Sök i Ratio Lex

med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78

122 sidor, varav 106 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 106 av 122 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:125, med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 Regeringens proposition

1977/78:125

med
förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret

1977/78;

beslutad
den 16 mars 1978.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för den åtgärd och det ändamål som framgår av
föredragandenas hemställan.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

INGEMAR
MUNDEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för innevarande budgetår.

De
anslag som begärs uppgår till ca 3 942,0 milj. kr., varav ca 3 773,8 milj. kr.
på driftbudgeten och ca 168,2 milj. kr. på kapitalbudgeten. De största anslagen
för egentliga statsutgifter på driftbudgeten föreslås gå till sysselsättningsskapande
åtgärder, byggande av mellanriksvägen KirunaNarvik, kapitaltillskott till
Statsföretag AB, byggande av statliga vägar samt bidrag till anordnande av
förskolor och fritidshem. Det största anslaget på kapitalbudgeten avser lån för
inlösen av fastigheter i samband med naturkatastrofen i Tuve.

Sammanlagt
har nu begärts eller anvisats anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för
innevarande budgetår med ca 10 658 milj. kr.

1
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 125

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125

Utdrag
PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-03-16

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, UUslen, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Wirlén

Föredragande:
statsråden Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson,
Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Wirlén

Proposition
med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1977/78

Statsråden
föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m.m. på tilläggsbudget
III tiU statsbudgeten för budgetåret 1977/78. Anförandena redovisas i
underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet
Mundebo anför: Riksdagen fastställde under riksmötet 1976/77 statsbudgeten för
budgetåret 1977/78. De anslag som därutöver har anvisats vid innevarande
riksmöte har uppförts på tilläggsbudget I (prop. 1977/78: 25, FiU 1977/78: 13, rskr
1977/78: 115). Vidare har, samtidigt som förslaget till statsbudget för nästa
budgetår avlämnades, också föreslagits vissa anslag på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för innevarande budgetår (prop. 1977/78: 101).

Regeringen
har i prop. 1977/78: 1 föreslagit atl 2,8 milj. kr. anslås för lån till
europeiska patentorganisationen. I prop. 1977/78: 73 har regeringen föreslagit
att staten skaU lämna ett medelstillskott på 190 milj. kr. tUl Statsförelag AB
för samordning av de statliga textil- och konfektionsföretagen. I prop.
1977/78: 87 om statligt engagemang i handelsstålindustrin, m. m. föreslås att
sammanlagt ca 1 781 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget II för
innevarande budgetår. Regeringen har i prop. 1977/78: 89 föreslagit att 50
milj. kr. anvisas på tilläggsbudget II som särskild ersättning
till Luleå kommun. Regeringen föreslår vidare i prop. 1977/78: 96 all 200 milj.
kr. anvisas på tilläggsbudget II
för sysselsäll-ningsslöd tiU LKAB.

Ytterligare
anslagsframställningar på tilläggsbudget under löpande budgetår har nu ansetts
behövliga. De bör föreläggas riksdagen i en ge-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 3

mensam
proposition om tUläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd
eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen förordnar att
de anföranden som redovisas i underprotokollen och en sammanställning över de
anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 116,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125

Bilaga
1

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-03-16

Föredragande:
statsrådet Romanus

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
justitiedepartementets verksamhetsområde

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND

[1]
1. Polishus m. m. Under denna rubrik har för innevarande budgetår hittills
anvisats ett investeringsanslag av 82,3 milj, kr. Vid budgetårets ingång fanns
en behållning av drygl 33 milj. kr. under anslaget.

Från
anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för i första hand
polisen samt kostnader för inlösen av polishus som har uppförts efter kommunala
eller enskilda åtaganden. För de enskilda byggnadsobjekten förs separata
kostnadsramar upp i den investeringsplan som finns upptagen under anslaget.

Regeringen har med stöd av
riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77: 100 bil. 2, FiU 1976/77: 10, rskr
1976/77: 133) den 22 december 1977 beslutat om vissa sysselsättningsskapande
åtgärder under budgetåret 1977/78. Beslutet innebär bl. a. att från förevarande
investeringsanslag får utöver vad regeringen i annat sammanhang har
föreskrivit bestridas utgifter med högst 19,8 milj. kr.

Regeringen har samma dag
uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra om- och tiUbyggnad av lokaler för
statlig förvaltning i kv. Sparven i Boden inom en kostnadsram av 19,8 milj.
kr. i prisläget den 1 april 1977. Projektet omfattar dels ombyggnad av befintUg
byggnad som f. n. inrymmer lokaler för polis och åklagare, dels en tillbyggnad
i anslutning därtill. Den befintliga byggnaden kommer efter nybyggnaden atl
innehålla lokaler för den lokala skattemyndigheten samt kontorslokaler för
polis- och åklagarmyndigheterna om sammanlagt 3 000 m totalarea. Tillbyggnaden
skall omfatta en totalarea av 6 100 m.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 6

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag
har redovisat i del föregående bör följande nya kostnadsram i 1 000-tal kr.
föras upp i investeringsplanen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Byggnadsobjekt

Kostnads-
Beräknad medels- Bygg- Färdig

ram förbrukning start ställande

1977-04-01----------- - är-män år-mån

1977/78
1978/79

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om- och tillbyggnad i kv.
Sparven, Boden

19
800

800

1000

78-04
80-06

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
att slutligt bestrida kostnadema för ovanslående objekt förordar jag atl 19,8
milj. kr. utöver tidigare anvisat belopp anvisas på tilläggsbudget III för
innevarande budgetår.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att
besluta om byggnadsarbeten för polisväsendet m. m. i Boden inom den
kostnadsram som jag har förordat i det föregående,

2.
till Polishus m. m. på
tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett
investeringsanslag av 19 800 000 kr.

[2]
2. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet. Under denna rubrik har i statsbudgeten
för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 17 milj. kr.
Behållningen under anslaget var vid ingången av budgetåret ca 4,1 milj. kr.

Från
anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för domstolsväsendet.

Regeringen
har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77: 100 bil. 2, FiU
1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) den 16 februari 1978 beslutat om vissa sysselsättningsskapande
åtgärder under budgetåret 1977/78. Beslutet innebär bl. a. att anslaget
Byggnadsarbeten för domstolsväsendet får belastas med 2,7 milj. kr. utöver vad
som tidigare medgivils.

Byggnadsstyrelsen
har redovisat bygghandlingar för ombyggnad för Ängelholms tingsrätt.
Kostnaderna för ombyggnaden har beräknats till 2,7 milj. kr. i prisläget den 1
april 1977.

I
beslut den 2 mars 1978 har regeringen uppdragit åt byggnadsstyrelsen att inom
en kostnadsram av 2,7 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977 utföra ombyggnad
för Angelholms tingsrätt.

Föredragan
den

Med
hänsyn till vad jag har anfört bör följande kostnadsram i 1 000-tal kr. föras
upp i investeringsplanen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Byggnadsobjekt

Kostnads- Beräknad medels

ram förbrukning

1977-04-01
------------

1977/78 1978/79

Bygg- Färdigstart ställande år-mån år-män

opaginerad Kontrollera mot PDF

Angelholms tingsrätt Ombyggnad

2 700

600

2 100

78-04 78-12

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen att besluta om vissa
byggnadsarbeten för

domstolsväsendet inom den kostnadsram som jag har förordat

i det föregående,

2. till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet på
tilläggsbudget III

till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett inveslerings

anslag av 2 700 000 kr.

[3] 3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. Under
denna rabrik har för innevarande budgetår hittills anvisats ett
investeringsanslag av 15,3 milj. kr. Behållningen under anslaget var vid
ingången av budgetåret ca 24,5 milj. kr.

Från anslaget bestrids utgifter för större byggnadsföretag
inom kriminalvården.

Regeringen
har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77: 100 bil. 2, FiU
1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) den 22 december 1977 beslutat om vissa sysselsättningsskapande
åtgärder under budgetåret 1977/78. Beslutet innebär bl.a. att anslaget får
belastas med 8 715 000 kr. utöver vad som tidigare har medgivits.

I beslut
den 22 december 1977 har regeringen vidare uppdragit ål kriminalvårdsstyrelsen
att utföra de byggnadsarbeten vid kriminalvårdsanstalterna Gävle, Orretorp, Roxtuna
och Tidaholm som anges i nedanstående tillägg till investeringsplanen.

Föredraganden

Med hänsyn till vad jag har anfört i det föregående bör
följande kostnadsramar i 1 000-tal kr. föras upp i investeringsplanen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125

Byggnadsobjekt

Kostnads-

Beräknad
medels-

Bygg-

Färdig-

ram

förbrukning

start

ställande

1977-04-01

1977/78

1978/79

år-mån

år-mån

Gävle
(fritids- och per-

sonalbyggnad
m.m.)

1000

200

600

78-04

79-01

Orretorp
(fritidsbygg-

nad, om-
och tillbygg-

nad av
verkstadsbygg-

nad,
maskinhall för

jordbruksdriften
m.m.)

3 315

300

2 000

78-04

79-06

Roxtuna
(omläggning av

värmekulvertar)

2 800

1 600

1000

78-02

78-08

Tidaholm
(ombyggnad

av en administrations-

och en
förläggnings-

byggnad)

1600

200

1 100

78-05

79-04

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att
besluta om vissa byggnadsarbeten för kriminalvården inom de kostnadsramar som
jag har förordat i det föregående,

2.
till Vissa byggnadsarbeten för
kriminalvården på tilläggsbudget 111 tUl statsbudgeten för budgetåret 1977/78
anvisa ett investeringsanslag av 8 715 000 kr.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125

Bilaga
2

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-03-16

Föredragande:
statsrådet Söder

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
utrikesdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TREDJE
HUVUDTITELN

A.
Utrikesdepartementet m. m.

[1]
A 3. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat. I

statsbudgeten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik förts upp ell
reservationsanslag av 8 220 000 kr. Medlen är avsedda för anskaffning,
projektering, produktion och förvaltning av inredning och inventarier vid kansU-
och bostadsfastigheter för utrikesförvaltningen. Sedan anslagsberäkningen för
budgetåret 1977/78 gjordes har behov uppkommit av medel för anskaffning av
inventarier för chefsbostad och kanslilokaler för ett nyinrättat generalkonsulat
i Houston. Denna anskaffning, som beräknas kosta 400 000 kr., bör komma till
stånd redan under innevarande budgetår. Medlen bör således anvisas på tiUäggs-budget.
Därvid kommer belastningen på anslaget på statsbudgeten för budgetåret 1978/79
all kunna minskas med motsvarande belopp.

Med
hänvisning till ovanstående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl
till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat

på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78

anvisa
ett reservationsanslag av 400 000 kr.

E. Diverse

[2]
£ 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut.

I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik förts upp
ett reservationsanslag av 5 397 000 kr.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 10

Stockholms
internationella fredsforskningsinstitut (SIPRl) avser att under våren 1978
arrangera ett internationellt symposium rörande handhavande oCh kontroll av
klyvbart material. Dessa frågor rymmer politiska och vetenskapliga problem av
största betydelse och är källan till allvarlig oro, såväl på det
internationella planet som inom många länder. SIPRI har en unik position på
detta område såsom ett internationellt institut som samarbetar med forskare i
både öst och väst och den s. k. tredje världen. SIPRI bör därför ha mycket goda
utsikter att erhålla ett tillräckligt omfattande internationellt deltagande för
att göra ett sådant symposium givande. Jag anser det önskvärt att SIPRI bereds
möjlighet all anordna delta symposium. Härför erfordras en särskild medelstiUdelning
om 250 000 kr.

Med
hänsyn till vad jag ovan anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Bidrag UU Stockholms internationella fredsforskningsinstitut på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/ 78 anvisa ett
reservationsanslag av 250 000 kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 11

BUaga
3

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-03-16

Föredragande:
statsrådet Krönmark

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
försvarsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FJÄRDE
HUVUDTITELN

H.
Övrig verksamhet

[1] H
9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst
anvisades första gången på tilläggsstal till riksstaten för budgetåret 1956/57
(prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 539). Därefter har årligen
ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet. Medel för de
årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den
svenska beredskapsstyrkan m. m. anvisas sedan budgetåret 1965/66 under förslagsanslaget
Bered-skapsslyrka för FN-tjänst. Medel för FN-slyrkornas verksamhet utom
Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN samt
fr. o. m. den I juli 1967 för observatörer i FN-tjänst anvisades budgetåren
1965/661971/72 under reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-slyrkor m. m.
Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har medel för FN-slyrkornas verksamhet utom
Sverige anvisats under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Sammanlagt
har för svenska FN-styr kors verksamhet hittUls anvisats 938 265 000 kr. på
tilläggsstat och lill-läggsbudget. Därav har 75,8 milj. kr. anvisats för atl
läcka utgifterna för FN-styrkan på Cypern, FN-styrkan i Mellersta Östern och FN-observa-törer
under liden julidecember 1977 samt för vissa oförutsedda utgifter (prop.
1977/78: 25 bU. 3, FöU 1977/78: 6, rskr 1977/78: 82).

Del av ifrågavarande
kostnader avses bli ersatta av FN. Intill den 1 januari 1978 har från FN
influtit 471 129 385 kr. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav
uppgår f. n. till 36 326 244 kr. Ersätt-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 12

ningar
som flyter in från FN tillgodoförs statsbudgetens inkomsttitel Övriga diverse
inkomster.

Genom
beslut den 3 november 1977 har tiden för den svenska FN-insatsen i Mellersta
Östern förlängts t. o. m. den 24 april 1978. Utgifterna beräknas till ca 7
milj. kr. för månad eller för tiden januarijuni 1978 sammanlagt 42 milj. kr.

Genom
beslut den 15 december 1977 har tiden för den svenska FN-insatsen på Cypern
förlängts t. o. m. den 15 juni 1978. Utgifterna beräknats till ca 4,7 milj.
kr, för månad eller för tiden januarijuni 1978 sammanlagt 28 milj. kr.

En
allmän medelsreserv av 2 milj, kr. bör beräknas med hänsyn till eftersläpande
sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli
nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.

Antalet
observatörer i FN-tjänst uppgick den 1 januari 1978 till 41. Medelsbehovet för
dessa kan beräknas till 600 000 kr, för månad eller för tiden januarijuni 1978
sammanlagt 3,6 milj. kr.

Vid
utgången av december 1977 kvarstod en behållning på ca 4 511 000 kr. under
anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.

Behovet
av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta Östern och på Cypern och för
observatörer uppgår alltså till (42 000 000 -|-28 000 000-1-2 000 000-h 3 600
000-4 511 000) 71 089 000 kr., avrundat 71 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare
anvisas utanför utgiftsramen tör det militära försvaret.

Med
hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli
nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgifter för
ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa utgifter
bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om
deras täckning bör få tas upp framdeles.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 71 000 000 kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 13

Bilaga
4

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-03-16

Föredragande:
statsrådet Gustavsson såvitt avser punkterna 12 och 4-5, statsrådet Troedsson
såvitt avser punkt 3

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
socialdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FEMTE
HUVUDTITELN

A.
Socialdepartementet m. m.

[1]
A 2. Kommittéer m. m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret
1977/78 anvisats ett reservationsanslag av 14,5 milj. kr. Den
utredningsverksamhet som bekostas från anslaget har under budgetåret blivit
mera omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid
anslagsberäkningen hösten 1976. Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov
av 4,4 milj. kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten

för
budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av

4
400 000 kr.

D.
Sociala serviceåtgärder

[2] D
2 a. Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem. Några medel för
ändamålet har inte anvisats för innevarande budgetår.

Riksdagen
beslutade år 1976 om ett nytt statsbidragssystem för barnomsorgen som bl, a.
innebar att bidraget till anordnande av förskolor och fritidshem upphörde och
ersattes av ett kraftigt förhöjt driftbidrag till kommunerna. De nya
bidragsbestämmelserna gäller fr. o. m. den 1 januari 1977. Övergångsvis höjdes
anordningsbidraget kraftigt och utgick med 12 000 kr. per plats för sådana
förskolor och fritidshem som bör-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 14

jade
byggas under tiden den 1 november 1975den 31 december 1976. Genom beslut av
regeringen förlängdes sedermera tiden för påbörjandet lill den 28 febmari 1977.

På
liUäggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisade riksdagen
175 milj. kr. för bidragsgivningen under reservationsanslaget D 2. Bidrag lill
driften av förskolor och fritidshem. Den kraftiga igångsättningen av nya
förskolor under hösten 1976 och januarifebruari 1977 medförde att ytterligare
medel behövde anvisas. På grund av de särskilda svårigheterna att beräkna
medelsförbrukningen bemyndigade regeringen den 14 april 1977 socialstyrelsen atl
från förslagsanslaget Oförutsedda utgifter förskottsvis bestrida kostnaderna
för anordningsbidrag till kommunerna. Med stöd av delta bemyndigande har
socialstyrelsen t. o. m. den 10 februari 1978 utbetalat ca 141,3 milj. kr. i
bidrag liU kommunerna för anordnande av förskolor och fritidshem. Vidare fanns
hos socialstyrelsen vid samma tidpunkt ansökningar om bidrag fÖr ca 44,8 milj.
kr. som inte utbetalats. Vissa ytterligare ansökningar avseende förskolebyggen
som ännu inte slutligt koslnadsredovi-sats kan vidare förväntas inkomma till
styrelsen under de närmaste månaderna.

Jag
förordar att medel för ifrågavarande ändamål i sedvanlig ordning nu anvisas på
tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår. Jag beräknar det
totala medelsbehovet till 210 milj. kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl
till Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem på till-läggsbudgel III
till statsbudgeten för budgetåret 1911/lli anvisa ett reservationsanslag av
210 000 000 kr.

E.
Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård, m. m.

[3]
E 16. Bidrag till driften av en WHO-enhet för rapportering av läkemedelsbiverkningar.
Riksdagen har genom beslut hösten 1977 dels bemyndigat regeringen att ingå
överenskommelse med väridshälsovårdsorganisationen (WHO) om överförande till
Sverige av WHO:s enhet för rapportering av läkemedelsbiverkningar, dels på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisat ett
förslagsanslag av 439 000 kr. för verksamheten i fråga (prop. 1977/78: 25 bil.
4 s. 1517, SoU 1977/78: 19, rskr 1977/78: 107).

WHO-enheten
för rapportering av läkemedelsbiverkningar drivs i form av en stiftelse kallad
Stiftelsen WHO Collaborating Centre on International Drug Monitoring.
Verksamheten skall bedrivas i enlighet med en överenskommelse som den 12
januari 1978 har träffats mellan Sveriges regering och WHO. Regeringen har den
26 januari 1978 fastställt stadgar för stiftelsen. När det gäller
anställnings- eller arbetsvillkor för den personal hos stiftelsen som är
anställd inom ramen för anvisade

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 15

lönemedel på nyssnämnda förslagsanslag bör siatens
avtalsverk få befogenhet atl föra förhandlingar. Riksdagens beslut krävs för avtalsverkels
medverkan i dessa frågor.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att besluta atl anställnings- eller arbetsviUkor för den
personal hos Stiftelsen WHO Collaborating Centre on International Drug Monitoring
som är anställd inom ramen för anvisade lönemedel skall i den mån villkoren får
bestämmas genom avtal, fastställas under medverkan av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer.

KAPITALBUDGETEN

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[4] 1. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m. Till ändamålet har för budgetåret 1977/78 anvisats eU
investeringsanslag av 5 milj. kr. Den 1 juli 1977 fanns disponibelt för
utbetalning av nya lån ca 7,6 milj. kr.

Under budgetåret 1977/78 beräknas merkostnader för redan
igångsatta byggnadsobjekt uppgå till 1 milj. kr. Kostnaderna för angelägna
byggnadsförelag planerade att påbörjas snarast under budgetåret beräknas lill
6,8 milj. kr. inkluderat beräknade merkostnader. Byggnadsföretagen är samtiiga
sådana som måste genomföras för att tillgodose föreskrivna krav i fråga om
brandskydd, hygien och arbetarskydd m. m.

Vidare behövs 500 000 kr. för ytterligare lån till visst
byggnadsföretag, som bör påbörjas snarast möjligt. För aviserade
byggnadsåtgärder och kostnader i arbetsdriften saml merkostnader för övriga
pågående projekt beräknas 800 000 kr.

Sammanlagt beräknas alltså för byggnadsåtgärder vid
vårdanstalter inom nykterhelsvården 9,1 milj. kr.

På anslaget finns disponibelt för innevarande budgetår 7,6
milj. kr. Jag förordar därför att ytterligare 1,5 milj. kr. anvisas för nämnda
ändamål.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Lån tiU nybyggnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m. på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för
budgetåret 1911/18 anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000 kr.

[5] Lån till anordnande av barnstugor. Lån för nämnda
ändamål utgick enligt regler i kungörelsen (1966: 173) om statsbidrag och lån
till

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 16

barnstugor.
Medel för ändamålet anvisades senast för budgetåret 1973/ 74. Möjligheten att
erhålla lån upphörde den 1 juli 1973. Lån för barnstugor påbörjade före denna
tidpunkt kan utgå enligt äldre regler. Enligt bokföringskungörelsen har
myndighet rätt att utnyttja reservationsanslag längst två år efter det
anslaget senast uppfördes i riksslaten. Regeringen kan vidare medge att
anslaget får disponeras under ytterligare ett år. Sådant medgivande har
regeringen lämnat för budgetåret 1976/77, Kammarkollegiet har i skrivelse till regeringen
anfört att det på anslaget fanns ett outnyttjat belopp av ca 1,9 mUj. kr. vid
utgången av budgetåret 1976/77. Fortfarande finns ett antal av socialstyrelsen bevUjade
lån som ännu inte utbetalats. Ett sådant lån är f. n. aktuellt för utbetalning.
Övriga lån kan bli aktuella för utbetalning när fullständiga lånehandlingar
inkommer till kammarkollegiet.

Med
hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att
medge att utbetalningar av lån från det i riksstaten för budgetåret 1973/74
senast uppförda investeringsanslaget Lån till anordnande av barnstugor får
göras även under budgetåren 1977/78 och 1978/79.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 17

Bilaga 5

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-03-16

Föredragande: statsrådet Turesson

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

SJÄTTE HUVUDTITELN

B. Vägväsendet

[1] B 3. Byggande av statliga vägar, B 10. Byggande av mellanriksvägen
KirunaNarvik. Under rubriken Byggande av statliga vägar har på statsbudgeten
för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av sammanlagt 877,4
milj. kr. att avräknas mot aulomobilskattemedlen. Under rubriken Byggande av mellanriksvägen
KirunaNarvik finns något anslag inle upptaget i statsbudgeten för innevarande
budgetår.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77: 100
bil. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) har regeringen vid tre tillfällen
beslutat atl siatens vägverk från reservationsanslaget Byggande av statliga
vägar får utöver vad i annat sammanhang har föreskrivits bestrida utgifter
med sammanlagt högst 213,4 milj. kr. Sålunda har regeringen den 22 december
1977 beslutat att högst 35,2 mUj. kr. skall användas för sysselsättningsskapande
brobyggnadsåtgärder. Den 19 januari 1978 föreskrev regeringen vidare att
vägverket får bedriva statlig vägbyggnadsverksamhet i Uppsala län för högst
30,7 milj. kr. i syfte att skapa ersättningsarbeten för Forsmarks
kraftverksbygge. Slutligen har regeringen genom beslut den 16 februari 1978
föreskrivit atl högst 147,5 milj. kr. får användas för sysselsättningsskapande
väg- och brobyggnadsverksamhet.

Arbetena skaU bedrivas av statens vägverk med arbetskraft
som rekryteras i samråd med arbetsförmedlingen. Tidpunkt för arbetenas
igångsättande skall beslutas i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen.

Byggandet av mellanriksvägen KirunaNarvik har påbörjats
under

2 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 125

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 18

hösten 1977. I prop. 1976/77: 100 bil. 9 anmäldes all
arbetsplan för vägen faststäUts men atl beslutet inte vunnit laga kraft. Detla
skedde genom regeringens beslut den 9 juni 1977 då de besvär som anförts över
vägverkets fastställelsebeslut avvisades. I beslut samma dag uppdrog
regeringen åt arbetsmarknadsstyrelsen att förskollera medel för ett sammanlagt
belopp av 30 milj. kr. från tolfte huvudtitelns anslag B 3. Sysselsättningsskapande
åtgärder för att kunna starta vägprojektet. Kostnaderna för byggandet av mellanriksvägen
bör redovisas över ett nytt anslag B 36. Byggande av mellanriksvägen
KirunaNarvik. På lill-läggsanslag bör därför anvisas medel under nämnda anslag
så att i första hand de förskotterade medlen kan återföras till anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder. Kostnaderna för budgetåret 1977/78 beräknas nu uppgå till 33,7 milj.
kr.

I prop. 1977/78: 100 bil. 9 har regeringen anmält sin
avsikt atl återkomma tiU riksdagen med förslag om projektets slutliga
finansiering. Med hänsyn till alt medel för vägprojektets fortsättning inte har
anvisats i annat sammanhang bör finansieringsfrågan för projektet i sin helhet
lösas nu. De sammanlagda kostnaderna för projektet i löpande priser t. o. m.
budgetåret 1982/83 har beräknats till 303,1 milj. kr. med följande fördelning
på år:

. 1977/78 ca 33,7 milj. kr.

1978/79 ca 55,8 milj. kr.

1979/80 ca 85,0 milj. kr.

1980/81 ca 77,5 milj. kr.

1981/82 ca 42,4 milj. kr.

1982/83 ca 8,7 mUj. kr.

Summa 303,1 milj. kr.

De redovisade kostnaderna för projektet bygger på all den
fortsatta utbyggnaden skall ge en hög sysselsättningseffekt under de närmaste
åren. Den beräknade sysselsättningseffekten beräknas lill i genomsnitt 160180 anstäUda
fram lill hösten 1981 varefter sysselsättningen successivt går ned under de två
sista byggnadsåren. Utöver sysselsättningseffekter genom anlitande av vägarbetare
etc. beräknas även positiva sådana effekter kunna uppnås genom anlitande av
inhemska enlrepre-nadmaskiner och fordon.

För att kunna genomföra vägarbetena enligt denna utbyggnadstakt
och få den önskade sysselsättningseffekten under vintern 1978/79 måste beslut
fattas i frågan under våren 1978.

Enligt min mening bör mot bakgrund av
sysselsättningsläget i denna del av Norrbottens län byggandet av mellanriksvägen
Kiruna Narvik genomföras i den takt som jag har redovisat i det föregående.
Arbetena bör bedrivas av statens vägverk med arbetskraft som rekryle-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 19

ras i samråd med arbetsförmedlingen. Medel för vägprojektet
bör anvisas över ett nytt reservationsanslag Byggande av mellanriksvägen
Kiruna Narvik. På tilläggsanslag för budgetåret 1977/78 bör anvisas 303,1
milj. kr. avseende de totala kostnaderna för vägprojektet.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att

1.
till Byggande
av statliga vägar på tilläggsbudgeit 111 till statsbudgeten för budgetåret
1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 213 400 000 kr., att avräknas mot aulomobilskattemedlen,

2.
till Byggande
av mellanriksvägen KirunaNarvik på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 anvisa ell reservationsanslag av 303 100 000 kr., atl
avräknas mot aulomobilskattemedlen.

[2] B 7. Bidrag till byggande av enskilda vägar. Under
denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett
reservationsanslag av sammanlagt 33 325 000 kr. all avräknas mot aulomobilskattemedlen.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77: 100
bil. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) har regeringen den 22 december 1977
beslutat alt från reservationsanslaget Bidrag till byggande av enskilda vägar
får utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit bidrag lämnas
till sysselsättningsfrämjande vägbyggnadsverksamhet (broobjekt) för ett belopp
av högst 8 951 000 kr.

Arbetena skall administreras av statens vägverk och
bedrivas med arbetskraft som rekryteras i samråd med vederbörande arbetsförmedling.
Tidpunkt för arbetenas igångsättande skall beslutas i samråd med
arbetsmarknadsstyrelsen.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag till byggande av enskilda vägar på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag
av 8 951 000 kr., att avräknas mot aulomobilskattemedlen.

D. Sjöfart

[3] D 8. Ersättning till viss kanaltrafik. Under anslaget,
som är uppfört med ett formellt belopp av 1 000 kr., redovisas kostnaderna för
den ersättning till Trollhälte kanalverk som betingas av den av riksdagen
förordade nedsätlningen i kanalavgifterna

Sjöfartsverket,
som förvallar Södertälje kanal, har i skrivelse den 2 november 1977 hemställt
om att sammanlagt 1 243 067 kr. anvisas

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 20

under
fonden för Södertälje kanalverk på tilläggsbudget för att täcka underskott i
kanalrörelsen för budgetåren 1975/76 och 1976/77. De ackumulerade underskollen
har t. v. balanserats i bokslutet.

I
prop. 1977/78: 13 om nytt system för de statiiga sjöfartsavgifterna, m. m.
föreslogs bl. a. att kanaltaxorna i Södertälje kanal skulle sättas ned och att
avgiftsnivån i taxorna t. v. inte skulle påverkas av kapitalkostnaderna. Nedsätlningen
av kanalavgifterna trädde i kraft den 1 januari 1978. I prop. 1977/78: 100 bil.
9, anges att fonden för Södertälje kanalverk uppgår i Sjöfartsverkets fond fr.
o. m. budgetåret 1978/ 79.

Det
ackumulerade driftunderskottet i Södertälje kanal för budgetåren 1975/76 och
1976/77 jämte det driftunderskott som kan komma att följa av bl. a. nedsätlningen
av kanaltaxorna under innevarande budgetår bör täckas innan fonden för
Södertälje kanalverk uppgår i Sjöfartsverkets fond. Jag förordar därför att
fonden för Södertälje kanalverk tillförs medel som motsvarar summan av
underskotten för de tre aktuella budgetåren. Det för budgetåren ackumulerade
underskottet bör avräknas mot den gemensamma uppbörden av sjöfartsavgifter. An-slagstekniskt
kan detta ske genom anlitande av det på tilläggsbudget I till statsbudgeten
1977/78 under sjätte huvudtiteln inrättade anslaget Ersättning till viss
kanaltrafik.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
godkänna de grunder för täckande av underskott under fonden för Södertälje
kanalverk som jag har förordat.

E.
Institut m. m.

[4]
E 3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning

m.
m. Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77: 100 bil. 2, FiU 1976/77:
10, rskr 1976/77: 133) har regeringen den 23 februari 1978 beslutat att
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut från reservationsanslaget
Utrustning m. m. får utöver vad regeringen föreskrivit den 9 juni resp. den
27 oktober 1977 bestrida utgifter om högst 1,2 milj. kr. Medlen skall i sysselsätlningsfrämjande
syfte användas för att bygga mareografer i Kristianstads och Västernorrlands
län. Arbetena skall bedrivas med arbetskraft som rekryteras i samråd med
arbetsförmedlingen. Tidpunkt för arbetenas igångsättande skall beslutas i
samråd med arbetsmarknadsstyrelsen.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning m. m. på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett
reservationsanslag av 1 200 000 kr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 125 21

[5] E 8. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut.
Statens väg- och trafikinstitul (VTI) arbetar med forskning och utveckling (FoU)
avseende vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhet. En stor del av FoU-verksamheten
sker på uppdrag mot ersättning som baseras på kravet om full kostnadsläckning.
Under anslaget anvisas de medel som erfordras för VTI:s egen FoU-verksamhet
samt för myndighetsuppgifter inom institutets verksamhetsområde.

Det statliga anslaget till siatens väg- och trafikinstitut
uppgår för innevarande budgetår tiU 11519 000 kr. (prop. 1976/77:100 bil. 9, TU
1976/77: 11, rskr 1976/77: 177).

Statens väg- och trafikinstitul har i framställning den 30
september 1977 redovisat dels det ekonomiska utfallet för verksamheten under
budgetåret 1976/77 dels det beräknade utfallet under budgetåret 1977/ 78. För
budgetåret 1976/77 uppgick föriusten till 3 997 000 kr. Institutet har
beräknat underskottet i verksamheten för innevarande budgetår tiU 3,6 milj.
kr.

Institutet anger som skäl till underskotten att de
kostnadsfördyringar som inträffat i samband med omlokaliseringen inte kunnat
mötas med ökade uppdragsintäkter. Även om institutet nu har kommit över inkörningsperioden
i samband med omlokaliseringen bedömer man det som omöjligt att hämta in det
ifrågavarande underskottet.

Föredraganden

Genom del konstaterade underskottet för budgetåret 1976/77
av 3 997 000 kr. och det beräknande underskottet för budgetåret 1977/78 har VTI
fått likviditetsproblem. Genom regeringens beslut den 24 november 1977 höjdes VTI:s
rörliga kredit till 4 milj. kr. Därigenom beräknas likviditeten klaras till
maj 1978. En höjning av den rörliga krediten utöver 4 milj. kr. innebär att
räntekostnaderna ökar och atl VTI:s resultat försämras ytterligare. Jag
förordar därför att underskottet för budgetåret 1976/77 av 3 997 000 kr. nu
läcks genom ett särskih till-läggsanslag. När det gäller det beräknade
underskottet för innevarande budgetår anser jag att ställning bör tas till
detta i sambad med behandlingen av resultatet av den utredning om VTI:s
verksamhet som aviserades i prop. 1977/78: 100 bU. 9. En: särskUd utredare har
numera tiUkallats och hans förslag beräknas kunna läggas fram vid halvårsskiftet
1978.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens väg- och trafikinslitut på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag
av 3 997 000 kr., att avräknas mot aulomobilskattemedlen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 22

F.
Diverse

[6]
F 8. Kostnader för stämpelavgift å aktier i Aktiebolaget Aero-transport och
Svensk Interkontinental Lufttrafik Aktiebolag. I skrivelse den 14 februari 1978
har Aktiebolaget Aerotransport (ABA) det svenska moderbolaget i det
skandinaviska konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) redogjort för
beslut den 10 februari 1978 att genom fondemission öka bolagets aktiekapital
med 47 milj. kr. till sammanlagt 282 milj. kr. genom överföring av disponibla
vinstmedel med motsvarande belopp. Beslutade åigärder har motiverats av behovet
av alt emå en bättre balans mellan det verkliga värdet för bolagels anläggningstillgångar
och det egna kapitalet, vilket ansetts mycket betydelsefullt för SAS framtida
förhandlingar om upptagande av krediter utomlands.

Före
fondemissionen består aktierna i ABA av dels 1 175 000 A-aktier i nominellt
värde av 100 kr. per aktie eller sammanlagt 117 500 000 kr., dels B-aktier till
lika antal och värden. A-aktierna innehas av svenska staten medan B-aktierna 1
174 984 äges av Svensk Interkontinental Lufttrafik Aktiebolag (SILA) och
resterande aktier av privatpersoner. Genom fondemissionen kommer svenska
staten att lUlföras 235 000 nya A-aktier till ett sammanlagt nominellt värde av
23,5 milj. kr. och SILA samt övriga innehavare av B-aktier sammanlagt
motsvarande anlal och värde.

I
skrivelsen erinrar ABA om att bolaget vid tidigare tillfällen inte belastats
med kostnader för aktiestämpel. Således förordades i prop. 1948: 176 angående
organisation och finansiering av svensk luftfart att de kostnader för
aktiestämpel, vilka kunde uppkomma i samband med sammanslagningen av dåvarande ABA
och SILA, inte skulle falla på de enskilda intressenterna utan gäldas av
statsverket (SU 1948: 94, rskr 1948: 188). I enlighet härmed föreslogs i prop.
1949: 126 angående anslag till teckning av aktier i ABA att riksdagen skuUe
anvisa ett reservationsanslag till stämpelavgift å aktierna i det nya ABA.
Riksdagen biföll proposhionens förslag (SU 1949: 153, rskr 1949: 268). I
samband med den ekonomiska rekonstruktionen av SAS år 1961 beslöts på liknande
sätt med anledning av prop. 1961: 159 angående kapitaltillskott till SAS att de
stämpelkoslnader som då uppkom i samband med teckning av nya aktier i ABA och
SILA skulle bestridas av staten (SU 1961: 133, rskr 1961:330).

Genom
beslut av riksdagen år 1975 (prop. 1975: 85 bil. 5, TU 1975: 12, rskr 1975:
121) anvisades ett reservationsanslag av 1 762 500 kr. för bestridande av
stämpelkostnader i anledning av alt ABA och SILA då genomfört fondemissioner.

Bolaget
hemställer med hänvisning lill det anförda att bolaget på sätt som skett vid
liknande tiUfäUen tidigare inte måtte belastas med

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 125 23

stämpelkostnader å de 470 000 aklier som utges i anledning
av den beslutade fondemissionen.

1 skrivelse den 14 februari 1978 har SILA redovisat de
åtgärder bolaget vidtagit i anslutning till den fondemission ABA genomfört.
Sålunda har SILA beslutat att genom fondemission öka bolagets aktiekapital med
23,5 milj. kr. till sammanlagt 141 milj. kr. genom uppskrivning av det bokförda
värdet av bolagets innehav av ABA-aklier med motsvarande belopp. SILA
framhåller alt bolaget, i likhet med ABA, inle belastats med stämpelskatt för
vid tidigare tillfällen emitterade aktier. SILA hemstäUer därför alt bolaget
inte måtte belastas med stämpelkostnader å de 235 000 aktier som utges i
anledning av den beslutade fondemissionen.

Föredraganden

Med hänsyn till att vid ABÄ:s bildande år 1948, liksom vid
senare tiUfällen, kostnaderna för gäldande av aktieslämpel bestreds av statsmedel
bör enligt min uppfattning ABA och SILA inle belastas med de kostnader för
aktiestämpel som nu uppkommer i samband med de aklier som utges i anledning av
den beslutade fondemissionen i de båda bolagen. Slämpelkoslnaderna för de
nyemitterade aktierna uppgår tUl sammanlagt 705 000 kr., vilket belopp således
torde böra bestridas av staten.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Kostnader för stämpelavgift å aktier i
Aktiebolaget Aerotransport och Svensk Interkontinental Lufttrafik Aktiebolag
på tUläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett
reservationsanslag av 705 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

A. Postverket

[7] Ändring av bemyndigandet för postverket att lämna
statlig kreditgaranti. Efter medgivande av riksdagen år 1971 (prop. 1971: 145
bil. 4, TU 1971: 25, rskr 1971: 304) har postverket genom Kungl. Maj:ts beslut,
senast den 7 juni 1974, bemyndigats att t. v. bevilja statlig garanti intill
ett belopp om 15 milj. kr. för lån avseende anskaffning av motorfordon atl
användas vid lantbrevbäring. Bemyndigandet avser lån i PK-banken. Efter
riksdagens medgivande år 1971 har postverket genom Kungl. Maj:ts beslut också
bemyndigats att biträda ackord eller på annal sätt efterge statens rätt på
grund av fordran som uppkommer i anledning av angivna garantiåtaganden. I
skrivelse den 26 januari 1978 har postverket hemställt om bemyn-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 24

digande
att t. v. bevilja statlig garanti intill ett belopp av 30 milj. kr. för lån i PKbanken
avseende anskaffning av motorfordon all användas vid lantbrevbäring. Verket har
också hemställt atl eventuellt uppkommande förluster för postverket på grund
av garantin skall täckas av verkets driftmedel.

Postverket
anför att antalet lån med statlig garanti lill lantbrevbarare den 31 december
1977 uppgick till 694. Det utestående lånesaldot uppgick vid samma tidpunkt
till 14,4 mUj. kr. Som jämförelse nämner verket att antalet lån den 30 juni
1971 var 479 och del utestående lånesaldot 2,6 milj. kr.

Den
främst bidragande orsaken till den kraftiga ökningen av det utestående lånesaldot
är den snabba prisökningen på bUar. Inköpspriserna för fordon som används i lantbrevbäringen
har mer än fördubblats under åren 19681977. Även den fortsalla motoriseringen
och utvidgningen av lantbrevbäringsnätet har varit en orsak till lånesaldots
nuvarande höjd. Av nätet utgörs numera 99,4 % av biUinjer.

F. n.
utreder postverket om tjänstebilar bör införas i lantbrevbäringen som ett
alternativ tUl nuvarande system och hur ett sådant syslem kan vara organiserat.
Verket utreder därvid lämpliga bUtyper samt vUka principer som bör gälla vid
val mellan nuvarande system och ett system med tjänstebUar. Utredningen tar
också upp frågan om det finns andra alternativ för tillhandahållande av bilar i
lantbrevbäring än ijänstebilar. Postverket gör dock den bedömningen att
nuvarande system kommer att dominera i framtiden.

Erfarenheterna
av systemet med lån med statlig garanti för anskaffning av lantbrevbärarbilar
har varit mycket goda. Några förluster på grund av sitt åtagande har postverket
hittills praktiskt taget inte åsamkats. Verket finner det därför angeläget att
den nu gällande beloppsgränsen höjs och föreslår att 30 milj. kr. blir ny
beloppsgräns.

Den
fortgående rationaliseringen och förbätttingen av postservicen på landsbygden
bygger i huvudsak på en utökning av den motoriserade lantbrevbäringen. Den härav
föranledda ökningen av antalet bilar samt den höjning av bilpriserna som ägt
rum sedan systemet med statlig garanti för lantbrevbärarlån infördes, innebär
alt den nuvarande beloppsgränsen 15 milj. kr. myckel snart kommer att uppnås.
Då erfarenheterna av systemet med den statliga garantin är mycket goda och då
man enligt verket inte har anledning att tro all systemet kommer att slopas
även om alternativa system börjar tillämpas, förordar jag alt den nuvarande
beloppsgränsen höjs enligt postverkets förslag.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
medge att statlig garanti t. v. får beviljas intill ett belopp av 30 000 000
kr. för lån i PKbanken avseende anskaffning av motorfordon att användas vid lantbrevbäring.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 25

2. lämna regeringen, eller myndighet som regeringen
bestämmer, fortsatt bemyndigande att biträda ackord eller på annat sätt efterge
statens rätt på grund av fordran som uppkommer i anledning av angivna
garantiåtaganden.

B. Televerket

[8] 1. Teleanläggningar m. m. Under denna rubrik har på
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett invesleringsanslag av 870,8
milj. kr.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77: 100
bil. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) har regeringen den 22 december 1977
beslutat att televerket från investeringsanslaget Teleanläggningar m. m. får
utöver vad regeringen i annat sammanhang föreskrivit bestrida utgifter med
högst 35 030 000 kr. Medlen skall i sysselsättningsfrämjande syfte användas
för tidigareläggning av byggnadsarbeten inom H, K, L, O, P, R, S, U, W, X, Y och Z län. Byggnadsarbetena har
påbörjats innevarande budgetår och avslutas under budgetåret 1978/79.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen

alt till Teleanläggningar m. m. på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett invesleringsanslag av 35 030
000 kr.

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

[9] 2. Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner m. m.
Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
investeringsanslag av sammanlagt 119,5 milj. kr.

Med stöd
av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77: 100 bil.2, FiU 1976/77: 10, rskr
1976/77: 133) har regeringen den 22 december 1977 beslutat att statens vägverk
från investeringsanslaget Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner m. m. får
utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit i sysselsättningsfrämjande
syfte bedriva om-och nybyggnad av vägstationer i Gistad, Tollarp och Brunflo
för ett belopp av högst 9,3 milj. kr. under budgetåren 1977/78 och 1978/79.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner m. m.
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett
investeringsanslag av 9 300 000 kr.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 27

Bilaga 6

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-03-16

Föredragande: stalsrådet Mundebo

Anmälan till tilläggsbudget III tiU statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 såvitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ÄTTONDE HUVUDTITELN

E. Diverse

[1] E 13. Statlig företagshälsovård. Under denna rubrik
har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 1
000 kr.

I prop.
1975/76: 100 (bil. 2 p. 6 ooh bil. 9 s. 136) anmälde föredragande statsrådet
frågan om den statliga företagshälsovårdens uppbyggnad och finansiering.
Därvid föreslogs att ett nytt anslag benämnt Statlig företagshälsovård, skulle
föras upp i statsbudgeten. Från detla anslag borde förskottsvis bestridas
kostnader för hälsoråds verksamhet samt kostnader för etablering och drift av
företagshälsocentraler för statsanställda m. fl. enligt en stat som skulle
fastställas av regeringen. Kostnaderna skulle slutligt fördelas på de
myndigheter, affärsdrivande verk m. fl. som anslöts tUl hälsocentralerna. Vid
den slutliga fördelningen borde kostnaderna belasta de anslag eller
anslagsposter (motsv.) från vilka kostnaderna för sjukvården hos myndigheterna m.
fl. bestrids. Detta skulle komma atl medföra en merbelastning av vissa sådana
anslag. Statsbudgetanslaget Statlig företagshälsovård borde föras upp med ett formeUt
belopp av 1 000 kr. Riksdagen lämnade förslaget utan erinran (InU 1975/76: 35, rskr
1975/76: 210).

Föredraganden utgick således ifrån att de förskottsvisa
utbetalningar som skulle ske från anslaget Statlig företagshälsovård skulle
kunna fördelas på anslagspost för sjukvård eller motsvarande hos myndigheter m.
fl. så att någon belastning inte skulle komma att redovisas på anslaget.

I prop. 1976/77: 125 (bil. 7) anmälde jag all anslaget Statiig
företags-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 125 28

hälsovård för budgetåret 1916/11 skulle komma att uppvisa
belastning. Anledningen härtill var att de regionala hälsorådens verksamhet
under detla budgetår hade inriktats på bl. a. kartläggning av befintliga före-tagshälsoresurser
och planläggning för statliga företagshälsocentraler. Några sådana kunde dock
inte inrättas under budgetåret 1976/77. Angivna förhållande föranledde ingen
erinran från riksdagen sida (AU 1976/77: 25, rskr 1976/77: 259).

Under innevarande budgetår har fastställts siater för de
åtta regionala hälsoråden och tio lokala hälsoråd. Staterna innefattar medel
för drift av tre regionala och tio lokala centraler fördelade på sådant sätt
all det i varje region finns minst en central. För budgetåret 1977/78 finns
alltså formella förutsättningar för fördelning av de totala kostnaderna under
anslaget på de myndigheter m. fl. som är anslutna lill hälsocentralerna. En
fördelning av kostnaderna för de regionala hälsoråden enligt de angivna riktiinjerna
skulle emellertid få icke avsedda konsekvenser för bl. a. myndigheter som är
anslutna lUl lokal hälsocentral i de fem regioner som inte inrättar regional
central under innevarande budgetår. Dessa myndigheter skulle få svara inte bara
för kostnaderna för den lokala hälsocentralen utan också för kostnaderna under
budgetåret för kartläggning och planläggning av företagshälsovården på regional
nivå. Detta är enligt min mening otillfredsställande. Eftersom det arbele de
regionala hälsoråden utför på sikt gagnar samtliga myndigheter i regionen
anser jag att en kostnadsfördelning enhgt angivna riktlinjer bör ske först då
det i regionen har inrättats en regional hälsocentral. Först då kan en
rättvisande kostnadsfördelning göras. Jag räknar med att detta skall kunna ske
fr. o. m. budgetåret 1978/79. Av de ytterUgare tio företagshälsocentraler som
avses inrättas under nästa budgetår bör alltså fem vara regionala. I avvaktan
på atl varje region får en regional hälsocentral bör för budgetåret 1977/78
kostnaderna för de fem regionala hälsoråden utan regional central få belasta
förevarande anslag.

De tre regionala hälsocentraler som avses inrättas under
innevarande budgetår torde kunna börja fungera tidigast mot slutet av
budgetåret. Med hänsyn härtill och till fördelen med en enhetlig behandling av samtUga
regionala hälsoråd anser jag att jämväl kostnaderna för dessa tre hälsoråd och
centraler bör få belasta anslaget Statlig företagshälsovård för innevarande
budgetår. Kostnaderna för de lokala hälsocentraler som är verksamma redan under
innevarande budgetår bör däremot i samtliga fall fördelas på anslutna
myndigheter m. fl.

Med ledning av de stater som har fastställts för de
regionala hälsoråden för budgetåret 1977/78 kan anslagsbelastningen beräknas
till högst 4,3 milj. kr. Redovisning av utfallet bör lämnas i
budgetpropositionen för budgetåret 1979/80.

Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag nu har anfört.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 29

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[2]
11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under denna rubrik har i
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 455
milj. kr. Vid budgetårels ingång fanns vidare en behållning av drygl 63,5
milj. kr. under anslaget.

Från
anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för statlig
förvaltning eller annan statlig verksamhet i den mån medel inte har anvisats
under annat investeringsanslag. För byggnadsobjekt som beräknas kosta mer än 2
milj. kr. förs separata kostnadsramar upp i den investeringsplan, som finns
upptagen under anslaget.

I
investeringsplanen är uppförd en uppskattad medelsförbrukning av 45 milj. kr.
för tillkommande objekt budgetåret 1977/78 (prop. 1976/77: 100 bU. 11 s. 160, FiU
1976/77: 13, rskr 1976/77: 169). Som har redovisats i prop. 1976/77: 100 (bU.
11 s. 158) är utrymmet avsett för investeringar i lokaler för de vid riksmötet
1975/76 beslutade regionala datoranläggningarna för folkbokföring och
beskattning (prop. 1975/76: 100 bU. 9, SkU 1975/76: 35, rskr 1975/76: 212). Jag
har tidigare, vid min anmälan av anslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för innevarande budgetår, redovisat ett antal tillkommande investeringsobjekt
för nämnda ändamål. Medelsförbrukningen för dessa objekt har i prop. 1977/78:
25 (bil. 6 s. 35) beräknats till sammanlagt 15 milj. kr. för budgetåret
1977/78. Av det medelsutrymme som ursprungligen budgeterats för tillkommande
objekt innevarande budgetår återstår därefter ca 30 milj. kr. Jag vUl nu
återkomma med en redogörelse för de ytterligare byggnadsinvesteringar som med
hänsyn till tidplanen för arbetena är aktuella att redovisa för riksdagen.

Stockholm.
Ombyggnad för statens provningsanstalt. Stockholmsavdelningen av statens provningsanstalt
har ca 100 anställda och disponerar f. n. lokaler dels vid Drottning Kristinas
väg i Stockholm, dels i kv. Myntet i Stockholm för ädelmetallkontroll och justeringsverksamhel.
I samband med omlokaliseringen av statens provningsanstalt till Borås har vissa
lokaler vid Drottning Kristinas väg friställts. Byggnadsstyrelsen har i samråd
med statens provningsanstalt föreslagit alt de friställda lokalerna utnyttjas
bl. a. för att sammanföra verksamheten vid Stockholmsavdelningen. Kostnaderna
för behövliga ombyggnadsabeten m. m. beräknas av byggnadsstyrelsen till
sammanlagt 2 650 000 kr. i prisläget den 1 april 1977. En stor del av dessa
kostnader avser åtgärder som påkallats från arbetarskyddssynpunkt för den del
av avdelningen som nu är förlagd tUl lokalerna.

I
beslut den 9 mars 1978 har regeringen uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
påbörja ombyggnadsarbetena inom en kostnadsram av 2 650 000 kr. Med stöd av
riksdagens bemyndigande har regeringen före-

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 30

skrivit
att kostnaderna för arbetena förskottsvis skall belasta kostnadsramen Diverse
objekt (jfr prop. 1975: 1 bil. 9 s. 143, FiU 1975: 12, rskr 1975: 65 samt prop.
1975/76: 100 bU. 9 s. 147148).

Kristianstad.
Om- och tiUbyggnad för länsstyrelsens dataenhet. I beslut den 22 december 1977
uppdrog regeringen åt byggnadsstyrelsen att projektera om- och tUlbyggnad för
dataenheten inom länsstyrelsen i Kristianstads län. Projektet omfattar en
våningsarea av 1 750 m, varav 900 m- i en tillbyggnad till landsstatshuset i kv.
Södra Kasern i Kristianstad. Kostnaderna för om- och tillbyggnaden har
preliminärt beräknats till 4,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977.
Byggnadsarbetena avses komma att påbörjas i augusti 1978 med beräknat
färdigställande i juU 1979.

Västerås.
TiUbyggnad för länsstyrelsens dataenhet m. m. Regeringen har genom beslut den 9
mars 1978 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera om- och tillbyggnad av
landsstatshuset i kv. Slottsträdgården i Västerås. Tillbyggnaden beräknas
omfatta en sammanlagd rumsarea av 1 770 m" och är avsedd för
länsstyrelsens data- och uppbördsenheter. I programmet för tiUbyggnaden ingår
även arkiv m. m. som är gemensamma för länsstyrelsen. Kostnaderna för
tillbyggnaden har på grundval av redovisade systemhandlingar beräknats till 10
milj. kr. i prisläget den 1 april 1977. I den beräknade kostnaden ingår förhållandevis
omfattande försörjningsåtgärder. Med utgångspunkt i riksskatteverkets installationstidplan
för de nya datoranläggningarna har byggnadsstyrelsen planerat ett färdigstäUande
av tillbyggnaden i maj 1979. Tidplanen förutsätter alt byggnadsarbetena
påbörjas i augusti 1978.

Nämnda
projekteringsuppdrag omfattar även vissa ombyggnadsarbeten i nuvarande
landsstatshus. Enligt redovisat byggnadsprogram uppskattas kostnaderna för
ombyggnadsarbetena till 3,3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977. En första
etapp av dessa arbeten måste enligt byggnadsstyrelsen utföras i anslutning
till föreslagen tillbyggnad.

Härnösand.
Otn- och tillbyggnad för länsstyrelsens dataenhet. Byggnadsstyrelsen har
redovisat att de nuvarande lokalerna för länsstyrelsens dataenhet i kv.
Adjunkten i Härnösand inte kan inrymma den nya datoranläggning som planeras.
Styrelsen har därför upprättat program för en mindre tillbyggnad för datorhall,
operatörsrum m. m. Programmet för tillbyggnaden omfattar en lolalarea av ca 550
m. Den planerade ombyggnaden berör lokaler för dataenheten med en lolalarea av
ca 1 300 m-. Byggnadsstyrelsen har anmält att kostnaderna för om- och tUlbyggnaden
beräknas till 4,9 milj. kr. i prislägel den 1 april 1977. Byggnadsarbetena
avses komma att påbörjas i september 1978. Inflyttning har planerats tiU
sommaren 1979.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående
förordar jag att följande nya kostnadsramar i 1 000-tal kr. förs upp i
investeringsplanen.

Byggnadsobjekt

Kostnads-

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

ram

start

ställande

77-04-01

Beräknad för 1977/78 1978/79

år-mån

år-mån

Stockholm

Ombyggnad
för statens

provningsanstalt

2 650

750 1 900

78-05

79-03

Kristianstad

Om- och
tillbyggnad

för
länsstyrelsens data-

enhet

4 500

3 500

78-08

79-07

opaginerad Kontrollera mot PDF

Västerås

Tillbyggnad
för läns

styrelsens dataenhet

m.m. 10 000

Härnösand

Om- och
tillbyggnad

för länsstyrelsens data

enhet 4 900

6 000

4 000

78-08 79-05

78-09 79-07

opaginerad Kontrollera mot PDF

Preliminärt beräknad kostnadsram.

Jag förordar att de utgifter som hänger samman med de
redovisade byggnadsarbetena får bestridas av tillgängliga medel under detta investeringsanslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga
regeringen att besluta om byggnadsarbeten för statlig förvaltning inom de
kostnadsramar som jag har förordat i del föregående,

2.
godkänna vad
jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för vissa
byggnadsarbeten för statlig förvaltning.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 125 33

Bilaga
7

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-03-16

Föredragande:
statsrådet Wikström

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
utbildningsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

NIONDE
HUVUDTITELN

A. Utbildningsdepartementet
m. m.

[1]
A 2. Kommittéer m. m. Till ändamålet har i statsbudgeten för budgetåret 1977/78
anvisats ett reservationsanslag av 25,2 milj. kr. Vid ingången av budgetåret
fanns på anslaget en reservation av 2 097 740 kr.

Regeringen
har i beslut den 30 juni 1977 föreskrivit alt av nämnda anslag skall 1,6 milj.
kr. disponeras av kommundepartemenlet för kostnader avseende de lUl
kommundepartementet genom förordning (1977: 120) överförda kommittéerna.

Under
tiden den 1 juliden 31 december 1977 var belastningen på anslaget ca 12 562
000 kr. Det belopp som återstår av anslagsposten kommer inte att förslå att
täcka kostnaderna för de utredningar som f. n. pågår. Bidragande orsak tUl den
beräknade förhöjda belastningen är att arvoden och ersättningar utgår med högre
belopp fr. o. m. den 1 januari 1978.

Ett
ytterligare medelsbehov föreligger alltså om 1,5 milj. kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1977/78 anvisa ett reservationsanslag av I 500 000 kr.

B. Kulturändamål

[2]
B 11. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 53
436 000 kr. I tilläggsbudget I för 1977/78 har till Bidrag till Svenska riksteatern
anvisats ett reservationsanslag av 6 796 000 kr.

3
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 125

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 34

(prop.
1977/78: 25, KrU 1977/78: 15, rskr 1977/78: 55) med hänsyn tUl kostnadsökningen
till följd av 1976 års löneavtal samt beslutade ökningar av de sociala
avgifterna den 1 januari 1977. Riksteatern har anhållit om ytterligare medel
för budgetåret 1977/78 med hänsyn tUl kostnadsökningar med anledning av 1977
års löneavtal, beslutade ökningar av de sociala avgifterna från den 1 januari
1978 samt ökade trakta-mentskostnader.

Föredraganden

Då
medelsbehovel under detta anslag anmäldes i prop. 1977/78: 25 anförde jag atl
jag hade för avsikt att återkomma senare beträffande medelsbehov till följd av
1977 års löneavtal samt höjda traktamenten. Med hänvisning liU det ökade
medelsbehovet till följd av 1977 års löneavtal och till de redovisade
kostnadsökningarna för traktamentsersätt-ningar saml ökade sociala avgifter
förordar jag att anslaget till riksteatern höjs med 7 632 000 kr., varav för
löner med högst 4 303 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt
till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 7 632 000 kr.

[3j
B 12. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I statsbudgeten för
innevarande år har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag
av 100 925 000 kr. I tilläggsbudget I för 1977/78 har till bidrag till Operan ooh
Dramatiska teatern anvisats ett reservationsanslag av 13 821 000 kr. (prop.
1977/78: 25, KrU 1977/78: 15, rskr 1977/ 78: 55) med hänsyn lill
kostnadsökningar tiU följd av 1976 års löneavtal, saml beslutade ökningar av
de sociala avgiftema från den 1 januari 1977. Operan och Dramatiska teatern
har anhållit om ytterligare medel för budgetåret 1977/78 med hänsyn till
kostnadsökningar till följd av 1977 års löneavtal och beslutade ökningar av de
sociala avgifterna från den 1 januari 1978 m. m. Vidare har Operan begärt
medel för vissa rehabiliteringsinsatser. Dramatiska teatern har anhåUit om
ytterligare 221 000 kr. för ökade lokalhyror budgetåret 1977/78.

Föredraganden

Då
medelsbehovet under detta anslag anmäldes i prop. 1977/78: 25 anförde jag att
jag hade för avsikt all återkomma senare beträffande medelsbehov till följd av
1977 års löneavtal. Med hänvisning tUl det ökade medelsbehovet till följd av
1977 års löneavtal och till de redovisade kostnadsökningarna för sociala
avgifter m. m, förordar jag att anslaget till Operan och Dramatiska teatern
höjs med 9,9 milj. kr. resp. 5 050 000 kr., varav för löner högst 6 817 000 kr.
resp. 3 309 000 kr.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 35

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett
reservationsanslag av 14 950 000 kr.

[4j B 13. Rikskonsertverksamhet. I statsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag av 25 438 000 kr. Institutet för rikskonserler har begärt
ytterligare medel för budgetåret 1977/78 för kostnadsökningar som följer av
ingångna avtal om löner för år 1977 samt för beslutade ökade sociala avgifter.

Föredraganden

Då medelsbehovet under detta anslag anmäldes i prop.
1976/77: 100 kunde hänsyn inte tas tUl 1977 års löneavtal. Med hänvisning till
de redovisade kostnadsökningarna till följd av 1977 års löneavtal och till de
ökade sociala avgifterna förordar jag att anslaget till Institutet för rikskonserler
för innevarande budgetår höjs med 2 215 000 kr. Jag hemställer att regeringen
föreslår riksdagen

att till Rikskonsertverksamhet på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 2 215
000 kr.

[5] B 43. Statens konstmuseer: Förvaimingskostnader. Efler
en längre tids förhandlingar har nationalmuseum träffat överenskommelse med Rijksmuseum
i Amsterdam om ett depositionsbyte, som innebär att ett grupporlrätt av den
holländske 1600-tals målaren Adriaen Backer deponeras hos nationalmuseum och
en bronsskulptur av den holländske skulptören Adriaen de Vries deponeras hos Rijksmuseum.
Enligt uppgift har Rijksmuseum utverkat en ekonomisk garanti av sitt lands
regering för bronsskulpturen. Nationalmuseum har värderat skulpturen till 500
000 kr.

Statens
konstmuseer har begärt att regeringen ställer en ekonomisk garanti för den
målning som nationalmuseum kommer alt få i deposition t. v. Garantin bör i första
hand gälla fem år och motsvara det värde som Rijksmuseum har åsätt sin tavla,
dvs. 300 000 holländska flo-riner eller 590 000 kr. Kostnaderna för en
försäkring av tavlan uppges uppgå till 1 200 kr. för lufttransporten och
därefter 1 440 kr. per år under depositionstiden. Enligt statens konstmuseer
praktiseras systemet med garantier av många länder, både för
utställningsmaterial och långlån av enskilda föremål.

Statens kulturråd har tillstyrkt att statens konstmuseer
erhåller den begärda statsgarantin. Kulturrådet anser att ett ökat
internationellt utbyte av depositioner museer emellan är en intressant och
eftersträvansvärd utveckling. Enligt kulturrådet behövs ett gemensamt
handlings-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 36

program
för museerna för atl förhindra en upptrappning av försäkringskostnaderna.

Föredraganden

Våren
1976 gav riksdagen sill medgivande till atl staten bestred eventuell
ersättning vid skada på eller förlust av föremål i utländsk ägo som skulle ingå
i utställningar, anordnade av statens historiska museum och medelhavsmuseel var
för sig under hösten 1976 resp. våren 1977. Samtidigt meddelade riksdagen
regeringen ett aUmänt bemyndigande att vid behov på motsvarande sätt få ställa
garanti för att göra del möjligt för de statiiga museerna att anordna
utställningar av värdefulla föremål i utländsk ägo (prop. 1975/76: 125, KrU
1975/76: 39, rskr 1975/76: 305).

Statens
konstmuseer har nu anhållit om en ekonomisk garanti från staten motsvarande
590 000 kr. för en målning som Rijksmuseum i Amsterdam kommer att deponera hos
nationalmuseum. Depositionen skaU pågå under minst fem år. Garantin skulle
innebära atl tavlan inte behöver försäkras. Nationalmuseum skall för sin del
överlämna en skulptur i deposition till Rijksmuseum. För denna har den hoUändska
staten ställt en garantisumma på 500 000 kr.

Det
allmänna bemyndigande som riksdagen meddelade regeringen år 1976 kan enligt min
uppfattning inte anses omfatta depositioner av enstaka föremål under en längre
tid. Frågan huruvida ekonomisk garanti bör lämnas för Rijksmuseets deposition
hos nationalmuseum bör därför underställas riksdagens prövning. Om ersättning
skall utgå för skada på eller förlust av tavlan, bör utgifterna belasta
förslagsanslaget Oförutsedda utgifter.

Regeringen
bör vidare föreslå riksdagen alt det aUmänna bemyndigande som nu gäller även
skall avse depositioner av enstaka konstföremål under lång lid.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1. medge
att eventuell ersättning vid skada på eller förlust av den

tavla som Rijksmuseum deponerar hos nationalmuseum be

strids, med 50 % reduktion vid force majeure, av staten,

2, medge
atl del allmänna bemyndigande som riksdagen tidigare

har meddelat regeringen även skall avse sådana depositioner

som jag har förordat.

D.
Högre utbildning och forskning

[6] D
54. Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm. Finansieringen av verksamheten
vid handelshögskolan i Stockholm regleras genom ett avtal den 23 januari 1954
mellan staten, Stockholms (stad), handelshögskoleföreningen i Stockholm samt
handelshögskolans i Stockholm direktion. I avtalet har vidtagits vissa
ändringar senast den 28 mars 1974,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 37

godkända
av Kungl. Maj:t den 20 december 1974 (jfr prop. 1974: 170, UbU 1974: 38, rskr
1974: 338). Siatens bidrag tiU kostnaderna för handelshögskolans verksamhet
budgetåren 1975/761978/79 fastställdes därvid tUl ett belopp som ulgör 39 % av
kostnaderna vid en i avtalet angiven personalstat beräknad med tillämpning av
för personal vid universiteten gäUande kollektivavtal.

Avtalet
förutsätter att bidraget justeras med hänsyn till avtal om statliga löner.
Någon slutjustering av bidraget har ännu inte gjorts.

För
1975/76 och 1976/77 har till handelshögskolan utbetalats sammanlagt 6 108 000
kr. En sluljuslering visar att bidraget lill handelshögskolan för dessa
budgetår inkl. arvoden till av staten utsedda ledamöter, suppleant och
revisor skall uppgå till sammanlagt 6 614 000 kr. eUer 506 000 kr. mer än vad
som tidigare erlagts.

Under
åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att
lill Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm på tilläggsbudget III tUl
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett anslag av 506 000 kr.

E.
Vuxenutbildning

[7] E
10. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. På

statsbudgeten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
förslagsanslag av 59 616 000 kr. Undervisningen, som bedrivs som
försöksverksamhet, får omfatta högst 650 000 studielimmar. Av dessa får 300
000 studietimmar användas till undervisning som ges enligt lagen (1972: 650,
ändrad senast 1976: 590) om rätt tiU ledighet och lön vid deltagande i
svenskundervisning för invandrare och 350 000 studietimmar får användas för
övrig ihvandrarundervisning. Undervisningen bedrivs av skolöverstyrelsen i
samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens invandrarverk och anordnas av
studieförbunden. Undervisningen skall vara kostnadsfri för eleverna.

Folkbildningsförbundet
har inkommit med en skrivelse angående statsbidragen till cirkelledare i
svenska med samhällsorientering för invandrare inkl. lagstadgad undervisning.

Föredraganden

Regeringen
har i särskilt beslut den 10 november 1977 medgivit att utöver tidigare
anvisade 350 000 studietimmar får disponeras ytterligare högst 200 000
studietimmar för undervisning i svenska för icke anställda invandrare under
budgetåret 1977/78.

Per
studietimme utgår statsbidrag med högst 91 kr. 50 öre. Den allmänna
kostnadsutvecklingen sedan den 1 januari 1977 har, när det gäller
svenskundervisning för invandrare, ställt studieförbunden i en svår

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 38

situation
eftersom undervisningen skall vara avgiftsfri för deltagarna. Med hänsyn
härtill förordar jag att för perioden januarijuni 1977 statsbidraget per
studietimme höjs från nuvarande högst 91 kr. 50 öre tUl högst 93 kr. 50 öre per
studietimme. Av detta belopp räknar jag med atl bidrag till ledare och materiel
skall utgå med högst 56 kr. 50 öre per studietimme. Fr. o. m. den 1 juli 1977
beräknar jag en ytterligare höjning med 5 kr. tUl högst 98 kr. 50 öre per
studietimme, varav högst 61 kr. 50 öre beräknas avse bidrag lill ledare och
materiel. De av mig förordade bidragsförändringarna kan beräknas medföra ett
ytterligare medelsbehov under detta anslag om ca 6 950 000 kr. för budgetåret
1977/78. Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna vad jag har förordat i fråga om höjning av statsbidragsbeloppet per
studietimme till undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

[8]
£ 14. Bidrag till kontakttolkutbildning. I statsbudgeten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 2 948
000 kr.

Medlen
skall fördelas på undervisning, handledarutbildning, studiematerial och
administration. Enligt prop. 1976/77: 100 bör det få ankomma på regeringen att
ändra fördelningen mellan de olika posterna inom det angivna beloppet.

Beträffande
frågan om studiesociala kostnader anförs i prop. 1976/77: 100 "I fråga om
ersättning för förlorad arbetsförtjänst hänvisar LO till gällande lagar och
regler vid ledighet för studier och fackliga förtroendeuppdrag. I övrigt
saknar jag f. n. underlag för att kunna ta ställning till
studiestödsfrågan".

Landsorganisationen
i Sverige och Arbetarnas bildningsförbund har i skrivelse till regeringen
hemställt att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder för att göra det möjligt atl
läcka kostnader för förlorad arbetsinkomst, kostnader för inkvartering på
folkhögskola samt resor för deltagarna i kontakttolkutbildning.

Skolöverstyrelsen
har i skrivelser den 5 januari och den 18 januari hemställt om bemyndigande all
omdisponera under anslaget Bidrag till kontakttolkutbildning tillgängliga medel
så att även ersättning för förlorad arbetsförtjänst och resekostnader i
samband med utbildning av handledare inom kontakttolkulbildningen samt
ersättning för rese- och inaokorderingskostnader för deltagare i kontakttolkutbildning
kan utbetalas under budgetåret 1977/78.

Föredraganden

Med
hänsyn till att möjligheterna att få till stånd planerad utbildning av
handledare och kontakttolkar är beroende av att ersättning för för-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 39

lorad arbetsförtjänst och resekostnader kan utgå för
deltagare i handledarutbildning och att ersättning för rese- och
inackorderingskostnader kan utgå för deltagare i kontakllolkulbUdning, förordar
jag atl en sådan omdisponering av medlen under anslaget Bidrag till kontakttolkutbildning
får ske så att även siudiesociala kostnader kan täckas. Det bör få ankomma på
regeringen eller myndighet, som regeringen utser, alt meddela bestämmelser om
de olika ersättningsformerna och om administrationen därav. Dessa bestämmelser
kommer atl avse utbildning under budgetåret 1977/78.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt bemyndiga regeringen att få disponera förevarande
anslag i enlighet med vad jag förordat i del föregående.

G. Internationelltkulturellt samarbete

[9] G 3. Bidrag till intemationella kongresser m. m. i
Sverige. På inbjudan av regeringen kommer Unescos internationella kommission
för studium av kommunikationsproblem ("International Commission for the Study
of Communication Problems") att hålla dels ett seminarium om
nyhetsbyråernas roll i det intemationella nyhetsflödet, dels sill nästkommande
ordinarie sammanträde i Stockholm. Tidpunkterna är den 2427 april 1978 för
seminariet och den 2829 april för sammanträdel.

Temat för seminariet är "The Infrastructure of News Supplies
in the World". Deltagare blir representanter för samtliga stora och
medelstora nyhetsbyråer i världen, de regionala samarbelsorganen för nyhetsbyråerna
m. fl. Härtill kommer kommissionens medlemmar och sekretariat. Sammanlagt rör
del sig om ca 80 personer, varav flertalet från u-länderna.

För att avhålla seminariet i Stockholm uppstår kostnader
av två slag, dels "arrangemangskostnader" som i sin helhet skall
bestridas av regeringen, dels övriga kostnader såsom resor, traktamenten m. m.
för deltagarna, som skall fördelas mellan kommissionen dvs. Unesco och
Sverige.

Kostnaderna kan för Sveriges del beräknas uppgå till 190
000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till internationella kongresser m. m. i
Sverige på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 an
visa ell reservationsanslag av 190 000 kr.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 41

Bilaga
8

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-03-16

Föredragande:
statsrådet Dahlgren

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
jordbruksdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TIONDE
HUVUDTITELN

A.
Jordbruksdepartementet m. m.

[1]
A 3. Kommittéer m. m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna
anslagsrubrik förts upp ell reservationsanslag av 13 963 000 kr. Av anslaget
disponerar miljödatanämnden högst 7 428 000 kr.

Efter
riksdagens ställningstagande till anslaget under denna rubrik för budgetåret
1977/78 har ett flertal utredningar tillsatis,' vars kostnader belastar detla
anslag. För att bestrida kostnaderna för jordbruksdepartementets
kommittéverksamhet bör 1,7 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för innevarande
budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt
till Kommittéer m. m. på liUäggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 1 700 000 kr.

G.
Utbildning och forskning

[2]
G 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. På
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag av 30 milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen
9 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för
universitet och högskolor 21 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan.
Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag till ändring av tidigare fast-

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 42

ställd
kostnadsram för anskaffande av inredning för skogsbiblioteket m. m. i Umeå.

Regeringen
uppdrog den 27 oktober 1977 ål byggnadsstyrelsen atl ulföra ombyggnad av
lokaler för skogsbibliotek m. m. i Umeå inom en kostnadsram av 1,8 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1977.

I
inredningsplanen för innevarande budgetår har förts upp en inredningsram
Skogshögskolan: Nybyggnad i Umeå av 6,8 mUj. kr.

Byggnadsstyrelsen
har nu beräknat inredningskostnaderna för ombyggnaden tiU 950 000 kr. Verket
har därvid beräknat att befintiig inredning kan återanvändas till ett
nyanskaffningsvärde av ca 400 000 kr.

Föredraganden

Vid
min prövning av det förslag till ändring av inredningsplanen för innevarande
budgetår som har redovisats av byggnadsstyrelsen har jag funnit det motiverat
alt justera inredningsplanen med hänsyn till inredningsbehovet för
skogsbiblioteket. Jag förordar att kostnadsramen Skogshögskolan: Nybyggnad i
Umeå höjs med 800 000 kr.

Jag
förordar alt de ökade utgifter som hänger samman med här behandlat
inredningsobjekt får bestridas av tillgängliga medel.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att
besluta om anskaffning av viss inredning av lokaler vid jordbrukets högskolor m.
m. inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2.
godkänna vad jag har förordat i
det föregående angående bestridande av utgifterna för viss inredning av
lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.

J.
Diverse

[3]
J 2. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. På statsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag av 1 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1976/77 fanns en
reservation under anslaget på ca 6,3 milj. kr. Från anslaget utbetalas bidrag
såsom ersättning för förluster på grund av naturkatastrof m. m. i enlighet med
föreskrifter som regeringen meddelar för varje särskilt fall.

Regeringen har ställt 3,8
milj. kr. till fiskeristyrelsens disposUion för ersättning till följd av
stormskador på fiskeredskap samt 1 029 000 kr. till länsstyrelsernas i Örebro,
Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län förfogande med anledning av
vårflodsöversvämningarna i länen år 1977. Regeringen har vidare beviljat
ersättning med anledning av stormskador på växthus, m. m, med ca 295 000 kr.

Med
hänsyn till belastningen under anslaget hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 43

att lill Bidrag vid förlust på gnmd av naturkatastrof m. m.
på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett
reservationsanslag av 1 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[4] 15. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. På
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett
investeringsanslag av 60 milj. kr. Anslaget disponeras i enlighet med en
investeringsplan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i
planen ingående projekten.

Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag till ändring av
tidigare fastställd kostnadsram för ombyggnadsåtgärder avseende
ventilationsanläggning vid statens lantbmkskemiska laboratorium. En
kostnadsram för Statens lantbrukskemiska laboratorium: Ombyggnad av ventilationsanläggning
av 3,4 milj. kr. har tidigare förts upp i investeringsplanen.

Regeringen har den 9 juni 1977 lämnat byggnadsstyrelsen i
uppdrag att utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 3,4 milj. kr. i prisläget
den 1 april 1976. Denna ram motsvaras av 3 810 000 kr. i prisläget den 1 april
1977. På grundval av nu färdigställda systemhandlingar har kostnaden för
objektet beräknats lill 4 230 000 kr. i prisläget den 1 april 1977.

Föredraganden

Vid min prövning av det förslag till ändring av
investeringsplanen som har redovisats av byggnadsstyrelsen har jag funnit det
motiverat att justera investeringsplanen. Jag förordar att kostnadsramen
Statens lantbrukskemiska laboratorium: Ombyggnad av ventilationsanläggning
höjs till 4 230 000 kr. i prisläget den 1 april 1977.

Jag
förordar alt de ökade utgifter som hänger samman med här behandlat
byggnadsobjekt får bestridas av tillgängliga medel under anslaget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga
regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. inom
den kostnadsram jag har förordat i det föregående,

2.
godkänna vad
jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för
byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 125 45

Bilaga 9

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-03-16

Föredragande: stalsrådet Burenstam Linder

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ELFTE HUVUDTITELN

A. Handelsdepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m.m. Till ändamålet har för budgetåret
1977/78 anvisats ett reservationsanslag av 4,7 milj. kr. (prop. 1976/77: 100
bil. 14, NU 1976/77: 44, rskr 1976/77: 349 samt prop. 1976/77: 85, FöU 1976/77:
11, rskr 1976/77:238). Reservationen från föregående budgetår uppgick lill 798
876 kr.

För utredningsverksamheten beräknas för budgetåret 1977/78
en sammanlagd medelsförbrukning om ca 6 milj. kr. Ett ytterligare medelsbehov
föreligger således om 500 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 500 000
kr.

F. Ekonomiskt försvar

[2] F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. För detla
ändamål disponerar överstyrelsen under innevarande budgetår 180 423 000 kr.,
varav 170 423 000 kr. har anvisats på statsbudgeten och 10 milj. kr. på
tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78.

Avtal mellan överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF)
och Svenska Rayon AB

ÖEF har i skrivelse den 9 mars 1978 förelagt regeringen
för godkännande ett avtal mellan svenska staten genom ÖEF och Svenska Rayon

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 125 46

AB om att företaget skall erhålla ersättning för alt utföra
vissa bered-skapsljänsler åt staten. Dessa tjänster innebär upprätthållande
under perioden 19781984 av dels vissa lager av försörjningsberedskapsviktiga
färdigvaror samt insatsvaror för företagels produktion av textilfibrer
(viskosfibrer), dels produktionskapacitet i fråga om textilfibrer och cordgarn
som bl. a. utgörs av maskinutrustning som ligger i malpåse. Ersättningen till
företaget föreslås få formen av försörjningsberedskapslån och skall under den
sjuåriga avtalstiden utgå med sammanlagt 54,7 milj. kr.

Vidare skaU enligt avtalet avskrivningslän på 67,3 milj.
kr. ulgå för investering under perioden 19781980 i främst maskinutrustning för
tillverkning av s. k. modalfiber som är en vidareutveckling av den vanliga
viskosfibern.

Avtal mellan ÖEF och Tretorn AB

ÖEF har i skrivelse den 9 mars 1978 förelagt regeringen
för godkännande ett avtal mellan svenska staten genom ÖEF och Tretorn AB om
upprätthållande av viss försörjningsberedskapsviktig produktionskapacitet vid
företaget i fråga om gummistövlar, läderskor och läderstövlar under perioden
19791981.

Förelagets åtaganden är enligt avtalsförslaget följande.

Vara Ärlig produktions-

kapacitet (1 000 par)

Gummistövlar 2 000

Läderskor 450

Läderstövlar_____________ 100_______________________

För att Tretorn AB fullgör dessa beredskapstjänsler
föreslås företaget få ersättning i huvudsak enligt de riktlinjer som angetts i prop.
1976/77: 85 om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet och som
godkänts av riksdagen (FöU 1976/77:11, rskr 1976/77:238). Sålunda föreslår ÖEF atl
Tretorn AB för förvärv av Embla AB:s i konkurs faslighet för tillverkning av
läderstövlar erhålla ett skostrukturlån motsvarande hälften av avsedd
köpeskilling som förutsätts uppgå till högst 3 milj. kr. samt statlig
kreditgaranti motsvarande en fjärdedel av köpeskillingen för nämnda fastighet.
Vidare föreslås Tretorn AB i samband med överlagandet av Embla AB:s i konkurs
tillverkning av läderstövlar erhålla en statlig kreditgaranti på 8 milj. kr.
för rörelsekapital. Denna kreditgaranti föreslås gälla med fullt belopp under
åren 1978 och 1979, med 6 milj. kr. år 1980 och med 4 milj. kr. år 1981.
Försörjningsberedskapslän på sammanlagt 25,5 milj. kr. föreslås för perioden
19791981.

Tretorn AB planerar att genomföra en rationalisering av
företagets verksamhet och beräknar alt lönsamhet kommer att uppnås år 1982.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 125 47

Säsongkrediter till skoindustrin m. m.

ÖEF har i skrivelse till regeringen den 9 december 1977
tillstyrkt ett förslag av den av regeringen den 28 april 1977 tillsalla
skodelegationen att särskilda medel för säsongkrediter tUl skoinduslrin skall
ställas lill ÖEF:s förfogande för utbetalning efter förslag av delegationen. ÖEF
föreslår för ändamålet en ram på 25 milj. kr.

ÖEF tiUstyrker vidare skodelegationens förslag om att skoforsknings-institulets
verksamhet skall förslärkas och byggas ul saml alt ÖEF skall erhålla särskilda
medel för all stödja design- och modellörverksamheten inom skoindustrin.

Föredraganden

Avtal mellan ÖEF och Svenska Rayon AB

ÖEF:s förslag tUl avtal mellan svenska staten genom ÖEF
och Svenska Rayon AB innebär atl företaget inför en avspärrningssituation skall
upprätthåUa dels lager av försörjningsberedskapsviktiga insats-och färdigvaror,
dels produktionskapacitet i fråga om textilfibrer (viskosfibrer) och cordgarn.
Produktionskapaciteten utgörs av maskinutrustning som delvis ligger i malpåse.
Avtalet skall enligl förslaget gälla under åren 19781984 och ersättning till
företagel ulgå i form av försörjningsberedskapslån på totalt 54,7 milj. kr. för
sjuårsperioden. Vidare föreslås atl avskrivningslån på sammanlagt 67,3 milj.
kr. skall utgå för investeringar i främst maskinutrustning för tillverkning av s.
k. modalfibrer. Modalfiber är en vidareutvecklad typ av viskosfiber som i stort
kan ersätta bomull vid textiltillverkning. Investeringen kommer atl medföra en
förändring av företagets produktsortiment men däremot ingen ökning av den
totala fiberproduktionen.

Jag vill
för egen del framhålla följande. Svenska Rayon AB är Sveriges enda tillverkare
av lextilfiber. Fibern tillverkas av inhemskt framställd viskoscellulosa. Företagel
representerar, efter det att det nämnda investeringsprogrammet har genomförts,
en tillgång i form av varulager, produktionskapacitet i malpåse och övrig
produktionskapacitet, som erfordras för att i en krissituation försörjningen i
fråga om textilfibrer och sådant cordgarn som behövs vid tillverkning av
gummidäck skall tryggas. Riksdagen har beslutat om inriktningen av
beredskapsplaneringen på tekoområdet (prop. 1977/78: 42, FöU 1977/78: 5, rskr
1977/ 78: 81). Om tillgångarna hos Svenska Rayon AB i form av lager och
produktionskapacitet saknades skulle mot bakgrund av innebörden i detta
riksdagsbeslut, en kraftig ökning av beredskapslagringen erfordras. Denna
skulle stäUa sig avsevärt dyrare än den ersättning som enligt förslaget skall
utgå till Svenska Rayon AB. Ett lager av denna storleksordning torde också
ställa sig mycket svårt att handha bl. a. med hänsyn till möjligheterna att
omsätta fibern.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 48

Mot bakgrund av vad jag här har anfört tillstyrker jag ÖEF:s
förslag lill avtal med Svenska Rayon AB. Regeringen bör föreslå riksdagen att
anvisa behövliga medel för alt avtalet mellan svenska staten genom ÖEF och
Svenska Rayon AB skall kunna genomföras. Jag återkommer i det följande tiU
medelsbehovet för budgetåret 1977/78.

Avtal mellan ÖEF och Tretorn AB

Efter förslag av regeringen beslöt riksdagen i december
1976 atl staten skulle ge Tretorn AB ett försönningsberedskapslån på högst 8
milj. kr. mot att företaget under åren 19771978 upprätthöll en produktion av
625 000 par gummistövlar av standardtyp per år och en produktionskapacitet av
2 milj. par sådana gummistövlar (prop. 1976/77: 16, FöU 1976/77: 4, rskr
1976/77: 31). Ett avtal härom slöts i december 1976 meUan svenska staten genom
chefen för handelsdepartementet och Tretorn AB.

En särskUd ulredare fick i september 1976 i uppdrag all
utreda frågan om försÖriningsulhåUighet och försönningsstandard på
beklädnads-området. Utredaren överlämnade i december 1976 promemorian (Ds H
1976: 7) Skor i krislid. Enligt promemorian erfordras för en treårig avspärrningssituation
bl. a. en tillförsel på ca 6,2 milj. par gummistövlar. Vid olika antaganden om
bedömd möjlig utrikeshandel i en kris och om möjlig reducering av näringslivets
lager bedömde utredaren atl under en sådan tidsperiod en inhemsk produktion på
mellan 2,6 och 4,1 milj. par erfordras.

Jag har i samband med de förslag som regeringen tidigare
förelagt riksdagen beträffande mål för försörjningsberedskapen på sko- och
tekoområdena (prop. 1976/77: 85, FÖU 1976/77: 11, rskr 1976/77: 238 resp. prop.
1977/78: 42, FöU 1977/78: 5, rskr 1977/78: 81) framhållit att det med hänsyn
till osäkerheten i beräkningsförutsättningarna kan vara lämpligt att ha en
säkerhetsmarginal när del gäller bedömning av den produktion som bör kunna ske
inom landet.

Enligl del av ÖEF i mars 1978 inlämnade förslaget lill
avtal mellan svenska staten genom ÖEF och Tretorn AB skall företaget sex månader
efter anmodan från ÖEF kunna uppnå en produktionskapacitet motsvarande en årlig
produktion av 2 milj. par standardslövlar av gummi.

Mot denna bakgrund bedömer jag att det inom landet bör
vara möjligt atl under en treårig avspärrningssiluation tillverka mer än 5
milj. par gummistövlar. Enligt min mening är kravet på en tillräcklig säkerhetsmarginal
därmed väl tillgodosett.

Med hänsyn till vad jag här har anfört anser jag det vara
naturligt att statens avtal med Tretorn AB på gummistövelområdet med vissa
justeringar förlängs.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 125 49

Jag
övergår nu till att behandla den del av avtalsförslaget som avser upprätthållande
av produktionskapacitet i fråga om läderskor.

Riksdagen
godtog i april 1977 regeringens förslag om åtgärder för försörjningsberedskapen
på läderskoområdet. Beslutet innebar bl. a. att en årlig fredsproduktion inom
landet på ca 2 milj. par läderskor bör säkerställas medan en produktion på 2,5
milj. par är önskvärd (prop. 1976/77: 85, FöU 1976/77: 11, rskr 1976/77: 238).

Regeringen
tillsatte den 28 april 1977 en särskild delegation med uppgift att leda arbetet
med en effektivisering och omstrukturering av läderskoindustrin.

Efter
förslag av delegationen slöt ÖEF i november ett preliminärt avtal med Tretorn
AB som bl. a. innebär att företaget upprätthåller viss produktion och
produktionskapacitet i fråga om läderstövlar och läderskor.

Då
preliminära förhandlingar om en förlängning av gummistövelavtalet för perioden
19791981 kort tid därefter inleddes mellan representanter för
handelsdepartementet och Tretorn AB, bedömdes det lämpligt att ett avtal med
företaget för nämnda period avsåg hela Tretorn AB:s
försörjningsberedskapsviktiga produktionskapacitet på skoområdet, dvs. förutom
gummistövlar även läderskor inkl, läderstövlar.

En
överenskommelse om principerna för ersättning till Tretorn AB för
upprätthållande av försörjningsberedskapsviktig produktionskapacitet fattades
i februari 1978 mellan representanter för handelsdepartementet och Tretorn AB.
Slutiiga förhandlingar om ett avtal har därefter förts mellan ÖEF och Tretorn
AB.

Enligt
ÖEF:s förslag till avtal mellan svenska staten genom ÖEF och Tretorn AB skall
företaget överta Embla AB:s i konkurs fastighet och där fortsätta produktionen
av läderstövlar.

I den proposition om
åtgärder för försörjningsberedskapen på läderskoområdet (prop. 1976/77: 85)
som jag nyss nämnde, föreslogs ett antal olika åtgärder för hur en effektivisering
och omslmkturering skulle kunna ske av läderskoindustrin. Ett exempel härpå är
de s. k. sk o-slrukturlånen som skall göra del möjligt för lämpliga företag, företagare
eller anställda atl förvärva skoföretag eller delar av företag t. ex. en viss
produktlinje. ÖEF föreslår nu att Tretorn AB skall erhålla ett skostrukturlån
på högst 1,5 milj. kr., motsvarande 50 % av köpeskillingen, för inköp av Embla
AB:s i konkurs fastighet. Vidare föreslås atl statlig kreditgaranti får utgå
till Tretorn AB dels för lån motsvarande en fjärdedel av köpeskillingen för den
fastighet Tretorn AB enligt avtalet avser inköpa, dels för lån till
rörelsekapital på 8 milj. kr. för åren 1978 och 1979, atl avtrappas lill 6
milj. kr. för år 1980 och 4 milj. kr. för år 1981.

För
egen del anser jag att de skostrukturlån som föreslagits till Tretorn AB för
förvärv av fastighet från Embla AB i konkurs kan utgå från

4
Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 125

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 50

de
medel som ÖEF har tillgängliga på anslaget V: 11 Skostrukturlån.

Jag
tiUstyrker att kreditgaranti av föreslagen storlek utgår för fastighetsförvärvet.

Mot
bakgrund av atl några tillgångar i form av rörelsekapital inte ingår i Tretorn AB:s
köp av fastighet från Embla AB i konkurs tillstyrker jag även all Tretorn AB
erhåller den föreslagna garantin för kredit avsedd att användas för anskaffning
av rörelsekapital.

Enligt
ÖEF:s avtalsförslag åtar sig Tretorn AB vidare alt vid lältsko-fabrikerna i
Helsingborg och Hjärsås upprätthålla en sammanlagd produktionskapacitet av 450
000 par läderskor.

Den
produktionskapacitet beträffande läderskor inkl. läderstövlar som tryggas
enligt förslaget till avtal utgör enligt min mening ett väsentligt bidrag tUl
möjligheten att uppfylla de mål som har beslutats i fråga om beredskapen på
läderskoområdet.

Tretorn
AB avser atl rationalisera den i avtalet behandlade verksamheten med sikte på atl
uppnå lönsamhet år 1982. Rationaliseringen förutsätter en omslmkturering av
verksamheten som kommer att föranleda vissa personalnedskärningar. I syfte att
dämpa taklen i dessa nedskärningar kommer chefen för
arbetsmarknadsdepartementet att senare denna dag lämna förslag till särskilda
åtgärder.

Mot
bakgrund av vad jag här har anfört tiUstyrker jag ÖEF:s förslag till avtal med
Tretorn AB. Regeringen bör därför föreslå riksdagen atl anvisa de medel som
erfordras för all avtalet mellan svenska staten genom ÖEF och Tretorn AB, som
jag här har redovisat huvuddragen av, skall kunna genomföras.

Enligt
avtalsförslaget skall Tretorn AB erhålla försörjningsberedskapslån på
sammanlagt 25,5 milj. kr. under åren 19791981 för att upprätthålla
produktionskapacitet på gummistövel- och läderskoområdena. Jag avser senare
lämna förslag till regeringen i denna fråga.

Säsongkrediter
till skoindustrin

ÖEF
har i skrivelse den 9 december 1977 tUlstyrkt ett förslag av skodelegationen
att säsongkrediter på 25 milj. kr. skall utgå till läderskoindustrin under
våren 1978.

I en tUl ÖEF:s
framställning fogad promemoria framhåller skodelegationen att inköpen för
våren 1978 från såväl svensk som utländsk skoindustri har minskat med 2030 %
jämfört med våren 1977. Bakgrunden härtill är enligl delegationen en kraftig
lageruppbyggnad i detaljhandeln. Den låga orderingången i fråga om vår- och
sommarskor har tvingat de svenska skoföretagen att påbörja tillverkningen av
skor för hösten och vintern 19781979 avsevärt tidigare än vanligt. Detta
medför större lager än normalt och därmed ett extra likviditetsbehov.
Skodelegationen beräknar att det senare uppgår till ca 25 milj. kr.
Delegationen framhåller att eftersom skoindustrin har svårt att ens mot

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 51

statliga
lånegarantier genom sina bankförbindelser få utökade säsongkrediter kommer
verksamheten vid livskraftiga företag att hotas.

Med hänsyn till den
bristande lönsamheten under en följd av år är enligl min mening möjligheterna
begränsade för skoindustrin atl möta extra likviditetspåkänningar. Jag anser
därför att åtgärder bör vidtas för atl branschens likviditelssvårigheler skall
kunna begränsas. Jag vill emellertid inle förorda att statiiga krediter skall ulgå
för ändamålet. Enligt min mening bör det vara möjligt för skoföretagen atl
inom banksystemet erhålla säsongkrediter om statlig kreditgaranti utställs. Jag
avser atl senare återkomma till regeringen med förslag till riktlinjer för hur
räntan och långivarens förlustläckningsavgift skall fastställas för lån som
lämnas i nu nämnda syfte mot av ÖEF lämnad garanti.

Mot bakgrund av vad jag
anfört i det föregående förordar jag att ÖEF bemyndigas att under våren 1978
inom en ram av 22 milj. kr. ge kreditgaranti för lån till läderskoföretag att
utnyttjas för atl täcka en temporär ökning av behovet av rörelsekapital för tidigareläggning
av produktionen av höst- och vinterskor för hösten 1978 och vintern 1979. Det
bör förutsättas att återbetalning av lånen kan ske i samband med att likvid
erhålls för försäljning av dessa skor, dvs. i huvudsak under månaderna
oktoberdecember 1978. Vid min bedömning av garanti-behovet har jag förutsatt
att Tretorn AB:s likviditetsbehov tUlgodoses genom den särskilda kreditgaranti
företaget enligt mitt förslag i det föregående skall erhålla.

Jag vill betona atl det av
mig föreslagna kreditstödet inte skall möjliggöra lagerproduktion med de
risker i olika avseende detta kan innebära. Det är här i stället fråga om att tillgodose
behov av rörelsekapital som skall möjliggöra lagerhållning av beställda varor.

Stöd
till skoforskningsinstitutet m. m.

ÖEF
har efter förslag av skodelegalionen hemställt om särskilda medel dels för att
verksamheten vid skoforskningsinstilulel skall kunna utökas, dels för att en
förstärkning skall kunna ske av de svenska skoföretagens design- ooh modellörverksamhel.
När det gäller skoforskningsinstilulel föreslås en ökning av de statliga
anslagen med 288 000 kr. per år och för design- och modellörverksamheten 1,2
milj. kr. per år under en treårsperiod.

Enligt min mening har den
verksamhet som bedrivs vid skoforskningsinstilulel stort värde för de svenska
skoföretagen särskilt när det gäller rådgivning på det produktionstekniska
området. Jag anser att en förstärkning av institutets verksamhet bör ge god
effekt i förhållande till många andra mer selektivt inriktade åtgärder. Jag
tillstyrker därför den föreslagna förstärkningen av institutet. Jag avser att
senare lämna förslag lill regeringen om hur kostnaderna härför bör täckas.

När
det gäller stöd till design- och modellörverksamhel vill jag all-

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 52

mänt framhålla att det är angeläget att de svenska
skoföretagens konkurrensförutsättningar förbättras i dessa avseenden. Jag har
inlett en undersökning om i vilka former delta bör ske. Efter det att undersökningen
har slutförts avser jag återkomma tUl regeringen med förslag om hur kostnaderna
för verksamheten skall täckas.

Med hänvisning till vad jag här har anfört hemställer jag
alt regeringen föreslår riksdagen att

1.
medge att statiig
kreditgaranti får ingås för lån lill rörelsekapital till Tretorn AB på 8 000
000 kr.,

2.
medge att
statlig kreditgaranti får ingås för säsongkrediter till läderskoförelag inom en
ram av 22 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[3] 8. Lån till teko-, sko- och garveriindustrier. Under
denna rubrik har regeringen i prop. 1977/78: 100 (bil. 14 s. 155) föreslagit
riksdagen att anvisa ett investeringsanslag av 15 milj. kr. saml att medge atl
avtal om avskrivningslån till teko-, sko- och garveriindustrier får ingås inom
en sammanlagd investeringsram av 225 milj. kr.

Jag har i del föregående förordat alt regeringen föreslår
riksdagen att anvisa medel för atl avtal mellan svenska staten genom ÖEF och
Svenska Rayon AB skall kunna genomföras. Enligt avtalet skall företaget i
avskrivningslån för investeringar i maskinutrustning erhålla 67,3 milj. kr. för
åren 19781980. För budgetåret 1977/78 beräknar jag 21,5 milj. kr.

Med hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen alt

1.
lill Lån till teko-,
sko- och garveriindustrier på tilläggsbudget III tUl statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 anvisa ett invesleringsanslag av 21 500 000 kr.,

2.
medge att avtal
om avskrivningslån till teko-, sko- och garveriindustrier får ingås inom en
sammanlagd investeringsram av 250 000 000 kr.

[4] 10. Försörjningsberedskapslån. Enligt ÖEF:s förslag lill
avtal mellan svenska staten genom ÖEF och Svenska Rayon AB skall företaget för
år 1978 erhålla ett försörjningsberedskapslån på 14,7 milj. kr.

Genom
beslut av riksdagen har för budgetåret 1977/78 särskilda medel i form av
försörjningsberedskapslån på 10 milj. kr. ställts till regeringens förfogande
för att ge regeringen möjlighet att omedelbart in-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 53

gripa
då företag eller företagsgrupp med försörjningsberedskapsviktig produktion
hotas av nedläggning (prop. 1977/78: 42, FöU 1977/78: 5, rskr 1977/78: 81).
Lånen skall främst kunna lämnas till trikåförelag och förelag med grundtextiltillverkning
(exkl. bomullsspinnerier) som under viss tid upprätthåller produktion och
produktionskapacitet. Jag föreslår atl av de till regeringens förfogande
stående medlen skall 3 milj. kr. utgå lill Svenska Rayon AB. Med hänvisning
till vad jag har anfört i det föregående om försörjningsberedskapslån till
Svenska Rayon AB hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att
till Försörjningsberedskapslån på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 anvisa ett invesleringsanslag av 11 700 000 kr.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 55

Bilaga 10

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-03-16

Föredragande: statsrådet Wirlén

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TOLFTE HUVUDTITELN

A. Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

|1] A 2. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har på
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisats ett reservationsanslag av 13 297
000 kr., varav 8 747 000 kr. till anslagsposten Övrig utredningsverksamhet. Under
tiden julidecember 1977 har utbetalats 3,7 milj. kr. från anslagsposten.
Återstoden beräknas inle räcka till för att täcka kostnaderna för
utredningsverksamheten under resten av budgetåret. Jag räknar med ett
ytterligare medelsbehov av 1,4 milj. kr. till anslagsposten Övrig utredningsverksamhet
under innevarande budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tUl KommUtéer m. m. på tilläggsbudget III till
statsbudgeten

för budgetåret 1977/78 anvisa ett
reservationsanslag av

1 400 000 kr.

[2] A 4. InternationeHt samarbete. På statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 har under denna rubrik anvisats ett förslagsanslag av 5,6
milj. kr. Från anslaget betalas bl. a. kostnaderna för Sveriges deltagande i
internationella arbetsorganisationens (ILO) verksamhet. Huvuddelen av medlen
tas i anspråk för Sveriges ordinarie bidrag lill ILO:s budget. Detta uppgår år
1978 till 1 035 741 dollar (1,19 % av budgeten) eller ca 4,8 milj. kr.

Som
tidigare har anmälts (prop. 1977/78: 100 bil. 15 s. 14) har vUlkoren för ILO:s
verksamhet kommit att ändras drastiskt genom Förenta staternas beslut att ISmna
organisationen. Beslutet innebär bl. a. att en

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 56

fjärdedel
av budgeterade medel för åren 19781979 faUer bort. TUl följd härav har ILO:s
styrelse i november 1977 fattat beslut om en mycket omfattande reduktion av
organisationens verksamhet. Samtidigt har ILO:s generaldirektör bemyndigats att
hos medlemsländerna söka utverka frivilliga bidrag för att finansiera
verksamheten på den nivå som styrelsen har fattat beslut om.

Flera
regeringar har redan svarat positivt på generaldirektörens vädjan. Bl. a. har
Norges regering underrättat ILO om att den som ett frivilligt bidrag ställer 2
milj. Nkr. till förfogande för genomförande av vissa delar av verksamheten år
1978. Regeringarna i Danmark och Finland har också fattat beslut om frivilliga
bidrag.

Regeringen
har redan meddelat ILO att Sverige planerar att ge ett frivilligt bidrag som
motsvarar en tredjedel av det ordinarie bidraget för år 1978, eller ca 1,5
milj. kr. Styrelsen för intemationeU utveckling (SIDA) har förklarat sig beredd
att av de medel som har ställts lill styrelsens förfogande för innevarande
budgetår ge ett frivilligt bidrag om ca 1 milj. kr. för att finansiera delar av
ILO:s program enligt överenskommelse mellan organisationen och styrelsen.
Återstoden av ett frivilligt bidrag från Sverige bör belasta anslaget
Internationellt samarbete.

Med
hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemstäUer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Internationellt samarbete på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.

B.
Arbetsmarknad m. m.

[3]
B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder. Under denna punkt har riksdagen i
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisat ett reservationsanslag av 1 320,7
milj. kr. På tilläggsbudget 1 för budgetåret har riksdagen anvisat ytterligare
reservationsanslag på sammanlagt 1 403,1 milj. kr. för ändamålet samt på
tilläggsbudget II 23,6 milj. kr. Totalt disponeras 2 373 milj. kr.
för allmänna och särskilda beredskapsarbeten samt tillfälligt
sysselsättningsbidrag, 40 milj. kr. för detaljplaneringsbidrag och 313,7 mUj.
kr. för industribeställningar.

AMS

I
skrivelse den 20 januari 1978 har AMS anhållit om medel för att ytterligare
förstärka de sysselsättningsfrämjande åtgärderna.

AMS framhåller i
skrivelsen att man under det närmaste året får räkna med en mycket svag utvcikling
över praktiskt taget hela arbetsmarknaden. Beträffande byggarjetsmarknaden
framhåller styrelsen att utvecklingen har försvagats kraftigt under år 1977, särskUt
under årets

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 57

sista
del. Det torde enligt styrelsen bli svårt atl undvika en ytterligare ökning av
arbetslösheten bland byggnadsarbetare under första kvartalet 1978.

Bostadsbyggandet
intar en nyckelställning. AMS har därför i samråd med bostadsstyrelsen
instruerat länsarbetsnämnderna alt tillsammans med övriga berörda länsorgan
och kommunerna söka komma till rätta med de hinder som f. n. bromsar ett
genomförande av bostadsbyggnadsplanerna.

De
insatser som hittills har gjorts för att begränsa arbetslösheten har haft
betydande effekt. Insatsema bör vidgas och förstärkas i följande avseenden.

Beredskapsarbeten.
Vid mitten av december 1977 sysselsattes i beredskapsarbeten 39 400 personer,
varav ca 23 000 ungdomar.

I
sin framställning i september 1977 räknade AMS med att sysselsättningen i
beredskapsarbeten under tiden november 1977juni 1978 skulle behöva ligga vid i
genomsnitt ca 40 000 personer. Med hänsyn till de nu föreliggande bedömningarna
av arbetsmarknadsutvecklingen samt en gentemot tidigare förväntningar mera
begränsad användning av främst utbildningen av permitteringshotad personal
finner styrelsen att volymen av beredskapsarbeten behöver höjas till i
genomsnitt 50 000 sysselsatta under den angivna perioden.

I anslutning tUl beslutet
om anslagsförstärkning på tilläggsbudget I ålades styrelsen att av
beredskapsmedlen fördela sammanlagt 500 milj. kr. att förbrukas för arbeten på
vägar under innevarande budgetår. På grund av dels höga dagsverkskostnader för
vägarbeten och dels en relativt låg andel anvisad arbetskraft vid dessa
arbeten medför detta åläggande en väsentlig begränsning av möjligheten att
använda beredskapsarbetena för att ge arbete och praktik åt de stora grupperna
av arbetslösa ungdomar och kvinnor. Att så är förhållandet inses lätt när man
utgår från att åtgången av bidragsmedel räknat per dagsverke är mer än tre gånger
så hög för vägarbeten som för övriga arbeten tillsammanlagna. Samtidigt är
andelen anvisade sysselsatta endast hälften av andelen vid övriga arbeten.

Genom skilda beslut av
regeringen har styrelsen ålagts alt av denna anslagspost ställa medel till
förfogande för vissa andra arbeten än beredskapsarbeten. Det gäller i huvudsak
etablering av fredsförband i Arvidsjaur, arbeten på vägen KimnaNarvik, samt
vissa linjeomläggningar för statens järnvägars räkning. Sammantaget utgör
dessa medel ca 105 milj. kr.

Med utgångspunkt i de
hittills beslutade arbetena och länsarbetsnämndernas bedömning av behovet av
ytterligare beredskapsarbeten beräknar AMS att ytterligare 605 milj. kr.
kommer att behövas för ändamålet under innevarande budgetår.

Detaljplaneringsbidrag.
AMS får f. n. ge statsbidrag med som regel

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 58

33 % eUer 50 % till projektering av kommunala anläggnings-
och husbyggnadsarbeten som kan användas för att motverka arbetslöshet. Bidraget
kan då avse antingen slutlig projektering som leder fram till start-klara
projekt eller mera grundläggande projektering. Dessutom kan bidrag beviljas för
projektering av bostadshus som är avsedda att upplåtas med hyres- eller
bostadsrätt.

Ett avgörande hinder för upprätthållandet av en önskvärd
bostadsbyggnadsvolym är i många fall brister i den grundläggande fysiska planeringen.
Sådana brister utgör i praktiken oöverkomliga hinder för alt på kortare lid öka
bostadsbyggandet. Ibland sker byggandet på områden som med hänsyn till den
övergripande samhällsplaneringen är mindre lämpade. Inom konsultbranschen sker f.
n. en nedgång i sysselsättningen. Här kommer därför att finnas resurser för
ökad planeringsverksamhet.

En försöksverksamhet på detta område bör kunna genomföras
som en komplettering tiU nuvarande bidragsgivning tUl projektering för kommunala
byggnads- och anläggningsarbeten för bostadshus. AMS förutsätter härvid att
handläggningen av sådana ärenden skall ske i samråd med vederbörande
länsbostadsnämnder. Grunderna för bidragsgivningen fömtsatts vara de samma som
för projekteringsbidrag i övrigt till kommunerna.

Under hänvisning lill del anförda hemställer styrelsen om
bemyndigande att till kommuner utge bidrag för fysisk planering. En sådan
utvidgning av tillämpningen torde medföra en höjning av beslutsramen med 10
milj. kr.

Industribeställningar.
För att i rådande konjunkturläge stödja sysselsättningen inom framför alll
verkstads- och teko-industrierna är del enligt AMS mening angeläget att
tillvarata de ytterligare möjligheter att påskynda och tidigarelägga statliga
och kommunala upphandlingar som står till buds. Styrelsen anhåller därför om
vidgat bemyndigande att i samråd med statliga myndigheter och kommuner
finansiera tidigareläggning av induslribeställningar. För att få en snabb
sysselsättningseffekt bör en allmän riktpunkt vara att bestäUningarna kan
läggas ut snarast efter erhållet bemyndigande. Leverans bör ske huvudsakligen
under år 1978, dock om särskUda skäl föranleder detta senast under första
kvartalet 1979. Styrelsen bedömer under dessa förutsättningar en beställningssumma
om ca 250 milj. kr. som realistisk, varav ca 150 milj. kr. avseende statiiga
och ca 100 milj. kr. kommunala bestäUningar. För finansieringen i övrigt bör
gälla i huvudsak samma villkor som i tidigare bemyndiganden. Medelsbehovet för
industribeställningarna uppgår till 170 milj. kr.

Föredraganden

Som anfördes i årets budgetproposition präglas arbetsmarknadsul-sikterna
för det närmaste året av stor osäkerhet. Man måste räkna

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 59

med en ytterligare minskning av industrisysselsättningen
under år 1978. Samtidigt väntas en fortsatt ökning av antalet sysselsatta inom
offentliga tjänster.

I regeringens stabiliseringspolitiska program för
vinterhalvåret 1977/78 ingick ett arbetsmarknadspolitiskt åigärdsprogram, vars
innehåll redogjordes för i prop. 1977/78: 32. Programmet innebar i korthet bl.
a. en ökning av antalet sysselsatta i beredskapsarbeten från ca 30 000 till ca
40 000 och en ökning av antalet deltagare i AMU-kurser från ca 22 000 tiU ca 38
000. Vidare ingick tidigareläggning av offentliga byggen för 450 milj. kr. och
industribeställningar för 380 milj. kr. Det tillfälliga sysselsättningsbidraget
för företag som dominerar på orten saml stödet för äldre anstäUda i
lekoindustrin förlängdes till den 1 juli 1978. Även den s. k. 25-kronan vid
företagsutbildning av permitleringshotade förlängdes, liksom en rad insatser
för ungdom m. fl. fick förlängd gUtighet.

De åtgärder som vidtogs i höstas har i huvudsak fått god
effekt. Antalet sysselsatta i beredskapsarbeten har som planerat ökat med ca
10 000, och den reguljära arbetsmarknadsutbildningen har ökat i ungefär den
omfattning som jag räknade med i prop. 1977/78: 32. Däremot har företagsulbildningen
med stöd av 25-kronan fåll minskad omfattning.

I december 1977 utgick 25-kronan för utbildning av ca 39
000 permitleringshotade anställda jämfört med över 50 000 några månader tidigare.

Genom beslut den 16 februari 1978 har regeringen med
utnyttjande av sin finansfullmakl beslutat all anvisa ytterligare 655 milj.
kr. för sysselsättningsskapande åigärder, varav 535 milj. kr. för beredskapsarbeten
och 120 milj. kr. för industribeslällningar.

Genom
sistnämnda regeringsbeslut har AMS bl. a. fått möjlighet att öka antalet
sysselsatta i beredskapsarbeten under första halvåret 1978 med ytterligare 10
000 till 50 000. Regeringen har dessutom med stöd av finansfullmaklen beslutat atl
statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten t. v. får utgå med dels 75 % av
lönekostnaderna för anvisade arbetslösa och dels 20 % av återstående
kostnader, om det är fråga om investeringsarbeten. Detta motsvarar vad
regeringen har föreslagit skall gälla från den 1 juli 1978.

Genom
beslut den 26 januari 1978 har regeringen likaså med stöd av finansfullmakten
föreskrivit att AMS får disponera ytterligare 7 milj. kr. under anslagsposten
Allmänna beredskapsarbeten för utförande av vissa beredskapsarbeten i Forsmarksområdel.

Regeringen
har också under andra anslag ställt medel lill förfogande för tidigareläggning
av offentliga byggen för ca 200 milj. kr.

Regeringen
bör nu begära ett anslag av riksdagen med 662 milj. kr. för att täcka de
utgifter som regeringen har beslutat om med stöd av finansfuUmakten.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 60

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
tUl Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag på 662 000 000 kr.

[4]
B 12. Särskilt sysselsättnuigsstöd till Tretorn AB. Chefen för handelsdepartementet
har tidigare denna dag anmält att avtal träffats mellan överstyrelsen för
ekonomiskt försvar och Tretorn Aktiebolag (Tretorn) i syfte att trygga
försörjningsberedskapen av gummistövlar, läderskor och läderstövlar. Enligl
avtalet åtar sig Tretorn att rationaUsera den med avtalet avsedda verksamheten.
Sådan rationalisering förutsätter en viss omstrukturering av verksamheten och
en därmed sammanhängande minskning av personalen med omkring 250 personer.

En
personalminskning av denna storleksordning skuUe på den lokala arbetsmarknaden
i nuvarande konjunkturläge medföra allvarliga arbetsmarknadsproblem med stor
risk för långvarig arbetslöshet för de enskilda människorna. För att dämpa de sysselsättningsmässiga
konsekvenserna av omstruktureringen har efter förhandlingar mellan arbetsmarknadsdepartementet
och Tretorn upprättats ett förslag lill avtal mellan svenska staten och
företaget. Förslaget innebär att företaget mot ett sammanlagt belopp av 5,6
milj. kr. förbinder sig att inte säga upp eller permittera arbetstagare med
verkan före den 31 december 1978 samt att fr. o. m. den 1 januari t. o. m. den
30 juni 1979 inte avskeda eUer permittera mer än 100 arbetstagare. Beloppet
skall enligt förslaget utbetalas med 2,9 milj. kr. den 1 oktober 1978 och med
2,7 milj. kr. den 1 januari 1979 och bör föranleda en motsvarande
medelsförstärkning av statsbudgeten.

Med
hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemstäUer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Särskilt sysselsätiningsstöd till Tretorn AB ipa tilläggsbudget III tiU
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 5 600 000
kr.

C.
Arbetsmiljö

[5]
C 5. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning. Under denna mbrik har på
statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 1
499,9 milj. kr., varav 284,9 milj. kr. på tilläggsbudget II. För delprogrammet Arkivarbete har härav beräknats 860 milj. kr., varav
260,5 milj. kr. på tilläggsbudget II.

AMS

AMS
har i skrivelse den 20 januari 1978 begärt ytterligare medel på anslagsposten
Arkivarbete.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 61

Genom
beslut den 15 december 1977 medgav regeringen alt antalet sysselsatta i
arkivarbete fr. o. m. den 1 januari 1978 fick utökas med 500 till sammanlagt 15
500. Det ökade medelsbehovet under anslagsposten Arkivarbete hänför sig till
denna ökning av antalet sysselsatta och uppgår till totalt 14 milj. kr.

Föredraganden

Med
slöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77: 100, FiU 1976/77: 10, rskr
1976/77: 133) har regeringen den 15 december 1977 som riktpunkt för AMS fr. o. m.
den 1 januari 1978 medgivit en ökning av antalet personer i arkivarbete under
budgetåret 1977/78 från 15 000 till 15 500. TiU följd av denna ökning beräknas
kostnaderna under innevarande budgetår komma alt översliga för delprogrammet Arkivarbeie
beräknade medel med ytterligare 14 milj. kr.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen

att
till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 14 000
000 kr.

D.
Invandring m. m.

[6]
D 3. Åtgärder för invandrare. I statsbudgeten och på tilläggsbudget I för
innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av
sammanlagt 9 745 000 kr.

Framställning
från stiftelsen Invandrartidningen

Stiftelsen
Invandrartidningen har i skrivelse den 8 februari 1978 begärt att ytterligare
224 000 kr. anvisas för innevarande budgetår. Medelstillskottet behövs för all
stiftelsen i tid under våren 1978 skall kunna betala in oförutsett höga
preliminära sociala avgifter för år 1977 och därigenom undvika en särskild
avgift av ca 18 000 kr.

Föredraganden

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
tiU Åtgärder för invandrare på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 224 000 kr.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 63

Bilaga
11

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-03-16

Föredragande:
statsrådet Åsling såvitt avser punkterna 17, 9 och 10, statsrådet Johansson
såvitt avser punkterna 8 och 11

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
industridepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FJORTONDE
HUVUDTITELN

A.
Industridepartementet m. m.

[1]
A 3. Kommittéer m.m. I statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har under denna
rubrik anvisats ett reservationsanslag av 10 825 000 kr. Vid budgetårets ingång
fanns en reservation på anslaget av 18 836 026 kr. På tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har an-visals ytteriigare 22,8 milj. kr. (prop.
1977/78: 25 s. 80, NU 1977/78: 32, rskr 1977/78: 108). Härav hade vid utgången
av februari 1978 förbrukats 26 547 475 kr. Återstående medel uppgår aUtså tUl
25 913 551 kr.

I samband med
energikommissionens (I 1976: 05) avslutande arbete och arbetet i bl. a.
Norrbottendelegationen (I 1976: 04) och Göteborgs-delegationen (I 1977: 03)
beräknas en betydande medelsåtgång under återstoden av innevarande budgetår.
Härtill kommer vissa åtaganden som medför kostnader under detta anslag och för
vilka medel inte tidigare har beräknats. Bland dessa kan nämnas kostnaderna
för verksamheten inom den delegation för strukturfrågor inom vissa branscher
som har inrättats den 1 januari 1978 för att pröva frågor om lån och garantier
till specialståUndustrin och stålgjuteriindustrin (jfr prop. 1977/78: 47, NU
1977/78: 30, rskr 1977/78: 84) och kostnaderna för den internationella
granskning som avses ske med den rapport från projektet Kärnbränslesäkerhet som
rör hantering av avfall från upparbetning. Vidare bestrids från detta anslag
även kostnaderna för del utredningsarbete rörande varvsindustrin som just nu
genomförs och för det uppdrag som regeringen har givit
Ingenjörsvetenskapsakademien att utreda

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 64

frågor
rörande Sveriges tekniska och internationella kompetens. Mot denna bakgrund
beräknar jag efter samråd med stalsrådet Johansson ett ytterligare medelsbehov
av 6,2 milj. kr. under anslaget för detta budgetår.

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att
tiU KommUtéer m. m. på tilläggsbudget III för budgetåret 1977/78 anvisa ett
reservationsanslag av 6 200 000 kr.

[2]
A 6. Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län. Något anslag för detla
ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1977/78.

Den omstrukturering som
pågår av stålindustrin samt textil- och kon-feklionsindustrierna bedöms leda
till sysselsättningsproblem på vissa orter. I samband med alt förslag om
statliga åtgärder för dessa frågor har lagts fram har även
sysselsättningsproblemen redovisats (jfr prop. 1977/78: 47 s. 25, prop.
1977/78: 73 s. 23 och prop. 1977/78: 87 s. 45). Såsom redovisats där har
regeringen i december 1977 uppdragit åt länsstyrelserna i Södermanlands,
Älvsborgs, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och
Västerbottens län atl tillsätta arbetsgrupper med företrädare för
länsstyrelse, länsarbetsnämnd och företagareförening för att samordna de
regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska insatserna på orter som drabbas
av sysselsättningsproblem till följd av strukturförändringar i de nämnda
branscherna. Till grupperna knyts på lämpligt sätt företrädare för berörda
kommuner, företag och fackliga organisationer. Grupperna har till uppgift
främst att fördjupa förekommande analyser av sysselsättningsproblem som uppstår,
att kartlägga expansionsmöjligheter inom företag utanför de angivna
branscherna, att inventera sysselsättningsmöjligheter inom den offentliga
sektorn och att föreslå och samordna de åtgärder som kan vidtas på regional
nivå samt slutligen att utveckla till konkreta projekt sådana förslag till
åtgärder som kräver beslut på central nivå. För att behandla
sysselsättningsproblem i norra Upplands län har jag i annan ordning tillsatt en
särskild arbetsgrupp.

På central nivå har jag
vidare i december 1977 tillsatt en grupp med företrädare för berörda
departement och med anknytning lill etableringsdelegationen i
industridepartementet. Denna grupp har till uppgift att dels utarbeta egna
förslag till åtgärder, dels samordna åtgärder på central nivå som rör nämnda
län.

Genom olika
arbetsmarknadspolitiska insatser från statsmakternas sida (jfr prop. 1977/78: 59,
AU 1977/78: 17, rskr 1977/78: 51) bedöms akuta sysselsättningsproblem kunna
uppstå först om ett å två år. Under en så kort tid hinner man inle utveckla nya
produkter. De främsta insatserna måste bli nyetablering och omlokalisering av
företag samt överföring av nya färdigutvecklade produkter tUI befintliga
företag. Ny-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 65

etablering
och omlokalisering av företag kan i nuvarande konjunkturläge inle påräknas i
tillräcklig omfattning. En förhållandevis slor del av de insatser som satts in
för att lösa sysselsättningsproblem i nu aktuella områden måste därför ägnas åt
ett aktivt sökande efler nya produkter. Ett sådant sökande bör enligt min
uppfattning bedrivas både på regional och central nivå.

För
arbetet inom såväl länsgrupperna som den centrala gruppen behövs särskilda
medel bl. a. för konsultinsatser. Jag beräknar medelsbehovel liU utgången av
juni 1979 till 13 milj. kr. De nu aktuella medlen bör anvisas över ett särskilt
reservationsanslag och bör vara tillgängliga redan under innevarande budgetår.
Jag förordar vidare att medlen skall belasta ramen för regionalpolitiskt stöd.
Jag viU i sammanhanget erinra om att regeringen i budgetpropositionen 1978
föreslagit att den för budgetåren 1973/741977/78 fastställda regionalpolitiska
ramen skall föriängas tiU att omfatta även budgetåret 1978/79 (prop. 1977/78:
100 bil. 17 s. 102).

Med
hänsyn tiU den begränsade tid som föreligger för åtgärder har verksamheten i
grupperna redan inletts. Mot bakgrund härav och mot bakgrund av vad som anförts
i näringsulskottets yttrande (NU 1977/78: 41) bör, om så behövs, förskott få
bestridas av tillgängliga medel från fjortonde huvudtitelns anslag Kommittéer m.
m. lill dess medel under det nu förordade anslaget står till förfogande.

Med
hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att
till Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län på till-läggsbudget III tiU
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 13 000
000 kr.

B.
Industri m. m.

[3]
B 23. Kapitaltillskott till Statsföretag AB. Något anslag för detta ändamål
finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1977/78.

Statsföretag
AB har i skrivelse den 24 januari 1978 hemställt om ett kapitaltillskott på 300
milj. kr. för att finansiera ett investeringsprogram i Berol Kemi AB.
Investeringen finns beskriven i en till skrivelsen fogad promemoria från Berol
Kemi.

Användningen
av petrokemiskt baserade produkter har ökat snabbt inom det svenska
näringslivet. Under år 1976 uppgick förbrukningen av petrokemiska produkter, t.
ex. plaster och olika mellanprodukter för kemisk och kemisk/teknisk industri,
till ell värde av 6 100 milj. kr. Importens införselvärde var ca 5 800 milj.
kr. Den petrokemiska varusek-torn har under hela efterkrigstiden visat en
snabbare ökning av införseln än av den inhemska petrokemiska industrins
tillverkningsvärde. Ar 1976 belastade denna varusektor handelsbalansen med ett
underskott av ca 3 000 milj. kr.

5
Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 125

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 66

Statsföretag
förvärvade år 1973 Berol Kemi från Mo och Domsjö AB. Verksamheten inom Berol
Kemi omfattar vidareförädling av petrokemiska råvaror till mer specialiserade
produkter. TiUverkningen bedrivs i fabriker i Stenungsund, Mölndal och i Nol,
genom dotterbolaget Katalys AB, samt i Örnsköldsvik, där anläggningarna
arrenderas från Mo och Domsjö AB. Koncernen har ca 1 200 sysselsatta, varav ca
210 i Örnsköldsvik enligt arrendeavtal. Vid förvärvet var omsättningen inom Berol
Kemi-koncernen 195 milj. kr. Genom rörelsens expansion och oljeprishöjningarnas
inverkan på priserna hade omsättningen år 1977 ökal tUl 518 milj. kr. Större
delen av försäljningen går på exportmarknaden.

Utlandsförsäljningen
var år 1977 68 % av koncernens försäljning. Resultatutvecklingen var gynnsam
under åren 1973 till 1975. Resultatet före dispositioner och skatter uppgick
under denna treårsperiod till sammanlagt ca 130 milj. kr. Ett omfattande
investeringsprogram på drygt 350 milj. kr. har genomförts under åren 19741977,
varav det s. k. oxo-projektet har svarat för 96 milj. kr.

Som
följd av kapital- och inkörningskostnader för investeringar och den samtidigt
svaga konjunkturutvecklingen innebar resultatet år 1976 en förlust före
dispositioner och skatter av 46 milj. kr. Det rådande marknadsläget har medfört
ett betydande försäljningsborlfall under år 1977, varför även detta års
resultat för koncernen innebar en myckel slor förlust. I den löpande rörelsen
uppgick förlusten tUl 84 milj. kr. Därtill kommer extraordinära intäkter om 3
milj. kr. och extraordinära kostnader om 102 milj. kr. De senare avser
extraordinär avskrivning av anläggningstillgångar om 34 milj. kr. och
avsättning till ett generellt värderegleringskonto för anläggningstillgångar om
68 milj. kr. Även för år 1978 vänlas med oförändrade marknadsförutsättningar en
kännbar förlust. Förlusttäckning kommer att ske från Statsföretag så alt
likvidationsplikten undanröjs.

Berol
Kemi har tillverkat och sålt olika oxo-produkter sedan början av 1950-talel.
Begreppet "oxo" syftar på en viss typ av kemisk syntes. Den petrokemiska
basprodukten propen och syntesgas omvandlas vid oxo-syntesen lill mellanprodukten
bulyraldehyd, med vilken flera olika betydelsefulla kemiska råvaror och
halvfabrikat kan tillverkas. De volymmässigt största oxo-produklerna utgörs av
oktanol och bulanol, som är industriella insatsvaror inom en rad olika
industrigrenar. Oktanol används främst som råvara för mjukningsmedel till PVC-plasl.
Bulanol används bl. a. som lösningsmedel inom färgindustrin. Oxo-produkter har
de senaste åren svarat för 2530 % av Berol Kemis externa omsättning. Importen
av bulyraldehyd och oxo-produkter är värdemässigt Berol Kemis största råvaruinköp,
f. n. ca 55 milj. kr. per år.

Produktionen
av oUka oxo-produkter sker i Domsjöanläggningarna

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 67

utanför
Örnsköldsvik. I Mölndal tillverkas mjukningsmedel baserat på oktanol från
Domsjö och ftalsyraanhydrid från dotterbolaget Katalys i Nol. Försäljningen
sker i huvudsak inom Sverige och övriga Skandinavien men även i
Storbritannien.

Det
investeringsprojekt som nu genomförs omfattar nya petrokemiska produktionsanläggningar
i Stenungsund för tillverkning av bulyraldehyd. I projektet ingår även
anslutande anläggningar för vidareförädling av bulyraldehyd till oktanol och en
ny anläggning för tillverkning av olika mjukningsmedel för plastindustrin. En
viss del av bulyraldehyden skall även fortsättningsvis transporteras till Domsjöanläggningarna
som därmed får en mer långsiktigt säkerställd råvarubas. De nya anläggningarna
kommer att förläggas till ett industriområde i närheten av Stenungsund. Detta
medför behov av omfattande arbete för att skapa tillfartsvägar och övrig
industriell infrastruktur. Projektet har genomgått tillåtlighets-prövning
enligt 136 a § byggnadslagen (1947: 385, 136 a § ändrad senast 1976: 213) och
lokaliseringstillstånd har meddelats. Villkorsprövning enligt miljövårdslagen
är genomförd och koncessionsnämnden för miljöskydd har meddelat villkor för
verksamheten.

Huvudråvarorna
för projektet utgörs av propen, olja, syrgas, vätgas och ftalsyraanhydrid, som
samtliga finns tillgängliga från producenter i Stenungsund eller i närheten.
Den viktigaste råvaran, propen, tillverkas i en krackeranläggning i Stenungsund
och exporteras f. n. i oförädlat skick.

Anläggningsarbetena
för oxo-projektet har igångsatts. Den uppsatta tidplanen innebär att
anläggningen skall färdigställas och sättas i drift under andra halvåret 1979.

I
slutet av år 1977 var ca 150 personer engagerade i olika entrepre-nadarbelen.
Under slutet av år 1978 beräknas anläggningsarbetena kulminera och då
sysselsätta mellan 550 och 600 personer. HärtiU kommer sysselsättningseffekter
även på andra orter i form av beställningar för projektet av bl. a. apparatur
och utrustning. Den nya anläggningen kommer också att innebära bibehållen
sysselsättningsnivå inom Berol Kemis oxo-beroende verksamhet, som f.n.
sysselsätter ca 150 personer. Organisationen för drift och underhåll av den
nya anläggningen beräknas totalt omfatta ca 120 personer.

Berol
Kemis nuvarande oxo-verksamhet har en positiv inverkan på den svenska
handelsbalansen med ca 50 milj. kr. per år. Den integrering bakåt i
tillverkningsprocessen och bättre utnyttjande av inhemska råvaror som
projektet innebär kommer att medföra en förbättring av handelsbalansen. Inkl.
den ökade exportverksamhet som samtidigt planeras, kan projektets positiva
nettoeffekt på den svenska handelsbalansen vid fullt kapacitetsutnyttjande
beräknas till ca 200 milj. kr. per år under de första driftåren.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 68

Kostnaden
för anläggningsinvesteringen uppgår till 450 milj. kr. Det totala
kapitalbehovet har beräknats till 700 mUj. kr. inkl. rörelsekapital, räntor
under byggnadstiden, igångkömingskoslnader m. m. Berol Kemi har inte
möjligheter alt självt finansiera delta omfattande projekt. Bolaget har därför
vänt sig till Statsförelag med begäran om stöd.

Statsföretag
och Berol Kemi har gjort den bedömningen att resultatutvecklingen kommer att
bli sämre än vad som förutsattes då planeringen av projektet inleddes. Framför
allt beror detta på en långsammare ekonomisk tillväxt främst i Västeuropa. De
företagsekonomiska bedömningar som har gjorts visar, att projektet särskUt
under de första driflåren med stor sannolikhet inte kommer att uppfylla de
lönsamhetskrav som Statsförelaggruppen ställer på sina investeringar.
Statsföretag har därför förklarat sig berett att ta ansvar för projektet och
genomföra investeringen under förutsättning att finansieringen kan ske i sådan
form att Statsföretaggruppens lönsamhet inle påverkas negativt.

För
att finansiera investeringen har Berol Kemi hos Statsförelag begärt ett kapitaltUlskott
på 200 milj. kr. och ett lån på 400 milj. kr. med viss ränte- och
amorteringsfrihet.

Statsföretag
anser sig kunna lämna Berol Kemi den begärda finansieringshjälpen under
förutsättning att Statsföretag får ett ägartillskott från staten på 300 milj.
kr.

Föredraganden

Statsföretag
AB förvärvade år 1973 nuvarande Berol Kemi AB från Mo och Domsjö AB. Förvärvet
motiverades av den petrokemiska branschens starka expansionskraft. Berol Kemis
försäljning nådde år 1977 518 milj. kr. Resultatutvecklingen var gynnsam under
åren 19731975. För åren 1976 och 1977 redovisas däremot en förlust före
extraordinära kostnader och dispositioner och skatter på 46 milj. kr. resp. 84
milj. kr. Orsaken härtill har varit den svaga konjunkturutvecklingen och stora
investeringskostnader. Till detta kommer effekten av en extraordinär
nedskrivning av anläggningstillgångar. Förlusttäckning kommer att ske från
Statsförelag så att likvidationsplikten undanröjs. Berol Kemi har under åren
19741977 genomfört ell omfattande investeringsprogram på ca 350 milj. kr.,
varav 96 milj. kr. avser oxo-projektet.

Investeringen
i en oxo-anläggning innebär att Berol Kemi startar egen tUlverkning av sin
värdemässigt största petrokemiska importvara, bulyraldehyd. Den väsentligaste
råvaran, propen, tUlverkas i dag i en befintiig krackeranläggning i Stenungsund
och exporteras i oförädlad form.

Uppförandet
av oxo-anläggningen har redan påbörjats. Den byggs i ett nytt industriområde
nära Stenungsund. Projektet omfattar även anslutande anläggningar för
vidareförädling. En viss del av butyraldehyden

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 69

kommer
även i fortsättningen att transporteras till Berol Kemis fabrik i Domsjö som
därmed får en mer långsiktigt säkerställd råvarubas för tillverkningen av oxo-produkter.

Under
slutet av år 1978 beräknas anläggningsarbetena kulminera och då sysselsätta
mellan 550 och 600 personer. Härtill kommer sysselsättningseffekter även på
andra orter i form av beställningar för projektet. Den nya anläggningen kommer
i drift att sysselsätta ca 120 personer. Investeringen innebär också en
bibehållen sysselsättningsnivå inom Berol Kemis oxo-beroende verksamhet, som f.
n. sysselsätter ca 150 personer.

Den
nya oxo-anläggningen kommer alt förbättra möjligheterna alt vidareutveckla den oxo-baserade
verksamheten inom Berol Kemi och skapa förutsättningar för en vidareförädling
och breddning av produktprogrammet. Investeringen får dessutom betydelse för
försörjningen av petrokemiska råvaror för de industribranscher som på olika
sätt är beroende av oxo-produkter i sin tUlverkning, däribland plaslbearbetande
industri, färg-och lackindustri. Investeringen kommer också att ge positiva
effekter på handelsbalansen. Den årliga importen av bulyraldehyd uppgår f. n.
till ca 55 milj. kr. per år. Del bör påpekas alt större delen av Berol Kemis
försäljning går på utlandsmarknaderna. Är 1977 utgjorde utlandsförsäljningen 68
% av den totala koncernförsäljningen.

Anläggningsinvesleringen
har i löpande priser beräknats lill ca 450 milj. kr. Del totala kapitalbehovet
uppgår till ca 700 milj. kr. inkl. räntor under byggnadstiden, ökning av
rörelsekapital, igångkömingskoslnader m. m. Lönsamhetsutvecklingen bedöms f. n.
som osäker med hänsyn till konjunkturförhållandena. Statsförelag har därför
förklarat sig berett att ta ansvaret för investeringen under fömtsättning att
finansieringen får en sådan form alt Statsföretaggruppens ekonomi inte påverkas
negativt. Statsföretag har begärt att staten skall medverka i finansieringen
med ett kapilaltillskolt på 300 milj. kr. Återstående del av investeringsbeloppet
kommer Statsföretag att svara för.

Jag finner det angelägel
att Berol Kemi och Statsföretag får möjlighet att genomföra del planerade investeringsprogrammet.
Projektet innebär en fortsatt hög investeringstakt inom Berol Kemi med
särskild inriktning på export. Vidare kommer projektet att medföra ett
värdefullt tillskott av arbetstillfällen i regionen både under byggnadstiden
och sedan produktionen kommit igång.

Statsföretag
saknar ekonomiska förutsättningar att självt svara för hela finansieringen av
projektet. Den ogyimsamma resultatutvecklingen under åren 19761977 har medfört
stora påfrestningar på Statsföretaggruppens ekonomi. Jag anser det därför
nödvändigt att staten medverkar i finansieringen av oxo-projektet. I enlighet
med Statsföretags beräkning förordar jag att 300 milj. kr. anvisas som ett
kapitaltillskott till Statsföretag för att genomföra investeringen i Berol
Kemis oxo-anläggning.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 70

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Kapitaltillskott tiU Statsföretag AB på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 000 kr.

C. Regional utveckling

[4j C 1. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet. Sedan
år 1973 pågår en försöksverksamhet med statliga industricentra i vissa orter i
det inre stödområdet. Syftet med verksamheten är atl vidga de regionalpolitiska
insatserna genom att tillhandahålla industrilokaler för uthyrning. Huvudman
för verksamheten är Stiftelsen Industricentra (prop. 1973: 50, InU 1973: 7, rskr
1973: 248).

Riksdagen har bemyndigat regeringen att ta i anspråk medel
från detta anslag för att finansiera nya industricenteranläggningar bl. a. i
Haparanda (prop. 1975/76: 185, InU 1975/76: 43, rskr 1975/76: 369). Beslutet
innebär att det ankommer på regeringen att bestämma när investeringarna skall
påbörjas. En riktpunkt för regeringens handlande skall därvid vara att hälfien
av den planerade lokalytan bör vara uthyrd innan byggandet påbörjas. Något
beslut har ännu inte fattats om igångsättning av investeringarna i Haparanda, eftersom
kravet om förhandsuthyrning av viss del av anläggningen inte har uppfyllts.

Norrbottendelegationen

Norrbottendelegalionen (I 1976: 04) föreslår att
Stiftelsen Industricentra får i uppdrag att våren 1978 börja bygga industricenteranlägg-ningen
i Haparanda. Som motiv anför delegationen att förhållandena i Tornedalen är så
speciella att ett avsteg bör kunna göras från gällande förhandsuthyrningsregel
när det gäller Haparanda. Delegationen bedömer atl en, sådan åtgärd avsevärt
skulle underlätta ansträngningarna atl finna företag som är intresserade av att
etablera sig i Haparanda. Vidare skulle sysselsättningen på
byggarbetsmarknaden förbättras.

Föredraganden

Norrbottens län är f. n. särskilt hårt drabbat av både
lågkonjunktur och strukturförändringar inom näringslivet, samtidigt som det i
delar av länet sedan lång tid finns betydande undersysselsättning. Mot denna
bakgrund finner jag det befogal att den beslutade industricenteranlägg-ningen i
Haparanda uppförs, trots att inte någon del av anläggningen ännu är uthyrd. Jag
har dock erfarit alt diskussioner pågår meUan Stiftelsen Industricentra och
företag som är intresserade av att hyra lokaler i Haparanda. Vidare har jag
erfarit att arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) är beredd att under en övergångstid
hyra lokaler i anläggningen om det visar sig atl hyresgäster saknas när den
står färdig. AMS, som planerar

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 125 71

att
utnyttja lokalerna för arbetsmarknadsutbildning, avser alt lämna anläggningen
när utrymmet behöver tas i anspråk av industriförelag. Liksom norrbottendelegalionen
anser jag alt ett beslut om att påbörja byggandet skulle underlätta strävandena
att intressera företag att starta verksamhet i Haparanda. Jag förordar därför
alt regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att besluta om uppförande av
industricenter-anläggningen i Haparanda trots att kravet på förhandsuthyrning
av viss del av anläggningen inle är uppfyllt.

Jag
hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att
bemyndiga regeringen att besluta om uppförande av industri-centeranläggningen i
Haparanda ulan hinder av kravet på förhandsuthyrning av viss del av
anläggningen.

D.
IVIineralförsörjning m. m.

Verksamheten
vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) bedrivs inom fyra program, nämligen
Kartering, Information och dokumentation, Prospektering samt Speciella
undersökningar. Medel för verksamheten anvisas över anslagen Sveriges
geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation.
Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. och Sveriges geologiska
undersökning: Utrustning. Anslagen är reservationsanslag. Under
förslagsanslaget Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet
redovisas uppdragsverksamheten vid SGU.

Sveriges
geologiska undersökning

SGU
har i skrivelse den 14 november 1977 redovisat kostnadsökningar under
budgetåret 1977/78 till följd av pris- och löneökningar.

Kostnaderna
för höjda löner och traktamenten m. m. till SGU:s personal beräknas av SGU
uppgå tiU sammanlagt 10 292 000 kr., varav dock 5 713 000 kr. avser personal
som sysselsätts inom uppdragsverksamhet. SGU hemställer atl återstående belopp
4 579 000 kr. anvisas till SGU. Härav bör 3 441000 kr. utgå över anslaget
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och
dokumentation och 1 138 000 kr. över anslaget Sveriges geologiska undersökning:
Prospektering m. m.

Kostnadsökningarna på
grund av höjda priser på material och lokaler beräknas av SGU uppgå till 4 204
000 kr., varav 3 099 000 kr. avser uppdragsverksamhet. Av återstoden 1 105
000 kr. bör 543 000 kr. utgå över anslaget Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk kartering samt information och dokumentation och 562 000 kr. över
anslaget Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m.

Under åttonde huvudtiteln
finns uppfört ett förslagsvis betecknat anslag Täckning av merkostnader för
löner och pensioner m.m. Vissa av

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 72

de
av SGU angivna kostnadsökningarna är av sådant slag alt de bör täckas från
detta anslag. Regeringen har den 9 februari 1978 beslutat att över detta anslag
anvisa ytterligare 3 909 000 kr. tUl SGU för budgetåret 1977/78.

[5j
D 1. Sveriges geologiska undersöknuig: Geologisk kartering samt information och
dokumentation. För detta ändamål har innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 24 047 000 kr.

Under
anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmen Kartering och
Information och dokumentation.

Föredraganden

Under
detla anslag beräknar jag 319 000 kr. för ökade kostnader på gmnd av höjda
löner och traktamenten ra. m. för SGU:s personal. Jag hemställer atl regeringen
föreslår riksdagen

atl
till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kariering samt information och
dokumentation på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78
anvisa ett reservationsanslag av 319 000 kr.

[6]
D 3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. För

detta
ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 11862
000 kr.

Anslaget
avser täcka sådana kostnader för programmen Prospektering och Speciella
undersökningar som inte kan finansieras genom uppdragsintäkter.

Föredraganden

Jag
beräknar under detta anslag 351 000 kr. för ökade kostnader på grund av höjda
löner och ttaktamenten m. m. för SGU:s personal. Jag hemställer att regeringen
föreslår riksdagen

att
till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. på tUläggsbudget III
till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ell reservationsanslag av 351
000 kr.

KAPITALBUDGETEN

1.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER E. Förenade fabriksverken

[7]
Borgen för lån. Enligt beslut av riksdagen (prop. 1976/77: 125 bU. 12, NU
1976/77: 40, rskr 1976/77: 345), har förenade fabriksverken medgetts att dels
delta i bildandet av ett aktiebolag i Förenta staterna.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 125 73

Stirling
Power Syslem Corp., för montering och marknadsföring av vissa system i vilka stirlingmotorn
ingår, dels teckna borgen för lån lill bolaget intiU högst 11 milj. kr. jämte
ränta.

Bolagets
kapitalbehov utöver aktiekapitalet avses bli täckt genom upplåning i Förenta
staterna. Upplåningen förutsätter borgensåtaganden från aktieägarna. För
förenade fabriksverkens del krävs alt borgen ställs för högst 2,5 milj. US
dollar. Det förut nämnda borgensmedgivandet avsåg att ge förenade fabriksverken
möjlighet härtill. Beloppet 11 milj. kr. var helt tillfyllest med dåvarande
relation mellan dollar och kronor.

Värderelationen
mellan de båda valutorna har emellertid starkt ändrats efter den genomförda
devalveringen av den svenska kronan. Det medgivande som har lämnats
fabriksverken att teckna borgen räcker nu inte till för lån på 2,5 milj.
dollar. Medgivandet bör därför ändras till att avse högst 2,5 milj. dollar
jämte ränta. Riksdagens bemyndigande härom bör inhämtas.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl
bemyndiga regeringen alt medge förenade fabriksverken att teckna borgen för lån
lill Stirling Power System Corp. intill motvärdet i svenska kronor av högst 2
500 000 US dollar jämte ränta.

F.
Statens vattenfaUsverk

[8]
1. Kraftstationer m. m. Regeringen har riksdagens bemyndigande att medge
statens vattenfallsverk alt teckna borgen intill sammanlagt 3 403 milj. kr. för
lån som förelag i vilka verket förvaltar statens aktier eller andelar tar upp
på den allmänna kapitalmarknaden. Högst 110 milj. kr. härav får användas för
borgensåtaganden gentemot företag som bedriver eldislribulionsverksamhet (prop.
1976/77: 100 bil. 17 s. 346, NU 1976/77: 24, rskr 1976/77: 206).

I
skrivelse den 23 januari 1978 har statens vattenfallsverk bl. a, dels hemställt
om regeringens medgivande att ingå konsortialavtal med Östersunds Elektriska AB
om utbyggnad av Granboforsens kraftverk i Indalsälven m. m., dels anmält behov
av borgensåtaganden för lån lill AB Kattstrupeforsen.

I
skrivelse den 13 februari 1978 har vatten falls verket bl. a. hemställt om
regeringens medgivande att ingå konsortialavtal med Södertörns Fjärrvärmeakliebolag
om utbyggnad av ett kraftvärmeverk i Botkyrka kommun och anmält behov av dels
borgensteckning för lån till det bolag som enligt avtalet skall bildas (Törnkraft
AB), dels investeringsmedel över investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för
ändamålet.

Vidare
har vattenfallsverket anmält behov av nya och utökade borgensåtaganden dels i
anslagsframställningen för budgetåret 1978/79, dels i skrivelse den 1 november
1977 med bifogad utredning avseende ändrad

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 74

planering
för utbyggnaden av block 3 vid Forsmarks kraftstation, dels i skrivelse den 26
januari 1978 angående borgensteckning för Viskans Kraft AB.

Statens
vattenfallsverk

Granboforsens
kraftverk i Indalsälven

Statens
vattenfallsverk har i skrivelse den 23 januari 1978 hemställt om regeringens
godkännande av avtal om utbyggnad av Granboforsens kraftverk i Indalsälven m. m.

Av
verkets framställning framgår att Indalsälven närmast nedströms Storsjön är
utbyggd med kraftverken Hissmofors och Kattstrupeforsen. Älvsträckan från Kattstrupeforsen
till Lilsselet, som är dämningsom-råde för Midskogs kraftstation, är inte
utbyggd. Större delen av den outbyggda fallhöjden ägs av AB Kattstrupeforsen.
Återstoden tillhör i huvudsak staten.

AB
Kattstrupeforsen äger och driver Kattstrupeforsens kraftverk. Bolaget bildades
år 1938. Delägare är statens vattenfallsverk med 55 % och Östersunds Elektriska
AB med 45 % av aktierna. Till grund för samarbetet ligger ett konsortialavtal
av den 26 november 1937 och ett antal tilläggsavtal tiU detta.

AB
Kattstrupeforsen ansökte i mars 1975 om tillstånd att anlägga ett kraftverk vid
Litsnäset för tillgodogörande av vattenkraften mellan kraftverken Kattstrupeforsen
och Midskog. Vattendomstolen överlämnade ärendet till regeringen i februari
1977 för prövning om hinder möter mot företaget från allmänna
planeringssynpunkter.

Utvidgningen av AB Kattstrupeforsens
verksamhet till att omfatta även Granboforsens kraftverk har aktualiserat
ändringar i konsortialavtalet. Efter förhandlingar har överenskommelse
träffats om ett nytt avtal som reglerar partemas rättigheter och skyldigheter
vad gäller den fortsatta verksamheten. Till avtalet har fogats två av tUläggsavtalen
tUl det tidigare avtalet, vilka skall gälla även i framtiden. Det ena avser förhållandet
mellan AB Kattstrupeforsen och vattenfallsverket till följd av utbyggnaden av Midskogs
kraftverk och det andra utvidgning av Kattstrupeforsens kraftverk med ett
tredje aggregat.

Det
nya konsortialavtalet som från vattenfallsverkets sida har träffats med
förbehåll för regeringens godkännande före den 1 juli 1978 innebär i huvudsak
följande.

AB Kattstrupeforsen skall
framdeles ha till uppgift att dels äga och driva Kattstrupeforsens kraftverk,
dels förvärva och bygga ut fallhöjden mellan Kattstrupeforsens kraftverk och Midskogs
kraftverk (Granboforsen) samt äga och driva ett kraftverk där.

Fördelningen
mellan vattenfallsverket och Östersunds Elektriska AB av aktierna i AB Kattstrupeforsen
skaU vara oförändrad. Vid bolags-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 75

stämma får aktieägarna rösta för fulla antalet aktier de
företräder. I bolagsordningen har föreskrivits att aktie som har övergått till
någon som inte förut är aktieägare skall hembjudas aktieägarna i bolaget.
Parterna har dessutom i avtalet förbundit sig alt inte bjuda ut eller anta
anbud på aktiepost förrän den andra parten haft tillfälle att ta ställning till
om han önskar förvärva aktieposten i fråga.

Antalet ledamöter i AB Kattstrupeforsens styrelse skall
även i fortsättningen vara fem med lika många suppleanter. En ledamot, tillika
ordförande, och en suppleant utses av regeringen. Av övriga ledamöter och
suppleanter utser VattenfaUsverket och Östersunds Elektriska AB två var.

Aktiekapitalet i AB Kattstrupeforsen skall ökas från 4,5
milj. kr. tUl 6,2 milj. kr. VattenfaUsverkets andel av ökningen 935 000 kr.
skall erläggas genom atl verket som apportegendom skjuter tiU statens rätt till
vattenkraft och fiske i Granboforsen. Östersunds Elektriska AB skall betala sin
andel kontant.

Anläggningskostnaderna för Granboforsens kraftverk och
eventuell andel i kostnaderna för vattenregleringar skall bestridas med kapital
som finns tillgängligt inom AB Kattstmpeforsen och med lån. Lån skall tas upp
av bolaget mot säkerhet av penninginteckningar i bolagets fasta och lösa
egendom eller mot säkerhet som parterna ställer i förhållande till sina andelar
i aktiekapitalet. Om lån inte kan erhållas på den allmänna kapitalmarknaden är
parterna skyldiga att lämna lån till bolaget likaledes i proportion till sina
andelar i aktiekapitalet.

Parterna skall äga rätt lill så stor andel av elkraften
från AB Kattstrupeforsens kraftverk som svarar mot deras andelar i
aktiekapitalet.

Förslaget till utbyggnad av Granboforsens kraftverk
innebär i huvudsak följande.

Anläggningen
skall bestå av kraftstation och damm och kommer att placeras ca 400 m uppströms
järnvägsbron vid Litsnäset. Stationen kommer till en början alt utrustas med
två rörturbinaggregal. Förberedelsearbeten för en framtida utvidgning med ett
tredje aggregat kommer också att utföras. Den utnyttjade fallhöjden är 6,5 m. Utbyggnadsvattenfö-ringen
blir 450 mVs. Stationen får en effekt av 24 MW och den genomsnittliga
energiproduktionen blir 110 GWh. Nettotillskottet blir emellertid något lägre
20 MW och 93,5 GWh tiU följd av att anläggningen medför visst intrång i Kattstrupeforsens
kraftverk.

Byggnadsarbetena
beräknas kunna starta sommaren 1978, varvid anläggningen kan tas i drift
hösten 1980. Anläggningskostnaden har beräknats till ca 110 milj. kr.

Vattenfallsverket
har hemställt att regeringen godkänner konsortialavtalet mellan statens
vattenfallsverk och Öster-

1 1 MW (megawatt) = 1 000 kilowatt.

- 1 GWh (gigawattimme) = 1 milj. kilowattimmar.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 76

sunds
Elektriska AB om bl. a. utbyggnad av Granboforsens kraftverk och medger att
vattenfallsverket får träffa överenskommelse om smärre ändringar i avtalet,

medger alt siatens rätt till
vattenkraft och fiske i Granboforsen får användas som likvid vid ökningen av
aktiekapitalet i AB Kattstrupeforsen,

medger att statens vattenfaUsverk
får teckna borgen för lån som AB Kattstrupeforsen tar upp på den allmänna
kapitalmarknaden intill 60 milj. kr.,

medger all medel får tas i
anspråk från investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för lån till AB Kattstrupeforsen
i enlighet med åtagandena i avtalet.

Kraftvärmeverk
i Botkyrka kommun (Törnkraft AB)

Statens
vattenfallsverk har förhandlat med Botkyrka och Huddinge kommuners
fjärrvärmeföretag. Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag (SFAB), om samarbete om
utbyggnad av ett kraftvärmeverk. Förhandlingama har lett till att partema
slutit ett konsortialavtal om att bilda ett aktiebolag med ändamål atl
uppföra, äga och driva ett kraftvärmeverk i anslutning till SFAB:s befintliga
anläggningar i Botkyrka kommun. Kraftvärmeverket skaU utgöras av ett mottrycksblock
om ca 210 MW netto eleffekt vid en samtidig värmeproduktion av ca 330 MW.
Blocket utförs enbart för eldning med olja. Användning av kol har bedömts vara
olämplig med hänsyn till kraftvärmeverkets läge. Blocket planeras bli taget i
kommersiell drift den 1 oktober 1983. Tidpunkten är anpassad lill kommunernas
värmebehov.

Konsortialavtalet
som från vattenfallsverkets sida träffats med förbehåll för regeringens
godkännande och från SFAB:s sida med förbehåll för kommunfullmäktiges i
Botkyrka och Huddinge godkännande innebär i övrigt i huvudsak följande.

Aktierna
i bolaget skall fördelas lika mellan parterna. Vid bolagsstämma får
aktieägarna rösta för fulla antalet aktier de företräder. Till skydd för
parterna har i bolagsordningen föreskrivits alt aktie som har övergått till
någon som inte fömt är aktieägare skall hembjudas aktieägarna i bolaget.
Parterna har dessutom i avtalet förbundit sig att inte bjuda ut eUer anta anbud
på aktiepost förrän den andra parten har haft tillfälle att ta ställning till
om han önskar förvärva aktieposten i fråga.

Aktiekapitalet
skall vid bolagets bildande utgöra fem miljoner kronor. Likvid för aktierna
skall erläggas kontant.

Bolagels styrelse skall
bestå av sex ordinarie ledamöter och sex suppleanter av vilka parterna utser
hälften vardera. Styrelsens ordförande och vice ordförande tillsätts växelvis
av SFAB och VattenfaUsverket för en tvåårig mandatlid.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 77

Bolagets
styrelse skall uppdra ål SFAB att mot självkostnad handha bolagets allmänna
administration och räkenskaper, personal- och förvaltningsfrågor,
kraftvärmeverkets drift och underhåll samt inköpsfrågor med undantag för inköp
av eldningsolja. SFAB skall tillhandahålla den olja som behövs för
produktionen av värme och vattenfallsverket den olja som behövs därutöver.

Kraftvärmeverkets
hela nettoproduktion av elkraft skall disponeras av valienfallsverkel och hela
den samtidiga värmeproduktionen av SFAB. För rätten tUl värmeproduktionen skall
SFAB erlägga vissa i avtalet angivna avgifter. SFAB erhåUer sin andel av
samproduktionsvins-len genom i avtalet angivna avgifter från bolaget tiU SFAB.
Bolagels totala kostnader exkl. den olja SFAB tiUhandahåUer och de avgifter SFAB
betalar för produktionen skall belasta elproduktionen och betalas av
vattenfallsverket.

Utbyggnaden
av kraftvärmeverket skall genomföras av bolaget enligl ett särskilt
byggnadsavtal som skall upprättas mellan SFAB, valienfallsverkel och bolaget.
För drift och underhåll av anläggningen skall träffas ett särskilt driftavtal.

Anläggningskostnaderna
för kraftvärmeverket skall finansieras med aktiekapital och lån. Lån skall las
upp av bolaget mot säkerhet av penninginteckningar i bolagets fasta och lösa
egendom eller mot säkerhet som parterna ställer i förhållande till sina andelar
i aktiekapitalet. Om lån inle kan erhållas på den allmänna kapitalmarknaden är
parterna skyldiga atl lämna lån till bolaget likaledes i proportion tiU sina
andelar i aktiekapitalet.

Total
anläggningskostnad för kraftvärmeverkel i prisnivå juli 1977 är beräknad till
560 milj. kr. Begynnelseanslag erfordras för vattenfalls-verkets del för
budgetåret 1978/79 med 21 milj. kr. varav 2,5 milj. kr. tUl aktiekapital och
18,5 milj. kr. tiU delägarlån.

Det
borgensåtagande för lån som det nya bolaget avser upptaga på den allmänna
kapitalmarknaden har för vattenfallsverkets del beräknats till ca 280 milj. kr.
Byggnadsarbetena beräknas kunna starta sommaren 1979.

Sammanfattningsvis
hemställer vattenfallsverket all regeringen dels godkänner konsortialavtalet
mellan verket och Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag, dels medger att medel får
tas i anspråk från investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för teckning av
aktier och lån till bolaget enligt åtagande i avtalet, dels medger att verket
får teckna borgen för lån som det planerade bolaget lar upp på den allmänna
kapitalmarknaden intill 280 milj. kr., dels ock medger att verket under
budgetåret 1978/79 får belasta investeringsanslaget med ytterligare 21 milj.
kr. utöver vad verket har hemställt om i anslagsskrivelsen.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 78

Borgensfrågor

Regeringen
har riksdagens bemyndigande atl medge vattenfallsverket att teckna borgen
intill sammanlagt 3 403 milj. kr. för lån som företag i vilka verket förvaltar
statens aktier eller andelar tar upp på den allmänna kapitalmarknaden. Högst
110 milj. kr. härav får användas för borgensåtaganden gentemot företag som
bedriver eldislribulionsverksamhet (prop. 1976/77: 100 bU. 17 s. 346, NU
1976/77: 24, rskr 1976/77: 206).

Större
delen 2 930 milj. kr. av den totala borgenssumman har beräknats för
Forsmarks Kraftgrupp AB:s upplåning. 1 januari 1978 hade vattenfallsverket för
bolagets lån i Sverige och i utlandet tecknat borgen för ca 2 604 milj. kr.
varav 150 milj. kr. för lån avseende utbyggnaden av block 3 vid Forsmarks
kraftstation. För lån i utländsk valuta och sedan oktober 1976 för svenska
obligationslån har verket tecknat borgen för hela lånen mot underborgen och efterborgen
av direkta och indirekta meddelägare i bolaget.

Enligt
vad vattenfallsverket har redovisat i sin anslagsframställning för budgetåret
1978/79 beräknas Forsmarks Kraftgrupp AB:s sammanlagda behov av lån på
kapitalmarknaden för uppförandet av blocken 1 och 2 t. o. m. budgetåret 1978/79
uppgå tiU 3 494 milj. kr., dvs. 1 040 milj. kr. utöver vad som hittills
upplånats för dessa blocks uppförande. För att erforderligt utrymme för borgensleckning
för dessa lån skall finnas föreslår verket att borgensramen höjs med 1 000
milj. kr.

Frågan
om upplånings- och borgensbehov för block 3 vid Forsmarks kraftstation har
vattenfallsverket tagit upp i samband med att verket redovisade en utredning om
ändrad placering för blocket den 1 november 1977. Genomförande av projektet
enligt den tidplan som anges i utredningen medför enligt verket ett totalt
medelsbehov för budgetåret 1978/79 om 550 milj. kr., varav delägarlån beräknas
utgöra 150 milj. kr. och 400 milj. kr. förutsätts bli finansierat genom extern
upplåning. För att erforderiigt utrymme för denna upplåning skall finnas
föreslår verket att borgensramen höjs med 450 milj. kr.

Av
gällande borgensram om 110 milj. kr. för eldistributionsförelagens upplåning
hade i januari 1978 ca 96 mUj. kr. utnyttjats. För att utrymme skall finnas
för dels nu förutsedda ytterligare lånebehov inom befintliga företag, dels nu
ej kända lånemöjligheter för befintliga och eventuellt tillkommande distributionsbolag
har verket i sin anslagsframställning föreslagit att borgensramen för
eldistributionsföretag höjs till 130 milj. kr.

Vattenfallsverket
har i särskild framställning därefter också begärt ökad ram med 20 milj. kr.
för att möjliggöra för verket att teckna borgen för ett obligationslån på
detta belopp som Viskans Kraft AB planerar ta upp för att dels finansiera
utbyggnad av vattenkraftanläggning, dels omplacera andra mindre förmånliga lån.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 79

Vidare har vattenfallsverket i de båda tidigare nämnda
framställningarna om godkännande av konsortialavtal m. m. anmält tillkommande
behov av borgensåtaganden intill 60 milj. kr. för lån till AB Kattstrupeforsen
och intiU 280 milj. kr. för lån till Törnkraft AB.

Sammanfattningsvis har således vattenfallsverket
föreslagit att den totala borgensramen skall höjas från 3 403 milj. kr. tiU (3
403-1-1 000-t- 450H-20-f-20-I-60-I-280 =) 5 233 milj. kr. varav borgensramen för
el-dislributionsföretag skall höjas från 110 milj. kr. till (110-1-20-1-20 =)
150 milj. kr.

Föredraganden

Vattenfallsverket har hemställt om regeringens godkännande
av konsortialavtal mellan verket och Östersunds Elektriska AB m. m. med
anledning av planerad utbyggnad av Granboforsens kraftverk.

Anläggningen kommer, enligl vad som framgår av verkets
framställning, att ha en utbyggnadsvattenföring om 450 m-Vs och netto ge effekt-och
energitillskott om 20 MW resp. 93,5 GWh/år. Byggnadsarbetena beräknas kunna
starta sommaren 1978, varvid anläggningen kan las i dritt hösten 1980.

Anläggningskostnaderna som beräknats till ca 110 milj.
kr. skall väsentiigen täckas med kapital som finns tillgängligt inom AB Kattstrupeforsen
och med lån i första hand på den allmänna kapitalmarknaden och i andra hand
från delägarna. Upplåningen på kapitalmarknaden kan från vattenfallsverkets
sida komma att ställa krav på borgensteckning intill 60 milj. kr.

Genom beslut den 9 mars 1978 har regeringen förklarat att
hinder mot utbyggnaden av Granboforsen inte föreUgger enligt vallenlagen (1918:
523).

För egen
del biträder jag vattenfaUsverkets förslag. Det är angeläget att ta till vara
de möjligheter som återstår till ekonomiskt bärkraftig vattenkraftutbyggnad när
så kan ske utan allvarliga konflikter med bevarandeintressen. Jag förordar
därför att regeringen dels inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna
ifrågavarande avtal mellan vattenfallsverket och Östersunds Elektriska AB,
dels föreslår riksdagen atl regeringens bemyndigande att medge valienfallsverkel
att teckna borgen räknas upp så all utrymme för den av Granboforsens utbyggnad
aktualiserade upplåningen finns.

VattenfaUsverket
har vidare hemställt om regeringens godkännande av konsortialavtal mellan
verket och Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag m. m. med anledning av planerat
uppförande och drift av ett kraftvärmeverk i Botkyrka kommun (Törnkraft AB).

Anläggningen
kommer, enligt vad som framgår av verkets framställning, att utgöras av ett mottrycksblock
om ca 210 MW netto el-

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 80

effekt
vid en samtidig värmeproduktion av ca 330 MW. Enligt avtalet skall blocket
utföras enbart för eldiung med olja och tas i kommersiell drift i oktober 1983.
Kraflvärmeverkets elproduktion skall enligt konsortialavtalet disponeras av
vattenfallsverket medan värmeproduktionen skall disponeras av Södertöms
Fjärrvärmeaktiebolag.

Den
totala anläggningskostnaden har beräknats till 560 milj. kr, i prisnivå juli
1977. Begynnelseanslag erfordras för vattenfallsverkets del för budgetåret
1978/79 med 21 milj. kr., varav 2,5 milj. kr. till aktieteckning och 18,5
milj. kr. tUl delägarlån. Borgensåtaganden för lån som det nya bolaget avser atl
ta upp på den allmänna kapitalmarknaden beräknas för verkets del komma att
uppgå till högst 280 milj. kr.

Kombinationen
av hetvattenproduktion och elkraftproduktion i ett kraftvärmeverk medför att
den tUlförda energin utnyttjas effektivt. Jämfört med de alternativ som står tUl
buds utgör den därför enligt min uppfattning en tilltalande form för produktion
av den elkraft som behövs. Jag anser därför att det aktuella projektet bör
komma till stånd.

Som
framgår av direktiven till utredningen (I 1977: 11) om omställningsbara
eldningsanläggningar m. m. är det angeläget att anläggningar av det slag som
det här är fråga om utförs så att de kan eldas också med fasta bränslen. Enligt
vad som framgår av vattenfallsverkets framställning har emellertid eldning med
fasta bränslen i detta fall, främst på gmnd av den aktuella lokaliseringen,
inte bedömts vara genomförbar vare sig från transport- eller miljösynpunkt. Med
hänsyn härtUI och med tanke på att frågan ännu inle har utretts bör f. n. inte
särskilda krav på alternativa eldningsmöjligheter ställas i detta fall. Det är
dock angeläget alt närmare belysa de tekniska, ekonomiska och miljömässiga
förutsättningarna för att utföra anläggningen så att en framtida övergång till
eldning med fasta bränslen underlättas. Jag tänker bl. a. på att den tekniska
utvecklingen inom området kan möjliggöra en mer avancerad och miljövänlig form
av koleldning. Jag avser därför föreslå regeringen att ge vattenfallsverket i
uppdrag att utreda denna fråga. På grundval av det underlag som därigenom
erhålls får övervägas om särskilda åtgärder för senare övergång till fasta
bränslen bör vidtagas.

Med
hänvisning till vad jag här har anfört förordar jag att regeringen dels
inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna konsortialavtalet mellan statens
vattenfallsverk och Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag, dels föreslår riksdagen
att regeringens bemyndigande att medge vattenfallsverket att teckna borgen
räknas upp så att utrymme för den av kraftvärmeverkets utbyggnad aktualiserade
upplåningen finns. Vad beträffar frågan om investeringsmedel över anslaget
Kraftstationer m. m. avser jag att återkomma vid min anmälan till
tilläggsbudget 1 för budgetåret 1978/79.

Statens
vattenfallsverk har vidare utöver vad jag redan anmält begärt utökade
möjligheter till borgensåtaganden gentemot Forsmarks

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 81

Kraflgrupp
AB motsvarande 1 450 milj. kr. mer än vad som tidigare har beräknats för
ändamålet samt atl ramen för borgensåtaganden gentemot eldistributionsföretag
skall ökas med 40 milj. kr. tUl 150 milj. kr. Den totala borgensramen föreslås
därmed ökas med 1 830 milj. kr. till

5 233
milj. kr.

Av
den föreslagna ramökningen för borgensåtaganden gentemot Forsmarks Kraftgrupp
AB är 1 000 milj. kr. hänförbara till blocken 1 och 2 vid Forsmarks
kraftstation och 450 milj. kr. till block 3.

Av
vattenfallsverkets anslagsframstäUning framgår att planerad ytterligare
upplåning för finansiering av blocken 1 och 2 t. o. m. utgången av nästa
budgetår innebär att Forsmarks Kraftgrupp AB:s lånebehov med ca 714 milj. kr.
överskrider tidigare beräknad ram. Jag föreslår att borgensramen med anledning
härav räknas upp med 900 milj. kr.

Finansieringen
av de till block 3 vid Forsmarks kraftstation hänförliga kostnaderna bör fram
till höstens energipolitiska beslut ske på det sätt regeringen föreslagit i prop.
1977/78: 116. Det finns f. n. därför inte anledning att räkna upp borgensramen
för upplåning hänförbar till detta block.

Borgensramen
för lån till eldistributionsföretag anser jag bör räknas upp med 30 milj. kr. tiU
140 milj, kr. Härigenom skapas utrymme för det av VattenfaUsverket anmälda
behovet av borgensteckning för nu kända lånebehov, bl. a. till Viskans Kraft
AB, och därutöver visst utrymme för behov som senare kan aktualiseras.

Jag
anser vidare, i enlighet med vad jag tidigare har anfört, att borgensramen bör
utökas så alt utrymme finns för de av valienfallsverkel anmälda behoven av
borgensåtaganden intill 60 milj. kr. för AB Kattstrupeforsens upplåning för
finansiering av utbyggnaden av Granboforsens kraftverk och intill 280 milj.
kr. för Törnkraft AB:s upplåning för finansieringen av uppförandet av ett
kraftvärmeverk i Botkyrka kommun.

Sammanfattningsvis
förordar jag därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att medge
vattenfallsverket att teckna borgen för lån intUl sammanlagt (3 403-f 9004-30+
60-f-280) 4 673 milj. kr., varav högst 140 milj. kr. för lån till eldislributionsföretag.

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att
godkänna konsortialavtal mellan statens vattenfallsverk och Östersunds
Elektriska AB om bl. a. utbyggnad av Granboforsens kraftverk i vad staten genom
avtalet åtager sig att teckna aktier och i övrigt ikläder sig ekonomiska
förpliktelser,

2.
bemyndiga regeringen att
godkänna konsortialavtal mellan statens vatlenfallsverks och Södertörns
Fjärrvärmeaktiebolag om utbyggnad av ett kraftvärmeverk i Botkyrka kommun i vad

6 Riksdagen
1977/78. 1 saml. Nr 125

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 82

staten
genom avtalet åtager sig att teckna aktier och i övrigt ikläder sig ekonomiska
förpliktelser, 3. bemyndiga regeringen att medge statens vattenfaUsverk att
teckna borgen för lån intill sammanlagt 4 673 000 000 kr., varav högst 140 000
000 kr. för lån till eldistributionsföretag.

G.
Domänverket

[9]
Ökning av rörlig kredh till domänverket. Domänverkets kapitalbehov tillgodoses
dels genom rörlig kredit i riksgäldskontoret, dels genom att tillgängliga
medel på verkets investerings- och dispositionsfonder används i rörelsen.
Verket får inga anslag över statsbudgeten för sina löpande investeringar.

Regeringen
har fastställt avkastningskrav för verket för åren 1975 1979. För vart och ett
av dessa år skall verket tUl staten inleverera dels en fast del av 20 milj.
kr., dels en rörlig del motsvarande 30 % av den redovisade årsvinsten. Den
sammanlagda inleveransen får dock inte för något år understiga 35 milj. kr.
Under år 1976 inlevererades 63,5 milj. kr. De vinstmedel som blir över skaU
verket tillföra dispositionsfonden inom domänverkets fond.

Den
rörliga krediten ökades senast år 1977 (prop. 1976/77: 125 bil. 12, NU 1976/77:
40, rskr 1976/77: 345) från 175 milj. kr. till 350 milj. kr.

Domänverket

Domänverket
har i skrivelse den 20 januari 1978 hemställt om en höjning av sin rörliga
kredit i riksgäldskontoret till 700 milj. kr. Till skrivelsen har fogats
verkets budget för år 1978. Av skrivelsen och budgethandlingarna framgår i
huvudsak följande.

Utnyttjandet
av den rörliga krediten vid utgången av år 1978 beräknas uppgå till ca 250
milj. kr. Under året beräknas utnyttjandet variera mellan 160 och 300 mUj. kr.
Enligt denna prognos skulle alltså den nuvarande låneramen av 350 milj. kr.
räcka till.

Omsättningen
under år 1978 beräknas uppgå till 1 241 milj. kr., vilket är lägre än de 1 259
milj. kr. som beräknas för år 1977. Budgeten förutsätter att virkesprisema
sjunker och att efterfrågan på massaved blir låg. Kostnadsstegringarna kan inte
kompenseras med effektivitetsökning. Resultatet före bokslutsdispositioner och
skatter beräknas därför komma att starkt försämras. Sålunda beräknas en vinst
uppstå för år 1978 av 50 milj. kr., vilken skall jämföras med 193 milj. kr, för
år 1976 och beräknade 175 milj. kr. för år 1977.

Osäkerheten
i prognoserna för år 1978 är mycket stor. Framförallt den ovissa konjunkturen
för skogsindustrin innebär osäkerhet om virkes-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 83

priser
och industrins betalningsförmåga. Verket har gjort en alternativ beräkning som
visar effekten av relativt små ändringar i de gjorda prognoserna. Verket utgår
därvid ifrån att prissänkningarna på timmer blir större än beräknat, att
virkesleveranserna måste ytterligare minskas, att kredittiden ökar på årets
virkesleveranser och att den i budgeten beräknade effektivitetsökningen inte
kan uppnås. Detta alternativ utvisar ett behov av rörlig kredit av ca 440
milj. kr. vid 1978 års slut.

Förutsättningarna
för år 1979 är likaledes svårbestämda. Under förutsättning att ingen drastisk
förbättring inträder i början av året kan ytterligare Ukviditelspåfrestning
förutses.

Av
de anförda skälen anser domänverket att dess rörliga kredit i riksgäldskonlorel
bör höjas till 700 milj. kr.

Riksrevisionsverket

I
yttrande den 3 februari 1978 över domänverkets framställning har
riksrevisionsverket (RRV) anfört i huvudsak följande.

Enligt
domänverkets budget för år 1978 kommer behovet av rörlig kredit under detta år
att maximalt uppgå till 305 milj. kr. Osäkerheten i budgeten är emellertid med
hänsyn till konjunkturläget mycket stor enligt domänverket. I sin
framställning anger verket speciellt svårigheterna att förutse utvecklingen för
vissa variabler, bl. a. virkesbehov och virkespriser, skogsindustrins allmänna
likviditetsutveckUng och den väntade effektivitetsutvecklingen inom
domänverket. En pessimistisk prognos för dessa variabler pekar i ett
beredskapsalternativ till årets budget på ett behov av rörlig kredit vid årets
slut på 440 milj. kr.

RRV har i annat sammanhang
framfört att rörlig kredit vid affärsverken i första hand bör utnyttjas för
att läcka kortsiktiga variationer i behov av rörelsemedel. Ett mer
stadigvarande medelsbehov bör i första hand finansieras med investeringsmedel
som tillförs det förräntnings-pliktiga kapitalet. För domänverkets del är
förutsättningarna något annorlunda. Verket erhåller normalt inga
investeringsanslag. Riksdagen har uttalat att verket får använda rörlig kredit
förutom att på kort sikt klara verkets behov av likvida medel även för
anskaffning av maskiner och anläggningar m. m. och för att rationalisera
driften och för andra ändamål i syfte att begränsa driftskostnaderna. I första
hand är emellertid enligt RRV:s uppfattning internfinansieringen det för verket
utan jämförelse viktigaste finansieringssättet vad avser det långsikliga kapitalbehovet.

I
januari 1977 tillstyrkte RRV en höjning av domänverkets rörliga kredit från 175
milj. kr. till 350 milj. kr. Höjningen motiverades då av verksamhetens
expansion. En ökad rörelsekredil bedömdes vara en rimlig förutsättning för
finansiering uv verksamheten med hänsyn till rörelsens storlek.

Den
i år begärda höjningen är förorsakad främst av en väntad resul-

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 84

tatförsämring.
Verksamheten väntas inte minska i omfattning och därför måste den uteblivna
internfinansieringen genom vinstmedel ersättas av rörlig kredit. Arets
investeringar överstiger enligl budget tillförda medel med 93 milj. kr.

Mot
bakgrund av domänverkets väntade resultatförsämring under år 1978 och i övrigl
osäkra bedömningsgrunder för verksamhetens utveckling tillstyrker RRV en
höjning av den rörliga krediten från 350 milj. kr. till 500 milj. kr. Denna ram
torde enligt RRV:s uppfattning vara tillräcklig för alt möta det bedömbara
kapitalbehovet under år 1978.

Emellertid
kan RRV inte ta ställning till en ytterligare höjning av ramen för den
rörliga* krediten upp till 700 milj. kr.

Domänverket
har inte presenterat ett tillräckligt underlag för bedömning av utvecklingen
under år 1979. Sannolikheten för alt några större extraordinära kostnader som
drastiskt kan öka kapitalbehovet uppkommer under den närmaste perioden har
inte heller kunnat bedömas av RRV. Domänverkets begäran om höjning av ramen för
den rörliga krediten till 700 milj. kr. har av RRV snarast betraktats som ett
utslag för verkets allmänna osäkerhet inför framtida finansieringssituationer.

Föredraganden

Domänverkets
rörliga kredit i riksgäldskontoret höjdes förra året från 175 milj, kr. till
350 milj. kr. Domänverket har nu hemställt att krediten ökas tUl 700 milj. kr.

Enligt
verkets budget för år 1978 bör, under de föralsättningar denna bygger på, den
nuvarande ramen för rörlig kredit räcka till. Verket framhåller emellertid att
osäkerheten i prognoserna för året är mycket stor med hänsyn till den ovissa
konjunkturen för skogsindustrin. I en alternativ beräkning, som innebär vissa
prissänkningar på timmer, minskade virkesleveranser, ökad kredittid för
virkesköpare m. m., visar verket på all relativt små ändringar i de gjorda
prognoserna kan få betydande verkningar på verkets likvida ställning.

Den
rörliga krediten är domänverkets enda externa finansieringskälla. Till skUlnad
från övriga affärsverk får domänverket inga anslag över budgeten för sina löpande
investeringar. Jag anser det därför vara av vikt att den rörliga krediten är av
sådan omfattning att verket kan möta de likviditetspåfrestningar som kan
uppkomma under åren 1978 och 1979. Riksrevisionsverket tillstyrker att
domänverkets rörliga kredit höjs till 500 milj. kr. Jag anser detta vara för
knappt tilltaget med hänsyn till osäkerheten de närmaste båda åren rörande
konjunkturutvecklingen för skogsindustrin och även till att domänverket i sin
budget för år 1978 inte har tagit upp mer än 20 milj. kr. för markköp. Jag
förordar därför att domänverkets rörliga kredit i riksgäldskontoret höjs tiU
600 milj. kr. Det ankommer på regeringen att bestämma i vilken utsträckning
verket skall få ta krediten i anspråk.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 125 85

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att medge att domänverket får disponera en från 350 000
000 kr. till 600 000 000 kr. ökad rörlig kredit i riksgäldskonlorel.

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[10] 14. Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån. Enligt
de riktlinjer angående en aktiv lokaliseringspolitik m. m. som har godkänts av
riksdagen (prop. 1964: 185, BaU 1964: 48, rskr 1964: 408) är räntan på
lokaliseringslån densamma som för varje tillfälle gäller för industri-garanlilån.

Enligt en överenskommelse från år 1968 mellan Svenska
Bankföreningen, vissa andra samarbelsorganisalioner för kreditinstituten och
staten har räntan på industrigarantilån satts med utgångspunkt i räntan för lån
mot bästa inteckningssäkerhet i bostadsfastighet, den s. k. bottenlåneräntan.
Denna utgör numera inte något enhetligt begrepp och är därför olämpUg som
utgångspunkt. Riksdagen har i december 1977 (prop. 1977/78: 40 bil. 1, NU
1977/78: 34, rskr 1977/78: 110) godkänt av regeringen framlagt förslag till
riktlinjer för kreditverksamheten vid de regionala utvecklingsfonder som skall
inrättas den 1 juli 1978. Riksdagens beslut innebär bl. a. att regeringen har
bemyndigats atl ange riktlinjer för hur räntenivån för kreditslödet skall
fastställas. Inom regeringskansliet pågår f. n. övervägande härom. Resultatet
av dessa överväganden kan bli en lösning som innebär att räntan på
lokaliseringslån inte entydigt kan härledas från räntan på industrigarantilån.

Enligt min mening bör samtliga lokaUseringslån löpa med
samma ränta. Räntan på lokaliseringslån bör därför frikopplas från räntan på industrigarantilån.
Räntan på lokaUseringslånen bör liksom hittUls vara marknadsanpassad. Vidare
bör räntan följa ändringarna av del officiella diskontot. I likhet med vad som
numera gäller i fråga om fastställande av räntan på del nyss nämnda statliga
kreditstödet bör det ankomma på regeringen att bestämma räntan på
lokaliseringslån.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har anfört rörande räntan för
lokaliseringslån.

[11] 25. Lån till förprojektering av naturgasledningar m. m.
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret
1977/78.

Swedegas AB bUdades våren 1976 (prop. 1975/76: 124, NU
1975/76: 44, rskr 1975/76: 262) för planering och samordning m. m. av åtgärder
syftande till atl främja landets försörjning med naturgas. Verksamheten
regleras av ett konsortialavtal mellan statens vattenfaUsverk och Svenska
Gasföreningens Service AB (SGFS) som företrädare för ett antal kom-

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 86

munala
och enskUda intressenter. Vattenfallsverket har 51 % och SGFS 49 % av aktierna.
Aktiekapitalet uppgår till 100 000 kr. Avtalet gäller t. o. m. utgången av år
1979.

Swedegas
är det centrala organet för sådana utredningar, förhandlingar och projekteringsarbeten
som bedrivs med sikte på en eventuell introduktion av naturgas i Sverige. Swedegas
innehar 51 % av aktierna i AB Sydgas, som svarar för förberedelserna för
distribution och marknadsföring av naturgas i Sydsverige. Övriga intressenter
i Sydgas är Sydkraft AB samt Malmö, Helsingborgs och Lunds kommuner. Ett motsvarande
regionall bolag avses skola bildas även för Västsverige.

Enligt
konsortialavtalet skall verksamheten inom Swedegas finansieras genom bidrag
från aktieägarna i proportion till deras andelar i aktiekapitalet. Bidragen
beräknas tUl 2 milj. kr. för tvåårsperioden 1977 1978. Till bolaget har
därjämte lämnats ett statligt lån på 10 milj. kr. för att täcka utrednings- och
förprojekteringskostnader under samma period. För ändamålet har riksdagen på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisat ett
investeringsanslag Lån till förprojektering av naturgasledningar m. m. (prop.
1976/77: 125 bil. 12, NU 1976/77: 40, rskr 1976/77: 345).

Lånet
skall användas främst för arbeten i samband med projekt avseende import av
naturgas från Norge och Tyskland med rörledning genom Danmark. Lånet avses
komma att skrivas av om detta import-projekt inte kommer till stånd.

Under
år 1977 har förhandlingar ägt rum mellan Swedegas och det tyska företaget
Ruhrgas AG om leveranser av en årlig kvantitet av högst 1,2 miljarder m (Gm)
naturgas till Sverige med början hösten 1981. Därjämte har Swedegas förhandlat
med det av danska staten helt ägda företaget Dansk Olie & Naturgas A/S
rörande villkoren för transiteringen genom Danmark.

Swedegas
AB

I
skrivelse den 22 december 1977 hemställer Swedegas AB om ett län med vUlkorlig
återbetalningsskyldighet på ytterligare 18 milj. kr. De sammanlagda kostnaderna
för bolagets verksamhet kalenderåren 1977 och 1978 beräknas nu tUl 30 milj.
kr., varav 24,2 milj. kr. har budgeterats för år 1978.

Beräkningen av
medelsbehovet grundas främst på de åtaganden om bidrag till
projekteringsarbeten som Swedegas har gjort i samband med förhandlingar med
Dansk Olie & Naturgas och Ruhrgas. Dessa arbeten utgör enligt Swedegas vad
som är absolut nödvändigt för att den planerade tidpunkten för första
naturgasleveransen till Sverige den 1 oktober 1981 skall kunna innehållas.

Bolaget
redovisar följande fördelning av medelsbehovet (1 000-tal kr.).

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 87

1977

1978

Prognos

Budget

Förprojektering
av rörledning i

Tyslcland

910

2615

Förprojektering
av rörledning i

Danmark

2 550

6 700

Utredningar
om import av LNG

135

600

Bidrag
till AB Sydgas

450

4 450

Bidrag
till planerat regionalt bolag i

Västsverige

5

1 050

Övriga
projekteringsarbeten och

utredningar

950

4 675

Administration

840

1 350

Reserv

2 720

5 840

24160

Under
bidraget till Sydgas redovisas dels Swedegas delägarlillskott, dels ett lån med
villkorlig återbetalningsskyldighet på 4 milj. kr. som bidrag till Sydgas
kostnader för detaljprojektering av ett distributionsnät i Sydsverige och för
marknadsföring inom regionen. Under övriga projekteringsarbeten och utredningar
redovisas främst projektering av en rörledning över Öresund och arbetet med
tekniska specifikationer m. m. för ledningssystemet.

Föredraganden

Arbetet
inom Swedegas har under det senaste året inriktats på ett konkret projekt som
avser import av naturgas genom rörledning från Nordtyskland genom Danmark.
Förhandlingarna med leverantören gäller en kvantitet av endast ca 1 Gm om året
från år 1981 för distribution främst i västra Skåne. Avsikten är emellertid
att en sådan anknytning till kontinentens naturgasnät skall skapa
förutsättningar för köp av gas även från andra leverantörer, varigenom
distributionen av gas efter hand skulle kunna utvidgas tUl slora delar av Syd-
och Västsverige. Den potentiella marknaden för naturgas i dessa delar av landet
har uppskattats till 6 ä 8 Gm om året omkring år 1990, till övervägande del som
ersättning för tjock eldningsolja i kraftvärme- och värmeverk samt industri.

Möjligheterna
till import av naturgas med fartyg i kondenserad form, s. k. liquified natural
gas (LNG), har också uppmärksammats under det senaste året. Frågan om sådan
import till Sverige under 1980-lalet från Algeriet och Nigeria har diskuterats
såväl på regeringsnivå som vid kommersiella kontakter mellan Swedegas och de
statliga gasbolagen i resp. land. Därjämte har Kockums AB i samarbete med flera
andra svenska industriföretag i februari 1977 lagt fram en studie rörande LNG-import
i stor skala i första hand från Mellersta Östern.

Inom
industridepartementet bildades våren 1977 en arbetsgrupp med

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 88

uppgift
atl studera de aktuella naturgasprojekten. I en lägesrapport i december 1977
har redovisats vissa allmänna bedömningar. Det framhålls all StäUning inte bör
tas till omfattningen av en eventuell introduktion av naturgas i Sverige
förrän energikommissionen (I 1976: 05) har redovisat sitt material och de
allmänna förutsätlningarna för naturgas i det svenska energisystemet därigenom
har klarlagts. Enligt rapporten bör beslutsunderlaget i avvaktan härpå
kompletteras bl. a. genom fortsatta diskussioner med olika tänkbara
naturgasleverantörer. Vägledande vid valet av leverantör bör vara atl
åstadkomma en ökad försörjningstrygghet i förhållande till den oljeimport som
gasen skulle ersätta. Enligt lägesrapporten kan detta uppnås i första hand
genom rör-bunden import från t. ex. Nordsjön.

I
lägesrapporten pekas vidare på behovet av modellstudier för uppbyggnaden av
ett naturgassystem baserat på såväl rörbunden gas som LNG, undersökningar av
säkerhetsfrågorna vid hantering av naturgas samt analyser av de
industripolitiska och övriga samhällsekonomiska effekterna av en naturgasintroduktion
i Sverige.

För
egen del anser jag det önskvärt att det angivna beslutsunderlaget tas fram.
Viktiga bidrag härtill kommer att lämnas i rapporter från energikommissionen
och dess olika expertgrupper. Vidare har regeringen den 22 december 1977
uppdragit åt statens industriverk att utreda de samhäUsekonomiska effekterna
av svensk industris deltagande i naturgasprojekt i Sverige.

Jag
vill vidare erinra om att regeringen, mot bakgrund av de aktuella
naturgasprojekten, i prop. 1977/78: 86 nyligen har lagt fram förslag tUl lag om
vissa rörledningar, m. m. Förslaget innebär att samhället genom en särskUd
koncessionslagstiftning skall förbehållas ett avgörande inflytande över
tillkomsten av olje- och naturgasledningar. Del pågår vissa andra förberedelser
för en naturgasintroduktion hos berörda myndigheter och organisationer, bl. a.
utarbetandet av normer för naturgasledningar.

Inför
ett beslut i nalurgasfrågan är det också av vikt att Swedegas fullföljer
utrednings- och projekteringsarbetet rörande främst de aktuella
importprojekten. Endast härigenom kan de ekonomiska villkoren för en eventuell
svensk naturgasintroduktion klarläggas.

Swedegas
beräknar nu kostnaderna för de nämnda arbetena och för bolagets övriga
verksamhet tiU 30 milj. kr. för tvåårsperioden 1977 1978. Bolagels delägare
har åtagit sig att bidra med 2 milj. kr. varjämte staten tUl bolaget år 1977
har lämnat ett bidrag med 10 milj. kr. i form av ett lån med villkorlig
återbetalningsskyldighet. Swedegas begär ett lån om ytterligare 18 mUj. kr. för
att täcka återstående medelsbehov. Huvuddelen av medlen är avsedda för Swedegas
andelar av utrednings- och projekteringsarbeten som bedrivs i samarbete med
övriga parter i de danska och tyska projekten. Vidare ingår betydande belopp
för förbere-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 89

delser
rörande distribution av gas i Sverige. Bolagets budget ger utrymme även för
vissa utredningar om LNG och modellstudier beträffande uppbyggnaden av ett nalurgassystem.

Enligt
min mening får arbetet med naturgasfrågorna ses som ett led i förberedelserna
för kommande energipolitiska beslut. Mot bakgrund härav anser jag det rimligt
alt staten liksom hittills bär huvuddelen av den ekonomiska risk som är
förbunden med Swedegas verksamhet genom lån tiU bolaget med villkorlig återbetalningsskyldighel.

Jag
vill i detla sammanhang stryka under atl det alltjämt råder ovisshet om
möjligheterna att få lill stånd en naturgasimport som uppfyller rimliga krav på
försörjningssäkerhel och ekonomi. Dessa möjligheter är beroende av faktorer som
man från svensk sida inte nämnvärt kan påverka. Av särskild betydelse är atl transiteringen
av naturgas för svensk räkning genom Danmark är nära knuten till frågan om
introduktion av naturgas i detta land på grundval av gasfyndigheterna i den danska
delen av Nordsjön. Det danska beslutet i denna fråga är beroende av
förhandlingar m. m. vUkas resultat f. n. inle kan förutses. Den situationen kan
alltså uppstå att ett svenskt beslut om introduktion av naturgas måste
uppskjutas. I ett sådant läge bör givetvis verksamheten inom Swedegas omprövas
med sikte på atl så långt möjligt minska kostnaderna.

Jag
förordar att ett anslag av 18 milj. kr, anvisas för att lämnas till Swedegas
som lån till förprojeklering av naturgasledningar m. m, I likhet med vad som
gäller för tidigare lån till bolaget bör lånet skrivas av i den mån
ifrågavarande importprojekl inte kommer lill stånd. Det ankommer på regeringen
alt meddela närmare vUlkor för lånet.

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att
till Lån till förprojektering av naturgasledningar m. m. pä tilläggsbudget III lill
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ell investeringsanslag av 18 000
000 kr.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 91

Bilaga 12

Utdrag

KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-03-16

Föredragande: statsrådet Äntonsson

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 såvitt avser kommundepartementets verksamhetsområde

Ersättningar och lån m. m. i samband med naturkatastrofen
i Tuve

Inledning

Jordskredet i Tuve inträffade onsdagen den 30 november
1977 strax efter kl. 16.00. Skredområdet omfattar en yta av omkring 300 000 m"'
och har formen av en i toppen avskuren triangel med en bas av 600 m och en höjd
av 800 m. Skredkanterna är upp till 15 m höga.

Vid skredet omkom åtta personer. Lika många fick ligga
kvar på sjukhus. En svårt skadad man avled senare, ytterligare 31 personer
skadades vid katastrofen. Den sista saknade personen påträffades på morgonen
lördagen den 3 december 1977.

Inom skredområdet låg 67 bostadshus och dessa kan inte
användas igen. Ytterligare 84 bostadshus, som ligger inom ett område där det
anses föreligga risk för skred (skredriskområdet), är evakuerade. Av dessa har
det visat sig nödvändigt att riva fem hus, som ligger intill skredkanten.
Ytterligare tio hus inom skredriskområdet kommer möjligen att rivas. De övriga
husen inom skredriskområdet kan, enligt nuvarande bedömning, åter användas för
bostadsändamål, sedan erforderliga åtgärder för stabilisering av marken och
förstärkningar av byggnadernas grunder har vidtagits. Ett antal bostadshus har
tidigare varit evakuerade på grund av säkerhetsskäl.

Inom skredområdet bodde 230 personer, inom
skredriskområdet ytterligare 206 personer och inom del tidigare evakuerade
området 212 personer.

Räddningstjänsten

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län övertog samma
kväll som katastrofen inträffade ledningen av räddningstjänsten. Måndagen den 5

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 92

december
1977 frånträdde länsstyrelsen ledningen. Räddningstjänsten upphörde onsdagen
den 28 december 1977.

Brandförsvaret,
som fick det första larmet om skredet kl. 16.10, satte in alla tillgängliga
resurser. Inom tio minuter var 42 man och 13 ambulanser på skadeplatsen. Till
dess att den sista saknade personen hade påträffats, deltog kontinuerligt
omkring 70 personer ur brandförsvaret i räddningsarbetet. Även militär personal
medverkade. I anslutning till skadeplatsen upprättades två ledningsplatser, en
norr och en söder om skadeområdet. Brandförsvarets verksamhet samordnades i
enlighet med planen för den regionala räddningstjänsten i Göteborgs och Bohus
län med övriga kommunala verks och polisens verksamhet. Under räddningsarbetet
rekvirerades hjälp från brandförsvaret i grannkommunerna, i första hand för alt
upprätthålla brandberedskapen inom Göteborgs kommun.

Larmet
nådde polisens ledningscentral kl. 16.12 och kl. 17.40 var tolv polisiära
enheter däribland en polishelikopler i verksamhet vid skredområdet. Tjänstefri
polispersonal uppmanades i radio att kontakta resp, tjänsteställe. Bemannade
vägspärrar upprättades på åtta platser för att förhindra obehörig trafik till
området. Med bevakning av området arbetade kontinuerligt 35 polismän och 50
militärer. Denna styrka utökades under lördagen och söndagen med 50 man. Efter
framställning till rikspolisstyrelsen förstärktes polispersonalen med
ytterligare 50 poUsmän från andra polisdistrikt i länet och angränsande län.
En upplysningscentral upprättades i Glöstorpsskolan. Där samarbetade polisen
med försäkringsbolag och sociala distriktsnämnden. I övrigt omfattade
polisarbetet insamling av uppgifter om dem som bodde inom området för att
fastställa antalet saknade samt bokföring av personer som omfattades av beslut
om evakuering. Polisen svarade också för omhändertagandet av kringspritt gods.

Sahlgrenska
sjukhuset nåddes av larmet kl. 16.15. På sjukhuset utlöstes katastroflarm.
Kontakt togs med Östra sjukhuset samt lasaretten i Kungälv och Mölndal. En
läkare och två sjuksköterskor, utrustade eidigt sjukhusets katastrofplan,
sändes till skredområdet tio minuter efter larmet. Kort därefter sändes
ytterligare fem läkare från sjukhuset till skredområdet. I närheten av
skredområdet upprättades två förbandsplatser, där ett mindre antal lätt skadade
togs om hand. Vid det närbelägna Lillhagens sjukhus för psykiskt sjuka togs
ett femtiotal personer om hand. Endast ett fåtal behövde vård och ingen behövde
läggas in.

Försvarsområdesstaben
samordnade under mililärbefälhavaren hjälpinsatserna från militära förband,
hemvärn och frivilliga försvarsorganisationer. Redan kl. 17.00 kunde 150 man
från KA 4 ställas till förfogande. Fram till fredagen var 100150 personer
kontinuerligt insatta för att tiUsammans med personal ur brandförsvaret sköta
räddnings- och röjningsarbetet. Från onsdagen till kl. 08.00 på måndagen
biträdde 50

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 93

personer
kontinuerligt polisen med bevakningsuppgifier. Totalt insattes under
räddningsaktionen omkring 1 000 personer ur militära förband, hemvärn och
frivilligorganisationer.

Civilförsvarets
förrådsmän larmades kl. 16.30. Strålkastare, radioutrustning och annan
materiel var vid skredplatsen kl. 20.00. Under natten rekvirerades och
utlämnades bl. a. bergborrmaskiner, spett, bultsaxar och domkrafler.

Kommunens
olika verk bidrog med sina resurser för atl understödja räddningsarbetet.
Sålunda tog gatukontorets geotekniker fram del underlag som behövdes för att
räddningsledningen skulle kunna bestämma om evakuering, besök och inflyttning i
området. I gatukontorets regi byggdes på polisens begäran ett fem km långt
bevakningsstängsel runt området och sedan också vägar lill och inom
skredområdet. Vatten- och avloppsverket stängde snabbi av vattentillförseln och
avloppen i området. Energiverken transporterade inom några timmar reservkraflsaggre-gat
till platsen och fick mycket snabbt fram belysning till skredområdel.
Socialförvaltningen organiserade en hjälpverksamhet i upplysningscentralen och
bostadsförmedlingen anordnade mottagning på samma ställe.

En
särskild informationsbyrå upprättades av stadskansliets informationsavdelning
i samverkan med polisen. Den information som räddningsledningen ville sprida
till de katastrofdrabbade kunde nå ut mycket snabbt genom bl. a. lokalradions
försorg. Under räddningsskedet hölls varje dag presskonferenser som anordnades
av den centrala räddningsledningen. Därvid medverkade kommunstyrelsen och
olika organ som deltog i räddningsarbetet.

Samrådsgrupper
m. m.

I
början av december 1977 bildades en central samrådsgrupp med statsråd och
tjänstemän från berörda departement samt företrädare för länsstyrelsen,
Göteborgs kommun, försäkringsgivarna och villaägarför-eningarna. Samrådsgruppen
fungerar som ett forum för överläggningar i de ekonomiska och praktiska frågor
som föranleds av jordskredet.

I
ett svar den 15 december 1977 på en fråga i riksdagen förklarades, att del från
allra första stund hade varit regeringens avsikt att medverka till atl de
drabbade skulle, så långt det var möjligt, hållas ekonomiskt skadeslösa.

I
samband med ett sammanträde den 22 december 1977 i den centrala samrådsgruppen
bildades en lokal värderings- och beredningsgrupp. Denna grupp går genom
skadefallen och förtecknar ersättningsanspråken. I gmppen sker överläggningar i
frågor rörande värdering och ersättning. Den lokala gruppen består av
företrädare för staten, Göteborgs kommun, försäkringsgivarna och villaägarföreningarna.

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 94

Stabilisering
av marken och iordningställande av området

Inom
kommunen pågår arbete med upprättande av en ny detaljplan för skredområdet och
närmast omkringliggande områden. Själva skredområdet kan under överskådlig tid
sannolikt inte utnyttjas för bostadsändamål. Kommunens avsikt är att det skall
ställas i ordning som ett grönområde. Vissa vägar behöver emellertid anläggas
inom området.

Genom
kommunens försorg genomförs geotekniska undersökningar och utredningar för atl
klarlägga hur marken skall kunna stabiliseras och området ställas i ordning.
Vissa stabiliseringsåtgärder har redan vidtagits eller påbörjats. Vidare har
utöver vad som skedde redan i samband med räddningstjänsten vissa åtgärder
för områdets iordningställande genomförts. Bl. a. har den större allmänna väg
som passerar genom skredområdet, Nya Tuvevägen, återställts i farbart skick.

Förvärv
och försäljning av fastigheter

Marken
inom skredområdet torde, som har nämnts tidigare, komma att användas som ett
grönområde i anslutning till bostadsbebyggelse och för vägändamål. Under sådana
förhållanden har det ansetts att marken, som torde sakna intresse för de
nuvarande ägarna, bör ägas av kommunen. Vad som har sagts nu gäller också i
fråga om de fastigheter inom skredriskområdet där husen rivs.

Flertalet
av de bostadsfastigheter inom skredriskområdet som nu är evakuerade blir, sedan
erforderliga stabUiserings- och grundförstärk-ningsåtgärder har vidtagits, åter
användbara. Ett antal fastighetsägare kan emellertid komma alt motsätta sig att
flytta tillbaka. De kan också inträffa att några ägare till fastigheter utanför
skredriskområdet anser sig inte kunna bo i sma tidigare hus. Detta gäller i första
hand sådana bostadshus som myndighet tidigare har beslutat evakuera. En sådan
inställning från de skadelidandes sida kan vara grundad på t. ex. starka
psykiska skäl. Som framgår av det följande avser kommunen förvärva
fastigheterna i de fall de nuvarande ägarna inte kommer atl flytta tillbaka.

Innan
de fastigheter som inlöses kan försäljas, måste erforderliga stabiliserings-
och grundförstärkningsåtgärder samt reparationer vidtagas. Vid försäljningen
bör en ersättning som väl motsvarar fastigheternas marknadsvärde före skredet
kunna erhåUas. Tuve är ett attraktivt bostadsområde och tillgången på småhus
är begränsad. Området är vidare mycket grundligt undersökt ur geologisk
synpunkt. Omfattande åtgärder skall vidtagas för att förhindra framtida skred.
Själva skredområdet kommer att ställas i ordning på ett sådant sätt att de omkringliggande
bostadsområdenas attraktivitet inle minskar till följd av skredet.

Ansvaret
för åtgärder och kostnadsfördelning

Företrädare
för staten har fört förhandlingar med företrädare för dels Göteborgs kommun,
dels försäkringsgivarna om bl. a. ansvaret för de

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 95

åtgärder
som behöver vidtas i skredområdet och skredriskområdet samt fördelningen av
kostnaderna för dessa åigärder. Förhandlingarna har lett till att förslag till
överenskommelser mellan staten och kommunen resp. försäkringsgivarna har
upprättats. Förslagen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ämne som
bilaga 12:1 och 12: 2.

Kostnaderna
med anledning av Tuve-katastrofen har beräknats av kommunen och fördelas enligt
förslagen på följande sätt (milj. kr.).

Staten

Försäkringsgivarna

Kommunen

Summa

Förstörda
byggnader och

skadat
eller förlorat lösöre

35,0

35,0

Merkostnader
för de skade-

lidande,
flyttningskostnader

m.m.

*

Mark m.m.
inom skred-

området

10,0

10,0

Fastigheter
varpå husen

'

kan
komma att rivas

3,0

4,5

7,5

Grundförstärknings-
och

stabiliseringsåtgärder

(inkl.
vissa vägar)

16,1

8,1

24,2

Tuvevägen

1,4

1,4

Iordningställande
av skred-

området

3,9

3,9

7,8

Ledningar
och Kvillebäcken

5,0

5,0

10,0

Kyrkvägen

0,5

0,5

1,0

Övrigl

2,0

2,0

4,0

Administration

*

Diverse
ersättningar och

kostnader,
oförutsett

15,0

0,4

15,4

Totalt

56,9

48,0

11,4

116,3

*
Kostnaderna kan f.n. ej anges.

De
belopp som anges i tabellen är preliminära så vitt avser staten och kommunen.
Den slutliga fördelningen mellan dessa parter skall enligt förslag till överenskommelse
avse verkliga kosmader. De ersättningsbelopp som försäkringsgivarna kommer alt
få betala för förstörda byggnader och skadat eller förlorat lösöre är
uppskattade. Uppgift om storleken av merkostnader för de skadelidande,
flyttningskostnader m. m. saknas ännu. Övriga kostnader som enligt förslag
till överenskommelse faller på försäkringsgivarna avser fasta belopp. Dock
skall en justering ske med hänsyn till de värden som kommer att fastställas för
byggnaderna (preliminärt har värdet av varje byggnad upptagits till 300 000 kr.
Mervärdeskatt och prisstegringar beräknas till 5,6 milj. kr. En del av denna
kostnad skall enligt förslag till överenskommelse belasta kommunen.

Kommunens
kostnader för räddningstjänst, vilka beräknas uppgå till 11 milj. kr., ersätts
av staten i enlighet med bestämmelser i brandlagen (1974: 80) och de principer
för statsbidrag som gäller vid tUlämpning av 21 § tredje stycket nämnda lag.

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 96

Det
belopp som behövs för atl täcka statens kostnader utöver kostnaderna för
räddningstjänst kan avrundas till 65 milj. kr. Hänsyn har då också tagits
till mervärdeskatt och prisstegringar samt till behov av viss marginal för
osäkerhet i kostnadskalkylerna.

Ersättning
till skadelidande

Fastighetsägarna
och deras famUjer har beretts tillfälliga bostäder genom bl. a. Göteborgs
kommun och AB Volvo. De första återflyttningarna till bostäderna inom skredriskområdel
beräknas kunna ske den 1 juli i år. Kommunen har erbjudit de drabbade förtur
till de grupphus, bostadsrättslägenheter och kommunala tomter för friliggande
småhus som blir färdiga under åren 1978 och 1979.

Försäkringsgivarna
svarar gentemot de skadelidande för bl. a. skada på byggnader och lösöre samt
för de nödvändiga merkostnader för kost, logi m. m. som uppstår. Det ansvar som
Ugger på försäkringsgivarna kan betecknas som primärt. Insatser från staten för
att försälta de skadelidande i samma ekonomiska situation som före katastrofen
kan bli aktueUa endast i den mån försäkringsskydd inte föreligger. Staten har
inte någon formell skyldighet att betala ersättning.

Den
ersättning som om de skadelidande skall hållas ekonomiskt skadeslösa kommer
att falla på staten hänför sig i första hand till marken på de förstörda
fastigheterna inom skredområdet. Staten kan därutöver få finansiera inlösen av
fastigheter utanför skredområdel. Vidare kan staten få svara för fast och lös
egendom som inte täcks av försäkringsskydd. Övriga kostnader som kan uppstå
för staten kan preciseras först sedan den lokala gruppen har hunnit gå genom
skadefallen ooh förteckna ersättningsanspråken.

Värdering
av fastigheter

Ett
värderingsarbete beträffande fastigheterna har påbörjats genom länsstyrelsens
försorg. I arbetet deltar bl. a. värderingsexpertis som villa-ägarföreningen
anlitar.

Material
beträffande prisnivån i öppna marknaden för fastigheter som är jämförbara med
dem som är belägna inom skred- och skredriskområdena har samlats in och ställts
samman. Resultatet av detta arbele (ortsprisutredningen) har därefter
redovisats och diskuterats i den lokala gruppen. F. n. pågår en värdering av
varje enskild fastighet med utgångspunkt i ortsprisutredningen. Detta arbete
beräknas vara klart under senare delen av mars. Därefter kommer
värderingsmännen att inhämta varje fastighetsägares synpunkter på
värderingsresultatet. Under senare delen av april beräknas ersättningsanspråk
och värderingsresultat bli redovisade i den lokala gruppen. Länsstyrelsen
kommer därefter att med eget yttrande överlämna materialet till regeringen för
slutligt ställningstagande.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 97

Föredraganden

Jordskredet
i Tuve inträffade den 30 november 1977. Naturkatastrofer av detta slag
inträffar inte ofta i Sverige och det är naturligt atl göra en jämförelse med jordskredet
den 29 september 1950 i Södra Surte vid Göta älv. Detta skred ansågs vara en
naturkatastrof av för svenska förhåUanden sällsynt karaktär och med ovanligt
omfattande skadeverkningar. Skredet i Surte berörde ett omkring 400 m brett
och omkring 600 m långt område. Bostadsbebyggelsen bestod av 30 egnahem och hyreshus,
innehåUande tillsammans 118 lägenheter. Inom området bodde 304 personer.
Katastrofen krävde ett dödsoffer och två personer skadades svårt. Skadorna vid
Surtekatastrofen uppskattades i prop. 1950: 256 till omkring 5 milj. kr.

Även om Surtekatastrofen
således var en naturkatastrof med ovanligt omfattande skadeverkningar, kan det
konstateras att naturkatastrofen i Tuve har medfört väsentligt större
skadeverkningar. Skredområdet i Tuve har formen av en i toppen avskuren
triangel med en bas av 600 m och en höjd av 800 m. Inom detta område låg 67
bostadshus som kan betecknas som totalförstörda. Det har visat sig nödvändigt
att därutöver riva fem hus. Ytterligare tio bostadshus kan komma att behöva
rivas. Därutöver ligger 69 bostadshus incmi ett område där omedelbar risk för
skred föreligger. Dessa hus är evakuerade och de kan åter användas för
bostadsändamål först sedan åtgärder för stabilisering av marken och förstärkning
av byggnadernas gmnder har vidtagits. Inom skredområdet bodde 230 personer, inom
skredriskområdet ytterligare 206 personer och inom ett område som tidigare var
evakuerat på grund av säkerhetsskäl 212 personer. Vid skredet i Tuve omkom 9
personer. Antalet skadade var begränsat. De materiella skadoma och kostnadema
för återställning av området m. m. kan uppskattas till omkring 140 milj. kr.

Länsstyrelsen
ämnar göra en utvärdering av räddningstjänstinsatserna vid skredet. För att få
underlag för värderingen har länsstyrelsen från de olika myndigheter, företag
och organisationer som deltag i eller på annat sätt berördes av
räddningsaktionen begärt detaljerade redogörelser för deras insatser och
erfarenheter. Sedan dessa redogörelser har ställts samman och analyserats inom
länsstyrelsen, kommer en rapport att utarbetas.

Jag har genom personligt
besök på katastrofplatsen kunnat bUda mig en uppfattning om skadornas
omfattning. Genom bl. a, fortlöpande rapporter från länsstyrelsen har jag
kunnat följa myndigheternas insatser. Länsstyrelsens rapport kommer att ge en
detaljerad redovisning för rädd-ningstjänstinsatsema. Det kan enligt min mening
redan nu konstateras att de planer som länsstyrelsen och räddningsorganen hade
att arbeta efter visade sig vara i stort sett ändamålsenliga, att samverkan
mellan de olika räddningsorganen var effektiv samt att alla enheter snabbt kom
på plats och synes ha använts på rätt sätt.

7
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 125

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 98

Vad
gäller de enskilda personer som har lidit skada genom katastrofen anser jag
vara angeläget att staten i den mån ersättningsskyldighet inte ankommer på
försäkringsgivarna träder in med hjälp. Härvid bör enligl min mening
eftersträvas att de skadelidande skall försättas i samma ekonomiska situation
som före katastrofen.

Ersättning
för byggnader inom skredområdet och för de byggnader inom skredriskområdet som
måste rivas bekostas av försäkringsgivarna. Försäkringsvillkoren innefattar
inte ersättning för skador på marken. Denna kommer sannolikt inte att inom överskådUg
tid kunna användas för bebyggelseändamål utan endast ställas i ordning som ett
grönområde med vägar tUl kvarvarande bebyggelse. Marken som således saknar intresse
för de nuvarande ägarna bör lämpligen överföras i kommunens ägo. Ersättningen tUl
markägarna bör bekostas av staten.

Bostadsfastigheterna
inom skredriskområdet är evakuerade till dess erforderliga stabiliserings- och grundförstärkningsåtgärder
har vidtagits. Enligt uppgift vill i en del fall fastighetsägare, innehavare av
bostadsrättsradhus och deras familjer av främst psykiska skäl inte flytta
tillbaka tUl sina tidigare hem sedan dessa åter blivit beboeliga. Samma
förhållande råder i några fall utanför skredriskområdet men inom det område
som tidigare var evakuerat. Jag anser att dessa fastighetsägare och bo-stadsrällshavare
bör kunna få sina fastigheter och bostadsrätter inlösta så att de så snabbt som
möjligt kan skaffa nya bostäder. När det gäller fastigheter utanför
skredriskområdet bör detta dock ifrågakomma endast när särskilt starka skäl
föreligger. Frågan får prövas i varje särskilt fall. Sedan fastigheterna har
lösts in bör de så snart som möjligt försäljas.

Fastighetsägarna kan
ersättas antingen i den formen att de erhåller nya likvärdiga fastigheter ur
den kommunala småhuskön i utbyte mot de gamla fastighetema eller att de får
ersättning efter avdrag för vad försäkringsgivarna har att ge ut för
fastigheternas marknadsvärde beräknat som om skredet inte hade inträffat och
enligt de principer som tiUämpas vid expropriation. Båda alternativen har
studerats. Kommunen har emeUertid enligt förslaget till överenskommelse med
staten ställt som villkor att fastighetsägarna ersätts på annat sätt än genom
att kommunen tillhandahåller bytesfastigheter. För detta har kommunen anfört
ett flertal skäl, bl. a. att bytesmetoden medför stora praktiska svårigheter
och kräver att ett planlagt område med lämpligt läge finns tiUgängligt för
omedelbar bebyggelse samt att det inte finns något sådant område. Jag kan
ansluta mig till kommunens ståndpunkt och anser det angeläget att man tillämpar
en metod som är praktisk och smidig och som kan ge de skadelidande
fastighetsägarna besked inom rimlig tid om vilken ersättning de skall få.
Ersättningen bör därför bestämmas efter vanliga expropriationsrättsliga
principer och värderingstidpunkten faststäUas till den 1 juli 1978, då
fastighetsägarna med nuvarande planering kan beräknas komma att få sin
ersättning.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 99

Såsom
framgår av förslaget till överenskommelse meUan staten och Göteborgs kommun har
kommunen åtagit sig att svara för i princip alla praktiska åtgärder med
anledning av skredet. Det gäller -bl. a. åtgärder för stabilisering av marken,
grundförstärkning av byggnader, anläggande av vägar och iordningställande av
området. Vidare skall kommunen ha hand om förvärv, förvaltning och försäljning
av fasligheter. Statens intressen skall enligt förslaget lill överenskommelse
tillgodoses genom ett samrådsförfarande mellan kommunen och länsstyrelsen.
Finansieringen av kommunens förvärv av det område som skall ställas i ordning
till ett grönområde avses ske genom statsbidrag. För kommunens förvärv av de fastigheter
som åter skall säljas ställer, enligl förslag till överenskommelse, staten ett
räntefritt lån till kommunens förfogande. Lånet skall återbetalas i den
omfattning och den takt som kommunen säljer fastigheterna. En slutlig
avräkning skall äga rum mellan staten och kommunen sedan förvärv och
försäljning av fastigheterna har avslutats, vilket beräknas ske före utgången
av år 1979.

Jag
anser denna uppläggning ändamålsenlig. Kommunen har resurser och erfarenheter
av de ifrågavarande uppgifterna. Om staten skulle sköta dessa uppgifter, skulle
det krävas en särskild organisation för ändamålet.

Av förslagen tiU
överenskommelser mellan staten och kommunen resp. försäkringsgivarna framgår
fördelningen mellan staten, kommunen och försäkringsgivarna av kostnader
avseende åtgärder för grundförstärkningar, stabilisering av marken,
iordningställande av området m. m. Grundförstärkningskostnader skall enligt
förslag till överenskommelse belasta försäkringsgivarna i den mån de är att
hänföra till byggnader som omfattas av försäkringsskydd, vilket inte är fallet
med bl. a. bostadsrättsradhus. Stabiliseringskostnaderna skall fördelas mellan
försäkringsgivarna och staten. Försäkringsgivarna skall då svara för
stabiliseringskostnader som kan betecknas som åtgärder för att förhindra
ytterligare skredskador på byggnader med försäkringsskydd. Staten svarar
således för dels kostnaderna för grundförstärknings- och stabiliseringsåtgärder
som avser byggnader som inte omfattas av försäkringsskydd, dels den del av
stabiliseringskostnaderna som avser mark. Försäkringsgivarna skall enligt
förslaget inte belastas med högre kostnad än som motsvarar värdet av de
byggnader som säkras genom åtgärderna inom en viss del av skredkanten. I
fördelningen mellan staten och kommunen är huvudprincipen att kostnader för
iordningställande delas lika, medan staten ensam svarar för övriga kostnader.
Jag anser att fördelningen meUan staten, kommunen och försäkringsgivarna är
rimlig. Därvid beaktar jag bl. a. att kommunen åtager sig ansvaret för det
praktiska genomförandet av åtgärderna och inte avser atl begära ersättning av
staten för administrativa kostnader eller för den mark som tillhörde kommunen
och som skadades genom skredet.

Det
är nu för tidigt att närmare ange vilka ytterligare ersättnings-

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 lOo

belopp
som kan komma att bU aktueUa för att de skadelidande skall försättas i samma
ekonomiska situation som före katastrofen. Jag anser det dock lämpUgt att
avsätta ett visst belopp för sådana ersättningar.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
godkänna de föreslagna överenskommelserna mellan staten och dels kommunen, dels
försäkringsgivarna.

DRIFTBUDGETEN

FEMTONDE
HUVUDTITELN

E.
Diverse

[1]
E 1. Ersättningar m. m. i samband med naturkatastrofen i Tuve.

Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret
1977/78.

Med hänvisning till vad
jag har anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Ersättningar m. m. i samband med naturkatastrofen i Tuve på tilläggsbudget
III tiU statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av
65 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

V.
FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[2]
26. Lån för inlösen av fastigheter i samband med naturkatastrofen i Tuve. Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret
1977/78.

Med
hänvisning tUl vad jag har anfört i det föregående hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen

att
till Lån för inlösen av fastigheter i samband med naturkatastrofen i Tuve på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för bud-betåret 1977/78 anvisa ett
investeringsanslag av 40 000 000 kr.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 101

Bilaga
12: 1 Förslag till överenskommelse 1978-02-02

Samhällets
åtgärder inom skred- och skredriskområdet i Tuve samt fördehiingen mellan
staten och Göteborgs kommun av kostnaderna för åtgärderna

De
åtaganden från statens sida som anges i det följande gäller endast i
förhållande till Göteborgs kommun. De avser således inte att redovisa statens
inställning i fråga om kostnadsfördelningen mellan staten, å ena sidan, och
annan intressent än kommunen, å andra sidan.

Det
antecknas att den centrala samrådsgruppen vid sammanträde den 22 december 1977
kommit fram till i huvudsak följande.

1.
De drabbade skall inte behöva
försättas i en sämre ekonomisk situation än före katastrofen.

2.
Staten är beredd att överta
fastigheter inom den gräns som har dragits kring skred- och skredriskområdet
(se särskild karta upprättad den 9 december 1977 av stadsbyggnadskontoret i
Göteborgs kommun).

3.
Frågan om Övertagande av
fastigheter utanför nyssnämnda gräns skall prövas i varje särskilt fall.

4.
I förhållande till de
skadelidande har försäkringsbolagen ett primärt ansvar. Avgränsningen mellan
statens och bolagens ansvar får klarläggas genom överläggningar mellan staten
och bolagen.

5.
En lokal värderings- och beredningsgmpp
skall tillsättas. Denna lokala grupp skall gå igenom skadefallen och anteckna
ersättningsanspråken. 1 gruppen skall överläggningar kunna ske i principfrågor
rörande värdering och ersättning.

6.
I fråga om återstäUande av
skredområdet bör överläggningar äga rum mellan staten och kommunen.

Det
antecknas vidare

atl
kommunens kostnader för räddningstjänst ersätts av staten i enlighet med
uttryckliga bestämmelser i brandlagen och de principer för statsbidrag som
gäller vid tillämpning av 21 § tredje stycket nämnda lag och

att
kommunen har beslutat att de bostadsinnehavare som har förlorat sina hem vid Tuve-raset
skall ges förtur till de grupphus, bostadsrättslägenheter och kommunala tomter
för friliggande småhus som produceras under åren 1978 ooh 1979.

1
§ Kommunen åtager sig följande.

1.
Kommunen genomför förvärv av
mark i skredområdet och blir ägare tUl den.

2.
Kommunen förvärvar i
förekommande fall även fastigheter inom skredriskområdet, iordningställer och förvahar
fastigheterna samt försäljer dem.

3.
Kommunen förvärvrr de
fastigheter utanför skredriskområdet, vilka staten efter prövning i varje
särskilt fall funnit böra övertagas. Dessa fastigheter iordningställs,
förvaltas och försäljs av kommunen.

8
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 125

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 102

4.
Kommunen låter utföra grundförstärknings- och stabiliseringsåtgärder och
anlägger gator, ledningar o. s. v. inom skred- och skredriskområdet samt
iordningställer området och, i erforderlig omfattning, mark i anslutning tUl
området. Kommunen gör inte anspråk på ersättning av staten för de skador som
har tillfogals kommunens fastigheter genom skredet.

Kommunen
har inga anspråk på staten för kostnader för administration av de åtgärder som
anges under 14 ovan. Som administrationskostnad räknas inte
administrationspålägg för arbeten som kommunens affärsdrivande verk utför eller
låter utföra och som är direkt hänförliga till resp. arbetsprojekt.

2
§

Staten
åtager sig att genom statsbidrag svara för kommunens kostnader för markförvärv
inom skredområdet.

För
kommunens förvärv av fastigheter inom och i förekommande fall utanför
skredriskområdet ställer staten ett räntefritt lån eller lånegarantier där
staten svarar för räntekostnaden till förfogande. Lånet återbetalas i den
omfattning och i den takt som kommunen försäljer fastigheterna.

Staten
och kommunen skall verka för att de åtgärder som avses i 1 § första stycket 1
och 2 genomförs i sådan tid att ett slutligt avräkningsförfarande kan ske före
utgången av år 1979. Avräkningsförfärandet skall avse all mark och alla
fastigheter som kommunen förvärvat resp. förvärvat och försålt enligt 1 §
första stycket 13.

Staten
förbinder sig att gentemot kommunen svara för kostnaderna för alla
stabiliseringsåtgärder och däri ingående vägbyggnadsarbeten inom skred- och
skredriskområdet, inklusive geotekniska undersökningar, utredningar och
programhandlingar (av kommunen uppskattade kostnader: 21,6 milj, kr, vid
bevarandet av 78 hus och 19,4 milj. kr. vid bevarandet av 69 hus),

ombyggnaden
av Tuvevägen (av kommunen uppskattad kostnad: 1,4 milj. kr.),

rivning
och undanskaffande av byggnader inom skredriskområdet (av kommunen uppskattade
kostnader: 3 milj. kr. vid bevarandet av 78 hus och 7,5 milj. kr. vid
bevarandet av 69 hus), gmndförslärkningar och reparationer av byggnader m. m.
inom skredriskområdet (av kommunen uppskattade kostnader: 7,1 milj. kr. vid
bevarandet av 78 hus och 5,9 milj. kr. vid bevarandet av 69 hus),

nedtagning
och borttransport av byggnader inom skredområdet (av kommunen uppskattade
kostnader: 0,5 milj. kr.). Därjämte förbinder sig staten att gentemot kommunen
svara för hälften av kostnaderna för

återuppbyggandet
av Kyrkvägen eller motsvarande väg (av kommunen uppskattad kostnad: 1,0 milj.
kr.),

dränering,
planering, plantering, belysning och gångvägar inom skredområdet (av kommunen
uppskattade kostnader: 7,8 milj. kr.), anläggningar för va och el inom skred-
och skredriskområdet jämte fördjupning av Kvillebäcken (av kommunen
uppskattade kostnader: 10 milj. kr.),

vakttjänst,
provisorisk skolpavUjong, platskontor, ofömtsett och diverse (av kommunen
uppskattade kostnader: 4 milj. kr.).

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 125 103

Staten
svarar alltså gentemot kommunen för hela verkliga kostnaden för de i fjärde
stycket upptagna åtgärderna och för halva verkliga kostnaden för de i femte
stycket upptagna åtgärderna, beträffande vilka kommunen svarar för andra
hälften av kostnaderna. Kostnadsbedömningarna tar ej häsyn till moms och
prisstegringar, vilka kostnader kommunen uppskattar till 1,6 resp. 4 milj. kr.
Dessa kostnader skall fördelas på de olika kostnadsposterna.

3 §

Som förutsättning för att kommimen
skall förvärva mark och fastigheter inom skred- och skredriskområdet gäller
att kommunen är befriad från all befattning med förhandlings- och
värderingsfrågor, att uppgörelse om ersättning träffas före kommunens förvärv
och att fastighetsägarna ersätts på annat sätt än genom att kommunen
tillhandahåller bytesfastighet.

Staten förutsätts vidare
gentemot kommimen påtaga sig de kostnader som kommunen i egenskap av säljare av
fastighet förorsakas på grund av omständighet som avses i 4 kap. 19 § jordabalken.
Kommunen skall dock i första hand kräva ersättning av föregående
fastighetsägare.

4 §

Staten
åtager sig

att
utbetala statsbidraget för förvärv av mark i skredområdel vid anfordran,

att
utbetala det räntefria lånet eller medge lånegaranti för förvärv av
fastigheterna utanför skredområdet vid anfordran och att utbetala
ersättningarna för kommunens arbeten i skredområdet ooh skredriskområdet
förskottsvis vid resp. arbetes påbörjande efter anfordran från kommunen.

5 §

Länsstyrelsen skall
beredas möjlighet att följa planering, kostnadsberäkning och genomförande av
de arbeten beträffande vilka staten gentemot kommunen skall svara för hela
eller del av kostnaderna. Igångsättandet av större arbeten skall föregås av
samråd med länsstyrelsen. Samråd skall vidare äga rum i frågor som gäller
förvärv och försäljning av fastigheter.

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 104

Bilaga
12: 2 Förslag till överenskommelse 1978-02-28

Kostnader
för stabiliserings- och grundförstärkningsåtgärder m. m. i Tuve

Denna
överenskommelse mellan staten och försäkringsgivarna gäller endast de frågor
som berörs i det följande. Andra ersättnings- och kostnadsfrågor som föranleds
av Tuvekatastrofen den 30 november 1977 omfattas alltså inte av överenskommelsen.
Det förutsätts att staten före den 31 juli 1978 har fastställt vilken
ersättning staten är beredd att betala till resp. fastighetsägare för den del
av fastigheten som inte omfattas av försäkringsgivares ansvar och har ställt
ersättningen till fastighetsägarens förfogande.

Försäkringsgivarnas
ansvar enligt denna överenskommelse grundas på den ansvarsfördelning mellan
staten och försäkringsgivarna som anges i de närmast följande sex styckena.

Försäkringsgivarna
svarar för

dels
ersättning tUl fastighetsägarna för värdet av de byggnader inom
skredriskområdet som bedöms böra rivas,

dels
kostnaderna för stabiliserings- och grundförstärkningsåtgärder som kan hänföras
till byggnader med försäkringsskydd mot skada på grund av bl. a. jordskred och
som vidtas för att avvärja eller begränsa skada på sådana byggnader,

dels
de skadelidandes flyttningskostnader.

Försäkringsgivarnas
ansvar för kostnader för stabiliserings- och gmnd-förstärkningsåtgärder
begränsas inom varje sektion av skredkanten till det sammanlagda marknadsvärdet
av de försäkrade byggnader inom sektionen som åtgärderna är avsedda att skydda.

Staten
svarar för dels övriga kostnader för stabiliserings- och grundförstärkningsåtgärder,
dels de skador som har uppkommit på fastigheterna inom skredriskområdet i
samband med räddningsarbetet.

Staten
tillser att samtiiga stabiliserings- och grundförstärkningsåtgärder genomförs
och svarar för de skador som kan uppkomma på fastigheterna inom
skredriskområdet på grund av dessa åtgärder.

I
fråga om de bostadsfastigheter inom skredriskområdet som inte blir inlösta
övertar staten försäkringsgivarnas ansvar gentemot fastighetsägarna för de
skador på byggnader till följd av jordskredet den 30 november 1977 som har
inträffat före den 1 juli 1978 och som vid denna tidpunkt inte var kända för
berörd försäkringsgivare eller länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Detta
gäller endast i den mån rätt till ersättning för skadorna följer av
försäkringsavtal som den 30 november 1977 gällde för fastigheten.

Staten
har inga anspråk på försäkringsgivarna för kostnader för bevakning av
skredriskområdet.

Denna
överenskommelse innebär att försäkringsgivarna skall svara för nedan angivna
belopp i milj. kr. Värdet av byggnaderna har i avvaktan på det pågående
värderingsarbetet beräknats till 300 000 kr. för varje byggnad. Beträffande de
poster som i följande uppställning anges avse byggnader skall de slutliga
beloppen anpassas efter resultatet av

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 105

värderingsarbetet
och baseras på värdet den 1 juli 1978. Försäkrings

givarna betalar senast den 1 juni 1978 till Göteborgs kommun de er

sättningsbelopp som anges i uppställningen.

Sektion 1 Almhöjdsområdet

fem
byggnader som rivs 1,5

stabiliseringsåtgärder 2,2

grundförstärkningsåtgärder 0,9
4,6

Sektion
2 Tångenvägen

värdet
av fem byggnader 1,5

bostadsrättshus
som rivs 0,3 1,8

Sektion
3 Snarberget

stabiliserings-
och grundförstärkningsåtgärder 0,5

Sektion
4 Tångelund

värdet
av tio byggnader 3,0

(en
byggnad står på säker grund)

Sektion
5 Uddeni

nio
byggnader som rivs 2,7

Oförutsedda utgifter för
åtgärder på sektion 1 och 3 0,4

Summa 13,0

Kostnaderna
för stabiliserings- och grundförstärkningsåtgärder beträffande Udden överstiger
byggnademas marknadsvärde.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 107

Bilaga 13

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-03-16

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 såvitt avser stat för statens allmänna fastighetsfond

STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Reparations- och underhållskosmader m. m. under
slottsbyggnadernas delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under posten
Reparations- och underhållskostnader m. m. har för denna delfond i staten för
statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1977/78 beräknats 9,9 milj. kr.
Därav har beräknats 6,3 milj. kr. under delposten fastighetsunderhåll (prop.
1976/77: 100 bil. 24 s. 3, FiU 1976/77: 28, rskr 1976/ 77: 300).

Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop.
1976/ 77: 100 bU. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) den 16 februari 1978
beslutat om vissa sysselsättningsskapande åtgärder under budgetåret 1977/78.
Beslutet innebär bl. a. att från den i staten för statens allmänna
fastighetsfond, slottsbyggnadernas delfond, uppförda posten Reparations-och
underhållskostnader m. m. får utöver vad regeringen i annat sammanhang har
föreskrivit tas i anspråk högst 1,5 milj. kr. Regeringen har den 23 februari
1978 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra fastighetsunderhåll i
fastigheter som redovisas på slottsbyggnadernas delfond av statens allmänna
fastighetsfond med inriktning på en medelsförbrukning budgetåret 1977/78 av
högst 1,5 milj. kr. utöver vad som kan rymmas inom i annat sammanhang anvisade
medel till reparations-och underhållskostnader m. m.

Reparations- och underhållskostnader m. m. under byggnadsstyrelsens
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under posten Reparations- och
underhållskostnader m. m. har för denna delfond i staten för statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret 1977/78 beräknats 313,6 milj, kr. Därav har
beräknats 68 milj. kr. under delposten fastighetsunderhåll samt 55 milj. kr.
under delposten ombyggnad och komplettering

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 108

(prop.
1976/77: 100 bil. 24 s. 78, FiU 1976/77: 28, rskr 1976/77: 300).

Regeringen
har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77: 100 bU. 2, FiU 1976/77:
10, rskr 1976/77: 133) den 27 oktober 1977 beslutat om vissa sysselsättningsskapande
åtgärder under budgetåret 1977/78. Beslutet iimebär bl. a. att från den i
staten för statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond,
uppförda posten Reparations- och underhållskostnader m. m. får utöver vad
regeringen i annat sammaidiang har föreskrivit tas i anspråk högst 5 milj.
kr. Regeringen har samma dag uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i sysselsättningsskapande
syfte efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen tUl budgetåret 1977/78 tidigarelägga
reparations- och underhållsarbeten m. m. i fastigheter som redovisas på
byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Uppdraget avser
arbeten till en kostnad av högst 5 mUj. kr. utöver vad som kan rymmas inom i
annat sammanhang anvisade medel till reparations- och underhållskostnader m. m.
budgetåret 1977/78.

Byggnadsstyrelsen
har aimiält att reparations- och underhållsarbeten m. m. till en sammanlagd
kostnad av 5 milj. kr. har tidigarelagts med anledning av nämnda beslut den 27
oktober 1977. Av detta belopp bör 1 975 000 kr. belasta delposten
fastighetsunderhåll och 3 025 000 kr. delposten ombyggnad och komplettering.

I
framställning därefter har byggnadsstyrelsen redovisat behov av ytterligare
medel till reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1977/78.
Byggnadsstyrelsen beräknar ytterUgare 5 milj. kr. för fastighetsunderhåll och
ytterligare 2,5 milj. kr. för ombyggnad och komplettering.

Regeringen
har den 16 februari 1978 beslutat om vissa sysselsättningsskapande åtgärder.
Beslutet, som har fattats med stöd av tidigare nämnda bemyndigande, innebär
bl. a. att från den i staten för statens allmänna fastighetsfond,
byggnadsstyrelsens delfond, uppförda posten Reparations- och
underhållskostnader m. m. får utöver vad regeringen i annat sammanhang har
föreskrivit tas i anspråk högst 7,5 milj. kr. Regeringen har den 23 februari
1978 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra reparations- och underhåUsarbeten
i fastigheter som redovisas på byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna
fastighetsfond med inriktning på en medelsförbrukning budgetåret 1977/78 av
högst 5 milj. kr. för fastighetsunderhåll och högst 2,5 milj. kr. för ombyggnad
och komplettering utöver vad som kan rymmas inom i annat sammanhang anvisade
medel till reparations- och underhållskostnader m. m.

Föredraganden

Med
hänvisning till de beslut för vilka jag har redogjort i det föregående bör i
staten för statens allmänna fastighetsfond för budget-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 109

året
1977/78 beräknas ytterligare medel i 1 000-tal kr. enligt följande
sammanställning.

Reparations-
och underhållskostnader m.m.:

Slottsbyggnademas delfond 4- ] 500

Fastietsunderhåll (-f 1 500)

Reparations-
och underhållskostnader m.m.:

Byggnadsstyrelsens delfond -1-12 500

Fastighetsunderhåll (+ 7 000)

Ombyggnad
och komplettering (-1-5 500)

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att i staten för statens allmänna
fastighetsfond

1, till
Reparations- och underhållskostnader m. m. under slotts

byggnadernas delfond för budgetåret 1977/78 beräkna ett be

lopp av ytteriigare 1 500 000 kr.,

2. till
Reparations- och underhållskostnader m. m. under bygg

nadsstyrelsens delfond för budgetåret 1977/78 beräkna ett be

lopp av ytteriigare 12 500 000 kr.

9
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 125

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 111

Bilaga 14

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-03-16

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 såvitt avser avskrivning av nya kapitalinvesteringar

Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag
på till-läggsbudgetarna IIII till gällande statsbudget. I enlighet med de
principer som hittills har tillämpats bör nu, när avskrivningsbehovet för de
olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag
föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma eller ändring ske i
de till grund för här beräknade avskrivningar liggande förhållandena
förutsätter jag att vederbörliga tillägg och jämkningar vidtas av riksdagen.

DRIFTBUDGETEN

UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER

II. Avskrivning av nya
kapitalinvesteringar

Statens affärsverksfonder. För att trygga Gotiands
elförsörjning har särskilda insatser befunnits nödvändiga enligl den
redogörelse som lämnades i prop. 1977/78: 25. Den föreslagna lösningen som har
godtagits av riksdagen (NU 1977/78: 32, rskr 1977/78: 108), innebär bl. a. att
medel i form av avskrivningsanslag skall ställas till statens vattenfallsverks
förfogande för förvärv av aktier i AB Gotlands kraftverk och av elproduklionsanläggningar,
för anskaffning av en gasturbin av ny typ samt för att uppföra ett dieselkraftverk
på Gotland. 276 milj. kr. av kostnaderna för dessa investeringar faller på
budgetåret 1977/78. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 276 milj. kr.

Jag vill i
detla sammanhang också anmäla att regeringen i samband med beslut den 29
september 1977 om att fullfölja utbyggnaden av kraftstationen Ligga med ett
tredje aggregat har medgett vattenfallsverket

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 112

att
som kompensation för merkostnaderna få belasta det i statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens
vattenfallsverks fond anvisade förslagsanslaget Kraftstationer m. m. med 25
milj. kr.

Statens
allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av
investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning för
förvaltningsbyggnader 25 % av anläggningskostnaden och för byggnader för
kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50 %. Investeringar i
mark avskrivs inte.

Med
tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggsbudget uppföras
i enlighet med följande sammanställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Investering kr.

Avskrivning kr.

41 100 000 2 700 000

20 550 000 675 000

18 775
000

9 388 000

7 500
000

1 875 000

1 800 000

900 000

Anslag

Justitiedepartementet:
Polishus m.m.

Byggnadsarbeten
för domstolsväsendet Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården

Utrikesdepartementet:
Inköp, uppförande och iståndsätlande av fastighetei för utrikesrepre-sentationen

Budgetdepartementet:
Byggnadsarbeten för statlig förvaltning

Industridepartementet:

Byggnadsarbeten för teknisk

utveckling m.m. 150 000 75 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statens
utlåningsfonder. På tilläggsbudget I har anvisats 135 milj. kr. till
studiemedelsfonden. Anslaget bör skrivas av helt. Jag tar upp ett
avskrivningsanslag av 135 milj, kr.

Till
statens hantverks- och industrilånefond har på tilläggsbudget I anvisats ett
investeringsanslag av 30 milj. kr. Genom riksdagens beslut (prop. 1977/78: 40,
NU 1977/78: 34, rskr 1977/78: 110) skaU tillgångarna på fonden överföras tUl
de nybildade regionala ulvecklingsfondema. Med hänsyn härtiU bör i huvudsak
hela förmögenhetsberäkningen på fonden skrivas av. Jag tar upp ett
avskrivningsanslag av 607 124 000 kr.

Fonden
för låneunderstöd. På tilläggsbudget III föreslås ett anslag av 1,5 milj. kr.
till lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.
Avskrivningsanslaget bör tas upp med 1,5 mUj. kr.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 113

Anslag
till Pressens lånefond bör med hänsyn till gällande regler för amorteringstider
och räntebefrielser skrivas av med 4,5 milj. kr. Jag tar upp ett
avskrivningsanslag av 4,5 milj. kr.

På
tiUäggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisades till lån tUl
trädgårdsnäringen ett investeringsanslag av 20 milj. kr. Hittills har lån beviljats
från anslaget med sammanlagt 8 milj. kr. På tUläggsbudget II tiU
statsbudgeten för innevarande budgetår har föreslagits att ett särskilt stöd
till trädgårdsnäringen skall kunna utgå från denna lånefond i form av
avskrivningslån. Avskrivningslån föreslås kunna utgå intill ett sammanlagt
belopp av 3 milj. kr. Med anledning härav tar jag upp ett avskrivningsanslag om
3 milj. kr.

På
tilläggsbudget I har anvisats 34,1 milj. kr. till lån till teko-, sko-och garveriindustrier
och på tilläggsbudget III har till samma anslag föreslagits 21,5 milj. kr.
Lånen avses bli ränte- och amorteringsfria, varför jag tar upp ett
avskrivningsanslag av 55,6 mUj. kr. På tUläggsbudget I har anvisats 37 850 000
kr. till försörjningsberedskapslån. På tilläggsbudget III föreslås ett
försörjningsberedskapslån till Svenska Rayon AB av 11,7 mUj. kr. Lånen är ränte-
och amorteringsfria under avtalstiden och skrivs av vid avtalstidens slut
förutsatt att företaget har uppfyllt sina åtaganden, varför anslaget bör skrivas
av helt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 49 550 000 kr.

På
tilläggsbudget III föreslås ett anslag av 40 milj. kr. till lån för inlösen av
fastigheter i samband med naturkatastrofen i Tuve. Lånet skall ges till
Göteborgs kommun och t. v. vara ränte- och amorteringsfritt. Jag tar upp ett
avskrivningsanslag av 40 milj. kr.

Fonden
för statens aktier. På tUläggsbudget I har anvisats ett anslag av 35 milj. kr.
till förvärv av aktier i Stansaab Elektronik Aktiebolag. Med hänvisning till
vad som har anförts i prop. 1977/78: 17 bör aktierna skrivas ned tUI sitt
nominella värde. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 5 milj. kr.

På tilläggsbudget II har
föreslagits ett anslag av 420 000 kr. tUl förvärv av aktier i AB Vin- och
spritcentralen. Det i förhållande till aktiemas nominella värde överskjutande
beloppet bör skrivas av, varför jag tar upp ett avskrivningsanslag av 20 000
kr.

Regeringen har föreslagit (prop.
1977/78: 73) att statens aktier i AB Eiser överlåts tUl Statsföretag AB utan
vederlag. Aktierna är på fonden för statens aktier bokförda till 56 404 583 kr.
Detta belopp bör skrivas av, varför jag tar upp ett avskrivningsanslag av 56
405 000 kr.

På grund av statsmakternas
beslut (prop. 1976/77: 139, NU 1976/77: 53, rskr 1976/77: 343) har staten
tecknat aktier för 600 milj. kr. i ett aktiebolag som skall vara moderbolag för
de statsägda varven. Aktierna har tecknats till viss överkurs. Staten har såsom
betalning för aktiema

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 114

dels
erlagt kontant 399 975 050 kr., dels överlåtit siatens innehav av aktier i AB
Götaverken, Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB. De överlåtna aktierna
var på fonden för statens aktier bokförda tiU 290 450 000 kr. Staten har aUtså
i förhållande tUl aktiemas nominella värde betalat ett övervärde av 90 425 050
kr. Det överskjutande beloppet bör skrivas av, varför jag tar upp ett
avskrivningsanslag av 90 426 000 kr.

Under åberopande av det
anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. till
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter angivna

fonder på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret

1977/78 anvisa följande förslagsanslag, nämligen

Statens
affärsverksfonder

Industridepartementet

Kraftstationer på Gotiand m. m. 276 000 000

2. till
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter angivna

fonder på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret

1977/78 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens
allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet

Polishus m. m. 20 550 000

Byggnadsarbeten
för domstolsväsendet 675 000

Vissa
byggnadsarbeten för kriminalvården 9 388 000

Utrikesdepartementet

Inköp,
uppförande och iståndsätlande av fas

tigheter för utrikesrepresentationen 1 875 000

Budgetdepartementet

Byggnadsarbeten för statiig förvaltning 900 000

Industridepartementet

Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. 75 000

Statens
utlåningsfonder

Utbildningsdepartementet

Studiemedelsfonden 135 000 000

Industridepartementet

Siatens
hantverks- och industrilånefond 607 124 000

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 125 115

Fonden
för låneunderstöd

Socialdepartementet

Lån
till nybyggnader vid erkända vårdanstalter

för
alkoholmissbrukare m. m. 1 500 000

Budgetdepartementet

Pressens
lånefond 4 500 000

Jordbruksdepartementet

Lån
till trädgårdsnäringen 3 000 000

Handelsdepartementet

Lån
till teko-, sko- och garveriindustrier 55 600 000

Försörjningsberedskapslån 49 550 000

Kommundepartementet

Lån
för inlösen av fastigheter i samband med

naturkatastrofen i Tuve 40 000 000

Fonden
för statens aktier

Budgetdepartementet

Förvärv
av aktier i AB Vin- och spritcenlralen 20 000

Industridepartementet

Förvärv
av aktier i Stansaab Elektronik Aktie

bolag 5 000 000

Förvärv av aktier i AB Eiser 56 405 000

Förvärv av aktier i moderbolaget i den statliga

varvskoncemen 90 426 000

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 117

Bilaga
15

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-03-16

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

DRIFTBUDGETEN

UTGIFTER
FÖR STATENS KAPITALFONDER

Avskrivning
av oreglerade kapitalmedelsförluster. På fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster,
vilken förvaltas av riksgäldskontoret, redovisas förluster som har uppkommit
på statens kapitalfonder och överförts till fonden i den ordning regeringen
har bestämt i varje särskilt fall.

I
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 finns uppfört ett anslag av 1 milj. kr.
för reglering av uppkommande kapitalmedelsförluster.

Avskrivning
mot fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster görs vanligen per den 30 juni
varje år. Enligt en skrivelse från riksgäldskontoret, som har redovisats i prop.
1977/78: 100 bil. 23, utgjorde behåU-ningen på fonden per den 30 juni 1977 drygl
389 milj. kr.

Regeringen
har i beslut den 10 mars 1977 med fastställande av statens järnvägars
driftstat för budgetåret 1976/77, medgivit att avsättningarna till värdeminskningskontot
för budgetåret 1976/77 får minskas med det belopp som kan erfordras för att det
inte skall uppstå underskott för budgetåret.

Statens
järnvägar har i skrivelse den 23 september 1977 anmält att underskottet för
budgetåret 1976/77 uppgår tUl 89 964 000 kr., varmed avskrivningarna har
minskats enligt regeringens medgivande.

Regeringen
medgav med stöd av riksdagens beslut (prop. 1976/77: 125 bil. 15, FiU 1976/77:
21, rskr 1976/77: 263) att statens järnvägar per den 1 juli 1977 från fonden
för oreglerade kapitalmedelsförluster får föra över 89 964 000 kr. till
värdeminskningskontot för statens järnvägars fond.

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 118

Enligt
riksdagens beslut (prop. 1975: 30 bil. 1, NU 1975: 30, rskr 1975: 202 och prop.
1975/76: 100 bil. 15, NU 1975/76: 42, rskr 1975/ 76: 260) har under Fonden för
låneunderstöd investeringsanslag Lån till projektering av Ranstadsverket av 15
milj. kr. resp. 26 milj. kr. lämnats till Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB).
Lånen skulle ha en löptid av tio år och t. v. vara ränte- och amorteringsfria.

Med
hänvisning till all projektet Ranstad -75 inte kommit till stånd beslöt
regeringen den 29 december 1977 att 36 milj. kr. av ifrågavarande lån inte
skall återbetalas av bolaget utan täckas med anlitande av fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster.

I
enlighet med riksdagens beslut (prop. 1976/77: 155, NU 1977/78: 11, rskr
1977/78: 38) kommer 13 av de tvätterier som drivs av förenade fabriksverken (FFV)
att överlåtas till kommunala huvudmän. För vissa av tvätterierna kommer de nya
huvudmännen att betala sammanlagt 43 860 000 kr. jämte ränta fr. o. m. den 1
januari 1978 och tUl dess betalning erläggs. För andra tvätterier har staten
åtagit sig att i samband med överlåtelsen tiU de nya huvudmännen betala
sammanlagt 40 930 000 kr. jämte ränta fr. o. m. den 1 januari 1978 och till
dess betalning erläggs. Ett medelstillskott har för detta ändamål beviljats av
riksdagen (prop. 1977/78: 25 bil. 11, NU 1977/78: 32, rskr 1977/78: 108). Vad
som på detta sätt erhålls för tvätterierna understiger väsentligt det hos FFV
bokförda värdet för motsvarande tillgångar. Skälen härtill är att de nya
huvudmännen övertar pensionsansvaret för personalen och att de kompenseras för
att gällande tvättavtal upphör i förtid.

De
beräknade bokförda värdena på tvätterirörelsens tillgångar i form av mark,
byggnader, maskiner och persedlar samt fordringar per den 31 december 1977
uppgick till 138,6 milj. kr. Dessa har till 100 milj. kr. finansierats med
investeringsanslag och till 38,6 milj. kr. med FFV:s rörelsemedel. Den
sammanlagda försäljningsintäkten beräknas uppgå till 44,9 milj. kr. inkl.
ränta. Ett nedskrivningsbehov uppkommer därigenom hos FFV med 93,7 milj. kr.

På
uppdrag av regeringen har riksrevisionsverkel (RRV) lämnat förslag till redovisningsåtgärder
hos FFV. RRV har därvid presenterat ett alternativ som innebär att statsverket
täcker hela förlusten och ett alternativ att FFV läcker hela förlusten samt
flera alternativ mellan dessa ytterligheter. RRV har vidare utrett om FFV har
tillgångsposter inom övriga sektorer som kan skrivas upp för att kompensera
nedskrivningsbehovet inom tvätteriseklorn. RRV har bedömt att vissa markvärden
vid FFV:s anläggningar kan skrivas upp med 5 milj. kr. och FFV:s kontorsfastighet
i Eskilstuna kan skrivas upp med 10 milj. kr. utan att det bokförda värdet
efter uppskrivningarna kommer att överstiga taxeringsvärdet.

För
egen del anser jag det rimligt att staten till viss del medverkar till att
täcka det nedskrivningsbehov som uppstår vid överföringen av

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop,
1977/78:125 119

tvätterierna
lill nya huvudmän. Efter samråd med chefen för induslrideparlementet föreslår
jag att den nedskrivning som är hänförlig till tillgångar som har anskaffats
med rörelsemedel belastar FFV:s rörelse och atl den nedskrivning som är hänförlig
till tiUgångar som anskaffats med investeringsmedel täcks genom dels
uppskrivning av värdet på vissa fastigheter med 15 milj. kr., dels anlitande av
fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. De medel som erhålls vid
försäljningen (44,9 milj. kr.) skall användas för nedskrivning av de med
investeringsmedel anskaffade tillgångarna och därmed enligt gällande regler
inlevereras lill statsverket. Av det ytteriigare nedskrivningsbehovet på (138,6
44,9 =) 93,7 milj. kr. kommer FFV att med tillämpning av ovanstående princip svara
för 38,6 milj. kr. genom ianspråktagande av disponibla medel inom verket under
verksamhetsåren 1977/78 och därefter. Genom att förlusten täcks av uppkommande
överskott bedöms FFV att vid utgången av i varje fall verksamhetsåret 1977/78
uppvisa en balanserad förlust. Återstående del av nedskrivningsbehovet (93,7
38,615,0 =) 40,1 milj. kr. bör täckas med anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Jag föreslår därför att 40,1 milj. kr. anvisas för detta ändamål som en
avsättning till fonden.

Jag
övergår nu till frågan om SJ:s rörelseresultat för innevarande budgetår.

Såsom
tidigare meddelats i prop. 1977/78: 100 bU. 9 beräknas SJ inte kunna uppnå fuH
kostnadstäckning i sin verksamhet under innevarande budgetår. Detta beror bl.
a. på konjunkturutvecklingen. Hur slor bristen blir beror på hur kostnader och trafikeflerfrågan
utvecklas fram till budgetårets slut.

För
att det inte skall uppstå underskott i resultaträkningen för statens järnvägar
för budgetåret 1977/78 har regeringen den 16 februari 1978 medgivit att
avsättningarna till värdeminskningskontot får minskas med det belopp som kan
behövas. Enligt samma beslut skall SJ, sedan bokslutet för budgetåret har
färdigställts, anmäla lill regeringen med vilket belopp avsättningarna till
värdeminskningskontot minskats.

Med
minskade avskrivningar ökar det förräntningspliktiga statskapitalet. För att
kompensera SJ för detta förordar jag, efter samråd med chefen för
kommunikationsdepartementet, att det statskapital som SJ skall förränta i
förekommande fall får skrivas ned med det belopp med vilket avskrivningarna
minskas för budgetåret 1977/78. Regeringen bör få besluta om nedskrivningen
sedan SJ har anmält med vilket belopp man har minskat avskrivningarna.
Nedskrivningen bör ske per den 1 juli 1978 genom anlitande av fonden för
oreglerade kapitalmedelsförluster.

Av
min redogörelse för fondens utnyttjande framgår atl behov av ytterligare
avskrivningsmedel föreligger. En viss reserv är härutöver nödvändig för att
täcka kommande avskrivningsbehov.

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 120

Jag
förordar därför att 500 milj, kr. anvisas för ytterligare regleringar av
oreglerade kapitalmedelsförluster.

Med
hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster på till-läggsbudget III
till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett anslag av 500 000 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 16 Förteckning

över av
regeringen hos riksdagen I prop. 1977/78:125 begärda anslag på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

///. Utrikesdepartementet

400 000

250 000

71 000
000

4 400
000

210 000
000

213 400
000

8 951
000

303 100
000

1 200
000

3 997
000

A 3 Inventarier för beskickningar, delegationer och
konsulat, reservationsanslag

E 4 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut,
reservationsanslag

IV. Försvarsdepartementet

H 9 FN-styrkors verksamhet utomlands, reserva

tionsanslag

V. Socialdepartementet

A 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag D 2a
Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem, reservationsanslag

VI. Kommunikationsdepartementet

B 3 Byggande av statliga vägar, reservationsanslag

B 7 Bidrag till byggande av enskilda vägar, reserva

tionsanslag

B 10 Byggande av mellanriksvägen KirunaNarvik,
reservationsanslag

E 3 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Utrustning m. m,, reservationsanslag

E 8 Bidrag till statens väg- och trafikinstitut, reser-

vationsanslag

F 8 Kostnader för stämpelavgift å aklier i Aktiebo

laget Aerotransport och Svensk Interkontinen

tal Lufttrafik Aktiebolag, reservationsanslag 705 000

IX. Utbildningsdepartementet

A 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 1 500 000

B 11 Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsan

slag 1 632 000

B 12 Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, re

servationsanslag 14 950 000

B 13 Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag 2 215 000

D 54 Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm 506 000

G 3 Bidrag till internationella kongresser m. m. i

Sverige, reservationsanslag 190 000

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:125 122

X. 1 ordbruksdepartementet

A 3 Kommittéer m. m., reservationsanslag 1 700 000

J 2
Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof

m. m., reservationsanslag 1 000 000

XL Handelsdepartementet

A 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 500 000

XII. Arbetsmarknadsdepartementet

1 400 000

500 000

662 000 000

5 600 000

14 000 000

224 000

6 200 000

13 000 000

300 000 000

319 000

351 000

A 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag

A
4 Internationellt samarbete, förslagsanslag

B 3 Sysselsättningsskapande åigärder, reservationsanslag

B 12 Särskilt sysselsätiningsstöd till Tretorn AB, reservationsanslag

C 5 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning, reservationsanslag

D 3
Åtgärder för invandrare, reservationsanslag

XIV. Industridepartementet

A 3 Kommittéer m. m., reservationsanslag

A 6 Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa

län, reservationsanslag

B 23 Kapitaltillskott till Statsföretag AB, reservationsanslag

D 1 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering
samt information och dokumentation, reservationsanslag

D 3 Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m, m.,
reservationsanslag

XV. Kommundepartementet

E 1 Ersättningar m. m. i samband med naturkata

strofen i Tuve, reservationsanslag 65 000 000

Summa egentliga statsutgifter 1 916 190 000

B. Utgifter för statens kapitalfonder II. Avskrivning av nya
kapitalinvesteringar

A. Statens affärsverksfonder

Industridepartementet

Kraftstationer på Gotiand m. m. 276 000 000

B. Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet

1
Polishus m. m. 20 550 000

2
Byggnadsarbeten
för domstolsväsendet 675 000

3
Vissa
byggnadsarbeten för kriminalvården 9 388 000

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 123

Utrikesdepartementet

5 Inköp,
uppförande och iståndsätlande av fastig

heter för utrikesrepresentationen 1 875 000

Budgetdepartementet

11 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning 900 000

Industridepartementet

15 Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m.m. 75
000

D. Statens
utlåningsfonder

Utbildningsdepartementet

1
Studiemédelsfonden 135 000 000

Industridepartementet

3 Statens hantverks- och industrilånefond 607 124 000

E. Fonden
för låneunderstöd

Socialdepartementet

1 Lån
till nybyggnader vid erkända vårdanstalter

för
alkoholmissbrukare m. m. 1 500 000

Budgetdepartementet

2 b
Pressens lånefond 4 500 000

Jordbruksdepartementet

3 a
Lån till trädgårdsnäringen 3 000 000

Handelsdepartementet

4 Lån
tUl teko-, sko- och garveriindustrier 55 600 000

6 Försörjningsberedskapslån 49 550 000

Kommundepartementet

Lån
för inlösen av fastigheter i samband med

naturkatastrofen
i Tuve 40 000 000

F. Fonden
för statens aktier

Budgetdepartementet

2 Förvärv
av aktier i AB Vin- och spritcentralen 20 000

Industridepartementet

3
Förvärv av aktier i
moderbolaget i den statliga varvskoncernen 90 426 000

4
Förvärv av aktier i Stansaab
Elektronik Aktiebolag 5 000 000

5
Förvärv av aktier i AB Eiser 56 405 000

III.
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

1
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsför

luster 500 000 000

Summa
utgifter för statens kapitalfonder 1 857 588 000

Summa
för driftbudgeten 3 773 778 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:125 ,24

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

I.
Statens affärsverksfonder B. Televerket

1
Teleanläggningar m. m. 35 030 000

II. Statens
allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet

1
Polishus m.m. 19 800 000

2
Byggnadsarbeten för
domstolsväsendet 2 700 000

3
Vissa byggnadsarbeten för
kriminalvården 8 715 000

V.
Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet
1 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter

för
alkoholmissbrukare m. m. 1 500 000

Handelsdepartementet

8 Lån till teko-, sko- och garveriindustrier 21 500
000

10
Försörjningsberedskapslån 11700 000

Industridepartementet

25 Län
till förprojektering av naturgasledningar

m.
m. 18 000 000

Kommundepartementet

26 Lån
för inlösen av fastigheter i samband med

naturkatastrofen i Tuve 40 000 000

IX. Diverse
kapitalfonder

Kommunikationsdepartementet

Statens
vägverks förrådsfond: Vägmaskiner

m.
m. 9 300 000

Summa
för kapitalbudgelen 168 245 000

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 7S0ig «

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

81 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (77)

77 kopplingar i 47 dokument.

  1. Prop. 1996/97:3 KulturpolitikProp.1996/97:3 s. 147 om s. 35 i texten
  2. Bet. 1986/87:KrU1 om statens kostnadsansvar för vissa konstlån s. 4 i texten
  3. Prop. 1983/84:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 s. 23 i texten
  4. Prop. 1982/83:98 om statsmyndigheternas inlåning av konstverk s. 24 i texten
  5. Prop. 1982/83:68 om rekonstruktion av Statsfrötagsgruppen s. 20 i texten

Visa alla 47

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. NJA 1988 s. 15 »Riksdagens anslagsbeslut« i texten

Doktrin (3)

3 kopplingar i 2 dokument.

  1. Eklund, Anställningsförhållandet vid företagsöverlåtelser, 1983 s. 172 · s. 327 i texten
  2. JT 2025/26 s. 169 s. 181 i texten · dokumentnivå