Sök i Ratio Lex

om särskilt stöd till lantbruksföretag m.m. i vissa glesbygder.

21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:113, om särskilt stöd till lantbruksföretag m.m. i vissa glesbygder.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:113

Regeringens proposition

1977/78:113

om särskilt stöd till
lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder;

beslutad
den 2 mars 1978.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ANDERS
DAHLGREN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att ett särskilt stöd
införs till investeringar i lantbruksförelag och verksamheter som kan ingå som
en del i en yrkeskombination vid sådana företag. Sådana verksamheter är bl.a.
stuguthyrning, tillsynsuppgifter och hantverk. Stödet föreslås kunna utgå inom
sådana delar av inre stödområdet där det inte finns tillräcklig sysselsättning
inom rimligt s.k. pendlingsavstånd. Även företag inom områden utanför inre
stödområdet skall kunna komma i fråga för stöd, Stödet föreslås utgå i form av
statsbidrag och kreditgarantier. Lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna
föreslås få hand om administrationen.

I Riksdagen 1977178. I saml. Nr 113

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:113

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammaniräde 1978-03-02

Närvarande:
staisminislern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson,
Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenslam Linder, Wikström, Johansson

Föredragande:
statsrådet Dahlgren

Proposition
om särskilt stöd till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder

1
Inledning

1972 års jordbmksutredning' (Jo 1972:04) har den 24
mars 1977 avlämnat sitt huvudbetänkande (SOU 1977:17) Översyn av
jordbrukspolitiken. Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
styrelsen för internationell utveckling, överbefälhavaren, socialstyrelsen,
bankinspektionen, konjunkturinstitutet, statskontoret, riksrevisionsverket,
lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, statens jordbmksnämnds konsumentdelegation,
skogsstyrelsen, statens livsmedelsverk, Sveriges lantbruksuniversitet, statens
naturvårdsverk, koncessionsnämnden för miljöskydd, kommerskollegium,
generaltullstyrelsen, näringsfrihetsombudsmannen, statens pris- och
kartellnämnd, konsumentverket, överstyrelsen för ekonomiskt försvar,
arbetsmarknadsstyrelsen, statens lantmäteriverk, statens industriverk, samtliga
länsstyrelser med undantag av länsstyrelsen i Hallands län, 1972 års
skatteutredning, miljöskyddsutredningen, prisregle-ringskommitlén, delegationen
för glesbygdsfrågor, fullmäktige i riksbanken, Landsorganisationen i Sverige,
Tjänstemännens centralorganisation. Centralorganisationen SACO/SR, Svenska
lantarbetareförbundet. Svenska arbetsgivareföreningen, Lantbrukarnas riksförbund
(LRF), Sveriges industriförbund, Sveriges grossisiförbund, Samarbetsorganet i
jordbruksfrågor för enskild handel och industri, Kooperativa förbundet.
Svenska sockerfabriks AB, Familjejordbrukarnas riksförbund, Hushållningssällskapens
förbund och Svenska samemas riksförbund.

' Generaldirektören Ingvar Widén, ordförande,
riksdagsledamöterna Eric Enlund, Axel Kristiansson och Åke Wiclorsson samt f.
ledamötema av riksdagen Rolf Eliasson, Per Israelsson, Marta Lindberg, Sven
Persson och Karl Rask.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:113 3

Flera länsstyrelser har bilagt
yttranden av olika länsorgan. Lantbruks-styrelsen har bifogat yttranden från
samtiiga lantbruksnämnder. Även andra remissinslanser har överlämnat av dem
inhämtade yttranden. Härutöver har yttranden inkommit från vissa
sammanslutningar m. m.

Riksdagen har i december 1977
fattat beslut om nya riktiinjer för jordbrukspolitiken, m. m. (prop.
1977/78:19, JoU 1977/78: 10, rskr 1977/ 78: 103).

1 propositionen (s. 206) uttalade
jag att jag senare under 1977/78 års riksmöte skulle föreslå regeringen att
förelägga riksdagen en särskild proposition på grundval av
jordbruksutredningens förslag om särskilt regio-nalpolitiskt jordbruksstöd.

2 Nuvarande stöd till företag i glesbygder

2.1 Skärgärdsstöd

Skärgårdarna har områden som är
värdefulla från kultur-, nalur- och rekreationssynpunkt. För att dessa områden
skall kunna bevaras och utnyttjas för nämnda ändamål är del angeläget att det
finns en bofast skärgårdsbefolkning där. För att på sikt bibehålla och ge
sysselsättning åt en bofast befolkning i skärgårdarna beslutade riksdagen år
1976 (prop. 1975/76:88, JoU 1975/76:34, rskr 1975/76:256) om särskilda statliga
stödinsatser. Det finansiella stödet administreras av lantbruksstyrelsen och
lantbruksnämnderna.

Stödet skall stimulera utvecklingen
av förelag och näringsfång som är lämpade för en lokalisering till skärgården
och som på lång sikt kan ge sysselsättning och tillfredsställande utkomst ål
den fast bosatta befolkningen. Stödet bör såvitt möjligt inriktas mot
specialiserade företag som kan bestå på sikt. Förutsättningarna för företag i
skärgården är emellertid sådana att man ofta får räkna med att flera olika
driftsgrenar ingår i ett och samma företags verksamhet. Exempel på verksamheter
som kan bedrivas vid specialiserade eller mångsidiga s.k. skärgårdsföretag är
jordbruk, trädgårdsodling, skogsbruk, fiske, fiskodling, stuguthyrning,
varvsrörelse, tillsynsuppgifter, taxibåtstrafik, båtuthyrning, hantverk,
småindustri och förädlingsindustri.

Med skärgård avses i första hand
öar ulan fast landförbindelse och med bofast befolkning. 1 andra hand avses
också öar med fast landförbindelse och kust- eller strandområde som har ett
naluriigt samband med skärgården. Förhållandena i övrigt skall i dessa senare
fall vara likartade med dem som råder på öar utan fast landförbindelse. Vid
denna bedömning skall stor hänsyn tas till bl. a. det geografiska läget och
förbindelserna med serviceorter. Länsstyrelsen har atl precisera dessa
kustnära områden.

Statligt stöd lämnas i form av
lånegaranti och statsbidrag. Skärgårdsstöd får inte lämnas om annat statligt
stöd utgår för samma verksamhet eller, i

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:113 4

fråga om fiskeföretag, om annat slatligl stöd kan utgå.
Stödet får inte motverka jordbrukets rationalisering.

Lånegaranti lämnas för investering
i byggnad eller anläggning som är avsedd för stadigvarande bruk i
skärgårdsföretag samt för anskaffning av maskiner och andra inventarier.
Lånegaranti lämnas inte för förvärv av mark eller annan fasl egendom.

Statsbidrag lämnas för

1. investering i byggnad eller
annan anläggning som är avsedd för stadig

varande bruk i skärgårdsföretag,

2. anskaffning av maskiner för
industriell eller därmed jämförbar pro

duktion.

Statsbidrag lämnas inte

1.
för investering
i sådan byggnad, anläggning eller maskin som lätt kan avyttras, med undantag
för båtar som är nödvändiga för driften av skärgårdsföretag,

2.
för förvärv av
mark eller annan fast egendom,

3.
om sökanden
själv eller tillsammans med familjemedlem har likvida medel eller inkomster av
sådan storlek att statsbidrag inte kan anses motiverat.

Statsbidrag utgår med högst 50% av
godkänd kostnad. Bidrag får inte utgå med högre belopp än 75000 kr. för varje
investeringstillfälle som leder till ökade sysselsättningsmöjligheter. Bidrag
utgår inte, om bidragsbeloppet skulle understiga 2.500 kr.

Bidrag beviljas normalt med 50 %
till företag med verksamhet på öar ulan fast landförbindelse och med bofast
befolkning. Till företag på öar med fast landförbindelse eller inom kustnära
fastlandsområden reduceras bidragen i regel till 25%.

För skärgårdsstöd har för
budgetåret 1977/78 anvisats 6 milj. kr. för vardera statsbidrag och lånegarantier.

2.2 Regionalpolitiskt stöd

Kungörelsen (1970: 180) om statligt
regionalpolitiskt stöd (omtryckt 1976:379, ändrad senast 1977:1129) omfattar
bl.a. regler/föreskrifter för lokaliseringsstöd, introduktionsstöd,
utbildningsstöd och sysselsättnings-stöd.

Lokaliseringsstöd utgår i form av
lokaliseringsbidrag, avskrivningslån, lokaliseringslån, lånegaranti och
ersättning vid flyttning av företag. Stöd-berättigad verksamhet är industriell
och industriliknande verksamhet, in-dustriservice, viss partihandel och
uppdragsverksamhet, verksamhet inom turistnäringen samt central privat
förvaltning vid utflyttning från storstadsområde. Lokaliseringsstöd kan lämnas
för investeringar i byggnader, maskiner, arbetsredskap och verktyg,
anskaffning av omsättningstillgångar och flyttning av företag. Stödel lämnas i
första hand inom det s. k. all-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:113 s

manna stödområdet och gränsområdet till detla. Regeringen
har därutöver beslutat att vissa kommuner under tiden den 1 december 1977-den
30 juni 1979 skall jämställas med gränsområdet lill det allmänna stödområdet.
Stöd kan lill viss del ges även utanför dessa områden, bl.a. om en ort till
följd av induslrinedläggning bör tillföras ytterligare industriell eller industriliknande
verksamhet.

Som allmänna förutsättningar för
lokaliseringsstöd gäller bl. a. att verksamheten skall bedömas medföra
varaktig sysselsättning för arbetskraften, få tillfredsställande lönsamhet och
utövas i ort där goda förutsättningar finns för verksamhelen.

Introduktionsstöd lämnas lill
sådana företag inom det allmänna stödområdet, som nyanställer personal i
samband med nyetablering eller utvidgning av verksamhet, under förutsättning
all verksamheten bedöms medföra varaktig sysselsättning för arbetskraften och
få tillfredsställande lönsamhet. Stödet avser alt täcka kostnader för allmän
iniräning av den nyanställda personalen.

Utbildningsstöd lämnas för det
antal personer som nyanställs i nystartad eller utvidgad verksamhet som bedöms
medföra varaktig sysselsättning för arbetskraften i verksamheten eller i
verksamhetsorten samt få tillfredsställande lönsamhet och som utövas i ort där
goda förutsättningar finns för verksamheten. Utbildningsstöd kan lämnas under
högst ett år. Stödels storlek bestäms från fall till fall. Utbildningsstöd kan
efter regeringens beslut utgå även till förelag utanför stödområdet.

Sysselsäitnlngssiöd lämnas för
varje årsarbelskrafl varmed antalet årsarbetskrafter under ett kalenderår har
ökat i förhållande till molsvarande antal under närmast föregående kalenderår
(förslaårsslöd). Om förstaårs-stöd har lämnats, lämnas stöd under ytterligare
ivå år för den ökning som kvarstår. Stödberättigad verksamhet är densamma som
för lokaliseringsstöd med undantag för verksamhel inom turistnäringen och
utflyttande central privat förvaltning. Sysselsällningsstödet är begränsat till
det s. k. inre stödområdet. Efter beslut av regeringen i varje särskill fall
kan dock sysselsätlningsslöd lämnas i vissa fall lill förelag i skärgårdsområde
ulan-för inre stödområdet. Under år 1975 påbörjades en försöksverksamhet med
sysselsätlningsslöd i samband med lokaliseringsstöd till företag i gränsområdet
till det inre stödområdet samt på Gotland. En motsvarande försöksverksamhet
påbörjades samtidigt med sysselsättningsstöd till turistförelag inom del inre
stödområdet.

Från fjortonde huvudlilelns anslag
Särskilda stödåtgärder i glesbygder täcks kostnaderna för bl. a. genomförande
av speciella projekt som främjar förelagsamhel i glesbygder och skärgårdar.

Småföretagen i glesbygderna och i
skärgårdarna har i många fall särskilda behov av rådgivning och service från
företagareföreningarna. År 1973 infördes därför en möjlighel för
företagareföreningarna all få särskilda statsbidrag för åtgärder i glesbygderna
(prop. 1973:50, InU 1973:7, rskr

It Riksdagen 1977178. 1 suml. Nr 113

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:113 6

1973: 248). Fr. o. m. år 1976 finns motsvarande möjlighel
att stödja företagen i skärgårdarna (prop. 1975/76:88. JoU 1975/76:34, rskr
1975/76:256). Slödel är inriktat på konkreta projekt och föreningarnas
framställningar om medel för sådant ändamål prövas av regeringen från fall till
fall.

Inom ramen för nämnda anslag
bekostas även bidrag till kommuner för objektinventering och utförande av
godkända arbetsobjekt efter beslut av regeringen i varje särskilt fall. Under
budgetåret 1977/78 avses intensifierad kommunal sysselsättning (IKS) i form av
genomförande av sådana sysselsätlningsprojekt bedrivas i tolv kommuner. För
ändamålet har 12 milj. kr. anvisats.

Företagareföreningen i varje län
bedriver dels konsult- och serviceverksamhet, dels egen utlåning och
förmedling av krediter till företag inom hemslöjd, hantverk och småindustri.
Riksdagen fattade hösten 1977 (prop. 1977/78:40, NU 1977/78:34, rskr
1977/78:110) beslut om inrättande av länsvisa utvecklingsfonder. Beslutet
innebär att företagareföreningarna ombildas lill stiftelser med staten och
resp. landsting som huvudmän. I samband med en allmän utbyggnad av den
regionala näringspolitiken avses utvecklingsfonderna få en vidare målgrupp än
de hittillsvarande föreningarna. Fonderna skall i fortsättningen med krediter
och andra former av service kunna stödja såväl mindre och medelstora
tillverkande företag som de serviceförelag som riktar sina tjänster till
tillverkningsföretagen. De rena jordbruksföretagen hör emellertid till de typer
av företag som tills vidare avses vara undantagna från målgruppen.

Föreningarna har inom ramen för sin
glesbygdsverksamhet även möjlighel alt ge bidrag lill företag som anlitar
hemarbetare i glesbygder. Sädana bidrag syftar lill alt kompensera de
merkostnader som föranleds av all arbetet bedrivs i hemmen.

2.3 Stöd till kommersiell service i glesbygd

Förordningen (1973: 608) om
statligt stöd till kommersiell service i glesbygd omfattar bl. a.
hemsändningsbidrag och investeringsstöd.

Hemsändnlngshidrag utgår till
kommun som helt eller delvis bekostar hemsändning lill hushåll av dagligvaror.
Bidraget utgör 35% av kommunens netloutgifl för hemsändningen. Ansökan om
hemsändningsbidrag görs hos länsstyrelse senast två månader efter bidragsårel,
som omfattar liden den 1 augustiden 31 juli.

Investeringsstöd utgörs av
avskrivningslån, investeringslån och kreditgaranti. Slödberältigade är
näringsidkare som säljer dagligvaror eller bensin. Som allmän förutsättning
gäller att stödet behövs för att tillgodose behovet av kommersiell service och
att denna service genom stödel bedöms kunna vidmakthållas på någon sikt.
Investeringsstöd kan lämnas för investeringar i affärslokal eller annan byggnad
som behövs för verksamheten samt för inredning och utrustning. Stöd kan också
utgå till varubuss. Stödet lämnas i första hand inom det s. k. inre
stödområdet. Avskrivnings-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:113 7

lån får motsvara högst 35% eller om särskilda skäl finns
högst 50% av investeringskostnaden. Avskrivningslån och investeringslån får
tillsammans motsvara högst två tredjedelar av nämnda kostnad. Ansökan om
investeringsstöd görs hos länsstyrelse.

Riksdagen har vid 1977/78 års
riksmöte (prop. 1977/78:8, NU 1977/ 78:14, rskr 1977/78:43) fattal beslul om en
utbyggnad av stödet till kommersiell service i glesbygd. Det innebär att
investeringsstöd från den Ijuli i år lämnas över hela landet mol tidigare
endasl inom det inre stödområdet. Fortfarande gäller dock att stödet skall
inriktas på varuförsörjningen i glesbygder och jämförbara områden, exempelvis
skärgårdar. Vidare krävs all kommunen har genomfört den
varuförsörjningsplanering som behövs för att stödet skall komma till bästa
användning. Slutligen gäller att stöd skall ulgå endast i den utsträckning som
behövs för att en tillfredsställande service skall kunna upprätthållas. För
budgetåret 1978/79 har regeringen föreslagit en höjning av del statliga
stödbeloppet från 3 till 6 milj. kr.

Vidare kan driftstöd utgå lill
näringsidkare när det gäller tillfälliga lösningar under en begränsad övergångstid.
Driftstödet skall ses som en ersättning från det allmännas sida för en
samhällsekonomiskt viktig funktion som inte kan fullgöras på affärsmässiga
grunder. Det är alltså inte primärt fråga om stöd till företaget som sådant.

Kreditgaranti kan erhållas för
anskaffning av varulager. Enligl det nya beslutet kan garantin lämnas på hela
det belopp som erfordras för inköp av varulager.

Någon ändring av
hemsändningsbidraget till kommuner som subventionerat hemsändningsverksamhet
inom sitt område har inte skell. För budgetåret 1978/79 har 1,8 milj. kr.
anvisats för detta stöd.

2.4 Statligt finansieringsstöd till jordbruket

Som inledningsvis har nämnts har
riksdagen i december 1977 beslutat om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken. 1
fråga om det statliga finansieringsstödet tiil jordbrukets rationalisering
gäller fr. o.m. den 1 juli 1978 följande.

Målgruppen för del statliga finansieringsstödet till
jordbrukels rationalisering omfattar de i jordbruket yrkesverksamma med
huvudsaklig sysselsättning i jordbruk och skogsbruk. Stöd utgår således endast
till personer som kan beräknas få sin huvudsakliga sysselsättning på och ta sin
huvudsakliga inkomst från den brukningsenhet som stödet avser. Som allmänna
villkor för stöd gäller vidare att företagen skall ha förutsättningar all på
lång eller kort sikt uppfylla jordbrukspolitikens ralionaliseringsmål, dvs.
framställa jordbruksprodukter lill acceptabelt låga produktionskostnader
(effekiivitetsmålet) och samtidigt bereda de i förelagen sysselsatta en med jämförbara
grupper likvärdig ekonomisk och social standard (inkomstmå-lel).

Finansieringsstöd utgår i första hand till utvecklingsbara
företag, dvs.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:113 8

företag som på såväl lång som kort sikl kan uppfylla
effeklivilelsmålet. Även begränsat utvecklingsbara företag, dvs. förelag som
enbarl på korl sikt kan uppfylla effektivitetsmålet, kan få stöd om företagen
under den närmaste framtiden saknar avgörande betydelse för de utvecklingsbara
förelagens uppbyggnad. Rationaliseringsstöd lill begränsat utvecklingsbara
företag bör i allmänhet avse begränsade åtgärder. Dessa bör som regel vara
anpassade lill brukarens återstående yrkesverksamma tid och under denna lid
underiäiia jordbruksdriften och göra den mer effektiv. Stöd lill nyetablering
på ell begränsat utvecklingsbart företag utgår inte. Del allmänna villkoret
att förelaget skall svara för brukarens huvudsakliga sysselsättning och
inkomst skall också vara uppfyllt. Utvecklade företag kan få stöd bl.a. om
åtgärden i fråga innebär en rationalisering inom ramen för befintliga resurser.

Till företag som inle är
utvecklingsbara utgår i princip inget stöd. Den gruppen av företag omfattar
framför allt mindre jord- och skogsbruksföretag, vilka inte har eller som
efter lämplig investering inte kan få en sådan omfattning och kombination av
resurser atl de varken på lång eller på kort sikt kan uppfylla del
ralionaliseringspoliliska målet. I områden med allmänt svaga förutsättningar
för jordbruk domineras företagsstrukturen ofta av sådana företag. Exempel härpå
utgör norra Sveriges inland. Möjligheterna att med rationaliseringspolitiska
medel stödja jordbruket i sådana områden är därför begränsade.

Stöd lämnas i huvudsak som
kreditgarantier. Som komplettering lill kreditgarantierna lämnas statsbidrag
främst i norra Sverige. Vidare kan lån med uppskjuten ränta erhållas vid
nyetablering inom jordbruket av välutbildade jordbrukare med otillräckligt
eget kapital.

Stödel delas in i dels elt allmänt rationaliseringsslöd,
dels ett regionalt ralionaliseringsslöd. Del allmänna stödet utgår i hela
landet och utgör grunden fördel slatliga stödet till jordbrukels
rationalisering. Slödel består huvudsakligen av kreditgarantier. Lånegaranti
kan lämnas till förvärv av jordbruksföretag eller kombinerade jordbruks- och
skogsbruksföretag. Om särskilda skäl föreligger kan även lånegaranti beviljas
till nyetablering på en ren skogsfastighet. Vidare kan lånegaranti lämnas lill
yttre rationalisering, dvs. vid förvärv av lillskoltsmark till
jordbruksföretag eller skogsbruksföretag samt vid förbättring av
brukningsenhets arrondering. Garanti för län kan även ulgå lill inre
rationalisering, i huvudsak investeringar i byggnader och markanläggningar,
t.ex. täckdikning. Dessutom kan lånegaranti lämnas för vissa andra ändamål
såsom anskaffning av jordbruksinventarier, rörelsekapital och maskiner för
gemensam användning m. m.

Del allmänna rationaliseringsstödel
omfattar förutom kreditgarantier även statsbidrag till yttre och i vissa fall
inre rationalisering. Bidrag till inre rationalisering kan ulgå i samband med
införande av för jordbruket ny teknik eller annan liknande ålgärd som från
allmän synpunkt framstår som angelägen, men som från den enskildes synpunkt
framstår som ekonomiskt riskfylld. Vidare kan bidrag i vissa fall lämnas till
investering i gemensam-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:113 9

hetsanläggning m. m. som berör flera samverkande förelag.
Statsbidrag till inre rationalisering inom ramen för det allmänna
rationaliseringsstödel utgår med högst 25 % av godkänd investeringskostnad.

Som komplement lill del allmänna
rationaliseringsstödet utgår ell regionalt ralionaiiseringsstöd lill
jordbruket i norra Sverige i form av bidrag till inre rationalisering till
utvecklingsbara och begränsat utvecklingsbara förelag. Bidrag till
utvecklingsbara företag utgår med högst 25 % och i vissa fall högst 40% av
godkänd kostnad. Till investeringar i ekonomibyggnader utgår bidrag med högst
250000 kr. eller i vissa fall högst 400000 kr. Bidrag under 10000 kr. utgår
inte. Begränsat utvecklingsbara förelag kan erhålla bidrag med högst 25 % av
godkänd kostnad. Till ekonomibyggnadsåigärder utgår bidrag med högst 40000 kr.
Bidrag under 5 000 kr. utgår inle.

2.5 Statligt stöd till skogsbruket i norra Sverige

Det statliga stödet till
skogsbruket i norra Sverige utvidgades väsentligt fr.o.m. budgetåret 1974/75.
Sålunda höjdes bidraget till byggande av skogsbilvägar i del inre slödområdel
från högst 50% till högst 75% av godkänd kostnad. Samtidigt infördes ett
omfattande, förbättrat stöd till skogsvård i Norrland och nordvästra Svealand.
Till återväxtåtgärder, röjning, dikning m.m. utgår bidrag med mellan 40 och
70% beroende på skogsägargrupp och område. I del inre stödområdet är sålunda
bidraget till enskilda personer högst 70% och till övriga skogsägare högst 60%.
För innevarande budgelår får bidrag lill skogsvägbyggnadsföretag i del inre
slödområdel beviljas med sammanlagt högst 21,5 milj. kr. och bidrag lill
skogsvård i norra Sverige med högst 49 milj. kr.

1973 års skogsutredning har gjort
en översyn av det statliga slödel lill skogsbruket. Utredningen har, bl. a. av
regionalpolitiska skäl, föresiagii ett väsentligt ökat stöd till skogsvård inom
ett särskill stödområde i norra Sverige. Utredningens förslag remissbehandlas
f. n. Regeringen har för avsikt alt våren 1979 förelägga riksdagen en
proposition om skogspolitiken.

2.6 Statligt stöd till fiskets rationalisering

1 propositionen (1977/78:112) om
riktlinjer för fiskeripolitiken, m.m. föreslås bl.a. ett särskilt
rationaliseringsstöd till fisket i kust- och skärgårdsområden eller vid
insjöar där fisket har särskild regionalpolitisk betydelse. Stödet föreslås
utgå i form av statsbidrag med högst 50% av investeringskostnaden, dock med
högst 100000 kr. För att stöd skall få utgå bör det enligt förslaget frän
allmän synpunkt vara önskvärt alt upprätthålla ett fiske i området. Vidare bör
i del enskilda fallet saknas möjligheter till alternativ sysselsättning inom
rimligt pendlingsavstånd. Stödet föreslås vidare endast kunna utgå när
förutsättningar saknas alt skapa ett helt rationelll fiskeförelag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:113 10

Stödet till fiskets rationalisering
i övrigi föresläs kunna utgå i form av fiskerilån och lånegaranti samt i vissa
fall i form av statsbidrag.

3 Jordbruksutredningens förslag

I vissa områden av vårt land,
framför alll i norra Sveriges inland, kan huvuddelen av jordbruksföretagen inte
erhålla statligt finansieringsstöd till rationalisering av jordbruket.
Förutsättningarna för jordbruk är där i allmänhet mindre goda. Företagen är
oftast små och saknar förutsättningar för att på kort eller lång sikt uppfylla
det rationaliseringspolitiska målet. Elt stöd till dessa företag kan emellertid
enligt uiredningen i vissa fall vara motiverat av både sysselsättnings- och
regionalpolitiska skäl. Om samhället vill behålla sådana bygder befolkade har
jordbruket ofta stor betydelse för att nå detta mål. Om kompletterande sysselsättning
kan erhållas inom rimligt pendlingsavstånd, torde detta enligt utredningen vara
tillräckligt för bygdens fortsatta existens. 1 en del områden saknas emellertid
i stort sett möjligheter att erhålla kompletterande sysselsättning utanför jordbruket.
Om särskilda stödinsatser blir nödvändiga i sådana områden, bör dessa insatser
enligt utredningen även omfatta ell stöd till jordbruket.

Utredningen har föresiagii att ett
särskill regionalpolitiskt jordbruksstöd införs i nämnda områden. Stödet är avsett
att utgöra en integrerad del av samhällets insatser för att upprätthålla
näringsliv, service m. m. i områden som det från allmän synpunkt är angeläget
atl hålla befolkade. Stödet skall kunna utgå i hela landet i områden med
allmänt svaga förutsättningar för ett näringsliv där samhället har salt in
eller planerar att sätta in olika stödåtgärder. Som allmänna villkor för stöd
bör enligt utredningen gälla att det från allmän synpunkt är angeläget att
området behålls befolkat och alt det inte finns tillräckliga
sysselsättningsmöjligheter inom rimligt pendlings-avstånd.

De åtgärder som bör komma till
utförande sägs kunna vara av olika slag och beröra flera organ för del allmänna
såsom länsstyrelse, lantbruksnämnd, länsarbetsnämnd, företagareförening,
kommuner etc. Därför föreslås atl en plan bör upprättas för det akluella
området, vilken visar vilka åtgärder som bör utföras och vilka insatser
samhället (slaten, landsting, kommuner etc.) är berett atl göra. Vid
upprättandet av planen - som kan initieras av berörd myndighet - bör samråd ske
mellan de olika myndigheterna. När planen har upprättats skall den behandlas
av länsstyrelsen. Godkänns planen skall framställning därefter ske lill
lantbruksstyrelsen som skall pröva om området kan komma i fråga för särskill
regionalpolitiskt jordbruksstöd. Stödet bör - sedan området godkänts av
lantbruksstyrelsen - administreras av vederbörande lantbruksnämnd.

Enligt utredningen bör stöd kunna
utgå till jordbruksföretag under följande förutsättningar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:113 II

-
Annat statligt
stöd till rationalisering av jordbruksdriften skall inte utgå, men förelaget
skall ändå kunna utgöra en grund för brukarens sysselsättning och inkomst.

-
Åtgärden skall
medföra en rationalisering och förbättring av sysselsättnings- och
inkomsimöjlighelerna i jordbruket. Saknas full sysselsättning i jord- och
skogsbruket efter den planerade åtgärdens utförande skall kompletterande
sysselsättning kunna erhållas i annan verksamhel.

-
Lånegaranti
föreslås ulgå till ralionaliseringsåtgärd som avser ekonomibyggnad och
markanläggning, till anskaffning av djur, maskiner och rörelsekapital, lill
förvärv av lillskoltsmark samt i samband med nyetablering till förvärv av
företag som skulle kunna komma i fråga för lånegaranti till
rationaliseringsålgärd.

-
Statsbidrag
föreslås ulgå till rationaliseringsåtgärd som avser ekonomibyggnad och
markanläggning. Bidrag bör lämnas med högst 50% av godkänd kostnad, dock med
högsl 75 000 kr.

Utredningen erinrar också om att
jordbrukare även kan komma i fråga för andra stödformer såsom IKS och stöd till
handikappade jordbrukare genom näringshjälp och arbetshjälpmedel.

4 Remissyttrandena

Remissinstanserna tillstyrker eller
lämnar förslaget utan erinran. Länsstyrelserna i norra Sverige och i vissa
andra delar av landei anser det särskilda regionalpolitiska jordbruksstödet
värdefullt för att i sysselsält-ningssvaga områden främja näringslivet.

Flera remissinstanser betonar
vikten av att del föreslagna stödet bör ses som en integrerad del av samhällets
insatser för att upprätthålla sysselsättning, service m. m. i områden som det
från allmän synpunkt är angelägel alt hålla befolkade. Lanthniksstyrelsen
bedömer att samhällets möjligheter att underlätta skapandet av
sysselsättningsmöjligheter utöver det föreslagna stödet är starkt begränsade
med nuvarande stödformer. Därför ifrågasätts om inte det regionalpolitiska
jordbruksstödet i likhet med skärgårds-stödet bör omfatta även investeringsstöd
till annan verksamhet än jordbruk. Liknande synpunkter framförs av
länsstyrelserna i Stockholms, Blekinge, Västernorrlands, Jämtlands och
Väslerbollens län, delegationen för glesbygd.sfrågor samt Svenska lanlarbelareförbundet.

Vissa länsstyrelser anser att
länsstyrelserna bör fastställa de områden i vilka stödel skall kunna utgå.
Vidare ifrågasätts om behov av en särskild plan alltid finns när eventuella
insatser övervägs i begränsade områden. Länsplaneringen anses i de flesta fall
kunna utgöra underlag för länsstyrelsernas beslut. Även LRF anser atl
länsplaneringen bör kunna utgöra tillräckligt beslutsunderlag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:113 12

Lihissiyrelsen i Uppsala län anser
det från nalurvårdssynpunkt vara viktigt att de områden som omfattas av det
särskilda regionalpolitiska stödet inte fixeras till administrativa gränser
utan atl viss flexibilitet medges sä alt största möjliga hänsyn kan tas till
rådande naturförhållanden. Det bör vidare enligt länsstyrelsen i Blekinge län
vara problemels art och omfattning som skall vara vägledande för
regionalpoliliska insatser och inte en orts geografiska belägenhet. LRF anser
atl stödet utan undanlag bör kunna ulgå, där tillräckliga sysselsättningsmöjligheter
inom rimligt pendlingsavstånd saknas.

Flera remissinstanser framhåller
atl tillämpningsreglerna för stödet bör göras liberala. Svenska
lantarbetareförbundel anser dock med hänsyn till kostnaderna för
jordbruksproduktionen i akluella områden atl stor restriktivitet bör iakttas i
fråga om stöd till ofullständiga jordbruk. Möjligheterna att ge stöd till annan
verksamhet som kan bidra till ett differentierat näringsliv i dessa bygder bör
prövas.

Länsstyrelsen i Norrbottens län
finner det oklart hur stödet lill de begränsat utvecklingsbara förelagen
förhåller sig till det särskilda regionalpolitiska slödel. Tvä sådana
stödformer i samma område kan medföra vissa oklarheter i tillämpningen.

Länsstyrelserna 1 Stockholms,
Väsiernorrlands och Jämtlands län anser atl gränsen för bidrag bor höjas.
Lanibruksstyrelsen anför att i de fall kompletterande sysselsättning utanför
förelaget saknas kan behov av lela-tivt omfattande investeringar föreligga för
alt skapa tillräcklig sysselsättning. Styrelsen föreslår därför alt om
särskilda skäl föreligger bidrag bör kunna lämnas med högst 125 000 ki.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser att bidrag bör utgå till
djuranskaffning. För all stödet skall kunna åstadkomma någon effekt för
landskapsvården anser länsstyrelsen i Stock-halms län att driflsbidrag för
betesdrift bör kunna lämnas.

Länsstyrelsen i Norrbottens län
anser att kravet på kompletterande sysselsättning i de fall sysselsättningen på
det egna företaget inle är tillräcklig bör utgå. Det väsentliga bör vara att
försörjningsmöjligheterna förbättras. Liknande synpunkter framför LRF,

Flertalet remissinstanser
tillstyrker eller lämnar utan erinran förslaget att lanibruksstyrelsen och
lantbruksnämnderna skall handha administrationen av slödel. Länsstyrelsen i
Norrbottens län anser dock alt länsstyrelsen bör ta ansvaret för den nya
stödformen.

Flera remissinslanser bedömer ait
slödel kommer atl kräva slörre anslag än vad utredningen angetl.
Lanibruksstyrelsen uppskattar medelsbehovet för bidrag lill 10 milj.kr. och
behovet av lånegarantiram lill 10 milj.kr. Styrelsen framför även att varje
lantbruksnämnd som bedöms få administrera regionalpolitiskt stöd av någon
omfattning bör förstärkas med en handläggare.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:113 13

5 Vissa framställningar

5.1 Framställning av delegationen för glesbygdsfrågor om
åtgärder för att främja bygdeturism och stärka sysselsättningen i glest
bebyggda områden

Delegationen för glesbygdsfrågor
har bl. a. i uppdrag att bevaka för glesbygden specifika sysselsättningsfrågor.
Delegationen har i skrivelse till regeringen (industridepartementet) den 14
september 1977 föresiagii att ett stöd införs till bygdeturism i glesbygd. Med
bygdeturism avser delegationen sådan turistverksamhet som drivs direkt av
lokalbefolkningen. Den viktigaste formen är uthyrning av stugor.

Förslagel innebär alt ett stöd bör
införas för upprustning och nyuppfö-rande av stugor för uthyrning. Stödet bör
vara avsett för enskilda personer som är i behov av kompletterande
sysselsättning och inkomstförstärkning. Det kan gälla jordbrukare,
lanthandlare, småföretagare, anläggningsarbetare m. fl. Stöd föreslås ulgå om
möjligheterna till sysselsättning förbättras för boende i glest bebyggda
områden med få allernaliva sysselsättningsmöjligheter.
Sysselsättningsmöjligheterna för kvinnor bör särskilt beaktas.

Stödet föresläs begränsat lill del
inre slödområdel. Överväganden om stödområdesgränserna behandlas av
sysselsältningsutredningen. Delegationen finner ingen anledning alt nu gå in
och för detla ändamål göra eventuella förändringar av denna avgränsning.

Stödbeloppet bör utgå med 25% av
kostnaden, dock med högst 20000 kr. per stuga. Därmed ges möjligheter all
stödja ell någorlunda varierai utbud av uthyrningsslugor.

Stödet föreslås få formen av elt
avskrivningslån på lio år. Som villkor föreslås gälla all ägaren förbinder sig
alt hyra ul stugan/stugorna under avskrivningstiden genom elt förmedlingsorgan
som är lämpligt för ortens förhållanden.

Finansieringen i övrigt får klaras
av sökanden. Statlig kreditgaranti föreslås inte utgå, bl. a. för att begränsa
administrationskostnaderna.

Varje enskild sökande föresläs få
stöd till högsl fem stugor. I det fall en grupp av enskilda går samman kan
antalet slödberältigade stugor ökas, dock ej till fler än vad varje enskild
skulle kunna beviljas.

Ansökan om stöd inges lill
kommunen, som med eget yttrande vidarebefordrar den till länsstyrelsen.
Länsstyrelsen föreslås besluta i äreridena. Motivet häiför är att stödet skall
omfatta en rad olika verksamheter. Länsstyrelsen bör innan beslul fattas
samråda med olika länsmyndigheter och andra länsorgan, exempelvis
länsarbetsnämnd, lantbruksnämnd, företagareförening och
länsturistorganisalion.

Delegationen föreslår alt 7,5 milj.
kr. anslås för ändamålel. Anslaget bör fördelas på de berörda länen på sä sätt
att vart och ell av länen får ca 200000 kr. för varje kommun belägen inom det
inre stödområdet. Detta får dock endast ses som en beräkningsgrund.
Länsstyrelsen bör ha frihet att fördela medlen inom länet på sätt som den
finner vara bäst. Länsstyrelsen

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:113 14

bör också ha möjlighet alt använda en del av medlen till
alt främja bygde-lurismen, t.ex. genom samordning av uthyrningen av stugor i
kommunerna.

Delegationens förslag har
remitterats till Beredningen för samordning av statens insatser för rekreation
(rekreationsberedningen), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och Sveriges
turistråd.

Rekreationsberedningen arbetar f.
n. med ett betänkande om turism och rekreation där även delegationens förslag
behandlas. Beredningens kommande förslag begränsar inte ett eventuellt stöd
till att gälla det inre stödområdet. Beredningen anser del också väsentligt att
som villkor för ett eventuellt stöd skall gälla att stugorna skall användas för
korttidsuthyrning.

AMS framhåller att de direkta
sysselsättningseffektema för drift och underhåll av exempelvis stugbyar ofta är
begränsade i relation till investeringamas omfattning. Del föreslagna stödet
bedöms dock kunna bidra till en förbättrad sysselsättning för vissa
glesbygdsområden. En samordning av stödet med andra åtgärder för att stödja
sysselsättningen i dessa områden är angelägen.

Sveriges turistråd lillslyrker förslaget.

5.2 Framställning av länsstyrelsen i Västerbottens län om
införande av stöd till kombinationssysselsättning vid jordbruksföretag i det
inre stödområdet, m.m.

Länsstyrelsen i Västerbottens län
har i skrivelse lill regeringen den 20 juni 1977 hemställt att ett
kombinationsstöd införs för all utveckla förelag som bygger på flera olika
verksamheter, t.ex. lanlbrukslurism. Även andra kombinationsförelag än där
lantbruk ingår föreslås kunna erhålla stöd.

Eftersom förhållandena i glesbygden
i Norrlands inland - behov av kompletterande sysselsättning och företag byggda
på flera verksamhetsgrenar - i stort överensstämmer med dem i
skärgårdsområdena, bör samma grundprinciper som för skärgårdsstödet gälla för
det nya kombina-tionsslödet. Med hänsyn till atl stödet omfattar andra
verksamheter än jordbruk bör dock beslutsfunktionen läggas på länsstyrelsen.

Elt kombinationssiöd i Norriands
inland kommer i stor utsträckning alt användas för investeringar i
luristslugor. Med hänsyn lill de slora materialkostnaderna och till all det
ofta krävs investeringar i mer än en stuga föreslås bidrag upp till 100000 kr.
kunna utgå vid varje enskilt investeringstillfälle.

Ell liknande förslag från Älvdalens
kommun har med tillstyrkan överlämnats till regeringen av länsstyrelsen i
Kopparbergs län.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:113 15

6 Föredraganden

Genom beslul av riksdagen i
december 1977 (prop. 1977/78: 19, JoU 1977/78; 10. rskr 1977/78: 103) antogs
nya rikllinjer för jordbrukspolitiken, m. m. Därvid underslröks bl.a. alt
jordbrukspolitiken borde ges en sådan inriktning att jordbruket och därtill
knutna verksamheter kan medverka i en aktiv regionalpolitik. Denna målsättning
har särskilt kommit till uttryck vid utformningen av rationaliseringsstödet.
Det framhölls att de statliga rationaliseringsinsatserna bör anpassas till de
regionala och lokala förhållandena och att rationaliseringspolitiken på så
sätt blir ett viktigt instrument för regionalpolitiken. Särskilt borde beaktas
att jordbruk kan ingå .som en del i en kombination av flera yrken och
sysselsättningar, vilka tillsammans ger en fullgod familjeförsörjning.

Helhetssynen på det kombinerade
jord- och skogsbruksföretaget har tydligt markerats i de nya reglerna för
rationaliseringsstöd. Bedömningen av om ett företag är utvecklingsbart och
brukaren därmed berättigad att få stöd kommer i fortsättningen att avse hela
det kombinerade förelaget. Det kommer att innebära ökade möjligheter att lämna
stöd till företag i skogs-och mellanbygder där skogsdelen kan dominera.

Det allmänna rationaliseringsstödel till jordbruket, som
börjar tillämpas den 1 juli 1978, har i huvudsak formen av statliga
kreditgarantier. Detta stöd har kompletterats med ett regionalt rationaliseringsslöd
i form av bidrag för inre rationalisering till jordbruk i norra Sverige. 1 sitt
betänkande (SOU 1977: 17) Översyn av jordbrukspolitiken föreslog 1972 års
jordbruks-utredning atl del därutöver skulle utgå ett särskilt
regionalpolitiskt jordbruksstöd i sysselsältningssvaga områden. Vid
remissbehandlingen framkom många nya synpunkter på utformningen av ett sådant
stöd varför jag fann det angeläget att göra en överarbetning i syfte att öka
stödets effektivitet från regionalpolitisk synpunkt. Jag anmälde också i
nyssnämnda proposition att jag avsåg att föreslå regeringen att senare under
1977/78 års riksmöte förelägga riksdagen en särskild proposition i frågan. Jag
återkommer nu i ärendet.

Den siarka befolkningsomflyttning som förekommit under de
senaste decennierna har lett till atl belydande områden av vårt land har en så
gles befolkning att del är svårt atl upprätthålla normala samhällsfunktioner.
Situationens allvar framgår inte av befolkningstalen för regioner och hela
kommuner. Sådan statistik innefattar tätorter som i allmänhet kunnat bibehålla
eller öka sitt invånarantal samtidigt som den kringliggande glesbygden har
avfolkats i hastig takt. Läget försvåras av den allt snedare åldersfördelningen
i dessa glesbygder, vilken medför att födelsetalen blir mycket låga och
befolkningens medelålder allt högre. Om det skall bli möjligt att upprätthålla
en rimlig samhällsservice i dessa områden och för den bofasta befolkningen
möjliggöra en med andra grupper likvärdig social standard, är det nödvändigt
att genom aktiva åtgärder hindra fortsatt ul-glesning och söka åstadkomma en
befolkningstillväxt.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:113 16

För atl få till stånd en positiv
utveckling i utpräglade glesbygder krävs en aktiv regionalpolitik som tar till
vara alla realistiska sysselsättningstillfällen. Därvid måste enligl min
mening de areella näringarna spela en huvudroll. Del kombinerade jord- och
skogsbruksförelaget är i dessa bygder en naturlig bas för sysselsättningen. Det
är dock angeläget att samhället kan gå in och stödja kompletterande
verksamheter, som kan bidra till atl ge ett stabilt försörjningsunderlag för så
många som möjligl. Inte minst viktigt är att skapa sysselsättningstillfällen
för den kvinnliga arbetskraften. Mol denna bakgrund får jordbruksulredningens
förslag om ett särskilt regionalpolitiskt jordbruksstöd anses ha en alltför
begränsad räckvidd. Denna uppfattning framkom också vid remissbehandlingen.
Investeringar enbart i jordbruksdelen i ett företag i dessa bygder torde i de
flesta fall inte ge full sysselsättning. Ett sammanförande av den tillgängliga
åkermarken lill elt fåtal enheter skulle leda till en alltför stark utglesning.
Därför bör stödformen vidgas till att avse även andra verksamhetsgrenar, som
kan kombineras med jordbruk-skogsbruk.

Jag vill här också nämna att
delegationen för glesbygdsfrågor i skrivelse till regeringen har föreslagit att
stöd införs för upprustning och nyuppfö-rande av stugor för uthyrning.
Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar delegationens förslag utan erinran.
Rekreationsberedningen anser att ell villkor bör vara atl stugorna används för
korttidsuthyrning. Vidare har länsstyrelsen i Västerbottens län i skrivelse
till regeringen begärt atl ett kombinationsstöd införs för att utveckla företag
som bygger på flera olika verksamheter.

Jag vill erinra om all riksdagen år
1976 beslutade om särskilda statliga stödinsatser med syfte att på sikt
bibehålla och ge sysselsättning åt en bofast befolkning i skärgårdarna (prop.
1975/76: 88, JoU 1975/76: 34, rskr 1975/76:256). Erfarenheterna av detta
skärgårdsstöd är goda. Stöd kan utgå till verksamheter som bedrivs vid s. k.
skärgårdsföretag och kan avse inte bara jordbruk, skogsbruk och fiske ulan även
t.ex. hantverk, småindustri, varvsrörelse, turism och förädlingsindustri.
Regeringen avser att våren 1979 lägga fram förslag rörande regionalpolitiken
bl. a. på grundval av de förslag som sysselsättningsutredningen kommer att
lägga fram. Därvid kommer frågan om de särskilda regionalpolitiska
stödåtgärder som erfordras i de utpräglade glesbygderna all behandlas i ett
sammanhang.

Efter samråd med chefen för
industridepartementet förordar jag dock atl ett särskilt regionalpolitiskt
motiverat stöd redan fr.o.m. den I juli 1978 skall kunna utgå i vissa
glesbygder för att stimulera investeringar i jord-och skogsbruksföretag samt i
verksamheter, som kan ingå som en del i en yrkeskombination vid sådana företag.
1 avvaktan på den samlade prövning av behovet av åtgärder i glesbygderna som
kommer att göras i samband med regeringens förslag om regionalpolitiken våren
1979 anser jag att delta stöd bör begränsas till verksamheter som primärt har
anknytning till jord-och skogsbruksföretag vartill bör räknas även
trädgårdsodling, fiske och

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:113 17

renskötsel. Stödel bör ha till syfte att främja
sysselsättningen för såväl manlig som kvinnlig arbetskraft och kunna utgå i de
delar av vårt land där förutsättningarna för ett livskraftigt näringsliv är
mindre goda och där som följd härav befolkningen i aktiv ålder minskar starkt.
Också från nalurvårdssynpunkt är ett stöd av detla slag av intresse bl. a.
därför all del kan öka möjligheterna alt hålla landskapet öppet. Det särskilda
stödel bör ges beteckningen särskilt stöd till lantbruksföretag m. m. i vissa
glesbygder. Jag vill framhålla atl del kan bli anledning att i samband med
utformningen av regeringens förslag rörande regionalpolitiken ompröva
omfattningen av och reglerna för detla särskilda stöd i syfte all få till stånd
en önskvärd likformighet i fråga om de regionalpoliliska insatserna.

Jag övergår nu till all behandla
vilken omfattning det särskilda stödel bör ha och vilka villkor som bör gälla.

Avsikten med det särskilda stödel till lantbruksförelag
m.m. i vissa glesbygder bör som jag nyss har framhållit vara att främja
sysselsättningen i de delar av vårt land där förutsättningarna för ett
livskraftigt näringsliv är mindre goda och där som följd härav befolkningen i
aktiv ålder minskar starkt. Som villkor för stöd bör därför, som
jordbruksutredningen har föreslagit, gälla att det från allmän synpunkt är
angeläget att områdei hålls befolkat och alt det inle finns tillräckliga
sysselsättningsmöjligheter inom rimligt s. k. pendlingsavstånd. Sådana områden
finns företrädesvis i de s. k. skogslänen. Även inom landet i övrigt kan mindre
sådana områden förekomma, exempelvis vissa kommuner eller delar därav. Det är
naturligt atl områdesavgränsningen görs inom ramen för länsplaneringen och utifrån
en regional bedömning av varje områdes sysselsättnings- och servicemöjligheter.
De områden som har de största problemen med sysselsättning och service bör
först komma i fråga för stöd.

Stödverksamheten bör sålunda
omfatta områden av utpräglad glesbygdskaraktär av det slag som främst
förekommer inom det inre stödområdet. Områden med likartade förhållanden och
problem kan emellertid finnas även ulanför det inre stödområdet. Frågan om
avgränsningen av stödområden för regionalpolitiska insatser kommer att
behandlas i den nyssnämnda regionalpolitiska propositionen.

Enligt jordbruksuiredningen bör lanibruksstyrelsen
godkänna de områden som kan komma i fråga för stöd. Eftersom stödet enligt vad
jag nyss har sagt bör ges en bredare inriktning än vad uiredningen har
föreslagit bör det ankomma på länsstyrelserna att efter beredning och förslag
av lantbruksnämnd och efter samråd med resp. kommun besluta om områdesavgränsningen
inom inre stödområdet. En generell tillämpning av stödet inom det inre
stödområdet är således inte avsedd.

Efter framställning av resp.
länsstyrelse bör regeringen kunna besluta atl även företag inom kommun eller
del därav ulanför del inre stödområdet skall kunna komma i fråga för stöd.

Det är angeläget alt insatserna kan komma till stånd utan
dröjsmål. Krav

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:113 18

på alt en särskild plan skall upprättas över de åtgärder
m. m. som bör vidtas inom ett område bör därför inle ställas upp. Stödet bör
emellertid ges på ett sådant sätt att del står i samklang med de riktlinjer för
utvecklingen i länen som ges i länsplaneringen och i andra länsplaner för
olika samhällssektorer.

Stödet bör inriktas mot företag som
har förutsättningar all bestå på sikl. Även andra företag som under viss, inte
alltför begränsad tid kan ge innehavaren full sysselsättning och godtagbar
försöijning bör emellertid kunna få stöd. Förutsättningarna för att driva
företag i de områden som här kan komma i fråga är sådana att man vanligen får
räkna med atl även små företag, t. ex. enmansförelag. måste ha olika
verksamhetsgrenar för atl ge full sysselsättning. Många gånger är också
sysselsättningen i och inkomsten från del egna företagel begränsad i
förhållande till inkomst och sysselsättning vid sidan härav, exempelvis
skogsarbete i annans skog. Även sådana företag bör kunna erhålla stöd. Exempel
på verksamheter som kan bedrivas i kombinerade företag är jordbruk,
trädgårdsodling, skogsbruk, rennäring, fiske, fiskodling, stuguthyrning,
tillsynsuppgifter, servicearbeten, hantverk m. m.

Stödel bör inriktas på företag som
ger sysselsättning och tillfredsställande utkomst åt den bofasta befolkningen
i området. Detta förutsätter i regel att den som äger förelaget är bosalt i
området.

Som jag tidigare har anfört är del
särskilt angeläget att åstadkomma nya arbetstillfällen för den kvinnliga
arbetskraften i glesbygden. Man kan utgå ifrån att stödet i många fall kommer
alt avse investeringar som syftar till atl ge heltidssysselsättning eller
kompletterande sysselsättning för hustru eller samboende. 1 sådana fall är det
lämpligi atl hon står för ansökan om stöd.

Del är angeläget att de planerade
verksamheterna blir ändamålsenliga med hänsyn till resp. företags och
företagarfamiljs förutsättningar. Därför bör en plan över företagets drift
upprättas. Planens omfattning bör anpassas efter behovet i varje enskilt fall.
Den bör dock innehålla uppgifter om investeringens storlek, beräknade inkomster
och utgifter, beräknad arbels-åtgång samt beräknat överskott till levnadsomkostnader.
Sökanden bör vidare ha personliga förutsättningar att genomföra med stödet
förenade åtaganden.

I försörjningsunderlaget bör
inräknas intäkter från såväl samtliga verksamheter i förelaget som bestående
förtjänstmöjligheter utanför företaget. Även sådan kompletterande
sysselsättning bör i huvudsak vara föriagd inom det område i vilket stöd kan
ulgå. Det sistnämnda hindrar naluriigtvis inte atl andra familjemedlemmar kan
ha heltidssysselsättning utanför området.

Kravet på lönsamhet och kontantöverskotl
bör inle sättas alltför högt. Ell krav måste dock vara att de som berörs av
stödet kan väntas få sina levnadsomkostnader täckta.

Ett villkor för att komma i åtnjutande av stödet bör vara
att annat statligt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:113 19

stöd för samma ändamål inte utgår till företaget. Efter
samråd med chefen för handelsdepartemeniei vill jag i detta sammanhang
framhålla att slödel inte bör omfatta kommersiell service då stöd till sådan
verksamhet redan utgår enligl förordningen (1973:608) om statligt stöd till
kommersiell service i glesbygd. Riksdagen har också nyligen beslutat att bygga
ut detta stöd fr. o. m. den 1 juli 1978 (prop. 1977/78: 8, NU 1977/78:14, rskr
1977/ 78: 43).

Ett av syftena med stödet är att
vidmakthålla sysselsättning och befolkning inom områdena. Det är därför
angeläget atl ta lill vara alla sysselsättningstillfällen som jordbruket och
skogsbruket kan ge ensamt eller i kombination med andra näringsgrenar. Alla
jordbruksföretag inom berörda områden får från den utgångspunkten betraktas
som utvecklingsbara, dock inle i den mening som kommer att gälla vid prövning
av stöd lill jordbrukets rationalisering. Begreppet begränsat utvecklingsbara
jordbruksföretag blir därmed inle aktuellt inom dessa områden. För jordbrukets
vidkommande kommer därför stöd att lämnas enligt det ordinarie
rationaliseringsstödet till företag som i dess mening är utvecklingsbara. I
övrigt kommer förevarande stöd att bli tillämpligt.

Villkoren för stöd bör i övrigt
vara i huvudsak desamma som gäller enligl förordningen (1976:208) om statligt
stöd till skärgårdsföretag. Stödet bör kunna utgå i form av statlig
kreditgaranti för lån och som statsbidrag i form av avskrivningslån.

Kreditgaranti bör utgå till sådana
investeringar som behövs för att de i företaget ingående verksamheterna skall
kunna bedrivas ändamålsenligt. Lånegaranti bör kunna lämnas intill ett belopp
som motsvarar den godkända kostnaden för åtgärden. Som säkerhet bör
fastighets- eller företagsinteckning godtas. Vid ägarbyte bör omprövning av
stödet ske. Amorteringstiden bör bestämmas med hänsyn till den ekonomiska
livslängden för investeringsobjektet. För byggnader bör amorteringstiden uppgå
till högsl 30 år. För lån till övriga investeringar bör amorteringstiden vara
högsl 15 år. Regeringen bör kunna bemyndiga lanibruksstyrelsen att bilräda
ackord och eljest efterge statens rätt på grund av garantiåtagande för lån till
lantbruksförelag m. m. i vissa glesbygder.

Statsbidrag i form av
avskrivningslån bör kunna utgå med högsl 50% av godkänd kostnad för
investeringar i byggnader, anläggningar samt i fasta maskiner. Vidare bör
bidrag kunna utgå för iståndsätlning av åkermark. Bidrag bör inte kunna utgå
lill investeringar i sådana objekt som lätt kan avyttras. Bidraget bör
maximeras till 75 000 kr. per företag. Om särskilda skäl föreligger, exempelvis
i samband med relativt omfattande investeringar av stor betydelse för
sysselsättningen, bör bidrag kunna utgå med högst 125 000 kr. Bidrag bör inle
utgå, om bidragsbeloppet skulle understiga 2 500 kr. Som villkor bör gälla att
produktion och sysselsättning upprätthålls under avskrivningstiden på minst den
nivå som ligger till grund för ansökan. Vad gäller stöd lill uthyrningsstugor
bör, som glesbygdsdelegationen

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:113 20

har föreslagit, bidrag utgå med högst 20000 kr. per stuga.
Vidare bör som villkor uppställas att stugorna används för korttidsulhyrning på
öppna marknaden. Ulhyrning bör ske genom regionalt, kommunalt eller annat
förmedlingsorgan som kan säkerställa en sådan användning av stugorna.

Statsbidrag bör inle kunna
beviljas, om företagaren ensam eller tillsammans med annan familjemedlem
disponerar likvida tillgångar eller inkomster av sådan omfattning atl bidrag
framstår som obehövligt.

Administrationen av stödet bör på
samma sätt som för skärgårdsslödet handhas av lantbruksstyrelsen och
lantbruksnämnderna. Samma former för samråd mellan berörda länsorgan som
föreskrivs i förordningen (1976:208) om stailigi stöd lill skärgårdsföretag bör
därvid gälla. Vad beträffar stöd lill uthyrningsslugor bör samråd ske med
regionala rekreations- och luristorgan.

Jag beräknar medelsbehovel till 10
milj. kr. för vardera bidrag och lånegarantier. För administrationen av stödet
beräknar jag atl lantbruksnämnderna för budgetåret 1978/79 behöver förstärkas
med resurser molsvarande 400000 kr., vilkel belopp bör ställas till
lantbruksstyrelsens förfogande genom överskridande av tionde huvudtitelns
förslagsanslag Lantbruksnämnderna.

För ändamålel bör på statsbudgeten
under tionde huvudtiteln anvisas elt nytt förslagsanslag benämnt Särskilt stöd
till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder. Eventuella förluster i
lånegarantigivningen bör täckas från detta anslag.

7 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har
anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen all

1.
godkänna de av
mig förordade riktlinjerna för särskill stöd till lantbruksföretag m. m. i
vissa glesbygder,

2.
medge atl under
budgetåret 1978/79 statlig kreditgaranti för län lill lantbruksförelag m. m. i
vissa glesbygder beviljas med sammanlagt högst 10000000 kr.,

3.
medge atl under
budgetåret 1978/79 statsbidrag till lantbruksföretag m.m. i vissa glesbygder
beviljas med sammanlagt högsl 10000000 kr.,

4.
medge all
regeringen eller efter regeringens bemyndigande lantbruksstyrelsen får bilräda
ackord och eljest efterge statens rätt på grund av garantiåtagande för lån till
lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder,

5.
lill Särskilt
stöd till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder för budgelärel 1978/79
under tionde huvudtiteln anvisa elt förslagsanslag av 10000000 kr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:113 21

8
Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de
förslag som föredraganden har lagl fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (8)

8 kopplingar.

  1. Prop. 1981/82:113 om program för regional utveckling och resurshushållning i texten
  2. Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten
  3. Bet. 1978/79:JoU25 med anledning av propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten jämte motioner s. 5 i texten
  4. Bet. 1977/78:JoU34 Med anledning av propositionen 1977/78:154 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. jämte motioner s. 11 i texten
  5. Rskr. 1977/78:271 i texten

Visa alla 8