Sök i Ratio Lex

om statligt engagemang inom handeIsståsindustrin, m.m.

79 sidor, varav 79 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 79 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:87, om statligt engagemang inom handeIsståsindustrin, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87

Regeringens proposition

1977/78: 87

om
statligt engagemang inom handelsstålsindustrin, m. m.;

beslutad
den 12 januari 1978.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoU.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

NILS
G. ASLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att staten, som ett led i omstruktureringen av stålindustrin,
finansiellt medverkar vid bildandet av ett handelsstålbolag. I bolaget avses
ingå stål- och gruvrörelserna i Gränges AB, Norrbottens Järnverk AB och Stora
Kopparbergs Bergslags AB samt Gränges järnvägsrörelse. Förslagen i
propositionen innebär att staten under budgetåren 1977/78 och 1978/79 lämnar
lån av sammanlagt 1 800 milj. kr. tiU det nya handelsstålbolaget. Vidare
föreslås att staten lämnar ett bidrag av 531,3 milj. kr. till Statsföretag AB
och att staten tecknar aktier med 350 milj. kr. i Statsföretag, Av bidraget är
181,3 milj. kr. avsedda för att täcka återstående kostnader för Stålverk 80-projektet.
Återstående 350 milj. kr. av bidraget och aktieteckningen med 350 milj. kr.
avser att möjliggöra för Statsföretag att teckna aktier för 700 milj. kr. i
det nya handelsstålbolaget. Det föreslås vidare att staten lämnar skuldebrev
till Statsföretag och det nya handelsstålbolaget på högst 356 resp. högst 350
milj. kr. för att möjliggöra förvärvet av jämvägsrörelsen m, m. Till amorteringar
och räntor på dessa lån under budgetåret 1978/79 föreslås ett anslag av högst
104 milj. kr.

1
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 87

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-01-12

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesspn,
Gustavsson, Antonsson, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Ullsten, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande:
statsrådet Åsling

Proposition
om statligt engagemang inom handelsstålsindustrin m. m.

1
Inledning

I
februari 1976 beslutade stålbranschrådet att utreda frågan om den svenska handelsstålsindustrins
framlida utveckling och struktur. Utredningens huvuduppgift var enligt
direktiven att göra en företagsorien-terad analys och bedömning av tänkbara
utvecklingslinjer i strukturomvandlingen av den svenska handelsstålsindustrin.
Utredningen skulle vidare ha som riktpunkt att företagen inom branschen skulle
vara företagsekonomiskt bärkraftiga i ett långsiktigt perspektiv.

Som
förutsättning för utredningen gällde vidare att ett nytt stålverk i Luleå
skulle uppföras. Återverkningarna härav för branschen i övrigt skulle belysas.
Utredningen skulle också studera hur utformningen av ett bredbandverk i Gävle
skulle påverka utvecklingsmöjligheterna för övriga delar av handelsstålsindustrin.

Styrelsen
för Norrbottens Järnverk AB (NJA) beslutade under oktober 1976 att skjuta
planerna på ett nytt stålverk på framtiden. Beslutet innebar samtidigt att ett
nytt bredbandverk i Gävle inte blev aktuellt under den tidsperiod som
utredningen hade att studera, dvs, de närmast kommande tio åren.
Utredningsdirektiven ändrades därför så att planerna på ett nytt stålverk och
ett bredbandverk inle längre skulle beaktas. Utredningen, som letts av
professor Lars Nabselh, avlämnade sitt betänkande (SOU 1977: 1516) Handelsstålsindustrin
inför 1980-talet i april 1977.

Såväl
handelsstålsutredningen som den samtidigt arbetande specialstålsutredningen
var i enlighet med sina direktiv företagsekonomiskt orienterade och behandlade
inte de effekter som strukturförändringar kunde få för situationen inom
näringslivet i de regioner och orter där stålindustrin är belägen. För att
komplettera utredningarna i detta hänseende

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 3

samt
för att tillvarata de anställdas och samhällets intressen i dC: diskussioner
om strukturförändringar som hade påbörjats mellan enskilda företag, bildades i
maj 1977 en särskild arbetsgrupp under industridepartementet, stålortsgruppen.
Då den svenska gruvindustrin direkt påverkas av strakturförändringar inom
stålindustrin kom gruppens arbete även att omfatta gruvindustrins problem.
Gruppen är sammansatt av representanter för berörda departement, de anställdas
organisationer samt branschorganisationerna inom stål- och gruvindustrin. Inom
gruppen har utredningar gjorts om näringssituationen i orter och kommuner med stålindustri.
I samband härmed har länsstyrelserna lämnat förslag till åtgärder för att
upprätthålla sysselsättningen i berörda orter.

Omedelbart efter det att handelsstålsutredningens
betänkande hade presenterats började Gränges AB, Statsföretag AB, NJA samt
Stora Kopparbergs Bergslags AB (Stora Kopparberg) överlägga om bildande av ett
gemensamt handelsstålsföretag. Professor Lars Nabseth utsågs att leda dessa
förhandlingar.

FörhandUngarna slutfördes
i november 1977. De berörda företagen föreslår att ett gemensamt handelsstålsföretag,
SSAB Svenskt Stål AB, bildas, där ägarkapitalet är fördelat med 50 % på
Statsföretag och 25 % på vardera av Gränges och Stora Kopparberg. Bolaget avses
överta bl, a. stålverken i Luleå, Oxelösund och Borlänge.

Företagen har träffat bl,
a. ett bolagsbildningsavtal och ett konsortial-avtal, som reglerar samarbetet i
det nya bolaget. Förutsättningarna för bolagets bildande är att statlig
finansiering kan erhållas, dels genom att Statsföretag tillskjuter nytt
aktiekapital på 700 milj, kr,, dels att statliga lån på sammanlagt 3 100 milj.
kr. lämnas tiU Svenskt Stål. Svenskt Stål köper genom särskilt avtal även Gränges
järnvägsrörelse (TGOJ). Härför förutsätts bolaget erhålla ett statligt bidrag
motsvarande köpeskillingen, eller högst 350 milj. kr.

För
att kunna uppfylla sina förpliktelser enligt avtalen har Statsföretag i
skrivelse hemställt dels att företaget erhåller nytt kapital motsvarande nyemissionen
i Svenskt Stål, dels att ett bidrag motsvarande nedskrivningsförluster i NJA
beviljas, dels att företagets möjligheter att inlösa övriga parters aktier i
Svenskt Stål säkerställs, genom att Statsföretag i sådant fall tillföres
erforderliga medel,

NJA
har i skrivelse den 10 februari 1977 hemstäUt om ett bidrag på 181 milj. kr.
för avveckling av Stålverk 80-projektet.

2
Den svenska stålindustrin

2.1
Stålindustri

Till
stålindustrin räknas vanligen anläggningar med produktion i en eller flera av
följande processer:

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 4

Tillverkning av råjärn i
masugnar eller tiUverkning av järnsvamp och järnpulver i direktreduktionsprocesser.
Utgångsmaterialet för jämtill-verkningen är malmråvara.

Tillverkning av råstål.
Flytande råjärn från masugnar omvandlas till råstål i syrgaskonvertrar. Råstål tUlverkas
också i elektrostålugnar och martinugnar med utgångsmaterialen skrot, tackjärn eUer
direktredu-cerat järn.

Bearbetning av råstål till handelsfärdigt
stål. Råstål från stålugnar gjuts eller bearbetas tiU stålämnen, antingen genom
stränggjutning eller genom götvalsning. Stålämnen bearbetas genom valsning eUer
smide till plåt, band, stång, balk, rör m. m. Det handelsfärdiga stålet i dessa
former utgör insatsvaror i främst verkstads- och byggnadsindustri.

Till
stålindustrin räknas normalt inte gjuteriema som dock ifråga om tillverkningsprocesser
är stålindustrin näraliggande. Ett antal stålverk har också tillverkning av
stål- och jämgjutgods.

2.2
Handelsstål och specialstål

Inom
stålindustrin tillverkas en mängd typer av stål som brukar indelas i huvudgmpperna
handelsstål och specialstål. Till handelsstål, som är den dominerande gruppen,
räknas aUt stål med låg kolhalt och ingen eller ringa halt av legeringsämnen.
Vidare kan handelsstål betraktas som en betydligt mer standardiserad vara än
specialstål. Produktion av handelsstål lämpar sig t. ex. för masstillverkning
i samtliga processled, dvs. råjärnstillverkning i masugnar, ståltUlverkning i syrgasprocesser
och valsning i stor skala. Det finns emeUertid också tillverkning av handelsstål
i mindre, huvudsakligen skrotbaserade verk. Försäljningspriset på handelsstål
är också p. g. a. varans standardiserade karaktär betydligt Eägre än på
specialstål.

Inom
specialstålsgruppen finns en mängd olika typer av stål med varierande kemisk
analys, halt av legeringsämnen och egenskaper när det gäller stålets
hållfasthet, motståndskraft mot rost etc, TiU gruppen räknas t. ex. rostfritt
stål, snabbstål, verktygsstål och kullagerstål.

Av
den svenska stålproduktionen i ton räknat är ca 75 % handelsstål och ca 25 %
specialstål. Andelen specialstål i Sverige är hög jämfört med andra länder. Det
svenska handelsstålet avsätts främst på hemmamarknaden, medan specialstålet,
räknat i värde, tiU 75 % exporteras.

De
svenska stålverken är i allmänhet inriktade på antingen handelsstål eller
specialstål, men i en del fall produceras båda typerna. Med utgångspunkt i den
ståltyp som svarar för den största delen av produktionen brukar verken
klassificeras som antingen handelsstålverk eller specialstålverk. Till den
senare gmppen hänför Jernkontoret de verk där specialstålet utgör mer än 25 %
av råstålsproduktionen i ton räknat. Övriga verk betecknas som handelsstålverk.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 5

2.3
Handelsstål

2.3.1
Företag och produktionsenheter

Till
handelsstål räknas i det följande de stålverk där handelsstål svarar för
huvuddelen av avsaluvärdet. Ar 1976 hörde tio företag med sammanlagt elva
produktionsenheter tiU den kategorin. En sammanställning över dessa enheter
bör fogas tUl protokollet i detta ärende som bilaga 1. Handelsstålsprodukter tiUverkas
också vid några av de anläggningar som räknas till specialstålsindustrin, t.
ex. Forsbacka och Fagersta inom Fagersta AB, Hällefors i SKF AB och Sandvik AB.

De i
bilagan uppräknade stålverken ingår i regel i större företag eller koncerner
med andra verksamhetsgrenar.

Oxelösunds
Järnverk ingår sålunda i Grängeskoncernen, som förutom handelsstål också har tiUverkning
av specialstål i Nyby, gruvrörelse i Grängesberg och Stråssa, järnvägsrörelse (TGOJ),
rederi, annan metallindustri, (Gränges Aluminium och Gränges MetaUverken), verkstadsrörelse
m. m. Domnarvet är en del av Stora Kopparberg. I koncernen finns förutom
stålindustri även gruvrörelse på ett antal orter, skogsrörelse, skogsindustri
och kraftindustri. NJA ingår i Statsföretag-gruppen.

Även
de mindre handelsstålverken ingår i andra företag och koncerner. Boxholms AB
är dotterbolag till AB Iggesunds Bruk. Boxholm har förutom stålindustri även
skogs- och sågverksrörelse.

Ståltillverkning
utgör en del av verksamheten i Gullspångs Elektrokemiska AB (GuUspång) som
därutöver har ferrolegeringsverk. Gullspång är dotterbolag tiU GuUspångs Kraft
AB. Halnistads Järnverk ägs av Investment AB Kinnevik som också har stora
ägarandelar i skogsindustriföretaget Korsnäs Marma AB och i Sandvik. Kockums Jernverks
AB tillverkar stålgöt för avsalu men har därutöver en större gjuterirö-relse
samt pressmide. Kockums Jemverk ingår i Beijerinvest AB.

Smedjebackens
Valsverk AB är dotterbolag till Förvaltnings AB RATOS som även har järn- och
stålgrossiströrelse (bl. a. Tibnor-grappen).

Hallstahammars
AB och AB Qvarnshammars Jernbruk är däremot självständiga familjeföretag.

2.3.2
Försäljningsorganisation

Försäljning
av handelsstål till den svenska marknaden sker genom stålverkens egna
försäljningsorganisationer, genom svenska grossistföretag och genom agenter som
företräder utländska stålföretag. Vissa förbrukare importerar dkekt från de
utländska producenterna.

De
stora förbmkama av stål köper i regel direkt från svenska eller utländska
producenter. Detta gäUer t. ex. för varven och bUindustrin;

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 6

den
senare importerar bl. a. tunnplåt. Mindre stålförbrukare med särskilda krav på
kvalitet och utförande på produkterna köper ofta direkt från svenska verk.

De
svenska handelsstålsproducenterna har i regel inte särskilt stora organisationer
för marknadsföring och kundservice. En markant skillnad föreligger här mot
specialstålsföretagen, som har ett omfattande nät av försäljningsbolag, både i
Sverige och i utlandet. De svenska handels-stålsföretagen har främst anlitat
grossister för distributionen. Undantag finns, t. ex. Boxholm, som säljer sitt
stål huvudsakligen genom sin egen försäljningsorganisation. Verkens
exportförsäljning sker i regel genom egna organisationer.

Grossistemas
försäljning domineras av de stora rikstäckande företagen Tibnor AB, Bröderna Edstrand
AB och AB Ahlsell & Ågren. Dessa svarar för Över 75 % av
grossistdistributionen av stål. Totalt svarar grossisterna för ca 40 % av
distributionen till den svenska marknaden. Undantas varven och bUindustrin,
som köper stora kvantiteter direkt från producent, blir grossistandelen över 50
%.

2.4
Branschens utveckling

2.4.1
Råstålsproduktionen i Sverige och omvärlden

Sedan
år 1960 har den totala råstålsproduktionen i Sverige visat en avtagande
ökningstakt. Räknat från konjunkturtopp till konjunkturtopp var den
genomsnittliga årUga tillväxten 8,1 % under åren 1960 65, 3,1 % åren 196570
och 1,8 % åren 197074. Öknmgen av världens totala råstålsproduktion blev åren
196074 i genomsnitt 5,3 % per år. Tillväxttakten under nämnda perioder har
varierat kraftigt mellan olika länder och ländergrupper.

I
det följande skall en jämförelse göras för utvecklingen efter år 1974 det
senaste högkonjunkturåret mellan Sverige, EG och övriga västvärlden
inklusive Japan. Uppgifterna gäller all råstålsproduktion, dvs. både handels-
och specialstål och är hämtade från Jernkon-torets sammanställning den 5
september 1977.

Under
år 1975, det första recessionsåret, sjönk råstålsproduktionen i EG med 20 %, i
övriga västvärlden med 15 % medan den svenska minskningen uppgick tiU endast 6
%. Ar 1976 ökade produktionen i EG och västvärlden medan minskningen fortsatte
i Sverige. Räknat i absoluta tal uppgick 1976 års produktion till ca 85 % av
1974 års produktion för både Sverige och EG.

Under
år 1977 har den svenska stålproduktionen ytterligare minskat. Första halvårets
minskning uppgår till mer än 25 % jämfört med kvantiteten motsvarande tid
föregående år. Vid en jämförelse mellan de sex första månaderna för år 1976
resp. år 1977 blev produktionsminskningen för EG knappt 4 % och för övriga
västvärlden mindre än 1 %.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 7

Denna
utveckling visar att i västvärlden och framför allt i EG anpassades
produktionen under år 1975 till den starkt försämrade efterfrågan. Genom det
statliga lagerstödet kunde dock produktionsnunsk-ningen i Sverige begränsas.

Avsikten med lagerstödet
var att upprätthålla sysselsättningen under lågkonjunkturen i väntan på en
konjunkturförbättring. Eftersom denna uteblev år 1976 fortsatte lagren att öka
trots vidtagna produktionsminskningar. Sedan år 1960 och fram t. o. m. år 1974
har lagren av halvfabrikat göt och ämnen legat på en nivå av cirka 400 000
ton. På två år, åren 1975 och 1976 har lagernivån mer än fördubblats och "överlagren"
beräknas därför av Jernkontoret till minst 400 000 ton. På grund av denna
lagersituation har produktionen starkt skurits ned under första halvåret 1977.
De åtgärder som vidtagits i Sverige under innevarande år är en parallell till
produktionsminskningen på kontinenten år 1975.

2.4.2 Produktion
av handelsfärdigt stål

Den
svenska produktionsutvecklingen av handelsfärdigt stål under 1970-talet har
avvikit från efterkrigstidens nästan oavbrutna expansion år 1958 utgör det
enda undantaget. Produktionsminskning har dels inträffat åren 19711972, då
produktionen två år i följd låg under en tidigare uppnådd produktionsnivå, dels
åren 197576 då produktionen sjönk med sammanlagt 17 % från 1974 års nivå. 1976
års produktion kom därmed att ligga på samma nivå som år 1968. Under första
halvåret 1977 har produktionen minskat med 15 % jämfört med motsvarande tid
föregående år.

Trots de vidtagna
produktionsminskningarna åren 197577 har det skett en kraftig lageruppbyggnad
under dessa recessionsår. Jernkontoret uppskattar med hänsyn till att
marknadsläget för de svenska järnverken är betydligt sämre år 1977 än vad det
var i slutet av år 1972 "överlagren" till mer än 300 000 ton.
Lagerökningen av halvfabrikat under den nuvarande lågkonjunkturen har både
procentuellt och i absoluta tal sålunda varit större än lagerökningen av
färdigprodukter plåt, band, stång, balk, rör m, m.

2.4.3 Sveriges
ståltillförsel

Den
svenska marknaden för stål ökade med 5,8 % per år meUan åren 195165 och med
2,9 % per år tiden 196575. Den genomsnittliga årliga ökningstakten mellan
åren 196974 blev dock endast 1.8 %. Dessa siffror belyser den kraftiga nedgång
i tiUväxten av stålefter-frågan i Sverige som skett sedan år 1951. Trots att tiUväxten
av tiU-förseln och förbrukningen av stål under 1970-talet minskat i Sverige har
importen av stål fortsatt att öka i samma takt som under 1960-talet, dvs. med
trendmässigt 5,5 % per år. Detta har lett tUl att importens andel av

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 8

ståltillförseln
i Sverige vuxit under den senaste tioårsperioden. Totalt sett ökade
importandelen från ca 35 % år 1966 till ca 50 % år 1976. Importandelen under
första halvåret 1977 uppgick tiU 53 % vilket är fyra procentenheter mer än
motsvarande tid föregående år men varierar kraftigt mellan olika
produktgrupper. Resultatet av denna utveckling har blivit att den svenska
stålindustrin förlorat andelar av hemmamarknaden.

Den
svenska stålindustrin ökade markant sina marknadsandelar på exportmarknadema
under 1950- och 1960-talen. Det senare årtiondets trendmässiga exportökning
uppgick tUl 15 % årligen. Denna tillväxt var avsevärt större än förbmkningsökningen
utomlands och även större än den årliga tillväxten av världens handel med stål
under samma period. I slutet av 1960-talet bröts exportökningstrenden. Under
den senaste tioårsperioden har den svenska exporten ökat med i genomsnitt 3 %
årligen medan världshandelns trendmässiga tillväxt uppgått lill drygt 8 % åriigen.

De
senaste årens utveckling av stålefterfrågan och exporten har starkt påverkats
av nedgången i världens fartygsproduktion och den minskade byggnadsverksamheten
i Sverige.

Nedgången
i varvsindustrin har återverkat främst på efterfrågan på grovplåt och
fartygsprofiler. Av dessa produkter har Sverige tidigare haft en icke obetydlig
export grovplåtsexporten har t. ex. varit ca 50 % av produktionen.

Den
minskade byggnadsverksamheten har bl. a. påverkat förbrukningen av armeringsstål.
Denna minskade mellan åren 19721976 med ca 26%. Exportmöjligheterna för denna
produkt har också försämrats. Importen har ökat, även om den f. n. endast
uppgår till 14 Te av förbrukningen.

2.4.4
Lönsamhet

På
stålbranschrådets uppdrag har ÖhrUngs revisionsbyrå utfört en studie av
lönsamheten i svensk stålindustri under åren 197175. Den valda perioden kan
anses återspegla utvecklingen av branschens lönsamhet under en
konjunkturcykel.

Räntabiliteten
på totalt kapital efter skatt har utvecklats för de svenska handelsstålverken
så som framgår av tabellen. På grand av de

Genom-

snitt

1971

1972

1973

1974

1975

1971/75

Handelsstål-

verk
totalt

procent

-0,3

1,0

4,5

6,3

-3,1

1,7

D:o exkl.

NJA
procent

2,0

2,5

6,6

9,3

-0,9

3,9

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 9

speciella
förhållanden som gäUt för NJA under perioden visas resultaten för
handelsstålverken exkl. detta företag.

Som
en jämförelse kan nämnas att den svenska skogsindustrin under samma period hade
en på motsvarande sätt beräknad genomsnittlig räntabiUlet på 6,0%. Materialet
visar dessutom att avkastningen på övriga verksamhetsgrenar i de koncerner som
har stålindustri i samtliga fall varit högre än avkastningen av
stålverksamheten. Det finns klara skillnader i räntabilitet mellan olika
företag och typer av stålverk. Inom handelsstålsindustrin har t. ex. de mindre skrotbaserade
verken haft en genomsiuttlig räntabilitet som väsentligt överstiger den i de
större, malmbaserade verken.

Resultaten
för år 1976 och år 1977 har kraftigt försämrats i samtliga handelsstålverk.

2.4.5
Investeringar

Handelsstålsindustrins
investeringar under perioden 197175 uppgick till ca 480 milj, kr. om året.
Under perioden har NJA genomfört ett större investeringsprogram och de totala
investeringarna domineras därför starkt av NJA. Totalt för branschen beräknas
investeringarna per anställd i genomsnitt ha varit 30 000 kr. per år. Om NJA undantas
blir motsvarande tal 15 000 kr. Investeringsbeloppen kan jämföras med de
planmässiga avskrivningarna för att erhålla en uppskattning av kapitalförnyelsen.
Genomsnittliga investeringar i förhållande till genomsnittliga avskrivningar
ger för branschen som helhet relationstalet 289. Undantas NJA blir relationen
147, dvs. branschen kan sägas ha investerat mer än vad som behövts för att
hålla kapitalet intakt. Om jämförelse görs mellan kalkylmässiga avskrivningar
och investeringar erhålls relationstalen 193 för branschen totalt och 100 för
branschen exklusive NJA. Det bör dock anmärkas atl måttet är mycket grovt och
att priserna på utrustning inom stålindustrin stigit kraftigt under senare år, varför
inga säkra slutsatser kan dras om branschens investeringar motsvarar behoven
av kapitalförnyelse. I investeringsbeloppen ingår dock inte kostnader för
reparationer och underhåll vilka, såvitt gäller stålindustrin, till en del kan
ha karaktär av standardförbättringar. Kostnaderna för reparationer och
underhåll i stålindustrin är av erfarenhet ungefär lika stora som
kapitalinvesteringarna.

3
Utvecklingstendenser inom stålindustrin

3.1
Efterfrågeutvecklingen

International
Iron and Steel Institute har år 1976 gjort en prognos över världens
stålförbrukning åren 1980 och 1985. För världen som helhet beräknas
förbrukningen av stål öka med ca

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 10

4,6
% om året. Prognosen anger betydande skillnader i stålförbrukning mellan enskUda
länder och regioner. I de industrialiserade länderna beräknas
stålförbrukningen sålunda öka i betydligt lägre takt än i utvecklingsländerna.
Medan industriländemas stålförbrukning ökar med 2 3 % om året har
utvecklingsländerna en ökningstakt av 78 %, Denna utveckling avser i allt
väsentligt handelsstål, eftersom specialstålsandelen i världen är relativt
liten ca 10 % i volym räknat.

Länder
i ett industriaUseringsskede har som regel hög stålförbrukning, I Sverige har
utvecklingen under efterkrigstiden varit följande. Mellan år 1951 och år 1965
steg stålförbrukningen i Sverige med ca 6 % om året. Under denna tid hade
landet en hög ekonomisk tillväxttakt med en betydande ökning av
investeringarna inom sådana för stålförbrukningen viktiga sektorer som
byggnadsverksamhet och verkstadsindustri. Efter år 1965 kan ett trendbrott för
stålefterfrågan noteras. Mellan detta år och år 1975 steg förbrukningen av stål
med ca 2,9 %, Efter år 1975 har ökningen av stålförbrukningen varit ännu lägre.

Förklaringen
till denna utveckUng under den senaste tioårsperioden är att investeringarna
ökade i en lägre takt, men också att den s, k. specifika stålförbrukningen
minskade i en takt av 2 % om året. Minskningen av den specifika
stålförbrukningen beror bl, a. på att man använder stål av klenare dimensioner
men med högre hållfasthet. Dessutom har stål i olika konstruktioner ersatts av
andra material, t, ex, lättmetaller och plast. De senaste årens minskade
stålförbrukning i Sverige har dessutom orsakats av tillbakagången inom främst
byggnadsverksamhet och varvsindustri.

Professor
Erik Ruist har för handelsstålsutredningen gjort prognoser om den svenska
stålförbrukningen fram till år 1985. Han beräknar att den låga ökningstakten
skall bestå även för den händelse att Sverige ökar exporten av
verkstadsindustriprodukter så kraftigt som 911 % om året, I det alternativ som
innebär den högsta ökningstakten beräknar Ruist att stålförbrukningen ökar med
högst 2 % om året,

3.2
Försörjning av stål

Handelsstålsutredningen
har mot bakgrund av utvecklingen av stål-efterfrågan och utbyggnadsplanerna
inom stålindustrin gjort en bedömning av vilka länder som i framtiden kommer
att svara för merparten av stålproduktionen. Västeuropa och USA har av
tradition varit stora stålexportörer till länder med liten eUer ingen
stålproduktion. Exempel på sådana länder är Canada, Australien och
utvecklingsländerna. Detta förhållande ändrades i början på 1960-talet då Japan
genom sin starka utbyggnad av ståUndustrui kom att inta en dominerande
ställning bland stålexporterande länder. Under 1970-talet har
utvecklingsländerna ökat sin självförsörjning genom att ersätta tidigare import
med egen produktion. Detta gäller i synnerhet Latinamerika och Fjärran östern.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 11

Som
ett led i den pågående industrialiseringsprocessen satsar f. n, flera
utvecklingsländer på en fortsatt snabb utbyggnad av den inhemska stålindustrin.
Stora utbyggnadsplaner redovisas för bl. a, BrasiUen, Mexico, Venezuela och
Argentina, Stora kapacitetstUlskott planeras också i Iran, Saudi-Arabien,
Indien, Sydkorea och Kina samt i vissa afrikanska länder. Planerna har under de
senaste åren dock reviderats till följd av vikande konjunkturer. Eftersom
stålindustrin är av strategisk betydelse och oftast byggs upp med statlig
medverkan finns det skäl att anta att en stor del av planerna realiseras,

3.3 Marknsndssiluationen
för handelsstål

Kända
utbyggnadsplaner i utvecklingsländer och i länder som nu har liten egen
stålindustri tyder på att många länder kommer att bli självförsörjande på stål
och att flera dessutom kommer att uppträda som stål-exportörer.

På grund av dessa
förhållanden förutser handelsstålsutredningen förändringar i de traditionella ståUndustriländernas
marknadssituation när det gäller handelsstål.

Nya
stålproducerande länder kommer att ha fördelar i konkurrensen med länder med
äldre stålproduktion. Detta beror på såväl låga kostnader för främst arbetskraft
som modernare produktionsutrustning i de nya stålproducerande länderna.

För Västeuropa och USA
medför framväxten av nya stålproducerande länder att vjssa exportmarknader
försvinner och att konkurrensen på återstående exportmarknader hårdnar. För länder
med äldre stålproduktion återstår då det egna landet som främsta marknad.
Dessutom kan särskilda åtgärder komma att krävas för att skydda hemmamarknaden
mot import från de nya stålproducerande länderna. De tendenser mot ökad protektionism
som kan konstateras i USA och de försök till begränsningar av försäljning,
investeringsstopp och importlicenser som görs inom EG kan delvis betraktas som
ett resultat av den djupa lågkonjunkturen inom stålindustrin som nu råder. Men
många bedömare anser att den aktuella stålkrisen är av strukturell art och att
den västeuropeiska stålindustrin måste anpassas till förändrade
marknadsförutsättningar i framtiden.

3.4 Betydelsen
av stordrift och teknisk utveckling

Handelsstålsutredningen
har gjort vissa utredningar rörande betydelsen av stordrift och teknisk
utveckling inom stålindustrin. Utredningens bedömningar kan sammanfattas på
följande sätt.

Tekniken inom
stålindustrin är av relativt gammalt ursprang. Branschen karaktäriseras av
utveckling och förbättring av redan känd teknik i syfte att förbilliga
produktionen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 12

Med
den kända tekniken kan betydande stordriftsfördelar uppnås inom samtliga
processled. Tendenserna har också varit att allt större anläggningar har byggts
för såväl tillverkning av råjärn och råstål som valsning. Det byggs f. n,
masugnar med en kapacitet på 34 milj. ton om året. Syrgaskonvertrar har i
allmänhet en årskapacitet på 1,82 milj. ton. I de valsverk som har de mest
uppenbara fördelarna av stordrift, bredbandverken, är kapaciteten vid nya verk
ca 3,54 milj. ton om året, Kapacitetsnivåema för elektrougnar och
stångstålverk varierar. Det finns s. k. "minimiUs", dvs. skrotbaserade
stålverk med produktion av stångstål, med kapaciteter på 500 000 ton om året.

Den
beskrivna utvecklingen medför att varje ny anläggning innebär ett betydande kapacitetstUlskott,
De största anläggningarna har också byggts i länder med starkt tillväxande
hemmamarknad och goda exportmöjligheter. Japan är här det mest framträdande
exemplet. För länder som är hänvisade tiU en relativt liten, svagt växande
hemmamarknad innebär den nuvarande tekniken nackdelar. För att kunna utnyttja
ekonomin i de stora anläggningarna måste nyinvesteringarna kombineras med
nedläggning av äldre enheter med betydande omställningsproblem som följd. De
stora anläggningarna är mindre flexibla, kostnaderna vid stille-stånd är höga
och det är dyrt att underutnyttja anläggningarna. Transporterna av såväl
råvaror som färdigprodukter blir svårare med större volymer.

En
viss forskning och utveckling kring sådana nya stålprocesser, som inte är
förenade med de här nämnda nackdelarna, pågår f, n, i Sverige.

4
Handelsstålsutredningen 4.1 Allmänna förutsättningar

Med
utgångspunkt i prognoser för den svenska stålförbrukningens tillväxt fram tUl
mitten av 1980-talet har utredningen beräknat den möjliga handelsstålsproduktionen
i Sverige under olika antaganden. Avsättningen antas huvudsakligen ske på den
svenska marknaden och export väntas förekomma endast för speciella produkter.

Två
produktionsalternativ har utarbetats för år 1985, ett maximi-altemativ och ett
minimialternativ. Båda alternativen innebär en större produktion än i dag och
en lägre importandel. Utredningen har förutsatt att de beräknade
produktionsvolymerna skall kunna uppnås om vissa strukturförändringar genomförs
och den svenska stålindustrins konkurrenskraft därmed stärks.

I
maximialtemativet antas att Sveriges relativa kostnadsläge gentemot utlandet
har förbättrats med ca 20 %. Detta ger en bättre konkurrensförmåga på
hemmamarknaden och vissa möjUgheter till export, bl. a. av fartygsmaterial.
Produktionen av handelsfärdigt handelsstål beräknas

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 13

enligt
detta ailemativ öka med 4 % årligen mellan åren 1975 och 1985. I
minimialternativet, enligt vUket ingen förändring av kostnadsläget i
förhållande till omvärlden sker, blir motsvarande produktionsökning 2 % per
år. Den viktigaste orsaken till den lägre ökningstakten är att den nuvarande
exportandelen enligt detta altemativ inte förutsätts kunna bibehållas.
Importandelen minskar emellertid också i förhåUande till dagsläget, vilket
förklaras av att produktionskapaciteten kommer att öka på de områden där den
tidigare inte varit tillräcklig för att täcka den svenska marknadens behov.

4.2
Utredningens förslag till strukturföriindringar

Utredningens
förslag till strukturförändringar är uppdelade på valsverks- och råslålsleden.
Den totala produktionen av handelsfärdigt stål har fördelals mellan de olika
valsverken efter vissa kriterier. TiU dessa hör valsverkens tekniska standard
och deras lämplighet för valsning av olika produkter. Vidare har eftersträvats
fullt utnyttjande av kapaciteten i de producerande verken och en hög grad av
produktspecialisering.

Tillverkningen
av råstål svarar för ca 70 % av kostnaderna för färdiga stålprodukter och de största
möjligheterna till rationalisering finns i detta led. Förslagen till
försörjning med råstål i framtiden baseras på antagandet all fördelarna med
stordrift utnyttjas i den malmbaserade metaUurgin. Den skrotbaserade
tillverkningen av stål har dimensionerats efter den beräknade tillgången på
svenskt skrot.

Den
konkreta innebörden i maximi- och minimialternativen är följande. I båda akernativen
förutsätts att platta produkter produceras enbart i Oxelösund och Domnarvet.
Oxelösund är den ende tillverkaren av grovplät och Domnarvet den ende
tillverkaren av varmvalsade band och kallvalsad plåt. En del av den kallvalsade
plåten vidareförädlas genom förzinkning och plastbeläggning. Produktionsvolymen
för grovplåt blir större i maximialtemativet än i minimialternativet, däremot
inte produktionen av varmvalsade band och kallvalsad plåt.

Stångstål
i giova dimensioner tillverkas i båda alternativen enbart i NJ,\. Stångstål i
medium- och finverkdimensioner tillverkas i maximialtemativet i Boxholm, Domnarvet,
Hallstahammar, Halmstads Järnverk, Hällefors, Qvarnshammar och Smedjebacken.
Dessa verk föreslås specialisera sig på olika produkter. Detta innebär bl. a.
att antalet tUl-verkare av armeringsstål minskar från sju till fyra.

Några
verk specialiserar sig på vissa produktområden, t. ex. Boxholm på plattstång
och Hällefors på rundstång. I minimialternativet blir fördelningen av produktionen
något annorlunda mellan verken.

Vad
gäller råstålstillverkningen kommer i båda alternativen malm-baserat stål alt
tillverkas enbart i NJA och Oxelösund. Skrotbaserat elektrostål tillverkas i
Kockums Jernverk, Smedjebacken, Halmstads

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:87 ,4

Järnverk,
Domnarvet, NJA och Gullspång. Martinugnarna i Smedjebacken och Hällefors antas
vara kvar i bruk i maximialtemativet som i övrigt innebär att
råjärnskapaciteten byggs ut i Oxelösund från 1,2 tiU 1,8 milj. ton,

I
både maximi- och minimialternativet innebär förslagen att den malmbaserade
metallurgin i Domnarvet läggs ned. Likaså upphör tillverkningen av martinstål
i Boxholm, Hallstahammar och Horndal, I minimialternativet ställs även
martinugnarna i Hällefors och Smedjebacken av,

I
båda alternativen förutsätts att grov- och mediumverken för stångstål i Domnarvet
läggs ned. Detsamma gäller finvalsverken i NJA och Horndal. I
minimialternativet finns inte utrymme för Hallstahammars valsverk. Ett nytt
finvalsverk i Boxholm och ett nytt mediumvalsverk i Hällefors tas i drift under
år 1977. För att dessa nya verk liksom valsverken i Smedjebacken och Halmstad
skall kunna utnyttjas till fullo, måste äldre anläggningar läggas ned.

Förslagen
framgår av en tabellsammanställning som bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 2.

4.3
Investeringar och sysselsättning

De
sammanlagda investeringarna i maximialtemativet beräknas som en följd av
föreslagna strukturåtgärder uppgå till 1 800 milj. kr. I minimialternativet är
motsvarande belopp 800 milj. kr. Dessa investeringsbelopp innefattar
emellertid inte det totala behovet av investeringar inom handelsstålsindustrin
fram till mitten av 1980-talet.

I maximialtemativet
beräknas den totala sysselsättningen uppgå till ca 15 000 personer vid mitten
av 1980-talet, dvs. en minskning med 3 800 personer i förhållande tUl
årsskiftet 1975/76. 1 500 av den beräknade minskningen förklaras av redan
beslutade rationaliseringar i NJA och Domnarvet. I minimialternativet beräknas
det totala antalet anställda uppgå tUl ca 14 300, vilket innebär en minskning
med 4 500 i förhållande till läget 1975/76.

Det
har inte varit utredningens uppgift att ta speciell hänsyn till konsekvenserna
för sysselsättningen av förslagen till strukturförändringar. Sysselsättningen
på en ort har inte vägts mot sysselsättningen på en annan. Dylika avvägningar
har inte legat inom utredningens kompetensområde. Om dagens
sysselsättningsnivå för branschen som helhet skulle bibehållas, skulle detta
kräva en varaktig subventionering av handelsstålsindustrin. Någon sådan subventionering
har inte övervägts inom utredningen, eftersom den enligt direktiven skall ha
som riktpunkt att företagen inom branschen skall vara företagsekonomiskt
bärkraftiga i ett långsiktigt perspektiv.

De
föreslagna strukturförändringarna får också återverkningar på

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 15

sysselsättningen
inom gruvindustrin i Mellansverige. De totala konsekvenserna härav har
utredningen inle sökt bedöma.

4.4
Lönsamhetsutveckling

EnUgt
utredningens beräkningar skulle lönsamheten i branschen förbättras avsevärt
genom föreslagna strukturförändrmgar. Ökningen av produktiviteten blir i båda
alternativen betydande, särskUt i maximialtemativet. Är 1975 producerades 213
ton råstål per anställd i branschen som helhet. I maximialtemativet år 1985
blir motsvarande tal 311 och i minimialternativet 267.

5
Järnmalmsproduktion i Mellansverige

Järnmalmsproduktionen
i Sverige har under de senaste decennierna genomgått kraftiga strukturella
förändringar. Mellan åren 19601974 ökade produktionen av styckemalm, pellets
och slig från 22 milj. ton till drygt 36 milj. ton. Den mellansvenska
gruvindustrins andel av landets totala järnmalmsproduktion minskade från 25 %
år 1969 till ca 15 % år 1974, Till skillnad från förhållandena vid malmfälten i
Lappland är gruvorna i Mellansverige således relativt små och har också mindre
sammanhängande malmkroppar. Nästan samtliga gruvor i Mellansverige ingår
vidare i företag och koncerner med verksamhet inom järn- och stålindustrin. Det
sistnämnda förhållandet har inneburit en viktig konkurrensfördel när det
gäller avsättningen till stålverken i Oxelösund och Domnarvet, och har haft en
dämpande effekt på utslagningstakten av lågproduktionsgmvor.

Den
trots allt snabba nedläggningen av gruvor i Mellansverige speglar en kraftigt
försämrad konkurrenskraft. Orsakerna står att finna i utbudssituationen på
världsmarknaden. De transoceana fraktkostnaderna är f. n. mycket låga och ett
flertal stora dagbrottsgruvor har tagits i produktion med åtföljande press på
priserna. Av stor betydelse är också den pågående förändringen av
malmsortimentet. Avsättningssvårigheterna för fosforrik malm har medfört att
dyrbara investeringar i defos-foriseringsanläggningar har måst genomföras. De
nämnda förhållandena och kostnadsutvecklingen i övrigt har lett till att de
mellansvenska järnmalmsgruvorna inte har kunnat konkurrera på exportmarknaden.
Konkurrenskraften är heller inte självklar när det gäller närbelägna, inhemska
avnämare. Oxelösund t, ex. importerade år 1975 drygt 300 000 ton
järnmalmsprodukter,

I
Mellansverige har Grängesbergskoncernen järnmalmsgruvor i Grängesberg och Stråssa,
Anläggningarna i Grängesberg har en produktionskapacitet av ca 2,25 milj, ton
per år av lågfosfortyp. Detta motsvarar en råmalmsproduktion av 4,2 milj, ton
per år och förutsätter

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 Ig

bl,
a. kontinuerlig drift av anrikningsverket. Produktionsnivån vid Stråssa är 200
000300 000 ton per år.

Stora
Kopparberg har f. n. inom Ludvika kommun järnmalmsbrytning i Risberg,
Blötberget och Håksberg. Den största av bolagets gmvor, Dannemora, är belägen i
Östhammars kommun. Stora Kopparberg har även en mindre enhet i Vintjära.
Produktionskapaciteten av järnmalmskoncentrat är i Dannemora omkring 900 000
ton. Motsvarande kapacitetsuppgift för Risbergsfältet är 350 000 ton.

Som
tidigare nämnts har den helt övervägande delen av järnmalms-produktionen i
Bergslagen levererats till inhemska stålverk och då främst till Oxelösund och Domnarvet.
Vissa kvantiteter har emellertid även köpts av de mellansvenska
specialstålsverken. Ar 1975 uppgick dessa verks behov till 900 000 ton, varav
Stora Kopparberg och Gränges svarade för ungefär 500 000 ton.

En
eventuell nedläggning av den malmbaserade metallurgin vid Domnarvet utan
samtidig utbyggnad i Oxelösund skulle medföra att produktionskapaciteten av
malm, slig och pellets i Bergslagen blev väsentligt större än vad som
motsvarar behovet i Mellansverige. Utvecklingen på jämmalmsmarknaden gör det
osannolikt att större kvantiteter mellansvenska malmer skall kunna exporteras
under den närmaste femårsperioden. Kraftiga begränsningar av produktionen blir
därför nödvändiga. Handelsstålverket i Oxelösund kan förses med all den malm som
produceras i Grängesbergsfältet, Denna malm behöver emellertid kompletteras med
vissa mindre kvantiteter från t. ex. Dannemora gmvor. Specialstålverken, Fagersta,
Hofors, Spännarhyttan och Guldsmedshyttan kan välja mellan att förse sina verk
med malm, slig och pellets från egna gruvor eller att köpa erforderliga
produkter från Grängesberg DannemoraStråssa.

På
fem till tio års sikt torde nämnda förhållanden medföra en nedläggning av de
flesta järnmalmsgravoma i Mellansverige, om inte den metallurgiska kapaciteten
ökas i Oxelösund eller järnmalmspriserna åter stiger tUl en sådan nivå att
export blir möjlig.

Den
långsiktiga prisnivån för järnmalm är osäker bl. a. med hänsyn til!
valutaprisändringar, de höga investeringskostnaderna i nya gruvor, frakterna
för de transoceana malmerna och utslagningen av gruvor under den nu rådande lågkonjunkturen.

Stora
tillgångar av järnmineraUseringar är kända som vid ett väsentligt högre pris
kan bli brytvärda. Malmreserverna i de stora gruvorna Grängesberg och Dannemora
är tUlfredsställande medan däremot t. ex, Stråssas och Vintjärns nuvarande
malmkroppar beräknas ta slut inom en femårsperiod, I andra gruvor, som Håksberg
och Blötberget, blir brytningsförhållandena besvärligare mot djupet.

Investeringarna
i gruvorna har under senare år varit höga, speciellt i Grängesberg, som under
de senaste tre åren investerat ca 150 milj. kr.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 17

i
gruva och malmbehandlingsverk, framför allt med sikte på defosfori-sering.
Härigenom har Domnarvets och Oxelösunds behov av fosfor-fattiga malmer kunnat
tillfredsställas. Malmen har genom dessa investeringar kunnat ges sådana
egenskaper att den i stor utsträckning kan konkurrera även med malm från
specialstålverkens egna gruvor. Då dessa är små, torde produktion av
marginalkvantiteter i Grängesberg bli billigare än att driva de senare
gruvorna.

Vid
en framtida ökning av den svenska järnmalmsexporten är det naturligt att denna
sker genom ökad produktion i Lapplandsgravorna, då de ur transportsynpunkt
ligger bättre till och marginalkostnaderna för en produktionsökning är lägre.

I
Mellansverige bryts förutom järnmalm även malmer innehåUande bly, zink, koppar,
silver, volfram, fluss-spat m. m.

Verksamheten
är koncentrerad till tre områden. I Askersund driver Vielle Montagne en
bly-zink-gruva. I Hedemora bryter Boliden AB bly-zink-silverfyndigheter och
LudvikaSmedjebackenområdet driver såväl AB Statsgruvor som Boliden
gruvrörelser. Härutöver kan nämnas Falu gruva med brytning av svavelkis och kopparkis.

6
Stålindustrins och järnmalmsgruvornas betydelse för arbetsmarknaden i olika
orter och kommuner

Järn-
och stålindustrin har en lång tradition i svenskt näringsliv. At-skilUga orter
främst i Bergslagen har byggts upp kring järn- och stålhanteringen och många
av de äldre braken spelar fortfarande en viktig roll för den regionala
utvecklingen. De större stålföretagen är dominerande arbetsplatser i flera
orter och regioner.

Handelsstålsverken,
elva tUl antalet, sysselsatte vid utgången av år 1976 totalt ca 18 000
personer. Sysselsättningen inom järnmalmsproduktionen uppgår till omkring 10
000 personer, varav f. n. 2 900 är sysselsatta i den mellansvenska
gruvindustrin. Det motsvarar ca 3 % av industrisysselsättningen i landet. Gruv-
och handelsstålsektorn utgör således en relativt liten del av hela industrins
sysselsättning. Förändringar i sysselsättningen inom denna näring får dock
starka återverkningar i de orter där denna näring dominerar.

Berörda
länsstyrelser har på initiativ av den arbetsgrupp som tillkallades våren 1977
för all biträda vid handläggningen av vissa frågor rörande specialstålverken
och handelsstålverkcn, den s. k, stålortsgruppen, gjort en utvärdering av de
regionala effekterna av den utveckling som nämnda utredningar om handelsstål
och specialstål förutser. Länsstyrelsernas medverkan har bestått i att beräkna
konsekvenserna för den regionala utvecklingen av stålbranschutredningarnas
bedömningar. Vidare har länsstyrelserna i samråd med berörda kommuner belyst
hur den AV utredningarna antagna utvecklingen kan påverka möjligheterna att

2
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 87

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 ,8

uppnå
de regionalpolitiska målen. Utgångspunkten för länsstyrelsernas medverkan har
varit länsplaneringens planeringsunderlag och länsprogram.

Såväl
produktion som sysselsättning inom handelsstålsektorn är starkt koncentrerad
till tre orter: Borlänge, Luleå och Oxelösund. Dessa tre arbetsställen svarar
för ca 80 % av hela sysselsättningen inom handelsstålsproduktionen.

Domnarvets
järnverk i Borlänge har det största antalet arbetstillfällen med ca 5 600
anställda. Ar 1975 svarade företaget för ca 55 % av industrisysselsättningen
och ca 25 % av den totala sysselsättningen i kommunen. Kommunen har ca 46 000
invånare.

Arbetspendlingen
är omfattande i FalunBorlängeregionen. Inpend-lingen till Borlänge är
betydligt större än utpendlingen. Från Falun sker en viss utpendling, som mer
än väl kompenseras av inpendling från främst Gagnef och Säter.

Förvärvsfrekvenserna
bland männen ligger relativt högt i förhållande till andra kommuner av samma
typ, framför allt i de lägre åldrarna medan kvinnornas förvärvsfrekvenser är
låga. Den registrerade arbetslösheten var år 1976 lägre än riksgenomsnittet
och lägre än i många andra primära centra.

Enligt
länsstyrelsens i Kopparbergs län bedömning från år 1976 antas ca 1 400 arbetstUlfällen
komma till i Borlänge kommun under den närmaste femårsperioden. I den
bedömningen ligger bl. a. ett antagande om minskad industrisysselsättning och
en kraftig ökning av sysselsättningen inom offentlig förvaltning. Befolkningen
väntas under perioden öka med drygt 2 400 personer. Konsekvenserna av ett
genomförande av handelsstålsutredningens förslag har då emellertid inte
beaktats.

Länsstyrelsen
har med olika räkneexempel försökt belysa konsekvenserna av en minskning av
sysselsättningen vid Domnarvets Järnverk. Ett alternativ med innebörden att malmmetaUurgin
läggs ned före år 1980 och sysselsättningen därmed minskar med 1 700 personer resulterar
i en minskning av sysselsättningen i kommunen under den närmaste femårsperioden
med drygt 700 arbetstillfällen. Befolkningen minskar i detta alternativ med ca
1 400 personer. I detta räkneexempel ligger antaganden om bl. a. en viss tiUväxt
inom övrigt industri, en ökning av sysselsättningen inom offentlig sektor med
drygt 1 300 arbetstillfällen och en minskad inpendling tiU kommunen.

Länsstyrelsen
anser att ett genomförande av handelsstålsutredningens förslag för Borlänge
kommuns del skulle medföra en högst väsentlig minskning av antalet arbetstiUfällen.
Enligt länsstyrelsens bedömning skulle ett genomförande av utredningens förslag
leda tiU ökad arbetslöshet i första hand bland kvinnor och ungdomar.

Vid
en bedömning av utvecklingen i Borlänge kommun bör även förhållandena i Falun
belysas eftersom Falun/Boriänge i stor utsträck-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 19

ning bör kunna betraktas som en gemensam arbetsmarknad. De
förväntade problemen i Borlänge bör därför inte behöva få full genomslagskraft
då antalet arbetstillfällen totalt sett väntas öka i Falun.

Av Luleås ca 67 000 invånare är f. n. ca 4 900 anställda
vid NJA. Företaget svarar för närmare 65 % av industrisysselsättningen och knappt
20 % av kommunens totala sysselsättning.

Arbetspendlingen till Luleå kommun är mycket stor.
Pendlingsutbytet är störst med kommunerna i den s. k. Fyrkanten, vilken
förutom Luleå består av Piteå, Boden och Älvsbyn,

Förvärvsfrekvenserna
är förhållandevis höga jämfört med andra primära centra och riket som helhet.
Den registrerade arbetslösheten i Luleå var år 1976 högst bland primära centra
och klart över riksgenomsnittet.

Länsstyrelsen
i Norrbottens län förutsåg i länsplaneringen en svag ökning av antalet
arbetstillfällen i Luleå. En måtUig minskning av antalet sysselsatta inom
industrin och en betydande minskning av sysselsättningen inom
byggnadsverksamheten antas uppvägas av ökad sysselsättning inom
tjänstesektorn. Vid en utveckling enligt de alternativ som redovisas i handelsstålsutredningen
antas antalet arbetstillfällen i Luleå minska med ca 1 000 under perioden
19751981.

En
minskning av antalet arbetstillfällen i Luleå får effekter på arbetskraftspendlingen,
vilket medför att en del av minskningen av sysselsättningen "flyttas
över" på främst Piteå, Bodens och Älvsbyns kommuner. Med de anlaganden
länsstyrelsen gör om förvärvsfrekvensernas utveckling och framtida flyttningar
beräknar man att befolkningen i Luleå kommer att minska något under den
närmaste femårsperioden. Vidare anför länsstyrelsen att Luleå har kommit att
fungera som arbetsmarknad för hela Fyrkanten varför även de andra kommunerna
påverkas av en sysselsättningsnedgång. Med en sysselsättningsminskning på ca 1
000 personer vid NJA bedömer länsstyrelsen att befolkningen kommer att minska
under den närmaste femårsperioden i Fyrkanten som helhet med ca 3 500 invånare.
På grand av åldersstrukturen i regionen förutsätter en sådan utveckUng en
betydande utflyttning.

Länsstyrelsen
anför mot denna bakgrund att om utredningens förslag genomförs blir "landsdelsproblemet"
Norrbotten åter en aktualitet. Därmed menas en fortsättning av 1960-talets
utveckling i länet med årliga flyttningsförluster, befolkningsminskning och
urholkning av åldersstrukturen och samtidigt med detta fortsatt hög
arbetslöshet.

Det tredje
största handelsstålsverket ligger i Oxelösund där 3 700 av kommunens 14 000
invånare arbetar vid stålverket. Företaget svarar för närmare 80 % av induslrisysselsätlningen
i kommunen och drygt 40 % av den totala sysselsättningen,

Oxelösund ligger inom pendUngsavstånd tUl centralorten i
Nyköpings kommun, Arbetspendlingen är därvid av relativt stor omfattning mellan

Kartong: S 20, rad 7 Står: öka med drygt 300 Rättat till:
minska med drygt 200. S 20, rad 8 Står: 550 Rättat till 500. S 20, rad 10 Står:
1 000 ... 1 800 Rättat till: 500 ... 1 600. S 20, rad 22 Står:
sysselsättningsökningen Rättat till: sysselsättningen. S 20, rad 2325 Ny text

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 20

de
båda kommunerna. En fjärdedel av järnverkets ansläUda bor i Nyköpings kommun.

Förvärvsfrekvenserna
för män låg år 1975 högt i förhållande till andra regionala centra, medan de
kvinnliga förvärvsfrekvenserna var förhåUandevis låga. 1 Nyköping var
förhållandena de motsatta.

Enligt
länsstyrelsens bedömningar i länsplaneringen väntas antalet förvärvsarbetande i
Oxelösunds kommun minska med drygt 200 und;r den närmaste femårsperioden och
befolkningen öka med ca 500 under samma tid. I Nyköpings kommun väntas antalet
arbetstillfällen öka med närmare 500 och antalet invånare öka med närmare I
600.

Länsstyrelsen
har i sina bedömningar av handelsstålsutredningen räknat med ett alternativ
för Oxelösunds järnverk som innebär en minskning med 300400 personer, Minsloiingen
i sysselsättningen hos järnverkets underleverantörer beräknas till 200
personer. Flertalet av dessa har sin verksamhet förlagd till Oxelösund, men en
del även till Nyköping. Dessutom tillkommer effekterna på serviceföretag som
är direkt beroende av befolkningsunderlaget. Även varutransporterna och härmed
sysselsättningen vid TGOJ påverkas i hög grad av utvecklingen vid stålföretagen.
Järnverket räknar med att klara sysselsättningsminskningen med naturlig avgång
som väntas få samma fördelning på Nyköpings- och Oxelösundsbor som den totala
personalen.

Konsekvenserna
av dessa antaganden blir att sysselsättningen i Oxelösunds kommun beräknas minska
med ca 550 arbetstiUfällen och antalet invånare minskar något fram till år 1981
i stället för den tidigare bedömda befolkningsökningen. Även i Nyköpings
kommun påverkas antalet arbetstUlfällen något och befolkningsökningen
begränsas till drygt 1 200. Ökningen inom andra sektorer av näringslivet i
Nyköpings kommun kan således väntas kompensera minskningen inom stålindustrin.
I Oxelösunds kommun väntas dock en liten minskning.

Av
övriga åtta handelsstålverk är de i Halmstad och Smedjebacken, båda med ca 1
000 anstäUda, de största.

Stålverkets
betydelse för sysselsättningen i resp. kommun och på den lokala arbetsmarknaden
varierar mellan olika kommuner beroende på den dominans de har, I Boxholms
kommun svarade Boxholms AB med ca 600 anställda för 70 % av
industrisysselsättningen och i Smedjebacken är stålverkets andel av induslrisysselsätlningen
nära 50 %, I övriga kommuner Halmstad, GuUspång, Hallstahammar, Avesta, Motala
och Ronneby svarar handelsstålföretagen för mindre än 10 % av industrisysselsättningen.
Även i den gruppen av kommuner varierar givetvis stålverkens betydelse på den
lokala arbetsmarknaden.

I
Bergslagen sysselsätts i gruvnäringen ca 2 900 personer medan det i malmfälten
i Lappland sysselsätts ca 7 000 personer. Antalet järn-malmsgravor i
Mellansverige har under de senaste decennierna minskat men det finns
fortfarande nio kommuner i Bergslagsområdel där järnmalmsbrytning av
någorlunda omfattning sker, I Ludvika kommun.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 21

med
ca 1 100 personer sysselsatta i Grängesbergs gruvor, svarar gravnäringen för
närmare 25 % av industrisysselsättningen. I Skinnskatteberg med dess Stråssagruva
sysselsätts 300 personer och i Norberg och Östhammar finns drygt 10 % av de industrisysselsatta
inom gravindustrin. Minskande export och krav på ökad effektivitet inom de
mellansvenska gmvoma väntas leda tiU en omfattande personalreduktion. Sysselsättningen
i dessa jämmalmsgmvor kan därför väntas minska från närmare 3 000 i början av
år 1976 till drygt 1 000 i mitten av 1980-talet.

I
malmfälten domineras arbetsmarknaden i Gällivare och Kiruna kommuner av
gravindustrin. Drygt 80 % av industrisysselsättningen i Gällivare kommun
återfinns inom gravhanteringen. I Kirana är motsvarande siffra närmare 70 %.

7
Nytt handelsstålsbolag 7.1 Förhandlingar

I
maj 1977 inledde Gränges, Stora Kopparberg och Statsföretag/N JA partema
förhandlingar om bildande av ett gemensamt handelsstålföretag med arbetsnamnet
SSAB Svenskt Stål AB (Svenskt Stål). Förhandlingama leddes av professor Lars Nabseth.
I förhandlingarna deltog vidare representanter från de anstäUdas organisationer
inom berörda företag.

Inom
förhandlingarnas ram har ett visst utredningsarbete genomförts. Två
konsultföretag, det engelska Atkins Planning och det franska Sofresid anlitades
för att oberoende av varandra genomföra en bruksvärdering av de anläggningar
som företagen räknade med att överföra till det nya handelsstålbolaget, dvs.
stålverk, gruvor och transportanläggningar. Värderingen gjordes med
utgångspunkt i nyanskaffningsvärde för anläggningar med motsvarande kapacitet
och karaktär med justeringar för de befintliga anläggningamas modernitet och
grad av förslitning. Konsultemas värdering gav ett resultat som innebar att
den berörda egendomen i de tre företagen sammanvägt kunde Isättas lika stora
värden.

Det
bokförda värdet av den aktuella egendomen är olika hos de tre företagen. Gränges
och NJA, som under senare år genomfört större nyinvesteringar, har betydligt
högre värden än Stora Kopparberg, där investeringarna gjorts längre tiUbaka i
tiden. Stora Kopparberg har också gjort större avskrivningar på dessa
anläggningar än vad som motsvarar avskrivningar enligt plan med hjälp av
överskott från andra verksambeter. Genom underhåll och moderniseringar av
anläggningarna har dock Stora Kopparbergs anläggningar enligt konsultema en
standard, som innebär att de värdemässigt kan likställas med de båda andra företagens
anläggningar trots att det bokförda värdet på tillgångarna inte

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 22

ökats
i motsvarande grad. Förhållandet förklaras bl. a. av att utrustningen har lång
livslängd och att prisökningarna på utrustningen varit stora under senare år.

Under
förhandlingarnas gång har parterna utarbetat prognoser för den ekonomiska
utvecklingen i ett nytt handelsstålsföretag. Prognoserna bygger på vissa
antaganden om marknads-, pris- och konjunkturutveckling samt
kostnadsutveckling för de väsentligaste produktionsf aktorem a samt betydande
förändringar i produktionsstrukturen.

Partemas
slutsatser är i korthet att ett nytt handelsstålsföretag efter en
rekonstruktionsperiod på fem år bör kunna uppnå rimlig lönsamhet. Därvid har
förutsatts att företaget under denna tid erhåUer ett betydande ekonomiskt stöd
av staten.

7.2
Avtal

Förhandlingarna
slutfördes i november 1977. Förhandlingsresultatet redovisades i ett
undertecknandeprotokoll av den 8 november 1977. Till protokollet fogades de
förslag tUl avtal som skulle underställas respektive styrelse i de deltagande
företagen. Härefter har förhandlingar enligt lagen om medbestämmande i
arbetslivet genomförts. Avtalen, som gäller under vissa förutsättningar,
undertecknades av partema den 29 december 1977, De avtal som reglerar bolagets
bildande är följande.

Bolagsbildningsavtal

Avtalet
reglerar villkoren för överförande av tillgångar, rättigheter och skyldigheter m,
m. från partema till Svenskt Stål samt i övrigt de villkor som gäller för detta
bolags bUdande.

Ett
utdrag ur avtalet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Koiisortialavtal

Avtalet
reglerar samarbetet mellan parterna, bl. a. ägarförhållanden, styrelsens
sammansättning, beslutsregler och rätt tUl inlösen av aktier. .Avtalet bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

Avtal
om överlåtelse av Gränges TGOJ till Svenskt Stål

Ett
utdrag ur avtalet bör fogas till protokollet i detta ärende som

bilaga
5.

Köpeavtal
varulager

Avtalet
reglerar vUlkoren för överlåtelse av råvaralager, lager av halvfabrikat och
färdigvaror till Svenskt Stål från partema samt principer för hur lagren skall
värderas.

7.3
.\vtalsfönitsättningar

Bolagsbildningsavtalet
är för sin gUtighet beroende av citt NJA (Statsföretag) beviljas anslag från
staten dels.med 700 000 000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 23

kronor
för förvärv av 50 % av aktierna i bolaget och för betalning av nya aktier i
bolaget dels med nu beräknade 530 000 000 kr. (505 000 000 kr.) för täckande av
förlust vid försäljning av anläggningstillgångar till bolaget enligt detta
avtal.

att
bolaget beviljas den finansiering som staten föratsättes tillhandahålla enligt
punkt 6 i konsortialavtalet, nämligen rekonstmktions-lån på tiUhopa högst 1 800
000 000 kronor och strukturiån på tillhopa 1 300 000 000 kronor, samt

att
Statsföretag erhåUer utfästelser från staten som säkerställer Statsföretags
möjligheter att fuUgöra sina förpliktelser enligt konsortialavtalet
innebärande bl. a. att erforderliga medel kommer att ställas till Statsföretags
förfogande för inlösen av aktier m. m.

7.4 Särskilda
avtal

Utöver
de tidigare nämnda avtalen har följande överenskommelser träffats mellan
Svenskt Stål och

Parterna
angående tjänster av administrativ art.

Parterna
angående tillverkning och marknadsföring av vissa produkter,

Gränges
och Stora Kopparberg angående vissa genereUa principer för kraftleveranser till
bolaget.

Stora
Kopparberg angående kraftleveranser till de av Stora Kopparberg enligt detta
avtal överlåtna rörelserna.

Stora
Kopparberg angående datatjänster,

Stora
Kopparberg angående leveranser av oxygen från Domnarvets Jernverk,

Gränges
angående hyttgas för värmekraftverket OK 3 i Oxelösund m. m.,

Gränges
angående nyttjanderätt till gasturbinkraftverket OK 1 i Oxelösund m. m.,

Gränges
angående kraftleveranser till de av Gränges enligt detta avtal överlåtna rörelserna,

Gränges
angående databehandlingstjänster,

Gränges
angående inköpsservice m. m.,

Gränges
angående utnyttjande av bergram för lagring av olja.

Vidare
har bolaget från Luossavaara-Kiimnavaara (LKAB) fått en förklaring om de
principer efter vilka LKAB är berett att sälja malm till bolaget,

7.5 Ägarförbålianden
och ingående enheter

Enligt
bolagsbildningsavtalet har parterna enats om att bilda ett företag, SSAB
Svenskt Stål AB, där ägarkapitalet fördelas enligt följande:

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87

Gränges 25
%>

Statsföretag 50 %

Stora
Kopparberg 25 %

I
Svenskt Stål skall i huvudsak följande enheter ingå

Enheter
från Gränges AB

Anläggningar

Oxelösunds
Järnverk

Gmvorna
i Grängesberg och Stråssa

TGOJs
järavägsrörelse

TGOJs
hamn i Oxelösund

Bergram
för oljelagring i Oxelösund

Dotterbolag
och serviceföretag

Gränges
Data

Gränges
Inköp

Gränges
Mineralprocesser

Scandia
Plate med försäljningsbolag i utlandet:

Scandia
Plate, Västtyskland

Scandia
Plate, Frankrike

Scandia
Plate, Norge

Scandia
Plate, Storbritannien

Scandia
Plate, Canada

Enheter
från Stora Kopparberg

Anläggningar

Domnarvets
Jernverk

Ornäs,
transportcentralen

Vikmanshytte
Brak, Mekaniska Verkstaden

Rättviks
Kalkverk

Osmundsbergs
Kalkbrott

Dyrkatorps
Dolomitbrott

Ljiisne
Kättingfabrik

Gruvor

Dannemora

Risbergsfältet
i Grängesberg

Håksberg

Blötberget

Dotterbolag

Stora
Kopparberg Norge A/S

Oy
Stora Kopparberg

Stora
Kopparberg A/S, Danmark

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 25

Stora
Steel Flat Products Ltd Dickson & Sjöstcdt AB Dickson & Sjöstedt AB
& Co KB Stora Kopparberg Element AB PlåtlunaAB(40%)

Enheter
från Norrbottens Järnverk

NJAs
anläggningar i Luleå

Norrbotten Stahl Handels
GmbH

Norrbotten
Steel Ltd

Norrbottens
Stål A/S

Plannja
AB

Primdata

Ahrs
Bruk

NJA
Invest AB

Norrbotten
Steel Inc.

Antalet
anstäUda i det nya företaget beräknas den 31 december 1977 enligt följande:

Oxelösunds
Järnverk 3 600

TGOJ 1000

Gränges
Gruvor 1 350

Domnarvets
järnverk 5 650

Stora
Kopparberg, gruvor 850

Norrbottens
järnverk 5 000

Summa 17 450

DärtUI
kommer anställda i dotterbolag och kringliggande verksamheter med närmare 350
personer.

7.6
Parternas inbördes förhållanden

Bolaget
skall enligt konsortialavtalet med iakttagande av det ansvar gentemot
aktieägare, anstäUda och samhälle, som enhgt lag och god sed åvilar bolaget,
bedriva rörelse efter affärsmässiga och företagsekonomiska principer.

Bolagets
styrelse består av tolv ordinarie ledamöter, varav Statsföretag utser fyra
ledamöter samt ordförande. Gränges och Stora Kopparberg utser två ledamöter
vardera. Gränges och Stora Kopparberg utser vice ordförande bland sina
ordinarie ledamöter i styrelsen. Tre ledamöter utses av de anstäUda. Parterna
skall vara eniga när de utser verkställande direktör samt vid beslut om väsentUga
avtal mellan bolaget och någon av parterna eller parternas dotterbolag.

Avtalet
reglerar också de situationer där parterna kan erhålla inlösen

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 26

av
sina aktier och de värden som aktierna skall åsättas. Bestämmelserna innebär i
huvudsak följande.

Om
bolaget efter år 1982 redovisar en ackumulerad förlust, som innebär att
bolagets reservfond och mer än en tredjedel av dess aktiekapital förbrukats,
skall diskussioner tas upp mellan parterna om hur förlusten skal! täckas. Om
överenskommelse inte kan nås om täckning av förlusten pro rata parte, skall
part som förklarar sig beredd att genom aktieägartillskott täcka förlusten äga
rätt att påfordra inlösen av den parts aktier, som inte deltar i sådan
förlustteckning.

Om
Statsföretag ensamt eller Statsföretag och andra statliga bolag eller statliga
organ tillsammans blir ägare tiU minst 80 % av aktiekapitalet i bolaget, äger
Statsföretag när som helst lösa till sig Gränges och Stora Kopparbergs aktier i
bolaget. Envar av Gränges och Stora Kopparberg äger även få sitt aktieinnehav
inlöst, då sådant ägarförhållande uppstått, dock först efter år 1982.

Anser
annan part än Statsföretag att Statsföretag har genomdrivit beslut inom
bolaget som i företagsekonomiskt eller annat hänseende står i uppenbar strid
mot de grundläggande förutsättningarna för bolagets verksamhet och som medfört
eller sannolikt kommer att medföra avsevärda negativa ekonomiska konsekvenser
för bolaget har parten efter år 1982 rätt att begära att Statsföretag inlöser
hans aktier i bolaget. Till stöd för sådan begäran får dock inte åberopas
beslut som genomdrivils tidigare än två och ett halt år före utgången av år
1982,

Värdet
på aktierna skall bestämmas tUl aktiernas matematiska värde med avdrag för
vissa av staten utgivna lån.

7.7
Övertagande av tillgångar m. m.

I
bolagsbildningsavtalet regleras bolagets övertagande av tillgångar m. m, från
de tre ägarföretagen. Anläggningstillgångarna övertas av Svenskt Stål till ett
värde av 700 milj. kr. från vardera parten. Bolaget övertar i princip inte skulder
eller fordringar från parterna, utom i samband med övertagande av vissa
dotterbolag. Utanför värderingen av anläggningstillgångarna ligger TGOI-rörelsen,
som överlåts på sätt som senare redovisas.

Ersättningen
till parterna för de övertagna anläggningstillgångarna utgörs av aktier i
Svenskt Stål, Genom nyemission tillskjuter Statsföretag utöver NJA:s
stålrörelse ytterligare 700 milj, kr, och erhåller därmed 50 9c av det egna
kapitalet. Det sammanlagda egna kapitalet blir därigenom 2 800 milj. kr,, varav
800 milj, kr, förs till reservfonden. Bolaget övertar dessutom varulager från
de tre parterna. Varulagervärderingen skall ske efter vissa överenskomna
principer. Preliminärt uppskattas varulagret inkl. råvaror och halvfabrikat ha
ett värde av 1 600 milj. kr. Betalningen till parterna för varulagren sker med
en

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 27

tredjedel
1 januari under vart och ett av åren 1979, 1980 och 1981. Krediten är jär.tefri
det första året och löper därefter med ränta som med 3 % överstiger riksbankens
för varje tid gällande diskonto.

Bolaget
skall erbjuda all personal i de övertagna rörelsema anställning på de villkor
den haft i ägarföretagen. Erbjudandet gäller under en övergångslid även sådan
personal vid huvudkontor i ägarföretagen, som i väsenlJig omfattning har
sysselsatts i de rörelser som ingår i förvärvet. En iörutsätlning är därvid
att bolaget behöver denna personal.

Under
fömtsättning att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag i dessa frågor
skall bolaget överta egendomen från parterna den 1 april 1978, eller den dag
varom parterna enas, med retroaktiv verkan från 1 januari 1978. Från den 1
januari 1978 till överlåtelsedagen skaU parterna driva rörelsema på bolagets
uppdrag. Avräkning meUan bolaget och parterna sker på överlåtelsedagen.
Principerna för avräkningen har fastställts i bolagsbildningsavtalet.

7.8
Bolageli' lesultatutveckling och investeringar

Inom
förhandlingarnas ram har en prognos över bolagets ekonomiska utveckling för
perioden 19781982 utarbetats. Prognosen bygger på vissa antaganden om
konjunkturutveckling, prisutveckling på produkterna och kostnadsutveckling för
de väsentligaste produktionsfaktorerna. I prognosen har dessutom förutsatts
att en väsentlig omstrukturering sker av bolagets produktion och distribution.
I stora drag överensstämmer dessa förändringar med handelsstålsutredningens
förslag.

Syftet
med prognosen är att beräkna bolagets ekonomiska utveckling och kapitalbehov
under vissa betingelser. Prognosen betraktas däremot varken av parterna eller
av de anställda som en fastställd rationalise-ringsplan.

Det
är mellan de berörda intressenterna överenskommet att bolaget, så snart det
bildats, under medverkan av de anställda genomför grundläggande leknjska och
ekonomiska utredningar som skall ligga till grund för en långsiktig plan om
bolagets framtida produktionsinriktning. En sådan plan kan komma att skilja
sig från den i prognosen antagna utvecldingen.

I
prognosen har även beräknats bolagets investeringsbehov under perioden. Investeringarna
har samband med de rationaliseringsinsatser och den produktionsinriktning som
antagits i prognosen. Det sammanlagda kapitalbehovet för investeringar har
beräknats uppgå tiU 2 800 milj, kr. för de närmaste fem åren. Investeringarna
prioriteras i de produktområden där avsättningsmöjligheterna bedöms vara mest
gynnsamma, t, ex. lunnplåt samt belagda och manufakturerade produkter.
Investeringar i syfte att rationalisera i de mest kostnadskrävande processleden,
1, ex, nya stränggjutningsanläggningar, har också hög prioritet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 28

Den
resultatutveckling som grundar sig på de i prognosen antagna fömtsättningama
framgår av en sammanställning som bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 6.

I
beräkningen har medtagits en kostnad för övertalig personal. Med de
förändringar av produktionsuiriktningen som antagits i prognosen beräknas
bolagets behov av personal minska med ca 4 000 personer under perioden
19781982, Avvikelser från denna siffra kan ske efter de utredningar som
bolaget i samråd med de anstäUda kommer att genomföra, Kostnadema för övertalig
personal har räknats fram som skiUnaden mellan bemanningsbehov och minskning av
personalstyrkan genom naturlig avgång. Det har förutsatts att minskningen genom
naturlig avgång innefattar vissa åtgärder från bolagets sida i samarbete med
berörda myndigheter, organisationer och företag. Sådana åtgärder är t. ex.
utbildning av personal för andra arbetsuppgifter såväl inom som utom bolaget,
viss förtidspensionering m. m.

7.9
Finansiering

Som
framgår av resultatprognosen kommer bolaget att vidkännas betydande förluster
under de första åren av sin verksamhet. Därtill har bolaget stora kapitalbehov
för investeringar. En förutsättning för bolagsbildningen är därför enligt
parterna att statlig finansiering kan erhåUas.

Vid
förhandlingama har parterna beräknat behovet av de statliga insatserna för
rörelsekapital under bolagets uppbyggnadsperiod till 1 800 milj. kr.
Utgångspunkten är att medlen ställs tiU bolagets förfogande i form av lån, i
avtalstexten benämnt rekonstruktionslån. Återbetalning av lånet ska ske på
vissa villkor som är kopplade till beslutade utdelningar från bolaget. Efter
tre års räntefrihet utgår ränta med 9 1/2 %. Under den tid som lånet inte
återbetalas läggs räntan tiU kapitalet. Efter viss tid kan bolaget ansöka om
avskrivning av lånet. En närmare redogörelse för de föreslagna lånevillkoren
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 7.

Det
har vidare fömtsatts att bolaget för att underlätta den förutsedda
personalminskningen skall kunna utnyttja sådant särskilt arbets-marknadspolitiskt
stöd inom stålindustrin m, m, som förra året beslutades av riksdagen (prop.
1977/78: 59, AU 1977/78: 17, rskr 1977/78: 85).

För
finansiering av de förut nämnda investeringarna förutses bolaget dels utnyttja
lånemöjligheterna på den allmänna kapitalmarknaden, dels erhålla ett särskilt
statlig lån på 1 300 milj, kr,, i avtalstexten benämnt strakturlån. På detta
lån skall efter tre års räntefrihet ränta utgå med 5%. Lånet skaU återbetalas
med 1/20 varje år fr. o. m. sjätte året efter utlämnandet av lånet. Förslaget
till villkor för detta lån bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga
8. Under förutsättning av

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 29

denna
finansiering har en beräkning av bolagets balansräkning för prognosperioden
gjorts på sätt som framgår av bUaga 6,

7.10
Övertagande av TGOJ-rörelsen från Gränges

Det
i bokföringen upptagna planmässiga restvärdet på de anläggningar som skall
överföras från Gränges till Svenskt Stål, dvs, stål-, gruv- och järnvägsrörelse,
beräknas vid årsskiftet 1977/78 vara 1 180 milj, kr. Under de tre senaste åren
har Gränges investerat ca 600 milj, kr, i de nämnda rörelserna,

Gränges
stål- och gruvrörelse överlåts som tidigare redovisats för 700 milj, kr, till
Svenskt Stål, Gränges järnvägsrörelse överlåts som tidigare redovisats till
bolaget enligt ett särskilt avtal (bilaga 5), Sistnämnda rörelse kommer att
utgöra belagt dotterbolag (TGOJ) tiU Svenskt Stål,

Dotterbolaget
TGOJ övertar från Gränges samtliga anläggningar hänförliga till
järnvägsrörelsen samt en pensionsskuld som är hänförlig till personal som är
eller har varit anställd i jämvägsrörelsen, Köpe-skUlingen för TGOJ har i
förhandlingarna beräknats tUl 340 milj. kr, ökat respektive minskat med det
belopp varmed pensionsskulden understiger respektive överstiger 140 milj, kr.
För att Svenskt Stål skall kunna betala köpeskillingen behöver bolaget ett
bidrag från staten motsvarande detta belopp, beräknat tiU högst 350 mUj, kr.
Detta bidrag avses lämnas i form av ett skuldebrev utfärdat av
riksgäldskontoret. Skuldebrevet transporteras tiU Gränges såsom betalning för TGOJ,
Förslag till villkor för skuldebrevet bör fogas till detta protokoll som
bilaga 9. Anläggningarna i TGOJ upptas i Svenskt Ståls koncernbalansräkning tiU
ett värde som motsvarar pensionsskulden och aktiekapitalet i TGOJ, dvs, ca 145
milj, kr.

8
Särskilda förhållanden som rör Statsföretag/NJA

I
skrivelse den 6 december 1977 framhåller Statsföretag i huvudsak följande.

Det
bokförda värdet på de anläggningar som skall överföras från NJA tUl Svenskt
Stål beräknas vid årsskiftet 1977/78 uppgå tiU 1 205 milj. kr. Dessa anläggningstUlgångar
övertas av Svenskt Stål tUl ett värde av 700 milj. kr. De aktier som erhålls
som betalning för anläggningstillgångarna kan inte tas upp till högre värde än
700 milj. kr. i NJA:s balansräkning. För att det inte skall uppstå en
bokföringsförlust hos NJA behöver företaget ett tiUskott från staten på 505 mUj,
kr.

Det
egna kapitalet i NJA beräknas den 31 december 1977 vara 659 milj, kr.

Anläggningstillgångarna
i Stålverk 80 kommer att skrivas ned med

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 30

340
milj, kr. i NJAs bokslut för år 1977. Detta innebär att det egna kapitalet i
NJA kommer att minska tUl 319 mUj. kr.

Statsföretag
har i sin balansräkning för år 1976 tagit upp aktierna i NJA till ett värde av
450 milj, kr. Statsföretag har inte möjlighet att ta upp dessa aktier till
högre värde än NJA:s eget kapital, dvs, 319 milj, kr. För att någon
bokföringsförlust inte skall uppstå hos Statsföretag behöver NJA via
Statsföretag tillföras ett bidrag på skillnaden mellan 450 och 319 milj, kr.,
dvs. 131 milj. kr,

Rekonstmktionsreserven
i NJA, dvs, vad som återstår av de 1 800 mUj. kr. som enligt statsmakternas
beslut (prop, 1976/77: 57, NU 1976/ 77: 21, rskr 1976/77: 152) lämnades som kapitaltUlskott
tUl NJA, uppgick den 31 december 1976 till 745 milj, kr. Föriusten för NJA år
1977 har beräknats tUl 390 milj. kr. Efter det att förlusten täckts av rekonstmktionsreserven
återstår av den senare 355 milj. kr.

För
att det egna kapitalet i NJA ej skall understiga 450 mUj. kr. behövs alltså
ett brattotiUskott tUl NJA motsvarande summan av 505 och 131 milj. kr. Detta belopp
uppgående tUl 636 milj. kr, skall minskas med den återstående rekonstraktionsreserven
på 355 milj, kr. Detta innebär att NJA behöver ett nettotillskott på 281 milj,
kr. Värderingen av varulagret som skall säljas till Svenskt Stål kommer att ske
under första halvåret 1978, Det är f. n. svårt att ange om någon förlust därvid
kommer att uppslå. Statsföretag förbehåller sig därför rätten att återkomma
och eventuellt begära ytterligare tillskott när värderingen är klar. Såsom
villkor för giltighet av avtalet meUan parterna i det nya stålbolaget gäller
bl. a, att NJA erhåller vissa bidrag för att kunna genomföra sin del av
avtalet.

Det fömtsatts
sålunda att staten lämnar ägartUlskott/nyemission på 700 mUj. kr. till
Statsföretag som gör en nyemission i Svenskt Stål med motsvarande belopp.
Statsföretag får därmed en 50 %-ig andel av aktiekapitalet i Svenskt Stål.
Vidare förutsätts atl staten svarar för det behövliga netlotUlskottet tUl NJA
genom att lämna ett skuldebrev på 281 milj. kr. till Statsföretag. Skuldebrevet
skall ha en amorteringstid av 15 år och löpa med en årUg ränta av 8,25 %.

Statsföretag
hemställer i sin skrivelse bl. a. att staten

lämnar Statsföretag kapitaltillskottnyemission
på 700 mUj. kr. för teckning av aktier i Svenskt Stål,

svarar för det behövliga
nettotillskottet till NJA genom skuldebrev till Statsföretag som ger NJA
motsvarande ägartUlskott. Skuldebrevet som f. n. bedöms uppgå till 281 mUj.
kr. föreslås få en amorteringstid av 15 år och löpa med en årlig ränta av 8,25
%. Det exakta nettotiUskottsbehovet kan beräknas först när förhandlingama angående
försäljningen av NJA:s varulager slutförts.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 31

9 Mindre handelsstålverk

Utanför Svenskt Stål kommer även i fortsättningen alt
finnas ett tiotal handelsstålverk med i huvudsak skrotbaserad råstålsproduktion
och/eller valsning av stångstål i medium- och finverksdimensioner. En väsentlig
produkt för dessa verk är armeringsstål. Handelsstålsutredningen har
föreslagit en produktionsuppdelning mellan dessa verk. Därvid har utredningen
förutsatt att NJA och Domnarvet upphör med produktion av sådant stål som
tillhör dessa verks produktprogram, Domnarvet kommer dock behålla viss sådan
produktion, men ersätter en del stång med tillverkning av valslråd.

De mindre verken dvs, Boxholm/Horndal, Halmstads järnverk,
Hallstahammar, Qvarnshammar, Smedjebackens valsverk, Gullspång och Kockums
järnverk har av stålortsgruppen tillfrågats om synpunkter på handelsstålsutredningens
förslag och på behoven av strukturförändringar i branschen. Även de
specialstålverk som har beröringspunkter med handelsstålverken, främst Fagersta
och SKF (Hällefors) har tillfrågats.

De synpunkter som framförts av de mindre verken är i
huvudsak följande.

Verken delar i stort handelsstålsutredningens allmänna
bedömningar när del galler den framtida marknadsutvecklingen,
råvaruförsörjningen och den tekniska utvecklingen m, m. Ett viktigt undantag finns
dock när det gäller marknadsutrymmet för de aktuella produkterna.

Verken menar att marknadsutrymmet är betydligt mer
begränsat än vad handelsstålsutredningen antagit. Utredningens maximialternativ
torde inte kunna komma ifråga. Även minimialternativet anses vara för
optimistiskt.

Verken föreslår i enlighet härmed att strukturförändringar
inom branschen bör bli mer långtgående än utredningens förslag. Fler verk bör
upphöra med produktion av de aktuella produkterna. I synnerhet förordas att
produktionen av armeringsstål koncentreras samt att Svenskt Stål helt upphör
med tUlverkning av denna produkt. Det anses vidare inte acceptabelt av övriga
verk alt Hällefors upptar ytterligare produktion av handelsstål.

Vissa verk ifrågasätter om trådtillverkning i Domnarvet
bör tas upp. Kapacitet för tillverkning av valstråd finns redan bl. a. inom Fagersta
och SKF.

Statens medverkan, bl. a. i finansiellt hänseende,
framhålls vara nöd vändig i samband med strukturförändringar i branschen.

De mindre verken har lagt fram sina synpunkter för stålortsgruppen.
En grupp för samråd om produktionsförändringar inom branschen har bildats. I
gruppen, som leds av en opartisk ordförande, ingår representanter från de
berörda förelagen och företrädare för de anställdas organisationer.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 32

Gruppen
skall behandla frågor om produktuppdelning mellan de berörda verken,
marknadsorganisation samt övriga strukturförändringar i branschen.

10
Finansiering av stålverk i Luleå

I
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 har under denna rabrik anvisats dels ett
investeringsanslag på 275 milj. kr. under fonden för låneunderstöd, dels ett
investeringsanslag på 175 milj. kr. under fonden för statens aktier.

1
propositioner åren 1974 och 1975 har redogörelser lämnats för statens medverkan
i finansieringen av ett stålverk i Luleå Stålverk 80. Hittills har
statsmakterna beslutat om medverkan till finansiering av Stålverk 80 i form av
525 milj. kr. för aktieteckning i Statsföretag och 275 milj. kr. som lån tUl
NJA (prop. 1974: 64, NU 1974: 40, rskr 1974: 263, prop, 1975: 1 biL 15 (sid,
188), NU 1975: 31, rskr 1975: 192 och prop. 1975/76: 207, NU 1975/76: 72, rskr
1975/76: 398). Av de anvisade medlen har hittills 350 milj. kr. för
aktieteckning utbetalats.

I
skrivelse den 10 febraari 1977 framhåller NJA i huvudsak följande.

Ar
1974 rekommenderade NJA:s styrelse Statsföretag att Stålverk 80-projektet
skulle genomföras. Statsmakterna beslöt samma år efter rekommendation från
Statsföretag att medverka i finansieringen av projektet. Avsevärt höjda
kostnader för att genomföra projektet samt försämrade marknadsutsikter för
stålämnen medförde att NJA:s och Statsföretags styrelser år 1976 föreslog
regeringen att ändra inriktningen av projektet. Statsmakterna beslöt i enlighet
med NJA:s och Statsföretags förslag och uppdrog åt NJA att projektera det
omorienterade Stålverk 80. Omorienteringen av projektet innebar dels en
volymminskning från 4 milj, ton stålämnen per år tUl 2,5 milj. ton, dels att
huvuddelen av ämnena skulle avsättas tiU ett planerat varmbandsvalsverk i
Gävle, Bal-tic Steel AB.

För
att bedöma möjligheterna att sälja stålämnen och varmvalsade band har NJA dels
genomfört egna marknadsundersökningar, dels utnyttjat marknadsundersökningar
som utförts av en rad internationella organ. Bedömningarna har ingående
diskuterats med handelsstålsutredningen.

Gjorda
undersökningar visar att det f. n. inte finns förutsättningar att uppföra
Stålverk 80 efter det omorienterade projektet. NJA:s styrelse har därför
beslutat rekommendera att genomförandet av Stålverk 80-projektet skjuts på
framtiden.

ParaUellt
med utredningsarbetet för Stålverk 80 har muddrings- och utfyllnadsarbete för
industritomt samt väg-, bro- och ledningsarbeten inom industriområdet
bedrivits. Kontor för projektorganisationen har uppförts. Luleå kommun har även
utfört anläggningsarbeten för Stål-

s. 33 Kontrollera mot PDF

verk
80 avseende hamnar, farled samt vissa till industriområdet direkt anslutande
väg-, bro- och va-arbeten.

Till
Statsföretags skrivelse den 20 oktober 1977 finns bifogat en skrivelse från NJA
av den 18 september 1977. Den senare skrivelsen innehåller följande
sammanställning över NJA:s hittillsvarande och beräknade återstående kostnader
för Stålverk 80.

KOSTNADER

Nedlagda

Beräknade

Beräknade

kostnader

återstående

slutliga

t.o.m.

avvecklings-

kostnader

1977-07-31

kostnader

milj.
kr.

milj, kr.

milj. kr.

Industrimark

188,5

38,1

226,6

Konsulter

60,4

11,0

71,4

Projektkontor

14,5

14,5

Egen
personal

43,9

7,4

51,3

Baltic
Steel AB,

andel

4,0

4,0

av NJA:s
administra-

tionskostnader

21,9

21,9

Övrigt

30,0

19,7

49,7

Summa

363,2

76,2

439,4

Luleå
kommun.

hamnanlägg-

ningar

137,8

137,8

TOTALT

363,2

214,0

577,2

Sammanställningen
är en uppdatering av de i skrivelsen av den 10 februari 1977 beräknade kostnadema
för Stålverk 80, NJA ger följande kommentar till sin sammanställning.

Den
för Stålverk 80 avsedda industrimarken Ugger i direkt anslutning till NJA:s
nuvarande tomt. Området bestod tidigare av ett antal öar. Muddrings- och
utfyllnadsarbetena har samordnats via en gemensam entreprenad med Luleå kommuns
hamnarbeten. Industriområdet färdigställdes under år 1977. Industriområdet
måste, för att kunna bevaras, täckas med slagg. Återstående kostnader för
detta inklusive pågående avveckling av entreprenader beräknas uppgå till 38
milj. kr.

Ett
40-tal konsultfirmor har utfört olika utredningsuppdrag och förberedelser för
uppförandet av stålverket. NJA har under år 1977 förhandlat för att avveckla
dessa uppdrag. Återstående kostnader beräknas tiU 11 milj. kr.

Projektorganisationen
hade under projektets inledningsskede olika lokaler. För att samla
projektorganisationen uppfördes under år 1976 ett kontor med 300 arbetsplatser
till en kostnad av närmare 15 mUj. kr.

NJA
har enligt avtal med Stora Kopparberg svarat för 50 procent av kostnaderna för Baltic
Steel,

När
projektorganisationen för Stålverk 80 upplöstes hösten 1976 bestod den av ca
250 personer. AvveckUngen av personalen under år 1977 beräknas kosta 22 milj.
kr.

3
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 87

s. 34 Kontrollera mot PDF

Stålverk
80-organisationen har till viss del utnyttjat NJA:s centrala administration.
Kostnaden under åren 1974 till 1977 uppgår till 18 milj. kr. 1 beloppet på 22
milj. kr. under rubriken andel av NJA:s administrationskostnader ingår också 4
milj. kr. för emissionskostnader.

Under
rubriken övrigt ingår kostnader för resor och hyror m, m, samt 9 milj. kr. för
avveckling av ett kontrakt om inköp av tegel till den planerade koksverksutbyggnaden
för Stålverk 80. För pågående avveckling av koltvättanläggning i USA har
reserverats 10 milj. kr., för avveckling av kontrakt om betongstation 2 milj.
kr. samt för ökade försvarskostnader 3 milj. kr.

Enligt
avtal mellan NJA och Luleå kommun skall kommunen anlägga hamnar, va-ledningar m.
m. Luleå kommun har i enlighet med avtalet utfört anläggningsarbeten under
åren 1975 och 1976. Arbetena avser dels utbyggnad av befintlig kolhamn tUl
råmaterialhamn för NJA, dels utbyggnad av en ny hamndel avsedd för leveranser
av ämnesprodukter från Stålverk 80. Därutöver har kommunen utfört vissa arbeten
för att förbättra farleden, väg- och broarbeten samt va-arbeten i anslutning
till industriområdet. Med hänsyn till att NJA:s styrelse rekommenderat att
stålverksprojektet skjuts på framtiden har arbetena nu i huvudsak avbrutits.

Enligt
avtalet skall Luleå kommuns kostnader täckas av NJA genom farledsavgifter, vamavgifter
och genom att NJA svarar för kapitalkostnaderna för anläggningarna. Senareläggandet
av Stålverk 80 medför att det inte finns någon grund för ökade varuavgifter.

För
att Luleå kommun skall få huvuddelen av sina kostnader för hamnar m, m, täckta,
har NJA träffat en preliminär överenskommelse med kommunen att förvärva en del
av dessa anläggningar lill kommunens självkostnad, som i februari 1977 avgavs
till 100 876 000 kr, men genom räntetillägg nu har stigit till ca 105 mUj, kr.
Markförvärven omfattar dels ett område som var avsett för utleveranser av
ämnen, dels ett område avsett för kol- och övrig råmaterialhantering. Det ingår
också i avtalet att NJA skall förvärva ett av kommunen iordningställt område
som nu används som kolupplag för enbart det befintliga koksverket. För detta
område får kommunen ersättning med ytterUgare 33 milj, kr,

NJA:s
kostnader för Stålverk 80-projektet och överenskommelsen med Luleå kommun
uppgår tiU sammanlagt 545 milj, kr.

Hittillsvarande
kostnader för Stålverk 80-projeklet har upptagits som tillgångar i NJA:s
balansräkning. En senareläggning av projektet medför att dessa tiUgångar bör
skrivas ned. Med hänsyn tUl att det för dagen inte kan anges när projektet kan
genomföras är det svårt att bedöma hur stor nedskrivningen bör vara.
Försiktigheten bjuder att anläggningarna värderas lågt, NJA avser därför att
endast aktivera industrimarken med 10 mUj. kr.

Stålverk
80-projektet har hittills finansierats genom att NJA har

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 35

gett
ut aktier som förvärvats av Statsföretag för sammanlagt 350 milj. kr.
Statsföretag har erhåUit medel härför genom att staten tecknat aktier i
Statsföretag med samma belopp. Projektet har därutöver gottgjorts ränteintäkter
på det likvida överskottet av dessa medel med sammanlagt 43 milj. kr. NJA har
sålunda tillförts medel för Stålverk 80 med 393 milj. kr.

För
att täcka NJA:s kostnader om 578 milj. kr. för Stålverk 80-projektet, inkl.
avtalet med Luleå kommun, fordras 185 milj. kr. utöver de 393 milj. kr.
projektet hittiUs tUlförts.

I skrivelse den 20 oktober
1977 framhåUer Statsföretag att resultatutvecklingen inom grappen gör det
omöjligt för Statsföretag att bära kostnaderna för en avveckling av Stålverk
80. Statsföretag hemställer därför att statsmaktema genom ett bidrag täcker
kostnaderna för att avveckla Stålverk 80-projektet. Tidigare har en redogörelse
lämnats för Statsföretags behov av bidrag med anledning av avvecklingen av NJA:s
anläggningar. I denna redogörelse har kostnaderna för avveckling av Stålverk
80 beaktats.

11
Teknisk forskning och utveckling inom stålindustrin

Den
tekniska utvecklingen inom stålindustrin har under de senaste tio åren
kännetecknats av utveckling och förbättring av redan känd teknik. Denna utveckUng
väntas fortgå under den kommande tioårsperioden. Några helt nya och
revolutionerande processer kan inte väntas få genomslagskraft under denna tid.
Erfarenhetsmässigt tar omställning till ny teknik inom stålindustrin 1015 år i
anspråk. Detta kan sägas gälla även de innovationer och förbättringar som
gjorts inom de konventionella processernas ram.

Pågående
forskning och utveckling inom stålområdet gäller liksom tidigare förbättringar
och besparingar i de konventionella stålprocesserna. Högre utbyten, biUigare
insatsvaror och i synnerhet energibespa-rande åtgärder är aktuella områden.

Forsknings-
och utvecklingsarbete gällande nya processer pågår också. Smältreduktionsprocesserna
syftar lill att framställa råjärn direkt från slig och kolpulver, dvs. utan den
föregående sintring av malm och koks-ning av kol som är nödvändig för
masugnsprocessen. Smältreduktions-processer kan göras ekonomiska även i mindre
enheter och bättre anpassas till svenska förhållanden med avseende på
företagsstruktur och järnmalmsförekomster än masugnsprocessen.

Syrgasmetallurgin
kommer att dominera stålframställningen. Av stort framtida intresse kommer även
injektionsmetallurgin (slig, kol och syre injiceras direkt i smältan) att vara.
Tekniken att färdigställa stålet i skänk eller skänkugn kommer att utvecklas
ytterligare genom förbättrad omrörning och metodik för tillsats av legeringsämnen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Gjutning
av stål kommer att kräva stora insatser för förbättring av tekniken vid såväl kokUlgjutning
som stränggjutning med tyngdpunkten lagd på stränggjutning. Den senare metoden
kommer i framtiden att svara för allt större del av stålproduktionen.

Datoriserad
processtyrning har i ökad omfattning införts i såväl ståltillverknings- som valsningsledet.
En fortsatt automatisering och styrning av tillverkningen kommer att vara
nödvändig för att företagen skall kunna svara mot ökade krav på produktivitet
och jämnhet hos tillverkade produkter.

Fortgående
insatser kommer att krävas för utveckling av förbättrade material, nya
materialkvaliteter och nya produkter. Tekniskt forsknings-och utvecklingsarbete
vad gäller stålframställning bedrivs dels inom de olika stålföretagen, dels
kollektivt inom Jernkontoret, Metallurgiska forskningsstationen i Luleå (MEFOS)
och de tekniska högskolorna. Den kollektiva forskningen är tUl stor del
inriktad på nya processer och material.

Genom
styrelsen för teknisk utveckUng (STU) stöder staten forskning och utveckling
inom järn- och stålområdet. Stödet utgår dels till enskilda projekt dels i
form av avtalsbunden kollektiv forskning, där då vanligen fleråriga avtal
tecknas mellan STU och en industristiftelse.

Inom
STU har utarbetats ett flerårigt FoU-program med förslag till ökade insatser
inom järn- och stålområdet.

Ett
uttalat behov föreligger enligt STU av att få fram processer för framställning av
råjärn som är bättre anpassade till svenska förhållanden med avseende på
företagsstruktur och järnmalmsförekomster än masugnsprocessen. Kraven på
sådana processer är att de skall vara mer flexibla, mindre energikrävande och
kräva enklare reduktionsmedel än masugnen samt framför allt vara ekonomiska i
mindre enheter. Den teknologi som närmast är aktuell är s. k. smältreduktion
där malmen reduceras i en järnsmälta med stenkol, kolväten eller vätgas. Vid
smält-reduktionsprocessen beräknas produktionskostnaden för råjärn kunna bli ca
20 % lägre än i masugnsprocessen. Smältreduktionsprocesserna beräknas vidare
vara mindre kapitalkrävande och de bör därför ha goda förutsättningar att bli
ekonomiska i mindre skala.

För
budgetåret 1978/79 föreslås betydligt ökade satsningar från STU:s sida rörande
alternativa processer till masugnar. Sådana insatser rör injektionsmetallurgi
avseende metodik för inspmtning av slig, kol och slaggbildare i järnsmältan med
lämplig bärgas, en teknisk/ekonomisk studie av altemativa smältreduktionsprocesser
för att utvärdera vilken metod som är bäst lämpad för vidare teknisk
utveckling, kolför-gasning för generering av gas för energi-, metanol- eller
järnsvampproduktion kombinerad med framställning av råjärn genom smältreduktion
samt tillämpning av plasmatekniken inom järnmetallurgin.

Eftersom
masugnsprocessen under överskådlig tid framåt kommer att

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 37

vara
dominerande för råjärnsframställningen i Sverige föreslår STU även insatser som
syftar tUl att förbättra masugnsprocessens ekonomi och minska dess energibehov.

Sådana
insatser rör masugnens bränsleförbrukning och känslighet för
beskickningsmaterialens fysikaliska och kemiska egenskaper, masugnens totala
värmeekonomi och möjligheten av att bättre kunna utnyttja den energi som ej
åtgår för smältning och reduktion, undersökning av möjligheten att finna
reduktionsmedel som kan ersätta nu använda kvalitéer av koksande
masugnsbeskickningar, förbättring av metoderna för användning av finkorniga järnmalmssliger
vid sugsintring, avlägsnande av svavel ur järnmalm genom anrikning för att
minska sinterverkens miljöproblem samt undersökning av fosforrika järnmalmers
alternativa användningsmöjligheter.

STU
föreslår vidare en flerårig planeringsstudie avseende utformningen av framtida
järnverk baserad på nu känd och förutsebar teknik. Studien kommer att vara
helt förutsättningslös med avseende på utformningen av dagens järnverk. Olika
faktorer kommer att vägas mot varandra på sådant sätt att man får en ur såväl
teknisk/ ekonomisk som ur samhällelig/social synpunkt optimalt fungerande anläggning.
De faktorer som föreslås behandlade och som kommer att påverka utformningen av
ett framtida verk är råvaror, slutprodukter, materialflöden, typ av processer
och processtyrning, lagring av in- och utgående produkter, externa och interna
transporter, layout, storlek och placering, byggnader, kapitalbehov och räntabilitet,
energibehov, driftsäkerhet, inre och yttre miljö, arbetsorganisation samt
samordning med omgivande samhälle och övrig industri. De olika faktorerna
kommer att studeras separat och appliceras på två processlinjer baserade dels
på masugnen som reduktionsreaktor och dels på ny teknologi av typ smältreduktion.
Det unika med projektet är att samtliga faktorer som kan påverka utformningen
och driften av ett järnverk redan från början kartläggs och integreras till en
helhet. Vid ett genomförande av projektet kommer stor vikt att läggas på
samordning och information mellan oUka verksamma utredningsgrupper och med industrin.
Projektet föreslås omfatta även att beskriva och planera FoU-projekt för de
problem som ej kan lösas inom planeringsarbetets ram.

12
Föredraganden

I
Sverige finns f. n. ett tiotal företag som tillverkar handelsstål. De största
av dessa är Oxelösunds Jämverk som ingår i Grängeskoncernen, Domnarvet, som är
en del av Stora Kopparbergs Bergslags AB (Stora Kopparberg) och Norrbottens
järnverk AB (NJA) som ingår i Statsföretagkoncernen. Gränges och Stora
Kopparberg driver också gruvrörelser.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Råstålsproduktionen
i Sverige ökade under efterkrigstiden fram t. o. m, år 1974. Fr. o, m, år 1960
avtog dock ökningstakten. Under år 1975 sjönk produktionen med 6%. Minskningen
har fortsatt under åren 1976 och 1977, Utvecklingen för handelsstål har varit i
stort sett densamma. Inom EG och den övriga västvärlden är bilden delvis en
annan. Inom EG minskade stålproduktionen under år 1975 med 20 % och inom västväriden
i övrigt med 15 %. Därefter har produktionen åter ökat. Denna skillnad i
utvecklingen mellan stålproduktionen i Sverige samt EG och övriga västvärlden
förklaras till en del av det statliga lagerstöd med vars hjälp
produktionsminskningen i Sverige tidigare har kunnat begränsas. Genom stödet
har sysselsättningen kunnat upprätthållas i väntan på en
konjunkturförbättring. Lagerökningarna har dock blivit sådana att företagen har
sett sig föranledda att under åren 1976 och 1977 starkt skära ned sin
produktion. Man kan därför ifrågasätta om lagerstödet fått den effekt som
eftersträvades.

Tillväxten
i efterfrågan på stål har i det närmaste upphört i Sverige under senare år.
Trots detta har importen av stål fortsatt att öka i samma takt som under
1960-talet, dvs. med i genomsnitt drygt 5 % per år. Importens andel av
ståltillförseln i Sverige har således stigit under den senaste tioårsperioden
och den svenska stålindustrin har förlorat betydande andelar av sin
hemmamarknad. Bidragande orsaker till den beskrivna utvecklingen av
efterfrågan på stål i Sverige är nedgången inom varvsindustrin och den minskade
byggnadsverksamheten.

Lönsamheten
inom handelsstålsindustrin i Sverige har under 1970-talet varit mycket låg.
Räntabiliteten på totalt kapital har i genomsnitt uppgått till knappt 4 %.
Under åren 1976 och 1977 har resultaten ytterligare kraftigt försämrats.

Den
svenska handelsstålsindustrin investerade under perioden 1971 1975 knappt 500
milj, kr, per år, NJA, som under perioden genomförde en kraftig utbyggnad av
sin metallurgiska kapacitet, svarade för närmare hälften av dessa
investeringar. Investeringarna i branschen förefaller ha varit tillräckliga för
att hålla anläggningskapitalet intakt.

En
fortsatt låg ökningstakt kan väntas ifråga om den svenska stålförbrukningen
under åren fram t. o. m. 1985. Längre än så sträcker sig inte de prognoser som
gjorts. En snabb ökning av stålproduktionen väntas däremot i länder som håller
på att bygga upp sin stålindustri.

Exportmöjligheterna
för stålindustrin framför allt i Västeuropa och USA påverkas av att nya länder
nu bygger upp sin stålindustri. Tidigare exportmarknader försvinner samtidigt
som konkurrensen på återstående marknader hårdnar. För flera länder med äldre
produktionsanläggningar återstår det egna landet som främsta marknad.
Särskilda åtgärder för att övervaka importutvecklingen företas i en rad länder.

Produktionstekniken
inom stålindustrin har inte nämnvärt förändrats. Däremot har
stordriftsfördelarna fått en allt större betvdelse. För länder

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 39

som
i huvudsak är hänvisade till en relativt liten, svagt växande hemmamarknad kan
stordriftens fördelar inte alltid tillgodogöras. För att kunna göra detta måste
man i dessa länder räkna med en nedläggning av äldre enheter samtidigt som man
bygger upp nya anläggningar. Nya stålprocesser väntas knappast få någon ekonomisk
betydelse under överskådlig tid på grund av den långa utvecklingstid som ny
teknik behöver.

Stålbranschrådet
tillsatte handelsstålsutredningen i februari 1976 mot bakgrund av den
utveckling som redan då kunde skönjas för att utreda frågan om den svenska handelsstålsindustrins
framtida utveckling och struktur. Huvuduppgiften har varit att göra en
företags-orienterad analys och bedömning av tänkbara utvecklingslinjer i omvandlingen
av den svenska handelsstålsindustrin. Utredningen har avlämnat betänkandet (SOU
1977: 1516) Handelsstålsindustrin inför 1980-talet.

Med utgångspunkt i
prognoser om marknadsutvecklingen har handelsstålsutredningen förutsatt att
den svenska produktionen av handelsfärdigt stål kommer att öka med mellan 2
och 4 % om året fram tiU år 1985. Utredningen föreslår vissa
strukturförändringar mot bakgrund av den förväntade marknadsutvecklingen.
Sålunda föreslår utredningen att s. k, platta produkter i fortsättningen skall
produceras enbart i Oxelösund och Domnarvet, NJA bör enligt bedömningarna bli
ensam tillverkare i Sverige av stångstål i grova dimensioner. Vad råstålstUlverk-ningen
beträffar föreslås att malmbaserat stål tillverkas enbart vid NJA och Oxelösund
medan den malmbaserade metallurgin vid Domnarvet föreslås bli nedlagd. I såväl
ett högre som i ett lägre alternativ räknar utredningen med en minskning av den
totala sysselsättningen i branschen fram till mitten av 1980-talet. De strakturförändrmgar
som handelsstålsutredningen anser nödvändiga kommer också att påverka gmv-industrin
i Mellansverige. Om de strakturåtgärder som utredningen föreslår genomförs kan
man enligt utredningen räkna med en avsevärd produktivitetsökning inom handelsstålsindustrin
med en lönsamhetsförbättring som följd.

Situationen
inom branschen har lett till att förhandlingar om samgående inom handelsstålsindustrin
har tagits upp mellan Gränges, Stora Kopparberg och Statsföretag/NJA.
Förhandlingarna har resulterat i att parterna, under fömtsättning att staten
medverkar vid finansieringen, viUkorligt träffat avtal om bUdandet av ett nytt handelsstålsbolag,
i det följande benämnt Svenskt Stål, I bolaget skall ingå stålverken i Luleå, Oxelösund
och Borlänge, Gränges' och Stora Kopparbergs gruvrörelser samt Gränges'
järnvägsrörelse m. m. Aktiekapitalet skall fördelas så att Gränges och Stora
Kopparberg erhåller vardera 25 % och Statsföretag 50 %. De tillverkningsenheter
m. m. som de berörda företagen bidrar med tUlskjuts som apportegendom. Värdet
av apportegendomen från

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 40

vart
och ett av de tre bolagen har satts tiU 700 milj. kr. Härutöver skall Statsföretag
tillskjuta 700 milj, kr. kontant, varefter det egna kapitalet uppgår till 2 800
milj. kr.

Avtalet
reglerar övertagandet av tUlgängar m. m. samt formerna för betalning. Enligt
avtalet skall Svenskt Stål erbjuda all personal som är anställd i de övertagna
rörelserna anställning på de vUlkor som de tidigare har haft. Erbjudandet gäller
övergångsvis och i viss utsträckning personal även vid huvudkontoren i
ägarföretagen. Bolaget avses vid starten ha omkring 17 800 anställda i
järnverk och gruvor. Bolagsbildningsavtalet reglerar också driften av berörda
rörelser under perioden fram tiU överenskommen överlåtelsedag.

Avtalsparterna
har vidare träffat ett konsortialavtal, som reglerar samarbetet i bolaget. I
avtalet anges antalet ordinarie ledamöter i styrelsen till tolv, varav
Statsföretag utser fem, däribland ordförande, och Gränges och Stora Kopparberg
vardera två ledamöter, Gränges och Stora Kopparberg utser en av sina ordinarie
ledamöter till vice ordförande i styrelsen. De anstäUdas organisationer tUlsätter
tre ledamöter, Konsortialavtalet innehåller vidare vissa beslutsregler och
regler om hembudsskyldighet vid aktieförsäljning. Avtalet reglerar också rätten
att inlösa aktier och att få aktier inlösta, I intet fall kan inlösen ske
tidigare än år 1983. Vid inlösen skall värdet av aktierna bestämmas med
utgångspunkt i aktiemas matematiska värde med avdrag för vissa finansiella
insatser som staten har gjort.

Inom
Svenskt Stål avses en utredning rörande företagets framtida
produktionsinriktning komma att genomföras under medverkan av de anställda. En
preliminär prognos över bolagets ekonomiska utveckling, behov av investeringar
och personalsituation har utarbetats inom förhandlingarnas ram. Enligt
prognosen kommer de första verksamhetsåren att medföra betydande förluster. För
att produktionen skall kunna bedrivas effektivt kommer Svenskt Stål att behöva
genomföra stora investeringar. Ingen av partema har f. n, eller kommer under
den period prognosen omfattar att ha resurser att finansiera bolaget i den
omfattning som motiveras av prognosen. En fömtsättning för bolagets bildande är
därför att bolaget från staten erhåller ett betydande ekonomiskt stöd under en
rekonstruktionstid. Behovet av statliga lån till bolaget under dess
uppbyggnadsperiod beräknas uppgå till 3 100 milj. kr. Härav behöver 1 800
milj. kr, ställas till förfogande i form av ett s, k, rekonstruktionslån med
villkorlig återbetalning och 1 300 milj, kr. för finansiering av
investeringarna. Efter en rekonslruktionstid av fem år bedöms bolaget enligt
prognosen börja visa lönsamhet.

För
egen del vill jag utöver de allmänna synpunkter jag tidigare har angett
anföra följande.

Den
svenska handelsstålsindustrin består f, n. av ett tiotal stålverk av olika
storlek med splittrade produktionsprogram. Flertalet av verken är

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 41

förhållandevis
små. Ett samgående mellan landets tre största tillverkare av handelsstål
innebär ett väsentligt steg mot en rationellare struktur inom svensk handelsstålsindustri.
Ett sådant steg är vidare enligt min mening av största betydelse för den
inhemska stålförsörjningen. Det föreslagna nya bolaget blir i ett internationeUt
perspektiv inget stort stålföretag men bör genom strakturella åtgärder kunna
göras tUl en effektiv stålindustri, som kan hävda sig i den internationella
konkurrensen och erbjuda en på lång sikt trygg sysselsättning. Jag anser
således att det finns goda skäl för samgåendet.

Stora
Kopparberg och Gränges kommer enligt förslaget även i fortsättningen att vara
engagerade i handelsstålsindustrin. Dessa bolag avses sålunda äga vardera 25 %
av aktiekapitalet i Svenskt Stål. Jag finner denna fördelning av aktierna vara
av stor betydelse på så sätt att staten och de privata intressenterna får ett
gemensamt ansvar för bolagets utveckling.

Parterna
har beräknat medelsbehoven under uppbyggnaden samt behovet av eget kapital.

Under
budgetåret 1977/78 föreslås staten sålunda lämna lån av 900 milj. kr. varav 700
milj. kr. avser ett villkorligt rekonstruktionslån av de 1 800 milj. kr. som
beräknas komma att behövas under en femårsperiod. Resterande 200 milj. kr.
avser ett investeringslån det s, k. strukturlånet som sammanlagt beräknas
komma alt uppgå tiU 1 300 milj, kr, och utbetalas under en treårsperiod efter
en senare upprättad utbetal-ningsplan.

Under
budgetåret 1978/79 föreslås staten lämna lån tUl Svenskt Stål med 900 milj. kr.
motsvarande andra årets utbetalningar av rekonstruktions- och strukturlånen om
200 resp. 700 milj. kr. Jag vill här framhålla att de föreslagna vUlkoren för rekonstraktionslånen
innebär att de under vissa förutsättningar efter viss tid kan komma att helt
eller delvis eftergivas. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att
göra sådana eftergivanden.

Utöver
dessa lån till Svenskt Stål förutsätts betydande kapitalinsatser för att Statsföretag/NJA
och Gränges skall kunna medverka till bolags-bUdningen. I Oxelösunds järnverk
och i NJA har under senare år gjorts betydande investeringar vilket föranlett
motsvarande höjningar av anläggningarnas bokförda värden. I Domnarvet däremot
har anläggningarna kunnat moderniseras och underhållas utan att dess värden i
balansräkningen i nämnvärd grad har behövt höjas. När de berörda företagens stålverk
och andra anläggningar lämnas som apportegendom till Svenskt Stål uppstår
förluster i Gränges och NJA på grund av att anläggningarnas planmässiga
restvärde överstiger de 700 milj. kr. som apportegendomen värderats till.

Den
förlust som uppstår i Gränges vid överföringen av stål- och gruvrörelserna till
Svenskt Stål föreslås täckas på följande sätt.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 42

Utöver
stål- och gruvrörelserna avses Gränges järnvägsrörelse, TGOJ, överföras till
Svenskt Stål, Ersättningen härför har överenskommits vara 480 milj. kr. För att
Svenskt Stål skall kunna betala TGOJ behöver bolaget ett särskilt bidrag av
staten i form av ett skuldebrev på 340350 milj. kr, att användas som
köpeskilling vid förvärvet av TGOJ. Skulden bör löpa med 8,25 % ränta och
återbetalas under en tolvårsperiod. Med järnvägsrörelsen följer en
pensionsskuld, som är hänförlig till personal som är eller har varit anställd
vid TGOJ och som uppgår till högst 140 milj. kr. Genom att överta
pensionsskulden erlägger Svenskt Stål återstoden av ersättningen för TGOJ,
Beloppen för pensionsskulden och i skuldebrevet skall sammantagna uppgå till
480 milj. kr.

Genom
koordinationsavtal av år 1951 jämte vissa andra avtal rörande trafiksamverkan
upprätthåller Gränges TGOJ och statens järnvägar samtrafik.
Koordinationsavtalet, som löper med tre års uppsägningstid, är i vissa delar inaktueUt.
En anpassning av avtalet till nu rådande förhållanden kan därför behövas. Jag
förutsätter att Svenskt Stål och statens järnvägar träffar överenskommelse om
villkoren i ett förnyat koordinations-avtal jämte andra avtal om
trafiksamverkan baserat på de riktlinjer som är angivna i prop. 1951: 177,
vilken proposition ligger till grund för nu gällande koordinationsavtal.

Även
hos NJA uppstår förlust då dess stålrörelse förs över till Svenskt Stål som
apportegendom och värderas till 700 milj, kr, I skrivelse från Statsföretag
den 6 december 1977 lämnas bl, a. en redogörelse för de nettotillskott till NJA
som behövs till följd av förlusten i NJA:s balansräkning samt det tillskott som
behövs för att utjämna skillnaden mellan värdet av aktierna i NJA i
Statsföretags balansräkning och NJA:s egna kapital efter avskrivning av
Stålverk 80. Det behövliga tillskottet bör enligt Statsföretag lämnas i form av
skuldebrev till Statsföretag som ger NJA motsvarande ägartillskott.

Den
bokföringsförlust som uppstår i NJA:s balansräkning uppgår till 505 milj, kr.
och utgör skillnaden mellan bokfört värde och de 700 milj, kr, som
anläggningarna har värderats till vid överföringen till Svenskt Stål,

I
Statsföretags balansräkning är värdet av aktierna i NJA upptaget till 450 milj.
kr. TUl följd av avskrivning av Stålverk 80 kommer NJA:s egna kapital att med
131 milj. kr. understiga det upptagna värdet i Statsföretags balansräkning.

NJA:s
föriust år 1977 beräknas uppgå tUl 390 milj. kr. Värderingen av de varulager
som skall säljas tiU Svenskt Stål är ännu inte klar, varför det f, n. inte är
möjligt att konstatera om förlust kommer att uppstå vid denna försäljning.
Enligt vad jag har erfarit kan förlusten vid försäljningen av varulagret uppgå
till högst 75 mUj. kr. Efter upplösning av 1977 års förlust väntas 355 milj.
kr. återstå av de 1 800 milj.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 43

kr.
som enligt statsmakternas beslut (prop. 1976/77: 57, NU 1976/77: 21, rskr
1976/77: 152) lämnades som kapitaltUlskott till NJA. Från summan av 505 milj.
kr, och 131 milj, kr, skall således nämnda 355 milj, kr. dras av, varefter
återstår ett behov av 281 milj, kr, i kapitaltillskott. Såsom vUlkor för
bildandet av Svenskt Stål gäller att NJA erhåller behövligt tUlskott av
staten. Detta avses ske genom att staten utfärdar ett skuldebrev till
Statsföretag, Skuldebeloppet kan utöver nämnda 281 milj, kr, behöva, av skäl
som jag nyss nämnt, ökas med högst 75 milj, kr., alltså komma att uppgå till
högst 356 milj. kr. För skuldebrevet avses gälla i huvudsak samma villkor som
för skuldebrevet till Svenskt Stål. För de båda skuldebreven på sammantaget
högst 706 milj. kr. skall amorteringar och räntor betalas första gången under
budgetåret 1978/79. För delta behövs högst 104 milj. kr. Medel bör alltså
anvisas härför.

Statsföretag
skall, utöver apportegendom bestående av NJA:s stålrörelse, betala 700 milj.
kr. kontant för att sammanlagt erhålla 50 % av aktierna i Svenskt Stål.
Statsföretag saknar medel för att göra denna aktieteckning. Staten bör därför tiUföra
Statsföretag 700 milj, kr,, varav 350 mUj, kr. i form av aktieteckning och 350
milj. kr såsom bidrag.

Av
den redogörelse jag här har lämnat framgår att staten föreslås göra betydande
finansiella insatser. Denna medverkan är som nämnts en förutsättning för
sammanförandet av landets tre största stålverk till ett företag. Jag anser
denna åtgärd vara av sådan vikt för vårt lands möjligheter att på sikt erhålla
en konkurrenskraftig stålindustri att den motiverar de statliga finansiella
insatserna. Jag har ingen erinran mot att finansieringen sker i den omfattning
och i de former som föreslagits. Företagen saknar själva möjligheter att
skjuta tiU det kapital som behövs.

Enligt
konsortialavtalet kan Stora Kopparberg och Gränges efter år 1982 kräva inlösen
av sina aktier. Statsföretag har för sin medverkan till bUdandet av Svenskt
Stål har ställt som viUkor att staten utfäster sig att säkerstäUa att
Statsföretag kan fullgöra sina förpliktelser vad avser inlösen av aktier enligt
konsortialavtalet.

Utbetalningen
av statliga lån m. m. som behövs för att bilda Svenskt Stål beräknas fördela sig
på budgetåren 1977/781981/82 på följande sätt.

Förändringar
i produktionsinriktning och andra åtgärder för att höja effektiviteten i
Svenskt Stål kommer enligt den förut nämnda prognosen att medföra att
personalen under den närmaste femårsperioden behöver minskas med ca 4 000
personer. Svenskt Stål avser att genomföra ett omfattande utbildningsprogram
och andra åtgärder för alt stärka möjligheterna för den personal som berörs att
erhålla nya arbetsuppgifter.

Kostnadema
för dessa åtgärder för övertalig personal har av par-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 44

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82

Bidrag till Statsföretag

för nyemission i Svenskt

Stål 700

Ersättning för övertagande av TGOJ från Gränges

Revers på 340350

milj. kr, (12 års återbe

talningstid, 8,25 %) ca 51 46 45 43 etc.

Kapitaltillskott till

Statsföretag i form av

revers på 356 milj, kr.

(15 års återbetalnings-

tid, 8,25 %) ca 53 51
50 48 etc.

Lån till Svenskt Stål

med villkorlig återbetal

ning högst 1 800 milj, kr.

(rekonstruktionslån) ca
700 ca 200 ca 400 ca 300 200

Investeringslän till

Svenskt Stål 1 300 milj.

kr. (strukturlän) 200 700 400

ca I 600 ca 1 005 ca 900 ca 400 ca 290

terna uppskattats till ca 600 milj. kr, under den period
som omfattas av prognosen.

Svenskt Stål kommer under de första verksamhetsåren inte
att ha resurser att i den omfattning som krävs kunna genomföra nämnda åtgärder
för övertalig personal i bolaget.

Statsmakterna har nyligen beslutat om särskilt sysselsättningspoli-tiskt
stöd inom stålindustrin m, m, (prop, 1977/78: 59, AU 1977/78: 17, rskr 1977/78:
85), Detta stöd är avsett att komplettera de resurser som företagen själva
besitter och på så sätt göra det möjligt för företagen att bedriva en
personalpolitik som syftar till en omställning i för samhället acceptabla
former.

De sålunda beslutade arbetsmarknadspolitiska insatserna
kan beräknas motsvara endast en del av de i prognosen upptagna kostnaderna för
övertalig personal. Under ett inledande skede bör resterande del av dessa
kostnader kunna bestridas med medel ur rekonstmktionslånet. Bolaget bör som
underlag för beräkningar av de arbetsmarknadspolitiska insatser som behövs för
ändamålet precisera sina kostnader för övertalig personal.

Statliga insatser kan komma att behövas även för att
upprätthålla sysselsättningen i de berörda kommunerna. Om medel, utöver dem som
anvisats för Svenskt Stål och för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, skulle
komma att behövas för detta ändamål får förslag härom anmälas

särskilt,

Gmvhanteringen har gamla traditioner främst i Bergslagen
och har haft stor betydelse för utvecklingen av regionens näringsliv. Ett högt

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 45

tekniskt
kunnande är kännetecknande för dem som arbetar i denna bransch. De
mellansvenska gmvoma står inför omfattande strakturförändringar som väntas
leda till minskande produktion och färre produktionsenheter. Till övervägande
del avses dessa gmvor ingå i Svenskt Stål.

Jag
anser det angeläget att det kunnande som finns i Mellansverige vad gäUer
malmproduktion bibehålls. Det bör finnas goda möjligheter att uppnå en sådan
struktur och konkurrenskraft att den mellansvenska stålindustrin utan nackdel
kan förses med järnmalm från gmvor i Mellansverige. LKAB bör, om detta visar
sig lämpligt, i första hand tillgodose malmefterfrågan från NJA och utlandet.

Jag
finner det önskvärt att Svenskt Stål och andra berörda företag i samarbete med
de anställda och samhället tar initiativ till en långsiktig planering av den
mellansvenska gruvindustrins struktur. Jag bedömer det vara av särskilt
intresse att en undersökning görs av samordnings-fördelama inom gruvindustrin i
Mellansverige.

Handelsstålverk
och järnmalmsgravor sysselsätter i landet som helhet ca 28 000 personer. Det
motsvarar omkring 3 % av den totala in-dustrisysselsättrungen. Den omvandling
av stålindustrins struktur som nu avses genomföras får betydande regionala
effekter. Handelsstålföretag är dominerande på arbetsmarknaden i Luleå,
Oxelösund, Borlänge, Boxholm och Smedjebacken. I dessa kommuner kommer en ev.
neddragning inom stålindustrin att behöva mötas med sysselsättningsska-pande
åtgärder.

Gruvindustrin
har på flera orter en stor betydelse för sysselsättningen. Samhället bör vara
berett att så långt möjligt bidra till att sysselsättningen hålles uppe i de
orter som berörs av förändringar i gravindustrins struktur. Länsstyrelserna
har gjort en regional utvärdering av konsekvensema av omvandlingen inom stål-
och gravindustrierna. Länsstyrelsema har därvid dels beräknat konsekvensema för
den regionala utvecklingen mot bakgrund av stålbranschutredningarnas bedömningar,
dels belyst hur denna utveckling kan påverka möjlighetema att uppnå de
regionalpolitiska målen. Länsstyrelsema har också redovisat förslag till
åtgärder. Med hänsyn tiU osäkerheten i utvecklingen har dock förslagen blivit
av ganska allmän karaktär. De åtgärder som har föreslagits bör kunna utvecklas
vidare och konkretiseras. Arbetet bör bedrivas på länsnivå och styras av
verksamhet på central nivå. Regeringen har därför uppdragit åt länsstyrelserna
i de län som berörs främst av problemen inom stålbranschen och gmvindustrin att
bUda samverkansgrapper. För att föra länsnivåns förslag vidare och göra snabba
beslut möjliga har jag förstärkt etableringsdelegationen inom industridepartementet.
Härigenom bör arbetsmarknads- och regionalpolitiska insatser när det gäller
att lösa sysselsättningsproblem i orter med stål- eller gravindustri kunna
samordnas inom såväl länen som regeringens kansli.

s. 46 Kontrollera mot PDF

I handelsstålsutredningens
betänkande föreslås en produktuppdelning mellan de mindre handelsstålverk som
inte kommer att ingå i Svenskt Stål. I utredningen föratsätts också att NJA och
Domnarvet upphör med viss produktion som ingår i de mindre verkens
produktionsprogram.

Stålortsgruppen
har berett de mindre stålverken tUlfälle att lämna synpunkter på handelsstålsutredningens
förslag. I huvudsak delar de utredningens allmänna bedömningar, men anser att handelsstålsutredningens
beräkning av marknadsutrymmet är för optimistisk. Verken föreslår därför att
strukturförändringarna inom branschen skall gå längre än vad utredningen
föreslår. Tillverkning av vissa produkter bör koncentreras vUket medför
avveckling av produkter vid en rad stålverk. De mindre stålverken anser att
det behövs statlig finansiell medverkan till stmkturförändringarna.

De
mindre handclsstålverken har hittUls kunnat upprätthålla sin konkurrenskraft
genom sitt kunnande och sin till största delen moderna produktionsutrustning.
Jag finner det angeläget att dessa verk även i framtiden kan bevara sin
konkurrenskraft. Detta förutsätter emellertid att nödvändiga strakturåtgärder
genomförs och att deras intressen inte åsidosätts genom åtgärder från Svenskt
Stål, som bUdas under statlig finansiell medverkan.

I
de vUlkor som gäller för att Svenskt Stål från staten skall erhålla ett
rekonstruktionslån har angetts att bolaget under rekonstruktionsperioden skall
vidtaga strukturella åtgärder i samråd med handelsstålsindustrin i övrigt.
Syftet härmed är att undvika att Svenskt Stål vidtar åtgärder som förorsakar
väsentliga problem för andra svenska produktionsenheter inom branschen.
Bolaget bör årligen till industridepartementet lämna en redogörelse för sin
planering och utveckling. På så sätt kan en uppföljning göras av hur villkoren
för lånet uppfylls.

En
samrådsgrupp har på initiativ av stålortsgruppen bUdats för alt ta upp
strukturfrågor inom branschen, I gruppen finns också företrädare för Svenskt
Stål.

Jag
ser positivt på de initiativ till strukturförändringar som tas och som är
nödvändiga för att skapa konkurrenskraftiga enheter inom branschen. Samhället
bör vid behov så långt möjligt medverka lill att underlätta dessa förändringar
inte minst i fråga om dess verkningar för berörda kommuner och de anställda.

De
problem som svensk handelsstålsindustri brottas med hänger till stor del samman
med de stordriftsfördelar som är förknippade med nuvarande processteknik. Det
är sålunda mycket angeläget att utveckla nya metoder för slålframställning, som
är bättre anpassade för tiUverkning i mindre anläggningar.

Som
jag framhåUit i prop, 1977/78: 47 om åtgärder för att underlätta strukturomvandlingen
inom specialstålsindustrin och stålgjuteriindustrin

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 47

torde
ökade FoU-insatser vara nödvändiga om svensk specialstålsindustri skall kunna
hävda sig internationellt. Avgörande för den svenska specialstålsindustrins
framtid är utvecklingen av nya produkter.

Den
snabba tekniska utvecklingen hos avnämarna, behovet av att kunna utnyttja mer
förorenade råvaror liksom införandet av mer miljövänliga och energisnåla
processer kommer att kräva en fortsatt långsiktig satsning på sådan forskning
som behövs som bas för kvalitets-och produktutveckling av järn- och
stålprodukter.

Företagen
inom stålindustrin har i många fall egen forskning och utveckling av hög
kvalitet. Bildandet av Svenskt Stål möjliggör att forskning vid de tre största
handelsstålverken i Sverige bättre kan samordnas och effektiviseras. Svenskt
Stål tUlförs betydande statliga resurser och bör därför på egen hand kunna
bedriva en stor del av den låsgsiktiga forskning och utveckling som är
nödvändig.

Även
de mindre svenska stålföretagen behöver bedriva långsiktig forskning, i synnerhet
när det gäUer nya processer.

Inom
STU har utarbetats ett flerårigt forsknings- och utvecklingsprogram med
förslag till ökade insatser inom järn- och stålområdet. Statsrådet Johansson
avser enligt vad jag erfarit att våren 1978 lägga fram förslag rörande statliga
insatser inom forsknings- och utvecklingsområdet. I detta sammanhang kommer
också det av STU föreslagna programmet att behandlas.

Jag
övergår nu till att redogöra för Stålverk 80-projektet.

Av
en rapport från NJA i februari 1977 framgår att marknadsförutsättningar för
närvarande saknas för att genomföra Stålverk 80-projektet. NJA har med stöd av
egna och internationeUa marknadsundersökningar visat att de
marknadsförutsättningar som låg till grund för det ursprungliga Stålverk 80-projektet
inte längre föreligger. Efter beslut år 1976 i NJA:s och Statsföretags
styrelser fick projektet en ändrad inriktning. Det har efter ingående
undersökningar visat sig att det inte heller finns företagsekonomiska
förutsättningar att genomföra projektet i den ändrade utformningen.

Den
svenska handelsstålsindustrin står som jag tidigare framhållit inför en
besvärlig omställningsperiod som kräver stora ekonomiska insatser, I
förhällande till marknadsförutsättningarna råder en betydande överkapacitet.
Kapacitetsneddragningar och sysselsättningsminskningar bedöms bli ofrånkomliga.
Om i ett sådant läge en ytterligare kapacitet om 2,5 milj, ton togs i drift,
skulle situationen i branschen självfallet förvärras högst allvarUgt. Både
kraftiga förluster för del nya stora stålverket och en forcerad utslagning med
därav följande kapitalförluster inom de nuvarande verken framstår som sannolika
konsekvenser.

Jag
vill också erinra om att Stålverk 80 skulle ha krävt omfattande ka-pitaUnsatser.
Trots detta skulle sysselsättningen i Luleå-området inte ha frigjorts från,
utan bundits ännu hårdare vid en industri med osäkra framtidsutsikter.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:87 48

Med
hänsyn till det anförda anser jag att ett fullföljande av projektet f, n, är
helt orealistiskt,

Kostnadema
för Stålverk 80 har varit betydande. Då det nu är i högsta grad osäkert om och
när ett stålverksprojekt kan genomföras bör enligt min mening de kostnader som
uppkommit nu slutligt regleras,

NJA
beräknar att bolagets kostnader för projektet när det helt har avvecklats
kommer att uppgå till 439 milj, kr. Av detta belopp har 227 milj, kr, använts
för att iordningsställa ett industriområde för Stålverk 80 samt 123 milj. kr.
för konsultuppdrag och uppbyggande av projektorganisationen. Vidare har 15
milj. kr. använts till att uppföra ett projektkontor. 22 milj, kr, utgör
projektets andel av kostnaderna för NJA.s centrala administration. Resterande
50 milj. kr. fördelar sig på bl, a. hyror, kontorskostnader,
anställningskostnader m, m. I dessa 50 milj. kr. ingår även krav från mililärbefälhavaren
i Övre Norrlands militärområde om 3,2 milj. kr. för ökade försvarskostnader.

Luleå
kommun har enligt avtal med NJA utfört vissa arbete föranledda av Stålverk 80,
såsom hamnanläggningar, vägar, va-ledningar m. m. Kommunen skulle så snart
stålverksprojektet var klart få ersättning för sina kostnader. Ett uppskjutande
av Stålverk 80 medför att den beräknade ersättningen också skjuts på
framtiden. För att täcka en del av kommunens kostnader har NJA träffat en
preliminär överenskommelse med kommunen att förvärva en del av
hamnanläggningarna i befintUgt skick och till kommunens självkostnad. Ett
fullföljande av överenskommelsen innebär att Luleå kommun får närmare 105 milj.
kr. av sina kostnader täckta. Enligt överenskommelsen skall NJA också förvärva
ett tidigare iordningställt område som nu används som kolupplag för koksverket
för 33 milj, kr. Ersättningen till kommunen för markförvärvet skulle därmed
uppgå till sammanlagt 138 milj. kr.

Jag
vill erinra om att regeringen tidigare denna dag i proposition föreslår en särskUd
ersättning tiU kommunen och dess förelag för vissa investeringar som har
samband med Stålverk 80.

NJA:s
egna kostnader for Stålverk 80-projektet och för att fullfölja avtalet med
Luleå kommun uppgår enligt bolagets beräkningar till 577,2 milj. kr. Till detta
belopp kommer fastighetsskatt på 0,5 mUj. kr., varför totalkostnaden blir
577,7 milj. kr.

Projektet
har hittills finansierats genom att staten via Statsföretag ökat NJA:s egna
kapital med 350 milj. kr., varav 200 mUj. kr. har tillförts aktiekapitalet och
150 milj. kr. reservfonden. Ränteintäkterna på dessa medel beräknas uppgå till
43,2 milj. kr. För att täcka NJA:s kostnader för Stålverk 80-projektet och
avtalet med Luleå kommun har Statsföretag hemställt att staten lämnar ett
bidrag på skillnaden mellan 577,7 milj. kr. och 393,2 milj. kr., dvs, 184,5 mUj.
kr. Jag anser att staten bör påtaga sig det ekonomiska ansvaret för de

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:
87 49

kostnader som är en direkt följd av Ståiveik iSO-projektct.
Varken Siats-löretag eller NJA har 1. n. möjlighet atl medvLMka till atl täcka
projektkostnaderna. Staten bör därför lämna ett bidrag till Statstöretag löi-att
täcka de kostnader tör projektet och avtalet med Luleå kommun som återstår
efter tidigare erhållet bidrag på 350 milj. kr. och ränteintäkterna på 43.2
milj. kr.

Jag förordar att staten lämnar Statsföretag ett bidrag pä
181.3 milj. kr. för avveckling av projektet Stålverk 80. 1 detta belopp har jag
inte räknat in kravet trän militärbefälhavaren i Övre Norrlands militärområde
om 3,2 milj. kr. föi- ökade lörsvarskostnadei'. En del av kostnaderna för
projektet utgörs ;iv en beräkning av avvecklingskosina-derna. Denna beräkning
är av naturliga skäl osäker. Kostnaden avses därför i varje enskilt fall
granskas innan bidraget utbetalas.

Genom detta bidrag samt bidrag till Luleå kommun som har
behandlats i särskild proposition tidigare denna dag får kostnaderna för Stålverk
80 anses vara slutligt reglerade.

Statsmakterna beslöt våren 1976 atl tillföra NJA 275 milj.
kr. i Ökat kapital och 175 milj. kr. som lån. Dessa medel har hittills inte
utbetalats. De är avsedda att användas för fortsatta investeringar i Stålverk
80. Då projektet skjuts på Iramtiden kommer dessa investeringsmedel om
sammanlagt 450 milj. kr. inte att tagas i anspråk.

13 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att på
villkor som

angivits i det föregående utlärda skuldebrev till

a)
Statsföretag AB
på högst 356 000 000 kr.,

b)
ett nytt handelsstålsbolag
på högst 350 000 000 kr.,

2.
medgiva att
staten utfäster sig att säkerställa Statsföretag AB:s möjligheter att fullgöra
sina förpliktelser enligt konsortialavtal mellan parterna i ett nytt handelsstålsbolag.

3.
till Bidrag
till Statsförelag AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under
fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag a\ 531 300 000 kr.,

4.
till Teckning av
aktier i Slaisföreuig AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten föi' budgetåret 1977/78 under
fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 350 000 000 kr.,

5.
till Lån till
ett nytt handelsslålsbohig för rekonstruktionsändamål på tilläggsbudget 11
till statsbudgeten för budgetåret 1917/18 under fonden för låneunderstöd anvisa
ett investeringsanslag av 700 000 000 kr.,

6.
till Lån
till en nytt handelsstålsbolag för invesieriugsändamål

4 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 87

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 50

på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budetärel
1977/78 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 200 000
000 kr.,

7.
till Lån lill
ett nytt handelsstålsbolag för rekonslruklionsän-damål för budgetåret 1978/79
under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 200 000 000
kr.,

8.
till Lån till
en nytt handelsstålsbolag för investeringsändumål för budgetåret 1978/79 under
fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 700 000 000 kr.,

9.
till Betalning
av ränta och amortering på statens skulder till Statsföretag AB och ett nytt handelsstålsbolag
för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 104 000 000 kr.,

10. bemyndiga regeringen att helt eller delvis eftergiva
lån för rekonstruktionsändamål till ett nytt handelsstålsbolag.

14 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

De svenska handeisstålverken och deras storlek

F ö relag

R ä sl å ls-

Antal

Oms ä tt-

kapacilet

anst ä llda

ning 1975,

1977,

1975/76

milj. kr

1000 ton

De Ire
stora

Domnarvels
Jernverk

1 150

6 145

1300

Norrbottens
J ä rnverk

(NJA)

1 700

4 985

968

Granges Oxel ö si

ands J ä rnverk

1200

3 750

993

4 050

14 880

3 261

Ö vrifa

Boxholms
AB

120

840

294

Boxholm

(70)

(620)

-

Horndal

(50)

(220)

-

Gullsp å ngs Elekirokemiska AB

40

50

19

Hallstahammars

AB

90

450

99

Halmstads
J ä rnv

'crks

AB

280

1 140

299

Koekums Jernverk"

120

200

70

Smedjebackens
Valsverks AB

300

1 115

265

AB Qvarnshamr

n ä rs ,

lernbruk

-

90

40

950

3 885

1086

Totalt

5000

18 765

4 347

" Uppgifterna avser enbart tillverkningen av
handelsstål. Källa: Uppgifter från resp. förelag Källa: SOU 1977: 15.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

Beräknad produktion i stångvalsverken 1985

1 000 ton

F ö relag

Grovverk
Max.

Min.

Medium

iverk

Finverk

Summa

Max.

Min.

Max.

Min.

Max

Mm.

Boxholm

85

85

100

100

185

185

Domnarvet

200

200

200

200

Hallstahammar

30

-

115

-

145

-

Halmstad

250

250

250

250

H ä llefors

80

100

40

20

120

120

NJA

700

400

700

400

Smedjebacken

105

105

140

140

245

245

Qvarnshammar

M

30

30

30

Summa

700

400

300

290

875

740

1 875

1 4.0

Källa: SÖU 1977: 15.

Råstålsförsörjningen 1985 enligt maximialtemativet

1 000 ton

Domn-

NJA

Oxel ö-

Mindre

Summa

arvet

sund

verk

Produktion
av handels-

/iirdifit
si é l

Plalta
produkter

1 200

850

2 050

St å ngprodukter

200

700

1 000

1 900

Summa

1 400

700

850

1 000

3 950

Behov
av /lyiandc st å l

1 650

880

1 170

1 250

4 950

Produktion
av r å sl å l

Syrgaskonvertrar

1 500

1 800

3 300

Elektrougnar

400

200

650

1 250

Martinugnar

170

170

Summa

400

1 700

I 800

820

4 720

Ö verskon/undersk ö n

-1 250

-t-820

+ 630

-430

-230 »

" Impori från Koverhar. Källa: SOU 1977: 15.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Råstålsförsörjningen 1985 enligt minimialternativet

I 000 lon

Domn- NJA

Oxel ö-

Mindre

Summa

arvet

sund

verk

Produkt
lon av handels-

l ä rdifil sl å l

Platta
produkter

1200

600

1800

St å ngprodukter

200 400

860

1460

Summa

1400 400

600

860

3 260

Behov
av llyiande sl å l

1 650 550

850

1000

4 050

Produktion
av r å sl å l

Syrgaskonvertrar

1470

I 200

2 670

Elektrougnar

400 100

650

1 150

Martinugnar

-

-

-

-

Summa

400 1 570

I 200

650

3 820

Ö verskon/undersk ö n

-1 250 + 1 020

-t-350

-350

-230 Ö

" Import från Koverhar. Källa: SOU 1977; 15.

Beräknade sysselsättningsförändringar inom handelsstålsindustrin
1975/761985 enligt maximialtemativet

Förelag

Antal anställda

Förändring

1978-85

Anial

1975/76

I978Ö

Metallurgi

Valsverk

Summa

anställda 1985

Domnarvet

6 145

5 660

-1 700

-210

-1910

3 750

NJA

4 985

3 985

-150

-150

3 835

Oxelösund

3 750

3 750

-1-275

-H275

4 025

Boxholm

620

620

-130

-130

490

Horndal

220

220

-70

-150

-220

-

Hallstahammar

450

450

-70

-70

380

Halmstad

I 140

1 140

1 140

Gullspång*

50

50

50

Kockums''

200

200

200

Smedjebacken

1 115

I 115

1 115

Qvarnshammar

90

90

90

Summa

18 765

17 280

-1695

-510

-2 205

15 075

" Beräknat antal efter beslutade rationaliseringar.

Uppgifterna avser endast tillverkningen av handelsstål.

Källa: SOU 1977; 15,

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 54

Bilaga 3

Utdrag ur bolagsbildningsavtal

Gränges AB, nedan kallat Gränges, Norrbottens Järnverk AB,
nedan kallat NJA, och Stora Kopparbergs Bergslags AB, nedan kallat Stora
Kopparberg, bedriver samtliga tillverkning av handelsstål, Gränges vid
Oxelösunds Järnverk i Oxelösund, NJA vid Norrbottens Järnverk i Luleå och Stora
Kopparbergs vid Domnarvets Jernverk i Borlänge. Gränges och Stora Kopparberg
bedriver dessutom gruvrörelse, Gränges i Grängesberg och Stråssa och Stora
Kopparberg i Blötberget, Dannemora, Grängesberg (Risberg), Håksberg och
Vintjärn. Härutöver driver Gränges i Stråssa ett mineralprocesslaboratorium.

Mellan Gränges, NJA och Stora Kopparberg, i det följande
gemensamt benämnda Parterna, har träffats följande avtal om tillskapandet av
ett gemensamt aktiebolag, nedan kallat Bolaget, med uppgift att övertaga vissa
tillgångar hänförliga till Parternas ovannämnda rörelser, nedan
sammanfattningsvis kallade Rörelserna, och att på basis av nämnda tillgångar
fortsätta att driva dessa Rörelser, Avsikten är att Bolaget jämväl skall överta
de av Gränges och vissa av dess dotterbolag inom företagsenheten TGOJ bedrivna
järnvägsrörelsen på sträckan LudvikaOxelösund (med förgreningar till Köping
och Kolbäck) och tillhörande hamn- och speditionsrörelse i Oxelösund, nedan
sammanfattningsvis kallat TGOJ-rörelsen.

Samtidigt med detta avtal har NJA och Statsföretag AB,
nedan kallat Statsföretag, träffat avtal om överlåtelse av aktierna i Bolaget
till Statsföretag samt Parterna och Statsföretag träffat ett konsortialavtal om
samarbetet i Bolaget, nedan kallat Konsortialavtalet.

1 Bakgrund

Föreliggande avtal har tillkommit mot bakgrund av den
djupa konjunkturnedgång som världens stålindustri befunnit sig i sedan 1975
med överkapacitet, låga priser och starkt försämrad lönsamhet som kännetecken.
Den allvarliga kris som till följd härav har drabbat den svenska
handelsstålindustrin har förvärrats av att dennas konkurrensförmåga i
förhållande till andra länders stålindustrier alltmer försämrats sedan mitten
av 1960-talet. Syftet med att i enlighet med detta avtal sammanföra de tre
största handelsstålverken i Sverige och med dessa sammanhängande rörelser inom
ett bolag är att möjliggöra sådana strukturella förändringar att ett
konkurrenskraftigt och lönsamt stålföretag kan skapas med möjligheter att
fortleva i framtiden. En förutsättning härför och för detta avtal är det
finansiella stöd från staten och de dispenser från vissa skatter och avgifter
som närmare angives nedan.

2 Bolaget

2.1 Allmänt

Som bolag för ovan angivna ändamål skall användas ett av Gränges
ägt vilande bolag. Aktiebolaget Nordsvenska Malmfält (firman ändrad

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 55

till SSAB Svenskt Stål Aktiebolag enligt beslut som ännu
ej registrerats hos Patent- och registreringsverket), vilket har ett
aktiekapital på 2 500 000 kronor fördelat på 25 000 aktier vardera på nominellt
100 kronor och med lika rättigheter i Bolaget saml en reservfond på 3 000
kronor. Bolagets tillgångar består av en fordran på Gränges till ett belopp av
2 503 000 kronor.

Gränges förbinder sig att till Stora Kopparberg överlåta 6
250 aktier och till NJA 12 500 aktier i Bolaget för ett pris av 625 750 kronor
respektive I 251 500 kronor mot atl Stora Kopparberg övertager betalningsansvaret
för 625 750 kronor och NJA betalningsansvaret för

1 251 500 kronor av Gränges ovannämnda skuld till bolaget.
Aktierna

skall överlämnas till Stora Kopparberg och NJA den 1 januari 1978

transporterade in blanco jämte tillhörande talonger och kuponger. Par

terna kommer härefter att aga aktier i bolaget i följande proportioner.

Gränges 25 %

NJA 50 %

Stora Kopparberg 25 %

Gränges förbinder sig att upprätta och stämpelbelägga
vederbörliga avräkningsnotor. Fondstämpeln skall betalas av Stora Kopparberg
och NJA.

Gränges garanterar att den balansräkning för Bolaget per
den 31 december 1976 som överlämnats till Stora Kopparberg och NJA riktigt
återger Bolagets ställning vid denna tidpunkt och att denna ställning kommer
att vara oförändrad den 1 januari 1978.

Skulle detta avtal till följd av bristande uppfyllelse av
något av de villkor som anges i punkt 19 nedan icke bli gällande skall
ovannämnda försäljning av aktier till Stora Kopparberg och NJA återgå.

2.2 Ökning av aktiekapitalet i Bolaget

Sedan Parterna blivit aktieägare i Bolaget i de
proportioner som anges i punkt 2.1 ovan skall aktiekapitalet i
Bolaget ökas till

2 000 000 000 kronor genom tecknande av 19 975 000 nya
aktier var

dera på nominellt 100 kronor och med lika rättigheter i Bolaget. Av

de nya aktierna skall Parterna ha rätt och plikt att teckna, Gränges

4 993 750 aktier (25 %), NJA 9 987 500 aktier (50 %) och Stora Kop

parberg 4 993 750 aktier (25 %). Aktierna skall tecknas till en kurs per

aktie som innebär att vardera av Gränges och Stora Kopparberg för de

av dem tecknade aktierna skall betala 699 374 250 kronor och NJA för

de av NJA tecknade aktierna 1 398 748 500 kronor. Härigenom kommer

efter nyemissionen Bolagets reservfond att uppgå till 800 000 000 kro

nor.

2.3 Betalning av nya aktier

Gränges och Stora Kopparberg skall betala sina aktier
genom att kvitta sina respektive skulder på grund av aktieteckningen mot 699
374 250 kronor av sina respektive fordringar mot Bolaget enligt punkt 15.2
nedan.

NJA skall betala sina aktier genom att dels kvitta sin
skuld på grund av aktieteckningen mot 699 374 250 kronor av NJA:s fordringar
mot Bolaget enligt punkt 15.2 nedan, dels erlägga kontant 699 374 250 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 56

Nyemissionen i Bolaget skall genomföras så snart ske kan
etter Överlåtelsedagen, definierad enligt punkt 3 nedan. Samtidigt därmed skall
NJA lösa sin återstående skuld till Bolaget på 625 750 kronor. Den dag
inbetalning av det nyemitterade aktiekapitalet sker kallas nedan
Inbetalningsdagen.

3 Bolagets förvärv av egendom m. m. från Parterna

Till fullföljande av avtalets syfte skall Bolaget den 1
april 1978, eller den tidigare eller senare dag varom Parterna kan enas. nedan
kallad Överlåtelsedagen, med retroaktiv verkan från den 1 januari 1978 från
Parterna eller i förekommande fall deras dotterbolag förvärva nedan under
3.13.3 angiven egendom. I den mån den överlåtna egendomen utnyttjats som
säkerhet för lån eller andra förbindelser är förutsatt att såvida annat icke
sägs i detta avtal eller avtal mellan Bolaget och någon av Parterna
säkerheterna skall utbytas så att den överlåtna egendomen icke belastas därav.

Parterna garanterar att träffandel och fullföljandet av
detta avtal icke står i strid med någon förpliktelse, Parlen har gentemot
tredjeman enligt avtal, låneinstrument eller annan överenskommelse. Skulle krav
riktas mot Bolaget skall Parten hålla Bolaget skadeslöst.

3.1 Förvärv från Gränges och NJA

3.1.1 fast egendom hänförlig till
Rörelserna i form av mark, fabriksbyggnader och bostadshus enligt särskilda
såsom bilagor 23 härvid fogade köpekontrakt

3.1.2 all utrustning för Rörelserna såsom
maskiner, apparater, instrument, verktyg, truckar och andra fordon ävensom
kontorsinventarier och möbler

3.1.3 utmål och inmutningar hänförliga
till Gränges gruvrörelse enligt särskild såsom bilaga 4 härvid fogade
överenskommelse.

3.2 Förvärv från Stora Kopparberg

3.2.1 samtliga aktier i Stora Kopparbergs dotterbolag AB
Domän, sedan Stora Kopparberg till detta bolag överlåtit all Stora Kopparberg
den 1 januari 1978 tillhörig egendom av det slag, som anges i punkterna
3.1.13.1.3. Förteckning över sådan till punkterna 3.1.1 och 3.1.3 hänförlig
egendom redovisas i bilagorna 5 och 6. T>.1.1 den fordran Stora Kopparberg
erhållit mot AB Domän till följd av nämnda överlåtelse. Stora Kopparberg skall
snarast efter Överlåtelsedagen upprätta balansräkning för AB Domän per
Överlåtelsedagen. Denna balansräkning skall på tillgångssidan upptaga till
hos Stora Kopparberg den 31 december 1977 bokförda värden de tillgångar som enligl
3.2.1 förvärvas från Stora Kopparberg jämte fordran på Stora Kopparberg på
51411 kronor samt på skuldsidan aktiekapital uppgående till 50 000 kronor,
reservfond och kvarstående vinst på sammanlagt 1411 kronor samt skuld till
Stora Kopparberg motsvarande köpeskillingen för de förvärvade tillgångarna.

I övrigt skall bestämmelserna i punkterna 9.19.4 bl. a.
vad avser garantier i tillämpliga delar gälla även AB Domän.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 57

3.3 Förvärv från Gränges, NJA och Stora Kopparberg

3.3.1 samtliga aktier och andelar i de
dotterbolag, andra bolag och föreningar hänföriiga till Rörelserna som anges i
bilaga 7

3.3.2 samtliga patent, mönster,
varumärken och ansökningar om sådana immalerialrätter hänförliga till
Rörelserna och som förtecknats i bilagorna 810. Sådana kostnader för de
förtecknade immate-rialrätlerna, som belöper på tiden före den 1 januari 1978,
skall bäras av respektive Part under det att kostnaderna för tiden därefter
skall bäras av Bolaget. I överlåtelsen av nämnda rättigheter ingår skyldighet
för respektive Part att utfärda sådana särskilda överlåtelsehandlingar, som må
erfordras för uppfyllande av formkraven i de olika länder, där patent
erhållits eller sökts. Kostnaderna lör överlåtelserna av rättigheterna skall
bäras av Bolaget.

3.3.3 all teknisk dokumentation hänförlig
till Rörelserna såsom ritningar, rapporter, forskningsresultat, kunskaper och
erfarenheter i övrigt, samt annat jämförligt material.

3.3.4 all kommersiell dokumentation hänförlig
till Rörelserna såsom kundregister, marknadsstudier, broschyrer, kataloger samt
kunskaper och erfarenheter i övrigt.

Parterna är överens att de i 3.3.2 angivna bilagorna av
misstag kan ha kommit att utelämna rättigheter som är hänförliga till Rörelserna
och förbinder sig att vederlagsfritt överlåta jämväl sådana rättigheter till
Bolaget.

5 Rörelsernas bedrivande under en övergångstid m. m.
5.1 Allmänna principer

Parterna är överens om att Rörelserna under tiden från
detta avtals undertecknande t. o. m. den 31 december 1977 skall bedrivas på samma
sätt som hittills. Beslut av större betydelse berörande någon av Rörelserna
skall träffas först efter samråd mellan Parterna.

Fr. o m. den 1 januari 1978 till Överlåtelsedagen skall
Parterna på Bolagets uppdrag utan annan ersättning än vad som framgår nedan
bedriva Bolagets rörelse med dels de tillgångar m. m. som skall överlåtas
enligt detta avtal, dels den personal som enligt punkt 7 förutses bli verksam
hos Bolaget. Parternas uppdrag för Bolaget skall fullgöras på sådant sätt att
så långt praktiskt möjligt samma verkningar åstadkommes för Bolaget som skulle
ha uppkommit om Bolaget redan fr. o. m. den 1 januari 1978 skulle ha drivit sin
rörelse i egen regi med de Bolagets egna stabs- och företagsledande funktioner
som kommer att träda i arbete fr. o. m. Överlåtelsedagen och således bortseende
från de stabs- och företagsledande funktioner som Parterna utnyttjar för
Rörelserna.

Personal och tillgångar m. m. som Bolaget skall överta på
Överlåtelsedagen får fr. o. m. den 1 januari 1978 endast efter medgivande av
Bolagets verkställande direktör utnyttjas för annat ändamål än för driften av
Bolagets rörelse.

Bolaget skall på Överlåtelsedagen överta samtliga hos Part
under tiden 1 januari 1978 fram till Överlåtelsedagen uoppkomna rättigheter och
skyldigheter inklusive tillgångar och skulder hänförliga till Bolaget.

Avräkning mellan Parterna och Bolaget skall ske per Överlåtelseda-

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 58

gen. Avräkningen syftar till att reglera
likviditetsdifferensen mellan de in- och utbetalningar som respektive Part
verkställt för Bolaget och som enligt god redovisningssed avser verksamheten
för tiden fr. o. m. den 1 januari 1978 oberoende av om in- och utbetalningarna
verkställs före eller efter nämnda dag.

1 likviditetsdifferensen skall ingå avräkning som grundar
sig på i punkt 16 angivna sidoavtal med däri intagna betalningsvillkor.

På medelvärdet av de likviditetsdifferenser, som
föreligger på den första och sista dagen i varje månad eller motsvarande
tillämplig redovisningsperiod respektive på Inbetalningsdagen skall utgå ränta
efter en räntesats som med tre (3) procentenheter överstiger Riksbankens vid
varje tidpunkt gällande diskonto. Ränta skall beräknas fram till den dag när
reglering mellan Bolaget och Parterna skall ske i enlighet med vad i nästa
stycket sägs.

Regleringen mellan Bolaget och Parterna av den sålunda
uppkomna likviditetsdifferensen jämte ränta skall ske inom trettio (30) dagar
från inbetalningsdagen. En lorutsättning för regleringen är atl avräkningen
reviderats och godkänts av Bohlins Revisionsbyrå AB.

För atl på bästa sätt beakta såväl Parts som Bolagets
långsiktiga intressen skall beslut av större betydelse avseende Bolagets
rörelse, vilket beslut ej kan uppskjutas till efter Överlåtelsedagen, fattas i
enighet mellan Part och Bolaget. Kan enighet ej uppnås skall frågan med för
Parterna och Bolaget bindande verkan avgöras genom majoritetsbeslut av Bolagets
styrelseordförande, vice ordförande och verkställande direktör.

7 Personalfrågor

Bolaget skall erbjuda all den personal som är anställd i
Rörelserna på orter där dessa Rörelser bedrivs anställning i Bolaget fr. o. m.
Överlåtelsedagen enligt gällande kollektivavtal och i övrigt på för
tjänstemän, arbetsledare och arbetare på Överlåtelsedagen gällande
anställningsvillkor, varvid de anställda skall tillgodoräknas sin
anställningslid hos respektive Part, Vidare skall Bolaget under en
övergångsperiod erbjuda anstälhiing i Bolaget åt de vid Gränges respektive
Stora Kopparbergs huvudkontor och andra enheter anställda personer, som helt
eller till huvudsaklig del är sysselsatta i Rörelserna. Detla skall dock endast
gälla om Bolaget behöver sådan personal och ifrågavarande personal har
erforderlig kompetens.

Upplupen semesterskuld per den 31 december 1977 för den
personal som övergår i Bolagets tjänst skall övertagas av Bolaget. Belopp motsvarande
skulden skall erläggas samtidigt som reglering sker av likviditetsdifferensen
enligt punkt 5.

Bolaget skall per den 1 januari 1978 övertaga alla de
lånefordringar som Parterna har mot personal, som övergår i Bolagets tjänst.
Övertagandet av dessa fordringar skall ske på oförändrade villkor mot revers
som av Bolaget löses inom 30 dagar från Inbetalningsdagen.

Bolaget och Parterna skall medverka till att Bolaget med
friskrivande av Parterna senast den 30 juni 1978 övertar alla
borgensförbindelser, som Parterna iklätt sig för personal som övergår i Bolagets
tjänst och att detta sker på för låntagarna oförändrade villkor. Skulle någon
borgenär icke medge att Bolaget ersätter Part som borgensman skall Bolaget

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 59

gentemot Parlen svara för vad denne kan komma att åläggas
utge på grund av borgensåtagandet. Vad nu sagts skall även gälla borgen från Gränges
Aktiestiftelse för de anställda till den del sådan borgen hänför sig till lån
till personal som övergår i Bolagets tjänst.

Vad gäller personalens rätt att utnyttja sociala förmåner
den haft hos tidigare arbetsgivare såsom semesterhem, jakt, fiske etc. skall
uppgörelse träffas i särskild ordning i syfte att uppnå villkor överensstämmande
med de villkor som gäller för personal som ej övergår till Bolaget.

11 Likvida medel samt fordringar och skulder hänförliga
till Rörelserna

1 Rörelserna per den 31 december 1977 befintliga likvida
medel behålles av respektive Part. 1 den mån annat icke stadgas i detta avtal eller
avtal mellan Bolaget och någon av Parterna skall respektive Part jämväl behålla
de fordringar och skulder hänförliga till Rörelserna som uppkommit före den 1
januari 1978.

12 Varulager m. m. hänförligt till Rörelserna

Vad gäller överlåtelse till Bolaget av lager av råvaror,
driftsförnödenheter, varor i arbete samt färdigprodukter hänförliga till
Rörelserna har samtidigt med detta avtal träffats ett särskilt avtal mellan
Parterna, vilket förutsätter att lagren överiåtes per den 1 januari 1978 och
vilket anger de principer efter vilka dessa lager skall värderas i och för fastställande
av del pris Bolaget skall betala för lagren.

Betalning av priset för lagren skall ske med 1/3 den 1
januari vart och ett av åren 1979, 1980 och 1981. De krediter Parterna sålunda
lämnar Bolaget skall vara räntefria t. o. m. den 31 december 1978 och därefter
löpa med en årlig ränta som med 3 procentenheter överstigei' Riksbankens vid
varje tid gällande diskonto. Räntan skall erläggas årsvis i efterskott.

För de belopp som förfaller till betalning den 1 januari
1979 skall Bolaget acceptera av Parterna på Bolaget dragna växlar per den 1 januari
1979. För övriga belopp skall Bolaget utfärda till respektive Part eller order
ställda skuldebrev med villkor ifråga om ränta och löptid enligt föregående
stycke. Växlar och skuldebrev skall lyda på belopp enligt Parternas val intill
ett sammanlagt belopp för envar Part motsvarande priset för det av Parten
överlåtna lagret.

15 Köpeskillingar

15.1 Köpeskillingarnas storlek

Köpeskillingen för den i punkt 3 angivna egendomen skall
vara:

för den av Gränges och dess dotterbolag överlåtna
egendomen 700 000 000 kronor;

för den av NJA överlåtna egendomen 700 000 000 kronor;

för den av Stora Kopparberg överlåtna egendomen 700 000
000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 60

Köpeskillingens fördelning på respektive till Bolaget
överlåtna tillgångsposter skall för godkännande tillställas Bolaget senast den
28 februari 1978. Bolaget skall icke utan vägande skäl vägra sådant godkännande.

15.2 Betalning av köpeskillingarna

Betalning av de i 15.1 angivna köpeskillingarna skall ske
i form av reverser. Envar av Gränges, NJA och Stora Kopparberg skall därvid
erhålla en revers lydande på 700 000 000 kronor för vilken betalning till ett
belopp av 699 374 250 kronor skall ske i form av aktier i Bolaget på sätt i
punkt 2.3 ovan sägs. Resterande belopp 625 750 kronor skall Bolaget äga kvitta
mot Parternas skulder till Bolaget enligt vad i punkt 2.1 ovan sägs.

19 Villkor för detta avtals giltighet

Delta avtal är för sin giltighet beroende av

att NJA beviljas anslag från statens dels med 700 000 000
kronor för förvärv av 50 % av aktierna i Bolaget och för betalning av nya
aktier i Bolaget enligt punkterna 2.1 och 2.3, dels med nu beräknade 530 000
000 kronor för täckandet av förlust vid försäljning av anläggningstillgångar
till Bolaget enligt detta avtal,

alt Bolaget beviljas den finansiering som staten
förutsattes tillhandahålla enligt punkt 6 i Konsortialavtalet, nämligen
rekonstruktionslån på tillhopa högst 1 800 000 000 kronor och strukturiån på
tillhopa 1 300 000 000 kronor, samt

att Statsföretag erhåller utfästelser från staten som
säkerställer Statsföretags möjligheter att fullgöra sina förpliktelser enligt Konsortialavtalet
innebärande bl. a. atl erforderliga medel kommer att ställas till Statsföretags
förfogande för inlösen av aktier m. m.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87

Bilaga 4

Konsortialavtal

Gränges AB, nedan kallat Gränges. Norrbottens Järnverk AB,
nedan kallat NJA, Statsföretag AB, nedan kallat Statsföretag, och Stora Kopparbergs
Bergslags AB, nedan kallat Stora Kopparberg, i det följande gemensamt kallade
Parterna, har denna dag träffat avtal om tillskapandet av ett gemensamt
aktiebolag. Svenskt Stål AB, nedan kallat Bolaget, med uppgift att överta
vissa tillgångar, hänförliga till Gränges, NJA:s och Stora Kopparbergs
handelsstål- och gruvrörelser och att med iakttagande av det ansvar gentemot
aktieägare, anställda och samhälle, som enligt lag och god sed åvilar Bolaget,
bedriva nämnda rörelser efter affärsmässiga och företagsekonomiska principer. 1
detta ligger att i den mån statlig myndighet begär att Bolaget skall utföra
insatser av arbets-marknadspolitisk art Parterna utgår från att särskild
ersättning skall begäras härför.

Det förutsattes, att NJA;s aktier i Bolaget så snart detta
övertagit nämnda tillgångar överiåtes av NJA till Statsföretag.

Mot denna bakgrund har Parterna träffat följande avtal om
samarbete i Bolaget, i vilket aktiekapitalet inledningsvis kommer att ägas i
nedanstående proportioner;

Gränges 25 %

Statsföretag 50 %

Stora Kopparberg 25 %

1 Bolagsordning

Bolaget skall ha den bolagsordning bilaga P till detta
avtal utvisar, dock må i samband med registreringen av densamma smärre formella
jämkningar göras.

2 Styrelse och verkställande direktör

Styrelsen skall bestå dels av nio ledamöter utsedda av
bolagsstämman med fyra suppleanter för dessa utsedda på samma sätt, dels av tre
ledamöter utsedda av de anställda enligt lagen den 3 juni 1976 om styrelserepresentation
för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar med tre suppleanter för
dessa utsedda på samma sätt.

Av de av bolagsstämman valda ledamöterna och suppleanterna
äger Statsföretag rätt att nominera fem ledamöter och två suppleanter och Gränges
och Stora Kopparberg vardera två ledamöter och en suppleant.

Statsföretag äger nominera en av styrelsens ledamöter till
ordförande i styrelsen.

Gränges och Stora Kopparberg äger gemensamt nominera vice
ordförande i styrelsen.

Sålunda av Parterna bestämda personer skall utses till
styrelseledamöter, suppleanter respektive ordförande och vice ordförande.

Suppleant som ej inträtt i styrelseledamots ställe har
dock rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden.

1 Bilagorna här uteslutna.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 62

Styrelsen skall utse ett arbetsutskott vari skall ingå
ordförande, vice ordförande, verkställande direktör samt representant för de
anställda. Arbetsutskottet skall nära följa Bolagets verksamhet.

Verkställande direktör utses av styrelsen men skall ej
vara ledamot av denna.

3 Beslutsregler

Parterna är ense om all oavsett vad bolagsordningen
eller aktiebolagslagen stadgar enighet mellan dem skall erfordras för beslut
om godkännande av väsentligare avtal mellan Bolaget eller något av dess
dotterbolag, å ena sidan, och någon av Parterna eller något av deras
dotterbolag, å andra sidan, samt beträffande utseende av verkställande
direktör. 1 övrigt skall enighet såväl i styrelsen som mellan Parterna
eftersträvas särskilt rörande ordförande på bolagsstämma, ändring av
bolagsordningen, nedsättning av aktiekapitalet, fastställande av Bolagets
organisation och väsentlig ändring därav, betydande investeringar, nedläggning
av driften vid någon av Bolagets anläggningar samt formerna för Bolagets
finansiering, t, ex. upptagande av större lån.

Parterna skall senast en vecka före varje bolagsstämma
sammanträffa för att söka enas om vem som skall vara ordförande på stämman.
Skulle Parterna därvid inte enas skall ordföranden eller vid förfall för
honom vice ordföranden i Sveriges Advokatsamfund eller den person han utser
väljas till ordförande på stämman.

4 Revisorer

Antalet revisorer i Bolaget skall vara fyra med lika många
suppleanter. Statsföretag äger nominera två revisorer och två suppleanter, medan
Gränges och Stora Kopparberg äger nominera var sin revisor och suppleant.
Revisorerna och suppleanterna skall vara auktoriserade, dock att Statsföretag
äger nominera en ordinarie revisor och en suppleant som ej är auktoriserade.

5 Aktieförsäljning och hembudsskyldighet

Utöver bestämmelserna om hembudsskyldighet i § 14 i bolagsora-ningen
skall följande gälla, då Part önskar sälja hela eller delar av sitt
aktieinnehav. Statsföretag skall först erbjuda Gränges och Stora Kopparberg atl
inom tre månader förvärva lika delar av den aktiepost Statsföretag utbjuder
till försäljning. Gränges och Stora Kopparberg å andra sidan skall först rikta
erbjudandet att förvärva aktier i Bolaget till varandra. Skulle Gränges och
Stora Kopparberg inte ha träffat överenskommelse om sådant förvärv inom tre
månader, skall aktieposten erbjudas Statsföretag.

Skulle sedan erbjudande lämnats enligl andra eller fjärde
meningen i föregående stycke icke inom tre månader avtal ha träffats om förvärv
av erbjuden aktiepost, skall Part som erbjudit aktieposten vara fri att erbjuda
denna till annan intressent. Om Gränges härefter sålt sin aktiepost till annan
intressent, skall vid det hembud av aktieposten som följer av § 14 i
bolagsordningen Stora Kopparberg äga företrädesrätt att förvärva
aktieposten. Motsvarande företrädesrätt skall tillkomma

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 63

Gränges vid hembud av aktier, som Stora Kopparberg sålt
till annan intressent.

Skyldighet atl erbjuda övriga Parter att förvärva
aktiepost som ut-bjudes till försäljning eller rätt att utöva lösningsrätt vid
hembud enligt 14 § i bolagsordningen gäller dock ej, om överlåtelsen sketl till
koncernbolag, och därutöver vad avser Statsföretag lill annat bolag, i
vilket staten direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande, nedan
kallat statligt bolag, eller till statligt organ.

En förutsättning för överlåtelser av aktier i Bolaget till
annan Part är att

5.1 om överlåtelsen innefattar samtliga
en Parts aktier i Bolaget förvärvaren inträder i den överlåtande Partens
rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal och därmed blir Part i avtalet
i stället för den överlåtande Parten;

5.2 om överlåtelsen innefattar en del
av en Parts aktier i Bolaget, den överlåtande Partens rättigheter och
skyldigheter enligt delta avtal skall tillkomma respektive åvila den
överlåtande Parten och förvärvaren gemensamt;

5.3 om aktier i Bolaget överlåtits till
Parts koncernbolag, den överlåtande Parten icke äger rätt att överlåta
aktierna i nämnda koncernbolag utan att först ha tillsett att koncernbolaget
hembjudit aktierna i Bolaget till övriga Parter i enlighet med vad ovan i denna
punkt 5 sägs.

6 Finansiering

Finansieringen av Bolagets verksamhet skall i första hand
ske genom aktiekapital och reservfond på sammanlagt 2 800 000 000 kronor samt
av staten utfästa rekonstruktionslån om tillhopa högst 1 800 000 000 kronor och
strukturlån om tillhopa 1 300 000 000 kronor (bilagorna 23), vilken
finansiering är ett villkor för tillskapandet av Bolaget,

Finansiering härutöver förutsattes företrädesvis ske genom
internt genererade medel och/eller genom upplåning av kapital med eller utan
säkerhet i Bolagets tillgångar. Skulle för finansieringen av Bolagets
verksamhet en ökning av aktiekapitalet erfordras, skall Parterna ha rätt men ej
skyldighet att delta i kapitalökningen i proportion till sina respektive
aktieinnehav i Bolaget, i anslutning härtill förbinder sig Gränges och Stora
Kopparberg att, därest någon av dem icke önskar deltaga i sådan
aktiekapitalökning, i första hand erbjuda varandra sin rätt till nyteckning.
Statsföretag skall icke motsätta sig att Gränges eller Stora Kopparberg begagnar
sig av denna rätt. Part, som ej önskar delta i aktiekapitalökning, skall
medverka till atl kapitalökningen likväl genomföres, om Statsföretag påfordrar
detta och i samband därmed icke uppställer andra villkor än sådana som skäligen
bör kunna godtas av Part som ej deltar i ökningen. Del förutsattes, att i fall
som nu sagts aktierna skall kunna tecknas såväl av Statsföretag som av andra
statliga bolag eller statliga organ.

7 Rätt till inlösen av aktier

7.1 Rätt till inlösen av aktier vid förlusttäckning

Skulle Bolget efter 1982 redovisa en ackumulerad förlust,
som innebär att Bolagets reservfond och mer än 1/3 av dess aktiekapital för-

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 64

brukats, skall diskussioner upptas mellan Parterna om hur
förlusten skall täckas. Om överenskommelse härvid ej kan nås om täckning av
förlusten pro rata parte, skall Part som förklarar sig beredd att genom aktieägartillskotl
täcka förlusten äga rätt att pålordra inlösen av den Parts aktier, som icke
deltar i sådan förlusttäckning. Därvid skall inlösen ske till ett värde
motsvarande aktiernas matematiska värde vid tidpunkten för begäran om inlösen
med avdrag för på aktierna belöpande andel av

(1) enligt punkt 6 ovan utgivet
statligt rekonstruktionslån, och

(2) sammanlagda beloppet av eventuella
utöver i punkt 6 angivet rekonstruktionslån utgivna rekonstruktionslån och
stöd av motsvarande karaktär, dock att från detta sammanlagda belopp skall
avdragas 200 000 000 kronor, eller den mindre summa till vilket sagda sammanlagda
belopp må uppgå.

7.2 Rätt till inlösen av aktier, när Statsföretag
och/eller annat statligt bolag blivit ägare till minst 80 % av aktierna i
Bolaget

Därest Statstöretag ensamt eller Statsföretag och andra
statliga bolag eller statliga organ tillsammans blir ägare till minst 80 % av
aktiekapitalet i Bolaget, äger Statsföretag när som helst lösa till sig Gränges
och Stora Kopparbergs aktier i Bolaget. Envar av Gränges och Stora Kopparberg
äger även få sitt aktieinnehav inlöst, då nämnda ägarförhållande uppstått,
dock först efter 1982.

Nämnda inlösensrätt och därvid gällande inlösensvärde
enligt fjärde stycket nedan skall gälla i stället för aktiebolagslagens
bestämmelser om rätt för minoritetsaktieägare att begära inlösen av sina
aktier.

Inlösen skall ske tidigast sex månader och senast ett år
från det inlösen påkallats och måste omfatta Parlens hela aktieinnehav i
Bolaget.

I det fall Statsföretag, annat statligt bolag eller
statligt organ påfordrar inlösen av Gränges eller Stora Kopparbergs aktier i
Bolaget enligt vad i denna punkt 7.2 sägs skall aktierna inlösas till lägst
aktiernas matematiska värde. Om Part önskar att aktierna åsättes högre värde än
matematiska värdet, äger han påkalla värdering genom skiljenämnd som utses enligl
punkt 9 nedan. Det av värderingsmännen fastställda värdet på de aktier som
skall inlösas skall vara bindande och slutligt för Parterna endast om detta
värde är högre än värdet enligl ovan i delta stycke angivna inlösningsregler.
Skulle Gränges eller Stora Kopparberg begära inlösen av sitt aktieinnehav i
Bolaget enligt vad i denna punkt 7.2 sägs, skall aktierna inlösas till ett
värde som bestämmes enligt de i punkt 7.1 ovan angivna värderingsprinciperna.

7.3 Inlösen i annat fall

Skulle annan Part än Statsförelag anse atl Statsföretag
genomdrivit beslut inom Bolaget som i företagsekonomiskt eller annat hänseende
står i uppenbar strid mot de grundläggande förutsättningarna för Bolagets
verksamhet och som medfört eller sannolikt kommer att medföra avsevärda
negativa ekonomiska konsekvenser för Bolaget skall Parten efter 1982 ha rätt
all begära att Statsföretag inlöser hans aktier i Bolaget i enlighet med nedan
angivna bestämmelser. Till stöd för sådan begäran får dock inte åberopas beslut
som genomdrivits tidigare än två och ett halvt år före utgången av 1982. För
att Part skall få åberopa

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 65

beslut
som tagits under angivna två och ett halvt år skall Parten senast tre månader
efter det beslutet tagits anmäla sin avsikt att åberopa beslutet ifråga till
stöd för inlösen. Har Part gjort sådan anmälan får Parten, såvida ej annat överenskommes,
icke senare frånträda sin sålunda uttalade avsikt att begära inlösen och
åligger det Parten att formellt fullfölja sin begäran om inlösen den 1 januari
1983 på sätt anges i nästa stycke. Såvitt avser beslut som genomdrivits efter
1982 får Part till stöd för inlösen ej åberopa beslut som genomdrivits tidigare
än tre månader före dagen för begäran om inlösen.

Samtidigt
som begäran enligt första stycket sker skall ifrågavarande Part lämna
Statsföretag oåterkallelig fullmakt att enligt Statsföretags gottfinnande utöva
rösträtt för aktierna samt tillse att av Parten nominerade styrelseledamöter
och suppleanter i Bolaget ställer sina platser till förfogande. Vidare skall
Parten från denna dag avstå från rätten till utdelning och deltagande i
nyemission såvitt avser ifrågavarande aktier.

Har
överenskommelse om löseskillingen för aktierna icke träffats inom 60 dagar
efter det Statsföretag fått del av begäran om inlösen har Statsföretag rätt att
inom 30 dagar därefter hänskjuta frågan om fastställande av löseskillingen till
avgörande av den i punkt 9 angivna skiljenämnden enligt följande:

A, Skulle
Statsföretag inte ha påkallat skiljeförfarande enligt ovan

eller skulle skiljenämnden efter sådant påkallande finna att beslut som

åberopats som skäl för inlösen är av det slag som anges i första stycket

ovan skall löseskillingen motsvara aktiernas matematiska värde vid tid

punkten för begäran om inlösen med avdrag för på aktierna belöpande

andel av

(1)
enligt punkt 6 ovan utgivet
statligt rekonstmktionslån, och

(2)
sammanlagda beloppet av
eventuella utöver i punkt 6 angivet rekonstruktionslån utgivna
rekonstruktionslån och stöd av motsvarande karaktär, dock att från detta
sammanlagda belopp skall avdragas 200 000 000 kronor, eller den mindre summa
till vilket sagda sammanlagda belopp må uppgå.

B, Skulle
skiljenämnden finna att Statsföretag genomdrivit beslutet

men alt detta icke stått i uppenbar strid mot de gmndläggande fömt

sättningama för Bolagets verksamhet men väl att beslutet medfört eller

snnnolikt kommer att medföra avsevärda negativa ekonomiska konse

kvenser för Bolaget skall löseskillingen dock uppgå till lägst 50 % och

högst 100 % av den i punkt A ovan angivna löseskillingen,

C, Skulle
skiljenämnden finna att Statsföretag genomdrivit beslutet

men att beslutet ej är av det slag som anges i punkt K eller B ovan

skall löseskillingen uppgå till 25 % av den i punkt A ovan angivna löse

skillingen.

Då
löseskillingen fastställts skall aktierna snarast överlämnas till Statsföretag
vederbörligen endosserade in blanco, Löseskillingen för aktierna skall erläggas
kontant inom tolv månader från den dag den fastställts. Ränta å löseskillingen
skall utgå enligt 6 § räntelagen från den dag begäran om inlösen framställts
till dess betalning sker.

Ovanstående
i denna punkt 7.3 intagna regler om inlösen skall utgöra enda påföljd i fall
som där avses.

7.4
Definition av matematiskt värde

Med
matematiskt värde avses i denna punkt 7 summan av eget beskattat kapital med
tillägg av lagerreserv, ackumulerade avskrivningar

5
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 87

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 66

utöver
plan, investeringsfonden, särskilda investeringsfonder, arbetsmiljöfond och
andra obeskattade reserver av liknande slag, minskade med latent skatteskuld,
beräknad till vid inlösentidpunkten gälllande skattesatser, varvid hänsyn
skall tagas till kommunalskatteavdraget. Till grund för bestämningen av
aktiemas matematiska värde skall ligga den balansräkning, som upprättals i
samband med det års- eller delårsbokslut, som upprättats närmast före den dag
då inlösen begärts. Med delårsbokslut avses periodbokslut, som ligger till
grund för i 1975 års aktiebolagslag 11 kap. 12 § stadgad delårsrapport, I det
fall matematiska värdet skall framräknas med ledning av balansräkning som
upprättats i anslutning till delårsbokslut, skall sådan balansräkning revideras
och om så erfordras korrigeras med tillämpning av samma redovisningsprinciper
som gällt vid närmast föregående årsbokslut,

8 Avtalstid

Detta
avtal gäller så länge fler än en Part innehar aktier i Bolaget,

9 Skiljedomsklausul

Tvist
rörande detta avtal, dess tolkning eller tillämpning eller därur härflytande
rättsförhållanden skall hänskjutas till avgörande av en skiljenämnd bestående
av tre personer. Av skiljemännen skall en, som skall vara ordförande, vara
presidenten i Svea Hovrätt eller en av honom utsedd person som innehar eller
innehaft högre domarämbete, en utses av styrelsen för Sveriges Advokatsamfund
samt en utses av styrelsen för Föreningen Auktoriserade Revisorer.

För
skiljeförfarandet, som skall äga mm i Stockholm, skall i övrigt gälla
bestämmelserna i den svenska lag om skiljemän som gäller vid tiden för
påkallande av skiljedom,

10 Villkor
för detta avtals giltighet

För
detta avtals giltighet gäller samma villkor som för det i ingressen angivna
avtalet om tillskapandet av Bolaget,

Detta
avtal är upprättat i fyra exemplar, av vilka Partema tagit var sitt,

Stockholm
den

GRÄNGES
AKTIEBOLAG NORRBOTTENS JÄRNVERK

AKTIEBOLAG

STATSFÖRETAG
AKTIEBOLAG STORA KOPPARBERGS

BERGSLAGS
AKTIEBOLAG

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 67

Bilaga
5

Utdrag ur avtal om övertagande av TGOJ

Mellan
Gränges Aktiebolag, nedan kallat Gränges, och SSAB Svenskt Stål Aktiebolag,
nedan kallat SSAB, har denna dag träffats följande

AVTAL

Enligt
punkt 4 i avtal den 15 december 1977 mellan Gränges, Norrbottens Järnverk AB
och Stora Kopparbergs Bergslags AB, om tillskapandet av SSAB, nedan kallat Bolagsbildningsavtalet,
skall SSAB övertaga tillgångar m, m. som är hänförliga till den av Gränges och
dess dotterbolag Oxelösund-Flen-Westmanlands Jernvägsaktiebolag (OFWJ) och
Örebro-Köpings Jernvägsaktiebolag (ÖKJ) inom företagsenheten TGOJ bedrivna jämvägsrörelsen
på sträckan LudvikaOxelösund (med förgreningar till Köping och Kolbäck) med
tillhörande hamnrörelse och befraktnings- och speditionsrörelse i Oxelösund,
vilka rörelser nedan sammanfattningsvis kallas TGOJ-rörelsen, Övertagandet
skall ske genom att till SSAB överiåtes samtliga aktier i ÖKJ, nedan kallat
Bolaget, sedan Bolaget från Gränges och OFWJ på sätt nedan anges tillförts
tillgångar m, m, som är hänförliga till TGOJ-rörelsen, Mellan Gränges och SSAB
har därför denna dag träffats följande avtal.

1 Överlåtelse
av aktier i bolaget

1.1

Gränges
överlåter till SSAB samtliga aktier i Bolaget för en överenskommen
köpeskilling som skall vara 340 000 000 kronor ökat respektive minskat med det
belopp varmed den i punkt 3,2 angivna pensionsskulden understiger respektive
överstiger 140 000 000 kronor,

2 Tillträdesdag

Aktierna
överlämnas av Gränges till SSAB på Överlåtelsedagen såsom denna dag definierats
i punkt 3 i Bolagsbildningsavtalet, nedan kallad Överlåtelsedagen,
transporterade in blanco jämte tillhörande talonger.

3 Överlåtelse av tillgångar till bolaget m. m.

3.1

Gränges
förbinder sig att ombesörja att på de villkor som nedan och i Bilaga 2 till
detta avtal sägs senast den 31 december 1977 till Bolaget överiåtes dels i
Bilaga 2 och 3 till detta avtal särskilt förtecknade tillgångar, dels, i den
mån de inle redan ägs av Bolaget, samtliga maskiner och inventarier såsom
apparater, instrument, verktyg, tmckar och andra fordon ävensom
kontorsinventarier och möbler som är hän-

s. 68 Kontrollera mot PDF

förliga
till TGOJ-rörelsen och sålunda internt i Gränges-koncernen redovisas under
beteckningen TGOJ, oavsett om de upptagits till något värde eller ej.

Till
den egendom som förtecknats i Bilaga 2 hör rullande material, såsom lok och
vagnpark.

Med
överlåtelsen följer all kommersiell och teknisk dokumentation hänförlig till TGOJ-rörelsen
såsom kundregister, marknadsstudier, broschyrer, kataloger, ritningar,
rapporter, forskningsresultat samt kunskaper och erfarenheter i övrigt.

Sålunda
skall med mindre annat uttryckligen framgår av detta avtal till Bolaget
överföras, fömtom den fasta egendom som framgår av Bilaga 2, all den utrustning
och samtliga de rättigheter som erfordras för att Bolaget skall kunna bedriva TGOJ-rörelsen
som den bedrives per den 31 december 1977 och som den avsetts bedrivas efter
den 31 december 1977,

3.2

Den
i 3,1 angivna överlåtelsen skall ske på sådana villkor mellan Gränges och
Bolaget att Bolagets balansräkning den 1 januari 1978 skall upptaga på
tillgångssidan till TGOJ-rörelsen hänförliga tillgångar av den art som angetts
i punkt 3,1 ovan samt spärrkontomedel och på skuldsidan aktiekapital uppgående
till 8 000 000 kronor, arbetsmiljöfond till samma belopp som spärrkontomedlen
samt en pensionsskuld beräknad per den 31 december 1977 och hänförlig till
nuvarande och fömtvarande personal i TGOJ-rörelsen, som med tillämpning av de
principer som framgår av Bilaga 4 har preliminärt beräknats till 140 000 000
kronor. Därtill kommer enligt punkt 3,3.6 nedan en tillgångspost avseende
lånefordringar Gränges har mot personal som övergår i Bolagets tjänst och en
skuldpost till Gränges om samma belopp samt en skuldpost avseende per den 31
december 1977 upplupen semesterskuld för den personal som övergår i Bolagets
tjänst och en fordran på Gränges till samma belopp. Överlåtelsen skall ske till
bokfört värde med den justering som föranleds av den slutligt fastställda
pensionsskuldens storlek. Överföringsvärdenas fördelning på olika tillgångsslag
skall godkännas av SSAB, som icke utan vägande skäl skall vägra sådant
godkännande.

Bolagets
balansräkning per den 1 januari 1978 skall, med undantag av vad som följer av
punkt 3.3.4 nedan beträffande vamlager, inte uppta andra poster än som nu
sagts. Posterna för spärrkontomedel och arbetsmiljöfond skall innefatta
Bolagets egna fondmedel samt, under fömtsättning av vederbörliga tillstånd för
överföring, sådana miljöfonder och därtill hörande spärrkontomedel som kan
anses hänförliga till TGOJ-rörelsen och sådana beträffande vilka Gränges enligt
punkt 8 i Bolagsbildningsavtalet åtagit sig att verka för överföring till SSAB
eller dess dotterbolag.

Gränges
garanterar, med undantag avseende vamlager som Bolaget förvärvar enligt punkt
3,3,4 nedan,

att
en enligt ovan i enlighet med lag och allmänt vedertagen bokföringssed
upprättad balansräkning ger en riktig bild av Bolagets ställning per
balansdagen samt upptager Bolagets samtliga tillgångar och skulder,

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 69

att
Bolaget ej har ansvarsförbindelser eller andra villkoriiga förpliktelser i
vidare mån än som följer av detta avtal,

att
Bolagets tillgångar tillhör Bolaget med full äganderätt och alt de icke är
pantsatta,

att
Bolaget icke har iklätt sig andra förpliktelser eller åtaganden än som
uppkommit i den normala verksamheten,

att
inga skatter eller pålagor av något slag i framtiden kommer att påföras Bolaget
genom efterbeskattning eller eljest på gmnd av omständigheter hänförande sig
till tiden före Överlåtelsedagen,

att
Bolaget icke är inblandat i rättegång eller annan tvist som kan medföra
kostnader för Bolaget och att ej heller, såvitt Gränges kan bedöma, anledning
finnes att förvänta att rättegång eller tvist framdeles skall uppstå på grund
av omständigheter hänförande sig till tiden före Överlåtelsedagen, samt

att
till Bolaget överförts den utrustning och de rättigheter som anges i punkt 3.1
sista stycket.

Skulle
ovannämnda garanti brista skall Gränges i SSAB:s val lämna SSAB och/eller
Bolaget full ersättning härför. Krav på sådan ersättning skall framställas
senast den 31 december 1982.

3.3

Fr,
o. m. den 1 januari 1978 skall Bolaget på basis av i punkt 3,1 angivna
tillgångar driva TGOJ-rörelsen vidare. I detta syfte skall Bolaget erbjuda all
den personal som är anställd i TGOJ-rörelsen anställning i Bolaget fr, o, m.
den 1 januari 1978 enligt gällande kollektivavtal och i övrigt på för
tjänsteman, arbetsledare och arbetare vid nämnda tidpunkt gällande
anställningsvillkor, varvid de anställda skall tillgodoräknas sin anställningstid
hos Gränges eller OFWJ. I övrigt skall i överenskommelsen mellan Gränges och
Bolaget gälla följande, därvid vad som sägs om Gränges i förekommande fall även
skall gälla OFWJ. 3.3.1

Bolaget
skall med friskrivande av Gränges övertaga samtliga de rättigheter och
skyldigheter per den 1 januari 1978, som enligt gällande avtal med kunder,
leverantörer och andra tillkommer respektive åvilar Gränges och som är
hänförliga till TGOJ-rörelsen.

Till
sådana avtal hör:

koordinationsavtalet
med Kungl. Järnvägsstyrelsen den 27 juni 1951

avtal
om transportvägar med Kungl. Järnvägsstyrelsen den 30 augusti

1960

avtal
om speciella transportvägar med SJ den 4 juni 1975

avtal
om användning av SJ lastpallar och SJ pallkragar med SJ den

30
maj 1972

avtal
pä vagngemenskap med SJ den 30 juni 1971

avtal
om tågtjänster med SJ den 20 februari 1970

avtal
om ej transportberättigad transitotrafik med SJ den 9 september

1976

överenskommelse
om föreningsstationer med SJ den 1 juli 1965

överenskommelser
om drift av resebyråer med SJ den 1 april 1969

och
den 13 december 1974

kontrakt
ang. spåromläggning m. m. i Grängesberg med Bergslagens

Järnvägsaktiebolag
den 31 augusti 1927 med tillägg den 15 juni 1935

avtal
ang, leverans av elektrisk kraft med SJ den 24 juni 1965

s. 70 Kontrollera mot PDF

överenskommelse
om gränser för underhåll av elektrisk utmstning å

föreningsstationerna
med Kungl, Järnvägsstyrelsen den 18 september

1964

avtal
med militära myndigheter

köp-
och försäljningsavtal avseende varor och tjänster

licensavtal

agent-
och återförsäljaravtal

samarbetsavtal

konsultavtal

hyres-,
arrende- och servitutsavtal

entreprenadavtal

skötsel-
och serviceavtal

fraktavtal

För
den händelse någon avtalspart icke skulle medge att Bolaget övertager
rättigheter och skyldigheter som ovan sägs skall Gränges intill dess att
ifrågavarande avtal upphört alt gälla kvarstå som avtalspart mot att Bolaget
gentemot Gränges svarar för Gränges åtaganden enligt avtalet respektive av Gränges
tillförsäkras motsvarande rättigheter. Gränges skall inte utan SSABs samtycke
säga upp avtal enligt ovan.

3.3.2

I
TGOJ-rörelsen per den 31 december 1977 befintliga likvida medel behålles av Gränges.
I den mån annat icke stadgas i detta avtal rörande vissa fordringar och skulder
skall Gränges jämväl behålla de fordringar och skulder hänförliga till TGOJ-rörelsen
som uppkommit före den 1 januari 1978.

3.3.3

Pågående
investeringar i TGOJ-rörelsen skall fullföljas enligt föreliggande planer. De
investeringar, som enligt god redovisningssed hänför sig till tiden före den 1
januari 1978 och däremot svarande tillgångar skall ingå i överlåtelsen enligt
punkt 3,1 ovan. För att möjliggöra bedömning härav skall Gränges i
förekommande fall av berörda leverantörer begära uppgift om kostnader för
utförda arbeten etc, per den 31 december 1977.

Gränges
skall verka för att till Bolaget överförs de delar av Gränges och OFWJs
miljöfonder och därtill hörande spärrkontomedel som är hänföriiga till TGOJ-rörelsen.

3.3.4

Gränges
skall till Bolaget överlåta lager av bränslen, förråds- och
förbrukningsmaterial, reservdelar samt varor i färdigställning hänförliga till TGOJ-rörelsen
varvid i tillämpliga delar skall gälla samma bestämmelser som finns intagna i vamlageravtalet
den 15 december 1977 mellan SSAB, Gränges, Norrbottens Järnverk AB och Stora
Kopparbergs Bergslags AB. Nämnda avtal fömtsätter att lagren överiåtes per den
1 januari 1978 och anger de principer efter vilka dessa lager skall värderas i
och för fastställande av det pris Bolaget skall betala för lagren.

Betalning
av priset för lagren skall ske med 1/3 den 1 januari vart och ett år av åren
1979, 1980 och 1981. De krediter Gränges sålunda lämnar Bolaget skall vara räntefria
t. o. m. den 31 december 1978 och därefter löpa med en åriig ränta som med 3
procentenheter överstiger

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 71

Riksbankens
vid varje tid gällande diskonto. Räntan skall erläggas årsvis i efterskott.

För
de belopp som förfaller till betalning den 1 januari 1979 skall Bolaget
acceptera av Gränges på Bolaget dragna växlar per den 1 januari 1979, För
övriga belopp skall Bolaget utfärda till Gränges eller order ställda skuldebrev
med villkor i fråga om ränta och löptid enligt föregående stycke. Växlar och
skuldebrev skall lyda på belopp enligt Gränges val intill ett sammanlagt belopp
motsvarande priset för det av Gränges överlåtna lagret.

3.3.6

Upplupen
semesterskuld per den 31 december 1977 beräknad enligt god redovisningssed
för den personal som övergår i Bolagets tjänst skall övertagas av Bolaget,
Belopp motsvarande skulden skall erläggas av Gränges till Bolaget samtidigt
som reglering sker av likviditetsdifferensen enligt punkt 4 nedan.

Bolaget
skall per den 1 januari 1978 övertaga alla Gränges lånefordringar mot
personal, som övergår i Bolagets tjänst. Övertagandet av dessa fordringar skall
ske på oförändrade villkor mot revers som av Bolaget löses vid den i föregående
stycke angivna tidpunkten.

Bolaget
och Gränges skall medverka till att Bolaget med friskrivande av borgensmannen
senast den 30 juni 1978 övertar alla borgensförbindelser, som Gränges eller Gränges
Aktiestiftelse för anställda iklätt sig för lån till personal som övergår i
Bolagets tjänst och att detta sker på för låntagarna oförändrade villkor.
Skulle någon borgenär icke medge att Bolaget ersätter Gränges som borgensman
skall Bolaget gentemot Gränges svara för vad denna kan komma att åläggas utge
på grund av borgensåtagandet.

Vad
gäller personalens rätt att utnyttja sociala förmåner den haft hos Gränges såsom
semesterhem, jakt, fiske etc. skall uppgörelse träffas i särskild ordning i
syfte att uppnå villkor överensstämmande med de villkor som gäller för personal
som ej övergår till Bolaget,

3.3.7

Bolaget
skall fr, o, m, den 1 januari 1978 övertaga ansvaret för administrationen av
Stiftelsen Trafikbolagets Jämvägars Understödsfonder. Så snart ske kan efter
nämnda dag skall för detta ändamål ändring av stiftelsens stadgar vidtagas.

4
TGOJ-rörelsens bedrivande till överlåtelsedagen 4.1 Allmänna principer

Gränges
och SSAB är överens om att TGOJ-rörelsen under tiden från detta avtals
undertecknande t.o.m. den 31 december 1977 skall bedrivas på samma sätt som
hittills. Beslut av större betydelse berörande TGOJ-rörelsen skall träffas
först efter samråd mellan Gränges och SSAB.

Fr.
o. m, den 1 januari 1978 till Inbetalningsdagen såsom denna dag definierats i Bolagsbildningsavtalet
skall Gränges tillhandahålla de likvida medel Bolaget behöver för att kunna
driva sin rörelse.

På
medelvärdet av de saldon, som föreligger på avräkningskontot på

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 72

den
första och sista dagen i varje månad respektive på Inbetalningsdagen, skall
utgå ränta efter en räntesats som med tre (3) procentenheter överstiger
Riksbankens vid varje tidpunkt gällande diskonto. Ränta skall beräknas under en
tid av trettio (30) dagar i varje månad utom såvitt avser den månad när
Inbetalningsdagen infaller då räntan skall utgå fr. o, m, första dagen i
månaden fram till Inbetalningsdagen,

Regleringen
mellan Bolaget och Gränges av saldot på avräkningskontot jämte ränta skall ske
inom trettio (30) dagar från Inbetalningsdagen. En förutsättning för
regleringen är att avräkningen reviderats och godkänts av Bohlins Revisionsbyrå
AB.

Bolagets
personal och tillgångar får fr. o, m, den 1 januari 1978 endast efter
medgivande av SSABs berkställande direktör utnyttjas för annat ändamål än för
driften av Bolagets rörelse.

För
att på bästa sätt beakta såväl Gränges som Bolagets långsiktiga intressen skall
beslut av större betydelse avseende Bolagets rörelse, vilket beslut ej kan
uppskjutas till efter Överlåtelsedagen, fattas i enighet mellan Gränges och SSAB,
Kan enighet ej uppnås skall frågan med för Gränges och SSAB bindande verkan
avgöras genom majoritetsbeslut av SSABs styrelseordförande, vice ordförande och
verkställande direktör.

5
Köpeskillingens erläggande

Köpeskillingen
för aktiema i Bolaget skall på Överlåtelsedagen erläggas i form av överlåtelse
av en av Svenska Staten genom Riksgäldskontoret på SSAB eller order utställd
revers lydande på köpeskillingens belopp.

8
Villkor för avtalets giltighet

För
detta avtals giltighet gäller samma villkor som för Bolagsbildningsavtalet,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 73

Bilaga 6

Svenskt Stål AB, koncernbalansräkning prognos. Milj. kr

1978

1979

1980

1981

1982

Likvida
medel

362

332

307

376

366

Fordringar

997

1 199

1 135

1 181

1647

Varulager

1 571

1 782

1 725

1 744

2 139

Anläggningstillgångar

2 480

3 082

3 188

3 197

3 291

Summa

S4I0

6 395

6 355

6 498

7 443

Rörelseskulder

680

908

812

851

1 174

Röreslseskulder
(aktieägarna)

1 600

I 067

533

Leverantörslån

200

200

200

200

Pensionsskuld
TGOJ

130

120

110

100

90

Långfristiga
skulder

100

600

1 400

1 800

Strukturlån

200

1 200

1 300

1 300

1 300

Aktiekapital
och reservfond

2 800

2 800

2 800

2 800

2 800

Balanserat
resultat

0

0

0

0

-153

Årets
resultat

0

0

0

-153

232

Summa

5 410

6 395

6 355

6 498

7 443

Soliditet

51,8 %

43,8 %

44,1 %

40,7%

38,7%

Svenskt
Stål AB, koncernens resultaträkning prognos. Milj. kr

1978

1979

1980

1981

1982

Omsättning

3 551

4 744

4 546

4 623

6 049

Tillverknings-,
försäljnings-,

och
administrativa kostn.

-3 914

-4 668

-4 732

4 814

-5 623

Prisvinst
på lager

-t- 78

4-142

+ 88

+ 22

+ 350

Resultat
före avskrivningar

-285

218

- 98

-169

776

Avskrivningar

-286

-322

-328

-341

-350

Fusionskostnad

- 25

Resultat
före finansiella poster

-596

-104

-426

-510

426

Extraordinär
intäkt

4-340

Extraordinär
kostnad

-340

Räntor,
netto

- 95

- 73

- 86

-176

Fastighetsskatter

- 15

- 15

- 16

- 17

- 18

Resultat
före skatt

-611

-214

-515

-613

232

Tillkommer

Kostnad
för övertalig personal

-181

-112

- 84

-128

-147

Summa

-792

-326

-599

-741

85

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 74

Bilaga
7

Förslag till statligt rekonstruktionslån till Svenskt Stål
AB på högst 1 800 000 000 kronor

Svenskt
Stål AB, nedan kallat Bolaget, skall övertaga de handelsståls-och gruvrörelser
och därmed sammanhängande verksamhet som bedrivs av Gränges AB, Norrbottens Jämverk
AB och Stora Kopparbergs Bergslags AB. Syftet härmed är att genomföra sådana
strukturella förändringar inom dessa rörelser att därigenom skapas ett
konkurrenskraftigt och lönsamt stålföretag. Detta förutsätter bl, a, att
Bolaget beviljas ett statlig rekonstruktionslån i huvudsak i enlighet med vad
som nedan sägs.

§
1 Lånebelopp

Statens
ställer till Bolagets förfogande såsom rekonstruktionslån för perioden
19781982, nedan kallad Rekonstruktionsperioden, ett belopp av högst 1 800 000
000 kronor, nedan kallat Lånet. För Lånet gäller följande villkor,

§
2 Utbetalning

Av
Lånet äger Bolaget efter beslut av regeringen rätt att för varje räkenskapsår
under Rekonstruktionsperioden, för vilket Bolaget med bortseende från för
året erhållna utbetalningar av Lånet redovisar ett negativt resultat efter
planenliga avskrivningar, finansnetto och fastighetsskatter, lyfta ett belopp
motsvarande nämnda resultat. Beloppet får lyftas i samband med uppgörande av
bokslut eller å conto på sätt anges i nästa stycke.

Utvisar
av Bolagets styrelse fastställd budget, däri inbegripet reviderad budget, för
visst räkenskapsår att Bolaget för nämnda år förväntas redovisa ett negativt
resultat beräknat på sätt i föregående stycke sägs äger Bolaget rätt att ä conto
lyfta ett belopp motsvarande nämnda resultat. Skulle vid uppgörande av bokslut
för ifrågavarande räkenskapsår framgå att verksamheten under året givit ett
större negativt resultat än det på vilket utbetalning enligt ovan baserats
skall i bokslutet skillnaden upptagas som fordran och Bolaget äga rätt att
omedelbart lyfta ett däreinot svarande belopp. Skulle vid bokslutets uppgörande
visa sig att verksamheten under året givit ett mindre negativt resultat än det
på vilket utbetalning enligt ovan baserats skall i bokslutet skillnaden upptagas
såsom skuld och ett däremot svarande belopp återbetalas till Staten inom 30
dagar från det resultaträkningen och balansräkningen fastställts på
bolagsstämman.

Utbetalning
å conto enligt föregående stycke skall ske i den takt Bolaget anmäler behov av
lånemedlen, dock att under åren 1978 och 1979 Bolaget icke äger rätt att lyfta
mer än sammanlagt 1 200 000 000 kronor.

§
3 Förutsättningar för utbetalning

En fömtsättning
för Bolagets rätt att lyfta belopp enligt § 2 är att Bolaget under
Rekonstruktionsperioden vidtager strukturella åtgärder i

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 75

det syfte som angivits i ingressen här ovan, därvid
förutsattes att samråd sker med handelsstålindustrin i övrigt i syfte att
undvika att åtgärder som Bolaget vidtager förorsakar väsentliga problem för
andra svenska produktionsenheter i branschen. Det åligger Bolaget att åriigen
till Industridepartementet lämna en redogörelse för Bolagets utveckling,

§ 4 Administration av Lånet

Staten förutsätts uppdraga åt Sveriges Investeringsbank,
nedan kallad Banken, att för Statens räkning administrera Lånet. Framställning
om utbetalning av lånebelopp skall sålunda inges till Banken och skall åtföljas
av underlag enligt § 2 ovan.

§ 5 Ränta

Varje delbelopp av Lånet som lyfts löper utan ränta under
en tid av tre år från beloppets utbetalningsdag. För tiden därefter utgår ränta
med 9Vi procent per år. Bolaget äger rätt att när som helst helt eller delvis
erlägga upplupen ränta, dock att i fall som i § 7 nedan sägs skyldighet för
Bolaget att erlägga ränta föreligger. Upplupen ränta som icke erlagts under
året läggs vid utgången av varje räkenskapsår till det kapitalbelopp på vilket
den beräknats, vilket därmed ökas med räntebeloppet.

§ 6 Frivillig återbetalning

Bolaget äger rätt att när som helst helt eller delvis
återbetala utestående del av Lånet, dock att i vissa fall enligt vad i § 7
nedan sägs skyldighet för Bolaget att verkställa amortering föreligger.

§ 7 Obligatorisk räntebetalning och amortering

Det är önskvärt att Bolaget, när dess ekonomiska ställning
och om-ständighetema i övrigt gör det möjligt, erlägger ränta på och amortering
av Lånet, Under hänvisning härtill åligger det Bolaget att erlägga sådan
betalning det eller de år bolagsstämman fattar beslut om utdelning till aktieägama.
Betalningen skall därvid uppgå till samma belopp som den beslutade utdelningen
och skall erläggas samma dag som utdelningen blir tillgänglig för lyftning.
Det erlagda beloppet skall så långt det förslår anses vara betalning av
upplupen ränta under det räkenskapsår under vilket utdelning lyfts och därefter
återbetalning av utestående kapitalskuld.

Oavsett vad i föregående stycke sägs kan regeringen efter
anmälan hos chefen för Industridepartementet medge att ränte- och återbetalning
får ske med mindre belopp än som följer av nämnda bestämmelse.

Har Bolaget erlagt betalning som i denna paragraf sägs och
upphör Bolaget ånyo att lämna utdelning till aktieägarna gäller beträffande
betalning av ränta och amortering vad i §§ 5 och 6 ovan sägs till dess
utdelningen åtempptages,

§ 8 Avskrivning av Lånet

Lånebelopp som utbetalats enligt § 2 ovan kan, såvida de
ej dessförinnan återbetalats, avskrivas med 50 procent av utbetalat belopp vid
utgången av andra kalenderåret efter det kalenderår under vilket utbetalningen
skedde.

Hämtöver gäller att lånebelopp ökat med räntetillägg
enligt bestäm-

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 76

melsen
i § 5 ovan som ej återbetalats vid utgången av det nionde kalenderåret efter
det kalenderår under vilket beloppet utbetalades kan avskrivas i dess helhet
vid nänrnda tidpunkt.

I
den mån annat icke anges första gången Lånet tages i anspråk skall avskrivning
enligt ovanstående stycken ske,

§ 9
Rätt till betalning i förhållande till Bolagets övriga fordringsägare Skulle
Bolaget träda i likvidation eller försättas i konkurs skall Staten endast äga
rätt till betalning ur Bolagets tillgångar för oavskriven del av Lånet. Statens
rätt till betalning skall därvid gälla först sedan Bolagets övriga
fordringsägare blivit till fullo förnöjda.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 77

Bilaga 8

Förslag till statligt strukturlån till Svenskt Stål AB på
1 300 000 000 kronor

Svenskt Stål AB, nedan kallat Bolaget, skall övertaga de handelsståls-och
gruvrörelser och därmed sammanhängande verksamhet som bedrivs av Gränges AB,
Norrbottens Järnverk AB och Stora Kopparbergs Bergslags AB. Syftet härmed är
att genomföra sådana stmkturella förändringar inom dessa rörelser att
därigenom skapas ett konkurrenskraftigt och lönsamt stålföretag. Detta
förutsätter bl, a, att Bolaget beviljas ett statligt strukturlån i huvudsak i
enlighet med vad nedan sägs.

§ 1 Lånebelopp

Staten ställer till Bolagets förfogande såsom stmkturlån,
ett belopp av 1 300 000 000 kronor, nedan kallat Lånet. För Lånet gäller
följande villkor.

§ 2 Utbetalning

Av Lånet skall Staten utbetala 200 000 000 kronor under år
1978, 1 000 000 000 kronor under år 1979 samt 100 000 000 kronor under år 1980.
Utbetalning under respektive år skall verkställas efter Bolagets behov på sätt
framgår av senare upprättad betalningsplan.

§ 3 Ränta

Varje delbelopp av Lånet löper utan ränta under de tre
första åren efter utbetalningsdagen. För tiden därefter utgår ränta med fem procent
per år på ogulden kapitalskuld. Upplupen ränta skall betalas den 31 december
varje år.

§ 4 Amortering

Amortering av utbetalat delbelopp av Lånet skall ske med
1/20 den 31 december varje år från och med det sjätte året efter utbetalningsåret.
Mottagna delbelopp av Lånet skall således vara till fullo återbetalda senast
tjugofem år efter utbetalningstillfället.

§ 5 Förtida återbetalning

Oavsett vad som bestämts i § 4 ovan, äger Bolaget när som
helst helt eller delvis återbetala utestående del av Lånet.

§ 6 Administration av Lånet

Staten förutsätts uppdraga åt Kammarkollegiet att för
Statens räkning administrera Lånet. Ränta och amortering skall följaktligen erläggas
till Kammarkollegiet i enlighet med bestämmelsema i §§ 35 ovan.

§ 7 Rätt till betalning i förhållande till Bolagets övriga
fordringsägare Skulle Bolaget träda i likvidation eller försättas i konkurs
skall Staten endast äga rätt till betalning ur Bolagets tillgångar sedan
Bolagets övriga fordringsägare med undantag av Staten såsom fordringsägare på
grund av till Bolaget beviljat rekonstmktionslån blivit till fullo fömöjda.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 87 78

Bilaga 9

Förslag till skuldebrev

Till Svenskt Stål AB eller order betalar Svenska Staten,
genom Riksgäldskontoret, nedan kallat Staten, ett såsom lån mottaget belopp på
TREHUNDRAFYRTIO MILJONER (340 000 000*) KRONOR.

För lånet gäller följande villkor,

§ 1

Lånet skall löpa med en årlig ränta av 8V4 procent räknat
från denna dag.

Räntan erläggs första gången den 1 juli 1978 och därefter
den 1 maj och den 1 november varje år.

§ 2 Lånet återbetalas i enlighet med följande plan:

Amortering Summa

amortering

1978-07-01 3 400 000

1978-11-01 14
350 000 17 750 000

1979-05-01 3 600 000

1979-11-01 14
550000 18 150000

1980-05-01 3 850 000

1980-11-01 14
750 000 18 600 000

1981-05-01 4 050 000

1981-11-01 15000000
19050000

1982-05-01 4 300 000

1982-11-01 15
250 000 19 550 000

1983-05-01 4 550 000

1983-11-01 15
500 000 20 050 000

1984-05-01 4 850 000

1984-11-01 15
750 000 20 600 000

1985-05-01 5 100 000

1985-11-01 16050000
21150000

1986-05-01 5 450 000

1986-11-01 38
900 000 44 350 000

1987-05-01 5 800 000

1987-11-01 34
250 000 40 050 000

1988-11-01 12
100 000 12 100 000

1989-11-01 12
500 000 12 500 000

1990-11-01 13
150000 13 150000

1991-11-01

* Reversbeloppcts storlek är beroende på pensionsskuldens
i Örebro-Köpings

Jernvägsaktiebolag storlek
per den 31 december 1977, Reversbeloppet ökar

respektive minskar med
det belopp pensionsskulden vid nämnda tidpunkt un

derstiger respektive överstiger 140 000 000 kronor, I amorteringsplanen har

förutsatts att eventuell förändring av reversbeloppet påverkar sista amorte

ringens storlek.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 87 79

§
3

Underlåter
Staten i något avseende att fullfölja sina förpliktelser enligt detta
skuldebrev, är lånet jämte ränta förfallet till betalning omedelbart eller vid
den tidpunkt innehavaren av skuldebrevet bestämmer,

§ 4

Därest
innehavaren finner uppdelning av skuldebrevet erforderlig skall Staten på anfordran
i utbyte mot skuldebrevet utfärda nya skuldebrev till ett sammanlagt belopp
motsvarande utestående lånebelopp på lånet i de valörer som anges av
innehavaren,

§ 5

Räntor
och amorteringar under detta skuldebrev skall erläggas utan att Staten därvid
äger göra gällande eventueU motfordran gentemot Svenskt Stål AB eller eljest
göra gällande någon invändning, som må hänföra sig till rättsförhållandet
mellan Staten och Svenskt Stål AB,

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM i978 7707S8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

104 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (99)

99 kopplingar i 47 dokument.

  1. Prop. 1990/91:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1991/92 i texten
  2. Prop. 1989/90:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1990/91 i texten
  3. Bet. 1988/89:NU22 Vissa anslag inom industridepartementets område s. 26 i texten
  4. Prop. 1988/89:100 med förslag till statsbudgeten för budåret 1989/90 i texten
  5. Prop. 1987/88:145 om stöd till radio- och kassettidningar i texten

Visa alla 47

Doktrin (5)

5 kopplingar i 1 dokument.

  1. Eklund, Anställningsförhållandet vid företagsöverlåtelser, 1983 s. 50 · s. 127 · s. 176 · s. 251 · och 1 till i texten