Sök i Ratio Lex

om flygvädertjänstens system och organisation m.m.

44 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 42 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:5, om flygvädertjänstens system och organisation m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:5

Regeringens proposition

1977/78:5

om
flygvädertjänstens system och organisation m. m.

beslutad
den 30 juni 1977.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

BO
TURESSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås, som ett led i en allmän effektivisering av fiyg-vädertjänsten,
ett antal åtgärder av huvudsakligen rationaliseringskaraktär. Viss funktionsintegrering
föreslås ske mellan civil och militär vädertjänst på central nivå. Huvuddelen
av den civila fiygvädertjänsten kommer enligt förslaget att bedrivas i fyra
regioncentraler på Arlanda, Göteborg-Landvetter, Sturups och
Sundsvall/Härnösands fiygplatser. Vidare föreslås bl, a. fortsatt övergång till
automatisk kartritning samt inrättande av integrerade organ för delgivning av väderinlbrmation
och annan information för luftfarten. På lokal nivå föreslås observalionstiänsten
på vissa fiygplatser fortsättningsvis utföras av fiygtrafik
ledningspersonalen.

1
propositionen behandlas också vissa personal-, utbildnings- och ekonomifrågor.
I 1974 års prisläge och omfattning av verksamheten innebär förslaget en
besparing med ca 25 % av totalkostnaden för den civila fiyg-vädertiänsten. 1
nuvarande prisläge motsvarar detta en besparing på ca fem milj. kr. Det nya
systemet föreslås, med hänsyn bl. a. till de personalförändringar som följer
av systemomläggningen, bli genomfört successivt.

Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 2

Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-06-30

Närvarande:
statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande:
statsrådet Turesson

Proposition
om flygvädertjänstens system och organisation m. m.

1
Inledning

Med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkaUade dåvarande chefen för
kommunikationsdepartementet den 24 november 1966 särskilda sakkunniga med
uppdrag att ulreda fiyglrafikledningens organisation och därmed sammanhängande
spörsmål (fiygtrafikledningskommittén').

Kommittén
avgav i februari l969delbelänkandeuDsK 1969:2) Utbildning av fiygirafikledningspersonal.
På grundval därav beslöl 1970 års riksdag att en central skola för gemensam
utbildning av civila och militära fiyg-irafikledare skulle inrättas i Sturup (prop.
1970:1 bil. 8 s, 206, SU 1970:9, rskr 1970:98).

Ansvarel
för planeringsarbetet avseende den nya skolan lades på en för ändamålet
särskilt inrättad nämnd, nämnden för fiyglrafikledarskolan i Sturup (prop.
1972:51, TU 1972:8, rskr 1972:15).

1
juli 1971 avgav nygtrafikledningskommiltén ytterligare ett delbetänkande (Ds K
1971:2) Flygtrafikledning 1980 - Syslem och organisalion. På gmndval därav
beslöt 1973 års riksdag (prop, 1973:27, TU 1973:12, rskr 1973:160) att de
civila och militära nygtrafikledningsorganisalionerna skulle sammanföras i en
gemensam organisation, som inordnas i luftfartsverket. Till luftfartsverket
skulle också föras huvuddelen av den radiotekniska tiänst för civil luftfart
som handhas av televerket och delar av motsvarande tiänst för militär luftfart
som sköttes av försvarets materielverk.

Vidare
beslöt riksdagen att den fortsatta utvecklingen av fiygirafikled-ningssystemet
skulle inriktas på övergång till s. k, yttäckande nygkontroll

' Ledamöter f. d, landshövdingen Gösta Netzén, ordförande,
driftdirektören Folke Görs, numera generaldirektören Lennart Johansson, numera expeditionscheten
Jan Nilsson samt överslen av I gr, Wilhelm Wagner, Direktiv: se 1967 års
riksdagsberättelse s, 199,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 3

enligt
den principmodell som presenterats av fiygtrafikledningskommittén. Enligt denna
modell skall luftrummet, fullt utbyggt, organiseras som ett över en viss fiyghöjd
yttäckande ftygkontrollområde, dvs. allt luftrum över en viss ftyghöjd kommer
att vara kontrollerat luftmm. Landet skall på sikl indelas i två fiyginformationsregioner,
en för landets södra och en för landets norra delar med områdeskontroller i Sturup
(ACC-Syd, områdeskonlroll-central Syd) och i Luleå (ACC-Nord).

Riksdagen
förutsatte alt de närmare organisatoriska konsekvenserna av den nya integrerade
fiygtrafikledningsorganisationen skulle bli föremål för särskild utredning.

1975
års riksdag beslöt (prop, 1975:81,TU 1975:16,rskr 1975:197) på gmndval av
luftfartsverksutredningens förslag i betänkandet (Ds K 1974:14) Luftfartsverkets
organisation, om ny organisation för luftfartsverket. Enligt beslutet indelas
verksamheten på central nivå i sex huvudenheter för resp. fiygplatstjänst, fiygtrafiktjänst,
fiygsäkerhetsuppgiter (luftfartsinspektionen), transport- och
planeringsfrågor, ekonomifrågor och administrativa frågor. Under cheferna för
huvudenheterna för flygplats- resp. fiygtrafiktjänst sorterar de lokala fiygplats-
resp. fiygtrafikledningsorganen. 1 fråga om vissa problem sammanhängande med
ett gemensamt resursutnyttiande i förhållandet mellan de lokala fiygplatserna
förutsattes visst ytteriigare utredningsarbete inom luftfartsverket. De
regionala inspektionsorganen (inspektionsdistrikten) skulle vara direkt
underställda chefen för luftfartsinspeklionen.

I
propositionen 1975:81 behandlades vidare vissa frågor som aktualiseras av den
förestående integrationen av de civila och militära fiygtrafiklednings-organisationerna
samt överföringen till luftfartsverket av nya arbetsuppgifter från televerket
och försvarets materielverk.

Den
nya organisationen skulle genomföras i etapper med början den I juli 1975.

I
december 1974 har fiygtrafikledningskommittén avlämnat sitt sisla delbetänkande
(DsK 1974:15) Flygvädertjänst 1980.

Yttranden
över betänkandet har avgetts av överbefälhavaren (ÖB), försvarels materielverk
(FMV), försvarets rationaliseringsinslitut (FRI), försvarets
forskningsanstalt, televerket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
(SMHI), luftfartsverket, chefen för luftfartsinspektionen, statskontoret,
riksrevisionsverket (RRV), statens personalnämnd (SPN), slatens personalutbildningsnämnd
(PUN), dåvarande nämnden för fiyglrafikledarskolan i Sturup, skolöverstyrelsen
(SÖ), dåvarande universitetskanslersämbetet (UKÄ), arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), försvarets ledningsutredning, landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Cenlralorganisationen SACO/SR,
Svenska kommunförbundei, landstingsförbundet, Sveriges Radio AB, Scandinavian Äiriines
System (SAS) och Linjeflyg AB (LIN) gemensamt. Svensk pilotförening. Svenska allmänflygföreningen
(SPAF), Kungl, Svenska Aeroklubben (KSAK), Svenska flygtrafikledareföreningen,
Sveriges trafikledarassistenters förening

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 4

(STSF)
samt personalen vid fiygvädertiänsten på Umeå fiygplats. Skrivelse i ärendet
har dessutom inkommit från ST-SMHI,

Chefen
för kommunikationsdepartementet tillkallade den 15 mars 1977 en särskild
utredare med uppgift att se över Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts
verksamhet och organisation m. m. 1 direktiven till utredaren konstateras bl.
a. att det av flygtrafikledningskommittén framlagda förslaget i delbeiänkandet Flygvädertjänst
1980 f. n. bereds inom kommunikationsdepartementet. Utredaren skall beakta de
ändringar i SMHLs verksamhet och organisation som statsmakternas beslut i
anledning av fiyg-trafikledningskommitténs förslag kan medföra.

2 Nuvarande flygvädertjänst 2,1 Allmänt

Den
civila Jlygväderijänsien utgör en gren av fiygtrafiktiänsten. Denna omfattar i
övrigt fiygtrafikledningstjänst, fiygräddningstjänst, informations-tiänst och teletiänst.
Huvuduppgiften för den civila fiygvädertiänsten är att bidra till att den civila
luftfarten kan bedrivas med säkerhet, regularitet och effektivitet. Olika slag
av väderinformation till främst flygplansbesätt-ningar, flygföretag, flygtrafiktiänstens
olika organ och till flygplatser erfordras, Väderinformalion till flygplansbesältningar
skall kunna lämnas såväl före som under flygning.

Den civila
luftfartens operativa krav på vädertiänst ulformas översiktligt av den
internationella civila luftfartsorganisationen, ICAO. Denna samverkar i stor
utsträckning med World Meteorological Organization, WMO,

Luftfartsverket
harenligi instruktionen förverket överinseendet över flygsäkerheten för den civila
luftfarten. Ansvaret för faslslällande av säkerhetsnormer samt övervakning av
den civila luftfarten och dess markanordningars tillföriitlighet från flygsäkerhelssynpunkt
åvilar chefen för luftfartsinspeklionen. Enligt luftfartskungörelsen
(1961:558, ändrad senast 1976:990) bestämmer luftfartsverket i vilken
omfattning och på vad sätt flygtraflktiänsten, dvs, bl. a, vädertjänslen, skall
vara anordnad. Beslul rörande vädertiänsten skall meddelas i samråd med SMHI. SMHI
har enligt sin instruktion att handha den civila flygvädertiänsten. Innebörden
av denna ansvarsfördelning är att chefen för luftfarlsinspektionen fastställer
de minimikrav som från flygsäkerhelssynpunkt skall ställas på flygvädertiänsten.
Dessa krav publiceras av luftfartsverket i Bestämmelser för civil luftfart - BCL,
Mol bakgrund av bl, a. dessa beslämmelser beslutar luftfartsverket i samråd med
SMHI om den närmare ulformningen av flygvädertiänsten, SMHI utarbetar och utger
de delar av BCL som reglerar dessa förhållanden. För den fackmässiga
utformningen och utförandet av den civila flygvädertiänsten svarar SMHI,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:5 5

Chefen
för flygvapnet har enligt sin instmktion till uppgift att leda vädertjänslen
och den militärmeleorologiska jörskningen inom försvarsmaklen samt att
tillgodose försvarsmaktens behov av meteorologiska uppgifter och meteorologisk
expertis. Den militära vädertjänslens fackmässiga bedrivande regleras av beslämmelser
och anvisningar fastställda av chefen för flygvapnel.

Samarbetel
mellan den civila och militära flygvädertjänsten regleras av en överenskommelse
mellan SMHI och chefen för flygvapnel, I överenskommelsen regleras
omfattningen av samarbetet bl. a, avseende insamling och utbyte av
observationer, utbildning samt inlernationella frågor.

Samarbetet
mellan SMHI och luftfartsverket är också reglerat i en överenskommelse.
Överenskommelsen är f n. föremål för revidering. Frågan om hur den militära vädertiänsten
skall betjäna den civila luftfarten på de militära flygplatserna regleras av
ett ramavtal mellan chefen för flygvapnet och luftfartsverket. En översyn av
delta avtal pågår f. n,

2.2
Flygvädertjänstens system

Flygvädertjänstsystemet
är uppbyggt av följande delsystem: observation, insamling, bearbetning,
distribution och delgivning samt övervakning,

Obseivaiioner
utförs dels av observatörer vid särskilda observationsstationer, dels genom
vertikala sonderingar av lufthavet med ballongburna instrument, dels från
flygplan och dels med särskilda vädersatelliter. Den synoptiska (samtidiga)
observationen (SYNOP) utförs var tredje timme eller vid vissa stationer varje
timme. SYNOP är den för all vädertiänst grundläggande observationen. Vissa väderelemeni
i en SYNOP mäts med hjälp av instrument, bl, a. vindriktning och vindhastighet saml
luftens temperatur, fuktighet och tryck. Andra väderelement i en SYNOP besiäms
av observatören visuellt, bl. a. sikt, rådande väder och i regel molnhöjd, SYNOP
används av meteorologen för analys av atmosfärens tillstånd vid liden för observationen.

Inom
det civila flygvädertjänstsystemet utförs vissa observationer som används
enbart för planering och genomförande av flygningar. Sådana observationer - s.
k, METAR - utförs vid flygplatserna och distribueras nationellt och inlernationelll.
Dessa observationer utförs i regel varje halv timme. Inom den militära
vädertjänsten ulförs sådana operativa rapporter - basväderrapporler - vid de
militära väderenheterna.

För
insamling av observationer utförda i Sverige utnyttjas teleförbindelser liksom
för moitagning av utländska observationer. Den civila vädertiänsten använder
televerkets nät medan den militära vädertjänslen i stor utsträckning använder
särskilda militära sambandsnät.

Bearbeining
av observationerna sker såväl automatiskt med hjälp av datorer som manuellt.
Det bearbetade materialet används som slutprodukt, bakgrundsmaterial eller för
vidare bearbetning av meteorolog. Bearbetningen

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 6

sker
antingen centralt, regionalt eller lokalt. De analys- och prognoskartor som
erhålls vid bearbetningen visar väderlägel, vind- och temperatur-förhållandena
på olika nivåer eller områden med väder av särskilt intresse för luftfarten t.
ex. turbulens och isbildning. Vidare erhålls flygplatsprognoser s, k. TAF, sträckprognoser,
områdesprognoser samt landningsprognoser.

Den
centralt bearbetade informationen distribueras på i princip fyra olika sätt.
Bilder - vanligen i kart- eller diagramform - överförs till flygplatserna med
hjälp av telefaximile, s. k. telefax. Distribution av bearbetade produkter i
skriftlig form sker per teleprinter eller telex. Även de regionalt och lokalt framställda
flygplats-, områdes-, sträck- och landningsprognoserna distribueras nationellt
och inlernationelll per teleprinter, telex eller telefon.

Bearbetade
produkter, såsom prognoser av vind och temperatur i olika nivåer och fiygplatsprognoser,
lämnas lill luftfartspersonal vid civil väder-delgivning, s, k. briejing. Briefing
är en muntlig kommentar till rådande och/eller väntade meteorologiska
förhållanden. Den utförs av meteorolog över disk, via telefon eller på annal
sätt. Mottagare är pilot, annan besättningsmedlem eller fiygföretags
representant. Vid briefing över disk används som åskådningsmaterial senaste
väderkarta och andra kartor såsom höjdkartor, SWC (karta innehållande vissa för
civil luftfart signifikanta väderfenomen, Significant Weather Chart) m. m.
Under brieflngen kommenteras sådana väderfenomen längs aktuell fiygsträcka som
anlas kunna inverka på viss fiygning samt vädret och landningsmöjligheierna på
målfiyg-platsen och alternativnygplalserna. Vid flygvädertjänst ulan egen
prognosverksamhet sker ingen briefing.

Militär
väderddgivning sker i fred vid ulbildningsmässig flygverksamhet med hjälp av ITV
kompletterad med dubbelriktad talförbindelse. Väder-delgivningenskersamtidigt till
divisioner och ATS-organ(flygledningstjänst-organ) och utförs av meteorolog.
Vid övriga lillfällen, t. ex. på krigsbas, utför meteorologen delgivning direkt
till mottagaren i ordersal eller liknande.

Briefingens
omfattning är slarkt beroende av vädret. Vid bra flygväder och vid myckel
dåligt väder, t, ex. tät dimma, kan varje individuell brieflng göras kort. Den
stora arbetsbelastningen uppkommer i s, k. marginalväder då det gäller lor piloterna
på den civila sidan och ansvariga chefer på den militära sidan att avgöra om en
viss flygning över huvud taget kan genomföras.

Inom
fiygvädertiänsten sker fortlöpande iippjöljning av vädret varvid utfärdade
prognoser ändras vid behov. En annan typ av väderuppföljning är områdesöveivakning.
Den är inriktad på att inom ell område bevaka om vissa för fiygei farliga
väderfenomen såsom utbredda åskväder, kraftig turbulens och svår isbildning
uppträder eller vänlas uppiräda. När den fortlöpande väderövervakningen ger
anledning därtill utfärdas ett varnande meddelande, en s. k. SIGMET, som
distribueras till flygledningsorganen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:5 7

2.3
Flygvädertjänstens organisation

Den
civila Jlygväderijänsien handhas av Sveriges meteorologiska och liydro-loglska instUut,
SMHI. SMHI:s verksamhet är organiserad på tre byråer, väderbyrån, klimatbyrån
och hydrologiska byrån, en kansliavdelning samt en forsknings- och
undervisningsavdelning. Antalet anställda vid institutel uppgår till ca 800,
varav drygt hälften tiänstgör vid institutets centrala organisalion i
Norrköping, Till institutet är knutet ett meteorologiskt och hydrologiskt råd
med uppgift att bistå i mera betydelsefulla frågor om de allmänna riktlinjerna
för institutets verksamhet,

Flygväderavdelnlngen
är en av väderbyråns sex avdelningar Flygväder-avdelningen planerar,
organiserar, leder och övervakar vädertiänsten för civil luftfart. Avdelningen
är uppdelad på tre sektioner, nämligen allmänna sektionen, driftsektionen samt
utrednings- och utvecklingssektionen.

Flygvädertjänstens
centrala operativa funktioner utförs i Norrköping av en särskild flygvädersektion
som tillhör väderbyråns väderavdelning. Sektionen svarar för framställning av SWC-kartor
samt för daglig vädergenomgång med flygvädertiänsternas meteorologer. Ett
stort antal produkter för såväl civil som militär flygvädertjänst framställs
centralt med hell automatiska numeriska metoder, bl. a. höjdvinds-och temperalurprognoser
för olika flygsträckor i tabellform samt analys- och prognoskarlor. Detta sker
vid väderbyråns aerologiska avdelning. Inom avdelningen har utarbetats ett system
för automatisk kartritning. Systemet har tagits i drift vid prognoscentralen i
Norrköping,

Civil
flygvädertiänst bedrivs även på regional/lokal nivå. Det finns fem s. k. Jlygväderijänster
klass 1. Dessa är lokaliserade till Arianda, Bromma, Sturups,Torslandaoch
Sundsvall/Härnösands fiygplatser, I Jönköping, Karistad, Visby, Umeå och
Kiruna finns s. k. Jlygvädertjänsier klass 111. Vid flygvädertiänst klass 1
utförs främst observationstiänst, avfattning och utsändning av meteorologiska
rapporter, insamling av SYNOP och rapporter från varningsslalioner, förbindelsetiänst,
kartritning och kartanalys, prog-nostiänst, framställning av tHrddokument,
muntlig delgivningstiänst (briefing), uppföljning av prognoser samt
områdesövervakning. Vid fiygväder-tiänst klass III utfärdas inga prognoser.
Arbetet vid dessa flygvädertjänster beslår av observationstiänst, insamling av SYNOP
m. m,, förbindelsetiänst, sammanställning och presentation av meteorologiska
uppgifter i skriftlig form för luftfarlspersonal. Personalen vid dessa fiygvädertiänster
bilräder ansvarig meteorolog vid flygvädertjänst klass I vid uppföljning av TAF
(flygplatsprognos, prognos över för luftfarten betydelsefullt väder vid fiygplats)
för egen flygplats. Väderbriefing lämnas inte vid klass-Ill-flygväder-tiänsterna.

För
flygvädertjänständamål finns 30 tiänster inrättade vid institutets centrala
organisation. Vid de tio flygvädertjänsterna finns totalt 164 tiänster inrättade.
Den civila flygvädertjänsten är organiserad så att den kan lämna service dygnet
runt. Befattningshavarna tiänstgör därför i regel i skift.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 8

Vid
flertalet kommunala och enskilda flygplatser utförs i större eller mindre
utsträckning observationstiänst, avfattning och utsändning av meteorologiska
rapporter och förmedling av väderinformation som en del av AFIS-tjänsten(flyginformationstiänsten
för flygplats) genom flygplatshållarens försorg.

Den militära vädertjänslen
inom hela försvarsmaklen leds enligl den s. k. huvudstabsprincipen av chefen
för flygvapnet (CFV). För den direkta ledningen av den militära vädertjänslen
finns i fiygstaben den militära väderijänstens centralorgan (MVC). MVC består
av allmänna meteorologiska avdelningen (MVC/A), meteorologiska
forskningsavdelningen (MVC/F), meteorologiska statislikavdelningen (MVC/S) och
väderavdelningen (MVC/V).

MVC/A
svarar för organisations-, ekonomi-, personal- och utbildningsfrågor samt
expeditionstjänsten, MVC/F svarar för militärmeteorologisk forskning och ulveckling,
MVC/S för militärmeteorologisk statistik och operativ väderanalys samt MVC/V
för observations- och prognosljänst samt utmstnings- och lokalärenden.

Landet
indelas funktionellt i tre regioner - syd, öst och nord - vilka var och en
skall betiänas av en central benämnd regional vädercentral. De regionala
vädercentralerna (RVädC) är upprällade i anslutning lill vissa luftförsvarscentraler
där man har lillgång till kvalificerade hjälpmedel för kommunikation,
bearbetning, presentation och delgivning av väderdata.

Vid
varje fivgfiottilj och motsvarande samt vid vissa enheter inom armén och
marinen finns en väderenhet inrättad. Vid de lokala väderenheterna utförs bl,
a. prognostiänst, observationstiänst, utvärdering av vädrets inverkan på
militär verksamhet samt väderfiygning.

Antalet
civilmiliiära och civila tiänster inom den militära vädertjänsten uppgår lill
212, Härav är 42 placerade centralt.

3
Flygtrafikledningskommittén

3,1
Allmänna utgångspunkter och sammanfattning av förslagen

Målsättningen
för utredningsarbetet har varit att utarbeta ett förslag till system för fiygvädertjänsten
som har förutsättningar att tillgodose de förväntade behoven år 1980 och som
dessutom har utbyggnadsmöjligheter så att de krav, som uppkommer under
åtminstone den närmaste tioårsperioden därefter, skall kunna mötas.

En
ytteriigare målsättning för arbetet har varit att beakta de samhällsekonomiska
konsekvenserna av samspelet mellan allmän vädertjänst, flygvädertjänst,
militär vädertjänst, övrig särskild väderijänst samt övrig flyg-traflktiänst.
Det har därvid konstaterats att en lösning som ger bästa ekonomi tor enbart den
civila flygvädertjänsten i viss mån måste modifieras av hänsyn till bl. a. den
allmänna vädertjänstens funktionella krav. Möjlighelerna att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 9

uppnå
integralionsvinster genom en samordning av väderijänst- och flygledningsfunktionerna
har beaktats.

Flygvädertjänstens
framtida utformning är enligt flyglraflkledningskom-miltén beroende av fiera
faktorer, främst flygverksamhetens och flygtrafiktjänstens krav på fiygvädertiänsten,
flygsäkerhetskrav, den tillgängliga tekniken, det nuvarande flygvädertjänstsystemet,
trafikutvecklingen och de ekonomiska förutsättningarna.

I
syfte att uppnå en från samhällsekonomisk synpunkl önskvärd samordning eller
integrering av militär och civil vädertiänst har kommittén utfört ett
omfattande kariläggningsarbete. Därpå grundade systemanalyser har visat att
ökad samordning på central operativ nivå är möjlig, medan integrering på
regional och lokal nivå antingen inte är möjlig eller leder till ökade
kostnader. Vid dessa bedömningar har kommittén beaktat försvarsmaktens behov
av en vädertjänslfunklion som utan avbrott bibehåller full funktionsduglighet
vid övergång från fredsmässiga förhållanden till beredskapstillstånd eller
krig.

En
inledande kartläggning av den civila luftfartens behov av vädertjänst utfördes
av fiygtrafikledningskommittén med början redan under år 1968. Synpunkler
inhämtades från fiygförelag och andra intressenter. Kartläggningen resulterade
i en detaljerad kravbild som lades till grund för kommitténs systemulredningar.

Under
senare delen av utredningsarbetet inhämtades på nytt synpunkler från berörda
parter. På grundval av del då redovisade behovet av fiygvä-dertiänst utformade
kommittén ett principförslag till system för 1980-lalets flygvädertjänsl.
Förslaget remitterades därefter lill berörda intressenter. Dessa fick
därigenom möjlighel att väga tidigare framförda krav mot de systemmässiga och
i vissa fall ekonomiska konsekvenserna av kraven. Härigenom erhölls en slutlig
kravspecifikation.

I
betänkandet redovisas i sammandrag de krav beträffande vädertjänsl för civil
och militär luftfart som legat till grund för kommitténs slutliga bedömningar
och ställningstaganden. Redovisningen omfattar inte endast de krav som
framförts av de berörda intressenterna, den internationella
flygtransportorganisationen lATA, den internationella pilotfederationen IFALPA,
utan även de krav som fastställts av ICAO.

Kommittén
- som i sina förslag är enhällig - föreslår sammanfattningsvis

att viss funktionsinlegrering
skall ske mellan civil och militär flygvädertjänst på central nivå,

att den militära fiygvädertjänstens
system och organisalion i övrigt inte skall förändras,

alt fem civila flygvädertiänsler
klass 1 skall ersättas av fyra regioncentraler vid flygplatserna Arianda,
Göteborg-Landvetter, Sturup och Sundsvall-/Härnösand,

att manuell ritning av
observationer vid nuvarande flygvädertjänster klass

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 10

1
skall ersättas av central automatisk framställning samt alt produkterna (kartor)
skall överföras till regionceniralerna med bildsändare,

att integrerade delgivningsorgan
för tillhandahållande av såväl AlS (in-formalionstiänst för luftfarten) som väderinformalion
åt civil luftfart skall inrättas i anslutning till de fyra regionceniralerna
och successivt vid flygplatserna i Luleå, Kiruna och Visby med uppgift att
svara för delgiv-ningstjänsten inom ett tilldelat geografiskt område,

alt väderobservations- och flygledningsfunktionerna
vid flertalet civila statliga flygplatser skall integreras och utföras av flygledningspersonal,

att det skall vara möjligt för
flygförelag, flygplatser och andra intressenter att genom anslutning av kommunikationsutrustning
erhålla direkt överföring av data, text och/eller bild från flygvädertiänsten,

att utbildning av MET- (flygvädertiänst)
och ATS- (flygledningstiänst) personal skall anpassas efter behoven i det
föreslagna systemet.

3.2
Intressentkrav

3.2.1 Allmäni

Kommittén
konstaterar att vissa grundläggande skillnader föreligger mellan civil och
militär flygverksamhet. Dessa skillnader sammanhänger med de olika
målsättningar som styr de båda verksamhetema. Skillnaderna kommer till klart
uttryck i de redovisade inlressentkraven och har därför varit vägledande vid
kommitténs bedömningar.

Målsättningen
för den civila luftfarten är enligt kommittén att genomföra enskilda eller
kollekliva transporter med största möjliga säkerhet, regularitet och
effektivitet till lägsta möjliga kostnad. Väderfaktorns betydelse inom civil luftfart
varierar starkt beroende på flygplanens siorlek och utrustning samt piloternas
utbildning och erfarenhet. Allmänflygels slörre väderberoende kan - från flygsäkerhetssynpunkt
- i viss mån kompenseras av extra säkerhetsmarginaler, skapade genom
restriktiva planerings- och vädermi-nimabestämmelser.

För
militär luftfart är målsättningen att inom en elablerad utbildningsorganisation
och en given kostnadsram på effektivast möjliga sätt och med bäsla möjliga
resultat producera flygande förband, övade inom hela det spektrum av
aktiviteter som krigsuppgifterna kräver. Inom den militära luftfarten eftersträvas
därför maximal effekt i relation till given kostnadsram. Härvidlag intar
flygsäkerhetsaspekten en framträdande ställning beroende på den avancerade flygmalerielen,
flygverksamhetens speciella inriktning och personalens varierande
utbildningsnivå,

3.2.2 CivU
luftjän

Genom
anslulning lill Chicagokonvenlionen om internationell civil luftfart har
Sverige åtagit sig att uppfylla de standardkrav inom den civila luft-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 11

farten
som successivt fastställs inom den internationella civila luftfartsorganisationen,
ICAO. Grundvalen för den internationella luftfartens behov av väderinformation
och vädertiänst står att finna i de flygoperativa krav som formulerats i Annex
2 och Annex 6 till Chicagokonvenlionen. Flyg-ledningsljänstens behov av väderinformation
är preciserade i Annex 11.

De
funktionella och operativa kraven på flygvädertiänstens utformning äterflnns i
Annex 3. Där fastslås att ändamålet med vädertjänst för internationell
luftfart skall vara att bidra till dess säkerhet, regularitet och effektivitet.
Detta skall ske genom att flygförelag, befälhavare, flygledningsorgan,
flygplatsorganisationer och andra berörda tillhandahålls den meteorologiska
information som är nödvändig för deras verksamhet.

När
det gäller att specificera fackmässiga metoder och anvisningar att användas i
vädertjänsten är det den meteorologiska väridsorganisationen WMO som har ansvarel.

De
svenska driflbeslämmelserna för civil luftfart, BCL-D, ansluler myckel nära till
ICAO-standard enligt Annex 6, men innehåller vissa ytteriigare preciseringar,
bl. a. väderminimabestämmelser.

Kommittén
konstaterar att olika trafikantgrupper inom den civila luftfarten har skilda
krav på omfattning och utformning av flygväderinforma-tion. Intressenterna har
vid formuleringen av vissa krav gjort en noggrann vägning mellan nytta och
bedömd kostnad för sådana krav som inte är av flygsäkerhetskaraklär.

Den
lunga luftfarten har som följd av den tekniska utvecklingen successivt blivit
alltmer väderoberoende. Väderinformation krävs emellertid även fortsättningsvis
för att flygningarna skall kunna planeras och genomföras på ett säkert,
effektivt och ekonomiskt sätt.

Vid
en bedömning av aUmänJlygets väderl)eroende måste enligt kommittén åtskillnad
göras mellan verksamhel som bedrivs enligt inslrumentflygregler (IFR) och
visuella flygregler (VER). Dessutom är förutsättningarna olika inom det
kommersiellt drivna allmänflyget - det s. k. bruksflyget -jämfört med
privatflyget. Kommittén konstaterar alt allmänflyget allmänt setl är mer
väderberoende än den lunga luftfarten.

De
flygplan som används inom bruksjlygei är ofta välutrustade. Planens mindre storiek
medför emellertid såväl fysiska som ekonomiska begränsningar i fråga om
utrustning. Dessa flygplan är därför beroende av information om även måttligt
svåra väderförhållanden. Färdplaneringen måste resultera i en rimlig avvägning
mellan betalande last och bränsle varför tillgång till prognoser för allernativflygplatser
på relalivi korta avstånd från målflygplatsen är väsentlig.

Inom
privatjlyget, dar flygningen till övervägande del sker enligt visuella fiygregler,
är väderberoendet mycket slort, VFR-fiygaren behöver uppgifier och
förutsägelserom sikt, molnhöjd, nederbörd, kraftiga vindar m, m. inom det
område där flygningen skall utföras. Flygplanen är små och därför också känsliga
för olika typer av vädersiörningar. Förarnas erfarenhet kan variera

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 12

inom
vida gränser och därmed också deras förmåga alt bedöma väderinformationen.

3.2.3
Militär lufijån

MiUtär
flygverksamhet bedrivs under betingelser som starkt avviker från förutsättningarna
inom den civila luftfarten och som i hög grad präglas av de speciella förhållanden
och målsättningar som gäller för verksamheten inom försvarsmakten. De militära
intressenternas behov av väderinformation är en följd av den militära flygtjänslens
komplexa struktur, ledningsförhållanden och beslutsprocesser i samband med
beordrande och genomförande av militär flygning och annan militär verksamhet.

Kommittén
har från överbefälhavaren inhämtat detaljerade uppgifter om det bedömda
väderinformationsbehovet inom försvarsmaklen under senare delen av 1970-lalet
och början av 1980-lalet. Kartläggningen har särskilt inriktats på behovet för
den militära luftfarten.

Nuvarande
uppgifter förden militära vädertjänslen bedöms kvarstå under aktuell
tidsperiod. Antalet kunder inom försvaret kan dock komma att minska.
Överbefälhavaren anser att behovei av väderenheter i krigsorganisationen bör
bedömas särskill mot bakgrund av den taktiska utvecklingen hos flygstridskrafterna
mot mindre enheter med ökade krav på spridd basering.

Kommittén
bedömer all den utförda kartläggningen - trots viss osäkerhet om konsekvenserna
av 1972 års försvarsbeslut - ger en för kommitténs uppdrag tillräckligt säker
uppfattning om de kvalitativa kraven på den militära vädertiänsten, dvs,
kraven på produkter och tiänster samt sätten och tidpunkterna för dessas
tillhandahållande.

Under
de senaste trettio åren harenligi kommittén den militära luftfartens krav på vädertiänst
successivt ökat såväl vad gäller kvantitet, aktualitet som noggrannhet i
lämnade uppgifter. Några tecken på all denna utvecklingstendens kommer all
brytas föreligger inte, varför det flnns skäl att förutse minst oförändrad nivå
beträffande kraven på militär vädertjänst under den närmaste 10- till 15-årsperioden.

Antalet
väderijänstenheler kan emellertid komma alt förändras beroende på utvecklingen
av antalet flygande divisioner och det sätt på vilket dessa sammanförs till
flottiljer. För att kunna bedöma denna förändring har kommittén inhämtat akluella
planer för 1980-talet, Med ledning av dessa och bedömningen att arméns och
marinens flygenheter bibehåller sina väder-stationer blir slutsatsen alt
antalet militära väderijänstenheler sannolikt minskar med två fram till mitten
av 1980-lalel.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:5 13

3.3
Kommitténs förslag till flygvädersystem

Av
de produkter som varit aktuella vid diskussioner med de civila kunderna
angående kraven på flygvädertiänsten är i huvudsak följande dimensionerande
för olika komponenter i vädertjänslsystemet.

Numerisk
analys och prognosverksambet är dimensionerande för huvuddelen av det centrala
databehandlingssystemel. Resultaten av den numeriska analysen och
prognosverksamheten utnyttjas såväl av fiygvädertiänsten som den övriga vädertiänsten.
Frågan huruvida särskilda analys- och prognos-produkter för fiygvädertiänsten
skall framställas nationellt eller inhämtas från internationella
prognoscentraler får avgöras på ekonomiska grunder från fall till fall.
Kommittén anser att en nationell prognosverksamhet för luftfarten måste flnnas
och att ulvecklingen bör inriktas mot kortlidsprognoser (högst ett par dygn)
med stor detaljrikedom.

Internationellt
framställda Signiflcant Weather Chans (SWC) över Europa täcker endast områden
upp till ca 63° nord, dvs. till i höjd med Sundsvall. Kommittén anser därför
att en nationell SWC täckande Nordvästeuropa inkl. hela Skandinavien och
Finland bör framställas, såvida inte de internationellt framställda SWC kan
ges en ökad täckning.

Av
flygsäkerhetsskäl måste det finnas en områdesövervakning av vädret i syfte att
utfärda varningar när vissa för fiyget farliga väderfenomen väntas uppträda (SIGMET).
Områdesprognoser för allmänflyg VFR avsedda att delges i första hand via lelefonsvarare
är enligt kommittén ett flygsäkerhetskrav.

Flygplatsprognos
(TAF) måsle av flygsäkerhetsskäl framställas för ett antal flygplatser,
lämpligt geografiskt fördelade inom landet. Vilka fiygplatsprognoser som skall
produceras utöver en viss miniminivå är väsentligen en driftekonomisk fråga. Förslagel
innebär ett begränsat antal TAF-flygplatser, vilket förutsätter en effektiv
distribution av uppgifter om aktuellt väder.

Kommittén
bedömer att landningsprognoser av trendlyp (TREND) måste framställas av
meteorolog på platsen. Företrädare för linjefarten har angivit att tillgång till
TREND på de flygplalser man trafikerar är ett önskemål men inte ett krav.
Kommittén har emellertid funnit att TREND-produktion inte medför någon signiflkanl
ökning av arbetsbelastningen vid en flyg-väderceniral med annan prognosframställning,
eftersom man där av andra skäl har en kontinueriig väderövervakning och
uppföljning, TREND bör därför framställas på de fiygplatser där av andra skäl prognosmeteorologer
placeras. Under förutsätining alt effektiv distribution av uppgifter om aktuellt
väder sker från berörda trafikfiygplatser blir framslällning av TREND i övriga
fall inte ekonomiskt försvarbar. På militära flottiljflygplaiser kan TREND
erhållas under militär öppethållningstid.

Kommittén
har efler en detaljerad genomgång av kraven på den allmänna analys- och
prognosverksamheten för civil resp. militär flygvädertjänst funnit all
skillnaderna mellan dessa krav numera är mycket små och i huvudsak

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 14

avser
redigering och presentation av vissa analyser och prognoser. Den centrala
dalabehandlingen för framstäUning av aUmänna väderanalyser oeh prognoser kan
därför i framtiden vara gemensan for allmän vädertjänst, militär väderijänst,
civil jlygväderljänst och annan särskild vädertjänsl.

Kommittén
har vidare funnit att de militära kraven är av sådan karaklär att den mUitära vädertjänslen
på regional och lokal nivå Ulls vidare måsle bedrivas på I princip samma sätt
som f. n. Förbandsindragningar medför att antalet lokala väderenheter kommer
alt minska i fredsorganisationen. Det finns dock enligt kommitiéns mening ingen
anledning alt anta att detta skulle medföra någon principiell förändring av den
regionala verksamheten.

Efter
att ha slagit fast att det översiktliga bakgrundsmaterialet kan framställas
gemensamt för all vädertjänst i en nationell vädercentral och att vädertiänsten
på militär sida måste bedrivas på regional och lokal nivå finns enligt
kommitténs uppfallning följande fem alternativ för flygvädertjänst-systemets
principiella utformning.

1. De
beflntliga militära regionala väderenheterna bibehålls, liksom lokala

väderenheier vid flottiljer och motsvarande. Prognosframställning, väder

övervakning och meteorologbriefing för civilt flyg centraliseras och sam

lokaliseras med den allmänna vädertjänsten i Norrköping.

2.
Huvuddelen av civil flygvädertjänst
bedrivs i befintliga regioncentraler (nuvarande flygvädertjänster klass 1) vid
de större flygplatserna. Även den militära regionala vädertiänsten föriäggs till
dessa, medan de befintliga militära regioncentralernas lokaler och utmstning
behålls av beredskapsskäl.

3.
Både civil och militär regional
flygvädertjänst bedrivs i de .militära regionceniralerna, vilka utför civila
områdesprognoser, civil väderövervakning samt meteorologbriefing för allt civilt
inrikesfiyg. Civil TAF-fram-slällning, SWC samt meteorologbriefing för utrikesfiyg
centraliseras till Norrköping.

4.
De militära regionceniralerna
bibehålls för enbart militära uppgifier. All civil flygvädertjänst
centraliseras och förläggs till Arlanda.

5.
De militära regioncentralerna
bibehålls för enbart militära uppgifter. Civila regioncentraler inrättas vid
några flygplatser. Civil regioncentral utarbetar TAF gällande upp lill nio
limmar för flygplatser jpom sin region, TREND för egen flygplats,
områdesprognoser och väderövervakning samt tillhandahåller meteorologbriefing
för civilt flyg. Centralt i Norrköping utarbetas TAF gällande för mer än nio
timmar samt SWC,

Kommittén
har diskuterat de alternativa systemlösningarna, varvid bl, a. följande
faktorer som påverkar bedömning och ställningstagande har beaktats: Service åt
kunderna, systemens ulvecklingsbarhet, funktionsintegrering mellan civil och
militär flygvädertjänst, gränsytan mot övrig vädertjänst, personal- och
lokalfrågor, systemens sårbarhet vid fel på teknisk utrustning och kostnader
för civil flygvädertjänst.

En
sammanvägning av alla föreliggande omständigheter har fört kom-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:5 15

mitten
till slutsatsen att alternativ fem har väsentliga fördelar beträffande servicenivå,
ulvecklingsbarhet och möjligheter till samordning med allmän vädertjänsl på
regional nivå. Man undviker i delta altemativ en bindning mellan civil och
militär flygvädertjänsl, som på grund av skilda användarkrav och skilda
utvecklingsvägar kan visa sig olycklig. Alternativet bedöms bli något dyrare än
de övriga men kommittén bedömer att dessa merkostnader mer än väl uppvägs av
alternativets redovisade fördelar och dess större säkerhet i funktion,
utvecklingsbarhet och möjligheter att överblicka kostnaderna.

Kommittén
föreslår därför alt det framtida systemet för llygväderijänst utformas enligt
alternativ fem, innebärande alt produktion av översiktligt bakgrundsmaterial
jämte vissa flygoperaliva produkter sker centralt, gemensamt för all vädertjänsl,
alt den militära produktionen på regional och lokal nivå bibehålls i princip
oförändrad, och alt huvuddelen av den civila fiygvädertiänsten bedrivs i
regioncentralerna på Arianda, Göteborg-Landvetter, Sturups och
Sundsvall/Härnösands flygplatser.

Utredningens
systemförslag innebär att militär flygvädertiänst och övrig militär vädertiänst
även i fortsättningen kan bedrivas integrerat vid regionala vädercentraler och
lokala väderstationer.

Huvuddelen
av den manuella prognosframställningen och väderövervakningen för civilt flyg
skall ske i de fyra civila regionccntralerna. Prognosframställningen och
uppföljningen för militärt flyg skall ske dels vid de militära regionala
vädercentralerna och dels vid de lokala militära väder-enheterna.

De civila
regioncentralerna kommer även att fungera som meteorologiska övervakningsställen.
Övervakningsställena skall utföra områdesövervakning med varningstjänst
(utfärda SIGMET) för den tunga luftlärten.

Enligt
kommitténs förslag kommer de civila regionceniralerna i princip att utföra
samma funktioner som de nuvarande flygvädertiänsterna klass 1 men med delvis ny
metodik. Volymen av meteorologbriefing minskar avsevärt. Uppdragsverksamhet och
allmän vädertjänst kan därför även i fortsättningen bedrivas vid
regioncentralerna och successivt utvecklas. Ansvaret för denna verksamhets
kostnader måste dock falla på dess intressenter.

Den
manuella inrilningen av observationer på kartor vid nuvarande flygvädertjänster
klass 1 föreslås bli ersatt av central automatisk framställning. Produkterna
(kartor) skall överföras lill regionceniralerna med bildsändare.

För
delgivning till civila piloter har kommittén i sitt andra delbetänkande Flygtrafikledning
1980 - system och organisation skisserat ett gemensamt delgivningssystem för AlS-
och väderinformalion. Systemet förutsätter integrerade delgivningsorgan, AlStMET-organ.
Sådana föreslås efterhand bli inrättade vid åtta fiygplatser i den takt
trafikutvecklingen motiverar det.

AIS/MET-organen
skall betjäna trafik från flygplalser inom ett tilldelat geografiskt område. Delgivning
före fiygning skall i försia hand ske genom självbetiäning, i andra hand genom
att piloten vänder sig lill ett delgiv-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 16

ningsorgan
för ÄlS/MET-information, och i sista hand genom att piloten vänder sig till en briefingmeteorolog.
Kommittén har vid dimensionering av systemet antagit att den sistnämnda utvägen
kan behöva tillgripas i omkring fem procent av fallen. Förslagel fömtsätter
särskild utbildning av del-givningspersonalen.

Delgivning
av väderinformalion till militär flygande personal förutsätts ske på i princip
samma sätt som nu.

VFR-flyget
kommer framdeles liksom f n. alt i stor utsträckning bedrivas på flygplatser
som saknar såväl flygledningsorgan som delgivningsorgan och vädertjänst.
Majoriteten av alla VFR-fiygningar måste därför enligt kommitténs uppfattning
färdplaneras på grundval av underlag som inhämtas per telefon.

Enligt
gällande bestämmelser skall på varje godkänd fiygplats finnas be-sätlningsrum,
där färdplanering kan utföras med tillgång till standardpublikationer och
telefon. Grundinformation om aktuell väderstituation och områdesprognoser skall
därifrån kunna inhämias genom uppringning av automatisk lelefonsvarare som
sköts från AlS/MET-organel. För att erhålla kompletterande AIS/MET-information
skall piloten ringa upp delgivnings-organet eller besöka detta personligen om
han beflnner sig på platsen. Om piloten i mera komplicerade situationer önskar
konsultera meteorolog skall AIS/MET-pcrsonalen kunna vidarckoppla telefonsamtal
lill rcgioncenira-lens delgivningsmeteorolog.

Delgivning
för planering av IFR-flygning föreslås ske genom att pilot eller flygföretag
ringer upp eller besöker ansvarigt AIS/MET-organ. Skriftlig information skall
kunna tillhandahållas per telex eller teleprinter. Bildöverföring är
principiellt möjlig från flygvädertjänstens centrala nivå om mottagaren har erforderiig
utrustning, 1 mera komplicerade fall kan besättningen vända sig till delgivningsmeteorolog
för konsultation antingen direkl - om man befinner sig vid regioncentral -
eller via telefon.

Gemensamt
för verksamheten pä lokal nivå vid civila och militära flygplatser är alt observationstiänst
skall kunna bedrivas. På civil sida föreslås obseivatioitsijänslen vid Jlygplatserna
bli anpassad till kundkrav och öppet-hållningslider, vilket innebär all
regelbunden dygnstäckande observations-tjänst för luftfartens behov endast
erfordras vid större och medelstora flygplatser. Med hänsyn till
observationsbehoven för den allmänna vädertiänsten kan dock observationer bli
utförda dygnet runt vid ett anlal mindre flygplatser. På den militära sidan
bedrivs sådan observationstiänst dygnet runt vid huvuddelen av de fredsmässigl utnyltiade
flygbaserna.

För att säkerställa ett
effektivt utnyttjande av personal i flygtrafiktjänst på mindre och medelstora
flygplatser föreslogs i kommitténs andra delbetänkande att observationstjänstfunktionen
sammanslås med ATS-funk-tionen och att samtliga dessa uppgifter utförs av flygledar-
eller AFIS-per-sonal. På grundval av försöksverksamhet vid Norrköpings
flygplats finner kommittén det klariagt att förslaget kan genomföras ulan
avkall på rimliga

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 17

kvalitetsanspråk
förutsatt att vissa specificerade krav uppfylls i fråga om bemanning och ulbildning.

Det
vädertiänstsyslem, som kommittén föreslår förden civila luftfarten, är i
princip en minimilösning som i vä.sentliga hänseenden är oberoende av
trafikutvecklingen. Vad som kan påverkas av utvecklingen är framför allt delgivningsfunktionen
ÄlS/MET, Denna redovisades av kommittén i förslaget till
flygledningsorganisation i kommitténs andra delbetänkande, Flygtraflkledning
1980 - system och organisation. Den fortsatta trafikutvecklingen kommeratt
avgöra tidpunkten för när vissa av dessa delgivningsorgan bör inrättas och
vilken bemanning de skall ges. Dessa frågor bör enligt kommittén avgöras inom
ramen för luftfartsverkets löpande planering,

3.4
Kommitténs förslag till organisalion av flygvädertjänsten

Kommittén
konstaterar att samtidigt som flygvädertiänsten ulgör en servicefunktion lill
överordnad verksamhet - dvs, civil och militär luftfart

- ingår
dess olika delar i ett funktionsmässigl sammanhängande system

för vädertiänst. De funktionella kraven på organisationen av vädertiänsten

medför därför behov av organisatorisk samhörighet åt två olika håll.

Det
gäller enligt kommittén all, inför ställningstagandet till den organisatoriska
ulformningen, bedöma vilken organisatorisk samhörighet som är starkast, den med
kundens överordnade verksamhet eller den med vä-dertiänstsystemet i stort.
Samtidigt måsle beaktas att den organisatoriska utformningen blir sådan att
landets totala behov av vädertjänst blir tillgodosett på ett från
samhällsekonomisk synpunkl optimalt sätt.

Luftfartsverket
- lill vilket den civila flygvädertiänsten är en stödfunktion

- har
ansvar för helhelsfunktionen inom sitt område och för förvaltningen

av de medel som ställs lill förfogande för verksamheten. Ansvaret inbegriper

att lillse att i verksamheten ingående delfunktioner tillsammans utförs på

ett sinsemellan rätt avvägt sätt inom ramen för helhetsuppgiften.

Del
fackmässiga ansvaret för vädertiänsten som sådan innebär främst ansvar för vädertiänstens
kvalitet. Detta begrepp läcker en radolika aspekler, såsom fackmässig kompetens
och inlernationella åtaganden beiräffande noggrannhet samt tillförlitlighet
och tillgänglighet hos funktioner och uppgifier, som ingär i det globala vädertiänstsyslemel.

Två
organisationsalternativ diskuteras av kommittén. Del ena alternativet gmndar
sig på värderingen att behovet av fackmässig styrning och ledning av all vädertiänst
är övervägande jämfört med behovet av användarinriktad styrning. Konsekvenserna
av detta synsätt skulle bli att all flygvädertiänst tillsammans med militär
vädertjänst inordnas organisatoriskt underden meteorologiska fackmyndigheten, SMHI.

Det
andra allernalivet grundar sig på värderingen att användarmyndig-hetens behov
av styrning av vädertjänsten som del i en överordnad verksamhel är större än
behovet av organisatorisk sammanhållning av all vä-

2 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 5

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 18

dertiänst.
Delta synsätt leder lill principlösningen att civil flygvädertiänst och militär
vädertiänst på det lokala och regionala planet organisatoriskt skall inordnas i
luftfartsverkels resp, de militära myndigheternas överordnade verksamhel och
att dessa vädertiänster i fackmässigl avseende skall repliera på och samordnas
med SMHI i egenskap av meteorologisk fackmyndighet. Inom ramen för en sådan
lösning erfordras särskilda åtgärder för att den fackmässiga samordningen
mellan de olika organisationema skall kunna tillgodoses. Vägledande för
kommitténs värderingar i organisationsfrågan har varit

alt berörda användares behov av
vädertjänst skall tillgodoses på ett sätt som är optimalt för deras överordnade
verksamhet med avseende på funktion och ekonomi,

att av samhällsekonomiska skäl
skall all vädertiänst inom landet vara fackmässigt bedriven och samordnad så
att den på ett avvägt sätt kan befrämja samhällets samtliga användare och så
all dubbelarbete inte förekommer vare sig i de dagliga operationerna eller
inom systemutvecklingsarbetet,

att möjligheterna att på ett
effektivt sätt utnyttja inlernationelll tillgängliga produkter på vädertiänstområdet
och att påverka utvecklingen av dessa produkter skall tillvaratas,

alt organisationen skall vara
väl ägnad att stimulera till en fortsatt rationalisering och
kvalitetsförbättring inom vädertjänsten på grundval av den vetenskapliga och
tekniska ulvecklingen.

Kominittén
har beträffande den militära vädertiänstens organisatoriska inordning funnit
att skälen för organisatorisk samhörighet mellan den militära vädertiänstens
lokala och regionala organ och motsvarande mililär-operaliva enheter är
utomordentligt starka. De militära vädertiänstfunk-tionerna utnyttjas mest
effektivt om de organisatoriskt inpassas i de militära enheterna. Några
ekonomiska eller sysiemmässiga vinster av en eventuell inordning under SMHI har
inte heller kunnat påvisas. Kommittén finner på dessa grunder att de militära vädertjänstfunktionerna
organisatoriskt bör ingå i försvarsmakten.

Kommittén
föreslår ett bibehållande av den militära vädertjänstens nuvarande
organisation på regional och lokal nivå. Kommittén framför emellertid
samtidigt synpunkter på behov av en starkare fackmässig samordning av den civila
och den militära vädertjänsten. Kommittén bedömer sålunda att när del gäller
den militära vädertiänsten skall användarmyndighetens krav på optimal service
åt den överordnade militära verksamheten tillgodoses genom alt den militära vädertjänslen
ingår i den militära organisationen. Detta kan ske ulan att samtidigt göra
avkall på den civila vädertjänstens effektivitet och ekonomi.

Kommittén
har funnii att det med hänsyn till den militära vädertiänstens mycket starka knylning
till försvarets planläggning och operationer är nöd-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:5 19

vändigt
att bibehålla en administration vid fiygstaben. En noggrann samordning och
arbetsfördelning bördock ske med övrig vädertiänst inom landel främst
beträffande forskning, system- och metodutveckling, instrument, statistik samt
utbildning.

Beiräffande
den civila fiygvädertiänsten redovisar kommittén vissa oklarheter som f. n,
föreligger avseende ansvarsfördelningen mellan luftfartsverket och SMHI.

Eftersom
luftfartsverket har överinseendet över fiygsäkerheten för den civila luftfarten
och ansvaret för fiygtrafiktiänsten som helhet anser kommittén det nödvändigt
att vissa justeringar görs i författningar och instruktioner - oavsett vilken
organisationsform som väljs för den civila fiygvädertjänsten - för att
klargöra och fastslå luftfartsverkets huvudansvar för alla delar av
flygtrafiktjänsten.

Kommittén
konstaterar att den nationella centrala vädertjänsten utgör en huvudfunktion i SMHLs
och den allmänna vädertjänstens verksamhet. De tilläggsprodukter och tiänster
som behöver tillhandahållas för civil flygvädertiänst och militär vädertjänsl
bör enligt kommitténs mening tillhandahållas av SMHI på basis av avtal med
programansvariga myndigheter.

Kommittén
finner beträffande civil fiygvädertiänst på regional nivå att övervägande skäl
talar för att de civila regionala vädercentralerna inordnas i SMHI:s
organisation. Denna lösning måste emellertid kompletteras med erforderliga
styrmedel för luftfartsverket beträffande den del av centralernas verksamhet
som skall bekostas av luftfarten.

Beträffande
fiygvädertjänst på lokal nivå föreslår kommittén alt luftfartsverket med hjälp
av sin flygledningspersonal i princip handhar all observationstjänst vid
statliga civila flygplatser. Av hänsyn till av SMHI i egenskap av meteorologisk
fackmyndighet framförda särskilda krav beträffande observalionstiänsten på
Arlanda, Göteborg-Landvetter, Sturups och Sundsvall-/Härnösands flygplatser
föreslår dock kommittén alt SMHI obesörjer observalionstiänsten på dessa fyra
platser under förutsättning att uppkommande merkostnader inte belastar
luftfarten.

Kommittén
har funnit alt flygvädertiänstens administration inom SMHI till en dei kan vara
integrerad med den allmänna väderyänstens administration. Detta gäller inom
områdena personaladministration samt forskning och utveckling. Del måste
emellertid finnas en särskild central enhet inom SMHI för ledning och
uppföljning av den civila fiygväderljänsten. Denna enhet bör ges en sådan
ställning inom organisationen alt den med tillräcklig auktoritet kan tillvarata
fiygvädertiänstens intressen.

Kommittén
anser att luftfartsverket, genom de resurser som tillskapas i dess nya organisalion
för fiygtrafiktiänsten, får erforderlig kompetens och kapacitet inom de
tekniska och systemtekniska områden sorn berör flygvädertiänsten.
Luftfartsverket behöver därför inte ulöka sin kapacitet utöver gällande planer
för att kunna fullgöra sin huvuduppgift som beställare av flygvädertjänst.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:5 20

Flygvädertiänsten
i landel kommer enligt kommitténs förslag att utövas i större eller mindre grad
inom tre olika myndigheter, nämligen SMHI, flygvapnet och luftfartsverket. En
noggrann och väl formaliserad samordning mellan dessa tre myndigheler måsle enligl
kommitiéns uppfattning ske för att en från samhällsekonomisk synpunkt nödvändig
optimering av resursanvändningen på väderljänstområdel skall säkerställas.
Erforderlig samordning kan inle enbart uppnås genom informationsutbyte utan måsie
innehålla viss styming och beslutsfunktion för alt bli effektiv.

Mellan
luftfartsverket och SMHI garanteras en viss grad av samordning genom det
ramavtal som föreslås reglera kund-leverantörsförhållandet mellan
luftfartsverket och SMHI. Avtalet innebär bl. a. att luftfartsverket skall utarbeta
verksamhetsplan och investeringsplaner för den civila fiygväderljänsten samt
genom årliga avtal beställa erforderlig verksamhel vid SMHI. Det är emellertid
av största vikl att informationsfiödel fungerar även i motsatt riktning, så
att luftfartsverkets planering för fiygvädertiänsten kan grundas på full
kännedom om utvecklingsplanerna inom den allmänna vädertiänsten.

Del
är också enligt kommitténs uppfattning angeläget att en effektiv samordning
säkerställs mellan utvecklingsplanerna för civil och militär vädertiänst.
Dessa utvecklingsplaner omfattar forskning, system- och metodutveckling,
statistik och ulbildning. Eftersom planeringen sker inom två skilda
fackmyndigheter kan brist på sådan samordning lätt leda till att utvecklingen
leds in i skilda banor. För att underlätta erfarenhetsutbyte och stimulera till
en samordnad utvecklingspolicy föreslår kommittén alt handläggande personal
hos SMHI och den militära vädertjänslen växelvis tiänstgör under längre
perioder vid den andra myndigheten och därvid medverkar i aktuella
utvecklingsprojekt.

Kommittén
föreslår all SMHI, chefen för flygvapnet saml luftfartsverket åläggs attårligen
gemensamt inkomma lill regeringen med en samordnad verksamhetsplan avseende vädertjänslens
utvecklings- och systemfrågor. Regeringen bör pröva planen med avseende på den
långsiktiga målsättningen och fördelningen av utvecklingsansvaret mellan de
olika myndigheterna.

Enligt
kommitténs uppfattning bör den informerande och rådgivande verksamhet som äger
rum inom meteorologiska och hydrologiska rådet utökas och förstärkas. Med
hänsyn till den centrala position SMHI har som huvudmyndighét för vädertjänsten
och lill behovet av samordnad styrning av vädertiänsiverksamhelerna inom landet
bör enligt kommitténs mening SMHI få en styrelse med företrädare för bl. a.
försvaret och luftfartsverket,

3.5
Personal- och utbildningsbehov

Kommittén
har beräknai personalbehovet i de organisationsenheter som berörs av förslaget.

Den
militära vädertjänstens personalbehov förändras inle i del av kommittén
föreslagna systemet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:5 21

Vid
en jämförelse mellan den personal som år 1974 tiänstgjorde och som år 1980
avses tiänstgöra inom de civila flygvädertiänst- och AlS/MET-funk-lionerna
framkommer att behovet minskar med 98 tiänster, Äv dessa faller 94 på tiänster
som f n. bekostas av luftfartsverket. Den genom centrala avtal förkortade
arbetstiden (från 38 till 36 timmar vid normal vecka och till 34 timmar vid s.
k, hård vecka) motsvarar en personalökning med mer än 5 96. Minskningen skulle
eljest ha varit i motsvarande grad större.

Av
minskningen med 98 tiänster är 45 (biträdestiänster) en följd av den av SMHI
redan planerade övergången till automatisk karlritning och överföring av de
centralt framställda kartorna till nuvarande flygväderstiänsten-heter.

En
minskning med 25 tjänster (assistenter, observatörer) uppkommer genom den
organisationsförändring som följer av att flygledningspersonal på vissa
flygplatser föreslås komma att utföra observationstiänst. En minskning med 18 tiänster
(assistenter) uppkommer främst som följd av integreringen av AIS/MET-funkiionen,
Genom en minskning av antalet separata flygväderstiänstenheter bortfaller
behovet av 6 tjänster (assistenter).

Minskningen
kräver vissa investeringar och resursförstärkningar på central nivå, dels av
engångskaraktär och dels för vidmakthållande av syslemfunk-tionen,

UtbUdningsbehov
föreligger vid nyrekrytering och i de fall den befintliga personalen får
förändrade arbetsuppgifter eller då viss tjänst ställer krav på kompletterande
utbildning. Kommittén har utarbetat förslag till utbildning anpassad till det
föreslagna systemet,

Beiräffande
meteorologutbildningen anser kommittén bl, a, att grundutbildningen av civila
och militära meteorologer i slörsia möjliga utsträckning skall vara gemensam,
att civila meteorologer i möjlig ulsträckning skall rekryteras bland dem som anlas
som meteorologer i flygvapnets reserv saml att civila meteorologer ges viss
flygutbildning och möjlighet all delta i flygning.

Rekryteringsbehovet
vid inrättandet av de nya AIS/MET-organen är enligl kommittén slorl.
Organisationen omfallar fullt utbyggd 63 delgivare och 26 assistenter. Inom
dagens AlS-organ uppgår personalstyrkan till 33 assistenter och 34 biträden.
Kommittén konstaterar att det f n, inte finns någon personal som har ulbildning
inom såväl AlS- som MET-funklionen, Kommittén föreslår därför inrättandet av
särskilda utbildningsgångar för denna personal. Utbildningen skall anpassas till
resp, individs kompetens och tidigare tiänstgöring.

Delgivare
bedöms i första hand kunna rekryteras bland flygledare, flyg-meteorologer,
meteorolog- och flygledarassistenter samt iraflkflygare med för tiänsten
lämplig erfarenhet, 1 den mån personalen rekryteras på annal sätt krävs
förberedande utbildning av relativt stor omfattning. På motsvarande sätt
föreslår kommittén att en särskild utbildningsgång inrättas även för
assistenter vid AIS/MET-organen,

3 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 5

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 22

Beiräffande
ulbildning av väderobservatörer anser komrniitén alt samma normer i princip bör
gälla för utbildning av all personal som bedriver observationstiänst för den civila
luftfarten. Endast därigenom kan en någorlunda enhetlig standard på
observationerna från olika flygplatser erhållas.

3.6
Kostnader och finansiering m.,m.

Kommittén
hävdar att den allmänna vädertiänsten bör anses omfatta allmän nationell observationstjänsi,
insamling av det allmänna observationsmaterialet inom landet och från utlandet
samt ålemtsändning till utlandet av erhållet allmänt observationsmaterial.
Central sammanställning, bearbetning, produktion och övervakning av del
bakgrundsmaterial och de produkter som den allmänna vädertiänsten kräver skall
vidare ingå i den allmänna vädertjänsten. Tillhandahållande vid SMHI eller
dess underställda organ av sådant material och sådana produkter som via
massmedia eller särskilda anordningar är avsedda att kunna ulnyltias av
allmänheten bör också ingå i den aUmänna vädertjänsten. Den särskilda vädertiänsten
skall enligt kommitténs mening anses omfatta sådan observation, insamling, bearbetning,
delgivning och övervakning, som - utöver vad den allmänna vädertiänsten
erfordrar - krävs för att tillgodose den särskilda vädertiänstens krav.

Kommittén
anseratt den allmänna vädertiänsten skall bära alla kostnader som sammanhänger
med anordnande och utförande av den allmänna vädertjänsten. Det kan enligt
kommittén även uttryckas så att den allmänna vädertiänsten skall bära
kostnaderna förden del av vädertiänsten som under alla förhållanden skulle
erfordras även om särskild väderyänsi inte utfördes.

Del
allmänna bör således enligl kommittén inte skjuta över någon del av sitt
kostnadsansvar för den allmänna vädertiänsten på den särskilda vädertiänsten
även om denna som en del av sin verksamhet använder den allmänna vädertiänstens
produkter, t, ex. som bakgrundsmaterial för vida-rebearbetning. Huvudprincipen
bör enligt kommittén därför vara att alla kostnader för den allmänna vädertiänsten
bestrids över riksstaten och att avnämare av särskild väderijänst betalar alla lill
denna hänförbara särkostnader jämte skälig andel av gemensam administration
och indirekta kostnader enligt gängse kostnadsberäkningsprinciper.

Kommittén
föreslår att ett långsiktigt principavtal angående flygvädertiänsten skall
upprättas mellan luftfartsverket och SMHI på grundval av ett kund-leveraniörsförhållande.
Ersättningen till SMHI för flygvädertiänsten bör regleras i åriiga
tilläggsavtal.

För
att genomföra den av flygtrafikledningskommittén föreslagna systemlösningen
erfordras vissa investeringar i systemarbete, utrustning och programvara. Dessa
investeringar är enligt kommittén förhållandevis begränsade jämfört med flygvädertiänstens
åriiga driftkostnader i dagsläget. Kommittén förutsätter att investeringarna i flygvädertiänsten
finansieras

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 23

av
luftfartsverkets investeringsmedel och redovisas över luftfartsverkets fond.

Behovet
av investeringar uppgår till ca 16,5 milj, kr. i 1974 års prisläge. Investeringarna
fördelar sig med ca 3,0 milj, kr. på central nivå, med ca

5.6 milj,
kr. på regional nivå och med ca 7,9 milj, kr. på lokal nivå.

De årliga driftkostnaderna för fiygvädertiänsten vid fullt utbyggt system

år
1980 har beräknats på grundval av redovisat personal- och utrustningsbehov
samt övriga resursinsatser. Från den sammanlagda driftkostnaden skall dras
vissa avräkningsposter som föreslås läckas av den allmänna vädertiänsten i
enlighet med föreslagna kostnadsfördelningsprinciper.

De
årliga driftkostnaderna enligt kommitténs förslag blir ca 12,8 milj, kr.
Jämförs detta med enligt samma principer framräknade kostnader för år 1974. ca
17 milj, kr, framgår att kommitténs systemförslag innebär en minskning av de
totala driftkostnaderna för den civila fiygvädertjänsten med ca 4,2 milj, kr.
per år i 1974 års löne- och prisläge.

Den
angivna kostnadsminskningen förutsätter att vissa uppgifier, som idag åvilar flygvädertiänsten,
nämligen delgivningstjänsten, till större delen övertas av och integreras med AlS-funktionen,
Detta är enligt kommitténs uppfattning kapacitetsmässigt möjligt inom ramen för
den systemlösning som med tillhörande personella och ekonomiska konsekvenser
redovisats i kommitiéns andra delbetänkande Flygtrafikledning 1980 - syslem och
organisation.

3.7 Förslagets
genomförande

Förslagels
genomförande berör på olika sätt chefen för flygvapnet, luftfartsverket och SMHI.

Flygvapnets
andel av de förändringar som skall genomföras är i förhållande till nuläget
begränsade till den gemensamma centrala nivån och avser medverkan i
systemutveckling för SMHI:s framtagning av det för all vädertiänst gemensamma
bakgrundsmaterialet och dess sändning lill den militära vädertiänsten. 1 övrigt
berörs inte den militära vädertiänsten av genomförandet av kommitténs förslag.

Kommittén
har funnit att en gradvis övergång till det nya systemet är erforderlig.
Övergången kan ske så att flygvädertjänsten bibehåller sin minutoperativa
funktionsduglighet under den tidsperiod som övergången genomförs. Genom en
gradvis övergång underiättas också de personalförändringar som följer av
systemomläggningen.

Kommittén
bedömer, alt uppbyggnaden lämpligen kan uppdelas på fem huvudprojekt, nämligen observalionstiänsten.
maskinell ritning av kartor (plottning)och distribution av markkartor, flygvädertjänsten
påcentral nivå, regioncentralerna och delgivningskontoren (AlS/MET).

Projekten
är endast i begränsad utsträckning beroende av varandra. Tidsplanen för visst
projekts genomförande kan därför sammanfalla helt eller

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 24

delvis
med ett annat projekts tidsplan. Kommittén anvisar principiella möjligheter till
hur uppkommande personalproblem skall kunna bemästras, bl. a. genom att viss
personal bereds lilllalle till vidareutbildning och omplacering till nya
arbetsuppgifter.

Kommittén
föreslår avslutningsvis att en särskild delegation tillsätts snarast möjligt
med uppgift att förbereda och utföra detaljplaneringen av de aktuella
personalförändringarna, I delegalionen bör ingå företrädare för SMHI,
luftfartsverket och personalorganisationerna under ledning av en opartisk
ordförande.

4
Remissyttrandena

Redovisningen
av den nuvarande llygvädertjänsten och koniiniiiéns allmänna utgångspunkter
för utredningsarbetei berörs endasl av några reinissinslanser. Någon erinran
mot redovisningen har inte framföris.

Kommitténs
förslag till fiygvädertjänst grundar sig framför allt på de olika trafikantgruppernas
krav på vädertiänst. Vad gäller den civila luftjäneiis krav på vädertjänsl
konstaterar kommittén bl. a, att den tunga luftfarten som följd av den tekniska
utvecklingen blivit alltmer väderoberoende. Inom pri-vatflyget där flygningen till
övervägande del sker enligl visuella flygregler är väderberoendet däremoi slort.
Remissinstanserna har i princip godtagit vad kommittén anfört angående den civila
luftfartens krav på vädertiänst. Chefen för luftfarlsinspektionen ansluter sig
således till kommitténs bedömningar av de dimensionerande kraven på flygvädertjänsten.
SAS/LIN framhäller särskilt att den flygtekniska utvecklingen medför större
väderoberoende och därmed minskande behov av flygvä-derservice,

1
fråga om den niiliiära lujijdrtens krav på vädertjänsl ansluter sig ö v e r -befälhavaren,
FMV och FRI till kommitténs bedömningar. Enligt Ö B är snabba och enkla
förbindelsevägar för att nå ut med väderinformalion till alla i den militära flygyänsten
inblandade beslutsnivåer väsentliga faktorer i ett vädertjänstsystem som skall
betjäna försvaret. Viktigt är också att enkla och klara ordervägar finns mellan
chefer för förbands-produktionen och vädertjänstenheterna liksom att enkla
samverkansformer råder mellan dem. Detta påverkar synen såväl på systemlösning
som yttre och inre organisation, ÖB understryker kommitiéns uppfattning att
förutsättningarna för militär luftfart starkt avviker från de som gäller för civil
luftfart.

TiU
förslaget om att viss funknönslntegrering skall ske mellan civil och militär vädertjänsl
på central nivå sann all den militära vädertjänslens .system och organisation i
övrigt inte skaU förändras ansluter sig Ö B , FMV, FRI, FOA, SMHI, luftfartsverket,
chefen för luftfartsinspektionen och RRV,

RRV
m, fl. remissinsianser konstaterar i likhet med kommittén att vissa

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 25

grundläggande
skillnader föreligger mellan civil och militär flygverksamhet. Vidare släller
beredskaps- och krigsorganisationssynpunkter speciella krav på den militära vädertiänstens
utformning och organisation. RRV flnner därför att den mUitära vädertiänsten på
regional och lokal nivå t, v, måsle bedrivas på i princip samma sätt som nu.
Viss central funktionsinlegrering är dock möjlig i form av insamling och
bearbetning av viss gemensam prognosinformation.

Statskontoret
anser sig inle ha tillräckligt underiag för prövning av samordningsfrågan
mellan militär och civil flygvädertiänst. Rent principiellt förefaller det
statskontoret att man borde ha mer gemensamhets-utnyttiande mellan den civila
och militära flygvädertiänsten. Statskontoret kan vidare inte ansluta sig till
kommitténs förslag om dubblerad datorutrustning vid SMHI utan anser att
reservkapacitet bör kunna erhållas hos någon utomstående som har
datorutrustning,

S A S
/ L I N , som hoppats alt en långt gående integration mellan civil och militär
vädertjänst skulle vara möjlig, anför att om kommitténs bedömning all längre
gående integration leder till ökade kostnader är riktig, ser bolagen ingen
anledning att yrka på ytteriigare steg i denna riktning. Kommunförbundet anför
liknande synpunkter som SAS/LIN.

SMHI
föreslår att frågan om i vilken omfattning den militära vädertjänslen skall
köpa tiänster av SMHI och frågan om en mer ändamålsenlig krigsplacering av SMHl:s
personal skall övervägas av de militära instanserna i syfte alt uppnå ytteriigare
besparingar. Luftfartsverket framhåller att förulsällningarna för en
ytterligare integrering mellan militär och civil vädertiänst bör följas
noggrant.

En
rad remissinstanser anför principiella och/eller mera detaljerade synpunkter
på kommitténs förslag till system for den civila Jlygväderijänsien.

SMHI
finner kommitiéns val av systemlösning välgrundat och förordar därför ett
genomförande av det föreslagna alternativet. Institutet framhåller all förslagel
erbjuder de bästa kundkontakterna samtidigt som det är utvecklingsbart vad
gäller framställning av nya produkter och flexibelt beträffande central kontra
regional arbetsfördelning. Institutet stöder kommitténs uppfattning alt det
från samhällsekonomisk synpunkl är rationellt att utnyttja den basorganisation
som den civila regionala flygvädertiänsten utgör för allmän vädertiänst.

Luftfartsverket,
som ansluter sig till kommitténs förslag, anser att personlig kontakt
pilot-meteorolog fortfarande är av stort värde. Särskilt för allmänflygets
piloter är direktkontakt med meleorolog en fördel. Jämfört med övriga
alternativ erhålls genom det föreslagna systemet en avsevärt bättre
väderuppföljning. Möjligheten att utföra TREND-prognoser för de fyra
flygplatser där de regionala vädercentralerna skall lokaliseras framstår enligt
luftfartsverket som en betydande fördel för alla delar av luftfarten. Man bör
också enligl verket beakta den ökade handlingsfrihet vid planering på lång sikt
som erhålls med en decentraliserad jämfört med en centraliserad flygvädertiänst.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 26

Luftfartsverket
ansluter sig i princip till uppfattningen att en nationell prognosverksamhet
skall finnas. Verket hävdar emellertid samtidigt att omfattningen av den
nationella produktframslällningen fortlöpande bör övervägas med hänsyn till i
vilken mån utländska produkter med fördel kan användas.

Chefen
för luftfartsinspektionen anser att fördelarna på sikt för allmänflyget och
fördelarna för andra avnämargrupper som kommitténs förslag innebär ulgör
bärande motiv för kommitténs förslag. Förslaget bör enligt chefen för
luftfartsinspektionen ses som en utgångspunkt för framtida förbättringar i
väderservicen. Chefen för luftfartsinspektionen konstaterar dessutom att det av
kommittén föreslagna systemet är funk-tionssäkert och utvecklingsbart.

SACO/SR
och TCO har funnit alt det av kommittén förordade systemet är det avgjort
bästa. Även ÖB, FOA, televerket, KSAK och Svenska kommunförbundet stöder
kommitténs förslag. ÖB framhåller dessutom alt alternativ 1 inte bör komma i
fråga.

RRV anser att tillräckliga
skäl inte föreligger för alt välja den systemlösning som kommittén förordar.
RRV förordar en successiv förändring i riktning mot en mer centraliserad flygvädertjänst
(enligt alternativ 1), Den successiva förändringstaklen motiveras av och bör
anpassas till den risk för bindning till system och organisation som enligt
kommittén föreligger vid ökad automatisering och centralisering av flygvädertiänsten.
RRV anser att den tunga trafikens mindre väderberoende och begränsade
betalningsvilja bör ligga till gmnd för systemutformningen, Allmänflygets slörre
väderberoende bör frän flygsäkerhetssynpunkt kompenseras av extra säkerhels-marginaler,
skapade genom restriktiva planerings- och väderminimabestämmelser. Verket
anser dessulom att organisalionsanknytningen till SMHI försvårar samordningen
med flygtrafikledningen,

S
A S / L I N förordar, mol bakgrund av en bedömning av behovet av fiygväderservice
för den civila luftfarten, ett mer centraliserat system för all civil flygvädertjänst.
SAS/LIN bedömer att den service och de produkter som behövs för alt tillgodose
flygsäkerhetskraven i framtiden fullt tillfredsställande skulle kunna erhållas
om den civila flygvädertjänsten centraliserades till och samlokaliserades med
den allmänna vädertjänsten i Norrköping. SAS/LIN bedömer vidare att nationell
produktion av SWC inte behöver ulföras, SAS/LIN anser dessutom att behov
föreligger för en omredigering av innehållet i METAR (flygoperationell
väderrapport utförd vid standardtider) så att de bättre moisvarar luftfartens
krav. Bestämningen av antalet TAF-flygplatser fordrar enligt bolagen en
precisering i de skandinaviska driftbestämmelserna om vad som skall avses med
uttrycket "tillgängliga meteorologiska informationer" och i vilken
omfattning flygplats-prognos (TAF) skall föreligga i samband med planering av
flygning.

Pilot
föreningen anser, mot bakgrund av främst bruksflygets behov, att viss modiflering
av kommitténs förslag är att föredra, FMV anser

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:5 27

att
det föreslagna systemet (altemativ fem) och alternativ tre bör prövas ytteriigare
innan beslut fattas, FRI förordar under vissa fömtsättningar alternativ tre.

Förslaget
om att de fem civila flygväderijänsierna klass I skall ersäilas av fyra
regioncentraler kommenteras av några remissinstanser. SMHI, som ansluter sig till
förslaget, betraktar den regionala lösningen som mycket värdefull för
institutets framtida väderservice. Behovet av regional verksamhel förväntas på
sikt komma att öka varvid antalet meteorologer vid regionceniralerna bör kunna
utökas i motsvarande grad.

Luftfartsverket
anser att lokaliseringen av civila regioncentraler till Sturup, Landvetter,
Arlanda och Sundsvall är naturiig med tanke på att flygvädertiänsler klass I f n,
finns på dessa eller motsvarande platser. De arbetsuppgifter och det arbetssätt
som kommittén anger för dessa regioncentraler förefaller vara riktiga liksom
åsikten att dessa organs lokaler bör ligga i direkt anslutning till AlS/MET-funktionen
på fiygplaisen.

Statskontoret
anser att det närmare bör utredas om inte även Luleå fiygplats bör lämna samma
service som de övriga fyra regioncentralerna.

Till
förslaget om central automatisk framslällning av kanor som överförs till regioncentralerna
med bildsändare ansluter sig bl, a. I u f t f a r t s v e r -ket. SMHI anser
att ett mera automatiserat syslem än vad kommittén föreslagit måste
eftersträvas, t, ex, centralt styrda ritare eller bildskärmar på
regioncentralerna. På sikt bör enligt SMHI en mer radikal upprustning av det
svenska distributionsnätet för meteorologiska produkter övervägas. Möjligheterna
att samordna ett nytt system med de presentationssysiem som f n. planeras inom
luftfartsverket och SMHI bör därvid undersökas.

Kommitténs
förslag om inrättande av integrerade AlStMET-organ har föranlett vissa
kommentarer. SMHI konstaterar alt de posiliva konsekvenserna av att kunderna
kan få en samlad AlS/MET-delgivning torde vara obestridliga. Institutet ställer
sig dock tveksamt till kommitténs uppfattning angående självbetiäningsprincipen
beträffande väderdelgivning. Institutet anser att piloter, särskilt
allmänflygare, som regel före en flygning bör besöka eller telefonkontakta en
delgivare eller meteorolog för att kontrollera att tillgänglig väderinformalion
uppfattats på ett riktigt sätt. Institutet, som finner det troligt att kommitiéns
förslag innebär en underbemanning, förutsätter att bemanningen av AIS/MET-organen
anpassas med hänsyn till vunna erfarenheter så att en tillfredsställande meteoro-logdelgivning
kan lämnas även under besvärliga väderförhållanden.

Luftfartsverket
bilräder förslaget om integrerade delgivningsorgan för tillhandahållande av AIS-
och väderinformation med reservation för att genomförandetiden kan komma att
bli längre än vad kommittén föreslagit samt att inrättandet av de olika organen
kan komma att ske i en annan ordningsföljd än den som kommittén beräknat.
Verket påpekar att förslaget leder till en förbättrad informationsservice.

Chefen
för luftfartsinspektionen anser att de föreslagna

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 28

delgivningsorganen
tillgodoser behovet av att regionalt kunna tillhandahålla delgivningstiänst för
alla flygplatser i en region oavsett om trafiklednings-och vädertjänstorgan
finns på fiygplatsen eller ej.

Pilotföreningen
noterar med tillfredsställelse den föreslagna sammanslagningen av AIS- och MET-organen
till en funklion samt att kommittén konstaterat att ett behov föreligger av
utökad fiygoperationell erfarenhet för meteorologerna,

TCO anser
att förslaget angående antalet assistenter vid AIS/MET-organen och bedömningen
av fördelningen av olika typer av briefing inte verkar tillräckligt genomtänkt.
Det är enligt TCO orimligt att begära alt en ÄlS/MET-assistent skall sköta alla
de arbetsuppgifter som fyra tiänsteman i den nuvarande organisationen utför.

Allmänflyg
fö reningen, som hyser viss tveksamhet mot förslaget om inrättande av AIS/MET-organ,
anför bl, a. alt piloten själv bör få avgöra om han vill tala med meteorolog
direkt eller vända sig till ÄlS/MET-kontoret.

Några
remissinstanser kommenterar förslaget om att väderobsetvaiioiis-och flygledningsfunklionerna
vid Jlerialel flygplatser skaU integreras och utföras av flygledtUngspersonal. ÖB
föreslår sålunda att integreringen sker i sådan takt att vunna erfarenheter
hinner läggas till grund för erforderiiga åtgärder så all nuvarande kvalitet på
observationstjänsten kan bibehållas, TCO framför liknande synpunkter. Luftfartsverket,
som till fullo accepterar förslagel, fäster uppmärksamhet på vissa lokal- och uirustningsproblem
som följer av förslaget,

SMHI
ställer sig tveksamt till förslagel och understryker bl, a, vissa kvalitetskrav
som måste ställas på observationerna. Om förslaget genomförs måste enligt
institutets uppfaltning vissa kompletterande åtgärder vidtas.

Svenska
flygtrafikledareföreningen ställer sig negativ till förslaget om att fiygtrafikledare
skall utföra viss observationstiänst. Risk föreligger enligt föreningen för att
andra arbetsuppgifter kan bli eftersatta till men för flygsäkerheten.

Kommitténs
förslag till organisation av Jlygväderijänsien las upp av flera remissinstanser.

Ö
B biträder helt kommitténs uppfattning att de militära vädertjänstfunktionerna
utnyttjas mest effektivt om de organisatoriskt underordnas de militära
enheterna, SMHI ansluter sig i princip till de synpunkter kommittén framlagt beiräffande
luftfartsverkets och institutets myndighetsansvar i fråga om den civila flygvädertiänsten,
SMHI framhåller att institutet även fortsättningsvis bör vara meterologogisk myndighei
i lCAO:s mening. Enligt institutets uppfattning bör flygvädertjänstens centrala
administration göras någol starkare än vad kommittén har föreslagit.

Luftfartsverket
ifrågasätter inte den organisatoriska lösning som kommittén kommit fram till
men anser att det finns anledning att noga följa utvecklingen inom detta område
för att bäsla möjliga lösningar av

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:5 29

framtida
organisatoriska problem skall kunna erhållas. Luftfartsverket anser emellenid
att vissa förändringar måste göras i instruktionerna för verkei och SMHI samt i
luftfartskungörelsen i syfte att klargöra och fastslå verkets huvudansvar för alla
delarav fiygtrafiktiänsten även i internationell mening.

Televerket
anser att de föreslagna principerna för den operativa verksamhetens
organisation synes vara väl avvägda mol huvudmannens ansvar och därmed
förknippade behov att kunna påverka fackmyndighetens insalser. Även statskontoret
ställer sig bakom utredningens förslag om flygvädertiänstens organisalion,

S A S
/ L 1 N yrkar alt luftfartsverket ges ansvaret för att organisera och leda den civila
fiygvädertiänsten för hela landel med undanlag för den nationella centralen i
Norrköping. SPN anser att en mer samordnad organisation än den utredningen
förordar är att föredra.

Beträffande
kommitténs förslag att SMHI, chefen för fiygvapnei och luftfartsverket skall
åläggas att åriigen lill regeringen gemensamt inkomma med en samordnad
verksamhetsplan avseende hela vädertjänslens utvecklings-och systemfrågor har Ö
B framhållit, all verksamhetsplaner avseende den militära vädertiänstens
utvecklings- och systemfrågor i försia hand måsle samordnas med och inordnas i moisvarande
planer för systemutvecklingen inom försvaret, ÖB anser all samordning med
planer som baseras på andra målsättningar än dem som gäller för försvaret i
vissa fall skulle kunna medföra en försämrad effektivitet och högre kostnader.
I de delar en samordning ändock är önskvärd bör denna bygga på överenskommelser
mellan berörda myndigheter beiräffande såväl målsättning som ansvars- och
resursfördelning,

Ö B
ifrågasätter kommitténs förslag, all handläggande personal ur SMHI resp,
militära vädertjänslen växelvis skall tiänstgöra under längre perioder vid den
andra myndigheten. Detta kan enligl ÖB inte ske ulan betydande olägenheter av
praktisk arl beroende på resp, handläggares brisiande kunskaper om
verksamhetens karaktär och sättet för handläggning vid den andra myndigheten.
Man riskerar att resultaten av en sådan växehjänstgöring blir minskad kapacitet
vid enheter, som redan förut har knappl tillmätta personalresurser.

Kommittén
tar upp vissa personal- och utbildningsfrågor. Ö B understryker önskvärdheten
från försvarsmaktens synpunkl all utbildningen anordnas enligl de principer som
kommittén föreslagit.

SMHI
anser all de personalnedskärningar som föreslås, delvis är en följd av
förändringar inom luftfartsverkets flygledningstiänst och förutsätter därför
all den drabbade personalen i största möjliga ulslräckning placeras inom den
utökade flygledningsorganisalionen. 1 fråga om rekrytering och utbildning, där SMHI
på flera punkter inle delar kommitténs uppfattning, framför institutet ell anlal
synpunkler.

Luftfartsverket
delar i princip kommitténs uppfattning om utbildning av olika
personalkategorier, men anser all vid ett genomförande

4 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 5

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 30

av
förslagel bör frågan huruvida ulbildning lill privatnygarcertifikal skall uppställas
som kompetenskrav för delgivare, som saknar lidigare flygoperaiiv erfarenhet,
prövas ytterligare. Luftfartsverket påpekar vidare att utbildningsgången för
meteorolog ger ganska belydande fördelar för män jämfört med kvinnor, Endasl
två av de fem utbildningsvägarna står öppna för kvinnliga aspiranter.

Chefen
för luftfarlsinspeklionen delar kommitténs uppfallning att blivande delgivare,
som inte på annal säll förvärvat en mera kvaliflcerad flygoperaiiv erfarenhet,
skall ges ulbildning lill privalflygarcer-tifikal. Chefen för luftfartsinspeklionen
anser del vidare i princip önskvärt all delgivare har eller har haft inslrumenlflygkompelens
men alt prival-flygarcertiflkat bör uppställas som ett minimikrav.

Dåvarande
UKÄ konstaterar all "värnpliktsvägen" för ulbildning lill meleorolog
är ett bra exempel på s, k. varvad ulbildning. 1 utbildningsgången ingår
omväxlande teoretiska studier och perioder av yrkesverksamhet eller praktik. En
sådan uppläggning av utbildningen är enligt UKÄ i linje med intentionerna i den
nya högskolan. UKÄ anser i likhet med SÖ. TCO och S A C O / S R det vidare
angelägel all - mol bakgrund av pågående överväganden om alt vissa tiänster i fredsorganisationen
skall kunna besättas med kvinnor, t. ex. befattningar som meteorolog och
flygledare - frågan om all öppna "värnpliklsvägen" också för kvinnor
undersöks. 1 anslulning därtill bör också undersökas huruvida den alternativa
reguljära universitetsutbildningen kan göras mera konkurrenskraftig genom
förstärkta prak-tikmöjligheler såväl under studiernas gång som före
utbildningens påbörjande.

Dåvarande
nämnden för flygtrafikledarskolan i Sturup framför att man i princip delar
kommitténs uppfattning om föreslagen ulbildning för olika personalkategorier
men att övningsanläggningar bör anskaffas och kurstiderna i vissa fall
förkortas, vilket förutsätts ske i samråd mellan luflfarlsverkel och SMHI,
Nämnden ser i princip inga hinder för alt föreslagen ulbildning genomförs vid flygtrafikledarskolan
i Sturup,

TCO
föruisätler när del gäller personalfrågor av olika slag all de allmänna regler
som finns inom statsförvaltningen tillämpas i fråga om personalom-fiyllningar, ulbildning,
rekrytering osv. Organisationen har svårt alt acceptera förslaget lill
integrerad utbildningsgång för meteorologer, Enligl TCO innebär förslagel all
man försvårar för kvinnor att erhålla meteorologul-bildning. SA CO/SR delar
härvidlag TCO:s uppfattning,

S
A S / L I N anser all antalet tiänster i den föreslagna organisationen är något
överdimensionerat saml alt särskild flygutbildning inte bör erfordras för meteorologer
och delgivare,

Sveriges
t ra fi k leda rassisie n lers förening, som endast granskal de delar av belänkandel
som rör föreningens medlemmar, anser bl, a, alt del av kommittén föreslagna
antalet befattningar av framför allt ÄlS/MET-assisienler är otillräckligt, KSAK
framför i likhet med stals-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 31

kontoret
betänkligheter mol del konstaterade behovei a\ briefingme-leorologer.

Pilot
fö reningen framhåller all vid ulbildning a\' meteorologer, delgivare och
observatörer bör särskild uppmärksamhet ägnas åt problemen med horisontell och
vertikal vindskjuvning sami ål sambandet mellan yuer-luftslemperatur och baniemperalur
för olika bantyper vid friklionsbestäm-ning.

Kommitténs
förslag angående kostnader och finansiering ni. m. godtas i princip utan
reservationer av ÖB, FMV, SMHI. SACO/SR och Svenska kommunförbundet.

Luftfartsverket
anser att beräkning av kostnader och ersällningar för fiygväderljänsten skall
ske med utgångspunkt i en konsekveni genomförd särkoslnadskalky I för all
sambanden mellan prestationer och kostnader inom flygvädertiänsten entydigt
skall kunna upprätthållas.

Statskontoret
och RRV anser all prissättningen för den särskilda vädertiänsten vid SMHI bör
grundas på principen om full kostnadstäckning. Statskontoret anför vidare att
det självklart ankommer på berörda myndigheter att bevaka all principen om
full kostnadstäckning inle går ul över områden där säkerheten kan sältas i
fara,

F R
1 anser all kostnaderna för vädertiänstens produkter bör fördelas i förhållande
till hur de utnyttjas. Della innebär alt viss del av samkostnaderna bör ingå i
kostnaderna för den särskilda vädertiänsten. Härav följer enligl FRI att de SYNOP-stalioner
som idag administreras av chefen för flygvapnel organisatoriskt och kostnadsmässigt
bör inordnas under SMHI,

SAS/LIN
anser all endasl de direkla särkostnaderna för den civila flygvädertiänsten bör
debileras luftfartsverket, Allmänflygets kostnader får inle övervältras på
linje- och charterflyget. Utredningen bör därför enligl SAS/LIN kompletteras
med särskilda anvisningar för hur den icke kommersiella luftfartens kostnader
för flygvädertiänsten skall bäras. Om man av politiska skäl inte önskar låta
den icke kommersiella delen av allmänflyget betala sina egna kostnader bör enligl
SAS/LIN luftfartsverket få ell särskill anslag för bestridande av dessa
kostnader. KSAK påpekar att i belänkandel saknas en analys av hur kostnaderna
skall fördelas och las ut av de olika intressenigrupperna inom luftfarten. En
snar presentation av della är enligl KSAK önskvärd,

Enligl
ÖB bör ett liknande avtal som föreslås mellan SMHI och luftfartsverket träffas
mellan SMHI och chefen för flygvapnel vad avser bl. a. den centrala produklionen
av bakgrundsmaterial.

I
fråga om genomförandet av kommitténs förslag anser SMHI att den föreslagna
genomförandeplanen är alllför optimistisk. Institutet finner inte att fördelarna
med kommitiéns förslag moiiverar ell snabbt genomförande. Införandel av ell nyll
fiygvädersystem bör i slällel ske i en takt som anpassas till möjlighelerna alt
omplacera berörd personal. Luftfartsverket ansluler sig i huvudsak lill
kommitténs åsikter beiräffande genomförande-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 32

processen.
Verket framhåller dock all lidsåtgången för genomförandel lorde bli slörre än
vad kommittén förutsatt,

Förslagel
all snarasl möjligt tillsätta en delegatlon med uppgift attJörbereda och utföra
deiaUplaneringen av de aktuella personalförändringarna tillstyrks i princip av
samtliga remissinstanser som ullalat sig i frågan, SMHI föreslår dessutom att
detaljfrågor rörande personal, lekniska syslem, arbetsrutiner och utbildning
närmare behandlas inom en samordningsgrupp där bl. a, personalorganisationerna
är representerade. Luftfartsverket anser att den föreslagna delegalionen bör
ersättas med en samrådsgrupp på ett plan som ligger närmare personalen och de
faktiska uppgifterna, TCO förutsätter att delegalionen i sina direktiv ges
stor handlingsfrihet när del gäller beslul som berör personalen.

SPN utlalar
alt nämnden är beredd all medverka i delegationens arbeie, Sveriges trafikledarassistenters
förening yrkar på att bli representerad i delegalionen,

5
Föredraganden

Den
civila luftfarten har vuxit snabbt i omfång under senare lid. Antalet avresande
passagerare på de slalliga flygplatserna har ökal från drygl 900 000 år 1960 lill
4,2 milj, år 1976, vilkel motsvarar en genomsnittlig åriig tillväxt med ca 10
96, Det totala antalet avresande passagerare i utrikes trafik uppgick till 2,1
milj, år 1976, 1 fråga om charterflyget har den utrikes trafiken ökat från ca
66 000 avresande passagerare år 1960 till ca 950 000 år 1976. Den inrikes
linjefarten har också vuxit myckel kraftigl eller från drygt 400 000 avresande
passagerare år 1960 till ca 2,1 milj, år 1976, En successiv övergång till
jettrafik är en väsentlig förklaring till den slarka trafikutvecklingen.
Insättandet av jetfiygplan på vissa av Linjeflygs linjer har sålunda medfört belydande
passagerarökningar.

Linje-
och charterflygels landningar på de statliga flygplatserna har ökal med 5 %
årligen sedan 1960 och uppgick år 1976 lill ca 112 000, Den lägre ökningstakten
såvitt avser landningarna är ett uttryck för den lekniska omvandling som skett
inom flyget med successiv övergång till allt större flygplan med ökad
kapacitet. Denna utveckling har möjliggjorts bl.a, genom att luftfartens
markorganisation har byggts ut med nya modernt utrustade flygplatser och
förbättrade navigations-, inflygnings- och landningshjälpmedel. Dessa åtgärder
har inte bara varil nödvändiga förulsällningar för flyglraflkens ulveckling
över huvud ulan också bidragit lill alt ytteriigare öka säkerheten och regularitelen
i trafiken.

Vid
sidan av det tyngre flygel har inom den civila luftfarten skett en kraftig
tillväxt av det s, k, allmänflyget, Äv totalt 1 260 svenskregistrerade motordrivna
flygplan vid slutet av år 1976 var antalet allmänflygplan ca I 150. Antalet
registrerade flygplan för allmänflyg har fördubblats under de senasle 15 åren.
Samma ökningstakt - genomsnittligt 7 % per år - visar

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 33

också
flygliden som år 1976 uppgick lill ca 300 000 timmar.

Den
snabba tillväxten av den civila luftfarten väntas fortsätta. Luftfartsverket
räknar i sina prognoser med en genomsnittlig årlig tillväxt av anlalel
passagerare såväl i utrikes linjefarl som i utrikes chartertrafik med 7 % fram lill
år 1990, Antalet passagerare i inrikes linjefart och anlalel med laxifiyg
befordrade passagerare bedöms också komma all öka med i genomsnitt 7 % per år
fram lill år 1990, Ökningen av anlalel landningar med linje- och charlerfiygplan
på svenska flygplalser beräknar verkei lill 4 resp, 3 % per år fram till år
1990. Allmänfiygets ulveckling, mätt i antal flygningar, bedöms öka med i
genomsnitt 3 % per år under samma period.

Ell
utmärkande drag i den civila luftfartens utveckling är all den kommii alt betiäna
alll fler orter i landel. Totalt finns idag 209 flygfält som är öppna för civil
trafik. Av dessa är 75 utrustade för inslrumenifiygning. Reguljär inrikes
trafik bedrivs f n, på 32 av fiygplatserna.

Del
inrikes nyglinjenälel har således successivt byggts ut och sammanbinder numera
en relativt stor del av landets större tätorter med i försia hand Siockholm men
även i viss ulslräckning med varandra. Del svenska inrikes flygnälet domineras
av fyra linjer, nämligen Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö, Stockholm-Luleå saml
Stockholm-Visby, Dessa fyra linjer svarar lillsammans för nära hälften - 46 % -
av resorna med reguljärt inrikesflyg. En betydande flygtrafik sker också lill
och från övriga Norrland, I framliden får vi räkna med ett anlal högtrafikerade
fiygvägar mellan slörre befolkningscentra som - med hänsyn bl.a. lill de senasle
årens snabba fiygplatsutbyggnad - kompletteras av ell över hela landel väl utbyggt
nät av flygvägar med lägre irafikinlensiiet.

I
takt med ulvecklingen inom luftfarten har flygels belydelse i det lotala transporlsystemel
och för samhällsutvecklingen i stort successivt ökat. Detta sammanhänger med en
rad olika faktorer säsom den ökade levnadsstandarden, befolknings- och
bebyggelseutvecklingen, strukturförändringarna inom näringslivet m, m. För svenskl
vidkommande har flygel blivit särskill betydelsefullt på grund av vårt lands
geografiska läge. Med lanke på Sveriges beroende av utrikeshandeln är flygel ell
oumbäriigl hjälpmedel i de nödvändiga kontakterna mellan svenskt näringsliv
och omvärlden. Flygel har också slor belydelse för turismens ulveckling. Den
tidsvinst och de ökade möjligheler inrikesflygel erbjuder enskilda människor,
förvaltning och näringsliv är för vårt långsträckta land av största betydelse.
1 trafik- och regionalpolitiska sammanhang- framförallt närdet gäller långväga
transporter - spelar därför flygel numera en väsentlig roll.

Den civila
flygtrafikens tillväxt och dess successivt slörre geografiska utbredning
medför ett ökal ianspråktagande och ett allt intensivare utnyttjande av del
tillgängliga luftrummet. Samtidigt skall delta luftrum också utnyttjas av mililärflygel,
vars verksamhel bedrivs under speciella operativa betingelser. Flygvapnel
behöver för sin övningsverksamhel lillgång till luftrum där man ostörd av civil
traflk kan bedriva t. ex, avancerad fiygning och

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 34

luftstridsövningar.
På grund av de militära fiygplanens prestanda blir de erforderiiga områdena och
höjdskikien myckel slora. Den framlida ulvecklingen innebär därför alt behovei
av samordning mellan civil och militär trafik ökar i fråga om luftrummets
utnyttjande, Della lorde bli fallel även om mililärfiygels verksamhet tolall sell
kommer all minskas,

Mol
denna bakgrund beslöl riksdagen (prop, 1973:27, TU 1973:12, rskr 1973:160) att
de civila och militära fiygtrafikledningsorganisalionerna skulle sammanföras i
en gemensam organisalion. Denna skulle i sin lur inordnas i luftfartsverket.
Riksdagen beslöl också alt den fortsatta utvecklingen av nygtrafikledningssyslemet
skulle inriklas på övergång till s, k, yttäckande flygkontroll, Luftmmmet
skulle enligl beslutet organiseras som ett över en viss flyghöjd yttäckande flygkontrollområde,
dvs. allt luftrum över en viss flyghöjd skall vara kontrollerat luftrum. Landet
skall på sikl indelas i två flyginformationsregioner, en för landets södra och
en för landets norra delar med områdeskonlroller i Sturup och Luleå, Enligt
riksdagens beslul har dessulom en central skola för gemensam utbildning av civila
och militära flygtrafikledare inrättats i Stump,

1975
års riksdag beslöt om ny organisalion för luftfartsverket, varvid bl, a. de
organisatoriska konsekvenserna av den integrerade flygtrafikledningsorganisationen
beaktades.

Det
är mot denna allmänna bakgrund som flygtraflkledningskommitlén

-
efter att ha lagt förslag
rörande flygtrafikledningens syslem- och organisationsfrågor samt frågan om
utbildningen av flygirafikledningspersonal

-
har behandlat fiygvädertjänstens
system- och organisationsfrågor. Kommittén har funnit det motiverat all
föreslå vissa ändringar i gällande syslem och organisatoriska former för uiförande
av fiygvädertiänsten.

Den civila flygvädertjänsten
utgör en gren av fiygirafiktiänsten. Denna omfattar i övrigt fiyglrafikledningstiänsl,
fiygräddningstiänst, informalions-tiänsl och teletiänst. Huvuduppgiften för den
civila flygvädertiänsten är att bidra till alt den civila luftfarten kan
bedrivas med säkerhel, regularitet och effektivitet. Chefen för luftfarlsinspeklionen
fastställer de minimikrav som från flygsäkerhelssynpunkt skall ställas på flygvädertiänsten.
Med utgångspunkt i bl. a, dessa krav beslutar luftfartsverket i samråd med
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) om den närmare ulformningen
av flygvädertjänsten. För den fackmässiga ulformningen och utförandet av den civila
flygvädertiänsten svarar SMHI. Huvuddelen av luftfartsverkets kostnader för flygvädertiänsten
ulgörs av del belopp som anvisas under sjätte huvudtitelns anslag Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut: Vädertiänst för luftfarten. För
budgetåret 1977/78 har anslagel beräknats till nära 20 milj, kr. Samarbetet
mellan SMHI och luftfartsverket är reglerat i en överenskommelse som f. n. är
föremål för översyn.

Chefen
för flygvapnet leder vädertiänsten och den militärmeleorologiska forskningen
inom försvarsmaklen. Han har vidare att tillgodose försvarsmaktens behov av
meteorologiska uppgifter och meteorologisk expertis.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:5 35

Samarbetel
mellan SMHI och chefen för flygvapnel regleras av en överenskommelse mellan de
båda myndigheterna.

Flygvädertiänslsystemel
är uppbyggt av ett anlal delsystem, nämligen observation, insamling, bearbeining,
distribution och delgivning samt övervakning. Dessa delsystem samverkar i
syfte all piloter, besättningsmedlemmar m. fl. fortlöpande skall kunna erhålla
akluell informaiion om rådande och vänlade meteorologiska förhållanden.
Således produceras bl, a. prognoskartor som visar vind- och lemperalurförhållanden
i olika nivåer samt förekomsten av vissa för luftfarten särskill betydelsefulla
meteorologiska fenomen såsom turbulens och isbildning. Vidare framställs regelbundet
s, k, flygplalsprognoser (TAF), sträckprognoser, områdesprognoser och
landningsprognoser m, m.

Den civila
fiygvädertiänsten sköts som nämnts av SMHI, Verksamheien är uppdelad på
central, regional och lokal nivå. På regional nivå finns fem s, k, fiygvädertiänster
klass I. Dessa är lokaliserade lill Arlanda, Bromma, Slumps,
Torslanda och Sundsvall/Härnösands fiygplatser, 1 Jönköping, Karlstad, Visby,
Umeå och Kiruna finns s. k, fiygvädertiänster klass III, För civil fiygvädertiänst
finns totalt 194 befallningar inrättade varav 30 centralt.

Den
militära vädertiänsten inom hela försvarsmakten leds av chefen för flygvapnel.
1 flygstaben flnns ett centralt vädertiänslorgan (MVC) inrättat. På regional
nivå finns två regionala vädercentraler och en iredje är under uppbyggnad.
Vidare finns lokala väderenheter vid varje fiygflollilj saml vid vissa enheter
inom armén, marinen, flygvapnet och försvarets materielverk, Anlalel
befattningar inom den militära vädertiänsten är 212, Den organisatoriska
uppbyggnaden av den militära vädertiänsten har påtagliga likheter med den civila,
men tiänstens uiformning påverkas av de speciella operativa betingelserna för
försvarsmaktens, särskilt flygvapnets, verksamhel.

Innan
jag går närmare in på de olika frågor som aktualiseras av flygtrafikledningskommitténs
förslag vill jag påpeka att alla delfrågor formellt inte lorde behöva underslällas
riksdagens prövning. Jag har emellertid av flera skäl ansell det motiverat att
i det här sammanhanget ge en relativt fullsländig beskrivning av flygvädertiänstens
system och organisalion. Jag vill också nämna att jag har samrått särskilt med
chefen för försvarsdepartementet i de frågor som berör den militära vädertiänsten.

Flyglrafikledningskommitléns
förslag innebär all ett anlal åtgärder av huvudsakligen
rationaliseringskaraktär - mol bakgrund av fortsall hög eller förbätirad
flygsäkerhet - skall vidlas i syfte all effektivisera den totala flygvädertjänsten.
Kommittén har funnii att produktion av översiktligt meteorologiskt
bakgrundsmaterial bör ske centralt vid SMHI, gemensamt för all vädertiänst saml
att - med hänsyn lill de militära kravens särart - den militära produklionen på
regional och lokal nivå bör bibehållas i princip oförändrad. Huvuddelen av den civila
flygvädertiänsten bör bedrivas i regioncentraler på Arianda,
Göteborg-Landvetter, Sturups och Sund-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 36

svall/Härnösands
flygplalser. Regionceniralerna skall liksom de nuvarande fem klass 1 flygvädertjänsterna
vara inordnade i SMHl:s organisalion. Vidare föreslår kommittén all integrerade
delgivningsorgan - AIS/MET-organ -för tillhandahållande av såväl AIS- som
väderinformation ål civil luftfart skall inrättas dels i anslulning till de
fyra regionceniralerna, dels successivt vid flygplatserna i Luleå, Kiruna och
Visby, Vid övriga flygplalser kommer flygvädertiänsten huvudsakligen att omfalta
observationstiänst saml övervakning och rapportering av vädret. Den manuella
ritningen av observationer vid de nuvarande flygvädertiänsterna klass I
föreslås bli ersatt av central automatisk framslällning, vilkel i princip
innebär alt den av SMHI påbörjade automatiseringen skall fortsätta.
Väderobservations- och flyglra-fikledningsfunklionerna vid flertalet civila
statliga fiygplatser skall enligl förslagel integreras och ulföras av
flygtrafikledningspersonalen.

1
likhet med flertalet remissinsianser anser jag att den systeniinässiga utfornmingen
av flygvädertjänsten som kommittén har föreslagit är väl genomarbetad och
ägnad all ulgöra en principiell grundval för den framlida ulformningen av flygvädertjänsten.
Från några remissinstansers sida har framförts vissa kritiska synpunkler på kommitiéns
förslag lill syslem för flygvädertiänsten. Dessa uppfattningar synes i alll
väsentligt återspegla de olika inlressen som av naluriiga skäl kan följa av del
förhållandel all flera intressenter med sinsemellan olika syften för sin
verksamhet skall samsas i ett gemensamt syslem.

Det
föreslagna systemet, som t>efunnits bäsl bland fem alternativ, är således
enligt min mening - inom ramen för erforderiiga effektivitets-, flyg-säkerhels-
och regularitelskrav - väl avvägt med hänsyn lill de olika kundernas önskemål.
Systemet är vidare utvecklingsbart, vilket är en viklig förutsättning fören
successiv standardhöjning. Del möjliggör också en önskvärd samordning med den
allmänna vädertiänsten på regional nivå. Dessulom ger förslaget förulom alla
effektivitetsvinster även påtagliga kostnadsbesparingar. Luftfartsverket och SMHI
bör därför - med ulgångspunkl i kommitténs förslag som är att betrakta som ett
principförslag - få i uppdrag av regeringen att i samråd med chefen för
flygvapnet - med beaklande av grundläggande säkerhetsbedömningar, utvecklingens
krav, teknologins möjligheler, försvarsmaktens speciella problem, successivt
vunna erfarenheter och tillgängliga ekonomiska resurser - närmare utforma
syslem, meloder och medel för flygvädertiänsten.

Jag
övergår nu lill all närmare kommentera vissa delar av kommitténs sysiemförslag.

Vad
försl gäller frågan om integrering mellan civil och miUtär vädertjänsl anserjag
i likhet med flertalet remissinsianser att kommittén med beaklande av de
skillnader som redovisas i förulsällningar och målsättning för civil resp.
militär luftfart har tagit till vara alla de möjligheler som f n, föreligger till
integrering, nämligen viss funktionsintegrering påcentral nivå. Jag anser samtidigt,
i likhei med bl, a. luftfartsverket, all förulsällningarna för en

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 37

ytterligare
integrering bl, a, som följd av teknologins utveckling och eventuellt
förändrade användarkrav bör prövas fortlöpande. Denna prövning bör formaliseras
och därför ske inom en samarbelsgrupp med företrädare för berörda myndigheler, Arbeisgruppen
bör även kunna behandla andra gemensamma utvecklingsfrågor. Dess förslag får beaklas
inom ramen för myndigheternas planeringsarbete och årligen rapporteras lill
regeringen i lämpligt sammanhang.

1
anslulning härtill bör allmänt setl erinras om stalsmakiernas beslut om integrering
av den civila och militära flygtrafiktjänsten och om bildandet av en gemensam
skola för utbildning av civil och militär fiygirafikledningspersonal. Jag vill
också framhålla att det från samhällsekonomisk synpunkt är angelägel all ta lill
vara de samordningsvinster som följer av att resurserna inom ett fackområde
hålls samman i en organisation. En sådan ordning lorde bl, a. vara väl ägnad
all stimulera lill en fortsatt rationalisering och kvalitetsförbättring av
verksamheten. I sammanhanget kan också nämnas all RRV och SAS/LIN har förordai
en successiv förändring av fiygväder-tiänslsyslemet i riktning mot en mer
centraliserad civil flygvädertiänst,

Förslagel
om en central autoniatlsk framställning av kanor, vilka överförs lill regionceniralerna
med bildsändare, har accepterats av i slort sell alla remissinsianser. SMHI
anser emellertid att systemet bör automatiseras än mer än vad kommittén
föreslagit, varvid t, ex. centralt styrda ritare eller bildskärmar på
regioncentralerna kan komma till användning. För min del vill jag framhålla att
del är angelägel allmänt sett alt berörda myndigheter i samband med
detaljutformningen av de olika komponenterna i systemet, mol bakgrund av bl, a.
den lekniska ulvecklingen och de driftekonomiska konsekvenserna, prövar olika möjligheler
lill systemlösningar.

Kommitiéns
förslag om inrättande av Inlegrerade AlStMET-organ har föranlett en rad
kommentarer av remissinstanserna. Förslagel innebär all inlegrerade delgivningsorgan
för tillhandahållande av såväl AIS- som väderinformalion ål civil luftfart
skall inrättas dels i anslutning lill de fyra regioncentralerna, dels
successivt vid flygplatserna i Luleå, Kiruna och Visby med uppgift att svara
för delgivningstiänsten inom ell tilldelat geografiskt område. Förslaget har i
princip biträtts av bl. a, SMHI, luftfartsverket, chefen för luftfarlsinspeklionen
och pilolföreningen. Vissa remissinsianser är med hänvisning lill bl, a, fiygsäkerhetsaspekter
tveksamma till förslagel, Enligl min mening bör integrerade AIS/MET-organ
inrättas. Fördelarna med del föreslagna systemet är framför alll all en samlad AlS/MET-delgivning
kan tillhandahållas regionalt för alla fiygplatser, inkl, de som inle har traflkled-nings-
och vädertiänslorgan, i en viss region. Genomförandel bör dock ske successivt
med beaklande framför allt av allmänflygets behov av väderbriefing och
grundläggande flygsäkerhetskrav,

I
del här sammanhanget vill jag underslryka all det givelvis ligger inom berörda
myndigheters ansvar att fortlöpande utveckla och anpassa flygvädertiänslsystemel
lill nya krav. Således måsie orsakerna lill haverier eller

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:5 38

tillbud
till haverier inom luftfarten analyseras från bl, a. flygvädertiänsi-synpunkt
och eventuella åtgärder som kan förhindra en upprepning av liknande händelser
omedelbart vidlas. Jag vill också anmäla att en arbetsgrupp inom försvars- och
kommunikationsdepartementen gjort en översyn av ett av ordföranden i försvarels
haverikommission utarbetat förslag lill ny organisalion för utredning av allvariigare
civila och militära luftfartsolyckor. Översynen har resulterat i en
departementspromemoria - Ds K 1977:2 Statens Haverikommission - som har remissbehandlats.
Frågan övervägs f n, inom kommunikationsdepartementet.

Vad
gäller förslaget om all väderobseivations- och irajiklednlngsjiinkiionerna vid jlerialel
flygplalser skall integreras och utJÖras av Jlygirafiklednlngspersonat ulgår
jag i likhet med SMHI ifrån att integreringen sker i sådan takt all vunna
erfarenheter kan läggas lill grund för fortsatta åigärder så all kvaliteten på observalionstiänsten
inle försämras. Införande av automatiska observationer bör härvidlag med
fördel kunna prövas.

Av
vad jag lidigare förordat vad gäller den militära vädertjänslens systemmässiga
utformning följer att de militära vädertiänstfunktionerna även fortsättningsvis
organisaioriskt bör ingå i försvarsmakten.

Beträffande den civila Jlygvädenjänstens
organisalion på regional nivå anser jag - i likhet med kommittén - att
övervägande skäl talar för att de regionala vädercentralerna inordnas i SMHl:s organisalion.
Härvid vill jag särskill framhålla att en samordning av den totala civila
vädertjänsten - allmän vädertiänst och olika slag av särskild vädertiänst - är
angelägen från samhällsekonomisk synpunkl. Den föreslagna organisationen utgör
sålunda en förutsättning för att SMHI skall kunna tillgodose en ökad
efterfrågan på meteorologiska tiänster på regional och lokal nivå. Äv
systemförslaget följer också all luflfarlsverkel med hjälp av sin flyglraflkledningspersonal
bör handha all observationstiänst vid de statliga civila flygplatserna med -
som jag redan tidigare har anfört - beaklande av flygsäkerhelsaspeklerna. Ett sådani
arrangemang, som i och för sig innebäratt observationstiänst kommer att
bedrivas inom såväl SMHI som luftfartsverket, är med hänsyn till påtagliga
rationaliseringsvinster motiverat, Mol bakgrund av de särskilda skäl som har
anförts harjag emellertid inget att erinra mol all SMHI ombesörjer observationsljänslen
på Arianda, Göteborg-Landvetter, Slumps och Sundsvall/Härnösands flygplatser.

Frågan
om Bromma flygplats ställning i flygvädertiänslsystemel fär bli beroende av del
slutliga ställningstagandet lill Bromma som flygplats.

Tre
myndigheter - luftfartsverket, SMHI och flygvapnel - kommer som producenter
och/eller konsumenter att beröras av verksamheien inom flygvädertiänsten. För
att en optimal resursanvändning skall säkerställas krävs att myndighelerna
samverkar. Denna samverkan bör grundas på överenskommelser mellan de tre
berörda myndighelerna. Kommitténs förslag bör härvidlag kunna ulgöra en grund
för överiäggningar om sådana överenskommelser som vad gäller samarbetet mellan
luflfarlsverkel och SMHI bör ge ullryck lör ett kund-leverantörsförhållande.
Jag avser att föreslå re-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:5 39

geringen
att uppdra åt de tre myndigheterna alt i samråd utarbeta förslag lill överenskommelser
som sedan skall underslällas regeringen för godkännande. Förslag lill
nödvändiga förändringar i av regeringen fastställda författningar och
instruktioner bör också utarbetas av de berörda myndighelerna.

Milt
förslag angående flygvädertiänstens framtida utformning ändrar inle det
förhällandet - som gäller redan idag - att ansvarel för vädertiänsten för civil
luftfart las över av försvarsmaklen vid allmän mobilisering eller annan tidpunkt
som regeringen anger. De närmare beslämmelserna för överförande av den civila flygvädertjänsten
lill försvarsmaklen får det ankomma på överbefälhavaren - efter samråd med
luftfartsverket och SMHI - att utforma.

Kommittén
redovisar all antalet befattningar hos SMHI för den civila flygvädertiänsten
som en följd av systemförslaget minskar med ca 100 från 194 lill 96, Av
minskningen är 45 en följd av den redan påbörjade övergången lill automatisk
kartritning. En grundläggande ulgångspunkl vid genomförandet av förslagen bör enligl
min mening vara att de genomförs i sådan takt all personalförändringarna kan
ske med all möjlig hänsyn tagen lill berörd personal. Jag vill här erinra om
kommitténs förslag till omplacering, efter omskolning eller vidareutbildning,
inom ramen för den totala flyg-traflktjänslen, 1 sammanhanget kan nämnas alt
rekryteringsbehovet i samband med inrättandet av de nya AIS/MET-organen är relalivi
stort.

Kommitténs
förslag angående//e/eoTO/ogw/W/rf/;//;,? innebär bl. a, att grundutbildningen
av civila och militära meteorologer i största möjliga ulslräckning skall vara
gemensam. Förslagel har kritiserats av flera remissinstanser. Kritiken grundas
huvudsakligen på att den s. k, "värnpliklsvägen" vid ulbildning lill
meleorolog f. n. inle slår öppen för kvinnor. Dåvarande UKÄ har dock anfört alt
värnpliklsvägen för ulbildning lill meteorolog är ell bra exempel på varvade
studier och perioder av yrkesverksamhet eller praktik. En sådan uppläggning av
utbildningen anses således vara i linje med intentionerna för den nya
högskolan. Samtidigt betonar UKÄ att det är angelägel att frågan om att öppna "värnpliklsvägen"
också för kvinnor undersöks.

Jag
finner all frågan om meleorologulbildning måsle övervägas ytteriigare innan slutlig
ställning kan tas. Samtidigt som genomförandet av övriga delar av kommitténs
förslag påbörjas kan öven'äganden ske inom en arbetsgrupp med företrädare för SMHI,
chefen för flygvapnel och UHÄ och i nära samarbete med andra berörda myndigheler
saml personalorganisationerna. En sådan arbetsgmpp bör pröva frågan om meleorologulbildning
med utgångspunkt i flyglrafikledningskommitléns förslag och däröver avgivna
remissvar. I sammanhanget bör också beaklas de, inom Beredningen för det
fortsatta arbelel om kvinnan i försvaret. BKF,(Fö 1975:01), pågående
övervägandena om att vissa tiänster i försvarsmaklen skall kunna besättas med
kvinnor, .arbetsgruppen bör redovisa sina resultat för regeringen senast vid uigången

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:5 40

av
år 1978, Det lorde därefier ankomma på regeringen att ta slällning i frågan.

Slutiig
slällning lill frågan om blivande delgivare, som inie förvärvat en mera
kvalificerad flygoperaiiv erfarenhet, skall ges ulbildning lill privat-fiygarcerlifikat
bör få las av luftfartsverket och SMHI i samråd.

Kommittén
har beräknai all kostnaderna jÖr den civila tlygvädertjänsten kommer att minska
väsentligt som följd av det föreslagna systemet. För år 1974 skulle kostnaderna
minska med ca 4,2 milj. kr, från ca 17 milj, kr, till ca 12,8 milj. kr.
motsvarande ca 25 %. Vad beträffar kostnaderna .för att genomJÖra förslagen har
kommittén beräknai del samlade investeringsbehovet lill ca 17 milj, kr, i 1974
års prisläge. Investeringarna fördelar sig med ca 3 milj. kr, på central nivå,
med ca 6 milj, kr. på regional nivå och med ca 8 milj. kr. på lokal nivå. Jag
anser inle anledning finnas all i förevarande sammanhang la särskild slällning lill
dessa beräkningar. Uppbyggnaden av systemet får anpassas lill de ekonomiska
ramar som kan komma i fråga i den årliga budgetprövningen, varvid bl, a, den
faktiska trafikutvecklingen, förändringar i efterfrågan på fiygvädertiänst saml
fiyg-säkerheiens krav m, m. får vägas in i sedvanlig ordning.

Kommittén
anser vad gäller kostnadsfördelningen att alla kostnader för den allmänna vädertjänslen
skall bestridas av allmänna medel och alt avnämare av särskild vädertiänst, t,
ex, flygvädertiänst, skall beiala alla till denna hänförbara särkostnader jämle
skälig andel av gemensam adminislralion och indirekta kostnader enligl gängse koslnadsberäkningsmeioder.
Luflfarlsverkel anser alt beräkning av kostnader och ersättningar för den civila
flygvädertiänsten skall ske med utgångspunkt i en konsekveni genomförd särkoslnadskalkyl
för att sambanden mellan prestation och kostnader inom flygvädertiänsten skall
kunna upprätthällas. Statskontoret och RRV anseratt prissättningen förden
särskilda vädertjänslen vid SMHI bör grundas på principen om full
kostnadsläckning.

Med
stöd av regeringens bemyndigande harjag den 15 mars i år lillkallal en särskild
utredare med uppdrag all göra en översyn av SMHl:s verksamhel och organisation.
Utredaren skall enligt sina direktiv bl, a, belysa verksamhetens finansiering
och prissättningsfrågorna. I avvaktan på utredarens förslag är Jag f. n. inte
beredd all ta ställning lill koslnadsfördelningsfrågan saml lill principerna
för kostnadsberäkning och avgiftssätlning.

Jag vill
emellertid i della sammanhang påpeka att luftfårtsverkel - mol bakgrund av
verkets slällning som affärsverk - enligl ultalande i prop. 1967:57 angående
riktlinjer för luftfartsverkets verksamhel och organisalion bör ha stor frihet
alt handla självständigt när det gäller bl. a. fiygväder-tiänslfrågorna.
Vägledande bör vara vad som från aflarsverkssynpunkler kan befinnas mest
ändamålsenligt. Flygvädertiänstens slora omfattning jämfört med övrig särskild
väderyänst och därmed dess belydelse för SMHLs lotala verksamhel bör också vara
vägledande vid ställningstagandet lill pris-sältningsfrågan, I den tidigare
föreslagna överenskommelsen mellan luft-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:5 41

fartsverket
och SMHI bör även principema för kostnadsfördelningen behandlas. Frågan om hur
luftfartsverket i sin lur skall läcka sina kostnader för fiygvädertiänsten bör
som tidigare prövas i anslulning till ställningslagande lill luftfarlsiaxan,

I
fråga om genomjörandet av JÖrslagen ansluterjag mig i princip lill vad kommittén
har förordai. Det nya systemet bör alltså genomföras successivt. På så sätt
underlättas, som jag har nämnt lidigare, de personalförändringar som följer av
systemomläggningen. Ell successivt genomförande av förslagen torde också
förbättra fömtsättningarna för att uppnå optimala systemlösningar. Allmänt bör
också gälla att rationaliseringsmöjligheterna hos den ena myndigheten inte får uinyttjas
så alt de leder lill anspråk på resursökningar hos den andra. Jag förutsätter dessulom
all genomförandel sker i nära samarbeie med personalorganisationerna på såväl
lokal, regional som central nivå saml att effekterna av genomförda åtgärder
fortlöpande följs upp och redovisas i lämpligt sammanhang.

Kommittén
har föreslagit all en särskild delegation skall tillkallas med uppgift att
förbereda och utföra detaljplaneringen av de personalförändringar som följer av
sysiemomläggningen. I delegationen bör enligl kommittén ingå företrädare för
luftfartsverket, SMHI och personalorganisationema under ledning av en opartisk
ordförande.

Det
ansvar som kommittén anser att en sådan delegalion skall ha i genomförandeprocessen
åvilar givetvis även de myndigheter som föreslås få i uppdrag all genomföra
förslagen. De för genomförandel ansvariga myndighelerna skall dessutom enligl
vad Jag har framhållil tidigare arbeta i nära samarbete med
personalorganisationerna. Flyglrafikledningskommitléns betänkande lämnades i
början av år 1975 och remissbehandlingen avslutades under samma år. Delta
innebär alt den arbelsräitsreform. som ger de anställda ökat medbestämmande
och som trädde i kraft den I januari i år. inle kunde beaktas vare sig av
kommittén eller av remissinsianserna. Mot denna bakgrund och med hänvisning till
vad jag har anfört om förslagens genomförande anserjag all en delegalion med de
uppgifter som kommittén föreslagit inle skulle vara lill gagn vare sig för
personalen eller för myndighelerna. Jag förordar därför all en sådan delegalion
inte tillkallas. För genomförandet av organisationsförändringen utgår jag ifrån
att berörda myndigheler och personalorganisationer tar initiativ till
behövliga samverkansformer.

Beträffande
avtaisbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag all föranstalta om all
statens avtalsverk får de förhandlingsuppdrag som behövs.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:5 42

6
Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
godkänna de av mig förordade riktlinjerna för fiygvädertjänstens syslem och organisalion
m, m.

7
Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen all aniaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:5 43

Innehållsförteckning

Propositionens
huvudsakliga innehåll..................... ...... 1

1. Inledning...................................................... ...... 2

2. Nuvarande flygvädertiänst............................... ...... 4

2.1
Allmänt................................................... ...... 4

2.2
Flygvädertjänstens system......................... ...... 5

2.3
Flygvädertiänstens organisation................... ...... 7

3. Fiygtrafikledningskommittén............................. ...... 8

3.1
Allmänna utgångspunkter och
sammanfattning av förslagen 8

3.2
Iniressenlkrav........................................... .... 10

3.2.1
Allmänt............................................ .... 10

3.2.2
Civil luftfart...................................... .... 10

3.2.3
Militär luftfart.................................... .... 12

3.3
Kommitiéns förslag lill fiygvädersystem.......... .... 13

3.4
Kommitténs förslag till
organisation av flygvädertiänsten, 17

3.5
Personal- och utbildningsbehov.................... .... 20

3.6
Kostnader och finansiering m.m.................... 22

3.7
Förslagels genomförande............................ 23

4.
Remissyttrandena.......................................... .... 24

5.
Föredraganden.............................................. .... 32

6.
Hemställan................................................... .... 42

7.
Beslul.......................................................... .... 42

Innehållsförteckning........................................... .... 43

opaginerad Kontrollera mot PDF

rjOTAB S.MQg
Siockholm 1977

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

15 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (15)

15 kopplingar i 12 dokument.

  1. Bet. 1980/81:TU27 om Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m.m. (prop. 1980/81:149) s. 11 i texten
  2. Prop. 1980/81:149 om Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts verksamhet och organisation s. 2 · s. 12 · s. 19 i texten
  3. Bet. 1978/79:TU11 med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt avser utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1979/80 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde… s. 40 i texten
  4. Bet. 1977/78:TU5 med anledning av propositionen 1977/78:5 om flygvädertjänstens system och organisation m. m. jämte motioner s. 1 · s. 4 i texten
  5. Prop. 1977/78:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1978/79 i texten

Visa alla 12