Sök i Ratio Lex

om stöd till små vattenkraftverk, m.m.

24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:131, om stöd till små vattenkraftverk, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:131

Regeringens proposition

1977/78:131

om
stöd till små vattenkraftverk, m. m.

beslutad
den 2 mars 1978.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

OLOF
JOHANSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om ekonomiskt stöd till små vattenkraftverk.
Stöd föreslås kunna utgå för åtgärder som syftar till att vidmakthålla, öka
eller få till stånd elproduktion i kraftverk med en effekt av 1 500 kW eller
lägre. I propositionen föreslås att ytterligare 15 milj. kr. anvisas under
anslaget Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för budgetåret
1978/79 dels för stöd till nyssnämnda åtgärder, dels för att underlätta
framtagandet av ny teknik för små vattenkraftverk. Anslaget föreslås därmed
uppgå till sammanlagt 310 milj. kr. för nästa budgetår.

I
propositionen föreslås också vissa ändringar av grunderna för bidrag till energibesparande
åtgärder inom näringslivet. Förslagen innebär i huvudsak att bidrag kan utgå
för framtagande av prototyper eller demonstrationsanläggningar m. m. som är
inriktade på användning av annat bränsle än olja.

1
Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 131

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:131

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-03-02

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson.

Föredragande:
statsrådet Johansson

Proposition
om stöd till små vattenkraftverk, m. m.

1
Inledning

Regeringen
uppdrog den 21 april 1977 åt statens industriverk att utreda frågor rörande små
vattenkraftverk. Uppdraget irmefattade en översiktlig inventering av de
vattenkraftresurser som kan utnyttjas i vattenkraftverk med en effekt av 2 000
kW eller lägre och en redovisning av de hinder som föreligger mot att nämnda
vattenkraftresurser utnyttjas. Verket skulle vidare lämna förslag till åtgärder
för att undanröja dessa hinder.

Industriverket
redovisade i november 1977 resultatet av sitt utredningsarbete i rapporten (SIND
PM 1977: 13) Små vattenkraftverk.

Efter
remiss har yttranden över rapporten avgetts av vattenöverdomstolen, Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut, kammarkollegiet,
riksrevisionsverket, riksantikvarieämbetet, lantbruksstyrelsen, fiskeristyrelsen,
statens naturvårdsverk, överstyrelsen för ekonomiskt försvar,
arbetsmarknadsstyrelsen, statens planverk, statens vattenfallsverk, styrelsen
för teknisk utveckling, domänverket, nämnden för energiproduktionsforskning,
statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström, länsstyrelsema i Skaraborgs,
Örebro, Kopparbergs och Västerbottens län, fuUmäktige i riksbanken.
Ingenjörsvetenskapsakademien, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukamas
riksförbund. Riksförbundet eldistributörerna REL, Svenska bankföreningen,
Svenska elverksföreningen. Svenska kommunförbundet. Svenska
kraftverksföreningen, Svenska samernas riksförbund, Sveriges fiskares
riksförbund, Sveriges fritidsfiskares riksförbund, Sveriges hantverks- och
industriorganisation, AB Vattenbyggnadsbyrån och Älvräddarnas samorganisation.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1911 fl8:131 3

Flera
av remissinstanserna har bifogat yttranden från olika lokala och regionala
organ m. fl.

Vidare
har skrivelser inkommit från ett antal företag och kommuner.

2 Vissa
författningsbestämmelser om stöd på energiområdet

Enligt
förordningen (1975: 422) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom
näringslivet m. m. (omtryckt 1977: 388) lämnas bidrag för sådana åtgärder vid
företag som avser förekommande verksamhet eller befintlig byggnad och som
syftar till bättre hushållning med energi eller användning av annat bränsle än
olja. Bidrag utgår med högst 35 % av kostnaderna för åtgärden. Vidare lämnas
bidrag för framtagande av prototyper och demonstrationsanläggningar som är
inriktade på effektivare energianvändning inom industrin eller inom transport
och samfärdsel, på återvinning av energikrävande varor eller på återvinning av
energi ur avfall samt för framtagande av anläggningar för energiproduktion som
innebär tillämpning av teknik som kan antagas komma att bli lönsam. Sistnämnda
bidrag utgår med högst 50 % av kostnaderna för åtgärden.

Bidrag
till prototyper och demonstrationsanläggningar lämnas endast för åtgärd som
syftar till att föra ut ny teknik i praktisk tiUämpning eller att utnyttja känd
teknik i nytt sammanhang. Tekniska förbättringar inom konventionell
energiproduktion omfattas inte av stödet. Projekt som avser exempelvis uppförande,
ombyggnad m. m. av vattenkraftverk är således normalt inte bidragsberättigade.

Bidragen
administreras av statens industriverk.

Reglerna i förordningen
(1959: 369) om statUgt stöd åt landsbygdens elförsörjning (omtryckt 1977: 348)
och i kungörelsen (1919: 787) med allmänna bestämmelser för lån från
vattenkraftslånefonden (ändrad senast 1973: 574) innebär vissa möjligheter att
erhålla ekonomiskt stöd för investeringar i små vattenkraftverk. Enligt den
förstnämnda författningen kan sålunda stöd utgå till eldistributionsföretag
för bl. a. nyanläggning av lokal anläggning för alstrande av energi. Stödet
utgår i form av dels bidrag dels garanti för lån. Beslut om stöd fattas av
statens industriverk. Enligt den sistnämnda författningen kan menighet, bolag,
förening eller enskild beviljas lån för bl. a. vissa mindre lokala
vattenkraftanläggningar. Fråga om lån avgörs av regeringen sedan
industriverket har berett ärendet.

3 Lämnade
bidrag m. m.

Genom
beslut den 22 januari 1976 beviljade regeringen bidrag enligt förordningen om
statsbidrag tUl energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för ett
utvecklingsprojekt i Svenska kraftverksföreningens ut-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:131 4

vecklingsavdelnings
(VÄST) regi. Projektet syftar tiU att utreda möjligheterna att sänka
kostnaderna för att bygga och driva små vattenkraftverk genom standardisering,
mekanisering och automatisering. Bidraget avser framför allt att täcka en del
av kostnaderna för ett antal prototyp-anläggningar och uppgår enligt beslutet
till 50 % av kostnadema för dessa anläggningars mekaniska och elektriska utmstning.

1
samarbete med bl. a. den tiUverkande industrin har VÄST tagit fram förenklad
och standardiserad utrustning avseende kraftverk med en effekt av 1001 500 kW.
Inom ramen för utvecklingsarbetet har sex prototypanläggningar uppförts för att
pröva den nya tekniken. Sammanlagt har ca 4 milj. kr. utgått i bidrag för
dessa anläggningar. Anläggningarna har varit i drift omkring ett år. I
utvecklingsprojektet ingår att ta fram ett enhetligt upphandlingsprogram för
nämnda utrustning.

De
sex anläggningarna har uppförts på olika ställen i landet av skilda företag.
Anläggningarnas effekt varierar mellan 310 kW och 1 800 kW och kostnaden per kW
för investeringarna i anläggningarna varierar mellan 2 750 kr. och 10 750 kr.,
utan hänsyn tagen till lämnade bidrag.

De
sex projekten omfattar restaurering av nedlagt kraftverk, komplettering med ny
utrustning i befintligt kraftverk, renovering och nyanläggning av kraftverk.

En
arbetsgrupp för frågor om små vattenkraftverk inom VÄST har i oktober 1977
redovisat resultatet av sitt arbete i rapporten Minikraftverk.

I
rapporten lämnas bl. a. en teknisk beskrivning av prototypanläggningarna och redovisas
erfarenheter av deras drift samt kostnaderna för dem. Det konstateras att
investeringar i små vattenkraftverk i många fall är olönsamma trots
standardisering och förenkling.

I
rapporten uttalas därför att statliga bidrag bör lämnas för att stimulera till
investeringar i små vattenkraftverk. Bidragen bör kompletteras med
finansieringsstöd.

I
rapporten redovisas förslag till ett bidragssystem för investeringar i små
vattenkraftverk. Systemet innebär att bidrag utgår med 50 % av den kostnad per
kW som överstiger 3 000 kr. Bidrag föreslås utgå med högst 2 500 kr./kW och
endast under förutsättning att utnyttjningstiden för den installerade effekten
är 3 0005 000 timmar per år.

4
Statens industriverks rapport

4.1
Bakgrund

Statens
industriverk framhåUer att Sverige har goda förutsättningar för produktion av
vattenkraft och att vattenkraften därför länge har varit den dominerande
energikällan för produktion av elektrisk energi i vårt land. Vattenkraften har
framför allt byggts ut under 1900-talet. Jämsides

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:131 5

med
att stora kraftverk har uppförts har många små s. k. bygdekraftverk byggts i de
mindre vattendragen för att förse den omgivande bygden med elektrisk energi.

Tekniken
att bygga och driva stora vattenkraftverk och att överföra elenergi över långa
sträckor har under 1900-talet utvecklats alltmer vilket har medfört att priset
på elenergi har kunnat hållas lågt. Tekniken att bygga och driva små vattenkraftverk
har däremot inte utvecklats i samma utsträckning. Elenergi tiUhandahålls därför
numera ofta till priser som är lägre än kostnaden för att producera el i ett
litet vattenkraftverk. Värdet av elkraftfen från de små vattenkraftverken har
därför ofta inte räckt till för att täcka kostnaderna för förnyelse och
underhåll av dessa verk. Detta har lett till att många små vattenkraftverk har
lagts ner, särskilt under senare år.

4.2
Inventering

En
fullständig inventering av de vattenkraftresurser som kan utnyttjas i
vattenkraftverk med en effekt av 2 000 kW eller lägre saknas. Med utgångspunkt
i tillgängligt material har industriverket bedömt den ungefärliga omfattningen
av den effekt och kraftproduktion som är möjlig att uppnå i vattenkraftverk med
en effekt av 2 000 kW eller lägre.

Verket uppskattar att
knappt 2 TWh per år kan produceras i 900 å 1 000 vattenkraftverk inom
effektområdet 1001 500 kW med en sammanlagd effekt av 400500 MW. Uppgifterna
avser dels sådana kraftverk som är i drift, dels sådana som är nedlagda. Av
rapporten framgår att 600 ä 700 av kraftverken är i drift. Dessa har en
sammanlagd effekt av ca 250 MW och producerar ca 1 TWh elenergi per år. Av
dessa kraftverk beräknas knappt 100 verk med en sammanlagd effekt av 50 MW och
en produktion av ca 0,2 TWh per år vara i behov äv omedelbar upprustning.
Merparten av övriga kraftverk som är i drift väntas enligt industriverket bli
nedlagda inom en period av tio år om inga särskilda åtgärder vidtas. Om redan
nedlagda kraftverk restaureras och åter sätts i drift beräknas de sammanlagt få
en effekt av ca 200 MW och en elenergi-produktion av knappt 1 TWh per år.

I kraftverk med en effekt
av 1 5002 000 kW kan enligt industriverkets bedömning sammanlagt ca 0,3 TWh per
år produceras i de ca 40 verk som är i drift. Antalet nedlagda verk i denna
storleksgrupp bedömer industriverket vara litet.

I kraftverk med en effekt
under 100 kW kan slutligen enligt industriverkets bedömning ca 0,1 TWh per år
produceras, varav hälften i verk som är i drift.

I många
mindre vattendrag finns dammar som tidigare har utnyttjats

i samband med t. ex. sågar och kvarnar som har drivhs med vattenkraft.

II TWh
(terawattimme) = 1 000 milj. kilowattimmar.

If Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 131

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:131 6

Industriverket
bedömer att utöver nämnda produktionstal ca 0,10,2 TWh per år kan
produceras om dessa dammar sätts i stånd och kompletteras med utrustning för
elproduktion. Effektema vid dessa anläggningar torde i de flesta fall komma
att understiga 100 kW. En avgörande förutsättning för en sådan kraftproduktion
ar enligt verket att en enkel och standardiserad typ av aggregat för kraftverk
med låg effekt tas fram.

Sammanlagt
torde enligt industriverket ca drygt 2 TWh per år kunna produceras i
vattenkraftverk med en effekt av 2 000 kW eller lägre. Av denna möjUga
produktion avser drygt hälften verk som är i drift. HärtUI kommer den kraft som
kan utvinnas i små vattenkraftverk vid hittills outbyggda fall.

Industriverket
framhåller slutligen att en bättre kännedom om möjligheterna att producera el
i småkraftverk skulle vara av värde.

Verket
erinrar om att en arbetsgrupp inom jordbruksdepartementet f. n. arbetar med
frågor rörande inventering av landets dammanläggningar. En rapport från
gruppen med förslag om bl. a. omfattningen och formerna för en sådan
inventering väntas under våren 1978. Industriverket föreslår att en sådan
inventering även får omfatta uppgifter rörande nedlagda och i drift varande
små vattenkraftverk.

4.3
Hinder för små vattenkraftverk

Industriverket
har redovisat de hinder som föreligger mot att vattenkraftresurser utnyttjas i
små vattenkraftverk. Dessa hinder är framför allt av ekonomisk och teknisk natur.

En
del ägare till små vattenkraftverk säljer huvuddelen av den elenergi som de
producerar samtidigt som de under vissa tider av året behöver köpa kraft och
därför är abonnenter hos den lokala elkraft-distributören. Detta gäller ungefär
en tredjedel av kraftverken med en effekt av 1001 500 kW och huvuddelen av
verken med en effekt under 100 kW. Eftersom den lokala kraftdistributören
oftast är den enda tänkbara köparen av den producerade elkraften är
förhandlingssituationen för säljaren inte särskilt gynnsam. Detta har enligt
industriverket lett till att ersättningen för den sålda kraften i vissa fall
har blivit mycket låg. Det vore enligt verket ändamålsenligt om rekommendationer
om skäliga priser för elenergi från små vattenkraftverk kunde utarbetas.

Tekniken
för att anlägga och driva vattenkraftverk är väl utvecklad. Moderna
vattenkraftstationer är bl. a. i stor utsträckning automatiserade och har hög
driftsäkerhet. Tekniken är dock framför allt anpassad till de större
vattenkraftverken och kan av ekonomiska skäl inte användas i de små verken. De
höga kostnader som denna teknik för med sig täcks inte av värdet av den
producerade elenergin i de små

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:131 7

verken.
Ny utrusming som är anpassad till de speciella förutsättningar som gäller för
små vattenkraftverk behöver därför tas fram för att åstadkomma låga
anläggnings- och driftkostnader. Bl. a. är utveckling av billig och enkel
utrustning för automatisering av verken nödvändig. Det arbete som VÄST har
utfört beträffande förenkling och standardisering av den mekaniska och
elektriska utrustningen för vattenkraftverk inom effektområdet 1001 500 kW
innebär enligt industriverket ett stort steg framåt i detta avseende. Viss vidareutveclding
av detta arbete kan dock behöva ske.

Den
elektriska och mekaniska utrustningen svarar för ca 50 % av de totala
investeringskostnaderna för ett litet vattenkraftverk. Resten av kostnaderna är
framför allt byggnadskostnader. Det är enligt industriverket svårare att
minska dessa kostnader än kostnadema för nämnda utrustning eftersom varje
kraftverk har sina särskilda byggnadsförutsättningar. En viss minskning kan
dock möjligen uppnås genom t. ex. standardisering av byggelement m. m.

Tekniken
för att utvinna vattenkraft i kraftverk med en effekt under 100 kW behöver
enligt verket utvecklas. Bl. a. bör en enkel och standardiserad typ av
kraftaggregat för låga effekter tas fram.

Sammanfattningsvis
är således de största hindren för att bygga och driva små vattenkraftverk låga
kraftvärden och höga drift- och anläggningskostnader på grund av brist på lämpUg
utmstning. Detta leder sammantaget till dålig lönsamhet för de små
vattenkraftverken. Industriverket framhåller att körningarna av kraftstationerna
i mindre vattendrag många gånger inte samordnas. Detta kan leda till att
vattenkraften i vattendraget inte utnyttjas på bästa möjliga sätt, vilket i sin
tur leder till sämre lönsamhet för kraftverken.

Industriverket
framhåller vidare att de större vattenkraftverken normalt kan finansieras genom
obligationslån men att detta inte kan ske för de små vattenkraftstationema.
Finansieringen av investeringar i dessa stationer kan därför enligt verket
vara svår att klara.

Utöver
ekonomiska och tekniska hinder pekar industriverket på att många ägare av småkraftverk
anser att de administrativa problem och kostnader som hänger samman med
vattendomstols prövning av ett utbyggnadsprojekt är stora. En förenkling av
denna prövning är enligt verket önskvärd.

Upprustning
m. m. av små vattenkraftverk torde enligt industriverket inte medföra några
större ingrepp i miljön. BehandUngen i vattendomstol och driften av de
kraftverk som har ingått i det utvecklingsprojekt som VÄST har drivit bekräftar
detta. Det största miljöproblemet i samband med installation av de
standardiserade aggregat som har tagits fram inom nämnda projekt torde enligt
verket växa den korttidsreglering som denna typ av aggregat förutsätter. Verket
framhåller dock att, eftersom alla utbyggnader kommer att bU föremål för
prövning av vattendomstol, företagens inverkan på miljön kommer att belysas
noga.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:131 8

4.4
Förslag till åtgärder m. m.

Värdet
av elkraften från små vattenkraftverk är enligt industriverket inte tiUräckligt
stort för att för ägaren motivera de investeringar som måste vidtas för att
rusta upp nedlagda verk eller hindra en fortsatt nedläggning av verk med
eftersatt underhåll. Industriverket räknar med att nedläggningen av små
vattenkraftverk fortsätter om inga särskUda åtgärder vidtas.

Enligt verket finns en rad
skäl för att stödja de små vattenkraftverken. Sålunda syftar ett sådant stöd tUl
att underlätta utnyttjandet av en inhemsk energikälla. Inverkan på miljön bedömer
industriverket bli begränsad då stödet framför allt kommer att gälla kraftverk
i anslutning till tidigare genomförda vattenregleringar. Vidare medför tillverkning
av små vattenkraftaggregat m. m. och arbete med att sätta i stånd dammar etc.
att sysselsättningstillfällen skapas.

Verket
framhåUer vidare att för flertalet av de små vattenkraftverken med en effekt
över 100 kW förhållandet mellan värdet av den producerade elenergin i
kraftverket och kostnaden för nödvändig investering torde vara minst lika stort
som det förhåUande mellan värdet av sparad energi och kostnaden för
investeringen som industriverket kräver för att bidrag till energibesparande
åtgärder inom näringslivet skall komma i fråga.

Industriverket
föreslår att stöd för investeringar i små vattenkraftverk införs under en
försöksperiod av två år. Verksamheten bör utvärderas under det andra året och
utformningen av eventuella långsiktiga framtida åtgärder rörande små
vattenkraftverk bör utredas. Ett slutgiltigt förslag om utformningen av
åtgärder rörande dessa kraftverk fordrar enligt industriverket en närmare
utredning om hur olika instrument inom energipolitiken, t. ex. koncession för
eldistribution och kommunal energiplanering, kan utnyttjas i detta sammanhang.

För att en fortsatt
nedläggning av små vattenkraftverk skall undvikas behöver eiiUgt verket
åtgärder vidtas snarast. Verket föreslår att stödet till små vattenkraftverk
samordnas med den av verket administrerade bidragsgivningen avseende energibesparande
åtgärder inom näringslivet.

De
åtgärder som industriverket föreslår för de små vattenkraftverken är följande.

För åtgärder avseende
kraftverk som har eller beräknas få en installerad effekt mellan 100 och 1 500
kW bör statsbidrag och lån mot statliga garantier kunna lämnas. Bidrag bör
kunna utgå för åtgärd som syftar till ökad elproduktion i befintUgt kraftverk,
genomgripande renovering av i drift varande verk, restaurering av nedlagt
kraftverk och nyanläggning av kraftverk.

Bidraget
bör utgå med högst 35 % av kostnaderna för åtgärden i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:131 9

fråga.
Vid beräkning av bidraget skall hänsyn tas till investeringens lönsamhet.
Endast de kostnader som uppstår efter det att beslut om bidrag har fattats bör
vara bidragsgrundande. Utredningskostnader före vattendomstolsprövning blir
därmed normalt inte bidragsgmndande.

Alla
typer av kraftverksägare dvs. kraftbolag, andra företag, elverk, privatpersoner
m. fl. föreslås vara bidragsberättigade. Verket bedömer medelsbehovet för
bidragsstödet tiU 25 milj. kr. per år.

Lån mot statliga garantier
föreslås kunna lämnas för investeringar som avser omfattande restaureringar och
renoveringar samt nyanläggningar. Sådana lånegarantier bör vara komplement tUl
bidrag och enligt verket kunna utgå även i de fall där bidrag till
investeringen inte anses motiverat.

Verket
föreslår att, om inte synnerliga skäl föreligger, lånegaranti får beviljas med
högst 50 % av investeringskostnaden, sedan eventuella bidrag har avräknats.
Verket beräknar behovet av lån till 50 milj. kr. per år.

För
att bidrag och lånegarantier skall beviljas bör enligt verket fordras bl. a.
att vattendom finns, att anläggningen är dimensionerad så att den möjliggör ett
rationellt utnyttjande av det aktuella vattendraget och att den föreslagna
åtgärden innebär att krav på viss minsta teknisk standard uppfylls vad gäller automatisering
m. m.

För
åtgärder avseende kraftverk med en effekt under 100 kW och över 1 500 kW bör
enligt verket inga bidrag eller lånegarantier utgå. Beträffande den förstnämnda
gruppen av kraftverk framhåller industriverket att tekniken för att bygga och
driva dessa kraftverk är outvecklad och att det tiUskott av kraft som kan
utvinnas vid dessa verk är obetydligt. Med hänsyn härtill anser verket att
bidrag och lånegarantier inte bör lämnas för restaurering, upprustning m. m. av
dessa kraftverk. Verket framhåller dessutom att handläggningen av ärenden om
bidrag till dessa kraftverk skulle innebära en stor administrativ belastning.
Beträffande kraftverk med en effekt över 1 500 kW föreslår industriverket
inget ekonomiskt stöd. Motiveringen till detta är att dessa verk är så stora
att de inte har de problem som har angetts för småkraftverken.

Frågan
om bidrag och lån föreslås bli prövade av industriverket.

Industriverket
framhåller vidare att det ofta kan vara nödvändigt att utreda hur bästa möjliga
kr af t hushållning i ett vattendrag erhålls bl. a. för att verket skall kuima
avgöra om en viss åtgärd rörande ett litet vattenkraftverk är befogad från
samhällsekonomisk synpunkt eller inte. Verket bör få tillgång till särskilda
medel för sådan utredningsverksamhet. Verket bedömer medelsbehovet till 0,7
milj. kr. per år.

I
fråga om elpriserna framhåller verket att det kan vara ett problem för ägare
till små vattenkraftverk att få skäliga priser vid försäljning av den elkraft
som produceras vid kraftverken. Detta gäUer

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:131 10

särskilt
Icraftverk med en effekt under 100 kW, vilka tiU största delen ägs av
privatpersoner och småföretag. Inom Svenska elverksföreningen pågår f. n.
arbete med att utarbeta riktlinjer för föreningens medlemmar beträffande
ekonomiska villkor för samköming med mindre elproduktionsanläggningar, bl. a.
små vattenkraftverk. Dessa rekommendationer torde enligt verket leda tUl att
kraften från små vattenkraftverk kan säljas till högre priser än tidigare.
Intäkterna från dessa kraftverk torde därmed i flertalet fall kunna täcka
normala drift- och underhållskostnader för verken. Antalet nedläggningar av
kraftverk med en effekt under 100 kW torde därmed minska. Ökningen av
kraftpriset torde dock enligt industriverkets bedömning inte bli så stor att
den motiverar större investeringar i kraftverk i denna storleksgrupp.

Verket
anser att det bör införas en möjlighet att få viUkoren för leverans av el från
små vattenkraftverk prövade. Prövningen kan t. ex. utföras av den myndighet som
handlägger frågor om områdeskoncession enligt lagen (1902: 71 s. 1),
innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar (ellagen), dvs. av
statens industriverk.

Verket
framhåller vidare att stöd bör lämnas till utveckling av tekniken för att
bygga och driva små vattenkraftverk. Detta gäller såväl vidareutveckling av den
teknik som har tagits fram inom ramen för VAST:s utvecklingsarbete som
utveckling av ny teknik. Bl. a. behöver enligt verket enkla och biUiga
standardaggregat för kraftverk med en effekt under 100 kW tas fram. Bidrag tUl
att bygga prototyper och demonstrationsanläggningar för att prova sådan ny
teknik kan, framhåller verket, lämnas enligt reglerna i förordningen om statsbidrag
till energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. Verket bedömer behovet
av sådana bidrag till 3 milj. kr. per år, varav 1 milj. kr. avser teknik för
kraftverk med en effekt under 100 kW.

5
Remissyttrandena

Remissinstanserna
lämnar i allmänhet industriverkets redogörelse för de små vattenkraftverkens
situation utan erinran. Förslagen till åtgärder tillstyrks eller lämnas utan
erinran av den övervägande delen av remissinstanserna. Vissa invändningar
framförs dock. Småkraftverkens inverkan på motstående intressen, främst på
fritidsfisket, betonas som skäl mot statligt stöd till upprustning och
nyanläggning av små vattenkraftverk.

5.1
Bakgrund

Industriverkets
beskrivning av den tekniska och ekonomiska utvecklingens ogynnsamma verkningar
för de små vattenkraftverken lämnas i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:131 11

huvudsak
utan erinringar. Statens vattenfaUsverk hävdar dock att förutsättningarna för
dessa kraftverk har förbättrats under senare tid.

Enligt vattenfallsverket
har tidigare lönsamheten hos vattenkraftstationer varit beroende främst av hur
mycket fast (prima) kraft de har kunnat leverera, medan överskjutande
produktionsförmåga har haft ringa värde. De realt sjunkande
distributionskostnaderna och den ökande samkörningen har då slagit hårt mot de
små kraftstationemas nytta. Förhållandena håller enligt verket dock på att
ändras sedan landets utbyggda vattenkraft inte ens under våtår är tillräcklig
för att täcka den aktuella totala belastningen. All produktion får då värde
genom att den kan reducera olje- och uranbränsleåtgången i värmekraftverken.

5.2
Inventering

Remissinstanserna
har inga erinringar mot industriverkets bedömningar av möjlig kraftproduktion
i anläggningar som har en effekt av 2 000 kW eller lägre. Industriverkets
uppfattning att nedlagda och i drift varande små vattenkraftverk bör
registreras i samband med att landets dammar inventeras delas av de
remissinstanser som har behandlat frågan. Hit hör bl. a. överstyrelsen för
ekonomiskt försvar, domänverket. Landsorganisationen i Sverige, Svenska
elverksföreningen och Svenska kraftverksföreningen.

5.3
Hinder för små vattenkraftverk

Industriverkets
uppfattning att ekonomiska faktorer utgör väsentliga hinder för investeringar i
små vattenkraftverk möter inga erinringar bland remissinstansema. Enligt
domänverket är otillfredsställande lönsamhet anledningen till att kraftverk
under koncemens förvaltning har lagts ner. Oförändrade eller minskade intäkter
och successivt ökande kostnader har lett till allt sämre resultat. Om vitala, investe-ringsdryga
delar av en station har havererat och behövt ersättas, har det för stationen
saknats företagsekonomiska förutsättningar att finansiera erforderlig
investering.

Siatens vattenfallsverk
omtalar att råkraftleverantörer och kraftdistributörer har tagit initiativ
till en utredning om prissättningen på smärre kraftlillskott. Enligt
vattenfallsverket torde utredningen, som väntas utmynna i en rekommendation
från Svenska elverksföreningen, leda fram till väsentligt bättre priser än f. n.

Industriverkets bedömning
av andra hinder, bl. a. bristande samordning av utnyttjandet av vattenloraften
i ett vattendrag, dåliga finansieringsmöjligheter samt kostnader i samband med
vattendomstolens prövning lämnas i huvudsak utan erinran av remissinstanserna.

Några
remissinstanser berör industriverkets uttalande att en för-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:131 12

enkling
av vattendomstolarnas tillståndsprövning vad gäller små vattenkraftverk är
önskvärd. Av dessa ansluter sig statens vattenfaUsverk och AB
Vattenbyggnadsbyrån härtiU. Vattenöverdomstolen hävdar däremot att risken för
skador torde omöjliggöra en förenklad behandling. Kammarkollegiet ställer sig
också avvisande till tanken på en förenkling. KoHegiet framhåller samtidigt att
det endast är i de kontroversiella fallen som processen kan bli komplicerad och
kostsam.

Flera
remissinstanser tar upp vissa hinder som industriverket inte har behandlat
närmare. Det gäller främst miljöfrågor och vattenrättsliga frågor.

Vattenöverdomstolen
framhåller att de vattenrättsliga problemen rörande små vattenkraftverk bör
ägnas större uppmärksamhet än vad industriverket har gjort i sin utredning.

Vattenöverdomstolen
anför vidare att utbyggnad av flertalet småkraftverk torde komma att visa sig föriuslbringande
utan stödåtgärder. Så snart inverkan på vattenförhållandena av byggnadsåtgärden
eller förutsatt korttidsreglering orsakar skada eUer intrång på aimans
egendom, kommer i sådana fall vattendomstolen att förklara företaget otUlåtligt
enligt 2 kap. 3 § första stycket vattenlagen (1918: 523). Stödet torde inte få
beaktas i tillåtlighetskalkylen. Vid sådant förhållande kommer enligt vattenöverdomstolen
företaget inte att kunna genomföras, alldeles oavsett om stöd beviljas eller
inte.

Den
långt drivna förenklingen och standardiseringen av småkraftverken har enligt vattenöverdomstolen
lett till att dessa endast kan drivas med full last och därför fordrar en
extrem "korttidsreglering" med antingen ingen tappning eller
tappning motsvarande drivvattenföringen. Korttidsregleringen torde i de allra
flesta fall inverka så på vattenförhållandena att allmänna och enskilda
intressen berörs i högre grad än vad som har medgivits i tidigare tillstånd.
Särskild domstolsbehandling och tillstånd till dylik reglering erfordras
därför. Med hänsyn till verkningarna och den diskutabla nyttan kan enligt vattenöverdomstolen
förutses att korttidsreglering i många fall inte kan tiUåtas.

Vattenöverdomstolen
uttalar avslutningsvis att hela frågan om småkraftverken inte har blivit
tillräckligt belyst genom industriverkets utredning för att säker ståndpunkt
skall kunna tas tiU de framlagda förslagen. Fortsatt utredning är enligt vattenöverdomstolen
påkallad. ,

Fiskeristyrelsen
delar inte utredningens uppfattning att inverkan på miljön blir ringa när småkraftverk
installeras i anslutning till befintliga dammar.

Många
av de berörda dammarna byggdes enligt styrelsen långt innan uttalade krav på
ett rikt och bestående fritidsfiske ställdes. Som en följd härav omöjliggjordes
t. ex. produktion av havsöring i en rad kuståar. Numera eftersträvar man enligt
styrelsen att återställa vattendragen så

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:131 13

att
fiskbestånden blir självreproducerande. Detta har kunnat ske i många åar genom
att gamla dammar har öppnats för uppgång av vandringsfisk. Det är enligt
styrelsen inte önskvärt från fiskesynpunkt att gamla övergivna eller inte utiiyttjade
dammbyggnader bevaras.

Fiskeristyrelsen
framhåller vidare att korttidsregleringarna utgör ett särskilt aUvarligt
problem. Deras negativa inverkan på såväl kraft- som fiskbestånd är väl
dokumenterad. Skadeverkningarna kan spåras långt nedom kraftverket. I ett åsystem
med flera minikraftverk riskeras således omfattande skador på fisket.

Styrelsen
anför vidare att naturvårdsfrämjande åtgärder normalt inte kan bäras av en
liten anläggning i samma utsträckning som av ett stort kraftverk.

Sveriges
fritidsfiskares riksförbund pekar på att medel från arbetsmarknadsstyrelsen
har ställts till förfogande för att i mindre vattendrag riva anläggningar som
inte längre är i drift. Dessa vattendrag har enhgt förbundet därigenom
återställts från fiskesynpunkt och blivit åtminstone per ytenhet minst lika
produktiva som och i regel mer fiskbara än storälvarna. Restaurering av
strömvatten torde enligt förbundet vara en av de allra viktigaste framtida
fiskevårdsåtgärderna. Förburidet uttalar vidare att varje strömfall
representerar ett mycket stort rekreationsvärde.

Enligt
Svenska samernas riksförbund torde såväl restaurering av tidigare nedlagd
anläggning som renovering av i drift varande anläggning och nyanläggning kunna
medföra mer eller mindre omfattande skador inte bara för rennäringens del utan
även för naturmiljön i övrigt.

Kammarkollegiet
framhåller bl. a. att utbyggnaden av småvattendra-gen i en del fall kan komma i
konflikt med de intressen särskUt fiske-och naturvårdsintressen som syftar
till att bevara vattendraget. Som en följd av senare decenniers intensiva
utbyggnad av de större vattendragen har enUgt kollegiet intresset för de
mindre vattendragens bevarande Ökat.

Enligt lantbruksstyrelsen
kan risker för konflikter mellan vattenkraftintressen och
jordbruksbevattningens intressen inte helt uteslutas vid en omfattande
utbyggnad av små vattenkraftverk. Lantbrukarnas riksförbund framför liknande
synpunkter. Enligt länsstyrelsen i Skaraborgs län har det i länet visat sig
föreligga motstående intressen vad avser nyttjande av vatten för
jordbruksbevattning, i kraftverk och för allmän vattenvård.

5.4
Förslag till åtgärder m. m.

Den
övervägande delen av remissinstanserna anser skäl föreligga för stöd till
elproduktion i små vattenkraftverk och är positiva till industriverkets
förslag om stöd till investeringar i sådana vattenkraftverk.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:131 14

Av
dessa remissinstanser framhåUer överstyrelsen för ekonomiskt försvar att från
beredskapssynpunkt varje tillskott till den inhemska energiproduktionen är av
värde, eftersom det kan bidra till att göra landet mindre beroende av
importerade energiråvaror. Det är enligt överstyrelsen dessutom en avgjord
fördel för beredskapen om tillgångarna är spridda över landet eftersom
sårbarheten blir mindre vid en eventuell angripares bekämpning. Av bl. a. dessa
skäl finner överstyrelsen en utveckling som innebär att ett antal små
kraftverk kan komma att finnas fördelade över hela landet betydelsefull även om
det sammanlagda elkrafttillskottet efter en utbyggnad skuUe stanna vid 12 TWh
per år.

Enligt
arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning kan renoverings- och restaureringsverksamhet
avseende små vattenkraftverk ha väsentlig regionalpolitisk betydelse. De
spridningseffekter till olika industrieUa sektorer som följer av sådana
investeringar är enligt styrelsen också av betydelse från allmän
sysselsättningssynpunkt, särskilt om investeringarna kan förläggas tUl perioder
med låg ekonomisk aktivitet.

Riksförbundet
eldistributörerna REL uttalar att, även om tillskottet från små vattenkraftverk
kan synas marginellt vid sidan av landets totala elproduktion om 84 TWh imder
år 1976, det måste anses angeläget att denna säkra och förnyelsebara energikälla
tillvaratas på ett vettigt sätt.

Svenska
elverksföreningen stöder förslaget om åtgärder för att tillvarata små
vattenkraftresurser, främst i anslutning till befintliga dammar.

Även
statens planverk. Lantbrukarnas riksförbund. Svenska kommunförbundet m. fl.
uttalar sig positivt om att ta till vara energi från små vattenkraftverk och om
industriverkets förslag om stöd för ändamålet.

Några
remissinstanser, som godtar stöd till befintliga anläggningar ställer sig dock
tveksamma tUl nyanläggningar av små vattenkraftverk. Detta gäller bl. a.
statens naturvårdsverk.

Vissa
remissinstanser har erinringar mot förslaget om stöd till investeringar i små
vattenkraftverk.

Med
hänvisning till att skadeverkningarna på fiskets område sannolikt kommer att bli
avsevärda medan energitillskottet blir ringa ställer sig fiskeristyrelsen
avvisande till en satsning på minikraftverk. Av liknande skäl motsätter sig
Sveriges fritidsfiskares riksförbund på det bestämdaste att statligt stöd
skall kunna utgå tUl denna typ av anläggningar.

Vattenöverdomstolen
ifrågasätter om särskilt stöd för utbyggnad av småkraftverk är motiverat från
samhällsekonomisk synpunkt, i synnerhet om man beaktar uppkommande skador och
de med handläggningen förenade kostnaderna. Om stöd ändå skall utgå, bör det i
första hand gälla för ombyggnad av i drift varande och återuppbyggnad av
nedlagda anläggningar, i de fall utbyggnad där kan ske med hjälp av redan givna
tillstånd.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:131 15

Enligt
kammarkollegiet måste bidragsgivningen ske med urskUlning. Särskilt då det gäUer
nyanläggningar bör försiktighet iakttas.

Enligt
domänverket bör insatser och åtgärder för att kunna utnyttja ett så marginellt
energitillskott som det från små vattenkraftverk normalt vara förenade med krav
på lönsamhet. Domänverket anser att det måste föreligga synnerliga skäl av
främst lokal natur för samhällsstöd för att bygga nya småkraftverk i outbyggda
fall eUer s. k. verksdammar eller för att iståndsätta redan nedlagda småkraftverk.
Verket stöder dock förslaget om lånegarantier.

Åtskilliga
remissinstanser uttalar sig om den närmare utformningen av ett eventueUt stöd.
Sålunda anser riksrevisionsverket att lån är att föredra framför bidrag. Om
bidrag skall utgå bör enligt verket investeringarna i bidragshänseende
konkurrera med investeringar som syftar till energibesparande åtgärder inom näringsUvet
m. m. Samma avkastningskrav och bidragsvillkor i övrigt bör således gälla för
dessa två typer av investeringar. Styrelsen för teknisk utveckling har en
likartad uppfattning. Länsstyrelsen i Skaraborgs län förordar också
industriverkets förslag till utformning av bidraget. Länsstyrelsen uttalar att
VAST:s förslag inte tillräckligt motiverar kraftsäljaren att hålla tillbaka
kostnaderna för kraftproduktionen. Länsstyrelsen anser vidare att
länsstyrelser och företagareföreningar bör få yttra sig i bidragsfrågoma.

Svenska
kraftverksföreningen och AB Vattenbyggnadsbyrån föredrar däremot det i VAST-utredningen
angivna principförslaget till bidragsberäkning som grundas på
anläggningskostnaden per installerad kW och utnyttjningstiden framför
industriverkets förslag. Dessa remissinstanser uttalar sig också för att
utredningskostnader före prövningen i vattendomstol bör räknas in i den
bidragsgrundande kostnaden.

Länsstyrelsen
i Örebro län anser att även anläggningar som har en effekt under 100 kW bör
vara bidragsberättigade.

Som
nyss har nämnts är domänverket positivt till kreditstöd. Detsamma gäller bl.
a. riksrevisionsverket, sta/ens planverk, statens vattenfaUsverk och Svenska
elverksföreningen.

Några
remissinstanser kommenterar särskilt att industriverket föreslår att ett
sådant stöd skaU utformas som en statlig lånegaranti.

Fullmäktige
i riksbanken understryker att sådana garantier endast utgör en förstärkning av
säkerheten och infe innebär att lånen erhåller en prioriterad ställning på
kreditmarknaden.

Svenska
kraftverksföreningen framhåller att småkraftverk även vid en statlig
lånegaranti måste konkurrera på lika villkor med andra objekt på lånemarknaden.
Föreningen erinrar om att bostadsdepartementet genom förhandling med
riksbanken m. fl. har lyckats förbättra finansieringen av
fjärrvärmeutbyggnader. Den härvid tillämpade modellen bör enligt föreningen
utnyttjas även för att underlätta finansiering av småkraftverk. Föreningen
anser att lånen under den första tvåårsperioden

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:131 16

skall
kunna beviljas intill 100 % av anläggningskostnaden efter avdrag för eventuella
bidrag.

Industriverkets
förslag om att stödåtgärderna skall gälla en försöksperiod om två år och att
verksamheten skall utvärderas stöds av bl. a. Landsorganisationen i Sverige och
Lantbrukarnas riksförbund. Domänverket anser att skäl talar för att
försöksperioden bör vara tre år.

Industriverkets
förslag om medel till utredningsverksamhet har inte föranlett några
invändningar från remissinstanserna. Förslaget tillstyrks av bl. a. statens
vattenfallsverk. Svenska kraftverksföreningen och länsstyrelsen i Örebro län.
Länsstyrelsen framhåller att utredningarna inte bör inrikta sig ensidigt på
krafthushållning. Alla intressen som finns i eller har anknytning till
vattendraget måste enligt länsstyrelsen tas med. Statens naturvårdsverk anser
att utredningarna främst bör inriktas på vattendrag med befintliga utbyggnader
och omfatta konsekvenser även för naturmiljö och landskapsbild.

Några
remissinstanser, bl. a. Riksförbundet eldistributörerna REL, Svenska
kraftverksföreningen och AB Vattenbyggnadsbyrån delar uttryckligen
industriverkets mening att fortsatt stöd behövs till utveckling av teknik som
är anpassad tiU små vattenkraftverk. Inga remissinstanser motsätter sig fortsatt
stöd för ändamålet.

Industriverkets
förslag att möjlighet bör finnas för t. ex. statens industriverk att granska viUkoren,
främst elpriserna, för kraftleveranser från små vattenkraftverk till
eldistributör stöds av några remissinstanser, bl. a. domänverket och
länsstyrelsen i Skaraborgs län. Statens prisregleringsnämnd för elektrisk
ström uttalar att om en sådan reglering anses nödvändig bör den i stället
anförtros ett organ av prisregleringsnämndens typ. Svenska elverksföreningen
och Svenska kraftverksföreningen förordar att sådana frågor handläggs av
prisregleringsnämnden. Riksförbundet eldistributörerna REL anser att bl. a.
tvister om pris och andra viUkor bör hänskjutas tiU ett organ sammansatt av
representanter för olika partsintressen.

I
fråga om priset på elenergi från små vattenkraftveTknämneiSvenska
elverksföreningen att en utredning från föreningen i frågan torde förligga
inom den närmaste tiden. Föreningen frainhåUer att en skälig ersättning
grundad på kostnaden för alternaUv kraftanskaffning bör eftersträvas. Det är
däremot enligt föreningen inte runligt att den lokala eldistributionen och
därmed elabonnenterna belastas med högre priser/kostnader på grund av
utnyttjandet av de små vattenkrafttUl-gångarna än som eljest skulle ha varit faUet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:131 17

6
Föredraganden

6.1
Allmänna synpunkter

Vattenkraften
har imder lång tid varit den dominerande energikällan för produktion av
elektrisk energi i vårt land. Genom utveckling av tekniken för att överföra
elenergi samt för att bygga och driva vattenkraftverk har priset på elenergi
kunnat hållas lågt. Tekniken har dock avsett framför allt större
vattenkraftverk. Utrustning anpassad tiU små verk har inte tagits fram i
motsvarande utsträckning. Detta har lett till att värdet av elenergin från de
små vattenkraftverken ofta inte har räckt till för att täcka kostnadema för
drift och underhåll m.m. av dessa kraftverk. Många små vattenkraftverk har
därför lagts ner.

Mot denna bakgmnd har
Svenska kraftverksföreningens utvecklingsavdelning (VÄST) bedrivit
utvecklingsarbete med syfte att sänka kostnaderna för att bygga och driva små
vattenkraftverk genom standardisering, mekanisering och automatisering. Inom
ramen för detta arbete har VÄST bl. a. i samarbete med den tillverkande
industrin tagit fram standardiserad utrustning för kraftverk inom
effektområdet 1001 500 kW. Vidare har sex prototypanläggningar uppförts på
skilda platser i landet av olika företag för att prova denna utrustning. Bidrag
enligt förordningen om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom
näringslivet m. m. har lämnats med sammanlagt drygt 4 milj. kr. till dessa
anläggningar. Anläggningarnas effekt varierar mellan 310 kW och 1 800 kW.
Kostnaden per kW för investeringarna i anläggningarna varierar mellan 2 750 kr.
och 10 750 kr. Anläggningarna har varit i drift drygt ett år.

För att få underlag för
bedömning av möjligheterna att utnyttja landets vattenkrafttillgångar där det
ställer sig ekonomiskt lämpligt och kan ske utan större konflikter med
motstående intressen gav regeringen den 21 april 1977 statens industriverk i
uppdrag att utreda vissa frågor rörande små vattenkraftverk. Industriverket
har redovisat resultatet av sitt arbete i rapporten (SIND PM 1977: 13) Små
vattenkraftverk.

Industriverket framhåUer i
rapporten att en total inventering av de vattenkraftresurser som kan utnyttjas
i små vattenkraftverk saknas. Den ungefärUga omfattningen av den effekt och kraftproduktion
som är möjlig att uppnå i vattenkraftverk med en effekt av 2 000 kW eller
lägre har därför uppskattats av verket på grundval av tillgängligt material.

Verket bedömer att inemot
2 TWh per år kan produceras i 900 ä 1 000 vattenkraftverk inom effektområdet
1001 500 kW med en sammanlagd effekt av 400 a 500 MW. 600 å 700 sådana små
kraftverk är f. n. i drift och producerar ca 1 TWh per år. Av dessa beräknas
knappt 100 med en produktion av ca 0,2 TWh per år vara i behov av omedelbar upprustning.
Huvudparten av övriga kraftverk som är i drift väntas enligt industriverket bU
nedlagda inom en period av tio år om inga särskil-

' 1 TWh
(terawattimme) = 1 000 milj. kilowattimmar.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:131 18

da
åtgärder vidtas. Omkring 300 kraftverk är redan nedlagda. Dessa beräknas kunna
producera inemot 1 TWh per år om de restaureras och åter sätts i drift.

I
kraftverk med en effekt mellan 1 500 och 2 000 kW kan enligt industriverkets
uppskattning sammanlagt ca 0,3 TWh per år produceras i ca 40 verk som är i
drift. Antalet nedlagda verk i denna storleksgrupp bedömer industriverket vara
litet.

I
kraftverk med en effekt under 100 kW bedömer industriverket slutligen att ca
0,1 TWh per år kan produceras, varav hälften i verk som är i drift.

I
många mindre vattendrag finns vidare dammar som tidigare har utnyttjats i samband
med t. ex. sågar och kvarnar som har drivits med vattenkraft. Industriverket
uppskattar att utöver nämnda produktionstal ca 0,1 a 0,2 TWh per år kan
produceras om dessa dammar sätts i stånd och kompletteras med utmstning för
elproduktion.

Sammanlagt
torde aUtså mer än 2 TWh per år kunna produceras i vattenkraftverk med en
effekt av 2 000 kW eller lägre. Av denna möjUga produktion avser drygt hälften
verk som är i drift. Härtill kommer den kraft som kan utvinnas i hittills
outbyggda fall.

Industriverket
har i rapporten också redovisat de hinder som föreligger mot att
vattenkraftresurser utnyttjas i vattenkraftverk med en effekt av 2 000 kW eller
lägre.

Hindren
gäller enligt verket framför allt kraftverk med en effekt av 1 500 kW eller
lägre och är främst av ekonomisk och teknisk natur. Värdet av den producerade
kraften är lågt samtidigt som anläggnings- och driftkostnaderna är höga på
grund av brist på lämplig utmstning. Detta leder sammantaget till dålig
lönsamhet. Andra hinder som verket pekar på är dålig samordning av utnyttjandet
av vattenkraften i ett vattendrag, dåliga finansieringsmöjligheter samt kostnader
m. m. i samband med vattendomstols prövning av det aktuella projektet.

Industriverket
bedömer att nedläggningen av små vattenkraftverk kommer att fortsätta om inga
särskilda åtgärder vidtas för att stödja dem.

Verket
föreslår flera stödåtgärder som syftar till att motverka nedläggningen och
skapa möjligheter till ökad elproduktion. Verket föreslår främst att möjlighet
införs att lämna ekonomiskt stöd till investeringar i små vattenkraftverk. Stöd
bör vidare enligt förslaget lämnas för att utveckla tekniken i fråga om små
vattenkraftverk. Dessutom föreslår verket att medel för utredningar avseende
bästa möjliga Icrafthushållning i ett vattendrag ställs tiU verkets förfogande.

I syfte att ägare av små
vattenkraftverk skaU garanteras skälig ersättning vid försäljning av kraften,
föreslår verket att möjlighet till prövning av leveransvillkoren införs. Verket
förordar också att ytterligare uppgifter om små vattenkraftverk i landet tas
fram genom en inventering.

Remissinstansema
har i allmänhet inget att invända mot industriverkets

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1911 fl8:131 19

redogörelse
för de små vattenkraftverkens situation. Förslagen till åtgärder tillstyrks
eller lämnas utan erinran av den övervägande delen av remissinstanserna. Vissa
invändningar framförs dock. Främst fritidsfiskets intressen anförs som skäl mot
statligt stöd till uppmstning och nyanläggning av små vattenkraftverk. Några
remissinstanser motsätter sig på grund härav förslaget om stöd. Vidare pekar
några på vissa vattenrättsHga problem.

För
egen del anser jag att det finns flera skäl för att i högre grad än hittUls ta
till vara energitillskotten från de små vattenkraftverken där detta kan ske
utan större konflikter med motstående intressen. I sådana kraftverk liksom i
övriga vattenkraftverk utnyttjas en inhemsk, ren och förnyelsebar
energikälla. En satsning på små vattenkraftverk kan väntas leda till ökad
sysselsättning både i form av lokala anläggningsarbeten m. m. och för den
tillverkande industrin. Från beredskapssynpunkt kan det, som överstyrelsen för
ekonomiskt försvar hävdar, vara en fördel med flera små anläggningar för
elenergiproduktion fördelade över hela landet.

Jag
delar industriverkets bedömning, som remissinstansema biträder eller lämnar
utan erinran, att ekonomiskt stöd behövs om produktionen av el i små
vattenkraftverk skall kunna vidmakthållas och ökas.

För
byggande i vatten krävs tUlstånd enligt vattenlagen. EnUgt vattenöverdomstolen
torde utbyggnaden av flertalet små vattenkraftverk komma att visa sig förlustbringande
utan stödåtgärder. Så snart inverkan på vattenförhållandena av byggnadsåtgärden
eller nödvändig reglering orsakar skada eller intrång på annans egendom kommer
i sådana fall vattendomstolen att enligt 2 kap. 3 § vattenlagen förklara
företaget otUlåtligt. Detta lagmm innebär att nyttan av företaget, efter avdrag
av byggnadskostnaderna, skall uppgå tiU ett värde motsvarande orsakad skada
och intrång beräknat på visst sätt. Eventuellt statligt stöd får inte inräknas
i tillåtlighetskalkylen. Från några håll pekas vidare på att främst restaurering
av nedlagda kraftverk och uppförande av nya sådana verk allvarligt skadar
fisket i berörda vattendrag.

Med anledning av dessa
invändningar vill jag framhålla följande. De åtgärder som kommer i fråga för
små vattenkraftverk är renovering av i drift varande stationer, komplettering
med ytterligare aggregat i befintliga stationer, restaurering av nedlagda
stationer och nyanläggning av kraftstationer. Dessa åtgärder torde, i vart
fall beträffande de tre sist nämnda åtgärdstyperna, i flertalet faU utgöra
byggande i vatten och därmed behöva underställas vattendomstolarnas prövning om
tUlstånd inte redan finns. Vid denna prövning vägs företagets nytta mot dess
kostnader och mot de skador på motstående intressen som företaget förorsakar.
Anläggningsägaren kan åläggas att vidta åtgärder för att förebygga skador
eller andra olägenheter. Reglema innebär att skälig hänsyn tas till motstående
intressen, bl. a. fisket. Prövningen kan leda tUl att flera från kraftsynpunkt
motiverade åtgärder inte kan genomföras.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:131 20

Även
om det energitiUskott som kan utvinnas i de små vattenkraftverken kan bedömas
vara av måttlig omfattning anser jag mot bakgrund av de synpunkter som jag nu
har framfört att statUgt ekonomiskt stöd tUl investeringar i små
vattenkraftverk bör utgå.

I
det följande tar jag upp frågor om hur stödet bör utformas och övriga frågor om
små vattenkraftverk med anledning av industriverkets förslag. Dessutom vill jag
i detta sammanhang ta upp en fråga om utvidgat stöd till användning av andra
bränslen än olja m. m.

6.2
Utformningen av stödet

Sedan
år 1974 lämnas statligt ekonomiskt stöd till åtgärder som syftar till
förbättrad energihushållning. Bidrag lämnas bL a. enligt förordningen om
statsbidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. Enligt
reglerna i denna förordning lämnas bidrag för åtgärder som avser förekommande
verksamhet eller befintlig byggnad vid företag och som syftar till bättre hushåUning
med energi eller användning av annat bränsle än olja. Bidrag utgår med högst 35
% av kostnaderna för åtgärden. Vidare lämnas bidrag med högst 50 % för prototyper
och demonstrationsanläggningar som är inriktade på effektivare
energianvändning inom industrin eller inom transport och samfärdsel eller på
återvinning av energikrävande varor eller energi ur avfaU samt till sådana
anläggningar för energiproduktion som innebär tillämpning av teknik som kan
antas komma att bU lönsam. Bidrag utgår dock inte för åtgärder som syftar tiU
tekniska förbättringar inom konventionell energiproduktion. Konventionella
projekt som avser exempelvis uppförande eller ombyggnad av vattenkraftverk är
således inte bidragsberättigade.

Industriverket
föreslår att möjlighet öppnas att inom ramen fÖr nämnda förordning ge stöd tiU
investeringar i små vattenkraftverk. Jag ansluter mig till detta förslag.
Regler om ett allmänt stöd till små vattenkraftverk bör enligt min mening
lämpligen inordnas i denna förordning.

Verket
föreslår att stödet utgår som statsbidrag och statliga garantier för lån till
investeringar i små vattenkraftverk. Jag behandlar frågan om statliga lånegarantier
först.

Av
vad jag anförde vid min anmälan till budgetpropositionen 1978 (prop.
1977/78:100 bil. 17 s. 188) framgår att jag i avvaktan på att ställning tas
till lesultatet av energikommissionens (I 1976: 05) arbete inte biträdde en
framställning av industriverket om att lån mot statliga garantier skulle
införas som komplement till statsbidrag för att stödja energibesparande
investeringar inom näringslivet. Jag är av samma skäl inte heUer beredd att
biträda industriverkets förslag om att införa ett sät-skilt system för lån mot
statliga garantier avseende investeringar i små vattenkraftverk. Frågan om
lämpliga alternativa lösningar övervägs f. n. inom regeringskansliet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:131 21

Vad
gäller industriverkets förslag om statsbidrag till investeringar i små vattenkraftverk
föreligger inte sådana invändningar som i fråga om statligt garanterade lån.
Den övervägande delen av remissinstanserna stöder förslaget om statsbidrag
eller lämnar det utan erinran. Industriverkets förslag är enligt min mening
väl ägnat att ligga tUl grund för ett bidragssystem.

Bidrag
bör som industriverket har föreslagit avse kraftverk inom effektområdet 1001
500 kW. Enligt min mening bör bidrag i begränsad utsträckning kunna utgå även
för åtgärder avseende kraftverk med en effekt under 100 kW.

Bidrag
bör kunna utgå tiU alla typer av kraftverksägare.

Bidrag
bör utgå för åtgärder som syftar till att vidmakthålla, öka eller få till stånd
elproduktion i vattenkraftverk inom nämnda effektområden. Bidrag bör utgå med
högst 35 % av kostnaderna för åtgärden. Lägsta bidragsgrundande kostnad bör
vara 5 000 kr.

Gällande
regler och allmänna bedömningsgrunder för bidrag till energibesparande
åtgärder i näringslivet bör tillämpas även för de nu föreslagna bidragen.
Detta innebär bl. a. att samma krav på avkastning m. m. skall gälla för bidrag
till investeringar i små vattenkraftverk som för bidrag 'till energibesparande
investeringar.

Bidragsgivningen
bör också i övrigt samordnas med stödet till energibesparande åtgärder inom
näringslivet.

Mot
bakgrund av vad som har framkommit under remissbehandlingen vill jag framhålla
att bidragen i första hand bör inriktas på åtgärder som syftar till att
bibehålla små vattenkraftverk eller möjliggöra ökad elproduktion i befintliga
verk. Därnäst bör restaureringar av nedlagda kraftverk och nyanläggningar av
kraftverk stödjas.

Bidragen
bör inriktas på sådana objekt som möjliggör ett rationellt utnyttjande av
vattenkraftresurserna och som kan väntas drivas under rimlig tid.

Det
bör ankomma på statens industriverk att pröva frågor om bidrag.

Industriverket har
föreslagit att medel ställs till verkets förfogande för utredningar om bästa
möjliga krafthushållning i ett vattendrag. I likhet med flera remissinstanser
biträder jag förslaget.

Utredningarna
bör avse vattendrag där stöd till små vattenkraftverk kan komma i fråga.

Stöd för de ändamål som nu
är i fråga har inte tidigare lämnats. Av bl. a. detta skäl förordar jag i
likhet med industriverket att stödet begränsas till en försöksperiod.
Erfarenheterna av stödet och dess utformning bör utvärderas under
försöksperioden, som lämpligen bör bestämmas till tre år.

Det ankommer på regeringen
att meddela närmare föreskrifter för det föreslagna stödet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:131 22

6.3
Övriga frågor om små vattenkraftverk

Av
industriverkets rapport framgår att säkra uppgifter inte finns om antalet små
vattenkraftverk i landet, deras skick och belägenhet m. m. I likhet med
industriverket och flera remissinstanser anser jag att bättre kunskap behövs i
dessa frågor. En arbetsgrupp inom jordbruksdepartementet arbetar f. n. med
frågor rörande inventering av landets dammanläggningar. Enligt vad jag har
inhämtat beräknas gmppen lägga fram förslag om omfattningen av och formerna för
en sådan inventering i vår. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet
anser jag lämpligt att frågan om huruvida små vattenkraftverk skall omfattas av
en sådan inventering får tas upp i samband med beredningen inom regeringskansliet
av arbetsgruppens förslag.

Enligt
industriverket behövs stöd till utveckling av tekniken för att bygga och driva
små vattenkraftverk. Det är enligt min mening väsentligt att en sådan
utveckling främjas så att kostnaderna för dessa kraftverk kan sänkas. Detta
ändamål kan stödjas genom bidrag inom ramen för gällande regler i förordningen
om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m.

Industriverket
framhåller också att det kan vara problem för ägare av små vattenkraftverk att
få skäliga priser vid försäljning av elkraft producerad i sådana kraftverk. En
arbetsgrupp inom Svenska elverksföreningen har till uppgift att ta fram
riktlinjer för ekonomiska villkor för samköming med mindre produfctionsanläggningar
bl. a. små vattenkraftverk. Verket räknar med att resultatet av detta arbete
kommer att leda till att högre pris betalas för elkraften från dessa kraftverk.
Sådana riktlinjer bör dock enligt verket kompletteras med regler som ger
kraftverksägare möjlighet att få villkoren för leverans av el från små
vattenkraftverk prövade. De remissinstanser som uttalar sig i frågan är
huvudsakligen positiva till en sådan prövning men har skUda uppfattningar om
vilket organ prövningen bör ankomma på.

För egen del anser jag att
dessa frågor liksom frågan om kraftverksägares möjlighet att få leverera
elkraft till eldistributionsnätet är väsentliga i sammanhanget. Frågorna får
enligt min mening övervägas när nämnda riktlinjer från Svenska
elverksföreningen föreligger.

Jag beräknar med anledning
av mina förslag behovet av ytterligare medel under anslaget Energibesiparande
åtgärder inom näringslivet m. m. till 15 milj. kr. Jag återkommer till
anslagsfrågan i det följande.

6.4
Utvidgat stöd till användning av andra bränslen än olja m. m.

I
prop. 1977/78: 110 om energiforskning m.m. har jag aviserat förslag om vissa
ändringar av reglerna om stöd till energibesparande åtgärder inom näringsUvet m.
m. Jag viU nu ta upp denna fråga.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:131 23

Sveriges
energiförsörjning är i dag i aUtför hög grad beroende av importerad olja. Mitt
förslag att bidrag från anslaget till energibesparande åtgärder inom
näringslivet m. m. skaU kunna utgå som stöd till små vattenkraftverk tjänar
bl. a. syftet att minska detta oljeberoende. Enligt min mening är det angeläget
att medel under anslaget får användas för att stödja ytterligare åtgärder som
bidrar till lägre oljeförbrukning.

Mot bakgrund av vad jag nu
har anfört föreslår jag att bidrag bör kunna utgå utöver för de slag av
prototyper och demonstrationsanläggningar m. m. som omfattas av nuvarande
regler för framtagande av prototyper och demonstrationsanläggningar med
inriktning på användning av annat bränsle än olja och på effektivare
fjärrvärmedistribution. Vidare bör bidrag med högst 50 % kunna utgå för sådana
projekt avseende användning av annat bränsle än olja som utan att direkt
innehålla ny teknik ändå har ett stort demonstrationsvärde.

Jag förordar alltså att
bidrag enligt förordningen om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom
näringslivet m. m. skaU kunna utgå även för de av mig nu nämnda åtgärderna. TiU
näringslivet räknar jag i detta sammanhang även de affärsdrivande statliga
verken och liknande kommunala verk.

7
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
godkänna de gmnder för stöd
till åtgärder avseende små vattenkraftverk som jag har förordat

2.
godkänna de ändringar av gmndema
för bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. som jag har
förordat.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:131 24

8
Anslagsfrågor för budgetåret 1978/79 DRIFTBUDGETEN

FJORTONDE HUVUDTITELN E. Energihushållning

£ 5. Energibesparande
åtgärder inom näringslivet m. m.

I
budgetpropositionen 1978 (prop. 1977/78: 100 bil. 17 s. 171) har regeringen föreslagit
riksdagen att under denna anslagsrubrik anvisa ett reservationsanslag av 295
milj. kr.

Med
hänvisning till vad jag nyss har anfört beträffande stöd till åtgärder avseende
små vattenkraftverk förordar jag att detta anslag för budgetåret 1978/79 räknas
upp med 15 milj. kr. Av beloppet beräknar jag 13 milj. kr. under anslagsposten
Åtgärder inom företagens byggnader, processer m. m. och 2 milj. kr. under
anslagsposten Prototyper och demonstrationsanläggningar m. m.

Vid
min medelsberäkning har jag tagit hänsyn till kostnadema för administration m.
m. av verksamheten och för utredningar om bästa möjliga krafthushållning.

Jag
hemställer att regeringen med ändring av sitt förslag i budgetpropositionen
föreslår riksdagen

att
till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för budgetåret 1978/79
anvisa ett med 15 000 000 kr. höjt reservationsanslag av 310 000 000 kr.

9
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780152

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

21 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (21)

21 kopplingar i 15 dokument.

  1. Prop. 2010/11:165 Skatteförfarandet s. 412 · s. 1209 i texten · dokumentnivå
  2. Prop. 2011/12:1 Budgetpropositionen för 2012 del 1 s. 464 i texten · dokumentnivå
  3. SOU 2009:58 Skatteförfarandet, del 1 s. 1132 · s. 1686 i texten · dokumentnivå
  4. SOU 2008:58 Egenansvar - med professionellt stöd s. 1132 · s. 1686 i texten · dokumentnivå
  5. Bet. 1993/94:NU22 Handel med el i konkurrens i texten

Visa alla 15