om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning
18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1977/78:145, om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:145
Regeringens proposition 1977/78:145
om
ändring i reglementet (1959: 293) angående alhnänna pensionsfondens
förvaltning;
beslutad
den 2 mars 1978.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
GÖSTA
BOHMAN
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att det belopp som får överföras till AP-fondens fjärde
fondstyrelses förvaltning ökas med 250 milj. kr. till 1 250 milj. kr.
1
Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 145
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:145
Förslag
till
Lag
om ändring i reglementet (1959: 293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning
Härigenom föreskrivs
att 1 § reglementet (1959: 293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning
skall ha nedan angivna lydelse.
1 §1
Nuvarande lydelse
De
penningmedel, som enligt 19 kap. 5 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring skola
ingå till allmänna pensionsfonden, skola på sätt nedan stadgas förvaltas av
fyra särskilda styrelser, benämnda första, andra, tredje och fjärde fondstyrelserna,
därvid dock de medel som överföras till fjärde fondstyrelsens förvaltning få
uppgå till högst en miljard kronor.
Föreslagen lydelse
De
penningmedel, som enligt 19 kap. 5 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring
skola ingå till allmänna pensionsfonden, skola på sätt nedan stadgas förvaltas
av fyra särskilda styrelser, benämnda första, andra, tredje och fjärde fondstyrelserna,
därvid dock de medel som överföras till fjärde fondstyrelsens förvaltning få
uppgå till högst 1 250 miljoner kronor.
Denna
lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
1
Senaste lydelse 1976: 98.
Prop.
1977/78:145
Utdrag
EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-03-02
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Ullsten, Buren-stam Linder, Wikström, Johansson
Föredragande:
statsrådet Bohman
Proposition
om ändring i reglementet (1959: 293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning
1
Inledning
Allmänna
pensionsfonden (AP-fonden) bUdades i samband med att lagstiftningen om en
allmän tilläggspension genomfördes år 1959. AP-fonden har till uppgift att
förvalta de avgifter som erläggs för att finansiera tilläggspensioneringen.
Medlen förvaltas av fyra fondstyrelser. Den kapitalförvaltande verksamhet som
förstatredje fondstyrelserna utövar kan avse endast kreditgivning. Genom
beslut av riksdagen år 1973 utsträcktes verksamheten till att även avse
placering i aktier och vissa slag av skuldebrev (prop. 1973: 97, NU 1973: 58, rskr
1973: 237, SFS 1973: 503). För att handha denna del av verksamheten inrättades
fjärde fondstyrelsen.
Enligt 1973 års
riksdagsbeslut fick de medel som överfördes till fjärde fondstyrelsens
förvaltning uppgå till högst 500 milj. kr. eller det högre belopp som Kungl. Maj:t
bestämde på förslag av fondstyrelsen. Genom en ändring år 1974 föreskrevs att
det för att högre belopp än 500 milj. kr. skulle få överföras skulle bestämmas
av riksdagen i anledning av fondstyrelsens förslag till regeringen (NU 1974:
37, rskr 1974: 253, SFS 1974: 398). Rambeloppet höjdes genom beslut av
riksdagen år 1976 till 1 miljard kr. (prop. 1975/76: 100 bU. 1, NU 1975/76: 34,
rskr 1975/76: 174, SFS 1976: 98).
Fjärde
fondstyrelsen har i skrivelse den 18 oktober 1977 tUI regeringen anhåUit att
ytterligare medel i storleksordningen 750 milj. kr. tilldelas styrelsen.
Prop.
1977/78:145 4
Efter
remiss har yttranden över skrivelsen avgetts av fuUmäktige i Sveriges riksbank,
AP-fondens förstatredje fondstyrelser, 1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi
1969: 59) oeh Svenska bankföreningen. Vid andra och tredje fondstyrelsernas
yttranden är fogade reservationer av vissa ledamöter.
2
GäUande regler
De
avgifter som erläggs för att bekosta försäkringen för tUläggspension ingår
enligt 19 kap. 5 § tredje stycket lagen (1962: 381) om allmän försäkring i AP-fonden.
Kostnaderna för försäkringen skall bestridas med fondens tillgångar. Fonden
förvaltas enligt reglementet (1959: 293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning (ändrat senast 1976: 146, jfr 1976: 286).
Förvaltningen
utövas av fyra särskilda styrelser, förstafjärde fondstyrelserna. De medel
som överförs tiU fjärde fondstyrelsens förvaltning, får uppgå till högst 1
miljard kr. (1 §). Det åligger riksförsäkringsverket att överföra avgifterna
till fondstyrelsernas förvaltning. När det gäller fjärde fondstyrelsen skall
det ske efter styrelsens rekvisition. De rekvirerade medlen avräknas på de
medel som belöper på de övriga styrelserna i förhåUande till de kapitalbehållningar,
som finns i styrelsernas balansräkningar avseende ställningen vid utgången av
närmast föregående år. Till varje fondstyrelses förvaltning hänförs också
avkastning av de medel styrelsen förvaltar (2 §). Pensionsutbetalningar,
förvaltningskostnader och andra utgifter avseende försäkringen för tilläggspension
skall bestridas genom tillskott från förstatredje fondstyrelserna. Någon
motsvarande skyldighet för fjärde fondstyrelsen att lämna tUlskott är däremot
inte föreskriven. De medel som behövs för ett kalenderår skall tiUskjutas av
förstatredje fondstyrelserna i förhållande tiU deras kapitalbehållningar vid
utgången av närmast föregående år. Dock gäller att varje fondstyrelse skall med
de förvaltade medlen bestrida kostnaderna för sin egen verksamhet och för
revision av sin förvaltning (3 §).
Var oeh en av
förstatredje fondstyrelserna består av nio ledamöter. Fjärde fondstyrelsen
består av elva ledamöter. AUa ledamöter förordnas av regeringen. I fråga om fjärde
fondstyrelsens ledamöter utser regeringen ordförande och vice ordförande. Av
de övriga ledamöterna däri nomineras två av Svenska kommunförbundet, en av
Svenska arbetsgivareföreningen och en av Sveriges industriförbund samt tre av
Landsorganisationen i Sverige och två av Tjänstemännens centralorganisation [4
och 6 §§ reglementet samt kungörelsen (1973: 504) om förslag på ledamöter i
styrelserna för allmänna pensionsfonden, m. m.].
Om
fondstyrelsernas förvaltning av AP-fonden gäller att dessa skaU förvalta fonden
på sådant sätt att den blir tUl största möjliga gagn för
Prop. 1977/78:145 5
försäkringen
för tilläggspension. Vid förvaltningen skall iakttas att placeringen av
fondmedlen tiUgodoser kraven på betryggande säkerhet, god avkastning och tiUfredsställande
betalningsberedskap (11 § reglementet).
Förstatredje
fondstyrelserna får placera medel endast i vissa slag av obligationer och andra
särskilt angivna fordringar. De medel som står under fjärde fondstyrelsens
förvaltning får styrelsen placera i aktier i annat svenskt aktiebolag än bank- oeh
försäkringsbolag oeh i konvertibla skuldebrev, dvs. skuldebrev som kan bytas
ut mot aktier, samt i skuldebrev som är förenade med optionsrätt till
nyteckning av aktier. Skuldebreven skall vara utfärdade av svenskt aktiebolag,
dock ej bank-eller försäkringsbolag. I den mån det behövs för att håUa en
tillfredsställande betalningsberedskap eller annars för att tUlgodose kravet
på ändamålsenlig förvaltning får fondstyrelse också ha medel innestående hos
riksbanken, bankaktiebolag eller postgirot (12 § reglementet).
Reglementet innehåller bl.
a. också bestämmelser om årsredovisning och revision av fondstyrelsernas förvaltning.
Styrelserna har att överlämna förvaltningsberättelserna, vinst- och
förlusträkningarna, balansräkningarna och revisionsberättelserna till
regeringen, som före den 1 maj varje år har att avgöra frågan om fastställelse
av balansräkningarna (24 §). Vidare skall enligt beslut av riksdagen en årUg
redovisning av fjärde fondstyrelsens placeringar oeh övriga verksamhet lämnas
till riksdagen (NU 1974: 37, rskr 1974: 253). Sådan redovisning lämnar
regeringen i skrivelse till riksdagen, så snart fondstyrelsen i enlighet med 24
§ reglementet har överlämnat de nyss angivna handlingarna till regeringen. Den
senaste redovisningen lämnades i skrivelse till riksdagen den 23 februari 1978
(skr 1977/78: 117).
3
Fjärde fondstyrelsens skrivelse
Fjärde
fondstyrelsen framhåller i sin skrivelse att AP-fondens tillkomst radikalt
ändrade den svenska kapitalmarknadens situation. Det offentliga utbudet av
långa lånemedel ökade högst avsevärt. Detta medförde att näringslivet
successivt under åren från 1960 kunde öka sin upplåning och i stor utsträckning
finansiera en fortsatt expansion. Detta medförde i sin tur att soliditeten i
näringslivet sjönk, vilket skapade ett successivt förstärkt behov att öka
näringslivets riskvilliga kapital. 1973 års riksdagsbeslut att inom AP-fondens
ram tillskapa en aktiefond blev en logisk följd härav.
De
utvecklingstendenser, som låg bakom fondstyrelsens ansökan hösten 1975 om en
kapitalökning på 500 milj. kr. kan sägas ha ännu mera aktualitet i dag.
Dessutom har det tillkommit nya faktorer som ytterligare understryker det
stora potentiella behovet av riskvilligt kapital till de svenska företagen.
Efter
de senaste årens kraftiga konjunkturnedgång och struktureUa
Prop. 1977/78:145 6
förskjutningar
befinner sig de börsnoterade företagen genomsnittligt i ett besvärligt läge.
Fondstyrelsen
åberopar följande tabell (tabell 1) för att visa hur soliditeten, dvs.
relationen mellan eget kapital och totalt kapital, har fortsatt att försämras
trots en betydande nyemissionsaktivitet både under år 1975 och år 1976.
Tabell
1
ÅT 67 70 71 72 73 74
75 76 77
Soliditet'(%) 36
34 32 30 29 28 26 25 24
«
= förväntat värde
' = definierad som
beskattat eget kapital -|-50 % av obeskattade reserver relaterade till
balansomslutningen. Källa: Aktiv Placering AB och fjärde AP-fonden.
Nyemissionsaktiviteten,
inklusive emissioner av konvertibla obligationer har, trots en svag
resultatutveckling och en alltmera nedåtriktad utveckling av börskurserna, håUits
uppe på en hög nivå i jämförelse med åren före tUlkomsten av fjärde AP-fonden
(se tabell 2).
Tabell
2 Inbetalat belopp vid nyemissioner
Är 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77
Belopp
(mkr) 83 406 50 107 210 98 205
882 1320 692«
% av totalt börs
värde 0,3 1,4 0,2 0,4 0,6 0,3 0,7
2,1 3,0 1,8
«
= förväntat värde
Källa: Affärsvärlden och
fjärde AP-fonden.
Fondstyrelsen
har uppfattningen att den fjärde fondens tillkomst och den senare
kapitalökningen av denna direkt och indirekt bidragit till den positiva
utvecklingen av nyemissionsvolymen. Av fondens placeringar har ungefär 25 %
eller 218 milj. kr. tillkommit i samband med nyemissioner.
Vad gäller utvecklingen
under år 1977 och de närmaste åren framöver finns det en betydande risk att
den aktuella kombinationen av lönsamhet, likviditet och soliditet kommer att
medföra en betydande neddragning av investeringama hos de börsnoterade
företagen under åren 1977 och 1978. Bedömningar inom fonden pekar mot en
volymmässig nedgång med ca 10 % både 1977 och 1978. Mot bakgrund av de långsiktiga
problemen i fråga om betalningsbalansen, som dessutom har försämrats under de
senaste åren i förhållande till den senaste långtidsutredningens bedömningar,
väntas en klart negativ utveckling. Eftersom samtidigt aktiekurserna är starkt
nedpressade, blir också incitamenten till nyemissionsfinansiering små. Ett sätt
att mäta aktiemarknadens vär-
Prop. 1977/78:145 7
dering av det kapital som ligger i företaget är att se på
relationen mellan börsvärde och justerat eget kapital eidigt balansräkningen
(se tabeU 3).
TabeU3
Å r 67 68 69 70 71 72 73 74 75
76
Börsvärde 0,90
1,12 1,07 0,77 0,90 0,96 0,90 0,75 0,88 0,83
Justerat
eget
kapital
KäUa:
Aktiv Placering AB och fjärde AP-fonden.
Eftersom kursutvecklingen under 1977 har varit nedåtriktad
är motsvarande siffra per 1977-09-01 ca 0,70, dvs. lägre än någon av de tidigare
redovisade. Eftersom samtidigt inflationstakten under perioden har stigit är
den reella utvecklingen sannolikt än mer markerad. De senaste årens
erfarenheter kan också lätt leda till att företagens benägenhet att ta risker
minskar. Det skulle kunna innebära att likviditet oeh soliditet prioriteras på
bekostnad av produktiva investeringar. Om den skisserade utvecklingen blir
verklighet är det sannolikt oundvikligt att sysselsättningen inom industrin
kommer att minska betydligt.
I samband
med inrättandet av den fjärde AP-fonden ändrades också aktiebolagslagen, så att
det blev möjUgt att genomföra s. k. riktade nyemissioner. Eftersom behovet av
en soliditetsförbättring påtagUgt har ökat under de senaste åren, är det
fondstyrelsens uppfattning att detta nya instmment i dag borde vara av stort
intresse för många av de börsnoterade företagen. Av detta skäl kan fondstyrelsen
icke bortse från dylika framställningar, vUket skulle ställa stora krav på
fondens egen likviditet.
Av det
totala belopp, 1 000 milj. kr., som har tillförts fonden har den 15 oktober
1977 915 milj. kr. använts för placeringar. Fondens likviditet samma datum
uppgick tUI 138 milj. kr. Det innebär att fondens likviditet vid årsskiftet
kan väntas vara mindre än 100 mUj. kr.
Mot
bakgrund av den skisserade utvecklingen och om de syften, som motiverade
fondens inrättande, på lång sikt skall kunna fullföljas, erfordras enligt
fondstyrelsens mening en utökning av fondens kapital. Fondstyrelsen anhåller
därför om en ytterligare medelstilldelning av storleksordningen 750 mUj. kr.,
vilket med hänsyn tUl prisutvecklingen torde motsvara den placeringskapacitet
fonden fick vid inrättandet år 1974.
Fondstyrelsens
framställning har gjorts med hänsyn till de börsnoterade företagens situation.
Inom fondstyrelsen har oekså de medelstora, icke börsnoterade företagens
kapitalsituation diskuterats. Styrelsen förutskickar att den eventuellt
återkommer med ett förslag oekså vad det gäller dessa företag.
Prop. 1977/78:145 8
4 Remissyttrandena
Flertalet
remissinstanser tillstyrker att fjärde fondstyrelsen nu tillförs ytterligare
kapital. Dit hör första fondstyrelsen, majoriteten inom andra och tredje
fondstyrelserna, fullmäktige i riksbanken och kapitalmark-nadsiitredningen.
Fullmäktige i riksbanken anser dock att den medelstilldelning som sker nu bör
begränsas till ca 250 milj. kr. Avvisande till fjärde fondstyrelsens begäran
ställer sig Svenska bankföreningen och minoriteter inom andra och tredje
fondstyrelserna.
En
sammanställning av remissyttrandena fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga.
5 Föredraganden
I
samband med att lagstiftningen om en aUmän tilläggspension genomfördes år 1959
bildades AP-fonden för att förvalta de avgifter som erläggs för finansieringen
av tilläggspensioneringen. Förvaltningen av medlen var till en början uppdelad
på tre delfonder, var och en förvaltad av en särskUd fondstyrelse.
Förstatredje fondstyrelserna får placera medel i huvudsak endast i
obligationer och förlagsbevis samt andra skuldförbindelser som utfärdas av
staten, kommun eller s. k. mellanhandsinstitut för bl. a. bostadsfinansiering.
Ar 1973 inrättades en
fjärde delfond inom AP-fonden för att näringslivet skulle kunna tillföras
riskvilligt kapital från fonden. Syftet med detta kapitalutbud var att bidra
till att öka investeringsaktiviteten inom näringslivet. Vid tillkomsten av den
nya delfonden framhölls det bl. a. att fondens verksamhet t. v. fick betraktas
som en försöksverksamhet. Delfondens styrelse, fjärde fondstyrelsen, får
placera medlen i aktier, konvertibla skuldebrev dvs. skuldebrev som
innehavaren på vissa vUlkor kan byta ut mot aktier och skuldebrev som är
förenade med optionsrätt till nyteckning av aktier. Som ram för fjärde fondstyrelsens
placeringar angavs ett belopp på 500 milj. kr. Ar 1976 höjdes beloppet till 1
miljard kr.
Fjärde
fondstyrelsen har nu anhållit att ytterligare medel i storleksordningen 750
milj. kr. stäUs till styrelsens förfogande.
Kapitalmarknadsutredningen
(Fi 1969: 59) har nyligen lagt fram sitt slutbetänkande (SOU 1978: 1113)
Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Utredningen redovisar där sin syn på
industrins finansieringsproblem och kapitalmarknadens förmåga att tUlgodose
bl. a. näringslivets behov av kapital. Utredningen behandlar också fjärde AP-fondens
roll i detta sammanhang och fondens framtida verksamhet. Utredningen
förutsätter att fjärde AP-fonden för att möta företagens stigande behov av
riskkapital framöver tillförs ökade resurser i takt med utvecklingen. Utredningen
föreslår dock att fondens rätt att inneha aktier i ett och samma bolag skall
begränsas tiU högst 10 % av samtliga aktiers antal
Prop. 1977/78:145 9
eller
röstvärde. Enligt utredningens mening kan man också på längre sikt överväga att
låta AP-fondens aktieförvärv ske genom en femte fondstyrelse för att skapa
konkurrens och sprida ägaransvaret.
Kapitalmarknadsutredningens
betänkande remissbehandlas f. n. Skäl talar för att statsmakternas
ställningstagande till AP-fondernas uppgifter och ställning på den svenska
kapitalmarknaden får anstå till dess att remissbehandlingen av utredningens
betänkande har slutförts. Det finansieUa läget och den låga
investeringsaktiviteten inom näringslivet kan emellertid motivera att ett
beslut i anledning av fjärde fondstyrelsens framställning i avvaktan på den slutUga
bedömningen av frågan i hela dess vidd fattas redan nu.
Av det totala belopp på 1
miljard kr. som har tillförts fjärde AP-fonden har vid utgången av år 1977
använts 949 milj. kr. för placeringar. Fjärde fondstyrelsen har under åren
19741977 förvärvat aktier för i genomsnitt 250 milj. kr. per år. Av
fondstyrelsens uppgifter framgår att placeringsverksamheten praktiskt taget
kommer att upphöra under år 1978, om inte ytterligare medel ställs tiU
förfogande. Fjärde fondstyrelsen erinrar om det stora behovet inom näringsUvet
av riskvilligt kapital. De börsnoterade företagen befinner sig generellt sett
i ett besvärligt läge efter de senaste årens konjunkturnedgång oeh strukturella
förändringar. Företagens soliditet, dvs. relationen meUan eget kapital och
totalt kapital, har fortlöpande försämrats.
De flesta
remissinstanserna, bl. a. kapitalmarknadsutredningen, har tillstyrkt att fjärde
fondstyrelsen tillförs ytterUgare kapital för att utan avbrott kunna bedriva
verksamheten. RiksbanksfuUmäktige föreslår att medelstilldelningen nu begränsas
till 250 milj. kr. i avvaktan på ett mera slutligt ställningstagande i samband
med att kapitalmarknadsutredningens slutbetänkande behandlas.
Jag delar fjärde
fondstyrelsens uppfattning om det svenska näringslivets starka behov av
riskkapital. Det finansiella läget är bekymmersamt. Investeringsaktiviteten är
låg tUl följd av dålig lönsamhet och svag soliditet. Det är därför viktigt att
på olika sätt tillgodose näringslivets behov av kapital bl. a. för att stärka soUditeten
i företagen, öka investeringsviljan och lägga grunden för en växande produktion
och export. Även om behovet av långfristiga krediter till näringslivet är stort
och AP-fondens möjligheter att ge långfristiga krediter minskas i motsvarande
mån som medel överförs till fjärde delfonden, måste det i det rådande läget
anses angeläget att öka utbudet av riskvilligt kapital.
Jag är därför beredd att
förorda att rambeloppet för fjärde fondstyrelsen nu höjs. Härigenom undviks
att styrelsens placeringsverksamhet i praktiken så gott som upphör under år
1978. Ett beslut om höjning bör dock ses endast som en tillfällig lösning.
Frågan om riktlinjerna för AP-fondens fortsatta verksamhet och dess
placeringsverksamhet på längre sikt bör prövas i ett större sammanhang när
remissutfallet på kapitalmarknadsutredningens slutbetänkande föreligger.
Prop.
1977/78:145 10
Fjärde
fondstyrelsen har, som förut nämnts, under sin hittillsvarande verksamhet
använt ca 250 milj. kr. i genomsnitt per år för aktie-placering. Ett belopp av
denna storlek bör därför vara tillräckligt för att styrelsen skall kunna
fortsätta den planerade verksamheten utan avbrott under det närmaste året. Jag
anser därför i likhet med riksbanksfullmäktige att fondstyrelsen nu bör
tillföras ett belopp på 250 milj. kr.
Jag vill understryka att
dessa medel bör ställas till fjärde fondstyrelsens förfogande endast om de
placeras så att de kan komma näringslivet till godo som nytt riskvilligt
kapital och icke används för förvärv av redan befintliga aktier. Kapitalutbudet
från fjärde fondstyrelsen bör därför utnyttjas för förvärv av aktier i samband
med nyemissioner, såväl riktade som andra, eller för förvärv av konvertibla
obligationer. Utgivning av sådana obligationer kan som
kapitalmarknadsutredningen framhåller i sitt slutbetänkande - vara en
ändamålsenlig form av finansiering i nu rådande situation med låga aktiekurser.
Som
jag redan har nämnt föreslår kapUalmarknadsutredningen, som dock inte är enig
på denna punkt, att det införs en regel om att AP-fonden inte får inneha mer än
10 % av aktierna i samma bolag. Om aktierna har olika röstvärde, skall antalet
aktier inte få vara större än att röstetalet för dem är högst 10 % av samtiiga
aktiers röstetal. Dispens från dessa begränsningar skall kunna ges i vissa
fall. Utredningen har motiverat begränsningsregeln i huvudsak med att AP-fonden
bör bevara sin karaktär av väsentligen kapitalplacerande institut. Detta anses
inte vara möjUgt, om fonden annat än i undantagsfall skulle förvärva mer än 10
% av aktierna i samma bolag. Så stora aktieinnehav sägs oundvikligen leda till
ett aktivt ägandeansvar.
Jag
avser inte att här närmare gå in på skälen för och emot en begränsningsregel
av det slag som kapitalmarknadsutredningen har föreslagit. Bedömningen på den
punkten bör anstå, tills remissbehandlingen av utredningsbetänkandet har
avslutats och därvid framkomna synpunkter kan beaktas. Jag vill oekså erinra
om att regeringen redan tidigare har tiUkännagett sin avsikt att föreslå en
begränsning av fjärde AP-fondens förvärvsrätt. Redan nu förfogar fjärde
fondstyrelsen över mer än 10 % av aktierna eller av samtiiga aktiers röstvärde
i sju företag. Om styrelsen tUldelas ytterligare medel och använder dessa tUI
förvärv av större aktieposter än 10 % i ett och samma bolag, skulle det slutliga
stäUningstagandet i frägan om begränsning av aktieförvärven föregripas.
Fondstyrelsen bör därför i fortsättningen undvika att göra sådana förvärv,
tills frågan om begränsning av aktieförvärvsrätten har prövats definitivt.
Slutligen
vUl jag i detta sammanhang ta upp en fråga som gäller förhållandet mellan
fondbildningen oeh det socialpolitiska systemet. Vid remissbehandlingen av fjärde
fondstyrelsens skrivelse har bl. a. erinrats om att de medel som överförs till
den fjärde delfonden enligt nu gällande regler inte är avsedda att ens i
framtiden utnyttjas för pensions-
Prop.
1977/78:145 11
ändamål
och att detsamma gäller avkastningen av dessa medel. Påfrestningarna på AP-fonden
kommer, sägs det vidare, att bli mycket stora under de närmaste 20 åren.
Detta spörsmål var föremål
för övervägande vid fjärde delfondens tillkomst. I motsats till det då
framlagda utredningsförslaget, som innebar att avkastningen på fondens medel
skulle överföras till övriga delfonder oeh därigenom bidra tUl pensionsutbetalningama,
förordade dåvarande departementschefen att realiserade kursvinster,
utdelningar på aktier och annan avkastning på fjärde fondens placeringar skulle
få återinvesteras. Han framhöll dock att denna ordning inte uteslöt att avkastningen
från fjärde fonden också kunde bidra till pensionsutbetalningar, om behov
därav skulle uppkomma (prop. 1973: 97 s. 69).
De belopp som varje månad
skall betalas ut i pensioner har efter hand ökat kraftigt och uppgick hösten
1977 tiU ca 900 milj. kr. De tre första fondstyrelsema tvingas hålla en
betydande betalningsberedskap. Det minskar utrymmet för den långsiktiga placeringspolitik
de har att bedriva. Gjorda beräkningar tyder på att detta utrymme kommer att
fortsätta att minska, i varje fall om nuvarande procentuella uttag av pensionsavgifter
inte ökas. Det finns därför enligt min mening anledning att överväga om inte
fjärde fondstyrelsen bör åläggas att bidra till pensionsutbetalningarna med
avkastningen från de förvaltade medlen. Ett annat skäl för att ålägga fjärde
fondstyrelsen en sådan skyldighet är att frågan om verksamhetens lönsamhet då
får en ökad betydelse, vilket jag anser vara principiellt riktigt. Jag avser
att återkomma i denna fråga vid den av mig förutskickade helhetsbedömningen av AP-fondens
uppgifter och StäUning på den svenska kapitalmarknaden i samband med behandlingen
av kapitalmarknadsutredningens betänkande.
Sammanfattningsvis
förordar jag att fjärde fondstyrelsens framställning bifalls såtillvida att
ytterligare 250 milj. kr. ställs till styrelsens förfogande. För förslagets
genomförande krävs en ändring i reglementet angående allmänna pensionsfondens
förvaltning.
6 Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen
att
antaga inom ekonomidepartementet upprättat förslag till lag om ändring i
reglementet (1959: 293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning.
7 Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden oeh beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt
fram.
Prop. 1977/78:145 12
Bilaga
Sammanställning
av remissyttranden
Första
fondstyrelsen tillstyrker att fjärde fondens kapital utökas. Styrelsen
framhåller att AP-fondens fortsatta möjligheter att förse näringslivet med
kapital är beroende av fondens utveckling på längre sikt. Sparandet inom AP-fonden
räknat i procent av bruttonationalprodukten har stagnerat i mitten på
1970-talet. Denna utveckling har avspeglat sig i en nedgång av AP-fondens andel
av utbudet på kapitalmarknaden. För år 1978 förutses AP-fondens nettoplaceringskapacitet
för första gången komma att minska något. Under de närmaste åren kan man räkna
med en minskning av AP-sparandet. Vid nuvarande avgiftsuttag kan denna minslaiing
förväntas fortsätta och accelerera under första hälften av 1980-talet. Detta
sammanhänger med förändringar på utgiftssidan, där pensionsutbetalningarna
relativt sett ökar kraftigt.
Första
fondstyrelsen delar uppfattningen att behov föreligger att tiUföra näringslivet
mera medel i form av riskvilligt ägarkapital. Styrelsen påpekar att behovet av
långfristiga krediter till näringslivet dock fortfarande kommer att vara
stort. Första fondstyrelsen utgår ifrån att en utökad medelsram för fjärde
fonden kommer att liksom hittills tas i anspråk genom successiva, årliga
kapitaltillskott. Aren 19741977 har fjärde fondstyrelsen tagit i anspråk i
genomsnitt 250 milj. kr. per år. Första fondstyrelsen anser fortsatta
kapitaltillskott av denna storleksordning vara motiverade.
Innehållet
i andra och tredje fondstyrelsernas (majoriteterna) yttranden ansluter sig
nära till vad första fondstyrelsen har anfört.
Kapitalmarknadsiitredningen
tillstyrker att fjärde AP-fondens ram för aktieförvärv vidgas med 750 milj. kr.
1 utredningens slutbetänkande (SOU 1978: 1113) Kapitalmarknaden i svensk
ekonomi redovisas utredningens syn på industrins finansieringsproblem och
kapitalmarknadens förmåga att tUlgodose bl. a. näringslivets behov av ägarkapital.
Därvid behandlas fjärde AP-fondens roll liksom fondens verksamhet hittills. Att
ställning ännu inte kan tas till betänkandet bedömer utredningen inte behöva
föranleda ett anstånd med avgörandet av frågan om en ökning av fjärde AP-fondens
resurser, i synnerhet som det i den svenska ekonomins nu rådande läge är
angeläget att den stimulerande effekt inte fördröjs som ökat utbud från fjärde AP-fonden
kan utöva.
Utredningen
berör inledningsvis i sitt yttrande industrins finansieringsbetingelser och framhåller
att en ökning av den industrieUa sektorns produktivitet och
produktionskapacitet och därmed en betydande investeringsuppgång utgör en av
förutsättningarna för att jämvikten i den svenska bytesbalansen skall
återställas. Flera viUkor måste vara uppfyllda för att denna
investeringsuppgång skall komma till stånd. Kapitalmarknadsutredningen har haft
särskild anledning att uppmärksamma de finansiella förutsättningarna.
Den
ökade lånefinansiering som har ägt rum inom svensk industri från 1960-talet har
bl. a. förutsatt en ökad tillgång på långa krediter obUgationslån och
reverslån, framförallt i mellanhandsinstituten på StatUga specialkredUer oeh
på s. k. rörelsegenererade krediter. Genom detta kreditutbud har den
finansiella risken för företagen reducerats och detta har ökat deras benägenhet
att acceptera en ökad skuldsätt-
Prop. 1977/78:145 13
ning.
Denna utveckling har emellertid inneburit en fortgående och markant nedgång i
företagens soliditet, från 72 % år 1960 till 50 % år 1974. I denna beräkning är
soliditeten kvoten mellan det egna kapitalet, inkl. obeskattat kapital, och
totalt kapital exkl. handelsskulder. Enligt utredningens kalkyler skulle trots
en antagen förbättring av industriföretagens räntabilitet, som ligger klart
över genomsnittet för perioden 19511975, soUditeten fortsätta att sjunka under
den närmast följande femårsperioden. Utredningen har ändå räknat med bl. a. en
fortsatt nyemissionsverksamhet som också ligger över genomsnittet för den
tidigare perioden.
Kapitalmarknadsutredningen
bedömer det vara uppenbart att den ökning av industrins investeringar som är
samhällsekonomiskt önskvärd inte kommer till stånd utan att företagens eget
kapital ökas. Detta sker dels genom bibehållen vinst och värdestegring på
materiella anläggningstillgångar, dels genom nyemissioner. Mot denna bakgrund
understryker utredningen i sitt slutbetänkande behovet av att företagen externt
tillförs ytterligare eget kapital. Även om hushållens aktieförvärv skulle öka,
förutsätter en ökad emissionsverksamhet enligt utredningens uppfattning också
att placeringskapaciteten hos de institutionella placerarna förstärks
påtagligt.
Även
med beaktande av det kraftiga kursfallet år 1977 anser utredningen att AP-fondens
kapitalutbud bör ha verkat stimulerande på aktiemarknaden genom att kursnivån
har upprätthållits bättre än om detta utbud inte hade skett. Genom att fondens
aktieförvärv på öppna marknaden till stor del kan förutsättas ha frigjort medel
hos andra placerare för nya aktieköp bör fondens kapitalutbud också ha verkat marknadsvidgande.
Fondens totala aktieförvärv på 730 milj. kr. under åren 19741976 motsvarade
omkring 25 % av de börsnoterade företagens nyemissioner av aktier under perioden.
Fonden
synes ha kunnat inordnas smidigt vid sidan av andra placerare. Reaktionerna
bland företagen på fondens inträde på marknaden förefaller också ha varit
positiva vilket har återspeglats bl. a. i att en del av fondens insatser har
kommit till stånd efter förfrågan från företagen och genomförts efter förvärv
av teckningsrätter från befintUga delägare. Fondens insatser har helt styrts av
förväntningar om företagens lönsamhet och utveeklingsbetingelser på sikt.
Med
hänsyn till att företagens behov av riskkapital på lång sikt ökar förutsätter
utredningen att AP-fondens resurser även framöver till en del kommer att
tillföras sektom genom aktieförvärv. Utredningen vill emellertid erinra om att
ett utbud av ägarkapital som framkallas genom institutionella åtgärder inte
utan vidare resulterar i att företagens soliditet höjs.
För
att den avsedda effekten skall komma till stånd krävs också att kursnivån på
aktiemarknaden är tillräckligt hög för att motivera företagen att genomföra
nyemissioner. Om tillräckliga incitament inte finns för nyemissioner vid en
konjunkturmässig nedgång i aktiekurserna medför aktieförvärv på marknaden att
redan utelöpande aktier flyttas mellan innehavarna men inte att företagen
erhåller ett nytUlskott av ägarkapital. En sekundär effekt av kapitalutbudet
kan dock vara att kurserna stiger och nyemissioner därigenom stimuleras.
Även
om fjärde AP-fondens verksamhet är avsedd att styras av marknadsmässiga
överväganden, vilka i nuvarande kursläge kan motivera omfattande aktieförvärv,
måste besluten om verksamhetens om-
Prop. 1977/78:145 14
fattning
och inriktning också grundas på en ekonomisk-politisk strategi. Det gäller dels
att väga de tänkbara effekterna av att AP-fonden förvärvar aktier i rådande
situation mot effekterna av att företagen erhåller långfristiga lån från AP-fonden,
dels att fastiägga den allmänna inriktningen av fjärde fondens kanalisering av
riskkapital.
Ett
fortsatt tillskott av riskkapital från fjärde AP-fonden tiU näringslivet är
enligt kapitalmarknadsutredningens mening motiverad både av de mer långsiktiga
behov som har berörts i det föregående oeh med hänsyn till den nuvarande svaga
emissionsverksamheten. Det är således önskvärt att fondens insatser kan verka
som en stimulans i den rådande konjunktursituationen.
Samtidigt
står det enligt utredningen klart att det inte rimmar med intentionerna vid
inrättandet av fjärde AP-fonden att förlita sig enbart på en sekundär kursstimulerande
effekt av dess aktieförvärv. Emissionsverksamheten kan under den närmaste
tiden förutses vara av fortsatt begränsad omfattning. Utredningen bedömer det
vara ändamålsenligt att man, vid sidan om vissa köp på öppna marknaden,
utnyttjar möjUgheten att kanalisera fondens medel genom riktade nyemissioner
och vilket i dagens läge förefaUer sannolikare genom förvärv av konvertibla
obligationer. Sådana obligationslån besitter den fördelen att långivaren
minskar sitt risktagande samtidigt som företaget på sikt kan tillföras ägarkapital,
om kursutvecklingen motiverar att obligationerna byts ut mot aktier. Den s. k.
konverteringskursen kan sålunda sättas högre än rådande aktiekurs. Instmmentet
är därför ändamålsenUgt för finansiering i en situation med låga aktiekurser.
Den
relativt vida ram för nya aktieförvärv som fjärde fondstyrelsens framställning
avser 750 mUj. kr. är enUgt kapitalmarknadsutredningens uppfattning
befogad för att alltför täta ansökningsförfaranden skall undvikas. Utredningen
utgår emellertid ifrån att fondens insatser kommer att äga rum i ungefär samma
takt som hittUls.
Riksbanksfullmäktige
anför att fjärde fondstyrelsens framställning bör bedömas mot bakgrund av
företagens behov av riskvilliga medel och lånemedel samt av utvecklingen på
kapitalmarknaden i sin helhet under de kommande åren. En sådan bedömning är av
största vikt men är även förenad med betydande svårigheter. Under senare år har
nämligen Sveriges externa balans hastigt försämrats samtidigt som de därmed
sammanhängande strukturproblemen inom industrin har blivit uppenbara.
Fullmäktige hänvisar därefter till att kapitalmarknadsutredningen har fått i
uppgift att utreda frågorna beträffande företagens framtida kapitalförsörjning
och fjärde fondens roll därvidlag. Enligt fullmäktiges bedömning bör mera
långsiktiga beslut om fjärde fondens verksamhet anstå till dess statsmakterna
tar ställning till kapitalmarknadsutredningens analys och förslag. Under
fondens fyra första verksamhetsår har placeringarna uppgått till ca 250 milj.
kr. per år i genomsnitt. Fullmäktige förordar att en medelstiUdelning av samma
storlek sker nu. Härigenom torde fjärde fondstyrelsen ges tillfälle att utan
avbrott bedriva verksamheten i nuvarande omfattning till dess ställning kan tas
till fondens verksamhet på längre sikt.
Svenska
bankföreningen anser att ställning över huvud inte bör tas tiU frågan
beträffande ytterligare medelstilldelning till fjärde fonden förrän i samband
med kapitalmarknadsutredningens slutbetänkande. Bankföreningen erinrar om att
den i sitt remissyttrande över förslaget om fjärde fondens inrättande ansåg att
förslaget inte framstod som en ändamåls-
Prop.
1911 f 18:145 15
enlig
metod att lösa näringslivets kapitalförsörjningsproblem. Bankföreningen ansåg
därför att AP-fonden inte borde få rätt att köpa aktier och har därefter inte
haft anledning att ändra uppfattning.
Tre ledamöter inom andra
fondstyrelsen (herrar Giesecke, Ekman och Holm) liksom tre ledarnöter inom
tredje fondstyrelsen (herrar Rundkvist, Stefansson och Träff) delar inte
styrelsemajoritetens mening och motsätter sig att fjärde fondstyrelsen tillförs
ytterligare medel.
I reservationen av Giesecke
framhåUs att syftet med fjärde fonden oeh dess verksamhet har angetts vara att
tillföra näringslivet riskvilligt kapital i större omfattning än vad eljest
skulle vara fallet men att verksamheten hittills i allt väsentiigt har
inneburit att fondstyrelsen har förvärvat aktieposter som har varit
tillgängliga på den allmänna marknaden. Fondstyrelsen har veterligen endast vid
ett tillfälle medverkat vid en nyemission.
Dagens
läge på aktiemarknaden kännetecknas av mycket låga kurser. Även avkastningen är
i många fall i sjunkande. Det ligger då enligt reservationen nära till hands
att anta att en inte oväsentlig del av de medel, som fjärde fondstyrelsen har
använt för inköp av aktier, av säljarna direkt eller indirekt har placerats i
andra slag av tillgångar. Även den aktuella debatten om förändringar av
ägarformerna kan ha bidragit till denna reaktion. Är detta antagande riktigt,
har fjärde fondens placeringar inte lett till att det riskvilliga kapitalet i
företagen är nämnvärt större än om pensionsmedel inte hade utnyttjats för detta
ändamål. I så fall har motivet till att utnyttja pensionsmedel för aktieköp
inte tillgodosetts. Tanken med detta slag av placeringar måste ju ha varit att
skapa ett bättre realekonomiskt underlag för pensionssystemet därigenom att
produktionsapparaten byggs ut i snabbare takt än som eljest hade varit fallet.
En utredning hur fjärde fondens placeringar har verkat förefaller vara en
nödvändig förutsättning för att bedöma frågan huruvida ytterligare medel bör
anvisas för inköp av aktier.
1
samma reservation framhålls vidare att det är företagens lönsamhet som är
avgörande för deras möjlighet att erhålla erforderligt riksvil-Ugt kapital. Kan
tillfredsställande förhåUanden på denna punkt åstadkommas i näringslivet torde
kapitalanskaffningen inte erbjuda några svårigheter. Inköp från fjärde AP-fonden
torde ha en kursuppdrivande effekt, vilket innebär att direktavkastningen
räknad på börskursen faller. Detta leder till att andra placerare avstår frän
att spara i aktier.
I
reservationen av Giesecke liksom i reservationen av Rundkvist, Stefanson och
Träff framhålls att effekten av att viss del av pensionsmedlen ställs till
förfogande för inköp av aktier är att pensionssystemets möjligheter att placera
medel i obligationslån reduceras. Därigenom kommer företagens möjligheter att
erhålla långsiktiga krediter denna väg att minska ytterligare. Företagens behov
av kapital genom obligationslån överstiger utbudet vid nuvarande räntenivå.
I
samtliga reservationer anförs att den allvarligaste invändningen mot en
ytterligare överföring av medel till den fjärde AP-fonden ligger i
fondsystemets allmänna samband med det socialpolitiska systemet. De medel som
överförs till den fjärde AP-fonden är inte ens i framtiden avsedda att utnyttjas
för pensionsändamål. Detsamma gäller avkastningen på dessa medel. De analyser
som nyligen har gjorts visar att påfrestningen på fonderna inom
pensionssystemet kommer att bli mycket stora under de närmaste 20 åren. Att
utnyttja fondmedel på annat sätt
Prop.
1977/78:145 16
än
som från början har varit avsett innebär sålunda att man minskar det
socialpolitiska systemets konsolidering. Det har i dagens debatt ifrågasatts humvida
det blir möjligt att uppfyUa de utfästelser som systemet innebär i förhållande
till pensionärerna. Att ta ytterligare medel i anspråk för andra ändamål än
för pensioner måste enligt reservationerna öka farhågorna för systemets
framtid.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780038
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
11 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (11)
11 kopplingar i 6 dokument.
- Bet. 1980/81:AU21 om arbetsmarknadspolitiken s. 99 i texten
- Bet. 1979/80:NU10 Med anledning av vissa delar av propositionen 1978/79:165 om den svenska kapitalmarknaden jämte motioner s. 34 i texten
- Bet. 1977/78:NU71 Med anledning av regeringens skrivelse 1977/78:117 med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning samt propositionen 1977/78:… s. 1 · s. 2 · s. 4 · s. 6 · och 2 till i texten
- Prop. 1978/79:129 med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning s. 2 i texten
- Prop. 1978/79:165 om den svenska kapitalmarknaden om s. 9 i texten