om försäljningsskatt på motorfordon, m.m.
47 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 33 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1977/78:78, om försäljningsskatt på motorfordon, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1911/IH: 78
Regeringens proposition
1977/78: 78
om
försäljningsskatt på motorfordon, m. m.;
beslutad
den 17 november 1977,
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
PER
AHLMARK
INGEMAR
MUNDEBO
Propositionens
huvudsakliga innehåll
Propositionen
innehåller förslag om att lagen om omsättningsskatt på motorfordon ersätts med
en ny lag om försäljningsskatt på motorfordon. I sak innebär förslaget bl. a.
följande. Skattepliktsgränsen för lastbilar med skåp-karosseri ändras från
tjänstevikten 1 800 kg till totalvikten 3 000 kg. Samtidigt utvidgas det
skattepliktiga området till att omfatta bussar med en totalvikt av högst 3 000
kg. För personbilar införs en nedre viktgräns vid tjänstevikten 400 kg. De
nuvarande undantagen från skatteplikt för s. k. invalidmotorcyklar och
brandbilar slopas. För motorcyklar med en tjänstevikt över 210 kg införs en ny
skattesats, 1 400 kr.
Förslaget
innebär i övrigt väsentligen en författningsteknisk modernisering av
lagtexten.
Lagen
föreslås träda i kraft den 1 april 1978.
1 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 78
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:78
1
Förslag till
Lag
om försäljningsskatt på motorfordon
Härigenom
föreskrives följande.
Allmänna
bestämmelser
1 §
Till staten skall enligt denna lag erläggas försäljningsskatt på motorfor
don.
Under
tid då riksmöte ej pågår kan riksdagens finans- och skatteutskott på förslag av
regeringen bestämma om skattesats eller besluta att skatt enligt denna lag
skall börja eller upphöra att utgå.
2
§ Beteckningar som används i
denna lag har samma betydelse som i fordonskungörelsen (1972:595),
3
§ Riksskatteverket är
beskattningsmyndighet om ej annat följer av andra stycket. Lagen (1959:92) om
förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning skall därvid tillämpas.
Då
skattepliktigt motorfordon införes till landet av annan än den som har registrerats
som importör enligt 6 i; andra stycket erlägges skatt till tullmyndighet.
Därvid gäller tullagen (1973:670) och 46 i; lagen om förfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning.
Skatteplikt
4 §
Försäljningsskatt utgår för
1.
personbil med en tjänstevikt av
mer än 400 kilogram,
2.
buss med en totalvikt av högst
3 000 kilogram,
3.
lastbil med skåpkarosseri och
med en totalvikt av högst 3 000 kilogram,
4.
motorcykel,
om
fordonet icke är eller icke har varit registrerat som fordon av angivet slag
eller har varit registrerat endast i förening med avställning,
I
fall som avses i 16 § andra stycket skall skatt dock utgå även om fordonet är
eller har varit registrerat.
Skattskyldighet
5 §
Skattskyldig är
1.
tillverkaren, för
skattepliktigt motorfordon som yrkesmässigt tillverkas inom landet,
2.
importör som har registrerats
enligt 6 i; andra stycket, för skattepliktigt motorfordon som han för in till
landet,
3.
ägaren, för skattepliktigt
motorfordon som tillverkas inom landet av
Prop. 1977/78:78 3
annan
tillverkare än som avses i 1 och för motorfordon som efter ändring har blivit
skattepliktigt.
6
§ Tillverkare som avses i 5 § 1 skall vara registrerad som skattskyldig hos riksskatteverket
(registrerad tillverkare).
Importör, som inför
skattepliktiga motorfordon för försäljning till återförsäljare, kan
registreras som skattskyldig hos riksskatteverket (registrerad importör).
1
§ Skattskyldighet inträder i fall som avses i 5 § 1 och 2, när motorfordon
levereras till köpare eller tages ut från rörelsen utan samband med försäljning.
I
fall som avses i 5 § 3 inträder skattskyldighet när fordonet föres in i bilregistret
eller efterändring tages upp i registret som fordon av skattepliktigt slag.
Skattesats
8 §
Skatten utgår för personbil, buss och lastbil med 2 kronor och 30 öre per
kilogram tjänstevikt. Överstiger tjänstevikten 1 600 kilogram, utgår ytterii
gare skatt med 290 kronor för varje fullt femtiotal kilogram varmed
tjänstevikten överstiger 1 600 kilogram. Skatten beräknas till helt tiotal
kronor så att överskjutande krontal bortfaller.
Skatten
utgår för motorcykel med 420 kronor om tjänstevikten ej överstiger 75 kilogram,
med 550 kronor om tjänstevikten är högre men ej överstiger 160 kilogram, med
840 kronor om tjänstevikten är högre än 160 kilogram men ej överstiger 210
kilogram, samt i annat fall med 1 400 kronor.
Deklarationsskyldighet
m. m.
9 §
Registrerad skattskyldig skall lämna deklaration till riksskatteverket för
varje kalendermånad (redovisningsperiod). I deklarationen skall redovisas
skatt för de fordon för vilka skattskyldighet har inträtt under perioden.
I
deklaration får skattskyldig göra avdrag för skatt på motorfordon
1.
som har förts in i förteckning
enligt 2§ exportvagnskungörelsen (1964:39) eller som, enligt bevis av
tullmyndighet, av den skattskyldige eller för dennes räkning har förts ur
landet eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att brukas där och
som icke har varit registrerat eller har varit registrerat endast i förening med
avställning,
2. som den skattskyldige har återtagit i samband med
återgång av köp och som icke har varit registrerat eller har varit registrerat
endast i förening med avställning,
3. för vilket försäljningsskatt visas ha påförts
tidigare, i annat fall än som avses i 2 eller
Prop. 1977/78:78 4
4.
vars försäljning har förorsakat den skattskyldige föriust på grund av bristande
betalning från köpare som är yrkesmässig återförsäljare av motorfordon.
Avdrag
som avses i andra stycket 4 får göras med belopp som svarar mot så stor del av
skatten som förlusten visas utgöra av fordonets försäljningspris.
10 §
Deklarationen skall ha kommit in till riksskatteverket inom en månad
efter utgången av den månad som deklarationen avser.
Regeringen,
eller den myndighet regeringen bestämmer, får föreskriva att till deklarationen
skall fogas förteckning över de fordon som omfattas av deklarationen,
11 §
1 fall som avses i 5 § 3 bestämmes skatten för varje fordon för sig.
Skatten skall i sådant fall erläggas inom 30 dagar från den dag den
skattskyldige har fått del av riksskatteverkets beslut om ska*ten.
Återbetalning
av skatt, m. m.
12 §
Har motorfordon, för vilket skatt har erlagts till tullmyndighet, inom ett
år från tiden för angivning till förtullning förts ut ur landet eller förts till
svensk frihamn för annat ändamål än att brukas där och har fordonet ej varit
registrerat eller varit registrerat endast i förening med avställning, skall
tullmyndighet efter ansökan återbetala skatten.
Generaltullstyrelsen
får för särskilt fall medge utsträckning av tidsfristen i första stycket.
13 §
Har länsstyrelse enligt 40 § första stycket vägtrafikskattelagen
(1973:601) befriat fordon från skatteplikt i samband med att fordonet har
registrerats eller, om det har avställts vid registreringen, när avslällningen
har
upphört, skall riksskatteverket till fordonets ägare utbetala ett belopp som
svarar mot försäljningsskatten på fordonet. Har utbetalning gjorts till
fordonsägare för visst fordon, får ny utbetalning för annat fordon göras endast
om detta har förvärvats mer än tre år efter beslutet om förstnämnda
utbetalning, om ej särskilda skäl för fordonsbytet visas föreligga.
Fordonsägares
anspråk på medel enligt första stycket som innestår hos staten får ej utmätas.
Sedan medlen har betalats ut får utmätning ej heller ske, om medlen hålles
avskilda.
14 §
Har med stöd av 13 § för högt belopp utbetalats på grund av att fordonets
ägare har lämnat oriktig eller ofullständig uppgift, är denne skyldig att
återbetala till statsverket vad han oriktigt har erhållit.
Prop. 1977/78:78 5
Åtgärd
i syfte att ta ut oriktigt utbetalat belopp får ej vidtagas senare än fem år
efter utgången av det kalenderår under vilket beloppet har utbetalats.
Särskilda
bestämmelser
15
§ Riksskatteverket får medge
befrielse helt eller delvis från skyldighet att eriägga skatt för motorfordon
som efter ändring har blivit skattepliktigt, om skattskyldigheteninträdersenareäntreårefterdetatt
fordonet första gången fördes in i bilregistret och försäljningsskatten kan
anses oskäligt stor i förhållande till fordonets värde.
16
§ I fall som avses i 3 >}
andra stycket utgår ej skatt om fordonet förtullas under omständighet som för tullpliktig
vara medför tullfrihet med stöd av 7, 11 eller 12 § tullförordningen
(1973:979).
Har
.skattefrihet enligt första stycket medgivits men har förutsättningarna för
tullfrihet upphört, ankommer det på tullmyndigheten att ta ut den på fordonet
belöpande skatten.
17
§ Talan mot
generaltullstyrelsens beslut enligt 12 § och riksskatteverkets beslut enligt 13
eller 15 § föres hos kammarrätt genom besvär.
18
§ Om ansvar i vissa fall för
den som i samband med införsel av skattepliktigt motorfordon i deklaration har
lämnat oriktig uppgift finns bestämmelser i lagen (1960:418) om straff för
varusmuggling.
Denna
lag träder i kraft den 1 april 1978 då lagen (1956:545) om omsättningsskatt
på motorfordon skall upphöra att gälla. 1 samband med ikraftträdandet iakttages
följande.
1.
Den upphävda lagen gäller
fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
2.
Utan hinder av 4 !; utgår försäljningsskatt
när fordon som enligt den upphävda lagen ej har varit skattepliktigt, efter
ändring tages upp i bilregistret efter utgången av mars månad 1978 som fordon
av sådant slag som enligt den nya lagen är skattepliktigt.
3.
Vid beräkning av avdrag enligt
9 § andra stycket, återbetalning enligt 12 § och utbetalning enligt 13 § första
stycket skall med försäljningsskatt likställas omsättningsskatt enligt den
upphävda lagen.
4.
Bestämmelserna i 13§ gäller
endast i de fall länsstyrelsens beslut meddelats efter ikraftträdandet.
5. Förekommer
i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som
har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya
bestämmelsen.
Prop. 1977/78:78 6
2
Förslag till
Lag
om ändring i förordningen (1973:981) om frihet från införselavgift
Härigenom
föreskrives i fråga om förordningen (1973:981) om frihet från införselavgift
dels
att i 1 och 2 ?;!; orden "Kungl. Maj:t" skall bytas ut mot
"regeringen",
dels
att i 1 S andra stycket ordet "förordning" i olika böjningsformer
skall bytas ut mot "lag" i motsvarande form,
dels
att rubriken till förordningen samt 3 S skall ha nedan angivna lydelse.
Lag
om frihet från inFdrselavgift
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
3§
Denna förordning gäller ej in- Denna lag gäWerejförsäljningsskatt
försel-, fettvaru-, kompensations- pä motorfordon, skrotningsavgift, in-
eller prisregleringsavgifter på jord- försel-, fettvaru-, kompensations
brukets eller fiskets områden. eller prisregleringsavgifter på jord
brukets eller fiskets område.
Denna
lag träder i kraft den 1 april 1978.
Prop.
1977/78:78 7
3 Förslag till
Lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343)
Härigenom föreskrives
att 4,9 och 11 §§ bilskrotningslagen (1975:343) skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skrotningspremie
utgår för personbil oc/i sådan med skåp-, stations-vagns- eller personbilskarosseri
utrustad lastbil, vars Ijänstevikt ej överstiger 1800 kilogram, om bilen
avregistreras enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) på grund av skrotningsintyg
från auktoriserad bilskrotare eller kommun som avses i 3 § denna lag.
Skrotningspremie utgår för /. personbil med en ijänstevikt
av mer än 400 kilogram,
2.
buss med
en totalvikt av högst 3 000 kilogram,
3.
lastbil
med skåpkarosseri och med en totalvikt av högst 3 000 kilogram,
om
fordonet avregistreras enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) på grund av
skrotningsintyg från auktoriserad bilskrotare eller kommun som avses i 3 §
denna lag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skrotningsavgift skall eriäggas för personbil och lastbil
i de fall omsättningsskatt skall erläggas för sådan bil enligt lagen
(1956:545) om omsättningsskatt på motorfordon.
9§
Skrotningsavgift skall erläggas för personbil, buss och
lastbil i de fall försäljningsskatt skall erläggas för sådant fordon enligt
lagen (1978:000) om försäljningsskatt på motorfordon.
11§
Bestämmelserna
i lagen (1956:545) om omsättningsskatt på motorfordon med undantag av 4 och 6 §§
samt 15 § andra stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om skrotningsavgift.
Bestämmelserna
i lagen (1978:000) om försäljningsskatt på motorfordon med undantag av 8,13 och
75 §§ äger motsvarande tillämpning i fråga om skrotningsavgift.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 april 1978.
Prop. 1977/78:78 8
4
Förslag till
Lag
om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)
Härigenom föreskrives att 40
i; vägtrafikskattelagen (1973:601)' skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
40!;
Beskattningsmyndigheten
medger efter ansökan av fordonets ägare befrielse från skatteplikt för
1.
personbil med tjänstevikt ej över 1 800 kilogram,
2.
sådan med skåp-, stationsvagns-eller
personbilskarosseri utrustad lastbil med tjänstevikt ej över 1 800 kilogram,
3.
motorcykel.
2.
buss med
toialvikt av h ö gst 3 000 kilogram,
3.
lastbil med skåpkarosseri och med
en totalvikt av högst 3 000 kilogram.
4.
motorcykel.
om
fordonet äges av höggradigt invalidiserad, som innehar körkort för förande av
fordonet och som för sin huvudsakliga förvärvsverksamhet eller för sin
utbildning är varaktigt beroende av fordonet såsom fortskaffningsmedel. Kan
fordonets ägare till följd av sin invaliditet icke erhålla körkort för förande
av fordonet, får beskattningsmyndigheten likväl medgiva befrielse, om ägaren på
grund av sin invaliditet är beroende av fordonet för transport till och från
arbetsplatsen eller utbildningsställei.
Beskattningsmyndigheten
med- Beskattningsmyndigheten med-
ger
efter ansökan av fordonets ägare ger efter ansökan av fordonets ägare
befrielse från
skatteplikt för fordon, som användes uteslutande eller så gott som
uteslutande vid räddningstjänst. Befrielse medges dock ej för personbil och
ej heller för sådan buss eller för sådan med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri
utrustad lastbil som har en skattevikt om högst 3 000 kilogram. Som rädd-
befrielse
från skatteplikt för fordon, som användes uteslutande eller så gott som
uteslutande vid räddningstjänst. Befrielse medges dock ej för personbil och ej
heller för sådan buss eller för sådan lastbil med skåpkarosseri som har en
skattevikt om högst 3 000 kilogram. Som räddningstjänst anses därvid även
verksamhet som
'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:869. 2 Senaste lydelse 1976:337.
Prop. 1977/78:78 9
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
ningstjänst
anses därvid även verk- bedrives av annan än staten eller samhet som bedrives
av annan än kommun, staten eller kommun.
Denna
lag träder i kraft den 1 april 1978.
För fordon, som vid
utgången av mars månad 1978 är befriat från skatteplikt enligt 40 ii första
stycket 2, gäller skattefriheten även efter ikrafiträdandet så länge
förutsättningarna för befrielsen föreligger enligt de äldre bestämmelserna.
Prop. 1977/78:78 10
5
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom
föreskrives att punkt 2 av anvisningarna till 2 § lagen (1968:430) om
mervärdeskatt' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar
lill
2 §
1?
Med omsättning av vara, byggnad eller tjänst förstås enligt denna lag att vara
eller byggnad säljes och att tjänst utföres eller förmedlas (tillhandahålles) mot
vederlag. Med försäljning likställes byte.
Med
omsättning förstås vidare uttag av vara ur verksamhet för annat ändamål än för
försäljning, när rätt till avdrag för ingående skatt föreligger enligt 17 §.
Som omsättning anses i enlighet härmed uttag av vara för den skattskyldiges
eller hans anställdas personliga bruk. Utför den som bedriver byggnadsrörelse
reparations-, underhålls- eller förbättringsarbete på egen fastighet, som icke
användes i rörelsen och ej heller utgör lagertillgång i denna, anses uttag av
byggnadsmaterial och annat material för arbetet som omsättning. Omsättning
föreligger även när den som bedriver handel med begagnade personbilar eller
begagnade motorcyklar i förening med verkstadsrörelse uttager vara ur
verkstadsrörelsen för att tillföras begagnad personbil eller begagnad
motorcykel som utgör omsättningsvara i handeln med begagnade sådana fordon.
Uttag
av byggnad anses som omsättning när uttaget sker ur byggnadsrörelse. Andra
stycket äger därvid motsvarande tillämpning. Byggnad anses som uttagen även om
den behålles av den som driver byggnadsrörelsen utan att användas för
stadigvarande bruk i denna.
Som
omsättning anses icke uttag av maskin eller annan skattepliktig vara med
undantag av skattepliktig personbil eller motorcykel från lager av omsättningsvaror
för användning som anläggningstillgång eller material i den skattskyldiges
skattepliktiga verksamhet.
Som
omsättning anses icke heller skadevållandes avhjälpande av skada. Ersättning
som erhålles för annat omhändertagande än sådant som avses i 11 § 3 anses icke
som omsättning för mottagaren.
Med
personbil förstås enligt denna Med personbil förstås enligt denna lag
även med skåp-, stationsvagns- Xng&ytn lastbil med skåpkarosseri och eller
personbilskarosseri utrustad last- buss, om fordonets totalvikt är högst bil
med tjänstevikt ej över 1 800 kilo- 3 000 kilogram, gram.
Denna
lag träder i kraft den 1 april 1978. De nya bestämmelserna gäller tillhandahållande
av vara eller tjänst efter utgången av mars 1978.
'
Lagen omtryckt 1969:237. Senaste lydelse av lagens mbrik 1974:885. 2 Senaste
lydelse 1974:885.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Förslag till
Lag
om ändring i skattebrottslagen (1971:69)
Härigenom föreskrives
att 1 t; skattebrottslagen (1971:69) skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
¥
Denna
lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt
1.
lagen (1908:128) om
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, förordningen
(1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar,
kommunalskattelagen (1928:370), förordningen (1933:395) om ersättningsskatt,
lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om
skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577)
om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, förordningen
(1970:99) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten, lagen (1977:322)
om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten,
2.
lagen (1941:251) om särskild
2. lagen (1941:251) om särskild varuskatt, förordningen (1943:477)
varuskatt, förordningen (1943:477)
om skatt å vissa
pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt, förordningen
(1953:396) om accis å fettemulsion m, m,, lagen (1953:397) om avgift för fettvaror
som användas för framställning av fettemulsion m, m., lagen (1956:545) om
omsättningsskatt på motorfordon, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen
(1960:253)om tillverkning och beskattning av malt-och läskedrycker, lagen
(1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen
(1961:394) om tobaksskatt, förordningen (1961:653)ombrännol-jeskatt, slämpelskattelagen
(1964: 308), förordningen (1964:352) om gasolskatt, förordningen (1966:21) om
särskild skatt på motorbränslen, lagen (1968:430) om mervärdeskatt, förordningen
(1971:170) om annonsskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen
om skatt å vissa
pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt, förordningen
(1953:396) om accis å fettemulsion m, m., lagen (1953:397) om avgift för fettvaror
som användas för framställning av fettemulsion m. m., lagen (1956:545) om
omsättningsskatt på motorfordon, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen
(1960:253) om tillverkning och beskattning av malt-och läskedrycker, lagen
(1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen
(1961:394) om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännol-jeskatt,
stämpelskattelagen (1964: 308), förordningen (1964:352) om gasolskatt,
förordningen (1966:21) om särskild skatt på motorbränslen, lagen (1968:430) om
mervärdeskatt, förordningen (1971:170) om annonsskatt, lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen
Prop. 1977/78:78 12
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
(1973:37)
om avgift på vissa dryckes- (1973:37) om avgift pä vissa dryckes
förpackningar, vägtrafikskattelagen förpackningar, vägtrafikskattelagen
(1973:601), lagen (1973:602) om sär- (1973:601), lagen (1973.602) om sär
skild vägtrafikskatt, lagen (1973:- skild vägtrafikskatt, lagen (1973:-
1216) om särskild beredskapsavgift 1216) om särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter, bilskrotningslagen för oljeprodukter, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen (1977:306) om (1975:343), lagen (1977:306) om
dryckesskatt, dryckesskatt, lagen (1978:000) om
försäljningsskatt på
motorfordon, 3. lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring i vad avser
obligatorisk försäkring, lagen (1955:469)angåendeomreglering av vissa
ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för
olycksfall i arbete m. m., lagen (1960:77)om byggnadsforskningsavgift,
lagen(1961:300)om redareavgift för sjöfolks pensionering, lagen (1962:381) om
allmän försäkring, lagen (1962:398) om finansiering av folkpensioneringen,
lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift, lagen (1970:742) om
lönegarantiavgift, lagen (1971:282)om arbetarskyddsavgift, lagen (1975:358)om
vuxenutbildningsavgift, lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till
arbetsmarknadsutbildningen.
Lagen
gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som
avses i uppbördslagen (1953:272).
Lagen
tillämpas ej om skatten eller avgiften fastställes eller uppbäres i den ordning
som gäller för tull och ej heller beträffande restavgift, skattetillägg eller
liknande avgift.
Denna
lag träder i kraft den 1 april 1978.
opaginerad Kontrollera mot PDF
7
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.
Härigenom föreskrives
att 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. skall ha
nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
1§'
Förmånsrätt
enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran på
3. skatt eller avgift
enligt förordningen (1908:129) angående en särskild stämpelavgift vid köp
och byte av fondpapper, lagen (1928:376) om särskild skatt å vissa
lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, förordningen
(1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om
försäljningsskatt, förordningen (1953:396) om accis å fettemulsion m. m.,
lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion
m. m., lagen (1956:545) om omsättningsskatt pä motorfordon, lagen (1957:262)
om allmän energiskatt, lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av
malt- och läskedrycker, lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor,
lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt,
förordningen (1961:653) om brännoljeskatt, stämpelskattelagen (1964:308),
förordningen (1964:352) om gasolskatt, förord-
1.
skatt och avgift, som anges i 1
§ första stycket uppbördslagen (1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128)
om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295)
om sjömansskatt och kupongskattelagen (1970:624),
2.
skatt enligt förordningen
(1959:507) om allmän varuskatt och lagen (1968:430) om mervärdeskatt,
3.
skatt eller avgift enligt
förordningen (1908:129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av
fondpapper, lagen (1928:376) om särskild skatt å vissa lotterivinster, lagen
(1941:251) om särskild varuskatt, förordningen (1943:477) om skatt å vissa
pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt, förordningen
(1953:396) om accis å fettemulsion m, m,, lagen (1953:397) om avgift för fettvaror
som användas för framställning av fettemulsion m. m,, lagen (1956:545) om
omsättningsskatt på motorfordon, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen
(1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, lagen
(1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt,
lagen (1961:394)om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskatt,
stämpelskattelagen (1964:308), förordningen (1964:352) om gasolskatt, förord-
' Senaste lydelse 1977:308.
Prop. 1977/78:78 14
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
ningen
(1966:21) om särskild skatt pä ningen (1966:21) om särskild skatt på
motorbränslen, förordningen motorbränslen, förordningen
(1971:170)
om annonsskatt, lagen (1971:170) om annonsskatt, lagen
(1972:266) om skatt på annonser och (1972:266) om skatt på annonser och
reklam, lagen (1972:820) om skatt på reklam, lagen (1972:820) om skatt på
spel, lagen (1973:37) om avgift på spel, lagen (1973:37) om avgift på
vissa dryckesförpackningar, lagen vissa dryckesförpackningar, lagen
(1973:1216) om särskild beredskaps- (1973:1216) om särskild beredskaps-
avgift för oljeprodukter, bilskrot- avgift för oljeprodukter, bilskrot
ningslagen (1975:343) samt lagen ningslagen (1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, (1977:306) om dryckesskatt samt
lagen (1978:000) om
försäljningsskatt
på motorfordon.
4.
skatt enligt förordningen
(1922:260) om automobilskatt, kungörelsen (1951:750) om saluvagnsskatt,
förordningen (1963:116) om trafikomlägg-ningsskatt, traktorskatteförordningen
(1969:297), vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1973:602) om särskild
vägtrafikskatt, kungörelsen (1973:781) om saluvagnsskatt samt lagen (1976:339)
om saluvagnsskatt,
5.
tull samt avgift enligt
kungörelsen (1960:235) om avgift för växtskydds-kontroll vid införsel av växter
och förordningen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,
6.
avgift enligt lagen (1967:340)
om prisreglering på jordbrukets område och lagen (1974:226) om prisreglering på
fiskets område,
7.
avgift, som uppbäres med
tillämpning av lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om
allmän försäkring, m. m., i den mån avgiften icke omfattas av 1.
Förmånsrätten
omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att
redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- och avgiftstillägg eller
förseningsavgift.
Denna
lag träder i kraft den 1 april 1978.
Prop.
1977/78:78 15
8
Förslag till
Lag
om ändring i förordningen (1960:603) om bidrag till vissa
handikappade
ägare av motorfordon
Härigenom
föreskrives i fråga om förordningen (1960:603) om bidrag till vissa
handikappade ägare av motorfordon'
dels
att 7 § skall upphöra att gälla,
dels
att rubriken till förordningen samt 1 § skall ha nedan angivna lydelse.
Lag
om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
Ägare
av bensindrivet motorfor- Ägare av bensindrivet motorfor
don, vilket enligt 6 S första stycket 2 don, vilket
enligt 6 § första stycket
vägtrafikskattelagen (1973:601) är vägtrafikskattelagen (1973:601) är
undantaget från skatteplikt eller för undantaget
från skatteplikt eller för
vilket befrielse från skatteplikt är vilket befrielse
från skatteplikt är
medgiven enligt 40 § nämnda lag, är medgiven enligt 40 första stycket
berättigad till bidrag enligt denna nämnda lag, är berättigad till bidrag
forordning. enligt denna lag.
Denna
lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
' Förordningen omtryckt 1973:886. Senaste
lydelse av förordningens rubrik
1973:886.
2 Senaste
lydelse 1974:869.
Prop. 1977/78:78 16
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-11-17
Närvarande:
statsrådet Ahlmark, ordförande, och statsråden Bohman, Romanus, Turesson,
Gustavsson, Mogård, Olsson, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark,
Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo.
Föredragande:
statsrådet Mundebo
Proposition
om försäljningsskatt på motorfordon.
1
Inledning
Lagen
(1956:545) om omsättningsskatt på motorfordon (OML) har varit i kraft sedan den
1 december 1956. Skatteutskottet (SkU 1975/76:15, rskr 1975/76:68) fann vid en
granskning år 1975 av OML denna svårtolkad och föråldrad i många hänseenden och
menade att bristerna kunde medföra risk för kringgående av lagstiftningen.
Utskottet ansåg därför en översyn av lagen vara angelägen.
1969
års punktskatteutredning (Fi 1970:57)', vars uppgift är att se över gällande
bestämmelser på punktskatteområdet, har i anledning av uttalandet av riksdagen
år 1975 före andra utredningsuppdrag sett över bestämmelserna i OML och
avlämnade i juni 1977 betänkandet (Ds B 1977:3) Omsättningsskatten på
motorfordon. I betänkandet föreslås en författningsteknisk modernisering av
lagbestämmelserna. På några punkter föreslås också materiella ändringar i
dessa. Däremot behandlas i princip inte skattens allmänna inriktning eller storiek.
Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgelts av kammarrätten i Stockholm,
brottsförebyggande rådet, statens trafiksäkerhetsverk (TSV), riksskatteverket
(RSV), kommerskollegium -efter hörande av handelskamrarna i Stockholm, Malmö,
Örebro och Visby -, generaltullstyrelsen (GTS), länsstyrelserna i Stockholms,
Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, vägtrafikskatteutredningen (B 1977:05),
AB Svensk Bilprovning, Svenska kommunförbundet. De handikappades riksförbund.
Motorbranschens riks-
'
Ledamöter är departementsrådet Karl-Ingmar Edstrand, ordförande, (fr o. m. den
12 juli 1976), r d. skattedirektören Einar E:son Thulin, byråchefen Bo Willari
och skattedirektören Ulla Wadell (fr o. m. den 12 juli 1976).
Prop. 1977/78:78 17
förbund.
Motorcykelbranschens riksförbund, Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening,
Sveriges industriförbund och Sveriges köpmannaförbund.
2
Gällande bestämmelser m. m.
Beskattningen
av fordon enligt OML omfattar personbilar, sådana lastbilar med skåp-,
stationsvagns- eller personbilskarosseri, vilkas tjänstevikt inte överstiger 1
800 kg samt motorcyklar. Fordon av sådant slag är skattepliktigt om det inte är
eller tidigare varit registrerat eller varit registrerat endast i förening med avställning.
Om ett fordon av annat slag byggs om till fordon som omfattas av lagen räknas
även sådant fordon som skattepliktigt. Undantagna från skatteplikt är bilar som
är inrättade uteslutande för brandväsendet och motorcyklar, vilka är inrättade
som invalidfordon och konstruerade för en hastighet av högst 30 km/tim.
Skattskyldiga
är tillverkare och importörer av skattepliktiga fordon. Har skatteplikt inträtt
efter ombyggnad av fordon är fordonets ägare skattskyldig.
Omsättningsskatten
träffar i allt väsentligt endast nya fordon. Vid införsel och i
ombyggnadsfallen beskattas dock även begagnade fordon.
Tillverkare
av skattepliktiga fordon skall vara registrerad som skattskyldig hos RSV. Den
som importerar sådana fordon för försäljning till återförsäljare kan efter
ansökan registreras på motsvarande sätt. RSV är beskattningsmyndighet i dessa
fall liksom när skattskyldighet inträder efter ombyggnad av fordon. Då annan än
registrerad importör för in skattepliktiga fordon till riket skall skatt
betalas till tullmyndighet. Har skattefrihet medgetts vid införseln men
förutsättningarna för sådan frihet sedermera upphört, ankommer det på tullmyndighet
att bestämma den på fordonet belöpande skatten.
Lagen
(1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning gäller då RSV är
beskattningsmyndighet, medan tullagen (1973:670) tillämpas då skatten erläggs
till tullmyndighet.
Skattskyldighet
för tillverkare och registrerade importörer inträder när fordon levereras till
köpare eller tas ut från rörelsen utan samband med försäljning. För ägare av
fordon i det s. k. ombyggnadsfallet uppkommer skattskyldighet när fordonet tas
upp i bilregistret som fordon av sådant slag som omfattas av lagen.
Skatten
utgår för personbilar och lastbilar med ett belopp som i kronor motsvarar 230 %
av fordonets tjänstevikt. För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kg
tillkommer därutöver 290 kr. för varje fullt femtiotal kg, varmed tjänstevikten
överskjuter 1 600 kg. Skatten för motorcyklar utgår med fasta belopp i tre tjänsteviktsklasser,
420 kr. om vikten understiger 75 kg, 550 kr. om vikten är högre men inte
överstiger 160 kg samt 840 kr. i övriga fall.
Registrerad
skattskyldig skall för varje redovisningsperiod, som normalt motsvarar
kalendermånad, upprätta deklaration. Redovisningsperiod får
Prop.1977/78:78 18
efter
RSV:s medgivande avse annan tid än månad. Deklaration skall insändas till RSV
inom en månad efter periodens utgång. Den skall innehålla uppgift om den
skattskyldiges leveranser och uttag från rörelsen av skattepliktiga fordon. 1
deklarationen får avdrag göras för fordon som förts in i exportvagns-förteckning
eller av den skattskyldige eller för dennes räkning förts ut ur riket eller
förts till svensk frihamn och som tidigare inte varit registrerat eller varit registrerat
endast i förening med avställning. Avdrag får vidare göras för fordon som vid
införsel till riket eller som i annat fall påförts skatt. Slutligen får avdrag
göras för fordon som tillverkare eller registrerad importör återtagit i samband
med återgång av köp eller vars försäljning förorsakat honom föriust på grund av
bristande betalning från köparen.
För
ägare av registrerat fordon som efter ändring blivit skattepliktigt meddelar
RSV - sedan anmälan om ny registrering kommit in från länsstyrelse- ägaren
beslut om skattepåföring. Skatt skall i sådant fall betalas inom 30 dagar från
den dag den skattskyldige fått del av beslutet.
Återbäring
av omsättningsskatt på motorfordon kan medges i vissa fall. RSV kan således
efter ansökan förordna om återbäring av skatt som eriagts eller skall eriäggas
under förutsättning att länsstyrelsen vid första registreringen funnit att
fordonet är skattefritt enligt 6 § vägtrafikskattelagen (1973:601). Enligt
detta lagrum får regeringen under förutsättning av ömsesidighet förordna om
undantag från skatteplikt för fordon som ägs av person som är anställd vid
främmande lands beskickning eller konsulat i Sverige och som ej är svensk
medborgare. RSV kan också medge återbäring av omsättningsskatt för fordon,
vilket ägs av höggradigt invalidiserad person som för sin huvudsakliga verksamhet
eller för sin utbildning är varaktigt beroende av fordonet som fortskaffningsmedel.
RSV
skall efter ansökan restituera erlagd omsättningsskatt för fordon som av den
skattskyldige eller för dennes räkning förts ut ur riket eller förts till frihamn.
Restitution kan även medges beträffande fordon för vilket skatt erlagts till
tullverket, om fordonet därefter förts ut ur riket eller förts till frihamn. En
förutsättning för restitution är att fordonet inte varit registrerat eller
varit registrerat endast i förening med avställning.
Med
stöd av dispensbestämmelsen i 46 § lagen om förfarandet vid viss konsumlionsbeskattning
samt kungörelsen (1972:40) om befrielse från eller nedsättning av viss indirekt
skatt har RSV medgett befrielse från omsättningsskatt! vissa fall. Framförallt
gäller detta i des. k. ombyggnadsfallen, där RSV normalt inte tar ut skatt om
det ombyggda fordonet innehafts minst tre år av en ägare eller minst två år av
person som är fordonets andre eller senare ägare.
Prop. 1977/78:78 19
3
Utredningens överväganden och förslag
Allmänna
synpunkter
Utredningen
framhåller inledningsvis att dess uppdrag väsentligen varit av teknisk natur,
varför det inte funnits anledning att pröva frågor rörande skattens allmänna
inriktning eller omfattning. Utredningen har emellertid tagit upp två frågor av
mer allmän natur, nämligen om skatten skall utgå efter värde eller efter vikt
och om en viktbeskattning skall grundas på fordonets tjänstevikt eller
totalvikt.
Skatten
är utformad som en viktskatt. Utredningen finner att en övergång till beskattning
efter värde skulle leda till kontrollsvårigheter och svårigheter att bestämma
beskattningsvärdet med ökade administrativa kostnader som följd. Utredningen
förordar därför att en beskattning efter vikt bibehålls.
Beträffande
viktbeskattningens utformning uttalar utredningen att totalvikten i och för
sig kunde vara att föredra framför tjänstevikten som beskattningsunderlag.
Utredningen framhåller dock att fordonsskatten för personbilar beräknas efter
tjänstevikten och att en övergång till totalvikten som underiag för
omsättningsskatten kräver en omfattande justering av skattesatserna vilket
skulle medföra förändringar i skatteuttaget. Utredningen förordar därför, att
tjänstevikten i vart fall t. v. bibehålls som beskattningsunderiag.
En
av utredningens experter, avdelningsdirektör Bertil Olsson, GTS, förklarar i
särskilt yttrande att beskattning efter totalvikt skulle underiätta tullverkets
arbete vid beskattning av bilar som införs av icke registrerade importörer och
för vilka typbesiktningsinstrument, besiktningsinstrument eller typintyg saknas
vid beskattningstillfället. Totalvikten för en bil är i motsats till
tjänstevikten nästan konstant och uppgift om den kan i de flesta fall erhållas
från AB Svensk Bilprovning. Olsson anser därför att begreppet tjänstevikt helt
bör rensas ut ur OML.
Utredningen
har gjort en allmän författningsteknisk översyn av OML. Därvid har lagen
omredigerats och delvis fått ny utformning. Vidare har lagen anpassats till den
nya regeringsformen. Således föreslås bl. a. att bestämmelser om skattefrihet
vid införsel och restitution vid utförsel skall i viss utsträckning regleras
direkt i OML och inte som nu genom hänvisning till förordningen (1973:981) om
frihet från införselavgift.
Utredningen
föreslår vidare att skatten benämns försäljningsskatt på motorfordon.
Kontrollfrågor
Utredningen
har undersökt vilka möjligheter till skatteundandragande som nu förekommer och
därvid funnit att det i huvudsak är fråga om två typer av förfaranden. Det ena
förfarandet innebär att ett fordon byggs om enbart i syfte att undgå
beskattning. Det andra förfarandet består i missbruk
Prop.1977/78:78 20
av
möjligheterna till s. k. förregistrering av fordon. Utredningen har också undersökt
möjligheterna att med hjälp av det centrala bilregistret allmänt sett förbättra
skattekontrollen.
Vad
först angår frågan om ombyggnad i syfte att undgå beskattning anför utredningen
att vissa stationsvagnar med relativt enkla åtgärder kan förvandlas till
lastbilar och därigenom - under förutsättning att de har en tjänstevikt som
överstiger 1 800 kg - undgå skatteplikt. I viss mån kan de nuvarande
beskattningsreglerna också leda till konkurrensstörningar. Utredningen anser
det inte möjligt att komma till rätta med detta problem genom att ändra de rent
tekniska definitionerna av olika biltyper. Däremot anser utredningen alt en
övergång till totalvikt som gräns för skatteplikten för lastbilar- vilket
utredningen förordar av i första hand andra skäl - kan minska möjligheterna
till skatteundandragande åtgärder.
Utredningen
har inhämtat att de tyngsta stationsvagnarna f n. har en totalvikt av ungefär 3
100 kg. Om skatiepliklsgränsen sattes vid denna nivå skulle dessa vagnar
oavsett klassificering bli skattepliktiga. Enligt utredningens mening skulle
detta innebära en alltför stor utökning av det skattepliktiga området.
Utredningen föreslår bl. a. med hänsyn härtill att skattepliktsgränsen sätts
vid totalvikten 2 800 kg. Enligt utredningen elimineras inte det aktuella
problemet med stationsvagnarna helt genom denna lösning, men möjligheterna till
frihet från skatt i dessa fall begränsas. Utredningen avvisar tanken på en
differentierad beskattning a v olika typer av lätta lastbilar.
Experten
Olsson hävdar att utredningens förslag i denna del innebär att endast ett
mindre antal av på marknaden förekommande typer av stationsvagnar med
tjänstevikt över 1 800 kg kommer att bli skattepliktiga när de byggts om till
lastbil. Vid totalviktsgränsen 2 800 kg skulle inte mindre än 52 av 91 olika
typer och årsmodeller av sådana fordon även i fortsättningen falla utanför det
skattepliktiga området vid ombyggnad till lastbil. Olsson föreslår att
problemet löses på så sätt att generell skatteplikt införs för till lastbilar ombyggda
personbilar.
Bussar
kan med relativt enkla medel byggas om till personbilar. Vad ovan sagts om
stationsvagnar gäller enligt utredningen i lika hög grad bussom-byggnadsfallet.
I likhet med vad som gäller för lastbilarna skulle enligt utredningen en
lösning av detta problem vara att göra bussar med total vikt av högst 2 800 kg
skattepliktiga. Då man därigenom skulle komma att utvidga beskattningen till
ett nytt fordonsområde anser utredningen emellertid att en sådan lösning f n.
inte bör övervägas.
Experten
Olsson påpekar att de fordon det här är fråga om, t. ex. Volkswagenbussar, har skåpkarosseri.
Samma slags karosseri används både till bussar, personbilar och lastbilar.
Tjänstevikten torde ligga under 1 800 kg och toialvikten under 2 800 kg. Dessa
bilar är f n. skattepliktiga såväl i personbils- som lastbilsversion. Olsson
föreslår därför att skatteplikt bör införas för bussar som har en totalvikt av
högst 2 800 kg.
Prop. 1977/78:78 21
Ansökan
om registrering av motorfordon skall enligt bilregisterkungörelsen (1972:599)
göras skriftligen av fordonets ägare. Till ansökan skall fogas bl. a. typintyg
eller besiktningsinstrument. Om någon av dessa handlingar inte företes, blir
fordonet obligatoriskt avställt (förregisterat). För sådant fordon
tillhandahålls dock samtidigt registreringsskyltar. Förregistrerat fordon får
brukas endast med stöd av saluvagnslicens eller s. k. körtillstånd. Avslällningen
upphör och registreringen fullföljs först när lypintyg eller besiktningsinstrument
ingetts till bilregistret.
Enligt utredningen kan
skattebestämmelserna härvid kringgås på följande sätt. De uppgifter som krävs
för att få förregistering tas från ett fordon som anskaffats i utlandet. Sedan
registreringsskyltar utkvitterats förs de ut ur riket och monteras på fordonet.
Fordonet förs sedan in genom den svenska tullen. Risken för att fordonet skall
kontrolleras bedöms som liten. Man undgår härigenom att betala tull,
mervärdeskatt och omsättningsskatt. För att registreringen skall kunna
fullföljas krävs sedan en anmälan till länsstyrelsens bilregister, varvid
typintyg eller besiktningsinstrument skall bifogas. För att få det olagligt
införda fordonet slutligt registrerat krävs att någon av de nämnda handlingarna
förfalskas.
Utredningen
har inte kunnat närmare kartlägga omfattningen av nu berörda förfarande men
antar att det inte har stor omfattning. Utredningen anser visserligen att
åtgärder för att minska risken för kringgående av beskattningen är påkallade
men konstaterar att någon möjlighet att komma till rätta med denna fråga inom
ramen för OML inte torde föreligga. Utredningen hänvisar i stället till en
arbetsgrupp som tillsalts under trafiksäkerhetsverkets ledning med uppgift att
utreda möjligheterna att slopa förregistrering av andra bilar än sådana som
tillverkats inom riket eller för vilka typintyg utfärdats.
Vad slutligen angår frågan
om förbättrad skattekontroll med hjälp av det centrala bilregistret har
utredningen i samarbete med TSV:s registeravdelning utarbetat en principskiss till
ett databaserat kontrollsystem. Uppgifter om beskattade och skattebefriade
fordon förs över till magnetband, vilka jämförs med motsvarande uppgifter om
nyregistrerade fordon. Utredningen anser att det beskrivna kontrollsystemet på
försök bör prövas under förslagsvis två år och att RSV får i uppdrag alt lägga
fram närmare förslag om försökets utförande och kostnaderna härför. Enligt
utredningen är systemet inte av sådan karaktär att det torde föranleda några
principiella problem med hänsyn till datalagen.
Skattepliktsfrågor
Enligt
gällande bestämmelser föreligger, som nämnts tidigare, skatteplikt inte endast
för personbilar och motorcyklar utan också för lastbilar med skåp-, stationsvagns-
eller personbilskarosseri och med en tjänstevikt som inte överstiger 1 800 kg.
Utredningen påpekar att TSV:s nuvarande tekniska
3 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 78
Prop. 1977/78:78 22
klassificeringsregler
inte ger underiag för att bedöma om visst fordon inryms i beskrivningen av de
lastbilar som är skattepliktiga. Däremot torde beteckningen "skåp" i
huvudsak täcka gruppen "med stationsvagns- och personbilskarosseri
utrustade lastbilar" utom möjligen begravningsbilar. Utredningen föreslår
därför att de skattepliktiga lastbilarna bestäms genom uttrycket "lastbil
med skåpkarosseri", vilket knyter an till gällande tekniska bestämmelser
för fordon. Någon anledning att särskilt ta upp begravningsbilar som
skattepliktiga anser utredningen inte föreligga, särskilt som endast ett mindre
antal sådana bilar f n. torde falla inom det skattepliktiga området.
Utredningen
framhåller vidare att vissa mindre skåpbilar, som i standard-utförande har
tjänstevikter betydligt under 1 800 kg, ofta vid försäljnings-tillfället
försetts med utrustning som medför att fordonet väger över 1 800 kg och inte blir
skattepliktigt. Utredningen anser det otillfredsställande att en skattskyldig
med förhållandevis enkla medel kan direkt påverka skatteplikten för en lastbil
och föreslår därför att gränsdragningen sker efter totalvikt. Enligt
utredningen får man därigenom en mer entydig gräns och manipulationer i de
enskilda fallen i syfte att undgå beskattning förhindras. Dessutom medför ett
införande av totalviktsbegreppet i fråga om lastbilar en anpassning till vad
som gäller enligt de flesta andra bestämmelser som har fordonsvikten som
utgångspunkt, t. ex. vägtrafikskattelagen.
Utredningen
anser inte att nu behandlade förslag i någon större omfattning behöver påverka
det skattepliktiga området. Väsentligen avgörande för denna fråga blir enligt
utredningen viktgränsens bestämmande. Utredningen framhåller att några
generella grunder för omräkning av ett fordons Ijänstevikt till totalvikt inte
existerar. Utredningen har övervägt fyra alternativa totalviktsgränser - 2 500
kg, 2 600 kg, 2 800 kg och 3 000 kg.
Om
viktgränsen sätts vid 2 500 kg uppkommer enligt utredningen endast den effekten
att vissa fordon som nu är beskattade blir skattefria. Med en viktgräns av 2
600 kg uppkommer enligt utredningen inte något skattebortfall. I stället
kommer vissa skåpbilar av märkena Bedford, Ford Transit och Mercedes, som i dag
är skattefria, att bli beskattade. Detsamma gäller Range Rover, en jeepliknande
bil, som är klassificerad som lastbil. Dras viktgränsen vid 2 800 kg utvidgas
det skattepliktiga området till att omfatta även några jeepmodeller. En
viktgräns vid 3 000 kg innebär enligt utredningen att ytterligare en modell av
Bedford blir skattepliktig. Dessutom kommer Chevrolet Blazer att omfattas av
skatteplikten.
Utredningen
anser att totalviktsgränsen bör sättas så att den inte kommer alt innebära
någon väsentlig utvidgning eller minskning av det skattepliktiga området.
Samtidigt bör beaktas det tidigare redovisade önskemålet om en begränsning av
möjligheterna att genom tillfällig ombyggnad av personbil till lastbil undgå
skatt. Inte heller bör bortses från konsekvenserna från konkurrenssynpunkt av
sådana åtgärder. Med hänsyn till anförda synpunkter föreslår utredningen att
viktgränsen dras vid 2 800 kg.
Prop. 1977/78:78 23
Som
tidigare nämnts är bilar som är inrättade uteslutande för brandväsendet
undantagna från skatteplikt. Tidigare var även sjukiransportfordon undantagna
från skatteplikt. Den 1 januari 1974 slopades emellertid detta undantag från
skatteplikten. Huvudskälet härtill var att lättnader i fråga om bilaccisen
fortsättningsvis av framför allt praktiska skäl borde anknytas till vägtrafikskattelagens
bestämmelser om befrielse från vägtrafikskatt. Enligt denna lag finns numera
möjlighet till befrielse från vägtrafikskatt för fordon, som används
uteslutande vid räddningstjänst. Befrielse kan dock inte medges för lastbilar
och bussar med en toialvikt upp till 3 000 kg. För att uppnå överensstämmelse
med vägtrafikskattelagen föreslår utredningen att det nu gällande undantaget
från skatteplikt för brandfordon upphävs. Enligt utredningen innebär detta att
något tiotal fordon per år blir beskattade.
Även
invalidmotorcyklar är enligt gällande bestämmelser undantagna från skatteplikt.
Motsvarande undantag återfinns i vägtrafikskattelagen. Utredningen har genom
uppgifter från bl. a. bilregistret inhämtat att antalet sådana motorcyklar inte
överstiger 20 och att inte något fordon är tillverkat efter 1966. Eftersom
tillverkningen av sådana fordon numera synes ha upphört föreslår utredningen
att undantaget upphävs. Detta innebär inte att möjligheten till skattefrihet
för dessa motorcyklar avskärs helt, eftersom utredningen föreslår alt skalteåterbäring
fortfarande skall kunna ske i de fall då fordonet befrias från vägtrafikskatt
enligt 40 § första stycket vägtrafikskattelagen.
Utredningen har även tagit
upp frågan om en nedre viktgräns för skatteplikten. Utredningen framhåller att
beskattning i vissa fall sker av motorfordon, som inte är konstruerade för att
köras på allmänna vägar, och t. o. m. av vissa fordon som används enbart av
barn på tivolin o. d. Utredningen påpekar vidare att om dessa fordon är
skattepliktiga enligt OML så skall för dem samtidigt eriäggas skrotningsavgift
enligt bilskrotningslagen (1975:343). Genom att fordonen inte tas upp i
bilregistret saknas emellertid möjlighet att erhålla skrotningspremie när de
skrotas. Utredningen föreslår därför att en nedre viktgräns för skattepliktiga
personbilar införs. Utredningen har från bilregistret inhämtat att det f n.
finns endast fem personbilar, alla av äldre årsmodell, med en ijänstevikt under
500 kg registrerade och att av dessa endast en väger under 400 kg. Mot denna
bakgrund föreslår utredningen att personbilar med tjänstevikt under 400 kg inte
skall omfattas av skatteplikten.
Skattskyldigheten
Nu
gällande bestämmelser om att skatten i huvudsak las ut av tillverkare eller
registrerad importör innebär, konstaterar utredningen, att antalet registrerade
skattskyldiga är lågt - ca 50 - och att administrationen är enkel och billig.
Den nuvarande ordningen medför dock vissa svårigheter att kontrollera att skatt
erläggs för alla skattepliktiga fordon. Detta gäller t. ex.
Prop. 1977/78:78 24
vid
tillverkning i mindre omfattning av fordon genom sammansättning av nya eller
gamla bildelar. Utredningen hänvisar i detta sammanhang lill det kontrollsystem
som behandlats tidigare. Därutöver föreslår utredningen att för fordon som
tillverkas inom landet skall skattskyldighet åvila tillverkaren endast om
tillverkningen är yrkesmässig. I övriga fall föreslås fordonets ägare bli
skattskyldig i samband med fordonets registrering. Reglerna om beskattningen
vid import bör enligt utredningen i sak vara oförändrade. Likaså föreslår
utredningen att gällande regler om skattskyldighetens inträde i princip
behålls.
Skattesatser
Utredningen
har inte prövat frågan om skattenivån i stort. Däremot har utredningen
behandlat vissa frågor om mer begränsade justeringar av skatteskalorna.
För
motorcyklar utgår f n. skatt med vissa belopp för tre olika viktklasser. Högsta
skatten, 840 kr., utgår för motorcyklar som väger över 160 kg. Utredningen har
observerat att det idag säljs ett förhållandevis stort antal mycket tunga
motorcyklar. De väger omkring 250 kg och kostar ofta ca 20 000 kr. Skatten för
dessa motorcyklar utgör mindre än 5 96 av priset, vilket innebär att de är
betydligt lägre beskattade än övriga motorcyklar. Utredningen föreslår att
ytterligare en viktklass införs för motorcyklar med en tjänstevikt över 210 kg
och att skatten sätts lill 1 400 kr. för dessa lunga motorcyklar.
Som
tidigare nämnts tas vid import skatt ut även på begagnade fordon. Skattesatserna
är desamma som för nya fordon och påverkas inte av fordonets värde. Enligt
utredningen framstår det i vissa fall som oskäligt alt vid införsel av gamla
fordon ta ut lika hög skatt som för ett nytt fordon. Utredningen föreslår
därför att skatten för fordon, som införs senare än fem år efter utgången av
det år som anges av fordonets årsmodellbeteckning, skall grundas på fordonets
värde. En rimlig avvägning synes enligt utredningen vara att skattesatsen
bestäms till 10 %. Genom hänvisning till 6 § tullförordningen (1973:979) anges
hur beskattningsvärdet skall beräknas.
Enligt
experten Olsson kan utredningens förslag komma att medföra en kraftig ökning av
importen av gamla begagnade fordon, vilket han inte anser önskvärt. Olsson
biträder därför inte utredningens förslag på denna punkt. För att förhindra att
import av gamla, nästan värdelösa fordon, som utgör flyttsaker, drabbas av en
skatt som kanske motsvarar 100 % av fordonets värde eller mer, föreslår
emellertid Olsson att GTS genom en bestämmelse i den föreslagna lagen ges
möjlighet att i sådana fall medge befrielse från eller nedsättning av skatten.
Prop. 1977/78:78 25
Övriga
frågor
Utredningen
har särskilt behandlat frågan om dispens från skattskyldighet i det s. k. ombyggnadsfallei.
Enligt nuvarande bestämmelser i 1 § tredje stycket OML skall full skatt tas ut
även efter ombyggnad av gamla fordon med myckel lågt värde. RSV medger numera,
med stöd av kungörelsen om befrielse från eller nedsättning av viss indirekt
skatt, befrielse från skall om det ombyggda fordonet innehafts minst tre år av
en ägare eller minst två år av person som är fordonets andre eller senare
ägare. Utredningen delar i princip den uppfattning som kommit till uttryck i RSV:s
praxis men föreslåratt RSV genom en särskild bestämmelse ges rätt att helt
eller delvis medge befrielse från skyldighet att eriägga skatt om
skattskyldigheten inträder senare än tre år efter det att fordonet första
gången fördes in i bilregistret och skatten kan anses oskäligt stor i
förhållande till fordonets värde.
Utredningen
har även behandlat vissa problem med diplomatfordon. Vid införsel av sådana
fordon åtnjuts under vissa förutsättningar tull- och skattefrihet. I 12 §
tullkungörelsen (1973:1014) anges att tull skall betalas för fordon för vilket
tullfrihet medgetts, om fordonet överiåtes tidigare än två år efter det att det
angavs till förtullning. I samband därmed tas även mervärdeskatt ut på
fordonet. Däremot tas enligt nuvarande praxis inte omsättningsskatt ut i dessa
fall eftersom fordonet vid överiåtelselillfället är upptaget i bilregistret.
Utredningen anser att en sådan omsättningsskattefri handel bör förhindras och
föreslår att i lagen anges att för fordon, för vilket förutsättningarna för
tidigare medgiven tull- och skattefrihet upphört, skatt skall tas ut även om
fordonet är registrerat.
Utöver
den nu beskrivna möjligheten till skattebefrielse för diplomatfordon finns i OML
bestämmelser som medger rätt till återbetalning av omsättningsskatt för fordon
som blivit befriade från vägtrafikskatt enligt 6 § vägtrafikskattelagen. Enligt
denna bestämmelse får regeringen under förutsättning av ömsesidighel förordna
om undanlag från skatteplikt för vissa diplomatfordon. Har omsättningsskatt
utgått för fordon som på detta sätt befriats från vägtrafikskatt skall RSV,
efter ansökan, förordna om återbäring av omsättningsskatt som erlagts eller
skall eriäggas. Utredningen har inhämtat att denna form av återbäring är
ovanlig.
Vidare
påpekar utredningen att OML i sin nuvarande utformning saknar bestämmelser som
möjliggör krav på återbetalning till statsverket av skatt som återburils för
fordon som försäljs inom viss kortare lid efter återbäringsbeslutet.
Utredningen
finner det främst från principiella synpunkter olämpligt att låta befrielse
efter ömsesidighetsprövning från en typ av skatt på fordon leda till återbäring
av en annan typ av skatt på fordonet utan iakttagande av något ömsesidighetskrav
beträffande den senare skatten. Skattefrihetsbestämmelserna har dessutom
enligt utredningen en utformning som kan medföra missbruk. Av bl. a. dessa skäl
och då denna rätt till återbäring utnyttjas i
Prop. 1977/78:78 26
myckel
ringa omfattning förordar utredningen att bestämmelsen slopas.
Utredningen
behandlar slutligen vissa frågor rörande importerade skrotbilar. Utredningen
hävdar, att endast bilar, som är så illa skadade att det är praktiskt tagel
omöjligt att återställa dem i körbart skick, faller utanför det skattepliktiga
området. Utredningen anser visseriigen att omsättningsskatten i princip inte
bör träffa importerade, utrangerade bilar, som demonteras och skrotas.
Utredningen anser dock inte problemet vara av den omfattningen att en ändring
av reglerna kan anses påkallad.
4
Remissyttrandena
Allmänna
synpunkter
Utredningens
förslag har i stort sett fått ett positivt bemötande av flertalet
remissinstanser. Statens trafiksäkerhetsverk lämnar således förslaget i dess helhet
utan erinran. Kammarrätten i Stockholm har ingen erinran mot de tekniska
bedömningar och de lämplighetsavvägningar som ligger till grund för förslaget. RSy
anser att gällande bestämmelser fungerar i stort sett väl men att den gjorda
översynen var nödvändig.
I
frågan om beskattning skall ske efter fordonets vikt eller värde har endast Sveriges
industriförbund och GTS vänt sig mot utredningens förslag all beskattning skall
ske efter vikt. Industriförbundet anser således att beskattning efter värde
bör prövas ytteriigare. GTS pekar på de praktiska problem som finns vid
beräkning av ett fordons vikt och anser bl. a. därför att det bör övervägas att
basera skatteberäkningen på fordonets cylindervolym. En sådan beräkningsgrund
ligger enligt GTS mer i linje med energi- och miljövårdspolitiska målsättningar
än den nuvarande. ,R5I tillstyrker av bl. a. administrativa skäl beskattning
efter vikt men ifrågasätter om inte speciella tillägg borde utgå när ett fordon
är försett med extremt stark eller särskilt stor motor.
Enligt
såväl gällande rätt som enligt utredningsförslaget administreras skatten av två
verk, RSV och tullverket. GTS anser att tillämpningen av skatleförfattningar
försvåras om dessa administreras av flera statliga organ. Enligt GTS är
svårigheterna särskilt stora för tullverket, när det gäller att fastställa
skatt på privatimporterade personbilar. GTS hävdar att det bör övervägas att
övergå till ett system med endast en beskattningsmyndighet och att ett förslag
häröver utarbetas i samråd mellan berörda myndigheter.
Beträffande
frågan om beskattning skall ske efter totalvikt eller efter tjänstevikt
framförs synpunkter från flera håll. Cranser-om beskattningen över huvud skall
ske efter vikt - att tjänstevikten i så fall bör läggas till grund för denna.
AB Svensk Bilprovning påpekar att variationerna i ijänstevikt för varje
fordonstyp kan vara stora, särskilt för lastbilar, varför skatten för en och
Prop.
1977/78:78 27
samma
fordonstyp kan variera kraftigt om tjänstevikten läggs till grund för
beskattningen. /?5I förordar en övergång lill beskattning efter total vikt. Om -
såsom utredningen föreslår - en totalviktsgräns införs för skatteplikten i fråga
om lastbilar är det enligt RSV också naturiigt att skatten tas ut efter totalvikt
och inte efter tjänstevikt. Kommerskollegium och Motorbranschens riksförbund
förordar att frågan om en övergång till lotalviklsbeskattning blir föremål för ytteriigare
prövning.
Konirollfrågor
Brottsförebyggande
rådet finner alt utredningens förslag till förbättrad kontroll är ägnade att
begränsa möjligheterna lill skatteundandragande och tillstyrker därför
förslaget i dessa delar.
Utredningens
förslag att sätta skatiepliklsgränsen för lastbilar vid lotal-vikten 2 800 kg
och därigenom minska möjligheterna till skaltefrihet i de s. k. ombyggnadsfallen
godtas av Svenska kommunförbundet trots att det medför ökade kostnader för
kommunerna. AB Svensk Bilprovning hävdar att gränsen
2 800 kg inte nämnvärt begränsar möjligheterna till
skattefrihet i dessa fall eftersom de största modellerna av respektive typer av
kombibilar f n. har en totalvikt över 2 800 kg. Enligt RSV minskar möjligheten
att undgå beskattning av stora stationsvagnar avsevärt om en totalviktsgräns
på 2 800 kg eller
3 000 kg införs. RSV anser dock att gränsen 3 000 kg
är att föredra. Kommerskollegium och länsstyrelsen i Stockholms län tillstyrker
utredningens förslag om en viktgräns vid 2 800 kg. /Motorbranschens riksförbund
anser det i och för sig önskvärt att reglerna får en sådan utformning att man
därigenom hindrar förfaranden som innebär ett undandragande av skatt. Detla
innebär dock enligt förbundet inte att en lotalviklsbeskattning enbart för
lastbilar bör införas. I stället anser förbundet all frågan om totalviktsgräns för
lastbilar -liksom för övrigt frågan om en generell totalviktsbeskattning - bör
prövas i ett vidare perspektiv. GTS anser - om skatteberäkningen även i
fortsättningen skall baseras på fordonets vikt - att gränsen för skattepliktiga
lastbilar bestäms till tjänstevikten 2 500 kg.
GTS,
RSV och länsstyrelserna i Stockholms och IWalmöhus län anser på liknande skäl
som anförts beträffande lastbilaratt även vissa bussar bör vara skattepliktiga
och att gränsen för det skattepliktiga området bör sättas så att den
överensstämmer med gränsen för lastbilar.
Enligt
Sveriges industriförbund och Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening saknas
det skäl att begränsa bilföretagens rätt alt förregistrera bilar.
RSV
tillstyrker förslaget om förbättrad skattekontroll med hjälp av det centrala
bilregistret.
Prop. 1977/78:78 28
Skattepliktsfrågor
RSV
delar utredningens uppfattning att den nu gällande definitionen "lastbil
med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri" medför tillämpningsproblem
men ställer sig - liksom GTS - tveksamt till den föreslagna beteckningen
"lastbil med skåpkarosseri". Enligt RSV finns begreppet skåpkarosseri
inte definierat i någon lagstiftning och torde med gängse språkbruk inte
omfatta alla fordonsslag som avses bli beskattade. En lämpligare avgränsning av
det skattepliktiga området kan man enligt RSV:s mening få genom begreppet
"slutet lastutrymme". RSV påpekar dock att detta begrepp torde vara
något för vidsträckt och att vissa fordon därför uttryckligen måste undantas
från skatteplikt.
Remissinstansernas
synpunkter på förslaget till skattepliktsgräns för lastbilar har delvis berörts
i det föregående. Därutöver kan nämnas att Sveriges industriförbund och
Sveriges bilindustri- och bilgrossistförbund tillstyrker en totalviktsgräns
men hävdar att detta inte får innebära en utvidgning av det skattepliktiga
området. Även AB Svensk Bilprovning tillstyrker en totalviktsgräns. Av framför
allt praktiska skäl anser bolaget att beskattningen alltid bör grundas på den
av fabrikanten angivna totalvikten. Bolaget påpekar att viktgränsen, oberoende
av var den dras, sannolikt medför en viss styrning vid anskaffandet av bilar
med en totalvikt som ligger i området kring gränsen och att det inte heller kan
uteslutas att fabrikanterna åsätter sådana fordon en totalvikt som ligger över
gränsvärdet. Först om gränsen dras vid 3 500 kg torde enligt bolaget dessa
effekter kunna minskas mer påtagligt.
Svenska
Kommunförbundet motsätter sig att den nuvarande bestämmelsen om befrielse från
skatt för bilar som uteslutande är inrättade för brandväsendet slopas. I
stället anser förbundet att undantaget bör vidgas och omfatta fordon, som
används uteslutande eller så gott som uteslutande vid räddningstjänst. Denna
utvidgning av undantaget är enligt förbundet motiverad därför att kommunerna
numera genom brandlagen är ålagda att svara även för annan räddningstjänst än
brandsläckning.
De
handikappades riksförbund anser det angeläget att nuvarande undanlag från
skatteplikt för s. k. invalidmotorcyklar bibehålls.
Skattskyldig/tet
Utredningen
har när det gäller skattskyldighetens inträde påpekat att vissa registrerade
skattskyldiga säljer sina bilar i fast räkning till återförsäljare medan andra
levererar bilarna till återförsäljare som i kommission säljer bilarna till
konsumenter. I det förra fallet inträder skattskyldighet när bilen levereras till
återförsäljaren och i det senare när bilen levereras från kommissionären till
en köpare. Utredningen föreslår f n. ingen ändring av bestämmelserna i detta
avseende. RSV ifrågasätter däremot om tillräckliga
Prop. 1977/78:78 29
skäl
finns att behålla denna olikhet i fråga om skattskyldighetens inträde och anser
att en ändring bör övervägas.
Skattesatser
l\4otorcykelbranschens
riksförbund avsiyrker utredningens förslag alt införa en ny viktklass för
motorcyklar med en tjänstevikt över 210 kg. Enligt förbundet kan den nya
viktklassen medföra att fabrikanterna söker "banta" motorcyklarna,
vilket kan antas gå ut över trafiksäkerhetsviiala delar. För att undvika dessa
och andra olägenheter föreslår förbundet - om en ny viktklass skall införas -
alt denna endast skall omfatta motorcyklar med en ijänstevikt över 250 kg.
Utredningens
förslag om skatt grundad på fordonets värde vid import av äldre begagnade
fordon utsätts för kritik av flera remissinstanser. Endast Sveriges
industriförbund delar utredningens uppfattning i denna fråga. RSV motsätter sig
inle förslaget men påpekar att bestämmelsen kommer att medföra tröskeleffekter
som kan ifrågasättas. Kommerskollegium är tveksamt till förslaget, bl. a. därför
att ytterligare en beskattningsgrund införs och benägenheten att importera
äldre begagnade fordon torde öka. Sveriges bilindustri- och bilgrossistförbund
anser att frågan om ett reducerat skatteuttag för äldre begagnade bilar som
importeras bör bedömas i ett större sammanhang. GTS och Motorbranschens
riksförbund avstyrker bestämt förslaget om värdeskatt vid import av begagnade
bilar. Enligt GTS kommer en sådan beräkningsmetod att medföra mycket stora
tillämpningssvårigheter, bl. a. när ett fordons årsmodell och verkliga värde
skall bestämmas. GTS ifrågasätter också om det finns anledning att indirekt
uppmuntra importen av äldre bilar. Motorbranschens Riksförbund hävdar alt
förslaget, om det genomförs, kan komma att försvåra samhällets konsumentpolitik
och alt gällande bestämmelser om trafiksäkerhet och miljökrav kan bli
eftersatta.
5
Föredraganden
Lagen
(1956:545) om omsättningsskatt på motorfordon (OML) har varit i kraft sedan den
1 december 1956. Riksdagen härvid en granskning av lagen år 1975 funnit den
svårtolkad och föråldrad i många avseenden och har därför ansett en översyn
angelägen. En sådan översyn har gjorts av 1969 års punktskatteutredning.
Resultatet har redovisats i betänkandet (Ds B 1977:3) Omsättningsskatten på
motorfordon, vilket har varit föremål för sedvanlig remissbehandling.
Utredningens
arbete och remissbehandlingen har visat att OML i stort sett har en lämplig
utformning. De sakliga ändringar som föreslagits av utredningen eller
remissinstanserna är begränsade. Jag anser därför i likhet med utredningen alt
innehållet i OML i stort sett bör bibehållas men ges en modernare utformning
och på några punkter ändrat sakligt innehåll.
Prop. 1977/78:78 30
Skatten
är f n. utformad som en viktskatt. Utredningen föreslår ingen ändring på denna
punkt, vilket godtas av flertalet remissinstanser. För egen del anser jag all
en beskattning efter fordonets vikt väl överensstämmer med omsättningsskattens
syfte och förordar därför att viklskatten bibehålls, i vart fall t. v.
Enligt
gällande bestämmelser utgör fordonets tjänstevikt beskattningsunderiag.
Utredningen anser att totalvikten i och för sig är ett mer entydigt begrepp än
tjänstevikten men har funnit att en eventuell övergång till totalviktsbeskattning
bör anstå till dess formerna för den framtida fordonsbeskattningen prövas i
ett mera övergripande sammanhang. Flertalet remissinstanser instämmer i
utredningens uppfattning. Endast generaltullstyrelsen (GTS) förordar- om
beskattningen över huvud skall ske efter vikt -att tjänsteviklen skall läggas lill
grund för denna.
Enligt
min mening erbjuder en totalviktsbeskattning vissa fördelar framför en tjänsteviktsbeskattning.
En övergång till totalviktsbeskattning förutsätter dock omfattande justeringar
av skattesatserna. Jag är därför {. n. inte beredd att förorda en beskattning
efter totalvikt. Frågan bör dock närmare undersökas. Jag har erfarit att vägtrafikskatteutredningen
(B 1977:05), som f n. ser över vägtrafikskattebestämmelserna, avser att ta upp
frågan om en övergång till totalviktsbeskattning när det gäller vägtrafikskalten.
Med hänsyn till sambandet mellan dessa frågor bör vägtrafikskatteutredningen ta
upp frågan om en övergång till beskattning efter totalvikt enligt OML.
Utredningen
har föreslagit att gränsen för det skattepliktiga området för lastbilar sätts
vid toialvikten 2 800 kg i stället för som nu vid tjänsteviklen
1
800 kg. Syftet med förslaget är
att minska möjligheterna att uppnå skattefrihet genom att relativt enkelt bygga
om vissa stationsvagnar till lastbilar med ijänstevikt över 1 800 kg. Flertalet
remissinstanser tillstyrker att det skattepliktiga området för lastbilar
bestäms av totalvikten. Delade meningar råder emellertid om var gränsen skall
dras. AB Svensk Bilprovning hävdar att denna måste sättas högre för att
begränsa möjligheterna till skattefrihet medan riksskatteverket (RSV) anser art
en totalviktsgräns vid
2
800 kg eller - vilket verket
föredrar - 3 000 kg kan minska skatteflykten avsevärt. Kommerskollegium och
länsstyrelsen i Stockholms län tillstyrker utredningsförslaget. Sveriges
industriförbund och Sveriges bilindustri- och bilgrossistförbund motsätter sig
en utvidgning av del skattepliktiga området. GTS anser att gränsen bör dras vid
tjänstevikten 2 500 kg. GTS, RSV och länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus
län anser på liknande skäl som anförts beträffande lastbilar att även vissa
bussar bör vara skattepliktiga och att gränsen för det skattepliktiga området
bör sältas så att den överensstämmer med gränsen för lastbilar.
Jag
finner det angeläget att möjligheterna till skatteundandragande genom ombyggnad
av fordon begränsas så långt möjligt. Liksom utredningen anser jag att så kan
ske genom alt det skattepliktiga området för lastbilar bestäms av totalvikten.
Gränsen bör dock enligt min mening dras vid 3 000 kg för att
Prop. 1977/78:78 31
åtgärden
skall få önskvärd effekt.
Jag
tillstyrker vidare några remissinstansers förslag att vissa bussar bör göras
skattepliktiga. De bussar det här är fråga om har skåpkarosseri av samma slag
som används även lill personbilar och lastbilar. F. n. är personbils- och
lastbilsversionerna skattepliktiga. Rättviseskäl talar för att även
bussversionen görs skattepliktig. Gränsen för det skattepliktiga området bör
även för dessa fordon dras vid totalvikten 3 000 kg.
Utredningen
har i samarbete med trafiksäkerhetsverkets registeravdelning utarbetat en
principskiss till ett kontrollsystem. Jag vill nu anmäla att jag har för avsikt
att föreslå regeringen att i enlighet med utredningens förslag ge RSV i uppdrag
att lägga fram förslag om försökels utförande och kostnaderna för detta. I
delta sammanahang vill jag också framhålla vikten av att trafiksäkerhetsverkets
utredning om begränsning av rätten till förregistrering snarast fullföljs.
Genom dessa åtgärder torde de av riksdagen påtalade riskerna för kringgående av
lagstiftningen kunna begränsas avsevärt.
Bilar
som är inrättade uteslutande för brandväsendet är undantagna från skatteplikt
enligt OML. För att uppnå överensstämmelse mellan OML och vägtrafikskattelagen
(1973:601) föreslår utredningen att undantaget i OML för brandfordon upphävs.
Svenska kommunförbundet motsätter sig att undantaget slopas. För egen del
ansluter jag mig till utredningens förslag. Detta innebär visseriigen en viss
utvidgning av det skattepliktiga området, uppskattningsvis något tiotal fordon
per år, men å andra sidan erhålles en önskvärd anknytning till vägrafikskatielagen.
Från
skatteplikt enligt OML är vidare undantagna s. k. invalidmotorcyklar som är
konstruerade för en hastighet av högst 30 km/tim. Utredningen föreslår att
undantaget tas bort, eftersom antalet sådana motorcyklar inte överstiger 20 och
inte någon av dessa är tillverkad efter 1966. Då antalet nyregistreringar av
invalidmotorcyklar torde komma att bli obetydligt biträder jag utredningens
förslag på denna punkt. Jag vill erinra om att möjligheten till skattebefrielse
för dessa fordon inte avskärs helt, eftersom skatteåterbäring även i
fortsättningen bör få ske i de fall då fordonet befrias från vägtrafikskatt
enligt 40 § första stycket vägtrafikskattelagen. Jag vill också påpeka att
andra typer av handikappfordon inte berörs av ändringen.
Utredningen
föreslår att en nedre viktgräns för skatteplikten för personbilar införs och
sätts vid tjänstevikten 400 kg. Vissa mindre fordon, som inte är konstruerade
för att köras på allmän väg, t. ex. fordon som används enbart på tivolin o. d.
kommer då att bli skattefria. Jag delar utredningens uppfattning härvidlag och
föreslår att en sådan nedre viktgräns införs.
För
motorcyklar utgår skatten f n. med fasta belopp i tre tjänsteviktsklasser,
nämligen 420 kr. om vikten understiger 75 kg, 550 kr. om vikten är högre men
inte överstiger 160 kg samt 840 kr. i övriga fall. Utredningen har funnit att
förhållandevis många motorcyklar väger omkring 250 kg och kostar ca 20 000 kr.
Skatten för dessa motorcyklar är relativt sett betydligt lägre än för
Prop. 1977/78:78 32
andra
motorcyklar. Utredningen föreslår därför au en ny viktklass införs för motorcyklar
med en tjänstevikt över 210 kg och att skatten sätts till 1 400 kr. för dessa.
Motorcykelbranschens riksförbund avstyrker förslaget. För egen del anser jag
att rättviseskäl talar för utredningens förslag. Jag förordar därför alt det
genomförs.
Enligt
gällande rätt tas skatt vid import ut efter samma skattesatser på såväl nya som
begagnade fordon. Utredningen anser att det i vissa fall är oskäligt att vid
import av gamla fordon ta ut full skatt och föreslår att skatten vid import av
mer än fem år gamla fordon bestäms till 10 % av fordonets värde. Flera remissinstanser
kritiserar förslaget. Därvid hävdas bl. a. att en sådan beräkningsmetod skulle
medföra mycket stora tillämpningsproblem och att man kan ifrågasätta
riktigheten av att uppmuntra importen av äldre bilar. Dessa invändningar
förtjänar beaktande och jag biträder därför inte utredningens förslag i denna
del.
I
övrigt föreslår utredningen - förutom vissa mindre materiella justeringar - en förfatlningsteknisk
modernisering av lagtexten. Med endast smärre avvikelser tillstyrkerjag
utredningsförslaget i dessa delar. Jag tillstyrker även förslaget alt skatten
skall benämnas försäljningsskatt på motorfordon.
Den
föreslagna nya lagen kräver vissa följdändringar i förordningen (1973:981) om
frihet för införselavgift, bilskrotningslagen (1975:343), vägtrafikskattelagen
och lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Vidare bör skattebrottslagen (1971:69)
och lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. göras
tillämpliga på försäljningsskatten.
Slutligen
vill jag ta upp ytteriigare en fråga. I 1 § förordningen (1960:603) om bidrag till
vissa handikappade ägare av motorfordon finns hänvisningar till vägtrafikskallelagen.
Efter ändringar i sistnämnda lag bör hänvisningarna ändras. Vidare bör 7 §
utgå.
6
Specialmotivering
Förslaget
till lag om försäljningsskatt på motorfordon
1
§. Första stycket innehåller
ett inledningsstadgande med motsvarighet i andra punktskatteförfattningar. I
andra stycket har oförändrad tagils in 1 a § OML.
2
§. Paragrafen motsvarar 1 §
femte stycket första punkten i OML. Den ändring som gjorts är av redaktionell
natur. I utredningens förslag hänvisas även till bilregisterkungörelsen. Genom
en omredigering av 9 § andra stycket 1 kan denna hänvisning tas bort.
3
§. Paragrafen motsvarar 2 §
andra stycket och 5 S OML. Genom hänvisningen i andra stycket till tullagen
behöver reglerna för införsel av skallepliktiga fordon av annan än den som
registrerats som importör hos RSV
Prop. 1977/78:78 33
inte
regleras särskilt, t. ex. när del gäller skattskyldigheten.
4
§. Paragrafens första stycke
motsvarar närmast 1 § andra stycket OML. Skatteplikt för vissa bussar har
införts. Det nya andra stycket har tillagts i förtydligande syfte.
5
§. Paragrafen motsvarar 3 § OML.
Skattskyldigheten för icke yrkesmässigt tillverkade fordon överförs till
fordonets ägare. I övrigt är ändringarna av redaktionell natur. I fråga om
skattskyldigheten vid införsel gäller, på grund av hänvisningen i 3 § andra
stycket, tullagen.
6
§. Bestämmelsen har sin
motsvarighet i 12 § OML. De rent administrativa föreskrifterna i 12 § OML bör
tas in i en tillämpningsförordning.
7
§. Någon principiell ändring
görs inte av bestämmelsen i 2 § OML om tidpunkten för skattskyldighetens
inträde när det gäller registrerade skattskyldiga.
1
tillämpningsförordningen bör liksom hittills anges att skattepliktigt motorfordon
skall anses uttaget från rörelsen den dag fordonet införts i bilregistret
eller, om fordonet samtidigt avställts, då avslällningen upphört. Genom
föreskriften om skattskyldighetens inträde vid uttag från rörelsen blir de
fordon som tas ut från lagret för annat ändamål än försäljning, t. ex. demonstrations-
och leasingbilar, beskattade.
För
skattepliktiga fordon som tillverkats av annan än yrkesmässig tillverkare
inträder skattskyldighet för ägaren när fordonet första gången registreras. Vid
sådan ändring av fordon som medför att fordonet blir skattepliktigt inträder
skattskyldigheten, om fordonet inte är registrerat, när det införs i registret
och annars när det efter registreringsbesiktning tas upp i bilregistret som
fordon av skattepliktigt slag. I en tillämpningsförordning bör anges att det
ankommer på TSV att anmäla alla sådana registreringar till RSV,
8 §. I OML finns föreskrifterna om skattesatser i 4 §.
Såvitt avser personbilar och lastbilar är dessa oförändrade. En ny viktklass
har införts för de tyngsta motorcyklarna. Dessutom har skattesatser motsvarande
dem som gäller för lastbilar införts för bussar.
9 §. Utredningen föreslår i 9 och 10 §§ en viss
systematik för den statliga beräkningen av skatten, dvs. det belopp som fastställelsebeslutet
skall avse. Förslaget har vissa fördelar framför nuvarande ordning. Emellertid
får det anses lämpligare all en sådan systematisk genomgång av punktskatterna,
inklusive omsättningsskatten på motorfordon, görs i samband med en kommande
översyn av lagen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.
Första
stycket motsvarar 14 § första stycket OML.
I
paragrafens andra stycke, som motsvarar 15 § OML, anges de fall där skattskyldig
äger göra avdrag i deklarationen för skatt på vissa motorfordon.
Prop. 1977/78:78 34
I
punkt 1 anges rätten till avdrag för skatten på icke registrerade fordon, som
exporteras av den skattskyldige.
I
punkt 2 regleras rätten till avdrag för icke registrerat eller för registrerat fordon
som återiagits i samband med återgång av köp.
Bestämmelserna
i 15 § b och c OML har sammanförts och intagits som en allmän avdragsregel
avseende fordon som tidigare påförts skatt.
Regeln
i punkt 4 innebär en ändring i förhållande lill OML så lill vida som bestämmelsen
försetts med tillägget att köparen måste vara yrkesmässig återförsäljare av
motorfordon.
10 §.
Första stycket motsvarar 14 § andra stycket OML. Den ändringen har
gjorts att deklarationen skall vara inkommen inom viss tid i stället för insänd
inom samma tid.
I
paragrafens andra stycke har införts en bestämmelse som ger regeringen eller
den myndighet regeringen bestämmer rätt att förordna om att till deklarationen
skall fogas en förteckning över de fordon som omfattas av deklarationen. Sådan
förteckning kan visa sig nödvändig när det gäller det nya kontrollsystemet som
berörts i den allmänna motiveringen.
11
§. Paragrafen motsvarar 26 §
första stycket OML.
12
§. I 24 § OML regleras
återbetalning av skatt för fordon som införts till landet och för vilka skatt eriagts
till tullverket men som sedermera utförts ur landet eller förts till svensk
frihamn. Av 4 § i gällande tillämpningskungörelse framgår att sådan
återbetalning medges om återbetalning av eller befrielse från tull beviljas för
fordonet.
I
denna paragraf har tagits in de bestämmelser om återbetalning av skatt, som det
får anses ankomma på riksdagen att besluta om.
13 §.
Första stycket har sin motsvarighet i 6 § OML. Enligt den nya
bestämmelsen skall riksskatteverket besluta om utbetalning av ifrågavarande
medel.
Lagutskottet
förordade i sitt av riksdagen godkända betänkande (LU 1977/ 78:3, rskr
1977/78:11) att accisåterbäring till handikappad inte skall kunna tas i anspråk
genom utmätning eller annat förfarande. I anledning härav har i paragrafens
andra stycke tagits in ett förbud mot sådan utmätning.
14
§. Denna paragraf motsvarar 7 §
OML men har givits en mer generell utformning.
15 §. Bestämmelsen, som saknar motsvarighet i OML, har
tillkommit för att närmare reglera RSV:s nuvarande praxis för dispens av
fordon.
16 §. Stadgandet i andra stycket, som i OML återfanns
i 25 §, anger vilken myndighet, som skall fungera som beskattningsmyndighet,
när skatt skall utgå på grund av att förutsättningarna för tidigare medgiven
skattefrihet har upphört. Föreskriften är tillämplig endast för fordon, som
införts till riket av annan än registrerad importör. Med hänsyn till att
skattskyldigheten kan
Prop. 1977/78:78 35
uppkomma
relativt lång tid efter införsellillfället, har också i lagen angetts vilken
myndighet som skall ta ut skatten.
17
§. I paragrafen föreslås att
talan mot beslut enligt 12,13 och 15 §g skall föras hos kammarrätt.
18
§. Bestämmelsen motsvarar 28 § OML.
Förslaget
till lag om ändring i forordningen (1973:981) om frihet från införsel-avgift
I
3 § föreslås att förordningen ej skall gälla försäljningsskatt på motorfordon
och skrotningsavgift. I stället föreslås att bestämmelserna om skattefrihet och
återbetalning förs in i lagen om försäljningsskatt på motorfordon.
Förslaget
till lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343)
I
4 och 9 §§ föreslås följdändringar av förslaget till avgränsning av det
skattepliktiga området i 4 § lagen om försäljningsskatt på motorfordon. I 11 §
föreslås endast en redaktionell ändring.
Förslaget
lill lag om ändring i vägtrafikskallelagen (1973:60})
I 40
§ föreslås sådan ändring att befrielse från skatteplikt kan medges för bussar
och lastbilar som är skattepliktiga enligt lagen om försäljningsskatt på motorfordon.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt
I p.
2 av anvisningarna till 2 § föreslås att med personbil skall förstås även sådana
bussar och lastbilar, som är skattepliktiga enligt lagen om försäljningsskatt
på motorfordon. Som en följd härav kommer rätten till avdrag för ingående skatt
på sådana fordon att begränsas i enlighet med 18 § andra stycket lagen om
mervärdeskatt.
7
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att antaga förslagen till
1.
lag om försäljningsskatt på
motorfordon,
2.
lag om ändring i förordningen
(1973:981) om frihet från införselavgift.
Prop. 1977/78:78 36
3.
lag om ändring i bilskrotningslagen
(1975:343),
4.
lag om ändring i
vägtrafikskattelagen (1973:601),
5.
lag om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskart,
6.
lag om ändring i skattebrouslagen
(197):69),
7.
lag om ändring i lagen
(1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.,
8.
lagom ändring i förordningen
(1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon.
Beträffande
förslaget under 2 har samråd ägt rum med chefen för handelsdepartementet och
beträffande förslaget under 3 med chefen för jordbruksdepartementet.
8
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
GOTAB, Stockholm 1977
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
12 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (12)
12 kopplingar i 8 dokument.
- SOU 1999:62 Bilen, miljön och säkerheten s. 132 i texten
- Prop. 1993/94:99 om ny mervärdesskattelag s. 309 i texten
- Prop. 1980/81:109 om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon s. 4 i texten
- Bet. 1977/78:SkU45 Med anledning av propositionen 1977/78:98 med förslag till lag om skatt på vissa resor, m. m. jämte motioner s. 4 · s. 6 i texten
- Bet. 1977/78:SkU21 Med anledning av propositionen 1977/78:78 om försäljningsskatt på motorfordon m. m. jämte motion s. 1 · s. 16 · s. 18 i texten