om en allmän folk- och bostadsräkning år 1980, m.m.
119 sidor, varav 103 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 103 av 119 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:128, om en allmän folk- och bostadsräkning år 1980, m.m.
Dokumentets text
Prop.
1978/79:128 Regeringens proposition 1978/79:128 om en allmän folk- och
bostadsräkning år 1980, m. m.;
beslutad den 8 mars 1979;
Regeringen föreslär riksdagen att antaga de förslag som
har tippiagiis i bifogade utdrag av regeringsprotokollet.
Pä regeringens vägnar
OLA
ULLSTEN
INGEMAR MUNDEBO
Propositionens huvudsakliga Innehåll
I propositionen föreslås att en ny allmän folk- och
bostadsräkning (FoB) genomförs under är 1980. Undersökningen är begränsad i
förhällande till 1975 års FoB. En nyhet är att bostadsdata föreslås inhämtade i
samband med att uppgifter under hösten 1980 tas in till 1981 års allmänna
fastighetstaxering. Uppgifter om hushållens storlek och sammansättning tas in
via en blankett till allmänheten. På blanketten lämnas ocksä uppgifter om sysselsättning
och arbetsplats. Arbetet med 1980 års FoB leds av statistiska centralbyrån
(SCB), som för ändamålet föreslås få ett anslag av 11,3 milj. kr. till
förfogande under nästa budgetår. Statens sammanlagda kostnader för
undersökningen beräknas preliminärt uppgå till ca 57 milj. kr.
I propositionen framhålls att SCB avses få vissa
utredningsuppdrag som syftar till att i framtiden genomföra folk- och
bostadsräkningar utan insamling av uppgifter via blankett till allmänheten.
1 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 128
Prop.
1978/79:128 2
Förslag till
Lag om
allmän folk- och bostadsräkning är 1980
Härigenom föreskrivs följande.
1 S För framställning av statistik för samhällsplanering,
forskning och
allmän information sann för kontroll av folkbokföringen äger allmän folk-
och bostadsräkning rum ar 1980. Räkningen genomförs av statistiska ccn-
Irtilbyiän med hjälp av automatisk databehandling.
1 ill folk- och bostadsräkningen lämnas personuppgift och
bostadsuppgift enligt denna lag. Uppgifterna skall lämnas vid den tidpunkt och
avse förhållanden under den tidrymd som fastställs av statistiska centralbyrån,
därvid i fräga om bosiadstippgift samräd skall äga rum med riksskatteverket.
2 S Personuppgift skall lämnas av den som är född är 1964
eller tidigare
och som är bosatt här i landet under den tid undersökningen avser.
Bostadsuppgift skall lämnas av den som vid tiden för
undersökningen äger här i landet belägen fasiighel med byggnad i vilken finns
bostadslägenhet. Har liera byggnader som är belägna på en fastighet samma
ägare som fastigheten, lämnas bostadsuppgift gemensamt för byggnaderna.
Vad som anges i andra stycket om ägare av byggnad gäller
även den som arrenderar fastighet pä vilken del finns byggnad med
bostadslägenhet och den som innehar sädan fastighet med tomträtt.
3 S Personuppgift lämnas pä personblankett, som jämte
anvisningar,
fastställs av statistiska centralbyrån efter samråd med datainspektionen.
Staten tillhandahäller blanketterna samt porlofria svarskuvert.
Sammanboende makar fär lämna personuppgifter gemensamt på
en personblankett.
Uppgifterna skrivs under av den som lämnar uppgiften.
Denne svarar för uppgifternas riktighet.
4 § Personuppgift skall innehålla följande uppgifter,
nämligen
namn och personnummer,
församling och fastighetsbeteckning, utdelnings- och
ortsadress, förvärvsarbete eller annan sysselsättning,
namn på arbetsgivarens förelag och huvudsaklig verksamhet
vid arbetsplatsen, arbetsplatsens adress och kommuntillhörighet, innehavare av
bostaden, hushållets storlek och sammansättning.
5 S Bostadsuppgift inhämtas från den allmänna
fastighetstaxeringen
1981. För fastighet med en boslad lämnas uppgift på fastighetstaxerings
blankett och för fastighet med flera bostäder pä särskild lägenhetsförteck
ning. Uppgifterna avser
A. förfasiighet med byggnad som innehåller
bostadslägenhet, uppgift om län. kommun och församling där fasligheten är
belägen, fastighetens beteckning, ägarens namn och postadress samt
ägarekategori
Prop.
1978/79:128 3
B. för byggnad med bostadslägenhet, ulöver uppgifierna
under .\.. upp
gift om
byggnadsnummer, täsiighctsiyp, hustyp.
huruvida
mer än hälften av byggnadens våningsyla upptas av annat än boslad, byggnadsår
och ombyggnadsär samt förekomst av vatten, avlopp och centralvärme
C. för varje bostadslägenhet, uppgift om
upplätelseform,
antal
bostadsrum,
antal rum
som används endast till annat än bostad,
förekomsten
av kök eller kokvrå, bad- eller duschrum och vattenklosett,
lägenhetsinnehavarens
namn saml
lägenheisnummer
D. för ej upplåten bostadslägenhet, uppgift om orsaken
härtill.
6 S För folk- och bostadsräkningen får, förutom de
uppgifter som avses i
4 och 5 SS, inhämtas uppgifter om
fastighets tätortstillhörighet från länsstyrelsernas
register över fastighetstaxering,
koordinater för fastigheter från centralnämnden för
fastighetsdata,
personnummer, civilstånd, kyrkobokföringsort,
kyrkobokföringsfastighet, utdelnings- och ortsadress, samhörighetsbeteckning,
medborgarskap och födelseland från statistiska centralbyråns register över
totalbefolkningen,
företags namn och form, antal arbetsställen och
arbetsställenas namn, storlek, sektortillhörighet, belägenhet och
näringsgrenskod från statistiska centralbyråns centrala företagsregister.
7
§ Statistiska
centralbyrån får med hjälp av automatisk databehandling använda ytterligare
uppgifter tillsammans med uppgifterna för folk- och bostadsräkningen för sådana
statistiska ändamål som anges i I S endast enligt beslut eller tillstånd som
avses i datalagen (1973:289).
8
§ Det åligger
kommun att lämna information om folk- och bostadsräkningen. Kommunen skall
också bilräda vid distributionen av blanketterna för personuppgift och
bostadsuppgift samt vid upprättandet och insamlingen av dessa uppgifter.
Kommunen svarar för att de insamlade uppgifterna granskas
och i berett skick överlämnas för fortsalt bearbetning till statistiska
centralbyrån.
Kommunen
skall uppdra åt särskilt granskningsorgan att handha de göromål som avses i
denna paragraf. Kommun kan tillsammans med en eller flera andra kommuner efter
samråd med statistiska centralbyrån inrätta ett gemensamt granskningsorgan.
9 § Kommunen skall utse en granskningsledare och en
ställföreträdare
för denne. Vidare skall kommunen sörja för att granskningspersonalen ut
bildas för sina arbetsuppgifter.
Prop. 1978/79:128 4
10
S
Granskningsledaren eller den som utses av denne fär av tippgifis-skyldig
inhämta upplysningar rörande förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldigheten.
11
8 Har
personuppgift eller bostadsuppgift ej lämnals inom föreskriven tid eller lämnas
ej upplysningar som har begärts enligt 10 S fär granskningsledaren eller
statistiska cenlralbyrån anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin
skyldighet.
Innan anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om
detta kan ske utan olägenhet, pä lämpligt sätt erinras om skyldigheten att
lämna föreskrivna uppgifter och upplysningar.
Om anmaningen ej efterkoms, kan länsstyrelsen på
granskningsledarens eller statistiska centralbyråns begäran vid vite förelägga
den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Vite får ej bestämmas under
etthundra kronor eller över ettusen kronor. Fräga om utdömande av vite avgörs
av länsrätten.
Beslul om vitesföreläggande och beslut om utdömande av
vite överklagas genom besvär hos kammarrätten.
12
§ Statistiska
centralbyrån och kommunens granskningsorgan skall lillse att den
uppgiftsskyldige ej betungas onödigi.
13
§
Folkbokföringsmyndighet har rätt att i enlighet med anvisningar från
statistiska centralbyrån ta del av personuppgift och lägenhetsförteckning för
kontroll av folkbokföringen. Sådan kontroll får göras med hjälp av automatisk
databehandling endasl enligt beslut eller tillstånd enligt datalagen (1973:
289).
14 § Den som tagit befattning med
uppgifter som avses i denna lag får ej obehörigen yppa dess innehåll.
15 § Anvisningar om förfarandet vid
folk- och bostadsräkningen lämnas av riksskatteverket och statistiska
centralbyrån i vad anvisningarna rör länsstyrelserna, de lokala
skaltemyndigheterna och pastorsämbetena samt i övrigt av statistiska
centralbyrån.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgifi på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
opaginerad Kontrollera mot PDF
EKONOMI DEPAR1 EM ENTEl
Utdrag
PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde
1979-03-08
opaginerad Kontrollera mot PDF
Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg,
Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, Cars, Gabriel Romanus, Tham
Föredragande: statsrädet Mundebo
Proposition om en allmän folk- och bostadsräkning år 1980,
m. m.
1 Inledning
Med stöd av regeringens bemyndigande den 11 november 1976
tillkallade chefen för ekonomidepartemeniel en kommitté' för att utreda
behovet av framtida folk- och bostadsräkningar. Kommittén antog nament
FoB-utredningen.
FoB-utredningen avlämnade den I december 1978 betänkandet
(SOU 1978:79) Förslag till undersökning om hushåll, bostäder och sysselsättning
1980. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga 1 och 2 fogas utredningens
sammanfattning och författningsförslag. Beträffande utredningens redovisning
av erfarenheterna från tidigare folk- och bostadsräkningar samt utredningens
närmare överväganden hänvisas till betänkandet.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, datainspektionen, delegationen för
företagens uppgiftslämnande (DEFU), 1976 års fastighetstaxeringskommitlé (Fi
1976:05), justitiekanslern, kammarrätten i Jönköping, konjunkturinstitutet.
Statens planverk, riksförsäkringsverkel, riksrevisionsverket, riksskatteverket,
skolöverstyrelsen, socialstyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån,
sysselsättningsutredningen (A 1974:02), universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ), centralorganisationen SACO/SR, institutet för social forskning (SOFI),
justitieombudsmannen, kulturgeografiska institutionen vid Göleborgs
universitet, Stockholms kommun, Göteborgs kommun, Malmö kommun, Sundsvalls
kommun, Örebro kommun, Luleå kom-
' Landshövdingen Mats Lemne, ordförande, generaldirektören
Lennart Holm, departementsrådet Bengt Olof Karlsson, professorn Erik Ruisl,
avdelningschefen Klas Wallberg och direktören Lars Ågren.
Prop.
1978/79:128 6
mun. Kalmar kommim. Lindesbergs kommun, Stockholms läns
landsiing, Örebro läns landsiing, länsstyrelsen i Kopparbergs län.
länsstyrelsen i Örebro län, landsorganisationen i Sverige (LO),
Landstingsförbundet, Svenska kommunlbrbundci. Svenska Arbetsgivareföreningen,
ijänste-miinnens centralorganisation CfCO) samt utredningen (U 1975:14) om studiedokumentation
och statistik för högskolan.
Därutöver har yttranden kt)mmit in frän
arbetarskyddsstyrelsen, centralnämnden för fastighetsdata, föreningen för
kommunal slatislik och planering, kuliurgeografiska institutionen vid
Stockholm universitet, lokala skallemyndigheten i Stockholms fögderi. Lunds
universiiet. Länsplanerarnas Förening, miljödaianämnden, statens institut för
byggnadsforskning, statens invandrarverk, statistiska institutionen vid
Stockholms universitet. Sveriges industriförbund, Sveriges Sociologförbund
samt Transport forskningsdelegaiionen.
UHÄ har till sitt remissvar fogat yttranden från
regionstyrelserna för Stockholms. Uppsala. Göteborgs och Umeä högskoleregioner
samt frän nationalekonomiska instiiulionen vid universitetet i Lund,
pedagogiska institutionen vid universitetet i Uppsala och kulturgeografiska
institutionen vid universitetet i Umeä.
Reservation eller särskilt yttrande har anmälts till SCB:s
remissvar av styrelseledamoten Bengt Andersson i fråga om möjlighetema att på
kontrolluppgiften ta med statistiska uppgifter, datainspektionens remissvar av
styrelseledamoten P.G. Vinge i fräga om utredningens förslag till ny metod för
att ta fram sysselsättningsslatistik, DliFU:s remissvar av siyrelseledamoten
Arne Myrbeck i fräga om bl, a.
nödvändigheten av blanketttitfrågning av allmänheten,
SOFI:s remissvar av styrelseledamoten Karl-Olof Faxén i fråga om avsnitten
"sysselsättning"" och ""yrke och
utbildning"", svenska kommunförbundets remissvar av Inge Hörlén m.ti.
socialdemokratiska ledamöier i fräga om vidgade möjligheter för kommunerna att
få lillgång till uppgifier, Stockholms kommuns remissvar av borgarråden Inger
Båvner, Ingrid Segerström och Lennart Lööf i fråga om belysning av
yrkestillhörighe-len och vidgade möjligheler för kommunerna atl få tillgång
lill uppgifier. Till SCB:s remissvar har också fogats de synpunkter
SACO/SR-för-eningen vid verket fört fram vid förhandlingar som förts enligt
lagen (1976; 580) om medbestämmande i arbetslivet.
En sammanställning av remissyttrandena har upprättats. I
fråga om remissyttrandenas närmare innehåll får jag hänvisa lill
sammanställningen, som bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
Prop. 1978/79:128 7
2 Föredraganden
2.1 Inledning
Folk- och bosladsräkningar (FoB) har normalt ägl rum vari
rcmlc är. Den senaste räkningen. 1975 iirs FoB. genomfördes med en delvis ny insamlings-
och betirbetningsteknik. Syltet var atl begränsa allmänhetens medverkan och öka
skyddet för den enskildes personliga iniegriiel. I förhällande till 1970 ärs
FoB. som värden mest omfattande räkningen som genomförts, var 1975 ärs FoB
begränsad i (lera avseenden.
FoB-materialet samlas in från hushallen och
fastighetsägarna. Enligt lagen (1975: 55. ändrad senast 1975: 749) om folk-och
bostadsräkning iir 1975 äläg det kommunerna att medverka vid distribution och
insamling av blanketter samt vid granskning och rättelse av uppgifterna.
Uppgifter till FoB är skyddade enligt lagen (1937:249) om inskränkningar i
rätten att utbekomma allmänna handlingar (omiryckt 1977:1029). den s.k.
sekretesslagen.
Materialet frän folk- och bostadsräkningarna används för
mänga olika ändamäl och har sin särskilda betydelse för planerings- och
utredningsverksamhet pä regional och kommunal nivå samt för forskning och
allmän information. Resultaten har ocksä kommit till användning i sådan central
och regional planering som den fysiska riksplaneringen och länsplaneringen.
Materialet har vidare använts för kontroll av folkbokföringens riklighet.
Den II november
1976 bemyndigades chefen för ekonomidepariementel att tillkalla en kommitté (E
1976:02) för att utreda behovet av framtida folk- och bostadsräkningar.
Huvuduppgiften angavs vara atl undersöka behovet av kommande folk- och
bostadsräkningar och visa hur samhällsplaneringens framlida behov av
befolknings-, hushålls- och bosiadsdata skall kunna tillgodoses. Som
huvudallernativ till särskilda FoB-iindersök-ningar pekades pä möjligheterna
att utnyttja uppgifter som samlas in i olika administrativa verksamheter, bl.a.
skatteadministrationen och läslighels-registreringen. Särskilt borde kommittén
närmare pröva vilka Ibriiisäli-ningar som fanns alt samordna uppgiftslämnandet
för stalistikändamål med den allmänna fastighetstaxeringen. Ett av syftena med
atl använda uppgifter som samlas in i skilda administrativa verksamheter var
atl i möjligaste mån begränsa allmänhetens uppgiftsskyldighet. Det underströks
att statistikens innehåll och utformning så längt som möjligt borde anpassas
till rimliga användarönskemäl, som närmare borde kartläggas. Vidare angavs
kostnadssidan vara en viktig faktor vid ställningstagande till framtida
undersökningar. I kommitténs uppdrag ingick att om möjligt göra en avvägning
mellan å ena sidan kostnaderna, å andra sidan värdet av den statistik som
kommer fram vid framtida folk- och bostadsräkningar med nuvarande ellerannan
uiformning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:128
2.2 Utredningsförslaget
Kommiuén. i det följande kallad FoB-utredningen,
redovisade i december 1978 resultatet av sitt arbete i betänkandet (SOU
1978:79) Förslag till undersökning om hushall, bostäder och sysselsättning
1980. Utredningens förslag grundas pä erfarenheter och synpunkter frän
användare och andra intressenier. Daiainsamlinpsmöjligheler. framtida
produktionsteknik och rena kostnadsaspekter har ocksä starkt påverkat
utformningen av förslaget.
Den undersökning om hushall, bostäder och sysselsättning.
HBS 80, som FoB-utredningen förordar kan delas i tvä avsnitt, en
sysselsättningsdel samt en hushälls- och bostadsdel. Sysselsältningsdelen är
huvudsakligen baserad pä uppgifier frän företagen via den skatteadministrativa
kontrolluppgiften (KU). Hushälls- och bostadsdelen grundas på uppgifter från
allmänheten via blankett och frän fastighetsägarna i samband med den allmänna
fastighetstaxeringen.
Schematiskt
kan de bada delarna beskrivas pä följande sätt Syssdsälinliigsddeii
opaginerad Kontrollera mot PDF
SKATTEADMINISTRATIONENS
KONTROLLUPPGIFT (KU)
CENTRALA F Ö RETAGSREGISTRET
(CFR)
INKOIVIST-
REGISTRET
(INK)
REGISTRET Ö VER TOTALBEFOLK-tMINGEIM (RTB)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Uppgifter om sysselsättning föresläs för anställda
insamlas genom KU. Inkomstregistret, som upprättas vid statistiska centralbyrån
(SCB) på grundval av taxeringsuppgifterna, föreslås använt bl. a. för att
avgränsa företagargruppen. KU skall innehålla uppgifter om vid vilket
arbetsställe den anställde är verksam och om arbetad tid. Sambearbetning av
uppgifterna frän KU med en uppdaterad och särskilt anpassad version av centrala
före-tagsregistrel (CFR) gör det möjligt att redovisa näringsgrensfördelad
sys-selsättningsstatisiik. CFR förutsätts efter uppdatering och komplettering
innehålla uppgifter om var arbetsställena är belägna (län, kommun, tätort/glesbygd.
nyckelkodomräde). SCB;s register över totalbefolkningen (RTB) skall efter
uppdatering och komplettering på motsvarande sätt kunna leverera uppgifter om
var de anställda bor. Dessa uppgifter tillsammans med uppgifter om
arbetsplatsens belägenhet möjliggör redovisning av pendlingsstatistik.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:128
Iliishiills-
och hoslddsddei!
opaginerad Kontrollera mot PDF
PERSOIVJ-
BLANKETT
FR Ä N ALLM Ä NHETEN
FASTIGHETSTAXERINGSBLANKETT
FR Ä N FASTIGHETS Ä GARNA
opaginerad Kontrollera mot PDF
HUSH Å LLS-STATISTIK
KOMBINERAD
HUSH Ä LLS-OCH BOSTADSSTATISTIK
BOSTADSSTATISTIK
opaginerad Kontrollera mot PDF
Uppgifter om hushällens storlek och sammansättning
föresläs insamlas med hjälp av blankett frän allmänheten. En nägot utbyggd
uppgiftsinsamling i den ullmänna fastighetstaxeringen jämfört med föregående
taxering avses ge eftertrågade bostadsuppgifter. Hushållsslatislik och
kombinerad statistik över hushull och bostäder föresläs framtagen genom
sambearbetning av hushälls- och bostadsuppgifter.
Statens och kommunernas kostnader för HBS 80 beräknas av
utredningen i pris- och löneläge den 1 juli 1977 till ca 73 milj. kr., varav
ca 51 milj.kr. avser hushällsstatisiik och kombinerad statistik över hushåll
och bostäder. Statens del av totalkostnaden skulle bli ca 50 milj. kr.
Utöver det här beskrivna huvudalternativet innehåller
betänkandet två alternativa förslag med skilda ambitionsnivåer.
Det ena. som förordas av kommitténs ordförande Lemne och
ledamoten Karlsson, innebär atl blankettundersökningen slopas. Dessa ledamöier
pekar pä att av hela kostnaden för HBS 80 faller en mycket stor del (45 av 73
milj. kr.) på blankettdelen. Denna medför vidare att en stor börda läggs på
allmänheten, som förorsakas besvär med att fylla i blanketten. Därför mäsle
det enligt dessa ledamöters mening finnas utomordentligt starka skäl för alt
genomföra denna del av undersökningen. Anledning finns att ytterligare
överväga vilka alternativa metoder och modeller för bostadsförsörjningsplaneringen
som kan finnas innan beslut tas om blankettdelen i HBS. Bl.a. bör prövas om
blankettundersökning i enbart vissa kommuner kan vara tillräckligt.
Det andra förslaget, bakom vilket stär ledamöterna Ruist
och Wallberg, innebär att i blanketiundersökningen ocksä tas in uppgifter om
sysselsättning. Del är enligt dessa ledamöter angeläget att samla in ett
malerial som sä nära som möjligt ansluter till det som fanns i FoB 75 och
därigenom möjliggör bättre jämförbarhet med tidigare räkningar och som medger
kompletteringar av sysselsättningsuppgifterna på låg regional nivä om så bedöms
nödvändigt. Merkostnaden för att samla in och behandla sysselsätt-
Prop.
1978/79:128 10
ningsiippgifterna beräknas till ca 5 milj. kr. i pris- och
löneläge den I juli 1977. Ruist/Wallbcrg anser att del inle är i överensstämmelse
med rimliga krav pä en smidig övergäng frän ett redovisningssystem till ett
nyll inlc lidigare pröval syslem all avhända sig den säkerhei - säväl vad
gäller materialets fullständighet som jämförbarhet - som vinns genom att
inhämla sysselsällningsuppgifter även pä personblanketten.
2,3 Remissutfallet
Jag avser att i del följande kortfattat ange
remissutfallel i förslagets huvudfrågor. Somjag förut har nämnt lämnas en mera
fullständig redovisning i bilaga 3.
De tlesta remissinsianserna är positiva till utredningens
ansats alt i vidgad omfattning uinyttja uppgifter som har lämnats i andra
sammanhang. Frän liera häll pekas pä de möjligheter som härigenom öppnas för
atl fa fram mera frekveni statistik lill lägre kostnad och med mindre besvär för
allmänheten. Det framhålls emellertid i flera yttranden - även frän remissinstanser
med en positiv inställning till förslagen - att betänkandet är av principiell
karaktär och att mycket av planering, samordning och praktiska överväganden
återstår. Frän några håll är man tveksam till om den tid som stär till
förfogande är tillräcklig för det nödvändiga förberedelsearbetet. Dessa
remissinstanser och även andra anser att man för säkerhets skull bör
komplettera blankettinsamlingen med uppgifter i enlighel med Ruisl/Wallbergs
förslag. Det förordade KU-systemet avslyrks av liera remissinsianser och
utredningens avvägning av antalet variabler möts ocksä av invändingar. Särskilt
har krilik riktats mol förslaget att utesluta yrkesvariabeln.
Med något enstaka undantag tillstyrks utredningens förslag
att samla in bostadsuppgifter i samband med fastighetsägarnas uppgiftslämnande
till den allmänna fastighetstaxeringen. Bäde riksskatteverket (RSV) och 1976
års faslighetstaxeringskommilié ställer sig bakom förslaget men förutsätter
ett fortsatt samräd i frågorom t.ex. blankettutformning, distribution och
insamling av blanketterna samt organisaiion.
Behovet av hushållsdata betonas av ett tiertal
remissinstanser. Hus-hällsstatistik kan f. n. inte ställas samman pä annat sätl
än genom blankett-frågor lill allmänheten. En alldeles klar majorilel av
remissinstanserna förordar ocksä att samkörningen av regisiren kompletteras
med uppgiftsin-hämtande via blankett. Endast ett fåtal remissinstanser,
däribland delegationen för företagens uppgiftslämnande (DEFU), ställer sig
bakom del av Lemne/Karlsson förordade blankettfria alternativet. Från flera
håll. bl.a. bosiadsslyrelsen, SCB, statens institut för byggnadsforskning och
flera kommuner, förs däremot fram önskemål om ytterligare variabler, t. ex. om
uppvärmningssätt och skilda lägenhetsdata.
Prop. 1978/79:128 II
Flerialel remissinsianser iir posiliva lill del föreslagna
sysiemel all la fram sysselsättnings- och pe nd 1 i ngs si al i st i k. Härvid
har -särskili Iran regionala och lokala planeringsorgan - undersirukils betydelsen
av atl denna slaiislik blir iiilig och inle som f. n. lillgänglig endasl vart
lemle iir. Frän bl.a. kommunalt hall pekas pä de avscviirda insaiser som krävs
- inte minsl friin kommunerna - för atl datera upp det arbelssliille-regislcr
som förulsalls enligt förslaget. Dessa insatser är man emellertid beredd alt
göra föratt (ä tillgäng lill ärlig statistik. Metotlcrna för arbelet med
uppdatering av registret möler invändningar frän bl. a. DEFU. Svenska
Arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges industriförbund (SI). Allernaliva
lösningar presenieras av säväl DEFU som SAF och SI.
Utredningens förslag alt ta fram sysselsättningsslatistik
med utgängspunkt i uppgifier om arbetad tid och arbetsställeidentifikation
inlagda pä den skatteadminisirativa kontrolluppgiften avslyrks av RSV. DEFU
saml SAF och SI. RSV uttalar mycket starka farhågor för att förslaget kan komma
alt innebära ej godtagbara slörningar i skaiteadminislrationen och vid-häller
den av verkei tidigare redovisade uppfallningen atl uinyltjande av KU-systemet
tidigast kan övervägas till 1982 ärs taxering. DEFU anser att Ulredningen borde
ha inrett möjligheterna att genom urvalsundersökningai fil fram vissa av de
uppgifter som behövs. Enligt SAF och SI är utredningsförslaget utrormat ulan
erforderlig analys av villkoren för en tillämpning av KU-ansaisen samt i övrigi
alltför opraktiskt för atl läggas till grund för en studie av sysselsältningen
vid HBS 80 som ersättning för tidigare använda räkningsmetoder. RSV, DEFU samt
SAF och SI har var för sig presenterat alternativa lösningar för att med
utgängspunkt i en oförändrad kontrolluppgift ta fram erforderlig
sysselsättningsslatistik. Även statskontoret är tveksamt till KU-systemet och
anser alt en omsorgsfull provundersökning miisie företas för att belysa skilda
konsekvenser för berörda statliga och kommunala organ och för företagen.
Ett slorl antal remissinstanser, däribland SCB.
sysselsätliiingsulied-ningen. flertalet kommuner, LO, TCO och representanter
för forskningsoch planeringsverksamhet, ställer sig bakom Ruist/Wallbergs
förslag atl även pä blanketten ta med sysselsättningsuppgifter.
Somjag
inledningsvis nämnde har förslaget att slopa y rke s variabel n mött
erinringar. Kritiken har framställts frän skilda utgångspunkter. Bland de
remissinstanser som förordat att uppgift om yrkestillhörighet tas med i
Undersökningen kan nämnas skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet,
sysselsättningsutredningen, arbetsmarknadsstyrelsen, miljödatanämnden,
arbetarskyddsstyrelsen, socialstyrelsen, LO, SACO/SR, TCO och representanter
för forsknings- och planeringsverksamhet. Flera av dessa instanser önskar också
att uppgifter inhämtas om utbildning.
Prop.
1978/79:128 12
2.4 Överväganden
Som jag inledningsvis niimnde används uppgifter som
samlats in vid folk- och bosladsräkningar inom skilda delar av
samhällsplaneringen. Som exempel kan nämnas näringslivs- och irafikprognoser.
lokala och regionala sysselsättnings- och befolkningsprognoser, komnnmala
bostadsbyggnadsprogram, planeringen av barnomsorgen, skolväscndel, åldringsvården
och annan social service. Resultatet av utredningens användarana-lys. som får
stöd av remissorganen, visar alt vikliga delar av samhällsplaneringen
förutsätter uppgifter om befolkning, hushåll, sysselsättning och bostäder med
möjligheter till långtgående uppdelning av materialet regionalt och lokalt.
Ulredningens majoritet och mänga remissinsianser framhäller att delta krav
inte kan tillgodoses pä annat sätt än genom totalundersökningar. Bl. a.
framhålls alt urvalsundersökningar inle kan utgöra annat än komplement eftersom
precisionen i resullalen blir för läg pä regional och lokal nivä. Med de
planeringsmetoder som nu används finns enligt min mening inte nägot verkligt
altemativ till totalundersökning för atl fä in FoB-data. Jag finner däriör att
en totalundersökning bör genomföras ocksä är 1980. Härvid harjag ocksä beaktat
att om inte uppgifter i folk- och bostadsräkningens form samlas in, kommer
säkerligen en rad kommunala och andra statistiska undersökningar av liknande
lyp atl genomföras. Mot denna bakgrund förordarjag att en folk- och
bostadsräkning genomförs är 1980.
Utredningen har visal att vissa uppgifter som ingått i
lidigare folk- och bostadsräkningar haft en ringa användning i
samhällsplaneringen. Andra uppgifier har visat sig komma till användning pä
främst central myndighetsnivå, där man inte haft speciell nytta av de
möjligheter till regional och lokal redovisning som FoB-statistiken erbjuder.
Det är enligt min mening nödvändigt att fortlöpande pröva behovet av olika slag
av statistik mot bakgrund av de förändringar i samhällsplaneringen som ständigt
sker. Den information som krävs för samhällsplaneringen måsle tas fram. Å andra
sidan är det en självklarhet atl onödig statistik läggs ned. Jag kommer i det
följande att redovisa den avvägning jag gjort i fräga om omfattningen av FoB
80.
I enlighel med sina direkliv har, som jag redan nämnt,
ulredningen också övervägt alternativa sätt att ta fram de behövliga
statistikuppgifterna. Det värdefulla arbete utredningen här utfört har mynnat
ut i ett principförslagtill förenklingar och rationaliseringar i frågaom
inhämtande av uppgifter om hushåll, bostäder och sysselsättning. Enligt min
mening bör vissa av dessa förslag genomföras omedelbart. I andra fall bedömer
jag, i likhet med många remissinstanser, att en betydande del av de
förenklingar som utredningen pekat pä bör kunna genomföras först efter närmare
tekniska, organisatoriska och ekonomiska överväganden.
De krav pä resurser som föranleds av samhällsplaneringens
önskemal
Prop. 1978/79:128 13
om statislikiipppgilter mäste självfallet vägas mol andra
fakiorer. Del slalsfinansiella lägel gör del enligi min mening nödviindigi atl
besparingsmöjligheter inom alla områden tas till vara. En slrävan bör därför
vara alt begränsa kosinaderna för framställningen av FoB-slalislik sä limgsoni
möjligt. En annan viktig fakior är att i görligaste män begränsa allmänhelens
och företagens uppgiftslämnande. Jag vill här erinra om de förslag som
förelades riksdagen i prop. 1976/77:115 och som ledde till inrättandet av ett
särskilt organ - DEFU - med uppgift att liigga grunden lill en fortlöpande
bevakning av uppgiftslämnandet. Vidare villjag nämna alt frägan om begränsning
av uppgiftslämnande berörts i prop. 1978/79; 111 om åtgärder mot krångel och
onödig byråkrati, m.m. De förenklingar i samband med inhämtandet av FoB-data
somjag föreslår i det följande skall ses som ett led i regeringens arbete på
detta omräde.
Ytterligare en faktor som aktualiseras i samband med folk-
och bostadsräkningar är sårbarhets-, sekretess- och iniegriieisfrågorna. Eii
framlida utnyttjande av skilda administrativa register för inhämlande av
statistiskt material förutsätter självfallet att betryggande garantier kan ges
för atl den enskildes integritetskrav inte eftersatts.
Mot den
bakgrund jag nu har redovisal bör utgångspunkten vara att del efter är 1980
inle skall behövas nägra blankettundersökningar utan all den statistik som
behövs för samhällsplaneringen tas fram genom samutnytljande och
sambearbetning av skilda administrativa register. De tekniska lösningarna för
att med hjälp av sådana metoder få fram uppgifter om hushåll, bostäder och
sysselsättning är enligt vad flera remissorgan påpekat ännu inte tillräckligt
utredda för alt i full skala sättas i praktisk tillämpning. Jag delar denna
bedömning. Det blir därmed nödvändigt att även år 1980 i viss utsträckning
utnyttja blanketter till allmänheten för att samla in de uppgifter som behövs.
Det förslag till folk- och bostadsräkning som jag förordar
i det följande innebär emellertid betydande förenklingar och rationaliseringar
jämfört med FoB 75. Bostadsuppgifterna föresläs inhämtade i samband med fastighetstaxeringen
och de frågor som ställs till allmänheten har begränsats. Förenklingarna medför
betydande kostnadsbesparingar jämfört med tidigare undersökningar.
Vad först gäller frägan om behovet av uppgifier om
bosiadsbesiåndei visar utredningens användaranalys enligt min mening atl
sådana uppgifter utgör ett viktigt underlag för de bostadsbyggnadsprogram som
kommunerna är skyldiga att upprätta varje är. Denna bedömning görs ocksä av de
remissinstanser som yttrat sig i frågan. Underiaget för bostadsbyggnadsprogrammen
i fråga om lägenhetsbeståndets egenskaper baseras till större delen på
uppgifier från folk- och bostadsräkningarna. Dessa uppgifter har i tidigare
räkningar samlats in genom särskild blankett till allmänheten.
I enlighet med sina direktiv har utredningen undersökt
alternativa sätt att samla in de uppgifter som behövs för planeringen. Enligt
ulredningens
Prop.
1978/79:128 14
förslag bör bostads- och liigenhcisuppgifier avseende iir
1980 ttis in i samband med deklarationen lill den allmänna
fastighetstaxeringen 1981 (.AFT 1981). För enfamiljshus skall uppgifter om
lägenheten redovisas pä fasiig-helslaxeringsblankellen medan uppgifier för
flerfamiljshus lämnas pä en siirskild liigenhcisröricckning som bifogas
fastighetstaxeringsblankeiien. Framställningen av slatislik insamlad frän
fastighetstaxeringen beriiknas av inredningen kosia ca 5 milj. kr. i pris- och
löneläge den 1 juli 1977. Ulredningens förslag i della avseende tillslyrks med
fä reservaiioner av samtliga remissinsianser.
En
samordning av inhiimiandet av bostadsuppgifter för FoB 80 med
upp-giftsinhämtandei förden allmänna fastighetstaxeringen 1981 i enlighet med
utredningsförslaget innebär enligt min mening avsevärda förenklingar. Förslaget
innebär atl sädana uppgifier som eftertVägas för bada ändamålen - vilka klart bör
anges - endasl behöver lämnas vid ett och samma tillfälle och inle som tidigare
vid tvä. Fördelarna i form av minskad uppgiftsläm-narbörda för allmänheten är
säledes mycket påtagliga. De samhällsekonomiska vinster som följer av en
minskad blankettmängd och en samordnad hanlering väger enligt min mening tyngre
än de av nägra remissinstanser påpekade nackdelarna i form av delvis minskade
möjligheter till jämförelse med uppgifter som samlats in vid tidigare folk- och
bostadsräkningar. Utredningens förslag i detla avseende bör därför enligt min
mening genomföras.
Jag gär nu över till frägan om inhämtande av
hushållsiippgifier. Utredningens användaranalys visar att uppgifierna om
hushåll har en betydande användning inom samhällsplaneringen. Hushällsdaia utnyttjas
enligt utredningens kartläggningar framför allt i bostadsbyggnadsprogrammen
vid beräkningen av det totala behovet av lägenheter och i kommunala
delom-rädesprognoser. I viss utsträckning används dessa uppgifter även i samband
med upprättande av bostadssaneringsprogram. Enligt utredningen är förfrågningar
lill allmänheten pä totalbasis f. n. den enda metoden för att fä in uppgifter
som ger möjlighet att beskriva utvecklingen av den faktiska hushällsbildningen
för de områden som behövs i bostadsplaneringen.
Utredningens slutsatser beiräffande behovei av och sättet
för att inhämta uppgifter om hushällen delas av flertalet remissorgan som
yttrat sig i frågan. 1 vä remissinstanser ger stöd åt det av Lemne/Karlsson
framförda alternativet med en undersökning utan hushållsdala. Flera avstyrker
å andra sidan bestämt detta alternativ. Mänga remissorgan betonar vikten av kombinerade
hushålls- och lägenheisdala.
Insamlandet av uppgifier om hushållen via blankett innebär
enligt min mening olägenheter för allmänheten. Kostnaderna för stat och kommun
är också betydande, ca 45 milj. kr., enligt de beräkningar utredningen låtit utföra.
De trögheter i anpassningsprocesserna som är särskilt påtagliga på
bostadsförsörjningens omräde gör del emellertid enligt min mening nödvändigt
med en god framförhållning i fräga om bostadsplaneringen. Med de
Prop. 1978/79:128 |S
planeringsmetoder som f. n. används pä detta omräde är del
nödvändigt med uppgifter om hushallen. Dessa uppgifter är ocksä av betydelse då
det giiller atl följa upp elTekleriia av gjorda bostadspolitiska insatser.
Nägot annal säll atl samla in dessa uppgifier än genom blankett till
allmänheten finns f. n. inle. I ett kort perspektiv är det inte heller
realistiskt att räkna med siidana förändringar av meioder och modeller för
bostadsplaneringen att hiishallstippgifter kan avvaras. Jag anser det därför
nödvändigt att år 1980, trots de pälagliga olägenheter och kostnader detta
innebär, inhämta uppgifter medelst blankett till hushållen. För att tillgodose
planeringens behov av kombinerade hushälls- och bosiadsdata bör denna
undersökning tidsmässigt samordnas med tippgiftsinhämtandet för
fastighetstaxeringen I9HI.
Jag anser
atl uigängspunkien för framtiden bör vara att göra insamlingen av säväl
hushälls- som bostadsuppgifter registerbaserad. Allmänheten skulle därmed
slippa ifrån ett uppgiftslämnande samtidigt som det betydande gransknings- och
kodningsarbete som kommunerna lägger ned pä just denna del av folk- och
bostadsräkningarna nedbringas. Under förutsättning att integritetskraven inte
eftersatts skulle detta innebära betydande vinster. SCB bör däiför ges i
uppdrag att i samråd med berörda parter utreda förutsättningarna att tillgodose
samhällsplaneringens behov av hus-hällsuppgifter via regislerbearbeiningar.
Visar det sig inte möjigt atl få fram de uppgifier som behövs med rimliga
insatser, får det noga övervägas om alternativa metoder och modeller kan
utformas för den samhällsplanering som i dag föruisäiier tillgång lill
hushållsdata. Härigenom hörde framlida kostnaderna för att ta fram ett
tillräckligt beslutsunderlag kunna minskas.
Uppgifterna från folk- och bostadsräkningarna om
sysselsättning och resor mellan bosläder och arbeisplaiser har hittills givit
ett dominerande underlag för analyser av sysselsättningsutvecklingen i samband
med regional och kommunal utvecklingsplanering. Under senare tid har dock vissa
begränsningar i användbarhelen av dessa uppgifter - främst på grund av det
stora avståndet i tiden mellan mätningstillfällena - påtalats.
Enligt FoB-iilredningens förslag kan uppgifier om
sysselsättningen tas fram genom sambearbetning av dala från
skatteadministrationens kontrolluppgift, centrala företagsregistret samt
inkomstregistret. Förslaget förutsätter därvid att vissa kompletterande
uppgifter förs in på kontrolluppgiften och att i företagsregistret las in
uppgifter som gör del möjligt att specificera redovisningen på
arbetsställenivå. Genom atl i detta sammanhang även utnyttja registret över
totalbefolkningen skulle det enligt utredningens mening ocksä vara möjligt att
erhälla uppgifter över pendling, dvs. arbetstagares resor mellan bostad och
arbetsplats. Ett betydande antal remissorgan intar allmänt sett en positiv
ståndpunkt till utredningens förslag även om flera samtidigt påpekar alt
betydande tekniska och organisatoriska problem måste lösas innan denna metod
kan användas.
Prop.
1978/79:128 16
Enligi min mening iir ulredningens förslag all genom
sambcarbelning av olika regisier förse främsi den regionala och lokala planeringen
med sys-sclsiiliningsuppgifier en i princip lämplig nielod. Den kan lillgodose
samhällsplaneringens behov samtidigt som den innebär säväl förenklingar i fråga
t)m uppgiftsliimnandet som siora kostnadsbesparingar för slal och kommun. Jag
anser emellerlid alt man miiste närmare siudera fönilsällningar-na för alt i
prakiiken klara av sambearbelningen av de mycket stora register del här är
fräga om. Ocksä de synpunkter som DEFU. RSV. SAF m.n. remissorgan liimnai i
fräga om utnyttjandet av KU-systemet hör övervägas. Bl.a. bör undersökas
möjlighelerna att fä fram en användbar sysselsätlningsslatistik med
utgångspunkt i en oförändrad KU-iippgift. Som jag nämnt förut är det ocksä en
självklar förutsättning all skyddel av den enskildes personliga integritet inte
eftersatts. Dessa frägor är av sädan art och omfattning att det inte är
realistiskt att räkna med att använda re-gislermeloder för att ta fram
sysselsällningsuppgifter för är 1980. Ocksä med lanke pä det heslut beiräffande
sysselsättningsplaneringens framlida utformning, som kan väntas efter det atl
sysselsättningsulredningen lämnat sitl huvudbetänkande i vär, är del olämpligt
att nu binda sig för en lösning beträffande metod för att ta fram
sysselsättningsstatistik. Jag avser emellerlid alt senare föreslå regeringen
att ge SCB i uppdrag att närmare undersöka hur det framlida behovet av
sysselsättnings- och pendlingsstatistik skall kunna tillgodoses genom bl. a.
sambearbetning av olika register.
Det är enligi min mening nödvändigt att också i samband
med 1980 års FoB ta fram underlag för sysselsättnings- och pendlingsstatistik.
De uppgifter som behövs bör hämtas in via blanketten till allmänheten och
ligga till grund för näringsgrensfördelad sysselsättningsstatistik och
statistik över den förvärvsarbetande befolkningens fördelning efter
arbetsplatsens belägenhet och mantalsskrivningsort. Med utgångspunkt i dessa
uppgifter bör ocksä kunna las fram statistik över pendling, dock inte i fråga
om färdsätt. Jag förutsätier atl uppgiflsinhämtandel begränsas till vad som
oundgängligen behövs och att vunna erfarenheler från tidigare undersökningar
utnyttjas fullt ut. Det av mig förordade förslaget innebär att jämförelser kan
göras bakåt i tiden, vilket förts fram som angeläget av tiera remissinstanser.
Vidare öppnas möjligheter att i samband med 1980 års FoB genom begränsad
provverksamhet studera resultaten av skilda undersökningsmetoder.
Pä basis av genomförda användaranalyserdrar
FoB-utredningen slutsatsen all de uppgifter om yrke och uibildning som samlals
in i samband med tidigare folk- och bostadsräkningar inte utnyttjats i sädan
utsträckning att de bör finnas med i en undersökning år 1980. Somjag redan
framhållit har särskilt förslaget att slopa yrkessuppgiften mött erinringar
från åtskilliga remissorgan.
Önskemålet om att ha lillgång till yrkes- och
utbildningsuppgifter i samhällsplanering och annan verksamhet måste vägas mot
andra faktorer. Behovet av en totalundersökning beträffande befolkningens
yrkes- och ut-
Prop.
1978/79:128 17
bildningsförhiillanden i landet är enligt min mening inte
övertygande påvisat. Allmänheten har visat en viss motvilja att lämna
uppgifter särskilt om utbildning i samband med folk- och bostadsräkningar.
Kvalitetsundersökningar har visat att den slatislik över yrke och framför allt
utbildning som framställts med utgångspunkt i dessa uppgifter varit behäftad
med relativt stora fel.
Enligt min mening är uppgifter om yrke och utbildning
emellerlid nödvändiga i flera sammanhang. Jag kan här peka på de
undersökningar av skaderisker som olika kategorier av anställda utsätts för på
sina arbetsplatser, andra miljöstudier och de behov som har anmälts från
utbildningshåll och från arbetsmarknadens parter. Alternativ till att genom
folk- och bostadsräkningar ta fram den statistik över utbildning och yrke som
kan behövas bör därför enligt min mening närmare uiredas av SCB.
Mot bakgrund av vad jag nu anfört anserjag i likhet med
utredningen att uppgifter om yrke och utbildning inte bör ingå i FoB 80.
I likhet med vad som gjordes vid den senaste folk- och
bostadsräkningen bör reglerna för undersökningen föras samman i en lag. Det av
mig förordade lagförslaget bygger pä lagen (1975: 55) om folk- och
bostadsräkning år 1975. Delta innebär bl. a. att organisationen och förfarandet
i allt väsentligt följer den ordning som gällde för 1975 års undersökning. De
justeringar som har gjorts föranleds i huvudsak av att bostadsuppgifterna
enligt mitt förslag skall inhämias i samband med den allmänna
fastighetstaxeringen. FoB-utredningens författningsförslag och
remissbehandlingen av det har därvid beaktats.
Vad avser
utredningens förslag till regel om SCB:s rätt alt lämna ut FoB-uppgifter till
annan myndighet (17 § utredningens författningsförslag) vill jag erinra om att
samma fråga behandlades i samband med 1975 års FoB (prop. 1975: 5 sid. 37-38).
Jag ansluter mig till den bedömning som då gjordes, nämligen att nägot behov
inte föreligger för en bestämmelse om utlämnande av uppgift till annan
myndighet. I fråga om utlämnande av personuppgifter som har getts in till
folk- och bostadsräkning gäller nämligen redan enligt nuvarande regler och
praxis största restriktivitet. Den av utredningen föreslagna bestämmelsen
skulle inte medföra någon ändring i delta förhållande. Frågan om utlämnande av
handling till annan myndighet bör alltså t. v. bedömas enligt gällande regler
och praxis. Den nuvarande sekretesslagen gäller visserligen endast i fråga om
utlämnande av handling till enskild. Myndighei som förvarar handlingen beaktar
dock vid utlämnandet till annan myndighet de intressen som utgör grunden för
bestämmelsema i sekretesslagen. Kan myndighelerna inte enas, ligger det
slutliga avgörandet hos regeringen. De synpunkter FoB-utredningen fört fram får
beaktas vid denna prövning.
Jag vill emellerlid i delta sammanhang nämna alt förslag
till ny sekretesslag har remitterats till lagrådet den 7 december 1978. En av
nyheterna i detta förslag är att sekretessen mellan myndigheterna också
regleras. Så- 2
Riksdagen 1978179, 1 saml. Nr 128
Prop. 1978/79:128 18
vitt gäller förevarande område, innebär förslaget att den
nuvarande sekretessnivån upprätthålls. Den nya sekretesslagstiftningen
beräknas träda i kraft den I januari 1980.
I fråga om iniegritetsskyddel i övrigt får det - som
datainspektionen anmärkt i sitt remissyttrande - i den mån datalagen (1973:
289) blir tillämplig ankomma på inspekiionen au pröva vilka närmare
föreskrifier som behövs för att kravet på integritetsskydd skall uppfyllas. I
sammanhanget vill jag nämna att jag har samråti med datainspektionen i fråga om
det förslag till undersökning som jag förordat i det föregående.
Jag vill avslutningsvis ytterligare kommentera del
utredningsuppdrag som avses lämnas till SCB. Som utgångspunkt för arbetet
börgälla att det framdeles skall bli möjligt ta fram de för samhällsplaneringen
nödvändiga uppgifterna utan särskild blankett till allmänheten. Det torde komma
att krävas samutnytljande och sambearbetning av myckel stora regisier, vilket
erfarenhetsmässigt är förenat med betydande svårigheler. SCB bör undersöka de
tekniska, organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna för sådana
samkörningar. Vidare bör möjligheterna att genom urvalsundersökningar
lillgodose delar av informationsbehovet prövas. Garaniier bör ställas upp för
att den enskildes iniegritetsintresse inte eftersatts. Möjligheterna att
genomföra nya system bör undersökas genom provverksamhet. Arbetet bör bedrivas
i nära samråd med beröra myndigheler och intressenter.
I fråga om sysselsättningsstatistiken bör SCB närmare
utreda möjligheterna att som utgångspunkt ha de uppgifter KU-systemet erbjuder
ulan att ytterligare uppgifter tas in på kontrolluppgifterna. En för regionala
och lokala behov meningsfull registersamkörning förutsätter ett regisier över
arbetsställen. Centrala företagsregistret (CFR) innehåller f. n. inle alla uppgifter
som behövs. Det lorde vara förenal med avsevärt arbete att förse CFR med de
kompletteringar som behövs. Med hänsyn till angelägenheten av att ha tillgång
till dessa dala har emellertid bl. a. många kommuner i sina remissyttranden
förklarat sig villiga att aktivt bilräda i delta arbete. Det får ankomma på SCB
att i samråd med kommunerna och övriga intressenter pröva lämplig metod för alt
fä fram ett godtagbart regisier över arbetsställen.
Somjag lidigare framhållit anserjag en belysning av
befolkningens yrkestillhörighet nödvändig i skilda sammanhang. Av de skäl jag
redan nämnl anserjag dock ell uppgifisinhämiande i samband med FoB 80 mindre
lämpligt. Det får ankomma på SCB att utreda möjligheterna till en belysning av
yrkestillhörigheten genom att använda befintliga registeruppgifter eiler dala
som samlas in på annat sätt än genom totalundersökningar.
Hushållsuppgifier kan f. n. endasl erhållas genom
blanketlförfrågan hos allmänheten. Som FoB-utredningen framhållil lorde
avsevärda svårigheter möta när det gäller att på annal sätt få fram dessa
uppgifier. I SCB:s utredningsuppdrag bör emellertid ingå att pröva de hinder
som förts fram när
Prop. 1978/79:128 19
det gäller att pä detla omräde utnyttja folkbokföringen
och de möjligheter som kan ligga i nägon form av lägenhetsregister eller annan
metod.
Jag avser i annat sammanhang att föreslå regeringen att
till SCB lämna ett uppdrag i huvudsak efter de riktlinjer jag nu har angivit.
Enligt SCB
kommar statens och kommunernas koslnader för 1980 års folk- och bostadsräkning
i prisläge den 1 januari 1979 att sammanlagt uppgå till ca 93 milj. kr., varav
ca 36 milj. kr. faller på kommunerna. Som en jämförelse kan nämnas att
motsvarande kostnader för FoB 75 av utredningen beräknades lill ca 150 milj.
kr. i pris- och löneläge den I juli 1977. Genom en delvis förändrad
undersökningsmetod, ett utnyttjande av ert"aren-heler från lidigare
undersökningar och en begränsning av variabelinnehäl-let har kostnaderna för
FoB 80 pressats avsevärt utan att angelägna behov har eftersatts.
Beiräffande kommunernas kostnader för det av mig förordade
förslaget vill jag erinra om att kommunernas uttalade behov av FoB-statstik har
starkt bidragit till attjag stannat föratt föreslå att en undersökning genomförs.
Genom undersökningen kan kostsamma urvalsundersökningar i kommunal regi - som
jag tidigare nämnt - undvaras och vissa kvalitetsmässi-ga fördelar vinnas. För
företagen innebär förslaget en väsenilig minskning i uppgiftslämnandet jämfört
med utredningsförslaget.
iag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att
antaga inom ekonomidepartemeniet upprättat förslag till
lag om allmän folk- och bostadsräkning år 1980.
2.5 Anslagsfrågor för budgetåret 1979/80 Driftbudgeten
SJUNDE HUVUDTITELN
I prop. 1978/79:100 (bil. 10 sid. 44) har regeringen
föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till
Statistiska centralbyrån: Folk- och bostadsräkning 1975/1980 för budgetåret
1979/80 beräkna ett förslagsanslag av 200000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp
denna fråga.
B 3 Folk- och bostadsräkning 1980
1977/78
Utgift
10
262000'
1978/79
Anslag
200000'
1979/80
Förslag
11300000
' Anslaget Statistiska centralbyrån: Folk- och
bostadsräkning 1975/1980.
Prop. 1978/79:128 20
Somjag tidigare redovisat har SCB beräknat totalkostnaden
för FoB 80 till ca 93 milj. kr., varav ca 57 milj. kr. beräknas falla på SCB.
SCB:s kostnader fördelar sig i huvudsak på budgetåren 1979/80- 1981/82. För
budgetaret 1979/80 beräknas kostnaden till 11,3 milj. kr. Förde två följande
budgetåren beräknas kosinaderna komma atl uppgå lill 34 resp. 12 milj. kr. FoB
80 innebär sålunda att åren 1980- 1982 blir en mycket arbetsintensiv period för
SCB. Det är angeläget att SCB noga uppmärksammar detta i sin personalplanering
sä att inte övertalighetsproblem uppkommer när arbetet med FoB 80 är avslutat.
Jag vill särskilt betona detta eftersom avsiklen är att FoB 80 inte skall
följas av en ny folk- och bostadsräkning med denna uppläggning.
Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen
att lill Folk- och bostadsräkning 1980 för budgetåret
1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 11 300000 kr.
B 4 Folk- och bostadsräkning 1980: Uppdragsverksamhet
Nytt anslag (förslag) 1000
Materialet i folk- och bostadsräkningen ger SCB underlag
för uppdragsverksamhet av inte oväsentlig omfattning. Omslutningen i
uppdragsverksamheten i anslutning till FoB 75 beräknas till sammanlagt 5 milj.
kr. Som jag tidigare nämnt bör FoB 80 bl. a. leda till alt kommunernas behov av
att genom särskilda statistiska undersökningar ta fram beslutsunderlag minskar.
Det är därför angeläget att SCB aktivt verkar för att produkter och service i
anslutning till FoB 80 används.
Inkomster från och ulgifter för den uppdragsverksamhet som
hänger samman med FoB 80 bör redovisas under ett särskilt anslag. För verksamheten
bör få disponeras den rörliga kredit i riskgäldskontoret som stär till SCB:s
förfogande för uppdragsverksamheten i övrigt.
iag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Folk- och bostadsräkning 1980: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.
3 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.
Prop. 1978/79:128 21
Bilaga I
Utredningens sammanfattning
Sammanfattning
Utredningens uppgift har varit atl undersöka behovet av
folk- och bostadsräkningar och visa hur samhällsplaneringens framtida behov av
be-tolknings-, sysselsättnings-, pendlings-, hushålls- och bostadsuppgifter
skall kunna tillgodoses. I direktiven framhålls vikten av att ulredningen genomför
en förutsättningslös konsumenianalys och prövar alternativa
data-tängstmöjligheter. Utredningsarbetet redovisas i sin helhet i föreliggande
belänkande med bilagor.
Folk- och bostadsräkningar i Sverige har sedan läng tid
tillbaka varit komplicerade totalundersökningar omfattande ett stort antal
variabler. Ett väsentligt motiv för undersökningarna var länge att man fick
uppgifter om antalet personer, hushall, lägenheter etc, med en långtgående
regional fördelning. Detta inslag av räkning har efter hand fått en mindre
betydelse vilkel innebär alt benämningen "folk- och bostadsräkning'"
numera inte ger en riktig uppfattning om ändamålet med och innehållet i
undersökningen. Med hänsyn till de ändrade förhållandena bör benämningen folk-
och bostadsräkning inte längre användas. Utredningen föreslär i stället namnet
hushälls-, bostads- och sysselsättningsundersökning (HBS) vilket ger en bättre
uppfattning om tyngdpunkten i undersökningen.
Utredningens förslag till framställning av befolknings-,
sysselsättnings-, pendlings-, hushälls- och bostadsdata 1980 och i ett längre
lidsperspektiv har grundats pä erfarenheter och synpunkter från användare och
andra intressenter. Datainsamlingsmöjligheter, framtida produktionstekniska
möjligheter och rena kostnadsöverväganden har slarkl påverkat utformningen.
Kosinaden för den undersökning (hushålls-, bostads- och
sysselsätl-ningsundersökning år 1980, HBS 80) som utredningen föreslår är
ungefär hälfien sä stor som kostnaden för FoB 75.
HBS 80 kan delas i två avsnitt. Det är dels
sysselsättningsdelen som huvudsakligen är baserad på uppgiftslämnande från
företagen med hjälp av kontrolluppgiften, dels hushålls- och bostadsdelen
baserad på blanketter som insamlas frän allmänheten och vissa uppgifter som
1980 skall insamlas vid genomförandet av den allmänna fastighetstaxeringen
1981, Utredningen vill genom uppdelningen peka på att dessa tvä delar är
oberoende av varandra och atl de i det mer långsiktiga perspektivet inte
behöver genomföras i en sammanhållen undersökning. HBS 80 är dock av prakliska
och ekonomiska skäl organisatoriskt sammanhållen.
Analysen
av användningen av data från folk- och bostadsräkningarna visar att flera
etablerade planeringsmodeller och rutiner, inom ramen för samhällsplaneringen i
vid mening, har behov av befolknings-, sysselsättnings-, pendlings-, hushålls-
och bostadsuppgifter med möjligheter till långtgående regional och lokal
redovisning. Ell antal i tidigare räkningar inkluderade variabler har haft en
liten om ens någon användning för samhällsplaneringen. Andra uppgifter har
visat sig främst komma till användning pä central myndighetsnivå där man inte
haft speciell nytla av de detaljerade redovisningsmöjligheter på kommunal och
regional nivå som tidigare främst ansetts motivera en totalundersökning av
konventionell FoB-iyp.
Prop.
1978/79:128 22
En bakgrund vid utformningen uv förslaget till en
undersökning 1980 har varil genomgängen av motsvarande räkningar under perioden
1950-1970 och den särskilda utvärdering av FoB 75 som företagils.
Utvärderingen, som till stor del genomförts inom SCB, har visat att väsentliga
rationaliseringar går all genomföra i framtida undersökningar.
Grannländerna Danmark. Finland och Norge planerar all
genomföra folk- och bostadsräkningar 1980-81 men pä olika sätt. Det längsi
drivna försökel att rationalisera folk- och bostadsräkningen pägär i Danmark,
där man 1981 satsar pä en "uppgörelse"" huvudsakligen baserad på
olika administrativa register. Metoderna är dock ännu relativt oprövade och
den registersamordning som förberetts i Danmark har slött pä flera praktiska
problem i genomförandeskedet. I bäde Finland och Norge ingär i planerna att
folk- och bostadsräkningen 1980 till stor del skall baseras på uppgifier
insamlade med blankett frän allmänheten. Vissa uppgifter avses dock bli
inhämtade från olika befintliga register. Erfarenheterna frän grannländerna torde
främst komma att få betydelse för svenskt vidkommande i de mer långsiktiga
övervägandena och utvecklingsarbetet inför 1980-talels databehov.
Sverige har inte iklätt sig nägra bindande förpliktelser
att i internationella sammanhang redovisa den statistik som konventionellt
förknippas med en folk- och bostadsräkning. Om och hur en undersökning skall
genomföras 1980 kan således beslutas utifrån nationella överväganden.
Betydelsen av folk- och bostadsräkningar för kontroll av
den löpande folkbokföringen har efter hörande av riksskatteverket (RSV) kunnat
konstateras endast vara marginell. RSV anser att folk- och bostadsräkningar är
ett bra hjälpmedel, att de dock inte kan motiveras av RSV:s kontrollbehov och
att RSV vid en ev. utebliven folk- och bostadsräkning kan utveckla alternativa
kontrollmetoder. Eftersom FoB-utredningen lämnar ett förslag till undersökning
1980 föreslås RSV få rätt ta del av innehållet för kontroll av den löpande
folkbokföringen.
Det finns ett flertal datakällor som i nuvarande skick eller
efter viss utveckling skulle kunna utgöra grund för befolknings-,
sysselsättnings-, pendlings-, hushålls- och bostadsstatistik. De dalakällor -
direkta säväl som indirekta - som har övervägts är följande
Datakällor där allmänheten är uppgiftslämnare:
-
särskild enkät
-
den löpande
folkbokföringen
-
fastighetstaxeringen
-
allmänna
självdeklarationen
-
riksförsäkringsverkets
register Datakällor där företagen är uppgiftslämnare:
-
skatteadministrationens
kontrolluppgift
-
SCB:s centrala
företagsregister
-
lönestatistik
-
industristatistiken
och lantbruksregistret vid SCB Vissa andra källor:
-
arbetskraftsundersökningen
-
inkomstfördelningsundersökningen
-
förelagsenkäter
inom informationssystemet företag - samhälle
-
bostads- och
hyresundersökningen.
Flera av de angivna källorna kan emellertid - i varje fall
på kort sikt -inte komma i fråga. Detta gäller den allmänna självdeklarationen
och riksförsäkringsverkets register.
opaginerad Kontrollera mot PDF
De urvalsundersökningar som nämnts kan inte utgöra annal
än komplement lill en särskild undersökning 1980, eftersom precisionen blir
för läg pil regional och lokal nivä. Vissa av de angivna
datafångstmöjligheterna har en ofullständig täckning för de populationer och
uppgifter som är av intresse i detta sammanhang. 1 iden är ocksä för kort för
att planera för och genomföra en sådan utbyggnad av dessa källor att de skulle
kunna ersätta annan uppgiftsinsamling för samhällsplaneringens ändamål.
De kiillor som svarar mot innehållsmässiga,
kostnadsmässiga och praktiska krav pil en undersökning 1980 framgår av
nedanstående sammanfattning av utredningens förslag till undersökning av
hushåll, bostäder och sysselsättning 1980. HBS 80.
Sysselsättningsdelen
Utredningen föreslär att sysselsättnings- och
pendlingsstatistik i HBS 80 framställs med anlitande av nedanstående källor.
Svssdsäll/ilngsddcn
opaginerad Kontrollera mot PDF
SKATTEADMINISTRATIONENS KONTROLLUPPGIFT IKU)
CENTRALA FORETAGS-REGISTRET (CFR)
INKOMSTREGISTRET
(INK)
REGISTRET Ö VER TOTALBEFOLKNINGEN (RTB)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Uppgifter om sysselsättning föreslås insamlade genom
kontrolluppgiften för gruppen anslällda. Inkomstregistret, som upprättas vid
SCB på grundval av taxeringsuppgifterna, föreslås använt bl.a. för att
avgränsa företagargruppen. Dessa två källor kommer att ge underlag lill
redovisning av sysselsättningsstatistik. Sambearbetning av uppgifterna från
kontrolluppgifterna (KU) med en uppdaterad och särskilt anpassad version av
CFR (fortsättningsvis benämnt arbetsställeregistret) möjliggör redovisning av
näringsgrensfördelad sysselsättningsstatistik. Arbetsställeregislret förutsätts
efter uppdatering och komplettering innehålla uppgifter om var (län, kommun,
tätort/glesbygd, nyckelkodområde) arbetsstället är beläget.
RTB skall efter uppdatering och komplettering kunna
leverera uppgifter om var den anställde bor (län, kommun, tätort/glesbygd,
nyckelkodområde). Dessa uppgifter tillsammans med uppgifter om arbetsplatsens
belägenhet möjliggör att pendlingsstatistik kan redovisas.
Sysselsältningsdelen i detta utförande beräknas kosta ca 17 milj. kr. exklusive
kostnader för uppgiftslämnandet. Tidsåtgången för företagens uppgiftslämnande
har uppskattats till ca lOOOOO tim. förutom viss insats för förberedelser.
Hushålls- och bostadsdelen
Ulredningen föreslår alt hushålls- och bostadsstalistik i
HBS 80 framställs enligt nedanstående principiella modell.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hiishiills-
och bosiadsdden
opaginerad Kontrollera mot PDF
PERSONBLANKETT
FR Ä N ALLM Ä NHETEN
FASTIGHETSTAXERINGSBLANKETT
FR Ä N FASTIGHETS Ä GARNA
opaginerad Kontrollera mot PDF
HUSH Ä LLS-STATISTIK
KOMBINERAD
HUSH Ä LLS-OCH BOSTADSSTATISTIK
BOSTADS-STATISTIK
opaginerad Kontrollera mot PDF
Med hjälp av personblanketten insamlas frän allmänheten
uppgifter som ger underiag för att framställa slatislik över hushällens storlek
(antal personer) och deras sammansättning (hushållssiällning). En något
utbyggd upgifisinsamling i den allmänna fastighetstaxeringen jämfört med föregående
taxering ger efterfrågade bostadsuppgifter. Framställningen av enbart
bostadsstatistik beräknas kosta 5 milj. kr. Framställningen av hushållsstatistik
och kombinerad statistik över hushåll och bostäder kan enligt föreslagen metod
endast göras genom en sambearbetning av person- och bostadsuppgifter och leder
därför till en så hög kostnad som 45 milj. kr. Utredningen föreslår av denna
anledning att andra metoder studeras, så att man i framtiden ev. skall kunna framställa
hushållsslatislik och kombinerad statistik över hushåll och bostäder till en
lägre kosinad.
Utöver det här beskrivna huvudalternativet framläggs också
två andra alternativ som vartera förordas av två av utredningens ledamöter. I
det ena fallet föresläs att ingen blankettundersökning görs, i det andra fallet
att blankettundersökningen också omfattar sysselsättningsfrågor.
Utredningen föreslår att materialet från HBS 80 skall
göras mer tillgängligt för samhällsplaneringen än vad som varil fallel vid FoB
70 och FoB 75. En föruisättning är därvid att uppgiftslämnarna prövas inte
kunna komma lill skada och att den av forsknings- och planeringsorganens
lilllänkta användning stär i överensstämmelse med det lagstadgade syftet för
HBS 80.
Utredningen har utformat ell författningsförslag, förslag
till lag om hushålls-, bostads- och sysselsättningsundersökning 1980. I
lagförslaget regleras innehåll, datafångst och samverkan mellan SCB, andra
myndigheter och kommunerna. Vidare regleras den föreslagna uppgiftsplikten och
därmed sammanhängande sanktionsregler. Bestämmelser om sekretess- och
utlämnande av material från HBS 80 har även infogats i lagen.
Prop. 1978/79:128 25
Bilaga 2
Ulredningens
törlättningstörslag
Lag om hushälls-, bostads- och sysselsällningsundersökning
in- 1980 Enligt riksdagens beslut föieskrivs följande.
1 § För framställning av statistik för samhällsplanering,
forskning och
allmän information saml för koniroll av lolkbokföringon genomför statis
tiska centralbyrån allmän hushälls-, bostads- och sysselsällningsunder
sökning år 1980. Undersökningen sker med hjälp av auiomalisk databe
handling.
Till undersökningen lämnas enligt denna lag hushalls-,
bostads- och sysselsättningsuppgift samt uppgifi för
arbetsställeidentifiering.
Hushållsuppgift skall lämnas av den som är född är 1964
eller tidigare och som är bosall och/eller kyrkobokförd här i rikel under den
lidsrymd som undersökningen avser.
Bostadsuppgift skall lämnas i samband med
uppgiftslämnandet till den allmänna fastighetstaxeringen 1981 av den som är
ägare av fastighet ä vilken finns bostadslägenhet.
Sysselsättningsuppgift och uppgift för
arbetsställeidentifiering skall lämnas av den som är skyldig att lämna
kontrolluppgift för annans taxering enligt 37 § I mom. 1 och 2 taxeringslagen
(1956: 623) avseende inkomståret 1980.
Uppgift skall lämnas vid tidpunkt och avse förhällanden
under tidsrymd som fastställs av statistiska centralbyrån i samräd med
riksskatteverket.
2 § Hushållsuppgift lämnas pä blankett, som, jämte
anvisningar, fast
ställs av centralbyrån efter samråd med datainspektionen. Statsverket till
handahåller uppgiftslämnarna blanketter samt port ofria svarskuvert.
Uppgiftslämnande enligt föregående stycke innefattar även
kontroll och beriktigande av maskinellt förhandsifyllda uppgifter.
Sammanboende makar fär lämna hushällsuppgifter gemensami
på en blankett. Sädan blankett fär även omfaila barn i hushållet födda 1962
eller senare.
Blanketten underskrivs av den som lämnar uppgiften. Denna
svarar för uppgifternas riktighet.
3
§
Hushållsuppgift lämnas senast vid tidpunkt som fastställs enligt I ij sjätte
siycket till insamlingsställe, som sägs i 10 S tredje stycket.
4
§
Hushållsuppgifi skall innehålla följande uppgifter, dels för innehavare av
bostaden
namn och personnummer
församling och fastighetens beteckning
utdelnings- och ortsadress saml
hushållsställning
dels för annan boende i hushållet
namn, personnummer och hushållsställning
Uppgifter om de boendes namn, personnummer och
hushållsställning enligi första stycket behöver endast lämnas av den som under
tidsrymd som fastställs enligt I § sjätte stycket innehar och stadigvarande
bebor bostadslägenhet här i riket. Med innehavare av bostadslägenhet avses den
Prop.
1978/79:128 26
som pil grund av iiganderäll. bostadsrätt, hyresräii eller
annat avtal förfogar över lägenheten.
5 S Bostadsuppgift inhämias frän den allmänna
fastighetstaxeringen
1981. För fastighet med en bostad lämnas uppgifi pä fastighetstaxerings-
blankett och för fastighet med fiera bostäder lämnas uppgifterna pä sär
skild lägenhelsförleckning. Uppgifierna avser
A. för fiistighei, p;i vilken byggnad innehållande
bostadsliigenhet är belä
gen, uppgift om
län. kommun och församling där fastigheten är belägen,
fastighetens beteckning
ägarens namn och postadress samt
iigarekalegori
B. för byggnad, i vilken finns bostadsliigenhet,
utöver uppgifterna under
A., uppgift om
byggnadsnummer, fastiphetstyp, hiislyp.
huruvida mer än hälften av husets våningsyla upptas av
annat än bostad.
byggnadsår och ombyggnadsär samt förekomst av vatten,
avlopp och centralvärme
C. för varje bostadslägenhet, uppgift om
upplätelseform,
antal bostadsrum,
antal rum som används endast till annal än bostad,
förekomslen av kök eller kokvrå, bad- eller duschrum och vattenklosett,
lägenhetsinnehavarens namn samt lägenheisnummer
D. för ej upplåten bostadslägenhet uppgift om orsaken
härtill.
6 § Sysselsätlningsuppgift och uppgifi för
arbetsställeidentifiering skall
lämnas i samband med alt kontrolluppgift lämnas avseende tid som be
stäms enligt 1 *i sjätte siycket.
Sysselsätlningsuppgift skall avse arbetstidsmått som
fastställs av statistiska centralbyrån.
7
8 För
undersökningen inhämtas från sädan kontrolluppgift som avses i 1 S femte
stycket upgifier som avses i 6 S, uppgifterom personnummer/organisationsnummer,
och beträffande inkomst uppgift om förmånen för anställd avser inkomståret
eller del av år.
8
§ Uppgifi om
personnumer, civilstånd, församling och fastighetsbeteckning, utdelnings- och
ortsadress, samhörighetsbeteckning, medborgarskap samt födelseland inhämtas
från statistiska centralbyråns regisier över totalbefolkningen. Uppgifter om
inkomst inhämtas från centralbyråns taxeringsband och uppgifter om företags
namn och form, antal arbetsställen samt arbetsställets namn. storlek, sektorlillhörighel,
belägenhet och näringsgrenskod frän centralbyråns cenlrala företagsregister.
Vidare inhämtas uppgifterom tätortstillhörighet för
fastigheter från länsstyrelsernas fasiighetsband samt uppgifter om koordinater
för fastigheter från centralnämnden för fastighetsdata.
Prop. 1978/79:128 27
9 S Önskar statistiska centralbyriin med hjälp av
automatisk dalabe
handling använda ytierligare uppgifter tillsammans med uppgifterna för
undersökningen för sädana statistiska ändamäl som anges i I S. fordras be
slut eller lillständ som avses i datalagen (1973: 289).
10 S Del äligger kommun all lämna information om
hushälls-, bostads-
och sysselsäitningsiindersökningen. Kommunen skall ocksä biträda vid di
stributionen LIV blanketlerna lör hushållsuppgifi samt vid upprältandet och
insamlingen av dessa uppgifter.
Kommunen svarar för att de insamlade uppgifterna granskas
och i berett skick överlämnas till statistiska centralbyrån för fortsatt
bearbetning.
Kommunen och lokal skattemyndighet skall vid gemensamt
insamlingsställe mottaga och vidarebefordra blanketterna för hushällsuppgift
samt blankeitcrna för allmän fiistighetstaxering är 1981.
Kommunen skall vidare uppdraga ät särskilt
granskningsorgan att handha de göromäl. som avses i första och andra slyckel i
denna paragraf. Kommun kan lillsammans med en eller flera andra kommuner
inräita eu gemensamt granskningsorgan. Innan gemensami granskningsorgan inrättas
skall samräd ske med statistiska centralbyrån.
11 S Del äligger kommun och länsstyrelse att biträda
statistiska central
byrån med att upprätta ett arbetsställeregister för undersökningen.
Innehället i arbetsställeregislret fastställs av
centralbyriin.
12
S Kommun skall
utse granskningsledare och ställföreträdare fördenne. Kommun skall vidare
sörja för att granskningspersonal utbildas för sina arbetsuppgifter.
13
S
Granskningsledaren eller den han utser fär av uppgiftsskyldig enligt denna lag
inhämta upplysningar rörande förhällanden som omfattas av uppgifisskyldigheten.
14
§ Har
hushällsuppgift eller uppgift enligt 5 och 6 SS ej lämnats vid föreskriven
tidpunkt eller lämnas ej upplysningar som har begärts enligt 13 S. fär
granskningsledaren eller statistiska centralbyrån anmana den uppgiftsskyldige
att fullgöra sin skyldighet.
Innan anmaning utfärdas, bör den uppgifisskyldige, om
detta kan ske ulan olägenhet för undersökningens planenliga genomförande, pä
lämpligt sätt erinras om skyldigheten att lämna föreskrivna uppgifter och
upplysningar.
Om anmaningen ej efterkoms, kan länsstyrelsen pä
granskningsledarens eller statistiska centralbyråns begäran vid vite förelägga
den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Vite får ej beslämmas under
etthundra kronor eller över ett tusen kronor. Försuttet vite utdöms av
länsrätten.
Besvär över beslut om vitesföreläggande och beslut om vite
föres hos kammarrätt,
15
S Statistiska
centralbyrån och kommuns granskningsorgan skall tillse att den uppgiftsskyldige
ej betungas onödigt.
16
§
Folkbokföringsmyndighet har rätt att i enlighet med anvisningar frän
statistiska centralbyrån ta del av hushållsuppgift och lägenhetsförteckning
för kontroll av folkbokföringen.
Prop.
1978/79:128 28
17 8 Uppgift hos statistiska centralbyrän som avses i
ilenna lag lär liim
nas till annan myndighet efter medgivande av centralbyrän. Medgivande
får lämnas endasl om uppgiften skall användas för sädana ändamäl som
anges i I §.
Första
stycket gäller ej tillhandahällande av uppgift efter framsiällning av
riksdagens ombudsmän, justitiekanslern eller domstol. Utan hinder av första
stycket får vidare regeringen för särskilt fall medge all uppgift lämnas ut
till annan myndighet.
18
§ Den som tagit
befattning med uppgift som avses i denna lag liir ej obehörigen yppa dess
innehåll.
19
§ Anvisningar
om förfarandet vid undersökningen lämnas i vad sädana rör länsstyrelserna, de
lokala skattemyndigheterna och pastorsämbetena av riksskatteverket och
statistiska centralbyrän saml i övrigt av statistiska centralbyrån.
För
utnyttjande av uppgifter enligt 5-7 SS i undersökningen sker samråd mellan
statistiska centralbyrån och riksskatteverket.
Blankett,
eller annat dylikt underlag, för lämnande av kontrolluppgift skall innehålla
upplysning om vilka uppgifier som endast insamlas för de ändamål som anges i
denna lag.
Denna lag träder i kraft 14 dagar efter det att den
utkommit frän trycket.
Prop.
1978/79:128 29
Bilaga
3 Sammanställning av remissyttrandena
Allmänt
AMS: Styrelsen vill understryka utredningens uttalanden om
angelägenheten av att finna sädana former för uppgiftsinsamlingen att
produktionsprocessen kan förkortas. Detta är särskilt viktigt som kraven pä
ökad aktualitet i planeringen blir allt starkare.
Utredningens
förslag att i sä stor utsträckning som möjligt utnyttja existerande
administrativa regisier och andra källor innebär därför enligt arbetsmarknadsstyrelsens
uppfattning en väsentlig förbättring jämfört med tidigare folk- och
bostadsräkningar. Resultaten kan komma fram snabbare och möjligheter finns atl
senare återkomma med ärliga undersökningar. Erfarenhetsmässigt gäller dock att
uppläggning och samköming av registerdata är en mera arbetskrävande och
komplicerad verksamhet än vad som kan överblickas i introduktionsskedet.
Styrelsen förutsätter därför att tillräckliga resurser avdelas för att HBS 80
skall kunna genomföras enligt förslagen.
Bosiadsslyrelsen: FoB-data om bostäder och bostadshushåll
ger grundläggande information om befolkningens bostadsförhållanden och om förändringar
av dessa. De är den viktigaste källan för analys av befolkningens
bostadsförhällanden och bostadspolitikens resultat och utgör underlag för
bostadspolitiska ätgärder. De är ocksä ett viktigt underlag för prognoser och
planering av bostadsförsörjningen. Utredningen har i alltför hög grad begränsat
sin behovsanalys till det sistnämnda motivet vilket kan leda till en
underskattning av undersökningarnas betydelse.
Statsmakterna skulle knappast kunna föra en effekliv
bostadspolitik utan all ha de informationer som traditionellt erhålls ur FoB.
På riksnivå skulle uppgifter i och för sig kunna tillgodoses av urvalsundersökningar.
Genomförande, lokal uppföljning och planering av bostadsförsörjningen är
emellertid kommunala uppgifter. De kräver en långtgående lokal redovisning av
grunddata om bostäder och bostadshushåll samt möjlighet att kombinera
hushalls- och bostadsuppgifter. Föratt tillgodose kommunernas behov mäste
uppgifter framställas genom totalräkning.
Frän
bostadsförsörjningens synpunkt är det väsentliga värdet med FoB att den vid ett
och samma tillfälle redovisar uppgifterom bäde lägenheier-iia och om bosiadshiishållen
samt att dessa uppgifter kan kombineras. Om dessa krav tillgodoses och den
statistiska kvaliteten blir bra är formen för uppgiftsinsamling en underordnad
fråga.
Dalainspeklionen: Inspektionen finneratt FoB-utredningen i
allt väsentligt har beaktat de synpunkter som datainspektionen funnit
anledning att föra fram beträffande tidigare folk- och bostadsräkningar.
Datainspektionen anser atl en hushålls-, bostads- och
sysselsättningsundersökning bör kunna genomföras 1980 enligt FoB-utredningens
principiella uppläggning. Förslaget är dock inte så utförligt att detta
uttalande kan, beträffande enskilda delar, betraktas som ett yttrande enligt 2
§ andra stycket i datalagen.
DEFU: Med utgängspunkt i de redovisade behoven tillstyrker
DEFU ansatsen i förslaget till HBS-80 som alternativ till folk- och
bostadsräkningarna i iraditionell bemärkelse. Det är myckel tillfredsställande
att utredningen genom avvägningar av behov, uppgiftslämnarinsatser, samord-
Prop.
1978/79:128 30
ningsmöjligheter, administrativa konsekvenser och
konslnader förcslär ett begränsal totalt uppgifisinhämiande jämfört med
tidigare genomförda folk-och bostadsräkningar. Förslaget innebär emellertid att
en viss övervältring av iippgiftslämnarbördan frän individer till företag sker.
Omfattningen t)ch ki)stnaderna som en följd av detta har dock endast
översiktligt belysts av utredningen.
JK: Den föreslagna uppläggningen av undersökningen visar
att utredningen siriivai efter att nedbringa de olägenheter som ett
uppgiftslämnande frän allmänheten innebär. Detla kommer bl. a. till uitryck
genom de förslag om inhiimtande av uppgifter från redan befintliga källor som
betänkandet innehåller. Mol detta harjag naturligtvis inga invändningar. Ulan
alt vara expert pa områdel villjag emellertid ifrågasätta om det inle är
möjligt att helt slopa ett uppgiftslämnande frän allmänheten. Jag hänvisar
härvid till vad bl. a. Ulredningens ordförande anfört (s. 189).
Koiyiinkiiirinsiititiei: Den föreslagna hushälls-,
bostads- och sysselsätt-ningstindersökningen (HBS 80) är upplagd pä ett helt
nytl sätt och innebär en ökad registersamordning och ökat utnyttjande av
administrativa material jämsides med en minskning av de direkt infordrade
uppgifterna pä personblanketten jämfört med tidigare genomförda molsvarande
folk- och bo-sfadsräkningar. Institutet finner uppläggningen tilltalande och
det är värt att notera, att utredningens förslag samtidigt innebär att
kostnaderna för denna nya räkning beräknas bli avseviirl lägre än för de
tidigare folk- och bostadsräkningarna. Som utredningen framhåller, kan
visserligen de uppgifter som del här rör sig om i den mån syfiet är att
inhämta information för landet som helhet i stor utsträckning med fördel
insamlas med hjälp av urvalsundersökningar till avsevärt lägre kostnader.
Totalundersökningar av denna typ är sålunda motiverade främst av behovet att
erhålla lokal och regional statistik. Om de av dessa skäl - som utredningen
föreslår - ändå görs, är det emellertid önskvärt att de också utnyttjas för att
täcka informationsbehov, som för närvarande är svära att tillgodose pä annat
sätl.
Till övervägande delen är de uppgifter, som erhålles via
loialräkningar av den här aktuella typen, primärt av marginellt intresse i den
löpande verksamheten vid institutet. En annan sak är att uppgifier som insamlas
pä detta sätt ger bättre underlag för statistik, som institutet kan ha intresse
av dels i samband med den löpande konjunkturbevakningen, dels för allmänna
utrednings- och forskningsändamål. Delta gäller t.ex. i de fall sädana data
användes för avstämning och samordning inom nationalräkenskaperna, som utgör
en grund för institutets konjunkturanalys- och prognosverksamhet. Frän de
synpunkter som här angetts är det av stor vikt atl uppgifterna är jämförbara
med varandra i de olika räkningarna.
Sunens planverk: För atl kartlägga behovei av FoB-data har
utredningen genomt"ört en konsumentanalys som visar hur och i vilken
omfattning det insamlade materialet används. I likhet med utredningen bedömer
planverket atl den genomförda analysen geil belydande kunskaper om användningen
säväl av statistik i allmänhet som av FoB-data. Allmänt måste den slutsatsen
dras, att FoB fyller en viktig funktion genom att resultatet ger jämförbarhet
mellan olika delar av landet och ger basdata för planeringen pä lokal och
regional nivä. Den återkommer regelbundet och medger jämförelser över tiden.
Genom anslagsfinansieringsformen ger FoB för små kommuner med begränsade egna
utredningsresurser ett hyggligt underlag för planeringsarbetet.
HBS 80 föreslås bli delad i två relativt oberoende delar.
Dels en syssel-sätlningsdel som huvudsakligen är baserad på förelagens
uppgiflslämnan-
Prop. 1978/79:128 31
de lill taxeringsmyndigheterna med hjälp av
kontrolluppgifter, dels hushalls- och bostadsdelen baserad pä blankett till
allmänheten och visst material som avses insamlas via fastighetstaxeringen.
Verkei anser att tiden nu är lämplig att göra avsieg frän den traditionella
uppläggningen av folk-och bostadsräkningar.
Planverket tillstyrker utredningens förslag som innebär
alt materialet i sior utsträckning hämtas frän administrativa register.
Konsumenlanalysen har visat atl omläggningen inte innebär bortfall av data av
betydelse i planeringen. Förslaget ligger i linje med strävanden under senare
är i samhällsliv och förvaltning som syftar till förenkling och samverkan för
ökad effektivitet, samt att i möjligaste mån - utan att förden skull försvära
planeringens väsentligare syften - nedbringa allmänhetens uppgiftslämnar-börda
som kan upplevas som onödigt hyräkratiskt krångel. De erfarenheter som kommit
fram under utredningens arbete bör kunna ligga till grund för fortsatta
överväganden med detta syfte.
För att
lillgodose behovei av data för planeringen av bostadsförsörjningen föreselär
utredningen atl data över hushåll och hushällens bostäder inhämtas via
blankettinsamling från allmänheten. Planverket delar utredningens uppfattning
i denna fråga, eftersom det inte är utrett om bostadsförsörjningen kan
planeras och genomföras med hjälp av andra metoder än de hittills använda.
Kostnaden fördenna särskilda insamling och sambcar-betning är emellertid sä hög
att det finns anledning att studera andra metoder, sä att man i framliden
skall kunna framställa hushållsslatislik och kombinerad statistik över hushall och
bostäder till en lägre kostnad.
Konsumentanalysen visar att behovet av aktuell
sysselsättningsstatislik är stort och att sädan basinformation behöver insamlas
årligen för många verksamheter. En löpande sysselsättningsstatistik baserad på
kontrolluppgifterna och inkomstregistret bör således ytterligare övervägas
beträffande ambitionsnivå i framtida redovisningar. Planverket anser för sin
del sysselsättningsstatistiken sä viktig att den bör ges högsta prioritet inom
ramen för statistiska centralbyråns anslagsfinansierade verksamhet.
Om statsmakterna beslutar i enlighet med utredningens
förslag, kvarstår ett omfattande utvecklingsarbete. Samordningen med
fastighetstaxeringen för insamling av bostadsuppgifter och utnyttjande av det
nya skattesystemets kontrolluppgifter för insamling av-
sysselsällningsuppgifter innebär atl förändringar måste vidlas i dessa
verksamheter. Relativt stora förändringar krävs också för att anpassa
företagsregistret vid SCB till förutsättningarna i HBS 80. Planverket vill
därför understryka vikten av att statsmakterna fattar erforderliga beslut i
sådan tid att schemat för ett genomförande av HBS 80 kan upprätthållas.
Riksförsäkringsverkel: Verket har inget att erinra om den
föreslagna övergången frän en folk- och bostadsräkning till en hushålls-,
bostads- och sysselsättningsundersökning för vilken uppgifter från befintliga
register utnyttjas i större utsträckning än som tidigare skett,
Socialsiyrelsen:
I likhet med kommittén anser socialstyrelsen att en heltäckande undersökning
av det slag kommittén föreslår skall genomföras 1980. Styrelsen anser dock att
variabelantalet bör utvidgas på det sätl som anges i det följande.
Utredningens förslag beträffande insamling och
sammanställning av information synes vara ändamålsenligt. Relativt stora
ändringar krävs i vissa av de administrativa register som avses komma att
utnyttjas för HBS 80. Styrelsen förutsätter därför att beslut om HBS 80 fattas
i så god tid att nödvändiga förberedelser kan göras för att möjliggöra ett
snabbt och friktions-
Prop.
1978/79:128 32
fritt genomförande av 1980 ars imdersökning.
Siaiskoniorei: Enligt givna direktiv har utredningens
huvuduppgift varit atl undersöka behovei av kommande folk- och bosladsräkningar
och visa hur samhällsplaneringens framlida behov av befolknings-, hushålls- och
bostadsdala skall kunna lillgodoses. Del framhålls alt huvudallernalivel till
särskilda folk- och bostadsräkningar synes vara att utnyttja uppgifter som
insamlas i olika administrativa verksamheier.
Utredningen har i sill arbele belyst olika dalakällor och
insamlingsvägar för befolknings-, sysselsättnings-, pendlings- och
hushällsstatisiik. Utnyttjande av allmän självdeklaration,
riksförsäkringsverkets register, företags-baserad lönestatistik och
industristatistik m. m. har diskuterats. Det framhålls atl det i ett fortsatt
utredninpensarbete bör klargöras i vilken utsträckning de alternativa källorna
kan anpassas lill olika modeller för att under 1980-talet tillgodose
samhällsplaneringen med erforderligl informationsunderlag. Härvid - framhälls
det - bör närmare prövas till vilka kostnader dessa källor kan utvecklas med
avseende på innehåll, täckning och tillgänglighet.
Statskontoret anseratt frågan om behovet av framtida folk-
och bostadsräkningar i stort är obesvarad av ulredningen. FoB-utredningen
visar på en rad områden som kan behöva särskilt utredas. Målet mäste härvid
vara att samhällsplaneringens informationsbehov tillgodoses genom utnyttjande
av data i administrativa system och alt uppgiftsinsamlingar frän företag och
enskilda begränsas. Statskontoret har i olika sammanhang gett utiryck för den
uppfattningen.
Utredningen har konstaterat att det längst drivna försöket
att förändra uppläggningen och genomförandet av folk- och bostadsräkningar
pågår i Danmark. För den planerade undersökningen 1981 skall statistiken huvudsakligen
baseras pä registersammanställningar. En sådan undersökning bör kunna ge
värdefulla erfarenheter också för svenskt vidkommande och för frågan om hur
informationsförsörjningen kan utformas pä längre sikt.
Statskontoret vill sammanfattningsvis framhälla att det
torde krävas ett fortsatt och omfatlande utredningsarbete för att ta om hand de
frågor och utvecklingsförslag som FoB-utredningen har behandlat och för att fä
underlag för stalsmaklemas beslut avseende samhällsplaneringens informationsförsörjning
och metoderna härför i framtiden.
Slaiisliska cenlralbyrån: SCB stödjer den ansats till
registerutnytljande för undersökning om hushåll, bostäder och sysselsättning
1980 (HBS 80) som förslaget innebär. Vid denna bedömning väger tungt att
förslaget också erbjuder möjligheter i fortsättningen för årlig regional
sysslsätlningssta-tistik och till årlig uppdatering av SCBs
arbetsställeregister. Förslaget innebär vidare all uppgifislämnarinsatserna
och kostnaderna för HBS är lägre än för en traditionellt utformad folk- och
bostadsräkning (FoB). Enligt SCBs mening erfordras dock att förslaget
kompletteras i vissa punkter.
Datainsamlingen till HBS 80 föreslås till övervägande del
baseras på samutnytljande av olika material av bl.a. administrativ karaktär.
Förändringar krävs såväl i dessa material som i berörda administrativa
myndigheters verksamhet för alt HBS 80 skall kunna genomföras enligt
förslaget. Som kommittén framhåller innebär det redovisade förslaget en
principiell lösning som kräver vidareutveckling i sina olika detaljer samt
samråd och samverkan med berörda parter i bl. a. ett planeringsarbete som måste
vara avslutat hösten 1980.
Utredningen har bedömt liden fram till dess tillräcklig
för atl en väl fun-
Prop. 1978/79:128 33
gerande undersökning skall kunna genomföras. SCB anser
också del nnij-ligl att förverkliga detla lörtitstiit alt de av ulredningen
gjinda beilönininp- arna häller. Verkei kan samiidigi inle iinderläla all peka
pä de risker som finns för förseningar i planeringsprocessen lill följd av
komplexilei. oklar-helcr och osäkerhet beträffande dalafängst. Bl.a. ärdet
nödvändigi all de av ulredningen föreslagna förändringarna i del
skatteadminisiraliva sysiemel och fastighelsiaxeringsarbelei genomförs i sädan
lid atl den eftersirii-vade informationen erhålls enligi tidsplanen för HBS
8(1.
För att HBS 80 ska kunna genomföras erfordras enligt SCB
bl. a.
-
uinyttjande av
det nya skattesystemets kontrolluppgifter (KU) för insamling av
sysselsällningsuppgifter
-
anpassning av
ett arbetsställeregister (CFR) lill förulsältningar i HBS KO
- samordning med fastighetstaxeringen för insamling
av bosiadsiippgifier.
Den föreslagna ansatsen kommer att kräva omfattande samarbete med
andra myndigheter. Ytterligare gäller alt det
regislertitnyttjande som anvisats ännu inte praktiskt utprovats. Vissa
förberedciscätgärder är vidare av sädan art au de mäste påbörjas innan formella
beslut i HBS 8()-fiägan föreligger.
För att genomföia utredningens förslag att utnyttja
konlrolluppgifien (KU) 1980 krävs ett omfattande planeringsarbete genom
samverkan mellan SCB. RSV, SAF och andra förettigarorganisationer,
länsstyrelser. kommuner och enskilda företag. Konkrela resultat av delta
planeringsarbete mäste näs redan under 1979. Det viktigaste och samtidigt frän
lidssynpunkt känsligaste momentet utgör upprättandet av det
arbetsställeregisier som skall ligga till grund för företagens koppling av
enskilda personers kontrolluppgifter till arbetsställe.
Förutsättningarna för att i del ovannämnda samarbetet fä
tillräckligt gensvar från de medverkande parterna förbättras enligt SCBs
uppfaUning väsentligt om arbetsställeregislret frän början kan läggas upp med
inriktning pä att vara ett permanent arbetsställeregisier för
samhällsplanering. SCB delar utredningens uppfattning att förberedelser för
arbetsställeregistret vid SCB skall igångsättas tidigt under vären 1979 och
slutföras under hösten 1980 till de delar som är nödvändiga för utnyttjande i
HBS 80.
Även ifråga om samordningen med allmänna
fastighetstaxeringen (AFT) 1981 krävs förberedelser tidigt under 1979. Här
gäller det i försia hand samverkan mellan fastighetstaxeringskommiltén, RSV och
SCB för all utreda oklara frägor samt detaljuiforma blankett, organisation
etc. SCB vill understryka vikten av atl de förutsättningar för samordning som
utredningsförslaget bygger på uppfylls. Om t. ex. en samdistribution till
smähus-ägarna totalt sett skulle bedömas motiverad - vilket verkei anser tveksamt
- är det enligt SCBs uppfattning nödvändigi alt personblanketten för-printas
och att denna görs optiskt läsbar.
De risker
som berörts och de kvalitetsproblem som SCB ser i det fiam-lapda förslaget är
långtifrån negligerbara. Med i det föregående angivna justeringar och kompletteringar
kan verket dock tillstyrka den principlösning som utredningen lagt fram. Detta
gäller även del föreslagna utnyttjandet av registret över totalbefolkningen
(RTB) vid SCB i undersökningen.
Utredningen redovisar utöver förslaget två ambitionsnivåer
i en undersökning 1980. SCB delar hiir utredningens bedömning att en
personblankell behövs 1980. Skälen till detla är främst följande.
Personblanketlen är den enda lill buds stående datakällan
för information om bostadshushållels sammanfattning och bostadsförhållanden.
Den är också den hittills enda tillgängliga källan för att beskriva det
faktiska 3
Riksdagen 1978179. I saml. Nr 128
Prop.
1978/79:128 34
sambt)enclet. Uppgifter frän FoB 75 visar alt av samtliga
samboende uppgick andelen icke gifta lill ca 10%. I åldersklassen 20-24 är var
molsvarande siffra ca 70% för män och ca 60% för kvinnor med variationer mellan
olika regioner.
Andra allernaiiv för alt erhålla denna hushällsuppgift
finns t. n. ej däresi inle redovisningen begränsas lill alt enbart omfaUa
personer som p.g. a. civilstånd eller föriildraskap (barn under 18 är)
sammanförls lill fiimiljecn-hcl. Sisinämnda enhel som kan erhållas ur RTB
skiljer sig. som Iramgärav uppgifter frän FoB 75, betydligt frän den faktiska
hushällsbildningen i de yngre åldrarna. Icke minst inom bostadsplaneringens och
fämiljepoliiikens omräde är uppgifter om bostadshushällel avgränsat utifrän det
taktiska samboendet av stor vikt.
Genom personalblanketten kan också erhållas uppgifter om
medhjälpande familjemedlemmar och siuderande. Dessa uppgifter används bl. a.
inom jordbrukels regionala planering och inom barnomsorgsplaneringen. Andra
informationskällor härom finns ej att tillpä.
SCB delar i övrigt i friipa om personalblanketten helt det
synsätt som redovisas pä sid. 190 i belänkandet av ledamöterna Ruist och
Wallberg.
Syssdsäiinlngsiilrediiingeii: FoB-utredningen har baserat
en del av sys-selsällningsstatistiken pä skatteadministrationens
kontrolluppgifter. Sysselsättningsulredningen önskar på nytt deklararera sin
posiliva inställning till denna lyp av statislikinsamling.
FoB-utredningens förslag innebär att uppgiftsinsamlingen
frän allmänheten blir mycket begränsad. I huvudsak efterfrågas uppgifter om
hushallens storlek och sammansäitning. Enligt sysselsättningsutredningens
uppfattning går samhället miste om väsentligt planeringsunderlag om
uppgiflsin-samlingen uiförs pä del sätt som FoB-utredningen föreslär.
Informationen om befolkningens yrkestillhörighel bortfaller i förhållande till
tidigare folkräkningar. Information om utbildning kommer också att saknas. För
att nå de sysselsättningspolitiska mälen ställs allt större krav pä
planeringsunderlaget. Kraven på förbättringar och utbyggnader är stora.
FoB-utredningens förslag går i motsatt riklning. De kostnadsminskningar som
förslaget innebär i förhällande till koslnadema för FoB 75 mäste ställas mot
den minskade elfektiviiel som kan uppstå i sysselsättningspolitiken om
beslutsunderlaget försvagas.
Även om sysselsäliningsutredningen ställer sig posiliv
till insamling av statistik via skatteadministrationens kontrolluppgifter är
det tveksamt att enbart satsa pä detta system är 1980. Vissa uppgifter om för
sysselsättningspolitiken viktiga förhållanden bör insamlas direkt frän
allmänheten.
Ett första skäl till detta är att systemet med
kontrolluppgifter ännu inte är utprovat. Under år 1980 borde därför säväl
statistik via kontrolluppgifter insamlas som uppgifter direkt från allmänheten
om sysselsättningsför-hällandena. Uppgifterna skulle dä kunna jämföras och
eventuella brister i kontrolltippgiftssysiemet upptäckas, vilket kan bli av
värde i det fortsatta arbetet. Jämförelser med tidigare folkräkningar
underlättas. Uppgifterna från allmänheten mäste klara de kvalitetskrav som
hittills ställts pä folkräkningar. Det innebär atl de uppgifier om
näringsgrenslillhörighet som bör inhämtas direkt frän allmänheten bör kunna
kontrolleras mot information av arbetsplatsernas näringsgrenstillhörighet.
Information om arbetstid bör ocksä las in.
Eu andra skäl är att det för sysselsättningsplaneringen är
angeläget att komplellera den informaiion som kommer in via
kontrolluppgifterna. Detla gäller främst informaiion om befolkningens
yrkestillhörighel. FoB-utred-
Prop.
1978/79:128 35
ningen motiverar strykningen av yrkesinformationen med att
hittills insamlade uppgifter anviints i myckel bepränsad utsträckninp av
kommuner och länsstyrelser. Bearbeininparna av materialet har ocksä varit
lidskrävande och försenat publiceringen av FoB-maierialet.
Med tanke pä atl strukturomvandlingen ocksä
fortsättningsvis kan komma att kräva en stor yrkesmässig rörlighet ärdet
motiverat att insamla information om framför allt yrkesförhällanden, även om
det också är motiverat att fä utbildninpsförhällandena belysta.
Stora insatser behöver göras för att åstadkomma en
ömsesidig anpassning mellan den enskildes krav pä arbete och arbetsmarknadens
behov av utbildad arbelskrafl. Ulbildninpen måste anpassas till detta. Detta
gäller bäde i ungdomsskolan och i vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbild-ninp.
Beslutsunderlaget är emellertid redan nu bristfällipt och kommer alt
ytterlipare tunnas ut om uppgifter om yrke kommer att falla bort.
Syssel-sältninpsutredninpen föreslär däiför att upppifter om yrke insamlas via
personblankeiter.
SACOISR: Orpanisationen noterar med tillfredsställelse att
man i det redovisade förslapet i sä stor utsträckning som möjligt har sökt
utnyttja informationen i befintlipa repister. Detta torde ha flera fördelar,
bl.a. förenklat uppgiftslämnande och mer rationell produktion.
Inslilulel Jör social forskning (SOFI) har hänvisat till
en av docenten Robert Erikson upprättad forskarpromemoria vari lämnas följande
sammanfattning.
FoB-utredningen har lämnat förslap till en undersökning,
HBS-80, som i väsentliga avseenden skiljer sig frän tidigare folk- och
bostadsräkningar. Grundansatsen, atl uinyttja existerande register och att i
ett sammanhang samla in data för flera ändamäl, är sund och kan antas leda till
väsentliga kostnadsbesparingar. Att samla in sysselsättningsuppgifter via
skatteadministrationens kontrolluppgifter möjliggör en ärlig
sysselsättningsstatistik, något som är myckel eftersträvansvärt. Utredningen
förordar atl de insamlade uppgifterna görs tillgängliga för forskningen,
vilket bör höja avkastningen av undersökningen. Utredningsförslaget bördock
inte till sin helhet accepteras.
Förslaget bör utökas eller ändras på följande punkter:
-
De
sysselsällningsuppgifter företaperi skall lämna bör avse faktiskt arbetad tid
underetl kalenderår.
-
Uppgifter om antal
sjukdagar bör samlas in från Riksförsäkringsverkets sjukförsäkringsregisler.
-
Särskilda
insaiser bör göras för att mäta arbetsvolymen för egna företagare och hos
medhjälpande familjemedlemmar.
-
Yrkesuppgifier
bör samlas in och kodas efter bransch och yrkesfamilj samt efter yrkesskikt.
-
På sikt bör
även uppgifter om anställdas befattning inhämias från arbetsgivarna.
-
Hushälls- och
bostadsundersökningen bör utvidgas till att fä ungefär samma omfattning som
FoB-75. I samband därmed bör eventuellt ett lägenhetsregister inrättas.
-
Särskilda
åtpärder bör vidtapas för att ge kvantitativa mått på precisionen i
uppgifterna i HBS-80.
Kidiiirgeografiska
institutionen vid Göleborgs universilel: Institutionen framhåller mycket starkt
forskningens och samhällsplaneringens behov av kontinuerlig statistik på
detaljerad peoprafisk nivå. Denna utgör ett värdefullt bakgrundsmaterial i
många undersökningar, t. ex. i fråga om värdering
Prop.
1978/79:128 36
av forskningsresullalens rimlighel. Ulan slatislik kommer
man att lill stor del famla i blindo i bcsliiisfiiiiandet. En nedrustning av
statistikens omfallning och kvalitet kommer ulan tvivel atl medlöra en
försämring av möjligheterna alt föra cn framsynt politik.
Institutionen är fullt införstådd med att folk- och bosladsräkninpar
är dyra men varnar för att läla kortsiktiga kostnadshänsyn ta överhanden över
det längsikiiga behovei av statistik för forskning och planering,
lolalun-dcrsökningar av befolkningen med jämna tidsintervall mäste därför förekomma
i en eller annan form.
Folk- och bostadsräkningar (FoB) är f. n. det enda sätiet
att erhälla heltäckande statistik pä detaljerad nivä. Mänga problem är
uppenbarligen förknippade med dessa. Eu är kostnaderna. Ett annat är de
intepritetspro-blem som kan uppkomma. Ytierligare ell problem är atl
publicerinpen sker med relativt länpa tidsintervall. Ofta mäste forskare och
planerare arbeta med uppgifter som kan vara upp till alla är gamla. Della är
höpsl otillfredsställande. Institutionen delar därför utredningens uppfattning
att del pä sikt är önskvärt all skapa insamlingsruliner som medger en
publicering med tätare intervaller. Därmed stöds tanken pä en övergäng till
registerbaserad informationsinsamling. En sådan skulle medge årlig publicering
av t. ex. sysselsättningsstatistik, vilket vore synnerligen eftersträvansvärt.
En nackdel med register - förutom integrilelsaspekten - är
atl fel med säkerhet kommer att smyga sig in och ackumuleras i systemet. Med
tiden kan därför registren komma att fjärma sig alltmer frän verkligheten.
Institutionen vill därtör föra fram tanken pä en repelbunden avstämninp av registeruppgifterna
med hjälp av en traditionell FoB. Dessa avslämninpar skulle emellertid kunna
föreläs med glesare intervall än f.n., t.ex. vart tionde år. Om del visar sig
alt registren håller god kvalitet kan man möjligen inskränka
kvalitetskontrollen till stickprov.
Stockholms komniun: Kommittén med uppdrag att utreda
frågan om behovet av framtida folk- och bostadsräkningar har framlagt förslag
till undersökning om hushåll, bostäder och sysselsättning i ett belänkande,
SOU 1978: 79. De tidigare folk- och bostadsräkningarna (FoB:arna) skall
ersättas med delvis nya datainsamlingsmetoder i en undersökning som givits beteckningen
HBS 80. Upppiftsinsamlingen från allmänheten minskas och omfattar enlipt
huvudförslaget endast en ganska enkel uppgift om boende i hushållet.
Bostadsuppgifter insamlas i samband med den allmänna fastighetstaxeringen och
sysselsättningsiippgifter tas in pä arbetsgivarnas kon-trolluppgiftsblankeiter
lill skattemyndigheterna.
Stockholms kommun kan i allt väsentigt tillstyrka
förslaget. Därvid görs dock ett flertal angelägna påpekanden och framförs en
del tilläggsförslag av vikt för kommunen som resultatanvändare och även med
åläggande att sörja för materialinsamling och granskning.
Det konstateras att kommunens statistikbehov endast delvis
lillgodoses av HBS 80. Den utvärdering av användningen av tidigare FoB-material
som ulredningen gjort är förtjänstfull på sitt sätt men den missar det över
tiden föränderliga behovet med hänsyn till utvecklingen av nya tekniker och
analysmetoder.
Kommunens arbetsuppgifter i samband med HBS 80 blir i
huvudsak av samma karaktär som i tidigare FoB:ar. En nytillkommande uppgift
blir att medverka vid upprättandet av ett arbetsställeregister för
sysselsättningsredovisningen. Kostnaderna för kommunens medverkan torde kunna
bli lägre än vid en uppgiftsinsamling av tidigare FoB-modell.
Göleborgs kommun: Uppgifterom hushåll, bostäder,
sysselsättning, ar-
Prop.
1978/79:128 37
betstillfällen och pendling utgör en viktig basinformaiion
lör kt)mmiinernas planering. Hittills har folk- och bostadsräkningarna ulgjorl
den enda källan för flertalet av dessa uppgifter. Till räkningarnas stora
brisler har hört den långa periodicilelen och resullalens ofta dälipa
akitialilet. Vidare har räkningarna varit kostnadskrävande, säväl för SCB som
för kommunerna.
Redan inför FoB 75 fick SCB i uppdrag att pröva
möjliphcten alt erhiilla ert"orderlig information pä annat sätt än genom
lotalräkninp via blankettin-samlinp frän allmänheten. Beträlfande
repistertitnytljande fiinn SCB all det till FoB 75 ej var möjlipt att den
viipcn erhälla uppgifterom lägenheter, hushåll och sysselsättning.
Göteborgs kommun anser den principiella ansats som görs i utredningsförslaget
för HBS 80 vara riktig. Grundinställningen bör vara att man i sii stor
utsträckning som möjligt bör lillgodose samhällsplaneringens behov av
basinformation penom iittap frän olika administrativa repister. Häripe-nom kan
kraven pä löpande aktuell statistik tillpodoses till relativt läp kostnad utan
att upppiftslämnarbördan ökas. För detta ändamäl krävs anpassning av innehall
i olika administrativa repister. Likaså krävs rutiner för att tillförsäkra
registerinformaiionen hög kvalitet.
Ulredningen
föreslår ett betydande registerutnytljande redan vid undersökningen hösten
1980. Delta kräver ett betydande förberedelsearbete fiän berörda myndigheters
och kommunernas sida, eftersom utredningsförslaget i stor utsträckning saknar
detaljerade problemlösningar. Göleborgs kommun är därtör tveksam till om
förberedelsetiden är tillräcklig för att fä fram registerinformation som ger
kvaliletsmässigl godtagbara resullai. För att säkerställa att
undersökninpsresultaten vid HBS 80 molsvarar rimlipa kvaliietskrav samt för atl
ge underlap även för framtida registeranpassningar, föreslär Göteborps kommun
emellertid att data om sysselsättninp inhämtas även pä personblanketlen.
Under
förutsättning att kommunerna kan garanteras en årlig statistik över sysselsättning,
arbelstillfällen och pendling, kan Göteborgs kommim tillstyrka ett genomförande
enligt utredningens förslag, dock med ovan nämnda komplettering. Om HBS 80
enbart skall syfta till en engänpsredo-visninp analog med tidigare folk- och
bostadsräkningar, förordar Göteborgs kommun en replikation av FoB 75.
Malmö
kommun: Behovet av beslutsunderlag i samhällsplaneringen har ökat mycket
kraftigt under 1970-talet. Kravet pä aktualitet och redovisningsnivå har gjort
att detta behov inom mänpa områden inte kunnat tillpodoses genom centralt
producerad statistik. Del är endasl inom befolk-ningsstaiistikens område vi
idag har möjlighet alt erhålla en löpande, aktuell statistik för valfria
områdesnivåer. Detta sammanhänger med de ruliner för registeruppbyggnad och
ajourt"öring som finns inom folkbokförinpen.
Förövripa
vitala planeringsdata såsom sysselsättninp, bostäder och hushåll saknas
kontinuertigt förda register som skulle kunna ligga lill grund för en löpande
statistik över struktur och förändringar inom dessa områden. Följden har blivit
att nödlösningar med bristfällipa kompletteringar av inaktuella FoB-data har
tillgripits för att åstadkomma ett aktuellt beslutsunderlag. För att erhålla
aktuella data krävs en ökad registersamoidning och ett ökat utnyttjande av
befintliga, förändrade och nya administrativa rutiner.
Det
förslag som föreligger om ett ökat registerutnyttjande får ur samhällsplaneringens
synpunkt anses tillfredsställande. Del måste dock betonas att det inte är
tillfyllest att enbart se denna registerbearbetninp som en engångsföreteelse i
samband med HBS 80. Det måste finnas register som
Prop.
1978/79:128 38
konliniierlipl ajourförs och som del pär all bearbeta sä
atl statistiska upppifter om slrtikitir och lörändrinpar för valfria peoprafiska
områden regelbundet kan erhållas. Under 1980-talel bör statistiken över
sysselsättning och pendling kunna erhållas ärligen. Det är ocksä angeläget att
det pä bostads- t)ch hiishällssidan tillskapas system som kan pe samma goda
löpande statistik som nu gäller för befolkningen.
SundsvaUs koiiiniiin: Kommunen anser i likhel med ovan
anpivna remissinstanser alt utredningens förslap lill undersökninp om hushall,
bostäder och sysselsättning 1980 (HBS 80) bör penomföras. Genomförandet skulle
enligi kommunens mening böra ske i överensstämmelse med kommitténs förslap vad
päller hushalls- och bostadsdelen, medan man för sysselsältningsdelen skulle -
ätminstone för är 1980 för att kunna erhålla en lämpligt avpassad övergäng - fä
en komplettering med upppifter som insamlas via blanketter. Dä det
föreliggande förslaget innebäratt kommunerna kan fä en snabb, ärlig
sysselsättningsstatislik samt i övrigt nägot snabbare statistiska upppifter i
hushalls- och bostadsdelen, allt till läpre kostnader - även om kompletterande
upppifter insamlas via blanketter - än vid folk- och bostadsräkningen 1975,
syns en ordning för undersökning om hushall, bostäder och sysselsättninp 1980
enlipt kommittéförslapet innebära enbarl fördelar för kommunerna.
Örebro kommun: Behovei av statistik har ökat mycket
kraflipt under l97()-talet. Krav pä aktualitet och pä upppifter för låga
repionala nivåer har siiindigt ökat. Denna efterfräpan möttes av SCB med
införande av olika ärliga statistikpaket av vilka kan nämnas demopak och avipak
(befolkninp), inkopak (inkomster) och bilpak (bilinnehav). De olika
statistikpaketen bypger pä en kontinuerlig äjourhållning av olika register, med
vars hjälp användarna kan erhålla information med kort periodicitet. För övriga
vitala planeringsdata säsom sysselsättning, bosläder, hushåll och pendling
saknas kontinuerligt förda registersystem, som skulle kunna ligga till grund
för löpande statistik över struktur och förändringar inom dessa områden. Sädan
statistik är nödvändig för modern samhällsplanering.
För att erhälla uppgifter om dessa data har planerande
myndigheter tidigare varit hänvisade lill de vart femte är återkommande folk-
och bostadsräkningarna. Resultatet har mänga gånger blivit att planerarna
tvingats använda inaktuell informaiion.
Det förslag som föreligger om ökat registerutnyttjande får
därför ur samhällsplaneringssynpunkt anses tillfredsställande. Emellertid får
den ökade repisierbearbetningen inte enbart ses som en tillfällig hjälp för HBS
1980. Det mäste finnas register som kontinuerligt ajourförs och som del gär att
bearbeta sä att statistiska uppgifter om struktur och förändnngar för valfria
områden regelbundet kan erhållas. Under 1980-talet bör statistiken över
sysselsättning och pendling kunna erhållas ärligen.
Kommunen föreslär således en övergång till ett siörre
utnyttjande av register och ansluter sig därför i princip till de tankegångar
som kommer fram i kommitténs arbete. Dock vill Örebro kommun uttrycka farhågor
för alt sysselsättningsfrågorna helt slopas från personblanketten redan 1980,
varför vi i denna fräga ansluter oss till alternativ 2,
Luleå kommun har hänvisat till yttrande från sitt
planeringskontor. Kontoret anser att den föreslagna hushålls-, bostads- och
sysselsättningsunder-sökninpen 1980 kommer att underlätta arbetet för det
kommunala gransk-ningsorpanet. men beklagar samtidigt att det inte varit
möjligt att helt undvika enkäter med allmänheten. Det är naturligtvis svårt
att beräkna värdet av de statistikuppgifter som HBS frambringar men
planeringskontoret an-
Prop. 1978/79:128 39
ser dock. au kostntiden för alt ta in uppgifterna hell
bt)rde åvila slalen. Kommunen miisle ju dessulom köpa in resullalei av
tinilersökninpen fiiin SCB för 5()()()()- lOOOOU kronor. De flesta
planeringssystem som kommunerna iir skyldiga atl redovisa för staten använder
dala 1'ran FoB och del kommande HBS sä kommunen har i praktiken inle möjlighet
atl avstä frän att köpa in stalistikpaketen.
Kalmar
komiiuiii: Kommunen anser utredningen priindlip och väl genomarbetad. Som en
följd av ambitionen att dra ned pä kostnader och arbete har flera strykningar
föreslagils. Detla kan i och för sig vara lovvärt när det är fräga om onödiga
kostnader, särskilt niir det förklaras av det tränga slalsfinansiella lägel.
Det är dock viktigt att inte skjuta servicetanken i bakgruntlen. vare sig det
gäller det akluella eller det framtida behovet. Mot denna bakgrund ställer sig
kommunen avvisande till alt slopa vissa grundläggande variabler som exempelvis
yrkestillhörighel och färdsätt mellan bostad och arbetsplats.
Lindesbergs
koninuin: Enligt förslaget skall en folk- och bostadsräkning (FoB) 1980
ersättas av en hushälls-, bostads- och sysselsällningsundersökning (HBS).
Förslaget har bl. a. föregätts av en bred användaranalys vid vilken komnninen
har hafi möjlighel att framföra sina synpunkter.
Kommunen
stödjer i princip förslaget. Huvudsyftet med folk- och bostadsräkningen idag
är all förse samhällsplaneringen med grundläggande data. De cenlrala och
absolut nödvändiga i detta avseende och som inte tillgodoses pä nägot annat
sätt är uppgifter om bostäder, hushall och sysselsättning. En mindre kommun
har däremot varken lid eller resurser att tillvarata del omfaitande malerial
som en hel folk- och bostadsräkning medför.
Vad det
päller sysselsättningsdata behövs betydligt bättre och mer akluelll malerial
än vad nuvarande siaiisiikkällor medger. Kommunen anser det därför av stort
värde med en metod att ta fram sysselsätlningsdata som ger en ärlig
uppföljning. Viktigt är dock att tillräckliga resurser sätts in sä att ett
tillförlitligt material kan erhållas redan vid undersökninpen 1980. Kommunen är
beredd att bistå vid upprättandel av behövligt arbetsställeregister.
För sin
planering behöver kommunerna i allmänhet ett mer detaljerat malerial om befinlliga
bostäder än vad tolk- och bostadsräkningen ger. Särskilt mindre kommuner har
sällan de resurser som behövs för att ta fram uppgifter ur svårtillgängliga
källor. Kommunen stödjer i konsekvens med detta utredningens förslag att
HBS-materialet i vissa fall skall kunna göras mer tillgängligt för
samhällsplaneringen än som varit fallel med folk-och bostadsräkninpen.
Siockholms
läns landsiing har som svar pä remissen överlämnat re-gionplanskontorets
ijänsteutlätande. Kontoret anser att utredningsförslaget innebär en
rationalisering av datalänpsten och medger samtidigt att data kan fäs årligen.
Del är högst besvärande att vissa data, främsi sysselsättnings- och
pendlingsdata, hittills erhållits med sä länga intervall och stor
eftersläpning. Exempelvis var de förslag till regionplan som remissbehandlades
sommaren 1978 delvis baserade på FoB-data från 1970. Även annan verksamhet inom
kontoret som behandlar arbetsmarknad och näringsliv har starka behov av akluell
sysselsältningsstaiistik.
Kontoret
vill därför uttala sin stora tillfredsslällelse med den principiella förändring
utredningsförslaget innebär. I detta sammanhang bör noteras att förslaget har
konsekvenser för landstinget som arbetsgivare. Bl. a. skall landstinget på
kontrolluppgifterna för de anställda ange var arbetsplatsen är belägen.
Prop. 1978/79:128 40
IJinssiyrdscn i K (irhcri,'s liin: Ell skäl
enligi länsslyrelsens mening för all inle penonilora en lolk- och
bosladsräkning av traditionellt slag iir 1980. är atl konima ifiän cll krävande
insamlings- och granskninpsarbeic och all över IiiivikI tagel förenkla slatislikbearbcininpen. Del nu
framlapda förslagei innebiir belydligi mindre insaiser bl. a. Iran kommunalt
häll. Syflel med övergången till annan form av stalistikinsamling än FoB är
därvid iippniill.
Liiiissiyrdscii i t)rchro län: r-'oB-iiiredningen har lagt
ett principförslap som i slorl lillpodoscr sialistikbehovel rörande hushall,
bosiiider och sys-selsiiitninp pä den regionala och lokala nivån. Förslaget är
principiellt myckel vikligl efiersom del innebär ell första step mot
iindersökninpar med siaiisiikintormaiion som baseras pä repisler.
I den regionalpoliliska planeringen har sysselsättnings-
och näringslivs-frågorna kommii atl spela en allt siörre roll. Ocksä i den
kommunala planeringen har sysselsällningstiiigorna fiiu ett allt siörre
utrymme. Genom riksdagens beslut 1976 och förordningen om länsplaneringen
uppdelas liinsplaneiingen i fiillsiiintlip liinsplanering samt ärlip rapport
med tippiölj-ning och ulvärdering av planerinpen. I länsplanerinpen upprältas
ett plane-ringsiinderiap för länei och dess kommuner innefattande
nuliipesbeskriv-ningar. prognoser och problembeskrivninpar. I den fullständiga
liinsplane-liiipen redovisas utvecklingen under en 15 ärs period medan rapporten
redovisar iiivecklinpen under de närmaste aren.
En av iöriilsäuninparna lör atl den ärlipa uppföljninpen
av länsplaneringen skulle införas var alt ärlip sysselsättninpsstatistik kunde
erhållas. Årlig sysselsättninps-. pendlinps-. bostads- och hushällssiatistik
finns för niirvarande inle utan det enda statistikunderlag som ftnns att tillpä
är de van femle är iilerkommande folk- och bostadsräkninparna. Intermittenla
imdersökninpars viirde minskar ju längre frän undersökninpstillfällei man
komnier. En punkiskatlning vart femte är kan för många närinpsprenar och
branscher pe en felakiip bild av sysselsättningstitvecklinpen genom att
konjunkturläget inverkar pa punktskattningen. Bedömningar av sysselsättningsutvecklingen
bör i stället baseras pä lidsserier avseende är eller delar av är. Andra
nackdelar med FoB är de höga kosinaderna för dalainsamlinp och bearbetninp samt
den länga produktionstiden. Nya metoder bör säledes användas för dalainsamling
och bearbetning i syfte att begränsa kostnaderna.
Landsorgaiiisiilioneii i Sverige (LO): LO hyser förståelse
för en del av direkliven. t. ex. ambitionen atl bepränsa allmänhetens
uppgiftslämnande. Genom att kostnadsaspekterna pä undersökningarna har betonats
så hårt i direktiven har kommittén dock förletts att gä för längl i detta
avseende. Resullalei har blivit att kommittén har lämnal ett förslag som
framslär som hell olillräckligt i vissa avseenden och ganska betänkligt i andra
avseenden.
De lidigare folk- och bosladräkningarna har använts och
används fortfarande som ett myckel vikligl underlap för samhällsplanerinpen.
Detta gäller cenirali (tindeivisningssysiemets planerinp), i länsplaneringen
och landslingen (siukvardens planering) samt i kommunernas planering (bostadsbyggande,
barnomsorg m.m.). Prognosinstituiei vid Statistiska centralbyrän har levererat
viktigt underlag till bl.a. lånptidsulredninparna saml iiibildninpsplaneringen
och sludie- och yrkesorienteringen. Dessa prognoser iir lill stor del baserade
pä folkräkningsuppgifter. I de svenska naiionaliäkenskapern:! är
folkräkningarna ett viktigt inslag för beräkninp av både den lolala
sysselsältningen och för produktionen i småföretag som
Prop.
1978/79:128 41
inle iir belysla av annan slatislik. Samtliga nämnda
användare av tblkräk-ningsiippgiftei' är beroende av all iipppiflerna i HBS 80
är jänifinbara med tidigare folkräkninpar.
LO finner
därför kommitténs förslap all insamla sysselsällninpstipppif-ler enbarl via
KU-regisircl slarkl belänkligl. Däripenom är del hell klart all man inte fiir
samma uppdelning av föieiapare och anslällda som i lidigti-re folkräkningar.
Dessulom verkar det högst sannolikt att närinpsprens-klassificerinpen ocksä
förändras. Föruiom ovan påtalade nackdelar med brotl i de statistiska
tidsserier som berörs kan vissa effekier uppkomma som direkl berör LO. En
vikiipdel av undcrlapel för förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter
rörande lönehöjninpar hämtas frän nationalräkenskaperna. Med den föreslagna
ulformningen av HBS 80 verkar del myckel troligt att beräkningarna av löne-
respektive driftsöverskoitsandel kommer alt piivcrkas. Delsamma päller
beräkninparna av produktivitets-ökninpen i olika branscher. LO släller sig
därför bakom förslapet av ledamöterna Ruist och Wallberg att
sysselsältningsupppifler inhämtas via personblankett i HBS 80. Däripenom kan
ovannämnda oläpenheter krinppäs.
Landsting.\förbiindci:
I direktiven till FoB-utredninpen har framhållits alt huvudtipppiften äratt
undersöka behovet av framtida folk- och bosladsräkninpar samt visa hur
samhällsplanerinpens behov av befolkninps-, hushälls- och bostadsdata skall
kunna tillpodoses. Landstingsförbundet finner det förtjänstfullt att
utiedninpen - lill skillnad moi tidipare användaranaly-ser - valt metoden att
från ett urval av användare insamla rapporter och PM där FoB-data utnyttjats.
Analysen per i första hand svar på vilka variabler som bör inga i 1980 ärs
undersökning. Däremot fordras ytterligare kontakter med konsumenterna för att
utforma de olika tabellproprammen.
Landsiinpens
dominerande verksamhet är hälso- och sjukvård. Inom sjukvärdsplanerinpen har
FoB-data inle kommit till nägon större användning. Landstingen har under
senare lid fält nya verksamhetsområden som kollektivtrafiken och de regionala
utvecklingsfonderna. Landstingens medverkan i länsplaneringen bör också nämnas.
Dessa nya uppgifter för landstingen kommer au medföra en ökad användning av s.
k. FoB-data. Allmänt kan dock sägas att landstingens behov av dala inie blir
större än kommunnivåns. Det förekommer ocksä redan i dag ett informationsutbyte
mellan kommuner, länsstyrelse och landstinp.
Koiniiiiiiiförbuiidei:
Styrelsen tillstyrker i stort förelippande förslag till undersökning om
hushåll, bostäder och sysselsättning (HBS 80). Förslaget är principiellt
utformat innebärande att detaljerade problemlösninpar i stor utsträckning
saknas. Mycket arbete älerstär alltsä innan en slutlip utformning och
förutsättningar för genomförandel föreligger.
Folk- och
bostadsräkningarna är en av de kommunala planeringens viktigaste källor för
basinformation om hushåll, bostäder och sysselsättning. Till räkningarnas stora
brister hör den länga periodicilelen och resultatens ofta dåliga aktualitet.
Styrelsen anser det viktigt med en utveckling som eliminerar dessa brister och
ser därför utredningens förslag som ell viktigt steg mot ett ökat
registerulnyttjande som borde medföra fördelar i form av minskat
uppgiftslämnande. möjligheter till löpande aktuell information och lägre
produktionskostnader.
Förslaget
innebär delvis hell nya ansatser vilka kommer att slälla stora krav pä berörda
organ om förutsättningar för undersökningens genomförande verkligen skall
föreligga i tid. Det är därtör av störsla vikt att förberedande arbete, där sä
är möjligt, snarast kommer igäng.
Styrelsen avstyrker FoB-utredningens namnförslag
Hushålls-, bostads-
Prop.
1978/79:128 42
och sysselsäitningsiindersökningen HBS och föreslär att
undersökningen oavsell om folk- och bosiadstindersökninpen kvarblir i sin
nuvarande form eller ej i framtiden benämns Folk, Arbete, Bostad FAB.
S\eiiska iirbelsgivareföreiiiiigeii (SAF) och Sveriges
Indusiriförbund (SI): Vi har frän organisationerna sida inga principiella
erinringar all rikta mot utredningens ansats till ökat registerutnytljande för
att minska behovet av direkl uppgifisinhämiande friin allmänheten för
Iramslällning av hushälls-, bostads- och sysselsättninpsstatistik med innehåll
i huvudsak enlipt lidigare FoB-modell. Enligt vär uppfatininp förutsätter
emellerlid användningen av administrativa repislermaierial härvidlap att titnyiljandel
sker i sä reslrikliva former, att samtitnyttjandet inte skapar onödiga
belast-ninpar pä berörda administrativa verksamheter inklusive här förekommande
uppgiftslämnande samt inte förhindrar nödvändiga förändringar eller minskar
flexibiliteten hos berörda system eller medför andra betydande nackdelar, som
exempelvis försvagat sekretess- eller iniegrileisskydd eller liknande.
Organisalionerna begränsar sill yttrande huvudsakligen
till de delar av förslaget, som berör sysselsättningssiatistiken och kraven pä
arbetsgivarnas medverkan i undersökningen 1980. 1 samband därmed behandlas ocksä
utredningens förslap sett ur sekretess- och integriletssynpunkl. Vi avstyrker
FoB-utredningens principförslag beträffande sysselsättninpsdelen i HBS 81) vad
avser uppgiflskravel om tilläppsfräpor pä kontrolluppgiften. Vi framliipper som
alternativ ett epet förslap. som kan ses som en modifierinp av iitredninpens
undersökningsplan. Organisalionerna tillstyrker utredningens förslag till
undersökning om hushåll och bostäder vid 1980 ärs räkning.
ICO: TCO ser positivt pä iitredninpens strävan till ökat
utnyttjande av administrativa material och till ökad registersamordning.
Betydande fördelar kan uppnås genom en sådan omläggning. En snabbare
redovisning av resultat blir möjlip samtidigt som stora besparinpar kan pöras
och allmänhetens iippgiftslämnarskyldiphet minskas. Genom det nya
insanilingsfört"a-randet skapas möjlipheter att i framliden bl. a.
åstadkomma ärlipa sysselsätt ninpsredovisninpar.
För alt erhålla möjliphei alt utvärdera kvalitet och
jämförbarhel med tidigare undersökningar vid inhämtande av
sysselsällninpsupppifter via kon-trolltipppiften och för att säkra uppgifter
även om denna insamlingsmetod inte skulle fungera 1980, bör uppgifier om
sysselsättningen samlas in också genom hushållsenkäten. Denna bör utnyttjas
till mer än upppifter om hushallens storlek och sammansättninp.
Att säsom tvä ledamöter föreslår helt avstä från att samla
in uppgifter om hushällen skulle fä allvarliga konsekvenser främst inom
bostadspolitikens område. Planeringen av bostadsförsörjningen skulle
allvarligt försväras. Något för detta ändamål användbart repister över
hushällen finns inte idag och kommer heller inte att finnas när HBS-80 skall
penomföras. fjär-för anser TCO att en hushållsenkät bör genomföras. Inför
kommande undersökningar bör emellerlid strävan vara att även hushällsdaia
skall kunna inhämtas via registret.
Föreningen för kommunal slaiislik och planering (KSP):
Kravet pä aktuella och ändamålsenliga upppifter för samhällsplaneringen har
ökat starkt under senare är. Det har varit klarl otillfredsställande att
uppgifter om sysselsättninp, hushåll och bostäder endast erhålles vart femte år
samtidigt som kraven på ändamålsenligt planeringsunderlag växer.
Föreningen anseratt utredningen presenterat en intressant
modell föratt
Prop. 1978/79:128 43
inhämta bertirda uppgifter. Man har anvisat viigar för all
genomföra en undersökning med anlilande av olika daiaregisier sii au betydande
samordningsvinster erhålles utan alt därför förlora den viisenllipasle
infiirnialio-nen. Kosinaden blir unpefar halverad jämfört med FoB 75 och
iipppifisläni-nandel för allmänheten blir avsevärt mindre. Däremoi sker en
ökning av företagens iippgiftslämnarinsats som dock kommiuén bedömer som mindre
betungande.
Ett ökal registcriilnyiijande har sälunda klara fördelar
men del niäsie betonas att registerbearbetningen inte lar ses som en
engängslöreieelse i saniband med H BS 80. Genom ärligt ajourhallande av
repister biir det vara möjligl att i fortsättninpen erhälla sysselsättninps-
och pendlingssialisiik för valfria geografiska oniräden. Även pä bostads- och
hiishällssidan är det angeläget alt system tillskapas som kan ge iirlip löpande
statistik i likhet med vad som nu är fallet beträffiinde
befolkninpsstatistiken.
Utredningen har gjort en studie hos ett rätt stort antal
tinvändare av statistik frän tidigare folk- och bosladsräkninpar. Därvid har
man tapit fasta pä hur den tillgänplipa informationen faktiskt uinyttjtits bl.
a. i den kommunala phineringen. Man anser sip därav kunna dra slutsatser om de
olika variablernas relativa nytta för samhällsplanerinpen. Studien har gjorls
pä ett ambiliösl sätt och ger ett bra bidrag till bedömningen av pä vilka områden
FoB-slaiislik kommer lill användning. Man fär pä ett klarare sätt iin tidipare
belagt hur nödvändipa de limpa och unika informaiionsdelarna i
FoB-informalionen är för planeringen av bostadsbyggandet, social service,
irafik och näringslivslokaliserinp.
Man anser
sip fiän ulredningens sida kunna dra slulsatsen, atl vissa variabler, som
yrke, utbildninp och färdsätt till och frän arbetel, kan undvaras i en
kommande ""räkninp"" därför att de utnyiijas i relalivi
liten utsträckninp av de studerade användarna. Föreninpen vill för sin del
ifräga-sätta om dennti slutsats är berättigad i den grad utredningen vill göra
pallande. Delvis kan detta ha berott pä att kvalitén och aktualiteten pä de
nyssnämnda variablerna varit mindre poda - särskilt päller detta utbildningen.
Icke desto mindre torde variablerna ha använts som viktip delinformation i
mänpa utredninpssammanhang som i och för sig inte givit upphov till några
egentliga rapporter, promemorior eller andra skriftliga framställningar av det
slag, som bildat det huvudsakliga underlaget för iitredninpens studie.
Även om den gjorda användaranalysen har sina förtjänster
vill föreningen peka pä att den är ofullständig däripenom atl den ger en i
allt väsentligt statisk bild av informationsbehovet. Visserligen är hela
förslaget framåtblickande närdet päller datafångstmetoderna, vilket noteras
med tillfredsställelse, men variabelinnehället relateras inte lill uttalade
statistikbehov utöver den tillpäng som redan finns. Nu syftar ju i och för sip
inte HBS-förslapet till att lösa mer än en del av det totala
informationsbehovet för samhällsplaneringen - den del man hiltills försökt
klara med hjälp av folk-och bostadsräkninparna.
HBS 80 per
emellertid en ""snål"" lösning där själva sparsamheten med
pengar synes vara den dominerande aspekten snarare än ett aktivt försök att
lillgodose angelägna informationsbehov. Man försöker att till nöds klara det
viktigaste av den information som blivit ett etablerat och välkänt arbetsmaterial
för alla samhällsplanerare. Man bör dock observera risken för att en knapp
satsninp. som ändå kostar en betydande summa pengar, kan ge ett resultat som
inte är värt dessa pengar medan en något penerösare satsning gör alt hela
projektet blir klart lönsamt. Utvecklingen av teknik
Prop.
1978/79:128 44
och meioder i samhällsplaneringen gär ocksä framäi och
detta släller ändrade krav pä den basstatistik som ingär i
beräkningsunderlagel. 1 allmänhet lorde delta innebära alt man kan uinyttja
dala pä ett effektivare sätt men ocksä atl man lar behov av nya data.
Kostnaderna härtör bör ställas i relation till de myckel stora belopp som
investeras i samhället för bostäder, kommunikationer, service osv. Mol
bakprtind härav förefaller kostnaden för varje hittills känt informationsbehov
som myckel mättliga.
Föreninpen vill med dessa synpunkter framföra den
förhoppninpen atl man i den fortsatta planerinpen för statens ålgärder att ge
underlap för samhällsplaneringen, inte överdriver sparsamhetsaspekten utan mer
ser till vilken samlad nytla som olika statistiska informationsdelar kan ha för
att pe bättre samhällsekonomiskt utbyte av gjorda investeringar.
En ökad flexibilitet vid tabelluttagen bör i framtiden
kunna ske bl. a. genom en ökad användning av dataterminaler där resultaten
hämtas från den repionalslatistiska databasen (RSDB). Denna databas bör ge
användarna möjlighel att ta tu den information som krävs vid varje
uttagstillfälle till en sä läg kostnad som möjlipt. Arbetet med att
vidareutveckla RSDB-syste-met anser föreningen bör vara en höpprioriterad
upppift för SCB. För att till fullo kunna utnyttja sysiemel bör även
nyckelkodindelad redovisninp kunna ske via RSDB.
Kommittén har även diskuterat olika ambitionsnivåer vid en
undersökninp 1980. Ett alternativ skulle vara en undersökning utan
blankettinsamling. För detta talar kostnadsaspekten dä inte mindre än 46 milj.
kronor faller pä blankettdelen. De krav som idag ställs pä underlapsdata för
bostads-försÖrjningsplanenngen är dock sä klart uttalat att kommittén ändå föreslär
att gä ut till allmänheten med en blankett.
Ett annat alternativ skulle vara att man i HBS 80 dessutom
har med frä-por om sysselsättningen på personblanketlen. Det skulle fördyra
undersökninpen med 5,5 milj. kronor jämfört med huvudalternativet.
Föreningen avstyrker bestämt det första alternativet att i
HBS 80 slopa personblanketten.
Lånsplanerurnas förening: I länsplaneringen är län och
kommuner planeringsenheter. Även delar av kommuner är aktuella vid analyser av
lokala arbelsmarknader. På dessa nivåer erfordras slatislik avseende i försia
hand befolkning, sysselsättning och pendling. Statistikbehovet över befolkningen
är numera väl tillgodosett genom SCB:s Demopak. Förhållandet är däremot det
rakt motsatta när det gäller sysselsättnings- och pend-linpsdata. Här
föreligger enbart upppifter frän folk- och bostadsräkningarna vad avser
pendling och heltäckande sysselsättningsstatistik för samtliga näringsgrenar.
Intermittenla undersökningar för variabeln sysselsättning är i regel av
begränsat värde. Enbart uppgifter om sysselsättningen vart femte år kan för
många näringsgrenarge en felaktig bild av utvecklingstendenserna på grund av
konjunkturlägets inverkan på sysselsättningsnivån.
För länsplaneringen är det nödvändigt med årlig statistik
över sysselsättningen på läg regional nivå. Data måsle finnas om såväl antalet
arbetsplatser (dagbefolkningen) som antalet förvärvsarbetande
(nattbefolkning). FoB-utredningen har också visat pä att det finns ett stort
behov av ärlip sysselsättningsstatistik.
Kuliurgeografiska insiiiuiioncn vid Siockholms universilel
anser att HBS 80 ur forskningens aspekt kan göras så liten som möjligt
förslagsvis i form av nks- och länstabeller för primära demografiska data.
Institutionen anser atl de resurser som därigenom frigöres skall användas till
använ-daranpassning av olika för forskningen aktuella register på länsnivå.
Målet
Prop.
1978/79:128 45
här bör vara att kunna utforma regional eller lokal
slaiislik efter respeklive användares önskemål, och all pe velenskaplipa
insiitiitit)ner tillpäng till sädana repister. Detta är fullt möjligl med ell
inlerakiivt lerminalsysiem lill de olika länsslyrelsernas datorregisier över
belblkninp elc. Evenluella sekretessaspekter bör kunna lösas. Vid
iilformninpen av ett sädanl interaktivt system anser institutionen att
läpesaspekten specielll bör beakias genom att fastighetsläpeskoordinater
successivt päföres personbanden.
Institutionens undervisninp är utpräglat laborativ. I
samhällsplanerarut-bildninpen fär studenterna själva ta fram olika typer av
tiiredningsimder-lag, göra upp förslag till kommun- och länsplaner etc. Sädana
övningsmoment kräver en detaljerad statistik av tvärsnittstyp pä läg (lokal)
nivä, och för ett antal tidpunkter. Folk- och Bostadsräkningar med mera har här
använts i viss utsträckning. För att pöra realistiska övningar vore aktuellare
och med individuell användaraccess tillpänglig statistik mera lämplip.
In-stitiitionen anser ej att RSDB i sin nuvaiande utformninp med ett antal fixa
tabeller är särskilt väl anpassad till dessa önskemal. Vi föreslär här i stället
en omformning sä att RSDB innehäller en databas där invidider och ej tabeller
utgör byggstenar. Därigenom ges möjligheter till länkninp av olika variabler
till samma individer för atl bättre beskriva en komplex verklip-het. Pä vilken
nivå sedan uttag skall pöras torde snarast bli en förhand-lingsfräpa mellan SCB
och Datainspektionen. Institutionen vill dock här anföra att det vore fullt
godlapbart ur vär synvinkel att här fä fram avidentifierade data för mindre
områden. Det väsentliga är atl länkningar kan göras inom databasen.
Institutionen anser del lämpligt alt ett antal kommuner eller motsvarande
områden (regioner, län) väljes ut som 'intensivdata-omräden"" för
RSDB och att ett system med lägesbestämda individdata bypgs upp. Därigenom
faller även här kravet pä en detaljerad folkräkning av sedvanlig typ och HBS 80
kan i stället fä den utformning som föreslops i föregående avsnilt. Vi vill
dock betona atl vårt förslag ej är atl se som ett totalt besparingsförslag utan
att alla eveniuelli frigjorda resurser skall läggas pä de förslag som givits
här.
Ceiilrahitinuulen för fusiigheisdaia (CFD): Utredninpens
förslag ligger i linje med det senaste decenniets diskussioner att för
samhällsplanering i större utsträckning än hittills utnyttja administrativa register.
Fastighetsregisterutredningen (SOU 1966: 63) var pä denna punkt särskilt
framsynt och framhöll fastighetsregistrets inklusive koordinatregistrets stora
betydelse som ett av de basregister som efter sambearbetning med andra
basmaterial skulle utgöra grundvalen i samhällsplaneringens
informationsförsörjning.
CFDs utvecklingsenhet har i sitt arbete inom delprogrammet
repistrens innehåll och användninp inriktat sip pä användninp av administrativa
data för samhällsplanerinp. Därvid har data ur fastighetsdatasystemet sambearbetats
med data ur främst ADB-systemet för folkbokförinp och beskaltninp med syfte att
framställa lägesredovisat planeringsunderlag. Det finns därför inom CFD en
förhållandevis stor erfarenhet av sambearbetning av data frän olika register.
Den principiella utformningen av utredningens förslap är ett betydelsefullt
steg i riktninp mot ett större utnyttjande av administrativa data för
samhällsplanering och även ett steg mot en samordning av administration och
planering. I Storbritannien har Department of the Environmeni sedan flera år
lett en sådan utveckling genom att ge ut föreskrifter om hur de lokala
myndighelerna med hjälp av s. k. management information systems (MIS) kan
fullpöra sina upppiftsskyldigheter gentemot centrala myndigheter samtidigt som
man på lokal nivå kan effektivisera sin administration och planering.
Prop.
1978/79:128 46
De säkerhets-, sekreless- och integritetsproblem som är
förenade med utredningens förslag bör kunna lösas, särskilt vid beaktande av
den siora medvetenhet om dessa problem som inblandade parter nu fiiii.
Sysselsältningsdelen
Daiainspckiii)iu'ii: Insamling av
sysselsällningstipppifter avses enligt förslapet ske via KU. Dalainspeklionen
lörutsäller att tieita iipppirtsläm-nande sker pä sädanl säu atl den enskilde
ges möjligheter att lä del av de lämnade uppgifterna och anföra erinringar nioi
evenluella felaktipheier i dessa. Del ankommer inle pä datainspektionen att ta
ställninp till datakva-liién i annat avseende än dess betydelse för den personlipa
integrileten. Enlipt inspektionens mening är förutsättningarna atl uppräuhälla
en pod datakvalité bäure om sysselsältningsuppgifterna insamlas via personuppgifter
än via KU. Inspektionen vill därför peka pä den belydelse som da-takvaliién kan
ha för den enskildes personlipa intepritct särskilt vid samköming mellan olika
register. Förslaget synes kunna medföra eu större behov av olika evalvei
ingsundersökninpar än som skedde t. ex. vid FoB 75.
DEFU: Den förcslapna användninpen av KU innebäratt kontrolluppgiften
bygps ut till atl även omlätla uppgifter om arbetad tid och en identitet för
arbetsstället. I sammanhanget kan noteras att utredningens ledamöier Ruist och
Wallberg ocksä lör fram förslapet att insamla sysselsätlninpsiipp-gifter med
hjälp av en utökad insamlinpsblankett från allmänheten utan atl för den skull
minska arbetspivarnas uppgiftsskyldighet om arbetad tid. DEFU anser en
dubbelinsamling av sysselsättningsuppgifterna vara omotiverad. Om insamlinp av
sysselsättningsupppifter via KU skulle vara alltför osäker finns det. menar
DEFU, anledning att ompröva förslagets in-samlinpsteknik i dessa stycken. I
nuläget ärdet svårt att avgöra uppgifternas kvalitet eftersom KU ej lidigare
har använis som statistikkälla. Vidare har utredningen, enligt DEFUs mening,
genomfört sä bepränsade fältstudier (nio förelag), atl dessa inte kan utgöra
tillräckligt underlag för utredningens bedömning om förslagets praktiska
penomförbarhet. Av de ca sju miljoner KU från arbetsgivare som skall
framställas varje år, manuelli eller via ADB, lorde ett belydande antal
(åtskilliga hundratusen) avse ersättningar för uppdrap, arvoden eller
liknande. I dessa fall är det förenat med betydande arbete att uppskatla
arbetad lid. Hur dessa KU skall behandlas har iitredninpen inte berört. De
anförda skälen talar för att ett försök i mindre skala bör genomföras, varefter
ställning kan tas till om metoden är användbar.
Beiräffande utvidgningen av KU med uppgifter om arbetad
tid, avstyrker DEFU det föreslagna förfaringssättet. DEFU saknar i
utredningens betänkande alternativ till den föreslagna KU-ansalsen. DEFU finner
det inte belagt i betänkandet att KU är det bästa och mest rationella sättet
att fä sysselsättningsupppifter. Enligt DEFUs uppfattning per KU även utan
arbetstidsuppgifter värdefiill informaiion om arbelsmarknaden på regional och
lokal nivå dä ett arbetsställeregisier utvecklats. Uppgiften om arbetstid är
inte heller nödvändip för identifiering av förekomst av förvärvsakti-vitel,
eftersom denna tillfredsställande bör kunna skattas via inkomslupp-giflerna,
och behöver följaktligen inte av detta skäl infordras från arbetsgivarna. Det
bör vidare uppmärksammas all utredningen inte klarlagt nödvändigheten av ärlig
statistik med den detaljeringsgrad som föreslagits och atl arbetad lid av detta
skäl skall tas in pä KU.
Prop. 1978/79:128 47
Uiiedningen borde ha iiireil möjlighelerna afi genom
urvalsundersökningar fa fram erforderliga slalislikiipppifter. Som alternativ
till den av utredningen föreslagna meloden alt fä in upppifter om arbetad tid
och sysselsäuning vill DEFU preseniera följande förslap. Detta kan enligt
DEFUs upprättning pe motsvarantle resultat som utredningens lillvägagängssätt
men lill läpre koslnader och med myckel mindre besvär för uppgiltsläm-nariia.
Förslagets hiivudtanke är all sysselsättninpsberäkninpar i HBS 80 kan pöras
uiitiän de inkomstuppgifter som lämnas pä KU.
För atl fä lill siänd en enligt DEFUs mening nödvändig
metodutvärdering bör HBS 80 i denna del genomföras enlipt nedanstående modell
och med Ivä lestpopiilationer.
Populalion I avpränsas enligt följande modell
Slickprov av arbetspivare dras
-
urvalet
arbelsgivare dras sä all det totalt motsvarar ett tillräcklipt stort antal
arbetstapare för all tjäna som hjälpinformation vid sysselsättninpsberäkninpar
via inkomsldata
-
urvalet av
arbetspivare mäste vidare vara sä avvägt att del möjliggör viss redovisning
efter säväl peoprafisk fördelning som branschfördel-ninp.
De i
arbetspivartirvalel berörda arbetstaparna fär hösten 1980 en enkät med
uppgifter om sysselsäuning enlipt Riiist-Wallberp-modellen.
Ett urval av
nämnda arhelspivare fär i särskild ordning lämna upppifter om arbetad tid för
de anställda den aktuella mätveckan.
Tillvägagänpssätiel enligt ovan används för atl få
en utvärderinp och
kvaliietsjämförelse mellan de bada insamlingsförfarandena. Konsekven
serna för iipppiftsläninarna kan ocksä studeras nopa.
Populalion II utpöres
av övripa individer. Dessa får inte nåpon blankett alls. För dem tas inte
heller näpra exira upppifter via KU. Över denna populalion fär man
följaktligen inpå explicita sysselsällninpsupppifter vare sip genom
tipppiftsinhämlande frän företag eller allmänhet. I stället pors
sysselsättninpsberäkninpar utifrän inkomstupppifter och med hjälp av beräknade
relationer mellan lön och arbetad tid från populalion I.
DEFUs förslap innebär följaktlipen att man, i stället för
att ta in syssel-sättninpsiippgifter penerellt via KU. använder
inkomstuppgifter och en kontrollgrupp.
DEFU är
medveien om alt den föreslagna modellen kräver ett stort urval för att klara
användarnas krav på detaljerad redovisning, men menar atl vid jämförelsen med
en totalundersökning innebär förslaget belydande besparingar för
uppgiftslämnarna. Vidare har förslaget den fördelen atl förberedelser,
genomförande och resultatredovisning kan ske snabbt jämfört med en
totalundersökning.
Möjligheterna att genomföra ovan skisserade modell - eller
någon liknande ansats byggd pä stickprov och särskilda riktade urval - bör mot
bakgrund av dessa klara administrativa fördelar snabbutredas.
Vad gäller utvidgningen av CFR till att omfatta ett totalt
arbetsställeregister sä ser DEFU delta som ett positivt förslag. En
föruisättning vid utformningen av ett arbetsställeregister är emellertid att
de registerarbeten som nu fortgår framför allt pä regional och lokal nivå hos
ett flertal myndigheter och orpanisationer kan upphöra och ersättas med
arbetsställeregistret. Behovet av alt bygga upp lokala och regionala register
t.ex. hos länsstyrelser, yrkesinspektioner och på enskilda kommunala
förvaltningar minskar när data finns tillgängliga i ett fullständigt
arbetsställeregister. Delta innebär att företagens uppgiftslämnande på sikt kan
begränsas i dessa avseenden.
Prop.
1978/79:128 48
Ulredningens förslap för registrering av
arbelsslälleidenlifiering bör enlipt DEFUs uppfatininp ytterligare utredas. En
arbetsställeniimrering av varje enskild KU-blankeit trän nerarbcisslällelöretag
kan vara oralionelll. Arbelsställeredovisningen berör en myckel bepränsad del
av arbetsgivarna. En metod niasle därför eftersträvas som anpassas till enbarl
dessa och som inte belastar övriga arbelsgivare i näpol avseende. En praklisk
förutsäuning för föreiapens vidkommande är vidare all de föreslapna
ideniitets-upppilierna fär lämnas i ett arbetsmoment som inte stör företagens
ordinarie KU-riitiner. DEFli presenterar ett alternaiiv till iitredninpens
förslap om repislrering av arbetsställeidentifiering och väcker ocksä frägan om
möjlipheterna att införa en präns som beftiar de mindre företapen fian att dela
upp de anställda pä arbetsställe.
Koiijiinkitiriiisiinnei: Del förslap lill iippläpgning av
sysselsättninpsdelen, som Iitredninpen har gjort, finner institutet värdefull.
Under förutsättning alt de i MBS 80 föreslapna tilläppsiippgifterna om
arbeislillfälle får kvarstä i systemet även efter 1980 erhålles en
kvalitetsförbättring i syssel-sättninpsstatistiken inle endasl för 1980 utan
även för framliden. Indirekt skulle deua kunna leda till betydlipt säkrare
beräkningar av den utbetalda lönesumman och därmed bättre underlap för
bedömningar av utvecklinpen av skatte- och konsiimiionsposlerna, som titpör
limpa och viktiga komponenter i BNP-beräkninparna.
Med hänsyn till alt man avser att använda en helt ny metod
för alt erhälla de önskade sysselsättningsupppifterna kan stora problem komma
att uppstå vad päller jämförbarheten med tidigare folk- och bosladsräkningar.
Sålunda torde den föreslagna metoden att ta fram uppgifter om sysselsättningen
via KU-blanketten otvivelaktigt innebära att sysselsättningsvariabeln, jämfört
med tidigare folk- och bostadsräkningar kommer alt fä något ändrad innebörd i
åtskilliga hänseenden. En systematisk genompång av konsekvenserna av
omläggningen i detta avseende hade därmed varit av intresse. En sådan genompänp
saknas dock i utredningen, vilket gör behovet av en konlrollundersökning för
sysselsätiningsvariabeln än mer uttalat. För att fä jämförbara
sysselsättningsdala och en möjlighet att kontrollera det nya materialets
fullsländighel har ledamöterna Ruisl och Wallberg lagt fram ett förslag om
kompletterande uppgiftsinsamling vad avser sysselsättningen. Denna
komplettering skulle kunna göras lill relalivi begränsade merkostnader. Med
hänsyn till den vikt som bör tillmätas frägan om jämförbarhet, vill institutet
tillstyrka detla förslag att insamla sysselsättnings-uppgifter även pä
personblanketten.
Utredningens förslag om att kontrolluppgiften (KU) skall
innehålla en arbetsställekod är i huvudsak betingad av de uppgiftskrav som
önskemålen om god sysselsättningsstatistik på regional nivå samt
pendlingsstatistik ställer. Ur konjunkturinstitutets synvinkel är det däremot
främst i samband med en annan variabel, lönesumman, som en arbetsställekod pä
KU är av intresse, och delta förutsatt att den bibehålles även efter 1980. De
lö-nesummeeiemeni som redovisas på KU lorde därigenom ge en betydligt säkrare
beräkningsgrund för de olika komponenterna i den totala utbetalda lönesumman.
Ett önskemål beiräffande denna slatislik är vidare alt lönesumman skall kunna näringsgrenfördelas
och för detta krävs uppgifter om arbetsställebransch. Det vore sålunda för
institutels vidkommande olyckligt om delar av KU-maierialet saknade
arbetsställeuppgift.
RSV: Beträffande förslaget i betänkandet (s 157- 167) atl
via KU kräva in HBS-uppgifier vill RSV anföra följande. KU skall avlämnas till
ledning vid inkomsttaxering. Enligt RSVs mening bör KU endast innehålla infor-
Prop.
1978/79:128 49
mation som är nödvändip för taxerinpen och krediterinpen
av källskatt. Alt pä KU kräva in andra upppifter är riskabelt bl. a. av
följande skäl. Dels försvåras arbetsgivarnas arbete med KU, vilket kan
innebära förseningar av inlämnadet. Dels kan det befaras att ju flera upppifter
KU innehäller desto sämre fylls blanketten i av arbetspivarna. Skulle
kvaliteten pä uppgifterna försämras är det mycket allvarligt eftersom KU skall
ligga till grund bäde för taxeringen och för kiediterinpen av källskatt. RSV
anser alltsä inte alt KU är rätt väp för att kräva in andra uppgifter än sädana
som är avsedda för skatteadministrationen.
KU skall lämnas till skattemyndigheterna senast den 31
januari under taxeringsåret. Sedan skall alla KU som avfattats på blankett
datarepistre-ras. Antalet KU som skall regislreras upppär till ca 6 milj.
Repistrerinpsar-betet skall klaras av under februari månad för att taxerinpen
skall kunna påbörjas under mars. Detta innebär att KU-registreringen är mycket
tids-pressad.
RSV har beräknat att varje tecken som skall registreras
från KU kräver 5 stycken registrerinpsutrustningar med personal. Repistrerinpav
veckoarbetstid (3 tecken) och arbetsställenummer (8 tecken) skulle motsvara ca
40-50 repistreringsutrustningar med personal. Dessa resurser i form av personal
och utrustning saknas för närvarande inom skatteadministrationen. Denna
datarepistrering skulle dessutom drabba en redan tidigare besvärlig
arbetstopp.
RSV vill även peka på svårigheterna i att redan efter tvä
är ändra i de nya KU-rutinerna. Såväl blanketter som magneibandsbeskrivningar
måste modifieras om nya uppgifter kommer till. Erfarenhetsmässigt är det mycket
svårt att påverka samtliga arbetsgivare till sådana förändrinpar.
Underår 1980 penomförs ändringar i rutiner för uppbörd av
skatt. Det är därför mycket svårt resursmässigt hos RSV att genomföra
förändringar i KU-systemet samtidigt som utveckling av nya rutiner pågår inom
andra områden.
Såvitt RSV kan finna är utredningens mening att
HBS-uppgifterna och KU för beskattningsändamål enligt taxeringslagen skall
lämnas på en och samma blankett. En sådan ordning medför - i de fall KU inte
avlämnas eller på KU utelämnas säväl någon uppgift av betydelse för
beskattningen som någon HBS-uppgift - att både taxeringslagens bestämmelser
(45, 51 -55 SS) om anmaning och vitesföreläggande beträffande kontrolluppgifterna
och utredningens föreslagna motsvarande bestämmelser (14 S) beträffande
HBS-uppgifterna blir tillämpliga. Även om RSV därvid förutsätter att det av KU
klart framgår vilka uppgifter som skall lämnas med slöd av laxeringslagen eller
HBS-lagstiftningen, måste ett sådant förfarande enligt RSVs mening
uppenbarligen innebära risk för missförsiånd av anmaning och
vitesföreläggande. Samordningen kan härigenom få oönskade effekter för
taxeringsarbetet och medföra rättsosäkerhet.
RSV vill i detla sammanhang understryka alt någon
samordning i den meningen att skattemyndigheterna skall medverka vid anmaning
och vitesföreläggande av HBS-uppgifler inte får förekomma. En klar
gränsdragning mellan skattemyndigheternas och statistiska centralbyråns
kompetensområden måste upprätthållas.
Utredningen har i motiveringen till förslaget inte berört
skattemyndigheternas rätt att ta del av de HBS-uppgifter som föreslås lämnas
på KU. Genom den utformning 17 S i lagförslaget fått kan dock tveksamhet
föreligga om skattemyndigheterna skulle äga rätt att ta del av dessa uppgifter.
Eftersom gemensam blankett föreslås bli använd och det är såvitt RSV kan 4
Riksdagen 1978179, 1 saml. Nr 128
Prop. 1978/79:128 50
finna en förtitsättninp för att den föreslagna lösninpen
skall ha nägon fördel gentemot uppgiftsinsamling utan samband med KU torde
det däremot praktiskt inte kunna undvikas all skattemyndigheterna ocksä fär del
av sysselsättningsuppgifterna.
Sammanfattningsvis vill RSV ullala myckel siarka farhågor
för att den föreslapna samordninpen med HBS-upppifter pä KU kan komma att innebära
ej godtagbara störningar i skatteadminislrationen. RSV avstyrker därför
förslaget i denna del och vidhåller den tidipare av RS-projektet uttalade
åsikten atl en samordning i vart fall lidigast kan övervägas till 1982 års
taxering. Verket förordar i stället att uppgift om arbetad tid inhämtas från
hushållsuppgifter och att ett arbetsställeregister läggs upp med hjälp av annan
metod än via KU.
Siaiskoniorei: Statskontoret anser att formerna för hur
sysselsättninps-statistiken i framtiden skall insamlas bör yttertigare
övervägas. SCB bör få i uppdrag atl i samarbete med RSV genom särskild
provundersökning närmare pröva förutsättninparna föratt via KU insamla
sysselsättningsuppgifterna från företagen och visa hur en samordning av
statistikbehandlingen med skatteadministrationen kan ske. Vid HBS 80 bör enligt
statskontoret sysselsättningsiippgifter inhämtas från allmänheten på
individblanketterna i likhet med vad som skedde i FoB 70 och FoB 75. SCBs
centrala företagsregister har härvid tidigare utnyttjats som ett hjälpmedel
för att tillsammans med blanketiuppgifterge information som möjliggjort en
redovisning av de sysselsatta efter näringsgren. Man borde därför också i HBS
80 kunna finna acceptabla lösningar vid redovisning av
sysselsättningsstatislik baserad på uppgifter från allmänheten vid ytterligare
ett tillfälle i avvaktan på att frågan om sysselsätiningsstaiisiiken kan få en
mer långsiktig lösning. Del framslår självklart som angeläget att begränsa
också allmänhetens uppgiftslämnande. Tas sysselsättningsuppgifterna med på
individblanketten för HBS 80 får dock allmänheten likafullt en kraftig
reducering av uppgiftslämnandet jämfört med FoB 75. Allmänhelens merarbete får
vägas mot statliga, kommunala och privata organs kostnader i HBS-alternativet,
Stalisliska centralbyrån: Det förändrade sätt atl insamla
uppgifter om sysselsättning som utredningsförslaget innebär, ger enligt SCBs
uppfattning en god grund för en ärligen återkommande regional sysselsältningsstaiistik
med start 1980. Verket anser emellerlid att det är otillräckligt alt 1980
enbart insamla sysselsättningsuppgifter från KU och stöder därför den av
Ruist-Wallberg framförda ambitionsnivån. Skälen till att insamla
sysselsättningsuppgift även pä personblanketten är enligt verkets uppfattning
främsi följande:
Kvalilelsmotiv
-
1980 är första
gången som en utbyggd KU kommer alt finnas och stor osäkerhet råder om hur
denna insamling i prakiiken kommer atl fungera och därmed kvaliteten i uppgifterna
på KU
-
populationsavgränsningar
som skall göras kräver nya krilerier som behöver kontrolleras
-
vid avsaknad av
sysselsätlningsuppgift på KU finns ett statistikunderlag tillgängligt
Konlinuilelsmoliv
- underlag behövs för all skapa för statistikens
användning erforderlig
jämförbarhel med tidigare erhållna uppgifter.
SCB anser därför alt sysselsällningsuppgifter måsle
insamlas även på personblanketlen 1980, Stockholms kommun: Sysselsättningsdata
skall insamlas på helt nytt
Prop. 1978/79:128 51
sätt, nämligen via arbetsgivarna i stället för frän
enskilda arbetstagare. Förslapet är i princip acceptabelt men tveksamhet rader
om möjlipheterna att klara av förberedelserna i tid. Bl.a. däriör föreslås att
statistiska centralbyrän pes större resurser än i förslaget för att göra
evalveringsimder-sökningar även för olika kommiiniyper och inle bara pä
riksnivå. Della behövs för alt hjälpligt kunna bedöma den nya metodens
resultat jämfört med de tidigare undersökningarnas.
Göleborgs kommun: Utredningen föreslåratt sysselsättnings-
och pend-linpsslatistik framställs genom utnyttjande av ett antal
administrativa register. Metoden föruisätter all ett betydande
registerutvecklinpsarbete kan utföras före undersökningstillfället.
En förutsättning är att det nuvarande centrala
företapsrepistrel kan utvecklas till ett heltäckande arbetsställeregister.
Huvuddelen av detta arbete kommer att åvila kommunerna. Med insats av
betydande personalresurser bedömer Göteborgs kommun arbetsuppgiften som fullt
möjlig att genomföra. Arbetsuppgiften kräver dock att orpanisation och
arbeisfördel-ninp mellan SCB, kommunerna och länsstyrelserna klarläpps med det
snaraste och att underlap kan distribueras till kommunerna under innevarande
vär.
Upppift om sysselsättninp föreslås för anställda inhämtas
via en något Ulökad kontrolluppgift och för företagare via inkomstregistret.
Utredningen har inte haft möjlighet att utföra provundersökningar för att mäta
kvaliteten i de sysselsättningsuppgifter som den föreslagna metoden ger.
Göteborgs kommun anser att metoden enligt det förslag
utredningen skisserat, per väsentligt lägre kvalitet än en uppgiftsinsamling pä
traditionellt sätt. Metoden innebär flera täckningsproblem jämfört med
tidigare undersökningsförfarande.
Medhjälpande familjemedlemmar samt fria yrkesutövare
kommer överhuvudtaget inte att kunna räknas som sysselsatta då dessa varken är
företagare eller anställda. Den förstnämnda gruppen har utredninpen uppskattat
till I procent av samtlipa yrkesverksamma. I enskilda kommuner torde den vara
väsentligt högre. Den sistnämnda gruppens storlek finns ingen uppskattning av.
Antalet sysselsatta bland de som under året haft
tillfälliga anställningar eller varit tjänstlediga under del av året kommer att
överskattas. Enligt utredningsförslaget skall en anställd räknas som
sysselsatt om uppgiften om anställningstid på kontrolluppgiften omfattar
oktober månad. Fördel stora flertalet personer som innehaft sporadisk
anställning under året torde arbetsgivare ange hela året som anställningstid.
Detsamma torde vara fallet med de som varit tjänstledipa under del av året.
Utredninpen föreslår också att de sysselsatta, liksom vid
tidigare räkningar, skall redovisas efter veckoarbetstid. Uppgiften skall
inhämtas genom att arbetsgivare på kontrolluppgift för anställda skall ange
överenskommen veckoarbetstid. Uppgiften kommer att innebära stora mätproblem
för alla de som saknar överenskommen veckoarbetstid, tillfälligt anställda,
vikarier m. m.
För företagare skall gruppen anställda avgränsas med hjälp
av inkomstregistret. Utredningen föreslår att dessa ej skall redovisas efter
veckoarbetstid. Gruppen omfattar totalt ca lOOOOO sysselsatta.
Utredningens
förslag av metod för att inhämta uppgifter om sysselsättninp innebären helt ny
teknik jämfört med tidigare. Detta kan förväntas innebära betydande
svårigheter i samband med uppgiftsinsamling, kontroll, och bearbetning. Mot
bakgrund av delta och de kvalitetsproblem som an-
Prop.
1978/79:128 52
förts ovan anser Göteborgs kommun all uppgifter om
sysselsättning bör inhämtas även pä personblankelten. Därmed säkerställs
undersökningsresultatens kvalitet samtidigt som man vinner erfarenheter för
tbrisall uiveckling av den nya tekniken. Merkostnaden för denna kompleilering
titpör endasl 5 Mkr.
Malmö kommun: Utredninpen föreslär att upppifter om
sysselsättninp i ökad utsträckninp skall baseras pä administrativa rutiner och
ej länpre penom frägor lill den enskilde. Del förslag som skisseras med en
bearbetninp av kontrollupppifler som statistikunderlap synes vara en i princip
riklip lösninp. Samtidipl skall betonas att en rad praktiska problem mäste övervinnas
för att den erhållna statistiken skall bli användbar.
Pä kontrolluppgiften avses att markera arbetsstället för
den enskilde arbetslagaren. Begreppet arbetsställe skall enligt ulredningen
preciseras genom överenskommelser mellan SAF, andra arbetsmarknadsorganisationer,
SCB och RSV. Att öronmärka varje kontrolluppgift med arbetsställeidentitet
innebär en ökad arbetsbelastning för företaparen. Det lipger därför sannolikt
i dennes intresse att redovisa sä få arbetsställen som möjligt. Att aggregera
geografiskt skilda enheter för att uppnå förenklade administrativa rutiner är
dock helt oacceptabelt ur statistikanvändarsynpiinkt. Varje arbetsställe mäste
särredovisas för att statistiken skall bli meningsfull.
Kontrolluppgiften avseende sysselsättning föreslås avse
oktober manad samtidigt som arbetsställe-markeringen avser december manad. En
mängd arbetstapare kan antas byta arbetsplats under en månad. Tidsdifferensen
mellan de två uppgifterna bör därför minimeras. I sammanhanget bör också
påpekas de problem som uppstår för arbetstapare som kan erhälla mer än en
kontrolluppgift. Utredningen har inte haft möjlighet att praktiskt prova
kontrolluppgiften som statistikkälla. En sådan prövning bör snarast ske, så att
erhållen statistik kan bedömas till kvalitet.
Det nya statistiksystemet ger sannolikt ett resultat som
till innehall inte överensstämmer med resultaten från tidigare folk- och
bostadsräkningar. Då tidsjämförelser är ett av räkningarnas viktigaste moment
bör noggranna bedömningar ske av hur HBS 80 kan jämföras med tidigare
räkningar. Av denna anledning bör också prövas om inte en komplettering måste
ske genom vissa sysselsättningsfrågor i samband med frågeformuläret. Det är ytterst
väsentligt att statistikkonsumenlen. när resultaten från HBS 80 erhålles, ges
upplysning om jämförbarheten med tidigare räkningar.
Att förslaget innebär möjligheter till årlig
sysselsättningsstatistik hälsas med tillfredsstiillelse. Att dessutom som
biprodukt kan erhållas ett förbättrat företagsregister (CFR) är ett gammalt
kommunalt önskemål som kan förverkligas. Det arbetsställeregister som föreslås
ingå som en väsentlig del vid framtagandet av sysselsättningstatistiken kräver
emellertid att CFR i sill nuvarande skick avsevärt förbättras. Kommuner
tillsammans med länsstyrelser föresläs fä en lagstadgad roll vid upprättandet
av ett förbättrat arbetsställeregister. I vilka avseenden kommunen skall
medverka har inte preciserats. Det är angeläget att kommunens roll snarast
klargörs.
Det arbetsställeregister som skapas bör inte bli en
engångsföreteelse inför HBS 80, utan möjligheter bör finnas för kommunen att
varje år fä tillgång till registennnehållet vad avser inte bara
statistikbearbetningar utan även listningar där arbetsställets namn, adress,
näringsgren m, m. framgår. Kunskap om vilka arbetsställen som finns i kommunen
blir framledes allt viktigare i den aktivare roll som kommunen kan förväntas
spela i samband med näringslivsplanering.
Prop. 1978/79:128 53
Sysselsäitningsdelens variabelinnehäll tillmötesgär i
stort ställda önskemal, iindantapet tvä punkter. I samband med pendlinpsdata
kommer inle längre upppift om färdmedel all kunna erhållas. Ur irafikplanerinpssyn-punkl
är detta otillfredsställande. Icke minst för planeringen av den regionala
kollektivtrafiken är ell heltäckande material av stort värde. Alternativet är
att kommunen gör egna resvaneundersöknigar med de kostnader som är förknippade
därmed.
Upppifter
om yrke planeras inte heller ingå i HBS 80. Anledninpen är att
konsiimentanalyser pekat pä alt materialet inle används i tillräcklig omfattning.
Det finns nu anledninp att tro att utnyttjandet av yrkesvariabeln kommer att
vidgas i framliden. Som exempel kan pekas på kommunens enpa-pemang i
sysselsätlnings- och närinpslivsfrägor. Mot bakgrund härav bör det övervägas om
inte yrkesvariabeln bör kvarstå och inga antingen som en del av fräpeformuläret
eller redovisas frän annan källa.
Örebro komniun: I HBS 80 försvinner möjliphcten att fä med
medhjälpande familjemedlemmar samtidigt som kompletteringar krävs för att man
klart skall kunna avgränsa företagarna. Tillsammans svarar dessa kategorier
för ca 8 % av de sysselsatta. Även näringsgrensredovisningen påverkas, dä
medhjälpande familjemedlemmar är en stor andel inom näringsgrenen jordbruk.
I den nya
insamlingstekniken finns vidare ett flertal osäkra faktorer. Det cenlrala
företagsregistret har under en följd av år kritiserats frän kommunalt håll för
att vara ofullständigt och i vissa fall felaktigt. Man kan fräpa sip om den
korta tid som stär till buds fram till 1980 räcker för att åstadkomma en
upprustninp av CFR.
Kontrolluppgiften avseende sysselsättningen föreslås avse
oktober månad medan arbetsställeredovisningen avser december månad. Mellan
dessa tidpunkter byter säkert många sysselsatta arbetsplats. Det är därför av
största vikt att tidsskillnaden görs så liten som möjligl. Det framgår heller
inte hur man skall förfara med arbetstagare som får flera kontrolluppgifter
från olika företag.
Tillsammans
talar detta för att HBS 80 bör kompletteras med uppgifter om sysselsättningen
direkt från blanketterna. Detta bör göras för att möjliggöra jämförelsen med
tidigare räkningar och som en säkerhet för att kvaliletsmässigl acceptabla
uppgifter om sysselsältningen skall komma fram ur 1980-ärs räkning.
Länssiyrelsen I Kopparbergs tån: I arbetet med
länsplaneringen ska länsstyrelserna numera årligen enligt anvisningar följa
sysselsättningsutvecklingen i länen och kommunerna. För detta saknas dock en
heltäckande årlig sysselsättningsstatislik vilkel gör del svårt att på ett
tillfredsställande sätt fullfölja uppdraget. Det aren allvarlig bnst i
planeringssystemet.
Det
förslag till framställning av sysselsättningsslatistik som läggs fram i
betänkandet kan, om det fullföljs, sannolikt innebära lösningen på problemet.
Förutsättningen är dock att det inte stannar vid en enstaka undersökning, HBS
80, ulan att en årlig sysselsättningsstatislik framställs. Såvitt länsstyrelsen
kan bedöma blir kostnaden och därmed arbetsinsatsen för uppgiftslämnarna liten
att årligen uppdatera uppgifterna, då systemet en gång är infört.
Länsstyrelsen är säledes positiv till att
sysselsättningsuppgifter tas fram på det sätt som föreslås men vill framhålla
att fördelen med det nya systemet går förlorad om del inte fullföljs så att
årlig statistik tas fram.
Av betänkandet framgår att arbetet med framställning av
riktiga och aktuella register delvis ska göras av kommunerna och
länsstyrelsen. Det är
Prop.
1978/79:128 54
känl alt del centrala företagsregistret (CFR) för
närvarande har ojämn kvalitet.
För atl kunna användas i det här sammanhanget fordras en
ordentlig genomgång av registrei. Med hänsyn till den arbetsbelastning som
rader pä regionalekonomiska enheten underarbetet med länsplanering 1980, är det
knappast möjligt att nägra resurser kan avsättas för ett sådant arbete, vilket
bör uppmärksammas.
Läiissiyrdseii i Örebro län: Det principförslap som
kommittén lägper fram innebär ett väsentlipt steg pä vapen frän
kostnadskrävande intermittenla datainsamlinpsmetoder till repisterbaserade
system som ger möjlighet till dataredovisning av variabler av väsentlig
betydelse för lokal och regional planering. Med hänsyn till det stora
databehov som föreligger är del nödvändigt att det föreslapna systemet med
sambearbetninp av upppifter frän kontrolluppgiften (KU) och uppdaterad och
särskilt anpassad version av centrala företagsregistret (CFR) utnyttjas
kontinuerligt för framställning av ärlig sysselsättningsslatistik. Denna
statistik måsle innefatta såväl antalet arbetsplatser (dagbefolkning) som
antalet i respektive kommun boende sysselsatta (nattbefolkning) samt pendling.
För att minska uppgiftslämnandet från allmänheten är det
rimligt att KU-systemet används för att framställa ärlig
sysselsättningsstatistik. Registret måste innehålla upppifter om antalet
anställda, var dessa varit anställda dvs. arbetsställe, hur länpe och vilken
arbetstid de anställda haft.
Enlipt förslaget kommer ett arbetsställeregister att
upprättas ur CFR. Behovet av ett sådant register är mycket stort hos flera
organ pä central, regional och lokal nivä. Länsstyrelsen anser att
uppdateringen av registret skall göras konliniierlipl i samråd mellan länsstyrelser,
kommuner och SCB.
Landsiingsförbundei: Förbundet finner det värdefullt att
utredningen i stor utsträckning sökt finna metoder att erhålla statistiken frän
administrativa register och pä sä sätt minska undersökningens kostnader och
allmänhelens deltagande.
Förbundet har inte under den korta remisstiden haft
möjlighet alt göra någon beräkning pä vad systemet med sysselsättnings- och
arbetsställe-uppgifter pä kontrollupppifler innebär i koslnader för
landstingen. Även om kostnaderna i inledningsskedet skulle bli relativt höga
ser förbundsstyrelsen pä sikt enbart fördelar med förslaget. Med dessa rutiner
skulle exempelvis ärligen en näringsgrensfördelad sysselsättningsstatislik per
kommun kunna tas fram. Denna statistik skulle då kunna ersätta en del av den
statistik som nu regelbundet produceras på central såväl som lokal nivä. Med
hänsyn till de svårigheter som bl.a. föreligger inom landstingen vill
förbundsstyrelsen peka pä vikten av att uppdateringen av det s. k. arbetsställeregistret
påbörjas snarast möjligt.
Kommunförbundei: Den metod för insamling av
sysselsättningsuppgifter som föreslås i HBS 80 ger i princip möjlighet lill
årlig näringsgrensfördelad sysselsättningsstatistik. En förutsättning är att
det nuvarande centrala företagsregistret utvecklas lill ell heltäckande
arbetsställeregisier. 1 della arbete kommer stora insatser att krävas av
kommunerna. Det är därför enligt styrelsens mening angelägel att kommunernas
ansvar och uppgifier liksom arbetets uppläggning snarast klaras ut i samråd
mellan kommunerna, SCB och länsstyrelserna. Ett speciellt problem som rör
kommunerna i delta sammanhang är alt det nuvarande registret för närvarande
helt saknar arbetsställeregistrering av den kommunala verksamheien. Här måste
alltså ett arbete mycket snart påbörjas för att utreda på vilket sätt och med
vilken ambitionsnivå en sådan registrering skall genomföras.
Prop.
1978/79:128 5.S
En annan myckel viktip förulsällninp för
sysselsäitninpsdelens genomförande är all uinyiljandet av en näpot utbyppd
kontrolluppgift kan förverkligas säsom avsetts. Här förefaller en del
praktiska problem äierstä att lösa sammanhängande bl. a. med hur man med ett
någorlunda enhetligt ar-beisiidsbegrepp skall lyckas länga in alla grupper av
löntagare med olika lyper av anslällninpsförhällanden.
Arbetspivarna
komnier att åsamkas ett merarbete genom kompletterinp-en av kontrollupppiften.
Styrelsen anser emellerlid att detta merarbete är motiverat med hänsyn till de
vinster en förbättrad sysselsättninpsstatistik kan pe och vill samtidipl
understryka viklen av ett nära samarbete mellan berörda statlipa myndigheter
och mellan dessa och företrädare för arbetsgivarna föratt förslaget skall
kunna genomföras.
Svenska
arbeisgivarejöreningen (SAF) och Sveriges Indusiriförbund (SI): Uppgifterom
sysselsättningen föreslås av FoB-utredninpen bli insamlade vid HBS 80 vad
päller priippen anställda genom den kontrolluppgift som arbetsgivare har att
lämna för anställda enligt taxeringslagen. Det s. k. inkomstrepistret hos SCB.
som upprättas ärlipen på grundval av taxeringsuppgifterna, föreslås använt bl.
a. för att avgränsa företapargruppen. Vidare föreslär utredningen en
sambearbetning av KU med en ny version av SCB:s centrala företagsregister
(kallat arbetsställeregislret) och fömtskickar att man därmed kan framställa
näringsgrensfördelad sysselsättningsstatislik. En ytterligare sambearbetninp
av folkbokförinpens upppifter om arbetsplatsens beläpenhel möjliggör en
redovisning av statistik över den s. k. dagbefolkningen samt pendlingsstatistik.
De
uppgifter, som arbetsgivarna skulle ange på KU, är ""antal arbetade
limmar per vecka'" samt i det fallet företag har flera arbetsställen också
särskild ""uppgift om arbetsställe"" i 8-ställig kod.
Det
principförslag som FoB-utredningen i denna del framlagt är enligt vår bedömning
utformat utan erforderlig analys av villkoren för en tillämpning av
KU-ansatsen saml i övript alltför opraktiskt för att läggas till grund för en
studie av sysselsättningen vid HBS 80 som ersättning för tidipare räkninpsmetoder.
Våra erinrinpar mot utredninpsförslaget i denna del kan anges främst i följande
avseenden:
Populationsavgränsningar.
Vid användningen av KU-materialet kan sysselsättningsupppifter erhållas endast
för anställda och ej för föreia-pare och självständipa yrkesutövare.
Utredninpen föreslär att pruppen fö-retapare skall avpränsas med hjälp av
inkomstrepistret, ""vilket kommer att kunna ge en redovisning av
gruppens storlek'". (Se betänkandet, sid 158.) Utredningen har emellertid
inte anvisat nägon metod för hur gruppen före-tapare skall identifieras i
repistret och avpränsas pentemot pruppen anställda. Har utredninpen tänkt sip
att gruppen företagare i inkomstregistret kan avgränsas som den reslgrupp, som
vid en samköming med KU-poslerna saknar make i KU-materialet; dvs. skall
företagare definieras som de inkomsttagare, för vilka det inte föreligger
någon KU?
Sysselsättningsuppgiften i tidipare folkräkninpar har
normalt avsett en mätvecka i oktober. Utredningen föreslår, att oktober månad
väljs vid HBS 80 som närmast likvärdig mätperiod (månad är minsta tidsenhet,
som registreras på KU). Utredningen har inte angivit, vilka kriterier som skall
indikera förvärvsarbete. Avgränsningen skall emellertid baseras på oktober-förhållandena,
men arbetsställeredovisningen för flerarbetsställeföre-tag och
arbetsiidsuppgifter skall avse december månad. Att de olika mät-tidpunkterna
skapar osäkerhet beträffande precisionen i mätningen är helt uppenbart.
Prop. 1978/79:128 56
Belräflande arbetsställeredovisninp konstaterar
utredninpen att för vissa anställda med exempelvis "ambulerande
arbetsupppifter, eller för vilka arbetsstället varierar över tiden""
specialrepler mäste utformas för vart dessa personer skall hänföras.
Utredningen päpekar att sädana regler funniis även i tidipare folk- och
bosladsräkningar, men underlåter att klargöra, atl det är i grunden skilda
problem att utforma regler för och organisera en ceniral och en kommunvis eller
förelagsvis kodning. Särbehandlingen skulle komma att palla stora prupper av
anställda inom mänpa olika branscher, men främst inom byggnads- och
anplägpninpsverksamhet samt transport och handel.
FoB-utredningen har för övrigt förbisett, att frågan om
hur berörda prupper av anslällda skall identifieras närmast utgör ett systemtekniskt
problem. Frägan stär exempelvis helt öppen hur utlandsanställda. resande med
växlande arbetsplats, anställda i sjöfart, s.k. hemarbetande m.fi. grupper
anställda skall kunna identifieras i enarbetsställeföretag. Skulle utredningens
systemförslag vinna tillämpning, kommer berörda anställda automatiskt att
tilldelas företagets arbetsplatskod. Vi har inte något färdigt förslag till hur
de angivna problemen med arbetsplatskodifieringen bäst kan lösas inom ramen för
KU-ansatsen.
Möjliphcten att med krav pä acceptabel kvalitet kunna
avgränsa olika populationer av den förvärvsarbetande dagbefolkningen för
redovisning av pendlingen och för belysningen av näringsverksamheten på låg
regional nivä, tycks förutsätta en specialkodning och alltså en ytterligare
tilläggsuppgift för avgränsningen av ovan berörda grupper ""icke
pendlare" bland de förvärvsarbetande. Detta förhållande har utredningen
förbisett eller underlåtit att redovisa i sitt förslag.
Beträffande mätförfarandet i övrigt och frågan om avgränsningen
av po-piilationen förvärvsarbetande finner vi, att utredningen systematiskt undervärderar
förekomst av förvärvsarbete genom att helt onödigt begränsa mätningen till
oktoberförhållandena. Vidare har utredningen inte diskuterat behovet av
kriterier för prioritering för de fall en och samma person representeras i
KU-materialet av flera KU. Det torde vara tämligen vanligt, atl en
inkomsttagare under visst inkomstår (och även viss månad) innehar flera
anställningar, dvs. antinpen utövar flera anställhinpar parallellt eller byter
arbetsgivare. Vidare förekommer, som tidigare nämnts, också anställninp i
kombination med eget företagande. För HBS:s vidkommande blir det således
nödvändigt att kunna prioritera den KU, som härrör från den förvärvsarbetandes huvudarbetsgivare
eller endera av dessa vid förekomst av flera huvudarbetsgivare under året (för
näringsklassificeringen samt för dagbefolknings- och pendlingsstatistiken).
Motsvarande prioriteringar blir nödvändiga även i fall man vill utnyttja
materialet för studium av förekomst av biyrken m. m. Det förefaller naturligt
att inkomstbeloppet i KU används för nämnda prioriteringsändamål.
FoB-utredningen har således inte berört nämnda
problemställningar beträffande förekomst av flera KU per förvärvsarbetande men
har i det framlagda lagförslaget förutskickat, att HBS 80 skall kunna
genomföras utan stöd av KU-materialets inkomstdata.
Variabel in nehåll. HBS80:s sysselsältningsdel skulle
enligt utredningens förslag innehälla variablerna sysselsättning (förvärvsarbetande,
antal timmar; ej förvärvsarbetande) och näringsgren. Uppgifterna om sysselsättningsförhållandena
hämtas från KU-systemet (för anställda) och SCBs inkomstregister (beträffande
företagare). Omfattningen av förvärvsarbetet har beträffande anställda
föreslagits av utredningen skall anges
Prop.
1978/79:128 57
som "överenskommen veckoarbetstid enligt
anställningsavtal". Utredningen förutsätter att de grupper som saknar ett
anställningsavtal om veckoarbetstid, mäste särbehandlas, lill bilden hör att
inkomstregistret saknar uppgift om arbetstider, och utredningen klargör ocksä
att man inte har näpol färdigi förslap till hur uppgifter om företagarnas
arbetstid skall erhållas.
FoB-utredninpen
har sökt anpassa definitionen av bepreppet "förvärvsarbetande""
till det beprepp som tillämpats i tidipare folkräkninpar inom den ram, som
KU-ansatsen med tilläggsuppgifter om arbetstid kan medge. Uppgifisinhämiande
avseende förhållandena en viss mätvecka i tidigare räkningar torde ha
motiverats av mättekniska skäl. (Vid FoB 60 insamlades också uppgifter frän
allmänheten om årssysselsäitningen, men uppgifterna led av uppenbara
kvalitetsbrister.) FoB-utredningens förslap att välja en viss månad som
mätperiod förefaller inte särskilt väl genomtänkt; förslapet torde snarast vara
ett uttryck för försök till formell anpassninp till tidigare lillämpade
mätförfaranden.
I
utredningsförslapet utpår man således vid mätningen av förvärvsaktiviteten
frän KU-systemets repislrering av anställningsförhållandena en viss manad (oktober).
För att underlätta uppgiftslämnandet föreslås företagen emellertid få lämna
arbetstidsuppgifter avseende redovisningsärets senaste löneperiod, dvs.
december. Kvaliteten i mätresultaten blir vid den valda definitionen beroende
av dels företagens registrering i KU av relevanta anställningsförhållanden
avseende oktober, och dels riktiga arbetsiidsuppgifter. Vad gäller uppgifter
om arbetstider torde mätförfarandet kunna bli besvärligt inte bara beträffande
de grupper, som har oreglerade arbetstider. Även inom ramen för anställningar
med reglerad arbetstid förekommer variationer i utläggningen av arbetstider och
en vandring mellan arbetsområden med olika arbetstider samt förändringar i
förvärvsaktivitet på den anställdes egna initiativ etc, vilket kan komplicera
redovisningen och även i hög grad tolkningen av givna mätresultat.
I
principförslaget anges ingen lägsta veckoarbetstid som gräns mellan
""förvärvsarbete"" och ""ej förvärvsarbete",
men veckoarbetstiden synes komma att användas för vissa populationsavgränsningar,
ehuru något förslag eller behov inte presenterats.
Enligt
förslaget kommer vidare som nämnls gruppen företagare att avgränsas ur
inkomststatistikens register efter principer, som FoB-utredningen inte
övervägt eller tillkännagivit. Gruppen kommer emellertid att klassificeras som
förvärvsarbetande enligt en schablon som helt avviker från den definition, som
skall tillämpas för övriga förvärvsarbetande.
Sammanfattningsvis kan sägas, all FoB-utredningen med sin
definition av ""förvärvsarbetande"" introducerar en
betydande osäkerhet i mätförfa-rande och i siatistikresultalen.
Uppgiftslämnandet. Enligt taxeringslagen skall KU lämnas
senast den 31 januari under taxeringsåret till den skattskyldige respektive
till lokal skattemyndighet (LSM).
FoB-utredningens slutsatser beträffande förutsättningarna
för uppgifts-lämnadet är enligt vår uppfattning inte trovärdiga. SAF har under
hösten 1978 genomfört en egen snabbstudie i ärendei. som berörl ett betydligt
större antal företag, och därvid funnit, att företagen bedömer de aktualiserade
uppgiftskraven som synnerligen besvärliga. Man anser dessutom att utredningens
förslag tiil mätningsförfarande är i princip felaktigt, då det inte går att
fastställa ett för alla arbetstagare enhetligt arbetstidsbegrepp. Den helt
avgörande invändningen mot FoB-utredningens systemförslag av-
Prop.
1978/79:128 58
ser del förhällandet, all tillkomna uppgiftskrav pa ell
allvarligt säll skulle komma all störa företagens ruliner i saniband med
KU-rapporieringen lill skattemyndipheter och anslällda, vilkel arbetsmoment i
dapsläpei anpes vara ett av företagens största administrativa problem.
Rutinerna mäsle säledes i regel utföras under en sädan tids- och
kapacitetspress, all yiierligare arbetsmoment bedöms som uteslutna.
Kommunernas arbetsinsatser i en HBS 80. Förutsatt alt den
lokala planerinpen ställer de krav pä HBS 80, som FoB-utredninpen presenterat,
skulle del. inöver de arbetsinsatser utredninpen anpivit, ocksä erfordras
omfattande assistans frän kommunens sida till upppiftslämnandc företap, dä
utredninpsplanen skulle erfordra specialrepler för kodning av näringsgren och
arbetsplats för stora grupper av anslällda, som lidigare diskuterats. Vi
ifrågasätter starkt om en sädan inredningsplan, trots extraordinära insatser
av kommunerna, ända skulle kunna garantera godtagbar kvalitet i statistiken
över dagbefolkning och pendling, om den skall redovisas ocksä pä underenheter
av kommun.
FoB-utredninpen föreslår att närinpsgrenskodninpen av
främst vissa företagare (ca lOOOOO) sker via en särskild uppdateringsrutin av
lokal skatte-myndiphet (LSM) eller taxerinpsnämnd (TN) i samarbete med kontaktmännen
i kommunerna. Utredninpen nämner i sitt systemförslag inte näpol om behovei av
att engagera LSM, TN och/eller de kommunala gransk-ninpsorpanen för
arbetsuppgiften att beträffande gruppen företapare utöver närinpsgren ocksä
komplettera personuppgifterna med upppift om lokaliseringskod. Kan utredningen
ha tänkl sig alt populationen företagare generellt skall redovisas som
""hemarbetare"" eller att gruppen eveniuelli helt skall
utgä ur dagbefolkningsstalistiken och pendlinpsstalistiken?
Kvalitet. FoB-utredninpen säger sip inte ha haft möjlighet
att praktiskt pröva KU som statistikkälla, men våpar göra den bedömninpen, att
företapen har goda förutsättninpar att kunna lämna efterfräpade
siatistik-upppifter. Av redan anförda erinringar mot utredningsförslaget
framgår alt vi från vär sida funnit ett flertal inslag i undersökningsplanen
bristfällipa sett ur kvalitets- och användarsynpunkt.
Sekretess- och i ntegritet sfrägor. Organisationerna vill
först erinra om det sekretesskydd, som jämlikt 19 a S sekretesslagen gäller för
uppgifter ur SCB:s centrala företagsregister (CFR) om antalet anställda eller
arbetstimmar hos ett företag visst är. Med den konstruktion ulredningen givit
åt sitt system- respektive lagförslag blir i praktiken detta sekretessskydd
verkningslöst. Vi förutsätier emellertid att det av utredningen föreslagna
särskilda arbetsställeregislret skall likställas med CFR i sekretesslagens
meninp, om den nya varianten av företagsregistret överhuvud taget är nödvändig
att lappa upp och organisera som ett från CFR fristående register.
FoB-utredningen föreslär också en användning av
fastighetskoordinater for den rumsliga redovisningen av HBS-resulialen (se 8 S,
andra siycket, lagförslaget). Ulredningen förordar att SCB, för de län där
fastighetskoordinater kommer att finnas 1980, pes rätt att tillhandahålla
sädan statistik pä uppdrapsbasis. Orpanisationerna avstyrker utredninpens
förslag i denna del och hänvisar därvid till värt gemensamma yttrande till
justitiedepartementet, 1977-01-14, över FADAK (SOU 1976:57), där vi bl.a.
anförde följande:
"De integritetsproblem, som av mänga upplevs som
allvarlipa i och med tillkomsten av de stora centrala registren, har för
fastighetsdatasystemets del ännu inte behandlats pä ett slutligt, godtagbart
sätt. Särskilt gäller detta
Prop.
1978/79:128 59
det koordinatsatta personbandei. dvs. det med stöd av
fastighetsrepisler-kiinpörelsen uppräitade koordinalrepistret över landets
fastigheter och länsslyrelsens personband över lolalbefolkninpen bildade
särskilda registret med syfte atl ulnylljas för samhällsplanering. Bortsett
frän att ett sä vapt och allmänt repisierändaniäl frän räitslipa och
principiella synpunkier inte kan podtapas. kan tillskapandet av det register
över lolalbefolkninpen som det här päller inte accepteras frän
integriletssynpunkl. Ett sådant register är dessutom icke godlapbart av det
skälet, att de upppifter som an-seils inga i det koordinatsatta personbandet i
väsentlig män insamlats för bestämda administrativa ändtimäl utan anpivande av
det nu tänkta register-ändamiilet.
Genom
användning av läpesbestämda koordinater för varje särskild fas-liphet pä
personiipppifter av olika släp skapas förutsättningar, som datainspektionen
beskrivit pä följande sätl i skrivelse 1975-09-11 till justitiedeparienientet.
'Datainspektionens
erfarenhel visar all, även om en prövning av samköming mellan olika repister
skall ske frän fall till fall, innebär existensen av ett basrepisier av detta
slag att - av ekonomiska och rationella skäl -starka krav kommer att ställas på
att fä utnyttja registret för samhällspla-neringsändamäl, som kräver
samköming.'
Orpanisationerna anser för sin del mot denna bakgrund att
de personsat-la koordinatband som upprättats försöksvis för tre län inte bör
tillåtas.""
Seu ur intepriletsskyddssynpunkt innebär
utredningsförslaget väsentliga nyheter jämfört med i tidipare
folkräkningssammanhanp tillämpad praxis. Utöver det atl personiipppifter skall
lämnas av den enskilde själv skall upppifter om honom/henne enligt förslaget nu
ocksä lämnas av annan, nämligen i förekommande fall av arbetsgivaren på KU.
Innebörden av denna speciella nyhet har emellertid inte analyserats närmare av
utredninpen. Detta är så mycket mer anmärkninpsvärt som de nya
personupp-pifterna är oprecisa och följaktligen inte svarar mot prundläpgande
krav på bl.a. kvalitet.
FoB-utredninpen
har inte diskuterat möjligheten att anställd - med ledning av eget KU-exemplar
- kan komma att ha erinringar att anföra mot innehållet i exempelvis lämnade
uppgifter. Vi föruisätter att arbetsgivare blir skyldiga att - i efterhand -
kunna informera den anställde om innebörden av lämnade arbetstidsuppgifter och
i förekommande fall även beträffande innebörden av uppgivet
arbetsställenummer. Frågan om och hur - den anställde skall fä sina
eventuella rättelsekrav tillpodosedda pentemot de registeransvariga, dvs. RSV
och SCB samt eventuellt även arbets-pivaren. har utredningen följaktlipen inte
heller övervägt.
Utöver
nämnda mycket viktiga principiella respektive systemtekniska problem inrymmer
KU-ansatsen i FoB-iiiredningens förslag också viklipa fräpor som rör de
rättsliga grunderna för uppgiftslämnandet. Företagens Uppgiftsplikt beträffande
anställd personal mäste kunna avvägas och utformas sä atl företag inte
belastas med uppgiftskrav, som kan leda till tvist mellan arbetsgivaren
(uppgiftslämnaren) och den anställde om vad som är riktig uppgift. Kombinationen
uppgiftskrav av mjukdata-karaktär beträffande anställda och straffsanktionerad
uppgiftsplikt skulle företag/arbetsgivare för egen del kunna uppleva som ett
reellt intepritetshot.
Det ovan
sapda skall ses mot bakgrunden av att de av utredninpen föreslagna
variabelbegreppen vad gäller sysselsätlningsuppgift och uppgift för
arbetsställeidentifierinp ännu inte är bestämda vare sig till tidsrymd eller
innehåll. (Se utredningens lagförslag, I §, sista stycket.)
Prop.
1978/79:128 60
Orpanisationerna kan givetvis inle tillstyrka förslap till
nya iipppiftskrav och nya slatlipa informationssystem i de delar
rättssäkerhetsrisker för uppgiftslämnare eller "tredje part" kan
förekomma (explicit eller implicit).
I andra sammanhang har man - främsi frän datainspektionens
sida - lill skydd för den enskildes personlipa intepritct krävt att
personiipppifter. som viss myndighet insamlat, avidentifieras före inlämnande
lill annan myndighet. Organisationerna finner det erforderligl av såväl
integritets-som sekretesskäl att föreslå, att det i förutsättningen för
föreiapens medverkan i uppgiftslämnandet i anslutninp lill HBS 80 skall inpå,
atl person-upppifter, som utlämnas av arbetspivare avseende anställda till RSV
för överlämnande lill SCB avidentifieras av RSV vid utlämnandet.
Orpanisationerna vill i detta sammanhang göra det
principiella påpekandet atl det ur intepriletsskyddssynpunkt vore
ändamälsenlipt om det bland villkoren för överförinp av personuppgifter
myndipheter emellan penerellt ingick kravet på avideniifiering, i de fall
personupppifterna härrör ur företagens uppgiftslämnande beträffande anställd
personal. Om denna repel inle kan pes generell giltighet vore del en
alternativ väg att gä att tillämpa den ordningen, alt alli externt
registerutnytljande av en myndighels personregister endast fick äga rum under
denna myndighels ansvarighet.
Förekommande sambearbetninpar i HSB 80 mellan del s. k.
inkomstregistret (eller dess källregister inom det skatteadministrativa
systemet) och KU-beständet för genomförandet av sysselsättningsundersökningen
bör enligt vår uppfattning följaktligen arrangeras i skatteverkets regi.
Sammanfattande synpunkter. Sammanfattningsvis vill vi från
organisationernas sida framhålla, att vi finner FoB-utredningens plan för
sysselsättningsdelen i HBS 80 vara varken väl underbyggd eller ändamålsenlig.
Enligt vår bedömning skulle den framlagda planen inle medge en utformning av
rationella systemlösningar och inte sådana kvalitativt godtagbara mätningar,
som bör kunna förutskickas ske i en totalundersökning av sysselsältningen. Vi
anser vidare att utredningen lämnat helt orealistiska beskrivningar av
förutsättningarna för det särskilda uppgiftslämnande, som ulredningen föreslår
skall åläggas företag och andra arbelsgivare, och vill uttala farhågor för att
den föreslagna samordningen med statistikuppgifter pä KU kan komma att medföra
ej acceptabla störningar i företagens uppbördsrutiner. Vi avstyrker därför
utredningens förslag i denna del.
Vi vill i della sammanhang tillägga, alt ulredningen
enligt vår bedömning valt en mindre lämplig metod för mätningen av
sysselsättningen, eftersom den släller onödigi stora anspråk på
uppgiftslämnandet. Ulredningen har vidare inte ägnat frågorna om integritets-
och sekretesskyddsbehovet för person- och företagsuppgifter den behandling och
omsorg, som ärendet enligt vår uppfattning kräver. Nedan lämnar vi ett eget
förslag till alternativa rutiner för en molsvarande studie vid HBS 80, där KU
inte behöver belas-, tas med särskilda statistikuppgifter.
Alternativ plan för sysselsätiningsundersökningen vid HBS
80
Här framlagda förslag kan ses som en modifiering av
FoB-utredningens plan och utgår från samma principlösning som skisserats av
utredningen vad gäller anlitat källmaterial. Alternativet skiljer sig däremot i
följande avseenden:
Populationsavgränsningar. Mätperioden föreslås utsträckt
till att avse hela inkomståret (1980). Populationen förvärvsarbetande avgränsas
primärt ur inkomstregistret. Som förvärvsarbetande i HBS 80 föreslås
Prop. 1978/79:128 61
att varje inkomsttagare räknas, som har en taxerad inkomsi
iippgäende lill minst ett basbelopp.
Som företagare och självsländiga yrkesutövare avgränsas
den populalion bland de förvärvsarbetande, som har en anställningsinkomst
enligt KU-materialet, som är lägre än hälften av den taxerade inkomsten. Övriga
förvärvsarbetande klassificeras som anställda.
Med ledninp av inkomstuppgiften kan vid behov de för en
analys av sys-selsättninpsförhällandena mera intressanta delpopulalioner med
läg årsinkomst avgränsas, exempelvis grupper i inkomstintervallel 1-2
basbelopp respektive intervallet 2-3 basbelopp.
Genom att välja inkomstbelopp som underlag för
fastställande av förvärvsverksamhet (eller viss ekonomisk aktivitet), erhålles
en systematisk grund och en enhetlighet för olika slags tvärsnittsstudier och
för framlida länpdsnittsstudier.
Genom det material som framställts av SCB i det s. k.
SPINK-projekiet (sysselsättningsstatistik baserad pä inkomststatistikens
material) torde det bli möjligt att på ett godtagbart sätt länka tidigare
FoB-data med framtida sysselsättningsdata framtagna enlipt här förordade modell
av KU-ansatsen. Enligt FoB-utredninpen levereras fr. o. m. hösten 1978
successivt uppgifter från SPINK-projektet till länsstyrelserna ""om
förändringar i för-värvsintensiteter avseende åren 1975 och framåt""
(sid. 199).
Variabelinnehåll. Sysselsättningsdelen i en modifierad HBS
80 föreslås omfatta följande särskilda variabler:
-
inkomstuppgift
enligt inkomstrepistret
-
förvärvsarbetande/ej
förvärvsarbetande (härledd uppgift ur föregående variabel)
-
inkomstuppgift
enligt respektive förekommande KU
-
arbetsplatsens
belägenhet enligt SCB:s arbetsställeregister per respektive KU (företagsvis
registrering erfordras vid flerarbetsställeföretag)
-
näringsgren
(enligt arbetsställeregislret) per KU.
Enligt det här framlagda förslaget erfordrar en HBS 80
således inte att uppgifter inhämtas i särskild ordning från arbetspivarna om
förvärvsarbetets omfattning beträffande varje anställd (eller annan för vilken
KU skall lämnas), utan frågan om graden av förvärvsaktivitet härleds direkt ur
in-komstregistrets uppgifter.
Uppgiftslämnandet. Som framgått av det ovan sapda kan HBS
80 genomföras ulan att uppgift om veckoarbetstid eller motsvarande arbetstidsuppgifter
infordras pä KU. Uppgiften om arbetstid är onödig för identifiering av
förekomst av förvärvsaktivitet och bör därför inte infordras från
arbetsgivarna.
FoB-utredninpen utpär ifrån alt SCB:s arbetsställerepister
kommer att kunna samköras med KU-beståndet via organisationsnummeridentiteten
för påföring av uppgifter om arbetsplatsens belägenhet och näringsgrenskod.
Denna rutin kan gälla beträffande företap med ett arbetsställe. För
flerarbetsställeföretag föresläs att arbetsslälleidentiteterna påföres berörda
KU individuellt företagsvis.
Det är
nödvändigt att finna andra och mer rationella former för registrering av
arbetsslälleidentiteterna än de FoB-utredningen föreslagit. Anpivande av
arbetsställenummer på varje enskild KU-blankett måste betraktas som ett helt
orealistiskt systemförslap. Om det överhuvud taget skall bli möjlipt för
företapen att rapportera de begärda identitelsuppgifterna, bör
uppgiftslämnandet fä ske i ett arbetsmoment, som inte stör företagens,
ordinarie KU-rutiner, som redan nu regelmässigt torde få lov att utföras under
stark tidspress.
Prop.
1978/79:128 62
SCB:s arbetsställeregisier (dvs. nuvarande CFR) är ett
staiistikregister, där förekommande underindelningar för beslämning av
arbetsställeenheter sker enligt viss schablon. Erhållna enhelsuppdelningar
lorde ofta vara svära all identifiera för de berörda företapen, när de skall
betraktas som särskilda funktionellt (branschspecifikl) och peoprafiskl klart
avgränsade enheter. Vidare päller beträffande här aktuella
flerarbetsslälleföretag atl CFR repelmässigt inte är uppdaterad med
informationer om akluella orpa-nisalionsförhällanden vid del tilirälle KU skall
lämnas. Därtill kommer svärigheten att knyta vatje anställd (eller KU) till
vissl sådant "arbetsställe". Oklarheter torde bli lepio. Tidsutrymme
för specialutredningar torde saknas i anslutninp lill KU-rapporterinpen, varför
riskerna kan förutses vara stora för omfattande partiella bortfall av
arbetsställeuppgifter.
Anförda omständipheier päfordrar ett alternativt
förtärande, om föreiapens medverkan överhuvud tapet skall påfordras.
Vi föresliir atl uppgifter om arbetsställe - som är ett
uppgiftskrav som enbart berör flerarbetsslälleföretag - insamlas i särskild
ordninp och fristående frän KU-rapporterinpen. Denna särskilda arbetsställerapporterinp
kan då bepränsas till att avse en personnummerförteckninp över anställda (inkl.
övriga, för vilka KU skall lämnas) med förekommande arbetsställe-identiteter
markerade. Rutinen bör tidsmässipt inplaneras efter KU-rapporterinpen.
Alternativet innebäratt arbetsställeupppifterna kan lämnas
utan att man riskerar att skapa nägra störningar i den för företagen mycket
känsliga KU-proceduren. För många företag torde detta vara ett villkor för att
överhuvud laget kunna medverka i en arbelsslällerapportering enligt
HBS-niodellen och att praktiskt kunna effektuera uppgiftsplikten i fråga.
Vi ifrågasätter i detta sammanhang om FoB-utredningen på
ett godtagbart sätl kunnai avväga kostnaderna för framställninpen av statistik
över dapbefolkninpen och pendling på lägsta repionala nivå (s. k.
nyckelkodom-räden) mot behovet eller värdel av denna statistik. Kostnaderna för
framställning av en kvalitativt acceptabel statistik stiger här mycket brant
vid en ökning av detaljeringsgraden i statistiken. Vi förordar att det
ordinarie programmet i HBS 80 begränsas till framställning av statistik
avseende pendling över kommungräns och till statistik över dagbefolkning på
lägst kommunnivå. För flerarbetsställeföretagens vidkommande skulle förslaget
innebära att arbetsställeredovisningen enligt det obligatoriska programmet
kunde begränsas till företag med branschskiljande verksamhet (för
SNI-kodninpen) och/eller med arbetsplatser i flera kommuner. Vi föreslår atl
enskilda kommuner ges möjlighet att välja alt på egen bekostnad och under
berörda företags frivilliga medverkan låta framslälla molsvarande statistik på
lägre regional nivå.
De cenlrala bearbeiningsrutinerna. De centrala bearbetningarna
skulle sannolikt komma att skilja sig åt i ett flertal avseenden för de båda alternativen,
dvs. för FoB-utredninpens propramförslap respektive här framlagda variant av
mätförfarandet.
Den viktigaste avvikelsen torde gälla belastningen på det
skatteadministrativa systemet. FoB-utredningens förslag föruisätter att KU
kompletteras med uppgifter om både "arbetad tid" och
"arbetsställenummer", vilkel innebär krav på ändring av
KU-blanketten och rutinerna för indataregistrering, indatakontroll m.m. Vårt
förslag skulle kunna genomföras med bibehållande av den ordinarie KU och med
registrenngsrutinerna för KU helt intakta.
Det tillkommer i vårt alternativ en registrering av arbesställeidenliteier
Prop. 1978/79:128 63
för anställda i nerarbetsställeföretag. men denna
registrering bör kunna ske avgränsat frän KU-rapporterinpen. Det föreligger
därvid goda möjligheter att rationalisera denna repistrerinp enlipt olika
modeller, sä alt arbetet med bäde upppiftslämnandel och den centrala repistrerinpen
bepränsas.
I övript saknas underlag för en jämförelse mellan de bada
alternativen beträffande vilka olika släps bearbetninpsprocesser som de skulle
kunna initiera.
Alternalivet sett ur kon su m e nt sy n pu n k t. Den
grundläggande skillnaden mellan utredningens förslag och här förordat
alternativ gäller valet av definition av begreppet
""förvärvsarbetande"". Det är därför av avgörande
betydelse vilken definition och vilket mätföriarande som är mest ändamålsenligt
sett ur stalistikkonsumenternas synvinkel.
Vi har föreslagit att mätperioden för samtliga
förvärvsarbetande utsträcks till hela inkomståret samt att frägan om graden av
förvärvsaktivitet härleds direkt ur inkomstregistrets inkomstdata. Förfarandet
att bestämma förekomst av förvärvsarbete av viss omfattning direkt pä basis av
registerdata som anger aktiviteter i ekonomiska termer ger inte bara en
praktisk, operationell definition av begreppet "förvärvsarbete""
ulan också en definition som är mycket ändamålsenlig sett ur olika
användningssynpunkter. Den främsta fördelen med den valda definitionen är att
den inte ert"ordrar särskilt uppgiftslämnande och däripenom inför onödip osäkerhei
i mätförfarandet.
Här föreslagen definition har vidare delvis prövats i det s.k.
SPINK-projektet inom SCB. KU-ansatsen i HBS 80 medger dessutom att SPINK-modellen
för sysselsättninpsstudier kan invecklas och bypgas ul med hänsyn till just KU-matenalets
detaljeringsnivå - förekomst av flera sysselsättningar kan fångas upp i KU-beståndet
- samt också medge framställning av bäde näringsgrensfördelad statistik samt
dagbefolknings- och pendlingsstatistik.
Det skall
vidare fastslås, att det väsentliga konsumentintresset för avgränsning av populationen
förvärvsarbetande inte torde vara att mäta arbetstider eller
"veckoarbetstider som hör samman med anställningen" eller
motsvarande data för den stora statistikgruppen heltids- och deltidsarbetande.
Det centrala intresset inför en sysselsättningsstudie och det egentliga
mätproblemet i en sysselsällningsundersökning är att finna ett entydigt sätt
och en bra metod för att fånga upp de samhällsgrupper, som har all leva med de
mera instabila sysselsättningsförhällandena. Dessa grupper blir felaktigt eller
oklart representerade i räkningar baserade pä specificerade arbetstidsuppgifter
enligt FoB-utredningens förslag och enligt tidigare tilllämpade räkningsmeloder.
Väljer man i stället inkomstuppgifter pä årsbasis som kriterium för
förvärvsverksamheten kan berörda gränspopulationer avgränsas på det mest
adekvata och effektiva sättet bland de alternativ som erbjuds, när KU-materialet
och inkomstregistret svarar för källinformationen.
Vid en replikation
av HBS 80 och vid framtida längdsnittsstudier av förvärvsverksamhetens
utveckling torde fördelarna med här given definition av förvärvsarbete bli ännu
mer markanta och självklara vägda mot FoB-utredningens osäkra och oklara arbelstidsskalor.
Som
tidigare berörts har FoB-utredningen ansett inkomstuppgiflen på KU så
ointressant, att informationen inle ens skall kopieras ur KU för HBS 80:s
räkning (se lagförslaget, 7 S). Med det givna systemförslaget avhänder man sig
också möjligheterna att för förvärvsarbetande med flera KU utnyttja
inkomstdala per KU som prioriteringsgrund för bestämning av ""hu-
Prop.
1978/79:128 64
vudsysselsättninp"" (dvs. viss arbetsplats och
bransch vid flera sysselsättningar), respektive pradera övriga anställningar
pä ett systematiskt sätt och för exempelvis en särredovisning vid HBS 80 av förekomsl
av bisysslor, yrkesbyten etc.
Vid en tillämpning av FoB-utredningens systemförslag för HBS
80 kan det förutsätlas, atl man tvingas utforma vissa prioriteringsregler för
val av huvudssysselsättning på basis av uppgifterna om anställningsperiod och
arbetade limmar i respektive KU. Det kan emellertid ocksä föruiskickas att
valet av viss KU att representera huvudsysselsättningen kommer alt göras
tämligen "slumpmässigt", vilket självfallet kommeratt återspeglas i
statistikens kvalitet. Det sagda skall ses mot bakgrunden av att det är en stor
andel av de förvärvsarbetande som har två eller flera KU, att redovisningen av
data om anställningsperiod på KU torde generellt sett, bli mycket ojämn och
ofullständig och att arbetstidsuppgifter för stora grupper av anställda kan bli
tämligen osäkra eller godtyckliga.
På liknande sätt som beträffande val av metod för
bestämning av ""hu-vudsysselsätining" kan vårt förslag anvisa en
enlydig metod för avgränsning av gruppen företagare ur inkomstregistrei genom
att ställa KU-maie-rialels inkomslbelopp mol inkomstregisireis uppgifi om
laxerad inkomsi. FoB-utredningen ger däremot ingen antydan om hur motsvarande popula-tionsavgränsning
skall utföras. Vad som här kan förutsättas är att utredningen inte räknat med
att utnyttja KU-materialets inkomstdata.
Vad i övrigt gäller skillnaderna mellan här diskuterade
varianter av KU-ansatsen kan det för resultatredovisningens vidkommande
särskilt framhållas, att vår modell genom att välja hela inkomståret som
mätperiod utnyttjar KU-materialets samlade information, vilket medger en
väsentligt mer fyllig och mer allsidig statistik. Utöver
"huvudsysselsättningen" (definierad enligt huvudinkomstkriteriet)
kan nämligen övrigt förvärvsarbete också mätas, branschbeslämmas och
lokaliseras geografiskt på individnivå (den förvärvsarbetande knyts lill visst
företag och arbelsslälle efter relativ inkomststorlek per deltjänst eller
företagande). KU-materialet inklusive inkomstregistrei kan således om hela
inkomståret väljs som mätperiod ge väsentligt fylligare underlag för HBS än FoB-utredningen
och än vad tidigare folkräkningar kunnai tillhandahålla. Möjligheterna atl ha lillgång
lill uppgifter för ett hell år bör självfallet utnyttjas för en allsidig och
mera komplett beskrivning av både befolkningens förvärvsaktiviteter och för en
fylligare beskrivning av näringsverksamheten på regional nivå ultryckt i HBS-termer.
Sekretess- och integritetsaspekler. Vi har tidigare i detla
yttrande framhållit, att vi sett del motiverat av sekreless- och
integritetsskäl att förorda, att personuppgifter som skall tillhandahållas HBS
80 och som härrör ur företagens uppgiftslämnande avidentifieras av RSV före
utlämnandet. Givetvis bör liknande principer och förfaranden tillämpas också
ifall HBS 80 skulle baseras på en modifierad undersökningsplan enligt exempelvis
den modell vi här förordal.
Kostnadsbedömningar. En kalkyl av kostnaderna för
alternativet måste givelvis uiarbelas i särskild ordning och för jämförbarhel
enligt de principer som legat till grund för FoB-utredningens kalkyler.
Här kan emellertid noteras några förhållanden som bidrar
till att minska respektive öka kostnaderna om alternativet skulle ersätta FoB-utredningens
plan för HBS 80.
Beträffande uppgiftslämnarkostnaderna har FoB-.uiredningen
uppskattat företagens uppgiftslämnarinsats till ca lOOOOO arbetstimmar.
Säkerheten i
Prop.
1978/79:128 65
denna skalininp (är diskuleras i annal sammanhang. Här
skall endasl konsialeras. all vi med viiri här framlagda iindrinpsförslap bepränsar
iipp-piftskravet pä företapen till en briikdel (kanske en tiondel) av den iippgills-börda
som utredningens alternativ skulle innebiira (vilkel tillernaliv emellertid
med säkerhei skulle bli belydligi mer arbetskrävande i realiteten än vad FoB-utredninpen
beriiknal - röriitsatt det överhuvud tapet vore ge-nomförbari). Vid cn tillämpninp
av vän ändrinpsförslag försvinner nämligen kravel pä att redovisa
"arbetad lid" eller molsvarande, som i iilred-ninpens allernaiiv
skall anges pa varje KU-blankell. Vidare föresläs ar-betsslälleidenlilelerna
för ansliillda i flerarbelsslälleföreiap i vär modell bli rapporlerade i en
särskild riilin, som syfiar lill all minimera upppiftslämnarbördan för de ca 8()()()
nerarbeisställeförelapen. Bepränsas proprammel avseende pendling och
förvärvsarbetande dagbefolkninp till statistik pä komnitmnivä, skulle upppiftskravel
beröra iippskallninpsvis högst 5 000 företag.
Vad päller de centrala bearbelninpskostnaderna utgär i viirl
ändrings-förslap de extra besvär och kostnader, som en undersökninp enligi FoB-utredningens
förslag skulle konima att äsanika den skatteadminisiraliva verksamheten och
vilka kostnader FoB-inredningen inte redovisat.
Genom värt förslap minskas ocksä kraven på den kommunala pransk-ningen,
vad gäller behovet av kontroll och komplettering av sysselsällninpsupppifter,
liksom ocksä behovei av centrala kontrollinsatser.
Nackdelen med det av oss framlapda systemalternativet är
att det erfordrar en stansninp och en extra uppdaterinpsruiin för kompleilering
av HBS:s KU-bestånd med arbetsställeidentiteter för flerarbetsställeföreta-pens
KU.
Vad gäller koslnader för registerbearbetningar i övrigt
och för restiltatre-dovisninparna baserade pä de respektive alternativens olika
bestånd saknas underlap för särskilda koslnadsbedömninpar.
Föreningen för kommunal slaiislik och planering (KSP):
Utredningen föreslär, att uppgifterna om sysselsättningen skall hämtas in via
olika repister i stället för som tidigare med hjälp av blanketter frän
allmänheten. Utredninpens förslag fär delvis betraktas som ett principförslag. Föreninpen
ansluter sip till detta principförslap. Förslaget ligger helt i linje med de
tankar som under senare år framförts om nödvändipheten av att i ökad utsträckning
använda den informaiion som finns i olika administrativa register som underlap
i samhällsplanerinpen.
En
betydande fördel med den föreslapna metoden är, atl den per möjligheter till
en ärlig näringsgrensfördelad sysselsättningsstatislik. 1 utredningen framgår,
att behovei av en sädan årlig statistik växer sig allt starkare i takt med att
samhällets ansvar för sysselsättninpsfräporna ökar. Utan till-gänp till ett
aktuellt underlag försväras i hög grad samhällets möjligheter alt bedriva en
aktiv sysselsätiningsplanerinp. Men det är inte bara i sysselsättningsplaneringen
som det är nödvändigt med aktuella uppgifter om sysselsättning och näringsliv.
Sådana data är viktiga underlag i mänga planeringssammanhang, inte minst pä
det kommunala planet. Att del nu kan skapas möjligheter att erhålla ärlig sysselsätlnings-
och näringslivsstatistik måste därför hälsas med stor tillfredsställelse.
Som tidigare framhållits är en mycket viktig förutsättning
för genomförandet att ett fungerande arbetsställeregister kan byggas upp. Det
krävs ett stort arbete innan det nuvarande CFR kan uigöra bas för ett sådant arbetsställeregisier.
Det är därför nödvändigt, att tillräckliga resurser avdelas för detta arbete bäde
inom SCB och hos kommuner och länsstyrelser. Det är 5 Riksdagen 1978179. I saml. Nr
128
Prop.
1978/79:128 66
även viktigt, au ell samarbele snarasi kan konima igäng
mellan SCB. länsstyrelserna och kommunerna när del gäller iippbygpnaden av arbeissiälle-regisirci.
Kommunernas ansvar och roll i della samarbele mäsle ocksä klarläpgas sä fort
som nicijligt.
Föreninpen vill framhälla, atl ett arbeissiällerepisier inle
inskränker sip till att vara ett hjälpmedel för HBS 80 och en därefter ärlip sysselsäilnings-statistik.
Repistret kommer att vara ett viktipi informationsunderlap för t.ex. rumsliga
analyser av servicebehov och lokaliserinpsöverviiganden. Det bör palla även pä höpre
peoprafiska niviier än den kommunala.
Länsplanerarnas förening: Det principförslag som FoB-utredningen
framläpper är ell väseniligt step pä vägen frän kostnadskrävande dalainsamlinp
via blankeller lill repisierbaseradc syslem. Förslapet mäste dock fullföljas sä
att alla dessa fördelar kan utnyttjas. En självklar konsekvens, med hänsyn till
det stora behov som föreligger, är att det system med kontrollupppifler (KU)
och arbetsställerepister (CFR) som skall upprättas för HBS 80 utnyttjas konliniierlipl
för att framställa ärlip sysselsältninpsstati-siik.
När föreiagen en gänp i saniband med HBS 80 pä KU har
infört upppifter om arbetad lid per vecka och om arbetsställe torde, enlipt vad
utredninpens undersökninp visar, ocksä kostnaderna för att varje är uppdatera
dessa ruliner vara marpinella. Här bör säledes inpet hinder förelipga för att fä
fram en ärlip sysselsättninpsstatistik.
När det gäller arbetsställerepistret, som är den andra prundförutsätt-ninpen
för sysselsättningsdelen i HBS 80. säps i förslaget atl förberedelserna måste
starta lidipt under våren 1979 med insatser för att utveckla centrala företapsrepistrel
till ett arbetsställeiegister. Länsstyrelserna bör enlipt utredninpsförslapei
samordna registerarbetet inom länen. Hur denna samordning skall orpaniseras har
utredninpen inte närmare preciserat. Med kännedom om centrala företapsregistrets
nuvarande innehåll och kvalitet kommer det att krävas stora arbetsinsatser för
länsstyrelserna och kommunerna att fä fram ett ftillpott arbetsställerepister
för HBS 80. Länsplanerarnas Föreninp vill med skärpa framhälla att de
personella resurserna på länsstyrelsernas regionalekonomiska enheier inle
räcker lill för några större insatser i detta sammanhanp. Registerarbelet
förutsätts nämligen äga rum samtidigt med det omfattande arbetet med
Länsplanering 1980.
Enligt
Länsplanerarnas Förening är det nu rätt tillfälle att ta ett ordenligt grepp om
företagsregisterfrägan. Det arbetsställeregister som fordras för HBS 80 ger ett
unikt tillfälle att lösa problemet med det omfattande dubbelarbete som sker
genom att kommuner, länsstyrelser och andra länsorgan upprättar egna företapsrepister.
Stora kostnadsbesparinpar finns här atl göra för samhället totalt. FoB-utredningen
har inte redovisat nägon kostnad i sin kalkyl för arbetet med
arbetsställeregistret. Det beror givetvis på att man vill presentera en så
tilltalande kalkyl som möjligt. Statistiska centralbyrån bör enligt
Länsplanerarnas Föreninp se till att medel ställs till förfopande för
länsstyrelsernas och kommunernas arbete med arbetsställeregistret. Den
insatsen ger en mångdubbel utdelning för samhället som helhet.
Resurser måste säkras så att arbetsställeregislret ärligen
kan uppdateras. På så sätt kan registret ersätta många liknande
företagsregister som nu förs på lokal och regional nivå samt dessutom användas
för framställning av artig sysselsättningsstatistik. Kostnaderna för att
producera artig statistik över sysselsättning och pendling är enligt FoB-utredningen
begränsade (ca 2-3 milj. kr. perår).
Prop. 1978/79:128 67
Kvalitetsaspekterna pä sysselsättningsuppgifterna i HBS 80
har enlipt Länsplanerarnas Föreninp inte tillräcklipt seriöst behandlats av utredninpen.
Det är mer tro än vetskap som kommer till uttryck här. Med hänsyn till att en
ny och obeprövad metod enlipt förslapet skall utnyttjas i HBS 80, vore det tillrädlipt
att parallellt inhämta sysselsällninpsupppifter via personblanketter som i FoB
75. Härigenom skulle det bli möjligt att kunna göra jämförelser med FoB 75.
Utan en sädan möjliphei lill jämförelse bakat i liden är upppifterna i HBS 80
av bepränsat värde åtminstone till dess att uppgifter frän en ärlig
sysselsättningsstatistik erhållits för ett antal är.
Hushålls- och bostadsdelen
Bosiadsslyrelsen: Bostadsstyrelsen tillstyrkeratt FoB 1980
genomförs i huvudsak efter de riktlinjer och med den samordning med
fastighetstaxeringen som utredningen föreslär.
Frågan om hur bostadsdata skall samlas in för flerbostadshus
m.fl. -frän faslighetsägare eller på de blanketter som hushållen ändå måste
lämna - bör prövas närmare vid detaljplaneringen. Insamlinp från hushåll kan
vara en fördel m. h. t. jämförbarhet med FoB 75.
Kraven pä jämförbarhet med tidigare FoB:ar måste ställas
högt m. h. t. att sådana jämförelser är ett av de viktipaste underlagen dä det päller
att bedöma utfallet av bostadspolitiken.
Utredningen föreslår att uppgifter om inkomst inte ska
kombineras med bostadsuppgifter 1980. Bostadsstyrelsen anser att den fortsatta
planeringen bör innefatta en prövning av möjligheterna att från FoB-uppgifter
och olika befintliga register göra analyser av bostadsförhållanden för olika
inkomstgrupper. Sädana analyser kan eventuellt göras för ett urval av hushåll.
Möjligheterna till en samordning med inkomstfördelningsundersökningen genom en
tillfällig utbyggnad av denna bör särskilt prövas.
DEFU: Utredningens förslag innebär att bostads- och lägenhetsuppgif-ler
till HBS 80 och den allmänna fastighetstaxeringen 1981 insamlas på gemensamma
blanketter. Samordningen är möjlig genom att i slort sett samma uppgifter
tidigare efterfrågats för de båda ändamålen men vid olika tidpunkter.
Förslaget till samordning har enligt DEFUs uppfattning stora fördelar med
hänsyn laget till det totala uppgiftslämnandet och de samhällsekonomiska
vinster som följer av minskad blankettmängd och en samordnad hantering. Det är
därför mycket tillfredsställande att denna samordning nu realiseras. DEFU vill
emellertid i sammanhanget peka på riskerna för dubbelförfrågningar till uppgiftslämnarna
vid gransknings- och kompletteringsförfarandet. Dessa kan uppstå om inte de
kommunala granskningsorganens insatser sker samordnat med kontrollen vid
fastighetstaxeringen.
I förslaget lill HBS 80 redovisas tre alternativa
ambitionsnivåer vad gäller den del som kan kräva blanketlinsamling från
allmänheten. DEFU förordar det alternativ som innebär en undersökning 1980
utan generell blanketlinsamling från allmänheten. Som skäl för sitt
ställningstagande anför DEFU såväl uppgiflslämnarmässiga som kostnadsmässiga
konsekvenser i relation till de uttalade behoven så som de framställs i
utredningens användaranalys. DEFU ansluter sig i övrigi lill de synpunkter som
framförs av utredningsledamöterna Lemne och Karlsson i denna fråga.
1976 års fastigheislaxeringskommiiié: FoB-utredningen har
under olika skeden av utredningsarbetet haft ett flertal överläggningar och
underhandskontakter med fastighetstaxeringskommiltén. Kommittén hardärvid
Prop.
1978/79:128 68
ställt sig positiv till ell gcniensanil lipppitlsläninande
med hiinsyn lill de fördelar en sädan samordning mäsle innebära. En utgängspunkt
för kommitténs bedömning har cnielleiiitl varil alt samordningen sker sä att nägra
mer pälagliga negativa konsekvenser för fastighetstaxeringen inte uppkommer. I
lemissvarel liininar kommiiién synpunkter pä blankeiiinnehäl-lei i skilda deialjfräpoi.
Beträffande disiiibinion ikIi
insamling ftamhäller fastiphetslaxerinps-kommitlen all den inle har napoi
au erinra mot en portofii samdistribution av personblanketlen och fastipheisiaxerinpsbiankelien
för smähusäpare under röriiisäiining all r\)nolrihet kan införas iiven för övripa
fasliphets-deklaralioner. Konimiilen hai iinnii irue lapii definitiv ställninp
i denna fråga, men saviii nu kan bedömas bör nägui hinder för en sädan ordninp
inte förelipga.
Vid del peniensamma insamlinpsslältel skall enligt FoB-utredninpen
penomföras en koniroll av att lägenheisförieckningarna har lämnats och att nunirerinp
av byppnader har skeu pä samma sätl i fasiiphetsdeklaratio-nerna och liigenheistörieckninparna.
Fasiiphelstaxerinpsblanketterna skickas vidare till lokal skattemyndighet (LSM).
medan lägenhetsförteckningarna för flerfamiljshus och perst>iibhinkelterna
sänds till de kommunala pranskninpsorpanen. Om liigenhelsförteckninparna cj
kan avvaras i taxerinpsarbetel blir ell kopieringsföriarande akluelll.
Fastighetstaxerinpskonimiuéii anser att åtskilliga
fördelar står att vinna med att materialet till AFT 81 och HBS 80 insamlas pä
samma ställe. Däremot motsätter sig kommiuén all ell gemensamt
insamlingsställe upprättas särskilt för detta ändamäl. Kommittén anser i
stället att det insamlinpsstäl-le för fastighetsdeklaraiioner som redan finns.
dvs. LSM. bör kunna utnyttjas även för insamling av uppgifterna till HBS 80.
De uppgifter som skall lämnas pä personblanketten angäende hushällens storlek
och sammansättning kan knappasl frän integritetssynpunkt vara av så känslig
natur att det enbart av denna anledning är motiverat att inrätta ett särskilt
insamlingsställe. Vidare gäller alt sorierinpsarbetet under alla omständigheter
kommer att utföras av personal frän L.SM, vilket även förutsätts av utredningen.
Del bör fiamhällas atl denna personal har genom sitt arbele med
självdeklarationer och liknande handlingar stor vana att handha
sekretess-skyddat material. Ett särskilt gemensamt insamlingsställe medför även
all faslighetstaxeringsnämnderna fär deklarationsmaterial näpot senare än om LSM
är insamlinpsställe. Della utgör en pätaglip nackdel från skaltesynpunkt med
hänsyn till den korta tiden för taxeringsarbetet.
Utredningens orpanisationsförslap bygger på att insamlade
data i möjlig mån registreras av fastiphetstaxeringsorganisaiionen samt att HBS-data
i deklarationen granskas och kompletteras utöver vad som tidigare ansetts
behövas i taxeringen. Häripenom skulle bl.a. upppiftsläninarna i flertalet fall
ej behöva belastas med ett flertal förfrågningar för kompleltering. Utredningen
tar inte slutlig ställninp lill utformningen av den med fastighets-laxeringen
samordnade granskningsorganisalionen utan detta föreslås ske i samarbete mellan
kommunerna. SCB och RSV.
Fastighetstaxeringskommiltén kan i princip godta det
organisationsförslag som framlagts av utredningen.
Kommittén vill dock betona att det vid AFT 75 rådde en
synnerligen pressad arbetssituation inom laxeringsorganisationen, framför allt
vid LSM. Det är angeläget att detta undviks vid AFT 81. Det arbete med
granskning, kontroll och regislrering av HBS-variabler som föreslås utföras av
taxeringsmyndigheterna kommer enlipt kommitténs bedömninp att
Prop.
1978/79:128 69
niedföra ett viisentlipt merarbete jänilbri med Af i 75. Vitlme
lorde den pranskning av HBS-variabler som föresliis iiga rnni innan makiialei siinds
till ftistipheistaxerinpsnämnderna komma all fiirdriija nämndernas arbeie i
icke obetydlip utsträckninp.
Enlipt utredninpen
har vid tidipare FOB relalivi liien del av GOs arbele ätpåll för alt
komplettera variabler som ej är lillfredssiällande ilylkia. Inte heller vid fasliphelsiaxerinpen
inhämias kompletterande upppifter trän fas-tiphetsäparna i näpon större uislriickninp.
De fiill där såväl HBS- som fas-tiphetstaxennpsuppgiftei kan behöva kompleiieras
lorde däii'c)r bli relalivi sällsynta.
Mot bakprund
härav ifräpasätter kommiuén om fördelen med atl nästan all kompletterande
information kan insamlas vid ett lillfälle iir sä stor all den uppväger den
betydande nackdel en försening av fastiphetslaxerinps nämndernas arbeie
innebär. Kommittén föreslär i slället att deklaraiionsmaterialet sänds direkt
till nämnderna utan förhandspranskninp av HBS-variablerna. Det kan eventuellt
övervägas om nämnderna i de fiill kompletterande upppifter för fasliphelsiaxerinpen
mäsle inhämias frän fasliphels-äparen även äliipps att pranska lämnade HBS-uppgifter
och i förekommande fall infordra felande sädana. Häripenom uppnäs för HBSs del
samma resultat i fräga om kompleltering av uppgifter som om HBS-variablerna
granskas innan materialet sänds till fasiighetstaxeringsniininderna.
Kammarräiien
i Jönköping: En principiell nyhet i förslapet jämfört med 1975 ärs lap är att
samordning pä visst sätt föresläs beträffande allmänhetens upppiftslämnande
och myndiphets bearbetninp av upppifterna mellan 1980 ärs undersökning om
hushall, bosläder och sysselsättning samt 1981 ärs allmänna fastighetstaxering.
Förslaget framslär ur uppgiftslämnarens Synvinkel som praktiskt. Vissa organisaioriska
problem uppkommer dock hos berörda myndipheter, vilkel kommittén varit väl
medveten om. De förslag till lösning av dessa problem som kommittén lämnar kan
inrymma fara för att taxeringsarbetet blir ej endast mera tungrott ulan även
fördröjt. Kammarrätten vill ej avstyrka en samordning av anpivet slag - med hänsyn
till allmänhetens befopade intresse av att ej betungas onödipl med uppgiftsskyldighet
- men vill framhålla att samordninpen enligt kammarrättens meninp endast är möjlip
under förutsättning att garantier skapas för att taxeringsarbelet kan fortgå
utan störningar. Behov av personalförstärkningar kommer säkert att uppstä.
I detta
sammanhang kan en fräga som kommittén inte behandlat beröras. Del föreslagna
systemet innebär att uppgifter som enbart har siatistik-intresse och som
dessutom otvetydigt faller under 16 S sekretesslagen skulle komma att hanteras
av personal pä de lokala skattemyndigheterna, vilken i och för sip icke har anledninp
att ta befattning med siidana upppifter. Personalen i fråga är visserligen
underkastad den tystnadsplikt som är föreskriven i 18 S lagförslaget. Men
förslaget innebär ändå pä denna punkt ett spridande av hemlig information som
kan medföra risker för den personliga integritelen. Skulle sädan uppgift
begäras utlämnad lorde framställningen böra avslås under hänvisning till 16S
sekretesslagen, men vem är behö-rip att fatta beslutet? Lokal skattemyndighet,
där uppgiften i detta skede finns, lokalt pranskninpsorgan, vars personal i
detta sammanhanp samarbetar med lokala skattemyndipheien, eller SCB? Svaret är
prundlagsenligi den myndighet, där uppgiften finns, det vill säga lokala skattemyndipheien.
Kammarrätten vill ej hävda att det nu anförda aren avpörande invändning mot
den föreslagna samordningen, men det innefattar aspekter som bör beaktas vid
det slutliga ställningstagandet.
Prop.
1978/79:128 70
Koiijiinktiirinslilinei: Samordningen av uppgifterna i fasliphelsiaxering-en
och de direkt frän allmänheten insamlade uppgifterna i hushålls- och bostadsdelen,
som det framlapda förslapet innebär, har obestridligen stora fördelar främst ur
den synpunkten att fastighetsägarna ej belastas med att lämna i stort selt
samma uppgifter till säväl HBS 80 som till fasliphelsiaxerinpen. De nackdelar
som förfarandet eventuellt kan föra med sig är emellertid svåra att bedöma
framförallt med hänsyn till att utformningen av de framtida fastiphetstaxeringarna
är en öppen fräga men ocksä med hänsyn till att förslaget vad gäller 1981 ärs
fastighetstaxering ännu inle är utformat i alla detaljer. Det måste
uppmärksammas, att man genom detta nya förfarande kan få problem vad päller
jämförbarheten med de tidipare folk- och bostadsräkningarna.
RRV: Av de beräknade kostnaderna för HBS 80 faller en så
stor del som 45 Mkr på framställninpen av hushållsstatistik och kombinerad
statistik över hushåll och bostäder. Härtill kommer den belastning pä
allmänheten som uppgiftsinsamlandet innebär.
Med hänsyn bl.a. till de stora kostnaderna för insamling
och bearbetning av uppgifter på särskild personblankett förordar RRV således
att ytterligare undersökning sker av möjligheterna att redan i H BS 80
genomföra nägot alternativ för att i administrativ ordning insamla
hushållsdata.
RRV har med intresse tagit del av ett inom lokal
skattemyndighet i Stockhoini närmare utvecklat förslag som bygger på
sambearbetning av folkbokföringens individuppgifter med fastighetsägarens lägenhelsförleckning.
som för ändamålet förses med särskild registerbeteckning för varje lägenhet.
Det skulle ankomma på lokal skattemyndighet att enpänpsvis hänföra på
fasligheten kyrkobokförda personer utöver den av fastiphets-äparen uppgivna lägenhelsinnehavaren
till resp. lägenhet. En stor del av de boende skulle kunna hänföras till rätt
lägenhet/hushåll enbarl med ledning av befolkninpsregistrels personuppgifter.
För övripa skulle uppgift om hushällstillhöriphel infordras skriftligt.
Förändringar i hushållstillhörigheten skulle därefter fortlöpande anges på
flyttningsanmälan.
RSV: Utredningens förslag innebär att bostads- och
lägenhetsuppgifter till HBS 1980 och den allmänna fastighetstaxeringen 1981 (AFT
1981) insamlas på gemensamma blanketter (deklarationsblankeiter och lägenhetsförteckningar).
Förslaget medför att berörda uppgifter endast behöver lämnas vid ett tillfälle
mot som tidigare varit fallet vid två skilda tillfällen. Samordningen är möjlig
genom att i stort sett samma uppgifter tidigare efterfrågats för de båda
ändamålen.
En grtmdlägpande förutsättning för en samordning måste
vara att den kan åstadkommas utan negativa effekter för fastighetstaxeringen.
Förslaget medför atl lokala skattemyndigheter (LSM) och
fastighetstaxerings-nämnder (FTN) åläggs att tillämpa flera nya arbetsrutiner
jämfört med senaste allmänna fastighetstaxering. För både LSM och FTN kommer
arbetsuppgifterna att öka. I samband med uppföljning av 1975 års allmänna faslighetstaxenng
har från både länsstyrelserna och LSMs sida med skärpa framhållits att den
synnerligen pressade arbetssituationen som då rådde inte får upprepas vid nästa
allmänna fastighetstaxering.
Även om utformningen av AFT 1981 ännu inte är färdig (1976
års fastigheistaxeringskommitté har ännu ej avgett betänkande; proposition om fas-tighetstaxenngen
är aviserad lill maj/juni 1979) kan förulses att genomförandet kommer att
kräva minst samma insaiser av FTN som vid AFT 1975. Utrymmet för att på grund
av samordningen utföra andra arbetsuppgifter än de som krävs för åsältande av taxenngsvärden
är således synner-
Prop.
1978/79:128 71
ligen begränsal. Del nieraibele bl.a. i form av kt)niplellering
av vissa för HBS specifika uppgifter och redovisninp av dessa pä besliiistinderlup.
som enligt lörslaget skall iitföias av FIN. kan mot bakprund härav lä konsekvenser
som päverkar laxerinpsresiillaiet pä ett icke acceptabelt sätt. Ett genomförande
av utredninpsförslapei i detta avseende förutsätier därför kompletterande ätpärder.
En tänkbar ätpiird skulle vara all förlänpa laxeringsperioden.
RSV anser emellerlid atl en sädan utväg inle bör lillpripas bäde av hänsyn lill
uppgiftslämnarna och av fiskala intressen. Det är sälunda angeläget att
fastighetstaxeringen hinner avslutas före del krävande arbelel med repislrerinp
av konlrolliipppifter och deklaralioner för inkomsttaxerinpen. Enligt RSVs meninp
mäste LSM för upppiftsinsamlingen. särskiljandet och repistrerinpen av HBS-tipppifterna
lillföras tillräcklipa resurser frän kommunernas pranskningsorpan sä alt
överlämnandet av taxerinpsmaterialet till FTN inte försenas och störningar i fasliphelsiaxerinpen
inte orsakas. Formerna för samarbetet mellan AFI och HBS enlipt utredningens
förslag kräver närmare utredning. En iiigänpspunki bör därvid vara atl
förstärkningen frän kommunernas pranskninpsorpan dimensioneras sä atl näpot merarbete
för den statistiska behandlinpen inte uppkommer för LSM och FTN. FTN bör därt"ör
inte belastas med pranskning. komplellerinp eller redovisning av HBS-upppifter.
Även frän statistisk synpunkt ärdet principiellt riktigare att bedömningen,
beredningen och eventuell komplellerinp av HBS-tipppiflerna handhas av
speciellt utbildad personal som är anställd för detta ändamäl.
Sammanfattningsvis anser RSV att förslaget till samordninp
har övervägande fördelar med hänsyn lill det minskade arbetet för allmänheten
och de samhällsekonomiska vinsterna som följer av minskad blankettmänpd och en
samordnad hanierinp. RSV tillslyrker sälunda förslapet med tidipare redovisade
reservationer.
Utredningen har föreslagit att ett gemensamt
insamlingsställe anordnas i anslutning till LSM. Enligt förslapet till orpanisation
skulle sorteringsarbetet och vissa kontrollåtgärder i samband därmed
verkställas av LSM med bilräde av personal frän granskningsorganisalionen för HBS.
Mot bakgrund härav och dä personuppgiften inte innehåller HBS-uppgifter som ur
integritetsskäl kan anses känsliga, bör samtliga blanketter insamlas hos LSM.
Detta i synnerhet som sorteringsarbetet oavsett insamlingsadressen
Siaiskoniorei: Statskontoret tillstyrker i princip en samordninp
mellan HBS 80 och fastiphelslaxeringen enlipt utredninpens förslag. Förutsätt-ninpen
för en samordning är dock att fastighetstaxeringskommitléns förslap och senare
stalsniaktsbeslut avseende fasliphelsiaxerinpen inle innebär förändringar som
rubbar förutsättninparna för FoB-utredninpens förslag. En annan förtitsättninp
är vidare att man lyckas lösa de administrativa och organisatoriska problem
avseende blankettutformninp, rutiner, an-svarsfördelninp, resursutnyttjande m. m.
som ulredningen har berört. Jämfört med fastighetstaxeringen 1975 kommer man
vid 1981 ärs fastighetstaxering att arbeta med en ny ADB-teknik och under nya organisatonska
former. Med utgängspunkt i FoB-iitredningenS|förslap bör man dock kunna finna
tillfredsställande lösningar pä berörda administrativa och organisatoriska frägor
i samband med en samordning mellan HBS 80 och fastighetstaxeringen. Det bör enlipt
statskontoret - i enliphet med utredninpens förslap - ankomma pä SCB. RSV och
kommunerna att i samarbete redovisa detaljerat förslag avseende organisationen
för en samordnad uppgiflsinsamling för HBS 80 och fastighetstaxerinpen.
Prop.
1978/79:128 72
Slaiisliska ccninilhvrti/i: Även insamlingen av
bostadsuppgifter lill en undersökninp 1980 pors eiilipi nya och ej praktiserade
metoder. SCB anser del därför angeliipel all kvalitcisfräporna behandlas i detla
material. Detta innebiir bl.a. atl den peniensamma insamlinpen och pranskninpen
av bo-sladsvariablerna mäsle ske pä sädanl sätl au dessa fär en för avsedda an-vändninpar
podlapbar kvaliiel. Vidare innebär della alt verket - lill skillnad frän utredninpen
- anser del nödvändipl att kvalitelssliidier och kontroller av prodiiklionsmomenl
pors även i hushalls- och bostadsdelen. Kvalitetssludierna skall bland annat
syfta lill atl pe underlap för bedömning av läckningsförändrinpar och
systematiska klassifikationsföränd-rinpar mellan undersökninpen 1980 och FoB
75. Kontrollerna skall bland annat syfta till att iippnä podlapbar kvalitet i
olika bearbetninpsmoment.
Siockholms koiumiin: Hushälls- och bostadsdata behövs i
mänga sammanhanp i kommunens planerinp. En kopplinp mellan hushållet och bostaden
är nödvändip. Däriör avstyrks det niväalternativ som vill helt slopa personblankell
i HBS 80. ty det är penom uppgifier på en sädtin blankett som den nödvändipa kopplinpen
kan göras. Vidare framförs önskemal alt utreda förutsättninparna för införandel
av ett läpenhetsrepister. som framdeles kan lillpodose behovet av htishälls-bosiadsinformationen
utan särskild tipppiftsinsamling av FoB/HBS-typ. Ett sädanl repisler bör också
få stor användninp i administrativa rutiner bl.a. inom folkbokförinps- och
skatteväsendet.
Göleborgs koiniuiin: Utredninpen föreslär att hushalls-
och bostadsdelen skall innehälla i stort sett samma variabler som vid den
senaste folk-och bostadsräkningen. Utredninpen anser sip ej ha funnit anledning
att föreslå nägra nya bostads- och hushällstipppifter jämfört med de som insamlades
vid FoB 75.
Utredninpens uppräkning av förslap till variabelinnehäll
saknar vissa vä-sentlipa lägenhetsvariabler, vilka inpick i FoB 75. Sälunda
saknas variablerna hustyp och ägarkategori. Båda dessa prundläpgande
lägenhetsdala mäsle givetvis inga i HBS 80.
Vidare anser Göteborgs kommun del vara önskvärl med viss
utökning av variabelinnehället. Enligt utredningsförslaget skall läpenhetsuppgifter
hämtas frän den allmänna fasliphetstaxerinpen. I denna inhämtas för taxe-rinpsändamäl
bl. a. upppifter om uppvärmninpssätt. Kommunerna har under senare är engaperals
alltmer i energihtishällninpen. Inom Göteborps komniun päpär ularbelande av enerpisparpropram.
Uppgifter om lägen-hetsbeständets fördelning efter uppvärmninpssätt skulle
därvid utpöra ett värdefullt planerinpsunderlap. Göteborgs kommun vill därt"ör
förorda att läpenhetsupppifterna i HBS 80 utökas med upppift om uppvärmninpssätt.
Utredninpen har ej uppmärksammat att sambearbetning
givetvis mäste ske av hushällsuppgifter med sysselsällningsuppgifter.
Socialstyrelsens vägledning för kommunernas barnomsorgsplaner utpär för
närvarande från dessa uppgifter hämiade frän FoB 75. varefter framräkninp sker
till aktuellt basar. För alt förbättra underlaget för barnomsorgsplanerna är
det angelä-pet att motsvarande upppifter tas fram i HBS 80.
Malmö konimun: Förslapet till HBS 80 ger i allt väsentlipt
de upppifter om bostäder och hushall som kommunerna behöver i sin planerinp.
Det är angeläget att påpeka att kombinerade hushälls- och bostadsdata är
ytterst väsentliga i planerinpsarbetet. De analyser av boendestrukturen i läpenhe-ter
av olika storlek som erhållits penom lidigare räkningar är nödvändiga även i
framliden. Dessa analyser bildar grundval för bl. a. befolkningsprog-noser och bosladsbehovsbedömningar.
Det utvecklingsarbete som :iu be-
Prop.
1978/79:128 73
tlrives föran erhälla säkrare bedönininpar av fianilitla bcfolkninpsslruklii-rer
i olika delområden bygper till stor del pä lillgängen till siidan statistik.
Det ärdärför nödvändipl med blankeilinsanilinpen Iran allmänheten.
Den saniordning som planeras ske mellan upppitier
insamlade penom den allmänna tasligheisiaxerinpen och den siirskilda enkälen frän
allmänheten har avgjorda fördelar. Den dubbla iippgiftsinsamlinpen orn läpen-helsbeständel
fränpiis. Allmänheten besväras endast i ringa utsträckninp och den blankett som
skall fyllas i blir relalivi enkel. Dock förelipper risker för att kvalitén kan
bli näpot sämre penom sambearbelningen av ivii olika källor. 1 illväpapängssätlel
kräver lillräckliga personella resurser bäde vid kommunens pranskninpsorpan och
vid den lokala skattemyndipheien. Samarbelel mellan de bada orpanen mäsle pa
alla säu iinderlätlas.
Tidpunklen för undersökninpen har föreslapits bli
september 1980. 1 idi-pare räkningar har avsett förhållandena den I november.
Ur användarsynpunkt skulle tidpunklen I januari 1981 vara den bästa. Man kan
dä fä en normal anknytning till övrip statistik pä befolkninps- och
bostadssidan.
Undersökninpen
om hushall och bostäder omfattar i stort sett samma variabelinnehäll som vid FoB
75. För jämförelser i tiden ärdet nauirliptvis anpeläget att definitioner etc.
Iran FoB 75 i största möjliga iiislräckninp bi-behälls.
Vissa utökningar av innehället i HBS 80 är önskvärda. Det
gäller i försia hand uppgifter om användningen av de lägenheter som redovisas
som uthyrda men utan mantalsskriven boende. Dessa lägenheter utgör en allt siörre
grupp, främsi i större kommuner. Vid bedömninpar av del framtida bostadsbypgnadsbehovet
behövs en bättre kartläppninp av användninpen av dessa läpenheler.
Under senare är har behovet av data pä
energihushållningens omräde accentuerats. Bl. a. behövs detaljerade uppgifter
om pä vilket sätt bostadshusen uppvärms. SCB bör däiför undersöka om
möjligheter finns atl i HBS 80 ta med uppgifter om bostädernas tippvärmninpsform.
Örebro kommun: Förslaget lill HBS 80 ger vad päller
hushall och bosläder i allt väsentligt de uppgifter som samhällsplanerarna
behöver. Dessa upppifter är synnerlipen värdefulla för kommunens arbete med bl.a.
be-folkninpspropnoser och bostadsbyppnadspropram.
Genom den saniordning som planeras mellan upppiftsläninandet
till HBS 80 och den allmänna fasliphelsiaxerinpen kan belydande raiionaliserinps-vinster
göras, samtidigt som allmiinheien besväras i mindre omfiittninp.
Tidpunkten
för undersökninpen föresläs bli september manad istället för som tidipare
november manad. Enlipt kommunens iippfaitninp är lidsprän-ser mitt i kalenderår
av ondo. Vid bearbetningar av uppgifter om FoB-materialet och den löpande ärlipa
statistiken mäste hela tiden korriperingar pöras lör månaderna november och
december. Efter HBS 80 kommer dessa justeringar au behöva pöras för ytterligare
mänader. Det bör därför prö\'as om uppgifterna i stället kunde avse årsskiftet
1980/81.
Beträffande variabelinnehället vill kommunen framhälla
behovet av detaljerade uppgifter om läpenheternas standard m. m. ner pä
enskild fastip-hetsnivä. För bl. a. upprättande av bostadsprogram är dessa
uppgifter yllerligl angelägna.
Under senare är har behovet av data pä enerpihiishällninpens
omräde ökat. Sälunda behövs upppifter om iippvärmningssält m.m. Vidare har från
stadsbyggnadshäll i kommunen under flera är framhållits behovei av uppgifter om
lägenheisyior. SCB bör pröva möjligheterna att utöka variabelinnehället med
dessa uppgifter inför HBS 80.
Prop. 1978/79:128 74
Kalmar konimun: Läpenhetsiabeller bör finnas med i minsl
lika stor ulsiräckning som 1975. Kommunen önskar desstilorn yiierligare hiishalls-och
liigenhelsdaia belysla. Beir. hiishållssialisliken och kopplingen hiis-häll-bosiad
pekar komnninen pä alt hushalls- och saniboendebepreppen är viklipa framöver.
För all vissa FoB-uibeller skall kunna eisiiilas med ärlipa slaiisliska pakel säsom
Demopak, Inkopak och Bilpak krävs att man där även redovisar ick pilta
sammanboende, vilket f. n. ej är fallet.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Bristen pä aktuella data päller
även inom hushalls- och liipenhelssektorn. Länsstyrelsen upplever dock inte den
brislen som sä päiaplip med hänsyn till att sysselsättninpstVäporna och därmed
data om sysselsältninpen är mer väsenllipa i länsplanerinpsarbeiet. För iinderlapei
i de artiga kommunala bosladsprogranimen (KBP) är det dock anpeläpet med akluellare
statistik än för närvarande.
Länsstyrelsen är i princip posiliv lill atl en hushälls-
och bostadsräkning penomförs enligt förslap, men vill allvarligl ifrägasätla om
den del som berör samordningen med fasiigheisiaxeringen är möjlig att
genomföra i Kopparbergs län. Utan stora extra insatser kan i vart fall resullalei
bli sädanl att kvalitén inte blir acceptabel.
Utredningen föreslär, under åberopande av en expertprtipps
promemoria, att HBS 80 och den allmänna fasliphelsiaxerinpen 1981 skall samordnas.
Vid bedömninpen av samordningskonsekvenser gör länsstyrelsen först en återblick
pä 1975 ärs allmänna fastighelstaxerinp.
I Kopparbergs län finns lolalt cirka 293 000 redovisninpsenheter.
varav 157000 för jordbruksfasliphet och 136000 för annan fastiphet. Dessa redovisninpsenheter
sammanfördes vid 1975 ärs allmänna fastighetstaxering till 31 872
taxeringsenheter avseende jordbruksfasliphet och 92 284 taxeringsenheter
avseende annan fastiphet. I länel finns i proceni av beståndet i hela landet 18
procent av jordbruksredovisninpsenheterna och 10 procent av de taxeringsenheter
som är taxerade som jordbruksfasliphet.
Den stora mänpden av redovisninpsenheter, som aren följd
av de "röriga"" fastighets- och äpoförhällandena i länet, pör
att fasiighelsiaxennparna har varit och även under överskådlig framlid kommer
att vara bäde komplicerade och synnerligen lungarbetade. Detta har medfört alt
de lokala skattemyndipheierna i länel vid 1975 ärs allmänna faslipheistaxering
hade en mycket pressad arbetssituation med ett stort uttag av övertid trots att
personalen hade ulökats i jämförelse med de ordinarie ärliga fastigheis-laxerinparna.
Med ovanstående återblick pä 1975 års allmänna fastiphelstaxerinp
vill länsstyrelsen framhälla atl en normal allmän fastipheisiaxering i detta
län ar väldigt resurskrävande. Den i betänkandet föreslagna samordninpen av HBS
80 och den allmänna fasliphetstaxerinpen 1981 kommer att innebära en inte oväsenlig
utökning av det maienal som lokala skattemyndigheterna skall sorlera och
komplettera. Därtill kommer att kontrollen och beredningen av HBS-variablerna
kommer att bli tidskrävande arbetsmoment. Vidare kommer förslagei alt innebära
utökat beredningsarbete. Sammantaget anser länsstyrelsen att den föreslagna
samordningen sålunda kommer att bli än mer resurskrävande.
Utredningen, som är medveten om det ökade resurskravet,
har inte närmare redovisat hur en utökning av resurserna skall ske utan anser
endast att denna fråga måsle närmare utredas genom kontakter mellan riksskatteverket
och HBS-organisationen. Sä länge resursfrågan inte har lösls pä ett för lokala
skattemyndigheterna tillfredsställande sätl har länsstyrelsen farhågor för att
kvalitén pä HBS respektive fastighetstaxeringen kommer atl
Prop. 1978/79:128 75
bli lägre än vad som kan förväntas. För länsstyrelsens del
medför en samordning jämfört med 1975 ärs allmänna fastiphelstaxerinp inte oväsenilipt
utökade arbetsupppifter för dataenheten, bl. a. för stansninp av dels värdefaktorer
för samtliga bostadsbyppnader oberoende av antal bostadsbyggnader per
taxeringsenhet, dels ett antal variabler som tidigare endast re-pistrerais i FoB.
Länsstyrelsen anser sig därför för närvarande inte kunna tillstyrka
utredningens förslag om samordning.
En
samordning av HBS och fastighetstaxeringen förutsätter atl kvalitén pä statistikmalerialel
blir lika hög som vid senaste folk- och bostadsräkninpen. Ledamöterna i 1975 ärs
fastiphetstaxeringsnämnder var emellertid penompäende mycket negativa till de statistikupppifter
som skulle anpes vid 1975 ärs allmänna fastiphelstaxerinp. En samordninp
förutsätter därför att ledamöterna i nämnderna fär en ordenlip och meningsfull
utbildning i den del av taxeringsarbetet som kommer att avse H BS-variabler,
placering av byggnader pä rätt fastighet m. m. Länsstyrelsen befarar annars att
kvalitén pä HBS-arbeiet kan bli låg om inte ledamöterna är tillräckligt motiverade
förarbetet med slalisiikuppgifterna.
Läiissiyrdseii
i Örebro län: Hiuills har de flesta av de för samhällsplanerinpen intressanta
variablerna i fastiphetsrepistret varit av dälip kvalitet. Repistret har därför
knappast kunnat användas som källa för bostads-, sa-nerinps- eller energiplanerinpen
i kommunerna under de är FoB-data varil inaktuella. Definitionsskillnaderna
mellan FoB och fastiphetsrepistret har ytterligare ulgjorl ell
osäkerhetsmoment. När nu läpenhetsuppgifter insamlas via enkät i HBS 80 anser
länsstyrelsen att uppgifterom lägenhetsdata respektive uppvärmningssätt bör
finnas med som underlag för energiplaneringen.
Länsstyrelsen
anser det vidare otillfredsställande att kostnaderna för insamling av
hushall-och bostadsdata svarar för 70% av de totala kostnaderna i HBS 80.
Länsstyrelsen delar därför utredningens ståndpunkt att andra meioder bör
studeras, sä att man i framtiden skall kunna framslälla hushällssiatistik och
kombinerad statistik över bostäder och hushåll till en lägre kostnad.
Det framlagda förslaget innebär också en betydande
belastning för de myndigheter och taxeringsnämnder, som är engagerade i den
allmänna fastighetstaxerinpen.
Under
punkt 6.2.5 talar utredninpen pä olika ställen om "ett visst merarbete"
för fastiphetstaxerinpsnämnden (FTN) och "nåpot fler" uppgifter eller
kompletterinpar. Man tycks vilja pe sken av att det endast är fräga om ett
obetydligt tillskott till det arbete, som behövs för åsältande av taxeringsvärden.
I samma andetag säger man alt '"stor noggrannhet"" bör nedläggas
pä kontroll av HBS-variabler ""även om dessa inte har betydelse för
värdering av fastigheter"".
Den tid Fl N har fält sig tilldelad för sin epentlipa upppift
- att åsätta en i möjligaste måtto likformig och rättvis taxering - har
hittills visat sig vara i knappaste lapet. Alt få tid över för att inhämta och
kontrollera upppifter, som är av inpen eller ringa betydelse i
taxeringsarbetet, torde inte vara möjligt.
Av flera
skäl är det inte möjligl eller önskvärt att i någon nämnvärd omfattning utöka
antalet distrikt för att minska antalet fastigheter per distrikt eller att förtänga
taxeringsperioden.
Med utgångspunkt från beskattningsarbetet saknas utrymme
för utredning av annat än för fastighetstaxeringen nödvändiga uppgifter under
den egentliga taxeringsperioden oktober 1980-januari 1981. Från planerings-
Prop. 1978/79:128 76
synpunkter löreligger emellertid behov av alt nödvändig
dala för sanihiills-planerinpen inte onödiptvis försenas. De samordninpsproblem
som förelipper mellan fiistiphetsiaxerinpen och HBS-iindersökninpen mäste diirför
närmare utredas i del fortsatta arbeiei.
Kommuiiförbundei: Den planerade sambearbeininpen av upppifter
frän personblanketten och fastighelstaxerinpsblankelten skall i princip ge motsvarande
upppifter om hushall och bostiider liksom kombinerade hushalls-och bostadsdata
som tidipare räkninpar har peii. Dessa upppifter är av stor belydelse för bostadsförsörjninpsplaneringcn
i kommunerna liksom för möjlipheterna att penomföra propnoser för befolkningsutvecklinpen
i kommunerna och dess delområden. Det är därför styrelsens uppfiiilninp all
del även denna gäng är nödvändigi att inhämta hushällsuppgifter via blankett eftersom
för närvarande inga andra möjlipheter slär till buds.
Mälsäitninpen bör dock vara att om möjlipt pöra även hela
hushalls- och bostadsdelen registerbaserad för all komma ifrän allmänhelens upppiftslämnande
men också för att nedbringa kommunernas gransknings- och kodningsarbele som
till stor del berör just denna del. Hänsyn mäste därvid tas till problem
sammanhängande med kostnader för kontinuerlig repister-förinp och integritet.
Styrelsen anser det angeläpet att se över vilka alternativ som för framliden
kan finnas til! det nu föreslapna lillvägagängssättet och närmare utreda dessa.
Utredninpen har i sina överväpanden rörande framtida
hushalls-, bostads- och sysselsätlningsundersökningar också skisserat nägra
alternativa förslag till lösningar pä genomförandel av hushålls- och
bostadsdelen. Styrelsen vill förorda att man närmare studerar det alternativ
som innebär att man genom en förändrinp av folkbokföringen fär möjliphei atl
kontinuerligt uppdatera ett hushållsregisler som initialt byggs upp utifrån
hushållsbeståndet i HSB 80.
Svenska urbelsgivoreförcningen (SAF) och Sveriges Indusiriförbund
(SI): Utredningen redovisar ulöver huvudförslaget till en undersökning om
hushåll, bostäder och sysselsättning 1980 (HBS 80) ocksä ett par alternativa
planer innefattande tvä ambitionsnivåer för HBS 80. Enlipt vär uppfatininp
torde det vara motiverat att fortsätta med en kontroll av mantalsskriv-ninpen,
som folkräkningar penomförda med 5-ärsintervall medper. Även uppgifter om
hushållens stortek och sammansättning samt upppifter om boendet bör framställas
1980 som basinformation. Vi delar därför utredningens bedömning att det är
nödvändigt med en personblankett 1980.
FoB-utredningen har i enlighet med sina direktiv tagit upp
fräpan om samordningen av HBS 80 med fastighetslaxeringen 1981. Vi tillstyrker
att statistiken över bostäder i HBS 80, dvs. bostadsräkninpen 1980, penomfö-res
enlipt FoB-utredningens förslag och baseras pä uppgifterna till fastighetstaxeringen.
Vi har inga yrkanden beiräffande populationsavgränsning-arna i
bostadsräkningsdelen och inga erinringar mol valet av variabler.
Som utredninpen påpekar finns det knappasl andra vägar att
producera statistik per hushåll än som skett i tidigare folk- och
bostadsräkningar, nämligen genom att de enskilda själva lämnar uppgifter som
möjliggör att de kan sammanföras till ett hushall. FoB-utredninpen har nu
framkastat tanken att man skulle i folkbokföringen tillämpa en samhörigheiskod st
Prop. 1978/79:128 77
Belräflande det törsta alternativet nöjer vi oss med att hiinvisa
lill de in-lepriielsskäl som talar nioi ell penomlörande av förslaget. Sädana
skäl päller även del andra alternativei men där bör ocksä beaktas näpra ytterlipare
synpunkter.
Del är visserlipen möjligl all fasliphelsiiparen äsäller liipenhelerna
nummer enlipl ett system som myndipheterna föreskriver - della förekommer
redan nu hos större fiistipheisäpare. Diirmed är emellertid endast en förberedande
älpärd vidtagen. För all insamlinpen skall kunna göras meninps-ftill niäsie ocksä
lill varje läpenhei hiinföras, vilka personer som bor där. .Av lastiphelsäparen
kan knappasl begäras annat än att han uppger till vem han upplälit liigenheten.
Däremot kan det rimlipen inte äläppas honom att hälla reda pä de personer som
bor i läpenheten och deras inbördes relalioner. Härtör krävs uppgifter frän de
enskilda hiishällsmedlemmarna, eller frän den som är ansvarig för lägenheten.
Vi betvivlar att det är praktiskt möjlipt all ulan yllersl omfiiilande iipppiftsskyldiphei
riktad mot allmänheten och fasliphetsägarna klara denna insamling. Än mindre
torde det bli möjlipt att hälla de insamlade upppifterna ä jour med rimlipa
kostnader.
Vi vill därför ifrapasälUi om uppgifter av denna art bör lynga
fastighets-deklaraiionerna och om insamlingen bör kompliceras med en mångfald
nya upppifter som skulle krävas. I vart fall kan vi inte finna atl utredninpen visal
all behovei av en allmiin sädan hushällsindelning är sä slort att det molsvarar
rimliga koslnader för insamling och vidmakthållande.
Föreningen Jör kommunal slaiislik och planering (KSP): KSP
vill rekommendera att pä personblanketten införs en fråga om bostadens storlek
mätt i antal rum och kök/kokvrä. Uppgiften är främst avsedd att underlätta
eller i miinga fall rent av möjliggöra en identifiering av ett hushåll från personblanketten
till lägenhelsförteckningen. I stora bostadshus gäller det att kunna skilja
hushall med samma namn ål och även för nyss flyttade hushåll kan uppgiften
behövas för identifikation.
För alt
ytterligare underlätta identifiering och sammankoppling av lägenheter och
boende (t.ex. dä flera bostadsinnehavare i en fastighet har samma namn)
föreslår föreningen att fastighetsägarna på läpenhetsförteck-ningarna skall
ange paluadress för varje hus eller ingång.
Genom den samordninp som planeras mellan uppgiftslämnandet
till HBS 80 och den allmänna fastiphelslaxeringen kan betydande
rationaliseringsvinster göras samtidipl som allmänheten besväras i mindre
omfattning. Föreninpen vill dock uppmärksamma det faktum att kontrollen av fastip-helstaxerinpsiipppifterna,
borisett frän de rent fiskala, har varit tämligen dälig tidipare. Sälunda kunde
inle fastiphetslistorna frän förra fastiphelslaxeringen användas vid FoB 75 pä
grund av bristande kvalitet. Det är följaktligen viktigt att dessa problem
uppmärksammas i HBS 80.
1 idpunkten för undersökningen föresläs till september
manad i stället för som tidigare november manad. Enlipt föreninpens uppfattning
är tids-pränser mitt i kalenderår av ondo. Vid användning av uppgifter från FoB-material
och löpande ärlig statistik måste korrigeringar göras för månaderna november
och december. Från H BS 80 kommer dessa justeringar att behöva göras för ytterlipare
mänader. Det bör därtör prövas om upppifterna i stället kunde avse årsskiftet
1980/81.
Variabelinnehållet
i H BS 80 är i stort samma som vid FoB 75. Det är därför anpeläpet för
jämförelser att definitionerna pä variablerna stämmer överens.
BeträlTande variabelinnehället vill föreninpen betona
behovet av tillgång till detaljerade uppgifter om lägenheternas standard m.m.
ned på fastig-
Prop.
1978/79:128 78
hetsnivä. Delta behövs bl.a. för upprättande av
bostadsförsörjningsprogram.
Under senare är har behovet av data pä
energihushållningens område ökat. Upppifter om uppvärmningssätt komnier att
efterfrågas, en variabel som skulle kunna hämtas från fastiphetstaxerinpsmaterialei.
Detta är även fallet vad gäller bostädernas yta, en uppgift som fiän siadsplanerarhäll
krävts under mänpa år. Man bör pröva möjlipheterna att utöka variabelinnehället
med dessa upppifter inför HBS 80.
Sunens iiisiiiin för hyggnad.iforskning (SIB): Hushålls-
och bostadsundersökningen skall som underlag ha dels en enkät till hushållen
med frägor om storlek och sammansättninp (hushällsdaia), dels en partiellt utbyppd
fastighetstaxering med data om bostäders storlek, standard och älder. Uti-ftiin
dessa uppgifier skall en kombinerad hushälls- och bosiadssiaiistik tas fram och
redovisas i enlighel med tidigare folk- och bosladsräkninpar.
SIB stöder i stort utredningens förslag men vill anföra
följande synpunkter:
Innebörden av kopplingen mellan hushälls- och lägenheisuppgifter
och det sätt pä vilket denna koppling skall genomföras är oklara i betänkandet.
Som del förefaller tänker sip utredningen att sammankopplingen skall grundas ä
ena sidan pä hushållsföreståndarens uppgifier om i vilken fastighet htishället
bor och ä andra sidan pä fastighetsägarnas uppgifter om lägenheterna och deias
innehavare i det ägda beståndet.
Risken för att granskningsorganen kan få svårigheter att
pä ett tillfredsställande sätt genomföra denna sammankoppling är uppenbar. Det
mäste speciellt gälla fastigheter med mänpa lägenheter och flera trappuppgångar
eller fastigheter med mänga byggnader.
För att underläua granskningsorganens arbete och samtidigt
höja eller ätminstone bevara precisionen hos materialet vore det önskvärt att
hushållen anmodas att på hushällsblanketten även lämna uppgifter om storleken
i antal rum och kök pä den lägenhet som de bebor. Vad angår merarbete för
hushällen måste åtgärden betraktas som obetydlig även om den strider mol Ulredningens
princip om att dubbeluppgifter inle bör förekomma i HBS. Den ömsesidiga
kontroll som de dubbla uppgiftslämnarna utövar pä varandra tjänar dock i detta
fall det goda ändamålet atl öka uppgifternas tillförlitlighet.
Ceniralnämnden Jör fasiigheisdata (CFD): Samordningen med AFT
stöds helt av CFD. Sambearbetningsproblemen bör vara lättare att lösa här än i sysselsältningsdelen
eftersom man kan utgå från blanketter med förtryckta identiteter.
Önskan atl på sikl erhålla ett lägenhetsregister bör gå
via ett byggnadsregister. CFD har som framgår av betänkandet bedrivit
utredningsarbete med syfte att belysa identifienngs-, innehålls- och
datainsamlingsfrågor i samband med eventuellt inrättande av byggnadsregister.
En ny etapp i detta utredningsarbete har diskuterats. Denna planeras innehålla
frågor som rör samordning av koordinatregistreringen av byggnader med ajourhållningen
av byggnadsbeståndet på ekonomiska kartan samt den fysiska planeringens behov
av karlläggning av byggnadsbeståndet.
Behovsenkäten visar att hushållsdata behöver finnas med i HBS
80 och all uppgifterna i den kombinerade hushålls- och bostadssiatisiiken är
utomordentligt viktiga för den kommunala planeringen av bostadsbyggande och
annan kommunal service.
I framtiden borde även hushållsuppgifter insamlas
registervägen. En framkomlig väg därvidlag torde vara att i princip återinföra mantalssknv-
Prop. 1978/79:128 79
ningen via den allmänna sjiilvdeklaraiionen. Kombinerad hushiills-
t)ch bo-siadsstalisiik kräver dock ell liipenlielsrepislcr. som vilkel påpekades
i förepäende avsnilt bör förepäs av ett byppnadsregisicr.
Med tanke pa
kosinaderna bäde för hushällsenkäten i HBS 80 och för uppbyggnad och underhäll
av ell läpenhclsregisler borde man överväpa om inle bosiadsbyppnadspropraninien
frän och med I9H5 kunde utformas med hjiilp av näpol annorlunda daiaiindcrlap.
En utökad bosiadssiaiistik skulle därvidlap vara beiydelsefiill. Denna skulle
kunna baseras pä fasiip-hetstaxeringsregistrel om delta innehöll en för slalisliskl
bruk podlapbar redovisningav bostadslägenheter i olika storleksklasser. Vid
senaste AFI insamlades dessa uppgifter men överfördes inle lill ADB-mediiini.
Kombinerade uppgifter borde kunna inhämtas med hjälp av urvalsiin-dersökninpar.
Sekreless och integritet
Dalainspeklionen har pekat på vikten av restriktivitet när
det gäller sam-körninp och annat samutnytljande av data som tirsprunglipen
samlats in för olika ändamäl. även om det enlipi inspektionens meninp kan
finnas anledninp att vara mindre restriktiv dä samköming planeras för vetenskapliga
forskninpsändamäl, siimhällsplanering och statistikproduktion än för allmänna
eller enskilda administrativa ändamäl. Inspektionen har också tapit upp fräpan
om information lill upppiftslämnarna om syftei med upp-piflsinsamlinpen och bl.
a. framhållit att sådan information även bör omfatta upplysninpar om frän
vilka myndighetsrepister. eller pä vilket annat sätt, de upppifter inhämtas som
den enskilde inte lämnar själv.
DEFU: Utredninpen
anser att det inte förelipper näpot behov av att utnyttja sanityckesinstitutet
- dvs. att efter samtycke frän den som avses med viss uppgift kunna lämna ut upppifien
- och har i förslapet uteslutit möjligheten atl ulnyllja detta. DEFU delar inte
denna uppfatininp. Även om det endast kan vara aktuellt för en myckel bepränsad
grupp mäsle det finnas möjlighet att använda samiyckesinstitutet t. ex. för att
undvika dub-belinsamlingar.
DEFU delar ulredningens uttalanden att angelägna syften
kan motivera uttag på individnivå.
JK: En vikiig
fråga när det päller skyddel för den enskildes intepntet är under vilka förutsättninpar
upppifter som insamlats vid undersökninpen får utlämnas till enskild eller myndiphet.
En bedömninp av förslaget i denna del försväras av del pågående reformarbetet
på sekretessområdet. En ny sekretesslag avses triida i kraft innan den nu
aktuella undersökninpen genomförs. Vad gäller utlämnande till enskild per säväl
bestämmelsen i den pallande 16 S sekretesslapen som molsvarande tilltänkta bestämmelse
i den nya lapen ett tillfredsställande skydd. Bestämmelsen i 16 S sekretesslapen
har visserlipen inte avseende pä utlämnande till myndiphet. Bestämmelsen synes
dock ha tillämpats analogt i dessa fall. Den nya lapen avses innehälla mer ulförlipa
bestämmelser även om utlämnande till myndigheter. Om den nya lapens
bestämmelser kommer att palla även utlämnande myndigheter emellan, bortfaller naturtigtvis
behovet av att särskilt reglera ftågan om utlämnande till myndiphet på sätt som
skett i 17 S i den av utredninpen föreslapna lapen. Skulle den nya sekretesslapen,
liksom den nuvarande, komma atl sakna regler om sekretess myndigheter emellan,
bör frågan om utlämnande till myndighet regleras på samma sätt som enligt 16 S
i den nu gällande sekretesslapen. Detta innebär att utlämnande inte får ske
Prop.
1978/79:128 80
annat än efter samtycke eller skadeprövning. Vidare bör iilliimnandet
kunna tbrbindas med erforderlipa förbehäll. Mill ställningslagande i denna del
priindar sip pä den upprättningen all skyddsiniresset för den enskilde är lika
sK)il vid inlämnande till myndighei som lill enskild.
Om den föreslapna 17 S behiills oförändrad, synes i vart
fall andra stycket p. 2 höia iindras au avse upppift som lämnas ut till myndiphet
för annal ändamäl im som anpes i 1 S.
Kainiiuirrällcii i Jönköping: Vad päller förslaget sett ur
sekreless- och inteprilelssynvinkcl finns - med nedannänint, mindre undaniap -
intet att erinra. Förslapet iipplyller i stort sett de krav som rimligen kan
ställas i detla avseende, i synnerhei om man beaktar den förslärkta sekretess
som 16 S sekretesslapen innefattar i sin lydelse fr. o. m. den i januari 1978.
Förhällandet myndipheter emellan i sekretesshänseende
repleras i förslagels 17 S. Moisvariphei härtill finnes ej i 1975 ars lap,
ehuru förslap därlill föreläp. Krilik mot delta förslap riktades under
remissförfarandet frän flera inslanser. och departemenischefen föreslog ej näpon
beslämmelse av innebörd molsvarande nu förelippande 17 S under hänvisninp till
pallande repler och praxis pä omrädel. Dessa repler och praxis har ej ändrais
sedan dess. Det enda i förslaget som är nytl i förhällande till vad som ändå
redan gäller är alt SCB endast skulle fa medge utlämnande till annan myndiphet
av uppgift som avses i lapförslaget om uppgiften hos den andra myndigheten
skall användas för statistiskt ändamål. SCB kan lillämpa - och pör del ocksä veterligt
- en dylik praxis redan inom ramen för gällande regler. Kammarrätten kan därför
ej se att förslagets 17 S fyller nägot behov. Den torde kunna utgä.
Sunens planverk: Utredninpen pekar pä att flera användare
är kritiska mot gällande sekretessbestämmelser och mot statistiska centralbyråns
sekretesspolicy. Verket anser liksom utredningen att säväl samhällsplaneringens
som forskningens databehov bör tillgodoses penom dels tabeller med information
pä detaljerad nivå. dels avpersonifierat malerial. Härtill kommer all vissa
angelägna syften ocksä kan motivera uttag av primärmalerial. Inte heller för
sädana tittap bör enlipt planverket restriktiviteten vara absolut. Den nyanserinp
i praxis som utredninpen förordar kan uppen-barlipen tillämpas inom ramen för
pallande lapstiftning.
RSV: Ulredningen föreslär penom 16 och 17 SS
författningsförslaget en uttrycklig reglering av de fall när annan myndiphet
skall få lillgång till de uppgifter som samlas in genom HBS 80. Den föreslagna repleringen
innebär, sävitt RSV kan finna, en viss inskränkninp av statistiska centralbyråns
nuvarande möjligheler all lämna ut sådana uppgifter till annan myndiphet (jft bl.a.
prop. 1975: 160 sid. Ill och betänkandet SOU 1975:22. Lag om allmänna
handlingar sid. 115 f). Den av utredningen föreslagna regleringen ger inle SCB
möjlighet alt. ens efter medgivande frän den som avses i uppgiften, utlämna
uppgift för annat ändamål än de i IS förfallningsförslagei upptapna. Förslaget
synes i nu berörd del vara utformat med tanke på att den i
departementspromemorian Ds Ju 1977:11, Handelssekretess och tystnadsplikt,
föreslagna repleringen av sekretessen myndigheler emellan penomförs. RSV utgår
däiför från att resultatet av det inom justitiedepartementet pågående arbetet
med en ny sekretesslapstiftninp beaktas vid Iilformninpen av ulredningens
förslag i denna del.
Socialstyrdsen: Redan genomförda ändringar i statistiksekreiessen
gör det enklare för forskningen och samhällsplaneringen atl i ökad utsträckning
utnyttja materialet. Utredningen uttalar att man även i övrigi bör pe dessa användninpsprupper
ökade möjlipheter att ta del av undersökning-
Prop.
1978/79:128 81
ens material. Socialstyrelsen anser alt dessa ätpärder i höp
prad kommer alt bidra lill all malerialel fär ett betydlipt ökat utnyttjande
inom socialsektorn. Som utredninpen päpekar mäste en föruisättning lör
utlämnande av data vara att utlämnande ej medför näpon skaderisk för dem som ingär
i materialet.
Suiilsiiska
centralbyrån: SCB delar i princip ulredningens syn pä sekre-tessfräporna vid en
undersökninp 1980. Förslapet om en mer nyanserad tillämpning av pallande
sekretessregler tillslyrks sälunda. bl.a. mot bakgrund av att de legala förutsättninparna
förbättrats penom en lapändrinp i slalisliksekrelessen förra ärel. SCB får ocksä
i delta sammanhanp nämna all verkei nylipen lillsait en samrädsgrupp med
representanter friin datainspektionen, riksarkivet, forskninpen och SCB föratt
se över niöjlipheler-na alt i ökad ulsträckninp tillhandahiilla avidentifieral primärmalerial
för forskninpsändamäl.
I 17 S
andra siycket författninpsförslapet anpes atl utlämnande lill bl. a. domsiol
sker utan det medpivande frän centralbyrän som stipuleras enlipt huvudrepeln i paraprafens
första stycke. SCB anser att denna möjliphei för domstol alt ta del av sekretesskyddade
uppgifter allmänt sett strider mot det intresse som sekretessen skall skydda. I
den män det päpäende arbetet med en reviderinp av offentliphets- och sekretesslapstiftninpen
täpper lill den lucka i sekretessen som editionsplikten till domstol enlipt SCB
innebär, röriitsätter verket atl författninpsförslaget anpassas i enlighet
härmed.
SCB tillstyrker vidare den generella tankegängen att
regler med anknytning till datalagstiftningen intas i HBS 80-lagen.
Ur sekretessynvinkel tillstyrker SCB vidare uppgiflspliktens
och sank-tionssystemets utformning samt formerna för insamlinpsförfarandet i övript.
Riksdagens
ombudsmän: De upppifter som samlas in skall användas för framställning av
statistik för samhällsplanenng m. m. Av förslaget till lag i ämnet framgår (I
och 16 SS) atl även folkbokföringsmyndighet har rätt att i enliphet med anvisninpar
från statistiska centralbyrån ta del av hiishälls-iipppifl och läpenhetsförteckninp
för kontroll av folkbokförinpen. Pä de förslap till blanketter som kommittén
har utarbetat har detta syfte med folk- och bostadsräkningen också angivits.
Jag anser det viktigt att denna upplysning inte utesluts när den blanketten får
sin slutliga utformning.
I lapen besknvs
(17 S) att statistiska centralbyrän fär lämna ut upppifter som avses i lagen
endast om dessa skall användas för sådana ändamål som anpes i I S, dvs. för framställninp
av statistik för samhällsplanerinp m. m. I andra stycket i paragrafen sägs
vidare att första stycket inte gäller när riksdagens ombudsmän, justitiekanslern
eller domstol bepär att fä ta del av sädan upppift. Atl JO och JK har rätt att
ta del av handlingar och andra uppgifter hos myndighelerna framgår av
regeringsformen. Det förefaller onödigt med en särskild föreskrift om detla.
Materiella bestämmelser om domstolars rätt att ta del av handlingar och andra upppifter
från myndigheter och befattningshavare hos dessa regleras av rättegångsbalken, förvaltningsprocesslagen
och sekretesslagen och bör enligt min mening inte placeras i den föreslagna
lagen. Det bör vara tillräckligt med en erinran om eller hänvisning till den
särskilda reglering somjag har nämnt här. Jag vill i sammanhanget påpeka att en
regel att statistiskt primärmaterial får utlämnas till domstol synes strida
mot förslaget till ny sekretesslag (se Ds JU 1977:11 del I sid. 84 och 86).
På sid. 1.50 i betänkandet behandlar kommittén förfarandet
i samband med vitesföreläggande. Kommittén anser att hänsynen till
rättssäkerheten 6 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 128
Prop.
1978/79:128 82
lalar Ibr all anmaning till den uppgifisskyldige bör förepii
ett viiesföreläp-gande. Konimittén menar emellertid inte att anmaningen mäste
sändas som rek. Föriitsäilninparna för löreliippande och lUdömimde om viie prövas
enlipt förslaget av länsstyrelsen och liinsrätten. Utan alt närmare pä in pä fräpan
om vitesföreläggande vill jag dock framhälla att förslapet i detta avseende
knappast skiljer sig frän den tidipare lapen om folk- och bosiads-räkninp(1975:55
S 13).
Bedömninpen av fräpor som rör lyslnadsplikl och sekretess
försväras av all upppifterna förmodligen kommeratt skyddas av bestämmelserna i
den planerade nya sekretesslagen. Innehållet i den nya lapen är ännu sä länpe
okänt. Förslapet lill ny sekrelesslap innebär dock alt tystnadsplikt och
handlingssekretess skall rymmas inom samma lapstifininp. Beslutar statsmakterna
enlipl förslapet kan det bli aktuellt att upphäva 18 S i del nuvarande lapförslaget
som innehäller tystnadspliklsbestämmelser.
.lag vill slulligen fästa uppmärksamhet pä vad JO Leif
Ekberg i ett tidigare beslut anfört om förtärandet vid utsändande av frägeblanketter
till äkta makar. Beslutet är äierpivet i JO:s ämbetsberättelse 1977/78 sid. 405
fl".
Göleborgs kommun: I FoB 70 och FoB 75 har SCB tillämpat en
total restriktivitet vad päller utlämnande av primärmaterial till enskilda och
till andra myndipheter. SCB hardessutom tillämpat vissa sekretessrestriklio-ner
i de tahellredovisninpar som utförts, vilket försvarat kommunernas användninp
av tabellinformationen som planeringsunderlag.
Kommunerna har behov av detaljerad information, på
kvarters- och fas-tighetsnivä, framför allt i planfrågor inom sladsbyggandet.
Den information som efterfräpas är i första hand uppgifter om arbetsplatser,
hushåll och läpenheler. Med hiltills tillämpade sekretessregler har
statistikbehovet ej kunnat tillgodoses via folk- och bostadsräkningsmaierial.
Kommunerna har i slället tvingats till kostsamma egna kartläppninpar för att ta
fram i stort sett samma information som folk- och bostadsräkningarna
innehållit.
Göteborps kommun hälsar därtör med tillfredsslällelse ulredningens
förslap att dels tabeller med informaiion på detaljerad nivå, dels avpersonifierat
malerial skall kunna utlämnas lill kommunerna.
Malmö kommun: I redovisninpen av resultaten av FoB 70 och FoB
75 har de sekretessregler som pällt för vissa tabeller visat sig ha en mycket
ogynnsam inverkan pä användningen av tabellerna. I vissa fall har tabellerna
blivit praktiskt laget oanvändbara. I förslapet lill HBS 80 anges all sekretesslapen
inte gäller myndipheter emellan utan endast ifråpa om utlämnande lill enskild. Restiliatredovisninpen
för kommunala behov bör därför kunna ske utan sekretessrepler. Även individdata
kan enligt utredningen utlämnas lill kommunerna för angelägna syften och efter
prövning. Malmö kommun hälsar denna förändrinp med tillfredsställelse.
Föreningen för kommunal slaiislik och planering (KSP): SCB:s
sekretessbestämmelser vid redovisningen frän tidipare räkningar har varit hindrande
för att erhälla adekvata uppgifter pä låg regional nivä. I vissa fall har
tabellerna blivit praktiskt tagel oanvändbara. Den nya utformningen av
statistiksekretessen bör göra det möjlipt för kommunerna atl få detaljerade
tabeller och avidentifierat material som statistikunderlag i den epna verksamheten.
En sädan ökad informationstillgång skulle hälsas med tillfredsställelse frän
de kommunala planerarnas sida. Det är viktigt att HBS 80 i sina olika delar
och stadier utformats så att informationen kan göras tillpänglig pä ett enkelt
och praktiskt sätt.
Siaiens insiitin för byggnad.sforskning (SIB): Den
kombinerade hushalls- och bosiadsstatistikens anknytning till
fastighetstaxeringen bör öka
Prop.
1978/79:128 83
töriilsiilininparna all la dala om hushall och bostäder pä
fastiphctsnivä. Utredninpens förslap om ändrade sekretessbestämmelser blir
därmed bely-delscltilli. En förändring av dessa repler eller tillämpninpen av
dem är av största vikt lör dem som i siu arbele använder FoB- eller HBS-upppifter.
Del päller specielll möjlipheien atl för särskilda och anpeläpna forskninpsändamäl
fil lillpiinp lill primärmalerial.
Basdala om
hushall och läpenheler underlättar stratifieringar vid urval. Däripenom kan man
göra planlösninpsstudier. relaterade till hushällsstor-lekar. och bosladsvaneimdersökningar
som mer nyanserat än hittills klar-läpper boendelbrhällanden.
Del förijänar
iiven alt päpekas att med ändrade sekretessbestämmelser blir nian inte länpre enbarl
hänvisad lill nyckelkodomräden som läpsta re-dovisninpsnivä i iindersökninpar. Möjlipheter
öppnas att via fastipheten formera redovisninpsomräden med det innehåll och av
den storlek som är önskvärd utifrän arbeisiipppiften. Detta skulle vara en klar
förbättrinp för forskninpsverksamheten.
Övriga frågor
DEFU: Resultatet av FoB-utredningens arbete har
presenterats i så nära anslutninp till förslapets penomförande att en mycket
pressad tidsplan krävs om HBS skall genomföras i sin helhet 1980. DEFU kan inte
acceptera att man nu beslutar om att genomföra HBS 80 enligt ulredningens
förslag under hänvisning till att tid saknas för ytterligare överväganden. I
ett sådant läge mäste det ur samhällets synpunkt vara bättre alt 1980 endast
genomföra de delar av förslapet som är penomarbelade (fastighetsdelen) och följaktlipen
skjuta sysselsättningsdelen ett år framåt i tiden. Ett urvalsförfarande enlipt
DEFUs förslag skulle då kunna genomföras 1980, varefter ett avsevärt bättre underlap
föreligger för att la ställning lill hur eventuellt ytterligare datainsamling
bör organiseras,
JK: I
anslutning till föresknflerna i 10 S lagförslaget om kommuns informationsåliggande
villjag pä samma sätt som i mitt remissvar över FoB 75 ifrågasätta om inte
allmänheten på lämpligt säll bör upplysas om de tillämnade samkörningarna med
redan befintliga register, ävensom att ytterligare samkörningar kan komma att
äga rum efter tillstånd av dalainspeklionen.
Möjligheterna
att friktionsfntt genomföra en undersökning av den föreslagna beskaffenheten
och kvalitén på de lämnade uppgifterna blir enligt min mening beroende pä den
förståelse för uppgiftsinsamlingen som kan bibringas alla dem som skall fylla i
blanketter m.m. Eftersom syfiet med och värdet av undersökninpen ingalunda är
lätt att förstå, bör det vara en strävan att genom några få enkla exempel e.d.
belysa hur malerialel kan komma medborparna till godo.
Kammarräiien
i Jönköping: I fråga om vitesförfarandet föreslår kommittén (förslagets 14 S)
att en uppgiftsskyldig som inte fullgör sin skyldighet, skall anmanas att
fullgöra denna. Anmaningen behöver enligt uttalande i bilaga 7 (s. 448) icke
sändas med rekommenderad försändelse. Efterkommes ej anmaningen kan länsstyrelsen
förelägga vite. Det förutsätts därvid att något bevis inte skall företes om alt
anmaningen kommit den uppgiftsskyldige till del ulan alt bevis härom skall
anses föreligga när brev avsänts till honom. Kammarrätten delar uppfattningen
att anmaning alltid skall utsändas och att den ej behöver sändas i
rekommenderad försändelse. För att undvika diskussioner om huruvida anmaningen
kommit fram el-
Prop.
1978/79:128 84
ler inte anser kammarrätten atl det inle bör göras till en
absolut förulsällninp för viiesföreläppande atl anmaninpen bevislipen ej
efterkommits. Dei-t;i torde kunna ske utan att rättssäkerhetssynpunkter åsidosätts.
Rättssäkerhetssynpunkter talar knappast heller för att
besvär särskilt skall fä föras mot viiesföreläppande. I viss analogi med 125 S taxerinpsla-gen
torde kunna stadgas att beslut om föreläggande av vite ej fär överklagas.
Rättssäkerhetssynpunkter blir ju tillgodosedda vid den prövning som sker i
samband med ett eventuellt utdömande av vitet.
Koiijunknirinstituiei: Utredninpens förslag innebär, att
man inte insamlar uppgifter om yrke och utbildning, dä dessa anses ha använts
i mycket begränsad utsträckning och dessulom föranleder specielll svåra problem
vid insamlingen. Beträffande yrkesuppgifterna hänvisas i slället till de lönestatistiska
materialen, som emellerlid i nuvarande skick inte ger underlag för en enhetlig
och heltäckande yrkesklassificering. Något konkret förslag till lösning finns
heller inte, utan utredningen hänvisar till en utredning om dessa problem.
Den
huvudsakliga användningen av yrkesuppgiften har hittills varit de långsiktiga
prognoser för näringsgren och yrken som görs av SCB och som användes bl.a. för
den centrala utbildningsplaneringen. Hanteringen av detta prognosmaterial har
institutet haft anledning att granska i samband med remisser rörande högskoleutbildninp.
Atl insamla yrkesuppgifter av della skäl finner inle heller inslilulel för sin
del särdeles motiverat, dä dessa prognoser och deras hittillsvarande användning
är av tvivelaktigt värde. Däremot bör de historiska uppgiftema vara av
betydande värde för utbildningsmyndiphetema speciellt i kombination med
information om utbildninp. Med hänsyn till den framlida ekonomiska tillväxten
har man inte bara i Sverige utan även internationellt börjat lägga allt större
vikt vid ut-bildningsfrågoma. Statistik på detla område kommer därmed att
efterfrågas i allt högre grad och det blir då inte tillfyllest endast med uppgifier
om utflödet från undervisningsväsendet utan man kommer även att behöva
uppgifter över hela befolkningens utbildning (utbildningens nivå och inriktning),
bl.a. för forsknings- och utredningsändamål. Uppgifter om utbildning har inte
insamlats sedan folk- och bostadsräkningen 1970, vilket gör det desto mera
angeläget att inhämla sådana i HBS 80.
Eftersom dessutom uppgifter om yrke i ökad utsträckning
börjar efterfrågas även från annat håll än frän ulbildningsmyndigheterna och
då information om bäde yrke och utbildning är myckel svåra att erhålla på
annat sätt än genom en undersökning av den här aktuella lypen, anser institutet
att man borde försöka få med dessa uppgifter på personblanketten. Utbildningsuppgiften
borde därvid kunna ges en avsevärt enklare uiformning än vid folk- och bostadsräkningen
1970. Merkostnaden för detta förefaller inte avskräckande hög.
Riksförsäkringsverket: En uppgift som har ingått i folk-
och bostadsräkningen men som nu föreslås slopad är yrkesvariabeln.
Riksförsäkringsverket har använi yrkesuppgifter från folk- och
bostadsräkningen för sin statistik om yrkesskador inom serien Sveriges
officiella statistik (SOS). Huvudmannaskapet för yrkesskadeslatisliken har
numera flyttals över till arbeiarskyddssiyrelsen, som ansvarar för statistik
över arbetsskador från och med år 1979.
Utredningen konsiaterar att riksförsäkringsverkels
register av olika skäl inte kan utnyttjas för insamling av data vid en särskild
undersökning år 1980. Däremot anser ulredningen alt del i ett fortsatt
utredningsarbete bör klargöras i vilken utsträckning olika regisier kan
anpassas lill olika model-
Prop. 1978/79:128 85
ler för att under 1980-talet tillgodose samhällsplanerinpen
med erforderlipi informationsunderlap. Enlipl utredninpen bordet då vara av
särskilt intresse att följa utvecklinpen av bl.a. riksförsäkrinpsverkets repister
och närmare pröva till vilka kostnader dessa källor kan utvecklas med avseende
pä innehall, täckninp och tillpänpliphet. De uppgifter utredninpen diskuterat
i detta sammanhang är framför allt yrke/sysselsättning, sysselsättningens
omfattning samt arbetsgivarens namn och adress.
Riksförsäkringsverket finner liksom utredningen det vara
väsentligt att allmänhetens och företagens uppgiftslämnande begränsas och
samordnas, så att inte likartade uppgifter krävs av samma eller olika
representanter för stal och kommun. Verkels register är föremål för fortlöpande
ändringar med avseende pä bl. a. innehall och tillpänpliphet. Dessa har
föranletts dels av ändrade administrativa riuiner, dels av ändringar i och utökninp
av verkets ansvarsområde. Riksförsäkrinpsverket förutsätter att ett eveniuelli
forisatt utredningsarbete, som syftar till att klarpöra hur verkels repisler
skall kunna utnyttjas som informationsunderlap i enliphet med FoB-utredninpens
förslag, sker i nära samarbete med verket.
AMS: Beträffande utredningens förslag om att slopa
yrkesuppgifter vill styrelsen framhålla att sådana uppgifter är av väsentlig
betydelse för ett flertal av styrelsens verksamhetsområden. Den enskilda
individen är allmänt sett starkare knuten till yrket än till näringsgrenen.
Yrkesuppgifterna utgör därför en viktig grund för arbetskraftsplaneringen och
därmed sammanhängande planering, exempelvis av yrkesutbildning. För
yrkesvägledningsverksamheten är uppgifter om arbetskraftens yrkesfördelning av
stor betydelse och används bl. a. som underlag för en rad publikationer, som
svenskt yrkeslexikon och yrkesupplysningar. Även för försvarsplaneringen
fordras yrkesuppgifter. Styrelsen vill vidare peka på behovet av yrkesuppgifter
för den inomregionala sysselsättningsplaneringen. För dessa ändamål ger inte arbelskraftsundersökningarna
tillräckligt differentierade uppgifter.
Med hänsyn till den betydelse yrkesuppgifter har inom
flera delar av arbetsmarknadsstyrelsens verksamheisområden finner styrelsen
det angeläget att förutsättningarna ytterligare prövas för att ta fram
uppgifter om yrke i anslutning till ett genomförande av HBS 1980. Styrelsen
vill emellertid samtidigt återigen betona betydelsen av att finna sådana former
för upp-piftsinsamlinpen att kraven på aktualitet i planeringen tillgodoses.
Arbeiarskyddssiyrelsen: Bäde vid undersökningar av den
allmänna miljön och arbetsmiljön är behovet av uppgifter om bakgmnden stort.
En indi-vidanknuten yrkesuppgift är härvid väsentlig. Inom det arbelsmedicinska
området har, som utredningen påpekar, behovet av yrkesdala underde senare åren
vuxit. Uppgifter om yrke bör därför erhållas vid totala tvärsnittsundersökningar,
typ folk- och bostadsräkningarna.
Uppgifi om näringsgren, såsom föreslås i betänkandet, är
inte tillräckligt. Det krävs möjligheler att kombinera både näringsgren, yrke
och region. Ett exempel på delta utgör det nystartade informationssystemet för
arbetsskador (ISA), där man efter krav från arbetsmarknadens parter funnit det
nödvändigt att, föruiom redovisning på näringsgrenarna lämna sådan också för
yrke varje år. Detta innebär en skärpning av kraven på yrkesuppgift. Yrkesiillhörighet
har tidigare endast redovisats vart 5:e år. För att kunna på ett meningsfullt
sätt redovisa dessa yrkesrelaterade tal krävs att antalet personer inom ett
yrke (riskpopulationen) är känd, åtminstone för 5-årsperioder. Denna uppgift
kan enbart erhållas genom folk- och bostadsräkningen.
Prop.
1978/79:128 86
Eu annal exempel utpör de exponerinpsrepister som är under
uppbyggnad pä arbetarskyddsstyrelsen. Upppift om yrke måste inpå för att möjlip-pöra
jämförelser mellan personer exponerade för olika ämnen och mellan olika repister.
liksom jämförelser över lid och mellan olika repioner och länder. Återipen ger
yrkesuppgifterna vid folk- och bostadsräkningarna den enda möjliga bakgrunden.
Arbeiarskyddssiyrelsen förväntar sig stor hjälp i arbetel
med all upptäcka och förebyppa olika typer av arbetsmiljörisker penom andra
informationssystem som för närvarande är under uppbypgnad, som t. ex. cancer-mitjöregistrel
och dödsfallsregislrei. Della gäller speciellt beiräffande sjukdomar med långa
latenstider. För dessa system gäller att misstanke om möjlig orsaksfaktor bland
annat kan erhållas med hjälp av uppgifter om yrke, näringsgren och region.
För arbetarskyddsstyrelsen har del varit till hjälp vid
prioritering av föreskriftsarbetet att yrkesupppifterna givit en uppfattning
om olika riskpo-pulationers storlek. För epidemiologisk forskning är sådan
kännedom nödvändig.
Som man päpekar i utredninpen sker det kontinuerligt en
förskjutning i definitionen av yrke. De hiuillsvarande folk- och
bostadsräkningarna har tagil hänsyn till dessa förändringar samtidigt som man
redovisat maienal så att en uppföljning över tid varit möjlig att göra. Detta
innebär att de yrkesuppgifier som funnits i folk- och bostadsräkningen fungeral
som en gemensam nomenklatur och som referens vid all registeruppbyggnad inom
landet och övriga nordiska länder.
Med hänvisning till vad ovan anförts vill
arbetarskyddsstyrelsen bestämt förorda att uppgift om yrke ingår även i
framlida tvärsnittsundersökningar av typ folk- och bostadsräkning såsom HBS
80.
RSV: Enligt förslaget till HBS 1980 (16 S lagförslaget och
kommentaren s. 40) skall Iblkbokföringsmyndigheterna också få tillgång till den
lägenhetsförteckning som skall avlämnas för flerfamiljshus vid fastighetstaxeringen.
Det skulle därigenom bli möjligt att se i vad mån bostadsinnehavare är
kyrkobokförda pä fastigheten ifråga liksom det motsatta förhållandet att någon
är kyrkobokförd där han ej disponerar bostad.
RSV hälsar med stor tillfredsslällelse denna möjlighet
enligt förslaget till HBS 1980 vilken inte fanns vid FoB 1975. Om lägenheisförieckningarna
kan utnyttjas effektivt, torde HBS 1980 komma alt innebära en behövlig och
väsentlig rättning av den aktuella folkbokföringen,
FoB-utredningen har (s. 108 ff) påvisat att det för
närvarande inte finns andra vägar att producera statistik per hushåll på annat säll
än del vid FoB 1970 och 1975 använda, nämligen all de enskilda själva har alt
lämna uppgifter som gör det möjligt atl sammanföra dem som har hushållsgemenskap.
Del framgår också alt framslällningen av hushållsstatistik och kombinerad
statistik över hushåll och bostäder är kostsam vilkel ligger i sakens natur då
särskilda begrepp enkom för statistiska ändamål måste tillskapas genom kodning
och annan manuell hantering.
För att söka underlätta den framtida statistikproduktionen
har utredningen fört fram två alternativ som kräver ändringar i
folkbokföringen.
Ell av alternativen innebär att i folkbokföringen skall
finnas en samhörighetskod som gör det möjligt att knyla alla personer i en
lägenhet lill ett hushåll oavsett personernas civilstånd och relationer i
övrigt. Systemet skulle förutsätta att personnummer eller annan samhörigheiskod
med hus-hållsföreslåndaren angavs vid alla flyttningar. En försia uppläggning
kunde lämpligen ske i samband med FoB. I sitt remissvar utvecklar verket in-
Prop. 1978/79:128 87
gäende sin syn pä detla alternativ, som verkei bestämt avslyrker
bäde av integrileisskäl och med hänsyn till tekniskl/administrativa oläpenheter.
Det andra alternativet för att i folkbokförinpen bygga in
en möjlighet till en permanent redovisninp pä hushåll, dvs. boende i samma läpenhei.
äralt tillskapa ett läpenhetsnummer som komplement till fastighetsbeteckningen.
RSV delar FoB-utredninpens uppfattning (s. 139) att
alternativet med lägenhetsnumrering kan bli aktuellt för en närmare prövning
pä läng sikt. Del kan erbjuda vissa fördelar även för folkbokförinps- och
skattekontrollen. Ett huvudproblem av praktisk art torde - säsom antytts i
promemorian - bli hur en till fastiphetsbeteckninp knuten byppnads- och läpenhets-identifierinp
skall kunna hållas ä jour vid flyttningar. Sannolikt blir det nödvändigt att
vid varje tillfälle inhämta uppgiften från fastighelsiigaren via bostadsanmälan
eller pä annat sätt, eftersom de enskilda knappast kan förutsättas kunna hälla
reda på dessa beteckningar. Av stor betydelse är ocksä integritets- och
kostnadsfrågorna i sammanhanget. RSV har emellertid ingen erinran mot alt en
utredning kommer till stånd i samarbete mellan statistiska centralbyrån,
centralnämnden för fastighetsdata och RSV.
Det av Ulredningen
föreslagna sanktionssystemel (14 S) är i ston sett identiskt bäde med 13 S
lagen 1975:55 om FoB 1975 och med 10 S lagen 1970: 74 om FoB 1970. Denna
lösning ledde beträffande FoB 1970 och 1975 till att vitesföreläggande inte
kunde ske i de fall det inte visats att anmaning mottagits av den upppiftsskyldipe
(se bl.a. RÅ 1972 Fi 503). Utredninpen uttalar (s. 150) emellertid att den nu
föreslagna replerinpen skall tolkas på sä sätt att det för att förelägpande
skall kunna ske vid vite är tillräckligt att det kan visas att anmaninp avsänts
till den uppgiftsskyldige i vanligt brev.
Med den utformning lagtexien fått ifrågasätter RSV - mol
bakgrunden av bl.a. regeringsrättens avgörande - om den av utredningen angivna tolkninpen
är hållbar. Vad som utredningen avser med "visas"" är ocksä
oklart. Enlipl RSVs mening kan de vid FoB 1970 och 1975 framkomna problemen
undvikas exempelvis penom en reglering med förebild i 53 S taxeringslagen.
SÖ: Enlipt kommitténs förslag skall variablerna yrke och
utbildning icke inpå i HBS 80. För utbildningsväsendets del kommer detta att
medföra allvarliga konsekvenser.
Sludie- och yrkesvägledningen till skolans elever kommer
att försämras. Vid fortbildning av personal, som handhar nämnda vägledning,
utnyttjas nämligen matenal sammanställd av dala (inkl. variablerna yrke och
utbildning) frän tidipare folk- och bosladsräkningar.
En allvarlig konsekvens torde också vara att flera
prognoser kommer att bli begränsade. Nyrekryteringsprognosen i.ex. som
redovisar nyrekryte-nnpsbehovet till olika yrken (utbildning) och uppgifter om
yrkesbyten inom och mellan olika näringsgrenar i framtiden blir svår att utföra
på det heltäckande sätl som hittills varil möjligl. Denna prognos kräver data
för variablerna sysselsättning, näringsgren, yrke och utbildning.
Resultaten frän nyrekryteringsprognosen används inom SÖ
huvudsakligen som underlag vid utbildningsplanering men även vid planering av
pedagogiskt utvecklingsarbete och fortbildning.
Även lärarprognosernas resultat kommer alt bli begränsade
då ingen upppift kommer atl finnas för lärare som är uianför skolväsendet, dvs.
ej med i lärarregistret.
SÖ anser vidare att det åtminstone för vart tionde år
borde finnas en uppgift över svenska folkets utbildning - endast för hela
riket. SÖ föreslår
Prop.
1978/79:128 88
att rubricerade undersökninp penomföres är 1980 (HBS 80)
och att variablerna yrke och utbildning medtapes.
Socialstyrelsen: Redovisningen av FoB-data har hittills
skett successivi och under relativt länp tidsutdräkt. Det är som ulredningen framhäller
viktipi att redovisninpar sker kort tid efter undersökningstillfället.
Styrelsen har inget att erinra mot att man som utredningen föreslår minskar den
omfatlande tabellredcivisninpen. Det får dock inte innebära att HBS-materia-lets
lillpänplighet bepränsas. Styrelsen finner del angeläget atl uppdragsfi-nansieradc
labelltiitap kan göras med största möjlipa flexibilitet.
Utiedninpen föreslär att upppifter om yrke, utbildning och
inkomst ej skall tas med i H BS 80. Dessa variabler används i sociolopiska,
medicinska och socialmedicinska undersökningar. Socialstyrelsen anser atl ett
utelämnande av dessa variabler - och då i första hand yrkesvariabeln skulle i vä-sentlip
prad minska undersökninpens värde för socialsektorns del.
1 detta sammanhanp kan erinras om atl hälso- och sjukvärdens
statistik-beredninp (HÄSST) i sitt princippropram förden framtida hälso- och
sjukvårdsstatistiken i anslutninp till en diskussion om en offensiv hälsopolitik
och en därtill anpassad planering anfört: "'För de arbetsuppgifter planeringen
har är det alltsä betydelsefullt att hälso- och sjukvårdsstatistiken kan
kopplas till vissa socio-ekonomiska uppgifter framför allt uppgifter om yrke. sysselsättninpsprad
och liknande, men även uppgifter om t.ex. utbildning, hiishållsinkomsi. hushållssammansättning
och bostadsförhållanden"" (understruket här). De erfarenheter som
finns talar inte för atl i en reguljär statistik frän hälso- och sjukvården
insamla sådana data.
Under den senasle 20-ärsperioden har socialstyrelsen byggt
upp ett antal register med bl. a. uppgifter om sjukdom. Här kan nämnas
cancerregistret (1958), missbildningsregistret (1965) och det medicinska
födelseregistret (1973). Med början under 1960-talet har ett flertal
sjukvårdshuvudmän infört patientadministrativa system vilka även innehåller
vissa medicinska data. Dessa system har gjort det möjligt att bygga upp en patienlstatislik
frän den slutna sjukvården innehållande sjukdomsuppgifter och med ut-nyttjandeniöjligheter
som i stor utsträckning liknar de övriga registrens.
Socialstyrelsen vill med bestämdhet hävda att
yrkesuppgiften kommer att fä allt större belydelse vid framtida epidemiologiska
undersökningar av olika samband, där exponeringen är av intresse. Den
epidemiologiska forskningen har först under de allra senaste åren fått till
sitt förfogande instrument med hjälp av vilka dessa undersökningar kan göras
på allt mer meningsfyllt och bättre sätt.
För atl råda bol pä de bristfälliga yrkesuppgifterna i
cancerregistret har styrelsen i samarbete med SCB kompletterat registret med
yrkesuppgifter ur FoB 60. I övrigt har från FoB 60 hämtats uppgifterom
huvudsysselsättning, näringsgren, yrkesställning, förvärvsarbete, hemort,
arbetsplats, födelseland och utbildning. Denna sambearbetning, som nyligen
avslutats, har resulterat i ett nytt register, cancermiljö-registret (CMR), Ett
antal ansökningar att fä utnyttja CMR har redan inkommit från olika
forskningsinstitutioner. Vidare testas f. n. möjlighelen att få fram en modell
för identifiering av bl. a. yrkesgrupper med olika cancerrisk. Resultat av
denna studie väntas tidigast i maj-juni 1979.
Socialstyrelsens register har hittills inte utnyttjats i
den omfattning som vore möjlig. Detta kan förklaras av den korta lid de flesta
registren funnits, bristen pä epidemiologiskt skolade forskare och svårigheten
att få uinyttja bl. a. FoB-material.
I ett antal undersökningar, som gjorts de senare åren med
hjälp av miss-
Prop.
1978/79:128 89
bildninpsrepislrel och det medicinska födelserepisiret har
yrkesiipppifler varit av väsentlip betydelse. Som exempel kan nämnas en undersökninp
om niisstiinkt förhöjd frekvens av medfödda missbildninpar hos en speciell yrkeskatepori.
nämlipen sjiikväidspersonal. För närvarande planeras pä Medicinska lorskninpsrädels
inilialiv en studie av socioekonomiska bakgrundsfaktorers betydelse för
barnadödligheten och andra komplikationer i samband med förlossninp. Därvid
planeras användninp av flera variabler av socioekononiisk nalur. vilka finns i FoB
75 (yrke, hushällsinkomst, bo-sladsförhällande m. m.).
Yrkesupppiften har även en piven roll i sysselsätlninpsplanerinp
och ar-betsmarknadsplanerinp. I detta sammanhanp är socialsektorn intressent
dels direkt som stor arbetsgivare dels indirekt genom arbetslöshetens konsekvenser
för framför allt socialvården men även hälso-och sjukvården.
Det har hävdats atl yrkesklassificerinpen är behäftad med
vissa brister. Detta förhällande fär dock inte undanskymma det faktum att
statistik byppd pä den. rätt utnyttjad, kan öka kunskaperna om nägot sä viktigt
som orsakerna till ohälsa.
Utbytet av merkostnaderna för att samla in och bearbeta
yrkesuppgifter via personblanketter (ca 7 mkr.) synes i relation till de totala
kostnaderna för blankettdelen (ca 45 mkr.) vara mycket stor.
Socialstyrelsen anser att de yrkesuppgifter som för
närvarande kan erhållas ur FoB-data utgör en väsentlig förutsättning för en
förebyggande och offensiv hälso- och sjukvårdspolitik. Styrelsen vill därför
bestämt förorda att 1980 ärs HBS-undersökning även innefattar yrkesuppgifter
som säkerställer jämförelser med tidigare FoB-material. Verket vill även
understryka vikten av att möjligheterna undersöks att i framtiden insamla
yrkesvariabeln pä administrativ väg.
I sociologiska och socialmedicinska undersökningar
utnyttjas ofta flera bakgrundsvariabler, exempelvis uppgifter om utbildning,
för att komplettera varandra. I hälso- och sjukvårdens personalplanering är ocksä
uppgifter om utbildning av väsentlig betydelse. Socialstyrelsen anser det
därför finnas skäl att i 1980 års undersökning även inkludera frågor om utbildninp.
Uppgifterna om arbetstid är av stor betydelse för den
modell, som utnyttias inom planeringen av barnomsorgen, liksom för
personalplaneringen inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen tillslyrker
därför utredninpens förslag att ta in uppgift om veckoarbetstid i 1980 års
undersökning och föreslär vidare atl alternalivet att insamla
sysselsättningsuppgift även på personblanketten ytterligare övervägs.
Slaiisliska cenlralbyrån: Utredningen har funnil att
yrkesvariabeln har använts i huvudsak på riksnivå och framför allt för SCBs
prognosverksamhet. SCB har i sin verksamhet även noterat att intresset för all
använda yrkesvariabeln i den regionala planeringen har ökal betydligt under
senare år. SCB har framställt material analogt med det som finns på riksnivå
för att möjliggöra nyrekryteringsberäkningar till olika yrken även pä regional nivä
utifrän en sambearbetning på individnivå av den totala befolkningen i FoB 70
och FoB 75. Önskemål om att få bl. a. yrkesprognoser också pä regional nivä
har framförts sedan länge från olika konsumentprupper, kanske främst från
studie- och yrkesorienteringsverksamheten,
SCB vill i detta sammanhang även uppmärksamma den
användning som yrkesuppgifter i folkräkningarna fått under senare år vid
studier av olika miljöbelastningars inverkan på hälsan bl.a. inom
arbetsmiljömedicinens omräde. Folk- och bosladsräkningsmalerialen har här
erbjudit en unik da-
Prop.
1978/79:128 90
tabas för uttag av olika slag. Sambearbetningar med cancermiljöregistret
samt uppbyggnaden av ett dödsfallsregisler är exempel härpä.
Utredningen anser alt behovet av statistik över yrke och
utbildning (sid. 55 ff och sid. 194) inte är sä omfattande att det motiverar uppoffrinparna
att framslälla sådan slatislik för 1980. 1 fråga om yrke är del enlipt SCBs uppfiiilninp
förvånande att utredningens användaranalys inte visat ett större behov. En av
orsakerna lill detla kan för yrkesvariabelns del vara att yrke i FoB 65 endast
kodades för 3,3% av befolkningen. Denna variabel har därför inte kunnai ulnylljas
i någon större utsträckning i den regionala planeringen.
Vad som kanske är än vikligare vid en bedömning av ulredningens
behovsanalys är att statistik över yrke i FoB 75 inte fanns tillgänplip eller
nyligen hade utkommit på regional nivå när ulredningen samlade in sill material.
Ell myckel litet antal användare lorde ha haft möjligheten att göra och
dokumentera särskilt ingående analyser.
När utredninpen föreslåratt yrke inte skall tas med i HBS
80 så hänvisas till andra källor, bl. a. de s. k. lönestalistiska materialen
vilka i vissa fall använts i analys- och prognosarbetet, men då för att hämta
information på aggregerad nivå. Man kan hävda atl dessa malerial i några
avseenden är bättre än folkräkningsmaterialen, kvaliteten är bättre,
informationen mer detaljerad. Detla gäller då den informaiion som föreligger
för induslritjäns-temännen. Men de kan inte användas som statistikkälla för den
typ av information som efterfrågas av konsumenter av SCBs prognoser.
Skälen till detta är främst följande. Materialen är inte
heltäckande, stora delar av arbetsmarknaden finns över huvud tagel inle med, i
vissa fall finns uppgifier endast för urval.
De olika materialen för skilda sektorer har olika uiformning,
vilket inte möjliggör en helhetssyn av arbetsmarknaden. Del största hindret är
att man inte har en gemensam nomenklatur i dessa malerial.
Ytterligare kan nämnas att arbetskraftsundersökningarna
som datakälla inte är en realistisk utväg. På grund av att yrke endast kodades
för 3,3 % av befolkningen i FoB 65 (detta motsvarar ca 200000 personer i vuxen
ålder) finns eifarenhet av att arbeta med urvalsmaterial. Delta visade sig
emellertid ge alllför osäkra skattningar för vissa grupper.
SCB har här framhällit några angelägna behov av
yrkesredovisning.
Insamlas ej yrkesuppgifier i HBS 80 torde, som framgår av
det förepäende, yrkesuppgifter ej kunna inhämtas från annat material förrän
efter omfattande utvecklingsarbete. Detla kan få konsekvenser bl.a. för
framtida miljöstudier.
Effekter av miljöbelastningars inverkan på hälsan visar
sig i många fall först efter en flerårig exponeringstid eller längre period
efter den ursprungliga exponeringen. I detta lidsperspekliv har yrkesuppgifter
från FoB erbjudit goda möjligheter till relalivi snabbi framtaget basmaterial
i pågående forskningsverksamhet i jämförelse med alternativ som kräver att
fleråriga framåtblickande undersökningar genomförs.
Avsaknad av yrkesredovisning för 1980 kan här innebära
allvarliga begränsningar i möjligheterna att genomföra lillbakablickande
undersökningar.
SCB vill emellertid samtidigt även framhålla de produktionstekniska
följderna av en yrkesuppgift i HBS 80. Det lorde således inte vara möjligt att
presentera resultat avseende yrke i samband med övrig resultatredovisning i HBS
80. Yrkesredovisning måsle här komma senare än övrig redovisning. Ytterligare
kommer gransknings-, kodnings- och bearbeiningsmo-
Prop.
1978/79:128 91
menten att påverkas och innebära lillkommande kostnader om
7- I I milj. kr., beroende pä ambitionsnivå m. m.
Frän
skilda konsumenthäll har lill SCB framförts behov av data om uppvärmninpssätt
och bränsleslag i bostadshus. Den kommunala planeringen rörande enerpihushällninpen
och besparingsmöjligheterna i befintligt bostadsbestånd är exempel på
användningsområden.
I dessa sanimanhang är det ocksä väsentligt att fä mätt pä
hur mänpa personer som berörs. Detta ställer krav pä sambearbetninpar med redovisninp
avseende hushållens storlek och sammansättninp, dvs. upppifter som i nuläpet
endast kan inhämtas med hjälp av personblankett frän allmänheten enligt kommitténs
förslap.
SCB vill här peka på möjligheterna att erhålla ovan nämnda
upppifter om uppvärmningssätt och bränsleslap från den allmänna fasliphetstaxerinpen
samt angeläpenheten av att införa denna redovisning i det s. k. fastigheis-laxeringsregistret.
SCB stöder
utredningens förslag att begränsa tabelluttaget pä pappers-medium vid en
undersökning 1980 till ett antal bastabeller, men vill framhälla att detta kan
medföra mindre information för t. ex. forskning om inte behövlig information i
stället kan framställas som uppdrag.
Verket
instämmer även i den av utredningen föreslagna ökade satsningen på redovisninp
med analyserande inriktninp.
Som ett
led i den ökade flexibiliteten i labelluttagen som utredningens användaranalys
visat önskvärd, är det angeläget att data frän undersökningen görs lillgänpliga
för kommuner, länsstyrelser och andra genom utnyttjande av SCBs terminalbaserade
repionalslatistiska databas (RSDB). Därmed blir informalionen inte bara lättare
åtkomlig för användarna utan medger även statistikuttag som till innehåll och presentalionsform
är anpassad till enskilda planerings- och utredningssituationer. Detta medför ocksä
att man till skillnad frän tidigare inte behöver fastställa så många enskilda
tabeller med fixerade variabelkombinationer.
Utredninpen
ser undersökningen 1980 som två oberoende delar som av praktiska och ekonomiska
skäl är organisatoriskt sammanhållna. SCB vill dock understryka att en
sammanhållen undersökning 1980 är minsl lika motiverad av innehållsmässiga skäl
som grund för studier av individers sociala förhållanden i olika avseenden, t.
ex. fruktsamhelsstudier och sociala karteringar. SCB vill här speciellt
framhålla den koppling som måste kunna göras mellan hushåll/familj och
sysselsättning. Verket anser därför atl även denna typ av statistik bör
framställas vid undersökningen 1980. Möjligen skulle denna delvis kunna
finansieras som uppdrag.
Universitets-
och högskoleämbetet: Genom riksdagens beslut 1975 och 1977 om en ny högskola
har fastslagits att högskolan skall planeras med hänsyn till samhällets behov
av utbildade och individernas behov och önskemål. Della innebär att
planeringen inom högskolan fortlöpande måste beakta bl. a. arbetsmarknaden för
olika grupper av utbildade. Härtill kommer att de senaste årens ansträngda
statsfinansiella läge medfört att en ökad vikt kommit att fästas vid
prioriteringar inom och mellan olika slag av högskoleutbildning utifrån bl. a.
bedömningar av samhällets behov.
Allt sedan
tillkomsten av prognosinstitutet vid statistiska centralbyrän (SCB) år 1964 har
en successiv metodutveckling skell som siktat till att förbättra prognoser
till grund för bl. a. utbildningsplaneringen. Den hittillsvarande metodiken
har byggts upp genom utnyttjandet av yrkesuppgifterna i folk- och
bostadsräkningarna.
FoB-utredningen har vid sin konsumentanalys enligt UHÄ:s
mening la-
Prop.
1978/79:128 92
pil allt för lätt pä frägan om folkräkningsuppgifternas belydelse
för utbild-ningsplaneringen, vari ingär planeringen av högskoleutbildningens
dimensionering. Att propnosinstitutet är en av de fåtalipa huvudkonsumenterna
till upppifter om yrke och utbildningsuppgifter från folkräkningarna fär inte
undanskymma atl i sin tur en hel stor samhällssektor för sin planering och sina
analyser är beroende av de uppgifter som prognosinstitutet sammanställer och
publicerar.
Enligt vad UHÄ inhämtat kan de av prognosinstitutet orda arbets-marknadsberäkninparna
inte utföras utan tillgång till folkräkningsupppifter om yrke insamlade i
princip vart femte år. Det är inte troligt alt någon enklare och billigare
metod finns för att samla in de behövliga uppgifterna än att medta dem i en
folkräkning. Konsekvensen av att uppgifter i enlighel med utredninpsförslaget
utelämnas i 1980 ärs folkräkning synes därför bli alt ell av de viktigaste
underlagen för den kvantitativa högskoleplaneringen inte kan successivt
aktualiseras pä det sätt som hittills förutsatts.
Uppgifterna om befolkningens utbildning ulgör inte en
absolut nödvändig del av prognosinstitutets hittillsvarande beräkningar.
Uppgifterna utgör dock ett värdefullt komplement lill bl.a. prognosinslilutels
studier av yrkesbyten och nyrekrytering till olika yrken. För att
utbildningsuppgifterna skall vara av värde för utbildningsplaneringen behöver
dessa uppgifter dock inte redovisas lika detaljerat som i 1970 års folk- och
bostadsräkning. Genom en enklare redovisning blir samtidigt de invändningar -
höga kostnader och kvalitetsproblem - som utredningen anfört mot en insamling
av utbildningsupppifter mindre relevanta.
Vid sidan av prognosinslilutels användning av yrkesuppgiflema
kommer uppgifter om befolkningens fördelning på yrke och utbildning till användning
dels vid regional utbildningsplanering, dels vid forskning rörande väsentliga
samhällsfrågor. Även om dessa användningar inte ulgör lillräcklig motivering
att medta uppgifterna i en kommande folkräkning är det ändock motiverat alt
notera dessa användningar, eftersom de inle tydligt framgårav utredningens
konsumentredovisning.
Mot bakgrund av vad som anförts anser UHÄ del väsentligt
för den fortsatta planeringen på högskoleområdet att uppgifier om yrke medlas
i 1980 års undersökning av hushåll, bostäder och sysselsättning. Dämtöver bör
övervägas om även en, i förhållande lill 1970 års folk- och bosladsräkning,
förenklad utbildningsuppgift kan medtas i 1980 års undersökning,
SACOISR: När det gäller variabelinnehållet föreslår ulredningen
att uppgifter om yrke och utbildning inte samlas in. Uppgifter om befolkningens
yrke och utbildning är emellertid av slorl intresse i flera olika sammanhang.
När det gäller arbetsmarknadsplanering erfordras t. ex. uppgifter om
befolkningens yrkessammansätlning inom olika regioner och branscher. Även vid
t. ex. studier av miljöns inverkan på hälsan är yrkesvariabeln av slort värde.
Vid utbildningsplanering, både vad avser dimensionering
och inrikining av grundutbildning, vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning
krävs grundkunskaper och befolkningens utbildningsstruktur och yrkessammansättning.
Även vid studie- och yrkesvägledningsverksamhet krävs sådana uppgifier.
Med hänsyn till ovan exemplifierade behov anser SACO/SR atl
utredningen allvarligt bör pröva möjlighelema att ta med yrkesvariabeln i HBS
80. Även utbildningsvariabeln är självfallet av stort iniresse men om ulredningen
inte finner det möjligt atl denna variabel las med i HBS 80 måste andra altemativ
snarast utredas.
Prop.
1978/79:128 93
Kiilliirgeogrdjiska inslilulionell vid Göleborgs universilel:
Uppgifter om yrke är synnerligen viirdefulla för forskninpen. Flera av de
projekt som r. n. bedrivs vid institutionen hade varit omöjliga att genomföra
om sådan statistik ej funnits att tillgå. Att få använder statistiken är inte
ett skäl att ta bort den. särskilt inte som det, enligt utredningen, finns ett
gryende intresse för yrkesstatistik. Inom länsplaneringen påpår försök med kartläpgning
av lokala arbetsmarknader, där yrkesstatistiken är ytterst värdefull för att få
en uppfattning om arbetsmarknadens kvalitet. Näringsgrensstatistiken innehåller
ju inga uppgifter om arbetsfunktionerna, vilkel däremot yrkesuppgifterna pör.
I stället för att hänvisa till uppgifiernas dåliga kvalitet och ta bort dem,
borde man sträva efter att förbättra variablernas kvalitet.
Yrkesuppgifter är också nödvändiga för att kunna räkna
fram riskmassor i arbets- och olycksfallsstatistik.
Statistik över pendling och färdsätt används både i planerinp
och forsk-ninp. Genom det allt starkare beroendet av persontransporter och den
möjliga energibristen i framtiden, behövs statistik för trafikplaneringen.
Färd-sättsstatistiken kommer därvid att bli allt viktigare. Ulredningens
förslag att ta bort denna variabel tillstyrks därt'ör inle av institutionen.
Färdsätts-statistiken bör istället byggas ut och klassindelningen förbättras.
Institutionen delar utredningens uppfattning att det under
år 1980 inle går att få fram hushållsstatistik på annat sätt än genom en
utfrågning av hushällen via blanketter. En sädan uppgiftsskyldighet för
hushållen borde inte upplevas som betungande, särskilt inte om blankettema blir
enklare än år 1975. Trots detta bör man på sikl sträva efter att övergå lill registerbaserad
information, med de förbehåll som tidigare nämnts. Det f. n. största hindret
för en sådan övergång synes vara hushållsdata, där det idag inte finns några
rutiner för insamling, annat än via allmänheten. Institutionen är inte
främmande för tanken att bygga ett centralt lägenhetsregister, vari varje
individ knyts till ett visst lägenhetsnummer. Institutionen stöder vidare
utredningens förslag till nya redovisningsrutiner.
Siockholms kommun framhåller att variabeln yrke bortfaller
genom del nya insamlingsförfarandet. Upppifter om yrke har en stor användning
vid olika planeringsaktiviteter i kommunen, där särskilt möjligheten atl karakterisera
arbetsplatser med avseende på lokaltyper är av stort intresse. Resurser bör
avdelas för all återinföra yrke i statistikredovisningen.
Resultatredovisning och tillgång till uppgifier ur själva
det insamlade materialet är frägor av stor betydelse för inslällningen till en
undersökning av ifrågavarande släp. Utredninpen föreslår beträffande
redovisningen att resultaten skall ges i en från början mindre uppbunden form
än tidigare, vilket tillstyrks. Kommunen framför önskemålet att uppläggningen
av grundinformationen för ADB sker på ett sådant sätt som möjliggör flexibla
bearbetningar pä valfri variabel- och delområdesnivå. Beträffande tillgängligheten
till HBS-materialet finner utredningen att den bör kunna öka jämfört med
tidigare p. g. a. ändrade regler för slalisliksekrelessen. Detaljerade
tabeller eller avidentifierat material bör kunna utlämnas till kommuner med bibehället
sekretesskydd. Detta noteras med stort intresse inte minst om det kan
möjliggöra för kommunen att i fortsättninpen med HBS-materi-al uppdatera sitt
byggnadsregister.
Malmö kommun: Tabellredovisninpen av HBS 80 föreslås få en
minskad omfattninp jämfört med tidigare räkningar. Det anges i utredningen att
man därigenom bör kunna få ut resultaten snabbare. Della är givelvis tillfredsställande.
Samtidigt kan det medföra atl användarna i framtiden får betala , för
framställning av vissa tabeller som vid de tidigare räkningarna erhållits
Prop.
1978/79:128 94
nian kosinad. Ur kommunal synvinkel är del angeliigel att koslnader
som lidipare belasial SCB:sbiidpei inle överföres lill den kommunala biidpeien.
Flexibiliteten vid tabelluttapen bör i framtiden kunna bli
större trots en minskad tabellprodnkiion i maskinlistform. Detta sammanhänper
med att resultaten kan erhållas via dataterminal från den repionalslatistiska
databasen (RSDB). Resultaten från HBS 80 bör med fördel kunna läggas i denna
databas. Dock bör kostnaderna för användama i möjligaste mån hållas nere.
Siockholms läns landsiing: Utredningen har föreslagit att
man ätminstone i denna omgång skall slopa angivelsen av yrke. Landstinget
anser att yrkesangivelsen bör bibehållas men all ändringar i klassificeringen
kan göras. Landstingets förvaltningar använder yrkesangivelsen väsentligen i
fyra sanimanhang, nämligen
-
vid
arbetsmarknadsstudier och sysselsättningsplanering, både för hela
arbetsmarknaden och för landstingels egen arbetskraflsplanering
-
tillsammans med
näringsgren för bedömning av verksamhets- och lokaltyper vilka har olika
anspråk på läge och markyta
-
för socio-ekonomiska
studier, exempelvis segregalionsstudier
-
för
yrkesmedicinska studier.
Alla dessa typer av studier är viktiga i landstingets verksamhei.
Någon annan källa än FoB/HBS finns för närvarande inte för denna typ av data på
kommunnivå eller finare områdesindelningar. Kontoret anser atl det vore
olyckligt om man avstod från detta dataunderlag för bl. a. kommunal sysselsättningsplanering.
Även angivelse av färdsätt för resor boslad-arbete slopas
enligt utredningsförslaget. Detla motiveras med alt användningen av uppgifien
är begränsad och man anger också att vissa användare funnit kvaliteten på uppgiftema
bristfällig. För regionplanekonloret och trafikkonloret gäller dock att
angivelse av färdsätt för arbetsresorna är nödvändig för de utredningar om
restider till arbetet och just färdmedelsfördelning som är viktiga i re-gionplanearbetet
och för landstingets trafikplanering. Vidare använder SL FöB-uppgifier om
färdsätt för att utröna dels hur många pendlare som reser kollektivt, dels hur
många potentiella kollektivpendlare del kan finnas i olika områdesrelalioner.
Likaså använder många av länels kommuner FoB-uppgifter om färdsätt till arbetet
i sina irafikulredningar. Man måsle därför räkna med alt om färdsätlsangivelsen
i HBS slopas blir det nödvändigt för landstinget alt genomföra egna
undersökningar i Stockholms län. Landstinget kommer således alt få ta på sig
extra kostnader för detta. Beträffande kvaliteten tyder de kontroller som
hunnits med på att totalbilden enligt FoB 75 är relativt korrekt men alt lokala
skillnader kan finnas vid jämförelse med trafikräkningar.
Såsom utredningen beskrivit leder hushållsbegreppels
bibehållande till att det blir nödvändigt att gå ut med en enkät till samtliga
hushåll, en personblankett. Ulredningens huvudförslag innebär alt personblanketlen
enbart används för att ge uppgift om vilka personer som ingår i hushållen.
Landstinget anser atl även fråga om lägenhetens storlek borde finnas på
personblanketten. Uppgifleft skall ändå las fram, men ulredningens förslag att
göra detta genom matchning mellan fastighetstaxeringens lägenhelsför-teckningar
och personblanketterna medför ett större arbele, dvs. högre kostnader, för
kommunerna såsom granskningsorgan och kan ändå väntas ge sämre kvalitet.
Framför allt för områden med stora flerfamiljsfastigheler - en fastighet kan uigöra
ett helt kvarter - blir det nästan omöjligt att göra en korrekt fördelning av
hushåll på lägenhelsslorlekar utan en direkl fråga på personblankelten.
Prop. 1978/79:128 95
En av de väsentligaste fördelarna med HBS 80jämförd med en
konventionell FoB är att möjlipheter öppnas till en aktuellare sysselsättninpsstatistik
än den FoB-baserade vi nu har. Samtidigt äventyras emellertid t. o. m. den
nuvarande nivån pä sysselsättningsstatistik genom att man föreslåratt ell nytt
och oprövat förtärande genomförs på kort tid. Landstinget finner risken för
försening eller dålig kvalitet i första omgången överhängande. Om jämförbarhet
bakåt i tiden skall åstadkommas, vilket är ett starkt önskemal frän
landstingets sida, krävs dessutom omfattande speciella evalve-ringsstudier.
Landstinget anser därför att HBS 80 i princip bör genomföras vid utredninpens
alternativa högre ambitionsnivå med sysselsättningsfrågor på personblanketten,
utformade så att en beskrivning fås av främst förvärvsarbetande dagbcfolkning
med jämförbarhel bakåt i tiden. Beträffande kostnaderna kan följande anföras.
En hushållsenkät enligt huvudförslaget, som således endast ger uppgift om
hushåll, kostar ca 50 mkr. En komplettering med sysselsättningsfrågor kostar
endast 5 mkr. Denna merkostnad uppvägs dessutom i stort sett av de
kostnadsminskningar som fås om man för in en fråga om bostadens storlek på personblanketlen
och dessulom kan minska omfattningen av evalveringssludiema för sysselsältningsstaiistik.
Länsstyrelsen
i Örebro län: Länsstyrelsen barett övergripande samordnings- och
planeringsansvar för trafikplaneringen, som numera ingår som en väsentlig del
av länsplaneringen, 1 arbelel med trafikplaneringen utnyttjar länsstyrelsen
pendlingsuppgifter kombinerade med färdsätt. FoB ärdet enda material som ger
uppgift om pendling. Regeringen har vidare gett länsstyrelsema i uppdrag att
kartlägga lokala arbelsmarknader. 1 anvisningarna har bl. a. betonats hur
resemöjligheterna påverkar möjlighelen atl arbeta. Länsstyrelsen anser därför atl
ökad satsning på kollektivtrafik medför efierfrågan på färdmedelsfördelad pendlingssialisiik
och ifrågasätter därför om inte uppgifi om färdsätt bör insamlas via enkät i HBS
80.
Yrkesvariabeln har enligt utredningen fått svagt stöd från
konsumenterna. Utbud och efterfrågan av arbetskraft uttrycks bl. a. hos
arbetsförmedlingen i yrkestermer. De fortlöpande förändringama i
produktionsmetoder medför dessutom att andelen sysselsatta i olika yrken
förändras inom olika branscher. Utbildningsväsendet arbeiar med yrkeslermer,
vilket innebär atl förarbetet med utbildningslinjer börden framtida efterfrågan
uttryckas i yrkeslermer. Yrkesvariabeln har aktualiserats under de senaste åren
genom den starka ökningen av ungdomsarbetslösheten, vilket har belyst behovet
av att regionall kunna göra prognoser för utbildning lill olika yrken. Enligt
vad länsstyrelsen inhämtat har variabeln betydelse också inom områdena för
yrkesmedicin/arbetarskydd. Under förutsättning atl arbelet med att utveckla regionala
yrkesprognoser skall fortsätla och bl. a. utgöra underlag i diskussioner med de
samarbelsorgan som bildats mellan skola och arbetsliv (SSA-råd) ifrågasätter
länsstyrelsen om inle yrkesuppgifier bör inga i HBS 80.
I folk- och bostadsräkningarna har alltid kravet på
jämförbarhet varit framträdande. Länsstyrelsen anser det därför vara angeläget
att samla in material som så nära som möjligl ansluter till det som fanns i FoB
75 och som möjliggör jämförbarhet med tidigare räkningar. När man nu överväger
att övergå till ett lidigare inte prövat redovisningssystem med registerbaserad
information bör man inte avhända sig den säkerhei vad gäller materialels fullsländighel
och jämförbarhet som vinns genom all i HBS 80 inhämla sysselsättningsuppgifler
också på personblanketten.
LO: Med kommitténs förslag kommer uppgifter om yrkestillhörighel
och
Prop.
1978/79:128 96
utbildning att uteslutas från HBS 80. Därigenom försvinner
Prognosinstitutets undertag för nyrckryterinpsprognoser, för central
utbildningsplanering, för utvärdering av utbildninpsrefornier och för
skolornas yrkesväp-ledninp. För länsplaneringen försämras möjligheterna att
undersöka lokala arbetsmarknader. Regionala yrkes-och utbildningsprognoser
omöjliggörs. Pä det arbelsmedicinska omrädel kommer en stor del av det
statistiska underlaget att försvinna om HBS 80 genomförs enligt utredningens
förslag, dvs. utan alt uppgifter om yrkestillhörighet inhämtas. Hittills har
yrkes-uppgifter använis som grund för riskberäkningar i statistiken över yrkesskador
och olycksfall. För att undersöka sambandet mellan olika sjukdomar och
yrkesverksamhet har FoB 60 samkörts med både dödsorsaksstatistiken för åren
1961 - 1970 och med cancerregistret.
Det är därför enligt LOs mening helt oundgängligt att
uppgifter om yrkestillhörighet inkluderas i HBS 80 på ett sådant sätt atl man
kan göra jämförelser med tidigare folkräkningar. LO ifrågasätter också det
rimliga i att kommittén föreslår att uppgift om utbildning skall utelämnas utan
att man redovisar vilka följdema blir på undervisningsplaneringens område.
Landsliiig.sföibinidel: Förbundet delar utredningens
uppfattning atl upppifter om förvärvsarbetande näringsgrensfördelad dag- och
nattbefolkning har stor användning. Uppgifierna behövs på kommun- och ibland
även kommundelsnivå. Likaså bör pendlingsuppgifter ingå i undersökningen.
Variablerna yrke och utbildning kan med hänsyn till
användning och svårigheter att fä godtagbar kvalité utgå.
Beträffande lägenheisvariabler, hyresuppgifter samt
hushålls-och familjeuppgifter har förbundet inga erinringar mot utredningens
förslag.
Komnninförbundei: Variabeln yrke ingår ej i förslaget till
HBS 80. Erfarenhetsmässigt är det svårt att fä godtagbar kvalitet på denna uppgifi
bl. a. beroende på avsaknaden av ett lämpligt klassificeringsinstrument. Även
om förutsättningar alltså inle föreligger denna gång att la med uppgiften vill
styrelsen framhålla att yrkesuppgiften är av så stort intresse för sysselsättnings-
och utbildningsplaneringen att det för framtiden bör prövas vilka
förutsättningar som kan finnas att via administrativa källor få med den.
Utredningens förslag innebär enligt redovisade kalkyler
väsentligt lägre koslnader än vad som gälll för närmasi föregående räkningar. Slyrelsen
finner dock att vissa kostnader som bl. a. kommunerna kommer att åsamkas inle
har beaktats i kalkylen. En rättvisande jämförelse med övriga alternativ till
en folk- och bostadsräkning 1980 borde rimligen även ha inbegripit kommunernas
kostnader, helt eller delvis, för alt åstadkomma ett arbetsställeregister.
Denna kosinad kommer sannolikt atl bli betydande.
Under förutsättning att en årlig sysselsättningsstatislik
kan erhållas med hjälp av della regisier finner slyrelsen dock att kommunernas insaiser
i initialskedet kan motiveras. Men det är då angeläget att finna en vettig
organisation för äjourhållning av registret och atl därmed kommunemas arbetsbelastning
kan hållas på en rimlig nivå.
TCO: Uppgifter om yrke bör enligt TCO ingå i HBS 80. Dessa
uppgifter har många vikliga användningsområden. Prognoser över arbetsmarknadens
nyrekrytering för planering inom utbildningssektom, på central och regional
nivå, görs med folk- och bostadsräkningamas yrkesredovisning som underlag. Den
används ocksä inom yrksvägledning. Inom det arbelsmedicinska områdel har
behovet av yrkesdala under senare år blivit allt större. Yrkesuppgifter som
grund för riskberäkningar utnyttjas i arbets-och olycksfallsstatistiken. För
alt kunna relatera även annan sjukdom till
Prop. 1978/79:128 97
yrkesverksamhet har FpB 60 sambearbetats med dels
dödsorsaksstatistiken 1961-70 och dels med cancerregistret.
Det förhällandet att yrkesvariabeln behöver förbättras för
att kunna användas även för andra ändamäl än de ovan nämnda utgör inget skäl
för alt helt utelämna yrkesupppifter ftän HBS 80. Arbetet med att förbättra
yrkesredovisningen bör påskyndas lör att även andra avnämarkrav skall kunna
tillgodoses i kommande undersökningar.
Ulredningen om stiidiedokiiiiienlalioii och sUilislik för
högskolan: Utredningen föreslår att variablerna yrke och utbildninp inte skall
inpå i undersökningen 1980. då behovet av statistik över yrke och utbildning inle
anses vara så omfattande att det motiverar uppoffrinparna att framställa denna
statistik.
Uppoffringarna anpes vara att bearbetningarna försenas,
kostnaderna för yrkes- och utbildningsvariablema är höga, kvaliteten är låg och
problemen med att insamla utbildningsuppgifter kan antas ha ökat med tiden.
Man pekar dessutom på att fötslag till en ny, generell sysselsäliningsno-menklatur
kan föreligga 1981 och att yrkesuppgifter kan insamlas via den s. k.
lönestatistiken.
FoB-utredningen framhåller i övrigt alt frågan om uibildningsstatistik
bör lösas inom ramen för vär utredning.
Vi vill med anledning av den sist anförda punkten
understryka att vårt uppdrag enbart avser högskolestatisliken. Vi har sålunda inle
behandlat, och har heller ingen anledning att yttra oss om. det totala behovet
av utbildningsstatistik. FoB-utredningen har heller inte samråti med oss om behovet
av yrkes- och utbildningsuppgifter för den långsiktiga utbildningsplaneringen
inom högskoleområdet och om konsekvenserna av att utelämna dessa uppgifter i
1980 års undersökning.
Vi anser för vår del att FoB-utredningen saknar en
ordentlig behovsanalys, och att man har förstorat uppoffringarna med att ta in
uppgifter om yrke och utbildning. En redovisning av uppgifternas användning i
hittillsvarande folk- och bostadsräkningar är inte en självklar utgångspunkt
för en behovsanalys avseende framtida insamlingar. Det hade varit naturligare
alt försöka la reda på vilken statistik som behövs för samhällsplaneringen i
framtiden, dvs. vilka krav som ställs på utbildningsplaneringen under
1980-talet, vilket statistiskt underlag som då behövs och lämpligheten i att
insamla det i folk- och bostadsräkningar. Även om man valt att ta sin utgångspunkt
i en analys av den hittillsvarande användningen borde ulredningen nopgrannare
ha studerat och belyst varför prognoser grundade på folk- och
bostadsräkningamas yrkes- och utbildningsuppgifter används i
utbildningsplaneringen samt redovisat vilka konsekvenserna blir om dessa
uppgifter inte längre skulle samlas in.
Behovet av en väl underbyggd prognosverksamhei har
understrukits av flera utredningar inom utbildningens område. Främst kan man
här peka på 1955 års universilelsulredning (U 55) och 1968 års ulbildningsulredning
(U 68). Bristen på statistiskt underlag påpekades i flera utredningar vilkas
uppgift var att föreslå dimensionering av olika utbildningar, t.ex.
lärarutbildningarna och socionomutbildningen. Detla ledde under 1960-lalet lill
en omfatlande uibyggnad av utbildningsstatisliken. I frågaom antaganden om yrkesverksamhetsgrad
för olika utbildningsgrupper var underlaget dock fortfarande bristfälligt.
Från flera håll framfördes också behovet av prognoser
avseende vida sektorer av utbildning och arbetsmarknad. Dylika prognoser blev
möjliga i och med att dala från 1960 och 1965 års folk- och bostadsräkningar
förelåg. 7
Riksdagen 1978179, I saml. Nr 128
Prop.
1978/79:128 98
När däi för U 68 erhöll i direktiv att bedöma samhällets
behov av utbildade pä länp sikt och pröva hur dessa behov förhöll sip lill
utbildningsväsendets dimensionerinp. sä kunde prognosinstituiei för U 68s räkninp
utveckla en beriikningsmodell baserad pä FoB-data, och för första pången göra konsi-stenta
och heltäckande prognoser.
De lör LI 68 tramställda prognoserna hade förvisso stora
brister. Bl.a. förelåg yrkesupppifter 1965 endasl för ett urval av de
förvärvsarbetande och utbildninpsuppgifter fanns endast för vissa prupper med höpre
utbildninp. Möjligheterna att göra prognoser har emellertid förbättrats genom
att utbildningsupppifter infördes i FoB 70 och genom att såväl FoB 70 som FoB
75 innehöll yrkesupppifter för hela befolkningen. Man kan därför säga att
förutsättningarna nu börjar skapas för en effektiv, rullande prognosverksamhet
för planering av den högre utbildningen på det sätl som redan U 55 efterlyste.
Angelägenheten i att vidareutveckla den för U 68 använda
prognosmodellen och att foitiöpande genomföra prognosberäkningar samt
kompletterande analyser av t. ex. urvals- och anpassningsmekanismer framhölls
i regeringens proposition om högskolans reformering (prop. 1975: 9).
Enligt vär bedömning kommer också behovet av
arbetsmarknadsbedömningar och arbetsmarknadsprognoser att öka snarare än att
minska. Prognoser avseende arbetsmarknadens nyrekryteringsbehov från utbildningsväsendet
kommer att behövas både som underlag för den centrala utbildningsplaneringen i
stort och som ram för kartläggningar och prognos-beräkningar för enskilda
yrken, yrkesutbildningssektorer elc.
Särskilt vill vi framhålla behovet av underiag för den
regionala utbildningsplaneringen. Den 1977 genomförda decentraliseringen av
högskolans planering kommer alt öka behovet av malerial som belyser regionala
förhållanden. Del enda statistiska malerial som i dag kan ge underlag för heltäckande
regionala yrkesprognoser, liknande dem som görs på riksnivå, är folk- och
bostadsräkningarna.
En central fräga i detla läge blir därmed i vilken
utsträckning likvärdigt prognosmaterial gär att fä fram om uppgifterna om utbildning
och yrke inle tas med i 1980 års undersökning. Vi har inte haft anledning alt
överväga denna fråga, då vi utgått från att den nuvarande verksamheten med tolal-prognoser
baserade på folk- och bostadsräkningsdata skulle komma alt fortsätta, då den är
nödvändig för en planering enligt de riktlinjer riksdagen dragil upp för
utbildningsplaneringen. Eftersom man inte kunnai påvisa att likvärdigt material
kan framställas på basis av annal statistiskt underlag lill lägre kostnad och
inom rimlig tid, bör därför inte yrkesvariabeln slopas i 1980 års undersökning,
I samband med vår diskussion om statistiskt underlag för
belysning av frågor kring relationen mellan utbildning och arbetsmarknad har vi
i viss utsträckning studerat vilka möjligheter det finns atl med befintlig
statistik belysa utvecklingen för olika yrken och arbelsmarknaden för olika
utbildningsgrupper. Därvid har vi studerat möjligheterna att använda den s, k.
lönestatistiken. Dessa material läcker emellertid inle alla arbetsmarknads-sektorer
och har dessutom sinsemellan helt olika yrkeskoder, som inte är jämförbara med
varandra. Även om mycket for utbildningsplaneringen intressant information går
att få fram ur dessa material så kan de inte ersätta yrkesuppgifter från folk-
och bostadsräkningarna.
Vad belräffar de av FoB-utredningen påtalade uppoffringama
i fråga om kostnader, kvalitet och svårigheter att insamla utbildningsuppgifter
anser vi atl dessa är överbetonade. När man pekar på felen i yrkes- och utbild-
Prop.
1978/79:128 99
ningsvariablema görs detta utifrän snävt yrkesslaiistiskt
perspektiv. Den faktiska kvaliteten på data relalivi den önskvärda kan
emellertid inte utgöra enda grund för ett ställningstapande. Man mäste även,
och kanske i första hand, bedöma vilket bidrag det statistiska materialet ger lill
beslutsprocessen och hur beslutssituationen skulle se ut om man inie hade
tillgång till något underlap. Del är bedömningar av del slaget olika
utredningar gjort, när man hävdat att olika prognosmaterial trots alla brister
givit värdefullt beslutsuiKlerlap.
På motsvarande sätt bör kostnadema för att insamla upppifter
om yrke och utbildning inte enbart betraktas med hänsyn lill sin absoluta
storlek. Den relevanta utgångspunkten är naturligtvis att jämföra med de
kostnader som uppstår om man inte får näpot beslutsunderlag för den långsiktiga
utbildningsplaneringen; kostnader för t. ex. felaktig dimensionerinp som kan
drabba såviil samhället som enskilda studerande. Kostnader av detta slag gär i
och för sig inte att bestämma, men mäste ändå övervägas.
I fråga om såväl kostnaderna som kvalitetsproblemen utgår
för övrigt FoB-utredningen från den ambitionsnivå som kännetecknat tidigare folk-och
bostadsräkningar. Åtminstone i ftåga om utbildningsupppifter behöver inle enlipt
vår uppfattning uppgifter insamlas på den mycket detaljerade nivå som gjordes
i FoB 70. En kartläggning lorde ha gett vid handen att de flesta
statistikkonsumenter skulle vara tillfreds med en relativt prov utbildningsgruppering,
kanske två fasta frågor avseende utbildningsnivå och utbildningsinriktning.
Man torde ocksä kunna utgä från att såväl kostnaderna som kvalitetsproblemen
då skulle kunna reduceras väsentlipt.
Sammanfattningsvis anser vi alt upppifter om yrke bör
samlas in i 1980 års undersökning på unpefär samma sätl som i lidigare (1970
och 1975 års) folk- och bosladsräkningar, och att uppgifier om utbildning bör
insamlas, men på en lägre ambitionsnivå än i 1970 ärs undersökning.
.Miljödaianämnden: Nämndens yttrande inskränker sig lill
vissa synpunkter på en av de av utredningen diskuterade uppgiftsvariablerna,
nämligen uppgift om yrke, FoB-utredningen föreslåralt bl. a. variabeln yrke inle
skall ingå i undersökningen 1980. I betänkandet diskuteras denna fråga
huvudsakligen på sid. 54-58 men delvis också på sid. 119 (yrkesskaderegistret)
och sid. 194.
Miljödatanämnden leder utvecklingen av miljövårdens
informationssystem (Ml). Ml är en samlande beteckning för en rad ruliner vad
gäller insamling, lagring, bearbetning och tillhandahållande av information på
miljövårdsområdet. Syftet med MDNs verksamhei (jfr prop. 1974:46) är atl verka
för en förbätirad information inom miljövårdsområdet i vid bemärkelse.
Informationen behövs bl. a. för lillsyns- och kontrollarbetet hos ansvariga
myndigheter och för all ge forskare, företag, organisationer och beslutande
organ underlag för att bedöma hälsorisker för människan.
Ett område som under de senaste åren ägnats allt siörre
uppmärksamhet är arbetsmiljön och de risker som är förknippade med vissa yrken
eller arbetsmiljöer. Asbest är exempel på ett av de ämnen som nyligen på
allvar uppmärksammats i samband med farliga arbetsmiljöer vad gäller kemiska
hälsorisker. Buller, strålning, damm och psykisk stress är andra faktorer som
utgör hälsorisker i arbetet. Särskilt beträffande farliga ämnen gäller att
många sådana först upptäcks i arbetsmiljön, där ämnet i fråga kan förekomma i
hög koncentration och något så när renodlat, dvs. utan en rad andra faktorer
som annars försvårar tolkningen av ett ämnes effekter. Efter det alt effektema
av ett vissl ämne sålunda upptäckts i en arbetsmiljö kan åtgärder vidtas även i
andra sammanhang och i andra miljöer där ämnet i fråga förekommer.
Prop.
1978/79:128 100
Utredningen nämner atl under senare är behovei av yrkesdala
har accentuerats inom det arbelsmedicinska omrädel. Yrkesupppifter som grund
för riskberäkningar ulnylljas i arbets- och olycksfallsstatistiken. Sorn
framgår av resonemanget ovan har clock riskheräkninpania tiiliimpning inte
bara inom arbelsmiljöomriidet ulan inom alla miljöer där människor vistas.
Miljödatanämnden anser att upppift orn yrke är uv stor
betydelse och bör tas med i en ny hushälls-, bostads- och sysselsäiiningsiindersökning
(HBS 80). Det som framför allt pör yrkesupppiften viinlefull i undersök-ninparav
typ HBS 80 är ati uppgiften är indivitlielaterad. Genom sambearbetning av
yrkesuppgift och exempelvis dödsorsaksslatistik eller medicinsk vårdstatistik
bör viktip niiljöintbnnation kunna gä alt få fram. i första hand päller detta
information som pör det möjligt att fastställa arbetsmiljö-betingad ohälsa. Sambearbetninp
med cnncerregistrel har tidigare gjorts. Av intresse i sammanhanpei bör iiven sambearbetninp
av yrkesuppgifter och statistik rörande förtidspensionering ktmna vara
Det som framför allt stär att vinna penom att uppgift om
yrke medtas är möjligheter till
-
viktiga bakgriindsuppgifter
\ id epidemiologiska undersökningar och epideiniologisk ("orskning.
framförallt avseende individrelaierad yrkes-exponerinp
-
bedömning av
olika riksnopulationer och dessas storlek och utbredning
-
uppbypgnad av
nya varninps- och informalionssyslem avseende hälsorisker i arbetsmiljön.
Sammanlaget är dessa användningsområden angelägna för hela
samhället. Den information som kan erhållas genom atl yrkesuppgifl tas med i
undersökningen är ett mycket värdefullt tillskott till informationen på miljövårdsområdet.
Utredningen anger att uppgifter om yrke skulle försena
bearbetningen vid granskningsorganen av samtliga variabeluppgifter på
blanketten. Utredningen lillägger dock alt bearbetningen av yrkesuppgifter vid
SCB skulle kunna läggas efter bearbetningen av de andra uppgifierna för alt inle
nämnvärt försena publiceringen av dessa. Detla skulle innebära alt statistik
över yrke skulle redovisas ganska längt efter insanilingstillfället. Mot detta
förfaringssätt har miljödatanämnden inget att invända.
Ulredningen anför vidare att yrkesuppgifterna har
kvalitativa brister. Benämningen på yrken harenligt utredningen exempelvis
under senare är gjorts mindre beskrivande i det allmänna språkbruket än lidigare.
vilkel har gjort det svårare att erhälla preciserade yrkesupppifter frän
allmänheten. Även om så skulle vara fallet och möjliphcten att kunna tolka en
yrkesuppgift ibland skulle vara svår överväger dock enligt miljödalanämn-dens
mening värdet av information i de fall yrkesuppgiften går att relatera till en
viss sysselsättning, ett visst hantverk eller en viss miljö. 1 stället för att
som ulredningen föreslär slopa yrkesuppgift beroende på bl. a. kvalitativa brisler
hos uppgifien vill nämnden hävda alt yrkesuppgift skall tas med i HBS 80 och att
till kommande hushälls-, bostads- och sysselsättningsundersökningar
möjligheten till utökning och precisering av denna uppgift utreds. Ett skäl att
ha med en individrelaierad yrkesuppgift i HBS 80 är också att delta ger
möjlighet lill jämförelse med säväl tidigare som kommande undersökningar av
liknande art.
Kostnaderna för den av utredningen föreslagna HBS 80
beräknas av utredningen lill ca 73 miljoner kronor. Tilläggskostnaden för
statistikproduktion av yrkesuppgift beräknas till ca 7 miljoner kronor,
vartill kommer
Prop.
1978/79:128 101
kostnader tör en anpassning av denna ftåga till utredningens
lörslag till tippläppninp av HBS SO.
Mot denna kostnad vill niiljödatanäninden ställa
kostnaderna för skador och olycksfall enbart på arbetsplatser. Arbelsmiljöutredningen
yorde en totalkostnadsutredninp om yrkesskadekostnader för år 1969 som finns redovisad
i SOU 1972: 86, Bättre arbetsmiljö. De direkta kostnaderna lör re-pistrerade
yrkesskador under är 1969 värderades till 320 miljoner kronor och de indirekta
kostnaderna till 875 miljoner kronor, beräknade efter dä pallande penningvärde.
Kan man minska dessa koslnader med endast ett par procent genom ökad kunskap om
arbetsmiljörisker till följd av tillgång till uppgift om yrke i HBS-undersökningar
har samhället gjort en avsevärd ekonomisk vinst, bortsett från de rent
mänskliga aspeklerna.
Sammanfattningsvis vill miljödatanämnden förorda att i den
av FoB-utredningen förslagna HBS 80 även uppgift om yrke medtas. Av de skäl som
angetts ovan är den information som kan erhållas genom att yrkesupp-gift medtas
ett värdefullt tillskott till informationen på miljövårdsområdet.
Föreningen Jör kommunal slaiislik och planering (KSP): Den
ökade satsningen på kollektivtrafiken kommer enligt mänga bedömare att innebära
en ökad efterfrågan på färdmedelsfördelad pendlingsstatistik. Frän tra-fikplanerarhåll
framhälls att dessa uppgifter idag används vid upprältandet av bl.a.
trafikprognoser varför man anser att uppgiftema om färdmedel bör bibehållas i
1980 års undersökning.
Yrkesvariabeln har enligt utredningen hittills använts i rinpa
utsträckning i kommunal planering. Det finns dock anledning tro att
användningen kommer att öka i framtiden. Detta kan gälla kommunernas engagemang
i sysselsättnings- och näringslivsfrågor, arbetsmarknadsfrågor etc. Något krav
på atl yrkesuppgiften finns med i HBS 80 har föreninpen inte men det är en
angelägen uppgift att utreda hur uppgiften skall kunna inhämtas från annan
källa i fortsättningen.
Sunens institut Jör byggiuidsjörskning (SIB): Utredningen
avvisar tanken på att låta HBS 1980 upprätta ett lägenhetsregister. Även om
detta inte är genomförbart till 1980 anser dock institutet alt arbetet med att
utreda förutsättningarna företi lägenhetsregister snarast skall påbörjas. Och della
av flera skäl.
Ett läpenhetsrepister skulle ge den kontinuerlipa
information om bostads-, boende- och hushällsstrukturen som nu saknas. Däripenom
skulle behovet av kostsamma och inte helt tillförlitliga totalundersökningar
där varje hushåll är uppgiftslämnare bortfalla. Eftersom ett sådant register endast
behöver revideras med hänsyn till nyproduktion och rivning skulle det också
kunna ge detaljerade uppgifter om lägenheterna beträffande exempelvis
rumsstorlekar, ytor och hygienslandard. Önskvärdheten av sådana data har
institutet tidigare framfört lill utredningen. Lägenhetsregistret skulle vidare
kunna samköras med Registrei över totalbefolkningen (RTB) eller SCBs
personregister. Den givna förutsätlninpen, att varje lägenhet i riket får en
unik kodbeteckning, synes som principiellt problem betraktat var löst i
betänkandets bilaga 3. Den närmare utformningen av repler för hur läpenhetsnumrerinpen
praktiskt skall ske, får naturligtvis övervägas ytteriigare. Erfarenheterna
från förberedelserna och genomförandet av HBS 1980 borde därvid vara av stor
betydelse.
En svårighet är att regislrera flyttningar, dvs,
förändringar i relationen hushåll-lägenhet. Det finns olika sätt att lösa den.
Ett altemativ är att komplettera flyttningsanmälan med uppgift som avser
identifikationskoden för såväl den lägenhet som den boende lämnar som den
lägenhet som den
Prop.
1978/79:128 102
boende flyttar till. Fastighetsförvaltaren/iigaren kan
dessutom åläggas anmälningsplikt för av- och inflyttande hyresgäster.
Principerna för ett sådant ä jour-hållningssystem företi läpenhetsrepister bör
utredas inpäende.
Institutet är medvetet om de stora kostnader som
genomförandet av HBS 80 kommer atl medföra och att varje tillkommande krav pä upppifter
eller upppiftslämnarna mäste överväpas ytterst noggrant. Även om ett lägenhetsregister
medför stora initialkostnader bedömer dock institutet att dessa snart skulle
uppvägas av de långsiktiga vinsterna.
Sunens invandrarverk (SIV): För samhällsplaneringen är del
nödvändigt all tillförlitlig statistik över de växande invandrar- och
minoritetsgrupperna finns att tillgå. SIV önskar därför göra följande
påpekanden.
Samhällets behov av statistik över invandrare och
minoriteter ökar i samma takt som riksdagen beslutar om olika politiska
reformer för denna del av befolkningen. I regeringens proposition (1975:26) om
riktlinjer för invandrar- och minoritelspolitiken m. m. har riksdagen
fastställt målen för invandrar- och minoritelspolitiken. Dessa mål har
formulerats i begreppen jämlikhet, valfrihet och samverkan.
Valfrihetsmälet innebär bl.a., att medlemmar av språkliga
minoriteter skall kunna välja i vilken grad de vill behålla och utveckla sin
ursprungliga kulturella och språkliga identitet. Som en konsekvens av detla har
riksdagen beslutat om flera reformer. En viktig sådan är invandrarbarnens rätt
till hemspråksundervisning (SFS 1977:518).
SIV har i flera sammanhang betonat behovet av statistik
över invandrare efter medborgaiskap och språktillhörighel. Statistiska
centralbyrån redovisar endast utliindska medborgare utan språktillhörighel.
I Sverige finns omkrinp en miljon invandrare. Av dessa är
ca 425 000 utländska medborpare, ca 350000 naturaliserade svenskar och de
övriga bam till dessa.
För att framgångsrikt kunna genomföra hemspråksieformen
behöver olika samhällsorgan statistik över invandrarbarn och deras spräklillhörig-het.
Detta behov har ökat genom de senaste årens stora invandring från länder, där
olika språk används, t. ex. Turkiet. Enbart barnets medborgarskapstillhörighet
ger inte tillräcklig informaiion om språktillhörigheten. Sädan informaiion blir
av allt större vikt för resursplaneringen av såväl barnomsorg som verksamheten
inom det allmänna skolväsendet. Den skulle ge ett viktigt komplement till del uppgiftsinsamlande
om hemspråk som för närvarande sker genom olika klasslärares försorg.
I förordningen om åtgärder för invandrare (SFS 1976: 310)
hårde statliga myndighetema ålagts samma ansvar för invandrare och språkliga
minoriteter som för den övriga befolkningen. Samma ansvar torde i prakiiken
ligga på kommunala myndigheler. Myndighelerna behöver därför språkslaiistik
över invandrare och språkliga minoriteter för att t. ex. kunna planera informationen
lill invandrare om deras rättigheter och skyldigheler. Statistiken måste vara individinriktad
och ge de offentliga nyttjarna svar på frågan "Vem använder vilket
språk?".
Invandrarverket får ofta förfrågningar om olika
invandrares språktillhörighel. Det är myckel otillfredsställande att en
statlig myndighet med SlVs uppgift att ge andra samhällsorgan råd om invandrarpolitiska
insatser inle har tillgång till tillförlitliga uppgifter om språklillhörigheien
bland landels en miljon invandrare. Flera invandrarorganisalioner har även
påpekat behovet av sådan statistik. Som jämförelse med andra länder kan
nämnas, att Finlands folk- och bostadsräkning ger svar på frågan om språktillhörighel
(modersmål).
Prop. 1978/79:128 103
Ulredningen föreslär vidare, att yrkes- och utbildningsvariablema
bör utelämnas i undersökningen (HBS). De kostnadsbesparinpar vid undersökningens
genomförande som kommittén anför som motiv för utelämnandet kan inte godtas. Betydlipt
större samhällsutgifter kan pä sikt bli följden av ett bristfälligt planerinpsunderlap
för utbildnings- och sysselsättningspolitiken. Samhällsplanerare behöver t.ex.
kontinuerliga kartläggningar av antalet låputbildade invandrare, ofta
analfabeter, likaväl som av de invandrare som erhållit relativt pod utbildninp
men har svårt att få arbete motsvarande sin utbildningsnivå.
Verket förutsätter vidare, att de uppgifter om faktiskt
boende som insamlas penom HBS 80 används till en korriperinp av folkbokförinpsupppif-terna.
Detta har skett vid tidigare FoB.
Länspianerariias förening: Via det system som utredninpen föresliir
skall användas lör inhämtande av sysselsättninpsiipppilter (KU/CFR-sys-temet)
kan yrkesuppgifter inle insamlas. Detta är piveivis att beklapa. eftersom länsstyrelsema
inom ramen för länsplanerinpen av reperinpen lätt i uppdrag att kontakta de planeringsräd
som inrällats för frägor rörande övergängen frän skola till arbetsliv samt de planeringsorpan
som upprättats för högskoleregionerna. Länsstyrelserna har härvid översatt närinps-grensprognoserna
till yrkespropnoser pä prundval av yrkesupppifterna i FoB 70 och FoB 75. Om
yrkesvariabeln slopas i HBS 80försväras möjlipheterna att förse utbildninpsplanerarna
med repionala yrkespropnoser. Länsplanerarnas Föreninp anser det dock vara sä
värdefullt au införa KU/CFR-systemet. som medper ärlip sysselsättninpsslatistik,
att yrkesvariabeln fär offras. Statistiska centralbyrän bör fä i uppdrap att
pä sikl inveckla metoder för att via repister eller befintlip staiislikinsamlinp
erhälla yrkesuppgifter.
Slaiisliska institutionen vid Stockholms universitet är
kritisk till FoB-utredningens användaranalys. Institutionen tar upp frågan om
variabeln yrke skall komma med i undersökning 1980. Denna fräga är central
eftersom den enligt internationella rekommendationer bör tas med i folkräkningar
och därför att den funnits med fr. o. m. FoB 60. Marginalkostnader för
yrkesvariabeln har bedömts till ca 7 miljoner kronor i ett altemativ som ulredningen
ej förordar (dvs. en utförandemässigt förändrad FoB 75) plus en uppgiftslämnarinsats
för allmänheten. Någon marginalkostnadsbedömning för altemativet HBS 80 (som ulredningen
förordar) synes ej ha gjorts. Till kostnaderna måsle också räknas att övripa
dala toide försenas p. g. a. att granskningsorganen behöver längre tid.
Bedömningen av marginalvärdet måste utgå från det altemativ
som finns för att få uppgifter om yrke dels genom särskilda undersökningar dels
genom att eventuellt komplettera företagens upppiftslämnande till lönestatistiken.
Någon bedömning av kostnader och möjlipheter för dessa alternativ finns inte.
Som utredninpen päpekar finns flera problem då det päller utnyttjande av yrken
men ändock måste utredningens bedömning av värdet av denna statistik
ifrågasättas.
Detla ifrågasättande hänger i stor utsträckning samman med
den metod för användaranalys som utredningen utnyttjat. Denna har i stor
utsträckning inriktats på tidigare användning och undertrycker därmed
förändringar i behoven. Tidigare användaranalyser har kritiserats för att
användare inte behövt ta hänsyn till kostnader (de har kunnai ange en läng rad
önskemål utan att tillräckligt värdera dem mot varandra). Utredningens metod
innebär risk att man underskattar värdet av nytillkommande behov. Be-_ hov. som
tidigare utnyttjats för siörre tyngd än framtida behov, som ännu
Prop.
1978/79:128 104
inte liar \arii aktuella. Vad päller variabeln yrke saknar man diirför en
fyllig diskussion a\ dess betydelse
-
inom arbelsmedicinska
området. Man har t.ex. aldrig kontaktat Arbetarskyddsstyrelsen. Man har inte
heller närmare diskuierai hur yrkesupppifterna kan utnyttjas inom detta
område. Man har inte noterat att kombinationen av dödsorsaks-/cancer-register
och yrkesupppifter i FoB är i del närmaste internationellt unikt, vilket kan ha
stt)r internationell belydelse. Möjlipheterna att fortsätta den just påbörjade forskninpen
inom området diskuteras inte.
-
inom
sysselsättningsplanering pä regional och speciellt lokal nivå. Här har utvecklingen
knappast kommit igång, men det är ändock möjligl atl se sysselsältningsplanering,
där yrke och utbildning för inom kommunen bosatta befolkningen spelaren
betydelsefull roll. Med tanke pä att kommunala näringsgrensprognoser behandlas
utförligt i utredningen, borde denna fräpa tas upp.
En annan aspekt som är central vid frågan om värdet av en
variabel är frågan hur man skall göra kvantitativ och kvalitativ bedömning av
användningen. Det är naturligt att utredningen snarast fastnat för en
kvantitativ bedömning. Man talar t. ex. om ""att behovet av statistik
över yrke och utbildning inte är så omfattande"" (sid. 55). Det är
givetvis svårt att göra kvalitativa bedömningar, men en jämförelse mellan närinpsgren
och yrke visar på en fallgrop som ulredningen kunnat undvika. Användningen av
näringsgren är omfattande p.g. a. centrala anvisningar vilket innebär att
många kommuner utnyttjar den.
Variabeln yrke utnyttjas huvudsakligen på central nivä, t.
ex. inom prog-nosinsiiiutet och inom arbelsmedicinska området. Inga centrala anvisninpar
anger att den bör utnyttjas (sid. 53-54 i betänkandet).
Det finns risker för att man underskattar värdet av
variabeln yrke genom
-
atl man
framhäver behov som funnits tidigare mot kommande behov
-
att man vid
bedömning av utnyttjandet koncentrerar sip till antal användare.
Inför 1980 vill vi rekommendera altemativet med en folk-
och bostadsräkning motsvarande 1975 med utnyttjande av de rationaliserinpsvinster
som är möjlipa. Om departementet trots detta fastnar för alternativet HBS 80
vill vi understryka att vi betraktar det som väsentligt alt säväl variabeln
sysselsättning liksom yrke inpår på hushållsblanketten.
Variabeln sysselsättninp spelar en ceniral roll och del är
ur statistisk synpunkt viktigt att man
-
fär en koppling
mellan lidigare beskrivning och den beskrivninp som man fär genom att ulnyllja kontrollupppifler
-
garderar sip
mot de problem och kvalitetsbrister som kan uppstå då man första gången
utnyttjar kontrolluppgifterna.
Variabeln yrke har sedan 1960 funnits med i folk- och bosladsräkningar.
Dess betydelse torde öka såväl inom planeringsområdel liksom inom det arbelsmedicinska
området. Inom det arbelsmedicinska området har möjligheten att knyla
yrkesvariabeln till dödsorsaker och sjuklighet (t.ex. i cancer) stort intemationellt
intresse. De altemativa möjligheler, som utredningen hänvisar lill kan inte
utnyttjas inom den närmasle tiden. Skulle yrke inte tas med på
hushållsblanketten torde det därför innebära att man efter 1975 får en längre
lidsperiod utan uppgifter än vad man haft tidigare. Från forskningssidan torde
samtidigt behovei av kortare tidsintervall accentueras ännu mera än tidigare.
Centralnämnden Jör fastighetsdata (CFD): Inom ramen för CFDs
ul-
Prop. 1978/79:128 105
vecklingsarbete har ett projekt benämnt bostad-arbete
bedrivits i samarbete med repionalekonomiska enheten vid länsstyrelsen i
Uppsala län. (Över projektet, som har nära samband med utredningens förslag om arbetsställeregisier,
ges en sammanfattning i remissvaret.) Erfarenheterna från projektet visar att
följande krav bör ställas på ett arbetsställeregister:
-
Det bör
organiseras så att uppgifierna om enskilda förelag och dess arbetsställen är
åtkomliga via terminal för länsstyrelser och de kommuner som sä önskar samt att
den regisieransvarige kan införa ändringar online.
-
Uppläggningen
men framförallt underhållet kräver god kännedom om lokala förhållanden, varför
underhållsansvaret bör läggas på kommunal nivå där så är möjligt och att
rapporteringsrutiner ulformas så att de lokala skattemyndigheternas arbele
utnyttjas.
-
Arbetsställets
läge bör anges med både postadress, belägenhetsadress och fastighetsbeteckning.
I den mån inte dessa uppgifter kan införas frän böljan skall det vara möjligt
alt införa dem senare.
-
Registrei skall
vara tillgängligt för sekvensiella bearbetningar för län och kommuner enligt erforderliga
sekretessregler. Transporijorskningsdelegalionen (TFD): Inom TFD pågår ett
flerårigt
projeki
som syftar lill att utarbeta ett planeringssystem för kollektiv lokaltrafik
som kan utnyttjas av trafikföretag, kommuner och landsting. I projektet
studeras och utarbetas bl. a. meioder för all ta fram underlag för trafikplaneringen
säsom demografiska uppgifier m.m. Med anledning av rubricerade belänkande vill
vi härmed framföra följande synpunkter. Dessa berör främst sysselsältningsdelen
i HBS 80.
Resor bostad-arbete utgör merparten av alla resor och
skapar ell väsentligt underlag för, respektive behov av kollektivtrafik.
Bristen på aktuella och lämpligt redovisade sysselsättnings- och
pendlingsuppgifter försvårar idag trafikplaneringen avsevärt. Vi vill därför
starkt understryka angelägenheten av förbätirad statistik i detta avseende saml
ser med tillfredsställelse på FoB-utredningens förslag till förändrad datainsamlingsmeiod
(via RSV;s kontrolluppgifter), dock med vissa delaljsynpunkler enligt nedan.
Vi vill också här nämna möjligheten, om föreslagen
datainsamling via kontrolluppgifter ej genomförs, att insamla sysselsällningsuppgifter
via datarepistrering av de anställningskort (anställnings påbörjande respeklive
upphörande) som arbelsgivare är skyldiga att lämna till allmän försäkringskassa
(RFV).
I kollektivtrafikplaneringen föreligger behov av att kunna
avgränsa lämpliga områden runt terminaler, hållplatser och linjer (zoner) samt
att erhälla bl. a. sysselsättnings- och pendlingsuppgifter fördessa. Även
alternativa områdesindelningar (lokaliseringar) behöver kunna analyseras i planerinpen.
För varje arbetsställe bör därför även fastighetsbeteckningsuppgift anges i priniärmaterialet
vilkel tillpodoser nämnda behov av analysmöjligheter. Man kan dä använda en
teknik som nära ansluler till SCB:s nuvarande metod för områdesavpränsningar
enligt nyckelkodssystemet. Vidare erhålls också en direkt möjlighet att iitnyltja
Centralnämnden för Faslighels-datas (CFD) koordinater samt befinlliga
datorprogram för analys och geografisk redovisning av informationen. Detta lorde
vara av stort iniresse och värde även för flertalet övriga användarkategorier.
FoB-utredningens förslag innebär att uppgifier om huvudsakligt
färdsätt llll och frän arbelet ej insamlas. Uppgifien har i sin hittillsvarande
form som fristående uppgift (och låga aktualitet) använts i ringa omfattning.
Insamling av sysselsätlningsdata via kontrolluppgifterna innebär all primär-
Prop.
1978/79:128 106
material för beräkning av arbelspendling blir tillgänplipt
årligen. I illsam-mans med en redovisning för lämpligt avgränsade områden (jfr
ovan) är färdsätlsuppgiflen som undervariabel till pendlingen mellan områden av
stort värde för den lokala och regionala trafikplaneringen. Som åriip uppgift titpör
sådan information ett utomordentligt värdefullt material för planering,
prioritering och uppföljning av förändrinpar i kollektivtrafiksystemen.
Behovet av särskilda trafikundersökningar kan antas minska, altemativt
underlättas, om sådan information blir tillgänglig. Vi vill därför ftam-liålla
möjligheten och angelägenheten av en sådan vidareutveckling av föreslaget slatistikproduktionssystem.
Färdsäilsuppgiften skulle kunna insamlas via den allmänna
självdeklarationsblanketten och ske som en enkel kryssmarkering av huvudsakligt
färdsätt till och från arbetet.
Ulredningens förslag innebär att redovisning av antal
heltidsanställda respektive deltidsanställda kan göras. Önskvärt vore ur
trafikplaneringens synpunkt om primärmalerialet även medgav en uppdelning på arbetarper-sonal
respektive tjänstemän. Dessa grupper har bl. a. ofta olika arbetstider samt
möjligheter att anpassa sitt dygnsprogram till trafikutbudel vilket har
betydelse för kollektivtrafikplaneringen. En värdefull uppgift lorden lokala
planeringen är förekomst av och fördelning på skiftgång.
Avslutningsvis bör också nämnas att föreslagen samordning
och vidgad uppgiftsinhämtning via den allmänna fastighetstaxeringen är av iniresse
ur irafikplaneringssynpunkl. Upppifter om lokalanvändning (lokalytor för bosläder,
kontor, handel, service) är av potentiellt intresse som komplement till
demografiska data och som underlag för beräkning av resbehov, särskilt för
icke arbetsresor eller kombinerade resor. Intresse för sådan information
föreligger även från andra planeringssektorer.
Lokala skaliemyndigheien i Siockholms jögderi: Enligt ulredningen
har det i samband med FoB 75 visats atl 99,7% av befolkningen var rätt kyrkobokförd.
Det skulle innebära att endast ca 24000 personer skulle vara felaktigt kyrkobokförda.
LSMS har observerat stora differenser mellan folkbokföring och verklig
bosättning. Problemen berörs i en PM som fogals lill remissvaret.
Det bör observeras att statistiska centralbyrån år 1975
tryckte namn och adress på folkräkningsblankettema med ledning av
folkbokföringen. Personer som av olika skäl vill vara folkbokförda på annan
fastighet än den verkliga bostaden anlitar postverkets tillfälliga eftersändning
och lär på så sätt officiella försändelser (folkräkningsblanketter, bambidrag,
skattsedlar, bilskaltemärken etc) till sin verkliga bostad. Man fullföljer då
sken-manövern när man fär folkräkningsblankelten och anger inle däri den
verkliga bostadsadressen.
Det förefaller därför som om 99,7% av befolkningen skulle
vara rätt folkbokförd. Siffran 99,7% visar endast att så många människor är
folkbokförda där de själva vill vara skrivna.
I betänkandet (avsnitt 8.3.1) uppges atl man i DEMoPAK har
tabeller som redovisar gifta, samboende och ensamstående, Della bör läsas så
att DEMoPAK redovisar den som ""bokförts"" som ensamstående
etc. Det är numera synnerligen vanligt att ogifta personer är sammanboende. Della
kan ej utläsas av folkbokföringen. LSMS hälsar därför med tillfiedsställel-se
det altemativförslag som innebär att folkräkningsuppgifter skall kunna hämtas
från folkbokföringen, vilket kan ske genom ett lägenhetsregister.
För närvarande har LSMS ett folkregisier bestående av kort
för varje familj eller ensamstående person över 18 år. Korten anordnade
fastighetsvis inom varje församling. För varje fastighet finns ett fastigheisnummer.
Det
Prop.
1978/79:128 107
innebär att hiisliällssammansättninpen omedelbart kan
utläsas för enfa-miljslästipheter. Detta är helt omöjlipt för flerfamiljsfastigheler.
Om fastig-hetsniimret i flerlämiljsftisiigheter kompletteras med
lägenhetsnummer kan man fä (ram hushållssammansältningen även för sådana fastigheterom
iblkregisterkorten ordnas lägenhetsvis i flerfamiljsfastigheler.
Ett system med läpenhetsnummer skulle innebära stora
lättnader för både allmänheten, faslighelsäparna och myndighetema samtidigt
som det skulle medföra en korrekt folkbokföring.
Ett sädanl
system bör kunna byggas upp utan alt samla in blanketter frän allmänheten 1980.
Vid nästa fastighetstaxering bör fastighetsägarna åläggas att bifoga en läpenhetsförteckninp
i två exemplar. Fastighetsägarna numrerar lägenheterna och uppger för varje
lägenhet hyrespäst. Ett exemplar överlämnas till den lokala
folkbokföringsmyndigheten. Med hjälp av lörteckninpen ordnas folkregisterkorlen
lägenhetsvis. Därefter kommer att återstå ett större antal kort som ej kan
hänföras till särskild lägenhet. Med hjälp av uppgift om c/o-adress och kontakt
med lägenhetsinnehavaren hänföres dessa kort till rätt lägenhet. Lägenheisnummer
för varje person aviseras till länsstyrelsen. Med hjälp av fastigheisnummer
för enfamiljshus och lägenheisnummer för flerfamiljshus kan man sedan få fram
vilka personer som ingär i varje hushåll.
Genom en läpenhetsnumrering
kan man få fram fördelar inte enbart för hiishållsredovisninpen i
statistikproduktionen. Den medför en rad fördelar för den löpande
folkbokföringen. När en person flyttar från en bostad och ny inflyttning inte
anmäls kan man med hjälp av ADB efter viss tid få automatisk utskrift av
påminnelser att göra flyttningsanmälan och/eller bostadsanmälan (33 och 35 SS
folkbokföringsförordningen).
LSMS vill avråda från det alternativ som innebären ny
samhörighetsbeteckning för hushåll. Lägenhetsnumret är mera lätthanterligt och
blir bestående i fastigheten. Utredningen anser att en bokföring på lägenhetsnummer
innebär mycket stora förändringar av folkbokföringssyslemet och att problem kan
uppstå vid delning eller sammanläggning av bostäder. LSMS kan inte finna att förändringama
blir stora. För enfamiljsfaslighe-terna fiingerar redan detta system. Även
sådana delas och sammanlägges. Kommunernas faslighetsnämnder har rutiner för avisering
häiom lill folk-bokförinpsmyndipheterna. Betr. flerfamiljsfastigheler torde
motsvarande bestämmelser kunna införas för byggnadsnämnderna.
En fördel
med det nuvarande folkregistrei är aft man med lätthet kan avgöra om en viss
person är kyrkobokförd i fastigheten. Sedan riksskatteverket numera
installerat terminaler med bl.a. folkbokföringsuppgifter kan man därifrån söka
viss person med ledning av adress och namn på ett enkelt sätt.
Visserligen blir uppläggningen av lägenhetsnumreringen ett
omfattande arbete. Men om kommuner och folkbokföringsmyndigheter samarbetar
torde den kunna utföras för en betydligt lägre summa än vad del skulle kosta
att administrera en totalundersökning med blanketter till alla hushåll. I en undersökninp
med blanketter måsle även lokala skattemyndigheter och pastorsämbeten ta en
aktiv del.
Med åberopande av det anförda föreslår LSMS alt en
snabbutredning genomförs för att kartlägga de rutiner som behöver ändras i
folkbokföringen (or atl införa lägenhetsnummer i samband med 1980 års
fastighetstaxering. En provundersökning i någon församling i Stockholm skulle
med fördel kunna genomföras.
Sainhällsvctenskapliga Jåkiiltelsnämnden vid Lunds
universitet: Utred-
Prop. 1978/79:128 108
ningens genomgäng av användare har en beklaglig övervikt
till förmän för den fysiska samhällsplaneringen. Den allmänna
samhällsforskningens utnyttjande och behov av del material som produceras i
folk- och bostadsräkningar ägnas ytterst ringa iniresse. Det framgår bl. a. tydligl
i den inledande texten till avsnittet om universitels och andra
forskningsinstitutioners behov av FoB (se avsnitt 3.4 i bilaga I sid. 266).
För stora delar av samhällsforskningen är det ytterst viktigt att ha tillgång
till kontinueriiga tidserier för olika variabler. Detta påtalas inle på något slälle
i utredninpen. HBS innebär i flera avseenden stora förändringar gentemot
tidigare FoB:ar. Man har inte bemödat sig om en ordentlig genomgång av konsekvenserna
av en bristande eller omöjliggjord jämförelse över tiden.
Ur denna synvinkel kan utredningens förslag om slopande av
yrkes- och titbildninpsvariabeln inte accepteras. I bl.a. sociologisk,
ekonomisk-historisk och nationalekonomisk forskning spelar dessa variabler en
stor roll. De tillgodoses inte heller tiltfredsställande i någon annan statislikgren.
Det är ytterst otillfredsställande att, som ulredningen gör, hänvisa till
möjliga, icke beslutade, förbättringar av annan statistik som motiv föratt
utesluta variabler, t. ex. när man motiverar borttagandet av utbildning och
yrke penom att (sid. 58) löst hänvisa lill möjliga förbällringar av
lönestatistiken (kap. 8.9).
I stället för att negligera forskningens behov skulle man
kunna länka sig atl ulredningen ägnal visst iniresse ål hur forskningens iniresse
av FoB-material bätire skulle kunna tillgodoses. Ell exempel vore
tillhandahållandet av ett lättbearbelat urval, i stil med det amerikanska l/IOOO
census sample. Delta skulle kunna öka tillgängligheten och utnyttjandet frän forskarhåll
av FoB-materialet.
Samhällsvetenskapliga fakullelsnämnden vill därför med
skärpa underslryka vikten av all denna ulvidgning av undersökningen kommer
till stånd.
Doktrin (1)
- Johan Hirschfeldt, Företagens uppgiftsplikt - en bokanmälan, FT 1980 nr 3–4 s. 156, på s. 158, 161 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.
Hänvisas hit från
20 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (18)
18 kopplingar i 9 dokument.
- Prop. 1981/82:113 om program för regional utveckling och resurshushållning i texten
- Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 i texten
- Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten
- Bet. 1979/80:FiU32 Med anledning av motion om 1980 års folk- och bostadsräkning m. m. s. 1 · s. 8 · s. 9 i texten
- Rskr. 1978/79:282 i texten
Doktrin (2)
2 kopplingar i 1 dokument.
- FT 1980 s. 156 Johan Hirschfeldt, Företagens uppgiftsplikt - en bokanmälan s. 158 · s. 161 i texten