Sök i Ratio Lex

om anställning av kvinnor som befäl inom det militära försvaret m.m.

72 sidor, varav 72 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 72 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:185, om anställning av kvinnor som befäl inom det militära försvaret m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop
1977/78:185

Regeringens proposition

1977/78:185

om
anställning av kvinnor som befäl inom det militära försvaret m. m.;

beslutad
den 20 april 1978.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

ERIC
KRÖNMARK

Propositionens
huvudsakliga innehåll

På
grundval av betänkandet (SOU 1977:26) Kvinnan och försvarets yrken från
beredningen för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret läggs i
propositionen fram förslag som i princip ger kvinnor möjlighet att få anställning
som befäl inom det militära försvaret på samma villkor som män. Kvinnor som
skall anställas som yrkesbefäl förutsätts frivilligt genomgå utbildning som
motsvarar den grundutbildning som manliga befälsaspiran-ter får genom
värnplikten. Reformen kommer att genomföras stegvis.

1
en första etapp öppnas vissa militära yrken i marktjänst vid flygvapnet för
kvinnor. Dessa yrken är stridslednings- och sambandsbefäl samt flygtekniker
och flygverkmästare.

Kvinnor
kommer också att få tillträde till befattningar för reservofficer i trafikledningstjänst,
meteorolog och flygingenjör i marktjänst. Kvinnor får vidare möjlighet att bli
läkare och veterinär vid försvaret.

Vidareutbildad
civil personal - även kvinnor - skall få möjlighet att vinna anställning i
vissa kameralchefsbefattningar som nu är militära. Övergångsvis skall också
redan anställda kvinnliga tekniker och tekniska biträden samt viss frivillig
personal vid flygvapnet kunna få vidareutbildning för anställning som befäl.

Kvinnor
skall också på försök kunna rekryteras till befattningar för menig i driftvämet
och till specialistbefattningar i Sveriges beredskapsstyrka för FN-tjänst.

Slutligen
lämnas förslag om yrkesinfonnation om försvaret och om informationskurser för
både flickor och pojkar.

1
Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 185

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 2

Koncept

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-04-20

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Bohman, Ullsten, Romanus, Thuresson, Gustavsson, Antonsson, Mogård,
Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Wikström,
Johansson, Friggebo, Wirtén.

Föredragande: statsrådet Krönmark

Proposition om anställning av kvinnor som befäl inom det
militära försvaret m.m.

1 Inledning

Under de senaste åren har frågan om att skapa ökade
möjligheter för kvinnor att få anställning inom försvarsmakten behandlats i
olika sammanhang. 1972 års värnpliktsutredning har i betänkandet (Ds Fö 1973:
1) Kvinnor i det militära försvaret gjort en översiktlig studie av dessa
frågor. Betänkandet har remissbehandlats. När det gäller möjligheterna att
anställa kvinnor som befäl förordade utredningen en översyn av gällande bestämmelser
om rekrytering och utbildning för anställning som befäl inom försvaret.

Min företrädare, dåvarande statsrådet Holmqvist, fick i
februari 1975 regeringens bemyndigande att tillkalla högst tre sakkunniga' för
att bereda det fortsatta arbetet om kvinnan försvaret (Fö 1975:01). I december
1976 bemyndigade regeringen mig att tillkalla ytterligare två ledamöter i beredningen.
Beredningen fick då också tilläggsdirektiv.

Beredningen (BKF) avlämnade i juni 1977 ett delbetänkande (SOU
1977: 26) Kvinnan och försvarets yrken.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
överbefälhavaren efter hörande av chefen för armén, chefen för marinen och
chefen för flygvapnet samt försvarets civilförvaltning, försvarets
sjukvårdsstyrelse, försvarets materielverk, värnpliktsverket, försvarets
forskningsanstalt, civilförsvarsstyrelsen, försvarets
rationaliseringsinstitut, rikspolisstyrelsen,

' Adjunkten, dåvarande riksdagsledamoten Berit Frändås,
ordförande, översten Carl-Otto Larsson och vice ordföranden i Riksförbundet
Sveriges lottakårer Christine Barka. Från december 1976 även
riksdagsledamöterna Olle Aulin och Ulla Ekelund.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 3

socialstyrelsen,
luftfartsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, statskon toret,
riksrevisionsverket, statens personalnämnd, skolöverstyrelsen
arbetsmarknadsstyrelsen, kommittén för att utreda frågor om jämställdhet mellan
män och kvinnor, m.m., Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i
Sverige efter hörande av Statsanställdas förbund, Tjänstemännens
centralorganisation, statstjänstemannasek-donen. Centerns kvinnoförbund.
Folkpartiets kvinnoförbund. Moderata samlingspartiets kvinnoförbund, Sveriges
socialdemokratiska kvinnoförbund. Centerns ungdomsförbund. Folkpartiets
ungdomsförbund, Fredrika-Bremer-Förbundet, Yrkeskvinnors klubbars riksförbund,
Husmodersförbundet hem och samhälle. Hemvärnets centrala förtroendenämnd. Centralförbundet
för befälsutbildning. Riksförbundet Sveriges lottakårer, Sveriges kvinnliga
bilkårers riksförbund och Sveriges civilförsvarsförbund. Dessutom har Reservofficeramas
centralorganisation inkommit med yttrande .

2
Kvinnan i totalförsvaret i dag

Kvinnor
medverkar i dag inom både den militära och den civila sektorn av
totalförsvaret. Totalförsvaret är både kvantitativt och kvalitativt beroende
av kvinnomas medverkan för att kunna fullgöra sina uppgifter.

2.1
Anställd personal inom forsvarsmakten

Försvarsmaktens
anställda personal i fred uppgick år 1976 till omkring 46(K)0. Av dessa
utgjorde den civila personalen omkring 26500. Av de ci-vilanställda är 11 000
kvinnor.

Den
kvinnliga personalen inom försvarsmakten tillhör några få traditionellt
kvinnliga yrkesområden, t.ex. stabs- och expeditionstjänst, förpläg-nadstjänst,
lokalvårdstjänst och sjukvårdstjänst. Endast 10% av de kvinnor som är
anställda inom försvaret har uppgifter utanför dessa områden. 760 anställda
kvinnor har tekniska och operativa tjänster med klart militär inriktning.

En
betydande del av den civilanställda personalen inom försvarsmakten tjänstgör i
befattningar som har direkt motsvarighet i krigsorganisationen. Denna personal
fullgör vid beredskap och krig samma uppgifter som i fred.

Kvinnorna
kan inte anställas i militära och civilmilitära yrkes- eller re-servbefälsbefattningar.
Hindret är att fullgjord värnplikt i form av grundutbildning normalt krävs för
att få tillträde till den yrkesutbildning som är en förutsättning för
anställning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 4

2.2 Frivillig och tjänstepliktig personal i
totalförsvarets krigsorganisation

Totalförsvarets personalbehov i krig tillgodoses genom ett
system av pliktlagar. Med undantag för det militära försvarets väpnade
funktioner gäller tjänstepliktslagarna för både män och kvinnor. Vårt system
med pliktlagar medför att alla kvinnor som är civilförsvarspliktiga eller verksamma
inom hälso- och sjukvården omedelbart berörs när totalförsvaret krigsorganiseras.
Detta gäller också många som är verksamma inom den offentliga sektorn och
näringslivet.

2.2.1 Frivillig personal

Omkring 54000 kvinnor inom den frivilliga
försvarsverksamheten har tecknat avtal för ständig (A-personal) eller
tillfällig (B-personal) tjänstgöring inom totalförsvaret. Krigsplacering inom
den militära sektorn avser tjänstgöring inom en rad olika verksamhetsgrenar,
bl. a. stridslednings-och luftbevakningstjänst, sambandstjänst,
underrättelsetjänst, motorfordonstjänst, radiotelegrafisttjänst och
sjukvårdstjänst.

2,2.2 Civilförsvarspersonal

Enligt civilförsvarslagen (1%0:74) är varje svensk
medborgare skyldig att tjänstgöra i civilförsvaret fr. o. m. det år
vederbörande fyller 16 år t. o. m. det år han fyller 65 år. Omkring 30(X)0 av
civilförsvarets 200000 inskrivna är kvinnor. De flesta kvinnor är placerade i
sjukvårdstjänst och skyddstjänst. 270 kvinnor är placerade i högre befälsbefattningar.

2.2.3 Krigssjukvårdspersonal

Enligt krigssjukvårdslagen (1953:688) gäller tjänsteplikt
i krig upp till 70 års ålder för alla som är eller har varit sysselsatta inom hälso-
och sjukvården.

Omkring 3(X)0 sjuksköterskor krigsplaceras inom den
militära sektorn vid förbandsplatser på etappsjukhus eller på krigssjukhus.

2.2.4 Övrig tjänstepliktig personal

När allmänna tjänstepliktslagen (1959: 83) sätts i kraft
helt, är alla medborgare mellan 16 och 70 år skyldiga att utföra sådant arbete
som deras hälsotillstånd medger. Vid mobilisering lämnar 1,2 miljoner anställda
sina arbetsplatser för att placeras om till andra totalförsvarsuppgifter. Huvuddelen
av desSa är män som tas i anspråk inom det militära försvaret.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 5

Kvinnor som i fred har förvärvsarbete med uppgifter som är
viktiga för försvaret har en betydelsefull roll för att täcka personalbehovet i
krig. Dessa kvinnor skall i krig fortsätta att utföra sina fredstida uppgifter
och kommer att vara viktiga för att upprätthålla produktionen.

3 Beredningens överväganden och förslag

3.1 Uppgiftens innebörd

Beredningen konstaterar inledningsvis att dess uppgift är
att lämna förslag till hur kvinnor skall ges vidgade anställningsmöjligheter
inom det militära försvaret i främst militära och civilniilitära befattningar.

BKF har inriktat sitt arbete på att dels skapa ökade
utvecklingsmöjligheter för de kvinnor som redan är anställda eller i övrigt
tjänstgör inom-försvarsmakten, dels skapa möjligheter för kvinnor som
rekryteras externt att få befälsfunktioner inom försvarsmakten.

För dessa innefattar uppdraget att föreslå

a)
vilka
befattningar som skall öppnas för kvinnor samt vilken organisatorisk lösning
som skall tillämpas,

b)
hur berörda
tjänster skall fördelas på militär, civilmilitär och civil personal saml

c)
principer för
utbildning och organisation m. m.

1 fråga om den redan anställda personalen är beredningens
uppgift begränsad till de fall där den civilanställdes utvecklingsmöjligheter
är låsta av att närmast högre befattning inom arbetsområdet är avsedd för
militär eller civilmilitär personal.

BKF har i sitt arbete inte undantagit de s. k. stridande
befattningarna. Med hänsyn till direktiven kan dock dessa tas upp först i en
andra etapp. Beredningen konstaterar atl all stampersonal måste kunna delta i
försvar av den egna arbetsplatsen. Med utgångspunkt i befälets uppgift att leda
förband kan enligt BKF en viss typindelning ske i fråga om stridsuppgifternas
omfattning på följande sätt.

Typ I Ledning av förband med strid som huvuduppgift

Typ 2 Ledning av förband med strid som andrahandsuppgifl

Typ 3 Specialistuppgifter utan ledning av förband.

BKF konstaterar sammanfattningsvis att det inte finns
några befattningar för yrkesbefäl som är i strikt mening icke stridande,
eftersom befälet alltid måste kunna lösa stridsuppgifter. Skillnaderna mellan
olika befattningar kommer dessutom att minska, eftersom ökade krav kommer att
ställas på allt yrkesbefäl i framtiden på grund av det moderna krigets karaktär.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 6

Beredningen
har dragit gränsen mellan s. k. stridande resp. icke stridande befattningar
mellan befattningar som hänförs till typ 1 resp. typ 2. Detta innebär att de
befattningar som hänförs till typ 2 eller 3 omfattas av etapp 1 i
beredningsarbetet medan befattningar enligt typ I hänförs till etapp 2.

BKF
tar i enlighet med direktiven inte upp frågan om allmän värnplik för kvinnor
men behandlar frågan om frivillig militär grundutbildning i den mån den är en
förutsättning för anställning eller placering i militär eller civilmilitär
befattning.

Beredningen
har vid utformningen av sina förslag utgått från dagens freds- och
krigsorganisation.

3.2
Alitnänna utgång; punkter och grunder

Arbetet
med atl förbättra kvinnans utvecklingsmöjligheter inom försvarsmakten måste
enligt beredningen bedrivas med nära anknytning till den allmänna
samhällsutvecklingen. Kopplingen till totalförsvarets målsättning,
principiella uppbyggnad, verksamhetsinriktning och ekonomiska ramar måste också
säkerställas. Principer för rekrytering, utbildning och utnyttjande måste utvecklas
med utgångspunkt i de uppgifter försvaret har och väntas få och de krav som
verksamheten ställer nu och i framtiden. Tidigare ställningstaganden finns
dokumenterade i underlag till olika försvarsbeslut, beslut om persoiialorganisation
och personalutbildning m. m.

3.2.1
Faktorer i den svenska samhällsutvecklingen O Jämställdhetsarbetet

Som
en viktig utgångspunkt för sina överväganden redovisar BKF prop. 1975/76: 173
om kvinnor i stadig tjänst (InU 1975/76:42, rskr 1975/76:342).

Propositionen
utgör ett viktigt led i jämställdhetsarbetet. Den är därmed också ett
betydelsefullt styrinstrument i arbetet på att förbättra kvinnans situation som
anställd inom försvaret.

I
propositionen framhålls att jämställdheten mellan kvinnor och män kräver
grundläggande attitydförändringar till de traditionella könsrollerna och i den
arbetsfördelning mellan kvinnor och män som nu råder i samhället.

Föreskrifter
för jämställdhetsarbetet har utfärdats i förordningen (1976:686) om
jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig tjänst (jäm-stältdhetsförordningen)
och i cirkuläret (1976:687) om arbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män
i statlig tjänst.

1
cirkuläret sägs att åtgärder för att öka sysselsättningen och för att rasera
olika slag av arbetshinder är centrala i jämställdhetsarbetet. Arbetslivet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 7

och
människomas arbetsvillkor måste vara sådana att individens utvecklingsmöjligheter
tas till vara och inte hämmas genom en hård skiktning mellan olika kategorier
av anställda. En ökad jämställdhet inom den statliga förvaltningen och
vidgning i rekryteringen av kvinnor till traditionellt manliga befattningar på
arbetsmarknaden i övrigt kan bidra till att överlag förbättra kvinnornas
valfrihet i arbetslivet. 1 cirkuläret anges vidare att målet för myndigheternas
jämställdhetsarbete är att bryta uppdelningen av kvinnor och män på olika
tjänstekategorier och att skapa likvärdiga arbetsförhållanden och lika
utbildnings- och befordringsmöjligheter för båda könen.

Vidare
arbetar en parlamentarisk kommitté, kommittén för att utreda frågor om
jämställdhet mellan män och kvinnor, m. m. (Ju 1976: 08), med jämställdhetsfrågor
på ett bredare plan. Kommittén skall enligt direktiven inrikta sig på mer
långsiktiga projekt och på frågor av större principiell räckvidd. Bl. a. har
det uppdragits åt konimittén att utarbeta förslag till en lag mot
könsdiskriminering.

O
Arbetsmarknadspolitiken

Beredningen
framhåller att målet för den modema arbetsmarknadspolitiken, förutom arbete åt
alla, är att alla skall kunna välja och få ett meningsfullt arbete. I
riktlinjerna för arbetsmarknadspolitiken slås fast att kvinnors efterfrågan på
förvärvsarbete skall bedömas efter samma normer som männens. Politiken skall
karaktäriseras av principen arbete för alla oberoende av kön. 1 begreppet rätt
till arbete har man kommit att lägga huvudvikten vid ökad frihet för båda
könen att välja yrke och sysselsättning.

Samhällets
ambitionsnivå inom arbetsmarknadspolitiken har successivt höjts. De ökade
ambitionerna gäller bl. a. utformningen av arbetsmiljö, anställningsförhållanden
och demokratisering av arbetslivet. Kravet på aktiva insatser för att i
grunden förändra det nuvarande könsbundna studie-och yrkesvalet har fått en
alltmer framträdande plats. Den särskilda skyddslagstiftningen för kvinnor
har i princip tagits bort och bör numera endast komma i fråga när arbetet
medför könsspecifika risker.

3.2.2
Internationella utvecklingstendenser

O
Särbestämmelser för kvinnors yrkesverksamhet

Beredningen
konstaterar att det i de flesta länder råder en uppdelning av arbete efter kön.
Detta är inte resultatet av skillnader i förmåga eller skillnader i de
demografiska förhållandena hos den manliga eller kvinnliga arbetskraften. Intemationella
arbetsorganisationen (ILO) understryker i en rapport (nr VIII) till sin
konferens år 1975 att det är tid att sådana uppdelningar avskaffas efter som
de alltför ofta är baserade på obestyrkta och

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 8

icke
ifrågasatta antaganden om kvinnors förmåga och på fördomar hos både män och
kvinnor.

Organisationen
framhåller i rapporten att de särbestämmelser som skapades för att skydda
kvinnor nu tenderar att ha en diskriminerande effekt snarare än skyddande.
Samma regler för skydd borde gälla för män och kvinnor. Skyddslagar som grundar
sig på särskilda yrkesmedicinska faktorer bör dock behållas.

O
Intemationella tendenser rörande kvinnors yrkesverksamhet inom försvaret

På
det internationella planet har frågan om att ge kvinnor vidgade uppgifter inom
försvaret enligt BKF blivit alltmer aktuell och en nyorientering pågår i flera
länder. Varje lands system för anställning och medverkan i övrigt av kvinnor i
försvaret har utformats efter landets särskilda förutsätt- ningar.

Det
tycks också finnas ett visst samband mellan ett lands allmänna syn på kvinnors
yrkesverksamhet inom den vicila sektorn och principerna för deras anställning
inom det militära försvaret. Grundsynen bakom särlagar-na för kvinnors
yrkesverksamhet inom den civila sektorn förefaller delvis återspegla sig i
uppfattningen att kvinnor inte bör placeras i s. k. stridande befattningar
eller i påfrestande miljöer i försvaret.

Det
är enligt beredningen en genomgående tendens i deNATO-anslutna länder som har
en utbyggd organisation av kvinnlig militär personal, att man sakta går mot en
ökad integration av kvinnorna i den militära personalstrukturen i stort.
Därmed menas inte att kvinnorna är jämställda med männen utan att de tillhör
samma personalkårer som männen och inom vissa funktioner kan utnyttjas
utbytbart med männen och är underkastade samma bestämmelser inom de områden de
har tillträde till.

En
annan tendens i NATO-ländema är att integrationen mellan kvinnor och män i
olika militära yrkesfack och kårer kombineras med att man under en kortare
eller längre övergångstid har kvinnlig personal i staberna som bevakar
kvinnornas intressen i försvarsorganisationen.

Full
jämställdhet mellan kvinnor och män torde enligt BKF förutsätta att kvinnorna
får möjlighet att konkurrera på alla verksamhetsområden och inom alla yrken och
att de upphör att behandlas som en särskild grupp vid rekrytering och
anställning. Inte något land som omfattas av beredningens kartläggning har
genomfört jämställdhet i denna mening.

Inom
vissa NATO-länder förutses en ökad anställning av kvinnor i traditionellt
manliga arbeten. Någon total jämställdhet synes dock inte eftersträvas.

Inte
något av de NATO-länder beredningen har fått uppgifter om rekryterar nu eller
planerar att rekrytera kvinnor för placering i stridande förband. Innebörden i
begreppet stridande befattning varierar mellan olika

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 9

länder.
Så länge kvinnorna är undantagna från de direkt stridande befattningarna
bedöms deras möjligheter att vinna befordran till de centrala positionerna i
den militära organisationen också vara starkt begränsade.

Israel
har infört kvinnlig värnplikt men kvinnorna placeras efter genomförd militär
utbildning främst i administrativa och andra stödfunktioner. Kvinnor kan i viss
utsträckning frivilligt tjänstgöra i stridande enheter men förutsätts
tillfälligt bli flyttade från stridszonen när striderna börjar.

3.3
Försvarsorganisatoriska utgångspunkter och grunder

3.3,1
Grunder för befälsanställning O Den militära utvecklingen

Principerna
för att rekrytera och anställa kvinnor som befäl inom försvaret måste enligt BKF
grunda sig på beslut om försvarets inriktning och utformning.

Hänsyn
måste också tas till det modema kriget. Av betydelse är särskilt att framtida
krig och kriser på olika sätt kommer att beröra hela samhället och hela
befolkningen och att totalförsvaret skall vara en hela folkets angelägenhet.
Utvecklingen präglas också av att striden kommer att bedrivas i ökat tempo och
med ökad röriighet. Ett krav är vidare att motstånd skall göras i alla lägen.

Den
taktiska och tekniska utvecklingen ställer ökade krav på enskilda förband och
förbandschefer liksom på befäl och enskilda befattningshavare. All
befälspersonal skall kunna leda försvaret av den egna arbetsplatsen eller
uppehållsplatsen och öva underställd personal i detta försvar.

O
1973 års riksdagsbeslut om en enhetlig befälsordning

På
grundval av prop. 1973: 128 fattade 1973 års riksdag (FöU 1972:23, rskr
1973:309) beslut om vissa gmndprinciper för en enhetlig befälsordning inom det
militära försvaret. 1 propositionen konstateras att allt aktivt befäl skall kunna
arbeta inom både freds- och krigsorganisationen som chefer, fackmän och
utbildare. Yrkesbefälet skall ses som en enda grupp, yrkesofficerare.

O
Överbefälhavarens personalutredning 1976

Regeringen
uppdrog i anvisningarna för programplaneringen för perioden 1977/78- 1981/82
åt överbefälhavaren att utreda försvarsmaktens personalbehov och granska ett
principutkast till ny befälsordning för det militära försvaret som hade
upprättats inom försvarsdepartementet.

Överbefälhavaren
utgår i personalutredningen från att huvuddelen av

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 10

den
civilmilitära personalen räknas som yrkesbefäl i den nya befälsordningen. Allt
yrkesbefäl skall utbildas för att kunna medverka i utbildningen av vämpliktiga.

Överbefälhavaren
anser att nuvarande brister i utbildning och i befälets arbetsmiljö måste
avhjälpas genom att befälets kvalitet höjs och rekrytering sker enligt framräknade
befälsbehov.

O
1977 års försvarsbeslut

1974
års försvarsutredning lämnade förslag om totalförsvarets fortsatta inriktning i
betänkandena (SOU 1976: 5) Säkerhetspolitik och totalförsvar och (SOU 1977:1)
Totalförsvaret 1977-82. Utredningen redovisade bl.a. följande
ställningstaganden till personalutnyttjande m. m.

-
Vid stabema måste
personalbehovet i fred minskas. Återhållsamhet med personal måste iakttas även
i stabemas krigsorganisation. Möjligheten att fördela om personal från stabema
till utbildningsverksamheten vid förbanden måste tas till vara.

-
Tillgången på kvalificerat
befäl är av grundläggande betydelse för krigsorganisationens effekt.
Utbildningsfrågorna bör särskilt uppmärksammas.

Regeringen lämnade i prop.
1976/77:74 förslag till inriktning av säkerhetspolitiken och totalförsvarets
fortsatta utveckling. I propositionen framhålls att en gmndläggande princip för
all försvarsplanering bör vara att ansvar för viss verksamhet i fred bör följas
av motsvarande ansvar i krig. Detta gäller under fömtsättning att verksamheten
då skall fortgå.

1
propositionen framhålls även i fråga om stabernas krigsorganisation att stor
återhållsamhet bör iakttas beträffande personalbehoven så att största möjliga
befälstillgång uppnås i de stridande förbanden.

3.3.2
Grunder för civilanställning

O De
civilanställda kvinnomas nuvarande utvecklingsvillkor

BKF
erinrar om att utredningen angående kvinnomas situation inom den statligt lönereglerade
offentliga förvaltningen i sitt betänkande (SOU 1975:43) Kvinnor i stathg
tjänst redovisade en kartläggning av den kvinnliga och manliga personalens
lönegradsplacering m. m. Kartläggningen visade att den traditionella bilden
med flertalet kvinnor i de lägre lönegraderna och en stark dominans av män i de
högre löneskikten gäller också för försvaret. Inom försvaret är det t. o. m.
ännu vanligare med kvinnor på lägre befattningar än inom den civila
statsförvaltningen.

Medlemsstatistik från
Försvarets civila tjänstemannaförbund (FCTF) har ställts till beredningens
förfogande. I sammanställningen från FCTF är lönegraderna indelade i ett höglöneskikt
(lägst Fil), ett mellanlöneskikt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 11

(lägst F 2) och ett låglöneskikt. Ar 1975 var 33 % av
kvinnorna och 6 % av männen placerade i låglöneskiktet. Inom försvaret är
antalet yrken inom låglöneskiktet litet men antalet anställda stort. Dessutom
är könsfördelningen ojämn. Av de anställda i kontoristkarriären är 90%
kvinnor. Kvinnor innehar endast ett fåtal tjänster för handläggare på lokal
och regional nivå. De flesta i mellanlöneskiktets nedre del är kvinnor som
befinner sig i slutet av sin karriär. Mellanlöneskiktets övre del domineras av
män i början av sin karriär som handläggare.

Enligt 1973 års statstjänstemannastatistik utgjorde
kvinnorna 38 % av de anställda i mellanlöneskiktet inom den civila
statsförvaltningen som helhet. Andelen kvinnor inom försvaret i samma skikt
var 15%. Samtliga militära och civilmilitära befattningar dit kvinnor i dag
inte kan rekryteras är därvid medräknade.

De kvinnor i mellanlönegraderna som har handläggande
uppgifter tjänstgör till övervägande delen vid centrala myndigheter. Inom
försvaret var andelen kvinnor i höglöneskiktet år 1973 endast 2 % mol 24 % inom
den civila statsförvaltningen.

Karriärmöjligheterna för kvinnor till och inom handläggarkarriären
är enligt BKF starkt begränsade inom försvaret.

På personalutbildningsområdet kan samma tendens märkas. De
flesta som i sin statliga tjänst inte har fått någon utbildning är kvinnor.
Kvinnorna får främst introduktionsutbildning medan männen genomgår fort- och
vidareutbildning i sitt innehavda yrke eller för mer kvalificerade uppgifter.
Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning visar i betänkandet (SOU 1973:51)
Utbildning för förvaltning att personalutbildningssituationen är sämre för de
män och kvinnor som är anställda inom försvaret än för de anställda inom
statsförvaltningen i övrigt.

O Organisationsutvecklingen inom försvaret

När det gäller att bedöma de allmänna förutsättningarna
att genom kategoribyte bereda försvarets civilanställda ökade utvecklingsmöligheter
är enligt beredningen bl. a. tidigare utredningsförslag och beslut i fråga om
principer för försvarsmaktens personalsammansättning av betydelse. Här erinrar BKF
om att fördelningen av uppgifterna i freds- och krigsorganisationen på olika
personalkategorier under senare år har behandlats i olika utredningssammanhang.
Bl.a. lämnade personalkategoriutredningen vissa förslag i betänkandet (SOU
1973:38) Personal för krigsmaktens förvaltningsverksamhet. Utredningen fann
vissa skäl för att i ökad omfattning ta i anspråk civil personal inom några
områden. Utredningen gjorde vidare den bedömningen att den civila personalens
utvecklingsmöjligheter var ojämna och i många fall begränsade och ansåg det
därför angeläget att dessa möjligheter vidgades. Konkurrensen om tjänstema
borde i största möjliga utsträckning vara fri.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 12

Av
intresse i detta sammanhang är vidare behovet av uppgifter för befäl ur det s.
k. äldreskiktet. I framtiden kommer behovet av uppgifter för äldre befäl att
öka som en följd av 1971 års avtal om höjning av pensionsåldern till 60 år för
i princip all befälspersonal som tidigare hade haft lägre pensionsålder.

BKF
tar här också upp rationaUseringsutvecklingen inom försvaret. Denna har under
den senaste femårsperioden karaktäriserats av en stark inriktning på att inom
givna försvarsramar höja effektiviteten inom fredsadministrationen så att
resurser kan frigöras för investeringar i materiel och personal för
krigsorganisationen. Detta har skett och sker genom omfattande
rationaliseringar. Genomförda personalminskningar genom ändringar av
organisationen i lägre regional och lokal instans (OLLl) är exempel på rationaliseringsåtgärder.
Personalminskningsmålen har i allt väsentligt inriktats mot möjlighetema att
minska den civila personalen.

3.4
Principförslag rörande militära yrken

Beredningen
framhåller att försvarsmakten bör bidra till reformarbetet inom övriga områden
av samhällslivet trots de särpräglade förhållanden som i vissa avseenden gäller
för verksamheten. Rekrytering av kvinnor till det militära försvarets
befälsyrken kan, när den kommer igång, ge vissa spridningseffekter inom och
utanför försvarsmakten och bidra till den förändring som samhället
eftersträvar i synen på manligt och kvinnligt i yrkesval och
personalrekrytering.

Anställning
av kvinnor i det militära försvaret bör enligt BKF ske på ett sådant sätt att
det medger befordringsmöjligheter till kvalificerade befattningar. Samma
villkor bör gälla för kvinnor och män.

BKF
anser att förändringarna av kvinnornas anställningsmöjligheter bör ske helt
inom fastställda eller planerade personalramar. Åtgärderna får inte leda till
någon utökning av antalet tjänster eller av personalvolymen i övrigt.

Takten
i utvecklingen av kvinnornas konkurrensmöjligheter bör samordnas med
samhällsutvecklingen i övrigt. Det måste därför bli fråga om en stegvis och
långsiktig utveckling som bör drivas målmedvetet. 1 takt med att erfarenheter
vinns samt attityder och värderingar förändras bör uppgiftsområdena för kvinnor
kunna utvidgas.

Utgångspunkten
vid rekrytering och personalplanering bör enligt beredningen inte vara
lämpligheten hos män eller kvinnor som grupp utan den enskilda individens
lämplighet för aktuell uppgift oavsett kön. Inom försvarsmakten finns dock
hinder som i särskilt hög grad gäller kvinnor. Som exempel på detta anför BKF
att hela den manliga vapenföra befolkningen obligatoriskt genomgår den
värnpliktsutbildning som i en ny befälsordning skall utgöra rekryteringsgmnd
till befälsyrkena. För kvinnor måste däremot denna grundutbildning bygga på
eget val. Frågan om obligatorisk mi-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 13

litärtjänstgöring eller annan tjänsteplikt för kvinnor
ligger dock utanför beredningens uppdrag. Därför kan beredningens förslag inte
leda till en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom det militära
försvarets befälsyrken.

Stressforskningslaboratoriet vid Karolinska institutet
härför BKF:s räkning studerat tillgänglig litteratur om skillnaderna mellan
kvinnor och män bl. a. i fråga om beteende och anpassning när påfrestningarna i
miljön ökar. Enligt detta material kan det inte väntas några skillnader i
beteende och anpassning under maximal stress. Praktiskt skulle detta innebära
att inordnandet av kvinnor i befälsstmkturen inte kommer att försvaga
organisationen under krig eller andra krissituationer.

Beredningen tar i detta sammanhang också upp frågan om s.
k. stridande och icke stridande befattningar. Klassificeringen av befattningar
som s. k. stridande utgår enligt BKF i vissa organisationsunderlag från
miljöbetingelser, i andra fall från förbandets uppgifter eller befattningens
funktion och i ytterligare andra fall från en kombination av dessa faktorer.
Därför hänförs inom vissa områden befattningar inom taktiskt stridsunderstöd
till stridande och inom andra områden till icke stridande. Konsekvensen blir
också att uppgifter inom t. ex. systembundna tjänstegrenar med likartade
fysiska krav inom ett område anses som stridande men inom ett annat område som
icke stridande. Någon klar skillnad mellan s.k. stridande och icke stridande
befattningar finns inte. Man kan därför sätta i fråga om detta begrepp är
tillräckligt nyanserat och rationellt som underlag för urval.

På sikt bör det därför enligt BKF bli naturiigt att vid
rekrytering av kvinnor till försvarsmakten utgå från en analys av varje befaltningstyps
olika krav, oavsett klassificeringen som stridande resp. icke stridande,samt en
bedömning av vaije enskilds individuella förutsättningar för aktuella befattningar.
BKF anser att det är tveksamt om en sådan princip står i full överensstämmelse
med rådande attityder om kvinnans roll i försvaret hos majoriteten av den
allmänna opinionen. Man kan dock vid bedömningen av denna fråga inte bortse
från att varje yrkesbefäl har valt yrket frivilligt i medvetande om dess
innebörd. 1 debatten har också anförts att eftersom knappast någon västerländsk
industristat i fredstid har öppnat stridande befattningar för kvinnor bör inte
vårt land gå före och göra det. Mot delta framhåller BKF att knappast någon
annan västerländsk stat heller har gått lika långt som Sverige när det gäller
att avskaffa särbestämmelser för kvinnors yrkesverksamhet.

Beredningen konstaterar vidare att grundkraven på
yrkesbefäl är fastlagda genom 1973 års riksdagsbeslut (prop. 1973:128, FöU
1973:23, rskr 1973:329) om en enhetlig befälsordning. Kraven kan sammanfattas
enligt följande.

a)
dubbelutnyttjande
i freds- och krigsorganisationen

b)
inordnande
under chefs-, fackmanna- och utbildarrollema c)anställning för ett livsyrke

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 14

d) rekrytering med värnpliktsutbildning som grund

1 anslutning till dessa krav framhåller BKF att det inte
kan komma i fråga att skapa en särskild ordning enligt vilken kvinnor utnyttjas
bara för fredsproduktion. Kvinnor bör kunna krigsplaceras med spridning på
olika förband. Krigsplaceringen bör bestämmas på grundval av den militära
utbildning de har genomgått.

Någon ny befälskarriär med enbart specialuppgifter utan
direkt för-bandschefsansvar, s.k. enmansbefattningar, bör enligt BKF inte
skapas. Kvinnor måste tvärtom kunna placeras i befattningar, där de har till
uppgift att leda militära förband. I denna uppgift måste även ingå att öva och
leda underställd personal i försvar av den egna arbets- eller uppehållsplatsen.

Med hänsyn till befälsvakansema inom utbildningssektorn
anser beredningen att kvinnligt befäl måste kunna medverka även som
trupputbildare.

Enligt BKF är det f. n. inte möjligt att införa
grundrekrytering av befäl inom stabs- och förvaltningstjänsten.

BKF anser också att det saknas förutsättningar för att
inom den svenska försvarsmakten tillämpa modellen från andra länder med kontraktsanställt
kvinnligt befäl, eftersom detta skulle strida mot en av grundprinciperna i den
kommande befälsordningen, nämligen att befälsanställningen skall vara ett
livsyrke.

Beredningen anför i detta sammanhang slutligen att
principen om rekrytering genom värnpliktsutbildningen bör tillämpas även på
kvinnor. Kvinnor som skall antas till grundläggande yrkesofficersutbildning
bör på frivillig grund få genomgå samma grundutbildning som övrigt blivande
yrkesbefäl får inom värnpliktens ram.

Sammanfattningsvis föreslår beredningen att kvinnor
inordnas under den generella ordning och de grundkrav som gäller för manligt
befäl. De bör ingå i freds- och krigsorganisationen som chefer, fackmän och
utbildare i ett livsyrke på samma sätt som män och anställas efter
antagningsprövning och genomförd utbildning. Någon särskild personalkår
kvinnor bör inte skapas.

När det gäller att genomföra förslagen konstaterar
beredningen att övergången lill den nya befälsordningen kommer att kräva en
rad övergångsbestämmelser för olika befälskategorier. Dessa bör enligt BKF
kunna omfatta både män och de kvinnor som rekryteras externt. Om det är
möjligt att fortsätta att rekrytera manligt befäl enligt gällande
utbildningssystem till dess att den nya befälsordningen har införts bordet
också vara möjligt att börja rekrytera och anställa kvinnor på samma villkor
utan att avvakta att befälsordningen genomförs. Beredningen föreslår att
rekrytering och anställning av kvinnor till flygvapnets markfack påbörjas år
1979. Närmare förslag om detta redovisas i nästa avsnitt.

För att ge de kvinnor som antas till yrkesbefälsutbildning
lika goda möjligheter som männen har behöver enligt BKF vissa åtgärder vidtas.
Dit hör

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 15

bl.a.
ett långsiktigt projekt som innefattar framtagning av arbetsbeskrivningar, arbetskravsanalyser,
översyn av urvals- och prövningsverksamhet och attitydinventeringar m. m. Vissa
förberedelser för detta projekt har redan genomförts i samarbete mellan BKF
och försvarets forskningsanstalt. 1 anslutning till den under avsnitt 3.1
redovisade etappuppdelningen av arbetet anför beredningen alt dess direktiv gör
det svårt att i etapp 1 föreslå anställning av kvinnor vid armén och marinen.
Övervägande delen av utbildnings- och karriärvägarna passerar där befattningar
vars innehavare har till uppgift att leda förband med strid som huvuduppgift.
För att kunna utreda frågan om kvinnor skall kunna få befälsanställning vid
armén och marinen ulan begränsningar i fråga om nivåer eller utbildnings- och
karriärvägar behöver BKF få kompletterande direktiv.

3.5
Flygvapnets militära yrken

Som
militära yrken inom flygvapnet behandlar beredningen de militära och f n.
civilmilitära personalkategorier som i befälsordningsarbetet har räknats som
yrkesbefäl.

3.5.1
Stridslednings- och luftbevakningsbefäl

Stridslednings-
och luftbevakningsförbanden (strilförbanden) genomför främst
förbandsproduktion, striltidsproduktion, luftbevakning, stridsledning av flyg-
och robotförband och insatsberedskap.

Striltidsprodukfion
innebär teknisk-taktisk drift och bemanning av radarstationer, strilcentraler
och vissa sambandsorgan.

Strilbefäl
är militär personal ur alla tre officerskategoriema. Beredningen förutser att
rekryteringen av reservpersonal behöver öka. För yrkesbefälet bedöms minskad
rekrytering som trolig.

Beredningen
behandlar placering av kvinnor i tre typer av striltjänst, nämligen gemensamma
befattningar, chefsbefattningar vid friliggande objekt och enmansbefattningar.

Med
gemensamma befattningar avses sådana befattningar som är oberoende av
yrkesfack. Övergång till gemensamma befattningar innebär i vissa fall att strilbefälet
får ökade uppgifter inom markförsvaret. Mot den bakgrunden har BKF övervägt om
behovet av att kunna placera strilbefäl i gemensamma befattningar hindrar att
kvinnor anställs inom strilfacket. Plutons- och kompaniofficerare bedöms i
gällande organisation kunna genomgå hela sin karriär inom strilfacket. För regementsofficerare
gäller däremot att de i vissa fall behöver avses för befattningar utanför strilfacket.

De
gemensamma befattningar där andrahandsuppgiften är att leda personal i
markförsvar ingår i huvudsak i basförband. Befattningama är där främst chef och
ställföreträdande chef för basbataljon. Dessa rekryteras

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 16

normalt inte med strilbefäl. Även på lägre nivåer finns
krigsbefattningar som innebär chefskap över enheter med markförsvarsuppgifter.
1 dessa befattningar kan befäl från samtliga yrkesfack placeras. Befattningarna
i denna grupp utgör emellertid en relativt liten del av det totala antalet militära
befattningar för yrkesbefäl inom flygvapnet på dessa nivåer. Även om det skulle
anses att dessa befattningar skall undantas från att besättas med kvinnligt
befäl med hänsyn till markförsvarsuppgifternas omfattning uppstår enligt BKF
inga större svårigheter ur personalplaneringssynpunkt.

De befattningar som innebär placering som chef vid
friliggande objekt ställer större krav på ledning av förband i markstrid än
övriga befattningar inom striltjänsten. Enligt chefens för flygvapnet förslag
år 1969 borde dessa befattningar undantas från att besättas med kvinnor. BKF
anser att det inte skulle medföra påtagliga störningar i personalplaneringen
att göra det. BKF avstyrker dock att befattningama undantas.

Enmansbefattningama utgör en relativt stor andel av det
totala antalet befattningar för yrkesbefäl inom strilfacket. Enligt
beredningens principförslag bör dessa befattningar kunna besättas med kvinnor.
Som alternativ har dock BKF prövat olika lösningar för att utforma en särskild
befälskarriär inom striltjänsten där kraven i chefsrollen är mindre uttalade.
Bl. a. har möjligheterna undersökts att utveckla nuvarande system med tekniker
och tekniska biträden i striltjänst till att omfatta även uppgifter över plutonsof-ficersnivån.
Rent tekniskt går det att bygga upp en utvecklingsväg som innebär placering
endast i befattningar som enligt sin funktion är specialister utan direkt
chefsansvar. Det skulle dock medföra nackdelar ur organisatorisk och personaladministrativ
synpunkt.

Beredningen föreslår att samtliga freds- och
krigsbefattningar för befäl inom strilfacket som inte kräver flygbakgrund
öppnas för kvinnor. I fredsorganisationen är dessa befattningar ca 450.

3.5.2 Sambandsbefäl

Sambandsbefäl är militär personal som i
fredsorganisationen huvudsakligen placeras inom flottiljemas
sambandsavdelningar. Uppgifterna omfattar bl.a. sambandsfrågor för flygande
förband, markbundna navigerings-och landningssystem, baselektromaleriel, signalskydd
och telemotmedels-tjänst.

Sambandsfacket är relativt litet. Rekryteringsvolymen är
ett tiotal aspi-ranter varje år. I fredsorganisationen finns 185 militära
tjänster.

Arbetsuppgiftema i krigsorganisationen motsvarar i stort
sett uppgifterna i fred. Huvuddelen av befattningarna är placerade i
stationära enheter som är grupperade i bergrum. Undantag utgör personal vid s.k.
friliggande objekt och i basförband. Sambandsbefäl i basförband tjänstgör till
stor del i samma miljö som befäl i teknisk tjänst. Bl. a. föreligger samma risk
att bli utsatt för luftanfall.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 17

Enligt chefens för flygvapnet organisationsunderlag
hänförs sambandsbefälet lill gruppen icke stridande personal. Endast
krigsbefattningarna vid friliggande objekt och de gemensamma befattningarna är
mera utsatta med anledning av uppgifterna inom markförsvaret.

Beredningen föreslår atl sambandsfacket öppnas för
kvinnor.

3.5.3 Flygtekniker och fiygverkmästare

Huvuddelen av flygvapnets förbandsbundna tekniker- och mästarperso-nal
arbetar i fred i stationskompanier. Miljön påverkas av att verksamheten
huvudsakligen avser flygtidsproduktion.

Arbetet
utförs såväl inomhus som utomhus under växlande förhållanden. Vissa arbetsmoment
kan betraktas som tunga. t. ex. laddning av flygplan.

Stationskompanierna är i krig grupperade vid flygbaserna.
Dessa betraktas som ett primärt mål vid anfall. All personal i teknisk tjänst
vid stations-kompani måste kunna delta i försvaret av basen.

Med hänsyn bl. a. till personalbehovet i
krigsorganisationen anser beredningen att den inte kan förorda att grundkraven
för anställning som tekniker och mästare ändras på sådant sätl att den
militära utbildningen minskas för att underiäita anställning av kvinnor.

Om modifieringar skulle behöva övervägas, har BKF granskat
vissa alternativ för de förbandstyper där den tekniska personalen inte har
direkta markförsvarsuppgifter.

Beredningen anser det motiverat att kvinnor får möjlighet
till anställning som befäl i teknisk tjänst inom flygvapnet. Särlösningar för
kvinnor bör undvikas och kvinnor bör få samma uppgifter och vara lika
användbara som övrig teknisk personal. Samtliga befattningar inom
teknikerfacket bör stegvis öppnas för kvinnor. Rekryteringen bör till en början
begränsas till elektrolinjen. Den bör påbörjas samtidigt med övergången till
den nya befälsordningen.

3.5.4 Trupputbildare

Trupputbildarna är militär yrkespersonal. Huvuddelen av
uppgifterna i fredsorganisationen är hänförda till utbildnings- och
specialkompaniet inom flottiljemas basenhet. Förutom utbildning omfattar uppgifierna
bl. a. beredskapstjänst, transporttjänst och drift av skjutmål.

En betydande del av trupputbildarna har i
krigsorganisationen till huvuduppgift att leda bevakning och försvar av
anläggningar m.m. Med hänsyn till detta anser beredningen att kvinnor inte bör
anställas i befattningar inom utbildnings- och specialkompaniet inom ramen för
den första etappen. Däremot bör anställning av kvinnor kunna övervägas på
sikt, sedan erfarenheter har vunnits av anställning av kvinnor som befäl inom
övriga markfack vid flygvapnet.

2 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 185

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 18

3.5.5 Flygförare

Beredningen
har inte funnit anledning alt i denna etapp närmare utreda förutsättningarna
för att anställa kvinnor som flygförare vid jakt-, attack-eller spaningsflygdivisionema
eftersom dessa har primärt stridande uppgifter. Frågan har dock belysts från flygmedicinsk
synpunkt och det har därvid bedömts vara tveksamt att placera kvinnor som
flygförare i taktisk flygtjänst.

BKF
anser att de flygmedicinska faktorerna måste klarläggas ytterligare innan
ställning kan tas till frågan om anställning av kvinnor som stridsflygare. Ett
utvecklingsarbete på detta område bör bedrivas parallellt med beredningens
andra etapp.

1
flygvapnets fredsorganisalion finns flygförare också placerade vid transport-,
helikopter- och målflygdivisionerna. För denna fysiskt mindre krävande
flygtjänst finns inte samma flygmedicinska spärrar som för taktisk flygtjänsl.
Havandeskap utgör dock ett hinder för att fullgöra flygtjänst.

Kvinnor
skulle enligt BKF kunna placeras i dessa befattningar, men fö-raruppgifterna
vid dessa enheter måste förbehållas personal somförs över från flygtjänst på
stridsflygplan. Någon direklrekrytering till transport- och målflygorganisationen
kan därför inte komma i fråga f. n. För den för försvaret gemensamma tunga helikopterförsöksorganisationen
kan på sikt inträda sådana förändringar att rekryteringsprinciperna bör prövas
om.

3.5.6 Intendent

Kompani-
och regementsofficerare i försvarets intendentkår rekryteras från andra
personalkårer inom försvarsmakten. Efter ett antal år inom ett annat yrkesfack
får den aktuella personalen särskild utbildning vid försvarets
förvaltningsskola. Från flygvapnet förs årligen omkring fem officerare över lill
intendentkåren.

Officerarna
i intendentkåren kan tas i anspråk över myndighets- och för-svarsgrensgränsema.
Befattningarna är inte av stridande karaktär och kravet på användbarhet över försvarsgrensgränsema
bör enligt BKF inte utgöra hinder för att kvinnligt befäl placeras i
intendentkåren.

Beredningen
förutsätter att kvinnor som har grundrekryterats till något av flygvapnets
markfack skall kunna gå över till intendentkåren på samma villkor som gäller
för övrigt befäl.

3.5.7 Antagning
och grundutbildning av kvinnliga befälsaspiranter

1
gällande befälsordning genomgår stambefälselever inom stril- och sambandsfacken
inte någon särskild värnpliktsutbildning före den egenfliga yrkesofficersutbildningen.
Det första utbildningsåret räknas som fullgjord

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 19

gmndutbildning. Aspiranten har därvid
tjänstemannaställning. Om kvinnor antas till yrkesbefälsutbildning i dessa
fack, kan de i gällande befälsordning gå direkt in i den egentliga
yrkesofficersutbildningen.

Flygteknikeraspiranter genomgår grundutbildning i teknisk
befattning vid flygvapnet.

BKF fömtsätter att kvinnor som söker befälsanställning
skall genomgå prövning som motsvarar inskrivningsprövningen för vämpliktiga. De
bör också undergå antagningsprövning genom flygvapnets uttagningskommis-sion,
om denna behålls efter övergången till den nya befälsordningen.

Antagning till yrkesofficersutbildning skall i den nya befälsomingen
ske dels preliminärt, dels slutligt. Eftersom kvinnor inte omfattas av värnpliktslagen,
bör den preliminära antagningen ske senast vid grundutbildningens början.
Slutlig antagning bör ske samtidigt som för övrigt blivande yrkesbefäl.

Samma bestämmelser för behörighet, befälsskattning, uttagning,
fördelning till befattningstyp, tillhörighet och registrering bör enligt BKF
gälla för alla aspiranter.

Beredningen förutsätter vidare att samma möjlighet till
växling mellan befälsnivåskolor under grundutbildningen skall gälla för manligt
och kvinnligt blivande yrkesbefäl.

BKF understryker att det är angeläget att grundutbildningen
för yrkesbe-fälsaspiranter utformas så att den utgör en lämplig och meningsfull
grund för deras vidareutveckling. Grundutbildningens innehåll bör därför ändras
så att det så långt som möjligt bara omfattar moment med verkliga utbildningseffekter
för befälsyrket.

Av förslaget framgår vidare att samma anställnings- och
avlöningsvillkor bör gälla för kvinnliga och manliga befälsaspiranter. De krav
som ställs på yrkesbefäl bör ses över och vissa icke nödvändiga krav som
missgynnar kvinnor bör tas bort. Kraven bör anpassas till fömtsättningama hos
hela det tänkbara rekryteringsunderlaget.

3.6 Civilmilitära yrken m. m.

3.6.1 Medicinalpersonal

Beredningen konstaterar här inledningsvis atl
försvarsmaktens freds-mässiga hälso- och sjukvård - fömtom tandvårdspersonalen
- sysselsätter omkring 220 civila sjuksköterskor, ca 190 sjukvårdsbiträden och
ett trettiotal civila apotekare, farmaceuter m.fl. Inom bl. a. sjuksköterskegruppen
finns det enligt BKF vissa möjligheter att vidga uppgifter och ansvar genom delegering.
Exempel på detta är pågående försöksverksamhet med anställning av
sjuksköterskor för atl förestå s. k. kompanisköterske-mottagningar. Beredningen
anser att den civila medicinalpersonalens arbetsvillkor bör ses över.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 20

O
Tandvårdspersonal

Försvarets
tandvård beräknas bli överförd lill folktandvården (jfr prop. 1976/77: 100 bil.
7 s. 67). Beredningen utgår därför från att all personal inom försvarsmaktens
tandvård kommer att beredas anställning som civila tjänstemän inom
folktandvården.

Ingenting
hindrar dock att tandläkarna som civilt anställda i folktandvården även i
fortsättningen krigsplaceras i depåer.

Personalen
bör dock enligt beredningen genomgå militär miljöutbildning. Formerna för
denna utbildning, som bör omfatta både manlig och kvinnlig tandvårdspersonal,
bör utredas av försvarets sjukvårdsstyrelse.

O
Läkare och veterinär

Förbandsläkaren
svarar för hälso- och sjukvården vid förband och är förbandschefens medicinske
rådgivare. Förbandsläkaren är civilmilitär och krigsplaceras f n. i regel vid
depå. Krigsplaceringen medför inte förbandschefskap. Kvinnor kan i dag
förordnas som förbandsläkare.

Tjänsteläkaren
utövar huvudsakligen sjukvård för vämpliktiga och är civil. Anvisningsläkaren
svarar för sjukvården åt den anställda personalen och är också civil. Vid
flertalet förband är samma läkare både förbands-, ijänste- och
anvisningsläkare.

Vid
tillsättande av tjänst för förbandsläkare skall hänsyn tas till bl. a.
fullgjord värnpliktstjänstgöring eller annan militärtjänstgöring. Bestämmelserna
utesluter inte att även kvinnliga läkare kan förordnas som förbandsläkare.
Föreskriften om att hänsyn skall tas till fullgjord värnpliktstjänstgöring
medför dock att läkare med sådan erfarenhet föredras framför kvinnliga läkare.

Beredningen
utgår i sina överväganden från försvarets sjukvårdsstyrelses rapport
Försvarsmaktens hälso- och sjukvård i fred (försvarets sjukvårdsstyrelse dnr
300-1/76). Rapporten har legat till grund för prop. 1977/78: 139 om
försvarsmaktens hälso- och sjukvård i fred. 1 denna proposition sägs bl. a.
att fullgjord värnplikt inte bör krävas för anställning som läkare vid
försvaret, vilket stämmer överens med de förslag som har lämnats i
sjukvårdsstyrelsens rapport och av BKF. Kvinnliga läkare bör dock enligt
beredningen ha möjlighet att genomgå utbildning för värnpliktiga läkare.
Beredningen anser vidare att det förutom av jämställdhetsskäl också av
rekryteringsskäl är angeläget att ge kvinnor samma konkurrensmöjligheter som
manliga läkare.

Beredningen
föreslår att det vid sidan av rekrytering värnpliktsvägen skall finnas en
individuell väg till anställning som regementsläkare (motsvarande). Denna rekryteringsväg
bör innefatta en god miljöutbildning. Miljöutbildningen för kvinnliga läkare
eller manliga läkare som inte har fullgjort grundutbildningen för vämpliktiga
bör jämställas med värnpliktsut-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 21

bildning vid antagning och befordran. Den civila
kompetensen blir därmed avgörande. Den särskilda miljöutbildningen bör utformas
enligt överbefälhavarens närmare bestämmande.

För
anställning som försvarsveterinär på aktiv stat krävs bl. a. att den sökande
har fullgjort viss värnpliktstjänstgöring. Bestämmelsen innebär att kvinnliga
veterinärer, som i övrigt kan vara väl meriterade, inte kan komma i fråga vid
tillsättning av försvarsveterinärbefattningar. BKF anser att detta hinder är
obefogat och bör tas bort. Antagningsvillkoren bör motsvara vad som föreslås
för läkare.

Flera tidigare utredningar har behandlat
kategoritillhörigheten för personalen inom hälso- och sjukvårdsområdet.
Beredningen har inte funnit anledning att föreslå att kategoritillhörigheten
ändras för den medicinalpersonal som f n. är civilmilitär. Däremot anser BKF
att om läkarna inom försvarsmaktens förbandssjukvård behåller befälsställning
bör också instruktionssköterskorna få sådan ställning. Instmktionssköterskorna
utbildar värnpliktiga och befäl liksom de plutons- och kompaniofficerare som är
instruktörer i hälso- och sjukvård.

Beredningen konstaterar att det f. n. inte ställs absoluta
krav på att ha genomgått befälsutbildning eller grundutbildning för vämpliktiga
för att inneha den befälsrätt som följer med den civilmilitära ställningen som
förbandsläkare. Om medicinalkåren behålls bör del därför övervägas om de
läkare m.fl. som i stället för genomgången värnpliktsutbildning har fått
särskild militär miljöutbildning skall vara befäl eller anställas som civila tjänstemän.
Enligt beredningens uppfattning måste man generellt kräva att en
befattningshavare har genomgått den befälsutbildning m.m. som svarar mot den
befälsrätt vederbörande har. BKF föreslår att denna fråga utreds närmare i den
kommande översynen av den civilmilitära personalens ställning inom ramen för
det fortsatta befälsordningsarbetet när ställning har tagits till
förbandssjukvårdens framtida organisation.

Beredningen tar här till sist upp frågan om
kårtillhörighet. Den har inhämtat att chefen för försvarets medicinalkår f. n.
utreder konsekvenserna av att inordna all medicinalpersonal i kåren. Om
förslaget från utredningen om företagshälsovården om civilmilitära
regementsläkare m. m. genomförs anses flera skäl tala för att medicinalkåren
bör utvidgas. Fördelar kan vinnas bl. a. i fråga om utbildningen av medicinalpersonalen
och en målinriktad utbildnings- och befordringsgång kan fastställas. Det är
vidare angeläget att medicinalkårens personal- och utbildningsplanering
omfattar all medicinalpersonal, även om kategoritillhörigheten för t. ex.
sjuksköterskor och instmktionssköterskor inte ändras.

3.6.2 Flygledare

Enligt riksdagens beslut (prop. 1975: 81, TU 1975: 16, rskr
1975: 197) har en integrerad organisation för flygtrafikledning i fred bildats
inom luftfarts-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 22

verket. Flygledarna är anställda som civila tjänstemän vid
luftfartsverket. För flygledare på lokal nivå vid militära flygplatser skedde
detta den 1 januari 1978.

1 krig förs ansvaret för flygtrafikledningen över från
luftfartsverket till överbefälhavaren.

På regeringens uppdrag har chefen för flygvapnet i oktober
1976 lämnat förslag om utnyttjande och utbildning av flygledare. BKF som har
haft tillfälle att dessförinnan yttra sig om förslagen konstaterar att dess
synpunkter i stort har beaktats. Frågor som rör kvinnliga flygledares
utnyttjande inom försvaret i krig och fred har dock inte behandlats av chefen
för flygvapnet utan har förutsatts bli behandlade av BKF.

Till dessa frågor hör krigsplaceringen av kvinnliga
flygledare. Beredningen anför här inledningsvis att flygvapnets
fredsorganisation måste vara utformad så att flygstrilskrafterna snabbt kan krigsorganiseras
och ständigt har en hög insatsberedskap. Det är därför nödvändigt att
nyckelpersonal i krigsförbanden redan i fred tjänstgör i de fredsförband som
sätter upp krigsförbanden. Var och en som är flygledare måste vara beredd att
placeras i befattningar vid krigsförbanden.

Efter att ha graiiskat flygledarnas militära befäls- och
försvarsuppgifter i krig, vid beredskapshöjningar och inom förbandsproduktionen
i fred konstaterar beredningen att flygledarna i viss utsträckning i egenskap
av befäl skall kunna medverka i basförsvaret som en andrahandsuppgifl. Omfattningen
av dessa uppgifter bedöms emellertid inte utgöra hinder för att kvinnor krigsplaceras
i samtliga befattningar för flygledare i både luftförsvarscentraler och
basförband, sedan de har genomgått erforderlig utbildning. Särbestämmelser i krigsplaceringshänseende
för kvinnliga flygledare bedöms därför inte vara aktuella. Därmed skapas även
förutsättningar för att i fred allsidigt utnyttja kvinnliga flygledare vid
militära flygplatser.

Krigsorganisationens behov av befäl inom
flygtrafikledningen skall främst tillgodoses med reservofficerare. Huvuddelen
av flygledarna måste därför i fred kunna utbildas till befäl. Detta kan ske
endast genom reservofficersutbildning. För atl kvinnor skall få tillfreds
ställande möjligheter till placering som flygledare vid militära flygplatser
föreslår BKF att all personal även kvinnor som har genomgått föreskriven
utbildning och i övrigt uppfyller de villkor som gäller för anställning antas
som officerare i flygvapnets reserv.

Kvinnliga flygledare som är reservanställda och som vid
högre ålder inte längre kan upprätthålla behörighet som flygledare förutsätts
på samma sätt som sina manliga kolleger kunna utnyttjas på andra platser i
krigsorganisationen.

Om flygledare väljer att inte fullgöra
reservofficersutbildning eller inte blir godkänd för antagning till
reservofficer kan ett begränsat antal f. n. bli värnpliktiga officerare, om de
fyller gälland utbildningskrav. Beredningen anser att en liknande ordning bör
gälla även kvinnlig flygledaraspirant. Vil-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 23

ka befattningar för värnpliktiglbefäl som kan omvandlas lill
befattningar för alternativt värnpliktig eller civil med motsvarande utbildning
bör därför granskas.

Beredningen tar i detta sammanhang också upp frågan om
villkor för fredsplacering på militär flygplats och framhåller att det är
angeläget att en del av flygledartjänslerna avses för icke befälsutbildade som
kan dubbelut-nyttjas i freds- och krigsorganisationen. Härigenom kan principen
om en integrerad organisation och gemensam personalkår förverkligas. Konkurrensförhållandena
för icke befälsutbildade flygledare som söker till militära flygplatser bör
fortlöpande uppmärksammas.

Beträffande olika utbildningsfrågor framhåller BKF bl. a.
att kvinnor bör få möjlighet att genomgå den utbildning lill flygledare som
avses för värnpliktig personal.

För att säkerställa rekryteringen av reservofficerare i trafikledningstjänst
bör det vidare finnas möjlighet för dem som inte från början har gått vämpliktsvägen
att efter den fackmässiga utbildningen genomgå kompletterande militär
utbildning för befälsanställning. Kompletteringsmöjligheten bör gälla alla som
tidigare har utbildats eller f. n. är under utbildning till flygledare.

1 flygledarutbildningen ingår för alla elever en flygkurs.
Om flygkursen behålls bör både manliga och kvinnliga elever genomgå den på
samma sätt som hittills.

Beredningen framhåller vidare vikten av att flygledarassistenternas
kunskaper och duglighet samt utvecklingsmöjligheter i yrket tas till vara. Assistenterna
bör därför få ökad möjlighet att som inomverksutbildning vidareutbilda sig
till flygledare.

3.6.3 Meteorolog

Meteorologer är civilmilitär personal och är placerade
inom flygvapnet och vid vissa enheter inom armen och marinen.

Den militära vädertjänsten är organiserad så att det vid
varje flygflottilj (motsvarande) och vid vissa enheter inom armén och marinen
finns en väderenhet. På regional nivå finns tre vädercentraler. Centralt leds
den militära vädertjänsten av ett centralorgan i flygstaben. Dessa enheter
ingår även i krigsorganisationen som dessutom om fattar vädercentraler vid bl.
a. basförband, armeflygbataljon, örlogsbasslaber och ett stort antal andra
staber.

Flygtrafikledningskommittén lämnade år 1974 förslag
(stencil K 1974: 15) om flygvädertjänstens organisation m. m. Kommittén
föreslog att den militära vädertjänsten skall ingå i försvarsmakten på samma
sätt som nu. BKF utgår mot denna bakgmnd från att eventuell anställning av kvinnor
som meteorologer inom den militära vädertjänsten skall ske inom ramen för
nuvarande organisation.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 24

Beredningen konstaterar att meteorologer normalt inte har
stridande uppgifter i krig. Eftersom försvarets meteorologer inte genomgår flygförar-utbildning
utan bara får flygnavigalörsutbildning, finns det enligt beredningen vidare inte
några flygmedicinska hinder för att öppna flygvapnets meteorologfack för
kvinnor. Flygtjänsten kräver nämligen inte att meteorologer deltar i taktisk
flygning, avancerad flygning eller flygning på högre höjder. Beredningen
föreslår därför att samtliga befattningar för meteorologer i freds- och
krigsorganisationen öppnas för kvinnor. Antagnings- och utbildningsbestämmelser
bör ändras så att kvinnor kan anställas i meteoro-logbefattning på aktiv stat
och i reserv.

De närmaste åren beräknas uppkomna vakanser täckas genom
intern rekrytering bland reservbefälsanställda. Behov av aktiva meteorologer
uppkommer först år 1983, då tre till fyra meteorologer per år behöver anställas.
Under de närmaste åren kan det därför bara bli aktuellt med re-servbefälsanställning
för kvinnor inom meteorologfacket.

Beredningen har även granskat personalkategorifrågan för
meteorologer. I samband därmed framhåller BKF att den militära vädertjänsten
arbetar i nära samverkan med den militära ledningspersonalen och att meteorologer
därför måste ha ett relativt stort militärt kunnande. 1 vissa meteorologbe-fatlningar
vid bl.a. basförband ingår också att leda underställd personal och delta i
försvar. Miljöbetingelsema och arbetsförhållandena för dessa befattningar är
sådana att man så långt som möjligt bör undvika att utnyttja civil personal i
dem. I fredsorganisationen deltar meteorologer i mobiliserings- och krigsplanläggningsarbetet,
vilket kräver militärt miljökunnande. Sammanfattningsvis förordar beredningen
att meteorologpersonalen t. v. behåller civilmilitär ställning. Om någon
ändring anses påkallad bör meteo-rologerna få militär status. Slutlig ställning
bör tas i sam band med det fortsatta arbetet med befålsordningen.

3.6.4 Flygingenjör

Flygingenjörer är civilmilitär personal som huvudsakligen
har tekniska och tekniskt-administrativa uppgifter. Flygingenjörer utbildas
dels på flyglinjen, dels på marklinjen. Utbildningen sker omväxlande vid
teknisk högskola och vid militära skolor och förband. Flygutbildning ingår på
flyglinjen.

Gällande fredsorganisation med drygt 100 tjänster kommer
att minska något.

Flygingenjöremas framtida utbildnings- och
anställningsförhållanden har i det pågående befälsordningsarbetet förutsatts
bli utredda särskilt. Enligt det underlag som BKF har fått från chefen för
flygvapnet bedöms den tekniska utvecklingen öka kravet på högskoleutbildade
ingenjörer inom flygvapnet. Den minskande organisation som kan förutses bedöms
öka kraven på allsidig användbarhet hos den tekniska ingenjörspersonalen i bå-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 25

de
freds- och krigsorganisationen. Teknisk personal på olika nivåer förutsätts
vid behov kunna delta i vissa markförsvarsuppgifter i krig samt i ut-bildaruppgifter
inom det egna facket i fred. Detta innebär att kravet på miljökunskap inom
försvaret och på militär ledarskapsutbildning inte minskar framdeles.

Beredningen
framhåller att det är en flygmedicinsk bedömningsfråga om kvinnor skall få
möjlighet att utbilda sig till flygingenjör på flyglinjen. BKF anser att dessa
medicinska faktorer inte är tillräckligt klarlagda för att man nu skall kunna
ta ställning i denna fråga.

När
det gäller anställning av kvinnor som flygingenjörer på marklinjen kan
beredningen inte förutse några särskilda komplikationer. Samma krav på
fältduglighet, fysisk prestationsförmåga m.m. fömtsätts här gälla för manlig
och kvinnlig personal. Krigsbefattningarna för flygingenjörer har rent teknisk
och tekniskt-administrativ karaktär. De markförband som de är chefer för har
inga direkta stridsuppgifter Stridsuppgifterna är begränsade till försvar av
den egna enheten när denna utsätts för anfall.

Mot
denna bakgmnd föreslår beredningen att samtliga befattningar för flygingenjör
på marklinjen i freds- och krigsorganisationen öppnas för kvinnor. Om närmaie
undersökningar visar att det från flygmedicinsk synpunkt inte finns några
hinder anser BKF att även befattningama på flyglinjen bör öppnas för kvinnor.

Inom
ramen för nu gällande befälsordning behöver ingen särskild förutbildning för
kvinnor anordnas, eftersom flygingenjörsaspiranter i nuvarande system inte
genomgår någon värnpliktsutbildning innan flygingenjörsutbildningen påbörjas.

Beredningen
har inte funnit anledning att föreslå ändrad kategoritillhörighet för
flygingenjörer. De bör alltså behålla civilmilitär ställning.

3.7
Kameral- och förplägnadsfunktionerna

Av
de ca II 600 kvinnor som är anställda vid försvarsmakten är
omkring 8000 verksamma inom kontors- eller förplägnadssektom. Utvecklingsmöj-lighetema
för denna personal är enligt beredningen små.

Beredningen
anför att det genom vidgad personalutbildning inom ramen för
jämställdhetsarbetet bör vara möjligt att systematiskt bygga upp ett militärt
miljökunnande hos den civila personal som utnyttjas i både freds- och
krigsorganisationen. Bl. a. bör civil personal i vissa nyckelbefattningar få tillfälle
att kvalificera sig för att sköta krigsförberedelsearbetet inom sitt eget
fackområde.

Genom
utvecklingsåtgärder av olika slag bör gränsen mellan militära och civila
uppgifter inom t.ex. stabs- och expeditionstjänsten bli mer flytande. Denna
utveckling mot integration mellan olika personalkategoriers arbetsuppgifter bör
enligt BKF på sikt medföra att principema för rekrytering och
personalsammansättning ändras. Målet bör därvid vara att åstad-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 26

komma
större handlingsfrihet och organisatorisk rörlighet samtidigt som personalens
krav på goda utvecklingsmöjligheter beaktas. Början bör göras med vissa
chefsbefattningar inom kameralfunktionen och med köksföre-ståndama inom förplägnadsfunktionen.

3.7.1
Kameralfunktionen

Kameraltjänst
är en sammanfattande benämning för kassatjänst, handläggning av löneärenden
och därmed sammanhängande anställnings- och avtalsfrågor samt kassa- och
kostnadsredovisning. Centralt leds kameraltjänsten av försvarets
civilförvaltning.

De
flesta chefsbefattningarna inom kameralfunktionen vid försvarets myndigheter är
avsedda för kompaniofficerare. 1 fredsorganisationen fanns år 1976 95
chefsbefattningar för kompaniofficer och fyra för civil personal.

Vid
försvarsmaktens staber, förband och skolor fanns år 1976 67 enheter för
kameral verksamhet. Personalstyrkan vid kameralenhelerna varierade mellan 4
och 35 tjänstemän.

Vid
organisationsöversyner under senare år har flera kameralenheter dragits in och
större enheter har bildats. En fortsatt centralisering kan förutses.

1
krig leder militärbefälhavaren den kamerala verksamheten inom militärområdet.
Samtliga kameralenheter i fredsorganisalionen tas i anspråk i krig. De kallas
då krigskassaavdelningar. Avdelningarna placeras som regel i mera stationära
staber. Den nuvarande krigskassaorganisationen består förutom av
krigskassaavdelningar också av krigskassadetaljer för ledning och kontroll av
kassatjänsten. Arbetet vid krigskassaavdelningarna bedöms bli omfattande,
eftersom de vid sidan av del egna förbandet skall betjäna minst ett förband av
brigads storlek.

Till
kurs i kameraltjänst för kompaniofficer kan den söka som är kapten och har
varit kompaniofficer under minst 10 år och är mellan 36 och 50 år. Utbildningen
är ettårig och genomförs vid försvarets förvaltningsskola. Intagningen till
förvaltningsskolan är högst 24 kompaniofficerare ur armén, marinen och
flygvapnet vartannat år.

Kraven
på den kamerala chefspersonalen har granskats av personalkategoriutredningen i
betänkandet (SOU 1973:38) Personal för krigsmaktens förvaltning. Utgångspunkten
för utredningens bedömningar var att den civila personalen bör användas inom
områden där det militära miljökunnandet kan förvärvas genom det löpande
arbetet eller genom studietjänstgöring.

För
BKF har utgångspunkten varit att man genom särskilda utbildningsinsatser
systematiskt bör bygga upp den civila personalens miljökunnande. Beredningen
framhåller att kraven på militära kunskaper och militär miljöerfarenhet
varierar beroende på det mobiliserings- och krigsplanläggnings-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 27

ansvar som är knutet till de olika befattningama. BKF
anser att krav på att militär personal skall avses för chefsbefattning inom
kameralfunktionen bör ställas bara när en yrkesofficersutbildning är direkt
nödvändig. I övriga fall bör fri konkurrens från alla personalkategorier vara
möjlig. De kamerala chefsbefattningarna bör alltså rekryteras bland både äldre
militärt befäl och civil personal som har vidareutbildats.

BKF förutsätter att de civilanställda som skall gå över
till kameral chefsbefattning får en grundlig teoretisk utbildning varvad med
praktisk utbildnings- och övningsverksamhet. Kursprogram bör utarbetas av
vederbörande militära myndigheter. Vissa riktlinjer för detta arbete lämnas av
BKF.

I personalkategorifrågan anför beredningen att man för de
kamerala chefsbefattningarna på sikt bör kunna överväga att gå över till civilmilitär
ställning utan krav på genomgången värnpliktsutbildning. BKF tar dock inte nu
ställning i kategorifrågan.

3.7.2 Förplägnadsfunktionen

1 förplägnadsverksamheten ingår främst bespisning vid
militärrestauranger, personalmatsalar och lägerserveringar.

Antalet anställda inom hela förplägnadsfunktionen var år
1977 3 200 omräknat i heltidstjänster. Av dessa är ca 100 köksföreståndare och
ca 115 biträdande köksföreståndare.

Försvarets materielverk är fackmyndighet för facket förplägnad.

Utvecklingen inom förplägnadsfacket har under de senaste
åren präglats av en ökad samordning av mathållningen på förbanden.
Omorganisationer i lokal och lägre regional instans har också gjort det möjligt
att administrativt öka samordningen inom garnisonerna.

Försvarets rationaliseringsinstitut lämnade i juni 1976
ett förslag om ändrad uppgiftsfördelning för personal inom förplägnadsfunktionen
i samband med en översyn av administrativa rufiner m. m. vid armémyndigheter
på lokal nivå. Institutet föreslog att köksföreståndamas ansvar ökas och att
föreståndarna blir chefer för den eventuella bespisningsenheten inom garnisonsortema.
Uredningen har därefter legat till grund för vissa förslag från chefen för
armén inom ramen för uppföljningsstudier till organisationen i lägre regional
och lokal instans. I dessa förslag fömtsattes dock att nuvarande ordning för chefsskapet
för militärrestauranger t. v. behålls.

Försvarets materielverk inledde hösten 1976 en förstudie
till en långsiktig rationaliseringsutredning rörande förplägnadsfunktionen
inom försvarsmakten. Målet är bl. a. att minska totalkostnaderna och göra verksamheten
mera effektiv.

Enligt beredningens uppfattning bör materielverkets
rationaliserings-utredning omfatta även personalutvecklingsfrågor inom förplägnadsfunktionen.
Verket är också berett att i en eventuellhuvudstudie utreda förut-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 28

sättningama
för att genomföra vissa alternativ som BKF har utarbetat för att ändra
köksföreståndarnas utvecklingsmöjligheter. BKF har funnit att köksföreståndamas
kunskaper och erfarenheter inom förplägnadsfunktionen bör kunna utnyttjas
bättre inom försvarsmakten. Ansvarsnivån bör därför höjas och befordringsmöjlighetema
förbättras.

Beredningen
föreslår att materielverkets fortsatta utredning inriktas på att klara ut hur
köksföreståndarna vid förbanden under resp. enhetschef (motsvarande) kan ges
självständigt ansvar för ledning av förplägnadsfunktionen. Köksföreståndama
skulle således ansvara för förplägnads-funktionens drift, planering,
administration och ekonomi.

3.8
Befattningar i driftvärn

Driftvämet
utgör tillsammans med det allmänna hemvärnet en del av armén och har till
uppgift att skydda en myndighets eller ett företags egna anläggningar och egen
verksamhet.

Driftvämet
omfattar f. n. omkring 19000 driftvämsmän. Personalen skall vara anställd eller
beredskapsregistrerad vid myndigheten eller företaget.

En
kvinna kan f n. inte anslutas till driftvärnet med uppgifter som driftvämsmän
vid den egna myndigheten eller företaget. Detta beror på att driftvärnsmannen i
allmänhet har till uppgift att medverka i skyddet av den egna arbetsplatsen
eller anläggningen när omständighetema kräver det.

Flera
skäl talar enligt beredningen för att kvinnor bör få samma möjligheter som män
att efter eget åtagande delta i driftvärnet. 1 första hand är det en
rättvisefråga eftersom driftvärnsmanskapet har nära anknytning till
anställningssituationen. Drift värnet är en organisation som byggs upp för beredskap
och krig och som personellt bygger på dem som är anställda vid myndigheten
eller företaget i fred. Det är då oväsenfligt om dessa är män eller kvinnor.

BKF
understryker vidare att det inte är fråga om att utvidga driftvämsor-ganisationen
för att bereda plats för kvinnor. Ett ökat ianspråktagande av kvinnor skall ske
inom tillgängligt rekryteringsutrymme. Rekryteringsunderlaget behöver
emellertid breddas, eftersom behovet av driftvärnsperso-nal är större än
tillgången. Vidare finns det planer på att bilda nya driftvärn vid vissa
myndigheter och företag. Rekrytering av kvinnor skulle slutligen ge möjlighet
att föryngra driftvämsorganisationen, eftersom den f. n. nästan till hälften
består av män som har fyllt 48 år.

Enligt
beredningens uppfattning bör kvinnorna på sikt kunna komma i fråga för alla
typer av befattningar inom driftvärnet. 1 en första omgång är det emellertid
naturligt att de placeras i menigbefattningar som ordinarie driftvämsmän.
Rekryteringen bör inledas som en försöksverksamhet vid vissa myndigheter och
företag.

Eftersom
kvinnor inte omfattas av den allmänna värnplikten, måste de

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 29

få militär utbildning före antagningen som driftvämsmän. BKF
föreslår att utbildningen under den inledande försöksverksamheten utformas
efter de riktlinjer som gäller för driftvämsmän som är frikallade värnpliktiga.
Utbildningen bör delvis förläggas lill hemvärnets stridsskola. Utbildningens
omfattning och organisation bör fastställas av rikshemvärnschefen.

Efter antagningen bör kvinnlig driftvärnspersonal vara
skyldig alt årligen genomgå den utbildning som gäller för all övrig personal
inom hemvärnet.

Beredningen har även granskat förutsättningarna för att i
ökad omfattning placera kvinnor i vissa stödfunktioner inom driftvämsorganisationen
utöver de driftvärnslottor som f. n. finns vid bl.a. postverket. BKF:s undersökningar
visar dock att behovet av ytterligare personal i dessa funktioner är litet och
inte påtagligt skulle öka kvinnornas medverkan i driftvärn och företagshemvärn.

BKF tar också upp bemanningen av de ledande befattningarna
inom driftvärnet. Uppgiftema i dessa är administrativa och innebär inte förbandschefskap.
De kräver inte heller att man är konlrakterad som drift-värnsman. Gällande
bestämmelser hindrar inte atl kvinnor placeras i dessa befattningar. BKF anser
att de myndigheter som har organiserat frivilligt driftvärn bör sträva efter
att den som innehar ledande befattning inom myndigheten också bör ha liknande
befattning i myndighetens driftvärn.

Beredningens förslag om kvinnor i driftvärnet medför att
bl.a. hemvärnskungörelsen (1970: 304) måste ändras. Vidare behövs föreskrifter
om företrädesrätt att ta i anspråk denna personal.

3.9 Svenska beredskapsstyrkan för FN-tjänst

Enligt målsättningen för totalförsvaret skall resurser
kunna avdelas för svenskt deltagande i FN:s verksamhet i syfte atl upprätthålla
eller återställa internationell fred och säkerhet. Enligt lagen (1974: 614) om
beredskapsstyrka för FN-tjänst får beredskapsstyrkan omfatta högst två
bataljoner samt specialenheter om högst en bataljons styrka.

Sverige har f n. en FN-bataljon i Mellersta Östern och en
på Cypern.

Anställning av kvinnor i den svenska beredskapsstyrkan har
hittills förekommit bara vid enstaka tillfällen och har då begränsats till
fältartist- och sjukvårdspersonal beroende på att grundkravet för anställning
är genomförd vämpliktsutbildning. Beredningen anser att detta bör omprövas
dels från rättvisesynpunkt, dels för att vidga rekryteringsunderiaget.

FN-bataljonema har ett stort antal specialbefattningar där
civilutbildning eller yrke är kvalifikationsgmndande. Beredningen har inriktat
sin granskning på dessa befattningar. Frågan om kvinnor skall kunna tas ut till
sådana befattningar bör enligt BKF bedömas mot bakgrund av dels den praxis som f
n. gäller, dels om kvinnor innehar motsvarande befattningar inom den svenska
försvarsmakten.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 30

FN
har enligt BKF tidigare godtagit att kvinnor placeras i sjukvårdsförband. För
den kanadensiska kontingenten i Mellersta Östern har kvinnor godtagits även i
annan tjänst än sjukvårdstjänst med hänvisning till att kvinnor ingår i
motsvarande förband i hemlandet och att Kanada har åtagit sig att svara för
eventuella extra kostnader.

BKF
anför vidare att en karaktäristisk skillnad mellan den svenska försvarsmakten
och andra länders väpnade styrkor är att kvinnorna i Sverige har civil
ställning medan de i andra länder har militär status även om uppgiftema är
liknande. Gemensamt för båda gmppema är dock att uppgifterna är rent
fackmässiga och inte omfattar ledning av förband med stridsuppgifter. Mot den
bakgrunden bör det enligt BKF inte möta något hinder att placera kvinnor i
svenska FN-förband inom vissa uppgiftsområden.

Beredningen föreslår att
kvinnor rekryteras för uppgifter inom förpläg-nads-, sjukvårds-, expeditions-
och viss stabstjänst. I de två nuvarande FN-bataljonerna fanns i oktober 1976
460 sådana befattningar. Befattningarna är både militära, civilmilitära och
civila. Inom ramen för dessa befattningar bör en försöksverksamhet med
anställning av kvinnor inledas år 1979. På sikt bör ytterligare uppgifter kunna
öppnas för kvinnor.

Kvinnor
som kan bli aktuella för uttagning till beredskapsstyrkan bör enligt BKF utöver
fackutbildning ha genomgått dels en förberedande all-mänmilitär utbildning,
dels en särskild FN-utbildning.

Den
förberedande allmänmilitära utbildningen bör bestå av en veckas allmän
försvarsutbildning och en till två dagars vapenutbildning. Utbildningen bör
under den inledande försöksperioden anordnas av någon av fri-villigorganisationema.
Före antagning till utbildning bör kvinnlig personal genomgå motsvarigheten till
inskrivningsprövning vid inskrivningscentral.

Den
särskilda FN-utbildningen som omfattar två till fyra veckor syftar till atl ge
kännedom om FN:s organisation och fredsbevarande verksamhet, kunskap om
beredskapsstyrkans organisation, utrustning och prestanda, färdighet att
hantera materielen samt träning i att lösa uppgifter som kan läggas på den
enskilde och förbandet. Den kvinnliga personalen förutsätts under FN-utbildningen
även genomgå samma allmänmilitära utbildning som män i motsvarande
befattningar. I detta sammanhang erinrar BKF om att specialenhetema inom
beredskapsstyrkan enligt förslag i prop. 1976/77: 100 (bil. 7 s. 159) avses bli
organiserade i en särskild beredskapsstyrka för hjälpverksamhet utomlands i
samband med naturkatastrofer eller liknande händelser. De möjligheter som
detta ger att rekrytera kvinnlig personal börenligt BKF utnyttjas.

Beredningen
framhåller här slutligen att FN:s medgivande bör inhämtas om beslut fattas att
ge kvinnor tillträde till befattningar vid beredskapsstyrkan. Vidare medför
förslagen att vissa ändringar bör göras i förordningen (1976: 152) om
beredskapsstyrka för FN-tjänst och i de bestämmelser som chefen för armén har
utfärdat med stöd av denna förordning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 31

3.10 Yrkesinformation och praktiktjänstgöring

Erfarenheterna från det civila yrkeslivet visar att det
behövs särskilda insatser i samband med alt kvinnor skall komma in i yrken som
domineras av män. Därför anser beredningen att de informations- och
praktiktillfällen som nu erbjuds pojkar också skall stå öppna för flickor. En
ökad samordning mellan skolan och arbetslivet behövs i denna verksamhet.

Försvarsmakten
tar varje år emot 5 000-7000 elever på yrkesoriente-rande studiebesök och pryöperioder.
Det är enligt BKF viktigt att informationen om försvarsmaktens yrken hålls fri
från värderingar om vad som skall anses vara manligt och kvinnligt i
arbetslivet. Vidare bör verksamheten i högre grad inriktas på att låta elevema
komma i kontakt med yrken som domineras av det motsatta könet.

I enlighet
med förslag i prop. 1975/76: 39 om skolans inre arbete har regeringen
uppdragit åt skolöverstyrelsen att se över den praktska arbetslivsorienteringen.
Den försöksverksamhet som kan bli följden av översynen bör enligt BKF omfatta
även försvarssektom.

Sedan
början av 1960-talet anordnar försvarsmakten särskilda praktikantläger för
pojkar. Verksamheten ger den manliga ungdomen värdefull informtion om
försvarets arbetsmiljö och yrken. Beredningen har tagit initiativ till
praktikantläger även för flickor. För del fortsatta beredningsarbetet om
kvinnor i försvaret är det angeläget att åtgärder vidtas som kan ge underlag
för bedömningar. BKF föreslår därför att de praktikantläger för flickor som hittills
har genomförts på försök vid F 17 och I 17 permanentas och utvidgas till alla
försvarsgrenar.

Regeringen har i cirkulär (1975:326) meddelat föreskrifter
om praktiktjänstgöring hos statliga myndigheter. Syftet med tjänstgöringen är
att praktikanten skall få yrkeserfarenhet som underiättar inträde eller återin-träde
på arbetsmarknaden. Praktikanten skall ha handledare och ta del av myndighetens
löpande verksamhet under 3-6 månader.

När det gäller praktiktjänstgöringen inom det militära
försvaret är behovet tillgodosett för män i och med de vämpliktigas
grundutbildning. Eftersom kvinnor inte omfattas av den allmänna värnplikten
kommer de alltid att ha ett annat utgångsläge än män. Beredningen finner det
nödvändigt att åtgärder vidtas så att förutsättningama för kvinnor och män blir
så likartade som möjligt.

Beredningen
föreslår att praktikanställning för kvinnor med inriktning på befälsyrken
organiseras i två former. Altemativ I innebär att kvinnor får möjlighet att som
praktikanter genomgå de första 2,5-3 månaderna av gmndutbildningen för
värnpliktiga som har tagits ut till befäl. Alternativ 2 innebär
praktiktjänstgöring 6-12 månader under handledning för särskilda uppgifter i
den ordinarie fredsproduktionen.

Verksamheten
bör stå öppen för kvinnor i åldem 18-25 år. Antalet praktikplatser bör för
vartdera altemafivet vara ca 20 vid varje försvars-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 32

gren. Verksamheten bör inledas vid flygvapnet år 1979. När
befälsyrken Öppnas för kvinnor även inom armén och marinen föreslår BKF att
verksamheten med praktikantanställning utvidgas till att omfatta även dessa
försvarsgrenar.

BKF föreslår också försök med en styrd fördelning av
praktikanttillfällen i civila yrken för att få fler kvinnliga praktikanter inom
det tekniska arbetsområdet. Särskilda medel bör vid behov kunna ställas till
förfogande för att avlöna sådana praktikanter.

Kvinnor bör även kunna beredas tillfälle Ull miljö- och
yrkeskännedom om försvarets civila yrken inom ramen för den särskilda
verksamheten med beredskapsarbeten för ungdom.

3.11 Övergångsbestämmelser och kostnader

3.11.1 Karriärväxling för viss kvinnlig personal

Vid övergång till den nya befälsordningen kommer särskilda
bestämmelser att gälla för den redan anställda personalen. Enligt BKF bör de
kvinnor som rekryteras externt inom nuvarande befälsordning också inordnas under
dessa övergångsbestämmelser.

1 detta sammanhang föreslår BKF atl viss kvinnlig personal
som redan tjänstgör inom flygvapnet och som är lämphg tillfälligt bör få
möjlighet att växla över till en yrkesbefälskarriär. Dessa kvinnor bör genomgå
en särskilt anpassad vidareutbildning. Utbildningen föreslås omfatta två grupper.
Den ena gruppen är tekniker och tekniska biträden i stridslednings-tjänst. Den
andra gruppen är frivillig personal inom flygvapnet som har tecknat avtal om
ständig tjänstgöring under beredskap och krig och som har genomgått en mer kvalificerad
utbildning och fått denna befäst genom praktik inom lämplig tjänstegren.
Behovet av vidareutbildning måste enligt BKF bedömas individuellt eftersom variationema
i tidigare utbildning och praktisk erfarenhet är stora. Beredningen föreslår
därför att kunskapsprov anordnas.

Möjligheten att gå över från civil anställning eller
frivilligavtal till yrkes-befålsanställning bör enligt BKF samordnas med
övergångsbestämmelserna för övrig personal i samband med övergången till ny
befälsordning.

3.11.2 Kostnader

Beredningen framhåller att principförslaget om befålsanställning
av kvinnor innebär att dessa inom fastställda personalramar och tillgängligt
rekryteringsutrymme utan kvotering får konkurrera om anställning på de villkor
som gäller för övriga befälsaspiranter. De ekonomiska konsekvenserna av
förslagen i denna del är därför marginella och avser i huvudsak antagningsprövning,
gmndutbildning motsvarande vämpliktsutbildningen samt vissa särskilda kostnader
avseende praktiska arrangemang.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 33

Hur stort antalet kvinnliga sökande blir kan inte fömtses.
Omfattningen av rekryteringen av kvinnor är helt beroende av i vilken
utsträckning kvinnorna kan hävda sig i konkurrensen om elévplatser på olika
skolor. Kostnaderna redovisas därför per sökande/elev.

Kostnaden för antagningsprövning motsvarande
inskrivningsprövningen för vämpliktig beräknas till 300 kr. per sökande. För
sökande till flygvapnet tillkommer 200 kr. för prövning inför flygvapnets uttagningskom-mission.
1 fråga om grundutbildning av kvinnliga befälsaspiranter räknar BKF med en
kostnadsökning på ca 28 000 kr. per elev för dels ekonomiska och sociala
förmåner, dels utbildningskostnader.

För särskilda informations- och rekryteringsinsatser
bedöms under en övergångstid uppkomma vissa extra kostnader. Anställning av
kvinnor som befäl kan dessutom medföra vissa marginella kostnader för
utrustning och förläggning. Storleken av dessa kan inte anges.

Beredningens förslag om praktikanställning av kvinnor
beräknas vid fullt genomförd verksamhet innebära en kostnadsökning av ca 1
380000 kr. per år. Till detta kommer kostnad för hälsoundersökning på ca 100
kr. per sökande. För verksamheten med praktikantanställning vid flygvapnet
stannar kostnadsökningen vid 460000 kr. per år.

Den föreslagna praktikantlägerverksamheten beräknas kosta
ca 40000 kr. per läger.

Kostnadsökningen för anställning av kvinnor i
beredskapsstyrkan för FN-tjänst beräknas till 1 500 kr. per elev för förberedande
allmänmilitär utbildning och 300 kr. per sökande för antagningsprövning
motsvarande inskrivningsprövning för värnpliktiga.

Förslagen om praktiktjänstgöring, rekrytering till
hemvärnets driftväm och till beredskapsstyrkan för FN-tjänst kan medföra vissa
marginella kostnader för informations- och rekryteringsinsatser och praktiska
arrangemang avseende utrustning och förläggning.

Förslagen om kategoritillhörighet för
instruktionssköterskor och kameralchefer innebär vissa förändringar avseende
pensionskostnader. Förslagen om vidareutbildning av civila inom kameral- och förplägnadsfunktionerna,
civil medicinalpersonal, civila tekniker i stridsledningstjänst samt viss frivillig
A-personal innebär vissa ökade utbildningskostnader.

4 Remissyttrandena

4.1 Stridande och icke stridande befattningar

Remissinstansernas uppfattningar går starkt isär när del
gäller inställningen lill rekrytering av kvinnor till s.k. stridande
befattningar. Överbefälhavaren anser alt beredningens definition av stridande
befattningar är för generell och att ytterligare undersökningar bör göras,
innan man tar ställning lill en eventuell utveckling mol att utnyttja kvinnor i
befattningar

3 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 185

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 34

som kan anses vara stridande. Chefen för armén och
Moderata samlingspartiets kvinnoförbund anför liknande synpunkter.

Försvarets sjukvårdsstyrelse redovisar grundinställningen
att varje svensk medborgare skall ha rätt att bidra till landets försvar i den
befattning där individens civila och militära kompetens kan utnyttjas bäst.
Alla utbildningsvägar inom totalförsvarets ram bör i princip vara könsoberoende.

Om kvinnor kommer att kunna rekryteras endast till icke
stridande befattningar finns det enligt statskontoret en risk att
omplaceringsproblemen för det s. k. äldreskiktet ökar och att de civilanställdas
utvecklingsmöjligheter begränsas.

Skolöverstyrelsen föreslår alt man på sikt vid rekrytering
utgår från en analys av varje befattningstyps krav oavsett klassificeringen som
stridande eller icke stridande samt en bedömning av varie enskilds individuella
kvalifikationer för den aktuella befattningen.

Fredrika-Bremer-Förbundet anser att samma villkor bör
gälla för kvinnor och män. Därför bör man sikta mot en könsneutral uttagning
och utbildning inom totalförsvaret.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser att de nuvarande direktiven
är för snäva. Det hade enligt styrelsen varit bättre att utgå från att alla yrkeij
inom försvarsmakten bör öppnas för kvinnor. Även Folkpartiets kvinnoförbund och
Folkpartiets ungdomsförbund vill ge kvinnor tillträde till stridande befattningar.
Detta gäller även Socialdemokratiska kvinnoförbundet som anser att BKF:s avgränsning
mellan stridande och icke stridande inte är övertygande. Avgränsningen medför
risk för att kvinnorna blir ett slags B-befäl, vilket förbundet inte kan godta.

Centralförbundet för befälsutbildning kan inte finna att
jämlikhetskrav eller andra skäl motiverar att kvinnan tas i anspråk för tjänst
med strid som huvuduppgift. Kvinnor behövs i stor utsträckning inom
totalförsvaret och bör kunna beredas meningsfulla poster utan att behöva tas i
anspråk för direkt stridande befattningar.

Chefen för marinen anser att de ursprungliga direktivens
begränsning till icke stridande befattningar är riktig och bör behållas. Samma
uppfattning har Centerpartiets kvinnoförbund som anför att principen att
undanta kvinnor från direkt stridande befattningar måste gälla även i
framtiden.

4.2 Principförslag rörande militära yrken

De flesta remissinstanser delar i stort beredningens gmndläggande
värderingar och stöder principförslagen. Flertalet instanser menar att befälsyrket
bör öppnas för kvinnor och att allt befäl skall rekryteras, utbildas, anställas
och utvecklas på lika villkor i en gemensam befälsordning.

Centerns ungdomsförbund redovisar en avvikande uppfattning
och anser att försvaret måste stmktureras om. En ommstning genom att tyngd-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 35

punkten förskjuts från den militära sektorn till de icke-militära
delarna skulle vara en aktiv handling för svensk nedrustning med målet allmän
nedrustning. Alla svenska medborgare borde omfattas av en allmän sam-hällsplikt.
De förslag beredningen för fram har enligt förbundet marginell betydelse och
kan svårligen motiveras med jämställdhetsargument.

Centerns ungdomsförbund anser vidare att en särskild
kvinnlig befälsutbildning vid sidan av den allmänna värnplikten inte kan
godtas. Kvinnlig vämplikt avvisas. Kvinnor bör dock få möjlighet att få icke
stridande befattningar som kan anses innehålla rent civila arbetsuppgifter.
Förbundet anför slutligen att det måste vara mera meningsfullt för vårt lands
totala försvarskraft att alla medborgare får en uppgift inom totalförsvarets
ram än att ett fåtal kvinnor bereds möjlighet till en militär befälskarriär.

Chefen för flygvapnet konstaterar atl arbetet med jämställdhet
mellan kvinnor och män har varit en vägledande utgångspunkt för beredningens
arbete. Chefen för flygvapnet menar alt frågan om jämställdhet i fred måste
underordnas de krav som ställs på befäl i krig och att del därför är viktigt
att närmare belysa förändringar i värderingar och attityder till olika könsroller
under krigs- och krisförhållanden.

Flertalet
instanser b\. a. försvarets rationcdiseringsinstitut, civilförsvarsstyrelsen,
statskontoret och kommittén för att utreda frågor om jämställdhet mellan män
och kvinnor, m.m. ser positivt på atl man genom att börja rekrytera kvinnor
till vissa militära och civilmilitära befattningar markerar att försvaret
medvetet strävar efter att ge sina anställda anställnings- och
utvecklingsmöjligheter som motsvarar vad som erbjuds inom andra
samhällsområden. En utveckling som innebär att vi får även kvinnligt militärt
befäl torde enligt statskontoret ge spridningseffekter också utanför försvaret.

Statens personalnämnd poängterar att även om verksamheten inom
försvaret har särskilda problem, t. ex. att placera äldre personal, får inte
målet jämställdhet ges lägre dignitet än andra mål. Från nämndens synpunkt är
målet om jämställdhet övergripande. Nämnden förordar vidare att beredningen
får sådana ändrade direktiv för det fortsatta arbetet alt den får möjlighet att
lägga fram förslag om jämställdhet inom hela försvaret.

Centralorganisationen SACOjSR (SACOISR) pekar på att det
jämställdhetsprogram som SACO/SR:s kongress har antagit innebär bl. a. att organisationen
tar avstånd från könsbundna yrkesval.

Statsanställdas
förbund (SF) understryker vikten av att utvecklingen inom försvarsmakten så
långt som möjligt ansluter till samhällsutvecklingen i övrigt. Tjänstemännens
centralorganisation, statstjänsiemannasek-tionen (TCO-S) menar att de åtgärder BKF
föreslår inte är tillräckliga för att bryta uppdelningen av män och kvinnor i
olika tjänstekategorier. Därför måste andra åtgärder vidtas bl. a. med
jämställdhetsförordningen och jämställdhetscirkuläret som grund.

EnVigt Folkpartiets kvinnoförbund krävs del en radikal
förändring av de

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 36

inrotade attityder som finns inom försvaret för att nå
målet att motverka uppdelningen av män och kvinnor i olika yrkeskategorier.

Moderata samlingspartiets kvinnoförbund anser att de
konkurrensvillkor som nu gäller i den militära karriären i mycket stämmer
överens med villkoren inom övrigt arbetsliv och bör ändras.

Yrkeskvinnors klubbars riksförbund hälsar med
tillfredsställelse att frågan om att ändra attityderna beträffande kvinnors
yrke och ställning i arbetslivet har tagits upp pä ett så mansdominerat område
som försvaret.

Centralförbundet för befälsutbildning betonar att ett
genomförande av beredningens förslag inte minskar betydelsen av de frivilliga
försvarsorganisationeras verksamhet. Tvärtom bedöms denna verksamhet vara
viktig när det gäller rekrytering av kvinnor till försvaret.

Riksförbundet Sveriges loltakårer anför att jämställdhetsarbetet
principiellt skall omfatta alla i samhället. Det är således viktigt att
försvarsmakten bidrar till delta. Förbundet menar alt beredningens förslag kan
leda till alt många unga kvinnor med större medvetenhet går in i det frivilliga
försvarsarbetet.

Sveriges civilförsvarsförbund konstaterar att beredningens
förslag innebär att jämlikhetssträvandena främjas. Förbundet anser också att
den militära miljön i så stor utsträckning som möjligt bör likna det civila
samhället, där kvinnor i dag-arbetar sida vid sida med män. Förbundet ser det
som positivt om det militära försvaret skulle förlora något av sin särprägel
genom att kvinnor får anställning som befäl.

Enligt BKF skall alla förändringar ske inom fastställda
eller planerade personalramar. Chefen för marinen påpekar att marinen är ålagd
att genomföra en betydande personalminskning. Ett system med kvinnligt befäl
torde inte kunna införas utan personalökning och detta skulle enligt chefen för
marinen försvåra möjligheterna att minska personalen och att hålla verksamheten
inom redan nu hårt pressade ekonomiska ramar.

1 likhet med beredningen anser försvarets
forskningsanstalt alt urvalet vid rekrytering och personalplanering bör
bestämmas av den enskildes lämplighet för uppgiften oavsett kön. Detta är
enligt forskningsanstalten en princip som inte är direkt motiverad av kvinnans
nuvarande situation utan det främsta syftet är att pä ett bättre sätt ta till
vara personalresurserna inom försvaret.

Ett stort
antal remissinstanser, däribland överbefälhavaren, chefen för flygvapnet och
försvarets rationaliseringsinstitut, betonar liksom BKF alt kvinnor bör
inordnas i den nya befälsordningen så att samma villkor kommer att gälla
kvinnor och män. Kvinnor bör på frivillig grund genomgå en grundutbildning som
motsvarar den utbildning manliga befälsaspiranter får inom värnpliktens ram.

Uppgifterna för kvinnor bör enligt beredningen utökas
efter hand. Kvinnor bör efter anställning i det militära försvaret ha
möjlighet att befordras till kvalificerade befattningar. Denna uppfattning
stöds av Riksförbundet

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 37

Sveriges lottakårer som också anser att det är väsentligt
alt BKF får möjlighet att arbeta fram förslag som leder till en fortsatt
utveckling i dessa frågor.

Riksrevisionsverket anser att de förslag som beredningen
presenterar präglas av realism och därför är genomförbara. Dessutom tror
riksrevisionsverket att förslagen kommer att medföra vissa effektivitetshöjningar
genom att urvalet ökar. Verket har inte något att erinra mot beräkningarna av kostnadema
för att genomföra förslagen.

Enligt Folkpartiets ungdomsförbund förutsätter en verklig
jämställdhet inom försvaret och samhället en könsneutral uttagning till
totalförsvaret. Förbundet anser alt den kommande totalförsvarsutredningen bör
få i uppdrag att lägga fram ett förslag för ett helt jämlikt försvar. Även
Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund anser att den enskildes individuella
önskemål och lämplighet oavsett kön skall vara, avgörande vid antagning och
placering av personal.

De
grundkrav på yrkesbefäl som är fastlagda genom 1973 års riksdagsbeslut om en
enhetlig befälsordning bör enligt bl. a. överbefälhavaren, försvarets rationaliseringsinstutut,
Centralförbundet för befälsutbildning och Sveriges civilförsvarsförbund gälla
också för kvinnor.

Flera
remissinstanser, bl. a. Folkpartiets kvinnoförbund och Moderata
samlingspartiets kvinnoförbund, påpekar att de arbetskravsspecifikationer och
arbetsbeskrivningar som finns i dag behöver ses över. En översyn av urvals- och
prövningsverksamheten är angelägen bl. a. med hänsyn till alt
rekryteringsunderlaget för vissa befattningar nu kommer atl bli ett annat.
Chefen för armén anser att en sådan översyn inte behövs. Chefen för armén är i
stället beredd att tillsammans med berörda myndigheter vidta de åtgärder som
behövs för att kvinnliga befälsaspiranter skall få samma villkor som manliga.

Prövningsförfarandel före antagning behöver enligt
värnpliktsverket ses över. Det är nödvändigt att ändra innehållet i några
medicinska prov och vissa frågor i de psykologiska proven. Det är dock möjligt
att genomföra detta arbete under år 1978 och inskrivningsprövningar skulle
därför - som beredningen föreslår för värnpliktsverkets del - kunna påbörias
under år 1979.

Överbefälhavaren och chefen för flygvapnet motsätter sig
en lösning som medger atl kvinnor rekryteras och anställs i gällande system. De
förordar att reformen samordnas med genomförandet av den nya befälsordningen.
Överbefälhavaren framhåller dock att det med hänsyn till rekryteringssvårigheterna
för medicinalpersonalen är önskvärt att snarast anpassa fordringarna m.m. för
antagning av medicinalpersonal

En samordning med den nya befälsordningen förordas också avförsvarets
rationaliseringsinstitut, SACOISR och Centerns kvinnoförbund.

Vissa
remissinstanser, bl. a. statens personalnämnd och Landsorganisationen i
Sverige (LO) anser det angelägel att förslagen genomförs sna-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 38

rast. Riksförbundet Sveriges lottakårer ser år 1979 som en
lämplig tidpunkt för reformens genomförande.

4.3 Flygvapnets miUtära yrken

4.3.1 Stridslednings- och luftbevakningsbefäl

Beredningens förslag att alla freds- och krigsbefattningar
inom stridslednings- och luftvakningstjänsten som inte kräver flygbakgrund
öppnas för kvinnor får stöd av överbefälhavaren som delar BKF:s uppfattning att
kvinnor skall kunna antas och utbildas på samma sätt som manligt
strids-ledningsbefäl. Chefen för marinen anser att det finns vissa möjligheter
för kvinnor att få en begränsad plutonsofficersutbildning som
stridslednings-befäl. Chefen för marinen förordar viss försöksverksamhet som
dock, enligt vad han själv påpekar, skulle innebära att kvinnornas befordringsmöjligheter
blir begränsade och att den nya befälsordningens intentioner inte kan följas.

Chefen för flygvapnet anser att kvinnor och män kan rekryteras
på lika villkor för samtliga befattningar inom stridslednings- och
luftbevaknings-organisationen i krig och fred utom till sådana befattningar som
ställer särskilda krav på erfarenhet från flygtjänst.

Avenförsvarets rationaliseringsinstitut delar beredningens
uppfattning. Institutet menar att särlösningar och modifieringar bör undvikas
och att kvinnligt befäl skall genomgå samma utbildning och ha samma utvecklingsmöjligheter
som övrigt befäl. Enligt institutet bör inte heller gemensamma befattningar
eller befattningar vid friliggande objekt utgöra några undantag. Separata
rekryterings- och utbildningsvägar medför enligt institutet problem i
organisations- och personalplaneringen.

4.3.2 Sambandsbefäl

Överbefälhavaren delar BKF:s uppfattning att kvinnor i
framtiden skall kunna rekryteras och utbildas till sambandsbefäl på samma
villkor som manligt befäl. Chefen för marinen uppger alt former för
försöksverksamhet med kvinnor i icke stridande militära befattningar har
diskuterats och menar att det finns möjligheter för kvinnor att genomgå
begränsad plutonsofficersutbildning inom sambandsfacket. Alla stridande
befattningar, dvs. alla befattningar på stridsfartyg, måste då undantas.

Chefen Jör flygvapnet godtar förslaget att befattningar
som sambandsbefäl inom flygvapnet öppnas för kvinnor men påpekar att
sambandsbefäl rekryteras ur samtliga försvarsgrenar. Frågan bör därför lösas
samtidigt inom alla försvarsgrenar. Beredningens förslag ses som ett första
steg.

Försvarets rationaliseringsinstitut stöder också
beredningens förslag och menar att särlösningar och modifieringar bör undvikas.
Krav bör kun-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 39

na ställas att kvinnligt befäl skall vara användbart inom
hela yrkesområdet.

4.3.3 Flygtekniker och flygverkmästare

Chefen för flygvapnet delar BKF:s uppfattning att samtliga
befattningar inom flygvapnets teknikerfack kan öppnas för kvinnor. Till
skillnad från beredningen anser han att det inte finns några bärande motiv för
att till en början öppna endasl elektrolinjen. Som BKF har framhållit bör
särlösningar genom att rekrytera kvinnor endast till flygtransportförband,
helikoptergrupp och verkstadsförband undvikas. Avenförsvarets rationaUserings-insiitut
anser att kvinnligt befäl skall vara användbart inom hela yrkesområdet och att
särlösningar och modifieringar därför bör undvikas.

Överbefälhavaren påpekar att huvuddelen av de tekniska
befattningarna kan anses vara stridande och att det bör övervägas ytterligare
om flygtekniker och flygverkmäslaryrkena bör öppnas för kvinnor. Därför är det
lämpligt att stegvis öppna tekniker- och mästarområdet för att bl.a. få erfarenheter
av kvinnors reaktioner i den relativt påfrestande arbetsmiljön.

4.3.4 Trupputbildare

Beredningen anser all kvinnor inte bör anställas som tmpputbildare
inom ramen för den första etappen med hänsyn till uppgifterna i krigsorganisationen.

Chefen för flygvapnet anför att det också i framtiden
kommer att finnas behov av att grundrekrytera yrkesbefäl för markstridstjänsl,
däribland trupputbildare. Med hänsyn till de uppgifier som trupputbildarna har
i krigsorganisationen borde rekryteras bland män som har genomgått vämpliktsutbildning.
Om det nuvarande trupputbildarfacket skulle avvecklas och ersättas med ett nytt
fack för motor- och räddningstjänst anser chefen för flygvapnet atl särskilda
åtgärder måste övervägas när det gäller att utnyttja kvinnligt befäl ur
stridslednings-, sambands- och teknikerfacken för utbildning av värnpliktiga.

4.3.5 Flygförare

Överbefälhavaren anser atl redan kända fakta talar mot att
kvinnor anställs som stridsflygare och menar att den av beredningen föreslagna
fortsatta flygmedicinska forskningen på området inte får prioriteras före
andra angelägna forskningsbehov.

Chefen för flygvapnet, försvarets forskningsanstalt och
Folkpartiets kvinnoförbund biträder beredningens uppfattning att frågan om flygtjänsl
för kvinnor måste utredas ytteriigare innan kvinnor kan utnyttjas i befattningar
som är förenade med flygtjänsl på krigsflygplan, transportflygplan

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 40

och helikoptrar. Chefen för flygvapnet är beredd att
medverka till att man gör vissa undantag så att kvinnliga meteorologer skall kunna
medverka i väderflygningar i fred.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser att de flygmedicinska
faktorerna bör utredas ytterligare och påpekar att det är styrelsens erfarenet
att även om genomsnittsvärdena för fysiska och psykiska egenskaper hos män och
kvinnor varierar, har värdena en betydande spridning.

Denna uppfattning delas av kommittén för att utreda frågor
om jämställdhet mellan män och kvinnor, m,m. som anser att man vid rekrytering
av flygförare borde kräva att den sökande skall fylla vissa minimikrav snarare
än att generellt utesluta kvinnor från dessa befattningar.

4.3.6 Intendent

Frågan om kvinnor som har grundrekryterats till något av
flygvapnets markfack skall kunna gå över till befattningar inom försvarets
intendentkår på samma villkor som män har enligt SACOISR behandlats väl enkelt
av beredningen. Frågan bör i stället prövas gemensamt för hela försvarsmakten
och inte i samband med behandlingen av flygvapnet.

Chefen för marinen bedömer att det finns möjligheter till
en begränsad plutonsofficersutbildning för kvinnor inom intendenturtjänsten.

4.4 Civilmilitära yrken m. m.

4.4.1 Medicinalpersonal Tandvårdspersonal

Remissinstanserna har inte kommenterat BKF:s synpunkter på
tandvårdspersonalens anställnings- och krigsplaceringsförhållanden. Som tidigare
har redovisats innebär dessa att beredningen utgår från att all tandvårdspersonal
på lokal nivå kommer att beredas anställning som civila tjänstemän inom
folktandvården när försvarets tandvård förs över till folktandvården. Beredningen
anser vidare att tandläkare också i fortsättningen bör kunna krigsplaceras i
depåer.

Beredningens förslag beträffande läkare, veterinärer och
instruktions-sköterskor stöds av socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen.
Folkpartiets kvinnoförbund. Moderata samlingspartiets kvinnoförbund och Husmodersförbundet
hem och samhälle. Överbefälhavaren kan godta BKF:s förslag rörande läkare och
veterinär som övergångsform tills fullgod utbildning kan anordnas.

Även försvarets rationaliseringsinstitut biträder
beredningens förslag och anser det väsentligt med hänsyn till
rekryteringsproblemen att kvinnor inte utestängs från läkarbefattningarna inom
förbandssjukvården. Institutet delar också uppfattningen att kvinnliga läkare
bör få möjlighet att genomgå utbildningen till värnpliktig läkare.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 41

Försvarets sjukvårdsstyrelse, socialstyrelsen m.fl. stöder
beredningens uppfattning att det är angeläget att all medicinalpersonal
inordnas i medicinalkårens personal- och utbildningsplanering oavsett
kategoritillhörighet. Försvarets sjukvårdsstyrelse anser också att den personal
som inte har fullgjort värnpliktstjänstgöring bör få miljö- och
ledarskapsutbildning efter anställning. Även receptarier, apotekstekniker,
laboratorieassistenter m.fl. bör utbildas på materiel och organisation som är
speciell för försvaret.

Värnpliktsverket påpekar att BKF:s förslag rörande medicinalpersonal
också bör gälla bl. a. läkare inom inskrivningsväsendet och värnpiiktsredo-visningen.

4.4,2 Flygledare

Överbefälhavaren och chefen för flygvapnet tillstyrker
beredningens förslag rörande kvinnliga flygledare och instämmer i att också
kvinnor skall kunna anställas som reservofficerare. Detta gäller också
Folkpartiets kvinnoförbund,

Försvarets ratlonaliseringsinsitut anser att
luftfartsverket bör ge flygtrafikledningspersonalen sådan utbildning att
personalen kan utnyttjas för uppgifter inom både freds- och
krigsorganisationen. Därmed fullföljs principen för totalförsvarets
organisation att ansvar för en verksamhet i fred medför ansvar för motsvarande
verksamhet i krig. Samtidigt uppnås att den kvinnliga trafikledningspersonalen
får samma utvecklingsmöjligheter som den manliga. Vid en sådan ordning behövs
knappast reservofficerare för flygtrafikledning. Skulle sådan rekrytering ändå
ske. har institutet inte något emot alt också kvinnor antas som
reservofficerare.

Luftfartsverket stöder BKF:s förslag och påpekar att
verkets personalhantering skulle underlättas om möjlighet skapas att krigsplacera
kvinnliga flygledare i vissa befattningar vid krigsförband. När det gäller
reservanställning anser luftfartsverket liksom beredningen atl chefens för
flygvapnet behov av flygledare i krigsorganisationen bäst tillgodoses genom
att även kvinnor utbildas och anställs som reservofficerare. Det bör inte finnas
några hinder för flygledare atl oberoende av kön placeras vid militärt förband
under förutsättningen att flygvapenchefens krav på personalen är tillgodosedda.
Om personal som önskar placering vid militärt fredsförband, inte genomgår
utbildning till reservofficer bör den efter viss kompletterande utbildning
kunna användas i krigsorganisationen. Mot denna bakgrund skulle man inte behöva
granska vilka befattningar för värnpliktigt befäl som kan användas till
befattningar för alternativt värnpliktig eller civil med motsvarande
utbildning. Luftfartsverket föreslår vidare att kvinnliga flygledare får
möjlighet att genomgå i princip den utbildning som ges på linje A vid krigsflygskolan.

Med anledning av beredningens förslag att flygledarassistenter
skall få

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 42

möjlighet att genomgå vidareutbildning till flygledare
konstaterar luftfartsverket atl goda möjligheter redan finns inom
utbildningssystemet.

4.4.3 Meleorolog

Överbefälhavaren menar att rekrytering av kvinnliga
meteorologer måste anstå t. v. i avvaktan på ställningstagande till
meteorologernas status m. m. i den nya befälsordningen.

Chefen för flygvapnet, försvarets rationaliseringsinsitut
och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut anser liksom BKF att
samtliga befattningar i fredsorganisalionen för meteorologer kan öppnas för
kvinnor. Eventuellt måste flygspanarutbildningen för kvinnor enligt chefen för
flygvapnet anpassas av flygmedicinska skäl. Kvinnor bör kunna krigsplaceras i
sådana befattningar vars innehavare inte måste genomföra väderflygningar i
krig. Chefen för flygvapnet anser att meteorologerna bör behålla sin civilmilitära
ställning. Samma uppfattning har Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
som vidare påpekar att utbildningen av militära och civila meteorologer i hög
grad är integrerad när del gäller den fackmässiga utbildningen. Meteorologulbildningen
inom flygvapnet kompletteras dock med bl. a. grundläggande militär utbildning,
flygspanarut-bildningoch operationell utbildning. Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut anser inte atl det är motiverat med en ytterligare samordning av utbildningen
beroende på att vädertjänstens arbete är olika inriktat.

4.4.4 Flygingenjör

Överbefälhavaren anser att BKF:s förslag om rekrytering m.m.
av kvinnliga flygingenjörer på marklinjen måste anstå t, v. i avvaktan på att
ställning tas till dessa kategoriers status m. m. i den nya befälsordningen.
Kvinnliga ingenjörer kan inte antas på flyglinjen med hänsyn till kraven på
kontinuerlig avancerad flygning och gällande flygmedicinska bedömningar.

Chefen för flygvapnet, försvarets rationaliseringsinsitut
och Folkpartiets kvinnoförbund stöder beredningens förslag alt samtliga
befallningar för flygingenjörer på marklinjen öppnas för kvinnor. Chefen för
flygvapnet biträder uppfattningen att flygingenjörema bör behålla nuvarande
civilmilitära ställning. Skulle en ändrad kategoritillhörighet övervägas,
boren ändring ske i riktning mot militär status.

4.5 Kameral- och förplägnadsfunktionerna

4.5.f Kameralfunklionen

Överbefälhavaren, chefen för marinen och chefen för flygvapnet
avstyrker BKF:s förslag som innebär atl samtliga befattningar för
kameralchefer

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 43

öppnas för civil vidareutbildad personal utom i de fall då
en yrkesofficersutbildning är direkt nödvändig med anledning av att ett stort mobiliserings-och
krigsplanläggningsansvar är knutet till befattningen. I första hand hänvisas
till att behovet är stort av befattningar för äldre militär och civilmilitär
personal på olika nivåer. Överbefälhavaren påpekar också att det från ekonomisk
synpunkt är att föredra att utbildad militär personal får dessa befattningar i
stället för att man vidareutbildar civil personal.

Försvarets civilförvaltning, försvarets
rationaliseringsinstitut, arbetsmarknadsstyrelsen. Centerns kvinnoförbund och
Folkpartiets kvinnoförbund stöder beredningens förslag. Försvarets
rationaliseringsinstitut vill sätta i fråga om man inte enklast ger civilanställda
tillträde till kameralchefstjänsterna genom att tjänstema görs civila. Försvarets
materielverk pekar på att kvinnor redan nu utför motsvarande arbetsuppgifter i
tjänster med civil anställningsform.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser bl. a. att civil
befattningsutbildning och anställningstid måste jämställas med militär om
kvinnomas befordringsmöjligheter skall öka reellt.

4.5.2 Förplägnadsfunktionen

Försvarets materielverk och försvarets rationaliseringsinsitut
hänvisar till den studie om förplägnadsfunktionen inom försvarsmakten som genomförs
inom materielverket och tar inte ställning till BKF:s förslag om vidgat ansvar
och bättre befordringsmöjligheter för köksföreståndare.

Folkpartiets kvinnoförbund och llusmodersförbundet hem och
samhälle tillstyrker beredningens förslag.

4.6 Befattningar i driftvärn

Chefen för armén, rikshemvärnschefen, försvarets
materielverk, försvarets forskningsanstalt. Centerns kvinnoförbund,
Folkpartiets kvinnoförbund. Hemvärnets centrala förtroendenämnd,
Centralförbundet för befälsutbildning, Riksförbundet Sveriges lottakårer och
Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund tillstyrker i stort beredningens
förslag, som innebär att kvinnor på försök får möjlighet att placeras i
befattningar för menig vid vissa verks och myndigheters driftvärn.

Försvarets forskningsanstalt uppger att verkets erfarenhet
av kvinnors insatser i också de fysiskt mera ansträngande tjänstegrenarna inom
verk-skyddsutbildningen är mycket goda. De enstaka moment inom driftvämets
verksamhet som är fysiskt ansträngande bör därför inte utgöra hinder för
kvinnor att delta i driftvämet.

Hemvärnets centrala förtroendenämnd förklarar sig beredd
att medverka till att BKF:s förslag rörande driftvämet kan genomföras. Nämnden
framhåller att kvinnor liksom män bör genomgå en individuell prövning fö-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 44

re beslut om antagning. Utbildning av kvinnor för tjänst i
driftvämet kommer enligt nämnden att bli dyrare än för män som har fullgjort
sin grundutbildning enligt vämpliktslagen. Beredningens uppfattning att man
inte skall bilda några speciella kvinnoförband delas av nämnden. De som arbetar
på samma arbetsplats bildar ett förband. Nämnden anser att kvinnorna före
placering i driftvämsförband bör gå igenom en utbildning som motsvarar den som
ges till frikallade vämpliktiga. Nämnden anser också att del skulle vara
praktiskt och inte få negativa konsekvenser att utsträcka bestämmel-sema att
också omfatta de kvinnor som ingår i hemvärnsmusikkårema.

Riksförbundet Sveriges lottakårer är positivt till BKF:s
förslag men framhåller att förslaget om kvinnor i driftvärnet kan påverka B-hemvärns-lottornas
ställning negafivt. Farhågor att frågan om denna personals med-lemsskap i en
frivillig försvarsorganisation kompliceras ytterligare har framförts. B-hemvämspersonalens
servicefunktion skulle också kunna uppfattas som ett arbete som ger lägre
status. Trots dessa avvisas inte förslaget att kvinnor skall få ingå i
driftvärnet på samma villkor som män.

Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund anser att
förslaget bör vidgas till att omfatta också det allmänna hemvämet. Förbundet
framhåller betydelsen av att möjligheter till frivilliga insatser i
totalförsvaret behålls. Det är angeläget att medborgarna på detta sätt kan ge
uttryck för sin försvarsvilja.

Överbefälhavaren anser att BKF:s förslag rörande kvinnliga
driftvämsmän inte direkt har ingått i beredningens uppdrag. Kvinnor bör ges
plats i driftvärnet i det ögonblick ordinarie verksamhet måste upphöra på grund
av fientlig påverkan. Överbefälhavaren anser inte heller alt möjligheterna till
detta självförsvar påverkar principfrågan om kvinnor i stridande befattningar.

4.7 Svenska beredskapsstyrkan för FN-tjänst

Flertalet remissinstanser däribland överbefälhavaren,
chefen för armén. Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets kvinnoförbund. Moderata
samlingspartiets kvinnoförbund och Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund
stöder beredningens förslag att kvinnor på försök ges tillträde till sådana
specialbefattningar i Sveriges beredskapsstyrka för FN-tjänst där civil
utbildning eller yrke är kvalifikationsgrundande. Dessa befattningar är
militära, civilmilitära och civila.

Flera instanser påpekar vikten av att de kvinnor som skall
rekryteras får lämplig utbildning och att rekrytering av kvinnor förutsätter
att FN har godtagit förslaget. Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund sätter
starkt i fråga om den utbildning som beredningen föreslår kan anses svara mot
de krav som ställs när det gäller att vistas i områden där krigshandlingar kan
bli aktuella.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 45

4.8 Yrkesinformation och praktiktjänstgöring

Flera remissinstanser - bl. a. överbefälhavaren, chefen
för flygvapnet, försvarets forskningsanstalt, försvarets
rationaliseringsinstitut och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
är positiva till beredningens förslag att den information som ges i skolorna
till manliga elever angående försvaret i fortsättningen också skall ges till
kvinnliga elever.

Skolöverstyrelsen redovisar en positiv inställning till
att flickor får möjlighet att genom olika typer av särskild studie- och
yrkesorientering (syo) få kunskaper om försvarels yrken. Information kan ges
genom undervisning, personlig vägledning, tryckt informationsmaterial och
praktisk ar-betslivsorienlering.

Skolöverstyrelsen anför också att sammansättningen av de
lokala och regionala planeringsråden bör avgöras med ledning av den struktur
kommunens eller länets arbetsliv har. Företrädare för försvaret bör ha möjligheter
att inom planeringsråden bidra till att syo-programmel förverkligas.

Dessutom understryker skolöverstyrelsen viklen av att man
i det fortsatta arbetet beaktar lärarnas och annan skolpersonals behov av ökad
insikt i frågor som rör försvarels verksamhet, så att eleverna kan få en allsidig
och kunnig undervisning och vägledning.

Chefen för flygvapnet stöder beredningens förslag att de
praktikantläger inom flygvapnet som hittills har genomförts på försök
permanentas. Däremot anser varken chefen för armén eller chefen för marinen
att det finns anledning att nu utvidga verksamheten till de övriga
försvarsgrenarna, vilket beredningen har föreslagit.

Enligt chefen för armén måste praktikantlägren främst
förbehållas den grupp som är rekryteringsbar intill dess att beslut har fattats
om anställning av kvinnligt befäl. Chefen för marinen anför att det varken
finns behov av eller anledning att införa praklikantverksamhet inom marinen
utöver den verksamhet som i dag bedrivs genom sjövärnskåren och den frivilliga
befälsutbildningen. Arbetsmarknadsstyrelsen anser att praklikantläger är effektiva
instrument för att ge bredare underlag för studie- och yrkesval och tillstyrker
beredningens förslag att verksamheten utvidgas att gälla alla försvarsgrenar.

När det gäller prakliktjänstgöring och praklikanlanställning
redovisar flera remissinstanser en viss tveksamhet inför beredningens förslag
att kvinnor dels skall ges möjlighet att som praktikanter genomgå de första
2,5-3 månaderna av grundutbildningen för vämpliktiga som har tagits ut lill
befäl (alternativ I), dels få praktikanställning under handledning under 6-12
månader för särskilda uppgifter i den ordinarie fredsproduktionen (alternativ
2).

Överbefälhavaren och chefen för flygvapnet förordar altemativ
I. Flera remissinstanser, dårib\andchefen
för armén ochchefen för flygvapnet, påpekar att altemativ 2 skulle bli resurskrävande.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 46

Försvarets forskningsanstalt föreslår alt man bör överväga
om inte alternativ 2 bör användas också för manliga praktikanter för att
undvika den oönskade effekten att kvinnor används för att lösgöra manlig
personal för mer kvalificerade uppgifter.

Försvarets rationaliseringsinstitut är tveksamt till
ändamålet med och behovet av en separat praktikutbildning för kvinnor.
Institutet menar att likartade förutsättningar för kvinnor och män bäst skapas
genom att kvinnor som önskar komma i fråga för befålsanställning får gå igenom
den föreslagna frivilliga grundutbildningen. Andra former för kvinnlig
rekrytering med inriktning på befälsyrken än genom den ordinarie gmndutbildningen
bör inte övervägas.

Beredningens förslag om praktikanttjänstgöring stöds av
Centerns kvinnoförbund och Folkpartiets kvinnoförbund,

4.9 Övergångsbestämmelser och kostnader

4.9.1 Karriärväxling för viss kvinnlig personal

Chefen för flygvapnet påpekar att flera av de kvinnliga
tekniker och tekniska biträden i stridsledningstjänst som f.n. är anställda
inom flygvapnet innehar befattningar som är avsedda för kompani- eller
plutonsofficerare. Dessa kvinnor har tillräcklig fackutbildning för den
aktuella befattningen. Fackutbildningen måste dock breddas samtidigt som
befäls- och militämt-bildningen måste kompletteras för att kvinnor skall kunna
gå över till yr-kesbefälsanställning. Chefen för flygvapnet anför också att
anställning av kvinnlig A-personal måste vägas mot aktuellt rekryteringsbehov.
Om rekryteringen inom någon tjänstegren behöver inriktas mot redan
befattnings-utbildade lottor kan inte anges nu. Chefen för flygvapnet föreslår
att det vid beslut om kvinnligt befäl skapas särskilda utbildningsvägar för
kvinnliga tekniker och tekniska biträden och för kvinnlig A-personal. Samtidigt
understryks att lämplig ersättare måste finnas tillgänglig under riden för
kompletteringsutbildningen i de fall tekniska biträden upprätthåller en va-kant
befälsbefattning. Detta medför kostnader utöver de rena utbildningskostnaderna.

Riksförbundet Sveriges lottakårer anför att när det gäller
övergångsbestämmelser för en karriärväxling för bl. a. kvinnlig A-personal
inom flygvapnet har genomförda undersökningar pekat på ett stort intresse
bland de tillfrågade. Enligt förbundet bör BKF få i uppdrag att ge närmare
förslag om hur dessa flyglottors erfarenheter och kunskaper på bästa sätt kan
tas till vara vid en eventuell övergång till yrkes- eller reservanställning.

4.9.2 Kostnader

Chefen för marinen betonar att kostnadema för och
effekterna av att kvinnor får tillträde till militära befattningar bör
analyseras. Marinens eko-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 47

nomiska situation är så allvarlig att förändringar av den
art som kan komma att föreslås riskerar att "äta upp" prioriterade
projekt.

Enligt chefen för flygvapnet är beredningens
kostnadsberäkningar begränsade. De särskilda kostnader som kommer att röra
praktiska arrangemang som t. ex. lokaler och personlig utrustning belyses inte
alls. Övergångsutbildningen av de kvinnliga tekniska biträdena medför
kostnader i form av traktamenten och lön till ersättare i ordinarie
befattningar. De ekonomiska konsekvensema måste därför beräknas vid
detaljutformning av de olika förslagen.

Det finns enligt chefen för flygvapnet inga möjligheter
att inom flygvapnets ekonomiska ram innevarande programplaneperiod frigöra de
medel som behövs. De kostnadsökningar som införandet av kvinnligt befäl för med
sig måste därför bestridas med medel utanför ramen.

Försvarets rationaliseringsinsitut påpekar att
organisatoriska merkostnader på grund av obalans i systemet kan uppstå om
särlösningar och modifieringar för kvinnor beslutas. Utstötnings- och övertalighetsproblem
kan medföra högre kostnader för administration och personal. Institutet bedömer
också att beredningens förslag kommer att medföra endast en mindre ökning av
antalet sökande och att nuvarande inskrivning- och prövningsorganisalioner
klarar detta utan kostnadsökningar. Inte heller förefaller det vara aktuellt
med någon utökning av kapaciteten vid inskrivningscentralerna.

Riksrevisionsverket har inte något att erinra mot beredningensberäk-ningar
av de kostnader som uppkommer vid genomförandet av förslagen. Verket anser
också att det bör vara möjligt att finna organisatoriska lösningar och
praktiska arrangemang som minimerar kostnaderna.

5 Föredraganden 5.1 Bakgrund

Kvinnor medverkar i dag inom både den militära och den civila
sektorn av totalförsvaret. Totalförsvaret är beroende av kvinnors medverkan för
att kunna fullgöra sina uppgifter.

De kvinnor som är anställda i försvarsmakten tillhör några
få traditionellt kvinnliga yrkesområden. Vissa kvinnor har dock tekniska och
operativa tjänster med militär inriktning. Kvinnor är undantagna från möjligheten
att få militära och civilmilitära yrkes- och reservbefälsbefatlningar eftersom
fullgjord värnplikt i form av grundutbildning är en förutsättning för
utbildning och anställning.

Omkring 54000 kvinnor inom den frivilliga
försvarsverksamheten har tecknat avtal för ständig eller tillfällig
tjänstgöring inom totalförsvaret.

Totalförsvarels personalbehov i krig tillgodoses genom ett
system av pliktlagar. Med undantag av värnpliktslagen (1941: 967) gäller dessa
lagar

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 48

för både män och kvinnor. Med stöd av civilförsvarslagen
(1960:74) är 30000 kvinnor inskrivna och placerade i sjukvårdstjänst och
skyddstjänst. Enligt krigssjukvårdslagen (1953: 688) gäller tjänsteplikt upp
till 70 års ålder för alla kvinnor och män som är eller har varit sysselsatta
inom hälso-och sjukvården.

Kvinnor som i fred utför uppgifter som är viktiga för
försvaret skall i krig fortsätta att utföra sina uppgifter och de kommer därmed
att ha stor betydelse för att upprätthålla produktionen.

Frågan om
att skapa ökade möjligheter för kvinnor att få anställning inom försvarsmakten
har behandlats i olika sammanhang under senare år. Chefen för flygvapnet lade
år 1969 fram förslag om att få anställa kvinnor i militära ocn civilmilitära befattningar
vid flygvapnet. 1972 års värnpliktsutredning gjorde därefier i betänkandet (Ds
Fö 1973: 1) Kvinnor i det militära försvaret en översiktlig studie av dessa
frågor. När det gäller möjlighetema för kvinnor att få anställning som befäl
förordade utredningen en översyn av bestämmelserna om rekrytering m.m. Sedan
värnpliktsutredningens betänkande hade remissbehandlats. fick min företrädare
år 1975 regeringens bemyndigande att tillkalla högst tre sakkunniga för att
föra arbetet om kvinnan i försvaret vidare. De sakkunniga antog benämningen
beredningen för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (BKF). I december
1976 tillkallades ytteriigare två ledamöter och samtidigt fick beredningen
tilläggsdirektiv.

Beredningen avlämnade i juni 1977 efter första etappen av
sitt arbete ett delbetänkande (SOU 1977: 26) Kvinnan och försvarets yrken.
Betänkandet har remissbehandlats. Beredningens arbete fortsätter.

5.2 Stridande och icke stridande befattningar

Innan jag går in på BKF:s olika förslag vill jag ta upp
begreppen stridande och icke stridande befattningar, bl. a. med hänsyn till
den betydelse de har för beredningens fortsatta arbete.

1 betänkandet erinrar BKF om att den enligt sina direktiv
har haft lill uppgift att i en första etapp arbeta med befattningar vars
uppgifter inte är av stridande karaktär. Eftersom direktiven inte definierar
innebörden av begreppet icke stridande befattning, har BKF försökt avgränsa och
ange dessa befattningar. Därvid har beredningen konstaterat att
klassificeringen av befattningar som stridande i vissa fall utgår från
miljöbetingelser, i andra fall från förbandens uppgifter eller befattningens
funktion och i ytterligare andra fall från en kombination av dessa faktorer.
Mot denna bakgrund hävdar BKF att det inte finns någon klar gräns mellan
stridande och icke stridande befattningar.

BKF anför vidare all gränsen mellan stridande och icke
stridande befattningar i första etappen av beredningens arbete har dragits med
utgångspunkt i befälets uppgifter att leda olika typer av förband.
Befattningar vid

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 49

förband med strid som huvuduppgift har därvid förts till
andra etappen medan befattningar med strid som andrahandsuppgifl och
specialistbefattningar ingår i första etappen. Inom ramen för arbetet i den
första etappen har förslag om anställning av kvinnor vid armén och marinen
försvårats av att övervägande delen av utbildnings- och karriärvägarna innebär
tjänstgöring i befattningar vars innehavare har till uppgift att leda förband
med strid som huvuduppgift. För att beredningen skall kunna utreda frågan om
kvinnor skall kunna få befålsanställning vid dessa försvarsgrenar utan begränsningar
i fråga om nivåer eller utbildnings- och karriärvägar anser den sig behöva
kompletterande direktiv.

Av de remissinstanser som har yttrat sig i de här aktuella
frågoma anser överbefälhavaren att beredningens definition av stridande
befattningar är för generell och att ytterligare undersökningar bör göras,
innan man tar ställning till en eventuell utveckling mot att utnyttja kvinnor i
befattningar som kan anses vara stridande. Liknande synpunkter anförs av chefen
för armén och Moderata samlingspartiets kvinnoförbund. Arbetsmarknadsstyrelsen
anser att de nuvarande direktiven är för snäva och att det hade varit bättre
att utgå från att alla yrken inom försvarsmakten bör öppnas för kvinnor. Även
Folkpartiets kvinnoförbund och Folkpartiets ungdomsförbund vill ge kvinnor
tillträde till stridande befattningar. Detta gäller också Socialdemokratiska
kvinnoförbundet som anser att BKF:s avgränsning mellan stridande och icke
stridande inte är övertygande och medför risk för att kvinnorna blir ett slags B-befäl,
vilket förbundet inte kan godta. Chefen för marinen anser att de ursprungliga
direktivens begränsning till icke stridande befattningar är riktig och bör
behålls. Samma uppfattning har Centerpartiets kvinnoförbund som anför att
principen att undanta kvinnor från direkt stridande befattningar måste gälla
även i framtiden.

För egen del vill jag framhålla att allt befäl i krig
måste kunna delta i och vid behov leda försvaret av den egna uppehållsplatsen e.
d. Varie befälsbefattning blir därmed i princip att anse som stridande. Det
går följaktligen enligt min mening inte att dra någon gräns mellan stridande
och icke stridande befattningar. BKF har därför i mars i år genom
tilläggsdirektiv fått i uppdrag att utreda fömtsättningama att låta kvinnor få
anställning som yrkesofficer utan denna begränsning.

5.3 Principförslag rörande militära yrken

Utgångspunkten för beredningens arbete har varit de
strävanden mot ökad jämställdhet mellan kvinnor och män som kommer till uttryck
på olika håll i samhället. Försvarsmakten bör enligt BKF bidra till detta
reformarbete trots de särpräglade förhållanden som i vissa avseenden gäller
för verksamheten. Rekrytering av kvinnor till militära befälsyrken kan ge vissa
spridningseffekter och bidra till den eftersträvade förändringen i synen på
manligt och kvinnligt i yrkesval och rekrytering.

4 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 185

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 50

Flera
remissinstanser, bl. a. civilförsvarsstyrelsen, statskontoret och kommittén för
att utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m. m., ser positivt
på att man genom att böria rekrytera kvinnor till vissa befattningar markerar
att försvaret medvetet strävar efter att ge sina anställda anställnings- och
utvecklingsmöjligheter som motsvarar vad som erbjuds inom andra
samhällsområden. Moderata samlingspartiets kvinnoförbund anser att de
nuvarande konkurrensvillkoren inom försvaret behöver ändras och enligt
Folkpartiets kvinnoförbund krävs det en radikal attitydförändring för att inom
försvaret nå målet att motverka uppdelningen av män och kvinnor i olika
yrkeskategorier. Liknande synpunkter anförs av Tjänstemännens
centralorganisation, statstjänstemannasektionen (TCO-S) som menar att
beredningens förslag inte är tillräckliga för att bryta uppdelningen av män
och kvinnor i olika tjänstekategorier. Chefen för flygvapnet anser att frågan
om jämställdhet i fred måste underordnas de krav som ställs på befäl i krig och
att det därför är viktigt att närmare belysa förändringar i värderingar och
attityder till olika könsroller under krigs-och krisförhållanden.

Jag
delar BKF:s och remissinstansemas uppfattning att även försvarsmakten måste
omfattas av det reformarbete som krävs för att nå jämställdhet mellan könen.
Enligt min mening bör utvecklingen inom försvarsmakten så långt som möjligt
ansluta till samhällsutvecklingen i övrigt. Verksamheten inom det militära
försvaret är dock i vissa hänseenden särpräglad, bl. a. med tanke på de krav
som ställs i krig. Utvecklingen måste därför enligt min uppfattning ske
stegvis.

BKF
har i sitt principförslag utgått från de grundkrav pä yrkesbefäl som har angetts
i 1973 års riksdagsbeslut (prop. 1973: 128. FöU 1973:23, rskr 1973: 309) om en
enhetlig befälsordning. Dessa krav bör enligt beredningen tillämpas även på
kvinnligt befäl och innebär att kvinnor bör ingå i freds-och
krigsorganisationen som chefer, fackmän och utbildare. Som följd härav måste
de kunna placeras i befattningar där de har att föra befäl över militära
förband, öva och leda underställd personal i försvar av den egna arbets- eller
uppehållsplatsen samt delta i utbildningen av värnpliktiga. Principen om
rekrytering genom värnplikten bör tillämpas även på kvinnor. Detta innebär att
de som söker anställning som yrkesbefäl bör undergå antagningsprövning
motsvarande vad som gäller för inskrivning av värnpliktiga och på frivillig
grund genomgå utbildning som motsvarar den grundutbildning som övrigt blivande
yrkesbefäl får inom värnpliktens ram. Särskilda utbildningsvägar och
befälskarriärer för kvinnor bör enligt principförslaget inte skapas. Inte
heller bör det övervägas att inrätta en särskild personalkår för kvinnor.

Överbefälhavaren
och de flesta övriga remissinstanser ansluter sig till uppfattningen atl befälsyrket
bör öppnas för kvinnor och stöder BKF:s principförslag. Överbefälhavaren
betonar att kvinnorna bör inordnas i den nya befålsordningen så att samma
villkor kommer all gälla för både män

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 51

och kvinnor. En avvikande uppfattning redovisas av
Centerns ungdomsförbund som anser att BKF:s förslag har marginell betydelse
och att kvinnlig befälsutbildning vid sidan av den allmänna värnplikten inte
kan godtas. Kvinnor bör dock kunna anställas i icke stridande befattningar som
kan anses innehålla rent civila uppgifter.

Som jag tidigare har anfört bör försvarsmakten bidra till
strävandena mol ökad jämställdhet mellan könen. För egen del har jag redan i prop.
1977/78: 24 om ny befälsordning för det militära försvaret framhållit attjag
anser det angeläget att kvinnor får möjlighet att bli yrkesbefäl. Jag tillstyrker
nu BKF:s principförslag.

Som jag har angett i det föregående har beredningen i
tilläggsdirektiv fått i uppdrag att utreda förutsättningarna att låta kvinnor
få anställning som yrkesofficer utan den begränsning som låg i de urspmngliga
direktivens åtskillnad mellan stridande och icke stridande befattningar. 1
tilläggsdirektiven sägs vidare att ett antal befattningar i krigsorganisationen
med hänsyn till nuvarande förutsättningar och krav kan vara sådana att de f n.
inte lämpligen bör besättas med kvinnor och att öppnandet av befälsyrket för
kvinnor är en sä stor och genomgripande reform att den bör genomföras stegvis. BKF:s
uppgift bör därför vara atl föreslå en fortsatt utveckling mot ett på sikt könsobundet
befälsyrke.

För de befattningar som kommer att stå öppna för både
kvinnor och män skall den personliga lämpligheten vara det enda
urvalskriteriet. BKF påpekar i detta sammanhang att del inom försvarsmakten
finns hinder av olika slag som i särskild grad gäller kvinnor. För att ge
kvinnor som söker anställning som yrkesbefäl samma möjligheter som män har
beredningen i samarbete med försvarels forskningsanstalt gjort vissa förberedelser
för ett långsiktigt projekt som omfattar framtagning av arbetsbeskrivningar och
arbetskravsanalyser, översyn av urvals- och prövningsverksamheten m. m.
Projektet bör enligt beredningen fullföljas i samband med att förslaget om
befälsanställning av kvinnor genomförs.

Flera remissinstanser ansluter sig lill uppfattningen att
de arbetskravsspecifikationer och arbetsbeskrivningar som finns i dag behöver
ses över, bl. a. med hänsyn till att rekryteringsunderlaget för vissa
befattningar nu kommer att bli ett annat.

Även jag anser att det här aktuella projektet bör
fullföljas. Enligt min mening ankommer det emellertid på försvarsgrenschefema atl
fortlöpande se över arbets- och befattningsbeskrivningar o. d. Jag ser det som
naturligt att de i detta arbete utnyttjar den expertis som finns vid bl. a.
försvarets forskningsanstalt. Projektet bör därför i fortsättningen genomföras
i samarbete mellan berörd försvarsgrenschef och forskningsanstalten efter samråd
med BKF. Projektet har enligt min mening ett nära samband med de analyser av
liknande art som genomförs inför övergången till den nya befälsordningen.
Arbetet berör också värnpliktsverket som enligt sin instruktion har till
uppgift att i samråd med berörda myndigheter samordna perso-

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 52

nalprövning
och bedömning av vämpliktiga. Även värnpliktsverket bör därför medverka i
arbetet i frågor som rör inskrivnings- och prövningsförfarandet.

I
den tidigare nämnda propositionen om ny befälsordning har jag understrukit
betydelsen av att yrkesbefålet rekryteras ur de vämpliktigas led, utbildas
gemensamt med övriga värnpliktiga och får sina grundläggande erfarenheter från
värnpliktsutbildningen. BKF har föreslagit att principen om rekrytering genom gmndutbildning
för värnpliktiga bör tillämpas även på kvinnor. Detta innebär att kvinnor som
skall antas till grundläggande yrkesofficersutbildning på frivillig väg bör
genomgå utbildning som motsvarar den gmndutbildning som övrigt blivande yrkesbefål
får inom vämplik-tens ram. 1 likhet med de flesta remissinstanser delar jag
denna uppfattning. Den frivilliga grundutbildningen bör i fråga om både längd
och innehåll motsvara den gmndutbildning som befälsuttagna vämpliktiga i motsvarande
kategorier genomgår. Som jag anförde i proposidonen om den nya befälsordningen
är det vidare av särskild vikt att det blivande yrkesbefälet under sin
grundutbildning fullgör grundläggande krigsförbandsutbild-ning tillsammans med
de värnpliktiga.

Enligt
BKF:s förslag skall rekrytering och anställning av kvinnor ske helt inom
fastställda eller planerade personalramar. Detta är enligt min mening självklart,
inte minst mot bakgrund av de personalminskningar som försvarets myndigheter
är ålagda att genomföra.

Flera
remissinstanser inom försvarsmakten, bl. a. överbefälhavaren och chefen för
marinen, tar upp den s. k. äldreproblematiken, dvs. behovet av att placera om
äldre personal till fysiskt mindre krävande uppgifter. Även jag anser att det
är viktigt att man i det fortsatta arbetet tar stor hänsyn till denna fråga som
på sikt kommer att beröra båda könen. Jag vill särskilt betona att förslaget
att öppna befälsyrket för kvinnor inte får leda till alt möjligheterna att
placera om äldre personal blir mindre. Risken för detta torde dock inte vara
stor i ett system där kvinnor i princip skall rekryteras och anställas på samma
villkor som män.

När
det gäller att genomföra förslagen konstaterar beredningen att det bör vara
möjligt att böna rekrytera och anställa kvinnor enligt gällande yrkesutbildningssystem.
BKF föreslår därför att man inte avvaktar övergången till den nya
befälsordningen utan redan år 1979 böriar rekrytera och anställa kvinnor till
de markfack vid flygvapnet som beredningen har föreslagit och som jag tar upp
i det följande.

Flertalet
av de försvarsmyndigheter som kommer att beröras av genomförandet av
beredningens förslag motsätter sig bestämt att kvinnor börjar rekryteras enligt
gällande utbildningssystem. Överbefälhavaren anför atl BKF:s förslag kräver ytteriigare
överväganden, bl. a. i fråga om förberedelserna. Chefen för flygvapnet påpekar
också att införandet av den nya befälsordningen kommer att medföra att berörd
personal vid flygstaben får hög arbetsbelastning. Om en samordning inte kan ske
måste anställning av

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 53

kvinnligt befäl anstå tills övergången till den nya befälsordningen
har genomförts.

Vissa
remissinstanser, bl.a. Landsorganisationen i Sverige (LO), anser det angeläget
att förslagen genomförs snarast och några, däribland Riksförbundet Sveriges
lottakårer, ser år 1979 som en lämplig tidpunkt.

Öppnandet av befälsyrket för kvinnor är enligt min mening
en stor och genomgripande förändring. Som jag tidigare har nämnt måste den
genomföras stegvis. Del är också angeläget att berörda myndigheter har möjlighet
att avsätta resurser för att genomföra förslagen. Överbefälhavaren och chefen
för flygvapnet framför starka argument som talar för att en samordning med den
nya befälsordningens införande är lämplig. Jag förordar därför att BKF-reformen
och den nya befälsordningen genomförs samtidigt. Detta innebär att de första
kvinnliga befälsaspirantema vid flygvapnet kan antas och börjar sin utbildning
år 1980.

5.4 Flygvapnets militära yrken

5.4.1 Stridslednings- och luftbevakningsbefäl

Stridslednings- och luftbevakningsbefäl (strilbefäl) är
militär personal ur alla de tre nuvarande officerskategoriema.

Beredningen har studerat strilbefälets uppgifter och då
särskilt tre typer av befattningar inom striltjänsten, nämligen gemensamma
befattningar, chefsbefattningar vid friliggande objekt och enmansbefattningar.

Med gemensamma befattningar avser man sådana befattningar
som är oberoende av yrkesfack. Övergång till gemensamma befattningar innebär i
vissa fall att strilbefälet får ökade uppgifier inom markförsvaret. De befattningar
inom striltjänsten som ställer störst krav på ledning av förband i markstrid är
chefsbefattningarna vid friliggande objekt. Enligt chefens för flygvapnet
förslag år 1969 borde dessa befattningar undantas från atl besättas med
kvinnor. Enmansbefattningama utgör en stor andel av befattningarna för
yrkesbefäl inom strilfacket.

BKF har prövat olika lösningar för att kunna ge kvinnor
sådana placeringar inom strilfacket att chefsrollen och uppgifterna inom
markförsvaret blir mindre uttalade. De skulle dock ofta medföra nackdelar från
organisatorisk och personaladministrativ synpunkt.

Beredningen föreslår att samtliga freds- och
krigsbefattningar för strilbefäl som inte kräver flygbakgrund öppnas för
kvinnor.

Överbefälhavaren och chefen för flygvapnet stöder
beredningens förslag att kvinnor bör få möjlighet att bli strilbefäl. Chefen
för flygvapnet anser att endasl de befattningar som kräver erfarenhet från
flygtjänst behöver undantas. Försvarets rationaliseringsinstitut delar denna
uppfattning och menar att kvinnligt befäl skall genomgå samma utbildning och ha
samma möjligheter som övrigt befäl. Enligt institutet bör inte heller
gemensamma

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 54

befattningar eller befattningar vid friliggande objekt
utgöra några undantag.

Jag delar uppfattningen att de befattningar som kräver
erfarenhet från flygtjänsl på krigsflygplan t. v. måste undantas från att
besättas med kvinnor. Som beredningen har anfört måste de flygmedicinska
faktorerna klarläggas ytterligare innan ställning kan tas till eventuell
anställning av kvinnor som stridsflygare. 1 övrigt anser jag att strilfacket
bör öppnas för kvinnor. Jag förordar därför i likhet med beredningen att samfliga
freds- och krigsbefattningar för befäl inom strilfacket som inte kräver
flygbakgrund öppnas för kvinnor.

5.4.2 Sambandsbefäl

Beredningen föreslår atl sambandsfackel öppnas för
kvinnor. Inom detta relativt begränsade fack är allt befäl militär personal. Arbetsuppgiftema
i krigsorganisationen motsvarar i stort sett uppgifierna i fred. Endast
krigs-befattningarna vid friliggande objekt och de gemensamma befattningarna är
mera utsatta på grund av uppgifterna inom markförsvaret.

Överbefälhavaren delar BKF:s uppfattning att kvinnor bör
kunna antas och utbildas på samma sätt som manligt sambandsbefäl. Chefen för
flygvapnet ställer sig positiv till all befallningarna för sambandsbefäl
öppnas för kvinnor. Han påpekar dock att frågan bör lösas samtidigt inom alla
försvarsgrenar, efiersom sambandsbefäl i bl. a. centrala och högre regionala
staber rekryteras ur samtliga försvarsgrenar.

Jag delar beredningens uppfattning att sambandsfacket bör
öppnas för kvinnor. Enligt min mening finns det ingen anledning att avvakta BKF:s
kartläggning av motsvarande befattningar inom armén och marinen. Jag förordar
alltså alt kvinnor ges tillträde till flygvapnets befattningar för sambandsbefäl
och därmed också pä sikt till befattningar för sambandsbefäl i integrerade
staber och förvaltningar.

5.4.3 Flygtekniker och flygverkmäsiare

Flygtekniker och flygverkmästare är f n. civilmilitär
personal men kommer i den nya befälsordningen att få militär ställning.
Tekniker och mästar-personalen vid de förbandsbundna verkstäderna arbetar i
fred huvudsakligen vid stationskompanier. Vissa arbetsmoment kan anses vara
fysiskt krävande och måste utföras under växlande yttre förhållanden. All personal
i teknisk tjänst måste kunna delta i försvaret av den egna uppehållsplatsen i
krig.

BKF har undersökt länkbara anpassningsåtgärder för att
undvika att kvinnor placeras i krigsbefattningar med uppgift att leda
markförsvar. Beredningen anser emellertid att särlösningar för kvinnor bör
undvikas. BKF föreslår att rekryteringen av kvinnor till teknikerfacket bör ske
stegvis och till en början begränsas till elektrolinjen.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop, 1977/78:185 55

Överbefälhavaren påpekar att flertalet av de tekniska
befattningarna kan anses vara stridande och att uppgifterna utförs i en
relativt påfrestande arbetsmiljö. För atl få erfarenheter av kvinnor på dessa
befattningar och därmed underiag för ytterligare överväganden tillstyrker
överbefälhavaren att rekryteringen till en börian begränsas till elektrolinjen.

Chefen för flygvapnet och försvarets rationaliseringsinstitut
anser att kvinnligt befäl skall vara användbart inom hela yrkesområdet och att
särlösningar bör undvikas. Chefen för flygvapnet ser inte heller några skäl
att inledningsvis begränsa rekryteringen till elektrolinjen.

Enligt min mening bör i princip samtliga befattningar inom
tekniker- och mästarområdet öppnas för kvinnor. Liksom chefen för flygvapnet
ser jag ingen anledning att öppna teknikerfacket stegvis och inledningsvis
begränsa rekryteringen till elektrolinjen. Jag förordar att kvinnor rekryteras
till samtliga befattningar för flygtekniker och flygverkmästare.

5.4.4 Trupputbildare

Trupputbildamas uppgifter omfattar i fred bl. a.
utbildning av värnpliktiga, beredskapstjänst, transporttjänst och skötsel av
skjutmål. 1 krigsorganisationen är huvuduppgiftema för en stor grupp av
trupputbildarna att leda bevakning och försvar av anläggningar. BKF anser
därför att kvinnliga trupputbildare inte bör anställas inom ramen för den
första etappen.

Chefen för flygvapnet anser att trupputbildare bör
rekryteras bland män, bl. a. med hänsyn till deras kvalificerade allmänmilitära
utbildningsuppgifter för vilka erfarenhet från genomgången vämpliktsutbildning
måste anses särskilt värdefull.

Föregen del villjag erinra om atl beredningsarbetet
fortsätter och att befattningskraven för bl. a. trupputbildare därvid kommer
att granskas ytterligare. Det är därför ännu för tidigt att ta ställning till
om tmpputbildarfac-ket skall öppnas för kvinnor.

5.4.5 Flygförare

Beredningen har inte närmare utrett förutsättningarna för
att anställa kvinnor som flygförare på jakt-, attack- eller spaningsflygplan.
Frågan har belysts från flygmedicinsk synpunkt och det bedöms vara tveksamt om
det går att placera kvinnor som flygförare i taktisk flygtjänst. BKF anser att
de flygmedicinska faktorema bör klarläggas ytterligare parallellt med beredningens
andra etapp.

1 flygvapnets fredsorganisation finns också flygförare
placerade i fysiskt mindre krävande flygtjänst. Dessa uppgifter måste
emellertid enligt BKF avses för personal som av åldersskäl eller annan orsak
inte längre kan vara förare på stridsflygplan.

Överbefälhavaren, chefen för flygvapnet och försvarets
forskningsan-

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 56

tak delar beredningens uppfattning att de flygmedicinska
faktorerna måste utredas ytterligare innan man tar ställning till om kvinnor
skall kunna rekryteras till befattningar som flygförare. Överbefälhavaren
anser att denna forskning inte får prioriteras före andra angelägna
forskningsbehov.

Arbetsmarknadsstyrelsen och kommittén för att utreda
frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m. m. påpekar att de
individuella skillnaderna när det gäller kapaciteten hos män och kvinnor är
betydande och att det därför är mindre lämpligt att generellt utesluta kvinnor
från befattningar som flygförare.

Även jag anser att det behövs ytterligare forskning för
att klarlägga de flygmedicinska faktorerna. Av beredningens tilläggsdirektiv
framgår att alla befattningars arbetsbeskrivningar och arbetskrav skall ses
över och kompletteras parallellt med beredningsarbetets andra etapp. 1 detta
sammanhang kommer också kraven för befattningar i flygtjänst att studeras. 1
avvaktan på resultatet av dessa undersökningar bör kvinnor inte rekryteras
till befattningar i taktisk flygtjänst. Jag är inte heller beredd att förorda
att kvinnor direktrekryteras till fysiskt mindre krävande flygtjänsl. Med
hänsyn till äldreproblematiken måste dessa tjänster reserveras för personal
som förs över från taktisk flygtjänst.

5.4.6 Intendent

Beredningen föreslår att kvinnor som har grundrekryterats
till något av flygvapnets markfack skall kunna gå över till försvarets
intendentkår på samma sätt som gäller för övrigt befäl. Kompani- och regementsofficerare
i intendentkåren rekryteras inom samtliga försvarsgrenar och utbildas vid
försvarets förvaltningsskola. Officerare i intendentkåren kan tas i anspråk
över myndighets- och försvarsgrensgränserna. BKF anser inte att detta skall
utgöra hinder för att placera kvinnligt befäl i intendentkåren.

Av remissinstanserna tillstyrker chefen för marinen försök
med en begränsad plutonsofficersutbildning för kvinnor inom intendentkåren.
Vidare anser Centralorganisationen SACO/SR att möjligheten för kvinnor att tjänstgöra
i befattningar inom intendentkåren bör prövas gemensamt för hela försvarsmakten
och inte i samband med att endast flygvapnet behandlas.

Jag tillstyrker beredningens förslag att kvinnligt
yrkesbefäl som kan komma att rekryteras till flygvapnet skall kunna föras över
till intendentkåren på samma villkor som gäller för manligt befäl. Detta bör
gälla också för de kvinnliga officerare som senare kan komma att anställas vid
armén och marinen.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 57

5.5 Civilmilitära yrken m. m.

5.5.1 Medicinalpersonal O Tandvårdspersonal

Frågan om atl föra över försvarets tandvård till
folktandvården övervägs f n. av försvarels landvårdsutredning (Fö 1977: 03).

Beredningen föreslår att tandläkarna även i fortsättningen
som civilt anställda i folktandvården skall kunna krigsplaceras i depåer. All
tandvårdspersonal bör dock genomgå militär miljöutbildning och formerna för
denna utbildning bör enligt beredningens uppfattning utredas av försvarets sjukvårdsstyrelse.

Ingen av remissinstanserna har framfört synpunkter som
direkt berör anställning och krigspiacering av tandvårdspersonal.

Enligt min mening finns det inte någon anledning att före
omorganisationen av försvarets tandvård vidta särskilda åtgärder för att
stimulera kvinnor alt söka tjänster som försvarstandläkare. Kungl. Maj:t
utfärdade år 1945 provisoriska bestämmelser för försvarets landvård i fred. Av
bestämmelserna framgår att sökande till tandläkartjänst inom försvarsmakten
skall ha fullgjort föreskriven fackutbildning för värnpliktig tandläkare eller
läkare med godkända vitsord och minst hälften av föreskriven tjänstgöring. På
framställning av försvarets sjukvårdsstyrelse medgav regeringen i maj 1977 att
tandläkare, som i övrigt är väl meriterade, t. v. får anställas som försvarslandläkare
utan hinder av 1945 års bestämmelser. 1 den mån medgivandet utnyttjas skall den
civilmilitära tjänsten för försvarstandläkare hållas vakant och en civil
tjänst för försvarstandläkare med samma lönegradsplacering inrättas. Det finns
alltså i dag inga formella krav på att ha genomgått värnpliktsutbildning för
att få anställning som försvarstandläkare. En kvinnlig sökande kan således
anställas som civil tandläkare.

Innan jag tar ställning till krigsplaceringsfrågorna m. m.
för tandvårdspersonalen vill jag avvakta tandvärdsutredningens förslag.

O Läkare, veterinär och inslruklionssköterska

Inom försvarets hälso- och sjukvård finns f n. tre olika
former för anställning av läkare. Förbandsläkaren, som är civilmilitär, svarar
i fred för hälso- och sjukvården vid förband och krigsplaceras vid depå, vilket
inte medför chefskap för förband. Kvinnor kan i dag förordnas som förbandsläkare.
Tjänsteläkaren utövar viss hälsovård vid förband och är civil. Anvisningsläkaren
svarar för sjukvården åt den anställda personalen och är civil. Vid de flesta
förband är samma läkare såväl förbands-, tjänste- som anvisningsläkare.

När tjänst för förbandsläkare tillsätts skall hänsyn tas
till bl. a. fullgjord värnpliktstjänstgöring eller annan tjänstgöring inom det
militära försvaret.

5 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 185

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 58

Bestämmelserna utesluter inte att också kvinnliga läkare
kan förordnas som förbandsläkare men medför att läkare med militär erfarenhet
har större möjlighet att bli anställda än läkare utan sådan erfarenhet. För
anställning som försvarsveterinär krävs f. n. att den sökande bl.a. har
fullgjort sin vämpliktsutbildning.

BKF anser att värnpliktstjänstgöring inte heller i
fortsättningen bör krävas av den som skall antas som läkare inom
förbandssjukvården. Kravet på viss värnpliktstjänstgöring för anställning som försvarsvelerinär
är enligt beredningen obefogat och bör tas bort. Kvinnliga läkare bör dock ha
möjlighet att genomgå utbildning för värnpliktiga läkare. BKF anser vidare att
det förutom av jämställdhetsskäl också av rekryteringsskäl är angeläget att ge
kvinnor samma konkurrensmöjligheter som män.

BKF:s förslag i denna del stöds av bl. a. socialstyrelsen.
Folkpartiets kvinnoförbund och Moderata samlingspartiets kvinnoförbund.
Överbefälhavaren godtar förslagen som övergångsform tills fullgod utbildning
kan anordnas.

För egen del villjag i detta sammanhang erinra om att
regeringen i prop. 1977/78: 139 har lagt fram förslag om försvarsmaktens hälso-
och sjukvård i fred. Förslagen innebär bl. a. att nuvarande förbands-, tjänste-
och arvodesläkare samt vissa läkare inom marinen och flygvapnet utgår ur
organisationen. I stället föreslås att ett antal civila hel- eller
deltidstjänster för läkare inrättas på vissa orter. För anställning i dessa
tjänster krävs inte fullgjord värnpliktstjänstgöring, vilket innebär att både
kvinnor och män kan komma i fråga. De kunskaper om försvaret som behövs i dessa
befattningar kan erhållas genom värnpliktstjänstgöring eller särskilt anordnad
utbildning.

Propositionen om hälso- och sjukvården innebär vidare att läkarmedver-kan
i mobiliserings- och krigsförberedelsearbetet m. m. koncentreras till militärområdesstabema
och Gotlands militärkommandostab. För dessa uppgifter liksom för verksamheten
vid bl. a. försvarets sjukvårdsstyrelse, vämpliktsverket samt marinens och
flygvapnets undersökningscentraler kommer det t. v. att finnas civilmilitära
läkare. För dessa bör inte heller fortsättningsvis krävas fullgjord vämplikt.
Detta krav bör vidare slopas för veterinärer. Kvinnor kan därmed få civilmilitär
anställning som både läkare och veterinär vid försvarsmakten.

Beredningens förslag om kategoritillhörighet för läkare
och instmktionssköterskor och i personalkårfrågan m. m. är jag inte beredd att
ta ställning till nu. Jag avser nämligen att i annat sammanhang föreslå
regeringen att en särskild utredare tillkallas för att se över vissa
personalkårs- och kategori-tillhörighetsfrågor.

5.5.2 Flygledare

En integrerad organisation för flygtrafikledning i fred
har bildats inom luftfartsverket enligt riksdagens beslut (prop. 1973:27, TU
1973: 12, rskr

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 59

1973: 160, prop. 1975:81, TU 1975:16, rskr 1975: 197). De
flygtrafikledare som tidigare var civilmilitära tjänstemän vid flygvapnet är
numera anställda som civila tjänstemän - flygledare - vid luftfartsverket.

I krig förs ansvaret för flygtrafikledningen över från
luftfartsverket till överbefälhavaren.

BKF anser att kvinnliga flygledare efter genomförd
utbildning bör kunna krigsplaceras i samtliga befattningar för flygledare i
både luftförsvarscentraler och basförband. Därmed undviker man särbestämmelser
för kvinnliga flygledare och skapar förutsättningar för att i fred allsidigt
utnyttja kvinnliga flygledare vid militära flygplatser. För att kvinnor skall
få möjlighet att anställas som flygledare vid militära flygplatser föreslår BKF
att all personal som har genomgått föreskriven utbildning och i övrigt
uppfyller de villkor som gäller för anställning antas som officerare i
flygvapnets reserv.

Flygledare som inte genomgår reservofficersutbildning
eller inte blir godkända för antagning till reservofficerare kan i vissa fall
bli värnpliktsofficerare om de fyller gällande utbildningskrav. Beredningen
anser alt också kvinnlig flygledaraspirant bör kunna krigsplaceras i befattning
som normalt utnyttjas för vämpliktig personal. Vilka befattningar som kan omvandlas
till befattningar för alternativt vämpliktig eller civil med motsvarande
utbildning bör därför granskas. BKF betonar vidare alt det är angeläget att en
del av flygledartjänstema vid militära enheter avses för icke befälsutbildade
som kan utnyttjas i både freds- och krigsorganisationen. Härigenom kan
principen om en integrerad organisation och gemensam personalkår frverkligas.

BKF framhåller vidare att dess förslag innebär atl kvinnor
bör få möjlighet att genomgå den utbildning till flygledare som avses för
värnpliktig personal och ingår som en del av reservofficersutbildningen. Förden
som inte från börian har gått denna väg bör det finnas möjlighet att
komplettera den fackmässiga utbildningen med militär utbildning för
befälsanställning. Flygledarassistenteraa bör också fä möjlighet att
vidareutbilda sig till flygledare. Om nuvarande flygkurs behålls bör både
manliga och kvinnliga elever genomgå den på samma sätt som hitfills.

Överbefälhavaren och chefen för flygvapnet tillstyrker
beredningens förslag om kvinnliga flygledare. Försvarets
rationaliseringsinstitut menar att luftfartsverket borde ge flygtrafikledningspersonalen
utbildning för uppgifter inom både freds- och krigsorganisationen. Därmed
fullföljer man principen att ansvar för en verksamhet i fred medför ett ansvar
för motsvarande verksamhet i krig. Om detta genomfördes skulle det knappast
behövas reservofficerare för dessa befattningar. Skulle reservofficerare ändå
rekryteras som flygledare har institutet inte något emot att också kvinnor
antas.

Beredningens förslag stöds också av luftfartsverket.
Verket påpekar att personalhanteringen skulle underiättas om också kvinnliga
flygledare kan

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 60

krigsplaceras i vissa befattningar vid krigsförband.
Kvinnor bör ges samma möjlighet som män att utbildas till och anställas som
reservofficerare. Dessutom föreslår luftfartsverket att personal som inte har
genomgått reservofficersutbildning bör kunna ges viss kompletterande
utbildning för att kunna utnyttjas i krigsorganisationen. Därmed skulle det
inte finnas något behov av att granska vilka befattningar för vämpliktigt befäl
som kan användas till befattningar för alternativt värnpliktig eller civil med
motsvarande utbildning. Verket påpekar att det redan finns goda möjligheter
för flygledarassistenter att vidareutbilda sig till flygledare.

Jag ansluter mig till beredningens och remissinstansemas
mening att även kvinnor efter genomförd utbildning skall kunna krigsplaceras
som fackmän i samtliga befattningar för flygledare. Eftersom huvuddelen av
flygledarna måste kunna inneha befälsbefattningar i krigsorganisationen och
leda markförsvar, bör kvinnor fä tillträde till reservofficersutbildning inom
detta yrke. Jag förordar att denna utbildningsväg öppnas för kvinnor. Som
beredningen har föreslagit bör det finnas möjlighet att genomgå reservofficersutbildningen
efter den fackmässiga utbildningen till flygledare.

Frågan om atl i vissa fall krigsplacera kvinnor i
befattningar som normalt utnyttjas för värnplikig personal bör enligt min
mening prövas av chefen för flygvapnet.

Jag förutsätter att möjligheterna lill intern rekrytering
av flygledarassistenter för vidareutbildning till flygledare tas till vara
också i fortsättningen. Som luftfartsverket har framhållit är dessa möjligheter
redan nu goda.

5.5.3 Meteorolog

Meteorologer är civilmilitär personal. Personal på aktiv
stat rekryteras bland personal som är anställd i reserv.

Meieorologer är placerade vid lokala väderenheter eller
regionala vädercentraler. Den militära vädertjänsten leds av ett centralorgan
i flygstaben. Samtliga dessa enheter ingår i krigsorganisationen, som dessutom
omfattar vädercentraler vid bl. a. basförband, armeflygbataljon och vissa
staber.

Flygtrafikiedningskommittén lämnade år 1974 ett förslag
(stencil K1974: 15) om flygvädertjänstens organisation m. m. Enligt förslaget
skall den nuvarande organisationen av den militära vädertjänsten behållas. BKF
har därför utgått från att eventuell anställning av kvinnor som meteorologer
inom den militära vädertjänsten skall ske inom ramen för nuvarande
organisation.

Försvarets meieorologer får f n. flygnavigalörsutbildning.
Beredningen framhåller att det inte finns några flygmedicinska hinder för att
öppna flygvapnets meteorologfack för kvinnor. I vissa meteorologbefattningar
ingår också att leda underställd personal och delta i markförsvarsuppgifter.

BKF anser att meieorologer bör ha ett relativt stort
militärt kunnande, bl. a. med anledning av det nära samarbetet med den militära
ledningsper-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 61

sonalen. Meteorologema bör därför enligt BKF behålla civilmilitär
ställning t. v. Om någon ändring anses påkallad bör meteorologerna få militär
status.

Beredningen föreslår att samtliga befattningar för
meteorologer i freds-och krigsorganisationen öppnas för kvinnor. Behov av
meteorologer på aktiv stat uppkommer först år 1983. De närmaste åren kan det
därför bara bli aktuellt med reservbefälsanställning för kvinnor inom meteorologfacket.

Överbefälhavaren anser att rekrytering av kvinnliga
meteorologer måste anstå i avvaktan på ställningstagande till meteorologernas
status m.m. i den nya befälsordningen. Chefen för flygvapnet, försvarets
rationaliseringsinstitut och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
stöder beredningens förslag att samtliga befattningar i freds- och
krigsorganisationen inom meteorologfacket bör öppnas för kvinnor. Chefen för
flygvapnet undantar emellertid sådana befattningar som innebär väderflygningar
i krig. Han anser också att det kan bli aktuellt att anpassa flygutbildningen
så att kvinnor av flygmedicinska skäl kan genomgå den. De tre nämnda re-missinstansema
anser att meteorologema bör behålla sin civilmilitära status.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut påpekar
att utbildningen för civila och militära meteorologer är lika när det gäller
den fackmässiga utbildningen. Utbildningen inom flygvapnet kompletteras med
bl. a. grundläggande militär utbildning, flygnavigalörsutbildning och operationell
utbildning. Med anledning av vädertjänstens olika inriktning anser inte
institutet det motiverat att ytterligare samordna utbildningen.

Jag anser i likhet med beredningen och de remissinstanser
som har uttalat sig i frågan att samtliga befattningar i freds- och
krigsorganisationen inom meteorologfacket bör öppnas för kvinnor.

Meteorologernas kategoritillhörighet kan komma att beröras
av den utredning av vissa personalkårs- och kategoritillhörighetsfrågor för
läkare m. fl. som jag har behandlat i det föregående. Jag är därför inte beredd
att nu ta ställning till denna del av BKF:s förslag.

5.5.4 Flygingenjör

Flygingenjörer har huvudsakligen tekniska och tekniskt-administrativa
uppgifter. De utbildas dels på flyglinjen, dels på marklinjen. På flyglinjen
ingår flygutbildning. Utbildningen sker omväxlande vid teknisk högskola och vid
militära skolor och förband.

Enligt det underiag BKF har fått från chefen för
flygvapnet bedöms den tekniska utvecklingen öka kravet på högskoleutbildade
ingenjörer inom flygvapnet. Teknisk personal förutsätts vid behov kunna delta i
markförsvarsuppgifter i krig och i utbildamppgifter inom det egna facket i
fred. Detta innebär att kravet på miljökunskap inom försvaret och på militär ledarskapsutbildning
inte kommer att minska.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 62

BKF anser att de flygmedicinska faktorema måste klarläggas
ytterligare innan man kan la ställning till om kvinnor skall få möjlighet att
utbilda sig till flygingenjör på flyglinjen.

När det gäller befattningar för flygingenjör på marklinjen
kan beredningen inte förutse några särskilda hinder för anställning av
kvinnor. Här förutsätts samma krav gälla för manlig och kvinnlig personal. 1
de markförband där flygingenjörer är chefer är försvarsuppgifterna begränsade
till försvar av den egna enheten.

BKF föreslår att samtliga befattningar för flygingenjör på
marklinjen i freds- och krigsorganisationen öppnas för kvinnor. Om de fortsatta
flygmedicinska undersökningarna visar att det inte finns några hinder att anställa
kvinnor också i befattningarna på flyglinjen bör även dessa öppnas för kvinnor.

Beredningen föresl,\r att flygingenjörema behåller civilmilitär
ställning.

Chefen för flygvapnet, försvarets rationaliseringsinstitut
och Folkpartiets kvinnoförbund tillstyrker BKF:s förslag. Överbefälhavaren
anser att förslaget om rekrytering av kvinnliga flygingenjörer på marklinjen
bör anståtills frågan om bl. a. flygingenjörernas ställning i den nya
befälsordningen har prövats.

Föregen del villjag erinra om attjag i prop. 1977/78: 24
om ny befälsordning för det militära försvaret har anfört att frågan om bl.a.
flygingenjörernas kalegoritillhörighet bör utredas. Detta bör ske i samband
med den utredning av vissa personalkårs- och kategoritillhörighetsfrågor som
jag tidigare har behandlat. Alt flygingenjörernas framtida kalegoritillhörighet
ännu inte är avgjord hindrar enligt min mening inte att man redan nu tar ställning
till BKF:s förslag att samtliga befattningar på marklinjen öppnas för kvinnor.
Jag anser att så bör ske och all de fortsatta flygmedicinska undersökningarna
får visa om kvinnor bör få tillträde också till befattningama på flyglinjen.

5.6 Kameral- och förplägnadsfunktionerna

5.6.1 Kameralfunklionen

1 kameraltjänsten ingår kassatjänsl, handläggning av
avlöningsärenden och därmed sammanhängande anställnings- och avtalsfrågor samt kassa-och
kostnadsredovisning.

De flesta av de 95 chefsbefattningarna inom
kameralfunktionen är avsedda för kompaniofficerare. Den kamerala
chefspersonalen utbildas under ett år vid försvarets förvaltningsskola.

Kraven på den kamerala chefspersonalen har granskats av
personalkategoriutredningen i betänkandet (SOU 1973: 38) Personal för
krigsmaktens förvaltning. Utgångspunkten för utredningens bedömningar var att
civil personal bör användas inom områden där det militära mljökunnandet kan
erhållas genom löpande,arbete eller genom studietjänstgöring.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 63

BKF
anser att krav på atl militär personal skall avses för chefsbefattning inom
kameralfunktionen skall ställas bara i de fall yrkesofficersutbildning är
nödvändig med anledning av det mobiliserings- och krigsplanläggningsansvar som
är knutet till befattningen. 1 övriga fall bör både äldre militärt befäl och
vidareutbildad civil personal kunna konkurrera om de kamerala
chefsbefattningarna. Vidareutbildningen för civil personal bör enligt beredningen
utformas av vederbörande militära myndigheter.

Beredningen
presenterar tre tänkbara altemativ för kameralchefsbefatt-ningamas kalegoritillhörighet,
nämligen civil status, altemativbefattningar för militär eller civil personal
eller civilmilitär status utan krav på genomgången värnpliktsutbildning. BKF
tar inte nu ställning i kategorifrågan.

Överbefälhavaren,
chefen för marinen och chefen för flygvapnet avstyrker beredningens förslag.
Med hänsyn till behovet av lämpliga befattningar för äldre militär och civilmilitär
personal måste kameralchefsbefattningarna avses för dessa kategorier.
Försvarets civilförvaltning, försvarets rationaliseringsinstitut,
arbetsmarknadsstyrelsen. Centerns kvinnoförbund och Folkpartiets kvinnoförbund
delar beredningens uppfattning att kame-ralchefsljänslerna i princip bör öppnas
för kvinnor. Kravet på kompletterande utbildning för dem som inte har militärt
miljökunnande poängteras.

Jag
instämmer i uppfattningen att behovet av lämpliga befattningar för äldre befäl
är stort. Samtidigt finner jag del angeläget att utvecklingsmöjligheterna för
redan anställd civil personal ökas. Mot den bakgmnden förordar jag atl
vidareutbildad civil personal - och då även kvinnor - får möjlighet att
konkurrera om kameralchefsbefattningar där mobiliserings-och krigsplanläggningsansvaret
är begränsat. Om en sådan befattning tillsätts med civil sökande, bör
anställningsformen vara civil.

Försvarets
förvaltningsskola bör få i uppdrag att i samråd med försvarets
civilförvaltning lämna förslag om hur vidareutbildningen bör utformas.

5.6.2
Förplägnadsfunktionen

I förplägnadsverksamheten
ingår i första hand bespisning vid militärrestauranger, personalmatsalar och
lägerserveringar.

Försvarets
rationaliseringsinstitut lämnade i juni 1976 ett förslag om ändrad
uppgiftsfördelning för personal inom förplägnadsfunktionen. Förslaget innebär
att köksföreståndarnas ansvar ökas och att föreståndama blir chefer för den
eventuella bespisningsenheten inom gamisonsortema.

Försvarets
materielverk, som är fackmyndighet för förplägnadsfunktionen, inledde hösten
1976 en förstudie till en långsiktig rationaliseringsutredning rörande förplägnadsfunktionen
inom försvaret. Ett av målen är att minska de totala kostnaderna och göra
verksamheten mera effektiv.

BKF
har funnit att köksföreståndamas erfarenheter och kunskaper inom förplägnadsområdet
skulle kunna utnyttjas bättre inom försvarsmakten

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 64

bl.
a. genom att deras arbetsupgifter utvidgas. Beredningen har också undersökt
förutsättningarna för att öppna den f n. militära befattningen som detaljchef
inom förplägnadsfunktionen för vidareutbildade köksföreståndare. Beredningen
föreslår att materielverkets fortsatta utredning tar upp frågan hur köksföreståndama
vid förbanden kan ges ett självständigt ansvar för ledningen av förplägnadsfunktionen.

De
remissinstanser inom försvarsmakten som tar upp förplägnadsfunktionen tar inte
ställning till beredningens förslag utan hänvisar till materielverkets
huvudstudie. Folkpartiets kvinnoförbund och Husmodersförbundet hem och
samhälle tillstyrker förslaget.

För
min del anser jag det angeläget att även den civila personalen får möjligheter
till utveckling och att försök med arbets- och ansvarsutvidgning görs. I
avvaktan på resultatet av materielverkets utredning om förplägnadsfunktionen
är jag dock inte beredd att föreslå några åtgärder för köksföreståndamas del.

5.7
Befattningar i driftvärn

Driftvärnet
har till uppgift att skydda en myndighets eller ett företags egna anläggningar
och verksamhet. Tillsammans med det allmänna hemvärnet utgör driftvämet en del
av armén.

Kvinnor
kan f. n. inte anslutas till driftvärnet som driftvämsmän. Beredningen
framhåller att driftvämsmannaskapet har nära anknytning till anställningssituationen
och att det därför av rättviseskäl är angeläget att också kvinnor får samma
möjligheter som män att delta. Beredningen poängterar också att
rekryteringsunderlaget till driftvämsorganisationen behöver breddas och att
rekrytering av kvinnor bör ge en möjlighet att föryngra organisationen.

Beredningens
förslag innebär att rekryteringen av kvinnor inleds som en försöksverksamhet
vid vissa myndigheter och företag. Kvinnor föreslås i en första etapp bli
rekryterade till menigbefattningar inom driftvämet. På sikt bör kvinnor kunna
komma i fråga för alla typer av befattningar inom driftvämet.

Kvinnor
som rekryteras till driftvämet bör enligt BKF under försöksverksamheten
genomgå särskild utbildning som utformas efter de riktlinjer som gäller för driftvämsmän
som är frikallade värnpliktiga. Efter antagning bör kvinnorna inom driftvärnet
vara skyldiga att genomgå den utbildning som gäller för all övrig personal
inom hemvärnet.

De
flesta remissinstanser är positiva till att kvinnor ges möjlighet att få
befattningar inom driftvämet. Försvarets forskningsanstalt redovisar goda erfarenheter
av kvinnor i liknande uppgifter.

Hemvärnets
centrala förtroendenämnd förklarar sig beredd att medverka till att
beredningens förslag kan genomföras. Nämnden framhåller att kvinnor liksom män
bör genomgå en individuell prövning före beslut om

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 65

antagning till driftvärnet. När del gäller utbildningen
stöder nämnden beredningens förslag men påpekar atl utbildningen av kvinnor
kommer att bli dyrare än för män som har fullgjort sin grundutbildning enligt
värnpliktslagen. Nämnden anser också alt det skulle vara lämpligt alt
utsträcka bestämmelserna att omfatta de kvinnor som ingår i hemvärnets
musikkårer.

Chefen för armén och rikshemvärnschefen biträder
förtroendenämndens synpunkter i fråga om rekrytering och utbildning till
befallningar i driftvärnet.

Riksförbundet Sveriges loltakårer ställer sig positivt
till beredningens förslag men framhåller att förslaget kan påverka B-hemvämslotlornas
ställning negativt. Förbundet redovisar farhågor att frågan om B-personalens medlemsskap
i en frivillig försvarsorganisation kompliceras ytterligare genom att denna
personals uppgifter kan uppfattas som ett arbete som ger lägre status.

Jag ser allvarligt på de farhågor som Riksförbundet
Sveriges lottakårer redovisar rörande frivilligpersonalens ställning. A- och B-personalen
fullgör i dag synnerligen viktiga och omfattande uppgifter inom totalförsvaret
och det skulle vara olyckligt om förslaget om kvinnor i driftvämet skulle
medföra att den frivilliga personalens uppgifter fick lägre status.

Samtidigt finner jag atl ett stort antal remissinstanser
är positiva till beredningens förslag om att öppna befattningar för meniga
inom driftvärnet för kvinnor. Jag tillstyrker därför att kvinnor får möjlighet atl
tillhöra driftvärnet. Verksamheten bör till en början omfatta försök vid vissa
myndigheter och företag. Jag avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt
chefen för armén att lämna förslag om försöksverksamhetens omfattning.

Jag tillstyrker också förslaget från hemvärnets centrala
förtroendenämnd att utsträcka bestämmelserna alt även omfatta de kvinnor som
ingår i hemvärnsmusikkårerna.

Jag har också övervägt att uppdra åt beredningen att lämna
förslag om vidgad medverkan av frivillig kvinnlig personal i totalförsvaret. En
översyn av uppgifternas innehåll och omfattning inom frivilligorganisationerna
kan emellertid inte begränsas till bara de kvinnliga organisationerna. Översynen
skulle därmed bli så omfattande att den inte lämpligen bör läggas på BKF.

5.8 Svenska beredskapsstyrkan för FN-tjänst

Sveriges beredskapsstyrka för FN-tjänst omfattar f n. en
bataljon i Mellersta Östern och en på Cypern.

Hittills har kvinnor endast medverkat som fältartisler och
sjukvårdspersonal eftersom grundkravet för anställning är genomförd
värnpliktsutbildning.

1 FN-bataljonen finns ett stort antal
specialistbefattningar som förutsätter civil utbildning eller yrkeserfarenhet.
BKF anser att man vid bedöm-

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 66

ning
av frågan om kvinnor skall kunna tas ut till sådana befattningar måste ta
hänsyn dels till gällande praxis för anställning av kvinnor inom andra länders
FN- styrkor, dels till i vilken utsträckning kvinnor fullgör motsvarande
uppgifter inom den svenska försvarsmakten. FN har enligt BKF tidigare godtagit
all kvinnor i den kanadensiska kontingenten placerats i annan tjänst än
sjukvårdstjänst.

Beredningen
föreslår atl kvinnor på försök rekryteras för uppgifter inom förplägnads-,
sjukvårds-, expeditions- och stabstjänst. Befattningama är militära,
civilmilitära och civila. Kvinnor som kan bli aktuella för uttagning till beredskapsstyrkan
bör enligt BKF utöver fackutbildning ha genomgått dels en förberedande allmänmilitär
utbildning, dels en särskild FN-utbildning (totalt tre till fem veckor
utbildning). Före antagning till utbildning bör kvinnlig personal genomgå en
motsvarighet till inskrivningsprövning vid inskrivningscentral.

BKF
erinrar om att en särskild beredskapsstyrka för hjälpverksamhet utomlands i
samband med naturkatastrofer eller liknande händelser har organiserats enligt
förslag i prop. 1976/77: 100 (bil. 7 s. 159). De möjligheter som finns atl
rekrytera kvinnlig personal till denna verksamhet bör enligt BKF utnyttjas.

Beredningen
påpekar att rekrytering och anställning av kvinnor förutsätter att FN godtar
förslaget.

Remissinstanserna
stöder beredningens förslag. Flera poängterar att det är av stor vikt alt
kvinnorna får lämplig utbildning för att kunna fullgöra sina uppgifter i en ny
miljö.

Även
jag anser att kvinnor på försök bör kunna rekryteras till vissa befattningar i
beredskapsstyrkan för FN-tjänst. De tjänster som kan bli aktuella är rent
fackmässiga och omfattar i princip inte ledning av förband. Mot bakgrund av
detta torde den särskilda utbildningen kunna begränsas till en tid av 3 5
veckor.

En fömtsättning
för att kvinnor skall kunna rekryteras är givetvis att FN godkänner principen.

5.9
Yrkesinformation och praktiktjänstgöring

Beredningen
påpekar att det tidigare har visat sig att det behövs särskilda insatser i
samband med att kvinnor skall komma in i mansdominerade yrken.

Ett
ökat samarbete mellan skola och arbetsliv behövs och alla informations- och
praktiktillfällen bör erbjudas såväl pojkar som flickor.

Information
om försvarsmaktens yrken bör enligt BKF hållas fri från värderingar om vad som
skall anses vara manligt och kvinnligt.

Flera
remissinstanser, bl. a. överbefälhavaren och chefen för flygvapnet, är
positiva till att information om försvarsmakten ges också till kvinnliga
elever. Skolöverstyrelsen redovisaren positiv inställning till att flickor

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 67

får möjlighet att genom studie- och yrkesorientering lära
känna det nya område som försvarets militära yrken utgör. 1 del fortsatta
samrådet bör företrädare för försvaret ha möjlighet alt påverka frågor som rör
behandlingen av militära yrken t. ex. inom praktisk arbelslivsorientering.
Dessutom behöver enligt skolöverstyrelsen lärare och övrig skolpersonal ökad
insikt i dessa frågor så att eleverna kan få en allsidig och kunnig undervisning
och vägledning.

Också jag instämmer i förslaget att manliga och kvinnliga
elever bör få samma information om försvaret. Även om kvinnor inte kommer att
rekryteras lill alla befattningar är det angeläget att alla ungdomar - oavsett
kön - får en god upplysning om försvarets verksamhet och en möjlighet att genom
t. ex. praktisk arbetslivsorientering göra sig något bekanta med miljön.

Särskilda praktikantläger för pojkar har anordnats sedan
1960-talet. Praklikantläger för flickor har på försök genomförts vid F 17 och 1
17. Beredningen föreslär att lägren för flickor görs permanenta vid flygvapnet
och införs även vid de övriga försvarsgrenarna, eftersom det är angeläget att
få underlag för bedömningar i det fortsatta beredningsarbetet.

Chefen för armén anför i sitt yttrande atl
praktikantlägren för arméns del måste förbehållas praktikanter som kan
rekryteras. Först efter ett beslut om anställning av kvinnligt befäl är chefen
för armén beredd atl pröva hur praktikantläger för flickor bör genomföras.
Chefen för marinen anser att behov av eller anledning till att införa praktikantverksamhet
för kvinnor inte föreligger inom marinen. Arbetsmarknadsstyrelsen tillstyrker
beredningens förslag eftersom praktikantläger bedöms vara effektiva instrument
för att ge bredare underlag för studie- och yrkesval.

Det är min uppfattning att de praktikantläger för flickor
som hittills genomförts har varit mycket informativa och rönt uppskattning hos
deltagarna. Eftersom förslag nu presenteras som innebär anställning av kvinnor
som befäl inom flygvapnets markfack anser jag del lämpligt att lägren inom
flygvapnet blir permanenta.

Beredningens fortsatta arbete kommer att omfatta
befattningar inom armén och marinen. Det finns anledning att tro att
befälsyrket kommer att öppnas för kvinnor även inom dessa försvarsgrenar inom
några år. Därför anser jag det motiverat att försöksvis genomföra sådana läger
också inom armén och marinen.

Eftersom målet för lägren snarare är att ge information om
en försvarsgrens verksamhet än att ge en egentlig praktik anser jag att lägren
i fortsättningen bör benämnas informationskurser. Behovet av information till
ungdomar i åldem 16-19 år är som tidigare har konstaterats stort. Eftersom
informationskurserna fyller ett annat behov än de läger som hittills har
anordnats för pojkar föreslår jag att kurserna i fortsättningen bör stå öppna
för både flickor och pojkar.

Beredningen tar också upp frågan om praktiktjänstgöring
och praktik-

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 68

anställning för kvinnor. Syftet med tjänstgöringen skulle
enligt BKF vara att ge sådan yrkeserfarenhet som underlättar inträde eller återinträde
på arbetsmarknaden. Behovet av praktikanställning för män är tillgodosett i och
med de värnpliktigas gmndutbildning.

Beredningen föreslår att praktikanställning för kvinnor
organiseras i två former. Altemativ 1 innebär att kvinnor får möjlighet att som
praktikanter genomgå de första 2,5-3 månader av gmndutbildningen för
värnpliktiga som har tagits ut till befäl. Alternativ 2 innebär
praktiktjänstgöring under handledning under 6-12 månader för särskilda
uppgifter i den ordinarie freds verksamheten.

Några av
försvarets myndigheter redovisar en viss tveksamhet inför beredningens
förslag. Överbefälhavaren och chefen för flygvapnet förordar alternativ 1. Från
flera håll påpekas atl altemativ 2 skulle bli relativt resurskrävande.
Försvarets rationaliseringsinstitut ifrågasätter ändamålet med och behovet av
en separat praktikutbildning för kvinnor. Genom att kvinnor får möjlighet att
genomgå den frivilliga grundutbildningen skapas enligt institutet likartade fömtsättningar
för alla. Arbetsmarknadsstyrelsen, Centerpartiets kvinnoförbund och
Folkpartiets kvinnoförbund stöder beredningens förslag.

Jag anser att det ännu är för tidigt att ta ställning till
om det behövs eller kommer att behövas särskild praktiktjänstgöring och
praktikantanställning för kvinnor. Formema för den av beredningen föreslagna
frivilliga gmndutbildningen bör diskuteras och avgöras först. Eventuellt kan
intresserade kvinnor följa den första delen av den frivilliga grundutbildningen
och därefter la ställning till om utbildningen skall fullföljas.

5.10 Övergångsbestämmelser och kostnader

5.10.1 Karriärväxling för viss kvinnlig personal

BKF föreslår att viss kvinnlig personal som redan
tjänstgör inom försvarsmakten får möjlighet att genomgå särskild utbildning
för att därefter växla över till en yrkesbefälskarriär inom flygvapnet. Denna
möjlighet bör gälla dels tekniker och tekniska biträden i stridsledningstjänst,
dels frivillig personal inom flygvapnet som uppfyller vissa krav på genomförd
utbildning. Behovet av vidareutbildning måste bedömas individuellt och anpassas
till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter.

Chefen för flygvapnet påpekar att flera av de kvinnliga
tekniker och tekniska biträden i stridsledningstjänst som f n. är anställda i
flygvapnet innehar tjänster som är knutna till befattningar för kompani- eller
plutonsofficerare. Dessa kvinnor har tillräcklig fackutbildning för den
aktuella befattningen. För att de skall kunna få anställning som yrkesbefäl
måste dock deras fackutbildning breddas samtidigt som befäls- och
militärutbildningen måste kompletteras.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 69

Riksförbundet Sveriges lottakårer påpekar att det finns
ett stort intresse för karriärväxling hos flygvapnets A-personal. Anställning
av kvinnlig A-personal måste dock enligt chefen för flygvapnet vägas mot
aktuellt rekryteringsbehov. Del kan inte nu anges att rekryteringen inom någon
tjänstegren behöver inriktas mot redan befattningsutbildade lottor. Chefen för
flygvapnet föreslår atl det vid beslut om kvinnligt befäl skapas särskilda utbildningsvägar
för kvinnliga tekniker och tekniska biträden och för kvinnlig A-personal.

Även jag anser att kvinnliga tekniker och tekniska
biträden bör få möjlighet att utbildas vidare för anställning som yrkesbefäl.
Dessa kategorier har hittills inte kunnat befordras beroende på att närmast
högre tjänst har varit avsedd för militär personal. Möjligheten att efter
vidareutbildning få anställning som yrkesbefäl bör stå öppen även för kvinnlig
A-personal. Som beredningen föreslår bör vidareutbildningen anpassas
individuellt med hänsyn till tidigare kunskaper och erfarenheter.

5.10.2 Kostnader

Beredningen konstaterar att de ekonomiska konsekvenserna
av förslagen är marginella och att de i huvudsak avser antagningsprövning,
grundutbildning motsvarande vämpliktsutbildningen samt vissa kostnader för
praktiska arrangemang. Vissa kostnadsökningar förutses också med anledning av
verksamheten med informationskurser och för anställning av kvinnor i
beredskapsstyrkan för FN-tjänst.

Chefen för marinen och chefen för flygvapnet påpekar att
den ekonomiska situationen är sådan att eventuella kostnadsökningar på grund
av att kvinnor medges tillträde till militära befattningar inte kan bestridas
av medel inom nuvarande utgiftsram. Chefen för marinen befarar också att
förändringarna kan komma att inkräkta på andra projekt.

Enligt försvarets rationaliseringsinstitut bör den
nuvarande inskrivnings- och prövningsorganisationen kunna klara del väntade
antalet kvinnliga sökande utan kostnadsökningar. Särlösningar och
modifieringar för kvinnor kan dock medföra merkostnader på grund av bristande
balans i systemet. Värnplikts verket framhåller alt vissa merkostnader för
resor, förplägnad m. m. uppkommer på gmnd av att antalet prövade kan väntas
öka. Ökningarna är dock marginella, vilket också gäller kostnadema för att
anpassa vissa prov m. m. Riksrevisionsverket godtar BKF:s beräkningar och anser
att det bör vara möjligt atl finna organisatoriska lösningar som begränsar
kostnaderna.

Som jag tidigare har anfört innebär principförslaget att
kvinnor får möjlighet att inom fastställda personalramar och tillgängligt
rekryteringsutrymme konkurrera om befålsanställning på samma villkor som
gäller för manliga sökande. Mot den bakgmnden delar jag beredningens
uppfattning att kostnadsökningama bör bli marginella. De ekonomiska
konsekvenser-

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 70

av
förslagen i övrigt är också förhållandevis små och måste enligt min mening
godtas.

6 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
godkänna de riktlinjer som jag har förordat för anställning av kvinnor som
befäl i det militära försvaret.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:185 71

Innehåll

1
Inledning...................................................................... 2

2
Kvinnan i
totalförsvaret i dag ...................................... ....... 3

2.1 Anställd personal .................................................. 3

2.2 Frivillig och tjänstepliktig
personal i

totalförsvarets krigsorganisation ........................... ....... 4

2.2.1 Frivillig personal ........................................... ....... 4

2.2.2 Civilförsvarspersonal..................................... ....... 4

2.2.3 Krigssjukvårdspersonal................................. ....... 4

2.2.4 Övrig tjänstepliktig personal ....................... ....... 4

3 Beredningens
överväganden och förslag..................... ....... 5

3.1 Uppgiftens innebörd................................................ ....... 5

3.2 Allmänna utgångspunkter och grunder................... ....... 6

3.2.1 Faktorer i den svenska samhällsutvecklingen
6

3.2.2 Intemationella utvecklingstendenser............. ....... 7

3.3 Försvarsorganisaloriska utgångspunkter och

grunder .................................................................. 9

3.3.1 Grunder för befälsanställning........................ 9

3.3.2 Grunder för civilanställning............................ 10

3.4 Principförslag rörande militära
yrken....................... ..... 12

3.5 Flygvapnets miliära yrken........................................ ..... 15

3.5.1 Stridslednings- och luftbevakningsbefäl........ ..... 15

3.5.2 Sambandsbefäl.............................................. 16

3.5.3 Flygtekniker och flygverkmästare.................. 17

3.5.4 Trupputbildare .............................................. 17

3.5.5 Flygförare ..................................................... ..... 18

3.5.6 Intendent...................................................... ..... 18

3.5.7 Antagning och grundutbildning av

kvinnliga befälsaspiranter.............................. ..... 18

3.6 Civilmilitära
yrken m. m 19

3.6.1 Medicinalpersonal ......................................... .... 19

3.6.2 Flygledare...................................................... .... 21

3.6.3 Meteorolog ................................................... .... 23

3.6.4 Flygingenjör .................................................. .... 24

3.7 Kameral-
och förplägnadsfunktionerna 25

3.7.1 Kameralfunktionen ........................................ .... 26

3.7.2 Förplägnadsfunktionen.................................. .... 27

3.8 Befattningar i driftväm .......................................... 28

3.9 Svenska beredskapsstyrkan för FN-tjänst.............. .... 29

3.10 Yrkesinformation och
praktiktjänstgöring.............. .... 31

3.11 Övergångsbestämmelser och kostnader............... 32

3.11.1 Karriärväxling för viss kvinnlig

personal........................................................ 32

3.11.2...................................................................... Kostnader 32

4 Remissyttrandena......................................................... 33

4.1 Stridande och icke stridande
befattningar ............. 33

4.2 Principförslag rörande militära
yrken....................... 34

4.3 Flygvapnets militära yrken...................................... .... 38

4.3.1 Stridslednings- och luftbevakningsbefäl.......... 38

4.3.2 Sambandsbefäl............................................... .... 38

4.3.3 Flygtekniker och flygverkmästare.................... .... 39

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:185 72

4.3.4
Trupputbildare ..................................... ... 39

4.3.5
Flygförare ........................................... ... 39

4.3.6
Intendent............................................ ... 40

4.4 Civilmilitära
yrken m.m.................................. ... 40

4.4.1
Medicinalpersonal ................................. ... 40

4.4.2
Flygledare........................................... ... 41

4.4.3
Meteorolog ......................................... ... 42

4.4.4
Flygingenjör ........................................ 42

4.5 Kameral-
och förplägnadsfunktionerna............. ... 42

4.5.1
Kameralfunktionen ............................... ... 42

4.5.2
Förplägnadsfunktionen.......................... 43

4.6
Befattningar i driftväm ................................ 43

4.7
Svenska beredskapsstyrkan för FN-tjänst......... 44

4.8
Yrkesinformation och
praktiktjänstgöring........... ... 45

4.9
Övergångsbestämmelser och
kostnader............ ... 45

4.9.1 Karriärväxling
för viss kvinnlig

personal............................................. ... 46

4.9.2 Kostnader........................................... 46

5 Föredraganden................................................ 47

5.1
Bakgrund ................................................... ... 47

5.2
Stridande och icke stridande
befattningar ........ ... 48

5.3
Principförslag rörande militära
yrken................. 49

5.4
Flygvapnets militära yrken............................. 53

5.4.1
Stridslednings- och luftbevakningsbefäl.... 53

5.4.2
Sambandsbefäl.................................... 54

5.4.3
Flygtekniker och
flygverkmästare............ ... 54

5.4.4
Trupputbildare .................................... ... 55

5.4.5
Flygförare .......................................... ... 55

5.4.6
Intendent........................................... ... 56

5.5 Civilmilitära
yrken m.m.................................. ... 57

5.5.1
Medicinalpersonal ................................ 57

5.5.2
Flygledare........................................... ... 58

5.5.3
Meteorolog......................................... ... 60

5.5.4
Flygingenjör ....................................... ... 61

5.6 Kameral-
och förplägnadsfunktionema.............. 62

5.6.1
Kameralfunktionen ............................... 62

5.6.2
Förplägnadsfunktionen.......................... ... 63

5.7
Befattningar i driftväm ................................ ... 64

5.8
Svenska beredskapsstyrkan för FN-tjänst......... ... 65

5.9
Yrkesinformation och
praktiktjänstgöring........... ... 66

5.10.............................................................. Övergångsbestämmelser
och kostnader 68

5.10.1 Karriärväxling
för viss kvinnlig

personal............................................. 68

5.10.2....................................................... Kostnader
69

6
Hemställan .................................................... 70

7
Beslut............................................................ ... 70

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

19 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (18)

18 kopplingar i 13 dokument.

  1. Prop. 1988/89:52 om vissa personalfrågor inom försvaret m. m. i texten
  2. Prop. 1982/83:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1983/84 i texten
  3. Bet. 1981/82:FöU6 om anställning av kvinnor som befäl inom det militära försvaret, m.m. (prop. 1981/82:3) s. 1 i texten
  4. Prop. 1981/82:3 om anställning av kvinnor som befäl inom det militära försvaret, m.m. s. 3 · s. 13 · s. 22 i texten
  5. Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten

Visa alla 13

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. Lerwall, Könsdiskriminering, 2001 s. 329 om s. 12 i texten