om statligt litteraturstöd m.m.
113 sidor, varav 105 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 105 av 113 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1977/78:99, om statligt litteraturstöd m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78: 99
Regeringens proposition
1977/78: 99
om statligt litteraturstöd m. m.:
beslutad den 23 februari 1978.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
PER AHLMARK
JAN-ERIK WIKSTRÖM
Propositionens huvudsakliga innehåU
I propositionen läggs förslag fram om utbyggnad av och
ändrade riktlinjer för det statliga stödet till utgivning av böcker. Ulgivningsslödel
föreslås även fortsättningsvis vara selektivt med stöd efter prövning till den
enskilda titeln. TUl ny svensk skönlitteratur för vuxna, översatt
skönlitteratur för vuxna, facklitteratur för vuxna samt barn- och ungdomslitteratur
föreslås ett efterhandsstöd, dvs. frågan om slöd prövas först efler del all
boken är utgiven. Till klassisk litteratur föreslås förhandsstöd utgå. För
samtliga kategorier föreslås gälla att boken måste åsättas ett förlagsnettopris
under en viss nivå för att kunna komma i fråga för stöd.
Svensk facklitteratur kommer fortsättningsvis alt kunna få
stöd. Även stödet till översatt skönlitteratur samt slödel till barn- och
ungdomslitteratur byggs ut. Sammantaget föreslås en ökning av utgivningsstödet
med 4 milj. kr, från ca 9 milj. kr. lill ca 13 milj. kr.
För särskilt kostnadskrävande utgivning föreslås ett
projektstöd om 1 milj. kr. Den svenska produktionen av tecknade serier skall
uppmärksammas vid fördelningen av stödet.
För att öka kunskapen om och därmed främja utgivningen av
svensk litteratur i utlandet föreslås ett särskilt slöd till översättningar.
Översättningarna skall användas för alt introducera böckerna hos bl. a.
utländska förlag.
Det statliga kreditslödet lill bokhandeln utökas med 1
milj. kr. till 2,4 milj. kr. Samtidigt får Bokbranschens finansieringsinstitut
som handhar stödet möjlighet alt mot statlig garanti låna upp 2 milj. kr. för
egen utlåning till bokhandeln.
1 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 99
Prop.
1977/78: 99 2
I
propositionen framhålls all de statliga insatserna på lilteraturområ-det måste
byggas ut successivt och baseras på undersökningar av förhållandena i olika
delar av branschen. Medel föreslås därför för fortsatta branschstudier.
Prop.
1977/78: 99
Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1977: 485) om tillfälligt överlämnande av förvaltningsuppgift
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
Härigenom
föreskrivs alt lagen (1977: 485) om tillfälligt överlämnande av förvaltningsuppgift
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, vilken gäller till och med
utgången av juni 1980, skall ha fortsatt giltighet till och med utgången av
juni 1981.
Prop. 1977/78: 99
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-02-23
Närvarande:
statsråden Ahlmark, ordförande, och Bohman, Turesson, Antonsson, Mogård,
Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten,
Burenstam Linder, Wikström, Friggebo
Föredragande:
statsrådet Wikström Proposition om statligt litteraturstöd m. m.
1
Inledning
Med
stöd av regeringens bemyndigande den 17 febmari 1977 tUlkal-lades en utredare
för att göra en översyn av det statliga litteraturstödet. Utredaren, som gav
utredningen namnet litteraturstödsutredningen (U 1977: 02), har i september
1977 lagt fram betänkandet (Ds U 1977: 14) Statligt litteraturstöd.
Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av postverket, statskontoret,
riksrevisionsverket (RRV), statens kulturråd, statens ungdomsråd efter
hörande av intresserade organisationer , skolöverstyrelsen (SÖ),
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), näringsfrihetsombudsmannen (NO),
konsumentverket, statens industriverk, Bam- och ungdomsboksrådet.
Bibliotekstjänst AB, Centralorganisationen SACO/ SR (SACO/SR), Eremit-Press,
Föreningen Bibliotek i samhälle. Föreningen Norden, Föreningen Svenska
tecknare, Författares bokmaskin, Författarförlaget, Grafiska industriförbundet,
Konstnäremas riksorganisation (KRO), Konstnärliga och Utterära yrkesutövares samarbetsnämnd
(Klys), Kooperativa förbundet (KF), Kristna bokförläggareföreningen,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Pressbyråföretagen AB,
AB Seelig & Co., Seriefrämjandet, Stiftelsen Litteraturfrämjandet, Svenska
akademien. Svenska bamboksinstitutet. Svenska bokförläggareföreningen. Svenska
bokhandlareföreningen. Svenska bokhandelsmedhjälpareföreningen. Svenska
fotografernas förbund. Svenska kommunförbundet, Sveriges allmänna
biblioteksförening, Sveriges B-bokhandlareförbund, Sveriges författarförbund,
Sveriges Lokalradio AB, Sveriges Radio AB och Tjänstemännens centralorganisation
(TCO). 1 Stadsbibliotekarien Bengt Holmström.
Prop.
1977/78: 99 5
Härutöver har skrivelser kommit in från Synskadades
riksförbund. Svenska konstkritikersamfundet, Luleå kommuns folkbibliotek. Unga
Örnar i Norrbotten m. fl.. Handikappades centralkommitté (HCK), Arbetarnas bildningsförbund
(ABF), Förbundet Vi Unga, Verdandi, Studieförbundet Vuxenskolan, Ridfrämjandets
ungdom samt enskilda personer.
I anslutning lill remitteringen av betänkandet Statligt
litteraturstöd har vidare utredningen (UD 1977: 01) om det svenska kultur- och
informationsutbytet med utiandet (SIK-utredningen) lill utbildningsdepartementet
gett in en skrivelse med förslag om presentationsstöd som en del av
litteraturstödet.
Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgelts av
statens kulturråd. Stiftelsen Svenska institutet. Svenska
bokförläggareföreningen och Sveriges författarförbund.
Slutligen har SÖ, som sedan år 1968 har svarat för
försöksverksamheten med utgivning av lättlästa böcker, gett in en skrivelse
till utbildningsdepartementet med redogörelse för denna verksamhet samt
förslag till omfattning och utformning av den fortsatta verksamheten med utgivning
av lättlästa böcker och böcker med stor stil.
Under beredningsarbetet har överläggningar med företrädare
för bokbranschen förekommit.
I prop. 1977/78: 100 (bil. 12 s. 81) har regeringen
föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till
Vissa åtgärder inom litteraturområdet för budgetåret 1978/79 preliminärt
beräkna ett förslagsanslag av 14 612 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp
dessa frågor.
Prop.
1977/78: 99 6
2 Nuläge
2.1 Bokutgivning
2.7.7 Utgivning och förlag
1968 års lilteraturutredning initierade och genomförde en
rad undersökningar för att redovisa struktur och lönsamhet för olika delar av förlagsområdel.
Några samlade uppgifter om branschens situation fanns tidigare inte
tillgängliga. Litteraturutredningens undersökningar gällde situationen under
senare delen av 1960-talel och början av 1970-tatet, dock aldrig längre fram än
till år 1972. Någon egentlig uppföljning av dessa studier har sedan inte
gjorts. För åren efter år 1972 finns därför ingen fullständig bild av
förlagsbranschens situation.
Nyligen har dock statens pris- och kartellnämnd (SPK) på
uppdrag av massmediekoncentrationsutredningen (Ju 1974: 13) påbörjat en undersökning
som i vi;;sa avseenden kommer atl resultera i en uppdatering av tidigare
studier. Vidare genomförs vid ekonomiska forskningsinstitutet vid
Handelshögskolan i Stockholm på uppdrag av Svenska bokförläggareföreningen en
ekonomisk analys av förlagsbranschen, i vilken även effekter av statligt
litteraturstöd kommer att belysas. Undersökningen beräknas kunna redovisas
under våren 1978.
Svenska bokförläggareföreningen redovisar sedan fyra år
tillbaka uppgifter om medlemsförlags utgivning och försäljning. Statistiken bygger
på uppgifter från drygt ett 25-tal förlag som svarar för ca 95 % av
medlemsförlagens försäljning av allmänlitleratur. Den s. k. mass-marknadslitteraturen
finns inte med i uppgifterna. Bokförläggareföreningens statistik ger således
inte en fullständig bild av förhållandena i förlagsbranschen. Som jämförelse
kan nämnas att litteraturutredningens material byggde på uppgifter från drygt
100 förlag. Litleralurutred-ningen uppskattade att medlemmarna i
Bokförläggareföreningen svarade för ca 70 % av utgivningen av allmänlitleratur.
Sverige har inlemalionellt sett en stor bokutgivning och
placerar sig enligt UNESCO:s statistik på sjuttonde plats bland världens länder
i fråga om antal utgivna titlar per år.
Den totala bokutgivningen de senasie åren enligt i Svensk
bokförteckning registrerade verk framgår av tabell 2.1. Siffrorna omfattar
böcker över 48 sidor och broschyrer under 49 sidor, inkl. nya upplagor och de
inkluderar också bl. a. det offentliga trycket.
Tabell 2.1 Bokutgivningen åren 19721976
Antal titlar
1972
7 782
1973
8 242
1974
9 014
1975
9012
1976
7 988
Prop.
1977/78: 99 7
Litleralurstödsulredningen redovisar i sitt betänkande
Statligt litteraturstöd analyser av bokutgivningen de senaste åren som utgår
från det material Bibliografiska institutet sammanställer i Svensk
bokförteckning. Det bör noteras atl institutets definition av skönlitteratur är
betydligt snävare än den som tillämpas inom del statliga litteraturstödet.
I betänkandet redovisas en undersökning av utgivningen av
skönlitteratur för vuxna uppdelad på olika kategorier. Det totala antalet
utgivna titlar har ökat mycket kraftigt de senaste åren. Om man bortser från de
s. k. populärpocketböckerna och begränsar sig till böcker med i huvudsak
bokhandels- och bokklubbsförsäljning är ökningen dock något mindre markant.
Ökningen hänför sig i huvudsak till skönlitterära översättningar och omfattar lill
slor del renodlade underhållningsböcker men även utgivningen av kvalificerad översättningsUtleratur
har ökat. Sett över en längre period har översättningarna ökat bara obetydligt
mer än svensk originalutgivning. Andelarna var ungefär desamma i mitten av
1960-talet som i dag. Utgivningen av ny svensk skönlitteratur har i stort sett
varit oförändrad om man bortser från utgivningen av deckare och thrillers.
Däremot har lyrikulgivningen ökat påtagligt.
Tabell 2.2 Utgivningen av skönlitteratur för vuxna åren
19721976. Antal titlar
Totalt
Populärpocket
Exkl.
popi
Lilärpocket
Första-gångsut-
Första-gängsut-
Svenska
Över-
givning
givnmg
av
orign
nal
sättningar
av
svenska original exkl. populär-pocket
isvenska
romaner i original exkl. populärpocket och
detektivromaner
1970
1 335
426
517
392
322
183
1971
1 342
450
529
365
325
191
1972
1 351
493
509
349
296
156
1973
I 523
482
591
450
314
166
1974
1 624
523
633
468
334
176
1975
I 745'
515'
667
556
369
195
1976
1 775'
495'
648
558
379
188
' Ungefärlig siffra lill följd av ofullständigheter i det
bibliografiska materialet. - Denna grupp är väsentligt snävare än den som i det
statliga litteraturstödet betecknas ny svensk skönlitteratur.
Även vad gäller utgivningen av barn- och ungdomsböcker
redovisas i betänkandet en analys av utgivningen. En kraftig ökning noterades
år 1973 med en toppnivå år 1974 varefter utgivningen har minskat. Den höga
siffran år 1974 förklaras till stor del av ett stort antal nya upplagor från
B. Wahlströms förlag som är dominerande inom sektorn.
Prop. 1977/78: 99
Tabell
titlar
2.3
Utgivningen av bar
n-
och ungd
lomslittera
tur
åren 1972
1976.
Antal
Totalt
Skönlitte-
Första-
Svenska
(därav
B. Wahl-
ratur
gängs-utgivning
original
första-
gångsut-
givning)
ströms utgivning
1970
656
568
323
375
___ z
____ 2
1971
616
507
345
300
181
205
1972
604
480
363
309
171
194
1973
833
676
436
402
199
251
1974
886
742
422
434
177
320
1975
799
663
448
345
175
212
1976'
651
529
430
306
183
170
' Materialet ej komplett. Ca 60 titlar torde tillkomma för
totalutgivningen. " Uppgifter ej tillgängliga.
I betänkandet redovisas även en undersökning av lagerhållningen
av klassiker och allmänt erkänd 1900-lals litteratur jämfört med förhållandet
år 1971. Som källa har använts Seeligs centrallagerkatalog. Nya författare och
verk har visserligen tillkommit i samtiiga kategorier men över lag har del sketl
en minskning sedan år 1971 av såväl antalet titlar/volymer som antalet
författare.
Tabell 2.4 Lagerhållningen av klassiker och allmänt erkänd
1900-talslitteratur
Antal titlar/volymer
Antal författare
1971
1976
1971
1976
Svenska klassiker Svenska 1900-tals författare Utländska
klassiker Utländska 1900-taIs författare
Summa
295 340 437 411
1 483
140 295 330 289
I 054
36
65
129
106
336
24
52 97 72
245
Svenska bokförläggareföreningens branschstalistik innehåller
bl. a. uppgifter om de uppgiflslämnande förlagens försäljning. Den fakturerade
försäljningen av allmänlilteralur har ökat kontinuerligt sedan verksamhetsåret
1973/74. (Tabell 2.5)
Ser man till hur försäljningen är uppdelad på olika
kundgrupper är den mest påtagliga förändringen den kraftiga ökningen av
försäljningen via bokklubbar. Ökningen under perioden uppgår till 177 % och
mellan verksamhetsåren 1975/76 och 1976/77 till 45%. En direkt jämförelse
mellan försäljning lill återförsäljare och direktförsäljning är dock inte
möjlig, dels eftersom uppgifterna beträffande den förra avser försäljning
minus återförsäljarrabatter (föriagsnetlopris, f-pris), dels till följd av alt
direktförsäljningen från vissa förlag inle finns med i statistiken.
Prop. 1977/78: 99
Tabell 2.5 Försäljning av allmänlitteratur verksamhetsåren
1973/741976/77. Milj. kr.
1973/74
1974/75
1975/76
1976/77
Medlemsförlagens
fakturerade
försäljning
273
339
390
480
Total försäljning
(uppskattning)'
ca 385
ca 480
ca 550
ca 680
Medlemsförsäljning
till konsu-
mentvärde
(uppskattning)
ca 385
ca 470
ca 535
ca 645
Total
försäljning till konsu-
mentvärde
(uppskattning)
ca 520
ca 640
ca 720
ca 880
' Utgår från att medlemsförlagens andel av den totala
försäljningen är densamma som år 1970 (71 %).
Vidare kan noteras atl försäljningen till Bibliotekstjänst
AB har stagnerat det senaste året. (Tabell 2.6)
Tabell 2.6 Försäljning uppdelad på kundgrupper. Milj. kr.
(baserad på uppgifts-lämnande förlag)
1973/74
1974/75
1975/76
1976/77
Försäljning
till återförsäljare
Fackbokhandel (exkl. K-Iagret) Seeligs
kompletteringslager (K-lagret) Pressbyrån
94,7
6,0
4,5
112,5
8,2 6,1
121,5
10,2
8,8
141,2
14,9 10,1
Andra
återförsäljare
Varuhus Övriga
11,3 9,8
15,8 12,6
15,7 11,6
15,2 14,8
Summa
126,3
155,2
167,8
196,2
Direktförsäljning
Bokklubbar'
Annan direktförsäljning (hem, postorder, telefon)'
Bibliotekstjänst
Övrigt (storkonsumenter, institutioner, delupplagor m.m.)
49,9
22,5 18,8
12,9
67,0
20,9
23,7
21,6
95,4
27,0 26,9
21,1
138,3
30,8 26,9
26,0
Summa
104.1
133,2
170,4
222,0
Utlandsförsäljning (delupplagor, utgivningsrätter,
färdiga böcker)
5,7
7,2
7,9
8,9
Totalt
236,1
295,6
346,1
427,1
Beloppen redovisar försäljningen tUI konsumentpriser
Antalet volymer som berörda förlag säljer per år har ökat
sedan 1973/74. Andelen ny utgivning i försäljningen har varit relativt konstant.
Antalet volymer i lager (mätt per den 31 mars) har Ökat snabbare än
försäljningen under perioden. (Tabell 2.7)
Prop.
1977/78: 99 10
Tabell 2.7 Försäljning och lagerhållning. Miljoner
volymer.
1973/74 1974/75 1975/76 1976/77
24
31
31
32
(13)
(12)
(15)
(16)
27
31
34
39
Totalt antal sålda volymer (därav nyutgivning) Antal
volymer i lager
2.7.2 Nuvarande former för litteraturstöd
1 det följande redogörs för de former av statligt slöd som
kan utgå till allmänlitteratur. Stöd till litteratur för undervisningsändamål
behandlas således inte.
2.1.2.1 Stadigt litteraturstöd
Del statliga litteraturstödet inrättades efter beslut av
riksdagen våren 1975 (prop. 1975: 20, KrU 1975: 12, rskr 1975: 201).
Bestämmelserna för statiigt litteraturstöd återfinns i förordningen (1975: 493)
om statligt litteraturstöd (ändrad 1977: 394). Ulgivningsslödel omfattar
följande litteraturkalegorier: ny svensk skönlitteratur, skönlllteralur i
svensk översättning, klassiker, facklitteratur, barn- och ungdomslitteratur och
litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. Stöd till sistnämnda kategori
infördes fr. o. m. innevarande budgetår (prop. 1976/77: 100 bil. 12, KrU
1976/77: 35, rskr 1976/77: 239). Vidare kan inom ramen för litteraturstödet
statlig kreditgaranti lämnas för lån till förlag. Stödet handhas av statens
kulturråd med undantag av kreditgarantier som handhas av statens industriverk.
Stöd kan utgå till svenskt förlag (utgivare) här i landet.
Utgivningsstödet avser enskilda boktitlar och har lill
syfte atl främja mångsidighet och kvalitet i bokutgivningen. Stödet fördelas av
nämnden för litteratur och bibliotek inom kulturrådet efter förslag från sex urvalsgrupper,
dvs. en bedömande instans för varje lilleralurkategori. Ordförande i grupperna
är nämndledamöter och gmppernas övriga ledamöter tillsätts av kulturrådets
styrelse efler principen att i varje grupp skall finnas personer med en
betryggande erfarenhet av och kunskap om Utteraturkategorin i fråga.
Urvalsgrupperna har vidare möjlighet att vid behov anlita ulanförstående
expertis.
För varje kategori finns ett bestämt belopp för fördelning
under budgetåret. Det sammanlagda stödbeloppet för budgetåret 1977/78 uppgår
till 9 180 000 kr. och beräknas medge stöd lill ca 700 tittar.
Med undantag för barn- och ungdomslitteratur fastställer
kulturrådet ett högsta föriagsnettopris (f-pris) för de boktitiar som erhåller
statligt litteraturstöd. Gällande prisskalor fastställs för resp. budgetår
efter överläggningar med representanter för föriagsbranschen. Inom ramen för
anvisade medel träffas därvid överenskommelse om pris och stödbelopp
Prop.
1977/78: 99 11
för varje litteraturkategori i förhällande till den
enskilda titelns omfång räknat i I6-sidiga ark.
Ny svensk skönlitteratur för vuxna
För slöd till ny svensk skönlitteratur för vuxna, vari
inbegrips debalt-och rapportböcker som har skönlitterär prägel, är innevarande
budgetår anvisat 4 060 000 kr. Stöd får utgå till högst 400 titlar. En sådan
högsta gräns för antalet titlar som kan få stöd finns inte för övriga
kategorier.
Stödet utgår som arkersättning och är konstruerat som ett
efterhandsstöd, dvs. ansökan om stöd får göras först när boken har utkommit av
trycket. Stöd utgår dels med ett basbelopp som avser utgåvans grundkostnader,
dels med en rörlig del relaterad till antalet ark.
Stödet utbetalas till utgivaren när boken föreligger i
bokhandeln. Med viss hänsyn tagen till lyrikutgivningens genomsnittligt lägre sidantal
uppgår medelbokens omfattning i denna stödordning till 192 sidor (12 ark). För
en bok med detla omfång utgår innevarande budgetår slöd med 12 000 kr. Tillåtet
föriagsnettopris för häftad utgåva med detta sidantal är 24: 50 kr., vilket ger
ett bokhandelspris enligt Svenska bokhandlareföreningens hjälptabell för
prismärkning på 53 kr. inkl. moms.
För all en titel skall kunna komma i fråga för stöd krävs
utöver de allmänna fömtsättningama dels att innehåUet liU sin övervägande del
ej tidigare har förekommit i bokform, dels alt utgåvan har tryckts i en minsta
upplaga av för lyrik, dramalik och essäer 1 000 exemplar och för övriga genrer
2 000 exemplar.
Arbetsgruppen för ny svensk skönlitteratur för vuxna
består av sex ledamöter jämte ordföranden. Under budgetåret 1976/77 hade
gruppen nio sammanträden. Antalet förlag som sökte stöd var 77, och antalet
titlar för vilka slöd söktes uppgick till 550. Stöd bevUjades 400 titlar, 129
ansökningar avslogs och 21 bordlades.
Drygt två tredjedelar av avslagen orsakades av all
böckerna inte uppfyllde gällande villkor för slödordningen beträffande genre,
pris eller upplageslorlek. Av ansökningarna avslogs ca 7,5 % på grund av kvalitetsskäl.
Gruppen har således funnit det nödvändigt att tillämpa en lägsta
kvalitetsgräns. Omfattningen av stödet och villkoren i övrigl gör dock att det
kan beskrivas såsom i huvudsak generellt.
När det gäller upplagestorlekarna för de titiar för vilka
stöd söks har dessa alltmer kommit att motsvara de normala variationerna i första-gångsutgivningen.
Hittills under innevarande budgetår är sålunda antalet ansökningar avseende
titlar skönlitterär prosa med upplagor mellan 2 000 och 3 000 exemplar i det
närmaste lika med antalet ansökningar som avser titlar med en upplaga över 3
000 exemplar. Upplagetalens spridning framgår av att i knappt en femtedel av
ansökningarna anges
Prop.
1977/78: 99 12
minimiupplagan 2 000 exemplar. HittiUs avser 19
ansökningar titlar med en förslaupplaga på 10 000 exemplar eller därutöver.
Det genomsnittliga antalet volymer som Bibliotekstjänst
inköpte lill försäljning i sambindningen av titlar som hade erhåUit stöd inom
den här aktuella slödordningen budgetåret 1975/76 uppgick till drygt 460. För
den rena skönlitteraturen var det genomsnittliga antalet drygt 700 (jämför
tabell 2.8). Som jämförelse kan nämnas alt det genomsnittliga antalet sålda
exemplar per titel i Bibliotekstjänsts svenska sambindning år 1976 var 308.
Tabell 2.8 Bibliotekstjänsts inköp av titlar som
budgetåret 1975/76 erhållit stöd som ny svensk skönlitteratur för vuxna.
(Kategorier enligt Bibliotekstjänsts bibliografering)
Antal Antal Genomsnittligt
volymer titlar antal volymer
per titel
Skönlitteratur 117 406 166 707
Facklitteratur 30 614 83 365
Lyrik/Dramatik 12 775 100 128
Summa 160 795 349 461
Skönlitteratur för vuxna i svensk översättning
Innevarande budgetår är anvisat 1 235 000 kr. för stöd lill
skönlitteratur för vuxna i svensk översättning. Beloppet beräknas räcka till
ca 75 titlar.
Stödet utgår till ny svensk skönlitteratur för vuxna
enligt arkersättningsprincipen. Också i övrigt överensstämmer stödets
konstruktion med det för svensk skönlitteratur. Till skillnad från detta stöd
har emellertid stöd för översatt litteratur ett i förhållande till utgivningen
betydligt mer begränsat lilelomfång. Urvalet sker därför utifrån en bedömning
av originalverkets litterära kvalitet och kvaliteten på översättningen. Vidare
förutsätts att översättningen har gjorts från originalspråket. Endast i
undantagsfall har översättning via annat språk accepterats. Vid urvalet av
titlar skall eftersträvas mångsidighet såväl beträffande originalspråk som
förlag. Vidare skall uppmärksammas behovet av att här i landet ge ökad kännedom
om litteratur från olika invandrargruppers ursprungsländer och översättningar
från språk som talas av språkliga minoriteter här i landet.
Liksom för stödet till svensk skönlitteratur uppgår
medelbokens omfattning i stödordningen för översatt skönlitteratur lill 192
sidor (12 ark). Detta omfång medger innevarande budgetår ett stödbelopp på 12
250 kr. Tillåtet förlagsnettopris för häftad utgåva med detta omfång är liksom
för svensk skönlitteratur 24: 50 kr., dvs. ett bokhandelspris på 53 kr. inkl.
moms.
Arbetsgruppen för skönlitteratur för vuxna i svensk
översättning be-
Prop.
1977/78: 99 13
står av fyra ledamöter jämte ordföranden. Under budgetåret
1976/77 sammanträdde gruppen fem gånger. Antalet förlag som sökte stöd var 38,
och antalet titlar för vilka slöd söktes uppgick till 185. Antalet ansökningar
som tillstyrktes uppgick till 107, och 78 ansökningar avslogs. Ell mindre antal
av avslagen berodde på atl utgåvan inte uppfyllde gällande villkor beträffande
genre, pris eller upplaga. Det övervägande antalet avslag berodde således på
en bedömning av böckernas kvalitet.
Det genomsnittliga antalet volymer som Bibliotekstjänst
inköpte av titlar som hade erhållit stöd inom ifrågavarande stödordning
budgetåret 1975/76 uppgick till drygt 460. För den rena skönlitteraturen var
det genomsnittliga antalet knappt 600. (Jämför tabell 2.9)
Tabell 2.9. Bibliotekstjänsts inköp av titlar som
budgetåret 1975/76 erhållit stöd som skönlitteratur för vuxna i svensk översättning.
(Kategorier enligt Bibliotekstjänsts bibliografering)
Antal Antal Genomsnittligt
volymer titlar antal volymer
per titel
Skönlitteratur 38 766 65 596
Facklitteratur 5 673 16 355
Lyrik/Dramatik 2 734 21 130
Summa 47 173 102 462
Klassisk litteratur för vuxna
Anslaget till slöd till klassisk litteratur för vuxna
uppgår innevarande budgetår till 1 265 000 kr. Slöd utgår som produklionsstöd
och lagerstöd. Under innevarande budgetår beräknas produktionsstöd kunna utgå
till ca 60 titlar.
EnUgt bestämmelserna jämställs med klassisk litteratur
litteratur som är atl hänföra till allmänt erkänd 1900-talslitteratur för
vuxna, såväl svensk som utländsk i svensk översättning, om minst 20 år har
förflutit sedan verket första gången utgavs. Stödet till klassiker omfattar
såväl fack- som skönlitteratur.
Produktionsstödet är ett förhandsstöd och får inle utgå
för utgåva som utkommit av trycket innan beslut om stöd har fatlats. En
tredjedel av medlen avser stöd till svensk klassisk litteratur och två
tredjedelar slöd till klassiker i svensk översättning.
Stödets storlek grundas på den tekniska
produktionskostnaden där beräkningen av stödet sker med en anpassad arkersältningsmodell.
Utformningen överensstämmer i princip med stödet till ny svensk skönlitteratur.
En förutsättning för stöd är att förlagsnettopriset uppgår till högst det pris
som statens kulturråd anger för resp. utgåvas omfång. Stödordningen är
emellertid indelad i tre olika förlagsnettoprisskalor, nämUgen svenskt verk
utan upphovsrätt (med sådant verk jämstäUs nyutgivning av översättning
utan upphovsrätt), utländskt verk utan
opaginerad Kontrollera mot PDF
upphovsrätt för vilket översättning ingår i
produktionskostnaden samt som den tredje kategorin svenskt verk med upphovsrätt
liksom utländskt verk med upphovsrätt och översättning ingående i
produktionskostnaden. För reprinlutgåva, dvs. offsetutgåva gjord på tidigare
utgåva, är förlagsnettopriset fem sjättedelar av det som gäller för resp.
kategori.
För en bok på 192 sidor (12 ark) utgår innevarande
budgetår slöd med 11515 kr. Tillåtet förlagsnettopris för häftad utgåva är för
den första kategorin 17: 40 kr., för den andra kategorin 19: 50 kr. och för den
tredje kategorin 22: 20 kr. Motsvarande bokhandelspriser blir därmed 38 kr., 42
kr. resp. 49 kr.
Arbetsgruppen för klassisk litteratur för vuxna består av
fyra ledamöter jämte ordföranden. Under budgetåret 1976/77 sammanträdde gmppen
åtta gånger. Antalet förtag som sökte slöd var 45, och antalet ansökningar
uppgick till 260. Antalet tillstyrkta ansökningar uppgick till 82. 118
ansökningar avslogs och 60 bordlades.
Det genomsnittliga antalet volymer som Bibliotekstjänst
inköpte av titlar som hade erhållit klassikerslöd under budgetåret 1975/76
uppgick till drygt 350. (Jämför tabell 2.10)
Lagerstöd kan komma i fråga endast för redan utgiven bok.
För titel som har givits ut med produktionsstöd får lagerstöd utgå tidigast för
det sjätte kalenderåret efter del beslut om produklionsstöd har fattats.
Lagerstöd beviljas för ett år i sänder.
Lagerslödel får avse lägst 100 och högst 3 000 exemplar av
samma boktitel. För budgetåret 1976/77 har lagerstöd utgått för sammanlagt 420 titiar
fördelat på 15 förtag. För budgetåret 1977/78 har för detta stöd avsatts 220
000 kr. av medlen för stöd till klassisk Utteratur för vuxna.
Tabell
2.10 Bibliotekstjänsts inköp av titlar som budgetåret 1975/76 erhållit stöd som
klassisk litteratur för vuxna. (Kategorier enligt Bibliotekstjänsts bibliografering)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Antal volymer
Antal titlar
Genomsnittligt
antal volymer
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skönlitteratur
Facklitteratur Lyrik/Dramatik
Summa
15 170 2 144 1 182
18 496
38 9
5
52
399 238 236
356
opaginerad Kontrollera mot PDF
Facklitteratur
Till utgivning av sådan facklitteratur i svensk
översättning, som är att hänföra till internationellt standardverk av allmänt
intresse, kan produklionsstöd utgå. Slöd får inte utgå för titel som har
givils ut innan beslut om stöd tiU titeln har fattats. För stöd till
facklitteratur är innevarande
Prop.
1977/78: 99 15
budgetår anvisat 495 000 kr. vilket beräknas medge stöd
till ca 25 lUlar.
Stödet är relaterat till framslällningskostnaden och
kulturrådet fastställer förlagsnettopriset för utgåva som har erhållit stöd. I
enlighet med bestämmelserna i förordningen har statens kulturråd föreskrivit
att upplagan skall uppgå till minst 2 000 exemplar saml att utgivare, som har
erhållit produklionsstöd, är skyldig att under en femårsperiod efter det att
titeln har utkommit underrätta kulturrådet när lagerhållningen har sjunkit till
200 exemplar och, när så har skett, på rådets anmodan ta upp förhandlingar om
nytryckning. Om uppsatta villkor ej uppfylls är utgivaren återbelalningsskyldig.
Arbetsgmppen för facklitteratur består av fem ledamöter
jämte ordföranden. Under budgetåret 1976/77 sammanträdde gruppen fyra gånger.
Antalet förlag som ansökte om produklionsstöd var 28, och ansökningarna avsåg
109 titlar. Stöd utgick tUl 30 titlar. 73 ansökningar avslogs och 6 bordlades.
Barn- och ungdomslitteratur
För stöd till barn- och ungdomslitteratur är budgetåret 1977/78
anvisat 1 650 000 kr. Stödet utgår dels som produktionsstöd (förhandsstöd),
dels som stödköp (eflerhandsstöd). Anslaget beräknas medge stöd till ca 100
titlar. Enligt bestämmelserna skall ca tre fjärdedelar av anslaget användas lill
stÖdköp.
Produktionsstödet skall i första hand användas för
utgivning av titlar med stora framställningskostnader såsom bilderböcker,
klassiker och svenska tecknade serier och får inle utgå för titel eller serie
som redan givits ut. Vad som är att hänföra tUl klassiker avgörs från fall till
fall.
Produktionsstödet är direkt relaterat till
framställningskostnaden och kulturrådet fastställer förlagsnettopriset för
utgåva, som har erhållit stöd. I enlighet med bestämmelserna i förordningen har
statens kulturråd föreskrivit att utgivare, som har erhållit produktionsstöd,
är skyldig att under en femårsperiod efter det att titeln har utkommit
underrätta kulturrådet när lagerhållningen sjunkit lill 200 exemplar och, när
så har skett, på rådels anmodan ta upp förhandlingar om nytryckning. Om
uppsatta villkor ej uppfylls är utgivaren återbetalningsskyldig. Av titel som
har erhållit produktionsstöd skall förlaget utan kostnad överlämna 1 000
exemplar tiU staten. Dessa böcker används i en försöksverksamhet med läsfrämjande
insatser bland barn och ungdom.
Vid urvalet av boktitlar för stödköp skall hänsyn tas till
såväl kvalitet som stödbehov. TUlar som i förhållande till omfång och utförande
ligger under genomsnittspriset skall uppmärksammas särskilt. Stödköp får
endast avse titel, som har givils ut innan beslut om slödköp har fattats, och
skall ske till del av förlagsnettoprisel enligt bestämmande av statens
kulturråd. Enligt överenskommelse mellan kulturrådet och förlagen uppgår detta
pris till förlagsnettopriset minus 3,74 % plus moms. Stöd-
köpet omfattar 1 000 exemplar av varje titel. För att en
titel skall kunna komma i fråga för stödköp måste förlaget således ha minst 1 000
exemplar i lager vid ansökningstillfället och då beslut om stöd tas. De stödköpta
böckerna används i en försöksverksamhet med läsfrämjande insatser bland barn
och ungdom.
Enligt av statens kulturråd fastställda bestämmelser skall
upplagan av titel som beviljas produktionsstöd eller blir föremål för stödköp
uppgå tUl minst 4 000 exemplar.
Arbetsgruppen för barn- och ungdomslitteratur består av
sex ledamöter jämte ordföranden. Under budgetåret 1976/77 sammanträdde gruppen
tio gånger. Antalet förlag som ansökte om produktionsstöd var 20, och antalet
ansökningar uppgick till 109, varav 13 erhöll stöd och 88 avslogs medan 8
bordlades.
Antalet förlag som sökte stödköp var 28, och antalet
ansökningar uppgick till 282. 81 titiar stödköptes och 201 ansökningar avslogs.
Det genomsnittliga antalet volymer som Bibliotekstjänst
inköpte av barn- och ungdomsböcker, som stödköptes och erhöll produktionsstöd
under budgetåret 1975/76, uppgick till drygt 2 000. (Jämför tabell 2.11) Det genomsnitdiga
antalet sålda exemplar per titel av bam- och ungdomsböcker i Bibliotekstjänsts
sambindningsförsäljning uppgick år 1976 tUl 1 026.
Tabell 2.11 Bibliotekstjänsts inköp av barn- och
ungdomsböcker som budgetåret 1975/76 stödköpts och erhållit projektstöd.
(Kategorier enligt Bibliotekstjänsts bibliografering)
Antal
Antal
Genomsnittligt
volymer
titlar
antal volymer per titel
Skönlitteratur
13 är
66 232
24
2 760
912 är
36 514
20
1 826
09 år
51 309
27
1900
Facklitteratur
15313
9
1 701
Lyrik/Dramatik
5 462
4
1 366
Summa
174 830
84
2 081
Litteratur på invandrar- och minoritetsspråk
Innevarande budgetår infördes ett stöd till utgivning av
litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. För stöd har anvisats 300 000 kr.
Stödet kan utgå dels som projektbidrag till
produktionskostnader, aUmänna förlagskostnader och kostnader för distribution
av böcker, dels som särskilt produktionsstöd lill sådana kostnader som beror på
att utgivningen sker på annat språk än svenska. Projektbidrag kan utgå till
svenskt förlag som huvudsakligen ger ut Utteratur på invandrar- och
minoritetsspråk. Företräde skall ges åt förlag som är verksamt bland
Prop,
1977/78: 99 17
invandrar- och minoritetsgrupper. Det särskilda
produktionsstödet kan utgå till annat svenskt förlag som vid utgivningen skall
samverka med företrädare för den språkgrupp som berörs.
2.1.2.2 Stöd till utgivning av lättläst
litteratur och böcker med stor stil SÖ bedriver sedan år 1968 en försöksverksamhet
med stöd till utgivning av lättlästa böcker för vuxna. Stöd har även utgått
till utgivning av böcker med stor stil. En redogörelse för hittillsvarande
verksamhet lämnas i anslutning till redovisningen av SÖ:s förslag till framtida
utformning av stödet (3.4).
2.1.2.3 Stöd till utgivning av grannlandslitteralur
Nordiska ministerrådet beslöt år 1974 att med början år
1975 genomföra en fyraårig försöksverksamhet med stöd till översättning/utgivning
av nordisk grannlandslitteralur. För år 1978 är anvisat I 050 000 Dkr. för
ändamålet.
Stödet skall i första hand gå till översätlningskostnaderna.
I princip kan stöd utgå lill all litteratur, dock ej tidningar och lidskrifter,
men klassisk och modern skönlitteratur skall prioriteras. I fråga om mindre
språk skall även facklitteratur och barnböcker uppmärksammas. Stödet beviljas
på förhand men utbetalas först när boken har utkommit. För att få slöd bör
boken redan vara utgiven eller ha blivit antagen till utgivning i hemlandet.
Stöd skall inte utgå lill böcker med en förväntad god försäljning. Det totala
stödbeloppet är kvoterat mellan de olika länderna. Stödet fördelas av en
särskild kommitté med representanter för de olika språken i Norden.
Är 1976 söktes stöd lill 191 titlar, varav 122 beviljades
stöd med ett totalt belopp om 730 000 Dkr. Klassisk och modern skönlitteratur
har dominerat i ansökningarna. Även antalet barn- och ungdomsböcker har varit
stort. Däremot har facklitteraturen utgjort en mindre andel än väntat.
2.1.2.4 Stöd tiU utgivning av u-landslitteratur
Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) inträttade
innevarande budgetår ett stöd om sammanlagt 150 000 kr. lill utgivning av
litteratur om utvecklings- och u-landsfrågor. Stödet avser dels verk av u-landsför-fattare
i översättning, dels svenska originalböcker. Såväl skönlitteratur som
facklitteratur kan få stöd. Syftet med stödet är atl uppmuntra förlagen atl ge
ut god u-landslitleralur i Sverige. Urvalet av de verk som skall få stöd görs
av en jury på sex ledamöter. Urvalet underställs sedan SIDA för beslut. Stödet
avses täcka litteraturkalegorier som i regel inte omfattas av det litleralurstöd
som statens kulturråd handhar. Vid gränsdragningsproblem äger samråd rum med
kulturrådet.
Stödet är ett förhandsstöd. Det baseras på förläggarens
förhandskal-
2 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 99
Prop.
1977/78: 99 18
kyl avseende de tekniska produktionskostnaderna. Normalt
avses stödet motsvara en tredjedel av dessa kostnader. I samband med beräkning
av stödet ges förslag lill föriagsnetlopris. Vid en första fördelning har åtta titiar
fått slöd.
2.2 Kreditstöd tUl förlag
Vid inrättandet av det statliga litteraturstödet infördes
även möjligheter att lämna statlig kreditgaranti lill förlag. Bestämmelserna
om stadig kreditgaranti återfinns i förordningen (1975:493) om statiigt litteraturstöd
(ändrad 1977: 394).
Kreditgaranti kan lämnas för att stödja mindre förlag och
för att göra det möjligt att etablera nya förlag. Vid beviljandet av
kreditgaranti skall beaktas dels behovet av alt främja tillkomsten av olika
förlagstyper och etablering av regionala förlag, dels behovet av all underlätta
bokutgivning på eget förlag till självkostnadspris och att förbättra de språkliga
minoriteternas villkor i förlagshänseende. Garanti får inte beviljas om en
sökande själv kan erbjuda sådan säkerhet atl lån bör kunna beviljas av
kreditinrättning enligl vedertagna bankmässiga grunder.
Garantin får beviljas endast för lån som regelbundet skall
avbetalas inom högst tio år från första dag för lånet. Garantin får avse högst
75 % av lånebehovet. Om synnerliga skäl föreligger kan regeringen besluta att
garantin skall avse hela lånebehovet. Regeringen beslutar även i fråga om
åtagande som medför, att staten tar ansvar för belopp över 500 000 kr. för en
och samma låntagare. Ansökningar om garanti för lån under 500 000 kr. och som
avser högst 75 % av lånebehovet avgörs av statens industriverk efter samråd med
statens kulturråd. Industriverkets beslut kan inte överklagas.
Under budgetåret 1977/78 får garantier sammanlagt lämnas
upp till en nivå av 2 mUj. kr.
Sedan möjligheten all lämna kreditgaranti till
förlagsverksamhet infördes har lill utgången av år 1977 gjorts 46 ansökningar
om garantier. Av dessa har 13 beviljats med garantier om totalt 3,4 milj. kr.
Av de 22 ansökningar som har avslagits eller avstyrkts har 4 avslagils (eller
avstyrkts) av kreditvärdighetsskäl och resterande 18 på grund av avstyrkan
från statens kulturråd. Av de beviljade garantierna har 5 beviljats till
nystartade förlag eller förlag som har varit verksamma kortare tid. De övriga
har beviljats redan etablerade förlag. Något infriande av statlig garanti har
ännu inle skett.
2.3 Bokhandelsstöd
Den I juli 1977 påbörjades en försöksverksamhet under tre
år med statiigt kreditstöd till bokhandeln (prop. 1976/77: 81, KrU 1976/77: 39,
Prop.
1977/78: 99 19
rskr 1976/77: 239). Bestämmelserna återfinns i
förordningen (1977: 395) om försöksverksamhet med statiigt kreditstöd till
bokhandel. Frågor rörande kreditstöd prövas av styrelsen för Bokbranschens
finansieringsinstitut AB som skall höra statens kulturråd. In.stitutels beslut
kan ej överklagas.
Bokbranschens finansieringsinstitut bildades år 1974 och
samtliga aktier i bolaget ägs av Svenska bokförläggareföreningen. Institutet
har till uppgift atl medverka lill att bokhandlare och andra återförsäljare av
böcker får långsiktiga krediter för nyetablering, övertagande och modernisering
av sina butiksrörelser. Institutets medverkan sker genom dels borgensåtaganden,
dels direkta lån. Som säkerhet för borgensåtaganden finns reverser från
medverkande förlag tUl ett totalt belopp av 1,8 milj. kr. Den direkta lånekapacileten
uppgår lill ca 1 milj. kr. vilken var nästan helt utnyttjad vid årsskiftet
1977/78. Vid sidan av kreditverksamheten bistår finansieringsinstitutet
bokhandeln med rådgivning i frågor rörande lönsamhet, rationalisering etc.
Enligt avtalet mellan staten och Bokbranschens finansieringsinstitut om
institutets handhavande av det statliga kreditslödet till bokhandeln åtar sig
institutet alt fortsätta den med egna medel finansierade verksamheten med
utlåning och borgensåtaganden i väsentligen samma omfattning som hittills.
Det statliga kreditslödet kan utgå till den som behöver
stöd för alt kunna fortsätta atl driva fullsorterad bokhandel på en mindre
eller medelstor ort. Stöd kan även, om särskilda skäl föreligger, utgå för alt
öppna fullsorterad bokhandel på en mindre eller medelstor ort, fortsätta att
driva bokhandel med brett sortiment av svensk aUmänlitteratur på ort som saknar
fullsorterad bokhandel eller för all fortsätta att driva antikvariatsbokhandel
med postorderförsäljning lill olika delar av landet. Med fullsorterad
bokhandel förstås i detla sammanhang bokhandel som är ansluten till det s. k.
fackbokhandelsavtalet mellan Svenska bokförläggareföreningen och Svenska
bokhandlareföreningen.
Kreditslödet utgår i form av avskrivningslån,
investeringslån och kreditgaranti och skall avse ny-, till- eller ombyggnad av
affärslokal, inredning eller lagerinvestering. Avskrivnings- och
investeringslån får utgå med högst två tredjedelar av de sammanlagda
kostnaderna för nyssnämnda åtgärder. Den statliga kreditgarantin får omfatta
högst hälften av del kapitaltillskott som behövs.
Avskrivningslånen är amorterings- och räntefria och skall
skrivas av med en femtedel efter varje år som har förflutit, sedan lånet
betalades ul. För investeringslån skall den säkerhet ställas som behövs med hänsyn
till låntagarens ekonomiska ställning. På lånet utgår ränta, dock kan
räntefrihet beviljas för högst tre år. Investeringslån skall amorteras genom
regelbundna avbetalningar inom högst tio år från dagen för utbetalningen
eller, om särskilda skäl föreligger, högst tjugo år. Kreditgaranti får
beviljas för lån i kreditinrättning som finansieringsinstitutet
Prop.
1977/78: 99 20
godkänner men får inte lämnas, om sökanden kan erbjuda
sådan säkerhet att lån bör kunna ges av enskild kreditinrättning enligl
vedertagna bankmässiga grunder.
För innevarande budgetår äger Bokbranschens
finansieringsinstitut rätl all bevilja kreditgarantier intill ett belopp av 1,5
milj. kr. För avskrivningslån och investeringslån disponerar institutet under
anslaget Lån för investeringar i bokhandel 1,4 milj. kr., varav högst 700 000
kr. får avse avskrivningslån.
Intill utgången av år 1977 har över 50 förfrågningar
gjorts om kreditstöd om sammanlagt ca 8 milj. kr. Statlig kreditgaranti har
beviljats en sökande med ett totalt belopp av 85 000 kr., statligt
avskrivningslån fyra sökande med sammanlagt 241 000 kr. och statiigt
investeringslån två sökande med totalt 145 000 kr.
2.4 Läsfrämjande åtgärder
Det nuvarande stödet till barn- och ungdomslitteratur har
formen av stödköp och produklionsstöd. Stödköpel innebär atl 1 000 exemplar
köps in av varje titel. Av de titlar som får produklionsstöd skall likaledes 1
000 exemplar utan kostnad ställas till förfogande. De böcker, som staten
härigenom disponerar över, används i en tvåårig försöksverksamhet med läsfrämjande
åtgärder bland barn och ungdom. Syftet är att öka litleraturintresset genom alt
via barn- och ungdomsorganisationer och studieförbund pröva nya vägar atl nå ut
med böcker.
Det första försöksåret påbörjades hösten 1976 varvid 83
titlar av barn- och ungdomslitteiatur, som hade fått stöd budgetåret 1975/76,
plockades samman efter olika lemala i 5 700 bokpaket med tillsammans 83 000
böcker och fördelades mellan studieförbund och drygt tjugo barn- och
ungdomsorganisationer som hade ansökt om alt få delta i försöket. Samtliga
godkända studieförbund dellog och till dessa utgick, utöver böckerna, ett
sammanlagt bidrag om drygt 300 000 kr. för bl. a. ledarutbildning. Distributionen
av bokpaketen ombesörjdes av Litteraturfrämjandet.
Fördelningen innevarande budgetår av de böcker som erhöll slöd
under budgetåret 1976/77, sammanlagt 91 titiar, kommer att ske bland de
studieförbund och barn- och ungdomsorganisationer som under verksamhetsåret
1976/77 mottog bokpakel. Förbunden och organisationerna erbjuds att beställa
exemplar bland de titlar som finns tillgängliga och får även ett bidrag lill
kostnader i samband med verksamheten. Av tillgängliga böcker har ca 20 000
exemplar inte efterfrågats. Dessa kommer att distribueras till kommuner för läsfrämjande
åtgärder på förskolor, fritidshem, fritidsgårdar, inom föreningslivet etc.
Kulturrådet avser att göra en slutiig utvärdering av
försöksverksamheten under budgetåret 1978/79.
Prop.
1977/78: 99 21
Under budgetåret 1978/79 kommer kulturrådet att disponera
motprestationsexemplar av de titlar som får stöd under innevarande budgetår.
Rådet har i skrivelse den 16 februari 1978 föreslagit atl dessa böcker skall
användas på samma sätt som under de två föregående åren. För bidrag till
medverkande organisationer föreslår kulturrådet alt 100 000 kr. skall anvisas
utöver de 100 000 kr. rådet i anslagsframställningen för budgetåret 1978/79
har begärt för utvärdering av försöksverksamheten.
I samband med införandet av del statliga bokhandelsstödel
fick statens kulturråd i uppdrag att genomföra ett försök med poslorder-försäljning
av böcker genom bibliotek i Norrbollen under hösten 1977 och år 1978. För
kostnaderna för försöket anvisades 100 000 kr. Försöket omfattar samtiiga
bibliotek i länet. På biblioteken kan man på särskilda beställningsblanketter
beställa böcker per postorder hos medverkande boklådor. Priset på böckerna är
detsamma som vid direktköp i bokhandeln. En omfattande information i form av
foldrar och tidningannonser har getts till hushåUen. Fram till årsskiftet
1977/78 hade ca 100 beställningar gjorts, uteslutande från orter som saknar
boklåda.
2.5 Bibliotekstjänst, sambindningsverksamheten
Bibliotekstjänst AB är ett serviceorgan för biblioteken.
Företagel är ett aktiebolag i vilket Sveriges allmänna biblioteksförening har
en majo-riletspost och Svenska kommunförbundet en minoritelsposl. Bibliotekstjänsts
uppgift är att bidra lill de svenska bibliotekens rationalisering. Detta sker
genom att företaget tillhandahåller tjänster och material inom nära nog alla
delar av biblioteksverksamheten. Den viktigaste delen utgörs av den s. k.
sambindningen. Den innebär atl Bibliotekstjänst i biblioteksband binder in och
förser med kortutruslning m. m. all viktigare litteratur, som har intresse för
folkbiblioteken och som ges ut i landet. Bibliotekstjänst har nyligen även
börjat med sambindning av utiändsk litteratur. Bindningen gmndar sig på
förhandsbeställningar från biblioteken som gjorts i beställningshäften med
kommentarer och recensioner som kommer var fjortonde dag. Beställningshäftena fram-stäUs
genom att förlagen kontinuerligt sänder in korrektur till sam-bindningsredaklionerna,
som vidarebefordrar dem för kommentar lill någon av de ca 400 lektorer som
sambindningen anlitar.
Informationen i beställningshäftena har i många fall ett
starkt inflytande på bibliotekens bokval. Om någon anser att en bok har blivit
felaktigt bedömd kan han vända sig till någon av de två granskningsnämnder,
en för vuxen- och en för barnböcker, som finns. Nämnden tar sedan ställning tiU
om boken skall få en ny recension eller om någon annan åtgärd bör vidtas. Sambindningsrecensionerna
utgör i dag den enda sam-
Prop.
1977/78: 99 22
lade informationen om det totala svenska bokutbudel och
utnyttjas av olika parter inom bokbranschen och massmediema.
Sambindningens omsättning uppgick år 1976 lill 65,5 milj.
kr., vilket utgjorde 61 % av förelagets totala omsättning, och omfattade 2,4
milj. volymer.
Kostnaderna för recensionsverksamheten leklörsarvoden,
tryckning och utsändning av beslällningshäflena beräknas av Bibliotekstjänst
uppgå lill knappt 4 milj. kr.
Det totala antalet titlar i den svenska sambindningen var
år 1976 knappt 3 700 vuxenböcker och drygt 700 barn- och ungdomsböcker. I den utiändska
sambindningen ingick ca 800 engelska, tyska, franska, danska och norska titlar
samt ca 600 finska titlar. Vidare erbjöds i anslutning till det statliga
stödet lill folkbibliotekens inköp av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk s. k. invandrarpaket med ca 1 300 titlar. Ar 1975 var del
genomsnittliga antalet sålda exemplar per titel i den svenska sambindningen 308
för vuxenböcker och 1 026 för barn- och ungdomsböcker.
Av folkbibliotekens bokinköp beräknas ca 80 % ske via
Bibliotekstjänst. Kommunerna kan köpa böckerna i sambindningen via den lokala
bokhandeln vilket ökar kostnaden med 1 kr. per bok. Ungefär 10 % av
sambindningens volymer säljs på detta sätt. Ar 1976 utbetalade Bibliotekstjänst
knappt 230 000 kr. (exkl. moms) till de ca 90 berörda bokhandlarna.
Prop.
1977/78: 99 23
3 Utredningsförslag 3.1 Utgångspunkter
Frågan om ett stöd till utgivning och distribution av
litteratur är enligt litleralurstödsulredningen inte en kommersiell angelägenhet
eller en fråga om ekonomiska subsidier till en viss bransch. Ett slöd lill
litteraturen är en pedagogisk fråga, en social fråga och en angelägenhet av
grundläggande betydelse för en fungerande demokrati.
Utredaren framhåller värdet i alt den läsintresserade
allmänheten via folkbiblioteken helt utan kostnad får tillgång till böcker men
betonar samtidigt vikten av att människor förvärvar böcker för eget bruk. Läsvanor
och läsfrekvens är beroende inte bara av utbildningsfaktorer och ekonomiska
villkor utan även av tradition och miljö. Boken måste bli ett lika viktigt
inslag i vardagstillvaron som andra återgivande medier. Ansvaret för atl
böcker blir lätt tillgängliga och lätta att förvärva måste åvila samhället. För
delta krävs ett avsevärt förstärkt stöd till den meningsfulla litteraturen.
Den ökade fritiden och därmed möjligheterna till
aktiviteter och initiativ utanför arbetet motiverar också, atl samhället som
ett av flera alternativ ger människor möjlighet atl förvärva läsvärda böcker lill
rimliga kostnader.
Utredaren hävdar att som instrument för språkförmedling
och språklig fortbildning är boken unik. 1 den mån verbal likvärdighet mellan
grupper i samhället anses eftersträvansvärd och viktig för samhällets fortsatta
utveckling, är det en politisk självklarhet med ett starkt stöd till produktion
och distribution av texter med väsentligt innehåll.
Utredaren tar upp frågan om bokpriserna och konsumtionen
av böcker och konstaterar all sett i ett längre perspektiv har priserna på den
någorlunda kvalificerade skönlitteraturen stigit mer än konsumentpriserna i
allmänhet. Tendensen har accentuerats i mitten av 1970-lalet. En kraftig
höjning av priserna på kulturellt värdefull litteratur behöver dock inte
återspeglas i bokprisindex lill följd av dess konstruktion, om konsumtionen
samtidigt förskjuts mot underhållningslitteratur lill låga priser. En annan
faktor som, enligt utredaren, komplicerar bilden av prisutvecklingen är
bokklubbarna. Utredaren menar att bokhandelspriset på de böcker som säljs genom
bokklubbar har stigit mer än del skulle ha gjort om klubbarna inte hade
funnits. Bokklubbarna har därmed varit till nackdel för den tillfällige
köparen. Den faktiska betydelse bokklubbarna har haft för all göra billiga
böcker tillgängliga för större grupper är oklar. Enligl utredarens bedömning
torde klubbarnas kunder till större delen rymmas inom gruppen tidigare reguljära
bokköpare.
Utredaren konstaterar att alla berörda parter finner en
prissänkning på böcker önskvärd, om den inte går ut över branschens lönsamhet
och
Prop.
1977/78: 99 24
tilelbredd. En betydande sänkning av priserna skulle dock
även om den begränsas till en snäv sektor kräva en omfattande kompensation
inte bara tUl förtag och bokhandel ulan även till författare till följd av royaltysystemels
konstruktion. Utredaren ifrågasätter vidare, om del är kulturpolitiskt
motiverat med en kraftig statiig subventionering av bokpriserna, om detla inle
leder till någon avsevärd ökning av försäljningen. Andra vägar måste då
användas för att bredda den krets av människor som läser kvalificerad
litteratur.
Enligt utredaren är dock inle konsumenternas behov av
sänkta bokpriser enda anledningen atl diskutera ett statligt stöd som sänker
bokpriserna. Ett annat och kanske viktigare skäl är folkbibliotekens ekonomiska
problem och de stora skillnaderna i anslag för bokinköp kommunerna emellan.
Det nuvarande litteraturstödet har enligt utredarens
bedömning haft en viss prisdämpande effekt, som dock har varit av ringa
betydelse för såväl privata köpare som bibliotek. Verkningsfulla resultat
kräver en prissänkning av en helt annan omfattning. Utredaren konstaterar, att
ett borttagande av mervärdeskatten på böcker i olika sammanhang har
framhållits som det mest effektiva stödet för all sprida litteratur. Mot ett
borttagande av momsen kan dock anföras dels all åtgärden torde vara opinionsmässigt
svår så länge som mervärdeskatten las ul på t. ex. baslivsmedel, dels alt ett
borttagande skulle gynna också de delar av bokutgivningen och
bokdistributionen, som det inte kan anses angeläget atl stödja.
3.2 Utvärdering av nuvarande stödsystem
Utredaren har gjort en utvärdering av det nuvarande litteraturstödet
och redovisar inledningsvis vissa allmänna synpunkter på ett statligt stöd.
Meningarna är delade i frågan, huruvida en ökning av
antalet utgivna böcker i Sverige är önskvärd. Del hävdas att del, under normala
konjunkturer, inte är svårt atl ge ul god litteratur. Problemen på bokmarknaden
anses till stor del bero på att alltför många titiar konkurrerar om en alltför
liten marknad. Under dåliga konjunkturer kan den kvalificerade litteraturen ha
svårt att komma ut. Detta blev uppenbart under den s. k. föriagskrisen i början
av 1970-talet. Vidare framhåller utredaren att den svenska bokmarknaden enligt
hans mening är starkt präglad av litterära moderörelser, vilket kan försvåra
utgivningen av böcker i avvikande ämnen eller genrer.
Mot denna bakgrund anser utredaren att det finns ett behov
av ett samhälleligt stöd, som kan motverka de kommersiella krafterna och gynna
en rikt varierad bokutgivning. Ett stöd som ensidigt inriktas på produktionen
kan dock vara till men för litteraturförsörjningen. Om inte konsumtionsunderiaget
breddas för den goda litteraturen, leder
Prop.
1977/78: 99 25
ökad produktion till sämre ekonomi för varje enskild
titel, vilket medför ett ökat stödbehov.
En sänkning av bokpriserna, som teoretiskt ingår i det
nuvarande slödel, är ett omtvistat sätt att stimulera köpen av böcker. Den
största läsfrämjande effekten torde en prissänkning ha när del gäller böcker
som vänder sig till en bredare publik. Försäljningen av litteratur, som genom
form och innehåll i första hand intresserar en mindre läsekrets, påverkas
däremot sannolikt inle påtagligt av prissänkningar. Den vä-sentiigaste fördelen
med sänkta priser på den kvalificerade litteraturen skulle vara lättnaderna för
biblioteken i inköpshänseende.
Utvärderingen av det nuvarande stödet har gjorts genom
analys av befintlig löpande statistik, insamling av synpunkter från olika
berörda parter saml genom vissa kompletterande punktundersökningar. Utredaren framhåUer
atl man emellertid inte kan vänta sig påvisbara effekter på vare sig
utgivningsvolymen eller prisutvecklingen på grund av att stödet är blygsamt för
vissa litteraturkalegorier. Vidare är effekterna av stödet svåra att
fastställa, eftersom förlagsbranschen uppenbarUgen var på väg upp ur en
ekonomisk svacka redan när stödet sattes in.
3.2.1 Ny svensk skönlitteratur för vuxna
Utredaren konstaterar att det är vanskligt att fastställa
i vilken utsträckning bokpriserna har påverkats av litteralurstödet. Prissättningen
inom förlagsbranschen är mycket svåröverskådlig. Den grundas mera på allmänna
bedömningar av vad böcker inom vissa kategorier bör kosta än på faktiska
kostnader för produktion och hantering. Kostnadsutvecklingen inom
förlagsbranschen är nästan omöjlig att överblicka. Någon teoretisk prisnivå
som skulle ha gällt ulan ell litteraturstöd kan mot denna bakgrund inte
beräknas.
Den med
tillgängliga uppgifter bästa metoden all bedöma litteraturstödels inverkan på
bokpriserna för ny svensk skönlitteratur är, enligt utredaren, alt jämföra
prisutvecklingen (enligt statistiska centralbyråns bokprisindex) för denna
kategori med utveckUngen för de kategorier där stödet har varit minimalt eller
obefintligt. Med tillämpning av denna metod anser sig utredaren inte kunna
påvisa några påtagliga skillnader i prisutvecklingen mellan ny svensk
skönlitteratur och övriga jämförbara kategorier mellan november 1973 och
november 1976. Enligt centralbyråns bokprisindex har prisökningarna för ny
svensk skönlitteratur varit bland de högsta. Något bevis för att
litteraturstödet har haft någon prisdämpande effekt kan man således enligt
utredaren inte utläsa ur centralbyråns index.
En analys av prisutvecklingen för utgivningen inom några
större och medelstora företag med bred allmänutgivning jävar inte den bedömningen.
Analysen visar också att inbundna böcker har ökat kraftigare i
Prop.
1977/78: 99 26
pris än häftade. En av orsakerna är enligl utredaren
troligen stödets konstruktion, som i vissa fall gör det ekonomiskt ogynnsamt
för förlagen att åsätta böckerna ett föriagsnettopris (f-pris) enligl kulturrådets
bestämmelser för litleralurstöd och sedan söka stöd. Detta gäller böcker som
förväntas sälja relativt bra. Dessa böcker kommer därmed utanför stödsystemet
och prissätts efter marknadsmässiga bedömningar. Den försäljning, där f-pris
enligt kulturrådels bestämmelser blir ofördelaktigt, bedöms av utredaren för
en bok med normalomfång ligga mellan 2 000 och 3 000 exemplar.
Som exempel nämner utredaren alt av de nya romaner som år
1975 och år 1976 gavs ut på sex större förlag erhöll endast 61 resp. 67 % stöd,
därför att förlagen hade vall alt sätta ett högre f-pris än vad kulturrådet
hade föreskrivit. Del rör sig här om kvalificerade författare som samtidigt har
förutsättningar att nå en relativt bred publik. Målsättningen för slödel till
den nya svenska skönlitteraturen selektivt med i del närmaste generell verkan
blir enligt utredaren en chimär, när ca en tredjedel av utgivna nya romaner inle
stöds och därigenom inte blir föremål för den prispress som slödel är avsett
alt innebära. Förhållandet är särskilt viktigt då denna tredjedel av
utgivningen utgör en relativt slor del av folkbibliotekens inköp. Ett reviderat
liiteraturslöd bör därför, enligt utredarens mening, möjliggöra för förlagen
att söka stöd också för böcker med en större förväntad försäljning än den som
den nuvarande arkersättningsprincipen tillåter.
1 fråga om ny svensk lyrik har stödet haft en klart prisåierhållande
verkan. Stödet har också omfattat en myckel stor del av utgivningen.
Sammanfattningsvis anför utredaren all stödet till ny
svensk skönlitteratur i prishänseende har haft en tydlig effekt som dock har
koncentrerats till lyriken, till mindre etablerade författares verk och till
de små förlagen, vilka på grund av lägre omkostnader lättare kan hålla sig
under de av kulturrådet uppsatta f-priserna. För köpare av verk av etablerade
eller populära författare har effekten inte varit särskilt märkbar. För dessa
har sannolikt bokklubbarna prismässigt haft en mera gynnsam inverkan än
litteraturstödet.
När det gäller omfattningen av utgivningen av ny svensk
skönlitteratur för vuxna konstaterar utredaren att det totala antalet utgivna
titlar har ökat mycket kraftigt de senaste åren. Redan år 1973 nådde
utgivningen en rekordnivå och därefter har expansionen
fortsall.
Även om man enbart ser till ny svensk skönlitteratur med i
huvudsak bokhandels- och bokklubbsförsäljning har utgivningen ökat något. Undantas
deckare och thrillers är dock omfattningen oförändrad. Lyrikutgivningen
däremot har ökat kraftigt, speciellt från mindre föriag och
utgivare.
Utredaren konstaterar att av de titlar som tick slöd som
ny svensk
Prop.
1977/78: 99 27
skönlitteratur under budgetåret 1975/76 var enligt
Bibliografiska institutets klassificering nästan en fjärdedel facklitteratur.
Flera verk av typen facklitteratur och utan synbar skönlitterär prägel har fått
stöd. Vidare har titlar av typen ungdomsböcker, översättningar av tvåspråkiga
författares verk saml retrospektiva urval eller samlingsvolymer fått stöd.
Utredaren ifrågasätter om inte den praxis, som på detta sätt har utvecklats
och som inte omedelbart kan utiäsas ur stödförordningen, har missgynnat förlag
som strävat efter alt strikt följa de formella bestämmelserna.
Ca 35 % av de stödda titlarna utgjordes av lyrik, medan lyrikulgivningen
utgjorde ca 27 %. Denna effekt av litteraturstödet är, enligt utredaren, en
nackdel, efiersom undermåliga och mediokra produkter inkräktar på utrymme som
borde förbehållas böcker med litterärt värde.
Antalet exemplar som biblioteken köper in av svenska
skönlitterära titlar, som har fått stöd, är nästan genomgående högre än antalet
inköpta exemplar per titel om man ser lill utgivningen av allmänlitteratur som
helhet. Förklaringen är troligen att skönlitteratur genomsnittiigt köps i fler
exemplar än facklitteratur. Det genomsnittliga antalet inköpta lyrikböcker är
lågt, Nära en tredjedel av de år 1976 stödda lyriktitlarna köptes i mindre än
40 exemplar. Totalt sett köptes drygt 10 % av undersökta stödda titlar av ny
svensk skönlitteratur i mindre än 40 exemplar av biblioteken.
3.2.2 Skönlitteratur för vuxna i svensk översättning
Utredaren konstaterar att en ovänlat slor andel av de mera
kvalificerade översättningarna har kunnat få stöd. 5055 % av de undersökta
översättningarna har fått stöd. Engelska är del dominerande originalspråket
bland de stödda titlarna. Översättningar från andra språk än engelska, tyska
och franska ökade sin andel av de stödda tittarna från 45 % budgetåret 1975/76
till ca 53 % budgetåret 1976/77.
Vidare konstateras att andelen facklitteratur sådan den
klassificeras enligt Bibliografiska institutet var förhållandevis stor under
budgetåret 1975/76, men atl den sedan har sjunkit. Orsaken var troligen en
anpassning år 1976 till kulturrådets f-prislista av maximipriserna för den
rena skönlitteraturen. En i förhållande lill utgivningsmängden mycket stor del
av Översätlningsslödet har gått lill lyrikböcker.
3.2.3 Klassisk litteratur för vuxna
Större delen av produktionsstödet har gått till kategorin
"allmänt erkänd 1900-talslitteratur". Lagerstödet har till relativt
stor del tillfallit de nyare klassikerna.
Till följd av produklionsstödets utformning kan någon
effekt på klassikemtgivningens omfattning inle förväntas förrän tidigast om något
år.
Prop.
1977/78: 99 28
Lagerhållningssituationen för klassiker och erkänd 1900-talslitteralur
visar jämfört med år 1971 en mycket kraftig nedgång vad gäller såväl antalet
verk som antalet författare. Inte ens det statliga produktionsstödet bedöms
enligt utredaren kunna åstadkomma en någorlunda fullständig återhämtning av
klassikerutgivningen inom överskådlig tid. Däremot torde lagerstödet ha
bidragit lill att bryta den negativa trenden i lagerhållningen.
3.2.4 Facklitteratur i svensk översättning
Utredaren konstaterar att fler fackböcker har fått stöd
inom de tre övriga stödordningarna än inom den som har inrättats jusl för
facklitteratur. Någon möjlighet att bedöma hur stödet har påverkat utgivningen
finns inte.
3.2.5 Barn- och ungdomslitteratur
Utredaren anser alt stödköpsordningen för barn- och
ungdomslitteratur har en från förlagens utgångspunkt tvivelaktig utformning
genom kravet på alt minst 1 000 exemplar skall finnas i lager vid ansökningstUlfället.
Därigenom blir urvalet redan på ansökningsstadiet godtyckligt vilket kan
medföra alt många intressanta böcker inle bedöms. Kopplingen mellan stödköp
och läsfrämjande åtgärder anser utredaren olyck-
Hg.
Projektstödet har ännu inte givit några avläsbara effekter
i utgivningens storlek. Inte heller bedöms stödköpen ha ökat antalet titlar i
utgivningen.
3.2.6 Läsfrämjande verksamhet bland barn och
ungdom
Utredaren anser att intrycken från den utvärdering av försöket med
läsfrämjande verksamhet, som har kunnat göras, tyder på
att de utvalda böckerna inte i alla situationer har varit de som bäst främjar
läsning hos barn och ungdom med viss intresseinriktning. Bokpaketens sammansättning
har gjort atl den läsfrämjande effekten uteblivit. Försöksverksamheten borde
ha bedrivits via folkbiblioteken, anser utredaren.
Utredaren tar avstånd från gällande stödköpsordning och
del därmed förenade systemet med distribution av böcker. Han menar alt det inte
nu finns tillräcklig grund för ett förslag om hur den framtida utformningen av
en läsfrämjande verksamhet bör utformas.
3.2.7 Sammanfattande synpunkter på
utvärderingsresultaten
Utredaren konstaterar att lilteraturslödet har haft vissa gynnsamma
effekter på prisutvecklingen för ny svensk skönlitteratur.
Genomsnittspriset har ökat något mindre än i jämförbara kategorier utan slöd.
Den prisdämpande effekten har dock varit mycket måttlig och mycket ojämnt
Prop.
1977/78:99 29
fördelad. Prispressen har haft betydelse för de kommunala
biblioteken. En större del av litteraturen bör dock bli föremål för prisdämpande
åtgärder, om biblioteken skall kunna bibehålla och förbättra sin standard.
Stödet till ny svensk skönlitteratur torde på gott och ont
ha medverkat lill en ökad utgivning av lyrik. Även utgivningen av kvalificerad
översällningslitleralur har ökat under den tid stödet har funnits.
Några effekter på utgivningen av barn- och ungdomsböcker
hänförbara till litteraturstödet anser sig utredaren inte kunna påvisa.
De stora förlagens andel av utgivningen av allmänlitleratur
har minskal i titlar räknat. En utveckling i den riktningen bör dock enligt
utredaren inte gå alltför långt.
Uppdelningen av litteraturstödet i fem olika stödordningar
med varierande resurser och bestämmelser har lett till olägenheter och en diskutabel
praxis som avviker från de egentliga bestämmelserna. En förenkling av hela
stödmodellen, som ger möjlighet lill en jämnare fördelning av stödet mellan
kategorier och en enhetligare bedömning, anser utredaren vara den mest
angelägna förändringen av litteraturstödet.
3.3 Förslag tUl ny utformning av litteraturstödet
3.3.1 Handläggning av stödet
Utredaren anser att en utgångspunkt vid diskussion av
formerna för handläggning av litteraturstödet i framtiden är att ansvaret för
stödets fördelning ytterst måste åvila en bedömande instans.
Det formella ansvaret för besluten om litteraturstöd
ligger i dag hos nämnden för litteratur och bibliotek inom statens kulturråd
men förvaltas i realiteten av fem arbetsgrupper om sammanlagt 29 personer. En
bred enighet råder om flertalet beslut. Urvalsarbetel med självklart stödvärda
böcker liksom uppdelningen av beslutsprocessen på flera grupper kan därför, enlligt
utredaren, ifrågasättas.
Utredaren föreslår att de fem arbetsgrupperna bör slås
samman till en enda grupp bestående av 15 personer representerande olika
intressen inom litteralurseklorn. Vid behov bör gruppen kunna arbeta med arbetsutskott
och köpa tjänster av utomstående lektorer. Sammanslagningen till en
arbetsgrupp bör kunna eliminera de särbestämmelser och konstlade
gränsdragningar som tillämpas med de nuvarande stödordningarna och de fem
arbetsgrupperna.
En reduktion av antalet medlemmar i arbetsgrupperna kräver
enligt utredarens bedömning en personalförstärkning inom statens kulturråd,
förslagsvis med två tjänstemän.
Arbetsgruppen bör bestå av sju ledamöter som ägnar sig åt
skönlitteratur (svensk, översättningar, barn- och ungdomsböcker saml
klassiker) och åtta som ansvarar för facklitteratur.
Prop.
1977/78: 99 30
Gruppen skall fördela såväl del efterhandsstöd som det
projektstöd som föreslås. Gruppen bör även kunna fördela ell eventuellt stöd
till översättningar av svensk litteratur till andra språk. Risken för maktkoncentration
hos arbetsgmppen bör minskas genom de automatiska inslagen i efterhandsstödet
som utredaren föreslår och som till viss de! lägger urvalsansvaret på förlagen.
I samma riktning verkar förslaget om projektstöd till s. k. bokmaskiner.
3.3.2 Utgivningsstödets fördelning på olika litteraturkategorier
Litteraturstödet bör i första hand inriktas på den
inhemska Utteraturen. Särskilt bör uppmärksammas den nya och oprövade
litteraturens möjligheter atl ges ut. Det framtida stödsystemet bör vidare ge
möjligheter tUl en större flexibilitet i fördelningen mellan olika lilteralurkate-gorier.
Arbetsgmppen bör ha möjlighet att, med stor frihet från år tiU år, justera
andelen av det totala stöd som skall tillfalla olika litteraturkalegorier.
Delta fömtsätter atl kulturrådet följer utvecklingen på bokmarknaden myckel
noga med en bättre statistik än den som f. n. finns tillgänglig.
Utredaren föreslår att efterhandsstödet utvidgas från
nuvarande ca 700 titlar till maximalt 1 200 titlar per år. Utan att föreslå en
fixering av kvoterna för de olika litteralurkategorierna skisserar utredaren
följande fördelning.
Förstagångsutgivning Antal
titlar'
Svensk skönlitteratur 300
Skönlitteratur i svensk översättning 150
Svensk facklitteratur 300
Facklitteratur i svensk översättning 50
Svensk barn- och ungdomslitteratur 150
Barn- och ungdomslitteratur i svensk översättning 50
Klassiker och andra angelägna omtryck för barn och vuxna 200
Med detta antal titlar skulle en ökning ske för samtiiga
kategorier utom för svensk skönlitteratur.
För efterhandsslödet till de 1 200 titlarna föreslår
utredaren att 12 milj. kr. avsätts. Inom denna ram skall också utgå lagerstöd
till klassiker m. m. Detta stöd föreslås utgå enligt oförändrade principer.
3.3.3 Automatiska urvalsmetoder
Utredaren föreslår förändringar av urvalsformerna i stödet
vad gäller dels bedömningen av vissa författare, dels förlagens rätt att själva
avgöra vUka lUlar som skall få stöd. Härigenom blir titelurvalet mer automatiskt.
Vid fördelningen av i synnerhet stödet till ny svensk
skönlitteratur har
Prop. 1977/78:
99 31
det visat sig att det i de flesta fall råder en stor
enighet om vilka titlar, dvs. författare, som skall få stöd. En stor del av de
behandlade författarna har mot bakgrund av sin samlade produktion ansetts som
självklara för stöd. Utredaren föreslår därför alt alla svenska författare av allmänlitleratur
(inkl. facklitteratur och barn- och ungdomslitteratur) skall ha möjlighet atl
genom sin föregående produktion kvalificera sig för ett automatiskt utgivningsslöd
till alla sina i fortsättningen utkommande böcker som hör hemma inom
stödordningen. Dessa författare bör sättas upp på en särskild författarlista.
Förutsättningen skall vara atl tre på varandra följande böcker av en författare
har fått stöd efter bedömning av arbetsgruppen. Böcker, som får stöd enligl den
fria förlagskvot som föreslås, skall inte inräknas i underlaget för fastställandet
av författarlistan men skall inte heller påverka slödmöjlighe-lerna i negativ
riktning.
Arbetsgruppen skall i början av varje budgetår upprätta en
lista över de författare som är kvalificerade för automatiskt stöd.
En författare skall kunna avföras från listan genom beslut
av kulturrådets nämnd för litteratur och bibliotek efter en enhällig begäran
från arbetsgruppen. Detta innebär all stöd inle utgår automatiskt. Stöd skall
dock kunna tilldelas en titel efter särskild prövning av arbetsgruppen.
Som ett komplement till förfatlarautomatiken föreslår
utredaren att förlag som för två eller flera titlar har fått efterhandsstöd
genom beslut av arbetsgruppen, inkl. stöd enligt den fastställda författarlistan,
automatiskt skall ha rätl till slöd till 15 titlar efter eget val följande år
eller eventuellt något av de två följande åren. En fri förlagskvol är motiverad
från yttrandefrihelssynpunkt. Förlag, som tydligt visat sin
kvalitetsinriktning, bör ha möjlighet att med statligt stöd ge ut böcker de
själva valt.
3.3.4 Automatiskt urval bland kla.isiker
Utredaren föreslår atl en lista över svenska och klassiska
verk, som bör finnas tillgängliga i handeln, görs utifrån en angelägenhelsgrade-ring
av författare. För varje kvalificerad utgåva av ett sådant verk bör förlag
kunna påräkna automatiskt utgivningsslöd förutsatt att verket inte redan finns
i acceptabel utgåva.
3.3.5 Motprestation i form av maximipris
Till hela efterhandsstödet bör enligl utredaren knytas
krav på maxi-mipriser (f-priser) för böckerna i förhållande till omfånget.
Utredaren tar inte ställning till om samma prisskalor bör tillämpas för alla lillera-turkategorier.
Utredaren föreslår en indexreglering av den prisnivå som i
dag gäller för vissa delar av litteraturstödet. Kulturrådet bör vid början av
varje
Prop.
1977/78: 99 32
budgetår på grundval av senast framräknade
konsumentprisindex fixera maximipriserna för året.
3.3.6 Ersättningsprinciper
TiU följd av nuvarande stödsystems konstruktion har böcker
med förväntat god försäljning, som därmed trycks i större upplagor, hamnat
utanför stödsystemet på grund av atl stödet inle är relaterat till de totala
tryckkostnaderna. En av målsättningarna med det nuvarande litteraturstödet är
att motverka koncentration i förlagsbranschen. Stödet har också i betydande
utsträckning kommit de små förlagen lill godo. Dessa har lägre omkostnader
vilket gör att de har lättare atl hålla sig under den av kulturrådet
föreskrivna maximiprisnivån t. o. m. ulan statligt slöd. De små förlagens
böcker trycks och säljs i mindre upplagor.
Mot denna bakgrund föreslår utredaren att arkersätlningens
storlek görs beroende av upplagans storlek för alt korrigera den nuvarande
snedfördelningen av stödet till de större förlagens nackdel. En undre gräns på
700 exemplar för erhållande av stöd bör gälla. Arkersältningen bör upphöra att
stiga vid 5 000 exemplar.
Illustrerade böcker har endast med viss svårighet kunnat
passas in i efterhandsstödssystemet, konstaterar utredaren. Ett särskilt
schablonstöd för illustrationer bör därför knytas till arkersättningen. Tre
stödnivåer bör tillämpas instruktiva illustrationer, konstnärliga illustrationer
i svartvitt och illustrationer i flerfärgstryck. Stödbeloppen bör bestämmas i
förhållande till gällande normalhonorar tUl upphovsmännen. Stödet bör avse
böcker där texten utgör huvudinnehållet.
3.3.7 Finlandssvenska författare
Utredaren finner det angeläget att stimulera utgivningen
av den finlandssvenska litteraturen. Den svenska staten kan självfallet inle
lämna ett utgivningsslöd direkt lill finländska förlag. Däremot bör efterhandsstödet
få användas för stöd till svenska delupplagor i Sverige av finlandssvensk
litteratur, om upplagan överstiger den uppsatta minimigränsen.
Finlandssvenska författare bör ha samma möjlighet som
rikssvenska att tas upp på författarlistan. Den fria förlagskvoten bör kunna
utnyttjas för utgivning av finlandssvenska verk.
3.3.8 Projektstöd till kostnadskrävande utgivning
Den schablonutformning som litteraturstödet i dag har
passar inte för produktionskostnaderna för vissa böcker. Särskilt gäller detta
illustrerade verk i svensk originalversion, där samtrycksförfarande inte har
kunnat utnyttjas.
Ett särskilt projektstöd bör därför införas tUl kostnadskrävande
utgivning såsom illustrerade böcker, barnbilderböcker, samlade verk, dyr-
Prop.
1977/78: 99 33
bara återutgävor, vissa uppslagsböcker m. m. För vissa
typer av böcker främst illustrerade bör projekslödet kunna utgå i efterhand
dvs. efter en bedömning av den färdiga boken. Klassikemlgåvor i normalutförande
bör endast kunna få efterhandsstöd. För projektstöd bör anvisas 3 milj. kr.
Utredaren föreslår vidare att särskilda medel anvisas för
främjandet av utgivningen av ett uppslagsverk.
3.4 Stöd till utgivning av lättlästa böcker och böcker med
stor stil
SÖ har i en särskild skrivelse redovisat erfarenheterna av
den försöksverksamhet med utgivning av lättlästa böcker (LL-böcker), som SÖ bedriver
sedan ett antal år, och lagt fram förslag om den framtida utformningen av
stödet till denna utgivning. Vidare föreslås ett stöd till utgivning av böcker
med slor stil.
3.4.1 Lättlästa böcker Bakgrund
SÖ bedriver sedan år 1968 en försöksverksamhet med stöd
till utgivning av LL-böcker för vuxna omfattande såväl bearbetningar som original.
Hittills har ett 40-tal böcker kommit ut. Verksamheten bekostas med medel från
anslaget Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet under nionde
huvudtiteln. Innevarande budgetår har 925 000 kr. anvisats.
Försöket leds av en arbetsgrupp knuten till SÖ i vilken
bibliotekarier, läsforskare, författare, bokillustratörer och lärare
är representerade.
Arbetsgruppen beslutar om vilka böcker som skall ges ut
och om bidragens storlek. Till en början var utgivningen inriktad på bearbetningar
men har därefter i ökad utsträckning inriktats på nyproduktion. För atl
utveckla LL-boken och utgivningen har arbetsgruppen delat ul projektbidrag till
författare, bearbetare, tecknare och fotografer.
Utgivningen av LL-böcker har skett i samarbete med olika
förlag dels med hänsyn lill behovet av en bredd i utgivningen, dels med hänsyn
till författarnas önskemål. Hittills har tio förlag medverkat. Enligl SÖ:s
bedömning har samarbetet med förlagen varit i stort sett positivt.
Böckerna ges ut med ett produklionsstöd för atl priset
skall kunna hållas lågt. Stödet beräknas på presenterade förlagskalkyler.
Förslag
I den fortsatta utgivningen bör liksom hittUls ingå försök
med olika former av läsarmedverkan. De litterära experimenten när del gäller
form och innehåll bör vidgas till att gälla även gravt språkhandikappade som
inte kan läsa. Vidare bör projektbidrag till författare och bokillustratörer
ges i ökad omfattning.
3 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 99
Prop.
1977/78: 99 34
SÖ föreslår alt produktionsstödet fastställs utifrån ett
fastställt f-pris. Till stödet bör knytas bestämmelser om att detla pris inle utan
särskilt medgivande får höjas, innan första upplagan är slutsåld. Även maximerade
försäljningspriser i konsumentledel borde kunna diskuteras, anser SÖ. Produktionsstödel
bör inte enbart utgå lill första upplagan utan även till nya upplagor av tidigare
utgivna LL-böcker. Utgivningen av LL-böcker bör uppgå lill 40 titlar per år.
Ansvaret för stödet lill utgivningen bör t. v. ligga kvar
på SÖ där det direkta arbetet bör ledas av en arbetsgrupp. Skälet för alt låta
ansvaret ligga kvar på SÖ är atl ingen fast modell ännu finns för hur läsarnas
krav, författarnas intresse för medverkan och förlagens benägenhet att ge ut LL-böcker
bäst skall kunna samordnas i en reguljär utgivning. Framför allt återstår
myckel arbete med att pröva hur läsarnas krav och förutsättningar bättre skall
kunna tillgodoses. En nära koppling finns här till SÖ:s utvecklingsarbete med
folkbildningsverksamhet bland handikappade.
SÖ föreslår alt 2 815 000 kr. anvisas för slöd lill LL-ulgivningen,
varav 1 400 000 kr. avser produktionsstöd till 40 titlar om 35 000 kr. vardera.
3.4.2 Böcker med stor stil
SÖ redovisar alt den arbetsgrupp inom SÖ som har arbetat
med stöd till lättläst litteratur mellan åren 1971 och 1976 genomförde ett begränsat
försök med utgivning av böcker med stor stil. Produktionsstöd utgick lill 15
titlar. Tidigare hade två förlag på eget initiativ gett ut ett antal storslilsböcker.
De största avnämarna av denna slorslilsulgivning har varit biblioteken.
SÖ föreslår att stödet lill storstilsutgivningen knyts lill
övrigt litteraturstöd. Stödet bör i första hand vara ett förhandsstöd. Ett
eventuellt eflerhandsstöd bör ha formen av arkersätlning. Stöd bör utgå till en
årlig utgivning av 20 storslilsböcker. En särskild urvalsgrupp för storslilsböcker
bör knytas lill statens kulturråd. Dessutom framhåller SÖ alt vissa minimikrav
i fråga om typografisk utformning bör kunna ställas som villkor för statligt
litteraturstöd över huvud taget.
SÖ beräknar kostnaderna för storstilsutgivningen till totalt
850 000 kr.
3.5 Stöd tUl presentation av svensk litteratur i utlandet
Utredningen om Sveriges informations- och kulturutbyte med
utlandet (SIK-utredningen) har i en skrivelse till utbildningsdepartementet
föreslagit att ett särskilt stöd införs till presentation av svensk litteratur
i utiandet.
Ett litet språkområde har särskilda problem när det gäller
all göra den egna litteraturen känd utomlands. Utredningen finner del därför
Prop.
1977/78: 99 35
angeläget att inom litteraturstödets ram hjälpa svensk
litteratur att nå en utländsk publik.
Frågan har behandlats flera gånger i olika sammanhang utan
att enighet har nåtts om formerna for ett sådant stöd. Det främsta hindret har
varit författarnas egen tveksamhet inför ett statsdirigeral urval av böcker att
spridas utomlands.
Vissa insatser görs redan i dag. En översikt av nyutkommen
svensk skönlitteratur publiceras årligen på engelska av Svenska institutet.
Resebidrag och stipendier ges till översättare. Symposier i olika former anordnas
mellan översättare och författare från olika länder. Denna kontaktverksamhet
är värdefull och bör enligt utredningen fortsätta och utvidgas, oavsett om
andra stödformer införs.
I och med införandel av det statliga litteraturstödet
accepteras det nu allmänt av författare att statens kulturråd med hjälp av
särskilda arbetsgrupper fördelar ett stöd till den inhemska litteraturen, som
bygger på vissa urvalsmetoder. Dessa arbetsgrupper har hög kompetens och ett
stort ansvar. Samma instanser borde nu ulan principiella betänkligheter kunna
anförtros att välja ut ett antal svenska böcker för presentation utomlands i
översatt form.
Utredningen föreslår alt ett försök skall göras under en
femårsperiod med översättning varje år av ca 15 svenska böcker till engelska
eller eventuellt i särskilda fall till annat världsspråk. Urvalet av vilka
böcker som skall översällas bör göras av statens kulturråd. Förslag bör kunna
framföras från olika intressenter. I första hand bör översättningarna avse
skönlitterära böcker som har kommit ut i Sverige efter år 1945.
Kostnaden för varje översättning uppgår i dag till ca 10
000 kr. och kostnaden för hela projektet alltså till ca 150 000 kr. om året.
Översättningarna bör publiceras i stencilerad form.
Stödet skulle göra det möjligt för svensk litteratur att
nå bl. a. de utländska förlagens lektorer och konkurrera om förlagens intresse
på gynnsammare villkor än i dag. Vid femårsperiodens slut skulle ett brett
urval ur den svenska efterkrigslitteraluren finnas tillgänglig på ett
världsspråk för utländska förlag, tidskrifter, studenter, forskare och andra
som i dag av språkskäl inle kan ta del av denna litteratur.
Spridningen av de översatta manuskripten bör ske genom
normala förlags- och författarkontakter, genom Svenska institutet och andra
intresserade organisationer eller myndigheter. De manuskript som inle finner
förläggare bör kunna komma till nytta vid skandinaviska avdelningar inom
utländska universitet, för litteraturvetenskap etc. Den praktiska
handläggningen av stödet med kontakter med översättare etc. bör skötas av
Svenska institutet.
Prop.
1977/78: 99 36
3.6 Kreditstöd till förlag
Litleralurstödsulredningen framhåller alt publiceringen av
litteratur i växande omfattning är beroende av att ett antal mindre förlag ges
möjligheter att verka under ekonomiskt betryggande förhållanden, dvs. arbeta
oberoende av ekonomiska konjunkturer, kredilrestriktioner etc. I det nuvarande
statliga kreditslödet till förlag måste den sökande själv sörja för
kreditmöjligheterna inom del reguljära kreditväsendet, vilket innebär att de
finansiella konjunkturerna kan få en styrande effekt vad avser de mindre
förlagens existens. Den kullurpolitiska aspekten präglar syftet med
kreditstödet men i den praktiska hanteringen har ekonomiska bedömningar,
individuella lånemöjligheter etc. varit helt avgörande.
Utredaren föreslår att en särskild statlig garantifond om
5 milj. kr. inrättas. Beslut om kreditstöd bör fattas av kulturrådets nämnd för
litteratur och bibliotek efler hörande av statens industriverk som svarar för
den ekonomiska bedömningen.
Kreditstödet lill nystartade förlag bör ha formen av startkapital
som lånas ul mot låg ränta, på goda lånevillkor och mot en inte alltför högt
ställd säkerhet. I undantagsfall bör finnas möjlighet atl bevilja femåriga
avskrivningslån, där möjligheter till avskrivning prövas varje år. Även för de
vanliga lånen bör finnas möjlighet lill avskrivning.
Vad gäller kreditstöd till existerande förlag föreslår
utredaren atl den nuvarande statliga kreditgarantin förbättras så att den kan
uppgå till 95 % av lånebehovet. Om bankkrediter ändå vägras bör kulturrådet ha
möjlighet alt bevilja lån lill löpande verksamhet enligl sammat principer som
för lån till nystartade förlag. Vidare föreslås att staten till förlag som
till stor del är finansierade med lån skall kunna lämna stöd i form av
räntesubventioner förslagsvis som mellanskillnad mellan aktuell räntenivå och 4
%.
3.7 Bokhandelsstöd
Det råder i dag en bred enighet bland intressenterna på lilteralurom-rådet
om behovet av kraftfulla åigärder för slöd till den existerande fackbokhandeln.
Ett utgivningsslöd till den seriöst syftande litteraturen är angelägel men blir
verkningslöst om en stor del av böckerna inte kommer ut lill bibliotek och
bokhandel, betonar utredaren.
Standardskillnaden på bokhandelsområdet förefaller vara slor
även mellan befolkningsmässigt jämförbara kommuner. En undersökning av
fackbokhandelns standard i olika delar av landet bör göras såväl vad gäller den
totala lagerbredden som beträffande sammansättningen av utbudet.
Prop.
1977/78: 99 37
Utredaren berör olika presenterade modeller för stöd till bokhandeln.
Den i betänkandet Statligt litteraturstöd av J. Modig och C. O. Josephson
presenterade modellen för stöd till bokhandeln leder enligt utredaren till
mindre önskvärda effekter. Stimulansen för lagerbreddning blir med kopplingen lill
årsinköpen generellt sett mycket ojämnt fördelad. Boklådor, vilkas lagerökning
har en relativt liten kulturpolitisk effekt, kommer att gynnas i betydligt
högre grad än boklådor på orter som behöver men har små möjligheter att
åstadkomma en lagerbreddning. Utredaren framhåller vidare, atl staten inle bör
träda in och ta på sig en betydande del av bokförlagens nuvarande funktionsersältning
lill boklådorna. Del vore dock en fördel om förlagen på eget initiativ lade om
systemet med funktionsersättning, så att det gynnar mindre men kvalitetsinriklade
boklådor.
Sveriges författarförbund har föreslagit ett bokhandelsslöd
som innebär att varje bokhandel skulle få ett slöd baserat på det antal
litteratur-stödda titlar som varje år tas hem i minst två exemplar. För varje
extra exemplar upp till fem skulle stödet öka. Enligt utredaren leder troligen
inte systemet till den positiva effekt förslagsställarna hävdar. Den preliminära
målsättningen för ett bokhandelsstöd kopplat till litteraturstödet bör vara
att alla boklådor tar hem åtminstone ett exemplar av varje stödd titel.
Lagerhållning av mer än ett exemplar är inle rimlig med hänsyn lill möjligheten
att utnyttja Seeligs reordersystem. När det gäller stödda titlar, som är lätta
att sälja, behövs ingen stimulans för atl hålla fler exemplar i lager,
framhåller utredaren.
Utredarens förslag lill bokhandelsstöd innebär att ett
lagerstöd och ett prestationsstöd skulle införas. Stödet syftar till att ge
stödda titlar ett stöd även i distributionsledet samt alt bevara och förbättra
lagerhållningen i detaljhandeln.
Varje bokhandel eller bokförsäljare vars lager av A-böcker
uppgår till minst 3 000 titlar bör få ett 1 a g e r s t ö d, som står i
proportion till lagerhållningen. Villkor för stöd bör vara att boklådorna
årligen genomför en inventering, vars resultat tillställs kulturrådet,
varefter stickprovskontroller kan ske. För atl gynna lagerökningar i boklådor
på orter med dålig bokförsäljning bör antingen ett avtrappningssystem införas,
som innebär alt stödet per titel blir något högre för de mindre boklådorna,
eller medel avsättas för riktade selektiva insatser. 3 milj. kr. bör anslås som
lagerslöd, vilket bör möjliggöra ett stöd på meUan 1 och 2 kr. per titel i
lager.
Vidare bör varje bokhandel eller bokförsäljare, som
årligen inköper minst ett exemplar av minst 200 lilteraturstödda titlar, få ett
prestationsstöd relaterat lill del sammanlagda antalet inköpta
litteratur-stödda titlar. Stödet avses kunna utgå även till försäljningsställen
utanför den egentliga fackbokhandeln. Enligt utredaren kan man överväga att
införa bestämmelser om proportionerna mellan litleralurstödda och
Prop.
1977/78: 99 38
icke stödda titlar i inköpen, så all bokförsäljare med
sammanlagt stora inköp ställs utanför stödet om andelen icke litleralurstödda
titlar är mycket liten. Stödet bör beräknas med hjälp av uppgifter från AB Seelig
& Co, Pressens samdistribution AB (Presam) samt enskilda förlag. Utredaren
föreslår att 4 milj. kr. anslås som prestationsstöd, vilket bör möjliggöra ett
stöd på omkring 10 kr. per inköpt stödd titel. Bokhandeln bör uppmanas att
inte överskrida cirkaprisel på de lilteraturstödda titlarna. Om bokhandeln i
alltför slor utsträckning överskrider de rekommenderade priserna, bör övervägas
att införa ett absolut prisvillkor i samband med lager- och prestationsstödet.
Utredaren framhåller att det föreslagna stödet bör
införas snarast möjligt, parallellt med det nyligen inrättade kreditstödet till
bokhandeln.
3.8 Läsfrämjande åtgärder
Utredaren konstaterar, att i de förslag som läggs fram har
inga medel avsatts för läsfrämjande åtgärder i egentlig mening men betonar, atl
en dämpning av prisökningarna på böcker eller en prissänkning indirekt stöder
bibliotekens läsfrämjande insatser, eftersom bredd och djup i bokinköpen kan
bibehållas. Den indirekta generella subvention, som prisdämpningen medför, får
dock inte medföra reduktion av bibliotekens medieinköpsanslag.
Etermedierna har, framhåller utredaren, stora
förutsättningar att stimulera intresset för litteratur och läsning. TV är det
mest genomträngande informationsmediet men insatserna hittills har i stort
sett varit dilet-tanliska. Sveriges Radios litteraturpropaganda bör inte vara formaliserad
och specialistbetonad utan i första hand vända sig till de otränade läsar-kalegorierna.
Radio och TV bör som korta pausinslag kunna ha inslag som antyder
nödvändigheten av läsning, nödvändigheten av att vidga ordförrådet.
Biblioteken bör kunna få en vidgad roll i bokförmedlingen
genom att delta i bokförsäljningsledet som förmedlare av litteraturinköp.
Utredaren föreslår atl biblioteken skall tillhandahålla beställningsblanketter
för köp av böcker i närmaste lämpliga boklåda.
Staten bör tillsammans med Presam initiera en
försöksverksamhet i syfte att undersöka, vilken verkan det redan i dag
existerande beställningssystemet via Presams återförsäljare skulle kunna fä
för bokförsörjningen, främst i glesbygden, om det faktiskt utnyttjades.
Försöket bör inledningsvis begränsas till ett län i Norriand. Statens åtagande
skulle vara framställning av en katalog fyra gånger om året för gratis-distribulion
via bok- och tidningsförsäljare samt bibliotek. Försöket bör bekostas med medel
som statens kulturråd disponerar.
Utredaren framhåller vidare att samhället bör satsa på
bokförsörjning och läspropaganda i förskola och skola.
Prop.
1977/78: 99 39
3.9 Massniarknadsutgivning av barn- och ungdomsböcker
Barn- och ungdomsboksmarknadens totala omfattning och
struktur oör, enligt utredaren, att det krävs ekonomiska insatser från statens
sida, som inte ter sig realiserbara, om man vill skapa en reell konkurrenssituation
i fråga om massmarknadsutgivning av kvaliletslilteratur. Atl i dagens läge
skapa en särskild organisation för en sådan utgivning är därför knappast
rimligt.
Utredaren toreslår att ett projektstöd införs, som skall
kunna gå till bokförlag med en seriös ambition att till lågt pris producera
kvalitativt god litteratur för barn och ungdom och som anlitar
distributionskanaler, som möjliggör en reell konkurrens med det nu dominerande
massmarknadsutbudet. Projektstödet bör kunna kompletteras med ett efterhandsstöd
i det fall förlag önskar lansera en viss titel som lågprisprodukt på
massmarknaden.
Framgången med utgivning av massmarknadslitleratur av god
kvalitet för barn och ungdom beror enligl utredaren på hur distributionen kan
organiseras. En spridning till varuhus, kiosker och annan dagligvaruhandel
förslagsvis genom Presam är därvid av stor betydelse. Det vore önskvärt att
grossistkedjor, som förser livsmedelshandeln med varor, kunde intresseras för
att distribuera barn- och ungdomslitteratur. Naturligt är också atl anknyta till
distributionen av 5-kronors-böcker genom Litteraturfrämjandet. Massmarknadsulgivning
för barn och ungdom bör om möjligt vara en originalutgivning.
Utredaren konstaterar all en möjlighet lUl
massmarknadsutgivning är tillskapandet av särskilda bokklubbar för barn. En bokklubbsverksamhel
för barn och ungdom skulle dock ha en både negaliv och diskriminerande effekt.
Verksamheten skulle i första hand nå föräldrar som redan är medvetna om barnens
behov av goda böcker. Skiktningen mellan de mera och de mindre gynnade barnen
skulle öka. Mot denna bakgrund vill inte utredaren föreslå att statliga medel
anslås för försök med en barnbokklubb.
Utredaren föreslår att Litteraturfrämjandet får medel för atl
som experimentverksamhet komplettera sin hittillsvarande utgivning med ett
antal titlar för barn och ungdom. Erfarenheterna borde kunna vara vägledande
för den fortsatta massmarknadsutgivningen av barn- och ungdomslitteratur.
För samtliga åigärder i fråga om massmarknadsutgivning av barn-och
ungdomslitteratur föreslås 2 mUj. kr. som skall fördelas mellan produktions-
och distribulionsslöd enligl statens kulturråds bestämmande.
3.10 Projektstöd till författarverkstäder
Den föreslagna utformningen av efterhandsstödet till bokutgivning
gör det troligen svårare för s. k. självförläggare alt få stöd. Ett särskilt slöd
för denna kategori bör därför införas, anser utredaren.
Prop. 1977/78: 99 40
Ett
nät av författarverkstäder, bokmaskiner, bör byggas upp i landet med rimlig
geografisk fördelning. Verksamheten bör kunna knytas till länsbiblioteken för
alt utnyttja fungerande administrativa system och till centrumbildningar. Det statiiga
stödet bör avse initialutgifler, räntor, avskrivningar, löner till viss
personal och lokEdkostnader. Behovet av verkstäder uppskattas tUl fem stycken.
Utbyggnaden
av nätet med författarverkstäder bör ske i etapper. Driftkostnaderna för de i
dag existerande bokmaskinerna beräknas uppgå lill 200 000 kr. vardera.
Investeringskostnaden för en ny verkstad beräknas uppgå till 100 000 kr.
Uppbyggnaden tUl fem verksläder bör kunna genomföras under en treårsperiod.
För
författarverkstäder föreslås ett årligt anslag om 1 milj. kr.
3.11
Stöd till Bibliotekstjänsts sambindning
Utredaren
framhåller att ett utökat aUmänt statligt stöd till folkbiblioteken är något
som inte direkt bör knytas till lilteraturslödet. Ett stöd i anslutning till
litteraturstödet är dock möjligt och delta skulle i så fall kunna kopplas lill
den service Bibliotekstjänst lämnar biblioteken med sambindningen. Utredaren
föreslår att Bibliotekstjänst erhåUer ett stöd om 1 milj. kr. till sin
sambindning och speciellt då förhandsrecentionsverksamheten. Stödet bör medföra
en prisdämpande effekt på böckerna i sambindningen, som säljs tUl biblioteken.
Prop.
1977/78: 99 41
4 Remissyttrandena
4.1 Allmänna synpunkter på littcraturstödsutredningen
I flera yttranden berörs förutsättningarna för större förändringar
i det nuvarande litteraturstödet. Remissinstanserna framhåller, atl
utvärderingen av litteraturstödet har gjorts för tidigt och att utredaren har
fått arbeta under alltför stark tidspress. Den utvärdering och det
underlagsmaterial, som redovisas, är alltför osäkert för att läggas till grund
för en genomgripande förändring av del nuvarande stödsystemet, som därför med
vissa smärre justeringar bör fungera ytterligare ett antal år. Synpunkter i
denna riktning förs fram av bl. a. statens kulturråd, KF, LO,
Pressbyråföretagen AB, Litteraturfrämjandet, Svenska akademien, Svenska
bokförläggareföreningen, TCO och ABF. Flera av de remissinstanser som är
kritiska till större förändringar finner del emellertid vara värdefullt med en
utbyggnad av stödet.
Svenska bokförläggareföreningen anser inte att det finns
någon klarläggande analys av behovet av ett stöd till bokutgivningen.
Ekonomiska och kulturella effekter av ett slöd har därför inte kunnat relateras
till ett uttalat riktmärke. Det nuvarande litteraturstödet lider också i hög
grad brist på grundarbete och inträngande analyser.
Enligl föreningens mening borde hela frågan om
litteraturstödets effekter och om vilka ändringar som bör genomföras
uppskjutas, till dess erforderligt underlag för beslut föreligger. Del är då av
väsentligt intresse, att branschekonomiska bedömningar kan beredas bättre
utrymme i diskussionen än vad som tidigare varit fallet. Föreningen har
tidigare i år gett i uppdrag åt Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan
i Stockholm atl genomföra en ekonomisk analys av förlagsbranschen, där frågan
om statligt litteraturstöd också skall belysas. Resultatet av institutets
arbete beräknas vara klart för offentliggörande under våren 1978. Föreningen
framhåller viklen av atl förlagsbranschen ges möjlighet att delta aktivt i det
fortsatta utredningsarbetet rörande litteraturstöd.
Svenska bokhandlareföreningen anser att det statliga
stödet på bokmarknaden har satts in utan att man har haft helt klart för sig
vilka behov som är angelägnast och inte heller vilka effekter åtgärderna får
för branschens struktur i ett längre perspektiv. Litteraturstödsutredningens
förslag innebär inle heller någon radikal lösning av branschens problem.
Resonemangen speglar de tankegångar som finns inom branschen, men den korta
utredningstiden har, enligt föreningen, inte medgivit de metodiska
undersökningar och fördjupade branschekonomiska studier som borde ligga till
grund för ett stöd till bokmarknaden. Förslaget att 17 milj. kr. skall ges till
förlagen och 7 milj. kr. tUl bok-
Prop.
1977/78: 99 42
handeln framstår lör föreningen som en felprioritering, eftersom
förlagen f. n. inte synes vara i omedelbart behov av stöd, medan däremot
bokhandeln har problem bl. a. till följd av den snabba expansionen av
försäljningen via bokklubbar. Det är vidare beklagligt, anser föreningen, att
utredaren fått så vaga direktiv beträffande studiet av behovet av stöd till
bokhandeln.
Tidsperspektivet föi" genomförandet av reformer
på litteralurområdet diskuteras av statens kulturråd.
Kulturrådet finner alt en fullständig reform av alla delar
av litteraturstödet i ett sammanhang kan bli svår att genomföra bl. a. med hänsyn
till de avvikelser från utredarens förslag som rådet föreslår. I så fall kunde
vissa delar av stödet bearbetas ytterligare.
Väsentliga delar av reformpaketet måste dock enligt rådets
mening beslutas år 1978. Sålunda bör ulgivningsslödel utvidgas till att omfatta
facklitteratur redan fr. o. m. nästa budgetår. Ett förändrat och förstärkt slöd
lill barnlitteratur bör också genomföras. Delsamma gäller införande av ett
projektstöd till särskilt kostnadskrävande utgivning.
Vidare bör det av SIK-utredningen föreslagna stödet lill
presentation av svensk litteratur i ullandel inrättas. Den pågående
försöksverksamheten med läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom bör
forisätta. Ett stöd till författarverkstädcr/bokmaskiner bör också genomföras
fr. o. m. nästa budgetår.
Viklen av att de statliga insatserna på litteratur-området
omfattar både produktion och distribution liksom även läsfrämjande åtgärder
framhålls av bl. a. SACO/SR, Svenska akademien, Sveriges aUmänna biblioteksförening,
Sveriges författarförbund, TCO, ABF, Förbundet Vi Unga och Studieförbundet
Vuxenskolan.
Svenska akademien framhåller atl del är avgörande för en
statlig litteraturpolitik, att man inte enbart stöder produktionen och
distributionen av böcker. De läsfrämjande åtgärderna är väsentliga. Skolan,
massmedier, bibliotek, bildningsförbund, folkrörelser m. m. har här ansvarsfulla
uppgifter, som kräver myckel stora, bl. a. pedagogiska, insatser och betydligt
större ekonomiska resurser än vad som f. n. ges genom litteraturstöd. Den
statliga litteraturpolitiken måste uppfattas som ett av många inslag i en mer
omfattande kulturpolitik, för vilken insatserna på den s. k. konsumentsidan är
det avgörande och mest krävande.
Studieförbundet Vuxenskolan framhåller att i debatten om
hur den svenska litteraturen skall främjas dominerar frågor om slöd lill produktion
och distribution medan man däremot i mycket mindre omfattning diskuterar hur
läsintresset skall kunna öka. Stöd lill produktion och distribution av
litteratur är meningslösa om man inte ser lill att folk stimuleras att bli
bokläsare. Atl konkreta förslag lill läsfrämjande åtgärder saknas i förslagen,
ser studieförbundet som en brist och efteriyser
Prop.
1977/78:99 43
förslag till utformning av och stöd till en kampanj, där
studieförbunden får en central funktion. Liknande synpunkter förs fram av TCO.
.ABF och Förbundet Vi Unga.
Frågan om en bibliotekslag berörs i några yttranden.
Enligt SACO/SR:s bedömning är de kommunala biblioteken de
bästa distributionskanalerna för nyutgiven litteratur. Den ojämna standarden i
biblioteksservicen gör emellertid alt framför allt människor i glesbygd har små
möjligheter att komma i kontakt med böcker. En lagstiftning, som garanterar en grundslandard
för folkbiblioteken, vore därför enligt organisationens uppfattning den bästa
formen av litteraturstöd och den skulle dessutom ha en läsfrämjande effekt.
Svenska bokförläggareföreningen konstaterar att
svårigheterna i den kommunala ekonomin gör att minskningen under senare år av
bibliotekens bokinköp kan komma alt accentueras. Detta är oroande och ett
statligt stöd för atl förstärka bibliotekens möjligheter att köpa in böcker
framstår därför som viktigt. Problemet med varje form av statligt slöd till
biblioteken är emellertid all man löper risken, att kommunernas svar på
statliga bidrag blir ökad avmattning i kommunernas biblioleksanslag och att man
således bara åstadkommer en omfördelning av ekonomiskt ansvar. Därför bör en
bibliotekslag allvarligt övervägas med sikte på att åstadkomma en grund för
gemensamma satsningar på en förbättrad biblioteksstandard.
Tanken att sprida böcker till bibliotek tas upp i några
yttranden. Del skulle vara fråga om böcker som förlagen lämnar som
motprestation för erhållet stöd.
Att utforma litteraturstödet så att det delvis bidrar till
att ge de kommunala biblioteken ökade resurser utan att man därmed ger kommunerna
alibi för en sänkning eller frysning av anslagen torde inte vara helt omöjligt,
framhåller SACO/SR. En anknytning till den nuvarande stödköpsordningen för
barn- och ungdomslitteratur skulle vara en möjlighet värd atl pröva.
En sådan modell har enligl organisationen vissa fördelar
jämfört med utredarens förslag om ett stöd till Bibliotekstjänsts sambindning.
En stödköpsordning har en standarduljämnande effekt, i mån av ekonomiskt
utrymme kan en stödköpsordning naturligtvis utvidgas till alt gälla även delar av
vuxenlitteraturen.
En generell stödköpsordning, innebärande all varje kommun
erhåller ett exemplar av varje litteraturstödd titel, innebär emellertid från
bibliotekens synpunkt flera nackdelar, betonar SACO/SR. Dessutom torde ett
sådant stöd bli alltför kostsamt.
Det nuvarande stödet bör tillämpas ytterligare några år
med de mindre justeringar kulturrådet självt finner anledning att göra, anser
LO. Därefter bör ett nytt litteraturstöd utarbetas utifrån målen för kulturpolitiken
och en helhetssyn på bokmarknaden. 1 det sammanhanget
Prop.
1977/78: 99 44
bör prövas den modell som 1968 års lilteraturutredning
presenterade. Stödet bör omfatta svensk skönlitteratur, skönlitteratur i svensk
översättning, svensk facklitteratur och facklitteratur i svensk översättning
samt klassiker. Förlagen bör som motprestation för stödet ställa exemplar till
statens förfogande, vilka bör fördelas exempelvis lill bokhandeln, bokkaféer,
arbetsplatsbibliotek och för läsfrämjande åtgärder. Även ABF pekar på
möjligheten att använda stödköpta böcker i utlåning på arbetsplatser.
Landstings förbtmdet föreslår att man undersöker
möjligheterna all komplettera utredarens förslag till slöd lill distribution av
böcker med ett stöd till distribution via biblioteken av de böcker som får
litteraturstöd.
Svenska bokförläggare föreningen avstyrker nu, liksom i
remissyttrandet över 1968 års litleralurulrednings betänkande, bestämt tanken
på motpreslationsexemplar till biblioteken. Även Sveriges allmänna biblioteksförening
avvisar tanken på utproportionerande av motprestationsböcker tUl
folkbibliotek.
Många av de böcker, som erhåller litteraturstöd, blir inte
tillgängliga för den bokläsande allmänheten vare sig i bokhandel eller i
bibliotek, framhåller Sveriges författarförbund. En arbetsgmpp inom förbundet
har undersökt kostnaden för ett slöd lill biblioteken innebärande att staten
skulle förse huvudbibliotek och filialer med sammanlagt 1 000 exemplar av varje
litteraturslödd titel. Den totala kostnaden för inköp, inbindning och hantering
har uppskattats till ca 55 milj. kr., vartill kommer ett produklionsstöd i
prispressande syfte på 17 milj. kr., totalt ca 72 milj. kr. Författarförbundets
styrelse har bedömt verkningarna av ell sådant inköpssystem och förbundet anser
sig f. n. inle böra aktualisera denna form av stöd i distributionsledet.
Bokklubbarnas inverkan på bokmarknaden diskuteras i några
yttranden.
Statens kulturråd tar upp frågan i sin diskussion av maximipriser
på de lilteraturstödda lillarna och framhåller, atl prispressen syftar inte endast
lill att hålla tillbaka den ökning av bokpriserna, som är en följd av
inflationen, utan också i hög grad lill alt avskära den konstlade ökning av
bokens pris i bokhandeln som orsakas av bokklubbarnas prismani-pulering. Detta
gäller relativt få klubbar som i gengäld är så myckel större.
Bokklubbarna lägger i dag under sig en allt större del av
bokmarknaden, konstaterar rådet. Bokklubbsförsäljningen är i dag minst lika
stor som fackbokhandelns försäljning av aljmänlilleralur. Delta är enligl rådet
alarmerande. Såväl fackbokhandelns som B-bokhandelns försäljningsandel minskar
successivt. Bokklubbsutvecklingen kan närmast beskrivas som bokutgivningens
industrialiseringsprocess.
Prop.
1977/78: 99 45
Kulturrådet framhåller emellertid samtidigt att
bokklubbsidén har varit och fortfarande är en betydelsefull kulturfaktor. Den
inträffade våldsamma förändringen av bokmarknaden orsakad av ett antal relativt
nytillkomna bokklubbar fordrar emellertid någon form av motrörelse. Enligt
kulturrådet är en konsekvent genomförd, prisåierhållande littera-lurslödspolitik
det medel som möjligen kan inverka på bokklubbarnas ohämmade tillväxt.
Liknande synpunkter redovisar också Sveriges
författarförbund.
Eremil-Press föreslår en skatt på bokklubbarnas
försäljning. Inkomsterna bör användas till stöd åt bokhandeln.
I några yttranden berörs frågan om bokklubbarna har haft
någon reell läsfrämjande effekt. LO och Litteraturfrämjandet ifrågasätter detta
och framhåller att de flesta bokklubbar arbetar med starkt kommersiell
inriktning för att nå en redan tidigare läsintresserad publik. Litteraturfrämjandet
finner det motiverat med undersökning av bokklubbarnas arbetsformer för att
belysa möjligheterna atl öka intresset för bokläsning bland nya grupper.
Svenska bokhandlareföreningen anser atl det bör undersökas
huruvida bokhandeln diskrimineras i prishänseende vid inköp av
bokklubbs-titlar. Bokhandeln synes av bokklubbsförlagen utnyttjas som
priskuliss och framstår därigenom som en högpriskanal. Helt olika prissättning
tillämpas för samma böcker vid försäljning till bokhandel resp. till bokklubbar
som samarbetar med förlag. Bokhandlareföreningen framhåller att ett
klarläggande av nämnda förhållanden skulle bidra lill alt bringa bättre harmoni
mellan parterna på marknaden.
Föreningen Norden beklagar alt utredningen nästan inte
alls har beaktat de nordiska aspekterna på det statliga litteraturstödet och
erinrar om de olika insatser som görs på gemensam nordisk basis, bl. a. det år
1975 inrättade översätlningsslödet till grannlandslitteratur. Föreningen
erinrar om att Nordiska ministerrådets rådgivande kommitté för allmän kulturell
verksamhet har föreslagit att vid ändring eller införande av nationella stödköpsordningar
bör tillgodoses att inköpta böcker distribueras även till övriga nordiska
länder.
4.2 Utgångspunkter
Utredarens resonemang om vikten av verbal likvärdighet
mellan grupper i samhället och om att stödet till litteraturen därmed även är
en pedagogisk och social fråga berörs av bl. a. SÖ, statens kulturråd, KO,
SACO/SR, Eremit-Press, Svenska bokhandlareföreningen. Svenska kommunförbundet,
ABF och Förbundet Vi Unga som samtliga instämmer i utredarens resonemang. Flera
av instanserna betonar också att insatser behövs såväl i produktions- som
distributionsledet.
Prop.
1977/78: 99 46
HCK finner del märkligt att utredaren mot bakgrund av
gjorda uttalanden inte har berört olika handikappgruppers behov av anpassad
litteratur.
Verdandi framhåller atl generella satsningar inom litteralurområdet
inte når icke läsande grupper.
Utredarens diskussion av bokpriserna och konsumtionen av böcker
föranleder flera kommentarer.
Statens kulturråd framhåller alt ökningarna i bokprisindex
i hög grad beror på att de förslagångsutgivande bokklubbarna i bokhandeln
tillämpar en utpräglad högprislinje. Samtidigt understryker kulturrådet alt bokprisindex
är mycket dåligt konstruerat och ger en dålig bild av prisutvecklingen.
Enligt SACO/SR och Svenska kommunförbundet har de höjda
bokpriserna bidragit till att den kvalificerade litteraturen har fått svårare
att nå ut till konsumenterna. SACO/SR framhåller vidare att prisökningen även
har bidragit till att biblioteken inte kan erbjuda ett brett och djupt urval ur
bokproduktionen.
Flera remissinstanser däribland Bibliotek i samhälle,
Författarförlaget, Klys, Kristna hokförläggareföreningen, Sveriges
författarförbund och TCO understryker allmänt vikten av alt böcker blir
billigare. Enligt Författarförlaget är ett rimligt etappmål för de närmaste
åren en 30-procentig prissänkning på de lilteraturstödda titlarna såväl i
produktions- som distributionsledet.
Svenska bokförläggareföreningen menar att det är ell
diskutabelt påstående att bokpriserna skulle vara alltför höga. Jämförs
prisökningen på böcker med den på andra varor har bokpriserna stigit mindre.
Det kan inle heller enligt föreningen göras gällande atl bokprisernas nivå i
Sverige skulle vara högre än i andra länder.
Frågan om mervärdeskatt på böcker kommenteras i några
yttranden. Sveriges B-bokhandlareförbund anser all en sänkning eller ell
borttagande av momsen vore det effektivaste sättet att sänka bokpriserna och
stimulera läsandet
Instämmer i utredarens synpunkter beträffande
mervärdeskatten gör däremot bl. a. statens kulturråd. Litteraturfrämjandet och
Sveriges författarförbund. Kulturrådet och Författarförbundet framhåller att
ett slopande av momsen skulle gynna massmarknadslilteraturen.
Svenska bokförläggareföreningen anser att den generella
kostnads-lättnad ett momsborttagande skulle medföra är väl motiverad inte minst
med tanke på att de flesta andra västeuropeiska länder tillämpar en väsentligt
lägre mervärdeskatt på böcker än på andra varor och i vissa fall total
momsbefrielse. En reducering eller ett slopande av momsen på böcker vore ett
sätt att stärka böckernas ställning på marknaden i förhållande till andra varor
och tjänster och skulle dessutom leda till prissänkningar för hela
boksortimentet. Föreningen framhåller vidare
Prop.
1977/78: 99 47
att dagstidningar dels har ett riktat stöd i form av
presstöd, dels är befriade från moms.
Även Svenska bokhandlareföreningen pekar på att flertalet
västeuropeiska länder tillämpar en reducerad eller helt slopad moms på böcker.
4.3 Utvärdering av nuvarande stödsystem
De allmänna synpunkter utredaren inledningsvis redovisar i
sin utvärdering av det nuvarande stödsystemet kommenteras av några
remissinstanser.
Svenska bokförläggareföreningen framhåller beträffande
frågan huruvida en ökning av bokutgivningen är önskvärd eller inte all
utredarens resonemang visar hur oklart beslutsunderlaget är för ett statligt
litteraturstöd. För att få klarhet borde man söka fastställa något kriterium
för kulturell standard vad gäller bokutgivning. Någon objektiv bedömning av vilken
nivå som är lämplig går självfallet inte att göra. Jämförelse med andra länder
är en metod. Enligl föreningen ligger Sverige därvid på en hög nivå både i
kvalitet och bredd.
Bokförläggareföreningen framhåller vidare atl utredarens
påstående, alt den svenska bokmarknaden är starkt präglad av litterära
moderörelser, är ogrundat. Förlagen bör ha rätt atl spegla vad som ligger i
liden. Det kan inte heller bevisas atl fenomenet skulle vara mer utpräglat i
Sverige än i andra länder.
Beträffande en sänkning av bokpriserna som ett sätt att stimulera
bokinköpen framhåller Svenska bokförläggareföreningen alt i vad mån sänkta
bokpriser skulle leda till en ökad köpbenägenhet beror på priselasticitelen på
böcker. Enligt föreningen tyder del mesta på atl den i allmänhet är låg. En
kraftig prissänkning skulle därmed inte leda lill ökade inköp av enskilda
köpare. Alt genom en prispress kopplad till det statliga stödet underlätta för
biblioteken atl köpa böcker anser inte föreningen vara riktigt. Subventionering
av bibliotekens bokinköp bör inte ske genom statliga ingrepp i förlagens
marknadsprissättning.
LO ifrågasätter om det är möjligt att med ett ensidigt
stöd i produktionsledet få till stånd några för konsumenterna påtagliga
prisdämpningar och än mindre prissänkningar. Dessa effekter uppnås förmodligen
bäst genom åtgärder som stimulerar till större upplagor.
Ny skönlitteratur för vuxna
Beträffande litteraturstödets inverkan på omfattningen av
utgivningen av ny svensk skönlitteratur framhåller statens kulturråd alt den
konstaterade ökningen av utgivningen år 1975 knappast har samband med litteralurstödet.
Tillgången på manuskript av acceptabel kvalitet är inte relaterad till
introducerandet av nya stödformer. Däremot är det enligl
Prop.
1977/78: 99 48
rådet möjligt att stödet medfört att förlagen i mindre
omfattning än annan verksamhet har drabbats av den allmänna
konjunkturnedgången. Svenska bokförläggareföreningen framhåller att arkstödet
bör korrigeras så atl den nuvarande favoriseringen av tunna volymer
försvinner. Föreningen konstaterar att inställningen till stödet lill ny svensk
skönlitteratur skiftar mellan förlagen. För vissa av de mindre förlagen torde
stödet ha haft betydelse för utgivning och utveckUng. Mellanstora förlag anser
i allmänhet att det knappast spelar någon roll medan de större ofta har en rent
negativ syn på stödet.
Skönlitteratur för vuxna i svensk översättning
Svenska bokförläggareföreningen anför att stödkonstruktionen
har varit negaliv från ekonomisk synpunkt, eftersom bokpriserna i många fall
har anpassats till kulturrådels maximipriser utan att boken i fråga sedan fått
stöd.
Klassisk litteratur för vuxna
Svenska akademien finner den kraftiga nedgången i
lagerhållningen av äldre litteratur alarmerande och betonar att, om inle denna
tendens bryts, vi kommer att få en kommersialiserad litterär miljö som domineras
av dagsaktualiteter.
Svenska bokförläggareföreningen framhåller att de flesta
medlemsförlagen har en positiv inställning till stödet. Projektslödsformen har
varit en fördel.
Facklitteratur i översättning
Svenska bokförläggareföreningen betonar att slödel har
varit för litet i förhållande till andra kategorier, och förlagen har därför
inte kunnat räkna med det i sin utgivning.
Barn- och ungdomslitteratur
Svenska bokförläggareföreningen anser att stödköpsmodellen
ger godtyckliga resultat i inköpshänseende och sannoUkt exkluderar böcker, som
borde ha varit med i försöket med läsfrämjande verksamhet, vilket även Sveriges
författarförbund anser. Stödköpsordningen bör enligt Bokförläggareföreningen
avskaffas och ersättas av andra former av stöd.
Läsfrämjande verksamhet bland barn och ungdom.
Statens kulturråd finner försöket mycket angeläget. Det
ger möjligheter att medvetet integrera böcker i organisationemas verksamhet
och att utveckla samarbete med biblioteken. Att vissa organisationer inte hade
börjat sin verksamhet vid utredarens undersökning kan inte las som intäkt för
att hela försöket är misslyckat, eftersom man får räkna med en lång
igångsättningsperiod. Liknande synpunkter för ABF fram.
Prop.
1977/78: 99 49
Statens kulturråd föreslår all försöksverksamheten
utsträcks ytterligare ett år så att de stödköpta böckerna innevarande budgetår
kan användas. Utvärderingen får sedan visa vilka behov som finns av att
permanenta verksamheten och hur behovet av böcker skall tillgodoses.
Statens ungdomsråd vänder sig mot kritiken av
ungdomsorganisationerna och deras möjligheter atl befrämja läsning.
Medverkande organisationer som redovisat synpunkter har över lag goda
erfarenheter. Rådet anser därför att verksamheten bör fortsälla.
SACO/SR delar inte uppfattningen att stöd till biblioteken
skulle ge större effekter, vilket däremot Svenska barnboksinstitutet gör.
Verksamheten kan emellertid enligt SACO/SR knytas an bättre till folkbiblioteken.
Stödköpsordningen bör inte ändras innan utvärderingen föreligger.
Ridfrämjandets ungdom, Verdandi och Förbundet Vi Unga
redovisar positiva erfarenheter av sin medverkan i försöksverksamheten. Man har
dels intresserat nya grupper för läsning, dels nått nya barn- och ungdomsgrupper
som tidigare inte haft kontakt med föreningar. Liknande synpunkter förs fram av
Unga Örnar i Norrbotten m. fl. och ABF. Organisationerna anser att verksamheten
bör fortsätta.
4.4 Ny utformning av litteraturstödet
Allmänna synpunkter
Statskontoret ifrågasätter om den framtida utformningen av
det statliga litteraturstödet verkligen behöver leda till så påtagligt
kostnadskrävande lösningar som utredaren föreslår. Litteraturstödet infördes
med syftet att garantera en bred och kvalitativ utgivning oberoende av kon-junkturbetingade
omständigheter. Det avsåg inle att vara ett rent förlagsstöd. Statskontoret
konstaterar atl bokbranschen nu uppenbarligen har kommit ur förlagskrisen och
uppvisar lönsamhet även utanför den statliga stödordningen. Mindre förlag
etableras och kan existera vid sidan av de stora. Mot denna bakgrund är det
enligt statskontoret tveksamt att ytterligare bygga ut slödel. All med mera
generella stödformer verka prisdämpande och prissänkande på den kvalitativa
utgivningen fömtsätter, enligt statskontorets mening, ett orimligt stort
statligt engagemang om slödel skall leda till nämnvärda effekter. De statliga
insatserna skulle kunna begränsas om insatserna kunde utformas mer selektivt.
Svårigheter att göra det hänför sig bl. a. lill bristen på kontinuerlig branschstatislik.
Enligt statskontorets mening skulle de statliga insatserna få en avsevärt
bättre kulturpolitisk effekt om det skapades en flexibel stödordning, där
stödet gjordes avhängigl av en kontinuerlig konjunkturbedömning av
bokbranschen.
RRV anser sig inte böra la ställning till den totala omfattningen
av
4 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 99
Prop.1977/78:
99 50
litteraturstödet men anser att den redovisade
utvärderingen tyder på att stödet bör koncentreras på några få områden,
varigenom stödet med större säkerhet bör leda till önskade effekter.
De bokproducerande företagen inom den grafiska industrin
är, framhåller Grafiska industriförbundet, utsatta för en utomordentligt hård
konkurrens från utlandet. Förbundet föreslår därför alt som villkor för det
statliga litteralurstödet ställs upp atl stöd endast utgår till litteratur som
är producerad i Sverige.
Det nuvarande litteraturstödet bör tillämpas ytterligare
några år med de mindre justeringar statens kulturråd finner anledning göra,
anser LO, som därför avvisar de framlagda förslagen lill förändringar av efterhandsstödet.
Svenska bokförläggareföreningen framhåller att de
ekonomiska villkoren för bokförlagen f. n. torde kunna betecknas som relativt
goda. Detla beror inte på litteralurstödet. Förhållandena kan emellertid snabbt
försämras. Så har t. ex. förlagens lagerökning fortsatt vilket är ett oroande
tecken. Utgivningen av kvalitetslitteratur störs av konjunktursvängningar. Mot
denna bakgrund vore ett konjunkturanpassat litteraturstöd önskvärt. Ett mera
generellt verkande, brett och kraftfullt slöd skulle sättas in vid behov för atl
överbrygga en klyfta, medan stödet under mera gynnsamma tider skulle frysas.
Kriterierna för när ett sådant slöd skulle sältas in är naturligtvis svåra atl
fastställa men man kunde utgå från överläggningar med branschen angående slrukturutveckling,
lönsamhet och ekonomi samt tillgänglig statistik. Risken med ett konjunkturanpassat
slöd är att man kan komma i olakt mellan stödåtgärder och konjunktursvängningar.
Möjligheterna att införa ett konjunkturanpassat stöd bör dock, enligl
föreningen, studeras ytterligare.
Föreningen diskuterar olika former för litteraturstöd och
fördelarna och nackdelarna med dem. Generella stöd är enklare att administrera
och ger inte utrymme för godtycke från den bidragsgivande myndighetens sida.
Nackdelen är all stödet endast till viss del når de mottagare som det är
motiverat att stödja. Detta kan åstadkommas med ett selektivt stöd som dock
kan bli tungrott och godtyckligt. Slöd kan även, enligt föreningen, beskrivas
i termer av behovsgrundade och subventionerande. Det nuvarande
efterhandsstödet till svensk skönlitteratur är enligt föreningen ett exempel
på det senare, eftersom det sammantaget ger det enskilda föriaget ett bidrag
som inle i egentlig mening är behovsprövat. Ett behovsgrundat slöd däremot är
ett projektstöd eller en för-lusltäckningsgaranli.
Enligt föreningen är del diskutabelt om ett subvenlionsinriklat
stöd är lämpligt i dag. Väsentliga delar av bokutgivningen, framför allt den
svenska originalutgivningen, lämpar sig dock inle för den förhandsbedömning
som är nödvändig vid behovsprövade stödformer. Föreningen anser att en rimlig
uppdelning av stödformer på olika litleraturkatego-
Prop.
1977/78: 99 51
rier skulle vara atl ge efterhandsstöd åt svensk
skönlitteratur, svenska barn- och ungdomsböcker och svenska fackböcker och
projektstöd till klassiker, översättningar av skönlitteratur, utländska
fackböcker samt särskilt dyrbara utgåvor. En konsekvent uppdelning torde dock
inte vara möjlig. För översättningar och fackböcker bör stödformerna kunna
kombineras. Om en förändring sker av litteraturstödet bör den ske efler de
angivna principerna, anser föreningen.
Föreningen berör även frågan om en biblioleksersättning lill
förlagen, som kan ses antingen som en ersättning för nyttjandet och därmed
störningen i försäljningen eller som en stödform. Frågan om en biblioteksersättning
till förlagen bör las upp till prövning, oavsett hur litteraturstödet
utformas.
Föreningen menar att en anknytning till bibliotekens
nyttjande också skulle kunna vara en praktisk och lämplig form av subvenlionsinriklat
slöd. En koppling skulle kunna ske lill omfattningen av bibliotekens bokinköp,
varigenom man skulle få en automatiskt verkande urvalsordning utan atl använda
särskilda grupper.
TCO är kritiskt mot förslaget till stöd eftersom det
möjliggör för förlagen att söka stöd för vissa böcker och att samtidigt stå
utanför med andra, framför allt storsäljare. Stödet får därmed inle den prisåierhållande
effekt som vore önskvärd. Enligl TCO bör därför krävas alt ett förlag bör ligga
helt inom eller vara helt utanför stödordningen med den litteratur som är
kvalificerad för stöd. Samma uppfattning förs fram av LO och Verdandi.
Vikten av stöd till litteratur på invandrarspråk påtalas
av SÖ, Bibliotek i samhälle, Sveriges författarförbund och ABF.
Sveriges författarförbund pekar på litteraturens betydelse
för invandrarbarnens språkutveckling. Förbundet har övervägt att föreslå att
stödet till invandrarlilleraturen inordnas i det generella stödet men anser
detta f.n. inle möjligt. Det nu utgående stödet bör höjas.
Svenska akademien diskuterar lagerhållningen av böcker och
framhåller all förlagen bör få ett lagerstöd även för annan litteratur än
klassiker.
Förslag om stöd lill utgivning av böcker med stor stil
läggs fram av statens kulturråd, Bibliotekstjänst, Sveriges aUmänna biblioteksförening,
Synskadades riksförbund och HCK. En lämplig form för stöd anges vara
projektstöd.
Synskadades riksförbund framhåller all det statliga
litteraturstödet ger samhället möjlighet att ställa villkor beträffande den
typografiska utformningen av böcker. Inga tvivel råder om atl man med relativt
blygsamma normeringar av typografin skulle underlätta läsandet för stora
grupper människor med nedsatt syn. Beträffande slödel till storstilsutgivningen
anser förbundet att det bör ha formen av arkersättning.
Behovet av stöd till utgivning av lättläst litteratur
berörs av
Prop.
1977/78: 99 52
bl. a. statens kuhurråd, SÖ och HCK. HCK framhåller att
ett fortsatt utvecklingsarbete behövs. Stödet bör vara ett selektivt
förhandsstöd.
4.4.1 Handläggning av stödet
I utredarens uppfattning att ansvaret för
litteraturstödels fördelning måsla åvila en bedömande instans instämmer
uttryckligen statens kulturråd, SACO/SR, Bibliotek i samhälle, KF, Svenska
akademien. Svenska fotografernas förbund och Sveriges författarförbund.
Statens kulturråd betonar att inom kategorin svensk skönlitteratur förekommer
en omfattande utgivning som ofta kan jämföras med den okvalificerade massmarknadslilteraturen
och som till följd av sitt tekniska utförande inte kan särskiljas från seriösa
böcker. Därtill kommer alt även delar av de seriösa förlagens utgivning inle
självklart skaU ha stöd. Med ett utvidgat slöd som även omfattar t. ex.
facklitteratur blir urvalsproblemen än mer påtagliga.
Inga invändningar riktas mot förslaget att sammanföra
stödet till allmänlitteraturen i en stödordning. Däremot får utredarens
förslag atl litteraturstödet skall fördelas av en arbetsgrupp som representerar
olika intressen inom litteratursektorn ett blandat mottagande.
Positiva till förslaget är RRV, rektorsämbetena vid
högskolan i Borås, vid Uppsala universitet och vid Göteborgs universitet,
litteraturvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, Kristna bokförläggareföreningen,
Svenska akademien, Svenska fotografernas förbund och Studieförbundet
Vuxenskolan. Förslag om begränsade mandatperioder och förbud mot omval förs
dock fram Uksom förslag all olika specialintressen bör vara representerade.
KF finner det inte möjligt att bedöma om en sammanslagning
av nuvarande arbetsgrupper lill en är rimlig och praktiskt möjlig. I den (de)
stödbeslutande gmppen (-erna) bör finnas tryckeriteknisk expertis framför allt
för bedömning av projeklstödsansökningar.
Landstingsförbundet och Sveriges allmänna
biblioteksförening är tveksamma till bildandet av en arbetsgrupp.
Till dem som avvisar förslaget hör statens kulturråd,
SACO/SR, Bibliotek i samhälle, Författarförlaget, KRO, LO,
Litteraturfrämjandet, Seriefrämjandet, Sveriges författarförbund, Luleå kommuns
folkbibliotek, ABF, Förbundet Vi Unga och Verdandi.
Statens kulturråd anför som skäl att det i realiteten
skulle bli nödvändigt att arbeta med olika referensgrupper och att det skulle
visa sig i det närmaste omöjligt att hitta mänruskor som är villiga och kapabla
att åta sig att sitta i arbetsgruppen. Enligt rådet skulle troligen handläggningen
bli mer tidsödande och tjänstemannainflytandet öka, vilket från principsynpunkt
är förkastligt.
Prop.
1977/78: 99 53
Kulturrådet presenterar ett alternativt förslag till
handläggningen av lilteraturslödet som är grundat på erfarenheter av den
pågående försöksordningen.
Rådet framhåller att det är nödvändigt alt lösa avgränsningsproblemen
mellan olika stödområden. Rådet föreslår därför atl en grupp inrättas med
samlat ansvar för litteraturstödet. En av denna grupps uppgifter skall vara
att se till att inte gränsdragningsfrågor medför att en stödvärd titel berövas
möjligheten att erhålla stöd. Varje stödområde måste dessutom tillförsäkras
såväl en kvalificerad bedömning som en från demokratisk synpunkt
tillfredsställande beslutsprocess.
För de arbetsgrupper som handhar särskilda stödområden bör
här gälla atl ordföranden är ledamot av nämnden för litteratur och bibliotek.
Övriga gruppledamöter bör tillsättas av rådets .styrelse som också utfärdar
bestämmelser om mandatperioden etc.
Stödet till den klassiska litteraturen bör fördelas inom
resp. stödområde, dvs. slöd lill svensk klassisk litteratur för vuxna inryms
inom stödordningen för svensk skönlitteratur för vuxna, utländsk klassisk skönlitteratur
för vuxna behandlas inom stödordningen för skönlitteratur för vuxna i svensk
översättning etc. Beslut om slöd avgörs av nämnden för litteratur och bibliotek
efter förslag av den för stödområdet ansvariga arbetsgruppen. Rådet föreslår atl
fyra specialiserade arbetsgrupper tillskapas enligl följande:
Ny svensk och klassisk svensk skönlitteratur för vuxna
(fem ledamöter). Gmppen handhar stöd lill romaner, noveller, diktböcker,
dramatik i bokform, essäer, biografier av skönlitterär prägel eller med
skönlitteratur som ingår i ett skönlitterärt författarskap.
Nutida och klassisk skönlitteratur för vuxna i svensk
översättning (fem ledamöter). Gruppen handhar stöd lill motsvarande kategorier
som ny svensk och klassisk skönlitteratur för vuxna.
Nutida och klassisk facklitteratur för vuxna (sju
ledamöter). Gruppen handhar slöd till svensk och översatt facklitteratur i vid bemärkelse.
Nutida och klassisk barn- och ungdomslitteratur (fem
ledamöter). Gruppen handhar samtliga kategorier inom området, således också
facklitteratur för barn samt även serier.
Utöver dessa grupper föreslår rådet att en grupp inrättas
som utom sitt stödfördelande uppdrag har en samordnande och styrande funktion
över del statliga litteraturstödet som helhet.
Gruppens specialuppgift bör vara atl fördela projektstöd
till nutida och klassisk kostnadskrävande litteratur.
I gruppen bör ingå ordförandena för de fyra
arbetsgrupperna. Vidare bör ingå en grafiskt sakkunnig branschman (1. ex. en
tryckerifaktor), vars uppgift bör vara atl tillsammans med handläggaren svara
för teknisk bedömning och kostnadsövervakning.
Med den föreslagna utformningen av gruppen för nutida och
kläs-
Prop.
1977/78: 99 54
sisk kostnadskrävande litteratur anser rådet att det blir
möjligt att komma tillrätta med den nuvarande försöksordningens brister. Genom
att de särskilda grupperna samverkar i ett samlande organ säkerställs bl. a.
att bokutgivningens mångsidiga sammansättning inryms inom den statliga
stödverksamheten.
KRO och Svenska konstkritikersamfundei anser atl en
specialgrupp bör bildas för bedömning av bildböcker. Enligl KRO bör den underställas
kulturrådels nämnd för konst, museer och ulställningsverksam-het.
4.4.2 Utgivningsstödels fördelning på Utteraturkalegorier
Förslaget att olika litteraturkategoriers andelar av litteraturstödet
skall kunna justeras år från år tillstyrks av de instanser, som berör frågan,
däribland statens kulturråd. Bibliotekstjänst, SACO/SR, KF och Sveriges
författarförbund. Statens kulturråd framhåller i delta sammanhang att det inte
bör finnas något krav på att stödet till fackUtteralur, översatt skönlitteratur
och barn- och ungdomslitteratur skall avse nyutgiven litteratur, eftersom
huvuddelen av denna utgivning i alla fall är av förstagångskaraktär.
Behovet av bättre uppgifter om förhållandena på bokmarknaden
för att stödet skall kunna användas effektivt understryks av bl. a. statens
kulturråd, LO, Svenska barnboksinstitutet och Sveriges författarförbund.
Utredarens förslag att litteraturstödet bör utökas till maximall
1 200 titlar kommenteras av flera remissinstanser.
SÖ anser atl fler barn- och ungdomstitlar bör få stöd. Vid
fördelningen av stöd bör särskild uppmärksamhet ägnas ål böcker från invandrares
hemländer.
Statens kulturråd föreslår att litteraturstödet skall
omfatta 1 100 titlar, vUket i stort sett är hälften av årsutgivningen av allmän
litteratur. 1 de 1 100 titlarna ingår även projektstödet till kostnadskrävande
utgivning. Rådet redovisar följande uppdelning: ny svensk skönlitteratur för
vuxna 300 titlar, nutida skönlitteratur för vuxna i översättning 150 titlar, nutida
facklitteratur för vuxna 350 titlar och nutida barn- och ungdomslitteratur 150
titlar. Därtill kommer 100 titlar klassisk litteratur fördelade på de fyra
sektorerna saml 50 titlar kostnadskrävande utgivning.
När del gäller den översalla skönlitteraturen följer
kulturrådet utredarens förslag. Del kan emellertid befaras, framhåller rådet,
att de föreslagna 150 titlarna befinner sig betänkligt nära den totala utgivningen.
En del av denna är ulan tvivel av en sådan kvalitet, att den saknar
stödberättigande. Det är således tänkbart atl del av kvalitetsskäl kommer att
visa sig nödvändigt med en minskning av översätlningsslödet till ett något
lägre titelantal. Dessa titlar bör i så fall överföras till det facklitterära
stödet.
Prop.
1977/78: 99 55
Den årliga utgivningen av sådan facklitteratur, som berörs
av litteraturstödets syfte, rör sig enligt tillgänglig statistik om ca 1 000
titlar. Eftersom antalet verk som kan få slöd är begränsat till ca 350, kan
utgångspunkten för fördelningen av stöd inte bara vara verkets kvalitet utan
också behovet av stöd. Vid bedömningen bör därför hänsyn tas till behovet av
litteratur inom resp. fackområde, till särskilda behov av slöd till litteratur
inom viktiga ämnesområden med begränsat publikunderlag samt till verkets
livslängd.
Direkta läromedel och vetenskapliga verk med
specialinriktning bör undantas från stöd. Hobbylitteratur utförd i form av
ytliga och fragmentariska handböcker, böcker som helt eller delvis präglas av atl
ha utgivits i spekulationssyfte, böcker av enbart lokalt intresse, vars produktion
snarast bör ligga inom författarverkstäder, samt enklare resehandböcker bör
inte heller kunna erhålla slöd.
Stödet till barn- och ungdomslitteratur föreslås i
jämförelse med utredningens förslag bli minskat till 150 titiar vilket är
grundat på erfarenheter av den pågående försöksordningen. Enligl arbetsgruppen
för barn- och ungdomslitteratur under kulturrådets nämnd för litteratur och
bibliotek uppgår den nuvarande utgivningen av stödvärd barn- och ungdomslitteratur
till ungefär 150 titlar.
När det gäller klassikerstödets omfattning på 100 titlar
är den ett tecken pä rådets osäkerhet i fråga om att bedöma verkningarna av en
praktiskt taget nytillkommande utgivning. För övriga inom stödet förekommande
litteraturgenrer kan del på goda grunder antas att rådets förslag till statligt
litteraturstöd inte kommer atl medföra andra marknadsförändringar än kanske
ett ökat kvalitetsmedvetande, De föreslagna 100 titlarna bör, enligl rådet, ses
som inledning till en förslagsvis treårig upptrappning av detta stöd.
Barn- och ungdomsboksrådet anser alt den föreslagna nivån
för efterhandsslödet till barn- och ungdomslitteratur med nuvarande utgivning
är tilltagen i överkant. En liknande uppfattning förs även fram av Bibliotek i
samhälle som anser atl del inte blir fråga om ett kvalitets-stöd ulan ett
generellt stöd med det föreslagna antalet titlar. Utgivningen av barn- och
ungdomslitteratur bör i första hand inriktas på mass-marknadsdislribution av projektstödda
titlar.
Bibliotekstjänst menar alt slödel till facklitteratur för
vuxna och barn och ungdom bör ges högre prioritet, något som även Sveriges
allmänna biblioteksförening framhåller. Föreningen menar att utredarens förslag
till fördelning av stödet innebär, att litteraturstödet även i framliden i
första hand är ett skönlilteralurstöd. För facklitteraturen bör projektstödet
med fördel kunna användas, eftersom man därmed aktivt kan styra stödet till
ämnesområden där uppenbar underförsörjning föreligger.
Författarförlaget anser att nivån 1 200 titlar är för hög.
En ökning
Prop.
1977/78: 99 56
från ca 700 titlar lill 1 200 titlar redan efter två års
trevande stödverksamhet ter sig för förlaget drastiskt i överkant och taket
föreslås satt vid 1 000 titlar. Samtidigt föreslås alt det totala stödet höjs
för att en märkbar prispress skall kunna åstadkommas. Förlaget föreslår att bidragen
till Bibliotekstjänst, massmarknadsutgivning av barn- och ungdomsböcker, en
tredjedel av projektstödet samt delar av stödet till författarverkstäder tUltörs
efterhandsstödet.
KF föreslår vissa justeringar av riktvärdena för antalet
titlar, som innebär en minskning för svensk facklitteratur (200) samt ökningar
för facklitteratur i översättning (100), svensk barn- och ungdomslitteratur
(200) och barn- och ungdomslitteratur i översättning (100). Något efterhandsstöd
till klassiker föreslås ej utgå. Denna kategori bör erhålla projektstöd.
Sveriges författarförbund bedömer all den föreslagna nivån
på 1 200 tUlar bör medge en generös bedömning men framhåller att nivån 200
titlar barn- och ungdomsböcker förefaller något låg.
4.4.3 Automatiska urvalsmetoder
Utredarens förslag till ett mer automatiskt urval av
titlar som skall få efterhandsstöd kritiseras starkt av flertalet
remissinstanser som berör dessa frågor.
Positiva lill förslaget om en författarlista är RRV, SÖ,
rektorsämbetena vid högskolan i Borås och universitetet i Uppsala,
Eremit-Press och Studieförbundet Vuxenskolan. Tveksamma är Bibliotekstjänst, SACÖ/SR
och Sveriges allmänna biblioteksförening som anser att systemet inte kan
fungera för fack-, barn- och ungdomsböcker till följd av denna utgivnings
karaktär.
Avvisar
tanken gör bl. a. statens kulturråd. Barn- och ungdomsboksrådet.
Författarförlaget, KF, Litteraturfrämjandet, Svenska akademien. Svenska
bokförläggareföreningen. Svenska fotografers förbund, Sveriges
författarförbund, ABF, Förbundet Vi Unga och Verdandi. De skäl som anförs är
att systemet kan uppfattas som en författarauklorisation och att det kan komma
alt ensidigt gynna etablerade författare och därmed verka konserverande. Vidare
anförs att stödet kan komma att bli i del närmaste generellt och därmed utgå
till titlar som inte behöver stöd.
Statens
kulturråd kan inte tillstyrka, alt modellen skall tillämpas för alla svenska
författare av allmänlitleratur, men anser att den bör kunna prövas vad gäller
ny svensk skönlitteratur för vuxna. Den närmare utformningen bör i så fall
överlåtas till rådet,
Sveriges författarförbund anser atl det bör finnas en överklagningsrätt
om en ansökan avslås. Ett sådant överklagande bör göras hos nämnden för
litteratur och bibliotek i kulturrådet.
Även förslaget om en fri f ö r 1 a g s k v o t för stöd
kritiseras.
TUlstyrker förslaget gör RRV, SÖ, rektorsämbetena vid
högskolan i
Prop.
1977/78: 99 57
Borås och vid Uppsala universitet, Bibliotekstjänst, SACÖ/SR,
Eremil-Press, Förbundet Vi Unga och Studieförbundet Vuxenskolan.
Förslaget avvisas av statens kuUurråd, Författarförlaget,
KF, Kristna bokförläggareföreningen, Litteraturfrämjandet, Svenska akademien,
Svenska bokförläggareföreningen. Svenska fotografernas förbund, Sveriges
författarförbund, TCO och ABF. Ett argument, som framförs från flera håll, är
all stödet troligen i stor utsträckning skulle komma atl gå till böcker som med
hänsyn till kvalitet inte skulle ha fått slöd vid en normal granskning. De
yttrandefrihetsskäl som utredaren anför anses inte relevanta.
4.4.4 Automatiskt urval bland klassiker
Förslaget om ett automatiskt utgivningsstöd till klassiker
som har angelägenhelsgraderats avvisas med ett undantag av dem som berör frågan.
Humanistiska fakidteten vid Lunds universitet, rektorsämbetet vid Uppsala
universitet, Författarförlaget, KF, Litteraturfrämjandet, Svenska
bokförläggareföreningen och Sveriges författarförbund förkastar tanken. Endast
SACO/SR tUlstyrker förslaget.
Flera av dem som avvisar förslaget, däribland Svenska
bokförläggareföreningen, framhåller att stödet till klassikerulgivningen bör
ha formen av projektstöd. Från några håll anförs att en lista över klassiker som
bör ges ut är intressant. En sådan lista får dock inte styra stödet. Statens
kulturråd menar att en lista skulle styra utgivningen och att risk skulle
finnas atl ett eller flera förlag lar över utgivningen av alla uppförda
titlar.
4.4.5 Motprestation i form av maximipris
Förslaget all efterhandsstödet bör förknippas med ett villkor
om högsta förlagsnettopriser på stödda titlar tillstyrks av merparten av de
instanser som behandlar frågan. Bl. a. SÖ, statens kulturråd. Barn- och
ungdomsboksrådet. Författarförlaget, Klys, KF, Sveriges författarförbund och
TCO instämmer. Endast Svenska bokförläggareföreningen avvisar förslaget.
NO är tveksam till tanken på maximipriser och framhåller
all effekterna på bokpriserna blir med det föreslagna stödet marginella. Förlagen
lever i konkurrens med varandra och tvingas därmed lill atl pressa priserna. Om
konkurrensen inle fungerar och prisnivån utvecklar sig anmärkningsvärt ger
nuvarande lagstiftning möjligheter atl ingripa.
Statens kulturråd framhåller att de prisskalor som skall
tillämpas bör bli föremål för överläggningar mellan bokbranschens företrädare
och rådet. Syftet med priskravet i litteraturstödet är enligt rådet att åstadkomma
en prisåierhållande effekt. Att åstadkomma en i och för sig önskvärd reduktion
av bokpriserna med t. ex. en tredjedel skulle inne-
Prop.
1977/78: 99 58
bära att samhället subventionsvägen tog över del reella
ansvaret för såväl bokutgivningen som bokhandeln.
Sveriges författarförbund framhåller alt del statliga
stödet inte får ge full kostnadstäckning för produktionskostnaderna. Förlagens
risklagande måste finnas kvar.
KF framhåller att det är ett starkt berättigat
konsumentintresse och en kulturpolitisk nödvändighet all det statiiga stödet
dämpar prisutvecklingen. På sikt kan del lägre priset på böcker som får stöd
innebära ett gynnsammare konkurrensförhållande för dessa gentemot ej stödda
böcker.
Svenska bokförläggareföreningen framhåller dels alt syftet
med prispressen är oklart, dels alt den praktiska hantering kulturrådet
tillämpat har komplicerat prissättningen på förlagen. För översättningar av utländsk
skönlitteratur har priskravet medfört en besvärande osäkerhetskänsla eftersom
förlagen vid prissättningen inte har vetat om de säkert kunde räkna med stöd.
För den svenska skönlitteraturen har problemet inle varit lika framträdande
eftersom slödel varit så pass omfattande i förhållande till utgivningen. Vidare
framhåller föreningen atl de grova schabloner, som måste tillämpas, aldrig kan
bli särskilt effektiva. I viss utsträckning har maximipriserna verkat
prishöjande eftersom vissa böcker av förlagen åsätts lägre priser, men genom
stödet har de fått en bättre kalkyl med utnyttjandet av utrymmet i kulturrådels
prisskalor. Föreningen framhåller atl kritiken mot maximipriser gäller
efterhands-stödet. För projektstöd (förhandsstöd) kan maximipriser accepteras.
Förslaget om en indexreglering av prisnivån för vissa
litteraturkategorier får ett blandat mottagande av de få instanser som
behandlat frågan. SACO/SR och KF tillstyrker förslaget. Statens kulturråd och
NO förstår inle hur konstruktionen skulle se ut. Kulturrådet ser inga skäl till
en koppling till konsumentprisindex. De prisskalor som rådet har tillämpat är
resultatet av dels den totala nivån för stödet, dels överläggningarna med
företrädare för bokbranschen varvid diskuteras hur stor del av stödet som skall
vara ett rent slöd och hur pass stor del som skall fungera i prisåierhållande
riktning.
4.4.6 Ersättningsprinciper
Utredarens förslag att arkersättningens storlek skall vara
beroende av upplagans storlek bemöts i huvudsak kritiskt. RRV, SÖ och KF
ansluter sig dock till förslaget.
Till dem som tar avstånd från förslaget hör bl. a. statens
kulturråd, Eremit-Press, Bibliotek i samhälle. Författarförlaget, LO,
Litteraturfrämjandet, Svenska bokförläggareföreningen, Sveriges
författarförbund och ABF. 1 några yttranden framhålls att del inte kan anses
negativt atl den nuvarande utformningen av arkersältningen har gynnat de små
förlagen som ger ut böcker i förhållandevis små upplagor.
Prop.
1977/78: 99 59
Utredarens påstående att de större förlagen skulle anse
del nuvarande stödet ointressant för böcker med en hög upplaga anser statens
kulturråd vara felaktigt. Rådet hänvisar till alt antalet ansökningar om stöd
för titiar med upplagor över stödets minimigräns har ökat påtagligt. Även med
den föreslagna förändringen skulle förlagen dock inle vara intresserade av atl
söka stöd för boklubbarnas bokhandelsupplagor eller för extrema storsäljare.
Rådet framhåller vidare att ett slöd som ökar med upplagan skulle kunna locka
förlagen att ge ut för stora upplagor, något som även Sveriges författarförbund
påpekar. Arkersältningen för skönlitterär prosa bör, enligl statens kulturråd,
grundas på en upplaga om 2 000 exemplar. Däremot bör stödet till lyrik grundas
på en upplaga av 1 000 exemplar. Rådet föreslår alt totalt 15 milj. kr. anvisas
för eflerhandsstöd till 1 050 titlar med följande fördelning på de olika
stödordningarna: Ny svensk skönlitteratur för vuxna 4,1 milj. kr., nutida skönlitteratur
för vuxna i svensk översättning 5,6 milj. kr., nutida facklitteratur för vuxna
2,25 milj. kr., nutida barn- och ungdomslitteratur 2,05 milj. kr. samt klassisk
litteratur 1,5 milj. kr. Rådets kostnadsberäkningar grundar sig på dels ca 1
0001 500 kr. reellt förbättrad slödnivå per titel, dels en kompensation för
förväntade kostnadsökningar. Rådet räknar därvid med all priset på de titiar
som erhåUer stöd under nästa budgetår skall kunna hållas på samma nivå som
innevarande budgetår.
Författarförlaget framhåller alt arkersältningen bör
utformas så att inle omfångsrika böcker missgynnas.
Svenska bokförläggareföreningen framhåller att om man, som
utredaren avser, skall fånga in titlar med stora upplagor i stödet krävs ell
betydligt högre stöd än del föreslagna. En sådan konstruktion medför dock
oundvikligen alt omfattande slöd kommer att gå lill titlar som inte behöver
stödjas. Stöd skulle också komma atl utgå till litteratur som från
kvalitetssynpunkt inte kan ges högsta prioritet.
Även Sveriges författarförbund framhåller att en
upplageberoende stödordning skulle bli kostsam. Förbundet framhåller att det
torde vara svårt att med utgivningsstödet konkurrera ut förlagens möjligheter
alt tjäna pengar genom den fria prisbildningen. Problemet är så pass allvarligt
att frågan bör granskas ytterligare.
Förslaget om ett schablonstöd för illustrationer tillstyrks
av bl. a. SÖ, statens kulturråd, KRO och ABF. Den närmare utformningen av
stödet bör enligt statens kulturråd göras av den av rådet föreslagna
samordnande arbetsgruppen.
KF avvisar förslaget och framhåller alt, i de fall illustrering
eller andra extraordinära produktionskostnader kan påverka utgivning och
prissättning, förlagen bör kunna välja mellan ett normalt eflerhandsstöd enligt
arkersättningmodellen eller ett projektstöd med från fall lill fall belagt och
motiverat stödbehov.
Föreningen Svenska tecknare framhåller att det inte finns
något nor-
Prop.
1977/78: 99 60
malhonorar för illustrationer som grundar sig på avtal
mellan upphovsmän och förläggare. Utan ett sådant honorar kan inle stödet
konstrueras enligt utredarens modell. Föreningen understryker att ett stöd till
illustrerade böcker måste fördelas efler ett selektivt system, varför det är
viktigt att det beslutande organet har kompetens att bedöma illustrationers
kvalitet.
4.4.7 Finlandssvenska författare
Förslaget att svenska delupplagor av finlandssvensk
litteratur skall kunna få efterhandsstöd tUlstyrks av RRV, SÖ, statens
kulturråd, KF och Sveriges författarförbund. Statens kulturråd redovisar att
redan inom det nuvarande stödet har arkersätlning utgått till svenska delupplagor.
4.4.8 Projektstöd till kostnadskrävande utgivning
Förslaget om ett särskilt projektstöd till
kostnadskrävande utgivning får ett genomgående positivt mottagande. Tillstyrker
gör bl. a. RRV, SÖ, statens kulturråd, Barn- och ungdomsboksrådet.
Bibliotekstjänst, SACO/SR, Bibliotek i samhälle. Föreningen Svenska tecknare,
Författarförlaget, KRO, KF, LO, Seriefrämjandet, Svenska barnboksinstitutet,
Svenska bokförläggareföreningen, Sveriges allmänna biblioteksförening och ABF.
Behovet av slöd till bilderböcker för barn och kvalilelsserier
framhålls särskilt i flera yttranden. Föreningen Svenska tecknare och Svenska
barnboksinstitutet betonar atl stödet måste vara så tilltaget att del går alt
skapa en produktion som inriktar sig endast på den svenska marknaden, detla för
att komma bort från de utslätade samtrycksprodukler som nu dominerar.
Bibliotekstjänst och Sveriges allmänna biblioteksförening
anser att projektstöd bör kunna utgå till den typ av bibliografiska verk som
Bibliotekstjänst ger ut. Bl. a. Författarförlaget, KF och Svenska bokförläggareföreningen
betonar vikten av atl stödet till klassikerutgivningen även framgent får
karaktären av projektstöd.
Enligt Författarförlaget kan projektstödet minska något om
man minskar efterhandsstödet från 1 200 till 1 000 titlar. Förlaget framhåller
att många påkostade utgåvor säljer sig själva och inte behöver stöd.
Statens kulturråd föreslår att 1,5 milj. kr. anvisas för
projektstöd vilket bör räcka till stöd till ca 50 titiar.
Seriefrämjandet lämnar en omfattande redovisning av serieproduktionens
villkor och redovisar olika förslag till stödåtgärder. Serier har blivit den
populäraste litteraturformen för barnen, samtidigt som allt flera vuxna läser
serier. Vid årsskiftet 1975/76 fanns 51 olika seriemagasin och ca 250
seriealbum.
Prop,
1977/78: 99 61
Marknaden domineras helt av tre förlag, dotterbolag lill multinationella
företag. Förlagen har varsin utgivningsprofil och konkurrensen mellan dem är
liten. Utgivningen baseras på billig import. 75 % av materialet i
seriemagasinen och 99 % av materialet i seriealbumen var vid nämnda tillfälle
av utländskt ursprung.
Serieförlagen är intresserade av atl anlita svenska
serieskapare endast för vissa sedan länge etablerade, populära serier.
Nyrekrytering av serieskapare förekommer nästan inte. Med några undantag
saknar svenska serieskapare i dag möjlighet att hävda krav på marknadsmässiga
arvoden, konstnärlig frihet eller ideell upphovsrätt, hävdar organisationen.
Det nuvarande produktionsstödel har inneburit atl de
stödda seriernas konkurrenskraft gentemot de kommersiella serierna har
förbättrats. Stödet har däremot inte gett nya, oetablerade serieskapare
möjlighet att bli publicerade. Seriefrämjandet framhåller alt stödet i
realiteten endast har gått till seriealbum.
Seriefrämjandet föreslår atl del statiiga stödet lill
serier utgår i två former, nämligen som utvecklingsbidrag och utgivningsbidrag.
Utvecklingsbidraget avses ge tecknare och författare möjlighet att utveckla
serieidéer så långt att förlagen får ett material de kan ta ställning till.
Utgivningsbidraget bör ge förlagen ekonomisk möjlighet alt publicera svenska
serier.
Utgivningsbidragel bör sökas av förlag och avse
publicering av nya svenska serier i album, seriemagasin, dagstidning,
veckotidning eller annan periodisk skrift. Bidraget tUl seriealbum bör sökas
genom inlämnande av förlagskalkyl enligt nuvarande principer.
Seriefrämjandet finner de utländska seriernas nuvarande
marknadsandel oacceptabel. För att andelen svenska serier väsentligt skall
kunna ökas måste det för dem mycket ogynnsamma konkurrensläget förbättras. Ett
sätt att göra detta är att ge ekonomiskt stöd till svenska serier. Marknaden
bör dock själv bära kostnaden för en svensk serieproduktion. För att
åstadkomma detta måste dels försäljningspriset på serier höjas, dels importen
av billiga serier dämpas. Eftersom dessa åtgärder knappast ligger i förlagens
intresse fordras här ett statiigt initiativ. De åtgärder som måste vidtas blir
med nödvändighet komplicerade och berör dessutom ting som yttrandefrihet och
internationella handelskonventioner. Seriefrämjandet föreslår därför att
frågan skall behandlas av en statlig utredning. Även LO och ABF anser att
seriemarknaden bör utredas.
Förslaget att med särskilda medel främja utgivandet av ett
uppslagsverk underslöds allmänt bl. a. av RRV, SÖ, KF, LO, Litteraturfrämjandet
och ABF.
Prop.
1977/78: 99 62
4.5 Stöd till presentation av svensk litteratur i utlandet
Förslaget om ett stöd till översättningar av svensk
skönlitteratur för presentation i utlandet stöds av statens kulturråd, Svenska insiilutel.
Svenska bokförläggareföreningen och Sveriges författarförbund.
Svenska institutet redovisar atl institutet under flera år
i sitt arbete sökt underlätta den svenska litteraturens spridning till andra
språkområden. Arbetet har formen av information till översättare/introduktörer
utomlands genom litteraturöversikter, bokgåvor och tidskriftsprenumerationer,
stöd till utgivning av antologier av svensk litteratur på utländska språk,
stipendier lill översättare för besök i Sverige, arrangerande av konferenser
och symposier samt slutiigen bidrag lill översättare för arbete med sådana
översättningar, som innebär en introduktion hos utländska föriag av litteratur
som inle blivit föremål för kommersiella försäljningsinsatser. Institutet har
genom detta arbete kunnat bygga ul ett förgrenat kontaktnät av
introduktörer/översättare. Innevarande budgetår räknar institutet med att
använda 80 000100 000 kr. lill insatser av detta slag. Institutet framhåller
även det värde svenskundervisningen vid utländska universitet har för
introduktionen av svensk litteratur.
Vid urvalet av titlar som skall översättas är det, enligl
institutet, av vikt att ta slor hänsyn till hur böckerna kan förväntas bli
mottagna i utlandet med hänsyn till olika litterära klimat. Vidare är det
angeläget atl studera om tillhandahållandet av översättningar kan ge de svenska
och utländska förlagen icke avsedda förmåner i form av minskade krav på egna
insatser. Detsamma gäller frågan om provöversättningarnas användbarhet som
underlag för utgivning.
Svenska bokförläggareföreningen framhåller all om
verksamheten skall bli meningsfull och översättningarna ge verken full rättvisa
måste översättningsarbetet vara av hög kvalitet. Kostnadema härför torde ligga
betydligt över vad som anges i förslaget. Föreningen anser att man bör överväga
att införa ett stöd av det slag som tillämpas i Västtyskland och som delas ul
av organisationen Inler Naliones. Utländska föriag kan där erhålla bidrag till
översättning av tyska böcker till främmande språk. Förutsättningen för bidrag
är att en utländsk utgivning är överenskommen. Föreningen anser att denna
modell har fördelen att del bidragsbeviljande organet vet atl den inhemska
boken kommer att ges ul på ett främmande språk. Den redovisade modellen skulle
kunna utgöra ett alternativ eller ett komplement till den föreslagna
stödformen.
4.6 Kreditstöd tiU förlag
Utredarens förslag om förändringar av det nuvarande kreditslödet
till förlag kommenteras av få remissinstanser.
prop. 1977/78: 99 63
RRV tillstyrker förslaget om stadiga lån till nystartade
förlag ulan ordnade bankgaranlier men kan inle förorda, atl den statliga kreditgarantin
för lån lill etablerade förlag höjs utöver nu gällande 75 %.
Statens kulturråd instämmer i att rådet bör ta över
beslutanderätten i fråga om kreditgarantier men vill i övrigt inte föreslå
några förändringar i nuvarande syslem med undantag av att det bör kompletteras
med en fond om 1 milj. kr. för femåriga avskrivningslån.
En väsentlig del av kredilbedömningen av förlag är en
bedömning av marknaden, framhåller statens industriverk, som anser sig sakna
kompetens i delta avseende. Verket föreslår därför atl handläggningen av kreditslödet
flyttas över till Bokbranschens finansieringsinstitut. Om förändringar görs
enligt utredarens förslag bör en särskild fond bildas om 5 milj. kr. Verket
anser inte att direkta bidrag bör utgå i form av avskrivningslån och räntesubventioner
utan detta bör ske via titelslödet. Däremot bör nuvarande regler för
avskrivning ändras så att bättre möjligheter ges alt finansiellt rekonstruera
förlag. Vad gäller kreditgarantierna bör fördelningen mellan den statiiga
garantin och egen säkerhet avgöras från fall till fall. Om en maximigräns är
önskvärd är den nuvarande om 75 % rimlig.
KF och Svenska bokförläggareföreningen ifrågasätter om det
finns behov av ett kreditstöd av den omfattning som utredaren föreslår. Bokförläggareföreningen
avvisar en överflyttning av hanteringen av kreditstödet till kulturrådet
liksom förslagen om avskrivningslån och räntesubventioner.
4.7 Bokhandelsstöd
Utredarens förslag om ett nytt bokhandelsstöd och särskilt
utformningen av detsamma tar ett kritiskt motiagande av remissinstanserna.
Ingen tillstyrker den föreslagna modellen för lagerstöd och prestations-stöd.
Behovet av ett stöd till distributionen av böcker via
bokhandeln med hänsyn till att produktionen av böcker erhåller statligt stöd
framhålls av bl. a. statens kulturråd. Bibliotekstjänst, Författarförlaget, KF,
Svenska bokförläggareföreningen och Sveriges författarförbund. KF och Svenska
bokförläggareföreningen anser ett bokhandelsslöd vara den viktigaste insatsen
på bokmarknaden i dagens läge. NO däremot, anser inte att behovet av stöd är
klart påvisat.
Statskontoret, RRV, NO och LO anser atl effekterna av det
nyligen införda statliga kreditslödet lill bokhandeln bör avvaktas, innan nya
stödformer introduceras. Statskontoret påpekar all det nuvarande kreditstödet
kan användas för en bred lagerhållning, vilket skulle föra med sig ell högre lagerslöd
enligt utredarens modell vilket inte är acceptabelt. Vidare framhåller verket
att den fullsorlerade bokhandelns mark-
Prop.
1977/78; 99 64
nadsvillkor under senare tid har förändrats på ett sådant
sätt att det inte kan vara rimligt att med statsbidrag kompensera en bristande
lönsamhet utan att samtidigt överväga åtgärder för en mer framåtsyftande
anpassning lill rådande villkor. Liknande synpunkter förs fram av NO som
tillägger, att den positiva inställningen från förlagshåll till ett statligt
bokhandelsstöd måste ses mot bakgrund av all förlagen dels säljer böcker till
boklådorna, dels konkurrerar med dessa genom direktförsäljning i bokklubbar.
Förlagen vill kunna sälja båda vägarna för atl maximera försäljningen.
Behovet av en omedelbar utökning av del nyligen införda kreditslödet
till bokhandeln framhålls av statens kulturråd, KF, LO, Seelig & Co,
Svenska bokförläggareföreningen och Svenska bokhandlareföreningen .
I några yttranden förs resonemang om den fortsatta
hanteringen av frågan om stöd lill bokhandeln och presenteras också tänkbara
modeller.
Statens kulturråd anser all fackbokhandelns problem beror
på den expanderande bokklubbsverksamheten och slopandet av bruttopriserna på
böcker. Rådet konstaterar också att faktamaterial för att föreslå en slutlig
form för bokhandelsstöd saknas. Ingen berörd part kan anses ha tillräcklig
insikt för atl utan förbehåll kunna föreslå en lösning. Ett stöd måste därför
byggas upp steg för steg. Rådet föreslår att ett omsällningsstöd införs till
bokhandeln till vilket knyts ell krav på ett visst högsta pris i bokhandeln på lilleraturslödda
titlar. Vidare bör vissa krav ställas på lagerhållningen. Stödet bör uppgå till
5 milj. kr., vilket bör fördelas med ett lika stort belopp på varje
fackbokhandel (ca 17 000 kr.).
KF anser all bokhandelsstödel bör ha formen av en
förstärkt, progressiv funktionsersältning som i första hand gynnar mindre och
medelstora boklådor med förhållandevis låg omsättning men med en stor tilelbredd.
Vidare bör finnas ett ordentligt kredilstöd. Stödet till bokhandeln bör
utformas i samverkan med bokförläggarnas och bokhandlarnas branschorganisationer.
Svenska bokförläggareföreningen framhåller att ett
statligt bokhandelsstöd måste ge kulturpolitiska effekter utan att bli en
belastning för mottagarna. Föreningen anser att ett bokhandelsslöd av generell
typ bör behandlas i de undersökningar som bör föregå en mer genomgripande
revision av det statiiga stödet på bokområdet. Effekter och behov av ett
generellt bokhandelsslöd måste analyseras. I avvaktan på ett generellt
bokhandelsstöd bör det statiiga kreditslödet byggas ut.
Svenska bokhandlareföreningen konstaterar alt
strukturomvandlingen inom bokhandeln innebär en förskjutning av sortimentet
från böcker till andra varugrupper, övergång till B-bokhandel och en sjunkande
andel i den totala bokförsäljningen. Denna omvandling är enligl föreningen re-
Prop. 1977/78: 99 65
sultatet av bruttoprisförbudets upphävande, förlusten av
biblioteksleveranserna, avsevärt försämrade marginaler på skolboksförsäljningen,
bokklubbarnas snabba lUlväxt och det faktum att lagerfinansieringen i betydande
utsträckning har förts över från förlag lill bokhandel. De olika modeller som
har diskuterats för ett generellt stöd till bokhandeln tar, enligt föreningen, inle
hänsyn till de skilda förutsättningar som boklådor av olika storlek arbetar
under. Föreningen har sökt finna modeller som ger ett skäligt slöd lill olika
typer av bokhandel men under den korta remisstiden har det inle varit möjligt.
Föreningen finner det angelägel att, som utredaren föreslår, undersöka
bokhandelns lagerbredd och utbudets sammansättning i olika delar av landet.
Efter en sådan undersökning kan målet för samhällets stöd preciseras och
stödformer konstrueras. Vid fortsatta diskussioner om bokhandelsslöd bör man, enligl
föreningen, överväga ett lältadministrerat prestationsslöd som utgår från
resp. boklådas totala antal inköpta titlar. Vad gäller lagerslöd betonar
föreningen att en ökad lagerhållning är av intresse endast i den mån den är
motiverad av efterfrågan på orten.
Sveriges författarförbund återkommer lill sin tidigare
presenterade modeU för bokhandelsstöd, som även stöds av Författarförlaget och Klys,
och framhåller samtidigt att förbundet inte kan acceptera ett statligt slöd
som är knutet till bokhandelns lagerhållning och försäljning av allmänlitleratur
i sin helhet. Förbundet kan inte acceptera att allmänna medel används för att
öka spridningen av i vissa fall undermålig litteratur.
Utredarens resonemang om maximipriser i bokhandeln på lilteraturstödda
titlar som ett villkor för stöd kommenteras av några remissinstanser. Statens
kulturråd förordar ett sådant villkor. NO, KF, Svenska bokförläggareföreningen
och Svenska bokhandlareföreningen avvisar tanken på maximipriser.
Svenska bokförläggareföreningen och Svenska
bokhandlareföreningen tar upp vissa frågor rörande Bokbranschens finansieringsinstitut
AB. Föreningarna framhåller atl institutet medelst en statiig kreditgaranti bör
beredas möjlighet atl bygga upp det egna kapitalet. I dagens kredilläge kan de
säkerheter i form av förlagsreverser som institutet har inle omsättas i ullåningsbart
kapital. Vidare bör institutet ges skattebefrielse för att därigenom lättare
kunna bygga upp en riskfond. Slutiigen föreslås att statligt bidrag anvisas
till en konsulent för atl institutet skall kunna utveckla den ekonomiska
rådgivningen till boklådor i anslutning lill beviljandet av kredilstöd.
4.8 Läsfrämjande åtgärder
Utredarens konkreta förslag till läsfrämjande insatser
kommenteras av få remissinstanser. I ett stort antal yttranden betonas dock
allmänt
5 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 99
Prop. 1977/78:
99 66
betydelsen av olika former av åigärder för atl stimulera
läsning. Samtidigt är flera remissinstanser, däribland KF, LO, Svenska
bokförläggareföreningen, TCO, ABF och Studieförbundet Vuxenskolan, kritiska
mot atl det saknas förslag om läsfrämjande kampanjer och ekonomiskt stöd till
dessa. KF och Svenska bokförläggareföreningen anser att frågan om former för läsfrämjande
åtgärder bör studeras ytterligare. LO, Svenska bokförläggareföreningen, ABF och
Studieförbundet Vuxenskolan efterlyser statsbidrag, bl, a, till
studieförbunden.
Utredarens synpunkter på radions och televisionens roll i
det lässtimulerande arbetet kommenteras av SÖ, statens ungdomsråd.
Litteraturfrämjandet, Sveriges författarförbund, Sveriges Lokalradio och TCO
som i huvudsak instämmer. Sveriges Lokalradio framhåller att den söker stödja
den lokalt förankrade litteraturen och medverka till en kontakt mellan läsare
och författare.
Sveriges Radio anser del vara viktigt att i etermedia
främja intresset för god litteratur och verka för bokläsning. Detta måste dock
ske på Sveriges Radios villkor och med hänsyn till de regler som gäller för
programverksamheten i stort. Så kan t. ex. inte varje litteraturprogram
utformas med utgångspunkt i att det skall leda till ökad läsning. Inte heller
kan företaget i program direkt uppmana till köp av vissa böcker, eftersom detta
skulle innebära ett otillbörligt gynnande av ett visst förlag i förhållande
till andra. Tanken på pausinslag med uppmaningen alt läsa böcker avvisas, efiersom
det skulle innebära en påtaglig reklam för bokbranschens kommersiella intressen
som skulle leda till motsvarande programkrav från andra branscher.
Beträffande förslaget atl bibliotek skall tillhandahålla blanketter
för beställning av böcker i närmaste lämpliga boklåda framhåller
Bibliotekstjänst alt man troligen inte når några nya grupper. Svenska
bokförläggareföreningen anser att resultatet av det hösten 1977 påbörjade
försöket i Norrbottens län bör avvaktas innan nya försök görs. Svenska bokhandlareföreningen
och Sveriges allmänna biblioteksförening stöder förslaget. Sveriges B-bokhandlareförbund
däremot menar atl denna form av bokförsäljning skulle undergräva bokhandelns
existensvillkor.
Samma uppfattning har Sveriges B-bokhandlareförbund om
förslaget att sprida en centralt framställd beställningskala-log via Presams återförsäljare
liksom även Svenska bokhandlareföreningen. Positiva lill förslaget är KO,
Bibliotekstjänst, Svenska bokförläggareföreningen och Sveriges
författarförbund. Pressbyråföretagen AB förklarar sig beredda att medverka.
4.9 Massmarknadsutgivning av barn- och ungdomslitteratur
Utredarens synpunkter och förslag beträffande massmarknadsulgiv-
Prop.
1977/78: 99 67
ning av kvalitativt god barn- och ungdomslitteratur berörs
i ett stort antal yttranden. Det övervägande antalet remissinstanser som berör
frågan är positiva till atl något görs och till dem hör RRV, statens kulturråd,
statens ungdomsråd. Barn- och ungdomsboksrådet. Bibliotekstjänst, SACOISR,
Bibliotek i samhälle, LO, Serie främjandet, Litteraturfrämjandet, Svenska
bokhandlareföreningen, ABF, Förbundet Vi Unga och Studieförbundet Vuxenskolan.
I flera yttranden framförs dock kritiska synpunkter.
Föreningen Svenska tecknare. Författarförlaget, Sveriges författarförbund och
TCO avvisar med varierande styrka förslaget om en massmarknadsutgivning och
hävdar alt det mest angelägna är en ordentiig prispress på den kvalificerade bam-
och ungdomslitteraturen. Författarförbundet och TCO anser att de föreslagna 2
milj. kr. är ett alltför litet belopp för meningsfulla insatser och inte ens
räcker tUl försök. Även statens kuUurråd, LO, Litteraturfrämjandet och Svenska
kommunförbundet anser att beloppet är för litet.
KF framhåller alt de framlagda förslagen saknar kontur och
i detalj utförda förslag och föreslår all frågan utreds ytterligare. Liknande
synpunkter förs fram av ABF.
Några remissinstanser framhåller att den enda
massmarknadsutgivning som kan konkurrera med skräplitteraturen är en utgivning
av s e-r i e r och långserieböcker av god kvalitet. Denna uppfattning förs fram
av bl. a. Föreningen Svenska tecknare, LO, Seriefrämjandet, Litteraturfrämjandet
och ABF.
Konkreta ställningstaganden till förslaget om projektstöd
och efterhandsstöd lill intresserade föriag för produktion och distribution
förekommer i ett begränsat antal yttranden. Tillstyrker uttryckligen gör
endast RRV, statens ungdomsråd. Bibliotekstjänst, Svenska
bokförläggareföreningen och Förbundet Vi Unga. Svenska bokförläggareföreningen
ifrågasätter emellertid, om inte någon form av marknadssamarbete mellan
berörda förlag är nödvändig, så alt profil och kontinuitet i utgivning och
spridning kan åstadkommas.
Statens kulturråd skisserar en utgivning av böcker som
aktualiserats i radio- och TV-program. Utgivningen skulle ledas av ett särskilt
förlagsråd. Liknande tankegångar redovisas av Barn- och ungdomsboksrådet.
Frågan om distributionen av böckerna berörs i några yttranden.
Bibliotekstjänst, SACO/SR, Svenska bokförläggareföreningen
och Svenska bokhandlareföreningen är tveksamma till om Litteraturfrämjandets
kanaler är de rätta för att nå ut med barn- och ungdomsböcker. Någon direkt
kontakt med barnen har inte organisationen utan det blir fråga om en
försäljning via föräldrarna vilket inte bedöms eftersträvansvärt. Svenska
bokhandlareföreningen anser det inte vara meningsfullt att söka bryta in i de
försäljningskanaler varuhus, kiosker, dag-
Prop.
1977/78: 99 68
ligvaruhandel som i dag domineras av
massmarknadsutbudet, om inte staten svarar för en kraftfull marknadsföring. En
bättre kanal är den etablerade bokhandeln. Föreningen framhåller alt varje
ytterligare ökning av försäljningsvägarna för böcker undergräver de redan nu begränsade
förutsättningarna alt driva kvalitelsbokhandel på kommersiell grund.
Litteraturfrämjandet
avvisar tanken att organisationen skulle kunna vara distributör åt andra
förlag.
En spridning via skolor av billiga och bra barn- och
ungdomsböcker framhålls som en möjlighet av SÖ, Barn- och ungdomsboksrådet.
Bibliotekstjänst, SACO/SR och Sveriges aUmänna biblioteksförening.
Pressbyråföretagen AB förklarar sig intresserat av att
medverka i distributionen om en massmarknadsutgivning av bam- och ungdomsböcker
kommer till stånd.
Utredarens uppfattning att staten inte bör ge stöd till
försök med en barnbokklubb delas av statens kulturråd, Bibliotek i .samhälle.
Svenska bokhandlareföreningen och Sveriges författarförbund.
Positiva
till tanken på spridning av billiga och bra barn- och ungdomsböcker via en
barnbokklubb är däremot Barn- och ungdomsboksrådet, Bibliotekstjänst och
SACO/SR, som pekar på möjligheterna alt arbeta via skolan. Även KF, LO,
Litteraturfrämjandet och Svenska bokförläggareföreningen är positiva till ett
försök enligt den modell KF har presenterat och som utredaren har haft att
pröva.
Förslaget
att som en experimentverksamhet komplettera Litteraturfrämjandets utgivning av
massmarknadsböcker för vuxna med ett antal titlar för barn och ungdom stöds av
flertalet remissinstanser som berör frågan bl. a. RRV, SÖ, UHÄ, KO, statens
ungdomsråd. Barn- och ungdomsboksrådet, Författarförlaget, KF, Sveriges
författarförbund. Förbundet Vi Unga och TCO.
Svenska bokhandlareföreningen avstyrker förslaget och
några andra remissinstanser är tveksamma lill Litteraturfrämjandet som distributionskanal
för barn- och ungdomsböcker.
Litteraturfrämjandet
anför att tanken, att i den nuvarande utgivningen av vuxenböcker ta in ett
antal bam- och ungdomsböcker, har diskuterats men inte befunnits genomförbar.
Barn- och ungdomsboksutgivning är ett omfattande område som kräver en
omsorgsfull planering och bearbetning. En sådan utgivning kan inte ske inom
ramen för anvisade medel för vuxenböcker. Litteraturfrämjandet är dock liksom
tidigare intresserat av att förbättra förhållandena i fråga om barn- och ungdomsböcker.
Om Litteraturfrämjandet skall medverka i en utgivning av barn- och
ungdomsböcker måste det liksom i fråga om massmarknadsutgivning av vuxenböcker
bli fråga om tidigare utgivna titlar. Någon förstagångsutgivning kan inte bli
aktuell.
Prop. 1977/78: 99 69
4.10 Projektstöd till författarverkstäder
Förslaget om stöd lill författarverkstäder får ett blandat
motiagande. Tillstyrker gör statens kulturråd, KO, Eremit-Press, Bibliotek i samhäUe,
Författarförbundet, Författares bokmaskin, KF, LO, Sveriges författarförbund,
ABF och Studieförbundet Vuxenskolan.
Statens kulturråd. Författarförlaget, Författares
bokmaskin och Sveriges författarförbund framhåller emellertid alt stödet bör
begränsas lill de existerande författarverkstäderna. Staten bör inle la
initiativ till nya utan detla bör göras av författarna själva. Kulturrådet
erinrar också om att rådet har givit bidrag till utrustning till några
existerande författarverkstäder.
Författares bokmaskin beskriver sig som en produktionscentra!
för skönlitteratur som ställer produktionsresurser till författares förfogande.
Fram till mitten av november 1977 har 130 titlar producerats av ca 100
författare. Bokmaskinens betydelse för invandrarförfaltarna betonas. För
bokmaskinens fortsatta verksamhet behövs ett stöd lill den löpande verksamheten
för alt personal skall kunna anställas.
RRV,
SACO/SR, Grafiska industriförbundet och Svenska bokförläggareföreningen
avstyrker förslaget och hänvisar till de möjligheter som finns att utnyttja
offsetanläggningar vid bibliotek, länsarbetsnämnders konlorsarbetscentraler,
läromedelscentraler m. m. Dessa möjligheter framhålls även av SÖ och Svenska
kommunförbundet. Grafiska industriförbundet anser att författarverkstäderna i
realiteten skulle bli statligt subventionerade offsettryckerier som skulle
konkurrera med små-tryckerierna och äventyra sysselsättningen vid dessa.
Förbundet konstaterar också att de etablerade tryckerierna har ett betydande
kapacitets-överskoll.
4.11 Stöd till Bibliotekstjänsts sambindning
Ett stöd lill Bibliotekstjänsts sambindning med det belopp
och i den form utredaren föreslår tillstyrks inte av någon remissinstans.
Avstyrker ett stöd Över huvud taget till Bibliotekstjänst
gör Grafiska industriförbundet, KF, LO, Svenska bokförläggareföreningen och Sveriges
B-bokhandlareförbund. Grafiska industriförbundet framhåUer i sammanhanget att
man bör utvärdera kostnaderna för olika typer av bokband, som kan användas för biblioteksändamål,
i syfte att utröna vilken som är den fördelaktigaste för biblioteken. Biblioleksanpassade
förlagsband är därvid ett alternativ.
Statskontoret, RRV, SACO/SR och Svenska
bokförläggareföreningen anser alt ett stöd till Bibliotekstjänst i syfte att
sänka priset på böckerna i sambindningen för med sig risken alt kommunerna
sänker sina bokin-köpsanslag och att resultatet endast blir en överflyttning av
kostnads-
Prop.1977/78:
99 70
ansvaret till staten. SACÖ/SR anser inte heller att ett
sådant stöd är standarduljämnande ulan tvärtom ökar standardskillnaderna.
Statens kulturråd, Bibliotekstjänst, Klys, Svenska
kommunförbundet, Sveriges allmänna biblioteksförening och Sveriges
författarförbund föreslår att stödet höjs tUl 45 milj. kr. och att det används
för alt sänka priserna på de litleralurstödda tillaraa i sambindningen. Statens
kulturråd och Bibliotekstjänst redovisar utkast tUl modeller för ett sådant
stöd och föreslår även att slöd skall utgå till Bibliotekstjänsts
lagerhållning. Statens kulturråd anför atl det är naturligt att
utgivningsstödet följs upp i biblioleksledet via sambindningsförsäljningen för
att garantera att utgivningsstödets prispressande verkan inte försvinner.
Bibliotekstjänst finner del rimligt att det statliga stödet motsvarar
kostnaderna (4 milj. kr.) för recensions- och informationsverksamheten i sambindningsser-vicen,
eftersom recensionerna används av många andra än kommunerna.
SÖ och Barn- och ungdomsboksrådet anser atl stödet till
Bibliotekstjänst bör gå till bibliografiskt material och till
informationsmaterial som kan användas i läsfrämjande verksamhet.
Prop.
1977/78: 99 71
5 Föredraganden
5.1 Inledning
De statliga insatserna för att stödja utgivning och försäljning
av litteratur är av sent datum. Ett stöd till bokutgivning och ett kreditstöd
till föriag infördes budgetåret 1975/76, och budgetåret därpå påbörjades en
treårig försöksverksamhet med utgivning av massmarknadslitleratur av god
kvalitet för vuxna. Fr. o. m. innevarande budgetår har ulgivningsslödel byggts
ut till atl omfatta även litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. Vidare
har en treårig försöksperiod med statligt kredilstöd till bokhandeln inletts.
I samband med riksdagens beslut (prop. 1975: 20, KrU
1975:12, rskr 1975: 201) om införande av det statliga litteraturstödet framhöll
kulturutskottet alt det stöd som infördes borde ha försökskaraklär och alt den
närmare utformningen fortlöpande måste övervägas och vid behov korrigeras.
Efter regeringens bemyndigande tillkallade jag i februari 1977 en särskild
utredare (U 1977: 02) med uppgift att göra en analys av litteraturstödets
effekter och pröva nuvarande stödformer. Utredaren som gav utredningen namnet litteralurstödsutredningen
har i belänkandet (Ds U 1977: 14) Statligt litteraturstöd redovisat sina
överväganden och förslag.
Jag kommer i det följande att redogöra för de förändringar
av nuvarande stödformer som enligl min mening bör göras mot bakgrund av
utredarens förslag och de synpunkter som har kommit fram i remissbehandlingen
av betänkandet. Vidare kommer jag att behandla ett förslag från utredningen
(UD 1977: 01) om det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet (SIK-utredningen)
beträffande stöd till presentation av svensk litteratur i utlandet samt ett
förslag från skolöverstyrelsen (SÖ) rörande den framtida utformningen av
stödet till lättläst litteratur.
Litteraturstödsutredningens utvärdering av
utgivningsstödet grundar sig i huvudsak på erfarenheterna under det första året
som stödet till-lämpades och effekterna av det stöd som då utgick. Huruvida
stödet har haft några påtagliga effekter på utgivningens omfattning och på
prisutvecklingen är enligt utredaren svårt att avgöra. En något lägre prisökning
än för andra jämförbara kategorier kan dock konstateras för vissa slag av
svensk skönlitteratur. Vidare har lyrikulgivningen ökat märkbart. Även
utgivningen av kvalificerad översättningslitteralur har ökat. Med hänsyn till
att stödet till klassisk litteratur och barn- och ungdoms-Utteratur är ett
förhandsstöd kan effekterna på utgivningen inte påräknas förrän efler en viss
tid. Utredaren konstaterar att de stora förlagens andel av utgivningen av allmänlitleratur
har minskat i titlar räknat. Om detta är ett resultat av utgivningsstödet kan
emellertid inte avgöras. Ut-
Prop.
1977/78: 99 72
redaren anför vidare alt stödets konstruktion med fem
olika stödordningar (exkl. stödet till invandrar- och minoritetslilteralur)
med olika bestämmelser och olika stora resurser har fört med sig ölägenheter.
Utöver förslag till en revidering av ulgivningsslödel
behandlar utredaren även frågor om stöd lill bokhandeln, kreditgarantier till
förlag, slöd till Bibliotekstjänsts sambindning, slöd till författarverkstäder,
läsfrämjande åtgärder samt .massmarknadsulgivning av böcker av god kvalitet
för barn och ungdom.
Flera remissinstanser tar upp frågan om förutsättningarna
för större förändringar av del nuvarande ulgivningsslödel och framhåller att
utvärderingen har gjorts för tidigt och att det material som redovisas är alltför
osäkert för att läggas till grund för genomgripande förändringar. Flera av dem
som är kritiska liksom ett stort antal övriga remissinstanser välkomnar
emellertid en utvidgning av stödet i den riktning som utredaren föreslår. I
några yttranden betonas dock atl ett ökat stöd till utgivningen av böcker i
dagens läge inte är det mest angelägna utan i stället ett slöd till
distributionen av böcker och framför allt då stöd till fackbokhandeln.
Även utredarens övriga förslag har fått ett blandat
mottagande. De föreslagna formerna för bokhandelsstöd avvisas allmänt. Svenska
bokhandlareföreningen anser sig inte kunna förorda någon av de olika modeller
för slöd som har presenterats från skilda håll utan anser att del är nödvändigt
att noga undersöka förhållandena i branschen innan ställning tas till nya
stödformer. Ett stöd till Bibliotekstjänst i den form och med den omfattning
som utredaren föreslår bemöts kritiskt. I några yttranden presenteras utkast
till andra modeller för stöd. Även förslaget om ett stöd till
massmarknadsutgivning av barn- och ungdomsböcker kritiseras. Den föreslagna
uppläggningen av verksamheten anses alltför oprecis och det föreslagna bidraget
alltför litet.
I direktiven för litteralurstödsutredningen framhöU jag
att det stödsystem som föreslås om möjligt bör utformas så att det också
innebär ett stöd åt spridningen av böckerna i första hand genom bibliotek och
bokhandel. Några förslag i den riktningen läggs dock inte fram om man undantar
den koppling till stödda titlar som föreslås i bokhandelsstödel. Tanken på ett
stöd som ger effekter i såväl produktions- som distributionsledet berörs
emellertid av några remissinstanser. Stödmodeller med böcker som sprids till
bl. a. bibliotek och bokhandel som motprestation för ett utgivningsstöd
redovisas i några yttranden. Tanken på ett mot-preslalionssystem av del slaget
avvisas dock bestämt av Svenska bokförläggareföreningen och Sveriges allmänna bibUoteksförening.
Även SACO/SR avvisar tanken på ett system med motpreslationsexemplar av alla
stödda titlar som skulle spridas till samtUga bibliotek. En arbetsgrupp inom
Sveriges författarförbund har beräknat kostnaderna för ett fullt utbyggt motprestalionssyslem
med böcker liU kommunerna till to-
Prop.
1977/78: 99 73
tält ca 72 milj. kr. Förbundet har inle ansett sig böra
aktualisera ett sådant förslag.
Med hänsyn till inställningen hos de närmast berörda
parterna samt till de höga kostnaderna anser jag det för egen del inte aklueUl
all överväga en utformning av ulgivningsslödel med molprestalionsböcker till i
första hand folkbiblioteken. Ett sådant stödsystem skulle innebära en påtaglig
förändring av ansvaret mellan stal och kommun i fråga om
folkbiblioteksverksamheten. I sammanhanget kan nämnas att folkbibliotekens
anslag för inköp av böcker, tidskrifter och andra media år 1978 uppgår till ca
120 milj. kr. Jag är inte heller beredd att förorda ett system av det slag som
statens kulturråd och Sveriges författarförbund har skisserat där ett slöd liU
bokhandeln och Bibliotekstjänst skulle förknippas med villkor om
prissättningen på titiar som erhållit utgivningsslöd vid försäljningen i dessa
led. Delta skulle för vissa delar av bokutgivningen innebära att ett syslem
infördes som hade påtagliga likheter med det bruttoprissystem som tillämpades
i bokdistributionen före den 1 april 1970. Ett mindre bidrag lill
Bibliotekstjänsts kostnader för recensionsverksamheten m.m. i den s. k.
sambindningen, vilket utredaren föreslår, är enligt min mening inle motiverat.
Förslaget har också mött kraftig kritik.
Mot bakgrund av remissynpunkterna och vad jag här har
anfört bör några mer genomgripande förändringar av litteralurstödet enligl min
mening inte göras. De förändringar av ulgivningsslödel som framstår som mest
angelägna är alt göra stödformerna enhetligare och att åstadkomma en jämnare fördelning
av stödet mellan olika litteraturkalegorier. Stödet bör vidare byggas ut för de
lilteraturkategorier som f. n. stöds i begränsad omfattning. De statliga
åtgärderna i övrigt på litteralurområdet bör i dagens läge i huvudsak inriktas
på resursförstärkningar.
5.2 Utgivningsstöd
5.2.1 Stöd till utgivning av allmänlitteratur
Det statliga stödet till utgivning av allmänlitteratur
uppgår innevarande budgetår till drygt 9 milj. kr. och beräknas komma att utgå
lill ca 700 titiar. Stödet fördelas av statens kulturråd. Stödet är selektivt
och frågan om stöd prövas för varje enskild titel. Prövningen sker i sex olika
arbetsgrupper, en för varje stödkategori. Stödet omfattar följande kategorier,
nämligen ny svensk skönlitteratur för vuxna vari inbegrips debatt- och
rapportböcker som har skönlitterär prägel, skönlitteratur för vuxna i svensk
översättning, klassisk litteratur för vuxna såväl svensk som utländsk i svensk
översättning, viss facklitteratur i svensk översättning, barn- och ungdomslitteratur
saml litteratur på invandrar- och minoritetsspråk.
Prop.
1977/78: 99 74
Stödet till de två första kategorierna utgår i efterhand,
dvs. först när boken är utgiven, och är relaterat liU bokens omfattning
uttryckt i ark (arkersättning). Till klassisk litteratur och facklitteratur
utgår förhands-stöd (produktionsstöd), dvs. frågan om stöd prövas innan boken
är utgiven. Utöver produktionsstöd kan stöd också utgå till lagerhållning av
klassisk litteratur. Produktionsstöd utgår även i viss omfattning till barn-och
ungdomslitteratur. För samtliga nämnda stödformer gäller all boken måste ha
getts ul eller skall ges ut i en viss minsta upplaga för atl slöd skaU kunna
komma i fråga. Vidare är stödet förknippat med ell vUlkor om det högsta föriagsnettopris
(f-pris) som förlagen får ta ut för titel som erhåller stöd.
Den större delen av stödet till barn- och
ungdomslitteraturen har formen av stödköp. De böcker som staten på delta sätt
köper in används i ell försök med läsfrämjande verksamhet företrädesvis inom
barn- och ungdomsorganisationer. Del slöd till litteratur på invandrar-och
minoritetsspråk som har inrättats innevarande budgetår har formen av
projektbidrag.
Tyngdpunkten i utgivningsstödet Ugger f. n. på ny svensk
skönlitteratur för vuxna. Antalet titlar som kan få slöd är maximerat till
400. För övriga kategorier beräknas stöd innevarande budgetår kunna utgå till
ungefär följande antal titlar: skönlitteratur i svensk översättning ca 75
titlar, klassisk litteratur ca 60 titlar, facklitteratur ca 30 titlar samt
barn- och ungdomslitteratur ca 100 titlar varav ca 80 som stödköp och ca 20 som
produktionsstöd. Lagerstöd beräknas komma att utgå till drygt 400 titlar. En
närmare redogörelse för stödels utformning och omfattning har lämnats i det
föregående (2.1.2.1).
Utgivningsstödet är i sin nuvarande utformning selektivt.
För varje titel sker en prövning om stÖd bör utgå. Från principiell synpunkt
kan skäl anföras för ett syslem som är mer automatiskt verkande så alt slöd
utgår om vissa fastställda kriterier uppfylls utan atl en prövning sker av den
enskilda titeln. Litteraturstödsutredningen anser emellertid alt fördelningen
av ulgivningsslödel även fortsättningsvis bör bygga på ett ställningstagande
till den enskilda titeln, men samtidigt föreslår utredaren i syfte atl
förenkla handläggningen och för att minska inslaget av individuell prövning atl
förändringar görs som innebär atl stödet blir mer automatiskt. Ett system med
en författarlista föreslås. På denna lista skulle föras upp författare vilkas
böcker utan prövning bör erhålla stöd. Vidare föreslår utredaren ett system med
en s. k. fri förlagskvol som skulle innebära att förlag, vilka erhållit stöd
till ett visst minsta antal titlar, skulle erhålla stöd till ytterligare ett
antal titlar i den övriga utgivningen efter eget val och utan prövning. För
klassiker föreslås att en lista sammanställs över böcker som bör ges ut. För
varje utgåva som finns med på denna lista bör slöd automatiskt utgå.
Remissinstanserna delar utredarens uppfattning att ulgivningsslödel
Prop.
1977/78: 99 75
även fortsättningsvis bör vara selektivt och grundas på en
bedömning av den enskilda titeln varvid klara kvalitetskriterier bör tiUämpas.
Den instäUningen understryks av att de i sammanhanget närmast berörda parterna
såsom statens kulturråd. Svenska bokförläggareföreningen och Sveriges
författarförbund avstyrker samtliga förslag lill förändringar i riktning mot
ett mer automatiskt verkande syslem. Förslagen kritiseras även av ett stort
antal andra remissinstanser. När det gäller den föreslagna författarlistan
framhålls atl systemet skulle kunna uppfattas som en auktorisation av
författare och alt det skulle kunna komma att ensidigt gynna etablerade
författare och därmed verka konserverande på framför allt den skönlitterära
utgivningen. Vad gäller förslaget om en fri förlagskvot anförs från flera håll
att stödet troligen skulle komma att gå lill böcker som med hänsyn till
kvalitet inte skulle få stöd vid en normal prövning. I fråga om klassikerlislan
framhåller kulturrådet att en sådan skulle komma atl styra utgivningen. Risk
skulle också finnas att ett enda eller ett begränsat antal förlag skulle skaffa
sig en faktisk ensamrätt till utgivningen av alla på listan uppförda titlar.
Flera av dem som avvisar förslaget om en klassikerlista betonar att stödet lill
klassikerulgivningen även fortsättningsvis bör ha formen av förhandsslöd.
För egen del kan jag mot bakgrund av remissopinionen i
frågan och då något allmänt accepterat system för ett mer automatiskt verkande
stöd inte föreligger ansluta mig till uppfattningen alt ulgivningsslödel även
fortsättningsvis bör vara selektivt varvid en prövning skall ske av varje titel
för vilken stöd söks. Några automatiskt verkande moment i prövningen av det
slag som utredaren har föreslagit bör aUtså inle införas. Detta hindrar
självfallet inte att en förenklad hantering kan till-lämpas för de litleralurkategorier
och de titlar där så bedöms vara lämpligt.
Av vad jag här har sagl följer alt ulgivningsslödel även
fortsättningsvis kommer atl avse den enskilda titeln och inte vara ett allmänt
stöd till förlagsverksamhet. Stödet bör liksom nu ha till syfte att skapa möjligheter
för en bred och kvalitetsmässigt god utgivning av böcker oberoende av konjunkturbetingade
omständigheter. Stödet bör även ge förutsättningar för många förlag av olika
storlek att arbeta.
Som har framgått av min redovisning varierar det nuvarande
ulgivningsslödel i utformning och omfattning meUan de olika litteralurkategorierna.
Även om förutsättningarna för utgivning skiftar de olika kategorierna emeUan är
det inte motiverat med så stora variationer i ulgivningsstödel som nu är
fallet. En förändring av utgivningsstödet som innebär att ett så långt möjligt
likartal system skapas är således enligt min mening angelägen. En större
likformighet för med sig att det blir av mindre betydelse till vilken kategori
en titel förs när frågan om slöd prövas. Riskerna minskas för konstlade gränser
mellan genrerna och en for de sökande delvis okänd och komplicerad praxis
Prop.
1977/78: 99 76
vid bedömningen. Likformigheten bör också innebära att
stödets nivå för enskilda titlar blir så lika som möjligt i de olika
kategorierna. Hänsyn måste dock givetvis tas till skillnader i
framställningskostnader m. m. Vidare bör andelen titlar av den totala
utgivningen som kan få stöd inom resp. kategori variera mindre än vad som nu är
fallet. En strikt likformighet i det avseendet är självfallet inle möjUg med
hänsyn dels till den prioritering som bör göras mellan olika kategorier, dels
till svårigheterna att dra gränser mellan stödvärda och icke stödvärda titlar
inom vissa kategorier.
Vid en selektiv form för ulgivningsslödel kan, som Svenska
bokförläggareföreningen framhåller, vissa skäl anföras för atl i betydligt
större utsträckning än hittills tiUämpa ett förhandsstöd. För väsentliga delar
av bokutgivningen, framför allt den svenska originalutgivningen, är en sådan
stödform emeUertid inte acceptabel med tanke på den styrning av utgivningen som
kan bli följden. Även praktiska skäl talar mot en allmän tillämpning av
förhandsstöd. En sådan ordning skulle nämligen föra med sig risken alt den
granskning av originalmanuskript och böcker på andra språk som nu är en
central del i förlagens arbete skulle komma atl flyttas över på statens
kulturråd. Utöver de principieUa betänkligheter som kan anföras mot en sådan
utveckling skuUe arbetet med stödet bli myckel tidsödande och kräva medverkan
från ett stort antal personer. Ulgivningsslödel bör därför enligl min mening i
huvudsak ha formen av efterhandsstöd.
Utredaren föreslår, med instämmande av flertalet
remissinstanser, att stödet till facklitteratur utvidgas till att omfatta även
facklitteratur på svenska i original saml att stödet till denna kategori bör ha
formen av efterhandsstöd.
Den nuvarande stödköpsordningen för barn- och
ungdomslitteraturen är enligl utredaren tvivelaktig från förlagens synpunkt
eftersom förutsättningen för stöd är att minst 1 000 exemplar finns kvar i
lager. Kopp-Ungen mellan slödköpen och försöksverksamheten med läsfrämjande ål-gärder
är också den tvivelaktig, anser utredaren, eftersom många böcker som inte
stödköps skulle ha passat bättre i läskampanjen än en del av dem som nu
används. Stödet till barn- och ungdomsböcker bÖr därför få formen av ett eflerhandsstöd.
Den helt övervägande delen av de remissinstanser som har berört frågan delar
den uppfattningen. De få som anser att stödköpsordningen bör finnas kvar
motiverar detla med atl verksamheten med läsfrämjande aktiviteter bör
fortsätta.
Jag delar uppfattningen att stöd fortsättningsvis bör utgå
också liU svensk facklitteratur. Som utredaren visar har en inle obetydlig del
av stödet till ny svensk skönlitteratur i realiteten gått till vissa typer av
fackböcker. Även inom ramen för stödet till skönlitteratur i svensk översättning
och liU klassiker har slöd gått till böcker av fackkaraktär. Stödet till
facklitteratur bör fortsättningsvis ha formen av efterhandsstöd.
Prop.
1977/78: 99 77
Samma stödform bör tillämpas för barn- och
ungdomslitteratur. Delta innebär att den nuvarande ordningen med stödköp av
barn- och ungdomsböcker försvinner. Jag är däremot inte beredd att förorda att
stödet till klassisk litteratur ändras till ell eflerhandsstöd utan anser, i Ukhet
med flera remissinstanser, att stödet till denna litteralurkategori såsom
hittills bör vara ett förhandsslöd.
Efterhandsslödet bör liksom nu utgå enligt arkersältningsmodellen,
dvs. stödets storlek bör relateras till antalet ark i den titel som erhåller
stöd. Jag är däremot inte beredd att biträda förslaget att stödet görs beroende
av upplagans storlek bl, a. med hänsyn till kostnaderna för ett sådant syslem.
Mot en sådan konstruktion kan vidare anföras all den skulle kunna locka
förlagen alt ge ul för stora upplagor med en kostsam lageruppbyggnad som
följd. Slöd skulle troligen också komma att utgå till titlar för vilka något
stödbehov inte föreligger.
En strikt tillämpning av arkersättningsmodellen ger
begränsade möjligheter att stödja utgivning som avviker från det gängse i
fråga om utformning och som därigenom är särskUt kostsam. Utredaren föreslår
för sådan utgivning atl ett särskilt projektstöd införs. Jag återkommer till
delta i det följande. För illustrerade böcker där texten utgör huvudinnehållet
föreslår utredaren atl den rena arkersättningen kompletteras med ett särskilt
stöd. Tre olika stödnivåer bör tillämpas. Vilken nivå som skall gälla bör
enligt utredaren vara beroende av karaktären på illustrationerna.
Jag delar utredarens uppfattning att det är angeläget atl
stimulera lill en ökad utgivning av illustrerade böcker. Behovet av ett
kompletterande stöd till illustrationer blir också större när barn- och
ungdomslitteratur kommer att få efterhandsstöd. Vid fastställandet av stödets
storlek till illustrerade böcker bör hänsyn tas till de särskilda kostnader som
är förknippade med illustrationer. I likhet med statens kulturråd finner jag
det emellertid svårt atl fixera ett sådant slöd till vissa bestämda nivåer.
Enligt min mening bör i stället statens kulturråd ha möjlighet alt från fall
till fall bestämma om ett högre stöd skall utgå än det som bestäms av bokens
omfång. Utgivare som avser att ge ut en illustrerad bok bör även ha möjlighet
att innan boken har givits ut få besked från kulturrådet om särskilt stöd för
illustration kan påräknas. Denna typ av förhandsbesked om ell förhöjt slöd bör
även kunna ges för planerade utgivningar av översatt skönlitteratur och
facklitteratur där översättningen sker från ell udda språk och därför är
särskilt kostsam eller där bearbetningen beräknas föra med sig betydande
kostnader. Även i dessa fall bör således avvikelser från den rena arkersältningen
kunna göras. Möjligheten att lämna ett förhandsbesked om stöd för vissa typer
av utgivning bör dock tillämpas mycket restriktivt. Grundprincipen för efterhandsslödet
till ny svensk skönlitteratur för vuxna, skönlitteratur för vuxna i svensk
översättning, facklitteratur och barn- och ungdomsUlle-
Prop.
1977/78: 99 78
ralur bör alltså vara atl ansökan om stöd skall tas upp
till prövning först efter del att boken har givits ut.
Till efterhandsslödet är i dag knutet ett krav på att
utgivaren för all erhålla stöd för en titel inte får överskrida ett i
förhållande till bokens omfång bestämt f-pris. Enligl utredaren bör ett sådant
villkor finnas även i fortsättningen och omfatta alla litleralurkategorier till
vilka efterhandsstöd utgår. Remissinstanserna instämmer med några få undanlag
i denna uppfattning. Från flera håll betonas viklen av alt det statliga stödet
leder tiU en prissänkning på böcker.
Statens kulturråd framhåller atl syftet med priskravet är
att åstadkomma en prisåierhållande effekt. Alt uppnå en reduktion av bokpriserna
med t. ex. en tredjedel är i och för sig önskvärt men det skulle också innebära
atl staten subventionsvägen tog över det reella ansvaret för såväl
bokutgivningen som bokhandeln, framhåller rådet. Sveriges författarförbund
framhåller atl det statliga stödet inte får ge full täckning för
produktionskostnaderna för böckerna. Förlagens risktagande måste finnas kvar.
Svenska bokförläggareföreningen är kritisk mot priskravet och framhåller all
syftet med prispressen är oklart och atl förlagens prissättning kompliceras av
detta villkor i stödet. För översatt skönlitteratur har priskravet medfört en
besvärande osäkerhet eftersom förlagen vid prissättningen inte har vetat om de
säkert har kunnat räkna med slöd. För den svenska skönlitteraturen har
problemet varit mindre till följd av att stödet är så pass omfattande i
förhållande tiU utgivningen. Bokförläggareföreningen framhåller vidare att den
förhållandevis blygsamma inverkan på bokpriserna som det nuvarande stödet har
knappast påverkar benägenheten hos allmänheten alt köpa böcker. Inle heller är
folkbibliotekens begränsade resurser för bokinköp ett skäl till atl via
utgivningsstödet söka påverka förlagens prissättning. Föreningen framhåller
dock atl den kritiska inställningen till ett priskrav i ulgivningsslödel endast
gäller efterhandsslödet.
En allmän sänkning av bokpriserna är angelägen men jag viU
undei-stryka all ett statligt stöd som på ett markant sätt sänker priserna på
böcker är orealistiskt med hänsyn till kostnaderna. Priskravet kan otvivelaktigt
leda till en viss osäkerhet för förlagen vid prissättningen av enskilda titlar
och jag har förståelse för de invändningar Bokförläggareföreningen redovisar.
Självfallet kan ett efterhandsstöd utformas utan ett priskrav. Ett
utgivningsstöd utan någon form av motprestation såsom t. ex. ett visst högsta
pris skulle emellertid få karaktären av ett allmänt förlagsstöd. Ett stöd med
sådan inriktning är enligt min mening inte motiverat i dagens läge.
Även om skäl av det slag som Bokförläggareföreningen
redovisar kan anföras mot ett priskrav i efterhandsslödet anser jag att ett
sådant krav bör finnas även fortsättningsvis. Prisutvecklingen för den
litteratur som
Prop. 1977/78:
99 79
erhåUer stöd och den som inte erhåller stöd bör emellertid
följas noga och enUgl min mening är det rimligt att åter ta upp frågan om priskravet
när ytteriigare erfarenheter har vunnits av utgivningsstödet. De förlagsnettopriser
som skall gälla för de olika litteraturkategorierna bör faststäUas av statens
kulturråd efter överiäggningar mellan rådet och företrädare for branschen.
Arkersättningsprincipen innebär att stödet varierar med
bokens omfång. Utredaren och några remissinstanser framhåller att de skalor
för stöd som kulturrådet f. n. tillämpar gynnar böcker med litet omfång
samtidigt som mer omfångsrika böcker missgynnas i stödhänseende. Sådana
effekter av stödkonstruklionen måste undvikas och jag utgår från atl
kulturrådet ägnar frågan uppmärksamhet i den fortsatta hanteringen. För att en
titel skall kunna komma i fråga för stöd bör liksom nu gälla all den har kommit
ut i en viss minsta upplaga. Del bör ankomma på kulturrådet att bestämma om
vilka upplagestorlekar som skall gälla för de olika berörda litteralurkategorierna.
Utredaren föreslår en kraftig utbyggnad av
utgivningsstödet och framhåller samtidigt att kulturrådet bör ha möjlighet atl
med stor frihet år från år justera den andel av stödet som bör gå till resp. litteralurkategori.
Frågan om stödets omfattning har kommenterats av relativt få remissinstanser
och i några yttranden förordas en lägre nivå.
För egen del finner jag det särskilt angeläget att bygga
ut stödet till facklitteraturen men anser att en ökning bör ske även i övriga
kategorier. Liksom bl. a. statens kulturråd anser jag dock att den ökning som
nu sker kan vara något mindre än vad utredaren förordar. Utöver en ökning av
antalet titlar som kan erhålla stöd är del också önskvärt att stödet till den
enskilda titeln kan öka.
Jag delar utredarens uppfattning att anslaget för resp.
litteraturkategori inte bör låsas tast och de belopp som jag kommer att
redovisa i det följande skall alltså ses som riktvärden. Stödets omfattning
inom resp. kategori bör anpassas till behovet såsom det kommer till uttryck i
ansökningar om stöd och statens kulturråd bör därför under löpande budgetår
efter regeringens godkännande kunna föra medel från en stödkategori till en
annan.
Hur många titlar som kan få stöd inom en given medelsram
beror på storleken av stödet till varje enskild titel. Den nivå för ulgivningsslödel
som jag kommer att förorda grundar sig i huvudsak på de beräkningar som statens
kulturråd redovisar i sitt yttrande. Rådet har i sina beräkningar utgått från
att stödet per titel skall öka i takt med förväntade kostnadsökningar i
förlagsbranschen och att en reell ökning skall kunna ske därutöver. 1 den mån överiäggningarna
mellan kulturrådet och företrädarna för förlagsbranschen kommer att leda till en
lägre nivå för stödet per titel än den beräknade kommer antalet titlar som kan
erhålla stöd alt öka.
Prop.
1977/78: 99 80
För stöd lill ny svensk skönUlteratur för vuxna beräknar
jag 4 milj. kr. vilket bör ge utrymme för stöd till ca 300 titlar och motsvarar
den av litleralurstödsulredningen och statens kulturråd förordade nivån. För slöd
till skönlitteratur för vuxna i svensk översättning beräknar jag i likhet med
kulturrådet ett medelsbehov av 2,25 milj. kr. som bör medge slöd till ca 150
titlar. För stöd lill facklitteratur beräknar jag 3,1 milj. kr. Inom den ramen
bör stöd kunna utgå liU ca 200 titlar. För stöd till barn- och
ungdomslitteratur beräknar jag i likhet med statens kulturråd 2 milj. kr. som
bör ge utrymme för stöd till ca 150 titlar. Stödet till dessa kategorier bör
som jag tidigare har förordat ha formen av efterhandsstöd enligl arkersätlningsprincipen.
Jag har vid min beräkning av medelsbehovet utgått från att vissa kategorier
litteratur normalt är illustrerade. Förekommer i vissa fall särskilt kostsamma
illustrationer eller andra särskilda kostnader i framställningen bör även slöd
härtill utgå från de ramar som anvisas för efterhandsstöd lill resp. litteralurkategori.
För stöd till klassisk litteratur beräknar jag i likhet
med statens kulturråd 1,5 milj. kr. Delta stöd bör som jag tidigare har
förordat vara ett förhandsstöd på samma sätt som nu är fallet och inom den
angivna ramen räknar jag med atl produklionsstöd skall kunna utgå lill ca 100
titlar samt dessutom lagerslöd. Till slöd till särskilt kostsam utgivning som
jag återkommer till i det följande beräknar jag 1 milj. kr. Kulturrådet bör
därigenom kunna lämna stöd till ca 30 titlar eller projekt.
Sammanlaget innebär detta förslag alt ulgivningsslödel
ökar med ca 5 milj. kr., dvs. från ca 9 milj. kr. till 14 milj. kr. Antalet
titlar som kan få stöd inom denna ram beror som jag har redovisat av stödets
nivå per titel. Om den nivå som kulturrådet har räknat med kommer att
till-lämpas kan ökningen av antalet titlar som kan få slöd beräknas komma att
uppgå till något under 250 dvs. från ca 700 till nära 950.
Generellt bör gälla för utgivningsstödet atl titel som har
fått statligt slöd i annan ordning inle kan komma i fråga för sådant slöd som
avses här. Sålunda bör titel som erhåller produklionsstöd i den försöksverksamhet
med stöd till utgivningen av u-landslitteralur som styrelsen för internationell
utveckling (SIDA) svarar för inte kunna komma i fråga. Inte heller bör stöd
kunna utgå lill titel som har givits ul inom ramen för SÖ:s verksamhet med stöd
till utgivning av lättiästa böcker. Slöd bör inte heller utgå till fackböcker
som har erhållit tryckningsbidrag från t. ex. utbildningsinstitutioner. Däremot
bör utgivningsstöd kunna utgå till titel som har erhållit slöd inom ramen för
del försök med bidrag till utgivning av grannlandslitteralur som Nordiska
ministerrådet svarar för, dock under förutsättning alt sistnämnda stöd har
utgått endast till översätlningskostnader. Det ankommer på statens kulturråd
alt noga följa vilka former för stöd till utgivning av allmän Hlleratur som
tillämpas eller införs och vid behov lämna regeringen förslag till komplette-
rande bestämmelser för tiUämpningen av del utgivningsslöd
som rådet handhar. Jag övergår nu till att behandla vad som bör gälla vid
fördelningen av stöd inom resp. litteralurkategori.
När del gäller ny svensk skönlitteratur för vuxna bör stöd
liksom nu kunna utgå till debatt- och rapportböcker som har en
skönlitterär prägel.
Litteraturstödsutredningen föreslår med instämmande från
remissinstanserna att eflerhandsstöd skall kunna utgå till i Sverige utgivna
delupplagor av böcker av finlandssvenska författare, ursprungligen utgivna i
Finland.
Statens kulturråd redovisar att stöd redan har utgått inom
ramen för gällande bestämmelser. F'ör egen del har jag inte något all erinra
mot att ett sådant stöd införs permanent. Jag rinner det angeläget både all
vidga de finlandssvenska författarnas publik och att i Sverige ge ökad kännedom
om svenskspråkig litteratur i Finland. Stöd bör endast kunna utgå till svenskt
förlag och endast om den svenska delupplagan uppfyller de vUlkor i fråga om
upplaga m. m. som statens kulturråd har satt upp för Utteraturkategorin i
övrigt. Med hänsyn till att tryckkostnaderna för delupplagor av det aktuella
slaget oftast är lägre än för en ursprungsupplaga är det rimligt att arkstödet
utgår med ett lägre belopp än normalt. Det bör ankomma på kulturrådet atl
utfärda de närmare bestämmelserna i detta avseende.
Vid fördelningen av stöd till skönlitteratur för vuxna i svensk
översättning bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att litteratur på många olika
originalspråk blir företrädd varvid bl. a. bör beaktas värdet av att i Sverige
ge ökad kännedom om litteratur från olika invandrargruppers hemländer och om
litteratur som skrivits på språk som talas av språkliga minoriteter här i
landet. Vid urvalet bör vidare hänsyn tas till såväl originalets som
översättningens litterära kvalitet.
Stödet till facklitteratur för vuxna bör fortsättningsvis
i huvudsak avse svensk facklitteratur men även översatt litteratur bör kunna få
stöd.
Vid fördelningen av stöd bör beaktas tillgången till och
behovet av Utteratur inom de olika fackområdena. Särskild uppmärksamhet bör
ägnas områden med ett begränsat publikunderlag. Även verkets förväntade
livslängd bör beaktas vid bedömningen av stödbehovet. Därvid bör uppmärksammas
dels vikten av atl facklitteratur av stort intresse men med kortvarig
aktualitet kan ges ut, dels behovet av fackböcker av allmänt intresse som kan
förväntas ha en längre livslängd. Stöd bör inte kunna utgå lill läromedel, studiematerial
eller vetenskapliga verk med specialistinriktning. Inle heller bör stöd utgå
till böcker av uppslagsverkskaraktär. Även hobbyböcker och enklare handböcker
bör undantas.
6 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 99
Prop.
1977/78: 99 82
Stödet tiU barn- och ungdomslitteratur bör kunna utgå till
titlar såväl i svenskt original som i översättning. Det bör avse både s. k.
upplevelseböcker (skönlitteratur) och fackböcker. Vid fördelningen av slöd bör
i första hand den svenska originalutgivningen uppmärksammas. När del gäller
översättningar bör en god spridning mellan olika originalspråk eftersträvas.
Liksom i fråga om översatt skönlitteratur för vuxna bör värdet av atl skapa
ökad kännedom om litteratur från invandrarnas hemländer ägnas uppmärksamhet.
Efterhandsstödet bör även kunna utgå lill seriealbum,
företrädesvis i svenskt original.
Stödet till klassisk litteratur som jag förordar även fortsättningsvis
får formen av förhandsstöd (produklionsstöd) bör såsom statens kulturråd
föreslår avse samtiiga de litteraturkalegorier till vilka eflerhandsstöd kan
utgå. Del innebär atl stöd kan utgå till litteratur för både vuxna och barn och
ungdom, till såväl skönlitteratur som facklitteratur och till både svensk
originalutgivning och utländsk litteratur i svensk översättning.
Med klassisk litteratur bör liksom hittills jämställas
allmänt erkänd 1900-talslitteratur om minst 20 år har förflutit sedan verket
första gången gavs ut. Även i övrigt bör de bestämmelser som nu gäller för produklionsstöd
lill klassisk litteratur tillämpas fortsättningsvis.
Nuvarande lagerstöd till klassisk litteratur för vuxna bör
utsträckas till atl gälla samtliga böcker som i fortsättningen kan komma ifråga
för slöd inom denna kategori. Några förändringar i övrigl bör inte göras av
bestämmelserna för lagerstöd.
De förändringar av utgivningsstödet som jag har förordat
kräver vissa övergångsbestämmelser. Av mina förslag följer alt det nuvarande
produktionsstödet till facklitteratur i svensk översättning och till barn- och
ungdomslitteratur kommer atl försvinna. För de titlar som har erhållit eller 1.
o. m. utgången av innevarande budgetår kommer att erhålla sådant produklionsstöd
bör dock nuvarande bestämmelser om lagerhållning m. m. äga fortsatt
tillämpning.
Den schablonutformning som litteraturstödet nu har och
även framgent förslås ha passar inte för att stödja utgivningen av vissa typer
av böcker, framhåller litteralurstödsutredningen. Särskilt gäller delta
illustrerade verk i svensk originalversion där samtrycksförfarande inte har
kunnat utnyttjas. Utredaren föreslår därför att det införs ett projektstöd
till särskilt kostnadskrävande utgivning såsom bildböcker, barnbilderböcker,
samlade verk, dyrbara återutgåvor m. m. Förslaget har fått ett genomgående
positivt mottagande.
Med de nuvarande produktionsstöden till klassiker,
facklitteratur och barn- och ungdomslitteratur har en anpassning av slödels
storlek till de specifika kostnaderna för den enskilda titeln varit möjlig att
göra. Den-
Prop.
1977/78: 99 83
na möjlighet kommer att finnas även fortsättningsvis när
del gäller stödet till klassisk litteratur. Möjligheterna till en anpassning av
stödet lill särskilt kostnadskrävande utgivning är emellertid begränsade vid
ett efterhandsstöd som utgår efter arkersättningsprincipen. Jag har i det
föregående förordat atl statens kulturråd skall ha möjlighet att göra avsteg
från det rena arkstödel i fall där så bedöms motiverat. För böcker som är
särskilt kostsamma atl framställa är denna möjlighet emellertid troligen inte
tillräcklig. Det är inte heller lämpligt att göra del möjligt att alltför
mycket frångå arkstödsmodellen eftersom denna då mister sin karaktär. Ett
särskilt stöd bör därför införas för särskilt kostsamma utgivningar. Stödet
bör kunna utgå lill skönlitteratur i översättning för vuxna, facklitteratur
för vuxna och barn- och ungdomslitteratur. Stödet bör utformas som ett
projektstöd (förhandsslöd).
Vid fördelningen av projektstödet bör kulturrådet beakta atl
många i och för sig dyrbara utgåvor har en sådan karaktär att de kan förväntas
bli sålda i betydande upplagor även vid ett förhållandevis högt pris.
Projektstöd bör inle utgå til! bibliografiska eller katalogliknande verk av
skilda slag och inte heller till böcker av uppslagsverkskaraktär. Det bör
ankomma på kulturrådet att utforma de närmare villkor i fråga om upplaga,
lagerhållning, pris m. m. som skall gälla för projektstöd.
När det gäller stöd till utgivning av uppslagsverk vill
jag erinra om att jag efter regeringens bemyndigande har tillkallat en särskild
kommitté med uppdrag att utreda frågan om utgivning av en svensk natio-nalencyklopedi.
Kommittén har antagit namnet uppslagsverkskommittén (U 1977: 09).
I flera yttranden framhålls att den svenska
serieproduktionen måste ges förutsättningar att utvecklas och det föreslagna
projektstödet ses som en väg att förbättra utgivningsbetingelserna.
Seriemarknaden domineras i dag av utländska produkter och svenska serieskapare
har små möjUgheter att få sina verk utgivna. Orsaken är framför allt de stora
skillnaderna i kostnader mellan utländska serier och de serier som görs i vårt
land och endast ges ut här. Det produklionsstöd som f. n. kan utgå till barn-
och ungdomslitteratur har bl. a. använts lill att stödja svenska serieprojekl.
Jag finner det liksom remissinstanserna angeläget att
stimulera den inhemska produktionen av tecknade serier. Kulturrådet bör därför
vid sin fördelning av projektstödet ägna särskild uppmärksamhet åt projekt med
svenska originalserier. Rådet bör även uppmärksamma möjligheterna till
nordiskt samarbete för atl därigenom vidga marknaden för utgivningen.
Seriefrämjandet föreslår atl ett särskilt s. k.
utvecklingsbidrag införs för serieskapare för att de skall kunna utveckla
serieidéer så pass långt att förlag kan ta ställning till dem. Jag delar
uppfattningen all det för atl stimulera den svenska produktionen av serier är
väsentligt atl serie-
Prop.
1977/78: 99 84
skapare bereds tillfälle till utvecklingsarbete. Goda
möjligheter att erhålla stöd till ett sådant utvecklingsarbete finns redan i
dag inom ramen för de bidrag och stipendier som fördelas av konstnärsnämnden
och styrelsen för Sveriges författarfond, och någon ny bidragsform av del slag
som Seriefrämjandet föreslår bör därför enligt min mening inte införas.
Behovet av stöd till utgivning av böcker som vänder sig
till särskilda läsargrupper framhålls av några remissinstanser. Bl. a.
efterlyses ett stöd till utgivning av böcker med stor stil.
För många synskadade är storslilsböcker ett viktigt
komplement till olika former av optiska läshjälpmedel. En viss utgivning har
förekommit bl. a. med stöd från SÖ. 1 anslutning till sin redovisning av
erfarenheterna av försöksverksamheten med stöd till utgivning av lättläst
litteratur och sitt förslag till fortsatt stöd föreslår SÖ att ett särskilt
projektstöd införs till utgivning av storslilsböcker.
Del projektstöd till särskilt kostnadskrävande utgivning
som jag föreslår inrättas bör ge möjligheter att stödja utgivning av böcker
med stor stil och en utformning som i övrigl är anpassad till synskadades förutsättningar.
Något särskilt stöd för slorslilsulgivning bör inle införas. Projektstödet bör
komma i fråga för storslilsböcker med särskilt höga framställningskostnader. I
övrigt bör enligl min mening stöd lill storslilsböcker utgå inom ramen för
efterhandsstödet till de olika litteralurkategorierna och när det gäller
klassiker inom ramen för förhandsstödet till denna kategori.
Storslilsböcker skiljer sig från böcker i normal
utformning genom sitt större omfång och den speciella typografiska
utformningen. Fram-stäUningskostnaderna blir härigenom högre. Statens kulturråd
bör därför ha möjlighet att ge ett anpassat slöd som beaktar de högre produktionskostnaderna.
Den närmare utformningen av stödet bör ankomma på statens kulturråd. Del bör
också ankomma på kulturrådet att efter samråd med berörda parter faststäUa
vilka kriterier som skall vara uppfyllda för atl en bok skall vara alt anse som
en storstilsbok. Jag finner det däremot inte möjligt alt förknippa det allmänna
utgivningsstödet med vissa minimivillkor i fråga om böckers typogratiska
utformning.
Den handläggningsordning som tillämpas inom kulturrådet
för del nuvarande ulgivningsslödel har fastställts av kuUurrådet. En
redogörelse för denna ordning har lämnats i del föregående (2.1.2.1). Det bör
ankomma på rådet att utforma även den handläggningsordning som bedöms
ändamålsenlig med den nya utformning av ulgivningsslödel som jag har
föreslagit. Med hänsyn till att litteralurstödsutredningen har tagit upp frågan
relativt utförligt med åtföljande kommentarer i remissyttrandena vill jag dock
beröra frågan i detta sammanhang.
Utredaren föreslår att de fem arbetsgrupperna för
litteratur på svens-
Prop.
1977/78: 99 85
ka slås samman till en stor arbetsgrupp. En sådan
sammanslagning bör kunna eliminera särbestämmelser och konstlade
gränsdragningar mellan litteraturkategorierna, menar utredaren.
Förslaget har fått ett blandat mottagande. Bl. a. statens
kulturråd och Sveriges författarförbund avvisar tanken på en sammanslagen arbetsgrupp.
Kulturrådet framhåller att det i realiteten skulle bli nödvändigt att arbeta
med olika referensgrupper och vidare betonar rådet att det troligen skulle visa
sig omöjligt att finna personer som är villiga och lämpliga att sitta i en
arbetsgrupp som skall fördela stöd till alla litteraturkalegorier.
För egen del vill jag betona att del är angeläget att
utgivningsstödet fördelas av organ som har en allsidig representation och där
sakkunskap från de olika litteraturområdena är företrädd. Del är också viktigt
att insyn garanteras i urvalsarbetel liksom alt en successiv förnyelse sker av
de organ som har att fördela stödet. Det är även viktigt att gränsdragningsfrågor
mellan olika litteraturkalegorier kan lösas på ett smidigt sätt.
Statens kulturråd presenterar i sitt yttrande (4.4.1) ett
förslag till handläggning av utgivningsstödet som i korthet innebär alt en
arbetsgrupp tillsätts för var och en av de litteraturkalegorier som enligt
milt förslag bör erhålla efterhandsstöd. Dessa grupper bör även fördela stödet
till klassisk litteratur. Utöver dessa grupper anser rådet alt en särskild
grupp bör bildas i vilken representanter för de fyra övriga grupperna ingår.
Gruppens uppgift bör vara att samordna arbetet, atl lösa gränsdragningsfrågor
och alt som speciell uppgift fördela projektstödet till särskilt
kostnadskrävande utgivning.
Den presenterade modellen förefaller enligl min mening att
tillgodose de krav som kan ställas på formerna för handläggning och bör således
kunna ligga till grund för kulturrådets ställningstagande i frågan. Vad gäller
behovet av ytterligare personal vid kulturrådet och medel för lek-törsmedverkan
till följd av utbyggnaden av utgivningsstödet återkommer jag i det följande
(7.4).
Innan jag övergår till att behandla övriga förslag från litleralurstödsulredningen
vill jag något beröra det statliga stödet till utgivning av litteratur sett på
längre sikt. Inle minst synpunkterna i remissytlrandena på litteralurstödsutredningen
visar att det är nödvändigt att de statliga insatserna inom bokområdet byggs ut
successivt och alt nya initiativ baseras på studier av förhållandena i dika
delar av branschen. Utredaren framhåller att tillgängliga statistiska uppgifter
är ofullständiga, något som också understryks i en del yttranden. Statens
pris- och kartellnämnd (SPK) gör f. n. på uppdrag av mass-m.ediekoncentrationsutredningen
en undersökning av bokbranschen som i vissa avseenden kommer att bli en
uppföljning av den branschstudie som SPK gjorde åt 1968 års lilleraturulredning.
Svenska bokförläggare-
Prop.
1977/78: 99 86
föreningen redovisar i sitt yttrande att föreningen har
gett Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm i uppdrag
att göra en ekonomisk analys av förlagsbranschen. Dessa undersökningar bör enligt
min mening kunna ge underlag för fortsatta överväganden om formerna för de
statliga åtgärderna. Del är angeläget att utveckUngen inom branschen
fortlöpande kan följas och jag kommer därför i det följande (7.1) att beräkna
medel för en fortsatt branschstudie under nästa budgetår. Den närmare
utformningen och inriktningen kommer att bestämmas efter samråd med berörda
parter.
Effekterna av det utgivningsstöd som jag har föreslagit
bör följas noga. Den föreslagna utformningen bör därför inte ses som slutgiltig
ulan en prövning måste ske mot bakgrund av de erfarenheter som vinns och den
allmänna utvecklingen i förlagsbranschen. För atl en bedömning av slödels
effekt skall kunna göras bör det dock enligt min mening tillämpas ett antal år.
Några mer genomgripande förändringar av ulgivningsslödel bör därför inte,
såvitt i dag kan bedömas, ske de närmaste åren. Detla hindrar inte att en
diskussion fortlöpande förs om i vilka former staten bör främja en bred
utgivning av kvalitetsböcker samt självfaUet också i vilken utsträckning ett
stöd är motiverat. Litteraturstödsutredningen har inte behandlat några andra
former för litteraturstöd än den som föreslås. 1 några yttranden diskuterades
dock alternativa modeller, och Svenska bokförläggareföreningen för ett
principiellt resonemang kring olika stödformer och för- och nackdelarna med
dem. Föreningen framhåller bl. a. att det vore värdefullt om de statliga
insatserna kunde anpassas till konjunktursvängningarna i bokbranschen. Vid
ekonomiska svårigheter och en tillbakagång i utgivningen skulle ett mer
generellt och kraftfullt stöd sättas in medan stödet under mer gynnsamma
perioder skulle kunna utgå på en lägre nivå och i mer selektiva former. Jag
har sympatier för ell sådant syslem men som föreningen framhåller är det svårt
att faststäUa när och hur de statliga insatserna bör ändra karaktär med hänsyn
till förändringar i branschen. Återkommande branschstudier av det slag som SPK f.
n. gör bör dock förbättra förulsättningarna för atl överväga en sådan stödform
och som jag nyss har redovisat räknar jag med att sådana studier skall kunna
företas mer regelbundet i fortsättningen.
5.2.2 Stöd lill lättläst Utteratur
SÖ bedriver sedan år 1968 en försöksverksamhet med stöd
till utgivning av lättläst litteratur, LL-böcker. Hittills har ett 40-tal
böcker givits ut med sådant stöd. Verksamheten leds av en särskild arbetsgrupp.
För att uppnå en variation i utgivningen och med hänsyn lill författarnas
önskemål har utgivningen av LL-böcker skett i samarbete med flera olika förlag.
Frågan om LL-utgivningen behandlades i propositionen
(1976/77: 87)
Prop.
1977/78: 99 87
om insatser för handikappades kulturella verksamhet, och
jag redovisade i det sammanhanget att SÖ hade för avsikt att under år 1977
lämna en redogörelse för den försöksverksamhet som hittills har genomförts. SÖ
har i en skrivelse i december 1977 lämnat en sådan redogörelse och även lagt
fram förslag om de fortsatta formerna för stöd tiU utgivning av lättlästa
böcker. Enligt SÖ är del för tidigt att föreslå en alternativ form till den
nuvarande LL-utgivningen och verksamheten bör därför även fortsättningsvis
bedrivas i huvudsak enligt de principer som nu till-lämpas. Samtidigt föreslås
stödet utbyggt. Ansvaret för fördelningen av stöd bör t. v. ligga kvar på SÖ
och del direkta arbetet bör liksom nu ledas av en särskild arbetsgrupp. Som
skäl anförs alt det ännu inte finns någon fast modell för hur läsarnas krav,
författarnas intresse för all medverka och förlagens benägenhet att ge ut LL-böcker
bäst skall kunna samordnas i en reguljär utgivning.
Jag delar SÖ:s uppfattning att det är angeläget att
förbättra möjligheterna för människor med läshinder av olika slag alt komma i
kontakt med god litteratur. Utgivningen av lättlästa böcker är därvid en
viktig insats. Jag vill erinra om alt en betydande förstärkning har gjorts
innevarande budgetår då stödet mer än fördubblats.
Det material som SÖ nu har redovisat och de förslag som
läggs fram innebär inte att något i egentlig mening nytt underlag finns för ett
ställningstagande till eventuellt nya organisatoriska former för LL-ulgivningen.
Stödet till utgivningen av LL-böcker har vissa likheter med det projektstöd
till särskilt kostnadskrävande utgivning som jag har behandlat i det
föregående. Skäl kan därför anföras för atl föra över slödel till statens kulturråd.
1 den nuvarande verksamheten ingår emeUertid också ett utvecklingsarbete och en
direkt medverkan i själva utgivningen, uppgifter som har större likheter med
förlagsverksamhet än med den funktion som kulturrådet kommer att ha när det
gäller utgivnings-stödet. Mycket talar således för att det permanenta ansvaret
för LL-utgivningen bör ges åt en grupp, där också förlagserfarenheter är representerade,
och att ell fastare samarbete med något eller några förlag bör eftersträvas.
Detta skulle innebära påtagliga fördelar inte minst när det gäller information
om och distribution av böckerna. Behovet av fortlöpande samarbete med läsforskare,
författare, läsargrupper och andra berörda bör givetvis också tUlgodoses. Jag
är inle beredd alt nu ta ställning lill de definitiva formerna för LL-ulgivningens
organisation ulan avser all senare återkomma till regeringen i frågan. SÖ bör
t. v. svara för fördelningen av slöd varvid samma principer som hittiUs bör
till-lämpas. SÖ bör samråda med statens kulturråd så att utgivningsstödet till
förlagen i möjligaste mån anpassas till de regler som kommer atl gälla för det
föreslagna projektstödet till särskilt kostnadskrävande utgivning. Till
medelsberäkningen för stödet till utgivning av lättlästa böc-ber under nästa
budgetår återkommer jag i det följande (7.1).
Prop.
1977/78: 99 88
5.2.3 Stöd till presentation av svensk Utteratur i
utlandet
I ett litet språkområde som vårt uppslår problem när det
gäller atl la del av litteratur på andra språk och att göra den egna
litteraturen känd utomlands. Genom stödet lill översatt litteratur förbättras
möjligheterna atl i Sverige introducera författare och ge ut böcker som kommer
från andra mindre språkområden. När det gäller översättning av svensk litteratur
lill andra språk har självfallet kontakter mellan svenska och utländska förlag
en avgörande betydelse liksom de svenska författarnas egna kontakter. Några
omfattande insatser som kompletterar dessa kontakter har dock hittills inle
gjorts av offentiiga organ. Jag bortser i detla sammanhang från del stöd som
sedan år 1975 kan utgå från Nordiska ministerrådet för utgivning av nordisk grannlandslitteralur.
Svenska institutet har som en av sina uppgifter atl
presentera svensk konstnärlig verksamhet i utlandet och inom ramen för detta
arbete har institutet under flera år sökt underlätta den svenska litteraturens
spridning till andra språkområden. Institutet sprider information till översättare
och introduktörer utomlands genom boköversikter och anordnar konferenser och
symposier där svensk litteratur diskuteras. Del delar dessutom ut stipendier
till översättare för besök i Sverige samt bidrag till översättare för
översättning av böcker som inte svenska förlag aktivt arbetar med för atl få
utgivna på utländska förlag. Genom detla arbete har ett kontaktnät av
översättare och introduktörer skapats.
Som jag inledningsvis redovisade har SIK-utredningen i en
skrivelse i anslutning till remissbehandlingen av litteraturstödsutredningens
betänkande föreslagit atl ett särskilt stöd för presentation av svensk lilte-ratur
i utlandet införs på försök. Stödet bör gå lill provöversättningar av ca 15
böcker per år, i första hand skönlitteratur som har kommit ut efler år 1945. Urvalet
av böcker som skall översällas bör göras av statens kulturråd. Böckerna bör i
huvudsak översällas till engelska. Dessa översättningar är inte avsedda att
användas vid en eventuell utgivning utan endast att göra det möjligt alt
presentera svensk litteratur på ett världsspråk för bl. a. utländska förlags
lektorer. Översalta manuskript bör spridas bl. a. genom normala förlags- och författarkontakter
och genom Svenska institutet, som även bör svara för den praktiska handläggningen
av stödet bl. a. genom kontakter med översättare.
Jag anser liksom statens kulturråd. Svenska institutet,
Svenska bokförläggareföreningen och Sveriges författarförbund, vilka har beretts
tillfälle atl komma med synpunkter på förslaget, atl det är angelägel att
främja utgivningen av svensk litteratur i utlandet. Bokförläggareföreningen
pekar i sitt yttrande på möjligheten att införa ett system som innebär atl ett
utländskt förlag här i Sverige kan söka stöd för översättning och utgivning av
en svensk bok. En sådan stödform tillämpas i Västtyskland och har, menar
föreningen, den fördelen att det stödbevil-
Prop,
1977/78: 99 89
jande organet vet att den aktuella boken kommer att ges
ut på ett främmande språk.
I de diskussioner som tidigare har förts om stöd till
utgivning av svensk litteratur i utlandet har man från förfaltarhåll bestämt
avvisat ett system av det slag som Bokförläggareföreningen skisserar med
hänvisning lill riskerna för en statlig styrning av vilka böcker som ges
möjligheter atl komma ut på andra språk. Jag har förståelse för den
invändningen och vill också peka på att ett direkt stöd till utländska förlag
skulle kunna medföra att omfattningen av utgivningen av svensk litteratur i
utlandet till viss del blev beroende av i vilken utsträckning vi från svensk
sida vore villiga atl lämna stöd. Frågan om insatser för all främja kontakterna
och utbytet mellan olika länder på litteralurområdet behandlas regelbundet när
det internationella kulturutbytet diskuteras. Den svenska inställningen har
därvid varit alt resp. lands insatser bör inriktas på att främja översättning
av böcker från andra språk och inte på atl genom subventioner underlätta
utgivning av den egna litteraturen på andra språk. Denna inställning utesluter
självfallet inle åtgärder från svensk sida som innebär att man inom andra
språkområden får ökad kännedom om den svenska bokutgivningen.
Litteratur på ett litet språk som svenska har, som SIK-utredningen
framhåller, bättre möjligheter atl bli uppmärksammad i andra länder av bl, a.
utländska förlag om den presenteras på ett språk som är tillgängligt för den
krets man vänder sig tiU. I och med införandet av det statiiga ulgivningsslödel
har aUmänt accepterats, även från förfaltarhåll, alt fördelningen av slöd sker
efter ett urval. Ett sådant selektivt stöd bör kunna användas också när det
gäller all främja utgivningen av svensk litteratur på andra språk. Jag ansluter
mig således tiU SIK-utred-ningens förslag att ett stöd på försök införs till
översättning av svensk litteratur för presentation i utlandet. Ett sådant stöd
ser jag som ett värdefuUl komplement till del arbete som bl. a. Svenska
institutet f. n. svarar för inom litteralurområdet. Särskilt böcker som kommer
ut på mindre föriag med små internationella kontakter bör härigenom få större
möjligheter att nå utanför vårt eget språkområde. Översättningarna bör i
enlighet med förslaget göras på ett av världsspråken och användas endast för
att presentera ett antal boktitlar för en utländsk publik. Översättningarna
förutsätts i regel inle Ugga tiU grund för själva utgivningen. Den slutliga
översättningen får den utländske utgivaren svara för. Genom denna utformning
av slödel undviks att det statliga bidraget blir direkt avgörande för om boken
ges ut på ett främmande språk eller ej.
Det bör ankomma på statens kulturråd all besluta om vilka
böcker som skall översältas. Svensk skönlitteratur, företrädesvis för vuxna,
som är utgiven de senaste 3040 åren bör utgöra del huvudsakliga underlaget
för urvalet. Något absolut krav på att urvalet skall spegla den aktuella
utgivningen bör alltså inte finnas. Hänsyn bör tas inte endast
Prop.
1977/78: 99 90
till vad som är representativt från svensk synpunkt. Det
är nödvändigt atl också beakta vad som kan intressera den utländska publiken.
Kulturrådet bör i sill urvalsarbete hålla nära kontakt med olika berörda
parter såsom kritiker, författare, förläggare och Svenska institutet och därigenom
med introduktörer och översättare av svensk litteratur i utlandet. Vid urvalet
av titlar bör beaktas i vad mån en utgivning på annat språk kan förväntas ske
genom gängse kontakter mellan förlag etc. I den praktiska handläggningen
avseende kontakter med översättare m. m. bör statens kulturråd kunna ta del av
Svenska institutets kunskaper om och erfarenheter av det aktuella
arbetsområdet. Stödet till presenla-tionsöversättningar bör som jag redan har
anfört vara av försökskaraklär och avse en period av fyra år. Jag kommer i del
följande (7.1) att beräkna 150 000 kr. för försöket under nästa budgetår. Del
ankommer på regeringen att utfärda närmare föreskrifter för
försöksverksamheten.
5.3 Kreditstöd till förlag
Utöver stöd till enskilda titlar i förlagens utgivning kan
förlag inom ramen för nuvarande litteraturstöd erhålla en statlig
kreditgaranti. Syftet är atl stödja mindre förlag och att göra del möjligt att
etablera nya förlag. Den statliga garantin får i princip avse högst 75 % av
lånebeloppet men kan, om synnerliga skäl föreUgger, efler beslut av regeringen
utsträckas till att gälla hela lånebeloppet. Frågor om kreditgarantier handhas
av statens industriverk som därvid skall samråda med statens kulturråd. Den ram
inom vilken statens industriverk får bevilja garantier uppgår innevarande
budgetår till 2 milj. kr. Fram till utgången av år 1977 hade 13 garantier om
totalt 3,4 milj. kr. beviljats. Fem av garantierna avser nystartade förlag
eller förlag som vid beslutstillfället hade varit verksamma under kortare tid.
Något infriande av beviljad garanti har ännu inte varit aktuellt.
Utredaren framhåller att den nuvarande konstruktionen av
kreditgarantin, som innebär alt det garantisökande förlaget självt måste skaffa
sig krediter, för med sig atl det allmänna kreditiäget kan få en styrande
effekt på möjligheterna atl få lån och därmed också på framför aUl de små föriagens
existens. Den individuella lånemöjligheten är hett avgörande med det system
som nu tillämpas. För atl komma bort från dessa enligt utredaren negativa
konsekvenser av systemet föreslås atl en särskild statiig fond inrättas för
lån lill föriag. Bl. a. bör avskrivningslån och räntesubventioner kunna lämnas.
Hanteringen av kreditstödet bör föras över till statens kulturråd.
Att vi har många förlag som sysslar med bokutgivning är
enligt min mening värdefullt. En omfattande spridning av utgivningsbesluten skapar
förutsättningar för en bredd i den totala utgivningen samtidigt som heller att bli
beroende av ett litet urval beslutsfattare. Det är därför na-
Prop.
1977/78: 99 91
turiigt att staten vid sidan av olika former av
utgivningsstöd genom ett kredUstöd även främjar en nyetablering av förlag och
har möjligt att medverka till att lösa kreditproblem för redan verksamma
förlag.
Enligt min mening är del inte rimligt att utforma kreditslödet
på ett sådant sätt all förlag befrias från sill risktagande eller atl verksamhetens
fortbestånd blir beroende av statiigt stöd. En utgångspunkt för de statiiga
insatserna måste även i fortsättningen vara alt förlagsverksamhet även om statiigt
stöd av något slag utgår måste bedömas såsom varje annan form av privat
företagsamhet. När ställning skall tas till frågan om ett förlag bör beviljas
kreditstöd bör därför den rent företagsekonomiska bedömningen tillmätas en
avgörande betydelse. Behovet av direkt stöd till föriag bör såsom statens
industriverk framhåller tillgodoses genom utgivningsstödet. Bidrag i form av
avskrivningslån och räntebidrag är därför enligl min mening inle motiverade.
Jag vill även erinra om att regeringen om synnerliga skäl föreligger har
möjlighet atl bevilja kreditgaranti som motsvarar hela lånebeloppet för ett
förlag. Mot den bakgrunden är jag i likhet med statens kulturråd inte beredd
att föreslå en omläggning av del statliga kreditslödet av det slag som
utredaren förordar. Stödet bör alltså ha kvar sin nuvarande form av
kreditgaranti.
Jag är inte heller beredd atl förorda att handläggningen
av stödet förs över till statens kulturråd. Beslut om kreditgaranti bör fattas
av ett organ som kan svara för de rent företagsekonomiska bedömningarna. Statens
industriverk föreslår att handläggningen av kreditslödet flyttas över till
Bokbranschens finansieringsinstitut. Delta institut ägs av bokförlagen och
arbetar f. n. endast med rådgivning och utlåning till bokhandeln. Någon
verksamhet riktad lill bokförlag förekommer inle. Med hänsyn lill institutets
uppbyggnad och verksamhetsinriktning finner jag det inte lämpligt att låta
institutet pröva frågor om kreditgarantier till förlag. Nuvarande ordning i
fråga om handläggningen av kreditgaranti bör därför gälla även
fortsättningsvis. Något behov av all öka ramen för kreditgarantier bedömer jag
f. n. inte föreUgga. Vid min anmälan av anslaget Kreditgarantier till förlag
och bokhandel (7.3) återkommer jag tUl formerna för anvisning av medel vid ett
eventuellt infriande av kreditgaranti.
5.4 Stöd till bokhandeln
Efter beslut av riksdagen våren 1977 (prop. 1976/77: 81, KrU
1976/ 77: 39, rskr 1976/77: 239) infördes innevarande budgetår ett stöd till
bokhandeln. Stödet utgörs främst av kredilstöd till mindre och medelstora fullsorlerade
boklådor, s. k. A-boklådor. Det statliga kreditstödet har formen av dels
kreditgarantier, dels investeringslån och avskriv-
Prop.
1977/78: 99 92
ningslån. Innevarande budgetår får kreditgarantier
beviljas intill ett belopp av sammanlagt 1,5 milj. kr. Investeringslån och
avskrivningslån får ges med totalt 1,4 milj. kr. Det statliga kreditslödet
handhas av Bokbranschens finansieringsinstitut aktiebolag. Bolaget ägs av
bokförlagen. Statligt bidrag utgår även till del komplelteringslager som finns
hos distribulionsförelagel AB Seelig & Co. Framför allt mindre men fullsorlerade
boklådor kan genom beställningar från kompletteringslagret erbjuda sina kunder
ett brett sortiment ulan att själva svara för lagerhållningen. Villkoren för
statsbidraget regleras i ett särskilt avtal mellan staten och Seelig. Statligt
stöd ges vidare till utbildning av företagsledare inom bokhandelsbranschen.
I den allmänna debatten om de statliga insatserna på
bokområdet har från olika håll framhållits viklen av atl stödet till utgivning
kompletteras med ett stöd till distribution av böcker. Under senare tid har behovet
av slöd lill fackbokhandeln särskilt betonats. Denna uppfattning förs också
fram av litleralurstödsulredningen och i flera remissyttranden.
Utredaren föreslår all ett generellt slöd införs lill
bokhandeln i form av ett prestationsslöd och ett lagerstöd. Förslaget har dock
fått ett kritiskt bemötande i remissopinionen. Några remissinstanser,
däribland riksrevisionsverket och näringsfrihetsombudsmannen, anser atl effekterna
av det nyligen införda statliga kreditstödet till bokhandeln bör avvaktas
innan nya stödformer introduceras. Andra, såsom Svenska bokförläggareföreningen
och Svenska bokhandlareföreningen, finner ell stöd angeläget men anser inte att
del framlagda förslaget bör läggas lill grund för ett beslut om statligt stöd.
Bokhandlareföreningen framhåller att inle någon av de modeller för ett
generellt slöd till bokhandeln som har förts fram från olika håll tar hänsyn
till de skilda förhållanden som boklådor av varierande storlek arbetar under.
Bokhandlareföreningen framhåller vidare liksom utredaren att del är angeläget
alt undersöka boklådornas standard och situation i olika delar av landet. Efter
en sådan undersökning bör underlag finnas för en precisering av målet för del statiiga
stödet och en diskussion om olika stödformer. Även statens kulturråd
konstaterar atl det saknas faktaunderlag för att föreslå en definitiv form för
bokhandelsstöd.
I propositionen om bokhandelsstöd redogjorde jag för min
allmänna syn på statliga insatser för bokhandeln. Det finns enligt min mening
inte anledning alt mot bakgrund av det material som nu har presenterats frångå
dessa ställningstaganden. Jag delar uppfattningen att de uppgifter om
förhållandena i bokhandeln som i dag finns tillgängliga är alltför
ofullständiga för atl utgöra grund för beslut om nya stödformer och är således inle
beredd all förorda all ett generellt stöd till bokhandeln införs. Effekterna av
det nyligen införda kreditstödet bör avvaktas innan ställning tas lill nya
former av stöd. Självfallet måste
Prop.
1977/78: 99 93
också uppfattningen i denna fråga inom bokhandelsbranschen
tillmätas en avgörande betydelse i sammanhanget.
1 flera yttranden framhålls de problem som fackbokhandeln
står inför bl. a. till följd av den kraftigt expanderande direktförsäljningen
från förlagen via bokklubbar. Samtidigt framhålls från samtliga intressenter
inom bokbranschen vikten av atl vi även framgent har en någorlunda god
geografisk spridning av fullsorlerade boklådor. En av förutsättningarna för de
statliga stödåtgärderna för bokhandeln är att de sker i samspel med insatser från
bokbranschen. Detta kommer också till uttryck i bestämmelserna för det
statliga kreditstödet och i avtalet mellan staten och Bokbranschens
finansieringsinstitut om institutets handhavande av kreditstödet. I det
fortsatta arbetet med atl finna lösningar på bokhandelns problem genom en
utbyggd låneverksamhet är det därför enligt min mening naturligt att förlagen
tar ett betydande ansvar.
I flera yttranden diskuteras den snabbt växande
försäljningen av böcker via bokklubbar och konsekvenserna för bl. a.
bokhandeln. Svenska bokhandlareföreningen anser att bokförlagens prissättning
av bokklubbstitlar vid försäljning till bokhandeln bör undersökas. Jag delar
uppfattningen att bokklubbsverksamhetens utveckling bör följas noga och vill
erinra om att detta är en naturlig uppgift för bl. a. näringsfrihetsombudsmannen
och konsumentverket. Den fråga som Bokhandlareföreningen lar upp är enligt min
mening av den karaktären att den bör lösas av de berörda parterna själva.
Intresset för del statliga kreditslödet har visat sig
stort inom bokhandeln och stöd hade intill utgången av år 1977 beviljats med
närmare 500 000 kr. I flera yttranden understryks också att stödet bör byggas ul.
Jag delar den uppfattningen och kommer i det följande (7.5) atl beräkna en ökning
av anslaget Lån för investeringar i bokhandeln med 1 milj. kr. Någon utökning
av ramen för kreditgarantier bedömer jag f. n. inte vara aktueU.
Det statliga kreditstödet till bokhandeln tillämpas fr. o.
m. innevarande budgetår på försök under en treårsperiod. Del innebär att
frågan om eventuellt fortsatta insatser kan tas upp lill prövning först hösten
1980. I så fall skulle emellertid ett avbrott ske i verksamheten under budgetåret
1980/81 i avvaktan på eventuellt nya stödformer. Försöksverksamheten bör
därför utsträckas tiU atl avse fyra år. Jag räknar dock med att utvärderingen
kommer alt göras vid en sådan tidpunkt att ställning lill fortsatta insatser
kan tas hösten 1980. Bokbranschens finansieringsinstituts handhavande av kreditslödet
lill bokhandeln sker med stöd av lagen (1977: 485) om tillfälligt överlämnande
av förvaltningsuppgifter inom ublildningsdeparlementets verksamhetsområde. Den
förlängning av försöksverksamheten som jag förordar kräver en ändring av nämnda
lag och jag lägger därför fram förslag om delta.
Enligt avtalet mellan staten och Bokbranschens
finansieringsinstitut
Prop.
1977/78: 99 94
om institutets handhavande av det statliga kreditstödet
till bokhandeln åtar sig institutet att fortsätta sin egen verksamhet med
utlåning och borgensåtaganden i väsentligen samma omfattning som hittills. Enligl
bestämmelserna för kreditstödet får avskrivningslån och investeringslån utgå
med högst två tredjedelar av lånebehovet. Kreditgarantier får medges för högst
ett belopp som motsvarar hälften av det kapitaltillskott som behövs. För att
finansieringsinstitutet skall kunna bedriva sin egen verksamhet i enlighet med
vad som anges i avtalet och för alt institutet tillsammans med andra kreditinrättningar
skall kunna svara för aktuella delar av investeringslån och kreditgarantier
krävs att institutet har eget tillgängligt kapital. Institutets eget kapital om
ca 1 milj. kr. är i dag nästan helt bundet genom lån till bokhandeln.
Därutöver förfogar institutet över reverser som har givits
in till institutet av de förlag som äger institutet i enlighet med ett konsortialavtal
mellan institutet och förlagen. Dessa reverser kan dock i dagens läge inte
omsättas i likvida medel som institutet kan använda i egen utlåning och som
komplement till den egna utlåningen. Svenska bokförläggare-föreningen och
Svenska bokhandlareföreningen framhåller i sina yttranden att det är angeläget
att institutet, för atl kunna fortsätta sin verksamhet på avsett sätt, genom
en statlig garanti bereds möjlighet att bygga upp det egna kapitalel.
Som jag anförde i den tidigare nämnda propositionen om
bokhandelsstöd är en av anledningarna lill atl låta Bokbranschens
finansieringsinstitut handha det statliga kreditslödet lill bokhandeln att
detta bör utgöra en stimulans för branschen att engagera sig i de låneobjekt
som får statligt stöd och därigenom komplettera de statliga insatserna. I enlighet
med vad jag nyss anförde om förlagens ansvar för utvecklingen inom bokhandeln
finner jag det därför naturligt att branschen medverkar till att lösa
finansieringsinstitutets aktuella problem. Med hänsyn till institutets roll i
de statliga insatserna för bokhandeln finner jag del dock rimligt att även
staten bidrar till atl förbättra institutels möjligheter att fungera som
kreditorgan för bokhandeln. Statens åtagande bör vara av sådan karaktär alt
statens resp. branschens ansvar för institutets verksamhet inte ändras på
väsentligt sätt. Jag förordar atl Bokbranschens finansieringsinstitut beviljas
en kreditgaranti om högst 2 milj. kr. att användas för upplåning för atl öka
institutets eget kapital. Som säkerhet för den statliga garantin bör institutet
ställa de förlagsreverser som institutet förfogar över. Mellan staten och
Bokbranschens finansieringsinstitut bör träffas ell avtal som innebär atl
utgifterna för staten vid ett eventuellt infriande av den statliga garantin
skall täckas av förlagen enligt bestämmelserna i konsortialavtalet. Vidare bör
gälla att kreditgarantin får las i anspråk endast efter regeringens
godkännande. Slutligen bör kunna föreskrivas att finansieringsinstitutet för
alt få ta i anspråk garantin skall kunna redovisa ett kapitaltillskott i annan
ordning intill ett belopp som regeringen bestämmer.
95
5.5 Övriga frågor
Litleraturstödsutredningen har, utöver de åigärder inom
litteraturområdet som jag har behandlat i det föregående, även berört vissa
andra frågor.
Som ett komplement till utgivningsstödet bör staten enligt
utredaren medverka till atl bygga upp ett antal s. k, författarverkstäder eller
bokmaskiner i landet för att förbättra utgivningsbetingelserna för personer som
ger ut böcker på eget förlag. Stödet föreslås utgå dels som ett investeringsstöd,
dels som ett driftsstöd.
Jag delar uppfattningen att det är värdefullt, inle minst
från yttrandefrihetssynpunkt, att människor som skriver har möjlighet att på
ett enkelt sätt ge ut sina böcker vid sidan av de vanliga förlagen. OUka
initiativ till sådan utgivning har tagits av såväl kommuner som organisationer.
Vidare har på två platser i landet på enskilda författares initiativ bildats s.
k. bokmaskiner där personer som ger ul på eget förlag kan använda utrustning
för framställning av sina böcker. De titlar som ges ut kan om de uppfyller
villkoren erhålla utgivningsstöd. Detta går till den enskilde
författaren/förläggaren och icke till bokmaskinen. Bokmaskinerna erhåller inte
något bidrag till verksamheten men statens kulturråd har däremot lämnat bidrag
till utrustning.
Som bl. a. Författares bokmaskin och Sveriges
författarförbund framhåller bör del inte vara en uppgift för staten att ta
initiativ till nya författarverkstäder eller bokmaskiner utan en eventuell
framväxt av sådana bör vara resultatet av initiativ bland författare och
andra. Eventuellt stöd till maskiner och annan utrustning bör på samma sätt
som nu lämnas av statens kulturråd. Något särskilt etableringsbidrag bör således
inte införas. Jag vill dessutom, liksom flera remissinstanser, peka på de
möjligheter som finns atl utnyttja offsetanläggningar som finns vid t. ex bibUotek
och läromedelscentraler.
Den verksamhet som författarverkstäderna svarar för har
sin motsvarighet inom andra konstområden. Som exempel kan nämnas
kollektiv-verksläder för bildkonstnärer. Frågan om ett driftbidrag kan därför
från vällvisesynpunkl enligt min mening inle begränsas till enbart författarverkstäder
utan måste ses i ett större sammanhang. Jag är därför inte beredd alt förorda
ett särskilt statligt driftbidrag till författarverkstäder, ett sådant bidrag
skulle, med hänsyn lill verksamhetens karaktär, dessutom innebära en statlig subventionering
av en speciell typ av verksamhet inom den grafiska sektorn vilket sett utifrån
branschens situation framstår som olämpligt.
I flera remissyttranden framhålls atl litteraturpolitiken inle
kan begränsas till stöd till produktion och distribution av böcker. De läsfrämjande
åtgärderna är väsentliga. Argumenten för att stödja utgivningen förlorar i
styrka om de böcker som ges ut inte läses.
Prop.
1977/78: 99 96
framhåller man. Önskemål förs fram om såväl särskilda
utredningar i frågan som konkreta förslag lill kampanjer som kan genomföras av
studieförbund och andra organisationer till vilka särskilt stöd bör utgå.
Självfallet delar jag uppfattningen att vi på aUa sätt skall stimulera
människor till kontakt med böcker och läsning. Såsom utredaren påpekar har
skolan här en central uppgift men även biblioteken har en strategisk roU i
sammanhanget inte minst genom den uppsökande verksamhet som byggs ut allt mer.
Väl fungerande läsfrämjande åigärder måste utformas utifrån lokala
förutsättningar och i nära kontakt med de grupper man vänder sig till. En nära
samverkan mellan bl. a. skola, bibliotek och föreningsliv framstår därvid som
angelägen. För att nå barn är det också viktigt atl föräldrar på olika sätt
engageras i verksamheten.
När det gäller ekonomiskt stöd till läsfrämjande
aktiviteter vill jag erinra om atl flera av de bidrag som finns inom
kulturområdet har en så generell utformning att inga hinder finns för att
använda dem i detta sammanhang. Det gäller bidrag till både
folkbildningsorganisationer och andra typer av organisationer. Som exempel kan
nämnas studiecirkelbidraget, bidraget till kulturprogram inom föreningslivet,
bidraget till experiment och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet bland
amatörer och bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet.
Möjligheter finns således, inte minst för folkbUdningsorganisationerna, att med
hjälp av existerande bidrag bedriva en läsfrämjande verksamhet. Som jag
tidigare har redovisat har det nuvarande stödet till barn- och
ungdomslitteratur i huvudsak formen av slödköp. De böcker som staten erhåller
genom köpen, 1 000 exemplar av varje titel, används i en tvåårig
försöksverksamhet med läsfrämjande aktiviteter bland barn och ungdom. En
närmare redogörelse för försöket har givits tidigare (2.4). Jag har i det
föregående förordat alt stödet till barn- och ungdomslitteratur
fortsättningsvis får formen av efterhandsstöd. Delta innebär alt inga böcker
kommer att köpas in inom ramen för litteraturstödet efter innevarande budgetår.
Statens kulturråd kommer dock under nästa budgetår all förfoga över de böcker
som köps nu. Kulturrådet föreslår att dessa böcker används i läsfrämjande
aktiviteter på samma sätt som under de två föregående åren, vilket jag finner
rimligt.
Under hösten innevarande år avser kulturrådet atl påbörja
en utvärdering av försöket med läsfrämjande aktiviteter inom barn- och ungdomsorganisationer.
Utbildningsdepartementets barnkulturgrupp avser att inom kort lägga fram en
rapport där bl. a. frågor om barn och läsning kommer att behandlas. Det material
som presenteras av kulturrådet och barnkullurgruppen och de synpunkter som
kommer fram vid remissbehandlingen bör enligt min mening bilda underlag för
ställningstagandet till vilka åtgärder i lässtimulerande syfte bland barn och
ungdomar som kan bli aktuella. Bl. a. bör frågan om hur t. ex. barn- och
Prop.
1977/78: 99 97
ungdomsorganisationer skall förses med böcker vid
eventuella framtida centralt initierade försök med läsfrämjande aktiviteter
kunna tas upp i del sammanhanget.
Förslag om en massmarknadsutgivning av barn- och ungdomsböcker
av god kvalitet som kan la upp konkurrensen med det nu dominerande massmarknadsutbudet
har förts fram vid upprepade tillfällen, och det har varit lätt atl få en
allmän uppslutning bakom idén om en sådan utgivning. 1 detalj utarbetade
förslag till utgivning och distribution har emellertid saknats.
Inle heller litleralurstödsulredningen lägger fram några
mera konkreta förslag. Utredaren föreslår att det inrättas ett särskilt
projektstöd som skall kunna utnyttjas av förlag som önskar göra försök med
utgivning av billiga kvalitetsböcker för barn och ungdom i stora upplagor. Remissinstanserna
ansluter sig allmänt till tanken på en massmarknadsulgivning men flera är
kritiska lill en rad punkter i utredarens förslag.
Sveriges författarförbund framhåller atl den mest
angelägna uppgiften när det gäller barn- och ungdomslitteraturen inte är en massmarknadsulgivning
utan i stället en ordentlig prispress på den kvalificerade barn-och
ungdomsboksutgivningen. Ett projektstöd av den omfattning som utredaren
föreslår är enligt förbundet alltför litet för meningsfulla insatser och
räcker inte ens lill ett försök. Kooperativa förbundet (KF) som tidigare har
presenterat en skiss till ell försök med en bokklubb för barn anser att utredarens
förslag är alltför oprecisa för atl ligga lill grund för några åtgärder och KF
anser all frågan om massmarknadsutgivning för barn och ungdom bör utredas
ytterligare.
Utredarens förslag att Litteraturfrämjandet skall svara
för distributionen av de massmarknadsböcker som förlagen ger ut med hjälp av
projektstödet avvisas av Litteraturfrämjandet. Flera remissinstanser är
tveksamma till tanken att låta Litteraturfrämjandet svara för försäljningen efiersom
det inte kan bli fråga om en direktförsäljning till barn och ungdom utan i
stället en försäljning via föräldrarna. Litteraturfrämjandet framhåller vidare
att om organisationen skall medverka i en utgivning av barn- och ungdomsböcker
kan del enbart bli fråga om åter-utgivning av tidigare utgivna böcker liksom är
fallet med utgivningen av vuxenböcker. Utgivning av barn- och ungdomsböcker är
en omfattande uppgift, betonar Litteraturfrämjandet, som kräver en omsorgsfull
och noggrann planering med tanke på de olika åldersgrupper man skall vända sig lill
och det breda urval som därmed erfordras. Liksom flera andra remissinstanser betonar
Litteraturfrämjandet all del belopp utredaren föreslagit för
massmarknadsutgivning är alltför lågt.
För egen del vill jag inledningsvis erinra om de förslag
beträffande efterhandsstöd lill bam- och ungdomslitteratur och det projektstöd
till särskilt kostnadskrävande utgivning som jag tidigare har redogjort för. De
insatser som jag föreslår omfattar så gott som hela den åriiga kva-
7 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 99
Prop.
1977/78: 99 98
litetsutgivningen av bam- och ungdomslitteratur, stödet
har enligt förslaget en prispressande effekt och det kan ges lill böcker av
mycket skiftande utformning, l.ex. för utgivning av tecknade serier. För alt en
massmarknadsutgivning av barn- och ungdomsböcker av god kvalitet skall lyckas
är det enligt min bedömning nödvändigt att ett konkret utarbetat förslag finns
avseende utgivningens sammansättning och framför allt beträffande
distributionen och försäljningen. Några sådana planer finns inte i dag. En
begränsad utgivning från flera förlag av det slag som utredaren skisserar utan
någon egentlig samordning bedömer jag inte vara ändamålsenlig. Jag anser det
därför inte heller vara motiverat att, såsom utredaren föreslår, som en
försöksverksamhet låta Litteraturfrämjandet svara för en begränsad utgivning.
Det är enligt min mening uppenbart att en rad frågor
behöver studeras ytterligare innan en massmarknadsutgivning av bam- och
ungdomsböcker av god kvalitet kan komma till stånd. Med hänsyn till all den
särskilda barnkulturgruppen inom utbildningsdepartementet inom kort kommer att
lägga fram en rapport som bl. a. kommer alt innehålla förslag i denna fråga
anser jag ellertid inte alt det nu finns anledning alt ta initiativ till något
nytt utredningsarbete. Genom barnkullurgrup-pens rapport och den diskussion som
denna kommer alt föranleda saml de synpunkter som kommer fram vid
remissbehandlingen av rapporten bör frågan om utformningen och inriktningen av
en massmarknadsutgivning kunna bli mångsidigt belyst. Detta underlättar
bedömningen av vilka initiativ som sedan behöver tas för alt snabbt nå fram
till ett praktiskt resultat.
Prop.
1977/78: 99 99
6 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen dels atl antaga förslag
1. till lag om ändring i lagen (1977: 485) om
tillfälligt överläm
nande av förvaltningsuppgift inom utbildningsdepartementels
verksamhetsområde,
dels atl
2.
godkänna de
riktlinjer för ändringar av stödet lill utgivning av litteratur som jag har
förordat,
3.
godkänna att
försöksverksamheten med slöd till bokhandel utsträcks till att omfatta även
budgetåret 1980/81,
4.
medge att för
budgetåret 1978/79 statlig kreditgaranti för lån till Bokbranschens
finansieringsinstitut aktiebolag beviljas intill ett belopp av 2 000 000 kr.,
5.
bemyndiga
regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag har förordat träffa
avtal med Bokbranschens finansieringsinstitut aktiebolag om villkoren för
statlig kreditgaranti för lån till bolaget.
Ifråga om anslagsberäkningar för budgetåret 1978/79
återkommer jag i det följande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78: 99 lOo
7
Anslagsberäkningar
DRIFTBUDGETEN
7.1
Litteraturstöd
1977/78
Anslag 12 387 000 1978/79 Förslag 18 500 000
Nuvarande
litteraturstöd inrättades efter beslut av riksdagen våren 1975 (prop. 1975:20, KrU
1975:12, rskr 1975:201). Bestämmelserna för statiigt litteraturstöd återfinns
i förordningen (1975: 493) om statligt Utteralurslöd (ändrad 1977: 394). Stödet
omfattar följande litteraturkategorier: ny svensk skönlitteratur,
skönlitteratur i svensk översättning, klassiker, facklitteratur, barn- och ungdomsUtteralur
och litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. Stöd till sistnämnda kategori
infördes innevarande budgetår (prop. 1976/77: 100 bil. 12, KrU 1976/77: 35, rskr
1976/77: 239). Vidare kan inom ramen för litteraturstödet statlig
kreditgaranti lämnas för lån till förlag. Stödet handhas av statens kulturråd
med undanlag av kreditgarantier som handhas av statens industriverk.
Ur
detta anslag utgår vidare bidrag till följande ändamål.
Bidrag
utgår lill ledarutbildning m. m. i den försöksverksamhet med läsfrämjande åtgärder
bland barn och ungdom som bedrivs med de barn- och ungdomsböcker som staten
stödköper inom ramen för litleralurstödet.
Budgetåret
1976/77 anvisades för första gången medel för en treårig försöksverksamhet med
utgivning av prisbillig kva-litelslitleralur. För utgivningen och
distributionen av böckerna ansvarar Stiftelsen Litteraturfrämjandet.
Siglunastiflelsens
klipparkiv fungerar som en specialsamling inom ämnet religionsvetenskap.
Svenska
barnboksinstitutet är en stiftelse vars ändamål är alt stödja forskningen och
undervisningen på barn- och ungdomslitteraturens område.
Statens
kulturråd, skolöverstyrelsen
1.
För statiigt litteraturstöd, exkl. stöd lUl lättläst litteratur och litteratur
på invandrar- och minoritetsspråk, föreslår statens kulturråd i sitt yttrande
över belänkandet (Ds U 1977: 14) Statiigt litteraturstöd en ökning med
sammanlagt 8 200 000 kr. (jfr 4.3). För stöd till litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk föreslår rådet en ökning med 200 000 kr. Rådet motiverar sitt
förslag med behovet av bredvid-läsningslitteratur i hemspråksundervisningen och
översättningar av faktaböcker till invandrarspråk, samt att antalet författare
verksamma på
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anslag
1977/78 Beräknad ändring 1978/79
Statens kultur- Föreråd, skolöver- draganden
styrelsen
opaginerad Kontrollera mot PDF
1.
Statligt
litteraturstöd
a) Ny
svensk skönlitteratur
b) Skönlitteratur
i svensk
översättning
4 060 000 1 235 000
c) Klassiker
1 485
000
' -1-
6 620
000
-1-4 000
000
d)
Facklitteratur
495 000
e) Barn-
och ungdoms-
litteratur
1 605
000
f)
Litteratur på invandrar-
och minoritetsspråk
300 000
-1-
200 000
-1-
200000
g)
Lättläst litteratur
(925 000)'
4-
1 890
000
-1-
275 000
h)
Projektstöd
______ 2
+
2 350
000
+1 000
000
2.
Stöd till
presentation av
svensk
litteratur i utlandet
--
+
150 000
+
150 000
3.
Studie
av bokbranschen
--
+
200 000
4.
Bidrag till läsfrämjande åtgärder bland barn och
ungdom
200 000
of.
of.
5.
Utgivning
och distribution av prisbillig kvalitets-
litteratur
2 500 000
+
470 000
+
200 000
6.
Bidrag till
Sigtunastiftel-
sens
klipparkiv
6 500
of.
of.
7.
Bidrag till
Svenska barn-
boksinstitutet
500 500
+
94 000
+
88 000
12
387 000
-1-11774 000
+ 6113
000
' Under anslaget Bidrag till de handikappades kulturella
verksamhet.
" Delar av det nuvarande litteraturstödet har formen
av produktionsstöd. För innevarande budgetär beräknas ca 1 250 000 kr. utgå i
form av produktionsstöd till klassiker och 380 000 kr. som produktionsstöd till
barn- och ungdoms litteratur.
Av beloppet avser 850 000 kr. skolöverstyrelsens förslag
om stöd till utgivning av böcker med stor stil.
invandrarspråk och antalet invandrarförlag har visat sig
vara betydligt större än beräknat.
Skolöverstyrelsen föreslår atl 2 815 000 kr. anvisas för
stöd till utgivning av lättlästa böcker (LL-böcker) och att 850 000 kr.
anvisas för stöd till utgivning av böcker med stor stU (jfr 3.4).
3. Kulturrådet föreslår alt 100 000 kr. anvisas för en
utvärdering av
försöket med läsfrämjande åtgärder bland barn och
ungdom. I en särskild skrivelse den 16 februari 1978
föreslår rådet att 100 000 kr. anvisas för bidrag tiU de organisationer som
under verksamhetsåret 1978/79 bedriver läsfrämjande verksamhet med de böcker
som staten stödköper innevarande budgetår.
4.
Kulturrådet
föreslår med hänsyn till kostnadsökningarna en ökning av bidraget till
Stiftelsen Litteraturfrämjandet för utgivning av prisbillig kvalitetslitteralur.
5.
Bidrag tiU klipparkivet
inom Sigtunasliftelsens
Prop.
1977/78: 99 102
bibliotek utgår sedan budgetåret 1972/73. Biblioteket är
en fiUal i Sigtuna kommuns folkbibliotek och arkivet en specialsamling främst
inom ämnesområdet religionsvetenskap. Kulturrådet avser att göra en översyn av fömtsättningama
ffir statsbidrag lill klipparkivet och föreslår mot den bakgrunden ett
oförändrat bidrag.
6. Kulturrådet föreslår att bidraget till Stiftelsen Svenska
barnboksinstitutet ökas med 94 000 kr. bl. a. för atl ge institutet bättre
möjligheter alt informera om svensk barn- och ungdomslitteratur.
Föredraganden
Jag har i del föregående (5.2.1) redogjort för mina
förslag till förändring och utbyggnad av del staliga stödet till utgivning av
litteratur. För stöd till utgivning av ny svensk skönlitteratur för vuxna,
skönlitteratur för vuxna i svensk översättning, klassisk litteratur,
facklitteratur för vuxna och barn- och ungdomslitteratur beräknar jag en ökning
med 4 000 000 kr. Det statliga stödet till utgivning av litteratur inom de
nämnda kategorierna kommer därmed under nästa budgetår att uppgå lill nästan 13
milj. kr. För projektstöd liU särskilt kostnadskrävande utgivning beräknar jag
1 000 000 kr.
Innevarande budgetår infördes ett stöd till utgivning av
Utteratur på invandrar- och minoritetsspråk. Stödet uppgår till 300 000 kr.
Kulturrådet framhåller atl behoven på området är omfattande och föreslår en
uppräkning av beloppet. Jag delar uppfattningen att stödet bör byggas ut och
beräknar i likhet med kulturrådet en ökning med 200 000 kr.
Medel för stöd till utgivning av lättläst litteratur har
innevarande budgetår anvisats under anslaget Bidrag lill de handikappades
kulturella verksamhet. Stödet fördelas av skolöverstyrelsen (SÖ). För nästa budgetår
bör medel för detla ändamål beräknas under förevarande anslag. Jag har tidigare
(5.2.2) behandlat frågan om de fortsatta formerna för utgivning av lättläst
litteratur och stödet till utgivningen och angav därvid att jag inte är beredd
att nu förorda några förändringar. En fortsatt ökning av utgivningen av lättiästa
böcker är dock angelägen och jag beräknar en ökning av stödet med 275 000 kr.
För del slöd till presentation av svensk litteratur
utomlands som jag förordar införs på försök under fyra år beräknar jag 150 000
kr.
Jag har i det föregående berört behovet av fortlöpande
studier av bokbranschen som underlag för ställningstaganden till de statliga
ål-gärdernas inriktning och omfattning. För en sådan branschsludie beräknar
jag ett medelsbehov av 200 000 kr.
Mina förslag i fråga om stödet till barn- och ungdomslitteratur
innebär att de nuvarande slödköpen av böcker ersätts med ett eflerhandsstöd.
De böcker som stödköps innevarande budgetår bör som kultur-
Prop.
1977/78: 99 103
rådet föreslår under nästa budgetår användas för läsfrämjande
aktiviteter i bl. a. barn- och ungdomsorganisationer. För bidrag till ledarutbildning
m. m. inom organisationerna samt för kostnaderna för den utvärdering av
försöket med läsfrämjande aktiviteter som kulturrådet avser att påbörja under
hösten beräknar jag ett sammanlagt medelsbehov av 200 000 kr.
Efler riksdagens beslut (prop. 1975/76: 135, KrU 1975/76:
55, rskr 1975/76: 355) inleddes budgetåret 1976/77 en treårig försöksverksamhet
med utgivning och försäljning av massmarknadslitteratur av god kvalitet för
vuxna. Verksamheten regleras av ett avtal mellan staten och Stiftelsen
Litteraturfrämjandet som svarar för utgivningen.
Nästa budgetår är det sista i försöksperioden. Enligl vad
jag har inhämtat avser Litteraturfrämjandet alt under våren och sommaren låta
genomföra en utvärdering av försöksverksamheten under de två första åren.
Resultatet av utvärderingen beräknas föreligga tUl hösten detla år då det blir
aktuellt att ta ställning liU eventuellt fortsatta statliga insatser. Med
hänsyn till allmänna kostnadsökningar och kostnaderna för utvärdering av
försöksverksamheten beräknar jag en ökning av bidraget till
Litteraturfrämjandet för nästa budgetår med 200 000 kr.
Jag finner liksom kulturrådet det angelägel att verksamheten
vid Svenska barnboksinstitutet kan utvecklas och beräknar en ökning av bidraget
med 88 000 kr.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen
atl till Litteraturstöd för budgetåret 1978/79 under nionde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 18 500 000 kr.
7.2. Bokhandelsstöd
1977/78 Anslag 1
300 000
1978/79 Förslag 1
250 000
I enlighet med riksdagens beslut år 1977 (prop. 1976/77:
81, KrU 1976/77: 39, rskr 1976/77: 239) utgår från detta anslag statligt stöd lill
det kompletteringslager och reordersystem som grossistförelaget AB Seelig &
Co (Seelig) driver. Användningen av stödet regleras genom ett avtal mellan
staten och företaget. Enligt avtalet skall bidraget dels läcka det underskott
som kan uppstå i företagets drift av kompletteringslagret och reordersystemet,
dels göra det möjligt atl lämna viss rabatt vid bokhandelns köp från komplelleringslagrel.
Från anslaget utgår vidare bidrag till
branschorganisationerna för företagsledarutbildning inom bokhandeln samt ett
bidrag till statens kulturråd för genomförande av ett försök med
postorderförsäljning av böcker genom bibliotek.
1977/78
Beräknad ändring 1978/79
Seelig, BFI och Föredra-kulturrådet ganden
Stöd
till kompletteringslager Bidrag till företagsledarutbildning Försök med
postorderförsäljning genom bibliotek
1 100 000
100 000
100 000 1 300 000
+ 110 000
of.
- 50 000 + 60 000
of. of.
- 50 000
- 50 000
Inom ramen för detta anslag prövas även eventuella infrianden
av statliga kreditgarantier iför lån till bokhandel enligl förordningen (1977:
395) om försöksverksamhet med statligt kreditstöd till bokhandel.
Seelig
Företaget bedömer att för atl verksamheten med kompletteringslagret
skaU kunna bibehålla oförändrad omfattning krävs med hänsyn lill väntade
kostnadsökningar en ökning av bidraget med 110 000 kr.
Bokbranschens finansieringsinstitut
Bokbranschens finansieringsinstitut aktiebolag (BFI), som
ägs av Svenska bokförläggareföreningen och i vars styrelse ingår representanter
för Svenska bokhandlareföreningen, anmäler alt det har fått i uppdrag av
branschorganisationerna att genomföra del statligt stödda utbildningsprogrammet
för företagsledare inom bokhandeln. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas
till oförändrat 100 000 kr.
Statens kidturråd
Försöket med postorderförsäljning av böcker genom
bibliotek kommer att omfatta Norrbollens län och beräknas vara a\'slutat
hösten 1978. För budgetåret 1978/79 erfordras medel endast för utvärdering (-50
000 kr.).
Föredraganden
För slöd till det komplelteringslager som grossistförelaget
AB Seelig & Co driver och for bidrag till företagsledarutbildning inom
bokhandeln räknar jag med ett oförändrat medelsbehov under nästa budgetår.
För uppföljning och utvärdering av det av statens
kulturråd ledda försöket med bokförsäljning via bibliotek i Norrbotten beräknar
jag för nästa budgetår ett medelsbehov av 50 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att
regeringen
föreslår riksdagen
att till Bokhandelsstöd för budgetåret 1978/79 under
nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kr.
Prop.1977/78:
99 105
7,3 Kreditgarantier till förlag och bokhandel
Nytt anslag (förslag) 1 000
Föredraganden
Statliga kreditgarantier för lån till bokhandel utgår eidigt
förordningen (1977: 395) om försöksverksamhet med statiigt kreditstöd tiU
bokhandel. Ansökning om kreditgaranti prövas av Bokbranschens finansieringsinstitut
aktiebolag. För innevarande budgetår får garantier beviljas intill ett belopp
av 1,5 milj. kr. Fråga om infriande av den statUga garantin får f. n. prövas
inom ramen för anslaget Bokhandelsstöd.
Statlig kreditgaranti kan även utgå för lån till
bokförlag. Bestämmelser härom finns i förordningen (1975: 493) om statiigt
litteraturstöd (ändrad 1977: 394). Frågor om kreditgarantier till bokförlag
prövas av statens industriverk. För innevarande budgetår får garantier beviljas
intill ett belopp av 2 milj. kr. Vid ett eventuellt infriande av kreditgaranti
får frågan om tillskjutande av statliga medel prövas i särskild ordning.
Några infrianden av kreditgarantier för lån till förlag
och bokhandel har hittills inte förekommit.
De stora likheterna mellan de två formerna av
kreditgarantier gör att jag anser det rimligt att frågor om eventuella infrianden
hanteras på samma sätt. Jag föreslår därför att ett förslagsvis betecknat
anslag, benämnt Kreditgarantier till förlag och bokhandel, förs upp i stadsbudgeten.
Eventuella infriandet av garantier får prövas inom ramen för detta anslag. Med
hänsyn till sin karaktär bör anslaget föras upp med 1 000 kr.
Som jag tidigare har angett föreligger f. n. enligt min
bedömning inte något behov av att utöka ramarna för de två formerna av
kreditgarantier.
Jag vill dock i detta sammanhang erinra om att riksdagen
har bemyndigat (prop. 1976/77: 100 bU. 12 s. 74, KrU 1976/77: 35, rskr
1976/77: 213) regeringen att ge statens kulturråd rätt att med ett förlag
teckna ett långsiktigt avtal om utgivning av August Strindbergs samlade verk.
Enligt vad jag har inhämtat undersöker kulturrådet hur ett sådant avtal bör
vara utformat, och rådet räknar med att kunna presentera ett förslag till avtal
och former för utgivningen under början av nästa budgetår. Kulturrådet har i
sin anslagsframställning för nästa budgetår inte beräknat några medel för stöd
till utgivningen. Enligt min bedömning bör det statliga stödet i huvudsak kunna
utformas som ett kreditstöd. Om detta under nästa budgetår skulle föra med sig
en kraftig merbelastning av ramen för kreditgarantier till förlag bör en utökning
av ramen kunna ske. Jag avser att om detta blir aktuellt återkomma tUl regeringen
i frågan. I den mån ett behov av ett direkt utgivningsstöd uppkommer får det
tillgodoses inom ramen för anvisade medel för stöd till utgivning av klassisk
litteratur.
Prop.
1977/78: 99 106
Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen att
1.
medge all stalsgaranti
för lån till nyetablering av förlag m. m. under budgetåret 1978/79 får beviljas
intill ell belopp av 2 000 000 kr.,
2.
medge all
statsgaranti för lån till bokhandel under budgetåret 1978/79 får beviljas
intill ett belopp av 1 500 000 kr.,
3.
till
Kreditgarantier till förlag och bokhandel för budgetåret 1978/79 under nionde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
7.4 Statens kulturråd: Förvaltningskostnader
Föredraganden
Vid min anmälan av anslaget Statens kulturråd:
Förvaltningskostnader i årets budgetproposition (prop. 1977/78: 100 bil. 12 p.
B 1.) angav jag alt jag i samband med mina ställningstaganden tUl förslagen i
belänkandet (Ds U 1977: 14) Statligt litteraturstöd skulle återkomma till
frågan om behovet av personalförstärkningar vid kulturrådet med anledning
härav.
Jag har i del föregående förordat en utvidgning av ulgivningsslödel
vad gäller såväl de litleralurkategorier som kan få stöd som stödels totala
omfattning. Detta motiverar enligt min mening att kulturrådet får ökade
resurser för handläggningen av stödet. För biträdespersonal och för leklörsarvoden
beräknar jag ett sammanlagt ökat medelsbehov av 120 000 kr.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen
att till Statens kulturråd: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1978/79 under nionde huvudtiteln med ändring av vad som föreslås i prop.
1977/78: 100 (bil. 12 p. B 1.) anvisa ett förslagsanslag på 8 909 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
E. Fonden för låneunderstöd
7.5 Lån för investeringar i bokhandel
1977/78 1 400 000 1978/79 2 400 000
I enlighet med riksdagens beslut år 1977 (prop. 1976/77:
81, KrU 1976/77: 39, rskr 1976/77: 239) utgår från detta anslag statiiga
investeringsstöd till bokhandel under en försöksperiod av tre år. När-
Prop.
1977/78: 99 107
mare föreskrifter återfinns i förordningen (1977: 395) om
försöksverksamhet med statligt kredilstöd lill bokhandel.
Stödet
handhas av Bokbranschens finansieringsinstitut aktiebolag (BFI) med vilket
staten ingått ett särskilt avtal.
Statliga
lån till bokhandel kan utgå i form av investerings- eller avskrivningslån. Av
anslaget får högst hälften användas lill avskrivningslån.
För innevarande budgetår får finansieringsinstituet vidare
bevilja kreditgarantier för lån till bokhandel intill ett belopp av 1,5 milj.
kr.
Bokbranschens finansieringsinstitut
Anslaget bör med hänsyn tUl kostnadsutvecklingen räknas
upp med 150 000 kr.
Föredraganden
I enlighet med vad jag tidigare (5.4) har anfört bör det statUga
kreditslödet tUl bokhandel byggas ut och den statliga lånefonden bör för nästa
budgetår tillföras ett belopp av 2,4 milj. kr. Av det anvisade beloppet bör
liksom innevarande budgetår högst hälften få användas för avskrivningslån.
Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
att till Lån för investeringar i bokhandel för budgetåret
1978/79 anvisa ett investeringsbidrag av 2 400 000 kr.
8 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.
Prop.
1977/78: 99 108
Innehåll
Propositionen .................................................................. [
Propositionens huvudsakliga innehåll .............................. ...... t
Förslag till lag om ändring av lagen (1977: 485) om
tillfälligt överlämnande av förvaltningsuppgift inom
utbildningsdepartementets
verksamhetsområde
....................................................... ..... 3
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1978-02-23 4
1
Inledning
..................................................................... .... 4
2
Nuläge ......................................................................... ..... 6
2.1 Bokutgivning ........................................................ ..... 6
2.1.1 Utgivning och förlag .................................... ..... 6
2.1.2 Nuvarande former för
litteraturstöd ............... 10
2.1.2.1 Statiigt litteraturstöd ......................... ... 10
2.1.2.2 Slöd lill utgivning av lättläst
litteratur och böcker med stor stil 17
2.1.2.3 Stöd till utgivning av grannlandslitteralur
.. 17
2.1.2.4 Slöd tiU utgivning av u-landslitteratur... ... 17
2.2 Kreditstöd tiU förlag ............................................... ... 18
2.3 Bokhandelsstöd ................................................... ... 18
2.4 Läsfrämjande åtgärder ........................................ ... 20
2.5 Bibliotekstjänst, sambindningsverksamheten
..... ... 21
3 Utredningsförslag ...................................................... ... 23
3.1 Utgångspunkter ................................................... .. 23
3.2 Utvärdering av nuvarande
stödsystem .................. .. 24
3.2.1 Ny svensk skönlitteratur för vuxna
................. 25
3.2.2 Skönlitteratur för vuxna i svensk
översättning. 27
3.2.3 Klassisk litteratur för vuxna ............................ 27
3.2.4 Facklitteratur i svensk
översättning .............. ... 28
3.2.5 Barn- och ungdomslitteratur ........................ 28
3.2.6 Läsfrämjande verksamhet bland barn
och ungdom .. 28
3.2.7 Sammanfattande synpunkter på
utvärderingsresultaten 28
3.3 Förslag till ny utformning av litteraturstödet............ .. 29
3.3.1 Handläggning av stödet ................................ 29
3.3.2 Utgivningsstödets fördelning på
olika litteraturkategorier 30
3.3:3 Automatiska urvalsmetoder............................ .. 30
3.3.4 Automatiskt urval bland klassiker .................... .. 31
3.3.5 Motprestation i form av maximipris .................. .. 31
3.3.6 Ersättningsprinciper ...................................... .. 32
3.3.7 Finlandssvenska författare ............................ .. 32
3.3.8 Projektstöd lill kostnadskrävande
utgivning .... 32
3.4 Stöd till utgivning av lättlästa böcker och böcker med
stor
stU ..................................................................... .. 33
3.4.1 Lättiästa böcker ........................................... .. 33
3.4.2 Böcker med stor stil.......................................... 34
3.5 Stöd till presentation av svensk
litteratur i utlandet 34
3.6 Kreditstöd tiU förlag ................................................ .. 36
Prop.
1977/78: 99 109
3.7 Bokhandelsstöd ................................................... 36
3.8 Läsfrämjande åtgärder ......................................... 38
3.9 Massmarknadsulgivning av barn- och
ungdomsböcker .... 39
3.10 Projektstöd tUl
författarverkstäder ........................ 39
3.11 Stöd till Bibliotekstjänsts
sambindning..................... 40
4 Remissyttrandena ..................................................... .... 41
4.1 Allmänna synpunkter på
litteraturstödsutredningen 41
4.2 Utgångspunkter ................................................... ... 45
4.3 Utvärdering av nuvarande
stödsystem ................. .... 47
4.4 Ny utformning av litteraturstödet............................ .... 49
4.4.1 Handläggning av stödet ............................... .... 52
4.4.2 Utgivningsstödels fördelning på
litteraturkategorier . . 54
4.4.3 Automatiska urvalsmetoder............................. .... 56
4.4.4 Automatiskt urval bland klassiker ................... .... 57
4.4.5 Motprestation i form av maximipris ................. 57
4.4.6 Ersättningsprinciper ...................................... 58
4.4.7 Finlandssvenska författare ........................... 60
4.4.8 Projektstöd liU kostnadskrävande
utgivning ... ... 60
4.5 Stöd till presentation av svensk
litteratur i utlandet 62
4.6 Kreditstöd tiU förlag ............................................... .... 62
4.7 Bokhandelsstöd ................................................... 63
4.8 Läsfrämjande åtgärder ........................................ ... 65
4.9 Massmarknadsutgivning av barn-
och ungdomslitteratur 66
4.10 Projektstöd till
författarverkstäder ....................... 69
4.11 Stöd till Bibliotekstjänsts
sambindning..................... 69
5 Föredraganden .......................................................... ... 71
5.1 Inledning .............................................................. ... 71
5.2 Utgivningsstöd ................................................... ... 73
5.2.1 Stöd till utgivning av allmänlitleratur
........... ... 73
5.2.2 Stöd tiU lättläst Utteratur................................ ... 86
5.2.3 Stöd lill presentation av svensk
Utteratur i utiandet .. 88
5.3 Kreditstöd tiU förlag ............................................... ... 90
5.4 Stöd till bokhandeln .............................................. ... 91
5.5 Övriga frågor ........................................................ ... 95
6
Hemställan ................................................................... ... 99
7
Anslagsberäkningar
................................................... . 100
DRIFTBUDGETEN
7.1 Litteraturstöd ...................................................... . 100
7.2 Bokhandelsstöd ................................................... . 103
7.3 KredUgarantier till förlag och
bokhandel ................ 105
7.4 Statens kulturråd:
Förvaltningskostnader............... 106
KAPITALBUDGETEN
7.5 Lån för investeringar i bokhandel............................ 106
8 Beslut ......................................................................... . 107
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 7B01S7
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
26 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (26)
26 kopplingar i 19 dokument.
- Ds 1999:48 Begreppet invandrare : användningen i lagar och förordningar s. 62 i texten
- Prop. 1984/85:141 om litteratur och folkbibliotek s. 27 · s. 52 i texten
- Prop. 1984/85:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86 i texten
- Bet. 1983/84:KrU21 om anslag till film, kulturtidskrifter, litteratur och bibliotek, m.m. (prop 1983/84:100 bil. 10 delvis) s. 15 om s. 83 i texten
- Prop. 1982/83:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1983/84 i texten