Sök i Ratio Lex

om vissa anslagsfrågor m.m. rörande försvaret

40 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 36 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:138, om vissa anslagsfrågor m.m. rörande försvaret

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:138 Regeringens proposition

1978/79:138

om
vissa anslagsfrågor m. m. rörande försvaret;

beslutad
den 1 mars 1979.

Regeringen
föreslär riksdagen all antaga de förslag som har upplagils i bifogade uldrag av
regeringsprotokoll.

Pä
regeringens vägnar

OLA
ULLSTEN

LARS
DE GEER

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram slutligt förslag beträffande anslagen Flygvapenförband:
Materielanskaffning samt Flygvapenförband: Forskning och ulveckling som har
tagits upp med beräknade belopp i budgeipropositionen. Därvid behandlas också frägan
om framlida anskaffning av attack- och skolflygplan saml vissa roboifrågor.

I
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 138

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:138

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-03-01

Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande:
statsrådet De Geer

Proposition
om vissa anslagsfrågor m. m. rörande försvaret

Inledning

1 prop.
1978/79:100 (bil. 7s. 134 och 137) har regeringen föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapenförband: Materielanskaffning
samt Flygvapenförband: Forskning och ulveckling för budgetåret 1979/80 beräkna
förslagsanslag av 1 977 resp. 418,2 milj. kr. Jag anhällerati nu få ta uppdenna
fräga. Jag vill i detta sammanhang också beröra frågan om utveckling av
framlida flygplanssystem m. m.

DRIFTBUDGETEN
Fjärde hiivudliteln D Flygvapenförband

D
2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

1977/78
Utgift 1437 599 080'

1978/79
Anslag 1888 425 000

1979/80
Förslag 1977 000 000

I
Varav 91,7 milj, kr, i prisregleringsmedel.

Verksamheten
under anslaget omfatlar dels sådant materielunderhåll som inle är en direkl
följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övningar vid
förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisationens behov samt
viss materiel för fredsbruk. Verksamheten inriktas med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:138 3

beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningarna
bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslagel värden 30 juni 1978 4
435 528 314 kr. För budgelärel 1978/79 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndi-gande
om 2 330 000 000 kr. och anvisal elt anslag av 1 888 425 000 kr. Den på detta
sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 blir (4 435 528 314 -t- 2
330 000 000 - 1 888 425 000) 4 877 103 314 kr.

Beställningsbemyndiganden
och betalningsmedel (1 000-lal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefen
för flygvapnet Föredraganden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Flygvapenförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m. m.,
ulom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet

För liera delprogram gemensam-

ma
lednings- och sirilförband

3 400 >y

3 500

3000

Jaklförband

1000 1

1000

1000

Attackförband

4 200 1

3 800

3 900

Spaningsförband

700 1 69 500 700

700

Flygtransportförband

900 '

900

900

Basförband

3 200

200

1 700

Gemensamma
produktionsresur-

ser

68 000 -

67 700

67 500

Flygvapenförband:
Centralt vid-

tagen materielanskaffning

m. m., ulom
av viss sjukvårds-

materiel,
för delprogrammet

För
flera delprogram gemensam-

ma
lednings- och sirilförband

212000\

208 000

236 900 \

Jaktförband

885 700 1

2817600

1 193 400

Atlackförband

128 600 1

83 500

196 000

Spaningsförband

36 800 > 1924 725 109 600

89 500

Flygtransportförband

12000

11800

20 400

Basförband

186 800

129 800

146 100

Gemensamma
produktionsresur-

ser

62 200 '

IIOOOO

64 200 '

.77 800 78 700

I 463 800 2 093 600

s. 3 Kontrollera mot PDF

Flygvapenförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m.
m. av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammet

Basförband

3 500

3 100

4 300

4 300

4 300

4 300

Kostnader

1609 000

1 997 325

3 552 400

2 029 500

1 545 900

2 176
600

Prisreglering

+ 721000

+ 16
000

+ 987
600

21000

+ 486
100

+ 25
000

Reducering
pä grund av överpla-

nering m.
m.

-

- 124
900

-

- 224
600

-

- 224
600

Medelsbehov

-

1888
425

-

1825 900

-

1977
000

Bemyndigandebehov

2 330 000

-

4 540 000

-

2 032 000

-

I» Riksdagen 1978/79. 1 samt. Nr 138

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:138 4

Budgetåret
1977/78

Försvarets
materielverk och försvarets sjukvårdsstyrelse anger i sina årsredovisningar
för budgelårel \911/1% alt planerad materielanskaffning för flygvapenförband i
slort selt har kunnai genomföras.

För
gemensamma lednings-och sirilförband har siörre beställningar avsett materiel lill
bl. a. luftförsvarscenlraler, radargmppcenlraler, radaranläggningar,
försvarels olika kommunikationsnät samt markbunden materiel för navigering och
landning.

För jaklförband
har delar av den andra delserien av flygplan JA 37 beställts. För delprogrammet
Atlackförband haranskaffningen av materiel för flygplan AJ 37 fortsalt.
Beställningarna för spaningsförbanden har främst avsett materiel till
spaningsversionen av flygplan 37.

Till
flygvapnets basförband har bl. a. beställts markradio för flygtrafikledning, kraflaggregat,
beredskapsaggregat, flygsäkerhetsmaleriel, fordon, försörjningsmaleriel, fältarbelsmateriel,
markvapen, trafikledarutruslning och utmslning för väderljänsl.

Budgetåret
1978/79

Bemyndigandeplaner
har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1978/79 och ändrats genom
beslut den 7 december 1978. Planerna innebär bl. a. att robolbeväpning lill
flygplan JA 37 beställs saml alt vissa komplelteringsbe-slällningar görs för
flygplan AJ 37.

Budgetåret
1979/80 Chefen för flygvapnet

Anslagel
bör föras upp med 1 825,9 milj. kr. och ett beställningsbemyndi-gande om 4 540
milj. kr. inhämtas. Anslagsframställningen utgår från att utveckling och
anskaffning av flygplan B3LA fullföljs.

Beställningsbemyndigandena
för delprogrammet Gemensamma lednings- och sirilförband avser fortsatt
anskaffning, installation och underhåll av utrustning för radarspaning, samband
och ledningscentraler.

Inom
delprogrammet Jaklförband beställs nödvändiga underhållsåtgärder på flygplan J
35 samt kompletterande utrustning till flygplan JA 37 och komplettering av robotbeväpningen
lill detta flygplan. Beställning av den Iredje delserien av flygplanet
planeras.

Beställningsbemyndigandena
för delprogrammet Atlackförband avser kompletterande beställningar samt
underhåll för flygplan AJ 37.

Inom
delprogrammet Spanings förband planeras beställning av molmedelsutmstningar,
reservdelar och underhållsutmstningar till spaningsversionerna av flygplan 37.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:138 5

Inom
delprogrammet Flygtransportförband påbörjas ersättningsanskaffning för
helikopter 3.

Inom
delprogrammet Basförband planeras forlsall anskaffning av bl. a. fordon och flygsäkerhetsmaleriel
samt materiel och maskiner för fältarbeten.

Under delprogrammet Gemensamma
produktionsresurser redovisas diverse verksamhei som inle entydigt kan hänföras
till annal delprogram, t. ex. normalieverksamhel. Siörre delen av verksamhelen
inom delproduktionsomrädet centralt vidtaget materielunderhåll m. m. bedrivs inom
detta delprogram.

Av
begärda bemyndiganden avser 987,6 milj. kr. prisreglering. Beloppet har beräknals
enligl följande.

1.
Omräkning av bemyndiganden för
nya beställningar under budgelårel 1979/80 frän prislägel februari 1978 lill
prisläget februari 1980 enligt bedömd prisutveckling med 673,4 milj. kr.

2.
Omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden
den 30 juni 1979 till prislägel februari 1980 enligt bedömd prisutveckling med
499,8 milj. kr.

3.
Överskoll av prisregleringsbemyndiganden
frän budgetåret 1977/78 med 185,6 milj. kr.

Föredraganden

Min
beräkning av del totala bemyndigande-och medelsbehovet framgår av sammanställningen
över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Beräkningen har gjorts på
grundval av det alternativ i chefens för flygvapnet programplan som innehåller
flygplan A 20.

Belräffande
beräkningen av beställningsbemyndiganden och betalningsmedel vill jag vidare
anföra följande.

Chefen för flygvapnet
harangett tjemyndigandebehovet i A 20-allernaiivel till sammanlagt 5 490 milj.
kr. En stor del av beloppet utgörs av bemyndiganden för den tredje delserien
av flygplan JA 37 (Jaktviggen). Jag har i mina beräkningar utgått från att
delserie tre inte behöver beställas förrän under budgetåret 1980/81. Detla står
i överensstämmelse med det avtal som har ingåtts mellan försvarets materielverk
och Saab-Scania AB. Härutöver har jag utgått frän att bemyndiganden motsvarande
den minskning av betalningsmedlen somjag förordar i det följande inte krävs. Prisregleringsbemyndigan-dena
bör anpassas till minskningen av beställningsbemyndigandena.Det totala bemyndigandebehovet
uppgår vid denna beräkning till 2 032 milj. kr.

Chefen
för flygvapnet har angett behovet av betalningsmedel i A 20-alternativel till 2
038,5 milj. kr. Jag har vid mina beräkningar utgått frän den av
överbefälhavaren angivna ramen för anslaget och därför minskat beloppet med ca
60 milj. kr. Dämtöver har ett mindre belopp förts över till anslagel IX 1.
Anskaffning av datamaskiner, vilket ger etl slutligt medelsbehov av 1 977 milj.
kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:138 6

Verksamheten
under budgetåret 1979/80 planeras omfatla bl. a. följande.

För
gemensamma lednings- och sirilförband anskaffas, installeras och underhälls utmslning
för radarspaning, samband och ledningscentraler.

För
jaklförbanden kompletteras beställningarna av materiel till delserie ett och
två av Jaktviggen. Vidare underhålls flygplan J 35.

För
atlackförbanden komplelleras beställningarna för flygplan AJ 37. Vidare
underhålls detta flygplan.

För
spaningsförbanden beställs molmedelsutmstningar, reservdelar och underhållsutmstningar
till spaningsversionerna av flygplan 37. Vidare underhålls flygplan S 37.

För
flyglransportförbanden planeras ersättning av helikoptrar.

För
basförbanden fortsätts anskaffningen av bl. a. fordon och flygsäkerhetsmaleriel
saml maskiner för fältarbeten.

Med
utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden
den 30 juni 1980 4 932 103 314 kr. Detta belopp bör emellerlid justeras med
hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren
1978/79 och 1979/80. Den på della säll beräknade bemyndigandeskulden den 30
juni 1980 blir ca 4 480 milj. kr.

Liksom
tidigare bör del få ankomma pä regeringen att ta slällning till vilka anskaffningar
m. m. som bör ske inom ramen för del besiällningsbemyndi-gande som riksdagen
kan komma au lämna.

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.
bemyndiga regeringen atl medge
all beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband fär läggas ut inom en
kostnadsram av 2 032 000 000 kr.,

2.
till Flygvapenförband: Maieiielanskaffning
för budgetåret 1979/ 80 anvisa elt förslagsanslag av 1 977 000 000 kr.

D4.
Flygvapenförband: Forskning och utveckling

1977/78
Utgift 686 200 000'

1978/79
Anslag 392 000 000

1979/80
Förslag 418 200000 ' Varav U5 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten
under anslaget omfaltar utvecklingsarbete beträffande materiel för flygvapnet.
Verksamheten inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i
beställningarna bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden
under anslaget var den 30 juni 1978 I 936 674 320 kr. För budgetåret 1978/79
har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndi-gande om 368 milj. kr. och anvisat
etl anslag av 392 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den
30 juni 1979 blir (1 936 674 320 + 368 000 000 - 392 000 000) 1 912 674 320 kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:138

Beställningsbemyndiganden
och betalningsmedel (I 000-tal kr.)

Primäruppdrag
m. m.

1978/79

1979/80

Chefen för flygvapnet

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet,

Flygvapenförband: Utvecklingsarbete för delprogrammet

För flera delprogram gemensamma lednings- och sirilförband

26 800

41600

25 800

Jaklförband

-

53 800

94 900

Atlackförband

Spaningsförband

Basförband

26 100 1 200 3 000

[ 384
000

2 693 500

100

2 700

547 300

200

2 200

* 154 800

316 000

Gemensamma
produktionsresurser

134 300

155 100

148 500

Kostnader

191 400

384 000

2 946 800

818 900

154 800

316 000

Prisreglering

+ 176 600

+8 000

+683 200

+ 16000

+ 165 200

+9 000

Tillägg
på grund av överplanenng

-

-

-

+93 200

-

+93 200

Medelsbehov

-

392 000

-

928 100

-

418 200

Bemyndigandebehov

368 000

-

3 630 000

-

320 000

-

Budgetåret
1977/78

Försvarets
materielverk anger i sin årsredovisning för budgetåret 1977/78 all verksamheten
inom delprogrammet Gemensamma lednings- och sirilförband i huvudsak har
inriktats pä fortsatt utveckling av röriigi indikatorrum och transmissionsnät.

För
delprogrammet Jaklförband har verksamhelen lill störsia delen bestått av lyparbeie
för flygplan JA 37 Viggen. Fortsall ulveckling av grundflygplan, målinmäiningsutruslning,
el- och teleutrustning, beväpning och underhälls-utrustning har beställts.

Ulvecklingsarbetel
för delprogrammet Atlackförband avser till störsia delen fortsatt arbete pä
flygplan AJ 37 Viggen. Vidare har beställningar lagts ul avseende verksamhelen intill
den 1 juli 1979 på ersättare till flygplan AJ37.

Budgetåret
1978/79

Bemyndigandeplaner
har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1978/79 och ändrats genom
beslut den 7 december 1978. Planerna innebär bl. a. alt utvecklingsarbetet för slridslednings-
och luftbevakningsförband samt atlackförband fortsätter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:138 8

Budgetåret
1979/80 Chefen för flygvapnet

Anslaget
bör föras upp med 928,1 milj. kr. och elt besiällningsbemyndi-gande om 3 630
milj. kr. inhämtas. Anslagsframställningen utgår frän atl utveckling och
anskaffning av flygplan B3LA fullföljs.

Inom
delprogrammet Gemensamma lednings- och sirilförband fortsätter ulvecklingen av
materiel till rörliga indikalorrum samt påbörjas utveckling av materiel för nya
radarstationer och för modifiering av radargruppcentraler.

Inom
delprogrammet Jaklförband planeras endasi verksamhei av mindre omfattning.

Verksamheten
inom delprogrammet Attack fö rba nd avser huvudsakligen ulveckling av flygplan
B3LA.

Beslällningsbemyndigandel
för delprogrammet Gemensamma pro-duklionsresurserär främst avsett för drift och
underhåll av försöks-platser. Under delprogrammet beställs även viss objeklbunden
forskning samt kompletterande studier och utredningar.

Av
begärda bemyndiganden avses 683,2 milj. kr. för prisreglering. Beloppet har beräknals
enligl följande.

1.
Omräkning av bemyndiganden för
nya beställningar under budgetåret 1979/80 från prislägel februari 1978 lill
prisläget februari 1980 enligl bedömd prisutveckling med 632,7 milj. kr.

2.
Omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden
den 30 juni 1979 till prisläget februari 1980 enligl bedömd prisutveckling med
72,7 milj. kr.

3.
Överskoll av prisregleringsbemyndiganden
från budgelårel 1977/78 med 22,2 milj. kr.

Flygindus
trikom mitten

Med
stöd av regeringens bemyndigande tillkallade min förelrädare i januari 1978 en
kommitté' (Fö 1978:01) med uppdrag att utreda vissa frågor rörande flygindustrin
m. m. Kommittén antog namnet flygindustrikommittén (FLIK). Den har i november
1978 avlämnat betänkande del 1 (Ds Fö 1978:8).

Flygindustrikommittén
harenligi sina direktiv haft till uppgift alt överväga om flygplan 37 Viggen
skall utvecklas i ytteriigare en attackversion, om flygplan B3L A inte
utvecklas, eller om ett utländskt alternativ skall väljas för vårt framtida
attackflyg. Därvid skulle också övervägas vilken kapacitet för

'
F. d. generaldirektören Sten Wåhlin, ombudsmannen Arne Angelöf, riksdagsmannen
Gunnar Björk, riksdagsmannen Georg Danell, riksdagsmannen Ake Gustavsson och
statssekreteraren Ulf W. Lundin.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:138 9

utveckling,
produklion och underhäll som behövs för att slödja resp. genomföra produkiionen
och driften fram lill omkring är 2000 och hur denna kapacitet lämpligen bör
vara fördelad och organiserad. Kommittén skulle ocksä överväga vilken inhemsk
kapacitet vi bör ha för att i framliden kunna tillverka utländska flygplan pä
licens och/eller uppträda som kompetenta köpare av sädana.

Kommillén
skulle vidare undersöka på vilket sätt och i vilken män det är möjligl all pä
andra områden la till vara del lekniska kunnande som representeras av en induslri
som utvecklar flygplan. Den skulle också studera möjligheterna alt genom annal ulvecklingsarbele
bidra lill alt vår industris teknologiska standard och kompelens hålls pä en
tillfredsställande nivä.

Uppskovet med beslul om nylt
attackflygplan borde enligl direktiven till kommittén också utnyttjas för
förhandlingar med berörda industrier om hur en samordning inom robotomrädei bör
åstadkommas. Kommittén skulle även studera sädana frågor.

Med
hänsyn till tidsvillkoren har kommittén valt att arbeta i två skeden. Frågorna
om flyginduslrins förhållanden har behandlats i del försia skedet. I etl andra
skede avser kommillén alt ta upp de delar av uppdraget som avser robolinduslrin.

Allackflygfunktionen
i krigsorgansalionen består fr. o. m. budgetåret 1978/79 av fem och en halv
divisioner medeltunga altackflygplan av typ AJ 37 Viggen som levererades under
perioden 1971-1978 samt fem lätta allackdivisioner utrustade med skolflygplanel
SK 60. Dessa anskaffades under åren 1966-1967.

Som
länkbara ersättare till dagens attack- och skolflygplan har kommittén sluderal
fyra olika systemfamiljer. Alternativen innehåller följande flygplanstyper och
anlal.

System
fa milj 1:8 divisioner av flygplan JA 37 -I- 6 divisioner av flygplan A 20 Ml -h
45 stycken direktanskaffade jetskolflygplan.

System
fa milj 2:8 divisioner av flygplan JA 37 + 3 divisioner av flygplan A 20 M3 -I-
45 stycken direktanskaffade jetskolflygplan.

System
fa milj 3:8 divisioner av flygplan JA 37 + 9 divisioner av eU utländskt lätt
attack- och skolflygplan -I- 2 divisioner av flygplan AJ 37 med föriängd
livstid.

Sy
Slem fa milj 4: 7 divisioner av flygplan JA 37 -I- 3 divisioner av flygplan A
20 M2 -I- 2 divisioner av flygplan AJ 37 med föriängd livstid -I- 45 siycken direktanskaffade
jetskolflygplan.

Behovet
av personal för ulveckling avlar snabbt i alla de studerade syslemfamiljerna.
Även i fortsättningen finns dock behov av lekniska resurser för alt slödja produklion,
drift och underhåll. Resurser för stöd lill produktion av flygplanssystem som
utvecklas i Sverige finns främsi vid Saab-Scania AB (S A.AB) och Volvo
Flygmotor Aktiebolag (VFA). Resurser för slöd till underhållet finns främst vid
Förenade fabriksverkens underhållssektion

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:138 10

(FFV-U)
och för slöd ät driften inom samlliga nämnda förelag. För att de resurser som i
framliden krävs för produktion, drift och underhäll av akluella flygplanssystem
skall kunna utnytljas effektivt bör en långtgående samordning eftersträvas.

Samordningen
måste påbörjas omedelbart efter del all beslul har fallals om atl inrikta
ersättningen av aliackflyget mol någon av de systemfamiljer som kommillén har
studerat. Man bör dock räkna med att del kommer atl krävas läng lid för alt
fullfölja denna förändring. De tänkbara kostnadsbesparingar som följer med den
kommer därför all bli begränsade lill all börja med. Personalbehovet för
tekniskt stöd, som i dag är ca 4 000 personer, kommer efleren inledande
minskning av 700-900 personer fortlöpande atl minska ned till en nivå om ca 1 400personersomnäsefleren
omställningsperiod på 10-15 år.

På
tillverkningssidan minskar inle personalbehovet lika snabbi som på utvecklingssidan.
Beroende pä vilken sysiemfamilj som väljs pågår tillverkningen minst t. o. m.
år 1988 och längst t. o. m. år 1994. För au fullfölja tillverkningen av
inhemska flygplan krävs tillgång till de verkstadsresurser som nu utnyttjas för
lillverkning. Tillverkningsresurserna kan i princip också utnyttjas för
underhåll. Della utförs dock i dag med hjälp av särskilda verksladsresurser för
underhåll. För all kunna utnyttja verkstadsresurserna effektivt sedan
tillverkningen har avslutats krävs en samordning mellan tillverknings-och
underhällsresurserna. Hänsyn mäsie därvid tas till möjligheterna all trygga en
lillfredsslällande tillverkning av reservdelar till flygplansmotorerna sedan
tillverkningen av dessa har upphört.

Den
principiella inriktningen av den framtida flyginduslrin blir i samlliga de
systemfamiljer som kommittén har studerat hett annorlunda än dagens. Personalförändringarna
blir omfattande. För att övergångssvårighelerna bl. a. för den berörda
personalen skall kunna begränsas och resursema ulnyltjas rationellt krävs en
samordning mellan utvecklings-, tillverknings-och underhållsresurserna. Etl
samordningsorgan med erforderliga befogenheter bör därför inrättas. Syftet bör
vara all efter förhandlingar med berörda företag och personalorganisationer
åstadkomma en gemensam ledning förde resurser som behövs i framtiden. Om en
samordning blir färdig tidigt klarläggs dä även behovet av omlokalisering.
Därmed minskas också osäkerheten för den berörda personalen.

Den
samordning av resurserna som är nödvändig i framliden bör ske i sådana former
alt möjlighelerna till komplettering med civil verksamhet las lill vara. Därigenom
förbättras möjligheterna alt förverkliga en organisation som utnyttjar
resurserna effektivt.

En
framtida organisation kan i praktiken inte fastställas utan förhandlingar med
berörda förelag och personalorganisationer. Kommillén har inte haft bemyndigande
all bedriva sådana förhandlingar. Till grund för förhandlingarna måste
dessutom ligga ett principbeslut om anskaffningsform m. m.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:138 . 11

Kommillén
har därför inle funnit del meningsfullt atl inom den knappa tid som har ställ lill
dess förfogande diskutera olika organisalionsalternaliv.

Slor
vikt måste sålunda tillmätas tillskapandet av en ny, enhetligt ledd organisation
som byggs upp främsi av de resurser som i dag finns vid SAAB, VFA och FFV-U.
Hithörande problem bör därför beredas snabbi sä alt förhandlingar om organisaiionen
kan bedrivas parallelll med den upphandling som blir aktuell i del alternativ
som väljs.

De
resurser som kommer atl finnas vid myndighelerna sedan den av riksdagen
beslutade personalminskningen har genomförts, bedöms av kommillén svara mot den
kompetens som behövs för alt kvarvarande produklion av inhemska flygplan skall
kunna genomföras. Av dessa resurser bör ocksä en kompelens för alt upphandla
utländska flygplan kunna organiseras.

Den fortsatta
tillverkningen av flygplan JA 37 och en eventuell lillverkning av flygplan A 20
liksom driften av dessa system skall i de systemfamiljer som kommillén har sluderal
ske utan slöd av en induslri som utvecklar flygplan. Detla är en situation som
avsevärt skiljer sig frän dagens. Försvarets materielverk har anfört alt
svårigheter efter hand kan uppstå med tillverkningen och driften av flygplan
Viggen utan utvecklingsstöd. Materielverket anser därför att en lillverkning
efter år 1990 kan bli osäker i tekniskt hänseende.

Vid
en bedömning av möjlighelerna all genomföra den verksamhet som följer med de
olika syslemfamiljerna är det väsentligt att beakta att flygplan 37 Viggen
började tillverkas år 1967. Syslemel har varil i operativ drift sedan början av
1970-lalel. Flygplan JA 37 Viggen började införas på förbanden år 1978.
Flygplan A 20 är en vidareutveckling av flygplan JA 37 och har i myckel stor
utsträckning samma egenskaper som detla flygplan. Både tillverkningen och
driften av flygplanssystem 37 Viggen har under jämförelsevis läng tid kunnai
genomföras med stöd av omfattande utvecklingsresurser vid den tidpunkt som
flygplan A 20 skall levereras.

Redan
i dag finns således en läng erfarenhel av produktion och drift av flygplanssystem
37 Viggen. Kommittén har föreslagit en långtgående samordning för atl skapa en
fungerande organisation för produktion,drift och underhåll. För det erforderiiga
lekniska slödel lill denna verksamhet räknar kommittén med att utländska
tekniska resurser kommer atl tas i anspråk i siörre utsträckning än hittills.
Bl. a. mot denna bakgmnd bör del enligt kommittén vara möjligl alt skapa
förutsättningar för en rimlig teknisk säkerhet i fråga om produktion och drift
av flygplan A 20 även i systemfamiljen med 6 divisioner av detla flygplan.
Delsamma gäller för drift och underhäll av elt utländskt altacksyslem. I della
fall kan stöd också påräknas frän en ulländsk industri som utvecklar flygplan.

Som
utgångspunkt för sina överväganden har kommittén haft den försvarsekonomi för
perioden 1977/78-1981/82 samt den långsikliga inrikt-

2
Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 138

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:138 12

ning
och avvägning i stort som beslutades av riksdagen våren 1977. Överbefälhavaren
har därvid beräknat att 7 000 milj. kr. finns lillgängliga under perioden
1979/80-1983/84 för ersättning av jakt- och altackflygplan.

Överbefälhavaren
har också beräknat vilket utrymme som finns tillgängligt under perioden
1984/85-1988/89 för all ersätta jakt- och altackflygplan utifrån anlagandel all
planeringsramen för denna period blir densamma som för den period 1977 års
försvarsbeslut omfattar. Della utrymme har beräknals lill 6 050 milj. kr.
Chefen för flygvapnet har anfört all flygvapnet bör ha samma andel av
utgiftsramen under perioden 1984/85-1988/89 som man har under perioden
1979/80-1983/84. Utrymmet för ersättning av jakt- och attackflygplan skulle
därmed bli 7 050 milj. kr. Kommillén har inle haft anledning all la slällning lill
vilket ulrymme som finns tillgängligt för all ersätta jakt- och altackflygplan
under perioden efter budgelärel 1983/84.

Kommittén
har vid sin prövning av de kostnadsberäkningar som överbefälhavaren har
redovisat funnit all ett antal åtgärder kan övervägas i syfte att minska koslnaderna
för de olika syslemfamiljerna. De loiala koslnaderna för systemTamiljerna efter
dessa ålgärder inkl. kosinader för beväpning och molmedel framgår av följande
tabell. Kommittén har också sluderal en anskaffning av utländska attack- och skolflygplan
dels genom köp, dels genom licenslillverkning i form av slulmoniering med viss lillverkning
av detaljer. Kommittén har slutligen pröval kostnadskonsekvenserna av två olika
ambitionsnivåer i fräga om ändringar av det utländska flygplanet föratt tillfredsställa
särskilda svenska önskemål. Alla dessa alternativ framgår ocksä av labellen.

Syslemramilj

1979/84

1984/89

1989/00

Totalt

1

7 400

6 800

6 250

20 450

2

7 150

5 200

4 100

16 450

3 Köp
och begränsade ändringar

6 400

5 650

7 550

19 600

3 Köp oeh
utökade ändringar

6 400

6 100

8 050

20 550

3 Slutmoniering
och begränsade

ändringar

6 350

6 800

7 200

20 350

3
Slutmontering och utökade

ändringar

6 750

7 450

7 200

21400

4

7 250

5 150

2 900

15 300

Även
sedan hänsyn har tagits lill de länkbara kostnadsminskningarna kan konstateras
att inte någon av syslemfamiljerna med inhemska attackflygplan hell ryms inom
det ulrymme som överbefälhavaren har beräknat för perioden 1979/80-1983/84 för
all ersätta jakt-och altackflygplan. Bristen är dock liten i förhållande lill
del beräknade utrymmet. För sysiemfamilj 1 med 6 divisioner av flygplan A 20 Ml
har brislen beräknats lill ca 75 milj. kr. för budgetär medan den för
systemfamilj 2 med 3 divisioner av flygplan A 20 M3 har

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:138 13

beräknals
till ca 30 milj. kr. för budgetår och för sysiemfamilj 4 med 3 divisioner av
flygplan A 20 M2 lill ca 50 milj. kr. för budgetår. Enligt kommitténs mening
bör del inle uteslutas all en omplanering molsvarande dessa belopp kan
övervägas inom utgiftsramen för det militära försvarel för perioden
1979/80-1983/84. Innan beslul om upphandling kan ske måste offerter infordras
från berörda industrier.

De
genomförda beräkningarna pekar på all 9 divisioner av etl utländskt lätt attack-
och skolflygplan bör kunna köpas inom ramen för den försvarsekonomi som kommillén
har haft att ulgå från. Totalkostnaderna för en sädan sysiemfamilj är ungefär lika
stora som för systemfamiljen med 6 divisioner av flygplan A 20 M1. Leveranserna
av flygplanen kan läggas så all betalningarna kommer sent. Det beräknade
utrymmet under perioden 1979/80-1983/84 för atl ersätta altackflygplan belastas
därmed bara i liten utsträckning.

Av
överbefälhavarens operativa bedömning framgår all det bara är syslem-familjen
med 6 divisioner av flygplan A 20 Ml som är godtagbar i operativt hänseende.
Bedömningen kvarstår även efter de förändringar av systemfamiljen som
kommittén har diskuterat. Överbefälhavaren anser dock att tidpunkten för beslut
vid köp av ett utländskt lätt attack- och skolflygplan ligger så sent att kvaliteten
pä sådana flygplan vid anskaffningstidpunkten bör uppfylla de operativa
minimikraven.

Överbefälhavaren
har inte bedömi systemfamiljerna med 3 divisioner av flygplan A 20 M3 eller 3
divisioner av flygplan A 20 M2 som operativt godtagbara. Dock bedömdes flygplan
A 20 M3 ha godtagbar kvalitet.

De
anskaffningsalternaliv som kommittén har haft anledning atl studera innebär
samtliga all förmågan atl ulveckla stridsflygplan inom landet avlar snabbi. På
läng sikt innebär de också alt stridsflygplan i framliden måste ersättas med
utländska flygplan. De studerade alternativen innebär därför ell avsleg från
hittillsvarande principer för flygplansanskaffning.

När
den inhemska förmågan all ulveckla flygplan försvinner skapas etl ökal tekniskt
och ekonomiskt beroende av utlandet om vi ocksä i fortsättningen avser atl
anskaffa stridsflygplan lill försvarel. Den verkliga bindningen till ell visst
land inträder då beslul fattas om alt anskafla elt visst flygplan.

Kommittén
konstaterar att den framlida flygplansmarknaden är begränsad lill etl fätal
flygplanstyper som tidsmässigt och ekonomiskl kan passas in i flygvapnets
nuvarande omsättningsplanering. Möjliga leveranstider och leveranstakler är
beroende av i vilken utsträckning en ulländsk leverantör kan tillgodose svenska
önskemål. Även om det råder en viss osäkerhet om framlida förhållanden finns
del inte anledning att nu utgå från annat än att Sverige kan få tillstånd atl
köpa eller slulmontera något av de flygplan som kommittén har bedömt kommer atl
finnas tillgängliga på 1980-talets flyg-plansmarknad.

öm
flygplan A 20 anskaffas kommer produkiionen att ske inom landel i

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:138 14

samma
omfauning som i dag. En viss utökning av stödet från utlandet kan behövas för
all genomföra produkiionen. Leveranserna av nya flygplan kan i detta fall
planeras sä alt de sker i takt med flygvapnets omsältningsbehov. Därvid erhålls
ylterligare en generation flygplan som är särskilt utvecklade för det svenska
försvarets behov.

I
samtliga studerade systemfamiljer har förutsatts all del finns en underhållsorganisation
inom landel som självständigt kan upprällhälla en rimlig beredskap hos
flygförbanden. Vid en anskaffning av utländska flygplan förbättras
möjligheterna lill detta om anskaffningen sker i form av licenslillverkning.
Ekonomiska skäl lalar för att licenstillverkningen bör begränsas till att de
utländska flygplanen slulmonleras inom landet.

Vad
gäller möjligheterna all ta till vara det lekniska kunnande som representeras
av en induslri som utvecklar flygplan visar internationella erfarenheter alt
del krävs avsevärda förändringar i företagens interna struktur för all anpassa
dem lill ulveckling, produklion och försäljning av civila produkier. All
utnyttja de flygindustriella utvecklingsresurserna lill andra utvecklingsprojekt
inom flyginduslrins egen ram ler sig möjligt bara i viss utsträckning. Även
utanför flyginduslrin är del svårt atl finna tekniskt avancerade projekl av en
sådan karaklär all de kan ersätta del flyginduslriella utvecklingsarbetet.

Enligl
kommittén bör del ändå bli möjligl atl inom andra områden finna sädana
arbetsuppgifter för flygindustrin att en del av den tillgängliga kompetensen
och kapaciteten kan las lill vara. Exempel på verksamheler som särskilt i ell
längre perspektiv kan komma i fråga är ulveckling av civila flygplan och rymdtekniskt
arbete. Del faktum att både SAAB:s flygdivision och VFA är delar av stora
koncerner bör kunna underiätla ell alternativt utnyttjande av personal och
anläggningar.

Av
länsstyrelsernas och kommunernas prognoser för försia hälften av 1980-lalel
framgår atl del sannolikt blir myckel svårt aU erbjuda alternativ sysselsättning
för flyginduslrins personal på de orter där den nu finns. Särskilt gäller della
för den personal som sysslar med ulveckling. De anställda vid flyginduslrin
synes dock i regel ha ell sådant kunnande som de kan ha användning för inom
andra verksamhetsområden. Det får därför anses troligl all flertalet så
småningom kommer au kunna utnyttja sitt kunnande i annat arbeie. Många äv dem
kommer dock alt bli tvungna att flylta till andra orter.

Belräffande
flyginduslrins betydelse för den allmänna teknologiska standarden och
kompetensnivån i svensk industri har kommittén kunnai konstatera all flyginduslrielll
ulvecklingsarbele ger upphov lill elt tekniskt kunnande. Genom att det sprids lill
andra användningsområden blir della kunnande också av värde för den samlade
teknologiska kompetensen i landel.

Kommillén
anser dock all del med hjälp av statliga insalser bör bli möjligl

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:138 ' 15

all
i framliden genom annat än ulveckling av stridsflygplan bidra lill all vår industris
teknologiska standard och kompetens hälls på en lillfredsslällande nivå, dvs.
en nivä som molsvarar den som representeras av en induslri som utvecklar
flygplan.

Kommittén
konstaterar också att flertalet av de problem som har påvisats i de studerade syslemfamiljerna
uppträder också i andra alternativ med svenskuivecklade altackflygplan, om inle
en efterföljande utveckling av jaktflygplan kommer lill slånd. Etl svenskutvecklal
altackflygplan skulle dock, tillsammans med de övriga ålgärder som kommillén
har föreslagit, kunna mildra omställningsproblemen under de närmasle åren.

Kommittén
anser alt dess undersökningar, trots de osäkerheter som finns, ulgör
tillräcklig gmnd för dess ställningstagande lill de alternativ lill handlingslinje
som den har haft att sludera.

Kommillén
har inle haft lill uppgift all föreslä om utvecklingsarbetet pä flygplan B3LA
skall fullföljas. Vid etl val mellan de alternativ som kommittén har haft alt sludera
föreslär kommillén all anskaffningen av altackflygplan närmasl inriklas mol A 20-systemet.
Med hänsyn lill vad kommittén har anfört om möjlighelerna all inrymma olika A 20-alternaliv
inom den gällande planeringsramen för del militära försvaret och med hänsyn lill
de operativa bedömningar som har redovisats för kommillén förordas ell
alternativ som omfattar 8 divisioner av flygplan JA 37 och 6 divisioner av
flygplan A 20.

Innan
beslul om upphandling kan fattas måste offerter inhämtas frän berörda
industrier. Skulle de förhandlingar som är nödvändiga i samband därmed visa alt
den tekniska osäkerheten i produkiionen eller driften av flygplanen blir för slor
eller atl koslnaderna inte ryms inom de medelsramar som kan slällas lill
förfogande bör en anskaffning frän utlandet väljas och principbeslut därom
fattas snarast möjligt. Vilket flygplan som dä kan komma i fråga behöver inle
avgöras förrän omkring är 1984. Däremot bör principbeslutet innefatta
ställningstagande lill valet mellan köp och licenslillverkning. Ekonomiska
skäl lalar föratt licenstillverkningen bör begränsas lill en slutmoniering.
Kommittén anser alt en anskaffning i utlandet har väsentligt större
principiella och praktiska nackdelar än alternativet med flygplan A 20.

Med
hänsyn till den vikt som mäste tillmätas en ny enhetligt ledd organisation,
uppbyggd främsi av de resurser som i dag finns vid SAAB, VFA och FFV-U, bör
hithörande problem snabbi beredas så alt förhandlingar om organisaiionen kan
bedrivas parallelll med den upphandling som blir aktuell i del
anskaffningsalternativ som väljs. Samordningen mellan utvecklings-,
tillverknings- och underhällsresurserna bör säkerställas genom ett samordningsorgan
med erforderiiga befogenheter.

Oavsett
vilket beslut om flygplansupphandlingen som kommer alt fattas måste regeringen
omedelbart ta initiativ till överläggningar med berörda'

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:138 16

förelag
och fackliga organisalioner för all snarast möjligt finna nya uppgifter som kan
ge alternativ sysselsättning. För den personal som inte kan beredas sysselsättning
på resp. ort krävs arbetsmarknadspolitiska insatser.

För
att kompensera ell bortfall av del flygindustriella ulvecklingsarbetel är del
angelägel all man frän samhällets sida är beredd all med olika insalser
stimulera sådani utvecklingsarbete som kan ge ell molsvarande bidrag till värt
lands teknologiska standard. Etl sådant stöd bör utformas så all man inom
industrin utnyttjar och vidareutvecklar tekniskt kunnande pä hög nivå. Huvudvillkoret
härför är alt del finns eller skapas marknader för produkter på hög teknologisk
nivå och atl del finns avnämare som kan betala vad det kostar alt köpa dem. I detla
sammanhang bör ocksä understrykas den möjlighet som statsmakterna har att
inrikta den offentliga efterfrågan mol sädana produktområden som förutsätter en
tekniskt avancerad industriproduktion. Kommittén anger som exempel energi-,
kommunikations- och sjukvårdsområdena.

Till
betänkandet har fogats en reservation av ledamölerna Angelöf och Gustavsson.

Enligt
denna bör planeringen inriktas mot en anskaffning av A 20-syslemet. Resultatet
av de kommande förhandlingarna är av avgörande betydelse för vilket anlal A 20-divisioner
och vilken modifieringsgrad som blir möjlig atl genomföra. Om koslnaderna inle
kan hållas inom de gränser som försvarsekonomin ställer upp, kan del bli nödvändigl
all i den fortsalla planeringen ocksä pröva att föriänga livstiden på AJ 37-divisioner
och/eller att öka antalel JA 37-divisioner. Förslagel innebär att en
anskaffning skall ske i Sverige.

Försvarets
materielverk

Huvudavdelningen
för flygmateriel vid försvarets materielverk anmälde i en skrivelse i november
1978 att flygindustrin hade lagt fram elt nytt förslag i avsikt alt söka minska
kostnaderna för att ersätta nuvarande attackflygsys-tem. Förslaget bygger pä
förutsättningen att kapaciteten vid flyginduslrin skulle kunna utnyttjas
rationellare genom en ökad inriktning på civila flygplans- och motorprojekt.
Det civila engagemanget bör enligt skrivelsen omfatta dels något eget projekt,
dels deltagande i flera samarbetsprojekt med utländska flygindustrier.

I
skrivelsen redovisas ett utkast till definition av ett flygplan med benämningen
SK 38/A 38. Utkastet bygger på chefens för flygvapnet gmndläggande operativa
målsättningar för etl nytt lätt attack- och skolflygplans-system. I förhållande
till tidsplanen för flygplan B3LA är serieleveransen av flygplanet uppskjuten
ca tvä år. Genom att serieleveransen uppskjuts minskar medelsbehovet jämfört
med flygplan B3LA enligt skrivelsen med 1 187milj. kr. under perioden
1979/80-1983/84 och med 1 559 milj. kr. under perioden 1984/85-1988/89, medan
behovet efter budgetåret 1988/89 ökar

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:138 17

med
2 575 milj. kr. Totalt blir kostnaderna för flygplan SK 38/A 38 171 milj. kr.
lägre än för flygplan B3LA.

Förslaget
innebär vidare all leveranslaklen för flygplan JA 37 måste sänkas sä atl
tillverkningen av della flygplan kan anslutas till produktionen av flygplan SK 38/A
38. Detla fördyrar enligl skrivelsen JA 37-programmet med 60 milj. kr. Pä grund
av all leveranserna av både flygplan JA 37 och flygplan SK 38 skjuls upp mäsle dessulom
nuvarande flygplan J 35 och SK 60 hällas i drift längre än vad som har
planerats. Enligt skrivelsen medför della en merkostnad av 80 milj. kr.

För all kostnaderna för
flygplan SK 38/A 38 som materielverket har angett inle skall öka mäsle
industrin enligl skrivelsen dels la på sig ansvaret för att öka beläggningen
med civila produkter, dels vidta erforderiiga rationaliseringsålgärder. Enbart
en modifiering av flygplan JA 37 lill A 20 är flygtekniskt så begränsad att
den inte löser induslrins problem. De enda lösningarna pä dessa är ulveckling
av ell nylt stridsflygplan och en omfattande salsning pä eu nytt civilt flygplansprojekt.
De erforderiiga investeringarna i ell sådani projekl uppgår lill flera hundra
milj. kr. Industrin bör satsa eget kapital i projektet, men även för relalivl
små irafikflygplan blir beloppen så slora all staten förmodligen måste träda in
med finansiella garantier.

Om
man som bas för flygindustrin har utveckling av militära projekl som täcker
hela kompetensområdet, blir det enligt skrivelsen lättare för industrin att
engagera sig i flera projekt, eftersom vart och etl ger ett mera begränsat ekonomiskt
risktagande. I skrivelsen anges att detta borde vara den bästa metoden för alt
successivt öka flygindustrins civila engagemang.

Skrivelsen
remitterades till överbeföthavaren för att denne bl. a. skulle ange om
materialet föranleder överbefälhavaren att ändra de överväganden och förslag om
anskaffning av flygplan som har redovisats i programplanen för perioden
1979/80-1983/84.

Överbefälhavaren
konstaterade i sitt svar, efter att ha hört försvarets materielverk, att det
tillgängliga underlaget inte medger en fullständig och rimligt säker bedömning
av flygplan SK 38/A 38. Osäkerheterna är stora beträffande betydelsefulla delar
av underiaget. På det befintliga underiaget har överbefälhavaren därför endast
gjort följande översiktliga värdering.

Flygplan SK 38/A 38
uppfyller de operativa kraven i samma utsträckning som flygplan B3LA.
Alternativet innebär dock all bådejakt-och attackflygets materielförnyelse
försenas. Detla medför operativa nackdelar. På längre sikt behälls dock den
operativa förmågan, varför inriktningen bör vara möjlig att godta.

Ekonomiskl
ryms inte flygplan SK 38/A 38 inom gällande planeringsram. Enligl
överbefälhavarens beräkningar saknas ca 60 milj. kr. per budgetär under
perioden 1984/85-1988/89. Den redan hårt ansträngda ekonomin medger inle en
merkostnad av denna storiek. Det underiag som har presenterats ger enligt
överbefälhavaren inte heller motiv för en annan

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:138 18

prioritering
mellan attack flygsystem och övriga vapensystem och funktioner än den som han
lade till grund för 1977 ärs försvarsbeslut.

Överbefälhavaren
anger alt han saknar kompetens att bedöma förulsäliningarna för alt industrin
dels skall ta på sig ansvarel för au öka beläggningen med civila produkter,
dels vidta erforderliga rationaliseringsålgärder. Han utgår dock från atl
försvarsmakten inte skall belastas ekonomiskl om dessa förutsättningar inte
infrias.

Det
underlag som var tillgängligt vid denna tidpunkt beträffande flygplan SK 38/A
38 var enligl överbefälhavaren så osäkert att det inte var lillräckligt för etl
slällningstagande. En fördjupad analys för au konstalera om flygplan SK 38/A 38
var ett realistiskt alternativ bedömdes kräva tvä till tre månader. En pä så
sätt förlängd handlingsfrihet kunde enligl överbefälhavaren komma alt medföra
ökade kostnader.

Regeringens
uppdrag lill överbefälhavaren

Myndigheternas
underiag rörande flygplan SK 38/A 38 var inte känt för flygindustrikommittén
och kunde därför inte påverka kommitléns bedömningar. Ell slutligt beslut om inriklning
av flygplansanskaffningen mäsle inte fattas förrän i början av år 1979. Det
fanns således möjlighet atl fram lill denna lidpunkl ytteriigare analysera SK 38/A
38-alternalivel.

Regeringen
uppdrog därför ål överbefälhavaren atl utreda de operativa och planeringsmässiga
fömtsättningarna samt alt genom försvarels materielverk låla utreda de lekniska,
ekonomiska och sysselsältningsmässiga fömtsällningarna för att anskaffa skol-
och atlackflygplanssystemet SK 38/A 38. Vid uppdragels genomförande skulle bl.
a. följande iakttas.

En
förulsätlning för all SK 38/A 38-allernativet skulle kunna övervägas var atl de
loiala koslnaderna för delta alternativ kunde bedömas bli lika stora eller
mindre än de kosinader som flygindustrikommittén hade redovisal för A 20-allernativet.
Om andra säll att begränsa de beräknade kostnaderna inle bedömdes genomförbara,
kunde en inriklning mot en total anskaffning av ett mindre antal divisioner än
nio övervägas. Den ekonomiska ramen för del militära försvaret enligl 1977 års
försvarsbeslut skulle förutsättas ligga fast.

En
ytteriigare förutsällning var all lillfredsslällande kosinadsälaganden från
industrins sida kunde uppnås och all industrin utfäsle sig atl göra en kraftfull
egen salsning på civil verksamhei. De åtaganden som flygindustrin gjorde
gentemot staten för SK 38/A 38-allernativet fick inte innehålla förbehåll som
gjorde dem beroende av beläggning med andra civila eller militära objekt eller
av den totala sysselsällningsnivån vid flygindustrin. S. k. civilpålägg fick
inte tillämpas.

Överbefälhavaren
skulle utreda de operativa och planeringsmässiga förutsättningarna för en
anskaffning av flygplan SK 38/A 38. Överbefälhavaren

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:138 19

skulle
därvid fortlöpande inhämta underlag från chefen för flygvapnet och försvarets
materielverk.

Överbefälhavaren
skulle vidare analysera de långsikliga ekonomiska följderna för försvarel i
dess helhet av en anskaffning av flygplan SK 38/A 38. De båda alternativens inriklning
mot flygplan A 20 och flygplan SK 38/A 38 borde jämföras från synpunkten av
effekterna för andra delar av försvarel mol senare delen av perioden 1980-1995
om inle några nämnvärda höjningar av de reala ekonomiska ramarna för det
militära försvaret genomfördes. Överbefälhavaren borde särskilt belysa hur
betalningar för flygplan SK 38/ A 38 kunde komma att påverka utrymmet för
anskaffning av ett evenluelll nyll stridsflygplanssyslem som efterföljare lill
flygplan JA 37.

Överbefälhavaren
borde i sin operativa bedömning jämföra SK 38/A 38-alternalivel med en inriklning
mol flygplan A 20. Jämförelsen borde även göras med ulgångspunkt i en total
anskaffning av elt lägre anlal divisioner av flygplan SK 38/A 38 än nio. Effeklerna
av den föreslagna senareläggningen av pågående jaktflygplansanskaffning borde
belysas, liksom de operativa konsekvenserna av alt den livslidsföriängning som
förutsattes av tvä divisioner flygplan AJ 37 likväl inie medförde att dessa
divisioner var användbara under SK 38/A 38-systemels hela livslid. De operativa
skillnaderna mellan SK 38/A 38-allernaiivei och A 20-aliernalivel borde
belysas och värderas i olika ekonomiska alternativ. Om alternativen medförde operativa
effekler för andra försvarsgrenar än flygvapnet borde dessa belysas.

Överbefälhavaren
skulle lämna en sammanfattande rekommendation till handlingslinje i fråga om
anskaffning av altackflygplan med utgångspunkt i att alierantiven var
inriktning mol flygplan SK 38/A 38 med ovan angivna förutsättningar eller en inriklning
mol flygplan A 20.

Överbefälhavaren
skulle vidare låta försvarets materielverk utreda de lekniska och ekonomiska
förutsättningarna för atl genomföra SK 38/A 38-alternativet med tidigare
angivna förutsättningar. Materielverket skulle därvid föra de förhandlingar som
behövdes med berörda industriföretag. Materielverket borde belysa de sysselsältningsmässiga
konsekvenserna av akluella åtaganden vid en inriklning mol flygplan SK 38/A 38.
Materielverket skulle fortlöpande hälla överbefälhavaren underrättad om
arbetets gång och lämna överbefälhavaren del underiag som behövdes.

Bedömningar
av den tekniska och ekonomiska säkerheten i genomförandet av ett SK 38/A 38-allernaliv
borde inle göras med utgångspunkt i all della projekl skulle följas av etl svenskutvecklal
stridsflygplanssyslem.

Överbeföthavaren

Överbefälhavaren
överlämnade i februari 1979 den begärda ulredningen. Överbefälhavaren anger
inledningsvis all förmågan alt inom landel

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:138 20

ulveckla
och tillverka huvuddelen av vår försvarsmateriel är av stor betydelse för våra
möjligheter att styru den närmare utformningen av våra försvars-syslem och all
anpassa dem lill våra speciella förhållanden. Detta gäller enligt överbefälhavaren
i hög grad för flygplans- och robolsystem, för vilka nya teknologiska lösningar
kan skönjas. Dessa teknologiska lösningar bedömer överbefälhavaren inle enbart
vara av militärt iniresse.

En
nedläggning av utvecklingskapaciteten inom svensk flygindustri medför enligl
överbefälhavaren svårbemästrade och kostsamma omställningsproblem, öm SK 38/A 38-projeklet
slutförs, kan avvecklingen dock planeras på längre sikt, varför problemen
enligt överbefälhavarens mening torde kunna bemästras lättare än i A 20-allernalivel.

Överbefälhavaren
bedömer att SK 38/A 38-aliernaiivet härutöver ger handlingsfrihet alt senare
påbörja utveckling och anskaffning av stridsflygplan inom landel, om
erforderliga ekonomiska resurser kan disponeras. Överbefälhavaren anser vidare
alt alternativet underiättar en ulveckling av kvalificerade robota--.

Överbefälhavaren
värderar underlaget i flygplansfrågan i försia hand utifrån operativa och
försvarsekonomiska utgångspunkter. Valet av flyg-plansallernaliv måste enligt
överbefälhavaren ske främst med hänsyn lill alternativens militära värde och till
möjlighelerna alt inrymma kostnaderna i de ekonomiska ramar för försvarel som
kan förulses. Slor hänsyn mäsle också las lill de långsikliga bindningarna och till
möjlighelerna atl pä lång sikt anpassa försvarel lill ändrade ekonomiska
förutsättningar och lill önskemål om förändrade avvägningar. Överbefälhavaren
anser alt ulrymme måste finnas för all successivt tillföra nya vapensystem
eller försvarskomponenter. Även bedömningar av säkerhetspolitiska och
samhällsekonomiska följder är enligl överbefälhavaren väsentliga för frågans
vidare behandling.

Den
framlida operativa miljön präglas enligl överbefälhavaren av ökad rörlighet och
eldkraft hos en angripare. Angriparen behåller sannolikt i huvudsak nuvarande anlal
förband. Förbandens kvalitet förbättras lill stora delar i lakl med den lekniska
ulvecklingen. Våra kvalificerade förband minskar i anlal.

Denna
ulveckling ökar enligl överbefälhavaren kravet på vår förmåga alt snabbi kunna
ta upp slrid mot en angripare både ulanför kuster och gränser och på djupet av
värt territorium. Förband som kan användas i varierande operativa sammanhang
och i skilda skeden av striden får därför stor betydelse.

Överbefälhavaren
finner atl altackflygförband är en typ av stridskrafter som är väl anpassad lill
della slag av slrid. De förenar i sig hög beredskap med möjligheler till snabb insals
mot mål i luften, lill sjöss och på marken. De ulgör härigenom en betydelsefull
del av invasionsförsvaret.

Vid
elt överraskande angrepp lorde enligl överbefälhavaren båda systemen tillsammans
med bl. a. jaktdivisionerna och msiade sjöstridskrafter ha sädan

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:138 21

effekt
mot iransporlrörelser lill sjöss och i luften all en invasion kan behöva inledas
med viss bekämpning. Härigenom skapas tid för förbättrade och säkrare möjligheler
atl genomföra vär mobilisering.

Vid
en gränsinvasion - antingen den sker överraskande eller efter det att vi har
mobiliserat - och under fortsatta slrider i värl land är SK 38/A 38-systemel enligl
överbefälhavaren väl lämpat för insalser mol markmål. Vapen och målinmäiningssystem
ger bäitre möjligheler för flygplan SK 38/ A 38 än för flygplan A 20 alt
fördröja en angripares framryckning och försvära hans uppträdande på marken
även i mörker och dåligt väder. Della kan vid överraskande angrepp, vid sidan
av vår luftförsvarseffeki, vara av stor betydelse för våra möjligheter all
tillföra andra stridskrafter. Flygplan A 20 har i denna situation, beroende pä
sämre vapenkapaciiel och uthållighet, enligt överbefälhavaren lägre operativ
effekt. Detta innebäratt markförsvaret vid en gränsinvasion lorde fä föras med
ett begränsat understöd frän A 20-systemet.

Enligl
överbefälhavaren är det angelägel alt allackflygsyslemel utformas sä all några
divisioner redan inledningsvis kan ulgängsgmpperas för försvar mot
gränsinvasion. Delta kan ske vid en lolal tillgång på nio divisioner.

Vid
kustinvasion skapar båda systemen tillsammans med jaktförsvaret förutsättningar
för alt i samverkan med övriga stridskrafter tillfoga en angripares sjö- och flyglransporter
sädana förluster all han troligen tvingas genomföra en lids- och resurskrävande
förbekämpning av vårt försvar.

Under
en bekämpning före gräns-och kusiinvasion kan både flygplan A 38 och flygplan A
20, men främst del senare, uigöra etl väsentligt tillskott lill vårt
luftförsvar.

Sammantaget
bedömer överbefälhavaren att båda attacksystemen utgörett beiydande hot mol kustinvasionsföretag.
En angripare torde därför tvingas bekämpa båda systemen i samband med en
invasion.

Överbefälhavaren anser atl
SK 38/A 38-syslemel har bättre förmåga vid gränsinvasion och vid slrid pä värt
territorium, all alternativen i slorl sell är jämförbara vid kusiinvasion, all
flygplan A 20 har bäitre luftförsvarsförmäga än flygplan SK 38/A 38 och att
flygplan SK 38/A 38 frän operativa utgångspunkter totalt sett framstår som ett
något bättre alternativ än flygplan A 20.

Både
flygplan SK 38/A 38 och flygplan A 20 kan lösa väl motiverade och belydelsefulla
uppgifter i invasionsförsvaret. En anskaffning av endera av dessa flygplanssystem
är i hög grad angelägen. Flygplan SK 38/A 38 framstår som del något bällre
alternativet med hänsyn lill dess bällre motståndskraft mol bekämpning och bäitre
attackförmåga mot markmäl. Överbefälhavarens tidigare bedömning mellan B3LA-
och A 20-allemaliven är sålunda allljäml giltig.

De loiala
kostnaderna för de båda alternativen är enligt överbefälhavaren med del underiag
som nu har presenterats i slort sell likvärdiga. Flygplan

s. 22 Kontrollera mot PDF

SK
38/A 38 är billigare än flygplan A 20 under den närmasle tioårsperioden. Skillnaden
uppgår lill mer än 1 000 milj. kr. Den består lill väsentlig del av kostnadersom
äratt hänföra lill avvecklingen av flyginduslrin. Förden därpå följande
femårsperioden är flygplan SK 38/A 38 i molsvarande mån dyrare. På längre sikt
ger flygplan SK 38/A 38 lägre driftkostnader.

Alternativens
totalkostnader

Flygplansfamilj
med

Kostnad

Flygplansfamilj med

Kostnad

SK 38/A
38

(milj. kr.)

A 201

(milj.
kr.)

JA 37
flygplan

6 780

JA 37 flygplan

7 740

JA 37
beväpning

1 150

JA 37 beväpning

1 150

SK 38/A
38 flygplan

9 8202

A 20 flygplan

8 730

SK 38/A
38 beväpning

3 930

A 20 beväpning

2 450

Flygplan
60-t-35

110

45 skolflygplan

1 130

2
divisioner AJ 37 livs-

tidsröriängning

100

SJömålsinvisning

80

Ökade
kostnader för

bassystem

300

Forskningsprogram
för flyg-

plan SK 38/A
38

200

Drift
till är 2010

4 850

Drift lill år 2010

5 840

Totalt

27 320

Totall

27 040

'
Enligt flygindustrikommittén. Inkl. telemotmedel enligl överbefälhavaren.

2
Industrin har inte hävdat avvecklingskostnader i alternativet flygplan SK 38/A
38.

Trots
detta har försvarets materielverk belastat alternativet med 430 milj. kr.

Överbefälhavaren
pekar i delta sammanhang på kostnadsunderlagets olika säkerhet förde båda
familjerna. För flygplan SK 38/A 38 föreligger offerter i alla väsentliga
avseenden för typarbelel och för serieanskaffningen s. k. budgetpriser för
grundflygplan, motor och egenutvecklad elektronik. Kostnaderna för flygplan A
20 grundas pä bedömningar. Den föreliggande valsituationen kan ha inneburit atl
kostnaderna för flygplan SK 38/A 38 har utsatts för större press än koslnaderna
för flygplan A 20. Överbefälhavaren anser del inte vara helt uteslutet att koslnaderna
för flygplan A 20 - i en ny beslutssituation - skulle kunna minskas i
förhållande till de värden som nu redovisas. En minskning ned lill de för
flygplan SK 38/A 38 angivna värdena för den försia tioårsperioden lorde dock inle
vara sannolik.

Enligl
regeringens anvisningar skulle överbefälhavaren lämna sina rekommendationer belräffande
valel mellan flygplan SK 38/A 38 och flygplan A 20 med ulgängspunkl i en
ekonomisk ram som för perioden fram t. o. m. budgetåret 1981/82 följer 1977 års
försvarsbeslut och för tiden därefier inte förutsätter nämnvärda höjningar av
de reala ramarna för del militära försvarel.

För
tiden efter budgelärel 1981/82 har överbefälhavaren mot denna

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:138 23

bakgrund
räknat med tvä hypotetiska ramar.

Ram I utgår frän atl
försvarsmaktens "köpkraft" för de kommande femårsperioderna efter
budgetåret 1981/82 behälls på den nivä som 1977 års försvarsbeslut förutsatte
för perioden 1977/78-1981/82. Den är ekonomiskt mer gynnsam för försvaret än de
planeringsförutsättningar som f n. gäller.

Ram 2 förutsätter enligl
överbefälhavaren all försvarsmaktens ram efter budgelårel 1981/82 närmasl molsvarar
en föriängning av de ekonomiska förulsäliningarsom regeringen hiltills har
föreskrivit för programplaneringen intill budgetåret 1983/84.

Med
hänsyn lill den osäkerhel som nödvändigtvis är förknippad med den långsikliga
planeringen bedömer överbefälhavaren det nödvändigt att i första hand väga flygplansallernaliven
inom ram 2, även om denna - utdragen mot sekelskiftet - medför myckel slora negaiiva
verkningar för försvarel.

SK
38/A 38-aliernativel kan med de kostnader som försvarets materielverk har redovisal
och med den översiktliga planering som chefen för flygvapnet har genomfört
inrymmas inom gällande försvarsram de närmasle tre budgetåren, men ryms inie
inom ram 2 för liden därefier. Bristen uppgår lill knappt 600 milj. kr. för
perioden 1982/83-1993/94.

A 20-allernativel
enligt flygindustrikommittén med lillägg för molmedel ryms inie i ram 2 under
försvarsbeslutsperioden eller under tiden fram till budgetåret 1988/89. Bristen
uppgår lill knappt I 400 milj. kr. för perioden 1979/80-1988/89 (950 milj. kr.
om molmedel inie inräknas).

Överbefälhavaren
har lidigare klarlagt atl en anskaffning av flygplan SK 38/A 38 eller flygplan
A 20 förutsätter en förbällrad försvarsekonomi efter budgetåret 1981/82. Denna
slutsats gäller alltjämt.

Under
prakiiski laget hela 1980-lalel ryms sålunda varken flygplan SK 38/ A 38 eller
flygplan A 20 i en försvarsram med nuvarande planeringskonstmk-lion. För
flygplan SK 38/A 38 fortsäller bristen in mol mitten av 1990-lalei.

Kostnadsfördelningen över
tiden i de båda flygplansallernativen är sådan att en minskning av antalet
divisioner inle påverkar koslnadsulfallet under de närmaste lio budgetåren. Det
är sålunda inle heller möjligl all inrymma elt mindre antal divisioner av
flygplan A 38 eller flygplan A 20 i ram 2 för denna period.

Inom ramen för 1977 års
försvarsbeslut ger nu presenterat underlag inte skäl lill ändrad prioritering
mellan atlacknygsystemet och övriga vapensystem och funktioner.

Vid beslutet kan
regeringen emellertid inte bara ta hänsyn till de ekonomiska förhållandena inom
den närmasle tiden. Överbefälhavaren har i den perspeklivplan del 1 som
inlämnades i februari 1979 prövat alternativa avvägningar inom försvarsmakten
och översiktligt granskat möjlighelema all genomföra dessa.

Den
ram I som överbefälhavaren har redovisal kan närmasl relateras till

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:138 24

den
mellersta delen av det ekonomiska intervall som har gällt för perspektivplaneringen,
medan ram 2 närmast kan relateras lill den nedre delen av detta intervall.

Den
lägre nivån skulle, som framgår av perspekiivplanen, leda till myckel stora
omstruktureringar av försvarsmaktens krigs- och fredsorganisalion inför och
under 1990-lalel.

En
sådan försvarsekonomisk ulveckling skulle enligl överbefälhavaren antingen leda
lill alt den allmänna värnplikten måste uppges med därav följande minskningar i
krigs- och fredsorganisaiionerna eller till en myckel begränsad materielanskaffning
och därav följande låg vapenteknisk effekt i krigsorganisationen samt
reducering av försvarsindustrin.

Överbefälhavaren
redovisar i perspekiivplanen de stora säkerhetspolitiska risker som är
förknippade med en sädan inriklning. Om statsmakterna trots delta vid sill beslul
vill upprällhålla handlingsfriheten inför 1982 års försvarsbeslut mol den nedre
delen av det ekonomiska intervall som gäller för perspektivplaneringen, kan
överbefälhavaren inte rekommendera en inhemsk anskaffning av flygplanssystem
med hänsyn lill de långsikliga bindningar som della skulle innebära.

Mol
denna bakgrund och med beakiande av alla de värderade faktorerna förordar
överbefälhavaren SK 38/A 38-allernaUvet endast utder förutsäuning all
försvarsmakten efter budgelårel 1981/82 kan påräkna en sädan höjd ekonomisk ram
au flygplanssysiemen - inom ramen för en balanserad avvägning mellan skilda
försvarsfunktioner - kan tillföras erforderliga resurser. Ram 2, som närmasl molsvarar
en prolongering av den nuvarande planeringsramen, tillgodoser inle en sädan ulveckling.

öm
statsmakterna avser ta ställning utifrån de ekonomiska förutsättningar som
gäller för ram 2 kan överbefälhavaren sålunda varken rekommendera flygplan SK 38/A
38 eller flygplan A 20. Som överbefälhavaren har framhållit i yttranden i
flygplansfrågan under år 1978 måste enligl hans mening fortsatt
flygplansanskaffning då inriklas mot utländska alternativ. De säkerhetspolitiska
och andra nackdelarna av en sådan inriktning är avsevärda.

I
en sädan situalion bör - parallellt med undersökningar av utländska flygplan -
prövas pä vilket säll och i vilken takt produkiionen av flygplan JA 37 skall
slutföras utifrån samhällsekonomiska och försvarsekonomiska utgångspunkter.
Därvid bör bl. a. såväl förkortning som föriängning av JA 37-serien prövas.
Styrande för delta blir bl.a. tidpunkten för anskaffningen av det utländska ailackfiygplanei.

Sammanfattningsvis
lämnar överbefälhavaren följande rekommendationer.

-
Om försvarsmakten efter
budgetåret 1981/82 kan påräkna en långsiktig ekonomisk ram som i erforderlig
grad överstiger den nuvarande planeringsramen och dess prolongering, bör
flygplan SK 38/A 38 ulvecklas.

-
Om en sådan försvarsram inte
kan påräknas, bör fortsatt flygplansan-skaffning inriklas mol utländska
alternativ.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:138 25

-
Därvid bör ocksä del lämpligaste sättet all slutföra produktionen av flygplan
JA 37 utredas med hänsynslagande till operativa, samhällsekonomiska och
försvarsekonomiska förhållanden.

Ärendel
har behandlats i militärledningen. Härvid har cheferna för armén och marinen avgelt
särskilda yttranden och chefen för flygvapnet anmält avvikande mening.
Militärledningens rådgivande nämnd har under handläggningen informerats om
ärendet.

Chefen
för armén ansluler sig till överbefälhavarens uppfattning och redovisar därulöver
bl. a. följande motiv som grund för sitt ställningslagande.

Huvuduppgiften
för både flygplan A 38 och flygplan A 20 är attackinsats mot sjö- och markmäl.
Båda flygplanssysiemen kan därvid, som överbefälhavaren har angell, lösa belydelsefulla
operativa uppgifter. Chefen för armén ifrågasätter emellerlid om inle dessa
uppgifter kostnads- och effektmässigt pä läng sikt kan lösas bällre och säkrare
av andra vapensystem som inte pä samma sätt som flygplan påverkas av
angriparens luftvärns- och jakikapaci-tel. Markmål kan bekämpas av robolbeväpnade
helikoptrar eller markrobolar och sjömål med sjörobotar antingen från land
eller från robotfartyg som är baserade inomskärs. Det ekonomiska underiag för
flygplan SK 38/A 38 som har presenterats lorde enligl arméchefen vara så säkert
som man rimligen kan begära med hänsyn lill den myckel begränsade tid som har
ställ lill förfogande för all kostnadsberäkna etl projekl som har denna
omfattning och som befinner sig pä nuvarande utvecklingsstadium. Chefen för
armén framhäller dock alt del för huvuddelen av koslnaderna bara finns ram-
eller budgelpriser men inga bindande åtaganden frän industrins sida. Erfarenheten
visar enligl arméchefen all del är myckel svårt all beräkna kostnaderna för slora
och komplicerade objekt. Del gäller här en ulveckling av både ett kvalificerat
flygplan och tekniskt komplicerade vapen. Chefen för armén anser att beiydande
kostnadsökningar inle kan uleslulas. Della innebär all statsmakternas garanti
för ekonomiska resurser lill en balanserad försvarsmakt måste innefatta även
sådana kostnadsökningar som inle har redovisats nu.

Chefen
för marinen delar i allt väsentligt överbefälhavarens värderingar och
slutsatser. Han anser dock au följande punkter måste förtydligas.

Genomförda studier och
analyser inom perspektivplaneringen visar enligl chefen för marinen atl
Skandinaviens strategiska betydelse sannolikt kommer atl öka under 1980- och 1990-lalen.
Samlidigl ökar en angripares lekniska och operativa möjligheler alt genomföra
en överraskande invasion -både över landgräns och kust. I båda fallen är
invasionen med stor säkerhet kombinerad med omfattande företag i luften. En
kraftig flygbekämpning av våra förband måste förutsättas. Delta släller enligl
marinchefen krav på elt starkt luftförsvar som även i framtiden måste innehålla
etl kvalificerat jaktflyg. Den ökande risken för överraskning kräver en god
underrättelse-funktion, i vilken spaningsflyget intar en vital plals. Av
ekonomiska skäl

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:138 26

framtvingade
reduceringar inom flygplanssekiorn får därför enligl chefens för marinen mening
inledrabba jakt-eller spaningsflyget. Dessa funktioner kan inle heller överläs
av andra förbandsiyper annat än i begränsad omfaltning.

Chefen
för flygvapnet anför bl. a. följande.

I
regeringens direktiv för ulredningen har förutsatts atl den ekonomiska ramen för
del militära försvaret inte höjs nämnvärt. Överbefälhavaren har ändå vall atl
slutligt värdera möjligheten all genomföra SK 38/A 38-systemet mot en ekonomisk
ram som förutsätter en fortgående urholkning av försvarets "köpkraft"
och som innebär att försvarsmaktens materielanskaffning minskas drastiskt.
Denna ram motsvarar den lägsta ekonomiska nivån i den nyligen genomförda
perspektivplaneringen. Chefen för flygvapnet anser att del är ologiski all
bedöma möjlighelerna atl genomföra projektet främsi mot en sådan ekonomisk ulveckling
för försvarel och all del föregriper 1982 års försvarsbeslut. Regeringens
direktiv visar enligl chefen för flygvapnet klart alt ell bibehållande av reala
ekonomiska resurser förulsälls. Chefen för flygvapnet har den uppfattningen att
överbefälhavaren genom sill val av ekonomisk ram har ställt SK 38/A 38-sysiemei
i "strykklass" vid bedömningen av möjligheterna att på läng sikt
bereda ekonomiskt ulrymme för försvarets olika funktioner.

Chefen
för flygvapnet påpekar också alt överbefälhavaren har förutsatt en minskning av
flygvapnets planeringsram för perioden 1982/83-1986/87 med ca I miljard kr.
Chefen för flygvapnet har sedan länge invänt mot denna omfördelning. Trots
omfördelningen krävs inte några ekonomiska tillskott för all Ulveckla och
anskaffa SK 38/A 38-sysiemet i ram 1. I ram 2 krävs ell tillskoll av ca 600
milj. kr. för en lolvårsperiod. Enligt flygvapenchefens uppfattning finns fömlsällningar
alt inom försvarets planeringsram läcka denna merkostnad. Chefen för flygvapnet
anser därför all överbefälhavaren har undervärderat möjligheterna au anskaffa
SK 38/A 38-systemet.

Chefens
för flygvapnet överväganden leder sammanfattningsvis lill ett siarkare förord
för flygplan SK 38/A 38 än del som kan utläsas av överbefälhavarens förslag.

Föredraganden

Försvarsmaktens
attackflyg består f n. av fem och en halv divisioner medeltunga altackflygplan
av typ AJ 37 Viggen (Attackviggen) som levererades under perioden 1971-1978 saml
fem lälta allackdivisioner utrustade med skolflygplanel SK 60 som anskaffades
under åren 1966-1967.

Den
lekniska livslängden hos Attackviggen medför au del uppslår behov av att
ersätta flygplanet under senare delen av 1980-ialei. Tidpunkten för ersättning
av flygplan SK 60 är beroende av hur systemet utnyttjas i fortsättningen. Om
flygplanet används bara till flygutbildning, bör etl nytt skolflygplan
anskaffas i början av 1990-talei. Om attackuppgifterna kvarstår.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:138 27

behöver
det ersättas under andra hälften av 1980-lalel.

Frågan
om ersällning av dagens attack- och skolflygplanssystem har varil föremål för
myckel omfattande utredningar under de senaste åren. Därutöver har visst arbeie
påbörjats både närdet gäller au vidareutveckla flygplan JA 37 (Jaktviggen) lill
ell medellungi altackflygplan kallat A 20 och att utveckla ell nyll lätt
attack- och skolflygplan med benämningen B3LA. T. o. m. budgetåret 1977/78 har
sammanlagl ca 115 milj. kr. lagts ned pä förberedande studier m.m. Därefter har
ca 310 milj. kr. anvisats för fortsatta studier och ulvecklingsarbele.

1974
års försvarsuiredning rekommenderade i sitt betänkande (SOU 1977:1)
Totalförsvaret 1977-82 atl Jaktviggen skulle ulvecklas till det medellunga altackflygplanel
A 20. Däremot ansåg utredningen all man, med det underiag som då var
tillgängligt, inie kunde förorda den utveckling och anskaffning av det lätta
attack- och skolflygplanel B3LA som överbefälhavaren hade föreslagil. Vidare
framhöll utredningen att det skolflygplan som blev aktuellt för anskaffning, om
B3LA inle utvecklades, skulle kunna beväpnas och organiseras i lätta atlackförband.

I prop. 1976/77:74 om
inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta ulveckling
(bil. 1) anslöt sig regeringen lill försvarsutredningens rekommendationer all
del medellunga altackflygplanel A 20 borde ulvecklas och all etl skolflygplan
borde anskaffas och förses med lämplig beväpning, om B3LA inle anskaffades.
Beträffande flygplan A 20 anfördes att del fortsatta utredningsarbetet också
borde innefatta en noggrann prövning av hur många flygplan som behövdes och
vilka prestanda dessa borde ha. Regeringen anslöt sig vidare till uiredningens
uppfattning atl ell kompletterande underiag var nödvändigl innan beslul kunde
fallas angående inriktningen av kommande anskaffning av attack- och skolflygplan.
Riksdagen (FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) beslöt enligl regeringens förslag.

För
all nära följa och utvärdera del fortsatta arbelel med eu fördjupat
beslutsunderlag tillkallades den s. k. B3LA-beredningen som lämnade sin rapport
(Ds Fö 1977:7) i oktober 1977. Beredningen fann au valel borde stå mellan ett
alternativ som innehöll sex divisioner av flygplan A 20 och 45 skolflygplan av
utländsk eller svensk lillverkning och etl alternativ som omfattade nio
divisioner av flygplan B3LA och tvä divisioner av Attackviggen som i sin
nuvarande ulformning behälls intill mitten av 1990-ialei. Enligl de
kostnadsberäkningar som B3LA-beredningen redovisade var totalkostnaderna för B3LA-aliernativet
någol lägre än för A 20-alternaiivet. Koslnaderna för B3LA-alternativet hade
därvid, till skillnad frän koslnaderna för A 20-alternativet, minskats efter
vissa förhandlingskoniakler med de berörda industriföretagen. Enligt B3LA-beredningen
var det en väsentligt siörre skillnad mellan alternativen när del gällde kravet
pä betalningsmedel under olika tidsskeden. Därför au B3LA-aliernaiivei fordrade
eu mera omfattande utvecklingsarbete beräknades del kräva elt tillskott till
det militära försvarets planeringsram för perioden 1977/78-1981/82 av ca 350

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:138 28

milj. kr. per budgetår i prisläget februuri 1977. Altcrnulivei
med flygplan A 20 beräknades kräva ett tillskott lill ramen uv cu 100 milj. kr.
per budgetär under samma period.

Min företrädare anförde i prop. 1977/78:95 om anslaget
Flygvapenförband: Forskning och utveckling att flera skäl talude för att mun
inte skulle fatta slutligt beslut i flygplansfrågan under våren 1978. B3LA-beredningen
hade inle hafi möjligheler au sludera konsekvenserna för den svenska flygindustrin
och för vissa av försvarels myndigheter och verksläder av att inle ulveckla och
anskaffa flygplan B3LA. Del fanns en betydande osäkerhel om vad produktionen
och driften av Jaktviggen skulle komma au kosta, om den mäsle ske ulan stöd av
så stora utvecklingsavdelningar som de berörda förelagen har i dag. Vidare
ansågs den version av flygplan A 20 som överbefälhavaren förordade inte kunna
anskaffas inom planeringsramen. Det fanns därför anledning alt närmare överväga
om och i så fall hur Viggen borde ulvecklas lill ytteriigare en altackversion ellerom
det fanns något ulländskl altemativ till flygplan A 20. Del borde vidare
undersökas pä vilket sätl och i vilken utsträckning som del var möjligl au inom
andra områden la lill vara det lekniska kunnande som flyginduslrin
representerar. Med hänsyn till frågans stora betydelse tillkallades med stöd av
regeringens bemyndigande i januari 1978 en pariameniarisk kommitté, flygindustrikommittén
(Fö 1978:01), för alt ta fram ytteriigare beslutsunderlag avseende alternativ
fördel fall atl flygplan B3LA inte skulle komma all ulvecklas.

Regeringen
uppdrog vidare åt försvarets materielverk atl förhandla med berörda industrier
om villkoren för fortsatt utvecklingsarbete m. m. pä flygplanen B3LA och A 20
för liden intill den I juli 1979 inom en kostnadsram av 310 milj. kr. i
prisläget februari 1977. Full handlingsfrihet alt vid denna tidpunkt avbryta
eller fullfölja utvecklingsarbetet pä flygplan B3LA förulsalies. öm
utvecklingsarbetet pä flygplan B3LA avbryts den 30 juni 1979 skulle
utvecklingsarbetet på flygplan A 20 enligt uppdragel lill materielverket
omgående kunna fortsälla utan merkostnad för slaten.

Eftersom uppdragel till försvarets materielverk alt
förhandla om villkoren för ulvecklingsarbelet pä flygplanen B3LA och A 20
förutsatte en samtidig beställning av Jaktviggen, vill jag något beröra det
avtal om lillverkning av de andra och iredje delserierna som ingicks i maj 1978
mellan försvarets materielverk och Saab-Scania AB. Detla avtal innehåller i
huvudsak följande.

Om typarbeiei på flygplan B3LA fullföljs efter den 1 juli
1979 gäller eu fast pris förde båda delserierna av Jaktviggen om 2 357 milj.
kr. i prisläget försia kvartalet 1977 med prisreglering. Kontraktet förutsätter
ocksä atl detla pris skall granskas senare. Försvarets materielverk har rält
all avbeslälla den tredje delserien av Jaktviggen före den 15 juli 1980. Priset
för den andra delserien blir då i 396 milj. kr. i samma prisläge. Härtill
kommer kosinader för avveckling eller underbeläggning av produktionsresurserna,
om fortsatt tillverkning av flygplan vid Saab-Scania AB inte kommer till stånd
efter den

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:138 29

andru
delserien av Jaktviggen. I detlu fall skall separat överenskommelse träffas om
kostnadsansvaret. Om typarbciet pä flygplan B3LA avbryts, skull avtalet
omformas om Saab-Scania AB begär del. Den andra delserien tillverkas då till etl
fast pris av I 381 milj. kr. Priset föruisäiier au den tredje delserien
beställs. Denna tillverkas i detta fall till elt preliminärt pris av I 376
milj. kr. Därvid gäller således inte villkoren om fast pris. Enligt avtalet
skull reglerna för samarbete mellan försvarets materielverk och Saab-Scania AB
i della fall bli föremål föreit särskilt avtal som skall anpassas lill Saab-Scanias
speciella arbetssituation.

Överbefälhavaren
inkom i sepiember 1978 till regeringen med en sammanfattning av det underiag
som han hade lämnat lill nygindusirikommittén, I detla underlag framförde
överbefälhavaren i sina slutsatser bl, a, all fortsatta beställningar av
flygplan vid svensk industri kräver dels all följderna av avvecklingssituationen
vid berörd industri inle belastar den militära rumen, dels all industrins möjligheler
att genomföra produktionen och stödja den fortsatta driften av flygplanssystem
kan bedömas som rimligt säker. Vidare anförde överbefälhavaren alt det underlag
som hade presenterats inte gav skäl till någon annan prioritering mellan allackflygsyslemel
och övriga vapensystem och funktioner än den som lades fast genom 1977 ärs försvarsbeslut.
En anskaffning av flygplan B3LA var enligl överbefälhavaren väl motiverad men
förutsatte en höjning av försvarsmaktens ram.

Jag
delar överbefälhavarens uppfattning all ingenling har kommit fram som ger
anledning till en annan avvägning mellan del militära försvarets olika delar än
den som lades fast genom 1977 års försvarsbeslut. Det finns alltså inte nägra
förutsättningar föratt göra sådana omplaneringar inom försvarsmakten alt en ulveckling
av flygplan B3LA kan genomföras utan atl planeringsramen för det militära försvarel
höjs väsentligt. Ulveckling och anskaffning av flygplan B3LA bör därför enligt
min mening inte komma i fräga.

Som jag påpekat lidigare
har flygindustrikommittén inte haft i uppdrag au lämna förslag om
utvecklingsarbetet pä flygplan B3LA skall fullföljas eller inle. Kommittén har
haft till uppgift atl ularbela ytterligare beslutsunderlag för aliernaiiv som innebäratt
flygplan B3LA inte utvecklas. Kommittén har inhämtat underlag frän
överbefälhavaren, försvarels materielverk och berörda industriföretag.
Kommittén föreslår i silt försia betänkande (Ds Fö 1978:8) att anskaffningen av
altackflygplan närmasl bör inriklas mol flygplan A 20, om en anskaffning av
flygplan B3LA inte kommer till slånd. Med hänsyn lill möjlighelerna au inrymma olika
A 20-alternativ inom den gällande försvarsramen och med hänsyn till de
operativa bedömningar som har redovisats för kommittén förordar den ett
alternativ som omfattar älta divisioner av flygplan JA 37 och sex divisioner av
flygplan A 20. Denna anskaffning ryms dock inte hell inom del ekonomiska ulrymme
som överbefälhavaren har beräknat finns tillgängligt förersältning av altackflygplan
under perioden 1979/80-1983/84.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:138 30

Kommittén
har framhållit att offerter mäste inhämtas från berörda industrier innan beslul
om upphandling kan fattas. Om de förhandlingar som är nödvändiga i samband
därmed skulle visa au den lekniska osäkerheten i fräga om produktionen eller
driften av flygplanen blir för stor eller all koslnaderna inte ryms inom den
rum som kan avdelas, bör etl utländskt flygplan väljas. Principbeslut om en
sådan anskaffning bör i så fall fauas snarast möjligl. Kommittén anser dock att
en anskaffning i utlandet har mycket siörre principiella och poliliska
nackdelar än alternativet med flygplan A 20.

Strax
efterdet alt flygindustrikommittén hade avlämnat silt betänkande inkom från
huvudavdelningen för flygmateriel vid försvarets materielverk lill försvarsdepartementet
ell nytt underlag avseende ell lätt allack- och skolflygplan. Detta underlag
avvek i ekonomiskt avseende väsentligt från underlaget för flygplan B3LA. Flygindustrikommittén
hade inle haft tillfälle all ta del av underlaget. I det nya underlaget
anfördes atl förutsättningarna för att utveckla och tillverka flygplan delvis
har förändrats under senare tid. Framför allt sades deua bero på en kraftigl
ökad internationell efterfrågan på civila flygplan av olika sioriekar. Genom
alt salsa på etl egel civilt flygplansprojekt och genom alt della i andra
sädana projekl tillsammans med utländska industrier kan enligl vad som angavs i
del nya underlaget en betydande del av personalen inom den svenska flyginduslrin
sysselsättas med andra flygplansprojekt än militära. Härigenom skulle kraven pä
betalningar för militära uppdrag kunna minskas samtidigt som en variant av flygplan
B3LA med benämningen SK 38/A 38 skulle kunna ulvecklas lill en något senare
tidpunkt. Underiaget remitterades omgående lill överbefälhavaren. 1 sill
remissvar angav denne bl.a. att kravet på tillskou lill försvarsmaktens ram
under de försia fem budgetåren enligl försvarels materielverks uppskattning
kunde minskas frän lidigare 350 milj. kr. per budgetår för flygplan B3LA till
60 milj. kr. per budgetår för flygplan SK 38/A 38. Underiaget vardock enligt
överbefälhavaren av sådan karakläralidei inle kunde ligga lill grund för elt
beslut. Överbefälhavaren ansåg alt det krävdes ylterligare några månaders arbeie
för all etl lillräckligt genomarbetat underiag skulle kunna redovisas för
regeringen. Eftersom något omedelbart beslul i frågan inle behövdes, fanns
enligt min mening skäl att utnyttja den ytterligare lid som stod lill buds
genom all uppskjuta slällningslagandel lill en särskild proposition. Under
denna lid slutfördes överbefälhavarens arbete med perspekiivplanens försia fas.
Detla möjliggjorde alt flygplansfrågan nu kan belysas i ell mera långsiktigt försvarsekonomiski
perspekliv.

Av
de skäl som nyss har nämnts uppdrog regeringen i december 1978 ät
överbefälhavaren att utreda de operativa och planeringsmässiga förulsäliningarna
saml att genom försvarets materielverk låta utreda de lekniska, ekonomiska och sysselsältningsmässiga
lörulsätiningarnu för en eventuell anskaffning av flygplan SK 38/A 38. Av
uppdraget framgår att överbefälhavaren borde analysera de långsiktiga
ekonomiska följderna för försvarel i dess

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:138 31

helhet
av en anskaffning av flygplan SK 38/A 38 och ult de operutiva skillnuderna
mellan flygplunssyslcmcn SK 38/A 38 och A 20 bortlc belysas och värderas i
olika ekonomiska alternativ. Vidure rrumgur utt bctlömningar UV den tekniska
och ekonomisku säkerheten i genomlönindct uv cu ulicrnuiiv med flygplan SK 38/A
38 borde göras med den förutsiiiiningen utt detta projekl inle skulle följas uv
cu slridsflygplunssysicm som hell utvecklades i Sverige.

Överbefälhavaren
överlämnade i februari 1979 silt svar på regeringens uppdrag.

Med
utgångspunkt i regeringens uppdrag har överbefälhavaren beskrivit två
hypotetiska eknomiska ramar för ulvecklingen efter perioden 1977/ 78-1981/82. I
den högre ramen har förutsalls alt försvarsmakten vid varje försvarsbeslut frän
år 1982 och fram lill sekelskiftet tillförs ekonomiska resurser så att
"köpkraften" behålls på samma nivä som i 1977 års försvarsbeslut. Detla
har förutsatts ske genom ramhöjningar som ger kompensation för pris- och
löneökningar uiöver den allmänna prisutvecklingen enligt netloprisindex. I den
lägre ramen har förutsalls atl kompensation uiöver netloprisindex för
prisökningar på materiel, förnödenheter och Ijänsler inle erhålls. Däremoi har
förutsatts kompensation för löneökningar utöver netloprisindex.
Överbefälhavaren anser att en sädan ram medför en fortgående minskning av
försvarets "köpkraft" och innebär att försvarsmak-lens materielanskaffning
på lång sikt reduceras avsevärt.

De ekonomiska fömlsällningar
som överbefälhavaren har angell mäsle enligl min mening fogas in i etl försvarsekonomiski
och försvarspolitiskt sammanhang. Verksamhelen i fred inom försvarsmakten harundersenareär
rationaliserats i snabb takt. Omfattande organisationsförändringar har
genomförts. Etl flertal förband har lagts ned och andra kommer au läggas ned.
Personalen har måst minskas i en takt av över 500 anställda om året. Trots
delta har del inie varil möjligl au hell få ned kostnadsutvecklingen för den fredstida
driften inom försvarsmakten till samma nivå som ökningstakten i den allmänna
prisnivån. Det var därför nödvändigl all höja försvarsramen i 1977 års
försvarsbeslut, bl. a. i syfte atl undvika en fortlöpande minskning av den
andel av försvarskosinaderna som går till ny materiel.

De
framlida ekonomiska förulsäliningarna för del militära försvaret har närmare
analyserats inom regeringskansliet. Därvid har förutsatts att del militära
försvaret även i framliden erhåller kompensation för den allmänna
prisutvecklingen enligl netloprisindex och au särskilda höjningar av försvarets
planeringsram övervägs i samband med försvarsbesluten, öm man lar lill utgångspunkt
alt den nuvarande takten i rationaliseringar och personalminskningar inom
försvaret skulle kunna hällas under åren fram lill sekelskiftet, visar analysen
atl försvarsramen i de framlida försvarsbesluten måste höjas med belopp som
väsentligt kan bedömas översliga den höjning som vidtogs år 1977 om den reella
"köpkraften" skall kunna behållas inom

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:138 32

maierielomrädei.
För alt en ännu snabbare tukt skall bli möjlig i rationaliseringar och
personalminskningar krävs viisentliga omstruktureringar av verksamhelen inom huvudprodukiionsområdet
Ledning och förbandsverksambet.

Den
högre ekonomiska ram som överbefälhavaren har utnyttjat i sin ulredning av aitackflygplansfrågan
fömlsälter att realinnehållet i den verksamhet som bedrivs inom försvarsmakten
vidmakthålls genom fortlöpande höjningar av försvarsramen vid de försvarsbeslut
som återstår under 1900-talel. 1 den lägre ekonomiska ramen har förutsatts
kompensation enbart för löneökningar uiöver netloprisindex. Den genomförda
analysen tyder pä atl redan den lägre av överbefälhavarens båda ramar förulsätier
höjningar av försvarsramen vid de försvarsbeslut som återstår under 1900-ialei
som är av samma storleksordning som den som genomfördes i 1977 års försvarsbeslut.

1
direktiven till den utredning som överbefälhavaren nu har redovisal angavs alt
en av förutsättningarna för att alternativet med flygplan SK 38/A 38 skulle
kunna övervägas var all tillfredsställande kosinadsälaganden från flyginduslrins
sida kunde uppnås och au industrin utfäsle sig att avsätta stora egna resurser
för civil verksamhet. För flygplan SK 38/A 38 finns bindande offerter bara för
huvuddelen av utvecklingsarbetet. Industrin har i särskild ordning anmält lill
regeringen hur stora resurser man tänker avsätta för civil verksamhet.
Resultatet är enligt min mening svårbedömbart. Flera av de redovisade projekten
förutsätter enligl flyginduslrin slalliga ekonomiska garantier för atl de skall
kunna genomföras. Några civila kontrakt som kan sägas belägga en väsenllig del
av företagens utvecklings- och produktionsapparat finns inle redovisade. För
det fall alt flygplan SK 38/A 38 inle kommer all ulvecklas saknas uttalanden
från industrin om civil verksamhet.

När
del gäller projekl av del slag som del här är fräga om är osäkerheterna stora i
fräga om kosinader och lekniska möjligheler alt genomföra projekten. Enligt min
mening är det därför nödvändigl att förse kostnadsberäkningarna med
säkerhetsmarginaler uiöver dem som enligl praxis har lagts in i de redovisade koslnaderna.
Även om man i likhel med överbefälhavaren utgår från de belopp som har
presenterats, pekar den analys som har gjorts inom regeringskansliet pä att elt
genomförande av SK 38/A 38-projeklet kräver beiydande framlida ramhöjningar, om
inte försvarsmakten samtidigt omstruktureras kraftigt. Bl. a. skulle detta
kunna leda till slarka ingrepp i den allmänna värnplikten och i
fredsorganisationen. Enligl min bedömning är därför långsiktiga och omfattande
ekonomiska åtaganden från statsmaklernas sida gentemot försvaret nödvändiga,
om flygplan SK 38/A 38 skall få rum i en balanserad försvarsslrukiur. I detla
sammanhang vill jag även peka på de konsekvenser som åtaganden av denna
storleksordning kan få för våra möjligheler att på lång sikt skaffa oss ett
luftförsvar som är anpassat lill ulvecklingen i vår omvärld. Vid en samlad
bedömning kan jag inte finna del

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:138 33

försvarbart
all stalsmakterna binder sig för utt utvecklu ett projekl som kan komma att
äventyra förutsättningarna för atl på läng sikt upprätthålla ett balanserat
försvar. Jag förordar därför atl del pågående arbetet med atl utveckla flygplan
SK 38/A 38 avbryts.

Överbefälhavarens ulredning
tyder på alt också en anskaffning av sex divisioner av flygplan A 20 med den kvalitel
som överbefälhavaren har funnil önskvärd från operativa utgångspunkter skulle
medföra problem när del gäller koslnaderna. Utredningen pekar också pä vissa
problem med ell sådant alternativ genom de osäkerheter som följer med
omställningen av den del av flyginduslrin som bedriver utvecklingsarbete. En
vidareutveckling av Jaktviggen lill denna kvalitetsnivå börenligi min mening
därför inle komma i fråga. Det är därför nödvändigl all undersöka om någon form
av vidareutvecklad Jaktviggen kan fylla elt väsentligt operativt behov på en
godtagbar ekonomisk nivä. Till dess atl della har klariagls bör visst
utvecklingsarbete pä Jaktviggen fortgå under budgetåret 1979/80. Ett flygplan
som vidareutvecklas på dessa grunder bör enligt min mening ocksä ses i samband
med frägan om det loiala antalel divisioner av Jaktviggen som jag senare kommer
att beröra.

Flygvapnet
har behov av nya skolflygplan under senare delen av 1980-talei eller början av 1990-ialet.
Del bör prövas om dessa flygplan också kan ges en beväpning sä att de kan
användas för vissa altackuppgifler. Alternativ som omfaltar anskaffning av
sådana flygplan bör belysas i den fortsatta planeringen. Om svensk flyginduslri
kan lämna konkurrenskraftiga erbjudanden på della område, anserjag att
anskaffningen bör ske inom landel.

Innan slällning kan tas till
frågan om utveckling och anskaffning av nya flygplan måste överbefälhavarens
planering för perioden 1980/81-1984/85, i vilken ersättning för atlacksyslemet
skall ingå, föreligga och offerter från industrin inhämtas. Därvid är del nödvändigl
att inrikta anskaffningen så au den ryms inom del ekonomiska utrymme som
överbefälhavaren har redovisal för anskaffning av attack- och skolflygplan inom
ramen för 1977 års försvarsbeslut. Planeringen kommer också atl påverkas av
vilka kostnads-åtaganden som kan erhållas från industrin för det antal Jaktviggen
som återstår alt beställa. Hiuills har en anskaffning av åtta jaktdivisioner
och sex attackdivisioner planerats. Jag anser att alternativ med varierande
antal jaktdivisioner och attackdivisioner kan behöva övervägas i avsikt atl
nedbringa kostnaderna.

Skulle
det visa sig alt koslnaderna för etl operativt godtagbart inhemskt
flygplanssystem överstiger del disponibla utrymmet bör andra alternativ
övervägas. Della står i överensslämmelse med vad som har förordats av flygindustrikommittén.
För atl behälla denna handlingsfrihet är del nödvändigl att utländska flygplansalternativ
studeras parallelll med en vidareutveckling av Jaktviggen. Jag delar
överbefälhavarens lidigare bedömning all del torde komma att finnas utländska
flygplan som uppfyller de operativa kraven vid den lidpunkl när en anskaffning
skall ske.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:138 34

1
den planering som överbefälhavaren genomför bör förslag till fortsall flygplansanskaffning
ingå. Möjlighelerna lill och konsekvenserna av ell anlal alternativ med
varierande antal Jaktviggendivisioner, divisioner med vidareutvecklade Jaktviggen
och divisioner med utländska flygplan bör granskas. Även olika alternativ lill
anskaffning av beväpnade och obeväpnade skolflygplan skall vägas in i del
avdelade ekonomiska utrymmet.

Jag vill
i della sammanhang erinra om att luftförsvaret kommer all uigöra en viklig
förutsättning för försvarels krigsavhållande förmåga. Del ankommer på 1978 års försvarskommitté
alt granska allernaliva möjligheler lill anskaffning av jaktflygplan, luftvärnsroboiar
och andra luftförsvarskom-ponenleroch att lämna förslagom den framlida
avvägningen av luftförsvaret. Del är väsentligt all underlag las fram som
belyser i vilken omfattning inhemska utvecklings- och tillverkningsresurser kan
ulnyltjas vid anskaffningen av olika komponenter i det framlida luftförsvaret.

Det avtal
om beställning av de andra och tredje delserierna av Jaktviggen som har
träffats mellan försvarets materielverk och berörda industriföretag innebär
vissa komplikationer, om flygplanen SK 38/A 38 eller B3LA inte ulvecklas. Trots
au ell beiydande ulredningsarbele har lagts ned pä alt granska de anskaffningsalternaliv
som finns föreligger alltjämt siora osäkerheter. Till dessa hör brislerna i kosinadsunderlagei
för alierntivet med flygplan A 20 och svårigheterna att värdera de samlade konsekvenserna
av förändringar i industrins civila och militära verksamhei. Möjlighelerna lill
en gradvis övergång lill ulveckling och tillverkning av civila produkier utreds
dessulom i annan ordning. De förhandlingar med berörda industriföretag som bör
föras om beställning av fortsatt ulvecklingsarbele på militära flygplan och
robotar kompliceras av dessa förhållanden. Jag finnerdet därför lämpligt alt
dessa förhandlingar fortlöpande följs av flygmalerielberedningen inom
försvarsdepartementet.

Vi
har i dag en organisation för ulveckling, produktion och drift av flygplanssystem
som i huvudsak är anpassad lill de flygplan som f n. ingår i försvarsmakten och
till den metod för flygplansanskaffning som nu tillämpas. Beslutet alt inte ulveckla
och tillverka flygplanen B3LA eller SK 38/A 38 medför all denna organisation
bör omprövas och minskas. De resurser av olika slag som nu finns inom industrin
och försvarsmakten för underhåll av flygplanssystem påverkas försl på längre
sikt och är bl. a. beroende av vilka beslut om flygplansupphandling som kommer
att fattas i framtiden.

Strukturomvandlingen
av de nödvändiga resurserna för ulveckling, produklion och drift av
flygplanssystem bör snarast påbörjas. Härvid är del, som flygindustrikommittén
har framhållit, nödvändigt atl resurserna inom industrin, förvaltningen och de
militära verkstäderna samordnas. Enligl min uppfattning kommer
personalminskningar att bli nödvändiga innan en ny och lämpligt avvägd
organisation har uppnåtts. Förändringarna inom den statliga sektorn berör
främst försvarets materielverk, försvarets forskningsanstalt, flygtekniska
försöksanstalten och förenade fabriksverken. Del bör

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:138 35

enligt
min mening vara möjligl alt uppnå erforderiig kompetens vid försvarets
materielverk till lägre kosinader och med mindre personal än vad som nu
planeras.

Jag avser att ta initiativ
till en ulredning om en sådan samordning av resursema som jag nyss har nämnl.
Jag vill i detia sammanhang anmäla all jag också avser all la upp frågan om
relationerna mellan försvarets materielverk och industrin i ett vidare perspekliv.
Bl. a. bör belysas om nuvarande ordning för materielanskaffning är lämplig och
om förändringar i förenklande och kostnadsbesparande syfte kan göras. Även
rollfördelningen mellan materielverket och industrin bör övervägas i della
sammanhang. Dessa frågor rör inte endasi anskaffningen av flygmateriel.
Försvarels materielverk utreder också sin organisation med anledning av
regeringens uppdrag lill överbefälhavaren i april 1978 angående försvarsmaktens
cenirala ledning m. m. Resultatet av denna ulredning, som skall redovisas den I
juni 1979, skall beaktas i det nyssnämnda arbelel.

Regeringen
har lillkallat en delegation (1 1978:09) med uppdrag alt i samverkan med
berörda företag och fackliga organisalioner undersöka möjligheterna för berörd
personal lill civil sysselsättning, både inom och utom flygindustrin. Delegationen
skall i detta syfte försl la del av och analysera den inventering av
möjligheterna all utnyttja de flygindustriella resursema för civil verksamhet
som bedrivs inom de berörda industrikoncernerna. Delegationen skall därvid
undersöka i vad mån slalliga insalser är nödvändiga och pröva de förslag som flygindustrikommittén
har lagl fram. Delegationens arbeie har inletts.

Valel
av anskaffningsalternaliv för attack- och skolflygplan har även slor betydelse
för den svenska induslrins förmåga atl i framliden utveckla och tillverka mer
kvalificerade robolsystem än lätta pansarvärns- och luftvärns-robotar. I SK 38/A
38-projektei, liksom i B3LA-projektel, ingick robot B 83 som var särskilt
avsedd för dessa flygplan. En utveckling av denna robot skulle ha skapat vissa
förutsättningar all i framliden ulveckla och tillverka kvalificerade robotar
inom landel. Enligl min uppfattning är det önskvärt all inrikta en del av vår försvarsmaierielinduslri
mot ulveckling och produktion av vissa av de mer kvalificerade robotar som
planeras ingå i försvarel. Som har anförts lidigare (prop. 1976/77:74 bil. I s.
130) är en väl fungerande samordning mellan olika robotindusiriereit krav för
alt framlida produktion skall kunna säkerställas. 1 detla sammanhang är del
enligt min mening väsentligt atl granska i vilken utsträckning försvarets
långsikliga behov av robotar hell eller delvis kan täckas genom en inhemsk
utveckling och produklion som är ekonomisk försvarbar. Detta förutsätter en
långsiktig och samordnad planering av försvarsmaktens behov av robotar. Flygindustrikommittén
kommer inom kort alt avge ell betänkande i denna fräga. Härutöver studerar
överbefälhavaren förutsätlningarna för en gemensam anskaffning vid svensk
industri av sjömälsrobotar för marinen och flygvapnet. Jag avser att återkomma
i dessa frågor senare.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:138 36

Min
beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovel framgår av sammanställningen
över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Bemyndiganden och medel har
beräknals på grundval av det alternativ i chefens för flygvapnet programplan
som innehåller flygplan A 20. Vid ingången av budgetåret 1978/79 fanns sammanlagl
ca 945 milj. kr. i beställningsbemyndiganden som inle hade utnyttjats för atl
lägga ut beställningar. Jag räknar med atl det vid utgången av budgelärel
kommer alt finnas outnyttjade bemyndiganden om ca 610 milj. kr. Dessa beställningsbemyndiganden
kan enligl min mening planeras om för verksamheten under budgelårel 1979/80.
Del loiala bemyndigandebehovet uppgår vid denna beräkning lill 320 milj. kr.

Verksamheten
under budgelårel 1979/80 planeras omfatta bl. a. följande.

För
gemensamma lednings- och sirilförband fortsätter ulvecklingen av materiel till röriiga
indikaiormm. Vidare påbörjas ulveckling av materiel för nya radarstationer och
för modifiering av radargruppcentraler.

För atlackförbanden
fortsätter ulvecklingen av Jaktviggen lill ett flygplanssystem med altackuppgifler.

Huvuddelen
av bemyndigandena för gemensamma produktionsresurser utnyttjas för drift och
underhåll av försöksplalser.

Med uinyttjande
av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden
den 30 juni 1980 1 814 474 320 kr. Delta belopp bör emellertid jusieras med
hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren
1978/79 och 1979/80. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30
juni 1980 blir ca 1 600 milj. kr.

Liksom
lidigare bör det fä ankomma pä regeringen alt ta ställning till vilket utvecklingsarbete
som bör ske inom ramen för del besiällningsbemyndi-gande som riksdagen kan
komma all lämna.

Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen atl

1.
bemyndiga regeringen alt medge
att utvecklingsarbete för flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av
320 000 000 kr.,

2.
till Flygvapenförband:
Forskning och utveckling för budgetåret 1979/80 anvisa eU förslagsanslag av 418
200 000 kr.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

eOTAB Stockholm 1979 60135

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

33 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (33)

33 kopplingar i 12 dokument.

  1. Prop. 1980/81:103 1980/81:103 i texten
  2. Bet. 1979/80:FöU19 Med anledning av propositionerna 1979/80:100 och 1979/80:117 såvitt avser vissa planerings- och budgetfrågor m. m. inom försvarsdepartementets verksamhetsområd… s. 10 i texten
  3. Bet. 1979/80:FöU13 Med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt avser anslag m. m. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och propositionen 1979/80:117 om vissa ansla… s. 15 i texten
  4. Rskr. 1978/79:327 i texten
  5. Rskr. 1978/79:328 i texten

Visa alla 12