas av
felaktigheten i debiteringen,
7) om preliminär skatt, som enligt 27 vj 2 mom. skall gottskrivas
den skaltskyldige, kan beräknas överstiga motsvarande slutliga skatt och bliva avkortad
enligt 65 >; samt den skattskyldige icke erhållit jämkning enligt bestämmelserna
i 45 ij I mom. sista stycket: lill så stor del av skallen som kan antagas bliva
avkortad.
Anvisningar
till
49 i I. När särskilda skäl föreligga må
lokal
skattemyndighet begära ytl- lokal skattemyndighet begära ytt
rande av taxeringsintendenten över rande av laxeringsintendeneZ/e/nto-
ansökan om anstånd. försäkringsverket över ansökan om
anstånd.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.
Föruivurande 5) upphävd genoni 1970:167.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5
Förslag till
Lag om ändring i lagen
(1965:269) med särskilda bestämmelser om
kommuns
och annan menighets utdebitering av skatt
Härigenom föreskrives
att 2 S lagen (1965:269) med särskilda beslämmelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skall' skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande Ivdelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Vid
tillämpning av 1 S skall i skatteunderlaget icke inräknas skattekronor och
skatteören som kan anses hänföra sig till följande skattepliktiga intäkter,
nämligen dels sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller ersättning enligt förordningen (1954:249)om
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i
civilförsvaret, kungörelsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhet
för brandsläckning m. m., kungörelsen (1961:457) om ersättning på grund av
medverkan i skyddsarbete vid olyckor i atomanläggningar m. m., förordningen
(1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å
anstalt m. m., lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. fi., militärersättningsförordningen
(1950:261) och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare, allt till den
del sjukpenningen eller ersättningen grundas på förvärvsinkomst av minst 4 500
kronor för år, dels föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring,
dels limstudiestöd, in-
.2
Vid
tillämpning av 1 skall i skat-leunderlagel icke inräknas skattekronor och skatleören
som kan anses hänföra sig till följande skattepliktiga intäkter, nämligen dels
sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller lagen (1954:243)
om yrkesskadeförsäkring eller ersättning enligt förordningen (1954:249)om
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under Ijänstgöring i
civilförsvaret, kungörelsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhet
för brandsläckning m. m., kungörelsen (1961:457) om ersättning på grund av
medverkan i skyddsarbete vid olyckor i atomanläggningar m. m., förordningen
(1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å
anstalt m. m., lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. fi., militärersättningsförordningen
(1950:261) och lagen (1956:293) om ersättning ät smittbärare, alll lill den
del sjukpenningen eller ersättningen grundas på förvärvsinkomst av minst 4 500
kronor för år, dels föräldrapenning och vårdbidrag enligl lagen om allmän försäkring,
dels timstudiestöd, in-
opaginerad Kontrollera mot PDF
'
L.igen oniir\x-kt 1973:437. -Senaste i>dclsc 1976:335.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
komstbidrag
och vuxenstudiebidrag enligl studiestödslagen (1973:349), dels utbildningsbidrag
för doktorander och timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna, dels
dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd, dels
utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såviti avser dagpenning och
stimulansbidrag. Intäkterna upplages härvid till belopp som anges på
kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623).
Föreslagen lydelse
komstbidrag
och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349), dels
utbildningsbidrag för doktorander och timersättning vid grundläggande
utbildning för vuxna, d e I s dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen
och kontant arbetsmarknadsstöd, dels utbildningsbidrag vid
arbetsmarknadsutbildning såvitt avser dagpenning och stimulansbidrag, dels
dagpenning vid utbildning och Uänstgöring inom totalförsvaret. Intäkterna
upplages härvid till belopp som anges på kontrolluppgift enligt taxeringslagen
(1956:623). Vid beräkning av skatteunderlaget för fysisk person skall avdrag
vidare göras för skattekronor och skatteören, som kan anses motsvara
sjukpenning, vilken vid arbetsgivarinträde enligt 3 kap. 16 S lagen (1962:381)
om allmän försäkring för honom uppburits av arbetsgivaren, om arbetsgivarinträdet
skett den 9 november 1973 eller senare.
Vid beräkning av antalet
skattekronor och skatleören skall såviti gäller avdrag för
sjukförsäkringsavgift enligt 46 S 2 mom. 3), grundavdrag enligt 48 ;! och
avdrag för nedsatt skatieförmåga enligl 50 Jj 2 mom. fjärde stycket
kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas de regler som gäller vid 1975 års taxering.
Härvid beräknas avdraget för sjukförsäkringsavgift, såvitt denna grundas på inkomsi
av anställning, lill belopp som påförts på grund av 1975 års taxering. 1 fråga
om del extra avdraget för nedsatt skatieförmåga beaktas inte sådan minskning av
avdraget som följer av att den skattskyldige eller hans make har förmögenhet.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977 och tillämpas första gången i fråga om
utdebitering för år 1979.
Prop. 1976/77:45 26
6
Förslag till
Lag
om ändring i kungörelsen (1913:380) om rätt för den som är bosatt i utlandet
att giva eller medverka i offentlig föreställning m. m. i Sverige
Härigenom
föreskrives i fråg.a om kungörelsen (1913:380) om rätt för den som är bosatt i utlandel
alt giva eller medverka i offentlig föreställning m. m. i Sverige'
dels
alt 1 ij 2 mom. och 4 S skall ha nedan angivna lydelse, dels alt i kungörelsen
skall införas en ny paragraf, 6 a S, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
1 S
2 m o m . 1 ullandet bosall fysisk 2 mom. 1 utlandet bosatt fysisk
person och där hemmahörande juri- person och där hemmahörande juri
disk person får icke i Sverige utan disk person som i Sverige avser att
tillstånd av länsstyrelsen gwaofkniUg giva offentlig föreställning eller an-
föreställning eller anordna annan ordna annan tillställning, som avses i
tillställning, som avses i 4 ij 1 rnom. 4 i; 1 mom. lagen (1908:128) om
lagen (1908:128) om bevillningsav- bevillningsavgifter för särskilda för-
gifler för särskilda förmåner och maner och rättigheter, skaU ansöka
rättigheter. Delsamma gäller den om tillstånd hos länsstyrelsen. Det-
som här i landet vill anordna samma gäller den som här i landet
offentlig föreställning eller annan vill anordna offentlig föreställning
tillställning eller artistisk verksam- eller annan tillsiällning eller artistisk
het för svensk ljudradio eller televi- verksamhet för svensk ljudradio
sion i fall som avses i 4 S 2 eller 3 eller television i fall som avses i 4 § 2
mom. nämnda lag. eller 3 mom. nämnda lag.
4>j3
Den
som erhållit tillstånd enligt Den som erhållit tillstånd enligt
3
ij i fråga om tillställning skall, 3 ij i fråga om tillställning skall,
innan
tillställningen må äga rum, innan tillställningen äger rum, med
med
företeende av tillståndsbevisei företeende av tillståndsbeviset om
om
varje tillställning göra anmälan varje tillställning göra anmälan till
till
polismyndigheten. polismyndigheten.
Anmälan
skall, när så kan ske, göras minsl 24 timmar före tillställningens början
och,om tillställningen kungöres genom allmän tidning, i varje fall före kungörandet.
Den som anmäler tillställningen är pliktig alt, när det påfordras
'
Senaste lydelse av rubriken 1966:732. Senaste lydelse 1969:794. 3 Senaste
lydelse 1969:794.
Prop.
1976/77:45 27
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
av
polismyndigheten, slyrka atl den uppgivna lokalen eller platsen blivil av ägaren
eller innehavaren upplåten för ändamålet. Har sådan upplåtelse skett, åligger
del ägaren eller innehavaren av lokalen eller platsen atl före tillställningens
början göra sig förvissad om alt tillståndsbevis erhållits och alt anmälan
skett i vederböriig ordning.
6a
Bestämmelsen
I 6 >'> om böler äger icke tillämpning på svensk medborgare som anordnar
sammankomst som avses i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster eller den
som upplåter lokal eller plats for sammankomsten. I fall som nu har sagts är
Icke heller bestämmelsen i 6 om skyldighet att utgiva bevillningsavgift tilllämplig
på den som upplåter lokal eller plats.
På bevillningsavgift som ådömes anordnare, varom i första stycket
sägs, utgår restavgift enligt 58 I mom. första slyckel uppbördslagen (1953:272).
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977 men tillämpas ej i fråga om skyldighel
att utge bevillningsavgift, som avser föreställning eller annan tillställning
som har ägt rum dessförinnan, och ej heller i fråga om restavgift som belöper
på sådan bevillningsavgift.
opaginerad Kontrollera mot PDF
FINANSDEPARTEMENTET
Utdrag
PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-11-18
opaginerad Kontrollera mot PDF
Närvarande:
statsministern Fiilldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo
Föredragande:
statsrådet Mundebo
Proposition
om sänkning av sjömansskatten, m. m.
1
Inledning
Tidigare
i år har riksdagen förelagts förslag om sänkning av den statliga inkomstskatten
avseende 1977 års inkomsler (prop. 1976/77:42). Jag avser nu all föreslå
motsvarande lättnader i fråga om sjömansskatten.
Jag
vill också föreslå förmånligare regler i fråga om folkpensionärernas rätt till extra
avdrag vid förmögenhetsinnehav. Vidare bör bestämmelserna om folkpensionärernas
deklarationsskyldighet justeras. Bestämmelserna bör här bringas i
överensstämmelse med de regler för beräkningen av del extra avdrag som antagits
av 1975 års riksmöte (prop. 1975:92, SkU 1975:25, rskr 1975:126, SFS 1975:312).
Etl
nytt förmånssystem för vissa värnpliktiga m. fl. träder i kraft den 1 januari
1977 (prop. 1975/76:134, FöU 1975/76:37, rskr 1975/76:326, SFS 1976:308).
Systemet innebär bl. a. att en s. k. dagpenning införs. Denna avses vara
skattepliktig. Den nya ersättningsformen förulsälter ändringar i skatleförfatlningarna,
bl. a. i kommunalskattelagen (1928:370), KL. Jag vill nu ta upp denna fråga.
Samtidigt vill jag ta upp några frågor i uppbördsförfattning-arna som rör
avdrag för preliminär skatt.
Enligt
vilande förslag om ändring i regeringsformen (RF) träder nya regler om de
grundläggande medborgerliga fri- och rättigheterna i kraft den 1 januari 1977.
1 lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter, BevL, och kungörelsen (1913:380) om rätt för den som är bosatt i
utlandet alt giva eller medverka i offenllig föreställning m. m. i Sverige, TslK,
finns f n. vissa reglerom tillstånd som böranpassas till de nya grundlagsbestämmelserna.
Jag avser atl ta upp även denna fråga.
Prop.
1976/77:45 29
2
Sjömansskatten
Den
särskilda skatten för ombordanställda, sjömansskatten, är bestämd bl.a. genom
anknytning lill den statliga inkomstskatten. Regelmässigt ändras sjömansskatten
när den vanliga statliga inkomstskatten ändras. Senast skedde della år 1975 (prop.
1975:92, SkU 1975:25, rskr 1975:126, SFS 1975:314). Vad jag har föreslagit i
propositionen 1976/77:42 i fråga om sänkningen av den statliga inkomstskatten
för 1977 års inkomster bör medföra att sjömansskatten justeras på motsvarande
sätt.
När
sjömansskatten beräknas medges bl.a. ett s.k. omkoslnadsavdrag med årsbelopp om
2 500 kr. i fiärrfart och 1 250 kr. i närfart. Prisutvecklingen gör del enligt
min mening motiverat atl dessa avdrag höjs. Relationen mellan omkostnadsavdragen
bör vara oförändrad. Jag anser att dessa avdrag bör bestämmas lill 3 000 kr. i fiärrfart
och 1 500 kr. i närfart.
Vid
beräkningen av sjömansskatten beaktas även värdet av fri kost. Della värde har
enligt riksskatteverkets anvisningar höjts vid landtaxeringen från 355 kr. år
1975 till 400 kr. år 1976. Motsvarande förmån för sjömän las nu upp lill 355
kr. per månad. Enligt min mening bör värdei bestämmas till 400 kr. Däremot
anser jag atl den särskilda skattenedsättning som medges vid beräkningen av
sjömansskatten bör vara oförändrad. Beloppen, som utgör 300 kr. per månad i fiärrfart
och 125 kr. i närfart, bestämdes så sent som förra året.
Slutligen
bör förändringarna i den kommunala utdebiteringen beaktas. Kommunalskatten
ingår f n. i sjömansskatten efler en utdebitering av 24:50 kr. per skattekrona,
vilkel bestämdes år 1975. Medeluidebiieringen har för år
1976 stigit
till ca 25:50 i de relativt typiska sjömanslänen, nämligen
Slockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Den är något högre
för hela rikel. Jag föreslår mol denna bakgrund att sjömansskatten fr. o. m. år
1977 beräknas
på grundval av en kommunal utdebitering om 25:50 kr.
Mina förslag beträffande sjömansskatten föranleder ändringar i de tabeller
som är fogade till lagen
om sjömansskatt.
Totalt
sett kommer sjömansskatten enligl förslaget att sänkas för de fiesta sjömän med
belopp som ligger mellan 100 och 140 kr. per månad. För staten uppkommer elt
skaltebortfall på ca 20 milj. kr. De individuella verkningarna i olika
inkomstlagen framgår av följande tabell.
Prop.
1976/77:45 30
Förändringarna
i sjömansskatten mellan åren 1976 och 1977
Beskatt-
Minskning
(-1 eller
ökning (+)
av
sjömansskatten år 1977 enligt förslaget
ningsbar
månads-
fjärrfart
n'Jrfart
inkomst.
ogift
gift
ogift
ut-
ogift
gift
ogift
ut-
kr.
utan
barn
med barn
länning
utan barn
med barn
länning
1
2
3
4
5
6
7
8
9
1 200
- 4
- 4
1 800
- 9
- 6
- 1
- 1
- 3
- 4
2 400
- 27
- 22
- 14
- 21
- 25
- 25
- 12
- 22
3 000
- 72
- 67
- 59
- 60
- 67
- 70
- 57
- 61
3 600
-111
-106
- 95
- 96
-103
-103
- 93
- 91
4 200
-138
-130
-128
-117
-124
-124
-120
-112
4 800
-147
-139
-137
-126
-130
-130
-129
-115
5 400
-144
-139
-140
-123
-127
-127
-129
-115
6 000
-138
-130
-137
-117
-12!
-118
-120
-106
6 600
-132
-127
-128
-111
-115
-112
-117
-103
7 200
-126
-121
-122
-108
-106
-106
-108
- 94
7 800
-120
-115
-116
-102
-100
-100
-102
- 91
8 400
-114
-109
-110
- 96
- 94
- 94
- 96
- 85
9 000
-111
-103
-104
- 90
- 88
- 88
- 90
- 79
10 000
-101
- 93
- 94
- 83
- 78
- 78
- 80
- 69
11000
- 91
- 83
- 84
- 78
- 68
- 68
- 70
- 64
12 000
- 81
- 73
- 74
- 73
- 58
- 58
- 60
- 59
13 000
- 59
- 51
- 54
- 57
- 36
- 36
- 40
- 43
15 000
- 19
- 11
- 14
- 27
+ 4
+ 4
±
0
- 13
20 000
+ 81
+ 89
+ 86
+ 48
+ 104
+ 104
+ 100
+ 62
Jag
vill i sammanhanget la upp ytteriigare en fråga som rör sjömansskatten. Sådan
skall eriäggs av sjömän för inkomst ombord på svenskt handelsfartyg. Sjömansskatten
är en definitiv källskatt. En sjöman behöver inte heller avge någon
självdeklaration för sina ombordinkomsier. 1 fråga om övriga inkomster gäller i
stort setl samma regler som för andra skattskyldiga.
Olika
meningar har gjort sig gällande huruvida den som tjänstgör som kontrollant vid
fartygsbygge sk:äll vara skyldig alt eriägga sjömansskatt. Jag avser här
närmast maskinchef eller annat befäl som inställer sig på fartyget före
leveransen för all lära känna fartyget och dess tekniska utrustning m.m. I
fråga om passagerarfartyg förekommer del även atl en slörre eller mindre del av
besättningen inställer sig för tjänstgöring under denna tid.
De
nu nämnda befattningshavarna kommer efter fartygets leverans atl tjänstgöra på
detsamma och blir då skyldiga att eriägga sjömansskatt. Om nu dessa personer
betalar vanlig inkomstskatt för inkomsterna under kontroll-anltiden uppstår en
olämplig växling mellan landskatt och sjömansskatt. Sjömännen skall då avge
deklaration för sin inkomst under denna tid och bli
beskattade
enligl de vanliga skattereglerna. Normalt är della till nackdel för de ombordanställda.
Riksskatteverket
(RSV) har i framställning till chefen för finansdepartementet begärt att lagen
(1958:295) om sjömansskatt ändras så atl de nu berörda kategorierna kommer att
vara skyldiga betala sjömansskatt för inkomsterna som förvärvas under
kontrollant- och utrusiningstiden. Jag ansluter mig till verkets förslag och
föreslår alt 1 ij 1 mom. och anvisningarna lill 1 ij sjömansskattelagen ändras
i enlighet härmed.
3
Folkpensionärerna
3.1
Deklarationsplikt
Folkpensionsförmånerna
är i princip skattepliktiga. Sedan länge har emellertid folkpensionärerna vid
beskattningen behandlats gynnsammare än inkomsttagare i aktiv ålder. Om en
skattskyldigs inkomst till inte obetydlig del utgjorts av folkpension medges
ett s. k. extra avdrag vid inkomsttaxeringen. Genom lagstiftning år 1975 (prop.
1975:92), SkU 1975:25, rskr 1975:126, SFS 1975:312) ändrades reglerna i fråga
om dessa extra avdrag. Sålunda beräknas det extra avdraget för gift
folkpensionär fr. o. m. inkomståret 1976 ulan hänsyn lill makens inkomsi.
Vidare beräknas den inkomsi pensionären högst kan ha utan att påföras skatt på
annat säll än tidigare.
Vid
beräkning av del extra avdraget räknas fr.o.m. inkomståret 1976 pensionstillskotten
som sidoinkomst. Den inkomst pensionären högst kan ha utan att skattskyldighet
uppkommer har bestämts till ett belopp motsvarande summan av ålderspension
enligt 6 kap. 2 ;j första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL,
och inkomster därutöver med 3 800 kr. sedan avdrag gjorts med 100 kr enligl 33 >;
2 mom. första stycket KL. Bestämmelserna härom finns i punkt 2 av anvisningarna
till 50 S KL.
Som
föredraganden framhöll i anslutning till 1975 års ändringar av det extra avdraget
föranleder dessa en justering även av deklarationspliklen för dessa inkomsttagare.
F. n. gäller enligt 22 S 3 mom. taxeringslagen (1956:623), TL, all den som
uppburit folkpension, inkl. pensionstillskott, och därutöver haft bruttointäkter
på högsl 1 500 kr. i regel inle behöver avge deklaration.
Den
inkomst en folkpensionär högst kan ha utan att påföras skatt uppgår f n. till i
stort sett gällande beloppsgräns för deklarationsplikt. Folkpensionen, inkl.
pensionstillskott, i förening med sidoinkomster på I 500 kr. motsvarar för år
1976 en ålderspension ökad med 3 800 kr. Sistnämnda belopp motsvarar sålunda
nuvarande pensionstillskott på ca 2 300 kr. jämte sidoinkomst av 1 500 kr. Vid
högre pensionstillskott uppkommer emellertid bristande överensstämmelse mellan
skattefrihet och deklaralionsplikl. För en grupp folkpensionärer har redan en
sådan bristande överensstämmelse inträtt. Jag avser här bl. a. vissa av dem som
uppburit förtidspension enligt 7
Prop. 1976/77:45 32
kap.
AFL och som fr. o. m. den 1 juli 1976 har fåll dubbla pensionstillskott. 1 dessa
fall kan alltså skall påföras trots all deklaralionsplikl inte föreligger enligl
nu gällande regler.
Reglerna
i TL om deklaralionsplikl bör sålunda anpassas till den skattefria nivå som
antagits genom 1975 års lagstiftning. En sådan justering förutsattes också, som
jag nyss nämnt, då de nya bestämmelserna infördes. Folkpensionärernas skatieförhållanden
utreds emellertid av 1972 års skalteutredning (Fi 1972:02). Jag anserdärföratt
den nu aktuella justeringen bör ges begränsad omfattning så alt man inie
föregriper utredningens ställningstaganden. Mina förslag utgör alltså en
provisorisk lösning i avvaktan på resultatet av pågående ulredningsarbele.
Jag
föreslår atl gränsen för dsklarationsplikten anges i bestämda belopp. Dessa bör
då motsvara den skattefria nivån sådan den anges i KL. För gift folkpensionär,
vars make uppbär folkpension, inträder skattskyldighet då hans inkomster
sammanlagt uppgått lill minst 11 700 kr. För annan folkpensionär ligger motsvarandie
gräns vid 13 500 kr. Dessa belopp bör anges i 22 i; 3 mom. TL. Nu nämnda belopp
avser 1977 års laxering. De föreslagna bestämmelserna innebär att
deklarationsskyldighet föreligger bara i de fall slutlig skatt kan väntas
uppkomma eller där pensionärens inkomst påverkar makes sktittereduktion.
1
tydlighetens intresse bör anges att med folkpension avses ålderspension,
förtidspension, änkepension och hustrutillägg, däremol inle barnpension och vårdbidrag.
Inte heller bamlillägg bör inräknas i folkpensionsbeloppen.
1
sammanhanget vill jag framhålla atl det är en viktig uppgift för berörda myndigheler
att informera pensionärerna om de nya reglerna om extra avdrag och deklaralionsplikl.
3.2
Förmögenhets inverkan på det extra avdraget
Del
extra avdraget för folkpensionärer är avpassat så all beskattningsbar inkomst
inte uppkommer så länge den taxerade inkomsten inte överstiger viss nivå. Denna
skattefria nivå har jag berört i det föregående. När den laxerade inkomsten
överstiger den skattefria nivån, avlrappas det extra avdraget tned 40 % av
överskjutande taxerad inkomst.
Det
extra avdraget jämkas även med hänsyn till förmögenhet. Om förmögenheten
överstiger 50 000 kr. nedsätts avdraget successivi. Avdrag medges i regel inte
om förmögenheten överstiger 80 000 kr. För makar beräknas förmögenheten
gemensamt.
De
grundläggande reglerna for beräkningen av det extra avdraget finns i punkt 2 av
anvisningarna till 50 ij KL. RSV utfärdar sedan med ledning av dessa
bestämmelser närmare föreskrifter om avdragets beräkning. För taxeringsåret
1976 gäller anvisningarna i RSV Dl 1975:40.
Värdet
av egnahemsfastighet eller mindre jordbruksfastighet skall enligt KL inräknas
i förmögenhetsvärdei med skäligt belopp. Enligl RSV:s
Prop.
1976/77:45 33
anvisningar
skall som tillgång las upp 1/10 av skillnaden mellan taxeringsvärde och låneskulder
som av.ser fastigheten, i den mån skillnaden inle överstiger 100 000 kr.
Överskjutande del tas upp lill sitt fulla värde. Dessa särskilda regler
tillämpas bara i fråga om fastighet som utgör den skallskyldiges stadigvarande
bostad. 1 fråga om jordbruksfastighet fordras enligl RSV:s anvisningar dessuiom
alt taxeringsvärdet imdersiiger 100 000 kr.
Reglerna
för avdragets avirappning med hänsyn lill innehav av förmögenhet bör enligt
min mening göras gynnsammare. Förmögenhelsgränserna 50 000 kr. och 80 000 kr.
har tillämpats sedan 1972 års laxering. Med hänsyn bl. a. tiil penningvärdets
förändring är en uppräkning motiverad. Jag vill också erinra om att
skattepliktsgränsen för fysiska personer vid förmögenhetstaxeringen höjdes vid
1975 års taxering från 150 000 kr. till 200 000 kr. Jag föreslår alt
beloppsgränserna höjs till 75 000 kr. resp. 125 000 kr.
Även
i några andra hänseenden bör bestämmelserna göras förmånligare. Jag tänker här
på värderingar av sommarstugor och mindre jordbruksfastigheter. F. n. las
värdet av en folkpensionärs sommarstuga upp utan reduktion.
Numera
kan emellertid även fritidsfastigheter med normal standard ha så höga
taxeringsvärden atl det extra avdraget faller borl på grund av förmögenhelsregeln.
Inte minst gäller detla sådana fritidsfastigheter som är belägna i närheten av
storstadsområdena. Jag föreslår all de förmånliga beräkningsreglerna tillämpas
även på fritidsfastigheter. Reglerna bör emellertid bara få liilämpas på en
fastighet för varje ägare, och då i första hand på fastighet som utgör sladigvarande
bostad för ägaren. Om makar äger var sin fastighet bör molsvarande krav avse
makarna tillsammans. 1 fråga om jordbruksfaslighei bör reglerna ha samma
utformning. Den förmånliga beräkningen bör emellertid bara avse jordbruk som i
huvudsak används för bostadsändamål. Någon värdegräns synes inte behöva anges.
Mina förslag föranleder ändring i punkt 2 av anvisningarna till 50 tj KL. Det
får sedan ankomma på RSV att utfärda anvisningar om avdragets närmare
beräkning. De nya reglerna bör tillämpas redan vid 1977 års taxering. Som jag
tidigare nämnt ser f n. 1972 års skalteutredning över folkpensionärernas
skalveförhållanden. Jag vill därför inte nu ta upp hela frågan om förmögenhets
inverkan på det extra avdraget. De nu redovisade förslagen avser inie alt föregripa
utredningens arbete utan får ses som en provisorisk lösning.
3.3
Skatteavdrag på folkpension m. m.
Enligl
10 ;j a) uppbördslagen (1953:272), UL, skall preliminär A-skatl inte utgå för
folkpension och tilläggspension enligt AFL om inte regeringen, med stöd av
fullmakten i 3 ;j 3 mom., förordnarellerden skattskyldige själv begär att
skatteavdrag skall göras. Regeringen kan emellertid förordna all preliminär
A-skatt skall ulgå dels för tilläggspension, dels för folkpension som utbetalas
tillsammans med tilläggspension eller annan förmån. Fullmakten
Prop. 1976/77:45 34
gäller
däremot inte om bara folkpension betalas ul.
Som
jag tidigare nämnt utgår fr. o. m. den 1 juli 1976 dubbla pensionstillskott lill
pensionslagare med förtidspension. Eftersom pensionstillskotten räknas som sidoinkomsl
kommer gränsen för den skattefria sidoinkomsten, som går vid 3 800 kr., med tiden
atl passeras. Skalleavdrag måsle därför för framliden kunna göras även då
folkpension utgår utan samband med tilläggspension. Pensionstillskotten kommer
här atl överstiga nämnda 3 800 kr. under år 1977. För alt man skall få ell
smidigt förfarande bör den nu gällande fullmakten för regeringen enligl 3 S 3
mom. UL omfatta rätt att förordna om skatteavdrag även på enbart folkpension.
Fullmakten bör emellertid begränsas till de fall slutlig skatt kan antas
uppkomma för den skattskyldige. Jag föreslår att nämnda lagrum ändras i
enlighet härmed. En motsvarande ändring bör göras i 1 ij kungörelsen (1968:97)
om skatteavdrag i vissa fall från folkpension, m. m. Detta ankommer på
regeringen.
En
del ytteriigare ändringar bör också göras i fråga om skatteavdrag i samband med
utbetalning av folkpension. Jag återkommer strax till detta.
4
Förmåner för värnpliktiga m. fl.
Ett nyll
förmånssystem för vissa värnpliktiga m. fi. träder i kraft den 1 januari 1977 (prop.
1975/76:134, FöU 1975/76:37, rskr 1975/76:326, SFS 1976:308). Systemet innebär bl.a.
alt värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga och elever i bistånds- och
katastrofutbildning under repetilionsutbildning kommer att få ersättning som
kallas dagpenning. Detsamma gäller civilförsvarspliktiga under utbildning och
övning samt läkare under försvarsmedicinsk ijänstgöring. Dagpenningen skall molsvara
hel sjukpenning enligl den allmänna sjukförsäkringen. Alla garanteras dock en
lägsta dagpenning om 40 kr. Dagpenningen har förutsatts vara skattepliktig och
pensionsgrundande för ATP.
Den
åsyftade skattemässiga behandlingen av dagpenningen bör åstadkommas genom att
skatteplikten anges i punkt 6 av anvisningarna till 32 ij KL. 1 samma
anvisningspunkt bör också anges de nya förmåner som förutsatts vara skattefria.
Hit hör dagersättning och tillägg till sådan ersättning, befatlningspenning och
avgångsvederlag.
Dagpenningen
avses atl administreras och utbetalas av i huvudsak riksförsäkringsverket och
de allmänna försäkringskassorna. Försäkringskassorna bör vara skyldiga all
lämna kontrolluppgifter till ledning för mottagarnas taxering. Jag föreslår
att regler härom införs i 37 ij 1 mom. TL. Vidare bör avdrag för preliminär skatt
göras när dagpenningen betalas ul. Skatteavdrag bör ske enligt särskild beräkningsgrund.
Dagpenning bör därför tas upp bland de bidrag som anges i punkt 12 av
anvisningarna lill 32 ij KL. Närmare föreskrifterom särskild beräkningsgrund
kan då utfärdas av regeringen med stöd av 3 ij 3 mom. UL.
Även
civilförsvarsplikliga som tjänstgör inom verkskyddel skall bli
Prop.
1976/77:45 35
berättigade
till dagpenning. Sådan dagpenning skall utbetalas av arbetsgivaren. Det
ankommer då på denne att göra skatteavdrag och lämna kontrolluppgift.
Arbetsgivare skall enligt det nya förmånssystemet ha möjlighet att i stället
för dagpenning utge ersättning med högre belopp än dagpenning till anställda
för ijänstgöring inom verkskyddet. Sådan ersättning är att likställa med annan
lön eller ersättning som arbetsgivaren betalar. Några särskilda regler för
beskattning m. m. av ersättningar till verkskyddspersonal erfordras inte.
1
sammanhanget vill jag nämna att socialstyrelsen i vissa fall skall betala ut dagpenning
lill sådana läkare som fullgör försvarsmedicinsk ijänstgöring. 1 sådana fall
får det ankomma på socialslyrelsen att göra skatteavdrag och lämna
kontrolluppgift.
Skatteintäkterna
av dagpenningen avses i sin helhel tillfalla staten. För atl åsladkomma detla
föreslår jag att 2 i; lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns
och annan menighets utdebitering av skatt ändras på så sätt att dagpenningen inle
inräknas i kommunernas skaileunderiag. En motsvarande ordning tillämpas redan
i fråga om andra ersättningar av liknande karaktär.
Jag
vill också anmäla en ändring av teknisk natur i 195 i; 1 mom. TL. Däri regleras
rätten att vid särskild fastighetstaxering föra besvär i särskild ordning i det
fall underrättelse om taxeringsnämndens beslul erhållits efter föreskriven tid.
Det är tveksamt om sådan besvärsrält f n. föreligger när det gäller försenad
underrättelse om fördelning av taxeringsvärde enligt 8 ij 3 mom. andra stycket
KL. 195 ij 1 mom. bör ändras så atl det klart framgår att besvär i särskild
ordning kan föras även i detta fall. Härigenom uppnås överensslämmelse med
besvärsbestämmelserna för motsvarande fall vid allmän fastighetstaxering (167 ij
1 mom. TL).
5
Bevillningsavgifter 5.1 Nuvarande ordning
Enligt
vilande förslag om ändring i regeringsformen (RF) träder nya regler om de
medborgerliga fri- och rättigheterna i kraft den 1 januari 1977 (prop.
1975/76:209, KU 1975/76:56, rskr 1975/76:414). Bl. a. utvidgas mötesfriheten lill
att avse även frihet att anordna och bevista sammankomst för framförande av konstnäriigt
verk (2 kap. 1 i; RF). Medan sådan sammankomst avses bl. a.
teaterföreställning, konsert och biografföreställning.
Den
mötesfrihet, som grundlagen på detla sätt avses tillförsäkra svensk medborgare,
får begränsas endast av hänsyn till vissa intressen. Desaa är hänsyn till
rikets säkerhet, till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller till
trafiken eller för atl motverka farsot (2 kap. 12 ij första stycket och 14 ij
första stycket RF). Bestämmelse som begränsar mötesfriheten av hänsyn till annat
intresse är sålunda fr.o.m. 1977 grundlagsstridig och får inle
Prop. 1976/77:45 36
tillämpas
av myndighet. En bestämmelse om straffsanktionerad skyldighet att ha tillstånd till
eller göra anmälan om sammankomst är sålunda såvitt gäller svensk medborgare grundlagsstridig
om den grundas på andra intressen än som anges i RF.
De
sammankomster, som kommer atl omfattas av den utvidgade mötesfriheten, utgöres
f n. lill viss del av tillställningar som regleras i allmänna ordningsstadgan
(1956:617). Regleringen av dessa tillställningar föreslås emellertid enligt
proposition 1976/77:39 bli överfiytlad lill lagen (1956:618) om allmänna
sammankomster. Härigenom undantas bl. a. teaterföreställning, konsert och
biografföreställning från ordningsstadgans bestämmelser om tillstånd.
Tillstånd
för anordnande av offentlig tillställning eller allmän sammankomst förutsätts
även enligl lagen (1908:128 s. l)om bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter (BevL) och kungörelsen (1913:380)om rätl för den som är bosatt
i utlandel att giva eller medverka i offenllig föreställning m. m. i Sverige (TsiK).
En genomgripande översyn av bestämmelserna om bevillningsavgift sker f n. inorri
ulredningen (Fi 1971:01)om beskattning av utländska artister. Utredningen torde
redovisa sitl arbele under nästa år.
BevL:s
bestämmelser om bevillningsavgift bygger på ell lillståndsförfa-rande som
närmare regleras i TslK. 1 utlandet bosatt fysisk person eller där hemmahörande
juridisk person får sålunda enligt I ij 2 mom. TslK inte anordna tillställning
utan tillstånd av länsstyrelsen i det län där tillställningen skall äga rum.
Tillstånd krävs också för den som vill anordna tillställning vid vilken i
utlandet bosatt fysisk person skall meverka, liksom för den som ämnar anordna
tillställning vid vilken ersättning för medverkan tillkommer i ullandet bosatt
fysisk person eller där hemmahörande juridisk person. Bestämmelserna om
tillstånd är i princip tillämpliga även när fråga är om sammankomst enligt
lagen orn allmänna sammankomster. 1 TslK finns vidare bestämmelser om tillstånd
vid artistisk verksamhel för svensk ljudradio eller television.
Den
som har fåll tillstånd alt anordna tillställning, skall innan tillställningen
äger rum göra anmälan till polismyndigheten med företeende av tillståndsbevisei
(4 i; första stycket TslK). Förutsättning för tillstånd är bl. a. att anordnaren
antingen betalar avgiften i förskott eller ställer säkerhet för den. Den som
anordnar tillställning utan tillstånd döms till böler och åläggs samtidigt skyldighel
alt belala utgående avgift (6 TsiK). Till böter och skyldighet att betala bevillningsiavgift
döms också den som har upplåtit lokal eller plats för tillställning, som har
ägt rum utan tillstånd eller utan behörig anmälan.
Prop.
1976/77:45 37
5.2
Föredraganden
Skyldigheten
atl ansöka om lillslånd i förevarande hänseende ingår som ett led i förfarandet
för uppbörden av bevillningsavgifterna. Även skyldigheten för anordnare att
göra anmälan lill polismyndighet får närmast ses som sammanhängande med
uppbördsförfarandet. Den straffsanklionerade tillstånds- och
anmälningsskyldigheten är sålunda inte motiverad av hänsyn till sådana
intressen som medger en begränsning av mötesfriheten. Bestämmelsen om böter i
6 ij TslK får därför fr. o. m.den 1 januari 1977 inte tillämpas såvitt gäller
svensk medborgare, som anordnar tillställning som nu regleras av bestämmelserna
i lagen om allmänna sammankomster. Detsamma gäller belräffande tillställning
som enligt förslaget i proposition 1976/77:39 kommer alt utgöra sammankomst
enligt denna lag. Bestämmelserna om bevillningsavgift bör därför bringas i
överensstämmelse med RF i dess nya lydelse.
Som
förut nämnts är bestämmelserna om bevillningsavgift föremål för en
genomgripande översyn. Med hänsyn härtill bör anpassningen till RF ske genom
minsta möjliga ingrepp i gällande regler. En dylik anpassning anser jag kunna
ske genom atl bötesbeslämmelsen i 6 ij TslK begränsas så alt den inte gäller
svensk medborgare som anordnar sammankomst som avses i lagen om allmänna
sammankomster. Inte heller den som upplåter lokal eller plats för sammankomst
som anordnas av svensk medborgare skall kunna straffas. Lokal- eller plalsupplåiare
bör i sådanl fall även vara fri från ansvarighet för bevillningsavgift. På
bevillningsavgift som av allmän domslol ådöms svensk anordnare bör utgå restavgift
enligt 58 tj 1 mom. första stycket uppbördslagen (1953:272).
Jag
förordar efter samråd med kommunministern att bestämmelserna ändras i enlighet
med vad jag nu har anfört. Bestämmelserna är av sådan karaktär att de bör
meddelas i form av lag. De bör tas in i en ny paragraf, 6 a ij, i TslK.
Bestämmelserna avses träda i kraft den 1 januari 1977. De bör dock inte tillämpas
i fråga om bevillningsavgift eller restavgift när bevillningsavgiften belöper
på tid dessförinnan.
En
lösning enligt vad här har sagts medför alt mål om betalningsskyldighet för
bevillningsavgift när det gäller svensk anordnare får handläggas i den för
tvistemål stadgade ordningen. Jag vill härvid erinra om att fallet är detsamma exempelvis
när betalningsskyldighet med stöd av bestämmelserna i 27 a tj lagen (1959:92)
om förfarandet vid viss konsumtionsbeskatlning skall åläggas ställföreträdare
för juridisk person.
Som
framgår av förfallningsförslagel förordarjag också några ändringar i TstK av
formell natur som betingas av de föreslagna bestämmelserna.
'rop.
1976/77:45 38
)
Skatteavdrag på yrkesskadelivränta, m. m.
Jag
vill här ta upp några smärre frågor om skatteavdrag när yrkesskade-ivränia
eller delpension betalas ut samtidigt med vissa former av folkpension, t. ex.
änkepension.
Om
folkpensionen är högre än yrkesskadelivräntan kan den utbetalande nyndighelen
(riksförsäkringsverket) vid beräkningen av preliminär skatt la länsyn lill del exlra
avdrag som pensionslagaren kan vara berättigad till vid :axering. I delta fall
beräknas nämligen preliminär skall för båda inkomsterna på pensionen. Delta
följer av bestämmelserna i kungörelsen (1968:67) om skatteavdrag i vissa fall
från folkpension m. m. Men om i stället folkpensionen är lägre än livräntan
görs avdrag för båda inkomsterna på livräntan. Skatteavdraget beräknas då
enligt tillämplig skattetabell och kolumn enligt bestämmelserna i UL.
För
att pensionslagare med skatteavdrag på livränta skall få den preliminära
skatten beräknad med hänsyn lill det extra avdrag, som han kan ha rätt till, måsle
han ansöka om jämkning hos lokal skattemyndighet.
Samma
förhållande som jag nu har beskrivit finns också i de fall delpension enligl
lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring utgår samtidigt med vissa former av
folkpension.
Enligl min mening bör
skatteavdrag kunna beräknas på samma sätt oavsett vilken förmån som ulgår med högsta
belopp. Jag föreslår däi-för alt reglerna i 3 § 3 mom. UL ändras så all de
föreskrifter som regeringen utfärdar i fråga om beräkning av skatt,
skalleavdrag och ansvarighet för skall i fråga om folkpension också skall kunna
liilämpas på yrkesskadelivränla och delpension som betalas ut samtidigt med
folkpension. Även vårdbidrag enligl AFL bör omfattas.
Enligt
10 § d) UL skall preliminär A-skatl inte ulgå för bl. a. pension som uppgår lill
högsl 3 000 kr. per år. Från denna regel undantas f. n. pension som utgår enligl
AFL. Jag föreslår att denna undantagsbestämmelse utvidgas till atl omfatta även
yrkesskadelivränla, delpension och vårdbidrag enligt AFL.
Jag
vill i sammanhanget föreslå några ytteriigare ändringar i 10 § UL. Enligl 10 §
b) UL skall preliminär A-skatt inle ulgå för bidrag som avses i 15 och 19 §§
lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring. De bidrag
som avses i 15 och 19 §§ saknar numera aktualitet. Jag föreslår därför alt 10 §
b) UL upphör att gälla.
Den
i 10 § c) UL nämnda familjebidragsförordningen heter numera familjebidragslagen.
Vidare har färordningen (1946:348) om familjebidrag åt värnpliktiga med fiera,
vilka drabbats av kroppsskada, upphört att gälla. Jag föreslår all lagrummet
ändras i enlighet härmed.
Bestämmelserna i 129 § 4
mom. TL saknar numera betydelse. Jag föreslår alt momentet upphävs.
Prop.
1976/77:45 39
7 Anstånd
med inbetalning av skatt
Enligt
48 och 49 §!} UL medges i vissa fall anstånd med inbetalning av skatt, varmed
avses även de avgifter som nämns i 1 § UL. Enligt 49 § 1 mom. 6) UL kan lokal
skattemyndighet medge anstånd om skatt påförts obehörigen eller med för högt
belopp på gmnd av fel vid debileringen. Med debiteringsfel avses i princip alla
fel på debetsedel på slutlig eller tillkommande skatt. Sjukförsäkringsavgift,
socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen och tilläggspensionsavgift
beräknas på grundval av avgiftsunderlag, som bestäms enligt regler i AFL.
Allmän arbetsgivaravgift enligt 4 § lagen (1968:419) om allmän
arbetsgivaravgift beräknas på avgiftsunderiag enligl regler i nämnda lag. Fel
på avgiftsunderlag liksom besvär över avgiftsunderiag omfattas dock inte av anslåndsbestämmelserna.
Endasl om själva avgiftsdebileringen skett felaktigt kan f n. anstånd medges.
Med
tanke på de sociala avgifternas omfattning bör enligt min mening möjlighelerna lill
anstånd med inbetalning av skatt eller avgift vidgas till att omfatta även
besvär över och rättelse av avgiftsunderlag. Beslut om anstånd bör i dessa fall
meddelas av lokal skattemyndighet på liknande sätt som gäller vid
debiteringsfel. Den lokala skattemyndigheten bör i regel kunna fatta beslul med
stöd av det material som finns hos myndigheten. 1 mera komplicerade fall bör
myndigheten kunna begära yttrande hos riksförsäkringsverket. Jag föreslår atl
bestämmelser härom införs i 49 § 1 mom. 5) UL saml i anvisningarna lill 49 §.
8 Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen alt antaga förslagen lill
1.
lag om ändring i lagen
(1958:295) om sjömansskaU,
2.
lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),
3.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623),
4.
lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),
5.
lag om ändring i lagen
(1965:269) med särskilda beslämmelser om kommuns och annan menighels
utdebitering av skatt,
6.
lagom ändring i kungörelsen(I913:380)om
räu förden som är bo.satl i utlandet all giva eller medverka i offentlig
föreställning m. m. i Sverige.
Det
under 6 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för kommundepartementel.
9 Beslut
Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular alt genom
proposition föreslå riksdagen all aniaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
GOTAB
52542 Stockholm 1976
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
12 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (12)
12 kopplingar i 9 dokument.
- Prop. 2001/02:25 En ny lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter s. 159 i texten
- Prop. 1999/2000:2D1 Inkomstskattelagen i texten
- Bet. 1976/77:SkU26 Med anledning av motioner om översyn av skattesystemet, m. m. s. 3 · s. 4 i texten
- Bet. 1976/77:SkU19 Med anledning av propositionerna 1976/77:50 om ändrade beskattningsregler för vissa ersättningar vid personskada och 1976/77:52 om ändrade beskattningsregler f… s. 18 i texten
- Bet. 1976/77:SkU15 Med anledning av propositionen 1976/77:45 om sänkning av sjömansskatten, m. m., jämte motioner s. 1 · s. 33 i texten