Sök i Ratio Lex

om statens maskinprovningars uppgifter och organisation m.m.

20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1976/77:97, om statens maskinprovningars uppgifter och organisation m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:97 Regeringens proposition

1976/77:97

om
statens maskinprovningars uppgifter och organisation m. m.;

beslutad
den 24 febmari 1977.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag
som har upplagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

ANDERS
DAHLGREN

Propositionens
huvudsakUga innehåll

1 propositionen föreslås riktlinjer för
verksamheten vid statens maskinprovningar. Den nuvarande ordningen föreslås i
storl sett oförändrad. Vissa ändringar i fråga om verksamheten förordas dock.
Bl. a. föreslås all undersökningar på eget initiativ ökas. E)essulom föreslås
en ändrad anslagskonstruktion för anstalten.

1
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 97

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:97 2

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-02-24

Närvarande:
statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder,
Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande:
statsrådet Dahlgren

Proposition
om statens maskinprovningars uppgifter och organisation m. m.

1
Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni
1971 tillkallades särskilda sakkunniga' med uppdrag att utreda frågor rörande
kontrollanstalterna på jordbmkets område. De sakkunniga antog benämningen utredningen
om kontrollanstaltema på jordbmkets område. I mars 1976 har utredningen
avlämnat delbetänkandet (Ds Jo 1976:3) Statens maskinprovningar - uppgifter
och organisation m. m.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts
av statskontoret, riksrevisionsverket, statens trafiksäkerhetsverk,
skolöverstyrelsen, lantbmksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, skogsstyrelsen,
statens livsmedelsverk, statens maskinprovningar, styrelsen för jordbmkets
högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt, arbetarskyddsstyrelsen,
statens provningsanstalt, Jordbmkstekniska institutet, 1974 års
trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09), Forskningsstiftelsen skogsarbeten.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Trädgårdsnäringens riksförbund. Skogs- och
lantarbetsgivareföreningen. Föreningen skogsbmkets arbetsgivare. Svenska
lantarbetareförbundet, Svenska skogsarbetareförbundet. Svenska transportarbetareförbundet,
Svenska kommunförbundet, Sveriges Mekanför-bund. Leverantörföreningen för
lanibmksmaskiner. Föreningen för kommunal park och naturvård, Sveriges
standardiseringskommission, Sveriges mekanstandardisering,
Entreprenadmaskinleverantörers samarbetsorgan, Sveriges schakt entreprenörers
riksförbund samt Föreningen Sveriges maskinkonsulenter.

'
Generaldirektören Ingvar Widén, ordförande, generaldirektören Bo S. Hedström,
rektorn Lennart Hjelm, riksdagsledamoten Filip Johansson, direktören Göran
Kuy-lenstjerna och f. d. riksdagsledamoten Erik Mossberger.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:97 3

1 proposition 1976/77:100 (bil. 13 s. 93) har
regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i
ämnet, till statens maskinprovningar för budgetåret 1977/78 beräkna ett
förslagsanslag av 3 794000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

2
Nuvarande ordning

Statens maskinprovningar handhar provning av
maskiner och redskap för jordbruk, skogsbruk, trädgårdsbmk och mejerihantering.
Huvuduppgifterna är att prova maskiner och redskap som förekommer i allmänna
handeln och att lämna allmänheten upplysningar om dessas beskaffenhet. Vidare
skall anstalten på uppdrag av tillverkare och importörer prova maskiner och
redskap som inte förs i marknaden saml lämna redogörelse för resultatet till
den som begärt provningen. Dessutom lämnar maskinprovningarna allmänheten
konsumentupplysning i form av råd och upplysningar inom verksamhetsområdet
samt verkar för upplysning om ändamålsenlig maskinanvändning. Fastän
maskinprovningarna från början främst varit ett organ för konsumentupplysning,
som skall lämna saklig och objektiv information till köpare av maskiner inom
sitt verksamhetsområde och ge underlag för undervisning och rådgivning på
maskinområdet, har på senare tid en allt betydelsefullare del av arbetet blivit
att medverka i statens kontroll av att skyddsanordningar o.d. är
ändamålsenliga och uppfyller de krav som olika myndigheter, främst
arbetarskyddsstyrelsen, uppställt. Maskinprovningarna är fr. o. m. den I april
1975 riksprovplats för officiell provning av grävmaskiner och iraktorgrävmaskiner.

Maskinprovningama leds av en styrelse. Den består
av föreståndaren och åtta andra ledamöter som utses av regeringen.
Lantbruksstyrelsen är tillsynsmyndighet.

Maskinprovningarna har 57 anställda, varav 15 är
handläggare och 42 övrig personal. Av de anställda arbetar 24 med besiktning
och provning av grävmaskiner. Anstalten är organiserad på tre aUmänna
avdelningar i Ultu-na, Alnarp och Umeå samt en livsmedelsavdelning i Alnarp.
Vid varje avdelning finns en rådgivande provningsnämnd. Vid de allmänna
avdelningarna skall den representera erfarenhet inom maskinteknik, jordbruk
och skogsbmk samt där så fordras trädgårdsbruk. Vid livsmedelsavdelningen skall
den representera erfarenhet inom maskinteknik, mejerivetenskaplig forskning och
praktisk mejerihantering. Nämnderna skall om möjligt delta i provningarnas
planering och följa pågående provningar. Vidare skall de granska och fastställa
redogörelser för avslutande provningar. Av verksamheten vid maskinprovningama
är ca 80% provningsverksamhet, 5% informationsverksamhet samt 15%
administration m.m. Därtill kommer provningen av grävmaskiner.

Officiell provning innefattar sådan teknisk
provning, kontroll och besiktning som är föreskriven i lag eller annan
författning. Den omfattar inte sålt Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 97

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:97 4

dim
kontroll som konstruktör, tillverkare, ägare eller annan part utan krav på
opartiskhet låter utföra i egenverksamhet på eget ansvar (egenkontroll). Den
officiella provningen syftar ytterst till att skydda liv, hälsa och egendom.

Statsmakterna antog år 1972 och år 1974 riktlinjer
för organisationen av officiell provning och kontroll (prop. 1972:54, NU
1972:38, rskr 1972: 199). I anslutning lill dessa riktlinjer har antagits viss
lagstiftning, bl. a. lagen (1974:896) om riksprovplatser (prop. 1974:162, NU
1974:52, rskr 1974:349).

Enligt riktlinjerna skall organiseras ett system av
riksprovplatser vilka tillsammans skall täcka landets behov av officiell
provning. Riktmärket för denna organisation är att ansvaret för den officiella
provningen av varje objekt läggs på en enda riksprovplats. Hittills har
riksprovplatser utsetts för nio olika objektområden, däribland som nämnts
maskinprovningama för grävmaskiner och traktorgrävmaskiner.

Vid sidan av officiell provning och annan provning
som är obligatorisk på grund av föreskrift i författning eller lill följd av
myndighets beslut förekommer i stor utsträckning att provning utförs
frivilligt. En tillverkare kan sålunda av eget initiativ låta prova sin
produkt. Initiativet kan emellertid också komma från t. ex. en myndighet som i
konsumentupplysande syfte vill undersöka en produkts egenskaper. Den provning
som maskinprovningama i konsumentupplysande syfte utför för atl fastställa och
redovisa en produkts allmänna egenskaper har sålunda endast undantagsvis karaktären
av officiell provning.

Maskinprovningarnas verksamhet omfattar både
officiell och icke officiell provning.

Officiell provning utförs av maskinprovningama på
grund av bestämmelser som utfärdats av bl. a. arbetarskyddsstyrelsen och
trafiksäkerhets-verket. Provningen omfattar hållfaslhetsprov på hytter,
bullerprov i hytter, provning av traktorsitsar samt mätning av vibrationer och
buller från motorsågar m. m. På dessa typer av provning har lagen om
riksprovplatser m.m. ännu inte gjorts tillämplig. Vidare utförs vid
maskinprovningama provning av grävmaskiner och Iraktorgrävmaskiner. För detta
objektområde är, som jag redan har nämnt, maskinprovningarna riksprovplats sedan
den I april 1975.

Till kategorin icke officiell provning och
undersökningar i konsumentupplysande syfte vid anstalten hör bl. a. provning
av torkar, jordbrukstrak-torer.skördelröskor, konstgödselspridare, vagnar och
pressar. De provade maskinerna utgör ca 50% av värdet av nyanskaffade
jordbruksmaskiner. Variationer förekommer givetvis mellan olika maskinslag.
Maskiner för trädgårdsbruket är provade i endast ringa utsträckning.

Av skogsbmkets maskiner är motorsågar provade till
mer än 90%. De stora skogsmaskinema är endast i ringa utsträckning provade.
Drygt en tredjedel av värdet på de årliga nyanskaffade skogsmaskinerna anses
vara provade.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:97 5

Provningen på livsmedelsindustrins område har
hittills varit inriktad på främst mejerisidan. Av separatorer saluförs f. n. i
stort sett endast en typ som är provad. Beträffande den andra stora gruppen
värmeväxlare för pas-törisering, s. k. plattapparater, föreligger
provningstvång varför alla typer är provade. Övriga maskiner är provade till
högst 25 %.

Den icke officiella provningen utföres som
frivillig provning och syftar bl. a. till att fastställa de' provade objektens
egenskaper.

Maskinprovningamas effektivitet som
konsumentupplysare sammanhänger bl. a. med hur lång tid som förflyter från det
en maskin böijar saluföras till dess att en provningsredogörelse publiceras.
Provning och publicering tar 1 å 2 år. Oavsett utfallet offentiiggörs
resultaten från alla provningar av maskiner som syftar till en fullständig
egenskapsredovisning. Resultat av övriga frivilliga provningar är i princip
sekretessbelagda. Antalet prenumeranter på maskinprovningarnas meddelandeserie
är drygt 14000. Dessutom säljs lösnummer i ett antal varierande mellan 60000
och 130000 per år.

Statens maskinprovningars verksamhet finansieras
dels genom anslag över statsbudgeten, dels med avgifter. Anslaget uppgår för
budgetåret 1976/77 till 3 794000 kr. Inkomsterna e;kl. inkomsten av provning av
grävmaskiner var för budgetåret 1975/76 1 390000 kr. Inkomster som överstiger
400000 kr. får disponeras av maskinprovningama. Provningen av grävmaskiner
skall vara självbärande.

Taxoma för den ordinarie verksamheten fastställs av
lantbruksstyrelsen efter förslag av maskinprovningarna och i samråd med
riksrevisionsverket. Taxoma för grävmaskinsprovning fastställs av
maskinprovningarna i samråd med riksrevisionsverket.

Internationella förhållanden. Provning av maskiner
för jordbruket bedrivs numera i flertalet europeiska länder och även i
betydande omfattning i andra världsdelar. Provning av maskiner för skogsbmket
sker också i flera länder. Vad gäller maskiner för livsmedelsindustrin
förekommer sådan provning framför allt i länder med egen tiUverkning.
Maskinprovningen i Östeuropa är särskilt starkt utbyggd och har i regel ett
helt avgörande inflytande på om en ny maskinkonstruktion över huvud taget
skall få börja tillverkas och säljas.

3
Utredningen

För jordbmkets del väntas enligt utredningen i
stort oförändrad produktionsvolym och odlingsareal men fortsatt minskning av
antalet bruknings-enheter. En ökad specialisering inom jordbruksföretagen
förefaller sannolik. För den egentliga trädgårdsnäringens del bedöms det som
sannolikt all den svenska produktionen inte kommer alt minska. Delta
förutsätter bl. a. ökad mekanisering. Även utvecklingen inom området för
skötsel av all-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:97 6

manna
parker, planteringar och andra grönområden samt kyrkogårdar har betydelse för
maskinprovningsverksamheten.

I fråga om skogsnäringen förutsätts att produkterna
under överblickbar framtid kommer att möta stor efterfrågan. Man får räkna med
krav på ökad virkesproduktion men också på reducerade avverknings- och
transportkostnader. För atl tillgodose kraven måste också skogsråvara från
områden med sämre virkesproducerande förmåga eller svårare avsättningsläge
utnyttjas med rationella metoder. Detta förutsätter en kvantitativt och
kvalitativt utvecklad mekanisering. Särskilda problem uppkommer genom de,
främst inom det privatägda skogsbruket, många och små brukningsen-heterna. Mot
denna bakgrund kan man räkna med i stort sett oförändrad skogsareal,
intensifierad produktion samt, framför allt där enheterna är små, fortsatt
strävan mot ökad samverkan.

Inom de flesta av livsmedelsindustrins branscher
sker en koncentration till större enheter.

Väntad utveckling inom tnasknnområdet. Under de
senaste åren har priset på maskiner stigit praktiskt taget oavbrutet. Detsamma
gäller priset på arbetskraft, som dock stigit betydligt snabbare än
maskinpriserna. Sannolikt fortsätter denna förskjutning i prisrelationen.
Utredningen räknar med ett fortsatt krav på att mänsklig arbetskraft ersätts av
maskiner. På grund av att de aktuella näringarna gått långt i detta hänseende
blir en fortsall utveckling i denna riktning svårare än tidigare. Framförallt
inom jordbruket och trädgårdsnäringen påverkas mekaniseringen av att arbetena är
starkt säsongbundna. Detta leder till en begränsning av möjligheterna lill
ökat, åriigt utnyttjande av maskiner och påverkar sålunda även del framlida behovet
av maskinkapacitel.

Utredningen
framhåller att lantbruksmaskinerna tidigare i stor utsträckning tillverkades
inom landet. Under senare lid har en ökad import ägt rum. Det ökade antalet
maskiner som ej i första hand tillverkas för svenska förhållanden och de
alltmer komplicerade och svårprovade maskintyperna påverkar maskinprovningamas
verksamhet. Skogsbmkets maskiner är främst av svensk tillverkning. Ökade krav
på bättre arbetarskydd påverkar också utvecklingen. Enligt utredningen måste
man räkna med ökade fordringar också på maskinområdet, vilket leder till
föreskrifter om provning. Enligt utredningen behöver den totala kapaciteten hos
den framlida maskinparken knappast ändras. Däremot finns behov av att öka de
enskilda maskinernas prestanda. Antalet maskiner som åriigen behöver ersättas
väntas minska. Den tekniska utvecklingstakten kan bli långsammare. Maskinerna
kommer av bl. a. delta skäl att utnyttjas längre. En ökad specialisering inom
jordbmksförelagen kommer alt minska behovet av maskiner av varje enskilt slag,
men öka utnyttjandegraden och kraven på kapacitet hos maskinerna. Ingenting tyder
emellertid på att jordbrukets åriiga investeringsbehov i maskiner, räknat i
fasta priser, kommer atl sjunka.

Vad
gäller skogsbruket framhåller utredningen alt samverkan i ökad om-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:97 7

fattning
ger möjlighet till användning av slörre maskiner också i de privata enheterna.
Trots detta kan de mindre maskinerna väntas ha en betydande marknad under lång
tid framåt.

Maskinprovningarnas verksamhet omfattar
trädgårdsbruket i vidsträckt bemärkelse, nämligen handelsträdgårdar,
plantskolor, fruktodlingar, parker och planteringar, kyrkogårdar m.m. Man
måste räkna med en över hela fältet starkt ökande mekanisering. I viss
omfattning användes samma maskintyper som inom jordbmket. Antalet maskintyper
väntas förbli stort.

Även inom livsmedelsindustrin, som är ytterst
heterogen och i flera avseenden redan väl rustad med maskiner, kommer enligt
utredningens redovisning ytterligare mekanisering att genomföras. Det
levererade antalet exemplar av varje maskintyp blir sannolikt litet. De
enskilda maskinerna blir i många fall mycket komplicerade och dyrbara. Ofta
kommer anskaffningen alt avse kompletta maskinsystem. Fördelningen mellan
inhemsk tillverkning resp. import är mycket skiftande i de olika branscherna.
Utvecklingen torde leda till ökad importandel.

Maskinprovningarnas samhällsekonomiska nytta är
enligt utredningen svår att kvantifiera. Ett sätt är att ställa provningarnas
totalkostnad mot den årliga kostnaden för maskindrift inom de berörda
näringsgrenarna. Dessutom bör beaktas vissa andra förhållanden såsom förbättrat
arbetarskydd och ökad trafiksäkerhet. De totala utgifterna för den provning
som utfördes hos maskinprovningarna inkl. anmälarnas kostnader utöver provningsavgifter
var för budgetåret 1974/75 ca 5 milj. kr. Detta belopp skall ställas mol de
åriiga kostnaderna för maskindrift, vilken uppgår till mer än 3 miljarder kr.
och som utgörs av avskrivningar, räntor, drivmedel och underhåll. Härav svarar
jordbmket för ca 58%, skogsbmket för ca 35 % och trädgårdsbmket för ca 7%.
Livsmedelsindustrins maskinkostnader har lämnats utanför beräkningen. Totala
kostnaden för provningsverksamheten uppgår alltså till mellan en och två
promille av den årliga maskinkostnaden. Det kan enligt utredningen inte råda
något tvivel om att verksamheten hos maskinprovningama medverkar till att
hålla maskinkostnader och den effekt som vinnes med maskinanvändning i
gynnsammaste möjliga relation till varandra.

Det är enligt utredningens mening fördelaktigt om
provningsresultat från andra länder kan utnyttjas. En förutsättning härför är
att den på annat håll provade maskinen är praktiskt taget identisk med den typ
som säljs i vårt land. Jämförelse med provningsresultat från andra håll
förutsätter att provningarna gjorts med likvärdig utrustning och följt samma
program. Bäst går det när provningen är av rent laboratoriemässig karaktär. Det
har visat sig atl de skillnader som föreligger i fråga om jordarter, terräng,
väderiek, gödselmedel, grödomas natur m. m. ofta gör resultaten frän ett land
missvisande i ett annat.

Målet
för maskinprovning inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsod-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:97 8

Ung
bör enligt utredningen vara att medverka till effektivisering samt till miljöförbättrande
och energibesparande åtgärder. Provningen bör främst syfta till
konsumentupplysning och sålunda ett underiältande av maskinköparens val. Den
bör även medföra en sanering av utbudet av maskiner. Provningen bör omfatta
huvuddelen av de maskinslag och maskintyper som används i något så när stor
omfattning eller som det eljest befin-nes angeläget all få närmare kunskap om.
Verksamheten bör ske med bibehållande av stränga krav på korrekt och objektiv
provning. Om inte provning är påböijad eller genomförd före marknadsföringen,
bör den sättas i gång snarast efter denna. Provningen bör genomföras snabbt
och resultaten snarast spridas så effektivt som möjligt. Bl. a. bör det
eftersträvas att informationen sprids i för konsumenten lätt tillgänglig form.

Maskinprovningama bör verka för att tekniska normer
och provningsmetoder blir samordnade mellan olika länder. Härigenom bör bl. a.
Sverige i ökad utsträckning kunna dra nytta av provningsresultat från andra länder,
särskilt de nordiska. Utredningen framhåller vidare betydelsen av att
maskinprovningama noga följer och söker utnyttja erfarenheter och tekniska
framsteg som görs inom verksamhetsområdet såväl inom som utom landet. Härutöver
anser utredningen det angeläget att man på allt sätt främjar en internationell
samordning av maskinprovning inom lantbmk och skogsbruk och då främst inom de
nordiska länderna.

Behov av maskinprovningarnas tjänster. Den i
maskinprovningarnas verksamhet gmndläggande provningen med fullständig
egenskapsredovisning är avsedd att ge underlag för maskinköparnas val av
maskin vilket uppnås genom att provning utförs så att alla väsentliga egenskaper
hos maskinen redovisas. Resultatet går ut direkt till köpare och till anmälare
samt till rådgivning och undervisning. Provningsformen har sitt största
berättigande i fråga om maskiner som är komplicerade, svårbedömbara och
relativt dyra och som säljs i stort antal. F. n. kan maskinprovningarna ej
tillhandahålla information om jordbruksmaskiner i större omfattning än vad som
motsvarar ca halva årsinvesteringen. Alltför många ma-skinfabrikal blir därför
aldrig provade. Denna del av verksamheten bör fördubblas.

På trädgårdsområdet har resursema inte tillåtit
nämnvärd provning under de senaste åren. En kraftfull ökning så att denna del
av verksamheten kommer i paritet med jordbmket, mätt i förhållande till den
årliga investeringen, finner utredningen vara motiverad.

Förhållandena inom skogsbruket överensstämmer med
jordbrukets beträffande de maskiner som avses för de mindre skogsenhetema samt
i hög grad för motorsågarna. Provning bedöms vara synnerligen angelägen. De
stora skogsmaskinema ärf. n. föremål för så snabb utveckling att en provning
knappast kan hinna bli aord förrän maskintyperna börjar bli tekniskt
föråldrade.

Stmkturförändringen
inom livsmedelsindustrin har lett till all nyanskaf-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:97 9

fad maskinutrustning utgörs av stora, dyrbara enheter i
mycket korta tillverkningsserier och till att de enskilda företagen eller
deras branschorganisationer förfogar över hög teknisk sakkunskap. Delta medför
att behovet av en maskinprovning som grundval för en konsumentupplysning
radikalt förändrats. Man skall enligt utredningens mening inte räkna med något
nämnvärt behov av sådan provning.

Frivillig uppdragsprovning. De
inhemska industriföretag som tillverkar maskiner för här aktuella näringsgrenar
är av starkt varierande storlek. Antalet mindre företag är förhållandevis
stort. I dessa saknas oftast både utrustning och specialkompetens för avancerad
mätning. Det är från samhällets synpunkt fördelaktigt om maskinprovningamas
resurser ställs till industriföretagens förfogande om dessa så önskar. Vad
gäller importen kan med denna provning undvikas att för våra förhållanden
olämpliga maskiner förs ut på svensk marknad. Vissa länder kräver för
importlillstånd beträffande maskiner att vederbörande tillverkare företer
provningsintyg från officiell provningsinstitution i tillverkningslandet. För
svensk export kan sålunda möjlighet till uppdragsprovning vara av avgörande
betydelse. Vid denna typ av provning måste enligt utredningen full
kostnadstäckning tas ut. Trots att den inhemska maskintillverkningen går
tillbaka bör man räkna med någon ökning av denna provningslyp.

Föreskriven provning. Provning är
f. n. föreskriven beträffande flera maskinslag vad beträffar hållfasthet,
vibrationer, buller, värme och ventilation m. m. Den föreskrivna provningen
kommer enligt utredningen säkerligen att fortsätta att öka i omfattning.
Bestämmelser som syftar till bättre arbetarskydd och trafiksäkerhet utfärdas
successivt. Genom beslut av regeringen har nu tillkommit sådan provning även på
områden utanför maskinprovningarnas ordinarie verksamhet i första hand för
grävmaskiner och viss andra tyngre entreprenadmaskiner. Enligt utredningen kan
det vara lämpligt att maskinprovningarna utför föreskriven provning även av
andra maskiner, där provningarna har särskilda fömtsättningar. Kostnaderna för
denna provning bör helt täckas genom avgifter.

Vad gäller livsmedelsindustrins
maskiner föreligger provningslvång i fråga om plattapparaler. I vissa fall har
provning av maskiner för framställning av mjukglass föreskrivits.
Livsmedelsverket har på utredningens förfrågan bedömt att föreskriven provning
av utmstning på det livsmedelstekniska området i framtiden sannolikt inte
kommer att få större omfattning än vad som nu är fallet. Under sådana
förhållanden bör denna verksamhet avvecklas vid statens maskinprovningar. Den
officiella provning på området som befinnes erforderiig bör kunna utföras av
annat lämpligt organ, i första hand statens provningsanstalt.

Provningarnas marknadstäckning.
Även om maskinprovningsverksamheten inom jordbmk, skogsbruk och
trädgårdsodling är förhållandevis väl utbyggd i Sverige finns det enligt
utredningen betydande luckor vad gäller maskinprovningarnas marknadstäckning.
Det är angeläget att anstalten.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:97 10

bl.
a. genom intensiv upplysningsverksamhet, söker stimulera intresset för
frivillig provning så att de väsentligaste luckorna täcks.

Representanterna för arbetstagarorganisationerna
och för trädgårdsnäringen har ställt sig positiva till tanken att göra
fullständig effektivitets-provning obligatorisk för att därigenom vinna ökad
omfattning. Övriga in-iiessenter har varit tveksamma eller direkt avvisande.
Med hänsyn härtill är utredningen inte beredd föreslå någon sådan.

För att skapa förutsättningar för vidgad provning
och bättre informationsmöjligheter bör enligt utredningen maskinprovningaina
ges resurser för att genomföra huvuddelen av provningen pä eget initiativ. Vid
sådan provning blir det möjligt att betydligt bättre tillhandahålla
provningsresultat för de maskiner som bedöms vara mest aktuella. Det blir
också lättare att anordna serieprovningar av tillräcklig omfattning. En
ytteriigare positiv effekt är alt maskinimporlörerna kan förväntas hellre öka
antalet beställningar av frivillig provning än ta risken av att för dem
ofördelaktiga provningsresultat offentliggörs sedan nya maskintyper redan
förts i marknaden. Den informationsverksamhet som maskinprovningarna bedrivit
bör fortsätta och ytterligare utvecklas i syfte att inrikta efterfrågan på
provade maskiner.

Provningarnas genomförande. Tidsåtgången för själva
provningen är beroende av flera faktorer. Hit hör krav på fullständighet i
provningspro-grammel, väderlek, maskinhaverier under provningen, personella och
materiella resurser samt aktuell arbetsbelastning. Avvägningssvårigheter uppkommer
därigenom atl krav på en relativt omfattande provning står i motsatsställning
till önskemål om kort provningstid. Enligt utredningen bör det i vissa fall
vara till hjälp för maskinköparen att preliminära resultat publiceras.

Huvudmannaskap. Utredningen har övervägt frågan om
huvudmannaskapet för maskinprovningarna. Utredningen påpekar att jordbrukets
organisationer själva saluför maskiner. Det är därför inte lämpligt att dessa
organisationer går in som huvudman för maskinprovningen. Staten bör med hänsyn
härtill även framdeles svara för maskinprovningsverksamheten.

Utredningens
ställningstagande till övriga kontrollanstalier på jordbrukets område leder
till att statens maskinprovningar inte kan sammanföras organisatoriskt med någon
av dem. Om man skall överväga en samordning med annan näraliggande verksamhet
kan lanlbrukshögskolan eller Jordbrukstekniska institutet komma i fråga.
Eftersom maskinprovningarna och institutet inte har samma huvudman kan en
sammanföring ej ske. Atl införa en kontrollerande verksamhet av nu
ifrågavarande omfattning och art i lantbrukshögskolan medför enligt utredningen
ej heller några fördelar. Utredningen föreslår därför atl statens
maskinprovningar kvarstår såsom fristående myndighet. Inre organisation m.m.
Maskinprovningarnas organisation med styrelse

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:97 11

och
kansli samt regionala provningsavdelningar och till dessa knutna provningsnämnder
har visat sig effektiv. Utökningen med besiktningsverksamhet för grävmaskiner
innebär endast att till var och en av de tre allmänna avdelningarna knutits en
särskild underavdelning för denna verksamhet.

Utredningen finner inte anledning föreslå ändrad
lokalisering av maskin-provningarna. Ett genomförande av utredningens förslag
beträffande verksamheten innebär att livsmedelsavdelningen avvecklas. Någon
ändring av organisationen i övrigt behöver enligt utredningens mening f. n.
inte göras.

Ekonomi. För uppdragsprovningen skall enligt
gällande riktiinjer sådana avgifter tas ut att verksamheten blir självbärande.
Detsamma gäller för grävmaskinsområdet. Utredningen finner inte anledning
föreslå någon ändring häri. Även publikationsverksamheten bör liksom hittills
ge full kostnadstäckning.

Kostnadstäckningen för provningarna med fullständig
egenskapsredovisning är mindre än 20%. Avsikten med dessa provningar är främst
att ge ett objektivt underlag för konsumentupplysning och att därigenom främja
berörda näringars rationalisering. Utredningens förslag medför alt maskinprovningarna
fortsättningsvis själv avgör vilka maskiner som skall provas. Detta bör gälla
även när begäran om provning kommer in från tillverkare eller försäljare av
maskin.

Den låga kostnadstäckningen för provning med
fullständig egenskapsredovisning kan således enligt utredningen knappast komma
att förbättras. Närmast till hands ligger då att överväga om de som främst har
nytta av provningarna, nämligen företagarna inom jord- och skogsbruk samt trädgårdsodling,
kan svara för provningskostnadema. Möjliga altemativ är att berörda näringar
betalar kollektivt visst belopp eller enskilda köpare eller ägare av maskiner
betalar avgifter till statskassan. Altemalivet med kollektiv betalning torde
vara det som tekniskt är enklast att administrera. Provningskostnader skulle
sålunda kunna tas från de prisregleringsmedel som jordbruket får disponera. Ätt
debitera enskilda köpare eller ägare av maskiner kan med hänsyn till
administrationskostnaderna endast komma i fråga om uppbörden kan kombineras med
betalning av annan förekommande avgift. Utredningen konstaterar att elt sätt
vore atl ta ut en avgift i samband med den årliga traktorskatlen. Enligt
utredningen torde jordbruksnäringen föredra att disponera prisregleringsmedel
för ändamålet. Enligt utredningen kan invändas att denna metod f. n. gör det
möjligt att lägga provningskostnader endast på jordbruket. Häremot kan anföras
att den helt dominerande delen av de vanliga provningarna avser och kommer att
avse jordbmkets maskiner. Den provning av skogsmaskiner som görs avser för
övrigt nästan bara sådana mindre maskiner som främst används i bondeskogsbmket.
Därför föreslår utredningen att de prisregleringsmedel som jordbruket
disponerar tas i anspråk. Om någon motsvarande finansie-ringsvägför skogsbmkets
och trädgårdsbmkets andel av provningarna tillkommer, bör även dessa näringar
ta del i kostnaderna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:97 12

Den totala kostnaden för maskinprovningarnas
verksamhet, exkl. grävmaskinsområdet, uppgick under budgetåret 1974/75 till
3,7 milj. kr. Av denna kostnad hänförde sig 3 milj. kr. till provning, varav 2
milj. kr. till provningen med fullständig egenskapsredovisning. Häri har
inräknats dessa provningars andel av verksamhetsledning och administration. För
att möjliggöra för maskinprovningarna att själv besluta om vilka maskiner som
skall provas, behöver anstaltens medel ökas med ca 0,7 milj. kr. till ca 2,7
milj. kr. Utredningen uppskattar att minst 75% av kostnaderna hänför sig till
jordbrukets maskiner. Därför bör ca 2 milj. kr. tas ut av de prisregleringsmedel
som jordbruket får disponera.

Anslagsfrågor. Utredningen föreslår att
anslagskonstruktionen vid maskinprovningarna görs om efter mönster från andra
myndigheter med uppdragsverksamhet. Medel bör i fortsättningen anvisas över
två anslag. På etl anslag för uppdragsverksamhet bör anvisas ett formellt
belopp av I 000 kr. Uppdragsprovning bör i sin helhet finansieras av
provningsavgifter som tas lill uppbörd på anslaget såvida inte provningen
syftar till fullständig egenskapsredovisning. Utgifter och inkomster för
grävmaskinsprov-ningama bör redovisas särskilt under anslaget. För
uppdragsverksamheten bör få disponeras erforderlig kredit. Det andra anslaget
bör vara ett reservationsanslag över vilket anvisas bidrag för att bestrida de
kostnader i övrigt vid maskinprovningarna som inte täcks av inkomster i
verksamheten. Anslagskonstruktionen förbättrar möjligheterna att bestämma
statens del av kostnaden för maskinprovning.

De
totala beräknade utgifterna i kostnadsläget 1974/75 uppgår till 4,4 milj. kr.,
varav 1,3 milj. kr. täcks av inkomster och 2 milj. kr. från regleringsmedel.
Statens nettoutgifter för maskinprovningama beräknas uppgå till 1,1 milj. kr.
Den mindre del av utgifterna för provning med fullständig egenskapsredovisning
som ingår häri, kan betraktas som ett bidrag till den rationalisering av
jordbruks-, trädgårds- och skogsnäringarna som maskinprovningarna medverkat
till. Staten bör också svara för utgifter för upplysningsverksamhet, visst
internationellt arbete och myndighetsuppgifter i övrigt inom
maskinprovningarnas område. Utredningens förslag bör genomföras den 1 juli
1977.

4
Remissyttrandena

Flera remissinstanser framhåller den stora
betydelse som statens maskinprovningars verksamhet har för att effektivisera
maskinanvändningen, förbättra arbetsmiljö och säkerhet samt hålla nere
maskinkostnaderaa.

Utredningens förslag om mål för maskinprovningama
inom jordbruk, skogsbmk och trädgårdsodling tillstyrks i huvudsak eUer lämnas
utan erinran av remissinstanserna.

Enligt LRF saknas främst en övergripande
målsättning för verksamheten i anslutning till andra aktiviteter och
institutioner inom lantbrukets område.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:97 13

1 fråga om maskinprovningarnas verksamhet och
marknadstäckning tillstyrks utiedningens förslag i huvudsak eller lämnas ulan
erinran.

Flera remissinstanser framhåller vikten av provning
på eget initiativ och serieprovning. Flera remissinstanser understryker
dessutom att provning inom trädgårdsnäringens område bör ökas.

1 fråga om avvecklingen av provningen av
livsmedelsindustrins maskiner anför statens livsmedelsverk, maskinprovningarna
och statens provningsanstalt att denna inte bör avvecklas eller överföras till
annan institution.

Enligt arbetarskyddsstyrelsen medför kraven på en
god arbetsmiljö efter hand ökat behov av provning inom maskinprovningarnas
kompetensområde.

Enligt provningsanstalten hade det varit önskvärt
om utredningen behandlat maskinprovningarnas verksamhet och organisation sett
mot en vidare bakgrund än vad som blivit fallet.

Lanthruksstyrelsen anser atl under senare år
obligatorisk provning av arbetsmiljödetaljer på jordbruksmaskiner fått sådan
omfattning att den inkräktat på utrymmet för den traditionella
maskinprovningen. Detta har ur rådgivningssynpunkt och med beaktande av den
snabba tekniska utvecklingen varit beklagligt. Även om provning av
arbelsmiljödetaljer är synnerligen viktig bör den ej få inkräkta på utrymmet
för den traditionella funktionsprovningen.

Skogsstyrelsen framhåller atl verksamheten vid
maskinprovningarna är upplagd på ett sådant sätt att den bidrar till att främja
en lämplig utveckling av skogsbrukets maskiner och redskap. Del är vidare
viktigt att urvalet av maskiner för provning sker strikt efter behovet av
konsumentupplysning.

Maskinprovningarna finner det vara en allvarlig
brist i utredningen att man inte dragit några slutsatser med anledning av
utredningens analys av den samhällsekonomiska nyttan av provningarna.
Utredningen borde ha framhållit att det finns ett betydande behov v från såväl
praktisk som samhällsekonomisk synpunkt att öka omfattningen av verksamheten.

Enligt styrelsen för jordbrukets högskolor och
statens veterinärmedicinska anstaU skulle en samverkan med den tekniska
försöksverksamheten förbättra möjlighetema att utnyttja specialister inom
olika områden.

Enligt LRF bör urvalsprincipen för vilka maskiner
som skall provas förutsättningslöst diskuteras.

1974 års trädgårdsnäringsutredning beklagar att en
kraftig eftersläpning har skett för provningen av trädgårdsmaskiner.
Trädgårdsnäringens riksförbund framhåller trädgårdsodlarens berättigade
anspråk att få provningar genomförda. Sveriges kommunförbund framhåller att en
utvidgning av traktorprovningsverksamheten torde ge även kommunema bättre
besluts-underiag vid traktorinköp.

Svenska lantarbetareförbundet och Svenska
skogsarbetareförbundet understryker kraftigt vikten av att provningen av
maskiner med förare prioriteras. Förbunden vill också betona viklen av att
provning sker innan

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:97 14

maskinen
släpps ut i marknaden. Förbunden anser vidare alt ett prov-ningsobligalorium
bör eftersträvas.

Enligt Leverantörföreningen för lantbruksmaskiner
och Entreprenad-maskinleverantörernas samarbetsorgan är del en brist i
utredningen att den mycket summariskt redovisat provningen av grävmaskiner. Enligt
samarbetsorganet och Sveriges schaktentreprenörers riksförbund kommer denna
besiklningsverksamhet att ytterligare utvidgas bl. a. vad avser andra slag av
entreprenadmaskiner.

Skolöverstyrelsen anser alt den
publikationsverksamhet som maskin-provningarna nu bedriver är av stor betydelse
för utbildningen inom jordbruks-, skogsbmks- och trädgårdsområdena. Den
utformning som meddelandena nu har gör dem direkt användbara i undervisningen.

Maskinprovningarna påtalar risken för att resultat
i en delrapport kan leda lill felaktig föreställning om en maskin.
Provningarna kommer emellertid atl hålla problemen i samband med
publikationsverksamheten under ständig uppsikt.

LRF framhåller att det också varit intressant om
utredningen behandlat maskinprovningamas redovisning av provningsresultaten.
Det är minst lika viktigt att veta vad som går sönder på maskinen som att få
veta vad det kostar att köra densamma. Såväl provningsmetodik som provningsprogram
borde därför omorganiseras för att även belysa dessa frågeställningar.

Leverantörföreningen för lantbruksmaskiner anser
att rapportering av provningar bör förbättras. Alltför lång tid förflyter
mellan genomförd provning och publicering av provningsrapport.

Utredningens förslag om oförändrat huvudmannaskap
tillstyrks eller lämnas utan erinran av remissinstansema. Flera av dessa
påtalar dessutom vikten av att anstalten står obunden från berörda
maskinintressenter.

Ärbetarskyddsstyrelsen anser det angeläget atl
maskinprovningamas organisation är sådan atl formeUa hinder inte möter mol alt
utnyttja denna institution som riksprovplats.

1 fråga om samordning och samarbete tillstyrks
eller lämnas utredningens förslag utan erinran av flertalet remissinstanser.
Flera remissinstanser påtalar vikten av god samordning mellan de tre
maskintekniska institutionerna på Ultuna.

LRF efterlyser en diskussion om ett närmare
samarbete med andra intressenter som har med lantbmkets mekanisering att göra.
Här borde man ha en övergripande utredning om den framtida organisationen inom
teknikområdet.

Flera remissinstanser understryker vikten av
intemationellt samarbete. Maskinprovningarna framhåller att det redan nu sedan
flera år finns ett betydande samarbete såväl med de nordiska länderna som med
internationella organ. Att utnyttja provningsresultat från andra länder
eftersträvas redan nu men möjligheterna är begränsade främst på gmnd av de
stora skillnaderna i rådande praktiska förhållanden.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:97 15

I fråga om inre organisation
tillstyrks eller lämnas utredningens förslag utan erinran av remissinstanserna.

Av de remissinstanser som yttrat
sig över finansieringen föreslår flertalet att den huvudsakliga finansieringen
även fortsättningsvis bör ske över statsbudgeten. Statskontoret anser att den
enda praktiska formen för finansiering, om kostnaderna skall påföras de
berörda näringama, är att utnyttja jordbmkets prisregleringsmedel.
Statskontoret framhåller den osäkerhet i medelstilldelningen som denna
finansieringsform innebär. Med hänsyn till den ökade betydelse som
arbetarskyddsaspekterna får i prov-ningsarbelet är det angeläget att
verksamheten genom bidrag från samhället garanteras erforderiiga medel.

Provningsanstalten framhåller det
angelägna i att finansieringen sker så att verksamhetens kontinuitet
säkerställs samt att maskinprovningarnas opartiskhet och integritet inte
äventyras. Om det av praktiska skäl inte är möjligt alt på ett rättvist sätt ta
ut avgifter av den som har nytta av provningsresultaten bör man enligt
provningsanstalten bibehålla det nuvarande systemet med anslagsfinansiering.

Ärbetarskyddsstyrelsen framhåller
all finansiering inte får ske på något sätt som kan strida mot kraven på
riksprovplatsens frislående ställning.

Enligt maskinprovningarna är del
klart olämpligt all utnyttja prisregleringsmedel om man anser att anstalten
skall bedriva en provningsverksamhet som skall ha sådan status och karaktär
alt dess oväld och objektivitet inte kan ifrågasättas av någon intressegmpp.
Formellt sett måste det betraktas som olämpligt att en verksamhet, som är
tillkommen för atl tjäna konsumentintressen skall till stor del finansieras med
medel som disponeras av etl organ nära lierat med landels största försäljare
av lantbruksmaskiner.

Skogs- och
lantarbetsgivareföreningen finner att utredningen bort diskutera det nuvarande
finansieringssätlel över statsbudgeten. Maskinprovningarnas obundenhet kan på
ett olyckligt sätt komma atl ifrågasättas med anledning av att ett förbund inom
den avtalsslutande organisationen på jordbmkssidan (LRF) driver landets mest
omfattande försäljning av lantbruksmaskiner.

Lantarbetareförbundet framhåller
atl enbart se maskinprovningarnas verksamhet som en service åt
jordbruksnäringen är att se det hela ur etl alltför snävt perspektiv. Genom
provning av säkerhels- och effektivitetsförhållandena på jordbruksmaskinerna
skapas fömtsättningar för en rationell jordbruksdrift. Detta är något som inte
är ett specifikt brukarintresse ulan ett konsumentintresse i betydligt vidare
bemärkelse. Detta är elt motiv för att kostnaderna borde täckas via
statsbudgeten.

Föreningen Sveriges
maskinkonsulenter framhåller all eftersom provningskostnadema slutligen får
bäras av den stora allmänheten bör maskinprovningarnas medel komma genom
direkta anslag från riksdagen.

LRF förutsätter atl då finansieringen via
införselsavgiftsmedel är en

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:97 16

kostnad
som inte tidigare burits av jordbmket kommer fördelningsramen att höjas i
motsvarande mån.

Förslaget om ny anslagskonstruktion tillstyrks
eller lämnas utan erinran av remissinstanserna.

5
Föredraganden

Statens maskinprovningar skall prova maskiner bl.
a. för att få underlag för en saklig och objektiv information till köpare av
maskiner och redskap som används inom jordbmket, skogsbmket, trädgårdsnäringen
och mejeri-hanteringen. Verksamheten skall också ge underlag för undervisning
och rådgivning på maskinområdet. Maskinprovningama åtar sig även att på uppdrag
utföra provningar åt bl. a. tillverkare och importörer.

På senare tid har en alltmera betydelsefull del av
arbetet blivit atl medverka i statens kontroll av aU skyddsanordningar o.d. är
ändamålsenliga och uppfyller gällande föreskrifter, med andra ord att ulföra s.
k. officiell provning. Sedan statsmakterna genom beslut år 1972 och år 1974
antagit riktlinjer för den officiella provningen, som bl. a. innebar att sådan
provning skall samordnas till s. k. riksprovplatser för olika objektområden,
har statens maskinprovningar utsetts att fr.o.m. den 1 april 1975 vara riksprovplats
för grävmaskiner och traktorgrävmaskiner. Statsmaktemas beslut innehåller även
riktlinjer för finansiering och huvudmannaskap vad gäller den officiella
provningen. (Prop. 1972:54, NU 1972:38, rskr 1972: 199 och prop. 1974:162, NU
1974: 52, rskr 1974: 349).

Arbetet vid maskinprovningarna - utom
grävmaskinsprovningen - fördelar sig med 80% på olika typer av provning, 5 %
på upplysning och 15% på verksamhelsledning och vissa myndighetsuppgifter. Ca
två tredjedelar av provningsverksamheten har under de senaste åren avsett
provning med fullständig egenskapsredovisning. Denna provning sker i regel
efter anmälan av tillverkare eller importör men i viss utsträckning även på
maskinprovningarnas eget initiativ. Resultaten av dessa provningar publiceras.
De avgifter som tas ut täcker mindre än 20% av maskinprovningamas kostnader.
Ändra provningar sker på uppdrag. Resultaten offentliggörs inte av
maskinprovningama. Avgifterna för dessa provningar skall helt täcka
kostnaderna. Merparten av övriga provningar är föranledda av olika slag av
föreskrifter.

1 det följande kommer jag i huvudsak att behandla
den del av maskinprovningarnas verksamhet med icke officiell provning som i
konsumentupplysande syfte avser undersökning och redovisning av maskiners och
redskaps egenskaper.

Utredningen om kontroUanslaltema på jordbrukets
område har i betänkandet (Ds Jo 1976: 3) Statens maskinprovningar uppgifter
och organisation m.m. lagt fram förslag om den icke officiella
maskinprovningsverksamheten.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:97 17

Utredningen finner att nuvarande maskinprovning är
uppenbart lönsam sett från samhällsekonomisk synpunkt. En betydande del av de
maskintyper som saluförs på den svenska marknaden genomgår provning med fullständig
egenskapsredovisning. Många maskintyper, i fråga om flera vikliga maskinslag
mer än halva antalet, provas dock inte på detta sätt. Provning av
trädgårdsmaskiner har förekommit endast i mycket liten utsträckning.
Utredningen konstaterar att berörda myndigheter och organisationer har en
positiv inställning till provningsverksamheten och önskar att verksamheten
skall omfatta en större del av maskinbeståndel än vad som nu är fallet.

Utredningen finner att provningarna inom jordbruket
och trädgårdsnäringen bör utökas. Behov av en omfattande provning finns också
vad gäller de skogsmaskiner som används vid de mindre skogsbruksenhetema. Inom
mejerihanteringens område är provningsfrekvensen liten och väntas förbli så.
Utredningen föreslår att provningen av maskiner på sistnämnda område avvecklas
vid statens maskinprovningar och överförs till annat organ.

Maskinprovning inom jordbmk, skogsbruk och
trädgårdsnäring bör enligt utredningens mening ses som ett medel för att
effektivisera dessa näringar och bidrar dessutom till miljöförbättring och
energibesparing. Provningen bör främst syfta lill konsumentupplysning samt
omfatta huvuddelen av de maskiner som används i något så när stor omfattning.
Det bör vidare eftersträvas att provningsresultaten kommer fram snabbt och
sprids till konsumenterna i lätt tillgänglig form.

Utredningen föreslår att maskinprovningama ges
möjligheter att på eget initiativ genomföra huvuddelen av den provning som
syftar till en fullständig egenskapsredovisning. Det bör enligt utredningens
mening ankomma på anstalten att inom ramen för sina resurser avgöra vilka
maskiner som skall få genomgå sådan provning. Därigenom kan verksamheten
inriktas på de maskiner som det är mest angeläget att prova. Även vid
oförändrad provningsvolym bör på detta sätt en ökad marknadstäckning kunna
erhållas.

Nuvarande organisation bör enligt utredningens
mening i allt väsentligt kvarstå oförändrad. Uppdragsverksamheten föreslås
bedi"ivas med full kostnadsläckning. Detta gäller även
publikationsverksamheten.

Utredningen framhåller att medelsbehovet vid en
ökad provning på anstaltens eget initiativ kommer alt stiga. Däremot räknar
utredningen inte med att inkomsterna i form av anmälningsavgjfter skall öka. I
stället bör maskinköparna, som har den största nyttan av provningsverksamheten,
svara för en del av kostnaderna genom att medel tas i anspråk från de prisregleringsmedel
som jordbmket får disponera.

Remissinstanserna tillstyrker i huvudsak eller
lämnar utan erinran utredningens förslag när det gäller målet för nu berörda
del av maskinprovningsverksamheten inom jordbmket, skogsbmket och
trädgårdsodlingen. Statens livsmedelsverk, statens maskinprovningar och
statens provningsanstalt anser att förslaget att avveckla
provningsverksamheten inom det livs-

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:97 18

medelstekniska
området är otillräckligt underbyggt. I fråga om provningsverksamhetens
omfattning och genomförande tillstyrker flertalet remissinstanser utredningens
förslag eller lämnar det utan erinran. Flera remissinstanser understryker
vikten av ökad provning inom trädgårdsnäringens område.

Utredningens förslag om oförändrat huvudmannaskap
tillstyrks eUer lämnas utan erinran av remissinstansema. Flera av dessa påtalar
dessutom nödvändigheten av att maskinprovningarna står obunden från berörda maskinintressenter.
Flertalet remissinstanser föreslår att den huvudsakliga finansieringen även
fortsättningsvis bör ske över statsbudgeten. Bl. a. maskinprovningarna
framhåller att det är olämpligt att utnyttja prisregleringsmedel om anstalten
skall bedriva en officiell provningsverksamhet vars objektivitet inte kan
ifrågasättas av någon intressegmpp.

För egen del viU jag i likhet med utredningen och
flera remissinstanser framhålla den stora betydelse som statens
maskinprovningar har framför allt när det gäller att effektivisera
maskinanvändningen, förbättra arbetsmiljön och säkerheten saml hålla nere
maskinkostnaderna för jordbruket, skogsbmket och trädgårdsnäringen.
Maskinprovningarna har härigenom en viktig samhällsekonomisk funktion.

I likhet med utredningen anser jag att målet för
statens maskinprovningars verksamhet vid sidan av den officiella
provningsverksamheten bör vara att genom undersökning av maskiners och
redskaps egenskaper bidra till effektivisering av de berörda näringama samt
till miljöförbättring och energibesparing. Provningen bör syfta tiU
konsumentupplysning och således underlätta valet av maskiner. Den bör även
medföra en sanering av utbudet av dessa. Beträffande provningens inriktning i
övrigt harmånga synpunkter framkommit vid remissbehandlingen som är värda att
uppmärksammas vid den fortsatta verksamheten. Provningen bör omfatta huvuddelen
av de maskinslag och maskintyper som används i väsentligare omfattning eller
som det eljest anses angeläget att få närmare kunskap om. Särskilt
betydelsefullt är det enligt min mening alt maskiner som är lämpade för
användning i familjejordbmket blir undersökta. Verksamheten bör ske med
bibehållande av stränga krav på korrekthet och objektivitet. Om inte provning
är påbörjad eller genomförd före marknadsföringen bör den sällas i gång
snarast efter denna tidpunkt. Del är betydelsefullt att resultaten av
provningarna snabbt sprids i för konsumenten lätt tillgänglig form.

I fråga om provningen av mejerihanteringens
maskiner finner jag att ytterligare utredning behövs. Jag avser att föreslå
regeringen att uppdra åt livsmedelsverket att i samråd med andra berörda
myndigheter närmare undersöka frågan.

En väsentlig del i utredningens förslag är den
vidgade provningen på anstaltens eget initiativ. Även jag anser att en sådan
undersökningsverksamhet bör ske i ökad omfattning. Därmed blir del möjligt att
betydligt bättre tillhandahålla provningsresultat rörande de maskiner som
befinnes vara mest aktuella. Det blir också lättare att anordna serieprovning
av tillräck-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:97 19

lig
omfattning. Skogsbrukets och trädgårdsnäringens behov av provning bör också
kunna bli bättre tillgodosedda.

Vidare tillstyrker jag liksom remissinstansema att
staten även framdeles svarar för den frivilliga maskinprovningsverksamheten.
Den bör också fortsättningsvis bedrivas vid statens maskinprovningar.

Maskinprovningarnas nuvarande organisation har
visat sig vara ändamålsenlig. Jag förordar därför att denna behålls. I likhet
med flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i frågan anser jag att
finansieringen av maskinprovningarnas verksamhet alltjämt bör ske över
statsbudgeten. För taxesättningen bör följande principer gälla. All
uppdragsprovning utom provning med fullständig egenskapsredovisning samt
publikationsverksamheten bör vara självbärande. I fråga om provning med
fullständig egenskapsredovisning bör avgiftema för denna sättas så att målet
för maskinprovningarnas verksamhet uppnås. Detta innebär att en del av
kostnaderna för denna provning behöver täckas över statsbudgeten. Staten bör
stå för kostnaderna för provning på anstaltens eget initiativ.

Den
nya inriktningen av verksamheten bör genomföras den 1 juli 1977.

6 Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för verksamheten vid statens
maskinprovningar som jag har förordat.

7 Anslagsfrågor
för budgetåret 1977/78

F
13. Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet

Nytt
anslag (förslag) 1 000

Statens maskinprovningar har i sin
anslagsframställning begärt en ökning av medelsanvisningen för budgetåret
1977/78 med 2024000 kr. lill 5818000 kr. Anslagsökningen motiveras på följande
sätt.

1. Pris-
och löneomräkning 288000 kr.

2. Arbetsbelastningen är mycket hög vid institutionens
tre allmänna avdelningar. Därför föreslås att en tjänst som biträdande
försöksledare inrättas vid var och en av avdelningarna. Dessutom föreslås två
tjänster som försökstekniker och en tjänst som kontorist. (-)- 495000 kr.)

3. En ny trädgårdssektion med en försöksledare, en
försökslekniker och en montör behövs för provning av arbetsmaskiner för
parkskötsel (-1-253000 kr.).

4. För att intensifiera provningen av
jordbmksmaskiner föreslås en

tjänst som försöksledare, en tjänst som försökstekniker och två kontorist

tjänster (-)- 319000 kr.).

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:97 20

Anslaget till statens maskinprovningar bör läggas
om. Sålunda bör de intäkter i uppdragsverksamheten som nu redovisas på
driftbudgetens inkomstsida tillföras detta anslag. Täckning av övriga
kostnader för provningsverksamheten samt för myndighetsuppgifter m.m. bör ske
genom atl bidrag lämnas till verksamheten från ett särskilt reservationsanslag
benämnt Bidrag till statens maskinprovningar. Under förevarande anslagsm-brik
bör anvisas ett formellt belopp av I 000 kr. Intäkterna i
riksprovplats-verksamheten bör alltjämt särredovisas. Dessa beräknas till 5,5
milj. kr. under budgetåret 1977/78.

Anslaget till statens maskinprovningar uppgår för
innevarande budgetår till 3 794000 kr. Anstalten disponerar dessutom inflytande
avgifter i verksamheten till den del dessa överstiger 400000 kr. varför minst
4,3 milj. kr. står till förfogande för den ordinarie verksamheten. Löne- och
prisomräkning beräknas för budgetåret 1977/78 tiU 255000 kr. och inkomstema beräknas
tiU 1,1 milj. kr. Bidraget till verksamheten för sistnämnda budgetår beräknar
jag till 3,6 milj. kr. Maskinprovningama kommer därigenom att för budgetåret
1977/78 disponera totalt 4,7 milj. kr., exkl. vad som disponeras för
riksprovplatsverksamheten.

Vid tillämpningen av den nya anslagstekniken krävs
en rörlig kredit. Behovet härav ryms inom ramen för den rörliga kredit som
regeringen disponerar för att användas av myndigheter som bedriver
uppdragsverksamhet.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens maskinprovningar:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1977/78 under tionde huvudtiteln anvisa elt
förslagsanslag av 1 000 kr.

F
14. Bidrag till statens maskinprovningar

Nytt
anslag (förslag) 3600000

Under denna anslagsrubrik bör medel anvisas för att
täcka vissa provningskostnader samt kostnader för myndighetsuppgifter m.m. vid
statens maskinprovningar.

Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört
hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens maskinprovningar för
budgetåret 1977/78 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
3600000 kr.

8
Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de
förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1977

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Bet. 1981/82:JoU21 om statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde (prop. 1981/82:100 bilaga 13) s. 31 i texten
  2. Bet. 1978/79:JoU20 med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt avser utgifterna för budgetåret 1979/80 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner s. 33 i texten
  3. Bet. 1976/77:JoU24 Med anledning av propositionen 1976/77:97 om statens maskinprovningars uppgifter och organisation m. m. i texten
  4. Prop. 1976/77:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1977/78, m. m. (kompletteringsproposition) i texten