Sök i Ratio Lex

om anslaget Flygvapenförband: Forskning och utveckling

14 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:95, om anslaget Flygvapenförband: Forskning och utveckling

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 95 Regeringens proposition

1977/78:95

om anslaget Flygvapenförband: Forskning och utveckling;

beslutad
den 23 februari 1978.

Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

PER
AHLMARK

ERIC
KRÖNMARK

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1 propositionen läggs fram slutligt förslag
beträffande anslaget Flygvapenförband: Forskning och utveckling, som har
tagits upp med beräknat belopp i budgetpropositionen. Därvid behandlas också
frågan om framtida anskaffning av attack- och skolflygplan samt vissa
robotfrågor.

1 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 95

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:95

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-02-23

Närvarande:
statsrådet Ahlmark, ordförande, och statsråden Bohman, Turesson, Antonsson,
Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten,
Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande:
statsrådet Krönmark

Proposition
om anslaget Flygvapenförband: Forskning och utveckling

Inledning

I prop. 1977/78:100 (bil. 7 s. 142) har regeringen
föreslagit riksdagen alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till
Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1978/79 beräkna ett
förslagsanslag av 392 000 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.
Jag vill i detta sammanhang även beröra frågan om utveckling av framtida
flygplanssystem m. m.

Försvarsmaktens altackflyg beslår f. n. av fem och
en halv divisioner medeltunga altackflygplan av typ AJ 37 Viggen, som levereras
under perioden 1971-1979, samt fem lätta allackdivisioner utrustade med
skolflyg-planel SK 60, som anskaffades under åren 1966-1967. De bägge
flygplanstyperna måste börja ersättas i slutet av 1980-lalet.

Frågan om ersättning av dagens attack- och
skolflygplanssystem har varit föremål för ett omfattande utredningsarbete under
de senaste åren. T. o. m. budgetåret 1976/77 har sammanlagt ca 85 milj. kr.
lagts ner på förberedande studier m. m. Under budgetåret 1977/78 har hittills
ca 30 milj. kr. anvisats för fortsatta studier.

1974 års försvarsutredning rekommenderade i sitt
betänkande (SOU 1977:l)Totalförsvaret 1977-82 att jakt versionen av Viggen, JA
37, utvecklas lill ell medellungt altackflygplan, kallat A 20. Däremot ansåg
utredningen att man utifrån del då tillgängliga underiaget inle kunde förorda en
utveckling och anskaffning av det lätta attack- och skolflygplanet B3LA som
överbefälhavaren hade föreslagit. Beslutsunderlaget borde enligt utredningen
fördjupas och förbättras.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:95 3

I prop. \91(>/11:1A (bil. 1) anslöt sig
regeringen i allt väsentligt till försvarsulredningens rekommendationer.
Beträffande flygplanet A 20 anfördes dock alt det fortsatta utredningsarbetet
också borde innefatta en noggrann prövning av hur många flygplan som behövdes
och vilka prestanda dessa borde ha. Vidare anfördes att om de fortsatta
övervägandena skulle leda till ett beslut att B3LA inte skall anskaffas, borde
i stället ett skolflygplan anskaffas och förses med lämplig beväpning.
Riksdagen (FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) beslöt enligt regeringens förslag.

Del fördjupade beslutsunderiaget har tagils fram av
de militära myndigheterna. För att nära följa och utvärdera arbetet tillsattes
genom regeringens direktiv i mars 1977 en särskild beredning - B3LA beredningen
- som lämnade sin rapport (Ds Fö 1977:7) i oktober 1977.

DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln

D
Flygvapenförband

D
4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

1976/77

Utgift

559
960 050'

1977/78

Anslag

571
182 000

1978/79

Förslag

392
000 000

'
Varav 86 655 050 kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar
utvecklingsarbete beträffande materiel för flygvapnet.

Verksamheten inriktas med
beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av
medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni
1977 I 272 874 320 kr. För budgetåret 1977/78 har riksdagen lämnat ett
beställningsbemyndigande om 1 350 milj. kr. och anvisat ett anslag av 571 182
000 kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir
(1 272 874 320-1- 1 350 000 000-571 182 000)2 051 692 320 kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:95

Beställningsmyndiganden och betalningsmedel (1 000-lal
kr.)

Primäruppdrag
m. m.

1977/78

1978/79

Chefen
för flygvapnet Föredraganden

Bem.

Bet,

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Flygvapenförband:
Utvecklings-

arbete
för delprogrammet

För
flera delprogram gemensamma

lednings-
och slrilförband

24 500 )

28 400

20 100 \

Jaktförband

439 400

47 000

150 600

Attackförband

24 900

38 500

183 100

Spaningsförband

19 800

551 182

100

300

180 000

384 000

Basförband

I 500

I 100

700

Gemensamma
produktionsresurser

140 400 J

97 900

107 000 )

Till
regeringens disposition

488 700

20 000

-

-20 000

-

-

Kostnader

1 139 200

571 182

213
000

441 800

180 000

384 000

Prisreglering

210 800

197 000

8 000

188 000

8 000

Reducering
på grund av över-

planering m. m.

-

-

-

8 800

-

-

Medelsbehov

-

571 182

-

401 000

-

392 000

Bemyndigandebehov

1 350 000

-

410
000

-

368 000

-

Budgetåret
1976/77

Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning
för budgetåret 1976/77 att planerat utvecklingsarbete för flygvapenförband i
stort sett har kunnat genomföras.

Verksamheten inom delprogrammet Gemensamma
lednings-och slrilförband har i huvudsak inriktats på fortsatt
utvecklingsarbete på högspaningsradar och markkommunikation för stridsledning
av flygplan.

För delprogrammet Jakt förband har verksamheten
till största delen bestått av typarbete för flygplan JA 37 Viggen. Fortsalt
utveckling av bl. a. flygplanskropp, målinmätningsutrustning, flygplansmotor,
el- och teleutrustning, beväpning samt underhållsutrustning har beställts.

Utvecklingsarbetet för delprogrammet Attack fö
rband avser till övervägande del fortsatt arbete på flygplan AJ 37 Viggen.
Vidare har systemde-finitionsarbete avseende ersättning av flygplan AJ 37
Viggen beställts och ulförts.

Budgetåret
1977/78

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev
för budgetåret 1977/78 och ändrats genom beslut den 15 december 1977. Planerna
innebär bl. a. att utvecklingsarbetet på flygplan JA 37 Viggen fortsätter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:95 5

Budgetåret
1978/79 Chefen for flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 401 milj. kr. och ett
beställningsbemyndigande om 410 milj. kr. inhämtas.

Beslällningsbemyndigandel för delprogrammet
Gemensamma lednings- och stri I förband avses bl. a. för försöksverksamhet för
att förbättra befintlig materiel och utvecklingsarbete avseende
transmissionsnät-förbindelser och markbundna navigerings- och
landningsutruslningar. Vidare fortsätter utvecklingen av materiel till röriiga
indikatorrum. Utveckling av materiel till nya radarstationer påbörjas.

Inom delprogrammet Jakt fö rband planeras endast
verksamhet av mindre omfattning, främst kompletterande utveckling för flygplan
JA 37 Viggen.

Inom delprogrammet Attack fö rband avses vissa
kompletteringar genomföras av flygplanskropp, motor, elektronik- och
underhållsuirustning för flygplan AJ 37 Viggen. Vidare avses kompletterande
utveckling av attackflygplan A 20 beställas.

Beslällningsbemyndigandel för delprogrammet
Gemensamma produktionsresurser är främst avsett för drift och underhåll av försöksplatser.
Under delprogrammet beställs även viss objekibunden forskning samt
kompletterande studier och utredningar.

Av begärda bemyndiganden avses 197 milj. kr. för
prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar
under budgetåret 1978/79 från prislägel februari 1977 till prisläget februari
1979 enligt bedömd prisutveckling med 56 milj. kr.

b)omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden
den 30 juni 1978 till prislägel februari 1979 enligt bedömd prisutveckling med
155 milj. kr.

c)överskott av prisregleringsbemyndiganden från
budgetåret 1976/77 med 14 milj. kr.

B3LA-beredningens
rapport

B3LA-beredningen har haft tre huvuduppgifter,
nämligen att pröva hållbarheten av de kostnadskalkyler som har tagils fram, att
pröva de stridsekonomiska värderingarna och de avvägningar som de återspeglar
samt alt belysa de olika förutsättningarna för atl behålla förmågan att
utveckla och tillverka stridsflygplan inom svensk industri i de olika
anskaffningsalternativen.

Beredningen har studerat ett antal olika alternativ
som ersättning fördagens attack- och skolflygplan. De flygplan som ingår i de
studerade alternativen kan kortfattat karaktäriseras på följande sätt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:95 6

A 20 är ett överljudsflygplan med attack-, jakt-
och havsövervakningsför-måga. Flygplanet är konstruerat för att användas också
i starkt luftvärns- och jaklförsvarade områden. A 20 är en vidareutveckling av
JA 37 Viggen. Två varianter förekommer, A 20 M1 och A 20 M2. Den förra innebär
en något mer långtgående utveckling än den senare.

B3LA är ett lätt underljudsflygplan som är avsett
atl utvecklas i en altackversion och en skolversion. Den senare ges en enklare
beväpning än den förra. Som altackflygplan är B3LA främst avsett att användas
mot markmål. Del kan även användas mot sjömål nära kusten liksom mot vissa
luftlandsättningsmål. Vid insatser mot mål längre ut från kusten krävs
samverkan med A 20 eller AJ 37 Viggen. Flygplanet är betydligt lättare än
Viggen. Del avses få en spridd och skyddad basering vilket gör det svårt atl
bekämpa.

SAAB 105 (modifierat) är en vidareutveckling av
dagens lätta skol- och altackflygplan SK 60. Den ena versionen, 105:12, kan ges
en någoriunda fullständig attackbeväpning. Den andra versionen, 105:13, kan
endast ges en begränsad attackbeväpning av samma omfattning som SK 60 har i
dag. Som alternativ lill flygplan 105:13 har också studerats liknande utländska
skolflygplan.

Fem olika attack- och skolflygplansfamiljer har
studerats som tänkbara ersättare till dagens attack- och skolflygplan.
Alternativen innehåller följande flygplanstyper och antal.

1. 6 divisioner A 20 Ml -l- 45 skolflygplan

2. 6 divisioner A 20 Ml -t- 45 SAAB 105:13

3. 6 divisioner A 20 Ml -(- 5 divisioner SAAB 105:12

4. 2 divisioner A 20 M2 -I- 9 divisioner B3LA

5. 2 divisioner AJ 37, vilkas livslängd har utökats + 9 divisioner B3LA.

1 samtliga familjer har förutsatts en anskaffning
av åtta divisioner JA 37 Viggen som ersättning för J 35 Draken i luftförsvaret.
I alternativ 5 förutsätts två divisioner av AJ 37 Attackviggen behållas i sin
nuvarande utformning fram lill mitten av 1990-lalet. Detta är möjligt genom att
uttaget av flyglid på dessa flygplan under 1980-talet numera inte beräknas bli
lika stort som det har förutsatts i tidigare planering.

Kostnadsberäkningarna för de studerade
anskaffningsallerna-tiven har gjorts av berörda industrier, försvarets
materielverk, försvarsstaben och flygstaben. Vissa uppgifter föreligger i form
av offerter, andra endast i form av prisuppskattningar.

I kalkylerna har kostnaderna under flygplanets hela
livslängd tagits upp, dvs. utvecklings-, produktions- och driftkostnader. Valet
av alternativ påverkar också priset på JA 37 Jaktviggen, eftersom produktionen
av detta flygplan måste ske under skilda industriella förutsättningar i de
olika alternativen. Kostnaderna för denna anskaffning har därför räknats in i
de jämförande kalkylerna. Följande totalkostnader har beräknats för de fem
anskaffningsalternativen (milj. kr).

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:95

Alternativ

1977/78-

1982/83-

1987/88-

Efter

Totalt

1981/82

1986/87

1991/92

1991/92

1

5 800

6 920

7 050

4 650

24 420

2

6 200

7 240

6 380

4 620

24 440

3

6 530

7 670

7 890

5 000

27 090

4

7 040

8 740

6 870

3 260

25 910

5

6 840

7 450

6 190

3 200

23 680

Uppställningen visar att alternativ 5 är billigast.
Alternativen skiljer sig åt genom att de kräver olika myckel pengar vid olika
tidpunkter. B3LA medför förhållandevis högre utvecklingskostnader som måste
betalas tidigt. A 20 uppvisar lägre utvecklingskostnader, vilket innebär att
det kostar mindre under de närmaste fem-tio åren. Drift- och underhållskostnaderna
är däremot betydligt högre för A 20. Detta beror bl. a. på alt A 20 är nära tre
gånger så tungt som B3LA och förbrukar mer än tre gånger så mycket drivmedel
per flygtimme.

De kostnadsberäkningar som har redovisats pekar på
att en utveckling av B3LA skulle kräva ett tillskott till flygvapnets
planeringsram av ca 350 milj. kr. per budgetår under de första fem budgetåren.
Ell genomförande av grundaliernativet (alternativ 1) skulle enligt samma
redovisning kräva ett påslag om ca 100 milj. kr. eller en omplanering som ger
motsvarande besparing. Överbefälhavaren har anfört alt en sådan omplanering bör
ske inom attackprogrammet.

När det gäller kostnadskalkylernas hållbarhet
framhåller beredningen att kostnadsberäkningar av stora och tekniskt komplicerade
system ar mycket svåra atl utföra. Det är inte möjligt att med full säkerhet
uttala sig om de slutliga kostnaderna för sådana projekt.

A v de studerade flygplanstyperna är del bara B3LA
som är att betrakta som ett nytt flygplan. B3LA innebär dock ett mindre
utvecklingssteg än vid tidigare svensk stridsflygplansutveckling. Den
huvudsakliga osäkerheten vid en utveckling av B3LA hänger samman med den
avancerade samverkan mellan flygförare, målinmätningsutrustning och beväpning
som är planerad. Säkerheten är betydligt större vad gäller utvecklingen av
själva flygplanet, eftersom detta endast är avsett för underljudsfart och har
en relativt konventionell utformning.

Utvecklingsarbetet för A 20 är betydligt mindre än
för B3LA. Utom den vidareutvecklade radarn ingår inga mera betydande
förändringar i förhållande till JA 37 Viggen. Den huvudsakliga
utvecklingsinsatsen är utprovning och inpassning av vissa komponenter som måste
bytas ut, efiersom tidigare leverantörer kommer alt ha slutat atl tillverka
dem. Jämfört med utvecklingsarbetet för B3LA måste vidareutvecklingen av JA 37
Viggen till A 20 därför betraktas som avsevärt säkrare.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:95 8

Prisuppskattningarna för en serietillverkning av A
20 är mycket osäkra. Tillverkningen kommer atl ske i en industriell
organisation som avviker avsevärt från dagens. Del är därför ytterst vanskligt
all bilda sig en uppfattning om de slutliga kostnaderna för en sådan
produktion. Även en serietillverkning av B3LA kan komma att medföra problem när
det gäller alt uppskatta kostnaderna.

Som redan har framhållits kan man aldrig nå en
fullständig säkerhet i kostnadsberäkningar för projekt av det slag som det här
är fråga om. Underlaget är dock enligl beredningens uppfattning så säkert som
del rimligen kan krävas för att del skall kunna ligga till grund för ett beslut
om den aktuella attack- och skolflygplansanskaffningen.

Vid sin bedömning av anskaffningsallernativens
stridsekonomiska värde har beredningen funnit att alternativen 1-3 med A 20 som
dominerande komponent innebär en fortsatta möjlighet till tidiga insatser mot
angrepp över havet och genom luften. Genom atl flygplan A 20 kan användas både
som jakt- och altackflygplan ger det också ett viktigt tillskott till
luftförsvarskapaciteten. I alternativen 1 och 2 saknas komponenten lätta
altackflygplan. Detta medför minskad uthållighet och begränsad förmåga att
understödja markstridskrafterna.

Alternativ 1 har tagits fram inom ramen för nivå B
i överbefälhavarens programplan för perioden 1977/78-1981/82 som låg till grund
för 1977 års försvarsbeslut. Alternativet får därför anses vara avvägt mot
övriga komponenter inom försvaret så atl det i allt väsentligt kan bedömas ge
en effekt som motsvarar kostnaderna.

Bytet från 45 skolflygplan till 45 flygplan 105:13
i alternativ 2 innebär en kostnadsökning som inte medför något motsvarande
tillskott till alternativets altackförmåga.

Alternativ 3 innehåller lätta altackflygplan i form
av 105:12. Den betydande merkostnad som alternativet innebär i förhållande till
alternativen 1 och 2 kan inte anses motiverad av det jämförelsevis ringa
tillskott av lätt altackkapacitet som det ger. Enligt beredningens bedömning
bör alternativet inte vidare studeras.

Alternativen 4 och 5 med B3LA som dominerande
komponent ger det största effekttillskottel i samband med markstrid och strid i
kustområden. Det ger också större uthållighet vid strid inne på vårt
territorium. Detta ligger i linje med den långsiktiga inriktning för försvaret
som lades fast i 1972 och 1977 års försvarsbeslut. Det medeltunga attackflyget
är starkt begränsat i dessa alternativ. De ger oss inte möjlighet alt i
hittillsvarande utsträckning ta till vara tillfällena lill bekämpning under
överskeppningsskedel av en invasion. Alternativ 4 ger ett begränsat tillskott
till jaktförsvarskapaciteten. I alternativ 5 erhålls inte något sådant
tillskott. För att på lång sikt bevara en komponent med medeltunga
attackflygplan i alternativ 5 krävs vidare atl en ersättning planeras in av de
båda AJ 37-divisionerna närde utgår under 1990-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:95 9

talet.
Kostnaderna för alternativen 4 och 5 är enligt beredningens bedömning rimliga i
förhållande till den effekt som de ger.

Enligt
beredningens mening bör valet stå mellan alternativen 1 och 5.

Som har nämnts tidigare har beredningen också haft
till uppgift att bedöma anskaffningsalternativens betydelse för vår framtida
förmåga alt utveckla och tillverka stridsflygplan. Vid lösandet av denna
uppgift har beredningen utgått från en bedömning av hur stridsflygplan som
skall användas kring sekelskiftet kommer atl se ut och vilka utvecklings- och
produktionsresurser som krävs för att tillverka dem.

Det finns i dag inte något genomarbetat underlag
som beskriver hur framtidens luftförsvar bör vara utformat. Beredningen har
funnit att ett flygplan som i 1990-taleis miljö kan lösa de uppgifter som JA 37
Viggen avses göra är ett lämpligt jämförelseobjekt när det gäller atl bedöma
preslandanivån för framtida flygplan.

Utvecklingen av B3LA innebär att den viktiga
förmågan att hålla samman utveckling och tillverkning av flygplanssystem i
huvudsak behålls. Ett flertal förhållanden talar vidare för att den teknik som
kommer till användning i B3LA ger en god grund för utveckling av framtida
stridsflygplan. Det står dock klart att en utveckling av B3LA inte ger
nödvändig kompelens inom alla de områden som måste behärskas för att utveckla
ett nytt jaktflygplan. Detta är också naturligt mot bakgrund av den bredare
kunskap som krävs för ett sådant projekt. Ett tilläggsprogram, särskilt
avseende överljudsaerodynamik, kan ge vissa nödvändiga kompletteringar. De
mycket preliminära bedömningar som har gjorts av framtida jaktflygplan ger
dock vid handen atl inte heller ett sådant tilläggsprogram är tillräckligt. Att
efter B3LA utveckla ett nytt stridsflygplan enligt dagens former skulle alltså
kräva att vissa utvecklingsresurser byggdes upp vid industrin. Ett alternativ
till en sådan uppbyggnad kan vara köp av utvecklingsarbete från utlandet eller
samarbete i lämplig form inom de gränser som sätts av Sveriges
neutralitetspolitik. En förutsättning för att man skall kunna vidmakthålla en
påtaglig grad av oberoende är dock enligt beredningens uppfattning att man
behåller den viktiga kompetensen att hålla samman flygplanssystem.

Ett beslut att inte utveckla B3LA innebär att den
inhemska förmågan att utveckla flygplan går ned snabbi. Självständig utveckling
av avancerade stridsflygplan blir därefter inte längre möjlig.

De utvecklingsresurser som bevaras inom industrin
om något av alternativen 1-3 genomförs och som behövs för att stödja
produktion m. m. av de flygplan som ingår i dessa alternativ kan givelvis också
utnyttjas vid svensk licenstillverkning av ett utländskt jaktflygplan. Om denna
resurs sedan är tillräcklig eller inte kan inte fastställas förrän en rad
villkor för licenstillverkning är klara såsom aktuell flygplanstyp,
licensgrad, omfattning av ändringar m. m.

Även
om nästa jaktflygplan köps utomlands behövs enligt B3LA-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:95 10

beredningen
vissa utvecklingsresurser av det slag som nyss har nämnts för produktions- och
driftstöd. Vid köp kommer dock i ännu högre grad än vid licenstillverkning
problem att uppstå i fråga om möjligheterna att åstadkomma en
tillfredsställande beläggning av de utvecklingsresurser som måste finnas kvar.

B3LA-beredningen anför att vi i dag har en
organisation för utveckling, produktion och drift av flygplanssystem för
försvaret som i allt väsentligt är lämpligt utformad. Resurser av olika slag
finns inom industri, förvaltning och militära verkstäder. Grunden förden
arbetsfördelning mellan dessa som i dag bedöms lämplig kommer dock alt
förändras i olika avseenden vid en övergång till licenstillverkning eller köp
av flygplan. Om beslut fattas att inte utveckla och tillverka B3LA, är det
nödvändigt att ompröva den existerande organisationen både i fråga om de totala
resurserna i den och arbetsfördelningen mellan de olika delarna för all en så
god beläggning som möjligt skall kunna erhållas av de speciella kunskaper som
måste disponeras i sådana fall. Beredningen har inte haft möjlighet att bedöma
om den s. k. minimiorgani-sation som industrin anser nödvändig skall bedömas
som rimlig eller inle. Beredningen finner del angeläget att en utredning
omedelbart tillsätts för atl klariägga dessa frågor, om B3LA inte anskaffas.

Föredraganden

Jag vill inledningsvis redovisa mina
ställningstaganden till inriktningen av den fortsatta utvecklingen av framlida
attack- och skolflygplanssystem m. m.

B3LA-beredningen har funnit alt valet bör stå
mellan ett alternativ som innehåller sex divisioner A 20 och 45 skolflygplan av
utländsk eller svensk tillverkning och ett alternativ som innehåller nio
divisioner B3LA och två divisioner AJ 37 Attackviggen som i sin nuvarande
utformning behålls till mitten av 1990-talet. B3LA-allernalivet beräknas kräva
ett tillskott till försvarsmaktens planeringsram för perioden 1977/78-1981/82
av ca 350 milj. kr. per budgetår i prisläget februari 1977. Alternativet med A
20 beräknas kräva ett påslag om ca 100 milj. kr, per budgetår eller en
omplanering som ger samma besparing. Jag bedömer att en sådan omplanering måste
ske främst genom alt utvecklingsarbetet på A 20 begränsas.

Regeringen har inte ansett det möjligt att i
nuvarande statsfinansiella läge höja utgiftsramen för det militära försvaret
fr. o. m. budgetåret 1978/79. Några förutsättningar att göra sådana
omplaneringar inom försvarsmaktens planeringsram som skulle göra det möjligt
att utveckla B3LA utan ramiill-skott finns inte, om inte 1977 års
försvarsbeslut omprövas.

Vi har i dag en i allt väsentligt lämpligt utformad
organisation för utveckling,produktionochdriftavnygplanssystem för försvaret.
Resurser av olika slag finns inom industri, förvaltning och militära
verkstäder. Grunden

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:95 11

för
den arbetsfördelning som i dag bedöms lämplig kommer dock att förändras i olika
avseenden vid en övergång lill licenslillverkning eller köp av fiygplan. Om
beslut fattas att inle utveckla och tillverka B3LA, är det nödvändigt alt
ompröva den existerande organisationen både vad gäller de lokala resurserna i
den och arbetsfördelningen mellan de olika delarna så att en så god beläggning
som möjligt kan erhållas av de speciella kompetenser som måste disponeras i
sådana fall. B3LA-beredningen har inle haft möjlighet att under den tid som har
stått till buds studera dessa frågor. Det råder också en betydande osäkerhet om
vad produktionen och driften av JA 37 Jaktviggen kommer att kosta, om den måste
ske ulan slöd av så stora utvecklingsavdelningar som i dag. Innan detta
ytterligare utredningsarbete har genomförts är del enligl min mening inte
lämpligt att fatta ett slutligt beslut i flygplansfrågan.

Överbefälhavaren har vid sin värdering av de två
alternativ som B3LA-beredningen har rekommenderat funnit att båda är godtagbara
för den framtida stridsmiljön. Inle något av alternativen är helt överlägset
det andra. B3LA-alternativet kan dock enligt överbefälhavaren komma att få
egen-skapersom gördel något bättreän A 20-alternativet. Vid denna värdering har
överbefälhavaren emellertid utgått från den avancerade versionen av A 20,
kallad A 20 Ml. Enligl min mening torde en enklare version av A 20 bli aktuell,
om A 20-alternativet skall realiseras inom planeringsramen. Det flnns därför
anledning alt närmare överväga om Viggen bör utvecklas lill ytteriigare en
attackversion och i så fall vilken vidareutveckling av JA 37 som därvid bör ske
eller om det finns något utländskt alternativ till A 20.

Utvecklingen av flygplan inom landet har fört med
sig att vi har byggt upp en kompetens inom flera viktiga teknikområden som har
fått och i framtiden kan få intressanta civila tillämpningar. En industri som
utvecklar flygplan medför sålunda en stimulans för teknisk forskning och
utveckling inom landet. 1 årets finansplan (prop. 1977/78:100 bil. 1)
understryker regeringen betydelsen av teknisk utveckling och forskning. Ett
beslut att inte utveckla B3LA innebär alt stora delar av den kompetens som har
byggts upp inom flygindustrin kan behöva avvecklas. Del bör därför undersökas
på vilket sätt och i vilken utsträckning det är möjligt att inom andra områden
ta till vara det tekniska kunnande som flygindustrin representerar.

Flera skäl talar således för att man inte skall
fatta ett slutligt beslut i flygplansfrågan nu. Under hösten 1977 har
förhandlingar ägt rum med berörda industrier. Syftet har varit att dels minska
de totala utvecklingskostnaderna för B3LA, dels skapa förutsättningar för att
behålla handlingsfriheten ytteriigare ett år. Handlingsfriheten kan behållas
genom all berörda industrier åtar sig alt delvis med egna medel ulföra
utvecklingsarbete på både B3LA och A 20 fram till den 1 juli 1979.

De totala utvecklingskostnaderna för B3LA utgör
enligl B3LA-bered-ningens rapport 2 780 milj. kr. i prisläget februari 1977.
Under höstens

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:95 12

förhandlingar
har detta pris minskat med ca 75 milj. kr. genom att industrin har åtagit sig
att på egen bekostnad tillverka ett provflygplan (det tredje) under
förutsäuning att det blir industrins egendom sedan det har fyllt sin uppgift
som provflygplan ål flygvapnet. Vidare har industrin enligt några olika
alternativ erbjudit s. k. lakpris för serietillverkningen av Jaktviggen under
förutsättning att utvecklingsarbetet på B3LA inte avbryts nu.

Berörda industrier har vidare åtagit sig att
bedriva utvecklingsarbetet på B3LA enligt en något ändrad tidsplan fram t. o.
m. den 30 juni 1979 lill ett pris som motsvarar de medel som finns tillgängliga
i flygvapnets planering. Inom ramen för dessa medel har industrierna dessutom
åtagit sig att utföra erforderiigt systemdefinitionsarbete på A 20 så att
typarbelel på detta flygplan kan starta omgående, om typarbetet på B3LA avbryts
den 30 juni 1979, utan att statsverket åsamkas merkostnader.

Det är alltså möjligt att behålla handlingsfriheten
ytteriigare ett år utan att utgiftsramen för det militära försvaret behöver
tillföras mer pengar under budgetåret 1978/79. Om man beslutar sig för att
därefter forisätta utvecklingsarbetet på B3LA uppslår inga statsfinansiella
eller samhällsekonomiska merkostnader jämfört med ett positivt beslut nu. Ett
sådant beslut kräver dock en höjning av försvarsmaktens planeringsram fr. o. m.
budgetåret 1979/ 80.

Om man beslutar sig för alt avbryta B3LA-projektet
den 30 juni 1979, har försvaret drabbats av vissa kostnader som inte direkt kan
nyttiggöras i fortsättningen. Avtalet med industrin om bibehållen
handlingsfrihet innebär emellertid minskade kostnader för serieproduktionen av
JA 37. Även om B3LA-projekiet inte fullföljs kommer anskaffningen av
jaktsystemet att bli billigare än om vi hade avbrutit B3LA-arbetet nu.

Del år som man har handlingsfrihet i
flygplansfrågan bör enligt min mening användas för atl inhämta ytterligare
beslutsunderlag, främst avseende alternativ som innebär att B3LA inte
utvecklas. Med hänsyn till frågans stora betydelse från samhällsekonomiska,
säkerhetspolitiska och industripolitiska synpunkter bör detta arbete utföras
av en parlamentarisk sammansatt kommitté. Med stöd av regeringens bemyndigande
har jag tillkallat en sådan kommitté.

För att i detalj klariägga de ekonomiska
förulsättningarna och precisera industrins åtaganden har regeringen uppdragit
åt försvarets materielverk att förhandla med berörda industrierom villkoren för
fortsatt utvecklingsarbete m. m. på B3LAoch A 20 för liden intill den 1 juli
1979 inomen kostnadsram av 310 milj. kr. i prisläget februari 1977. Full
handlingsfrihet att vid denna tidpunkt avbryta eller fullfölja
utvecklingsarbetet skall förutsättas. Om utvecklingsarbetet på B3LA avbryts den
30juni 1979 skall utvecklingsarbetet på A 20 omgående kunna fortsätta ulan
merkostnader för staten.

Sedan försvarets materielverk har redovisat
resultatet av förhandlingarna avser jag att återkomma till regeringen med
förslag om beställningar som

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:95 13

behöver
läggas ut för att handlingsfriheten i flygplansfrågan skall kunna upprätthållas
intill den 1 juli 1979. Det beställningsbemyndigande som riksdagen har lämnat
för budgetåret 1977/78 bör kunna utnyttjas för denna verksamhet.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att valet av
anskaffningsalternativ förattack- och skolflygplan harstor betydelse förden
inhemska förmågan att i framtiden utveckla och producera mer kvalificerade
robotsystem än lätta pansarvärns- och luftvärnsrobotar. Om B3LA anskaffas förutsätts
- även i kostnadskalkylerna - att robot B 83, som är särskilt avsedd för detta
flygplan, anskaffas. En utveckling av denna robot skapar förutsättningaratt i
framtiden utveckla och tillverka kvalificerade robotar i landet.

Jag anförde i prop. 1976/77:74 (bil. 1 s. 130)att
det i och för sig är önskvärt att utvidga den inhemska förmågan att utveckla
och tillverka kvalificerade robotar men att hänsyn givetvis måste tas till
relationerna mellan kostnader och effekt vid val av anskaffningsform. Den
pågående utvecklingen av en IR-robot (Robot 72) lill Jaktviggen ansågs spela en
stor roll i sammanhanget. Överbefälhavaren har sedermera, med instämmande från
B3LA-bered-ningen, funnit att utvecklingen av robot B 83 eller av en svensk
sjömålsrobot inte förutsätter att arbetet med robot 72 fullföljs. Ett
fullföljande av robot 72 utan efterföljande utveckling av robot B 83 eller en
svensk sjömålsrobot leder inte heller lill att den inhemska kapaciteten behålls
på lång sikt. Fortsatta studier har också visat att kostnaderna för att
utveckla och tillverka robot 72 inte slår i rimligt förhållande till den effekt
roboten bedöms ge. Arbetet på robot 72 bör följaktligen avbrytas.

Såvitt nu kan överblickas är utveckling av en
svensk sjömålsrobot eller modifiering av målsökare till robotar som köps i
utlandet de möjligheter som vid sidan av robot B 83 finns att tillföra svensk
robotinduslri uppdrag utöver utveckling och tillverkning av lätta pansarvärns-
och luflvärnsrobotar. Sådan utveckling medför emellertid ökade kostnader i
förhållande till de beväp-ningsaliernativ som har planerats in i programplanen.
Marinens och flygvapnets skilda lidsplaner för anskaffning av sjömålsrobot gör
också att en gemensam utveckling inte är lämplig.

Ett beslut att inte utveckla B3LA innebär alltså
alt del ter sig mycket osäkert om vi kan behålla förmågan att i framtiden
utveckla och tillverka kvalificerade robotsystem inom landet. Ett beslut alt
utveckla flygplanet innebär å andra sidan alt man skapar en sådan inhemsk kapacitet
inom de totala kostnader som har beräknats för B3LA-systemet.

I prop. 1976/77:74 (bil. 1 s. 130) anförde jag att
en industriell samordning inom robotområdet bör åstadkommas. 1 den tidigare
nämnda kommitténs uppgifter ingår att behandla även denna fråga.

Jag går så över till anslagsfrågan. Min beräkning
av det totala bemyndigande- och medelsbehovet för budgetåret 1978/79 framgår
av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:95 .14

Med utnyttjande av de belopp som har lagils upp i
sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 2 027 692 320 kr.
Detla belopp bör emellertid justeras med hänsyn lill den beräknade fördelningen
av prisregleringsmedel för budgetåren 1977/78 och 1978/79. Den på detta sätt
beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 blir ca 1 875 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen
att ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det
beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att
utvecklingsarbete för flyg-vapenförband Hir beställas inom en kostnadsram av
368 000 000 kr.,

2. till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för
budgetåret 1978/79 anvisa ell förslagsanslag av 392 000 000 kr.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen atl antaga de
förslag som föredraganden har lagt fram.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

26 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (26)

26 kopplingar i 7 dokument.

  1. Bet. 1978/79:KU30 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning s. 27 · s. 28 · s. 44 · s. 229 · och 6 till i texten
  2. Bet. 1977/78:FöU19 Med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt avser anslag m. m. för budgetåret 1978/79 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och propositionen 197… s. 1 · s. 8 · s. 11 · s. 12 · och 7 till i texten
  3. Prop. 1977/78:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1978/79 i texten
  4. Prop. 1978/79:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1979/80. i texten
  5. Prop. 1978/79:138 om vissa anslagsfrågor m.m. rörande försvaret s. 28 i texten

Visa alla 7