om finansiellt stöd till Svenska Varv AB, m.m.
34 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 27 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1977/78:174, om finansiellt stöd till Svenska Varv AB, m.m.
Dokumentets text
Prop. 1977/78:174 Regeringens proposition
1977/78:174
om
finansiellt stöd till Svenska Varv AB, m. m.;
beslutad
den 16 mars 1978.
Regeringen föreslår rUtsdagen att antaga de förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar THORBJÖRN FALLDIN
NILS
G. ASLING
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1 propositionen föreslås att Svenska Varv AB får
ett finansiellt stöd om 2 000 milj. kr. och att Kockums AB bevUjas ett lån om
340 milj. kr. Vidare föreslås att fullmäktige i rUcsgäldskontoret bemyndigas
att t. o. m. den 30 juni 1980 utöver tidigare bemyndiganden ikläda staten
garantier till fartygsbeställare tUI ett sammanlagt belopp av 600 milj. kr.
avseende upplåning i anslutning till bestäUning av fartyg hos svenska varv. För
samma ändamål föreslås att avskrivningslån om 175 mUj. ki. anvisas. Slutligen
föreslås att 250 milj. kr. anvisas för alteraativ verksamhet vid de svenska
storvarven.
1
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 174
Prop. 1977/78:174
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-03-16
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullsten, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Dahlgren, AsUng, Söder, Troedsson,
Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Wirtén
Föredragande:
statsrådet Asling
Proposition
om finansiellt stöd till Svenska Varv AB m. m.
1 Inledning
Svenska Varv AB bildades enUgt riksdagens beslut
våren 1977 (prop. 1976/77:139, NU 1976/77: 53, rskr 1976/77: 343 för att vara
moderbolag i en statlig varvskoncem. Till koncernen hör Götaverken,
Udde-vallavarvet och Karlskronavarvet.
Kockums AB är moderbolag för Kockumskoncernen. Till
koncernen hör bl. a. Kockums Varv, som är det största privatägda varvet i
Sverige.
Både Svenska Varv AB och Kockums AB befinner sig i
akuta ekonomiska svårigheter.
Inom industridepartementet utreds f. n. de framtida
marknadsfömt-sättningama och konkurrensmöjligheterna för de svenska varven, de
arbetsmarknadsmässiga konsekvenserna av olika neddragningar av kapaciteten,
lämplig struktur vid olika kapacitetsaltemativ samt de finansieUa
konsekvensema härav. Utredningen omfattade urspmngligen vad beträffar
storvarven enbart de statsägda varven. Sedan slutet av december 1977 omfattas
också Kockums Varv av utredningen.
Kockums AB har i skrivelse den 19 januari 1978
hemställt om ett statligt likviditetsstöd. Skrivelsen har senare kompletterats
med visst material.
2 Stöd
till varvsindustrin
Frågor
om stöd tiU svensk varvsindustri behandlades senast av riksdagen våren 1977
(prop. 1976/77:139, NU 1976/77: 53, rskr 1976/77: 343),
För
att underlätta de svenska varvens möjUgheter att lämna krediter
Frop.1977/78:174 3
har
staten sedan år 1963 lämnat varven generella kreditgarantier. Detta statliga
kreditstöd har efter hand starkt ökat såväl i omfattning som tiU form.
Riksdagen beslöt våren 1977 att utvidga det statiiga varvsstödet. Fullmäktige
i rUcsgäldskontoret bemyndigades sålunda att utöver tidigare bemyndiganden
bevilja garantier för högst 4 850 milj. kr. avseende finansiering i anslutning
till produktion av fartyg. Vidare bemyndigades fullmäktige bevilja garantier
intUl ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp på högst 2 000 milj. kr.
avseende finansiering i anslutning till färdigställda fartyg, producerade i
varvsföretagens egen regi. Närmare bestämmelser om kreditstödet finns i förordningen
(1976:482) om fartygskreditgaranti m.m. (omtryckt 1977: 499).
På grundval av förslagen i nämnda prop. tillkom år
1977 ett särskUt stöd tiU bestäUare av fartyg vid svenska varv. Sålunda
bemyndigades fullmäktige i riksgäldskontoret att lämna kreditgarantier till
bestäUare av fartyg intUl ett sammanlagt belopp av 3 100 milj. kr. avseende upplåning
i anslutning tiU beställning av fartyg hos svenska varv. Vidare anvisades ett
anslag av 1 300 milj. kr. att användas till avskrivningslån till bestäUare. I
detta sanunanhang kan också nämnas att av den nyss nämnda ramen för
kreditgarantier tUl varven får högst 500 milj. kr. användas för kreditgarantier
tiU rederier för att förbättra deras likviditet. Bestämmelser om detta stöd
finns i förordningen (1977: 497) om statlig kreditgaranti till svenskt
rederiföretag.
Stödet till fartygsbeställare ges i form av dels
avskrivningslån som kan uppgå till 30 % av kontraktspriset på beställt fartyg,
dels statliga kreditgarantier intill 70 % av kontraktspriset. Stödet är
temporärt och avser bestäUningar som görs före den 1 juU 1978 och där fartyget
levereras före den 1 juli 1980. Till lånet är knuten en återvinningsrätt för
staten. Villkoren för stödet finns angivna i förordningen (1977: 500) om
statligt stöd till beställare av fartyg.
BestäUarstödet har hittiUs resulterat i att ett
fyrtiotal fartyg antingen har beställts vid svenska varv eUer att order
ingångna före den 1 juli 1978 på fartyg vid varven har kunnat fullföljas.
Stödet har givits tUl fartyg av olUia typer, ca en tredjedel av fartygen har
varit s.k. roll on/roll off-fartyg (Ro/Ro-fartyg).
De av nämnden för fartygskreditgarantier
tillstyrkta låne- och garantiutfästelserna för dessa fartyg uppgick den 1 mars
1978 till knappt 3 900 mUj. kr. Av befintUga ramar för lån och garantier om
sammanlagt 4 400 mUj. kr. återstod därmed sedan hänsyn hade tagits tiU
reserverings-behov för räntor och kompletterande utmstning på fartygen 158
milj. kr. för lån och 184 milj. kr. för garantier.
Den 1 mars 1978 hade nänmden för
fartygskreditgarantier 14 ansökningar från svenska bestäUare tiU en sammanlagd
ordersumma av drygt 2 200 milj. kr., vilka ännu inte hade behandlats.
Prop. 1977/78:174 4
3
Nuvarande situation för svensk varvsindustri
1 propositionen 1976/77:139 framhöll jag bl. a. att
de niarknads-perspektiv för den svenska varvsindustrin som redovisades av en
särskUd analysgmpp pekade på en fortsatt kraftig obalans mellan efterfrågan
och tUlgång på fartygstonnage linder återstoden av 1970-taIet. Beroende på
tankfartygens dominerande andel, ca 60%, av hela världshandelsflottan spelade
den stora obalansen på oljefraktmarknadema en helt avgörande roll för
bedömningen av utvecklingen. Under våren 1977 rådde en betydande osäkerhet om
när balans på oljef raktmarknadema skulle uppstå. Olika bedömare angav
tidpunkten härför inom ett så brett intervall som början av år 1978 till flera
år in på 1980-talet.
Mot denna bakgrund antog jag att endast ett
begränsat nybyggnads-behov av fartyg kunde väntas föreligga under de närmaste
åren. Vidare drogs slutsatsen att nybyggnadsbehovet under åtminstone första
hälften av 1980-talet klart skulle understiga den nuvarande samlade
varvskapaciteten, om än i mindre utsträckning Sq
under slutet av 1970-talet.
Med hänsyn till den stora osäkerhet som präglade
bl. a. den internationella sjöfartskonjunkturen fann jag det svårt att bedöma
hur den framtida prisutveckUngen på fartyg skiille gestalta sig. Det fanns skäl
att anta att den låga prisnivån berodde på att många varvsföretag befann sig i
en tvångssituation.
En successiv återgång tiU en marknadssituation med
något mer normala konkurrensförhållanden och åtföljande höjning av
fartygsprisnivån fömtsågs inträffa i början av 1980-talet.
Den fortsatta utveckUngen av sjöfarts- och
varvskonjunkturen under andra halvåret 1977 och början av är I97i8 här utmärkts
av en fortsatt kraftig obalans meUan tUligång öch eftetfrågati pä tonnage.
Fraktsatserna ligger därför kvar på en oförändrat låg nivå for både
törrlast-och oljemarknaderna.
Den låga nivån på fraktsatserna bär iiineburit att
flertalet rederiers finansiella situation kraftigt hair förSämiratis både inörn
Sverige och utomlands med åtföljande krav till varven på anståtid med såväl
amorteringar och räntor för levererade fartyg som kontraktsbetalningar för
fartyg under produktion. På aiidrähandsinarknaden har priserna för fartyg
sjunkit kraftigt. Värdet aV rederiernas iiméhav äv säkerheter har därigenom
minskat, vilket har försämiat möjlighetema att tå upp lån.
Aktiviteten på fartygstoarknadén är lågj.
Nybeställningar av fartyg, delvis motiverade av statliga stödprogranl, uppgick
under år 1977 tUl endast 16 milj. dwt, den lägsta kontrakteringsvolymen dén
senaste tioårsperioden. Orderstocken vid vätldötts varv är den lägsta sedan år
Prop. 1977/78:174 5
1966
och ger på nuvarande nivä sysselsättning endast för ca ett år framåt.
Ordersituationen växlar starkt från land tUI land.
1 prop. 1976/77: 139 framhöU jag mot bakgmnd av den
lämnade redogörelsen för varvsindustrins situation att det var angeläget att
statsmakterna underlättade för den svenska varvsindustrin att anpassa sig lill
den ändrade marknadssituationen. Detta borde ske genom en neddragning av den
samlade kapaciteten i en takt och till en nivå som är samhällsekonomiskt
försvarbar men som också från företagsekonomisk synpunkt kunde bedömas som
riktig på längre sikt.
Den rådande situationen har självfaUet i hög grad
påverkat sysselsättningsmöjligheterna inom varvsindustrin. Enligt planer som
förelåg i januari 1978 avsåg de fyra svenska storvarven att reducera den samlade
sysselsättningsvolymen med 30% från år 1974 t.o.m. år 1978. Detta skulle
innebära en total minskning med ca 5 700 egna anställda i den direkta
varvsproduktionen, vartill kom 2 200 s. k. entreprenad-anställda. I prop.
1976/77: 139 anförde jag att en ytterligare minskning med 800 personer vid de
berörda varven borde fömtses under åren 19771979.
Jag ansåg emellertid att stäUning inte borde tas
till frågan om ytterligare nedläggningar av enskilda varvsanläggningar utöver
den pågående nedläggningen av Eriksbergsvarvet. Det borde i stäUet ankomma på
ledningen för den statiiga varvskoncernen att under år 1978 pröva denna fråga.
3.1
Svenska Varv AB
1 enlighet med det förut nämnda riksdagsbeslutet
våren 1977 har de statsägda varven samordnats. Detta skedde genom att staten i
ett första steg förvärvade samtliga aktier i AB Götaverken, Karlskronavarvet
AB och Uddevallavarvet AB från de dåvarande ägarna Salén-invest AB och
Statsföretag AB. I ett andra steg överlät staten dessa aktier tUl det nybUdade
Svenska Varv AB som nu är moderbolag inom den statliga varvskoncernen. Detta
bolag erhöll vid starten ett eget kapital av 900 milj. kr, uppdelat på 600
milj. kr. i aktiekapital och 300 milj. kr. i reservfond. Vidare erhöll bolaget
ett bidrag av 375 mUj. kr. för att öka dess soliditet. Dessutom fick bolaget 35
mUj. kr. att användas för projektering av alternativ verksamhet och 25 milj.
kr. för delfinansiering vid uppförande av en tankrengörings- och mottagningsstation
för ballastvatten vid Cityvarvet i Göteborg. HärtUl kom ett särskUt anslag av
859 milj. kr. för att täcka förluster m. m. i samband med avvecklingen av
Eriksbergsvarvet.
För att undvika att eventuella förluster på
fartygsproduktionen skulle behöva realiseras innan slutlig förlust bar kunnat
konstateras, har full-
Prop. 1977/78:174 g
mäktige
i riksgäldskontoret bemyndigats att teckna garantier (värdegarantier) till den
statliga varvskoncernen. Staten påtar sig genom värde-garantin att vid kommande
externförsäljning täcka uppkommande förluster i förhållande till varvets redovisningsmässiga
självkostnad. Ramen för värdegarantier uppgår tiU 800 milj. kr., varav dock
högst 400 milj. kr. får användas för år 1977. Värdegarantier får utstäUas för
fartyg under produktion i egen regi och sådan produktion som temporärt behåUs
i varvets ägo.
Svenska Varvs omsättning år 1977 uppgick till drygt
4 600 milj. kr. Härav svarar varvsenhetema och rederidelen för drygt fyra
femtedelar medan industridelen av Götaverken svarar för återstoden.
Antalet anställda inom koncernen var år 1977 knappt
23 200. Därav svarar Arendal/Eriksberg för 6 200, Uddevallavarvet för 3 300,
öresundsvarvet för 3 200, Cityvarvet för 2 500 och Karlskronavarvet för 1 600.
Det sammanlagda antalet anställda inom varvsenheterna minskade med 2 200 under
år 1977.
Orderstockens längd varierar kraftigt mellan
varvsenheterna. Uddevallavarvet har f. n. elva fartyg i order, varav ett
fartyg byggs i egen regi efter avbeställning från den urspmnglige beställaren.
Härav är fem fartygskontrakt tecknade med hjälp av beställarstöd. Orderstocken
täcker kapaciteten till slutet av år 1979.
Arendal/Eriksberg har f. n. elva fartyg i order.
Härav byggs fem fartyg i egen regi. Av orderstocken har fem kontrakt tecknats
med hjälp av beställarstödet. Utan nya order under våren 1978 uppstår beläggningsproblem
hösten 1978.
öresundsvarvets orderstock består av sju fartyg för
externa beställare, varav fem fartygskontrakt är tecknade med hjälp av
bestäUarstöd. Två fartyg uppförs för varvets egen räknuig. Nya order är nödvändiga
våren 1978 om inte brist på sysselsättning skall uppstå hösten 1978.
Karlskronavarvet har vid sidan om den marina
produktionen tre fartyg i order. Samtliga dessa är tecknade med hjälp av
beställarstödet. Nya order måste tecknas under år 1978 för att fullt utnyttja
kapaciteten.
Det i prop. 1976/77: 139 beräknade behovet av
kapital för Svenska Varv AB grundade sig på då föreliggande resultat- och
lUcviditets-prognoser för de i gruppen ingående företagen under åren 19771980.
Härvid gällde dock den väsentliga förutsättningen att förluster på byggandet
av fartyg som inte ingick i varvens orderstock den 1 januari 1977 skulle täckas
av stöd tiU bestäUare av fartyg eller av de för ändamålet avsatta
värdegarantiema. Vidare förutsattes att varvskoncernens valutaförluster och
under år 1977 tUlkommande förluster, på grund av att redare inte skulle kimna
fullfölja betalning av kontrakterade beställningar eller av beviljade krediter
för levererade fartyg, skulle kom-
Prop. 1977/78:174 7
ma
att uppgå till högst 500 milj. kr. under perioden 19771980. Detta belopp var
400 mUj. kr. högre än vad varvsföretagen hade redovisat i sina planer.
På
grundval av det arbetsmaterial som nu föreUgger från de tidigare nämnda
arbetsgrupperna kan det konstateras att dessa bedömningar inte i tillräcklig
utsträcktung beaktade de risker som efter hand har inträffat beträffande
fraktsatser och redares betalnings- och överlevnadsförmåga och inte heller i
fråga om valutautvecklingen.
Preliminärt
bokslut för år 1977 avseende den statUga varvskoncernen visar en förlust av ca
2 230 mUj. kr. före ianspråktagande av vär-degaranller. Det slutliga bokslutet
beräknas vara färdigt i mitten av aprU 1978. Vissa avvikelser från det
preliminära bokslutet kan därför alltjämt uppkomma.
I följande sammanställning redovisas förlusten
uppdelad på väsentliga delposter.
Delposter milj. kr.
Resultat
före valutaförluster och förlustreservering
på lagerproduktion + 42
Valutaföriuster 855
Förlustreservering
lagerproduktion 464
"
kundfordringar m. m. 950
Resultat
för värdegarantier 2 227
Värdegarantier -I- 400
Resultat
efter ianspråktagande av värdegarantier 1827
Koncernens preliminära resultat- och
balansräkningar bör fogas tUl protokollet i detta ärende som bilaga 1.
Valutaförlusterna
har orsakats av under året inträffade kursförändringar på i första hand
schweizerfranc. I denna valuta hade koncernen vid årets slut en nettoskuld på
ca 1 050 mUj. schweizerfranc. Under året minskade denna skuld med ca 300 mUj.
schweizerfranc. Kursen för schweizerfranc ökade under samma period från 169 kr.
till 234 kr. per 100 schweizerfranc.
Reserveringen
för kundfordringar och egna fartyg, 950 milj. kr., orsakas av att en tidigare
väntad, om än mycket försiktigt bedömd, frakt-raarknadsuppgång har uteblivit
med åtföljande lUcviditetsproblem även för redare som tidigare bedömdes som
relativt starka. Dessa redare har inte kunnat fullgöra amorteringar och
räntebetalningar. Förlustreserve-ringarna avser till stor del norska redare.
Även
förlustreserveringsbehovet för lagerproduktion är större än vad som förutsågs
vid Svenska Varvs bUdande. Detta skaU ses mot bakgrund av att någon
återhämtning inte har skett av vare sig fraktnivå eller ny-kontrakteringspriser
tmder år 1977. Resultatet har således baserats på prisantaganden som täcker
4060 % av varvens självkostnader för
Prop. 1977/78:174 8
olUta
fartygstyper att jämföra med en tidigare antagen prisnivå om 6570 %. Stödet
till beställare av fartyg har för Svenska Varvs del huvudsakligen resulterat i
fartygsorder med planerad leverans under åren 1979 och 1980. De
lagerproducerade fartyg som har färdigstäUts under åren 19771978 har ännu inte
kunnat säljas. Beräknade förluster på dessa får således helt täckas genom
värdegarantier, varvid den anslagna ramen av 400 milj. kr. för år 1977 inte
täcker behovet som uppgår till närmare 500 milj. kr. Skillnaden belastar
således företagels resultat.
Förlustreserveringarna för lagerproduktion och för
kundfordringsrisker baseras på av mäklare fastställda marknadsvärden dels för
fartygen, dels för ställda panter för fordringar huvudsakligen i form av
fartygsinteckningar. Dessa värden har i vissa fall höjts med hänsyn till bl. a.
fraktavtal och övriga förhållanden som på sikt har bedömts kunna motivera ett
värde som överstiger dagens marknadsvärde.
För år 1978 beräknar Svenska Varv ett underskott av
1 150 milj. kr. efter ianspråktagande av värdegarantier. I följande sammanställning
redovisas den beräknade förlusten uppdelad på större delposter.
Delposter mUj. kr.
Resultat
inkl. förlustreservering på lagerproduktion 850
Förlustrisker:
Kundfordringar
150
Valutarisker
350
Eget
fartygsinnehav
100
100
1550
Avgår:
Värdegarantier 400
Förlust
netto 1 ISO
Förlustreservering för lagerproduktion grundas på
en prisnivå motsvarande 4060 % av självkostnaden beroende av fartygstyp.
Varje procentenhets avvikelse påverkar resultatet med 12 milj. kr.
De nuvarande valutapositionerna medför en
resultatförändring med 4 milj. kr. för varje öresförändring av dollarkursen och
med 12 milj. kr. för varje öresförändring av schweizerfranc.
Kursförändringarna under de två första månaderna
1978 påverkade resultatet i negativ riktning med mer än 200 mUj. kr., därefter
har valutaförluster minskat genom att kursen på schweizerfranc sjunkit.
Förlusterna
för åren 1977 och 1978 blir enligt prognoserna följande.
1977 1978 Summa
milj.kr.
milj.kr. milj.kr.
Resultat
före värdegarantier 2 227 1550 3 777
Värdegarantier -f 400 + 400 + 800
Förlust
netto 1827 1150 2 977
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:174
3.2
Kockums AB
Kockums AB har i skrivelse den 19 januari 1978
hemställt om ett statligt likviditetsstöd.
Kockumskoncernen är fr. o. m. den 1 januari 1977
organiserad med ett moderbolag (Kockums AB) för gemensamma koncernfunktioner
och av moderbolaget helägda dotterbolag i vilka de olika rörelsegre narna
bedrivs. Dessa är f. n. Kockums Varv, rederirörelsen, Kockums Industri, Kockums
Automation, Kockums Construction, Kockums Energisystem, Kockums Computer
Systems och Kockums Chemical. Varvet svarar för ca två tredjedelar av den
totala omsättningen, som år 1977 uppgick tiU 2 016 milj. kr. Av de övriga
verksamhetsgrenarna är Kockums Industri helt dominerande med en omsättning
under år 1977 på 605 milj. kr. Kockumskonceraen har därmed den största
privatägda varvsenheten inom Sverige. Av koncernens sammanlagt ca 8 000 anstäUda
år 1977 arbetade ca 5 200 inom varvet. Antalet produktionstimmar uppgick år
1977 till knappt 70 % av 1974 års nivå.
Varvet har liksom övriga svenska storvarv
hittiUs i huvudsak sysslat med produktion av standardfartyg. De senaste åren
har ett 40-tal tankfartyg i storiekar meUan 210 000 dwt och 350 000 dwt tillverkats
vid Kockums.
Under senare år har Kockums riktat sitt intresse
även mot gastank-marknaden. I slutet av 1960-talet levererade Kockums två
LNG-fartyg (LNG = Liquified Natural Gas) och f. n. är två LNG-fartyg på 133 000
ms i produktion. Fartygen saknar f.n. köpare och finansieras med statliga
kreditgarantier för lagerproduktion. Orderstocken består dessutom av ett 355
000 dwt tankfartyg med leverans i april 1978 och två Ro/Ro-fartyg för leverans
hösten 1979.
Kockums har de senaste åren förvärvat andelar i
fyra 255 000 dwt och i tio 350 000 dwt tankfartyg. Det sammanlagda tonnaget
uppgår till nära 1,1 milj. ton med ett anskaffningsvärde av drygt 800 milj. kr.
Vid en bedömning av varvsverksamheten är det nödvändigt att inkludera
rederirörelsen eftersom de fartyg i vilka Kockums ingår som delägare av
praktiska skäl har överförts till rederirörelsens bolag.
Investeringsverksamheten har legat på en hög nivå.
Under 1970-talet har 892 milj. kr. investerats i varvet.
Resultatutvecklingen vid Kockums Varv och
rederirörelsen under åren 19711977 före koncernbidrag, bokslutsdispositioner
och skatter i milj. kr. redovisas i följande sammanställning. En sammanstäUning
över viktigare uppgifter om Kockums utveckling de senaste fem åren samt
fullständiga balans- och resultaträkningar för år 1977 bör fogas tUI
protokollet i detta ärende som bilaga 2.
11
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 174
Prop. 1977/78:174 10
Ar Varv Rederi Summa
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utfall
1971
58
2
60
1972
119
1
118
1973
131
1
132
1974
Il 66
44
210
1975
57
15
42
1976
79
35
44
1977
71
119
47
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Genom förändrade redovisningsprinciper har
resultatet förbättrats med 27 mUj. kr. i förhållande tiU under tidigare år
tiUämpade principer.
Enligt de tiUämpade redovisnbgsprinciperna för 1977
års bokslut ingår inte reserveringar för förlustrisker på varvets fartygsfordringar
eller nedskrivningar utöver planenliga avskrivningar på egna fartygsandelar.
Vidare tUlämpar koncernen redovisningsprincipen att för vissa långfristiga
skulder fördela ännu inte realiserade kursförluster över lånens sammanlagda
löptid. De inte realiserade kursförlusterna uppgår i 1977 års bokslut till 98
milj. kr., vilket delvis uppvägs av latenta kursvinster om 25 milj. kr.
Kockums har hittills under 1970-talet i förhållande
tiU övriga storvarv haft den bästa resultatutvecklingen. EnUgt av Kockums
tUlämpade redovisningsprincii)er har därför soUditeten kunnat bibehållas på en
godtagbar nivå. Inkl. obeskattade reserver i varvet anges det redovisade egna
kapitalet till 445 milj. kr. Den redovisade soliditeten uppgår därmed till ca
10 %.
För är 1978 har varvets resultat budgeterats till
ett överskott av 77 mUj. kr. Budgeten förutsätter alt produktionen av ett
tredje LNG-fartyg skulle ha påbörjats i mars 1978. Produktionen av detta
fartyg har senarelagts, vilket innebär att resultatet för år 1978 försämras med
ca 20 milj. kr. Samma värderingsprinciper ligger då tiU grand för budgeten som
för 1977 års bokslut. I resultatet ingår inte några väntade förluster på
kundfordringar eller valutaförluster utöver de i bokslutet för år 1977
balanserade valutaförlusterna, ca 20 milj. kr., som förväntas realiseras under
år 1978. För rederirörelsen uppgår det budgeterade resultatet till 111 milj.
kr för år 1978.
Resultatet har beräknats efter ett antagande om en
något stigande fraktnivå under år 1978. Vidare har samtiiga fartyg antagits
vara i drift hela året. Om nuvarande låga fraktnivå bibehålls kommer resultatet
att försämras med ytteriigare 52 milj. kr. tUl 163 milj. kr.
Det sammanlagda resultatet för varv och rederi
skulle genom senareläggningen av det tredje LNG-fartyget och vid en utebliven
fraktuppgång därmed uppgå till ca 106 mUj. kr.
Kockums har tidigare haft en god Ukviditet dels
genom en tiUfredsstäUande räntabUitet, dels genom att kontantförskotten som
regel har överstigit kapitalbindningen i material och pågående arbeten. Genom
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:174 H
uteblivna
beställningar har likviditetsnivån successivt sjunkit ocb är f. n. mycket
ansträngd. En annan starkt bidragande orsak till den ansträngda likviditeten
är likviditetsutflödet i rederirörelsen.
1 följande sammanstäUning redovisas
likviditetsbehovet för år 1978 för den händelse att beslut om det tredje
LNG-fartyget träffas under hösten 1978. Vidare har fömtsatts sedvanliga
garantilyft för de två första LNG-fartygen samt för de två Ro/Ro-fartygen. En
ytterligare förutsättning är att amorteringsanstånd lämnas vissa av varvets
kunder.
juni sep. dec.
Likviditetsbehov
(milj. kr.) 450 520 450
Likviditetsbehovet uppstår delvis som en följd av
planerade återbetalningar av lån till olika banker om ca 150 mUj. kr.
Kockums AB har hemställt att staten bevUjar bolaget
ett lån för att lösa likviditetsproblemen.
3.3
Insatser för alternativ produktion vid svenska varv
Svenska Varv har som tidigare nämnts erhållit 35
milj. kr. för projektering av alternativ verksamhet. Inom bolaget har arbetet
med att utveckla sådana produkter hunnit längst i fråga om förtillverkade
pråmbaserade petrokemiska fabriker. Svenska Varv har tUlsammans med det danska
ingenjörsbolaget H. Topsoe A/S utvecklat olUca petro-kemsika fabriker för
förädling av naturgas till bl. a. ammoniak, urea (kvävegödsel) och metanol.
Fabrikerna kan operera antingen på flyttbara pråmar till havs eller som
permanenta anläggningar på land. TUI-verkningen kan ske vid koncernens större
varvsenheter.
Affärsidén
bygger på att det finns en stor mängd fynd av små gaskällor tUl havs, vilka är
aUtför små att ekonomiskt motivera en rörledning till land, men tillräckUgt
stora att under flera år försörja flytande petrokemiska fabriker med råvara. I
länder med dåligt utvecklad infrastmktur kan vidare uppförandet av
komplicerade fabriker vara förenat med störte investeringskostnader och längre
byggnadstid än vad som är möjligt att åstadkonuna i industrialiserade länder.
FörtUlverk-ning i ett industrialiserat land kan därför medföra kortare leveranstider,
fastare och lägre priser samt bättre funktionsduglighet.
Den petrokemiska industrin tillhör en av de största
och mest expen-siva industrisektorerna i världen. IntemationeUa bedömningar
beräknar investeringsvolymen för investeringar i petrokemi- och naturgasanläggningar
tUl ca 275 miljarder US doUar för perioden 19761985.
Svenska
Varv bedömer att den av dem utvecklade fabriken är konkurrenskraftig med
konventioneUt byggda anläggningar. Merkostnaderna för pråm, bogsering och viss
extrautrustning kompenseras näm-
Prop. 1977/78:174 12
ligen
av lägre kostnader för montage, markarbeten och infrastruktur. De kortare
leveranstiderna medför dessutom lägre räntekostnader under byggnadstiden.
Företaget bedömer det möjUgt att sälja upp tUl två anläggningar per år. F.n.
pågår också förhandUngar med flera möjUga köpare och offerter har lämnats.
Byggandet av en anläggiung ger sysselsättning för
ca 1 200 inom Svenska Varv under ett år.
Inom Kockumskoncernen har utveckling av altemativa
produkter lämpade för moduItiUverkning och montering vid varv pågått sedan
mitten av 1960-talet. Kockums marknadsför nu anläggningar för kon-densering av
naturgas, avsaltning av havsvatten samt vindkraftverk för placering på land
eller tUl sjöss. Vidare offereras kompletta anläggningar för värme- och
elgenerering tUl kommuner.
4
Föredraganden
Utvecklingen av sjöfarts- och varvskonjunkturerna
under andra halvåret 1977 och början av år 1978 har karaktäriserats av en
fortsatt kraftig obalans mellan tiUgång och efterfrågan på tonnage. Fraktsatserna
ligger kvar på en oförändrat låg nivå för både torrlast och olja. Aktiviteten
på fartygsmarknaderna är därför låg. Den iiuieUggande orderstocken vid
världens varv är den lägsta sedan år 1966 och ger sysselsättning endast för ca
ett år framåt. Situationen växlar dock starkt från land tUl land.
I prop. 1976/77:139 om vissa varvsfrågor framhöU jag
mot bakgrund av en redogörelse för varvsindustrins situation att det var angeläget
att statsmakterna underlättade för den svenska varvsindustrin att anpassa sig
till den ändrade marknadssituationen. Detta borde ske genom en neddragning av
den samlade kapaciteten i en takt och till en nivå som är samhällsekonomiskt
försvarbar men som också från företagsekonomisk synpunkt kunde bedömas som
rUctig på längre sUt. £>e fyra storvarven beräknades komma att minska sin
personalstyrka med ca 6 500 personer under åren 19741979, vartill skulle
läggas ca 2 200 s. k. entreprenadanställda som inte skulle kimna beredas
sysselsättning vid varven.
I den situation som då förelåg ansåg jag att
ställning inte borde tas tUI frågan om ytterligare nedläggningar av enskilda varvsanläggningar
utöver den pågående nedläggningen vid Eriksbergsvarvet. Jag kimde emellertid
inte utesluta att ytterligare neddragningar inom den svenska varvsindustrin
kunde bli nödvändiga inom de närmaste åren. En sådan reduktion torde inte kimna
ske utan struktiurella förändringar i form av nedläggning av en enskild
varvsanläggning. Jag framhöll vidare att det borde ankonmia på ledningen för
den statliga varvskoncernen att under år 1978 pröva denna fråga, liksom
fördelningen av en ka-
Prop. 1977/78:174 13
pacitetsneddragning
mellan olika varvsenheter. Jag räknade då med att ett slutligt
ställningstagande i denna fråga måste ske före utgången av år 1979, varvid
bl.a. de sysselsättningsmässiga konsekvensema måste övervägas.
Ett antal arbetsgrapper inom industridepartementet
arbetar f. n. med bedömningar av de framtida marknadsfömtsättningarna och
konkurrensmöjligheterna för de svenska varven, de arbetsmarknadsmässiga
konsekvenserna av olika neddragningar av kapaciteten, lämplig straktur vid
olika kapacitetsalternativ och de härav föranledda finansiella konsekvenserna.
I fråga om storvarven omfattas både Svenska Varv och Kockums av bedömningarna.
De hittiUsvarande resultaten av arbetsgruppernas bedömningar visar klart att
en ytterligare minskning av kapaciteten inom svensk varvsindustri är ofrånkomUg
med hänsyn till marknadsföratsättningaraa. De slutliga förslagen från
arbetsgrapperaa kan förutses komma att ha så vittomfattande konsekvenser i olika
hänseenden att mycket ingående överväganden måste göras. Enligt min mening
står det dock klart att den föratsedda kapacitetsminskningen måste få formen av
en ytterligare nedläggning av en eller flera varvs-enheter. Beslut härom bör
med hänsyn tUl de väntade stora förlusterna för varvsindustrin fattas under år
1978.
TiU de nämnda frågorna avser jag att återkomma i
juni i år med förslag till åtgärder. Frågan om en utökning av stödet till
beställare av fartyg och om finansiellt stöd till Svenska Varv och Kockums bör
dock behandlas av riksdagen under innevarande riksmöte. De akuta finansiella
problemen skulle nämligen i annat fall tvinga företagen att vidta sådana
åtgärder att en långsiktig strukturanpassning av den svenska varvsindustrin
försvårades. Jag tar nu upp dessa frågor liksom frågan om att genom insatser
för alternativ produktion redan nu kunna påskynda en önskvärd omställning av
branschen.
4.1
StatUgt stöd till fartygsbeställare
Fr. o. m. den 1 juli 1977 infördes ett temporärt
stödsystem till far-tygsbestäUare (prop. 1976/77:139, NU 1976/77:53, rskr
1976/77: 343). Stödet omfattar dels avskrivningslån som kan uppgå till 30% av
kontraktspriset på bestäUt fartyg, dels statliga kreditgarantier intill 70 % av
kontraktspriset. Syftet med beställarstödet är huvudsakligen att åstadkomma en
övergång från lager- till orderproduktion vid varven. Stödet kan efter särskild
prövning i varje enskilt fall lämnas även för beställningar gjorda före den 1
juli 1977 för vilka allvarlig risk för av-beställning föreligger tiU följd av
bestäUares ekonomiska oförmåga att fullfölja beställningen. I dessa fall gäller
särskilda begränsningar vad avser stödets storlek. Stödet kan i särskilda fall
utgå också till utiändska beställare (jfr. NU 1976/77: 53 s. 10). Ramarna för
avskrivningslån
Prop. 1977/78:174 14
och
kreditgarantier uppgår tiU 1 300 mUj. kr. resp. 3 100 milj. kr.
Hittills har lån och garantier tiUstyrkts av
nämnden för fartygskredit-garantier för ett fyrtiotal fartyg. Det tillstyrkta
stödet uppgick den 1 mars 1978 till sammanlagt ca 3 900 milj. kr. Av de ramar
riksdagen har fastställt för stödet återstod därmed efter vissa reservationer
huvudsakligen för räntor 158 mUj. kr. för avskrivningslån och 184 milj. kr.
för garantier.
Vid samma tidpunkt fanns hos nämnden för
fartygskreditgarantier 14 ännu ej prövade ansökningar avseende en sammanlagd
ordersumma om drygt 2 200 mUj. kr.
Stödet har verksamt bidragit tiU att förbättra
sysselsättningsläget vid de svenska varven. Orderstockens längd varierar dock
starkt från varv tiU varv. För vissa varv är beläggningssituationen därför
sådan att beslut om fortsatt produktion måste fattas under våren 1978 om
sysselsättningen inte allvarligt skall hotas.
Erfarenheterna av lagerproduktionen har varit
sådana att jag inte ser sådan produktion som ett realistiskt alternativ att
lösa dessa sysselsättningsproblem.
Mot denna bakgrund finner jag det angeläget att
ramen för avskrivningslån och garantier tiU beställare av fartyg i begränsad
omfattning utvidgas. I huvudsak bör gäUande regler för detta stöd tillämpas
även i fortsättningen. Vissa ändringar anser jag dock vara nödvändiga.
Med hänsyn tUl att frågan om utformningen av en
eventueU fortsättning av beställarstödet övervägs inom en av de tidigare
nämnda arbetsgmpperna bör det utvidgade stödet utgå endast i de fall varven av
produktionstekniska skäl måste fatta beslut om fortsatt produktion före den 1
augusti 1978 för att imdvika friställningar. Ett villkor bör vidare vara att
fartygen levereras före utgången av år 1979. Regeringen bör pröva varje enskUt
faU för att stödet skall kunna anpassas dels tiU den neddragning av kapaciteten
som jag anser bör påbörjas redan nu, dels tUl mer livskraftig produktion. Regeringens
prövning skall också avse stödets förenlighet med våra internationella
åtaganden på handelsområdet. Liksom hittills bör det dock ankomma på
fullni,äktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantierna.
Med hänsyn till beläggningssituationen för varven
och den inneliggande ansökningsvolymeii om stöd tiU fartygsbestäUare bedömer
jag att lån- och garantiratnai;pa bör utvidgas med 175 resp. 600 mdj. kr. Jag
förordar sålunda att regeringen; föreslår riksdagen att för kreditgarantier
tiU fartygsbestäUare under tiden denl juli 1977den 30 juni 1978 fastställa en
ram av 3 700niilj. kr. Vidare förordar jag att under samma period medel anvisas
med ytterligare 175 milj. kr. för statliga avskrivningslån till
fartygsbestäUare, De nya regler för beställningsstöd som jag nyss har redogjort
för bör även tillämpas för eventueUt outnyttjade lån och garantier.
Prop. 1977/78:174 15
4.2
Svenska Varv AB
I enlighet med beslut av rUcsdagen (prop.
1976/77:139. NU 1976/ 77: 53, rskr 1976/77: 343) samordnades i mitten av förra
året de statsägda varven. Det då bildade Svenska Varv AB är moderbolag inom
den statliga varvskoncernen. Detta bolag erhöll vid bildandet ett aktiekapital
av 600 milj. kr., en reservfond av 300 milj. kr. och ett bidrag av staten med
375 milj. kr. för att öka dess soliditet. Bolaget erhöll dessutom 35 mUj. kr.
att användas för projektering av alteraativ verksamhet och 25 mUj. kr. för
vissa investeringar vid Cityvarvet i Göteborg. Bolaget fick vidare ett
särskilt anslag av 859 milj. kr. för att täcka förluster i samband med
avvecklingen av Eriksbergsvarvet.
Fullmäktige i riksgäldskontoret har bemyndigats att
teckna garantier till den statiiga varvskoncernen avseende förlusttäckning för
högst 800 milj. kr. för verksamheten åren 1977 och 1978.
Storleken av kapitaltillskottet grundade sig dels
på att förluster på fartygsproduktionen under åren 19771980 skuUe täckas av
värdega-ranlier och stödet tiU beställare av fartyg, dels på att valutakursförluster
och förluster på kundfordringar skuUe uppgå tUl högst 500 milj. kr under samma
period. Denna bedömning innebar en ökning av den av varvsföretagen föratsedda
förlusten på ca 400 mUj, kr.
Det kan nu konstateras att bedömningen inte i
tUlräcklig utsträckning beaktar de risker som efter hand visat sig föreligga i
fråga om fraktmarknaden och redares betalnings- och överlevnadsförmåga och inte
heUer förutsågs den exceptionella kursutvecklingen för främst schweizerfranc.
Det preliminära bokslutet för år 1977 för den
statliga varvskoncernen visar en förlust av ca 2 230 mUj. kr. Härav svarar
valutaförluster för 855 mUj. kr. och förlustreserveringar avseende
lagerproduktion och kundfordringar för sammantaget närmare 1 450 milj. kr.
Sedan de av staten ställda värdegarantiema, varav högst 400 milj. kr. får
utnyttjas för år 1977, tagits i anspråk återstår en beräknad förlust av ca 1
830 mUj. kr.
För år 1978 beräknar Svenska Varv att resultatet
för koncernen skall visa en förlust av 1 550 milj. kr. Härav beräknas
rörelseresultatet, inkl. förlustreserveringar för den egna lagerproduktionen,
uppvisa ett underskott av 850 milj. kr. Resterande 700 mUj. kr. utgör
reserveringar för olika förlustrisker. Sedan de av staten ställda
värdegarantierna, 400 milj. kr., har utnyttjats skulle år 1978 visa en förlust
av 1150 milj. kr.
De båda åren 1977 och 1978 skulle sålunda
sammantagna resultera i en förlust av ca 2 980 milj. kr. efter avdrag av
värdegarantiema.
Resultatet för år 1977 innebär att Svenska Varv har
förbrakat sitt aktiekapital. Företaget behöver således ett kapitaltiUskott före
den 1 juli 1978 för att likvidationsskyldighet skall kunna undvikas.
För
att täcka Svenska Varvs föriust för år 1977 och för att undvika
Prop. 1977/78:174 ,6
att
två tredjedelar av aktiekapitalet har förbrukats före utgången av år 1978
behövs en soliditetsförbättring som inte bör vara mindre än 2 000 milj. kr.
Som jag förut har nämnt avser jag att återkomma med
förslag till åtgärder för varvsindustrin under juni 1978. Jag avser då bl. a.
föreslå att koncernen erhåller en soliditet som är lämplig med hänsyn tiU verksamhetens
omfattning. Efter en proposition i frågan torde ett riksdagsbeslut kunna
föreligga tidigast i november 1978. Då Svenska Varvs soliditet behöver
förbättras före den 1 juli 1978 förordar jag att medel för detta anvisas
innevarande budgetår.
Soliditetsförbättringen för Svenska Varv anser jag
bör ske genom dels ett medelstillskott, dels genom att ytterligare
värdegarantier teclcnas utöver befintlig ram.
Det är angeläget att förlusterna på
kundfordringarna inte behöver realiseras innan slutlig förlust har kunnat
konstateras, Jag finner det därför ändamålsenligt att värdegarantier kan lämnas
också för den i bokslutet för år 1977 gjorde reserveringen för kundförluster om
950 milj. kr. De bedömda förlusterna för produktion i egen regi uppgår till
närmare 500 mUj. kr., dvs. ca 100 milj. kr. mer än vad som får utställas i
värdegarantier för år 1977. Inte heller denna förlust bör realiseras innan
slutlig förlust har kunnat konstateras. Detta blir sammantaget alltså 1 050
milj. kr. som jag anser bör täckas genom värdegarantier. Det bör ankomma på
regeringen att i anslutning tUl de riktlinjer som lämnades i prop. 1976/77:139
utforma de närmare föreskrifter som behövs för tillämpningen av dessa
värdegarantier. Dessa riktiinjer bör också avse det av riksdagen tidigare
lämnade medgivandet att lämna sådana garantier för högst 800 milj. kr.
Återstående del av behövlig soliditetsförbättring,
950 milj. kr., bör tUlföras genom ett kontant tillskott. Härav avser 855 milj.
kr. att täcka nu beräknad valutaförlust för år 1977. Den verldiga förlusten kan
dock konstateras först när de utländska lånen har amorterats. Statens utbetalningar
av medel till bolaget för detta ändamål bör därför ske i samband med dessa
amorteringar.
4.3
Kockums AB
Kockumskoncernen är sedan år 1977 organiserad med
ett moderbolag, Kockums AB, för gemensamma koncemfunktioner och ett antal
helägda dotterbolag för olika rörelsegrenar. Huvuddelen av verksamheten
bedrivs i Kockums Varv, rederirörelsen och Kockums Industri. Dessa svarar
tUlsammans för ca 95 % av omsättningen år 1977. Varvet svarar ensamt för två
tredjedelar av koncernens omsättning på drygt 2 000 milj. kr.
Prop. 1977/78:174 17
Varvet är efter omfattande investeringar under
1970-talet det jämte Uddevallavarvet modernaste varvet i Sverige.
Under senare år har varvet omorienterat sin
produktion från stora tankfartyg tUl specialfartyg för transport av flytande
naturgas, s. k. LNG-fartyg. Varvet producerar f. n. två sådana fartyg i egen
regi. Dessa beräknas bli färdigställda under år 1979. Varvet planerar att bygga
ett tredje LNG-fartyg. Ansökan om statliga kreditgarantier för att finansiera
byggandet har av fullmäktige i riksgäldskontoret överlämnats till regeringens
prövning. Kockums Varv har begärt att regeringen f. n. inte skall ta ställning
tUI ansökningen. Föratom de två LNG-far-tygen består orderstocken av ett störte
tankfartyg med planerad leverans under våren 1978 och två Ro/Ro-fartyg med
leverans under år 1979. Denna beläggning täcker inte kapaciteten, varför
företaget inlett förhandlingar med de fackliga organisationerna om att minska
personalen.
Kockums har ett betydande rederiengagemang genom
andelar i 14 stora tankfartyg. Dessa ingår i Kockums rederirörelse.
Kockums har under hela 1970-talet redovisat vinst
för varvet. Rederirörelsen har särskilt under senare år uppvisat stora
förluster.
För år 1977 redovisar Kockums Varv en vinst på ca
70 milj. kr. medan rederirörelsen visar en förlust på ca 120 milj. kr.
För
år 1978 har Kockums budgeterat varvets resultat till ett överskott av ca 75
milj. kr. Budgeten är baserad på att ett beslut om garantier för det tredje
LNG-fartyget fattas av regeringen under mars månad 1978. Kockums har begärt att
regeringen inte nu tar stäUning till företagets ansökan om garantier. Kockums
beräknar att senareläggningen av detta fartyg medför att resultatet försämras
med ca 20 milj. kr. för år 1978. För rederirörelsen beräknas förlusten under år
1978 under fömtsättning av oförändrat låga fraktsatser uppgå tUl ca 160
milj. kr.
Kockums har i motsats till Svenska Varv i bokslutet
för år 1977 och prognosen för år 1978 inte ansett sig böra göra reserveringar
för kundfordringar på redare som inte har kunnat fullgöra sina betalningsförpliktelser.
Kockums har inte heller ansett sig böra göra nedskrivningar för egna
fartygsandelar. Vidare tillämpas redovisningsprincipen att fördela ännu inte
realiserade valutaförluster för vissa långfristiga skulder över lånens
sammanlagda löptid.
Kockums bar tidigare haft en god likviditet dels
genom den höga räntabiliteten, dels genom att kontantförskotten som regel
överstigit kapitalbindningen i material och pågående arbeten. Genom uteblivna
beställningar har likviditetsnivån successivt sjunkit och är f. n. mycket
ansträngd och helt beroende av statiiga garantier och stödåtgärder.
Kockums beräknar att ett behov av likviditetsförstärkning
föreligger i juni år 1978 på 450 milj. kr. Behovet beräknas öka med 70 milj.
kr.
Prop. 1977/78:174 18
tUl
september vilket är högsta nivån under år 1978. Vid utgången av året beräknas
likviditetsbehovet ha sjunkit till 450 milj. kr. Av likviditetsbehovet avses
150 milj. kr. användas för återbetalning av befintUga lån.
Kockums anser sig i dagens situation inte på egen
hand kunna åstadkomma den erforderliga likviditetsförstärkningen. Jag delar
Kockums bedömning härvidlag. Det torde stå klart att utan en
likviditetsförstärkning för bolaget är en betalningsinstäUelse oundviklig. En
sådan drastisk utveckling anser jag aUvarligt skulle försvåra det arbete som
nu pågår både inom företaget och regeringskansliet för att åstadkomma en
lämplig, långsiktig strukturanpassning av verksamheten.
Jag anser därför att staten bör medverka för att
tillfälligt lösa Kockums lUtviditetsproblem under år 1978. Samtidigt viU jag
betona angelägenheten av att detta inte får leda tiU att ansträngningarna inom
företaget att finna mera långsiktiga lösningar på företagets problem minskas.
Mot Kockums bedömning av storleken av likviditetsbehovet har jag inte något att
erinra. Jag ser det vidare som naturligt att Kockums kreditgivare medverkar
till att lösa företagets akuta likviditetsproblem genom att medge
amorteringsanstånd eller på annat sätt medge en förlängd kredittid.
Jag förordar att Kockums beviljas ett lån på 340
milj. kr. Beloppet har beräknats med hänsynstagande till att banker och övriga
kreditgivare medverkar tiU att lösa Kockums likviditetsproblem. Det bör ankomma
på regeringen att faststäUa de närmare vUlkoren för lånet.
4.4
Insatser för alternativ produktion
Svenska Varv AB har som förut nämnts erhålUt 35
milj. kr. för projektering av alternativ verksamhet. Jag framhöll i prop.
1976/77:139 att det är nödvändigt att staten medverkar tUl och påskyndar en
diversifiering av verksamheten vid koncernens varv. Jag uteslöt inte att ytterligare
medel i ett andra steg kunde behövas, men att erfarenheten av de närmaste årens
verksamhet dessförinnan borde utvärderas.
Inom Svenska Varv har arbetet med att utveckla
altemativa produkter hunnit längst i fråga om förtiUverkade pråmbaserade
petrokemiska fabriker. Sålunda har olika typer av petrokemiska fabrUcer
utvecklats för förädling av naturgas tiU bl. a. ammoniak, urea (kvävegödsel)
och metanol. Fabrikerna kan tillverkas vid koncernens större varvsehheter.
Affärsidén bygger på att det finns en stor mängd
fynd av gaskäUor till havs, vilka är aUtför små för att det av ekonomiska skäl
skaU Vara motiverat att bygga en rörledning till land, men tUlräckligt stora
för att under flera år försörja flytande petrokemiska fabriker. I länder med
dåligt utvecklad infrastruktur kan vidare uppförandet av komplicerade fabriker
vara förenat med större investeringskostnader än vad som är
Prop. 1977/78:174 19
möjligt
att åstadkomma i industrialiserade länder. FörtUIverkning i ett
industrialiserat land skulle därför kunna medföra kortare leveranstider,
fastare och lägre priser samt bättre funktionsduglighet.
Den petrokemiska industrin bedöms vara en expansiv
industrisektor. Svenska Varv bedömer att den av dem utvecklade fabriken är
konkurrenskraftig och att företaget kan sälja upp tUl två aiUäggningar per år.
F. n. pågår också förhandlingar med några möjliga köpare.
Inom Kockumskoncernen har utveckling av alternativa
produkter lämpade för modultillverkning och montering vid varv pågått sedan
mitten av 1960-taIet. Kockums marknadsför f. n. anläggningar för kon-densering
av naturgas, avsaltning av havsvatten samt vindkraftverk för placering på land
eller tUl sjöss. Vidare offereras kompletta anläggningar för värme- och
elgenerering tiU kommuner.
Den
svåra situationen för varvsindustrin understryker angelägenheten av att alla
realistiska möjligheter att utveckla och sälja altemativa produkter tas
tillvara. Svenska Varv anser att de förhandlingar som f. n. pågår inom en snar
framtid kan leda till försäljningsavtal rörande en flytande petrokemisk fabrik.
Även andra projekt kan bli tänkbara. Med hänsyn till att detta är en ny
affärsidé där anläggningen ännu inte har hunnit provas av någon köpare kan de
svenska varven få bära en del av de ekonomiska risker som är förbundna med att
ta fram referensanläggningar. Då det här rör sig om mycket kostnadskrävande
anläggningar bör staten medverka i denna uppbyggnadsprocess mot en ny
produktionsinriktning genom att underlätta anskaffningen av riskkapital. I ett
första steg anser jag att 250 milj. kr. bör finnas tUlgängliga för att efter
regeringens prövning kunna stäUas till förfogande som avskrivningslån.
Eftersom försäljningsavtal ganska snart kan komma att träffas är det nödvändigt
att staten har möjlighet att redan under första halvåret i år kunna ställa
behövliga medel till förfogande för lovande projekt.
5
Hemställan
Jag
hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna de ändrade riktlinjer för
garantier och lån till
fartygsbeställare som jag har förordat,
2. bemyndiga fuUmäktige i riksgäldskontoret att tiU utgången av juni 1980
ikläda staten garantier till fartygsbeställare till ett sammanlagt belopp av
högst 600 000 000 kr. utöver tidigare bemyndigande om 3 100 000 000 kr.
avseende upplåning i anslutning till beställning av fartyg hos svenska varv,
3. till Avskrivningslån till beställare av fartyg på tilläggsbudget III
till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 175 000 000 kr.,
Prop. 1977/78:174 20
4. till Medelstillskott titt Svenska Varv AB på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 950 000 000 kr.,
5. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att tiU utgången av år 1978
ikläda staten garantier tUI den statiiga varvskoncernen till ett sammanlagt
belopp av högst 1 050 000 000 kr. avseende förlusttäckning för kundfordringar
och fartygsproduktion,
6. medgiva att de garantier tiU ett sammanlagt belopp av 800 000 000 kr.,
som enligt av riksdagen förat lämnat bemyndigande får lämnas till varvsföretag
ingående i en statlig varvskoncern, även får gälla kundfordringar,
7. tUl Lån till Kockums AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag
av 340 000 000 kr.,
8. till Avskrivningslån till varvsföretag på
tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för låne
understöd anvisa ett investeringsanslag av 250 000 000 kr.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
Jag är beredd att ställa utredningsmaterial till
vederbörande riksdagsutskotts förfogande.
6
Beslut
Regeringen ansluter sig tUl föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga
de förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop.
1977/78:174 21
Bilaga 1:1 SVENSKA VARVKONCERNEN
Preliminär resultaträkning är 1977 (milj. kr.)
Fakturerad försäljning +4 655,6
Övriga rörelseintäkter -j- 12,4
Rörelsens kostnader 4 201,0
Förlustriskreservering pågående produktion 464,2
Reservering för annulleringskompensationskrav 96,2
Rörelseresultat före avskrivningar och räntor 93,4
PlanenUga avskrivningar 203,0
Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar 296,4
Reservering för kundfordringsrisker 832,0
Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader l 128,4
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter -H 611,7
Räntekostnader 705,9
Kursdifferenser, netto 855,3
Resultot efter finansieUa intäkter och kostnader 2 077,9
Extraordinära intäkter och kostnader
StatUg värdegaranti + 400,0
övriga intäkter -f- 10,9
övriga kostnader 196,7
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt l 863,7
Bokslutsdisposilioner
Upplösning av lagerreserv -f 62,8
övrigt -f- 7,6
Resultat före skatt 1 793,3
Skatt 3,9
Periodens resultat 1 797,2
FörlusttäcknJng avseende Eriksberg -\- 40,4
Periodens resultat efter förlusttäckning l 756,8
1977-01-01
1977-12-31
2 485,1
1 489,9
892,7
580,5
450,1
485,0
872,4
992,5
164,8
M2,]
338,7
293,1
2 976,9
3 216,7
398,2
743,3
357,2
Prop.
1977/78:174 22
Bilaga 1:2 SVENSKA VARVKONCERNEN
Preliminär balansräkning 1977-12.31 (milj. kr.)
Tillg å ngar
Omsättningstillgångar
Likvida
medel
Växelfordringar
Kundfordringar
Övriga
fordringar
Förskott tUl leverantörer
Material
Produkter i arbete
Förlustreservering
för produkter i arbete
Statlig värdegaranti
Summa omsättningstUIgångar 7 782,5 6783,7
Sveriges Riksbank, spärrkonto 6,6 0,5
A nläggningslillgångar
Långfristiga fordringar samt aktier och andelar
Växelfordringar
3 703,2
4 037,1
Övriga
fordringar
137,0
60,9
Förskott
till leverantörer
23,4
7,8
Aktier
och andelar
13,2
3,5
Goodwill
12,7
5,3
Patent
och aktiverade utvecklingskostnader
4,5
0,8
Summa
långfristiga fordringar.
aktier
och andelar
3 894,0
4 115,4
Statlig
värdegaranti
15,3
Anläggningar
Ofullbordade
anläggningar
444,5
28,2
Maskiner
och inventarier
676,6
928,2
Skepp
85,9
443,1
Byggnader
och tomter med markanläggningar
1069,2
1 209,0
Summa
anläggningar
2 276,2
2 608,5
Summa
anläggningstillgångar
6 170,2
6 739,2
Summa
tUlgångar
13 959,3
13 523,4
Skulder
och eget kapital 1977-01-01
1977-12-31
Kortfristiga
skulder
Växelskulder
55,1
94,2
Leveraotörsskulder
491,7
477,5
Diverse
lån
1 438,7
2 046,3
Övriga
skulder
965,9
1 536,1
Ålerköpsgaranliåtagande
49,0
Avgår
statlig värdegaranti
27,5
Reservering
för valutarisker
386,7'
Förskott
från kunder
2 121,5
1 150,3
Skatteskulder
10,1 5 469,7
8,3
Summa
kortfristiga skulder
5 334,1
Avsatt
för förlustrisker och borgensåtaganden
204,1
Prop. 1977/78:174 23
30,9
11,5
5 441,6
6 880,1
708,0
686,8
112,9
185,0
358,4
494,2
77,2
1,5
134,4
6 863,4
8 259,1
101,7
41,2
Långfristiga skulder Växelskulder Diverse lån
Obligationslän Övriga skulder Avsatt till pensioner Stiftelser Förskott från
kunder
Summa långfristiga skulder Beskattat värderegleringskonto
Minoritetsintresse
0,2
0,3
Eget
kapital
Bundet
eget kapital
Aktiekapital
Bundna
fonder
Koncemreserv
För
särskilt ändamål avsalta medel
600,0 300,0 189,3 435,0
600,0 300,0 106,4 435,0
Fritt eget kapital Arets resultat
_
1 756,8
Summa
eget kapital
1 524,3
315,4
Summa
skulder och eget kapital
13 959,3
13 523,4
11 utgående balansräkningen fördelad på berörda
balansposter.
Prop.
1977/78:174 24
Bilaga 2:1 KOCKUMS VARV (SHIPYARD)
AB
preliminär resultatuppställning 1977 (milj. kr.)
Fakturerad försäljning 1 335,3
Material, löner m.m. 1 141,1
Forsknings- och utvecklings
kostnader 11,8
Avgår: Erhållna bidrag 2 8,9
Rörelseresultat före avskrivning
enligt plan 185,3
Avskrivning enUgt plan 50,4
Rörelseresultat Finansiellt resultat Utdelning på aktier
Intäktsräntor Koncernbolag övriga
68,1 129,1
197,2
134,9
Kostaadsräntor Moderbolag Övriga koncernbolag Övriga
71,3
0,3
188,6
260,2
Avskrivning
kapitalrabatt
1,3
64,3
Resultat
före bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner
Förändring
av lagerreserv
Överavskrivning
Ianspråktagande
av arbets-
miljöfond
Koncernbidrag
85,4 -17,0
2,7 138,2
70,6 67,1
Resultat
före skatt
3,5
SkaU
3,5
Arets
nettoresultat
0
Prop. 1977/78:174 25
Bilaga 2:2 KOCKUMS VARV (SHIPYARD)
AB
Preliminär uppställning över tiUgångar 1977-12-31 (milj.
kr.)
Tillgångar
Omsättningstillgångar
Kassa-
och banktUlgodohavanden
34,7
Kundfordringar
Växelfordringar
Koncernbolag
253,9
Övriga
1 474,6
Reversfordringar
Koncernbolag
323,6
övriga
716,6
Övriga fordringar
66,6
2 835,3
Fordringar
koncernbolag
153,4
Förutbetalda
kostnader och
upplupna
intäkter
8,9
Andra
fordringar
Reversfordringar
4,9
övriga fordringar
11,8
16,7
Varulager
610,5
Förskott
lill leverantörer
13,3
3 672,8
Spärrkonton
hos Riksbanken
Investeringsfond
5,2
Arbetsmiljöfond
5,2
A nläggningslillgångar
Kapitalrabatt 6,4
Aktier O,!
Förskott till leverantörer
Pågående anläggningsarbeten 4,5
Maskiner och inventarier 291,2
Byggnader 451,7
Mark och övrig fast egendom 147,8 901,7
4 579,7
Skulder
och eget kapital
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kortfristiga
skulder
Växelskulder
41,2
Skulder
till koncernbolag
Moderbolag
433,0
Övriga koncernbolag
433,0
Leverantörsskulder
129,5
Skatteskuld
1,0
Upplupna
kostnader och
fönitbetalda
intäkter
181,9
Övriga
kortfristiga skulder
1 030,0
Förskott
från kunder
Koncernbolag
Övriga
416,1
416,1
2 232,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Långfristiga
skulder
Växelskulder
25,0
Reverslån
Moderbolag
211,0
Övriga
1 476,0
1 687,0
Förskott
från kunder
72,5
Avsatt
till pensioner
PRI-pensioner
94,9
Övriga pensioner
26,4
121,3
Obeskattade
reserver
Lagerreserv
112,0
Ackumulerad
överavskrivning
197,9
Investeringsfond
för rörelse
11,3
Arbetsmiljöfond
Eget
kapital
Bundet
eget kapital
Aktiekapital 1 OOOOOO å
nom 100 kr
100,0
Reservfond
20,0
120,0
Fritt
eget kapital
Balanserad vinst
Arets nettoresultat
0
0
A
nsvarsförhindelser
Borgenförbindelser
Moderbolag
688,0
Övriga
134,4
822,4
Andra
ansvarsförbindelser
19,0
StäUda
panter
BanktiUgodohavaaden
Accepterade
växlar
1 714,1
Reversfordringar
1040,2
Fastighetsinteckningar
494,5
Företagsinteckningar
190,0
1 905,8
321,2
120,0
841,4
3 438,8
Prop.
1977/78:174 27
Bilaga 2:3 KOCKUMS REDERIRÖRELSE
Preliminär resultatuppställning 1977 (milj. kr.)
Fakturerad försäljning 26,8
Material,
löner m.m. 38,7
Rörelseresultat före avskrivning enligt plan 11,9
Avskrivning
enligt plan 43,3
Rörelseresultat 55,2
FinansieUt resultat
Intäktsräntor
Koncernbolag 1,4
Övriga
Kostnadsräntor
Koncembolag 62,1
övriga 1,2
Resultat före extraordinära
poster och bokslutsdispositioner 117,1
Extraordinärt resultat 1,4
Resultat efter extraordinära poster 118,5
Bokslutsdispositioner
Förändring av ackumulerad överavskrivning + 1,2
övriga dispositioner 0,4
Koncernbidrag -|-117,9
Resultat före skatt 0,2
Skatt 0,1
Arets nettoresultat 0,1
Prop.
1977/78:174 28
Bilaga 2:4 KOCKUMS REDERIRÖRELSE
Preliminär uppställning över tillgångar och skulder
1977-12-31 (milj. kr.)
TiUgångar
OmsättningstiUgångar
Kassa- och banktUlgodohavanden 5,1
Fordringar på koncembolag 25,3
Fömtbetalda kostnader och upplupna intäkter 4,1
Andra fordringar 5,3
Vamlager 6,1
Omsättningstillgångar, totalt 45,9
Anläggningstillgångar
Fartyg 753,4
Balansomslutning 799,3
Skulder och eget kapital
Kortfristiga skulder
Växelskulder, koncembolag 38,1
Skulder till koncembolag 20,3
Skatteskulder 0,1
Fömtbetalda intäkter ocb upplupna kostnader 2,1
Övriga kortfristiga skulder 93
Kortfristiga skulder, totalt 69,9
Långfristiga skulder
Växelskulder, koncernbolag 207,3
Skulder tiU koncernbolag
Moderbolag 0,1
Övriga koncembolag 450,7
Reverslån 6,8
Andra långfristiga skulder ____ 5
Långfristiga skulder, totalt 670,5
Obeskattade reserver
Ackumulerad överavskrivning 54,1
Övriga obeskattade reserver ____ L5
Obeskattade reserver, totalt 55,6
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital 1,7
Reservfond 0,3
Fritt eget kapital
Balanserat resultat 1,2
Arets nettoresultat 0J_
Eget kapital, totalt 3,3
Balansomslutning 799,3
Prop. 1977/78:174 29
Bilaga 2:5 Kockumskoncemen 5 år I
sammandrag
1977»
1976
1975 1974 1973
Bruttoinvesteringar
i anläggningar och fartyg (inkl. ofullbordade anläggningar) (milj. kr.)
404,7
221,3 371,0 320,7 246,4
Medeltal
anställda
7 959
8
272 8 473 7 781 7 182
Kostnader för löner inkl. sociala
avgifter (milj. kr.)
681,4
657,8 593,0 474,9 377,9
RäntabUitet
före skatt på
genomsnittiigt
tot. kapital
genomsnittligt
justerat eget kapital
4,7%
6,1% 7,2% 13,5% 11,1% 4,2%
13,0% 47,6% 48,9%
Rörelseintäkter (milj. kr.) 2 015,7 2001,8 1572,1 1664,6 1232,2
Rörelseresultat (nrilj. kr.) 94,2 134,6 144,8 231,2 157,5
Finansiellt resultat
(milj.kr.) 164,6 114,1 _57,6 18,3 6,8
Extraordinärt resultat
(milj.kr.) 0,7 1,4 5,0 34,8 0,7
Resultat efter extraordi
nära poster 61,8 30,9 92,2 247,7 151,4
i% avrörelseinläkter 3,1 1,5 5,9 15,4 12,3
Arets nettoresultat 6,9 10,3 15,2 31,0 19,9
Föreslagen utdelning
per aktie 3,0 3,0 3,0 2,5
totalt (milj. kr.) 9,0 9,0 9,0 7,5
1 Preliminära uppgifter.
Prop. 1977/78:174 30
Bilaga 2:6 Kockumskoncemen 5 är I
sammandrag (milj. kr.)
1977'
1976
1975
1974
1973
Tillgångar
likvida medel Kundfordringar Andra fordringar Lager
56,9 2521,0
132,9 1087,7
205,7
1 939,2
98,2
1144,6
174,1
1 713,0
86,3
1 212,8
222,8
1564,4
107,2
715,9
438,3
1 418,0
171,4
541,8
OmsättningstUIgångar
3798,5
3 387,7
3 186,2
2 610,3
2 569,5
Maskiner
och inventarier Fastigheter och pågående anläggningsarbeten övriga
anläggningstillgångai
351,9
717,1 778,5
361,5
732,8 486,3
353,3
709,8 326,1
229,7
640,6 203,0
136,6
449,1 84,3
AnläggningstiUgångar
1 847,5
1 580,6
1 389,2
1 073,3
670,0
Balansomslutning
5
646,0
4
968,3
4
575,4
3 683,6
3
239,5
Skulder
och eget kapital
Leverantörsskulder
Övriga kortfristiga skulder
189,0 2 171,4
195,2 1 626,4
202,6 1 719,3
229,0 1 012,8
212,5 1 018,9
Kortfristiga
skulder
2 360,4
1 821,6
1 921,9
1 241,8
1231,4
Revers-,
förlags- och
obligationslån
Övriga
långfristiga lån
2 376,5 107,6
2 143,6 141,9
1319,4 454,1
968,2 683,1
843,2 742,9
Avsatt
till pensioner
170,8
148,8
133,2
116,7
104,2
Långfristiga
skulder
2 654,9
2 434,3
1 906,7
1 768,0
1 690,3
Obeskattade reserver Aktiekapital Bundna reserver Fria
reserver
415,5
150,0
32,2
33,0
497,0 150,0
27,8 37,6
502,6
150,0
30,3
63,9
438,4
150,0
25,9
59,5
162,7
100,0
23,4
31,7
Eget
kapital
215,2
215,4
244,2
235,4
155,1
Balansomslutning
5 646,0
4 968,3
4 575,4
3 683,6
3
239,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
'
Preliminära uppgifter.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM Wt
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
56 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (56)
56 kopplingar i 25 dokument.
- Bet. 1982/83:NU55 om varvsindustrin (prop. 1982/83:147 delvis) s. 8 i texten
- Prop. 1980/81:131 om vissa varvsfrågor, m.m. s. 22 i texten
- Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten
- Bet. 1979/80:FiU13 Med anledning av propositionen 1979/80:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser avskrivning av oreglerade kapi… i texten
- Bet. 1979/80:SkU13 Angående begränsning av möjligheterna till avdrag för förlust i samband med överlåtelse av verksamhet s. 5 i texten