om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, m.m.
79 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 24 av 79 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1977/78:38, om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78: 38 Regeringens proposition
1977/78: 38
om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten
att utbekomma allmänna handlingar, m. m.;
beslutad
den 3 november 1977.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
SVEN
ROMANUS
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen läggs fram förslag till de ändringar i sekretesslagen som behövs föratt
lagen fram till dess den kan ersättas med en helt ny sekretesslag skall stå i
överensstämmelse med de nya regler i tryckfrihetsförordningen om allmänna
handlingars offentlighet som kommeratt träda i kraft den 1 januari 1978. Till
nyheterna hör att en enhetlig besvärsgång införs för ärenden som gäller
utlämnande av allmänna handlingar på så sätl att kammarrätterna i regel blir
andra instans. 1 sammanhanget föreslås också ändringar i vissa andra lagar som
innehåller sekretessregler.
Vidare
förslås några ändringar i sekretesslagen som saknar samband med grundlagsändringarna.
Dessa förslag avser en förstärkning av sekretessskyddet på vissa områden, t.
ex. för statistiskt material. Å andra sidan föreslås att de regler som medger
sekretess i planärenden och angående förmögenhetslängd skall upphävas.
Propositionen
innehåller också ett förslag till lag som anger i vilka fall en föreskrift om
tystnadsplikt skall bryta genom den s. k. meddelarfriheten, dvs. gälla också i
fråga om meddelanden för offentliggörande i tryckt eller därmed jämställd
skrift. 1 likhet med ändringarna i sekretesslagen skall den föreslagna lagen
gälla bara under en kortare övergångstid. Avsikten är alt den därefter skall
ersättas med en reglering som skall samordnas med sekretessreglerna i den nya
sekretesslagen.
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 38
Prop.1977/78:38 2
1
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att
utbekomma
allmänna handlingar
Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att
utbekomma allmänna handlingar.'
dels
att 8 och 35 a SS skall upphöra att gälla,
dels
att 1,3-6,9,11-13,16,17,24,31,33-35,36,37 och 43 SS skall ha nedan angivna
lydelse,
i/e/s
all i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 16aoch40a-
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
Protokoll
i regeringsärenden, vilka angå rikets förhållande till främmande makt eller
vilka gälla försvarsmakten och avgöras av departementschef, må icke utan
regeringens tillstånd utlämnas tidigare än femtio år efler protokollets datum.
Andra protokoll i
regeringsåren- Andra protokoll i regeringsärenden än i första stycket sägs må
ej utan den än i första slycket sägs må ej regeringens Ullstånd ullämnas tidi-
utlämnas tidigare än två år eller den gare än två år efter protokollets längre
tid som regeringen kan besluta, datum; regeringen obetaget all för- dock högst
femtio år, efter protokol-ordna, all sådant protokoll ej må lets datum, om det
kan antagas att utlämnas förrän viss längre lid, högsl protokollets
offentliggörande skulle femtio år, förfluUi från dess datum. medföra
skada eller men för någol av
de intressen som angivas i 2 kap. 2 if försia stycket iryckfrihelsförordningen.
Regeringen kan för särskill faU besluta om utlämnande av protokoll som nu
sagts.
Vad
i 2-36 SS stadgas om handlingars hemlighållande har ej avseende å ovan omförmälda
prolokoll.
3 S
Handlingar
i ärenden vilka angå rikets förhållande till främmande makl må allenast i de
fall och i den ordning regeringen bestämmer utlämnas tidigare än femtio år
efter handlingens datum.
Handlingar
i ärenden, vilka, utan Handlingar i ärenden, vilka, ulan
att
vara av beskaffenhet som i första att vara av beskaffenhet som i första styckei
sägs, angå svensk myndig- styckei sägs, angå svensk myndig-
Lagen
omtryckt 1976:611.
Prop.
1977/78:38 3
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
hets förbindelser med främmande hets förbindelser med främmande
makts myndigheter eller undersåtar makts myndigheter eller undersåtar
eller eljest röra främmande makt eller eljest röra främmande makt
eller dess förhållanden, må ej utan eller dess förhållanden, må ej utläm-
tillstånd av den myndighei som hand- nas tidigare än femtio år efter hand-
lägger ärendel utlämnas lidigare än lingens datum, med mindre det är
femtio år efter handlingens datum, uppenbart att handlingens innehål-
med mindre det är uppenbart att lande icke påkallas av hänsyn till
handlingens innehållande icke på- rikets säkerhet eller av internatio-
kallas av hänsyn till rikets säkerhet nella hänsyn,
eller av internationella hänsyn.
4 S
Beträffande
handlingar, som röra krigsmaktens mobilisering, sammandragning eller
verksamhet under krigstid eller vid krigsfara, dess mobiliseringsförråd och
mobiliseringsutrustning, rikets fästningsverk och övriga fasta försvarsanstalter,
öriogsstationer samt för krigsmakten avsedda varv och fartyg, militära
flygstationer samt för krigsmaklen avsedda flygverkstäder och luftfartyg,
militära positioner och minförsvar, annan för krigsbruk avsedd matériels
tekniska byggnad och beskaffenhet, för militärt ändamål avsedda kommunikations-
och förbindelseleder, experiment och uppfinningar eller ock civilförsvarets
eller det psykologiska försvarets planläggning, äger regeringen, såframt
handlingarnas offenliggörande kan skada rikets försvar eller eljest medföra
våda för dess säkerhet, förordna, att de ej må utlämnas förrän viss lid från
handlingens datum förflutit, dock högst femtio år, där ej särskilda
förhållanden påkalla hemlighållande under längre tid.
I
fråga om handlingar rörande den allmänna ekonomiska försvarsberedskapen så ock
beiräffande handlingar, vilka röra produktion, handel, bankrörelse,
försäkringsrörelse, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt under krig,
krigsfara eller andra utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, äger
regeringen, såframt handlingarnas offentiiggörande kan skada rikets försvar,
folkhushållningen eller näringslivets behöriga fortgång eller eljest medföra
våda för rikets säkerhet, förordna, att de ej må utlämnas förrän viss tid, högsl
femtio år, förflutit från handlingens datum.
Med
avseende å handlingar rörande signalskyddstjänsten inom totalförsvaret äger
regeringen, såframt handlingarnas offentliggörande kan skada rikets försvar,
folkhushållningen eller näringslivets behöriga fortgång eller eljest medföra
våda för rikets säkerhet, meddela förordnande, som i första slycket sägs.
Vid
tillämpningen av sekretessbestämmelse som meddelais med stöd av denna paragraf
ankommer prövningen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.1977/78:38
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
av begäran alt få taga
del av sådan av statens lantmäteriverk eller sjöfartsverket upprättad handUng,
som Innehåller kart- eller flygbildmaterial angående anläggning av betydelse
för totalförsvaret eller data ur verkets geodetiska arkiv, på det verk som upprättat
handlingen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Dagbok förd på fartyg som äges
eller nyttjas av staien eller av kommun lår, såvitt angår sammanstötning med
annat fartyg, till vars dagbok moisvarande tillgång icke finnes, ej utan
tillstånd av myndighet under vars förvahning fartyget hör utlämnas förrän
sjöförklaring eller undersökning enligt 314 S sjölagen hålles offentligt eller
talan väckts på grund av sammanstötningen, eller fem år förflutit från det
sammanstötningen ägde rum. Detsamma gäller på fartyget upprättad handling, som
enligt sjölagen jämställes med dagbok i fråga om rätten att taga del därav.
Dagbok förd på fartyg som äges
eller nyttjas av staten eller av kommun får, såvitt angår sammanstötning med
annat fartyg, till vars dagbok motsvarande tillgång icke finnes, ej utlämnas
förrän sjöförklaring eller undersökning enligt 314 S sjölagen hålles offentiigt
eller talan väckts på grund av sammanstötningen, eller fem år förflutit från
det sammanstötningen ägde rum, om del kan antagas an dagbokens offentliggörande
skulle försämra del aUmännas StäUning i tvist på grund av sammanstötningen.
Detsamma gäller på fartyget upprättad handling, som enligt sjölagen jämställes
med dagbok i fråga om rätlen att taga del därav.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Handlingar
i ärende angående sjöförklaring med anledning av fartygs sammanstötning med
annat fartyg få, om sjöförklaringen icke hålles offentligt, ej utan redarens
samtycke utlämnas förrän motsvarande utredning beträffande det andra fartyget
blivit tillgänglig för den som vill taga del därav eller fem år förflutit från
del sammanstötningen ägde rum. Delsamma gäller i fråga om handlingar, som med
anledning av fartygs sammanstötning med annat fartyg inkommil lill
sjöfartsverket eller upprättats där.
Bestämmelserna i andra
stycket äga motsvarande tillämpning när utredning verkställes av särskild
undersökningskommission enligt 314 S sjölagen eller, beträffande fartyg som äges
eller nyttjas av staten, av myndighet under vars förvaltning fartyget hör.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.1977/78:38
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Handlingar som upprättats
eller anskaffats för myndighets räkning till utredning i någon dess rättstvist eller
i statligt eller kommunalt företags rättstvist må ej utan myndighetens
tillstånd utlämnas förrän saken blivit slutligen avgjord eller tjugu år förflutit
från handlingens datum.
Handlingar som uppräitats
eller anskaffats för myndighets räkning till utredning i någon dess rättstvist
eller i statligt eller kommunalt företags rättstvist må ej utlämnas förrän
saken blivit slutligen avgjord eller tjugu år förflutit från handlingens datum,
om det kan antagas att hand-Ungarnas offentliggörande skulle försämra det aUmännas
etter företagets StäUning som part.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Handlingar innefattande
redogörelse för utredningar, experiment eller prov av naturvetenskaplig eller teknisk
art, som myndighet låtit verkställa för det allmännas räkning, må ej utan
myndighetens tillstånd utlämnas tidigare än tjugu år efter handlingens datum.
Handlingar innefattande
redogörelse för utredningar, experiment eller prov av naturvetenskaplig eller teknisk
art, som myndighet låtit verkställa fördel allmännas räkning, må ej utlämnas
tidigare än tjugu år efter handlingens datum, om det kan antagas att
handlingarnas offentliggörande skulle medföra skada för det allmänna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
11 S Uppgifter och
anteckningar, vilka tillförts register som avses i lagen om allmänt
kriminalregister eller lagen om polisregister m. m., må ej utlämnas i annat
fall eller annan ordning än där sägs.
Har uppgift om brott
eller om den som misstänkts, åtalats eller dömts för brott lämnats till
rikspolisstyrelsen för databehandling inom rättsväsendets informationssystem, må,
om ej annat följer av första stycket, uppgiften ej utlämnas från rikspolisstyrelsen
/ annat faU eller annan ordning än regeringen bestämmer.
Utslag
eller underrättelser, avse-
Har uppgitt om brott
eller om den som misstänkts, åtalats eller dömts för brott lämnats till
rikspolisstyrelsen för databehandling inom rättsväsendets informationssystem, må,
om ej annat följer av första stycket, uppgiften ej utlämnas från rikspolisstyrelsen,
såvida det ej är uppenbarl all utlämnandet ej kommer alt missbrukas till men
för enskild. Vid utlämnande böra erforderiiga förbehåll göras.
Utslag
eller underrättelser, avse-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
ende
svensk undersåte i utlandet ådömt straff, vilka enligt överenskommelse med
främmande makt överlämnats till svensk myndighet, så ock därom förda
anteckningar, må ej ullämnas / annat fall eller annan ordning än regeringen
bestämmer.
Föreslagen lyddse
ende svensk undersåte i utlandet ådömt straff, vilka
enligt överenskommelse med främmande makt överiämnals till svensk myndighet,
så ock därom förda anteckningar, må ej utlämnas, såvida det ej är uppenbart
att utlämnandet ej kommer alt missbrukas UU men för enskild. Vid utlämnande
böra erforderliga JÖrbehåU göras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vad i tredje stycket sägs gälle ock om uppgifter och
anteckningar, tillhörande hos riksskatteverket fört straffregister rörande
fylleri och vissa andra brott, belastningsuppgifter som tillförts
körkortsregistret, ävensom särskill register som hos myndighei föres angående
straff och tillrättavisningar som ådömts eller tilldelats underiydande
personal.
opaginerad Kontrollera mot PDF
12 S
Hos
myndighet vid fångvårdsanstalt eller arbetsanstalt upprättade handlingar
rörande i anstalten intagen person må ej / andra fall eller annan ordning än
regeringen bestämmer ullämnas tidigare än sjuttio är efter deras datum.
Hos
myndighet vid kriminalvårdsanstalt, allmäni häkte eller arbetsanstalt
upprättade handlingar rörande i anstalten intagen person må ej utlämnas
tidigare än sjuttio år efter deras datum, såvida det ej är uppenbart att
utlämnandet ej kommer att missbrukas till men för enskild. Fråga om utlämnande
prövas av kriminalvårdsstyrelsen. Vid uilämnande böra erforderliga förbehåU
göras. Detsamma gäller handlingar, vilka upprättats av befattningshavare inom
skyddskonsulentorganisationen eller annan som fullgör skyddskonsulents
uppgifter eller av övervakare eller den som anlitats såsom biträde vid
övervakning, i den m.ån handlingarna röra personer som ställts under
övervakning efler dom å fängelse, skyddstillsyn, ungdomsfängelse, internering
eller intagning i arbetsanstalt.
Kriminalvårdsnämnden,
ungdomsfängelsenämnden och interneringsnämnden samt övervakningsnämnd må Jörordna,
alt vad nu föreskrivits skall äga tillämpning även beiräffande viss hos
nämnden uppräitad handUng rörande person som är intagen i anstalt
Hos kriminalvårdsnämnden, ungdomsfängelsenämnden,
interneringsnämnden eller övervakningsnämnd upprättade handlingar rörande
person som är intagen i anstalt eller ställd under övervakning må ej utlämnas lidigare
än sjuttio år efter deras
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
eller
ställd under övervakning. Sådant förordnande må dock ej avse nämndens beslut,
som utfärdats särskilt eller upptagits i protokoll.
Har
uppgifterom den som häktats eller dömts för brott eller beträffande vilken
förordnats om intagning i arbetsanstalt tillförts av kriminalvårdsstyrelsen
fört register inom rättsväsendets informationssystem, må uppgifterna ej
utlämnas / annat fall eller annan ordning än regeringen bestämmer.
Föreslagen lydelse
datum,
om det kan antagas att handlingarnas offentliggörande skulle medföra men för
den som berörs eller någon lionom närstående. Vad nu sagts gäller ej I fråga om
beslut som utfärdats särskill eUer upptagits i protokoU.
Har uppgifterom den som
häktats eller dömts för brott eller beträffande vilken förordnats om intagning i
arbetsanstalt tillförts av kriminalvårdsstyrelsen fört register inom rättsväsendets
informationssystem, må uppgifterna ej utlämnas, såvida det ej är uppenbart att ullämnandei
ej kommer att missbrukas lill men för enskild. Vid utlämnande böra erforderiiga
förbehåll göras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
12 a S
Handlingar rörande säkerhets-och
bevakningsåtgärder med avseende på byggnader och lokaler, som användes i
verksamhet för vilken myndighet svarar, må ej utan myndighetens tillstånd
utlämnas tidigare än sjuttio år från deras datum, såvida skäligen kan befaras
att handlingarnas offentliggörande skulle motverka syftet med åtgärderna.
Handlingar rörande säkerheis-och
bevakningsåtgärder med avseende på byggnader och lokaler, som användes i
verksamhet för vilken myndighet svarar, må ej utlämnas tidigare än sjuttio år
från deras datum, såvida skäligen kan befaras att handlingarnas
offentliggörande skulle moiverka syftet med åtgärderna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
13 S
Anteckningar
i kyrkoböcker, folkregisler och mantalsböcker ävensom handlingar, vilka eljest
röra kyrko- eller folkbokföringen, själavården eller kyrkotukten, må i den mån
de innehålla upplysning om enskilds personliga förhållanden, icke utan hans
samtycke lill annan utlämnas förrän sjuttio år förflutit från anteckningens
eller handlingens datum, såvida icke, med hänsyn till det ändamål för vilket
utlämnande åslundas och omständigheterna i övrigt trygghet kan anses vara för
handen, att det ej kommer att missbrukas till skada eller förklenande för den
enskilde som avses eller för hans nära anhöriga. Vid utlämnande böra erforderiiga
förbehåll göras.
Personuppgift,
som ingår i sådani Personuppgift, som ingår i sådant
personregister
som avses i datalagen personregister som avses i datalagen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse (1973:289),
må ej utlämnas, om det fmnes anledning antaga att uppgiften skall användas för
automatisk databehandling i strid med datalagen. Finnes anledning antaga att personuppgift
som nyss nämnts skall användas för automatisk databehandling i utlandet, må
uppgiften utlämnas endast efter medgivande av datainspektionen. Sådani medgivande
må lämnas endasl om det kan antagas alt utlämnandet av uppgiften icke kommeratt
medföra otillböriigt intrång i personlig integritet.
Föreslagen
lydelse
(1973:289),
må ej utiämnas, om det finnes anledning att antaga att uppgiften skall användas
för automatisk databehandling i strid med datalagen. Finnes anledning antaga att
personuppgift som nyss nämnts skall användas för automatisk databehandling i
utlandet, må uppgiften ullämnas endast om det kan anlagas att utlämnandet icke
kommer att medföra otillböriigt intrång i personlig integritet. Vid
tillämpningen av sistnämnda beslämmelse ankommer det på datainspektionen att
pröva .fråga om utlämnande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
skada.
Vad i första stycket
sägs skall icke utgöra hinder för utlämnande, i de fall och i den ordning
regeringen bestämmer, av lönestatistiska uppgifter till löntagama för
granskning av uppgifternas riktighet eller av bearbetningar av sådana
uppgifter till förening av arbetsgivare eller arbetstagare för begagnande
vid förhandlingar om löneuppgörelser eller förberedelser därtill.
Då handling med stöd av
första eller andra styckei utlämnas, böra erforderiiga förbehåll göras.
16
För
statlig eller kommunal statistik lämnade uppgifter och myndighets
bearbetningar därav må, såframt de avse enskilda personer, bolag eller andra
enskilda samfälligheter, vUka äro angivna med namn eller annan idenUielsbeieckning,
icke utlämnas förrän tjugu år från uppgiftens datum förflutit, därest ej den som
däri avses samtycker till ett tidigare utlämnande, eller ock, med hänsyn till
uppgiftens eller bearbetningens natur eller det ändamål för vilket den åslundas
och omständighetema i övrigt, trygghet kan anses vara för handen, att utiämnandet
ej kommer att missbmkas till hans
Av
myndighet eller enskild för statlig eller kommunal statistik lämnade uppgifter
och myndighels bearbetningar därav, vilka avse enskilda personer, bolag eller
andra enskilda samfälligheter och kunna hänföras tiU dessa, må icke utlämnas
förrän tiugu år från uppgiftens datum förflutit, därest ej den som däri avses samtycker
till ett tidigare utlämnande, eller ock, med hänsyn till uppgiftens eller
bearbetningens natur eller det ändamål för vilket den åslundas och
omständigheterna i övrigt, trygghet kan anses vara för handen, att utlämnandet
ej kommer att missbrukas till hans skada.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.1977/78:38
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
16
a §
Handling
rörande kryptering eller därmed Jämförlig ålgärd, vars ändamål är att mot
obehörig åtkomst skydda sådana uppgifter och bearbetningar som avses 116 första
stycket, må ej utlämnas, såvida del kan antagas an handlingens offentliggörande
skulle motverka syftet med åtgärden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
17
Till
myndighet avlämnade uppgifter till ledning för taxering, som avses i
taxeringsförordningen, eller eljest för beräknande av skatt eller ock för
beräknande av pensionsgrundande inkomsl enligt lagen om försäkring förallmän
tilläggspension eller av arbetsgivareavgift enligl förordningen angående
uppbörd av avgifter enligt lagen om försäkring förallmän tilläggspension, m. m.
må ej i andra fall än i därom gällande författning stadgas utan den skattskyldiges
eller den för allmän tilläggspension försäkrades eller den avgiftsskyldiges
samtycke utlämnas till annan tidigare än tjugu år efter uppgiftens datum. Vad
nu sagls skall även gälla beiräffande handling, som upprättats av myndighet vid
taxe-ringskoniroll enligt taxeringsförordningen ellereljest vid
skattekontroll, vid beräknande av pensionsgrundande inkomst eller vid kontroll
av uppgift för beräknande av arbetsgivaravgift. Uppgift, som av aktiebolag
eller ekonomisk förening lämnats taxeringsmyndighet till ledning vid
värdesättning av aktier i bolaget eller andelar i föreningen, må ej ulan
Till
myndighet avlämnade uppgifter till ledning för taxering, som avses i
taxeringsförordningen, eller eljest för beräknande av skatt eller ock för
beräknande av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om försäkring förallmän
tilläggspension eller av arbetsgivaravgift enligl förordningen angående
uppbörd av avgifter enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension, m. m.
må ej i andra fall än i därom gällande författning stadgas utan den skattskyldiges
eller den för allmän tilläggspension försäkrades eller den avgiftsskyldiges
samtycke utlämnas till annan tidigare än tjugu år efter uppgiftens datum. Vad
nu sagts skall även gälla beträffande handling, som upprättats eller JÖr
granskning omhändertagits av myndighet vid taxeringskontroll enligt
taxeringsförordningen ellereljest vid skattekontroll, vid beräknande av
pensionsgrundande inkomst eller vid kontroll av uppgift för beräknande av
arbetsgivaravgift. Uppgift, som av aktiebolag eller ekonomisk förening lämnats
taxeringsmyndighet till ledning av värdesättning av aktier i bolagel eller
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen lydelse
andelar i föreningen, må
ej utan samtycke av den som lämnat uppgiften ullämnas till annan tidigare än
tjugu år efter uppgiftens datum. Är det under pågående utredning rörande
någons taxering av synnerlig vikt att innehållet i kontrolluppgift eller annan
för taxeringskoniroll enligt taxeringsförordningen avsedd handling icke
kommer lill den skattskyldiges kännedom, må myndighet, som innehar
handlingen, vägra att utlämna denna.
Nuvarande
lydelse
samtycke
av den som lämnat uppgiften utlämnas till annan tidigare än tjugu år efter
uppgiftens datum. Är det under pågående utredning rörande någons taxering av
synnerlig vikt att innehållet i kontrolluppgift eller annan för
taxeringskontroll enligt taxeringsförordningen avsedd handling icke kommer till
den skattskyldiges kännedom, må myndighet, som innehar handlingen, vägra att utlämna
denna.
Förmögenheislängd
må ej utan den skattskyldiges samtycke utlämnas Ull annan tidigare än tjugu år
efter längdens datum.
Handlingar
i ärenden angående sådant förhandsbesked, som enligt vad därom är särskilt
stadgat kan meddelas i taxerings- eller skattefrågor, må ej utan samtycke av
den som sökt beskedet utlämnas till annan tidigare än tjugu år från handlingens
datum.
Handlingar i ärenden
angående befrielse från tillämpning av bestämmelserna om beräkning av
skattepliktig realisationsvinst vid avyttring av aktier eller liknande egendom
i samband med strukturrationalisering och angående rätt att erhålla avdrag vid
taxeringen för avsättning lill särskild nyanskaffningsfond må ej utan samtycke
av den som sökt befrielse ullämnas lill annan tidigare än tjugu år från
handlingens datum.
opaginerad Kontrollera mot PDF
24
Handling
i ärende, som avses i lagen om medUng i arbetstvister, må, i den mån myndighet
som handlägger ärendel så beslutar eUer förbehåll enligl 7 § nämnda lag gjorts
med avseende å handlingen, icke utlämnas lidigare än tjugu år efter dess datum.
Handling
Itos förlikningsman, särskild Jöriikningsman eller medlingskommission må, i
den mån den innehåller uppgijt som har lämnats av part i arbetstvist. Icke ullämnas
lidigare än tjugo år efter dess damm, om uppgiftslämnaren har gjort förbehåll
därom.
31
Handlingar
i ärende eller del av ärende, om vars hemlighållande stadgas i lagen (1934:437)
för Sveriges riksbank, må ej utan tUlstånd av
Handlingar
i ärende eller del av ärende, om vars hemlighållande siadgas i lagen (1934:437)
för Sveriges riksbank, måej utlämnas lidigare
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
fullmäktige
i riksbanken eller av riksdagens finansutskott eUer revisorer utlämnas
tidigare än femtio år efter handlingens datum.
Föreslagen lydelse
än
femtio år efter handlingens datum, såvida ej riksdagens Jinansul-skoll för särskUt
fall beslutar om utlämnande dessförinnan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
33
Myndighet
som har att ombesörja upptagande av lån äger besluta, att handlingar som
hänföra sig till upplåningsverksamheten ej må Ulan myndighetens tillstånd
utlämnas förrän viss tid, högst tjugu år, förfiuiii från handligens datum.
HandUngar
som hänföra sig liU myndighets iipplåningsverksamhei må ej utlämnas förrän
tjugo år förflutit från handtingens dattini, om det kan antagas alt handlingens
offentliggörande skulle försämra det allmännas ställning som låntagare,
medföra skada för enskild som berörs av uppgift i handlingen eller motverka
syftet med beslutade eller förutsedda åigärder som rör rikets centrala
finanspolitik, penningpoUlik eller valutapolitik.
opaginerad Kontrollera mot PDF
34
Handlingar
i ärenden angående förvärv, avyttrande eller upplåtelse av egendom eller annat,
som myndighet äger förvalta, eller angående transport som utföres av myndighet
eller angående arbete som utföres för myndighets behov annorledes än genom dess
egen eller annan myndighets personal må icke, utan tiUstånd av den myndighet
som handlägger ärendet, utlämnas innan avtal slutits eller ärendet eljest
slutförts. Angår ärendet upphandling eller utförande av arbete för statens räkning
eller försäljning av staten tillhörig lös egendom, skall likväl iakttagas, all
i stadgad ordning infordrade och inkomna anbud, så ock andra handlingar som
kunna tjäna till upplysning i vad mån anbud i ärendet infordrats eller avgivits
eller som eljesi avse dylika anbud, icke före nämnda tidpunkt må
Handlingar
i ärenden angående förvärv, avyttrande eller upplåtelse av egendom eller annat
som myndighet äger förvalla, eller angående transport som ulföres av myndighet
eller angående arbete som ulföres för myndighets behov annorledes än genom dess
egen eller annan myndighets personal må icke utlämnas innan avtal slutits
eller ärendet eljest slutförts, om det ej kan antagas att handungarnas offentliggörande
kan ske Ulan skada för del allmänna och enskild. Angår ärendel upphandling eller
uiförande av arbete för statens eller kommuns räkning eller försäljning av
staten eller kommun tillhörig lös egendom, skall likväl iakttagas, att i
stadgad ordning infordrade och inkomna anbud, så ock andra handlingar som
kunna tjäna lill upplysning i vad mån anbud i ärendet infordrats eller
avgivits eller som
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
ullämnas
i vidare mån än lör prövning av anbud finnes nödvändigt eller begäran om
anbuds utbekommande framställes av anbudsgivaren.
Då
anledning däriiUföreligger, äger vederbörande myndighei besluta, an handlingar,
som i första slycket avses, även efter där angiven tidpunkt ej må ulan myndighelens
tillstånd inlämnas. Beträffande andra handlingar än sådana som angiva villkoren
i slutna avtal må dylikt beslut avse en lid av högst tjugu är Jrån nämnda
tidpunkt. Vad angår handlingar, som angiva villkoren i slutna avtal rörande
transport som utföres av myndighet eller rörande myndighels leverans av
elektrisk kraft, gas, vatten eller dylikl eller rörande försäljning av varor med
vilka myndighet driver handel i affärsmässiga former, må beslut meddelas
högsiför liden till dess två år eller, då myndigheten är att hänföra till
statens affärsdrivande verk, fem år förftulit från det avtalet fullgjorts eller
upphört att gälla. Med avseende å handlingar, som angiva villkoren i slutna avtal
i andra ärenden, må beslut meddelas högst för en tid av två år eller, då
myndigheten är att hänföra lill statens affärsdrivande verk, fem år från det
avtalet slöts.
Beslul, vilka enligt
andra slycket meddelas av annan statsmyndighet än sådan som hör till eller
lyder under riksdagen, skola, där de icke gälla aUenast genom myndighetens
försorg upprättade kostnadsberäkningar eller prisbestämningar eller ock tjänsteutlå-landen
som avse sådana, för varje
Föreslagen lydelse
eljest
avse dylika anbud, icke före nämnda tidpunkt må utlämnas i vidare mån än för
prövning av anbud finnes nödvändigt eller begäran om anbuds utbekommande framställes
av anbudsgivaren.
Om
det kan antagas att offentliggörande av handlingar, som i första styckei
avses, skuUe medföra skada för det allmänna eller enskild även efter där
angiven tidpunkt, må de ej heller därefter utlämnas. Beträffande andra
handlingar än sådana som angiva villkoren i sluina avtal må dock inlämnande ej
vägras sedan tjugu år förflutit efter nämnda tidpunkt. Vad angår handlingar,
som angiva villkoren i slutna avtal rörande transport som utföres av myndighet
eller rörande myndighets leverans av elektrisk kraft, gas, vatten eller dylikt
eller rörande försäljning av varor med vilka myndighet driver handel i
affärsmässiga former, må utlämnande ej vägras sedan två år eller, då
myndigheten är att hänföra till statens affärsdrivande verk, fem år förftulit
från det avtalet fullgjorts eller upphört att gälla. Med avseende å handlingar,
som angiva villkoren i slutna avtal i andra ärenden, må utlämnande ej vägras
sedan två år eller, då myndighelen är alt hänföra till statens affärsdrivande
verk, fem ärjörjlutlt från det avtalet slöts.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
statsregleringsår,
inom en månad efter dess utgång, anmälas UU regeringen, som låter riksdagens
revisorer därav undfå del.
Kommunalmyndighet har all beträffande UUämpningen av denna paragraf
ställa sig UU efterrättelse föreskrifter, vilka må hava meddelats av den myndighei
som utövar den kommunala beslutanderätten.
Vad i denna paragraf
stadgas har ej avseende å auktionsprotokoll.
opaginerad Kontrollera mot PDF
34 a S
Beträffande handling, som
inkommit till eller upprättats hos myndighet vilken är att hänföra till slatens
affärsdrivande verk och som angår myndighetens affärs- eller driftförhållanden,
äger regeringen förordna an den ej må utan myndighetens tUlstånd utlämnas
förrän viss tid, högst tjugu år, förflutit från handlingens datum, om det kan
antagas att utlämnande skulle på myndighetens bekostnad gynna någon som driver
likartad rörelse.
Handling, som inkommit till
eller upprättats hos myndighet vilken är att hänföra till statens
affärsdrivande verk och som angår myndighetens affärs- eller driftförhållanden,
må ej utlämnas förrän tjugu år förftutit från handlingens datum, om det kan antagas
att utlämnande skulle på myndighetens bekostnad gynna någon som driver
likartad rörelse. Detsamma gäller handling som angår affärs- eller driftförhållanden
för myndighet som nyss sagls och som inkommit UU eller upprättats hos riksrevisionsverkel.
opaginerad Kontrollera mot PDF
34 b S
Handlingar, som inkommit till
eller upprättats hos nämnden för statens gruvegendom och som angå nämndens
affärs- eller driftförhållanden, må ej utan nänindens tillstånd utlämnas
förrän tjugo år förflutit från handlingens datum, om det kan antagas alt
utlämnande skulle på nämndens bekostnad gynna någon som driver likartad
rörelse.
Handlingar, som inkommit till
eller upprättats hos nämnden för statens gruvegendom och som angå nämndens
affärs- eller driftförhållanden, må ej utlämnas förrän tjugo år förftulit från
handlingens datum, om det kan antagas all utlämnande skulle på nämndens
bekostnad gynna någon som driver likartad rörelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
35
Handlingar som innefatta
utredning eller förslag och som tillkommit
Handlingar
som innefatta utredning eller förslag och soni tillkommit
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
för att begagnas vid
sådan förhandling för slutande av kollektivavtal eller för annan reglering
av anställningsvillkor, vari myndighet, kommunsammanslutning eller statligt
eller kommunalt företag har alt deltaga, eller vid förberedelse till sådan
förhandling, må ej utan tiUstånd av myndighei som anges I tredje stycket
utlämnas förrän fem år förflutit från handlingens datum. Har sådan handling
upprättats hos eller inkommit till riksdagens lönedelegation, må den dock ej
hemlighållas längre än till dess förhandlingsöverenskommelse träffats eller
förhandlingen eljest slutförts.
Föreslagen lydelse
för
att begagnas vid sådan förhandling för slutande av kollektivavtal eller för
annan reglering av anställningsvillkor, vari myndighet, kommunsammanslutning
eller statligt eller kommunalt företag har att deltaga, eller vid förberedelse till
sådan förhandling, må ej utlämnas förrän fem år förflutit från handlingens
datum, om det kan antagas att handlingens offentliggörande skulle försämra del
allmännas eller statligt eller kommiinalt.företags ställning som förhandlingspari.
Har sådan handling upprättats hos eller inkommit till riksdagens
lönedelegation, må den dock ej hemlighållas längre än till dess
förhandlingsöverenskommelse träffats eller förhandlingen eljest slutförts. Bestämmelserna
i första stycket gälla även handlingar innefattande utredning eller förslag vilka
från annan än myndighei inkommit för där angivet ändamål, även om handlingen
tillkommit i annat syfte.
eller andra stycket
beslutar statens avtalsverk eller, om handlingen tillhör förhandlingsärende
som utan avtalsverkets medverkan handlägges av annan statlig myndighet, denna.
Begär någon att hos riksdagens lönedelegation utfå sådan handling, ankommer
det dock på lönedelegationen eller myndighei, som denna bestämmer, att beslula
i tUtståndsfrågan. Om lillslånd för kommunalmyndighet att utlämna sådan
handling beslutar den förvaltande myndighei i kommunen som handlägger
löneärenden eller, om handlingen tillhör förhandlingsärende som utan nämnda
myndighets medverkan handlägges av annan
Om tillstånd för
statsmyndighet att Fråga om utlämnande av handling utlämna handling som
avses i första som avses i första eller andra slycket
prövas av statens avtalsverk eller, om handlingen tillhör
förhandlingsärende som utan avtalsverkets medverkan handlägges av annan siatlig
myndighei, av denna. Begär någon att hos riksdagens lönedelegation utfå sådan
handling, ankommer det dock på lönedelegationen eller myndighet som denna
bestämmer, att pröva Ullämnandefrågan. Fråga om utlämnande av sådan handling
hos kommunalmyndighet prövas av den förvaltande myndighet i kommunen som
handlägger löneärenden eller, om handlingen tillhör förhandlingsärende som
ulan nämnda myndighets medverkan handlägges av annan myndighet i kommunen,
av
Prop.1977/78:38 15
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
myndighet
i kommunen, denna denna myndighet, myndighet.
Första
stycket utgör icke hinder för utlämnande av handling enligt 18 S lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Vid utlämnande böra erforderliga
förbehåll göras.
Har
förhandling i mål vid domstol hållits inom stängda dörrar, må protokoll översådan
förhandling jämte annan dylik uppteckning saml därvid företedda handlingar icke
utan domstolens tillstånd ullämnas, innan målet blivit skilt från dess
handläggning. Domstolen äger ock i avbidan på sådan förhandling besluta att
handlingar, som inkomma i målet icke utan dess tillstånd må ullämnas; har
förhandling hållits inom slängda dörrar, må sådant beslut meddelas beträffande
handlingar, som därefter inkomma.
Förekommer,
då domstolen skiljer målet från sig, handling som enligt första stycket ej må
utlämnas, äger domstolen förordna att handling som nu sagts så ock dom eller
beslut, som avkunnats inom stängda dörrar, ej må utan domstolens tillstånd
utlämnas, innan viss tid förflutit, i intet fall längre än sjuttio år från
dagen för förordnandei. Är handlingen sådan att den enligt bestämmelse i 1-34SS
eller föreskrift, som meddelats med stöd därav, ej må utlämnas till envar, må
domstolens förordnande innehålla att vad sålunda är stadgat om handlingens utlämnande
skall äga tillämpning.
Fullföljes
talan i mål, vari förordnande enligt andra stycket gäller, må ej heller
handlingar, som därefter inkomma eller hos högre rätt upprättas i målet, ulan
rättens tillstånd utlämnas, innan förhandling i målet hållits eller, då
förhandling ej äger rum, rätlen skilt målet från sig. På högre rätt ankommer,
då rätten skiljer målet från sig, ej mindre att pröva förordnande som lägre
rätt meddelat än även, om anledning därtill finnes, att med avseende å den
högre rättens handlingar i målet meddela förordnande enligt andra styckei.
Ar
på grund av förordnande enligl Vad ovan föreskrivits om domstols
2
4 mom. tredje stycket tryckfrihets- tillsiånd lill utlämnande av handling
förordningen aUenast viss myndig- skall ej gälla, om med stöd av 2 kap.
het behörig an pröva fråga om hand- 14 ,| andra stycket tryckfrihetsförord-
lings utlämnande, må domstol icke ningen genom Jörordniiig föreskrivits
utan denna myndighets samtycke ar? e/fc/as? viss myndighet/aV pröva
lämna tillsiånd Ull utlämnande. fråga om handlings utlämnande. /
sådant
fall skall domstolen i stället genasi hänskjuta begäran om utlämnande IiU
behörig myndighet.
Prolokoll
över förhandling jämte annan dylik uppteckning i mål vid domstol samt
handlingar, som företetts vid förhandlingen, så ock beslut och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
dom i målet må ej hemlighållas i vidare mån än som följer
av denna paragraf Vad i denna paragraf är stadgat om mål skall äga moisvarande
tillämpning beiräffande ärende.
Beslul
eller förordnande enligl denna paragraf an handling ej må utlämnas får endast
avse handling vars offeniliggörande kan anlagas medföra skada eUer men för
något av de Intressen som angivas i 2 kap. 2 försia styckei tryckfriheisjörordning-
opaginerad Kontrollera mot PDF
37 S
Där enligl
regeringens jämlikt denna lag meddelade förordnande eller enligl beslut, vilket
jämlikt bemyndigande i denna lag meddelais av annan statsmyndighet än sådan som
hör tUl eUer lyder under riksdagen, handlingar ej må utlämnas, så ock där enligl
denna lag för hand-Ungars utlämnande erfordras Ullstånd av dyUk myndighet, äger
regeringen utan hinder därav förordna om utlämnande.
Där enligt regeringens jämlikt denna lag meddelade
förordnande handlingar ej må utlämnas, äger regeringen utan hinder därav förordna
om utlämnande. Så ock äger regeringen utan hinder av 3 andra stycket, 5 i Jörsta
stycket, 6 och 9 !f,
11
andra-fjärde
siyckena, 12 och
12
a .W, 13
§ andra styckei, 16 a saml 33-36 .W./ö> särskill fall beslula om utlämnande
av handlingar som el förvaras hos riksdagen eller myndighet under riksdagen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
40 a §
Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfriheislörordningen
framgår all fråga om utlämnande av allmän handling lill enskild prövas av den
myndighet som förvarar liandlingen. om ej annat är särskilt Jöreskrivei.
Svarar viss befattningshavare vid myndighet enligt
arbetsordning eller särskilt bestutför vården av handling, ankommer det på hononi
att i försia hand pröva fråga om handUngens utlämnande. I tveksamma fall skall
han hänskjuta frågan tiU myndigheten, om det kan ske ulan onigång. Vägrar lian
att utlämna handUng etter
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:38
Nuvarande lydelse
17
Föreslagen lydelse
utlämnar han handting med förbehåU som inskränker
sökandens rän an förfoga över handungen, skall han, om sökanden begär det, hänskjuta
frågan lill myndigheten.
40bij
Mot beslut varigenom myndighet har avslagit enskilds
begäran att få taga det av tiandling eller utlämnat allmän handling med förbehåU,
som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller annars förfoga över den,
får sökanden föra lalan genom besvär. Om ej annat jöljer av andra -fiärde
styckena föres sådan talan hos kammarrätten eller, såvitt gäller kammarrätts beslul
i där väckt ärende, hos regeringsrätten.
Har beslul som avses iförsta stycket meddelats av aUmän
underrätt och rör del handling i domsiolens rättskipande eller rättsvårdande
verksamhet, föres lalan mot beslutet hos hovrätten. Talan mot motsvarande beslul
av hovrätt i där väckt eUer dit fultfölji ärende .föres hos högsla domstolen.
Vid talan mot allmän domstols beslut äga bestämmelserna i rättegångsbalken om
besvär moisvarande tillämpning.
Försia och andra styckena gälla ej för beslut av
riksdagen, regeringen, högsta domstolen eUer regeringsrätten.
A n talan mot beslut av statsråd skaU föras hos regeringen
föreskrives i 2 kap. 15 § iryckfrihetsförordningen.
Angående räll att föra talan mot beslut av myndighet som
lyder under riksdagen är särskUt föreskrivet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 38
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.1977/78:38
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
18
opaginerad Kontrollera mot PDF
40 c
Finnes skäl UU anlagande all hinder mol uilämnande av atlmän
handling föreligger enligt denna lag eller annan författning, får myndighet
utmärka detta genom särskild anteckning. Sådan anteckning skall innehålla
beteckningen hemlig samt ange tUlämplig sekretessbestämmelse, dagen för anteckningen
och den myndighet som har låi II göra den.
Har genom förordning meddelats Jöreskrifl an fråga om uilämnande
till enskUd av allmän handling, som är av synnerlig betydelse för rikels säkerhel,
får prövas endasl av viss myndlgliel, skaU handling som avses med sådan föreskrift
så snart del kan ske förses med anieckning enligt första slycket. Anteckningen
skall innehålla uppgift om vilken myndighet som är behörig att pröva fråga om
utlämnande.
Alt
begäran om utlämnande I fall som avses i andra styckei genast skall hänskjutas UU
behörig myndighet framgår av 2 kap. 14
opaginerad Kontrollera mot PDF
43
/ följd av vad i 2 iryckfrihelsförordningen är stadgal
skall i denna lag med myndighet förslås
dels statsdepartemenien och kom-rnandoexpedUionerna,
riksdagen och aUmänna kyrkomötet, deras avdelningar, utskott, nämnder,
deputerade och revisorer, domsiolar och ämbetsverk samt övriga tlU slatens förvaUnlng
hörande myndigheter och inrättningar, nämnder, kommissioner och kommittéer
(statsmyndighet),
dels ock alla lill kommunal slyrelse
Vid tUlämpningen av denna lag skola med myndighet
jämställas riksdagen, allmänt kyrkomöte och beslutande kommunal församUng.
Vad som
föreskrives I tryckfrihetsförordningen om rän att taga del av handlingar hos
myndighet skall tUlämpliga delar gälla också handlingar hos notarius publicus
och. såvitt angår verksamhet för obligalorisk besiktning av fordon.
Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Nu angivna organ skola vid tiUämpningen av
denna tag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse eller
Jöivalining hörande stämmor och representationer, myndigheter, styrelser,
kollegier, nämnder, råd, kommissioner, revisorer, utskott och kommittéer
jämte nnderlydande verk och inrättningar (kommunalmyndighet),
Föreslagen lydetse jämslällas
med myndighet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1978. Har talan mot beslut, som har meddelats
före den 1 januari 1978, efter nämnda dag fullföljts hos myndighet som då ej
längre är behörig att pröva besvären, skall den myndigheten överiämna besvären till
myndighet som är behörig enligt de nya bestämmelserna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank
Härigenom
föreskrives alt 35 S lagen (1934:437) förSveriges riksbank skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
35'
Följande
ärenden i riksbanken skola hållas hemliga: kredilärenden och sådana ärenden,
som omförmälas i 14-16 SS, ävensom andra ärenden, som röra kunders förhållanden
till riksbanken eller annan kreditinrättning; ärenden av penningpolitisk natur
beträjfande vilka fullmäktige finna, att deras offentliggörande kunde medföra
skada för riksbanken: frågor om tillverkning och kontroll av banksedlar samt om
vården av riksbankens behållningar.
Uiöver
vad som följer av första stycket skola ärenden enligt lagen (1974:922) om
kreditpolitiska medel hållas hemliga, såviii avser uppgifter om kreditinstituts
eller annan uppgiftsskyldigs affärs- eller driftförhållanden, dock endast i
den mån uppgifternas offentliggörande kunna vara till skada för den uppgiflsskyl-dige.
Överiäggningar
och beslul i frågor, som avses i.törsta eller andra styckei, skola upplagas i särskill
protokoll, vars innehåll ej må yppas förrän fem lio år efter protokollets
datum, där ej riksdagens finansutskott, dess revisorer eller fullmäktige i
riksbanken anse sådani lidigare kunna ske utan skada för riksbanken eller för uppgifisskyldig
som avses i andra stycket.
Följande
ärenden i riksbanken skola hållas hemliga, om det ej kan anlagas an de kunna
offentliggöras utan skada för riksbanken och den ärendel eljest rör:
kreditärenden och sådana ärenden, som omförmälas i 14-16 SS, ävensom andra
ärenden, som röra kunders förhållanden till riksbanken eller annan kreditinrättning;
ärenden av penningpolitisk natur; frågor om tillverkning och kontroll av
banksedlar samt om vården av riksbankens behållningar.
Utöver vad som följer av försia
stycket skola ärenden enligt lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel hållas
hemliga, såvitt avser uppgifter om kreditinstituts eller annan uppgiftsskyldigs
affärs- eller driftförhållanden, dock endast i den mån uppgifternas
offentliggörande kan vara till skada för den uppgiftsskyldige.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1978. 'Sen'dste Ivdelse 1974:923.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1963:197) om allmänt kriminalregister
Härigenom föreskrives
att 9 och 12 SS lagen (1963:197) om allmänt kriminalregisler skall ha nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
9 Till
enskild må utdrag av registret beträffande honom lämnas
1. om regeringen medgivii, an utdrag av registret må ullämnas
för visst ändamål och den enskilde styrker att utdraget avses jör sådant
ändamål; eller
2. om i annat fall,därden enskilde styrkt, att hans
rätt är beroende av upplysning ur registret, regeringen givit tillstånd
därtill.
Föreslagen
lydelse
S'
Till
enskild må utdrag av registret beträffande honom lämnas
1. om
han behöver utdraget Jör att
få tUlstånd an inresa, vistas, bosätta
sig eller arbeta i främmande stat och
regeringen i förordning medgivit så
dant utlämnande; eller
2. omiannatfall,därdenenskilde
styrkt, att hans rätt är beroende av
upplysning ur registret, regeringen
givit tillstånd därtill.
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
S
För vetenskaplig
eller därmed jämföriig undersökning må uppgifter och anteckningar, som
tillförts registret, ullämnas, såvida irygghel kan anses vara för handen att
det ej kommer alt missbrukas lUI men för enskild. Fråga om utlämnande prövas av
rikspolisstyrelsen. Vid uilämnande till enskild böra erjbrderiiga förbehåll meddelas.
Till
den officiella statistiken skola meddelas ei forderiiga utdrag av registret. Upplysning
må dock icke lämnas om namnen på dem utdragen avse.
För vetenskaplig eller därmed jämföriig undersökning må uppgifter och
anteckningar, som tillförts registret, utlämnas / de fall och den ordning
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, rikspolisstyrelsen
bestämmer.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1978.
'
Senaste lydelse 1975:13. 2 Senasie lydelse 1975:13.
3
Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 38
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m. m.
Härigenom föreskrives
att 3 och 9 SS lagen (1965:94) om polisregister m. m. skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utdrag
av eller upplysning om innehållet i polisregister skall meddelas, när
framställning därom göres av
1. justitiekanslern, riksdagens ombudsmän,
rikspolisstyrelsen, den centrala utlänningsmyndigheten, länsstyrelse, länsrätt,
polischef eller allmän åklagare;
2. annan myndighet,om och iden mån regeringen för
visst slag av ärenden eller för särskilt fall ger tillstånd därtill;
3.
enskild, om regeringen medger att
utdrag meddelas.för visst ändamål och den enskilde styrker att utdraget avses
för sådant ändamål eller om i annant fall, därden enskilde styrker att hans
rätt är beroende av upplysning ur registret, regeringen medger att
upplysningen meddelas.
Utdrag
av eller upplysning om innehållet i polisregister skall meddelas, när
framställning därom göres av
1. justitiekanslern, riksdagens ombudsmän,
rikspolisstyrelsen, den centrala utlänningsmyndigheten, länsstyrelse, länsrätt,
polischef eller allmän åklagare;
2. annan myndighet, om och i den mån regeringen för
visst slag av ärenden eller för särskilt fall ger tillstånd därtill;
3.
enskild, om han behöver indraget
JÖr alt ta titt vara sin rätt i främmande stat, för all få tiUstånd an inresa,
vistas, bosätta sig eller arbeta i främmande stat eUer JÖr att pröva .fråga om
anställning eller uppdrag i verksamhel som avser vård eller som är av belydelse
för rikets säkerhet och regeringen i förordning medgivit att utdrag eller
upplysning lämnas för sådani ändamål eWer, i annat fall, om den enskilde
styrker att hans rätt är beroende av upplysning ur registret och regeringen
medger att upplysningen meddelas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
9S
Till den officiella statistiken skola meddelas erforderiiga uppgifter från polisregister.
Upplysning må dock icke lämnas om namnen på dem uppgifterna avse.
'Senaste
lydelse 1975:721. 2 Senaste lydelse 1975:721.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
För vetenskaplig eller
därmed jämförlig undersökning må uppgifter och anteckningar, som tillförts polisregister,
utlämnas / de fall och den ordning regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, rikspolisstyrelsen bestämmer.
Föreslagen lydelse
För vetenskaplig eller ,
därmed jämförlig undersökning må uppgifter och anteckningar, som tillförts polisregister,
utlämnas, såvida tiygghet kan anses vara för handen alt det ej kommer att
missbrukas lill men för enskild. Fråga om utlämnande prövas av rikspoUsstyrelsen.
Vid utlämnande lill enskild böra erforderiiga förbehåll göras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1978.
5
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1936:56) om socialregister
Härigenom föreskrives
i fråga om lagen (1936:56) om socialregister' dets att i 7a S ordet "Konungen"
skall bytas ut mot "regeringen", dels att 7 S skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
If
I 5 S omförmälda
myndigheter, styrelser, nämnder, bolag och kassor ävensom kommunalt organ,
som i annan kommun för socialregister, äro berättigade att efter
framställning erhålla för sin verksamhet erforderiiga uppgifter från
registret beträffande viss angiven person. Sådan rätt tillkommer ock
riksbanken och dess orlsombud vid behandlingen av frågor rörande statliga
bosättningslän.
Konungen eller myndighei
som Konungen bestämmer måför särskUl fall medgiva, att uppgifter från socialregister
ullämnas till enskild JÖr vetenskaplig eller annan jämförlig undersökning.
För vetenskaplig eller
därmed jämföriig undersökning må uppgifter från socialregisler uUämnas till
enskild, såvida tiygghei kan anses vara för handen att det ej kommer alt missbrukas
till men för enskild. Fråga om utlämnande prövas av socialstyrelsen. Vid
utlämnande böra erforderliga JÖrbehåU göras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1978.
'
Senasie lydelse av 7 a S 1940:438. 2 Senaste Ivdelse 1961:190.
Prop.1977/78:38 24
6
Förslag till
Lag
om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)
Härigenom
föreskrives att 35 Sförvaltningsprocesslagen(1971:291)skallha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
35 S
Besvär
över kammarrättens beslut i fråga som fullföljts till eller underställts kammarrätten
prövas av regeringsrätten endast om regeringsrätten meddelat prövningstillstånd.
Meddelas ej prövningstillstånd, står kammarrättens beslul fast. Erinran därom
skall intagas i regeringsrättens beslut.
A11 prövningstillstånd ej behövs i mål om utlämnande av allmän
handling framgår av 2 kap. 13 § tryckfrihetsförordningen.
Denna
lag iräder i kraft den 1 januari 1978. 1 fråga om prövningstillstånd gäller
äldre beslämmelser beträffande lalan mot beslut som har meddelats före den 1
januari 1978.
7
Förslag till
Lag om ansvar på
tryckfrihetsförordningens område för brott mot
tystnadsplikt
Härigenom
föreskrivs följande.
1 §
Den som på sätt som avses i 7 kap. 3 S första stycket 3 tryckfrihetsför
ordningen uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt får fällas till ansvar därför
endast om fråga är om tystnadsplikt som
1. föreskrives
i 3 kap. 3 S tryckfrihetsförordningen eller 9 S radioansvarig
hetslagen (1966:756),
2. avser sådant som någon har erfarit i allmän tjänst
eller under utövande av tjänsteplikt samt följer av författning som har
tillkommit genom samfällt beslut av Konungen och riksdagen eller av lag som har
beslutals efler den 31 december 1974 men före den 1 januari 1978,
3. följer av förordnande av domstol eller undersökningsledare
i brottmål eller av myndighets förbehåll vid utlämnande av allmän handling som
ej är tillgänglig för envar.
2 §
1 enlighel med vad som föreskrives i 7 kap. 5 S 3 tryckfrihetsförordningen
skall såsom otillåtet offentliggörande i tryckt skrift eller därmed jämställd
skrift anses sådan enligt lag strafflDar gärning som innefattar röjande av
uppgift, varigenom den som enligt 8 kap. nämnda förordning svarar för
skriften uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt som avses i 1 S-
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1978.
Prop.
1977/78:38 25
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-11-03
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Romanus, Turesson,
Gustavsson, Äntonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Friggebo
Föredragande:
statsrådet Romanus
Proposition
om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna
handlingar, m. m.
1
Inledning
1
Sverige har sedan länge gällt att myndigheternas handlingar i princip är
allmänt tillgängliga. De gmndläggande bestämmelserna om allmänna handlingars
offentlighet åierfinns i 2 kap. i 1949 års tryckfrihetsförordning, TF, (omtryckt
1976:955). De föreskrifter som innebär begränsningar av handlingsoffentligheten
är intagna främst i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar (omtryckt 1976:611, ändrad senast 1977:442), den s. k.
sekretesslagen.
På
grundval av förslag av den år 1969 tillkallade offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén
(OSK) i belänkandet (SOU 1975:22) Lag om allmänna handlingar beslutade
riksdagen år 1976 om ny lydelse av 2 kap. TF (prop. 1975/76:160, KU 1975/76:48,
rskr 1975/76:324, KU 1976/77:1, rskr 1976/77:2, SFS 1976:954). De nya
grundlagsreglerna kommer att träda i krafl den I januari 1978.
Det
förutsattes vid riksdagens beslul om ändring i 2 kap. TF att grundlagsreglerna
skulle kompletteras med nya reglerom handlingssekretess vilka skulle ersätta
1937 års sekretesslag. Riksdagen uttalade i sammanhanget också önskemål om en
samordning i både tekniskt och sakligt hänseende mellan den blivande
lagstiftningen om handlingssekretess och reglerna om tystnadsplikt för personer
i allmän tjänst. Förslag till regler av senast nämnt slag hade framlagts av den
år 1975 tillkallade tystnadspliktskommittén (TK) i belänkandel (SOU 1975:102)
Yttrandefrihet och tystnadsplikt.
Vid
sidan av de nyss nämnda ändringarna i 2 kap. TF beslutade riksdagen
Prop. 1977/78:38 26
år
1976 en omfattande partiell reform av det iryckfrihelsrättsliga regelsystemet (prop.
1975/76:204, KU 1975/76:54, rskr 1975/76:394, KU 1976/77:1, rskr 1976/77:2, SFS
1976:955). Ett av inslagen i denna reform utgjordes av nya regler om den s. k. meddelarfriheten,
dvs. friheten att, oberoende av vad som annars gäller, lämna meddelanden t. ex.
till en tidningsredaktion för att de skall offentliggöras i tryckt skrift. De
hittillsvarande grundlagsreglerna innebär bl. a. att meddelarfrihet inte
föreligger fören offentlig funktionär i de fall då denne är underkastad tystnadspUkt
som har föreskrivits i lag. Enligt TF:s nya bestämmelser i ämnet skall i fråga
om såväl offentliga funktionärer som andra personer föreskrifter om
tystnadsplikt i stället bryta igenom meddelarfriheten i de fall som anges i en
särskild lag. Förslag till en sådan lag återfinns i TK:s nyss nämnda
belänkande.
Det har under arbetet inom
justitiedepartementet med den nya lagstiftningen om handlingssekretess och
tystnadsplikt befunnits lämpligt att ersätta 1937 års sekretesslag och de många
utspridda regler om tystnadsplikt för offentliga funktionärer som åierfinns i
gällande rätt med en enda sekretesslag som reglerar både handlingssekretess och
tystnadsplikt. De särskilda lagreglerna om undantag från meddelarfriheten har
också ansetts böra få sin plats i den nya sekretesslagen. Med hänsyn till att
en lagstiftning av nu nämnt lag i systematiskt hänseende skiljer sig ganska
mycket såväl från gällande ordning som från kommilléförslagen har jag funnit
det påkallat att låta remissbehandla ett i promemorieform framlagt förslag lill
ny sekretesslag (Ds Ju 1977:1 och 11) innan en proposition i frågan föreläggs
riksdagen. Till följd härav kan ny sekretesslagstiftning träda i kraft tidigast
den 1 januari 1979.
Med hänsyn till att de nya
reglerna i 2 kap. TF i sak ligger mycket nära den hittillsvarande regleringen
kan 1937 års sekretesslag lill mycket slor del gälla också efter den 1 januari
1978 fram till dess den nya sekretesslagstiftningen iräder i kraft. Vissa ändringar
måsle emellertid företas för att 1937 års lag skall stå i överensstämmelse med
de nya grundlagsreglerna. Av samma skäl måste ändringar göras i vissa lagar till
vilka 1937 års lag hänvisar. Del är vidare nödvändigt att redan nu i lag ange
vilka undantag från meddelarfriheten som skall gälla fram lill dess att mera
definitiva bestämmelser i frågan kan träda i kraft.
Det är hämtöver lämpligt
att redan i detta sammanhang tillgodose vissa särskilt angelägna sekreiessbehov
genom tillägg till sekretesslagens bestämmelser. Dessa tillägg avser
statistiksekretessen, sekretessen i skatteärenden och sekretess hos
riksrevisionsverket. Vidare finns anledning att i sammanhanget ta upp frågan
om upphävande av vissa sekretessbestämmelser.
Prop.1977/78:38 27
2
Förslagen till ändringar som föranleds av de nya reglerna i 2 kap. TF
De
ändringar i sekretesslagen som nödvändiggörs av de nya föreskrifterna i 2 kap. TF
är av olika slag.
Bestämmelsen
i 35 a S sekretesslagen om sekretess för vissa handlingar hos karolinska
institutets nobelkommitté saknar stöd i den uppräkning av sekretessgrunder som
finns intagen i 2 kap. 2 S första stycket TF (jfr SOU 1975:22 s. 122 O-
Paragrafen måste därför nu upphävas.
Åtskilliga bestämmelser i
sekretesslagen uppfyller knappast kravet i 2 kap. 2 S andra stycket TF att
begränsningarna av rätlen all ta del av aUmänna handlingar skall anges noga.
Det är f n. inte ovanligt att en myndighet har befogenhet att i fråga om
handlingar av visst slag fritt besluta om dessa skall vara sekretessbelagda
eller ej. Ibland är regleringen utformad på så sätt att det krävs ett särskilt
beslut för att sekretess skall gälla. I andra fall är sekretess huvudregel men
myndigheterna ges en formellt obegränsad rätt att besluta om undantag från
denna. Vanligen är regler av denna senare typ utformade så att viss myndighels
tillstånd krävs för utlämnande. Propositionsförslaget innebär i fråga om dé här
avsedda bestämmelserna att rätten att skönsmässigt besluta om sekretess resp.
undantag från sekretessen i princip försvinner och att det sekretesskyddade
området i stället normalt avgränsas med hjälp av skaderekvisit, dvs. krav att
röjandet av en uppgift skall medföra viss skaderisk. Dessa rekvisit har i de
flesta fall hämtats från det promemorieförslag till ny sekretesslag somjag har
nämnt i det föregående. Ändringarav nu avsetl slag föreslås i fråga om 1 S
andra stycket (vissa regeringsprotokoll), 5 S (dagbok på fartyg), 6 S
(handlingar som har samband med rättstvist där det allmänna är part), 9 S
(handlingar angående utredningar m. m.), 12 S Iredje stycket (vissa handlingar
inom kriminalvården), 24 S (handlingar hos föriik-ningsman etc), 31 S samt 35 S
lagen (1934:437) för Sveriges riksbank (35 S ändrad senasl 1974:923)
(handlingar i vissa ärenden hos riksbanken), 33 S (handlingar som hänför sig till
myndighets upplåningsverksamhet), 34 S (handlingar i ärenden om förvärv,
avyttrande eller upplåtelse av egendom etc), 35 S (handlingar som skall
begagnas vid förhandling för slutande av kollektivavtal etc.) samt 36 S
(handlingar hos domstol).
1
de fall där möjlighelen för myndighet att skönsmässigt lämna tillstånd till utlämnande
utmönstras och sekretessregeln i stället förses med ett skaderekvisit, måste
förebyggas att effekten blir att utlämnande i vissa fall inte längre är
tillåtet. För att möjliggöra utlämnande i samma utsträckning som enligt gällande
ordning bör dispensregeln i 37 S sekretesslagen jämkas något.
I
ganska många paragrafer i sekretesslagen föreskrivs utlämnande "i de fall och
i den ordning regeringen bestämmer". Föreskrifter av denna och liknande
typ torde i regel innefatta både ett bemyndigande att meddela generella
föreskrifter i ämnet och en befogenhet att besluta om utlämnande i del
särskilda fallet. 1 den mån dessa regler utgör bemyndigande harmonierar de i
regel mindre väl med 2 kap. 2 S andra styckei andra meningen TF, som
Prop. 1977/78:38 28
släller
krav på att gränserna för sekretessen skall vara i alll väsentligt uppdragna i
delegationsregeln.
1 den mån dessa regler i dag används som bemyndiganden bör de i göriigaste mån
göras om lill direktverkande sekretessregler och förses med skaderekvisit.
Denna metod föreslås komma till användning i 11 och 12 SS sekretesslagen. I de
fall där regler av nu berört slag inte utnyttjas som bemyndiganden torde någon
ändring inte vara påkallad i förevarande sammanhiing.
Regeln
i 2 kap. 2 S andra stycket andra meningen TF innebär vidare att bemyndiganden till
annan myndighet än regeringen inte längre är möjliga. Sådana bemyndiganden
måste därför utmönstras. Det nu sagda berör 34 S sekretesslagen samt 12 S lagen
(1963:197) om kriminalregisler (12 S ändrad senast 1975:13), 9S lagen (1963:94)
om polisregister (9 S ändrad senast 1975:721) och 7 S lagen (1936:56) om
socialregister (7 S ändrad senasl 1961:190).
1 sekretesslagen
förekommer som jag nyss har nämnt inte sällan en konstruktion som innebär att
den myndighet som enligt reglerna i TF har att pröva utlämnandefrågan inte får
lämna ut en handling ulan tUlstånd av en annan, särskill angiven myndighei.
Denna konstruktion får anses stå i mindre god överensstämmelse med 2 kap. 14 S
andra stycket TF. Den bör därför i princip utmönstras ur alla de bestämmelser
där den f n. åierfinns. I de fall där det får anses vara av särskild betydelse
att en framslällning om utlämnande kommer under en särskild myndighets prövning
bör i stället den möjlighet utnyttjas som öppnas i 2 kap. 14 S andra stycket TF
att i lag föreskriva att utlämnandefrågan i sin helhet skall prövas av en annan
myndighet än den som förvarar handlingen. De bestämmelser som här berörs är 1 S
andra styckei, 3 S andra stycket (vissa handlingar i utrikes ärenden), 5, 6 och
9 SS, 12 a S (handlingar rörande vissa säkerhets- och bevakningsälgärder), 13 S
andra stycket (personuppgifter i personregister som avses i datalagen /1973:289,
ändrad senast 1976:1114/), 31, 33 och 34 SS, 34 a S (handlingar som har
inkommit lill eller upprättats hos något av statens affärsdrivande verk), 34 b S
(handlingar som har inkommit till eller upprättats hos nämnden för statens
gruvegendom) samt 35 och 36 SS- Metoden att lägga befogenheten att pröva
utlämnandefrågan hos en viss myndighet oavsett var handlingen förvaras föreslås
komma lill användning i 12 S försia slycket (kriminalvårdsstyrelsen), 13 S
andra stycket (datainspektionen), 35 S (statens avtalsverk resp. viss kommunal
myndighet) och 36 S- Också i det nu behandlade hänseendet ansluter sig
propositionsförslaget nära till vad som föreslås i depariementspromemorian.
Även såvitt gäller
regleringens tillämpningsområde boren anpassning ske till de nya reglerna i TF.
1 likhet med vad som gäller i fråga om grundlagsregleringen bör sålunda
sekretesslagens myndighetsbegrepp bringas att överensstämma med
regeringsformens. Därjämte bör liksom i TF föreskrivas att riksdagen, allmänt
kyrkomöte och beslutande kommunal församling vid
Prop.
1977/78:38 29
tillämpningen
av lagen skall jämställas med myndighet. Vidare bör föreskrivas att TF:s och
sekretesslagens reglerom allmänna handlingar i princip skall gälla också
handlingar hos vissa andra organ (jft prop. 1975/76:160 s. 135). Jag ålerkommer
till denna fråga i specialmotiveringen till 43 S-
Slutligen
föreslås ett antal ändringar i sekretesslagen som har sin grund i att vissa
frågor som lidigare helt och hållet har reglerals i TF nu till en del har förts
ut ur grundtagen. Till denna grupp hör regler om prövning av fråga om utlämnande
av allmän handling samt vissa bestämmelser om besvär och om hemligstämpling.
Dessa regler åierfinns i propositionsförslaget i tre nya paragrafer, 40 a-40 c SS,
vilka i sak helt överensstämmer med motsvarande regler i promemorieförslaget.
Bestämmelserna om besvär kompletteras med en ändring i 35 S förvaltningsprocesslagen
(1971:291).
Jag
vill framhålla att den omständigheten att de här framlagda förslagen i ganska
stor ulsträckning bygger på lösningar som återfinns i promemorieförslaget till
ny sekretesslag inte skall uppfattas så att de ger uttryck för ställningstaganden
i frågan hur en helt ny sekretesslagstiftning skall vara utformad i berörda
hänseenden.
3 Förslagen
tili övriga ändringar 1 sekretesslagen
3.1
Statistiksekretessen
Statistiska
centralbyrån (SCB) har i skrivelser den 17 november 1976 och den 28 juli 1977
hemställt om vissa ändringar i reglerna om statistiksekretess i 16 S
sekretesslagen.
Detärenligt
min mening angeläget att ändringar i 16 S redan nu genomförs i två av de
hänseenden som berörs i SCB:s skrivelser. Det bör sålunda av lagtexten klart
framgå att statistiksekretessen omfattar också sådana för statistik lämnade
uppgifter som ursprungligen har insamlats av en myndighet för annal ändamål än
statistikproduktion. Vidare bör sekretesskyddet, vilket f n. bara avser
uppgifter om sådana enskilda personer, bolag eller andra enskilda samfälligheter
som är angivna med namn eller annan identitetsbeteckning, utvidgas lill att
omfatta alla uppgifter som kan hänföras till en viss enskild person etc. Med
denna utgångspunkt bör skydd införas också för s. k. krypteringsnycklar och
liknande handlingar vilkas ändamål är att skydda uppgifter som avses i 16 S mot
obehörig åtkomst. En regel härom bör tas in i en ny 16 a S-
De
övriga frågor som behandlas i SCB:s skrivelser - en särskild regel om verkan av
den berördes samtycke till utlämnande av uppgift samt föriängning av
sekretesstiden för vissa uppgifter - är däremot av den arten att de bör tas upp
först i samband med frågan om införande av en hell ny sekretesslagstiftning.
4 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 38
Prop.1977/78:38 30
3.2
Sekretessen i skatteärenden
Riksskatteverket
har i skrivelse den 4 november 1976 hemställt att 17 S sekretesslagen måtte
ändras på så sätt att det klart framgår att skatt- och uppgiftsskyldigas
räkenskapshandlingar m. m. som har överiämnals till eller omhändertagits av
myndighet för taxeringskoniroll åtnjuter sekretessskydd.
Jag delar uppfattningen
att en lagändring av angiven innebörd snarasl bör komma till stånd. Det kan
inte anses rimligt att handlingar av nyss nämnt slag är offentliga i större
utsträckning än andra handlingar med uppgifter om enskilda skattskyldigas
förhållanden. Ändringen bör göras genom ett tillägg till första stycket andra
meningen av innebörd all sekretessen också avser handlingar som vid taxeringskoniroll
för granskning har omhändertagits av myndighei.
OSK
har i sitt belänkande föreslagit att regeln i 17 S andra slyckel sekretesslagen
om sekretess för förmögenhetslängd skall upphöra att gälla. Moiiveringen är
främst att sekretessen inle kan upprätthållas i praktiken. Det går nämligen i
allmänhet att med ledning av debiteringslängden räkna fram en skattskyldigs
förmögenhet (SOU 1975:22 s. 223 O- En enhällig remissopinion har tillstyrkt förslagel
(prop. 1975/76:160 bil. 3 s. 93). Mot denna bakgrund föreslår jag att 17 S
andra stycket upphävs.
3.3 Viss
sekretess hos riksrevisionsverket
Det
har i rättstillämpningen visat sig att revisionsrapporter som har upprättats av
riksrevisionsverket angående affärs- och driftförhållandena hos de statliga
affärsdrivande verken inte kan hemlighållas trots att de handlingar med
motsvarande uppgifter som har kommit in till eller upprättats hos det verk vars
verksamhet berörs är sekretessbelagda enligt 34 a S sekretesslagen.
Del är enligt min mening
angeläget att riksrevisionsverkel i sina revisionsrapporter kan ta in sådana
uppgifter om de affärsdrivande verken som när de återfinns i verkens egna
handlingar medför att dessa blir sekretesskyddade enligt 34 a S- Jag föreslår
därför att det nu görs ett tUlägg till paragrafen av innebörd att handling som
har kommit in till eller upprättats hos riksrevisionsverket och som angår
affärs- eller driftförhållanden hos något av statens affärsdrivande verk inte
får lämnas ut förrän tjugo år efter handlingens datum, om det kan antas alt
utlämnande skulle på bekostnad av den myndighet, vars affärs- eller
driftförhållanden avses, gynna någon som driver likartad rörelse.
3.4 Plansekretessen
Enligt
8 S sekretesslagen gäller att hos myndighet upprättade handlingar i ärende
angående uppgörande av bl. a. ny eller ändrad stadsplan inle får
Prop. 1977/78:38 31
lämnas
ut utan tillstånd av den handläggande myndigheten förrän förslag till stadsplan
blivit tillgängligt för granskning. Beiräffande handlingar med beräkningar av
fastighetsvärden kan sekretessen bestå även efter den tidpunkten. OSK har i sitt
förslag inte tagit med någon motsvarighet till 8 S. Bl. a. anför kommittén att
sekretessen strider mot kravet på offentlig debatt och att den inte kan
upprätthållas effektivt mot alla (SOU 1975:22 s. 201). Remissinstanserna har
genomgående godtagit förslaget (prop. 1975/76:160 bil. 3 s. 175 O- Jag föreslår
med hänvisning till det anförda att 8 S upphävs.
4
Ansvar på TF:s område för brott mot tystnadsplikt
Med meddelarfrihet
avses det komplex av regler i TF och annan lag som innebär att det i viss
utsträckning är möjligt att slraffritt lämna normalt sekretessbelagda uppgifter
för publicering i tryckt skrift, radio eller TV.
De
nuvarande reglerna i TF innebär alt meddelande av uppgifter för publicering i
tryckt skrift i princip är straffritt (1 kap. 1 S tredje stycket TF). Vissa
undantag från denna grundsats görs emellertid i 7 kap. 3 S- Av bestämmelserna
där framgår bl. a. att meddelande som innefattar någol av vissa särskilt allvariiga
brott mot rikets säkerhet skall bestraffas enligt vanliga regler. Detsamma
gäller om en offentlig funktionär bryler mot en tystnadsplikt som är
fastslagen i samfällt stiftad lag enligt 1809 års regeringsform eller i lag
tillkommen med stöd av den nya regeringsformen. Också meddelande som består i
utlämnande av allmän handling kan bestraftas. Bestämmelserna i 7 kap. 3 S avser
också det fallet att en offentlig funktionär bryter mot en tystnadsplikt av
nyss nämnt slag genom att själv publicera en uppgift.
Av iniresse i sammanhanget
är också reglerna i 7 kap. 5 S TF om de tryckfrihetsbrott som betecknas som
otillåtet offentliggörande. Dessa regler innebär i sin hittillsvarande lydelse bl.a.
att ansvar kan utkrävas för offentliggörande av allmän, hemlig handling. Såvitt
gäller offentliggörande av uppgifier som omfattas av tystnadsplikt saknas däremoi
en sådan generell bestämmelse bortsett från vad som följer av 7 kap. 3 S TF.
Ansvar kan här med stöd av 7 kap. 5 S utkrävas bara för offentliggörande av
något som omfattas av en tystnadsplikt som grundar sig på förordnande av
domstol eller fömndersökningsledare i brottmål eller på myndighets förbehåll
vid utlämnande av hemlig handling.
TF
slår även i sin nya lydelse fast principen om meddelarfrihet (1 kap. 1 S iredje
stycket). Också begränsningarna i meddelarfriheten ansluter sig nära lill vad
som gäller f n. En viktig förändring har emellertid gjorts såvitt gäller de meddelarfrihetsbrytande
tystnadsplikterna. Enligt 7 kap. 3 S första styckei 3 är det möjligt att fälla
någon till ansvar för att han i strid med en tystnadspliklsbestämmelse har
lämnat en uppgift för publicering endast i de fall som anges i särskild lag.
Detsamma skall gälla i fråga om den som, ulan att själv vara
publiceringsansvarig, medverkar som författare, annan upphovs-
Prop. 1977/78:38 32
man
eller utgivare till framställning som har införts eller är avsedd att införas i
tryckt skrift. I den särskilda lagen kan tas in också regler som gäller för
andra än oftentliga funktionärer. En generell förutsättning för att meddelarfriheten
skall brytas är att tystnadspliktsbrottet sker uppsåtligen.
Frågan
om ansvar för den som bryler mot en lystnadsplikt genom att själv publicera en
uppgift kommer i fortsättningen att regleras i 7 kap. 5 S- Reglema i denna
paragraf innebär bl. a. att ansvar för brott mot tystnadsplikt som begås genom
offentliggörande av uppgifter i tryckt skrift skall kunna utkrävas om tystnadsplikten
enligt den särskilda lag som avses i 7 kap. 3 S hör till dem som bryter igenom meddelarfriheten.
Promemorieförslaget
till ny sekretesslag innehåller som redan har nämnts en sådan reglering om
undantag från meddelarfriheten som åsyftas i 7 kap. 3 och 5 SS TF.
Bestämmelserna där (14 kap.) är utformade som hänvisningar till de aktuella
sekretessreglerna, och de är därför till sitt sakliga innehåll i hög grad avhängiga
såväl av dessa som av de allmänna regler om sekretessens innebörd och
omfattning som föreslås i promemorian.
Som
framgårav vad jag tidigare haranfört behövs en provisorisk reglering redan fr.
o. m. den 1 januari 1978. Det skulle uppenbarligen vara en mycket omfattande
arbetsuppgift att nu skapa en sådan reglering genom att på grundval av en
jämförelse mellan sekretessreglerna i promemorian och de närmast motsvarande lystnadspliktsreglerna
i gällande rätt "översätta" 14 kap. i promemorieförslaget så att det
passar på nu rådande ordning. Med hänsyn till de skillnader som finns mellan
promemorieförslagets enhetliga och genomarbetade regelsystem och den heterogena
och delvis svårtillgängliga tyslnadspliktsreglering som finns f. n. kan det i
själva verket ifrågasättas om ett sådant tillvägagångssätt över huvud taget är
meningsfullt eller ens möjligt. Härtill kommer alt del knappasl är lämpligt att
på angivet sätt föregripa utgången av remissbehandlingen av promemorieförsläget.
Jag förordar mot denna
bakgrund att den provisoriska lagen utformas så att den i allt väsentligt
bevarar det hittillsvarande rättsläget såvitt gäller tystnadspliktsföreskrifter
beslutade före lagens ikraftträdande men i fråga om lystnadspliklsföreskrifter
som beslutas därefter kräver att dessa skall anges i den nya lagen för alt
gälla också mot massmedierna. Enklast åstadkoms detta med hjälp av en
bestämmelse som säger att meddelarfrihet Inte föreligger när en tystnadsplikt
avser sådant som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av
tjänsteplikt samt följerav samfällt stiftad lag eller av lag som har beslutats
med stöd av den nya regeringsformen före den I januari 1978. En sådan regel
träffar samma personkrets som motsvarande regel i 7 kap. 3 S TF. 1 anslutning till
vad som f. n. gäller enligt 7 kap. 5 S TF bör vidare gälla alt meddelarfriheten
skall brytas av tystnadsplikt som följer av förordnande av domstol eller
undersökningsledare i brottmål eller av myndighets förbehåll vid utlämnande av
allmän handling som ej är tillgänglig för envar.
Med
hänsyn till den stora betydelse som reglerna om anonymitetsskydd har i massmedierätten
finns det vidare skäl att redan i den provisoriska lagen
Prop.
1977/78:38 33
göra
undantag från meddelarfriheten förde nya tystnadsplikisregler i 3 kap. 3 S TF
och 9S radioansvarigheislagen (1966:756) som avser att skydda författares,
meddelares och utgivares rätt till anonymilet.
Vad
som nu har sagts om undantagfrån meddelarfriheten bör gälla också i fråga om
otillåtet offentliggörande enligt 7 kap. 5 S 3 TF i dess nya lydelse.
5 Upprättade
lagförslag
1
enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättals
förslag till
1.
lag om ändring i lagen
(1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar,
2.
lag om ändring i lagen
(1934:437) för Sveriges riksbank,
3.
lag om ändring i lagen
(1963:197) om allmänt kriminalregister,
4.
lag om ändring i lagen
(1965:94) om polisregister m. m.,
5.
lag om ändring i lagen
(1936:56) om socialregisler,
6.
lag om ändring i förvaltningsprocesslagen
(1971:291),
7.
lag om ansvar på
tryckfrihetsförordningens område för brott mot tystnadsplikt.
De
under 2 och 5 angivna förslagen har upprättats i samråd med cheferna för
ekonomi- och socialdepartementena.
6 Specialmotivering
6.1
Förslaget till lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att
utbekomma allmänna handlingar
IS
Som
redan har nämnls innebär förslaget i denna del alt den nuvarande konstruktionen
i andra styckei med generell sekretess för alla där avsedda protokoll i
regeringsärenden i förening med befogenhet för regeringen att efter fritt skön
lämna ut sådana protokoll ersätts med en sekretessregel med skaderekvisit. Med
hänsyn till den mångskiftande karaktären hos de handlingar som kan beröras har
det varit nödvändigt att låta detta rekvisit anknyta till samtliga de
sekretessgrunder som anges i 2 kap. 2 S första stycket TF. Det har vidare
ansetts lämpligt att i detta sammanhang utnyttja den möjlighet att ge
dispensbefogenhet ål regeringen som öppnas i 2 kap. 2 S tredje stycket TF.
Prop.
1977/78:38 34
4S
1
den allmänna motiveringen har framhållits att den konstruktion som finns i
många sekretessbestämmelser och som innebär att myndighels tillstånd krävs för
utlämnande slår i mindre god överensslämmelse med 2 kap. 14 S andra styckei TF
och därför i regel bör utmönstras. Konstruktionen förekommer förutom i
sekretesslagen också i flera regeringsförfailningar, bl. a. kartsekreiessförordningen
(1975:372). Beträffande kartsekreiessförordningen får det anses vara av
särskild betydelse att prövningen av frågor om utlämnande liksom nu får ankomma
på vissa myndigheter. Bestämmelser i ämnet måsle enligt 2 kap. 14 S andra
stycket TF ges i lag. Med hänsyn till bestämmelsernas sakliga samband med
försvarssekretessen har de tagits in i ett nytt fiärde stycke i 4 S.
11 S
1
enlighet med vad som har anförts i den allmänna motiveringen har reglema i
andra och tredje siyckena med bemyndiganden till regeringen gjorts om till direktverkande
sekretessregler med skaderekvisit. Följdändringar blir nödvändiga i kungörelsen
(1971:316) om utlämnande för forskningsändamål av uppgifter om broll m. m.
(ändrad 1976:919).
12 S
Andringarna
i första och fjärde siyckena innebäratt bemyndigandereglerav samma typ som i 11
S har gjorts om till direktverkande sekretessregler med skaderekvisit. Även
dessa ändringar påverkar den under 11 S nämnda kungörelsen. Vidare blir
följdändringar nödvändiga i kungörelsen (1970:517) om rättsväsendets
informationssystem (ändrad senast 1977:724). 1 första stycket har dessutom fångvårdsanstall
bytts ut mot kriminalvårdsanslalt. Vidare har allmänt häkte tillagts.
1 iredje stycket har också
bemyndiganden lill olika nämnder inom kriminalvården gjorts om lill direktverkande
regler med skaderekvisit. Även här får jag hänvisa till den allmänna moiiveringen.
24 S
1
samband med att regeln om myndighets skönsmässiga befogenhet alt besluta om
sekretess förs ut ur paragrafen har denna anpassats lill de nya reglerna om
medling i arbetstvister i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
(ändrad senast 1977:532). Den föreslagna bestämmelsen överensstämmer i
huvudsak med motsvarande föreskrift i promemorieförslaget (9 kap. 13 S). Det
kan påpekas att den är utformad så att den också omfattar handlingar som kan
finnas hos förlikningsman etc. på grund av den numera upphävda lagen (1920:245)
om medling i arbetstvister.
Prop.
1977/78:38 35
31 S
1
enlighet med vad som har sagts i den allmänna motiveringen föreslås all den
befogenhet all skönsmässigt besluta om undantag från riksbankssekre-te.ssen som
f n. tilläggs vissa organ avskaffas och att sekretessens omfattning i stället
anges med hjälp av skaderekvisit. För att denna ordning inte skall leda till ökad
sekretess i vissa fall föreslås att riksdagens finansutskott ges möjlighet att
meddela dispens. Med hänsyn lill att sekretesslagen i fråga om sekretessens
innehåll hänvisar till regleringen i riksbankslagen ärdel lämpligt att införa
erforderliga skaderekvisit där.
Skaderekvisit
finns redan i viss ulsträckning i de sekretessregler som har samlats i 35 S
riksbankslagen. I fråga om huvuddelen av de i första stycket angivna ärendena
gäller emellertid sekretess utan skaderekvisit. Undantag görs dock i tredje
stycket för de protokoll som skall föras över överläggningar och beslul i bl.
a. sådana ärenden. Dessa prolokoll får lämnas ut om någol av de i
bestämmelserna angivna organen finner att utlämnande kan ske ulan skada för
riksbanken.
1
fråga om de i andra stycket angivna ärendena enligt lagen (1974:922) om kreditpolitiska
medel gäller dels att dessa skall hållas hemliga i den mån uppgifternas
offentliggörande kan vara lill skada för den uppgiftsskyldige, dels - enligt
tredje stycket - att protokollen över överläggningar och beslut i sådana frågor
får offentliggöras om detta anses kunna ske utan skada för den uppgiftsskyldige.
Del
här framlagda förslaget syftar till att åstadkomma ett tillfredsställande
sekretesskydd i de aktuella ärendena på enklast möjliga sätt. Det innebär först
och främst att det i tredje stycket uppställda kravet all offentliggörande inte
får antas medföra skada för riksbanken görs tillämpligt på alla uppgifter i ärenden
av det slag som avses i första slycket. Härjämte föreslås som ell villkor för
offentliggörande av sådana uppgifter att ålgärden inte heller får antas medföra
skada för någon annan som berörs av ärendet. Andra stycket föreslås bestå
oförändrat i sak. Det finns med denna lösning knappast någol skäl att behålla
tredje styckets särreglering i fråga om protokoll. Med hänsyn till att enbart
frågan om skyldighet att föra protokoll knappast har den betydelse att den bör
regleras i riksbankslagen föreslås därför att tredje stycket nu upphävs i sin
helhet.
33 S
Frågan
om sekretess i ärenden som gäller myndighels upplåningsverksamhet regleras i
promemorieförslaget till ny sekretesslag i flera olika bestämmelser som
föreskriver sekretess av varierande styrka. En motsvarande gradering av
sekretessen är inte möjlig i detta sammanhang. 1 stället föreslås nu alt regeln
om skönsmässigt beslut om sekretess och om skönsmässigt utlämnande av en
sålunda sekretessbelagd handling ersätts med en regel som innefattar de
viktigaste av de skaderekvisit som återfinns i motsvarande reglering i
promemorieförslaget.
Prop.1977/78:38 36
34 S
De
föreslagna ändringama ansluter i sak myckel nära till gällande räll.
1
Jörsta styckei har konstruktionen med tillstånd av myndighet som förutsättning
för utlämnande ersatts av ett skaderekvisit. Vidare har reglerna i andra
meningen gjorts tillämpliga på handlingar i ärenden angående kommunal
upphandling m. m. samtidigt som Ijärde slyckel har fått utgå. Anledningen till
de sistnämnda båda ändringarna är att delegation till kommunal myndighet inte
längre är möjlig.
Andra stycket i nuvarande
lydelse innehåller ett bemyndigande som inte är förenligt med 2 kap. 2 S andra
stycket TF. 1 den nya lydelsen har bemyndigandet utmönstrats. Vidare har ell skaderekvisit
införls. Som en konsekvens av den nya avfattningen har iredje styckei kunnat
upphävas.
I
fråga om den nya regeln om sekretess för vissa handlingar som har kommit in till
eller upprättats hos riksrevisionsverket kan hänvisas lill den allmänna
motiveringen (avsnitt 3.3).
1 övrigi innebär förslaget
att bestämmelsen omvandlas från ett bemyndigande för regeringen att besluta om
sekretess för statens affärsdrivande verk till en direktverkande regel om sådan
sekretess.
36 S
Som
närmare utvecklas i promemorian med förslag till ny sekretesslag erfordras
mycket ingripande åtgärder för att bringa regleringen om sekretess hos
domstolarna i full överensstämmelse med TF. Vissa åtgärder kan emellertid
vidtas redan inom ramen för gällande systematik.
En domstol kan enligt
första stycket hemlighålla dels protokoll över förhandling som har hållits inom
slängda dörrar och alla därvid företedda handlingar, dels alla handlingar som
kommer in i ett mål där sådan förhandling kan förväntas äga mm. Med hänsyn till
att gällande lagstiftning medger att förhandling hålls inom stängda dörrar
också av andra skäl än sekretesshänsyn skulle därför en domstol utan all handla
i strid med ordalagen i första stycket kunna hemlighålla också handlingar i
fråga om vilka sekrelessgrund saknas. För att klargöra att paragrafen inie får
tillämpas på della sätt föreslås att det som ett nytt sista siycke införs en
regel som innebäratt en handling inte får hemlighållas med stöd av paragrafens
regler annal än om dess offentliggörande kan antas medföra skada eller men för
något av de intressen som anges i 2 kap. 2 S första stycket TF. Här föreslås
således ett skaderekvisit av samma slag som i 1 S andra stycket.
De
föreslagna ändringama ifjärde slycket utgören anpassning till reglerna i 2 kap.
14 S andra stycket tredje och fjärde meningarna TF.
Prop.
1977/78:38 37
40 a S
Enligt
2 kap. 14 S TF i dess nya lydelse gäller att begäran alt få ta del av allmän
handling görs hos myndighet som förvarar handlingen. Huvudregeln är vidare att
begäran prövas av den myndigheten. Motsvarande bestämmelser finns f n. i 2
kap. 9 S första stycket TF. 1 andra stycket till delta lagrum ges ytterligare
regler rörande hur beslut i ullämnandefråga fattas inom myndigheten. Är vården
om den handling, vars utlämnande begärs, enligt arbetsordning eller givet
uppdrag anförtrodd viss befattningshavare åligger det sålunda denne att själv
pröva frågan. Befattningshavarens beslul att vägra utlämnande kan överprövas av
myndigheten, om sökanden begär det. Befattningshavaren kan också på eget
initiativ hänskjuta begäran om utlämnande till myndigheten. Härför krävs all
frågan är tveksam och all hänskjutandet kan ske utan omgång.
I
enlighel med vad som förordas i prop. 1975/76:160 (s. 194) föreslås att bestämmelser
som motsvarar 2 kap. 9 S andra slyckel TF tas in i sekretesslagen. Motsvarande
bestämmelser åierfinns i promemorieförslaget till ny sekretesslag i 13 kap. 6 S-
1 paragrafens första
stycke erinras om vad som gäller enligt 2 kap. 14 S andra stycket TF.
Utgångspunkten är alltså alt fråga om utlämnande av allmän handling till
enskild prövas av den myndighet, som förvarar handlingen eller i vissa fall-på
grund av föreskrift i sekretessbestämmelse (se t. ex. 35 S tredje stycket)
eller regeringsföreskrift - annan myndighet. 1 andra slyckel har efter vissa
redaktionella jämkningar intagits föreskrifterna i nuvarande 2 kap. 9 S andra
stycket TF. Endast den ändringen i sak har gjorts all också förbehåll vid
utlämnande kan föranleda hänskjutande till myndigheten.
40 b S
1
40 b S föreslås - i anslutning lill 2 kap. 15 S TF i dess nya lydelse - vissa kompletterande
beslämmelser rörande enskilds rätt att föra talan mol beslut som rör utlämnande
av handling. Paragrafen motsvaras i promemorieförsläget av 13 kap. 8 S.
F. n. regleras enskilds
rätt att föra lalan mol myndighets beslut såvitt gäller utlämnande av allmän
handling i 2 kap. 10-13 SS TF. Vidare åierfinns en hänvisning till 2 kap. 13 STF
135 S förvaltningsprocesslagen. Också det nya 2 kap. TF innehåller regler i
detta ämne. Regleringen har emellertid begränsats till vissa grundläggande
frågor. Enligt 2 kap. 15 S första stycket TF i dess nya lydelse får i princip
varje beslut överklagas, om det innebär att begäran att få ta del av handling
lämnas utan bifall eller att handlingen lämnas ut med förbehåll som inskränker
sökandens rätt alt yppa dess innehåll eller annars förfoga över den. Rätt att
föra talan tillkommer endast den, som har begärt alt få ta del av handlingen.
Den som anser sig bli lidande av att en handling lämnas ul kan däremoi inle
överklaga beslul om utlämnande. Vissa undanlag
Prop.
1977/78:38 38
i fuliföljdsrällen
föreligger. Talan får inte föras mot beslut av riksdagen eller regeringen. Av
11 kap. I S regeringsformen följer vidare att högsta domstolens och
regeringsrättens avgöranden inte kan överklagas.
Beträffande
instansordningen ges inga andra föreskrifter än all lalan mol beslut av
statsråd skall föras hos regeringen och talan mot beslut av annan myndighet hos
domstol. 1 fråga om rätten att föra talan mot beslut av myndighet som lyder
under riksdagen hänvisas till vad som är särskilt föreskrivet (2 kap. 15 S
tredje slycket TF).
Del
nya 2 kap. TF saknar motsvarighet till de nuvarande reglema i 2 kap. 13 S TF om
rätt lill besvärshänvisning och rätt att få expedition utan avgift. Dessa frågor
har ansetts alltför detaljbetonade för att tas upp i grundlag (prop. 1975/76:160
s. 206). Inte heller föreskriften i nuvarande 2 kap. 13 Som förbud mot
särskilda villkor för fullföljd, såsom fullföljdsavgift eller myndighets tillstånd,
har någon motsvarighet i nya 2 kap. TF. Något behov av sådana förskrifter har inle
ansetts föreligga.
Av
den nu lämnade redogörelsen framgår att vissa frågor återstår att reglera närmare
på vanlig förfatlningsnivå, främst instansordningen. Enligt 2 kap. 15 S andra slycket
TF i dess nya lydelse skall regler i detta ämne ges i den särskilda
sekretesslag som åsyfias i 2 kap. 2 S TF.
Enligl OSK:s förslag skall
en enhetlig besvärsgång införas på så sätt att kammarrätterna genomgående blir
andra instans. Undantag görs bara för prövning av allmän domstols beslut i
ärende som avser annat än domstolens förvaltande verksamhet. I sådant fall bör lalan
enligt vanlig fullföljdsordning föras hös hovrätt resp. högsla domstolen. På
denna punkt överensstämmer OSK:s förslag med gällande ordning.
1 prop. 1975/76:160 om nya
grundlagsbeslämmelser angående allmänna handlingars offentlighet (s. 204) intog
dåvarande departementschefen den ståndpunkten alt en instansordning i enlighet
med vad OSK hade föreslagit borde genomföras. Några invändningar häremot
riktades inte under riksdagsbehandlingen. Det här framlagda föreslaget har mol
denna bakgrund i sak utformats efter de riktlinjer som OSK har föreslagit.
Paragrafens första stycke
innehåller bl. a. huvudregeln att talan skall föras i kammarrätt. 1 andra
stycket ges regler om talan mot allmän domstols beslut. 1 tredje stycket undantas
bl. a. beslut av riksdagen från paragrafens tillämpningsområde. I paragrafens
fjärde stycke erinras om föreskrifterna i 2 kap. 15 S TF om talan mol beslut av
statsråd. 1 femte styckei erinras om all särskilda föreskrifter gäller för
talan mot beslut av myndighet under riksdagen (jfr prop. 1975/76:160 s. 205).
Från första styckets
tillämpningsområde undantas riksdagen, regeringen, högsta domstolen och
regeringsrätten. Däremot undantas inte t. ex. arbetsdomstolen och försäkringsdomslolen.
Talan mot dessa domstolars beslut får alltså föras och besvären prövas av
kammarrätt. Det framgår av första stycket att endast sökanden får anföra
besvär. Angående skälen härtill hänvisas till vad som har anförts i prop.
1975/76:160 s. 203 f.
Prop.
1977/78:38 39
Beträffande
hänvisningen i andra slycket till rättegångsbalkens regler om besvär bör
understrykas att den gäller bara vid talan mot ett fattat beslut. När allmän
domstol prövar en begäran om utlämnande som avser en handling hos domstolen
själv, gäller i stället förvaltningslagen. Detta framgår av 1 S förvaltningslagen
(1971:290, 1 S ändrad 1975:672).
Det
nuvarande förbudet i 2 kap. 13 S TF mot reglerom prövningstillstånd har inte
tagits upp i det nya 2 kap. Ett skäl härtill har varit att ärendena i och för
sig inte är av sådan vikt att de framför alla andra fordrar sådan särbehandling
alt de högsta instanserna ovillkoriigen bör vara skyldiga all la upp dem till
prövning (prop. 1975/76:160 s. 198, 204). Mot denna bakgrund bör vanliga regler
om prövningstillstånd gälla i ärende som har avgjorts av hovrätt eller
kammarrätt. För hovrätternas del följer en sådan ordning av den gjorda
hänvisningen i andra stycket. För kammarrätternas del föreslås en ändring i 35 S
förvaltningsprocesslagen.
Bestämmelsen
i nuvarande 2 kap. 13 S TF att expedition skall tillhandahållas klaganden utan
avgift saknar motsvarighet såväl i den nya 2 kap. TF som i det här framlagda
förslaget. Frågan om avgift för expedition i ärenden av det slag som det här
gäller har ansetts böra regleras enbart i expedilionskungörelsen (1964:618,
omtryckt 1976:383. ändrad senast 1977:131). Enligt 9 S kungörelsen utgår ingen
avgift i ärende om utlämnande av allmän handling. Denna ordning bör givetvis
behållas.
Ätt lalan
mot beslut som avses i den föreslagna paragrafen alltid skall prövas skyndsamt
framgår av 2 kap. 15 S TF. Någon uttrycklig erinran om detta i sekretesslagen
har inte bedömts som nödvändig.
40 c S
Gällande
bestämmelser om s. k. hemligstämpling av allmänna handlingar finns i 2 kap. 14 S
TF. Bestämmelsema har av OSK utan ändring i sak förts över till kommitténs
förslag till ytlrandefrihetsgrundlag (5 kap. II S). Enligl
2 kap. 16 S TF i dess nya lydelse gäller att anteckning om hinder att lämna ut
allmän handling får göras endast på handling som omfaltas av beslämmelse som
avses i 2 S andra stycket samma kapitel. Härvid skall tillämplig bestämmelse
anges. 1 övrigt saknas regler i ämnet i del nya 2 kap. TF. Därvid har den
avgörande synpunkten varil att de mer detaljbetonade inslagen bör föras över
från TF lill den särskilda sekretesslagen (jfr prop. 1975/76:160 s. 209 O-1 sak
bedömdes de nuvarande reglerna i TF om hemligstänipling som lämpliga.
1
enlighel härmed föreslås nu kompletterande beslämmelser om s. k. enkel och
kvalificerad hemligstämpling. Förslagel innebär att i förevarande paragraf tas
in regler som väsentligen motsvarar dem i 2 kap. 14 S TF i dess nuvarande
lydelse. Förslaget överensstämmer med 13 kap. 7 S i promemorieförslaget.
Paragrafens
första siycke som avser den enkla hemligstämpeln har med
Prop. 1977/78:38 40
anledning
av påpekanden under remissbehandlingen av OSK:s betänkande utformats så alt det
klarare än hittills framgår att myndighets åtgärd att förse handling med anieckning
om sekretess inle innebär något bindande avgörande av sekretessfrågan. 1
förslaget anges sålunda som förutsättning för sekrelessanieckning på allmän
handling alt det kan anlas all hinder mot utlämnande av uppgift i handlingen
föreligger enligt tillämplig sekretessbestämmelse. Att denna förutsättning är
uppfylld innebär inte någon skyldighet för myndigheten all förse handlingen med
anieckning om sekretess. Liksom f. n. hardet överlämnats åt myndigheten att
avgöra i vilken utsträckning det finns anledning all göra sådana anteckningar.
Såvitt
rör anteckningens innehåll framgår av den föreslagna bestämmelsen, all beieckningen
hemlig skall användas. Andra beteckningar såsom konfidentiell, endast för
tjänstebruk etc. får alltså inte förekomma. I övrigt skall anteckningen
innehålla uppgift om lillämplig sekretessbestämmelse, dagen för anteckningen
och den myndighet, som har låtit göra den. Något hinder alt komplettera nu
angivna uppgifter i vissl hänseende föreligger inte. I den mån sekretessbelagda
uppgifter förekommer endast i vissa lätt avgränsbara avsnitt av den allmänna
handlingen bör anteckningen förses med lämplig precisering som utvisar detta.
Enligl
2 kap. 14 S andra slycket TF i den nya lydelsen gäller i fråga om allmän
handling, som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhel, att regeringen
genom förordning får föreskriva alt endast viss myndighet får pröva frågan om
utlämnande. Enligl samma lagrum gäller vidare att begäran om utlämnande genasi
skall hänskjulas lill behörig myndighei.
Bestämmelsen
i andra stycket innebär att myndighet som finner att allmän handling i
myndighetens förvar omfattas av sådan regeringsföreskrift som nyss har nämnts
så snart del kan ske skall förse handlingen med anteckning enligt första
stycket. Förutom uppgifter som avses i första stycket skall anteckningen
innehålla upplysning om vilken myndighet som är behörig att pröva fråga om
utlämnande. För att ytterligare markera anteckningens vikl kan det vara
lämpligt att utmärka alt den avser handling av synnerlig betydelse för rikets
säkerhet. Uttrycklig bestämmelse i lag härom lorde emellertid liksom f. n.
kunna undvaras. 1 tredje stycket finns en erinran om bestämmelsen i 2 kap. 14 S
andra stycket TF att begäran om utlämnande skall hänskjutas lill behörig myndighei.
Anieckning
om behörig myndighei är inte bindande. Frågan om hänskjutande skall ske avgörs
i stället med utgångspunkt i bestämmelsema i den tillämpliga
regeringsförordningen.
Enligt
bestämmelserna i första och andra styckena är det myndighet som har rätt resp.
skyldighet all förse handling med anieckning rörande sekretess. Givetvis kan
myndigheten, om inte annal följer av annan författning, genom t. ex. beslämmelser
i arbetsordning ge viss befaliningshavare i uppdrag att besluta sådan åtgärd.
Prop.
1977/78:38 41
43 S
Reglerna
i 2 kap. TF om allmänna handlingars offentlighet gäller för handlingar hos
myndigheter samt hos riksdagen, allmänt kyrkomöte och beslutande kommunal
församling. Med myndighei förstås här i enlighet med regeringsformens
terminologi varje organ som ingår i den olTentligrättsliga statliga och
kommunala organisationen, inklusive regeringen och domstolarna. Också
skogsvårdsstyrelser och allmänna försäkringskassor räknas numera som
myndigheter. Andra organ -offentiigrättsliga eller privalrättsliga juridiska
personer eller fristående uppdragstagare - är däremot inte att betrakta som
myndigheter, även om de har anförtrotts uppgifter som innefattar s. k.
myndighetsutövning.
Regeln
i det här föreslagna första slycket, som i sak överensstämmer med 2 kap. 5 S TF,
innebär att reglerna i sekretesslagen görs tillämpliga inom hela det område som
berörs av regleringen i 2 kap. TF.
Emellertid
har myndighetsbegreppet i den i dag gällande lydelsen av 2 kap. TF i vissa läll
givits en tolkning som innefattar också andra organ än myndighet i nyss angiven
mening och de beslutande församlingar som nämns i första stycket. Under
förarbetena till det nya 2 kap. TF förutsattes att det där använda
myndighetsbegreppet inte skulle innebära någon begränsning av
tillämpningsområdet för handlingsoffentligheten. Rättsläget skulle i sak kunna
bevaras oförändrat genom att de ytterligare organ för vilka offentlighetsprincipen
redan gäller angavs i annan författning än TF (prop. 1975/76:160 s. 135). Med
anledning härav föreslås i andra stycket att reglerna i 2 kap. TF och i
sekretesslagen görs tillämpliga också på de organ som ulan alt nämnas i 2 kap.
5 S TF f n. med säkerhel kan anses vara omfattade av offentlighelsprincipen,
nämligen notarius publicus och - såvitt angår verksamhet för obligatorisk fordonsbesiklning
- Aktiebolaget Svensk Bilprovning.
6.2 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank
35 S
1 frågaom
ändringen i denna paragraf får jag hänvisa lill vad jag har anfört i anslulning
till 31 S sekretesslagen.
6.3 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1963:197) om allmänt kriminalre
gister
9S
1
enlighet med de krav som ställs i 2 kap. 2 S andra slycket TF i dess nya lydelse
har bemyndigandet i punkt I preciserats (jfr 11 S kriminalregisler-kungörelsen /I973:58/).
Prop.1977/78:38 42
12 S
Av
skäl som framgår av den allmänna motiveringen har bemyndigande-regeln i andra slycket
bytts ut mot en direktverkande sekretessregel med skaderekvisit.
6.4 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister
3S
Ändringen
här innebär att bemyndigandet i punkt 3 har anpassats till de krav på
precisering som ställs i 2 kap. 2 S TF i dess nya lydelse (jfr 17 S polisregisterkungörelsen
/1969:38, 17 S ändrad senast 1975:66/).
9S
Ändringen
överensstämmer med den ändring som har gjorts i 12 S kriminal registerlagen.
6.5 Förslaget
till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)
35 S
I frågaom
denna paragraf fårjag hänvisa till vad jag haranfört i anslutning till 40 b S
sekretesslagen.
6.6 Övriga
lagförslag
Beträffande
dessa förslag får jag hänvisa till den allmänna motiveringen.
7
Hemställan
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen till
1.
lag om ändring i lagen
(1937:249) om inskränkningar i rälten att utbekomma allmänna handlingar,
2.
lag om ändring i lagen
(1934:437) för Sveriges riksbank,
3.
lag om ändring i lagen
(1963:197) om allmänt kriminalregister,
4.
lag om ändring i lagen
(1965:94) om polisregister m. m.,
5.
lag om ändring i lagen
(1963:56) om socialregister,
6.
lag om ändring i förvaltningsprocesslagen
(1971:291),
7.
lag om ansvar på
tryckfrihetsförordningens område för brott mot tystnadsplikt.
Prop.1977/78:38 43
8
Beslut
Regeringen
ansluter sig tiil föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
GOTAB
Stockholm 1977 56 348
Doktrin (3)
- Mikael Ruotsi, Dubbelfel? En studie i (offentlig- görande- och meddelar)brott, SvJT 2024 s. 473, på s. 476 · Fritt tillgänglig
- Cecilia Ekman, Offentlighetsprincipen och den nya sekretesspraxisen, SvJT 2024 s. 195, på s. 206, 217 · Fritt tillgänglig
- Alf Bohlin, Besluts överklagbarhet enligt TF 2: 15, FT 1985 nr 6 s. 258, på s. 259 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.
Hänvisas hit från
32 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (25)
25 kopplingar i 15 dokument.
- SOU 2015:69 Ökad trygghet för hotade och förföljda personer s. 122 i texten
- Prop. 2008/09:150 Offentlighets- och sekretesslag s. 312 om s. 39 i texten
- SOU 2003:99 Ny sekretesslag - del 1 s. 202 om s. 39 · s. 729 · s. 767 om s. 32 · s. 768 om s. 32 · och 1 till i texten
- Prop. 1995/96:178 Sekretess och polisregister om s. 27 i texten
- Bet. 1993/94:KU13 Handlingsoffentligheten i kommunala företag om s. 41 i texten
Rättsfall (1)
1 koppling.
- NJA 2002 s. 433 »Videobanden« om s. 37 i texten
Doktrin (6)
6 kopplingar i 4 dokument.
- SvJT 2024 s. 195 Cecilia Ekman, Offentlighetsprincipen och den nya sekretesspraxisen s. 206 · s. 217 i texten
- Marcusson, Offentlig förvaltning utanför myndighetsområdet, 1989 s. 145 om s. 41 · s. 441 i texten
- SvJT 2024 s. 473 Mikael Ruotsi, Dubbelfel? En studie i (offentlig- görande- och meddelar)brott s. 476 i texten
- FT 1985 s. 258 Alf Bohlin, Besluts överklagbarhet enligt TF 2: 15 s. 259 i texten