Sök i Ratio Lex

om statligt personskadeskydd m.m.

199 sidor, varav 120 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 120 av 199 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1976/77:64, om statligt personskadeskydd m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 64 Regeringens proposition

1976/77: 64

om
statligt personskadeskydd m. m.;

beslutad
den 27 januari 1977.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringen föreslår riksdagen atl anlaga de förslag
som har upplagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

RUNE GUSTAVSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1 proposiiionen läggs fram förslag till
kompletteringar av den år 1976 antagna lagen om arbetsskadeförsäkring, som
träder i kraft den 1 juli 1977. Försäkringen föreslås utvidgad att omfatta
också egenföretagare och uppdragstagare. Delta innebär att bl. a.
småföretagare, jordbmkare, fiskare och personer med förtroendeuppdrag kommer
att f& samma ersättning som anställda löntagare vid arbetsskada. Till följd
av bl. a. denna ulvidgning av skyddet finns inle längre någol behov av
frivillig försäkring. 1 propositionen föreslås därför atl någon motsvarighet
till den nuvarande frivilliga yrkesskadeförsäkringen inte skall införas.

Bestämmelser
om ersättning vid personskada under militärtjänst, civilförsvarstjänst och
räddningstjänst samt under vistelse på anstalt föreslås sammanförda i en lag om
statligt personskadeskydd. Denna lag föreslås ge samma skydd vid ekonomisk
skada som förvärvsarbetande fär genom arbetsskadeförsäkringen. Förmånerna vid
sjukdom och invaliditet skall i princip försätta den skadade i samma ekonomiska
situation som om skadan inte hade inträffat.

Den
skyddade personkrelsen föreslås ulvidgad i förhållande till gällande
ersättningsförfallningar till atl omfatta även anhållna och andra som mer
kortvarigt tas in i anstalt, häkte eller polisarrest. Vidare skall alla skador,
dvs. såväl olycksfallsskador som s. k. yrkessjukdomar och andra sjukdomar, som
inträffar under skyddstiden, kunna grunda rätt lill ersättning. Skyddet
föreslås i viss utsträckning komma all gälla inte bara under den egentiiga
verksamheten eller anslallsvislelsen utan även under fritid och annan ledighel.
Det statliga personskadeskyddet skall liksom arbetsskadeförsäkringen
administreras av de allmänna försäkringskassoma.

Ersättning
för sveda och värk, lyte och men samt allmänna olägenheter av

1 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 64

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 2

skadan
föreslås utgå inom personskadeskyddei enligt en särskild lag om stallig
ersättning vid ideell skada. Förmånerna skall motsvara vad arbetstagare hos
slalen fSr genom Irygghetsförsäkringen på del statliga området, den s. k.
statliga personskadeförsäkringen. Ersättningen föreslås utbetald efler prövning
i den statliga Irygghetsnämnden som svarar för bedömningen av ersättningar
enligt personskadeförsäkringen.

Propositionen innehåller också förslag om
förbättrade förmåner i äldre yrkesskadefall. För dem som har skadats innan
arbetsskadeförsäkringen Iräder i krafl föreslås nämligen uppräkning av
livräntor som har beviljats enligt äldre lagstiflning. Livränlor som grundar
sig på en invaliditet om 25 % eller högre skall således räknas upp med 10-30 %
av del belopp som nu ulgår, beroende på när skadan iniräffade. Uppräkningen
skall dock alllid ske med minst 500 kr. Kosinaderna för uppräkningarna har
beräknals lill ca 46 milj. kr.

Lagstiftningen föreslås träda i krafl den I juli
1977, dvs. samtidigt med lagen om arbelsskadeförsäkring.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 3

1
Förslag tiil

Lag om statligt
personskadeskydd

Härigenom
föreskrives följande.

Tillämpningsområde
m. m.

1 §
Denna lag gäller ersättning av staten vid personskada och tillämpas

på

1. den som fullgör tjänslgöring eller genomgår
ulbildning eller inskrivningsprövning enligt värnpliktslagen (1941:967), lagen
(1966:413) om vapenfri tiänsl, civilförsvarslagen (1960:74), 9a §
krigssjukvårdslagen (1953:688) eller särskilda beslämmelser om bistånds- och
kalastrofulbildning,

2. den som deltager i räddningstjänst eller övning med
brandstyrka enligl brandlagen (1974:80), skyddsarbete enligt lagen (1960:331)
om skyddsåtgärder vid olyckor i atomanläggningar m. m. eller
flygräddningstiänst enligt luftfartslagen (1957:297),

3. den som är intagen för vård i kriminalvårdsanslall,
ungdomsvårdsskola, allmän eller statsunderstödd enskild vårdanstalt för alkoholmissbrukare
eller arbetsanslalt samt den som är häktad eller anhållen eller i annat fall
intagen eller tagen i förvar i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest.

Regeringen får föreskriva atl lagen skall tillämpas
även på den som frivilligl dellager i verksamhet inom totalförsvaret eller i
annat fall än som avses i första siyckei dellager i verksamhet för att avvärja
eller begränsa skada på människor eller egendom eller i miljön.

2
§ Omfattas skada även av lagen
(1976:380)om arbetsskadeförsäkring, ulgår ersättning enligt denna lag endast i
den mån ersättningen därigenom blir högre.

3 § Personskadeskyddei handhas av riksförsäkringsverkel och de allmänna
försäkringskassorna.

Skyddstid

4 § Personskadeskyddei iniräder när den försia färden påbörjas till verksamhet
eller intagning som avses i 1 § och gäller till dess den sista färden från
verksamheten eller intagningen avslutas.

5 § Vistas någon under lid som sägs i 4 § i annat land än Sverige,
Danmark utan Färöarna och Grönland, Finland och Norge, gäller personskadeskyddet
endasl om slalen har anordnat eller bekostat resan.

Vid vård utom anstalt eller skola av någon som
avses i 1 § första stycket 3 gäller personskadeskyddei endast under de försia
sex månaderna efter det att sådan vård har påbörjats.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 4

Om
skada

6 § Personskadeskyddet omfattar skada som någon som avses i I § har
ådragit sig under skyddstiden.

7 § Har någon varit ulsall för olycksfall under skyddstiden, skall skada
som han har ådragit sig anses vara orsakad av olycksfallet, om ej betydligl
siarkare skäl talar mol det.

8 § Visar sig under skyddstiden skada lill följd av annat än olycksfall,
skall skadan anses vara ådragen under skyddstiden. Della skall dock ej gälla,
om skälig anledning finns alt antaga all skadan har orsakals av annat än
verksamheten eller intagningen i fråga och all denna icke har väsentligt
bidragit till skadan.

Visar sig sådan skada efler skyddstidens slut,
skall den anses vara ådragen under skyddstiden, om verksamheten eller
intagningen skäligen kan antagas ha väsentligt bidragit till skadan.

9 §
Bestämmelserna i 2 kap. 3 och 4 §§ lagen (1976:380) om arbetsskadeför

säkring har motsvarande tillämpning i fråga om skada enligt denna lag.

Ersättningar

10 § Ersättning enligl denna lag utgår vid sjukdom, bestående nedsättning
av arbetsförmågan och dödsfall. Därvid har 3 kap. 4-10 §§ och 4-6 kap. lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring motsvarande lillämpning, om ej annat följer
av 11-14 §§ denna lag.

11 § Sjukvårdsersätlning utgår endasl i den mån slaten ej tillhandahåller
motsvarande förmån på annat sätt.

Sjukpenning och livränta utgår ej under
skyddstiden. Sjukpenning utgår ej i något fall för den dag då skadan
inträffade.

12 § För den som avses i I § försia stycket I och som har skadats under
grundutbildning eller därtill omedelbart anslutande repetiiionsutbildning skall
sjukpenningunderiag och livränleunderiag ej beräknas till lägre belopp än som
anges i 4 kap. 10 ij andra siyckei lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.
Delta gäller även den som avses i 1 § första stycket 3 och som när skadan
iniräffade hade varil inlagen längre tid än sex månader saml, om regeringen
föreskriver del, den som avses i I ij andra stycket.

13 § Den som avses i 1 § försia stycket 1 har rätt lill särskild
sjukpenning, om han under grundutbildning eller därtill omedelbart anslutande
repetilionsut-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 5

bildning
har ådragit sig sjukdom som efler skyddstidens slut sätter ned hans förmåga alt
skaffa sig inkomsl genom arbete med minsl hälften och sjukdomen ej berättigar
lill ersättning enligt denna lag. Detla gäller även vid sjukdom som har
ådragits under utryckningsmånaden eller månaden efler denna.

Särskild sjukpenning beräknas på
ersätiningsunderlag som sägs i 4 kap. 10 § andra stycket lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring.

Är den som har rätt lill särskild sjukpenning
samtidigt berättigad lill sjukpenning enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän
försäkring, utgår den särskilda sjukpenningen endast i den mån den är högre.

14 §
Ersättning till den som avses i 1 § första stycket 3 får sättas ned eller

dragas in även i annat fall än som avses i 20 kap. 3 § lagen (1962:381) om

allmän försäkring, om särskilda skäl talar för del.

Övriga
bestämmelser

15 § Underrättelse om skada skall omedelbart lämnas till chef eller annan
enligl föreskrifler som regeringen meddelar. Har skadan visat sig efler
skyddstidens slut, skall underrättelsen lämnas lill allmän försäkringskassa.

16 § Bestämmelserna i 8 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
angående anmälan om skada, bestämmande och utbetalning av ersättning,
uppgiftsskyldighel, ansvar och besvär m. m. gäller i lillämpliga delar i ärende
enligl denna lag.

1. Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.

Genom lagen upphäves

a) militärersällningslagen (1950:261),

b) förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret,

c) förordningen (1954:250) om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
skada som har inträffat före ikraftträdandet.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning
lill föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i
stället den nya bestämmelsen.

3. Med grundutbildning som avses i 12 och 13 §§
jämställes molsvarande ulbildning enligt 27 § 1 mom. D värnpliktslagen
(1941:967) i dess lydelse före den 1 juni 1972.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64

2
Förslag till

Lag
om statlig ersättning vid ideell skada

Härigenom
föreskrives följande.

1 §
Den som ådrager sig skada som omfattas av lagen (1977:000) om statligt

personskadeskydd har rätt lill ersättning av slalen för sveda och värk, lyte

eller annat sladigvarande men saml allmänna olägenheier till följd av

skadan.

Har skadan ådragils under ledighet eller annan
frilid vid vistelse utanför föriäggningsplats eller, om särskill anordnad
föriäggningsplals saknas, plats där verksamhelen i fråga bedrives, ulgår
ersättning endasl om skadan har orsakals av olycksfall vid färd lill eller från
nämnda plats och färden föranleddes av och stod i nära samband med
verksamhelen.

2 §
Ersättning utgår med belopp som skulle ha utgått om den skadade hade

haft räll lill ersättning enligt statens personskadeförsäkring.

Bestämmelserna i 14 § lagen (1977:000) om statligt
personskadeskydd har motsvarande lillämpning i fråga om ersättning enligl denna
lag.

3 §
Staten iniräder i den skadades rätt lill skadestånd eller trafikskadeersätt-

ning för ideell skada intill belopp som utges enligl denna lag.

4
§ Om ersättning enligt denna lag beslutar irygghetsnämnden.

Den som är missnöjd med trygghelsnämndens beslul
får hänskjula frågan lill prövning inför den särskilda skiljenämnd som har
inrättats för statens personskadeförsäkring.

Bestämmelserna för statens personskadeförsäkring
och de angivna nämnderna gäller även i övrigi i lillämpliga delar i ärende
enligl denna lag.

1. Denna lag Iräder i kraft den I juli 1977, då
kungörelsen (1969:761) om särskilt olycksfallsskydd för värnpliktiga m. fl.
skall upphöra all gälla. Äldre beslämmelser gäller fortfarande i fråga om skada
som har inträffat före ikraftträdandet.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning
lill den upphävda kungörelsen, skall hänvisningen i stället avse denna lag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64

3
Förslag till

Lag
om krigsskadeersättning till sjömän

Härigenom
föreskrives följande.

1 §
Slaten ger enligt denna lag ersättning vid personskada som sjöman

ådrager sig utomlands till följd av olycksfall på gmnd av krigshändelse när

han

1. är på resa lill ort där han skall tillträda
tjänstgöring på svenskt fartyg eller

2. under tjänstgöring på svenski fartyg vistas på ort
där fartyget ligger eller

3. efler avslutad tjänstgöring på svenskt fartyg
väntar på hemresa eller

4. efler avslutad tiänslgöring på svenski fartyg är på
hemresa.

2 §
Lagen lillämpas på den som är försäkrad enligl lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring och som anses som sjöman enligt sjömanslagen

(1973:282) eller ändå följer med fartyget och utför arbete för fartygets

räkning.

Lagen gäller ej den som har rätt till ersättning
enligt lagen om arbetsskadeförsäkring eller tjänstgör på krigsfartyg eller
skadas i krig i vilket Sverige befinner sig.

3 § Ersättning ulgår med lillämpning av bestämmelserna i lagen
(1976:380) om arbelsskadeförsäkring. Bestämmelserna i nämnda lag skall även i
övrigt gälla i lillämpliga delar.

4 § Den skadade har utöver livränta räll lill särskild ersättning med
hänsyn lill skadans beskaffenhei. Vid föriust av arbetsförmågan moisvarar
ersättningen sex gånger del basbelopp enligl 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring som gällde vid början av det år då skadan inträffade. Vid
nedsättning av arbetsförmågan utgår så stor andel av summan som svarar mot
graden av nedsättningen.

5 § Göteborgs allmänna försäkringskassa beslutar om ersätlningenligt
denna lag.

1.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977. Genom lagen upphäves

a) lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m.
fl.,

b) förordningen (l954:247)om ersättning av statsmedel
vid olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabba sjömän m. fl.,

c) förordningen (1954:248) om ersättning av statsmedel
vid olycksfall, som

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 8

till
följd av krigsåtgärd drabba fiskare.

Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om skada som har inträffat före
ikraftträdandet.

2.
Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har
ersatts genom bestämmelse i denna lag, lillämpas i stället den nya
beslämmelsen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 9

4
Förslag till

Lag
om uppräkning av yrkesskadelivräntor m. m.

Härigenom
föreskrives följande.

1 §
Denna lag gäller livränta och sjukpenning på grund av obligatorisk

försäkring enligl

1. lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i
arbeie,

2. lagen (1929:131) om försäkring för vissa
yrkessjukdomar,

3. lagen (1937:348) om krigsförsäkring för ombord å
fartyg tjänstgörande personer,

4. lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

5. lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m.
fl.

Lagen gäller ej ersättning som utgår av statsmedel
eller livränta som har bytts ul mol engångsbelopp.

2 § Livränta till försäkrad vars arbetsförmåga är nedsatt med minsl en
fjärdedel och livränta till försäkrads eflerievande skall räknas upp med 30
proceni om skadan har inträffat år 1954 eller lidigare, med 20 proceni om
skadan har inträffat någol av åren 1955-1967 och med 10 proceni om skadan har
inträffat senare. Uppräkning skall dock ske med lägsl 500 kronor.

3 § Den uppräknade livräntan anknyles lill basbeloppel enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring och omräknas vid förändring av della.
Livräntebeloppet avmndas till närmasl lägre hela krontal som är jämnt delbart
med lolv.

4 § Har livränta utgått, får hel sjukpenning som senare utgår med
anledning av samma skada ej understiga en trehundrasextiofemtedel av den
livränta som efler uppräkning och värdesäkring enligl denna lag skulle ha
uigålt till den försäkrade vid föriusl av arbetsförmågan.

5 § Belopp varmed livränta höjes enligl denna lag skall ej beakias vid
lillämpning av 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring i fråga om den
som vid ulgången av juni 1977 uppbar pension vilken enligl nämnda lagrum hade
minskats med hänsyn lill livräntan. Vad nu sagts har molsvarande lillämpning i
fråga om den som vid ulgången av juni 1977 uppbar sjukpenning med anledning av
skada för vilken livränta tidigare hade utgått.

6 § Den som uppbär livränta med anledning av yrkesskada och som på nytt
blir sjuk på grund av skadan har utan hinder av äldre beslämmelser rätt lill

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 10

både
livräntan och sjukpenning med belopp som motsvarar hans sjukpenning enligl 3
kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Sjukpenning ulgår dock ej i den mån
den sammanlagda ersättningen för dag överstiger 90 proceni av sju och en halv
gånger del basbelopp som gällde vid årels början, delat med trehundrasexliofem.

7
§ Kosinad som föranledes av denna lag täckes av avgifter enligt 7 kap. lagen
(1976:380) om arbelsskadeförsäkring.

Denna lag iräder i kraft den 1 juli 1977 men
gällerej ersättning som belöper på lid dessförinnan.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:64 11

5
Förslag till

Lag
om uppräkning av statliga yrkesskadelivräntor m. m.

Härigenom
föreskrives följande.

1
§ Denna lag gäller livränta och sjukpenning som ulgår av statsmedel enligt

1. lagen (1901:39s. Ijangåendeersätlning för skada
till följd av olycksfall i arbete,

2. kungörelsen (1908:100 s. 2) angående en särskild
för fiskare avsedd försäkring mol skada lill följd av olycksfall,

3. förordningen (1909:89) om ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

4. lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i
arbeie,

5. förordningen (1918:375) angående en särskild för
fiskare avsedd försäkring mol skada lill följd av olycksfall,

6. förordningen (1923; 138) angående ersättning av
statsmedel för skada lill följd av olycksfall, som förorsakals av
krigsförhållandena under 1914-1919 års världskrig,

7. förordningen (1927:234) om ersäuning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

8. lagen (1929:131) om försäkring för vissa
yrkessjukdomar,

9. lagen (1937:348) om krigsförsäkring för ombord å
fartyg tjänstgörande personer,

10. förordningen (1938:102) om olycksfalls- och
yrkessjukdomsersätlning ål tvångsarbetare m. fl.,

11. förordningen (1938:103) om olycksfalls-och
yrkessjukdomsersättning åt fångar m. fl.,

12. förordningen (1940:213) om ersättning av statsmedel
i vissa fall för skada lill följd av olycksfall, som förorsakals av
krigsåtgärd,

13. förordningen (1941:593) om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under hemvärnstjänstgöring,

14. förordningen (1941:595) om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under tjänslgöring i civilförsvaret,

15. förordningen (1943:183) om ersättning i vissa fall
i anledning av kroppsskada, ådragen under fullgörande av tjänsteplikt,

16. kungörelsen (1947:344) om ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under verksamhet vid brandsläckning m. m.,

17. militärersällningslagen (1950:261),

18. lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

19. lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m.
fl.,

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 12

20. förordningen (1954:247) om ersättning av statsmedel
vid olycksfall, som lill följd av krigsålgärd drabba sjömän m. fl.,

21. förordningen (1954:249) om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret,

22. förordningen (1954:250) om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m.,

23. kungörelsen (1954:492) om ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under verksamhel vid brandsläckning m. m.,

24. kungörelsen (1961:457) om ersättning på grund av
medverkan i skyddsarbete vid olyckor i atomanläggningar m. m.,

25. kungörelsen (1961:564) om ersättning av statsmedel
för medverkan i flygräddningstjänst m. m.,

26. kungörelsen (1962:607) om ersättning på gmnd av
verksamhel för brandsläckning m. m.,

27. brandlagen (1974:80).

Lagen gäller även livränta och sjukpenning enligl
författning under första stycket 1,2 eller 5 som ej utgår av statsmedel saml, i
den mån regeringen icke bestämmer annat, livränta och sjukpenning som enligt
regeringens beslut utges med lillämpning av grunderna i författning som anges i
första stycket.

Lagen
gäller ej livränta som har bytts ul mol engångsbelopp.

2 § Bestämmelserna i 2-6 §§ lagen (1977:000) om uppräkning av yrkesskadelivräntor
m. m. har molsvarande lillämpning i fråga om livränta och sjukpenning som avses
i denna lag.

3 § Slaten svarar för kosinad som föranledes av denna lag.

Denna lag träder i krafl den Ijuli 1977 men
gällerej ersättning som belöper på tid dessförinnan.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 13

6
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrives alt I kap. I §,3 kap. 6 §,4
kap. 10 §,6 kap. 1 §,7 kap. 1-4 §§ saml 8 kap. 1, 3, 7, 8 och 11 §§ lagen
(1976:380) om arbelsskadeförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

I
kap.

1§

Arbetstagare är försäkrad för ar- Den som förvärvsarbelar är försäk-

betsskada
enligl denna lag. rad för arbetsskada enligl denna

lag. Försäkringen skall även gälla den som genomgår
ulbildning i den mån utbildningen är förenad med särskild risk för arbetsskada.
Regeringen eller myndighel som regeringen besiämmer meddelar närmare
föreskrifter härom.

Annan förvärvsarbetande än arbetstagare är
försäkrad under förutsättning alt han är bosall i Sverige och alt undantagande
från försäkringen för tilläggspension enligt 11 kap. 7 § lagen (1962:381) om
aUmän försäkring ej gäller for honom.

3
kap. 6§ Sjukpenningunderiag ulgöres av

1. för den som är sjukpenningförsäkrad enligl 3
kap. lagen (1962:381) om

allmän försäkring:

hans
sjukpenninggmndande inkomsl enligl 3 kap. 2 § nämnda lag,

2. för den som ej är sjukpenningförsäkrad enligt 3
kap. lagen om allmän

försäkring men likväl har inkomsl av förvärvsarbele:

den inkomsl som skulle ha utgjort
sjukpenninggrundande inkomsl för honom enligl 3 kap. 2 § nämnda lag, om han
hade varil sjukpenningförsäkrad, dock lägsl 4 500 kronor,

3. för försäkrad som avses i 1 kap. 3. för försäkrad som avses i 1 kap.

I § andra stycket: 1 § andra stycket eller som
1 annat. faU

hans livränleunderiag enligt genomgick
yrkesutbildning när skadan

4 kap. iniräffade:

hans livränleunderiag enligl 4 kap.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 14

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 4 kap. 8 § äger molsvarande
lillämpning i fråga om sjukpenningunderlag. Sjukpenningunderiagel får ej
beräknas till högre belopp än som moisvarar sju och en halv gånger del
basbelopp enligl I kap. 6 § lagen om allmän försäkring som gällde vid årels
början.

4 kap. 10 §

För försäkrad som avses i 1 kap. För försäkrad som
avses i 1 kap.

I § andra stycket ulgöres livränleun- 1 § andra stycket eller som iannatfaU

derlagel för beräknad utbildningstid genomgick yrkesutbildning när skadan

lägst av den inkomst som han sanno- Inträffade ulgöres livränleunderiagel

likt skulle ha fått, om han när skadan för beräknad utbildningstid lägst av

inträffade hade avbrutit utbildning- den inkomsl som han sannolikl

en och börjat förvärvsarbeta. Livrän- skulle ha fått, om han när skadan

leunderlaget för lid efler utbild- inträffade hade avbrutit ulbildning-

ningslidens slut ulgöres lägsl av den en och börjal förvärvsarbeta. Livrän-

inkomsl av förvärvsarbele som den leunderiagel för lid efler ulbild-

försäkrade då sannolikl skulle ha ningstidens slut ulgöres lägst av den

fått, om skadan ej hade inträffat. inkomsl av förvärvsarbete som den

försäkrade
då sannolikl skulle ha fält, om skadan ej hade inträffat.

Livränteunderlag enligt försia siyckei för ej
beräknas lill lägre belopp än vad som motsvarar

två
gånger basbeloppet för tid före 21 års ålder,

två
och en halv gånger basbeloppet för tid mellan 21 och 25 års ålder,

tre
gånger basbeloppel för tid från och med 25 års ålder.

6 kap. 1§

Är någon som har rätt lill livränta enligt 4 eller
5 kap. samtidigt berättigad lill folkpension eller tilläggspension i form av
förtidspension eller familjepension enligl lagen (1962:381) om allmän
försäkring med anledning av den inkomstförlust som har föranlett livräntan,
utgår livräntan endasl i den mån den överstiger pensionen.

Livränta
enligt 5 kap. till änka eller kvinna som avses i 5 kap. 6 § utgår från och med
den månad under vilken hon fyller 65 år endasl i den mån hon ej har rätt till
folkpension i form av ålderspension och tilläggspension i form av änkepension
med belopp som moisvarar en livränta som är beräknad på 65 procent av
livränleunderiagel enligt 5 kap. 2 §. Bestämmelserna i 4 kap. 4 § tredje
stycket har därvid motsvarande lillämpning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 15

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Försia stycket gäller även i fråga om pension som
enligt utiändskl system för social Irygghel utgår med anledning av
arbetsskadan.

Börjar undantagande från försäkringen för
tilläggspension enligt 11 kap. 7 § lagen om aUmän försäkring att gälla efter
det att arbetsskadan har inträffat, skaU vid tillämpning av denna paragraf och
4 kap. 4 § hänsyn tagas tUl Ulläggspenslon som skulle ha utgått om undantagande
ej hade anmälts. Motsvarande skaU gälla, om den försäkrade I Ul följd av
underlåten avglftsbeialning ej har llllgodoräknats pensionspoäng enligt 11 kap.
6§ nämnda lagfor år efter del då skadan har Inträffat.

1
kap.

1§

Arbetsskadeförsäkringen finansie- För finansiering av arbeisskadeför-

ras genom avgifter som arbetsgivare säkringen erlägges åriigen avgifter

åriigen har att erlägga enligt delta enligl detta kapitel. Förstalen gäller

kapitel. För slaten gäller särskilda särskilda beslämmelser som medde-

bestämmelser. las av regeringen.

2§

Avgift utgår på summan av vad Arbelsgivare erlägger avgifl på sun\-

arbetsglvaren under året har uigivii man av vad han under årel har

som lön lill arbetstagare i pengar eller uigivii som lön lill arbetstagare i

naluraförmåner i form av kost eller pengar eller naluraförmåner i form

bosiad. Vid beräkningen av avgiflen av kosl eller bostad eUer, i fall som

tages ej hänsyn lill arbetstagare vars avses /' } kap. 2 § andra stycket sisia

lön under årel har understigit 500 meningenlagen(l962:381)omallmän

kronor. .försäkring, annan ersättningfor utfört

arbete. Vid beräkningen av
avgiften tages ej hänsyn lill arbetstagare vars lön under årel har understigit
500 kronor. Avgift eriägges icke för arbetsta- Avgift eriägges icke för
arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet gares lön vid sjukdom eller
ledighet för vård av barn till den del lönen för vård av barn till den del
lönen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

motsvarar sjukpenning
eller föräldrapenning som arbelsgivare äger uppbära enligl 3 kap. 16 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Avgifl erlägges ej heller för lön som
arbelsgivare har utgivit till barn för arbeie ulförl i hans förvärvsverksamhel
i de fall avdrag för lönen ej fär ske vid inkomsttaxeringen.

motsvarar
sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare äger uppbära enligt 3 kap.
16 § lagen om allmän försäkring. Avgift eriägges ej heller för lön som
arbetsgivare har utgivit till barn för arbeie ulförl i hans förvärvsverksamhel
i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Försäkrad
som under året har haft Inkomst av annat förvärvsarbete enligl 3 kap. 2 § lagen
om allmän försäkring erlägger avgifl enligl de grunder som anges for
sjukförsäkringsavgift i 19 kap. 2 § samma lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3§

Avgift ulgår efler procentsats som fastställes i
lag. Procentsatsen skall vara avvägd så all avgifterna tillsammans med andra
tillgängliga medel täcker

2.
koslnader som föranledes av lagen (1955:469) angående omreglering av vissa
ersättningar enligt lagen den 17 juni I9l6(nr 253) om försäkring för
olycksfall i arbete m. m., lagen (1962:303) om förhöjning av vissa
ersättningar i anledning av yrkesskada m. m. och lagen (1967:919) om
värdesäkring av yrkesskadelivräntor m. m.

1. ersättningar enligl denna lag samt ersättningar
på gmnd av obligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för
olycksfall i arbeie, lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar
och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring.

2. koslnader som föranledes av lagen (1955:469)
angående omreglering av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr
253) om försäkring för olycksfall i arbeie m. m., lagen (1962:303) om
förhöjning av vissa ersättningar i anledning av yrkesskada m. m., lagen
(1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m. m. och lagen (1977:000)
om uppräkning av yrkesskadelivräntor

m. m.,

3. förvaltningskostnader,

4. behövlig fondbildning.

Med förvaltningskostnader enligt försia stycket 3
avses omkostnader för riksförsäkringsverkels och de allmänna
försäkringskassomas verksamhet belräffande arbetsskadeförsäkringen. Den del av
avgiftema som skall anses svara mol förvaltningskostnader fastställes genom
särskild lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

17

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beslut om procentsats och förvaltningskoslnadsandel
för vissl år skall fattas senasi under året dessförinnan. Riksförsäkringsverkel
skall vart femle år föreslå procentsats och förvaltningskoslnadsandel för de
sju följande åren, i den mån beslul ej redan har fattats.

4§

Om
debitering och uppbörd av avgifl gäller särskilda bestämmelser.

Avgifterna
föres till en fond, Avgifterna föres till en fond,

kallad arbetsskadeförsäkringsfon- kallad arbetsskadeförsäkringsfon

den, som förvallas enligt gmnder den, som förvaltas enligt grunder

som regeringen fastställer. som riksdagen fastställer särskiU.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Underrättelse om arbetsskada skall omedelbart
lämnas lill den arbetsgivare hos vilken den försäkrade var anställd när skadan
inträffade. Har skada till följd av annat än olycksfall visal sig först efler
del den försäkrade har upphört att vara utsatt för inverkan som har orsakat
skadan, skall underrättelse lämnas lill den arbelsgivare hos vilken den
försäkrade senast var utsatt för sådan inverkan. Finns någon som på
arbelsgivarens vägnar föreslår arbelel, flr underrättelsen i stället lämnas
lill denne.

Arbelsgivare eller arbetsföreslån-dåre som genom
underrättelse enligl försia siyckei eller på annat sätt har fåll kännedom om
inträffad arbetsskada är skyldig atl anmäla skadan lill allmän
försäkringskassa enligl föreskrifter som meddelas av regeringen. Nödvändiga utgifter
för läkar-

kap.

1§

Underrättelse om arbetsskada skall beträffande
arbetstagare omedelbart lämnas lill den arbelsgivare hos vilken arbetstagaren
var anställd när skadan inträffade. Har skada till följd av annat än olycksfall
visal sig först efler del den försäkrade har upphört alt vara utsatt för
inverkan som har orsakat skadan, skall underrättelse lämnas lill den
arbelsgivare hos vilken den försäkrade senasi var utsatt för sådan inverkan.
Finns någon som på arbetsgivarens vägnar föreslår arbelel, flr underrättelsen i
stället lämnas till denne. Belräffande försäkrad som avses i 1 kap. 1 § andra
stycket skaU vad i detta kapitel sägs om arbetsgivare gälla rektor eller annan
som föreslår utbildningen.

Arbelsgivare eller arbelsförestån-dare som genom underrättelse
enligt försia stycket eller på annat sätt har fått kännedom om inträffad arbetsskada
är skyldig all omedelbart anmäla skadan lill allmän försäkringskassa. Annan
försäkrad än arbetstagare skaU själv anmäla arbeis-

opaginerad Kontrollera mot PDF

2
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 64

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

utlåtanden
ersattes 1 enlighet med vad regeringen föreskriver.

Beträffande, försäkrad som avses 11 kap. 1 § andra
stycket skall vad i denna paragraf sägs om arbetsgivare gälla rektor eller
annan som förestår utbildningen.

Föreslagen lydelse

skada
UU försäkringskassan. Har han avlidit UU följd av skadan, skall anmälan göras
av den som har rätt att företräda dödsboet.

Anmälan enligt andra stycket skaU göras enligt
föreskrifter som meddelas av regeringen. Nödvändiga utgifter för
läkarutlåtanden ersattes i enlighei med vad regeringen föreskriver.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmän
försäkringskassa som avses i 2 § skall så snart del kan ske beslämma den
ersättning som skall betalas ul.

3§

Allmän försäkringskassa
som avses i 2 § skall så snart del kan ske bestämma den ersättning som skall
betalas ut. Beträffande ersättning UU arbetstagare hos slaten gäller särskilda
bestämmeler som meddelas av regeringen. Kan det icke ulan tidsutdräkt avgöras
om ersättning bör ulgå men föreligger sannolika skäl till del, skall ersättning
betalas för lid intill dess slutligt beslut har fatlats. Kan ej belopp som
skall ulgå som sjukpenning eller livränta beslämmas, belalas skäligi belopp.
Återbelalningsskyldighet föreligger ej, om det sedermera bestämmes att
ersättning ej skall utgå eller ulgå med lägre belopp.

Beslut som meddelas enligt denna lag länder
omedelbart lill efterrättelse, om ej annat föreskrives i beslutet eller
bestämmes av myndighet som har all pröva beslutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Myndighel och arbelsgivare är skyldiga att på begäran
lämna försäk-ringsdomslolen, riksförsäkringsverket, allmän försäkringskassa
eller lokal myndighet som avses i 1 kap. 2 § uppgift om namngiven person
rörande förhållande som är av betydelse för tillämpningen av denna lag.
Arbelsgivare är även skyldig att lämna sådan uppgift om arbetet och
arbetsförhållandena som behövs för

7 §

Myndighel, arbelsgivare och uppdragsgivare år
skyldiga atl på begäran lämna försäkringsdomstolen, riksförsäkringsverket,
allmän försäkringskassa eller lokal myndighel som avses i I kap. 2 § uppgifi
om namngiven person rörande förhållande söm är av betydelse för
till-lämpningen av denna lag. Arbetsgivare och uppdragsgivare 'år även skyldiga
att lämna sådan uppgift om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

att
beslämma ersättningsbelopp.

Föreslagen lydelse

arbetet
och arbetsförhållandena som behövs för alt beslämma ersättningsbelopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Försäkringsdomstolen, riksförsäkringsverkel och
allmän försäkringskassa har, i den mån del behövs för all beslämma ersättning
enligl denna lag, rätt alt hos myndighet som har atl utöva tillsyn över arbelsgivares
verksamhet begära undersökning av arbetsförhållanden eller all, om särskilda
skäl föreligger, själva företaga sådan undersökning.

8§

Försäkringsdomstolen, riksförsäkringsverket och
allmän försäkringskassa har, i den mån det behövs för att beslämma ersättning
enligt denna lag, räll alt hos myndighel som har all utöva tillsyn över arbetsgivares
verksamhet begära undersökning av arbetsförhållanden eller att, om särskilda
skäl föreligger eller det gäller annan försäkrad än arbetstagare, själva
företaga sådan undersökning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11§

dighel
enligt 7 §. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktigt
meddelande i uppgift som skall lämnas enligl denna lag dömes lill böter, om
ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

Den
som underiåier att fullgöra anmälningsskyldighet enligt 1 § andra stycket dömes
till böter. Till samma straff dömes arbetsgivare som underiåter att fullgöra
uppgiftsskyldighet enligt 7 §.

Den
som underiåter att fullgöra anmälningsskyldighet enligt 1 § andra stycketTors/o
meningen dömes till böter. Till samma straff dömes arbelsgivare och
uppdragsgivare som underlåter all fullgöra uppgiftsskyl-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1. Denna lag iräder i kraft den I juli 1977.

2. 1 fråga om avgifter enligl 7 kap. skall för år 1977
gälla följande. Avgifl för lön lill arbetstagare skall eriäggas som om lagen
hade gällt från

årets
början. Avgift skall dock ej lagas ul för lön lill arbetstagare som vid lagens
ikraftträdande var undantagen från yrkesskadeförsäkringen enligt 4 § lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring.

Avgift för ersättning som avses i 3 kap. 2 § andra
stycket sista meningen lagen (1962:381) om allmän försäkring skall eriäggas i
den mån sådan ersättning har ulgivils under månaderna juli-december.

Avgifl
enligl 7 kap. 2 § Iredje siyckei denna lag skall eriäggas för hälften av

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 20

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

den
för året beräknade inkomsten av annat förvärvsarbete än anställning. Har sådani
arbeie icke utförts under månaderna juli-december, skall avgift ej eriäggas.
Befrielse från avgifl medges av den lokala skattemyndigheten efler
framställning senasi den 31 augusti 1978 eller, om detla försummas, efter
begäran om avkorlning eller restitution av påförd avgifl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom
föreskrives att 2 kap. 13 §,3 kap. 13 §,4 kap. 11 §, 11 kap. 2 och 3 §§, 16
kap. I §saml 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om aUmän försäkring'skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 kap 13 §2 Drabbas
någon, som är försäkrad enligt denna lag, av skada för vilken han är
obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkesskadeförsäkring, må för lid
efter ulgången av den i // § sisinämnda lag omförmälda samordningstiden
sjukvårdsersätlning ej utgivas med anledning av skadan.

Omfattas skadan av frlvUllg försäkring enligl
lagen om yrkesskadeförsäkring, må.för lid efter det den skadade blivit
berättigad tiU livränta enligt sagda lag sjukvårdsersätlning ej utgivas med anledning
av skadan.

Vid
sjukdom, som enligl annan lag än lagen om yrkesskadeförsäkring eller enligt
särskild författning eller enligl regeringens förordnande medför rätt till
molsvarande ersättning, som bestämmes av eller utbetalas från
riksförsäkringsverkel, utgives sjukvårdsersätlning endast i den mån beloppet
därav överstiger vad som i motsvarande hänseende utgår enligt den andra lagen,
den särskilda författningen eller förordnandet.

Vad i tredje stycket sägs skall äga molsvarande
lillämpning vid sjukdom, som medför rätt lill ersättning

'
Lagen omtryckt 1973:908. 2 Senaste lydelse 1976:279.

Drabbas någon, som är försäkrad enligt denna lag,
av skada för vilken han är försäkrad enligt lagen (1976:380) om
arbelsskadeförsäkring, må för lid efter utgången av den i 3 kap. 1 § sisinämnda
lag omförmälda samordningstiden sjukvårdsersätlning ej utgivas med anledning
av skadan.

Vid sjukdom, som enligt annan lag än lagen om
arbelsskadeförsäkring eller enligl särskild författning eller enligl
regeringens förordnande medför rätt lill molsvarande ersättning, som bestämmes
av eller utbetalas från riksförsäkringsverkel eller aUmän försäkringskassa,
utgives sjukvårdsersätlning endast i den mån beloppel därav överstiger vad som
i motsvarande hänseende utgår enligt den andra lagen, den särskilda
författningen eller förordnandet.

Vad i andra stycket sägs skall äga molsvarande
tillämpning vid sjukdom, som medför rätt lill ersättning

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 22

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

enligl
ulländsk lagsiiftning om yr- enligt ulländsk lagstiftning om ar-

kesskadeforsäkring. beisskadeforsäkring.

3 kap.

13 §3

Bestämmelserna i 2 kap. 10 § Bestämmelserna i 2
kap. 10 §

försia stycket, 11 och 13 §§ äga första stycket, 11 och 13 §§ äga

motsvarande tillämpning i fråga om molsvarande tillämpning i fråga om

sjukpenning. sjukpenning. Vid tillämpning av 2

kap.
13 § andra stycket skaU hänsyn

icke
tagas lill särskild sjukpenning

enligt
lagen (1977:000) om statligt

personskadeskydd.

Bestämmelserna
i 3,5 och 8 §§ i fråga om förtidspension äga motsvarande

lillämpning
där den försäkrade skulle ha kommii i åtnjutande av sådan

pension,
om han varit svensk medborgare.

Har försäkrad, ulan att bestämmelserna i 3 kap. 3 §
försia stycket äro tillämpliga, efter ingången av den månad, varunder han
uppnått sexliofem års ålder, åtnjutit sjukpenning under elthundraåtlio dagar,
må allmän försäkringskassa besluta all sjukpenning icke längre skall ulgå.

4 kap.

11 §

Föräldrapenning ulgår ej i den Föräldrapenning
utgår ej i den

mån föräldem för samma dag uppbär mån föräldern för samma dag uppbär

sjukpenning enligl denna lag eller sjukpenning enligl denna lag eller

lagen (1954:243) om yrkesskadefor- lagen (1976:380) om arbelsskadeför

säkring eller molsvarande ersättning säkring eller uppbär motsvarande

som ulgår enligl annan författning ersättning som utgår enligl annan

eller på grund av regeringens förord- författning eller på gmnd av rege-

nande. ringens förordnande.

11
kap. 2 §5 Med inkomst av anställning aVses den lön i
penningar eller naluraförmåner i form av kosl eller bosiad, som försäkrad
åtnjutit såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst
hänföres dock icke från en och samme arbelsgivare åtnjuten lön som under ett år
ej uppgått till femhundra kronor. Såsom inkomst av anslällning anses även

a) sjukpenning enligl denna lag a) sjukpenning
enligt denna lag eller lagen (1954:243) omyrkesskade- eller lagen
(1976:380) om arbeisska-

3
Senasie lydelse 1976:279. Senaste lydelse 1976:279. 5 Senaste lydelse
1976:1013.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:64 23

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

försäkring eller
motsvarande ersätt- deförsäkring eller motsvarande er-

ning
som ulgår enligl annan författ- sättning som utgår enligl annan

ning
eller på grund av regeringens författning eller på gmnd av rege-

förordnande,
i den mån ersättningen ringens förordnande, i den mån

träder
i stället för försäkrads inkomsl ersättningen träder i slällei för

såsom
arbetstagare i allmän eller försäkrads inkomst såsom arbelsla-

enskild
tjänst, gare i allmän eller enskild tjänst,

b) föräldrapenning,

c) vårdbidrag enligl 9 kap. 4 §,

d) dagpenning
från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd enligl lagen
(1973:371) om kontant arbets

marknadsstöd,

0 utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning
i form av dagpen

ning och stimulansbidrag,

g)
limsiudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349), h) delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring, i)
dagpenning lill värnpliktiga, vapenfria Ijänsteplikliga och elever i bistånds-
och kalastrofulbildning under repetiiionsutbildning, läkare under
försvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspUkliga, j) utbildningsbidrag
för doktorander,

k) timersättning vid gmndläggan- k) timersättning
vid gmndläggan

de ulbildning för vuxna. de utbildning för vuxna,

1) livränta som utgår enligt lagen om
arbetsskadeförsäkring eller eljest bestämmes med lillämpning av sagda lag.

1 fråga om ersättning i penningar eller
naturaförmåner som i försia stycket

sägs för arbeie som någon ulförl för annans räkning utan alt vara anställd i

dennes tjänsl skall vad i 3 kap. 2 § andra stycket sägs äga molsvarande

lillämpning.

Vid beräkning av inkomsl av anställning skall
hänsyn tagas lill lön eller annan ersäuning, som försäkrad åtnjutit från
arbetsgivare, vilken är bosatt utom riket eller är ulländsk juridisk person,
endasl i fall då den försäkrade sysselsatts här i riket eller tjänstgjort som
sjöman ombord på svenski handelsfartyg. Vad i della stycke sägs skall icke
gälla beträffande lön lill svensk medborgare, såframt svenska staten eller, där
lönen härrör från ulländsk juridisk person,svensk juridisk person, som äger elt
bestämmande inflyiande över den ulländska juridiska personen, enligt av
riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har all svara för avgift lill
försäkringen för tilläggspension enligt 19 kap. 1 §.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 24

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Hänsyn skall ej heller lagas till lön eller annan
ersättning från främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat
eller från arbelsgivare, vilken tillhör beskickning eller konsulat som nu sagts
och icke är svensk medborgare. Vad i detla stycke sägs skall icke gälla
belräffande lön lill svensk medborgare eller den som ulan atl vara svensk
medborgare är bosall i rikel, såframl ulländsk beskickning här i riket enligl av
riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har atl svara för avgift till
försäkringen för tilläggspension enligl 19 kap. I §.

Den som åtagit sig förbindelse enligl tredje eller
fjärde stycket skall anses såsom arbelsgivare.

3 §6 Medinkomst av annat förvärvsarbete avses

a) inkomst av här i rikel bedriven rörelse;

b) inkomst av här belägen jordbmksfastighei, som bmkas av den försäkrade;

c) ersättning i penningar eller naluraförmåner i form
av kosl eller bosiad för arbeie för annans räkning; samt

d) sjukpenning
enligt denna lag d) sjukpenning enligl denna lag

eller lagen (1954:243) om yrkesskade- eller lagen (1976:380) om arbetsska-

försäkring eller molsvarande ersätt- deförsäkring eller motsvarande er-

ning som ulgår enligl annan förfall- sättning som ulgår enligt annan

ning eller på grund av regeringens författning eller på gmnd av rege-

förordnande, i den mån ersättningen ringens förordnande, i den mån

träder i stället för inkomsl som ovan ersällningen iräder i stället för

nämnis; inkomst som ovan nämnis;

allt i den mån inkomsien icke enligt 2 § är att
hänföra till inkomsl av anslällning.

Till inkomst som avses i försia siyckei a) och b)
räknas även sådan inkomsl av rörelse eller jordbruksfasiighel, som enligl punkl
13 av anvisningarna lill 32 § eller anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen
(1928:370) laxeras hos försäkrad, om den försäkrade varit verksam i
förvärvskällan I ej blott ringa omfattning.

Har inkomsl som avses i första stycket a), b) eller
c) icke uppgått lill femhundra kronor för år, tages den ej i beräkning.

16
kap. IV Den som önskar komma i åtnjutande av pension skall
göra ansökan hos allmän försäkringskassa i enlighet med vad regeringen
förordnar.

Åtnjuter
försäkrad sjukpenning Åtnjuter försäkrad sjukpenning « Senaste
lydelse 1976:77. 'Senaste lydelse 1974:784.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:64 25

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

eller
ersättning för sjukhusvård en- eller ersättning lor sjukhusvård en

ligt denna lag, må allmän försäk- ligt denna lag, må allmän försäk

ringskassa tillerkänna honom för- ringskassa tillerkänna honom för

tidspension utan hinder av atl han lidspension ulan hinder av all han

icke gjort ansökan därom. icke gjort ansökan därom. Denamma

skall gälla då försäkrad
åtnjuter sjukpenning, ersättning för sjukhusvård eller livränta enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller molsvarande ersättning som utgår
enligt annan föifattning eller på grund av regeringens förordnande. Åtnjuter
försäkrad sjukbidrag eller lill viss lid begränsad handikappersättning, må den
lid varunder sådan förmån skall ulgå förlängas ulan alt ansökan därom gjorts.

I den mån regeringen så förordnar må allmän
försäkringskassa tillerkänna den pensionsberätligade pension enligl denna lag
ulan hinder av atl han icke gjort ansökan därom.

För den försäkrades koslnader för läkarundersökning
och läkamllålande vid ansökan om förtidspension, handikappersättning eller
vårdbidrag skall ersättning utgå i enlighet med vad regeringen förordnar.

17
kap. 2§«

Äger
pensionsberätligad rätt lill livränta på grund av obligatorisk försäkring
jämlikt lagen om torsäkring för olycksfall i arbete, lagen om försäkring för
vissa yrkessjukdomar eller lagen om yrkesskadeförsäkring eller äger han jämlikt
annan lag eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande räll
lill livränta, som bestämmes av eller utbetalas från riksförsäkringsverket,
minskas honom eljest tillkommande pension enligl vad nedan stadgas. Molsvarande
skall äga lillämpning i fall då livränta utgår enligt ulländsk lagstiflning om
yrkesskadeförsäkring. Medför skada, för vilken livränta börjat utgivas,
återigen sjukdom som berättigar till sjukpenning, skall del anses som om
livränta ulginge under sjukdomstiden. Har livränta eller del därav eller
livränta för viss tid utbytts mot ell engångsbelopp, skall anses som om
livränta ulginge eller den utgående livräntan vore förhöjd med belopp som
enligl de vid utbytet tillämpade försäkringsiekniska grunderna svarar mol
engångsbeloppet.

Folkpension och tilläggspension i form av
förtidspension eller ålderspension minskas med tre fjärdedelar av den
pensionsberätligade för samma tid

8 Senaste lydelse 1974:510.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 26

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

tillkommande
livränta såsom skadad; dock må avdrag å annan förtidspension än hel sådan ske
endasl om skadan inträffat före den lidpunki från vilken pensionen ulgår och
avdrag å tilläggspension göras endasl om den pensionsberätligade ägt tillgodoräkna
sig pensionspoäng för minst ett år vid den lidpunki då skadan inträffat.

Folkpension i form av ålderspension, änkepension
eller barnpension ävensom tilläggspension i form av änkepension eller
barnpension minskas med tre fjärdedelar av den pensionsberätligade för samma
tid tillkommande livränta såsom eflerievande; dock må avdrag å tilläggspension
göras endast om den avlidne ägt tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ell
år vid den lidpunki då skadan inträffat.

Minskning enligt denna paragraf skall i första hand
göras å tilläggspension. Utan hinder av vad i paragrafen stadgas skall
folkpension alltid ulgå, i form av förtidspension eller barnpension med minsl
en fjärdedel, i form av änkepension med minst hälften saml i form av
ålderspension med minsl tre fjärdedelar av belopp som eljesl skolat utgå.

/ fråga om samordning av pension med livränta som
ulgår enligt eller eljesl bestämmes med tUlämpning av lagen (f 976:380) om
arbelsskadeförsäkring föreskrives i 4 kap. 4 § och 6 kap. I § sagda lag.

1. Denna lag Iräder i krafl den I juli 1977. Äldre
beslämmelser i 2 kap. 13 §

och 3 kap. 13 § gäller fortfarande i fråga om ersättning vid skada som har

inträffat före ikraftträdandet.

2. Anmälan som avses i 11 kap. 7 § försia siyckei
flr utan hinder av andra

stycket samma paragraf återkallas före ulgången av år 1977 med verkan från

och med ingången av år 1977 eller år 1978. Under samma lid får utan hinder

av 3 kap. 11 § andra siyckei även den som har fyllt 55 år övergå till

sjukpenningförsäkring med kortare karenslid eller ulan karenstid.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare

Härigenom föreskrives
i fråga om lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare dels all i 13 § ordel
"Konungen" skall bylas ut mol "regeringen", dels all 5 och
12 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

5 § '

Från ersällningen för inkomstbortfall skola
avräknas sjukpenning och sjukpenningtillägg, vartill smilt-bäraren under tiden
för ingripandet må vara berättigad på grund av försäkring enligl lagen
(1962:381) om allmän försäkring eller med stöd därav meddelade bestämmelser, lagen
(1954:774) med särskilda beslämmelser om frlvUllg sjukpenningforsäkring 1
aUmän sjukkassa eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring.

Från ersällningen skola jämväl avräknas sjukpenning
som för tid för ingripandel ulgår enligt annan lag eller enligt särskild
författning eller enligt Konungens förordnande och som bestämmes av eller
ulbelalas från riksförsäkringsverkel eller bolag som omförmäles i 1 § lagen om
yrkesskadeförsäkring ävensom livränta, som någon åtnjuter på grund av att han
är smittbärare, lill den del den belöper å lid för ingripandet.

Vad i nästföregående stycke sägs skall äga
motsvarande lillämpning, därest smitlbäraren äger uppbära ersättning enligt
främmande makts lagstiflning om yrkesskadeförsäkring.

Föreslagen lydelse

Från ersättningen för inkomstbortfall skola
avräknas sjukpenning och sjukpenningtillägg, vartill smitlbäraren under liden
för ingripandet må vara berättigad på grund av försäkring enligt lagen
(1962:381)om allmän försäkring eller med stöd därav meddelade beslämmelser
eller lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring.

Från ersättningen skola jämväl avräknas sjukpenning
som för tid för ingripandet utgår enligt annan lag eller enligt särskild
författning eller enligt regeringens förordnande och som bestämmes av eller
utbetalas från riksförsäkringsverkel eller aUmän försäkringskassa ävensom livränta,
som någon åtnjuter på gmnd av atl han är smittbärare, lill den del den belöper
å lid för ingripandel.

Vad i nästföregående stycke sägs skall äga
motsvarande tillämpning, därest smitlbäraren äger uppbära ersättning enligt
främmande makts lagstiftning om arbetsskadeforsäk-ring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
Senaste lydelse 1973:469.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Frop. 1976/77:64 28

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

12i!

Länsstyrelsen
äger beslula om ersättning jämlikt 10 S och utbetalar till sökanden belopp som
tillerkänts honom.

Talan
mol länsstyrelses beslul Talan mot länsstyrelses beslut föres
hos Konungen genom besvär, föfes hos kammarrätten genom be-vilka skola
Ingivas tlU inrikesdeparte- svär. ineniei.

Denna lag träder i kraft den I juli 1977.1 fråga om
ersättning vid skada som har inträffat före ikraftlrädandel gäller 5 ij i sin
äldre lydelse.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 29

9
Förslag till

Lag
om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Härigenom föreskrives alt 5 kap. 3 §
skadeståndslagen (1972:207)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

5
kap. 3§ Vid bestämmande av ersättning för inkomstföriust eller förlust av
underhåll avräknas förmån som den skadelidande med anledning av förlusten har
rätt till i form av

1. ersättning, som utgår på gmnd 1.
ersättning, som utgår p gmnd av obligatorisk försäkring enligl av obligatorisk
försäkring enligl lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller lagen (1954:243) om yrkes- rmgeller på grnnd av lagen
(1976:380) skadeförsäkring, eller annan likartad om arbetsskadeförsäkring,
eller an-förmån, nan likartad
förmån,

2. sjuklön eller pension som utges av arbelsgivare på
grund av anställningsavtal,

3. pension som utgår på gmnd av kollektiv
ijänstepensionsförsäkring,

4. periodisk ersättning som ulgår på gmnd av sådan olycksfalls-
eller sjukförsäkring som har meddelals på gmnd av kollektivavtal.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.

'
Lagen omtryckt 1975:404.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10
Förslag till

Lag
om ändring i reglementet (1961:265),apgående förvaltningen av

riksförsäkringsverkets
fonder

Härigenom föreskrives i fråga om reglementet
(1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder'

dels all i 1 och 9 §§ ordet
"yrkesskadeförsäkringsfonden" skall bylas ul mol
"arbelsskadeförsäkringsfonden",

dels all 2 § skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arbeisskadeförsäkrlngsfondens inkomster utgöras
av.

avgifter enligl 7 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring:

Yrkesskade försäkringsfondens inkomster ulgöras av

försäkringsavgifter enligl 38 och 39 §§ lagen om
yrkesskadeförsäkring samt ilUägg som föranledas av Ullämp-nlngen av lagen om
krigsförsäkring for sjömän m.fl.;

återbetalda belopp enligl 12 § andra stycket lagen
om försäkring för olycksfall i arbeie och 51 § andra stycket lagen om
yrkesskadeförsäkring;

bötesmedel
enligt 34 § lagen om försäkring för olycksfall i arbeie;

kapitalbelopp, som inflyta vid inköp I
riksförsäkringsverket av livräntor enligl 10 § lagen angående ersättning för
skada lill följd av olycksfall i arbete eller på grund av verkels övertagande
jämlikt 35 § lagen om försäkring för olycksfall i arbeie samt 54 och 55 §§
lagen om yrkesskadeförsäkring av annan åvilande skyldighet all utgiva
ersättning i anledning av olycksfall eller sjukdom; saml

A
rbeisskadeforsäkringsfondens u t -gifter ulgöras av ersättningar och andra
koslnader, som i anledning av iniräffade skadefall skola utbetalas av
riksförsäkringsverkel eller allmän försäkringskassa på grund av obligatorisk
försäkring enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbeie, lagen om
försäkring för vissa yrkessjukdomar, lagen om krigsförsäkring för ombord å
fartyg tjänstgörande

räntor
och annan avkastning.

Yrkesskadeförsäkringsfondens utgifter ulgöras av
ersättningar och andra koslnader, som i anledning av iniräffade skadefall skola
utbetalas av riksförsäkringsverkel eller allmän försäkringskassa på grund av
obligatorisk försäkring enligl lagen om försäkring för olycksfall i arbete,
lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar, lagen om krigsförsäkring för
ombord å fartyg tiänstgörande

1 Senaste lydelse av

I § 1975:481

9S 1976:147 Ofr 1976:287).

2 Senaste lydelse
1973:65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

enligl
dessa lagar; ersättningar, som skola utbetalas av riksförsäkringsverkel på
grund av övertagande jämlikt 10 § lagen angående ersättning för skada lill
följd av olycksfall i arbeie, 35 § lagen om försäkring för olycksfall i
arbete samt 54 och 55 §§ lagen om yrkesskadeförsäkring av annan åvilande
ersättningsskyldighet;

samt
belopp, som utbetalas lill följd av vad nedan i 3 § sladgas.

Nuvarande lydelse

personer, lagen om
yrkesskadeförsäkring och lagen om krigsförsäkring för sjömän m. fl., ävensom
koslnader för omreglering, förhöjning och värdesäkring av ersättningar enligt
dessa lagar;

belopp, som av riksförsäkringsverket eller eljest
återbetalas på grund av atl för myckel influtit lill verkei i
.försäkringsavgift eller lillägg som i första stycket sägs;

belopp,
som skola ulbelalas för bestridande av förvaltningskostnader enligt 39 § andra
stycket lagen om yrkesskadeförsäkring; samt

Föreslagen lydelse

personer,
lagen om yrkesskadeförsäkring, lagen om krigsförsäkring för sjömän m. fl. och
lagen om arbetsskadeförsäkring, ävensom kostnader för omreglering, förhöjning,
uppräkning och värdesäkring av ersättningar

belopp, som av riksförsäkringsverket eller eljesl
återbetalas på grund av att för myckel influtit lill verkei i avgift som i
försia siyckei sägs;

belopp, som skola utbetalas för bestridande av
förvaltningskostnader enligl 7 kap. 3 § andra stycket lagen om
arbelsskadeförsäkring;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977 och
tillämpas även på försäkringsavgifter och förvaltningskostnader enligt äldre
beslämmelser.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 32

11
Förslag till

Lag om upphävande av
vissa författningar om handläggning av

ärenden angående
yrkesskadeförsäkring

Härigenom föreskrives alt följande författningar
skall upphöra all gälla vid utgången avjuni 1977, nämligen

1. lagen (1973:60) om handläggning av vissa ärenden
angående ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring m. m.,

2. kungörelsen (1973:185) om handläggning av vissa
ärenden angående ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring m.
m.

De upphävda författningarna gäller dock fortfarande
i fråga om skada som har inträffat före den 1 juli 1977.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen
(1937:249) om inskränkningar

utbekomma allmänna
handlingar

rätten
att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Härigenom
föreskrives atl 14och 19 §§lagen(1937:249)om inskränkningar i rätten atl
utbekomma allmänna handlingar' skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 §

Handlingar
vilka av läkare eller hos socialstyrelsen eller på läkares eller styrelsens
föranstaltande upprättats till utredning i mål eller ärende hos domslol eller
i ärende som avses i giftermålsbalken; handlingar i ärenden rörande
kriminolo-gisk undersökning för forskningsändamål; handlingar vilka upprättats
vid psykologisk undersökning som utföris för forskningsändamål eller i samband
med inskrivning av värnpliktiga eller yrkesvägledning, ar-betsvård eller
omskolning eller i ärende om anslällning eller upphörande av anslällning hos
myndighet eller i ärende om uttagning av anställd hos myndighel lill viss ulbildning
eller tjänstgöring; handlingar i ärenden hos statens arbetsklinik eller
kommunall arbelsvårds-institul rörande prövning av handikappade eller från
arbetssynpunkt svårbedömda personers förutsättningar förarbete eller rörande
arbetsträning av sådana personer; läkaml-lålanden i ärenden om statlig personalpensionering;
handlingar i ärenden enligt lagen (1972:119) om fastställande av
könstillhörighet i vissa fall; handlingar rörande uppsökande ' Lagen omtryckt 1976:61 1.

Handlingar
vilka av läkare eller hos socialstyrelsen eller på läkares eller slyrelsens
föranstaltande upprättats till uiredning i mål eller ärende hos domslol eller
i ärende som avses i giftermålsbalken; handlingar i ärenden rörande
kriminolo-gisk undersökning för forskningsändamål; handlingar vilka upprättals
vid psykologisk undersökning som ulförts för forskningsändamål eller i samband
med inskrivning av värnpliktiga eller yrkesvägledning, arbetsvärd eller
omskolning eller i ärende om anslällning eller upphörande av anställning hos
myndighel eller i ärende om ultagning av anställd hos myndighel lill viss
utbildning eller tjänslgöring; handlingar i ärenden hos statens arbetsklinik
eller kommunall arbelsvårds-instilul rörande prövning av handikappade eller
från arbetssynpunkt svårbedömda personers fömtsättningar för arbeie eller
rörande arbetsträning av sådana personer; läkaml-lålanden i ärenden om stallig
personalpensionering; handlingar i ärenden enligt lagen (1972:119) om fastställande
av könstillhörighet i vissa fall; handlingar rörande uppsökande

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 64

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

verksamhel som enligt lag
åligger socialnämnd; handlingar i ärenden rörande hälsovård, sjukvård, socialhjälp,
undersiöd vid barnsbörd, samhällets barnavård och ungdomsskydd eller eljesl
barnavårdsnämnds verksamhet, sådan familjerådgivning som drives av kommun,
landstingskommun, församling eller kyrklig samfällighet, rätt för enskilda att
inköpa alkoholhaltiga drycker, behandling av alkoholister eller eljesl
nykterhetsnämnds verksamhel, allmän försäkring eller yrkesskadeförsäkring
eller eljest riksförsäkringsverkets, försäkringsrådets eller allmän
försäkringskassas verksamhel, studiestöd under sjukdom, lillsyn å
understödsföreningar, hjälpverksamhet vid arbetslöshet; så ock handlingar i
ärenden rörande kontroll å utlänningar, som här i riket vistas eller hit söka
tillträde, må, i vad de angå enskilds personliga förhållanden, icke ulan hans
samtycke till annan utlämnas tidigare än sjuttio år efler handlingens datum.
Även ulan sådani samtycke skall dock handling som nu sagts utlämnas, om, med
hänsyn till det ändamål för vilkel utlämnande å-stundas och omständigheterna i
övrigi, trygghet kan anses vara för handen, alt det ej kommer alt missbrukas
lill skada eller förklenande för den vilkens personliga förhållanden i
handlingen avses eller för hans nära anhöriga. Vid utiämnande böra erforderiiga
förbehåll göras.

Föreslagen lydelse

verksamhet
som enligl lag åligger socialnämnd; handlingar i ärenden rörande hälsovård,
sjukvård, socialhjälp, undersiöd vid barnsbörd, samhällets barnavård och
ungdomsskydd eller eljest barnavårdsnämnds verksamhet, sådan familjerådgivning
som drives av kommun, landstingskommun, församling eller kyrklig samfällighet,
rätt för enskilda alt inköpa alkoholhaltiga drycker, behandling av alkoholister
eller eljesl nyklerhetsnämnds verksamhel, allmän försäkring eller arbelsskadeförsäkring
eller eljesl riksförsäkringsverkets eller allmän försäkringskassas
verksamhel, studiestöd under sjukdorr\, förmåner enligt statens
personskadeförsäkring eller lagen (1977:000) om statlig ersättning vid ideeU skada,
lillsyn å understödsföreningar, hjälpverksamhet vid arbetslöshet; så ock
handlingar i ärenden rörande kontroll å utlänningar, som här i rikel vistas
eller hit söka tillträde, må, i vad de angå enskilds personliga förhållanden,
icke utan hans samtycke till annan utlämnas lidigare än sjuttio år efler handlingens
datum. Även utan sådant samtycke skall dock handling som nu sagts utlämnas, om,
med hänsyn lill det ändamål för vilket utlämnande åslundas och omständigheterna
i övrigt, Irygghel kan anses vara för handen, att det ej kommer atl missbrukas
lill skada eller förklenande för den vilkens personliga förhållanden i
handlingen avses eller för hans nära anhöriga. Vid utlämnande böra
erforderliga förbehåll göras.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 35

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Angår handling, som i försia siyckei avses, någons
intagning, vård eller behandling å anstalt eller inrätlning eller någons vård
eller behandling av läkare annorstädes än å anstalt, och finnes grundad
anledning antaga atl genom handlingens utlämnande ändamålet med vården eller
behandlingen skulle motverkas eller någons personliga säkerhei sällas i fara,
må utlämnande vägras, ändock alt enligt bestämmelserna i försia siyckei
utlämnande bort ske. Likaledes må utbekommande av handling, ulvisande vem som
gjort anmälan i ärende rörande samhällets barnavård eller ungdomsskydd eller
rörande behandling av alkoholister eller vem som eljest lämnal upplysningar i
sådani ärende, vägras, om grundad anledning finnes all anlaga alt den, om
vilken anmälan gjorts eller upplysningarna lämnals, skulle missbmka kännedom i
berörda hänseende till skada för annan person.

Vad i denna paragraf sladgas har icke avseende å
myndighets beslul som särskill utfärdats eller i protokoll upplagils, där fråga
ej är om barnavårdsnämnds, nyklerhetsnämnds, riksförsäkringsverkels eller
allmän försäkringskassas beslut, centrala sludiestödsnämndens beslul rörande
studiestöd under sjukdom eller om beslul i ärende som rör lillämpningen av
lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall, smillskyddslagen
(1968:231) såviii den angår veneriska sjukdomar, abortlagen (1974:595),
steriliserings-lagen (1975:580), lagen (1944:133) om kaslrering eller
transplantalionslagen (1975:190), såviii angår tillstånd enligt 4 § nämnda lag.

Uppgifler och anteckningar, vilka tillhöra de i
kommunerna förda socialregistren, må ej utlämnas i vidare mån än som följer av
lagen om social register.

19 §

Till riksförsäkringsanslahen eller Till
riksförsäkringsverket eller all-

försäkringsrådet
inkomna och där män försäkringskassa inkomna och

upprättade
handlingar i ärenden där upprättade handlingar i ärenden

angående
försäkring for olycksfaU i angående arbetsskadeförsäkring må,

arbete
och för yrkessjukdomar må, såviii de avse arbelel i arbelsgivares

såviii
de avse arbetet i arbetsgivares rörelse, företag eller verksamhet eller

rörelse,
förelag eller verksamhet eller de förhållanden, under vilka arbetet

de
förhållanden, under vilka arbetet bedrives, eller arbetarnas antal, ar-

bedrives,
eller arbetarnas antal, ar- betstid och avlöningsförhållanden,

betstid
och avlöningsförhållanden, icke ulan arbelsgivarens samtycke

icke
utan arbetsgivarens samtycke tiU annan utlämnas lidigare än tjugu

till
annan utiämnas tidigare än tjugu år efler handlingens dalum, där ej,

år
efler handlingens dalum, där ej, med hänsyn lill del ändamål, för

med
hänsyn lill del ändamål, för vilkel utlämnande åslundas och

vilkel
utlämnande åslundas och omsiändigheterna i övrigi, irygghel

omständigheterna
i övrigi, trygghet kan anses vara för handen, atl det ej

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 36

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

kan
anses vara för handen, atl det ej kommer atl missbrukas till
arbetsgi-kommer all missbrukas lill arbetsgi- vårens skada. Vid utlämnande
böra vårens skada. Vid utlämnande böra erforderiiga förbehåll göras,
erforderliga förbehåll göras.

Handlingar i ärenden angående arbetarskydd eller
arbetstidens reglering eller angående arbetstillstånd för utlänning må, såvitt
de röra arbelsgivares yrkeshemlighet eller eljest innehålla sådana upplysningar
om driftanordning eller affärsförhållande, vilkas offentliggörande kan lända
arbelsgivare lill skada, icke i vidare mån än som kan följa av de i nämnda
ämnen gällande lagar utlämnas utan arbetsgivarens samtycke förrän tjugu år från
handlingens dalum förnulit.

Vad i denna paragraf stadgas beträffande
arbetsgivare skaU i fråga om handlingar 1 ärenden angående
arbetsskadeförsäkring jämväl avse uppdragsgivare och egenföretagare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om handlingar i ärenden hos
försäkringsrådet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13
Förslag till

Lag
om ändring i luftfartslagen (1957:297)

Härigenom
föreskrives alt 11 kap. 1 § luftfartslagen (1957:297) skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 kap. 1§' Föreskrifler
angående ålgärder, då luftfartyg är saknat, förolyckat eller nödställt eller
fara hotar lufttrafiken (flygräddningstjänst), meddelas av regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, av luftfartsverket. Regeringen må ålägga
ägare eller Regeringen må ålägga ägare eller innehavare av luftfartyg
samt dem innehavare av luftfartyg saml dem

som göra Ijänsi å sådani
fartyg eller vid flygplats eller annan anläggning för luftfarten skyldighel alt
medverka i Hygräddningstjänslen, så ock meddela bestämmelser om ersättning av
allmänna medel för sådan medverkan.

som göra ijänsi å
sådani fartyg eller vid flygplats eller annan anläggning för luftfarten
skyldighet alt medverka i flygräddningstjänslen, så ock meddela bestämmelser
om ersättning av allmänna medel för sådan medverkan. 1.fråga om ersättning vid
personskada gäller lagen (1977:000) om statligt personskadeskydd och lagen
(1977:000) om stallig ersättning vid Ideell skada.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om skada som har inträffat före
ikraftträdandet.

282 1 Senaste lydelse 1976:11 Ofr 1976:644).

opaginerad Kontrollera mot PDF

14
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1960:331) om skyddsåtgärder vid olyckor i

atomanläggningar
m. m.

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1960:331)
om skyddsåtgärder vid olyckor i atomanläggningar m. m.

dels atl i 2 och 12-14 §§ ordet
"Konungen" skall bylas ul mol "regeringen",

dels all 8 § skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ersättning
av statsmedel må även tillerkännas den som genom eget arbeie eller genom atl
tillhandahålla förnödenhet frivilligt varil verksam i skyddsarbete som avses
i denna lag.

Nuvarande
lydelse

Den som ultagils till arbete med stöd av 6 § försia
siyckei äger av statsmedel erhålla ersättning för resa och andra kostnader för
inställelse samt gottgörelse för ulfört arbeie och för skada som därunder
åsamkats honom, alll enligl de föreskrifter Konungen meddelar.

För egendom, som tagits i anspråk jämlikt 6 § andra
stycket, skall enligt föreskrifter, som meddelas av Konungen, lämnas
ersättning av statsmedel. Har egendomen tagils i anspråk med nyttjanderätt,
skall ersättning ulgå, förutom för den förlorade avkaslningen eller nyttan,
jämväl för den skada eller försämring egendomen må hava lidit.

§

Föreslagen
lydelse

Den som ultagils lill arbeie med stöd av 6 § försia
stycket äger av statsmedel erhålla ersättning för resa och andra kostnader för
inställelse samt gottgörelse för utfört arbete och för skada som därunder
åsamkats honom, allt enligl de föreskrifler regeringen meddelar. / fråga om
ersättning vid personskada gäller lagen (t977:000) om statligt personskadeskydd
och lagen (1977:000) om statlig ersättning vid ideell skada.

För
egendom, som lagils i anspråk jämlikt 6 § andra stycket, skall enligl
föreskrifler, som meddelas av regeringen, lämnas ersättning av statsmedel.
Har egendomen tagils i anspråk med nyiijanderäit, skall ersättning utgå,
förutom för den förlorade avkastningen eller nyttan, jämväl för den skada eller
försämring egendomen må hava lidit.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag Iräder i krafl den 1 juli 1977. Äldre
beslämmelser gäller fortfarande i fråga om skada som har inträffat före
ikraftträdandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15
Förslag till

Lag
om ändring i brandlagen (1974:80)

Härigenom
föreskrives i fråga om brandlagen (1974:80)' dels atl i 20 och 22 §§
ordel "kroppsskada" skall bylas ul mol "personskada",
dels att 19 § skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

19 §

/
fråga om ersänning vid personskada till den som har dellagil i
räddningstjänst eller i övning med brandsly rka gäller lagen (1977:000) om
statligt personskadeskydd och lagen (1977:000) om statlig ersättning vid
ideell skada. För skada på kläder eller andra personliga lillhörigheter är
han berättigad lill ersättning av kommunen. Den som frivilligt eller på
anmodan med stöd av 10 § försia siyckei har deltagit i räddningstjänst och ej
tillhör brandvärn är berättigad lill ersättning av kommunen för arbete och
tidspillan samt för kostnad för resa och uppehälle.

Den som har deltagit i räddningstjänst eller i
övning med brandsly rka är berättigad UU ersättning av statsmedel för
kroppsskada som han därvid har ådragit sig. t fråga om sådan ersättning skaU
vad som föreskrives 1 förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under tjänstgöring I civilförsvaret äga molsvarande
tUlämpning. För skada på kläder eller andra personliga lill-hörigheter är han
berättigad till ersättning av kommunen. Den som frivilligl eller på anmodan med
stöd av 10 § första stycket har deltagit i räddningstjänst och ej tillhör brandvärn
är berättigad till ersättning av kommunen för arbeie och tidspillan samt för
kosinad för resa och uppehälle.

När transportmedel, redskap eller annan utrustning
för räddningstjänst har tillhandahållits frivilligt eller tagits i anspråk med
stöd av 11 §, är ägaren eller innehavaren berättigad lill ersättning av
kommunen för skada på utmstningen, föriorad avkastning eller nytta och kostnad
med anledning av atl utrustningen har tillhandahållits.

Denna lag iräder i krafl den I juli 1977. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om skada som har inträffat före ikraftlrädandel.

' Senaste lydelse av 22 S 1975:96.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 Förslag
till Lag om ändring

kommunalskattelagen (1928:370)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Härigenom
föreskrives aU 19 §, 32 § 2 mom., 53 § 1 mom., anvisningarna till 19 §, punkl
14 av anvisningarna till 21 §, punkl 9 av anvisningarna till 24 §, punkt 9 av
anvisningarna till 28 §, punkt 12 av anvisningarna lill 32 § och anvisningarna
lill 41 b § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

19 §1

Till
skattepliktig inkomst enligl denna lag räknas icke:

vad
som vid bodelning eller eljesl på grund av giftorätt tillfallit make eller
vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinsl
å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 §
3 eller 4 mom.;

vinsl
i svenski lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i rikel utfärdade
premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid
vinstdragning på ulländska premieobligationer, som uppgår till högsl 100
kronor;

ersättning,
som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke
ersällningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för
år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligl annan lag eller
särskild författning, som utgått annoriedes än på grund av sjukförsäkring, som
nyss sagts, lill någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under
mililärtjänsl-göring om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500
kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller
olycksfall tillfallit någon på gmnd av annan försäkring, som icke tagits i
samband med tjänst, dock alt lill skattepliktig inkomsl räknas ersäll-

ersätlning,
som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen gmndas på förvärvsinkomst av 4
500 kronor eller högre belopp för år eller ulgör föräldrapenning, så ock sådan
ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som uigålt annorledes
än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, lill någon vid sjukdom eller
olycksfall i arbeie eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i
lagen (1977:000) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:000) om
krlgsskadeersäiining tUl sjömän om icke ersättningen gmndas på förvärvsinkomst
av 4 500 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersält-

opaginerad Kontrollera mot PDF

'
Som senaste lydelse har upptagits lydelsen enligt prop. 1976/77:50.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 41

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

ning
i form av pension eller i form av ning, vilken vid sjukdom eller

livränta i den mån livräntan är skat- olycksfall tillfallit någon på grund av

teplikligenligl 32 § I eller 2 mom., så annan försäkring, som icke lagils i

ock ersäuning som ulgår på grund av samband med tjänst, dock atl lill

trafikförsäkring eller, med nedan skaiiepliklig inkomsl räknas ersäli-

angivet undanlag, annan ansvarig- ning i form av pension eller i form av

hetsförsäkring eller på grund av livränta i den mån livräntan är skat-

skadeslåndsförsäkring och avser för- tepliklig enligl 32 § I eller 2 mom., så

lorad inkomst av skattepliktig na- ock ersättning som ulgår på grund av

lur; trafikförsäkring eller, med nedan

angivet
undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på gmnd av skadeslåndsförsäkring
och avser förlorad inkomsl av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring
enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer lill den del ersättningen utgår under de försia trettio
dagarna av den tid den skadade är arbelsoförmögen och beräknas så atl
ersättningen uppgår för insjuknande-dagen lill högst 30 kronor och för övriga
dagar lill högsl 6 kronor för dag;

belopp, som lill följd av försäkringsfall eller
återköp av försäkringen utgått på grund av kapilalförsäkring;

ersättning på grund av skadeförsäkring, dock ej i
den mån köpeskilling, som skulle hava influtit därest försäkrad egendom i
stället försålts, varit atl hänföra till inläkt av jordbmksfastighei, av annan
fastighei eller av rörelse eller i den mån ersällningen eljest moisvarar sådan
skattepliktig inläkl eller moisvarar sådan avdragsgill omkostnad, vilken är all
hänföra till någon av nämnda förvärvskällor;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning,
som utgått på gmnd av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan
sjuk- eller olycksfallsförsäkring som lagils i samband med tjänst, saml
vinstandel, som uigålt på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på
gmnd av skadeförsäkring, för vilken rätt lill avdrag för premie icke
förelegal;

ersäuning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning ål
smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor
eller högre belopp för år;

periodiskl undersiöd eller därmed jämföriig
periodisk inläkt, i den mån givaren enligl 20 § eller punkl 5 av anvisningarna
lill 46 !; icke är berättigad lill avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid
undervisningsanstalter eller eljesl avsedda för mottagarens ulbildning;

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 42

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap.
studieslödslagen (1973:349), internatbidrag, återbelalningspliktiga
studiemedel och resekosinadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt
sådani särskill bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet
meddelade bestämmelser utgår lill deltagare i arbetsmarknadsutbildning saml med
dem i fråga om sådani bidrag likställda, och äger i följd härav den
bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avselts skola bestridas
med bidrag av förevarande slag;

allmänt
barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall
eriäggas skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderslöd, som utgives av arbetslöshelsnämnd
med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. lagen om allmän
försäkring, så ock hemsjukvårdsbidrag, som ulgår av kommunala eller
landslingskommunala medel lill den vårdbehövande;

kommunall bostadstillägg enligl lagen (1962:392) om
huslrutillägg och kommunall bostadstillägg till folkpension;

kommunall
bostadstillägg till handikappade;

bostadstillägg som avses i kungörelserna (1968:425)
om statliga bosladstill-lägg till barnfamiljer och (1973:379) om statskommunala
bostadstillägg;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som
arbetsgivare uppburii från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke
medgivits vid laxering, vid försia lillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbelsgivare uppburit från
pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för alt lämna
gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning lill
stiftelsen;

kompensation av slaten för bensinskatt på bensin
som förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg.

(Se vidare anvisningarna.)

32 §

2 mom. Har livränta uigålt vid 2 morn. Har livränta utgått vid

sjukdom eller olycksfall på grund av sjukdom eller olycksfall på grund av

försäkring, som icke tagits i samband försäkring, som icke tagils i samband

med tjänst och ej heller utgör trafik- med tiänsl och ej heller utgör trafik

försäkring eller annan ansvarighels- försäkring eller annan ansvarighets

försäkring eller obligatorisk försäk- försäkring eller obligatorisk försäk

ring enligt lagen om yrkesskadeför- ring enligl lagen (1954:243) om

säkring, skall såsom skaiiepliklig yrkesskadeförsäkring eller försäkring

inläkl räknas nedan angivna del av enligt lagen (1976:380) om arbetsska-

livränlans belopp, nämligen om deförsäkring, skall såsom skaiie-

2 Senaste lydelse 1961:42.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

livränletagaren under
beskallningsårel fyllt:

högsl 35 år .... 80
proceni

36 ti

48" "

57 " "

64 " "

70" "

77 " "

minst 87 å r

och med 47 å r " 56 " . " 63 " . " 69
" . " 76 " . " 86 " .

Föreslagen
lydelse

pliktig
intäkt räknas nedan angivna del av livräntans belopp, nämligen om
livränletagaren under beskattningsåret fyllt:

60" 50"
40" 30" 20" 10"

"56 "63 "
69 " 76' "86

högst
35 år ... 80 procent

70"

36
till och n

60"

48"
"

50"

57"
"

40"

64"
"

30"

70"
"

20"

77
" "

10"

minst
87 år

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 mom.-' Skyldighet all eriägga skatt för inkomsl
åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda
beslämmelser, meddelade på gmnd av överenskommelse eller beslul, varom i 72 och
73 §S sägs:

a)
fysisk person:

för
tid, under vilken han varil här i rikel bosatt:

för all inkomsl, som av honom här i riket eller å
utländsk ort förvärvals; saml

för
tid, under vilken han ej varit här i riket bosall:

för
inkomsl av här belägen fastighet;

för
inkomsl av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån,
som utgåll av anslällning eller uppdrag hos svenska slalen eller svensk
kommun;

för avlöning eller annan därmed jämföriig förmån,
som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten
uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för
pension och annan ersättning enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring eller
pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk
kommun;

för
ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbelsskadeförsäkring och lagen (1956:293)om ersättning ål
smittbärare samt enligl annan låg eller författning, som utgått lill någon
vid sjukdom eller

för
belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än Ijänstepensionsförsäkring,
om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring och lagen (1956:293)om ersättning ål smittbärare saml
enligl annan lag eller författning, som utgått lill någon vid sjukdom eller
olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänst-

Som
senaste lydelse har upptagits lydelse enligt prop. 1976/77:51.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 44

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

göring; olycksfall i arbeie eller pä grund av

militärtjänstgöring
eller I fall som avses i lagen (1977:000) om statligt personskadeskydd eller
lagen (1977:000) om krigsskadeersättning till sjömän; för dagpenning från erkänd
arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och
kontant arbetsmarknadsstöd enligl lagen (1973:371) om koniani
arbetsmarknadsstöd;

för
limsiudiestöd och inkomstbidrag enligl studieslödslagen (1973:349); för annan
härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomsl av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fasiighei
eller rörelse här i rikel eller tillbehör lill sådan fastighei eller rörelse;
saml

för belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter
överstigit påförda avgifier, samt restituerade, avkortade eller avskrivna
egenavgifter, allt i den omfattning, som anges i anvisningarna lill 41 b §;

b) staten:

för inkomsl av jordbruksdomäner, skogar saml
uthyrda eller med tomlräli eller valienfallsrält upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflulit av bank-
eller försäkringsrörelse ellei av kommunikalionsverk med tillhörande byggnader
och anläggningar eller av industriell verksamhel, som huvudsakligen avser atl
tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom
hushållningssäll

skap med sladgar som fastställts av regeringen eller myndighet som

regeringen bestämmer:

för
inkomsl av fastighei och av rörelse;

d) akademier,
Nobelstiftelsen saml stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar

av Sluderande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt

gällande sladgar äro skyldiga alt vara medlemmar samt samarbelsorgan för

sådana sammanslutningar med ändamål atl fullgöra uppgifler som enligt

nämnda sladgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, svenska

skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundäriånekassa, företagareföre

ning som erhåller slalsbidrag, norriandsfonden, statens utvecklingsfond,

Apotekarsocielelens stiftelse för främjande av farmacins ulveckling m. m..

Stiftelsen Industricentra, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd,
järnkontoret,

så länge kontorets vinstmedel användas till allmänl nyttiga ändamål och

kontoret icke lämnar utdelning ål sina delägare, aktiebolaget tipstjänsl,

svenska penninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden,

pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse

m. m., allmänna försäkringskassor, understödsföreningar, som icke bedriva

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 45

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

lill
livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen om
tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande alt lämna
undersiöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildals
enligt avtal mellan organisationer av arbelsgivare och arbetstagare med ändamål
atl utgiva avgångsersättning till frislälld arbetstagare eller främja ålgärder
lill förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bliva
uppsagd till följd av driftsinskränkning, förelagsnedläggelse eller
rationalisering av företags verksamhel ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,
som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring:

för
inkomsl av fastighet;

e) kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan
däresi de ulöva kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhel ej
bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava lill
huvudsakligt ändamål atl under samverkan med militär eller annan myndighet
stärka rikets försvar eller att, ulan begränsning till viss familj, vissa
familjer eller besiämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller
lämna understöd för beredande av undervisning eller ulbildning eller ulöva
hjälpverksamhet bland behövande eller främja veienskaplig forskning, ävensom
sådana föreningar vilka, utan alt i sin verksamhel tillgodose medlemmarnas
ekonomiska iniressen, huvudsakligen verka för ändamål av den i fråga om
stiftelser här angivna arl:

för
inkomst av fasiighei och av rörelse;

O
svenska akiiebolag och sådana bolag, som enligl särskild författning äro
skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,
stiftelser, understödsföreningar, som bedriva lill livförsäkring hänföriig
verksamhel, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock
såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildals för all förvalta samfällighet endasl om samfälligheten
har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighel eller
regleringssamfällighei, samlliga här under O avsedda bolag, verk och andra
juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för
all inkomsl, som här i rikel eller å ulländsk ort förvärvats;

g)
ulländska bolag:

för
inkomsl av här belägen fastighet;

för
inkomsl av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinsl å icke yrkesmässig avyttring av faslighet
eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan faslighet eller rörelse;

h)
allmänna pensionsfonden:

för all inkomsl som härflyier av medel, som
förvallas av fjärde fondstyrelsen, saml i övrigt för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl Ja. .ili äro,
efler ansökan förklara, atl stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt
ändamål alt främja nordiskl samarbele, i fråga om skattskyldighet eller eljesl
vid lillämpning av

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 46

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

denna
lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i försia
stycket vid e) angives. Sådani beslul må, när omständighelerna del föranleda,
av riksskatteverket återkallas. Över beslul, som riksskatteverket meddelat
enligt della stycke, må klagan icke föras.

Anvisningar

lill 19 §4 Socialhjälp, begravningshjälp saml
underhåll, som lämnals fånge eller patient å hospital, m. m. dyl. är icke atl
hänföra till skattepliktig inkomst. Delsamma gäller i fråga om lill föreningar
influlna medlemsavgifter.

Med skadeslåndsförsäkring förstås försäkring,
enligl vilken den försäkrade äger utfå ersättning för skadesiånd varliil han är
berättigad på grund av personskada (överfallsskydd o. d.).

Ersättning till följd av personskada som utgår i
annan form än periodisk utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomsl
av skattepliktig nalur - varunder inbegripes skattepliktig ersättning för
förlorat underhåll - utgör skattepliktig inläkl såvida icke annai följer av
övriga beslämmelser i denna lag.

Om engångsbelopp, som ulgår lill följd av
personskada, ulgör ersättning för framtida föriusl av skattepliktig inkomst,
skall dock 40 proceni av beloppel avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär
skallskyldig två eller flera sådana engångsbelopp lill följd av samma
personskada, skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som
avräknas från ell eller flera engångsbelopp får emellertid sammanlagt icke
överstiga femton basbelopp enligl lagen(1962:381)om allmän försäkring. Härvid
skall avräknad del av ell engångsbelopp uttryckas i det basbelopp, som har
fastställts för januari månad del beskattningsår under vilket engångsbeloppet
blivit tillgängligt för lyftning.

Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår
till följd av personskada och utgör skattepliktig inläkt enligt 32 ij I mom.,
mot engångsbelopp, gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådani
engångsbelopp. Utbytes annan livränta eller del därav, som ulgör skattepliktig
intäkl enligl 32 § 1 mom., mol engångsbelopp, skall hela engångsbeloppet
upplagas såsom skaiiepliklig inläkt. Sker utbyte, hell eller delvis, av annan
livränta än nu sagts mol engångsbelopp, skall beloppel anses utgöra icke
skattepliktig inläkl.

Lön,
som ulgår från arbelsgivare i Lön, som ulgår från arbetsgivare i

sådana fall, då denne på
grund av 3 sådana fall, då denne på grund av 3 kap. 16 § andra eller Iredje
stycket kap. 16 § andra eller iredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäk-
lagen (1962:381) om allmän försäkring äger uppbära arbetstagaren lill- ring
äger uppbära arbetslagaren till-Som senaste lydelse har upptagits lydelsen
enligt prop. 1976/77:50.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

kommande ersättning från
allmän försäkringskassa, är skattepliktig intäkl. För arbelsgivaren är den
av honom i nämnda fall uppburna ersällningen från försäkringskassan ävensom
annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kosinad för den anställdes
räkning all betrakta som skattepliktig inkomst, dock alt ersättningen icke är
skattepliktig för arbelsgivaren, däresi den lill den anställde utbetalda
lönen eller den för honom havda kostnaden ulgör för arbelsgivaren icke
avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som annoriedes än i form av
pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada i de
fall, då arbelsgivaren slår s. k. självrisk enligl lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, räknas till skattepliktig inkomst enligl de gmnder som
skulle hava gällt vid försäkring enligt sisinämnda lag.

Föreslagen lydelse

kommande ersättning från
allmän försäkringskassa, är skattepliktig inläkl. För arbelsgivaren är den av
honom i nämnda fall uppbuma ersättningen från försäkringskassan ävensom
annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kosinad för den anställdes
räkning all betrakta som skattepliktig inkomst, dock alt ersättningen icke är
skattepliktig för arbelsgivaren, därest den lill den anställde utbetalda lönen
eller den för honom havda kosinaden ulgör för arbetsgivaren icke avdragsgill
utgift i förvärvskälla. Ersättning, som annorledes än i form av pension
eller annan livränta utbetalas av arbelsgivare vid yrkesskada eller
arbetsskada i de fall,då arbetsgivaren står s. k. självrisk enligt
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring.
räknas lill skattepliktig inkomsl enligt de grunder som skulle hava
gällt vid försäkring enligl sisinämnda lag. Skatteplikt föreligger icke för
bidrag från stat eller kommun, vilka enligt av regeringen eller av stallig
myndighel meddelade bestämmelser utgå, i samband med ulbildning eller
omskolning, till arbelslösa och partiellt arbetsföra saml med dem i fråga om
sådana bidrag likställda i den mån bidragen avse traktamente och särskilt
bidrag. Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag som ulgår enligt
förordningen om bidrag till vanföra ägare av motorfordon.

Statsbidrag,
som utgår lill näringsidkare för hans näringsverksamhet, är icke skattepliktig
inkomst, om bidraget använts för aii bestrida kosinad för vilken rätt lill
avdrag icke föreligger vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av åriiga
värdeminskningsavdrag. Har bidraget använts för all bestrida sådan kostnad i
verksamhelen som är på en gång avdragsgill vid laxeringen, ulgör bidraget
skattepliktig intäkt. Är den kosinad för vilken bidraget utgår avdragsgill vid
laxeringen för lidigare beskattningsår än del då bidraget skall upplagas som
intäkl, får den skattskyldige i stället åtnjuta avdrag för kosinaden vid
laxeringen fördel år då bidraget upplages som inläkt. Yrkande härom skall göras
i deklarationen avseende det beskattningsår då yrkande om

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 48

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

avdraget
eljesl enligl denna lag försl skolal framställas. Återbetalas bidrag, som
upptagits som inläkt, får den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade
beloppel. Har bidraget använis för alt anskaffa tillgång, för vilken anskaftningskoslnaden
för avdragas genom åriiga värdeminskningsavdrag, skall vid beräkning av
värdeminskningsavdrag såsom anskaffningskoslnad anses endasl så slor del av
kosinaden som icke läckts av bidraget. Är bidraget större än del
laxeringsmässiga restvärdet för tillgången, skall ett belopp molsvarande
skillnaden ulgöra skattepliktig inläkt för mollagaren. Återbetalas statsbidrag,
som påverkal beräkningen av anskaftningskoslnaden i nu avsett hänseende, får
tillgångens avskrivningsunderiag ökas med vad som återbetalats, dock med högsl
del belopp varmed beräkningen påverkats. 1 den mån slalsbidrag enligl vad nyss
föreskrivils utgjort skattepliktig intäkt, för den skaltskyldige vid
återbetalningen lillgodoföra sig avdrag för den del som sålunda utgjort skattepliktig
inläkt. Har bidraget använis för atl anskaffa tillgångar avsedda för omsättning
eller förbrukning (lager), ulgör bidraget skattepliktig inläkl, men skall å
andra sidan vid tillämpning av 41 § och anvisningarna till nämnda paragraf den
del av lagret för vilken anskaffningskostnaden läckts av bidraget icke
medräknas vid värdesätiningen av tillgångarna. Återbetalas statsbidrag, som
använis för anskaffande av lagertillgångar, får den skallskyldige göra avdrag
för del återbetalade beloppet. Tillgångarnas anskaffningsvärde skall därvid
anses ökal med det återbetalade beloppet. Vad som ovan sagts i detla stycke
äger molsvarande lillämpning för slalsbidrag i form av amorteringsfritl lån
(avskrivningslån). Omställningsbidrag enligt arbelsmarknadskungörelsen (1966:368)
och kontant arbetsmarknadsstöd utgör skattepliktig inläkl.

Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som
ulgår i samband med arbelsplacering som ulgör led i arbetsmarknadsstyrelsens
omhändertagande av flyktingar.

Skaliepliki föreligger ej heller för bidrag, som
stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond lill fullföljande av sill ändamål
utgiver för mottagarens utbildning.

Enligt 46 § 2 mom. första stycket 4) föreligger
viss rätt lill avdrag för bidrag till barns underhåll. Sådani underhällsbidrag skall
icke hänföras lill skattepliktig inkomst.

till 21 §

14. Sjukpenning enligt lagen 14. Sjukpenning enligl lagen

(1962:381) om allmän
försäkring oc/j (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om
yrkesskadeför- lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring ulgör skattepliktig
intäkl av säkring, lagen (1976:380) om arbets-jordbmksfaslighel om
sjukpenning- skadeförsäkring, lagen (1977:000) om

5 Senaste lydelse 1973.434,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

en grundas på inkomst, som
hänför sig lill jordbruksfasiighel och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande
inkomsl uppgår till 4 500 kronor eller högre belopp för år. Till intäkl av
jordbruksfastighet hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning
enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare.

Föreslagen lydelse

statligt personskadeskydd
och lagen (1977:000) om krigsskadeersättning UU sjömän ulgör skattepliktig
inläkl av jordbruksfastighet om sjukpenningen grundas på inkomsl, som hänför
sig till jordbruksfasiighel och för sig eller lillsammans med annan sjukpenninggrundande
inkomsl uppgår lill 4 500 kronor eller högre belopp för år. Till inläkl av
jordbruksfastighet hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning
enligt lagen (1956:293) om ersättning ål smittbärare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

till 24 §

9.*
Sjukpenning enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1954:243)
om yrkesskadeförsäkring ulgör skattepliktig intäkl av annan fasiighei om
sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig lill annan fasiighei och för
sig eller lillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomsl uppgår lill 4 500
kronor eller högre belopp för år. Till inläkl av annan faslighet hänföres
under nämnda förutsättningar också ersättning enligl lagen (1956:293) om
ersäuning åt smittbärare.

9.
Sjukpenning enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om
yrkesskadeför-säkfmgjagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring, lagen
(1977:000) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:000) om
krigsskadeersättning UU sjömän ulgör skattepliktig intäkl av annan fastighet om
sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig lill annan fastighei och för
sig eller lillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår lill 4 500
kronor eller högre belopp för år. Till inläkl av annan fastighei hänföres
under nämnda förutsättningar också ersättning enligl lagen (1956:293) om ersättning
ål smittbärare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lill 28 § 9.' Sjukpenning enligl
lagen 9. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring oc/; (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om
yrkesskadeför- lagen (1954:243) om yrkesskadeför-

6
Senaste lydelse 1973:434. 'Senaste lydelse 1973:434.

4
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 64

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

säkring
ulgör skattepliktig intäkl av rörelse om sjukpenningen gmndas på inkomsl, som
hänför sig till rörelse och för sig eller tillsammans med annan
sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 4 500 kronor eller högre belopp för
år. Till inläkl av rörelse hänföres under nämnda förutsättningar också
ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare.

Föreslagen lydelse

säkring,
lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring, lagen (1977:000) om statligt
personskadeskydd och lagen (1977:000)om krigsskadeersättning UU sjömän ulgör
skattepliktig intäkl av rörelse om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför
sig till rörelse och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande
inkomsl uppgår lill 4 500 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av
rörelse hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligl lagen
(1956:293) om ersättning åt smittbärare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

till 32 §

12.'
Sjukpenning enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1954:243)
om yrkesskadeförsäkring ulgör skaiiepliklig inläkl av tjänst om sjukpenningen
grundas på inkomst, som hänför sig lill Ijänsi och för sig eller lillsammans
med annan sjukpenninggrundande inkomsl uppgår lill 4 500 kronor eller högre
belopp för år. Till inläkl av ijänsi hänföres under nämnda förutsäuningar
också ersättning enligl lagen (1956:293) om ersättning ål smittbärare samt
annan lag eller författning, som utgått annoriedes än på gmnd av försäkring,
som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbeie eller på grund
av militärtjänstgöring.

12.
Sjukpenning enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977:000) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:000) om
krlgsskadeersäiining till sjömän ulgör skattepliktig inläkt av tjänst om
sjukpenningen grundas på inkomsl, som hänför sig lill tjänsl och för sig eller
lillsammans med annan sjukpenninggmndande inkomsl uppgår lill 4 500 kronor
eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänsl hänföres under nämnda förutsättningar
också ersättning enligl lagen (1956:293) om ersättning ål smittbärare saml
annan lag eller författning, som uigålt annoriedes än på gmnd av försäkring,som
nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på gmnd av
militärtjänstgöring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8
Senaste lydelse 1976:1083.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 51

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om
allmän försäkring ulgöra skattepliktig inläkt av tjänsl.

Timstudieslöd, inkomslbidrag och vuxensludiebidrag
enligl studieslödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för doktorander och
timersättning vid gmndläggande utbildning för vuxna räknas som skattepliktig
inläkl av tjänst.

Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och
koniani arbetsmarknadsstöd räknas som skattepliktig inläkl av tjänst.

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom
totalförsvaret räknas som skattepliktig intäkl av tjänst.

Delsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag,
vilka enligt av regeringen eller av stallig myndighel meddelade bestämmelser
ulgå lill deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana
bidrag likställda.

liU
41 bS'

Med egenavgifter förstås sjukför- Med egenavgifter
förslås sjukför

säkringsavgift enligl 19 kap. 2§ säkringsavgift enligl 19 kap. 2§

lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäk

ring, socialförsäkringsavgift lill folk- ring, socialförsäkringsavgift lill
folk

pensioneringen och tilläggspen- pensioneringen och tilläggspen

sionsavgift enligl 19 kap. 3 § samma sionsavgift enligl 19 kap. 3 § samma

lag saml avgift enligl 4 § lagen lag, avgifl enligt 7 kap. 2 § tredje

(1968:419) om allmän arbetsgivarav- stycket lagen (1976:380) om arbeis-

gift. skadeförsäkring saml avgifl enligt 4 §

lagen
(1968:419) om allmän arbetsgivaravgift.

Avdrag medges för egenavgifter som påförts såsom
slutlig skall. Har skaltskyldig för det beskattningsår till vilket avgifterna
hänför sig medgivits schablonavdrag enligt punkl 2 a av anvisningarna till 22 §
och punkl 9 a av anvisningarna lill 29 §, medges dock avdrag endasl för det
belopp varmed egenavgifterna överstiger schablonavdraget. Om schablonavdrag för
vissl beskattningsår medgivits med belopp överstigande summan av de egenavgifter,
som påförts såsom slutlig skatt för samma beskattningsår, skall
skillnadsbeloppet tagas upp som inläkl.

Avdrag medges även för egenavgifter som har påförts
såsom tillkommande skall saml för belopp varmed medgivet schablonavdrag för
vissl beskattningsår har reducerats i samband med ändring av taxeringen. Som
inläkl upplages egenavgifter, som restituerats, avkortats eller avskrivits,
samt belopp varmed schablonavdrag för vissl beskattningsår i samband med

'Senaste lydelse 1976:460,

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 52

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

ändring
av laxeringen medgivils utöver lidigare åtnjutet schablonavdrag.

Belopp som - efter beaktande i förekommande fall av
tidigare medgivet schablonavdrag - är avdragsgillt eller skattepliktigt enligl
andra eller Iredje stycket hänföres lill del beskattningsår under vilkel
slullig eller tillkommande skatt har påförts eller restitution, avkortning
eller avskrivning har skett. Har schablonavdrag medgivits eller har lidigare
medgivet schablonavdrag ändrats, skall, såvida taxeringsålgärden icke
föranleder omräkning av egenavgifterna för beskallningsårel i fråga, avdraget
eller intäkten hänföras till det beskattningsår under vilkel beslutet angående
taxeringsålgärden har meddelats.

Har
den skallskyldige antingen brukat en eller fiera jordbruksfastigheter eller
bedrivit en eller flera rörelser under det beskattningsår som anges i fjärde
stycket, skall i nämnda stycke avsett avdragsgillt eller skalteplikligl belopp
hänföras till den förvärvskälla som ger slörsi underiag för beräkning av
schablonavdrag. Har den skallskyldige under nämnda beskattningsår både brukat
jordbruksfastighet och bedrivit rörelse, faslsiälles i första hand det
inkomslslag inom vilkel underiagel för avdrag är störst. Inom della inkomslslag
hänföres avdrag eller inläkt lill den förvärvskälla som ger störst underiag.
Har den skallskyldige under beskattningsåret varken brukat jordbruksfastighet
eller bedrivit rörelse, medges avdragel såsom allmänl avdrag enligt 46 i; 2
mom. medan intäkten upplages såsom intäkt av lillfällig förvärvsverksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977 och
tillämpas första gången vid 1978 års laxering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

17
Förslag till

Lag
om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivesatt 37 ;; I mom.
laxeringslagen(1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

37 s Nuvarande lydelse 1 m o m . Till ledning vid
inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifter (konlrolluppgifler) för
nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:

Uppgiflssky
Id ig Vem uppgiften Vad uppgiften

skallavse skallavse

opaginerad Kontrollera mot PDF

3
b. Riksförsäkringsverkel.

Den
som åtnjutit skattepliktig sjukpenning enligl lagen (1962:381) om allmän
försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller närstående ersättningssystem,
föräldrapenning eller vårdbidrag enligl lagen om allmän försäkring eller
kontant arbetsmarknadsstöd.

Utgivet
belopp och i fråga om sjukpenning humvida beloppet avser anställning eller annat
förvärvsarbele.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse 1 mom. Till ledning vid
inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifterfkon t roll u ppgi fl
erjförnäslföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande
uppställning:

Uppgiflssky
Id ig Vem uppgiften Vad uppgiften

skallavse skallavse

opaginerad Kontrollera mot PDF

3
b. Riksförsäkringsverket.

Den
som åtnjutit skattepliktig sjukpen-

Ulgivel
belopp och i fråga om sjukpenning

opaginerad Kontrollera mot PDF

'
Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. 2 Som
senaste lydelse har upptagits lydelsen enligt prop. 1976/77:50.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse ning enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller närstående ersättningssystem, föräldrapenning eller vårdbidrag enligl
lagen om allmän försäkring eller koniani arbetsmarknadsstöd.

huruvida
beloppel avser anställning eller annat förvärvsarbele.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag iräder i kraft den 1 juli 1977.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18
Förslag till

Lag
om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom
föreskrives att 1 i;, 2 i; 4 mom.,3 >; 1 och 3 mom., 10 S och 27 j I mom.
uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Med
skatt förslås i denna lag, där icke annat angives, statlig inkomstskatt,
statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt, ersättningsskatt, kommunal
inkomslskall, landstingsmedel, skogsvårdsavgifter, sådana
socialförsäkringsavgifler lill folkpensioneringen och
lilläggspen-sionsavgifter som avses i 19 kap. 3 >; lagen om allmän
försäkring, sjukförsäkringsavgifter enligt 19 kap. 2 S sisinämnda lag,
sådana arbetsgivaravgifter enligt lagen om uppbörd av vissa avgifier enligt
lagen om allmän försäkring, m. m., avgifier enligl lagen om allmän
arbetsgivaravgift och enligt lagen om avgifl för sjöfolks pensionering vilka
icke uppbäras av riksförsäkringsverket, avgift som avses i 116 a eller
I16c>; taxeringslagen, ävensom annuitet å avdikningslån.

Med skalt förstås i denna lag, där icke annat
angives, statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskall, utskiftningsskatt,
ersällningsskatl, kommunal inkomstskall, landstingsmedel, skogsvårdsavgifter,
sådana socialförsäkringsavgifter till folkpensioneringen och
lilläggspen-sionsavgifier som avses i 19 kap. 3 ij lagen om allmän försäkring,
sjukförsäkringsavgifter enligl 19 kap. 2;? sistnämnda lag, arbetsskadeförsäkringsavgifter
enligl 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
sådana arbetsgivaravgifter enligl lagen om uppbörd av vissa avgifter enligl
lagen om allmän försäkring, m. m., avgifier enligt lagen om allmän
arbetsgivaravgift och enligl lagen om avgift för sjöfolks pensionering vilka
icke uppbäras av riksförsäkringsverket, avgifl som avses i 116 a eller 116cv;
taxeringslagen, ävensom annuitet å avdikningslån. Regeringen må, om särskilda
omsländigheler därtill föranleda, föreskriva all i samband med uppbörden av
skalt må uppbäras jämväl annan avgift än sådan som i försia stycket sägs. Har
dylik föreskrift meddelals skall, där icke annat angivils, vad i denna lag
sladgas angående skatt äga molsvarande tillämpning belräffande avgifl som med
föreskriften avses.

'
Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens mbrik 1974:771. 2 Senaste
lydelse 1975:950.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 56

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2S

4
m o m . Skattereduktion åtnjutes

av ogift skaltskyldig, som har hemmavarande barn
under 18 år, och av gift skaltskyldig, vars make saknar laxerad inkomsl enligt
lagen (1947:576) om statlig inkomslskall, med 1 800 kronor,

av gift skattskyldig, vars make har laxerad inkomst
enligl nämnda lag som understiger 4 500 kronor, med 40 proceni av del belopp
som moisvarar skillnaden mellan 4 500 kronor och den laxerade inkomsien.

Ha gifta skattskyldiga var för sig till statlig
inkomstskatt laxerad inkomsl, som understiger 4 500 kronor, åtnjutes
skattereduktion endast av den som har den högsla taxerade inkomsien. Äro de
laxerade inkomsterna lika slora, tillkommer skaltereduktion den äldre av de
skattskyldiga.

Skallereduktion enligt första siyckei åtnjutes
endast av skallskyldig, som varit bosatt här i rikel under någon del av
beskattningsåret. För gift skallskyldig gäller dessulom följande. För all
skattereduktion skall fl åtnjutas, skall maken ha varil bosatt här i riket
under någon del av beskattningsåret. Avser makens bosättning här i riket större
delen av beskallningsårel, sker skattereduktionen enligt försia stycket. Avser
makens bosättning här i riket endasl en mindre del av beskattningsåret,
åtnjuter den skaltskyldige skattereduktion, om maken saknar taxerad inkomst
enligl lagen om stallig inkomstskatt, med 900 kronor, och om maken har laxerad
inkomsl enligt nämnda lag som understiger 2 250 kronor, med 40 proceni av del
belopp som moisvarar skillnaden mellan 2 250 kronor och den laxerade inkomsten.

Vid lillämpningen av bestämmelserna i försia, andra
och iredje siyckena skall som taxerad inkomsl anses även under beskattningsåret
uppburen beskattningsbar inkomst enligt lagen (1958:295) om sjömansskall saml
enligl I i; 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning. Skattereduktion som
tillkommer skallskyldig enligl nämnda bestämmelser skall minskas med en
tolftedel för varje period om trettio dagar, för vilken den skattskyldige
uppburii inkomsl som förut nämnis.

Skattereduktion
sker icke i fråga Skaltereduktion sker icke i fråga om statlig
förmögenhetsskatt, soci- om statlig förmögenhetsskatt, socialförsäkringsavgift
till folkpensio- alförsäkringsavgift lill folkpensioneringen enligl 19 kap. 3
i; lagen neringen enligt 19 kap. 3 i; lagen (1962:381) om allmän försäkring, (1962:381)
om allmän försäkring, lilläggspensionsavgift, sjukförsäk-
tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, arbetsgivaravgift, all-
ringsavgift, arbetsskadeförsäkrings-män arbetsgivaravgift, avgift för avgift,
arbetsgivaravgift, allmän ar-sjöfolks pensionering och förse- betsgivaravgift,
avgift för sjöfolks ningsavgift enligl 116 c i; taxerings- pensionering
och förseningsavgift

Senaste
lydelse 1975:950.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

lagen
samt annuitet å avdiknings- enligt 116c>; laxeringslagen saml

län. annuitet å avdikningslån.

Bestämmelserna
om skaiieredukiion iakttagas vid debitering av slullig skalt, tillkommande
skatt och preliminär B-skatt samt vid fastställande av preliminär A-skatt.
Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduktion bortfaller.

opaginerad Kontrollera mot PDF

landstingsmedel.

3
mo m . Regeringen må förordna, all preliminär A-skatl skall ulgå för
tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt för
folkpension som utbetalas tillsammans med tilläggspension eller annan förmån.
Sådani förordnande må meddelas även i fräga orn folkpension som icke
utbetalas lillsammans med annan förmån om det ärsannolikl att slullig skall
kommer alt påföras den skaltskyldige.

Regeringen
må förordna, att preliminär A-skall skall utgå för inkomst av artistisk
verksamhet och för inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna lill 32
>; kommunalskattelagen (1928:370), även om inkomsten icke ulgör
huvudsaklig inkomsl av tjänst.

I m o m ,' 1 den omfattning nedan angives skall skaltskyldig
utgöra prelimär skatt med belopp, vilkel så nära som möjligt kan antagas motsvara
i den slutliga skatten ingående statlig inkomstskatt, stallig förmögenhetsskatt,
socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap.

3 i; lagen (1962:381) om allmän försäkring, lilläggspensionsavgift,
sjukförsäkringsavgift, avgift enligt

4 Iförordningen om allmän arbetsgivaravgift, kommunal inkomstskatt och
landstingsmedel.

Har
förordnande meddelats enligl detta momenl, skall i fråga om inkomsl som
förordnandet avser gälla vad regeringen föreskriver om beräkning av preliminär
skall, avdrag för preliminär och kvarstående skatt samt ansvarighet för sådan

"t
Senaste lydelse 1973:1111. 5 Senaste lydelse 1976:1085.

3

1 m o m. I den omfattning nedan angives skall
skattskyldig utgöra preliminär skatt med belopp, vilket så nära som möjligt kan
antagas molsvara i den slulliga skatten ingående statlig inkomstskatt, statlig
förmögenhetsskatt, socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen
enligtl9kap. 3sMagen(1962:381)om allmän försäkring, tilläggspensions-avgifl,
sjukförsäkringsavgift, arbets-skade/Örsäkringsavgift, avgift enligt 4 lagen om
allmän arbetsgivaravgift, kommunal inkomstskati och

Har
förordnande meddelals enligl detta moment, skall i fråga om inkomst som
förordnandet avser gälla vad regeringen toreskriver om beräkning av preliminär
skatt, avdrag för preliminär och kvarstående skalt samt ansvarighet för
sådan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

skall,
m. m. Vad regeringen föreskriver enligt della stycke må även gälla i fråga om
yrkesskadelivränta, vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och
delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring, som utbetalas
tillsammans med folkpension.

(Se
vidare anvisningarna.)

Föreslagen lydelse

skatt,
m. m. Vad regeringen föreskriver enligt della stycke må även gälla i fråga om
yrkesskadelivränta, livränta enligt lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring
eller lagen (1977:000) om stailigi personskadeskydd, vårdbidrag enligl lagen
(1962:381)om allmän försäkring och delpension enligl lagen (75:380) om
delpensionsförsäkring, som utbetalas tillsammans med folkpension. (Se vidare
anvisningama.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

lo;;'

Preliminär A-skatt skall icke beräknas å
ersättning, som vid kommunal tiänsl anvisas för vissa med yänslen förenade
koslnader, ej heller å ersättning, som vid enskild tiänsl anvisas för sådana
kostnader, däresi icke ersättningen väsentligen överstiger vad som skäligen kan
anses vara erforderligl för kostnadernas bestridande.

Preliminär
A-skatl skall icke utgå för:

a) folkpension och tilläggspension enligl lagen om
allmän försäkring, där ej annat följer av förordnande enligl 3 v; 3 mom. eller
den skaltskyldige begär all avdrag för sådan skatt skall göras;

c) familjebidrag
enligt familjebidragslagen (1946:99); eller

nan skattepliktig
ersättning, som uppgår till högsl 3 000 kronor för år; dock all vad nu sagts
ej skall till-lämpas på pension och vårdbidrag, som ulgår på grund av lagen
om allmän försäkring, delpension enligl lagen (1975:380) om
delpensionsför-säkring och på yrkesskadelivränla.

d) sådan
pension, livränta eller d) sådan pension, livränta eller

från försäkringsanstall utgående an- från försäkringsanstall utgående an-

nan skattepliktig ersättning, som uppgår lill högsl 3 000 kronor för
år; dock all vad nu sagts ej skall till-lämpas på pension och vårdbidrag, som
utgår på grund av lagen om allmän försäkring, delpension enligt lagen
(1975:380) om delpensionsförsäkring och på yrkesskadelivränla eUer livränta
enligt lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring eller lagen (1977:000) om
statligt personskadeskydd.

6
Senaste lydelse 1976:1085,

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 59

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

11

I m o m , Uträkning av de särskilda skalleposter
som ingå i slutlig skall samt debitering av sådan skatt sker med ledning av
uppgifter i taxeringslängd eller annat beslul om laxeringen. 1 övrigt
iakttages:

alt för skattskyldiga, som avses i 10 v? I mom,
lagen om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det
procenttal av grundbeloppet, som fastställts atl gälla för den preliminära
skatt, vilken skall avräknas mot den ifrågavarande slulliga skatten;

atl kommunal inkomslskall och landstingsmedel
uträknas med ledning av den utdebitering för skattekrona och skatteöre som för
inkomståret gäller i beskattningsorten;

alt kommunal inkomslskall och landstingsmedel
uträknas i en gemensam post, därvid skallebeloppet vid öretal över femtio
avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal;

att skogsvårdsavgift uträknas med lillämpning av
det promilletal, som enligl vad därom särskilt är stadgal bestämls för del år
då den slulliga skallen debiteras;

atl tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning
av den för inkomståret fastställda procentsatsen för avgiftsuttaget, därvid
öretal bortfaller;

att kommunal inkomstskati och landstingsmedel
debiteras med belopp som uträknats av lokal skattemyndighet i del fögderi där
beskaltningsorien är belägen;

att i 1 omförmäld sjukförsäkringsavgift debileras
enligl 19 kap. lagen om allmän försäkring på grundval av uppgifler om
försäkringsförhållanden som lämnas av allmän försäkringskassa;

alt socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen
såvitt gäller person med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning
debiteras med tillämpning av bestämmelserna i 11 kap. 4 i? samt 19 kap. 3 och 4
a v;! lagen om allmän försäkring;

all i 1 s} omförmäld arbetsskadeför-säkringsavgifl
debiteras med ledning av bestämmelserna i 7 kap. 2 tredje stycket lagen
(1976:380) om arbelsskadeförsäkring;

all i n omförmälda arbetsgivaravgifter debiteras i
en gemensam posl; samt

all i I omförmäld annuitet eller, därest
skattskyldig har all eriägga flera annuiteter, summan av dessa påföres i hell
antal kronor, därvid örelal bortfaller.

Denna lag iräder i kraft den 1 juli 1977. 7 Senaste
lydelse 1975:950,

opaginerad Kontrollera mot PDF

19 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om

kommuns och annan menighets utdebitering av skatt

Härigenom
föreskrives att 2 i; lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser

om kommuns och annan menighels utdebitering av skatt skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

2
Vid tillämpning av 1 skall i skatteunderlaget icke inräknas skattekronor och
skatteören som kan anses hänföra sig till följande skattepliktiga intäkter,
nämligen dels sjukpenning enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring eller
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller ersäuning enligl förordningen
(1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring
i civilförsvaret, kungörelsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhet
för brandsläckning m. m., kungörelsen (1961:457) om ersättning på grund av
medverkan i skyddsarbete vid olyckor i atomanläggningar m. m., förordningen
(1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å
anstalt m, m,, lagen (1954:246) om krigsförsäkring för .sjömän m. fl.,
militärersältningsför-ordningen (1950:261) och lagen (1956:293) om ersättning
ål smittbärare, allt lill den del sjukpenningen eller ersättningen grundas på
förvärvsinkomst av minst 4 500 kronor för år, dels föräldrapenning och
vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring, dels timstudieslöd, inkomstbidrag
och vuxenstudiebidrag

'Senaste
lydelse 1976:1086,

Vid tillämpning av 1 i; skall i skatteunderlaget
icke inräknas skattekronor och skatleören som kan anses hänföra sig till
följande skattepliktiga intäkter, nämligen dels sjukpenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (t 976:380) om arbelsskadeförsäkring eller ersättning enligt lagen
(1977:000) om statligt personskadeskydd, lagen (1977:000) om
krlgsska-deersätlning tills/öman, förordningen (1954:249) om ersättning i
anledning av kroppsskada, ådragen under tiänslgöring i civilförsvaret, kungörelsen
(1962:607) om ersättning på grund av verksamhel för brandsläckning m, m.,
kungörelsen (1961:457) om ersättning på gmnd av medverkan i skyddsarbete vid
olyckor i alomanläggningar m. m,, förordningen (1954:250) om ersättning i
anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m., lagen
(1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. fl.,
miliiärersättningsför-ordningen (1950:261) och lagen (1956:293) om ersättning
ål smittbärare, alll till den del sjukpenningen eller ersättningen grundas på
förvärvsinkomst av minsl 4 500 kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

enligl
studieslödslagen (1973:349), dels utbildningsbidrag för doktorander och
timersättning vid grundläggande ulbildning för vuxna, dels dagpenning från
arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd, dels
utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såvitt avser dagpenning och
stimulansbidrag, dels dagpenning vid utbildning och tjänslgöring inom
totalförsvaret, Intäktema upptages härvid lill beloppsom anges på
kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623).

Föreslagen lydelse

för
år, dels föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring,
dels timstudieslöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt
studiestödslagen (1973:349), dels utbildningsbidrag för doktorander och
timersättning vid grundläggande ulbildning för vuxna, dels dagpenning från
arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd, dels
utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såvitt avser dagpenning och
stimulansbidrag, dels dagpenning vid ulbildning och tjänstgöring inom
totalförsvaret. Intäkterna upptages härvid lill belopp som anges på
kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623). Vid beräkning av
skatteunderlaget för fysisk person skall avdrag vidare göras för skattekronor
och skatleören, som kan anses molsvara sjukpenning, vilken vid
arbetsgivarinträde enligt 3 kap. 16 ;j lagen (1962:381) om allmän försäkring
för honom uppburits av arbetsgivaren, om arbetsgivarinträdet skett den 9
november 1973 eller senare.

Vid
beräkning av antalet skattekronor och skalleören skall såvitt gäller avdrag för
sjukförsäkringsavgift enligt 46 ;; 2 mom. 3), grundavdrag enligl 48 i; och
avdrag för nedsatt skatleförmåga enligt 50 ; 2 mom. fjärde stycket
kommunalskattelagen (1928:370) lillämpas de regler som gäller vid 1975 års
taxering. Härvid beräknas avdraget för sjukförsäkringsavgift, såvitt denna
grundas på inkomst av anställning, till belopp som påförts på grund av 1975 års
taxering. 1 fråga om det extra avdragel för nedsatt skatleförmåga beakias inte
sådan minskning av avdragel som följer av att den skattskyldige eller hans make
har förmögenhet.

Denna lag Iräder i kraft den 1 juli 1977 och
lillämpas första gången i fråga om utdebitering för år 1979.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt

lagen
om allmän försäkring, m. m.

Härigenom
föreskrivesatt I och 2 ;>; lagen (1959:552)om uppbörd av vissa

avgifter enligl lagen om allmän försäkring, m. m.' skall ha nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Angående debitering och uppbörd av avgifter från
arbetsgivare enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt avgift for
obligatorisk försäkring i riksförsäkringsverket enligl lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
ävensom avgifter enligt lagen (1960:77)om byggnadsforskningsavgifl, lagen
(1970:742)om lönegarantiavgift, lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgifl samt
lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det
kontanta arbetsmarknadsstödet skall gälla vad nedan sladgas.

A vgift./or friviUig försäkring i riksförsäkringsverket
enligt lagen om yrkesskadeförsäkring uppbäres i den ordning verket besiämmer.

1

Angående debitering och uppbörd av avgifier från
arbelsgivare enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1976:380) om
arbelsskadeförsäkring, lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift, lagen
(1970:742) om lönegarantiavgift, lagen (1971:282) om arbeiarskyddsavgift saml
lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och del
kontanta arbetsmarknadsstödet skall gälla vad nedan stadgas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2.'

I denna lag förslås med arbeisgivaravgift: summan
av arbelsgivarens avgifier enligt I första stycket;

avgiftsunderlag: belopp vara avgifl, som avses i I
>; försia stycket, skall beräknas för arbelsgivaren;

u
t g i f l s å r: det kalenderår för vilkel avgiftsunderlag skall beslämmas;

slulligavgift: arbetsgivaravgift som påföres vid
den årliga avgifisde-biteringen för nästföregående ulgiflsår;

preliminäravgifi: belopp som enligt debitering
skall eriäggas eller eljest erlägges i avräkning på slullig avgifl;

kvarstående
avgifl: avgiftsbelopp som återstår atl erlägga sedan

1 Lagen omtryckt 1974:938, Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974:938.

2 Senaste lydelse 1976:1098,

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 63

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

preliminär avgifl
avräknats från slullig avgift;

tillkommande avgift: arbetsgivaravgift som skall
eriäggas enligt beslut om debitering fattal sedan den årliga
avgiflsdebileringen avslutats.

Såvitt
gäller beräkning av avgifts- Såvitt gäller beräkning av avgifts-

underiag
för avgifl lill sjukförsäk- underlag för avgift till sjukförsäk

ringen, folkpensioneringen och för- ringen, folkpensioneringen, försäk-

säkringen för tilläggspension saml ringen för tilläggspension oc/zar/je/s-

för arbetsgivaravgift till arbetslös- skadeförsäkringen samt för arbelsgi-

helsförsäkring och del konlanla varavgift lill arbetslöshetsförsäkring

arbetsmarknadsstödet skall med lön och del kontanta arbetsmarknads-

enligl denna lag förslås jämväl sådan stödel skall med lön enligl denna lag

ersättning, som enligl 3 kap, 2 i; förslås jämväl sådan ersättning, som

andra stycket sista punkten och 11 enligl 3 kap, 2 >; andra stycket sista

kap. 2 >? andra stycket lagen punklen och 11 kap, 2 5; andra

(1962:381) om allmän försäkring stycket lagen (1962:381) om allmän

anses såsom inkomst av anställning, försäkring anses såsom inkomst av

Vad nu sagts äger dock icke tillämp- anställning. Vad nu sagts äger dock

ning i fall där ersällningen uigålt till icke tillämpning i fall där ersätt-

utomlands bosatt person och avser ningen utgått till utomlands bosalt

arbete ulom rikel eller där bevill- person och avser arbeie utom rikel

ningsavgifl eriagts enligl lagen eller där bevillningsavgift erlagls

(1908:128 s. l)om bevillningsavgifter enligt lagen (1908:128 s. l)om bevill-

för särskilda förmåner och rättighe- ningsavgifter för särskilda förmåner

ter. och rättigheter.

1 fråga om inkomst från fåmansförelag skola
föreskrifterna i punkl 13 av anvisningarna lill 32 § kommunalskatlelagen
(1928:370) äga molsvarande lillämpning vid beräkning av avgiftsunderiag.

Vad i 19 kap. 6 § lagen om allmän försäkring
föreskrives om avgift som där avses äger motsvarande lillämpning på annan
avgift som uppbäres enligl förevarande lag.

1. Denna lag Iräder i kraft den 1 juli 1977 och
tillämpas i fråga om arbetsgivaravgift som belöper på tid från och med den I
januari 1977, Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om dels avgift för
år 1976 eller lidigare år lill obligatorisk försäkring enligt lagen (1954:243)
om yrkesskadeförsäkring, dels avgift för frivillig försäkring enligt nämnda
lag,

2. Arbeisgivaravgift lill annat än
arbetsskadeförsäkringen skall ulan hinder av att lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring upphör all gälla vid ulgången av juni 1977 debileras och
uppbäras som om nämnda lag och förekommande hänvisningar lill denna i andra
beslämmelser om arbetsgivaravgifter hade gällt under hela år 1977,

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 64

Uldrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammaniräde 1977-01-27

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Asling, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Ullsten, Burenslam Linder, Wikström, Johansson

Föredragande:
statsrådet Gustavsson

Proposition om statligt personskadeskydd m. m.

1 Inledning

Ny lagsiiftning om arbelsskadeförsäkring har
anlagils av riksdagen på grundval av förslag från
yrkesskadeförsäkringskommiltén i betänkandet (SOU 1975:84) Ersättning vid
arbetsskada. Den nya lagstiftningen iräder i kraft den I juli 1977.

Yrkesskadeförsäkringskommiltén' har härefter i
september 1976 avlämnat sill slutbetänkande (SOU 1976:50) Statligt
personskadeskydd, vilket innehåller förslag lill följdlagstiftning lill lagen
om arbelsskadeförsäkring.

Efter remiss har yttranden över beiänkandel avgetls
av Svea hovrätt, kammarrätten i Stockholm, rikspolisstyrelsen,
kriminalvårdsstyrelsen, överbefälhavaren (ÖB) efler hörande av
försvarsgrenscheferna och rikshemvärns-chefen, försvarels civilförvaltning, försvarets
sjukvårdsstyrelse, värnpliklsverket, civilförsvarsstyrelsen,
bislåndsulbildningsnämnden, socialstyrelsen, försäkringsrådet,
riksförsäkringsverket, statskontoret, försäkringsinspekiionen,
riksrevisionsverkei, statens avtalsverk, arbetsmarknadsstyrelsen, arbelarskyddsslyrelsen,
statens brandnämnd, Försäkringskasseförbundel, Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Sveriges redareförening. Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Lantbrukarnas
riksförbund. Svenska företagares riksförbund, Sveriges advokatsamfund,
Sveriges fiskares riksför-

I Ledamöter:
justitieombudsmannen Leif Ekberg, ordförande, riksdagsmännen Alvar Andersson
och Torsten Fredriksson, direktören i Sveriges verkstadsförening Olof
Gustafsson, förbundssekreteraren I Svenska metallindustriarbetareförbundet
Henry Kadsson, bitr, direktören i Svenska arbetsgivareföreningen Inge Svensson
och ombudsmannen i Landsorganisationen i Sverige Håkan Walander.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 65

hund,
Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges köpmannaförbund.
Värnpliktiga arbetsgmppen vid 1976 års värnpliklskonferens, Frivilligorganisalionernas
samarbetskommitté efler hörande av berörda organisationer. Svenska
försäkringsbolags riksförbund och Folksam. Några remissinstanser har bifogat
yttranden som de har inhämtat, bl. a. från trygghetsnämnden.

2
Nuvarande bestämmelser m. m. 2.1 Arbetsskadeförsäkring m. m.

2.1.1
AUmänt om den nya arbetsskadeförsäkringen

Riksdagen har vid 1975/76 års riksmöte antagit en
lag om arbetsskadeförsäkring (prop. 1975/76:197, SfU 1975/76:40, rskr
1975/76:377, SFS 1976:380). Den nya lagen om arbelsskadeförsäkring (LAF) iräder
i kraft den I juli 1977, då lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring (YFL)
upphör all gälla.

En av de viktigaste förändringarna i förhållande
till nuvarande yrkesska-delagstiflning är all ersättning i form av livränta
skall anknytas till den inkomstföriust som har uppkommii. Man har således
övergått från elt i huvudsak medicinskt lill elt ekonomiskl
invalidilelsbegrepp. Enligl den nya lagstiftningen har försäkrad, som lill
följd av arbetsskada fåll sin arbetsförmåga nedsatt med minsl 1/15, rätt till
ersättning i form av livränta för den inkomstförlust som uppkommer. Livränta
utgår dock inte om inkomstförlusten för år räknal understiger 1 /4 av
basbeloppet. Underiagel för beräkning av livränta utgörs för den som är
sjukpenningförsäkrad enligl 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL)
av hans sjukpenninggmndande inkomsl vid den lidpunkt från vilken livränta skall
utgå. Förden som inle är sjukpenningförsäkrad liksom för personer som skadas i
unga år finns särskilda beslämmelser.

Livräntans kompensationsgrad har höjts till i
princip 100 96. Livränta utgår nämligen med så slor del av den försäkrades
livränleunderiag, som moisvarar graden av nedsättningen av hans förmåga all
bereda sig inkomsl genom arbeie. 1 prakiiken innebär del i de flesla fall all
livräntan ulgör skillnaden mellan den inkomsl som den försäkrade kan anlas ha
haft om han inte skadats och den inkomsl som han trots skadan kan beräknas
komma att 11.

Även yrkesskadebegreppel har ändrats väsentligt i
den nya lagen. Man har övergått till beteckningen arbetsskada. Därmed förstås
alla skador och sjukdomar som har uppstått lill följd av olycksfall eller annan
skadlig inverkan i arbelel. Detla gör bl, a. alt nuvarande särskilda
förteckning över yrkessjukdomar blir överflödig.

I
fråga om samordningen mellan den allmänna pensioneringens förmåner

5 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 64

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 66

och
arbetsskadelivränlan innebär lagen förenklade regler jämfört med vad som nu
gäller. Livräntan skall täcka den del av inkomstförlusten som inle ersälts
genom förtidspension. Livräntan skall i princip vara pensionsgmndande för
ålderspension från försäkringen för tilläggspension (ATP). Den ulgår fram lill
pensionsåldern 65 år. En särskild garantiregel gäller dock för dem som har
liten eller ingen ålderspension enligl AFL. Den nya arbetsskadeförsäkringen
skall liksom yrkesskadeförsäkringen finansieras hell genom arbetsgivaravgifter.
Administrationen av arbetsskadeförsäkringen decentraliseras från riksförsäkringsverket
lill de allmänna försäkringskassorna. Övergångsvis skall äldre
yrkesskadeärenden handläggas av riksförsäkringsverkel.

Den nya lagstiftningen gäller för skadefall som
inlräftar fr, o. m. den 1 juli 1977. De nya reglerna skall gälla även en skada
som har uppstått lill följd av inverkan före lagens ikraftträdande, om skadan
visar sig försl efler denna lidpunkt.

2.1.2 Arbetsskadeförsäkringens
personkrets

Enligl LAF omfattas varje arbetstagare av den nya
arbetsskadeförsäkringen. Delta innebär bl. a. all de nuvarande undantagen i 4
ij YFL för arbelsgivares make och andra familjemedlemmar har slopats. Enligt 5
§ YFL får regeringen undanta vissa arbetstagare hos staten eller kommun samt
meddela avvikande föreskrifler i andra särskilda fall. Några molsvarande
bestämmelser finns inle i LAF. Egenföretagare omfattas inle av YFL eller LAF.
När LAF anlogs förutsattes atl man skulle återkomma till frågan om
arbetsskadeskyddets utsträckning till egenföretagare och uppdragstagare, när
yrkesskadeförsäkringskommiltén slutfört sitl arbete.

YFL och LAF bygger i princip på det
arbetstagarbegrepp som har utbildat sig vid tillämpning av
semesterlagstiftningen. Den allmänna försäkringen har i huvudsak samma
arbetstagarbegrepp men omfattar vid sidan av arbetstagare även övriga
förvärvsarbetande, dvs. egenföretagare och uppdragstagare.

2.1.3 FrlvUllg.försäkring
enligt yrkesskadeförsäkringen

Yrkesskadeförsäkringen är öppen för frivillig
anslulning, antingen enskilt eller kollektivt genom arbelsgivare, yrkes- eller
fackorganisation eller skola. För de obligatoriskt yrkesskadeförsäkrade innebär
den frivilliga försäkringen en möjlighel atl komplettera den allmänna
försäkringen med skydd vid skador som iniräffar under fritid eller i egen
verksamhel. För övriga ulgör den frivilliga försäkringen ell komplement lill
den allmänna försäkringen.

Reglerna
om ersättning från den obligatoriska försäkringen gäller i allmänhet även
förersätlning från den frivilliga försäkringen. Under dens. k.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 67

samordningstiden
utgår ersättningen således normalt från den allmänna sjukförsäkringen.
Sjukvårdsersättning och sjukpenning utges emellertid även efter
samordningsliden från sjukförsäkringen, dock längst till dess livränta börjar
ulgå (jfr 2 kap, 13 § och 3 kap. 13 § AFL). Därvid utgår dessutom tillägg från
den frivilliga försäkringen med så storl belopp all den totala ersättningen
motsvarar vad som skulle ha utgelts om obligatorisk försäkring hade gällt. I
detla sammanhang och i fråga om livränta används även en anlagen årsinkomst för
hemmamakar och sluderande. Livränta från den frivilliga försäkringen medför
inle avdrag på allmänna pensionsförmåner (17 kap. 2 § AFL). Rätten lill
ersättning från den frivilliga försäkringen får begränsas i försäkringsavtalet.
Ersätlningsunderiaget kan därvid beslämmas till ell lägre belopp än som följer
av bestämmelsema för obligatorisk yrkesskadeersättning.

Frivillig försäkring meddelas av
riksförsäkringsverket. Försäkringen bekostas genom avgifter från
försäkringstagarna. År 1974 var totalt ca 20 000 personer försäkrade mol 25 000
år 1970.

1 LAF infördes - i avvaktan på resultatet av
yrkesskadeförsäkringskom-milténs återstående utredningsarbete - inga
beslämmelser om friviUig försäkring.

2.1.4
Vissa bestämmelser Inom den aUmänna försäkringen

Till den allmänna försäkringen är knuina en
frivillig sjukpenningförsäkring och en frivillig pensionsförsäkring (21 och 22
kap. AFL). Den frivilliga sjukpenningförsäkringen slår öppen för bl. a.
hemmamakar. För deras del avser försäkringen vissl sjukpenningtillägg som
lillsammans med vanlig sjukpenning får uppgå lill högsl 20 kr. Även den som på
grund av studier eller annan utbildning under minsl sex månader avstår från
förvärvsarbete flr försäkra sig för sådant sjukpenninglillägg. Är han inle
berättigad till vanlig sjukpenning, kan försäkringen avse frivillig sjukpenning
på högsl 20 kr. Den frivilliga pensionsförsäkringen kan omfatta livsvarig eller
temporär ålderspension. 1 regel kan pensionen börja ulgå först vid 55 års
ålder. Pension flr dock utges lidigare om den försäkrades arbetsförmåga är
nedsatt med minst hälften. Pensionen utgår då med reducerat belopp.

Den
som enligt AFL har inkomsl av annat förvärvsarbete än anslällning, främst
inkomst av jordbruk eller rörelse, kan göra anmälan om undanlagande från ATP
(11 kap. 7 § AFL). Undantagandet gäller då all hans inkomsl av annat
förvärvsarbete. Har undantagande skett, bortses från inkomsten av annat
förvärvsarbete vid beräkning av pensionsgrundande inkomst. När undanlagande
från ATP gäller skall inkomsien av annat förvärvsarbele inte heller beakias vid
beräkning av sjukpenninggmndande inkomsl (3 kap. 2 § första stycket AFL).
Undanlagande får alltså aldrig ske beträffande enbart ATP eller enbarl
sjukpenningförsäkringen ulan måste alllid avse båda dessa

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 68

försäkringar.
På inkomsier som omfattas av undantagandet eriägger den försäkrade ingen
lilläggspensionsavgift och hans sjukförsäkringsavgift beräknas enligl
särskilda bestämmelser. Undantagandel gäller fr. o. m. årel efler del då
anmälan gjordes. Anmälan kan återkallas med verkan från näsla årsskifte.
Undanlagandel skall dock gälla minst fem år. Har återkallelse skett, kan nytl
undanlagande inle komma i fråga. Undanlagandel kan på vissl säll minska rällen
lill pension på grundval av sådan inkomsl som inle har undantagits från
försäkringen. Undantagandel kan vidare reducera slorieken av utgående
pensionsiillskoii enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott. År 1976 lorde
ca 30 000 personer under 65 år ha varil undantagna från ATP på gmnd av egna
önskemål. Denna siffra kan beräknas minska successivt.

Uppdragstagare, t. ex. den som har
förtroendeuppdrag, anses fr. o. m. år 1976 som arbetstagare vid beräkning av sjukpenninggrundande
och ATP-gmndande inkomst enligt AFL, om ersättning under året har uppgått lill
minsl 500 kr. (3 kap. 2 § och 11 kap. 2 ij AFL). 1 sådani fall är
uppdragstagaren befriad från skyldighel atl beiala socialförsäkringsavgifler på
uppdragsinkomsten. Denna skyldighet åvilar i stället uppdragsgivaren.
Avgiftsskyldighetén omfattar avgifter lill ATP, folkpension, sjukförsäkring,
delpensionsförsäkring, arbetslöshetsförsäkring m. m.,
arbetsmarknadsutbildning, vuxenutbildning saml, fr. o. m. år 1977, lill
barnomsorgen. Delta system gäller dock inle automatiskt, om ersättningen är all
hänföra lill inkomst av rörelse som bedrivs av den som utför arbetet eller lill
inkomst av jordbruksfastighet som brukas av denne, I sådana fall måste parterna
iräffa elt s. k. likställig-helsavlal för alt reglerna skall lillämpas.

Om
arbetet faller inom ramen för handel eller industri som bedrivs av den
arbetspresterande, torde det i allmänhet inle kunna betraktas som arbete för
annans räkning och likslällighelsavial kan då inle iräffas. Så anses däremol
kunna ske i fråga om ersättning för visst uppdrag som ingår i rörelse av sådan
art atl den huvudsakligen beslår av en samling fortlöpande uppdrag för annans
räkning. Sålunda kan exempelvis arkitekter, konsulter m. fl. iräffa
överenskommelse för avgränsade uppdrag som ingår i deras rörelser. Antalet
uppdragstagare låter sig inle beräkna på elt lillföriilligl sätt. Pensionskommittén
har emellertid i sitl delbetänkande (SOU 1975:74) Socialförsäkringsavgifler på
uppdragsinkomsler m. m. uppskattat del lolala avgiftsunderiaget för
uppdragsersätlningar år 1976 lill ca 1,9 miljarder kr.

Likslällighetsavlalet
är inget formbundel avtal. En anmälan lill försäkringskassan från den som
utger ersättningen är t. ex. lillräcklig. Som bevis för all parterna har kommii
överens om all viss ersättning skall räknas som anställningsinkomst godlas även
atl den som har uigivii ersällningen i kontrolluppgift lill laxeringen anger
denna på sådani sätt att del framgår all han skall beiala arbetsgivaravgift på
den. Har så inte skett, ankommer det på inkomsttagaren atl slyrka atl
överenskommelse har träffats, antingen direkt med uppdragsgivaren eller genom
kollektiv uppgörelse. Undanlagsvis kan

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 69

även
sedvänja ulgöra bevis för alt parterna har varit ense om all inkomsien skall
behandlas som anställningsinkomst. Det bör erinras om all ell
likslällighelsavial inle för med sig all en rörelseinkomsl skall betraktas som
inkomsl av ijänsi också vid inkomsttaxeringen.

2.2
Ersättning enligt särskilda författningar m. m.

2.2.1
MUitärljänst

De grundläggande bestämmelserna om ersättning för
kroppsskada eller sjukdom som drabbat värnpliktig eller frivillig under
militärtjänstgöring finns i mililärersäuningslagen (1950:261, omlrycki
1976:618). Bestämmelserna i lagen ansluler i flera viktiga hänseenden lill YFL.
En redovisning av bestämmelserna i YFL har lämnats i prop. 1975/76:197.

Lagen omfattar i huvudsak värnpliktiga, vapenfria
tiänsteplikliga, bi-slåndselever, hemvärnspersonal och viss annan frivillig
personal som dellar i militärtjänstgöring. Till frivilliga hänförs förutom
hemvärnspersonal personer som ulan all vara krigstiänslgöringsskyldiga har
förbundit sig lill tiänslgöring vid försvarsmakten eller annars åtagit sig atl
frivilligl tjänstgöra inom totalförsvaret, medlemmar av sjövärnskåren och de
frivilliga försvarsorganisationerna, praktikanter vid armén, marinen eller
flygvapnet saml värnpliktiga hemvärnsmän.

Med militärtjänstgöring jämställs
inskrivningsförrältning, prövning för antagning som regementsofficers- eller
reservofficersaspirant och sådan frivillig ulbildning till gagn för försvarel
som konlrolleras av myndighet.

Lagen
omfattar inte bara skador under själva tiänslgöringen ulan även fardolycksfall.
Ersättning utgår sålunda för olycksfall under färd lill tiänslgöring som skall
påbörjas och under färd från avslutad tjänstgöring liksom under färd i samband
med permission och fritid. Vidare ersälts skada som inträffat inom ijänstgöringsområdel
även om vederbörande inte tjänstgjort vid skadelillfällel. Även olycksfall
under vistelse på allmän plats på tjänstgöringsorten eller den omgivning av
orten där värnpliktiga brukar vistas under fritiden ersälts.

Liksom
inom yrkesskadeförsäkringen anses orsakssamband mellan olycksfall och inträftad
skada föreligga om inle betydligt siarkare skäl lalar mol del.

Militärersällningslagen
ger lill skillnad från yrkesskadeförsäkringen skydd även vid sådan sjukdom som
inte är yrkessjukdom. Sjukdom som inte har orsakats av olycksfall och som har
yppats under yänstgöringen anses ådragen under denna om skälig anledning inte
finns all anta all sjukdomen föranletls av annan orsak än tiänslgöringen och
atl denna inle väsentligt bidragit lill sjukdomen. Sjukdom som yppats försl
efter tjänstgöringen anses vara ådragen under denna om tjänstgöringen skäligen
kan anlas ha väsentligt bidragit till sjukdomen.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 70

Vid skada ersätts kostnader för sjukvård (lakar-
och tandvård, sjukhusvård, läkemedel, hjälpmedel och resor) i samma
utsträckning som vid yrkesskada. Vid nedsättning av arbetsförmågan ulgår
sjukpenning, livränta och vårdbidrag enligt regler som i huvudsak moisvarar dem
som gäller vid yrkesskada. Sjukpenning, livränta och vårdbidrag får dock inte
utgå så länge tiänslgöringen varar.

Sjukpenning beräknas enligl bestämmelserna om
sjukpenning i AFL. Med sjukpenninggrundande inkomst avses därvid den skadades
årliga arbetsför-tiänst som skall beräknas enligt bestämmelserna i YFL. För den
som ådragit sig skadan under värnpliktstjänstgöring och för hemvärnspersonal
som fyllt 20 år får arbelsförtiänsten dock inte beräknas lill lägre belopp än
två och en halv gånger basbeloppet. Värnpliktig, som under grundutbildning
eller repetiiionsutbildning i direkl anslulning lill grundutbildningen har
ådragit sig sjukdom som inle föranletls av tjänstgöringen men som efler
tiänslgöringens slut medför nedsättning av arbetsförmågan med minsl hälften har
räll till s. k. särskild sjukpenning. Delsamma gäller om han efler
tiänslgöringens slut har ådragit sig sjukdomen under ulryckningsmånaden eller
månaden närmasl efler denna. Den särskilda sjukpenningen utgår med det belopp
som skulle ha utgått enligt AFL om den åriiga arbelsförtiänsten motsvarade två
och en halv gånger basbeloppel. Från den särskilda sjukpenningen avräknas i
förekommande fall sjukpenning enligt AFL eller YFL.

Bestämmelserna i militärersällningslagen om
ersättningarna under sjukdomstid är i övrigi samordnade med den allmänna
försäkringens sjukförsäkring genom bestämmelserna i 2 kap. 13 S och 3 kap. 13
§ AFL atl sjukvårdsersätlning och sjukpenning endasl utges i den mån beloppet
överstiger vad som ulgår enligl militärersällningslagen. Någon annan samordning
under sjukdomslid mellan militärersällningslagen och AFL förekommer inle.

Livränta, vårdbidrag och begravningshjälp ulgår
efler samma regler som gäller för yrkesskador med undanlag av alt den åriiga
arbelsförtiänsten för bl. a. värnpliktiga skall beräknas lill lägsl två och en
halv gånger basbeloppel vid fastställande av livränta.

År 1976 gjordes 2 833 anmälningar om skada under
mililärtiänslgöring. Antalet anmälningar har varit relativt konstant under de
senaste åren. I januari 1975 löpte 4 272 egenlivränlor och 1 031
efterievandelivräntor.

2.2.2
Clvllförsvarsljänsi

Civilförsvarspliktiga erhåller fri sjukvård under
tiänslgöring, inskrivning och färd till och från yänstgörings- eller
inskrivningsplalsen. Avlider civilförsvarspliklig under tid då han är berättigad
till fri sjukvård, ulgår begravningshjälp.

Enligl
förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 71

ådragen
under tiänslgöring i civilförsvaret ulgår ersättning av statsmedel om någon
lill följd av olycksfall eller sådan inverkan som enligt YFL anses kunna ge
upphov till yrkessjukdom drabbas av skada under tiänslgöring i civilförsvaret.

1 skyddel inbegrips även olycksfall vid vislelse
inom förläggningsområde på grund av tiänslgöringen och vid färd till eller från
platsen för tjänstgöringen, om färden föranleds av och slår i nära samband med
tjänstgöringen. Som tjänstgöring räknas även inställelse för inskrivning i
civilförsvaret.

1 fråga om ersättning hänvisar förordningen lill
bestämmelserna inom yrkesskadeförsäkringen. Ersättning utgår fr. o. m. den dag
skadan iniräftade enligl de bestämmelser i YFL som gäller efler
samordningslidens utgång. Några regler om samordningstid finns således inte.

Ersättning ulgår inle för skada som den skadade är
obligatoriskt försäkrad för enligt YFL.

Antalet skadeanmälningar under de senasie fyra åren
har varil ca 30 per år. 1 januari 1975 löpte 14 egenlivränlor och 2
efterievandelivräntor.

2.2.3
Räddningstjänst enligt brandlagen

1 19 ij brandlagen (1974:80) sladgas att den som
har deltagit i räddningstjänst eller i övning med brandslyrka är berättigad
lill ersättning av statsmedel för kroppsskada som han därvid har ådragit sig. 1
fråga om sådan ersättning äger vad som föreskrivs för skador under
civilförsvarstiänst motsvarande lillämpning. Enligl I § brandlagen förslås med
räddningstiänst verksamhel som syflar lill all vid brand, oljeulflöde, ras,
översvämning eller annat nödläge avvärja eller begränsa skada på människor
eller egendom eller i miljön. Lagen är inte tillämplig på bl. a. sjöräddning,
fjällräddning eller på oljebekämpning lill havs.

Enligl en beslämmelse i kungörelsen (1974:411) om
ersättning för deltagande i räddningstjänst m. m. anses färd lill och från
platsen för övning eller räddningstiänst som deltagande i räddningstjänst, om
färden föranletls av övningen eller tiänsten och stått i nära samband med
denna.

Endasl enstaka skadefall förekommer på gmnd av
skada vid räddningstjänst enligl brandlagen. 1 januari 1975 löpte 5
egenlivränlor och 5 efterievandelivräntor.

2.2.4
Räddningstjänst vid olyckor i alomanläggningar och vid flygolyckor

1 lagen (1960:331) om skyddsåtgärder vid olyckor i
alomanläggningar m. m. finns beslämmelser, som ger länsstyrelsen långtgående
befogenheler i samband med räddningsarbete efter sådan olycka. Länsstyrelsen
får förbjuda vistelse utomhus och tillträde lill visst område saml förordna om
avspärrning och bortförande av livsmedel och om inskränkning i rällen all
nyttja mark.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 72

vallen,
naturprodukter eller egendom. Kan behovet av arbetskraft för genomförande av
skyddsåtgärder inle tillgodoses på annat säll, får länsstyrelsen förordna om
tiänsteplikl för alla som är mellan 18 och 65 år. Om länsstyrelsen har meddelat
sådani förordnande, är den tiänslepliktige skyldig atl på anfordran av
polisbefäl lämna sådani bistånd som hans kroppskrafter och hälsotillstånd
tillåler. Om den som har ultagils till arbete blir skadad, har han räll lill
ersättning av statsmedel. Ersättning kan även ges lill den som frivilligt har
varil verksam i skyddsarbete. 1 kungörelsen (1961:457) om ersättning på grund
av medverkan i skyddsarbete vid olyckor i alomanläggningar m. m. föreskrivs
all om någon under deltagande i skyddsarbete har ådragit sig kroppsskada, skall
ersättning utgå efter samma regler som gäller för skador under
civilförsvarstiänst.

Som dellagande i skyddsarbete anses även färd lill
eller från platsen för tiänslgöringen, om färden har föranletls av och stått i
nära samband med tiänslgöringen.

Med flygräddningstiänst menas enligt 11 kap. I §
luftfartslagen (1957:297) åtgärder då luftfartyg är saknat, förolyckat eller
nödställt eller fara hotar lufttrafiken. Föreskrifter om flygräddningstjänst
meddelas av regeringen eller, efler regeringens bemyndigande, av
luftfartsverket. Enligl nämnda lagbestämmelse får regeringen ålägga ägare eller
innehavare av luftfartyg saml dem som gör tiänsl på sådant fartyg eller vid
fiygplats eller annan anläggning för luftfarten skyldighet att medverka i
fiygräddningstiänsten. Regeringen får vidare meddela beslämmelse om ersättning
av allmänna medel för sådan medverkan. Närmare bestämmelser om
flygräddningstjänst finns i 114-121 §§ luftfarlskungörelsen (1961:558).

Med stöd av luftfartslagen har meddelats
kungörelsen (1961:564) om ersättning av statsmedel för medverkan i
flygräddningstiänst m. m. Enligl kungörelsen ulgår ersättning av statsmedel
enligl bestämmelserna för skador under civilförsvarstiänst till den som ådragit
sig kroppsskada under dellagande i flygräddningstiänst eller vid färd till och
från platsen för tiänslgöringen, om färden föranleds av och slår i nära
samband med tiänslgöringen.

Några livränlor har inte beviljats på grund av
verksamhel vid atomolycka eller flygräddningstiänst.

2.2.5
Anstaltsvistelse m. m.

Förordningen (1954:250) om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under vislelse å anstalt m. m. omfattar bl. a. den som
är häktad eller inlagen på fångvårds- eller tvångsarbetsanslall eller den som
vårdas på allmän eller statsunderstödd enskild vårdanstalt för
alkoholmissbrukare.

Om
någon under vistelsen på häktet eller anstalten drabbas av skada till följd av
olycksfall eller sådan inverkan som enligt YFL anses kunna ge

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 73

upphov
lill yrkessjukdom, utgår ersättning av statsmedel oavsett om skadan har
inträffat i eller utom arbetet. Olycksfall som inträffar vid färd lill eller
från häktet eller anstalten omfattas av förordningen, om färden föranleds av
och slår i nära samband med vistelsen där.

Ersättningen utgår i princip i enlighet med
bestämmelserna i YFL och AFL. Vissa särbestämmelser finns dock. Bl. a.
kompletteras reglerna i YFL om beräknande av åriig arbelsförtiänsl med en
beslämmelse all skälig hänsyn skall las till årsinkomsten av förvärvsarbele för
en arbetstagare som har samma arbetsförmåga som den skadade och som arbelar i
det yrke denne hade då han omhändertogs. Om den omhändertagne då saknade yrke,
skall skälig hänsyn tas lill inkomsten fören med honom jämföriig arbetstagare
på den ort, där han senasi arbelat eller haft sin verksamhel eller
huvudsakligen uppehållit sig.

Sjukpenning och livränta utges inle till den
skadade under den lid han är intagen. En motsvarighet lill eflerievandelivränla
kan dock utges för denna tid, om särskilda skäl talar för del.
90-dagarssamordningen enligl YFL gäller i övrigt.

Om skadan har föranletls av all den skadade har
åsidosatt ordningsföreskrifter eller om särskilda omständigheter annars talar
för del, får ersättning nedsättas eller dras in.

Ersättning utgår inle lill skadad som omfattas av
den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen.

Sjukpenning utgår enligl 3 kap. 15 § AFL inte för
lid då försäkrad är intagen i annat barnhem än mödrahem eller i
ungdomsvårdsskola, är häktad eller inlagen i fångvårds- eller arbetsanslalt
eller i annat fall än nu sagts av annan orsak än sjukdom tagils om hand på del
allmännas bekosinad.

Försäkrad
som är intagen på vårdanstalt för alkoholmissbrukare har räll lill sjukpenning
under vistelsen på anstalten, men hans sjukpenning minskas enligt de regler som
gäller angående sjukpenning vid sjukhusvård. Den som är intagen på
kriminalvårdsanstalt för sin sjukpenningforsäkring påverkad på så säll all om
intagningen varar en längre lid leder bortfallet av förvärvsinkomst lill lägre
sjukpenninggrundande inkomst eller lill all den intagne inle längre anses
tillhöra sjukpenningförsäkringen.

Om
den som har rätt lill folkpension är inlagen i kriminalvårdsanslall, är häktad
eller annars på statens bekosinad inlagen på anstalt, ulgår folkpension endasl
med vissl garanlibelopp.

Antalet
anmälningar om skador under anslaltsvislelse har under senare år varierai
mellan 79 och 132. I november 1975 löpte 102 egenlivränlor och 4
efterievandelivräntor för sådana skador.

2.2.6
Administrationen av de särskilda staUiga ersättningarna

Ersättningar för skador under militär- och
civilförsvarstiänst, räddningstiänst enligt brandlagen, vid olyckor i alomanläggningar
och vid flygrädd-

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 74

ningstiänsl
samt för skador under anslaltsvislelse administreras av riksförsäkringsverkel.
Tillsyns- och besvärsmyndighel är försäkringsrådet, som även har all i försia
instans handlägga frågor om utbyte av livränta mot engångsbelopp. Högsta
besvärsinstans är försäkringsdomstolen.

Enligl en särskild lag (1973:60) får regeringen
förordna all allmän försäkringskassa i riksförsäkringsverkets ställe skall
handlägga ärenden angående sjukpenning och sjukvårdsersätlning enligl YFL och
militärersällningslagen saml enligl övriga författningar om ersättning av
statsmedel. Sådant förordnande har i särskild kungörelse (1973:185) meddelals i
fråga om sjukvårdsersätlning och sjukpenning enligt YFL. Undanlag gäller dock
för vissa skador. Någon decentralisering av administrationen av mililärskador
och liknande skador har inle skett.

Enligt den nya lagen om arbelsskadeförsäkring skall
handläggningen av skadeärenden decentraliseras från riksförsäkringsverkel till
de allmänna försäkringskassorna. Ärenden angående egenlivränta och frågor om
arbetssjukdom föreligger skall avgöras av försäkringskassornas
pensionsdelegalio-ner.

2.2.7
Ersättning för ideell skada

Ersättning för ideell skada ulgår formellt inle
enligt YFL och författningar om ersättning för militärskador och liknande
skador. Vid lillämpning av dessa författningar används emellertid ett
medicinskt och inle ell ekonomiskt invalidilelsbegrepp som utgångspunkt för
invalidiletsbedömningen. Della har fört med sig all livräntorna för de flesta
skadade, nämligen de med lindrigare skador, närmasl har kommit all bli
ersättning för lyte eller sladigvarande men av annat slag och inte en
kompensation för inkomstförlust.

Den nya lagen om arbetsskadeförsäkring ulgår som
lidigare har nämnts från ett ekonomiskl invalidilelsbegrepp. 1 lagen finns inga
besiämmelserom rätt till ersättning för lyte och men.

Värnpliktiga,
vapenfria tiänsteplikliga och civilförsvarsplikliga har utöver grundskydd ell
särskill skydd som vid vissa olycksfall ger ersättning för ideell skada.
Bestämmelser finns i kungörelsen (1969:761) om särskill olycksfallsskydd för
värnpliktiga m. fl. Skyddel omfattar skador som inträffar under
tiänslgöringsliden saml under inrycknings- och utryckningsresor. Skador som
inträffar utanför förläggningen under ledighel och fritid undanias dock från
kungörelsens lillämpningsområde. Ersättning ulgår vid föriusl eller beslående
nedsättning av arbetsförmågan på gmnd av skadan. Vid fullsländig invaliditet
utgår ersättning med 150 000 kr. och vid partiell invaliditet ulgår ell i
molsvarande mån lägre belopp. Vid invalidiletsbedömningen skall skälig hänsyn
tas lill olägenheier av olika slag som skadan har medfört för den skadade
liksom till graden av lyte och annat stadigvarande men. Ersättningen

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 75

samordnas
i princip inle med andra ersällningsförmåner. Dock avräknas ersättning enligt
trafikskadelagen (1975:1410). Det sammanlagda beloppet av skadesiånd och
ersättning enligl kungörelsen får inle översliga beloppet av fulll skadesiånd.
Del särskilda olycksfallsskyddet omfattar skador som har inlräftal år 1969 och
senare.

T. o. m. första halvåret 1976 har ersättning enligl
1969 års kungörelse betalats ul i 233 fall.

Del särskilda olycksfallsskyddet omfattar inle
frivilliga. För dem har skydd, som moisvarar del särskilda olycksfallsskyddel,
anordnats genom kollektiva olycksfallsförsäkringar. Dessa tecknas av de
frivilliga försvarsorganisationerna, som får statsbidrag till premierna.

2.2.8
Tryggheisförsäkringen (TFY)

Under senare år har s. k. trygghetsförsäkringar
växt fram genom olika kollektivavtal på arbetsmarknaden. Avsikien med TFY är
alt den som drabbas av personskada genom olycksfall i arbetet skall få
ersättning enligl skadeståndsrällens normer ulan att behöva visa all
arbetsgivaren eller annan är skadeslåndsskyldig. Från TFY utges sålunda
ersättning oavsett om någon är vållande till skadan. TFY är avsedd all
komplettera förmånerna inom den allmänna försäkringen och
yrkesskadeförsäkringen. Ersättning utgår därför inte i den mån den försäkrade
uppbär sjukpenning, pension eller livränta enligt dessa försäkringar.

Ersättning lill den som skadats i arbelel ulgår för
sjukvårdskostnader, för förlorad arbetsinkomst, för sveda och värk och
bestående lyte eller men saml för rehabilitering.

Ersättning
för sveda och värk under akut sjukdomslid lämnas i normalfallel vid
arbetsoförmåga som har varat med än 30 dagar och beräknas med tillämpning av
vissa labellnormer. För lyte och men lämnas ersättning när defekten kan
förutses bli bestående för framliden, dock lidigasl då den akuta sjukdomstiden
har gått till ända. Ersällningen beräknas enligl särskild labell med
utgångspunkt i den medicinska invaliditelsgraden och den skadades ålder.
Härutöver kan ersättning ulgå, om del bestående lytet eller menet har medfört
t. ex. vanprydande ärr, ampulalionsdefeki, värk som inte har beaktats vid
bestämmandet av den medicinska invaliditelsgraden, föriusl av sinnesfunktion
eller länder eller inre organ. Ersättning kan vidare utgå för allmänna
olägenheter av skadan.

Inom
del statliga områdei kallas den på avtal mellan parterna på den slatliga
arbetsmarknaden gmndade tryggheisförsäkringen för statens personskadeförsäkring.
Personskadeförsäkringen har samma regler för ersättning vid individuell skada
som TFY. Frågan om ersättning enligl personskadeförsäkringen avgörs av en
stallig nämnd, Irygghetsnämnden. Tre av nämndens sju ledamöter representerar
de statsanställdas huvudorganisationer. Ersättningarna belalas ul av
riksförsäkringsverkel.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 76

2.2.9
Krigsförsäkring för sjömän m.fl., m. m.

Genom lagen (1954:246) om krigsförsäkring för
sjömän m. fl. lämnas elt skydd som kompletterar YFL:s när det gäller
krigsolycksfall för den som tiänstgör ombord på fartyg. Krigsförsäkringslagen
omfattar även olycksfall som iniräffar ulom arbelel. Den gäller inle skada lill
följd av krig, i vilkel vårt land är indraget.

Krigsförsäkringslagen aren fullmaktslag som gäller
inom område och lid, som regeringen besiämmer. Genom kungörelsen (1954:278)
angående lilllämpning av lagen om krigsförsäkring för sjömän m. fl. har
förordnats atl lagen skall lillämpas t. v. inom samlliga farvatten saml, vid
vistelse i land, inom uirikes ort där fartyget befinner sig.

Lagen omfattar alla som tiänstgör ombord på svenski
fartyg och som är obligatoriskt försäkrade enligl YFL. Vidare omfattas statlig
befattningshavare som under ulövande av sin befattning tiänstgör ombord på
utiändskl fartyg. Härmed avses i försia hand loisar.

Skada till följd av krigsolycksfall skall anses
utgöra yrkesskada vare sig olycksfallet skett i eller utom arbetet. YFL:s
bestämmelser om obligatorisk försäkring skall - bortsett från vissa
särbestämmelser - äga lillämpning.

Särreglerna innebär i försia hand alt ersättning
utgår uiöver vad som följer av YFL. Den skadades åriiga arbelsförtiänsl för
inte beräknas till lägre belopp än 2 1/2 basbelopp. Vidare utgår uiöver
livränta elt engångsbelopp lill skadad och efterievande. Vid föriusl av
arbetsförmågan och vid dödsfall uppgår engångsbeloppet till sex gånger
basbeloppel. Vid nedsättning av arbetsförmågan utgår del lägre belopp som
svarar mol nedsättningen.

Arbelsgivare är skyldig all för krigsförsäkringen
erlägga ell särskilt lillägg till försäkringsavgiften enligl YFL. Arbetsgivarna
påförs numera inte sådani tillägg.

Enligl krigsförsäkringslagen skall person som
försvunnit såvitt gäller lagens lillämpningsområde anses ha omkommit genom
krigsolycksfall, om inle annan orsak lill försvinnandet är sannolik.

Lagen får inle lillämpas
på personer som tiänstgör ombord på krigsfartyg-Vid sidan av
krigsförsäkringslagen finns förordningen (1954:247) om ersättning av statsmedel
vid olycksfall, som lill följd av krigsåtgärd drabba sjömän m.fl. Förordningen
avser alt bereda ekonomiskt skydd i vissa fall, då krigsförsäkringslagen inte
gäller. Förordningen avser person, som har tiänstgjorl på svenski fartyg vilkel
genom sjöolycka ulom riket har gått föriorai eller efler olyckan inte har
kunnat iståndsälltas. Om sådan person drabbas av olycksfall lill följd av
krigsålgärd under hemresa till Sverige med annat fartyg inom område och tid atl
krigsförsäkringslagen gäller, ulgår ersättning av statsmedel. Ersällningen
besläms i enlighet med krigsförsäkringslagens regler och fastställs av
riksförsäkringsverket.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 77

I november 1975 löpte 23 egenlivränlor och 229
efterievandelivräntor enligt 1954 års krigsförsäkringslag och dess föregångare.

Eftersom det kan förekomma atl person som har
tiänslgjort på svenski fartyg i annat fall än som nu har beskrivits under
hemresa drabbas av olycksfall lill följd av krigsålgärd, har regeringen vidare
tillagts räll all beslula om ersättning av statsmedel enligt reglerna i
krigsförsäkringslagen, "om skäl äro därtiU".

Även förordningen (1954:248) om ersättning av
statsmedel vid olycksfall, som till följd av krigsålgärd drabba fiskare
anknyier till krigsförsäkringslagen. Förordningen avser den som idkar fiske som
yrke eller eljesl för sin utkomst och som under fiske eller vid försök all
rädda människoliv ur sjönöd eller vid användning av fiskebål utan all fiske
därvid bedrivs drabbas av olycksfall lill följd av krigsåtgärd. Om
krigsförsäkringslagen inte gäller, och om skadan inle har uppkommii vid
användning av utländsk fiskebåt, ulgår ett engångsbelopp lill skadad eller
eflerievande enligl grunderna för krigsförsäkringslagen.

Engångsbelopp
lill fiskare har utbetalats vid några fl tillfällen.

2.3
Äldre skadefall

2.3.1
Livräntebeståndet

1 fråga om ersättningar på arbetsskadeområdet
gäller den principen atl varje skadefall skall regleras enligl de bestämmelser
som gällde då skadefallel inträffade. Åtskilliga livräntor ulgår därför enligt
äldre lagstiftning, huvudsakligen 1901 års lag angående ersättning för skada
lill följd av olycksfall i arbeie, 1916 års lag om försäkring för olycksfall i
arbete, 1929 års lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar och YFL. Utgående
livränlor har höjts vid skilda tillfällen och är numera värdesäkrade genom
anknytning till basbeloppel. De senasie och viktigaste höjningarna ägde mm
genom lagsiiftning åren 1955, 1962 och 1967.

Lagen (1955:469) angående omreglering av vissa
ersättningar enligl lagen den 17juni 1916(nr235)om försäkring för olycksfall i
arbete m. m. innebären uppräkning av den åriiga arbelsförtiänsten, som är
grundläggande för ersättningens bestämmande. Om arbetsförtjänsten mosvarade
medelarbeis-förljänslen för del år skadan iniräffade räknades arbelsförtiänsten
upp lill 6 600 kr. oberoende av när under åren 1918-1954 skadan inlräftal. Var
arbelsförtiänsten högre eller lägre än medellönen för skadeårel, räknades den
upp i proportion härtill, dock högst till 7 920 kr. Full uppräkning skedde
endasl om invaliditeten uppgick till minsl 30 96.

Efter omregleringen år 1955 har yrkesskadelivräntor
räknats upp vid ytterligare två lillfällen 1962 och 1967. Vid båda tillfällena
använde man sig av meioden all räkna upp utgående livräntebelopp med vissa
procenttal. Genom lagen (1962:303) om förhöjning av vissa ersättningar i
anledning av yrkes-

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 78

skada
m. m. höjdes livräntorna med 30 % om skadan inträffat 1955 eller lidigare, med
20 % om skadan inträffat 1956 eller 1957 och med 10 % om skadan inträffat åren
1958 eller 1959. Lagen avsåg skadade under 67 års ålder med minsl 20 %
invaliditet, skadade fyllda 67 år med minsl 30 % invaliditet och eflerievande.
Förhöjningen fick inle leda lill all livräntan översteg det belopp som den
enligt YFL skulle uppgått lill om arbelsförtiänsten beräknades lill 15 000 kr.
Höjningen gällde fr. o. m, den I januari 1963,

Genom lagen (1967:919) om värdesäkring av
yrkesskadelivränlor m. m. genomfördes en ytteriigare uppräkning av gamla
livränlor. Dessa skulle höjas med 25 % om skadan inträffat år 1961 eller
lidigare, med 20 % om skadan inlräftal åren 1962-1964 och med 10 % om skadan
inlräftal åren 1965-1967. Uppräkningen gällde även livränlor som grundades på
låga invaliditelsgra-der. Livräntorna värdesäkrades efler höjningen genom atl
anknytas lill basbeloppel.

De livränlor som höjts genom nämnda författningar
är livräntor beviljade enligt YFL och 1954 års lag om krigsförsäkring för
sjömän m. fl, och enligt dessa lagars föregångare, dvs. lagen (1916:235) om
försäkring för olycksfall i arbeie, lagen (1929:131) om försäkring för vissa
yrkessjukdomar och lagen (1937:348) om krigsförsäkring för ombord å fartyg
tiänstgörande personer. Skadorna hade inträffat i prival och kommunal tiänst.

Enligt
de nämnda fem lagarna ulgår också ersättning av statsmedel, när staten står som
arbelsgivare. Flera författningar om ersättning av statsmedel finns vid sidan
om dessa lagar. Även inom della område har uppskrivning och värdesäkring av
livräntorna ägt rum. Sålunda har 1955 års omreglerings-lag, 1962 års
förhöjningslag och 1967 års värdesäkringslag sina motsvarigheter på del
statliga områdei genom förordningen (1955:470) angående omreglering av vissa
ersättningar av statsmedel i anledning av olycksfall i arbetet m. m.,
förordningen (1962:304) om förhöjning av vissa ersättningar av statsmedel i
anledning av yrkesskada m. m. och förordningen (1967:920) om värdesäkring av
yrkesskadelivränlor, som ulgår av statsmedel, m. m.

Även ersättningar enligl olika
mililärersätlningsförfaltningar har räknats upp vid skilda tillfällen.

Ersättning
enligl 1901 års olycksfallsersältningslag har räknats upp 1921 och 1938. Åren
1952, 1955 och 1962 skedde återigen viss förhöjning, liksom 1967 då
ersättningen även värdesäkrades genom anknylning lill basbeloppel.

De
uppräkningar som nu har nämnts avser den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen
och ersättningar av statsmedel. Det har emellertid funnits statsunderstödd
frivillig försäkring för fiskare (1908 och 1918 års kungörelse resp.
förordning). De livräntor som beviljats med stöd av dessa författningar har
omreglerats, förhöjts och värdesäkrats 1956, 1962 och 1967.

När
del gäller den frivilliga yrkesskadeförsäkringen bemyndigades riksförsäkringsverket
1965 (prop. 1965:45,2LU 41, rskr 229) all disponera yrkesska-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 79

deförsäkringsfonden
för uppskrivning av livränlor gmndade på en invalidi-lelsgrad av lägst 30 %. I
regleringsbrev 1969/70 bemyndigades åter riksförsäkringsverkel all räkna upp
livränlor gmndade på frivillig försäkring.

Den 1 januari 1977 utgick ca 84 000 livränlor.
Någol merän 15 % härav var efterievandelivräntor. Antalet livräntor ökar med
omkring 3 0(X) per år. 40 % av samlliga livränlor har beviljats enligt
författningar som är äldre än YFL.

2.3.2
Samordningen mellan livränta och pension

Livränta enligl YFL är f n. i princip livsvarig.
Dock reduceras livräntan lill 3/4 av sitt belopp fr. o. m, den månad under
vilken den skadade har fyllt 65 år. Samordningen mellan livränta och pension
följer samma regler oberoende av om pensionen ulgår i form av förtidspension
eller ålderspension.

1 fråga om samordningen på pensionssidan gäller i
princip samma regler vare sig ersättningen utgår enligt nyare eller äldre
beslämmelser. Om pensionsberätligad har rätt lill livränta enligl
yrkesskadeförsäkringslagen eller enligt någon av de övriga särskilda
ersättningsförfallningarna och ersättningen inte ulgår på grund av frivillig
försäkring, skall den folk- och tilläggspension, som tillkommer honom, minskas
enligl 17 kap. 2 § AFL. Folkpension och tilläggspension i form av
förtidspension eller ålderspension minskas med 3/4 av invalidlivränlan.

Folkpension i form av ålderspension, änkepension
eller barnpension och tilläggspension i form av änkepension eller barnpension
minskas med 3/4 av den pensionsberätligade för samma tid tillkommande
eflerievandelivränla.

Föreligger rätt till både folkpension och
tilläggspension, skall avdrag för livränta göras i försia hand på
tilläggspensionen,

Ålminstone något av folkpensionen skall bli kvar
atl utbetala. Sålunda skall efter avdrag alllid vara kvar minsl 1/4 av
förtidspension och barnpension. Av änkepension skall alllid minsl hälften
ulbelalas och av ålderspension minsl 3/4.

1
samband med tillkomsten av de år 1967 beslutade uppräkningarna av äldre
yrkesskadelivräntor och värdesäkringen av livräntor genom anknylning lill
basbelopp föreskrevs, all de samordningsregler som gäller för grundlivränlan
skall gälla även för de förhöjningar som föranleds av
värdesäkringslagsliflningen. 1 fråga om livräntor som redan vid ikraftträdandet
av värdesäkringslagstiftningen den 1 januari 1968 var samordnade med allmän
pension föreskrevs atl belopp, varmed livränta höjts genom den procentuella
uppräkningen, saml sådan höjning av detla belopp som föranleds av den
automatiska värdestegringen, inle får beakias vid lillämpningen av
samordningsreglerna.

LAF:s
bestämmelser om åldersförmåner innebär all livräntan upphör att

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:64 80

utgå
då livränletagaren fyller 65 år. För den som efter uppnådda 65 år saknar
ålderspension eller har en låg pension gäller en garanliregel all livräntan
skall utgå även efter 65 års ålder i den mån pensionsförmånerna inle uppgår
till minsl 65 % av livräntebeloppet. Pensionsförmånerna skall inte reduceras
ulan ulgå ograverade. Livräntan skall beakias vid beräkning av pensionsgrundande
inkomsl. Är någon som har rätt lill livränta samtidigt berättigad till
förtidspension med anledning av den inkomstförlust som har föranlett livräntan,
ulgår livräntan endasl i den mån den överstiger pensionen.

2.3.3
Sjukpenningskydd vid restarbetsförmåga

Blir en livräntelagare sjuk i annan sjukdom än den
som har föranlett livräntan, får han enligl nuvarande lagstiftning behålla
livräntan och får däruiöver sjukpenning från den allmänna sjukförsäkringen.
Sjukpenningen beräknas på den inkomsl som han har på grund av
reslarbetsförmågan. Denna sjukpenning moisvarar 90 % av den sjukpenninggmndande
inkomsten.

Får
en livräntelagare återfall i den skada som har föranlett livräntan, mister han
däremol enligl YFL sin livränta under sjuktiden och får i stället sjukpenning
från yrkesskadeförsäkringen. Enligt huvudregeln moisvarar sjukpenningen 90 % av
den årliga arbetsförtjänsten. Sjukpenningen måste dock minsl uppgå lill del
belopp som skulle ha utgått från den allmänna sjukförsäkringen om del inle
varit fråga om yrkesskada. 1 intet fall får hel sjukpenning enligl YFL
undersliga del belopp som skulle ha utgått i livränta per dag vid 100-procentig
invaliditet.

Dessa regler innebär all den skadade vid återfall i
sin gamla skada får nöja sig med förmåner som moisvarar livräntan medan han, om
han blir sjuk i en annan sjukdom, får såväl livränta som sjukpenning på
reslarbetsförmågan.

Enligl 3 kap. 7 § LAF har den försäkrade räll lill
sjukpenning, om den arbetsskada som har föranlett livränta på nytt medför
sjukdom och sjukdomen sätter ned hans kvarstående förmåga all skaffa sig
inkomsl genom arbeie. Sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande
inkomsl som finns fastställd för reslarbetsförmågan. Samma sjukpenningunderiag
används vid annan sjukdom än den arbetsskada som har föranlett livräntan.

3
Yrkesskadeförsäkringskommitténs förslag 3.1 Inledning

I betänkandet redovisar
yrkesskadeförsäkringskommiltén resultatet av sin fortsatta översyn av
yrkesskadeförsäkringen och till yrkesskadeförsäkrings-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 81

områdei
hörande författningar. Kommitténs förslag avser dels egenförela-gares
tillhörighet till den nya arbetsskadeförsäkringen och frågan om behovet av en
frivillig arbetsskadeförsäkring, dels författningar anknutna lill yrkesskadeförsäkringen
men enligl vilka ersättningen utgår av statsmedel och lagen (1954:246) om
krigsförsäkring för sjömän m. fl. Kommittén behandlar också frågan vad man i
olika hänseenden skall göra med de äldre skadefallen. Kommittén föreslår
dessutom ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring m. fi. författningar
som är föranledda av den redan antagna lagen om arbetsskadeförsäkringen och av
nu framlagda följdförslag. Förslagen är enhälliga.

3.2
Egenföretagare, frivillig försäkring m. m.

3.2.1
AUmänt om egenföretagare och uppdragstagare

Kommittén erinrar om atl den i skrivelse lill
regeringen i febmari 1976 anmält all den under utredningsarbetet med bl. a.
frågan om den frivilliga yrkesskadeförsäkringen funnit att
arbetsskadeförsäkringen borde ges samma tillämpningsområde som den allmänna
försäkringen och atl kommittén därför avsåg all i sill slutbetänkande föreslå
atl försäkringsskyddet sträcks ul lill egenföretagare och uppdragstagare.

Kommittén erinrar vidare om all
socialförsäkringsulskoltet i sitt enhälliga belänkande (SfU 1975/76:40) över
prop. 1975/76:197 med förslag till lag om arbetsskadeförsäkring siarkt
underströk angelägenheten av att även egenförelagarna redan från början
omfattades av arbetsskadeskyddel i den nya lagen om arbelsskadeförsäkring. Utskottet
förutsatte all förslag om arbelsskades-kyddels utsträckning till egenföretagare
framlades för riksdagen i så god lid all beslämmelser härom kunde träda i krafl
samtidigt som lagen om arbelsskadeförsäkring den 1 juli 1977. Riksdagen beslöt
ge regeringen lill känna vad utskottet hade anfört.

Kommittén framhåller atl socialförsäkringen för
skador i arbetet alltsedan sin lillkomsl enbart har gällt arbetstagare. Övriga
förvärvsarbetande har själva fåll skaffa sig försäkringsskydd på den privaia
försäkringsmarknaden eller genom frivillig försäkring enligt YFL eller AFL.
Inom den allmänna försäkringen finns inte någol generellt undantag för
egenföretagare. Enligt kommitténs mening finns del heller inle några bärande
skäl mol alt ge alla som dellar i produktionen möjlighel all tillhöra den nya
arbetsskadeförsäkringen.

Om alla förvärvsarbetande inryms under den nya
försäkringen, skulle enligl kommitténs mening den oskarpa gränsen mellan
arbetstagare och egenföretagare mista mycket av sin betydelse inom socialförsäkringen.
En sådan ulvidgning är också ell slort sleg på väg mol en samordning inom
socialförsäkringslagstiftningen, särskilt mellan den allmänna försäkringen

6 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 64

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 82

och
försäkringen för skador i arbete. Den kan föra med sig vissa svårigheter vid
bevisning av orsakssamband mellan skada och skadlig inverkan liksom andra
kontrollsvårigheler. Dessa svårigheter lorde dock kunna bemästras. Kommittén
hänvisar i delta sammanhang lill den frivilliga yrkesskadeförsäkringen och
lill likheten mellan egenföretagare och s. k. hemarbetare. Hemarbetarna, som
länge stod ulanför yrkesskadeförsäkringen, fördes ulan slörre betänkligheler in
under YFL vid dess lillkomsl.

Kommittén föreslår således all egenförelagarna
skall bli arbelsskadeför-säkrade på samma sätt som anställda. Egenföretagarnas
anslutning bör i princip vara obligatorisk.

Om egenförelagarna försäkras enligt den nya lagen,
bör enligl kommitténs mening också uppdragstagare omfattas av den nya lagen.
Della motiveras bl. a. av svårigheten att dra gränser mellan arbetstagare,
uppdragstagare och egenföretagare. Kommittén framhåller atl uppdraget många
gånger slår anställningen nära och all uppdragstagare ofta socialt och ekonomiskt
befinner sig i samma siluation som en arbetstagare.

3.2.2
Anknytningen UU ATP

Om egenförelagarna förs in under
arbetsskadeförsäkringen, uppkommer enligt vad kommittén pekar på särskilda
problem beträffande dem som har anmält undantagande från ATP enligt 11 kap. 7 §
AFL. Undantagandet inskränker rätten till ATP i form av ålderspension,
förtidspension eller familjepension. Detta skulle med hänsyn till de
samordningsregler i fråga om AFL-förmåner som finns i 4 kap. 4 § och 6 kap. I §
LAF kunna föra med sig att egenföretagaren och hans efterlevande blev
berättigade lill slörre livränta från arbetsskadeförsäkringen än om den
försäkrade hade varit ansluten lill ATP. Livräntan skulle i den delen kunna
betraktas som kostnadsfri ATP.

Vid övervägande av olika lösningar i fråga om
anknytningen till ATP har kommittén fast särskild vikl vid all enhetlighet och
samordning bör eftersträvas inom socialförsäkringssystemet. Kommittén vill
därför undvika all tillhörighet till försäkringarna förekommer i flera olika
kombinationer. Detta innebär att kommittén förordar en fast koppling mellan
arbetsskadeförsäkringen och ATP. Ett undantagande från ATP skall alltså gälla
även för arbetsskadeförsäkringen. Någon möjlighet till självständigt utträde ur
arbetsskadeförsäkringen bör enligt kommittén inte införas.

Kommittén har vidare övervägl alt låla den som är
arbetsskadeförsäkrad men tidigare har haft undantagande från ATP få bära
följderna av undantagandet även i fråga om livränta från
arbetsskadeförsäkringen. Livräntan borde i så fall samordnas (4 kap. 4 § och 6
kap. 1 § LAF) med den ATP som kunde ha utgått om undantagande aldrig hade
gjorts Ofr 4 § lagen om pensionstillskott). Den som återkallar ett undantagande
för all komma med i arbetsskadeförsäkringen skulle då emellertid många gånger
få ett otillräckligt

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 83

skydd
och kanske bli tvungen att komplettera med en privat försäkring. Med hänsyn
härtill och lill att möjligheten att tillhöra arbetsskadeförsäkringen inte
fanns när undantagandet anmäldes har kommittén inte velat föreslå någon sådan
bestämmelse.

I samband med anknytningen till ATP erinrar
kommittén om atl uppdragstagare i allmänhet skall anses som arbetstagare i
fråga om förmåner och avgifter enligl AFL. En lidigare allmän anordning med s.
k. likslällighelsavial har emellertid behållits för egenföretagare som i sin
rörelse ulför arbeie för annans räkning. Ell likslällighelsavial har inom
AFL-områdel betydelse huvudsakligen för skyldigheten all beiala socialförsäkringsavgifler.
Inom arbetsskadeförsäkringen skulle avtalet däremol fö karaklär av försäkringsavtal
beträffande egenföretagare som har undanlagande från ATP. I likhei med två
lidigare utredningar vill kommittén inle förorda all likslällighelsavial skall
fö verkan i fråga om förmåner från arbetsskadeförsäkringen. Kommittén påpekar
dock all del i princip inte är fråga om att utestänga alla berörda
uppdragstagare från den nya försäkringen. Den föreslagna modellen innebär
endasl all dessa skall behandlas som egenföretagare. Frågan om ett ulförl
uppdrag kan anses ingå i en rörelse skall vidare bedömas enligl skatlerättsliga
regler och man kan normalt inle räkna med atl någon lagakraftvunnen laxering
för skadeårel föreligger när arbetsskadefrågan skall avgöras. Härav torde
enligl kommittén följa alt någon skillnad inle bör göras mellan de båda
uppdragstagargrupperna. Delta för i sin lur med sig all även t. ex. ett
förtroendeuppdrag som utförs av någon som i övrigt är egenföretagare bör
hållas utanför försäkringen om undantagande från ATP gäller för
rörelseinkomsten.

Utsträckningen av försäkringsskyddet föreslås träda
i kraft samtidigt med LAF den 1 juli 1977. För att bereda även den som då är
undantagen från ATP möjlighel att tillhöra arbetsskadeförsäkringen redan från
början föreslår kommittén, att undanlagandel därvid bör kunna återkallas utan
hinder av alt det inte har gällt under minst den femårsperiod som är bestämd i
11 kap. 7 § AFL.

3.2.3
Övriga frågor beträffande egenföretagare och uppdragstagare

Kommittén föreslår att arbetsskadeförsäkringen för
egenföretagare och uppdragstagare skall gälla när de är bosatta här i riket.
Därigenom erhålls även elt naluriigt samband med den allmänna försäkringen,
särskilt sjukpenningförsäkringen.

Egenföretagarnas försäkring bör enligt kommitténs
förslag finansieras genom en egenavgift som är kopplad lill
sjukförsäkringsavgiften. Slutlig ställning i frågan om avgiftsunderiaget bör
med hänsyn lill pensionskommitténs översyn av socialförsäkringsavgifterna las
senare. Uppdragstagarnas försäkring bör enligt kommittén bekostas genom
avgifter från uppdragsgi-

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop,
1976/77:64 84

varna
såvitt avser uppdragstagare som enligt AFL skall jämställas med arbetstagare.
Eftersom egenförelagarna och uppdragslagarna inle ges bättre förmåner än
arbetstagarna och allmänt sett inte löper slörre risk atl råka ut för
arbetsskada, bör redan fastställd procentsals för avgiftsuttag - 0,25 - kunna
gälla även för dessa nya grupper. Inkomstunderiaget för sjukförsäkringsavgifter
från egenföretagare för år 1977 har av kommittén uppskattats till ca 10 000
milj. kr.

Kommittén anser alt det är praktiskt olämpligt all
låla de nya avgiftsreglerna börja verka vid ell halvårsskifte; lagändringen på
förmånssidan föreslås träda i krafl den Ijuli 1977. Kommittén föreslår därför
atl avgiftsreglerna skall lillämpas från årels början men alt endast halv
avgift skall las ul på inkomsten under året.

3.2.4
Frågan om .friviUigförsäkring

Kommittén påpekar atl den frivilliga försäkringen
för yrkesskada kom lill när del inle fanns någol allmänl läckande
socialförsäkringssystem. Under de senaste decennierna har ulom folkpension
tillkommit allmän sjukförsäkring, ATP och TFY. Till följd av denna utveckling
har den frivilliga försäkringen förlorat mycket av sin lidigare betydelse.
Antalet försäkrade har också minskat pålagligl under senare år.

En slor del av de frivilligl försäkrade kommer all
obligatoriskt omfattas av arbetsskadeförsäkringen genom utvidgningen till
egenföretagare och uppdragstagare. Övriga är hemmamakar, sluderande och
personer som tagit frilidsförsäkringar. Även om del möjligen finns behov av
hemmamakeför-säkring finns del enligl kommitténs mening inle tillräckliga skäl
all inrätla en frivillig försäkring härför inom arbetsskadeförsäkringen.
Kommittén uppger all antalet sluderandeförsäkringar är så litet alt dessa får
anses sakna betydelse, när det övervägs om denna försäkringsform skall
behållas. Kommittén anser vidare att det knappasl är någon mer angelägen
uppgift för socialförsäkringen all meddela frilidsförsäkringar. Delta torde i
försia hand få ankomma på den privata försäkringsmarknaden.

Kommittén föreslår därför all den frivilliga
försäkringen inte skall föras över till LAF ulan slopas den 1 juli 1977.
Löpande avtal om frivillig yrkesskadeförsäkring upphör samtidigt all gälla.

Rätlen
lill ersättningar i skadefall som har inträffat före den 1 juli 1977 påverkas
inle på grund av övergångsbestämmelserna lill lagen om arbelsskadeförsäkring.
Riksförsäkringsverkel bör under en övergångstid handlägga dessa skadeärenden.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 85

3.3
Statligt personskadeskydd m. m.

3.3.1 Allmänna
överväganden

Kommittén anser atl LAF bör vara den naturliga
utgångspunkten när ersättningsbestämmelserna för kroppsskador vid
miliiärtiänsl, tjänstgöring i civilförsvaret, viss verksamhel i brandförsvaret,
flygräddningstiänst och i skyddsarbete vid olyckor i atomanläggningar saml för
kroppsskada under vislelse å anstalt ses över. Kommittén föreslår atl den
nuvarande lagstiftningen på della område, som är fördelad på sex olika
författningar, skall ersättas av en enda gemensam lag, kallad lag om statligt
personskadeskydd (LSP). Denna lag bör enligl kommittén innehålla endasl de
särregler som är motiverade av den speciella verksamhet som den skyddade
personkretsen ägnar sig ål. Genom hänvisning i LSP lill LAF bör i övrigi
arbelsskadeför-säkringens regler gälla. Delta innebär ett likvärdigt skydd vid
skada oavsett om skadan inträffar i arbelel eller i verksamhel som åläggs genom
tiänsteplikl eller myndighels beslul.

3.3.2 MUitärljänst

3.3.2.1
Inledande synpunkler

Skyddet för militärskador börenligl kommittén i
princip vara uppbyggt på samma sätt som skyddet för arbetsskador. Den som
skadats under miliiärtiänsl bördärför i ekonomiskl hänseende försättas i samma
silualion som om skadan inle hade inlräftal. Ersällningen bör ulgöra en
renodlad kompensation för inkomstförlust. Del bör därför i fortsällningen vara
den reella nedsättningen i den skadades förmåga alt skaffa sig inkomst genom
förvärvsarbete och inle den medicinska defekten som sådan som gmndar rätt till
livränta. Militärersältningens kompensationsnivå bör vidare höjas till 100 %
och ersätlningsunderiaget för livränta höjas till högsl 7,5 basbelopp.
Kommittén föreslår alt ersättningens maleriella förmåner även i övrigi skall
förslärkas. Övergången lill en renodlad ersättning för inkomstförlust bör
enligt kommitténs mening kombineras med en särskild ersättningsform som
moisvarar den irygghetsförsäkring som gäller för arbetstagare hos slalen.

3.3.2.2
Skadebegrepp och bevisregler

Liksom hittills bör inle bara skador lill följd av
olycksfall utan även sjukdomar som har ådragils under mililärtiänslgöring
omfattas av skyddet. Kommittén anser atl del skulle medföra en försämring av
skyddet om del sjukdomsbegrepp som motsvarar del som finns inom
arbetsskadeförsäkringen infördes i lagstiftningen om militärskador. Nuvarande
regler i detla hänseende föreslås därför få gälla också i fortsällningen.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 86

Kommittén anser all de nuvarande bevisreglerna vid
olycksfall och sjukdom är lämpligt utformade och därför oförändrade bör
överföras lill den nya lagen.

3.3.2.3 Skyddets
omfattning

Bestämmelserna i 2 § militärersällningslagen om när
mililärtiänslgöring skall anses vara för handen har medfört svårigheier vid
tillämpningen. Kommittén framhålleratt de värnpliktigas ökade frilid och slörre
möjligheter all företa resor har medfört atl bestämmelserna om fritidsskador
och färdolycksfall ofla anses orättvisa. Den som är bosall på
tiänstgöringsorten får t. ex. ersättning för de frilidsskador som har inträffat
där, medan den som bor en timmes bilresa därifrån inte omfattas av skyddel när
skada iniräffar på hemorten. Vidare ersätts skada som iniräffar under resa lill
och från en ort dit den värnpliktige begett sig under permission eller annan
ledighel. Under uppehållet på sådan ort saknar den värnpliktige dock skydd, om
del inle är fråga om sådan ort där värnpliktiga vanligen vistas under fritid.
Bestämmelserna har medfört svåra gränsdragningsproblem. Kommittén föreslår
därför atl skyddet för de värnpliktiga skall ulsiräckas lill all omfatta inle
bara skador i tiänsten och skador under viss fritid ulan 1 princip alla skador
som iniräffar under utbildningstiden. Skyddel föreslås gälla under tid från del
färd för inryckning lill tiänslgöringen eller utbildningen påbörjas lill dess
färd för utryckning avslutas. Kommittén föreslår vidare atl samma ordning skall
gälla för den frivilliga personal som deltar i verksamhel inom totalförsvaret.

Enligt kommitténs mening är vissa begränsningar
nödvändiga vid bl. a. förvärvsarbete och utlandsvistelse. Kommitténs förslag
härom redovisas närmare i specialmoliveringen (avsnitt 7.1).

3.3.2.4 Beräkning
av åriig arbelsförtiänsl

LAF:s regler beträffande invaliditelsbedömning och
kompensalionsnivå bör enligt kommittén gälla i fråga om militärskadorna.
Ersättning vid sjukdom bör dock liksom nu inle vara samordnad med
sjukförsäkringen.

Den
åriiga arbelsförtiänsten som underiag för sjukpenning och livränta bör också
beräknas efter samma regler som i LAF. Den sjukpenninggmndande inkomst, som
gäller vid tiänslgöringstidens början bör kunna användas som
ersättningsunderiag. För studerande och andra som på grund av
militärtiänsl-göringen inle hunnit skaffa sig någon sjukpenninggrundande
inkomst måste dock enligl kommitténs mening liksom i nuvarande lagstiftning
finnas en garantiregel. Denna bör endast gälla dem som har en lång
sammanhängande tiänslgöring. De frivilliga bör inle omfattas av garanliregeln
då deras tiänslgöring har myckel korl varaktighet.

Kommittén
föreslår all garanliregeln skall gälla värnpliktig, vapenfri

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:64 87

tjänstepliktig
och elev vid bistånds- och kalastrofulbildning som skadats under
grundutbildning eller repetiiionsutbildning i omedelbar anslulning till
grundutbildning. Ersätlningsunderiaget skall i dessa fall beslämmas enligl
reglerna i 4 kap. 10 § andra siyckei LAF om beräkning av livränleunderiag för
studerande. Delta innebär att ersätlningsunderiaget inle får beräknas lill
lägre belopp än som moisvarar två gånger basbeloppet för tid före 21 års ålder,
två och en halv gånger basbeloppel för lid mellan 2 loch 25 års ålder och tre
gånger basbeloppel för tid fr, o, m. 25 års ålder.

Kommittén förordar vidare all hela den nämnda
beslämmelsen i LAF görs lillämplig på alla som omedelbart före tiänslgöringen
genomgick eller hade avslutat utbildning.

3.3.2.5
Särskild sjukpenning

Efter en lagändring år 1970 kan s. k. särskild
sjukpenning utgå vid utryckningen till den som vid inryckningen saknade
sjukpenninggrundande inkomsl eller hade mycket låg sådan. Dessa personer
hindras genom en lång sammanhängande mililärtiänslgöring all bygga upp sitt
sjukpenningskydd. Kommittén föreslår atl reglerna om den s.k. särskilda
sjukpenningen behålls i huvudsak oförändrade. Bestämmelserna om sjukpenningens
belopp bör dock ändras i konsekvens med vad som har föreslagils i fråga om
lägsla ersättningsunderiag.

3.3.3
Clvllförsvarsljänsi

De civilförsvarspliktigas tiänslgöring företer
stora likheter med vad som gäller för värnpliktiga under repetiiionsutbildning
och för frivilliga. De civilförsvarsplikliga bör därför enligl kommittén i
princip ha samma skydd vid olycksfall och sjukdom. Anledningen lill all
civilförsvarspersonalen hittills har varit knuten lill yrkesskadeförsäkringens
regler var alt man år 1941 inle ville låla andra sjukdomar än yrkessjukdomar
omfattas av skyddet. Civilförsvarsljänslgöringens karaktär av tiänsteplikl
talar enligl kommitténs mening för en utvidgning. Det ter sig inkonsekvent atl
hemvärnspersonal och annan frivillig personal omfattas av del vidare skyddet
men inte civilförsvarsplikliga. Kommittén föreslår därför att ersättningen till
den som skadas under civilförsvarstiänstgöring besläms enligt samma regler som
föreslås gälla för värnpliktiga och frivilliga, Della innebär - förutom all
även andra sjukdomar än yrkessjukdomar kommer alt omfattas av skadeskyddet -alt
skyddels omfattning i lid och rum uividgas till alt gälla alla fritidsskador
som inträffar medan tiänslgöringen pågår. Å andia sidan kommer del inte längre
all finnas någon räll till skadeersättning för lid under vilken tiänslgöringen
pågår. Ersättning skall enligt kommitténs förslag lill ny lag utgå först sedan
tiänslgöringsliden har gått lill ända.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 88

Kommittén anser inte heller all det finns anledning
all låla de civilförsvarsplikliga omfattas av garanliregeln för
ersällningsunderlagets beräknande eller få rätt lill särskild sjukpenning. De
civilförsvarspliktigas tiänslgöring är nämligen så kortvarig all den inte
påverkar deras sjukpenninggrundande inkomsl.

3.3.4 Räddningstjänst

Del är enligl kommitténs mening naturiigl all den
som vid elt vissl nödläge har ultagils ivångsvis lill eller frivilligt deltagit
i räddningsarbete erhåller ersättning av statsmedel för personskada som drabbar
honom. Del är likaså naturiigl all skyddet uiformas i enlighet med de
beslämmelser som föreslås gälla för den som dellar i mililärtiänslgöring eller
civilförsvarstiänstgöring. Anknytningen lill dessa beslämmelser innebär bl. a.
alt ersättning utgår för såväl skada till följd av olycksfall som sjukdom som
ådras under tjänstgöringen. Vidare innebär bestämmelserna i fråga om skyddets
omfattning i liden alt skydd åtnjuts från det färd för inställelse lill
verksamhelen inleds till dess färd efter avslutad tiänslgöring upphör. På grund
av verksamhelens korta varaktighet i anslutning till en konkret olyckshändelse
och på grund av bevisreglernas ulformning anser kommittén all bestämmelserna i
prakiiken inte innebär någon ulvidgning i förhållande lill nuvarande regler.

3.3.5 Anstallsvlstelse
m. m.

3.3.5.1 Personkretsen

Elever på ungdomsvårdsskolor omfattas inle av lagen
om arbelsskadeförsäkring men lorde enligl kommittén ulgöra sådana sluderande
som kan jämställas med arbetstagare enligt föreskrifter av regeringen. Arbetsskadeförsäkringen
gäller emellertid i sådani fall endast under utbildningsmoment då särskild risk
för arbetsskada föreligger. Enligl kommitténs mening bör
ungdomsvårdsskoleeleverna åinjula skydd under hela den lid de vistas på skolan
och även under viss lid av vården ulom skola. Kommittén pekar på atl
sjukförsäkringslagsliftningen belräffande ungdomsvårdsskoleeleverna bygger på
att dessa är jämställda med dem som är inlagna på kriminalvårds- eller
arbetsanslalt. Kommittén föreslår därför att ungdomsvårdsskoleeleverna skall
omfattas av personskadeskyddei.

Av de olika kategorier som mera kortvarigt vistas
på anstalter, häkten och i polisarrester har endasl häktade ersättningsskydd
enligl den särskilda förordningen (1954:250). Härav följer alt en och samma
person under sin vistelse i häktet har olika skydd när han först är gripen och
anhållen och när han sedan bli häktad. Enligl kommitténs mening är denna
ordning otillfredsställande. I princip bör var och en som genom myndighels
beslut berövas

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 89

friheten
ha ekonomiskl skydd för personskada som drabbar honom under vistelsen i häktet
eller liknande. Del är än mera påkallal med sådani skydd under
frihetsberövanden som inte beslutats av domstol.

Om man låter ersältningsskyddet omfatta även
anhållna och sådana som eljesl för annat ändamål än verkställighet av påföljd
är inlagna på kriminalvårdsanslall, häkte eller i polisarrest, får skyddel en
viktig funktion som gruppolycksfallsskydd. Kriminalvården har i den mån polisen
inte utför transporter hand om så gott som alla transporter av häktade,
interner, anhållna, ungdomsvårdsskoleelever, alkoholmissbrukare och personer
som skall utvisas eller är föremål för annan liknande åtgärd enligl utlänningslagen.
Kriminalvårdens häkien och anstalter används därvid medan man väntar på och
samordnar transporter. Det är enligt kommitténs mening angelägel att enhetliga
ersättningsregler gäller vid de skador som kan uppkomma i samband med denna
transporiverksamhel.

Kommittén föreslåratl ersältningsskyddet skall
gälla följande personkrets såviii nu är i fråga, nämligen den som är

a) inlagen i kriminalvårdsanslall,

b) inlagen i arbetsanslalt eller ungdomsvårdsskola,

c) intagen i allmän eller statsunderstödd enskild
vårdanstalt för alkoholmissbrukare,

d) anhållen, häktad eller i annat fall intagen i
kriminalvårdsanslall, häkte

eller polisarrest utan all påföljd verkställs.

3.3.5.2
Gmnder för ersättning

De anstallsintagna bör enligt kommitténs mening ha
samma skydd som andra som föll sin rörelsefrihet inskränki. Del innebär alt vad
kommittén i del föregående har föresiagii om personskadeskydd för vämpliktiga
m. fl. även skall gälla för de anstaltsintagna. Anknytningen till personskadeskyddet
medför all de anstallsintagna får skydd även vid andra sjukdomar än
yrkessjukdomar, vilkel nu inte är fallet. Vidare utsträcks skyddet lill all
gälla även viss del av den tid som den intagne vistas ulom anstalt på
permission eller för rehabilitering. Kommittén framhåller atl de inlagna oftasi
saknar möjlighel alt skaffa sig eget försäkringsskydd på den privata
försäkrings-marknaden under den begränsade tid de anses intagna på anstalt.
Kommittén anser alt en skada som drabbar en anstaltsinlagen under sådan lid bör
omfattas av ersältningsskyddet i den mån arbetsskadeförsäkringens bestämmelser
inle gäller.

Enligl kommitténs mening bör bestämmelserna i LAF
om sjukpenningunderiag och livränleunderiag gälla även för de anstaltsintagna.
Med hänsyn lill de fall då den intagne genom en längre tids intagning fått
försämrade möjligheter atl bygga upp sin sjukpenninggrundande inkomsl bör
bestämmelserna i materiellt hänseende uiformas i överensslämmelse med vad

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:64 90

kommittén
tidigare har föreslagit för värnpliktiga m. fl. Ersätlningsunderiaget för en
intagen, som vid skadans inträffande har varit inlagen längre lid än sex
månader skall enligl kommitténs förslag inle få beslämmas lill lägre belopp än
vad som motsvarar två gånger basbeloppet för tid före 21 års ålder, två och en
halv gånger basbeloppel för lid mellan 21 och 25 års ålder och tre gånger
basbeloppet för tid fr. o, m, 25 års ålder.

3.3.6 Administrationen
av personskadeskyddet

Kommittén föreslår all skaderegleringen enligl den
nya lagen om statligt personskadeskydd skall föriäggas till
försäkringskassorna. Handläggningen hos kassorna bör följa samma ordning som
skall gälla för arbelsskadeärenden. Det innebär atl rätten lill egenlivränta
skall prövas av kassans pensionsdelegation. Delegationen skall också pröva
fråga om sjukdom har ådragils under skyddstiden. I de avseenden LSP avviker
från LAF torde enligl kommitténs mening personskadeskyddels regler vara mer
lältillämpade. Genom atl skyddel dessulom uividgas försvinner tidigare
gränsdragningssvårigheler.

Kommittén föreslår vidare alt ärenden enligt nu
gällande eller äldre lagstiflning även i fortsällningen skall administreras av
riksförsäkringsverket.

3.3.7 Ersättning
.för ideell skada

Kommittén framhåller all en långtgående
jämställdhet mellan den som skadas i förvärvsarbele och den som skadas i
verksamhet inom samhällets försvar m. m. eller under anslaltsvislelse kräver
all ersättning ulgår för ideell skada på liknande säll som lill de
förvärvsarbetande enligl TFY. Till följd av övergången lill ett ekonomiskt
invalidilelsbegrepp kommer många skadade inte all få någon livränta, eftersom
skadan inle medför någon minskning av förvärvsförmågan. Den medicinska skadan
kan ändå orsaka olägenheter när del gäller den skadades allmänna livsföring.
Enligl kommitténs mening bör ersättning för sådana olägenheter ulgå oberoende
av om skadeståndsrätlsligt ansvar kan fastställas eller inte. Kommittén
föreslår därför att den personkrets som omfattas av LSP genom en särskild
ersätlningsanordning ges rätt till ersättning för lyte och annat liknande men.
1 samband därmed föreslås kungörelsen om särskilt olycksfallsskydd för
värnpliktiga m. fl. upphävd.

Kommitténs
förslag innebär all den som drabbas av skada på vilken LSP i princip är tillämplig
skall ha rätt lill ersättning för sveda och värk, beslående lyte och men samt
olägenheter i övrigi lill följd av skadan i den utsträckning som anges i den
statliga personskadeförsäkringen. Denna rätt börslås fast i en särskild lag om
ersättning av statsmedel för ideell skada. Ersällningen föreslås ulgå med
belopp som skulle ha utgått om den skadade hade omfattats av statens
personskadeförsäkring. De normer för ersättning för sveda och

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 91

värk,
lyte och men och olägenheier i övrigi lill följd av skadan som tillämpas inom
den slatliga personskadeförsäkringen skall således följas. Detta innebär att
värnpliktiga och andra som omfattas av lagen får samma ersättning för ideell
skada som arbetstagare hos slalen får. Ersällningen skall ulgå med
engångsbelopp och beräknas med ulgångspunkl i den medicinska invaliditelsgraden
och den skadades ålder.

Kommittén föreslår all ersätlningsrällen i enlighet
med vad som gäller inom den slatliga personskadeförsäkringen skall omfatta
skador som inträffar under själva tiänslgöringen, verksamhelen eller vistelsen
inom föriäggnings-område, häkte, anstalt eller liknande saml under resor lill
eller från dessa.

Med hänsyn lill olikheterna i de grundläggande
förutsättningarna för rätt till ideell ersättning resp. rätt lill livränta och
sjukpenning anser kommittén del mindre lämpligt alt anförtro administrationen
av den ideella ersättningen lill försäkringskassorna. Riksförsäkringsverket har
däremol enligl kommitténs bedömning stor erfarenhet av frågor som hänger
samman med ett medicinskt invalidilelsbegrepp och har sedan länge administrerat
militärer-sältningsärenden och ärenden rörande ersättning till anslaltsintagna.
Kommittén föreslår därför all riksförsäkringsverkel skall administrera den nya
menersällningen. Verkels beslul skall så länge försäkringsrådei finns kunna
överklagas dit. Besvär över försäkringsrådels beslul förs hos
försäk-ringsdomslolen.

3.3.8 Arbetsskadereglerlngenför
statsanställda

Enligl LAF skall slalen fortfarande slå självrisk
belräffande sina arbetstagare. Kommittén föreslår nu all skadeärenden
decentraliseras och handläggs på samma säll som andra arbelsskadeärenden.

Del ankommer på regeringen all meddela närmare
beslämmelser om utbetalning av ersättning och finansiering i fråga om
statsanställdas arbetsskadeförmåner. Kommittén erinrar om att den nya
försäkringen gör det nödvändigl alt se över bestämmelserna om statsanställdas
löne- och pensionsförmåner vid arbetsskada.

3.3.9 Krigsförsäkring
för sjömän m. m.

Kommiuén anför all del huvudsakliga motivet för
tillkomsten av krigsförsäkringslagen för sjömän m. fl. var att man ville
förstärka den relativt låga ersättning som utgick enligl den dåvarande
olycksfallsförsäkringslagen. Genom den nya lagen om arbelsskadeförsäkring och
TFY blir förmånerna vid skada i arbetet lill följd av krigsåtgärd så
tillfredsställande atl della motiv inle längre är giltigt. Däremot är det
motiverat atl behålla ersättning för skador som lill följd av krigsålgärder
inträffar under fritid och under hemresa till Sverige.

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 92

Vid sina överväganden av hur skyddel skall
konstrueras har kommittén stannat för all en reformerad
krigsförsäkringslagstiftning för sjömän endast bör ge ersättning i de fall LAF
inte gäller på grund av atl skadan inte har inträffat i arbelel. 1 sådana
situationer utgår inte heller ersättning från TFY.

I fråga om förmånerna bör lagen anknyta till LAF
med det tillägget alt särskild ersättning om sex basbelopp alltjämt bör utgå.

Eftersom lagen föreslås avse endasl skydd utom
arbetet och motivet för lagen framför allt är samhällets inlresse av att
samfärdseln lill sjöss upprätthålls trots risk för krigsskador bör ersättningen
ulgå av statsmedel.

Administrationen av ersätlningsanordningen bör med
hänsyn lill ärendenas sällsynla förekomst och speciella art ligga kvar hos
riksförsäkringsverket.

Kommittén föreslår atl den nuvarande
krigsersällningsförordningen för fiskare skall upphävas. Kommittén framhåller
all fiskarna som egenföretagare kommer all omfattas av
arbetsskadeförsäkringen. Deras grundskydd kommer därigenom alt i hög grad
förstärkas. Genom anslulning lill LAF och TFY får fiskaren bättre ersättning
vid skada än vad som kan utgå enligl den frivilliga yrkesskadeförsäkringen och
enligl förordningen om krigsersätlning för fiskare. Kommittén pekar vidare på
all denna har karaklär av beredskaps-lagstiftning och i dagens läge är helt
betydelselös.

3.4
Äldre skadefall

3.4.1
Uppräkning av livräntor

Kommittén påpekar alt yrkesskada som har inträffat
före ikraftträdandet av den nya arbetsskadeförsäkringen inle kommer all beröras
av de nya bestämmelserna. Dessa innebär en kraftig höjning av ersättningsnivån
främsl genom atl kompensationen för inkomstbortfall höjs till 100 % och all
ersätlningsunderiaget för livränta ökas till högst 7 1/2 basbelopp. De äldre
livräntorna har räknats upp vid flera lillfällen. Sedan den I januari 1968 är
livräntorna anknutna till basbeloppet och följer därmed prisnivån. Kommittén
framhåller all de äldre livräntorna trots uppräkningar och värdesäkring har
kommit att släpa efter slandardulvecklingen. Livränleför-månerna för de äldre
skadefallen bör därför förbättras i anslulning lill införandel av den nya
arbetsskadeförsäkringen.

Enligl
kommitténs mening bör man sträva efter all räkna upp livränta endast i de fall
där yrkesskadan har minskat den skadades förvärvsförmåga. Della mål skulle nås
genom alt efler individuell prövning räkna upp livräntan i den mån livränta skulle
ha utgått om lagen om arbetsskadeförsäkring hade gällt vid skadefallel.
Kommittén har emellertid vid sin uiredning funnil all det inte är en framkomlig
väg all individuelll pröva de gamla livräntorna. I

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 93

stället
måste man välja en generell metod och avstå från kravei på atl inkomstbortfall
i realiteten föreligger i varje enskilt fall. Livränlor som grundar sig på
relativi låga invalidiletsgrader bör inte omfattas av uppräkningen, eftersom
skador med låg invaliditet näsian undantagslöst saknar inverkan på
förvärvsförmågan. Kommittén föreslår atl gränsen för uppräkningen skall sättas
vid 25 % invaliditet. Delta är den gräns som på senare lid har salts vid
uppräkning av vissa statliga ersättningar.

Vidare framhåller kommittén att procentsatsen
liksom vid tidigare uppräk-ningslilirällen bör sänkas för de senast beviljade
livräntorna. Kommittén föreslår därför atl livräntan räknas upp till den som
skadats före år 1955 med 30 9é, lill den som skadats under åren 19551. o. m.
1967 med 20 96 och till den som skadats efler år 1967 med 10 %.

I många fall innebär den procentuella uppräkningen
all ökningen av livräntan blir mycket målllig. 1 syfle all undvika all livränta
höjs med alll för obetydligt belopp föreslår kommittén alt uppräkning alltid
skall ske med minsl 500 kr.

3.4.2
Samordningen mellan livränta och pension

Kommittén har undersökt om de nuvarande reglerna
för samordning av livränta och pension kan ändras i överensslämmelse med de
regler som kommer alt gälla för nya livräntor när LAF träder i kraft. Kommittén
konstaterar atl de nuvarande samordningsreglerna i de flesta fall ger
tillfredsställande materiellt resullal.

Kommittén är emellertid medveten om atl många
livräntelagare upplever del negalivi alt pensionsförmånerna reduceras med viss
del av livräntans belopp. Livräntan utgår ju som kompensation för yrkesskada
och borde därför inle fö försämra pensionsförmånerna. Psykologiskt känner de
sig därför berövade viss del av sin pension och satta i elt sämre läge än icke
yrkesskadade pensionärer. En möjlighet skulle vara att helt slopa samordningen
och låla pension och livränta löpa vid sidan av varandra. Följden blir
emellertid en överkompensation.

En annan utväg skulle vara atl låla pensionerna
ulgå helt men föreskriva visst större avdrag på livränlesidan än vad som sker f
n. (livräntan minskas i dag med I /4 av sitl belopp vid inträde i
pensionsåldern). Undersökningar som kommittén har gjort visar dock att de
materiella effekterna av en sådan ordning inte blir tillfredsställande.
Livräntelagare med hög ATP skulle tiäna mest på omläggningen, och man skulle
behöva komplettera med en garantiregel av innebörd alt äldre bestämmelser
fortfarande skall lillämpas om dessa leder till gynnsammare resultat. För den
enskilde livränletagaren skulle regelkomplexel framsiå som myckel invecklat och
svåröverskådligt.

Till
della kommer all om samordningen skulle ändras så all livräntan

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 94

minskade
men pensionsförmånerna ökade, effekten med oförändrade skallebestämmelser
skulle kunna bli negaliv.

En annan omsiändighel som ökar osäkerheten om
värdet av en omvänd samordning är del arbeie som pågår inom pensionskommittén
med frågan om siandardsäkring. Om de äldre livräntorna slandardsäkras men inle
pensionsförmånerna, skulle en omvänd samordning innebära all livränletagaren
genom samordningen fick en standardsäkrad livränta utbytt mol en icke
standardsäkrad pension.

De anförda omständigheterna föranleder kommittén
atl inle föreslå någon ändring i de nuvarande samordningsreglerna för de äldre
skadefallen. Del är emellertid viktigt all livränletagarna får klar insiki i
hur reglerna är konstruerade och alt utbetalningen av pensionerna och livräntan
sker gemensaml. Enligt kommitténs mening bör utbetalningen ske genom en enda
anvisning. Uträkningarna bör redovisas lättfattligt, så all livränletagaren
förslår alt han faktiskt får slörre total ersättning än den icke yrkesskadade.
Informationsbehovet hos de yrkesskadade bör enligl kommitténs mening
lillgodoses inte bara genom atl utbetalade belopp redovisas klarare utan även
genom atl livränletagaren när han börjar uppbära pension tillställs lättfattlig
information om vilka förmåner som kommer all ulgå, hur förmånerna är samordnade
och grunden för samordningsbestämmelserna.

3.4.3
Sjukpenning vid restarbetsförmåga

Kommittén föreslår en ändring av de regler som
gäller för äldre skadefall om ersättning lill livräntelagare som insjuknar på
nytt. Samma ersättning bör ulgå när en livräntelagare drabbas av recidiv som
när han insjuknar i annan sjukdom. Under sjukdomstiden bör han således få
behålla livräntan och dessulom oberoende av sjukdomsorsak få sjukpenning från
yrkesskadeförsäkringen, gmndad på reslarbetsförmågan. Kommittén föreslår
därvid en spärregel som innebär all del sammanlagda beloppet av livränta och
sjukpenning inle skall få överstiga vad som skulle ha utgått i sjukpenning
enligl AFL vid en sjukpenninggrundande inkomsl om 7,5 basbelopp.

3.5
Kostnader och ikraftträdande

Kommitténs förslag lill lag om statligt
personskadeskydd beräknas medföra en åriig kostnadsökning som understiger 1
milj. kr. Efler någon lid torde kosinaderna sjunka och på sikl molsvara
nuvarande koslnader för ersättningar vid skador under miliiärtiänsl,
civilförsvarstiänst och anslaltsvislelse. Kommitténs förslag till lag om
ersättning av statsmedel för ideell skada kommer all medföra koslnader för
statsverket vilka inte lorde komma atl överstiga 1 milj, kr, för år.

Kosinaderna
för en uppräkning av alla livräntor med en invaliditelsgrad av

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 95

25
% och högre enligl kommitténs förslag uppgår enligl beräkningar som
riksförsäkringsverkel har gjorl för kommitténs räkning lill 36 milj. kr. när
det gäller skador under prival eller kommunal anslällning och lill ca 4 milj.
kr. när det gäller skador under statiig anslällning. Kosinaderna för uppräkning
av livräntor som ulgår på gmnd av skador som inträffat under värnpliklstiänsl-göring,
civilförsvarstiänstgöring och liknande uppgår lill ca 5 milj. kr. Merkostnaden
för garanliregeln all livränta skall räknas upp med lägsl 500 kr. utgör ca I
milj. kr. när del gäller skador under prival och kommunal anslällning, ca 60
000 kr. när del gäller skador i statlig tjänsl och ca 44 000 kr. för övriga
skador. Toiala kosinaderna för uppräkning av livräntorna uppgår sålunda till ca
46 milj. kr.

Kommittén föreslår atl lagändringarna skall träda i
krafl den I juli 1977, dvs. samtidigt som LAF.

4
Remissyttrandena

4.1 Allmänna
synpunkter

Yrkesskadeförsäkringskommitléns förslag har i allt
väsentligt vunnil anslutning av remissinstanserna. Många har särskill
framhållit alt de i huvudsak lillslyrker eller inle har några principiella
erinringar mot förslagen. Dit hör bl. a. Svea hovrätt, kammarrätten i
Slockholm, försvarels civilförvaltning, socialsiyrelsen, försäkringsrådei,
riksförsäkringsverket, försäkringsinspekiionen, arbelarskyddsslyrelsen, LO och
Folksam.

4.2 Egenföretagares
arbetsskadeförsäkring

Kommitténs förslag all anslula egenföretagare och
uppdragstagare till arbetsskadeförsäkringen välkomnas allmänt. Förslaget fär
således uilryckligi stöd av bl. a. Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiska
res riksförbund, Svenska företagares riksförbund, Sveriges advokatsamfund,
Sveriges hantverks- och indusiriorganisation, Sveriges köpmannaförbund, SAF,
Sveriges redareförening, TCO. SACO/SR, socialstyrelsen,.försäkringsrådet,
riksförsäkringsverket, statskontoret, rlksrevlsionsverkei,
Försäkringskasseförbundel, Svenska försäkringsbolags riksförbund och Folksam.
LO accepterar all alla förvärvsarbetande, således även egenföretagare,
tillförsäkras skydd genom arbetsskadeförsäkringen, under förutsättning atl bra
kontrollmöjligheter utvecklas så all försäkringen ger ersättning för påvisbar
inkomstföriust. Några remissinstanser påpekar alt del belräffande
egenförelagarna kan bli svårl all fastställa samband mellan skada och arbeie
och all göra en riklig ekonomisk invaliditelsbedömning. Det betonas också alt
goda kontrollmöjligheter måste utvecklas i dessa avseenden. Vidare begärs ett
klariäggande av vad som skall gälla för företagare som har uppnått
pensionsåldern men ändå fortsätter

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 96

rörelsen.
Statskontorether'äkr\ar alt utsträckningen av försäkringen medför en ökning av
antalet arbetsskadetransaklioner med 5-10 %.

SACO/SR finner del nödvändigl, mol bakgrund av bl.
a. de nya ansläll-ningsskyddslagarna, alt införa ell särskill
invalidilelsbegrepp för egenföretagare, eftersom LAF:s tolkning av begreppel
ekonomisk invaliditet i vissa fall är för snäv. Man bör också kunna täcka in
olika ekonomiska ansvarsålaganden om rörelsen avstannar lill följd av
arbetsskadan. Svenska försäkringsbolags riksförbund ermrar härvid om att
skadesiånd kan ges för att täcka 1. ex. kostnad för ersättare i rörelsen.
Förbundei anför emellertid vidare all del inom arbetsskadeförsäkringen, där den
sjukpenninggrundande inkomsien läggs lill grund för ersättningen, knappasl
finns uirymme för en sådan nyanserad bedömning av egenföretagarnas skadefall.

Remissinsianserna lämnar i allmänhet utan erinran
kommitténs förslag om en fast koppling mellan arbetsskadeförsäkringen och ATP.
Lantbrukarnas riksförbund accepterar kopplingen under förutsättning all
ersättningsreglerna blir desamma för dem som återkallar undantagande från ATP
för alt bli arbelsskadeförsäkrade. Förbundet undrar dock om inle en lösning i
samordningsfrågan är möjlig enligt del syslem som lillämpas för
pensionstillskott, dvs. alt från livräntan avräknas den ATP som skulle ha
utgått om undanlagande inte hade gjorts. Denna lösning förs även fram av SAF,
Sveriges redareförening och Svenska företagares riksförbund, som menar atl
samhället bör kunna la på sig de administrativa olägenheier som ell skiljande
av försäkringarna kan innebära. Dessa remissinslanser anser all ingen skall
behöva Ivingas återkalla ett undantagande från ATP för att komma med i
arbetsskadeförsäkringen. Rlksrevlsionsverkei menar atl egenföretagarnas skydd bör
vara hell obligatoriskt. En arbetsskada kan nämligen inte förutses som en
ålderspensionering, och samhället kan bli tvunget alt ge ekonomisk hjälp i
annan form lill den som har ställt sig utanför arbetsskadeförsäkringen.
Sveriges advokatsamfund anser all all inkomst som har undanlagils från ATP bör
räknas som obefintlig och all detta av rättviseskäl skall gälla även
arbetstagare med s. k. blandad inkomsl.

Sveriges
advokatsamfund saknar vidare övertygande motivering för atl inle låla ett s. k.
likslällighelsavial i ell uppdragsförhållande föra med sig all den
arbetspresterande parlen anses som arbetstagare även belräffande förmåner från
arbetsskadeförsäkringen, Samfundel förordar all AFL:s regler härom följs och
gör gällande att olägenheier annars kan uppstå, t. ex. vid debitering av
försäkringsavgifter. Även riksförsäkringsverket ifrågasätter kommitténs förslag
i denna del. Riksrevisionsverkei tillstyrker däremol uttryckligen kommitténs
förslag. Arbelarskyddsslyrelsen anser del kunna diskuieras om inte gruppindelningen
av egenföretagare och uppdragstagare är mera komplicerad än omständigheterna
kräver och påpekar att denna mol bakgrund av kommande arbelsmiljölag kan få
konsekvenser för yrkesskadeslatistiken.

Några
remissinslanser betonar viklen av anvisningar och informalion beträffande
egenföretagarnas arbelsskadeförsäkring.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 97

4.3 Frågan
om frivillig försäkring

Kommitténs förslag atl inle överföra den frivilliga
försäkringen lill LAF lillslyrks eller lämnas ulan erinran av bl.
a.försäkringsrådet, riksrevisionsverket, SAF, Sveriges redareförening. Svenska
företagares riksförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisalion. Svenska
försäkringsbolags riksförbund och Folksam. Försäkringskasseförbundel instämmer
i förslagel utom såviii avser hemmamakar och kan alternativt länka sig all
dessa blir obligatoriskt försäkrade. Även kammarrätten i Stockholm och
riksförsäkringsverket ifrågasätter om man inle borde behålla elt frivilligl
skydd för hemmamakar. Verkei är inle heller främmande för alt låla sluderande
få fortsatt möjlighet lill frivilligt skydd.

LO inslämmer uttryckligen i kommitténs förslag att
inle inrymma en frivillig försäkring för hemmamakar i den nya lagen. Endasl få
hemmamakar har utnyttjat del nuvarande skyddel, och dessulom skulle man få göra
avsteg från arbetsskadeförsäkringens syfle alt ge förvärvsarbetande skydd mol
inkomstbortfall lill följd av arbetsskada. Lantbrukarnas riksförbund beklagar
att möjligheten till frivillig försäkring slopas för de mycket fö
egenföretagare som kommer all stå utanför del obligatoriska skyddet och för
barn och ungdom som dellar i t. ex. lantbmksarbete. Sveriges fiskares
riksförbund vill om möjligt ha skyddel kvar för dem som slår ulanför ATP och
inle har råd alt ansluta sig till den försäkringen. Försäkringsinspekiionen
påpekar all vissa gmpper kan väntas få svårt all skaffa sig en molsvarande
prival försäkring.

4.4 Statligt
personskadeskydd

Del föreslagna slatliga personskadeskyddet får i
allmänhet ell myckel positivt mottagande. Kommitténs förslag anses angelägel
och bedöms ge en välkommen enhetlighet på områdei. Förslaget blir i sin helhel
godtaget av bl. a. rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, försvarets
sjukvårdsstyrelse, värnpliktsverket, civilförsvarsslyrelsen,
bislåndsulbildningsnämnden, socialstyrelsen, statskontoret,
riksrevisionsverkei, statens avlalsverk, statens brandnämnd,
Försäkringskasseförbundel, SAF, LO, Frivilligorganisalionernas samarbetskommitté
och Folksam.

Kriminalvårdsstyrelsen
uttalar särskild lillfredsslällelse över utvidgningen av skyddel på
kriminalvårdens område till kortvariga frihetsberövanden och till alla
sjukdomar som kan drabba de anstallsintagna. Folksam finner förslaget i denna
del vara uttryck för ell nytt synsätt på de anstallsintagna, till vilkel
Folksam ansluler sig. Försäkringsrådet (majoriteten) anser däremol -med
hänvisning lill bl. a. förslagel atl varje sjukdom skall ge räll till
ersättning enligl lagen och lill den föreslagna garanliregeln för
sjukpenningunderiagel -atl de anstallsintagna, särskilt
ungdomsvårdsskoleeleverna, inte bör ges ell bättre skydd än arbetstagare eller
dem som vid yrkesutbildning omfattas av arbetsskadeförsäkringen. Rådet föreslår
därför all denna gmpp liksom f. n.

7 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 64

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 98

ges
skydd genom en särskild lag som anknyter lill LAF. Även riksförsäkringsverket
påpekar att ungdomsvårdsskoleeleverna får ell bättre skydd än andra elever.
Socialstyrelsen upplyser atl försök numera görs med frivillig intagning på
ungdomsvårdsskolor och all i AFL inlagna beslämmelser om atl sjukpenning inle
utgår under vårdtiden är akluella för omprövning. Styrelsen betonar vidare
viklen av all både räddningstiänst och frivilligl räddningsarbete blir
omfattade av den nya lagen.

ÖB
har för sin del inte några principiella erinringar mot kommitténs förslag men
anser all kretsen skyddade frivilliga inom totalförsvaret skall anges direkt i
den nya lagen. TCO, som finner förslagen angelägna, menar atl avgränsningen av
skyddet för anstaltsintagna bör göras inte genom lermen "inlagen"
ulan genom "omhändertagen" och därigenom inrymma alla tvångsåtgärder.
Arbetsmarknadsstyrelsen tillstyrker förslagen belräffande vapenfria
tiänsteplikliga och föreslår all också verksamhet som kan åläggas med stöd av
allmänna tiänstepliklslagen (1959:83) förs in under personskadeskyddei.
Styrelsen anser vidare alt garantiregeln beträffande sjukpenningunderiagel bör
kunna göras lillämplig även på hemvärnsmän och annan frivillig personal.
Liknande synpunkter förs fram av riksförsäkringsverket och
försäkringsinspekiionen. Försvarets civilförvaltning anser alt garantiregeln
bör vara generellt lillämplig. Civilförvaltningen finner i övrigi kommitténs
förslag väl motiverade. Försäkringsrådet ifrågasätter om frilidsskydd bör
finnas vid vislelse ulom Sverige. Rådet anser alt del vid utlandsvistelse
liksom för övriga medborgare bör kunna räcka med del skydd som den allmänna
försäkringen ger.

4.5
Ersättning för ideell skada

Kommitténs förslag i denna del godtas i sak av bl.
a. rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, ÖB, försvarets clvllförvahning,
försvarets sjukvårdsstyrelse, värnpliktsverket, bislåndsulbildningsnämnden,
socialstyrelsen, riksrevisionsverkei, statens avtalsverk,
arbetsmarknadsstyrelsen, statens brandnämnd och Försäkringskasseförbundel.
Riksförsäkringsverket (majoriteten) föreslår atl lagen skall omfatta även
arbelsskadeförsäkrade som slår utanför TFY. Lagen bör därvid uiformas på annat
sätt än kommittén har föresiagii och regeringen bör fastställa
ersällningsnormer. SAF, Sveriges redareförening och Svenska företagares
riksförbund har inget alt invända mot kommitténs förslag men betonar alt lagen
skall ses som ett undanlag och atl den inle för sträckas ut lill andra
kategorier. Föreningarna påpekar att TFY slår öppen för alla kaiegorier av
arbetstagare och alla arbelsgivare, liksom för föreiagare som saknar anslällda.
Civilförsvarsslyrelsen anser att skyddstiden bör överensstämma med
personskadeskyddels och således omfatta även fritid. LO inslämmer i kommitténs
målsättning men anser alt också arbetsmarknadsutbildning o. d. bör las med.
Försäkringsrådet och Folksam är inte heller främmande för detta.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 99

Rådet
menar dessutom atl lagens territoriella omfattning behöver klariäggas närmare
och föreslagna preskriplionsbestämmelser ses över. Svenskaförsäkringsbolags
riksförbund ifrågasätter om man inle borde hänvisa lill allmänna
skadeståndsprinciper i stället för till TFY. Statskontoret uppskattar antalet
skadefall per år lill 100-500 och menar all skyddel kan bli dyrare än kommittén
har räknal med. Belräffande förslagel att slopa det särskilda
olycksfallsskyddel för värnpliktiga i samband med den nya lagstiftningen
ifrågasätter försvarets civilförvaltning om inle den av kommittén själv
åberopade allmänna uppfattningen om de större skaderiskerna under själva
tiänslulövningen borde föranleda vissl bibehållet särskilt skydd. Härigenom kan
man dessutom minska antalet skadeståndsanspråk. En sådan särskild ersättning
bör avse skada under själva tiänstutövningen saml såsom en menersättning
hänföra sig lill den medicinska invaliditeten och ulgöra ell engångsbelopp som
åtminstone förskottsvis kan snabbi ulbelalas. Sveriges försäkringsbolags
riksförbund anser å andra sidan, med hänsyn lill all inkomstföriust kommer all
läckas av personskadeskyddet, all del inte finns anledning atl invända mol all
olycksfallsskyddel upphävs samtidigt som rätten till ideell ersättning införs.

1 fråga om menersältningens adminislralion råder
delade meningar. Statens avlalsverk, LO, TCO. SACO/SR, riksrevisionsverket och
ÖB vill lägga administrationen hos irygghetsnämnden. Bl. a. statens avlalsverk
åberopar därvid en särskild promemoria från trygghetsnämnden. De skäl som
anförs för trygghetsnämnden är i huvudsak följande. Ersällningen för ideell
skada föreslås av kommittén ulgå enligl statens personskadeförsäkring (TFY),
som i första instans administreras av nämnden. Nämndens beslul kan överklagas
hos en särskild skiljenämnd. Nämndens avgöranden läggs i viss mån lill grund
för avlalsändringar. Nämnden kan därigenom falla åtskilliga principbeslut i
fråga om lolkningen av avtalet. Genom sin sammansättning har nämnden dessutom
tillgång lill uppgifter om vad parterna avsåg när avtalet slöts. Domstolar bör
däremol inte sättas all lillämpa och tolka kolleklivavlal. Del finns risk för
splittrad praxis om nu också dessa skall tillämpa avtalet, särskill med hänsyn
lill atl det här gäller endast ell mindre antal skadefall. Inom nämndens kansli
har man en ingående kännedom om förekommande problem och ett väl fungerande
handläggningssystem. Nämnden tar själv slullig ställning till ersällningen,
även om den försia uiredningen görs hos resp. anslällningsmyndighel. Del lorde
för samtliga nu akluella personkalegorier vara möjligt all finna molsvarande
myndighet eller organ. Det är inte välbetänkt atl ha en annan instansordning
för dessa ärenden än den som gäller för TFY-fallen. Denna ordning medger
dessulom ett snabbi förfarande, vilket är viktigt för den skadade. Om nämnden
anförtros dessa nya uppgifler, krävs endasl en mindre personalökning. Av
nämnden beslutade menersäll-ningar betalas i samtliga fall ul av
riksförsäkringsverket.

Riksförsäkringsverkel
anför liknande principiella synpunkler som trygg-

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 100

helsnämnden
men upplyser samtidigt atl handläggningen av frågor om de statsanställdas
ersättningar i olika avseenden, bl. a. lönefrågor i samband med arbetsskada,
kommer alt göras lill föremål för ytteriigare övervägande. I avvaklan på
resultatel av bl. a. sådana överväganden är verket inle berett all ta slullig
slällning i adminislralionsfrågan belräffande ersättningen för ideell skada.

Försäkringskasseförbundet vill lägga
administrationen av menersällningen hos försäkringskassorna. Dessa är numera
vana all få olika nya uppgifler. Här föreligger dessutom ell nära samband med
personskadeskyddet, som ju skall administreras av kassorna. Förbundet anser det
vidare vara principiellt felaktigt att riksförsäkringsverket åläggs både
administration och lillsyn på detta område. Även Sveriges advokatsamfund
ifrågasätter om inle denna nya uppgifi bör anförtros kassorna. Samfundet pekar
därvid bl. a. på all de olika skadeersättningarna måste gmndas på delvis samma
uiredning.

Statskontoret, som finner svagheter i samtliga här
diskuterade lösningar, anför att riksförsäkringsverkel mot bakgrund av de
nyligen av annan uiredning föreslagna ändringarna av besvärsordningen inom
socialförsäkringen inle bör tillföras nya beslulsuppgifler i försia instans.
Statskontoret finner det vidare önskvärt alt den enskilde bara behöver vända
sig till en myndighet. Statskontoret föreslår därför atl man prövar en lösning
som innebär alt kassorna skall besluta efter hörande av irygghetsnämnden.
Statskontoret erinrar slutligen om atl del inle har gjorts några beräkningar av
kostnader för nya system och rutiner.

4.6 Krigsförsäkring
för sjömän

Endast tre remissinslanser yttrar sig särskill i
denna fråga. Sveriges redareförening och Försäkringskasseförbundel lämnar
kommitténs förslag ulan erinran i sak. Förbundei anser emellertid liksom
statskontoret all ersällningen bör administreras av Göteborgs allmänna
försäkringskassa, som har en särskild sjöfartsdelalj.

4.7 Äldre
skadefall

Även dessa frågor behandlas närmare av endasl några
remissinslanser. Försvarels clvllförvahning tillstyrker kommitténs förslag. För
LO framslår del som viktigt att de äldre livräntorna justeras upp. LO finner
emellertid i motsats lill kommittén atl också livräntor som grundas på lägre än
25-proceniig invaliditet bör kunna bli uppräknade. LO föreslår därvid att
arbetstagare skall få begära individuell prövning, om de kan slyrka all skadan
har föranlett inkomstförlust. LO menar atl man på goda gmnder kan anta att en
del yrkesskadade trots låg invaliditet kan vara anställda med lunga och
slitsamma arbeten. LO finner det angelägel att anslällda i den situationen för

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 101

en
fullvärdig ekonomisk kompensation. LO tillstyrker kommitténs förslag lill
ålgärder i fråga om samordning mellan äldre livräntor och allmän pension.
Folksam delar LO:s åsikt belräffande livränlor vid låg invaliditet och föreslår
alternativt all den generella minimigränsen för uppräkning sänks. En minoritet
Inom försäkringsrådei vill ha en beloppsmässigl högre uppräkning. 7"C0,
Försäkringskasseförbundel och Sveriges hantverks- och indusiriorganisation
bilräder däremol uttryckligen kommitténs förslag lill uppräkning. Förbundet och
statskontoret uttalar sig dessutom positivt om förslaget beträffande
sjukpenning vid recidivfall.

5
Föredraganden

5.1
Allmänna synpunkter

Lagstiftningen om försäkring för skador i arbelel
reformerades grundligt genom den vid 1975/76 års riksmöte antagna lagen
(1976:380) om arbelsskadeförsäkring (LAF) som träder i kraft den I juli 1977.
LAF bygger på ett av yrkesskadeförsäkringskommiltén utarbetat förslag. En av de
viktigaste förändringarna i förhållande till den ännu gällande lagen (1954:243)
om yrkesskadeförsäkring (YFL) är atl del medicinska invaliditetsbegreppel
ersälts med den allmänna försäkringens ekonomiska invalidilelsbegrepp. Detla
innebär alt ersättningens sioriek besläms av den reella nedsättningen i den
försäkrades förmåga atl skaffa sig inkomsl genom förvärvsarbele och inle som nu
i försia hand på gmndval av en bedömning av skadans medicinska betydelse.

Livräntans kompensationsgrad höjs till i princip
100 96. Livräntan kommer i de flesla fall atl utgöra skillnaden mellan den
inkomsl som den försäkrade kan antas ha haft om han inle hade skadats och den
inkomst som han trots skadan kan beräknas få.

I
den nya lagen används begreppel arbetsskada i stället för yrkesskada. Därmed
förslås alla skador som har uppstått lill följd av olycksfall i arbelel eller
annan skadlig inverkan i arbelel. Endasl belräffande smittosamma sjukdomar
kommer den nuvarande meioden atl räkna upp de ersättnings-berättigande
sjukdomarna atl behållas.

Reglerna
om samordning mellan den allmänna försäkringens pensionsförmåner och
arbelsskadelivräntorna förenklas jämfört med vad som nu gäller. Livräntan skall
läcka den del av inkomslföriusten som inle ersätts genom allmän pension.
Livräntan skall vidare i princip vara pensionsgmndande för ATP. Den utgår fram
lill pensionsåldern 65 år. En särskild garanliregel gäller för dem som har
liten eller ingen ålderspension från den allmänna försäkringen.

Arbetsskadeförsäkringen skall liksom hittills
finansieras helt genom arbetsgivaravgifter. Administrationen skall
decentraliseras från riksförsäk-

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 102

ringsverkel
till de allmänna försäkringskassorna. Äldre yrkesskadeärenden handläggs
övergångsvis av riksförsäkringsverkel. Den nya lagen gäller skadefall som
iniräffar fr.o. m. den 1 juli 1977, även fall där skadan har ådragils tidigare
men visal sig försl efler denna tidpunkl.

1 sill slutbetänkande (SOU 1976:50) Statligt
personskadeskydd har yrkesskadeförsäkringskommiltén redovisat sina återstående
utredningsuppgifter. Kommittén föreslår atl egenföretagare och uppdragstagare
obligatoriskt skall anslutas lill arbetsskadeförsäkringen. 1 anslutning härtill
tar kommittén också upp frågan om den frivilliga yrkesskadeförsäkringen bör
beslå. Nya och enhetliga ersättningsregler föreslås vid skada under militär-,
civilförsvars-och räddningstiänst saml viss anslaltsvislelse. Förslagen innebär
i fiera avseenden en utvidgning i rätlen till ersättning i jämförelse med vad
som nu gäller. Bestämmelserna sammanförs i en gemensam lag om slatligl personskadeskydd.
Till denna knyts en särskild lag om ersättning av statsmedel för ideell skada.
Vidare läggs fram förslag i fråga om krigsskadeersällning för sjömän och
uppräkning av livränlor för skadefall som har inträffat innan LAF träder i
kraft. Kommittén föreslår dessulom vissa följdändringar i lagen (1962:381) om
allmän försäkring (AFL) m. fl. författningar. Förslagen är enhälliga.

Kommitténs olika förslag har i slorl vunnil allmän
anslulning vid remissbehandlingen. Flertalet remissinslanser lillslyrker i
huvudsak förslagen eller har inte några principieUa erinringar mot dem, även om
vissa invändningar framförs i enskilda frågor. Även jag anser all betänkandet
är väl ägnal atl läggas lill gmnd för lagsiiftning. Jag kommer i del följande
all ta närmare ställning till de olika förslagen.

5.2
Egenföretagare, frivillig försäkring m. m.

5.2.1
AUmänt om egenföretagare och uppdragstagare

Kommittén framhåller all den obligatoriska
försäkringen för skada i arbetet alltsedan sin tillkomst enbart har gällt
arbetstagare. Övriga förvärvsarbetande har själva föll skaffa sig
försäkringsskydd antingen på den privata försäkringsmarknaden eller genom
frivillig försäkring enligt yrkesskadeförsäkringslagen eller lagen om allmän
försäkring. Kommittén anser att det inle finns några bärande skäl mot alt ge
alla som dellar i produktionen möjlighel att tillhöra den nya
arbetsskadeförsäkringen. Kommittén föreslår därför atl egenförelagarna skall
bli arbelsskadeförsäkrade på samma sätt som anslällda. Egenföretagarnas
anslutning bör i princip vara obligatorisk. Även uppdragstagare bör omfattas
av arbetsskadeförsäkringen. Kommittén motiverar detta bl. a. med svårigheien
all dra gränser mellan arbetstagare, uppdragstagare och egenföretagare.
Uppdraget står också många gånger anställningen nära, och

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 103

en
uppdragstagare är ofla sociall och ekonomiskl i samma silualion som en
arbetstagare.

Kommitténs förslag atl egenföretagare och
uppdragstagare skall obligatoriskt anslutas till arbetsskadeförsäkringen
innebär ytteriigare ett sleg mot samordning inom socialförsäkringslagsliftningen,
eftersom AFL inle har någol generellt undantag för egenföretagare. Jag vill
erinra om all riksdagen i samband med behandlingen av förslaget lill
arbetsskadeförsäkring underströk angelägenheten av atl även egenförelagarna
redan från början omfattades av den nya försäkringen (SfU 1975/76:40). Jag
ansluler mig lill kommitténs förslag, som har vunnil allmän anslulning bland
remissinstanserna.

1 några remissyttranden förordas all
arbetsskadeförsäkringen för egenföretagare skall anknytas lill ell annat inkomstbegrepp
än den sjukpenninggrundande inkomsten. Man framhåller därvid bl. a. alt även
gjorda ekonomiska åiaganden bör kunna läckas genom ersättning om
egenföretagarens rörelse avstannar på grund av arbetsskada. Enligt min mening
är det inle möjligt alt läcka in nu antydda föriusler i
arbetsskadeförsäkringen, som bl. a. med hänsyn till samordningsreglerna bör ha
samma inkomstbegrepp som AFL.

Den föreslagna utsträckningen av försäkringen
innebär alt arbetsskadeskyddel utvidgas lill bl. a. småförelagare,
jordbrukare, fiskare och personer med förtroendeuppdrag. Till den sisinämnda
kategorin hör t. ex. fullmäklig-och styrelseledamöter, nämndemän och
övervakare.

5.2.2
Anknytningen UU ATP

Om egenföretagare och uppdragstagare förs in under
arbetsskadeförsäkringen, uppkommer särskilda problem beträffande dem som har
anmält undanlagande från ATP. Jag vill inledningsvis erinra om att
arbetsskadeförsäkringen i princip ulgör en påbyggnad på den allmänna
försäkringen. Kommittén har vid sina överväganden fäst särskild vikl vid alt
enhetlighet och samordning eftersträvas inom socialförsäkringssystemet.
Kommittén förordar därför en fasl koppling mellan arbetsskadeförsäkringen och
ATP. Elt undantagande från ATP skall alltså enligt kommitténs förslag innebära
undantagande även från arbetsskadeförsäkringen. Någon möjlighel lill
självständigt utträde ur denna försäkring bör inle finnas.

Även
den som är undantagen från ATP när utsträckningen av försäkringsskyddet träder
i kraft bör enligt kommitténs mening kunna få tillhöra arbetsskadeförsäkringen
redan från början. Kommittén föreslår därför all undantagandet skall fö
återkallas, även om del inle har gällt under minsl en femårsperiod, vilket
annars krävs enligl AFL.

Kommittén har övervägl all låla den som är
arbetsskadeförsäkrad men tidigare har haft undantagande från ATP fö bära
följderna av undantagandet

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 104

även
i fråga om livränta från arbetsskadeförsäkringen. Livräntan borde i så fall
samordnas med den ATP som kunde ha utgått om undantagande aldrig hade gjorts.
Kommittén har dock inte velat föreslå en sådan beslämmelse bl. a. med hänsyn
lill all del inle var möjligl all tillhöra arbetsskadeförsäkringen när
undanlagandel anmäldes.

Remissinstanserna har i allmänhet lämnat kommitténs
förslag beträffande anknytningen lill ATP ulan erinran. SAF, Sveriges
redareförening och Svenska företagares riksförbund anser dock all ingen skall
behöva Ivingas återkalla ett undantagande från ATP för alt komma med i
arbetsskadeförsäkringen. Liknande synpunkler har riksrevisionsverket fört
fram. Lantbrukarnas riksförbund accepterar förslaget men undrar samtidigt om
inle samordningen kan lösas enligl del system som lillämpas för
pensionstillskott, dvs. så atl utgående livränta minskas med den pension som
skulle ha betalats ul om undantagande inte hade gällt.

I
likhei med kommittén anser jag all tillhörigheten till socialförsäkringens
olika grenar så långl möjligt bör vara enhetligt reglerad. Om arbetsskadeförsäkringen
inle fast kopplas till ATP, blir följden all egenföretagare eller
uppdragstagare som har undantagande från ATP vid skada i stället för slörre
livränta från arbetsskadeförsäkringen. Arbetsskadeförsäkringen kommer då att fö
bära konsekvenserna av undanlagandel. Som har diskuterats under
remissbehandlingen kan man förden som har undanlagande från ATP också välja en
lösning som innebär all livräntan vid arbetsskada minskas med den
tilläggspension som skulle ha betalats ul om undanlagande inte hade gällt.
Svagheten med denna lösning är all skyddel vid arbetsskada då ofla i prakiiken
kommer att visa sig ineffektivt med hänsyn till reduklionsreglerna. En annan
metod skulle kunna vara all låla den som har undantagande från ATP beiala en
högre avgift lill arbetsskadeförsäkringen som läcker merkostnaden för denna.
Här uppkommer frågor om de egenföretagare och uppdragstagare som har
undanlagande är beredda alt betala en sådan högre avgifl och om lämpligheten av
en differentierad avgiftssättning inom försäkringen. Vid övervägande av de
olika lösningarna harjag stannat för atl liksom de flesta remissinsianserna
bilräda kommitténs förslag all undanlagande från ATP skall gälla även för
arbetsskadeförsäkringen. Pensionskommittén utreder f n. frågan om förbättrade
pensionstillskott åt dem som har undantagande från ATP. Pensionskommittén gör
också en översyn av avgiftssystemet inom socialförsäkringen. Del kan därför
vara lämpligt alt pensionskommittén samtidigt prövar möjligheterna atl till
arbetsskadeförsäkringen ansluta egenföretagare och uppdragstagare som har
undanlagande från ATP.

I
likhet med yrkesskadeförsäkringskommiltén anser jag atl den som är undantagen
från ATP när reformen Iräder i krafl bör få möjlighel all återkalla
undantagandel oberoende av om delta har gällt fem år eller inte. Vidare bör
reglerna om samordning mellan ATP och arbelsskadelivränla ha samma ulformning
för den som lidigare har haft undanlagande som för andra försäkrade.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 105

5.2.3
Övriga frågor beträffande egenföretagare och uppdragstagare

Arbetsskadeförsäkringen för egenföretagare och
uppdragstagare bör enligl kommitténs mening gälla endasl dem som är bosalla i
rikel. En fasl anknylning till Sverige bör således krävas. Därigenom för man
ett naluriigl samband med den allmänna försäkringen, särskill
sjukpenningförsäkringen. Jag ansluler mig lill kommitténs förslag som inle har
mött några invändningar vid remissbehandlingen.

Den nya arbetsskadeförsäkringen skall liksom
yrkesskadeförsäkringen finansieras hell med arbetsgivaravgifter.
Arbetsskadeförsäkringen för egenföretagare måsle enligl kommitténs mening hell
finansieras genom avgifier från de försäkrade. Avgiflen bör i avvaktan på
pensionskommitténs översyn av reglerna om socialförsäkringsavgifter las ul på
samma avgiftsunderlag och i övrigi följa reglerna för sjukförsäkringsavgiften.
När del gäller uppdragstagare som enligt AFL skall jämställas med arbetstagare
bör försäkringen bekostas genom avgifter från uppdragsgivarna. Redan fastställd
procentsats för arbetstagamas försäkring - 0,25 - bör enligt kommittén gälla
även för egenföretagare och uppdragstagare.

Vad kommittén har föresiagii i fråga om
finansieringen av arbetsskadeförsäkringen för egenföretagare och
uppdragstagare har godtagits eller lämnats ulan erinran av remissinsianserna.
Också jag ansluler mig till förslagen. Jag återkommer i specialmotiveringen
till vissa övergångsbestämmelser i fråga om avgifier för år 1977.

5.2.4
Frågan om frivillig försäkring

Den nuvarande yrkesskadeförsäkringen är öppen för
frivillig anslutning antingen enskilt eller kollektivt. Den som är
obligatoriskt försäkrad mot yrkesskada kan komplettera sin försäkring med skydd
vid skador som iniräffar under fritid eller i egen verksamhet. För övriga utgör
den frivilliga försäkringen elt komplement lill den allmänna försäkringen. 1
huvudsak gäller samma regler för ersättning från den frivilliga försäkringen
som från den obligatoriska försäkringen. Dock ulgår sjukvårdsersättning och
sjukpenning även efler samordningstiden från sjukförsäkringen, längst till
dess livränta börjar ulgå. Dessulom ulgår tillägg från den frivilliga
försäkringen med så slort belopp att den lolala ersättningen motsvarar vad som
skulle ha getts ut om den skadade hade varit obligatoriskt försäkrad. Livränta
från den frivilliga försäkringen dras inte av från allmänna pensionsförmåner.
Rätten till ersättning kan begränsas i försäkringsavtalet.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:64 106

Kommittén framhåller all den frivilliga
försäkringen för yrkesskada kom lill när del inle fanns någol allmänl läckande
socialförsäkringssystem. Den frivilliga försäkringen har genom tillkomsten av
allmän sjukförsäkring, ATP och TFY föriorai myckel av sin tidigare betydelse.
Antalet försäkrade har också minskat påtagligt undersenareär. En stor del av de
frivilligl försäkrade är egna föreiagare som kommer all omfattas av den
obligatoriska arbetsskadeförsäkringen. Övriga är hemmamakar, sluderande och
personer som har lagil frilidsförsäkringar. Kommittén anser atl det inle finns
tillräckliga skäl alt inrätta frivilliga försäkringar inom
arbetsskadeförsäkringen för dessa grupper. Kommittén föreslår därför all den
frivilliga försäkringen inle skall föras över till arbetsskadeförsäkringen ulan
slopas den 1 juli 1977 då LAF Iräder i kraft. Nu löpande avtal om frivillig
försäkring upphör samtidigt atl gälla.

Förslaget atl avskaffa den frivilliga
yrkesskadeförsäkringen har tillstyrkts eller lämnals ulan erinran av flertalet
remissinstanser. Några remissinslanser avsiyrker eller ställer sig Iveksamma
lill atl avveckla försäkringen när del gäller hemmamakar och studerande.
Lantbrukarnas riksförbund beklagar atl den frivilliga försäkringen slopas för
oförsäkrade egenföretagare och för barn och ungdom. Fiskarförbundel vill om
möjligl ha skyddet kvar för fiskare som inle anser sig ha råd att gå med i ATP
och LAF.

För egen del vill jag erinra om atl anslutningen
till den frivilliga försäkringen av studerande och hemmamakar är mycket låg. År
1975 var således endasl ca 1 900 hemmamakar och ca 140 studerande anslutna. För
dessa kategorier slår möjligheterna också öppna all teckna frivillig olycksfallsförsäkring
hos privaia försäkringsbolag. Många sluderande och hemmamakar torde f ö. redan
ha sådant skydd t. ex. genom gruppförsäkring. Av de ca 1 900 egenföretagare som
nu är frivilligl försäkrade kan man räkna med all de allra flesta blir anslutna
till den obligatoriska arbetsskadeförsäkringen. Belräffande egenföretagare med
undanlagande från ATP kan jag erinra om vad jag lidigare har framhållit rörande
deras möjligheter lill anslulning lill arbetsskadeförsäkringen.

Jag anser mol denna bakgrund del inte motiverat att
uppehålla en särskild försäkringsform i samhällets regi som kan beräknas fö
myckel liten anslulning. Jag ansluler mig således lill kommitténs förslag att
avveckla den frivilliga försäkringen mol yrkesskador.

Ersättningar i skadefall som har inträffat före den
1 juli 1977 kommer till följd av övergångsbestämmelsema lill LAF all ulgå i
enlighet med nuvarande lagsiiftning. Riksförsäkringsverkel bör under en
övergångstid handlägga dessa skadeärenden.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 107

5.3
Statligt personskadeskydd

5.3.1 Allmänt

Kommittén anser atl LAF bör vara den naturiiga
utgångspunkten för reglerna om ersättning för kroppsskada under miliiärtiänsl,
tiänslgöring i civilförsvaret, viss verksamhel i brandförsvaret,
flygräddningstiänst och i skyddsarbete vid olyckor i alomanläggningar samt
under vistelse i anstalt. Enhetliga regler bör så långt möjligl gälla för alla
som på gmnd av tiänsteplikl eller dom eller beslut under viss tid slår lill
myndighets förfogande eller befinner sig i förvar hos myndighel. Kommittén
föreslår all den nuvarande lagstiftningen på detta område som är uppdelad på
sex olika författningar skall ersättas av en enda gemensam lag, kallad lag om
statligt personskadeskydd. Lagen bör innehålla endast de särregler som
motiveras av den speciella verksamhet som den skyddade personkretsen ägnar sig
åt. Genom hänvisning lill LAF bör i övrigi denna lags regler gälla. Därigenom
blir skyddet vid skada likvärdigt, oavsett om skadan inträffar i arbetet eller
i verksamhet som åläggs genom tiänsteplikl eller myndighels beslul.

Förslaget atl anknyta bestämmelserna på områdei
lill LAF och sammanföra dem till en enda lag har i allmänhet mottagits mycket
positivt av remissinstanserna. De anser förslaget angelägel och anför att del
ger en välkommen enhetlighet på områdei. Del är också min uppfattning atl de
beslämmelser om statlig ersättning vid kroppsskada som hör samman med
arbetsskadeförsäkringen bör föras samman lill en gemensam lag. På så sätt
underiättas överblicken över samhällets ersättningsanordningar för både
enskilda och myndigheter. En så nära koppling lill LAF:s beslämmelser som
möjligl är av samma skäl angelägen. Jag ansluler mig således lill förslagel om
en gemensam lag om statligt personskadeskydd. Denna bör liksom LAF avse
ersättning för ekonomisk skada. Till frågan om ersättning för ideell skada
liksom till den närmare utformningen av lagen om statligt personskadeskydd och
de särbestämmelser som behövs för olika kategorier ålerkommer jag i det
följande.

5.3.2 MlUiärljänsl

Ersättning för kroppsskada eller sjukdom under mililärtiänslgöring
utgår f n. enligl militärersällningslagen (MEL) lill i huvudsak värnpliktiga,
vapenfria tiänsteplikliga, bislåndselever, hemvärnspersonal och viss frivillig
personal. Ersättningen avser också skador vid olycksfall under resa till och
från tiänslgöring liksom under färd i samband med permission och frilid. Vidare
ersätts skador som har inträffat inom tiänslgöringsområdel, även om den skadade
inte tiänslorde vid skadetilirället, och skador vid inskrivnings-förrättningar.
Även olycksfall under vislelse på allmän plats på tiänstgöringsorten eller den
omgivning av orten där värnpliktiga brukar vistas under

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 108

fritiden
ersälts. Orsakssamband mellan olycksfall och inträffad skada bedöms efler samma
regler som inom yrkesskadeförsäkringen.

Ersättning utgår enligl MEL även vid sjukdom som
inle är yrkessjukdom. Sjukdom som har yppats under tiänslgöringen anses enligl
huvudregeln ådragen under denna. Detta gäller dock inte om skälig anledning
finns atl anta all sjukdomen har föranletls av annan orsak än tiänslgöringen
och att denna inle väsentligt har bidragit till sjukdomen. Sjukdom som har
yppats först efler tiänslgöringen anses vara ådragen under denna, om
tiänslgöringen skäligen kan antas ha väsentligt bidragit lill sjukdomen.

Koslnader för sjukvård ersätts i samma utsträckning
som vid yrkesskada. Sjukpenning, livränta och vårdbidrag utgår i huvudsak
enligt de regler som gäller vid yrkesskada. För värnpliktiga och för hemvärnspersonal
som har fyllt 20 år får arbelsförtiänsten dock inle beräknas lill lägre belopp
än två och en halv gånger basbeloppel. S.k. särskild sjukpenning kan ulgå lill
värnpliktig som under grundutbildning eller repetiiionsutbildning i direkt
anslulning lill gmndulbildningen har ådragit sig sjukdom som inle har
föranletls av tiänslgöringen. Delsamma gäller värnpliktig som efter
tiänslgöringens slut har ådragit sig sjukdom under utryckningsmånaden eller
månaden närmast efler denna. Den särskilda sjukpenningen ulgår med del belopp
som skulle ha utgått enligt AFL vid en årlig arbelsförtiänsl molsvarande två
och en halv gånger basbeloppet.

Kommittén anser all del även i fortsällningen bör
finnas elt skydd uiöver den allmänna försäkringens vid skada som drabbar den
som fullgör mililärtiänslgöring. Skyddet bör i princip vara uppbyggt på samma
sätt som skyddet för arbetsskador. Detta innebär atl den som har skadats under
militärtiänst bör ekonomiskl försättas i samma situation som om skadan inle
hade inträffat. Ersättningen bör ulgöra en renodlad kompensation för
inkomstföriust. Rätt till livränta bör grundas på den skadades förmåga all
skaffa sig inkomst genom förvärvsarbete och inle på den medicinska defekten som
sådan. Kompensalionsnivån bör liksom vid arbetsskada höjas till 100 96.
Ersätlningsunderiaget för livräntan bör höjas till högst sju och ell halvt
basbelopp.

Nuvarande regler i fråga om skade- och
sjukdomsbegrepp bör enligl kommitténs mening behållas. Även de nuvarande
bevisreglerna bör oförändrade överföras lill den nya lagen.

Bestämmelserna om fritidsskador och färdolycksfall
har fört med sig svåra gränsdragningsproblem. Kommittén föreslår all skyddet
för de värnpliktiga utsträcks till att omfatta alla skador som iniräffar under
utbildningstiden. Del innebär all skyddel bör gälla från del färd för
inryckning lill tiänslgöringen eller utbildningen påbörjas till dess färd för
utryckning avslutas. Samma ordning föreslås gälla för annan personal som deltar
i verksamhel inom totalförsvaret.

Nuvarande
ersättning lill dem som drabbas av skador under miliiärtiänsl-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 109

göring
fyller enligl min mening en viktig funktion som särskill olycksfallsskydd. De
värnpliktiga har i mililärersältningen en motsvarighet till det
försäkringsskydd som arbetsskadeförsäkringen ger dem i deras civila arbeie.
Enligt min mening är del angelägel atl vi även i framtiden för ett skadeskydd
för dem som fullgör miliiärtiänsl som är av minst samma omfattning som det
arbetsskadeförsäkringen kan erbjuda. Jag ansluter mig därför liksom remissinstanserna
till kommitténs förslag om statligt personskadeskydd för de gmpper som f n.
täcks av militärersällningslagen.

Som jag redan lidigare har nämnl bilräder jag
kommitténs förslag atl renodla personskadeskyddei till en ersättning för
inkomstföriust. Jag biträder även förslagel all i överensstämmelse med
arbelsskadeförsäkringens ersättningsregler fastlägga kompensationsnivån lill i
princip 100 %.

Kommitténs förslag atl behålla nuvarande skade- och
sjukdomsbegrepp liksom nuvarande bevisregler har tillstyrkts eller lämnals ulan
erinran av remissinsianserna. Också jag ansluter mig lill förslagen. Det
innebär att alla skador och sjukdomar som drabbar någon under tiänslgöringen
kommer alt täckas av personskadeskyddei. Endast om det finns skälig anledning
all anta att en sjukdom har föranletls av annat än tiänslgöringen och atl
tiänslgöringen inte heller väsentiigt har bidragit till denna, faller
sjukdomen utanför skyddel.

Utvecklingen har i lagsiiftning och praxis på
militärersältningens område lett till att skyddet f n. gäller inte bara under
själva tiänslgöringen och vid resor till och från denna. Ersättning kan också
utgå för olycksfall som inträffar under permission eller annan ledighel inom
tiänstgöringsorten eller dess närmaste omgivning där de värnpliktiga vanligen
vistas under sin frilid. Denna gränsdragning var mera naturiig tidigare då de
värnpliktiga i stor utsträckning vistades på tiänstgöringsorten också under sin
fritid. 1 dag när många har bil är förhållandena annoriunda, och det ler sig nu
svårt all motivera varför de som kanske är hemmahörande på tiänstgöringsorten
och uppehåller sig där under sin ledighet skall vara täckta av ell
frilidsskydd, men andra inte.

För i stort sell alla värnpliktiga lorde gälla atl
de saknar särskill olycksfallsskydd när de i samband med ledighel under
utbildningstiden vistas på annan ort. Tjänstgöringen lorde oftast innebära atl
de värnpliktiga saknar andra inkomsier än dem de uppbär genom tiänslgöringen. De
har därför också begränsade möjligheter atl ordna sitt försäkringsskydd på egen
hand.

Mot den angivna bakgrunden ansluler jag mig lill
kommitténs förslag all utsträcka personskadeskyddei lill alt generellt gälla
skador som inlräftar under frilid. Skyddet för här närmast karaktären av en
kollektiv olycksfallsförsäkring för dem som har ultagils tvångsvis eller
frivilligt har ställt sig lill förfogande för tiänslgöring inom försvarel.

Invaliditelsbedömning
och beräkning av den åriiga arbelsförtiänsten som

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 HO

underiag
för sjukpenning och livränta bör enligl kommittén följa samma regler som i
arbetsskadeförsäkringen. Liksom i nuvarande lagsiiftning bör finnas en
garanliregel vid inkomsiberäkningen för den som har en lång sammanhängande
tjänslgöring. Kommittén föreslår atl garantiregeln skall gälla värnpliktig,
vapenfri tiänstepliktig och elev vid bistånds- och kalastrofulbildning som har
skadats under grundutbildning eller repetiiionsutbildning i omedelbar
anslulning till grundutbildning. Ersätlningsunderiaget bör beslämmas enligt
reglerna för sluderande i lagen om arbelsskadeförsäkring, dvs. till två gånger
basbeloppel för lid före 21 års ålder, två och en halv gånger basbeloppel för
lid mellan 21 och 25 års ålder och tre gånger basbeloppel för lid fr. o. m. 25
års ålder.

Kommittén föreslår atl de nuvarande reglema om s.
k. särskild sjukpenning behålls i huvudsak oförändrade. Sjukpenningens belopp
bör dock lägst bestämmas med utgångspunkt från ersätlningsunderiaget enligt
garantiregeln.

Den föreslagna ulformningen av ersättningen för
militärskador godtas eller lämnas ulan erinran av de flesta remissinstanserna.
Delade meningar finns dock om lillämpningen av garantiregeln för beräkning av
ersättningsunderlaget. Arbetsmarknadsstyrelsen anser atl regeln börgöras
tillämplig även på hemvärnsmän och annan tillfällig personal. Några
remissinslanser anser alt garanliregeln bör vara generellt tillämplig.

Beträffande önskemålen om att utsträcka
garantiregelns lillämpning lill andra kaiegorier än de föreslagna vill jag
framhålla atl enligl min mening garantiregeln endasl bör avse personer med
relativi långvarig sammanhängande tiänslgöring. Jag ansluter mig följaktligen
lill kommitténs mening i della avseende. Även i övrigi biträder jag de
framlagda förslagen som möjliggör en hög grad av anpassning lill LAF:s regler.

5.3.3
Civilförsvarsijäiisl

Ersättning ulgår av statsmedel om någon under
tiänslgöring i civilförsvaret drabbas av skada eller annan inverkan som avses i
YFL. Här inbegrips också olycksfall vid vislelse inom föriäggntngsområde och
vid färd till eller från platsen för tiänslgöringen, om färden föranleds av och
stkrl nära samband med tiänslgöringen. Även inställelse för inskrivning i
civilförsvaret räknas som tiänslgöring. Ersättning utgår i princip fr. o. m.
den dag skadan inträffade och enligl de beslämmelser i YFL som gäller efter
samordningstidens utgång.

Enligt
kommitténs mening bör de civilförsvarspliktiga i princip ha samma skydd vid
olycksfall och sjukdom som de värnpliktiga under repetiiionsutbildning och de
som fullgör frivillig mililärtiänslgöring. Kommittén föreslår därför att
ersättningen till den som skadas under civilförsvarstiänstgöring bestäms enligt
samma regler som föreslås för värnpliktiga och frivilliga.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 111

Förslaget
innebär all också alla frilidsskador som iniräffar medan tiänslgöringen pågår
innefattas i skyddel. Rällen alt få skadeersättning för lid under vilken
tiänslgöringen pågår tas å andra sidan bort i princip i överensslämmelse med
vad som gäller för den som gör militärtjänst. Denna lid läcks nämligen av andra
ersättningsbestämmelser. Kommittén anser alt de civilförsvarspliktiga inle bör
omfattas av garantiregeln för beräkning av ersätlningsunderiaget eller få rätt
till särskild sjukpenning. Kommittén hänvisar lill atl deras tiänslgöring är så
kortvarig alt den inle påverkar den sjukpenninggmndande inkomsten.

Jag ansluler mig lill kommitténs förslag som inte
har mött någon erinran vid remissbehandlingen.

5.3.4 Räddningstjänst

För skada som någon har ådragit sig under
räddningstiänst enligl brandlagen (1974:80), lagen (1960:331) om skyddsåtgärder
vid olyckor i atomanläggningar m. m. eller luftfartslagen (1957:297) utgår
ersättning efter samma regler som gäller för skador under civilförsvarstiänst.

Kommittén anser alt den som i ett nödläge som avses
i nämnda lagar tvångsvis har utlagits lill eller frivilligl har deltagit i
räddningsarbete bör få ersättning av slaten för personskada enligl samma regler
som har föreslagits för den som deltar i civilförsvarstiänstgöring.

Kommitténs förslag har inle mött invändningar från
remissinsianserna. Jag ansluler mig lill förslagel.

5.3.5 Anslaltsvislelse

Förordningen (1954:250) om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m. gäller bl. a, förden som
är häktad eller intagen i föngvårds- eller tvångsarbetsanslall och den som
vårdas i allmän eller statsunderstödd vårdanstalt för alkohol missbrukare.
Ersättning ulgår lill den som drabbas av skada under vistelse i häktet eller
anstalten. Även fördolycksfall ersätts om färden föranleds av och slår i nära
samband med vistelsen i häktet eller anstalten. Ersällningen ulgår i princip
enligl bestämmelserna i YFL och AFL. Vid bestämmande av åriig arbelsförtiänsl
skall dock skälig hänsyn tas lill årsinkomsten av förvärvsarbele för en
arbetstagare med samma arbetsförmåga som den skadade och med del yrke denne hade
då han omhändertogs. Om den intagne då saknade yrke, skall skälig hänsyn tas
lill inkomsien för en med honom jämföriig arbetstagare på den ort där han
senasi har arbetat eller har haft sin verksamhel.

Sjukpenning och livränta utges i princip inle för den
lid den skadade är inlagen. Ersättning får sällas ned eller dras in, om den
skadade har åsidosatt ordningsföreskrifter eller om annars särskilda
omsländigheler lalar för del.

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 112

Kommittén föreslår att skyddet utvidgas till
ytteriigare kaiegorier som av olika anledningar berövats friheten. Dessa är
ungdomsvårdsskoleelever samt anhållna, gripna och andra som lillfölligt har
tagits om hand av polisen eller kriminalvården.

Ungdomsvårdsskoleeleverna är när det gäller
sjukförsäkringen jämställda med dem som är inlagna på kriminalvårds- eller
arbetsanslalt. De bör därför enligl kommitténs mening få det skydd som övriga
inlagna har.

Av dem som mera kortvarigt vistas i anstalter,
häkien och polisarrester har nu endasl häktade särskilt skydd. Övriga har
endast den allmänna försäkringens skydd. Härav följer alt en och samma person
har olika skydd när han försl är gripen och anhållen och när han sedan blir
häktad. Kommittén anser atl denna ordning är otillfredsställande. Enligt
kommitténs mening bör var och en som genom myndighels beslul är berövad
friheten ha ekonomiskl skydd vid personskada.

De nämnda kategorierna bör enligt kommitténs mening
ha samma skydd som andra som har fött sin rörelsefrihet inskränkt. Del slatliga
personskadeskydd som har föreslagits för värnpliktiga m. fl. bör således också
gälla dem. Delta innebär bl. a. alt skyddel utsträcks lill all omfatta även
andra sjukdomar än yrkessjukdomar. Skyddet föreslås också omfatta sex månader
av lid under vilken den intagne vistas utom anstalt på permission eller för
rehabilitering. Kommittén anser alt en skada som drabbar en anslaltsinlagen
under sådan lid bör omfattas av skyddel, i den mån arbelsskadeförsäkringens
beslämmelser inte gäller.

Det
personskadeskydd som kommittén har föreslagit för anstaltsintagna och därmed
jämställda grupper har tillstyrkts av de allra flesla remissinstanserna. Del
innebär utvidgningar i förhållande lill gällande regler beträffande
personkrets, ersätlningsbara skador och skyddslid. I fråga om de nya kategorier
som föreslås omfattade av lagen - bl. a. anhållna saml gripna eller på annat
sätt tillfälligt omhändertagna - bortfaller en omotiverad skillnad i
förhållande lill andra som hålls i förvar genom polisens eller kriminalvårdens
försorg. Utvidgningen lill alt omfatta alla sjukdomar och inle som nu bara
yrkessjukdomar, liksom till all låla skyddel i viss utsträckning gälla under
permission och vid vård ulom anstalt, ligger i linje med den ulveckling mol ell
mera fullständigt gruppolycksfallsskydd som har förordats för dem som genomgår
mililärtiänslgöring. Även för anstallsintagna gäller atl de ofta har mycket
begränsade möjligheter alt teckna egna olycksfallsförsäkringar under de kortare
eller längre perioder av vårdtiden som de vistas ulanför anstalt. Jag anser del
för min del rimligl alt slalen under den tid som någon är berövad friheten
eller tvångsvis är underkastad vård inom kriminalvården e. d. lar på sig
ansvaret för den omhändertagnes eller intagnes skydd vid personskada. Jag
ansluler mig följaktligen lill kommitténs förslag lill personskadeskydd för
anstallsintagna m. fl. Jag återkommer i specialmoliveringen till lagförslagets
närmare ulformning.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 113

5.3.6
Adminislralion av personskadeskyddet

Ersällningen för skador under militär- och
civilförsvarstiänst, olika slag av räddningstiänst saml för skador under
anslaltsvislelse administreras nu av riksförsäkringsverkel. Försäkringsrådet är
tillsyns- och besvärsmyndighet och försäkringsdomstolen högsta besvärsinslans,
Enligl LAF skall handläggningen av skadeärenden decentraliseras från
riksförsäkringsverket lill de allmänna försäkringskassorna. Ärenden om
egenlivränta och frågor om arbetssjukdom skall avgöras av försäkringskassomas
pensionsdelegalio-ner.

Kommittén föreslår atl skaderegleringen enligt den
nya lagen om statligt personskadeskydd också skall föriäggas lill
försäkringskassorna. Ärendena bör enligt kommittén handläggas i samma ordning
som nu skall lillämpas för arbelsskadeärenden. Delta innebär bl. a. att ett
ärende normall skall avgöras av den försäkringskassa hos vilken den skadade är
inskriven. De maleriella reglerna i den nya lagen kommer att överenssiämma med
reglerna i lagen om arbelsskadeförsäkring. Jag ansluler mig därför till
förslagel som inle har mött några invändningar vid remissbehandlingen.

Som kommittén vidare har föreslagit bör ärenden
enligt nu gällande eller äldre lagstiftning även i fortsättningen - liksom
äldre yrkesskadeärenden -administreras av riksförsäkringsverket.

5.3.7
Ersättning för ideell skada 5.3.7,1 Ersättningens ulformning

Ersättning för ideell skada ulgår inle enligl YFL
eller molsvarande författningar om ersättning av statsmedel som nu gäller. Vid
lillämpningen av dessa författningar används emellertid ett medicinskt
invalidilelsbegrepp vid invalidiletsbedömningen. Detla har i praktiken fört med
sig all de livräntor som har beviljats för lindrigare skador närmast kommit alt
bli ersättning för lyte eller stadigvarande men av annat slag och inte kompensation
för inkomstbortfall.

Värnpliktiga, vapenfria tiänsteplikliga och
civilförsvarsplikliga kan få särskild ersättning för ideell skada enligt
kungörelsen (1969:761) om särskilt olycksfallsskydd för värnpliktiga m. fl.
Skyddet avser skada under tiänslgöringen samt under inrycknings- och
utryckningsresan. Vid fullsländig invaliditet ulgår ersättning med 150 000 kr.
Vid partiell invaliditet ulgår elt i motsvarande mån lägre belopp. Vid
invalidiletsbedömningen skall skälig hänsyn tas till olägenheier av olika slag
som skadan har medfört för den skadade liksom till graden av lyte och annat
stadigvarande men.

Under senare år har s. k. Irygghelsförsäkringar
(TFY) vuxit fram genom olika kolleklivavlal på arbetsmarknaden. Avsikien med
TFY är att den som drabbas av personskada genom olycksfall i arbete skall fö
ersättning enligl

8 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 64

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 114

skadeståndsrällens
normer ulan atl behöva visa all arbelsgivaren eller annan är
skadeståndsskyldig. Ersättning utgår således oavsett om någon är vållande lill
skadan. TFY kompletterar förmånerna inom den allmänna försäkringen och
försäkringen för skador i arbetet.

Ersättning för sveda och värk lämnas i normalfallel
vid arbetsoförmåga som varar mer än 30 dagar och beräknas efler vissa
labellnormer. För lyte och men lämnas ersättning när defekten kan förutses bli
bestående för framtiden, dock tidigast då den akuta sjukdomstiden har upphört.

Trygghetsförsäkringens motsvarighet på del statliga
området är statens personskadeförsäkring, som har samma regler för ersättning
vid ideell skada som TFY. Frågor om ersättning avgörs av en statlig nämnd,
irygghetsnämnden. Riksförsäkringsverkel belalar ul ersättningarna.

För all målet om så stor jämställdhet som möjligl
med den som skadas i förvärvsarbete skall kunna nås måste den som skadas i
verksamhel inom samhällets försvar och liknande verksamhel eller under
anslaltsvislelse ges rätt lill ersättning för ideell skada på liknande säll.
Kommittén föreslår därför atl den personkrets som omfattas av den föreslagna
lagen om slatligl personskadeskydd skall få räll till ersättning för lyte och
men m. m. Bestämmelserna om menersällning bör ges i en särskild lag om ersättning
av statsmedel för ideell skada och uiformas efler mönster av den statliga
personskadeförsäkringen. Kommittén föreslår således alt den som drabbas av
skada på vilken lagen om statligt personskadeskydd är lillämplig skall ha räll
lill ersättning av statsmedel för sveda och värk, lyte eller annat
stadigvarande men liksom för olägenheier i övrigi lill följd av skadan.
Ersättningen föreslås utgå med belopp som skulle ha utgått om den skadade hade
omfattats av statens personskadeförsäkring.

Kommittén föreslår all ersätlningsrällen skall
omfatta skador som inträffar under själva tiänslgöringen, verksamhelen eller
vistelsen inom föriäggnings-område, häkte, anstalt eller liknande saml under
resa till eller från dessa. Skyddet bör däremol inte omfatta skador som i annat
fall inträffar ulanför förläggningsområde, under permission eller under annan
frilid.

Förslagen
om ersättning för ideell skada har i allmänhet godtagils vid
remissbehandlingen. Några remissinstanser föreslår dock all den ersättningsberälligade
personkretsen skall vidgas. En majoritet i riksförsäkringsverkels styrelse
anser all lagen bör omfatta även arbelsskadeförsäkrade som slår ulanför TFY.
Några remissinslanser, bland dem LO, vill all skyddet skall omfatta även den
som genomgår arbetsmarknadsutbildning o.d. LO vill dessulom att skyddet skall
omfatta andra elever i vuxenutbildning. Bl. a. SAF påpekar all TFY står öppen
för alla kategorier av arbelsgivare och arbetstagare liksom för egenföretagare
ulan anslällda och betonar därför all den föreslagna lagen bör ses som ell
undanlag som inle får omfatta andra kaiegorier än kommittén har föreslagit.
Civilförsvarsslyrelsen vill utsträcka skyddet till atl

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 115

omfatta
all frilid. Försvarels civilförvaltning vill behålla ell reviderat särskill
olycksfallsskydd för mililärskador.

Frågan om behovel av en särskild menersällning för
dem som omfattas av arbetsskadeförsäkringen prövades av riksdagen i samband med
att LAF anlogs förra årel. Några skäl som kan motivera en ändrad inslällning
har enligl min mening inte framkommit sedan dess. Jag förordar därför atl
rätten till ersättning för ideell skada får gälla de grupper som kommittén har
föreslagit. Jag finner del vidare vara en fördel atl anknyta ersättningen lill
vad som gäller inom den statliga personskadeförsäkringen. Därigenom tillförsäkras
de som omfattas av lagen samma förmåner som gäller för de statligt anställda.
Samlliga som berörs av lagen bör ha rätt till ersättning efter enhetliga grunder.
Jag kan därför inle förorda all elt särskill olycksfallsskydd för mililärskador
behålls, särskilt inte mol bakgrund av all del nya skyddel i motsats lill
olycksfallsskyddel även omfattar sjukdomar ulan samband med olycksfall. Även i
övrigi biträder jag kommitténs förslag i huvudsak när del gäller rätten till
ersättning för ideell skada. De närmare bestämmelserna kommer jag all behandla
i specialmoliveringen till lagförslaget.

5.3.7.2
Ersättningens adminislralion

Kommiuén har övervägl olika lösningar i frågan hur
den nya menersättningen skall administreras. Kommittén har stannat för att
föreslå atl ärenden enligl den nya lagen skall handläggas av
riksförsäkringsverkel. Kommittén framhåller därvid atl verket har slor
erfarenhei av frågor som hänger samman med ett medicinskt invaliditetsbegrepp
som skall tillämpas vid bestämmandel av menersällningen. Verkels beslul
föreslås så länge försäkringsrådet finns kunna överklagas dit och rådets beslul
hos försäkringsdomstolen.

Kommitténs
förslag belräffande administrationen av ersättning för ideell skada har
föranlett delade meningar bland de remissinstanser som har behandlat frågan.
Avlalsverkel, riksrevisionsverkei, ÖB och samlliga arbetstagarorganisationer
förordar all ärendena skall handläggas av trygghets-nämnden.

De
nämnda remissinsianserna framhåller atl domstolar inle bör lillämpa avtal på
arbetsmarknaden och alt man bör ha samma instansordning som gäller för statens
personskadeförsäkring. Annars finns del risk fören splittrad praxis.
Trygghetsnämndens slora vana vid ärenden av detla slag åberopas också.
Försäkringskasseförbundel och Sveriges advokatsamfund å andra sidan anser all
försäkringskassorna bör handlägga ärendena. Stalskonioret anser all
försäkringskassoma bör avgöra ärendena efler hörande av Irygghetsnämnden.
Riksförsäkringsverkel är - i avvaktan på resultatet av vissa överväganden
rörande frågor om de statsanställdas olika förmåner vid arbetsskada - inte
berett att ta slullig ställning i adminislralionsfrågan.

För
egen del anser jag del viktigt atl praxis blir lika vid tillämpningen av

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 116

statens
personskadeförsäkring och den nya lagstiftningen om ersättning för ideell
skada. De maleriella reglerna för ersällningen fastställs genom avtal mellan
parterna på arbetsmarknaden. Reglerna blir i huvudsak desamma som i statens
personskadeförsäkring. Det synes därför mest ralionelll all beslut om
ersättning fallas av irygghetsnämnden, som har slor vana från handläggning av
sådana ärenden för arbetstagare i offentlig tiänsl. Jag förordar därför all
Irygghetsnämnden anförtros uppgiften all avgöra ersällningsärendena. De bör
handläggas på samma sätt som ärenden om ersättning enligt statens
personskadeförsäkring. Della innebär bl. a. all tvistiga ärenden kan omprövas
genom hänskjutande lill skiljenämnden för vissa irygghelsfrå-gor.

5.3.8 Arbetsskaderegleringen
för statsanställda

F. n. handläggs yrkesskadeärenden beträffande
statens arbetstagare av riksförsäkringsverkel. Kommittén föreslår alt
handläggningen av nya ärenden skall överiåtas ål försäkringskassorna på samma
sätt som har föreskrivils för andra arbelsskadeärenden.

Kommitténs förslag har lämnats utan erinran vid
remissbehandlingen. Jag förordar atl del genomförs.

5.3.9 Krigsförsäkring
för sjömän

Lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m.
fl. lämnar elt kompletterande skydd vid olycksfall till följd av krigsålgärd
för den som tiänstgör ombord på svenski fartyg. Lagen gälleräven olycksfall
utom arbelel, men inle skada lill följd av krig i vilkel Sverige är indraget.
Även statliga befattningshavare, t. ex. loisar, som under ulövande av sin
befallning tiänstgör ombord på ulländskl fartyg omfattas. Skada på grund av
krigsolycksfall anses som yrkesskada, oavsett om olycksfallet har skell i eller
ulom arbelel. Ersättning utgår enligl YFL:s regler. Dessutom finns särregler
som innebär atl ytterligare ersättning ulgår. Den skadades årliga
arbelsförtiänsl får inle beräknas lill lägre belopp än två och ett halvt
basbelopp. Uiöver livränta ulgår ett engångsbelopp till skadad och
eflerievande. Vid föriusl av arbetsförmågan och vid dödsfall uppgår
engångsbeloppet lill sex gånger basbeloppet. Vid nedsättning av arbetsförmågan
ulgår del lägre belopp som svarar mol nedsättningen. Ersättning efter nämnda
regler kan också utgå till bl. a. sjöman som tiänstgjorl på svenskt fartyg som
har gått föriorai eller förstörts vid sjöolycka ulom rikel, om sjömannen
drabbas av olycksfall till följd av krigsålgärd under hemresa till Sverige med
annat fartyg.

Kommittén
framhåller atl ersällningen lill sjömän för olycksfall i arbelel har höjts
kraftigt genom den nya lagen om arbelsskadeförsäkring och TFY. Enligt
kommitténs mening är del därför inle motiverat med särskilda

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:64 117

beslämmelser
när skada iniräffar i arbelel. Däremot anser kommittén all ersättning
fortfarande bör ulgå för skador som inträffar under frilid och under hemresa
lill Sverige. Förmånerna bör ulgå enligl reglerna i LAF. Den särskilda
ersällningen om sex basbelopp bör utgå också i fortsättningen. Ersättningen bör
bekostas av statsmedel och administreras av riksförsäkringsverkel.

Kommitténs förslag lill utformning av
krigsskadeersätlningen lill sjömän har i sak lämnals ulan erinran under
remissbehandlingen.

Även jag förordarall del genomförs i huvudsak.
Lagen bör gälla försjömän som omfattas av arbetsskadeförsäkringen. Med sjöman
bör liksom i nuvarande krigsförsäkringslag jämställas annan arbetstagare som
följer med fartyget och utför arbeie för fartygels räkning, t. ex.
resereparalörer, garantipersonal och fartygsinspeklörer. Till följd av LAF:s
utsträckning lill uppdragstagare och egenföretagare bör också dessa kunna få
krigsskadeersällning om de ulför liknande lilirälligl arbeie. Huvuddelen av
fartygen i den svenska handelsflottan går numera i trafik enbart mellan
utländska hamnar och sjömännen är lill nästan 40 % ulländska medborgare. Efler
samråd med chefen för kommunikationsdepartementet föreslår jag därför vidare
all även resor till tiänslgöri ng på svenski fartyg och hemresor till annat
land än Sverige tas med i den nya lagen,

1 fråga om administrationen ansluter jag mig lill
förslag som har framförts från statskontoret och Försäkringskasseförbundet om
att ersättningen i fortsättningen skall administreras av Göteborgs allmänna
försäkringskassa, som redan har vissa speciella uppgifter i samband med sjömän.
Man undviker härigenom att riksförsäkringsverkel tilldelas nya beslutsuppgifter
i första instans.

Fiskare som drabbas av olycksfall till följd av
krigsåtgärd har f n. rätt lill ersättning av statsmedel enligt en särskild
krigsersätlningsförordning (SFS 1954:248). Kommittén föreslår alt förordningen
skall upphävas, eftersom fiskarnas grundskydd i hög grad kommer all förslärkas
vid genomförande av förslagel atl egenföretagare skall omfattas av
arbetsskadeförsäkringen. Förordningen har lillämpals i myckel få fall och är nu
hell betydelselös.

Kommitténs förslag har inte mött några invändningar
vid remissbehandlingen. Jag ansluler mig till förslagel och föreslår alt
förordningen om krigsersätlning för fiskare skall upphävas samtidigt som LAF
iräder i kraft,

5.4
Äldre skadefall

5.4.1
Uppräkning av livräntor

Del har varit en allmän princip atl ersättningar för
skada i arbetet fortsätter all utgå enligt de beslämmelser som gällde då
skadefallel iniräffade oavsett

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 118

att
ny lagstiftning genomförs. Åtskilliga livräntor ulgår därför enligt äldre
lagsiiftning. Dessa livräntor har höjts vid skilda tillfällen. De är numera
värdesäkrade genom anknylning till basbeloppel. De senaste och viktigaste
höjningarna gjordes genom lagen (1955:469) angående omreglering av vissa
ersättningar enligt lagen den 17juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall
i arbeie m. m., lagen (1962:303) om förhöjning av vissa ersättningar i
anledning av yrkesskada m. m. saml lagen (1967:919) om värdesäkring av
yrkesskadelivräntor m. m.

Livräntor som utgår av statsmedel när slalen slår
som arbetsgivare och ersättningar enligl olika militärersällningsförfallningar
har räknats upp och värdesäkrats på motsvarande säll. Livränlor som ulgår från
statsunderstödd frivillig försäkring för fiskare enligl författningar 1908 och
1918 har också omreglerats, förhöjts och värdesäkrats.

1 den nya arbetsskadeförsäkringen höjs
kompensationen för inkomstbortfall lill 100 % och ersätlningsunderiaget för
livränta lill högsl sju och ett halvt basbelopp. Delta innebären kraftig
höjning av ersättningsnivån. Bestämmelserna gäller inle yrkesskador som har
inträffat före ikraftträdandet. De äldre livräntorna är som lidigare har nämnis
anknutna till basbeloppet. Trots uppräkningar och värdesäkring har de äldre
livräntorna kommit att släpa efter i slandardulvecklingen. Den höjning av
standarden som de fulll förvärvsarbetande har föll åinjula bör enligl
kommitténs mening också komma dem till del som på grund av yrkesskada inte har
kunnal arbeta alls eller endasl i begränsad omfattning. Livräntorna för de
äldre skadefallen bör därför förbättras i anslulning lill införandet av den nya
arbetsskadeförsäkringen.

Kommittén framhåller alt man bör sträva efler all
räkna upp livränta endasl i de fall där yrkesskadan har minskal den skadades
förvärvsförmåga. Della mål skulle nås om man efter individuell prövning räknade
upp livräntan i den mån den skulle ha utgått om LAF hade gällt vid skadefallet.
Man skulle således till gmnd för uppräkningen lägga en skadebedömning enligl
den princip om ell ekonomiskt invalidilelsbegrepp som har införts i den nya
lagstiftningen. Kommittén har emellertid vid sin uiredning funnit all det inle
aren framkomlig väg alt individuellt omprövade gamla livräntorna. Man måste i
stället välja en generell metod och avslå från kravet i varje enskilt fall på
att inkomstbortfall föreligger. Livräntor som grundas på relativt låga
invaliditetsgrader bör dock inte räknas upp.Skador med låg medicinsk
invaliditet inverkar nämligen nästan aldrig på förvärvsförmågan. Kommittén
anser all uppräkningen av äldre livränlor bör ske med lillämpning av den
princip som har kommii till uttryck när man på senare lid vid uppräkning av
vissa statliga ersättningar har satt gränsen vid 25 % invaliditet.

Kommittén föreslår alt livräntan till den som
skadats före år 1955 räknas upp med 30 %, lill den som skadats under åren
1955-1967 med 20 % och till den som skadats efler år 1967 med 10 96. För all
undvika all årslivränlan höjs med alltför obetydligt belopp bör uppräkning dock
alltid ske med minsl 500

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 119

kr.
Molsvarande skall gälla för livränta lill efterievande.

LO och Folksam har i sina remissyttranden anfört
atl även livränta som grundar sig på lägre invaliditelsgrad än 25 96 bör kunna
räknas upp. Livränletagaren bör i sådant fall kunna begära individuell prövning
om han kan styrka alt skadan har föranlett inkomstföriust. Folksam vill
alternativt sänka 25-procentgränsen.

Jag
vill erinra om all mer än hälften av de livränlor som nu utgår gmndas på mindre
än 25 % invaliditet. Som kommittén har framhållit skulle en individuell
uppräkning bli myckel svår eller t. o. m. omöjlig all genomföra på ett rättvist
säll. Inte heller anser jag det rimligt all generellt sänka gränsen under 25
96. Jag ansluler mig därför lill kommitténs förslag som i övrigt har lämnals
ulan erinran vid remissbehandlingen,

5.4.2
Samordning mellan livränta och pension

Livränta lill yrkesskadad är f n. i princip
livsvarig. Enligl YFL reduceras dock livräntan lill 3/4 av sitt belopp fr. o.
m. 65 år. På pensionssidan sker också en viss reduktion. Om pensionsberätligad
har rätt lill egenlivränta enligt yrkesskadeförsäkringslagen eller enligl någon
av de övriga särskilda ersättningsförfallningarna skall enligl 17 kap. 2 § AFL
den folkpension och tilläggspension i form av förtidspension eller
ålderspension som tillkommer honom minskas med 3/4 av livräntan. Undantag
gällerom ersällningen utgår på gmnd av frivillig försäkring.

Folkpension i form av ålderspension, änkepension
eller barnpension och tilläggspension i form av änkepension eller barnpension
minskas med 3/4 av den pensionsberätligade för samma lid tillkommande
eflerievandelivränla.

Föreligger
rätt till både folkpension och tilläggspension, skall avdrag för
yrkesskadeersättning göras i försia hand på tilläggspensionen. Ålminstone någol
av folkpensionen skall bli kvar all utbetala. Sålunda skall efler avdrag alllid
vara kvar minsl 1/4 av förtidspension och barnpension. Av änkepension skall
alltid minsl hälften ulbelalas och av ålderspension minsl 3/4.

LAF:s
bestämmelser om åldersförmåner innebär all livräntan upphör all ulgå då
livränletagaren fyller 65 år. För den som efter uppnådda 65 år saknar
ålderspension eller har en låg pension gäller en garanliregel all livräntan
skall ulgå även efler 65 års ålder i den mån pensionsförmånerna inle uppgår
lill minst 65 % av livräntebeloppet. Pensionsförmånerna skall inte reduceras
ulan ulgå ograverade. Livräntan skall beakias vid beräkning av pensionsgrundande
inkomsl. Är någon som har räll lill livränta samtidigt berättigad lill
förtidspension med anledning av den inkomstföriust som har föranlett livräntan,
ulgår livräntan endasl i den mån den överstiger pensionen. För
eflerievandelivränla gäller liknande beslämmelser.

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 120

De nuvarande samordningsreglerna ger enligt
kommitténs mening i de flesta fall tillfredsställande materiellt resultat i
fråga om de äldre livräntorna. Kommittén äremellertid medveten om all många
livräntelagare upplever det orättvist att pensionsförmånerna reduceras med viss
del av livräntans belopp. Livräntan utgår ju som kompensation för yrkesskada
och borde därför inle få försämra deras pensionsförmåner. Psykologiskt känner
de sig därför berövade viss del av sin pension och satta i elt sämre läge än
icke yrkesskadade pensionärer. Synpunkter av detla slag har kommii fram i olika
sammanhang och kommittén har därför övervägt all föreslå en ändring i
samordningsreglerna även för äldre skadefall. Kommittén har pröval olika
lösningar. Alt slopa samordningsreglerna skulle leda till överkompensation. Att
låta pensionerna ulgå helt men föreskriva större avdrag på livräntorna än f n,
skulle enligl kommittén leda till icke önskvärda effekter, bl. a, skulle
livräntelagare med hög ATP tiäna mest på en sådan omläggning.

Kommittén förordar därför atl de nuvarande
samordningsreglerna skall gälla även i fortsällningen för de äldre skadefallen.
Med hänsyn till vikten av all livränletagarna får klar insiki i hur reglerna är
konstruerade förordar kommittén dels atl utbetalningen av pension och livränta
sker genom en enda anvisning, där uträkningarna redovisas lältfaltligl, dels
alt livränletagaren när han börjar uppbära pension tillställs lättfattlig
information om vilka förmåner som kommer alt ulgå, hur förmånerna är samordnade
och om grunden för samordningsbestämmelserna.

I
likhei med kommittén finner jag del inle lämpligt att genomföra en ändring i de
regler som gäller för samordningen av de äldre livräntorna och den allmänna
försäkringens pensionsförmåner. Jag ansluler mig vidare liksom bl. a. LO till
den bedömning som kommittén har gjort när det gäller sättet för utbetalning och
beträffande behovel av informalion.

5.4.3
Sjukpenning vid restarbetsförmåga

F. n. får livräntelagare, som blir sjuk i annan sjukdom
än den som har föranlett livräntan, behålla livräntan. Han får därutöver
sjukpenning från den allmänna sjukförsäkringen som är beräknad på den inkomst
som han har på grund av reslarbetsförmågan. Får livränletagaren däremol
återfall i den skada som har föranlett livräntan, mister han livräntan under
sjukdomstiden men får i stället en sjukpenning från yrkesskadeförsäkringen
enligl regler som i realiteten innebär atl han för nöja sig med en ersättning
som moisvarar livräntan.

Enligl
LAF får den skadade behålla livräntan under återfall. Denna kompletteras därvid
med sjukpenning från arbetsskadeförsäkringen, beräknad på den
sjukpenninggmndande inkomst som är fastställd för reslarbetsförmågan efter
arbetsskadan.

Kommittén
anser att reglerna om ersättning till den som enligt äldre

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 121

lagstiftning
uppbär livränta och som insjuknar på nytt med anledning av den gamla skadan bör
ändras. Samma ersättning bör utgå när livränletagaren drabbas av recidiv som
när han insjuknar i annan sjukdom. Kommittén föreslår därvid all
livränletagaren vid recidiv skall få behålla livräntan och dessulom få
sjukpenning från yrkesskadeförsäkringen, grundad på restar-betsförmågan. Del
sammanlagda beloppet av livränta och sjukpenning bör dock inie få överstiga vad
som skulle ha utgått i sjukpenning enligl AFL vid en sjukpenninggrundande
inkomsl om sju och ett halvt basbelopp.

Kommitténs förslag tillgodoser flera gånger
framställda önskemål om en modernisering av lagstiftningen. Jag biträder
förslagel, som har tillstyrkts vid remissbehandlingen.

5.5
Kostnader och ikraftträdande

Ersättningar enligt militärersällningslagen och
liknande författningar beträffande civilförsvarstiänst, räddningstiänst och
anstallsvlstelse finansieras hell av statsmedel. Yrkesskadeförsäkringen
finansieras genom arbetsgivaravgifter som förs till en särskild fond. Staten
står dock självrisk belräffande sina arbetstagare.

Förslaget beträffande statligt personskadeskydd och
ersättning vid ideell skada medför koslnader för slalen på ca 2 milj. kr. per
år. Kosinaderna belastar nästan helt förslagsanslaget Vissa ersättningar under
försvarshu vud-tileln. Ett mindre belopp belastar förslagsanslaget Vissa
yrkesskadeersättningar under socialhuvudliieln.

Uppräkningen av äldre livränlor kan beräknas totalt
kosta ca 46 milj, kr. per år. Av detta belopp faller ca 37 milj. kr. på
arbelsskadefonden. Av del resterande beloppet belastar ca 4 milj. kr.
statsbudgetens inkomsttitel Pensionsmedel och ca 5 milj. kr. förslagsanslaget
Vissa ersättningar under försvarshuvudlileln. Elt mindre belopp belastar även
här förslagsanslaget Vissa yrkesskadeersättningar under socialhuvudtiteln.

Sammanfattningsvis
medför således förslagen ett medelsbehov över statsbudgeten budgetåret 1977/78
om ca 11 milj, kr. varav ca 7 milj. kr. på förslagsanslaget Vissa ersättningar
under försvarshuvudlileln, ca 4 milj. kr. på inkomsttiteln Pensionsmedel och ca
100 000 kr. på förslagsanslaget Vissa yrkesskadeersättningar under
socialhuvudliieln.

Som kommittén har föreslagit bör lagförslagen
genomföras den I juli 1977 samtidigi som LAF Iräder i kraft.

Den
nya arbetsskadeförsäkringen kommer i enlighet med vad som beslutades när LAF
antogs endasl all gälla skador som iniräffar efler lagens ikraftträdande. Vissa
gränsfall kan därvid uppkomma, t. ex. när skador som har inträffat dessförinnan
skulle anses som arbetsskador enligl LAF men inle faller in under YFL:s
sjukdomsbegrepp. Jag vill med anledning härav erinra om den år 1962 bildade
särskilda yrkesskadefonden, vars avkastning för

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 122

användas
av regeringen för alt bevilja ersättning i vissa gränsfall när lagreglerna inle
medger ersättning. Enligt min mening bör med anledning av den nya
lagstiftningen ersättning kunna utgå ur fonden i fall som framslår som ömmande.

5.6
Övriga frågor

Vissa ytterligare ändringar utöver dem som jag nu
har behandlat bör i detla satnmanhang göras också i andra lagar. Jag återkommer
i specialmotiveringen till skälen härför och utvecklar där närmare innebörden
av mina förslag.

6
Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
socialdepartementet

upprättats förslag till

1. lag om statligt personskadeskydd,

2. lag om statlig ersättning vid ideell skada,

3. lag om krigsskadeersättning till sjömän,

4. lag om uppräkning av yrkesskadelivräntor m. m.,

5. lag om uppräkning av statliga yrkesskadelivränlor
m. m.,

6. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring,

7. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

8. lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning åt
smittbärare,

9. lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207),

10. lag om ändring i reglementet (1961:265) angående
förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder,

11. lag om upphävande av vissa författningar om
handläggning av ärenden angående yrkesskadeförsäkring,

12. lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar
i rätten atl utbekomma allmänna handlingar,

13. lag om ändring i luftfartslagen (1957:297),

14. lag om ändring i lagen (1960:331) om skyddsåtgärder
vid olyckor i alomanläggningar m. m.,

15. lag om ändring i brandlagen (1974:80),

16. lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928:370),

17. lag om ändring i laxeringslagen (1956:623),

18. lag om ändring i uppbördslagen (1955:272),

19. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda
beslämmelser om kommuns och annan menighels utdebitering av skatt,

20. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av
vissa avgifter enligl lagen om allmän försäkring, m. m.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 123

Vid
upprättande av lagförslagen har samråd skett

med
chefen för justitiedepartementet belräffande 1, 2, 9, 12 och 13 med chefen för
försvarsdepariemeniei belräffande 1, 2 och 5 med chefen för
kommunikationsdepartementet beträffande 1-3 med chefen för budgetdepartementet
beträffande 2, 5 och 16-19 med chefen för industridepartementet belräffande I,
2 och 14 med chefen för kommundepartementet beträffande 1, 2 och 15

7
Specialmotivering till lagförslagen

7.1
Förslaget till lag om statligt personskadeskydd

1§

I paragrafen anges den skyddade personkretsen.
Första siyckei gäller obligatoriskt personskadeskydd vid tiänstepliktig
verksamhet inom totalförsvaret, vid räddningstiänst och under
frihetsberövande. 1 andra siyckei får regeringen möjlighel all ge skydd ål
frivilliga inom totalförsvaret eller vid räddningsförelag. Lagen har utformats
för fredsförhållanden, men det har inte som i t. ex.
mililärersätlningslagen(1950:26l)(MEL)gjortsundantagom Sverige är i krig. Del
får avgöras i annat sammanhang i vad mån lagen skall gälla under krig,
krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden. Del kan härvid erinras om
atl ell i YFL inskrivet undanlag för skada som har orsakats av krigsåtgärd (6
i; sista stycket) inte har förts över till LAF.

Första
stycket 1 gälleri huvudsak personer som f. n. omfattas av MEL eller
förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
tiänslgöring i civilförsvaret (CEF). Värnpliktig, vapenfri tiänstepliktig, den
som genomgår bistånds- och kalastrofulbildning och den som deltar i utbildning
eller övning för tiänsl som kan åläggas viss medicinalpersonal har skydd enligt
MEL, jfi SFS 1966:413,-1971:355 resp, 1953:688. MEL gäller dessutom
obligatoriskt vid ulbildning till regemenls- eller reservofficer och annan
liknande utbildning som inte fullgörs enligt värnpliktslagen samt för
hemvärnspersonal. Dessa grupper avses få skydd som frivilliga enligl
paragrafens andra stycke. Liksom enligt CEF skall civilförsvarspliktiga ha
skydd vid tiänslgöring, utbildning och övning inom civilförsvaret. Reservofficerare
vid försvarsmakten och befälsanslällda i civilförsvaret blir försäkrade enligl
LAF som arbetstagare hos staten. Del kan i delta sammanhang påpekas atl även
den som vid krigsfara ulför arbeie som har ålagts enligt allmänna
tiänstepliklslagen (1959:83) lorde jämställas med förvärvsarbetande.

Personskadeskydd skall finnas också vid
inskrivningsprövning. Härmed avses närmast inskrivningsförrältning enligl
värnpliktslagen eller civilförsvarslagen. Skyddsbestämmelserna har emellertid
utformats så all de även

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:64 124

gäller
vid inställelse för förhör inför vapenfrinämnden och samlai med utredningsman
som har förordnals av nämnden (SFS 1966:414) samt vid urvalsprövning för
bistånds-och kalastrofulbildning (SFS 1971:355). Antagningsprövning för
regementsofficers- och reservofficersaspiranter, som f. n. omfattas av MEL, kan
täckas genom föreskrift som avses i andra stycket. Skyddet vid
inskrivningsprövning gäller i praktiken främsl för fardolycksfall Gfr 4 s).

Första stycket 2 gäller räddningstiänst vid bl. a.
brand, olycka i aloman-läggning eller flygolycka och innebär i sig ingen
materiell ändring I nuvarande ordning (SFS 1974:80 och 411 samt 1961:457 och
564). Det är här i princip fråga om tiänstepliktig verksamhet.

Försia stycket 3 avser dem som har berövats
friheten genom domstols eller myndighets beslut. Häktade liksom intagna i
kriminalvårdsanstalter och allmänna eller slalsunderslödda enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare har f n. under vistelsen i häktet eller
anstalten rätt till ersättning enligl förordningen (1954:250) om ersättning i
anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m.(AEF),
(enlighet med vad som haranförtsiden allmänna motiveringen har den nya lagen
fåll omfatta också elever vid ungdomsvårdsskolor saml anhållna och andra som
mera kortvarigt hålls i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest.
Beslämmelser om frihetsberövanden finns i exempelvis 23 och 24 kap.
rättegångsbalken, 26 och 28-30 kap. brottsbalken, utlänningslagen (1954:193),
barnavårdslagen (1960:97), lagen (1954:579) om nykierhetsvård, lagen (1966:293)
om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall, lagen (1973:558) om
lillfölligt omhändertagande och lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade
personer m. m.; jfr även lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och
anhållna m, fl. samt anslutande förordning (1976:376). AEF ger skydd även vid
vistelse i arbetsanslalt enligt lagen (1964:450) om ålgärder vid samhäUsfarlig
asocialilet. Detta skydd har förts över lill den nya lagen, 1 AEF omnämnd
vislelse på arbetshem enligl lagen (1956:2) om socialhjälp eller
barnavårdslagen kan däremot inte längre förekomma. Det bör slutligen anmärkas
att ny social-lagsliftning med anledning av socialutredningens kommande
slutbetänkande kan föra med sig ändringar i här akluella bestämmelser.

Paragrafens
andra stycke ger regeringen möjlighel att sträcka ut personskadeskyddet till
frivilliga inom totalförsvaret och vid räddningsföretag. Enligt de särskilda
föreskrifler av regeringen som f. n. gäller omfattar MEL även krigsfrivilliga,
medlemmar i sjövärnskåren och de frivilliga försvarsorganisationerna,
praktikanter vid försvarsmakten och värnpliktiga hemvärnsmän (SFS 1950:334),
Dessa avses liksom lidigare nämnda frivilliga få fortsall skydd genom särskild
förordning. Även andra frivilliga inom totalförsvaret skall kunna tas med. 1
detla sammanhang kan påpekas atl del i 1 ij 3 mom. MEL finns en bestämmelse all
ersättning kan ulgå i huvudsaklig överensslämmelse med grunderna i MEL efler
särskill beslut av regeringen.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 125

Beslämmelsen
torde aldrig ha tillämpats och har inle fått någon motsvarighet i den nya
lagen. Regeringen skall som har nämnis nyss även kunna ge personskadeskydd åt
den som frivilligt deltar i verksamhel för atl avvärja eller begränsa skada på
människor eller egendom eller i miljön (jfr I S brandlagen). Avsikien äratt
detta skall ske genom beslul i det enskilda fallet. Del kan t. ex, gälla
fjällräddning eller sjöräddning eller andra behjärtansvärda insatser för att
rädda människor, kanske med fara för eget liv,

2s

Med hänsyn lill lagens vida tillämpningsområde kan
förekommande skador vara täckta även av LAF, En värnpliktig kan t. ex. skadas
vid förvärvsarbete under övningsuppehåll. Del har härvid ansetts vara en riklig
princip all låta arbetsskadeförsäkringen gälla i försia hand. CEF och AEF
gäller aldrig vid skador som täcks av obligatorisk yrkesskadeförsäkring.
Eftersom personskadeskyddet i vissa situationer är någol förmånligare än
arbetsskadeförsäkringen och ersättningen inte bör bli lägre bara därför alt
skadan också kan anses som arbetsskada, har emellertid LSP gjorts tillämplig i
den mån den ger högre ersättning än LAF. Della får betydelse för den som
omfattas av garanlireglerna i 12 ij eller har rätt till särskild sjukpenning
enligl 13 §. 1 den mån LSP därvid är förmånligare än LAF, skall
arbetsskadeersäll-ningen förslärkas med ett tillägg från personskadeskyddet.

Om t. ex. en värnpliktig insjuknar under
förvärvsarbete, men sjukdomen på grund av LAF:s skadebegrepp och bevisregler
inle anses som arbetsskada, kan sjukdomen givelvis ändå berättiga lill
ersättning från personskadeskyddet. Della gäller även om skadan visar sig
först efter skyddstiden (jfr 8 ij). Som har anförts under I ij skall däremol
den som i egenskap av förvärvsarbetande deltar i verksamhet inom totalförsvaret
eller i räddningsarbete inte omfattas av LSP.

4 §

I denna paragraf anges den tid under vilken
personskadeskyddet vanligtvis gäller i del enskilda fallet. Bestämmelsen
innebären väsentlig förbättring för dem som omfattas av skyddet och har
behandlats utförligt i den allmänna motiveringen. I syfle alt förenkla
ulformningen av lagen har här och i andra paragrafer använis begreppen
"skyddslid" och "verksamhet" resp. "intagning".
Med verksamhel skall förslås i I § angiven tiänslgöring, ulbildning,
inskrivningsprövning, räddningstiänst, övning, skyddsarbete och vissa
molsvarande frivilliga insaiser.

Förden värnpliktige innebär beslämmelsen atl
personskadeskydd iniräder när färd för inryckning till viss
värnpliklstiänstgöring påbörjas och gäller lill dess färd för utryckning från
tiänslgöringen avslutas. Han är således skyddad

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:64 126

under
hela utbildningstiden, såväl under själva utbildningen som under
övningsuppehåll och annan frilid. För hemvärnsmannen som dellar i
hemvärnsövningar under ell par dagar i tagel betyder regeln alt han har skydd
under dessa dagar och vid resor lill och från övningarna Ofr kommentaren till I
§ andra stycket).

Beträffande räddningstiänst o. d. kommer skyddel
normall all gälla endasl under själva arbetet och vid färd dit och därifrån.

Vid anslaltsvislelse skall skyddet inträda när färd
för intagning i anstalten, ungdomsvårdsskolan, häktet eller polisarreslen
påbörjas och gälla lill dess hemfärd från intagningen efler frigivning eller
utskrivning avslutas. Här får alltså särskilda regler om när intagningen skall
anses upphöra viss betydelse. Skydd kommer i princip all finnas även under
permission och vid vård ulom anstalt eller skola. 1 dessa fall gäller dock
enligt 5 § vissa begränsningar i skyddel. Del bör vidare erinras om atl den som
är villkoriigl frigiven enligt 26 kap. 6 § brottsbalken inle är atl anse som
inlagen i anstalt. För anhållna och andra som mera kortvarigt har berövats
friheten kommer personskadeskydd i prakiiken all finnas endasl under vistelsen
i arresl e. d. och vid färd dit och därifrån.

5 §

Det vidsträckla personskadeskydd som har
föreslagils i föregående paragraf har ansetts kräva vissa begränsningar, I
princip borde elt skydd som också innefattar fritid vara inskränkt lill alt
gälla i Sverige, Över de nordiska riksgränserna pågår emellertid en omfatlande
trafik. Många har släktingar i våra grannländer. Andra konlaklorsaker är
gränshandel, förvärvsarbele, nöjesliv och religionsutövning. För dem som är
bosalla eller förlagda vid gränserna ingår därför ofla vislelse i grannlandet
som ell naturligt inslag i fritiden. Del skulle i dessa fall vara
otillfredsställande atl låla skyddel upphöra vid gränsen. I huvudsaklig
överensstämmelse med kommitténs förslag föreslås därför personskadeskyddet få
gälla också när någon vistas i någol av våra närmaste nordiska grannländer.
Försvarsmakten anordnar ibland resor ulom Norden för värnpliktiga. Del är
naluriigl alt låla skyddel gälla även under sådana resor. Likaså bör
värnpliktiga som är bosatta utom Norden ha samma skydd under vislelse i
hemlandet som i Sverige om slaten har bekostat hemresan. Liknande synpunkler
kan anföras i andra sammanhang.

Som
har anförts i den allmänna motiveringen bör anstallsintagna i princip ha
personskadeskydd även vid vård utom anstalt. I vissa fall kan emellertid denna
del av vårdtiden bli myckel lång, t. ex. vid försökspermission inom
nykterhetsvården. Den som sköter sig under permissionen brukar dock kunna bli
utskriven i förlid efler sex månaders vård. För elev vid ungdomsvårdsskola kan
också liden för vård ulom anstalt i vissa fall bli tämligen lång.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 127

Det
har ansetts rimligl all begränsa skyddstiden i dessa fall. Enligt kommitténs
förslag har därför en bestämmelse härom tagils in i paragrafens andra stycke.
Regeln skall lillämpas särskill för varje permission e, d. Om en permission
förlängs, bör endasl en permission anses föreligga.

6§

Paragrafen innehåller den cenlrala beslämmelsen atl
varje skada under skyddstiden kan berättiga till ersättning. Lagen gäller
alltså för såväl olycksfallsskador som sjukdomar, däribland arbetssjukdomar
enligl LAF. Della är i princip ingen nyhet för dem som i dag omfattas av MEL (1
ij 1 mom.), men innebär som har berörts i den allmänna motiveringen en
utvidgning för övriga grupper. Dessa har nämligen f n. skydd endasl för
olycksfall och YFL:s yrkessjukdomar. När del gäller kortvarig verksamhel har
utvidgningen dock bara marginell betydelse, särskill mol bakgrund av
bevisreglerna i 8 S.

Här återfinns lagens bevisregel belräffande samband
mellan skada och olycksfall under skyddstiden. Regeln stämmer i sak överens med
molsvarande beslämmelser i 3 tj 1 mom. MEL och 2 kap. 2 ij LAF,

8§

Paragrafen innehåller bevisregler beträffande
skador som har orsakats av annat än olycksfall, dvs, för såväl arbetssjukdomar
enligl LAF som andra sjukdomar utan samband med olycksfall. Bestämmelserna
moisvarar i sak 3 S 2 mom. MEL. Vid tillämpning av dessa regler behöver man
inle som enligt LAF först konstalera om s. k. skadlig inverkan har förekommit i
tiänslgöringen. Skadebegreppet anknyter i stället lill skadans förhållande lill
skyddstiden i dess helhel. Har skadan visal sig under skyddstiden, är den i
allmänhet också ersättningsgill. Det föreligger nämligen presumtion för
orsakssamband med verksamhelen i fråga. Om en sjukdom visar sig efter
skyddstidens slut, är presumtionen omvänd.

9§

Enligl 2 kap. 3 § LAF skall med skada avses
personskada och skada på protes eller annan liknande anordning som användes för
sitl ändamål när skadan iniräffade. Vidare skall enligl 2 kap, 4 tj skada som
har orsakals av annat än olycksfall anses ha inträffat den dag då skadan visade
sig. Dessa bestämmelser, som har förebilder bl. a. i MEL (I ij 1 mom. och 3 § 3
mom.), har getts molsvarande lillämpning inom personskadeskyddei.

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 128

10
§

Förmånerna vid skada skall enligl denna paragraf i
princip vara lika med de arbetsskadeförmåner som kan utgå efter den
90-dagarsperiod under vilken LAF är samordnad med den allmänna
sjukförsäkringen. Förmånerna utgörs av ersättning för sjukvårdskostnader,
sjukpenning, livränta och begravningshjälp. En av nyheterna i förhållande lill
nuvarande ordning är all även konvalescenlvård blir ersältningsberätligande.

Genom hänvisningen till LAF kommer
invaliditetsbedömningen i den nya lagen att anknyta till de principer som
gäller inom den allmänna försäkringen. Del blir därigenom den faktiska
nedsättningen i den skadades förmåga all skaffa sig inkomsl genom arbete som
besiämmer livräntans storiek. Livräntan skall kunna ersätta åriig
inkomstförlust upp till sju och ett halvt basbelopp mot f. n, fem basbelopp.
Samordningen med den allmänna pensioneringen uiformas på samma sätt som inom
arbetsskadeförsäkringen, dvs, livräntan skall täcka den del av inkomstförlusten
som inle ersätts genom pension. Livräntan blir pensionsgrundande inom ATP.

1 fråga om ersättning under skyddstiden finns
bestämmelser i 11 ij-Samordningen med den allmänna sjukförsäkringen regleras i
2 kap. 13 tj och 3 kap. 13 tj AFL (se avsnitt 7,7).

lltj

Värnpliktiga m. fl. har fri hälso- och sjukvård vid
tiänslgöring och ibland även under viss lid efter utryckningen. Anstallsintagna
har också fri sjukvård. 1 paragrafens första stycke har därför liksom i 6 S 1
mom. MEL föreskrivils all sjukvårdsersättning endast utgår i den mån slalen
inle tillhandahåller motsvarande förmån på annat sätt. Vad som avses med
sjukvårdsersättning framgår av 3 kap. 4 och 10 tJS LAF.

Andra stycket, som har förebilder i 6 S 5 mom. MEL
och 5 tj AEF, innebär atl sjukpenning och egenlivränta inte skall ulgå under
skyddstiden. Begränsningen gäller endasl den skyddslid under vilken skadan har
inträffat och inte t. ex. en senare repetiiionsutbildning. Visar sig en skada
först efler skyddstiden, skall liksom enligt 6 ij2mom, MEL och 4
SCEFsjukpenning inte ulgå för den dag då skadan iniräffade, 1 de båda
bestämmelserna finns ocksä en liknande tvådagars karensregel. Denna
haremellertid ansetts onödig och har inte fått någon motsvarighet inom
personskadeskyddet. Det bör vidare påpekas atl en i 5 i; AEF upptagen möjlighet
för den skadades anhöriga att uppbära en motsvarighet lill livränta under
anstallsliden inle har förts över till den nya lagen.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 129

12 s

Av 10 ij följer att sjukpenning- och
livränleunderiag i princip skall ulgöras av den skadades sjukpenninggrundande
inkomsl enligl AFL. 1 förevarande paragraf har emellertid i enlighet med vad
som har anförts i den allmänna motiveringen lagits in en garanliregel förden
som har skadats underen längre tids värnpliklstiänstgöring, vapenfri
tiänslgöring eller bislåndsulbildning. Om någon genomgår ulbildning enligl 9 a
§ krigssjukvårdslagen som kan jämställas med värnpliktigas långa
grundutbildning, skall garanliregeln gälla även för honom. Bestämmelsen, som
har föregångare i bl. a. 9 § MEL, innebär atl ersätlningsunderiaget blir lägsl
två basbelopp för lid före 21 års ålder, två och ett halvt basbelopp mellan 21
och 25 år och därefter tre basbelopp. Även de som genomgår frivillig ulbildning
lill regements- eller reservofficer avses bli omfattade av garanliregeln. Vissa
övergångsfrågor behandlas under punkl 3 i övergångsbeslämmelserna.

1 detta sammanhang bör vidare erinras om alt del
inom yrkesskadeförsäkringen har ansetts otillfredsställande all fastställa en
livsvarig ersättning på grundval av inkomslförhållandena vid skadelillfällel,
om den försäkrade på grund av sin ungdom eller oavslutad yrkesutbildning inle
hade full lön i sill yrke eller kanske inle någon lön alls. YFL har därför
specialregler i 9 ij tredje och fjärde siyckena om beräkning av årlig
arbelsförtiänsl för sådana försäkrade. Bestämmelserna gäller i princip även här
ifrågavarande personkrets (se t. ex. 9 ij MEL) och har kanske i prakiiken sin
största betydelse vid tillämpning av MEL.

Bestämmelsen i 9 tj tredje stycket YFL lar sikle på
den som när skadan inträffade inle hade fyllt 25 år och innebär all den årliga
arbelsförtiänsten skall räknas upp vid 18, 21 och 25 års ålder. Arbelsförtiänsten
skall därvid uppskattas med hänsyn lill den försäkrades sysselsättning vid
skadetilirället. När del gäller den som har skadats under
värnpliklstiänstgöring har man i praxis tagit hänsyn till den skadades
sysselsättning vid värnpliktstiänslgö-ringens början. En motsvarighet lill
YFL:s bestämmelse har lagits in i 4 kap. 9 § LAF. Denna beslämmelse har genom
hänvisningen till LAF i 10 § LSP gjorts lillämplig även på den som omfattas av
personskadeskyddei. I enlighet med nuvarande praxis bör hänsyn därvid tas lill
den sysselsättning som den skadade hade före skyddstidens början.

Beträffande den som genomgår yrkesutbildning när
skadan inträffar föreskrivs i 9 ij fjärde siyckei YFL alt den åriiga
arbelsförtiänsten skall beräknas lägst till vad han skulle ha förtiänal om han
då hade avbrutit utbildningen och börjat förvärvsarbeta. Bestämmelserna har vid
tillämpning av MEL tolkats så att man skall utgå från den utbildning som den
skadade hade vid inryckningen, lavsnitt 7.6 föreslås att 4 kap. 10 ij LAF skall
uividgas pä visst sätt och innebära att varje försäkrad som drabbas av
arbetsskada medan han genomgår yrkesutbildning skall få sitt
ersättningsunderiag för beräknad utbildningstid besiämt lägst lill den inkomst
som han sannolikt

9 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 64

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 130

skulle
ha fåll, om han när skadan inträffade hade avbrutit utbildningen och börjat
förvärvsarbeta. För liden efler utbildningstidens slut utgörs livränleunderiagel
lägst av den inkomsl av förvärvsarbete som han då sannolikl skulle ha haft, om
skadan inle hade inträffat. Bestämmelserna kompletteras i 4 kap. 10 ij LAF med
en garanliregel som har redovisais i del föregående. Även dessa bestämmelser
får molsvarande lillämpning på värnpliktiga m. fl.

13§

Paragrafen överensslämmer i huvudsak med 22 a ij
MEL och har behandlats i den allmänna motiveringen. Vissa övergångsfrågor
behandlas under punkl 3 i övergångsbeslämmelserna.

I4S

1 10 i; ges via 6 kap. 7 ij LAF en hänvisning lill
20 kap, 3 ij AFL. Enligl den beslämmelsen får ersättning sättas ned eller dras
in bl. a, om skadan har ådragits i samband med brott för vilkel ansvar har
ådömls. Enligl 7 ij AEF får ersättning lill häktad eller anslaltsinlagen
dessulom sällas ned eller dras in, om skadan har föranletts av all
ordningsföreskrifter har åsidosatts eller andra särskilda omständigheter talar
för del. Vid tillkomsten av lidigare förordning i ämnet framhölls att
huvudregeln var all ersättning skulle ulgå. En anstaltsinlagen borde
emellertid inle tillerkännas ersättning för varje skada genom olycksfall. Della
gäller särskill "då den skadade genom viss verksamhel för sitl eget nöje
eller i sitl eget särskilda intresse framkallat olycksfallet". Det har
inle ansetts möjligl atl undvara en molsvarande begränsning i den nya lagen.
Vissa brottsliga gärningar leder inte lill ålal när de utförs på anstalt.
Ersättning vid skada som inträffar i samband med sådan handling eller t. ex.
under rymning bör kunna sällas ned eller dras in.

Nedsättning eller indragning kan vidare bli aktuell
om den intagne har skadats under en permission som har misskötts. Beslämmelsen
bör emellertid som kommittén har förordat ulnyttias restriktivt och endast
geniemoi den skadade. Regeln gäller alltså inle ersättning vid dödsfall.

Övergångsbestämmelserna

Punkierna I och 2 i övergångsbeslämmelserna har
utformats efler mönster av övergångsbestämmelserna till LAF. Det innebär bl. a.
atl den nya lagen kommer alt gälla även sjukdom som har ådragits under tiänslgöring
eller anslaltsvislelse som ligger före lagens ikraftträdande, förutsatt all
sjukdomen inte visar sig förrän efter denna tidpunkt. MEL, CEF, AEF, akluella
författningar om räddningstiänst eller äldre bestämmelser kommer alltså inle
all lillämpas i sådant fall.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 131

1 22 a tj MEL föreskrivs att särskild sjukpenning
kan utgå i samband med grundutbildning eller motsvarande utbildning enligl 27
ij 1 mom. D värnpliktslagen. Del sistnämnda avser viss speciahjänst som bl, a,
läkare, tandläkare och tekniker kunde fullgöra fram till den I juni 1972. Den
som har påbörjat sådan utbildning skall fullgöra den enligt de gamla
bestämmelserna. Del har därför föreskrivils alt utbildningen skall jämställas
med dagens grundutbildning (punkl 3).

7.2
Förslaget till lag om statlig ersättning vid ideell skada

1 likhet med LAF avser lagen om statligt
personskadeskydd ersättning för ekonomisk skada. Ersättning för lyte och men
vid arbetsskada regleras helt genom de avtal om irygghetsförsäkring som
arbetsmarknadens parter har kommii överens om. De som omfattas av lagen om
statligt personskadeskydd är emellertid inle arbetstagare i den verksamhet som
lagen avser all läcka. Den rätt lill ersättning för ideell skada i dessa fall
som har föreslagits i den allmänna motiveringen måste därför slås fasl i
författning.

Enligt paragrafens första stycke ges alla som
omfattas av personskadeskyddei också räll till ersättning för ideella
skadeföljder.

Kommittén har särskilt övervägt om personal inom
civilförsvarets verkskydd bör omfattas av lagen. Civilförsvaret skall anordnas
dels som allmänl civilförsvar, dels som verkskydd. Verkskyddel är i första hand
avsett för skyddet av den egna anläggningen. Enligl civilförsvarslagen åligger
det anläggningens ägare all ge sina anslällda ersättning för tiänslgöring i
verkskyddet, och kungörelsen om särskilt olycksfallsskydd för värnpliktiga m.
fl. gäller inte där. Beträffande verkskyddspersonalens möjligheter att få
ersättning från TFY lorde del enligt kommittén vara klarl all sådan ersättning
ulgår vid skada på arbetsplatsen. Utbildningen i verkskydd äger emellertid som
regel rum på civilförsvarsstyrelsens utbildningsanläggningar runt om i landet,
och man kan anta all TFY inle gäller där. Ersättning för ideell skada skulle då
kunna ulgå endasl om förutsättningar för skadestånd föreligger, Kommitttén har
ansett della otillfredsställande och bl, a, därför föreslagit alt alla inom
verkskyddel skall få ersättning för lyte och men m. m, i den mån skadan
omfattas av lagen om statligt personskadeskydd. Den här föreslagna lagen
innehåller inte heller någol undanlag.

Huruvida en inträffad skada över huvud tagel är
ersättningsgill får bedömas enligt reglerna inom personskadeskyddei. Har
ersättning utgått enligt lagen om personskadeskydd, behöver den frågan frånsett
paragrafens andra stycke inle prövas ytterligare. Om skadan l. ex. har
föranlett fri sjukvård under skyddstiden men ingen inkomstförlust, måste
däremot hela

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 132

ersättningsfrågan
bedömas självständigt i ärendet om ideell skada.

1 paragrafens andra stycke besläms lagens närmare
tillämplighetsområde. Skador som har uppkommii inom verksamhelen i fråga eller
under vislelse inom del område där verksamhelen bedrivs eller vid
fördolycksfall berättigar till menersällning. Rena frilidsskador ersälts
däremot inle.

Uttrycket "föriäggningsplals eller, om
särskilt anordnad föriäggningsplats saknas, plats där verksamheten i fråga
bedrives" skall läsas mol bakgrund av 2 § kungörelsen om särskill
olycksfallsskydd för värnpliktiga m. fl. Den plats som avses är alltså i försia
hand det ställe där vederbörande normaU uppehåller sig då han dellar i verksamhelen.
Belräffande värnpliktiga m. fl, blir den platsen vanligtvis kasernområde eller
fartyg. Även andra särskill anordnade förläggningar hör hil. Om däremol den
värnpliktige skadas under fritidsvistelse på t. ex. ell övningsfält eller en
skjutbana utanför förläggnings-området, faller skadefallel utanför lagen.
Beträffande anstallsintagna torde ifrågavarande ullryck inle vara svårtolkat.
För denna kategori gäller lagen inle vid vård ulom anstalt. För
räddningstiänstens del gäller skyddel på "plats där verksamhelen i fråga
bedrives", även om den tiänslepliktige inle ulför någol arbeie vid
skadetillföllel.

2 §

Rällen till menersättning är lill skillnad från
rällen lill ersättning för inkomstbortfall inle begränsad lill viss lägsla
invaliditelsgrad. Ersättningarna skall enligl 2 § bestämmas med tillämpning av
statens personskadeförsäkring, vilkel innebär all full jämställdhet uppnås med
förmånerna för de statligt anställda. De olika ersättningar som kan utgå är som
framgår av 1 § ersättning för sveda och värk, lyte och men saml s. k. allmänna
olägenheter. Allmänna olägenheter ersätts enligl labellnormer. 1 samband med
ersättning för lyte och men kan även ges ersättning för t. ex. vanprydande ärr,
ampulalionsdefeki och föriusl av sinnesfunklion eller länder eller inre organ.
Dessa skadeföljder har ansetts täckta av begreppet lyte och men i I §,

Hänvisningen lill 14 § LSP medför all ersättning
för ideell skada kan sättas ned eller dras in i vissa fall. Dessa situationer
har behandlals i kommentaren lill 14 § LSP.

3 §

Som kommittén har anfört bör den skadade inle
fråntas sin möjlighel all föra skadeståndstalan vid personskada som omfattas av
denna lag. För all den skadade inte skall erhålla ersättning för ideell skada
med elt sammanlagt för högt belopp måsle ersättningen enligl denna lag
samordnas med ersättning som utgår i skadesiånd eller som
iraflkskadeersällning. Enligl paragrafen iniräder staten i den skadades räll
lill skadesiånd eller Iraflkskadeersällning

s. 133 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 133

för
ideell skada intill belopp som utges enligl denna lag. Innebörden av
föreskriften blir all ersättningen är subsidiär i förhållande lill skadesiånd
eller irafikskadeersätlning för ideell skada. Har den skadade t. ex. erhållit
ersättning för ideell skada på grund av en irafikskada, får staten avräkna den
ersättningen vid bestämmande av ersättning enligt denna lag. Om i stället den
skadade har uppburii ersättning enligt denna lag, har slalen räll lill
irafikskadeersätlning intill del utgivna beloppel. Är slalen den som skall utge
irafikskadeersätlning eller skadesiånd, följer av föreskriften i denna paragraf
alt staten för avräkna ersättning enligl denna lag från irafikskadeersätlningen
eller skadeståndet.

Som har föreslagils i den allmänna motiveringen
skall ersättningen beslutas av den statliga irygghetsnämnden. Den som är
missnöjd med beslutet får enligl paragrafens andra stycke hänskjula frågan till
den särskilda skiljenämnd som har inrättats för statens personskadeförsäkring.
Talan skall enligl de regler som gäller inom personskadeförsäkringen föras inom
tre månader. Mol skiljenämndens beslul får enligl nämnda regler talan föras
endasl i fall som avses i 21 § lagen (1929:145) om skiljemän. Trygghels-nämnden
avses få möjlighel all meddela behövliga verkslällighetsföreskrif-ter.

Genom paragrafens tredje stycke görs
personskadeförsäkringens regler även i övrigt tillämpliga på förfarandet i
ersällningsärendena.

7.3
Förslaget tUl lag om krigsskadeersättning till sjömän

1§

Paragrafen ersätter 1 § krigsförsäkringslagen, 1 §
hemreseförordningen och SFS 1954:278. Lagen ger sjömän skydd för
krigsolycksfall i ullandel och innebär därvid alt LAF:s skydd sträcks ut lill
vislelse i land på frilid saml till alla utresor och hemresor i samband med
tiänslgöring på svenski fartyg. Del senare gäller även resor från och lill
utrikes ort. Skyddel avser vidare väntan på försia möjlighel lill hemresa. Om
sjömannen skadas till följd av krigshändelse när han befinner sig ombord på
fartyget, gäller LAF.

Ullryckel "krigshändelse" skall lolkas på
samma sätt som "krigsålgärd" har tolkals vid lillämpning av 1937 och
1954 års krigsförsäkringslagar. Vidare skall uttrycket "ort där fartyget
ligger" i punkten 2 lolkas som vid lillämpningen av SFS 1954:278.

2 §

Som har föreslagils i den allmänna motiveringen
skall lagen inle bara omfatta sjömän utan även andra som ulför arbeie på
fartyg; jfr 3 §

s. 134 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 134

sjömanslagen
(1973:282) och prop. 1975:109 s. 24 och 36. Ersättning skall i första hand utgä
från arbetsskadeförsäkringen. Övriga inskränkningar i tUlämpningsområdet har
förts över från krigsförsäkringslagen.

3 §

Vid skada skall arbetsskadeförsäkringens
ersättningsbestämmelser liksom f. n. gälla i lillämpliga delar.

4S

Den s. k. särskilda ersättningen har förts över
från gällande lag och skall beräknas efter den medicinska invaliditetsgraden.
Ersättningen är avsedd som kompensation för all TFY-ersälining inle utgår vid
skada som läcks av den nya lägen.

Eftersom lagen inle längre avser all förstärka
grundförmånerna vid arbetsskada och då den särskilda ersällningen har karaklär
av menersällning, har i lagförslaget inte lagils upp någon motsvarighet till
den särskilda ersättningen ål eflerievande. Dessa får anses tillgodosedda genom
de livränlor som kommer att utgå med tillämpning av LAF.

5S

Försäkringskassans beslul kommer genom hänvisningen
i 3 ij lill LAF - som innehåller en vidare hänvisning lill AFL - alt kunna
överklagas i vanlig ordning.

7.4
Förslaget till lag om uppräkning av yrkesskadelivräntor m. m.

I ij

Paragrafen harutformats i anslulning lill 1 S 1962
års förhöjningslag och 1 ij 1967 ärs värdesäkringslag.

2S

Paragrafens första stycke har behandlals i den
allmänna motiveringen. Om någon har ådragit sig skador som var för sig medför
rätt till livränta enligt lag som anges i I ij, bör en samlad bedömning av
nedsättningen av hans arbetsförmåga göras (jfr 3 § 1962 års lag). Del blir
normall den i juni 1977 utgående livräntan efter lidigare lillägg, omreglering,
förhöjning och värdesäkring som skall läggas till grund för uppräkningen.
Uppräkningen gäller emellertid också sådana livränlor enligl de akluella
lagarna som fastställs efter den I juli 1977 och livränta som i s. k.
recidivfall kunde ha utgått i juni 1977.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 135

3 §

Beslämmelsen om värdesäkring har utformats efler
mönster av 6 kap. 2 ij LAF. Livränta som inle räknas upp enligl 2 ij kommer
fortfarande alt vara värdesäkrad enligt 1967 års lag.

4S

Denna paragraf har sin motsvarighet i 4 iJ 1967 års
värdesäkringslag. Innebörden av beslämmelsen är alt den skadade när livränta
byts ut mol sjukpenning enligl YFL:s recidivregler i 16 ij försia stycket
garanteras en sjukpenning som motsvarar livräntan efler uppräkning.

Liksom vid lidigare uppräkningar skall givelvis
olika gällande regler om ersättningarna framdeles avse även den höjning som
följer av denna lag. Detta har ansetls framgå ulan särskild föreskrift. I
förevarande paragraf har däremot liksom i 5 ij 1967 års värdesäkringslag
föreskrivils atl uppräkningen och värdesäkringen av uppräkningsbeloppel inle
skall beakias vid tillämpning av samordningsreglerna i 17 kap, 2 § AFL.

6S

Paragrafen ulgör en garanliregel för livräntelagare
som drabbas av recidiv och har behandlals i den allmänna motiveringen (avsniu
5.4.3).

7S

Paragrafen reglerar finansieringen av uppräkningen
och har motsvarigheter i 1962 och 1967 års lagar.

7.5
Förslaget till lag om uppräkning av statliga yrkesskadelivräntor m. m.

1 1 S anges i överensslämmelse med 1 ij
förordningen (1967:920) om värdesäkring av yrkesskadelivränlor, som ulgår av
statsmedel, m. m. de författningar enligt vilka livräntorna skall ulgå. Två
författningar har iillkommil,nämligen kungörelsen (1961:564) om ersäuning av
statsmedel för medverkan i flygräddningstiänst m. m. och brandlagen
(1974:80)(punkterna 25 och 27).

Livräntor enligt författningarna under punkierna 1,
2 och 5 finansieras i huvudsak, men inle hell, av statsmedel. Enligl
bestämmelserna i paragrafens

s. 136 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 136

andra
stycke skall emellertid hela uppräkningen belalas av statsmedel. På samma sätt
har förfarits vid tidigare livräntehöjningar.

Härden skadade räll till både livränta som ulgår av
statsmedel och livränta som avses i den uppräkningslag som har behandlals i
avsnitt 7.4 skall en samlad höjning av livräntorna göras. Del har inle ansetts
nödvändigt all ha någon uttrycklig bestämmelse om detla Gfr kommentaren lill 2
ij i den föregående lagen och 4 tj SFS 1962:304),

7.6
Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

1
kap.-l ij

Till följd av ändringen i inledningsparagrafen
kommer lagen att omfatta i princip alla förvärvsarbetande. 1 enlighet med vad
som har anförts i den allmänna motiveringen har beträftande egenföretagare och
uppdragstagare föreskrivits villkor om alt han skall vara bosatt i Sverige och
inte ha undantagande från ATP. Det är all märka atl uppdragstagare inle som
inom AFL (3 kap. 2 ij) formelll skall anses som arbetstagare i fråga om
förmåner från arbetsskadeförsäkringen. Uppdragstagaren skall i stället följa
samma regler som egenförelagarna. Kravei på försäkring för ATP belräffande
inkomsl av annat förvärvsarbete än anslällning gäller även uppdragstagare som
obligatoriskt anses som arbetstagare enligl AFL och som dessutom har sådan
inkomsl. Den som kan göra en verkande återkallelse av anmälan om undanlagande
frän ATP har dock möjlighel alt skaffa sig en heltäckande försäkring för
arbetsskada; se vidare avsnitt 7.7.

3
kap. 6 § och 4 kap 10 §

Ändringarna i dessa paragrafer innebär all
arbetsskadeförsäkringens beslämmelser om särskilt ersättningsunderiag för
studerande som avses i I kap. I § sträcks ut till alla som genomgår
yrkesutbildning. Ändringarna, som har aktualiserats av riksförsäkringsverket,
får betydelse för studerande som skadas när de förvärvsarbelar, t. ex. under
ferier. De medför alt överensslämmelse uppnås med YFL:s regler Gfr 9 tj fjärde
siyckei och 13 tj andra stycket YFL),

6
kap, 1 §

Bestämmelserna i det nya fjärde stycket gäUer den
som efler skadelillfällel blir undantagen från ATP belräffande inkomsl av annat
förvärvsarbete än anställning. Underlåtenhet all beiala ATP-avgift får samma
verkan som undantagande. Med hänsyn till de samordningsregler mellan livränta
och ATP som finns i LAF (4 kap. 4 ij och 6 kap. 1 tj) kan elt undanlagande från

s. 137 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 137

ATP
föra med sig all arbetsskadelivränlan lill den försäkrade eller hans
eflerievande i stället blir slörre. Livräntan skulle i den delen kunna
betraktas som avgifisfri ATP. Del har som framhållils i den allmänna
motiveringen ansetts skäligi all bortse från denna effekt såviii angår undanlagande
som har gällt före skadelillfällel. En senare anmälan om undantagande bör
däremol rimligtvis inte lämnas obeaktad. Som ett nytt fjärde stycke i
paragrafen har därför lagils in bestämmelser av innebörd all livräntan vid
sådan anmälan skall samordnas med den ATP som kunde ha utgått om anmälan inle
hade gjorts Gfr 4 i) lagen om pensionstillskott). Regeln gäller även den som
har skadats som arbetstagare.

Egenföretagare för vilken sjukpenningförsäkringen
jämlikt 3 kap. Il ij AFL gäller med karenstid (3, 33 eller 93 dagar) kommer i
enlighet med vad som har anförts i fråga om verkan av undanlagande från ATP
inle under denna lid all kunna få kompletterande sjukpenning från
arbetsskadeförsäkringen i den mån liden ligger inom samordningsliden.

7 kap.

Här återfinns de nya avgiftsbestämmelser som har
diskuterats i den allmänna motiveringen. Bestämmelserna i 2 ij första stycket
har getts samma innehåll som flertalet motsvarande reglerom
arbetsgivaravgifter. Den praxis som gäller i fråga om beslämmelsernas internationella
räckvidd bör lillämpas även i fortsällningen. Hänvisningen i 2 ij första
stycket lill 3 kap. 2 ij AFL gäller alla uppdragstagare som skall anses som
arbetstagare inom AFL, således även egenföretagare som har iräffal ett s. k.
likslällighelsavial med en uppdragsgivare. Delta innebär all uppdragsgivare
undantagsvis kan få beiala avgift (0.25 96) också för sådan uppdragstagare som
slår ulanför arbetsskadeförsäkringen enligt 1 kap. 1 § LAF. Den valda
lösningen är förestavad av administrativa skäl och gäller-liksom
avgiftsreglerna i övrigi-i avvaklan på resultatet av den översyn av hilhörande
frågor som görs av pensionskommittén. Egenavgifien skall las ut hos försäkrade
egenföretagare och har i fråga om avgiftsunderiag och vissa förutsättningar t.
v. knutits till vad som gäller för sjukförsäkringsavgiften.

Koslnader som föranleds av den föreslagna lagen om
uppräkning av yrkesskadelivräntor m. m. skall enligl denna läckas genom
arbetsskadeförsäkringsavgifterna. Della har markerats även i 3 ij första
stycket 2 i förevarande kapitel. Det har också gjorts elt par redaktionella
ändringar i kapitlet.

8 kap.

I detla kapitel har införts beslämmelser om anmälan
av arbetsskada som har drabbat egenföretagare och uppdragstagare (I ij andra
stycket). Uppdrags-

s. 138 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:64 138

lagarna
jämställs med egenföretagare i fråga om förmåner och skall därför själva göra
skadeanmälan. 1 8 kap. har vidare föreslagils tillägg som närmasl kan betraktas
som följdändringar. Med uppdragsgivare i 7 och 11 §§ skall förstås den som
civilrällsligl sett har gett någon som inle är anställd hos honom i uppdrag all
ulföra arbete för hans räkning.

Ikraftträdande
m. m.

Reglerna
i fråga om avgiftsuttaget för år 1977 innebär följande.

I fråga om arbetsgivaravgift för lön lill vanliga
arbetstagare gäller samma regler under hela år 1977 (0,25 % av lönesumman för
året). Försäkringsskyddet enligt LAF sträcks emellertid den I juli 1977 ul
till vissa medlemmar av arbetsgivarens familj som f n. är undantagna från YFL.
Avgiftsmässigt rör del sig här om ringa belopp och det har av administrativa
skäl ansetls att arbetsgivaravgifter för dessa nya gmpper inle bör las ul för
år 1977 Gfr avsnitt 7.15).

Belräffande uppdragstagare och egenföretagare, som
också blir försäkrade försl den 1 juli 1977, avses för året gälla följande
avgiftsregler. Arbetsgivaravgift för uppdragsersällning skall belalas efler
0,25 % och beräknas på ersättning som har utgelts under sista halvåret 1977.
Avgift för egenföretagare skall enligl huvudregeln las ul med 0,25 96 på
hälften av den för årel laxerade inkomsten av annat förvärvsarbele än
anställning. Har egenföretagaren inte utfört sådant arbete under andra
halvåret 1977 - han har kanske lagt ned sin rörelse under första halvåret eller
varit sjuk - är han emellertid befriad från avgifl. Av administrativa skäl
måsle han dock själv begära all den lokala skattemyndigheten inle påför honom
någon avgift. Sådan begäran föreslås få göras senasi den 31 augusti 1978. Om
han försummar detla, bör han ha möjlighel alt senare hos länsstyrelsen begära
avkortning eller restitution av debilerad resp. betald avgift. Bestämmelser
härom finns i uppbördslagen (1953:272),

Arbelsskadeförsäkringsavgift som år 1977 skall
belalas för uppdragsersällning eller som egenavgifi ingår inte i
preliminärdebiteringen för året och kommer därför atl las ut som kvarstående
avgifl i den mån inle fyllnadsinbetalning görs. Sådan betalning bör ske senast
den 30 april 1978,

7.7
Förslaget till lag om ändnng i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Bestämmelserna gäller samordning mellan å ena sidan
den allmänna sjukförsäkringen, å andra sidan arbetsskadeförsäkringen och andra
liknande ersättningssystem. De föreslagna ändringarna innebär ingen omläggning
av principerna för samordningen. Reglerna haremellertid anpassats till den nya
lagstiftningen. I fråga om skador som täcks av LAF skall alltså ersättning i

s. 139 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 139

princip
utgå från sjukförsäkringen under de första 90 dagarna. Motsvarande skall enligt
övergångsbeslämmelserna gälla för skador som läcks av YFL. För ersättning av
statsmedel enligl lagen om statligt personskadeskydd och MEL eller ersättning
enligt äldre författningar finns ingen samordningslid. 1 dessa fall ulgår den
särskilda ersättningen i första hand och sjukförsäkringen fungerar endasl som
elt komplement. När del gäller förmåner enligl lagen om slatligl
personskadeskydd kommer regeln normall all sakna praktisk betydelse, eftersom
ersättningsnivån då besläms av LAF:s regler om förmåner efter samordningslidens
slut och alltså är högre än sjukförsäkringens nivå.

Särskild sjukpenning enligl 14 tj lagen om slatligl
personskadeskydd skall emellertid utgå endasl i den mån den är högre än
AFL-sjukpenningen. Delta har markerats genom ändringen i 3 kap, 13 ij AFL. Del
bör vidare anmärkas all den föreslagna lagen om krigsskadeersällning lill
sjömän hell följer LAF i fråga om ersättning vid sjukdom och alt
samordningstiden 90 dagar således kommer att gälla även där.

4
kap. Il S

Ändringen i denna paragraf är en ren följdändring.
Utiryckel "molsvarande ersättning" skall således täcka såväl
sjukpenning som är knuten till LAF:s regler som sjukpenning enligl YFL och
liknande och äldre författningar.

11
kap, 2 och 3 jt;

Som har förutskickats i prop, 1975/76:197 (s, 80)
bör arbelsskadelivränla beaktas vid beräkning av pensionsgrundande inkomst inom
ATP. Syftei är att tillförsäkra den arbetsskadade i princip samma
pensionsförmåner som han skulle ha fått om han inte hade blivit skadad. De
föreslagna ändringarna kommer med nuvarande bestämmelser i 11 kap, 1 tj AFL
inte att beröra den som uppbär förtidspension, eftersom pensionsgrundande
inkomst inte fastställs för honom. Härmed sammanhängande problem omfattas av
pensionskommitténs pågående översyn av pensionsbestämmelser.

Lagändringarna lar sikte på alla egenlivränlor som
utgår enligt LAF eller bestäms med tillämpning av LAF:s regler.
Arbetsskadelivräntorna är till skillnad från livränlor enligt YFL eller
molsvarande eller äldre författningar renodlade ersättningar för förlust av
arbetsinkomst som kunde ha varit ATP-grundande. Som har nämnis skall också
livränta enligl lagen om statligt personskadeskydd grunda rätt till ATP.
Detsamma gäller livränta enligl lagen om krigsskadeersällning lill sjömän,
däremol inle särskild ersättning enligl 4 tj nämnda lag.

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 140

Livränta är i princip en livsvarig ersättning och
kan t. ex. för en egenföretagare ulgå under lång lid efler del atl han har lagt
ned sin rörelse på grund av arbetsskadan. Del har därför ansetts all livränta i
likhei med vad som gäller vid inkomsttaxeringen alllid bör vara
pensionsgmndande såsom inkomsl av anställning. Detta innebär bl. a. all en
livränta som träder i stället för viss rörelseinkomst blir pensionsgrundande
även om undanlagande från ATP anmäls för återstående inkomst av rörelsen. 1
likhei med vad som gäller i fråga om sjukpenning är det inle avsett att någon
avgift till ATP skall tas ul för pensionsgrundande inkomst som består av
livränta.

16 kap.
1 ij

Pension enligl AFL ulgår normall på särskild
ansökan. I andra siyckei av förevarande paragraf föreskrivs emellertid all
förtidspension får ges utan ansökan när den försäkrade uppbär sjukpenning eller
ersättning för sjukhusvård enligt AFL. Till följd av tillägget i della stycke
kommer samma ordning alt gälla när sådan förmån eller egenlivränta ulgår vid
arbetsskada e. d.

17 kap.
2s

Denna paragraf reglerar samordningen mellan allmän
pension och livränta enligl YFL eller motsvarande eller äldre författningar.
Samordningen innebär atl pensionsförmånerna reduceras på vissl sätt. Enligt LAF
och därtill anslutande ny lagstiftning skall samordningen ske på livränlesidan.
Som har redovisais i den allmänna motiveringen hardet inte ansetts lämpligt all
ändra på samordningen i fråga om livränta enligl gällande eller äldre
författningar. Della för med sig att de nuvarande samordningsbesiämmelserna i
17 kap. 2 >j AFL kommer all lillämpas under lång lid. 1 paragrafen har emellertid
förts in en hänvisning lill LAF:s regler såvitt gäller samordningen med
livräntor enligt LAF m. fl. nya författningar.

Ikraftträdande
m. m.

Äldre bestämmelser i 2 kap. 13 ij och 3 kap. 13 ij
skall fortfarande gälla i fråga om ersättning vid skada som har inträffat
föreden Ijuli 1977. Detla får betydelse bl. a. för redan utgående ersättning
och vid s. k. recidiv.

Arbetsskadeförsäkringen
skall inle gälla sådan egenföretagare och uppdragstagare som har anmält
undantagande från ATP enligt 11 kap. 7 ij AFL. Ell sådani undantagande gäller
under minsl fem år och räknas alllid per hell år. Den som har undanlagande har,
i överensstämmelse med vad som har förordats i den allmänna motiveringen, genom
punkl 2 i övergångsbeslämmelserna lill förevarande ändringar i AFL getts
möjlighet alt redan från början, dvs. från den 1 juli 1977, vara försäkrad för
arbetsskada genom all

s. 141 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 141

återkalla
sin anmälan om undantagande i förtid. Återkallelsen kommer då i fråga om ATP
att gälla från 1977 års början. Eftersom återkallelsen medför skyldighet all
beiala egenavgift lill ATP och arbetsskadeförsäkringen och även påverkar
sjukförsäkringsavgiften, har det dessutom ansetls lämpligt alt låla egenföretagaren
välja om han vill gå in i försäkringarna redan år 1977 eller vänla lill den 1
januari 1978. Betänketiden för ålerkallelse har i förslagel faslslällls lill
sex månader från lagens ikraftträdande. I samband därmed har det vidare ansetls
motiveral all utan hinder av den 55-årsgräns som gäller enligl 3 kap. 11 § AFL
kunna medge övergång till sjukpenningförsäkring med kortare karenstid eller
ulan karenstid. Informalion om bestämmelserna avses bli utsänd så snart lagen
har antagits av riksdagen. Del flnns inle något hinder mol all sända in
återkallelse av undanlagande före den I juli 1977.

7.8 Förslaget
till lag om ändring 1 lagen (1956:293) om ersättning åt

smittbärare

De föreslagna ändringarna i 5 § ulgör huvudsakligen
rena följdändringar och ansluler lill ändringarna i 2 kap. 13 § och 3 kap. 13 §
AFL. Ändringen i 12 § ulgör en uppföljning av 1971 års förvallningsrätlsreform.
Kammarrätt är redan nu besvärsinstans enligl lagen (1971:309) om behörighet för
allmän förvaltningsdomstol atl pröva vissa mål.

7.9 Förslaget
till lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Ändringen i 5 kap. 3 ij första stycket, som gäller
inkomstföriust och föriust av underhåll, innebär atl även ersättningar från det
nya systemet för ersättning vid arbetsskada e. d. skall avräknas när
skadeståndet besläms. Se vidare avsnitt 7.2 i fråga om ersättning för ideell
skada.

7.10 Förslaget
till lag om ändring i reglementet (1961:265) angående

förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder

Yrkesskadeförsäkringsfonden har genom LAF fått benämningen
arbelsskadeförsäkringsfonden. Det är alltså inle fråga om någon ny fond.

Vad gäller reglementets 2 § har endasl föreslagits
nödvändiga följdändringar. Avgifter enligl YFL kommer under några år all flyta
in till fonden jämsides med arbetsgivaravgifter och nya egenavgifter enligt
LAF. Någol lillägg lill YFL-avgiften enligt lagen om krigsförsäkring för sjömän
m. fl. har inle lagils ul under senare år. Ny molsvarande ersättning skall ulgå
av statsmedel.

s. 142 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 142

7.11
Förslaget till lag om upphävande av vissa författningar om handläggning av
ärenden angående yrkesskadeförsäkring

Dessa författningar kommer alUjämt alt ha betydelse
för äldre skadefall. Eftersom YFL har upphävts bör emellertid bestämmelserna
upphävas med föreskrift all de fortfarande skall gälla för de äldre fallen.

7.12 Förslaget
tlU lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i

rätten att utbekomma allmänna handlingar

Till riksförsäkringsverkets eller allmän
försäkringskassas verksamhet på här ifrågavarande område hör förutom
arbetsskadeförsäkringen bl, a, ärenden enligt föreslagna lagar om statligt
personskadeskydd och om krigsskadeersättning till sjömän samt äldre molsvarande
lagstiftning. Med hänsyn lill all försäkringsrådei inte skall medverka vid
tillämpningen av den nya lagstiftningen och dessulom kommer alt upphöra efler
en övergångslid, har det i fråga om rådets befattning med ärenden enligl äldre
lagsiiftning för återstående lid ansetts lämpligt all reglera sekretesskyddet
för handlingar hos rådet genom övergångsbeslämmelser. 114 tj tillagda förmåner
enligl lagen om statlig ersättning vid ideell skada skall enligl förslagel
handläggas av den statliga Irygghetsnämnden, Nämnden administrerar redan nu
liknande ärenden enligl statens personskadeförsäkring, som gäller för
statsanställda.

7.13 Förslagen
till lagar om ändring i luftfartslagen (1957:297) och liknande

Lagarna har samband med förordningen (1954:249) om
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tiänslgöring i
civilförsvaret. Denna och andra molsvarande förordningar upphävs genom lagen om
statligt personskadeskydd. De föreslagna ändringarna innebär endast en
anpassning till det nya ersättningssystemet.

7.14
Förslagen till lagar om ändring i skattelagarna

7.14.1
Inledning

De föreslagna ändringarna i fråga om
yrkesskadelagstiflningen medför behov av jusleringar i kommunalskattelagen
(1928:370), KL, taxeringslagen (1956:623), uppbördslagen (1953:272) och lagen
(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets
utdebitering av skalt. Detsamma gäller beträffande bl. a. den föreslagna
lagstiftningen om statligt personskadeskydd.

Ändringarna i skalleförfatlningarna är i huvudsak
av redaktionellt slag. Enligt både LAF och LSP skall ersättning kunna ulgå bl.
a. i form av

s. 143 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 143

sjukpenning
eller livränta. Dessa förmåner, som avser att ersätta inkomstbortfall, skall
vara skattepliktiga. Så är f ö. fallet med molsvarande förmåner i dag. Däremot
har del ansetts all övriga förmåner, som ulgör kompensation för särskilda
koslnader eller ideella skador, alUjämt bör vara fria från inkomstskati.

I fråga om arbetsskadeförsäkringen har föreslagits
den nyheten att avgift lill försäkringen skall erläggas även av
egenförelagarna. Denna egenavgift har i skattehänseende behandlals enligl samma
regler som andra egenavgifter.

Sjukpenning enligl YFL och ersättningar enligl
vissa närliggande författningar ingår inle i kommunernas skalleunderiag.
Skalleintäklerna lillfaller i stället i sin helhet staten. Molsvarande princip
har lagts lill grund för regleringen såviii avser ersättningar enligt den nya
arbelsskadelagslifl-ningen.

Ersättningar enligl de nu gällande författningarna
kan ulgå under lång lid efler den nya lagstiftningens ikraftträdande. Dessa
ersättningsformer bör därför alkjäml tas upp i lagtexten.

7.14.2 Kommunalskattelagen

Bestämmelserna om den principiella skatteplikten
har lagils in i 19 § KL. I anvisningarna lill 21,24,28 och 32 §§ har sedan
angetts i vilken förvärvskälla som utgående belopp skall beskaltas. Denna
uppläggning överensstämmer med vad som redan gäller i fråga om nu utgående
ersättningar. Den föreslagna egenavgifien för arbetsskadeförsäkringen har
lagils med bland övriga egenavgifter i anvisningarna lill 41 b § KL.

7.14.3 Uppbördslagen
och laxeringslagen

Den föreslagna nya egenavgifien för
arbetsskadeförsäkringen påkallar vissa kompletteringar i uppbördslagen.
Ändringar har gjorts i 1 S,2 tj 4 mom., 3S 1 och 3 mom., 10 S samt 27 ij 1 mom.
Härigenom kommer denna egenavgift att behandlas enligt samma regler som andra
egenavgifter.

Som tidigare har nämnts har de nya
ersättningsformerna tagits upp i bl. a. punkt 12 av anvisningama lill 32 tj KL.
Skatteavdrag kan då göras enligt särskild beräkningsgrund (3 ij 3 mom. andra
siyckei uppbördslagen, jfrd med kungörelsen (1973:1125) om skatteavdrag från
sjukpenning),

Besiämmelserna
i 37 tj 1 mom, taxeringslagen om skyldighel alt avlämna kontrolluppgift har
kompletterats så alt de omfattar även de nya ersättningsformerna.

7.14.4 Avräkningen
mellan staten öch kommunerna

Enligl 2 § lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighels utdebitering av skall inräknas inle
i del kommunala

s. 144 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 144

skatleunderiagel
skattekronor och skatteören som hänför sig till bl. a. vissa ersättningar
enligt YFL och andra näriiggande författningar. Delsamma bör gälla i fråga om
motsvarande ersättningar enligt den nya lagstiftningen. Bestämmelserna i 2 §
har ändrats i enlighet härmed.

7.15
Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter
enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Samlliga arbetsgivaravgifter till
socialförsäkringarna m. m. uppbärs med tillämpning av den här akluella lagen,
antingen direkt enligl dess 1 § eller på grund av hänvisningar i de särskilda
lagarna om avgiftsskyldighel. Avgifterna las i princip ut på summan av de
löner som arbetsgivarna under året har utgell lill sina anslällda.

Ändringarna i lagens I § utgör rena följdändringar
lill LAF. Ändringarna i 2 § innebär all avgift lill arbetsskadeförsäkringen i
likhei med vad som gäller belräffande andra hilhörande avgifter inte skall
belalas vid uppdrag som har ulförts utom rikel av någon som är bosatt utomlands
eller har föranlett s. k. bevillningsavgift.

Enligl 19 kap. 1 § AFL skall i fråga om avgifter
lill sjukförsäkringen och folkpensioneringen bortses från arbetstagare som inte
omfattas av obligatorisk yrkesskadeförsäkring. Molsvarande begränsningar finns
i andra avgifts-bestämmelser, dock inle beträffande ATP-avgift. De flesta
avgifterna ulgår även på ersättning för uppdrag. Bl. a. den nuvarande
yrkesskadeförsäkringsavgiften tas dock inte ut för sådan ersättning. 1 fråga
om avgifter till byggnadsforskning och arbetarskydd har arbetsgivarbegreppet
knutits direkl lill yrkesskadeförsäkringen (SFS 1960:77 och 1971:282). Enligt
YFL är arbelsgivarens familjemedlemmar i vissa fall undantagna från
försäkringen. Den nya arbetsskadeförsäkringen, som iräder i krafl den 1 juli
1977, saknar molsvarande undanlag. Arbetsskadeförsäkringen skall vidare i
motsats till sin föregångare även omfatta uppdragstagare. Avgifl till
arbetsskadeförsäkringen skall enligt avsnitt 7.6 inle las ul för lön till de
akluella familjemedlemmarna under år 1977. Avgift för uppdragsersällning skall
las ul på ersättning fr. o. m. juli 1977.

Utsträckningen av arbetsskadeförsäkringen till i
princip alla arbetstagare medför motsvarande ökning av avgiftsunderlaget för de
arbetsgivaravgifter som är anknutna till YFL:s personkrets. Även andra
ändringar i avgifisbe-stämmelserna aktualiseras. Den nya försäkringen Iräder
emellertid i krafl vid ett halvårsskifte och de arbetsgivaravgifter som nu
uppbärs preliminärt för år 1977 är bestämda i enlighet med YFL:s
lillämpningsområde. Hithörande frågor berör vidare del arbete med nya
avgiftsregler som f n. pågår inom pensionskommittén. Det har med hänsyn lill
dessa omsländigheter ansetts lämpligt atl låla andra arbetsgivaravgifter än
avgiften till arbetsskadeförsäk-

s. 145 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 145

ringen
bli debilerade som om YFL och aktuella hänvisningar lill YFL hade gällt under
hela år 1977. För detla år skall således LAF:s lillkomsl inle föranleda
ändringar i fråga om uttag av nämnda avgifier. Föreskrifler härom har tagils in
i övergångsbeslämmelserna lill ändringen i den nu akluella lagen om
avgiflsuppbörden. Jag avser all senare återkomma i frågan om avgiftsregler för
år 1978 och följande år.

8 Hemställan

Jag
hemsläller all regeringen föreslår riksdagen alt anlaga förslagen till

1. lag om statligt personskadeskydd,

2. lag om statlig ersättning vid ideell skada,

3. lag om krigsskadeersättning till sjömän,

4. lag om uppräkning av yrkesskadelivränlor m. m.,

5. lag om uppräkning av slatliga yrkesskadelivränlor
m. m.,

6. lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring,

7. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

8. lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning ål
smittbärare,

9. lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207),

10. lag
om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av

riksförsäkringsverkels fonder,

11. lag
om upphävande av vissa författningar om handläggning av ärenden

angående yrkesskadeförsäkring,

12. lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar
i rätlen alt utbekomma allmänna handlingar,

13. lag om ändring i luftfartslagen (1957:297),

14. lag om ändring i lagen (1960:331) om skyddsåtgärder
vid olyckor i atomanläggningar m. m.,

15. lag om ändring i brandlagen (1974:80),

16. lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928:370),

17. lag om ändring i laxeringslagen (1956:623),

18. lag om ändring i uppbördslagen (1955:272),

19. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda
beslämmelser om kommuns och annan menighels utdebitering av skalt,

20. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av
vissa avgifier enligl lagen om allmän försäkring, m. m.

9 Beslut

Regeringen ansluler sig till föredragandens
överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen alt anlaga de
förslag som föredraganden har lagl fram.

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:64 146

Innehåll

Propositionen..................................................... ...... I

Propositionens
huvudsakliga innehåll....................... ..... 1

Lagförslag......................................................... 3

Uldrag
av protokollet vid regeringssammanträde den 27 januari

1977................................................................ .... 64

1
Inledning .................................................... .... 64

2
Nuvarande bestämmelser m.m.......................... .... 65

2.1 Arbetsskadeförsäkring
m.m....................... .... 65

2.1.1
Allmänl om den nya
arbetsskadeförsäkringen . 65

2.1.2
Arbetsskadeförsäkringens personkrets
66

2.1.3
Frivillig försäkring enligt
yrkesskadeförsäkringen 66

2.1.4
Vissa beslämmelser inom den allmänna
försäkringen 67

2.2 Ersättning
enligl särskilda författningar m. m 69

2.2.1
Miliiärtiänsl ................................... 69

2.2.2
Civilförsvarstiänst.......................... 70

2.2.3
Räddningstiänst enligt brandlagen..... .... 71

2.2.4
Räddningstiänst vid olyckor i
alomanläggningar

och
vid flygolyckor......................... 71

2.2.5
Anslaltsvislelse m.m........................ .... 72

2.2.6
Administrationen av de särskilda
statliga ersättningarna 73

2.2.7
Ersättning för ideell skada................ .... 74

2.2.8
Tryggheisförsäkringen (TFY) ........... .... 75

2.2.9
Krigsförsäkring för sjömän m. fl., m.
m .... 76

2.3 Äldre
skadefall ..................................... 77

2.3.1
Livräniebeslåndet .......................... .... 77

2.3.2
Samordningen mellan livränta och
pension .... 79

2.3.3
Sjukpenningskydd vid restarbetsförmåga
80

3 Yrkesskadeförsäkringskommitténs
förslag............ .... 80

3.1
Inledning ............................................. 80

3.2
Egenföretagare, frivillig försäkring
m. m....... 81

3.2.1
Allmänt om egenföretagare och
uppdragstagare 81

3.2.2
Anknytningen lill ATP ...................... .... 82

3.2.3
Övriga frågor belräffande
egenföretagare och uppdragstagare 83

3.2.4
Frågan om frivillig försäkring............. .... 84

3.3 Slatligl
personskadeskydd m.m.... ........... .... 85

3.3.1
Allmänna överväganden .................. .... 85

3.3.2
Miliiärtiänsl ................................... .... 85

s. 147 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 147

3.3.2.1 Inledande synpunkler.............. 85

3.3.2.2 Skadebegrepp och bevisregler . 85

3.3.2.3 Skyddels omfattning............... 86

3.3.2.4 Beräkning av åriig arbelsförtiänsl 86

3.3.2.5 Särskild sjukpenning............... 87

3.3.3
Civilförsvarstiänst.......................... .... 87

3.3.4
Räddningstiänst .......................... .... 88

3.3.5
Anslaltsvislelse m.m....................... .... 88

3.3.5.1 Personkrelsen....................... .... 88

3.3.5.2 Grunder för ersättning ........... .... 89

3.3.6
Administrationen av
personskadeskyddet 90

3.3.7
Ersättning för ideell skada............... .... 90

3.3.8
Arbetsskaderegleringen för
statsanställda 91

3.3.9
Krigsförsäkring för sjömän m. m........ .... 91

3.4 Äldre
skadefall .................................... .... 92

3.4.1
Uppräkning av livränlor .................. .... 92

3.4.2
Samordningen mellan livränta och
pension 93

3.4.3
Sjukpenning vid restarbetsförmåga ... .... 94

3.5 Koslnader
och ikraftträdande ................... .... 94

4 Remissyttrandena......................................... .... 95

4.1
Allmänna synpunkler ............................. .... 95

4.2
Egenföretagares
arbelsskadeförsäkring .... .... 95

4.3
Frågan om frivillig försäkring..................... .... 97

4.4
Statligt personskadeskydd ...................... .... 97

4.5
Ersättning för ideell skada........................ .... 98

4.6
Krigsförsäkring för sjömän ................... .. 100

4.7
Äldre skadefall ................................... .. 100

5 Föredraganden .......................................... .. 101

5.1
Allmänna synpunkter ............................ .. 101

5.2
Egenföretagare, frivillig försäkring
m. m...... .. 102

5.2.1
Allmänl om egenföretagare och
uppdragstagare 102

5.2.2
Anknytningen lill ATP ..................... .. 103

5.2.3
Övriga frågor beträffande
egenföretagare och uppdragstagare 105

5.2.4
Frågan om frivillig försäkring........ .. 105

5.3 Statiigt
personskadeskydd ...................... .. 107

5.3.1
Allmänt ..................................... .. 107

5.3.2
Miliiärtiänsl ................................... .. 107

5.3.3
Civilförsvarstiänst........................... 110

5.3.4
Räddningstiänst ........................ .. 111

5.3.5
Anstaltsvistelse ............................ 111

5.3.6
Administration av personskadeskyddet
113

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:64 148

5.3.7 Ersättning
för ideell skada............... .. 113

5.3.7.1 Ersättningens utformning........ .. 113

5.3.7.2 Ersättningens administration.... .. 115

5.3.8
Arbetsskaderegleringen för
statsanställda 116

5.3.9
Krigsförsäkring för sjömän .............. .. 116

5.4 Äldre
skadeföll .................................... .. 117

5.4.1
Uppräkning av livräntor ................ .. 117

5.4.2
Samordning mellan livränta och pension
119

5.4.3
Sjukpenning vid restarbetsförmåga .. 120

5.5
Koslnader och ikraftträdande ................... .. 121

5.6
Övriga frågor ....................................... .. 122

6
Upprättade lagförslag..................................... .. 122

7
Specialmotivering lill lagförslagen ..................... .. 123

7.1
Förslagel till lag om statligt
personskadeskydd 123

7.2
Förslaget lill lag om statlig ersättning
vid ideell skada . 131

7.3
Förslaget lill lag om
krigsskadeersällning för sjömän ,. 133

7.4
Förslaget till lag om uppräkning av
yrkesskadelivränlor

m.
m.................................................... .. 134

7.5
Förslagel till lag om uppräkning av
statliga yrkesskadelivräntor m. m 135

7.6
Förslaget till lag om ändring i lagen
(1976:380) om arbelsskadeförsäkring 136

7.7
Förslagel lill lagom ändring i lagen
(1962:381)om allmän försäkring 138

7.8
Förslaget lill lag om ändring i lagen
(1956:293) om ersättning ål smittbärare 141

7.9
Förslaget lill lagom ändring i
skadeståndslagen(1972:207) 141

7.10 Förslagel till lag om ändring i reglementet
(1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder 141

7.11 Förslagel lill lagom upphävande av vissa
författningar om handläggning av ärenden angående yrkesskadeförsäkring 142

7.12 Förslaget lill lag om ändring i lagen (1937:249) om
inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar ............................................ .. 142

7.13 Förslagen till lagar om ändring i luftfartslagen
(1957:297)

och
liknande lagar................................... 142

7.14 Förslagen
lill lagar om ändring i skattelagarna 142

7.14.1 Inledning .................................... 142

7.14.2 Kommunalskatlelagen ..................... . 143

7.14.3 Uppbördslagen och laxeringslagen...... 143

7.14.4 Avräkningen mellan slaten och kommunema . 143

7.15 Förslaget
till lagom ändring i lagen(1959:552)om uppbörd

av
vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m, m, 144

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:64 '

8
Hemställan ................................................ 145

9
Beslut.........................................................
145

Doktrin (1)

  1. Kenneth Bratthall, Försäkringsöverdomstolens praxis i mål rörande lagen om arbetsskadeförsäkringen, FT 1981 nr 3–4 s. 130 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

53 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (48)

48 kopplingar i 34 dokument.

  1. SOU 2017:5 Svensk social trygghet i en globaliserad värld, del 1 s. 471 om s. 103 i texten
  2. Prop. 2008/09:200 Socialförsäkringsbalk s. 598 · s. 604 · s. 605 i texten
  3. SOU 2007:77 En svensk veteranpolitik, del 1 Ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser s. 14 om s. 127 i texten
  4. SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk Del 3 s. 794 · s. 799 · s. 800 i texten
  5. Bet. 2001/02:FÖU3 Totalförsvarsplikten om s. 127 i texten

Visa alla 34

Rättsfall (2)

2 kopplingar.

  1. NJA 2020 s. 367 »Anstaltsolyckan« om s. 132 i texten
  2. RÅ 1995 ref. 75 om s. 127 i texten

Doktrin (3)

3 kopplingar i 2 dokument.

  1. Ekstedt, Ideellt skadestånd för personskada, 1977 s. 267 om s. 107 · s. 275 om s. 133 i texten
  2. FT 1981 s. 130 Kenneth Bratthall, Försäkringsöverdomstolens praxis i mål rörande lagen om arbetsskadeförsäkringen s. 130 i texten