med förslag till anslag till statens vattenfallsverk för budgetåret 1978/ 79, m.m.
44 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
- Sidnummer: 32 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1977/78:116, med förslag till anslag till statens vattenfallsverk för budgetåret 1978/ 79, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:116
Regeringens proposition
1977/78:116
med förslag till anslag till statens vattenfallsverk för
budgetåret 1978/ 79, m.m.
beslutad den 2 mars 1978.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
OLOF JOHANSSON
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag rörande
investeringsanslaget Kraftstationer m.m. för budgetåret 1978/79. Över anslaget
anvisas medel för statens vatlenfallsverks investeringar.
Förslagen i propositionen innebär i vad avser
vattenkraftutbyggnad att tidigare beslutade utbyggnads- och ändringsarbeten
avseende Ritsem, Harsprångel, Porjus och Ligga i Lule älv, Juktan i Umeälven,
Söderfors och Näs i Dalälven saml Lilla Edet i Göta älv kan fortsätta planenligt.
Härutöver föreslås att medel ställs till förfogande för planerade utbyggnader
av kraftstationerna vid Åsele och Stenkullafors saml av ytteriigare ett
aggregat vid Näs och Messaure kraftstationer.
Medel föreslås ställas till förfogande även för planenlig fortsatl
utbyggnad av kärnkraftblocken 3 och 4 vid Ringhals kraftstation och kärnkraftblocken
1 och 2 vid Forsmarks kraftstation. För block 3 vid Forsmarks kraftstation
föreslås ingen ytterligare medelstilldelning i avvaktan på kommande energipolitiskt
beslut.
Vidare redovisas förslag rörande investeringar i
distributionsanläggningar, huvuddelen hänförande sig till beslutande och påböriade
arbeten, samt vissa övriga investeringar. Medel föreslås ställas till
förfogande för de särskilda åtaganden från siatens sida rörande Gotiands elförsörining
som tidigare har beslutats.
Sammantaget innebär del föreslagna investeringsprogrammet
alt 2310 milj. kr. bör anvisas över investeringsanslaget Kraftstationer m.m.
budgetåret 1978/79. 1 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 116
Prop.
1977/78:116 2
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1978-03-02
Närvarande: statsministem Fälldin, ordförande, och
statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,Turesson, Gustavsson, Äntonsson, Olsson,
Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullslen, Burenstam-Linder,
Wikström, Johansson
Föredragande: statsrådet Johansson
Proposition med förslag till anslag till statens
vattenfallsverk för budgetåret
1978/79, m.m.
I prop. 1977/78: 100 (bil. 17 s. 246) har regeringen föreslagit
riksdagen all, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Kraftstationer m.
m. för budgetåret 1978/79 beräkna ett invesleringsanslag av 2 265 milj. kr. Jag
anhåller alt nu få ta upp de frågor som hör lill detta anslag.
KAPITALBUDGETEN
1. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
F. STATENS VATTENFALLSVERK
I. F:l. Kraftstationer m. m.
1976/77 Utgift 2190181424 Behållning 245 227049
1977/78 Anslag 2 265 000000' 1978/79 Förslag 2
310000000
' Härutöver har anvisats 496500000 kr. på tilläggsbudget
I. Från anslaget har 100000000 kr. överförts till budgetutjämningsfonden (prop.
1976/77: 150 bil. 2 s. 9, FiU 1976/77:30, rskr 1976/77:341).
Statens vattenfallsverk inrättades som affärsdrivande verk
år 1909 och fick sin nuvarande organisation efter beslut av 1961 och 1974 års
riksdagar (prop. 1961: 168, SU 1961: 162, rskr 1%1:368 och prop. 1974:1 bil. 15
s. 211, NU 1974:26, rskr 1974:198).
Vattenfallsverket handhar statens kraflverksrörelse och
kanalrörelsen vid Trollhälte kanal samt verkar för en rationell
elenergiförsörjning i riket. Verket ombesörier också beredskapsplanläggning av
rikets elenergiför-sörining.
VattenfaUsverket beslutar om leverans av elenergi från
verkets anläggningar och fastställer avgifter för sådan leverans. Anläggningar
och byggnader som behövs för verksamheten uppförs av verket.
Utgifterna för vattenfallsverkets investeringar bestrids
dels från investeringsanslagel Kraftstationer m. m. dels genom inkomstmedel
som uppbärs och redovisas av verket, dels genom medel som i övrigt ställs lill
verkets förfogande.
Prop. 1977/78:116 3
Vattenfallsverket
förvaltar statens aktier i elproduktionsbolagen Bastusels Kraft AB,
Bergeforsens Kraft AB, Bråvallakraft AB, Forsmafks Kraft-gmpp AB, Fyriskraft
AB, AB Grytforsen, AB Kattstrupeforsen, Rebnis Kraft AB, Stockholms Kraftgmpp
AB, Söderfors Kraft AB, och AB Ume-forsen, i distributionsbolagen AB Alebygdens
Elverk, AB Boxholms Elverk, AB Finspångs Elverk, Götakraft AB, Motala Ströms
Kraft AB, Pite-ortens Eldistributions AB, Rönninge Elektriska AB, Singö-Fogdö
Elektriska AB, AB Skillingaryds Elektricitetsverk, AB Stenungsunds Elverk,
Umeå Elektriska Distributions AB, Vikbolandets Elektriska Kraft AB, Vingåkers Elverk
AB, Viskans Kraft AB, AB Värmdö Elverk, AB Ange Elverk, Östhammars Energiverk
AB samt i Kolbäcks Belysnings AB, AB Kämkraflut-bildning, Luleå Energiverk AB, Oljeprospeklering
AB, Petroswede AB, Svenska Petroleum AB, Svensk Kärnbränsleförsörining AB, Swedegas
AB, SwedPower AB och Öslgas AB.
Ekonomisk
översikt m. m.
Tillgångarnai
statens vatlenfallsverks fond uppgick den 30 juni 1977 till sammanlagt 20040
milj. kr., varav 16968 milj. kr. hänförde sig till naturtillgångar och
anläggningar, 880 milj. kr. till inventarier och förråd och återstoden till
poster av finansiell natur. Sedan skulderna frånräknais var fondens
kapitalbehållning 19034 milj. kr. inkl. balanserade överskottsme-dd.
Vallenfallsverkels
resultaträkning för de tre senasie budgetåren framgår av följande
sammanställning (i 1 000-tal kr.).
Kraftförsäljningen
blev högre än beräknat under budgetåret 1976/77. Eftersom budgetåret som helhet
var ett utpräglat torrår produce-
1974/75
1975/76
1976/77
Rörelseintäkter Driftkostnader
2288161 -1I56%2
2708880 -1297281
3440327 -2 078448
Rörelseresultat
före
avskrivningar Avskrivningar
1131199
-511299
1411599
-736244
1361879
-793090
Rörelseresultat
619900
675355
568789
Finansiella och extraordinära intäkter och kostnader,
netto
-8437
-7933
26231
Resultat före boksluts-dispositioner och skatter
611463
667422
595020
Bokslutsdispositioner Kommunalskatter
50727 -28014
101 049
-35 557
351259 -41665
Överskott
Överskott av i medeltal disponerat statskapital
634176
7,25%
732914
7,5%
904614
8,0%
Prop.
1977/78:116
rades
mindre elkraft än beräknat i vattenkraftslationer. Även elproduktionen i
kärnkraftverk blev något lägre än väntat. Detta ledde till att såväl inköp av krafl
från andra företag som produktionen av elkraft i oljebaserade kraftverk blev
större än beräknat. De löpande kostnadema ökade snabbare än väntat och kunde inle
helt kompenseras av kontraktsenliga index-och energipristillägg. Efter
avskrivningar och finansiella poster m. m. men före bokslutsdispositioner och
kommunala skatter visade verksamheten ett resultat av 595 milj. kr. Detta
resultat är 72 milj. kr. sämre än föregående budgetår och 282 milj. kr. sämre
än vad som hade beräknats i driftstalen. Efter justering av avskrivningar med
345 milj. kr. och efter skatter redovisades ett nettoöverskott om 905 milj.
kr. Det redovisade överskottet hänför sig helt lill kraftverksrörelsen. Denna
uppvisade ett överskott om 906 milj. kr., vilket svarar mot en förräntning med
8% av det disponerade statskapitalet. För kanalrörelsen uppstod ell underskott
om I milj. kr.
Antalet
anställda i t j ä n s t hos vattenfallsverket vid slutet av budgetåret 1976/77
var 11391 mot 11990 budgetåret 1975/76 och 11384 budgetåret 1974/75. Drift-
och underhållspersonal lill kraftstationerna i Ringhals och Forsmark har
anställts medan antalet anställda vid verkels byggande avdelningar har gått ned
till följd av bl. a. minskad arbetsvolym vid dessa stationer samt minskad
utbyggnad av vattenkraft.
Den
för vattenfallsverket totala belastningen och totalt disponibla energin under
de tre senasie budgetåren framgår av följande sammanställning.
1974/75
1975/76
1976/77
Belastning
(i CWh)'
Fasta
leveranser:
Industri
11380
11740
II
800
Kommunikationer
1470
1430
1490
Kraftföretag
21 140
23 140
24250
Egen detaljdistribuuon
2130
2 360
2710
Övriga
konsumenter
350
370
390
Överföringsförluster
och reservkraft
2860
2 870
2 550
Summa
fasta leveranser
39330
41910
43190
Leveranser
av tillfällig kraft
inom och utom landet inkl.
överföringsförluster
2 220
3 800
3 530
Total
belastning
41550
45710
46720
Disponibel
energi (i GWh)
Vattenkraft
30920
30820
26370
Värmekraft
exkl. kärnkraft
2670
1810
4940
Kärnkraft
2050
5 620
6920
Import
3710
5 150
3 790
Inköpt
kraft från svenska
leverantörer
2200
2310
4 700
Totalt
disponibel energi
41550
45710
46720
GWh
(gigawattimme) = 1 milj. kilowattimmar
Prop. 1977/78:116 5
Vattenfallsverkets försäljning av normalkraft (lasta
leveranser exkl. överföringsförluster) ökade under budgetåret 1916111 med 4,1%
jämfört med 6,5% under budgetåret innan. Verkets leveranser lill industrin
ökade med endast 0,5 % mot 3,2 % under budgetåret 1975/76. Ökningar inträffade
endast inom massa- och pappersindustrin, cementindustrin och metallverk utom
stålverk.
Försäljningen till kommunikationsföretag som minskade
under budgetåret 1975/76 ökade under budgetåret 1976/77 med 4%. Uppgången förklaras
bl. a. av all jämvägstransporlerna ökade till följd av issvårigheter till
sjöss.
Leveranserna
lill kraftföretag och lill egen detaljdistribution ökade med sammantaget 5,8%
under 1976/77 trots alt exporten minskade kraftigt. Detla förklaras av all
hushållen och handeln ökade sin elkonsumtion och av all vattenfallsverket
dessutom ökade sina leveranser lill samkörande företag vilkas vallenkraflproduklion
minskade under de rådande torrårsförhållandena.
Under
budgetåret 1976/77 togs i drift nya vattenkraflanläggningar med en medelårsproduklion
av 230 GWh. Den totala produktionen av vattenkraft var dock 4440 GWh lägre än
under budgetåret 1975/76 beroende på dålig vattentillgång. Produktionen av fossileldad
kraft ökade starkt till följd av den minskade vatlenkraftproduktionen. Ökningen
uppgick lill ca 3 130 GWh. Produktionen av kärnkraft ökade med nära I 300 GWh.
Vallenfallsverkels
invesleringsanslag och medelsförbmkning under budgetåren 1974/75-1976/77
redovisas i följande sammanställning (i 1000-tal kr.).
Ingående Anslag Medelstor- Utgående
behållning brukning behållning
1974/75 161626 1648900 1638530 171996
1975/76 171996 1937500 1926318 183
178
1976/77 183
178 2252230 2 190181 245227
Från investeringsanslagel Kraftstationer m. m. hade för
budgetåret 1976/77 anvisats sammanlagt 2 252230000 kr., varav 243,6 milj. kr.
på till-läggsbudget I (prop. 1976/77:25 s. 106, NU 1976/77:13, rskr 1976/77:55)
och 22630000 kr. på tilläggsbudget 111 (prop. 1976/77:125 s. 57, NU 1976/77:40,
rskr 1976/77:345). Anslagshöjningarna motiverades av dels kostnadsökningar för
del tidigare beslutade investeringsprogrammet, dels förvärv av Stora
Kopparbergs Bergslags AB:s eldistribution i Skutskär-Söderforsområdet, dels
inlösen av viss rätt till ersättningskraft. Den för samma budgetår fastställda
investeringsramen var 2 252 230000 kr. VattenfaUsverket log dessutom i anspråk
3,3 milj. kr. av anslagsreserven. Medlen hade ställts till verkets förfogande
för tidigareläggning av vissa investeringsobjekt.
11 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 116
Prop.
1977/78:116 6
Statens
vattenfallsverk Allmänna energifrågor
I
anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 redovisar statens vattenfallsverk
inledningsvis sin syn på nuvarande och framtida förhållanden på energiområdet
och särskilt i fråga om förbmkningen av och försörjningen med elektrisk energi.
Verket framhåller i korthet följande.
Världens
energiförsörjning är f. n. lill betydande del baserad på oljeprodukter.
Sverige hör lill de länder som har den högsta oljeförbmkningen per innevånare.
Sveriges situation är så mycket allvarligare som vi i vårt land saknar egna
oljetillgångar av någon betydelse. Försörjningsfrågorna blev aktuella på ett
påtagligt sätt under oljekrisen vintern 1973-1974 genom de stömingar i
tillförseln av oljeprodukter och de prishöjningar som då inträffade.
Oljekrisen
har starkt underslmkit behovet av att studera försörjningssituationen på
längre sikt beträffande olja. Sådana studier har gjorts bl. a. i Förenta
staterna, inom OECD och av Workshop on Altemative Energy Strategies (WAES). Den
viktigaste slutsatsen av dessa studier synes vara att betydande brist på olja
torde uppstå före år 2000 och kanske redan på 1980-talel.
Prisema på oljeprodukter
kommer med all sannolikhet att öka betydligt i takt med att jordens
oljereserver minskar. Del kommer på sikt att ge nya ekonomiska incitament till
att begränsa oljans roll i energiförsörjningen. VattenfaUsverket framhåller i
sammanhanget att en framtida brist på olja eller ersättningsbränslen kan leda till
en kraftigt ökad efterfrågan på elektrisk energi. En omställning av energiförsöriningen
tar emellertid lång tid. Åtgärder för atl minska Sveriges beroende av olja bör
därför vidtas snarast.
Samtidigt
konstaterar vattenfallsverket att det f. n. finns betydande begränsningar vad
gäller utnyttjandet i framtiden av flera av de energislag som hittills har
tagits i anspråk. Begränsningarna är betingade av såväl faktiskt knapphet på
resurser som restriktioner med hänsyn till miljöfaktorer och
säkerhetssynpunkter.
Vallenkraften
hör till de outsinliga energikällorna. En fortsatt utbyggnad av denna är därför
enligt vattenfallsverket angelägen. En elproduktion av ytteriigare minst 35 TWh'
per år kan utvinnas ur ekonomiskt utbyggnadsvärda vattenkraftresurser.
Restriktioner lägger dock f. n. hinder i vägen för en fortsatt utbyggnad.
När del gäller kärnkraften
har kraftindustrin genom tillkomsten av lagen (1977:140) om särskilt tillstånd
all tillföra kärnreaklor kärnbränsle, m. m. ålagts bevisbördan i fråga om
långsiktig hantering och förvaring av det högakliva avfallet. Ett omfattande
arbete pågår för all påvisa betryggande lösningar. Några säkra fömtsägelser om
kärnkraftens framlida roll i vår
'
I TWh (terawattimme) = 1 miljard kilowattimmar.
Prop. 1977/78:116 7
energiförsörjning
kan inte göras förrän detta arbete har gett resultat och regeringens bedömning
härav föreligger.
Övriga
energislag såsom kol, torv och ved har f. n. begränsad betydelse i vår
energibalans. Användning av kol i slor skala är en svårbedömd fråga. Begränsningar
kan vänlas av miljöskäl och på grund av svårigheter att få till stånd
tillförlitliga avtal om långsiktiga kolleveranser från utlandet. Ved är
knappast tänkbar som råvara för energiproduktion eftersom tillgången på skog
åren knapphetsfaklor inom industrin. Energiinnehållet i vedavfall och lutar tas
redan nu till vara i stor utsträckning och ett ökat utnyttjande planeras. Torv
finns i betydande omfattning inom landets gränser, men ett utnyttjande för
annat än lokal energiproduktion torde komma all begränsas av hänsyn till
miljön och på grund av besvärliga transportproblem.
Om
en svår oljekris skulle inträffa redan under 1980-talet finns det enligt vallenfallsverkels
mening knappast något sätt att undvika svåra störningar i Sveriges
energiförsörjning, efiersom del inle är möjligt all ändra ett lands energiförsörjningsstmktur
från gmnden inom en tioårsperiod. På olika sätt kan dock de för samhället svåra
konsekvenserna av en oljebrist mildras. Verket redovisar översiktligt vilka
åtgärder som kan vidtas inom elsektorn och på vilket sätt verket kan medverka.
Vattenfallsverket
understryker lill en början nödvändigheten av en målmedveten och omfattande
energihushållning. Verket bidrar härtill genom att vid sina kundkontakter
aktivt informera om rationell elanvändning och om olika sparåtgärder.
Förutsättningarna för verket att påverka det direkta energisparandel är
emellertid starkt begränsade eftersom sparåtgärderna normalt måste beslutas och
genomföras av kunderna själva. Verket pekar i sammanhanget på möjligheten att
medverka till anskaffningen av kapital för kundernas räkning.
Till
energihushållning bör också räknas åtgärder som syftar lill att förbättra
kraftproduktionens totalverkningsgrad. Som exempel anför verket begränsning av
kraftproduktion i oljeeldade kondenskraftverk och i gasturbiner. Nya oljebaserade
kraftverk bör av samma anledning byggas som kraftvärmeverk.
Överföringsförlusterna
i det svenska kraftsystemet uppgår f. n. till ca 10 TWh per år. Möjligheterna atl
minska förlusterna är en väsentlig faktor vid utformningen av kraftnät och
betydelsen härav kommer att öka med stigande kraftkostnader. Strävan att
minska förlusterna är ett bidragande motiv till nya överföringsanläggningar
liksom till vattenfallsverkets planer på att införa ett 800 kV-system. De
resultat som kan uppnås påverkas emellertid av svårigheterna f. n. alt få
tillstånd för nya kraftledningar.
Kraftutbylet
mellan kraflföretagen inom Norden kan också räknas till hushållningsåtgärderna.
Genom detta utbyte utnyttjas billigast möjliga kraftproduktion inom det
samkörande nordiska systemet och förekommande kraftöverskotl blir
tillgodogjorda. För att kraftutbylet skall kunna bedrivas i optimal omfattning
behövs nya samkörningsförbinddser mellan länderna.
Prop.
1977/78:116 8
Vad
gäller prissättningen som styrinstrument framhåller vattenfallsverket att
kunskaperna om prisemas inverkan på energiförbrukningen är otillräckliga. Om
priset skall användas som medel för att minska förbrukningen bör det enligt
verket ske på ett sådant sätt att konkurrensförhållandet mellan olika kraflslag
inle snedvrids.
Situationen
för Sveriges energiförsörjning kan på sikt förbättras också genom en
målmedveten strävan att ersätta olja med andra energiformer, däribland
elektrisk energi. En utbyggnad av elkraftsystemet kan ske med god lönsamhet och
med teknik som finns inom landet. Den elkraft som behövs för omställningen bör
därvid produceras i kraftverk som inte är oljeeldade.
VattenfaUsverket
tar i detta sammanhang upp frågan om energibeskattningen, som med nuvarande
utformning missgynnar användningen av elektrisk energi jämfört med användningen
av olja. Verket förordar att skatten på energi snarast läggs om och görs
neutral. Del kan enklast åstadkommas genom att energibeskattningen i sin
helhet inordnas i mervärdeskattesystemet i likhet med vad som är fallel i
många andra västeuropeiska länder.
För
att beroendet av olja skall minska är del också angelägel alt kärnkraftverken
kan utnyttjas för produktion av såväl elektrisk energi som hetvatten.
Vattenfallsverket har medverkat i studier med syfte att klarlägga lönsamheten
av att bygga hetvattenledningar från Forsmark till Stockholm och Uppsala.
Studierna visar atl projektet blir lönsamt om realpriset på olja ökar med 20%
jämfört med prisnivån våren 1976. Liknande undersökningar pågår beträffande
hetvattenledningar från Ringhals till Göteborg.
Den
ytteriigare vattenkraft som på kort sikt kan förutses bli utbyggd utgörs i
huvudsak av små projekt i älvar som redan är utbyggda. För flertalet av
projekten gäller att lönsamheten är otillfredsställande. Enligt VattenfaUsverket
bör i varie fall de bättre projekten ändå las i anspråk, eftersom de på lång
sikt bedöms kunna utgöra ett rationellt inslag i energiförsörjningen. Exempel
på andra projekt av detta slag är de s. k. minikraftverken, dvs. kraftverk i
storleksklassen 100-1 500 kW. Verket pekar också på möjligheterna atl minska fallföriusterna
och andra sätt alt förbättra verkningsgraden i befintliga
vattenkraftanläggningar. Åtgärderna ger små bidrag till energiförsöriningen,
men det börenligt VattenfaUsverket ändå prövas i vilken utsträckning de skall
genomföras bl. a. för att byggnadsorganisationerna och del tekniska kunnandet
på vattenkraftutbyggnadens område skall kunna vidmakthållas. Detta kan skapa en
lidsfrist för avvägningar och tillståndsprövningar i fråga om utbyggnad av
återstående vattenkraftresurser i större skala.
Ett
annat sätt att minska oljeanvändningen inom kraftindustrin är all utnyttja kol
som bränsle i nya kraftverk som är baserade på fossila bränslen. Valienfallsverkel
projekterar f. n. ett kraftvärmeverk tillsammans med Energiverken i Göteborg.
Energiverken har erhållit ett statligt bidrag för
Prop. 1977/78:116 9
att
parallellt härmed projektera kraftverket för eldning med både kol och olja. VattenfaUsverket
har dessutom beslutat att utreda förutsättningarna för ett större koleldat
kondenskraftverk.
Frågan
om utnyttjande av vissa resttillgångar av gas i Nordsjön för kraftproduktion
har aktualiserats under senare tid. Tanken är att produktionen skall ske vid
gaskällan med hjälp av flytande gasturbinkraftverk och att elenergin skall
föras över till Norge via likströmskablar och vidare via del norska
överföringssystemet till Sverige. Många problem torde behöva lösas för att
projektet skall kunna genomföras men enligl vattenfallsverket kan det vara
motiverat atl allvarligt pröva lönsamheten. Genom sitt engagemang i Swedegas
AB medverkar verket också i överläggningar om direkt import av naturgas.
Om
kraftindustrin kan uppfylla säkerhetskraven enligl den tidigare nämnda lagen om
särskilt tillstånd att tillföra kärnreaklor kärnbränsle, m. m. blir inhemsk
produktion av uran av stor betydelse för energiförsörjningen.
Vattenfallsverket anser därför atl Ranstadsprojektet bör fullföljas. Det är
också angeläget alt energiinnehållet i restprodukterna tas tillvara. De svenska
skiffrarna representerar en myckel slor energilillgång för framtiden.
Fortsatt
forskning är angelägen vad gäller de altemativa kraflslagen såsom vindkraft
och utnyttjande av solenergi. Grundläggande och långsiktigt utvecklingsarbete
finansieras av andra organisationer än valienfallsverkel. Verket ser som sin
uppgift att tillsammans med andra kraftföretag klarlägga hur sådana kraflslag
påverkar och kan inordnas i kraftsystemet.
Vindkraft synes vara det altemativa
kraftslag som i första hand skulle kunna komma i fråga för direkt
kraftproduktion. Vattenfallsverket genomför prov med två egna små
vindkraftaggregat och samarbetar dessutom med nämnden för
energiproduktionsforskning på området. Verket skall således efter pågående
provdrift svara för driften av ett vindkraftaggregat som har uppförts genom
nämndens försorg vid norra Upplandskusten. Verket har också förklarat sig
berett att mot ersättning från nämnden bygga och driva ett eller två av de
större aggregat som planeras som ett led i utvecklingen av vindkraften.
Vattenfallsverket
stöder aktivt arbetet på att utveckla olika typer av värmepumpar. Ett solenergiprojekt
har-också tagits upp pä verkets utvecklingsprogram.
De
s.k. energiskogarna kan enligt vallenfallsverkels bedömning knappast bli någon
tillgång för försörjningen med elektrisk energi.
Även
om de här redovisade åtgärderna skulle genomföras i full omfattning kommer
avsevärda kvantiteter olja att behövas under lång tid framöver. Del är därför
av vikt att åtgärder vidtas som syftar till alt få till stånd så säkra och
långsikliga oljeleveranser som möjligt. En framkomlig väg anser verket vara insatser
för utvinning av olja i egen regi eller genom avtal. Valienfallsverkel
medverkar till åtgärder för utvinning av olja genom sitt
Prop. 1977/78:116 10
engagemang
i Oljeprospeklering AB, Petroswede AB och Svenska Petroleum AB. Fortsatta
ansträngningar för att få till stånd ett oljesamarbete med Norge är enligt
verket särskilt angelägna och naturiiga.
Vattenfallsverket
erinrar också om att internationella organ har uttalat att fördelningen i en
kommande bristsituation av tillgängliga oljeresurser kommer att bli beroende av
vilka åtgärder berörda länder har vidtagit för att trygga oljeförsörjningen och
för att utnyttja inhemska energiresurser.
Vattenfallsverket
anmäler i sin anslagsframställning också vissa problem beträffande
personalplaneringen. I den ovisshet som råder f n. i fråga om inriktningen av
den framtida energipolitiken saknar verket reella forutiättningar för atl
planerade kraftanläggningar som kommer att behövas vid mitten av 1980-talet
och senare. Det gör det i sin tur svårt atl klara personalplaneringen på ett
för verket och dess anställda tillfredsställande sätt. Detta problem ökar ju
längre ovissheten varar.
Omfattande
friställning av personal blir under alla omständigheter nödvändig och ökar
markant om utbyggnaden av det tredje blocket i Forsmarks kämkraftstation inte
får fullföljas och nya vattenkraftutbyggnader inte får påbörjas. Antalet
anställda inom verkels anläggningsverksamhel och hos entreprenörer måste då
minskas med ca 4000 personer under de närmaste fyra till fem åren. Befintliga
organisationer för projektering, konstruktion och utbyggnad av anläggningar
bryts härigenom ned och betydande kunskaper som har byggts upp under lång lid
kommer atl gå förlorade. Problemet berör inle bara vattenfallsverket utan även
andra kraftförelag och den industri som tillverkar komponenter för
kraftindustrin.
Dessutom
leder osäkerheten beträffande kärnkraftprogrammet till slora svårigheter när
det gäller alt rekrytera och behålla den driftpersonal som är nödvändig för alt
valienfallsverkel över huvud taget skall kunna driva kärnkraftanläggningarna.
Personalorganisationerna
vid vattenfallsverket har mot den bakgrunden fört fram krav på åtgärder mot det
besvärliga sysselsättningsläget.
Elförsörjningen
Elkonsumtionen
i landet inkl. överföringsförluster ökade under budgetåret 1976/77 med 3,9% till
totalt 86460 GWh. Exporten av elektrisk energi - huvudsakligen leveranser till
Finland - uppgick till 5160 GWh och importen till 5450 GWh.
Industrin
ökade under budgetåret 1976/77 sin elkonsumtion med 1,8% till 39730 GWh. För
ökningen svarade i första hand verkstadsindustrin, massa- och pappersindustrin,
trävaruindustrin och livsmedelsindustrin.
Inom
gmppen hushåll, handel m.m. uppgick elkonsumtionen lill 36 770 GWh, vilket
innebären ökning med 7,5%jämfört med budgetåret 1975/76.
Inom
kommunikationssektorn steg elkonsumtionen med 4,8%.
Budgetåret
1976/77 var ett lågkonjunkturår med lågt resursutnyttjande
Prop.
1977/78:116 11
inom
industrin. Den ökade elkonsumtionen under budgetåret kan därför i huvudsak
tillskrivas den långa och kalla vintern, vilket är förklaringen till att
ökningen till stor del härrör från gruppen hushåll, handel m. m.
Produktionen
av elektrisk energi i landet samt import uppgick under budgetåret 1976/77 till
91 610 GWh, vilket innebär en ökning med ca 2 100 GWh jämfört med budgetåret
innan. Under budgetåret färdigställdes nya vattenkraflanläggningar med en
produktion av ca 500 GWh under år med normal vattentillgång. Trots delta
tillskott var produktionen av vattenkraft 6 340 GWh lägre än under närmast
föregående budgetår. Orsaken härtill var de utpräglade torrårsförhållanden som
rådde under hösten 1976 och nederbördens ogynnsamma geografiska fördelning.
Nederbörden uppgick till 105 % av normal nederbörd mot 85 % under budgetåret
innan.
Produktionen
av kärnkraft ökade under budgetåret 1976/77 med 1 380 GWh till totalt 16210 GWh.
Kärnkraftens andel av den totala elproduktionen inkl. import var 17,5 %. Under
budgetåret togs ett nytt kärnkraftblock i kommersiell drift nämligen Barsebäck
2 med en produktionskapacitet av 570 MW'. Produktionen från kärnkraftverken
motsvarade 68% av den energimängd som maximalt skulle ha kunnat produceras med
beaktande av behövlig lid för bränslebylen och normal översyn.
På
grund av den dåliga tillgången på vattenkraft behövdes under budgetåret
1976/77 en betydande andel värmekrafl från i huvudsak oljeeldade anläggningar.
Produktionen av sådan kraft ökade med 9750 GWh till 19790 GWh och svarade för 21,5%
av den totala elförsöriningen.
1
prop. 1975:30 om energihushållning m. m. antogs elkonsumtionen öka med i
genomsnitt ca 6% per år under perioden 1973-1985. Detta motsvarar en
förbrukning av 117TWhår 1980och 159TWh år 1985. Tillväxttakten hittills har
varit avsevärt långsammare eller knappt 4% per år t. o. m. utgången av år
1976.
Som
ett första underlag för energikommissionens (I 1976: 05) arbete lade statens
industriverk i mars 1977 fram en referensprognos (SIND PM 1977: 5) Sveriges
energikonsumtion lill 1995. Vad beträffar den samhällsekonomiska utvecklingen
baserar sig prognosen på ett av beräkningsalternativen i rapporten (SOU
1975:89) Långtidsutredningen 1975. I detta alternativ beräknas
bruttonationalprodukten öka med 2,9% per år under perioden 1975-1980 och med
3,3% under perioden 1980-1990. Elkonsumtionen bedöms enligt prognosen komma
att uppgå lill 137 TWh år 1985 och 160 TWh år 1990.
Även
Centrala Driftledningen (CDL) har gjort studier rörande elkonsumtionen fram till
år 1990. Två utvecklingsalternativ redovisas. I det ena alternativet (A) antas
bruttonationalprodukten öka med 3,2% per år och industriproduktionen med 3,9% per
år under perioden 1970-1990. I det andra alternativet (B) antas ökningslakten
bli resp. 3,6% och 4,4% per år.
'
1 MW (megawatt) = 1000 kilowatt.
Prop. 1977/78:116 12
Resultatet av CDL:s beräkningar sammanfattas i följande
tabell. Som jämförelse redovisas även industriverkets referensprognos.
1975 Ökning 1985 Ökning 1990
TWh per år, % TWh per år, % TWh
Alt. A 81,5 4,8 130 3,3 153
Alt. B 81,5 6,2 149 4,1 182
SIND 81,5 5,3 137 3,1 160
CDL har inte kunnat ange vilket utvecklingsalternativ som
är mest sannolikt. Det beror i hög grad på betingelserna för ekonomisk
tillväxt i landet under den studerade perioden och på energipolitikens framtida
inriktning.
De studier rörande den framtida kraftförsörjningen inom
vattenfallsverkets distributionsområde som verket gjorde våren 1976 inför
anslagsframställningen för innevarande budgetår gav antydningar om lägre
belastningsvärden än enligt 1975 års prognos. Utvecklingen ansågs emellertid
mycket svår atl bedöma. Bl. a. av denna anledning beslöt verket att behålla den
gamla prognosen ytterligare ett år.
Valienfallsverkel har deltagit aktivt i CDL:s tidigare
nämnda prognosar-beie. Därvid har inte framkommit något som motiverar atl
verket gör justeringar i den prognos som verket för egen del tagit fram under
vintern 1977. Vattenfallsverket har därför ansett att denna prognos bör läggas
till grund för anslagsframställningen.
Prognosen avser som vanligt försäljningen av elektrisk
energi under me-delsårsförhållanden med avseende på temperatur och tillgång på
vattenkraft. Liksom i 1975 års prognos har verket gjort ett tillägg med 8% för
överföringsförluster.
Konsumtionen av elektrisk energi år 1985 inom
vattenfallsverkets distributionsområde beräknas enligl den nya prognosen bli
63 TWh. Delta motsvarar en åriig ökning under perioden 1973-1985 med 5,2%.
Jämfört med 1975 års prognos innebär den nya prognosen en sänkning av
elkonsumtionen år 1985 med ca 14 TWh. Något mer än hälften av sänkningen
faller på industriabonnenlerna, främst järn- och stålverk, andra metallverk och
kemisk industri.
Enligt vattenfallsverket finns viss risk för alt elbehovet
kan ha underskattats. Den djupa och långvariga konjunkturen kan ha påverkat
branschorganisationernas och de enskilda abonnenternas framtidsbedömning negativt.
Vidare finns som verket tidigare har anfört risk för att utvecklingen på
oljemarknaden tvingar fram en ökad efterfrågan på elektrisk energi. Detta har
inte beaktats i prognosen.
Å andra sidan har i prognosen förutsatts att inga
restriktioner tillkommer mot användningen av elenergi för iokaluppvärmning.
Sådana restriktioner och andra begränsningar kan dock inte uteslutas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utbyggnadsprogram
Under
budgetåret 1976/77 logs i drift Randi kraftstation i Lilla Lule älv. Tidigare
beslutade och nu föreslagna kraftproduktionsanläggningar framgår av
följande sammanställning.
Ulbyggnadsobjekt
Älv/föriägg-
Planerad
Redovisad i
ningsort
idrift-
tagning.
budgetår
proposition
Tidigare
beslutade
Ritsem
Luleälven
1977/78
1972:1
bil. 15
Kärnkraft,
block 3
Ringhals
1978/79
1972:1
bil. 15
Juktan
Umeälven
1978/79
1973:1
bil. 15
Harsprångel,
aggregat 4
Luleälven
1978/79
1974:1
bil. 15
Kärnkraft,
block 1
Forsmark
1978/79
1973:1
bil. 15
Söderfors
Dalälven
1978/79
1975/76:25
bil. 11
Näs,
aggregat 14
Dalälven
1979/80
1975/76:25
bil. 11
Porjus,
aggregat 12
Luleälven
1979/80
1975:30
bil. 1
Kärnkraft,
block 4
Ringhals
1979/80
1973:I
bil. 15
Äsele
Ångermanälven
1980/81
1974:1
bil. 15
Harsprångel,
aggregat 5
Luleälven
1980/81
1975:30
bil. 1
Kärnkraft,
block 2
Forsmark
1980/81
1973:1
bil. 15
Ligga,
aggregat 3
Luleälven
1981/82
1975:30
bil. 1
Lilla Edet,
aggregat 4
Göta älv
1981/82
1976/77:
100
bil. 17
Stenkullafors
Ångermanälven
1983/84
1974:1
bil. 15
Kärnkraft,
block 3
Forsmark
1984/85
1975/76:
100
bil. 15
Nu
föreslagna
Gasturbin
-
1978/79
1977/78:25
bil. 11
Näs,
aggregat 15
Dalälven
1980/81
1977/78:25
bil.lt
Messaure,
aggregat 3
Luleälven
1983/84
Den
nyss redovisade sänkningen av elprognosen motsvarar år 1980 produktionen i ett slort
kärnkraflblock och år 1985 produktionen i ca två kämkraftblock. En viss senareläggning
av objekt i det beslutade utbyggnadsprogrammet har å andra sidan inträffat. Valienfallsverkel
räknar således med en senareläggning av kärnkraflblocket Ringhals 3 med nio
månader och av kärnkraftblocket Forsmark 1 med tre månader.
Block
3 i Forsmarks kärnkraftstation räknar valienfallsverkel med att kunna ta i
drift under budgetåret 1984/85, vilket innebär en senareläggning med ca två år.
Verket utreder på uppdrag av regeringen konsekvenserna med hänsyn lill ekonomi
och sysselsättning av en ändrad planering för detta block. Avsikten med den
ändrade planeringen är alt handlingsfrihet skall föreligga att fullfölja eller
avbryta projektet efter ett nytt energipolitiskt beslut hösten 1978.
Av
olika skäl har också tidpunkten för idrifttagning av vissa beslutade vallehkraftobjekl
blivit senarelagd. Ändringar i utförandet har således förskjutit tidpunkten
för idrifttagning av det fjärde aggregatet i Lilla Edels kraftstation i Göta
älv med sju månader. Tidpunkten för idrifttagning av det tredje aggregatet i
Ligga kraftstation i Luleälven har likaledes senare-
t2 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 116
Prop.
1977/78:116 14
lagts
med fem månader. Vidare har vattenfallsverket, i syfte att uppnå en jämnare
sysselsättning i området, flyttat fram tidpunkten för idrifttagning av
Stenkullafors kraftstation i Ångermanälven med ett år.
I
anslagsframställningen för innevarande budgetår anmälde valienfallsverkel
tveksamhet i fråga om de beslutade utbyggnaderna i kraftstationerna Porjus, Harsprångel,
och Ligga i Luleälven. Produktionstillskotten från dessa anläggningar skulle
komma tidigare än som var motiverat från kraft-balanssynpunkl. De kraftigt
ökade kostnaderna bidrog också till verkets tveksamhet. Konsekvensema för
sysselsättningen av en senareläggning ansågs emellertid så besvärande att
utbyggnaderna bedömdes böra fullföljas. Av hänsyn lill sysselsättningen anser
vattenfallsverket alltjämt att arbetena vid de berörda kraftstationerna bör
fortsätta trots all prognosen för elkonsumtionen nu har sänkts. Verket anser
emellertid att verket bör kompenseras för de merkostnader som uppkommer genom
alt utbyggnaderna fullföljs.
Vad
gäller installation av ytterligare effekt i Luleälven fortsätter vattenfallsverket
projekteringen för kraftstationerna Messaure, Porsi och Lax-ede. Efiersom något
tillskott av effekt inte behövs fram till mitten av 1980-talet kan - med
undantag för ett tredje aggregat i Messaure - någon tidpunkt för igångsättning
av utbyggnaderna f n. inte anges.
Messaure
kraftstation är belägen mellan kraftstationerna Ligga och Porsi. 1 stationen
finns f. n. två lika stora aggregat med en sammanlagd utbyggnadsvattenföring av
385 m'/s. Maximieffekten är 300 MW och energiproduktionen I 835 GWh per år.
Stationen
har förberetts för ytterligare ell aggregat. Utbyggnaden kan därför ske till en
förhållandevis låg kostnad och medför att regleringsmagasin och tillkommande
aggregat i Luleälven kan utnyttjas bättre. Av detta skäl föreslår
vattenfallsverket att kraftstationen förses med ett tredje aggregat.
Utbyggnadsförslaget omfattar komplettering av drivvattenintag, ulsprängning av
tilloppstub och maskinstation under befintlig golvnivå samt sugrör. Därtill
kommer en ökning med en meter av regleringsamplitu-den i del nedanför liggande
magasinet vid Porsi kraftstation.
Genom
den föreslagna tillbyggnaden ökar stationens utbyggnadsvattenföring med 190 mVs
och maximieffekten med 140 MW. Energiproduktionen blir i slort sett oförändrad.
Anläggningskostnaden beräknas bli 84 milj. kr. Vissa förberedande arbeten bör
enligt vattenfallsverket bedrivas under budgetåret 1978/79 och anpassas till
avslutningen av pågående arbeten vid Porjus och Harsprångel. Det nya aggregatet
planeras bli taget i drift hösten 1983.
Näs
kraftstation i Dalälven byggs f. n. om och skall förses med ett rörturbinaggregal
som ersättning för fem äldre aggregat. De åtta återstående aggregaten i den
gamla stationen har låg verkningsgrad och höga driftkostnader. Under
förutsättning att vattenfallsverket får 10% avskrivning på
industribeställningen anser verket del fördelaktigt att ersätta även dessa
aggregat med ett rörturbinaggregal i omedelbar anslutning till den pågående
ombyggnaden. Genom utbytet ökar stationens utbyggnadsvat-
Prop.
1977/78:116 15
tenföring med 120 m/s och maximieffekten med 1 MW.
Produktionstillskottet blir 15 GWh per år. Anläggningskostnaden har beräknats
till 34 milj. kr. Byggnadsarbetena kan sättas igång i början av år 1979, varvid
aggregatet beräknas bli taget i drift under budgetåret 1980/81.
Bland vattenfallsverkets förslag till nya kraftproduktionsansläggningar
ingår också en gasturbin av ny typ med beteckningen GT 200. Anläggningen
behövs inle i verkets kraftsystem vid den tidpunkt - våren 1979 då den
beräknas vara färdig för idrifttagning. Verket är emellertid berett att
förvärva gasturbinen som ett led i ett inhemskt utvecklingsarbete. En förutsättning
är att verket erhåller avskrivningsanslag för den del av kostnaderna som
överstiger anläggningens värde i produktionssystemet.
Gasturbinen haren maximieffekt av ca 80 MW. Anläggningskostnaden
har beräknats till ca 80 milj, kr. Arbetet på atl finna en lämplig förläggningsplats
för gasturbinen pågår. För atl anläggningen skall kunna färdigställas till
avsedd tidpunkt behövs byggnadsanslag redan under budgetåret 1977/78.
Med de nya utbyggnader som VattenfaUsverket har föreslagit
utöver tidigare beslutade anläggningar erhålls energi- och effektbalanser i
det statliga kraftsystemet enligt här redovisade sammanställningar.
Energibalanser budgetåren 1978/79-1984/85 (i TWh)
1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84
1984/85
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prima förbrukning enligt
normalårsprognosen inkl.
tillkommande prima förbrukning
(0,5 TWh) vid exceptionella
47,5
50,0
52,8
55,7
58,2
60,5
62,7
3,2
2,4
1,6
2,8
2,9
2,0
M
50,7
52,4
54,4
58,5
61,1
62,5
63,8
torrårsförhållanden Försäljning till andra kraftföretag
inkl. export
Summa förbrukning
Krafttillgäng från egna befintliga
och beslutade vattenkraft
anläggningar, medelår 29,6 29,7 30,0
30,1 30,1 30,3 30,3
Krafttillgång från föreslagna
nya vattenkraftanläggningar,
medelår - - 0,01 0,02 0,02
0,02 0,02
Krafttillgång från egna befintliga och beslutade
värmekraftanläggningar vid medeltillgänglighet
fossileldad kraft 12.4 12,6 12,6 12,6
12,6 12,6 12,6
kärnkraft 16,1 18,7 25,9 27,7
27,7 29,3 32,0
Krafttillgång från föreslagna nya värmekraflanläggningar
vid medeltillgänglighel
fossileldad kraft - 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2
kärnkraft _______
Köp från andra kraftföretag
inkl. import 5,9 5,2 4,3 4,3 4,3 4,3 4,3
Summa krafttillgång enligt energikriteriet'
54,5 56,7 62,6 64,3 64,3 65,9 68,4
Brist enligt energikriteriet ~ ~ ~ ~ _ _ _
' Energikriterium: Total produktionsförmåga = 0,8 x vattenkraftproduktion-l-0,9
x värmekraftproduktion
Prop.
1977/78:116 16
Etfektbalanser budgetåren 1978/79-1984/85 (i MW)
1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83
1983/84 1984/85
Den prima förbrukningens
maximalvärde 8650 9150 9700
10200 10700 11100 11500
Försäljning till andra kraftföretag
inkl. export 263 210 60 340 320 150
Summa belastning 8913 9360 9760 10540 11020
11250 11500
Installerad effekt i egna befintliga
och beslutade vattenkraft-
anläggningar 6844 6864 7 550 7
569 7738 7794 7794
Installerad effekt i föreslagna nya
vattenkraftanläggningar
151 151
Installerad effekt i egna befintliga
och beslutade värmekraft
anläggningar
fossileldad kraft 2468 2468 2468
2468 2468 2468 2468
kärnkraft 3 168 3 168 4752 4752 4752
4752 5497
Installerad effekt i föreslagna nya
värmekraftanläggningar
fossileldad kraft - 80 80 80 80 80 80
kärnkraft _______
480
330
180
180
180
180
165
12960
112910
15031
15050
15219
15425
16155
4047
3 550
5 271
4510
4 199
4 175
4 655
46,8
38,8
54.3
44,2
39,2
37,6
40,5
Köp från andra kraftföretag
Summa installerad effekt
Effektreserv
D:o i % av prima förbrrukningens maximalvärde
Energibalanserna visar att den prognostiserade
förbrukningen av elektrisk energi kan tillgodoses med önskad leveranssäkerhet t.o.m.
budgetåret 1984/85 med hittills beslutade och nu föreslagna produklionsanlägg-ningar.
Även från effektsynpunkl beräknas leveranssäkerhelen bli tillfredsställande
under samtliga redovisade budgetår.
De överskott på produktionsresurser som balanserna visar
utgör i den osäkra prognossituation som råder en säkerhet mot oförutsedda elbehov
och gör det möjligt att begränsa användningen av olja till ett minimum, Vattenfallssverkel
understryker emellertid att vad verket har anfört beträffande
leveranssäkerheten bygger på förutsättningen all kärnkraftverken får utnyttjas.
Ett väsentligt bortfall av kärnkraft kan inte klaras.
Vattenfallsverket anför vidare atl ytteriigare
produktionsenheter kan komma lill under perioden t.o.m. budgetåret 1984/85. Det
gäller i första hand kraftvärmeverk. Tidpunkten för idrifttagning av sådana
anläggningar bestäms bl. a. av de berörda kommunernas värmebehov.
Vattenfallsverket förhandlar således med Botkyrka och
Huddinge kommuners fjärrvärmeföretag om ett samarbete för utbyggnad av ett
kraftvärmeverk om 200 ä 250 MW med möjlig idrifttagning år 1983. Med Energiverken
i Södertälje förhandlar verket om utbyggnad av ett kraflvärmeverk om ca 50 MW
med möjlig idrifttagning år 1982. Vidare projekterar verket ett
Prop. 1977/78:116 17
kraftvärmeverk tillsammans med Energiverken i Göteborg.
Målet är att detla arbete skall vara klart under år 1978 för att ell första
block skall vara i drift under budgetåret 1983/84.
Verket undersöker ytterligare möjligheter att installera
kraftvärmeverk inom det statliga eldistributionsområdet.
Nya vattenkraftstationer kan också komma att färdigställas
under perioden fram t.o.m. budgetåret 1984/85. De mest aktuella projekten är
Granboforsen i Indalsälven, Klippen i Umeälven och Sädva med utökad reglering
av Sädvajaure i Skellefteälven. Ansökan om tillstånd enligt vattenlagen (1918:523)
har inlämnats för samtliga tre projekt.
Projektreserv
Vattenfallsverket saknar en för rationell elförsörjning
ändamålsenlig projektreserv. Projekt som ingår i projektreserven skall kunna
tas in i utbyggnadsprogrammet med kort varsel när det är påkallat från kraftförsörj-ningssynpunkt
eller av konjunklurmässiga skäl. I reserven ingår f.n. två gasturbiner om
tillsammans ca 150 MW och oljelagringsanläggningar om sammanlagt 750000 m'. Som
reserv betraktar verket också två på fossila bränslen baserade kondenskraftblock
om tillsammans 640 MW som verket undersöker lokaliseringsförulsättningarna för.
Ett utnyttjande av den befintliga projektreserven skulle
innebära atl den del av elproduklionsapparalen som är baserad på fossila
bränslen utökas. Del är enligt vattenfaUsverkets mening i och för sig inle
önskvärt men kan bli nödvändigt av tidsskäl.
Valienfallsverkel föreslår atl projektreserven skall
utökas redan innevarande budgetår med den tidigare nämnda tillbyggnaden i Näs
kraftstation med ett andra rörturbinaggregal. Det öppnar en möjlighet att tidigarelägga
beställningen av aggregatet om det skulle behövas för att öka sysselsättningen
inom industrin. Med sikte på atl utbyggnaden vid behov skall kunna påbörjas
under budgetåret 1978/79 bör också valtenkraftprojektet Klippen föras till projeklreserven.
Gotlands elförsörjning
VattenfaUsverket har förhandlat om ett övertagande den 1
januari 1978 av samtliga aktier i Gotlands Kraftverk AB och av Voxnans Kraft AB:s
el-produklionsanläggningar på Gotland m.m. Den totala köpesumman uppgår till
165 milj. kr. och fördelar sig med 116 milj. kr. på budgetåret 1977/78 och 49
milj. kr. på budgetåret 1978/79.
Vattenfallsverket har vidare förhandlat med Gotlands
kommun om alt bilda ett gemensamt eldistributionsbolag som skall äga och driva
samtliga distributionsanläggningar inkl. det regionala nätet på Gotland. Produk-
opaginerad Kontrollera mot PDF
tionsanläggningarna skall ägas av vattenfallsverket men
enligt särskilt avtal skötas av del nya bolaget.
För att elförsörjningen på Gotland skall kunna klaras är
det nödvändigt att till år 1979 förstärka det gotländska kraftsystemet med ny
produktionskapacitet. Kostnaderna härför har preliminärt uppskattats till 80
milj. kr. Därutöver behöver en befintlig likströmsförbindelse med fastlandet
förstärkas till en beräknad kostnad av 5 milj. kr.
Samtliga elproduktionsanläggningar på Gotland använder
olja som bränsle. Produktionskostnaderna är därför väsentligt högre än
vattenfalls-verkets normala högspänningslariffer. Syftet med verkets
övertagande av produktionsanläggningarna är att råkraft skall kunna säljas till
del nya distributionsbolaget på Gotland på samma prisvillkor som gäller för
verkets normala råkraftförsäljning på fastlandet. En förutsättning härför är bl.a.
atl de medel som behövs för de redovisade investeringarna på Golland ställs
till verkets förfogande utan krav på förräntning.
Medelsförbrukning
Vallenfallsverkels investeringsram för budgetåret 1977/78
är fastställd till 2 137,1 milj. kr. Medelsbehovet beräknas nu lill 2725 milj.
kr., vilket överstiger investeringsramen med 587,9 milj. kr. Det ökade medelsbehovet
beror bl.a. på verkets investeringar i Golland, anskaffningen av en ny
gasturbin samt pris- och lönestegringar.
För budgetåret 1978/79 har vattenfallsverket beräknat ett
medelsbehov av 2385 milj. kr. Beloppet har beräknats med marginal för erfaren-hetsmässiga
kostnadsförändringar under perioden fram till budgetårets börian. Fördelningen
på olika typer av investeringsobjekt framgår av följande sammanställning som
också visar den verkliga medelsförbmkningen och det beräknade medelsbehovet för
resp. budgetåren 1976/77 och 1977/ 78 (i milj. kr.).
Verklig medels-
Beräknad
medelsförbrukning
brukning
1976/77
1977/78
1978/79
Vattenkraftanläggningar
460,6
582,7
467.9
Kärnkrafianläggningar
1051,0
1 174,5
922,6
Kärnbränsle
81,6
139.0
223,5
Övriga
värmekraft-
anläggningar
16.5
83.0
11,9
Distributionsanläggningar
527.5
515,3
603,0
Gotlands
eldistribution
-
161,0
84,0
Övriga
ändamål
53,0
69,5
72.1
2190,2
2
725,0
2 385,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
För
vattenkraftanläggningar föreslår vattenfallsverket följande investeringsprogram
(i milj. kr,).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Totalt
anslagsbehov beräknat år
1977
1976
Medelsförbrukning
1.0. m, beräknad
för
1976/77 1977/78
1978/79
opaginerad Kontrollera mot PDF
1. Företag påbörjade före 1977-07-01 Ritsems
kraftstation med Sitasjaure
reglering Juktans pumpkraftstation Harsprångets
kraftstation,
aggregat 4 och 5 Porjus kraftstation
aggregat 12 Äsele kraftstation Stenkullafors kraftstation
Ligga kraftstation,
aggregat 3 Näs kraftstation,
ombyggnad Kapitallillskott till Söderfors
Kraft AB Kapitallillskott för ersättningskraft m.m.
Anläggningsmedel till
regleringsföretag Efterarbeten och skaderegleringar för
idrifttagna vattenkraftanläggningar
478 451
379
166 126 191
228
86
505 494
436
190 155
222
266 100
368,9 290,6
110,9 154,0
21.1 49,4
138,4
96,6
95.4
56,1 19,2 6.8
42,7 18.7 6,9
39,9
44.7 4,9
17,5
32,2
39.3
14,8
34,6
37,3
42,4
38.5
-1,8
-0,8
5,2
13,5
30,5
10,5
572,9
393,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Företag som påbörjas 1977178
Lilla Edets kraftstation, aggregat 4
Företag avsedda att påbörjas 1978179 Näs kraftstation,
aggregat 15 Messaure kraftstation, aggregat 3
85
107
34 84
9,8
29,2
1,5 1,0
2,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
IV.
Kostnadsökning juli -77-juni -78
582,7
42,5 467,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
För
kärnkraft anläggningar föreslår vattenfalls verket följande investeringsprogram
(i milj, kr.).
Totalt anslagsbehov beräknat år
Medelsförb
rukning
1, 0, m.
beräknat
för
1976
1977
\91(,m
1977/78
1978/79
1 Företag påbörjade före 1977-07-01
Ringhals kraftstation.
block 3 och 4 Kapilaltillskoti till Forsmarks
Kraftgrupp AB:
Block 1 och 2
Block 3 Efterarbeten för idrifttagna
kärnkraftanläggningar
3 150
3 308
2131,8
679.3
257,0 163,0
75,2 1174,5
315,4
380,0 99,0
43,6 838,0
11. Kostnadsökning juli -77-juni-78
1174,5
84,6 922,6
Behovet
av kapitaltillskott till Forsmarks Kraftgrupp AB avseende block 3 har tagits
upp till samma belopp som i anslagsframställningen för budgetåret 1977/78 i
avvaktan på ställningstaganden med anledning av vallenfallsverkels utredning
om konsekvenser av en ändrad planering för delta block.
Av
det totala medelsbehovel för kärnbränsle - 223,5 milj. kr. - utgör 30,8 milj.
kr. betalning för tillverkningen av första laddningen bränsle lill block 4 i
Ringhals kämkraftstation. Återstående 192,7 milj. kr. avser inköp av
ersättningsbränsle till blocken 3 och 4 i Ringhals. Anskaffning av ersättningsbränsle
finansieras normalt med medel motsvarande bränslekostnader som frigörs vid kärnkraflproduklion.
Idriftlagningen av blocken 3 och 4 i Ringhals är emellertid försenad, vilket
innebär att utbränningen av bränsle blir mindre än beräknat. Konlraklsenhga
leveranser av ersättningsbränsle måste därför finansieras på annal sätt. Valienfallsverkel
anser alt behövliga medel bör anvisas från investeringsanslaget Kraftstationer
m. m., eftersom behovet bedöms motsvara en stadigvarande lagerhållning. I
annat fall behöver den rörliga kredit som står lill verkets förfogande höjas
med ett belopp som motsvarar kostnaden för ersättningsbränslet.
Prop.
1977/78:116 21
Medelsbehovel
för övriga värmekraftanläggningar har verket beräknat enligt följande (i milj. kr.).
Totalt anslagsbehov beräknat år
Medelsförbrukning
t,o, m.
beräknad fö
1'
1976
1977
1976/77
1977/78
1978/79
Gasturbin
Kapitaltillskott till Fyriskraft AB Svenska Petroleum AB
Efterarbeten för idrifttagna värmekraftanläggningar
80
70,0 -0,1 12,5
0,6 83,0
10,0 -0,1
0,9 10,
Kostnadsökning juli -77-juni -78
83,0
1,1 11,9
Vattenfallsverket
har lämnai en särskild redogörelse för investeringar avseende distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten. Medelsbehovet beräknas lill 603 milj. kr.,
varav 63,8 milj. kr. för driftövervakningsanläggningar, 258,7 milj. kr. för
stamnätsanläggningar, 192,5 milj. kr. för regionala nät och 88 milj. kr. för
lokala nät. Av det totala medelsbehovet hänför sig 431,7 milj. kr. till påböriade
och tidigare redovisade arbeten. Medelsbehovel för tidigare ej redovisade men
nu föreslagna arbeten framgår av följande sammanställning (i milj. kr.).
Vattenfallsverkets
utiägg under budgetåret 1978/79 för investeringar på Gotland belöper sig lill
sammanlagt 84 milj. kr. De fördelar sig med 54 milj, kr. på förvärv av Voxnans
Kraft AB:s elproduktionsanläggningar på ön och aktierna i Gollands Kraftverk AB
och med 30 milj, kr. på utbyggnaden av ny produktionskapacitet. Verket begär
avskrivningsanslag för got-landsinvesleringarna.
Medelsbehovet
för övriga ändamål har VattenfaUsverket beräknat till sammanlagt 72,1 milj. kr.
31,2 milj. kr. avser diverse kompletteringar av produktionsanläggningar - bl.a.
kvalitetsförbättrande åtgärder i Stenungsunds kraftstation, förbättringar i
vattenkraftstationer och åtgärder vid verkets huvudkontor i Råcksta samt
kostnader för upprustning av en oljedepå i Flaxenvik. Vidare ingår 7.9 milj.
kr. för inköp av fastigheter och fallrätter samt 33 milj. kr. för förvärv och
finansiering av företag, vilkas verksamhet avser distribution av elektrisk
energi.
opaginerad Kontrollera mot PDF
50,0
18,0
15,6 171,3
Totalkostnad
Beräknad
beräknad
utgift
1977
1978/79
16.0
3,6
19,3
3,8
8,4
3,1
47,8
2,0
2,2
0,2
7,2
5,4
9,6
11,0
5,0
15.5
6,0
11,3
3,1
4,9
2,0
5,3
2,5
2,6
2,1
12,5
8,1
2,7
1,8
9,2 ;n
4,1
4,3
1,5
2,7
1,4
12,6
4,4
4,4
2,0
3,9
0,7
7,7
1,5
8,2
2,0
3,1
2,0
5,0
1,3
8,5
Stam- och primärnät
Utökad transformering från 400 kV i Gävleområdet
Utökad transformalorkapacitel 400/130 kV i Södermanland
och Östergötland
Transformatorbyte 220/130 kV i Finnslätten och Hallsberg
Förstärkning av 400 kV ledning Kilforsen-Ramsele-Storfinnforsen-Midskog
Förstärkning av 400 kV ledning Hallsberg-Stenkullen
Förstärkning av 220 kV ledningar i norra Stockholmsområdet
Ospecificerade utbyggnader i stam- och primärnät
Regionala nät
Anslutning av ny 130 kV station i Torslanda
Ny 130/20 kV station i Alafors
Ny 130/40 kV station i Tranemo. Spänningsomläggning
till 40 kV Ändring av överföringssystemet i Göta älv
Förstärkning av transformatoreffekten i Färlev Ny 13(tl kV matning till Berol-Sanden,
Stenungsund Ny 130 kV ledning Timmersdala-Skövde Ny 130/6 kV station i Fagersta
Förstärkningsåtgärder i Overby transformationstation
Ombyggnad till 130 kV och areaförstärkning av ledningen
Grönsta-Strängnäs samt ombyggnad av Grönsta
Eskilstuna D:o för ledningen Strängnäs-Sköldinge Ombyggnad
av Strängnäs transformatorstation lill
130/20 kV Utbyte av transformator lill 200 MWA i Valbo
samt två nya 70 kV fack Ny 70/20 kV station i Östervåla Ny
70/20 kV station i Kungsängen Nytt 130 kV ställverk i Mjölby samt anslutning
av 20 kV ställverk Ny 70/40 kV transformering i Parteboda
Utbyggnad av 130 kV ställverket i Stornorrfors Diverse utbyggnader i regionala
nät
Lokala nät
Ospecificerade upprustningar, utbyggnader för nya
anslutningar och förstärkningar
Driftövervakningsanläggningar
Ny regioncenlral för Trollhälte kraftverk 102,0
Kostnadsökning juli -77-juni -78
opaginerad Kontrollera mot PDF
Borgen
Riksdagen har bemyndigat regeringen att medge
vattenfallsverket att teckna borgen för lån till bolag, i vilka verket
förvaltar statens aktier, intill 3 403 milj. kr. Av denna ram hänför sig 2 930
milj. kr. till borgensteckning för lån som Forsmarks Kraftgrupp AB tar upp på
den allmänna kapital-
Prop. 1977/78:116 23
marknaden för att finansiera utbyggnaden av tre kärnkraftblock
och IIO milj. kr, till borgensteckning för län till eldistributionsbolag.
Vattenfallsverkets borgensteckning för Fprsmarksbolagets
upplåning uppgick den 30 juni 1977 lill ca 1728,6 milj. kr. För lån i utländsk
valuta och - sedan oktober 1976 - för svenska obligationslån har verket tecknat
borgen för hela lånen mot underborgen och efterborgen av direkta och indirekta
delägare i bolaget.
Borgensutrymmet för Forsmarksbolagets fortsatta upplåning
är I 200 milj. kr. Bolagets behov under budgetåren 1977/78 och 1978/79 av
borgen för lån för utbyggnaden av block 1 och 2 i Forsmark bedöms bli I 900
milj. kr. Det förutsätts atl valienfallsverkel skall teckna borgen för hela lånen.
Verket föreslår atl borgensramen avseende lån lill Forsmarks Kraft-grupp AB
utökas med I 000 milj. kr. till 3930 milj. kr.
Härtill 'kommer behov av borgen för lån för utbyggnader av
block 3 i Forsmark enligt vad vattenfallsverket har redovisat i särskild framställiäng
med anledning av ändrad planering för blockets uppförande.
Av nuvarande borgensram för eldistributionsbolagens
upplåning hade 89,8 milj, kr. utnyttjats den 30 juni 1977. Under budgetåren
1977/78 och 1978/79 beräknas utnyttjandet öka med ca 20 milj. kr. Utrymmet för
borgensteckning därutöver, som kan föranledas av nu inte kända lånemöjligheter
för befintliga eldistributionsbolag och av lånebehov för eventuellt
tillkommande bolag blirdärmed mycket begränsat. Valienfallsverkel föreslår att
borgensramen för eldistributionsbolagens upplåning höjs från 110 milj. kr. till
130 milj. kr.
Utredning om ändrad planering för kärnkraftblocket
Forsmark 3
1 syfte att bibehålla största möjliga handlingsfrihet vad
beträffar utformningen av den framtida energipolitiken, och särskilt
användandet av kärnkraft, inför ett nytt energipolitiskt beslut hösten 1978
gav regeringen ijuli 1977 statens vattenfalls verk i uppdrag att förhandla om
och kartlägga konsekvensema av en ändrad planering av block 3 i Forsmark.
Därvid angavs bl a atl VattenfaUsverket skulle ta upp förhandlingar med medintressenten
i Forsmarks Kraftgrupp AB Mellansvensk Kraftgrupp AB - om en sådan ändring i
planeringen för kärnkraftblocket Forsmark 3 alt handlingsfrihet föreligger att
avbryta eller fullfölja projektet efter ett energipolitiskt beslut hösten 1978.
Som en förutsättning för förhandlingarna angavs alt den verksamhet på
byggarbetsplatsen i Forsmark som avser block 3 skulle upphöra samt atl nya
kontrakt med underleverantörer inte skulle tecknas.
Vidare uppdrog regeringen åt vattenfallsverket att efter
samråd med berörda huvudleverantörer kartlägga konsekvenserna av den ändrade
planeringen för kärnkraftblocket Forsmark 3. Syftet med kartläggningen angavs
vara att belysa vilken verksamhet hos VattenfaUsverket samt andra berörda
intressenter och företag som oundgängligen krävs föratt handlingsfrihe-
Prop. 1977/78:116 24
ten
skall bibehållas till lägsta möjliga kostnad. Särskilt skulle verkningarna från
sysselsättningssynpunkt och ekonomisk synpunkt belysas. 1 uppdraget ingick
även att kartlägga behovet av ersättningsobjekt för berörda leverantörsföretag.
Möjlighetema att erbjuda personal som fn är sysselsatt med arbeten för block 3
sysselsättning vid övriga block i Forsmark skulle också undersökas.
Vattenfallsverket
har i november 1977 redovisat resultatet av karlläggningen och förda
förhandlingar. Av verkets rapport framgår att man, med utgångspunkt från fömtsättningen
atl minimera kostnaderna för block 3 fram till november 1978, baserat förhandlingama
med Mellansvensk Kraftgmpp AB på fömtsättningen alt anläggningen skall tas i
drift i oktober 1984. Vidare uppges alt ytterligare förskjutning av
leveranstidpunkten skulle medföra risk för att gällande kontrakt med huvudlevarantörerna
måste annulleras. Sedan sommaren 1977 har arbetet inriktats enligt denna nya tidplan
som, jämfört med den ursprungliga, innebär en senareläggning med två år. I
praktiken föreligger redan en förskjutning med drygl ett år.
När
det gäller arbetets bedrivande fram till november 1978 krävs enligl verket att
för projektet avsedda resurser bevaras hos VattenfaUsverket, huvudleverantörerna
(AB ASEA ATOM för reakloranläggningen, och STAL-LAVAL Turbin AB för turbinanläggningen)
och underleverantörerna.
Centralt
inom vattenfallsverket bör den personal som f. n. är engagerad i arbetet med
block 3 i Forsmark behållas för atl upprätthålla kontinuitet i planering,
samordning och uppföljning av projektet. För att förbereda byggstart är det
enligt verkets mening növändigt alt på arbetsplatsen utföra markarbeten såsom jordschaktning
och bergsprängning. Vidare krävs iordningställande av ytor och planer samt
uppförande av vissa stödmurar, förberedande arbeten för intern kommunikation
etc.
AB
ASEA ATOM uppger att reakiorlanken i november 1978 kommer atl vara fårdigtillverkad
medan för övriga utlagda beställningar åtagandena till ca 10 % beräknas vara
fullgjorda. Dessa insatser sägs vara en förutsättning för bibehållande av
företagets projektorganisation och tekniska organisation.
STAL-LAVAL
Turbin AB uppger att handlingsfrihet till hösten 1978 kräver att företagets
organisation inom kraftverkslurbinområdet kan vidmakthållas liksom den
kvalificerade personalen i verkstäderna och all vissa åtaganden gentemot
underleverantörerna kan göras. Detla innebär att i november 1978 all erforderiig
materiel för egentillverkning är upphandlad, att ca hälften av all materiel
finns ute i verkstäderna för tillverkning, all ca 50% av arbetet har
genomförts för större komponenter som låg- och högtryckslurbinhus, all högtrycksturbinrotorn
är under bearbetning och all dess skövlar är färdiga, alt tillverkningen av
skövlar till lågtryckslurbinen pågår och och alt ca hälfien av arbetet med
värmeväxlare hos STAL-LAVAL Apparat AB utförts. Vissa beställningar av kon-stmktionsinsatser
måste göras.
Prop. 1977/78:116 25
I
utredningen behandlas också sysselsättningsaspekten. Sysselsättningen kan
enligt rapporten inte ses endast mot bakgrund av block 3 utan hänsyn måste tas
även lill den personal som f n. är sysselsatt vid blocken 1 och 2. Av
redovisningen framgår att den totala sysselsättningen till följd av Forsmarksulbyggnaden
avtog med början hösten 1976 jämfört med ur-spmnglig planering, enligt vilken
projektet totalt inom landet skulle ha sysselsatt över 6000 arbetare perioden
1977-1979, för att därefter successivt nedtrappas till idrifttagandet hösten
1982.
Den
nya tidplanen medför istället atl antalet sysselsatta under perioden 1977-1979
trappas ned från ca 6000 till ca 3 000 för atl därefter ånyo stiga till närmare
6000 under 1981. Först därefter sker en successiv nedtrapp-ning mot den nya idrifllagningstidpunkten
hösten 1984.
För
atl bibehålla handlingsfriheten anser sig huvudleverantörema inle kunna
friställa egen personal som är sysselsatt med block 3. Möjlighetema att
omdisponera denna personal inom förelagen uppges f. n. vara mycket begränsade
dels beroende på arbetenas karaktär, dels beroende på den svaga orderingången
inom annan verksamhet. Den ändrade planeringen berör i första hand
underleverantörerna som så långt möjligt kommer atl få sina beställningar senarelagda.
Av utredningen framgår närmare hur sys-selsältningsförhållandena påverkas inom
resp. företag (valienfallsverkel, huvudleverantörerna och underleverantörer).
De
sysselsätlningsförhållanden som skulle uppstå inom valienfallsverkel om block
3 avvecklades skulle innebära mycket slora problem för den personal som f.n. är
engagerad vid Forsmark. I del fallel skulle, utöver tidigare friställda 800
man. huvuddelen av de under november 1978 i Forsmark sysselsatta (ca 500 man
varav de flesta anställda inom vattenfallsverket) behöva friställas under
1979.
Även
för huvudleverantörerna skulle svåra problem uppslå om arbetet med block 3
avvecklades, framför allt för AB ASEA ATOM som, enligt vad som uppges, skulle
lida så allvarlig skada att förelagets bestånd hotades.
Sammanfattningsvis
framhåller VattenfaUsverket att om specialister och annan personal i nyckelslällning
inom svensk kämkraflindustri inte kan beredas meningsfull sysselsättning inom
denna industri kommer de att söka sig till annan verksamhet. Detta skulle
innebära att Sverige frånsäger sig möjligheten till ett inhemskt alternativ
beträffande framtida kärnkraftutbyggnad samt minskad möjlighet lill fullgod
service för kärnkraftanläggningar i drift.
När
det gäller de ekonomiska konsekvenserna av den nya planläggningen för block 3
har vattenfallsverket beräknat all kapitalbehovet ökar med 750 milj. kr.
jämfört med den ursprungliga planeringen (uttryckt i den prisnivå som gällde ijuli
1977). Härav utgör närmare 600 milj. kr. räntekostnader. Erforderligt
kapitalbehov vid en eventuell avveckling av arbetet med block 3 efler ett energipolitiskt
beslut hösten 1978 har vattenfalls-
Prop.
1977/78:116 26
verket
bedömt ligga i storleksordningen 1 800 milj. kr. inkl 600 milj. kr. för upparbetat
kapital och räntor t. o. m. november 1978.
De
produktionsekonomiska konsekvenserna har valienfallsverkel bedömt genom
simulering av produktionssystemet för idrifttagning av block 3 dels i oktober
1982, dels i oktober 1984. Resultatet härav, som är starkt beroende av gjorda
antaganden framför allt vad beträffar elkonsumtionens tillväxt, tyder enligt
rapporten på atl merkostnaderna, diskonterade lill november 1982, kommer alt
uppgå till ca 280 milj. kr. Om block 3 avvecklas efter ell energipolitiskt
beslut uppslår, lill följd av avvecklingen, merkostnader om ca 300 milj. kr.
årligen i löpande penningvärde från 1982 och de närmaste åren därefter.
1
utredningen tas också huvudleverantöremas behov av ersättningsob-jekl upp. När
del gäller AB ASEA ATOM betonas framför allt behovet av ökad aktivitet på
exportmarknaden. Eftersom exportaffarer inom käm-kraflområdel normalt fordrar
statlig medverkan ser förelaget det som angeläget all med regeringens stöd
kunna intensifiera bearbetningen av potentiellt intressanta kärnkraftmarknader.
Därutöver tas bl. a. den möjligheten upp att AB ASEA ATOM får uppdraget att
som huvudleverantör svara för detaljkonstruktion och uppförande av det centrala
bränslelager som planeras av kraflföretagen.
Vad beträffai"
STAL-LAVAL Turbin AB skulle en möjlighet all skapa ersätiningssysselsättning
vara att ett antal stora kraftvärmeverk omgående beställs för idrifttagning
1981-1982. Därutöver nämns behovet av aktivt slöd från statsmakternas sida för
att öka försäljningsmöjligheterna på alla exportmarknader.
Av
rapporten framgår också att överenskommelse har träffats mellan statens
vattenfallsverk och huvudleverantörerna om ändringar av leveransvillkoren för
reaktor- och turbinanläggningarna till följd av den utsträckta lidplanen för
block 3. Däremot har någon formlig förhandling i anledning härav inte ansetts
vara möjlig att genomföra med Mellansvensk Kraftgmpp AB förrän de nya
förutsättningarna närmare har preciserats. Överläggningar mellan
vattenfallsverket och Mellansvensk Kraftgmpp AB har emellertid förevarit.
Resultatet av överläggningarna har blivit alt Mellansvensk Kraftgrupp AB inte
anser sig nu kunna ta ställning till sitt fortsatta engagemang enligl
föreliggande konsortialavtal rörande block 3 (och 4) med hänsyn lill oklarheten
om den industriella och energipolitiska utvecklingen i landet. Bolaget anser
sig ha rätt alt begära handlingsfrihet fram till ett energipolitiskt beslut i
slutet av år 1978. Under överläggningarna har dock konstaterats att ersättning
bör utgå enligt samma principer som preciserats i villkorslagen om bolaget
beslutar att icke kvarstå i projektet. Väljer bolaget att kvarstå bör
ersättning för resp. senareläggning och annullering av block 3 utgå enligt de
principer som har legat till gmnd för vattenfallsverkets beräkning av merkostnadema.
Så länge som Mellansvensk Kraflgrupp AB kvarstår är bolaget berett alt svara
för finansieringen av sin andel.
Prop.
1977/78:116 27
En
fortsatt utbyggnad av Forsmark 3 enligt den nya tidplanen medför, enligt vad
vattenfallsverket uppger, ett totalt medelsbehov för budgetåret 1978/79 av 550
milj. kr., varav ddägarlån beräknas utgöra 150 milj. kr. Härvid förutsätts
således alt 400 milj. kr. kan tillföras genom extem upplåning. Efiersom
Mellansvensk Kraftgmpp AB ännu inte tagit ställning till sitt fortsatta
engagemang föreslår verket att medel ställs till verkets förfogande för hela
den beräknade delägarinsalsen.
Med
hänvisning lill vad som redovisats i utredningen hemställer vattenfallsverket bl.a.
-
att regeringen tar ställning till
i utredningen angivna ersättningsprinciper.
-
atl regeringen mätte föreslå
riksdagen att för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag om 77 milj.
kr. under förutsättning alt beräknad anslagsreserv från innevarande budgetår -
73 milj. kr. får disponeras 1978/79 eller i annal fall 150 milj. kr.,
-
att regeringen måtte medge att
investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för budgetåret 1978/79 fär belastas
med ytterligare 41 milj. kr. utöver vad som begärts i anslagsframställning samt
-
att regeringen måtte föreslå
riksdagen att bemyndiga regeringen att medge verket att efter framställan härom
teckna borgen för lån avseende Forsmark block 3 intill sammanlagt 450 milj. kr.
Remissyttranden
Statens
industriverk har i sitt prognosarbete preliminärt kommit fram lill samma totala
belastningsnivå år 1985 som vattenfallsverket. Industriverket vill emellertid
i likhet med vattenfallsverket understryka risken för underskattning av
efterfrågan på elenergi beroende på atl prognoserna har tagils fram under en
period med lågt kapacitetsutnyttiande inom industrin och på förväntningarom
begränsning av elvärmeutnyttjandet.
VattenfaUsverkets
erbjudande att aktivt medverka till optimalt energisparande hos sina kunder
bör enligt industriverket välkomnas. Verket framhåller i sammanhanget alt det
behövs riktlinjer för hur avvägningen mellan produktion och sparande av energi
skall göras. Som exempel pekar industriverket på de möjligheter till
oljebesparing som en hetvattenledning frän Forsmark till Uppsala och Stockholm
erbjuder. Från kostnadssynpunkt finns det enligt verket starka skäl att
överväga en sådan ledning som ett alternativ till slora satsningar på energibesparande
åtgärder i befintlig bebyggelse.
Både
industriverket och riksrev i sion sverket har yttrat sig om vattenfallsverkets
projektreserv. Riksrevisionsverket ifrågasätter om denna är tillräcklig med
hänsyn till att lokaliseringen av de anläggningar som ingår i reserven inte är
klar och att det finns en tendens att underskatta energibehovet under
lågkonjunktur. Riksrevisionsverket framhåller emellertid att bedömningen av hur
stor vattenfallsverkets projektreserv bör vara på-
Prop. 1977/78:116 28
verkas i långt högre grad av osäkerheten i fråga om tiUståndsgivning,
idrift-tagningstidpunkter m. m. för de kärnkraftblock som inle har tagits i
drift. Industriverket vidhåller sin tidigare redovisade uppfattning att de
hinder som försvårar förberedande åtgärder som är avsedda att förkorta tiden
från beslut om att uppföra en elproduktionsanläggning till dess idrifttagning
i göriigaste mån bör undanröjas, men att tillstånd enligt 136 a § byggnadslagen
(1947:385) inte skall lämnas för projekt, vilkas genomförande ligger i en
obestämd framtid.
Riksrevisionsverket har också yttrat sig över
vattenfallsverkets förslag att ersättningsbränsle till kärnkrafianläggningar
skall finansieras med anslagsmedel till den del det avser ett stadigvarande
behov av lagerhållning. Enligt riksrevisionsverkets uppfattning bör storleken
på ett sådant anslag inte överstiga det minimum som behövs för atl finansiera
det bränslelager som uppstår vid planenlig igångsättning och drift av
kärnkraftanläggningarna. Med beaktande härav anser verket att den del av
vattenfallsverkets kostnader under budgetåret 1979/80 för ersättningsbränsle som
skall finansieras med anslagsmedel bör begränsas till ca 125 milj. kr.
Medelsbehov därutöver bör täckas med rörlig kredit.
Föredraganden
Landets totala elkonsumtion uppgick under budgetåret
1976/77 till 86,5 TWh, vilket innebär en ökning med 3,9%jämfört med föregående
budgetår. Statens vattenfallsverk svarade 1976/77 för 42,7 TWh eller ca 47 %
av de totala elleveranserna i landet. Verkets fasta leveranser inkl. överförings-föriuster
ökade jämfört med föregående budgetår från 41,9 TWh lill 43,2 TWh, eller med
3,1%. Tillfälliga leveranser inkl. export uppgick till 4 TWh.
Av de 46,7 TWh som valienfallsverkel totalt levererade
budgetåret 1976/ 77 inkl. export svarade vattenkraft för 26,4 TWh, värmekrafl exkl.
kärnkraft för 4,9 TWh och kärnkraft för 6,9 TWh medan 8,5 TWh inköptes från
andra svenska och utländska leverantörer. Jämfört med föregående budgetår
minskade vatlenkraftproduktionen och importen medan den oljebaserade värmekraflen,
kärnkraften och inköpen från andra svenska leverantörer ökade. Minskningen av
vattenkraftproduktionen berodde på atl hös-len 1976 var mycket nederbördsfallig
i tillrinningsområdena.
I
anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 har siatens vattenfalls-verk
redovisat sin syn på bl.a. förbrukningen av och försörjningen med elenergi.
Verket hänvisar härvid såväl lill den prognos som statens industriverk lade
fram i mars 1977 (SIND PM 1977:5) som till de studier rörande elkonsumtionen
som Centrala Driftledningen (CDL) utförde under vintern och våren 1977. Enligt SlND-prognosen
kan behovet av elenergi beräknas uppgå till 137 TWh år 1985 och 160 TWh år
1990. CDL:s prognos-arbete utgick från två alternativa antaganden om
bruttonationalproduktens utveckling, nämligen ökning med 3,2% resp. 3,6% per
år. Med den lägre
Prop.
1977/78:116 29
tillväxten
beräknade CDL förbrukningen till 130 TWh 1985 och 153 TWh år 1990 och med den
högre till 149 TWh resp. 182 TWh. CDL har inle angett vilket
utvecklingsalternativ som man bedömer som mest sannolikt.
Valienfallsverkel, som har
deltagit i CDL:s prognosarbete, anser inte atl del vid detta arbele har
framkommit något som motiverar avvikelse från den på sedvanligt sätt genom
kontakter med de större abonnenterna framtagna förbrukningsprognosen för den
närmaste tioårsperioden inom verkets distributionsområde. Verket har därför
lagt denna förbrukningsprognos till grund för sin anslagsframställning. Detla
innebär atl man räknar med all behovet av elenergi inom det statliga
kraftsystemet under kalenderåret 1985 kommer att uppgå till 63 TWh. Om man ulgår
från att vattenfaUsverkets marknadsandel förblir oförändrad motsvarar detla en
elförbrukning i hela landet som är 3-4 TWh lägre än enligt industriverkets
nyss nämnda prognos. Jämfört med 1975 års prognos innebär den nya prognosen en
sänkning av förbmkningen inom det statiiga kraftsystemet år 1985 med ca 14 TWh.
Prognosen avser försäljningen av elkraft under medelårsförhållanden med avseede
på temperatur och tillgång till vattenkraft.
Jag vill i detta
sammanhang nämna atl statens industriverk i oktober 1977 redovisat en utredning
som innehåller två nya alternativa beräkningar av den framtida
energikonsumtionen (SIND 1977:9) Sveriges energianvändning under 1980- och 1990-lalen.
Prognoser för 1985, 1990 och 1995. Ell av dessa alternativ förutsätter, i
likhet med industriverkets marsprognos, atl de åtgärder syftande till
förbättrad energihushållning som innefattas i 1975 års energipolitiska beslut
genomförs. Effekterna av dessa åtgärder väntas slå igenom under
prognosperioden. De nya beräkningama skiljer sig emellertid från
industriverkels tidigare genom att de bygger på andra förutsättningar vad
beträffar den allmänna ekonomiska utvecklingen. Dessa har utarbetats inom ekonomidepartementet
och innebär en långsammare tillväxttakt i produktionen än vad 1975 års
långtidsutredning angav. Med den förutsättningen har industriverket beräknat
behovet av elenergi till 127 TWh år 1985 och 145 TWh år 1990.
Det andra alternativet i
industriverkets oktoberprognos representerar en utveckling som innebär en ännu
högre ambition vad gäller energihushållande åtgärder. Alternativet förutsätter
ökad bidragsgivning och strängare tillämpning av administrativa regler. Med
dessa förutsättningar har behovet av elenergi beräknats till 124 TWh år 1985
och 140 TWh år 1990.
Samtliga prognoser som har
nämnts pekar mot en lägre ökningslakt för elkonsumtionen än vad som har angetts
i tidigare prognoser. Även om denna tendens klart kan utiäsas finns del, som
både valienfallsverkel och industriverket understryker, flera faktorer som
medför osäkerhet angående utvecklingen. Jag anser därför all vallenfallsverkels
planering t. v. bör kunna baseras på den prognos för belastningen inom del statiiga
kraftsystemet som verket har redovisat i sin anslagsframställning även om de
senaste prognoserna från industriverket pekar på ett något lägre behov av
elenergi än vad som har redovisats tidigare.
Prop.
1977/78:116 30
VattenfaUsverket
har redovisat energi- och effeklbalanser för del statliga kraftsystemet t. o. m.
budgetåret 1984/85. Dessa visar produktion och maskinkapacitet i befintliga
och beslutade anläggningar samt i sådana av verket föreslagna tillkommande
anläggningar som kräver begynnelseanslag under nästa budgetår. Av balanserna
framgår alt det prognostiserade behovet av elenergi kan tillgodoses med dessa anläggingar
med önskad leveranssäkerhet under denna period. Även från effektsynpunkl
beräknas leveranssäkerhelen bli tillfredsställande under samtliga redovisade
budgetår. I verkets beräkningar förutsätts att de i ulbyggnadsprogrammet
ingående kärnkraftblocken får tillstånd enligt lagen (1977: 140) om särskilt
tillstånd atl tillföra kärnreaklor kärnbränsle m, m., den s. k. villkorslagen.
Jag
går nu över lill att redovisa mina förslag i fråga om vallenfallsverkels utbyggnadsprogram,
medelsbehov, m. m. under nästa budgetår.
För
innevarande budgetår har från investeringsanslaget Kraftstationer m.m. anvisats
2761,5 milj. kr., varav 496,5 milj. kr. på tilläggsbudget 1 (prop. 1977/78:25,
NU 1977/78:32 rskr 1977/78:108). Från anslaget har 100 milj. kr. överförts till
budgetuljämningsfonden (prop. 1976/77:150 bil. 2 s. 9, FiU 1976/77:30, rskr
1976/77:341). Beloppen är på sedvanligt sätt beräknade med beaktande av att en
marginal bör finnas för all möjliggöra en sådan ökning av vattenfaUsverkets
investeringar under löpande budgetår som kan påkallas av konjunkturmässiga
skäl eller annars från kraftför-sörjningssynpunkt. VattenfaUsverkets
investeringsram uppgår till 2758 milj. kr. 1 denna ram ingår 25 milj. kr. för
utbyggnad av Ligga kraftstation med ell tredje aggregat, 19,7 milj. kr. för
utbyggnad av Näs kraftstation med ell andra rörturbinaggregal och 21,8 milj.
kr. som verket av sysselsättningsskäl har medgetts ta i anspråk ur den under
anslaget disponibla medelsreserven för tidigareläggning av vissa andra
investeringsprojekt.
För
nästa budgetår förordar jag en investeringsram av 2234,7 milj. kr. Ramen är
beräknad med beaktande av sådana kostnadsförändringar som erfarenhetsmässigt
kan beräknas ske under perioden fram till det nya budgetårets början.
Av följande sammanställning
framgår hur vattenfaUsverkets medelsförbmkning ungefär torde komma atl fördela
sig på olika objektgrupper. Som jämförelse redovisas utfallet bugetårel 1976/77
och den beräknade medelsförbmkningen budgetåret 1977/78 (milj. kr.)
Prop. 1977/78:116 31
\9i 6m
1977/78
1978/79
Utfall
Beräknad
Verket
Föredraganden
Vattenkraftanläggningar
460,6
602,4
467,9
466,9
Kärnkrafianläggningar
1051,0
1 174,5
963,6
813,7
Kärnbränsle
81,6
139,0
223,5
223,5
Övriga värmekraflanläggningar
m.m.
16,5
83,0
11,9
11,9
Distributionsanläggningar
527,5
529,6"
603,0
573,0
Gotlands
elförsörjning
-
161,0
84,0
84,0
Övriga
ändamål
53,0
68,5"
72,1
61,7
2190,2
2758,0
2426,0
2234,7
' I de angivna beloppen för distributiönsanläggningar och
övriga ändamål har de totala kostnaderna för vissa projekt som tidigarelagts av
konjunkturskäl medräknats trots att de till en del faller på kommande budgetår.
Inkl, de medel som vattenfallsverket har begärt i
anslutning Ull att utredning om ändrad tidplan för utbyggnaden av
kärnkraftblocket Forsmark 3 presenterades i november 1977.
Medelsförbmkningen för vattenkraftanläggningar beräknar
jag till 466,9 milj. kr. Ett bifall till mitt förslag skulle betyda atl
tidigare beslutade utbyggnads- och ombyggnadsarbeten avseende Ritsem,
Här-språnget, Porjus och Ligga i Lule älv, Juktan i Umeälven, Söderfors och Näs
(aggregat 14) i Dalälven samt Lilla Edet i Göta älv kan fortsätta planenligt.
För dessa projekt beräknar jag tillsammans 385,1 milj. kr.
Som jag redovisade vid min anmälan till
budgetpropositionen 1977 (prop. 1976/77: 100 bil. 17 s. 340-341) ansökte VattenfaUsverket
1974 tillsammans med ett privat kraftförelag hos vattendomstolen om tillstånd
alt bygga och driva kraftstationerna Volgsjöfors, Slenkullafors och Åsele i Åselegrenen
av Ångermanälven. Utbyggnaden skulle för verkels del om-falla de två sistnämnda
anläggningarna. Projektet redovisades i prop. 1974:1 (bil. 15 s. 205).
Riksdagen hade då inget att erinra mot utbyggnaden och anvisade medel för
igångsättning av arbetena under budgetåret 1974/75 (NU 1974:26, rskr 1974:198).
I avvaktan på beslut om projektets tillåtlighet och
vattendomstolens slutliga behandling av målet har valienfallsverkel utfört
vissa förberedande arbeten och lagt ut beställningar hos tillverkare av
utrustning till stationerna.
1 prop. 1975: 30 lämnade regeringen förslag till hur vatlenkraftfrågorna
borde handläggas i avvaktan på det samlade utredningsmaterial beträffande
utbyggnadsmöjligheterna i landet som skulle erhållas först när den då pågående
utredningen om vattenkraftutbyggnad i norra Norrland hade slutfört sitt arbete
och dess betänkande remissbehandlats. Vid behandlingen av propositionen intog
riksdagen en mer restriktiv hållning än vad regeringen hade föreslagit (CU
1975:28 s. 30, rskr 1975:203). Riksdagsbeslutet gjorde det nödvändigt att
avvakta med det slutliga ställningstagandet avseende de aktuella utbyggnaderna
i Ångermanälvens Åselegren tills riksdagens bedömning på grundval av det
samlade utredningsmaterialet förelåg.
Prop. 1977/78:116 32
Sedan
utredningen om vattenkraftutbyggnad i norra Norrland redovisat sina förslag i
betänkandet (SOU 1976:29) Vattenkraft och miljö 3 och remissbehandlingen
avslutals har regeringen i prop. 1977/78: 57 lagt fram förslag till riktiinjer
för utnyttjande av vattendragen i norra Svealand och Norrland. I propositionen
preciseras bl.a. vilka älvsträckor som bör undantas från vattenkraftutbyggnad.
Den för utbyggnad av Åsele och Stenkullafors aktuella sträckan av Åselegrenen
i Ångermanälven finns inte bland de undantagna älvsträckorna. Riksdagen hade inle
något att erinra mot regeringens förslag på denna punkt (CU 1977/78:9, rskr
1977/78: 100). Prövning enligt vattenlagen pågår f n. Jag har för utbyggnaden
av Åsele och Slenkullafors kraftstationer tillsammans beräknat 54,6 milj. kr.
för nästa budgetår. En förutsättning för atl dessa medel skall komma till
användning är givetvis all vattenfallsverket erhåller nödvändiga tillstånd för
utbyggnaderna.
Enligt
vad jag föreslog vid min anmälan till tilläggsbudget I för budgetåret 1977/78
har utbyggnaden av Näs kraftstation med ett andra rörturbinaggregal (Näs 15)
förts till vattenfallsverkets projeklreserv (prop. 1977/ 78:25 s. 115, NU
1977/78:32, rskr 1977/78: 108). Regeringen har därefter enligt vad jag nyss
nämnt medgett verket atl ta medel i anspråk ur den under investeringsanslagel
Kraftstationer m.m. disponibla medelsreserven för beställning av maskinutmstning
till detta aggregat. För byggnadsarbeten under nästa budgetår harjag beräknat
500000 kr.
Messaure kraftstation är
belägen mellan kraftstationerna Ligga och Porsi. I stationen finns f. n. två
lika stora aggregat med en sammanlagd utbyggnadsvattenföring av 385 nfls. Maximieffekten
är 300 MW och energiproduktionen 1 835 GWh per år. Stationen har lörberetts
för ytterligare ett aggregat. En utbyggnad kan därför enligt valienfallsverkel
ske till förhållandevis låg kostnad och medför att regleringsmagasin och
tillkommande aggregat i Luleälven kan utnyttjas bättre. Av dessa skäl föreslår
verket att kraftstationen förses med ett tredje aggregat. Utbyggnadsförslaget
omfattar komplettering av drivvattenintag, ulsprängning av tilloppslub och
maskinstation under befintlig golvnivå samt sugrör. Därtill kommer en ökning med
en meter av regleringsamplituden i det nedanför liggande magasinet vid Porsi
kraftstation. Genom den föreslagna tillbyggnaden ökar stationens utbyggnadsvattenföring
med 190 m/s och maximieffekten med 140 MW. Energiproduktionen blir i stort sett
oförändrad. Anläggningskostnaden beräknas bli 84 milj. kr. Vissa förberedande
arbeten bör enligt vattenfallsverket bedrivas under nästa budgetår och anpassas
till avslutningen av pågående arbeten vid Poijus och Harsprångel. Det nya
aggregatet planeras bli taget i drift hösten 1983.
Jag
ansluter mig till vattenfaUsverkets förslag avseende ett tredje aggregat vid Messaure
kraftstation och förordar att regeringen föreslår riksdagen atl anslå medel
för utbyggnaden. För förberedande arbeten under nästa budgetår beräknar jag 1,1
milj. kr.
Prop, 1977/78:116 33
1
medelsbehovet för vattenkraftanläggningar harjag också räknat in 14,9 milj. kr.
avseende anläggningsmedel lill regleringsförelag och 11,6 milj. kr. som hänför
sig till efterarbeten och skaderegleringar för idrifttagna vat-tenkndtanläggningar.
Jag har slutiigen tagit hänsyn till alt medelsbehovet minskar med 900000 kr.
till följd av återbetalningar på tidigare lämnade lån till delägda vatlenkraftbolag.
För
kärnkrafianläggningar och kärnbränsle harjag för nästa budgetår tagit upp 1
037,2 milj. kr. Beloppet fördelar sig på kärnkraftstationer, kärnkraflblock m.
m. enligt följande.
Ringhals
kraftstation: 618,8
Block 1 och 2 48,0
Block 3 och 4 347,3
Kärnbränsle 223,5
Forsmarks
kraftstation: 418,4
Block 1 och 2 418,4
Block 3
1
037,2
Medelsbehovet
för block 1 och 2 i Ringhals avser erforderliga efterarbeten.
Uppförandet av block 3 och
4 i Ringhals och block I och 2 i Forsmark har nått olika skeden. För block 3 i
Ringhals har vattenfallsverket i december 1977 ansökt om tillstånd enligt
villkorslagen. De övriga tre blocken planerar verket enligt sin
anslagsframställning alt kunna ta i drift enligt följande: block 1 i Forsmark
1978/79, block 4 i Ringhals 1979/80 och block 2 i Forsmark 1980/81. Medelsbehovel
för Forsmarks kraftstation avser vallenfallsverkels andel - 74,5 % - av
behövligt kapitaltillskott från delägarna till Forsmarks Kraftgmpp AB.
Som jag tidigare i skilda
sammanhang har framhållit är del ovisst i vilken utsträckning medel för de här
berörda ändamålen kommer alt behövas. Det beror bl. a. på regeringens
ställningstaganden vid prövning enligl villkorslagen. Som en följd av de krav
lagen ställer bedriver valienfallsverkel. Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB och
Sydsvenska Kraft AB gemensamt ett utrednings- och utvecklingsprogram, projekt
Kärnbränslesäkerhet, avseende hantering och förvaring av använt kärnbränsle.
En delrapport från projektet överlämnades lill regeringen i december 1977 i
samband med att nyss nämnda ansökan om tillstånd för block 3 i Ringhals
inlämnades. F. n. pågår remissbehandlingen av detta material. Trots rådande
osäkerhet anser jag att medel för en fortsatt utbyggnad av block 3 och 4 i
Ringhals och av block 1 och 2 i Forsmark bör finnas tillgängliga under
vattenfallsverkets investeringsanslag enligt de belopp som framgår av
sammanställningen.
Arbetena med block 3 vid
Forsmarks kraftstation har inle framskridit lika långt. I syfte att bibehålla
handlingsfrihet vad beträffar utformningen av den framtida energipolitiken, och
särskilt användandet av kärnkraft, inför ett nytt energipolitiskt beslut hösten
1978 gav regeringen i juli 1977
Prop. 1977/78:116 34
statens
vattenfaUsverk i uppdrag atl med meddelägarna i Forsmarks Kraflgrupp AB
förhandla om en ändrad planering för block 3 i Forsmark och kartlägga
konsekvenserna därav. Som förutsättning angavs alt den ändrade planeringen
skulle anpassas till kravet på att till lägsta möjliga kostnad fram till hösten
1978 bibehålla handlingsfrihet alt avbryta eller fullfölja projektet. Valienfallsverkel
redovisade i november 1977 resultatet av genomförda kartläggningar och
förhandlingar.
Av
vattenfallsverkets rapport framgår att man baserat förhandlingarna med
Mellansvensk Kraftgmpp AB på en med huvudleverantörerna träffad överenskommelse
innebärande att anläggningen skall tas i drift i oktober 1984. Verket uppger
också atl arbetet inom projektet sedan sommaren 1977 har inriktats enligl denna
nya lidplan som, jämfört med den ursprungliga, innebär en senareläggning med
två år.
När
det gäller arbetets bedrivande fram till hösten 1978 krävs enligt rapporten,
för alt handlingsfrihet skall bibehållas, att för projektet avsedda resurser
bevaras hos valienfallsverkel, huvudleverantörerna (AB ASEA-ATOM för
reaktoranläggningen och STAL-LAVAL Turbin AB för turbin-anläggningen) och
underleverantörerna.
Vad
avser sysselsältningskonsekvenserna av en senareläggning, framhåller verket
att nedgången i sysselsättning under åren 1977 och 1978 och den därpå följande
uppgången under åren 1979 och 1980 medför påfrestningar på arbetsmarknaden.
Vidare anges alt den totala arbetsvolymen för projektet ökar med ca I 700
manår.
1
rapporten redovisas också ekonomiska och kalkylmässiga konsekvenser av en senareläggning
resp. nedläggning. Redovisningen avser både utbyggnadsekonomiska och
produktionsekonomiska konsekvenser.
För
fortsatt utbyggnad enligt den nya tidplanen räknar vattenfallsverket med ell
medelsbehov av 550 milj. kr, för budgetåret 1978/79. Härav räknar verket med
att 150 milj. kr. skall tillföras i form av ddägarlån och 400 milj. kr. genom
extern upplåning. Med hänsyn till att Mellansvensk Kraftgrupp AB ännu inte har
tagit ställning lill sitt fortsatta engagemang i projektet begär valienfallsverkel
alt medel motsvarande hela den beräknade delägarinsalsen ställs till verkets
förfogande under investeringsanslaget Kraftstationer m. m. Vidare hemställer
verket alt ramen för borgensteckning räknas upp med 450 milj. kr. med anledning
av de under nästa budgetår förutsedda lånebehoven för Forsmark 3 och atl
regeringen tar ställning till de i utredningen föreslagna ersällningsprinciperna.
För
egen del är jag inle beredd atl förorda att resurser binds i Forsmark 3-anläggningen
i den takt som skulle bli fallel enligt den överenskommelse vattenfallsverket
har träffat med leverantörerna. Med hänsyn till den oklarhet som f n. råder i
fråga om behovet av ytterligare kärnkraftutbyggnad under 1980-talet och
prövningen enligt villkorslagen är det angeläget alt minimera den till sådan
utbyggnad hänföriiga kapitalbindningen. Tills en samlad energipolitisk
bedömning kan göras hösten 1978 bör därför inte
Prop. 1977/78:116 35
medel ställas till förfogande för Forsmark 3-specifik
komponenttillverkning utöver vad som är oundgängligen nödvändigt för att
bevara handlingsfriheten.
Kravet på handlingsfrihet innebär all det i projektet
bundna kapitalel måste hållas nere i avvaktan på kommande energipolitiska
beslut. Dessutom bör de organisatoriska och personella resurser samt den
tekniska kompelens som krävs för projektets eventuella fullföljande
vidmakthållas tills dess. Som framgår av vattenfallsverkets nyss nämnda
utredning är detla sista krav, enligt verkets mening, oförenligt med ett
avbrott i tillverkningen av Forsmark 3-specifika komponenter. Denna slutsals
torde emellertid vara betingad av att utredningsarbetet, enligt vad som
framgår av rapporten, har baserats på förutsättningen all den eventuellt
fortsatta utbyggnaden efler 1978 skall ske enligt en tidplan som innebär att
blocket kan tas i drift i oktober 1984. Enligt min mening bör i stället
tidplanen anpassas till kravet på att minimera den specifika kapitalbindningen
under 1978.
Regeringen har genom beslut den 23 februari 1978 uppdragit
åt vattenfallsverket atl efter överenskommelse inom Forsmarks Kraftgrupp AB la
upp förhandlingar i syfte att tillse atl sådan komponenttillverkning avbryts
som inte är nödvändig för all bevara handlingsfriheten. Härvid avses i
synnerhet sådana komponenter som är specifika för block 3 vid Forsmarks
kraftstation i den meningen att allernativ användning saknas. Inte heller bör
sådan komponenttillverkning påbörjas. Som framgår av det följande Slår 163
milj. kr. till förfogande för Forsmark 3-projektet. Det bör ankomma på valienfallsverkel
att efter överenskommelse inom Forsmarks Kraflgrupp AB vidta de åtgärder som
erfordras för all anpassa aktivitetsnivån inom projektet lill vad som kan
finansieras med anvisade medel.
Med tanke på alt slutgiltigt ställningstagande till om
arbetena med Fors-mark 3 skall fullföljas eller avbrytas blir aktuellt hösten
1978 avser jag inte att nu behandla frågan om medelsbehov för mer än den första
hälfien av budgetåret 1978/79.
För
budgetåret 1977/78 har 163 milj. kr. anvisats för utbyggnad av kärnkraflblocket
Forsmark 3. Vid min anmälan till prop. 1976/77: 150 (bil. 7 s. 22) anförde jag
att dessa medel borde kunna disponeras även för täckande av kostnader för
åtgärder som bl. a. staten kan behöva vidta lill följd av den ändrade
planeringen för nämnda block. Riksdagen hade intet att erinra häremot (FiU
1976/77:30, rskr 341). Om utbyggnaden av blocket under våren skulle fortsätta
enligt den av valienfallsverkel förutsatta tidplanen kommer enligl verkets
beräkningar ca 90 milj. kr. av de medel som har anvisats över investeringsanslagel
Kraftstationer m. m. att gå åt under hela budgetåret. Det skulle innebära alt
ca 73 milj. kr. av de för ändamålet anslagna medlen återstår vid budgetårets
slut. Mot bakgrund av vad jag nyss har anfört om regeringens uppdrag lill valienfallsverkel
bör del vara möjligt atl ytterligare nedbringa verkets kostnader för projektet
redan
Prop.
1977/78:116 36
under återstoden av innevarande budgetår. Ell högre belopp
kan därför komma all återstå på anslaget vid budgetårets slut.
Till förfogande står således vid utgången av innevarande
budgetår minsl 73 milj. kr. Jag bedömer detta belopp vara tillräckligt för atl
dels läcka vallenfallsverkels andel av sådana kostnader för blocket som är
ofrånkomliga under hösten 1978, dels läcka eventuella kostnader för ersällningsupp-drag
eller annan reglering avseende blockets huvudleverantörer till följd av
regeringens uppdrag lill valienfallsverkel den 23 febmari 1978.
Med hänvisning till vad jag har anfört är jag f n. således
inle beredd att förorda all ytterligare medel anvisas till Forsmark 3-projeklet.
Som jag nyss har nämnt beräknas minst 73 milj. kr. stå till förfogande vid
budgetårets slut. Dessa medel kan med stöd av redan fattade riksdagsbeslut
disponeras under hösten 1978 för de ändamål och enligl de riktlinjer jag här
har angett. Medel härutöver bör inle heller tillföras genom atl nya lån
avseende block 3 tas upp på kapitalmarknaden. I avvaktan på kommande
energipolitiska belut avser jag därför inte att föreslå regeringen all medge valienfallsverkel
att teckna borgen för sådana lån.
Som framgår av vad jag har anfört är jag inte heller
beredd alt beräkna medel för mer än vallenfallsverkels andel av erforderligt
kapitaltillskott från delägarna enligl gällande konsortialavtal, dvs. 74,5 %.
Valienfallsverkel har i samband med all utredningen om
ändrad planering för block 3 i Forsmark överlämnades lill regeringen även
hemställt att regeringen tar ställning till vissa i utredningen föreslagna
principer för ersättning av de merkostnader som verket anser kommer all uppstå
till följd av den ändrade utbyggnadstakten. Denna fråga anser jag det vara för
tidigt att ta ställning till i delta sammanhang. Jag vill dock erinra om vad
som stadgas i 4§ villkorslagen och vad som uttalades i ersättningsfrågan i
lagens förarbeten.
Slutligen vill jag i detta sammanhang erinra om att
regeringen beslutat alt ta fram objekt inom en ram av 100 milj. kr. för alt ge
sysselsättningsmöjligheter ål byggnadsarbetare i norra Uppland, för att
motverka de sysselsättningsproblem som följer av nedtrappningen av
arbetsstyrkan vid kraftverksbygget i Forsmark.
För kärnbränsle harjag beräknat 223,5 milj. kr. Härav ulgör
30,8 milj. kr. betalning för initialbränsle till block 4 i Ringhals. Återstoden
avser kostnader för ersättningsbränsle till block 3 och 4 i Ringhals.
Ersättnings-bränsle finansieras normalt med vid kraftproduktionen frigjorda
medel. Genom att i detta fall konlraktsbunden anskaffning av ersätlningsbränsle
sker tidigare än vad som behövs på grund av bränsleförbmkning blir det
permanenta kapitalbehovet för bränsleförsörjning större än normalt. Liksom valienfallsverkel
anser jag det lämpligare alt finansiera denna merkostnad över anslag än genom
ökad rörlig kredit.
För övriga värmekraftanläggningar har jag beräknat 11,9
milj. kr. Merparten av detta belopp, 11 milj. kr., utgör återstående del av
Prop.
1977/78:116 37
investeringskostnaden
för den gasturbin av ny typ med betckningen GT 200 som jag har redogjort för i prop.
1977/78:25 (s. 111-112).
För
investeringar i distributionsanläggningar har jag beräknat sammanlagt 573 milj.
kr. I beloppet ingår investeringskostnader för driftövervakningsanläggningar, stamnälsanläggningar,
regionala nät och lokala nät. Huvuddelen av investeringskostnaderna hänför sig lill
tidigare påbörjade arbeten. Bland de projekt för vilka medel har beräknats
återfinns uppförandet av en 800-kV ledning med sträckningen Forsmark-Odensala-Grantorp
och en 400-kV ledning med sträckningen Ringhals-Strömma. Med hänsyn till alt
koncession inte har meddelats för dessa ledningar bör ytterligare beställningar
eller större förberedelsearbeten för dessa utbyggnader t. v. inte ske. VattenfaUsverket
bör därför inte få diponera medel för dessa ändamål utan särskilt medgivande
från regeringen.
För
investeringar avseende Gollands elförsörjning har jag beräknat 84 milj. kr.
Som jag närmare redogjorde för i prop. 1977/78:25 (s. 112-115) har särskilda
insatser visat sig vara nödvändiga för att klara av Gotlands elförsörjning på
ett tillfredsställande sätt. Den föreslagna lösningen, som har godtagils av
riksdagen (NU 1977/78:32, rskr 1977/78:108), innebär bl. a. att medel i form av
avskrivningsanslag skall ställas lill vattenfallsverkets förfogande för
förvärv av aktier i AB Gotlands Kraftverk och av elproduktionsanläggningar samt
för atl uppföra ett diesel k rafi verk på Gotland. Chefen för
budgetdepartementet behandlade denna fråga vid sin anmälan av huvudtiteln Avskrivningar
av nya kapitalinvesteringar i prop. 1977/78:100 (bil. 22 s.2). Av kostnaderna
för dessa investeringar faller 84 milj.kr. på budgetåret 1978/79. Därav avser
54 milj. kr. förvärv av aktier och 30 milj. kr. del av kostnaderna för dieselkraflverkel.
Posten
övriga ändamål, som jag beräknar till 61,7 milj. kr., avser dels 26,3 milj. kr.
för diverse kompletteringar av produktionsanläggningar, dels 7,9 milj. kr. för
inköp av fastigheter, dels 27,5 milj. kr. för förvärv och finansiering av ddistribulionsföretag.
Med
hänvisning till mina ställningstaganden förordar jag att investeringsanslaget
Kraftstationer m. m. las upp med 2 310 milj. kr. Beloppet har beräknats med
beaktande av all en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att göra
det möjligt alt öka vattenfallsverkets investeringar under löpande budgetår om
det är påkallat av konjunkturskäl eller annars från kraftförsörjningssynpunkt.
Med del anslagsbelopp jag har förordat kan medelsreserven i början av nästa
budgetår beräknas uppgå lill ca 224 milj. kr.
Vallenfallsverkels
projektreserv beslår f. n. av två gasturbiner om tillsammans 150 MW och oljelagringsanläggningar
om sammanlagt 750000 m. Verket föreslår i sin anslagsframställning att valtenkraftprojektet
Klippen skall föras lill projektreserven. Jag är f n. inle beredd atl biträda
detta förslag med hänsyn till att projektets tillåtlighet ännu inte har prövats
av vattendomstolen.
Prop. 1977/78:116 38
VattenfaUsverkets
rörelselillgångar, dvs. likvida medel, kundfordringar, lager, maskiner och
inventarier, finansieras med balanserade överskottsmedel, lagerreserver,
kortfristiga skulder, vissa anslagsmedel och rörlig kredit. Verket disponerar f.
n. en rörUg kredit om 600 milj. kr.
Enligt
VattenfaUsverket föreligger, under förutsättning av att anslag för kärnbränsle
erhålls enligt verkets förslag, även för budgetåret 1978/79 en acceptabel
finansieringsmarginal med bibehållen ram för den rörliga krediten. Med
hänvisning härtill anser jag att nuvarande ram bör bibehållas.
Frågor
rörande regeringens bemyndigande att medge valienfallsverkel att teckna borgen
avser jag alt la upp vid min anmälan till tilläggsbudget III för budgetåret
1977/78.
Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen
att
lill Kraftstationer m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag
av 2310000000 kr.
Beslut
Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition
föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
13 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (13)
13 kopplingar i 8 dokument.
- Bet. 1978/79:FiU10 om inriktningen av den ekonomiska politiken samt åtgärder för att stimulera konsumtion och investeringar s. 77 om s. 36 · s. 80 i texten
- Bet. 1977/78:NU67 Med anledning av propositionen 1977/78:116 med förslag till anslag till statens vattenfallsverk för budgetåret 1978/79, m. m. och propositionen 1977/78:125 i v… s. 1 · s. 3 · s. 17 · s. 19 i texten
- Bet. 1977/78:KU35 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning s. 169 · s. 177 i texten
- Prop. 1977/78:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 s. 81 i texten
- Prop. 1978/79:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1979/80. i texten