om familjebidragslag m.m.
80 sidor, varav 78 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 78 av 80 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1977/78:127, om familjebidragslag m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:127 Regeringens proposition
1977/78:127
om
familjebidragslag m. m.;
beslutad
den 16 mars 1978.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
ERIC
KRÖNMARK
Propositionens huvudsakliga innehåll
1
propositionen föreslås en ny familjebidragslag. I de föreslagna bestämmelserna
slopas det nuvarande begreppet familjemedlem och rätten till familjepenning
begränsas i huvudsak till fall då den värnpliktige har barn under 18 år.
Familjepenning skall främst utgå förden värnpliktiges barn samt för maka eller
annan person som vårdar barnet. Med maka avses i förslaget även den som utan
att vara gift med den värnpliktige sammanlever med denne under äktenskapsliknande
förhållanden. Om synnerliga skäl föreligger, skall familjepenning även kunna
utgå för maka som inte värdar barn. Vidare föreslås förmånligare regler för
behovsprövningen av familjepenning och bostadsbidrag. Nuvarande administration behälls
t. v. men vissa ändringar i besluts- och besvärsordningen föreslås.
Statsbidragssystemet förenklas enligl förslaget på sä sätt att staten bestrider
95 % av kommunernas familjebidragskoslnader och atl det inte görs skillnad på
olika former av familjebidrag utan atl samma procentsats tillämpas i fråga om
alla familjebidrag. 1 övrigt föreslås ändringar av värnpliklslagen (1941:967) m.
m. så att en anpassning sker till den föreslagna familjebidragslagen. Den nya
lagen föresläs träda i kraft den 1 juli 1978,
1 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 127
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:127
1 Förslag till Familjebidragslag
Härigenom
föreskrivs följande.
Inledande
bestämmelser
1 §
Tjänslepliktig och tjänsteplikligs närstående har rätt till familjebidrag på
de villkor som anges i denna lag.
Även
om villkoren för rätl lill familjebidrag är uppfyllda, fär den myndighet som
beslutar om bidraget bestämma att det icke skall utgå, om det är uppenbart att
behov av bidraget icke föreligger.
2 §
Familjebidrag utgär i form av familjepenning, bostadsbidrag, flyttnings-
bidrag, näringsbidrag och begravningsbidrag.
Skyldighet
att utge familjebidrag vilar på kommunerna.
3 §
Med tjänslepliktig avses den som har inkallats för att
1.
enligt värnpliktslagen
(1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tjänst eller särskilda bestämmelser om
bistånds- och katastrofutbildning fullgöra grundutbildning eller
repetitionsutbildning i omedelbar anslutning till grundutbildningen,
2.
fullgöra sådana föreskriven
utbildning till befallning för kompanibefäl eller motsvarande utbildning som
icke fullgörs enligt värnpliktslagen,
3.
tjänstgöra vid hemvärnet eller
frivilligt utbilda sig för eller tjänstgöra i befattning inom totalförsvaret,
om utbildningen eller tjänstgöringen skall pågå minst fem dagar i följd och
icke ger rätt till dagpenning som motsvarar vad värnpliktig erhåller under repetilionsutbildning
eller rätt till lön enligt de grunder som gäller för anställd personal.
Vid tillämpning av
bestämmelserna om näringsbidrag avses med tjänslepliktig även den som har
inkallats för atl fullgöra tjänstgöring enligl civilförsvarslagen (1960:74) och
den som har inkallats till annan utbildning eller tjänstgöring enligt
värnpliktslagen, lagen om vapenfri tjänst eller särskilda bestämmelser om
bistånds- och kalaslrofutbildning än som anges i första slycket.
4
§ Familjebidrag utgär efter
ansökan av den ijänslepliktige eller av annan för vilken familjebidrag kan
utgå.
5
§ Om ej annat anges, utgår
familjebidrag endast för tid under vilken den Ijänslepliktige fullgör
utbildning eller tjänstgöring som anges i 3 § (tjänstgöringstid) samt under
in- och utryckningsdagar.
Prop.
1977/78:127 3
6 §
Bestämmelserna i denna lag om maka gäller också för make och för den
som utan att vara gift med den ijänslepliktige lever tillsammans med honom
eller henne under äktenskapsliknande förhållanden.
Familjepenning
och bostadsbidrag
7 §
Familjepenning utgår för
1.
tjänsteplikligs barn som är
under 18 år och varaktigt bor tillsammans med den ijänslepliktige,
2.
tjänsteplikligs barn under 18
är i annat fall än som avses i 1,
3.
annat barn än den ijänstepliktiges.om
barnet är under 18 år saml fostras och väsentligen försöris av den Ijänslepliktige
och hans maka,
4.
tjänsteplikligs maka, om hon
vårdar barn som avses i 1 eller 3,
5.
tjänsteplikligs maka i annat
fall än som avses i 4, om synneriiga skäl föreligger,
6.
tjänsteplikligs frånskilda
maka, om den ijänslepliktige enligt dom eller avtal är skyldig att utge bidrag
till hennes underhåU,
7.
den som utan att vara maka till
den Ijänslepliktige vårdar hans barn, om barnet är under 18 år och varaktigt
bor tillsammans med den ijänslepliktige.
Frågan
om barns ålder bedöms efler förhällandet den 1 januari del år då den Ijänslepliktige
påböriar tjänstgöringen.
8 §
Bostadsbidrag utgår för kostnad
1. för bostad i vilken tjänslepliktig bor tillsammans
med maka och barn som avses i 7 § eller med enbart sådant barn,
2. för bostad i vilken tjänslepliktig bor tillsammans
med maka i annat fall än som avses i 1,
3. för bostad i vilken tjänslepliktig bor ensam vid
tjänstgöringstidens början, om han vid den lidpunkten har haft bostaden i minsl
sex månader,
4. för tjänsteplikligs bostad i annat fall än som
avses i 1-3, om särskilda skäl föreligger.
Bostadsbidrag
flr ej ulgå för mer än en bostad.
9 §
Familjepenning beräknas för månad till högst 450 kronor för barn och lill
högst 990 kronor för annan person. Familjepenning för den som uppbär
ersättning för värd som avses i 7 § 7 eller för den som har rätt lill
underhållsbidrag, som tjänslepliktig är skyldig att utge, flr dock ej överstiga
ersättningens eller bidragets belopp för månad.
10 §
Bostadsbidrag beräknas för månad lill högst bostadskostnaden eller, i
fall som avses i 8 § 4, den ijänstepliktiges andel i bostadskostnaden. Endast
om särskilda skäl föreligger flr dock till grund för beräkningen läggas högre
Prop. 1977/78:127 4
bostadskostnad
än som motsvarar normal hyra på orten för en lägenhet om tre rum och kök i
fråga om bostad som avses i 8 § 1, fören lägenhet om två rum och kök i fråga om
bostad som avses i 8 § 2 samt för en lägenhet om ett rum och kök för bostad i
övriga fall.
11 §
Vid bestämmande av familjepenning enligt 7§ I, 3 och 4 samt
bostadsbidrag enligt 8 § 1 skall från summan för månad av högsta beloppen
för familjepenning enligt 9 § och bostadsbidrag enligt 10 § avräknas den
beräknade inkomsten för månad som belöper på tjänstgöringstiden enligt
följande ordning.
1.
Har makan inkomst, avräknas
hälften av den del som överstiger 1 000 kronor eller, om inkomsten är mer än 4
000 kronor, hälften av den del som överstiger en fjärdedel av inkomsten.
2.
Har barnet inkomst, avräknas,
dock högst med belopp som motsvarar familjepenningen för barnet, inkomst i form
av underhällsbidrag och bidragsförskott i sin helhet samt annan inkomst i den
mån den överstiger 500 kronor.
3.
Har den ijänslepliktige annan
inkomst än inkomst av arbete som han utför under frUid eller övningsuppehåll,
avräknas den del av inkomsten som överstiger 500 kronor.
12 §
Vid bestämmande av familjepenning enligt 7 § 2, 6 och 7 och
bostadsbidrag enligl 8 § 3 och 4 skall från summan av högsta beloppen för
familjepenning enligl 9 § och bostadsbidrag enligl 10 § avräknas den
Ijänstepliktiges inkomster på sätt som anges i 11 § 3, om ej annat följer av
andra stycket.
Om tjänsteplikligs
förhållanden är sådana alt familjebidrag skall bestämmas enligl säväl första
stycket som 11 § skall avräkningen av den Ijänstepliktiges inkomster i första
hand göras vid bestämmande av bidrag enligt 11 §.
13
§ Vid bestämmande av
familjepenning enligt 7 § 5 och bostadsbidrag enligt 8 § 2 skall från summan av
högsta beloppen för familjepenning enligt 9 § och bostadsbidrag enligt 10 §
avräknas ell belopp som är skäligt med hänsyn till den ijänstepliktiges och
hans makas ekonomiska förhållanden under tjänstgöringstiden.
14
§ Om tillämpningen av 11 eller
12 § leder till atl behov av familjebidrag uppenbart icke tillgodoses, flr den
myndighet som beslutar om bidraget bestämma det till skäligt belopp, dock högst
till belopp som anges i 9 och 10§§.
15
§ Med inkomst avses i denna lag
sådan inkomst som enligl kommunalskattelagen (1928:370)är skattepliktig, dock
ej inkomst som utgår på grund av
Prop.
1977/78:127 5
tjänstgöringen.
Med inkomst avses också bidragsförskott och icke skattepliktiga
underhållsbidrag.
16
§ Om familjepenning eller
bostadsbidrag utgår och tjänstgöringen har pågätt minst 180 dagar, skall
bidragen utges för ytterligare 30 dagar efter ulryckningsdagen. Om särskilda
skäl föreligger, flr bidragen utgå för högst 30 dagar efter utryckningsdagen
även i fall då tjänstgöringen har pågått mindre än 180 dagar.
17
§ Familjepenning och
bostadsbidrag utgär för dag med ett belopp som motsvarar en trettiondedel av
beloppet för månad.
Flyttningsbidrag
18 §
Byter tjänstepliktig bostad under tjänstgöringstiden eller inom 30 dagar
därefter, utgår flyttningsbidrag för skäliga flyttningskostnader, om det
föreligger särskilda skäl.
Näringsbidrag
19 §
Har tjänslepliktig sin huvudsakliga inkomst frän näring eller rörelse,
som drivs av honom eller hans maka, och anlitas under den Ijänstepliktiges
tjänstgöring särskilt avlönad arbetskraft för alt helt eller delvis ersätta den
Ijänslepliktige, utgår näringsbidrag för uppkommande lönekostnad, i den
mån kostnaden är skälig och överstiger det genomsnittliga normala drifts
överskott som näringen eller rörelsen kan beräknas lämna under den
Ijänstepliktiges tjänstgöring. Näringsbidrag utgår dock endast om del måste
antagas att förutsättningar finns för fortsatt drift av näringen eller rörel
sen.
För
lönekostnad som avser tjänsteplikligs eller hans makas barn, som är under 16
år, utgår icke näringsbidrag. Avser lönekostnad tjänsteplikligs maka, den Ijänstepliktiges
eller hans makas barn som har fy llt 16 år eller deras föräldrar eller syskon, ulgår
näringsbidrag endast om del föreligger särskilda skäl.
Frågan
om barns ålder bedöms enligt 7 § andra stycket.
20
§ Kan näring eller rörelse som
avses i 19 § icke drivas- under den Ijänstepliktiges tjänstgöring men finns föralsättningar
för atl fortsätta verksamheten efter tjänstgöringen, ulgår näringsbidrag för
sådana kostnader under tjänstgöringstiden som är nödvändiga för alt
verksamheten skall kunna återupptagas.
21
§ Näringsbidrag ulgår med högst
100 kronor för dag.
22
§ Om särskilda skäl föreligger,
fär näringsbidrag beviljas även för tid efter utryckningsdagen, dock för högst
30 dagar.
Prop.1977/78:127 6
Begravningsbidrag
23
§ Har med anledning av tjänsteplikligs tjänstgöring familjepenning beviljats
för maka eller barn och avlider makan eller barnet under tjänstgöringstiden,
utgår begravningsbidrag. Även om familjepenning icke har beviljats, får
begravningsbidrag utgå, om behov föreligger.
Begravningsbidrag utgår
med 2 (XX) kronor för tjänsteplikligs maka och med 1 000
kronor för barn.
Familjebidragsnämnder
m. m.
24 §
För handläggning av ärenden enligl denna lag skall inom varje kommun
finnas en familjebidragsnämnd.
Kommun
flr tillsätta särskild familjebidragsnämnd eller uppdraga åt annan nämnd atl
vara familjebidragsnämnd. Har detta icke skett, är socialnämnden
familjebidragsnämnd.
25 §
1 fråga om särskild familjebidragsnämnd tillämpas 3 kap. 2 §, 3 § första
stycket, 4 §, 5 § tredje slycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§
kommunallagen (1977:179). 1 annan kommun än Stockholms kommun
tillämpas även 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag.
Familjebidragsnämndens
protokoll behöver ej upptaga annat än uppgift om närvarande ledamöter, beslutet
i varje ärende och uppgift om reservation. Föreskrifter om i vilken
utsträckning beslut skall innehålla de skäl som har bestämt utgången finns i 17
§ förvaltningslagen (1971:290).
Ulan
hinder av 2 § 2 förvaltningslagen tillämpas 4 och 5 §§ nämnda lag i samtliga
ärenden hos särskild familjebidragsnämnd.
26 §
Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter om
verkställighet av lagen utövas av försvarets civilförvaltning samt, under dess
överinseende och ledning, av länsstyrelserna.
Förfarandet
m. m.
27 § Ansökan om familjebidrag görs hos
familjebidragsnämnden i den kommun där den ijänslepliktige är kyrkobokfö'rd vid
ansökningstillfället eller, om den tjänsteplikligedå ej är kyrkobokförd i
landet, av familjebidrags-nämnden i Stockholms kommun. Har
familjebidragsnämnden mottagit ansökan om bidrag i ärende som skall avgöras av
försvarels civilförvaltning, skall nämnden omgående översända ansökningen till
civilförvaltningen.
28
§ Ärende om familjebidrag
avgörs av försvarets civilförvaltning, om ärendet angår fråga som avses i 7 § 5
eller 8 § 2 eller 4.1 samma ordning avgörs ärende om bostadsbidrag, om fråga är
om annan bostad än hyreslägenhet eller
Prop.
1977/78:127 7
bostadsrättslägenhet,
samt ärende om näringsbidrag, om tjänstgöringen enligl inkallelseordern skall
pågå under längre tid än 50 dagar.
Ärende
som icke skall prövas av civilförvaltningen avgörs av den familjebidragsnämnd
som anges i 27 §. Angår ärendet flera frågor och skall någon fråga prövas av
civilförvaltningen, skall dock ärendet i sin helhet avgöras av
civilförvaltningen.
29 §
Familjebidrag utbetalas av den familjebidragsnämnd som anges i
27 §.
30 §
Ulgår familjebidrag och hemföriovas den ijänslepliktige, skall den
familjebidragsnämnd som utbetalar bidraget meddela det beslut i fråga om
familjebidraget som föranleds av hemföriovningen. Inträffar annan omstän
dighet som inverkar på rätten till bidraget, skall ärendet utan ansökan
omprövas av den myndighet som har att bestämma bidraget enligt 28 §.
Statsbidrag
m. m.
31
§ Kommun som har utbetalat
familjebidrag har rätt lill statsbidrag med 95 proceni av utbetalat belopp, om
ej annal följer av 32 och 33 §§.
32
§ Har familjebidragsnämnden
genom uppenbart oriktig tillämpning av gällande föreskrifter om familjebidrag
utbetalat bidrag med för högt belopp, utgår icke statsbidrag för det felaktigt
utbetalade beloppet.
33
§ Om familjebidragsnämnden vid
upprepade tillfällen har åsidosatt gällande föreskrifter om familjebidrag, får
försvarets civilförvaltning besluta atl statsbidrag icke vidare skall utgå
eller alt det skall utgå i minskad omfattning.
34
§ Statsbidrag bestäms och
utbetalas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall utge skäligt förskott pä
statsbidraget, om kommunen begär det.
35
§ Har kommunen utbetalat
familjebidrag för tid under vilken tjänslepliktig ej är mantalsskriven i
kommunen och är icke fråga om fall som avses i 32 eller 33 §, fär kommunen söka
äter den del av familjebidraget som ej ersätts av statsmedel av den kommun där
den ijänslepliktige är mantalsskriven för nämnda tid.
Särskilda
bestämmelser
36 §
Familjebidrag utgår icke för lid som ligger längre tillbaka än 30 dagar
före den dag dä ansökningen inkom lill familjebidragsnämnden, om ej
särskilda skäl föreligger.
Prop.1977/78:127 8
37
§ Fordran pä familjebidrag får
ej överlåtas eller utmätas.
38
§ Del åligger tjänstepliktig
och den som uppbär familjebidrag all i den utsträckning som föreskrivs av
regeringen eller efler regeringens bemyndigande av försvarels civilförvaltning
lämna den familjebidragsnämnd, som utbetalar bidraget, upplysningar angående ny
omständighet, som har betydelse för rätlen till bidrag.
Familjebidragsnämnden
är på begäran av tillsynsmyndighet skyldig atl tillhandahålla de handlingar och
lämna de upplysningar som myndigheten behöver för sin verksamhet enligt denna
lag.
39 §
Har någon uppburit familjebidrag med för högt belopp, skall han
återbetala vad han har erhållit för mycket
1.
om han har insett eller hade
bort inse att utbetalningen är felaktig,
2.
om den felaktiga utbetalningen
beror på atl den tiänstepliktige eller annan sökande uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
har lämnai osann uppgift eller förtigit sanningen,
3.
om den felaktiga utbetalningen
beror på att uppgiftsskyldighet enligt 38 § första stycket har åsidosatts.
Fråga
om återbetalningsskyldighet prövas av den familjebidragsnämnd som har utbetalat
familjebidraget. Är någon återbelalningsskyldig, flr vid senare utbetalning lill
honom skäligt belopp innehållas i avräkning på vad som har utgått för mycket.
Fullgörs ej återbetalningsskyldighel pä sätt som nu har angetts, skall
familjebidragsnämnden vidtaga de åtgärder som behövs för atl driva in
fordringen.
Försvarets
civilförvaltning fär helt eller delvis efterge återbetalningsskyldighel, om
del föreligger särskilda skäl.
Besvär
m. m.
40 § Talan mot familjebidragsnämndens beslul enligl
denna lag förs hos länsstyrelsen genom besvär.
41
§ Talan mot länsstyrelsens
beslut i ärende som avses i 34 § förs hos regeringen genom besvär. 1 övrigl
förs talan mot länsstyrelsens beslut enligl denna lag hos kammarrätten genom
besvär.
42
§ Talan mot beslul av
försvarets civilförvaltning i ärende som avses i 33 § eller 39 § tredje stycket
förs hos regeringen genom besvär. Talan mot civilförvaltningens beslul i ärende
som avses i 1 § andra slycket eller 28 i; förs hos kammarrätten genom besvär. 1
övrigt får talan icke föras mot civilförvaltningens beslut enligl denna lag.
43
§ Försvarets civilförvaltning flr
anföra besvär mot kammarrättens beslut enligt denna lag.
Prop.
1977/78:127 9
44
§ Beslut som meddelas enligt
denna lag länder omedelbart till efterrättelse, om ej annat föreskrivs i
beslutet.
45
§ Till böter döms, om icke
gärningen är belagd med straff i brottsbalken, den som i ansökan om
familjebidrag uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar osann uppgift eller
förtiger sanningen, om åtgärden innebär fara i bevishänseende.
1.
Denna lag träder i kraft den Ijuli
1978, då familjebidragslagen (1946:99) skall upphöra att gälla.
2.
Fullgör någon tjänstgöring vid
tiden för den nya lagens ikraftträdande och utgär familjebidrag med anledning
av tjänstgöringen eller prövas ansökan om familjebidrag med anledning av
tjänstgöringen först efter den 30 juni 1978, skall familjebidrag omprövas eller
fastställas med tillämpning av den nya lagen. Innebär den gamla lagens
bestämmelser om beräkning av familjebidrag att de sammanlagda bidragsbeloppen i
visst sådant fall utgår eller skulle utgå med högre belopp än enligl den nya
lagen, flr bidraget dock beräknas enligl den gamla lagen sä länge
tjänstgöringen pågår, dock längst intill utgången av juni 1979.
3. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning
lill föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i
stället den nya bestämmelsen.
Prop.1977/78:127 10
2
Förslag till
Lag
om ändring i värnpliktslagen (1941:967)
Härigenom
föreskrivs att 33 § värnpliklslagen (1941:967)' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
33
§2
Värnpliktig
är i samband med tjänstgöring berättigad till dagersättning eller dagpenning,
särskilda ersättningar för tjänstgöring av särskilt slag eller i viss befallning,
utryckningsbidrag, reseförmåner, fri förplägnad, fri inkvartering, fri
utrustning samt fri hälso- och sjukvård. Värnpliktig som med godkänt betyg har
genomgått utbildning till militär befattning för kompanibefäl erhåller
utbildningspremie. Avlider värnpliktig under tid då han är berättigad till fri
sjukvård, utgår begravningshjälp till hans dödsbo. Staten meddelar grupplivförsäkring
för dödsfall åt värnpliktig under tjänstgöring.
Om
värnpliktigs rätl till familjebi- Om värnpliktigs rätt lill familjebi
drag och ersättning för skada eller drag och ersättning för skada eller
sjukdom som han ådrager sig under sjukdom som han ådrager sig under
tjänstgöring föreskrives i familjebi- tjänstgöring föreskrives i familjebi
dragslagen (1946:99), lagen dragslagen (1978:000), lagen
(1977:265) om statligt personskade- (1977:265) om statligt personskade
skydd och lagen (1977:266)om statiig skydd och lagen (l977:266)om statlig
ersättning vid ideell skada. ersättning vid ideell skada.
Vid
inkallelse till värnpliktstjänstgöring enligt 28 § må föreskrivas, att värnpliktig
skall medföra proviant för högst tre dagar samt förse sig med beklädnad, intill
dess sådan anskaffats. Skälig ersättning härför skall beredas honom av staten.
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1978.
'
Lagen omtryckt 1969:378,
2
Senaste lydelse 1976:308. Med nuvarande lydelse avses 33 S enligt författningsförslag
nr
2 i prop. 1977/78:159.
Prop.
1977/78:127 H
3
Förslag till
Lag
om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)
Härigenom
föreskrivs att 12 § 5 mom. civilförsvarslagen (1960:74)' skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
12 §
5
m o m. Om ej annat följer av tredje stycket, är civilförsvarspliklig vid fullgörande
av civilförsvarsplikl inom del allmänna civilförsvaret eller verkskyddel
berättigad lill dagpenning, särskilda ersättningar för tjänstgöring av särskilt
slag eller i viss befattning, reseförmåner, fri förplägnad, fri inkvartering
och fri sjukvård. Avlider civilförsvarspliklig under tid då han är berättigad till
fri sjukvård, utgår begravningshjälp till hans dödsbo.
Under
sådan föreskriven tjänstgöring i del allmänna civilförsvaret som fullgöres
efter inskrivning i civilförsvaret och under föreskriven tjänstgöring vid
försvarsmakten meddelar staten grupplivförsäkring för dödsfall åt civilförsvarspliklig.
Om
ej regeringen föreskriver annat, utgär förmän enligt första slycket ej för dygn,
under vilket mindre än sju timmar tagas i anspråk för tjänstgöring och färd
till eller från tjänslgöringsplalsen,
Om civilförsvarspliktigs
rätl lill Om civilförsvarspliktigs rätt till
familjebidrag
och ersättning för ska- familjebidrag och ersättning för ska
da eller sjukdom som han ådrager sig da eller sjukdom som han ådrager sig
under tjänstgöring föreskrives i under tjänstgöring föreskrives i
familjebidragslagen (1946:99), lagen familjebidragslagen (1978:000), la-
(1977:265) om statligt personskade- gen (1977:265) om statligt personska-
skydd och lagen (1977:266)om statlig deskydd och lagen (1977:266) om
ersättning vid ideell skada. statlig ersättning vid ideell skada.
Denna
lag träder i krafl den I juli 1978.
'Lagen
omtryckt 1975:712,
2
Senaste lydelse 1976:305. Med nuvarande lydelse avses 12!) 5 mom. enligl
författningsförslag
nr 3 I prop, 1977/78:159.
Prop.
1977/78:127 12
4
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst
Härigenom
föreskrivs att 8 a § lagen (1966:413) om vapenfri tjänst skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
8a§'
Vapenfri
tjänstepliktig är berättigad lill samma förmåner i samband med tjänstgöring som
enligt 33 § första slycket värnpliktslagen (1941:967) tillkomma värnpliktig i
samband med värnpliktstjänstgöring.
Om
vapenfri tjänsteplikligs rätt till Om vapenfri tjänsteplikligs rätl till
familjebidrag
och ersättning för ska- familjebidrag och ersättning för ska
da eller sjukdom som han ådrager sig da eller sjukdom som han ådrager sig
under tjänstgöring föreskrives i under tjänstgöring föreskrives i
familjebidragslagen (1946:99), lagen familjebidragslagen (1978:000), la-
(1977:265) om statligt personskade- gen (1977:265) om statligt personska-
skydd och lagen (l977:266)om statlig deskydd och lagen (1977:266) om
ersättning vid ideell skada. statlig ersättning vid ideell skada.
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1978.
'
Senaste lydelse 1975:556. Med nuvarande lydelse avses 8 a i; enligt författningsförslag
nr 1 i prop, 1977/78:159,
Prop.
1977/78:127 13
Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-03-16
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullslen, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Äntonsson, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Wirtén
Föredragande:
statsrådet Krönmark Proposition om familjebidragslag m. m.
1 Inledning
Riksdagen
antog vid 1975 års riksmöte (prop. 1975:37, FöU 1975:18, rskr 1975:195) riktiinjer
för ett nytt förmänssystem för värnpliktiga m. fl. Det nya förmånssystemet, som
i sin helhet tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1977, innebär bl. a. att det
under grundutbildning utgår dagersättning och tillägg till dagersättningen samt
att del under repelitionsutbildning utgår en dagpenning som motsvarar hel
sjukpenning enligt den allmänna sjukförsäkringen. Del familjesociala stödet till
värnpliktiga m. fl. utgörs alltjämt av familjebidrag, som utgår i form av
familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag.
Civilförsvarspliktiga och de värnpliktiga m. fl. som i det nya systemet avlönas
med dagpenning flr dock inte annal familjebidrag än näringsbidrag.
1975
års riksdagsbeslut innefattade också nya riktlinjer för den framlida utformningen
m. m. av del familjesociala stödet. Dessa riktlinjer kan sammanfattas enligt
följande.
-
Kvinna som den värnpliktige
varaktigt bor tillsammans med bör likställas med hustru i bidragshänseende.
Hustru eller sammanlevande kvinna bör fl bidrag endast under förutsättning att
hon vårdar barn i hemmet eller om synneriiga skäl föreligger.
-
Endast två familjepenningbelopp
bör finnas, nämligen ett belopp för hustra eller sammanlevande kvinna och under
vissa villkor husföreståndarinna samt ett annat för barn och vissa andra
anhöriga.
-
Nuvarande behovsprövningsregler
bör i huvudsak behållas men familjepenningen för barn bör inte reduceras mot
makas inkomst med mer än högst 50%.
Prop. 1977/78:127 14
-
Bostadsbidrag bör i huvudsak
utgå enligt de grunder som f. n. gäller.
-
Särskilda bidrag för
uppvärmningskostnader, flyttningskostnader och magasineringskostnader samt
begravningsbidrag bör i slorl ulgå enligt nuvarande grunder.
-
Sjukbidraget bör slopas.
-
Näringsbidraget bör behållas
men lillämpningsbeslämmelserna bör ses över.
-
Frågan om att flytta över
administrationen av det familjesociala stödet till försäkringskassorna bör
övervägas ytteriigare,
-
Möjligheterna för värnpliktiga
att efler eget val reservera en del av dagersättningen till ett personkonto bör
prövas.
En
arbetsgrupp inom försvarsdepartementet har med ledning av dessa riktlinjer
övervägt den närmare utformningen m. m. av det familjesociala stödet till
värnpliktiga. 1 arbetsgruppen har ingått företrädare för försvarets civilförvaltning.
I frågor om den framtida administrationen har experter från riksförsäkringsverket
medverkat.
Arbelsgrappen
har i en promemoria (Fö 1977-09-30) lämnat förslag lill ny familjebidragslag.
Promemorian bör fogas till detta protokoll som bilaga 1.
Efter
remiss har yttranden över promemorian avgetts av överbefälhavaren efter hörande
av försvarsgrenscheferna, försvarels civilförvaltning, värnp-liklsverkel,
civilförsvarsstyrelsen, försvarets rationaliseringsinstitut, socialstyrelsen,
riksförsäkringsverket, länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län. Svenska
kommunförbundet, Stockholms och Linköpings kommuner samt Värnpliktiga arbelsgrappen.
Gällande ordning och arbetsgruppens förslag framgår a v promemorian.
En sammanställning av remissytlrandena bör fogas lill protokollet som bilaga 2.
2 Allmän motivering 2.1 Inledning
Det
familjesociala stödet till värnpliktiga m. fl. regleras f. n. i familjebidragslagen
(1946:99, omtryckt 1975:554, ändrad senast 1977:519) och familjebidragskungörelsen
(1946:101, omtryckt 1960:153, ändrad senast 1977:123). Dessa författningar har
ändrats vid flera tillfällen men har inte tidigare varit föremål för någon
allmän översyn.
Familjebidragsförfattningarna,
som har utformats för att kunna tillämpas såväl i fred som i krig, gäller för
värnpliktiga, vapenfria tjänsteplikliga, elever i bistånds- och
katastrofutbildning, hemvärnspersonal och annan frivillig personal samt - i
fråga om näringsbidrag - civilförsvarspliktiga.
Värnpliktstjänstgöringen
innebär i regel alt den värnpliktige mister sin civila inkomst. Familjebidragssystemel
avser inte att kompensera detta
Prop.1977/78:127 15
inkomstbortfall
utan skall garantera ekonomisk och social trygghet åt den värnpliktige och åt
dem av hans anhöriga som för sin försörjning är beroende av hans inkomster.
Familjebidrag utgår alltså efter prövning och i den mån behov kan anses
föreligga.
Jag
anser att dessa grundläggande principer alltjämt bör gälla.
Enligt
gällande bestämmelser kan familjebidrag utgå i form av familjepenning,
bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Familjepenning
kan utgå för familjemedlemmarnas försörjning. Bostadsbidrag kan utgå både till
värnpliktig som sammanbor med familjemedlem och till värnpliktig i annat fall.
Näringsbidrag kan utgå för att verksamheten vid vissa förelag skall kunna
bedrivas under tjänstgöringstiden eller återupptas efter tjänstgöringens slut.
Sjukbidrag och begravningsbidrag kan utgå för alt täcka behov som uppkommer i
samband med familjemedlems sjukdom eller frånfälle.
Försvarets
civilförvaltning är tillsynsmyndighet och skall verka för en riktig och
enhetlig tillämpning av familjebidragsförfaltningarna. Kommunernas
familjebidragsnämnder skall pröva ansökningar om familjebidrag och utbetala
bidraget - i vissa fall efter medgivande av tillsynsmyndigheten. Kommun, som
har utbetalat familjebidrag, får statsbidrag med viss del av utgivet belopp.
De
av riksdagen vid 1975 års riksmöte antagna riktlinjerna för utformning m. m. av
det familjesociala stödet till värnpliktiga m. fl. berör bl. a. familjebidragskretsen,
familjepenningbeloppen och behovsprövningen. Vidare uttalades alt sjukbidraget
borde slopas. Näringsbidraget borde behållas men tillämpningsbestämmelserna
borde ses över. Frågan om att flytta över administrationen av det
familjesociala stödet till försäkringskassorna borde övervägas ytteriigare.
Möjligheterna för värnpliktiga att efler eget val reservera en del av dagersättningen
till ett personkonto borde prövas.
Den
av mig förut omnämnda arbetsgruppen inom försvarsdepartementet har haft lill
uppgift att - med ledning av dessa riktlinjer - se över det familjesociala
stödet till värnpliktiga m. fl. Arbetsgruppen har arbetat om gällande familjebidragsförfatlningar
och lämnar i sin promemoria förslag till ny familjebidragslag.
Arbetsgruppens förslag har
fltt ett övervägande positivt mottagande vid remissbehandlingen. Den kritik som
remissinstanserna har fört fram berör främst den föreslagna regeln alt
familjepenningen för barn inte skall reduceras mot makas inkomst med mer än
högst 50 96. Även jag anser att förslaget är väl avvägt och ägnat atl ligga lill
grund för lagstiftning.
I
det följande tar jag närmare ställning till de olika delfrågorna i
arbetsgruppens förslag.
Arbelsgrappen
har i sitt lagförslag använt uttrycket tjänstepliktig som beteckning för de
värnpliktiga, vapenfria tjänsteplikliga, civilförsvarspliktiga m. fl, som
omfattas av lagens bestämmelser. Jag finner del vara lämpligt att
Prop.
1977/78:127 16
detta
uttryck används. 1 mitt fortsatta anförande kommer jag dock för att underiätta
jämförelser med gällande rätt att använda uttrycket värnpliktig även när jag
avser tjänstepliktig,
2.2
Familjebidragsberättigade
Som
jag tidigare har anfört är värnpliktig enligt gällande bestämmelser berättigad till
familjebidrag för familjemedlem, om behov finns av bidraget.
Medlem
av den värnpliktiges familj är enligl familjebidragslagen i första hand hustru,
som den värnpliktige lever tillsammans med, samt barn under 16 år, som står
under hans vårdnad. Som familjemedlem räknas också frånskild hustru,
värnpliktigs andra barn än barn under 16 år, hans hustrus barn och hans
föräldrar, om den värnpliktige är underhållsskyldig mot dem och har lämnat
väsentligt bidrag till deras uppehälle. Husföreståndarinna anses som
familjemedlem, om den värnpliktige bor tillsammans med egna eller hustrus
minderåriga barn och hustran är arbelsoförmögen eller samlevnaden har brutits.
Även annan anhörig -1, ex. fosterbarn, fosterförälder och kvinna som
stadigvarande sammanlever med den värnpliktige under äktenskapsliknande
förhållanden - kan i vissa fall jämställas med familjemedlem.
Arbetsgruppens
förslag innebär i huvudsak att begreppet familjemedlem slopas, att den som
varaktigt sammanlever med värnpliktig under äktenskapsliknande förhållanden
likställs med maka och att rätlen lill familjepenning främst grundas på
förekomsten av barn. Familjepenning bör således kunna utgå för den
värnpliktiges barn under 16 år och för den sammanlevande kvinna som vårdar
sådant barn.
Om
synneriiga skäl föreligger, bör enligt förslaget familjepenning också kunna ulgå
för sammanlevande kvinna som inte vårdar den värnpliktiges barn. Synneriiga
skäl kan t. ex. föreligga om en kvinna inte har möjlighet att själv svara för sin
försörining och om bidrag inte utgår från sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring
eller som kontant arbetsmarknadsstöd, vuxenutbild-ningsslöd o. d. Gravid kvinna
bör t. ex. kunna få familjepenning för tid innan hon blir berättigad till
föräldrapenning.
Även övriga närstående lill
den värnpliktige bör enligt arbetsgruppens förslag kunna erhålla
familjepenning, om synneriiga skäl föreligger. Som exempel på övriga närslående
nämner arbelsgrappen person, som inte sammanlever med den värnpliktige men som
vårdar hans barn - föratsatt att den värnpliktige har vårdnaden om barnet -,
frånskild hustru, maka som sammanlever med den värnpliktige och vårdar eget
barn, samt annat barn än den värnpliktiges barn under 16 år. Som förutsättning
för att familjepenning skall kunna ulgå i dessa fall anger arbetsgruppen all
annan ersättning inle ulgår t. ex. i form av underhållsbidrag eller
bidragsförskott. Liksom f. n. skall
Prop.1977/78:127 17
det
också ske en bedömning som tar hänsyn till den värnpliktiges vilja och ekonomiska
förmåga atl bidra till försörjningen om tiänslgöringen inte hade kommit
emellan.
Arbetsgrappens
förslag innebäratt föräldrar inte llr familjepenning i andra fall än för vård
av den värnpliktiges barn. Eftersom föräldrar numera inte torde vara beroende
av sina barns inkomster för sin försörjning, biträder jag arbetsgruppens
förslag i denna del.
Flenalet
remissinstanser tillstyrker arbetsgruppens förslag lill familjebi-dragsberättigad
personkrets. Även jag biträder i huvudsak detta förslag, 1 enlighet med
riksdagens intentioner (prop. 1975:37) begränsas därmed räiten till familjepenning
i huvudsak till fall då den värnpliktige har barn.
Arbetsgruppen
föreslår emellertid att synnerliga skäl skall krävas för att familjepenning
skall utgå för annan person än den värnpliktiges barn under 16 år och maka som
värdar sådant barn. Föregen del anserjag alt synneriiga skäl endast bör krävas
i fall när maka inte vårdar något barn som är berättigat till familjepenning.
Jag anser vidare att åldersgränsen för barn som är berättigat lill familjepenning
bör höjas från 16 är lill 18 år. Den förlängda skol-och yrkesutbildningen
medför alt barn numera under en längre tid är beroende av sina föräldrar för
sin försörjning. Åldersgränsen blir därmed ocksä jämförbar med gränsen för
bidragsförskott och föriängl barnbidrag. Jag förordar således att
familjepenning utgår för värnpliktigs barn, som inte har fyllt 18 år.
Familjepenning bör också utgå för annat barn under 18 år, om barnet fostras och
väsentligen försörjs av den värnpliktige och hans maka. Jag anser också atl
familjepenning bör ulgå för maka, om hon vårdar barn som är berättigat till
familjepenning, samt för annan person som vårdar den värnpliktiges barn, om
barnet inte har fyllt 18 år och bor tillsammans med den värnpliktige. Som jag förut
har anfört bör del krävas synneriiga skäl för alt familjepenning skall utgå för
maka som inle vårdar barn. Arbetsgruppens uppräkning av situationer där synneriiga
skäl kan anses föreligga vinner gillande av flera remissinstanser och kan
enligt min mening tiäna som exempel för den individuella bedömning som måste
ske i varje särskilt fall. För att uppnå en enhetlig bedömning bör ärenden som
innehåller frågor om synnerliga skäl föreligger prövas av tillsynsmyndigheten.
Jag räknar med att antalet sådana ärenden blir förhållandevis litet. Övriga
ärenden om familjepenning bör avgöras av familjebidragsnämnderna.
2.3
Familjepenningbelopp
Familjepenning
ulgår f. n. med högst 27 kr. för dag för hustra, frånskild hustru och - under
vissa villkor - husföreståndarinna samt med högst 12 kr. för dag för annan
familjemedlem, 1 prop. 1975:37 angavs att endast två familjepenningbelopp bör
finnas, nämligen ett belopp för hustra (motsvarande) samt ett annat för barn
och vissa andra anhöriga. Arbetsgruppen
2 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 127
Prop.
1977/78:127 18
föreslår
två familjepenningbelopp och atl det lägre beloppet bör avse barn och det högre
beloppet annan person. Jag biträder förslaget.
1
fråga om ersättningsbeloppen anserjag att dessa bör successivt anpassas till den
allmänna kostnadsutvecklingen, 1 likhet med min företrädare vill jag emellertid
inte förorda en automatisk indexreglering av de olika ersättningarna ulan
förordar i stället den hittills tillämpade metoden med förbättringar genom
särskilda beslut. Jag vill erinra om att regeringen på mitt förslag i prop.
1977/78:100 (bil. 7s. 80) har förordat all maximibeloppen för familjepenning
höjs från den 1 juli 1978 för hustru (motsvarande) från 27 kr, till 33 kr. för
dag samt för barn från 12 kr, lill 15 kr. för dag.
2.4
Bostadsbidrag
Bostadsbidrag
kan utgå lill värnpliktig som bor tillsammans med en familjemedlem.
Värnpliktig, som bor ensam eller tillsammans med en kamrat, kan också fl
bostadsbidrag, om den värnpliktige annars skulle tvingas avslå från sin bostad
och detta skulle medföra betydande ekonomisk olägenhet för honom eller vålla
honom andra avsevärda svårigheter. Enligt gällande praxis anser
tillsynsmyndigheten de i lagen angivna föratsältningarna vara uppfyllda, om
den ensamboende värnpliktige har innehaft bostad minst sex månader före
tjänstgöringens början.
Bostadsbidrag ulgår med
ett belopp som motsvarar den faktiska bostadskostnaden med avdrag för
eventuellt slatskommunall bostadsbidrag. Om den värnpliktige bor tillsammans
med en familjemedlem, tas hänsyn lill de sammanboendes inkomslförhållanden.
Värnpliktig, som bor tillsammans med en kamrat, kan erhålla bostadsbidrag som
motsvarar hans andel i bostadskostnaden. Utan medgivande av tillsynsmyndigheten
i varje särskilt fall flr hänsyn inte tas lill större bostadskostnad än
normalhyran på orten för en bostad om två ram och kök för värnpliktig som bor
tillsammans med en familjemedlem och för bostad om ett rum och kök för värnpliktig
som bor ensam eller tillsammans med en kamrat.
Enligt
arbetsgruppens förslag bör ärenden om bostadsbidrag prövas av familjebidragsnämnderna
i fråga om bostad för värnpliktig som sammanlever med kvinna, om hon vårdar
hans barn under 16 år. Familjebidragsnämnderna bör också pröva ärenden om
bostadsbidrag för ensamboende värnpliktig, som har innehaft bostaden minst sex
månader före tjänstgöringens börian. I övriga fall bör enligt förslaget ärenden
om bostadsbidrag prövas av tillsynsmyndigheten.
Bostadskostnaden vid
beräkning av bostadsbidrag bör enligl arbetsgruppens förslag begränsas till
normalhyran på orten för bostad om tre rum och kök när del gäller barnfamiljer,
två rum och kök när det gäller övriga sammanlevande och ett rum och kök i övriga
fall. Enligt förslaget flr dock högre bostadskostnad beaktas efler prövning av
tillsynsmyndigheten.
Prop.1977/78:127 19
Remissinstanserna
har i allt väsentligt lämnat förslaget i denna del utan erinringar. För egen
del anser jag att fämiljebidragsnämnderna bör avgöra ärenden rörande
bostadsbidrag till värnpliktig som bor tillsammans med maka och barn som är
berättigat till familjepenning eller med enbart sådant barn. Försvarels
civilförvaltning bör dock avgöra ärende där fråga är om annan bostad än
hyreslägenhet eller bostadsrältslägenhel. Jag biträder förslaget att
familjebidragsnämnderna också skall avgöra ärenden, som avser ensamboende
värnpliktig vilken har haft egen bostad minst sex månader före inryckningen.
Försvarets civilförvaltning avlastas därmed ärenden av rutinkaraktär.
Bostadsbidrag i övriga fall bör prövas av civilförvaltningen. Jag biträder
förslaget om begränsning av bostadsbidrag lill normal hyra för tre rum och kök
för barnfamiljer, två rum och kök för andra sammanlevande och ett rum och kök i
övriga fall. Om särskilda skäl föreligger bör dock den myndighet som beslutar i
ärendet kunna bestämma bidraget till högre belopp. Jag återkommer till frågan
om särskilda skäl i specialmotiveringen.
Enligt
nuvarande bestämmelser kan den värnpliktige fl särskih bostadsbidrag för
uppvärmningskostnader (bränslebidrag), magasineringskostnader och
flyttningskostnader.
Kostnad
för uppvärmning bör emellertid enligt min mening alltid inräknas i
bostadskostnaden, varför bränslebidraget inte bör kvarstå som ett särskilt bostadsbidrag.
1 och med att möjligheterna atl utge bostadsbidrag lill ensamboende
värnpliktiga blir större minskar magasineringsbidraget i betydelse. Jag
förordar därför att bidraget slopas. Bidrag för flyttningskostnader bör däremot
kvarstå som en särskild bidragsform. Flyttningsbidrag bör ulgå för skäliga
flyttningskostnader, om del föreligger särskilda skäl. Jag återkommer med en
närmare redovisning om detta i specialmotiveringen.
2.5
Behovsprövning
Som
jag tidigare har nämnt är den värnpliktiges rätl lill familjebidrag förbunden
med villkoret att det skall föreligga behov av bidrag. Behovsprövningen, som till
sin karaktär närmast är en inkomstprövning, är i nuvarande system av två slag:
normerad behovsprövning och fri behovsprövning.
Den
normerade behovsprövningen tillämpas, när familjepenning och bostadsbidrag
skall fastställas för den värnpliktiges hustra och barn under 16 år som står
under hans vårdnad. Denna behovsprövning sker med hjälp av bestämda regler, som
anger i vilken mån familjens inkomster skall minska det maximala familjebidrag
som kan utgå. När det t.ex. gäller hustrus inkomst av arbele skall en Oärdedel
av månadsinkomsten, dock lägst 500 kr., aldrig inverka på familjebidragets
storlek men hälften av den återstående delen skall reducera bidraget.
Vid
bestämmandet av familjepenning och bostadsbidrag i övriga fall tiWämpas fri
behovsprövning. Inkomster i familjen påverkar därvid bidragsbeloppet enligt
vad som med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet
Prop.
1977/78:127 20
får
anses skäligt. Några bestämda regler för den fria behovsprövningen har därför
inte kunnat anges. Den fria behovsprövningen har dock inte fått leda till högre
ersättning än om normerad behovsprövning hade tillämpats.
Oavsett
vilken behovsprövning som tillämpas bortses i nuvarande system helt från de
ersättningar och förmåner som utgår till den värnpliktige med anledning av hans
tjänstgöring. Vidare bortses från inkomster som den värnpliktige erhåller genom
arbete på fritid under tjänstgöringen eller under övningsuppehåll,
1
enlighet med de riktlinjer som tidigare har godtagits av riksdagen föreslår arbetsgruppen
att nuvarande behovsprövningsregler i huvudsak behålls men atl familjepenningen
för barn inle bör reduceras mot makas inkomst med mer än högst 50 96.
Arbetsgruppen
föreslår därutöver att inom den normerade behovsprövningen nuvarande lägsta
fribelopp om 500 kr. av makas månadsinkomst höjs lill I 000 kr, för månad.
Även jag anser att
nuvarande behovsprövningsprinciper i stort bör behållas. Normerad
behovsprövning bör dock tillämpas i fler fall. En s. k. fri behovsprövning bör
behållas för bestämmande av bidrag till makar utan barn. Hänsyn las därvid
såväl till makarnas inkomster som till deras övriga ekonomiska förhållanden.
Motivet till detta är att bidrag främst skall grundas på alt den värnpliktige barbarn
och att makan normalt själv skall svara för sin försörining. Jag återkommer med
en närmare redovisning i specialmoliveringen.
För
egen del är jag - i likhet med samtliga remissinstanser - beredd alt biträda
förslaget om höjning av fribeloppet för makas månadsinkomst. En sådan höjning
medför förbättrade ekonomiska villkor särskilt för lågavlönade och
deltidsarbetande kvinnor med barn.
1 fråga om förslaget att
familjepenning för barn inte bör reduceras mot makas inkomst med mer än högst
50 % har flera remissinstanser uttalat sig kritiskt. Försvarets
civilförvaltning framhåller att förslaget strider mot den princip som ligger till
grund för den normerade behovsprövningen, nämligen alt familjen skall betraktas
som en enhet och inte som ekonomiskt oberoende individer. Försvarets
civilförvaltning och försvarets rationaliseringsinstitut anför alt förslaget
också strider mot principen att familjebidrag endast skall ulgå vid behov. Bl.
a. överbefälhavaren påpekar att det kan antas atl relativt få familjer har
sådana inkomstförhållanden att de kan dra nytta av den föreslagna regeln, som
ändå medför vissa administrativa nackdelar. Överbefälhavaren konstaterar också
alt regeln skulle ge full effekt först om makas arbetsinkomst är relativt hög
och att det därmed blir de ekonomiskt bäst ställda som gynnas. Jag delar dessa
synpunkter och anser att förslaget inte är förenligt med familjebidragels
grandprinciper. Jag förordar därför att förslaget inte genomförs.
Innan jag lämnar
behovsprövningen vill jag erinra om att regeringen enligt gällande
familjebidragslag såsom villkor för att familjebidrag skall utgå kan
Prop.
1977/78:127 21
föreskriva
skyldighet för familjemedlem att la lämpligt arbete. Underlåter familjemedlem ail
fullgöra en sådan skyldighet, kan familjebidraget nedsättas eller dras in.
Vidare föreskrivs att familjebidraget kan nedsättas eller dras in om
värnpliktigs familjemedlem utan giltig anledning lämnar sin arbetsanställning.
Dessa
bestämmelser har sedan länge inte tillämpats och arbetsgruppen har därför
föreslagit att de utgår ur familjebidragslagen. Detta har lämnats utan erinran
av samtliga remissinstanser. Även jag biträder förslaget.
2.6
Näringsbidrag
Näringsbidragets
syfte är att göra del möjligt för värnpliktig som innehar rörelse eller är
anställd i rörelse som hans hustru innehar att fortsätta i rörelsen efter
tjänstgöringens slut. Näringsbidrag kan utgå för avlöningskostnader, som
uppkommer till följd av att särskild arbetskraft mäste anlitas under den
värnpliktiges tjänstgöring. 1 fråga om avlöningskostnader för närståendes
arbetsinsatser gäller särskilda begränsningar i rätten till näringsbidrag.
Sedan den 1 juli 1977 kan dock bidrag utgå när den värnpliktiges hustra måste
avbryta förvärvsarbete utom hemmet för att sköta sysslor i förelaget under tid
då ingen annan ersättare finns att tillgå. Näringsbidrag kan också beviljas för
vissa fasta utgifter, som är nödvändiga för atl nedlagd rörelse skall kunna
återupptas efter tjänstgöringens slut. Näringsbidraget utgår med högst 100 kr.
för dag och är skattepliktigt.
Arbetsgruppen
har prövat möjligheterna att näringsbidrag skall kunna utges för hustru som
arbetar i rörelsen och som, då ingen annan ersättare finns att tillgå, tvingas
ulföra merarbete för att rörelsen skall kunna upprätthållas under mannens
värnpliktstjänstgöring. Enligt arbetsgruppens mening är detta emellertid inle
förenligt med grundprinciperna för näringsbidraget. Ingen ändring föreslås
därför i nuvarande bestämmelser om näringsbidrag.
Flertalet
remissinstanser lämnar arbetsgruppens förslag utan erinran. Även jag anser att
näringsbidraget bör utgå enligl nuvarande principer. I likhet med arbetsgruppen
och flera remissinstanser anserjag, alt ersättning för hustruns merinsats inle
kan förenas med grundprinciperna för näringsbidraget.
Jordbrukets
organisationer har i olika sammanhang erinrat om att lantbrukarens hustru
särskilt ofta tvingas att utföra avsevärt merarbete under makens
militärtjänstgöring ulan alt denne kan erhålla näringsbidrag. För min del anser
jag att det påtalade problemet i första hand bör kunna lösas inom ramen för ett
utbyggt avbytarsystem. Betänkandet (Ds Jo 1978:1) Utbyggd avbytarservice inom
jordbruket övervägs f. n. Enligt förslagen kommer en fullt utbyggd avbytarverksamhel
att göra det möjligt för jordbrukare alt anställa ersättare bl. a. under
militärtjänstgöring.
Länsstyrelsen
i Malmöhus län ifrågasätter det berättigade i näringsbidra-
Prop. 1977/78:127 22
gets
existens. Om det skall bestå, bordet enligl länsstyrelsens mening beviljas enligt
schablonberäkningar. Den nuvarande indelningen av företag i grupper har
dessutom enligl länsstyrelsen lett till godtycke och är föråldrad. När det gäller
schabloner vill jag understryka alt jag inle finner skäl att frångå den grundläggande
principen för familjebidragssystemet, dvs. behovsprövningen, 1 fråga om
indelningen av företag i grupper vid beräkningen av näringsbidraget konstaterar
jag att den har införts i tillsynsmyndighetens anvisningar till
familjebidragsnämnderna föratt underiätta bedömningen av ett företags
avkastning och ge familjebidragsnämnderna möjlighet atl behandla ärenden
likformigt. Här vill jag understryka att tillsynsmyndigheten naturiiglvis
fortlöpande bör se över utfärdade anvisningar och anpassa dem till gällande
förhållanden.
Flera
remissinstanser är kritiska mot att näringsbidrag skall kunna utgå till värnpliktig
som är anställd i rörelse vilken innehas av annan kvinna än den värnpliktiges
hustru. Föregen del finner jag inte tillräckliga skäl att frångå principen alt
med hustru jämställa annan kvinna som bor tillsammans med den viirnpliktige
under äktenskapsliknande förhållanden.
2.7
Administration
Familjebidragsärenden
handläggs f. n. av kommunernas familjebidragsnämnder. Det åligger
familjebidragsnämnd, där den värnpliktige var bosatt på inryckningsdagen, alt
pröva ansökan om familjebidrag och alt betala ut bidraget. 1 vissa fall krävs
tillsynsmyndighetens medgivande för atl utge familjebidrag. Kommun, som har utgett
familjebidrag, flr ersättning av staten med viss del av utgivet belopp.
Tillsynsmyndigheten
skall verka för en riklig och enhetlig tillämpning av familjebidragsförfattningarna
och skall därvid meddela de anvisningar som är nödvändiga.
Den
direkta tillsynen över familjebidragsnämndernas verksamhet utövas av
länsstyrelserna. Dessa skall efler prövning av ansökningar frän familjebidragsnämnder
betala ut statsbidrag och förskoll, pröva besvär mot familjebidragsnämnds beslul
samt utöva medelskontroll och verkställa fortlöpande revision av
familjebidragsnämndernas verksamhet. Mot länsstyrelses beslut om tillämpningen
av familjebidragslagen anförs besvär hos kammarrätt. Beslut i ärende om
statsbidrag till kommun för utgivet familjebidrag överklagas dock hos
regeringen.
Utredningen
rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. föreslog i betänkandet (SOU
1972:68) Värhpliktsförmåner att den lokala administrationen av familjebidragen
skulle flyttas från kommunerna till försäkringskassorna, att
riksförsäkringsverket skulle fungera som tillsynsmyndighet och som första besvärsinslans
saml atl försäkringsdomstolen skulle vara slutiig besvärsinstans i familjebidragsmål.
Därmed skulle länsstyrelsernas, kammarrätternas och försvarets
civilförvaltnings befattning
Prop.1977/78:127 23
dragsärendena
upphöra,
I prop.
1975:37 förordades att frågan om att till försäkringskassorna flytta över
administrationen av det familjesociala stödet åt värnpliktiga skulle avgöras
först efter ytterligare överväganden. Detta blev också riksdagens beslut.
Efler
överläggningar med experter från riksförsäkringsverket konstaterar arbetsgruppen
att, om administrationen av familjebidragen flyttas över till försäkringskassorna,
reglerna för beviljande av familjebidrag bör anpassas till de normer som gäller
inom socialförsäkringen. De villkor som härvid bör gälla sammanfattar arbetsgruppen
enligt följande. Familjemedlemsbegreppet bör anpassas lill generella normer, t.
ex. till hemmamakebegreppet inom sjukförsäkringen. Inkomstprövningen bör schabloniseras
och anslutas t, ex. till den prövning som berör kommunalt bostadstillägg till folkpensionär.
Vid bosladskostnadsberäkningen bör anslutning ske till de normer som gäller antingen
för del kommunala eller för det slalskommunala bostadsbidraget. Familjepenningen
bör anknytas till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Om
dessa villkor tillgodoses, kan enligt arbetsgruppens mening försäkringskassorna
och riksförsäkringsverket ta över administrationen av familjebidraget.
Arbetsgruppen
framhåller att en anslutning lill de aktuella reglerna inom försäkringssystemet
innebär att den fria behovsprövningen inom familjebidragssystemel inte längre
kan tillämpas. Den schablonisering av ersättningarna som härvid mäste
tillgripas kan komma att innebära alt vissa grupper underkompenseras medan
andra grapper överkompenseras i bidragshänseende. När det gäller kretsen av förmånsberättigade
finner arbetsgruppen att normerna inle kan innefatta alla grupper som i dag har
möjlighet att erhålla familjebidrag.
Arbelsgrappen
konstaterar vidare atl försäkringskassorna inte kommer att kunna åta sig den
särskilda prövningen av rätten till näringsbidrag. En eventuell
rationaliseringsvinst skulle reduceras i och med all annan instans alltjämt
måste pröva ärenden om näringsbidrag. Arbelsgrappen framhåller all det är högst
osäkert vad administrationen hos försäkringskassorna skulle kosta och att det
därför inte är möjligt att bestämt uttala sig om en eventuell rationaliseringsvinst.
De
positiva effekterna i form av enklare regler, enhetlig tillämpning av dessa
regler och eventuellt en viss rationaliseringsvinst uppväger inle, enligt
arbetsgruppens mening, nackdelarna med en anslutning till riksförsäkringsverkets
syslem. Arbetsgruppen föreslår därför sammanfattningsvis, att administrationen
av familjebidragsverksamheten alltjämt bör skötas av kommunerna med en särskild
tillsynsmyndighet.
Arbetsgruppens
förslag godtas eller lämnas ulan erinran av flertalet remissinstanser. Även jag
biträder förslaget. 1 likhet med arbetsgruppen och bl. a. försvarets
rationaliseringsinstitut kan jag inte godta de konsekvenser som uppstår om det
familjesociala stödet utformas i enlighet med de villkor
Prop.1977/78:127 24
som
skulle gälla i dag om försäkringskassorna tog över administrationen. Den schabloniserade
inkomstprövningen och bosladskostnadsberäkningen samt begränsningen av kretsen förmånsberättigade
gör visseriigen regelsystemet enkelt och lätt begripligt. Det torde emellertid
samtidigt medföra att vissa grupper flr lägre bidrag och andra grupper flr
högre bidrag än som svarar mot deras behov. Del kan också leda lill all vissa
grupper, som i dag kan erhålla familjebidrag, utesluts ifrån denna möjlighet.
Detta skulle enligt min mening vara otillfredsställande. Del väsentliga anser
jag vara all familjebidragssystemel har en sådan utformning alt bidrag kan
utgå lill den som för sin försörjning verkligen är beroende av den
värnpliktige. När det gäller administrationskostnaderna ställer sig bl. a.
försvarets rationaliseringsinstitut - i likhet med arbetsgruppen - tveksamt till
om någon nämnvärd rationaliseringsvinst skulle uppkomma vid en överflyttning av
administrationen till försäkringskassorna. Jag vill vidare erinra om att ersättriingssystemet
för värnpliktiga m. fl. under repetilionsutbildning, del s. k. dagpenningsyslemet,
först sedan den 1 januari 1977 administreras av försäkringskassorna.
Erfarenheterna av det nya systemet är således f. n. ganska små.
Mot
bakgrund av det jag nu har anfört förordar jag att nuvarande ordning för
administrationen av familjebidragen t. v. behålls. Jag vill emellertid erinra om
atl socialutredningens slutbetänkande (SOU 1977:40) Socialtjänst och socialförsäkringstillägg
f. n. övervägs och atl resultatet av dessa överväganden kan förändra förulsättningarna
fören överföring av administrationen lill försäkringskassorna.
Jag
övergår nu lill frågan om besluts- och besvärsordningen för familjebidragen. Enligl
nuvarande ordning krävs i vissa fall försvarets civilförvaltnings medgivande
innan familjebidragsnämnderna kan bestämma och betala ut familjebidrag.
Civilförvaltningens beslut i ärende om medgivande kan inte överklagas. Systemet
med medgivande innebär i själva verket att civilförvaltningen prövar och avgör
sådana ärenden. Familjebidragsnämnderna fattar sedan formellt besluten i
enlighet med civilförvaltningens medgivanden. Denna ordning finner jag inte
vara tillfredsställande. Jag förordar att civilförvaltningen avgör vissa
ärenden ocli familjebidragsnämnderna avgör övriga ärenden. Jag anser det också
vara lämpligt att införa en möjlighet för den värnpliktige atl besvära sig över
civilförvaltningens beslut. F. n. sker besvärsprövningen av
familjebidragsärendena hos länsstyrelser och kammarrätter. Jag förordar att
försvarets civilförvaltnings beslut bör kunna överklagas hos kammarrätt.
Civilförvaltningen bör också bevaka del allmännas intresse av en enhetlig och
riktig rättstillämpning. Förvaltningen bör därför kunna överklaga
kammarrätternas beslut.
2.8
Sjukbidrag
Vid
familjemedlems sjukdom kan sjukbidrag utgå lill den värnpliktige för att täcka
kostnader för vård och för transport till och frän läkare eller vårdanstalt. 1
vissa fall kan sjukbidrag utgå för tandvård.
Prop.1977/78:127 25
Arbetsgruppen
konstaterar atl sjukförsäkringssystemet numera också ersätter kostnader för
tandvård och att sjukbidragets betydelse därmed torde ha minskal ytterligare.
Arbetsgruppen föreslår därför att sjukbidraget avvecklas. Vid
remissbehandlingen har endast Stockholms kommun haft erinringar mot förslaget.
Även om bidragets betydelse har minskat, är det enligt kommunen lämpligt att
behålla möjligheten till bidrag.
Föregen
del anserjag i likhet med arbetsgruppen och flertalet remissinstanser att
sjukbidraget bör slopas.
2.9 Begravningsbidrag
Begravningsbidrag
utgår lill värnpliktig när sådan familjemedlem avlider, för vilken
familjepenning utgår vid liden för dödsfallet. Även om familjepenning inte har
beviljats kan begravningsbidrag utgå till värnpliktig, som kan anses vara i
behov av sådant bidrag. Bidraget utgår med 2 000 kr. för hustru, med vilken den
värnpliktige sammanlevde, samt med I 000 kr. för annan familjemedlem.
Arbetsgruppen
föreslår att bidraget utgår till värnpliktig när sammanlevande kvinna som
vårdar den värnpliktiges barn avlider - oavsett om den värnpliktige vid tiden
för dödsfallet har räll till familjepenning för henne -eller när den
värnpliktiges barn under 16 år avlider under den värnpliktiges tjänstgöring.
Arbetsgruppens
förslag har föranlett vissa invändningar hos de remissinstanser som har
behandlat frågan. Några instanser har riktat kritik mot att den föreslagna
kretsen av personer för vilka begravningsbidrag kan utgå begränsas i
förhållande till nuvarande ordning. För egen del anser jag att begravningsbidrag
bör utgå när maka eller barn, för vilka familjepenning har beviljats, avlider
under tjänstgöringstiden. Även om familjepenning inle har beviljats, bör begravningsbidrag
utgå, om behov föreligger.
2.10 Hemortslön
1
gällande familjebidragslag finns bestämmelserom hemortslön. Bestämmelserna har
ännu inte trätt i kraft. Arbetsgruppen konstaterar atl bestämmelserna är
otidsenliga och föreslår att de inte förs över till den nya lagen. Frågor
huruvida särskilda bestämmelser om familjebidrag under beredskap och krig bör
förberedas torde enligl arbetsgruppens mening få tas upp i samband med en
allmän översyn av behovet av särskilda bestämmelser för avlöning av värnpliktiga
m, fl, under beredskap och krig.
Jag
ansluter mig lill arbetsgruppens förslag, som inle har mött några invändningar
vid remissbehandlingen.
Prop. 1977/78:127 26
2.11
Personkonto
Arbetsgruppen
föreslår att inga särskilda åigärder vidtas för att ge värnpliktiga möjlighet
att reservera del av dagersättning till ett personkonto. Som motiv för
förslaget hänvisar gruppen lill de villkor som bankerna uppställer för att ett
sådant konto skulle införas och till atl förslaget inte skulle innebära någon
påtaglig fördel för de värnpliktiga. Enligt arbetsgruppens mening bör det
överlåtas lill den enskilde värnpliktige att själv avgöra vilka sparformer han
vill utnyttja.
Arbetsgruppens
synpunkter har inte mött invändningar frän remissinstanserna. Inte hellerjag
anser att del finns anledning att införa ett personkonto av angivet slag.
2.12
Statsbidrag
Kommunerna
får ersättning av staten med hela det utgivna beloppet för begravningsbidrag
och för familjepenning som avser familjemedlem enligl 3 § afamiljebidragslagen,dvs.
för sammanlevande hustru samt barn under 16 år som slår under hans vårdnad. För
familjebidrag i annat fall erhåller kommunerna statsbidrag med 88 % av utgivet
belopp. Staten ersätter därmed f. n. omkring 93 % av totalt utbetalade
familjebidrag.
Arbetsgruppen konstaterar
att vissa gränsdragningsproblem uppstår, om de föreslagna ändringarna av
familjebidragskretsen genomförs och om statsbidrag till kommunerna även
fortsättningsvis skall utgå med olika proceni av utgivet familjebidrag. För att
undvika dessa problem förordar arbetsgruppen en förenkling av
statsbidragssystemet så tillvida att staten i fortsättningen betalar 95 % av
kommunernas totala familjebidragskostnad och att samma procentsats således
tillämpas i fråga om alla former av familjebidrag.
Förslaget tillstyrks eller
lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Försvarets
rationaliseringsinstitut biträder förslaget att ersättningen till kommunerna
beräknas efter en enhetlig procentsats men anser att denna bör vara 93 % av
utgivet belopp, dvs. vad som f. n. utges till kommunerna.
För min del anserjag att
arbetsgruppens förslag är väl avvägt även när del gäller procentsatsens storiek
och jag förordar att staten betalar 95 % av kostnaderna för utgivet
familjebidrag.
Jag vill framhålla alt
kostnadsfördelningen mellan stal och kommun f. n. varierar beroende på vilka
bidrag som utges. Vid införandet av nuvarande procentsatser (prop, 1960:33)
utgick emellertid beräkningen ifrån att staten då ersatte kommunerna med i
medeltal 95 96 av familjebidraget och att kostnadsfördelningen skulle vara
oförändrad.
Prop. 1977/78:127 27
2.13
Kostnader
Förslaget
att staten skall ersätta kommunerna med 95 % av utgivet familjebidrag mot f n.
93 96 torde kunna medföra en mindre kostnadsökning för försvaret. Denna
kostnadsökning bör bestridas med medel avsedda för prisreglering. Jag bedömer
att förslagen i övrigt inte kommer atl medföra ökade kostnader för staten.
2.14
Nya författningsbestämmelser
Gällande
familjebidragslag (1946:99, omtryckt 1975:554, ändrad senast 1977:519)
beslutades av Kungl. Maj:toch riksdagen gemensamt. Lagen erhöll sin nuvarande
rubrik år 1975 (SFS 1975:554). Närmare bestämmelser om tillämpningen av lagen
finns i familjebidragskungörelsen (1946:101,omtryckt 1960:153, ändrad senast
1977:123).
Arbetsgruppen
konstaterar att gällande författningar om familjebidrag numera är ett så
omodernt och i många hänseenden svårtillgängligi förfaltningskomplex, alt de
föreslagna ändringarna i familjebidragssystemel bör utformas inom ramen för en
total omarbetning av de gällande författningarna. 1 arbetsgrappens förslag till
nya författningar är de föreslagna ändringarna inarbetade. I övrigt innebär författningsförsiagen
enligt gruppen inga genomgripande sakliga förändringar utan syftar främst till
att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som nu gäller genomföra en koncentrerad
och förenklad författningsreglering.
Flertalet
av remissinstanserna anser att författningsförsiagen innebär en välbehövlig
revidering av gällande bestämmelser. Svenska kommunförbundet finner dock med
anledning av förslag i betänkandet (SOU 1977:44) Socialtjänst och
socialförsäkringstillägg atl det inle kan anses motiverat att i den föreslagna
lagen förorda ett interkommunalt ersättningssystem, dvs. ett system där en
kommun har rätt att fl tillbaka ersättning, som har betalats lill personer som
vistas i kommunen men är mantalsskrivna i annan kommun.
Jag delar arbetsgruppens
mening alt det är nödvändigt att arbeta om familjebidragslagen och
familjebidragskungörelsen. När de nya författningarna utformas bör sådana
gällande bestämmelser som numera saknar betydelse mönstras ut och texten göras
sä lättillgänglig som det är möjligt utan att därmed uppstår tveksamhet
huruvida de nya bestämmelserna innebär andra ändringar i sak än som föranleds
av förslaget till reviderat familjebidragssystem. Jag finner alt grappens
förslag till modernisering av författningarna är i huvudsak väl avvägt. Jag
finner inte skäl alt i delta sammanhang föreslå att det inlerkommunala
ersättningssystemet i fråga om familjebidrag avskaffas.1 princip skall enligt
regeringsformen varje föreskrift varigenom kommunerna bemyndigas eller åläggs
att fullgöra vissa uppgifter beslutas i form av lag. Regeringen får dock genom
förordning besluta föreskrifter om verkställighet av lag.
Prop.
1977/78:127 28
Föreskrifterna
om familjebidrag innebär åligganden och befogenheter för kommunerna av sådan
natur att regeringen inle efler bemyndigande i lag kan meddela sådana
föreskrifter. I mitt förslag till ny familjebidragslag har därför gällande
bemyndigande för regeringen att utfärda vissa föreskrifter inle tagits med.
Vidare har de föreskrifter av materiell natur i familjebidragskungörelsen som
inte kan anses vara verkslälligheisföreskrifter tagits in i förslaget till ny lag.
Samtidigt
föreslås ändringar av redaktionell natur för alt anpassa gällande bestämmelser
i värnpliklslagen (1941:967, omtryckt 1969:378, ändrad senast 1976:308),
civilförsvarslagen (1960:74, omtryckt 1975:712, ändrad senast 1977:203)ochlagen(l966:413)om
vapenfri tjänst (ändrad senast 1976:604) till föreslagen familjebidragslag.
De
föreslagna lagarna bör träda i kraft den 1 juli 1978.
3 Upprättade
lagförslag
1
enlighet med vad jag nu har anfört har inom försvarsdepartementet upprättats
förslag till
1.
familjebidragslag,
2.
lag om ändring i värnpliklslagen
(1941:967),
3.
lag om ändring i lagen
(1966:413) om vapenfri tjänst,
4.
lag om ändring i
civilförsvarslagen (1960:74).
4 Specialmotivering
till förslaget till familjebidragslag
Inledande bestämmelser
1
1 paragrafens/Ö/-5rö
stycke har lagils in en allmän regel om vilka som har rätt till familjebidrag.
De i gällande bestämmelser använda begreppen värnpliktig och civilförsvarspliklig
ersätts i detta sammanhang med begreppet tjänstepliktig, Tjänstepliktig
definieras i 3 § med direkt anknytning till viss tjänstgöring. Närmare
bestämmelserom vilka av den ijänstepliktiges närstående som har rätt till
bidrag ges i villkoren för bestämmande av de olika familjebidragen.
En väsentlig förutsättning
för alt familjebidrag skall ulgå är att behov av bidrag kan anses föreligga i
del särskilda fallel. Även om villkoren för rätt till familjebidrag utformas i
enlighet med denna förutsättning, är det i enstaka undantagsfall tänkbart att
bidrag skulle kunna utgå enligt villkoren även i fall då det är uppenbart att
behov av bidraget faktiskt inte föreligger. Genom paragrafens andra stycke
öppnas möjlighet att undvika sådana beslut. Exempel på när bestämmelsen kan bli
tillämplig är fall när tjänstepliktig med synnerligen höga inkomster fullgör en
kortvarig tjänstgöring och när särskilda ekonomiska transaktioner görs för att
få familjebidrag. Del bör
Prop.
1977/78:127 29
betonas
alt bestämmelsen endast bör användas när det är uppenbart att familjens
ekonomiska förhållanden är sådana att det skulle vara stötande att medge bidrag
enligl villkoren.
2<>
I
denna paragrafs./ö«/a stycke redovisas de former av familjebidrag som enligt
vad jag har anfört i den allmänna motiveringen bör finnas kvar i del nya familjebidragssystemet.
1
andra stycket föreskrivs att skyldigheten att utge familjebidrag liksom hittills
skall vila på kommunerna.
3 §
Denna
paragraf innehåller en definition av vad som i familjebidragslagen avses med tjänslepliktig.
För alt anses vara tjänslepliktig i denna mening skall vederbörande ha kallats
in till någon av de olika former av tjänstgöring som anges i paragrafen.
I
första stycke/ anges de former av tjänstgöring och utbildning vilka, liksom hittills,
bör förenas med rätt till alla typer av familjebidrag. Under punkten 1 upptas
värnpliktigas och vapenfria tjänsteplikligas grundutbildning samt sådan
repetitionsutbildning som också avlönas med dagersättning. Vidare upptas
motsvarande utbildning som fullgörs enligt kungörelsen (1971:355) om bistånds-
och kalaslrofutbildning, oavsett om utbildningen tillgodoräknas som tiänstgöring
enligt pliktlag eller inte. Under punkten 2 upptas utbildning som inle fullgörs
enligt värnpliklslagen men som avlönas på samma sätt som grundutbildning för
värnpliktiga. Här avses viss del av regements- och reservofficersulbildningen.
Underpunkten 3 upptas frivillig utbildning av viss varaktighet. Utbildningen
får dock inte ge rätt till lön enligt de grunder som gäller för fast anställd
personal eller till dagpenning som motsvarar vad värnpliktiga får under
repetitionsutbildning. Dagpenningen motsvarar i princip sjukpenning enligt det
allmänna sjukförsäkringssystemet.
1
andra stycket anges sådan utbildning eller tjänstgöring som, liksom hittills, bör
förenas med familjebidrag endast i form av näringsbidrag.
4
Paragrafen
innehåller en bestämmelse om att bidrag skall utgå efter ansökan. Bestämmelsen
motsvaras i huvudsak av nu gällande bestämmelse i 9 § familjebidragskungörelsen.
Ansökningsförfarandet får närmare regleras i verkställighetsföreskrifter.
5§
I
denna paragraf har tagits in bestämmelser om den tid för vilken familjebidrag
kan utgå. Motsvarighet till bestämmelserna finns i 35 §
Prop.
1977/78:127 30
familjebidragskungörelsen.
I jämförelse med de nuvarande bestämmelserna har en förenkling skett samtidigt
som begreppet tjänstgöringslid har getts samma betydelse som i kungörelsen
(1969:380) om värnpliktigas tjänstgöring m.m.
A v
16,18 och 22 §§ framgåratt bidrag i vissa fall kan utgå förtid utöver den som
anges i denna paragraf
6,*
Som
har angetts i den allmänna motiveringen skall i fråga om rätten till familjebidrag
kvinna, som utan atl vara gift med den ijänslepliktige lever tillsammans med
denne under äktenskapsliknande förhållanden, jämställas med hustru. Självfallet
skall också vad som gäller för kvinna tillämpas pä man. Denna paragraf
innehåller bestämmelser härom. Paragrafen saknar motsvarighet i gällande
författningar om familjebidrag.
Frågan om ogifta personer
lever tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden på det sätt att de bör
jämställas med äkta makar i fråga om räll lill familjebidrag måste bedömas med
beaktande av samtliga omständigheter i del enskilda fallel. Det ligger i sakens
natur att det är den Ijänslepliktige själv som har all visa dessa
omständigheter. En grundläggande förutsättning bör vara atl mannen och kvinnan
har gemensamt hushåll. Också varaktigheten av sammanboendet och förekomsten av
gemensamma barn är av betydelse vid bedömningen. En samlevnad som har varat
kortare lid än sex månader kan normalt sett inte betraktas som en samlevnad
under äktenskapsliknande förhållanden med mindre det finns gemensamma barn
eller kvinnan väntar barn med den tiänstepliktige.
Familjepenning
och bostadsbidrag
7§
I
paragrafens,/Ö/-,s/ö stycke anges de personer för vilka familjepenning kan utgå.
1
punkterna 1-3 återfinns bestämmelserna om familjepenning för barn. 1 fråga om
annat barn än den Ijänstepliktiges föreskrivs föratt bidrag skall utgå bland
annat att barnet skall fostras och väsentligen försörias av den Ijänslepliktige
och hans maka. Om barn ingår i samma hushåll som den Ijänslepliktige, får den Ijänslepliktige
och hans maka anses fostra och väsentligen försörja barnet oavsett att
bidragsförskott eller underhållsbidrag från annan utgår till barnets
försörjning,
Enligl punkten 4 utgår
familjepenning för tjänsteplikligs maka som vårdar barn som inte har fyllt 18
år, om det är fråga om den ijänstepliktiges barn som varaktigt bor tillsammans
med den Ijänslepliktige eller annal barn som fostras och väsentligen försörjs
av den ijänslepliktige och hans maka. Med vårdar avses att makan svarar för att
barnet flr erforderlig skötsel och tillsyn.
Prop.1977/78:127 31
Maka
llr anses svara för sådan vård även när barnet tidvis tas om hand av annan
person, exempelvis på daghem. Villkoret att barnet skall varaktigt bo tillsammans
med den tiänstepliktige flr anses uppfyllt även i det fallet då barnet bodde
med den ijänslepliktige när denne ryckte in lill tjänstgöringen men inte kan
göra det under tjänstgöringstiden.
Enligt punkten 5 kan
familjepenning för maka utgå i annat fall än som avses i punkten 4, om
synnerliga skäl föreligger. Av den allmänna motiveringen framgår att
familjepenning endast undantagsvis bör ulgå för maka som inte vårdar barn för
vilket familjepenning kan ulgå. Synneriiga skäl kan föreligga när maka inte kan
försörja sig på grund av brist på arbete för henne eller när hon är gravid
eller sjuk och samtidigt inte kan fl annat bidrag för sin försörining,
exempelvis kontant arbetsmarknadsstöd, arbetslöshetsförsäkring,
utbildningsstöd, föräldrapenning eller sjukpenning.
Punkterna 6 och 7
innehåller föreskrifter om rätt till familjepenning för frånskild maka och för
annan än den Ijänstepliktiges maka som vårdar den Ijänstepliktiges barn. Det
ligger i sakens natur att begreppet frånskild maka förutsätter att äktenskap
har ingåtts och upplösts. Person som ulan atl vara gift med tjänstepliktig har
sammanlevt med denne under äktenskapsliknande förhållanden men bratit
sammanlevnaden har inte samma rätt till familjepenning som frånskild maka har. Föräldrar,
syskon och annan närslående eller husföreståndarinna som vårdar den tiänstepliktiges
barn under 18 år har rätt till familjepenning, om barnet bor tillsammans med
den tiänstepliktige.
I
andra stycket återfinns en ny bestämmelse om hur barns ålder skall bestämmas i
det särskilda fallet.
8§
Denna
paragrafsyörsM stycke innehåller bestämmelser om när bostadsbidrag kan utgå. 1
punkterna 1-3 anges tre olika bostadsförhållanden som innebär rätt lill
bostadsbidrag. I punkten 4 föreskrivs alt bostadsbidrag kan utgå även i andra
fall, om särskilda skäl föreligger.
Punkten 4 inrymmer flera
olika boendesituationer. Ett inte helt ovanligt fall är när den Ijänslepliktige
bor tillsammans med sina föräldrar. 1 sådant fall får särskilda skäl anses
föreligga om det är uppenbart atl föräldrarna på grund av att den Ijänslepliktige
bor hos dem har en större lägenhet än de annars skulle ha haft råd med. Härden tjänstepliklige
vid tjänstgöringens början bott tillsammans med syskon eller kamrat sedan minsl
sex månader fär särskilda skäl anses föreligga. Om tjänstgöringen avser
grundutbildning och tjänstepliktig har ordnat bostad ät sig endast någon
kortare tid före tjänstgöringens början, bör särskilda skäl föreligga endast om
myckel starka sociala skäl talar för det, exempelvis när den tjänstepliklige mäste
flytta hemifrån eller när bostaden är hans enda riktiga hem i Sverige. Ett
annat exempel kan vara när tjänstepliktig någon tid före tjänstgöringstidens
slut skaffar bostad för all ha någonstans atl bo efter utryckningen.
Prop. 1977/78:127 32
I
paragrafens andrastycke föreskrivs att bostadsbidrag inte får utgå för mer än
en bostad. Även om den ijänslepliktige och hans maka faktiskt har kostnader för
exempelvis tvä lägenheter, kan ersättning i form av bostadsbidrag inte utgå
för mer än en lägenhet. Däremot kan ersättning tänkas utgå för kostnad för två
lägenheter i samband med flyttning, men då i form av flyttningsbidrag.
9§
Paragrafen
innehåller bestämmelser om högsta belopp för familjepenning.
I nuvarande
familjebidragslag återfinns motsvarande bestämmelser i 6 §. 1
prop. 1977/78:100 (bil. 7 s, 80) har föreslagils en höjning av gällande högsta
belopp för dag. 1 den nya paragrafen anges de föreslagna högre beloppen för
månad.
10 §
Paragrafen
innehåller bestämmelser om högsta belopp för bostadsbidrag. Huvudregeln är att
bidragets belopp för månad beräknas till högst det belopp som svarar mot den
verkliga bostadskostnaden för månad. Med bostadskostnad avses här
nettokostnaden för bostaden, dvs, vad som återstår sedan från kostnaden för
hyra, inkl. kostnader för uppvärmning och andra sådana i hyran normalt ingående
kostnader, har dragits inkomster av uthyrning och slatskommunall bostadsbidrag
som utgär.
Bara om särskilda skäl
föreligger flr till grund för beräkningen av bostadsbidrag läggas högre
bostadskostnad än som svarar mot normal hyra på orten för lägenhet av särskilt
angiven storiek. Särskilda skäl kan vara att behov av särskilt stor eller
särskilt utrustad bostad föreligger. En familj med fler än två barn flr
exempelvis anses ha behov av lägenhet med fler än tre rum. Däremot kan
särskilda skäl normalt inte anses föreligga om den tjänstepliklige har valt ett
särskilt dyrbart bostadsalternativ. Särskilda skäl bör i regel inte föreligga
om möjlighet att få slatskommunall bostadsbidrag eller atl hyra ut del av
bostaden inte tillvaratas. Om tjänstgöringstiden avses bli kortvarig, bör dock
särskilda skäl anses föreligga eftersom det då inte kan begäras att den ijänslepliktige
vidtar särskilda åigärder för atl nedbringa sina bostadskostnader.
II §
I
denna paragraf har tagits in föreskrifter om hur inkomster skall beaktas när
familjepenning och bostadsbidrag skall bestämmas i de fall då den tjänstepliklige
bor tillsammans med barn för vilket familjepenning kan utgå. Bestämmelserna i
paragrafen motsvarar i princip vad som enligt 14 § gällande familjebidragskungörelse
föreskrivs om normerad behovsprövning. Som har framhållits i den allmänna
motiveringen har dock tillämpningsområdet för
Prop.1977/78:127 33
den
normerade behovsprövningen vidgats och normerna delvis ändrats. Begreppet
inkomst definieras i den föreslagna 15 §.
Enligt
paragrafen skall familjemedlemmarnas beräknade inkomster för månad som belöper
på tjänstgöringstiden avräknas i viss ordning från summan av högsta beloppen
för familjepenning och bostadsbidrag. Liksom enligt gällande regler avses
därmed de brattoinkomster som kan anses intjänade under tjänstgöringstiden. Den
ijänstepliktiges semesleriön och retroaktiv ersättning för arbete, som har
ulförts före tjänstgöringstiden, skall inte beaktas. Inkomster av kapital bör
beräknas för är och fördelas lika på varie månad, oavsett när inkomsterna blir
disponibla. En företagare får som regel anses behålla inkomst, om företaget
under hans tjänstgöringstid ger överskott sedan avdrag gjorts för eventuella
extra lönekostnader som har uppkommil med anledning av hans tjänstgöring.
12 §
IparagrafensyörsMs/xfäterfinns
bestämmelser om inkomstprövning när familjepenning och bostadsbidrag skall
bestämmas i de fall då den tiänstepliktige inte bor tillsammans med maka eller
barn för vilket familjepenning kan utgå. Bestämmelserna föreskriveratt den Ijänstepliktiges
inkomster skall avräknas enligl vad som anges i 11 § 3. För de fall
familjebidrag i samband med en tjänstepliktigs tiänstgöring skall bestämmas
enligt såväl första stycket som 11 § skall endast den del av den ijänstepliktiges
avräkningsbara inkomster som återstår sedan bidrag har bestämis enligl 11 §
avräknas vid bestämmande av bidrag enligt denna paragraf Bestämmelse om detla
har tagits in i paragrafens andra stycke.
13 §
Paragrafen
innehåller bestämmelser om hur familjebidrag skall bestämmas när tiänstepliklig
bor tillsammans med maka och inte har hemmavarande barn för vilket
familjepenning kan ulgå. Vid beräkning av bidraget skall hänsyn tas lill
makarnas ekonomiska förhållanden, vilket bl. a. innebär all studerande makas
möjligheter till studiemedel kan och bör beaktas. Har maka rätl lill
studiemedel enligt studieslödslagen (1973:349) med maximala belopp, bör
familjebidrag inte utgå med högre belopp än hälften av den gemensamma
bostadskostnaden. Har maka inkomster, bör avräkning härför ske med högre belopp
än enligt 11 § 1. Bidrag bör vanligen inte medges om makan har inkomster som
efter vederböriigt skatteavdrag motsvarar högsta beloppen för familjepenning
och bostadsbidrag.
14 §
1
denna paragraf har tagits in bestämmelser som ger myndighet som beslutar om
bidrag möjlighet att medge högre bidrag än vad som följer av en
3 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 127
Prop.
1977/78:127 34
tillämpning
av de normerade reglerna om avräkning för vissa inkomster. Avräkningsreglerna flr
dock inte frångås i annat fall än när de leder lill alt behov av familjebidrag
uppenbart inte tillgodoses. Med behov av familjebidrag avses det begränsade
behov som i normalfallen ersätts med familjebidrag. Bestämmelserna i
paragrafen bör alltså komma att tillämpas endast i de undantagsfall när den
behållna inkomsten, efler vederbörligt avdrag för preliminär skatt, tillsammans
med för perioden beräknad men inte förfallen inkomst och familjebidrag inle
uppgår till summan av tillämpliga högsta belopp enligl 9 och 10 §§.
15 §
I
paragrafen definieras det i lagen använda begreppet inkomst. Definitionen
innebär att gällande bestämmelser om vilka inkomster som skall beaktas vid
bestämmande av familjebidrag i princip behålls. Med icke skattepliktiga
underhållsbidrag avses de ofla periodiska bidrag som en person utger till en
annan person utan atl vid inkomsttaxering vara berättigad till avdrag för hela
del utgivna beloppet. Allmänt barnbidrag skall alltså inle anses som inkomst
enligt paragrafen.
16 §
Paragrafen
överensstämmer i sak med 13 § gällande familjebidragslag. Bidrag enligt
paragrafens första mening skall utan ansökan utgå med samma belopp som på
utryckningsdagen. Särskilda skäl för bidrag enligt paragrafens andra mening kan
vara all den tjänstepliklige har avlidit eller hemföriovals före planerad
utryckningsdag och detta har orsakat ekonomiska svårigheter. Särskilda skäl kan
föreligga även i andra fall när det är uppenbart att behov av bidrag finns
efter ulryckningsdagen.
17 §
Paragrafen
motsvarar i sak 18 § gällande familjebidragskungörelse.
Flyttningsbidrag
18 §
Bestämmelserna
i denna paragraf motsvarar i sak 11 t) 1 mom. gällande familjebidragslag, där
del finns bestämmelser om bostadsbidrag för vissa flyttningskostnader. 1 den
nya paragrafen kallas dock bidraget flyttningsbidrag.
Särskilda skäl för bidrag
vid flyttning inom en ort kan vara atl den tjänstepliklige på grund av
uppsägning eller av annan orsak är tvungen atl flytta under tjänstgöringstiden.
Om den tiänstepliktige flr erbjudande om en annan bostad som han länge har sökt
efler och är i uppenbart behov av, bör
Prop.
1977/78:127 35
detla
ocksä utgöra särskilda skäl för flyttningsbidrag. Vid flyttning till annan ort
bör särskilda skäl föreligga exempelvis om flyttningen motiveras av att den tjänstepliklige
har fltt anställning på inflyllningsorten efler tjänstgöringstidens början. Om
den avsedda tiänslgöringsliden understiger tre månader, bör särskilda skäl dock
inte anses föreligga annat än i sådana undanlagsfall, dä det vore uppenbart
stötande att inte utge bidrag,
Flyllningsbidraget
utgår i den mån behov av bidrag föreligger och högst med det belopp som kan
anses vara skäliga flyttningskostnader. Behov flr alltså anses föreligga, om
familjepenning eller bostadsbidrag utgår före eller efter flyttningen. Vid
bestämmande av skäliga flyttningskostnader bör krävas att den tiänstepliktige
och medflyttande genom egna arbetsinsatser nedbringar kostnaden för
flyttningen.
Näringsbidrag
19-22
§§ motsvarar väsentligen 14-16 §§ gällande familjebidragslag.
19 §
Denna
paragraf har utformats så alt det klart framgår all näringsbidrag endast kan
utgå om den tjänstepliklige har sin huvudsakliga inkomst av näring eller
rörelse som drivs av honom eller hans maka och del kan antas atl förutsättningar
för fortsalt drift av verksamheten föreligger. Det ligger i sakens natur att
det blir svårare för den tjänstepliklige alt visa alt dessa villkor är
uppfyllda när verksamheten har pågätt kort tid eller tjänstgöringstiden avses
bli långvarig.
Föreskrifter
om näringsbidrag för lönekostnader för arbetskraft, som helt eller delvis
ersätter den tjänstepliklige under tjänstgöringstiden, har tagits in i förslå
stycket. Näringsbidrag utgår i den mån kostnaden är skälig och överstiger del
genomsnittliga normala driflsöverskolt som rörelsen kan beräknas lämna under tiänslgöringsliden.
Särskilda föreskrifter ges dock i andra stycket för de fall då lönekostnad
avser närstående. Med skälig lönekostnad avses i normalfallet den marknadsmässiga
lönen för del utförda arbetet men även högre kostnad kan anses vara skälig,
exempelvis om omständigheterna i del konkreta fallet är sådana alt överkvalificerad
arbetskraft måste anlitas eller anställd personal gör merinsats genom
övertidsarbete. Vid beräkning av det genomsnittliga normala driftsöver-skoltel
bör liksom hittills avkastningen under tjänstgöringstiden anses i genomsnitt
för månad utgöra en tolftedel av den normala avkastningen för kalenderår, om
den tjänstepliklige helt eller nästan helt ersätts av annan arbetskraft under
tjänstgöringstiden. Vilken avkastning för är som kan anses normal för
verksamheten bör framgå av deklarationshandlingar och kompletterande
upplysningar
Särskilda
skäl atl utge näringsbidrag för lönekostnad som avses i andra
Prop.1977/78:127 36
stycket
kan föreligga när den närstående har avstått från sin ordinarie
förvärvsverksamhet eller har kommit resande frän annan ort för att hjälpa till
i verksamheten under tjänstgöringstiden.
I
tredje stycket hänvisas till den nya föreskriften i 7 § andra stycket i fråga om
barns ålder.
20 §
1
denna paragraf har föreskrifter tagils in om näringsbidrag för sådana kostnader
under tjänstgöringstiden som är nödvändiga för atl verksamheten skall kunna
återupptas. Bidrag bör liksom hittills huvudsakligen ges för löpande
omkostnader, exempelvis lokalhyror, räntekostnader och försäkringspremier.
22 §
Särskilda
skäl att utge näringsbidrag för lid efter tjänstgöringens slut kan föreligga
exempelvis då förelag, trots god planering, inle omedelbart efter
tjänstgöringen kan återupptas eller dä ersättare mäste finnas kvar under viss tid
efter utryckningsdagen. Om tjänstgöringstiden har understigit tre månader, bör
särskilda skäl att medge föriängl bidrag föreligga endast i undantagsfall.
Begravningsbidrag
23 §
I
denna paragraf anges i första stycket när begravningsbidrag utgär och i andra
stycket vilka belopp som bidraget kan utgå med.
Enligt paragrafens första
mening utgår begravningsbidrag om familjepenning har beviljats för maka eller
barn och makan eller barnet avlider under tiänslgöringsliden. Bidrag kan i
dessa fall liksom hittills utbetalas utan ansökan och behovsprövning.
Familjepenning får anses ha beviljats för makan eller barnet, om familjebidrag
utgår med anledning av den ijänstepliktiges tjänstgöring. Om den tjänstepliklige
bor tillsammans med maka men inle med barn. kan dock familjepenning för makan
inte anses ha beviljats i andra fall an då synneriiga skäl enligt 7 § 5 har
prövats föreligga. Även om familjepenning inle har beviljats, får enligt paragrafens
andra mening begravningsbidrag utgå, om behov föreligger. Om begravningsbidrag eller
kapitalbelopp utgår med anledning av dödsfallet på grund av försäkring, torde
behov av bidrag enligl denna paragraf föreligga endast i undanlagsfaU. Om försäkringsbelopp
inte utgår, bör behov av begravningsbidrag anses föreligga, om inte starka skäl
talar emot detla.
Prop.
1977/78:127 37
Familjebidragsnämnder
m. m.
24
och 25 §
Paragraferna
överensstämmer i sak med 23 och 24 S§ gällande familjebidragslag.
26 §
1
denna paragraf har tagits in bestämmelserna om tillsyn över efterlevnaden av
lagens bestämmelser och av verkställighetsföreskrifter. Bestämmelserna
motsvaras i huvudsak av 4 § andra stycket gällande familjebidragslag och 4 !)
gällande familjebidragskungörelse.
Förfarandet
m. m.
27 §
Denna
paragraf innehåller regler om var ansökan om familjebidrag skall göras.
Reglerna ansluter lill vad som numera tillämpas och innebär atl ansökan alllid
skall göras hos den kommun där den tjänstepliklige är kyrkobokförd vid
ansökningstillfället. Särskilda föreskrifter ges för det fall att den tjänstepliklige
inle är kyrkobokförd i landet.
28 §
Denna
paragraf innehåller regler om vilken myndighet som skall avgöra ärende om
familjebidrag. Som har framhållits i den allmänna motiveringen bör försvarels
civilförvaltning besluta i vissa ärenden i stället för att som nu är fallel
lämna eller vägra särskilt medgivande.
29 §
1
denna paragraf föreskrivs all den familjebidragsnämnd som rätteligen har mottagit
ansökan om familjebidrag skall utbetala beslutat bidrag. Detta gäller oavsett
vilken myndighet som har beslutat om bidraget.
30 §
Denna
paragraf innehåller regler angående omprövning av familjebidrag när det inträffar
omständigheter som inverkar på räiten lill bidraget.
Det
förhållandel att den ijänslepliktige sedan familjebidrag har beviljats flyttar till
annan kommun har ingen betydelse vid avgörande av vilken familjebidragsnämnd
som enligt 28 § skall ompröva familjebidraget.
Prop.
1977/78:127 38
Statsbidrag
31 §
I
denna paragraf regleras i enlighet med vad jag har anfört i den allmänna motiveringen
kommunernas rätt lill ersättning av staten för utbetalade familjebidrag.
32 §
1
denna paragraf anges viss begränsning av kommuns rätt lill statsbidrag för utbetalat
belopp. Paragrafen motsvaras närmast av 29 § tredje och fjärde stycket gällande
familjebidragslag. Paragrafens bestämmelser innebär dock atl kommuns rätt lill
bidrag vidgas. Endast om familjebidragsnämnd genom uppenbart oriklig
tillämpning av gällande föreskrifter om familjebidrag har utbetalat bidrag med
för högt belopp begränsas rätten till statsbidrag och denna begränsning avser
endast del felaktigt utbetalade beloppet. Om en familjebidragsnämnd utbetalar
familjebidrag felaktigt på grund av att en statlig myndighet har lämnat
felaktiga uppgifter, skall statsbidrag utgå för det utbetalade beloppet.
33 §
Denna
paragraf motsvaras i sak av 31 § gällande familjebidragslag.
34 §
Bestämmelserna
i denna paragraf motsvarar i huvudsak gällande bestämmelser i bl. a. 29 och 30
§§ familjebidragslagen.
35 §
Enligt
denna paragraf har kommun möjlighet att kräva annan kommun på den del av
bidraget som inte ersätts av statsmedel. Denna möjlighet finns för den kommun
som med anledning av en tjänsteplikligs tjänstgöring har haft att utge bidrag
för tid under vilken den tjänstepliklige är mantalsskriven inom en annan kommun.
Mantalsskrivningskommunen är efter anmodan skyldig atl gottgöra den kommun som
har utbetalat bidraget med resterande fem procent av det statsbidragsberättigade
belopp som avser tid under vilken den tjänstepliklige har varit mantalsskriven
i kommunen.
Särskilda
bestämmelser
36 §
Bestämmelsen
i denna paragraf motsvarar 33 § gällande familjebidragskungörelse. Särskilda
skäl alt medge bidrag för lid som ligger längre tillbaka än 30 dagar
Prop.1977/78:127 39
före
den dag då ansökningen inkom till familjebidragsnämnden bör liksom hittills anses
föreligga endast i situationer där den tjänstepliklige inte rimligen kan lastas
för all ansökningen har försenals. Det bör i detta sammanhang krävas att den tjänstepliklige
lar del av den information han flr om familjebidrag.
37 §
Denna
paragraf motsvarar 36 § gällande familjebidragslag.
38 §
Genom
bestämmelser i paragrafens första stycke bemyndigas försvarets civilförvaltning
all närmare ange i vilken uisträckning tiänstepliktig och annan som uppbär
familjebidrag skall vara skyldig atl upplysa familjebidragsnämnd, som
utbetalar bidrag, om nya omständigheter, som har betydelse för rätten lill
bidrag.
1
paragrafens andra stycke föreskrivs alt familjebidragsnämnd är skyldig alt på
begäran tillhandahålla de handlingar och lämna de upplysningar som tillsynsmyndighet,
dvs. försvarets civilförvaltning eller länsstyrelse behöver för sin verksamhet
med familjebidrag. Föreskrifterna motsvaras i princip av 5 § gällande
familjebidragskungörelse. Äv naturiiga skäl gäller nämndens skyldighet enligl
paragrafen endast handlingar som finns tillgängliga för nämnden och
upplysningar som nämnden lätt kan ge.
39 §
1
denna paragraf har införts bestämmelser om återbetalning av bidrag som har uppburits
med för högt belopp. Paragrafen slår i överensstämmelse med gällande rätt.
I
första Slycket anges i vilka fall äterbetalningsskyldighet skall åläggas.
1
andra stycket föreskrivs atl den familjebidragsnämnd som har betalat bidrag
skall pröva fråga om återbetalningsskyldighel. Här finns också bestämmelser om
innehållande av familjebidrag i avräkning på felaktigt utbetalat belopp, om
åtgärder för alt driva in fordringen och om eftergift av fordringen. Gällande
familjebidragslag och kungörelse saknar särskilda föreskrifter om äterbetalningsskyldighet.
I 38 gällande lag finns däremot bestämmelser om när familjebidrag flr
innehållas och avräknas mot vad som har utbetalats för mycket.
Enligl bestämmelserna i
tredje stycket har försvarels civilförvaltning möjlighet atl efterge
återbetalningsskyldighet för felaktigt utgivet familjebidrag. Denna möjlighet
bör kunna användas när det t. ex. av sociala eller ekonomiska skäl inle är
rimligt att vidla ytteriigare åtgärder för alt driva in fordringen.
Prop.1977/78:127 40
Besvär
m. m.
404 §§
Dessa
paragrafer innehåller bestämmelser om besvär.
Som
jag har framhållit i den allmänna motiveringen bör besvär kunna anföras även
mot försvarets civilförvaltnings beslut i enskilt ärende. Denna besvärsrätt och
civilförvaltningens rätt att besvära sig över kammarrätts beslut enligl denna
lag har inarbetats i dessa paragrafer. I övrigt har gällande besvärsbestämmelser
moderniserats utan atl sakliga ändringar har åsyftats.
45 §
1
denna paragraf finns slrafföestämmelser intagna. 1 paragrafen har införts ett
krav på all åtgärden skall innebära fara i bevishänseende för atl vara slraflbar.
1 övrigl motsvarar paragrafen 37 § gällande familjebidragslag.
5 Hemställan
Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen att antaga förslagen till
1.
familjebidragslag,
2.
lag om ändring i
värnpliktslagen (1941:967),
3.
lag om ändring i lagen
(1966:413) om vapenfri tjänst,
4.
lag om ändring i
civilförsvarslagen (1960:74 ).
6 Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Prop.
1977/78:127 41
Bilaga
1
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
1977-09-30
Promemoria
med förslag till familjebidragslag
Prop. 1977/78:127 42
Innehållsförteckning
1. Inledning......................................................
2. Förslag angående
.familjebidragsberättigade...............................
.familjepenningbelopp.....................................
.behovsprövning............................................
.bostadsbidrag,
bidrag för uppvärmningskostnader, flyttnings
kostnader och magasineringskostnader.............
.näringsbidrag...............................................
.administration..............................................
.sjukbidrag...................................................
.begravningsbidrag........................................
.personkonto................................................
.statsbidrag.................................................
3.
Specialmotivering..........................................
4.
Författningsförslag
.Förslag
till familjebidragslag............................
.Förslag
till familjebidragsförordning...................
Prop.1977/78:127 43
1.
Inledning
Det
familjesociala stödet till värnpliktiga m. fl. regleras f. n. i familjebidragslagen
(1946:99) och familjebidragskungörelsen (1946:101).
Enligl
gällande bestämmelser är medlemmarna i den värnpliktiges familj berättigade till
familjebidrag. Bidraget kan ulgå i form av familjepenning, bostadsbidrag,
näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag.
Riksdagen
antog vid 1975 års riksmöte (prop. 1975:37, FöU 1975:18, rskr 1975:195)
riktlinjer för ell nytt förmånssystem för värnpliktiga m. fl. Del nya förmånssystemet
innebär bl. a. att under grandulbildning utgär kontanter-sättning i form av en
fast ersättning - dagersättning - samt tillägg till dagersättningen. Under repetilionsutbildning
utgår en dagpenning som motsvarar hel sjukpenning enligt den allmänna
sjukförsäkringen. Civilförsvarspliktiga samt värnpliktiga m. fl. under repetilionsutbildning
omfattas inle längre av familjebidragslagens bestämmelser förutom i vad avser näringsbidrag.
I
propositionen lämnades också förslag till principer och utformning m. m. av det
familjesociala stödet till värnpliktiga m. fl. Dessa riktlinjer kan sammanfattas
enligt följande.
-
Kvinna som den värnpliktige
varaktigt bor tillsammans med bör likställas med hustru i bidragshänseende.
Hustru (motsvarande) bör fl bidrag endast under förutsättning alt hon vårdar
barn i hemmet eller om synneriiga skäl föreligger,
-
Endast två familjepenningbelopp
bör finnas, nämligen ett belopp för hustru (motsvarande) och under vissa
villkor husföreståndarinna saml ett annat för barn och vissa andra anhöriga.
-
Nuvarande behovsprövningsregler
bör i huvudsak behållas men familjepenningen för barn bör ej reduceras mot
makas inkomst med mer än högst 50 96.
-
Bostadsbidrag bör i huvudsak
utgå enligt de grander som f. n. gäller.
-
Särskilda bidrag för
uppvärmningskostnader, flyttningskostnader och magasineringskostnader samt
begravningsbidrag bör i stort utgå enligt nuvarande grunder.
-
Sjukbidraget bör slopas.
-
Näringsbidraget bör behållas
men tillämpningsbestämmelserna ses över.
-
Frågan om atl flytta över
administrationen av det familjesociala stödet till försäkringskassorna bör
övervägas ytteriigare.
-
Möjligheterna för värnpliktiga
att efter eget val reservera en del av dagersättningen till ett personkonto bör
prövas.
Försvarsutskottet
framhöll i sitt utlåtande alt kvinna som den värnpliktige bor tillsammans med
skall i bidragshänseende likställas med hustru. Vidare
Prop.
1977/78:127 44
skall
hustru (motsvarande) fl bidrag endast under förutsättning att hon vårdar barn i
hemmet eller om eljest synnerliga skäl föreligger. Begreppet synnerliga skäl
bör enligt utskottets mening tolkas restriktivt. Den som är arbetslös och gift
med en värnpliktig bör exempelvis inte få ersättning från försvaret ulan från
arbetsmarknadsmyndigheten.
En arbetsgrupp inom
försvarsdepartementet har med utgångspunkt frän dessa riktlinjer övervägt den
närmare utformningen m. m. av det familjesociala stödet till värnpliktiga. 1
arbetsgruppen har ingått företrädare för försvarets civilförvaltning, och i frägorom
den framtida administrationen har experter från riksförsäkringsverket
medverkat.
Utöver ovan nämnda
riktlinjer har arbetsgruppen utgått ifrån all den grundläggande principen för
familjebidraget alltjämt skall bestå, dvs. alt bidrag skall utgå i den mån
behov föreligger. Arbetsgruppen har också utgått ifrån atl del familjesociala
stödet även i framtiden skall garantera en rimlig ekonomisk och social trygghet
åt den som för sin försörjning är beroende av den värnpliktige.
Gruppen har vidare funnit
del nödvändigt att se över hela familjebidrags-lagstiftningen. Gällande
författningar har inle sedan de tillkom år 1946 varit föremål för någon allmän
översyn. Vissa bestämmelser är obsoleta och bör därför utgå ur lagstiftningen.
Ändra bestämmelser bör anpassas till nuvarande praxis och till modernt
språkbruk. Författningskomplexet måste för övrigt i många hänseenden anses vara
förhållandevis svårtillgängligt. Föreliggande promemoria innehåller således
dels överväganden och förslag lill ändringar i familjebidragslagen med
utgångspunkt från ovan nämnda riksdagsbeslut och dels förslag såvitt avser
modernisering m. m. i övrigt av familjebidragsförfattningarna.
För att underiätta
granskningen av familjebidragslagen bifogas även förslag till
familjebidragsförordning.
Vad som i promemorian sägs
om värnpliktiga gäller även vapenfria tiänstepliktiga, elever i bistånds- och kalaslrofutbildning,
hemvärnspersonal och annan frivillig personal och - när del gäller
näringsbidraget - civilförsvarspliktiga.
Prop.
1977/78:127 45
2.
Förslag Familjebidragsberättigade
Nuvarande
ordning
Familjebidrag
omfattar familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och
begravningsbidrag. Enligl gällande bestämmelser är värnpliktig i mån av behov
berättigad till familjebidrag för familjemedlem. Familjebidrag utgår efler prövning.
Behovsprövningen
är av två slag, dels den s. k. normerade behovsprövningen, dels den fria
behovsprövningen. Arbetsgruppen återkommer längre fram till de närmare
föreskrifterna för behovsprövningen.
Familjepenning
utgår med ett belopp för hustru och i vissa fall husföreståndarinna samt med
ett annat belopp för annan familjemedlem.
Såsom
medlem av den värnpliktiges familj avses enligl familjebidragslagen i första
hand hustru, som den värnpliktige lever tillsammans med, saml barn under 16 år,
som slår under hans vårdnad. För dessa beräknas familjepenningen enligt den
normerade behovsprövningen. Vid beräkning av familjepenning för övriga
familjemedlemmar används fri behovsprövning.
Fränskild
hustru, värnpliktigs andra barn än som har nämnts i det föregående, hans
hustrus barn och hans föräldrar kan anses vara familjemedlemmar om den
värnpliktige är underhållsskyldig mot dem och har lämnai väsendigt bidrag till
deras uppehälle. Husföreståndarinna anses som familjemedlem, om den
värnpliktige bor tillsammans med egna eller hustrus minderåriga barn och hustran
är arbelsoförmögen eller samlevnaden har brutits. Andra anhöriga - t. ex.
fosterbarn, fosterföräldrar och under äktenskapsliknande förhållanden
stadigvarande sammanlevande kvinna - kan i vissa fall jämställas med
familjemedlemmar.
Förslag
I prop.
(1975:37, FöU 1975:18, rskr 1975:195) med förslag om nyu förmånssystem för
värnpliktiga m. fl. angavs all kvinna som den värnpliktige varaktigt
sammanlever med bör likställas med hustru i bidragshänseende, saml att hustru
(motsvarande) endast bör få bidrag om hon vårdar barn i hemmet eller om eljest
synnerliga skäl föreligger.
Arbetsgruppen
använder i det följande begreppet sammanlevande om kvinna som den värnpliktige
bor tillsammans med i äktenskap eller under äktenskapsliknande förhållanden,
och begreppet sammanboende om övriga som bor tillsammans med den värnpliktige.
Familjepenning bör enligl arbetsgruppens förslag kunna ulgå för den
värnpliktiges barn under 16 år samt för den kvinna, som den värnpliktige
sammanlever med och som vårdar hans barn. Dessa ärenden föresläs avgöras av fämiljebidragsnämnderna
inom ramen för den normerade behovsprövningen. Arbelsgrappen vill under-
Prop.1977/78:127 46
stryka
att nuvarande familjemedlemsbegrepp därmed slopas och atl räiten till familjepenning
främst grundas på förekomsten av barn.
Såsom
anförts i ovan nämnda proposition bör hustru (motsvarande) utan barn kunna fl
familjepenning endast om synneriiga skäl föreligger. Enligt försvarsutskottets
mening på denna punkt bör begreppet "synnerliga skäl" tolkas
restriktivt. Synneriiga skäl kan t, ex. föreligga om en kvinna har ett
handikapp som helt omöjliggör förvärvsarbete. Den som är arbetslös och gift med
en värnpliktig bör däremot inte fl ersättning frän försvaret utan från
arbetsmarknadsmyndigheten. Enligt arbetsgruppens mening bör synneriiga skäl
föreligga också i de fall bidrag inle utgår från sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring
eller som kontant arbetsmarknadsstöd, vuxenutbildningsstöd o. dyl. Synneriiga
skäl bör även föreligga för gravid kvinna, som inte har möjlighet atl själv
svara för sin försörjning. Hon bör säledes fl familjepenning för lid innan hon
blir berättigad till föräldrapenning. Familjepenning bör i dessa fall utgå
först efler särskilt tillstånd av tillsynsmyndigheten och inom ramen för den
fria behovsprövningen.
Även
övriga den värnpliktige närstående bör om synneriiga skäl föreligger kunna erhålla
familjepenning, men först efler särskilt tillstånd av tillsynsmyndigheten och efler
fri behovsprövning. Såsom exempel på övriga närslående kan nämnas ej
sammanlevande person, som vårdar den värnpliktiges barn - föratsatt alt den
värnpliktige har vårdnaden om barnet. Vidare kan nämnas frånskild hustru och
hustru (motsvarande), som sammanlever med den värnpliktige och vårdareget barn.
Familjepenning bör även kunna utgå för annat barn än den värnpliktiges barn
under 16 år. Såsom exempel kan nämnas den värnpliktiges äldre barn, huslras (molsvarandes)
barn, fosterbarn och barn som avses adopteras men där adoptionsbeslui ännu inte
föreligger. Avgörande vid prövningen bör liksom för närvarande vara vad som kan
antas om den värnpliktiges vilja och ekonomiska förmåga att bidra lill barnets
försörjning om tiänslgöringen inte kommit emellan. Förutsättning för atl
familjebidrag skall kunna utgå är ocksä atl annan ersättning inte utgår t. ex.
i form av underhällsbidrag eller bidragsförskott.
Arbetsgruppen
föreslär vidare att föräldrar utesluts frän rätten till familjepenning i andra
fall än vid vård av den värnpliktiges bam. Föräldrar, som p. g. a. ålder eller
sjukdom saknar möjlighet lill försörining genom förvärvsarbete, har numera
genom folkpensioner och andra socialpolitiska åtgärder garanterats en
grundtrygghet och torde ej för sin försörining vara beroende av sina barns
inkomster. Familjebidrag i form av viss andel av bostadskostnaden bör
emellertid, liksom nu, kunna ulgå lill föräldrar som sammanbor med den värnpliktige.
Familjepenningbelopp
Nuvarande
ordning
Familjepenning
kan beviljas med f. n. högst 27 kr. per dag för hustra,
frånskild
hustru och-under vissa villkor-husföreståndarinna saml högst 12 kr. per dag för
annan familjemedlem.
Prop.1977/78:127 47
Förslag
1 prop.
(1975:37) angavs atl endast två familjepenningbelopp bör finnas, nämligen ett
belopp för hustru (motsvarande) och under vissa villkor husföreståndarinna samt
ett annal för barn och vissa andra anhöriga. Arbetsgruppen föreslår alt det
lägre beloppet bör avse barn och del högre beloppet annan person.
Behovsprövning
och beskattning
Nuvarande
ordning
Den
värnpliktiges räll lill familjebidrag är förbunden med villkoret, att del skall
föreligga behov av bidrag. Behovsprövningen, som lill sin karaktär närmast är
en inkomstprövning, är av två slag: normerad behovsprövnmg och fri
behovsprövning.
Den
normerade behovsprövningen tillämpas, när familjepenning och bostadsbidrag
skall fastställas för den värnpliktiges hustru och barn under 16 år som slår
under hans vårdnad. Denna behovsprövning sker med hjälp av bestämda regler om i
vilken mån inkomster i familjen skall inverka reducerande på det maximala familjebidrag,
som skulle ha utgått, om sådana inkomster inte hade funnits
(familjebidragsbehovet). När det t. ex. gäller hustrus inkomst av arbete skall
en fjärdedel av beloppet, dock lägst 500 kr./ månad, vara helt avdragsfritl. Hälfien
av den återstående delen reducerar familjebidraget.
Vid
bestämmandel av familjebidrag (familjepenning och bostadsbidrag) i övriga fall
skall./r/ behovsprövning användas. Inkomster i familjen påverkar därvid
bidragsbeloppet, men inte enligl de speciella regler som har utformats förden
normerade behovsprövningen, utan enligt vad som med hänsyn lill
omständigheterna i del enskilda fallet flr anses skäligt. Detla medför atl några
bestämda regler för den fria behovsprövningen inte kan ges. Den fria
behovsprövningen flr dock inte leda till högre ersättning än om normerad behovsprövning
hade tillämpats.
Oavsett
vilken behovsprövning som tillämpas bortses helt från de ersättningar och
förmåner som utgår till den värnpliktige med anledning av hans tiänstgöring.
Vidare bortses från inkomster som den värnpliktige erhåller genom arbete på
fritid under tjänstgöringen eller under övningsuppehåll.
Semesterlön,
som värnpliktig uppbär under militärtjänstgöringen, skall inte beaktas vid
behovsprövningen. Inte heller tas hänsyn till vissa sociala förmåner såsom
allmänt barnbidrag och föriängl barnbidrag. Däremot kan underhållsbidrag,
bidragsförskott, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsunderstöd,
pensioner, livräntor o. d. helt eller delvis reducera familjebidraget.
Alla
bidrag utom näringsbidraget är skattefria.
Prop.1977/78:127 48
Förslag
1 prop.
(1975:37, FöU 1975:18, rskr 1975:195) anfördes att nuvarande behovsprövningsregler
i huvudsak bör behållas men att familjepenningen för barn inte bör reduceras
mot makas inkomst med mer än högst 50 96. Arbetsgruppen föreslår däratöver atl
inom den normerade behovsprövningen nuvarande lägsta fribelopp om 500 kr av
makas månadsinkomst höjs till I 000 kr. för månad. Lågavlönade och
deltidsarbetande kvinnor med barn skulle härigenom fl förbättrade ekonomiska
villkor under den värnpliktiges grundutbildning.
Bostadsbidrag
Nuvarande
ordning
Om
den värnpliktige bor tillsammans med familjemedlem utgår enligt gällande
bestämmelser bostadsbidrag motsvarande kostnaden för den värnpliktiges och
familjemedlemmens bostad. Värnpliktig, som vid tjänstgöringens börian inte bor
tillsammans med familjemedlem i familjebidragslagens mening, t. ex.
värnpliktig som bor ensam eller tillsammans med kamrat, flr bostadsbidrag
endast om synneriiga skäl föreligger, dvs. om den värnpliktige annars skulle
tvingas avstå från sin bostad och delta skulle medföra betydande ekonomisk
olägenhet för honom, eller om han vid utryckningen inte skulle ha tillgång lill
lämplig bostad och detla skulle medföra avsevärda svårigheter. Enligt gällande
praxis medger tillsynsmyndigheten ensamboende värnpliktig bostadsbidrag under
förutsättning att han innehaft egen bostad minst sex månader före tiänstgöringens
börian.
Bostadsbidrag utgär med
belopp som motsvarar den faktiska bostadskostnaden med avdrag för eventuellt slatskommunall
bostadsbidrag. Om den värnpliktige bor tillsammans med hustru eller barn och
familjen har inkomst, sker reducering av det maximala bostadsbidraget enligt
den normerade behovsprövningen. Dessa ärenden avgörs av
familjebidragsnämnderna. 1 övriga ärenden måste medgivande inhämtas av
tillsynsmyndigheten. Om den värnpliktige bor tillsammans med andra anhöriga,
beräknas bostadsbidraget enligt fri behovsprövning och hänsyn tas lill de
sammanboendes inkomstförhållanden. Värnpliktig, som bor tillsammans med kamrat,
kan erhålla bostadsbidrag motsvarande sin andel i bostadskostnaden. Utan medgivande
av tillsynsmyndigheten i varje särskilt fall flr hänsyn inle tas till större
bostadskostnad än normalhyran på orten för bostad om två rum och kök för
värnpliktig som bor tillsammans med familjemedlem, och om ett rum och kök för
värnpliktig som borensam eller tillsammans med kamrat. 1 vissa fall kan
bostadsbidrag ulgå för mer än en bostad.
Den värnpliktige kan fl
särskilt bostadsbidrag för uppvärmningskostnader (bränslebidrag), för
flyttningskostnader och för magasineringskostnader.
Prop.
1977/78:127 49
Förslag
1 prop.
(1975:37) förordade dåvarande departementschefen att bostadsbidrag
fortsättningsvis i stort bör ulgå enligt de grander som för närvarande gäller.
Arbetsgruppen lämnar här förslag dels vad gäller ansvarsfördelningen mellan
familjebidragsnämnderna och tillsynsmyndigheten, dels vad gäller bostadskostnaden.
Om
den värnpliktige sammanlever med kvinna, som vårdar hans barn, bör
bostadsbidraget liksom familjepenningen utgå efter beslul av familjebidragsnämnd.
Ansökningar
om bostadsbidrag till ensamboende värnpliktiga, som innehaft egen bostad minst
6 månader före tjänstgöringens början, bör enligt arbetsgruppens mening kunna
avgöras av familjebidragsnämnderna. Bostadsbidrag i övriga fall skall alltid
prövas av tillsynsmyndigheten.
Arbetsgruppen
föreslåralt bostadskostnaden begränsas till normalhyran på orten för bostad om
3 rum och kök när del gäller barnfamiljer, om 2 ram och kök när det gäller
övriga sammanlevande och om I rum och kök i övriga fall. Ärenden där bostadskostnaden
överstiger ovannämnda normalhyra skall prövas av tillsynsmyndigheten. Ärenden
där den ensamboende värnpliktige innehaft bostaden under kortare tid än 6
månader bör också prövas av tillsynsmyndigheten.
Näringsbidrag
Nuvarande
ordning
Näringsbidragets
syfte är atl bibehålla förvärvsmöjlighelen för den enskilde värnpliktige som är
innehavare av näring eller rörelse. Näringsbidrag kan utgå föratt bestrida
avlöningskostnader som uppkommer till följd av att särskild arbetskraft måste
anlitas föratt under den värnpliktiges tjänstgöring helt eller delvis ersätta
honom. Detta gäller även när värnpliktig är anställd i näring eller rörelse som
innehas av hans hustru. Bidrag fär inle utgå för att avlöna den värnpliktiges
barn under 16 år. Bidrag kan dock numera ulgå när den värnpliktiges hustru
nödgas avbryta förvär\'sarbele utom hemmet för atl sköta sysslor i företaget
under tid då ingen annan ersättare finns att tillgå.
Näringsbidrag
kan även beviljas för utgifter, t. ex. lokalhyra, räntor, försäkringspremier,
bilskatt, vissa fasta lelefonavgifter o. dyl., som är nödvändiga för alt näring
eller rörelse, som har måst läggas ner under den värnpliktiges tjänstgöring,
skall kunna återupptas efter tjänstgöringens slut.
Näringsbidraget
utgår med högst etthundra kronor för dag och är skailepliktigl.
4 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 127
Prop.
1977/78:127 50
Förslag
1
prop. (1975:37) anfördes, att näringsbidraget bör behållas som stödform för dem
som innehar rörelse och genom tjänstgöringen vållas kostnader för denna, och
alt en översyn bör göras av tillämpningsbestämmelserna.
Arbetsgruppen
har i sina överväganden, med anledning av önskemål från bl. a. vissa
intresseorganisationer, prövat möjligheterna att utge näringsbidrag för hustru
(motsvarande) som arbetar i rörelsen och som då ingen annan ersättare finns att
tillgå tvingas utföra merarbete för atl rörelsen skall kunna upprätthållas
under mannens värnpliktstjänstgöring. Enligt arbetsgruppens mening är del
emellertid inle förenligt med näringsbidragets grandprinciper att utge
ersättning för den eventuella merinsats, som familjemedlem utför i den
värnpliktiges rörelse. Nuvarande bestämmelser föreslås därför fortsättningsvis
gälla. Arbetsgruppen vill emellertid erinra om riksdagens beslut (prop.
1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) angående näringsbidrag för
hustrus arbetsinsats. Fr. o. m. den 1 juli 1977 kan således som ovan angivils
näringsbidrag ulgå förden värnpliktiges hustru som nödgas avbryta förvärvsarbete
utom hemmet för att sköta sysslor i företaget under tid då ingen annan
ersättare finns atl tillgå.
Administration
Nuvarande
ordning
Allt
sedan familjebidragssystemels tillkomst är 1940 handläggs familjebidragsärenden
av kommunernas familjebidragsnämnder. Kommun skall antingen inrätta särskild
familjebidragsnämnd eller uppdra ät annan kommunal nämnd att vara
familjebidragsnämnd. I annat fall blir socialnämnden även familjebidragsnämnd.
Det åligger familjebidragsnämnd,
där den värnpliktige var bosall på inryckningsdagen, alt pröva ansökan om
familjebidrag och att utbetala bidraget. Nämnden har rätt all inom ramen för
den normerade behovsprövningen avgöra ärenden beträffande familjebidrag för
hustru, husföreståndarinna och för den värnpliktiges barn under 16 år, som
står under hans vårdnad. I andra fall krävs tillsynsmyndighetens medgivande för
atl utge familjepenning och bostadsbidrag. Kommun, som utgivit familjebidrag, erhåller
gottgörelse av staten med viss del av utgivet belopp, 1 familjebidragsförfattningarna
anges ansvarsfördelningen dels mellan olika kommuner, dels mellan kommun och
staten. Till detta återkommer arbetsgruppen längre fram, bl. a. i
specialmotiveringen.
Tillsynsmyndigheten
-dvs. försvarets civilförvaltning-skall verka fören riklig och enhetlig
tillämpning av familjebidragsförfaltningarna och skall därvid meddela de
anvisningar som är nödvändiga.
Den
direkta tillsynen över familjebidragsnämndernas verksamhet utövas av
länsstyrelserna. Dessa skall efter prövning av ansökningar från familjebi-
Prop.
1977/78:127 51
dragsnämnder
utbetala statsbidrag och förskott, pröva besvär över familjebidragsnämnders
beslut saml utöva medelskontroll och verkställa fortlöpande revision av
familjebidragsnämndernas verksamhet. Över länsstyrelses beslut om tillämpningen
av familjebidragslagen anförs besvär hos kammarrätt. Beslul i ärende om
statsbidrag till kommun för utgivet familjebidrag överklagas dock hos
regeringen.
Förslag
1 prop.
(1975:37) anmäldes atl utredningen rörande systemet för förmåner ål
värnpliktiga m. fl. (UFV) föreslagit (SOU 1972:68) atl den lokala administrationen
av familjebidraget borde flyttas frän kommunerna lill försäkringskassorna.
Beslut i familjebidragsärenden borde enligt utredningen normalt kunna fattas på
tiänstemannanivå. Beslul i ärenden t. ex. rörande näringsbidrag och
bostadsbidrag, borde kunna fattas av försäkringsnämnderna. UFV hade vidare
föreslagit alt riksförsäkringsverket skulle fungera som tillsynsmyndighet och
som första besvärsinslans. Försäkringsdomslolen borde vara slutlig
besvärsinstans i familjebidragsmål. Revision av familjebidragsverksamheten
borde samordnas med den granskning som görs av kassornas övriga verksamhet.
Därmed skulle länsstyrelsernas, kammarrätternas samt försvarels
civilförvaltnings befattning med familjebidragsärendena upphöra.
1
nämnda prop, förordade departementschefen alt frågan om att till försäkringskassorna
flytta över administrationen av del familjesociala slödel åt värnpliktiga torde
kunna avgöras först efter ytterligare överväganden. Detta blev också riksdagens
beslul.
Efler
överiäggningar i frågan med experter från riksförsäkringsverket konstaterar arbelsgrappen,
atl en överflyttning av administrationen beträffande familjebidragen till
försäkringskassorna föratsätter atl reglerna för beviljande av familjebidrag
ansluter till de normer som gäller inom socialförsäkringen. De villkor som
härvid bör gälla kan sammanfattas enligt följande.
-
Familjemedlemsbegreppet bör
anpassas lill generella normer, t. ex, till hemmamakebegreppet inom
sjukförsäkringen. Kretsen av förmånsberättigade bör således begränsas lill
barn samt lill sammanlevande kvinna som den värnpliktige är/har varit gift med
eller har/har haft barn med.
-
Inkomstprövningen bör schabloniseras
och anslutas t. ex. till den prövning som berör kommunalt bostadstillägg (KBT) till
folkpension. Huvudprincipen är där all inkomsten beräknas för del närmaste
året. Som inkomst upptas därvid inle vissa bidrag, t. ex. barnbidrag,
folkpension, socialhjälp, bostadsbidrag lill barnfamiljer och låginkomsttagare
utan barn. Avdrag får ske för inkomsters förvärvande, men inle för skatter och levnadsomkostnader.
Inkomst av förvärvsarbete och tjänstepension tas upp i sin helhet. Avkastningen
av tillgångar beräknas och upptas som inkomst
Prop.1977/78:127 52
enligt
vissa schablonregler och inte enligt den faktiska inkomsten. Den framräknade
totala inkomsten avdras från familjebidragsbehovet, dvs. det maximala
familjebidraget (familjepenning och bostadsbidrag).
-
Vid bostadskoslnadsberäkning
bör anslutning ske till de normer som gäller antingen för KBT eller för slatskommunall
bostadsbidrag (SKBB). Härvid bör noteras att beräkningsgrunderna varierar
mellan de olika kommunerna, även om den faktiska bostadskostnaden läggs till
grund för beräkning av bostadsbidraget i de flesta kommuner,
-
Familjepenningen böranknytas till
basbeloppet.
Om
ovannämnda villkor tillgodoses kan försäkringskassorna och riksförsäkringsverket
överta administrationen av familjebidraget. Ansökan om familjebidrag bör därvid
inges till lokalkontor. Prövning och beslut bör ske på centralkontor
(bidragssektionen inom pensionsavdelningen). Besvärsinslans bör vara de
blivande socialförsäkringsrätterna/försäkringsdomstolen.
Arbetsgruppen
konstaterar att den s. k. normerade behovsprövningen inom familjebidragssystemel
överensstämmer i vissa delar med den prövning, som avser KBT till
folkpensionärer. På annan plats i denna promemoria har reglerna för
behovsprövning närmare beskrivits. Den normerade behovsprövningen är snarast
en inkomstprövning efler bestämda regler, medan den fria behovsprövningen tar
hänsyn lill samtliga omständigheter i varie särskilt fall. En anslutning till
de aktuella reglerna inom försäkringssytemel innebär atl den fria
behovsprövningen inle längre kan tillämpas. Den schablonisering av
ersättningarna som härvid måste tillgripas kan komma att innebära alt vissa
grupper underkompenseras medan andra grapper överkompenseras i bidragshänseende.
När del gäller kretsen av förmånsberättigade
finner arbetsgruppen att begreppet hemmamake inom KBT inie kan innefatta alla
grupper, som i dag har möjlighet att erhålla familjebidrag inom familjebidragssystemel.
Såsom exempel kan nämnas alt person,som inle sammanlever med den värnpliktige men
som vårdar hans bam, kommerati uteslutas från möjligheten att erhålla familjebidi-ag.
Annat än den värnpliktiges barn kommer också alt uteslutas från denna
möjlighet, t, ex. hustras barn, fosterbarn och barn som avses adopteras men där
adoptionsbeslut ännu inle föreligger.
Bostadskostnadsberäkningen
vid KBT och SKBB överensstämmer i de flesta kommuner i slort med familjebidragssystemels
bostadskoslnadsberäkning. Vid beräkningen av bostadskostnaden i egnahem tas
emellertid inle hänsyn till eventuell skaltereduktion vid ränteavdrag, vilket
däremot sker inom familjebidragssystemel.
Arbetsgruppen konstaterar
vidare, att försäkringskassorna kan fl svårigheter att klara den omprövning
som bör utföras så snart det skett någon förändring i inkomstläget för den
värnpliktige och hans anhöriga.
Härutöver finner
arbetsgruppen att försäkringskassorna inte kan åtaga sig den särskilda
prövningen av rätten till näringsbidrag och bedömningen av
Prop.
1977/78:127 53
ersättningens
storlek. Utbetalning av näringsbidrag kan däremot ske genom försäkringskassornas
försorg.
Eventuell
rationaliseringsvinst kommer därmed att reduceras i och med alt någon instans
även fortsättningsvis måste utföra den särskilda prövningen av rätlen till
näringsbidrag.
Arbetsgruppen
konstaterar därutöver, atl del överhuvudlaget är osäkert om någon nämnvärd
rationaliseringsvinst kan uppnås genom alt gå in i riksförsäkringsverkets
system. Kostnaderna för nuvarande administration beräknas lill ca 1 mkr. för
tillsynsmyndigheten och ca 3-5 mkr. för kommunerna. Gruppen vill framhålla atl
det är osäkert vilka kostnader som skulle erhållas vid en överflyttning av
administrationen till försäkringskassorna. En mycket preliminär kostnadsberäkning
från riksförsäkringsverket upptar emellertid ca 3 mkr. för överiagandeåret och
ca 2,5 mkr./år för den fortsatta driften. Därtill kommer
administrationskostnaden för den instans som skulle handlägga ärenden rörande
näringsbidrag.
En överflyttning av
administrationen från kommunerna till försäkringskassorna skulle visseriigen
kunna komma all medföra positiva effekter, såsom enklare regler, enhetlig
tillämpning av dessa regler och eventuellt en viss rationaliseringsvinst. De
positiva effekterna uppväger emellertid inle, enligt arbetsgruppens mening, de
nackdelar som en anslutning lill riksförsäkringsverkets system skulle medföra.
Arbetsgruppen vill erinra
om att det familjesociala stödet avses garantera en rimlig ekonomisk trygghet ål
den som för sin försörjning är beroende av den värnpliktige. Eftersom den
värnpliktige inkallas med stöd av en pliktlag och därigenom fråntages sina
försörjningsmöjligheter bör försvaret, enligt arbetsgruppens mening, ha ett
särskilt ansvar för dem som har ett verkligt bidragsbehov. En överflyttning av
administrationen till försäkringskassorna medför emellertid alt hänsyn inte
längre kan las till del verkliga bidragsbehovet. Arbelsgrappen föreslår därför
sammanfattningsvis, att administrationen av familjebidragsverksamheten även
fortsättningsvis handläggs av kommunerna med försvarets civilförvaltning som
särskild tillsynsmyndighet.
Sjukbidrag
Nuvarande
ordning
Vid
familjemedlems sjukdom kan sjukbidrag utgå till den värnpliktige för att täcka
kostnader - i den mån dessa inte ersätts av allmän försäkringskassa -för vård
och för transport till och från läkare eller vårdanstalt. För annan än
sammanboende hustru och barn under 16 år utgår bidrag endast om det finns skäl atl
antaga atl den värnpliktige skulle ha bidragit till kostnaderna om
tjänstgöringen inle hade kommit emellan. 1 vissa fall kan sjukbidrag utgå för tandvård.
Prop.1977/78:127 54
Förslag
I
prop. (1975:37) anfördes atl sjukbidraget bör slopas. Med hänsyn till del väl
utbyggda sjukförsäkringssystemet, som nt:mera även innefattar tandvård, torde
bidragets betydelse ha minskat avsevärt.
Begravningsbidrag
Nuvarande
ordning
Begravningsbidrag
ulgår till värnpliktig vid sådan familjemedlems frånfälle, för vilken den
värnpliktige vid tiden för dödsfallet ägde rätt uppbära familjepenning.
Begravningsbidrag kan även utgå lill annan värnpliktig som kan anses vara i
behov av sådant bidrag. Bidraget utgär med tvåtusen kronor för hustru, med
vilken den värnpliktige sammanlevde, samt med ettusen kronor för annan
familjemedlem.
Förslag
I prop.
(1975:37) angavs alt begravningsbidraget bör behällas som särskild bidragsform.
Arbetsgruppen föreslår all bidraget utgär för sammanlevande kvinna som värdar
den värnpliktiges barn - oavsett om den värnpliktige vid tiden för dödsfallet
äger rätt uppbära familjepenning för henne -samt för den värnpliktiges barn
under 16 år.
Personkonto
1
prop. (1975:37) anmäldes att möjligheterna bör prövas för de värnpliktiga att
efter eget val reservera en del av dagersättningen till ett personkonto. Vid beredning
av förslaget har arbelsgrappen funnit alt bankerna uppställer vissa villkor för
förslagets genomförande. Bland dessa villkor kan särskilt nämnas all bankerna inle
anser del vara realistiskt att personkonton upprättas för vissa värnpliktiga. Moibokslösa
sparkonton kan däremot upprättas. Redovisning av kontoställningen kan inte ske
varje månad utan endast en gång per kvartal. Vidare måste försvarets
civilförvaltning meddela bankerna en månad i förväg om värnpliktig hemföriovas
i förtid. Redan vid kontouppläggningen bör den värnpliktige medge försvarels
civilförvaltning rätten atl återfå felaktigt utbetalade medel. Slutligen måste
bankerna debitera vissa avgifter för bestridande av kostnader för in- och
utbetalningar.
Med hänsyn till bankernas
villkor saml lill att förslaget inte skulle innebära någon påtaglig fördel för
de värnpliktiga, anser arbetsgruppen atl förslaget inte bör genomföras. Enligl
arbetsgruppens mening bör del överiåtas till den enskilde värnpliktige atl
själv avgöra vilka sparformer han vill utnyttja.
Prop.
1977/78:127 55
Statsbidrag
Nuvarande
ordning
Kommunema
erhåller gottgörelse av staten med hela det utgivna beloppet för familjepenning
avseende familjemedlem enligt 3 § a familjebidragslagen, dvs. för sammanlevande
hustru samt barn under 16 år som står under hans vårdnad, samt för
begravningsbidrag. För familjebidrag i annat fall erhåller kommunerna
statsbidrag med 88 % av utgivet belopp. Staten ersätter därmed för närvarande i
medeltal omkring 93 % av totalt utbetalt familjebidrag.
Förslag
Om
de föreslagna ändringarna av familjebidragskretsen genomförs, och om
statsbidrag lill kommunerna även i fortsättningen skall utgå med olika proceni
av utgivet familjebidrag, är del naturiigt att statsbidrag ulgår med 100 96 av
utbetald familjepenning för den värnpliktiges barn saml för hustru (motsvarande)
som värdar nämnda barn. Delta medför emellertid dels atl familjepenning för
hustru, som inte vårdar barn, ersätts med statsbidrag till 88 96 mot tidigare
100 96, dels alt familjepenning för fästmö, som vårdar den värnpliktiges barn, gotlgörs
med statsbidrag lill 100 96 mot tidigare 88 96.
För
all undvika dessa gränsdragningsproblem föreslår arbelsgrappen att
statsbidragssystemet förenklas och att staten fortsättningsvis bestrider 95 96 av
kommunernas totala familjebidragskostnader. Samma procentsats bör således
tillämpas i fråga om allt familjebidrag.
3.
Specialmotivering
Som
förut nämnts är familjebidragslagen och familjebidragskungörelsen eu numera
omodernt och i många hänseenden förhållandevis svårtillgängligt författningskomplex.
I samband med den översyn av de nuvarande bestämmelserna som har sketl i
enlighet med 1975 års principbeslut om del familjesociala stödet lill vämpliktiga
har del därför visat sig vara nödvändigt att helt arbeta om gällande
familjebidragsförfattningar och ersätta dem med nya författningar. I de nya
författningarna har inarbetats de förslag till ändringar av gällande
bestämmelser som arbelsgrappen har redovisat i det föregående. 1 övrigt innebär
författningsförsiagen inga genomgripande förändringar utan syftar främst till atl
i huvudsaklig överensstämmelse med vad som nu gäller genomföra en koncentrerad
och förenklad författningsreglering. De bestämmelser i gällande
familjebidragslag som är att anse som verkställighelsföreskrifler återfinns i
viss utsträckning i den nya familjebidragsförordningen.
Prop. 1977/78:127 56
Förslaget
till familjebidragslag
1
20 § gällande lag finns bestämmelser om hemortslön. Paragrafen har aldrig trätt
i kraft. Eftersom dessa bestämmelser numera är otidsenliga har de inle förts
över till den nya lagen. Frågan huruvida särskilda bestämmelser om familjebidrag
under beredskap och krig bör förberedas torde få tas upp i samband med en
allmän översyn av behovet av särskilda bestämmelser för avlöning av
värnpliktiga m. fl. under beredskap och krig.
Tillämpningsområde
m. m.
I S
1
paragrafen anges den anknytning till viss tjänstgöring som är en grundläggande
förutsättning för att familjebidrag skall kunna utgå. Den som genomgår
utbildning enligt kungörelsen (1971:355) om bistånds- och kalaslrofutbildning
har enligt gällande bestämmelser rätt till familjebidrag. Dessa bestämmelser
har nu förts till familjebidragslagen och anges i paragrafen.
När
någon fullgör tjänstgöring som anges iförsta stycket flr han avlöningsförmåner
enligl de grunder som gäller för värnpliktig under grundutbildning, och alla
former av familjebidrag enligt 4 tj kan dä utgå. Den som fullgör tjänstgöring
som anges i andra stycket avlönas med dagpenning som i princip motsvarar
sjukpenning enligt det allmänna sjukförsäkringssystemet. 1 sådant fall kan
familjebidrag utgå endast i form av näringsbidrag.
Enligt
I § första stycket gällande lag utgår näringsbidrag ej för dygn under vilket
mindre än sju timmar används för tjänstgöring inom civilförsvaret eller för
färd till eller från tjänstgöringen. Bestämmelsen har inle lagils in i den föreslagna
lagen.
2 §
1
paragrafen definieras de i lagen använda begreppen tjänstepliktig och maka.
Arbetsgruppens förslag att den som utan att vara gift med den tjänstepliklige
sammanbor med denne under äktenskapliga förhållanden skall likställas med den
som är gift med den tjänstepliklige återges i lagen genom att ordet maka avser
även sådan sammanboende. I begreppet sammanboende under äktenskapliga
förhållanden ligger ett krav på stabilitet i förhållandel mellan de
sammanboende. Den som tillfälligt bor tillsammans med den tjänstepliklige
utesluts därigenom från rätt till familjebidrag. Del har inte ansetts lämpligt
att föreskriva att sammanboendet skall ha varat viss tid. Bidrag bör nämligen
kunna utges också tor den som har sammanbott med den tjänstepliklige under kort
lid, exempelvis för den som väntar barn med den Ijänslepliktige.
3 §
Enligt
denna paragraf dr regeringen rätt att föreskriva alt lagen skall gälla också
för frivilligpersonal. Paragrafen motsvarar i princip 1 § 3 mom. gällande lag.
Prop.1977/78:127 57
4 i!
I
paragrafen finns de grundläggande bestämmelserna om ansökan om bidrag och de
olika slagen av familjebidrag. Ansökningsförfarandet får närmare regleras i verkslälligheisföreskrifter.
Om
familjepenning och bostadsbidrag
5S
5
och 7 gij innehåller bestämmelser om de personer för vilka familjepenning kan
utgå. 5 ii avser personer som utan särskild prövning har rätt till familjepenning
enligt 6 §, dvs. den ijänstepliktiges barn under 16 år samt maka som lever
tillsammans med den tjänstepliklige och vårdar den ijänstepliktiges barn som inte
har fyllt 16 år. Med begreppet vårdar avses att makan svarar för att barnet flr
erforderlig skötsel och tillsyn. Maka flr anses svara för sådan vård även när
barnet tidvis tas om hand av annan person, exempelvis på daghem.
6S
Paragrafen
innehåller en allmän regel om alt familjepenning är behovsprövad och
maximerad. 1 6 § gällande lag finns bestämmelser om högsta belopp för
familjepenning. Dessa bestämmelser liksom de bestämmelsersom reglerar
behovsprövningen och i vad mån olika inkomster skall beaktas vid bestämmande av
familjepenning är att anse som verkställighelsföreskrifler. I paragrafen anges
all dessa meddelas av regeringen.
7 §
Den
familjebidragsberättigade personkretsen kan enligt denna paragraf i viss
utsträckning utökas om det finns synneriiga skäl. För alt nå enhetlighet i bedömningen
huruvida sådana skäl kan anses föreligga eller inte föreskrivs atl särskilt
tillstånd krävs. Av 25 S framgår att sådant tillstånd lämnas av tillsynsmyndigheten.
Arbetsgruppen har i promemorian redovisat exempel på fall i vilka synnerliga
skäl bör anses föreligga. Huvudregeln bör vara att synneriiga skäl endast skall
anses föreligga, när den ijänslepliktige är underhållsskyldig mot den för
vilken bidrag söks. Denna regel bör inte frångås i andra fall än när den för
vilken bidrag söks är beroende av underhåll från den tjänstepliklige på grand
av dennes åigärder. Exempel på sådana fall är utländska barn som bor hos den tjänstepliklige
och som denne avser att adoptera, sammanboende fästmö som skall föda gemensamt
barn och person som erhåller lön av den tjänstepliklige för vård av dennes
barn. .Med annat barn än som anges i 5 § avses den ijänstepliktiges barn som
har fyllt 16 år och annans barn.
Prop. 1977/78:127 58
Paragrafen
innehåller bestämmelser om när bostadsbidrag enligt 10 § kan utgå. Rättigheten lill
bostadsbidrag, förfarandet vid ansökan om bidrag och bestämmandet av bidragets storiek
kan enligt arbetsgruppens förslag variera med hänsyn till den tiänstepliktiges
faktiska bostadsförhållanden. 1 paragrafen anges under fem punkter olika
bostadsförhållanden för den tjänstepliklige som var för sig ger rätt till
bostadsbidrag. I de fall som anges under punkterna 3-5 utgår bidraget först
efter särskilt tillstånd. Sådant tillstånd lämnas enligt 25 S av
tillsynsmyndigheten. Med att tjänstepliktig ensam disponerar bostad avses atl
den Ijänslepliktige bor ensam i bostad och att han får fortsätta alt nyttja
bostaden, oavsett om han har eget hyreskontrakt eller inte,
9!;
Denna paragraf motsvarar 11 § gällande lag.
10 §
1
paragrafen har tagits in den grundläggande principen för beräkning av bostadsbidrag
och en föreskrift om alt närmare bestämmelser om detta meddelas av regeringen.
Enligt 10 § gällande lag utgår särskilt bostadsbidrag för uppvärmningskoslnader.
Eftersom sådana kostnader får anses ingå i kostnaderna för bostaden, saknas
anledning atl behålla den formen av särskilt bostadsbidrag.
11 S
Paragrafen
överensstämmer i sak med 13 S gällande lag.
Om
näringsbidrag
12-15
§§
Paragraferna
motsvarar i sak 14-16 §!) gällande lag. 12 § anger att näringsbidrag är
maximerat. Högsta bidragsbeloppet för dag bestämmes av regeringen som
verkställighetsföreskrift.
Om
begravningsbidrag
16 §
Paragrafen
innehåller bestämmelser om när begravningsbidrag skall ulges. 1 enlighet med
arbetsgruppens förslag ulgår bidrag om den ijänstepliktiges barn under 16 år
eller den ijänstepliktiges maka, som vårdar nämnda barn.
Prop.
1977/78:127 59
avlidit
och om dödsfallet har inträffat under den tiänstepliktiges tjänstgöring.
Begravningsbidragets belopp bestämmes av regeringen som verkställighets-föreskrift.
Om
familjebidragsnämnd 17 och 18 §§ Paragraferna överensstämmer i sak med 23 och
24 §§ gällande lag.
Om
prövning och utgivande av familjebidrag m. m. 19 §
1
paragrafen anges vilken kommun som skall pröva ansökan om familjebidrag och
därefter utbetala bidrag. I de efterföljande paragraferna finns bestämmelser om
statsbidrag för utgivet belopp (21 §) och om vilken kommun som har att slutligt
svara för den kostnad för familjebidrag som inte ersätts av staten.
Den
kommun där den tjänstepliklige hade sin bostad på inryckningsdagen skall regelmiissigt
vara den kommun där den tjänstepliklige denna dag hade sitt egentliga hemvist.
I flertalet fall är del då fråga om den kommun där den Ijänstepliktiges
kyrkobokföringsort är belägen. Har den Ijänslepliktige på inryckningsdagen
flyttat från sin kyrkobokföringsort till ort inom annan kommun men ännu inle
blivit kyrkobokförd på inflyllningsorten, åligger den skyldighet som anges i
paragrafens./o/sw stycke inflytlningskommunen.
Ansökan om familjebidrag
från en tjänstepliktig som tillfälligt har sin bostad i en kommun får av den
kommunen skickas vidare till annan kommun, om den tjänstepliklige harsitt
egentliga hemvist där och det är klart att ansökan kommer atl prövas där. Om
två kommuner har olika uppfattningar om var den tiänstepliktige hade sitt
egentliga hemvist på inryckningsdagen, innebär bestämmelserna i första stycket
att den kommun som har tagit mot ansökan från tiänstepliktig blir skyldig att
pröva ansökan och utbetala bidrag, även om den tiänstepliktige endast
tillfälligt hade sin bostad inom kommunen på inryckningsdagen.
Paragrafen innehåller i övrigl
regler om skyldigheten att pröva ansökan och utge bidrag i de fall då den tjänstepliklige
är bosatt utom riket på inryckningsdagen eller flyttar efter denna dag.
Reglerna reglerar inte den slutliga betalningsskyldigheten men motsvarar i
övrigt 27 § och 28 § 2 mom. gällande lag. Bestämmelsen i 27 § tredje slycket
gällande lag om arbetsgivares skyldighet att utge familjebidrag till verkskyddspersonal
har inte tagits med i den nya lagen, eftersom denna bestämmelse numera saknar
praktisk betydelse.
Prop.1977/78:127 60
I
första stycket har tagits in bestämmelser om vilken kommun som är betalningsskyldig
för utbetalade familjebidrag. Bestämmelserna avviker från 27 S första stycket
gällande lag genom all direkt ange den ijänstepliktiges manlalsskrivningskommun
som betalningsskyldig för bidrag som avser mantalsåret. Även begreppet betalningsskyldig
ges en annan innebörd än enligt gällande lag. 1 vissa fall är en kommun skyldig
att pröva ansökan och utge bidrag enligt 19 § och en annan kommun
betalningsskyldig enligt delta stycke. För sådana finns i andra stycket
bestämmelser om viss underrättelseskyldighet och om hur betalningsskyldigheten
kan göras gällande. Betalningsskyldigheten avser det belopp som enligl 21 5
inte ersätts av staten, dvs. fem procent av utgivet belopp. Bestämmelserna om
krav mot betalningsskyldig kommun motsvarar i övrigt 28 § 3 mom. gällande lag.
21 §
1
första stycket regleras i enlighet med arbetsgruppens förslag kommunernas rätt
till ersättning av staten för utgivna familjebidrag. Bestämmelserna i andra
stycket motsvarar i huvudsak 29 § tredje och fjärde stycket gällande lag.
22 §
Denna
paragraf innehåller bestämmelser om förskott på statsbidrag enligl 21 S-
Paragrafen motsvarar i sak 30 S gällande lag.
Tillsyn
23-25
!;§
Bestämmelserna
i dessa paragrafer om tillsynen över efterievnaden av denna lag och verkställighetsföreskrifterna
till den motsvarar i sak 4 ij andra slycket, 31 S och 39 S gällande lag.
Lydelsen av 25 § bör inte vara hinder mot att tillsynsmyndigheten lämnar
särskilt tillstånd även utan ansökan.
Besvär
26-28 §S Paragraferna motsvarar i sak 33-35 §S gällande lag.
Särskilda
bestämmelser 29-31 §S
Paragraferna
motsvarar i sak 36-38 SS gällande lag.
Prop.
1977/78:127 61
Förslaget
till familjebidragsförordning
Gällande
kungörelse innehåller åtskilliga bestämmelser som inte har tagits in i
förslaget till förordningen. Vissa av dessa bestämmelser har bedömts vara otidsenliga
eller onödiga med hänsyn till att övergripande regler numera gäller, exempelvis
i förvaltningslagen. Ändra bestämmelser är av sådan art alt del bör ankomma på
tillsynsmyndigheten atl ersätta dem genom att meddela ytteriigare föreskrifter.
Prop.1977/78:127 62
4
Författningsförslag
Förslag
till Familjebidragslag
Härigenom
föreskrives följande.
Tillämpningsområde
m. m.
1 §
Denna lag gäller för värnpliktig och vapenfri tiänstepliktig som fullgör
grundutbildning eller repetilionsutbildning i direkt anslutning till grundut
bildning samt den som fullgör motsvarande tjänstgöring enligt särskilda
bestämmelser om bistånds- och katastrofutbildning.
Bestämmelserna
i denna lag om näringsbidrag gäller även för den som fullgör tiänstgöring
enligt civilförsvarslagen (1960:74) och den som fullgör annan
repetitionsutbildning eller motsvarande tjänstgöring än som avses i första
stycket.
2
§ Den som har kallats till
tjänstgöring som avses i 1 S benämnes i denna lag tjänslepliktig.
Bestämmelserna i denna lag om maka tillämpas också på make och den som utan all
vara gift med den tjänstepliklige sammanbor med denne under äktenskapsliknande
förhållanden.
3
§ Regeringen får föreskriva att
lagen skall gälla även för den som frivilligt deltager i verksamhet inom
totalförsvaret.
4
§ Familjebidrag enligt denna
lag utgår efter ansökan i samband med den tiänstepliktiges tjänstgöring. Bidrag
kan ulgå som familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag och
begravningsbidrag.
Om
familfepenning och bostadsbidrag
5
§ Familjepenning kan utgå förden
ijänstepliktiges barn som är under 16 år och för hans maka, om hon sammanlever
med honom och vårdar sådant barn.
6
§ Familjepenning utgår för dag
med belopp som fastställes med beaktande av behov och inkomster under
tjänstgöringstiden hos den tjänstepliklige och dem för vilka familjepenning kan
utgå. Närmare bestämmelser om högsta belopp för familjepenning samt om
behovsprövning och inkomstberäkning meddelar regeringen.
7
§ Om synneriiga skäl
föreligger, får efter särskilt tillstånd familjepenning ulgå för annat barn än
som anges i 5 S, för tjänsteplikligs maka som ej vårdar
Prop.1977/78:127 63
hans
barn och för annan som vårdar den ijänstepliktiges barn samt för frånskild
hustru,
8 §
Bostadsbidrag kan utgå
1.
då tjänstepliktig sammanbor med
person som anges i 5 §,
2. då tjänstepliktig ensam disponerar bostad sedan
minst sex månader före tjänstgöringens börian,
3. efter särskilt tillstånd då tjänstepliktig
sammanbor med person som anges i 7 §,
4. efter särskilt tillstånd då tjänslepliktig
sammanbor med annan person än som anges i 5 eller 7 § eller
5. om synnerliga skäl föreligger och efter särskilt
tillstånd då tjänstepliktig ensam disponerar bostad sedan kortare tid än sex
månader före tjänstgöringens början.
9 §
Särskilt bostadsbidrag får utgå för kostnader för förvaring av möbler och
andra inventarier som tillhör den tjänstepliklige eller person som anges i 5 S
och för flyttningskostnader, om tjänstepliktig med bostad för vilken bostads
bidrag utgår har starka skäl för byte av bostad. Bidrag för flyttningskostnader
får dock endast utgå efter särskilt tillstånd, om flyttning sker till dyrare
bostad
eller annan ort.
10
§ Bostadsbidrag enligt 8 §
utgår med belopp som motsvarar kostnadema för bostaden efter prövning av
behovet av bidrag. Närmare bestämmelser om behovsprövning och beräkning av
bostadskostnad meddelar regeringen.
11
§ Familjepenning och
bostadsbidrag kan utgå under tjänstgöringstiden. Om annat sådant bidrag än
särskilt bostadsbidrag för flyttningskostnader utgår under tiänslgöringsliden
och denna har varat minsl 180 dagar, skall bidraget ulges för ytteriigare 30
dagar efter tjänstgöringstiden. Om särskilda skäl föreligger, får bidraget ulgå
för högst 30 dagar efter tjänstgöringen även i fall då denna har varat mindre
än 180 dagar. Särskilt bostadsbidrag för flyltningskoslnader ulgår för
flyttning under tjänstgöringstiden. Om särskilda skäl föreligger, får bidrag
utgå för flyttning som har skett senast 30 dagar efter tiänslgöringen.
Om
näringsbidrag
12 §
Näringsbidrag kan utgå med högst det belopp för dag som regeringen
bestämmer till tjänstepliktig som driver näring eller rörelse eller är anställd
i
näring eller rörelse som drivs av hans maka. Näringsbidrag utgår dock endast
efter särskilt tillstånd till tjänslepliktig som under tjänstgöring avlönas
enligt
bestämmelser som gäller för värnpliktig under grundutbildning.
Prop. 1977/78:127 64
13 §
Näringsbidrag utgår för lönekostnader som uppkommer lill följd av alt
särskild arbeLskraft måste anlitas för alt under den tiänstepliktiges tiänstgö
ring helt eller delvis ersätta honom, om det kan antagas att näringen eller
rörelsen kommer alt bedrivas även efter tjänstgöringens slut.
Vid
bestämmande av bidrag får kostnad för lön lill den ijänstepliktiges barn under
16 år ej beaktas. Kostnad för lön till annan den tjänstepliklige närstående
beaktas endast efter särskild prövning. Vidare skall hänsyn tas lill det
genomsnittliga normala driftsöverskolt som förelaget kan beräknas lämna under
den ijänstepliktiges tjänstgöring och dennes möjligheter att av inkomsterna
från förelaget avlöna den anlitade arbetskraften,
14
§ Om hinder föreligger för all
driva näringen eller rörelsen vidare under den tiänstepliktiges tjänstgöring
men förutsättningar finns för atl fortsätta verksamheten efter tjänstgöringens
slut, får näringsbidrag utgå för utgifter som är nödvändiga för att
verksamheten skall kunna fortsätta efler tjänstgöringen.
15
§ Näringsbidrag kan utgå under
tjänstgöringstiden och efter särskild ansökan för den tid efter tjänstgöringen
som anges i 11 §.
Om
begravningsbidrag
16 §
Om någon av dem för vilka familjebidrag kan utgå enligt 5 § avlider
under den ijänstepliktiges tjänstgöring, utges begravningsbidrag till den
tjänstepliklige med belopp som regeringen bestämmer.
Om
familjebidragsnämnd
17
§ 1 varie kommun skall ärenden enligl
denna lag handläggas av en familjebidragsnämnd. Kommun får tillsätta särskild
familjebidragsnämnd eller uppdraga ät annan nämnd att vara familjebidragsnämnd.
Har detta ej skett, är socialnämnden familjebidragsnämnd.
18
§ I fråga om särskild familjebidragsnämnd
tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § tredje slycket,
7 och 8 S§, 9 § första slycket och 10-12 §S kommunallagen (1977:179) på
motsvarande sätt. 1 annan kommun än Stockholms kommun tillämpas även
bestämmelserna i 3 kap. 5 S första stycket och 6 S nämnda lag på motsvarande
sätt.
Familjebidragsnämnds
protokoll behöver ej upptaga annal än uppgift om närvarande ledamöter, beslutet
i varje ärende och uppgift om reservation. Föreskrifter om i vilken
utsträckning beslut skall innehålla de skäl som har bestämt utgången finns i 17
§ förvaltningslagen (1971:290).
Utan
hinder av 2 S 2 förvaltningslagen tillämpas bestämmelserna i 4 och 5 SS nämnda
lag i samtliga ärenden hos särskild familjebidragsnämnd.
Prop.
1977/78:127 65
Om
prövning och utgivande av familjebidrag m. m.
19 §
Ansökan om familjebidrag prövas och bidrag utges av den kommun där
den tjänstepliklige hade sin bostad på inryckningsdagen och av Stockholms
kommun, om den tjänstepliklige nämnda dag var bosall utom riket.
Om
den tjänstepliklige efter inryckningsdagen flyttar till annan kommun, övergår
skyldigheten atl pröva ansökan och utge bidrag till inflyttningskommunen.
Utger kommun familjebidrag till tjänstepliktig som flyttar från kommunen,
åligger det likväl denna kommun att betala bidraget till dess meddelande har
erhållits från inflytlningskommunen alt familjebidrag har fastställts där eller
besked har inhämtats om att föreläggande alt ansöka om familjebidrag i
inflyttningskommunen ej har följts,
20 §
Den kommun inom vilken den ijänslepliktige rätteligen har mantals
skrivits är betalningsskyldig för familjebidrag som avser mantalsårei. Härden
tjänstepliklige ej mantalsskrivits i riket för tid då tjänstgöring pågår är
Stockholms kommun betalningsskyldig för bidrag som avser den liden.
Prövas
ansökan om familjebidrag av kommun som ej är betalningsskyldig enligt första slycket,
skall kommunen hålla betalningsskyldig kommun underrättad om prövningen och beslul
i detta ärende. Belopp som har betalats enligl 19 § och ej ersattes av staten
får sökas åter av den kommun som är belalningsskyldig. Tvist avgöres av
länsstyrelsen i det län inom vilket krävd kommun ligger. Om sådan talan i fråga
om viss tiänstepliktig är föremål för länsstyrelsens eller högre myndighels
prövning, flr talan rörande den Ijänslepliktige ej väckas hos annan myndighet.
21 §
Kommun som har utgivit familjebidrag enligt denna lag har rätt lill
ersättning av staten med 95 procent av utgivet belopp.
Har
familjebidrag på grund av felaktigt förfarande från statlig myndighet i fråga
om åtgärd som åligger myndigheten utgått med för högt belopp, har den kommun
som har utgivit beloppet efler ansökan hos tillsynsmyndigheten rätl till
ersättning av staten enligl bestämmelser som regeringen meddelar.
22 §
Kommun är berättigad att av staten erhålla förskott på statsbidraget
enligl föreskrifter som regeringen meddelar.
Tillsyn
23
§ Tillsyn över efterievnaden av
denna lag och med stöd av lagen meddelade föreskrifter utövas av myndighet som
regeringen bestämmer.
24
§ Om familjebidragsnämnd ej
följer i denna lag eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter om
familjebidrag, får tillsynsmyndigheten besluta alt statsbidrag icke vidare
skall ulgå eller skall utgå i minskad omfattning.
5 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 127
Prop.
1977/78:127 66
25 §
Särskilt tillstånd enligt 7-9 och 12 SS lämnas av tillsynsmyndigheten på
ansökan av familjebidragsnämnd. Tillstånd lämnas för viss tid eller tills
vidare och får återkallas.
Tjänstepliktig
och annan för vilken familjebidrag kan utgå flr ansöka om särskilt tillstånd
hos tillsynsmyndigheten, om familjebidragsnämnd i visst fall ej finner skäl att
göra sådan ansökan.
Besvär
26 §
Mot familjebidragsnämnds beslut rörande tillämpningen av denna lag
föres talan genom besvär hos länsstyrelsen. Familjebidragsnämnds beslul
skall gå i verkställighet utan hinder av anförda besvär.
Mot
tillsynsmyndighetens beslut i ärende enligt denna lag får talan föras endast i
fråga om beslut enligt 24 S,
27 §
Talan mot beslul av länsstyrelse enligl 21 S första stycket och tillsyns
myndighetens beslut enligt 24 S föres hos regeringen genom besvär.
Talan
mot länsstyrelses beslut i övrigt föres hos kammarrätt genom besvär.
Länsstyrelses
och kammarrätts beslut skall gå i verkställighet utan hinder av anförda besvär.
28 §
Talan mot beslut i fråga om familjebidrag enligt denna lag får föras även
av den för vilken familjebidrag kan utgå.
Särskilda
bestämmelser
29 § Rätt till familjebidrag enligt denna lag får ej
utmätas och kan ej heller överlåtas.
30
§ Den som i ansökan om
familjebidrag uppsåtligen lämnar oriktig uppgift dömes lill böter, om ej
gärningen är belagd med straff i brottsbalken.
31
§ Om familjebidrag har uppburits
med för högt belopp, får skäligt belopp av därefter förfallande bidrag
innehållas och avräknas mot belopp som överstiger vad som rätteligen bort utgå
när
1.
fel har uppkommil som följd av
oriktig uppgift som den tjänstepliklige eller annan som har gjort ansökan om
bidrag har lämnat medvetet eller av grov vårdslöshet,
2.
fel har uppkommit som följd av atl
föreskriven skyldighet all anmäla inträflade förändringar ej har fullgjorts
eller
Prop.
1977/78:127 67
3.
den tjänstepliklige eller betalningsmottagaren har insett eller bort inse att
fel hade förekommit vid utbetalningen.
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1978, då familjebidragslagen (1946:99) skall
upphöra atl gälla.
Förekommer i lag eller
annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse
i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
Prop.
1977/78:127 68
Fiirslag
till Familjebidragsförordning
Härigenom
föreskrives följande.
Inledning
1
§ 1 denna förordning ges föreskrifter för tillämpning av familjebidragslagen (1978:000).
2§
Bestämmelserna i familjebidragslagen (1978:000) om bidrag till värnpliktig under
grundutbildning skall tillämpas även på hemvärnels personal under tiänstgöring
vid hemvärnet och annan personal som frivilligt fullgör utbildning eller
tjänstgöring för befattning inom totalförsvaret, om utbildningen eller tiänslgöringen
pägår under minsl fem dagar i följd och ej medför rätl till dagpenning som
motsvarar vad värnpliktig erhåller enligt värnplikls-rörmånsförordningen( 1976:1008)eller
till lön enligt de grunder som gäller för anställd personal.
3 §
Vad som i denna förordning sägs om tjänslepliktig skall i tillämpliga delar
gälla frivillig personal som avses i 2 S. Vad som i förordningen sägs om
militär
myndighet skall i tillämpliga delar gälla motsvarande civil myndighet i fråga
om tjänstgöring enligt lagen (1966:413) om vapenfri tiänst, civilförsvarslagen
(1960:74), särskilda bestämmelser om bistånds- och katastrofulbildning samt
utbildning eller tiänstgöring som avses i 2 §.
Särskilda
uppgifter för myndigheter m. m.
4 §
Försvarets civilförvaltning är tillsynsmyndighet enligt 23 S familjebi
dragslagen (1978:000). Tillsynsmyndigheten skall med uppmärksamhet följa
länsstyrelsernas och familjebidragsnämndernas handläggning av ärenden
enligt familjebidragslagen, verka för en riktig och enhetiig tillämpning av
gällande bestämmelser och avge utlåtande som kammarrätt finner anledning
att inhämta i ärende om familjebidrag.
Tillsynsmyndigheten
flr av länsstyrelse, familjebidragsnämnd och militär myndighet infordra de
uppgifter som bedöms vara nödvändiga för verksamheten.
5 §
Länsstyrelse skall inom länet ha tillsyn över familjebidragsnämndernas
verksamhet och främja en enhetlig tillämpning av gällande bestämmelser,
pröva ansökningar från familjebidragsnämnder om statsbidrag och förskott
och verkställa utbetalningar därav, utöva medelskontroll samt verkställa
fortlöpande revision av familjebidragsnämndernas verksamhet.
Prop.
1977/78:127 69
6
§ Familjebidragsnämnd skall
efter prövning utbetala familjebidrag till den som är berättigad till sådant
bidrag och skyndsamt lämna uppgifter om förhållanden av betydelse för annan
kommuns eller myndighets prövning i fråga om visst familjebidrag.
7
§ 1 samband med kallelse av tiänstepliktiga
till tjänstgöring skall den inkallande myndigheten ge de tiänstepliktiga
information om möjligheterna atl fl familjebidrag.
8
§ Om familjebidragsnämnd hos truppregistreringsmyndighet
har anmält att ansökan om familjebidrag till den värnpliktige har gjorts, skall
truppre-gistreringsmyndigheten när den värnpliktige har inställt sig till tiänstgöring
tillställa familjebidragsnämnden uppgift om tjänstgöringen (familjebidragsuppgift)
och ange när inställelse har sketl. Har värnpliktig ej inställt sig pä
fastställd inryckningsdag men styrkt laga förfall för utevaron, skall på
familjebidragsuppgiften anges även den fastställda inryckningsdagen och anledningen
lill den försenade inställelsen.
Truppregisireringsmyndigheten
skall enligt föreskrifter som tillsynsmyndigheten meddelar till
familjebidragsnämnden anmäla förhållanden som inträffar under den värnpliktiges
tjänstgöring och som inverkar på rätten lill familjebidrag.
Ansökan
om familjebidrag m. m.
9 §
Ansökan om familjebidrag göres av den tjänstepliklige hos familjebi
dragsnämnden i den kommun som har atl utge bidraget. Ansökan skall
kompletteras med en pä heder och samvete avgiven deklaration. Deklara
tionen skall innehålla de uppgifter som behövs för att familjebidrag skall
kunna medges.
Om
den tjänstepliklige ej ansöker om familjebidrag, flr den för vilken bidrag kan
utgå göra ansökan om sådant bidrag.
Familjebidragsnämnd
får i ärende enligl familjebidragslagen (1978:000) infordra utredning om
behovet av familjebidrag av den tiänstepliktige och annan för vilken bidrag har
sökts.
10 §
Om skyldigheten att utge familjebidrag i visst fall övergår från en
kommun till en annan enligt familjebidragslagen (1978:000), flr familjebi
dragsnämnden i utflyttningskommunen förelägga den som flr göra ansökan
om bidraget att ansöka om bidrag i inflyttningskommunen. 1 sådant
föreläggande skall anges viss tid, minst en vecka, inom vilken ansökan skall
göras och atl familjebidraget från utflyttningskommunen upphör, om
föreläggandet ej följs.
Prop.1977/78:127 70
Särskilda
bestämmelser om beräkning av familjebidrag
11 §
Familjepenning utgår för dag med högst 12 kronor för barn och med högst 27
kronor för annan person.
Näringsbidrag
utgår med högst l(X) kronor för dag.
Begravningsbidrag
utgår med 2 000 kronor för maka och med 1 000 kronor för barn.
12
§ Vid bestämmande av
bostadskostnad skall uppvärmningskostnader medräknas och skälig hänsyn tagas till
utgående bostadsbidrag och bostadstillägg, föreliggande hyresavtal och annat
åtagande för att tillgodose behov av bostad. Endast efter särskilt tillstånd av
tillsynsmyndigheten flr större bostadskostnad beaktas än normalhyran på orten
för lägenhet med tre rum och kök för bidrag lill sammanlevande med barn, med
två rum och kök för bidrag lill sammanlevande utan barn och med ett rum och kök
i övriga fall.
13
§ Vid bestämmande av
familjepenning enligt 5 § och bostadsbidrag enligl 8 § 1 familjebidragslagen (1978:000)skall
från summan för månad av högsta beloppet för familjepenning enligt 11 § och den
enligt 12 § bestämda bostadskostnaden avräknas inkomst enligt följande.
1. Har
den ijänslepliktige under tjänstgöringen inkomst av civil anställ
ning, avräknas den del av inkomsten som överstiger en fjärdedel av hans
inkomst för månad omedelbart före tiänslgöringen.
2.
Har tjänstepliktigs maka
inkomst av arbele, avräknas hälften av den del som överstiger 1 000 kronor för
månad eller, om inkomsten är mer än 4000 kronor för månad, hälften av den del
som överstiger en fjärdedel av inkomsten för månad. Makas inkomst flr ej
reducera familjepenning för barn till mindre än hälften av belopp enligt 11 §.
3.
Har den tjänstepliklige, hans
maka eller barn inkomst av kapital, avräknas den del av inkomsten som
överstiger 3(X) kronor för månad.
4.
Har den tjänstepliklige, hans
maka eller barn annan inkomst än av anställning, arbete eller kapital och avser
inkomsten ej kontant förmån till den tiänstepliktige pä grund av tjänstgöringen
skall skälig avräkning ske enligt föreskrifter som tillsynsmyndigheten
meddelar.
Om bestämmelserna i första
stycket leder till att bidraget ej motsvarar behovet, skall bidraget bestämmas lill
skäligt belopp.
14
§ Vid bestämmande av
familjepenning enligt 7 § och bostadsbidrag enligt 8 § 3 familjebidragslagen
(1978:000) skall den ijänstepliktiges inkomster avräknas enligt 13 § och skälig
hänsyn tagas till inkomster för annan för vilken familjepenning kan utgå.
15
§ Vid bestämmande av
bostadsbidrag enligl 8 § 2,4 och 5 familjebidragslagen (1978:000) skall skälig
hänsyn tagas till den tiänstepliktiges inkomster
Prop.1977/78:127 71
och
i fall som avses i 8 S 4 lagen även till inkomster för andra personer som bor i
bostaden, om ej bostadskostnaden bestäms lill det belopp som kan anses utgöra
den tiänstepliktiges andel av kostnaden för hela bostaden.
16
§ Fastställes med hänsyn till
hyreskontrakt eller annat åtagande för att tillgodose bostadsbehov
familjebidrag lill högre belopp än som från andra synpunkter kan anses skäligt,
skall med beaktande av gällande uppsägningstid och möjligheten att hyra ut
viss del av bostaden, bestämmas skälig nedsättning av familjebidraget att
tillämpas efter viss tid. Den tjänstepliklige och betalningsmottagare för
bidrag som har bestämts med hänsyn till ifrågavarande bostadskostnad skall
genast underrättas om sådant beslut. Om det görs sannolikt att bostadskostnaden
ej kan minskas till antagen nivå, flr nedsätlningen helt eller delvis
uppskjutas på viss lid eller tills vidare.
17
§ För dag beräknas
familjepenning och bostadsbidrag till ett belopp som motsvarar en trettiondel
av beloppet för månad.
Utbetalning
av familjebidrag
18 § Familjebidrag utbetalas till den som den tjänstepliklige
har angett som betalningsmottagare eller den som har ansökt om bidraget. När
särskilda skäl föreligger llr dock familjebidragsnämnd utbetala hela bidraget
eller del av det lill annan den ijänslepliktige närstående eller annan för vars
fordran bidraget är avsett att utgöra betalning. Om bidragsförskott enligl
lagen (1964:143) om bidragsförskott utgår för barn för vilket familjepenning
har beviljats och familjebidragsnämnden känner till detla, skall denna
familjepenning betalas som avräkning på bidragsförskott för motsvarande lid.
19
§ Familjebidragsnämnd skall
utbetala familjebidrag på ändamålsenligt sätt och med iakttagande av
bestämmelser som tillsynsmyndigheten meddelar.
20
§ Om skyldigheten att utge
familjebidrag i visst fall övergår från en kommun till en annan enligt
familjebidragslagen (1978:0(X)), skall inflyttningskommunens första
utbetalning avse tid frän och med första dagen i den kalendermånad som böriar
närmast efter tionde dagen efterdet att beslut har meddelats om all bidrag har
beviljats i inflyttningskommunen. Inflyttningskommunen skall genast underrätta
utflyttningskommunen om sådant beslut och utflyttningskommunen skall genast
skriftligt bekräfta underrättelsen. Inflytlningskommunen får ej utbetala
familjebidrag innan sådan bekräftelse har erhållits.
Prop.
1977/78:127 72
Bestämmelser
om statsbidrag och förskott
21 §
Ansökan om statsbidrag göres av familjebidragsnämnd hos länsstyrel
sen. Ansökan skall avse kvartal eller efter länsstyrelsens medgivande annan
period och bör ha inkommit lill länsstyrelsen senast den tiugonde dagen i
påföljande månad.
Länsstyrelsen
skall avgöra ärende om statsbidrag inom en månad efter det att ansökan har
inkommit. Om särskilda skäl föreligger, llr länsstyrelsen dock avvakta med att
avgöra fråga om statsbidrag för viss i ansökan upptagen utbetalning under högst
tre månader från den dag då ansökan inkom.
22 §
Ansökan enligt 22 § familjebidragslagen (1978:000) om ersättning av
statsmedel för oriktigt utbetalat familjebidrag göres hos tillsynsmyndigheten
inom två är frän det alt familjebidraget utbetalades.
Sådan
ansökan får bifallas endast om familjebidragsnämnden har vidtagit rimliga
åtgärder för atl återfå beloppet och kommunen har överlåtit sin rätl mot den
eller de ålerbetalningsskyldiga lill staten.
23 §
Familjebidragsnämnd flr efler ansökan hos länsstyrelsen erhålla
stående förskott med belopp som högst motsvarar beräknat behov av
statsbidrag för två månader, om statsbidrag skall sökas för kalendermånad,
eller för fyra månader, om statsbidrag skall sökas för kvartal.
Särskilda
bestämmelser
24 §
Med tiänslgöringslid för rätt till familjebidrag skall avses liden från och
med den dag då inryckning till tiänstgöring sker till och med den dag då
utryckning sker, dock ej tid för undanhållande eller rymning enligt 21 kap,
brottsbalken. Om den tjänstepliklige ej inställer sig pä fastställd inryck
ningsdag men har laga förfall pä grand av sjukdom eller trafikhinder, skall
som tiänslgöringslid räknas tiden från och med fastställd inryckningsdag.
Sker avbrott i tjänstgöringen
under vilket den tiänstepliktige ej är i tiänst, skall tjänstgöringstid räknas till
och med sista tjänstgöringsdagen före avbrottet och, efter återinträdet i tiänst,
ny tiänslgöringslid från och med första tjänslgöringsdagen. Avlider den tjänstepliklige
under tjänstgöringen, skall som tjänstgöringstid räknas tiden till och med
fastställd ulryckningsdag, dock längst till och med utgången av månaden efter
den under vilken dödsfallet blev känt.
För
in- och utryckningsresor nödvändiga resdagar flr räknas som tjänstgöringslid.
25 §
Förändras förhållande som inverkar på rätten till familjebidrag, skall
detta genast anmälas av den som mottager bidraget till den familjebidrags
nämnd som utger delta enligt föreskrifter som tillsynsmyndigheten medde-
Prop.
1977/78:127 73
lar.
Tjänstepliktig skall dock alltid anmäla när han flyttar till annan ort eller ej
längre är i tiänst och när han eller hans maka flr högre inkomst eller bryter sammanlevnaden.
26
§ Familjebidrag flr endast om
särskilda skäl föreligger ulges för tid som har förflutit en månad innan
ansökan inkom till familjebidragsnämnden.
27
§ Beslut som innebär att
familjebidrag kommer att utges skall anmälas till socialregistrei.
28
§ Kammarrätt som har meddelat
beslut i ärende enligt familjebidragslagen (1978:000) skall översända avskrift
av beslutet till tillsynsmyndigheten.
29
§ Ansökan som avses i denna
förordning skall göras pä blankett enligt formulär som fastställes av
tillsynsmyndigheten efter samråd med berörda myndigheter och organisationer.
Blanketter tillhandahålles av tillsynsmyndigheten och skall finnas
tillgängliga hos familjebidragsnämnden och militära myndigheter.
30
§ Mot tillsynsmyndighetens beslul
enligl denna förordning får talan föras endast i fråga om beslut enligt 22 S.
31
§ Ytteriigare föreskrifter för
tillämpningen av familjebidragslagen (1978:000) meddelas av
tillsynsmyndigheten.
Denna
förordning träder i kraft den 1 juli 1978, då familjebidragskungörelsen
(1946:101) skall upphöra att gälla. Förekommer i lag eller annan författning
hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna förordning
tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
Prop.
1977/78:127 74
Bi/aga
2
Sammanställning
av remissyttranden
1 Allmänna
synpunkter
Arbetsgrappens
förslag till ny familjebidragslag hälsas med tillfredsställelse av många
remissinstanser. Flertalet instanser ansluter sig i stort till de överväganden
som läggs lill grund för förslaget även om några instanser redovisar avvikande
uppfattning i vissa frågor.
Överbefälhavaren
framhåller att förslagen innebären välbehövlig och sedan länge förväntad
revidering av familjebidragsförfaltningarna, vilka numera delvis hunnit bli
otidsenliga. Förslagen ärenligt överbefälhavaren genomgående väl motiverade
och innebär en anpassning till nuvarande förhållanden såväl inom som utom
försvaret. Försvarets civilförvaltning anser all lagförslaget medför en länge
önskad förenkling av regelsystemet. Enligl länsstyrelsen i Stockholms län
uppfyller de föreslagna författningstexterna önskvärda krav på koncentration
och förenklad författningsreglering.
Länsstyrelsen
i Malmöhus län är däremot kritisk mot förslagen och anser bl. a. atl
familjebidragsverksamheten bör överföras till försäkringskassorna. Om denna
överföring inte kan komma till stånd bör- enligt länsstyrelsen - nu gällande familjebidragsförfatlningar
fortsättningsvis gälla till dess ett verkligt genomgripande förslag till
ändring av familjebidragslagen läggs fram. Värnpliktiga arbetsgruppen anser förfatlningsförslaget
vara bristfälligt eftersom det inte förhindrar att den värnpliktige tvingas
sänka sin ekonomiska standard under värnpliktstiden.
2 Familjebidragsberättigade
Arbetsgruppens
förslag till förmånsberäitigad personkrets tillstyrks eller lämnas utan erinran
av överbefälhavaren, försvaretscivilförvahning, värnplikts-verket, civilförsvarssiyrelsen,
försvarets rationaliseringsinstitut, riksförsäkringsverket, länsstyrelsen i
Stockholms län, Stockholms och Linköpings kommuner. Enligt överbefälhavaren är
den primära familjepenningsberätligade personkretsen klar och enkel.
Överbefälhavaren tillstyrker även att "synnerliga skäl" ges den
innebörd som arbetsgruppen har föreslagit. Vidare biträder överbefälhavaren
arbetsgruppens förslag att utesluta föräldrar från rätten till familjepenning -
om än med viss tvekan beträffande moder. Försvarets raiionaliseringsmsiitui anser
arbetsgruppens förslag vara lämpligt men förutsätter att antalet ärenden som
särskilt skall prövas av tillsynsmyndigheten blir litet. Institutet biträder
också förslaget i fråga om föräldrar och framhåller alt del får anses
osannolikt att den ijänslepliktige numera dels är underhållsskyldig gentemot
sina föräldrar, dels i väsentlig utsträckning bidragit till deras försörjning.
Länsstyrelsen i Stockholms län finner förslagen väl underbyggda
Prop. 1977/78:127 75
och anför att den skillnad som hittills gjorts mellan den
värnpliktiges hustru och annan under äktenskapsliknande förhållanden
sammanboende kvinna numera flr anses omotiverad mot bakgrund av de fria
samlevnadsformer som förekommer i vårt samhälle. Länsstyrelsen anser det också
vara riktigt att rätlen till familjepenning ulgår ifrån förekomsten av barn,
samtidigt som arbetsgrappens förslag - med beaktande av synnerliga skäl - även
ger möjlighet till familjepenning åt hustru (motsvarande) ulan barn. Liknande
synpunkter framförs av Stockholms kommun som bl, a. anser det vara positivt att
förslaget öppnar en möjlighet för kategorin hustru (motsvarande) ulan barn atl
(1 familjepenning om synnerliga skäl föreligger, t. ex. om gravid kvinna inte
har möjlighet atl själv svara för sin försörining.
Kritik har
riktats mot förslaget bl. a. från socialstyrelsen som understryker atl det
familjesociala stödet skall garantera en rimlig ekonomisk och social trygghet
ål den som för sin försörjning är beroende av den värnpliktige. För atl uppnå
denna princip anser styrelsen att även den kvinna som inte vårdar barn under 16
är och inte åtnjuter något av de bidrag som arbetsgruppen nämnt i sill förslag
utan är s. k. hemmafra bör ha samma rätt till familjepenning som övriga
sammanlevande. Länsstyrelsen i Malmöhus län anför att de föreslagna 5 och 7 §§
i familjebidragslagen inle står i överensstämmelse med reglerna om
underhållsskyldighet i gifiermålsbalken och föräldrabalken och därför bör
omarbetas. Länsstyrelsen anser atl familjepenning skall kunna utgå för hustru
som inte vårdar barn under 16 år samt för barn över 16 är som går i skolan och försöris
av sina föräldrar. Länsstyrelsen erinrar om alt- även om flertalet tiänstepliktiga
är i 20-årsåldern - lagförslaget gälleräven dem som frivilligt deltar i
totalförsvaret saml invandrare som efter atl ha erhållit svenskt medborgarskap
fullgör grundutbildning vid högre ålder än infödda svenska medborgare.
3 Familjepenningbelopp
Förslaget om två familjepenningbelopp, dvs. ett lägre
belopp för barn och ett högre belopp för annan person, biträds av flertalet
remissinstanser Linköpings kommun framhåller därutöver atl beloppen med
utgångspunkt från nuvarande nivå enligt förslaget bör följa
penningvärdesförändringen, t. ex. genom basbeloppsanknylning. Även
länsstyrelsen i Malmöhuslän anser atl familjepenningen böranknytas lill
basbeloppet. Värnpliktiga arbetsgruppen anser atl beloppen mäste höjas
betydligt och göras värdebesländiga.
4 Behovsprövning
Arbetsgrappens förslag atl del lägsta fribeloppel för
makas månadsinkomst bör höjas från nuvarande 500 kr. lill 1 000 kr. tillstyrks
eller lämnas ulan erinran av samtliga remissinstanser. Försvarets
rationaliseringsinstitut framhåller all nu gällande fribelopp har varit
oförändrat sedan den 1 juli 1967 och
Prop.
1977/78:127 76
att
höjningen i första hand torde vara till förmån för tiänstepliktiga med deltidsarbetande
och lågavlönade makar med barn. Stockholms kommun anför att fribeloppet
eventuellt skulle behöva höjas ytteriigare, förslagsvis lill 1 500 kr.
Förslaget
att familjepenningen för barn inle skall reduceras mot makas inkomst med mer än
högst 50 % har däremot mött stark kritik. Överbefälhavaren, som inte biträder
förslaget, anför bl, a. att regeln ger full effekt först om makas arbetsinkomst
är relativt hög, och atl del därmed blir de ekonomiskt bast ställda som gynnas.
Överbefälhavaren påpekar att relativt få familjer torde ha sådana inkomslförhållanden
att de kan dra nytta av 50 %-regeln som ändå medför visst administrativt
bestyr. Liknande synpunkter framförs av försvarets civilföiyahning som inie
heller tillstyrker förslaget. Civilförvaltningen anser därutöver att förslaget
strider mot den princip som ligger lill grund förden normerade
behovsprövningen, nämligen atl familjen skall betraktas som en enhet och inte
som ekonomiskt oberoende individer. Förslaget strider även mot
familjebidragssystemets grandprincip att bidrag endast skall utgå i mån av
behov. Försvarets ratlonallseringsinsiltui anser att skäl kan finnas lill en
omprövning av tidigare ställningstagande lill 50 %-regeln efiersom den tjänstepliklige
härigenom garanteras halv familjepenning för barn oberoende av om behov
föreligger eller om den tiänstepliktige harbidragit till barnels försörjning.
Enligt Linköpings kommun kommer 50 96-regeln närmast att tillgodose de grupper
som redan är ekonomiskt gynnade. Kommunen anser därför atl förslaget bör ses
över.
5
Bostadsbidrag
Flertalet
remissinstanser är positiva till arbetsgruppens förslag i fråga om bostadsbidrag.
Försvarets rationaliseringsinstitut anser det lämpligt alt familjebidragsnämnder
beviljar bostadsbidrag för ensamboende tiänstepliktiga i de fall som
arbetsgruppen föreslår, eftersom tillsynsmyndigheten därigenom avlastas ärenden
av rutinkaraktär. Länsstyrelsen i Stockholms län påpekar att förslaget bör
medföra att dessa ansökningar - med bibehållen säkerhet i prövningsförfarandet
- kan behandlas enklare och snabbare än vad som f. n. är fallet. Länsstyrelsen
ifrågasätter dessutom om inte beslutsfattandet i dessa individuella
socialärenden i sin helhet borde ligga på lokal nivå. Garantier för tillämpningen
bör kunna erhållas genom länsstyrelsens revision. Linköpings kommun framhåller
att förslaget medför administrativa fördelar som ger möjlighet till snabbare
och rättvisare beslut i varje enskilt ärende.
Försvarets raiionallserlngslnsiiiut
anser alt den föreslagna höjningen av den bosladsstorlek som begränsar
bostadskostnaden bättre överensstämmer med den bostadsstoriek som enligt
erkända bostadspolitiska normer anses såsom minimum för barnfamiljer.
Begränsningen av bostadskostnaden till normalhyran på orten för bostad om tre
rum och kök när det gäller barnfamiljer innebär emellertid enligl
socialstyrelsen att det blir svårt att garantera den
Prop.
1977/78:127 77
ekonomiska
och sociala tryggheten åt den värnpliktige och dem som är beroende av hans försörjning.
Värnplikiiga arbetsgruppen anser alt bostadsbidrag skall utgå till gift och
sammanboende värnpliktig med belopp som motsvarar den faktiska bostadskostnaden
inkl. kostnader för hushållsslröm, telefon och uppvärmning, samt att
bostadsbidrag skall ulgå också för lägenhet som har anskaffats under
värnpliktstiden.
6 Näringsbidrag
Flertalet
remissinstanser delar i allt väsentligt arbetsgruppens synpunkter i fråga om
näringsbidraget. Överbefälhavaren och försvarets civilförvahning förordar dock
- för att undvika en alltför vid innebörd - alt ordet maka utbyts mot hustru i
stadgandet atl näringsbidrag kan utgå till tjänslepliktig som driver näring
eller rörelse eller är anställd i näring eller rörelse som drivs av hans maka.
Socialstyrelsen är i princip ense med arbetsgruppen men anser atl ersättning till
hustru (motsvarande) inte bör vara maximerad ulan ulgå med belopp som motsvarar
den föriorade arbetsinkomsten, dock lägst 100 kr./dag. Länsstyrelsen i
Stockholms län anser att möjlighet bör skapas att i klara fall medge
näringsbidrag även för hustrus merinsats i den värnpliktiges rörelse. Även om
risk finns att uppgifter om hustrus arbetsutvidgning kan bli vilseledande och
svårkontrollerbara finns enligl länsstyrelsen fall där hustrus ökade insatser
är uppenbara t. ex. inom jordbruket. Länsstyrelsen ifrågasätter vidare om inte
det maximala näringsbidraget borde höjas.
Länsstyrelsen
i Malmöhus län ifrågasätter del berättigade i näringsbidragets existens på
grund av att beloppen i förhällande till företagens årliga omsättning vanligen
är obetydliga samt skattepliktiga och därför inte kan ha någon nämnvärd
inverkan på företagets ekonomiska ställning. Om näringsbidraget skall behållas
bör det, enligl länsstyrelsen, beviljas enligt schablon. Styrelsen vill också
framhålla atl den nuvarande indelningen av företagen i grupper vid beräkningen
av näringsbidrag har lett lill godtycke och är föråldrad.
7 Administration
Arbetsgruppens
bedömningar och förslag i fråga om administration biträds av flertalet
remissinstanser. Försvarets raiionatiseringslnstiiiii understryker att de
villkor som riksförsäkringsverket uppställer för att kunna överta administrationen,
dvs, införandet av schabloniserad inkomstprövning och reduktion av kretsen förmånsberättigade,
torde medföra att vissa tjänsteplikliga underkompenseras medan andra
överkompenseras i förhållande lill nuvarande ordning. Institutet ställer sig
vidare tveksamt till om rationaliseringsvinster kan förverkligas i någon
nämnvärd omfattning, Budgeibesparingarna för försvaret torde under alla
förhållanden enligt institutet bli obetydliga och försvarets utgifter för
administrationen av familjebidragsverksamheien kan
Prop. 1977/78:127 78
komma
att öka om försvaret skulle debiteras administrationskostnaderna vid försäkringskassorna,
Riks/Örsäkringsverket
delar arbetsgruppens förslag alt administrationen av del familjesociala stödet till
värnpliktiga även fortsättningsvis bör handhas av kommunerna och försvarets
civilförvaltning, om stödet alltjämt skall ha samma utformning som hittills.
Verket vill emellertid tillägga alt det finns skäl som talar för en
modernisering av denna stödform och att administralionsfrågan i så fall kommer
i ett annal läge. Svenska kommunförbundei är berett att acceptera atl
kommunerna t. v. fortsätter alt handlägga familjebidragen i enlighet med
gruppens förslag, men anser atl behovsprövningsreg-lerna bör förenklas och scabloniseras
för att underlätta för försäkringskassorna atl på sikt överta administrationen
av familjebidragen.
Mot
bakgrund av arbetsgruppens analys ansluter sig Stockholms kommun till gruppens
slutsats. Stockholms kommun anser emellertid att kommunernas administrationskostnader
till fullo börersällas med statliga medel. För att så enkelt som möjligt
bestämma storieken på detla statsbidrag föreslår kommunen att det utgår i form
av ett schablonpåslag på statsbidraget till familjebidragen, vilket för
Stockholms del skulle innebära omkring 15 96. Stockholms kommun vill i det här
sammanhanget också framhålla alt resultatet av överväganden i anledning av
socialutredningens slutbetänkande (SOU 1977:40) kan förändra föratsältningarna
för en överföring av administrationen av familjebidragen till
försäkringskassorna.
Socialstyrelsen
anser atl det vore en stor fördel om all utbetalning till värnpliktiga m. fl.
kunde ske från samma myndighet lämpligen riksförsäkringsverket med regionala
och lokala organ. Länsstyrelsen I Malmöhus län förordar att administrationen av
familjebidragsverksamheten överförs från kommunerna till försäkringskassorna
och anser atl del skulle medföra ett enklare regelsystem, en enhetligare
tillämpning av detsamma och på sikt rationaliseringsvinster. En sådan ordning
minskar enligt länsstyrelsen inle de värnpliktigas möjligheter att fl sina
behov täckta genom familjebidrag, och man vinner en samordning med andra
bidragssystem.
8 Sjukbidrag
Överbefälhavaren,
socialstyrelsen och Linköpings kommun lämnar arbetsgrappens förslag utan
erinran. Stockholms kommun, som är tveksam till förslaget, anför atl
sjukbidragels betydelse visseriigen har minskat men att kostnader som inte
täcks av den allmänna försäkringen kan bli kännbara för en familj som enbart eller
till största delen lever på familjebidrag. Kommunen anser det därför vara
lämpligt alt möjligheten till bidrag behålls.
9 Begravningsbidrag
I
fråga om begravningsbidraget råder delade meningar. Överbefälhavaren kan inte
ansluta sig lill arbetsgrappens förslag ulan anser att begravningsbi-
Prop.
1977/78:127 79
drag
bör kunna utgå också för exempelvis maka utan barn. Det är enligt
överbefälhavaren obilligt om tjänslepliktig inte skulle 11 begravningsbidrag om
hustrun (motsvarande) avlider under graviditet eller förlossning. Liknande
synpunkter framförs a\ försvarets civilförvaltning, värnpllkisverkei och
länsstyrelsen I Malmöhus län. Försvarels civilförvaltning föreslår alt förslaget
utvidgas att gälla även sammanlevande maka som inle vårdar barn under 16 år
samt - efler särskilt tillstånd av tillsynsmyndigheten - annan närstående
person. Länsstyrelsen i Malmöhus län anser arbetsgruppens förslag vara stötande
från allmän synpunkt och påpekar att bidraget ekonomiskt sett är helt
oväsentligt för både statsverket och kommunerna, då det utges mycket sällan.
Försvarels
raiionaliseringsinsiiiui finner inte anledning till någon erinran mot
arbetsgruppens förslag till begravningsbidragels utformning. Institutet vill dock
notera all personkretsen begränsas i förhållande lill nuvarande ordning. Inte heUersocialstyrelsen
och Linköpings kommun har något att erinra mot förslaget.
10 Personkonto
Förslaget
tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser som yttrar sig
i frågan. Försvarets rationallseringslnsiinit vill emellertid inte utesluta att
möjligheten till avsättning av del av dagersättningen lill personligt sparkonto
kan ökas om ulbetalningsrutinen ändras. Institutet har i samband med studier av
administrativa rutiner vid grundutbildningskompani hävdat att utbetalningen av
dagersättningen bör kunna underiätlas genom användande av ADB.
11 Statsbidrag
Förslaget
tillstyrks i sin helhet eller lämnas utan erinran av bl. a. överbefälhavaren,
socialstyrelsen och Svenska kommunförbundei. Försvarets rationaliseringslnsiliut
finner alt en förenkling av statsbidragsreglerna kan vara påkallad och biträder
förslaget att staten fortsättningsvis ersätter primärkommunerna med en enhetlig
procentsats för utgivet familjebidrag. Enligt institutets mening bör denna vara
93 % av utgivet belopp dvs. motsvarande det som f. n. i medeltal utges till
kommunerna. Institutet avstyrker således den föreslagna procentsatsen om 95 % i
och med att den innebär en förändrad kostnadsfördelning mellan stat och kommun.
Stockholms kommun ifrågasätter om det finns någon rimlig anledning till att
staten inte påtar sig hela kostnadsansvaret. Kommunernas ansvar för 5 96 av familjebidragskostnaderna
framstår -enligt Stockholms kommun - närmast som en onödig teknisk -
byråkratisk procedur i synnerhet som kostnaderna är avhängiga av en pliktlag.
Prop.
1977/78:127 80
12
Övrigt
Enligt
överbefälhavaren bör närmare övervägas om särskilda övergångsbestämmelser kan
anses påkallade för tjänsteplikliga som fullgör sammanhängande tjänstgöring
såväl före som efter budgelårsskiftet.
Värnpliktsverket och
Stockholms kommun anser att tidsfristen för retroaktivt utbetalande av
familjebidrag bör utsträckas lill tre månader från mottagandet av ansökan. Värnpliktiga
arbetsgruppen anser att familjepenning och bostadsbidrag bör utbetalas retroaktivt
från inryckningsdagen.
Linköpings kommun anför
att arbetsgrappens förslag om prövning och utgivande av familjebidrag torde
medföra administrativa olägenheter. De föreslagna återsökningsreglerna
förefaller också otympliga och i strid med den utveckling som t. ex. föreslås
av socialutredningen (SOU 1977:40) vad avser inlerkommunala ersättningar.
Nuvarande system förordas därför av kommunen. Liknande synpunkter framförs av
Svenska kommunförbundei.
GOTAB Stockholm 1978 56 923
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
19 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (8)
8 kopplingar i 7 dokument.
- SOU 2024:49 Arbetslöshetsförsäkringen vid störning, kris eller krig s. 230 · s. 285 i texten
- Prop. 1982/83:115 om förbättrade förmåner åt värnpliktiga m.fl. s. 41 om s. 32 i texten
- Prop. 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling s. 158 i texten
- Bet. 1977/78:FöU28 Med anledning av propositionen 1977/78:159 om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst, m. m. jämte motioner s. 26 i texten
- Bet. 1977/78:FöU26 Med anledning av propositionen 1977/78:127 om familjebidragslag m. m. jämte motion s. 1 i texten
Rättsfall (3)
3 kopplingar i 2 dokument.
- RÅ 2010 ref. 7 om s. 14 · om s. 33 i texten
- RÅ 1993 ref. 73 om s. 35 i texten
Doktrin (8)
8 kopplingar i 3 dokument.
- Bergström, Förutsebarhet, 1987 s. 76 om s. 30 · s. 78 om s. 14 · s. 79 om s. 31 · s. 83 om s. 14 · och 1 till i texten
- Agell, Samboende utan äktenskap, 1985 s. 78 om s. 30 · s. 142 i texten
- Westerhäll, Den starka statens fall?, 2002 s. 666 i texten