Sök i Ratio Lex

om vissa åtgärder på informationsförsörjningsområdet

48 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 44 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:122, om vissa åtgärder på informationsförsörjningsområdet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:122 Regeringens proposition

1978/79:122

om
vissa åtgärder på informationsförsörjningsområdet;

beslutad
den 1 mars 1979.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLA
ULLSTEN

JAN-ERIK
WIKSTRÖM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Riksdagen
beslöt 1978 att ett centralt organ för informationsförsörjning skulle inrättas
(prop. 1977/78: 114, UbU 1978/79: 12, rskr 1978/79: 39). I propositionen anges
det nya organets närmare uppgifter, ställning, organisation och arbetsformer.
Organet föreslås få namnet delegationen för vetenskaplig och teknisk
informationsförsörjning.

I
propositionen behandlas också kungl. bibliotekets organisation, vissa frågor om
mikrofUmning av svensk dagspress samt informationssystemet LIBRIS.

Förslag
om anslag för budgetåret 1979/80 för delegationen och kungl. biblioteket läggs
även fram i propositionen.

1
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 122

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 2

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-03-01

Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, WUcström,
Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De
Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande:
statsrådet Wikström

Proposition
om vissa åtgärder på informationsförsörjningsområdet

1
Inledning

I
prop. 1977/78:114 om ett centralt organ för informationsförsörjning m. m.
föreslog regeringen att en särskUd delegation för informationsförsörjning skuUe
inrättas och statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK)
jämte forskningsbiblioteksrådet (FBR) upphöra. I propositionen föreslogs också
att kungl. biblioteket skulle omorganiseras. Även frågor om organisation m. m.
för mikrofilmning av svensk dagspress behandlades i propositionen. Riksdagen
biföll i huvudsak regeringens förslag (UbU 1978/79: 12, rskr 1978/79: 39).

En
organisationskommitté! (U 1978: 10 har i uppdrag att förbereda inrättande av
den nya delegationen för informationsförsörjning (dir. 1978: 59).

Organisationskommittén
(OKI) har i skrivelser tUI regeringen i januari och februari 1979 avgett
förslag till instruktion för delegationen för informationsförsörjning, förslag
om nämndorganisation knuten tiU delegationen samt förslag till ny organisation
för kungl. biblioteket (KB). Dessa förslag bör fogas till regeringsprotokoUet i
detta ärende som bilaga I3. OKI har också i september 1978 lämnat förslag tUl
anslagsframställning för delegationen för budgetåret 1979/80.

1
skrivelse den 5 febmari 1979 har riksarkivet anfört synpunkter på OKI:s förslag
till instruktion för delegationen för informationsförsörjning.

Som
underlag för stäUningstagandena i prop. 1977/78:114 låg ett ge-

1
Civilingenjören Harry Brynielsson, ordförande, verkställande ledamoten Hans
Håkansson, civilingenjören Johan Martin-Löf, överbibliotekarien Karin Snellman,
departementssekreteraren Björn Thomasson och tf. riksbibliotekarien Lars Tynell.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 3

mensamt
betänkande (SOU 1977: 71) Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
från de båda utredningarna bibUoteks- och dokumenta-tionssamverkanskommiUén (BIDOK;
U 1975: 6) och SlNFDOK-utred-ningen (I 1975: 06). En av de bärande idéerna i
såväl utredningen som propositionen var att det av innehåUsmässiga liksom av
organisatoriska, personella och ekonomiska skäl är nödvändigt att föra samman å
ena sidan traditionell biblioteksservice och å andra sidan vetenskaplig och
teknisk informations- och dokumentationsverksamhet till en helhet
vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning.

Jag vUI
nu ånyo stryka under, att informationsförsörjningens syfte är att underlätta
för dem som söker information att nå den information som "är relevant för
dem. Med dessa utgångspunkter "är det, som jag anförde i prop. 1977/78:
114, angeläget att bygga upp en samlad organisation för
informationsförsörjning. Den skall underlätta och möjliggöra en långsiktig
planering och ett rationellt utnyttjande av resurserna.

Jag
har vid beredningen av förslagen i förevarande proposition samrått med chefen
för industridepartementet. Med de lösningar av olika frågor som jag har stannat
för ankommer det i flertalet fall på regeringen att besluta. För sammanhangets
och överblickens skull kommer jag att i det följande redovisa också sådana
ställningstaganden.

I prop.
1978/79: 100 (bil. 12 s. 570) har regeringen, i avvaktan på förevarande
proposition, föreslagit att i statsbudgeten för budgetåret 1979/80 skaU föras
upp ett anslag tUl VetenskapUga bibliotek m.m. som motsvarar de sammanlagda
biblioteksanslagen för innevarande budgetår.

2
Delegationen för informationsförsörjning

2.1
Delegationens uppgifter och ställning gentemot andra myndigheter

Delegationen
skall för det första vara central myndighet för övergripande planering och
samordning av informationsförsörjningen till forsknings- och utvecklingsarbete
och liknande verksamhet i samhället. Delegationen skall härvid föreslå
riktlinjer och åtgärder för att främja en för landet gemensam syn på frågoma om
den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen och verka för att de
beslut regering och riksdag fattar inom detta område genomförs.

Delegationen
skall för det andra initiera och stödja forsknings- och utvecklingsarbete i
olika former. Delegationen bör därvid inte enbart arbeta med projekt som den
själv finansierar utan också uppmärksamma och följa sådan verksamhet hos andra
organ som är angelägen för informationsförsörjningen. I vissa faU kan
samfinansiering med annat organ bli aktueU.

Delegationen
skall för det tredje svara för internationell bevakning och samverkan. Enligt
min mening bör detta bl. a. innebära att delega-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 4

tionen
på myndighetsnivå skaU företräda Sverie i samband med bl. a. förhandlingar med
utländska motparter.

Delegationen
skall i sin verksamhet bl. a. ha en samordnande och övergripande uppgift när
det gäller att ta initiativ till och främja utbildning på området. Detta är en
central uppgift som dock inte skall innebära något intrång på exempelvis
högskolans och arkivens ansvarsområden. Delegationen skall skaffa sig
överblick över befintlig utbildning och i samråd med övriga berörda organ ta
initiativ tUI förbättringar.

OKI
anför att en inte oväsentlig uppgift för delegationen kommer att bestå i att
lämna råd och upplysningar. Jag delar deima uppfattning och vill också påpeka
att detta kommer att innebära att delegationen och dess kansli kommer att få
omfattande kontakter med experter på informationsområdet och bl. a. därigenom
en god överblick över den verksamhet som bedrivs på olika håll.

OKI
tar också upp frågan om delegationens namn. I prop. 1977/78: 114, liksom i
bakomliggande utredningsförslag, kaUas det nya organet delegationen för
informationsförsörjning. Samtidigt betonas det att delegationens ansvar gäller
den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen. I likhet med OKI
anser jag att en benämning utan en precisering kan komma att tolkas i alltför
vid mening. Jag förordar därför att benänmingen blir delegationen för
vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning.

Delegationens
ansvarsområde berör i större eller mindre utsträckning en rad andra centrala,
regionala och lokala myndigheter. Om delegationen får ställning som överordnad
myndighet i informationsförsörjningsfrågor, kan detta leda till oklarheter i kompetensförhållandena.
I vissa fall skulle det vara omöjligt att göra en ansvarsavgränsning. En
utgångspunkt för förra årets beslut var också att den operativa verksamheten
skall utövas decentraUserat. Jag anser därför att delegationen inte skall vara
överordnad andra myndigheter. Berörda myndigheter skall ha kvar ansvaret för
informationsförsörjning inom sina resp. ansvarsområden, medan delegationen har
det övergripande planerings- och samordningsansvaret.

Delegationens
samordnings- och planeringsuppgifter måste kunna utövas på ett sätt som svarar
mot detta mål. OKI har bedömt det vara motiverat att en skyldighet finns för
statliga organ att samråda med delegationen i frågor av principiell karaktär eUer
av större räckvidd inom informationsförsörjningsområdet.

För
egen del vill jag betona, att den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen
omfattar ett mycket brett område och att olika problem inom det därför måste
lösas genom samarbete mellan berörda myndigheter och utnyttjande av deras
sakkunskap av olika slag. Ett nära samarbete bör därför äga mm mellan
delegationen och andra be-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:122 5

rörda
myndigheter. Delegationens uppgift i sådana samrådsfrågor kommer att vara att
bedöma föreslagna åtgärder i förhållande till planeringen och utvecklingen i
stort av informationsförsörjningen samt att dämtöver ge råd och synpunkter i
sådana frågor där den besitter särskild sakkunskap. Ofta finns sakkunskapen
hos resp. områdesansvarig myndighet. Delegationen kommer därför i många fall
inte att behöva gå in i detalj i den aktuella frågan. Jag vill stryka under,
att de slutliga avgörandena alltid bör tas av den närmast berörda myndigheten.

OKI
tar upp vissa avgränsningsfrågor bl. a. vad gäller arkiven, museerna och
folkbiblioteken. Jag ansluter mig tUl OKJ:s bedömning att vad som allmänt
gäller i frågan om förhållandet gentemot andra myndigheters ansvarsområden också
bör gälla beträffande dessa. I den mån verksamheten vid arkiven, museerna och
folkbiblioteken tillgodoser forsknings- och utvecklingsändamål av den art som
delegationen skall arbeta med bör den sålunda beaktas i den övergripande
planeringen och samordningen av informationsförsörjningen. Jag vill dock erinra
om vad jag nyss har anfört om delegationens mer översiktliga uppgift i sådana samrådsfrågor.

Jag förutsätter även att delegationen fortlöpande kommer att samarbeta med en
rad icke-statliga organisationer m. m. inom informationsförsörjningsområdet.

2.2
Delegationens organisation och arbetsformer

Det
ankommer på regeringen att besluta om organisation och arbetsformer för
delegationen. Jag kommer dock i det följande att relativt utförligt redogöra
för dessa frågor som en orientering för riksdagen.

Delegationen
bör bestå av en styrelse, fasta rådgivande nämnder, arbetsgrupper för
särskilda uppgifter samt ett kansli.

Vad
gäller sammansättning m. m. av styrelsen anförde jag i prop. 1977/78: 114 att
en utgångspunkt för övervägandena bör vara att delegationen, för att fuUgöra
sina uppgifter, måste vara ett organ där allmän- och användarintressena har en
stark representation, samtidigt som den måste ha tillgång till bred sakkunskap.
De fackliga organisationerna kan sägas representera såväl allmän- som användarintressen.
Enligt min mening bör därför representanter för de fackliga organisationerna
ingå i styrelsen.

Styrelsen
bör för att bli ett effektivt arbetande organ ha ett litet antal ledamöter,
vilket dock måste vägas mot önskemålen om allsidig sammansättning. OKI
föreslår att styrelsen får tolv ledamöter. Jag finner detta antal väl avvägt.
Det bör ankomma på regeringen att bestämma antalet ledamöter.

I
prop. 1977/78:114 uUalade jag bl. a. att det med hänsyn till infor-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 6

mationsförsörjningens
mångsidighet var befogat med ett system med rådgivande och beredande nämnder.
Frågan borde emellertid övervägas ytterligare under organisationsarbetet. OKI
anför att nämnderna bör vara rådgivande och beredande organ till delegationens
styrelse. De får därigenom en viktig roll även i den långsiktiga planeringen.
Nämnderna bör ha rätt att på eget initiativ ta upp frågor och lägga fram förslag
för styrelsen.

Även
jag finner att nämnderna bör vara rådgivande och beredande organ till
styrelsen.

Vilka
nämnder som skall finnas är nära kopplat till planeringen av delegationens
verksamhet. Ingen nämnd bör betraktas som inrättad en gång för aUa. Ändrad inrikting
av verksamheten och nya prioriteringar kan motivera ändringar i
nämndorganisationen eUer förskjutningar i ansvarsfördelningen mellan dem.

Jag
anser liksom OKI att det bör ankomma på delegationen att avgöra vilka nämnder
som behövs liksom ansvars- och uppgiftsfördelning mellan dem. Delegationen bör
således kunna såväl inrätta som avskaffa nämnder. Det bör ankomma på OKI att
förbereda beslut om nämnder under delegationens inledande verksamhetsskede.

OKI
framhåller att delegationens kansli kommer att ha en viktig funktion för att
delegationens uppgifter skall kunna fullgöras. Kansliet bör enligt min mening
organiseras så att behövlig sakkunskap och kompetens så långt möjligt inom
ramen för ett begränsat antal befattningshavare knyts till detsamma.

Enligt
riksdagens beslut skall delegaiionen för informationsförsörjning inrättas den
1 juli 1979. Delegationen kommer då att överta bl. a. de uppgifter som f. n.
ankommer på FBR och SINFDOK.

OKI
har diskuterat vissa praktiska övergångsfrågor. BI. a. torde vissa av de
projekt som SINFDOK stöder under innevarande budgetår inte vara slutförda den
30 juni 1979. Beslut humvida delegationen kommer att fortsiitta stödet tUl
dessa projekt eller inte under budgetåret 1979/80 måste föreligga i tid före
den 1 juli 1979. Med h'änsyn härtUl liksom tUl behovet av att planering för
delegationens verksamhet inleds i god tid bl. a. skall delegationen till den
1 september 1979 ge in förslag tUl anslagsframställning för budgetåret 1980/81
föreslår kommittén att delegationens styrelse tillsätts den 1 maj 1979, med
ställning formellt som kommitté.

Jag
finner kommitténs förslag tUl lösning av dessa övergångsproblem ändamålsenliga
och avser senare att föreslå regeringen att styrelsen för delegationen träder i
funktion redan den 1 maj och övergångsvis ges ställning som kommitté. Jag utgår
i likhet med kommittén från att frågan om kanslihjälp för styrelsen under
tiden 1 maj30 juni 1979 kan lösas i provisorisk form. Befintliga organ bör
kunna utnyttjas i viss utsträckning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:122 7

2.3
Anslagsfrågor och medelsberäkning

BIDOK
och SINFDOK- utredningen föreslog att verksamheten vid delegaiionen skulle
bedrivas inom tre program, nämligen planering och samordning, forslcning och
utveckling samt nationella serviceuppgifter.

I
likhet med OKI finner jag utredningamas förslag tUl programindelning
ändamålsenligt och jag ansluter mig tUl detta.

OKI
tar upp frågan om medel till delegationen skall anvisas under nionde huvudfiteln
eller under såväl nionde som fjortonde huvudtiteln.

OKI
finner för sin del att skäl kan anföras för båda altemativen, men vill dock
förorda att en lösning med anslag över såväl nionde som fjortonde huvudtiteln
tillämpas. Jag delar denna uppfattning. Den nya delegationen kommer att ha ett
mycket brett verksamhetsområde som spänner över i princip samtliga departements
ansvarsområden. Huvuddelen av verksamheten kan dock f. n. sägas rikta sig mot utbUdnings-och
industridepartementens områden. Jag anser att det därför är befogat att t. v.
markera detta även i anslagskonstruktionen.

Jag
avser inte att här ange detaljerade mål för delegationens verksamhet inom de
tre programmen. Det bör ankomma på delegationen att med ledning av de riklinjer
som anges i instruktionen och de förslag som framlagts av utredningarna
formulera sådana mål. Dessa mål skall utgöra grundval för planeringen av
verksamheten och för förslag tiil medlemsramen för densamma. Kanaliseringen av
medel över den ena eller andra av huvudtitlama skall inte betraktas som
slutligt avgörande för verksamhetens inriktning. Här bör också noteras att
vissa projekt kan ha tyngdpunkten på ett annat departements område än de två departement
via vilka anslagen enligt mitt förslag bör kanaliseras.

I
likhet med vad som f. n. gäller anslagen till såväl SINFDOK som t. ex.
forskningsråden bör anslaget tUl delegationen få karaktär av reservationsanslag.
I statsbudgeten för budgetåret 1979/80 bör föras upp ett reservationsanslag
benämnt Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning.

Jag
viU i detta sammanhang, liksom utredningarna och OKI har gjort, framhålla att
delegationen bör kunna samfinansiera särskilda projekt med andra myndigheter
och organ. Som exempel på sådana kan nämnas styrelsen för teknisk utveclding,
forskningsråden, forskningsrådsnämnden, statens industriverk,
miljödatanämnden, statskontoret och statens kulturråd samt halvstatliga organ
och privata intressenter.

Kostnaderna
för delegationens egen verksamhet bör täckas inom ramen för anslaget tUl
delegationen.

BIDOK
och SINFDOK-utredningen gjorde följande bedömning av medelsbehovet för
delegationens första verksamhetsår, nämligen för program I 2 600 000 kr.,
program II 8 100 000 kr. och program III 2 700 000 kr., dvs.
sammanlagt 13 400 000 kr. i 1977 års penningvärde.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:122 8

Den
utgick därvid bl. a. dels från vad SINFDOK och FBR då disponerade, dels från
att grundkostnaderna för informationscentralerna vid ka-roUnska institutet och
tekniska högskolan i Stockholm i fortsättningen skulle finansieras över resp.
högskoleenhets budget.

För
budgetåret 1979/80 har OKI beräknat ett medelsbehov av sammanlagt 17 150 000
kr., varav under program I 3 250 000 kr., program II 10 500
000 kr. och program III 3 400 000 kr. H'ärav begär kommittén 7 550 000 kr.
under nionde huvudtiteln och 9 600 000 kr. under fjortonde huvudtiteln.
Kommittén anger därvid att delegationen för vissa områden, d"är verksamhet
av den art som den skall bedriva hittills inte har varit så omfattande, under
1979/80 i första hand torde komma att bedriva planeringsarbete och förberedande
projektarbete.

Delegationen
kommer enligt vad jag har anfört i det föregående att ha uppgifter inom ett
mycket brett område, avsevärt mer omfattande än det som SINFDOK:s verksamhet är
inriktat på. TiU delegationens arbetsområden skall bl. a. höra
biblioteksområdet i mer traditionell bemärkelse, även om delar av SlNFDOK:s
forsknings- och utvecklingsverksamhet också avsett detta område. D"ärutöver
kommer väsentligt större vikt att ligga på planerings- och
samordningsuppgifterna. Jag anser att dessa omständigheter bör ligga till
grund för en beräkning av medel för delegationens verksamhet. Med utgångspunkt
häri beräknar jag i samråd med chefen för industridepartementet medelsbehovet
för delegationen för teknisk och vetenskaplig informationsförsörjning under
budgetåret 1979/80 fill sammanlagt 15 200 000 kr. Chefen för industridepartementet
avser i annat sammanhang föreslå regeringen att av medel som för budgetåret
1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisas under anslaget Styrelsen för
teknisk utveckUng: Teknisk forskning och utveckling avsätta 8 200 000 kr. för
delegationen. Eventuella reservationer vid utgången av innevarande budgetår av
medel som SINFDOK disponerat bör få disponeras av delegationen. I det följande
kommer jag att föreslå att 7 000 000 kr. anvisas under nionde huvudtiteln. Jag
har därvid beaktat vad OKI har anfört om verksamheten på områden där sådant
arbete hittiUs inte bedrivits i så stor omfattning.

Jag
är inte nu beredd att föreslå en fördelning av dessa medel på de olika
programmen. De bör fördelas efter förslag från OKI eller delegationen. Jag
återkommer i annat sammanhang till regeringen i denna fråga. Delegationen bör
kunna medges en viss frihet att omfördela medel mellan programmen med ledning
av de erfarenheter som görs under verksamhetsåret.

Vad
gäller den försöksverksamhet som bedrivs vid informationscentralerna vid
karolinska institutet (MIC) och tekniska högskolan i Stockholm (IDC) uttalade
jag i prop. 1977/78: 114 att verksamheten vid de båda centralerna nu har
passerat försöksstadiet och att huvudansvaret därför framdeles bör ligga på
resp. högskoleenhet. I 1979 års budgetpro-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 9

posiUon
(prop. 1978/79: 100 bil. 12 s. 555 och 567) har jag beräknat vissa medel för
detta ändamål under anslagen till de båda högskoleenheterna. Jag förutsätter
likväl att delegationen inom ramen för de av mig under nionde huvudtiteln
beräknade medlen under budgetåret 1979/80 fördelar ytterligare resurser för de
båda informationscentralerna. Vid mma beräkningar har jag förutsatt att
delegationen skall kunna anvisa minst 1 200 000 kr. till MIC och minst 300 000
kr. till IDC. Medel för verksamheten i övrigt bör bestridas från resp.
högskoleenhets anslag samt med de bidrag som erhålls från andra håll och med
intäkter av verksamheten. Härmed bör, som jag angav i budgetpropositionen,
verksamheten vid de två centralerna kunna bedrivas i huvudsak i samma
omfattning som hittills. Jag vill också anföra att jag vid min beräkning av de
medel för informationscentralerna som fömtsätts gå via delegationen inte har
tagit ställning till hur stor del av verksamheten vid dem som har rikstäckande
karaktär. Vid ställningstagandet härtill måste en rad olika faktorer beaktas.
Jag utgår från att delegationen och de två högskoleenheterna överväger detta
vidare och ger förslag om hur fördelningen framdeles bör göras. Jag erinrar här
om att detta problem anknyter nära till frågan om ansvarsbibliotek, som jag
behandlade i prop. 1977/78: 114. I de förslag till medelsramar för delegationen
som jag nu har angivit har jag i likhet med OKI inte tagit med kostnaderna för
omläggningen av LIBRlS-systemet. Jag återkommer tUI denna fråga i det följande.
I det beslut som regeringen fattade den 15 december 1977 om försöksverksamheten
med LIBRIS föreskrevs bl. a. att statskontoret skall svara för omläggningen av LIBRIS
till annat datorsystem. Efter denna omläggning som förväntas vara slutförd
till den 1 april 1980 kommer delegationen däremot att svara för den vidare
utvecklingen av systemet.

3
Ny organisation av kungl. biblioteket 3.1 Allmänt

Omorganisation
av kungl. biblioteket (KB) har av regeringen förberetts inom biblioteket. En
partssammansatt grupp inom KB (OKI/KB) har utarbetat ett förslag som har tjänat
som underlag för OKI:s överväganden.

Då
jag i likhet med OKI anser att KB bör ha frihet att bestämma detaljorganisation
kommer jag endast att taga stäUning till huvuddragen i den nya organisationen.
Härigenom vinns att bibliotekets ledning lättare kan anpassa organisationen
till nya krav och vid behov ändra den. Jag tar därför i det följande i första
hand upp huvudlinjerna i en ny organisation. Behövlig underindelning bör
fastställas av KB varvid jag förutsätter att KB samråder med OKI. Jag utgår
också från att en sådan underindelning görs förutsättningslöst och på sådant
sätt att en rationell och smidig organisation åstadkoms.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 10

Jag
vill i detta sammanhang ta upp frågan om KB:s fortsatta benämning. Frågan om
bibliotekets namn berördes inte i prop. 1977/78: 114. Inte heller OKI har tagit
upp denna fråga. Jag finner det värdefuUt att biblioteket behåller sin
benämning, som inte minst internationellt är ett väl inarbetat begrepp. Det bör
likväl inte möta något hinder att genom tillägg av ordet nationalbiblioteket
ange bibliotekets status.

3.2 KB:s
uppgifter

I
prop. 1977/78: 144 (s. 85 ff) angavs vUka uppgifter som skuUe ankomma på KB.
Jag anslöt mig därvid i huvudsak tUl den inriktning av verksamheten som BIDOK
har angivit. Därutöver förordade jag att KB skulle svara för mikrofUmningen av
svensk dagspress.

Jag
avser inte att här mera detaljerat beröra KB:s uppgifter. Jag vill dock betona
att jag lägger stor vikt vid bibliotekets uppgifter som natio-nalbibliotek. Jag
återkommer h"ärtill när det g'äller den anslagsmässiga programindelning
som bör gälla för KB.

Jag
kan också ansluta mig till OKI:s uttalande att KB tills vidare bör svara för de
regionala serviceuppgifter som biblioteket har i dag, såsom huvudmannaskap för
biblioteksdepån i Bålsta, KB:s biblioteksskola och andra uppgifter.

3.3 KB:s
organisation

Den
partssammansatta gruppen inom KB, OKI/KB, föreslår att det inom biblioteket
under styrelsen och bibliotekets chef, riksbibliotekarien, skall finnas fyra
avdelningar, nämligen en administrationsavdelning, en biblioteksavdelning, en bibliografisk
avdelning och en avdelning för förvaltning och drift av LIBRIS. Varje
avdelning förutsätts indelad i sektioner eller motsvarande.

Som
en allmän utgångspunkt för sina överväganden har OKI angivit att man bör
eftersträva en översiktlig och smidig organisation som möjliggör att
bibliotekets uppgifter fullgörs på ett rationeUt sätt och att tillgängliga
resurser utnyttjas effektivt.

Jag
anser i likhet med kommittén att det förslag som har utarbetats inom KB i
huvudsak tiUgodoser dessa krav. Indelningen i ett fåtal större avdelningar ger
allmänt en lätt överbUckbar organisation som bör underlätta en ändamålsenlig
fördelning och samordning av personal och andra resurser.

Ansvaret
för LIBRIS skulle enligt OKI/KB:s förslag delas upp på två avdelningar. OKI
förordar för sin del att ansvaret för hela LIBRIS-verksamheten läggs på en
avdelning, den föreslagna bibliografiska avdelningen. Någon särskild LIBRIS-avdelning
skulle alltså inte behöva inrättas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 11

Jag
kan i likhet med OKI se klara fördelar med en sådan närmare samordning vad
gäller LIBRIS och ansluter mig därför till OKLs förslag. Härigenom vill jag
också understryka att LIBRIS är en av många funktioner inom den samlade
biblioteksverksamheten.

KB
skall ledas av en styrelse (prop. 1977/78: 114 s. 77 f). Biblioteket skall ha
en mycket bred inriktning mot stora gmpper i samhäUet och det borde därför vara
ett klart intresse för biblioteket att i en styrelse få in synpunkter och
önskemål på verksamhetens utformning från dessa olika grupper. Det borde dock
inte föreskrivas att bestämda organ eller sammanslutningar skall representeras
i styrelsen.

På
grund av dessa mina uttalanden har OKI inte ansett sig ha anledning att i
detalj gå in på styrelsens sammansättning. Jag vill för min del anföra att
frågan om styrelsens storlek och sammansättning bör avgöras av regeringen.
Bibliotekets chef, riksbibliotekarien, bör ingå i styrelsen och, i likhet med
vad som gäller i en rad centrala ämbetsverk m. m., också vara dess ordförande.

Enligt
tidigare beslut skall omorganisationen genomföras den 1 juli 1979. Jag avser
att senare föreslå regeringen att styrelsen börjar sin verksamhet tidigare för
att den skall kunna deltaga i de slutliga besluten om den nya organisationen.

3.4
MikrofUmning av svensk dagspress

Utbildningsutskottet
uttalade i si« betänkande (UbU 1978/79: 12) efter hörande av
arbetsmarknadsutskottet (AU 1977/78: 8 y) att mikrofilmningen borde förläggas tiU
arbetsvårdsverksamheten i Kalmar. Enligt utskottets mening borde avtal träffas
med Kalmar läns landsting om mikrofilmningen. Riksdagen biföll utskottets
hemställan (rskr 1978/79: 39).

Regeringen
har den 8 februari 1979 bemyndigat KB att med iakttagande av vad som sägs i prop.
1977/78: 114 samt utbUdningsutskottets utlåtande 1978/79: 12 träffa avtal med
berörda huvudmän om kontinuerlig mikrofilmning av svensk dagspress vid arbetsvårdsverksamheten
i Kalmar. Avtalet skall underställas regeringen för godkännande.

I
prop. 1977/78: 114 angav jag att jag i Ukhet med tidningsfilmnings-kommittén
ansåg att den kontinuerliga fUmningen borde prioriteras. Jag är inte beredd att
föreslå att filmningen av äldre press inleds nu. Jag föreslår därför att endast
löpande filmning av dagspressen börjar den 1 juli 1979. Jag fömtsätter härvid
att filmningen görs av tidningar fr. o. m. den 1 januari 1979 dvs. fr. o. m.
den tidpunkt då pliktleveranser enligt den nya lagen (1978: 487) om
pliktexemplar av skrifter och Ijud-och bildupptagningar inleds.

Jag
kommer i det följande att beräkna medel för fortsatt skyddsfilmning av sådana
äldre tidningar, som löper risk att förstöras.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 191Sfl9:122 12

3.5
Anslagsfrågor och medelsberäkning

KB
erhåller f. n. medel under två anslag under nionde huvudtiteln, nämligen dels
förlagsanslaget Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar, dels reservationsanslaget
Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. Också under det senare anslaget
bestrids vissa lönekostnader. BIDOK föreslog att KB skulle ha två
verksamhetsprogram i statsbudgeten, nämligen för nationaldokumentära uppgifter
och nationella serviceuppgifter.

Jag
anser i likhet med OKI att skäl finns att för KB tUlämpa ett programbudgetsystem
som ger biblioteket större möjlighet till interna prioriteringar mellan olika
uppgifter efter givna riktlinjer. Sådana möjligheter har bl. a. de
vetenskapliga biblioteken inom högskolan efter den anslagsomläggning som
gjordes när högskolan trädde i kraft den 1 juli 1977.

När
det gäUer programindelning för KB bör, anser OKI, såväl BIDOK:s förslag som
alternativ tiU det övervägas. Ett sådant alternativ skulle kunna vara ett
program för nationeUa uppgifter och ett för övriga funktioner. Programmet för
övriga funktioner skulle därvid omfatta lokala och regionala uppgifter av
olika slag. Jag anser för min del att det senare alternativet har klara
fördelar. En uppdelning i nationella uppgifter resp. lokala och regionala, bör
vara mer ändamålsenlig från regeringens och riksdagens synpunkt än den BIDOK
föreslog. I detta sammanhang vill jag erinra om mina uttalanden i prop.
1976/77: 59 och 1977/78: 114 om ansvarsfördelningen mellan KB och
universitetsbiblioteket i Stockholm.

Mot
denna bakgrund förordar jag att en programindelning efter det av OKI angivna
alternativet tiUämpas fr. o. m. budgetåret 1980/81.

Jag
föreslår vidare att den hittillsvarande uppdelningen på två anslag upphör och
att KB fr. o. m. budgetåret 1979/80 får medel under ett anslag. Detta anslag
bör ha karaktär av reservationsanslag. Medel för avialsenliga
lönekostnadsökningar bör, som i andra motsvarande fall, anvisas under åttonde
huvudtitelns förslagsanslag Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.
m. I statsbudgeten för budgetåret 1979/80 bör föras upp ett reservationsanslag
benämnt Kungl. biblioteket.

Vad
gäller medelstilldelningen har KB hösten 1978 lämnat in förslag till
anslagsframställning för budgetåret 1979/80. KB har därvid begärt anslag om
sammanlagt 36 295 000 kr. Detta förslag innebär en väsentlig utökning av KB:s
verksamhet som inte är direkt motiverad av omorganisationen. I beloppet ingår
även lokalkostnader med 5 570 000 kr. I prop. 1978/79: 100 (bU. 12) har jag
beräknat lokalkostnader för KB under anslaget Lokalkostnader m. m. vid
högskoleenheterna.

Jag
beräknar för KB:s verksamhet under budgetåret 1979/80 sammanlagt 25 332 000
kr. Härvid har jag förutom sedvanlig pris- och lö-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 13

neomräkning
beräknat medel för Sveriges deltagande i International Se-rials Dala System (ISDS),
för vilket medel hittills har beräknats under anslaget Vetenskapliga bibliotek:
Bokinköp m. m. anslagsposten Till regeringens disposition. KB bör få i uppdrag
att svara för Sveriges kontakter med den internationella centralen för
systemet. Jag har även beaktat att medel för nationalfonoteket fr. o. m. den 1
juli 1979 beräknas under anslaget Arkivet för ljud och bild och att
forskningsbiblioteksrådet upphör den 30 juni 1979.

Vidare
har jag beräknat medel för kontinuerlig mikrofUmning av svensk dagspress.
Beräkningen utgår från att KB skaU kunna ställa kopior av mikrofilmen till
förfogande för de bibliotek som tidigare fått pliktleveranser av tidningarna
och som inte längre får sådana dvs. universitetsbiblioteken i Uppsala och
Göteborg. Jag har även tagit hänsyn tUI behov av personalförstärkning med
anledning av mikrofilmningens lokalisering till arbetsvårdsverksamheten i
Kalmar.

Jag
beräknar även 300 000 kr. för skyddsfilmning.

Under
anslaget bör även utgå medel för driften av LIBRIS. Jag har beräknat
kostnaderna för driften av systemet till 3 952 000 kr. Det bör, som jag har
angivit i det föregående, ankomma på KB att avgöra hur biblioteket skall
fullgöra de uppgifter som det nuvarande s. k. LIBRIS-sekretariatet svarar för.

I
enlighet med vad jag anförde i prop. 1978/79: 100 (s. 64) har jag beräknat 100
000 kr. för utgivning av bibliografierna för svensk notutgivning.

Slutligen
har jag beräknat en aUmän förstärkning av bibliotekets resurser med 500 000
kr. Förstärkningen avser i första hand de nationella uppgifterna. Det ankonuner
dock på bibliotekets styrelse att prioritera mellan de olika önskemål som bibUoteket
har.

4
LIBRIS

I prop.
1977/78: 114 förordade jag att ansvaret för drift av det datorbaserade
informationssystemet för bibliotek, LIBRIS, skulle ligga hos KB, och ansvar för
utveckling av systemet hos delegationen för informationsförsörjning. Riksdagen
hade ingen erinran mot detta (UbU 1978/79:12, rskr 1978/79: 39).

I
enlighet med beslut av regeringen den 15 december 1977 förbereder statskontoret
en omläggning av LIBRIS tiU nytt datorsystem. Statskontoret har i en skrivelse
den 19 oktober 1978 redovisat planerna för omläggningen. Omläggningen skall
enligt denna planering vara genomförd den 1 april 1980. Statskontoret beräknar kostnadema
för omläggningen under budgetåret 1979/80 tUl 1 800 000 kr. varav 1 300 000 kr.
för utvecklingskostnader m. m. samt 500 000 kr. för utmstning och service

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 14

m.
m. i samband med bibliotekens anslutning till systemet. Härutöver föreslår
statskontoret att 2 000 000 kr. anvisas över datamaskinsfonden.

LIBRlS-systemet
har från olika håll kritiserats under senare år. Bl. a. har riksdagens
revisorer i en skrivelse den 28 februari 1978 framfört vissa synpunkter.
Revisorerna uttalar dock att med hänsyn till utvecklingen av systemet en
nedläggning inte bör övervägas under fömtsättning att erforderlig teknisk
översyn genomförs.

De
tekniska förbättringar som planeras i samband med omläggningen av systemet
torde uppfylla bl. a. dessa krav. Verksamheten under år 1978 kan också redovisa
förbättrade resultat. Registreringen i LIBRIS' databas har enligt vad jag
erfarit ökat markant. Vissa bibliografiska produkter har också börjat
framställas med direkt utnyttjande av LIBRIS.

I
den organisation för ledning av driften och av omläggningen som avses tillämpas
f. n. har användarnas inflytande förstärkts. Systemet kan därför sägas vara
betydligt bättre förankrat än tidigare. Även i det förslag till framtida
organisation som organisationskommittén har lagt fram tUlgodoses enligt min
mening användamas intressen.

De
synpunkter som revisorema i övrigt framför tillgodoses enligt min mening delvis
av de åtgärder som har vidtagits under år 1978 och av de förslag som
organisationskommittén och statskontoret har lagt fram.

Mot bakgmnd
av vad jag nu har anfört bedömer jag att fömtsättningar för ett effektivt
fungerande system föreligger. Jag fömtsätter att de myndigheter som framdeles
har ansvaret för LIBRIS lägger upp planer på längre sikt för verksamheten. I
detta sammanhang vill jag stryka under att LIBRIS måste ses inte som en
särskild verksamhet utan som en integrerad del av hela biblioteksverksamheten
och bedömas i ett samlat perspektiv.

Enligt
tidigare beslut av regeringen skall statskontoret svara för omläggningen.
Delegationen kommer framledes att svara för utveckling av systemet. Jag finner
det därför naturligt att delegationen medverkar även i genomförandet av
omläggningen. Statskontoret bör därför samråda med delegationen när den har
inrättats.

De
förslag om organisation av LIBRIS-verksamheten i övrigt som OKI har lagt fram
ankommer det på vederbörande myndigheter att ta ställning till.

I
flera sammanhang har diskuterats möjlighetema tUI samverkan mellan LIBRIS och
folkbibliotekens datorsystem för biblioteksservice, BUMS. En fullständig
teknisk integrering av systemen synes inte ändamålsenlig f. n. Riksdagen har
anslutit sig tUI denna uppfattning. Den har vidare uttalat, att möjlighetema tUl
samverkan bör tillvaratas och att formerna härför bör diskuteras mellan
ansvariga organ (UbU 1978/ 79: 12, rskr 1978/79: 39).

I
mina anslagsberäkningar har jag, som jag har angivit i det föregående,
beräknat medel för drift av LIBRIS inom ramen för anslaget till

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 15

KB.
Ur anslagsposten Till regeringens disposition under anslaget Vetenskapliga
bibliotek: Bokinköp m. m. iiar innevarande år anvisats medel för
omläggningsarbetet.

För
budgetåret 1979/80 beräknar jag under anslaget Delegationen för vetenskaplig
och teknisk informationsförsörjning utöver i det föregående angivna medelsram preliminärt
1 000 000 kr. för utvecklingskostnader i samband med omläggningen. Det ankommer
på statskontoret och delegationen att besluta om medel för detta arbete.

Kostnadema
för utrustning och service m. m. för de anslutna biblioteken förutsätter jag
prövas av resp. högskoleenhet (motsv.). För senare budgetår bör detta prövas
från fall till fall bl. a. i samband med förslag till anslagsframställning.

5
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

Under
anslagen Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar samt Vetenskapliga bibliotek:
Bokinköp m. m. beräknas f. n. medel även för statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek (SPPB). SPPB har kommit in med förslag till anslagsframställning för
budgetåret 1979/80. Bibliotekets beräkningar uppgår totalt till 2 244 000 kr.

På
regeringens uppdrag ses f. n. SPPB:s uppgifter och ställning över. Jag utgår
från att de förslag som kan föranledas av översynen kan föreläggas riksdagen
inför budgetåret 1980/81.

I
avvaktan på ställningstaganden till sådana förslag beräknar jag inte några
ökningar av bibliotekets verksamhet. Jag beräknar för budgetåret 1979/80
sammanlagt 1 539 000 kr. för biblioteket.

6
Sammanfattning av anslagsberäkningarna

I
det föregående har jag under de oUka avsnitten redovisat mina beräkningar av
medelsbehovet för resp. verksamhet. Mina förslag iimebär sammanfattningsvis
följande.

Under
ett reservationsanslag. Delegationen för vetenskaplig och teknisk
informationsförsörjning, under nionde huvudtiteln beräknar jag 8 000 000 kr.
Häri ingår som jag har angivit vissa medel för omläggning av LIBRlS-systemet.

Under
ett reservationsanslag, Kungl. biblioteket, under samma huvudtitel beräknar
jag för verksamhet under KB:s ansvar sammanlagt 25 332 000 kr. Under detta
anslag bör också tUls vidare beräknas medel för statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek med 1 539 000 kr.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 16

7
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna de riktlinjer för
delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning som jag har
redogjort för,

2.
godkänna vad jag har förordat
om kungl. bibliotekets organisation,

3.
till Delegationen för
vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning under nionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.,

4.
till Kungl. biblioteket under
nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 26 871 000 kr.

8
Beslut

Regeringen
ansluter sig tUl föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition
föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 17

Bilaga 1

Organisationskommittén
för vissa åtgärder på informations-försörj ningsområdet, OKI förslag nr 2

1978-12-18

Förslag
till instruktion för delegationen för informationsförsörjning

OKI
har 1978-09-29 lämnat förslag tUl anslagsframställning för budgetåret 1979/80
för delegationen för informationsförsörjning (OKI förslag nr 1). I det
följande lämnar OKI förslag tUl instmklion för delegationen m. m. (OKI förslag
nr 2). Samtidigt med denna skrivelse lämnar OKI också in en skrivelse med
förslag angående nämndorganisation m. m. knuien till delegationen (OKI förslag
nr 3); vissa frågor i samband med nämndorganisationen berörs även i det
följande.

1 Inledning

Enligt
sina direktiv (direktiv 1978: 59) skaU OKI med utgångspunkt i vad som anges i prop.
1977/78: 114 om delegationens för informationsförsörjning uppgifter m. m.
utarbeta förslag tUl instruktion för delegationen. I det sammanhanget bör
kommittén beakta de frågor rörande avgränsning mot andra myndigheters
kompetensområden som aklualiseras i propositionen och i remissvar över
betänkandet (SOU 1977: 71) Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning.
Kommittén bör erdigt direktiven också överväga hur samverkan mellan
delegationen och andra myndigheter skall ske.

OKI
kommer i det följande att först behandla delegationens uppgifter. Härvid tar
OKI också upp frågor om avgränsning m. m. gentemot andra myndigheters
ansvarsområden samt om delegationens ställning (avsnitt 2). I avsnitt 3
diskuterar OKI vissa organisatoriska frågor. Förslag till instruktion fogas
som bil. l tUl skrivelsen och förslag till förordning om samråd i frågor om
vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning som bU. 2.

Vad
gäller motiveringar för förslagen till reglering i instruktionen av
nämndorganisation hänvisas till den nämnda skrivelsen med förslag angående
nämndorganisation.

2 Delegationens
uppgifter m. m.

OKI viU
vad gäller de frågor som behandlas i detta avsnitt även hänvisa till vad
kommittén har anfört i förslag till ansIagsframstäUning för budgetåret 1979/80
för delegationen för informationsförsörjning (s. 5 11).

2.1
Delegationens uppgifter

Beskrivningen
av delegationens uppgifter är en central del i instruktionen. Huvuduppgiften
kan anses vara klart angiven i prop. 1977/78:

1 Ej
med här.

2 Riksdagen
1978/79. 1 saml. Nr 122

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 18

114,
att delegationen är central myndighet för övergripande planering och samordning
av informationsförsörjningen till forsknings- och utvecklingsarbete och
liknande verksamhet i samhället. Informationsförsörjning används här som
sammanfattande benämning på de biblioteks-, informations- och
dokumentationsverksamheter som kan underlätta för informationssökande att nå
den information som är relevant för dem. Delegationen skall föreslå riktlinjer
och åtgärder för att främja utvecklandet av en nationell policy för den
vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen och verka för att de
beslut regering och riksdag fattar genomförs.

I
den därpå följande delen av instmktionen (3 §) har OKI valt att relativt
utförligt ange ett antal uppgifier som delegationen enligt OKI:s bedömning
särskilt bör uppmärksamma. Vissa av dessa uppgifter kan behöva kommenteras.

Vad
gäller forsknings- och utvecklingsarbete (3 § p. 4) utgår OKI från att stöd tUl
sådant i olika former är en central uppgift för delegationen. Därvid bör
delegationen inle enbart arbeta med projekt som den själv finansierar, en del
av uppgiften bör också vara att uppmärksamma och följa sådan verksamhet hos
andra organ som har relevans för informationsförsörjningen. Vidare bör, som
OKI angivit i sitt förslag till anslagsframställning för delegationen för
1979/80, även samfinansiering kunna förekomma med andra myndigheter m. fl., t.
ex. av sådana projekt som är inriktade i första hand på dessas ansvarsområden.

I
prop. 1977/78: 114 anförde föredraganden att delegationen bör ha en
övergripande, samordnande uppgift när det gäller att ta initiativ till och
främja utbildning på området. Detta är en så central uppgift att den bör anges
i instmktionen (3 § p. 5). Det övergripande ansvaret innebär inte, som
föredraganden också sade, något intrång i t. ex. högskolans ansvar utan att
delegationen bör skaffa sig överblick över befintliga utbildningar och ta
initiativ i samråd med övriga berörda organ där brister finns.

Delegationen
måste kunna på eget initiativ ta upp frågor och hos andra myndigheter föreslå
erforderliga åtgärder för att främja informationsförsörjningen (3 § p. 6).
Däremot bör delegationen inte kunna föreskriva åtgärder m. m. för andra
myndigheter. Detta har sammanhang med delegationens stäUning, något som OKI tar
upp närmare i det följande (avsnitt 2.2).

I
utredningsförslagen fömtsattes att delegationen skulle ha en viktig uppgift i
att yttra sig över anslagsframställningar och i andra frågor som berör
informationsförsörjningen. Denna skyldighet bör skrivas in i instmktionen (3 § p.
7). En motsvarande skyldighet bör finnas för andra statliga organ att samråda
med delegationen och inhämta dess yttrande. OKI återkommer till denna fråga i
det följande (avsnitt 2.2). Man bör utgå från att delegationen yttrar sig över
större frågor eller sådana som har principiell betydelse.

Delegationen
har vidare förutsatts ha uppgifter inom det internationella samarbetet (3 § p.
8). I denna uppgift bör ingå att ha ett övergripande ansvar för de
internationella frågorna, både vad gäller bevakning av utvecklingen och
samverkan med bl. a. motsvarande organ i andra länder och internationella organisationer.
Delegationen bör också på sin nivå företräda Sverige i samband med
förhandlingar m. m. med ickesvenska motparter. Det innebär inte att sådana
internationella kontakter m. m. som t. ex. forskningsbiblioteken har i dag
skall föras över tUl dele-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 19

gationen,
även om delegationen också här i vissa fall kan ha samordningsuppgifter.
Delegationens intemationella ansvar skall ses som en del av det övergripande
ansvar den skall ha och därför omfatta uppgifter motsvarande dess uppgifter i
övrigt. I många fall kan detla alltså innebära samordningsansvar medan de
konkreta kontakterna ombesörjs av något annat organ.

En
inte oväsentlig uppgift kommer att vara att lämna råd och upplysningar (3 § p.
9). Delegationen och dess kansli kan förutsättas bygga upp en betydande
kompetens på informationsförsörjningsområdet. Naturligtvis kommer inom
kansliet tillgången på direkt specialistkompetens att begränsas bl. a. genom
antalet befattnmgshavare, men i stället torde efter hand ett kontaktnät komma
att skapas med expertis av skiftande slag. Vidare torde man kunna få en god
överblick över den verksamhet som bedrivs på olika håll. En betydande del av
den rådgivning som delegationen kommer att kunna ge kan antas bestå i att lämna
hänvisningar till specialister på resp. område. Även en sådan rådgivningsverksamhet
kommer att vara värdefull och kan bl. a. bidra till att t. ex. enhetliga
lösningar av uppkommande problem tillämpas. Man skall inte heller bortse från
det värde förfrågningar av olika slag kan ha genom att de drar uppmärksamheten
till problem som bör undersökas närmare.

OKI
vill i detta sammanhang ta upp frågan om delegationens benämning. 1 prop.
1977/78: 114, Uksom i bakomliggande utredningsförslag, benämns det nya organet
"delegationen för informationsförsörjning". Samtidigt betonas att
delegationens ansvar gäller den vetenskapliga och tekniska
informationsförsörjningen. Visserligen kommer delegationen i sitt arbete att ha
kontakt med områden som inte strängt tillhör vetenskap och teknik, såsom
folkbiblioteksområdet, statistik, teknisk information i vidare bemärkelse m. m.
Dessa kontakter motiveras primärt av de uppgifter organ som t. ex.
folkbiblioteken, vid sidan av sina övriga uppgifter, kan få inom den
vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen. Vad gäller teknisk och merkantU
information av olika slag täcks denna i huvudsak av beteckningen teknisk
information i den betydelse som utredningarna har angivit. Beteckningen
"informationsförsörjning", utan precisering, kan å andra sidan komma
att tolkas i mycket vid mening. OKI anser därför att en precisering bör finnas
i delegationens officiella benämning och föreslår att denna blir
"delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning"
(som vardaglig förkortning kan användas exempelvis DFI).

2.2
Delegationens ställning m. m.

I
prop. 1977/78: 114 har klart uttalats att delegationen skaU ha ställning som
självständig myndighet. I denna egenskap kommer den att ha uppgifter gentemot
dels regeringen, dels andra myndigheter, dels också en rad icke-statliga
organisationer m. m.

Gentemot
regeringen kommer delegationen att ha rådgivande ställning och i denna
egenskap dels på uppdrag eller på eget initiativ kunna lägga fram förslag inom
sitt ansvarsområde, dels yttra sig över frågor som remitteras tUI den. Den kan
vidare komma att få uppgifter av verkställande, förvaltningsmässig karaktär.
OKI förutser dock att sådana uppgifter, fömtom uppgiften att fördela medel tUl
forskning och utveckling m. m. inom dess ansvarsområde, i vart fall i
inledningsskedet inte kommer att läggas på delegationen i större utsträckning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 20

Vad
gäUer förhållandet tiU andra myndigheter utgår OKI från att delegationen inte
bör fungera som överordnad över andra myndigheter raed beslutsrätt över dem i
vissa frågor och med direkt förvaliningsmässiga uppgifter. Detta motiveras av
att delegationens ansvarsområde, informationsförsörjning, i större eller mindre
utsträckning berör en rad andra såväl centrala som regionala och lokala
myndigheters områden. Om delegationen får ställning som överordnad myndighet i
informationsförsörjningsfrågor, kan detta leda tUl oklarheter i kompetensförhållandena.
I vissa faU kan det vara omöjligt att göra en ansvarsavgränsning. Regering och
riksdag har också fastslagit att den operativa verksamheten fortsatt skall
utövas decentraliserat. Berörda myndigheter skall alltså ha kvar ansvaret för
informationsförsörjning inom sina resp. ansvarsområden, medan delegationen har
det övergripande planerings-och samordningsansvaret.

Det
är väsentligt att delegationen kan utöva sina samordnings- och
planeringsuppgifter på ett effektivt sätt. OKI har bedömt det vara motiverat
att en allmän skyldighet finns för statliga organ att samråda med delegationen
i frågor av principieU karaktär eller av större räckvidd inom
informationsförsörjningsområdet. De frågor som OKI avser härmed är t. ex.
beslut i fråga om utveckling och införande av nya informationssystem inom
informationsförsörjningsområdet eller större ändringar i befintliga system,
beslut om utvecklingsarbete i övrigt, viktigare organisatoriska beslut och
anslagsframställningar som i mera väsentlig grad berör
informationsförsörjningsfrågor.

OKI
har övervägt olika former för samrådsförfarandet. Dels en mer allmänt
formulerad skyldighet som innebär att de statliga myndigheterna bör samråda
med delegationen och som successivt byggs ut på grundval av de praktiska erfarenhetema
av delegationens arbete. Dels en från början mer detaljerat angiven skyldighet
som innebär att myndigheterna skall samråda med delegationen i vissa bestämda
frågor.

En
principiellt likartad skyldighet som den kommittén eftersträvar inom
informationsförsörjningsområdet är den samrådsskyldighet statliga myndigheter
har enligt rationaliseringsförordningen. Vissa frågor kan komma att omfattas av
båda dessa förordningar. Detta kan komma att innebära en skyldighet för
myndigheterna att söka samråd med två myndigheter speciellt när det gäller ADB-frågor
inom informationsförsörjningsområdet.

Kommittén
är medveten om detta förhållande och anser det därför motiverat åtminstone
under delegationens inledningsskede med en detaljerad förordning inom detta
speciella område.

Kommittén
är medveten om att nya regler kan komma att gälla för prövning innan nya datorbaserade
system införs. Kommittén anser dock att en prövning ur informationsförsörjningssynpunkt
sådan som kommittén föreslår bör ske i de fall det föreslagna systemet kan
antas komma att utnyttjas för forsknings- och utveckluigsändamål.

Delegationen
bör vidare ha rätt att på eget initiativ ta upp frågor med andra myndigheter
eller lägga fram förslag för dem. Detta är desto mer befogat som delegationen
kommer att stödja forsknings- och utvecklingsarbete i betydande omfattning.
Det är naturligt att delegationen överväger på vilket sätt resultaten av detta
arbete kan utnyttjas och föreslår de åtgärder som bedöms lämpliga. I vissa
fall kommer denna samverkan till stånd redan genom att ett utvecklmgsprojekt
el. dyl. utförs av en myndighet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 21

Vid
sidan härav kommer delegationen naturligtvis att samarbeta med myndigheter m.
fl. på många andra sätt. Viktiga kontaktkanaler blir de personer som ingår i
styrelsen eller i nämnder eller arbelsgmpper inom delegationen. Delegationen
bör vidare genom den kompetens som torde finnas redan från början och som byggs
upp efter hand kurma bistå andra myndigheter med råd och anvisningar. Samverkan
kan vidare ske genom att företrädare för delegationen direkt medverkar i
permanenta eller särskilda gmpper eller särskilda projekt.

En
förutsättning för delegationens arbete är också samverkan med en rad icke-statliga
organisationer m. m. inom informationsförsörjnings-området. Vad som sagts ovan
gäller naturligtvis i tillämpliga delar också denna samverkan, även om i
flertalet fall någon direkt skyldighet inte kan föreskrivas för icke-statliga
organ.

Den
författningsreglering som OKI bedömer bör finnas utgörs dels av en allmän
föreskrift i instruktionen (4 §; jfr även 3 §), dels en särskild föreskrift om
samrådsskyldighet med delegationen; förslag till förordning om samråd i frågor
om vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning m. m. bifogas (bU. 2).

2.3
Vissa avgränsningsfrågor

Det
är givet att delegationen genom sitt övergripande ansvar för i princip hela den
vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen i många fall får kontakt
med och kommer att arbeta med frågor som ligger inom andra myndigheters
ansvarsområden. I vissa remissvar över BIDOK:s och SINFDOK-utredningens
betänkande togs sådana frågor upp. Bl. a. har riksarkivet önskat få fastslaget
att delegationens mandat inte berör arkivområdet. Statens kulturråd å sin sida
har dels pekat på folkbibliotekens ökande roll inom
informationsförsörjningsområdet, dels föreslagit att delegationen får ansvar
för att följa utvecklingen inom museiområdet vad gäller registrering av
museisamlingar och utveckling av lagrings- och informationsåtervinningssystem.
Som ytterligare exempel kan nämnas styrelsens för teknisk utveclding (STU)
ansvar för teknisk forskning och utveckling. OKI har i uppdrag att överväga
problem av denna art. Kommittén har i detta sammanhang samrått bl. a. med de
tre nämnda myndigheterna.

OKI
har gjort följande överväganden. Genom beslutet att inrätta delegationen har
regering och riksdag markerat en vilja att frågor som rör vetenskaplig och
teknisk informationsförsörjning skall samordnas och så långt möjligt bedömas ur
ett sammanhållet perspektiv. Delegationen skall ha ett övergripande ansvar för
den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen. Med hänsyn tUl
informationsförsörjningens breda karaktär kommer detla att innebära att
delegationen måste befatta sig med frågor som faller inom ett stort antal såväl
statiiga som ickestatliga organs ansvarsområden. I den mån t. ex. arkivbestånd
och museisamlingar utnyttjas för vetenskapUga ändamål OICI vill här erinra om
att vetenskap i detta sammanhang i princip avser alla vetenskapsgrenar bör
frågor om dessas åtkomlighet, nyttjande m. m. falla också inom delegationens
övergripande ansvar.

Slutsatserna
i föregående avsnitt angående delegationens ställning gentemot andra
myndigheter gäller naturligtvis även de här berörda områdena. Det får alltså
förutsättas att samarbete äger rum mellan de-1 Ej med här.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 22

legationen
och andra berörda myndigheter. Detta kan dessutom sägas vara ännu mer
nödvändigt därför att i vissa fall vid ställningstagandena till
registreringssystem etc. hänsyn måste tas till att de skall kunna utnyttjas
även för resp. institutioners övriga uppgifter (t, ex. folkbiblioteks och
museers skiftande utåtriktade verksamhet i övrigt). De slutliga avgörandena i
olika frågor får dock, som framgår av det ovan sagda, förutsättas bli tagna av
resp. områdesansvarig myndighet.

OKI
vill här särskilt beröra förhållandet mellan delegationen och kungl.
biblioteket (KB). I princip gäUer givetvis vad som har sagts ovan om avgränsning
mot och samarbete med andra myndigheter, t. ex. övriga forskningsbibliotek. En
betydande del av KB:s uppgifter är emellertid av uttalat nationell karaktär
(med BIDOK:s beteckningar nationaldokumentära uppgifter resp. nationella
serviceuppgifter). I sådana frågor bör ett nära samarbete äga mm. OKI erinrar här
också om föredragandens uttalande i prop. 1977/78: 114 (s. 87) att
delegationen i samråd med biblioteket bör lägga fram förslag om hur det
bibliografiska arbetet skall ulformas i framtiden. Vidare skaU KB svara för
driften av och delegationen för utvecklingsarbetet för LIBRlS-systemet. Även
mellan dessa två funktioner måste nära kontakter finnas.

Över
huvud vUl OKI betona att kommittén ser diskussionen om avgränsningsfrågor
snarare som en diskussion om samarbetsfrågor. Den vetenskapliga och tekniska
informationsförsörjningen omfattar ett mycket brett område, och olika problem
inom det måste lösas genom samarbete mellan berörda myndigheter och
utnyttjande av deras sakkunskap av olika sla.a.

3
Organisatoriska frägor

I
delegationens organisation kommer det enligt OKLs förslag att finnas fyra
huvuddelar: styrelsen

fasta
rådgivande nämnder arbetsgrupper för särskUda uppgifter kansliet.

3.1
Styrelsen

Styrelsen
kommer i denna organisation att vara den beslutande instansen som anger
riktlinjer för verksamheten. Från början bör alla beslut som har betydelse för
inriktningen av verksamheten fattas av styrelsen. Det är enligt OKLs mening
viktigt att även praxis utformas under medverkan av styrelsen, eftersom det är
i den som sammanvägning och prioritering inom delegationens mycket breda
ansvarsområde skall göras.

OKI
vill med detta inte utesluta att mindre frågor av löpande karaktär delegeras,
t. ex. tiU ordförande eller kanslichef. OKI kan också tänka sig att vid senare
tidpunkt, då man har bättre översikt över verksamheten och viss praxis har
utbildats, en icke obetydlig delegering sker t. ex. till vissa nämnder inom
delegationen. Även i sådana fall bör sty-

1
OKI föreslår att beteckningen styrelse används av praktiska skäl för den
beslutande instansen, medan beteckningen "delegationen" bör avse hela
organisationen med de fyra huvuddelar som anges här.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:122 23

relsen
ange riktlinjer och/eller ramar för resp. nämnd. Det bör emeUer-tid ankomma på
delegationen att senare överväga huruvida detta bör ske.

OKI
förutsätter att styrelsen även i ett fortvarighelslillstånd beslutar om de
övergripande frågorna av policykaraktär m. m.

Vad
gäller sammansättning m.m. av styrelsen har föredraganden i prop. 1977/78: 114
anfört att utgångspunkt för övervägandena bör vara att delegationen, för att
fullgöra sina uppgifter, måste vara ett organ där allmän- och användarintressen
har en stark representation, samtidigt S0.T1 delegationen måste ha tillgång
till bred sakkunskap. Enligt föredraganden bör dock inte i instruktion eller
på annat sätt föreskrivas representation av bestämda organ eller
sammanslutningar.

Mot denna bakgmnd anser
inte OKI att det är kommitténs uppgift att komma med ett preciserat förslag om
styrelsens sammansättning. OKI vill dock anföra vissa allmänna synpunkter i
frågan.

Som en utgångspunkt vill
OKI ange att styrelsen, för att bli ett effektivt arbetande organ, bör ha ett
begränsat antal ledamöter, vilket givetvis måste vägas mot önskemålen om
allsidig sammansättning. Inom ramen för utredningarnas förslag om tio
ledamöter är det enligt OKLs bedömning svårt att tUlmötesgå dessa krav. OKI
föreslår därför att styrelsen får tolv ledamöter.

Mandatperioden för
ledamöterna föreslår OKI sätts till högst tre år. Omförordnande bör normalt
inte komma i fråga mer än en gång i följd. Normalt blir alltså den längsta
mandatperioden i en följd sex år. Genom ett kontinuerligt utbyte av ledamöter
får man in nya personer och nya idéer och kontakter i organisationen. Det är
dock också viktigt att kontinuiteten bevaras varför inte alla ledamöter bör
bytas ut på samma gång.

Enligt prop. 1977/78: 114
bör allmän- och användarintressen ha majoritet i styrelsen. För ett organ med
delegationens uppgifter representerar allmän- och användarintressen ett mycket
brett spektrum. Av detta skäl är det knappast möjligt att någorlunda
fullständigt ange vilka organ och grupper dessa intressen skall företräda. Utredningama
har angivit alt allmänintressena bör företrädas av riksdagsledamöter. OKI vill
för sin del inte utesluta att man tar med på politiska grunder nominerade ledamöter.
Enligt kommitténs mening bör någon bindning tUl just riksdagsledamöter dock
inte göras. I det enskUda fallet kan man tänkas hos andra personer finna en
kombination av såväl fullgod representativitet för allmänintressena som
sakkunskap av en art som kan gagna delegationen.

OKI vill samtidigt ange
att under rubriken allmänintressen kan föras även annat än politiskt förankrad
representation. Bl. a. kan representation för de fackliga organisationema
föras tUl bl. a. denna grupp. De fackliga organisationerna kan samtidigt sägas
representera användarintressen. Kommittén utgår från att frågan om
representation för de fackliga organisationema i delegationens styrelse avvägs
som en del av allmän- och användarintressena.

Vad gäller representation
i övrigt för användarintressen m. m. vill OKI endast erinra om de exempel som
utredningarna har givit: högre utbildning och forskning inom högskolan, teknisk
forskning och utveckling, annan sektorieU forskning och utveclding samt
industri och näringsliv. Utredningarna har också talat om representation för
närliggande områden såsom folkbiblioteksväsende, nationaldokumenlär verksam-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 24

het
och datasamordning. Representanter för användarintressen m. fl. bör kunna
väljas bl. a. från några av dessa gmpper.

OKI
ansluter sig också till utredningarnas förslag att chefen för delegationens
kansli bör ingå som ledamot i styrelsen.

OKI
viU i detta sammanhang framhålla vikten av att ledningsfunktionen för
delegationen ges tUlräcklig tyngd. Verksamheten omfattar planerings-,
forsknings- och utvecklingsfrågor beträffande informationsflödet inom
vetenskap och teknik. Området befinner sig f. n. i snabb förändring dels genom
införandet av ny teknik såsom databehandling, dataöverföring, grafisk
reproduktion, dels genom den omorganisation som denna nya teknik bör föranleda.

I
OKLs förslag tUl instmklion har ledningsfunktionen under styrelsen utformats
genom en fördelning av uppgifterna främst mellan ordföranden och kanslichefen
(1 och 12 §§). Erforderlig sakkunskap kan även tillföras ledningen fortlöpande
genom speciella arrangemang som kopplar in nämndernas expertis och då
speciellt dessas ordförande och/eller sekreterare.

3.2 Nämnder
och arbetsgrupper

Under
delegationen fömtsätts finnas fasta rådgivande nämnder. OKI har i särskUd
skrivelse denna dag (OKI förslag nr 3) sammanfattat sina överväganden och lagt
fram förslag rörande sådana nämnder.

Vad
gäller arbetsgrupper för särskilda, tidsbegränsade uppgifter kan de förutsättas
få viktiga funktioner i delegationens verksamhet. Deras uppgifter och till
följd därav även sammansättning m. m. får dock antas bli av så skiftande slag
att några bestämda regler inte kan ställas upp. Styrelsen kommer att få ta
ställning härtill i varje särskilt faU.

I
sitt förslag till nämndorganisation föreslår OKI endast ett fåtal nämnder för
inledningsskedet av delegationens verksamhet. Med hänsyn härtill kan antas att
särskilda arbelsgmpper kommer att utnyttjas i betydande omfattning.

3.3 Kansli

Kansliet
kommer att som huvuduppgifter ha att vara sekretariat för styrelsen samt för
nämnder och arbetsgrupper inom delegationen. I denna funktion måste ingå även
att upprätthålla kontakter gentemot alla de myndigheter, organisationer m. fl.
som har uppgifter inom informationsförsörjningsområdet. Löpande samverkan med
sådana myndigheter torde komma att bli ett ansvar i första hand för kansliet.

Vad
gäller kansliets uppgifter och arbete avser OKI att återkomma senare i samband
med att kommittén överlämnar sitt förslag tiU organisation av detta. OKI vill
dock redan här anföra att enligt dess uppfattning kansliet kommer att ha en
viktig funktion för att delegationens uppgifter skall kunna fyllas. Kansliet
bör därför ha en stark ställning. Ett sätt att åstadkomma detta är att
organisera kansliet på så sätt att behövlig sakkunskap och kompetens så långt
möjligt inom ramen för ett begränsat antal befattningshavare kan knytas till
det. Ett annat sätt är, som OKI föreslår i det föregående, att kansliets chef också
ingår i styrelsen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 25

4
Tillsättande av delegationen

Enligt
riksdagens beslut skall delegationen för informationsförsörjning inrättas som
särskild myndighet den 1 juli 1979. Delegationen kommer då att överta bl. a. de
uppgifter som f. n. ankommer på forskningsbiblioteksrådet och SINFDOK.

OKI
har diskuterat vissa praktiska övergångsfrågor. Bl. a. torde vissa av de
projekt som SINFDOK stöder under innevarande budgetår inte vara slutförda den
30 juni 1979. Beslut huruvida delegationen kommer att fortsätta stödet till
dessa projekt eller inte under (hela eller del av) budgetåret 1979/80 bör
föreligga i tid före den 1 juU 1979.

Med
hänsyn härtiU, liksom till behovet av att planering för delegationens
verksamhet inleds i god tid bl. a. skall delegationen till den 1 september
1979 ge in förslag till anslagsframställnmg för budgetåret 1980/81 föreslår
OKI att delegationens styrelse tillsätts tidigare, lämpligen den 1 maj 1979.
Eftersom myndigheten delegationen för informationsförsörjning enligt
riksdagens beslut inrättas försl den 1 juli, bör ett tillsättande av styrelsen
den 1 maj formellt kunna ske genom att den får ställning som kommitté.
Sammansättningen bör givetvis vara den som avses gälla fr. o. m. den 1 juli.

I
sitt förslag till instmklion förutser OKI att vissa delar bör kunna tillämpas
även före den 1 juli. Detta gäller främst föreskrifter om uppgifter och om
ärendenas handläggning.

Något
kansli för delegationen kommer inte att finnas för tiden den 1 majden 30 juni.
OKI utgår från att detta kan lösas i provisorisk form. Bl. a. bör befintliga
organ kunna utnyttjas i viss utsträckning, t. ex. SlNFDOK:s kansU, vid
beredning av frågor om projekt som SINFDOK stöder i dag.

Om
delegationens styrelse i enlighet med detta förslag tUlsätts den 1 maj utgår
OKI från att de av OKLs uppgifter som inte har slutförts då förs över tUl
styrelsen. Detta kan tänkas gälla vissa praktiska åtgärder som tillsättning av
personal vid kansliet m. m.

Sammanfattning

Med
hänvisning tiU vad OKI har anfört i det föregående föreslår OKI

att
instruktion för delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
fastställs i enlighet med bifogat förslag,

att
förordning om samråd i frågor om vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
utfärdas i enlighet med bifogat förslag,

att
delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning tillsätts
som kommitté den 1 maj 1979 och i permanent form den 1 juU 1979, samt

att
regeringen i särskild ordning beslutar att förordning med instmklion för
delegationen i vissa delar skall tillämpas för delegationen även under tiden
den 1 majden 30 juni 1979.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 26

Bilaga
2

Organisationskommittén
för vissa åtgärder på informations-försörjningsområdet, OKI förslag nr 3

1978-12-18

Förslag
angående nämndorganisation m. m. knuten till delegationen för informationsförsörining

OKI
har 1978-09-29 lämnat förslag till anslagsframställning för budgetåret 1979/80
för delegationen för informationsförsörjning (OKI förslag nr 1). I det
följande lämnar OKI förslag angående nämndorganisation m. m. knuten till
delegationen (OKI förslag nr 3). Samtidigt lämnar OKI förslag angående
instruktion m. m. för delegationen (OKI förslag nr 2).

1
Inledning

1.1 Prop.
1977/78:114

I
prop. 1977/78:114 om ett centralt organ för informationsförsörjning m. m. har
föredraganden bl. a. uttalat (s. 84) att det med hänsyn till
informationsförsörjningens mångsidighet torde komma att krävas olika beredande
organ under delegationen. Ett system med nämnder så som utredningarna
föreslagit är därför befogat. Ytterligare överväganden krävs dock om vilka
nämnder som bör inrättas. Vid sidan av permanenta nämnder bör givetvis olika
arbetsgrupper m. m. kunna tillsättas. Föredraganden anför också att vid
utformningen av nämndorganisationen en avstämning bör göras av hur olika intressegrupper
kan representeras i olika nämnder. Det är möjligt att man härvidlag från början
kan ange vilka sakområden som bör företrädas i resp. nämnd. Någon definitiv
bindning tUl organ och sammanslutningar bör enligt föredraganden emellertid
inte göras.

I
organisationskommitténs (OKI) direktiv (direktiv 1978: 59) anges att kommittén
med utgångspunkt i utredningsförslagen och i de synpunkter på dessa som har
kommit fram i remissbehandlingen skaU föreslå vUka nämnder som bör finnas under
delegationen och hur deras uppgifter bör avgränsas.

1.2 Utredningsförslaget

I
det utredningsförslag som propositionen grundar sig på BIDOK:s och SINFDOK-utredningens
betänkande (SOU 1977: 71) Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
föreslås att delegationen för informationsförsörjning kompletteras med ett
antal permanenta rådgivande nämnder och tillfälliga arbelsgmpper. Som
motivering för förslaget anför utredningarna (s. 193194) att i delegationens
uppgifter ligger att samverka med och bevaka utvecklingen inom stora delar av
det svenska samhället. Kontakter är därför nödvändiga med olika
användargrupper, vetenskapliga bibliotek och informationscentra-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:122 27

ler,
folkbibliotek, industri och näringsliv, forskning och utveckUng, olika myndigheter
samt sammanslutningar och inlressegmpper. En organisation med nämnder och arbelsgmpper
bör därför kunna bredda inflytandet från intressenterna och därmed underlätta kontaktema
med dem. Enligt utredningarna skall medan styrelsens sammansättning avser att
spegla allmänintressen och användarbehov nämnder och arbetsgrupper i högre
grad spegla mer speciell kompetens på området exempelvis inom serviceorganen
och utbudsorganisationen.

I remissbehandlingen
av betänkandet rönte detta förslag stort intresse från remissinstanserna som
lämnade många synpunkter såväl av allmän karaktär som i detalj på de nämnder
som utredningama angav skulle kunna vara motiverade. Dessa synpunkter ingår i
underlaget för OKLs överväganden.

2
OKI:s överväganden och förslag

2.1 Allmänna
överväganden

OKI
har som utgångspunkt haft föredragandens uttalanden i prop. 1977/78: 114. Dessa
innebär enligt OKI:s uppfattning endast att i princip fasta rådgivande nämnder
bör finnas under delegationen men inte något ställningslagande tUl nämndemas
uppgifter och ansvarsfördelning, StäUning eller antal.

I
sina överväganden skiljer OKI, i anslutning till utredningsförslaget, mellan
nämnder, som förutsätts vara i princip permanenta och ha uppgifter av generell
karaktär såsom ansvar för ett visst sakområde, och arbetsgrupper, som
förutsätts normalt vara av mer tillfällig karaktär och tillsättas för särskUda
uppgifter, t. ex. utredningar. Arbetsgrupperna kommer därigenom också vanligen
att ha tidsbegränsade mandat.

Syftet
med en nänmdorganisalion kan sägas vara dubbelt: medan delegationens styrelse fömtsätts
ha majoritet för allmän- och användarintressen bör delegationen genom nämnderna,
liksom givetvis genom olika arbelsgmpper, dels få ett kontaktnät till
producenter, förmedlare och bmkare inom informationsförsörjningsområdet, dels
kunna knyta till sig nödvändig sakkunskap.

Det ligger i sakens natur
att arbetsgmpperna kommer att ha uppgifter av mycket skiftande karaktär.
Arbetsformer, sammansättning m. m. torde växla rätt mycket mellan olika gmpper,
varför några generella regler och riktUnjer knappast kan stäUas upp.
Delegationen bör här ha frihet att inom ramen för givna resurser avgöra sådana
frågor. OKI kommer därför inte i det följande att närmare behandla arbetsgruppema.

2.2 Nämndernas
uppgifter

Nämnderna
bör i delegationens organisation ha en roll som rådgivande och beredande organ
gentemot delegationens styrelse. Detta innebär att nämnderna skaU behandla
frågor (här avses främst större frågor eller frägor av policykaraktär) som
efter beslut av styrelsen eller dess ordförande eller kanslichefen föreläggs
dem. De får därvid en viktig roll även i den långsiktiga planeringen. Nämnderna
skall naturligtvis också ha rätt att på eget initiativ ta upp frågor och lägga
fram förslag.

OKI
har diskuterat nämndernas ställning inom delegationen resp.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 28

gentemot
organ utanför delegationen. Härvid har kommittén kommit fram till att
huvudprincipen för den nya organisationen, att informationsförsörjningsområdet
skall bedömas som en helhet, motiverar att beslut etc. normalt tas av
styrelsen. Denna skall ju svara för överblicken och den slutliga sammanvägningen
för hela delegationens ansvarsområde. Särskilt i inledningsskedet är det
enligt OKLs bedömning väsentligt att helhetssynen kan slå igenom och
delegationens framtida verksamhet från början ges en sådan inriktning.

OKI
vill därmed antyda att det senare, när delegationen kunnat lägga upp
långsiktiga planer för sin verksamhet och utforma viss praxis, kan bli aktuellt
att i viss utsträckning delegera uppgifter, som alltså skulle kunna avgöras av
en nämnd efter de riktlinjer som styrelsen anger. Även i inledningsskedet bör
det vara möjligt att delegera vissa smärre frågor t. ex. till ordföranden i
styrelsen.

Av
det anförda följer att förslag, yttranden m. m. från nämnderna bör gå till
styrelsen. Nämnderna bör inte heller själva kunna besluta om utredningar m. m.
i den mån detta kan anses gå utöver normal ärendeberedning och t. ex. kräver
anlitande av utomstående expertis (vilket som regel innebär särskUda
kostnader).

2.3
Inrättande av nämnder

Enligt
OKLs uppfattning är beslut om vUka nämnder som skaU finnas nära kopplade till
planeringen av delegationens verksamhet. En nämnd bör givetvis inte heller
betraktas som permanent för all framtid. Ändrad inriktning av verksamheten och
nya prioriteringar kan motivera ändringar i nämndorganisationen eller
förskjutningar i ansvarsuppdelningen mellan dem. OKI anser att det bör ankomma
på delegationen att avgöra vUka nämnder som behövs liksom ansvars- och uppgiftsfördelning
mellan dem. Delegationen bör kunna såväl inrätta som avskaffa nämnder. Vilka
nämnder som finns bör därför inte regleras i instruktionen.

OKI
har emellertid bedömt att nämndema kommer att få stor betydelse i
delegationens verksamhet. Kommittén förutsätter att delegationen när den inrättas
omedelbart koinmer att inleda en intensiv planering. Några nämnder för centrala
frågor inom delegationens ansvarsområde bör därför enligt OKI:s uppfattning
finnas redan från början av delegationens verksamhet.

OKI
föreslår därför att regeringen beslutar att inrätta sådana nämnder vid den
tidpunkten. I det följande återkommer OKI tUI frågan om vilka nämnder som
kommittén bedömer vara av denna karaktär.

OKI
förutsätter också att detta är ett övergångsarrangemang. Delegationen bör ha
frihet att besluta om dessa första nämnder på samma sätt som om övriga nämnder.

I
detta sammanhang vill OKI framhålla att man vid bedömningen av vilka kontakter
och vUken expertis som krävs och därvid bl. a. vilka uppgifter som bör
tillvaratas i en nämnd naturligtvis också bör se på vilken expertis m. m. som
finns på annat håll. I vissa fall är det möjligt att något befintligt organ
knutet tUl en annan instans besitter just den sakkunskap som man behöver.
Bedöms så vara fallet bör prövas om dessa organ kan utnyttjas i stället för en
särskUd nämnd direkt knuten tUI delegationen. Därvid måste givetvis övervägas
bl. a. om det aktuella organet har den allsidiga sammansättning som kan
erfordras

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 29

för
de uppgifter delegationen önskar få tillvaratagna liksom om behövlig
anknytning till delegationen kan åstadkommas.

OKI
har bedömt att ett sådant samarbete skulle kunna etableras t. ex. med den samarbetsgmpp,
arbetsgruppen för språkvårdssamverkan, som finns i dag med representanter för
Svenska akademien. Svenska språknämnden. Tekniska nomenklaturcentralen och
Standardiseringskommissionen i Sverige. Vid underhandskontakt har
arbetsgruppen sagt sig vara beredd att ta på sig en sådan uppgift gentemot
delegationen. Former och villkor för detta bör dock diskuteras av delegationen.

2.4
Nämndernas sammansättning

Om
delegationen inrättar nämnder bör den också utse deras ledamöter, inklusive
ordförande.

I prop.
1977/78: 114 har föredraganden uttalat att i sammansättningen av nämnderna
någon definitiv bindning tiU organ och sammanslutningar inte bör göras.
"Definitiv" torde här få tolkas som att särskUda organ inte skall ha
inskrivet en rätt att utse en ledamot i en viss nämnd; detta bör dock inte
hindra att man för ett tillfälle begär att få förslag. Föredragandens uttalande
bör utesluta fast reglerad representation av den typ som i en rad fall
föreslagits i remissbehandlingen.

Delegationen
skall alltså ha full frihet att välja ledamöter i nämnderna. I praktiken torde
man i många fall komma att begära förslag från olika instanser inom resp.
sakområde. Vid ny- och omförordnande bör delegationen självfallet vara fri att
ompröva sammansättningen av nämnden. Motiv för förändringar kan bl. a. vara
tyngdpunktsförskjutningar i delegationens eller den aktueUa nämndens planering
för den kommande perioden.

OKI
vill inte föreslå något fast antal ledamöter för nämndema. Delegationen bör ha
viss frihet att avgöra detta från faU tUl fall. Av hänsyn till arbetseffektiviteten
bör dock antalet ledamöter inte vara alltför högt. OKI föreslår därför att en
högsta gräns sätts vid tolv ledamöter inklusive särskilda representanter för
personalorganisationerna ifall sådana ingår.

Det
är enligt OKI:s uppfattning viktigt att nämndemas sammansättning inte är
densamma för alltid utan att en viss cirkulation sker. Detta är, som antytts
ovan, motiverad bl. a. av att det över tiden kan bli tyngdpunktsförskjutningar
i delegationens och, kanske än mer, i en nämnds verksamhetsinriktning. Ett
annat skäl är att man genom ett kontinuerligt utbyte av ledamöter får in nya
personer och nya idéer i organisationen och direktkontakt med flera
utomstående grupper. Detta senare är desto viktigare eftersom delegationens verksamhet
inte i nämnvärd grad innefattar regelbundna förvaliningsmässiga uppgifter utan
skall vara rörlig, kunna skifta från ett område tUl nya områden och i största
utsträckning är beroende av att kunna fånga upp nya impulser och metoder.

Med
hänsyn härtiU föreslår OKI att mandatperioden för ledamöter i de permanenta nämndema
sätts till högst tre år och vidare att ledamöterna normalt inte skall kuima
omförordnas mer än en gång i följd. Normalt blir alltså den längsta
mandatperioden i en följd sex år. OKI vill påpeka att man av kontinuitetsskäl
bör undvika att byta ut samtliga nämndledamöter samtidigt.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 30

I
remissbehandlingen har från flera håll föreslagits att nämndernas ordförande
samtidigt skall vara ledamöter i styrelsen. Ett exempel på en sådan ordning är
statens kulturråd där ordförandena för rådets tre fasta nämnder också ingår i
styrelsen.

OKI
kan se flera fördelar med ett sådant arrangemang. Genom en sådan person kan dels
kunskap om förslag från resp. nämnd, motivering till dem m. m. föras fram till
styrelsen, dels kunskap om delegationens policy över huvud och intentioner i
särskilda frågor kanaliseras till nämnden. A andra sidan bör man beakta risken
för att en styrelseledamot som samtidigt är nämndordförande av naturliga skäl
kanske inte alltid kan vara helt objektiv gentemot förslag från den nämnden.
Dessutom är det möjligt, eller snarare troligt, att delegationen efterhand
inrättar fler nämnder än de tre som OKI i det följande föreslår skall inrättas
samtidigt med delegationen (kulturrådets fasta nämnder är i dess instruktion
begränsade tUl tre). Styrelsens ledamöter, som OKI i det förslag till
instruktion m. m. för delegationen som inlämnas samtidigt med denna skrivelse
föreslår skall vara tolv, räcker i en sådan situation eventuellt inte tUl för
alla nämndordförandeposter, särskilt som kanske inte alla av olika skäl står tUI
förfogande.

Mot
bakgrund härav viU OKI inte föreslå att en sådan ordning skall vara regel men
menar att den, med hänsyn till de fördelar den dock kan ge, bör kunna prövas i
särskilda fall.

Ett altemativ
här är att nämndordförande eller annan ledamot i särskilda fall adjungeras tUl
styrelsens sammanträde.

OKI
vill här påpeka att kunskap om resp. nämnds resonemang och motiveringar också
förs vidare genom nämndens sekreterare. OKI anser att frågan om sekreterare för
nämnderna visserligen bör bedömas från fall till fall, där sådana
omständigheter kan spela in som nämndens uppgifter och sammansättning,
personliga kunskaper och erfarenheter hos möjliga kandidater m. m. Det kan t.
ex. ibland vara lämpligt att tUI nämndsekreterare utses någon som ingår i den
fasta personalen vid delegationens kansli. I andra fall kan man vilja välja en
utomstående person som kanske på deltid kan utöva nämndsekreterarskapet och i
övrigt fortsatt uppehålla arbete inom för delegationens verksamhet relevant
sakområde. OKI förutsätter dock att den som väljs som sekreterare i en eller
annan form knyts till delegationens kansli och därmed även kan delta i
beredning m. m. av ärendena när de går vidare tiU styrelsen.

2.5
Nämnder vid delegationens tiUkomst

OKI
har i det föregående föreslagit att delegationen beslutar om inrättande av
fasta nämnder, men samtidigt förutsatt att regeringen skall kunna inrätta vissa
nämnder samtidigt med delegationen i övrigt med tanke på dessas roll i den
planering som förutsätts starta vid den tidpunkten. Med hänsyn tUl nämndemas
roll bl. a. i den långsiktiga planeringen anser OKI att dessa nämnder bör
inrättas i så nära anslutning som möjligt till att delegationens styrelse tUlsätts.

I
sina överväganden har OKI granskat dels de bakomliggande utredningsförslagen,
dels de många synpunkter som har förts fram i remissbehandlingen. OKI har
också haft överläggningar eUer på annat sätt haft kontakt med ett antal organ
på informationsförsörjningsområdet.

Mot
bakgmnd härav bedömer OKI att följande tre nämnder i varje fall bör finnas:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 31

en
nämnd för bibliotek och informationscentraler en nämnd för näringsUvets
informationsförsörjning en nämnd för forskning och utveckling rörande
informationsförsörjning.

Utredningarna
hade föreslagit två nämnder för bibliotek m. m., nämligen en för de velenskapliga
biblioteken, informationscentralerna och folkbiblioteken och en för
förvaltningsbibliotek och företagsbibliotek. Flertalet av de remissinstanser
som har berört detta förslag förordar att de två nämnderna slås samman tiU en
nämnd. OKI delar denna uppfattning och föreslår alltså att en nämnd inrättas
med uppgift att svara för frågor rörande sådan informationsförsörjning som
bibliotek och informationscentraler svarar för. I en sådan nämnd skulle kunna
tillvaratas, bland andra uppgifter, även vissa av de samordningsuppgifter som
forskningsbiblioteksrådet svarar för i dag.

Utredningama
hade vidare föreslagit en nämnd som skulle kunna bereda ärenden rörande
informationsförsörjning för näringslivets behov med särskUd hänsyn tUI den
mindre och medelstora industrins behov. I remissbehandlingen har från en rad
instanser framhållits att en sådan funktion bör finnas. OKI ansluter sig till
denna bedömning och föreslår, mot bakgrund av att industri och näringsliv utgör
en stor del av informationsförsörjningens avnämare, att en sådan nämnd bör inrättas
redan från början. Bl. a. skulle uppgifter som SINFDOK:s rådgivande grupp för
industri och teknik behandlar kunna tillvaratas i denna nämnd.

Slutligen
föreslår OKI, i likhet med utredningarna, att en nämnd inrättas för forsknings-
och utvecklingsfrågor. I en sådan nämnd bör finnas sakkunskap för att bedöma
olika projekt med hänsyn till uppläggning, genomförbarhet etc. och för att
utvärdera genomförda projekt. OKI anser att det är av vikt att den sakkunskap
som finns representerad i övriga nämnder utnyttjas vid bedömningen av olika
förslag. Övriga nämnder bör också kunna ta initiativ tUl forsknings- och utvecklingsprojekt.
På FoU-nämnden ankommer att granska projektförslagen och göra en samlad
bedömning. Det ankommer på styrelsen att, på förslag av FoU-nämnden, avgöra
forsknings- och utvecklingsinsatsernas inriktning.

OKI
har diskuterat några ytteriigare frågor som berörts i detta sammanhang.
Utbildningsfrågor och internationella frågor berör i princip alla nämnders
arbete. Det bör, anser OKI, fastslås att resp. nämnder har ansvar för sådana
frågor i vad avser deras ansvarsområden i övrigt. Särskilda nämnder för
utbildning och för intemationella frågor bör vad gäller utbildning i vart
fall t. v. därför inte inrättas. Vissa utbildningsfrågor kan därmed komma
att ligga utanför nämndema. OKI förordar därför att FoU-nämnden får ett ansvar
för sådana utbUdnings-frågor som inte faller inom någon annan nämnds
ansvarsområde. Delegationens kansli bör ha ett ansvar för att internationella
frågor som inte faller inom någon av nämndernas ansvarsområde tas tillvara.

Frågor
om LIBRlS-systemet intar en central ställning inom det utvecklingsarbete m. m.
som avser bl. a. de vetenskapliga biblioteken. OKI skall enligt sina direktiv
lämna förslag om hur verksamheten med LIBRIS skall bedrivas i fortsättningen,
med utgångspunkt i principuttalanden i prop. 1977/78:114 att kungl.
biblioteket skaU ansvara för driften och delegationen för utvecklingen.
Kommittén avser att återkomma till dessa frågor i annat sammanhang. Den anser
dock att inom

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 32

ramen
för delegationens nämndorganisation nägon särskUd nämnd för detta ändamål f. n.
inte bör inrättas. I stället fömtsätter kommittén att LIBRIS-frågor behandlas
dels inom nämnden för bibliotek och informationscentraler, dels inom nämnden
för forsknings- och utvecklingsfrågor.

OKI
har i detta sammanhang också tagit upp den s. k. svenska UNISIST-kommitté som i
dag finns knuten tUl SINFDOK. Enligt OKLs uppfattning bör det uppdras åt
delegationen att ta över SINFDOK:s uppgift att vara kontaktorgan gentemot Unesco
för Unescos General Information Programme vilket omfattar bl. a. UNISIST. Det
bör dock ankomma på delegationen att ta ställning tUl i vUken form bl. a.
kontakterna med berörda svenska myndigheter och organisationer skall utformas.

I
nuvarande organisation på informationsförsörjningsområdet intar
kommunikationssystemfrågor en framskjuten plats i SINFDOK:s verksamhet. OKI
förordar, med tanke bl. a. på dessa frågors generella karaktär, att de i vart
fall t. v. förs tUl FoU-nämnden.

För
att de föreslagna tre nämnderna skall kunna börja arbeta tidigt bör
tillsättningen förberedas av OKI så att ett förslag om sammansättning m. m.
kan föreläggas delegationens styrelse så snart den tUlsatts.

2.6
Övriga frågor

I
det förslag till instruktion m. m. för delegationen för informationsförsörjning
som OKI avger samtidigt med denna skrivelse har kommittén beaktat sina förslag
i denna skrivelse i den utsträckning de enligt kommitténs mening bör regleras
i instmktionen.

Sammanfattning

Mot
bakgrund av vad som har anförts i det föregående föreslår OKI att det under
delegationen skall kunna inrättas rådgivande nämnder, att det ankommer på
delegationen att besluta om inrättande av sådana nämnder och om uppgifter och
ansvarsfördelning för dessa nämnder,

att
sådana nämnder har högst tolv ledamöter,

att
ledamötema utses av delegationen för en mandatperiod om högst tre år och att omförordnande
normalt får ske endast en gång i följd, samt att regeringen beslutar att
samtidigt med att delegationens styrelse tillsätts tre rådgivande nämnder skall
inrättas, nämUgen en för bibliotek och informationscentraler, en för
näringslivets informationsförsörjning och en för forskning och utveckling
rörande informationsförsörjning.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 122 33

Bilaga 3

Organisationskommittén för vissa åtgärder på informationsförsörjningsområdet,
OKI förslag nr 4

1979-01-29

Förslag angående organisation av kungl. biblioteket och av
LIBRIS-verksamheten

I enlighet med sina direktiv överlämnar organisationskommittén
för vissa åtgärder på informationsförsörjningsområdet (U 1978.10, OKI) förslag tUl
ny organisation för kungl. biblioteket. BI. a. med hänsyn till att frågan om
organisation av LIBRIS-verksamheten berör bibliotekets organisation lämnar OKI
sina förslag också om LIBRIS i denna skrivelse (OKI förslag nr 4).

1 Kungl. biblioteket 1.1 Inledning

1.1.1 Utredningsförslag

I betänkandet (SOU 1977: 71) VetenskapUg och teknisk
informationsförsörjning (s. 207215) föreslog biblioteks- och
dokumentationssam-verkanskommittén (BIDOK) att kungl. biblioteket skulle ha
ställning som nationalbibliotek med främst nationella uppgifter Detta skulle
enligt BIDOK pä sikt innebära en viss förändring i förhällande till den hittillsvarande
verksamheten. Den nya inriktningen borde kurma urskiljas i bibliotekets funktioneUa
uppdelning och inre stmktur. BIDOK föreslog en ny organisation med fyra
enheter, nämligen en för bibliografiska funktioner, en för
arkivbiblioteksfunktioner, en för fonogram-funktioner och en för intern
administration. Till enheten för bibliografiska funktioner skulle knytas en
nämnd för bibliografiska frågor.

Biblioteket föreslogs behålla KB:s ställning som
fristående myndighet inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Det
skulle ledas av en styrelse med företrädare för olika intressen.

BIDOK föreslog slutUgen att biblioteket skulle få två
verksamhetsprogram i statsbudgeten, nämligen for

nationaldokumentära uppgifter och

nationeUa serviceuppgifter.

1.1.2 Prop. 1977/78:114

I förslagen i prop. 1977/78:114 om étt centralt organ för
informationsförsörjning m. m., har regeringen i huvudsak följt utredningsförslagen
om bibliotekets ställning och uppgifter. Av beslut med anledning av prop.
1977/78: 97 om åtgärder för att bevara skrifter och ljud- och bildupptagningar (KrU
1977/78: 27, rskr 1977/78: 375) följer dock att

1 Då något beslut inte har fattats om benämningen av
biblioteket efter omorganisationen, används här genomgående beteckningen kungl.
biblioteket (KB).

3 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 122

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:122 34

de
uppgifter som enligt BIDOK:s förslag skulle föras tUl enheten för fonogramfimktioner
i stäUet förts över till det arkiv för ljud och bild som inrättats den 1
januari 1979. Med anledning av förslag från en tidigare kommitté, tidningsfilmningskommittén,
uttalas att KB skaU ha ansvar för mikrofilmning av den svenska dagspressen som
en del av sitt ansvar för nationalexemplaret av det svenska trycket.

I
propositionen tar föredraganden inte ställning till bibliotekets inre
organisation utan hänvisar tiU organisationsarbetet.

Riksdagen
har beslutat i enlighet med förslagen i propositionen i dessa avseenden (UbU
1978/79:12, rskr 1978/79: 39).

1.1.3.
KB:s nuvarande organisation

KB:s
nuvarande organisation kan sägas vara ett resultat av en historisk utveckling
där ändringar och utökningar av uppgiftema föranlett successiva ändringar i
organisationen, vilket efter hand givit en något splittrad bild. Enligt instmktionen
(SFS 1965: 733) finns inom biblioteket följande åtta avdelningar: en avdelning
för central administration, en svensk avdelning, en förvärvsavdelning, en
handskriftsavdelning, en kart- och planschavdelning, en katalogavdelning, en
bokvårds-avdelning samt en låneavdelning. Instmktionen anger vidare att inom
biblioteket finns ett bibUografiskt institut, ett nationalfonotek (som den 1
juli 1979 förs över till arkivet för ljud och bild) och statens biblioteksdepå.
Hämtöver finns också en provisorisk tidningsavdelning. I anslutning till att
KB övertagit ansvaret för driften av LIBRIS har ett särskilt LIBRIS-sekretariat
inrättats. KB ansvarar dessutom för Rogge-biblioteket i Strängnäs. Slutligen är
forskningsbiblioteksrådets sekretariat knutet till KB (denna funktion upphör i
och med att delegationen för informationsförsörjning inrättas den 1 juli 1979).

KB
leds av en chef, riksbibliotekarien. Nägon styrelse har inte funnits.

1.2
OKI:s överväganden och förslag

7.2.7
Omfattningen av förslaget m. m.

I
OKLs direktiv (dir. 1978: 59) förutsätts att omorganisationen av KB förbereds
inom biblioteket. Vissa frågor bör dock behandlas av OKI. Kommittén bör sålunda
lägga fram förslag om den framtida organisationen. Erforderligt underlag
härför bör tas fram inom biblioteket. Bl. a. i anslutning härtill bör
kommittén överväga hur verksamheten med LIBRIS skall bedrivas i
fortsättningen. I ett särskilt beslut den 15 juni 1978, ställt till KB, har
regeringen bl. a. föreskrivit att KB skall samråda med OKI och i den
utsträckning som behövs utarbeta underlag för kommitténs beslut.

1
anslutning till dessa föreskrifter har en partsammansatt grupp inom KB (OKI/KB)
utarbetat ett förslag som har tjänat som underlag för OKLs överväganden. Under
arbetet med detta förslag har kontakt hållits med OKI som löpande lämnat bl.
a. vissa allmänna synpunkter. OKl/KB-gruppens förslag fogas som bilaga 1 till
denna skrivelse.

OKI
har tolkat sitt uppdrag så att KB bör ha viss frihet att själv bestämma
detaljorganisationen. OKI föreslår därför att regeringen tar ställning endast
till huvuddragen i den nya organisationen. Förslaget i det följande tar därför
primärt upp huvudlinjerna i en ny organisation.

' Ej
med här.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 35

Underindelningen
bör fastställas av KB. OKI förutsätter att samråd äger rum med OKI.

1.2.2 KB:s
uppgifter

BIDOK
delade i sitt förslag upp KB:s verksamhet i två program, ett för nationaldokumentära
uppgifter och ett för nationeUa serviceuppgifter. Till nationaldokumentära
uppgifter förde BIDOK bl. a. verksamheten som arkivbibliotek för svenska
skrifter och framställning av de nationalbibliografiska produktema, vård och
förkovran av KB:s äldre samlingar av böcker och annat tryck, kartor och
planscher och skyddsfilmning av dagstidningar. Hit fördes även uppgiften att
hälla en representativ samling utländsk Ktteratur.

Till
de nationella serviceuppgifterna fördes främst att framställa accessionskatalogen
över förvärv av utländsk litteratur tUI landets vetenskapliga bibliotek samt
att svara för utbyte av bibliografisk information med utländska bibUografiska
centraler. I detta program skulle också kimna ingå special- och ämnesbibliografisk
verksamhet. TUl denna grupp skulle också föras utförandeansvaret för LIBRIS. BIDOK
anger slutligen några ytterligare serviceuppgifter gentemot bibliotek i
stockholmsregionen som KB svarar för, främst biblioteksdepån i Bålsta, bibUoteksskoIan
och stockholmsbibliotekens bilservice. Det bör enligt BIDOK ankomma på
organisationskommittén att överväga KB:s fortsatta engagemang i dessa
uppgifter.

Föredraganden
anför i prop. 1977/78: 114 att han i huvudsak kan ansluta sig tUl den
inriktning av verksamheten som BIDOK angivit. Föredraganden gör dock vissa
uttalanden oni gränsdragningen mellan KB och biblioteket vid universitetet i
Stockholm. EnUgt propositionen kan inte en skarp gränsUnje dras mellan de två bibliotekens
ansvarsområden. Ett rationellt framtida utnyttjande av de två bibliotekens resurser
fömtsätter ett nära samarbete meUan dem. Föredraganden uttalar att det bör
ankomma på de två bibliotekens ledningar att närmare lägga fast ansvarsfördelningen
och lämpliga samarbetsrutiner mellan biblioteken.

OKI
anser sig mot bakgrund av dessa uttalanden inte ha anledning att i detalj
diskutera KB:s uppgifter. Som en allmän slutsats av vad som har refererats här
och av uttalanden om att KB skall ha stäUning som nationalbibliotek utgår OKI
från att stor vikt bör läggas vid de nationeUa uppgiftema.

Som
nämnts ovan svarar KB också för vissa serviceuppgifter i stockholmsregionen.
OKI anser det naturUgt att KB även i fortsättningen svarar för bibUoteksdepån i
Bålsta. Vad gäller uppgifter som biblioteksskolan och stockholmsbibliotekens bUservice
bör det ankomma på berörda bibliotek att gemensamt avgöra hur de skall drivas.
KB bör t. v. kunna svara för dem.

1.2.3 OKI/KB:s
organisationsförslag

Den
partsammansatta gmppen inom KB, OKI/KB, föreslår att det inom biblioteket under
styrelsen och bibliotekets chef (riksbibliotekarien) skall firmas fyra
avdelningar, nämligen

en
administrationsavdelning

en
biblioteksavdelning

en
bibliografisk avdelning

en
avdelning för förvaltning och drift av LIBRIS.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:122 36

Inom
resp. avdelning förutsätts finnas en underindelning i sektioner (motsvarande).

En
närmare redogörelse för de uppgifter som resp. avdelning förutsätts svara för
ges i OKI/KB :s bifogade förslag. Vid en jämförelse med nuvarande organisation
kan konstateras att de nuvarande avdelningarnas uppgifter enligt förslaget
förs över i huvudsak enligt följande:

(ny
organisation) (hittiUsvarande organisation)

administrationsavdelning central
administration

Statens
biblioteksdepä (lokalansvar m. m.)

biblioteksavdelning svenska avdelningen'

tidningsfilmning
förvärvsavdelningen' handskriftsavdelningen kart- och planschavdelningen bokvårdsavdelningen
katalogavdelningen läneavdelningen Roggebiblioteket

bibliografiska
avdelningen bibliografiska institutet

katalogisering'

LlBRIS-avdehting LIBRIS-sekretariatet

OKI/KB
pekar på två' områden där specieUa åtgärder kan behövas för samordning meUan
avdelningar, nämUgen dels katalogisering av främst det svenska trycket, dels LIBRIS-frågor.
Särskilda samrädsgrup-per bör här finnas, vad gäller katalogisering meUan
biblioteks- och bibliografiska avdelningama, och vad gäUer LIBRIS mellan
bibliografiska och LIBRIS-avdelningama.

I
runda tal skulle de fyra avdelningarna i antal tjänstemän (med nuvarande
personalstyrka) motsvara

administrationsavdelningen ca 38

biblioteksavdelningen ca 140

bibliografiska
avdelningen ca 70

LIBRIS-avdelningen 5

En
särskild samordningsgmpp, samordningskoUegiet, bör finnas. I detta bör ingå bl.
a. bibliotekets chef och avdelningscheferna.

1.2.4
OKLs bedömning

Som
en aUmän utgångspunkt för sina överväganden har OKI satt att man bör
eftersträva en översiktlig och smidig organisation som möjliggör att
bibliotekets uppgifter fullgörs på ett rationeUt sätt och att tillgängliga
resurser utnyttjas effektivt En flexibel organisation krävs bl, a. för att
biblioteket inom givna ramar skall kunna successivt anpassa organisationen tUl
ändrade krav och tyngdpunktsförskjutningar i dess verksamhet.

1
Den katalogisering som i dag görs inom svenska avdelningen och förvärvsavdelningen
förs över till bibliografiska avdelningen.

-
Bibliografiska avdelningen förutsätts svara för databasen i LIBRIS medan LIBRIS-avdelningen
svarar för den tekniska systemdriften. 3 Uppgifterna avser antalet tjänstemän,
inte årsverken; i summorna ingär alltså även deltidsanställda.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 37

OKI
anser vidare att organisationen bör bygga på fimktionella samband mellan de
olika uppgifterna. Dessutom bör i organisationen, mot bakgmnd av den vikt som
bör läggas på de nationella uppgiftema (riks-funktionerna), dessa uppgifter
klart kunna urskiljas så att de många intressentema ute i landet vet vart de
skall vända sig i sina kontakter.

Det
förslag som utarbetats inom KB tillgodoser enligt OKLs bedömning i huvudsak
dessa krav. Inledningen i ett fåtal större avdelningar ger aUmänt en lätt överblickbar
organisation som bör underlätta en rationell fördelning och samordning av
personal- och andra resurser.

Även
en uppdelning i riks- och andra funktioner tillgodoses i förslaget. I stort
kan den bibUografiska avdelningen och LIBRIS-avdelningen sägas svara för riksfimktionema
i den utsträckning dessa avser kontakter med och service tiU användargmpper
ute i landet. Inom biblioteksavdelningen Ugger uppgiften att förvara nationalexemplaret
av svenskt tryck (arkivbiblioteksfimktionen). Nationalexemplaret är emellertid
inte primärt avsett att användas utanför biblioteket, och det syns därför mer
naturligt att denna uppgift förs samman med beståndshantering i övrigt.

En
förutsättning för den föreslagna organisationen är givetvis att samverkan finns
mellan avdelningama. OKI/KB-gruppen har pekat på' två områden där behovet av
samverkan är sådant att samverkan bör formaliseras.

Behandlingen
av det svenska trycket är en central fråga i hela bibliotekets verksamhet. Som
angivits ovan bör hantering av detta (förvaring m. m.) samordnas med övrig
beståndshantering. Det synes å andra sidan ändamålsenligt att katalogisering av
det svenska trycket samordnas med övrig katalogisering och med redigeringen av
de bibUografiska produktema. Här kan också påpekas att en betydande del av det
svenska trycket (småtryck m. m.) över huvud inte katalogiseras. OKI kan därför
ansluta sig till OKI/KB:s förslag.

Ansvaret
för LIBRIS kommer enligt förslaget att delas upp på två avdelningar. Förslaget
om en särskild LIBRIS-avdelning har motiverats dels med att LIBRIS under de
närmaste åren torde kräva arbetsinsatser av särskilt slag (det är ett system
som är under utveckling, bl. a. pågår en fullständig omläggning av det till
annat datorsystem som även innebär en utvidgning av antalet anslutna bibliotek m.
m.), dels med att det finns intresse frän andra anslutna bibliotek m. fl. att
ha en särskild kontaktpunkt vars personalresurser m. m. kan särskiljas.

OKI
kan för sin del se klara fördelar med en ännu närmare samordning vad gäller LIBRIS
och förordar därför att det inte inrättas en särskild LIBRIS-avdelning, utan
att handläggningen av LIBRIS-frågor i sin helhet förs tiU den bibliografiska
avdelningen. Önskemål om det har under hand framförts tUl OKI, bl. a. från
flera bibliotek. Härigenom markeras också att LIBRIS inte är en avskild fråga
utan en av många funktioner inom den samlade biblioteksverksamheten. Inom bibliografiska
avdelningen bör dock ktmna finnas en särskild sektion med de uppgifter som i OKI/KB:s
förslag skulle ligga på en LIBRIS-avdelning.

Allmänt
gäller, som även OKl/KB framhåller, att om ändringar i bibliotekets uppgifter
senare blir aktuella, en fömtsättningslös bedömning då bör göras om
organisationen bör ändras.

Som
angivits i det föregående anser OKI att det bör ankomma på KB själv att
fastställa den underindelning inom resp. avdelning som

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 38

bedöms
nödvändig. Särskilt kan detta bli aktueUt inom den omfattande
biblioteksavdelningen. OKI utgår dock från att den indelning som väljs görs fömtsättningslöst
och med utgångspunkt i att personal- och andra resurser skall kunna utnyttjas
rationellt och flexibelt. En indelning i underavdelningar/sektioner får inte
leda till en fixerad resursfördelning och vattentäta skott mellan dessa.

1.2.5 KB:s
ledning

Enligt
stälbiingstagandena i prop. 1977/78: 114 (s. 88) skall KB framdeles ledas av
en särskild styrelse. Föredraganden anför i propositionen att biblioteket har
en mycket bred inriktning mot stora grupper i samhället, och att det därför
bör vara ett klart intresse för biblioteket att i en styrelse få in synpunkter
och önskemål på verksamhetens utformning från dessa olika grupper. Det bör
dock, sägs det, inte i instruktionen föreskrivas att bestämda organ eUer
sammanslutningar skall representeras i styrelsen.

Mot bakgmnd
av dessa uttalanden finner OKI inte anledning att i detalj gå in på styrelsens
sammansättning. Kommittén utgår dock från att bibliotekets chef ingår i
styrelsen och anser att det bör övervägas om han, i likhet med vad som gäller
en rad centrala ämbetsverk m. m., också skall vara dess ordförande. OKI vill
härutöver erinra om att BIDOK i sina förslag (SOU 1977: 71 s. 212) angav en rad
exempel på grupper som kunde tänkas bli företrädda i styrelsen. OKI ansluter
sig också tiU BIDOK:s förslag att styrelsen skall bestå av högst tio ledamöter.

Den
löpande verksamheten bör ledas av bibliotekets chef. Denne bör härutöver ha ett
särskilt ansvar för den långsiktiga planeringen. Beslutsrätten i en betydande
del av de löpande frågorna får förutsättas bli delegerad till bl. a. resp.
avdelningschefer. Som stöd för bibliotekets chef bör inom biblioteket kunna
konstitueras ett ledningsorgan (motsvarande samordningskoUegiet i OKI/KB:s
förslag) bestående av bl. a. avdelningscheferna. Ett sådant organ skulle kunna
få en funktion vid samordningen av bibliotekets olika verksamheter och för den
långsiktiga planeringen. Det bör emellertid ankomma på biblioteket (styrelsen)
att ta ställning tUI om ett sådant organ skaU finnas liksom till dess
sammansättning.

Som
bilaga 2 bifogas en skiss över KB:s organisation enUgt OKLs förslag.

1.2.6 Anslagsfrågor
m.m.

I
enUghet med regeringens beslut den 15 juni 1978 har KB hösten 1978 lämnat in
förslag till anslagsframställning för budgetåret 1979/80, OKI har tolkat sitt
uppdrag så att kommittén inte har anledning att närmare gå in på dessa frågor.

OKI
vill emellertid i detta sammanhang något ta upp frägan om anslagskonstruktion
för KB. KB erhåUer f. n. medel under två anslag under nionde huvudtiteln, nämUgen
dels förslagsanslaget Vetenskapliga bibUotek: Avlöningar (i huvudsak
lönekostnader), dels reservationsanslaget Vetenskapliga bibUotek: Bokinköp m. m.
(bokinköp och andra omkostnader; f. n. går också vissa delar härav till
lönekostnader). BIDOK föreslog som nämnts (avsmtt 1.2.2) att RB skulle ha två
verksamhetprogram i statsbudgeten, nämligen för nationaldokumentära uppgifter
och nationella serviceuppgifter.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:122 39

OKI
anser att skäl finns för att för KB tillämpa ett programbudgetsystem som ger
biblioteket större möjlighet till interna prioriteringar mellan oUka uppgifter
efter givna riktlinjer. I detta sammanhang kan erinras om att sådana
möjligheter har bl. a. de vetenskapliga biblioteken inom högskolan efter den
anslagsomläggning som gjordes för högskolan per den 1 juli 1977. OKI bedömer
dock att programindelningen bör övervägas ytterligare. Detta bör ske när
regeringen och riksdagens ställningstaganden är kända tiU bl. a. OKLs olika
förslag och planeringen för KB:s nya organisation förts vidare. Kommittén vill
också erinra om att enligt föredraganden i prop. 1977/78:114 KB:s ledning och
led ningen för imiversitetsbiblioteket i Stockholm skall överväga gränsdragningen
mellan biblioteken.

En
programindelning för KB bör enligt OKLs mening övervägas ytterligare inför
budgetåret 1980/81 och behandlas i KB:s förslag till anslagsframställning för
detta budgetär. Därvid bör, anser OKI, säväl BIDOK:s förslag som alternativ till
det övervägas. Ett sådant alternativ skulle kunna vara ett program för
nationella uppgifter och ett för övriga funktioner. Programmet för övriga
funktioner skulle därvid omfatta lokala och regionala uppgifter av olika slag.

OKI
föreslår vidare att den hittiUsvarande uppdelningen på två anslag upphör, och
att KB fr. o. m. budgetåret 1979/80 får medel under ett anslag. Detta anslag
bör ha karaktär av reservationsanslag. Medel för avtalsenliga
lönekostnadsökningar bör, som i andra motsvarande faU, anvisas under åttonde
huvudtitelns förslagsanslag Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.
m.

1.2.7
Genomförande m. m.

OKI
förutsätter att ett fortsatt planeringsarbete bedrivs inom KB. Inom ramen för
detta bör bl. a., som nämnts, övervägas organisationen inom de ramar som OKI
föreslagit i det föregående. Som också har anförts i det föregående bör härvid
samråd äga rum med OKI. Vidare bör underlag för sedvanliga AB-förhandlingar i
samband med omorganisationen utarbetas inom KB.

Enligt tidigare beslut
skall omorganisationen genomföras den 1 juli 1979. En styrelse för biblioteket
skall därvid tillsättas. OKI vill i detta sammanhang föreslå att styrelsen om
möjligt tillsätts interimistiskt tidigare, förslagsvis den 1 maj 1979. Genom
ett sådant arrangemang vinner man den fördelen att den nya styrelsen kan delta
i planeringen för ny organisation och svara för de beslut som erfordras.

2
LIBRIS

2.1
Inledning

Sedan
våren 1972 har försöksverksamhet bedrivits med LIBRIS {Library Information
System) dalorbaserat informationssystem för bibliotek. Ansvaret för
verksamheten har under större delen av denna tid legat hos statskontoret. EnUgt
beslut av regeringen den 15 december 1977 svarar fr. o. m. den 1 januari 1978
KB för driften av systemet medan utvecklingsansvaret ligger hos statskontoret.
I denna senare funktion ingår f. n. främst att svara för den omläggning av
systemet

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 40

till
annan dator som förbereds och som beräknas kunna tas i drift den 1 april 1980.
Därefter skulle i princip statskontorets direkta LIBRIS-ansvar upphöra.

BIDOK
föreslog (SOU 1977: 71 s. 172 och 211) att delegationen för
informationsförsörjning skulle få det övergripande planerings- och finansieringsansvaret
för utveckling av LIBRIS medan KB tUldelas ansvaret för ledning, drift och
underhåll av LIBRIS, i anknytning till dess bibUografiska uppgifter.

1
prop. 1977/78:114 (s. 91) tillstyrker föredraganden BIDOK:s förslag. Han
uttalar att den exakta inplaceringen organisatoriskt hos resp. organ bör
övervägas i organisationsarbetet. I OKl:s direktiv (1978: 59) sägs också att
kommittén, med utgångspunkt i ställningstagandet i propositionen, bör överväga
hur verksamheten med LIBRIS skall bedrivas i fortsättningen. Riksdagen har inte
haft någon invändning.

Rilcsdagens
revisorer lät under år 1977 granska LIBRIS-verksamheten. Resultatet av
granskningen presenterades i Det datorbaserade informationssystemet för vetenskapliga
bibliotek LIBRIS (Riksdagens revisorers kansli. Granskningspromemoria nr
10/1977). Efter remissbehandling av granskningspromemorian sammanfattade revisorema
sina slutsatser i en skrivelse till regeringen den 28 februari 1978.

1
propositionen anför föredraganden vidare (s. 91) att "det bör ankomma på
delegationen och nationalbiblioteket att överväga den fortsatta utvecklingen
av LIBRIS och lägga fram förslag till verksamhetsplaner på längre sikt. Det
material och de synpunkter som har förts fram av riksdagens revisorer bör
därvid kunna nyttiggöras. Jag avser att senare föreslå regeringen att
revisorernas skrivelse överlämnas till berörda organ för beaktande".

Delar
av de organisationsfrågor som berörs av LIBRIS har ocksä diskuterats i anslutning
till omläggningsprojektet, då främst sedda ur användamas synpunkt. Den
projektgrupp som arbetar med omläggningen inhämtade också under hand
synpunkter från de LlBRIS-an-slutna biblioteken på ett förslag till
användarorganisation. OKI har för sin del haft överläggningar med ett antal
representanter för projekt-gmppen och för myndigheter, bibliotek m. fl. som
berörs av LIBRIS-verksamheten.

2.2
OK]:s överväganden ocb förslag

2.2.1
Utgångspunkter

Försöksverksamheten
med LIBRIS har bedrivits sedan år 1972. Efter den omläggning till nytt
datorsystem och de förändringar i övrigt som genomförs fram tiU våren 1980
varvid man också kan utnyttja erfarenheterna av den hittillsvarande
verksamheten bör den egentliga försöksverksamheten anses vara formellt
avslutad. Detta innebär givetvis inte att den utformning som systemet har den 1
april 1980 skall bestå allt framgent, ändringar och förbättringar måste kunna
genomföras successivt inom ramen för en permanent drift.

En
övergång till ett permanent tUlstånd motiverar också att man överväger hur
arbetet med systemet ur olika aspekter skall organiseras. En naturlig
utgångspunkt härvid är enligt OKl:s mening att LIBRIS är en del av verksamheten
vid de vetenskapliga biblioteken och att man därför såvitt möjUgt bör söka att
lägga ansvaret för LIBRIS på "ordinarie" organ inom
informationsförsörjningsområdet för att därige-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 41

nom
få en samordning med och en avvägning mot övrig verksamhet inom området.

En
annan utgångspunkt är naturligtvis principuttalandet i prop. 1977/ 78: 114 (s.
91) att ansvaret för den löpande driften av LIBRIS skall ligga hos KB och
ansvaret för utveckling hos delegationen för informationsförsörjning. Ett nära
samarbete bör finnas mellan dessa två myndigheter, något som föredraganden
också förutser när han i propositionen anför att "det bör ankomma på
delegationen och nationalbiblioteket att överväga den fortsatta utvecklingen
av LIBRIS och lägga fram förslag till verksamhetsplaner på längre sikt".

En
helt klar gräns torde inte kunna dras mellan drift och utveckling. Till
utveckling hör givetvis beslut om nya rutiner. Till den löpande driften hör
även systemunderhåU. Inom ramen för detta kan dock vissa åtgärder vidtas som
närmast skulle kunna betecknas som utveckling av systemet. Som ett ytterligare
kriterium skuHe man kunna ange att åtgärder som vidtas inom ramen för beslutad
budget hör till driften medan sådana som kräver ytterligare medel snarast bör
rubriceras som utveckling. Även med dessa kriterier torde gränsfall inte kunna
undvikas, vilka fär bedömas från fall till fall.

I
olika sammanhang, bl. a, vid remissbehandlingen av BIDOK:s förslag och i
arbetet inom omläggningsprojektet, har man betonat vikten av att användarna av LIBRIS
skaU ha insyn och inflytande, och att man skall kunna tillgodogöra sig deras
synpunkter. I projektgruppens förslag fördes till gruppen användare de LIBRlS-anslutna
biblioteken ( = de bibliotek som tillför systemet katalogposter). Detta kan
vara riktigt när det gäller direkta driftsfrågor. När det gäller riktlinjer, policy
etc. är det däremot tveksamt om enbart de bibliotek som tUIför systemet
katalogposter skaU ha inflytande. LlBRIS-anslutna kan vara även bibliotek som
inte registrerar i systemet. Användare kan även vara bibliotek som inte alls är
anslutna utan gär via anslutet bibliotek resp. utnyttjar katalogprodukter och
bibliografier. Möjlighet för icke anslutna bibliotek att delta är vidare
motiverad t. ex. vid beslut om att ansluta ytteriigare bibliotek till LIBRIS.

I
sammanhanget kan pekas på att antalet anslutna bibliotek kommer att öka genom
omläggningen (f. n. är fjorton bibliotek anslutna, efter omläggningen, i LIBRIS
III, finns kapacitet för att direktansluta tjugotvå bibliotek, med ett
väsentligt ökat antal terminaler). Detta bör beaktas då man diskuterar om ev.
samarbetsorgan skall ha representation frän alla anslutna bibliotek.

2.2.2
Förslag till organisation

Följande
uppgifter bör enligt OKLs bedömning kunna tillgodoses inom en LIBRIS-organisation:

a) Drift
av LIBRIS

löpande
handläggning av drift och systemunderhäll samt resultatuppföljning ledning av
den löpande handläggningen . löp)ande kontakter med LIBRlS-anslutna bibliotek
utbildning och information utformning av riktlinjer för driften

b) Utveckling
av LIBRIS

initiering
och kanalisering av förslag och synpunkter på utveckling av LIBRIS

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 42

bedömning
och prioritering av förslag resp. beslut om utvecklingsprojekt

utförande
av utvecklingsarbete

beslut
om ändringar m. m. av systemet.

Med
utgångspunkt i denna uppspaltning av uppgifterna föreslår OKI följande (som
bilaga 3 bifogas en skiss över LIBRIS-organisationen enligt OKLs förslag).»

Driften
av LIBRIS

I
det föregående (avsnitt 1.2,4 av denna skrivelse) har OKI föreslagit att inom
KB skaU finnas bl. a. en bibliografisk avdelning, och att ansvaret för LIBRIS-driften
förs tiU denna avdelning. Inom denna avdelning bör, som OKI angivit, kunna
inrättas en särskild LIBRIS-sek-tion, som svarar för den löpande handläggningen
av drift och systemunderhåll m. m. Chefen för denna sektion bör under chefen
för den bibliografiska avdelningen ha det direkta ansvaret för driften.

Sektionen
bör även svara för löpande kontakter med de LIBRlS-anslutna biblioteken. På
dessa bibliotek bör utses kontaktpersoner som tillsammans med LIBRIS-sektionen
bildar ett kontaktnät för frågor om löpande drift och underhåll. Vid behov kan
kontaktpersonerna kallas samman t. ex. för särskild information och utbildning.
OKI utgår från att medel avsätts för sådana åtgärder såväl inom KB som vid de LIBRlS-anslutna
biblioteken för deras deltagande.

Ett
övergripande ansvar för driften ligger givetvis hos KB:s ledning (bibliotekets
chef och styrelse) som också bör besluta om riktlinjer för driften. Som stöd
härför kan inrättas en rådgivande nämnd, motsvarande den bibliografiska nämnd (Bl-nämnd)
som BIDOK föreslog. I nämnden bör ingå företrädare för KB och användarna samt
för arbetstagarorganisationerna. Av praktiska skäl bör nämnden inte vara för
stor. Med hänsyn härtiU och till att gruppen användare enligt tolkningen i det
föregående (avsnitt 2.2.1) är jämförelsevis stor torde detta innebära att inte
alla LIBRlS-anslutna bibliotek har en egen representant utan att ett par
personer företräder dessa bibliotek vid sidan av några företrädare för andra
bibliotek, organisationer m. m. Till skillnad från det förslagna
kontaktpersonsnätet, som förutsätts i första hand syssla med frågor i
anslutning tUl den dagliga driften, bör nämnden behandla policyfrågor och
föreslå riktlinjer för verksamheten. Den bör också kunna föra fram förslag om
utveckling av LIBRIS.

Utveckling
av LIBRIS

Ansvaret
för utveckling av LIBRIS skall enligt gjorda uttalanden ligga hos delegationen
för informationsförsörjning. Som OKI anfört i det föregående bör ett nära
samarbete förutsättas mellan delegationen och KB som driftsansvarig instans.

OKI
har berört LIBRIS-frågorna i sitt tidigare ingivna förslag om nämndorganisation
knuten till delegationen (OKI förslag nr 3 1978-12-18). Där föreslås (avsnitt
2.5) bl. a. att från början tre nämnder inrättas, nämligen en för bibliotek och
informationscentraler, en för näringslivets informationsförsörjning och en för
forskning och utveckling. Vad gäUer LIBRIS anförs:

"Frågor
om LIBRlS-systemet intar en central ställning inom det utvecklingsarbete m. m.
som avser bl. a. de vetenskapliga biblioteken. OKI skall enligt sina direktiv
lämna förslag om hur verksamheten med

'
Ej med här.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:122 43

LIBRIS
skaU bedrivas i fortsättningen, med utgångspunkt i principuttalanden i prop. 1977/78:
114 att kungl. biblioteket skall ansvara för driften och delegationen för
utvecklingen. Kommittén avser att återkomma tUl dessa frågor i annat
sammanhang. Den anser dock att inom ramen för delegationens nämndorganisation
någon särskild nämnd för detta ändamål f. n. inte bör inrättas. I stället
förutsätter kommittén att LIBRIS-frågor behandlas dels inom nämnden för
bibliotek och informationscentraler, dels inom nämnden för forsknings- och
utvecklingsfrågor."

OKI
utgår aUtså från att förslag m. m. om utveckling av LIBRIS inom delegationen
kan kanaliseras bl. a. via biblioteksnämnden, och att de bör bedömas inom denna
och inom FoU-nämnden. Givetvis kan förslag tas upp även på andra håll, t. ex.
inom den rådgivande nämnd knuten till KB som OKI behandlat i det föregående,
och föras vidare till delegationen. Delegationen kommer naturligtvis att själv
kunna ta initiativ. Besluten om utvecklingsprojekt m. m. kommer att tas av delegationens
styrelse. Utvecklingsprojekten kan sedan komma att utföras av oUka instanser,
t. ex. av eller i anslutning tUl KB.

Med
denna konstruktion bör sedan beslut om ändringar av systemet, tiUämpning av
utvecklingsprojektens resultat ni. m. tas av den ytterst driftsansvariga
instansen, dvs. KB:s styrelse, i amråd med delegationen.

2.2.3
Genomförande

Ansvaret
för driften av LIBRIS ligger redan i dag på KB. Ansvar för utveckling av LIBRIS
bör läggas på delegationen för informationsförsörjning när den inrättas. OKI
utgår dock från att statskontoret fortsatt ansvarar för omläggningsprojektet
tills detta har slutförs våren 1980.

Vad
gäller de oUka instanser, såsom rådgivande nämnd knuten till KB,
kontaktpersoner vid de LIBRlS-anslutna biblioteken m. m. som OKI föreslagit i
det föregående, bör inrättandet/utseendet av dessa i princip vara en del av det
allmänna ansvar för LIBRIS m. m. som resp. myndighet har. Det bör aUtså ankomma
på dessa myndigheter att slutligt besluta om inrättandet. Några beslut härom
av regeringen torde därför inte erfordras. OKI erinrar här om att kommittén i
sitt förslag tUl nänmdorganisation knuten till delegationen föreslagit att det
skall ankomma på delegationen att inrätta och avskaffa rådgivande nämnder. OKI
fömtsätter vidare att KB, om biblioteket inrättar en rådgivande nämnd sä som
OKI föreslagit, överväger om denna nämnd bör och kan fungera som rådgivande
även i annat än rena LIBRIS-frågor.

2.3
Övrigt

OKI
har här, i enUghet med sitt uppdrag, behandlat enbart organisatoriska frågor
som berör LIBRIS. Frågor som rör LIBRIS-verksamheten i sak bör behandlas av de
organ som i dag har resp. framdeles får ansvar för verksamheten. Detta gäller
bl. a. frågan om samverkan mellan LIBRIS och folkbibliotekens BUMS-system som
har tagits upp i oUka sammanhang. OKI bedömer dock att även om en fullständig
integrering av de två systemen f. n. inte synes möjlig och kanske inte heUer
ändamålsenlig, möjUgheter tUI en omfattande samverkan finns. Det bör vara en
uppgift för de ansvariga instansema att överväga möjlighetema tiU utvidgning
av den samverkan som redan finns i dag.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:122 44

Sammanfattning

Mot
bakgrund av vad som har anförts i det föregående föreslår OKI

att
KB:s organisation fastställs i enlighet med de huvudlinjer som OKI har angivit,

att anslag tUl KB fr. o. m.
budgetåret 1979/80 anvisas under ett särskilt reservationsanslag i
statsbudgeten, och att KB får i uppdrag att inför budgetåret 1980/81 föreslå
programindelning för biblioteket,

att
styrelsen för KB tillsätts den 1 maj 1979, och

att
ansvaret för LIBRIS-verksamheten fördelas i enlighet med OKLs förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3: underbilaga 1

KUNGL BIBLIOTEKETS ORGANISATION fr. o. m. 1979-07-01
enligt OKI:s förslag

STYRELSE

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIBLIOTEKETS
CHEF

; SAMORDNINGS-

I !a » LLEGIUM_____ ,

opaginerad Kontrollera mot PDF

ADMINISTRATIV AVDELNING

BIBLIOTEKS-AVDELHINC

BIBLIOGRAFISK
AVDELNING

opaginerad Kontrollera mot PDF

LIBRIS-SEKTION

I ________ I

lURVALS

IGRUPP

I

NORSTEOn TRYCKERI STOCKHOLM 1 » 79 790191

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

32 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (32)

32 kopplingar i 12 dokument.

  1. Bet. 1987/88:KrU14 om anslag till teater, dans och musik, bibliotek, bild och form samt arkiv (prop. 1987/88:100 bil. 10 delvis) s. 16 i texten
  2. Prop. 1986/87:80 om forskning i texten
  3. Prop. 1986/87:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1987/88 s. 446 i texten
  4. Prop. 1985/86:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87 s. 326 · s. 341 i texten
  5. Prop. 1984/85:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86 s. 372 · s. 387 i texten

Visa alla 12