om ett centralt organ för informationsförsörjning, m.m.
97 sidor, varav 97 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 97 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1977/78:114, om ett centralt organ för informationsförsörjning, m.m.
Dokumentets text
Prop.
1977/78:1 Regeringens proposition
1977/78:114
om
ett centralt organ för informatioosförsörjning, m. m.;
beslutad
den 16 mars 1978.
Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
JAN-ERIK
WIKSTRÖM
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen konstateras all den snabba utvecklingen på informations- och dokumentalionsområdet
kräver åtgärder för all säkerställa en effektiv informations- och
dokumentationsverksamhet och ett ändamålsenligt utnyttjande av resurserna. Det
är därvid viktigt all behandla den traditionella biblioteksverksamheten och
den tekniska informationen och dokumentationen som en helhet, vetenskaplig och
teknisk informationsför-söijning.
Mot
denna bakgmnd föreslås att en särskild delegation för informationsförsörjning inrältas.
Delegationen skall ha som huvuduppgift att svara för dels övergripande
samordning och planering av informationsförsöriningen, dels forsknings- och
utvecklingsarbete inom denna.
1
propositionen föreslås också all kungl. biblioteket omorganiseras. Biblioteket
bör framdeles ha ställning som nationalbibliotek med uppgift bl. a. atl bevara nationalexemplaret
av del svenska trycket och atl svara för den nationalbibliografiska
verksamheten. Del omorganiserade biblioteket skall enligt förslaget ledas av en
styrelse med representation för olika intressen som berörs av bibliotekets
verksamhet.
Även
frågor om organisation m. m. för mikrofilmning av svensk dagspress behandlas i
propositionen.
Förslagen
i propositionen föreslås bli genomförda den 1 juli 1979.
1
Riksdagen 1977178. I saml. Nr 114
Prop.
1977/78:114 2
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1978-03-16
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, statsråden
Bohman, Ullsten, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson och
Wirtén.
Föredragande: statsrådet Wikström.
Proposition om ett centralt organ för
informationsförsörjning, m. m.
1 Inledning
Med stöd av regeringens bemyndigande den 29 maj 1975
tillkallade dåvarande chefen för utbildningsdepartementet sakkunniga' för att
utreda frågan om ett centralt biblioteksorgan m.m. De sakkunniga antog
benämningen biblioteks- och dokumentationssamverkanskommittén (BIDOK; U
1975:06).
Med stöd av regeringens bemyndigande den 26 juni 1975
tillkallade t. f. chefen för industridepartementet en sakkunnig' för att se
över organisationen av verksamheten inom området teknisk och vetenskaplig
information och dokumentation. Utredningen antog benämningen SINFDOK-utredningen
(1 1975: 04).
Med stöd av regeringens bemyndigande tillkaUade slutligen
dåvarande statsrådet Moberg den 18 maj 1973 sakkunniga med uppgift att svara
för planering m. m. av verksamheten med mikrofilmning av den svenska dagspressen.
De sakkunniga antog benämningen tidningsfilmningskommittén (U 1973:07).
BIDOK och SINFDOK-utredningen avgav den 20 oktober 1977
ett gemensamt betänkande (SOU 1977:71) Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning.
Efter remiss nar yttranden över belänkandet avgivits av datainspektionen,
försvarets forskningsanstalt, socialstyrelsen, televerket, statens väg- och trafikinslitut,
statistiska centralbyrån, statskontoret,
'Generaldirektören Sven Moberg (ordförande), byråchefen
Paul Almefelt, t. f. överbibliotekarien Birgitta Jansson, länsbibliotekarien
Jan Nilsson, riksdagsledamoten Lennart Pettersson, överbibliotekarien Björn Tell,
dåvarande riksbibliotekarien Uno WiUers
' Riksdagsledamoten Lennart Pettersson, den 1 febmari 1977
efterträdd av civilingenjören Harry Brynielsson
ä Överdirektören Benkt Konnander, ordförande, förste
bibliotekarien Måns Backelin, organisationsdirektören Olov Höglund, numera
kanslichefen Kerstin Sönnerlind, docent Jarl Torbacke
Prop. 1977/78:114 3
byggnadsstyrelsen,
riksrevisionsverket, nämnden för samhällsinformation, riksarkivet, kungl.
biblioteket, universitets- och högskoleämbetet, som också har överiämnat
remissyttranden från ett antal högskolor, skolöverstyrelsen, statens
kulturråd, statens naturvårdsverk, patent- och registreringsverket, statens
industriverk, styrelsen för teknisk utveckling, statens råd för vetenskaplig
information och dokumentation, forskningsrådsnämnden, humanistisk-samhällsvelenskapliga
forskningsrådet, medicinska forskningsrådet, naturvetenskapliga
forskningsrådet, forskningsbib-lioteksrådet, Sveriges lantbruksuniversitet,
statens råd för skogs- och jordbruksforskning, delegationen för energiforskning,
AB Atomenergi, Bibliotekstjänst AB, Centralorganisationen SACO/SR,
Företagarföreningamas förbund, Ingenjörsvetenskapsakademien,
Landsorganisationen i Sverige, Landstingsförbundet, länsbiblioteket i Jämtlands
län, Nordforsk, Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska bokförläggareföreningen.
Svenska kommunförbundet. Svenska språknämnden, Sveriges allmänna biblioteksförening,
Sveriges författarförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisalion,
Sveriges industriförbund, Sveriges radio AB, Standardiseringskommissionen i
Sverige, Tekniska litteratursäUskapei, Tekniska nomenklaturcentralen och
Tjänstemännens centralorganisation.
Skrivelser
har dessutom inkommit från Nordiska museet, Sveriges civilingenjörsförbund,,Läkemedelsindustriföreningen,
Föreningen Teknisk Information saml Plan- och byggterminologikommittén.
Tidningsfilmningskommittén
avgav den 14 febmari 1975 en rapport (DsU 1975:4) Dagspress på mikrofilm.
Tidningsfilmningens omfattning och organisation m. m. och den 17 november 1976
en andra rapport (DsU 1976:14) Dagspress på mikrofdm. Filmning arkivering -
läsning. Efter remiss har yttranden över kommitténs/ö/-jffl rapport avgivits av
justitiekanslern, riksåklagaren, hovrätten över Skåne och Blekinge,
statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, riksarkivet, kungl.
biblioteket, universitetskanslersämbetet - som överlämnat yttranden från
universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå - arbetsmarknadsstyrelsen,
siatens humanistiska forskningsråd, statens råd för samhällsforskning,
forskningsbiblioteksrådet, länsstyrelsen i Kalmar län som överlämnat
yttranden bl. a. från länsarbetsnämnden i Kalmar län - organisationskommittén
för skyddat arbete, Kalmar läns landsting, Kalmar kommun, Sveriges allmänna
biblioteksförening samt Pressens samarbetsnämnd (Publicistklubben, Svenska
Journalistförbundet och Svenska Tidningsutgivareföreningen), saml över
kommitténs andra rapport av statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverkel,
riksarkivet, kungl. biblioteket, universitets- och högskoleämbetet som
överlämnat yttranden från universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm,
Umeå och Linköping - arbetsmarknadsstyrelsen, statens provningsanstalt, humanis-tisk-samhällsveienskapliga
forskningsrådet, forskningsbiblioteksrådet, samarbetsnämnden för LUP-kommiltéema,
Kalmar läns landsting, Sveri-
Prop. 1977/78:114 4
ges
allmänna biblioteksförening. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet,
Svenska journalistförbundet samt Svenska tidningsutgivareföreningen.
2
BIDOK :s och SINFDOK-utredningens förslag
2.1
Utredningsförslagen
Biblioteks-
och dokumentalionssamverkanskommiltén (U 1975:06, BIDOK) och SINFDOK-utredningen
(I 1975: 04) har lagt fram förslag om informations- och
dokumentationsverksamhet m. m. i det gemensamma betänkandet (SOU 1977:71)
Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning.
2.1.1
Avgränsnings- och definitionsfrågor
1
kapitel 2 av betänkandet redovisar utredningarna sin uppfattning i centrala avgränsnings-
och definitionsfrågor. Sveriges beroende som industrination av den information
som framkommer på olika håll i världen medför allt större krav på en effektiv
informationsförsörjning, framhåller de. Samtidigt är kostnadsutvecklingen
ogynnsam. För att bemästra den krävs ökad samverkan, nationellt och
internationellt, mellan de institutioner som förmedlar information och ökad
användning av tekniska hjälpmedel.
Den
verksamhet de båda utredningarna behandlar faller inom ett område som är svårt
att definiera och avgränsa. Utredningarna ser det som nödvändigt att samordna å
ena sidan traditionell biblioteksservice och å andra sidan vetenskaplig och
teknisk information och dokumentation.
Utredningama
använder som sammanfattande benämning på detla vida problemområde begreppet
vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning till skillnad från
informationsspridning. Den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen
betjänar forsknings- och utvecklingsverksamhet, högskoleutbildning och annan
verksamhet som baseras på dokumenterad erfarenhet, såsom utrednings- och
planeringsverksamhet inom den offentliga och privata sektom, massmedias
verksamhet men även enskilda människors studier. Den tekniska informationen i
strikt bemärkelse är ell problemområde som i första hand berör SINFDOK-utredningen.
Med sådan teknisk information avses material av icke-vetenskaplig karaktär av
särskild betydelse för företagen, såsom produktdata, mätvärden, områdesöversikter
och information om patent.
Informationsförsörjningen
beskrivs mot bakgrund av en indelning i tre typer av system: referenssystem, beståndssyslem
och kommunikations-syslem. Till referenssystem hänförs de hjälpmedel som syftar
till atl ge kännedom om existerande informationskällor. Beståndssyslem består
av biblioteks och andra institutioners gemensamma samlingar av dokument
Prop. 1977/78:114 5
och
andra informationsbärare. Referenssystem och beståndssyslem samverkar via
kommunikationssystem som främst kan ses som förbindelselänk med användaren
eller den som söker information.
2.1.2 Allmänna
riktlinjer ior informationsförsörjningen
Utredningama
formulerar vissa allmänna riktlinjer för informationsförsörjningen. De anger
att huvudsyftet bör vara att informationsförsöriningen skall kunna tillgodose
de behov av information som finns eller som kan förutses vid forsknings- och
utvecklingsverksamhet och liknande verksamhet oavsett var den bedrivs i
samhället.
Informationsförsörjningen
skall avse information inom alla ämnesområden samt förse användarna med
information oavsett medium, form, bearbetningsgrad och oberoende av var den framtagils.
Del internationella utbudet av informationstjänster skall utnyttjas i största
möjliga utsträckning och de intemationella kontakterna hanteras med
utgångspunkt i en helhetssyn på den nationella informationsförsörjningen. De
tjänster som byggs upp skall också utnyttja de möjligheter som ges av
tillgänglig teknik.
Utredningarna
framhåller att Sverige har ett särskilt ansvar för alt del svenska kulturarvet
bevaras och tillhandahålles. Detla speciella ansvar medför stora krav på
fullständiga bestånd och noggrann bibliografering. Riktlinjer för denna typ av nationaldokumentär
verksamhet anges vara att samla, ordna, förteckna, förvara och tillhandahålla
yttringar av svenskt språk, liv och kultur.
2.1.3 Informationsförsörjningens
nuvarande struktur
Med
utgångspunkt i den tidigare indelningen i referenssystem, beståndssystem och
kommunikationssystem ger utredningama en utförlig beskrivning av informationsförsöriningen
i dagsläget. Med anledning av den betydelse frågorna om forskning och utveckling
samt utbildning inom informationsförsörjningen har för utredningamas senare
överväganden behandlas dessa verksamheter i ett särskilt avsnitt. Vidare
beskrivs folkbibliotekens roll liksom internationell samverkan inom informationsförsöriningen.
I
särskilda avsnitt beskriver utredningarna kungl. biblioteket, forskningsbiblioteksrådet
(FBR), statens råd för vetenskaplig och teknisk information och dokumentation (SINFDOK),
informationscentralerna vid karolinska institutet och tekniska högskolan i Stockholm,
Tekniska nomenklaturcentralen samt försöksverksamheten med ett datorbaserat
informationssystem för bibliotek (LIBRIS).
2.1.3.1
Den vetenskapUga och tekniska informationsförsörjningen
Vid
redogörelsen för den vetenskapliga och tekniska informationsför-
Prop. 1977/78:114 6
sörjningen
beskriver utredningama först tillkomsten av vissa samarbetsorgan. Vissa av dem
beskrivs utförligare senare i betänkandet.
Det
svenska biblioteksväsendet brukar traditionellt indelas i två skilda bibliotekstyper,
vetenskapliga bibliotek (forskningsbibliotek) och folkbibliotek. Till den
första gmppen kan också hänföras vissa specialinriktade informationscentraler
för informationssökningstjänster. Inom gruppen vetenskapliga bibliotek brukar
man skilja mellan allmänbibliotek, specialbibliotek och förvaltningsbibliotek.
Även vissa företagsbibliotek har karaktär av forskningsbibliotek.
Som
vetenskapliga allmänbibliotek räknas i första hand kungl. biblioteket och
universitetsbiblioteken. Kungl. biblioteket intar en särställning genom att
såsom nationalbibliotek och självständig myndighet sortera direkt under
regeringen. Universitetsbiblioteken och de flesta specialbiblioteken är däremot
i organisatoriskt hänseende serviceinrättningar inom högskolan.
Betydande
specialbibliotek finns vid de tekniska högskolorna, lantbruksuniversitetet.
Handelshögskolan i Stockholm saml karolinska institutet och vid vissa museer,
vetenskapliga institut och akademier. Dessa bibliotek begränsar i regel
förvärv och service till vissa ämnesområden av särskilt intresse för
bibliotekets huvudman. Flera större förvaltningsbibliotek fungerar också som
specialbibliotek, bl.a. riksdagsbiblioteket. De vetenskapliga
specialbiblioteken har en påtagligt stark koncentration till stockholmsområdet.
De
större informationscentralerna är förlagda lill högskoleenheter under utbildningsdeparlemenlet.
Verksamheten finansieras dock lill stor del genom bidrag från SINFDOK.
Myndigheter inom flera andra departements ansvarsområden finansierar och
bedriver också informationsförsörjning. Huvuddelen faller dock inom industri-
och utbildningsdepartementens ansvarsområden.
1 nformationsförmedUngen
till industrin sker på olika sätt. Företagsbiblioteken svarar för vissa
informationsfunktioner, medan en betydande del av den aktuella informationen
går direkt till företagsledningar, stabsorgan eller expertis i
linjeorganisationen utan all passera biblioteken. Arbetsgivarorganisationer
och branschorgan liksom branschforskningsinstitut och olika serviceorgan inom
näringslivet är betydelsefulla inslag i företagens informationsförsörining.
Ett
tjugotal större företagsbibliotek finns f. n. i landet. Mindre förelag har i
allmänhet inte egna resurser för informationsförsörjning.
Företagsbiblioteken
samarbetar inbördes och med allmänt tillgängliga vetenskapliga bibliotek och
informationscentraler genom fjärrlån och utnyttjande av referenstjänsler.
Tekniska högskolans bibliotek i Stockholm förmedlar bl. a. lån av sällsynta
tidskrifter från vissa förelagsbibliotek.
Medan staten bär
huvudansvaret för de vetenskapliga biblioteken är folkbiblioteken i allt väsendigt
en uppgift för kommunema, även om ett mindre statsbidrag ulgår till främst
länsbibliotek och lånecentraler.
Prop.
1977/78:114 7
Anslagen
till de vetenskapliga biblioteken inom utbildningsdepartementets ansvarsområde
(undantaget vissa bibliotek med programbudgetanslag) uppgår innevarande
budgetår (1977/78) till ca 90,1 milj. kr. SlNFDOK:s anslag uppgår budgetåret
1977/78 till 7,4 milj. kr.
Referenssystemet
Referenssystemet
tillhandahåller uppgifter om informationsbärare som dels gör del möjligt alt
entydigt identifiera dokument, dels ger en viss uppfattning om dess innehåll.
I systemet inbegrips även hänvisningar till andra källor än dokument, t. ex.
fakta, numeriska data, institutioner och personer.
Dokumenten
identifieras med hjälp av bibliografiska beskrivningar. Dessa kan innehålla
uppgifter om författarnamn, titel, utgivningsort, tryckår m. m. Till
beskrivningarna kan också höra klassifikationsbeteck-ningar, indextermer och
innehållsbeskrivningar (referat, abstracls).
Bibliotek
och informationscentraler tillhandahåller informationssökningsservice,
referenstjänster, som innebär atl användaren får tillgång till bibliografisk
information. Biblioteken har sedan länge tillhandahållit kataloger över det egna
beståndet och tryckta bibliografier av olika slag, t. ex. nationalbibliografier
och ämnesvis ordnade bibliografier. På senare år har slora insatser gjorts, i
första hand vid olika informationscentraler men även vid bibliotek, för att
erbjuda referenstjänsler med hjälp av datateknik.
Nationalbibliografierna
ulgör ett centralt inslag i referenssystemet. Huvudtanken i det s. k.
Universal Bibliographic Control-programmet är att varie land har skyldighet att
publicera information om verk som publiceras inom landet. Med datateknikens
möjligheter atl snabbi tillhandahålla bibliografiska data slår det klart atl datorbaserade
nationalbibliografier över böcker, tidskrifter, rapporter etc. i framtiden
kommer atl kunna spela en väsentlig roll för uppbyggnad av bibliotekens
kataloger, framhåller utredningama.
Den
svenska nationalbibliografieringen syftar till att ge fuUständig överblick
över produktionen av svenska skrifter. Detta sker genom dels löpande
bibliografier, dels retrospektiva. Äldre svenska skrifter finns redovisade i
bibliografier, med undanlag för perioden 1700-1829. Vid kungl. biblioteket
pågår ett arbete med stöd från riksbankens jubileumsfond för att täcka denna
lucka. De löpande nationalbibliografiska förteckningarna framställs av bibliografiska
institutet (BI), vid kungl. biblioteket.
Central
katalogisering av del svenska trycket utförs sedan år 1958 vid BI. Svenska verk
skaU härigenom inte behöva katalogiseras mer än en gång för samtliga bibliotek
som mottager leveranser av svenska skrifter. Från BI har tidigare distribuerats
kalalogkort bl. a. tUl samtliga bibliotek som erhåller tryckerileveranser.
Denna verksamhet har upphört i och med att biblioteken nu kan bestäUa önskade
kort via LIBRIS. Huvuddelen av den svens-
Prop. 1977/78:114 8
ka
litteraturen katalogiseras för folkbiblioteken genom sambindningstjäns-len vid
Bibliotekstjänst AB.
Svenskt
material inrapporteras till ett flertal intemationella ämnesbibliografier m. m.,
både av konventionell typ och i datorläsbar form.
Den
traditionella utgivningen av Accessionskalalogen över utiändska böcker i
svenska forskningsbibliotek (AK) släpar starkt efler. För monografier finns
uppgifter senast i en AK-publikalion som förtecknar inköp år 1974. De flesta
där förtecknade verken har publicerats ett eller flera år tidigare. De slora
biblioteken har en ersättning i LIBRIS.
Beståndskataloger
kan i vissa fall innehålla en myckel stor del av den tillgängliga litteraturen
av ett visst slag eller inom ett visst område. I kungl. bibliotekets och de
äldre universitetsbibliotekens kataloger finns större delen av den svenska
bokproduktionen förtecknad. Riksdagsbibliotekels ny-förvärvslislor som seriepubliceras
i Från riksdag och departement tjänstgör som en svensk bibliografi inom
samhälls- och rättsvetenskap.
Nordisk
samkatalog över periodica (NOSP) är ell projekt som syftar lill en datorbaserad
samkatalog över tidskrifter i nordiska bibliotek. NOSP skall som
lokaliseringsregister i framtiden kunna ge svar på frågor om vilka bibliotek i
Norden som i sina samlingar har utiändska tidskrifter. Avsikten är att ur en
gemensam nordisk databas göra periodiska och kumulerade uttag samt att kunna
producera olika slag av ämnesförteckningar. Målsättningen är att databasen
även skall vara direkt sökbar via terminaler över det allmänna telenätet eller
del nordiska datanätet SCANNET.
Katalogiseringsregler
som utgivits av kungl. biblioteket har varit normgivande förden bibliografiska
beskrivningen i landets bibliotek. Efler initiativ av FBR utgavs år 1974 nya
svenska regler, som ansluter till International Standard Bibliographic Descriplion
(ISBD). Dessa regler an vänds i LIBRIS och har därmed successivt införts i de
svenska forskningsbiblioteken samt i något förenklad form även vid
folkbiblioteken.
Ämnesbibliografiska
databaser är tillgängliga för användaren via svenska och utländska
informationscentraler. Även myndigheter, företag och organisationer
tillhandahåller sökningar i databaser.
Beståndssysiemei
Beståndssystemet
består av bibliotekens och andra institutioners gemensamma tillgängliga
samlingar av dokument eller andra informationskällor, t. ex. produkt- och
faktadatabaser.
Svenska
skrifter
Enligt
lagen om skyldighet atl avlämna biblioteksexemplar av tryckt skrift i den form
den hade då betänkandet avlämnades skulle boktryckare lill kungl. biblioteket
och vart och ett av universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund och Göteborg lämna
ett exemplar av vae tryckt skrift som fram-
Prop.
1977/78:114 9
ställs
i landet. Umeå universitetsbibliotek har sedan år 1967 erhållit
granskningsexemplaret av tryckt skrift. Enligt särskilda bestämmelser levereras
allt statligt offentligt tryck även till riksdagsbiblioteket. Andra vetenskapliga
bibliotek är hänvisade till köp.
Alla
svenska tryckta skrifter bör i minst ett exemplar finnas tillgängliga för såväl
svenska som utländska låntagare enligt internationella rekommendationer (Unesco).
Kungl. biblioteket skall enligt sin instmktion samla, förvara och
tillhandahålla i landet framställda och utgivna tryckta skrifter samt
utomlands utgivna tryckta skrifter på svenska språket, av svenska författare
eller om svenska förhållanden. Övriga vetenskapliga bibliotek som erhåller
tryckerileveranser har inte motsvarande skyldighet; för dem finns sålunda
möjlighet atl i större utsträckning gallra i materialet.
Pliktleveranserna
omfattar årligen ca 200000 trycksaker. År 1976 uppgick leveranserna till kungl.
biblioteket till ca 218000 exemplar. Därav utgör böcker, broschyrer och
fortsättningsverk ca 15000 exemplar, s.k. småtryck, dvs. sädana skrifter m. m.
som inte katalogiseras, ca 95000 exemplar, tidningsnummer ca 60000 och
tidskrifter ca 43000. Det leveranspliktiga materialet ökar med ca 3 % per år.
Av detta material upptas årligen ca 10000 i Svensk bokförteckning.
Utöver
förvärv genom pliktleveranser och köp erhåller biblioteken också gåvor av svenskt
material, särskilt forskningsrapporter, uppsatser, sten-ciler, småtryck etc.
Vissa specialbibliotek anskaffar systematiskt sådant material från andra
instanser. Folkbiblioteken köper den svenska litteratur de behöver, i allmänhet
genom Bibliotekstjänst AB.
Utredningarna
konstaterar att den nya tryckfrihetsförordning (TF) som träder i kraft den 1
januari 1978 innebär vissa ändringar med återverkan på pliktleveransordningen
och hänvisar till de förslag med anledning härav som har lagts fram av utredningen
om skyldighet alt leverera biblioteksexemplar av tryckt skrift m. m. i
betänkandet (DsU 1977:12) Pliktexemplar av skrift.
Vetenskapliga
och tekniska rapporter utgör ett speciellt problem till följd av variationerna
i utformning och publikationssätt. En av SINFDOK stödd utredning uppskattade
antalet i landet framställda vetenskapliga och tekniska rapporter lill 10000-15
000 (fördelade på ca 1 000 serier) i böqan av I970~talet. Detta material ingår
som regel i numrerade serier och levereras vanligen till och förvaras vid
högskolebibliotek, myndighetsbibliotek och företagsbibliotek. I allmänhet söker
de vetenskapliga biblioteken insamla och tillhandahålla rapporter framställda
inom den egna högskoleenheten.
Utländsk
litteratur
De
svenska forskningsbiblioteken anskaffar en stor mängd utländsk litteratur och
avsevärda summor tas i anspråk för sådana förvärv. Tillgänglig statistik medger
inte någon beräkning av de totala kostnadema för köp av utländsk litteratur
till forskningsbiblioteken.
Prop. 1977/78:114 10
En
betydande del av den litteratur som inkommer till de statliga svenska forskningsbiblioteken
skaffas dock genom byte. Den genom byte erhållna litteraturen utgör
kvantitativt sett en mycket slor del, i många fall mer än hälfien, av de större
vetenskapliga bibliotekens nyförvärv. Bland betydelsefull litteratur som
förvärvas genom byte kan nämnas doktorsavhandlingar samt tidskrifter och
serier från universitet, akademier och vetenskapliga sällskap m. m. Sådana
skrifter är ofta svåra att anskaffa på annal sätt. En annan betydelsefull
kategori är skrifter från östslatema. Även sådant material är svåråtkomligt på
annat sätt än genom byte.
De
faktadatabaser som utvecklats särskilt under senare år kan anses ingå i beståndssysiemei.
Sådana faktadalabaser innehåller 1. ex. mätvärden, malerialinformation och
produktinformation. I Sverige finns f n. ett antal sådana dalabaser i drift.
Som exempel kan nämnas databaserna inom kris-tallografi och masspektrografi vid
Medicindata i Göteborg.
Kommunikaiionssyslem
Referens-
och beståndssyslemen samverkar via kommunikationssystem. Kommunikationssystem
är dock främst en förbindelselänk från referens- och beståndssystemen till den
som söker information, användaren.
Kommunikationen
från referenssystemet till beslåndssystemel går oftast via användaren, efiersom
det krävs ett besked från denne om vilken information som skall tas fram ur
beståndssystemet på basis av erhållna referenser. I många fall kan det vara
överflödigt att föra in begreppet kommunikationssystem när det gäller
användarnas kontakter med referens-och beståndssyslemen. Detta gäller när
användaren möter dessa syslem samtidigt, t. ex. i ett bibliotek där litteratur efterforskas
i kalaloger och sedan direkt hämtas. I andra fall föreligger inte denna
samtidighet och då har kommunikationssystemet ett speciellt intresse.
Redan
under 1950-talel bökade datorer användas för informationsäler-vinning och i börian
av 1960-talel började sådana tillämpningar bli mera vanliga. Ett av de första
och även största var det syslem som utvecklades av National Library of Medicine
(NLM) i USA under benämningen Medi-cal Lilerature Analysis and Retrieval System
(MEDLARS).
Flera
av de stora informationsålervinningssystem som skapades i början av 1960-talet
hade lill primärt syfte atl producera index eller referalpubli-kationer. Nästa
steg i utvecklingen blev att göra databaserna tillgängliga för sökningar via
terminaler i direktkontakt med datorn och databaserna. Redan tidigt under
1960-talet gjordes experiment med denna sökteknik och i slutet av decenniet
utvecklades ett antal stora programpaket för interaktiv sökning via terminal.
Överföringen år 1971 av MEDLARS till terminalversionen MEDLINE har betytt
mycket för utvecklingen av informationsåtervinning med terminalteknik.
MEDLINE
tillhandahålls för terminalsökning dels hos dalabasprodu-centen NLM på egen datomtrustning,
dels hos olika informationscentraler
Prop. 1977/78:114 11
runt
om i väriden. Under senare år har särskilda förelag bildats som anskaffar
databaser från olika håll och gör dessa tillgängliga för lerminalsök-ning för
en myckel vid krets av kunder. En europeisk organisation som sedan slutet av 1960-talel
arbetar på detla sätt är European Space Agency (ESA) som genom sin Space Documenlalion
Service (SDS) har ett antal dalabaser tillgängliga.
Ett
flertal olika programpaket avsedda för terminalsökning har konstruerats och är
i kontinueriig användning i Sverige och utomlands. Även då det gäller den
maskinella utrustningen har utvecklingen i snabb takt gått mot datorer avsedda
för lerminalbearbetningar.
Datanäten
har haft en avgörande betydelse för terminalsökningens framväxt. Främsta
anledningen är all kommunikationer med avlägset belägna datacentraler med
tillgång till dalabaser förbilligas genom utnyttjande av datanäten. Datanäten
kan också ge en snabbare och säkrare överföring av informationen. Tillkomsten
av dalanäten har otvivelaktigt varit en av de mest betydelsefulla
strukturförändringar som ägt rum inom informationsförsöriningen.
Då
del gäller kommunikationsmedia för överföring av data mellan dator och terminaler
finns del flera alternativ som kan kombineras, t. ex. lokala förbindelser
mellan dator och terminaler, uppringda förbindelser över aUmänna telefonnätet,
fast uppkopplade Qärrförbindelser i det allmänna telefonnätet och datanät. I
Sverige har den förhållandevis omfattande MED-LINE-sökningen tidigare sketl
genom uppringda förbindelser över allmänna telenätet. Numera är tjänsten
tillgänglig genom en kombination av uppringda förbindelser och ett speciellt
datanät, SCANNET. SCANNET som tillkommit på initiativ av SINFDOK är ett
nordiskt dalanät som drivs av NORDFORSK och är avsett speciellt för informationsförsöriningen.
Del
första nät som byggdes upp för svenskt vidkommande var LIBRIS-nätet.
Utredningarna redovisar LIBRIS-projektet utförligare i ett särskilt avsnitt i
betänkandet.
Det
äldsta av näten avsedda för sökning i referensdalabaser är ESA:s nät, via
vilket ett anlal databaser vid ESA:s datacentral i Frascati kan nås.
ESA:s
dokumentationsservice (Space Documenlalion Service, SDS) startades
ursprungligen som en service enbart för den egna organisationen. Det var därför
naturligt atl de databaser som anskaffades huvudsakligen täckte området
rymdteknik och angränsande vetenskaper. Då tjänstema började erbjudas även
utanför den egna organisationen framfördes önskemål från de nya användarna om
tillgång även tUl andra ämnesområden. Detta har medfört att ämnesurvalel inte
längre är strängt avgränsat till det ursprungliga.
I
Sverige finns en fast ansluten lextskärmsterminal vid IDC i Stockholm. Under år
1976 har en nod för uppringning installerats i Stockholm. IDC i Stockholm är
nationellt centrum för ESA/SDS.
Prop. 1977/78:114 12
I ESA/SDS-nätel
finns endast en datacentral. Nätet har lill uppgift att förbinda denna med
anslutna terminaler, noder och andra nät.
Ett
tredje datanät av växande betydelse för svenska användare är TYM-NET som ägs av
företaget Tymshare Inc. i USA. TYMNET är ell amerikanskt kommersiellt
tillgängligt nät som spelar en slor roll för svenska användare genom att ge
tillgång till ett större antal databaser än något annat datanät. TYMNET har
flera noder i Europa varav den i Nederländerna nås från Sverige. Via noderna
överförs samtalen till USA där ett flertal datacentraler kan nås.
Ett
par datanät som kan komma atl få stor betydelse för informationsförsöriningen
i Sverige är under uppbyggnad. Dessa är EURONET, som byggs upp i regi av EG,
och det allmänna datanätet i Norden. För uppbyggnaden av del senare har
teleförvaltningarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige etablerat ett
ingående samarbete. Del allmänna datanätet i Norden kommer atl baseras på
televerkets nuvarande kabelnät men med särskilda växlar och koncentratorer för
datatrafiken. Nätet förväntas komma i bruk under år 1978,
Sverige
deltar inte direkt i samarbetet kring EURONET. Sverige har dock en del
anknytningspunkter eftersom Sverige är delägare i ESA/SDS och denna verksamhet
genom avtal mellan EG och ESA kommer att införlivas med EURONET. Det finns
vidare ett erfarenhetsutbyte mellan del nordiska datanätet SCANNET och EURONET.
Utredningarnas
redovisning visar atl del finns ett omfattande utbud av databaser tillgängliga
för terminalsökning från Sverige. Utbudet är så stort att det för en enskild
informationssökare, en forskare, tekniker eller handläggare, torde vara svårt
alt med rimlig säkerhet vela var den sökta informationen står all finna. Även
om utvecklingen går mot atl de slutliga infor-malionsanvändama själva skaU
kunna söka vid terminalen kommer det alt under lång tid finnas behov av
specialister som kan ge råd om vilka dalabaser som passar bäst för en viss
frågeställning.
Enligt
utredningens mening är detta ett problem som delvis kommer att kunna lösas med
utbildning och erfarenhet. Emellertid kvarstår frågan om kvaliteten på den
information som erbjuds i olika dalabaser. Del finns behov av att man
utvärderar och informerar om olika tUlgängliga informationstjänster. Detla
problem kan bli särskilt aktuellt i samband med de internationellt
tillgängliga näten.
2.1.3.2
Forskning, utveckling och utbildning
Forskning
och utveckling avsedd för eller lillämpbar på informationsförsörining är av
mycket skiftande slag och bedrivs på olika håll i samhället.
Informationsförsörjning
är ej från forsknings- och utvecklingssynpunkt ett entydigt och avgränsat
område ulan utgör ett typiskt tvärvetenskapligt område Uksom exempelvis
miljövård och trafiksäkerhet. Detla ställer stora krav ifråga om planering för
att få till stånd forskning och utveckling inom väsentliga delområden för informationsförsöriningen.
Prop. 1977/78:114 13
Merparten
av den utvecklingsverksamhet inriktad på informationsförsörjning som bedrivits
i Sverige under senare år har varit av datateknisk karaktär. Med målsättningen
att förbättra ekonomi och funktion inom informationsförsöriningen har t.ex. SINFDOK
koncentrerat sina resurser till datorbaserade informationssystem.
Forskningsaktiviteter
brukar vanligtvis indelas i grundforskning, tillämpad forskning och
utvecklingsarbete. SINFDOK:s program har innehållit relativt begränsade
insatser för grundforskning, en något större satsning på tillämpad forskning
och en avsevärd satsning på utvecklingsarbete inom informationsförsörjningen.
Huvuddelen
av grundforskningen har bedrivits av forskningsslipendia-ter vid olika
institutioner både i Sverige och utomlands. Det har gällt ämnen inom bl.a.
informationssociologi, organisationsteori, systemanalys och ekonometri
tillämpade på informationsprocessen.
Den
tillämpade forskningen har främst bedrivits inom ramen för större
utvecklingsprojekt och bl. a. omfattat framtagning av s. k. snabba sökalgo-ritmer
och statistiska beskrivningsmodeller för informationssökningssystem.
Utvecklingsarbetet
har varit inriktat på alt få fram effektivare programsystem för den datorbaserade
informationsförsörjningen. Insatserna har koncentrerats på metoder atl kunna
utnyttja en och samma frågeteknik oavsett typ av databasuppbyggnad, att
förenkla sättet att upprätta frågor och att komprimera den lagrade
informationsmängden för att minska sök-kostnaderna vid stora
informationsmängder.
I
och med att datatekniken tidigt kom atl utnyttjas för ändamål inom informationsförsörjningen
har anpassning och utveckling av sådana hjälpmedel bedrivits i många
sammanhang både utomlands och i Sverige. Man kan här dela in den
hittillsvarande utvecklingen efter två huvudlinjer, dels datasystem avsedda
för atl rationalisera traditionell bibliotekshantering, dels dalasystem avsedda
för hantering av referensinformation.
Den förstnämnda typen av
utveckling böriade tidigt bedrivas i Sverige. LIBRIS-projektet startades av
statskontoret i samverkan med forskningsbiblioteksrådet och
universitetskanslersämbetet (UKÄ) i början av 1970-talet. År 1972 presenterades
BUMS (Bibliotekstjänsts Utlånings- och Me-diaKontrollsyslem), ett för
folkbiblioteken speciellt avsett dalasystem. Liknande syslem har utvecklats på
många håU i utlandet. Karakteristiskt för denna typ av system är att de i
första hand utvecklats för atl motsvara behoven inom en viss organisation och
för ett bestämt informationsinnehåll.
Behoven
av samverkan mellan användare, bibliotek och informationscentraler inom och
utom landet har inneburit atl utveckling av kommunikationsteknik blivit ett
angeläget område inom informationsförsöriningen. De mest omfattande insatsema
har gällt utvecklingen av datanät för olika ändamål. Inom LIBRIS-projektet har
sålunda bedrivits viss kommunikationsteknisk utveckling för atl knyta samman
de olika vetenskapliga biblio-eken i ett datanät.
Prop. 1977/78:114 14
Den
mest omfattande insatsen av kommunikationsteknisk natur inom landet har
emellertid sketl genom utvecklingen av SCANNET som ell nordiskt försöksdatanäl
avsett för informationsförsörjningen.
Utanför
det dala- och kommunikationstekniska området bedrivs forskning och utveckling
med inriktning på informationsförsörjning på olika håll. Exempelvis
forskningsgruppen för kvantitativ lingvistik (KVAL) i Stockholm arbetar med
problem rörande dokumentsökning och anlägger därvid främst lingvistiska
aspekter på metodiken. Ett annal exempel ger informationsforskningsgruppen vid
sociologiska institutionen vid universitetet i Umeå, som bl. a. har ägnat sig
ål studier av hur olika informationstjänster används i olika miljöer (t. ex.
inom industri, av teknologistuderande) saml åt utvärdering av
informationssystem och informationstjänster.
Även
inom Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) pågår flera projekt bl.a.
rörande utformning av publikationer (förkortning av titlar, dokumentdalablad
för rapporter m. m.), bibliografisk struktur för informationsutbyte på
magnetband och standardisering inom mikrografiområdet.
Vid
Tekniska nomenklalurcenlralen (TNC) slutligen finns projektet TERMDOK, som bl.a.
syftar lill all skapa ett register över svenska tekniska termer. Avsikten är
att denna termdalabas i framliden skall kunna nås via SCANNET.
Forskning
om Utteratur och bibUotek i samhället kan gälla studiet av läsvanor,
läsupplevelser, biblioteksutnyltjande samt bibliotekens administration,
ekonomi och roll i samhället m. m. Forskning av detta slag spänner över ett
vitt fält och har anknytning till bl. a. samhällsvetenskaper, ekonomiska
vetenskaper, litteraturvetenskap och beteendevetenskaper. Verksamheten bedrivs
på olika håll av intresserade personer och utan institutionell anknytning även
om undantag finns (avdelningen för litteratursociologi vid Uppsala
universitet).
Utbildning
inom området informationsförsörining kan vara av många olika slag. Den kan dels
omfatta den grundutbildning som är nödvändig för bibliotekarier och
dokumentalister, dels omfatta information och utbildning för användare.
Bibliotekshögskolan
inrättades år 1972 med uppgift alt utbilda bibliotekarier för folk- och skolbibliotek
samt forsknings- och förelagsbibliotek. Utbildningen är fr. o. m. den 1 juli
1977 en allmän utbildningslinje vid högskolan i Borås. Inlagningskapacileten
är läsåret 1977/78 300 platser.
Bibliotekarielinjen
är tvåårig med tre terminers sammanhållen utbildning och specialisering under
den Qärde terminen på folk- och skolbibliotek eller forsknings- och
företagsbibliotek. En översynsgrupp arbetar f n. med alt revidera studiegången.
Bibliotekshögskolan
erbjuder i dag ingen utbildning avsedd för biblio-leksbilräden och assistenter.
Den nu arbetande översynsgruppen för utbildning vid bibliotekshögskolan
behandlar frågan.
För
tillträde till kungl. bibliotekets biträdes- och assislenlutbildning om
Prop.
1977/78:114 15
14
veckor krävs f. n. anställning vid forskningsbibliotek i stockholmsregionen.
Andra statliga forskningsbibliotek, främst universitetsbiblioteken, har
tidigare haft och på senare tid ånyo börjat bedriva en liknande utbildning.
Undervisning
i informatik meddelas sedan börian av 1970-talel vid institutionen för
informationsbehandling, som är gemensam för universitetet och tekniska
högskolan i Stockholm.
De
högre kurserna syftar till fördjupade insikter i ämnesområdet och kännedom om aktueUa
frågeställningar jämte förmåga att självständigt och kritiskt ge förslag till
problemlösningar. Vidare finns forskarutbildning i ämnet.
Tekniska
litteratursällskapet (TLS) ser som sin uppgift att sprida kunskap om och verka
för utveckling av saml stimulera erfarenhetsutbyte inom informations- och dokumentalionsområdet.
Dess verksamhet är sålunda inte begränsad tiU information om teknik. SäUskapel
bedriver bl. a. kursverksamhet.
Vidare
anordnas kurser av en rad olika organ, bl. a. informationscentralerna vid
tekniska högskolan i Stockholm (IDC) och karolinska institutet (MIC), FBR,
statskontoret och Svenska bibliotekariesamfundel.
Särskild
användarundervisning för studerande bedrivs vid många högskolebibliotek. De
flesta bibliotek ger en introduktion tiU nya studerande. Denna brukar
vanligtvis ha formen av en kort visning. Åtskilliga bibliotek ger undervisning
för studerande på grundexamensnivå, vanligen vid den tidpunkt då eleverna
närmar sig slutet av sina studier inom ett ämne eller en utbildning och för
studerande på forskarutbUdningsnivå. Denna undervisning är i allmänhet
frivillig, men kan ibland vara schemalagd.
2.1.3.3
Folkbiblioteken i informationsförsörjningen
Frågan
om den allmänna målsättningen för folkbiblioteken i Sverige har diskuterats i
flera sammanhang under senare decennier. Av gällande målformuleringar framgår atl
folkbiblioteken strävar efter alt fylla en plats när det gäller alt förmedla
vetenskaplig och teknisk information (informationsförsörjning) till olika
grupper i samhället.
I
Unescos manifest om folkbibliotek framhålls bl.a. att folkbiblioteket skall
bjuda människorna vederkvickelse genom böcker för förströelse och nöje, men
också bistå de studerande genom aktueU teknisk, vetenskaplig och samhällelig
information.
Folkbibliotekens
verksamhet har utvecklats snabbi. År 1960 var deras totala bokbestånd ca 14,5
milj. band och år 1976 ca 33 milj. band. Den totala utiåningen var ca 30 milj.
band år 1960 och ca 75 milj. band år 1976. Bland övriga media är
grammofonskivor och ljudband i dag reguljära inslag i verksamheten. Utlåning av
konst (artotekverksamhet) växer fram i folkbibliotekens regi och mikrofilmade arkivalier
tillhandahålls i alll större utsträckning.
Prop. 1977/78:114 16
Kommunemas
sammanlagda satsning på folkbiblioteken uppgick år 1976 till ca 520 milj. kr.
Vidare tillkommer visst stöd från landstingen saml statliga insatser som syftar
lill alt minska standardskillnaden mellan olika kommuner och stimulera
utvecklingen av den uppsökande verksamheten. Sådant statligt stöd till lokala
folkbibliotek uppgår budgetåret 1977/78 till sammanlagt 17 milj. kr.
En
betydande insats när det gäller rationalisering av folkbibliotekens arbetsformer
hargjorts av Bibliotekstjänst AB (Blj) som bildades år 1951 och år 1960 ombildades
till aktiebolag. Blj är ett serviceföretag för främst folkbiblioteken men har
även anknytning till andra av folkbiblioleksverksam-heten intresserade parter
genom alt i styrelsen ingår representanter för statens kulturråd och Svenska
kommunförbundet. Aktiemajoriteten i bolaget innehas av Sveriges allmänna
biblioteksförening och övrig delägare är Svenska kommunförbundei.
En
betydelsefull del i Btj:s verksamhet är sambindningen, som startade i syfte att
lösa folkbibliotekens problem all få böcker i specialband avsedda för biblioleksbruk.
Genom den centrala katalogiseringen vid Bti erhåller biblioteken erforderljga
katalogkort. Blj svarar också för anskaffning och katalogisering av
grammofonskivor, talböcker och andra AV-media. Verksamheten vid förlagsseklionen
inom Blj innefattar publicering av olika bibliografiska hjälpmedel som även
utnyttjas av forskningsbiblioteken.
Blj
presenterade år 1972 ett för folkbiblioteken speciellt avsett datasystem,
BUMS. Detla syslem syftar på kort sikt till att förenkla och förbilliga folkbibliotekens
rutiner avseende förvärvsregistrering, lånehantering, omsättning,
reservationer, kravkonlroller etc. Det syftar också att tillgodose både
bibliotekens och den enskilde låntagarens behov av aktuell och systematisk
information om folkbibliotekens mediabestånd.
De
formella kontakterna mellan folk- och forskningsbibliotek består främst i all
folkbiblioteken har representation i forskningsbiblioteksrådet och
forskningsbiblioteken representation i Blj:s styrelse. Inom Sveriges allmänna biblioteksförening
(SAB) är såväl folkbibliotek som forskningsbibliotek företrädda, och i
bibliotekstidskrifter som Biblioteksbladet diskuteras gemensamma problem och
informeras om verksamheten på ömse håll.
Den
praktiska samverkan mellan folk- och forskningsbibliotek består bl. a. av den s.
k. Qärriåneverksamheten. En undersökning från börian av 1970-talet visar alt av
de till vetenskapliga allmänbibliolek inkomna fjärrlå-nebeslällningama kom 30 %
från folkbibliotek. Av beställningar utsända från folkbibliotek gick 14 % till
vetenskapliga allmänbibliotek och 9 % lill specialbibliotek. Utlåningen från
forskningsbiblioteken lill folkbiblioteken är alltså omfattande och ulgör ett
betydelsefullt inslag i den svenska informationsförsöriningen.
Prop.
1977/78:114 17
2.1-3.4 Internationell samverkan
Utredningarna presenterar några viktiga organ och program
för internationellt samarbete med särskild hänsyn till svensk medverkan.
Internationellt samarbete på informationsförsörjningens område bedrivs inom
fler organ än de här beskrivna. Det är därvid i aUmänhet fråga om ett operativt
samarbete inom ett visst ämnesområde.
International Federation of Library Associations and InstUutions
(IFLA) utgjorde från börian en sammanslutning av biblioteksföreningar. Numera
kan även institutioner (bibliotek) vara medlemmar. En rad svenska
organisationer och institutioner är medlemmar.
IFLA har strävat efter att i sin organisation spegla olika
bibliotekslyper och gemensamma funktioner, t. ex. katalogisering och automatisering.
Organisationen är även initiativtagare till den biblioteksstalistik som
publiceras av Unesco. För svensk del insamlas denna statistik av FBR. IFLA har
även spelat en betydelsefull roll för det intemationella publikationsutbylel
och för internationell lånetrafik.
International Federation for DocumentationlFédération
Internationale de documenlalion (FID) tilldrog sig under 1950-talet ett ökat
intresse från främst USA och Sovjetunionen och statliga insatser bidrog till atl
öka budgeten. I flera stater bildades understödjande nationalkommittéer för
att främja FID:s verksamhet. SINFDOK är s. k. nationeU medlem i FID. FID har bl.a.
utvecklat det universella decimalklassifikationssystemel, UDK, som översalts
till ett tjugotal språk.
Unesco har under sin kvartssekellånga verksamhet aktivt
främjat frågor avseende informationsförsörjning. Verksamheten har emellertid
varit splittrad, vilket man på senare tid sökt motverka.
Unescos program Intergovernmental Programme for Co-operation
in the Field of Scientiftc and Technological Information (UNISIST) antogs av Unescos
generalförsamling år 1972 efter rekommendationer från Unescos Intergovernmental
Conference for the Establishment of a World Science Information System. Sverige
har anslutit sig tUl programmet och utsett SINFDOK lill svenskt kontaktorgan. Sedemera
har tillkommit en särskild svensk UNISlST-kommitté, knuten till SINFDOK.
National Information Syslem (NATIS) antogs av Unescos
generalkonferens år 1974 varvid Sverige anslöt sig till det rekommenderade
programmet. Huvudpunkterna i detta gäller stöd till gemensam planering av den
nationella infrastmkluren inom dokumentations-, biblioteks- och arkivområdet,
vilket innebär upprättande av de organ och myndigheter som är nödvändiga för
att ett land skall kunna fungera i det internationella samarbetet och maximalt
kunna utnyttja delta.
OECD inrättade år 1965 en Information Policy Group (IPG).
Denna grupp har sökt formulera en generell informationspolitik för medlemsländerna.
International Standardization Organization (ISO) har till
uppgift atl 2
Riksdagen 1977178. I saml. Nr 114
Prop.
1977/78:114 18
främja standardiseringsarbete. I varie land finns nu ett
nationellt organ, i vårt land Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS).
De viktigaste nordiska samarbelsorganen är numera dels NORDFORSK,
dels NORDINFO.
Inom området vetenskaplig information och dokumentation
har NORDFORSK varit aktivt sedan början av 1950-talet. NORDFORSK:s nämnd för
teknisk information och dokumentation har som uppgift alt vara ett rådgivande
och planerande organ. Vidare svarar NORDFORSK för uppbyggnaden av SCANNET och
driver i USA informationscentralen SCAN-DOC.
Det år 1976 inrättade Nordiska samarbelsorganet inom
området forskningsbiblioteksväsende, vetenskaplig information och
dokumentation (NORDINFO) har till uppgift att inom sitt område verka för en
utveckling som syftar lill förbättrad eller mer rationell service för forskare
och andra nyttjare av vetenskaplig information och dokumentation i de nordiska
länderna. 1 detta syfte skall organet särskilt följa utvecklingen på området
såväl i de nordiska länderna som inlemalionellt. NORDINFO skall även främja
och samordna överföring av dokumenlerbar information inom och mellan de
nordiska länderna samt på internationell basis. Samarbetsorganet skall vidare
initiera och bedriva utrednings- och projektverksamhet (innefattande metod-
och systemutveckling samt utbildning på biblioteks-, dokumentations- och
informationsområdet) samt lämna råd och upplysningar till nationella och
nordiska organ.
2.1.3.5 Kungl. biblioteket Uppgifter och inriktning
Kungl. biblioteket (KB) är enligt sin instruktion (1965:
733, ändrad senast 1974: 975) nationalbibliotek med uppgift att:
samla, förvara och tillhandahålla i landet framställda och
utgivna tryckta skrifter saml utomlands utgivna tryckta skrifter på svenska
språket, av svenska författare eller om svenska förhållanden,
mottaga och förvara handskrifter som tillhör området för
bibliotekets verksamhet,
främja utvecklingen av svenskt biblioteksväsen.
Biblioteket skall vidare inom de ämnesområden och i den
omfattning regeringen bestämmer dels vara lokalt forskningsbibliotek, dels
svara för biblioteksservice ål universitetet i Stockholm. Den senare uppgiften
har fr. o. m. den 1 juli 1977 överförts till universitetet i Stockholm. Enligt prop.
1976/77: 59 (s. 345-346) skall universitetet svara för litteralurförsöriningen lill
UtbUdning och forskning vid universitetet. I framliden bör i första hand
universitetsbiblioteket förvärva och hålla denna litteratur. Den slutliga
överföringen till universitetsbiblioteket bör dock anstå tills kungl. bibliotekets
framlida uppgifter fastställs på grundval av BIDOK:s förslag. Fr. o. m.
budgetåret 1977/78 överfördes ansvaret för juridik samt vissa samhällsve-
Prop.
1977/78:114 19
lenskapliga och språkvelenskapliga ämnen, medan KB t. v.
bevakar övriga humanistiska ämnesområden. Biblioteket har sedan år 1661 rätt
till "biblioteksexemplar" av alla tryckta svenska skrifter.
Redigering och utgivning av den samlade accessionskalalogen
över utländsk vetenskaplig litteratur vid svenska forskningsbibliotek är en
central uppgift för KB. De bibliografiska uppgiftema har sammanförts till ett bibliografiskt
institut för redigering och utgivning av accessionskalalogen och
nationalbibliografierna samt den s.k. centralkatalogiseringen av len svenska
litteraturen. Vidare är forskningsbiblioteksrådets sekretariat administrativt
knutet till KB. Vid KB finns en lånecentral för tidningsfilm och en provisorisk
tidningsfilmningsavdelning. KB ärockså huvudman för nationalfonoteket.
Slatsbudgelanslagen för KB (inkl. bibliografiska
institutet och forsk-ningsbiblioteksrådet) uppgick för budgetåret 1976/77 till
sammanlagt 19,1 milj. kr.
Bibliotekets samlingar uppgick år 1975 lill ca 55 000
hyllmeter, vilket torde motsvara närmare 2 milj. band och ca 10 milj. småtryck.
Tillväxten under år 1975 uppgick till ca 1 000 hyllmeter varav ca 485 m
svenskt tryck och ca 435 m utländskt tryck samt ca 80 m övrigt. Under de senasie
fem åren har en svag ökning skett i tillväxten uttryckt i meter. Ökningen har
gällt den svenska litteraturen, medan den utländska något minskat i
tillväxttakt.
Antalet utiånade volymer per år uppgår till ca 100000 och
antalet fotoreproduktioner lill mellan 300000 och 400000. Variationerna i
antalet lån har varit små under den senaste femårsperioden. Av lånen var år
1976 ca 70000 läsesalslån, ca 17000 forskarsalslån och ca 16000 hemlån. De inter-urbana
lånen uppgick till ca 11 000 varav ca 9700 utlån.
Organisation
KB intar en särställning bland de vetenskapliga
biblioteken genom att som myndighet sortera direkt under regeringen. Ansvaret
för planering och ledning av verksamheten ligger hos bibliotekets chef,
riksbibliotekarien.
1 nu gällande organisation sorterar följande enheter under
riksbibliotekarien:
åtta avdelningar (enligt instruktionen) bibliografiska
institutet nationalfonoteket tidningsfilmningsavdelningen biblioteksdepån.
Bibliotekets personal (exkl. personal vid Stockholms
universitetsbibliotek) uppgick vid budgelårsskiftet 1977/78 till ca 165
befattningshavare uttryckt i årsverken.
Med den
terminologi som utredningarna använder har KB uppgifter som är nationaldokumentära
med inriktning mot kultursektorn men också upp-
Prop.
1977/78:114 20
gifter inom informationsförsörjningen, KB har mer än andra
bibliotek en uttalad nationaldokumentär uppgift, nämligen att samla, förvara
och tillhandahälla i landet framställda och utgivna tryckta skrifter samt
utomlands utgivna skrifter på svenska språket, av svenska författare eller om
svenska förhållanden, 1 sädana uppgifter ingår också att utge de nationalbibliografiska
produkterna, KB:s uppgifter med inriktning på informationsförsörjning gäller
dels nationell informationsförsörjning, dels uppgifter av lokal och regional
karaktär.
Nationella uppgifter
Som framgår av instruktionen fungerar KB som nationalbibliotek
med arkivskyldighet för svenska skrifter. Biblioteket erhåller enligt lag
pliktleveranser från landets tryckerier. Genom all bibliografiska institutet
dessutom erhåller frivillig leverans från förlagen för bibliografering får KB
i allmänhet två exemplar av den svenska bokproduktionen. De utomlands utgivna
skrifterna om Sverige (suecana) erhålles genom köp eller genom byte/gåva.
Funktionen som arkivbibliotek för svenska skrifter är KB:s
viktigaste. KB har nu det största och mest fullständiga beståndet av svenska
skrifter.
KB kan tillsammans med universitetsbiblioteken
karakteriseras som vetenskapligt allmänbibliotek, även om dess samlingar av
utländsk litteratur är koncentrerade till humanistiska och
samhällsvetenskapliga ämnesområden. FörKB:sdel torde ca 60 %av bibliotekets ca
55 000 hyllmeter hänföra sig till de utländska samlingarna. Detta bestånd ingår
som en viktig del i det svenska sambiblioteket och spelar därmed en viktig roll
i den svenska informationsförsörjningen.
Biblioteket har omfattande bytesförbindelser med en rad
bibliotek i andra länder. Utlåningen till andra länder uppgår till närmare 1
800 volymer per ål".
KB har till uppgift att motta och förvara handskrifter som
tillhör området för bibliotekets verksamhet. Liknande arbele bedrivs särskilt
vid de äldre universitetsbiblioteken, som ocksä har betydande
handskriftssamlingar. Under de senaste decennierna har KB lagt större vikt än
tidigare vid natio-nalbiblioteksaspekten på handskriftsområdet. Del får betraktas
som en nationell uppgift att göra KB:s handskriftssamlingar tillgängliga på
bästa sätt.
Kart- och planschavdelningen anskaffar, registrerar och
tillhandahåller kartor, planscher, porträtt m. m. Anskaffningen sker
huvudsakligen genom gåvor. En del material, som svenska kartor, kartografiska
arbeten och vykort, ingår i tryckerileveranserna. Det äldre beståndet
kompletteras genom köp.
Kartsamlingen är vid sidan av krigsarkivet landets
största. Planschsamlingen innehåller porträtt, historiska och topografiska
bilder, handteckningar, gravyrer, vykort, exlibris m. m.
De krav som ställs på KB att för framtiden bevara svenskt
tryck ställer
Prop. 1977/78:114 21
också särskilda krav på bibliotekets bokvårdsavdelning för
att förhindra atl äldre och nyare material förfars och förslits. Problem vållas
av att det inom landet inte finns någon utbildning i bokbinderi och av att det
saknas lämplig utbildning av konservatorer. Ett uttalat behov av rådgivning i konserveringsfrågor
finns också, bl. a. till följd av att kommunala bibliotek erhållit äldre
samlingar.
Skyddsfilmning av tidningar kan också anses vara en nationaldokumentär
uppgift. Frågan har utretts av tidningsfilmningskommittén (TFK) som har föreslagit
att en särskild tidningsfilmningsavdelning inrättas vid KB och att KB utses
till att bevara ett nationalexemplar av tidningstrycket. Statsmakterna har bl.a.
i avvaktan på BIDOK:s förslag ännu inte tagit slutlig ställning i dessa frågor.
KB administrerar lånecentralen för tidningsfilm, som står
under forsk-ningsbiblioieksrådets överinseende. Centralen ställer till
bibliotekens förfogande bmksexemplar av de viktigaste svenska tidningarna och
ett antal utländska. KB ger härigenom en service av nationell räckvidd. Vid KB
finns en provisorisk tidningsfilmningsavdelning.
Nationalfonoteket har byggts upp genom frivilliga
leveranser av olika typer av ljuddokument. Syftet är att bevara hela den
kommersiellt saluförda auditiva produktionen, från fonografrullar till LP-skivor
och bandupptagningar. Genom insamlingsaktioner i samarbete med framför allt
Sveriges Radio, har man lyckats i mycket stor utsträckning insamla material
producerat före år 1955. Inköp förekommer också ofta av utländska skivor med
svensk anknytning eller äldre svenskt material.
Bibliografiska institutet redigerar de
nationalbibliografiska publikationerna Svensk bokförteckning. Svensk
bokkatalog, Svensk tidskriftsförteckning och Svensk musikförteckning.
Institutet ger ut en periodisk förteckning över verk om Sverige och svensk
litteratur på främmande språk. Vidare katalogiseras svenska skrifter med
tryckår t. o. m. år 1975.
Till verksamheten är knutna två nummercenlraler med
uppgift atl föra register över internationella standardnummer, dels för böcker (ISBN-systemet,
vari ingår numerisk beteckning för förlag/motsvarande), dels för periodiska
skrifter och andra seriepublikationer (ISSN-systemet).
Vid KB anordnas årligen en utbildning av en termins längd
för assislent-och biträdespersonal vid forskningsbiblioteken.
KB har enligt gällande instmktion uppgiften att vara
lokalt forskningsbibliotek .
Enligt ämbetsberällelsen
uppgick år 1976 besöken i låneexpeditionen och läsesalar till 88 588 varav
64950 i låneexpeditionen och 23 638 i fors-karsal och forskarrum. Vissa
förskjutningar i besöksfrekvensen har inträtt sedan del provisoriska
huvudbiblioteket för universitetet i Stockholm etablerats i Frescati.
Av de ca 17 300 hemlånen år 1976 avsåg ca 12 800 privatpersoner,
och av de ca 4 500 hemlånen till myndigheter etc. avsåg ca 1300 universitet och
högskolor i Stockholm.
Prop.
1977/78:114 22
Statens biblioteksdepå i Bålsta förvaltas av KB. I depån
förvaras sällan utnyttjat material som ej behöver vara omedelbart tillgängligt
men bör kunna tas fram med några dagars varsel. Depån betjänar förutom KB ell
tjugotal vetenskapliga bibliotek och institutioner i Stockholm samt Uppsala
universitetsbibliotek.
Roggebibliotekei i Strängnäs är ett bokmuseum för studier
och forskning främst i lärdoms- och personhistoria med särskild anknytning
till Strängnäs stift. Samlingarna uppgår till mer än 60000 band.
2.1.3.6 Forskningsbiblioteksrådet
Forskningsbiblioleksrådel (FBR), som inrättades år 1965
(jfr prop. 1965:1 bil. 10), skall enligt gällande bestämmelser vara ett organ
för samråd i frågor av gemensamt intresse för de vetenskapliga biblioteken. FBR
består av riksbibliotekarien tillika ordförande och tolv av regeringen för
högst tre år förordnade ledamöter med personliga ersättare.
FBR fungerar som remissinstans och har uttalat sig i en
rad frågor rörande svenskt biblioteksväsen. Vidare har FBR ålagts
utredningsuppdrag eller självt tagit initiativ till sådana. Rådet har även i
särskilda skrivelser till regering och centrala myndigheter tagit upp frågor
av centralt intresse för biblioteksväsendet. Det utger vissa periodiska
publikationer.
FBR redigerar den samstatistik för svenska
forskningsbibliotek som årligen redovisas i Statistisk årsbok för Sverige och
sammanställer sedan slutet av 1960-talet prisstatistik i syfte atl mäta
prisändringar på den från utlandet förvärvade periodiska litteraturen.
Samarbetskommittén bibliotek-bokbinderier (SaBB) konstituerades
år 1968 främst i syfte att föreslå åigärder för att rationalisera bokbinderiarbe-tel
för de vetenskapliga biblioteken. Kommittén består av representanter utsedda
för FBR och Sveriges bokbinderiidkareförening.
2.1.3.7 Siatens råd för vetenskaplig information och
dokumentation
Uppgifter och organisation
Siatens råd för vetenskaplig information och dokumentation
(SINFDOK) tillkom år 1%8 (prop. 1968:68, SU 1968:131, rskr 1968: 304). SINFDOK
fick administrativ anknytning till styrelsen för teknisk utveckling (STU) som
tillkom vid samma tidpunkt.
Enligt instruktionen är SINFDOK centralt organ för frågor
rörande vetenskaplig och teknisk information och dokumentation. SINFDOK har
inom detta område särskilt lill uppgift alt:
följa utvecklingen och dra upp riktlinjer för verksamheten
i syfte att skapa en samordning av tillgängliga resurser och en i övrigt
tillfredsställande ordning
svara för den långsiktiga planeringen av verksamheten,
initiera och främja samt fördela slöd till forsknings- och utvecklingsarbete
Prop. 1977/78:114 23
göra
de framställningar och avge de utlåtanden som kan anses erforderliga med
hänsyn till verksamhetens ändamålsenliga bedrivande
tillhandagå
myndigheter och organ med råd, upplysningar och biträde
bereda
ärenden i frågor rörande internationellt samarbete.
Rådet
består av fem ledamöter som utses av regeringen. Till SINFDOK är knuten en
särskild rådgivande grupp för industri och teknik. SINF-DOK:s sekretariat hade
den 1 juli 1977 åtta tjänster, samtliga uppförda på STU:s personalstat.
SINFDOK:s
verksamhet finansieras över STU:s delprogram Informations- och
dokumentationsverksamhet. För budgetåret 1977/78 har anvisats 7,4 milj. kr.
med karaktär av särskilt reservationsanslag.
Verksamhet
SINFDOK
har enligl sin instmktion en väsentlig uppgift genom att det bygger upp en
kompetens som kan ligga lUl gmnd för inriktningen av framtida statliga
insatser. Efiersom begreppet teknisk och vetenskaplig information och
dokumentation inle kan entydigt avgränsas och från forsknings- och
utvecklingssynpunkt utgör ell tvärvetenskapligt område, omspänner de möjliga
insatserna många ämnesområden.
SINFDOK
har valt atl koncentrera sina utvecklingsinsatser till framtagande av metoder
och hjälpmedel för datorbaserad informationssökning.
Beträffande
kunskapsuppbyggnad har SINFDOK främst koncentrerat insatserna lill utbildning
av specialister genom stipendiatverksamhet saml punktvisa satsningar på
forskningsprojekt inom olika delområden. Hittills har SINFDOK haft 14
stipendiater.
SINFDOK
är svenskt kontaktorgan för internationella och nordiska organisationer som Unesco,
OECD, resp. NORDINFO (tillsammans med FBR) och NORDFORSK.
I
sin anslagsframställning för budgetåret 1975/76 lade SINFDOK fram enfemårsplan
för sin fortsalla verksamhet. SINFDOK angav som övergripande mål alt
myndigheten skulle bidra lUl ett effektivi utnyttjande av den samlade kunskapen
inom vetenskap och teknik. Medan SINFDOK dittUls främst satsat på en utveckling
av effektivare syslem för lagring och sökning av dalorbaserad information
ansåg SINFDOK att utvecklingsarbetet i framliden borde förskjutas mot
utarbetande av system med decentraliserade datorterminaler och kommunikation
mellan dessa och de centrala datorer i vilka informationen lagras.
2.1.3.8
Informationscentraler
Informations-
och dokumentationscentralen vid tekniska högskolans bibliotek
Informations-
och dokumentationscentralen vid tekniska högskolans bibliotek i Stockholm (IDC)
tillhandahåller datorbaserade informations-
Prop. 1977/78:114 24
tjänster
och bedriver därmed förenad forskning och utveckling. Denna verksamhet syftar
till all utveckla syslem för datorbaserad informationssökning och till all
bygga upp informationstjänster baserade på de utvecklade systemen.
Verksamheten
vid IDC finansieras i huvudsak av SINFDOK, universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) och tekniska högskolan i Stockholm samt genom avgifter.
Systemutvecklingen utförs dels av SINFDOK-sti-pendiater, dels inom ramen för
särskilda projekt. För driften av de datorbaserade systemen utnyttjas Stockholms
dalamaskincentral (QZ).
Utvecklingen
av informationstjänster har i huvudsak inriktats mot områdena naturvetenskap
och teknik. Kraven från användarna har lett tiU atl vissa samhälls- och
beteendevetenskaper också har inkluderats i de ämnesområden som täcks av
informationstjänsterna. En medveten avgränsning har gjorts mot de s. k. livsvetenskapema,
där MIC tillhandahåller informationstjänster. Inom kemiområdet förekommer en
överlappning mellan MIC och IDC eftersom kemiinformation är väsentlig både
inom medicin och för industrin.
De
informationstjänster som IDC har byggt upp och etablerat är selektiv delgivning
av information (SDI), dvs. en löpande, individueUt anpassad nyhetsbevakning i
en eller flera databaser, samt retrospektiva sökningar. SDI-service och
satsvisa retrospektiva sökningar tillhandahåller IDC från ett tjugotal
databaser.
Ur
organisatorisk synvinkel är IDC jämstäUd med en avdelning vid tekniska
högskolans bibliotek men verksamheten bedrivs i projektform. Under första
halvåret 1976 fanns 27 tjänster vid IDC, vilka till övervägande del
finansierades av SINFDOK.
Budgetåret
1976/77 erhöll projekten vid IDC från SINFDOK ca 1,5 milj. kr. och från UHÄ ca
0,65 milj. kr. Intäkterna genom avgifter uppgick till ca I milj. kr.
Medicinska
informationscentralen vid karolinska institutet
Medicinska
informationscentralen vid karolinska institutet (MIC) har utvecklats ur
dåvarande avdelningen för databehandling vid institutionen för medicinsk fysik.
Statens medicinska forskningsråd (MFR) anslog medel lill karolinska institutet
för biomedicinsk dokumentation första gången budgetåret 1963/64 och inrättade
år 1968 en forskargmpp för biomedicinsk informations- och
dokumentationsverksamhet. Verksamheten förlades tUl karolinska institutet sedan
ur avdelningen för dalabehandling avskUts en självständig enhet för
biomedicinsk informations- och dokumentationsverksamhet, kallad biomedicinska
dokumentationscentralen (BMDC).
Budgetåret 1975/76
överfördes BMDC från MFR lill karolinska institutels stat. Benämningen BMDC
har fr. o. m. november 1975 ändrats till MIC. Den biomedicinska
dokumentationscentralen inrättades i första hand som en servicefunktion för
forskare vid universitet och högskolor samt lä-
Prop. 1977/78:114 25
käre
med klinisk forskningsverksamhet, men även större läkemedelsindustrier anmälde
tidigt sitt intresse för databasen MEDLARS. 1 och med den satsning som gjordes
av SINFDOK och som innebar en utökning av dokumentationsverksamheten med tre
kemiska databaser vidgades kundkretsen tUl andra industrier och företag.
Naturvetare och samhällsvetare återfanns i ökad utsträckning bland användarna
efter introduktionen av Biological Abstracls Previews (nu BlOSlS-Previews) och Psychological
Abstracls.
MIC
svarar för service till livsvetenskaper (medicin, biologi, biokemi och beteendevelenskap),
arbetsmedicin, yrkeshygien och miljövård.
MIC
är organiserat på sektioner och projektgrupper samt ell administrativt
sekretariat. Antalet anställda uppgick i juni 1977 till ca 30 personer.
Budgetåret 1976/77 bedrevs verksamheten med anslag till ett belopp av ca 3,3
milj. kr. och inkomster från avgifter ca 1,1 milj. kr.
Andra
informationscentraler
Statens
psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) är specialbibliotek för psykologi och
pedagogik. I samarbete med IDC tillhandahåller SPPB datorbaserad sökning från
dalabasen ERIC. SPPB svarar också på försök för svensk inmatning till ett
internationellt datorbaserat informationssystem för utbildningsområdet, EUDISED,
som sorterar under Europarådet.
Vid
AB Atomenergi finns ett forskningsbibliotek vars verksamhet omfattar inmatning
tUl två intemationella informationssystem, SDl-verksam-hel och
litteraturundersökningar (i samarbete med IDC och MIC), systemutveckling inom informalionsförsörjningsområdet,
handhavande av en rapportdatabas m. m. Verksamheten vid AB Atomenergis
bibliotek finansieras budgetåret 1977/78 med medel från induslrideparlementet
och nämnden för energiproduktionsforskning (ca 3,6 milj. kr.) samt egna
intäkter (ca 0,4 milj. kr.). Biblioteket har nyligen varit föremål för
utredning.
Allmänt
tillgängliga terminaler för sökning i MEDLARS-dalabasen finns på karolinska
sjukhuset och Södersjukhuset i Stockholm. Huddinge sjukhus, biomedicinska
biblioteket i Göteborg, regionsjukhuset i Linköping, universitetsbiblioteket i
Lund, biomedicinskt centrum i Uppsala och universitetsbiblioteket i Umeå.
Institutet
för byggdokumentation (BYGGDOK) tillhandahåller ett brett sortiment av tjänster
inom informationsförsöijningsområdet inriktade på byggsektorn.
Andra myndigheter som
svarar för databaser eller inmatning lill utländska databaser är bl.a. statens
väg- och trafikinstitut, miljödatanämnden, lantbruksuniversitetets Ultunabibliotek
och försvarets forskningsanstalt. Även vid andra myndigheter används datateknik
inom informationsförsörjningen i allt större utsträckning. Detta är fallet vid
bl. a. statens livsmedelsverk, socialstyrelsen (läkemedelsavdelningen) och
statskontoret. De åtgärder som vidtas avser dels ökad åtkomst till extern
information, dels
Prop. 1977/78:114 26
förbättrad hantering av den interna informationen. I
sistnämnda fallet är det ofta diarieföringen som berörts, t. ex. vid
justitiedepartementet, konsumentverket och datainspektionen.
Databaser av olika omfattning och med varierande
tillgänglighet framställs av vissa organ, t.ex. STU, K-konsult, Sveriges
Verkstadsförening, Personaladministrativa rådet och Svenska Textilforskningsinstitutel.
2.7.J.9 LIBRIS Inledning
I rapporten Biblioteksarbete och automatisk databehandling
(1969) utarbetad av en kommitté tillsall av dåvarande
universitetskanslersämbetet (UKÄ) i samråd med riksbibliotekarien, drogs
riktlinjer upp för ett nationellt datorbaserat bibliotekssystem.
Kommitténs förslag gick ut på all man borde arbeta efter
tre eller fyra utvecklingslinjer: 1) man borde framställa AK-publikationerna
med datateknik, 2) man borde utnyttja andra länders bibliografiska
beskrivningar (MARC-band), 3) man skulle sikta tUl en integrering av hela det
svenska biblioteksväsendets rutiner i ett gemensamt system som även skulle vara
kompatibelt med intemationella syslem. Härvid skulle en nationell biblio-tekscentral
inrättas med möjlighet alt ansluta terminaler. I rapporten framhölls alt dessa
tre utvecklingslinjer stod i nära samband med varandra och atl de med tiden
skulle kunna förenas. Man tog upp men behandlade inte närmare en fjärde
utvecklingslinje, nämligen all med datateknik framställa nationalbibliografiska
publikationer. De ovan antydda utvecklingslinjerna återkommer i LIBRIS (LlBRary
Information System) där huvudvikten har lagts vid att integrera mtinerna inom
och mellan biblioteken.
År 1967 gjordes en översyn av de vetenskapliga
bibliotekens inre organisation för all bl. a. undersöka möjlighetema att
rationalisera verksamheten med tekniska hjälpmedel. Detta utredningsarbete, som
utfördes i nära kontakt med bl. a. FBR och UKÄ, utgjorde inledningen till LIBRIS-projektet.
Försöksverksamheten med LIBRIS påböriades våren 1972 vid
dåvarande Linköpings högskolas bibliotek. För närvarande är 14
forskningsbibliotek anslutna till LIBRIS. Försöksverksamheten har redovisats i
ett antal lägesrapporter, senast i LIBRIS: En lägesrapport (Statskontoret.
Rapport 1976:10). Verksamheten bedrivs av statskontoret i samråd med FBR och
UHÄ.
Inom försöksverksamheten har de datorbaserade rutinerna i LIBRIS
vidareutvecklats och anpassats till FBR:s nya katalogiseringsregler för svenska
forskningsbibliotek (SKR 1974). Dessa regler som också successivt justerats
utifrån gjorda erfarenheter ansluter i princip lill internationellt vedertagna
principer för bibliografisk beskrivning av olika slags publikationer. Den
omfattande standardisering som de nya reglema inneburit har bl. a. ställt krav
på nya programversioner av LIBRIS. De nyadalorpro-
Prop. 1977/78:114 27
grammen,
benämnda LIBRIS II, färdigställdes successivt under år 1975.
En
gmndläggande idé i LIBRIS-projektet har varit att integrera framställningen av
olika katalogprodukter med löpande bibliografering och registrering vid de
vetenskapliga biblioteken. LIBRIS har utformats med sikte på att även
konventionella katalogprodukler såsom katalogkort, nyförvärvsförteckningar och
bokkataloger, bl. a. AK, skall kunna framställas ur LIBRIS databas.
Den
bibliografiska information som registreras i LIBRIS blir omedelbart tillgänglig
för sökning via terminal från samtliga anslutna bibliotek. Katalogisering av
en publikation sker vid det LlBRIS-bibliolek som först förvärvar
publikationen. En huvudprincip är alt denna katalogisering skall kunna
utnyttjas även av andra bibliotek som förvärvar samma publikation. Biblioteken
skall då endast behöva komplettera den redan registrerade informationen med i
första hand lokala uppgifter.
Kostnadema
för LIBRIS utgörs, förutom av vissa personalkostnader, huvudsakligen av
engångskostnader för utvecklings- och omläggningsarbete samt löpande
driftkostnader, främst för teknisk utrustning, datortid saml syslem- och
programunderhåll. Därtill kommer bl.a. kostnader för utveckling och
framställning av katalogprodukler (samkataloger och katalogkort) med hjälp av LIBRIS.
Förutom
rent kvantifierbara intäkter väntas LIBRIS i utbyggt skick, med rutiner för
framställning av bibliotekskataloger i bokform och mikroform, även innebära
fördelar av mer indirekt natur.
Samarbetsformer
inom projektet
Regeringens
uppdrag till statskontoret gäller atl "i samråd med universi-tetskanslersämbetet
och forskningsbiblioleksrådel bedriva fortsatt försöksverksamhet med ett datorbaserat
informationssystem för bibliotek".
Forskningsbiblioteksrådets
medverkan i projektet sker genom en ledningsgrupp för fortlöpande informella
samråd mellan forskningsbiblioteks-rådet, universitets- och högskoleämbetet och
statskontoret. 1 denna har diskussioner förts om projektets budget, planering
och genomförande.
LlBRIS-gruppen vid
statskontoret svarar för samordning av arbetet inom projektet bl. a. i
förhållande till olika leverantörer. Statskontoret har till projektet knutit
konsulter som utför underhåU av system och program i den försöksdrift som
bedrivs vid Öslergötiands läns landstings datacentral i Linköping (ÖLLD).
Forskningsbibliotekens medverkan i projektet har huvudsakligen skett genom
personal som engagerats i detta arbele vid sidan av övriga uppgifter. År 1976
inrättades ett provisoriskt LIBRIS-sekre-tariat vid kungl. biblioteket.
Statskontoret har f. n. ca tre personår för sin andel i arbetet med LIBRIS.
Försöksdriflen
LIBRIS delsystem för sökning har vissa funktioner för sökning via termi-
Prop. 1977/78:114 28
nal.
Vid positivt svar erhålles en bibliografisk beskrivning av en publikationjämte
uppgift om var publikationen finns.
Däremot
ger LIBRIS inte möjlighet lill ämnesmässiga sökningar. Sökning i andra
databaser via de för LIBRIS avsedda terminalerna är möjlig men fordrar
särskilda terminalprogram. Sådana sökningar sker dock i mycket ringa uisträckning.
Produktionen
av katalogkort med hjälp av LIBRIS sker sedan hösten 1976 från band som
framställs vid datacentralen, varefter Bibliotekstjänst AB trycker och
distribuerar produkten. Tiden från beställning uppgår f. n. till ca 14 dagar.
Delsystemet
för katalogisering tillåter registrering av bibliografiska uppgifter via
terminaler och hålremsstansar vid de LIBRIS-anslutna biblioteken samt direkt
från magnetband med dalorläsbar bibliografisk information. LIBRIS databas
innehåller nu ca 300000 titlar, huvudsakligen monografier.
Utrustning
Terminaldatorerna
i LIBRIS är via ell fast uppkopplat datakommunika-tionsnäl direklanslulna lill
en centraldator vid ÖLLD i Linköping. Anslutningsmöjligheterna är med
befintlig programvara begränsade till högst 28 terminaler. LIBRIS
datakommunikationsnät består av fyra fast uppkopplade teleförbindelser. Vid de
LIBRIS-anslutna biblioteken/motsvarande (f. n. 14) finns sammanlagt 24
terminaldatorer och 10 hålremsstansar.
2.1.3.10
Tekniska nomenklaturcentralen
Tekniska
nomenklaturcentralen (TNC) bildades år 1941 på initiativ av IVA som
centralorgan för teknisk och vetenskaplig terminologi och har enligt sina av Kungl.
Maj:t fastställda stadgar lill uppgift all åstadkomma en för svenska
förhållanden lämpad teknisk nomenklatur, varmed förstås allt som rör teknikens
språkliga uttrycksmedel samt dessas innebörd.
TNC
bedriver sin verksamhet i samarbete med drygt 100 anslutna medlemmar samt fyra
stödjande akademier och rådgivare.
Omkring
60 % av kostnadema för TNC:s verksamhet täcks f. n. genom statliga bidrag. År
1976 hade TNC intäkter om ca 1,4 milj. kr., varav driftbidrag från SINFDOK
227000 kr., anslag för särskilda ändamål 560000 kr. och medlemsavgifter 242000
kr. Försäljning av publikationer gav 233 000 kr. Den största utgiftsposten
gällde löner m. m. lill personalen, 707000 kr. SINFDOK har ställt en särskild
publiceringsfond om 100000 kr. till TNC:s förfogande.
2.1.4
Internationell översikt
Utredningarna
beskriver hur informationsförsörjningen organiserats i vissa andra länder, bl.
a. i Norden. Även om organisationslösningarna va-
Prop. 1977/78:114 29
rierar
mellan olika länder kan man skönja likartade och växlande krav på rationalisering
och samverkan inom informationsförsöriningen. Omfattande åtgärder för alt
förbättra informationsutbudet inom vetenskap och teknik har vidtagits i de
flesta industrinationerna. Brister i systemen har analyserats och motåtgärder
har böriat sättas in från det allmännas sida. Satsningen på särskilt teknisk
och naturvetenskaplig information har i vissa av dessa länder varit betydande.
Utredningarna
har studerat organisationslösningar i bl.a. Kanada, Frankrike och
Storbritannien.
2.1.5
Utvecklingstendenser och förutsättningar
2.1.5.1
Allmänna utvecklingstendenser av betydelse för informationsförsörjningen
Utredningarna
konstaterar att bibliotekens uppgift traditionellt har varit all samla, ordna
och tillhandahålla böcker, tidskrifter och andra skrifter. De vetenskapliga
bibliotekens verksamhet har sålunda präglats av atl varje bibliotek strävat
efter hög självförsörjningsgrad. Verksamheten har emellertid alltmer
utvecklats i riktning mot atl hänvisa till och förmedla litteratur ur
bibliotekens gemensamma bestånd. Speciella enheter och institutioner har
dessutom utvecklats för referensservice och bearbetning av information.
Ökningen av informationsutbudet medför emellertid alt fullständig täckning inte
kan komma i fråga ens inom ett helt land.
Under
senare år har begrepp som informationsexplosionen kommit atl användas om den
växande informationsvolymen. Bakom denna informationsexplosion ligger flera
faktorer varav en är ökningen av antalet vetenskapsmän och tekniker som
producerar forskningsresultat. Utredningama konstaterar atl antalet tekniska
och vetenskapliga tidskrifter beräknas växa till ca 100000 år 1980. Varje är
publiceras omkring 2 milj. tidskriftsartiklar med vetenskapligt och tekniskt
innehåll. Informationsförsöriningen knyts också närmare till forskningens
resultatredovisning. Allt större vikt läggs därvid vid alt vetenskapliga och
tekniska dokument formaliseras.
Dalatekniska
hjälpmedel är nu förhållandevis vanliga. Merparten av de datorbaserade systemen
är avsedda för registrering, lagring och sökning av information. Datatekniken
har emellertid också kommit atl utnyttjas för det löpande arbetet i
biblioteken.
Antalet
användare av datorbaserade informationstjänster vänlas öka starkt, vilket
ställer krav på utbildning både av användare och av personal. Den ökade mängden
information tillsammans med alltmer komplicerade tekniska hjälpmedel torde -
enligt utredningama - leda liU all förmedlare (mellanhänder) kommer att spela
en allt störte roll i informationsprocessen. Bibliotek och
informationscentraler får därvid ett ökat ansvar för att tillgodose de grupper
som inte har tillgång lill teknisk utrustning eller vana atl hanlera sådan.
Prop.
1977/78:114 30
2.1.5.2
Förutsättningar för svensk informationsförsörjning
Informationsförsöriningen
med vetenskaplig och teknisk information har tidigare i första hand riktat sig till
forskning vid universitet och högskolor. På senare tid har emellertid nya
användargrupper tillkommit. Politiker, läkare, lärare, tjänstemän i offentlig
förvaltning och industri, arbetsmarknadens organisationer, massmedia och
allmänheten ställer numera ökade krav på service. Medan forskare många gånger
har möjlighet alt själva söka och bearbeta sin information har andra, t. ex. de
som är sysselsatta med utvecklingsarbete eller löpande arbele i näringsliv och
förvaltning, ofta större behov av vägledning och bearbetning för atl
informationen skall kunna tillgodogöras. För de vetenskapliga biblioteken innebär
de nya kraven stora påfrestningar, framhåller utredningarna.
Ökningen
av antalet traditionella användare och tillkomsten av nya användargrupper på
nya orter leder till alt de olika institutioner som svarar för
informationsförsörjningen i framtiden kommer atl behöva samverka än mera för
alt kunna lämna en fullgod service. För användarna är det angelägel all på
samma ställe få service inte bara i fråga om lån av dokument utan även i fråga
om hänvisningar, bibliografisk information och faktainformation. Folkbibliotek
och andra lokala bibliotek kan därvid väntas få ökad betydelse som lokala
förmedlare i informationsförsöriningen. Bibliotek av olika slag och övriga
institutioner inom informationsförsörjningen blir sålunda i ökad utsträckning
beroende av hur samarbetet dem emellan fungerar. Ansvar och kostnader måste
fördelas mellan ett växande antal institutioner. Enligt utredningarna är det
för närvarande svårt att överblicka förändringar i användarstrukturen och
informationsbehoven och att vidtaga nödvändiga förändringar i den nuvarande
organisationen.
Beskrivningen
visar på behovet av en helhetssyn på informationsförsörjningen och behovet av
balans mellan de tre tidigare nämnda systemen. De tekniska landvinningarna har
till stor del utnyttjats för förbättringar i referenssystemet. Det är numera
tämligen lätt att snabbi få hänvisningar till publikationer från i stort sett
hela världen, medan det kan vara svårt att lokalisera och få tag i motsvarande
dokument. Många av de publikationer som hänvisas lill är inle heller
tillgängliga i Sverige utan måste hämtas utomlands. En viss obalans råder
sålunda mellan referensservicen och beståndsservicen i landet. Inom
samhällsvetenskaper och framför allt inom humaniora har dalateknik för bibliografisk
service inte utnyitjats i samma uisträckning som inom naturvetenskap, teknik
och medicin. Utbudet av datorbaserad information har dock under senare tid ökat
inom de förstnämnda områdena och erfarenheterna av den hittillsvarande
verksamheten inom naturvetenskapliga och tekniska ämnesområden bör vara
tillämpliga även på andra ämnesområden. Det är också viktigt atl se hur
Sverige skall utnyttja den internationellt tillgängliga informationen.
Den
svenska informationsförsöriningen är decentraliserad, framhåller utredningama,
i det avseendet alt den ombesörjs av institutioner under oli-
Prop. 1977/78:114 31
ka
huvudmannaskap (statligt, kommunalt, privat) och atl vage institution oberoende
av andra institutioner avgör vilken litteratur som skall inköpas och vilken
service som skall ges. En övergång till ändamålsinriklade anslag
(programbudgeteringsprinciper) i den nya högskolan kommer att göra högskoleenheternas
bibliotek mera direkt avhängiga av lokal forskning och utbildning, vilket kan
förstärka denna decentralisering. För alt uppnå en lämpligt sammansatt
referens- och litteraturservice behövs enligt utredningarna en övergripande
planering och samordning av den nationellt inriktade servicen.
Särskilt
under senare år har olika former av teknisk forskning och utveckling
nyttiggjorts inom informationsförsörjningen i Sverige. Ny teknik ställer Slora
krav på organisationers och enskilda individers förmåga till omställning liksom
på systematisering och enhetlighet i verksamheten. För att utnyttja tekniken
effektivt och möta de problem som kan uppslå genom den tekniska utvecklingen
krävs noggrann planering.
Den
intemationella samverkan inom informationsförsörjningen är synnerligen
omfattande och gäller litteratur, referensinformation och kommunikationsnät,
konstaterar utredningarna. Det starka intemationella beroendet innebär då bl.
a. all planeringen av landels informationsförsörjning måste ske med hänsyn lill
och med beaktande av den intemationella utvecklingen.
2.1.6
Aktuella problemområden
En
ansvarsfördelning inom bestånds- och referensservicen är nödvändig.
Utredningarna föreslår atl ett system med ansvarsbibliotek införs. Ett ansvarsbibliotek
för ett visst område bör bl. a. svara för referensservice, ämnesbibliografering
och nationell medverkan i internationella informationssystem, ta initiativ
till uppbyggnad av databaser, ansvara för fjärrlån, kunna ge hänvisning till
service på området samt bevaka utbildning och information till användare och
personal. Förslaget bygger enligl utredningarna på atl del inom många områden
finns bibliotek och informationscentraler som i praktiken fungerar som
ansvarsbibliotek. För vissa bibliotek kan de nationellt inriktade uppgifterna
medföra merarbete, för vilket särskilda medel kan komma atl behövas.
Utredningarna
har funnit att ett inte obetydligt dubbelarbete sker vid bibliograferingen av
svenska skrifter mellan bibliografiska institutet. Bibliotekstjänst AB och
riksdagsbiblioteket. Den ämnesbibliografering av svenskt material för databaser
och traditionella bibliografier som för närvarande sker på initiativ av
myndigheter, organisationer och enskilda personer torde väl kunna inordnas i
ett system med ansvarsbibliotek. En fullständigare bibliografering av svenska
tidskriftsartiklar och ett klariäggande av luckor och dubbleringar i ämnesbibiiograferingen
av svenskt material är andra önskemål liksom atl utarbeta en enhetligare bibliografering
i sam-
Prop. 1977/78:114 32
klang
med internationella riktlinjer och att fastställa ambitionsnivån vid bibliografering.
Ett
huvudsyfte med LIBRIS har varit all minska dubbelarbete vid katalogisering.
Det är en betydelsefull nationell uppgift atl fortsätta detta arbete.
Det
är även väsentligt att man bevakar och tar initiativ till uppbyggnad av
nationell referensservice och därvid tar hänsyn till områden som kan riskera
att bli eftersatta. Riktlinjer för en dalabaspolicy bör därvid formuleras.
I
verksamheten vid bibliotek, informationscentraler, branschorganisationer,
företagareföreningar m.fl. ingår att svara för viss hänvisningsservice,
varigenom användare får upplysning om var information finns och hur man skall
nå den. På senare tid har förts fram tanken på en gemensam central för sådan
service, avsedd för alla användarkategorier. Utredningama menar alt behoven på
området lill viss del bör kunna tillfredsställas inom ramen för ett system med
ansvarsbibliotek.
Efterfrågan
på fjärrlåneservice kan väntas öka. Det innebär dock inte, enligt
utredningarnas uppfattning, att det skulle vara aktuellt i Sverige med ett
särskilt fjärtlånebibliotek. Ett sådant skulle troligen intecknaen stor del av
reformutrymmet på informationsförsörjningens område. En förutsättning för att Qärrlånelrafiken
skall fungera tillfredsställande är dock, enligt utredningarna, alt lokaliseringsinstmmenten
förbättras samt att utlånande bibliotek får sina kostnader täckta på ett
tillfredsställande sätt.
En
allmän tendens i den datatekniska utvecklingen är atl allt större resursinsatser
krävs vid utveckling av slora syslem och vid produktutveckling. För att
motivera de höga kostnaderna måste man vid sådant utvecklingsarbete sikta på
flera tillämpningsområden. Man måste också sträva att anpassa redan befintliga
produkter till användning inom informationsförsörjningen. Behov föreligger
därvid av teknisk rådgivning.
Utredningama
anser att man bör undersöka möjlighetema att göra informationen i LIBRIS
databas tillgänglig i avsevärt bredare skala och via enklare och billigare
terminaler än de nuvarande. Förändringar i LIBRIS i dess nuvarande utformning bör
enligt utredningarnas mening begränsas till nödvändiga eller särskilt
angelägna modifieringar, framför allt omläggning till ny dator och förändringar
i samband därmed. Vidare bör undersökas möjligheterna till ämnesmässig sökning
av postema i LIBRIS databas. Bibliografisk och teknisk samverkan mellan
folkbibliotek och forskningsbibliotek bör diskuteras.
Utredningarna
framhåller sammanfattningsvis atl riktlinjer för ny tekniks utnyttjande i informationsförsöriningen
bör formuleras i en utvecklingsplan. I en bilaga lill belänkandet redovisar
utredningarna ett underlag fören sådan plan.
Prop. 1977/78:114 33
2.1.7
Nationella uppgifter inom informationsförsörjningen
Utredningama
har framhållit att informationsförsörjningen i Sverige bygger på en
decentraliserad stmktur. Denna behöver enligt utredningarna kompletteras med
ett samordningsorgan för nationella uppgifter. Ett särskilt organ förutsätts
dels ha överblick över och ansvar för all del totala serviceutbudet blir så väl
avvägt som möjligt, dels disponera egna medel för forskning och utveckling inom
området.
Til)
nationella uppgifter hör planering och samordning inkl. internationell
samverkan, forskning och utveckling inkl. utbildning och nationell service.
Till nationella uppgifter med anknytning lill informationsförsörjningen kan
också hänföras den typ av nationaldokumentära uppgifter som kungl. biblioteket
av tradition haft ansvar för.
Utredningarna
har konstaterat behov av planerings- och samordningsinsatser på nationell nivå
bl.a. innefattande långsiktig planering med syfte att skapa beslutsunderlag för
åtgärder inom informationsförsörjningen. I ett kortare perspektiv bör
planeringsverksamheten resultera i åigärder för att förbättra referens-,
bestånds- och kommunikationsservicen i landet. Bland konkreta åtgärder som
organet bör verka för nämner utredningama systemet med ansvarsbibliotek, atl
bestämma ambitionsnivån för bibliografisk verksamhet och referenservice saml atl
upprätta service på nya områden och riktad lill nya användarkategorier.
Med
forsknings- och utvecklingsuppgifter avses här uppgifter av gemensam karaktär
som syftar till all inom informationsförsöriningen utnyttja forskningens
landvinningar samt planera, initiera och stödja forsknings-och
utvecklingsprojekt inom området. Del gäller härvid att skaffa en god överblick
över den forskning och utveckling som bedrivs i landet och utomlands samt med
egna medel finansiera för landels informationsförsörining önskvärda projekt.
Konsultation och rådgivning i form av teknik-stöd, standardisering och normering
är andra angelägna uppgifter. En viktig uppgift är alt överblicka utbildningen
inom informationsförsörjningsområdet och atl planera och initiera fort- och
vidareutbildning för personal samt användarutbildning.
Till
nationella serviceuppgifter hör referens- och beståndsservice av gemensamt
intresse för landet. Fjärrlåneverksamhelen mellan olika bibliotek är en sådan
service. Vidare ingår i de nationella serviceuppgifterna viss bibliografisk
verksamhet.
Informationsförsöriningen
syftar främst till att tillgodose användarnas behov i dag och i den närmaste
framtiden. De nationaldokumentära uppgifterna syftar därutöver till att bevara
svenska skrifter och göra dem tillgängliga för all framlid. Pä detta område
har kungl. biblioteket med bibliografiska institutet speciellt uttalade
uppgifter. Enligt utredningarnas åsikt bör även fortsättningsvis en institution
ha det huvudsakliga ansvaret för de nationaldokumentära uppgifterna.
3 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 114
Prop.
1977/78:114 34
2.1.8 Organisatoriska förslag
2.1.8.1 Ahernativa organisationsformer
Den grundläggande principen för en framtida organisation
bör enligt utredningarnas uppfattning vara att operativ verksamhet skall
utföras i ett decentraliserat mönster men förslärkas med ett centralt organ för
främst planering och samordning samt forskning och utveckling. För ett sådant
centralt organ framlägger utredningarna två tänkbara organisationslösningar.
Utredningarna har den gemensamma ståndpunkten att endast
en lösning som tillgodoser tidigare redovisade krav på en helhetssyn på
informations-försörjningsområdet kan anses ändamålsenlig. Utredningarna
förutsätter vidare att det organ som föreslås får en oberoende ställning i
förhållande lill de myndigheter som i övrigt är verksamma inom området. Den
starka anknytningen till universitet och högskolor gör del naturligt alt organet
får ställning som egen myndighet under utbildningsdepartementel.
Del ena alternativet är ett "nationalbibliotek med
samordnings- och utvecklingsuppgifter. Delta innebär att kungl. biblioteket,
forskningsbiblioteksrådet och SINFDOK upphör och ersätts med ett nationalbibliotek
med vida uppgifter inom informationsförsöriningen, däribland ansvar för nationella
informationsförsöriningsuppgifter samt kungl. bibliotekels nuvarande nationaldokumentära
uppgifter. En sådan myndighet skulle svara för övergripande planering och
samordning samt forskning och utveckling inom hela informationsförsörjningens
område.
Det andra alternativet innebär en organisatorisk
åtskillnad mellan å ena sidan uppgifterna planering, samordning och utveckling
för informationsförsöriningen och å andra sidan nuvarande kungl. bibliotekets
operativa uppgifter, främst de nationaldokumentära. En särskild delegation för informationsförsörining
inrättas för att handlägga förstnämnda uppgifter. Delegationen övertar SINFDOK:s
och FBR:s nuvarande uppgifter. Delegationen fär på detta sätt ett uttalat
ansvar för övergripande planering och samordning samt forskning och utveckling
(inkl. utbildning) inom informationsförsörjningens område. En viktig uppgift
är att tjänstgöra som svenskt kontaktorgan för den intemationella verksamheten.
Kungl. biblioteket ombildas till nationalbibliotek med oförändrad ställning som
självständig myndighet.
2.1.8.2 En delegation för informationsförsörjning
Utredningama anser atl övervägande skäl talar för
lösningen med dels en delegation för informationsförsörjning, dels ett nationalbibliotek.
Utredningarnas förord för delegalionsallemativet bygger bl. a. på den grundläggande
förutsättningen atl delegationen får sådan kompelens saml sådana befogenheter
och ekonomiska resurser att den effektivt kan verka som centralt samordnings-
och utvecklingsorgan inom informalionsförsörj-ningsområdel.
Prop. 1977/78:114 35
Delegationen
föreslås som tidigare nämnts få ställning som myndighet under
utbildningsdepartementet med resurser för planering och samordning inkl.
internationell samverkan, forskning och utveckling inkl. viss utbildning samt
för viss nationell service. Delegationen skall genom sin sammansättning och
till myndigheten knutna permanenta nämnder och tillfälliga arbetsgrupper kunna
verka inom hela informationsförsörjningsområdet. För atl ge myndigheten
förutsättningar att effektivt verka inom andra samhällssektorers ansvarsområden
bör delegationen få en allsidig sammansättning.
Delegationen
föreslås få mandat atl föreslå erforderiiga åtgärder för samordning och
utveckling inom hela informationsförsörjningsområdet. En viktig uppgift är all
i samråd med berörda myndigheter och organisationer hos regeringen föreslå
ansvarsbibliotek för olika ämnesområden och serviceformer.
Delegationen
bör ha rollen som svenskt kontaktorgan för internationell samverkan och svara
för atl svenska intressen bevakas och att svenska synpunkter får vederbörligt
inflytande.
Delegationen
förutsätts bli centralt remissorgan för frågor inom informa-tionsförsörjningsområdel.
Statliga myndigheter bör i alla frågor av större omfattning eller principiell
betydelse som gäller informationsförsörining söka samråd med delegationen.
Delegationen bör också beredas tillfälle yttra sig över förslag till
anslagsframställning från statliga myndigheter och organisationer som har
direkt betydelse för informationsförsöriningen.
Utredningarna
föreslår all delegationen för informationsförsörjning skall beslå av högst tio
ledamöter, som regeringen utser för en period av tre år. Bland ledamöterna
utser regeringen ordförande och vice ordförande. An-vändarrepresentanterna
föreslås tillsammans med representanter för allmänintressen bilda majoritet i
delegationen. Användarintressena börenligt utredningarnas mening företrädas i
delegationen genom representanter för olika sektorer, t.ex. högre utbildning
och forskning inom högskolan, teknisk forskning och utveckling, annan sektoriell
forskning och utveckling saml industri och näringsliv. Utredningarna anser att
allmänintressena bör företrädas genom riksdagsledamöter. Representanter för
närliggande områden, l.ex. folkbiblioleksväsendel, nationaldokumentär
verksamhet och datasamordning, bör också enligt förslaget ingå i delegationen.
Vidare föreslås i delegationen ingå chefen för delegationens kansli.
Utredningarna har inte ansett sig böra ta upp frågan om företrädare för
personalorganisationerna.
För
all ytterligare bredda inflytandet och därmed underiätta kontakterna med olika
intressenter föreslås atl delegationen kompletteras med ett antal permanenta
rådgivande nämnder och tUlfälliga arbetsgrupper. Medan delegationens
sammansättning avser att spegla allmänintresse och användarbehov, skall
nämnder och arbetsgrupper i högre grad spegla mer speciell kompetens på området
samt serviceorganens och utbudsorganisalionemas
Prop.
1977/78:114 36
intressen.
Exempel på nämnder som inledningsvis skulle kunna vara motiverade är: en nämnd
för de vetenskapliga biblioteken, informationscentralerna och folkbiblioteken,
en nämnd för förvaltningsbiblioiek och förelagsbibliotek, en nämnd för
industrifrågor, en nämnd för terminologi och klas-sifikation, en nämnd för
forskning och utveckling inom informationsförsörjningen, en nämnd för
kommunikationsfrågor (datanät m.m.) samt en nämnd för utbildningsfrågor.
Utredningarna
föreslår vidare att verksamheten vid delegationen skall bedrivas inom tre
verksamhetsprogram: forskning och utveckling, planering och samordning samt
nationella serviceuppgifter.
Till
delegationens förfogande bör stå ett kansli med uppgift atl planera, bereda och
i delegationen föredra ärenden. Kapacitet bör även finnas för utrednings- och
planeringsverksamhet. Till kansliuppgifterna hör vidare atl initiera, planera
och utvärdera forsknings- och utvecklingsprojekt samt insamla, analysera och
sammanställa underlagsmaterial för diskussioner i nämnder och i delegationen.
Delegationens kansli föreslås bli uppdelat på en planerings- och samordningsenhel
och en utvecklingsenhet. Kansliet föreslås inledningsvis omfatta ca 20
tjänster.
Delegationen
för informationsförsörjning förutsätts få omfattande arbetsuppgifter och ett
nationellt ansvar som sträcker sig över alla samhällssektorer. Mot denna
bakgrund och med hänsyn till omfattningen av det planerings-, samordnings- och
utvecklingsarbete delegationen bör få föreslår de båda utredningarna att
följande medelsramar ställs till delegationens förfogande för det första
verksamhetsåret: för forskning och utveckling 8,1 milj. kr., för planering och
samordning 2,6 milj. kr. samt för nationella serviceuppgifter 2,7 milj. kr.
eller sammantaget 13,4 milj. kr.
Utredningarna
anser det önskvärt att delegationen för informationsförsörjning börjar sin
verksamhet den I juli 1978. Förberedelsearbete kan komma atl erfordra en
särskild organisationskommitté. Verksamheterna vid FBR och SINFDOK föreslås
upphöra med utgången av budgetåret 1977/78.
2.1.8.3
Informationscentralerna vid karolinska institutet (MIC) och tekniska högskolan
i Stockholm (IDC)
IDC harf.
n. en organisatorisk ställning som är jämförbar med en avdelning vid tekniska
högskolans bibliotek. Verksamheten finansieras dock i särskild ordning.
Utredningarna föreslår all tekniska högskolan i Stockholm övertar ansvaret för
finansieringen av den informationsservice, med undantag av forsknings- och
utvecklingsverksamheten, som nu bedrivs vid IDC med medel från SINFDOK.
Kostnaderna har preliminärt uppskattats till 0,9 milj. kr. Den organisatoriska
inordningen i biblioteket och överföringen av finansieringsansvaret till
högskolan av den operativa verksamhet som nu drivs med medel från SINFDOK bör
ske snarast. Samtidigt bör uppdras åt delegationen att i samråd med tekniska
högskolans bibliotek
Prop. 1977/78:114 37
och
övriga berörda intressenter utreda vissa frågor beträffande den framtida
verksamheten vid biblioteket mot bakgrund av övergången från försöksverksamhet
till reguljär drift.
Den
nu gällande ordningen med huvudmannaskapet för MIC hos karolinska institutet
bör enligt utredningarnas uppfattning kvarstå. En närmare institutionell
samordning mellan informationscentralen och karolinska institutets bibliotek
bör övervägas.
Det
är, enligt utredningarnas uppfattning, önskvärt att karolinska institutet även
övertar det finansiella ansvaret för den del av indexeringsverk-samhelen som
hittills bekostats av medicinska forskningsrådet. Större forsknings- och
utvecklingsprojekt bör som regel finansieras ur delegationens ulvecklingsanslag.
Vidare
bör karolinska institutet överta ansvaret för finansieringen av den
informationsservice som nu bedrivs vid MIC med medel från SINFDOK. Kostnadema
härför har preliminärt beräknats till 0,4 milj. kr. Ansvaret för fördelning av
datortidsmedlen från UHÄ till de två centralerna föreslås samtidigt bli
överfört till delegationen. Sådant utvecklingsarbete vid
informationscentralerna som inle är alt hänföra till systemunderhåll bör enligt
utredningama finansieras över delegationens anslag.
Frågor
enbart för BIDOK
2.1.8.4
Nationalbiblioteket
De
båda utredningarnas förslag till organisatorisk lösning innebär atl kungl.
biblioteket ombildas till nationalbibliotek med främst nationeUa uppgifter.
BIDOK
lägger fram närmare förslag om nationalbibliolekets uppgifter och organisation.
Nationalbiblioteket föreslås under ledning av en styrelse med företrädare för
olika intressen överta kungl. bibliotekets uppgifter, som även fortsättningsvis
bör hållas samlade.
Nationalbiblioteket
bör främst inriktas mot nationella uppgifter. Detta innebär en viss förändring
i förhållande till kungl. bibliotekets hittillsvarande inriktning. Man måste
dock räkna med en omställningsprocess innan denna riktningsförändring får fullt
genomslag. Bland annal behöver universitetsbiblioteket i Stockholm enligt BIDOK:s
mening viss tid för planering, uppbyggnad av samlingar och andra förberedelser
innan universitetet helt övertar ansvaret för biblioteksservicen vad avser
utländsk litteratur till forskning och högre utbildning vid universitetet. Även
sedan universitetsbiblioteket övertagit denna uppgift kommer nationalbibliolekets
betydande samlingar att vara en värdefull källa för forskning. Inom del nya nationalbiblioteket
skall enligt BlDOK:s förslag finnas två grupper av uppgifter med skilda
inriktningar och krav. För att åstadkomma en lämplig resursfördelning mellan
dessa olika arbetsuppgifter föreslår BIDOK en uppdel-
Prop.
1977/78:114 38
ning
av nationalbibliolekets verksamheter som återspeglar denna skiljelinje,
nämligen på ett verksamhetsprogram för nationaldokumentära uppgifter och ett
verksamhetsprogram för nationella serviceuppgifter.
Till
de nationaldokumentära uppgifterna bör bl.a. hänföras verksamheten som
arkivbibliotek för svenska skrifter, verksamheten vid nationalfonoteket samt
framställning av de nationalbibliografiska produkterna. Den i kungl.
bibliotekels instruktion fastställda skyldigheten atl samla, förvara och
tillhandahålla svenska tryckta skrifter (arkivbiblioteksfunktionen) bör enligt BIDOK:s
förslag bli en central uppgift för det nya nationalbiblioteket. BIDOK föreslår
att nationalbiblioteket får ansvaret att vårda och tillhandahålla det nationalexemplar
av svenska skrifter som har föreslagits i betänkandet (DsU 1977:12)
Pliktexemplar av skrift.
Inom
det nationaldokumentära området föreslås nationalbiblioteket därutöver också
få till uppgift att vårda och förkovra kungl. bibliotekets äldre samlingar av
böcker och annal tryck, handskrifter, kartor och planscher, samt svara för
skyddsfilmning av dagstidningar och i övrigt att hålla en representativ samling
utiändsk litteratur. Enligt BIDOK:s uppfattning kan vidare nationalfonotekets
samlingar av fonogram och den därmed förenade verksamheten med fördel knytas
till del nya nationalbiblioteket.
De
nationella serviceuppgifterna är främst att framställa accessionskalalogen
samt atl tillhandahålla utländsk bibliografisk information i datorläsbar form (MARC-informalion)
från bibliografiska centraler i andra länder och därvid lämna svensk bibliografisk
information i utbyte framhåller BIDOK. Upprättande av specialbibliografier
eller ämnesbibliografier kan också bidraga till den nationella servicen.
Insatser
från nationalbiblioteket för alt upprätta specialbibliogrjdier eller
ämnesbibliografier med utgångspunkt i dess omfattande specialsamlingar bör
betraktas som bidrag till informationsförsörjningen inom ramen för ett system
med ansvarsbibliotek. Förmedling av informationssökningsservice från databaser
med vetenskaplig information inom vissa ämnesområden kan också vara uppgifter
av sådan karaktär.
Nationalbiblioteket
föreslås få utförandeansvaret för LIBRIS och därmed förenad verksamhet medan
vidareutvecklingen av systemet ligger under delegationens ansvar. Denna lösning
bedömer kommittén i dagens läge vara mest ändamålsenlig med hänsyn lill nationalbibliolekets
ansvar för framställning av accessionskalalogen och nationalbibliografiska
produkter saml tillhandahållande av svensk och utländsk bibliografisk information.
Vid nationalbiblioteket bör inrättas en samrådsnämnd för bibliografiska frågor.
BIDOK
anser det angeläget att nationalbiblioteket får en styrelse vars sammansättning
speglar bibliotekets olika kontaktytor mot samhället. Forskning och utbildning
inom och utom högskolan, författare, bok- och musikförläggare, boktryckerier
och bokbinderier, informationsförsörjningen i landet, särskilt de
vetenskapliga biblioteken, samt kultursektorn
Prop.
1977/78:114 39
bör
sålunda vara företrädda. Nationalbibliolekets chef bör också ingå som ledamot.
Antalet ledamöter, bland vilka regeringen utser ordförande, bör vara högst tio.
BIDOK har inte ansett sig böra la upp frågan om företrädare för personalorganisalionema.
BIDOK
tänker sig nationalbiblioteket organiserat på tre huvudenheter; en enhet för
arkivbiblioteksfunktioner, en enhet för fonogramfunktioner och en enhet för
bibliografiska funktioner (inkl. LIBRIS).
En
organisationskommitté bör tillsättas med uppgift att företa en översyn av nationalbibliolekets
inlema organisation utifrån dels de ställningstaganden BIDOK:s förslag ger
anledning till, dels kommande beslut på basis av förslagen från
tidningsfilmnings- och dataarkiveringskommittéerna samt förslagen i belänkandet
Pliktleveranser av skrift. BIDOK föreslår att kungl. bibliotekets
omorganisation sker den 1 juli 1979.
2.1.8.5
Samverkan medan folkbibliotek och forskningsbibliotek
BIDOK
förutser att folkbibliotekens roll i försörjningen med vetenskaplig och
teknisk information kommer atl öka bl. a. genom uppkomsten av nya användargmpper.
Folkbiblioteken kan utgöra en bas i en utbyggd service till mindre och
medelstor industri och lokal förvaltning. Sedan gammalt spelar de en viktig
roll i Qärrlånesamarbetet, vilket kan förbättras genom bättre och aktuellare lokaliseringsinstmment.
Åtskilligt dubbelarbete utförs vid behandling av svensk och utländsk litteratur
som förvärvas vid folkbibliotek och fprskningsbibliotek.
En
annan viktig fråga är vilken service de kommunala folkbiblioteken skall ge till
den statliga högskoleutbildningen. BIDOK hänvisar här bl. a. lill att statens
kulturråd i en skrivelse har föreslagit atl denna fråga snarast utreds.
BIDOK
anser all den föreslagna delegationen särskilt bör uppmärksamma, ta initiativ till
och stödja samarbetet mellan folk- och forskningsbibliotek. En högt
prioriterad uppgift är därvid all underlätta fjärrlånesamarbetet samt
gemensamt utveckla och utnyttja datatekniska hjälpmedel för bibliografisk
samverkan.
Frågor
enbart för SINFDOK-utredningen
2.1.9
För SINFDOK-utredningen särskilda frågor
Med
utgångspunkt i den av utredningarna föreslagna organisationen behandlar SINFDOK-utredningen
vissa för utredningen särskilda frågor.
Företagarföreningarnas
roll vid förmedling av teknisk information till mindre och medelstora företag
har bl.a. berörts i en skrivelse från SINFDOK-utredningen till
industridepartementet, vilken fogas som bilaga tiU betänkandet.
Utredningsarbetet har enligl SINFDOK-utredningens me-
Prop. 1977/78:114 40
ning
bekräftat alt utnyttjandet av tillgänglig kunskap har särskild betydelse för
ett industriland som Sverige, med dess totalt sett ringa del av världens totala
forsknings- och utvecklingsarbete. Betydelsen av en rationellt ordnad
informationsförsörjning har understrukits vid kontakter med representanter för
såväl större som mindre företag.
I
en delrapport till utredningen lämnar statens industriverk en beskrivning av
patent- och registreringsverkets tekniska information. Industriverket bedömer
det vara angeläget att den kvalificerade tekniska fackkunskap som finns
tillgänglig vid patentverket i ökad utsträckning kan komma industrin till
godo. Patentverkel redovisar i en PM från augusti 1977 ett förslag till
utveckling och effektivering av sin informationsservice. SINFDOK-utredningen
är positiv till detta under förutsättning atl systemet utformas så att
förtroendet för verkels myndighetsutövning inte rubbas.
Vidare
betonar utredningen värdet av ett organiserat nomenklaturarbete inom det
tekniska fältet och därtill hörande vetenskapsområden. Utredningen föreslår
att delegationen från SINFDOK övertar ansvaret för del ekonomiska slöd som
utgår till Tekniska nomenklaturcentralen (TNC). TNC bör mot bakgrund av en
genomarbetad och av delegationen i princip godkänd flerårsplan årligen hos
delegationen ansöka om medel.
Ell
flertal statliga myndigheter med informationsförsöriningsuppgifler har
utvecklat eller på annal sätt anskaffat programvara för datorbaserad informationssökning.
För tillämpningar anlitas i allmänhet Stockholms dalamaskincentral (QZ). SINFDOK-utredningen
berör bl.a. sådana frågor som drift, underhåU och utveckUng av programvara. Den
föreslagna delegationen bör, enligl utredningens mening, tilldelas en aktiv
roll vid utvärdering, anskaffning och utveckling av programvara inom
informationsförsörjningen. Samarbete bör etableras mellan de berörda
dalacentralerna och delegationen.
Utredningen
finner det även vara angelägel alt delegationen följer utvecklingen inom faktadatabasområdet
med uppmärksamhet. Ur nationell synpunkt anser utredningen det vara av intresse
att söka utröna inom vilka områden det finns behov av nya faktadatabaser. Med
tanke pä att området är relativt nytt kan del finnas utrymme för svenska
insatser med bytesvärde på den internationella marknaden.
SINFDOK-utredningen tar slutiigen
upp frågor om utbildning och stipendiatverksamhet. Utredningen vill betona
behoven av utbildningsinsatser såväl när det gäller specialister vid bibliotek
och informationscentraler som när det gäller användare, bl. a. inom industrin.
Enligt utredningens mening bör den föreslagna delegationen som en inledande
åtgärd inventera tillgänglig utbildning inom informationsförsöriningen och
utreda behovet av olika typer av utbildning för de kategorier som berörs. I
syfte att höja den allmänna kompetensen i landet på informationsförsöriningens
område bör det finnas möjligheter att bedriva viss stipendiatverksamhet. Stipendier
bör kunna utgå för olika nivåer av specialutbildning med teknisk inriktning
vilket innebär en breddning av det nuvarande stipendiatsystemet.
Prop. 1977/78:114 41
2.2 Remissyttrandena 2.2.1 Allmänna synpunkter
Flertalet remissinstanser är avgjort positivt inställda
såväl till utredningarnas allmänna syn pä problemområdet som till deras
konkreta förslag till lösningar pu informationsförsörjningsproblemen.
Sålunda
hälsar bl. a. universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), ett antal högskolor,
Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB), skolöverstyrelsen
(SÖ) och statskontoret med tillfredsställelse de båda utredningamas helhetssyn
som ger goda förutsättningar för all lösa problem som rör vetenskaplig och
teknisk informationsförsörjning i ett större och samlat perspektiv. Bl. a.
medicinska forskningsrådet (MFR), naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR),
försvarets forskningsanstalt (FOA) och Tekniska litteratursällskapet (TLS)
anger dock redan i sin allmänna översikt att en förutsättning för att
utredningarnas förslag skall ha framgång är att en kraftig resursförstärkning
kommer till stånd. Forskningsrädsnämnden (FRN) fömtsätter att de resurser som
skall tillföras den föreslagna delegationen för informationsförsörjning blir så
omfattande atl en successiv uppbyggnad av delegationen och dess verksamhet bör
övervägas. Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation
(TCO) samt Centralorganisationen SACOISR anser att utredningarna gjort en
värdefull genomgång av området vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
och kan i huvudsak tiUstyrka de förslag som framläggs.
Svenska
Bokförläggareföreningen och Bibliotekstjänst AB tillstyrker den allmänna
uppläggningen i betänkandet. Bokförläggareföreningen finner dock för sin del
att vikten av att även i framtiden ha tillgång till informationsbärare i form
av tryckt material i stort sett har förbigåtts av utredningama.
Bibliotekstjänst AB kan inte frigöra sig från intrycket att utredningen i sin
huvuddel vall atl bortse från folkbiblioteken som informationsförmedlare.
En hög teknologisk nivå inom industri och näringsliv
ställer stora krav på en god informationsförsörjning. Detla har varit en av
utredningarnas gmndtankar, vilket också vitsordas av Svenska
arbetsgivarföreningen (SAF). SAF finner det dock önskvärt atl utredningarna i
högre grad betonat att de flesta svenska företag till övervägande del hämtar
sin information från den egna interna dokumentationen, alltså från det
material som utredningarna valt atl kalla icke-vetenskapligt. Sveriges civilingenjörsförbund
(SCF) anser att utredningarna har förbisett de stora användargrupperna
tekniker och ingenjörer inom industri och förvaltning. Förbundet finner alt
utredningarna på ett otillräckligt sätt har behandlat frågor som rör industrins
behov av information och dokumentation och alltför hårt koncentrerat sig till
biblioteks- och forskningsområdena. Utredningarna har inte heller föreslagit
några kraftfulla åtgärder för all underlätta industrins informationssökning.
Prop.
1977/78:114 42
Styrelsen
för teknisk utveckling (STU) anser att ett huvudtema för en informations- och dokumeniaiionsutredning
borde vara hur teknisk information skall utnyttjas inom företagen som en
dynamisk faktor vid utveckling och innovationsskapande. Det är STU:s
uppfattning alt utredningarnas gemensamma utarbetande av ett betänkande inte
varit till gagn för teknisk information och dokumentation. En självständig
utredning av teknisk information och dokumentation hade kunnat koncentrera sig
på aspekter som hör samman med denna som ett instmment i näringspolitiken,
hävdar STU.
Nämnden
för samhällsinformation (NSl) menar att utredningarnas övergripande
principresonemang inte står i överensstämmelse med de åtgärder som föreslås.
Datainspekiionen
påpekar att det i samband med att informationsförsörjningen samordnas är
lämpligt med en översyn av eventuellt förekommande datalagfrågor t. ex. vad
avser registeransvar, registemtdrag enligt datalagen och utlämnande av personuppgifter
till utlandet.
2.2.2
Betänkandets deskriptiva del
En
del remissinstanser har kommenterat de avsnitt av utredningarnas betänkande som
kan sägas vara huvudsakligen deskriptiva.
Beträffande
utredningarnas definitioner och avgränsningar finner bl.a. stålens våg- och irafikiiisliiui
(VTI) atl en integrerad syn på informationsverksamheten är nödvändig som en
förutsättning för en framtida förbättring av informationsförsörjningen i
Sverige. Betänkandets helhetssyn med sin grunduppdelning i referenssystem,
beståndssystem och kommunikationssystem är ändamålsenlig och bör gälla alla
slag av bibliotek och informationscentraler och i princip omfatta såväl
vetenskaplig som teknisk information på alla ämnesområden, oberoende av
medium, form, bearbetningsgrad och källa. .SÖ anser att utredningarnas
definition och precisering av begreppet informationsförsörjning underlättar en
problembeskrivning och ett analysarbete som i sin tur kan leda till åtgärder
och förbättringar inom respektive delsystem. Synsättet har stora förtjänster
och stämmer väl överens med folkbibliotekens och även museernas metoder i
informationsverksamheten, konstaterar i/ä/e/;* kulturråd.
Utredningarna
betonar starkt vikten av balans mellan de tre delsystem som ingår i deras
informationsförsörjningssystem. FOA, Sveriges Industriförbund och 7X5 delar
denna uppfattning och hävdar att den alltför ofta förekommande obalansen mellan
referens- och beståndssystemen, dvs. dokumentations- och biblioteksarbete,
måste arbetas bort.
Lantbruksuniversitetet
och FOA anser att utredningarnas deskriptiva delar utgör en värdefull översikt
över informationsväsendet i Sverige och i utlandet. SÖ å sin sida äriserdock atl
den beskrivna informationsförsörjningens stmktur i själva verket är betydligt
mer komplicerad än som den beskrivs i betänkandet. TLS reagerar inför uppgiften
att del f. n. finns ett
Prop. 1977/78:114 43
tjugotal
större företagsbibliotek i landet. TLS jämför siffran 20 med de 220 företagsbibliotek,
vars tidskriftbeständ förtecknas i List Tech och de över 400 företagsbibliotek
som ingår i TLS handbok 8, Svenska specialbibliotek.
2.2.3
Förutsättningar för svensk informationsförsörjning och aktuella problemområden
Beträffande
utredningarnas redogörelse för förutsättningar för svensk informationsförsörjning
har nägra remissinstanser kommenterat utredningarnas uppfattning om folkbibliotekens
framtida roll i informationsförsörjningen. SACOISR vill understryka
folkbibliotekens speciella möjligheter att nå nya användargrupper inte minst
mot bakgrund av den ökande decentraliseringen av högskoleutbildningen.
Även
kulturrådet vill vitsorda folkbibliotekens speciella fömtsättningar att på
lokal nivå svara för att det samarbete som utredningarna föreslår etableras och
fungerar. STU finner däremot att tanken att folkbiblioteken skulle utgöra bas i
en utbyggd service till mindre och medelstor industri inle tar hänsyn till
vare sig företagens kontaktmönster, kompetensen hos folkbiblioteken eller de
krav på snabbhet, åtkomlighet och resursinriktning som en industriell service
ställer. Företagen måste för att få förtroende för en service få en
samtalspartner insatt i industriella frågeställningar.
En
lokal bearbetningsservice kan fungera också som hänvisningsservice. För att
kunna hänvisa rätt måste man få den insikt i problemet som en bearbetning ger.
Det behövs emellertid en central bearbetningsservice med slora resurser för de
uppgifter som inte går all lösa lokalt och där annat etablerat organ att
hänvisa till saknas, hävdar STU. STU föreslår atl en teknisk
bearbetningsservice inrättas för områden som inte läcks av Institutet för byggdokumentation,
exempelvis i anslutning lill men fristående från ett tekniskt
högskolebibliotek.
I avsnittet om aktuella
problemområden tar utredningarna upp frågan om ansvarsfördelningen inom informationsförsörjningen.
Flertalet remissinstanser behandlar förslaget om ett syslem med ansvarsbibliotek
och tillstyrker därvid utredningarnas förslag. Många ifrågasätter dock humvida
ett genomförande av förslaget är möjligt inom ramen för nuvarande
anslagstilldelning. Bl. a. UHÄ, statistiska centralbyrån (SCB) och lantbruksuniversUet
vUl understryka att de ekonomiska och budgetmässiga konsekvenserna av
förslaget torde kräva en mera ingående undersökning. Rektorsämbetet vid
universitetet i Uppsala anser förslaget helt orealistiskt om det inte
kombineras med en plan om hur de svenska biblioteken skall uppmstas på ett
kraftfullt sätt.
Alt
lösa problemen med finansieringen av ansvarsbibliotekens verksamhet blir en
viktig uppgift för den föreslagna delegationen, anser FOA. Enligt FOA:s mening
är del i princip rimligt att de som utnyttjar ansvarsbibliotekets tjänster
står för åtminstone en del av kostnaderna. Resterande
Prop.
1977/78:114 44
merkostnader kan täckas av delegationen i form av
fjärrlånebidrag e.d., föreslår FOA.
VTI anser att ett decentraliserat system med
ansvarsbibliotek f. n. syns vara den enda länkbara lösningen för att åstadkomma
den avsedda samordningen av informationsförsörjningen. VTI rekommenderar att systemet
genomförs samtidigt som de ekonomiska problemen löses så snart som möjligt och
i full skala. Någon försöksverksamhet bör ej bedrivas, anser VTI.
UHÄ framhåller att försöksverksamheten med
ansvarsbibliotek bör kunna omfatta informationscentralerna vid tekniska
högskolan i Stockholm (IDC) och karolinska institutet (MIC). Delegationen för
energiforskning (DFE) anser alt det vore olyckligt om studier av
energiområdets informationsförsörjning blev fördröjda i avvaktan på
statsmakternas beslut om informationsförsörjningens organisation.
Informationsbehoven på energiområdet uppfattas som stora och växande och DFE
ser det som en möjlighet att de föreslagna inledande studierna och
försöksverksamheten startar med energiområdet.
Kulturrådet och TLS avvisar i enlighet med utredningarna
tanken på ett speciellt fjärrlånebibliotek enbart för svenska behov, särskilt
mot bakgrund av förslaget om inrättande av ansvarsbibliotek. TLS finner dock
frågan viktig för företagsbiblioteken och undrar om inte utredningarna avfärdat
frågan väl lättvindigt. Att lösa problemet med ansvarsbibliotek eller lån från British
Library Lending Division (BLLD) bör kompletteras med andra alternativ, vilka
inte behöver följa BLLD:s konstruktion anser TLS. Beståndet kan fördelas på
olika bibliotek, men del vore värdefullt, anser TLS, om låntagarna kunde vända
sig till en bestämd upplysningscentral, som snabbi hänvisade till det bibliotek
som är i besittning av det önskade materialet. Biblioteksnämnden vid
universitetet i Lund tillstyrker förslaget om ansvarsbibliotek men anser att
frågan om inrättande av ett fjärrlånebib-lioiek inle bör upphöra förrän
kostnaderna härför i en statistiskt väl underbyggd utredning ställs i relation
till kostnaderna för ett system med ansvarsbibliotek.
Även om
det ligger förtjänster i utredningarnas sätt att koncentrera uppmärksamheten
på utbildningens och institutionsforskningens tillgång till information via de
vetenskapliga biblioteken bör enligt siatens råd för vetenskaplig information
och dokumentation (SINFDOK) ell större intresse visas industrins
informationsproblem. Belänkandet förutsätts avhandla vetenskaplig och teknisk
informationsförsörjning, där ordet teknisk bör ges vid tolkning. Frågan om
industrins och näringslivels behov av kvalificerad information intar dock en
undanskjuten plats i framställningen hävdar SINFDOK.
Det är SINFDOK:s uppfattning att stmkturen för
informationsförsörjning även måste anpassas till industrins, näringslivets och
förvaltningens behov. De vetenskapliga biblioteken - liksom andra befintliga institutio-
Prop.
1977/78:114 45
ner,
BYGGDOK, patentverket, miljödalanämnden etc. - bör härvid ges rollen som aktiva
förmedlare av vetenskaplig och teknisk information till alla användare. Detla
innebär en delvis ändrad målinriktning och förutsätter i konsekvens en
omgruppering av de vetenskapliga bibliotekens resurser. Det som i
fortsättningen behövs är således enligt SINFDOK:s mening ett väl integrerat och
samordnat nät av informationscentraler, där ingående enheter aktivt
marknadsför såväl egna som andras tjänster.
De
tjänster som mot bakgmnd av informationsförsörjningsidén i stort och på gmnd av
tanken på ansvarsbibliotek skall erbjudas en vid krets av användare även
utanför högskolemiljön måste åtminstone inledningsvis till Slor del bekostas av
allmänna medel, hävdar SINFDOK. Resurser härför bör då tillförsäkras de nationalansvariga
biblioteken och institutionerna genom speciella anvisningar så märkta att de inte
kan användas vid lokala läroanstalternas fördelning av programbudgetmedlen. Om
så ej sker är det risk för att kraven från industrin och andra utomstående
användare blir eftersatta till förmän för kraven inom den egna organisationen.
Tillgången till informationsservice inom rimlig tid, till skäliga kostnader och
i lämplig form är väsentlig för industrin. Informationens form och
lättillgänglighet spelar också en stor roll för hur mycket den blir utnyttjad.
Industrin är villig att betala för väl fungerande, användaranpassade tjänster.
För att ansvarsbibliotekens tjänster ska kunna anpassas till industrins och
andra intressenters önskemål måste dessas inflytande vid styrning av
ansvarsbiblioteken tillgodoses, anser SINFDOK.
STU anser att
utredningarna själva lägger fram ett tungt vägande argument mot förslaget om
ansvarsbibliotek då de konstaterar att när högskolereformen är fullt genomförd
anslagen till vetenskaplig biblioteksservice kommer att avsättas ur den lokala
högskoleenhetens anslag till forskning och utbildning. En genomförd programbudgetering
i den nya högskolan skulle därvid innebära att medelsbehoven för lokal
informationsförsörjning mer direkt kommer att avvägas mot andra behov inom
forskning och utbildning vid den egna högskoleenheten. Detta kan komma att
förstärka tendenserna till decentralisering av den svenska informationsförsörjningen.
Detla innebär enligt STU att från industrin framförda önskemål om biblioteksservice
kommer att vägas mot exempelvis inslilulionsönske-mål om apparatinköp. STU
anser atl de olika bibliotekens ansvarsområden måste vara mycket noga
definierade och särskilda medel avsatta för litteraturinköp, samkataloger och
annan service om detta skall fungera. Utredningarna är helt otillfredsställande
härvidlag, hävdar STU.
Då det är av ett betydande
och från näringslivet ofta framfört intresse atl få tillgång till ett svenskt
fjärrlånebibliotek föreslår STU att ett svenskt fjärrlånebibliotek för
periodisk litteratur och rapportlitteratur inrältas efter mönster av BLLD.
Bland de
remissinstanser som har tagit upp utredningarnas förslag angående taxor och avgifter
för informationsförsörjningen anser Ingen-
Prop. 1977/78:114 46
jörsvetenskapsakadeinieu (IVA) atl användarna bör betala
för den tjänst som utförts för honom. IVA finner att detta synsätt också bör
vara användbart för andra typer av service pä info-försöriningsomrädel, exempelvis
bör man ej skilja mellan manuella och ADB-rutiner för informations-framtagning.
Det kvalitetskrav på utfört arbete som denna princip mäste medföra bör vara lill
nytta för både utföraren och nyttjaren, hävdar IVA.
Även SCF finner det rimligt att införa avgiftssystem för datorbaserade
servicetjänster för externa användare t. ex. företag.
Bl.a. riksrevisionsverkel (RRV), SCB, VTI, TLS och Induslriförbundel
säger sig kunna gå med på utredningarnas förslag atl använda rörliga kostnader
för informationsservice som grund för avgifissäitningen. Den nuvarande taxesäitningen
på området är oenhetlig hävdar ovannämnda remissinstanser. Det är därför
angeläget att principerna för taxesäitningen inom hela informationsområdet ses
över. SCB anser alt dessa frågor på grund av sin komplicerade natur fortlöpande
måste uppmärksammas från centralt håll.
Traditionellt är utnyttjandet av beståndssysiemei gratis
framhåller SINFDOK. Däremot är det förenat med kostnader atl utnyttja de datorbaserade
referenssystemen. Inom denna verksamhet råder således för närvarande det
ovanliga förhällandet, att kunden mäste betala för att få god insikt i vad som
finns under det att varan (dokumentet) är tillgänglig gratis. En fömtsättning
enligt SINFDOK för atl delegationen skall kunna fullgöra sina
samordningsuppgifter är att den får befogenhet och medel att pröva
avgiftsbeläggning och subventioner för all åstadkomma en totaloptimering av
ekonomin för hela informationsförsörjningsområdet anpassat till samhällets
intresse av att existerande information effektivi utnyttjas.
En annan gmpp remissinstanser är negativ till
utredningamas förslag. SACOISR, kuUurrådet och forskningsbiblioleksrådel (FBR)
anser all frågan om avgiftsbeläggning av delar av informationsförsöriningen är
ett viktigt kulturpolitiskt ställningstagande. Avgiftsläckning av dalorbaserad
referensservice strider mot allmänt vedertagna principer för folkbibliotekens
verksamhet. Remissinstanserna avstyrker direkt utredningarnas förslag om att avgiftsbelägga
mer omfattande literatursökningar i tryckta bibliografier och på längre sikt
även annan service vid forskningsbiblioteken. En avgiftsbeläggning på detta
område skulle få negativa effekter för folkbibliotekens verksamhet, hävdar
remissinstanserna.
Svenska Kommunförbundei och TCO anmäler sin tveksamhet
inför utredningarnas förslag. TCO befarar all avgiftsbeläggningen kan motverka
ambitionen att göra vetenskaplig och teknisk information tillgänglig för en
allt vidare krets intressenter. Kommunförbundet påpekar att en avgiftsbeläggning
av viss informationsförsörjning inte får innebära att kostnader flyttas över
från staten till kommunerna.
Lantbruksuniversitetet anser alt utredningarna inte i
tillfredsställande utsträckning visat varför de rörliga kostnaderna bör täckas
genom avgifter.
Prop.
1977/78:114 47
Enligt
gammal tradition är svensk biblioteksservice fri för envar som vill utnyttja
den. Skälet därtill är att information bör stå alla medborgare till buds
oberoende av vilka möjligheter man har att betala för den. Samma resonemang
bör tillämpas även på den datorbaserade informationsförmedlingen. Skall dalorbaserad
informationsservice avgiftsbeläggas måste det bedömas i sitt sammanhang. 1 så
fall bör formema fören avgiftsbeläggning av annan biblioteksservice också
utredas varvid olika användargruppers varierande betalningsförmåga bör beaktas,
hävdar lantbruksuniversitetet.
En
rad instanser menar att samarbetet om bibliografering av svenskt material bör
byggas ut mellan de organ som i dag sysslar med bibliografering. Biblioieksijäitsi
AB konstaterar dock all anpassningen av den svenska bibliograferingsverksamheten
till internationell praxis bl. a. medför att kraven på fullständighet skärpts i
flera avseenden. Detta innebär enligt bolaget atl betydande skillnader finns
mellan den för folkbiblioteken rimliga ambitionsnivån och den som tillämpas
vid nationalbibliogra-fisk registrering. Bolaget menar därför att det krävs en
noggrannare analys av kostnaderna m. m.
VTI
anför atl det för institutet är självklart alt tekniska och vetenskapliga
rapporter ulgör litteratur av samma värde som annan registrerad litteratur och
därför rimligen måste behandlas i likhet med exempelvis monografier. Att
upprätta en central enbart för rapporter förefaller vara en onödig och
ekonomiskt betungande splittring av de totala resurserna för informationsförsörjningen.
En komplettering av resurserna för bibliografering och beståndshållning vid
befintliga bibliotek ärenligt institutet mera rationell.
Utredningarna har starkt
strukit under vikten av utbildningsåtgärder, konstaterar UHÄ och flera
högskolor, såväl vad beträffar bibliotekspersonal och dokumenlalisler som
teknisk personal och olika användargmpper. Rektorsämbetet vid Chalmers
tekniska högskola anser alt utredningarna ägnat alltför lite utrymme ål användamndervisning.
Högskolestyrelsen vid högskolan i Borås poängterar särskilt behovet av
forskningsanknytning. Vad gäller fort- och vidareutbildning på
informationsförsörjningens område är det så alt det operativa organet här i
helt övervägande grad är högskolan i Borås. Högskolestyrelsen ser med viss oro
på inrättandet av ett organ utanför högskoleorganisationen med de tunga uppgifter
inom utbildningsplaneringen som utredningarna föreslår att delegationen ska
ges. Högskolestyrelsen erinrar om att det är en viktig uppgift för högskolemyndigheterna
att initiera och planera utbildning.
Bl.
a. FBR, FRN och SINFDOK anser däremot att den föreslagna delegationen bör få
uppgifter motsvarande forskningsrådens, således med ansvar för övergripande
och långsiktig planering i likhet med vad utredningarna har föreslagit. SINFDOK
framhåller att den stipendiatverksamhet som rådet bedrivit varit en givande
metod alt höja landets kompetens i fråga om systemutveckling och
informationsutgivande. Enligt SINFDOK:s mening bör stipendiatverksamhelen
fortsätta och vidareutvecklas efter
Prop. 1977/78:114 48
hand
i enlighet med aktuella behov av kompetensuppbyggnad och problemlösning.
Delegationen bör också ha möjlighet atl liksom forskningsråden inrätta
särskilda forskartjänster, som kan placeras vid högskoleanslutna
institutioner.
Utredningama
förefaller enligl SACOjSR vara väl medvetna om vikten av UtbUdning. SACO/SR
anser dock inte alt av betänkandet framgår del angelägna i att den mera
traditionella delen av biblioteksverksamheten tUl-försäkras resurser för
forskning och utveckling, t.ex. vid högskolan i Borås, där forskamtbildning bör
komma till stånd. SACO/SR vill gärna se all fasta forskartjänster inrättas vid
något eller några bibliotek.
Många
remissinstanser har kommenterat frågan om utbildning, utveckling och forskning
på delta område och samtliga är eniga om att en stark satsning här är av
största betydelse.
2.2.4
Informationsförsörjningens organisation
2.2,4.1
Synpunkter på ansvarsfördelning m.m.
Den
grundläggande principen för informationsförsörjningen bör enligt utredningarna
även i fortsättningen vara ett decentraliserat system men med ett centralt
organ för planering och samordning samt slöd till forskning och utveckling.
Flertalet remissinstanser biträder utredningarnas förslag till principiell
organisationslösning med en delegation med tillhörande nämnder och kansli å
ena sidan samtett nationalbibliotek å den andra. Kungl. bibUoteket (KB) har
noterat utredningamas uttalande att del kan bli aktuellt att ånyo pröva
ansvarsfördelningen inom informationsförsörjningen sedan närmare erfarenheter
vunnits av den nya organisationen.
Några
remissinstanser anmäler viss tveksamhet när det gäller delegationens
kompetensområde. Enligl SACOISR:s mening inger det viss oro att ett organ
utanför högskoleorganisationen får de tunga uppgifter inom utbildningsplaneringen
som utredningarna föreslår att delegationen skall ha. Delegationens
kompetensområde i förhållande till högskoleväsendets organ mäste noga
definieras, anser SACO/SR. Riksarkivet tar upp samma spörsmål och önskar i
klarhetens intresse få fastslaget att delegationens mandat inte berör
arkivområdet.
Utredningarna
tar avstånd från alt ett nationellt planeringsorgan skall ha ansvar för
nationell service i operativ drift, vilket skulle göra planeringsorganet
tungrott. Lantbruksuniversitetet kan instämma i att planeringsorganet inte i
onödan skall belastas med ett direkt utförandeansvar. Att därmed frånhända sig
styrningen av operativ nationell service, vilket skulle bli resultatet om
utredningens förslag förverkligades, förefaller lantbruksuniversitetet
olämpligt. Detta är anledningen lill att lantbruksuniversitetet anser att bl.a.
de delar av MIC och IDC som har nationell servicekaraktär, liksom nationalbiblioteket
i sin helhet bör finansieras och därmed styras av det nationella
planeringsorganet. Endast därigenom kan tillräckliga garantier
Prop.
1977/78:114 49
skapas föratt den fördel svenska informationsväsendet
nödvändiga nationella servicen kan ges utan att ett centralt organ behöver
söka vinna inflytande över andra myndigheters interna anslagsprioriieringar.
Skulle det av utredningen förordade alternativet komma att genomföras anser
lantbruksuniversitetet atl nationalbibliolekets nationaldokumentära uppgifter
och nationella serviceuppgifter bör föras in under delegationen.
Bihlioieksijånsi AB uttrycker samma tveksamhet inför den
föreslagna uppdelningen av ansvaret och hävdar utifrån egna erfarenheter att en
mycket nära samverkan mellan operativa och utvecklande instanser är en förutsättning
för framgångsrik verksamhet. Rekiorsåmbeiet vid universiteiei i Uppsala
tillstyrker i och för sig utredningarnas förslag men framhåller att det
föreligger en klar risk för att den föreslagna delegationen får mycket små
möjligheter all påverka del operativa av de centrala uppgifter som skall vila
på nationalbiblioteket och andra organ i ett decentraliserat möns-ler.
Rektorsämbetet anser att det varit lyckligare om utredningarna förordat ett
ämbetsverk med dels planerande och samordnande fiinktion. dels en operativ
avdelning med uppgift att fullgöra de funktioner som enligt förslaget skall
utföras av nationalbiblioteket. Universiieisbiblioiekei vid universitetet i
Umeå förordar också att ett tungt centralförvaltningsorgan enligt
utredningamas alternativ ell skapas.
SINFDOK som tillstyrker utredningarnas förslag om en
delegation, har beträffande förslaget om att integrera ansvaret för forsknings-
och utvecklingsarbete (FoU) i delegationen kommit till den slutsatsen att
denna lösning endast kan komma i fråga på vissa villkor. Det första är att
organisatoriska eller budgettekniska föreskrifter förebygger en utarmning av
delegationens FoU-resurser. Ytterligare förutsättning är att delegationen ges
sådana befogenheter och medel atl den får möjligheter att samordna informationsförsörjningen
i landet. Uppfylls emellertid ej dessa förutsättningar anser SINFDOK att FoU-ansvaret
på området skall anförtros ett jämsides med delegationen inrättat
forskningsråd.
Fakultetsnämnderna
vid medicinska fakulteterna vid universiteten i Lund och Göteborg samt
Företagarföreningarnas förbund är de enda remissinstanser som avstyrker
inrättandet av den föreslagna delegationen. Medicinska fakultetsnämnden i Lund
anser del viktigare att skapa en adekvat litteraturservice för medicinska
forskare medan medicinska fakultetsnämnden i Göteborg anser att de frågor som
en delegation skulle ha kan handläggas inom UHÄ.
Förelagsföreningamas förbund avvisar tanken på en särskild
organisation för statsfinansierad informationsbearbetning med hänvisning till
att befintliga informationskanaler i stället bör ytterligare utvärderas och
eventuellt förbättras. Förbundet anser att den tekniska informationsförsörjningen
pä det centrala planet hör hemma hos STU med vilket organ dagens
företagarföreningar redan har ett väl utvecklat samarbete.
Föreningen teknisk information framhåller att en viktig
typ av teknisk 4 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 114
Prop. 1977/78:114 50
information är den som krävs för användning, drift och
underhåll av tekniska produkter. Föreningen föreslår att den blivande
delegationens instruktion utformas så, att även denna form av informationsverksamhet
ges möjlighet att hos delegationen söka stöd för utvecklings-, försöks- och utbildningsinsatser.
SCB ställer sig positiv till utredningarnas förslag men
anser att delegationens uppgifter inte bör omfatta system av typ
faktadatabaser. SCB finner vidare benämningen "delegation för informationsförsörining"
olämplig. Den är enligt verkets uppfattning alltför generell och blir därigenom
missledande. Med hänsyn till den betydelse utredningarna tillmäter en ändamålsenligare
statistik föreslår SCB att verket så snart fömtsättningar finns ges i uppdrag atl
göra en översyn av statistiken rörande de vetenskapliga biblioteken och den
till dessa knutna informations- och dokumentationsverksamheten samt att medel
härför tilldelas verket.
2.2.4.2 En delegation för informationsförsörjning
Delegationen skall enligt utredningarnas förslag bestå av
tio ledamöter representerande allmänintressen, användarinlressen och näriiggande
områden. Många remissinstanser anser sammansättningen av delegationen inte
fullt tillfredsställande.
Inte bara LO, TCO och SACOISR reagerar mot att frågan om
personal-företrädare i delegationen lämnats öppen utan också åtskilliga andra
remissorgan påtalar att representanter för löntagarorganisationerna bör vara
med i delegationen. Däribland är lantbruksuniversUetet, FOA, KB, SAB samt bibliolekskollegiet
vid universitetet i Göteborg.
UHÄ framhåller att det är av betydelse att såväl högskolan
i allmänhet som de kunskaper och erfarenheter som finns vid de vetenskapliga
biblioteken blir företrädda i delegationen och i de expertorgan som kan komma
att knytas till den. Även FBR och Sveriges författarförbund talar för att de
vetenskapliga biblioteken representeras i delegationen. Statens råd för skogs-
och jordbruksforskning finner det välmotiverat att en representant för lantbmksuniversitetet
ingår i delegationen. SACOISR föreslår också att högskolan i Borås med en
representant deltar i den föreslagna organisationskommitténs arbete, samt atl
en representant för högskolan i Borås ingår i delegationen.
Fakulietsnämnden vid humanistiska fakulteten vid universiteiei
i Umeå anser att chefen för det föreslagna nationalbiblioteket bör ingå som
ledamot i delegationen. Även KB förespråkar alt nationalbiblioteket blir representerat
i delegationen. Kulturrådet, som i sitt remissvar hävdat att delegationens
ansvarsområde även skulle omfatta museifrågor, föreslår att delta även bör
återspeglas i sammansättningen av delegationen och utformning av nämndema. Kommunförbundei
å sin sida förutsätter att en företrädare för kommunema kommer att ingå i
delegationen antingen som representant för allmänintressena eller för användarintressena.
Prop. 1977/78:114 51
SAB
delar utredningarnas uppfattning att avnämarrepresentanter och representanter
för allmänintressena bör bilda majoritet inom delegationen. Föreningen
ifrågasätter dock om inte företrädare för yrkesutövare och personalorganisationer
även bör ingå i delegationen och om inle denna i så fall bör utökas något
utöver de föreslagna tio ledamöterna. Även KB finner det svårt att begränsa
antalet ledamöter lill tio.
5AF
påpekar att delegationen, om den skall fylla de uppgiflersom utredningen fömtser,
bör spegla både expert- och avnämar/allmäninlresse. Som en lösning vill SAF
föreslå att de föreslagna nämndernas och arbetetsgrup-pernas ordförande eller
annan utsedd representant ingår i delegationen eftersom delegationen är den
instans som inom det föreslagna systemet skall fatta beslut på samtligas
vägnar. Även KB kan tänka sig en sådan lösning för att få till stånd en
koppling mellan nämnderna och delegationen.
Förespråkarna
för den tekniska informationsförsörjningen intar en något annan hållning än de hittills
redovisade remissinstanserna när det gäller förslagen om delegationens
sammansättning. STU delar utredningarnas uppfattning alt användar- och
allmänintressen bör få en stark ställning i delegationen. Däremot anser inte STU
atl representanter för närliggande områden eller kanslichefen bör ingå i
delegationen. STU föreslår att delegationen får högst sju representanter med
majoritet för användar- och allmänintressen. Industrin bör ha minst två
representanter varav en från mindre och medelstor industri och en från större
och forskningsintensiv.
Även
SINFDOK, SCF, TLS och Industriförbundet föreslår samma starka representation
från industrins sida som STU. Stark representation för industrin i delegationen
och dess rådgivande organ framstår för SINFDOK som särskilt befogad med härisyn
till att delegationen föreslås sortera under utbildnings- och inle under
industridepartementet.
Som
representant för den forskningsinlensiva svenska läkemedelsindustrin vill
Läkemedelsindustriföreningen att det vid val av representanter till delegationen
skall tillses att minst en av ledamötema kan företräda läkemedelsindustrins
speciella problem.
Remissinstanserna
ställer sig i princip positiva till utredningarnas förslag om nämnder och arbetsgrupper
knutna lill delegationen. LO, TCO och SACOISR påtalar även här liksom bl. a. KB
och kulturrådet vikten av att personalinflytandet i nämnder och grupper
säkerställs.
Delegationen
bör, menar RRV, kunna inrätta nämnder och andra arbetsgrupper av den typ som fömtses
i förslaget, men dessa bör inte bilda en permanent organisation utan inrättas
och avvecklas på initiativ av delegationen. DFE är inne på samma linje och
menar att ett anlal beredningsgrupper eller arbetsgrupper skall kunna knytas till
delegationen på det sätt delegationen finner lämpligt.
Statens råd för skogs- och
jordbruksforskning tillstyrker också utredningens förslag om atl permanenta
ämnes- eller branschvisa arbetsenheter inrättas och förutsätter att
representation från lanlbmkssektorn kommer att finnas i relevanta nämnder och arbetsgmpper.
Prop.
1977/78:114 52
FOA konstaterar att utredningens förslag beträffande olika
nämnder knutna lill delegationen är preliminärt och finner ej anledning att gå
närmare in pä denna fråga. FOA vill dock understryka viklen av atl frågor
beträffande dels myndighetsbibliotek, dels utbildning tillmäts stor betydelse
vid utformningen av nämndorganisationen.
VTI och KB anser all indelningen i nämnder bör ske efter
rent funktionella gmnder och atl berörda parter bör få möjlighet att påverka
nämndorganisationens utseende, innan slutiigt beslut fattas om dem.
Nordiska museet anser alt museerna har en sä vital
betydelse som informationscentraler i utredningens anda alt museerna bör vara
representerade i vissa av de föreslagna nämnderna. Museet undrar i likhet med
kulturrådet om del inle finns skäl att överväga alt knyta en särskild nämnd
för museiområdet till delegationen.
De remissinstanser som företräder industri och näringsliv
såsom STU, SINFDOK och Industriförbundet förespråkar kraftfullt att industri
och näringsliv bör vara väl representerade i nämnder och arbetsgrupper. Kontakt-
och forskningssekretariatet vid högskolan i Luleå fäster stor vikt vid att
industrin får en stark representation, såväl för slor- som småindustri. Nämnden
för induslrifrågor bör tillföras resurser så atl man kan tillfredsställa de
mindre och medelstora företagens behov, hävdar sekretariatet.
Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) stöder
förslaget med permanenta nämnder med speciell kompetens på olika områden. SIS
har ett starkt intresse att vara representerad i flera av dessa nämnder för att
inom respektive verksamhetsområde främja standardisering.
TLS och Induslriförbundel förordar nämnder som företräder användarintressena
framför alternativet med nämnder för bestånds-, referens- och
kommunikationssystem, vilket enligt TLS strider moi den helhetssyn på
informationsförsörjningen, som i övrigt markerats i betänkandet.
Med tanke på atl de olika nämndernas verksamhet i många
avseenden kommer atl överlappa varandra vill TLS kraftigt understryka vikten av
att nämndemas arbele samordnas, lämpligen av kansliet, på ett rationellt sätt.
Statens industriverk pekar i detta sammanhang på den roll
som bl. a. de regionala utvecklingsfonderna kan spela för atl förbättra och
systematisera spridningen av information lill mindre och medelstora företag.
Viss samordning av sådan verksamhet bör enligt verket kunna ske via den
föreslagna delegationen.
Med hänsyn
till den byråkratiskt tungrodda organisationen med åtta experlnämnder och arbetsgmpper
som föreslås under delegationen vill Landstingsförbundet anmäla tveksamhet. Av
samma skäl ställer sig/luma-nistiska sektionsnämnderna vid universitetet i
Göteborg frågande till förslaget med rådgivande nämnder. Synpunkter och
informationer kan enligt nämndema inhämtas på ett mindre formaliserat sätt, t.ex.
genom redan befintliga organ eller särskild expertis.
Endast en remissinstans. Svenska språknämnden, anser att
förslaget om
Prop. 1977/78:114 53
ell
anlal rådgivande nämnder inte bör förverkligas. Den föreslagna delegationen
bör enligt nämndens mening, i stället för att byggas ut med ett omfattande nät
av särskilda nämnder, på lämpligt sätt söka hålla kontakt med redan existerande
organ och med andra experter. För särskilda behov torde tillfälliga arbetsgmpper
eller kommittéer vara en lämpligare - och mindre byråkratiserad - metod att
lösa delegationens arbetsuppgifter anser språknämnden.
Utredningarnas
förslag om medelsramar som skall ställas till delegationens förfogande det
första verksamhetsåret (sammanlagt 13,4 milj. kr.) samt resurserna i allmänhet
på informationsförsörjningens område kommenteras direkt eller indirekt av ett
stort antal remissinstanser, som samtliga förordar kraftiga
resursförstärkningar. Flertalet menar också alt framgången av den föreslagna
reformen på informationsförsörjningens område helt är beroende av om ytteriigare
medel kan ställas till verksamhetens förfogande.
IVA
vill framhäva att det är viktigt att den föreslagna delegationens
självständighet gentemot andra myndigheter kan hävdas. 1 förhållande till utredningarnas
förslag vill IVA förorda atl delegationen tilldelas en vidare beslutsfunktion.
Enligt IVA kan detta endast ske genom en förstärkt medelstilldelning, vilket
stärker delegationens status.
Enligl
SlNFDOK:s bedömning kommer de föreslagna medlen till FoU och försöksverksamhet
ej att vara tillräckliga för att genomföra ens merparten av det av
utredningarna föreslagna programmet. Detta finner SINFDOK allvarligt eftersom
den framtida utvecklingen av en effektiv informationsförsörjning i Sverige i
hög grad är beroende av ett stabilt faktaunderlag. Ett sådant faktaunderlag
kan endast erhållas genom kvalificerade och samordnade studier av brukarbehov
och möjligheter att tillfredsställa dessa, hävdar SINFDOK.
Det viktigaste kravet på
informationsförsörjningens område är enligt TLS i dagens läge en kraftig
förstärkning av de ekonomiska resurserna. Svenskt biblioteksväsen har enligt TLS
under lång tid, med hänvisning lill framtida vinster med LlBRIS-systemet, fått
vidkännas en kraftig reell nedskärning av resurser genom att bokinköpsanslagen
inte ens höjts i takt med inflationen, än mindre med priserna, och genom att
antalet nya tjänster kraftigt begränsats. TSL hävdar att kunskap utgör en
produktionsfaktor som kommer att bli allt väsentiigare för svensk industris
utveckling. De resurser som satsas på informationsförsörjning bör alltså ses i
ett övergripande näringspolitiskt sammanhang. Den föreslagna statiiga
satsningen på metoder att nå kunskap om ny teknik förefaller helt marginell
jämfört t. ex. med motsvarande statliga satsningar för att rädda sysselsättning
vid företag med passerad teknik. TLS hemställer att en översyn snarast görs av
ekonomin för hela den framtida dokumentförsörjningen.
VTI
förordar att den i belänkandet gjorda fördelningen av insatser mellan å ena
sidan FoU och å andra sidan övrig verksamhet torde få omprövas till förmån för
de senare.
Prop. 1977/78:114 54
Humanistisk-samhällsveienskapliga
forskningsrådet (HSFR) påtalar forskningsbibliotekens vanskliga ekonomiska
läge. Den vetenskapliga informationsförsörjningen kan ej främjas bättre, anser
HSFR, än genom en kraftig uppräkning av inköpsanslagen till biblioteken.
AB
Atomenergi menar atl medelsbehovet för delegationen förefaller avsevärt underdimensionerat
och ej står i överensstämmelse med utredningarnas uttalade målsättning att
vidta kraftfulla åtgärder för att samordna och förbättra
informationsförsörjningen.
Enligt
FBR:s mening är de föreslagna medelsramarna alltför snävt tilltagna och
innebär i realiteten ingen nämndvärd resursförstärkning för in-formationsförsörjningsområdet.
FBR anser att en omorganisering av den stora omfattning som föreslås, för att
bli meningsfull måste följas upp med avsevärda ekonomiska insatser.
2.2.4.3
Informationscentralerna vid karolinska institutet och tekniska högskolan i
Stockholm
Samtliga
instanser som yttrar sig om utredningamas förslag om ansvarsfördelning och
finansiering av de olika uppgifter som i dag ingår i informationscentralerna
vid karolinska institutet (MIC vid Kl) och tekniska högskolan (IDC vid KTH)
tillstyrker utredningarnas förslag.
Vad
gäller informationscentralernas operativa verksamheter föreslår utredningarna
att dessa finansieras via den ordinarie budgeten eller genom avgifter i stället
för som nu via medel avsedda för forskning och utveckling.
Statskontoret
och RRV delar utredningarnas uppfattning i denna fråga. Statskontoret vill i
detta sammanhang hänvisa också lill RRV:s förvall-ningsrevisionella studie om SINFDOK
(1977), där del bl. a. konstaleras att det finns anledning att se över
relationen mellan taxeinkomslerna och bidragen för att inte SlNFDOK:s medel till
forsknings- och utvecklingsstöd fortlöpande skall bli bundet till viss verksamhet.
SINFDOK
tillstyrker finansieringsförslaget under fömtsättning att adekvata resurser
ställs till förfogande. SINFDOK anser i likhet med utredningarna all
informationscentralerna måste bli en resurs för hela landet men då mäste
informationscentralerna ges organisatoriska och ekonomiska möjligheter att
fylla de nationella uppgifterna. Även TLS yrkar på atl IDC och MIC får resurser
som motsvarar de uppgifter de båda centralerna förväntas fylla.
MFR
svarade från början för tillkomsten av den medicinska dokumentationscentralen.
Huvuddelen av dess verksamhet har nu lämnat forsknings-och utvecklingsstadiet.
Det är helt i linje med rådets uppfattning att huvudansvaret för verksamheten
bör åvila karolinska institutet. I detta sammanhang önskar rådet framhålla att
rådets anslag till medicinska informationscentralen för projektet
"Biomedicinsk dokumentation" budgetåret 1977/78 är ett slulanslag
innebärande alt rådet ej är berett bevilja ytterligare medel
Prop.
1977/78:114 55
för
projektet i dess nuvarande utformning. Rådet vill dock understryka den
utomordentliga vikt det fäster vid medicinska informationscentralens fortsatta
verksamhet och utveckling.
Miljödatanämnden
vill i sammanhanget poängtera att båda dessa informationscentraler spelar en
roll när det gäller toxikologisk informationsservice med inriktning pä
miljöområdet och hälsoaspekter.
Fakulieisnäinnden
vid KTH tillstyrker att kostnaderna för IDC vid KTH förs över till KTH pä dess
ordinarie anslag och förordar liksom rekiorsåmbeiet vid KTH att en särskild
anslagspost las upp för den externa verksamheten. Vad gäller avgifter för
olika tjänster hävdar överbibliotekarien vid KTH att företagsekonomiska
synpunkter inte utan vidare kan läggas pä biblioteks- och
dokumentationsverksamhet och anser del överhuvudtaget svårt all värdera
effekterna av förbättrad tillgäng pä vetenskaplig information.
Alt
sammanföra MIC och karolinska institutets bibliotek anser MIC kan ha vissa
fördelar men tycker att landet borde ha råd att hålla sig med en specialenhet
av MIC:s typ. MIC liksom rektorsämbetet och överbibliotekarien vid Kl påtalar
vikten av alt Kl erhåller resurser för MIC i erforderlig utsträckning vid en
övergång till ett nytt finansieringssystem. Överbibliotekarien vid Kl delar
utredningens uppfattning att en närmare institutionell samordning mellan KIB
och MIC börövervägas. En utredning i denna fråga pågår för närvarande inom Kl.
2.2.4.4
Nationalbiblioteket
Flertalet
instanser tillstyrker förslaget om att KB omorganiseras till ett nationalbibliotek
med de uppgifter som utredningarna anger, så bl. a. siais-kontorel, RRV, KB,
UHÄ, kuUurrådet, MFR, LO, TCO och SAB. KB tillstyrker även utredningarnas
förslag om att biblioteket bör ha benämningen nationalbiblioteket, med
hänvisning till att detta bättre anger bibliotekets uppgifter och även ansluter
till internationell praxis.
UHÄ
erinrar om statsmakternas beslut att universitetsbiblioteket i Stockholm i fortsättningen
skall svara för informationsförsörjningen till utbildning och forskning vid
universitetet. BIDOK:s förslag innebär, menar UHÄ, att en klar åtskillnad nu
kan göras mellan nationalbibliolekets och universitetsbibliotekels uppgifter.
En överföring av uppgifter och resurser från KB till universitetsbiblioteket
bör sålunda nu komma till stånd i enlighet med den fastställda
gränsdragningen.
Sveriges författarförbund
anser, mot bakgmnd av de ställningstaganden som tagits om att biblioteket vid
universitetet i Stockholm skall överta servicen till utbildning och forskning
vid universitetet, att BIDOK undvikit att behandla kärnfrågan i avgränsningen
mellan KB och universitetsbiblioteket, och att förslaget behöver omarbetas.
Förbundet hävdaratt KB:s nuvarande samlingar under överskådlig framtid kommer
att vara absolut oundgängliga för humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning i stock-
Prop.
1977/78:114 56
holmsregionen.
Det ärenligt förbundet av yttersta vikt att nationalbiblioteket ges möjlighet
all även i fortsättningen fungera som forskningsbibliotek för kulturliv,
forskning och massmedia i stockholmsregionen. Förbundet förordar att KB och
universitetsbiblioteket förs samman lokalmässigl även om de organisatoriskt är
uppdelade i en nationalbiblioteksdel och en uni-versiietsbiblioieksdel.
Rekiorsämheiei
vid universitetet i Uppsala finner del naturligt att nationalbiblioteket och
biblioteket vid universitetet i Stockholm organisatoriskt förs samman till en
enhet under högskolestyrelsen.
KB
pekar på att nationalbiblioteket även framdeles kommer att ha en roll som
forskningsbibliotek för de områden som anknyter till bibliotekets samlingar.
Därutöver bör nationalbiblioteket ha ansvaret för bl.a. den ganska stora sektor
som nu bevakas av KB men knappast med samma bredd av något av
universitetsbiblioteken, som t.ex. bok- och biblioteksväsen och flera andra
humanistiska områden som har anknytning lill de stora centrala
kulturinstitutionernas, massmedias och bokbranschens behov. SAB anför, med
hänvisning till samma intressen, att det bör vara möjligt atl infoga KB i
systemet med ansvarsbibliotek. Sveriges Radio menar att del är viktigt att KB
fortsätter förvärva utländsk litteratur eftersom bl. a. massmediernas behov
inte torde komma all kunna tillfredsställas av universitetsbiblioteket. Inom nationalbiblioteket
bör därför finnas en särskild enhet för utländsk litteratur.
Vad gälller
nationalbibliolekets uppgifter i övrigt önskar riksarkivet en klargöring av
gränsdragningen gentemot arkivinstitutioner.
Byggnadsstyrelsen
erinrar om att en översyn pågår av KB:s lokalbehov. Styrelsen kommer i samband
med översynen att beakta de förändringar i lokalbehovet som kan bli aktuella
vid ett genomförande av utredningens förslag.
Statskontoret
och RRV erinrar om dataarkiveringskommitténs förslag all nationalfonoteket bör
föras till en ny institution för ljud-och bildmedier. Riksarkivet och Sveriges
Radio förordar en lösning i enlighet med dataarkiveringskommitténs förslag,
medan KB pekar på att en sådan lösning kan leda till vissa
gränsdragningsproblem.
Skyddsfilmning
av tidningar ingår, anför KB, som ett viktigt moment i de centrala nationaldokumentära
uppgifterna. KB finner det väsentligt att tidningsfilmningskommitténs förslag
genomförs. Det är också enligt KB oundgängligt atl filmningen lokalt blir
förlagd i så nära anslutning till biblioteket som möjligt.
Flera
instanser, bl.a. KB självt, framhåller atl resurstillskott krävs för atl nationalbiblioteket
skall kunna fylla de uppgifter det skall ha enligl utredningarnas förslag. Bl.
a. KB, kuUurrådet, HSFR, flera högskolor, kommunförbundet och SACOISR betonar atl
accessionskalalogen över utländsk litteratur i svenska forskningsbibliotek
måste ajourföras.
Även
förslaget om en styrelse för nationalbiblioteket tillstyrks. Flera
Prop. 1977/78:114 57
instanser har synpunkter på sammansättningen. Så anser bl.
a. kulturrådet och SACOISR att folkbiblioteken bör representeras i den.
Universitetsstyrelsen för universitetet i Stockholm noterar med
tillfredsställelse att universitetet föreslås få en representant i styrelsen
för nationalbiblioteket. TCO och SACOISR finner del självklart alt personalen
är representerad. Sveriges författarförbund framhåller, med anledning av att
förbundet föresläs vara representerat i styrelsen, att även övriga kulturarbetarorganisalioner
och massmedier hör lill KB:s/nationalbibliotekets viktigaste intressenter.
Flera instanser, bl. a. kulturrådet och kommunförbundet,
menaratt folkbiblioteken bör företrädas, l.ex. av en av SAB utsedd
representant, i nämnden för bibliografiska frågor.
KB pekar pä en rad detaljfrågor som bör tas upp av den
föreslagna organisationskommittén.
2.2.4.5 LIBRIS
En rad instanser tar upp försöksverksamheten med LIBRIS.
Förslaget om ansvarsfördelning för LIBRIS tillstyrks i allmänhet.
Universitetsstyrelsen vid universitetet i Linköping vill dock fästa
uppmärksamheten på att delegationens möjligheter att förändra och påverka
driften av LIBRIS blir mycket små om budgetansvaret för LIBRIS förs till nationalbiblioteket.
SACOISR framhåller att i del kommande utvecklingsarbetet synpunkter från de LIBRIS-anslutna
biblioteken måste inhämtas. TCO anser att en förutsättning för att nationalbiblioteket
skall svara för driften av LIBRIS är att den föreslagna nämnden för
bibliografiska frågor kommer lill stånd så att användarna tillförsäkras
inflytande.
En rad instanser för fram önskemål och förslag om
vidareutveckling av LIBRIS, så bl. a. FOA, UHÄ och ett antal högskolor, SO, FBR
och TCO. Flera av dessa, bl. a. SÖ, FBR och flera högskolor, anser att fler
bibliotek bör anslutas lill LIBRIS-nätet med egna terminaler.
Några
instanser tar upp möjligheterna till samverkan mellan LIBRIS och det datanät
som byggs upp för folkbiblioteken, BUMS. En sammankoppling mellan dem ter sig
enligt SÖ rationell. Bibliotekstjänst AB anger atl man fortfarande har en
positiv syn på samverkan mellan bibliografiska ADB-system i Sverige. Det
förefaller emellertid, anför bolaget, som om LIBRIS i sin nuvarande utformning
skulle vara olämpligt som bas för en gemensam utveckling och starkare skäl
skulle tala för att en fortsatt utveckling skulle ske med tillvaralagande av
det stora kunnande inom de aktuella områdena som genom åren ackumulerats på
Bibliotekstjänst. UHÄ noterar att möjligheterna till dataleknisk samverkan
mellan LIBRIS och BUMS är begränsade och tillstyrker att en utvecklingsplan för
datateknikens utnyttjande inom hela informationsförsörjningens område
utarbetas.
Siatskoniorei
anför att svårigheterna att vidareutveckla LIBRIS underskattats. I dagsläget
bör därför, anser statskontoret, förändringarna i LIB-
Prop. 1977/78:114 58
RIS
begränsas till vissa förbättringar medan en fortsatl systemutveckling ställs på
framliden. HSFR finner att de stora förväntningar om rationaliseringsvinster
som knutils till LIBRIS-projektet hittills inte infriats utan alt projektet
blivit dyrbart för svenskt biblioteksväsen. Projektet bör därför enligt rådels
mening tills vidare begränsas lill alt utveckla funktionen för katalogproduktion
och lokalisering av vetenskaplig litteratur.
STU
menar atl LlBRIS-syslemet bör ersättas av eti modernt, billigt och användarvänligt
system som bl.a. medger ämnesmässiga sökningar. SACOISR menar atl man i det
fortsatta arbetet med utveckling av LIBRIS bör satsa på ett nytt system med mer
modern teknik och med åtkomstmöjligheter för ell stort antal bibliotek.
2.2.5
Samverkan mellan folkbibliotek och forskningsbibliotek
En
rad instanser instämmer i alt folkbiblioteken har en ökande roll i informationsförsörjningen
och atl det är viktigt all samarbetet byggs ut mellan folkbibliotek och
forskningsbibliotek, så bl.a. KB, UHÄ, kulturrådet, FBR, HSFR, LO, SACOISR,
TCO, Landstingsförbundet, Kommunförbundet och Sveriges författarförbund. Flera
av dessa pekar också pä alt det bör bli en uppgift för den föreslagna
delegationen att arbeta med dessa frågor.
Bl.
a. KB, FBR och SACOISR anför att det, pä grund av det primärkommunala huvudmannaskapet
för folkbiblioteken, inte är möjligt att fastställa några allmänna riktlinjer
för en samverkan.
Flera
instanser påpekar att vissa uppgifter för folkbiblioteken inte uppmärksammats
av utredningarna. KB menar att de kulturpolitiska målen i flertalet kommuner
torde ha inneburit en klar prioritering av bibliotekens insatser för att nå nya
grupper. I rådande resursknappa läge torde detta ha medfört minskade eller i
vart fall inte ökade möjligheter att tillhandahålla kurs- och vetenskaplig
litteratur.
KuUurrådet
och SACOISR visar pä atl folkbibliotekens roll inom den samhälleliga
informationen har ökal. Sveriges författarförbund menar att delegationen för
informationsförsörjning bör ta initiativ till försöksverksamhet med
informations- och utredningstjänster vid folkbiblioteken. Deras uppgift skall
vara atl ställa sådan utredningskapacitei lill löntagarnas och medborgarnas
förfogande som i dagens samhälle bara näringslivet, förvaltningen och de stora
organisationerna besitter. Riksdagens upplysningstjänst kan tjäna som
förebild.
Förbundet
föreslår vidare atl folkbiblioteken bör ges resurser att stödja amatörforskning
på olika områden och atl delegationen för informationsförsörjning tar
initiativet till försöksverksamhet med forskningshandle-dartjänsler vid
folkbiblioteken.
SAB
beklagar att utredningarna inle mer berört sådana frågor som den ojämna
utbyggnaden av informationsresurserna, svårigheterna för folkbiblioteken att
prioritera vissa låntagargrupper före andra och den besvärande
Prop. 1977/78:114 59
ekonomiska
situationen i kommunerna och dess konsekvenser för t. ex. informationsförsörjningen.
BIblioieksijänst
AB beklagar att utredningarna inte lagt fram konkreta förslag om hur samverkan
skulle kunna utformas. Del skulle enligt bolaget sannolikt vara av värde med en
diskussion om ambitionsnivå och finansiering av projekt som har gemensamt
intresse för alla bibliotekstyper och för forskningen i stort.
Flera
instanser tar upp folkbibliotekens roll för högskolan i samband med den nyligen
genomförda högskolereformen. UHÄ anför att folkbiblioteken har stor betydelse
för informationsförsörjningen lill högskolan på utbyggnadsorterna. Den
fortsatta spridningen av den statiiga högskoleutbildningen liksom utvecklingen
inom den kommunala högskoleutbildningen kommer att ställa ökade krav pa
folkbiblioteken. En ökad samverkan mellan de vetenskapliga biblioteken och
folkbiblioteken är därför angelägen. UHÄ anser atl det bör bli en uppgift för
den föreslagna delegationen att i samråd med siatens kulturråd och UHÄ närmare
överväga och finna lösningen pä frågan om ansvarsfördelning och samverkan.
Samma uppfattning har5AÖ.
Kulturrådet upprepar sitt
förslag i skrivelse till utbildningsdepartementet i juni 1977 om en utredning
av litteraturförsörjningen till högskoleutbildningen och
distansundervisningen. Kommunförbundet stöder kulturrådets förslag och
framhåller att informationsförsörjningen till vuxenutbildning och gmndläggande
högskoleutbildning bör tillgodoses inom ramarna för respektive ulbildningsform.
Det är viktigt att kontakten mellan folkbibliotek och forskningsbibliotek på
högskoleorterna är god. På en del sådana orter - som i Örebro finns ett
särskilt samrådsorgan för utbyte av tjänster och erfarenheter mellan
högskolebibliotek, folkbibliotek och gymnasie-biblioiek. Samrådsorgan av denna
typ bör, anför förbundet, efter hand inrättas på alla högskoleorter. KB menar ocksä
att några generella förpliktelser för de kommunala biblioteken att lämna
litteraturservice till högskolorna inte föreligger. Några lokala avtal med
berörda kommuner har enligt KB inte träffats vid tillkomsten av de nya
högskoleenheterna. SACOISR menar att en tillfredsställande lösning av
kostnadsansvaret för de kommunala bibliotekens ansvar för högskoleväsendets
informationsförsörjning måste åstadkommas. Jämtlands läns bibUotek redogör för
svårigheterna all i Östersund från bibliotekets sida ge biblioteksservice till
högskolan och anför atl ökade statliga bidrag krävs.
Fjärrlåneverksamheten
berörs av några instanser. Kommunförbundet anför alt fjärrlåneservicen är en
personalintensiv och kostnadskrävande uppgift, och att del är väsentligt att
den inte drabbas av inskränkningar på gmnd av bristande ekonomiska resurser.
Resurstillskott härför kommer därför att krävas. Förbundet vill i sammanhanget
aktualisera litte-raturuiredningens förslag om alt de kommunala biblioteken
skulle få tjänstebrevsrätt och s. k. rikstillstånd för svarsförsändelser.
Regionstyrelsen
Prop.
1977/78:114 60
för
LundlMalmö högskoleregion menar alt en översyn av bestämmelserna för fjärriåneverksamheten
bör göras. KuUurrådet och SACOISR betonar länsbibliotekens och lånecentralernas
roll för Ijärriåneverksamheten. Ett ökat statligt stöd till dessa är enligt
båda instanserna angeläget. De pekar bl. a. på de tyngande porlokostnadema.
Siatskoitiorei
menar att en utbyggd samverkan mellan forskningsbibliotek och folkbibliotek i allt
väsentligt blir beroende av hur frågan om ett närmare bibliografiskt samarbete
mellan KB, Bibliotekstjänst AB och bokförlagen kan komma att lösas. Viklen av
ett bibliografiskt samarbete understryks också av bl.a. KB, kommunförbundet, SAB
och Bibliotekstjänst AB. Likaså är del enligl KB, kulturrådet, kommunförbundei,
SACOISR och SAB angeläget att möjlighetema till samverkan mellan LIBRIS och
BUMS beaktas.
Bibliotekstjänst
AB menar också all en samordnad inköpsorganisation skuUe erbjuda intressanta
möjligheter.
2.2.6
För SINFDOK-utredningen särskilda frågor
1
utredningens bedömning av de frågor som tas upp under detla avsnilt instämmer SINFDOK.
SINFDOK betonar samtidigt att flera av dessa informationsbehov ej kan
tillgodoses utan avsevärda ekonomiska insatser. Detta gäller särskilt de mindre
företagens behov och upprättandet av faktadalabaser.
Statskontoret
tiUstyrker alt uppgifter av den art som utredningen anger hålles under delegationen.
Särskilt angeläget finner statskontoret det vara alt datorbaserade
informationssökningssystem blir mera lättillgängliga för användarna genom ökade
krav på samordning gentemot de systemansvariga. Statskontoret vill även peka
pä möjligheterna atl i större utsträckning än hittills förbehålla staten
upphovsrätten till bl.a. datorprogram som utvecklas inom statligt finansierade
projekt. Även RRV anser alt den föreslagna delegationen noggrant bör pröva
möjligheterna att förbehålla staten utnyttjanderätten lill bl.a. datorprogram
som utvecklas med statliga medel. Om del skulle visa sig att det inte är
möjligt för staten att få utnyltjan-derätt, bör detta föranleda åtgärder i form
av omprioriteringar till förmån för projekt som kan utnyttjas av staten för en
förbättrad informationsförsörjning.
Flera
instanser betonar atl standardisering, normering och terminologifrågor är
angelägna utvecklingsuppgifter och att bl.a. Tekniska nomenklaturcentralen (TNC)
här har en viktig roll. Så gör bl.a. televerket, DFE,
Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) och plan- och byggterminologikommittén.
Televerket förutsätter atl den delegation som föreslås ersätta SINFDOK kommer
alt verka för atl målsättningarna för TNC:s verksamhet fullföljs. SINFDOK
finner utredningens förslag om TNC:s finansiering ändamålsenlig. Det är
angeläget att dialogen mellan TNC och delegationen förs på gmndval av en
rullande flerårsplan och kon-
Prop. 1977/78:114 61
centreras
kring frågor om verksamhetens mal, inriktning och ekonomiska ramar.
Prioriteringen mellan enstaka projekt, andra verksamheter och administrativa
kostnader får sedan göras av TNC inom de givna ramarna. Härigenom kommer högre
krav att ställas pä l'NC:s långsiktiga planering, samlidigt som den
dagliga verksamheten underlättas genom att den blir mindre beroende av enstaka
beslut av andra organ.
5/5
framhåller alt samarbetet mellan TNC och SIS med fackorgan bör organiseras sä
alt bada parters resurser utnyttjas optimalt. SIS anför i delta sammanhang ocksä
att de anslag kommissionen sedan ar 1970 har erhållit frän SINFDOK har varit
helt avgörande för möjlighetema att bedriva ett meningsfullt arbete. SIS anser
det väsentligt atl detta slöd upprätthalls även i forlsällningen.
3
Mikrofilmning av svensk dagspress
3.1
Tidningsfilmningskommittén
I
proposition 1973:1 (bil. 10 s. 392) förordade föredragande statsrådet att en
mikrofilmning av den svenska dagspressen skulle komma till stånd i huvudsak
efter de riktlinjer som statskontoret hade föreslagit i rapporten Mikrofilmning
av den svenska dagspressen (Stencil 1971). Föredraganden förordade också att
vissa detaljundersökningar samt planerings- och samordningsuppgifter vid ett
genomförande av statskontorets förslag borde utföras av en speciellt
tillkallad organisationskommitté. Riksdagen biföll förslagen (UbU 1973: 8, rskr
1973:105).
Med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj 1973 tillkallades en organisationskommitté
bestående av fem ledamöter med uppgift all svara för planeringen m. m. av
verksamheten med mikrofilmning av den svenska dagspressen. De sakkunniga som
antog namnet tidningsfilmningskommittén (TFK) (U 1973:07) har kommit med två
rapporter: Dagspress på mikrofilm (Ds U 1975:4 och Ds U 1976:14). Den första
rapporten behandlar lidningsfilmningens omfattning och organisation m. m. och
den andra filmning, arkivering och läsning av mikrofilm.
I
det följande redovisas kortfattat kommitténs förslag.
3.1.1
Bakgrund
Enligt
lagen (1949:166) angående skyldighet atl avlämna för bibliotek avsedda
exemplar av tryckt skrift (ändrad senast 1977:1022) skall ett exemplar av varie
tryckt skrift levereras till vart och ett av kungl. biblioteket (KB) samt
universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund och Göteborg. En betydande del av del
leveranspliktiga svenska trycket utgörs av dagstidningar. Av samtUga
dagstidningar bevarar vart och ett av nämnda bibliotek minst en edition.
Förvaringen
av dagstidningsmaterialel ställer stora krav på utrymmen.
Prop.
1977/78:114 62
Uppskattningsvis 25-30% av totala antalet hyllmeter -
motsvarande en yta av nära 8000 m - vid nämnda bibliotek utgörs av tidningar.
Lokalbehovet för dagstidningar växer med uppskattningsvis 150 m'' per år.
Arbetet med att ta emot, förvara och tillhandahälla
dagstidningar i original är förenat med betydande kostnader och olägenheter
från servicesynpunkt. Tidningarna binds vanligen i tunga och skrymmande lägg.
Genom bindningen fördröjs tillgängligheten av tidningarna avsevärt. Till detta
kommer den överhängande risken av att det äldre tidningsmaterialet går föriorat
för eftervärlden genom att papperet förmullnar eller slits ned.
Såväl skyddssynpunkter som ekonomiska aspekter har drivit
fram mikrofilmning av dagspressen. Genom sådan mikrofUmning kan nedslitningen
av läggen reduceras och centralt belägna bibliotekslokaler disponeras för andra
ändamål. Vidare blir tidningsmalerialet genom mikrofilmning relativt snabbt
tillgängligt samt lätt atl distribuera och att i enskilda delar överföra till
papperskopia.
I Sverige har viss mikrofilmning av tidningar förekommit
sedan slutet av 1940-talet. Mikrofilmningen har till övervägande del utförts av
privata företag.
3.1.2 Nuvarande tidningshantering och tidningsfilmning
Organisationskommittén beskriver de rutiner som förekommer
vid tidningshantering vid ett av de fyra biblioteken, nämligen KB. Tidningslryc-kerierna
levererar tidningsmalerialet ungefär en gång varannan månad. Efter kontroll
och registrering transporteras materialet till magasin, i första hand statens
biblioteksdepå i Bålsta.
Tidningsfilmning i Sverige omfattar både äldre årgångar,
retrospektiv filmning, och löpande årgångar, kontinuerlig filmning. Del totala
antalet utförda exponeringar uppskattas, enligt kommittén, lill ca 20 milj. Tid-ningslägg
som hotar att bli förstörda har genom kommitténs försorg skyddsfilmals.
För retrospektiv filmning - liksom kontinueriig filmning
av tidningar med ringa efterfrågan vid biblioteken - krävs i regel att en
utomstående beställare helt eller delvis svarar för grundkostnaderna i samband
med filmningen. Delta system för igångsättning av mikrofilmning har medfört alt
retrospektiv mikrofilmning endast undanlagsvis kommit ifråga för nedlagda
tidningar eller tidningar med svag ekonomi annat än i den mån bibliotek eller
andra institutioner finansierat sådan filmning.
År 1974 utgavs i Sverige 148 tidningar av
dagspresskaraktär. Enligt kom-mUlén filmades 80 (54%) av dessa kontinuerligt,
vilket motsvarar ungefär 60% av antalet framställda tidningssidor.
Företrädesvis är det storstadstidningar och större landsortstidningar som
mikrofilmas kontinuerligt.
Mer än hälften av de exponeringar som hittills utförts har
förvärvats av kungl. biblioteket och/eller universiteten i form av en eller
flera positiva kopior.
Prop.
1977/78:114 63
3.1.3 Rättsliga frågor
Organisationskommittén redogör i kapitel 3 av rapporten
för de rättsliga frågor som uppkommer i samband med mikrofilmning av svensk
dagspress.
De rättigheter som är knutna till tidningsfilm är av två
slag, dels äganderätt, dels upphovsrätt till de alster som är upptagna på
filmen. Beträffande upphovsrätten finns bestämmelser härom i lagen (1960: 729)
om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (ändrad senast 1976:192,
upphovs-rättslägen). TUI denna lag ansluter sig lagen (1960:730) om rätl tUl
fotografisk bild (ändrad senast 1973: 362), som handlar om fotografens rätt tUl
sina bilder.
Upphovsmännens principiella ensamrätt är inskränkt i vissa
hänseenden av hänsyn lill privata och allmänna intressen (11-26 §§ upphovsrältslagen).
De viktigaste av de inskränkningar som kan vara aktuella i delta sammanhang är
följande. För det första får enstaka exemplar framställas för enskilt bruk.
Dessa exemplar får inle användas för annat ändamål (11 § upphovsrättslagen).
För det andra får arkiv och bibliotek med regeringens tillstånd och på de
villkor, som anges däri, för sin verksamhet framställa exemplar av verk genom
fotografi (12 § upphovsrältslagen). De närmare bestämmelserna härom finns i
kungörelsen (1961:348) med tillämpnings-bestämmelser till lagarna den 30 december
1960 om upphovsrätt lill litterära och konstnärliga verk och om rätt till
fotografisk bild.
Kommittén framhåller att de upphovsrättsliga förhåUandena
kring material som publiceras i tidningarna ofta är svåra att utreda, bl. a.
därför att de är grundade på oklara avtal. I många fall har dock upphovsrätten
övergått på tidningsföretaget, vilket särskih gäller material som de anställda
framställer i sin tjänst. Detta innebär alltså att tidningen, såvitt det är av
intresse i samband med mikrofllmning, i princip har "all rätt" till
materialet. Det bör emellertid enligt kommittén tilläggas, att ätskUligt
material som publiceras i tidningar inte har skydd, eftersom det utgörs av
meddelanden m. m. av enklare karaktär som inte uppnår tillräcklig grad av
självständighet.
3.1.4 Tidningsfilmningens omfattning
Kommittén föreslår atl tidningsfilmningen omfattar både
kontinuerlig filmning, dvs. löpande mikrofllmning av varie dagstidning som
utkommer i Sverige, och retrospektiv filmning, dvs. mikrofllmning av sådana
serier av svenska dagstidningar som finns vid de vetenskapliga biblioteken och
som tidigare inle filmats.
Den kontinuerliga filmningen bör enligl kommittén
prioriteras. Kommittén har sökt uppskatta antalet unika sidor i ett års
tidningsproduktion samt antalet exponeringar vid filmning av alla unika sidor.
Kommittén har därvid delat upp tidningarna i tre grupper, nämligen storstadspress
(tidningar utkommande i Stockholm, Göteborg och Malmö), landsortspress samt s.
k. smärre enheter i Stockholm. Tidningsgrupperna bör enligt kom-
mitten filmas i tre olika sviter. Svit A bör innehålla
resp. tidnings huvudedition, dvs. i allmänhet den senast utkommande editionen.
Svit B bör omfatta de ändrade sidorna, i förekommande fall föregångna av
första editionen, om denna skiljer sig från huvudeditionen. Detla gäller f n.
beträffande storstadspress. Svit C avses för löpsedlar.
Svit A väntas bli den av forskarna mest utnyttjade och
föreslås bli filmad med 16 gångers förminskning. Av besparingsskäl bör för
sviterna B och C tillämpas 24 gångers förminskning. Del av kommittén
uppskattade antalet unika tidningssidor m. m. och exponeringar per år framgår
av följande tabell.
Som framgår av tabellen kommer en årgång dagstidningar vid
kontinuerlig filmning av unika sidor jämte första editionen av storstadspress
att motsvara ca 780000 exponeringar. Den årliga kostnaden för själva filmningen
har av kommittén beräknats till ca 370000 kr. i 1975 års prisläge.
Tidningar i det mindre formatet (tabloid) sidor exp
Tidningar det större formatet
sidor
i exp
Summa
sidor
exp
Storstad
Svit A
Huvuded
16X
56
28
76
76
132
104
Svit B
Första ed
24 X
101
51
51
25
152
76
Ändr, sidor
24 X
77
39
40
20
117
59
Svit C
Löpsedlar
(3 st/exp) 24 X
18
6
5
2
23
8
Summa
252
124
172
123
424
247
Landsort-i-SES
Svit A
Huvuded 16x
103
52
437
437
540
489
Svit B
Ändr. sidor
24 X
12
6
44
22
56
28
Svit C
Löpsedlar (3 st/exp)
24 X
4
1
36
12
40
13
Summa
119
59
517
471
636
530
SUMMA (storstad, landsort + SES)
371
183
689
594
1060
777
Siffrorna anger 1000-tal sidor resp. exponeringar.
Anmärkning: ed = edition; SES = små(tidnings-)enheter i
Stockholm; exp = exponeringar. Tidningar i det mindre formatet filmas med två
sidor per exponering och tidningar i det större formatet filmas med en sida per
exponering.
Prop. 1977/78:114 65
Kommittén har undersökt möjligheten av att unika sidor
skall kunna sorleras ul på resp. lidningslryckeri. Av en enkät som Svenska tidningsutgivareföreningen
på initiativ av kommittén har genomfört hos sina medlemsföretag framgår, atl
ett nittiotal tidningar, som representerar ca 80% av antalet sidor enligt den i
det föregående redovisade tabellen, är villiga att, ifall tanken på filmning av
unika sidor realiseras, varie dag plocka ul de unika sidorna och markera dessa
sidors kronologiska förhållande lill första editionen eller huvudeditionen.
Under förutsättning alt de unika tidningssidorna - jämte
första editionen av storstadspress och löpsedlar - kan tas fram för filmning
utan andra kostnader för staten än dem som hänger samman med exponeringarna
bör, enligt kommittén, den kontinuerliga tidningsfilmningen omfatta detta
material.
Den retrospektiva filmningen bör enligt kommittén kunna
genomföras under en femtonårsperiod. Kommittén uppskattar antalet ofilmade tidningssidor
till mellan 11 och 14 milj. Kostnadema för den återstående fUmningen härav
kommittén beräknats lUl ca 300000 kr./år i 1975 års prisläge.
3.1.5 Organisation
Bevarandet av svensk dagspress åvilar av tradition vissa
vetenskapliga bibliotek. Kommittén finner det därför naturligt, att den med lidningsfilm-ningen
förenade verksamheten knyts till det statliga biblioteksväsendet. Kommittén
anser att starka skäl talar för att en särskild organisatorisk en-hel - av
kommittén benämnd Svenska tidningsavdelningen (STA) - för denna verksamhet
inrättas vid KB. Tidningstryckeriema bör sända in materialet till denna enhet,
som kontrollerar del innan det skickas vidare till filmning. Det bör enligt
kommittén ankomma på KB att för utlåning förvara en fullständig omgång positiva
kopior av svensk tidningsfilm. Själva fdm-ningen av tidningsmalerialet bör,
enligt kommitténs mening, förläggas externt, dvs. hos förelag (motsv.) som
redan bedriver likartad verksamhet.
Den föreslagna tidningsenheten vid KB bör enligt kommittén
ha en personalorganisation motsvarande II årsverken. Eftersom KB f n. har vissa resurser för tidningshanlering
erfordras ett netlotillskolt som motsvarar sex årsverken.
För att KB skall kunna skaffa kopior av filmade tidningar
erfordras enligl kommittén dels ca 800 000 kr. för engångsanskaffning av redan
utförda exponeringar, dels ca 100000 kr. per år för inköp av positiva kopior
av den årliga produktionen av lidningsfilm. För inredning och utmstning behövs
en engångsanvisning av ca 100000 kr. Detta belopp inkluderar inte foto-utmstning
och dylikt.
3.1.6 Lokalisering av filmningsarbetet
Som nämnts i det föregående har kommittén föreslagit att själva
filmningsarbetet sker externt. Enligt kommitténs uppfattning bör biblioleks-S
Riksdagen 1977/78. i saml. Nr 114
Prop. 1977/78:114 66
tekniska,
produktionstekniska och ekonomiska faktorer bilda utgångspunkt för
överväganden om lokalisering av filmningsarbelet.
Kommittén
pekar på att sysselsättningseffekterna blir relativt små men självfallet
positiva var än lidningsfilmningen förläggs. En landsortsförläggning innebär
att svårigheter uppstår för den personal i Stockholm som f n. är sysselsatt med
tidningsfilmning. Kommittén anser alt den retrospektiva filmningen kan ge
sysselsättning motsvarande tre årsverken under en 15-årsperiod. Den kontinueriiga
filmningen kan. enligt kommittén, ge permanenta arbetstillfällen motsvarande ca
fyra årsverken.
Kommittén
har varit i kontakt med företag (motsv.) som här i landet kan tänkas framställa
tidningsmikrofilm och därvid funnit, att de bästa produktionstekniska
förutsättningarna för lidningsfilmning föreligger i Stockholm och Kalmar.
Kommittén
har därför närmare granskat dessa lokaliseringsalternativ, varvid särskild
hänsyn tagits till bibliolekslekniska och ekonomiska faktorer. Vid sin
bedömning av dessa faktorer har kommittén först behandlat den retrospektiva
filmningen. Denna kommer att baseras på tidningssamlingar i vissa
vetenskapliga bibliotek och i statens biblioteksdepå i Bålsta. Med hänsyn till
att tidningarna vanligen binds i tunga och skrymmande lägg, som dessutom vad
beträffar del äldre materialet är myckel ömtåligt, kommer transportkostnaderna
- vid en föriäggning av den retrospektiva filmningen till Kalmar - att bli
avsevärt högre än om filmningen föriäggs till stockholmsområdet. Vid
retrospektiv filmning ärdet vidare, framhåller kommittén, särskilt angelägel,
att den personal som filmar materialet och de som inom KB förberett materialet
för filmning kan hålla nära kontakt med varandra. Vid förläggning av den
retrospektiva filmningen lill Kalmar kan del, enligt kommittén, bli nödvändigt
alt förstärka KB med biblioteks-skolad arbetskraft, motsvarande en
årsarbetskraft, placerad i Kalmar som rådgivare åt det företag (motsv.) som
svarar för fUmningen. Enligt kommitténs mening talar såväl bibliolekslekniska
som ekonomiska skäl för alt den retrospektiva tidningsfilmningen förläggs lill storstockholmsområdel.
Den kontinueriiga
filmningen kan, enligt kommittén, med beaktande av transportkostnader före filmningen,
lika gärna föriäggas lill Kalmar som till stockholmsområdet. Avgörande för
kommitténs bedömning av värden kontinuerliga filmningen bör föriäggas har varit
att en splittring av verksamheten mellan skilda orter leder till
kommunikationsproblem av biblioteksteknisk art samt orationella lösningar, som
får merkostnader till följd. Efter ingående överväganden har kommittén funnit
att även den kontinueriiga filmningen bör förläggas till storstockholmsområdel.
3.1.7
Leveransskyldighet, upphovsrätt och tryckfrihetsrätt
Kommittén
föreslår att av vaoe tidning som ulgör tryckt skrift och som har framställts
och utgivits i Sverige skall den som trycker tidningen lämna
Prop.
1977/78:114 67
ett exemplar (filmningsexemplar) till KB. Detla exemplar
ska bilda underlag för filmning och därefter utgöra nationalexemplar.
Den tidigare skyldigheten att leverera tidningar lill
bibliotek skulle ersättas av skyldigheten atl lämna filmningsexemplar till KB.
På grund av vissa speciella svårigheter, såsom önskemål om tätare leveranser av
tidningsexemplar och behovet att den leveransskyldige viss tid bevarar och ev,
lämnar nytt exemplar av tidning, bör enligt kommittén bestämmelserna om avlämnande
av tidningar till KB brytas ut från lagen om skyldighet att avlämna biblioteksexemplar.
Dessa bestämmelser måste med hänsyn till grundlagsföreskrifter intas i en lag.
Denna lag föreslås få samma uppbyggnad som lagen om biblioteksexemplar.
Kommittén har funnit att nuvarande lagstiftning inle
behöver ändras för att mikrofilmningen av dagspress ska bli möjlig. Kommittén
anser vidare att nuvarande bestämmelser om möjligheten att utnyttja upphovsrättsligt
skyddat material är tillräckliga även för det mikrofilmade tidningsmaterialet.
Kommittén har kommit fram till att upptagningen pä
mikrofilm är att anse som handlingar i tryckfrihetsförordningens mening och
att alltså offentlighetsprincipen skall tillämpas i den mån de upprättats av
eller getts in till myndighet. Från tryckfrihetsförordningens regler om allmänna
handlingars offentlighet görs emellertid undantag för bl.a. material som
överlämnats till arkiv eller bibliotek. Kommittén finner det uppenbart att
filmningsexemplaren bör behandlas lika med biblioteksexemplaren och således
inte omfattas av bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet. Härigenom
kan enligt kommittén utlämnandet av nationalexemplaret och mikrofilmade
exemplar styras av administrativa föreskrifter.
3.1.8 Filmningarkiveringläsning
Med utgångspunkt i sin första rapport tar TFK i sin andra
rapport upp frågor rörande filmning, arkivering och läsning av den mikrofilmade
dagspressen.
Beträffande filmningen och behandlingen av film hänvisar TFK
till de förslag och rekommendationer som dataarkiveringskommittén (U 1968: 48 DAK)
lägger fram i sitt tredje betänkande.
Kommittén, som samrått med DAK i dessa frågor, finner det
vara en uppgift för den föreslagna svenska tidningsavdelningen (STA) vid KB att
bevaka pågående standardarbete avseende mikrofilm. Kommittén utgår dessutom
ifrån att STA beaktar de beslut och rekommendationer som blir följden av DAK:s
förslag rörande behandling av mikrofilm.
Sedan nationalexemplaret efter filmning arkiverats, bör enligl
kommittén dubblettmaterial i de fyra berörda biblioteken så snart som möjligt
gallras, ut. Biblioteken bör erhålla fullständiga kopieringar av det kontinueriigt
och retrospektivt filmade materialet med hänsyn bl.a. till
gallrings-förfarandet. TFK föreslår alt det centrala ledningsorganet vid KB -
STA
Prop.
1977/78:114 68
- erhåller två fullständiga omgångar positiva kopior, av
vilka en för fortsatt kopiering och en för utlåning, främst intemrbant till
bibliotek och andra institutioner. Kommittén föreslår vidare att
universitetsbiblioteken i Stockholm, Umeå och Linköping bör ges tillgång till
kopieomgångar av den kontinuerliga filmningen.
Det filmade materialet av löpande tidningsutgåvor börenligt
kommittén arkiveras som nationalexemplar. Som tidigare nämnts levereras för
närvarande exemplar av svenska dagstidningar till vart och ett av KB samt universitetsbiblioteken
i Uppsala, Lund och Göteborg, Om endast en fullständig omgång dagstidningar
skall bevaras i original för framtiden bör det enligl kommittén prövas om
befintligt tidningsbestånd vid något av nämnda bibliotek kan utpekas som nationalexemplar.
Frågan har därför prövats mot bakgrund av organisatoriska och lokalmässiga
förhållanden. Därvid har kommittén funnit atl KB bör utses till det bibliotek
som skall förvara nationalexemplaret och att detta bör arkiveras i statens
biblioteksdepå i Bålsta. Det tidningsbestånd som hör lill KB bör utgöra grund
för nationalexemplaret. I samband med detta förslag anger kommittén hur
komplettering av nämnda exemplar bör ske.
Den retrospektiva filmningen av ännu ofilmade
tidningsbestånd kan enligt kommittén väntas la åtskilliga år i anspråk. Detla
påverkar takten i gallringen och därmed friställandet av magasinslokaler vid
berörda bibliotek. Kommittén lämnar vissa rekommendationer och förslag om hur utgallringen
bör ske. Tidningsmaterialet fram till 1900 är därvid dock av så ringa
omfattning, att det icke bör innefattas i gallringsförslagel, anser kommittén.
Den förutsätter vidare att närmare föreskrifter i fråga om gallringen meddelas
av den myndighet som regeringen bestämmer.
Filmoriginalet bör enligt kommittén förvaras i
riksarkivets underjordiska magasin. Beträffande förvaringsförhållanden för
såväl filmoriginal som nationalexemplar av tidningar hänvisar kommittén till dataarkiveringskommitténs
undersökningar.
I fråga om läsmiljö och läsutrustning redovisar kommittén
en rad önskemål. En handdriven läsapparat tillverkad i Finland har anpassats
till kommitténs krav och senare levererats lill en rad bibliotek och
institutioner.
De löpande kostnaderna för genomförande av kommitténs
förslag i de båda rapporterna kan för den närmaste 15-årsperioden uppskattas
till sammanlagt ca 3,8 milj. kr. per år enligt 1976 års löne- och prisläge.
Härtill kommer vissa engångskostnader.
Kommittén
lägger även fram förslag till författningsreglering rörande filmningens
genomförande, urval av nationalexemplar och utgallring.
3.2 Remissyttrandena
Organisationskommitténs förslag, som framlagts i den
första rapporten, har fåll ett positivt mottagande i remissytlrandena. Man
konstaterar med
Prop.
1977/78:114 69
tillfredsställelsf att mikrofllmning av hela den svenska
dagspressen synes förestående. Flertalet remissinstanser biträder kommitténs
förslag att den kontinueriiga filmningen ges prioritet. Statskontoret,
riksrevisionsverket (RRV) och Pressens saniarbelsnåmnd finner det
ändamålsenligt att resp, tidningstryckeri skall handha den dagliga
utsorteringen av det material som skall filmas. Denna uppfattning framförs även
av riksarkivet, som dock anser att kontrollmöjligheten inte är helt
tillfredsställande från forskningssynpunkt. Forskningsbihlioteksrådei (FBR)
anser att garantier saknas för att lidningsfilmningen kommer att omfatta
samtliga unika sidor. Flera remissinstanser understryker vikten av att yttersta
omsorg ägnas åt problemet med framtagning av tidningssidor.
Den av kommittén föreslagna omfattningen av den
kontinuerliga filmningen - samtliga unika sidor jämte första editionen av slorstadspress
-tillstyrks av dem som yttrat sig i denna fråga, bl. a. RRV och FBR. Statskontoret
tillstyrker en filmning av nämnd omfattning under fömtsättning av att
tidningsföretagen svarar för framtagning av de unika sidorna.
Med hänsyn till del äldre lidningsmaterialets sprödhet och
starka förslitning framhålles bl.a. från riksarkivet, FBR och
universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund att den retrospektiva filmningen bör
fullföljas så snabbt som resursema medger.
Kommitténs förslag att en särskild enhet för mikrofilmning
av tidningar inrättas vid kungl. biblioteket tillstyrkes av statskontoret, RRV,
riksarkivet, kungl. biblioteket (KB), Sveriges aUmänna biblioteksförening (SAB)
och Pressens samarbetsnämnd. Förslaget avslyrkes av FBR och universiieisbiblioiekei
I Lund, vilka anser att det administrativa och organisatoriska ansvaret för
tidningsfilmningen bör tillkomma det planerade centrala ledningsorganet för de
vetenskapliga biblioteken, bl. a. med hänsyn till atl tidningsfilmningen är en
fråga som berör samtliga vetenskapliga bibliotek.
Flera remissinstanser tar upp frågan om fortsatt förvaring
av tidningar i original. Enligt direktiven till organisationskommittén bör normalt
ett exemplar av varie tidning bevaras. FBR framhåller att om endast ett exemplar
bevaras i original för framtiden, detta måste förvaras under så betryggande
omständigheter alt det endast i undantagsfall blir åtkomligt för forskningen.
Rådet förordar därför alt två kompletta sviter originaltidningar bevaras,
varav den ena under högt ställda arkiveringskrav. Den andra sviten bör ställas lill
forskningens förfogande i de fall då mikrofilm ej är tillräcklig för uppgiftens
genomförande. 1 sak likartade synpunkter förs fram av siatens humanistiska
forskningsråd, universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå, historisk-filosofiska
sektionen vid universiteiei i Lund och SAB.
Statskontoret tillstyrker kommitténs förslag att föriägga
själva filmningen externt. Därvid bör, enligt statskontoret, filmningen
beställas hos företag (motsv.) som redan bedriver likartad verksamhet och som
kan förutsättas ha erfarenhetsmässig bakgrund för denna verksamhet.
Riksarkivet,
Prop. 1977/78:114 70
FBR och universheisbihlioiekei i Lund anser att kommittén
redovisat övertygande skäl för en föriäggning av filmningsverksamheten lill
storstockholmsområdet. Organisationskommittén för skyddat arbete framhåller i
sitt yttrande, att oavsett till vilken ort filmningsarbetet lokaliseras, i
första hand arbetsvården bör tillfrågas om sina möjligheter att åtaga sig
filmningsarbetet. RRV anser alt hänsyn bör tas till transportkostnader vid prövning
av anbud.
Med hänsyn till att Kalmarregionen under senare tid fått
vidkännas vissa sysselsättningsproblem förordar länsstyrelsen och
länsarbetsnämnden i Kalmar län, Kalmar läns landsting samt Kalmar kommun att
hela den med tidningsfilmningen förenade verksamheten - administration,
filmning, arkivering, m. m. - förläggs till Kalmar. Själva filmningen bör
därvid, framhålls det, bedrivas i landstingets regi i anslutning till dess arbetsvårdande
verksam\\tt. Arbetsmarknadsstyrelsen anser att objektet lokaliseringsmässigt
kan bli av största värde för regionen och förordar därför en förläggning till
Kalmar.
Kommitténs förslag angående filmning, arkivering och
läsning av dagspressen har också fått ett positivt mottagande av flertalet
remissinstanser.
Statskontoret tillstyrker kommitténs förslag till
genomförande av den kontinuerliga och retrospektiva filmningen. Däremot
ifrågasätter statskontoret kommitléns förslag om komplettering med kopior av
det befintliga filmbeståndet. Kommittén föreslår här en kostnadsram på ca 10
milj. kr., motsvarande ca 0,7 milj. kr. per år under en femtonårsperiod. Före
ett beslut om ell så omfattande kompletteringsprogram bör enligt statskontoret
utredningen fördjupas pä några punkter. Enligt statskontorets mening måste
vissa delar av redan filmade tidningar under alla omständigheter filmas om och
omfilmning i större skala än kommittén förutsatt kan vara ett alternativ lill
komplettering av kopiebeståndet. Omfilmning förefaller, till ungefär samma
kostnad som kompletteringen, kunna ge fler brukskopior, högre arkivkvalitet
och en enklare administrativ hantering, hävdar statskontoret. Till dess en plan
för omfilmning framlagts bör ytterligare kopior anskaffas endast då det är
oundgängligen nödvändigt med hänsyn till biblioteksservicen, anser
statskontoret, som tills vidare kan se som en tänkbar åtgärd all endast
komplettera tidningsavdelningens kopiebeslånd.
Även RRV tillstyrker i huvudsak kommitléns förslag. RRV
vänder sig dock mot förslaget att den föreslagna tidningsavdelningen vid KB
skulle få disponera två fullständiga kopieomgångar av redan filmat material.
Enligt RRV torde det av ekonomiska skäl vara tillräckligt med en omgång positiva
kopior av befintligt lidningsmaterial med hänsyn till att fyra fullständiga
sviter kommer att därutöver finnas tillgängliga.
Även universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) tillstyrker
för sin del i alll väsendigt tidningsfilmningskommitténs förslag. UHÄ anser i
likhet med FBR dock alt även universitetsbiblioteken i Linköping och Umeå bör
få kopior av det retrospektivt filmade materialet. Därigenom får samtliga
Prop.
1977/78:114 71
sex högskoleregioner kopior av mikrofilmen. Universiteten
i Stockholm, Umeå och Linköping samt SAB hävdar att resp. bibliotek bör få
kopior även av det retrospektivt filmade materialet. UHÄ delar även universitetets
i Lund uppfattning att uppgiften att utfärda föreskrifter om utgallring med
fördel kan åvila det blivande centrala ledningsorganet för de vetenskapliga
biblioteken.
Riksarkivet ansluter sig allmänt sett till kommitléns
förslag och finner det riktigt att nationalexemplaret på papper och det vilande
filmnegativet av säkerhetsskäl förvaras på olika håll.
Vid den filmning som kontinuerligt bedrivs i dag förstörs
det uppskurna och filmade exemplaret sedan filmen kontrollerals och nödvändig omfilmning
skett. Riksarkivet ifrågasätter om inte så bör ske också i fortsättningen.
Enligt riksarkivet borde två exemplar kunna tagas ut och granskas utan större
extrakostnader. Det ena skares och filmas, det andra - kompletterat med
ändringsblad m. m. - bevaras som nationalexemplar. Detta borde enligt
riksarkivet genom ett sådant förfarande få ökad hållbarhet.
KB vill också i likhet med humanistisk-samhällsvelenskapliga
forskningsrådet och SAB att två exemplar i original bör kunna tagas ut, dock
för att båda bevaras - efter det alt det ena mikrofilmats. KB föreslår detta
med hänsyn till dels säkerheten, dels önskvärdheten av att servicen underlättas
för de nyttjare som av skilda skäl inte kan använda mikrofilm.
Byggnadsstyrelsen konstaterar att realiserande av
kommitténs förslag förutsätter en ytterligare utbyggnad i Bålsta, Del finns
goda utbyggnadsmöjligheter i anslutning till de befintliga lokalerna,
konstaterar byggnadsstyrelsen. Byggnadsstyrelsen bedömer att en ytterligare
etapp kan färdigställas 4-5 år efter beslut.
Vad gäller
omfattningen av de lokaler som kan friställas i samband med att en gallring
genomförs ulgår byggnadsstyrelsen ifrån all denna är beroende av takten i
gallringen i förhållande lill ackvisitionen av annan litteratur och av de
befintliga lokalernas kvalitet.
Vad avser förvaringen av filmoriginalet har
byggnadsstyrelsen i sitt yttrande över betänkandet (SOU 1976: 68) Moderna
arkivmedier bl. a. anfört att riksarkivets nuvarande resurser för atl förvara ADB-malerial
är begränsade, men atl planering pågår i samråd mellan riksarkivet och
byggnadsstyrelsen för en utbyggnad av bergrum, där även band och filmmaterial
kan förvaras.
Byggnadsstyrelsen
bedömer det slutligen sannolikt atl förvaring av fullständiga kopieomgångar av
det filmade materialet i universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund m.fl. kan
komma att ställa krav på lokalmässiga omdispositioner och ombyggnader i
befintliga lokaler, vars omfattning får prövas från fall till fall.
LUP-nämnden
för universitet och högskolor kommenterar endast de delar av kommitténs
förslag som berör nämndens verksamhet och ansluter sig härvid till kommitléns
förslag.
Prop. 1977/78:114 '-
Nämnden kan konstatera att förslaget om Bålstadepån som
förvaringsplats för nationalexemplaret av tidningar väl låter sig kombineras
med förslaget - som är under utredning inom nämnden atl successivt bygga ut
biblioteksdepån i Bålsta till en riksdepå för litteratur. En mera allsidig
depåservice kommer därigenom att kunna lämnas bibliotekskunderna och
förutsättningarna för att uppnå en tillfredsställande servicegrad och bemanning
vid depån ökar, konstaterar nämnden.
Nämnden tillstyrker även kommitténs förslag att förvara
originalexemplaret av negalivfilmer av tidningarna i riksarkivets arkivlokaler
i Stockholm. Det härigenom uppkomna lokalbehovet bör sålunda beaktas vid den
framtida utbyggnaden av de underjordiska magasinslokalerna vid riksarkivet.
Nämnden har heller inget att erinra mot kommitténs
synpunkter och förslag beträffande läsmiljö och läsutrustning m. m. vid
studium av mikrofilmade tidningar. Det bör ankomma på LUP-kommittéerna all i
del löpande lokal- och utrustningsprogramarbetet beakta behovet av lokaler och
utrustning - bl.a. läsapparater - för lidningsfilmsludier vid universilels-och
högskolebiblioteken, hävdar nämnden. Det underlag för denna planering som tidningsfilmningskommittén
givit i rapporten bör kunna tjäna som vägledning för kommittéerna i detta
arbete, anser nämnden.
4 Internationellt system för tidskriftsregistrering
(ISOS)
Unesco antog år 1972 det s. k. UNISlST-programmet, som
numera är en del av Unescos s.k. General Information Programme. Sverige har
utsett siatens råd för vetenskaplig information och dokumentation till svenskt
kontaktorgan med programmet.
Inom ramen för programmet har upprättats ett internationellt
system för registrering av periodiska skrifter och serier, International Serials
Dala System (ISDS). Syftet med systemet är att skapa ett pålitligt och heltäckande
register för samtliga seriepublikationer. En central för systemet har upprättats
i Paris. Förslag till statuter för centret har diskuterats vid internationella
konferenser där även svenska observatörer har deltagit.
Sverige deltar redan i det praktiska arbetet. I oktober
1974 anvisade regeringen första gången medel lill kungl. biblioteket för
introduktion och drift i Sverige av systemet.
Sverige har senare erbjudits att ansluta sig formellt till
centret. Med anledning härav remitterades hösten 1976 förslag lill statuter för
centret till berörda instanser. Samtiiga instanser tillstyrkte att Sverige
ansluter sig. Några av instanserna hade dock förslag till ändringar i
statuterna. Ändringar i den riktning förslagen gick har sedermera gjorts.
Prop.
1977/78:114 73
5 Föredraganden
5.1 Inledning
Mot bakgrund av utvecklingen inom informations- och
dokumentationsområdet tillkallades år 1975 två utredningar med uppgift att se
över problem inom informationsområdet. Dessa utredningar var dels utredningen rörande
ett centralt biblioleksorgan m.m., som antog namnet bihlioleks-och dokumentationssamverkanskommittén,
BIDOK (U 1975:06), dels utredningen om organisation av verksamheten inom
området teknisk och vetenskaplig information och dokumentation, som antog
namnet SINFDOK-utredningen (I 1975:04). I direktiven för de två utredningarna
föreskrevs att de skulle samråda.
Utredningarna lade hösten 1977 fram ett gemensamt
betänkande (SOU 1977:71) Vetenskaplig och teknisk informationsförsörining. 1 betänkandet
beskriver utredningarna bl. a. nuvarande struktur inom informationsområdet och
redogör för sina överväganden om förutsättningarna för och problemen inom
informationsförsörjningen. Vidare lägger de fram ett gemensamt förslag om en
delegation för informationsförsörining med planerings-och samordningsuppgifter.
1 betänkandet ingår också särskilda förslag från var och
en av utredningarna. BIDOK lägger fram förslag om kungl. bibliotekets (KB)
framtida uppgifter och organisation samt redogör för sina överväganden om
möjligheterna till samverkan mellan folkbiliotek och forskningsbiliotek. SINFDOK-utredningen
tar upp vissa frågor rörande bl. a. industrins informationsbehov.
Med tanke på vikten av att bedöma informations- och
dokumentationsfrågorna samlat finner jag det värdefullt alt utredningarna
kunnat enas om ett gemensamt underiag för regeringens och riksdagens
ställningstaganden. Jag kommer i det följande att redogöra för utredningarnas
förslag och mina ställningstaganden till dem. Jag vill från början betona att
jag, i likhet med utredningarna, främst behandlar den vetenskapliga och
tekniska informations- och dokumentationsverksamheten. Jag har i dessa delar samrått
med statsrådet Johansson.
I anslutning till BlDOK:s förslag om KB:s uppgifter och
organisation kommer jag även att ta upp de förslag om mikrofllmning av svensk
dagspress som tidningsfilmningskommittén (U 1973: 07) har lagt fram i sina två
rapporter (DsU 1975: 4 och 1976: 14) Dagspress på mikrofilm.
Jag vill redan nu ange atl jag avser att i huvudsak följa
utredningarnas förslag om organisation för informations- och
dokumentationsområdet. Detta innebär bl. a. att jag vad gäller övergripande
uppgifter kommer atl föreslå en ansvarsfördelning mellan å ena sidan en
delegation för informationsförsörining och å andra sidan ett nationalbibliotek.
Utredningarna tar upp en rad frågor som i första hand bör
bedömas av
Prop. 1977/78:114 74
de organ som har eller kommer att få ansvar för
informationsförsörjningen. Jag kommer därför inte alt lägga fram förslag i
dessa frågor utan överiämnar till vederbörande organ att ta ställning till
förslagen och använda dem som underlag för sin planering.
För
sammanhangets skull kommer jag atl beröra vissa frågor där det ankommer på
regeringen alt besluta.
5.2 Informationsförsörjning 5.2.1 Utgångspunkter
Utvecklingen under senare år har medfört att samhället
blivit alltmer beroende av information och dokumentation. Forsknings-och
utvecklingsarbete inom universiteten och högskolorna har ökat snabbt.
Samtidigt och i samspel med tillväxten inom högskolan har forsknings- och
utvecklingsarbete fått ökad betydelse inom skilda sektorer av samhället. En
förutsättning för att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete är att man får
kännedom om vad som görs och tidigare har gjorts inom det aktuella området och
att man får tillgång till och kan utnyttja resultat och idéer från andra håll.
Även inom annan samhällsverksamhet ökar behovet av information och
dokumentation.
Främst den växande forskningsverksamheten har i sig
inneburit atl också mängden av information ökat explosionsartat. Enligt olika
beräkningar fördubblas informationsmängden vart tionde till femtonde år. Detta
skulle innebära att det sedan mitten av 1960-talet fram till i dag har
publicerats lika mycket vetenskaplig och teknisk information som under all tid
dessförinnan.
Denna utveckling leder också till krav på att information
skall kunna förmedlas allt snabbare. Ofta riktas intresset mot arbete som
fortfarande pågår. De traditionella formerna för informationsförmedling är
inte längre tillräckliga. Så har t. ex. rapporter och tidskrifter till en del
ersatt böcker. Tekniska hjälpmedel av olika art måste tillgripas och utnyttjas
i allt större omfattning. Dalatekniken har här fått stor betydelse för lagring
och sökning av information. Utvecklingen har också medfört ett ökande behov av
samarbete mellan olika organ med verksamhet inom dessa områden såväl nationellt
som internationellt.
Informations- och dokumentationsverksamhet har behandlats
i olika sammanhang under senare år. Behovet av samordning och övergripande
planering har man sökt tillgodose bl. a. genom att inrätta särskilda organ. År
1965 inrättades forskningsbiblioteksrådet (FBR) som ett samrådsorgan för främst
de vetenskapliga biblioteken. År 1968 inrättades statens råd för vetenskaplig
information och dokumentation (SINFDOK) med uppgift bl.a. alt inom området
vetenskaplig information och dokumentation följa utvecklingen och dra upp
riktlinjer för verksamheten, alt svara för långsik-
Prop.
1977/78:114 75
lig planering och att fördela stöd till forsknings- och
utvecklingsarbete. Klara liktlinjer för hela området information och
dokumentation har dock saknats.
Det är mot bakgrund bl. a. av denna utveckling som
utredningarna gör sina överväganden. De anser det nödvändigt att förena å ena
sidan traditionell biblioteksservice och å andra sidan vetenskaplig och
teknisk information och dokumentation. Utredningarna utgår från att i princip
alla vetenskaper och ämnen bör rymmas inom begreppet vetenskaplig information.
De anför atl det av organisatoriska, personella och ekonomiska skäl är motiverat
att behandla området som en helhet, vilket också är grunden för att de har
kunnat lägga fram gemensamma förslag.
Utredningarna anför vidare alt det är väsentligt att
definiera och avgränsa problemområdet på ett sådant sätt alt framtida tekniska
landvinningar kan inkluderas. De anser det därför vara befogat med en viss
återhållsamhet med att entydigt och exakt söka staka ut det område
utredningarna har haft att behandla. De definitioner och avgränsningar som
redovisas i belänkandet anges vara av snarast operationell karaktär och gör
därför inte anspråk på exakthet.
Utredningarna definierar information och dokumentation som
systematisk anskaffning, lagring, urval och förmedling av fakta eller begrepp
oberoende av hur detta görs. Ett viktigt inslag i denna verksamhet är enligt
utredningarna en aktiv vägledning och undervisning av den som söker information.
En avgränsning görs gentemot informationsspridning, varmed utredningarna avser
verksamhet där någon själv väljer ut informationen och sprider den.
Som sammanfattande benämning på informations- och
dokumentationsverksamhet inför utredningarna begreppet informationsförsörining.
Syftet med denna skall vara att underlätta för informationssökare alt nå den information
som är relevant för dem. Begreppet omfattar bl. a. verksamheten vid olika typer
av bibliotek, informationscentraler och vissa arkiv. Utredningarna anger dock,
i anslutning till sina direktiv, att deras uppgift är att behandla den
vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen. Detta område definierar
utredningarna som den verksamhet som betjänar främst forskning,
högskoleutbildning, industriell utveckling och annan samhällelig verksamhet
som grundar sig på tillämpning av dokumenterad erfarenhet.
Jag kan i huvudsak ansluta mig till de avgränsningar som
utredningarna gör. Utredningarnas sammanfattande benämning
informationsförsörjning bör kunna användas som praktisk benämning. Enligt min
mening är det väsentliga att informations- och dokumentationsverksamhet ses
som en helhet. Endast med den utgångspunkten kan man på sikt bygga upp en ändamålsenlig
organisation för informationsförsörjning som underlättar och möjliggör en
långsiktig planering och ett rationellt utnyttjande av resurserna. Man kan i
sammanhanget peka på att en sådan enhetlig syn allmänt
Prop.
1977/78:114 76
vinner insteg i många andra länder. Bl. a. i övriga nordiskn
länder har man börjat bygga upp en organisation för informationsförsörjningen
enligt ett sådant mönster.
Samtidigt vill jag, i likhet med utredningarna, framhålla
att begreppsbestämningar inte har ett värde i sig. Deras värde ligger i att de
kan användas praktiskt och utgöra grund för en ändamålsenlig organisation.
Därmed bortfaller också till en del behovet av att göra exakta definitioner. 1 stället
bör man låta avgränsningarna göras efter hand och i anslutning till utvecklingen.
Utredningarna delar in informationsförsörjningen i tre
system: referenssystemet, beståndssystemet och kommunikationssystemet.
Referenssystemet består av de hjälpmedel som används för att orientera sig
bland och leta sig fram till fakta och dokument av olika slag. 1
referenssystemet ingår därför främst olika bibliografiska hjälpmedel som
tryckta och stencilerade bibliografier och litteraturlistor, bibliotekens
kortkataloger och datorbaserade söksystem.
I beståndssystemet ingår de dokument och andra
informationskällor som referenssystemet hänvisar till. Det består främst av
bibliotekens och andra institutioners gemensamma, tillgängliga samlingar av
dokument eller andra informationskällor såsom produkt- och faktadatabaser.
Kommunikationssystemet slutligen utgörs av förbindelserna
mellan användarna och referens- och beståndssystemen liksom mellan systemen inbördes.
I det ingår bl, a. post, telefon, direkta personkontakter, telex och
datakommunikationsnät.
Utredningarna påpekar att denna indelning i tre system
tjänar det praktiska syftet att ge en grund för att beskriva och diskutera
åtgärder inom informationsförsörjningen. 1 praktiken hänger givetvis systemen
nära samman och kan inte alltid klart skiljas åt.
5.2.2 Riktlinjer för informationsförsörjningen
Utredningarna anför atl informationsförsöriningen inte är
en isolerad företeelse utan ett av flera medel för att uppnå vetenskapliga,
ekonomiska, sociala och kulturella mål i samhället. Mot denna bakgrund ställer
utredningarna upp vissa riktlinjer för informationsförsöriningen.
Huvudsyftet för informationsförsöriningen är enligt
utredningarna alt den skall tillgodose de behov av information som finns eller
kan förutses vid forsknings- och utvecklingsverksamhet eller liknande
verksamhet oavsett var den bedrivs i samhället.
Utredningarna framhåller vidare vissa krav som bör
uppfyllas. Bl.a. skall informationsförsörjningen avse information inom alla
discipliner och områden som kan bidra till samhällsutvecklingen och syfta till
att tillförsäkra användarna information oavsett medium, form och bearbelningsgrad
och oberoende av värden har framtagils. Det internationella utbudet av in-
Prop. 1977/78:114 77
formationstjänsier skall utnyttjas i största möjliga
utsträckning och de informationstjänster som byggs upp skall utnyttja
tillgänglig teknik.
Dessa riktlinjer kan enligl min uppfattning utgöra en god
utgångspunkt för planeringen av informationsförsörjningen. Det bör ankomma på
de organ som får det övergripande ansvaret för informationsförsörjningen atl i
sin planering vidareutveckla och tillämpa dessa riktlinjer.
Utredningarna behandlar vidare i ett särskilt avsnitt
nationella uppgifter inom informationsförsörjningen. Som utgångspunkt fastslår
utredningarna att den decentraliserade struktur som i dag gäller för
informationsförsörjningen i Sverige bör gälla även framdeles. Detta innebär
alt service ges av lokala organ och att beslut om service i stor utsträckning
fattas lokalt. Denna struktur behöver dock enligt utredningarna kompletteras
med ett samordningsorgan för nationella uppgifter.
Som nationella funktioner anger utredningarna planering
och samordning, forskning och utveckling, samt nationella serviceuppgifter.
Till detta kommer också nationaldokumentära uppgifter. Jag har i det föregående
kortfattat redovisat vilka uppgifter utredningarna anger under de olika
funktionerna.
Jag tillstyrker för egen del denna principskiss för
informationsförsörjningens uppbyggnad. Några av de viktigaste delarna av den
vetenskapliga informationsverksamheten utgörs av de vetenskapliga biblioteken
inom högskolan. Dessa ingår i en decentraliserad högskoleorganisation, där besluten
om deras verksamhet inkl. anslagstilldelning fallas lokalt av resp.
högskolestyrelse. Någon ändring av denna struktur bör inte ske.
Jag kan också tillstyrka utredningarnas förslag att vissa
uppgifter av övergripande karaktär läggs pä ett centralt organ. I detta
sammanhang vill jag erinra om att utgångspunkten för BlDOK:s uppdrag var vad
min företrädare anförde i prop. 1975: 9 om reformering av högskoleutbildningen
(s. 545), nämligen att ett centralt ledningsorgan på de vetenskapliga bibliotekens
område var väl motiverat, ett uttalande som riksdagen inte hade någon erinran
mot (UbU 1975:17, rskr 1975:179). Mot bakgrund av mitt tillstyrkande i det
föregående av en enhetlig syn på informationsförsörjningsområdet bör ett
sådant centralt ledningsorgan få ansvar inte enbart för biblioteksområdet utan
också för den verksamhet med inriktning på den tekniska informationen för
vilken hittills SINFDOK har ansvarat. Jag återkommer i det följande till
uppgifter och organisation för ett sådant organ.
5.2.3 Vissa särskilda frågor
Utredningarna redogör för ett antal problemområden som
helt eller delvis bör ingå i ett kommande centralt ledningsorgans
ansvarsområde. I en särskild bilaga ger utredningarna ett underlag för en
utvecklingsplan inom informationsförsörjningens område. I det avsnitt som
innehåller särskilda
Prop.
1977/78:114 78
överväganden för SINFDOK-utredningens del tas också vissa sådana
uppgifter upp.
Som jag har angivit i det föregående är en rad av dessa
uppgifter av den arten att de i första hand bör bedömas av de organ som i
framtiden kommer att vara ansvariga för informationsförsörjningen. Jag finner
därför inte anledning att här närmare gå in på dem. På ett par punkter av
principiell karaktär vill jag dock ange vilka utgångspunkter som enligt min
mening bör gälla för den fortsatta planeringen av informationsförsörjningen.
Utredningarna anför att fördelningsplaner för litteraturköp
har prövats för de vetenskapliga biblioteken och att en viss ansvarsfördelning
förekommer bland såväl vetenskapliga bibliotek som folkbibliotek för servicen
till användarna. De nya krav som kommer atl ställas på informationsförsörjningen
behöver, anser utredningarna, mötas med en ansvarsfördelning som omfattar såväl
bestånds- som referensservice. Därför bör, förordar utredningarna, ell system
med ansvarsbibliotek prövas. Ett sådant syslem innebär att vissa bibliotek
eller informationscentraler får ett nationellt ansvar för referens- och
beståndsservicen inom ett visst ämnes- eller problemområde.
Flertalet remissinstanser tillstyrker principen om ett
syslem med ansvarsbibliotek. Samtidigt ifrågasätter flera instanser om
systemet är möjligt atl genomföra inom ramen för nuvarande resurser. Andra
instanser anför att ekonomiska och budgetmässiga konsekvenser av ett sådant
system måste utredas närmare innan en försöksverksamhet sätts igång. Bl. a. pekar
man på att anslagssystemet för högskolan, där kostnader för biblioteksservice
kommer att ingå som icke särmarkerade delar av anslagen för utbildning och
forskning, reser vissa tekniska fiågor.
Jag är för
egen del beredd att i princip tillstyrka att ett system med ansvarsbibliotek
prövas närmare. 1 likhet med en rad remissinstanser anser jag emellertid också atl
de närmare formerna för och omfattningen av systemet m.m. bör utredas innan en
konkret försöksverksamhet startas. Bl.a. bör, som flera instanser påpekar,
frågan om hur ett sådant system skall kunna anpassas till högskolans
anslagssystem undersökas. Jag vill här erinra om att jag i årets
budgetproposition (prop. 1977/78:100 bil. 12 s. 393), i enlighet med riksdagens
uttalande våren 1977 (prop. 1976/77:59 s. 243, UbU 1976/77: 20 s. 81, rskr
1976/77: 246), förordat att kostnaderna för bl. a. biblioteksservice inom
högskolan bestrids inom ramen för anslag till utbildning och forskning inom
högskolan. Detta medför att det i sista hand är styrelsen för resp.
högskoleenhet som fastställer medelstilldelningen lill enhetens bibliotek. Efiersom
de vetenskapliga biblioteken inom högskolan tillhör de viktigaste
beståndsdelarna i informationsförsörjningen, är det nödvändigt att noggrant
överväga hur ett system med ansvarsbibliotek skall anpassas lill högskolans
anslagssystem.
För att genomföra ett ansvarsbibliotekssystem krävs vidare
god översikt över bestånd m.m. vid berörda bibliotek och informationscentraler,
lik-
Prop.
1977/78:114 79
som en inventering av behovet av särskild bevakning av
olika ämnesområden. Därvid torde man kunna konstatera att vissa bibliotek
redan i dag i huvudsak fyller de krav som kan ställas på ett ansvarsbibliotek
enligt utredningamas modell. Vissa ämnesområden torde ä andra sidan vara av
den arten alt en ansvarsfördelning inte kommer ifråga eftersom dessa områden
bör bevakas i full utsträckning av flera bibliotek.
Det bör ankomma på i första hand det centrala organ som
jag kommer att förorda att närmare utreda de frågor jag har angivit. Ett
genomförande av systemet får givetvis förutsättas ske successivt, allteftersom
förutsättningarna för bevakning av de ämnesområden som väljs ut föreligger.
I anslutning till ansvarsbibliotekssystemet har
utredningarna även tagit upp några frågor av delvis liknande karaktär. Så
avvisar de tanken på ett svenskt bibliotek särskilt avsett för
fjärrlåneservice. Motiveringen härför är att den tekniska utvecklingen liksom
ett genomfört system med ansvarsbibliotek till stor del bör kunna ersätta ett
sådant bibliotek. Uppbyggnaden av ett fjärrlånebiblioiek skulle dessutom kräva
jämförelsevis stora basinvesteringar som inte skulle vara nödvändiga vid
utvecklandet av ett ansvarsbibliotekssystem.
Några remissinstanser anser att tanken på ett fjärriånebibliotek
inte bör avskrivas definitivt utan all den kan prövas vidare, eventuellt också
med andra konstruktioner än ett sammanhållet bibliotek.
För egen del ansluter jag mig till utredningarnas
bedömning alt ett särskilt fjärrlånebiblioiek inte bör byggas upp. En stor del
av de behov ett sådant skulle möta tillgodoses redan genom den omfattande Ijärrlåneverk-samhel
som i dag bedrivs mellan biblioteken i landet. Ett system med ansvarsbibliotek
kan ytteriigare bidra till att täcka sådana behov.
Utredningarna harockså diskuterat tanken på en central för
registrering och insamling av tekniska och vetenskapliga/Y/p/o/Ve/-, Dessa
utgör i dag ett särskilt problem, eftersom de ofta inte registreras på samma
sätt som övrig litteratur och inte behandlas enhetligt i biblioteken. Frågan om
en särskild rapportcentral bör enligt utredningarna övervägas närmare i samband
med frågan om ett ansvarsbibliotekssystem.
Några remissinstanser har kommenterat denna fråga. Statens
väg- och irafikinslitui har anfört all sådana rapporter bör behandlas,
registreras och förvaras på samma sätt som övrig litteratur. Styrelsen för
teknisk utveckling föreslår att man inrättar ett fjärrlånebibliotek för
periodisk litteratur och rapportlitteratur.
Dokumentation av den typ som de tekniska rapporterna
representerar är en del av den samlade dokumentationen. För vissa behov, bl. a.
inom industrin, torde de tekniska rapporterna tillhöra den väsentligaste delen
av dokumentationen. Det är därför viktigt att denna dokumentation behandlas så
långt möjligt på samma sätt som övrig dokumentation. Detta utesluter givetvis
inte att man väljer särskilda metoder för att göra en särskild kategori av
dokument tillgänglig. Jag är emellertid inte f. n. beredd att föror-
Prop.
1977/78:114 80
da
att en särskild rapportcentral inrättas. Denna fråga bör övervägas vidare av
de organ som får ansvar för informationsförsörjningen, bl.a. i samband med frågan
om ett system med ansvarsbibliotek.
Jag
vill i detta sammanhang erinra om att jag i 1977 års budgetproposition (prop.
1976/77:100 bil. 12 s, 377) tog upp frågan om framlida ställning för AB
Atomenergis bibliotek i Studsvik, Frågan har utretts vidare av universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) som i en skrivelse den 19 september 1977 har
redovisat sina slutsatser,
1
prop, 1977/78:110 om energiforskning m. m. har statsrådet Johansson efler
samråd med mig bl.a. förordat att AB Atomenergis biblioteks ställning inte
ändras f n. 1 anslutning härtill vill jag konstatera att jag förutsätter att
bibliotekets möjligheter beaktas i samband med frågan om ett system med
ansvarsbibliotek.
Utredningarna
har också tagit upp frågan om avgiftsbeläggning av biblioteksservice. Sådan
förekommer i dag i begränsad utsträckning. Utredningarna förordar att rörliga
kostnader för dalorbaserad referensservice i största möjliga uisträckning täcks
genom uttag av avgifter frän användarna. Övriga resurser för verksamheten bör
tillföras över ordinarie budget. På längre sikt bör den organisation som
utredningarna föreslår la initiativ till en översyn av nuvarande taxesättning
och diskutera mer genomgripande förändringar av gällande principer.
Utredningarna anser att man särskilt bör undersöka förutsättningarna för att
låta omfattande litteratursökningar i tryckta bibliografier och på sikt även
annan service vid forskningsbibliotek betalas av användarna.
Flera
remissinstanser instämmer i huvudsak med utredningarnas resonemang. SINFDOK
menar att det är en förutsättning för att den föreslagna delegationen skall
kunna fullgöra sina samordningsuppgifter att den får befogenhet och
möjligheter atl pröva avgiftsbeläggning och subventioner för att åstadkomma en
riklig avvägning av ekonomin för hela informationsförsörjningsområdet,
anpassad till samhällets intresse av att existerande information effektivi utnyttias.
Andra
instanser är negativa till utredningarnas förslag. Statens kulturråd. FBR och
Centralorganisationen SACO/SR anser att beslut om avgiftsbeläggning av delar
av informationsförsörjningsområdet är ett viktigt kulturpolitiskt
ställningstagande. Avgiftsbeläggning av biblioteksservice strider mot
vedertagna principer för folkbibliotekens verksamhet. Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) pekar på alt avgiftsbeläggning kan motverka att en allt
vidare krets av intressenter får tillgång till information. Svenska
kommunförbundet anför att en avgiftsbeläggning inte får innebära att kostnader
flyttas över från staten lill kommunerna.
Avgiftsbeläggning
förekommer redan i dag inom vissa delar av informa-tionsförsörjningsområdet,
främst för viss datorbaserad informationsförmedling. Den traditionella
biblioteksservicen är däremot sedan gammalt avgiftsfri.
Prop. 1977/78:114 81
Utvecklingen
innebär emellertid att allt större grupper efterfrågar information av olika
slag. Den information de söker är också ofta av mer kvalificerad karaktär än
tidigare och fordrar inte sällan att kostnadskrävande teknisk utrustning
utnyttjas. Enligt min uppfattning är det mot den bakgrunden inte rimligt atl
lägga fast en princip att informationsservice i alla lägen skall vara
kostnadsfri för användaren.
1
dag saknas dock underlag för alt fastställa nya principer för avgiftsbeläggning
av informationsservice. Tills vidare bör avgiftsbeläggning förekomma i vart
fall i nuvarande omfattning. På längre sikt bör de organ som får ansvaret för
informationsförsörjningen i framtiden ta initiativ, i enlighet med
utredningarnas förslag, till en allsidig undersökning av förutsättningar för
avgiftsbeläggning av informationsservice. Utgångspunkten bör därvid vara att en
rimlig avgiftsbeläggning för användarna skall gälla, utan att den förhindrar
informationsförmedling i samhället. Detta innebär givetvis inte atl alla
bibliotekstjänster bör avgiftsbeläggas. Särskilt bör beaktas att enskildas
tillgång till information inte skall försvåras.
5.3
Informationsförsörjningens organisation
5.3.1 Nuvarande
struktur
Som
framgår av uiredningamas redogörelse - som jag i det föregående har redovisat
förhållandevis fylligt - företer den nuvarande organisationen för förvarande
och förmedling av information och dokumentation en mångsidig uppbyggnad.
Ansvaret för det löpande, operativa arbetet ligger på en lång rad organ av
växlande karaktär. Bland sådana organ märks t. ex. vetenskapliga bibliotek,
såväl s. k. allmänbibliotek som specialbibliotek. Vidare ingår i nätet bl. a.
en rad myndigheter med särskilt ansvar för sitt ansvarsområde, eller
informationscentraler med såväl bevarande som förmedlande uppgifter.
Ansvar
för sådana uppgifter som utredningarna betecknar som nationella och som avser
både övergripande planerings- och samordningsuppgifter och serviceuppgifter
ligger hos några organ. Dessa har dock i allmänhet ett avgränsat ansvarsområde
och inte ansvar över hela fältet. Bland dessa organ bör främst nämnas kungl.
biblioteket (KB) och FBR samt vad gäller forskning och utveckling SINFDOK.
5.3.2 Framtida
struktur och ansvarsfördelning
Utredningarna
ulgår från att den grundläggande principen för en framlida organisation skall
vara att operativ verksamhet utförs i ett decentraliserat mönster.
Utredningarna föreslår att denna struktur kompletteras med ett centralt organ
för främst planering och samordning saml forskning och utveckling. Jag har i
del föregående tillstyrkt denna principstmktur.
f>Riksdagen 1977!78. I saml. Nr 111
Prop. 1977/78:114 82
Med denna utgångspunkt presenterar utredningarna två
organisationsalternativ.
Det ena alternativet är ett nationalbibliotek med
planerings-, samordnings- och utvecklingsuppgifter jämte de operativa
uppgifter, främst nationaldokumentära, som f. n. åvilar KB. Det andra
alternativet innebär atl en särskild delegation för informationsförsörjning
inrättas för planerings-, samordnings- och utvecklingsuppgifter. Vid sidan av
delegationen får KB ställning som nationalbibliotek med ansvar i huvudsak för KB:s
nuvarande uppgifter.
Utredningarna förordar det senare av dessa två alternativ.
Flertalet remissinstanser tillstyrker också utredningarnas förslag.
Sveriges lantbruksuniversitet och biblioteket vid
universitetet i Umeå menar alt de två föreslagna organen bör höra samman
organisatoriskt. Motiveringen härför är bl.a. alt det samordnande och
planerande organet även bör ha direkt inflytande på den operativa nationella
servicen, samt all del torde krävas en stark central myndighet för att få det
inflytande på informationsförsörjningsområdet som delegationen förutsätts få.
Som jag redan har angivit förordar jag all utredningarnas
förslag följs. Jag delar således utredningarnas bedömning att man bör skilja de
två funktionerna ål. Delegationen bör alltså i sin myndighetsutövning vara
fristående från nationalbiblioteket. En fristående delegation får en neutral
ställning gentemot nationalbiblioteket och andra vetenskapliga bibliotek och
institutioner som svarar för informationsförsörining. Delegationen kommer
också att ha ett ansvar gentemot ett vidare fält än del som direkt berörs av
det föreslagna nationalbibliolekets verksamhet. 1 delegationen bör finnas en
stark representation för användarintressena, bl. a. inom industri och
näringsliv. Den får därför en annan sammansättning än den styrelse som jag
kommer atl föreslå inrättas för biblioteket.
Denna uppdelning av ansvarsområden innebär inle i sig alt
delegationen inte kan ha vissa verkställande uppgifter. Ställning lill detta
bör emellertid inte tas nu, utan man bör avvakta en närmare precisering av
uppgifterna i organisationsarbetet samt utvecklingen efter hand.
Ett antal remissinstanser har tagit upp vissa synpunkter
på ansvarsfördelningen inom informationsförsörjningens område och på de
uppgifter som de nämnda organen föreslås få. Dessa frågor och andra av liknande
art bör granskas närmare i del organisations- och förberedelsearbete som jag
förutsätter kommer atl utföras fram till dess att den nya organisationen börjar
arbeta. Jag återkommer i det följande lill formerna för detta organisationsarbete.
Några av de frågor som remissinstanserna har berört vill jag dock ta upp redan
nu.
I sitt yttrande anför SINFDOK att en förutsättning för att
den föreslagna lösningen bör genomföras är att garantier skapas för atl
delegationen får tillräckliga resurser för forsknings- och utvecklingsarbete.
Om detta inte blir fallel bör enligl SINFDOK forsknings- och
utvecklingsansvaret läggas på ett vid sidan av delegationen inrättat
forskningsråd.
Prop.
1977/78:114 83
Enligt
min uppfattning vore det en klar nackdel om delegationen inte jämte sina övriga
övergripande uppgifter för informationsförsörjningen även hade ansvaret för
utveckling och forskning på detta område. En utgångspunkt för förslaget är att
man hos ell organ skall få en samlad överblick och ett samlat ansvar för
informationsförsörjningen. Forsknings- och utvecklingsarbetet är en mycket
väsentlig del av detla, varför ansvaret bör ligga hos delegationen som en
central uppgift.
Detsamma
kan i princip sägas om den oro som några instanser har framfört med anledning
av atl delegationen föreslås få ett övergripande planeringsansvar för
utbildning inom informalionsförsörjningsomrädet. Detta har bl. a. framförts av
högskolan i Borås, där utbildning för bibliotekarier bedrivs, och av SACO/SR.
Det är min uppfattning att delegationen bör ha en övergripande, samordnande
uppgift när det gäller att ta initiativ till och främja utbildning inom detta
område. Detta innebär inte något intrång på högskolans ansvar för planering och
utveckling av sådan utbildning som naturiigen hör till högskolans ansvarsområde.
Delegationen bör givetvis samarbeta nära med alla berörda organ. Dess
övergripande ansvar innebär i första hand att den skaffar sig överblick över
befintliga utbildningar och tar initiativ, i samråd med övriga berörda organ,
där brister finns.
Riksarkivet
anför att en gränsdragning bör göras så att delegationens mandat inte berör
arkivområdet. Jag delar riksarkivets uppfattning atl en så klar
ansvarsfördelning som möjligt bör göras mellan delegationen och statens
arkivstyrelse. Frågan om avgränsning mellan arkivstyrelsens ansvarsområde och
delegationens bör därför behandlas i organisationsarbetet.
5.3.3
En delegation för informationsförsörjning
Jag
tillstyrker således att en delegation för informationsförsörjning inrättas.
Delegationen skall ansvara för övergripande planering och samordning inom
informationsförsörjningsområdet. Den skall vidare svara för forsknings- och
utvecklingsverksamhet och ha vissa serviceuppgifter. I delegationens uppgifter
bör ingå att svara för internationell bevakning och samverkan.
Delegationen
bör i enlighet med utredningarnas förslag få ställning som självständig
myndighet under utbildningsdepartementet. Till frågan om administrativ
ställning för delegationen återkommer jag i det följande. Samtidigt med atl delegationen
inrättas bör SINFDOK och FBR upphöra.
Enligt
utredningarnas förslag skall delegationen ha högst tio ledamöter representerande
allmänintressen, användarinlressen och närliggande områden. AUmän- och användarintressena
förutsätts få majoritet i delegationen. Utredningarna har inte tagit ställning
lill frågan om i delegationen bör ingå personalförelrädare.
Prop.
1977/78:114 84
En rad remissinstanser har anfört synpunkter på
sammansättningen. Jag utgår för egen del från att sammansättningen bör
övervägas ytterligare, bl.a. i anslutning till organisationsarbete, och med
hänsynstagande till framförda synpunkter. Utgångspunkten för sådana
överväganden bör vara att delegationen, för att fullgöra sina uppgifter, måste
vara ell organ där allmän- och användarintressena har en stark representation.
Samtidigt måste delegationen ha tillgång till bred sakkunskap. När den slutliga
sammansättningen fastställs måste dessa olika faktorer beaktas. Enligt min mening
bör dock inle någon bindning göras i instruktion eller liknande till att
bestämda organ eller sammanslutningar skall representeras i delegationen.
Remissinstanserna har i allmänhet varit positiva till
utredningarnas förslag om atl ell anlal nämnder knyts till delegationen. En
rad synpunkter haremellertid förts fram på såväl vilka nämnder som bör inrättas
som sammansättningen av nämndema. Några instanser, bl. a. riksrevisionsverkel
(RRV) och Landstingsförbundet, är tveksamma till en fast nämndorganisation.
RRV förespråkar i stället en mer flexibel organisation med arbetsgrupper där
delegationen själv beslutar såväl om inrättande som om avvecklande.
Med tanke på informationsförsörjningens mångsidighet torde
del komma alt krävas olika beredande organ under delegationen. Det torde också
bli nödvändigt alt i olika sammanhang anlita ytterligare expertis utöver den
som ingår i själva delegationen. Ett syslem med nämnder så som utredningarna
har föreslagit anser jag därför vara befogat. Givelvis bör vid sidan av
permanenta nämnder olika arbetsgrupper m. m. kunna tillsättas för tillfälliga
uppgifter.
Remissbehandlingen har visat all ytterligare överväganden
krävs om vilka nämnder som bör inrättas. Detta bör ske under organisationsarbetet.
Därvid bör givetvis beaktas säväl utredningarnas förslag som dessa själva har
angett som exempel - som synpunkter framförda i remissbehandlingen.
Vid utformningen av nämndorganisationen bör givetvis en
avstämning göras av hur olika intressegrupper kan representeras i olika
nämnder. Det är möjligt alt man härvidlag från börian kan ange vilka sakområden
som bör företrädas i resp. nämnd. Någon definitiv bindning till organ och sammanslutningar
bör emellertid inle heller här göras.
Delegationen kommer i vart fall inledningsvis att ha ett
jämförelsevis litet kansli. Det kan därför vara ändamålsenligt om den
administrativt kan knytas till något befintligt organ, i första hand nationalbiblioteket.
Delta bör prövas som ett första alternativ i organisationsarbetet.
Flera remissinstanser har tagit upp de förslag lill
medelsberäkningar som utredningama har gjort för delegationens verksamhet.
Detta måste givetvis bedömas i budgetberedningen för resp. budgetår. Som
utgångspunkt för den första budgetbedömningen bör då ligga ell inom organisalionsarbe-
Prop. 1977/78:114 85
let utarbetat detaljförslag lill organisation för
delegationen och till anslags-struktur. Jag återkommer i det följande till frågorom
förberedande organisationsarbete inför inrättandet av delegationen.
5.3.4 Nationalbiblioteket
Som jag har anfört i det föregående förordar jag atl vid
sidan av en delegation för informationsförsörjning det nuvarande KB ombildas
till ett nationalbibliotek med vissa uppgifter av nationell karaktär. Dessutom
skulle nationalbiblioteket överta övriga uppgifter som f n. åvilar KB och som
inte förs lill något annat organ.
Förslagen om nationalbibliolekets uppgifter och
organisation läggs som jag har nämnt fram av BIDOK ensam.
Enligt BIDOK:s förslag skall det nya nationalbibliolekets
verksamhet försiggå inom två program, ett för nationaldokumentära uppgifter och
ett för nationella serviceuppgifter.
Till de nationaldokumentära uppgiftema bör enligt
utredningen hänföras bl. a. verksamheten som arkivbibliotek för svenska
skrifter, verksamheten vid nationalfonoteket samt framställning av de
nationalbibliografiska produkterna. Därutöver skall i det nationaldokumentära
programmet också ingå att vårda och förkovra KB:s äldre samlingar av böcker och
annal tryck, handskrifter, kartor och planscher samt att svara för
skyddsfilmning av dagstidningar och i övrigt hålla en representativ samling utiändsk
litteratur.
De nationella serviceuppgifterna avses främst bestå i alt
framställa accessionskalalogen över förvärv av utländsk litteratur till
landets vetenskapliga bibliotek samt tillhandahålla utländsk bibliografisk
information i datorläsbar form frän bibliografiska centraler i andra länder och
lämna svensk bibliografisk information till utländska centraler m. m. I detta
program skall enligt BIDOK också kunna ingå att upprätta specialbibliografier
eller ämnesbibliografier.
Flertalet remissinstanser har tillstyrkt BlDOK:s förslag
om det nya na-lionalbibliotekets uppgifter. Även jag kan i huvudsak ansluta mig
till den inriktning som utredningen har angivit.
Pä några punkter torde dock en närmare precisering behöva
göras. Vad gäller uppgiften att svara för bevarandet av nationalexemplaren av
svenska skrifter har denna fråga behandlats av en särskild utredning,
utredningen om skyldighet att leverera biblioteksexemplar av tryckt svensk
skrift, som i augusti 1977 lade fram sina förslag i betänkandet (DsU 1977:12)
Pliktexemplar av skrift. Mina ställningstaganden lill dessa förslag harjag
redovisat i den proposition (1977/78: 97) som tidigare under riksmötet har
förelagts riksdagen med förslag om åtgärder för atl bevara skrifter och ljud-
och bildupplagningar. Ställningstagandena innebär för KB:s del bl. a. att del
får pliktexemplar av allt svenskt tryck och har skyldighet all bevara
1 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 114
Prop.
1977/78:114 86
detla som nationalexemplar för framtiden. Detta
ställningstagande överensstämmer i huvudsak med BlDOK:s förslag.
I den nämnda propositionen harjag även förordat, med
avvikelse från BIDOK:s förslag men i anslutning till dataarkiveringskommitténs (U
1968:48) förslag, all nationalfonoteket förs till det arkiv för ljud och bild
som föreslås bli inrättat den I januari 1979.
Organisationen av mikrofilmningen av dagstidningar har
övervägts av en särskild kommitté, tidningsfilmningskommittén. Jag avser att ta
upp denna fråga särskilt i det följande och kommer därvid att förorda att denna
verksamhet knyts till nationalbiblioteket.
Några remissinstanser har tagit upp avgränsningen mellan nationalbiblioteket
och biblioteket vid universitetet i Stockholm.
Jag vill i denna fråga först erinra om vad jag anförde
härom i prop. 1976/77: 59 om utbildning och forskning inom högskolan (s. 345,
jfr. UbU 1976/77:20, rskr 1976/77:246). Jag erinrade därvid om uttalandet i prop.
1975:9 alt den del av KB som avsåg service lill utbildning och forskning så
långt möjligt borde inordnas i högskolans biblioleksorganisation. Mot bakgrund
av det utredningsarbete som därefter hade fullgjorts av organisationskommittén
för högskolereformen i stockholmsregionen förordade jag att universitetet i
Stockholm i princip skulle svara för litteraturförsörjningen till utbildning
och forskning vid universitetet. Det skulle alltså i första hand ankomma på
universitetsbiblioteket att förvärva och hålla den Utteratur det därvid var
fråga om. 1 avvaktan på all KB:s framtida uppgifter fastställdes utgick jag
från att den slutliga överföringen av uppgifter lill universitetsbiblioteket
borde anstå. En viss resursomfördelning ägde dock rum med anledning av att
universitetsbiblioteket från KB övertog bevakningen av jordiska samt vissa
samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnesområden. Riksdagen anslöt sig till
dessa förslag.
1 sitt yttrande över BlDOK:s förslag menar universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) att en klar åtskillnad mellan nationalbibliolekets
och universitetsbibliotekets uppgifter nu kan göras, och att en överföring av
uppgifter och resurser till universitetsbiblioteket bör komma till stånd i
enlighet med den fastställda gränsdragningen. Sveriges författarförbund hävdar
för sin del atl KB:s nuvarande samlingar under överskådlig framlid kommer atl
vara absolut oundgängliga för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i
stockholmsregionen. Nationalbiblioteket måste ges möjlighet att även i
fortsättningen fungera som forskningsbibliotek för kulturliv, forskning och
massmedia i regionen. KB och universitetsbiblioteket bör därför, anför
förbundet, föras samman lokalmässigt. KB självt, liksom Sveriges allmänna
biblioteksförening och Sveriges Radio, menar all vissa ämnesområden, bl. a. sådana
som anknyter till de centrala kulturinstitutionernas, massmedias och
bokbranschens behov, inte kommer atl bevakas med tillräcklig bredd av något av
universitetsbiblioteken, och att därför nationalbiblioteket även i
fortsättningen bör bevaka dessa.
Prop. 1977/78:114 87
Särskilt i dag med den snabba utvecklingen och ökningen av
kostnaderna för informationsförsörjningen måste ett rationellt utnyttjande av
de gemensamma resurserna vara utgångspunkten för fördelningen av uppgifter
mellan berörda enheter. För egen del anser jag att den huvudprincip som jag
förordade förra året skall vara utgångspunkten för ansvarsfördelningen mellan
de två biblioteken. Universitetsbiblioteket bör alltså i första hand ansvara för
litteraturförsörjningen lill den forskning och utbildning som bedrivs vid
universitetet. Som bl. a. KB självt påpekar finns det vissa ämnesområden som i
första hand utnyttjas av grupper utanför universitetet. Dessa bör kunna bevakas
av nationalbiblioteket. Detta har vidare en självklar skyldighet att specialbevaka
sådana områden som direkt anknyter till bibliotekets övriga uppgifter.
Slutligen är det givetvis sä att KB:s nuvarande samlingar delvis täcker
områden som i fortsättningen kommer att bevakas av universitetsbiblioteket.
Dessa delar kommer självklart atl behöva utnyttjas även av dem som studerar
eller forskar vid universitetet, vilket förutsätter en nära samverkan mellan
biblioteken.
En skarp gränslinje kan inte dras mellan de två
bibliotekens ansvarsområden. Ett rationellt framtida utnyttjande av de två
bibliotekens resurser förutsätter ett nära samarbete mellan dem. Det bör
ankomma på de tvä bibliotekens ledningar att närmare lägga fast ansvarsfördelningen
och lämpliga samarbetsrutiner mellan biblioteken,
Sveriges författarförbund har anfört att de två
biblioteken bör föras samman lokalmässigl. Delta är givetvis en fråga som får
prövas i ljuset av övriga beslut om lokaler m, m. för de två enheterna.
Förutsättningar för en lokalsamordning torde inte föreligga f n.
Universitetsbiblioteket är nu förlagt till Frescati. Jag vill här anmäla att
regeringen den 30 juni 1977 gav byggnadsstyrelsen i uppdrag att projektera en
ny biblioteksbyggnad i anslutning till de nuvarande lokalerna. För att fylla
sina uppgifter bör universitetsbiblioteket enligt min mening också vara
förlagt till det område där huvuddelen av universitetets institutioner m. m. är
lokaliserade.
En viktig uppgift för det nya nationalbiblioteket kommer
alt vara att svara för nationalbibliografiska uppgifter och för accessionskalalogen
för förvärv av utländsk litteratur i vetenskapliga bibliotek. F. n. släpar
produktionen av bibliografierna kraftigt efter. För att bibliografierna rätt
skall fylla sin uppgift krävs emellertid alt eftersläpningar i framställningen
undviks. Det bör ankomma på nationalbiblioteket att göra en sådan planering att
detla kan ske. Frågan bör övervägas redan under arbetet inför omorganiseringen
av biblioteket. Delegationen bör i samråd med nationalbiblioteket lägga fram
förslag om hur det bibliografiska arbetet skall utformas i framtiden. Delta
sammanhänger givetvis också på sikt med utvecklingen av det datorbaserade
informationssystemet för de vetenskapliga biblioteken, LIBRIS.
F. n. leds biblioteket av riksbibliotekarien. Enligt BlDOK:s
förslag skall det omorganiserade biblioteket ledas av en styrelse vars
sammansättning
Prop.
1977/78:114 88
är representativ för olika grupper m, m, som är
intressenter i bibliotekets verksamhet. Remissinstanserna har genomgående
tillstyrkt detta förslag. Även jag ansluter mig till förslaget. En sådan
ordning är i dag den normala för bl.a, centrala ämbetsverk och bör gälla även nationalbiblioteket.
Det bör vidare betonas att biblioteket har en mycket bred inriktning mot stora
grupper i samhället, och att det därför bör vara ett klart intresse för biblioteket
att i en styrelse få in synpunkter och önskemål på verksamhetens utformning
från dessa olika grupper.
Vissa synpunkter har framförts på styrelsens
sammansättning. Den slutliga sammansättningen bör övervägas vidare mot
bakgrund av förslagen och dessa synpunkter, I likhet medvad jag anförde i det
föregående om delegationen för informationsförsörjning bör inte heller för nationalbibliolekets
del i instruktionen skrivas in att bestämda organ eller sammanslutningar skall
representeras i styrelsen.
BIDOK har också föreslagit att nationalbiblioteket organiseras
på tre huvudenheter, en enhet för arkivbiblioteksfunktioner, en enhet för fonogramfunktioner
och en enhet för bibliografiska funktioner. Jag är inte beredd att f n. ta ställning
till detta förslag utan utgår från att bibliotekets interna organisation
prövas under organisationsarbetet.
Jag återkommer i det följande till frågor om förberedande
organisationsarbete inför omorganisationen.
5.3.5 Mikrofilmning av svensk dagspress
I prop, 1973:1 (bil. 10 s. 393) förordade föredragande
statsrådet att mikrofilmning av den svenska dagspressen skulle ske i huvudsak
efter riktlinjer som statskontoret hade föreslagit i en särskild rapport.
Riksdagen anslöt sig till förslaget (UbU 1973: 8, rskr 1973:105). Förslag om
organisation m. m. för tidningsfilmningen har sedermera utarbetats av en
särskild kommitté, tidningsfilmningskommittén (U 1973:07, TFK) och lagts fram
i två rapporter (Ds U 1975:4, 1976:14) Dagspress på mikrofilm. Eftersom lidningsfilmningen
har anknytning till vissa av de frågor jag har berört i del föregående, främst KB:s
framtida organisation och uppgiften att bevara nationalexemplaret av svenskt
tryck, tar jag upp denna fråga nu.
Papperet i dagstidningar är av sådan kvalitet atl det
fortgående bryts ner och förstörs. Om materialet också används, t.ex. för
forskningsändamål, förslits det snabbi. För att bevara tidningsmalerialet pä
sikt fordras därför att det filmas. Filmen kan nämligen i flertalet fall
utnyttjas i stället för originalet. Ett ytterligare skäl för filmning är att
därigenom avsevärda lokal-utrymmen kan frigöras eftersom originaltidningarna
inte behöver sparas i så många exemplar.
Utgångspunkten för mina överväganden i det följande är
riksdagens ställningstagande år 1973. Jag erinrar om alt jag i proposition
1977/78: 97 om åtgärder för att bevara skrifter och ljud- och bildupplagningar
vad gäl-
Prop.
1977/78:114 89
ler pliktleveranser av dagstidningar har utgått från
detta. Mina förslag i nämnda proposition innebär att dagstidningar, lill
skillnad från annat svenskt tryck, skall lämnas i tre exemplar. Två exemplar
skall gå till KB och ett exemplar till biblioteket vid universitetet i Lund.
Ett av KB:s exemplar skall vara nationalexemplar och sparas för framtiden,
medan det andra exemplaret är avsett atl användas vid filmningen och därefter
gallras. Det exemplar som lämnas till universitetsbiblioteket i Lund
förutsätts sparas och vid behov nyttjas på samma sätt som det nationella reservexemplaret
av svenskt tryck i övrigt.
I nämnda proposition harjag också redogjort för min
bedömning av vissa rättsliga frågor kring filmning av tidningsexemplaren. De
rättsliga frågor i övrigt som kan bli aktuella bör övervägas i samband med del
kommande organisationsarbetet mot bakgrund av förslagen i prop. 1977/78:97 och TFK:s
bedömningar.
TFK föreslår att lidningsfilmningen omfattar såväl kontinueriig
filmning, dvs, löpande filmning av varje dagstidning som kommer ul i Sverige,
och retrospektiv filmning, dvs, filmning av sådana serier av svenska dagstidningar
som finns vid de vetenskapliga biblioteken och som inte har filmats tidigare.
Kommittén förordar att filmningen omfattar samtliga unika
sidor av tidningarna samt löpsedlar. Filmningen föreslås vara uppdelad i tre
sviter, nämligen svit A omfattande resp. tidnings huvudedition, svit B
omfattande ändrade sidor jämte tidningens första edition ifall denna skiljer
sig från huvudeditionen, och svit C omfattande löpsedlar. Kommittén beräknade
antalet exponeringar per år lill 780000.
Enligl förslagen i prop. 1977/78:97 skall pliktexemplar
lämnas av den första editionen av dagstidning och, om minst tre editioner ges ut,
även av den sista editionen. Vidare skall bl. a. varje ändrad sida lämnas.
Jag ansluter mig till kommitténs förslag. En förutsättning
för en filmning av denna omfattning bör vara att de unika sidorna sorleras ul
på resp. tidningstryckeri. Såväl vid en enkät som Svenska tidningsutgivareföreningen
gjorde för TFK:s räkning som av remissvar från Pressens samarbetsnämnd framgår
att förutsättningar härför föreligger. Jag utgår från att samråd äger rum
mellan tidningarna och det organ som får ansvar för tidningsfilmningen om
närmare regler för framlagningen av materialet.
Vad gäller den retrospektiva filmningen bör denna enligt
kommitténs bedömning kunna genomföras under en femlonårsperiod. Jag anser inle
att det finns anledning att f.n. fixera någon tidsgräns för den retrospektiva
filmningen. 1 likhet med kommittén menar jag alt den kontinuerliga filmningen
bör prioriteras. Vid den retrospektiva filmningen bör givetvis med förtur tas
sådana tidningar som löper störst risk att förstöras.
Kommittén lägger också fram beräkningar av kostnader och
behov av arbetskraft för såväl den kontinuerliga som den retrospektiva
filmningen. Jag återkommer till detta i del följande.
Prop. 1977/78:114 90
TFK finner det naturligt atl uppgiften att svara för
mikrofilmning av svensk dagspress knyts till KB. En särskild enhet, svenska
tidningsavdelningen, föreslås bli inrättad.
Ansvaret för nationalexemplaret av det svenska trycket
ligger i dag hos KB och skall enligt mina förslag i del föregående göra det
även i fortsättningen. Uppgiften att svara för mikrofilmning av den svenska
dagspressen är enligt min mening en del av detta ansvar. Förslaget till lag om
pliktexemplar i prop. 1977/78: 97 ulgår ocksä från att så är fallel. Jag
förordar därför att KB skall ansvara för tidningsfilmningen.
Vad gäller själva filmningen förutsätter jag i likhet med
kommittén att den utförs externt. Det bör ankomma på KB atl infordra anbud och
ta ställning till var och hur filmningsverksamheten i detalj skall bedrivas.
Därvid får möjligheterna alt förlägga själva filmningen såväl lill
stockholmsområdet som utanför detta undersökas. Avgörande för
ställningstagandet bör vara dels de biblioieksmässiga krav som bör ställas,
dels en ekonomisk bedömning av olika alternativ. Enligt förslagen i prop.
1977/78:97 skall de nya bestämmelserna om pliktleveranser av bl. a.
dagstidningar träda i kraft den I januari 1979. Planeringen för mikrofilmning
av dagstidningarna bör inriktas på start den 1 juli 1979. Tidningsfilmningen
bör alltså beaktas i förslagen till anslagsframställning för budgetåret
1979/80,
TFK har vidare förordat atl allteftersom den retrospektiva
filmningen utförs, äldre tidningslägg i biblioteken bör gallras ut, 1 anslutning
till mina tidigare förslag om nationalexemplar och nationellt reservexemplar av
svenskt tryck utgår jag ifrån att även de äldre tidningsläggen sparas av KB och
av universitetsbiblioteket i Lund. Övriga exemplar bör, med hänsyn till de
stora magasinutrymmen som tas i anspråk, efter hand kunna gallras ut,
TFK tar också upp en rad tekniska fiågor i samband med lidningsfilmningen.
Jag bedömer att dessa inte behöver tas upp i detta sammanhang utan bör ligga
till grund för resp. myndigheters arbete med dessa frågor.
5.3.6 Informationscentralerna vid karolinska institutet
och vid tekniska högskolan i Stockholm
Utredningarna har även diskuterat medicinska
informationscentralen vid karohnska institutet (MIC) och informations- och
dokumentationscentralen vid tekniska högskolan i Stockholm (IDC) och deras
framlida ställning.
Jag har i det föregående redovisat vilka förslag
utredningarna lägger fram för centralemas verksamhet. Remissinstanserna har i
stort sett tillstyrkt förslagen.
För egen del ansluter jag mig till utredningarnas
bedömning att verksamheten vid centralerna nu har kommit över försöksstadiet.
Huvudansvaret för centralernas verksamhet bör framdeles åvila karolinska
institutet resp.
Prop.
1977/78:114 91
tekniska högskolan. Det bör ankomma på berörda myndigheter
att i samband med sina förslag till anslagsframställning för budgetåret
1979/80 lägga fram förslag om finansiering m, m. av centralernas verksamhet.
5.3.7 LIBRIS
Försöksverksamhet med ett datorbaserat informationssystem
för bibliotek, LIBRIS, bedrivs sedan år 1973. Sammanhållande ansvar för
verksamheten har åvilat statskontoret. Enligl beslut av regeringen den 15
december 1977 skall, i avvaktan på ställningstagandena till BIDOK:s förslag,
ansvaret förden löpande driften av LIBRIS ligga hos KB, medan utvecklingsansvaret
fortsatt ligger hos statskontoret.
Enligt BIDOKis
förslag skall ansvaret för den löpande driften ligga hos det nya nationalbiblioteket,
som en del av dess nationalbibliografiska uppgifter. Utvecklingsansvaret skall
ligga hos delegationen för informationsförsörjning. Remissinstanserna har i
allmänhet tillstyrkt denna uppdelning. Några instanser har framhållit
angelägenheten av att bl. a. de LIBRIS-anslutna biblioteken och användarna
tillförsäkras inflytande på såväl driften som utvecklingen av systemet. Några
instanser har också önskemål om utbyggnad av LIBRIS i olika avseenden.
Statskontoret å sin sida förordar att i dagslägel förändringarna i LIBRIS
begränsas till vissa förbättringar medan en fortsatt systemutveckling bör
ställas på framtiden.
Riksdagens revisorer har i skrivelse den 28 februari 1978,
med utgångspunkt i en på initiativ av revisorerna företagen granskning
(Granskningspromemoria nr. 10/1977) hemställt alt erforderliga åigärder vidtas
för att uppnå en tillfredsställande organisatorisk förankring av LIBRlS-systemet,
att såväl kortsiktiga som långsiktiga mål för systemets utveckling fastställs,
alt systemels tekniska funktioner ses över och alt tillfredsställande
utbildning ges den personal som är engagerad i LlBRIS-verksamhelen.
För egen
del anser jag att förslaget om ansvarsfördelning för LIBRIS naturligt följer
den uppdelning av de nationella informalionsförsörj-ningsuppgiflerna som
utredningarna har föreslagit. Jag tillstyrker därför förslaget. Den exakta
inplaceringen organisatoriskt hos resp. organ bör övervägas under det
organisationsarbete som förutsätts komma till stånd inför budgetåret 1979/80.
Del bör
ankomma på delegationen och nationalbiblioteket att överväga den fortsatta
utvecklingen av LIBRIS och lägga fram förslag lill verksamhetsplaner på längre
sikt. Det material och de synpunkter som har förts fram av riksdagens revisorer
bör därvid kunna nyttiggöras. Jag avser att senare föreslå regeringen atl
revisoremas skrivelse överlämnas till berörda organ för beaktande.
Prop. 1977/78:114 92
5.3.8 Genomförande
BIDOK och SINFDOK-utredningen har föreslagit att
delegationen för informationsförsörjning inrättas den Ijuli 1978. BIDOK har
vidare förordat att omorganisationen av KB genomförs den 1 juli 1979,
Med hänsyn bl. a. till den tid som krävs för förberedelser
förordar jag att såväl delegationens inrättande som KB:s omorganisation sker
den 1 juli 1979. Ytteriigare skäl härför är att gränsdragningsfrågor kan komma
upp som lättare kan lösas i ett parallellt organisationsarbete.
Detta senare förhållande är också enligt min mening anledning
att låta organisationsarbetet för båda myndigheterna ledas av en gemensam organisationskommitté.
För detta talar också vad jag anförde i det föregående att man i
organisationsarbetet borde pröva möjligheterna att administrativt knyta
delegationen lill något befintligt organ, i första hand nationalbiblioteket.
5.4 Övriga frågor
5.4.1 Samverkan mellan vetenskapliga bibliotek och
folkbibliotek
Enligt BlDOK:s bedömning kommer folkbiblioteken atl få en
allt större roll inom informationsförsörjningen, bl.a. lill följd av att nya
användargrupper tillkommer samtidigt som kraven på informationsförsörjningens
bredd ökar. Detla är enligl min uppfattning en riktig bedömning. Till följd av
att en helhetssyn på informationsförsörjningen tränger igenom allt mer kommer
kraven på informationsservice vid varie enskilt bibliotek, såväl vetenskapligt
bibliotek som folkbibliotek, att öka och i många fall avse sådana områden där
biblioteket inte i dag ger service. Även detta kommer att öka folkbibliotekens
roll för informationsförsörjningen.
Mot den bakgrunden är det av yttersta vikt att samverkan
mellan vetenskapliga bibliotek och folkbibliotek kan byggas ul, och alt
möjligheterna till direkt samarbete och gemensamt utnyttjande av resurser tas
till vara. 1 det sammanhanget måste beaktas att, med hänsyn till att
bestämmandet över bibliotekens förpliktelser ligger inom resp. kommun, några
generella regler inte kan fastställas. Det bör vara en angelägen uppgift bl. a.
för den föreslagna delegationen för informationsförsörjning att kontinuerligt
se över samarbetsmöjligheler och på annat sätt främja samverkan.
Några områden där samarbete bedöms möjligt har tagits upp
i BIDOK:s förslag. Så understryker flera remissinstanser vikten av bibliografiskt
samarbete. F.n. utförs bibliografering av svenskt tryck dels av bibliografiska
insiilutel vid KB, dels av Bibliolekstiänsl AB för folkbibliotekens bruk. Jag
anser, i likhet med instanser som tagit upp denna fråga, att möjligheterna atl
samverka, och därmed att undvika dubbelarbete, bör tillvaratas. De närmare
formerna härför måste emellertid diskuteras mellan ansvariga organ. Bl. a.
berörs här de två datorsystem för biblioteksservice som finns i
Prop.
1977/78:114 93
landet, LIBRIS for de vetenskapliga biblioteken och BUMS
för folkbiblioteken. Inget av dessa två system har fått sin slutliga
utformning i dag. Det är dessutom, som Bibliotekstjänst påpekar, sä all bibliograferingen
för de vetenskapliga biblioteken kräver en högre grad av utförlighet än vad som
krävs för folkbiblioteken, varför en samordning inte utan vidare kan ses som
ändamålsenlig.
Flera instanser tar upp folkbibliotekens roll för
högskolan, bl.a. i anknytning till den nyligen genomförda högskolereformen.
Allmänt anförs att folkbiblioteken särskilt pä orter där högskoleutbildningen
byggs ut får betydelse för informationsförsörjning för bl. a. denna utbildning,
UHÄ anser att det bör bli en uppgift för den föreslagna delegationen atl i
samråd med statens kulturråd och UHÄ närmare överväga och finna lösningar på
frågan om ansvarsfördelning och samverkan.
Kulturrådet har i en särskild skrivelse i juni 1977
föreslagit att en utredning görs om litteraturförsörjningen till
högskoleutbildningen och distansundervisningen, 1 sitt yttrande över BlDOK:s
förslag upprepar rådet sitt förslag. Svenska kommunförbundet ansluter sig till
förslaget. Förbundet anser att informationsförsörjningen till vuxenutbildning
och grundläggande högskoleutbildning bör tillgodoses inom ramarna för resp.
utbildnings-form. Samrådsorgan för utbyte av tiänster och erfarenheter mellan
olika bibliotek på orten bör vidare enligt förbundet inrättas på alla
högskoleorter.
Det är enligl
min mening angeläget att högskoleutbildningen på de nya högskoleorterna får en
tillfredsställande informationsförsörjning. De centrala organ som har ansvar
för informationsförsörjning resp. högskoleutbildning bör kontinuerligt följa
dessa frågor. Huvudansvaret för att lösa dem måste dock ligga på lokal nivå.
Skälen härför är följande. Förutsättningarna är i utgångsläget olika på olika
orter. Vidare är det med hänsyn till dels den kommunala självbestämmanderätten,
dels högskolans anslagssystem m. m. som bl. a. innebär alt beslutanderätten
över fördelning av anslag är en fråga för resp. högskolestyrelse - inte
lämpligt att utfärda generella bestämmelser, Samarbetsruliner måste därför
överenskommas lokalt. En möjlighet därvidlag är alt formella avtal ingås som
reglerar hur informationsförsörjningen till högskoleutbildningen på orten
skall tillgodoses, och hur kostnaderna för berörda folkbibliotek skall täckas.
En sådan avtalsmässig reglering tillämpas på flera andra områden där
folkbibliotek svarar för biblioteksservice till organ och institutioner under
annat än primärkommunalt huvudmannaskap.
Flera instanser har berört fjärrlåneverksamheten. Så anför
bl. a. Svenska kommunförbundet atl fjärrlåneverksamhelen är en
personalintensiv och kostnadskrävande uppgift. Regionslyrelsen i Lund/Malmö högskoleregion
menar att en översyn av bestämmelsema för fjärrlåneverksamhelen bör göras.
Fjärrlåneverksamheten är av myckel slor betydelse för informationsför-
Prop.
1977/78:114 94
sörjningen. Särskilt under en utveckling mot att fler
grupper kräver informationsförsörjning är det av vikt att fjärrlåneservicen
fungerar. Denna innebär att krav ställs pä bl. a. folk- och andra bibliotek på
orter där stora vetenskapliga bibliotek inte finns att skaffa fram den
litteratur och annan dokumentation som krävs. Samtidigt ställs krav på de
stora biblioteken att genom utlåning av litteratur bistå bl.a. folkbiblioteken.
Att stor generositet vid utlåningen därvid visas är en förutsättning för en
fungerande Qärrlå-neverksamhet. Jag vill i detla sammanhang erinra om vad jag
har anfört i prop. 1977/78: 97 om åtgärder för att bevara skrifter och ljud-
och bildupptagningar om atl det är naturligt att universitetsbiblioteken i den
nya högskoleorganisationen har en uppgift också gentemot andra högskoleenheter
i regionen än den till vilken resp. bibliotek hör. Ett sådant ansvar kan de i
viss mån sägas ha gentemot regionen i sin helhet. Givetvis utesluts därmed inle
samverkan över regiongränserna.
5.4.2 Internationellt system för tidskriftsregistrering
Inom ramen för Unescos UNlSlST-program har initiativ
tagits till ett internationellt system för registrering av periodiska skrifter
och serier, International Serials Data System (ISDS). Målet för detta syslem
är att skapa ett heltäckande register för samtliga dylika publikationer.
Sverige har inbjudits att formellt ansluta sig till det centrum för systemet
som har upprättats i Paris.
Sverige medverkar i UNlSIST-programmet, och deltar redan i
dag i ISDS-arbetet. En formell anslutning har tillstyrkts av berörda myndigheter.
Exakta uppgifter om kostnaderna för en anslutning föreligger inte. En
preliminär beräkning har angett en åriig kostnad om ca 15000 franska francs.
För egen del anser jag att Sverige bör ansluta sig till
det internationella centret för ISDS. En formell anslutning torde ge bällre
möjligheter atl medverka i och påverka utformningen av systemet än det
informella samarbete som Sverige i dag har med centret. De kostnader som
anslutningen kan medföra bör kunna bestridas inom ramen för de medel som f. n.
beräknas för samarbetet inom ISDS.
Jag förordar därför att regeringen bemyndigas att besluta
om anslutning till International Serials Data Syslem.
6 Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt
regeringen föreslår riksdagen atl
1.
godkänna de
riktlinjer för informationsförsörjningen som jag har förordat,
2.
bemyndiga
regeringen alt besluta om anslutning till International Serials Data Syslem.
Prop.
1977/78:114 95
7
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Prop.
1977/78:114 96
Innehåll
Propositionen....................................................................... ..... 1
Propositionens huvudsakliga innehåll.................................. 1
1
Inledning........................................................................... 2
2
BIDOK:s och SINFDOK-utredningens
förslag...................... 4
2.1 Utredningsförslagen ................................................ 4
2.1.1 Avgränsnings- och definitionsfrågor
................... 4
2.1.2 Allmänna riktlinjer för
informationsförsörjningen. ..... 5
2.1.3 Informationsförsörjningens
nuvarande struktur ....... 5
2.1.3.1 Den vetenskapliga och tekniska
informationsförsörjningen 5
2.1.3.2 Forskning, utveckling och
utbildning ....... ... 12
2.1.3.3 Folkbiblioteken i
informationsförsörjningen ,,., 15
2.1.3.4 Internationell samverkan........................... 17
2.1.3.5 Kungl. biblioteket...................................... 18
2.1.3.6 Forskningsbiblioteksrådet......................... 22
2.1.3.7 Statens råd för vetenskaplig
information och dokumentation 22
2.1.3.8 Informationscentraler............................... ... 23
2.1.3.9 LIBRIS....................................................... ... 26
2.1.3.10............................................................... Tekniska
nomenklaturcenlralen 28
2.1.4 Internationell översikt ........................................ ... 28
2.1.5 Utvecklingstendenser och förutsättningar
.......... 29
2.1.5.1 Allmänna utvecklingstendenser av
betydelse för informationsförsörjningen 29
2.1.5.2 Förutsättningar för svensk informationsförsörining
30
2.1.6 Aktuella problemområden.................................... ... 31
2.1.7 Nationella uppgifter inom
informationsförsörjningen .... 33
2.1.8 Organisatoriska förslag....................................... 34
2.1.8.1 Alternativa organisationsformer................ ... 34
2.1.8.2 En delegation för
informationsförsörjning ... 34
2.1.8.3 Informationscentralerna vid
karolinska institutet
och tekniska högskolan i Stockholm.......... 36
Frågor enbart för BIDOK
2.1.8.4 Nationalbiblioteket.................................... 37
2.1.8.5 Samverkan mellan folkbibliotek
och forskningsbibliotek ........................... 39
Frågor enbart för SINFDOK-utredningen
2.1.9 För SINFDOK-utredningen särskilda frågor.......... .. 39
2.2 Remissyttrandena ..................................................... .. 41
2.2.1 Allmänna synpunkter........................................... .. 41
2.2.2 Betänkandets deskriptiva del ............................ 42
2.2.3 Förutsättningar för svensk
informationsförsörjning
och aktuella problemområden............................. 43
2.2.4 Informationsförsörjningens organisation............ .. 48
2.2.4.1 Synpunkter på ansvarsfördelning m, m..... .. 48
2.2.4.2 En delegation för informationsförsörining
50
2.2.4.3 Informationscentralerna vid
karolinska institutet
och tekniska högskolan i Stockholm ......... 54
2.2.4.4 Nationalbiblioteket.................................... 55
2.2.4.5 LIBRIS....................................................... 57
Prop. 1977/78:114 97
2.2.5 Samverkan mellan folkbibliotek och
forskningsbibliotek , 58
2.2.6 För SINFDOK-utredningen särskilda
frågor......... 60
3 Mikrofilmning
av svensk dagspress.................................. 61
3.1 Tidningsfilmningskommittén 61
3.1.1 Bakgrund ......................................................... .. 61
3.1.2 Nuvarande tidningshanlering och
tidningsfilmning 62
3.1.3 Rättsliga frågor ................................................. .. 63
3.1.4 Tidningsfilmningens omfattning.......................... .. 63
3.1.5 Organisation....................................................... .. 65
3.1.6 Lokalisering av filmningsarbetet ....................... .. 65
3.1.7 Leveransskyldighet, upphovsrätt och
tryckfrihetsrält ... 66
3.1.8 Filmning - arkivering - läsning ........................... 67
3.2 Remissyttrandena
68
4
Internationellt
system för tidskriftsregistrering................ 72
5
Föredraganden................................................................ 73
5.1 Inledning.................................................................... 73
5.2 Informationsförsörjning ............................................. 74
5.2.1 Utgångspunkter.................................................. . 74
5.2.2 Riktlinjer för
informationsförsörjningen .............. 76
5.2.3 Vissa särskilda frågor.......................................... 77
5.3 Informationsförsörjningens organisation.................... 81
5.3.1 Nuvarande struktur............................................. 81
5.3.2 Framtida struktur och
ansvarsfördelning............ 81
5.3.3 En delegation för
informationsförsörjning .......... 83
5.3.4 Nationalbiblioteket.............................................. 85
5.3.5 Mikrofilmning av svensk dagspress..................... 88
5.3.6 Informationscentralerna vid
karolinska institutet
och vid tekniska högskolan i Stockholm.............. 90
5.3.7 LIBRIS................................................................. . 91
5.3.8 Genomförande.................................................... . 92
5.4 Övriga frågor............................................................... 92
5.4.1 Samverkan mellan vetenskapliga
bibliotek och folkbibliotek 92
5.4.2 Internationellt system för tidskriflsregislrering.... 94
6
Hemställan........................................................................ 94
7
Beslut............................................................................... 95
Innehåll.............................................................. 96
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
64 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (64)
64 kopplingar i 19 dokument.
- Bet. 1985/86:UbU34 om anslag till investeringar m. m. (prop. 1985/ 86:100) s. 4 i texten
- Bet. 1982/83:UbU30 om vissa högskoleanslag m.m. (prop. 1982/83:100) s. 1 i texten
- Prop. 1982/83:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1983/84 s. 390 om s. 80 i texten
- Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 s. 552 i texten
- Prop. 1980/81:103 1980/81:103 i texten