Sök i Ratio Lex

om ändring i förordningen (1940:910) angående yrkesmässig automobiltrafik m.m.

46 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1976/77:70, om ändring i förordningen (1940:910) angående yrkesmässig automobiltrafik m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 70

Regeringens proposition

1976/77: 70

om
ändring i förordningen (1940:910) angående yrkesmässig automobiltrafik m. m.;

beslutad
den 24 febraari 1977.

Regeringen föreslår riksdagen atl anlaga del
förslag som har upplagils i bifogade utdrag av regeringsprokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

BO
TURESSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

De nuvarande begreppen linjetrafik och
beslällningstrafik har visal sig leda lill belydande tillämpningssvårigheter
när del gäller busslranken. I propositionen föreslås ändrade definitioner, som
underiätlar del allmännas strävanden att främja en rationell och sund trafik.
De nya reglerna innebär också förenklingar för trafikulövarna och därmed en
slörre rättssäkerhet i lillämpningen. Vidare motverkas - lill fördel även för
den resande allmänheten - förfaranden som innebär att väsentliga
trafiksäkerhetskrav åsidosätts.

1 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 70

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1916/11:10 2

Förslag
till

Lag
om ändring i förordningen (1940:910) angående yrkesmässig

automobiltrafik
m. m.

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen
(1940:910) angående yrkesmässig automobiltrafik m. m.

dels att 4 och 5 §§, 7 >; I mom., 8, 11, 12 och
15 S§, 25 S 2 mom. saml 34 5 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse,

dels att
i 7 § skall införas ett nytt moment, 4 mom., av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Med linjetrafik förstås i denna förordning
yrkesmässig trafik för regelbunden befordran av passagerare eller gods å viss
vägsträcka eller mellan vissa orter under sådana omsländigheler all
bestämmanderätt i fråga om aulomobilens utnyttjande icke tillkommer viss
trafikant eller vissa trafikanter gemensaml.

Yrkesmässig trafik, som icke är a/f hänföra UU
linjetrafik, benämnes beställningstrafik.

Ingår
yrkesmässig trafik, for person-befordran som elt led i en längre transport,
skall trafiken bedömas för sig vid prövning av fråga om trafiken är an hänföra
Ull linjetrafik eller beslällningstrafik.

Såvitt avser trafik med person- eller lastautomobil
förstås i denna förordning

1. med linjetrafik; yrkesmässig trafik för regelbunden
befordran av passagerare eller gods å viss vägsträcka eller mellan vissa orter
under sådana omsländigheler alt bestämmanderätt i fråga om aulomobilens
ulnyltiande icke tillkommer viss trafikant eller vissa trafikanter gemensamt,

2. med beslällningstrafik: yrkesmässig trafik som
icke är linjetrafik.

SåvUt avser trafik med omnibus. förstås i denna
förordning

1.
med beslällningstrafik: yrkesmässig trafik för befordran av passagerare eller
gods, i vilken omnibus jäm te.föra re tillhandahållas på villkor

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Senaste
lydelse 1972:437.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

all
beställaren har dispositlonsrätlen överfördonet och atl ersällningen bestämmes
med hänsyn tilf/drdonets utnyttjande och transportens längd och ej för varje
passagerare för sig,

2. med tiirisltraflk: sådan yrkesmässig trafik .för
befordran av passagerare eller gods med omnibus som icke är
beslällningstrafik. om transporten ingår som elt led i en sammanhängande
arrangemang, där huvudsyftet ligger på annat än själva transporten,

3. med linjetrafik: yrkesmässig trafik som Icke är
besiällrUngsirqfik eller turisttrafik.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5S Yrkesmässig trafik må bedrivas endasl efler
vederböriigt tillstånd (trafiktillstånd).

Trafiktillstånd skall, såviii ej angår linjetrafik
för personbefordran, innefatta föreskrift om del antal aulomobiler och
släpfordon, varmed trafiken må bedrivas, samt om den största last eller det
högsta antal personer, som må med varje automobil eller släpfordon befordras.
Släpfordon, som icke är inrättat för person- eller godsbefordran, må brukas i
yrkesmässig trafik utan särskilt tillstånd.

Ansökan om trafiktillslånd eller medgivande till
överlåtelse av sådant tillstånd skall göras av den som avser atl driva trafik
med stöd av tillståndet. Kan antagas alt trafikförsörjningen inom viss kommun
främjas, om beställningstrafiken för personbefordran med personautomobil
ulövas av juridisk person, får kommunen göra ansökan om tillstånd för den
juridiske personen eller om överlålelse av tillstånd på denne.

Fråga
om tillstånd att bedriva linjetrafik å vägsträcka, som är belägen i mer än ett
län, eller mellan orter inom skilda län eller om medgivande till överiåtelse av
tillstånd till sådan trafik prövas av länsstyrelsen i del län, där längsta
delen av vägsträckan är belägen.

Fråga om tillstånd att bedriva turisttrafik eller
om medgivande tUl överlålelse av sådani tillstånd prövas av länsstyrelsen i
det län där upptagning av passagerare först skall äga rum.

2
Med nuvarande lydelse avses i prop. 1976/77:63 föreslagen lydelse. Senaste
lydelse 1972:437.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fråga om tillstånd att med personautomobil bedriva
beslällningstrafik för personbefordran eller om medgivande lill överiålelse av
sådani tillstånd prövas av den trafiknämnd, inom vars verksamhetsområde
stationsorten skall föriäggas. I fall som avses i Iredje siyckei andra punklen
prövas dock frågan av regeringen.

1 övriga fall prövas fråga om trafiktillstånd eller
om medgivande till överlålelse av tillstånd av länsstyrelsen i del län, varest
linjetrafik skall äga ram eller stalionsort för beslällningstrafik skall
föriäggas.

I
fråga om tillstånd som meddelats I fråga om tillstånd som meddelals

ses den irafiknämnd inom
vars verksamhetsområde stalionsorten är förlagd som lillståndsgivande
myndighet vid tillämpningen av denna förordning.

av regeringen enligl
./ew/e stycket av regeringen enligl s/'ä/re siyckei an-

anses
den trafiknämnd inom vars verksamhetsområde stationsorten är föriagd som
lillståndsgivande myndighet vid lillämpningen av denna förordning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
m o m . Vid ansökan om trafiktillstånd skola fogas handlingar, som äro
ägnade att bestyrka den ifrågasatte lillslåndshavarens lämplig-hel såsom
utövare av del slag av yrkesmässig trafik, ansökningen avser, ävensom, där
fråga ej är om linjetrafik för personbefordran, uppgifi om lyp och antal av
de aulomobiler och släpfordon för person- eller godsbefordran, som äro
avsedda alt användas i trafiken, med angivande av den slörsla last eller det
högsta antal personer, som avses skola med varje automobil eller släpfordon
befordras. Vid ansökan av kommun enligt 5 i Iredje siyckei skall fogas den
ytterligare uiredning som regeringen bestämmer.

n

I mom. Vid ansökan om trafiktillslånd skola fogas
handlingar, som äro ägnade atl bestyrka den ifrågasatte lillslåndshavarens
lämplig-hel såsom utövare av del slag av yrkesmässig trafik, ansökningen
avser, ävensom, där fråga ej är om linjetrafik för personbefordran, uppgifi om
lyp och antal av de automobiler och släpfordon för person- eller godsbefordran,
som äro avsedda all användas i trafiken, med angivande av den slörsla last
eller del högsla antal personer, som avses skola med varje automobil eller
släpfordon befordras. Ar fråga om bestäUningstrafik med omnibus eller
turisltrafik skaU även angivas det antal reservfordon som sökanden anser sig
behöva för att ersätta fordon som kan komma alt tagas ur trafik på grund av
reparation eller annan liknande orsak. Vid ansökan av kommun enligt 5 S tredje

3
Med nuvarande lydelse avses i prop. 1976/77:63 föreslagen lydelse. Senasie
lydelse

1972:437.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

stycket skall fogas den ytteriigare utredning som
regeringen bestämmer. 4 mom . Ansökan om tillstånd tiU turisltrafik skaU,
utöver vad i 1 mom. angives, Innehålla den redovisning av trafiken som
länsstyrelsen finner behövlig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Över ansökan om tillstånd lill linjetrafik
skall länsstyrelse ej mindre höra vederbörande polismyndighet saml
Irafikförelag och sammanslutningar av utövare av yrkesmässig automobiltrafik,
som beröras av den ifrågasatta trafiken, än även, om förhållandena därtill
föranleda, på lämpligt sätt lämna vederbörande vägförvaltning, kommuner och andra,
som ärendet kan angå, lillfälle all yttra sig. Avser ansökningen räll lill
linjetrafik med omnibus, skall dyliki lillfälle alllid beredas vederbörande
kommunala förvaltningsmyndighet.

Över ansökan om tillstånd som avses
i 5 S fjärde siyckei skall länsstyrelsen inhämta yttrande av länsstyrelsen i
annat län som beröres av den ifrågasatta trafiken.

Is"

Över ansökan om tillstånd till linjetrafik
eller turlsllrqpk skall länsstyrelse ej mindre höra vederbörande
polismyndighet saml Irafikförelag och sammanslutningar av utövare av
yrkesmässig automobiltrafik, som beröras av den ifrågasatta trafiken, än även,
om förhållandena därtill föranleda, på lämpligt sätt lämna vederbörande
vägförvaltning, kommuner och andra, som ärendet kan angå, tilirdlle all yttra
sig. Avser ansökningen rätt lill linjetrafik med omnibus, skall dyliki
tillfälle alltid beredas vederbörande kommunala förvaltningsmyndighet.

Över ansökan om tillstånd som avses
i 5 S ijärde stycket skall länsstyrelsen inhämta ytirande av länsstyrelsen i
annat län som beröres av den ifrågasatta trafiken. Detsamma gäller Ifråga om
turisltrafik som berör annat län.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 ii Utan hinder av vad i 8 och 9
§§ är siadgal må infordrande av yttranden inskränkas eller underiålas, då
ansökan avser tillstånd alt uteslutande befordra skolbarn och lärare lill och
från skola, all medtaga passagerare vid färd med personautomobil för egen
räkning,

»Senaste lydelse 1969:689.

'Med nuvarande lydelse avses i prop. 1976/77:63 foreslagen
lydelse. Senaste lydelse

1965:910.

I* Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 70

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 6

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

alt med en eljest i linjetrafik insatt alt med en
eljesl i linjetrafik insatt

omnibus eller personautomobil lill- omnibus eller personautomobil lill

fälligl ombesörja beslällningstrafik fälligl ombesörja beslällningstrafik

inom visst begränsat område eller å eller turtsiirq/lk inom visst begränsat

viss vägsträcka, område eller å viss vägsträcka,

all för en tid av högst sex månader bedriva
beslällningstrafik för godsbefordran eller att för samma tid i viss trafik öka
antalet automobiler eller insätta släpfordon för person- eller godsbefordran,

att i beslällningstrafik utbyta om- atl i
beslällningstrafik eller turlst-

nibus eller personautomobil, trafik utbyta omnibus eller person-

automobil,

all utbyta lastautomobil eller släpfordon, såvitt
därigenom den största sammanlagda last, som enligl gällande trafiktillstånd må
medföras å fordonen, icke höjes med mer än femton proceni,

all jämlikt 20 § i linjetrafik för personbefordran
medföra högsl femhundra kilogram gods eller i dylik trafik använda släpfordon
för godsbefordran, vars maximilast icke överstiger femhundra kilogram, eller

att
utföra transporter i fall som sägs i 12 5 andra stycket.

12!;*

Trafiktillstånd må meddelas endasl däresi den
ifrågasatta trafiken finnes behövlig saml i övrigi lämplig.

Prövning av trafikens behövlighet skall ej ske i
fråga om tillstånd all utföra transporter med lastautomobil, om slörsla last
som må befordras med fordonet fastställes lill högsl 4 000 kilogram, och ej
heller i fråga om tillstånd att utföra transporter med sådant fordon, försett
med fast anordning för speciellt varaslag, som bestämmes av regeringen eller
myndighet regeringen förordnar. Behovsprövning skall ej heller äga rum, om
ansökan om trafiktillstånd avser

1) rätt för akiiebolag, handelsbolag eller
ekonomisk förening, vars samtliga

delägare eller medlemmar visals ha behov av godstransporter för egen rörelse

och vars huvudsakliga ändamål är atl tillgodose dessa behov, att uteslutande

för delägarnas eller medlemmarnas räkning i beslällningstrafik ulföra dylika

transporter med lastautomobil, vars maximilast ej överstiger 6 500 kilogram,

eller med lastautomobil jämte släpfordon, vilkas sammanlagda maximilast

ej överstiger 8 000 kilogram;

2) rätt alt, i omedelbart samband med befordran
av mjölk på uppsam

lingslinje, transportera fyllnads- och relurgods.

Trafiktillstånd må meddelas alle- Trafiktillstånd
må meddelas allenast den, som med hänsyn till er- nast den, som med hänsyn
lill er-

* Med
nuvarande lydelse avses i prop. 1976/77:63 föreslagen lydelse. Senaste lydelse
1972:593.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

farenhet,
vederhäftighet och ekonomiska förhållanden saml andra på frågan inverkande
omständigheter befinnes lämplig såsom utövare av yrkesmässig trafik. Där
fiera sökande finnas, må tidpunkten för ansökans ingivande icke vara
avgörande för företräde dem emellan. Avser ansökan tillstånd lill
linjetrafik, som kan komma alt konkurrera med annan redan utövad linjetrafik
eller med järnvägs-, spårvägs- eller sjötrafik skall, däresi tillstånd anses
böra meddelas och förhållandena icke lill annat föranleda, tillståndet lämnas
utövaren av dylik trafik, däresi denne ansökt därom och befinnes lämplig.
Om kommun, landstingskommun eller kommunalt trafikförelag söker tillstånd
till linjetrafik med omnibus och gör sannolikt, att trafikförsörjningen inom
orten eller bygden främjas, om ansökningen bifalles, äger kommunen, landstingskommunen
eller förelaget företräde framför annan sökande.

Föreslagen lydelse

farenhet,
vederhäftighet och ekonomiska förhållanden saml andra på frågan inverkande
omsländigheler befinnes lämplig såsom utövare av yrkesmässig trafik. Där flera
sökande finnas, må tidpunkten för ansökans ingivande icke vara avgörande för
föreiräde dem emellan. Avser ansökan tillstånd till linjetrafik eller turisttrafik,
som kan komma atl konkurrera med redan utövad linjetrafik eller med järnvägs-,
spårvägs- eller sjötrafik skall, därest tillstånd anses böra meddelas och
förhållandena icke till annat föranleda, tillståndet lämnas utövaren av dylik
trafik, därest denne ansökt därom och befinnes lämplig. Om kommun, landstingskommun
eller kommunalt trafikförelag söker tillstånd till linjetrafik med omnibus och
gör sannolikl, all trafikförsörjningen inom orten eller bygden främjas, om
ansökningen bifalles, äger kommunen, landstingskommunen eller föreiagei
föreiräde framför annan sökande. Tillståndet skall ställas å viss fysisk eller
juridisk person samt upptaga de villkor och beslämmelser, som prövas nödiga.
Tillstånd till beslällningstrafik i andra fall än som avses i andra stycket 1)
må dock meddelas juridisk person allenast om särskilda skäl därtill äro. Däresi
förhållandena därtill föranleda, bör lillslåndel begränsas atl omfatta vissa
slag av transporter eller viss kortare tid. Belräffande linjetrafik skall,
såvida ej särskilda omständigheter lill annat föranleda, föreskrivas, all
trafiken skall framgå å viss vägsträcka. Tillstånd till linjetrafik bör i
erforderiig utsträckning upplaga föreskrift om skyldighel all driva samlrafik
med anslutande järnvägs-, spårvägs- eller sjötrafikförelag saml om sättet för
samlrafikens bedrivande. Tillstånd alt medtaga passagerare vid färd med
personautomobil för egen räkning må, därest ej särskilda omständigheter annat
föranleda, förklaras gälla utan skyldighet all iakttaga bestämmelserna i 23, 25
och 29 55 denna förordning och vad som särskill föreskrivils om
lämplighelsbesiktning och träfikkort.

Tillstånd
all för en lid av högst sex månader bedriva beställningstrafik för
godsbefordran eller atl för samma tid öka antalet aulomobiler i dylik

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 8

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

trafik
må, däresi anledning föreligger därtill, förklaras gälla utan skyldighet alt
iakttaga bestämmelserna om träfikkort.

15
5

Har transportnämnden bestämt särskill lokalområde,
skall underrättelse därom tillställas länsstyrelse som beslutet angår.

Har länsstyrelse meddelat lill- Har länsstyrelse
meddelat till

stånd till linjetrafik, skall avskrift av stånd till linjetrafik eller
turisltrafik,

beslutet sändas till polismyndighet skall avskrift av beslutet sändas till

som länsstyrelsen finner böra under- polismyndighet som länsstyrelsen

rättas om lillslåndel saml, om tra- finner böra underrättas om tillstån-

fiken berör även annat län, del saml, om trafiken berör även an-

länsstyrelsen i det länet. nat län, länsstyrelsen i del länet.

Avskrift av beslul, varigenom länsstyrelse meddelat
tillstånd lill beslällningstrafik, skall sändas lill polismyndigheten å
stalionsorten, och, om del för trafiken angivna lokalområdet är beläget även i
annat län, länsstyrelsen i del länet.

Har Irafiknämnd meddelat beslul Har irafiknämnd
meddelat beslul

om trafiktillstånd, skall avskrift av om trafiktillstånd, skall avskrift av

beslutet sändas lill länsstyrelsen. Av- beslutet sändas lill länsstyrelsen. Av

skrift av beslut som regeringen med- skrift av beslul som regeringen med-

delatenligtS S/em/estycket tillslälles delatenligtS 5 s/är/É" stycket
tillslälles

vederbörande länsstyrelse och trafik- vederbörande länsstyrelse och trafik

nämnd, nämnd.

Vad
sålunda är stadgat skall äga molsvarande lillämpning i fråga om beslul om
ändring i irafiklillslånd. Om kungörande av beslul, varom i denna paragraf
sägs, stadgas i 44 5.

25 5 2 mom.' Automobil eller släpfordon må, med de
undantag som föranledas av stadgandena i 20 5, icke användas i yrkesmässig
trafik, förrän trafiktillståndets innehavare anmält atl fordonet skall användas
i trafik enligt tillståndet och, i fråga om fordon som skall användas för
personbefordran, överiämnat bevis att fordonet godkänls vid
lämplighetsbesiktning.

Anmälan av fordon som skall användas i
bestäUningstrafik med omnibus eller 1 turisltrafik får ej innefatta

Med
nuvarande lydelse avses i prop. 1976/77:63 föreslagen lydelse. Senaste lydelse

1972:437.

»Senaste
lydelse 1974:105.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:70 9

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

slörre
antal fordon än vad som motsvarar det antal med vilkel trafik .får bedrivas
enligt tillståndet saml, 1 förekommande.faU, det antal reservfordon som
lillslåndshavaren har uppgivit sig behöva 1 rörelsen. Anmälan skall göras
skriftligen och ingivas lill den myndighet som meddelat trafiktillståndet.
Avser anmälan registrerat fordon skall uppgifi lämnas om fordonels
registreringsnummer. Är fordonet icke registrerat eller är det registrerat men
avslälll skall anmälan innehålla sådana uppgifler om fordonels beskaffenhei,
som enligl vad därom är stadgat skola införas i bilregistret i fråga om
fordon, som är registrerat och icke avslälll.

Utan hinder av vad i första stycket sägs må
automobil eller släpfordon i yrkesmässig trafik användas för godsbefordran
längst fyra veckor efler den lidpunki fordonet förvärvades.

Myndighet som meddelat trafiktillståndet kan, när
anledning därtill föreligger, återkalla godkännande som avses i försia
stycket.

34
§

I
m o m . Bedriver någon linje- I m o m . Bedriver någon linje-,

eller
besiällningstraftk eller uthyr- beställnings- eller turisttraftk eller ul-

ningsrörelse eller transportförmed- hymingsrörelse eller Iransporlför-

ling utan att vara berättigad till dri- medling utan atl vara berättigad lill

vande av sådan trafik eller rörelse, drivande av sådan trafik eller rörelse,

varom fråga är varom fråga är,

eller bryter någon mol fdreskrif- eller bryter
någon mot föreskrif

terna i 21 eller 22 §, terna i 21 eller 22 §,

straffes
med dagsböter. straffes med dagsböter.

Är på grand av särskild beslämmelse för viss ort
obehörigt utövande av drosktrafik eUer liknande rörelse belagt med ansvar, må
ej sådan beslämmelse tillämpas vid ådömande av ansvar för molsvarande förseelse
enligl delta moment.

Denna lag iräder i krafl den dag regeringen
bestämmer. Förordnande om ikraftträdande får begränsas till vissa av de nya
bestämmelserna. Regeringen får meddela de övergångsbestämmelser som behövs.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 10

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-02-24

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och slalsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Anlonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder,
Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande:
slalsrådet Turesson

Proposition
om ändring i förordningen (1940:910) angående yrkesmässig automobiltrafik m.
m.

1
Inledning

Statens järnvägar (SJ) och Svenska
busslrafikförbundel har i framställningar lill regeringen den 15 oklober 1975
resp. den 30 oklober 1975 hemslälll om ålgärder för atl förbättra efterievnaden
av de bestämmelser som gäller den yrkesmässiga busstrafiken. SJ har i sin
framställning främsl tagit upp frågorna om definitionen av linjetrafikbegreppet
och sanktioner för överträdelser av bestämmelserna. Även busstrafikförbundets
framställning behandlar definitionsfrågan.

Inom kommunikationsdepartementet har därefler
utarbetats promemorian (1976-02-04) Linjetrafikbegreppet m. m. i förordningen
(1940:910) angående yrkesmässig automobiltrafik m. m. (YTF).

Departementspromemorian och framställningarna har
remissbehandlats. Yttranden har avgetls av riksåklagaren, rikspolisstyrelsen,
hovrätten över Skåne och Blekinge, postverket, SJ, Iransportnämnden,
länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Malmöhus, Göteborgs och
Bohus, Kopparbergs, Västernorriands och Norrbottens län. Statsanställdas
förbund. Svenska busslrafikförbundel. Svenska kommunförbundet. Svenska landslingsförbundel.
Svenska lokallrafikföreningen. Svenska resebyråföreningen och Svenska
iransportarbetareförbundet.

2
Nuvarande ordning

Yrkesmässig trafik är enligt 1 § YTF trafik i
vilken bil jämte förare tillhandahålls allmänheten mol ersättning för person-
eller godsbefordran.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:70 11

Enligl 4 5 YTF förstås med linjetrafik yrkesmässig
trafik för regelbunden befordran av passagerare eller gods på viss vägsträcka
eller mellan vissa orter under sådana omsländigheler alt bestämmanderätt i
fråga om bilens ulnyltiande inte tillkommer viss trafikant eller vissa
trafikanter gemensaml. Yrkesmässig trafik som ej är att hänföra lill
linjetrafik benämns beslällningstrafik. Ingår yrkesmässig trafik för
personbefordran som ell led i en längre transport, skall trafiken bedömas för
sig vid prövning av frågan om den är alt hänföra till linjetrafik eller
beslällningstrafik.

Tillstånd till linjetrafik eller beslällningstrafik
med buss meddelas enligl 5 § YTF av länsstyrelse. Som förulsällning för
meddelande av tillstånd lill yrkesmässig personbefordran gäller bl. a. all det
skall finnas behov av den trafik för vilken tillstånd söks liksom atl trafiken
i övrigi kan anses lämplig. Bakom bestämmelserna om behovsprövningen ligger
främsl en strävan alt skydda redan etablerad linjetrafik från konkurrens som
kan ha en menlig inverkan på den kollektivtrafik som redan finns när ansökan
skall prövas. Intresset av all skydda viss trafik från konkurrens kommer till
uttryck bl. a. i 12 S iredje siyckei YTF. Där sägs bl.a. alt om ansökan avser
tillstånd till linjetrafik som kan komma all konkurrera med annan redan utövad
linjetrafik eller med järnvägs-, spårvägs- eller sjötrafik skall, om tillstånd
anses böra meddelas och förhållandena inle föranleder annat, tillståndet lämnas
utövaren av sådan trafik, om denne ansökt därom och befinns lämplig.

Vidare gäller enligl 12 5 fjärde siyckei YTF atl
trafiktillstånd skall meddelas viss fysisk eller juridisk person saml
innehålla de villkor och beslämmelser som behövs. Tillstånd alt bedriva
beslällningstrafik får, med vissa undantag i fråga om godstransporter, meddelas
juridisk person endast om särskilda skäl föreligger.

Enligl 25 5 2 mom. YTF får fordon inle användas i
yrkesmässig trafik förrän lillslåndshavaren hos lillslåndsmyndigheten gjort
anmälan all fordonet skall användas i trafik enligl tillståndet. Hinder
föreligger inte mot atl anmäla fiera fordon för användning i trafiken än del
antal med vilkel trafiken får bedrivas enligl lillslåndel.

Enligl
34 5 I mom. YTF straffas den som bedriver linje- eller beslällningstrafik ulan
tillstånd med böter. Delsamma gäller enligl 34 5 3 mom. den som bryter mol
bestämmelserna om fordonsanmälan.

I
samband med ändringar i YTF, vilka trädde i kraft den 1 oktober 1972, infördes
i fråga om den yrkesmässiga laslbilslrafiken ell s. k. bestallaransvar. Har
beställningstrafik för godsbefordran bedrivits ulan tillstånd eller i strid mol
de bestämmelser som gäller om lokalområde eller mol föreskrift som har
meddelals om högsla tillåtna maximilast, döms enligl 34 5 5 mom. den för vars
räkning otillåten transport har utförts till böter, om han kände till hindret
mol transportens utförande eller inte visar atl han har gjort den undersökning,
om sådani hinder förelåg, som skäligen kan begäras av honom.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 12

Enligl förordningen (1975:885) om utmärkning av
buss i beställningstrafik skall sådan buss när den används i trafiken vara
försedd med ell för bussen avsett yrkestrafikmärke som utvisar att tillstånd
har meddelals lill trafiken och all bussen har anmälts för användning i trafik
enligt tillståndet. Yr-keslrafikmärke lillhandahålls lillslåndshavaren av
statens trafiksäkerhets-verk när fordonsanmälan har skett enligl 25 5 2 mom.
YTF. Till bestämmelserna om yrkestrafikmärke finns knuten en straffsanktion.

Kungörelsen (1958:368) om undanlag från vissa beslämmelser
i förordningen den 25 oktober 1940 (nr 910) angående yrkesmässig
automobiltrafik m. m. (ändrad 1969:692) innehåller bestämmelser som tar sikle
på sådan trafik som anordnas av researrangörer. Enligt kungörelsen får
beställningstrafik för personbefordran med buss anordnas ulan hinder av all
anordnaren saknar be-slällningstrafiklillstånd under förutsättning alt han för
trafikens bedrivande anlitar trafikulövare med sådant tillstånd och all han
lill vederbörande lill-slåndsmyndighel före trafikens igångsättande ger in
skriftlig anmälan därom med uppgifi om den ellerde trafikulövare som han
avseratl anlita. Under förulsällning all sådan anmälan har ingivils är
anordnaren också befriad från skyldighel att iaktta övriga beslämmelsersom
gäller för irafikenenligl YTF eller föreskri fler som har meddelals med stöd
av YTF i den mån de har iakttagits av den anlitade trafikulövaren och inte rör
taxa eller driflslalislik för trafiken.

3
Tidigare överväganden i fråga om linjetrafikbegreppet

Sedan YTF:s lillkomsl har i olika sammanhang frågan
om gränsdragningen mellan linjetrafik och beslällningstrafik behandlals. Del
som främsl har vållat gränsdragningsproblem har varit regelbundenhelsrekvisilet
och frågan med vilken täthet trafiken skall bedrivas för all rekvisilel skall
vara uppfyllt. I prop. 1972:81 med bl. a. förslag lill ändringar i YTF
behandlades gränsdragningsfrågan. Dar redovisades den domsiolspraxis som
förelåg liksom de överväganden rörande linjetrafikbegreppet som har skett i
förarbetena lill YTF. Del uttalades atl genom högsla domstolens praxis har
klariagts all mera långväga trafik som sker med ålminstone två dubbelturer
varje vecka under en längre tid är alt anse som regelbunden, medan det därmed
inte var avgjort om trafik med färre turer bör hänföras till linjetrafik eller
ej. Med hänvisning till förarbelena till YTF konstaterades emellertid att det
ulan ändring i YTF lorde slå klart atl regelbunden trafik, när del gäller
personbefordran, skall anses föreligga om körningen vanligen äger ram på förat
tillkännagivna eller eljest för allmänheten kända lider minsl en gång varje
kalendervecka under en längre tid. Del ansågs också uppenbart alt smärre
avvikelser från regelbundenheten saknar betydelse för bedömningen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 13

4
Framställningarna

Med hänvisning till uttalandena rörande
linjetrafikbegreppet i prop. 1972:81 har SJ i sin framställning anfört atl
lolkningen av regelbundenhelsrekvisilet har lett till anpassningar hos de
bussföretag som saknar de linjelrafiklillslånd som behövs för alt utföra
exempelvis veckoslutslrafik. Anpassningen har enligl SJ inneburil att företagen
erbjuder resor varannan vecka eller tre veckoslut av fyra, alll under en längre
tid. SJ har som sin bestämda uppfattning framhållit all en varaktig trafik som
utförs på detla sätt har sådan karaklär av regelbundenhet alt den måsle anses
vara likställd med linjetrafik. Enligt SJ kan man också förvänta all två eller
fiera bussförelag går samman om trafik i fiera relationer med alternerande
vagninsalser så alt inget av de enskilda förelagen ensamt kommer atl trafikera
en viss relation med otillåten turtäthet trots alt resultatet ändå blir en
faktisk linjetrafik. Mot bakgrand härav har SJ hävdat att en ytteriigare
precisering i fråga om gränsdragningen mellan linjetrafik och
beslällningstrafik är nödvändig.

Med tanke på de problem definitionen av begreppel
linjetrafik vållar bör man enligt SJ överväga alt - i motsats lill vad som
gäller nu - definiera begreppel beslällningstrafik och låta all trafik som ej
faller under delta begrepp vara linjetrafik. Med beslällningstrafik skulle
enligl SJ då förslås yrkesmässig trafik för personbefordran i vilken bil och
förare lillhandahålls på villkor all beställaren har dispositionsrätten över
fordonet och all ersällningen besläms med hänsyn lill bilens ulnyltiande och
transportens längd och ej särskill för varje passagerare. All annan trafik
skulle hänföras till linjetrafik.

Med den föreslagna definitionen skulle man enligt
SJ undgå de svårigheter som i dag är förknippade med regelbundenhelsrekvisilet
och ell kringgående av bestämmelserna om linjetrafik på del sätt som har
beskrivits skulle omöjliggöras.

Den föreslagna lösningen skulle - anför SJ - medföra
all linjelrafiklillslånd krävs också för enstaka resor med individuell
prissättning men några besvärande olägenheter anses inle behöva uppkomma
härigenom. SJ föreslår alt man i YTF öppnar möjlighel för undantag från remiss-
och kungörelseförfarandena då ansökan avser befordran vid enstaka tillfällen
och anledning saknas lill antagande atl trafiken kan komma atl konkurrera med
annan redan utövad linjetrafik eller med järnvägs-, spårvägs- eller sjötrafik.

SJ har i sin framställning också tagil upp frågan
om sanktioner mot överträdelser av bestämmelserna i YTF och har därvid betonat
angelägenheten av att dessa utformas så atl inte - som är fallet med de
bötesstraff som utdöms i dag - böterna diskonteras som en i driflkalkylen
ingående utgift. Eftersom överträdelserna typiskt sker till främjande av en
affärsmässigt driven verksamhel, bör sanktionerna enligt SJ anknytas härtill.
Man bör därför överväga all införa sankiionsformen normerade böter, besiämda
all ulgå

1** Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 70

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:70 14

högst
med ett belopp motsvarande viss andel av ateranskaffningsvärdet hos del fordon
som har brukats vid tillfället för överträdelsen. För fall av allvariiga
överträdelser synes enligl SJ därutöver en ren förverkanderegel kunna
uppställas.

SJ har slutligen i sin framställning tagit upp
länsstyrelsernas roll som övervakande myndigheier i fråga om den yrkesmässiga
trafiken. Enligt SJ är uppfattningen om innebörden i skyldigheten enligt 3 5
YTF - enligl vilken bestämmelse del ankommer på länsstyrelsen atl verka för ell
ändamålsenligt ordnande av den yrkesmässiga trafiken - varierande från
länsstyrelse lill länsstyrelse. SJ anser alt del är uppenbart alt länsstyrelsen
i sin egenskap av lillsynsmyndighel bl. a. har all vid misstanke om överträdelser
göra anmälan därom hos polis- och åklagarmyndigheter. SJ framhåller alt del är
önskvärt alt ålgärder vidlas i syfle atl säkerställa en enhetlig praxis hos
länsstyrelserna av beskaffenheten all grundlägga ökad respekt för gällande
regler.

Busslrafikförbundel ullalar i sin framställning all
oklarheter om innebörden av gällande rättsregler och delvis därav föranledda
brisler i fråga om eflerievnadskontroll och rättsliga ingripanden har
möjliggjort utveckling av busstrafik i former som utsätter annan etablerad
busstrafik för osund konkurrens och som innebär ökade svårigheier för
strävandena all förverkliga övergripande trafikpolitiska mål saml risker för
busstrafikens anseende, för anställningstryggheten i verksamheten och för
trafiksäkerheten.

Förbundei hänvisar lill SJ:s framställning och
anför atl syftet med denna väl synes överenssiämma med förbundels
uppfattningar. När del gäller definitionsfrågan uttalar förbundei alt
linjelrafiken spelar en särskild roll när del gäller fullföljandet av
trafikpolitiska målsättningar. För denna trafik bör även fortsättningsvis gälla
särskilda regler med speciella krav på bl. a. regularitet, trafikeringsplikl,
iransportplikt och taxor. Enligl förbundels uppfattning är det angelägel att
linjetrafikbegreppet även fortsättningsvis får representera detla slag av
irafikulövning.

5
Promemorian

5.1
Begreppsdefinitionerna

I promemorian anförs inledningsvis all frågan om
gränsdragningen mellan linjetrafik och beslällningstrafik på senare lid har
aktualiserats på nytt inom busseklorn. Det som nu" liksom lidigare, vållar
gränsdragningsproblem är i försia hand regelbundenhelsrekvisilet i
linjeirafikdefinilionen. Med redovisning av de i SJ:s framställning angivna
Irafikeringsformerna uttalas atl busstrafik på olika håll drivs i former som
ligger på gränsen mellan linjetrafik och beslällningstrafik. Trafikulövarna
saknar i dessa fall regelmässigt tillstånd lill linjetrafik och hänför sig i
sin verksamhel till beslällningslrafik-tillstånd. I en del fall kan givetvis
denna ulveckling vara en följd av speciella

s. 15 Kontrollera mot PDF

Frop. 1976/77:70 15

förhållanden
när del gäller Irafikunderiag, tillgängliga resurser o. d. 1 andra fall synes
det emellertid vara fråga om avsiktliga försök all kringgå kraven på
linjelrafiklillslånd. Härtill kommer sådan öppet annonserad trafik som helt
uppenbart bedrivs ulan någon form av tillstånd alls.

Den ulveckling mol ell systematiskt kringgående av
bestämmelserna om linjetrafik som kan skönjas ulgör enligt promemorian ett hot
mot statsmakternas strävan all försöka åstadkomma en samordning av den
långväga busstrafiken. Del grepp om trafiken som man i samarbele med bussbranschen
har fåll genom regeringens beslul 1974 och 1975 i fråga om vecko-sluistrafiken
riskerar man all föriora, om man inle vidtar ålgärder för att komma lill rätta
med sådana förfaranden som de beskrivna.

1 promemorian anförs vidare alt man genom en skärpt
övervakning och ett mera medvetet agerande från länsstyrelsernas och
åklagarmyndigheternas sida kanske skulle kunna komma ål de mest flagranta
fallen av överträdelser. Bevissvårigheler skulle emellertid medföra atl del
ändå i belydande omfattning skulle finnas kvar irafikformer som har tillkommit
för kringgående av bestämmelserna om linjetrafik. Därtill kommer atl del med
lanke på samordningsslrävandena inte är lillfredsslällande atl en trafik som
bedrivs vart annat eller vart iredje veckoslut eller tre veckoslut av fyra i
sådana relationer där koncessionerad linjetrafik går fram inle är alt bedöma
som linjetrafik. Om den får ulföras med beställningstrafiklillslånd saknas möjligheter
alt göra de avvägningar mellan olika intressen som behövs för all den reguljära
linjelrafiken skall kunna ulvecklas och fylla sina väsentliga
samhällsfunktioner. En förutsättning är alltså atl tillståndsmyndigheterna får
ell grepp om ifrågavarande mellanformer av trafik.

Enligl promemorian behövs en ny definition av
begreppel linjetrafik för all komma lill rälla med missförhållandena. En
länkbar lösning - för atl undvika atl trafikulövare försöker kringgå
bestämmelserna om linjetrafik genom att via konstlade förfaranden eliminera
något av de rekvisil som skall vara uppfyllda - anges vara den av SJ
föreslagna, nämligen all man i författningstexten definierar begreppet
beställningstrafik och hänför all annan trafik till linjetrafik. Som exempel
på en sådan definition anges följande.

Med beställningstraflk avses yrkesmässig trafik för
personbefordran i vilken bil och förare tillhandahålles på villkor all
beställaren har dispositionsrätten över fordonet och all ersällningen bestämmes
med hänsyn lill bilens ulnyltiande och transportens längd och ej för varje
passagerare för sig. Yrkesmässig persontrafik som ej är alt hänföra till
beslällningstrafik är linjetrafik.

I promemorian framhålls alt en definition av denna
typ emellertid innebär atl begreppet linjetrafik fåren vid lillämpning. Förutom
den mer eller mindre regelbundna trafik som har beskrivitsovan skulle inom
definitionen falla även sådana resor som anordnas för bevistande av olika
arrangemang och som i allmänhet inte kan sägas konkurrera med linjelrafiken.
Den lyp av trafik som här åsyftas är den man vanligen betecknar som
turisltrafik. För all

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 16

undvika
att denna från linjetrafik i egenllig bemärkelse så arlskilda trafik hänförs
under linjetrafikbegreppet bör man enligl promemorian skapa elt särskill
begrepp för detta slag av trafik. Genom alt införa en ny definition vid sidan
av de båda som nu finns vinner man två fördelar. För del första är det ur
handläggningssynpunkl enklare all arbeta med ell begrepp som finns definierat i
författningstext. Fördel andra kommer begreppet linjetrafik atl vara förbehållet
den lyp av trafik som man vanligen förknippar med detla begrepp, nämligen
kollektivtrafik som präglas av viss turtäthet, fastställda taxor och
luriislor, särskill anordnade hållplatser elc.

Del man vanligen betraktar som turisttrafik kan
vara av mycket varierande slag alltifrån sight-seeingturer till
gudstiänstresor. 1 promemorian framhålls all en definition av begreppel därför
måsle göras så enkel som möjligl. Vad som skiljer turisltrafik från annan
busstrafik är bl.a. alt huvudsyftet med trafikarrangemangel inle ligger på
själva transporten ulan på elt evenemang av någol slag. Med utgångspunkt i del
definilionsförslag som nyss har redovisats föreslås all man såvitt gäller
busstrafiken skulle kunna formulera en definitionsparagraf, inkluderande
turisltrafikbegreppel, på följande sätt.

Med beslällningstrafik avses yrkesmässig trafik för
personbefordran i vilken bil och förare tillhandahålles på villkor all
beställaren har dispositionsrätten över fordonet och att ersättningen bestämmes
med hänsyn lill bilens ulnyltiande och transportens längd och ej för varje
passagerare för sig.

Med turisltrafik avses sådan personbefordran med
buss som ej är beslällningstrafik, om transporten ingår som ell led i ett
sammanhängande arrangemang, där huvudsyftet ligger på annat än själva
transporten.

Yrkesmässig persontrafik som ej är atl hänföra till
beslällningstrafik eller turisltrafik är linjetrafik.

För alt en viss trafik skall hänföras till
turisltrafik skall del alltså vara fråga om elt sammanhållet arrangemang, där
man ej skall ha möjlighet atl exempelvis lösa biljett bara för själva resan.
Vidare får arrangemangsdelen ej vara alltför obetydlig. Alt i författningstext
närmare precisera vad som skall gälla i dessa hänseenden torde enligt
promemorian vara ogörligt. Det får ankomma på lillslåndsmyndighelerna all från
fall lill fall - med utgångspunkt i sökandens redovisning för den tänkta
trafiken - avgöra om den kan anses falla under begreppel turisltrafik. För all
åstadkomma en-helliga bedömningar och som vägledning för lillämpningen av
bestämmelserna om turisltrafik kan behövas anvisningar om vad som skall gälla
för atl en viss trafik skall bedömas som turisltrafik. En sådan anvisningsverksamhel
skulle enligl promemorian kunna ankomma på elt centralt organ av del slag som
trafikpolitiska uiredningen har föresiagii i belänkandet (SOU 1975:66)
Trafikpolitik - behov och möjligheter. Del framhålls emellertid all en slrikl
avgränsning av begreppel inte är nödvändig, om tillståndsprövningen uiformas
på lämpligt sätt så atl lillståndsmyndigheten -länsstyrelsen ~ i varje enskilt
fall kan bestämma utformningen av den ifrågasatta trafiken. Finner
länsstyrelsen av ansökan framgå alt fråga är om

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 17

verksamhel
som egentligen utgör linjetrafik, kan ansökan prövas med hänsyn härtill.
Försök atl kringgå linjelrafikkravet till förfång för den reguljära
linjetrafiken kan hindras genom atl ansökan inte bifalls.

1
promemorian anförs all lillståndsmyndigheten i turisltrafiktillståndel närmare
bör precisera vad slags trafik tillståndet berättigar lill. Detta förutsätter
att sökanden i sin ansökan redovisar uppläggningen av trafiken. Kan sökanden
inte delta, bör lillslåndsmyndigheten meddela ett mera generellt utformat
tillstånd, som tidsbegränsas. Väljer man en lösning med mera generellt
utformade men tidsbegränsade turisttrafiktillstånd i sådana fall som har
angivits, kan lillståndsmyndigheten lättare följa upp verksamheten och vidla
åtgärder när så behövs. Som exempel på sådana länkbara åtgärder anges ändring
av tidigare meddelade villkor eller införande av villkor eller föreskrifter om
så behövs med hänsyn till det sätt på vilket lillslåndshavarens trafik har
utvecklat sig sedan tillståndet meddelades. Likaså har man enligl promemorian
möjlighet all på enklare sätt, utifrån mera allmänna bedömningar av hur
lillslåndshavaren har drivit trafiken, avgöra om lillslåndel bör förlängas.

När del gäller övergångsfrågorna framhålls i
promemorian alt de föreslagna definitionerna på linje- och beslällningstrafik i
myckel slor utsträckning motsvarar de nuvarande definitionernas lillämpning i
prakiiken. Del synes därför inte möta hinder alt låta de nya bestämmelserna
gälla även lidigare meddelade tillstånd. Därvid måsle dock beakias all de -
relalivt få - trafikulövare för vilka situationen ändras bereds skäligt rådrum
för ansökan om sådani nytt tillstånd som de kan anse sig behöva. Likaså behövs
enligl promemorian viss lid för all ansökningar om tillstånd till turisltrafik
skall kunna avgöras. Med hänsyn lill angelägenheten av atl de nya bestämmelserna
kan börja lillämpas så snart som möjligl bör dock en kort övergångslid
eftersträvas. En period om 6-10 månader bedöms vara tillräcklig.

På något längre sikt förordas i promemorian en omskrivning
av äldre tillstånd, så att man (år en mera enhetlig utformning i fråga om
innehållet och särskill angivna villkor.

5.2
Fordonsanmälan

1 promemorian påpekas att del enligl YTF inle
föreligger hinder mol all anmäla fiera fordon för användning i trafiken än del
antal med vilkel trafiken enligl tillståndet får bedrivas. Det framhålls all
den gällande ordningen gör det svårl atl konlrollera alt en trafikulövare vid
elt visst tillfälle inte använder flera fordon än han är berättigad till. Det
förekommer i dag all mindre nogräknade trafikulövare använder hela sin anmälda
fordonspark i beslällningstrafik samtidigi trots alt tillståndet endast medger
ett begränsal ulnyltiande. Det föreligger därför behov av att införa
beslämmelser som hindrar sådana olagliga förfaranden. Huvudregeln bör enligt
promemorian utformas så att rätten alt anmäla fordon begränsas till det antal
som svarar

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 18

mol
del antal fordon som trafikulövaren har tillstånd alt använda i trafiken, dvs.
i enlighet med den princip som brakar uttryckas i orden "en buss, ett
tillstånd".

I detla sammanhang behandlas i promemorian frågan
om rätt för trafikulövare all sälta in reservfordon vid haveri elc. Med
gällande ordning, enligl vilken man får anmäla obegränsat antal fordon, är
frågan om reservfordon inte någol problem, eftersom trafikulövaren utan vidare
kan ersätta havererat fordon med elt annat fordon som har anmälts för användning
i trafiken. Tillämpar man undantagslöst regeln "en buss, ett tillstånd"
innebär ell haveri alt trafikulövaren, i vart fall tillfälligtvis, är betagen
möjligheten all utnyttia den kapacitet han har räll alt använda enligl tillståndet.
Det bör därför enligt promemorian finnas möjlighet även i fortsättningen atl
ersätta elt fordon som är ur funktion. Del framhålls emellertid alt reglerna
måste uiformas så all man undanröjer möjligheterna all samtidigt använda fiera
fordon än tillståndet ger rätt till. Som en länkbar lösning anges följande.

Vid ansökan om trafiktillstånd skall sökanden, på
sätt som sker i dag, ange del antal fordon han skall använda i rörelsen.
Därutöver skall han ange del antal fordon som han anser sig behöva som
reservfordon.

Tillståndsmyndighelen prövar behovet av den sökta
trafiken med utgångspunkt i det antal "ordinarie" fordon sökanden
har uppgivit. Vidare prövar lillståndsmyndigheten om del föreligger behov av
reservfordon och i så fall vilkel antal som kan anses behövas. I
lillslåndsbeslutel skall myndigheten sedan ange det antal reservfordon som får
finnas i rörelsen. För alt undvika all reservfordonen används i trafiken annat
än då så är påkallal, skall yrkestrafikmärken enligl förordningen om utmärkning
av buss i beslällningstrafik endast tilldelas trafikulövaren lill det antal
som svarar mol del antal bussar som samtidigt får användas i trafik enligt
tillståndet. Då reservfordon används i trafiken skall del vara försett med del
märke som har tilldelats förden buss som ersälts.

5.3
Övrigt

1 promemorian anförs alt enligt gällande
beslämmelser i YTF krävs elt särskill tillstånd all bedriva beslällningstrafik
även om man innehar ett linjelrafiklillslånd. Del framhålls atl
beställningälrafiken ofla ulgör ell viktigt komplement lill linjelrafiken för
de förelag som innehar linjelrafiklillslånd och innebären rationelll
utnyttjande av fordonsparken. Enligl promemorian synes del därför naluriigl all
beställningstrafiken i första hand omhänderhas av linjelrafikförelagen och atl
förelagen får bedriva sådan trafik utan den omgång som ansökan om särskilt
tillstånd lill beställningstrafik innebär. I konsekvens härmed skulle innehav
av linjetrafiklillslånd även innefatta räll all bedriva turisltrafik. Med
hänsyn härtill kan det enligl promemorian övervägas att ulfornTa reglerna så
atl tillstånd till linjetrafik medger rätt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 19

all
utföra även beslällningstrafik och turisltrafik.

1 promemorian tas också frågan om kravet på
särskilda skäl föratt juridiska personer skall meddelas tillstånd till
beslällningstrafik upp. Hänvisning görs till trafikpolitiska uiredningens
förslag all detta krav slopas i fråga om tillstånd till beslällningstrafik för
godsbefordran. De argument för ell slopande som uiredningen redovisar i sitt
betänkande lorde enligt promemorian äga giltighet även i fråga om tillstånd all
bedriva beslällningstrafik med buss.

6
Remissyttrandena

Nästan alla remissinslanser, däribland/josnjez-te/,
SJ, samtliga länssiyrelser. Svenska busslrafikförbundel. Svenska landstingsförbundet.
Svenska lokaUra-ftkföreiungen och Svenska transportarbetareförbundet har
instämt i eller lämnal ulan erinran de uttalanden som gjorts i promemorian om
behovel av definilionsändringar. RÄ framhåller att frågan om gränsdragningen
mellan linjetrafik och beslällningstrafik har slor trafikpolitisk betydelse.
Med hänsyn lill intresset av all den reguljära linjetrafiken kan få ulvecklas
ostört på grandval av transportbehov och Irafikresurser inom berörda områden
och lill önskvärdheten atl åstadkomma samordning mellan olika kommunikationsnät
är del angelägel atl ålgärder vidlas i syfte att förhindra en ulveckling mol
ell systematiskt kringgående av bestämmelserna om linjetrafik.
Rikspolisstyrelsen uttalar att avsaknaden av entydiga definitioner av busslrafikbegreppen
i YTF och de gränsdragningssvårigheler som följer därav vållar problem från
övervakningssynpunkt. Länsstyrelsen 1 Malmöhus län framhåller angelägenheten av
en översyn av gällande regler för all så långl som möjligt undvika
lolkningssvårigheter. Länsstyrelsen ansluler sig lill vad SJ och Svenska
busslrafikförbundel har anfört som stöd för sina framställningar.
Statsanställdas förbund hänvisar lill atl tillståndsgivning för yrkesmässig
trafik är ell av samhällets styrmedel bl. a. för att få till stånd en
ulveckling i enlighet med trafikpolitiska ställningstaganden. Förbundei anser
del vara av väsentlig betydelse för della styrmedels effektivitet all de i
della sammanhang berörda begreppen definieras med största möjliga precision.

Även promemorians förslag till nya definitioner har
fåll stöd av del stora flertalet remissorgan, däribland SJ, flertalet
länsstyrelser. Statsanställdas.förbund, Svenska landsUngsförbundel och Svenska
lokallrafikföreningen. Rikspolisstyrelsen anför atl de föreslagna
begreppsdefinitionerna torde kunna bidra till alt molverka den ulveckling mol
ett systematiskt kringgående av bestämmelserna om linjetrafik som har pågått
under senare år. Svenska busstrqflkforbundet, som också har tillstyrkt
förslagen, uttalar all trots de försök till förtydligande av
regelbundenhelsrekvisilels innebörd som har gjorts i bl.a. förarbetena till YTF
och i rättspraxis, så har inte någon från trafikpolitiska synpunkler
tillfredsställande avgränsning av linjetrafikbegreppet kunnat uppnås. Svenska
transportarbetareförbundet anför att möj-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 20

lighelerna
alt kringgå bestämmelserna och bedriva regelbunden veckoslutstrafik ulan de
tillstånd som behövs lorde bli betydligt mindre genom de föreslagna
definitionerna än f. n. Förbundet framhåller också atl de föreslagna
definitionerna tillgodoser de önskemål om en väl fungerande busstrafik som har
kommii lill uttryck i bl. a. SJ:s och Svenska busstrafik-förbundets
framställningar. Länsstyrelsen 1 Kopparbergs län framhåller alt införande av
begreppet turisltrafik får anses nödvändigl, dels för alt undvika atl sådan
trafik, som vanligen inle förknippas med linjetrafik, hänförs till
linjetrafikbegreppet och dels för atl länsstyrelsen bättre skall kunna konlrollera
hur meddelade tillstånd utnyttjas. Svenska resebyråföreningen framför liknande
synpunkler och framhåller att skapandet av begreppel turisltrafik väsentligt
bidrar lill atl förtydliga begreppen. Del angelägna i atl de föreslagna bestämmelserna
tillämpas så snart som möjligl betonas också av fiera remissorgan. Från några
håll har synpunkter framförts på detaljer i uiredningens förslag. Så har t. ex.
SJ och Statsanställdas förbund hävdat att tillstånd till turisltrafik alltid
bör innehålla ett preciserat angivande av det slag av trafik som tillståndet
ger rätt all ulföra. Vidare har SJ - liksom bl. a. Svenska busslrafikförbundel
och Svenska resebyråföreningen - anfört alt den i promemorian föreslagna
benämningen turisltrafik bör bylas ut mot arrangemangstrafik som en lämpligare
benämning. Också Svenska transportarbetareförbundet har vänt sig mot ullrycket.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har avstyrkt
förslagel om införande av en definition av begreppel turisltrafik med
hänvisning bl. a. till de svårigheier som kan uppstå när det gäller att avgöra
vad som skall hänföras till denna irafikform. Postverket har intagit en
avvaktande hållning till införandel av begreppel turisltrafik under åberopande
av atl sådan trafik skulle kunna innebära intrång i den etablerade
linjetrafiken.

En tvekande hållning till ändrade definitioner har
inlagils av Svenska kommunförbundet.

Elt
fålal remissinslanser har motsatt sig ell genomförande av de föreslagna
definilionsändringarna. RA anför
att del rent allmänt kan sägas atl del alllid föreligger svårigheter vid försök
atl genom detaljerade beslämmelser försöka åstadkomma mera preciserade
definitioner. Varje nytillkommen beslämmelse innebär enligl RÅ all en viss
kategori faller ulanför del ifrågasatta begreppel och alt samtidigt nya
möjligheter skapas för dem som vill undandra sig tillämpningen av
bestämmelserna alt i någol avseende ge trafiken en karaktär som gör all den
inte inbegrips under definitionen. Enligl RÄ bör linjelrafikbegreppels
regelbundenhelsrekvisil bibehållas men förtydligas i författningstexten så alt
där anges all trafik är all anse som regelbunden i de fall körningarna varje
månad eller kvartal överstiger ell vissl lämpligt bestämi antal. Hovrätten över
Skåne och Blekinge har förklarat sig inte ha blivit alldeles övertygad om
behovel av en total omarbetning av definitionerna. Genom införandet av nya
definitioner lorde, enligl hovrätten, med all sannolikhet nya
gränsdragningsproblem komma all uppslå. Hovrätten

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 21

framhåller
all - om en ändring av definitionerna anses böra ske - del är angeläget att
gränsdragningen mellan linjetrafik och övrig yrkesmässig trafik görs så
otvetydig alt tveksamhet om linjelrafiklillslånd krävs för en viss trafik inte
behöveruppstä hos researrangörer eller busstrafikföretagare. Enligt hovrätten
framstår det därför som önskvärt att begreppet linjetrafik definieras positivt
och så klart och otvetydigt som möjligl. Länsstyrelsen I Malmöhus län har, i
likhei med RÅ, förordat en uttrycklig definition av begreppel linjetrafik
innehållande en precisering av regelbundenhelsrekvisilet.

Några remissinstanser har i anslutning till sina
yttranden över defini-lionsförslagen lagil upp frågan om trafikutövarebegreppet.
RA har - med hänvisning till
högsta domstolens praxis och vissa avgöranden av regeringen i ärenden rörande
besvär över beslut i fråga om linjetrafiktillstånd - gjort gällande atl
innebörden av trafikutövarebegreppet i YTF f. n. är oklar. Det framstår därför
enligt RÅ som angeläget all berörda frågor snarasi blir föremål för närmare
överväganden. SJ har framhållit all del är lämpligt atl trafikutövarebegreppet
preciseras, om de föreslagna ändringarna i YTF genomförs. SJ uttalar som sin
uppfattning atl trafikutövarebegreppet principiellt bör förankras i
tillhandahållandet av fordon och personal. Liknande synpunkler har framförts
av Svenska busslrafikförbundel. Svenska lokallrafikföreningen och Svenska
iransportarbetareförbundet.

Samtliga remissinslanser har godtagit eller lämnat
ulan erinran de förslag som har lagts fram i promemorian om ändrade regler för
fordonsanmälan.

Länsstyrelserna i Uppsala och Kopparbergs län
liksom Svenska busstrafikförbundet ifrågasätter dock om någon begränsning av
rätlen att anmäla reservfordon behövs med hänsyn till de regler som har
föreslagits i fråga om tilldelningen och användningen av yrkestrafikmärke.

Flertalet remissinslanser har uttryckt tveksamhet i
fråga om riktigheten av de överväganden som gjorts i promemorian i fråga om
linjetrafikutövares rätt att ulan särskill tillstånd driva beställnings-trafik.
Som skäl härför har bl. a. åberopats risken för atl trafikutövare som far
tillstånd att driva linjetrafik, även om denna är helt obetydlig, skulle få
rätt att driva beställnings- eller turisltrafik av obegränsad omfattning,
vilkel skulle innebära en trafikavledning från de ursprungligen etablerade
linjelrafikförelagen i fråga om beställningskörningar.

Samlliga remissinstanser har tillstyrkt eller
lämnat utan erinran det förslag som har lagts fram i promemorian om att slopa
kravet på särskilda skäl för meddelande av tillstånd till juridiska
personer.

Endasl ett fålal remissinslanser har yttrat sig
över de förslag som SJ och Svenska busslrafikförbundel lagl fram i fråga om
straffsanktionerna. Statsanställdas förbund har tillstyrkt SJ:s förslag om
införande av ett system med normerade" böter. Länsstyrelsen i Norrbottens
län, som har framhållit att sanktionerna bör vara av samma typ för busstrafiken
som för övrig yrkesmässig trafik, anser inte alt normerade böter är en lämplig

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 22

sanklionsform.
Vidare har länsstyrelsen intagit en ivekande hållning till förslagel alt införa
s. k. beställareansvar.

7
Föredraganden

7.1
Begreppsdefinitionerna

Bestämmelser som reglerar bl. a. den yrkesmässiga
busstrafiken finns i förordningen( 1940:910)ahgående yrkesmässig
automobiltrafik m. m. (ändrad senasi 1974:105)(YTF). Med yrkesmässig trafik
förslås enligl I 5 YTF trafik i vilken biljämie förare
tillhandahållsallmänhelenmolersättning för person-eller godsbefordran.

Enligl 4 5 är linjetrafik sådan yrkesmässig trafik
för regelbunden befordran av passagerare eller gods som sker på viss vägsträcka
eller mellan vissa orter under sådana omsländigheter all bestämmanderätt i
fråga om bilens utnyttjande inle tillkommer viss trafikant eller vissa
trafikanter gemensamt. Yrkesmässig trafik som inle är linjetrafik ulgör
beslällningstrafik. Ingår yrkesmässig trafik för personbefordran som ett led i
en längre transport, skall trafiken bedömas för sig vid prövning av frågan om
den är alt hänföra lill linjetrafik eller beslällningstrafik.

Tillstånd till linjetrafik-eller beställningstrafik
med buss meddelas enligl 5 5 av länsstyrelse. Sådant tillstånd utgören
förutsättning föratt yrkesmässig trafik skall få utövas. Enligl kungörelsen
(1958:368) om undanlag från vissa beslämmelser i förordningen den 25 oktober
1940 (nr 910) angående yrkesmässig automobiltrafik m.m. (ändrad 1969:692) får
dock beslällningstrafik för personbefordran med buss - ulan hinder av all
anordnaren saknar beställ-ningslrafiklillslånd-anordnas under förutsättning att
han för trafikens bedrivande anlitar trafikulövare med sådant tillstånd och
atl han till vederbörande tillståndsmyndighel före trafikens igångsättande ger
in skriftlig anmälan därom med uppgift om den eller de trafikulövare som han
avser atl anlita.

Som
förutsättning för meddelande av tillstånd lill yrkesmässig personbefordran
gäller enligl 12 5 bl.a. att del skall finnas behov av den trafik för vilken
tillstånd söks liksom att trafiken i övrigi kan anses lämplig. Behovsprövningen
är ett uttryck för det särskilda skydd som måste beredas den redan etablerade
linjetrafiken för att den skall kunna fullgöra sina väsentliga
samhällsuppgifter. 1 I2 5finns också vissa beslämmelser om företrädesrätt för
redan etablerade linjelrafikförelag eller företag som driver järnvägs-,
spårvägs- eller sjötrafik eller kommunala rättssubjekt när det gäller tillstånd
lill linjetrafik.

YTF
har sedan sin tillkomst ändrats flera gånger i syfle atl anpassa lagstiftningen
till den ulveckling som efterhand har skell inom transportsektorn bl. a. genom
uppkomsten av nya trafikformer. Olika frågor rörande bl. a. den yrkesmässiga
busstrafiken och linjetrafikbegreppet logs upp i prop. 1972:81 med förslag lill
vissa ändringar i YTF. 1 propositionen slogs fasl all den s. k.
veckoslulslrafiken som dittills bedrivits med tillstånd till

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:70 23

beslällningstrafik
var atl anse som linjetrafik och därför rätteligen skulle bedrivas med stöd av
linjetrafiklillslånd. Regeringen har därefler pröval ett storl antal
besvärsärenden som har gällt ansökningar om linjelrafiklillslånd från
trafikulövare som lidigare har drivit veckoslutstrafik med stöd av endast
tillstånd lill beslällningstrafik. Genom olika beslut av regeringen har
uppnåtts alt den övervägande delen av veckoslulslrafiken har kunnal samordnas
inom ramen för slörre sammanslutningar av trafikulövare och all den trafik för
vilken meddelats tillstånd drivs under lillfredsslällande former.

Del kan emellertid konstateras all del alUjämt
kvarstår vissa problem inom busstrafiksektorn. Det förekommer sålunda all
trafik drivs under former som slår i strid mot bestämmelserna i YTF och
statsmakternas strävanden atl främja rationell drifl och sunda
konkurrensbetingelser inom busstrafiken. Missförhållandena beror i slor
utsträckning på de svårigheter som finns när det gäller gränsdragningen mellan
begreppen linjetrafik och beslällningstrafik i YTF. Problemet är inle hell
nytt men det har under senare lid gjort sig gällande med alll slörre styrka.
Det som främsl har vållat gränsdragningsproblem har varit
regelbundenhelsrekvisilet och frågan med vilken täthet trafiken skall bedrivas
för atl rekvisitet skall vara uppfyllt. I prop. 1972:81 behandlades
gränsdragningsfrågan. Med hänvisning till förarbelena lill YTF konstaterades
att del ulan författningsändring torde stå klart alt regelbunden trafik, när
det gäller personbefordran, skall anses föreligga om körningen vanligen äger
ram på förut tillkännagivna eller eljesl för allmänheten kända lider minst en
gång varje kalendervecka under en längre lid.

Statens järnvägar (SJ) har i framställning lill
kommunikationsdepartementet framhållit all del under senare lid har visal sig
all mindre nogräknade trafikulövare genom olika konstlade förfaranden försöker
kringgå kravet på linjetrafiklillslånd. Della sker bl. a. genom alt företag med
tillstånd till beställningstrafik erbjuder resor varannan vecka eller tre
veckoslut av fyra, alll under en längre tid. Vidare förekommer atl två eller
flera bussförelag går samman om trafik i flera relationer med alternerande
vagninsalser så atl inget av de enskilda förelagen ensamt kommer atl trafikera
en viss relation med otillåten turtäthet trots all resultatet ändå blir en
faktisk linjetrafik. Mot bakgrund härav har SJ hävdat att en ytteriigare
precisering i fråga om gränsdragningen mellan linjetrafik och beslällningstrafik
är nödvändig.

SJ förordar en lösning som bl. a. innebär atl
begreppel beslällningstrafik definieras först och att annan trafik - ulan
hänsyn till regelbundenhetskriteriet - hänförs till linjetrafik.

Svenska busstrafikförbundet har med hänvisning lill
SJ:s framställning i skrivelse till kommunikationsdepartementet anfört atl
syflet med framställningen väl synes överensstämma med förbundets
uppfattningar. När del gäller definitionsfrågan uttalar förbundei bl. a. alt
det är angeläget all linjetrafikbegreppet även fortsättningsvis får
representera del slag av tra-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 24

fikulövning
som kännetecknas av bl. a. regularitet, trafikeringsplikl, taxor etc.

SJ :s och busstrafikförbundets framställningar
ulgörgrunden för promemori-an( 1976-02-04)Linjetrafikbegreppet m.
m.iförordningen(1940:910)angående yrkesmässig automobiltrafik m. m.(YTF)som har
utarbetats inom kommunikationsdepartementet. 1 promemorian ulvecklas närmare
de problem som är förknippade med de nuvarande begreppsdefinitionerna. Med
redovisning av de i SJ:s framställning angivna missförhållandena uttalas alt
del behövs en ny definition av begreppet linjetrafik. En tänkbar lösning-föratt
undvika att trafikulövare försöker kringgå bestämmelserna om linjetrafik genom
att via konstlade förfaranden eliminera något av de rekvisil som skall vara
uppfylldaanges därvid vara den av SJ föreslagna.

1 promemorian framhålls all en definition av den
typ som SJ har föreslagit innebär att begreppel linjetrafik får en vid
tillämpning. Förutom den mer eller mindre regelbundna trafik som har beskrivits
tidigare skulle inom definitionen falla även sådana resor som anordnas för
bevistande av olika arrangemang och som i allmänhet inte kan sägas konkurrera
med linjetrafiken. Den lyp av trafik som här åsyflas är den man vanligen
betecknar som turisltrafik. För all undvika atl denna från linjetrafik i
egentlig bemärkelse så artskilda verksamhet hänförs till linjetrafik bör man
enligt promemorian skapa elt särskilt trafikbegrepp.

Närdet gäller övergångsfrågorna framhålls i
promemorian att de föreslagna definitionerna på linje- och beslällningstrafik i
myckel stor utsträckning motsvarar de nuvarande definitionernas tillämpning i
praktiken. Det synes därför inte möta hinder atl låla de nya bestämmelsema
gälla även tidigare meddelade tillstånd.

Promemorian
och framställningarna har remissbehandlats.

Nästan alla remissorgan - rikspolisstyrelsen, SJ,
flertalet länsstyrelser. Statsanställdas förbund, Svenska busstrafikförbundet.
Svenska landstingsförbundet och Svenska transporlarbelareförbundel - har
tillslyrkl eller godtagit de i promemorian föreslagna definitionerna och i
fiera fall har man understrakit vikten av en snar reform. 1 några fall har dock
anförts synpunkter i detaljfrågor. Så har t. ex. SJ och vissa andra
remissinstanser framhållit alt tillstånd till turisltrafik alllid bör
innehålla ell preciserat angivande av del slag av trafik som tillståndet ger
rätt all ulföra.

SJ - liksom bl. a. Svenska busslrafikförbundel -
har hävdat alt den i promemorian föreslagna benämningen turisltrafik bör bylas
ul mot arrangemangstrafik som lämpligare beteckning. Också Svenska
transportarbetareförbundet har vänt sig moi uttrycket turisltrafik.

Länsstyrelsen i Östergötlands län avstyrker
införandel av en definition av begreppel turisltrafik med hänvisning bl. a.
till de svårigheier som kan uppslå när del gäller att avgöra vad som skall
hänföras till denna trafikform. Postverket har intagit en avvaktande hållning
lill införandet av begreppel turisltrafik under åberopande av atl sådan trafik
skulle kunna innebära intrång i den etablerade linjelrafiken.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:70 25

En Ivekande hållning lill ändrade definitioner har
intagits av Svenska kommunförbundet.

Riksåklagaren (RÅ), hovrätten över Skåne och
Blekinge och länsstyrelsen i Malmöhus län har avstyrkt förslaget all införa nya
definitioner. Enligt RÅ bör linjelrafikbegreppels regelbundenhelsrekvisil
bibehållas men förtydligas i författningstexten så all där anges all trafik är
alt anse som regelbunden i de fall körningarna varje månad eller kvartal
överstiger elt vissl lämpligt bestämi antal. Även länsstyrelsen i Malmöhus län
har förordal en precisering av regelbundenhelsrekvisilet. Hovrätten har
förklarat sig inte ha blivit alldeles övertygad om beliovet av en lolal
omarbetning av definitionerna. Om en ändring anses böra ske bör enligl
hovrätten begreppet linjetrafik definieras positivt.

Jag delar uppfattningen atl de definitioner som
gäller i fråga om den yrkesmässiga busstrafiken behöver preciseras. Reformen
synes angelägen såväl med hänsyn till trafikulövarna och den resande
allmänheten som ur allmän synpunkl. Det som hittills främst har vållat problem
har varit det krav på regelbundenhet som begreppel linjetrafik inrymmer. I
promemorian har dessa problem belysts närmare och de där redovisade
bedömningarna av förslagen har biträtts av del slora flertalet remissorgan.
Vissa av dem, däribland hovrätten över Skåne och Blekinge, har emellertid vänt
sig mot all linjetrafikbegreppet inte skulledefinieras posi ti vt i
författningstexten. Föregen del anser jag del inte vara så väsentligt all man
uttryckligen definierar detla begrepp. I tillstånd till linjetrafik anges
nämligen regelmässigt tillståndels närmare omfattning. I lillslåndel finns
inlaget uppgifler om linjesträckningar och orter mellan vilka trafiken får
bedrivas liksom, i förekommande fall, föreskrifler om upplagning. Man för
alltså-lill skillnad från vad som gälleri fråga om beslällningstrafik-genom
precisering i tillståndet klara och entydiga uppgifterom den trafik som kan
utföras i del enskilda fallet.

De
förslag till nya definitioner som an visas innebär att man kommer ifrån de
gränsdragningsproblem som nu har nämnts samtidigi som man förhindrar att kraven
på linjetrafiktillslånd kringgås. De farhågor som har framförts från något
håll vid remissbehandlingen om all det föreslagna turisttrafikbegreppel skulle
kunna leda till tolkningsproblem delarjag inte. Föratt säkraatt turisllra-fiken
i de enskilda fallen bedrivs inom ramen för meddelade tillstånd är del
nödvändigl atl lillståndsmyndighelen-liksom när det gäller tillstånd till linjetrafik-närmare
preciserar vad slags trafik som tillståndet berättigar till. Denna möjlighel
all från fall lill fall ange vad som avses med turisltrafik är i själva verket
en av de påtagliga fördelarna med de föreslagna definitionerna. Härigenom
undviker man att man för avgränsningen av dessa, ofla svårbeslämda,
trafik-formersom hänförs lill turisltrafik behöver litaenbart t ill en
förfallningsmässig definition, som med nödvändighet måsle hållas mera allmän.
Gränsdragningen mellan turisltrafik och linjetrafik kommer på del sättet alt
ske vid tillståndsprövningen dåen behovsprövning börgöras med hänsyn till
linjetrafikens krav i enlighet med vad jag förordar i del följande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:70 26

När del gäller beslällningslrafiken däremot är det
inte möjligl att i tillståndet göra några närmare preciseringar med hänsyn
till alt delta slag av trafik tillgodoser så mångskiftande slag av irafikbehov.
Detta förhållande gördel nödvändigl all i författningstexten uttryckligen
definiera begreppet beslällningstrafik. Bakgrunden lill det förda resonemanget
är synpunkten all vad som för den enskilde trafikulövaren är mest angeläget alt
få preciserat är den trafikeringsräll soni följer med ett sådani tillstånd som
han själv innehar. Della lillgodoses i fråga om linje- eller turisltrafik genom
själva lillslåndel och i fråga om beslällningstrafik i förfatiningstexien.

Genom ändring av definitionerna på säll som har
föreslagils i promemorian hindrar man all mindre nogräknade trafikulövare
kringgår de krav som gäller för bedrivandet av en laglig yrkesmässig trafik.
Dessa trafikulövare innebär i dag ofla en säkerhetsrisk, eftersom de i sin
trafik inle sällan åsidosätter bl. a. de regler som gäller om arbetstid och
vilotid och fordons hastighet. Vidare underiåier de ofla atl ha fordonen
skattade och försäkrade. Härigenom utsätts de seriöst arbetande förelagen för
en osund konkurrens samtidigt som konsumenlernas iniressen av säkra och tillförlitliga
transporter molverkas. Del lorde också slå klart all man med de föreslagna
definitionerna uppnår en större rättstrygghet för trafikulövarna genom all
avgränsningen mellan de olika irafikslagen klargörs på ell bättre sätt - i
författningen och i de individuella lillslåndsbeslulen - än vad som sker i dag.
Vidare kommer tillslåndsmyndighelernas och de övervakande myndigheternas arbete
atl underiättas.

Mol bakgrund av del nu anförda förordarjag att de
förslag lill nya definitioner som har lagts fram i promemorian genomförs.

Detla
innebär atl med beslällningstrafik bör avses yrkesmässig trafik för personbefordran
i vilken bil och förare lillhandahålls på villkor att beställaren har
dispositionsrätten över fordonet och atl ersällningen besläms med hänsyn lill
bilens utnyttjande och transportens längd och inle för varje passagerare för
sig. Som turisltrafik bör beiecknas sådan personbefordran med buss som inte är
beslällningstrafik, om iransporten ingår som ell led i ett sammanhängande
arrangemang, där huvudsyflel ligger på annat än själva Iransporten. Till
linjetrafik bör hänföras sådan trafik som inle är beställningstrafik eller
turisltrafik.

Vad jag nu harsagt innebär ocksåatljaggodlarden i
promemorian föreslagna benämningen turisltrafik som en lämplig beteckning på
del slag av trafik som åsyflas. Till undvikande av missförstånd vill jag peka
på all begreppel turisltrafik i vissa internationella väglransportavial har en
delvis annan innebörd än den som jag nyss har redovisai. Jag anser emellertid
inle delta utgöra något hinder mot atl använda ullryckel turisltrafik för
sådana former av inrikes busstrafik som jag tidigare har nämnt.

Jag
inslämmer i vad som har anförts i promemorian om den närmare inriktningen av
prövningen av ansökningar om lurisllrafiklillslånd. För an en viss trafik skall
hänföras till turisltrafik skall del vara fråga om elt sam-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 27

manhållel
arrangemang, där man - i sådana fall där arrangemangsdelen är förknippad med
någon kosinad - inle har möjlighet atl exempelvis lösa biljett bara för själva
resan. Vidare får arrangemangsdelen inle vara alltför obetydlig. 1
turisltrafiktillståndel bör lillslåndsmyndigheten närmare precisera vad slags
trafik tillståndet berättigar lill. Detta föratsätter atl sökanden i sin
ansökan redovisar uppläggningen av trafiken. Jag kommer i del följande att
utveckla hur turisllrafiken i de enskilda fallen skall kunna preciseras i nu
berörda avseende.

Vid
prövning av ansökan om tillstånd till turisltrafik får beakias i vad mån den
tilltänkta trafiken kan komma atl inkräkta på linjelrafiken. Behovel av
turisltrafik lorde inte sällan i prakiiken kunna lillgodoses inom ramen för
linjetrafiken. Så kan ske genom atl linjelrafikförelag erbjuder kombinerade
researrangemang, som innebär rabatter för den resande allmänheten. För all
undvika alt turisllrafiken kommer atl medföra en icke önskvärd konkurrens
geniemoi etablerade linjelrafikförelag bör gälla att tillstånd till
turisltrafik får meddelas endasl om den ifrågasatta trafiken är behövlig och i
övrigi lämplig. Vidare bör föreskrivas atl om ansökan avser tillstånd till
turisttrafik som kan komma alt konkurrera med redan utövad linjetrafik eller
med järnvägs-, spårvägs- eller sjötrafik skall, om tillstånd anses böra
meddelas och förhållandena inte föranleder till annat, tillståndet lämnas den
som redan utövar sådan trafik om han har ansökt om tillstånd till turisltrafik
och kan anses lämplig atl utöva den. Om det behövs för atl undvika sådan
konkurrens bör lillslåndsmyndigheten också få möjlighet atl föreskriva
begränsningar eller andra villkor för luristlrafiken.

1 ell övergångsskede kan del inte uteslutas atl
vissa avvägningsproblem kan uppslå. Jag syflar då bl. a. på fall där en
trafikutövare har byggt upp en trafik, som är alt anse som turisltrafik och som
drivs i fasta och ur lämplighetssynpunkl acceptabla former men som i och för
sig skulle kunna tillgodoses i form av linjetrafik. 1 sådana fall där
luristlrafikutövaren före den nya lagstiftningens ikraftträdande kan anses ha
genom egna insaiser skapat underiagel för trafiken synes del skäligt all han meddelas
del lillslåfid lill turisttrafik som behövs för all han skall kunna fortsätta
sin verksamhel i den tidigare omfattningen. En föratsättning för detla är
självfallet atl turisllrafiken inte kan bedömas ha en menlig inverkan på
linjetrafik som likaså har etablerats före den nya lagstiftningen.

Vad jag har sagl i del föregående innebär all
prövningen av behovel av en sökt turisltrafik bör ha samma inriklning som när
del gäller prövningen av ansökan om en viss bestäUningstrafik. I della ligger
också all man bör beakla den etablerade linjetrafikens berättigade krav på all
tillgodogöra sig beställnings- eller turistlrafikuppdragen som elt värdefulll
ekonomiskl komplement tiil linjelrafiken. I bedömningen - liksom när del är
fråga om tillstånd lill beställningstrafik - skall man emellertid inte slrikl
formellt se på antalet redan befintliga tillstånd av samma slag. Det är viktigt
att man beaktar sådana omständigheter som alt en innehavare av tillstånd till
såväl

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 28

linjetrafik
som beställnings- och turisltrafik inle alllid har den fordonska-pacilel som
krävs för all vid elt visst tillfälle kunna tillgodose ett behov av exempelvis
turisttrafik, eftersom fordonsparken helt har tagits i anspråk för
linjetrafiken och beslällningslrafiken. Vidare kan förhållandena vara sådana
all tillstånd visserligen finns som omfattar trafik av del slag som ansökan
avser, men alt della tillstånd utnyttjas i myckel liten omfattning för sådan
verksamhel.

Jag har tidigare framhållit värdet av att man har
möjlighel alt genom preciseringar i tillståndet ange ramen för del. Jag vill
också undersiryka viklen av preciseringen när del gäller atl skydda
linjetrafiken mot olämplig konkurrens. Ju slörre risken är för all en viss
turisltrafik kan komma att konkurrera med linjetrafiken desto väsentligare är
del att preciseringen blir uttömmande.

När man talar om turisltrafik kan man urskilja
vissa typer av resor som kan hänföras under detta begrepp. En grupp är den
trafik som kan betecknas som mndlursresor eller sight-seeingturer. Syftet med
dessa resor är all ge människor lillfälle att bese olika platser och byggnader
som kan vara av särskill kulturellt inlresse såsom slott, kyrkor, fornminnen,
nalurminnen elc. Härunder faller också de sedvanliga siadsrundlurerna. För
denna trafik gäller vanligen atl del inte skulle vara praktiskt möjligt atl
ordna den inom ramen för den egentliga linjetrafiken. Härav följer all en
trafik av typ rand-tursresor regelmässigt inte innebär någon konkurrens
gentemot linjetrafiken. Behovel av all precisera trafiken i
lurisllrafiklillståndel blir i flertalet av dessa fall därför inte så stort.
Del blir beroende på hur trafiken läggs upp i det enskilda fallet. Oftasi torde
preciseringen kunna inskränka sig till att ange resratten med föreskrift om atl
upplagning resp. avlämning av passagerare endast får ske på viss bestämd ort
eller närmare angiven plats liksom atl biljett endasl får säljas för hela resan
inkluderande visningsdelen i arrangemanget.

En
annan huvudgrupp inom luristlrafikområdel är den där busspassagerarna
befordras till en plats för all delta i ett vissl arrangemang och för att sedan
återföras med bussen lill utgångspunkten. Som exempel på delta slag av
turisltrafik kan nämnas resor till museer, gudstiänsler, djurparker elc. När
det gäller prövningen av ansökningar om tillstånd atl ulföra sådana resor kan
situationen i vissa fall vara sådan alt man inte behöver slälla kraven på del
ekonomiska värdet av arrangemanget i förhållande till resan i dess helhet
alltför högt. Del kan finnas andra omständigheter som gör all den sökta
trafiken inte kommer atl innebära konkurrens gentemot den egentliga
linjelrafiken. Del kan röra sig om resor som vänder sig lill speciella
irafikanlkategorier exempelvis pensionärer eller handikappade som kan göra
anspråk på en högre servicegrad än den som linjelrafiken kan erbjuda. Jag
tänker här bl. a. på all dessa irafikanlkategorier har slörre behov av
dörr-lill-dörrtransporter än andra liksom av bekvämlighet och t. o. m. hjälp
vid förfiyttning. 1 sådana fall kan en lämplig precisering vara ett angivande
av

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 29

vilka
kategorier trafiken vänder sig till och hur upphämlning och avlämning skall
ske. För all förhindra förfaranden som kan få en menlig inverkan på
linjetrafiken kan emellertid också behövas en precisering som innebär alt fram-
och återresa skall ske i anslutning lill tiderna för arrangemanget och all
kosinaden för arrangemangsdelen, i den mån någon sådan kostnad över huvud taget
finns, ingår som någol odelbart i det totala priset. I en del fall kan del vara
fråga om resor i relationer där det saknas underiag för linjetrafik i egenllig
mening men där behov och underiag finns för resor med ell klart avgränsat
syfte. 1 sådana fall kan preciseringen i tillståndet inriktas på dels den
relation i vilken trafiken skall ske, dels det angivna syftet. I andra
situationer kan det finnas anledning att tillåta etablering av turisltrafik
även i sådana relationer där linjetrafik redan finns. Det kan då gälla t. ex.
tealerresor där trafikens tidslägen och den starka inriktningen på själva
arrangemanget gör alt trafikbehovel inte lämpligen kan tillgodoses genom
linjetrafiken.

I sådana fall, där trafiken kan ske inom ramen för
befintlig linjetrafik i fråga om såväl tidsläge och relation som servicenivå,
lorde del inle finnas uirymme för turisltrafik. I anslulning härtill vill jag
erinra om de researrangemang med särskilda rabatter som olika
linjelrafikförelag kan tillhandahålla.

Många
beröringspunkter med den trafik som jag nu har angett har resor som anordnas
till olika idrottsevenemang. Behovel av sådana resor kan i många fall
lillgodoses inom ramen för redan befintlig linjetrafik. I andra fall kan del
emellertid vara naturiigare att denna trafik sker inom ramen för turisltrafik
med hänsyn till att tidslägen, relationer elc. är sådana atl resbehovet inle
lämpligen kan lillgodoses genom linjetrafikens försorg. Även här är det viktigt
att man preciserar tillståndet genom att meddela föreskrifter om trafikens
närmare anknytning till visst eller vissa arrangemang, atl biljetter för resa
och arrangemang inte skall kunna lösas separal, all arrangemangsdelens värde
skall överväga i förhållande lill värdel av själva transporten etc. Del kan
vara lämpligt alt i lillslåndel ange exempelvis atl del ger räll atl under en
viss angiven tidsperiod ulföra resor till fotbollsmatcher i vilka elt vissl
klubblag dellar.

Uiöver de lyper av turisltrafik som jag nu har
beskrivit finns även fall där busstrafiken spelar en förhållandevis liten roll
och ingår som en mindre del av ell slörre researrangemang. Jag syflar på den
trafik i vilken exempelvis den som köpt en chartertesa till ell främmande land
befordras med buss lill hamn eller flygplats för vidare färd med annat
transportmedel. Regelmässigt är del fråga om ell transportbehov som utan
svårighet kan lillgodoses genom vanlig linjetrafik för vilken del är en
självklar uppgift atl ombesörja de transporter på väg eller järnväg som
allmänheten behöver för alt fä anknylning lill ell annat transportmedel, t.
ex. båt eller fiyg. Jag vill här hänvisa lill riksdagens ställningstaganden år
1972 (prop. 1972:81, TU 13, rskr 232). Undantagsvis kan det dock te sig
naturiigare atl hänföra trafiken till tu-

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 30

risllrafik
exempelvis med lanke på alt del inte finns någol annai trafik-underlag än del
som skapas av det särskilda researrangemanget. Vidare kan del vara fråga om
irafikanlkategorier, exempelvis rörelsehindrade, som har berättigade anspråk på
en högre servicegrad än vad linjetrafiken kan erbjuda. 1 de fall del nu är
fråga om är del viktigt all luristtrafiktillslåndel preciseras med avseende på
platser eller områden för upplagning av passagerarna liksom att man i
tillståndet klart slår fasl bussresans anknylning lill researrangemanget i dess
helhet.

Genom alt precisera turisltrafiklillstånden på del
sätt som jag har redovisai bör man i allmänhet kunna åstadkomma en klar
avgränsning av den verksamhet som får drivas inom ramen för lillslåndel. Som
jag har antytt tidigare kan det emellertid uppstå fall där del inte går atl
göra en så klar och entydig precisering. Man kan också komma i den silualionen
alt lämpligheten av en viss turisltrafik, trots preciseringar, kan vara Iveksam
med hänsyn till befintlig linjetrafik. 1 sådana fall bör lillslåndsmyndigheten
ha möjlighet all meddela ett tillstånd, som tidsbegränsas. Väljer man en
lösning med tidsbegränsade turistlrafiktillsiånd, kan lillståndsmyndigheten
lättare följa upp verksamheten och vidla ålgärder när så behövs. Som exempel på
sådana åtgärder kan nämnas ändring av tidigare meddelade villkor eller
införande av villkor eller föreskrifler med hänsyn till del sätt på vilket
lillslåndshavarens trafik utvecklat sig sedan tillståndet meddelades. Likaså
har man möjlighel att på enklare sätt, utifrån mera allmänna bedömningar av hur
lillslåndshavaren drivit trafiken, avgöra om tillståndet bör förlängas. Vid
omprövningen skall givetvis också föras in i bilden den utveckling som
linjelrafiken har undergått.

Som flera remissorgan har framhållit bör ell
alternativ med tidsbegränsade tillstånd utnyttjas med försiklighel och komma
lill användning mera undanlagsvis. Del är angelägel all tiden för sådana
begränsade tillstånd hålls kort och normall inle överstiger ell år.

Liksom i fråga om bestäUningstrafik bör i tillstånd
tili turisltrafik anges del högsla antal fordon varmed trafiken får bedrivas
och det högsta antal passagerare som får befordras med varje fordon.

Som
länsstyrelsen i Jönköpings län har påpekai blir en konsekvens av de föreslagna
definitionerna atl även anropsstyrd busstrafik och olika former av
områdesanknuten kompletterande trafik hänförs lill linjetrafik. Länsstyrelsen
anser all della är till fördel. Jag delar denna uppfattning med hänsyn lill atl
trafiken i fråga utgör en utbyggnad av den traditionella linjetrafiken. I fall
som de nu angivna kan preciseringen av tillståndet till viss vägsträcka, som
komplement lill huvudregeln i 12 5 YTF, i stället gälla trafik inom vissl
område. Även i fall som de nu angivna bör preciseringen av tillståndet enligl
huvudregeln i 12 5 gälla vissa vägar eller vägslräckor inom del område som
kommer i fråga.

Som har framgått lidigare skall sådan yrkesmässig
trafik för personbefordran, som ingår som elt led i en längre transport,
bedömas för sig vid

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 31

prövning
av frågan om en viss trafik är all hänföra lill linjetrafik eller beställningstrafik.
Bestämmelsen infördes enligt förslag i 1972 års proposition och har i praktiken
tillämpning endast på busstrafik. En ändring av definitionerna på del sätt jag
har föreslagit i del föregående innebär alt en föreskrift i angivna hänseende
inte längre är påkallad.

Införande av begreppel turisltrafik aktualiserar en
forumfråga. När det gäller tillstånd lill beslällningstrafik prövas frågan om
tillstånd av länsstyrelsen i del län där stationsorten är belägen. Anledning saknas
atl göra bestämmelserna om stalionsort tillämpliga på turisllrafiken. En
länkbar lösning är alt frågan om tillstånd lill turisltrafik prövas av
länsstyrelsen i del län, där sökanden är kyrkobokförd eller, i fråga om
juridisk person, där styrelsen har sill säte eller förvaltningen drivs. Denna
lösning har emellertid den nackdelen atl prövningen i många fall kommer atl
göras av länsstyrelsen i ell län som inle alls berörs av den sökta trafiken,
eftersom turisllrafiken ofla inle har utgångspunkt i den ort där trafikulövaren
har sitl hemvisl. För att möjliggöra en effektiv prövning av trafikens
behövlighel och lämplighet förordarjag därför atl foramregeln utformas så alt
fråga om tillstånd lill turisltrafik skall prövas av länsstyrelsen i det län
där utgångspunkten för resan är belägen, dvs. där passagerare först las upp. I
de fall även annat län berörs skall länsstyrelsen där höras i ärendet innan
beslut fattas. Med all annat län berörs avses då självfallet inle del
förhållandel all transporten endasl passerar genom länet utan främst atl
passagerare skall las upp även där.

Vad belräffar övergångsfrågorna delar jag den
uppfattning som har framförts i promemorian alt de föreslagna definitionerna
på linje- och beställningstrafik i slor utsträckning motsvarar de nuvarande
definitionernas lilllämpning i praktiken. Del torde därför inte möta hinder
att låta de nya bestämmelserna tillämpas även på tidigare meddelade tillstånd.
Därvid måste dock beakias atl de - relativt få - trafikulövare för vilka
situationen ändras bereds skäligt rådrum för ansökan om sådani nytt tillstånd
som de kan anse sig behöva. Likaså behövs viss tid för alt ansökningar om
tillstånd till turisltrafik skall kunna avgöras. Med hänsyn lill angelägenheten
av alt de nya bestämmelserna kan börja tillämpas så snart som möjligt - någol
som också har undersirukils vid remissbehandlingen - bör dock en korl
övergångstid eftersträvas.

Vad som har sagts i det föregående har lagil sikle
på den yrkesmässiga busstrafiken. De problem som de nuvarande definitionerna av
trafikbegreppen vållar har inte gjort sig gällande beträffande lastbils- eller
laxitrafiken, där linjetrafikbegreppet har ringa betydelse. De definitionersom
i dag finns i 4 5 YTF bör därför alUjämt gälla för lastbils- och laxitrafiken.

Införande av de definitioner som jag här har
förordat påkallar ändring i 4, 5, 7, 8, 11, 12 och 15 55 samt 34 5 1 mom. YTF.

Några remissinslanser har i anslulning till sina
yttranden över definitionsförslagen lagil upp frågan om
trafikutövarebegreppet. RÅ

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 32

har
- med hänvisning lill högsta domstolens praxis och vissa avgöranden av
regeringen i ärenden rörande besvär över beslul i fråga om linjetrafiklillslånd
- gjorl gällande atl innebörden av trafikutövarebegreppet i YTF r n. är oklar.
Det framstår därför enligt RÅ som angelägel alt berörda frågor snarasi blir
föremål för närmare överväganden. SJ har framhållit att del är lämpligt atl
trafikutövarebegreppet preciseras, om de föreslagna ändringama i YTF
genomförs. SJ uttalar som sin uppfattning alt trafikutövarebegreppet
principiellt bör förankras i tillhandahållandet av fordon och personal.
Liknande synpunkter har framförts av Svenska busslrafikförbundel. Svenska
lokallrafikföreningen och Svenska transportarbetareförbundet.

Jag delar uppfattningen atl det kan finnas
anledning alt förfallningsmäs-sigt närmare precisera innebörden av
trafikutövarebegreppet. Jag finner del emellertid inle möjligt alt ta upp
frågan i detla sammanhang, eftersom en sådan precisering nödvändigtvis måsle
komma att omfatta alla former av yrkesmässig trafik och inle endasl den
yrkesmässiga busstrafiken.

Jag vill emellertid något beröra
trafikutövarebegreppet och den innebörd del har i dag. När man lalar om
begreppel trafikulövare har man all skilja mellan vem som i del enskilda fallet
skall anses vara trafikulövare och vem som - med hänsyn till de olika i YTF
angivna kraven - kan meddelas Irafiklillslånd. I de fall som RÅ har åberopat
har högsla domstolen haft all la slällning lill den förstnämnda frågan, medan
regeringen prövat den senare frågeställningen. I den mån trafikutövarebegreppet
har varit aktuellt i besvärsärenden har regeringen gjort samma bedömningar som
har kommii till uttryck i högsla domstolens praxis.

1
anslulning till del anförda vill jag också kommenlera ett problem som
länsstyrelsen i Östergötlands län har redovisai rörande tillämpningen av de
föreslagna nya definitionerna. Länsstyrelsen anger det fall all en researrangör
anlitar ett bussförelag för transport av ell antal personer lill ell besiämt
resmål. Länsstyrelsen framhåller all denna trafik enligt departementspromemorian
är atl betrakta som beslällningstrafik - och della oavsett om samme
researrangör återkommer vecka efler vecka med resor lill samma mål - medan
däremot samma resor lorde få betraktas som linjetrafik om de i stället
arrangeras av bussföretaget.

För
atl rätt förslå den situation som länsstyrelsen har beskrivit bör man hålla
klart atl yrkesmässig trafik kan bedrivas i fiera led. 1 det anförda exemplet
ulgör bussföretagets verksamhel i förhållande till researrangören
beslällningstrafik medan resebyrån i förhållande till de enskilda resenärerna
driver linjetrafik eller möjligen turisltrafik, beroende på omständigheterna i
del enskilda fallet. 1 fall som det beskrivna torde emellertid sambandei mellan
parterna ofla vara så intimt alt de båda kan anses som trafikulövare i fråga om
linjetrafiken.

Som
jag tidigare har nämnt är den som anordnar beslällningstrafik med buss, dvs.
researrangör, befriad från lillslåndskrav under bl. a. den förutsättningen atl
han anlitar trafikulövare som har beställningslrafiktillstånd

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:70 33

och
anmäler den tilltänkta trafiken till vedeibörande länsstyrelse. Då den trafik,
som enligt vad jag har föresiagii i fortsättningen kommeratt benämnas
turisltrafik, i dag till övervägande delen bedrivs med stöd av tillstånd lill
beslällningstrafik, bör undanlaget från tillståndskrav i fråga om researrangörer
även omfatta turisttrafiken. Den som anordnar turisltrafik bör således kunna
göra detta ulan all själv inneha trafiktillstånd under föratsättning all han
för sin verksamhet anlitar trafikulövare som har tillstånd till turisttrafik
som omfattar del researrangemang som arrangören erbjuder. Jag avser alt senare
för regeringen lägga fram förslag lill ändring i 1958 års kungörelse av denna
innebörd.

7.2
Fordonsanmälan

Enligl 25 5 2 mom. YTF får fordon inte användas i
yrkesmässig trafik förrän lillslåndshavaren hos lillståndsmyndigheten har
anmält atl fordonet skall användas i trafik enligt tillståndet. Hinder
föreligger inte mol all anmäla flera fordon än del antal med vilkel trafiken
får bedrivas enligl tillståndet.

Enligt förordningen (1975:885) om utmärkning av
buss i beslällningstrafik skall sådan buss när den används i trafiken vara
försedd med elt för bussen avsett yrkestrafikmärke som ulvisar all tillstånd
har meddelats till trafiken och all bussen har anmälts för användning i trafik
enligt tillståndet.

För
alt hindra förfaranden som innebär all busslrafikulövare använder hela sin
anmälda fordonspark i beslällningstrafik samtidigt trots all tillståndet
endasl medger ell begränsal utnyttjande föreslås i promemorian atl
möjligheterna att anmäla fordon för användning enligl elt meddelat
trafiktillstånd begränsas. Enligl promemorian bör bestämmelserna utformas så
all rällen all anmäla fordon inskränks lill del antal som svarar mol antalet
fordon som lillslåndel ger räll atl använda i trafiken. Därutöver bör det
finnas möjlighet för trafikutövare att sätta in reservfordon vid haveri e. d.
För all bibehålla denna möjlighet men ändå undanröja möjligheterna all
samtidigt använda flera fordon än lillslåndel ger räll lill föreslås i promemorian
all sökande av trafiktillstånd - uiöver det antal fordon som han avser alt
använda i rörelsen - skall ange det antal fordon som han anser sig behöva som
reservfordon. I sill beslul skall tillståndsmyndighelen efter prövning av
behovel ange - förutom antalet ordinarie fordon - del antal reservfordon som
får finnas i rörelsen. För atl undvika atl reserv fordonen används i trafiken
annat än då så är påkallat, föreslås atl yrkeslrafi k märken enligt
förordningen om utmärkning av buss i beställningstrafik endasl tilldelas
trafikulövaren lill det antal som svarar mot del antal bussar som samtidigi får
användas i trafik enligt tillståndet. 1 promemorian föreslås vidare atl
reservfordon, då det används i trafiken, skall vara försett med del märke som
har tilldelats den buss som ersätts.

Samtliga remissinslanser har godtagit eller lämnat
ulan erinran promemorians förslag i dessa delar. Några länsstyrelser liksom
Svenska busslra-

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 34

fikförbundel
ifrågasätter dock om någon begränsning av rällen alt anmäla reservfordon behövs
med hänsyn till de regler som har föreslagils i fråga om tilldelningen och
användningen av yrkeslrafikmärke.

Jag delar uppfattningen all den nuvarande ordningen
belräffande fordonsanmälan enligt YTF är otillfredsställande. Den försvårar i
hög grad möjligheterna atl molverka förfaranden som innebär atl fier fordon
används i trafiken än som är medgivet enligt lämnade tillstånd. Det i
promemorian framlagda förslaget om ändring av bestämmelserna om fordonsanmälan
synes väl ägnat all rätta lill de missförhållanden som har redovisats i promemorian
samtidigt som trafikulövarna tillförsäkras möjlighel all sälla in reservfordon
då så är påkallal. Mol bakgrand härav vill jag förorda all bestämmelserna om
fordonsanmälan i YTF utformas på det sätt som har föreslagits i promemorian.
När del gäller rätten atl anmäla reservfordon anser jag atl de förordade nya
reglerna för tilldelning och användning av yrkeslrafikmärken medför all någon
särskild behovsprövning i fråga om reservfordon inte är påkallad. De nya
reglerna torde komma all innebära all antalet fordonsanmälningar begränsas till
vad som i de flesla fall fär anses vafa rimligl med hänsyn till lillslåndel och
behovel av reservfordon. Anmälan av fler fordon än som omfattas av lillslåndel
- bortsett från sådana som skall ulgöra reservfordon - kommer inte att godtas
av länsstyrelsen. Skulle en lillståndshavare lill länsstyrelsen anmäla ett
anmärkningsvärt stort antal reservfordon kan della ulgöra en indikation på alt
lillslåndshavaren kommer att bedriva en trafik som inle står i överensstämmelse
med lillslåndel. Det bör i sådana fall ge länsstyrelsen anledning atl närmare
granska lillslåndshavarens verksamhel från laglighelssynpunkl.

Enligt min mening finns det inleskäl atl behandla
frågan om anmälan av fordon för användning i luristtrafik annoriunda än när
del gäller fordon i beställningstrafik, varför bestämmelserna bör omfatta båda
dessa irafikformer.

Genomförande av de förslag som jag här har förordal
påkallar ändringar 17 5 1 mom. och 25 5 2 mom. YTF.

Jag avser all senare för regeringen lägga fram
förslag lill de ändringar i förordningen om utmärkning av buss i
beslällningstrafik som behövs, om riksdagen bifaller de nu behandlade
förslagen.

7.3
Övrigt

Enligl gällande bestämmelser i YTF krävs ett
särskill tillstånd att bedriva beslällningstrafik även för den som innehar
linjelrafiklillslånd. Enligl promemorian ulgör beslällningslrafiken ofta elt
viktigt komplement till linjelrafiken och del synes därför naturiigl att beslällningslrafiken
i försia hand omhänderhas av linjelrafikförelagen och atl detta kan ske ulan
atl man kräver all företaget skall ha elt särskill tillstånd till beslällningstrafik.
Enligt promemorian kan övervägas att utforma bestämmelsema i YTF så alt tillstånd
till linjetrafik medger rätt att utföra även bestäUningstrafik och
turisltrafik.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 35

Flertalet remissinslanser har uttryckt tveksamhet i
fråga om de överväganden som har gjorts i promemorian i denna del. Som skäl
härför har bl. a. åberopats risken för all trafikulövare, som får tillstånd atl
driva linjetrafik även om denna är helt obetydlig, skulle kunna driva
beslällnings-eller luristtrafik av obegränsad omfattning.

Jag kan dela de farhågor som har framförts av
remissinstanserna. Det kan nämnas atl lillslåndsmyndighelerna vid prövningen av
ärenden om beslällningstrafik med bussoftalämnaransökningarna ulan bifall med
hänvisning till atl beslällningslrafiken i försia hand bör omhänderhas av de
linjelrafikförelag som finns inom del område ansökan berör och som under
ärendets remissbehandling har förklarat sig ha kapacitet atl utföra den
ifrågavarande trafiken. Della är också en praxis som regeringen har följt när
besvär har anförts mot länsstyrelsernas beslul. Man kan alltså konstatera all
linjelrafikförelagens berättigade iniressen i slorutsträckning tillvaratas
inom ramen för tillståndsprövningen enligl YTF. Jag förordar inle någon
ändring av nuvarande regler.

Enligt 12 5 YTF för beställningstrafiklillslånd
enligl huvudregeln meddelas juridisk person endasl om särskilda skäl
föreligger.

I promemorian hänvisas lill trafikpolitiska
utredningens betänkande, där förslag läggs fram om slopande av kravet på
särskilda skäl i fråga om tillstånd till beslällningstrafik för godsbefordran.
De argument för ett slopande som uiredningen redovisar i sitt belänkande torde
enligl promemorian äga giltighet även i fråga om tillstånd all bedriva
beslällningstrafik med buss.

Samlliga remissinstanser har tillstyrkt eller
lämnal ulan erinran utredningens förslag atl slopa kravei på särskilda skäl
för alt tillstånd skall kunna meddelas juridisk person atl bedriva
beslällningstrafik med buss.

För egen del anser jag att myckel lalar för alt
busslrafikulövare bör fritt få beslämma i vilken form han anser del lämpligast
all bedriva sin rörelse. Som har framgått av del lidigare har också
trafikpolitiska utredningen, såvitt avser laslbilslrafiken, lagl fram förslag i
frågan. Uiredningens betänkande är f n. under beredning i
kommunikationsdepartementet. Ett slopande av kravei på särskilda skäl
nödvändiggör också att man löser bl.a. frågorna om lämplighetsprövningens
inriktning när det gäller tillståndsgivningen i fråga om juridiska personer och
ansvaret för trafikutövningen. Dessa frågor är gemensamma för alla slag av
yrkesmässig beslällningstrafik och måste lösas i ett sammanhang. Jag avser
därför all senare la upp dessa frågor till gemensam behandling.

7.4
Straffsanktionerna

Förseelser mol bestämmelserna i YTF straffas enligt
34 5 med böter. Såvitt gäller yrkesmässig lastbilslrafik kan enligl 34 5 5 mom.
den som för Iransportuppdrag anlitar någon som bl. a. saknar trafiktillstånd
dömas lill böter, om han kände lill hindret mol transportens utförande eller
inte visar att han har gjort den undersökning, om sådani hinder förelåg, som
skäligen kan begäras av honom.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:70 36

SJ betonar i sin framställning angelägenheten av
atl sanktionerna mol överträdelser av de beslämmelser som gäller för den
yrkesmässiga busstrafiken skärps. SJ anser alt man bör överväga all införa
sanktionsformen normerade böter för sådana överträdelser. För fall av
allvarliga - framför alll systematiskt begångna - överträdelser bör enligt SJ
en förverkanderegel kunna införas.

Svenska busstrafikförbundets framställning
innehåller en hemställan om all s. k. beställareansvar införs för den som för
beställningslrafikuppdrag anlitar trafikulövare som saknar tillstånd.

Endast elt fålal remissinslanser har behandlat
sanklionsfrågan. Statsanställdas förbund har tillstyrkt SJ:s förslag om
införande av ell syslem med normerade böter. Svenska busslrafikförbundel har
anfört att sådana förändringar av sanklionsbestämmelserna bör vidlas att
respekten för beslämmelsernas efterievnad kan vidmakthållas. Liknande
synpunkter har framförts av Svenska transportarbetareförbundet.

För egen del bilräder jag uppfattningen all det är
viktigt atl de olika bestämmelser som gäller för den yrkesmässiga busstrafiken
efterievs. Della gäller emellertid generellt i fråga om alla former av
yrkesmässig trafik. Den översyn av bestämmelserna som kan vara påkallad
bördärför göras i elt sammanhang.

Jag vill också framhålla nödvändigheten och viklen
av alt kontrollen över den yrkesmässiga busstrafiken ulövas på ett effektivt
säll. En intensifierad övervakning är nödvändig och della gäller inle endast
polisens insatser ulan i kanske än högre grad i fråga om ålgärder från
lillståndsmyn-dighetemas, dvs. länsstyrelsernas, sida. Länsstyrelsema har, som
jag har redovisat lidigare, enligt 3 5 YTF elt ansvar för trafikens
ändamålsenliga ordnande. Häri ligger bl. a. alt del ankommer på länsstyrelserna
atl gripa in i fall där trafiken bedrivs i strid mol gällande beslämmelser. Det
är viktigt - inle minsl från förebyggande synpunkl - att länsstyrelserna i
betydligl högre grad än i dag tillämpar bestämmelserna i YTF om varning och
återkallelse, när överträdelser kommer till deras kännedom, liksom all man
lill polisen rapporterar ifrågasatta överträdelser.

8
Ikraftträdande m. m.

I och för sig är det angelägel alt den föreslagna
reformen iräder i krafl så snart som möjligl. Del är emellertid också angelägel
atl lillräcklig information lämnas och atl länsstyrelserna ges lid atl förbereda
reformen. Del synes därför lämpligt all ikraftträdandet får beslämmas av
regeringen, på vilken det även bör få ankomma all meddela de
övergångsbeslämmelser som behövs.

Slutligen vill jag erinra om atl regeringen, på
föredragning av chefen för justitiedepartementet, den 27 januari 1977 har
beslulal all genom proposition lill riksdagen avge förslag lill lag om
kungörande av mål och ärenden hos myndighet m. ra. (prop. 1976/77:63).
Propositionen innehåller även vissa förslag till ändringar i YTF.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:70 37

9
HemstäUan

Med hänvisning till vad jag nu haranfört
hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen

atl antaga inom kommunikalionsdepariemenlel
upprättat förslag lill lag om ändring i förordningen (1940:910) angående yrkesmässig
automobiltrafik m. m.

10 Beslut

Regeringen ansluler sig till föredragandens
överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen atl antaga
del förslag som föredraganden har lagl fram.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:70 38

Innehåll

Proposiiionen..................................................... ...... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... ...... 1

Lagförslag ...................................................... 2

Utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 24 februari 1977 10

1 Inledning..................................................... 10

2 Nuvarande ordning ....................................... 10

3 Tidigare överväganden i fråga om
linjetrafikbegreppet 12

4 Framställningarna ....................................... 13

5 Promemorian .............................................. 14

5.1 Begreppsdefinitionerna................................. 14

5.2 Fordonsanmälan ..................................... 17

5.3 Övrigi ................................................... 18

6 Remissyttrandena ....................................... 19

7 Föredraganden ........................................... 22

7.1 Begreppsdefinitionerna .............................. 22

7.2 Fordonsanmälan ...................................... 33

7.3 Övrigt .................................................. 34

7.4 Straffsanktionerna .................................... 35

8 Ikraftträdande m. m....................................... 36

9 Hemställan ................................................. 37

10
Beslul ..................................................... 37

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

9 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (9)

9 kopplingar i 8 dokument.

  1. Prop. 1981/82:78 om vissa yrkestrafikfrågor s. 3 i texten
  2. Bet. 1979/80:TU18 Med anledning av motioner om den statliga trafikpolitiken m. m. s. 14 i texten
  3. Bet. 1979/80:FiU6 Med anledning av propositionen 1978/79:134 om behandlingen av gällande särställningar för vissa företag och myndigheter vid leveranser till staten, m. m., jämt… s. 10 i texten
  4. Bet. 1978/79:TU18 med anledning av propositionen 1978/79:99 om en ny trafikpolitik jämte motioner m. m. s. 139 i texten
  5. Bet. 1977/78:TU27 med anledning av propositionen 1977/78:137 om vissa yrkestrafikfrågor m. m. jämte motioner s. 33 i texten

Visa alla 8