om ändrad organisation för jordbrukets högskolor, m.m.
46 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 34 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1976/77:67, om ändrad organisation för jordbrukets högskolor, m.m.
Dokumentets text
Prop. 1976/77: 67 Regeringens proposition
1976/77: 67
om
ändrad organisation för jordbrukets högskolor, m. m.;
beslutad den 10 februari
1977. .
Regeringen förelägger riksdagen vad som har
upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd eller det
ändamål som framgår av föredragandens hemställan.
På
regeringens vägnar, ....
PER
AHLMARK , ;..
ANDERS
DAHLGREN
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ny institutionell
organisation för jordbrukets högskolor m. m. i anslutning till reformeringen
av högskoleutbildningen.
Jordbrukets högskolor sammanförs enligt förslaget
till en högskoleen
het, benämnd Sveriges lantbruksuniversitet, med en styrelse och ett rek
torsämbete. Vid sin planering av den grundläggande högskoleutbild
ningen inom enheten svarar styrelsen också för de uppgifter som skall
åvila de regionala styrelsema inom högskolan i övrigt. Under sig får
styrelsen tre beredningsorgan, nämligen en planeringsbefednirig, en ut
bildningsberedning och en forskarutbildningsnämnd. ;; ,.';
Forsknings-
och forskarutbUdningsområdena vid de nilvatande hög- ' .o;i:,'-,
skolorna
föreslås definierade som latftbmksvetenskaplig, skogsvetenskap-i ' -
lig
resp. veterinärmedicinsk fakultet inohi lantbmksuniversitetet. I det " ''-' : .'
dagUga
arbetet finns dock möjlighet att behåUa de nuvarande benäm- :
ningarna,
dvs. lantbmkshögskolan, skogshögskolän och veterinärhögsko- ' ' '
lan,
för att beteckna resp, fakultet samt därtill anknuten gmndläggande ,
utbildning.
Vid varje fakultet skall finnas en dekanus, ett fakultetskolle
gium, en kollegienämnd, en tjänsteförslagsnäirind samt planerings- och ;
ledningsorgan för den programbundria forskningen och försöksverksam
heten. ':.'',- ,.' ,:; :;
En
linjenämndsorganisation för planering och ledning av den grund- ' :,
läggande
utbildningen vid lantbruksunivei'sitetet införs. Rektor och pro- :.
rektor
för lantbmksuniversitetet titses efter förslag av en särskild val- i /
. ;.> i-
församling
eller av styrelsen. ' ...:
; r : .n -
Statens skogsmästarskola och veterinärinrättningen
(djursjukhuset) i r.. : .
.{ ,.
Skara föreslås inordnade i lantbruksuniversitetet. Statens veterinärmedi- :
cinska anstalt föreslås lyda under styrelsen för lantbTuksuniversiletet och
dess beredningsorgan men i övrigt utgöra en i huvudsak självständig en- ,- ,, ,
het. . . :;; . ;::, .. -.,
Den nya organisationen föreslås genomföras med
verkan fr. ojm. den 1 juh 1977.
1
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 67
Prop.
1976/77: 67
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-02-10
Närvarande:
statsrådet Ahhnark, ordförande, och statsråden Bohman, Romanus, Turesson,
Gustavsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström
Föredragande:
statsrådet Dahlgren
Propositkm
om ändrad organisation för jordbrukets högskolor, m. m.
1
Inledning
1.1
Utredningsarbete och remissbehandling
Regeringen uppdrog den 2 febmari 1976 åt styrelsen
för jordbmkets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) atl göra
en översyn av jordbmkets högskolors institutionella organisation m. m.
Uppdraget lämnades mot bakgrund av den av statsmakterna år 1975 beslutade
reformeringen av högskoleutbildningen m.m. (prop. 1975:9, UbU 1975: 17, rskr
1975: 179). Styrelsen skulle utarbeta förslag till grundläggande bestämmelser
om högskolomas institutionella organisation, avsedda att ersätta nuvarande
stadga för jordbrukets högskolor, samt vissa förslag gällande lillämpningen av
dessa bestämmelser.
Under
styrelsen har utredningsarbetet bedrivits i en särskUd organisationskommitté.
Styrelsen har den 7 september 1976 överlämnat sitt huvudförslag till ny
institutionell organisation för jordbrukets högskolor. Styrelsen anmälde
samtidigt att den hade för avsikt att ytterligare utreda organisationen av den
programbundna forskningen. Denna del av uppdraget redovisades den 1 november
1976.
Över
huvudförslaget har efter remiss yttranden avgetts av universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ), som har bifogat yttrande av universitetet i Uppsala, av
statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen
och stateris livsmedelsverk. Domänverket, Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund och Skogsindustriernas samarbetsutskott har avgett gemensamt
yttrande. Vidare har yttranden av-
Prop. 1976/77: 67 3
getts
av cenlrala organisationskommittén för högskolereformen (H 75),
forskarutbildningsutredningen, Landsorganisationen i Sverige (LO), som har
bifogat yttrande av Svenska lantarbetareförbundel. Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Sveriges industriförbund, som åberopar SAF:s yttrande som sitl eget,
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Centralorganisationen SACO/SR, som
har bifogat yttranden av Agri-fack, Arkitektförbundet, SACO/SR-föreningen vid
skogshögskolan och Sveriges veterinärförbund. Slutligen har yttranden avgetts
av Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Trädgårdsnäringens riksförbund samt Sveriges
förenade studentkårer (SFS).
Tidigare denna dag har chefen för
utbildningsdepartementet i prop. 1976/77: 59 lagt fram förslag till högskolelag
m. fl. författningar som avses gälla hela högskoleområdet i anslutning till
högskolereformen samt vissa andra förslag som avses gälla högskoleorganisationen
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
För egen del har jag för avsikt att senare föreslå
att regeringen utfärdar en särskild förordning innehållande grundläggande
bestämmelser för högskoleorganisationen inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde
som bygger på de riktlinjer som jag kommer att föreslå i det följande.
1.2
Huvuddragen i reformeringen av högskoleutbildningen
Den av statsmaktema år 1975 beslutade reformeringen
av högskoIeutbUdningen bygger främst på förslag från 1968 års utbUdningsutred-ning
(U 68), den inom UtbUdningsdepartementet tillkallade U 68-bered-ningen och
kompetenskommittén (KK).
TUl gmnd för förändringarna ligger en helhetssyn på
den utbUdning som ges efter gymnasieskolan. För denna utbildning används termen
högskoleutbildning.
Vissa preciseringar görs i de allmänna
behörighetsvUlkoren för högre studier. Den som fyllt 25 år och varit verksam i
arbetslivet i minst fyra år skall sålunda få allmän behörighet för
högskoleutbildning.
Högskoleutbildningen bör bedrivas på vetenskaplig
grund, ge kritisk skolning och normalt syfta till att ge de kunskaper och
färdigheter som fordras för yrkesverksamhet inom något område av arbetslivet.
Ett samspel mellan grundläggande högskoleutbildning och
forskning/forskarut-bUdning bör komma till stånd inom hela högskolan. Särskilda
anordningar införs därför i syfte att möjliggöra forskning i anknytning till
läroanstalter utan fast forskningsorganisation.
För planering och resursfördelning delas
högskoleutbildningens linjer in i fem yrkesutbildningssektorer, nämligen
1) utbildning för tekniska yrken, till vUken
samtliga utbildningslinjer vid jordbrukets högskolor utom veterinärlinjen förs,
Prop. 1976/77: 67 4
2)
utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken,
3)
utbildning för vårdyrken, till
vilken veterinärlinjen försi
4)
utbildning för
undervisningsyrken samt
5)
UtbUdning för kultur- och
informationsyrken.
Ett lokalt förankrat utvecklingsarbete, i nära
kontakt med, arbetslivel, bör vara grunden för högskoleutbildningens förnyelse.
Utbildningen skall ges i form av allmänna, lokala och individueUa
ulbUdningslinjer samt enstaka kurser.
Planeringen av högskoleutbildningens omfattning
skall grundas på såväl individernas önskemål och behov som arbetslivets
efterfrågan. De resurser samhället kan anvisa blir dock den ytterst bestämmande
faktorn.
Till flertalet allmänna utbildningslinjer kommer
antagningen att vara central. Antagningen tiU bl. a. enstaka kurser bhr helt
lokal. Urvalet tUl utbildningslinjer med anlagningsbegränsning grundas på en
indelning av de sökande i fem grupper, nämligen sökande med treårig
gymnasie-skoleutbUdning, sökande med tvåårig sådan utbildning, sökande med
folkhögskoleutbildning, sökande med uUändsk förutbUdning samt övriga sökande.
Beträffande nytillkommande högskoleutbildning
innebär riksdagens beslul att denna i första hand skall förläggas tdl 16 orter
eller par av orter utanför de nuvarande universitetsorterna. I syfte att
underlätta planeringen av den fortsatta utbyggriaden indelas landet i sex
högskoleregioner.
Tills vidare kommer det att fipnas
högskoleutbildning såväl med stallig som med primär- eller landstingskommunal
huvudman. Jordbrukets högskolor föreslås alltjämt tillhöra
jordbruksdepartementet mot bakgrund av den omfatlande forsknings- och
försöksverksamheten vid dessa högskolor och den starka anknytning, som denna
verksamhet har till utvecklingsarbetet inom näringsgrenarna i fråga.
I fråga om den statliga högskoleorganisationen inom
utbildningsde-: partemenlets område skall det på var och en av utbyggnadsortema
finnas en statlig högskoleenhet. För universitetsorternas del har indelningen
i högskoleenheter övervägts närmare med hänsyn till samband i utbildning och forskning
av de organisationskommittéer som tillkallats i samband med riksdagens beslut.
Varje högskoleenhet skall ledas av en styrelse
bestående av både inom enheten verksamma, personer och företrädare för allmänna
intressen. För planering m. m. av allmänna och lokala utbildningslinjer skall
finnas linjenämnder, bestående av lärare, studerande samt företrädare för
teknisk och administrativ personal samt yrkeslivet. Planering m. m. i fråga om
forskning/forskarotbildning skall ankomma på fakultets/sektionsnämnder.
För
planeringsuppgifter i fråga om den grundläggande högskoleut-
Prop. 1976/77: 67 5
bildningen
inrättas för varje högskoleregion en regionstyrelse, i vilken företrädare för
allmänna intressen skall ha majoritet. För planerings-och samordningsuppgifter
för huvuddelen av högskoIeutbUdningen har ett nytt ämbetsverk inrättats,
nämligen universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Inom verket, som inledde
sitt arbete den 1 oktober 1976, finns fem permanenta planeringsberedningar för
utbildning och forskning.
Anslagssystemet för den grundläggande
högskoleutbildningen grundas på indelningen i yrkesutbildningssektorer. Den
lokala friheten att disponera anvisade medel ökas.
Särskilda lokala tjänsteförslagsnämnder för
handläggning av ärenden om tillsättning av professorstjänster m. m. har
inrättats.
Huvuddelen av de här redovisade delarna av
högskolereformen skall genomföras den 1 juli 1977.
2
Nuvarande organisation för jordbrukets högskolor 2.1 Grundläggande förhållanden
Verksamheten vid jordbrukets högskolor och SVA är i
stor utsträckning programbunden. Ca 80 % av resurserna disponeras för
forskning och försök, medan resten tas i anspråk för utbUdning. Verksamheten
vid högskolorna syftar bl. a. tUl att ge de berörda näringama direkt vägledning
i praktiska frågor.
Vid lantbrukshögskolan tar den programbundna
forskningen (försöks-verksanahelen) ca 50 % av högskolans resurser i anspråk.
Bl. a. finns ett särskilt driftanslag (försöksanslaget) som fördelas av
styrelsen efter beredning i olika organ. Försöksverksamheten bedrivs i
försöksavdelningar vid resp. institution. Information om resultaten av
forskningen och försöksverksamheten meddelas genom en särskild konsulentavdelning.
Genom att delar av växtskyddsanstaltea nu integreras kommer lantbrukshögskolans
verksamhet också att omfatta diagnostik och bekämpningsmedelsprövning rörande
växtsjukdomar och skadedjur. Provning ulförs också av växtsorter inom
jordbruks- och trädgårdsområdena. Dessulom har lantbmkshögskolan en omfattande
jordbmksdrift och en rad försöksbesättningar, växthusatdäggningar m. m.
Vid skogshögskolan 'är huvudparten av forskningen
programbunden och följer ett av styrelsen faststäUt program. Detta bereds i en
rad olika organ innan det fastställs. Skogshögskolan har också till uppgift att
utföra riksskogstaxeringen. Frågan om huvudman för denna är emeUertid f. n.
under övervägande.
Vid veterinärhögskolan förekommer, utöver
utbildning och forskning, en omfattande djursjukvård samt viss
försöksverksamhet.
Gemensamt
svarar jordbmkets högskolor på uppdrag av SIDA för
t Riksdagen 1976177. 1 saml Nr 67
Prop. 1976/77: 67 6
viss
planering av utvecklingsarbete, rekrytering av personal, upplysningsverksamhet
m. m.
Vid
statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) förekommer, utöver , programbunden
forskning, omfattande undersökningar på uppdrag av bl. a. myndigheter och
enskilda. Vidare sker produktion av sera, vacciner och andra bakteriologiska
preparat. SVA har dessutom en epizootolo-gisk enhet och en konsulentavdelning
för utrednings-, rådgivnings- och upplysningsverksamhet.
Veterinärinrättningen (djursjukhuset) i Skara är
ett regiondjursjukhus där djursjukvård tillhandahålls mot ersättning. Vid
djursjukhuset meddelas också undervisning för veterinärhögskolans studerande.
Därutöver bedrivs viss forskning.
Vid statens skogsmästarskola utbildas skogsmästare
och skogliga skyddsingenjörer. Dessutom anordnas en rad andra, kortare kurser.
Den totala verksamheten under styrelsen för
jordbrukets högskolor och SVA hade budgelåret 1975/76 en omslutning av 305
milj. kr. Antalet anslällda var ca 3 600. Styrelsen har dessutom visst
prograraansvar för växtförädlingsverksamheten vid Sveriges utsädesförening och
Welbullsholms växtförädlingsanslalt.
Verksamheten är delvis spridd över landet. Efter
genomförandet av
den redan beslutade omlokaliseringen bljr ca två tredjedelar av perso
nalen placerade i Ultuna/Uppsala. Resten fördelas på ett tiotal andra
orter med huvudvikt på Alnarp, Skara, Garpenberg, Skinnskatteberg
och Umeå. Ett stort antal fältförsök bedrivs dessutom på egna försöks-
gärdar, försöksparker eller mark tillhörig hushållningssällskapen,
staten eller privata markägare. Lantbrtikshögskolans försök bedrivs
under medverkan av hushålhiingssällskap och .lantbmksnämnder av en
särskild fältförsöksorganisation. .i ,
2.2
Institutionell organiisation
Enligt slatsmakternas beslut har
lantbrukshögskolan, skogshögskolan,
veterinärhögskolan och SVA fr. o. m. den 1 januari 1975 en gemensam
styrelse, styrelsen för jordbrakets högskolor, och SVA samt en gemen
sam central förvaltning och biblioteks.prganisation Från samma tidpunkt
inrättades också ett gemensamt rektorsämbete, en kollegieberedning och
en utbildningsberedning.,(Prop. 1;974: 108,:,JoU ;1974: 25, rskr 1974:
255). . ,: ,,.......;;
Styrelsen för jordbmkets högskolor och SVA är;
»styrelse qckså för velerinärinrättningen (djursjukhuset) i Skara och statens
skogsmästarskola. Styrelsen, som leder och samordnar verksamhelen vid myndighetema
och i tiUämpliga delar svarar för de uppgifter som tidigare åvilat
myndighetemas ledningar, består ay tio representanter för allmän-, intressen
och näringsliv,,ordförauden i det-.gemensamma fektorsämbetef.
Frop. 1976/77: 67 7
två
representanter för de anställda samt en representant för de studerande.
Under styrelsen har det gemensamma rektorsämbetet
det samlade ansvaret för verksamheten. I ämbetet behandlas bl. a. frågor av
gemensam karaktär för högskolorna och anstalten. Det fungerar Också som ett
normalt rektorsämbete för den centrala förvaltningen och biblioteksorganisationen.
Ämbetet beslår av rektorerna för högskoloma och föreståndaren för SVA. Beslut
fattas i närvaro av förvaltningschefen. Ordföranden i det gemensamma
rektorsämbetet företräder utåt den samlade verksamheten.
Kollegieberedningen svarar under styrelsen för
planering och samordning. Bl. a. samordnar den anslagsframställningar och
resursfördelningsärenden, avger förslag till forsknings- och försöksprogram
sairit avger i samband med att lärartjänst eller högre tjänsl inom försöksverksamheten
vid jordbrukels högskolor blir ledig, förslag över om tjänsten bör
återbesättas, ges ändrat ämnesinnehåll eller dras in. Ledamöter i
kollegieberedningen är de tre rektorerna, föreståndaren för SVA, förvaltningschefen,
tio representanter för olika ämnesområden samt två företrädare för de anstäUda.
Utbildningsberedningen svarar under styrelsen
för samordning av utbUdningama vid högskolorna och skogsmästarskolan. I
beredningen ingår tio representanter för avnämarintressena en för
universitetsvä-' sendet, fem för lärarna och fem för de studerande.
Vid varje högskola finns elt rektorsämbete med de
uppgifler som normalt åvilar rektorsämbeten vid övriga högskolor och
universitet, dock med undantag för de uppgifter som lagts över på det
gemensamma rektorsämbetet. Dessutom finns vid varje högskola ett
lärarkollegium och en utbildningsnämnd. Lantbmkshögskolan har dock två
utbUdnings-nämnder, en vardera för agronom-, hortonom- och
landskapsarkitekt-utbildningarna samt för lantmästar- och trädgårdsteknikemtbUdningar-na.
Skogsmästarskolan har också en utbUdningsnämnd. Utbildningsnämnderna har något
varierande sammansättning. SärskUda tjänsteförslagsnämnder för beredning av
tUlsättningsärenden har inrättats vid högskoloma fr.o.m. den 1 september 1975.
För ledning av försöksverksamhet och programbunden
forskning har varje högskola en särskild organisation.
Vid lantbrukshögskolan finns ett försökskollegium
som utarbetar
förslag till försöksprogram för högskolan och över huvud behandlar frå
gor som rör försöksverksamheten. Kollegiet är uppdelat i fyra sektioner,
en för vardera jordbmk, husdjur, trädgård och teknik. Kollegiet består
av högskolans rektor, försöksintendenten och företrädare för försöks-:
verksamheten, för näringsliv och för samhällsorgan. För informations
verksamheten vid konsulenlavdelningen finns också en särskild kom
mitté. '
' '
Prop. 1976/77: 67 8
Vid skogshögskolan har lärarkoUegiets
forskningsutskott ansvaret för upprättandet av förslag till forskningsprogram.
Den programbundna forskningen vid högskolan är indelad i fem program. Dessutom
finns vid skogshögskolan en forskningsnämnd som är ett rådgivande organ med
uppgift alt delta i planering och samordning av forskningen vid högskolan. Nämnden
består av representanter för näringsliv, samhällsorgan och de anställda.
För veterinärhögskolan utarbetar nämnden för
veterinärinrällningen i Skara förslag till program för försöksverksamheten
eftersom sådan verksamhet hittills enbart bedrivits i Skara. I nänmden ingår
veterinär-högskolans rektor, platschefen för veterinärinrättnLngen samt
representanter för näringslivet huvudsakligen det i Skaraborgs län, högskolans
ullunadel, de anslällda och de studerande. Nämnden fungerar i övrigt som ett
lokalt organ för velerinärinrättningen i Skara.
I ledningen för verksamheten vid SVA finns en
föreståndare med samma uppgifter som normalt åvilar en verkschef, men med
undantag för vad som gäller i fråga om samordning mellan de olika myndigheterna
under styrelsen för jordbrukets högskolor och SVA. Vid anstalten finns vidare
en tjänsleförslagsnämnd för beredning av vissa tillsältnings-ärenden. En
rådgivande nämnd bereder vissa av de veterinärmedicinska och
livsmedelshygieniska fackfrågor som avgörs av anstalten samt är föreståndaren
behjälplig i den löpande verksamheten. Nämnden består av representanter för
näringsliv, samhällsorgan och de anställda.
3
Utredningsförslaget
3.1
Huvudmannaskap och styrelsens funktion
Utbildningen vid jordbmkets högskolor tar i anspråk
endast en mindre del av högskolornas totala resUrser. Huvuddelen används för
forskning och försöksverksamhet med stark anknytning till utveckUngsarbetet
inom berörda näringar. Styrelsen för jordbrukets högskolor och SVA, i
fortsättningen benämnd styrelsen, föreslår därför att jordbrukets högskolor
även i fortsättningen bör sortera under jordbmksdepartementet.
Styrelsen framhåller bl.a. att den vetenskapliga
verksamheten vid lantbrukshögskolan och skogshögskolan till största delen är programbunden.
Vid lantbrukshögskolan finns också för information om resultaten från
forskning och försöksverksamhet en programbunden verksamhet, som bedrivs genom
en särskild konsulentorganisation. Dessa förhållanden ställer, enligt
styrelsens mening, krav på en organisation och administration som i vissa
avseenden behöver avvika från högskoleorganisationen i övrigt. Detta har också
redan delvis tUlgodosetts genom den ledningsorganisation som skapades från den
1 januari 1975 och som främst gäller styrelsen. I denna har de tre styrel-
Prop. 1976/77: 67 9
senivåerna
i högskoleorganisationen inom utbildningsdepartementets ansvarsområde
koncentrerats lill en, varigenom antalet beslutsnivåer mellan institutioner och
regering har begränsats. Den nuvarande organisationen är emellertid i vissa
avseenden komplicerad, med flera självständiga myndigheter som skall arbeta
med en gemensam administration och med gemensamma resurser av betydande
omfattning. En sådan organisation är tungrodd och svåradministrerad. Den blir
också genom uppdelning på myndigheter i för liten utsträckning anpassningsbar
tUl ändrade föratsättningar. Det finns därför, enligt styrelsen,, en risk alt
den inte kan utnyttja de möjligheter lill gemensamma insatser som urspmngligen
avsågs.
Enligt slyrelsens mening är den nuvarande
sammansättningen av styrelsen i huvudsak väl avvägd och styrelsen föreslår att
den förblir oförändrad. Bl. a. det förhållandet att styrelsen motsvarar tre
nivåer inom högskoleorganisationen inom utbildningsdepartementets ansvarsområde
medför att dess sammansättning inte helt kan överensstämma med de
slyrelsemodeller som har föreslagits av H 75.
På regional nivå har jordbrukets högskolor hittills
haft elt visst samarbele med universiteten. Styrelsen anser att samarbetet
mellan jordbrukets högskolor och annan högskoleutbildning bör ske i hittiUsvarande
former. Detta innebär atl jordbrukets högskolor inte behöver vara
representerade i regionstyrelserna.
3.2
Högskoleenhetens organisation
3.2.1
Allmänt
Styrelsen konstaterar att de regionala
organisationskommittéerna förutsatt att olika delar av de nya enheter som
bildas även i fortsällningen kan bibehålla samma namn som lidigare, även om
dessa läroanstalter ulgör fakulteter eller institutioner i de nya
högskoleenheterna. Sålunda kommer t. ex. benämningarna Lunds tekniska högskola,
lärarhögskolan i Malmö och socialhögskolan i Malmö att kunna finnas kvar.
Under styrelsen för jordbrukels högskolor och SVA
sorterar i dag inte mindre än sex olika myndigheter, nämligen
lantbrakshögskolan, skogshögskolan, velerinärhögskolan, SVA, statens
skogsmästarskola och veterinärinrättningen (djursjukhuset) i Skara. Dessa är
var för sig relativt små enheter. Jordbrukets högskolors verksamhet är starkt
inriktad på experimentell forskning, som fordrar dyrbar teknisk utrastning och
kapitalkrävande anläggningar. Verksamhetsområdet kräver ofta tvärvetenskapliga
insatser. Genom att jordbrukets högskolor sorterar direkt under jordbraksdepartementel
måste de vidare gemensamt svara för en stor del av den utrednings- och
planeringsverksamhet som inom högskolan i övrigt ankommer på UHÄ och de
regionala organen.
ÅtskUliga
institutioner inom jordbrukefs högskolor har likartad in-
Prop. 1976/77: 67 10
riktning
av sin utbildning och forskning eller har resursmässiga samband. Dessa samband
har beaktats vid lokalprograriimeringen under den pågående omlokaliseringen.
Ämnesmässigt närstående institutioner har ' förlagts till gemensamma byggnader
(centra). Följande centrumbildningar finns eller är planerade: kliniskt
centrum, husdjursvetenskapligt centrum, växtskyddscentrum, markvetenskapligt
centrum, genetiskt centram, ekologiskt miljövårdscentrum, vUtforskningscentram
samt biomedicinskt centrum. Sedan vissa av dessa centra nu börjat fungera har
det visat sig alt uppdelningen på olika myndigheier kan innebära ett hinder för
rationeU samverkan.
Grunden till en integrering av jordbrukets högskolor
har lagts genom riksdagens beslut om samförläggning och gemensamma lokaler samt
om gemensam styrelse, rektorsämbete, central förvaltning, biblioteksorganisation
m. m. Uppdraget att göra en översyn av den institutionella organisationen för
jordbrukels högskolor föranleds av dels riksdagens beslut om reformering av
högskoleutbildningen, dels behovet av ett effektivt resursutnyttjande inom
jordbrukels högskolor. Ett utvidgat samarbete kan, enligl styrelsen, svårligen
genomföras utan en uppluckring av de formella gränserna mellan de enskilda
läroanstalterna. Uppdraget förutsätter även en samordnad långsiktig planering
och möjlighet att i ökad utsträckning gemensamt utnyttja personal och materiella
resurser.
Det bör slutiigen även uppmärksammas att möjligheten
till omplacering av personal ökar väsentligt, om detla kan ske över de
nuvarande myndighetsgränserna inom jordbmkets högskolor och SVA. Denna fråga
har största vikt inom högskoleområdet eftersom en stor del av personalen
avlönas av tillfälliga medel, såsom forskningsrådsanslag och anslag som inte
automatiskt uppräknas med hänsyn till pris- och lönestegringar. Även
möjligheten att tUlämpa en enhellig personalplanering och personalpolitik
påverkas i hög grad av om jordbrukets högskolor och SVA kan agera som en
myndighet. Också från redovisningsteknisk synpunkt finns det klara fördelar om
jordbrukels högskolor och SVA kan behandlas som en myndighet.
Styrelsen föreslår därför att jordbrakets högskolor
sammanförs i en högskoleenhet. Som inledningsvis framgått kommer emellertid
denna att till sitt verksamhetsinnehåll väsentligt skilja sig från de högskoleenheter
som föreslås inrättade inom utbildningsdepartementets ansvarsområde.
Styrelsen har diskuterat en rad olika namn på den
nu föreslagna högskoleenheten, nämligen jordbrukets högskolor, Sveriges
lantbruksvetenskapliga institut, Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges
jordbruksuniversitet och universitetet i Ultuna.
Styrelsen har ifrågasatt om inle den föreslagna
högskoleenheten bör benämnas universitet. Därigenom blir det naturligt att de
tre högskolor-
Prop. 1976/77: 67 H
na
kvarstår som läro- och forskningsenheter itiom universitetet. Styrelsen anser
det väsentligt att högskoloma får behålla sin identitet och profil. De bör ha
egna planeringsorgan för utbildning och forskning och lösa sina uppgifter i
samverkan i den omfattning som kan anses rationelll. Det är också viktigt atl
högskoloraas ledning utförmas så att behoven från resp. näringsgren kan mötas
vid verksafnhetens planering.
Styrelsens majoritet förordar benämningen Sveriges
lantbruksuniversitet.
Styrelsens minoritet har emellertid förordat
antingen benämningen
Sveriges jordbraksuniversitet eller benämningen universitetet i Ultuna.
Rektor för veterinärhögskolan och föreståndaren för SVA har biträtt
det senare förslaget. Som motiv anförs bl.a. att det inte kan vara
helt självklart för allmänheten att veterinärmedicinen hör heri:ima under
begreppet lantbruk, att svenska universitet är uppkallade efter de orter
till vilka de är förlagda saml att skillnaden meUan jordbruk och lant
bruk är oklar. !
Styrelsen har övervägt om också SVA borde ingå i
högskoleenheten men har funnit att övervägande skäl talar emot detta; Förutom
forskning har SVA speciella uppgifter av sérvicekaraktär' söm kräver hög
beredskap och som är starkl inslmktionsbundnä. Detta gäller bl. a. de
undersökningar som görs på uppdrag av myndigheter och enskUda samt SVA:s
produktion av sera, vacciner och andra bakteriologiska preparat. Däremot bör
SVA samverka med högskoleenheten inom utbildning och forskning. Bl. a. kommer
SVA och högskoleenheten att ha vissa institutioner gemensamma. Forskarna vid
SVA bör i viss omfattning också kunna medverka i undervisningen. Denna
samverkan bör emellertid kunna säkerställas genom att SVA sorterar under
högskoleenhetens styrelse och slyrelsens beredningsorgan, främst
planeringsberedningen. En sådan mer fristående slällning för SVA får inte
hindra omplacering av personal mellan SVA och högskoleenheten, exempelvis vid
risk för friställning. Vid SVA bör också i fortsättningen finnas en
föreståndare som under styrelsen leder anstaltens verksamhet. : i
3.2.2
Ledningen av högskoleenheten ,, .
Den konstruktion av rektorsämbetena som nu finns
vid jordbrakets högskolor är all betrakta som ett provisorium. En organisation
med flera rektorsämbeten, men med en central förvaltning och en förvaltningschef,
är inte rationell enligt styrelsens mening. Vidare väcker den nuvarande
ordningen, som innebär att en av högskolerektorerna tillika är ordförande i det
gemensamma rektorsämbetet, principiella betänkligheler. En och samma person
bör inte samtidigt företräda såväl universitetet som en av högskolorna. Vid
andra högskoleenheter av motsvarande storlek dellar rektor inle i
fakulteternas eller molsvarande organs arbete. Särskilt vid lantbrakshögskolan
och skogshögskolan finns
Prop. 1976f77: 67 12
dessutom
en omfatlande programbunden forskning, som bör ledas och samordnas av resp.
högskolas rektor. Ett rektorsämbete har bl. a. till uppgift alt vara
verkställande organ och bör därför sammanträda relativt ofta. Det nuvarande
gemensamma rektorsämbetet är enligt styrelsens uppfattning i detla avseende tungrott.
Styrelsen föreslår att ett rektorsämbete för
universitetet, bestående av universitetets rektor och förvaltningschef,
inrättas. Som ställföreträdare för rektor bör finnas en prorektor. På
rektorsämbetet föreslås ankomma de uppgifter som normalt åvilar ett
rektorsämbete vid en högskoleenhet. Genom att högskoleenheten föreslås sortera
direkt under jordbruksdepartementet får emellertid rektorsämbetet dessutom en
rad uppgifter rörande samordning, kontaktverksamhet samt långsiktig och
övergripande planering som inom högskoleorganisationen under UtbUdningsdepartementet
åvilar organ som ligger utanför högskoleenheterna. Genom slyrelsens
sammansättning, där rektor är den ende företrädaren för verksamhelen, får
rektor vidare ställning som styrelsens verkställande ledamot.
Med hänsyn tUl den omfattande verksamheten inom
högskoleenheten, särskilt programbunden sådan, anser styrelsen att det utöver
universi-telsrektom bör finnas en rektor vid varje högskola. Denne bör bl. a.
vara ordförande i kollegienämnd, lärarkollegium och tjänsleförslagsnämnd. Det
bör vidare finnas en prorektor vid varje högskola.
3.2.3
Gemensamma organ Pl aneringsberedning
Vid jordbrukets högskolor och SVA finns sedan den 1
januari 1975 en kollegieberedning. Den är under styrelsen ett policyskapande
organ med uppgift att bl. a. samordna anslagsframställningar och resursfördelningsärenden.
Den moisvarar de planeringsberedningar som kommer att inrättas centralt vid
UHÄ. Styrelsen föreslår därför att den skall benämnas planeringsberedning men
behåUa sina nuvarande uppgifter.
I den nuvarande kollegieberedningen finns inte
några företrädare för näringsliv och studerande. Styrelsen för universitetet
får dock i motsats lill styrelserna för övriga högskoleenheter en stark
dominans av företrädare från näringsliv och allmänna intressen. Det bör vidare
uppmärksammas att det för beredning av forsknings- och försöksprogram inom
resp. högskola finns särskUda organ med omfattande näringslivsrepresentation.
Med hänvisning till detta anser styrelsen att sådana företrädare inle behöver
ingå i planeringsberedningen. Beredningen bör dock i förhållande till nuvarande
kollegieberednmg utökas med rektorn för universitetet, som också bör vara
beredningens ordförande, och med en representant för de studerande.
Prop. 1976/77: 67 13
Utbildningsberedning
Utbildningsberedningeri vid jordbrukets högskolor
saknar direkt motsvarighet inom det övriga högskoleområdet. Beredningen, som
också den är ett styrelsens beredningsorgan, motsvaras inom den föreslagna
högskoleorganisationen för utbildningsdepartementets ansvarsområde närmast av
planeringsberedningarna som dock även har uppgifter avseende forskningen.
Utbildningsberedningen har vidare uppgifter som närmast motsvarar de uppgifter
som de tidigare föreslagna utbildningsnämnderna inom resp. region skulle komma
att få.
Eftersom styrelsens förslag innebär att de nya
linjenämnderna får representanter för yrkeslivet och därmed yrkeslivets
infiytande över utbildningen vid jordbmkets högskolor ökas, är det enligt
styrelsens mening rimligt att något begränsa antalet företrädare för
näringsliv och samhällsorgan i utbildningsberedningén om man vill bibehålla en
beredning omfatlande 21 ledamöter. Styrelsen föreslår därför att
ulbUdnings-beredningen får följande sammansättning, nämligen universitetets rektor,
en lärare- och en studeranderepresentant från varje linjenämnd samt åtta
representanter för näringsliv och samhällsorgan.. Rektor bör vara ordförande i
utbildningsberedningen. Beredningen bör behålla sina nuvarande uppgifler.
Forskaratbildningsnämnd
Vid jordbrukets högskolor finns ett förhållandevis
stort antal ämnesområden. Inom vart och ett av dessa är dock
forskarutbildningen oftast relativt begränsad och det har varit svårt att
anordna undervisning i den omfattning som avses i forskarutbUdningen. Därför
bör möjligheter till samverkan på detta område särskilt beaktas inom den
föreslagna högskoleenheten.
Inom UtbUdningsdepartementets ansvarsområde
föreslås alt forskar-ulbildningsärendena skall åvUa fakultetsnämndema. För
lantbmksuniversitetet skulle det emellertid, med hänsyn till svårigheten att
ordna föreskriven forskamtbUdning inom varje ämnesområde samt behovet av
tvärvetenskapliga kurser, vara en fördel om ansvaret för forskarutbildningen
åvilade en gemensam nämnd. Forskaratbildningen skulle då kunna samordnas över
högskolegränsema inom härliggande ämnesområden. Styrelsen föreslår att en
forskarutbildningsnämnd, gemensam för universitetet, inrättas med
representanter för lärare öch forskarstuderande. Universitetets rektor bör
vara ordförande.
3.2.4
Organ på högskolenivå Linjenämnder
Styrelsen föreslår att linjenämnder inrättas för
följande Utbildningslinjer, nämligen agronom- och hortonondinjerna,
jägmästarlinjen, land-ta Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 67
Prop. 1976/77: 67 14
skapsarkilektlinjen,
lantmästar- och Irädgårdsteknikerlinjerna, skogs-mästarlinjen samt
veterinärlinjen. Detta innebär samma ansvarsområden som för de nuvarande
utbildningsnämnderna med ett undantag, nämligen utbildningsnämnden för
agronom-, hortonom- och landskapsarki-tektutbUdningarna. Dess ansvarsområde
delas upp på två linjenämnder.
Enligt styrelsens uppfattning torde det inte finnas
någon principiell skillnad mellan linjenämnderna vid lantbmksuniversitetet och
vid högskoleenheterna inom UtbUdningsdepartementets ansvarsområde. Det är
därför rimligt att linjenämnderna får samma uppgifter och blir sammansatta i
huvudsak enligt samma principer som vid övriga högskoleenheter. Ordföranden
bör således utses av styrelsen. Antalet ledamöter kan emellertid behöva variera
beroende på nämndens ansvarsområde. Riktpunkten 1/3 av vardera gruppen lärare,
sluderande och företrädare för yrkeslivet (inkluderande företrädare för såväl
arbetstagare som arbetsgivare eller för annan högskoleutbUdning) bör i stort
sett följas. Därutöver föreslås en representant för teknisk och administrativ
personal.
Planerings-
och ledningsorgan för forskning och försöksverksamhet
För programbunden forskning (försöksverksamhet)
finns särskilda organ vid jordbrukels högskolor. Vid lantbrakshögskolan finns
ett försökskollegium och vid skogshögskolan en forskningsnämnd.
Styrelsen utgår från att motsvarande bestämmelser
som förordats för fakultets- och sektionskollegierna inom
utbildningsdepartementets ansvarsområde skall gälla för de enskilda
högskolornas lärarkollegier. Vad gäller fakultetsnämndema framhåller styrelsen
beträffande motsvarande organ inom lantbruksuniversitetet följande.
Den planerings- och ledningsorganisation som finns
vid lantbrukshögskolan för programbunden forskning (försöksverksamhet)
föreslås vara oförändrad.
Huvuddelen av forskningen vid skogshögskolan är
programbunden. Programbunden forskning bedrivs vid samtliga institutioner inom
högskolan. Som ledningsorgan för skogshögskolans programbundna forskning
föreslås den nuvarande forskningsnämnden fungera. Denna bör bestå av högskolans
rektor, sex företrädare för näringsliv och samhällsorgan, sex för den
programbundna forskningen samt en för de anställda vid högskolan.
Forskningsnämnden skall leda och samordna den programbundna forskningen samt i
övrigt handlägga de ärenden som berör verksamheten.
Forskningen vid skogshögskolan är indelad i ett
begränsat antal program (f. n. fem). Som ledningsorgan för varje program
föreslås en programkommitté, bestående av fyrafem forskare från
skogshögskolan samt lika många representanter för näringsliv och samhällsorgan
raed
Prop. 1976/77: 67 15
intressen
mom det aktuella programmet. Programkommittéerna skall under forskningsnämnden
leda och saraordna den programbundna forskningen inom resp. program.
Från veterinärhögskolan har gjorts framställning om
en kraftig ökning av försöksverksamheten. Framställningen är baserad på en
inventering av härför lämpade forskningsprojekt. Styrelsen föreslår att denna
verksamhet i fortsättningen skaU benämnas programbunden forskning. Dess syfte
bör vara att ge veterinärmedicinsk vägledning för husdjursnäringens och
angränsande verksamheters ändamålsenliga bedrivande.
Som ledningsorgan för den programbundna forskningen
vid veterinärhögskolan föreslår styrelsen att en forskningsnämnd inrättas. Den
programbundna forskningen är än så länge av begränsad omfattning och bör byggas
ut successivt. Det är därför inte aktuellt att inrätta underorgan till
forskningsnämnden på samma sätt som vid lantbmks-och skogshögskoloma. En bred
näringslivsanknylning i forskningsnämnden är emellertid både önskvärd och
nödvändig, liksom representation för lantbrakshögskolan och SVA.
Forskningsnämnden vid veterinärhögskolan föreslås bestå av högskolans rektor,
sju företrädare för näringsliv och samhällsorgan, sex för den programbundna
forskningen och en för de anställda.
På samma sätt som velerinärhögskolans
försöksverksamhet föreslås få ändrad benämning till programbimden forskning
kunde försöksverksamheten vid lantbrakshögskolan ändra benämning. Styrelsen
har emellertid avstått från delta med hänsyn till att begreppet försöksverksamhet
för lantbrakshögskolans del är väl inarbetat och har en historisk bakgrund.
Kollegienämnder
Inom lärarkollegierna vid jordbrukets högskolor har
hittiUs handlagts ett relativt stort antal ärenden av gemensam karaktär för
resp. högskola. I anslutning till pågående högskolereform kommer kollegiernas
ställning emellertid alt ändras och de får dessutom ett större antal ledamöter.
Vid lantbrukshögskolan finns vidare två kollegier, lärarkollegiet och
försökskollegiet, vUka kräver ett samordnande organ.
Inom utbildningsdepartementets ansvarsområde kommer
största delen av fakultetemas uppgifter i fråga om ledning av forskning och
forskarutbildning att överföras till fakultets/sektionsnämnder. Styrelsen
anser det emellertid vara väsentligt att det skapas ett organ som kan samordna
all verksamhet inom resp. högskola.
Styrelsen föreslår därför alt en kollegienämnd, i
princip molsvarande fakultetsnämndema inom utbildningsdepartementets
ansvarsområde, inrättas vid varje högskola. Dock avses kollegienämnderna få
särskilda
uppgifter,
främst belräffande planering av den programbundna forskningen och
försöksverksamheten samt samordning av högskolans samlade verksamhet.
Kollegienämnderna bör få i uppgift alt bereda bl.
a., anslagsäskanden, anslagsfördelningsfrågor och prövning av ämnesinnehåll i
vissa ledigblivna högre tjänster. Vidare bör de medverka i utarbetandet av
förslag till forsknings- och försöksprogram vid resp. högskola samt föreslå de
åtgärder i fråga om forskningen och försöksverksamheten inom högskolan som de
finner påkallade.
Kollegienämnderna bör vara sammansatta av
representanter för lärarkollegiet, de anställda och de sluderande samt vid
lantbrukshögskolan även för försökskollegiet. Representanterna för
lärarkollegiet bör vid skogshögskolan och veterinärhögskolan ulgöra fler än
halva antalet ledamöter. Vid lanlbrukshögskolan bör representanter för
lärarkollegiet och försökskollegiet tillsammans utgöra en majoritet.
Högskolornas rektorer föreslås vara ordförande i resp. nämnd.
Även vid SVA kan en motsvarande nämnd övervägas. I
denna skulle i tillämpliga delar handläggas liknande uppgifter som i
högskolornas kollegienämnder. I SVA:s nämnd borde ingå föreståndaren som ordförande,
avdelnings- och sektionscheferna (motsvarande) samt förelrädare för berörda
personalorganisationer. Med hänsyn till vad lagen (1976: 580) om medbestämmande
i arbetsUvet kan komma att betyda för beslutsfunktionerna vid ämbetsverk
föreslår styrelsen emellertid all förhandlingar med anledning av denna lag
avvaktas innan slullig slällning las beträffande en sådan nämnd vid SVA.
3.2.5
Institutionernas ledning
Inom utbildningsdepartementets ansvarsområde
föreslås att den ordning med institutionsstyrelser som försöksvis tillämpats
de senaste åren skall permanentas och utvidgas till att gälla i princip
samlliga institutioner. Enligt normalmodellen beslutar institutionsstyrelsen i
samtiiga ärenden utom sådana som rör förslag om tillsättning av tjänst eller
antagning av studerande tUl forskarutbUdning. I dessa frågor beslutar prefekten
och de ordinarie lärama eller de lärare som tjänstgör som handledare i
forskarutbildning. Vid vissa institutioner tillämpas emellertid en ordning
enligt vUken institutionsstyrelsen beslutar även i dessa frågor.
Styrelsen föreslår all det bör ankomma på
högskoleenhetens styrelse att, efter förslag av berörda grupper inom
institution, avgöra vilka beslut institutionsstyrelsen bör fatta. Härvid kan
styrelsen pröva om avsteg skall behöva göras från den besluiskompeiens och
sammansättning som normalt gäller för institutionsstyrelser. Styrelsen bör också
avgöra hur verksamheten skall ledas vid övriga arbetsenheter och inrättningar
som finns vid högskoleenheten.
Prop. 1976/77: 67 17
3.2.6 Ordning
för att avge förslag till rektor
Vid läroanstalterna för högskoleutbildning utses
rektor f. n. antingen genom lokala val eller av regeringen, i vissa fall efter
lokall förslag. Vid jordbrukets högskolor har rektor utsetts av regeringen på
förslag av styrelsen, som i ärendet hört berörda koUegier. Kollegiernas förslag
till rektor har framtagits genom val.
Styrelsen föreslår att rektor för universitetet
utses av regeringen efter förslag av en särskild valförsamling bestående av
representanter för lärare samt vissa tjänstemän inom försöksverksamheten, för
de anställda och för de studerande i proportionen 2:2:1. Styrelsen skall
därvid yttra sig över valförsamlingens förslag. Inom utbildningsdepartementets
ansvarsområde ingår dessa grupper i proportionen 1:1:1. Med hänsyn till
forskningens relativt sett slora omfattning vid lantbraksuni-versitelel kan det
emellertid anses motiverat att representationen för de studerande minskas.
Ledamöterna från resp. högskola föreslås bli utsedda i proportion tUl dennas
andel av lärare samt vissa tiänstemän inom försöksverksamheten, av anställda
och av inskrivna sluderande. Vid lantbrukshögskolan bör lärarkollegiet och
försökskollegiet gemensamt utse representanter för lärare samt vissa tjänstemän
inom försöksverksamheten varvid försökskollegiet med hänsyn till
lärarkoUegiets föreslagna sammansättning utökas med behöriga innehavare av och
långtidsvikarier på inom försöksverksamheten förekommande tiänster, för vilka
krävs doktorsexamen eller motsvarande kompelens.
Styrelsen föreslår vidare att rektor för resp.
högskola utses av regeringen efter förslag från en särskild valförsamling som
utses på molsvarande sätt som vid val av universitetets rektor. Prorektorerna
för universitetet och resp. högskola bör utses av styrelsen efter förslag av
samma församlingar som föreslår rektorer.
3.2.7 Vissa
tillträdesfrågor
Styrelsen anser det inte erforderligt all styrelsen
för lantbruksuniversitetet skall vara antagningsmyndighet för agronom-,
hortonom-, jäg-mäslar-, landskapsarkitekt- och veterinärlinjerna. Den finner
det mest ändamålsenligt alt UHÄ beslutar i dessa frågor, eftersom bestämmelserna
om urval kommer att vara de samma för ett stort antal utbildningslinjer, bl.
a. dessa. Enligt styrelsen bör emellertid elt samråd på central nivå ske i den
formen alt Sveriges lantbruksuniversitet liksom andra centrala myndigheter blir
representerat i antagningsnämnden vid UHÄ. Styrelsen föratsätter emellertid all
det även i fortsättningen skall bli möjligt för styrelsen alt anta studerande
till enstaka kurser (special-studerande), samt att för vissa av dessa ge en
fullständig examen. För övriga utbildningslinjer och kurser vid universitetet
föreslås atl styrelsen för lantbruksuniversitetet blir antagningsmyndighet och
får möjlighet att inrätta antagningsnämnder.
Prop. 1976/77: 67 18
3.2.8 Anslagssystem
Styrelsen
avser att återkomma i denna fråga vid senare tillfälle.
3.2.9 Statens
skogsmästarskola och velerinärinrättningen i Skara
1 pågående reformering av högskoleutbildningen
integreras inom utbildningsdepartementets ansvarsområde samtliga mindre
läroanstalter i de högskoleenheter som föreslås bildade. Styrelsen föreslår alt
statens skogsmästarskola och velerinärinrättningen (djursjukhuset) i Skara inordnas
i skogshögskolan resp. veterinärhögskolan i samband med att jordbrukets
högskolor sammanförs till en högskoleenhet.
För skogsmästarskolan kan härigenom en ökad
forskningsanknytning av utbildningen uppnås. Skolans produktionstekniska
inriktning bör dock bibehållas. En del av de administrativa uppgiftema bör
överföras lill den centrala förvaltningen. Skogsmästarskolan föreslås ingå i
skogshögskolan som en institution benämnd skogsmästarskolan. Vid skogsmästarskolan
bör, liksom vid övriga högskoleinstitutioner, finnas en styrelse.
Veterinärinrättningen i Skara har i alla sina
aktiviteter nära anknytning till veterinärhögskolan. Enligt styrelsen bör
veterinärinrällningen inordnas i veterinärhögskolan som en särskild arbetsenhet
benämnd djursjukhuset i Skara.
3.2.10
Inrättande av lokala organ
I nedanstående tablå redovisas nuvarande antal
anställda och studerande vid jordbrukets högskolor och SVA på olika orter
sedan nu beslutad omlokalisering genomförts.
Antal anställda
Antal studerande
Alnarp/Lund/Balsgård
440
440
Skara
110
70
Ultuna/Uppsala
2 250
1480
Skinnskatteberg
30
100
Garpenberg
190
50
Umeå
380"
240
Röbäcksdalen
50
övriga
orter
150
90'
3
600 2 470*
Lokala organ finns redan i Alnarp, Skara,
Garpenberg och Röbäcksdalen men med relativt skilda sammansättningar och
uppgifter. Dessa lokala organ beslutar i eller bereder i huvudsak frågor som
rör samordningen av verksamheten på orten.
'
Inom grund- och forskarutbildning.
'
Inkl. skogstaxering.
'
Propedeutisk kurs för agr.stud.
' Styrelsen föreslår i anslagsframställning för
budgetåret 1977/78 en ökning av antalet antagna studerande på veterinär- och
horlonomlinjerna. Styrelsen förordar vidare en total ökning av antalet antagna
studerande under den närmaste femårsperioden i storleksordningen 145180,
vilket kan beräknas öka antalet närvarande sluderande till ca 3 000.
Prop. 1976/77: 67 19
Enligt styrelsens mening bör fortiöpande prövas
vilka ytterligare uppgifter som kan delegeras till lokala organ. Bl. a. bör
bemanningsplanering, personalplanering, omplacering inom institution, förslag
till anslällning av personal och övriga uppgifter som har samband med ledningen
av arbetet på orten skötas lokalt.
Arbetsuppgifterna för de lokala organen stämmer väl
överens med de uppgifter som föreslås gälla för förvaltningsnämnder inom utbUdningsdepartementets
ansvarsområde. Styrelsen föreslår därför alt dessa organ benämns lokala
förvaltningsnämnder.
Styrelsen anser dock att de lokala
förvaltningsnämnderna inle behöver ges identiska uppgifter och identisk
sammansättning. Hänsyn bör tas till lokala behov och önskemål.
Förvaltningsnämnderna bör i princip sammansättas av företrädare för de
verksamheter som finns på orten samt för de anställda och de studerande på
orten.
3.2.11
Tidpunkt för genomförande av förslag
Enligl styrelsen bör de nu föreslagna åtgärderna
genomföras vid samma tidpunkt som inom utbildningsdepartementets ansvarsområde,
dvs. den 1 juli 1977.
4
Remissyttrandena
4.1
Huvudmannaskap och styrelsens funktion
Flertalet remissinstanser tUlstyrker eller lämnar
utan erinran styrelsens förslag i fråga om huvudmannaskap och slyrelsens
funktion. UHÄ konstaterar därvid alt 1975 års riksdagsbeslut angående
högskolereformen slår fast att jordbrukets högskolor är en del av den samlade
högskolan. Högskolan skall så långt möjligt omfattas av vissa enhetliga
principer för bl. a. den institutionella organisationen. Det ligger i sakens
natur att dessa principer inte helt kan tUlämpas för jordbrukets högskolor.
Det är emellertid enligt UHÄ:s mening viktigt att endast sådana undanlag görs
som verkligen betingas av forsknings- och försöksverksamheten och de krav den
ställer. Det är vidare viktigt att undantagen inte utformas så, att de sirider
mot intentionema i högskolereformen eller försvårar en helhetssyn över de
nuvarande departementsgränserna på högskolan.
Enligt domänverket, Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund och Skogsindustriernas samarbeisutskott är det en föratsättning för
den önskade utvecklingen av den skogliga forskningen att jordbrakels högskolor
även i fortsättningen sorterar under jordbruksdepartemeniet. SAF har i tidigare
yttranden över den högre utbildningens institutionella organisation förordat
att man bör sträva mot alt all utbildning i det allmänna utbildningssystemet
förs till ett och samma ämbetsverks an-
Prop. 1976/77: 67 20
svarsområde.
TCO har i högskolefrågan konsekvent hävdat att all högskoleutbildning bör
inordnas under, gemensam ledning såväl på verks-nivå som lokalt. Argumenten för
att jordbrakets högskolor skall ha en särställning är, enligt TCO:s
uppfattning, inle övertygande. Målet bör fortfarande vara att jordbrakets
högskolor skall ingå i en enhetiig högskola. Åtgärder som vidtas bör därför
syfta till att underlätta en framtida integrering med högskoleorganisationen
inom utbUdningsdepartementets ansvarsområde. LRF understryker. vikten av alt
jordbrukets högskolor och SVA sorterar under jordbruksdepartementet, bl. a. med
hänsyn till den omfattande forskning och försöksverksamhet som bedrivs inom
högskoloma och anstalten och den starka anknytning denna har till övrigt
utvecklingsarbete i de berörda näringarna. Förbundet påpekar också att
högskolorna och anstalten har en omfattande annan verksamhet som mer eller
mindre är av uppdragskaraklär. Denna är nära knuten till forskningen,
försöksverksamheten och undervisningen och bedrivs i ett intimt samarbete med
andra statUga myndigheter under jordbruksdepartementet, lantbrukets
föreningsrörelse samt andra organisationer och företag som är verksamma inom
berörda näringar.
SFS föreslår att studeranderepresentationen i
styrelsen utökas från en till tre ledamöter.
Flertalet remissinslanser lämnar styrelsens förslag
angående samverkan med högskoleorganisationen inom utbildningsdepartementets
område utan erinran. Universitetet i Uppsala framhåller att man sedan många år
haft ett fruktbart samarbete, huvudsakligen av informell karaktär på
institutionsnivå med jordbrukets högskolor. En mera systematiserad samverkan
mellan universitetet och jordbrukets högskolor bör övervägas för att undersöka
möjligheten att nå ökad effekt beträffande samordningen av viss grundutbildning
och en bättre samverkan när det gäller utnyttjandet av tyngre apparatur.
Statens livsmedelsverk fömtsätter alt
planeringsorganen för utbildning och forskning får möjlighet till ett
informellt samarbete med motsvarande organ inom högskoleorganisationen inom
utbUdningsdepartementets ansvarsområde. SAF framhåller. att ett avsteg från
principen om atl föra samman all ulbildning i en organisation förutsätter och
kräver väl utvecklade samverkansformer.
TCO anser att kontakterna med den regionala
organisationen är nödvändiga och att dessa bör vara formaliserade. Åtminstone
regionstyrelsen i Uppsalaregionen bör få likartade uppgifter i förhållande
till jordbrukels högskolor som tUl den kommunala högskolan inom regionen. SFS
instämmer däremot i styrelsens konstaterande att ett inordnande av jordbrakets
högskolor i den regionala organisationen skulle medföra stora problem.
Prop. 1976/77: 67 21
4.2
Högskoleenhetens organisation
4.2.1
Allmänt
De frågor som sammanhänger med elt sammanförande av
jordbrukets högskolor i en högskoleenhet, med graden av samordning mellan de i
enheten ingående delama och med överensstämmelsen mellan denna högskoleenhet
och enheterna inom utbildningsdepartementets ansvarsområde har behandlats
utförligt av remissinstanserna. Samtliga remissinstanser tillstyrker en
ytterligare samordning mellan jordbrukets högskolor och ett sammanförande av
jordbrakets högskolor i en högskoleenhet.
UHÄ menar för sin del att del är vanskligt att, som
styrelsen föreslår, söka uppnå såväl fördelarna i ett sammanförande av
jordbrakets högskolor till en myndighet som fördelarna i att bevara dem som fristående
högskolor. I stället bör en mera entydig väg väljas. UHÄ förordar att en
högskoleenhet bUdas. Behovet av att kunna identifiera de tre huvuddelarna av
högskoleenheten kan tillgodoses väl även inom ramen för en sådan organisation.
Elt införande av fakultetsbegreppet också för jordbrukels högskolor skulle ge
en utmärkt grund för atl anknyta lantbruksuniversitetets forsknings- och
forskaratbUdningsorgani-sation lill den nuvarande indelningen i läroanstalter
på ett sätt som är hell förenligt med principerna för högskoleorganisationen i
övrigt.
UHÄ stryker i detta sammanhang under att någon
formell indelning i administrativa enheter över institutionsnivån inte har
föratsätts i riksdagens beslut beträffande de statliga högskoleenheternas
organisation, i all synnerhet inte någon sådan indelning genom centrala
föreskrifter. I den mån sådana förekommer kommer detta att vara en följd av ett
lokalt önskemål att i det dagliga arbetet kunna definiera en grupp av
institutioner. En sådan formell indelning skulle få en konserverande effekt
och molverka syftena med att sammanföra befintliga läroanstalter till slörre
enheter. UHÄ anför också alt en viss begreppsförvirring kan uppslå om förslaget
genomförs. H 75, statskontoret och forskaruibild-ningsutredningen delar UHÄ:s
synpunkter.
RRV tillstyrker förslaget alt sammanföra
jordbrukets högskolor till en högskoleenhet, vilket man ser som ett led i en
successiv integration. Lanibruksstyrelsen betonar vikten av att de enskilda
högskolorna kan behålla sin särart. Skogsstyrelsen finner det ändamålsenligt
alt en högskoleenhet bildas av jordbrukels högskolor. Styrelsen påpekar
samtidigt atl det är utomordentligt viktigt att varje högskola får möjlighet
att inrikta sin forskning och undervisning mol för resp. näring adekvata mål.
För statens livsmedelsverk ter sig bildandet av en högskoleenhet som en
naturlig följd av senare års resursförstärkning för och samförläggning av
högskolorna.
Doniänverket,
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och Skogs-
Prop.
1976/77: 67 22
industriernas
samarbetsutskott accepterar sammanförandet i en högskoleenhet mot bakgrund av
att också styrelsen ansett det vara väsentligt att högskolorna kan bevara sin
identitet och sin profil samt föreslagit att högskolornas ledning utformas så
att behoven från resp. näringsgren kan mötas vid verksamhetens planering.
Emellertid bör organisationen ytterligare profileras gentemot den modell som
föreslås för utbildningsdeparlemenlels ansvarsområde för att näringens
intressen skall kunna tillmötesgås. Genomgående föreslås en längre gående decentralisering.
LO framhåller i fråga om bildandet av en högskoleenhet
att strävan bör vara att möjliggöra en så likartad organisation som möjligt för
samtliga universitet och högskolor, oavsett om de sorterar under utbUdnings-
eller jordbruksdepartementet.
SAF, SACO/SR, LRF, Trädgårdsnäringens riksförbund
och SFS ansluler sig till styrelsens förslag om en ytterligare samordning av
jord-bridcets högskolor och elt sammanförande i en högskoleenhet.
I fråga om benämningen av den högskoleenhet som
föreslås bildad är remissutfallet mera splittrat.
Sveriges lantbruksuniversitet förordas av
statskontoret, lantbruksstyrelsen som dock ifrågasätter om inle
lantbruksuniversitet, Ultuna (med Alnarpsdelen, Umeådelen etc.) vore all
föredra LO, SAF och LRF. UHÄ förordar benänmingen lantbruksuniversitetet. För
att bättre anknyta lill benämningarna för övriga universitet, samt eftersom
termen lantbruk inte kan anses täcka samtliga verksamheler vid högskoleenheten,
föreslår statens livsmedelsverk universitetet i Ultuna. Samma invändning mot
lermen lantbruk reses av SACO/SR, som i stället föreslår universitetet för
lantbruk, skogsbmk och veterinärmedicin som benämning. SFS, slutligen, menar
att den nuvarande benämningen, jordbrukets högskolor, mycket väl kan
bibehållas.
Förhållandet att samma prefix, lantbruk, skulle
användas för såväl högskoleenheten som en av dennas delar enligt styrelsens
förslag har uppmärksammats av lanibruksstyrelsen, som föreslår atl lantbrukshögskolan
får ändrad benämning till jordbrukshögskolan eller jordbruks-och
trädgårdshögskolan, samt LO, som menar alt lantbrukshögskolan bör kallas
jordbrukshögskolan i fortsällningen. UHÄ, stalskonioret, H 75 och
forskarulbildningsutredningen, som föreslår att fakultelsbe-greppet införs,
anser att fakulteterna bör benämnas lantbruksvelenskap-1ig (eventuellt jordbruksvelenskaplig),
skogsvetenskaplig och veterinärmedicinsk fakultet.
SVA:s slällning i organisationen har uppmärksammats
av några re missinstanser. Statskontoret, RRV och statens livsmedelsverk menar
att SVA bör kvarstå som egen myndighet under styrelsen för högskoleenheten.
RRV förutsäiter därvid att möjligheter tUI en administrativ samordning mellan
högskoleenheten och SVA tillvaratas.
TCO
förordar emellertid en nära anknytning av anstalten till den
Prop. 1976/77: 67 23
övriga
organisationen med hänsyn till personalens intresse av en större organisation
med den ökade trygghet och de förbättrade utvecklingsmöjligheter som en sådan
ger. Härigenom kan också forsknings- och undervisningsresurser utnyttjas mer
rationelll. LRF menar att möjligheterna till en närmare samordning av
verksamheterna vid universitetet och anstalten har behandlats summariskt av
styrelsen. SärskUt med tanke på den programbundna forskning, som nu föreslås
etablerad vid velerinärhögskolan, borde en närmare samordning med den
programbundna forskningen vid SVA ha diskuterats. LRF är därvid medvetet om
att problem kan uppstå vid ledningen av SVA:s myndighetsbundna uppdragsverksamhet.
4.2.2
Ledningen av högskoleenheten
Samlliga remissinslanser tUlstyrker förslaget att
för högskoleenheten inrättas elt rektorsämbete, bestående av högskoleenhetens
rektor och förvaltningschef. TCO menar att detta enbart bör vara en temporär
lösning i väntan på atl utbUdnings- och forskningsresurserna vid jordbrakets
högskolor på de olika orterna på lämpligt sätt kan integreras inom
högskoleenheterna i den nya högskolan.
I fråga om förslaget att behålla
rektorsbefattningarna vid högskoleenhetens olika delar har remissinstansema
skilda uppfattningar. UHÄ påpekar att någon särskild verkställande ledning av
lyp rektor inte genom centralt beslut kommer att knytas till molsvarande delar
av högskoleenheter inom utbildningsdepartementets ansvarsområde. UHÄ framför,
i likhet med H 75, alt de riuvarande rektorerna skulle kunna anförtros
ordförandeskap i aktuella fakultetsorgan och också ledningsuppgifter av andra
slag med anknytning till berörd forskning och utbildning.
Statskontoret avsiyrker förslagel om särskUda
rektorsbefattningar vid de enskilda högskolorna. RRV kan däremol, mot bakgrund
av önskemålet om en effektiv samordning av verksamhelen på en nivå mellan
institution och universitetsstyrelse, tillstyrka atl dessa befattningar tills
vidare kvarstår.
Lanibruksstyrelsen och skogsstyrelsen tillstyrker
särskUt atl rektorsbefattningarna vid de enskilda högskolorna kvarstår som
heltidssysslor. Samma uppfattning framförs av domänverket, Sveriges
skogsägareföreningars riksförbund och Skogsindustriernas samarbetsutskott, som
dis-kulerar frågan med utgångspunkt i förhållandena vid skogshögskolan. De
menar att uiredningens förslag är alltför vagt formulerat i fråga om
ställningen för rektorerna vid de enskUda högskoloma. Det måste klart framgå
att rektor för skogshögskolan även i fortsättningen skall ha det samlade
ansvaret för såväl ulbildning som forskning vid högskolan. Även Svenska
lanlarbelareförbundet och SFS tiUstyrker bevarandet av rektorsbefattningarna
vid de enskilda högskoloma.
Prop. 1976/77: 67 24
LRF framhåller att en samordning av verksamheten
inom resp. högskola är önskvärd, men ställer sig tveksam tUl om det därför bör
finnas en rektor vid varje högskola. Dels leder detta till tanken att det
skulle finnas ett särskilt rektorsämbete vid varje högskola, vilket inte är avsikten
enligl styrelsens förslag, dels kan det ifrågasättas om samordningen kräver en
heltidstjänst som rektor vid varje högskola.
4.2.3
Gemensamma organ
De flesta remissinstanserna tillstyrker huvuddragen
i styrelsens förslag till gemensamma organ eller lämnar dessa förslag ulan
erinran. RRV framhåller emeUertid att del bör vara slyrelsens uppgift att själv
utse och avgöra sammansättningen av de beredningsorgan som bedöms erforderliga.
I sammanhanget påpekar verket att planeringsberedningen antingen bör vara elt
rent tjänstemannaorgan, förslagsvis beslående av de fyra rektorerna,
föreståndaren vid SVA och förvaltningschefen, eller bestå av elt större antal
ledamöter med representanter även för yrkeslivet.
Lantbruksstyrelsen har inget alt erinra mot alt
näringslivsrepresenla-tionen minskar i utbildningsberedningen. I
forskarutbildningsnämnden bör ingå även näringslivsrepresentanter, om inte
nämnden underställs utbildningsberedningen. Minst. en forskarstuderande bör
också ingå bland studeranderepresentanterna i utbildningsberedningen. Skogsstyrelsen
relaterar de mycket positiva erfarenheter man haft av utbildningsberedningens
hittillsvarande arbete.
Domänverket, Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund och Skogsindustriernas samarbeisutskott ifrågasätter mol bakgrund
av att de förordar en längre gående decentralisering till förmån för de
enskUda högskoloma riktigheten av att inrätla en planeringsberedning med föreslagna
befogenheler och sammansättning. Om en planeringsberedning trots allt inrättas
bör näringslivet bli representerat i den.
H 75 påpekar alt den föreslagna organisationen med
en gemensam forskarutbildningsnämnd skiljer sig från den som H 75 och
forskamt-bildningsutredningen presenterat, i vilken ansvaret för forskarutbUdningen
ligger på fakultetsnämnder. På sikt kan det, i anslutning till slutbehandling
av forskaratbildningsutredningens förslag, bli anledning tUl en mer ingående
prövning av denna fråga.
LO framhåUer viklen av att arbetstagarsidan blir
representerad i bl. a. planeringsberedningen liksom i övriga beredningar och
nämnder. TCO anser atl planeringsberedningen, liksom planeringsberedningarna
vid UHÄ, bör ha en majoritet av allmänna intressen. SACOISR menar att grappen
assistenter/amanuenser bör ha möjlighet till representation i
utbildningsberedning och forskaratbildningsnämnd. Över huvud bör de anställdas
representation i organ där de har företrädare vara så stor att samtliga berörda
huvudorganisationer har möjlighet att utse förelrädare.
Prop.
1976/77: 67 25
LRF
accepterar med hänsyn till den starka näringslivsrepresentalion som finns i
styrelsen och i organ på lägre nivå styrelsens uppfattning att
näringslivsrepresentation inte är nödvändig i planeringsberedningen.
Trädgårdsnäringens riksförbund och SFS tUlstyrker de förslag som görs
beträffande gemensamma organ. Trädgårdsnäringens riksförbund påpekar dock att
trädgårdsnäringen bör. bli representerad i utbildningsberedningen.
4.2.4
Organ på högskolenivå
Också i fråga om organen på högskolenivå råder
delade meningar mellan remissinstanserna. Det gäller planerings- och
ledningsorganisationen för den programbundna forskningen och
försöksverksamheten samt de föreslagna koUegienämnderna.
Samtliga remissinslanser tillstyrker förslagen
angående linjenämnds-organisation eller lämnar dem utan erinran. UHÄ anser det
vara viktigt atl endast de undantag som erfordras tiU följd av den programbundna
forskningen och försöksverksamheten görs från den inslilutio-nella organisationen
för övriga högskoleenheter. UHÄ pekar dock på möjligheten alt genom inrättandet
av förvaltningsnämnder lösa den interna organisationen av en större
högskoleenhet.
Statskontoret menar att om fakultelsbegreppet
införs så kan planering och ledning av forskning och försöksverksamhet ske inom
de organisationsformer och det regelsystem som föreslås för övriga
högskoleenheter. RRV tillstyrker däremot förslaget i dessa avseenden.
Skogsstyrelsen
och statens livsmedelsverk anser att behovet av näringslivsinflytande har
tillgodosetts på ett tillfredsställande sätt också på denna nivå inom
högskoleenheten. Domänverket, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och
Skogsindustriernas samarbetsutskott anför att kollegienämnden bör få
näringslivsrepresentalion med hänsyn till de uppgifter den tilldelats, i
förslaget.
H
75 och forskarulbildningsutredningen påpekar att sammansättningen av de organ
som föreslås för planering och ledning av forskningen avviker från det förslag
som H75 och forskarulbildningsutredningen presenterat för
utbildningsdepartementels ansvarsområde. Detla kan leda tUl samma prövning på
sikt som i fråga om forskarutbUdnings-nämnden. Dessa instanser är dock väl
medvelna om alt de specieUa förhåUanden, i första hand förekomslen av en
omfattande programbunden forsknings- och försöksverksamhet, här kan motivera
särskilda lösningar. SAF framför liknande synpunkler i fråga om behovet av en
särskild organisation vid denna högskoleenhet. Föreningen påpekar vidare det
väsentliga i en nära kontakt mellan forskningen och grundutbildningen. LO
framhåller vikten av att personalen blir representerad i olika nämnder på
högskolenivån. Enligt TCO kan särskilda forskningsnämnder undvaras om
fakultelskoUegierna får stark extem representation. Den
Prop.
1976/77: 67 26
programbundna
försöksverksamheten torde därvid kräva en särskild organisation. SACO/SR har
ifrågasatt om inte de administrativa organen formellt ges en alltför
dominerande roll i den nya organisationen. Särskilda vetenskapliga
rådsgrapper, där en vetenskaplig debatt kan föras, borde inrättas av styrelsen
på olika nivåer. Man framhåller också att med hänsyn till den omfattande
forsknings- och försöksverksamheten en organisatorisk likformighet med
högskoleorganisationen inom utbildningsdepartementets ansvarsområde inte får
vara ett överordnat mål.
LRF tillstyrker förslagen tUl planerings- och
ledningsorganisation för den programbundna forskningen och försöksverksamheten
vid veterinärhögskolan och skogshögskolan. För lantbrakshögskolans del
föreslår förbundet atl liknande organisation och nomenklatur tillämpas som vid
skogshögskolan och veterinärhögskolan. De administrativa resurseraa för
planering och ledning av dessa programbundna verksamheter bör samlas till en
enhet. En eventuell förstärkning av dessa resurser, liksom handläggarnas
stationering, bör närmare utredas av styrelsen för högskoleenheten.
Trädgårdsnäringens riksförbund förutsätter att trädgårdsnäringen ges en skälig
representation i berörda linjenämnder. SFS anser att de studerande bör vara
representerade i kollegienämnderna med minst 1/4 av totala antalet ledamöter.
4.2.5
Övriga frågor
Samtiiga remissinstanser lämnar styrelsens förslag
i fråga om institutionemas ledning utan erinran. När det gäller ordningen för
att avge förslag till rektor menar statskontoret alt några särskilda
bestämmelser om val av rektor för högskoleenheterna lantbrakshögskolan,
skogshögskolan och veterinärhögskolan inte bör ingå i den förordning som regeringen
senare utfärdar. H 75 och SFS ifrågasätter om de skäl som anförts för en mindre
representation för de studerande i de församlingar som skall nominera rektorer
än i motsvarande inom utbUdningsdepartementets ansvarsområde är tillräckligt
starka.
För den lokala antagning som kan komma att ske vid
högskoleenheten förordar TCO att antagningsnämnder inrättas med representation
från arbetslivet.
Domänverket, Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund och Skogsindustriernas samarbeisutskott förutsätter att av
riksdagen anvisade medel till såväl utbUdning som forskning direkt tillförs de
enskilda högskolorna, för att där fördelas mellan institutioner och program.
Därmed skulle högskolornas ansvar för planering, samordning och verkställighet
inom resp. område understrykas.
Skogsstyrelsen tillstyrker förslaget beträffande
skogsmästarskolans inordnande som en institution vid skogshögskolan. Styrelsen
anser att detta kan leda till ökad forskningsanknytning av utbildningen och
till ett fruktbart lärarutbyte mellan skogshögskolan och skogsmästarskolan.
Prop. 1976/77:67 27
TCO
samt domänverket, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och
Skogsindustriernas samarbeisutskott tillstyrker också förslaget och tar
tillfället i akt att framföra att skogsinstitutens utbUdning av skogstekniker
bör inordnas i lantbruksuniversitetet. Samlliga remissinstanser har lämnat
förslaget till inordning av veterinärinrättningen i Skara i högskoleenheten
utan erinran.
H 75 ser det för sin del som utomordentligt
väsentligt att de nya högskoleenheternas styrelser själva får utforma den inre
förvaltningsstruktur hos resp. enhet som de med hänsyn tagen till
högskolereformens allmänna syften finner ändamålsenliga. Den av H 75 föreslagna
ordningen med förvaltningsnämnder ger här goda utgångspunkter för den interna
organisationen av en större högskoleenhet. LRF instämmer i att lokala organ bör
inrättas på övriga orter förutom Ultuna, särskilt med tanke på den splittring av
skogshögskolan som sker i samband med dess omlokalisering. Målet bör härvid
vara en så långtgående decentralisering som möjligt av beslutanderätten. TCO
understryker starkt att då organ med företrädare för arbetslivet och allmänna
intressen tUlsätts, bör arbetstagarsidan representeras i större utsträckning än
hittills vid jordbrukels högskolor. Representanterna bör då nomineras av
berörda organisationer. På samma sätt bör personalrepresentanterna utses genom
berörda personalorganisationer.
5
Föredraganden
Jordbrukets högskolor och statens
veterinärmedicinska anstalt (SVA) bedriver forskning, försöksverksamhet,
utbildning samt viss uppdragsverksamhet. Huvuddelen eller ca 80 % av
högskolornas och SVA:s totala resurser disponeras för forskning och försöksverksamhet,
varav drygt hälften för programbunden forskning och försöksverksamhet. Totalt
disponerades budgetåret 1975/76 ca 305 mUj. kr.
Jordbrukets högskolor och SVA har sedan den 1
januari 1975 en gemensam styrelse, som tillika är styrelse för statens
skogsmästarskola och velerinärinrättningen (djursjukhuset) i Skara (prop. 1974:
108, JoU 1974: 25, rskr 1974: 255). Från samma tidpunkt finns en gemensam
central förvaltning och biblioleksorganisalion. Likaså har ett gemensamt
rektorsämbete, en kollegieberedning och en utbildningsberedning inrättats.
Under styrelsen och det gemensamma rektorsämbetet finns vid varje högskola ett
rektorsämbete. Vid varje högskola finns vidare lärarkollegium,
utbUdmngsnämnd(er) och tjänsleförslagsnämnd. Vid lantbrukshögskolan finns
dessutom ett försökskoUegium och vid skogshögskolan en forskningsnämnd.
Verksamheten vid SVA leds under styrelsen och det gemensamma rektorsämbetet av
en föreståndare. Vid SVA finns en tjänsleförslagsnämnd och en rådgivande nämnd.
Prop. 1976/77: 67 28
Högskolorna och SVA bedriver sin verksamhet i nära
samarbete med i första hand ett flertal myndigheier och institutioner inom
jordbruksdepartementets verksamhetsområde och berörda delar av näringslivet.
Detla återspeglas bl. a. i sammansättningen av dess styrelse.
1975 års riksdag beslutade om en reformering av
högskoleutbildningen (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). Chefen för
UtbUdningsdepartementet har tidigare denna dag lagt fram förslag (prop.
1976/77:59) liU högskolelag m.fl. författningar som avses gäUa hela
högskoleorganisationen, således även inom jordbruksdepartementels
verksamhetsområde, samt vissa andra förslag som avses gälla högskoleorganisationen
inom utbildningsdepartementets område. Chefen för utbildningsdepartementet
avser alt senare föreslå att regeringen beslutar utfärda en förordning
innehållande övriga grundläggande bestämmelser för högskoleorganisationen inom
utbildningsdepartementets område. Dessa förslag bygger i huvudsak på H 75:s och
sex regionala organisationskommittéers arbete.
I riksdagens beslut år 1975 förutsattes alt
jordbrukets högskolor även i forisättningen skulle sorlera under
jordbruksdepartementet. I anslutning till riksdagens beslut om reformering av
högskoleutbildningen har styrelsen för jordbrukets högskolor och SVA, i
fortsättningen benämnd styrelsen, på regeringens uppdrag gjort en översyn av
den institutionella organisationen m. m. vid jordbrukets högskolor. Slyrelsens
förslag lill ny institutionell organisation har lagts fram i september 1976 och
därefler remissbehandlats.
Inledningsvis vill jag erinra om att en genomgående
tanke vid utformningen av den nya högskoleorganisationen har varit att i
möjligaste mån undvika en detaljerad central reglering av
organisationsstrukturen och verksamhetens bedrivande. I stället är avsikien att
ge styrelserna för högskoleenheterna möjlighet att själva organisera sin
verksamhet på det sätt som de finner mest ändamålsenligt. Avsikten har vidare
varit att skapa sådan frihet att fortlöpande förändringar kan göras med hänsyn
till utvecklingen i samhället och inom utbildningen och forskningen. Begreppet
högskoleenhet har därför givits en sådan innebörd att det kan utgöra den
organisaloriska ram inom vUken skilda verksamheter och förvaltningsstrukturer
kan rymmas. Det finns enligt min mening ingen anledning atl i fråga om
högskoleorganisatiorien inom jordbruksdepartementels område frångå detta
allmänna betraktelsesätt.
Utbildningen vid jordbrukets högskolor tar i
anspråk endast en mindre del av högskolornas totala resurser. Huvuddelen
används för forskning och försöksverksamhet med stark anknytning till
utvecklingsarbetet inom jordbrukel, skogsbruket och övriga berörda näringar.
Styrelsen föreslår främsl med hänsyn härtUl att jordbrukets högskolor även i
fortsättningen bör sortera under jordbruksdepartementet. Flertalet remissinstanser
har ingen erinran mot detla. Det finns inte heller enligt min
Prop. 1976/77: 67 29
mening
anledning alt frångå 1975 års riksdagsbeslut i detta avseende. Tvärtom har del
nära sambandet mellan forskningen vid dessa högskolor och utvecklingen inom
berörda näringar ytterligare markerats de senaste åren. Exempel därpå är den
omorganisation av växt- och skogsskyddet (prop. 1974: 109, JoU 1974: 23, rskr
1974: 242) samt omlokalisering av veterinärhögskolan och SVA (prop. 1970: 37,
JoU 1970: 23, rskr 1970: 235) som statsmakterna redan har beslutat om och den
förstärkning av resurserna för dessa verksamheter samt för övrig skoglig
forskning och miljövård som har skett.
Styrelsen föreslår vidare alt jordbrukels högskolor
sammanförs till en högskoleenhet, benämnd Sveriges lantbruksuniversitet.
Remissinstanserna har allmänl accepterat förslaget om sammanförande medan
däremot benämningen har varit föremål för skilda uppfattningar. För egen del
vill jag framhålla att grunden till den nu föreslagna integrationen redan har
lagts genom riksdagens beslut om lokalmässig samordning, gemensam styrelse,
gemensamt rektorsämbete och central förvaltning, gemensam
biblioteksorganisation och vissa gemensamma beredningsorgan. När det gäller
verksamheten på institutionsnivå bör erinras om atl den i hög grad är inriktad
på experimentell forskning, som erfordrar dyrbar teknisk utrustning och
kapitalkrävande anläggningar. Sådana resurser har också tilldelats högskoloma,
ofta i gemensamma lokaler, s. k. centra. Vissa gemensamma institutioner har
också bUdats. Högskolornas arbetsuppgifter kräver dessutom i slor utsträckning
tvärvetenskapliga insatser för att tillfredsställande lösningar skall kunna
erhållas. Jag biträder därför slyrelsens förslag om atl sammanföra de tre
högskolorna tiU en högskoleenhet. Jag vill förutskicka all jag har för avsikt
att föreslå regeringen att den benämnes Sveriges lantbruksuniversitet.
Jag vill understryka att sammanförandel av
jordbmkets högskolor till en högskoleenhet främsl är betingat av det
framträdande behov av samverkan som finns inom utbildning och forskning. Della
behov framstår tydligt inom en rad olika områden, t. ex. det kombinerade jord-
och skogsbrukets utveckling, regional ekonomi och utveckling, miljövård och
teknisk utveckling liksom växt- och skogsskydd, förebyggande djurhälsovård och
livsmedelshygien. Kvarvarande hinder för en effektiv och nära samverkan mellan
lantbruksuniversitetets olika delar bör undanröjas i den nya organisationen.
Det bör emellertid också framhållas att inom lantbruksuniversitetet en
profilering av forskning och utbildning bör ske inom olika verksamhetsområden
såsom jordbruk, skogsbruk, veterinärmedicin, trädgårdsnäring och
landskapsarkitektur. Företrädare för de olika näringama och berörda
samhällsorgan bör därför få goda möjligheter att della i utformningen av såväl
de olika programmen för forskning och försöksverksamhet som utbildningen inom
resp. sektor. Att della kan ske inom en samlad högskoleenhet visar
förhållandena vid lanlbrukshögskolan, där en organisatorisk samordning skett av
verk-
Prop.
1976/77: 67 30
samheter
rörande jordbruk, trädgårdsnäring och landskapsarkitektur. Lämpliga organ för
verksamhetens planering har där byggts upp för vart och ett av de berörda
områdena. Detta bör också bli fallet inom lantbruksuniversitetet. Del förslag
som nu läggs fram syflar därför till en organisation och en
förvaltningsstruktur som kan möjliggöra såväl önskvärd betoning av de olika
verksamheterna var för sig som nödvändig samordning.
I organisalionsförslaget framhålls att styrelsen
för lanlbruksuniversi-telel kommer att få uppgifler som i
högskoleorganisationen inom utbildningsdeparlemenlels område ligger på flera
olika nivåer. Styrelsen menar därför alt samarbetet mellan styrelsen för lantbruksuniversitetet
och högskoleorganisationen inom utbildningsdepartementets område i huvudsak bör
ske i hittillsvarande former. Flertalet remissinstanser delar denna
uppfattning eller bl. a. UHÄ och H 75 lämnar den utan erinran.
Chefen för utbildningsdepartementet har i
anslutning till sitt förslag om högskolelag framhållit, efter samråd med mig,
att den grundläggande högskoleutbildningen vid lantbruksuniversitetet bör
undantas från det ansvar för samordnande planering, som kommer att ligga på de
regionslyrelser som föreslås inrättade den 1 juli 1977. Detla ansvar för
planering kommer således att åvila styrelsen för lantbruksuniversitetet. Det är
därvid viktigt att berörda organ har kanaler som möjliggör infor-meUl samråd om
den långsiktiga planeringen.
När del gäller sammansättningen av styrelsen för
lantbruksuniversitetet delar jag, i likhet med flertalet remissinstanser,
uppfattningen atl den nuvarande styrelsens sammansättning är väl avvägd, såväl
vad avser antalet ledamöter som sättet att utse dessa. Vidare biträder jag förslaget
om att inrätta elt rektorsämbete vid lantbruksuniversitetet, beslående av
rektor och förvaltningschef, liksom förslaget om att det bör finnas en
prorektor som ersättare för rektor.
Chefen
för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag föresiagii
vissa beslämmelser rörande tjänstekonstruktionen för rektor vid hög
skoleenheter inom UtbUdningsdepartementets område samt rörande rek
torstjänster, vilkas innehavare har förordnanden som gäller för tid efter
den 1 juli 1977. Jag föreslår alt raiolsvarande bestämmelser skall gälla
för lantbruksuniversitetet. [
Styrelsen
föreslår atl den nuvarande kollegieberedningen får ändrad benämning till
planeringsberedningen. Den bereder bl. a. anslagsärenden och föreslås få
representanter för verksamhelen, de anslällda och de studerande. Vidare
föreslås den nuvarande utbildningsberedningén beslå med någol ändrad
sammansättning.. En ny forskarutbildningsnämnd som skall handha frågor rörande
forskarutbildningen föreslås inrättad, beslående av representanter för lärare
och de forskarstuderande. Jag
Prop. 1976/77: 67 31
biträder
förslagen om planerings- resp. utbildningsberedning samt om
forskarulbildningsnämnd.
Styrelsen föreslår vidare att de enskilda
högskolorna består som läro-och forskningsenheter inom lantbruksuniversitetet.
Därutöver föreslås att en linjenämndsorganisation införs för ledning och
planering av den grundläggande utbildningen motsvarande den inom
utbUdningsdepartementets område. Linjenämnderna föreslås därvid få i huvudsak
samma ansvarsområden som de nuvarande utbildningsnämnderna.
I fråga om lantbruksuniversitetets inre
organisation anser jag, i likhet med flera remissinstanser -- bl. a. UHÄ och H
75 att denna i huvudsak kan ansluta till de allmänna principer som nu
föreslagits för högskolan i dess helhet. Detta innebär att en
linjenämndsorganisation för ledning och planering av den grundläggande
utbildningen skapas i enlighet med slyrelsens förslag. Vidare bör forsknings- och
forskaralbild-ningsområdena vid de nuvarande högskolorna definieras som
lantbraks-vetenskaplig, skogsvetenskaplig resp. veterinärmedicinsk fakultet.
Delta hindrar emellertid inte att de nuvarande benämningarna - dvs. lantbrukshögskolan,
skogshögskolan och veterinärhögskolan kan bibehållas i det dagliga arbetet
för att beteckna resp. fakultet samt därtill anknuten grundläggande
utbildnirig.'Enligt min mening kan bevarandet av de nuvarande benämningarna ha
en positiv betydelse för verksamheten, bl. a. med tanke på samarbetet med
berörda näringar. Det ankommer dock på styrelsen för lantbraksuniversitetet att
ta ställning i denna fråga.
Styrelsen har föreslagit alt rektorsbefattningama
vid de nuvarande läroanstalterna bibehålls. Detta har avstyrkts av bl. a. UHÄj
H 75, statskontoret och Lantbrukarnas riksförbund. Jag delar dessa
remissinstansers uppfattning i konsekvens med mitt ställningslagande i fråga
om lantbruksuniversitetets inre organisation. En dekanus bör utses för resp.
fakultet när nuvarande rektorsförordnanden utgår. Dekanus torde fylla en mycket
väsentlig roll vid samordningen och profileringen -av verksamheten, speciellt
den programbundna, vid resp. fakultet samt därtill anknuten grundläggande
utbUdning. Med hänsyn tUl omfattningen av de arbetsuppgifter som kommer att
åvila dekanus, bl. a. inom den programbundna forskningen och
försöksverksamheten, kommer jag senare alt föreslå regeringen alt ulfärda
föreskrifter om erforderlig tjänstebefrielse från ordinarie arbete.
Enligl styrelsen bör lärarkollegierna få
motsvarande uppgifter och sammansättning som fakultetskollegierna inom
utbildningsdepartementets område. De nyligen inrättade
tjänsteförslagsnämnderna beslår. Planerings- och ledningsorganen för försöksverksamheten
vid den lantbruksvetenskapliga fakuhelen föreslås oförändrad. Vid den
skogsvetenskapliga och den veterinärmedicinska fakulteten inrättas en
forskningsnämnd med representanter för verksamheten, näringslivet, berörda
sam-
Prop.
1976/77: 67 32
hällsorgan
och de anställda för planering och ledning av den programbundna verksamheten.
Under forskningsnämnden vid den skogsvelen-skapliga fakulteten föreslås
särskUda programkommittéer inrättade. Kollegienämnder och förvalthingsnämnder
med representanter för verksamheten, de anstäUda och de studerande inrättas.
Styrelsen för lantbruksuniversitetet föreslås vidare få möjlighet att inrätta
antagningsnämnder för den lokala antagningen. I fråga om institutionsstyrelser
följs i huvudsak förslagen för utbildningsdepartementets område med vissa undantag
som är betingade av den omfattande programbundna forskningen och
försöksverksamheten. Jag biträder dessa förslag med vissa undantag.
Lärarkollegierna bör enligt min mening i stället benämnas fa-kultelskollcgier
till följd av införandet av fakultetsbegreppet. Vidare förordar jag att samma
bestämmelser i fråga om möjligheten att delegera beslutanderätt lill
förvaltningsnämnder och kollegienämnder skall gälla inom lantbruksuniversitetet,
som chefen för utbildningsdepartementet tidigare denna dag har förordat
beträffande förvaltningsnämnder vid högskoleenheter inora
utbildningsdepartementets område. I detta sammanhang vill jag understryka den
vikliga roll som planerings- och ledningsorganen för den programbundna
forskningen och försöksverksamheten samt kollegienämnden, enligt min mening,
kommer att fylla för utveckling och samordning av verksamhetema inom varje
fakultet samt, för kollegienämndens del, därtill anknuten grundläggande
utbildning.
Styrelsen
har vidare föreslagit att rektor och prorektor skall utses av regeringen resp.
styrelsen efter förslag av en särskild valförsamling, sammansatt av grupperna
lärare samt vissa tjänstemän inom försöksverksamheten, de anställda och de
studerande i proportionen 2:2:1. För egen del förordar jag emellertid, i likhei
med chefen för utbildningsdepartementet, att formerna för alt inhämta förslag
till rektor bör bestämmas lokalt. Del bör alltså ankomma på styrelsen för lantbruksuniversitetet
alt ta ställning till om förslag skall inhämtas från en valförsamling eller
avges av styrelsen. Om förslag inhämtas från en valförsamling skall denna vara
sammansatt i proportionen 2:2:1 enligt förslaget. Med hänsyn tUl den omfattande
programbundna verksamheten vid lantbruksuniversitetet och styrelsens
sammansättning rektor är i denna den ende representanten för verksamheten och
dess verkställande ledamot skall därvid styrelsen yttra sig över
valförsamlingens förslag. Det står vidare styrelsen fritt att inhämta förslag
tUl prorektor från samma valförsamling som lämnar förslag till rektor. Vad
gäller dekaner och prodekaner anser jag emellertid att dessa bör utses av
styrelsen efter förslag av resp. fakulletskoUegium, vid den lantbruksvetenskapliga
fakulteten utökat med försökskollegiet. Dekanus vid den skogsvetenskapliga
fakulteten bör därvid saratidigt vara rektors ställföreträdare i Uraeå. På
samma sätt som f. n. bör det finnas en rektors ställföreträdare i Al-
Prop.
1976/77: 67 33
narp
med hänsyn till verksamhetens omfattning där. Dämtöver kan särskilda
platschefer behövas på vissa övriga orter, bl. a. Skara och Garpenberg.
Styrelsen
föreslår att statens skogsmästarskola inordnas i lantbruksuniversitetet som en
institution, benämnd institutionen skogsmästarskolan, och att
velerinärinrättningen (djursjukhuset) i Skara ges ställning av institution,
benämnd djursjukhuset i Skara. Jag förordar att dessa myndigheter inordnas i
lantbruksuniversitetet och därvid benämnes i enlighet med styrelsens förslag.
Namnet velerinärinrättningen i Skara komraer dock att finnas kvar sora
benämning på fältstationen i Skara. I sammanr hangel har domänverket, Sveriges
skogsägareföreningars riksförbund, Skogsindustriernas samarbeisutskott och TCO
frarafört att skogsinstitutens utbildning av skogstekniker bör inordnas i
lantbraksuniversitetet. Dessa instituts organisatoriska placering är f.n.
föreraål för utredning genom skolöverstyrelsens försorg.
SVA skall enligt styrelsens förslag lyda under
styrelsen för lantbruksuniversitetet och dess beredningsorgan men i övrigt ha
en relativt fri ställning. Jag biträder i likhet med flera remissinslanser
detta förslag. Enligt min mening är det ändamålsenligt att betrakta anstalten
och lantbmksuniversitetet som en myndighet i bl. a. vissa personal- och
ekonomiadrainislrativa hänseenden.
I fråga om förutsättningar för de anslälldas
representation i olika organ inom högskolan i förhållande tiU lagen (1976: 580)
om medbe-stämmande i arbetslivet, sätt att utse representanter för de anslällda
och de studerande i dessa organ samt bestäraraelser rörande studerandesammanslutningar
förordar jag att samraa principer skall gälla för lantbraksuniversitetet som
för högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets område med vissa
undanlag, sora är betingade av den orafattande prograrabundna forskningen och
försöksverksaraheten. Då det gäller representanter för allraänna intressen och
samhällsorgan i ohka organ vid lantbruksuniversitetet bör dessa utses efter
förslag från centralorganisationer eller motsvarande med hänsyn till att
verksamheten vid lantbruksuniversitetet är rikstäckande.
Den
organisation som jag nu har föreslagit bör genomföras raed verkan fr. o. ra.
den 1 juli 1977.
Regeringen
har i årets budgetproposition (prop. 1976/77: 100 bil. 13) föreslagit vissa
anslag för budgetåret 1977/78 till jordbrukets högskolor och SVA,
lantbrukshögskolan, skogshögskolan, veterinärhögskolan, statens
skogsmästarskola och velerinärinrättningen i Skara. Vid bifall till regeringens
förslag bör dessa medel användas för motsvarande verksamheter inom
lantbraksuniversitetet. De anslagsraässiga konsekvenserna av raina förslag bör
behandlas av styrelsen för lantbruksuniversitetel i dess anslagsframställning
för budgetåret 1978/79. För budgetåret
Prop.
1976/77: 67 34
1911/18
kan regeringen meddela de bestäraraelser som behövs övergångsvis utan att
rubba de förslag som lagts fram i budgetpropositionen. Jag vill i sammanhanget
framhålla att någon anslagsomläggning vid lantbruksuniversitetet f. n. inte är
aktuell.
6 Hemställan
Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer
jag att regeringen
dels
föreslår riksdagen att
1.
godkänna vad jag i det
föregående har förordat om inrättande av en högskoleenhet inom
jordbruksdepartementets område,
2.
godkänna vad jag i dét
föregående har förordat om inordnande i högskoleenheten av statens
skogsmästarskola och veterinärinrättningen (djursjukhuset) i Skara,
dels
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jäg i övrigt har anfört.
7 Beslut
Regeringen ansluter sig tUl föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad
föredraganden har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredraganden
har hemställt ora.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
Bild
i. Organisationen av jordbrukets högskolor och SVA
Styrelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kollegicbercdning
Gemensamt
rektorsämbete
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ulbildningsberedning
Central
förvaltning och bibliotek
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lantbrukshögskolan
Skogshögskolan
Veterinärhögskolan
SVA
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rektorsämbete
Rektorsämbete
Rektorsämbete
Föreståndare
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lärarkollegium
2
utbildningsnämnder
Försökskollegium
Tjänsteförslagsnämnd
Kommitté iör informationsverksamhet
Lärarkollegium Utbildningsnämnd Forskningsnämnd
Tjänsteförslagsnämnd
Lärarkollegium
Utbildningsnämnd
Tjänsteförslagsnämnd
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bild
2. Organisationen av Sveriges lantbruksuniversitet och SVA
Styrelse
Planeringsberedning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ulbildningsberedning
Rektorsämbete
opaginerad Kontrollera mot PDF
Forskarutbildnings-nämnd
Central
förvaltning och bibliotek
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lantbruksvetenskaplig
fakultet
Skogsvetenskaplig
fakultet
Veterinärmedicinsk
fakultet
SVA
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fakultetskollegium
Kollegieniimnd
3
linjeniimnder
Försökskollegium
Tjänsleförslagsnämnd
Kommitté för informationsverksamhet
Fakultetskollegium Kollegienämnd 2 linjenämnder
Forskningsnämnd Tjänsteförslagsnämnd
Fakultets kollegium
Köllegicnämnd
Linjenämnd
Forskningsnämnd
Tjänsteförslagsnämnd
Föreståndare
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:67 " 37
Innehållsförteckning
1 Inledning........................................................... .. 2
1.1
Utredningsarbete och
remissbehandling .............. 2
1.2
Huvuddragen i reformeringen av
högskoIeutbUdningen .... 3
2 Nuvarande organisation
för jordbrukets högskolor ..... .. 5
2.1
Grundläggande förhållanden.............................. .. 5
2.2
Institutionell organisation ................................ .. 6
3 Utredningsförslaget ......................................... .. 8
3.1
Huvudmannaskap och styrelsens
funktion ........... .. 8
3.2
Högskoleenhetens organisation.......................... .. 9
3.2.1
Allmänt ............................................. .. 9
3.2.2
Ledningen av högskoleenheten.................. . 11
3.2.3
Gemensamma organ .............................. . 12
3.2.4
Organ på högskolenivå............................. . 13
3.2.5
Institutionemas ledning............................ . 16
3.2.6
Ordning för att avge förslag
till rektor ........ . 17
3.2.7
Vissa tUlträdesfrågor .............................. 17
3.2.8
Anslagssystem....................................... . 18
3.2.9
Statens skogsmästarskola och
veterinärinrättningen i Skara 18
3.2.10
Inrättande av lokala organ ...................... . 18
3.2.11
Tidpunkt för genomförande av
förslag ........ . 19
4 Remissyttrandena ............................................. 19
4.1
Huvudmannaskap och styrelsens
funktion............ 19
4.2
Högskoleenhetens organisation......................... . 21
4.2.1
AUmänt ................................................. 21
4.2.2
Ledningen av högskoleenheten .................. 23
4.2.3
Gemensamma organ .............................. 24
4.2.4
Organ på högskolenivå ........................... . 25
4.2.5
Övriga frågor ....................................... . 26
5
Föredraganden ................................................. 27
6
Hemställan ...................................................... 34
7
Beslut............................................................... 34
Bilaga.
Organisationstablåer
NORSTEDTS TRYCKERr STOCKHOLM 1977 770) IS
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
18 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (18)
18 kopplingar i 14 dokument.
- SOU 2007:81 Resurser för kvalitet s. 153 i texten
- Dir. 1989:31 Översyn av Sveriges lantbruksuniversitet i texten
- Skr. 1981/82:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 123 i texten
- Skr. 1980/81:102 1980/81:102 s. 53 i texten
- Bet. 1978/79:JoU20 med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt avser utgifterna för budgetåret 1979/80 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner s. 42 i texten