Sök i Ratio Lex

om ADB i arbetsförmedlingen m.m.

50 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 46 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:131, om ADB i arbetsförmedlingen m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens
proposition

1978/79:131

om ADB
i arbetsförmedlingen m.m.

beslutad den I mars 1979

Regeringen föreslår riksdagen alt antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om alt tillämpningen av
lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den
offenlliga arbetsförmedlingen (s.k. allmän platsanmälan) etappvis utsträcks lill
alt omfatta hela landet. Lagens tillämpning kommer även i fortsättningen att
bli föremål för utvärdering varvid särskilt effekien av allmän plalsan-mälan
för olika intressenter skall beaktas.

Nuvarande försöksverksamhel
med sökning och bevakningsmatchning av lediga platser föreslås bli utbyggd med
70 terminaler. Utbyggnaden har beräknats så att den i första hand kan inriktas
på de distriktskonlor som idag saknar terminal. Vidare föreslås att försök med s.k.
modellkontor kommer till ständ i Södermanlands län. Avsikten med försöken, som
innefattar ytterligare 60 terminaler, är alt pröva terminalsystemel i en
platsförmedlingsmetodik som tar hänsyn till alla de fördelar som kan komma ut
av ADB-lekniken.

Slutligen föreslås att de nu försöksvis inrättade dislriklsarbetsnämnder-na,
vilka i dag i huvudsak är rådgivande organ, permanentas och inordnas i
arbetsmarknadsverkets reguljära organisation med styrelsefunktion inom
arbetsförmedlingen.

I Riksdagen 1978179. I saml. Nr 131

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop, 1978/79:131 2

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig
plats till den offentliga arbetsförmedlingen

Härigenom
föreskrivs att ikrafllrädandebestämmelserna till lagen (1976:157) om skyldighet
för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offenlliga arbetsförmedlingen
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Denna
lag träder i krafl den dag regeringen bestämmer.

Regeringen
får föreskriva all lagen skall tillämpas endasl beträffande visst eller vissa
län.

Föreslagen lydelse

Denna
lag träder i krafl den dag regeringen bestämmer.

Regeringen
eller, efter regeringens bestämmande, arbetsmarknadsstyrelsen får föreskriva
alt lagen skall tiUämpas endast beträffande visst eller vissa län.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 3

Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-03-01

Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Proposition
om ADB i arbetsförmedlingen m.m.

1
Inledning

I
skrivelse lill regeringen den 6 oktober 1978 har arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)
dels lämnat en redovisning av försöksverksamheterna med skyldighet för
arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen (s.k.
allmän platsanmälan) och sökning och bevaknings-matchning av lediga platser i
datalagrad platsinformation samt dels lagt fram förslag om den fortsatta
verksamhetens omfattning och inriktning. AMS förslag grundar sig på en inom
arbetsmarknadsverket företagen utredning. Arbetsförmedling med ADB-resurser,
rapport 4 förslag om utbyggt söksystem och modellkontor. Till protokollet i
detta ärende bör fogas en sammanfallning av rapporten som bilaga I.

Statskontoret
har i skrivelse den 13 okiober 1978 till regeringen avgett särskilt yttrande
över AMS förslag i anledning av utredningen.

Efter
remiss av rapporten jämte AMS och statskontorets skrivelser har yttranden avgeits
av datainspektionen, försvarets rationaliseringsinstitut, riksförsäkringsverket
(RFV), statistiska centralbyrån (SCB), datamaskincentralen för administrativ
databehandling (DAFA), riksrevisionsverkei (RRV), riksskatteverket (RSV),
datalagstiftningskommittén (Ju 1976:05) (DALK), utredningen (Fö 1977:02)
rörande dalasystemens sårbarhet (SÅRK), Svenska kommunförbundei.
Landstingsförbundet, Sveriges industriförbund, Sveriges haniverks- och
industriorganisation- Familjeföretagen (SHIO-Familjeföretagen), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) efter hörande av Statstjänstemannaförbundet,
Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO) och Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF).

En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 2.

En
arbelsgrupp inom arbetsmarknadsverket med representanter för ar-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 4

betsmarknadens
parter och Svenska kommunförbundet har vidare gjort en uppföljning och ulvärdering
av den försöksverksamhet med distriktsarbetsnämnder som f.n. pågår. I november
1978 har arbetsgruppen överlämnat en rapport lill AMS. Efter remiss till
samtliga länsarbetsnämnder som hört distriktsarbetsnämndema har AMS med
skrivelse den 16 februari 1979 överlämnat rapporten och däröver avgivna yllranden
till regeringen med tillstyrkande av arbelsgmppens förslag. Till protokollet i detla
ärende bör fogas en sammanslällning av rapporten som bilaga 3.

I
prop. 1978/79:100 (bil. 15 s. 56) harjag fömtskickat all jag efter remissbehandling
skall ta ställning till de förslag om allmän plalsanmälan och ADB i
arbetsförmedlingen som har lagls fram av AMS. Jag anhåller nu att få la upp
dessa frågor.

2
AMS skrivelser ang. utbyggnaden av ADB inom arbetsförmedlingen m.m.

AMS
förslag i skrivelsen den 6 okiober 1978 gmndar sig som nämnts på en rapport i
ämnet som utarbetats av en inom arbetsmarknadsverket tillsall arbetsgrupp, Arbetsgmppen
för individuell platsförmedling. AMS egel förslag avviker dock på några punkter
från de förslag som arbetsgruppen har kommit fram till.

Arbetsgmppen
har haft i uppdrag bl. a. att redovisa och utvärdera försök med allmän
platsanmälan och försök med terminaler för sökning och bevakningsmatchning av
lediga platser. Vidare har arbetsgmppen haft i uppdrag att på gmndval av
erfarenheter från försöken saml ett tidigare bedrivet och nu fortsatt
utredningsarbete lägga fram förslag om förstärkning av arbetsförmedlingen med
avancerad ADB-teknik.

Arbelsgmppens
förslag innebär i korthet att lagen om allmän platsanmälan från den 1 mars
1979 utsträcks till att gälla hela riket, atl terminalsystemet för sökning och
bevakningsmatchning under budgetåren 1979/80- 1981/82 byggs ut till atl omfatta
alla arbetsförmedlingar i landet, att upphandling av datomtmstning ål
arbetsförmedlingen får genomföras samt att en verksamhet med s.k. modellkontor
startar hösten 1979 vid arbetsförmedlingarna i Södermanlands län.

AMS
tillstyrker i den fömt nämnda skrivelsen arbelsgmppens förslag atl allmän
platsanmälan från den I mars 1979 utsträcks till att gälla i hela landet. AMS
understryker i anslutning till sitl förslag vikten av alt effekten för olika intressenier
av allmän platsanmälan blir föremål för fortsatt utvärdering.

Vad
beträffar terminalsyslemels fortsatta utbyggnad förutsätter AMS -i likhet med vad
som sägs i rapporten - att denna får ske etappvis. AMS anser emeUertid atl ett
beslut nu bör kunna begränsas till den omfattning verksamheten skall ha under
nästa budgetår och föreslår att medel härför

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 5

anvisas
i överensstämmelse med vad som upptagits för detla ändamål i styrelsens anslagsframslällning
för budgelårel 1979/80. AMS kommer i sin anslagsframställning för budgetåret
1980/81 alt redovisa sina bedömningar och medelsbehovet för kommande utbyggnadselapper.

Arbetsgmppen har ansett
det rationeUt att man redan nu förbereder en upphandling av datomtmstning åt
arbetsförmedlingen. Efter överiäggning med statskontoret anser AMS emellertid
för sin del att anskaffning av särskild datomtmstning bör ske först då
systemarbetet avslutats. IntiU dess menar AMS atl erforderliga tjänster såsom f.n.
bör köpas av en servicebyrå.

AMS ansluter sig till arbelsgmppens
förslag om att en verksamhet med s.k. modellkontor startar under hösten 1979
vid arbelsförmedlingama i Södermanlands län i syfte atl med hjälp av ADB pröva
möjligheterna till en mer genomgnpande effektivisering av alla
platsförmedlingsrutiner och en mer allsidig förbättring av förmedlingens
service till arbetssökande och arbetsgivare.

AMS
framhåller i detla sammanhang all den av arbelsgmppen föreslagna tekniska
moderniseringen och personella förstärkningen av förmedlingen är av avgörande
betydelse för atl kunna klara de anspråk som kommer att ställas på platsförmedlingen.
Vidare understryker AMS de betydande samhällsekonomiska vinster som ligger i en
bättre fungerande arbetsmarknad.

Slulligen
förutsätter AMS att ökade resurser erhålls för personalutbildning och för
utbyggnad och förändring av arbetsförmedlingens lokaler.

I skrivelse lill
regeringen den 20 december 1978 har TCO, LO och de anställdas fackliga
organisation vid arbetsmarknadsverket ST-AMS bl.a. understmkit alt samhällel
inte kan tillhandahålla en väl fungerande arbetsförmedling med information om
lediga platser i hela landet till rimliga koslnader om inte datatekniken tas
till hjälp.

Försöksverksamhet med distriktsarbetsnämnder
har pågått sedan januari 1977. Den arbetsgmpp som har följt upp och utvärderat
försöksverksamheten föreslår bl.a. atl distriktsarbetsnämndema permanentas och
inordnas i arbetsmarknadsverkets organisation med styrelsefunktion inom arbetsförmedlingen,
att distriktsarbetsnämnd även inrättas inom Gollands län, att SACO/SR blir
företrädd i samtliga distriktsarbetsnämnder samt atl dislriktskontoren erhåller
ett genomsnittligt personaltillskott molsvarande en halv handtäggar- och en
halv biträdestjänst. Vidare föreslår arbetsgmppen att AMS tilldelas medel för
anordnande av introduktionsutbildning för nya ledamöter i nämnderna och att arbetsmarknadspartema
och Svenska kommunförbundet erhåller medel för utbildning och information till
sina företrädare i nämndema.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 6

3
Föredragandens överväganden 3.1 Arbetsförmedlingens uppgifter

En
viktig uppgift för arbetsförmedlingen är atl genom stöd och service i olika
former ge de arbetssökande möjligheter till sysselsättning som så nära som
möjligt ansluter till vederbörandes önskemål och förutsättningar. Denna uppgift
blir lättare ju större del av de lediga platserna som arbetsförmedlaren vid
varje tillfälle kan överblicka. I vissa fall kan förmedlaren behöva ta upp
överläggningar med en arbelsgivare för att få denne alt modifiera de krav han
ställer och därmed underlätta en arbetsplacering. Delta kan vara en komplicerad
uppgift, som innebär en sammanvägning av olika faktorer.

Det
är vidare av grundläggande betydelse för sysselsättningspolitiken all arbetsförmedlingen
kan ge de arbetssökande och arbetsgivama en så långt möjlig fullständig
information om förhållandena på arbetsmarknaden och atl den kan nå ut med den
arbetsmarknadspolitiska servicen till enskilda och företag.

Utvecklingen
på arbetsmarknaden har emellertid under det senaste decenniet medfört atl
platser och arbetssökande svarar sämre mot varandra än vad som tidigare var
fallet. Expertgruppen (In 1968:14) för utredningsverksamhet i
arbetsmarknadsfrågor (EFA) har i sitt nyligen överlämnade belänkande.
Arbetsmarknadspolitik i förändring (SOU 1978:60) pekat på detla. Utvecklingen
har också inneburil minskad rörlighet och ökande ar-belslöshetslider för de
personer som berörs av arbetslöshet. Denna utveckling kan tänkas delvis bero
på fortgående förändringar av arbetslivet. Del har visat sig all arbetsgivare
är mer försiktiga nu än tidigare när det gäller att anställa personer vars kvaliflkationer
de är osäkra på. Men de ökande svårighetema att passa ihop sökande och lediga
platser kan också förklaras av en tveksamhet hos arbetssökande att ta arbeten
som inte omedelbart motsvarar de ställda förvänlningama. Den höjda
utbildningsnivån har helt naturUgt skapat förväntningar om mer kvalificerade
arbeten. Den ökade yrkesverksamheten bland kvinnor har också betydelse i detta
sammanhang eftersom det nu i aUmänhet är två arbeten som måste ordnas vid en
familjs flyttning till annan ort.

Insikten
om svårighetema atl få samstämmighet mellan de arbetssökandes fömtsättningar
och de krav som ställs vid nyrekrytering av personal utgör bakgrunden till den
betydande upprustning som arbetsförmedlingen genomgått under senare år. Enbart
under 1970-talet har arbetsmarknadsverket tillförts ca I 800 nya tjänster.
Dessutom har regeringen i årets budgetproposition (prop. 1978/79:100, bil. 15 s.
47) föreslagit riksdagen att arbetsmarknadsverket för nästa budgetår erhåller ytteriigare
350 tjänster. Arbetsförmedlingens yttre organisation och arbetsformer har
fortlöpande utvecklats och förbättrats i syfte att göra förmedlingsarbetet
effektivare. År 1973 beslöt statsmaktema om ändringar i förmedlingskontorens
inre or-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 7

ganisation och arbetsformer. Därmed avbröts den tidigare
försöksverksamheten med öppen förmedling som innebar fri spridning av
platslistor och minskad inskrivning av arbetssökande. Den s.k. modifierade
öppna förmedlingsform som i stället började tillämpas innebär att alla arbetssökande
som besöker ett förmedlingskonlor regislreras om inte vederbörande undanber
sig detta. Sedan våren 1977 bedrivs vidare försök med s.k. fasta arbetsformer
för individuell platsförmedling på flera förmedlingar. Delta innebär en
systematisering av olika arbetsmoment som sedan länge funniis inom förmedlingsverksamheten
men tillämpats olika vid olika kontor och av olika förmedlare.

En
grundläggande föruisättning för att arbelsförmedlingen på bästa sätt skall
kunna fullgöra sina uppgifter gentemol såväl arbetssökande som arbetsgivare är
som jag nämnde att förmedlingen vid varje tidpunkt har så fullständig överblick
som möjligt över platsulbudet. För att få en ökad information tiU
arbetsförmedlingen om lediga platser beslulade riksdagen under våren 1976 alt
införa en lag om skyldighet för arbelsgivare att anmäla ledig plats till
förmedlingen. Idag gäller denna lag i tio län och jag kommer i det följande
alt föreslå aft sådan skyldighet för arbelsgivare införs i hela landet.

Ansträngningarna att finna så ändamålsenliga arbetsformer
för arbetsförmedlingen som möjligt och därmed förbättra resultatet i själva platsförmedlande!
har också inneburit att man för ell antal år sedan aktualiserade frågan om
utnyttjande av modern datateknik (ADB) inom förmedlingen. Användningen av sådan
leknik bör inom arbetsförmedlingen liksom på så många andra av samhällslivels
områden väsentligt kunna förbättra och påskynda informationsflödet. Del kräver
emellertid en dyrbar utrustning och därtill noggranna överväganden för atl av
ett tekniskt mycket komplicerat systemutbud finna de mest ändamålsenliga
användningsformerna. I flera andra länder utvecklas system för användning av
ADB inom arbetsförmedlingen. Erfarenhelerna härav försöker AMS lillgodogöra
sig i de försök som påböljades år 1973 med framställning av ADB-platslistor och
de under budgetåret 1976/77 påbörjade försöken med sökning och bevakningsmatchning
av lediga platser i datalagrad plalsinformation.

Sedan några år tillbaka utnyttjas alllså ADB för
framställning av plalslis-tor. Sådana lisior framställs idag i hela landet. Den
ADB-leknik som används vid listframställningen ligger sedan som gmnd för en
ännu mera avancerad leknik med sökning och hevakningsmalchning av lediga
platser. Sådana försök bedrivs idag på femlon arbelsförmedlingskontor. Jag kommer
i det följande att behandla en utvärdering av dessa försök och föreslå en
utökning av antalet terminaler samt tillstyrka en försöksverksamhet med ADB-teknik
i ett helt nytt platsförmedlingssystem vid s. k. modellkontor.

I januari 1977 startade försöksverksamhel med distriktsarbetsnämnder.
Verksamheten har nu utvärderats och jag kommer i del följande att föreslå

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 8

alt
försöksverksamhelen upphör och all dislriklsarbetsnämndsor-ganisalionen
permanentas och inordnas i arbetsmarknadsverkets organisation som en lekmannastyrelse
inom arbetsförmedlingen.

Jag
övergår nu till all mera i detalj redovisa de i AMS ovannämnda skrivelser
upptagna förslagen saml mina egna förslag i anledning därav.

3.2
Allmän platsanmälan och ADB-baserade platslistor

I
mars 1974 gav regeringen AMS i uppdrag att utreda frågan om ökad information
om lediga platser till arbetsförmedlingen. AMS tillsatte en utredning som bl.a.
fann att arbetsförmedlingen täckte ungefär 60 % av samtliga platser som kommer
ut på den externa arbetsmarknaden. Vidare fann utredningen att flertalet av de
platser som anmäldes till förmedlingen allmänt sett fick betraktas som svårtillsatta.
En begränsad försöksverksamhet med utökad platsanmälan genomfördes i Gävleborgs
län. Mot denna bakgmnd föreslog AMS i slutet av år 1974 atl en lag om obligalorisk
platsanmälan skulle införas i hela landet. Riksdagen antog våren 1976 (prop.
1975/76:84, InU 1975/76:28, rskr 1975/76:222) lagen (1976:157) om skyldighet
för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga
arbetsförmedlingen. Lagen har karaklär av fullmaktslag, som ger regeringen
rätt att bestämma när och i vilka delar av landet den skall lillämpas.
Verksamheten skuUe till en början omfatta tre län och ha karaktär av försök som
fortlöpande skulle utvärderas. Resultat av utvärderingen skulle sedan läggas
till gmnd för bedömningen av hurden fortsatta utbygganden lämpligen borde ske.
I sitt av riksdagen godkända betänkande förutsatte dock dåvarande inrikesutskottel
att det skulle visa sig ändamålsenligt att med tiden utsträcka tillämpningen
av lagen till alt omfatta hela landet. I vilken takt detta skulle ske fick dock
avgöras bl.a. med hänsyn till erfarenhetema av försöksverksamhelen.

Lagen
gäller arbelsgivare som avser att anställa personal genom extern rekrytering.
Enligt lagen har dessa arbetsgivare en skyldighet att anmäla lediga platser till
arbetsförmedlingen innan några andra rekryteringsåtgärder vidtas. Lagen
innebär också skyldighet för arbetsgivaren att avanmäla en plats som tillsatts
eller som inte längre är aktuell. Vissa påföljder vid underlåtenhet att anmäla
ledig plats stadgas också i lagen. Även om lagen gäller alla arbetsgivare, som
avser att anställa arbetstagare på ledig plats, medger den undantag från
anmälningsskyldighet för vissa slag av anställningar, bl.a. anställningar på
högst tio arbetsdagar och platser som skall besättas med redan anställd samt
företagsledande befattningar.

Allmän
platsanmälan infördes i enUghet med riksdagens beslut i Blekinge,
Kristianstads och Malmöhus län den 1 oktober 1976. Sedan dess har det inom AMS
pågått en fortlöpande uppföljning av effektema av allmän platsanmälan. I en
utredningsrapport i oktober 1977 redovisade AMS tiU regeringen utfallet av
verksamheten under det första fbrsöksåret. Resulta-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 9

ten
visade all antalet lediga platser, som anmäldes till förmedlingen i de tre försökslänen,
ökade med ca 40% jämfört med övriga riket. Platsulbudet ökade kraftigt beträffande
praktikarbete och sådana korttidsanställningar som lagen omfattar. Antalet
arbetssökande som anlitade förmedlingen ökade också. Den I november 1977 uividgades
lagens giltighet till atl omfatta även Stockholms, Uppsala och Södermanlands
län. För atl få ett bättre underlag för den fortsatta utvärderingen utvidgades
tillämpningsområdet den I mars 1978 till ytterligare fyra län med olika
struktur på arbetsmarknaden. Dessa var Jönköpings, Göleborgs och Bohus,
Älvsborgs och Värmlands län. I samband därmed underströk dåvarande departementschefen
(prop. 1977/78:100, bil. 15 s. 57), att den pågående utvärderingen måste bli så
gmndlig och allsidig som möjligt.

Utöver
effekterna på platstillströmningen skulle den fortsatta utvärderingen så långt
möjligt belysa hur allmän plalsanmälan påverkade själva förmedlingsarbelel och arbelsförmedlingens
möjligheter att fullgöra sina platsförmedlande uppgifter. Särskilda medel från
arbetsmarknadsdepartementets forskningsanslag avsattes lill expertgruppen för
forskning i arbetsmarknadsfrågor (EFA) för nämnda utredningsarbete.
Utredningsarbetet har bedrivits i samråd med AMS och i arbetet har ingått att
genom telefonintervjuer med 63 företag i Blekinge, Kristianstads och Malmöhus
län försöka klarlägga vilka konsekvenser allmän platsanmälan haft för
företagen. Femton av dessa uppger att de minskat annonseringen vid
nyrekrytering som en följd av lagens införande. Av de tilU"rågade
företagen är det endast fyra som anser att reformen har inneburit en påtaglig
ökning av rekryte-ringskostnadema. Det rör sig i dessa fall om ökningar i urvalskostnadema.
Nästan hälften av företagen redovisar en påtaglig förbättring av rekryteringsresultaten,
vilket enligt företagen har uppvägt de ökade urvalskostnadema.
Sammanfattningsvis har företagen bedömt allmän platsanmälan övervägande
positivt. Utredningsresultaten visar också atl tillströmningen av ombytessökande
till förmedlingen har ökat. Däremoi är det svårt atl entydigt belägga effekten
av lagen på registrerade arbetssökandetider och vakanslider.

AMS
har nu föreslagit alt lagen utvidgas fr.o.m. den 1 mars 1979 till alt gälla
hela landet och understryker samtidigt vikten av atl effekien för olika intressenter
av allmän platsanmälan även fortsättningsvis blir föremål för utvärdering.
Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller lämnat del utan
erinran. SAF betonar viklen av att allmän plalsanmälan blir föremål för
fortsatt allsidig utvärdering. SHIO - Familjeföretagen anför liknande
synpunkter. RRV anser att lagen om allmän platsanmälan redan idag omfattar de
regioner där den gör siörst nytta, dvs. stora lokala arbelsmarknader och att
någon fortsatt ulvidgning av lagens tillämpningsområde därför inte bör ske.
Däremot ser RRV ett värde i att utnyttja lagen som ett instrument för selektiva
insatser riktade mot olika målgrupper.

Enligt
lagen om allmän platsanmälan kan somjag tidigare har nämnt re-

tl Riksdagen 1978179. I saml. Nr 131

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 10

geringen bestämma i vilken utsträckning lagen skall gälla.
Med hänsyn till den betydelse frågan har anserjag dock atl regeringen bör för
riksdagen anmäla hur regeringen avser atl utnyttja sina befogenheter.

Av de utvärderingar av försöken som gjorts framgår atl
lagen har gett arbetsförmedlingen en bredare täckning av platsulbudet på
arbetsmarknaden samtidigt som den har stimulerat fler arbetssökande, framför
allt de ombytessökande, att anlita förmedlingen. I ett läge där förmedlingen
har bäde fler sökande och fler lediga platser alt arbeta med samtidigt torde
förmedlingsresultatet bli bättre, vilket är en fördel för såväl arbetssökande
som arbelsgivare. Det förhållandet all flera företag genom lagen anser sig få
ett bälire urval av sökande tyder på atl det blivit lättare att finna
'"rätt man lill rätt plals", något som gagnar både arbetstagaren och
företagel. Mol bakgmnd av detta anserjag i likhet med AMS och en i stort sett
enig remissopinion alt allmän plalsanmälan nu bör införas i hela landet.

En utvidgning av bestämmelserna om allmän platsanmälan får
sin största ekonomiska betydelse i fråga om kosinaderna för framställning av
platslistor. Antalet anmälda lediga platser ökar och därmed platslistornas
omfång. Med nuvarande förmedlingsteknik är platslistoma ett nödvändigi
hjälpmedel för arbetsförmedlaren och kommer atl behövas i slort sett i nuvarande
omfattning i vart fall intill dess man mera allmänt har tillgång lill
dataterminaler för sökning och bevakningsmatchning av lediga platser. Somjag
strax skall återkomma lill kommer en viss fördjupad försöksverksamhel i delta
hänseende alt ge besked om på vilket sätt och i vilken omfattning man i ett
framtida genomfört lerminalsysiem kan undvara platslistor. Denna
försöksverksamhet kommer även atl belysa de framtida konsekvenserna härav.

Lokala plaislisior började las i bruk inom
arbetsförmedlingen under år 1966. Det sammanlagda antalet sådana listor uppgick
i mars 1974 till 59 och framställdes på 38 olika tryckorter. Periodicilelen i
utgivningen varierade från ort till orl. Flertalet kom emellertid ul endast en
gång per vecka. Trycktiderna varierade också kraftigt med produktionslider upp
till 4 1/2 dagar. Spridning av listorna mellan olika kontor var begränsad.

I en organisationsutredning år 1968 föreslog statskontoret
bl.a. alt ledig-anmälda platser skulle publiceras i lokala plaislisior samt all
ADB-resurser skulle utnyttjas för produktionen. Därefter har AMS bedrivit ell
omfattande utredningsarbete rörande platsförmedlingens försiärkning med ADB-teknik
i samråd med statskontoret.

1 maj 1973 producerades den första dagliga platslistan med
hjälp av ADB-teknik och en första rapporl om arbetsförmedling med ADB-resurser
lades fram i okiober 1974. Under våren 1978 fick hela landet tillgång lill
länsvisa ADB-producerade platslistor. Listorna framställs på totalt fem
produktionsorter. Lediga platser som skall ingå i listan kan anmälas lill förmedlingen
på eftermiddagen och komma med i platslislan dagen därpå. Datorbearbetning,
sättning, tryckning och distribution sker under natten.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 11

Alt producera platslistoma med ADB-leknik innebär stora
lidsvinster och en väsentligt högre aktualitet av listorna. Vidare har
informationen om enskilda platser i listorna ökat med ca 30 % och spridning
sker inom hela produktionsområdet .

Även om
hanteringen av det inflytande platsmaterialet således numera i hela landet sker
med hjälp av ADB måste man enligt min mening räkna med ökad arbetsbelastning på
förmedlingen som följd av vidgad allmän platsanmälan. Detta jämte de insaiser
som krävs i form av omfattande informationsåtgärder gör all den fortsatta
utvidgningen måste anpassas till vad tillgängliga ekonomiska och personella
resurser medger. Denna bedömning görs uppenbarligen bäst av AMS. På grund av de
skäl jag nu har nämnl anserjag att det i fortsättningen bör ankomma på AMS att
bestämma den takt i vilken lagstiftningen om allmän platsanmälan bör göras
tillämplig i återstående delar av landet. Den nu förordade lösningen medför
att ikraflträ-dandebestämmelsema lill lagen om skyldighet för arbetsgivare atl
anmäla ledig plals till den offenlliga arbetsförmedlingen behöver ändras.
Emellertid bör allmän platsanmälan även i fortsättningen bli föremål för
utvärdering och jag delar AMS uppfattning atl särskilt effekten för olika
intressen-ler av allmän platsanmälan skall beaktas. SAF:s och SHIO-Familjeförela-gens
synpunkier på en fortsatt allsidig utvärdering har härigenom tillgodosetts.
Med den inriktning av ulvärderingen som AMS föreslår och somjag nu ställt mig
bakom, kommer även de synpunkier som RRV anfört om atl utnyttja lagen om allmän
platsanmälan för selektiva insatser riktade mot olika målgrupper atl kunna
belysas. Jag avser atl senare föreslå regeringen alt allmän plalsanmälan skall
införas i hela landet och utgår därvid från att detta kan ske med början
tidigast den I oktober 1979.

I årels
budgetproposition (prop. 1978/79:100, bil. 15 s. 56) harjag beräknat
medelsåtgången för nästa budgetår till 60,5 milj. kr för framställning av ADB-platslistor
med bestämmelsema om allmän platsanmälan gällande i tio län. AMS har beräknat atl
kostnadema för platslistframställningen ökar med 7,5 milj. kr. med allmän
platsanmälan i hela landet från ingången av näsla budgetår. Jag är emellerlid inle
beredd all förorda en större ökning av anslagsbeloppel än 3,0 milj. kr. för
budgetåret 1979/80, vilket begränsar AMS möjligheter att utvidga allmän
platsanmälan för så vitt inle delta kan ske inom ramen för anvisat belopp och
med tillgängliga personalresurser. Jag utgår vidare från att AMS kontinuerligt
prövar varje möjlighet alt genom olika slag av förenklingar göra besparingar i
den nuvarande platslistframställningen. Möjlighelen att minska antalet utgivningsdagar
av platslistoma bör därvid kunna övervägas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 12

3.3 Försök med sökning och bevakningsmatchning av lediga
platser via terminal

Med den vid listframställningen tillämpade ADB-lekniken
som grund pågår sedan ett par år tillbaka också försök med lerminalsökning och
bevakningsmatchning. I 1975 års budgetproposition (prop. 1975:1 bil. 13 s. 77)
anmälde dåvarande departementschefen ett av AMS framlagl förslag till ett terminalbaserat
söknings- och maichningssystem för arbetssökande och lediga platser m.m.
(Rapport 1.). Förslaget hade formen av en utvecklingsplan som sträckte sig
flera år framåt i liden. Ett omfaitande utredningsarbete fömtsattes på flera
områden. Dåvarande departemenischefen förklarade atl han inle var beredd alt la
ställning till införandet av det föreslagna systemet förrän ell mer i detalj
utformat beslutsunderlag förelåg. AMS fick samtidigt i uppdrag all - gemensami
med statskontoret och i koniaki med berörda arbetsmarknadsorganisationer - arbela
fram ett sådant beslutsunderlag som behövdes för ett ställningstagande till
frågan om upphandling av datorer och terminaler m.m. I uppdragei ingick även
att målen för den platsförmedlande verksamheien och i vilken utsträckning dessa
mål kunde uppfyllas med befintliga resurser skulle beskrivas. I uppdraget
ingick vidare att klarlägga möjlighelerna att avhjälpa eventuella brister i förmedlingssyslemet
med resp. ulan hjälp av ADB. Till fullgörande av detta utredningsuppdrag
överlämnade AMS och statkontoret en gemensam skrivelse den 24 okiober 1975
till regeringen med ell omfattande utredningsmaterial, (Rapport 2),
innefattande bl.a. en målstudie och kostnadsberäkningar för olika altemativ av
ADB-användning.

Nämnda rapporter anmäldes i prop. 1975/76:84 och i 1976
års budgetproposition (prop. 1975/76:100, bil. 13 s. 54). Därefter startade
AMS praktiska prov med sökning och bevakningsmatchning under budgetårel 1976/77
vid arbetsförmedlingarna i Vällingby, Nyköping, Uppsala, Ronneby, Kristianstad
och Landskrona. Syftei med de praktiska proven var alt fastslå hur sökning och
bevakningsmatchning med hjälp av ADB bör och kan utformas från förmedlingssynpunkl.
Med sökning menas att förmedlaren med terminalens hjälp kan söka fram
platsförslag i en platsbas där informaiion om lediga platser finns. Detla är
samma information om lediga platser som används för produklion av ADB-platslistor.
Bevakningsmatchningen används sedan för atl fortlöpande bevaka den
arbetssökandes önskemål om lämpliga arbeten, vilkel innebär atl den sökandes fömtsättningar
och villkor jämförs med alla nya platser som inrapporteras till
arbetsförmedlingen. I 1977 års budgetproposition (prop. 1976/77:100, bil. 15 s.
72) uividgades försöken lill alt omfatia sammanlagl tolv
arbetsförmedlingskontor. Vid åtta av dessa kontor skulle ägnas särskild
uppmärksamhet åt ansträngningar alt förbättra förmedlingsljänstema till den som
önskar arbete på annan ort än hemorten. Dessa s.k. länscentraler för interlokal
förmedling inrättades i Stockholms län vid ett arbelsförmedlingskontor i
Stockholms innerstad, i Uppsala län vid arbetsförmedlingen i Uppsala, i
Kristianstads län vid ar-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 13

betsförmedlingen i Kristianstad, i Malmöhus län vid
arbetsförmedlingen i Lund, i Göleborgs och Bohus län vid cilykontoret i Göleborg,
i Älvsborgs län vid arbelsförmedlingen i Borås, i Västerbottens län vid arbetsförmedlingen
i Umeå och i Norrbottens län vid arbelsförmedlingen i Luleå. Länscentralernas
uppgift är alt i första hand förmedla sökande i det egna länet till lediga
platser i andra län. Varje länscentral har sedan juni 1978 tillgång till det
samlade platsutbudet i hela landet. Fr.o.m. budgetårel 1978/79 utvidgades försöksverksamhelen
med länscentraler för interlokal förmedling till ytterligare tre län för att
den pågående utvärderingen skulle baseras på ett tillräckligt omfattande
erfarenhetsmaterial. Dessa länscenlraler inrättades i Värmlands län vid
arbetsförmedlingen i Karlslad, i Gävleborgs län vid arbelsförmedlingen i Gävle
och i Kopparbergs län vid arbelsförmedlingen i Falun. Sammanlagl pågår idag
försök med sökning och hevakningsmalchning vid femton arbelsförmedlingskontor
och AMS disponerar Ijugo terminaler för denna verksamhet.

I den rapport som fogals lill AMS förut nämnda skrivelse
den 6 oktober 1978 redovisas utfallet av den hiltills bedrivna
försöksverksamheten med sökning och hevakningsmalchning med hjälp av ADB för
dels lokalt bundna arbetslösa och dels personer som uppgivit sig ha intresse atl
ta arbete på annan ort.

Av utvärderingen framgår atl terminalsystemet medverkat
till att fler arbetssökande får plalsförslag och atl antalet förslag lill
varje person ökar med mer än sex gånger jämfört med ett enbart manuellt system.
Utvärderingen visar också atl när det gäller alt överblicka ett stort platsulbud,
t.ex. på stora lokala arbelsmarknader och vid interlokal förmedling, platsförmedling
med hjälp av terminal är överlägsen ett manuellt framtagande av plalsförslag.

Vidare konstateras i rapporten all del finns en klar
tendens lill att utsikterna för en arbetssökande atl få ett arbete av längre
varaktighet och ett arbele som stämmer överens med hans önskemål och fömtsättningar
är större i ett ADB-assislerat sökningsförfarande än i ett konventionellt
syslem.

Arbetsgruppen föreslår i anslutning härtill atl terminalsystemel
för sökning och bevakningsmatchning under budgetåren 1979/80-1981/82 byggs ul
till atl omfatta alla arbetsförmedlingar i landet. För budgetårel 1979/80
föreslår arbetsgruppen att terminalsystemet byggs ul med ytterligare 140
terminaler.

Mot bakgrund av rapporten föreslår AMS för sin del att
försöken med användning av ADB i det direkta förmedlingsarbelel får fortsätta
och byggas ut ytterligare. AMS är emellertid inte beredd atl ta ställning lill
utbyggnaden på längre sikt, vilket skett i rapporten, ulan föreslår atl medel anvisas
för en första utbyggnadsetapp för budgetårel 1979/80 i den omfattning som
arbetsgruppen har föreslagit. AMS kommer i sin anslagsframställning för
budgetåret 1980/81 att redovisa medelsbehovet för kommande utbyggnadsetapper.
Statskontoret tillstyrker också arbelsgmppens förslag till ut-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 14

byggnad
för budgetåret 1979/80 och framhåller all den fortsatta utbyggnaden bör prövas
budgetårsvis under fortsatt ulvärdering av kostnader och effekter. En reservant
i statskontorets styrelse förordar en begränsad, ulökad försöksverksamhet med
en dubblering av det nuvarande antalet terminaler. Flera remissinstanser,
däribland RRV, försvarets rationaliseringsinstitut, Sveriges industriförbund, SHIO-Familjeföretagen,
DAFA och Landstingsförbundei, menar att resultaten av försöksverksamhelen inle kan
ligga lill grund för den av arbetsgruppen föreslagna utbyggnaden utan att
grundligare försöksverksamhet med begränsad utökning av antalet terminaler bör
ske innan slutlig ställning tas till ett permanent terminalsystem för
platsförmedlingen. TCO, SACO/SR, LO och SAF tillstyrker förslaget om utbyggnad
för budgelårel 1979/80. SACO/SR lillägger alt det är nödvändigt alt
arbetsförmedlingen i framtiden erhåller assistans av ett utbyggt ADB-syslem för
sökning och hevakningsmalchning. TCO och LO anför liknande synpunkter. Svenska
kommunförbundet tillslyrker en successiv lerminalutbyggnad i främsi
storstadsområdena.

Utvärderingen
av den hittills bedrivna försöksverksamhelen visar enligt min mening tydligt atl
ADB-assisterad förmedling ger väsentliga vinsler jämfört med vad som eljest är
möjligt att uppnå. Sålunda kan förmedlaren och den arbetssökande med hjälp av
terminalsökning komma i kontakt med ett många gånger större platsmaterial än
tidigare. Med hjälp av terminal kan också sökningen under förmedlingssamtalets
gång anpassas lill den arbetssökandes önskemål och behov. Vinsten med detla
ligger främst på den kvalitativa sidan, dvs. i form av en god överblick över
ett mycket omfattande platsmalerial. Detta ger framför allt fördelar på stora
lokala arbetsmarknader och i samband med interlokal förmedling. Varje
förmedling med sökterminal har idag omedelbar tillgång till hela platsulbudet i
landet och lerminalsökningen kan också kombineras med hevakningsmalchning.

Jag
har således blivit övertygad om att användningen av ADB-leknik i platsförmedlingen
i vart fall på sikl är en fömtsättning för att arbetsförmedlingen skall kunna
bjuda både de arbetssökande och arbetsgivaren den service de har räll all
fordra. Möjligheterna till sådan verksamhet bör därför byggas ut allt efter
som beslutsunderlaget förbättras, framför allt som ett resultat av försöken med
s.k. modellkontor till vUka jag återkommer senare, och de erforderliga
resurserna härför kan ställas till förfogande. Jag har styrkts i denna min
övertygelse av bl. a. erfarenheler som gjorts i andra länder av användningen av
ADB i platsförmedlingen. I Europa har flera länder sådan försöksverksamhet,
däribland Västtyskland och England. I England bedrivs försöksverksamheten i
nordöstra London och omfattar 15 förmedlingskontor med sammanlagt 150
terminaler. I en nyligen presenterad utvärdering av försöksverksamheten har
erfarenheterna ansetls så goda, atl verksamheten föreslås bli utvidgad till
hela London-området. I vissa delstater i USA har modern datateknik använis
sedan länge i förmedlingsarbetet. Inom Norden har ADB i platsförmedlingen
också uppmärk-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 15

sammals
och planer finns på all inleda ett samarbete mellan de nordiska ländema i denna
fråga.

Jag
delar dock den uppfattning som har kommii lill uttryck inle bara i AMS
framställning utan också i flera remissyllranden, att den rapport som nu har
presenterats inte utgör en tillräcklig grund för alt ställning skall kunna las
tiU frågan hur ett fullt utbyggt lerminalsysiem för platsförmedlingen skall se
ut. Den fortsatta utvärderingen bör därför inriktas på alt ta fram underlag för
att senare kunna avgöra utformning och omfattning av ett permanent lerminalsysiem.
Del är i detla sammanhang också viktigt alt denna ulvärdering sker i enlighel
med de riktlinjer regeringen föreslår för införande av ADB i statsförvaltningen.
Jag återkommer lill detla senare. Jag vill vidare understryka del angelägna i
alt i den fortsatta utvärderingen också beakias olika förenklingar som kan
göras i systemet och i de rutiner som tillämpas för platslistframställningen
och vid platsförmedlingen samt de besparingseffekter som kan uppkomma härav. I
utvärderingen bör också ingå atl jämföra olika lerminalsysiem på marknaden med
det syslem som AMS använder idag.

Flera
remissinstanser, däribland RRV, menarall i avvaklan på ytterligare Ulvärdering
så bör inte terminalsystemel byggas ul under budgetåret 1979/80 i den
omfattning AMS föreslår. Ingen remissinstans har dock motsatt sig utbyggnad av
försöksverksamheten under nästa budgetår. AMS har föreslagit att antalet terminaler
i den fortsatta försöksverksamheten med sökning och bevakningsmatchning skall
ökas med 140 och alt utbyggnaden börjar vid de siörre förmedlingskontoren.

För
egen del anser jag atl för nästa budgetår bör en inte oväsentlig utbyggnad av
försöken komma till stånd. Tillskottel av nya terminaler under nästa budgetår
bör beräknas så atl samtliga distriktskonlor kan tilldelas en lerminal. Detta
skulle innebära att större delen av de arbetssökande som behöver mera avancerad
förmedlingsservice skulle kunna biträdas av förmedlare och terminalbaserad
sökning samtidigt som personalen vid samtliga distriktskonlor - som lokall
svarar för den mera fullständiga förmedlingsservicen - kunde bli förtrogna med
ADB-teknikens möjligheter. Även distriktsarbetsnämndemas ledamöier skulle på
nära håU kunna följa de fortsatta försöken. AMS förfogar under innevarande
budgetår över 20 terminaler för försök med sökning och bevakningsmatchning.
Med hänsyn härtill och lill vad jag strax kommer atl förorda i fråga om
särskilda terminaler för försöksverksamhel vid s. k. modellkontor i
Södermanlands län anserjag att AMS under näsla budgetår för landet i övrigt bör
disponera ytterligare 70 terminaler.

I
årets budgetproposition (prop. 1978/79:100, bil. 15, s. 56) harjag beräknat
medelsåtgången för nästa budgetår till 21,6 milj. kr. för utvecklingskostnader
och driftkostnader av nuvarande försök med sökning och bevakningsmatchning.
Jag beräknar det ytteriigare medelsbehovet för fortsatta försök med sökning och
bevakningsmatchning i den omfattning jag nu har föreslagil till 12,4 milj. kr.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 16

Jag
vill i della sammanhang nämna alt AMS i skrivelse den 21 april 1978 har begärt
att redan under innevarande budgetår få hyra fyrtio terminaler att användas på
företag vid siörre förelagsomslällningar. Bakgrunden lill förslaget är
följande. Arbelsförmedlingen har ofta i samband med varsel om
förelagsnedläggning eller uppsägning av större omfattning i samråd med
företaget och de fackliga organisationema placerat en arbetsförmedlare i
företaget för att där informera om olika arbetsmarknadspolitiska hjälpmedel
och hjälpa till att försöka ordna nya arbeien åt de berörda. Ett exempel på
detta är att AMS och Svenskl Stål AB (SSAB) under våren 1978 i samband med
väntade omställningar inom SSAB kom överens om att placera arbetsförmedlare
vid vissa av företagets arbetsplatser, nämligen i Oxelösund, Borlänge,
Grängesberg och Luleå. I detta sammanhang erhöll förmedlarna också lillgång lill
terminal för sökning och bevakningsmatchning och kosinaderna för hyra och
drift av terminalerna bekostades av SSAB. Ifrågavarande terminaler är identiska
med de terminaler som används på olika arbetsförmedlingskontor i
försöksverksamheten med sökning och hevakningsmalchning. För att komma i
kontakt med den dalalagrade platsinformationen kopplades terminalen till
databasen via det allmänna telefonnätet. Till arbelsförmedlamas förfogande
ställde företaget ell antal personalombud för att informera om
förmedlingsverksamheten inom företaget.

Del
är enligt min mening mycket väsentligt atl arbetsförmedlingen, i fall då
företag tvingas vidta sådana ålgärder som kan leda till omfattande uppsägningar,
har möjligheter att i samråd med berörda parter ställa sina tjänster till
förfogande i förelagel och därmed underiäita kontakterna för den personal som
vill ulnyllja dessa tjänster. Atl förmedlingen då också som skett i de fall somjag
nyss har nämnl bör kunna ha tillgång till del datalagrade platsmaterialet över
en terminal finner jag naturiigi i all synnerhei som Iransporl och
sammankoppling med datasystem kan ske med mycket enkla medel. Jag föruisätter
att det antal terminaler i arbetsförmedlingen som enligt vad jag nyss har
förordat ställs till AMS förfogande under nästa budgetår också kommer alt kunna
användas för förmedlingsverksamhet av det slag somjag nu har berört. I sådana
fall bör emellertid kosinaderna för hyra och drift av den tekniska utrustningen
bekostas av företaget i fråga, då lerminal behöver installeras på företaget för
längre tid.

3.4
Principer för användningen av ADB i statsförvaltningen

I
anslutning till vad jag nu har anfört om ADB i arbetsförmedlingen vill jag
erinra om den proposition (1978/79:121) som regeringen nyligen lagt fram om ADB
i statsförvaltningen. I denna redovisas regeringens principiella syn på
myndighetemas användning av ADB. Bl.a. redovisas ätgärder för att ta fram en
förbättrad beslutsordning för systeminvesleringar samt regler och riktlinjer
för utveckling och drift av ADB-system.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 17

Den särskilda beslutsordningen för systeminvesteringar
innebär att formella regler skall utfärdas för etappindelning, beslutspunkter
och beslutsunderlag. De generella riktlinjerna för ADB syfiar till att skapa
en viss enhetlighet och kvalitativ miniminivå i användningen av ADB i
statsförvaltningen.

Regeringen kommer senare att ta ställning till hur den
särskilda beslutsordningen och de generella riktlinjerna skall utformas i
detalj. Del är dock enligt min mening, angeläget att utveckling, införande och drifl
av ADB-systemet för sökning och bevakningsmatchning utformas på ett sätt som
slår i överensstämmelse med regeringens principiella syn i dessa frågor.

Detla innebär bl.a. alt utveckling och införande av
systemet bör ske etappvis. Systemets effektivitet och konsekvenser i övrigt bör
följas upp efter hand som utvecklingsarbetet fortskrider. Försöksverksamheten
bör ske med realistiska fömtsättningar samt planeras noga. Det är viktigt atl försöksverksamhelen
utvärderas med avseende på systemets ekonomiska konsekvenser i vid mening,
service till arbetssökande och arbetsgivare, personalens arbetssituation, säkerhei
och sårbarhet. Enligt min mening är en grundlig sådan utvärdering nödvändig för
ställningstaganden till fortsatta försök eller slutligt idrifttagande.

Vidare måsle utvecklingsarbetet läggas upp på ett sådani
sätt att statsmaktema och andra intressenter, t.ex. personalen på
arbetsförmedlingarna, får insyn i och inflytande på systemets utformning.

Enligt nämnda proposition bör dalordrift som är av större
omfattning ske för varje verksamhet för sig ("dedicerad" drift).
Detta innebär alt AMS bör svara för driften av ett utbyggi system för sökning
och bevakningsmatchning. Vidare bör datordriften bl.a. av sårbarhetsskäl och regionalpoliliska
skäl spridas geografiskt. Vid avgöranden om hur datordriften skall fördelas
mellan central, regional och lokal nivå bör beaktas såväl hur den datorslödda
verksamheten är organiserad som databehandlingens omfattning och karaktär samt
kosinaderna vid olika grad av spridning. I beslulsunderiagel inför ett
slutligt ställningslagande lill systemet för sökning och bevakningsmatchning
bör ingå en beskrivning av olika drifflösningar samt deras konsekvenser. Vad nu
sagls hindrar inle att datordriften under försöksperioden som hittills, utförs
av en servicebyrå.

Det får vidare ankomma på regeringen atl föreskriva
närmare riktlinjer angående utvärderingens uppläggning. Jag avser atl i annat
sammanhang återkomma till detta.

3.5 Modellkontor

Under budgetåret 1976/77 inleddes en försöksverksamhel vid
vissa arbetsförmedlingar för all systematisera de åtgärder som vidtas i
platsförmedlingsärenden, "Försök med fasta arbetsformer i
platsförmedlingen". Försöken var i första hand ett säll att söka faslställa
vilka arbetsmoment t2 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 131

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 18

som
är nödvändiga för att grundläggande individuell förmedlingshjälp skall komma
dem till del som anlitar arbetsförmedlingen. Försöken pågår f.n.

AMS
föreslår nu att jämsides med den uibyggnad av terminalsystemel som har
behandlats i det föregående en vidare utveckling med ADB-teknik skall bedrivas
för att få till stånd en samlad lösning av platsförmedlings-funktionen i dess
helhet. Bl.a. har de försök med fasta arbetsformer vid platsförmedling som
gjorts fäst uppmärksamhelen på behovei härav. En sådan lösning bör prövas som
innebär alt arbetsförmedlingen får dalalekniska hjälpmedel för alla eller
flertalet funktioner inom platsförmedlingen, att terminaler slår lill
förfogande för alla som arbetar med platsförmedling och slutligen att verksamheien
bedrivs vid alla kontor inom en väl avgränsad arbetsmarknad. AMS benämner
denna verksamhet försök med s.k. modellkontor.

Enligt
förslaget avses försöken omfatia ett helt län med allmän plalsanmälan och med
fasta arbetsformer vid platsförmedlingen. AMS föreslår för egen del
Södermanlands län.

Försöket
är tänkt att omfatta fömtom fasta arbetsformer, inskrivning av arbetssökande
direkt i lerminal, lerminalsökning bland lediga platser samt bevakningsmatchning
bland nytiUkommande platser. De nuvarande platslistorna tas bort och i stället
presenteras en del av del lokala platsulbudet för de sökande på platskort
uppsatta i kundmottagningen. Terminaler kommer alt användas för så många
arbetsmoment som är möjligt, bl.a. för utskrift av s.k. introduktionskort, för
registrering av förmedlingsåtgärder och för framtagande av den s.k.
planeringsinformationen. AMS föreslåratt försök med modellkontor får starta
under budgetåret 1979/80. En enig remissopinion har tillstyrkt AMS förslag i
denna del.

Jag
delar AMS uppfattning att en vidare användning av ADB i förmedlingsarbetet bör
prövas på sätl som avses med modelIkonlorsförsöken. Della är ett sätt atl pröva
terminalsystemel i en plalsförmedlingsmetodik som försöker ta lill vara alla de
fördelar som kan komma ut av ADB-tekniken. Försöken bör också under
verksamhetens gång anpassas till vunna erfarenheter. Dessa försök bör, som
också flera remissinstanser anfört, utvärderas innan slutlig ställning tas
till utformningen och omfattningen av ett lerminalsysiem för platsförmedlingen.
Jag förutsätter emellertid att såväl de utvidgade försöken med sökning och
bevakningsmatchning som mo-dellkontorsförsöken kan påbörjas planenligt med de
personalresurser som har föreslagits för arbetsmarknadsverket för nästa
budgetår i årets budgetproposition (prop. 1978/79:100, bil. 15 s. 47). Likaså
räknar jag med att den personalutbildning som behöver komma till stånd i
anslutning till de utvidgade försöken i första hand skall kunna rymmas inom
den anslagsram för personalutbildning som föreslagits i nämnda proposition. AMS
har beräknat atl försöken med modellkontoren kräver ett tillskott av 60
terminaler utöver dem som har beräknats för sökning och bevakningsmatchning. I
enlighet härmed beräknar jag i likhel med AMS ett belopp av 7,7 milj. kr. för försöksverksamhet
med modellkontor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 19

Jag
har nu förordat att AMS för nästa budgelår får ett tillskott på sammanlagt 130
terminaler. Beiräffande fördelningen av dessa terminaler har jag redovisat mina
ställningstaganden särskilt för den fortsatta försöksverksamheten med sökning
och bevakningsmatchning och för modellkon-torsförsöken. AMS bör emellertid vara
oförhindrad all disponera visst antal av de terminaler somjag har förordat
förde fortsatta försöken med sökning och hevakningsmalchning för modellkontorsförsöken
om AMS finner del lämpligt eller behövligt för att sistnämnda försök skall kunna
bedrivas på ett ändamålsenligt sätt.

Jag
vill i detla sammanhang också anmäla alt AMS, enligt vad jag har erfaril, under
höslen 1978 tillsatt en arbetsgrupp med representanter för arbetsmarknadens
parter för atl se över platsförmedlingens organisation. Platsförmedlingen har
under senare år fåll ell minskat ulrymme inom arbetsförmedlingens verksamhet
och skälet härtill är bl.a. den kraftiga expansionen inom
arbetsmarknadsutbildningen och alla de olika arbelsmarknadspoliliska insatser
som krävts för att hålla arbetskraft kvar i företagen. Arbeisgruppens
huvudfråga gäller hur den framtida organisalionen av platsförmedlingen inom
förmedlingskontoren skall se ul. Arbetsgruppen skall bl.a. klargöra utrymmet
för platsförmedlingen under de ändrade förutsättningar som fömtsätts skapas
under de närmasle åren. De organisatoriska konsekvenserna vid införandet av
ADB skall också beaktas liksom behovet av förändringar av kontorsnätel. Arbelsgruppen
skall vidare ta hänsyn lill de konsekvenser förändringama i förmedlingens
organisation får på AMS centralt. Arbetel skall bedrivas i två etapper. Den
första etappen skall i sina huvuddrag vara klar lill seplember 1979, då bl.a.
modellkontorens organisation behöver fastställas. Den andra etappen skall vara
slutförd till hösten 1981, då ett systemförslag baserat på modellkontors-verksamhelen
beräknas föreligga.

3.6
Distriktsarbetsnämndema

När
den nuvarande organisationen för arbetsmarknadsverket byggdes upp i mitten av 1940-lalet
ansågs det självklart att arbetsmarknadens parter skulle vara representerade i
verkets ledningsorgan och därmed få möjlighet all ge sina synpunkier på och direkl
påverka utformningen och tillämpningen av olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Företrädare för arbetstagamas och arbetsgivamas huvudorganisationer
ingick således redan från arbetsmarknadsverkets tillkomst som ledamöier i såväl
styrelsen för AMS som i länsarbetsnämnderna. Regler härom skrevs in i instmktionen
för arbetsmarknadsverket.

I
början av 1970-lalet väcktes tanken på att också på det lokala planet tillskapa
former för en mera integrerad samverkan mellan arbetsförmedlingen och
arbetsmarknadens parter men också atl bereda kommunema tillfälle all direkt ta
del i utformningen av arbetsförmedlingens verksam-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 20

het. För att uireda denna fråga och lägga fram förslag hur
en sådan samverkan skulle kunna åstadkommas tillsattes inom regeringskansliel
en arbetsgrupp i vilken de olika intressenterna var förelrädda.

I september 1975 avlämnade arbetsgruppen promemorian
Lekmän i arbelsförmedlingen (DsA 1975:9). Arbelsgmppen ansåg sig bl.a. kunna
konstatera alt det lekmannainflytande som då fanns cenlralt och på länsnivå
inte var tillräckligt och pekade vidare på atl formaliserade kontaktvägar
saknades mellan kommuner och arbetsförmedling. Arbetsgruppen föreslog att partsammansatla
nämnder skulle inrättas vid varje arbetsförmedlings-distrikt.

Vid remissbehandlingen av promemorian var meningama delade
i fråga om värdet av sådana nämnder. Länsarbetsnämndema var med några få undanlag
tveksamma med motiveringen atl lokala nämnder inte behövdes eller inte ökade
effektiviteten i förmedlingsarbetet. RRV pekade på viklen av atl försöksverksamhelen
blev utvärderad. Övriga remissinstanser däribland AMS, tillstyrkte eller
lämnade förslaget ulan erinran.

Efter riksdagens beslut (prop. 1975/76:84, InU 1975/76:28,
rskr 1975/76:222) påböljades försöksverksamhel med distriktsarbetsnämnder i
januari 1977 i hela landet med undantag för Stockholms län där nämndema
startade ell halvår senare. Idag finns 78 distriktsarbetsnämnder och varje
nämnd beslår av ordförande och normalt åtta andra ledamöter och lika många
suppleanter. Chefen för distriktskontoret är självskriven ledamol och dessulom
ordförande i nämnden. Av ledamötema i övrigt utses två på förslag av kommunerna
i distriktet och två på förslag av vardera SAF, LO och TCO. I distrikt med
universitet eller högskola ulses dessutom en ledamol av SACO/SR.

Försöksverksamheten med distriktsarbetsnämnder har nu
pågått i två år och en arbetsgmpp inom AMS för uppföljning och ulvärdering av
försöksverksamheten (DANUP) i vilken ingått representanter för såväl arbetsmarknadens
parter som Svenska kommunförbundei överlämnade i november 1978 en rapport till
AMS. Rapporten har remitterats för yttrande till samtliga länsarbetsnämnder som
hört distriktsarbetsnämndema varefter AMS med skrivelse den 16 februari 1979
överlämnat rapporten till regeringen med förslag alt distriktsarbetsnämndema
får ingå som en permanent del av arbetsmarknadsverkels organisaiion.

Av AMS skrivelse framgår alt den förut redovisade
tveksamma inställningen till distriktsarbetsnämndema hos åtskilliga
länsarbetsnämnder numera har förbyns i en positiv inställning tiU dessa
nämnder. Länsarbetsnämndema och distriktsarbetsnämndema har således näslan
genomgående tillstyrkt arbelsgmppens samtliga förslag. En länsarbetsnämnd har
dock förordat fortsalt försöksverksamhel i huvudsak i nuvarande form. En annan
länsarbetsnämnd har förordal försöksverksamhet på grundval av de förslag som
framlagts i rapporten. Distriktsarbelsnämnden är f.n. ett huvudsakligast rådgivande
organ

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 21

med
viss beslutanderätt i enskilda ärenden. Nämnden har inte funktion som styrelse
inom arbetsförmedlingen och en viktig uppgift för nämndens ledamöter är atl
kunna fungera som förbindelselänk mellan förmedlingen och olika intressenter.
Arbetsgruppen har funnit alt distriklsarbelsnämn-dens nuvarande organisation
som i huvudsak rådgivande organ skapat osäkerhet bland såväl ledamöier som
inom distriktskonlor och länsarbetsnämnder beträffande arbetsuppgifter och
ansvarsområden. Arbelsgruppen har övervägt olika organisaiionsförslag och
förordar alt distriktsarbelsnämnden inordnas i arbelsmarknadsverkets
organisation som en lekmannastyrelse inom arbetsförmedlingen. Nämnden erhåller
på så sätt motsvarande ställning inom arbetsförmedlingen som lekmannastyrelsen
resp. nämnden har inom AMS och länsarbetsnämnden. Av rapporten framgår att den
hittillsvarande försöksverksamheten med distriktsarbetsnämnder har visal all förmedlingsarbelel
underlättals och effektiviserats i väsentliga avseenden. Jag anser därför tiden
vara mogen atl permanenia och inordna distriktsarbetsnämndema i
arbetsmarknadsverkets reguljära organisation på sätt som arbelsgruppen har föreslagil.
Det ankommer på regeringen att meddela föreskrifter om distriktsarbetsnämndemas
arbetsuppgifter och befogenheler.

AMS
föreslår vidare alt med hänsyn till de föreslagna förändringarna i distriklsarbetsnämndsorganisationen
och till de nya uppgifier som härigenom tillförs dislriktskontoren dessa
genomsnittligt bör få ett personaltillskott motsvarande en halv handläggar-
och en halv bilrädesljänst. Vidare begär AMS medel för all anordna
introduktionsutbildning för nya ledamöter i nämnderna och särskilda medel till
arbetsmarknadsparterna och Svenska kommunförbundet för kompletterande
utbildning och information lill sina företrädare i nämnderna. Frågan om
ytterligare personal liksom frågan om ytterligare utbildningsmedel får på
sedvanligt säll prövas i kommande budgetarbete.

I
delta sammanhang vill jag också anmäla följande fråga som har tagils upp i AMS
skrivelse.

Enligt
instruktionen (1965:667) för arbetsmarknadsverket (ändrad senast 1977:911)
skall i Gotlands län länsarbetsnämnden utgöra distriktsarbetsnämnd (40 b § 2
st). Della undanlag har gjorls eftersom länet utgör ell enda arbetsförmedlingsdistrikt.
AMS föreslår nu atl en distriktsarbetsnämnd även inrättas inom Gotlands län.
Som skäl härför anför AMS dels atl länsarbetsnämnden som handhar övergripande
planeringsfrågor inte har möjlighet att vid plenisammanträdena behandla de mer
konkreta förmedlingsfrågorna som åvilar distriktsarbetsnämnd, dels att lalan mol
beslut som i sista instans förs hos AMS endasl kan överklagas i en besvärsinstans
eftersom distriktsarbetsnämnd och länsarbetsnämnd är identiska, dels att chefen
för distriktskonloret på Golland inle är ledamot och ordförande i distriktsarbelsnämnden
såsom andra distriklskontorschefer. Jag biträder AMS förslag. För riksdagens
kännedom villjag också meddela att

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 22

jag
avser atl föreslå regeringen att SACO/SR som idag endast är företrädd i distriktsarbetsnämnder
på orter där det finns universitet eller högskola blir föreirädd i samtliga distriktsarbetsnämnder.

Beträffande
distriktsarbetsnämndernas sammansättning vill jag också anmäla följande.

Enligt
gällande instruktion skall två ledamöier i distriktsarbelsnämnden utses på
förslag av SAF. Del förekommer emellertid inom vissa distrikt all annan
arbetsgivareorganisation har större andel av marknaden mätt i antalet
anställda än SAF. Sådan organisation kan t.ex. vara Statens förhandlingsorganisation
(SFO) eller Kooperationens förhandlingsorganisation (KFO). I sådana fall bör
även sådan organisaiion kunna få föreslå representanter i nämnden. Detta skall
inle behöva leda lill några konfliktsituationer eftersom arbetsgivarsidan
liksom hittills bör vara representerad med två ledamöter.

4
Upprättat lagförslag

1
enlighet med vad jag nu har anfört har inom arbetsmarknadsdepartementet
upprättats förslag till

lag
om ändring i lagen (1976:157) om skyldighet för arbelsgivare alt anmäla ledig
plats lill den offentliga arbetsförmedlingen.

5
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen föreslår
riksdagen dels all aniaga förslaget till

1. lag om ändring i lagen
(1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att

anmäla ledig plats lill den offentliga arbetsförmedlingen,

dels
att godkänna

2. de riktlinjer för sökning och hevakningsmalchning
av lediga platser med ADB-leknik somjag har förordat

3. de riktlinjer för organisation m.m. av distriktsarbetsnämndema
som jag har förordat

dels
att

4. till
B I. Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1979/80 under tolfte

huvudtiteln utöver i prop. 1978/79:100, bil. 15 föreslaget förslagsanslag an

visa ytteriigare 23 100000 kr.

6
Beslut

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 23

Bilaga
I

Sammanfattning
av utredningen om Arbetsförmedling med ADB-resurser, rapport 4 förslag om
utbyggt söksystem och modellkontor

1
Inledning

Arbetsgruppens
förslag går i korthet ut på följande:

1. Lagen
om allmän platsanmälan utsträcks från den 1 mars 1979 till att

gälla hela riket.

2. De av AMS och Statskontoret utvecklade terminalsyslemen
för hjälp lill arbetssökande med sökning och bevakningsmatchning byggs ut fr.o.m.
budgetåret 1979/80, så att de efter tre år omfattar arbelsförmedlingama i hela
landet. Samtidigt förstärkes förmedlingen kraftigt personellt.

3. Arbetsgruppen föreslår alt regeringen fattar beslut
om att upphandling av datorutrustning ål arbetsförmedlingen får genomföras.

4. En verksamhet med s k modellkontor startas höslen
1979 vid arbetsförmedlingarna i Södermanlands län, i syfte atl åstadkomma en
mer genomgripande effektivisering av alla plalsförmedlingsrutiner och en mer
allsidig förbättring av förmedlingens service till arbetssökande och arbetsgivare.
Resultatet från modellkonioren skall inlemmas i del utbyggda söksystemet.

2
Allmän platsanmälan

Regeringen
lade i december 1975 fram förslag om skyldighet för arbetsgivare atl anmäla
ledig plals lill den offenlliga arbelsförmedlingen (prop 1975/76:84). Dåvarande
arbetsmarknadsministern ansåg starka skäl föreligga att vidta åtgärder för att
ge arbetsförmedlingen en så fullständig överblick som möjligl över
platsutbudet. Man borde pröva om man genom en i lag föreskriven
anmälningsskyldighet av lediga platser inom rimlig tid kunde uppnå en vidgad
platsanmälan av tillräcklig omfattning. Regeringen borde fä besiämma
omfattningen av verksamheten. Den borde till en början omfatia K, L och M län
och där utvärderas fortlöpande. Införandet av obligatorisk platsanmälan - här
benämnd allmän plalsanmälan - kopplades bl.a till att arbetsförmedlingen i
dessa län hade tillgång till ADB-platslistor för att publicera
platsinformation. - Inrikesutskottel tillstyrkte regeringens förslag (In U
1975/76:28). Utskottet utgick från atl det skulle visa sig ändamålsenligt att
med liden utsträcka systemet till atl omfatta hela landet. Taklen av
utbyggnaden skulle få avgöras med hänsyn till bl.a. erfarenhelerna av den
föreslagna försöksverksamheten i de tre länen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 24

Försöken med allmän plalsanmälan syftade sålunda till alt
förmedlingen skulle få en mera fullständig överblick över platsulbudet och att
se om detta kunde åstadkommas genom lag.

Inom AMS har sedan lagen infördes pågått en löpande
uppföljning av effekterna. Resultaten av denna uppföljning har efter hand
redovisats till regeringen. Regeringen har på grund härav två gånger beslutat
om att utvidga områdena där lagen skall gälla, så att de nu omfattar tio län.
Under första halvåret 1978 har ett utredningsarbete kring lagen gjorts genom expertgruppen
för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA) (SOU 1978:60).

De inom AMS gjorda uppföljningama har visal, atl lagen
under de första åren medfört en ca 40-procenlig ökning av antalet till
arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser i K, L och M län. Delta motsvarar hell
de förvät-ningar man i detta avseende hade i den uiredning (UPI) som gjordes
före beslutet om lagen ifråga. Den fortsatta utvecklingen i dessa tre län och i
senare tillkomna sju län visar motsvarande kraftiga ökningar i platslillström-ningen.

Utöver denna huvudfråga vid lagens införande, har genom ulvärdering
inom AMS framkommit posiliva effekier i flera andra avseenden. Nämnas skall atl
del skett en kraftig ökning av praktikarbete och sådana kortlids-anställningar
som lagen omfattar, något som i första hand kommer yngre arbetskraft till godo.

Observeras skall atl även anmälan av korttidsplalser, som
är undantagna från lagen har ökal. Vidare har införandel av lagen medfört atl
de omby-lessökande med varaktigt arbele anlitar förmedlingen i större
utsträckning än lidigare. AMS anser att även delta är av betydelse, eftersom en
viss ökad rörlighet bland dem som redan har sysselsättning skuHe underlätta för
förmedlingen atl finna lösningar för de arbetslösa. Även sökande med
tillfälligt arbete har i de områden där lagen införts sökl sig lill
förmedlingen i ökad utsträckning.

En slalislisk studie som gjorts inom AMS under febmari och
mars 1978 visar alt överensstämmelserna (matchningsmöjlighelema) mellan sökande
och platser ökat där allmän platsanmälan införts.

Ett försök genom EFA-gmppens utredning atl skatta
effekterna av allmän platsanmälan på registreringsfiderna vid arbelsförmedlingen
för arbetssökande och vakanser har dock inte gett något klart utslag.

Genom EFA-gruppen har resultat framkommit som tyder på atl
företagen upplevt allmän platsanmälan positivt. Samtliga tillfrågade ansäg att
kostnadema i samband med de ökade kontakterna med arbetsförmedlingen var
obetydliga. Nästan hälften uppgav en påtaglig ökning av rekryte-ringsresullaten.

AMS har genom förfrågning i mars 1978 hos
länsarbetsnämnderna i de län där lagen införts funnit atl efterlevnaden i stort
sett varil god. Arbetsgivarens skyldighet att meddela förmedlingen när plats
inte längre är aktuell

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 25

efterlevs genomgående sämre än skyldigheten atl anmäla. I
vissa fall har svårigheter förekommit vad gäller lagens tolkning på enskilda
punkter.

Arbetsgruppen finner sålunda alt lagen om allmän
platsanmälan, som genom regeringens beslut successivi införts till all omfatta
tio län, har lett lill vidgad plalsanmälan till arbetsförmedlingen, att denna
effekt haft avsedd omfattning och att den varit beslående. Även andra posiliva
effekter har konstaterats, bl.a. beträffande benägenheten hos ombytessökande
att anlita förmedlingen. Efterlevnaden av lagen har varit god. Mot dessa positiva
effekter skall ställas obetydligt ökade kostnader för arbetsgivarna och visst merarbete
vid urval av sökande. Men lagen har också medfört positiva effekter för arbetsgivama,
bl.a. i form av ökade kontakter med förmed-lingama med allt vad detta innebär i
form av ökad informaiion och möjlighet att få del av olika
arbetsmarknadspolitiska medel.

Vad som sagts avser lagens effekter hittills.
Arbetsgruppen anser all betydelsen av lagens införande även bör bedömas på
längre sikt. Förutsättningama för arbelsförmedlingama att sprida informaiion
om de ledigan-mälda platsema blir i fortsättningen siörre än hittills genom alt
dagliga ADB-platslistor från millen av 1978 införts i hela landet. AMS har i
sina anslagsäskanden för 1979/80 dessutom föreslagit regeringen att resurser
med terminaler för sökning och bevakning av lediga platser skall börja införas
vid arbetsförmedlingarna i stor skala. Ett utförligt underlag för detta förslag
redovisar arbetsgruppen i föreliggande uiredning. Effekten av förmedlingens ålgärder
väntas öka avsevärt om denna försiärkning, som nu förberetts under flera år,
kan få genomföras på föreslaget sätt. Vidare vill arbelsgruppen peka på
betydelsen av alt allmän platsanmälan är införd i landet vid en lidpunkt då
allmän arbetslöshetsförsäkring, såsom föreslagits av ALF-utredningen, kommer
all införas. Genomförandet av denna reform underiättas avsevärt om
arbetsförmedlingen täcker hela platsutbudet på arbetsmarknaden.

Mot bakgrund av att lagen haft avsedd verkan alt ge
arbetsförmedlingen lillgång lill i slort sett alla lediga platser på arbelsmarknaden
och med tanke på dels den betydande upprustning av platsförmedlingen tekniskt
och personellt som föreslås ske, dels den föreslagna reformen om allmän arbetslöshetsförsäkring
ärdet enligt arbeisgruppens mening starkt motiverat atl lagen blir gällande för
hela landet.

I det utomordentligt kärva läge som råder på
arbetsmarknaden är del enligt arbeisgruppens mening i högsia grad motiverat att
lagen redan nu införs till alt omfatia hela landet, så att de lediga platser
som finns kommer till arbetsförmedlingens kännedom. Arbetsgruppen föreslår
därför att lagen från den 1 mars 1979 får tillämpas i hela landet.

Arbetsgruppen föreslår, alt lagen om allmän platsanmälan
även fortsättningsvis följs upp ifråga om lagens efterlevnad och tillämpning
samt dess effekter ifråga om plalsulbudets sammansättning och överensstämmelserna
med de sökande vid arbelsförmedlingen. Liksom EFA föreslår utred-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 26

ningen
att allmän plalsanmälan även följs upp med kompletterande anpassningar och
förändringar i förmedlingamas verksamhet och arbetsrutiner.

Till
arbetsgruppens slutsatser och förslag har ledamot Gunnar Westermark, SAF, lämnal
ett särskilt yttrande vilket har följande lydelse.

Arbetsförmedlingens
främsta uppgift är atl ge tjänster åt arbelskraflssö-kande förelag och
arbetssökande personer. Genom att hålla en väl utrustad och effekliv
platsförmedling skall förmedlingen förmå kunderna att utnyttja tjänsterna i
den utsträckning arbetsmarknadssituationen kräver. Det är alltså principiellt
felaktigt alt genom lag ålägga skyldighet atl uinyttja arbelsförmedlingens
tjänster.

Om
försök ändock görs med ett obligatorium atl anmäla lediga platser måsle en
förutsättning för skyldighetens bestånd vara att den visar sig medföra
beslående förbättringar för motlagama av förmedlingstjänsterna. Detta bör
utrönas genom fortsalt ulvärdering av lagens verkan. En sådan utvärdering kan
givelvis inte ha som huvudsyfte att ulröna hur antalet platsanmälningar ökar,
utan den måste ange i vad mån själva förmedlingsarbetet effektiviseras, t.ex.
i form av minskade vakans- och söktider eller bättre matchning.

För arbetsgivama
är det väsentligt alt platsförmedlingen förbättras. Som framgår av andra delar
i rapporten finns goda möjligheter atl med lillämpning av ADB-teknik
effektivisera förmedlingen. Det är verkels uppfattning atl en allmän
platsanmälan är en viktig förutsättning för atl denna utveckling skall bii
framgångsrik. Utvärderingen bör därför också inrymma analys av detla samband,
liksom av vilken ökad betydelse allmän platsanmälan kan få om en allmän
arbetslöshetsförsäkring genomförs.

1
avvaktan på en sådan mer fullständig utvärdering bör lillämpningen av lagen
alltjämt ha karaktär av försök.

3
Utvärdering av försök med sökning och bevakningsmatchning av lediga platser

3.1
Effektstudie rörande användning av sökterminal vid lokal förmedling

I
böljan av 1978 gjordes två siudier rörande söklerminalemas användning och
effekter i förmedlingsarbelel. I det följande redovisas försl en studie som
behandlar lokal, sedan en som rör interlokal förmedling. Den förslnämnda
studien genomfördes under tiden januari-mars 1978.

Syflel
med den lokala studien var främst att klarlägga möjligheterna att enbart med
hjälp av det nya informationsmediet - utan förändring av förmedlingsarbetets
organisation och del vanliga arbetssättet vid platsförmedling - i större
utsträckning än manuellt ta fram individuella platsförslag till olika
kategorier av arbetssökande, i första hand arbetslösa. En jämförelsegrupp av
sökande togs ut vid varje försökskontor. Denna grupp

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 27

fick
service ulan hjälp av lerminal och behandlades som övriga sökande vid
förmedlingen.

Studien
gjordes vid tre arbetsförmedlingskontor, vart och ett med en lerminal till
förfogande. Ett av kontoren låg på en stor lokal arbetsmarknad med relativt
stort utbud av platser, de båda andra på begränsade lokala arbetsmarknader.
Vid ett fjärde kontor, där del också fanns sökterminal, arbetade man
huvudsakligen med utplacering av AMU-elever interlokalt. Vid detta kontor fanns
ingen jämförelsegrupp. Della senare kontor ingår inle i redovisningen.

Vid
de tre lerminalkontor som behandlas i studien - i det följande betecknade TK
I, TK 2 och TK 3 - fanns vanligen två förmedlare per kontor som altemerade vid
söklerminalen. Vid TK 1, som hade den slörsla arbetsmarknaden, arbetade båda lerminalförmedlarna
helt med sökning och bevakningsmatchning. Motsvarade förmedlare vid de båda
andra kontoren hade även andra uppgifter. Dessutom hade förmedlama vid dessa
senare kontor ytterligare lika många andra sökande till terminalen som dem som ingick
i studien.

De
sökande logs ut genom ett statistiskt urvalsförfarande till två grupper för
jämförelse, en terminal- och en normalgrupp. Av dem som på detla sätt uttagils lill
resp grupp var det ca 60% som besökte terminalen resp förmedlingen under den
period som undersökningen pågick. Dessa återstående sökande i resp grupp har
ändå ansetts tillräckligt jämförbara med hänsyn lill gruppemas sammansäitning.

Hela
antalet arbetssökande i urval som besökte terminalen vid de tre kontoren
tillsammans uigjorde 209. Motsvarande antal i normalgruppen som gjorde
förmedlingsbesök var totalt 187. Det är för detta antal sökande som i del följande
verksamhetens resultat redovisas. De sökande i terminalgruppen var under
observationsperioden aktuella vid förmedlingen i genomsnitt 67 dagar, de
sökande i normalgruppen 76 dagar.

Av
de 209 sökandena i terminalgruppen fördelade sig 81 på kontoret TK 1, 64 på
kontoret TK 2 och likaså 64 på kontoret TK 3. 1 normalgruppen på tillsammans
187 sökande var fördelningen pade tre kontoren 63, 46 resp 80 sökande.

De
sökande i såväl terminal- som normalgrupp hade fri tillgång till arbetsförmedlingens
platslistor för eget studium och fri tillgång till telefon för egna arbetsgivarkontakler.
Vad som vidare kan jämföras är antalet tillfällen då de sökande fält
individuell hjälp med sökning vid besök på förmedlingen. Studien visar vid hur
många tillfällen sökning gjordes i samband med förmedlingsbesök. Del framgår
att sökning gjordes vid i genomsnitt lika många tillfällen i båda grupperna
eller vid 1,2 besök under perioden. Denna individuella sökning gjorde förmedlama
alltså för den ena gmppen med hjälp av terminal, för den andra med hjälp av en
eller flera platslistor.

Åt
de sökande kunde också lämnas hjälp med plalsförslag vid olika lillfällen
mellan besöken på förmedlingen. I praktiken fanns det dock inle till-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 28

räckligl
med personal tillgänglig för all åt alla anmälda sökande genomföra en manuell
bevakning av nya jobb som anmäldes lill förmedlingen. Samma förhållande gäller
vid förmedlingskontoren i allmänhet, även om man vid flera kontor numera kunnat
organisera detla arbete bättre än tidigare. Vid två av försökskontoren förekom
manuell hevakningsmalchning, men de sökande fick där ändock bara i
undantagsfall platsförslag på detla sätt (i genomsnitt vid 0,1 tillfällen per
sökande).

Med
tillgång lill ADB-systemet kan bevakning av arbetsmöjligheterna för de sökande lältare
ordnas. Så skedde också för de sökande i terminal-gruppen vid kontoren i fråga.
Dessa sökande fick på så vis platsförslag genom hevakningsmalchning flera
gånger (i genomsnitt vid 9,4 tillfällen) under perioden.

Resultaten
på denna punkt innebär, att i normalgruppen fick endast 11 av 126 sökande vid
de två kontoren hjälp med manuell hevakningsmalchning under perioden på 2,5
månader. Vid alla tre kontoren fick däremot sökandena i terminalgrupperna
platsförslag genom bevakningsmatchning och detta i sådan omfattning att de fick
förslag i genomsnitt en gång i veckan.

Studien
för de tre kontoren TKI, 2 och 3, avsåg terminalsyslemels förmåga att la fram
platsförslag till sökande, främsi lokalt bundna arbetslösa. Arbetsformerna vid
kontoren för att ta hand om platsförslagen skulle inle ändras men olika ålgärder
som förmedlarna vidtog noterades.

Genom
terminalsystemel har skapals en ny möjlighet till service från förmedlingen lill
arbetssökande. Denna service består i att dagligen bevaka nytillkomna platser
för de arbetssökande. Studien visar atl de sökande i terminalgmppen genom
bevakningsmatchning i genomsnitt fick förslag på arbele en gång i veckan. För
de sökande i normalgmppen förekom näslan inte alls någon manuell bevakning. Vid
de två kontoren, där manuell bevakning över huvud förekom, inträffade det
endast vid 11 tillfällen atl platsförslag sändes ut som resultat av sådan
bevakning. Detta skall ses i relalion till atl antalet sökande var 126 och att
de i genomsnitt var aktuella under 2,5 månader.

En
viktig information som lämnas i studien är vidare hur många sökande i resp gmpp
som över huvud taget inte erhållit något platsförslag. Det framgår att omkring
hälften av de sökande i normalgmppen vid de tre kontoren inte fick några
platsförslag alls, medan molsvarande andel för terminalgmppen uppgick till
mellan 5 och 10 %. Informationen får ytterligare intresse om man sätter uppgiftema
i relation till den tid under vilken de sökande varit aktuella på
förmedlingen. Av dem som sökt arbele i mer än 2 månader hade i normalgruppen en
så stor andel som 48 % inte fått något förslag på arbele, medan motsvarande
andel i terminalgruppen var 6 %.

Totalt
log man med terminalsystemets hjälp fram mer än 10 gånger så många platsförslag
som manuellt.

Plalsförslag
togs genomgående fram i ungefär lika stor utsträckning till-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 29

tjänstemanna- som till arbetargruppen i olika
åldersklasser som besökt terminalen. Kvinnoma i lerminalgruppen förbättrade
sin ställning gentemot männen i fråga om att erhålla platsförslag vid kontoren TKI
och TK2. Några mälbara skillnader i fråga om plalsförslagens fördelning med
avseende på sökande med resp utan utbildning och erfarenhet förelåg inle. Försöken
vid kontoret TKI visar, att arbetsformerna vid lerminalsökning och
bevakningsmatchning kunnat kombineras med akliva arbetsgivarkontakler för de
sökandes räkning.

Vid kontoret på den stora lokala arbetsmarknaden så fick
enligt gjorda enkäter 72 % av de arbetssökande i terminalgruppen anslällning
innan observationsperiodens slut, mot 59 % i normalgruppen. Samiidigi var söktiden
kortare i terminalgruppen. Vid de två kontoren på små lokala arbelsmarknader
var förmedlingens vanliga platsinformation lillräcklig. Med den inriktning, som
terminalinsalsen hade, medförde den därför i många fall ingen förstärkning av
den lokala platsförmedlingen.

Beträffande terminalsystemets effekter på tillsättningama
finns det en klar tendens lill alt de sökande i terminalgruppen oftare fått
sådana arbeten som är både fasta och som stämmer med deras erfarenhel än vad
som är fallet i normalgruppen.

3.2 Effektstudie rörande användning av sökterminal för interlokal
förmedling

Den nyss redovisade studien belyser effekien av sökterminal
som hjälpmedel för atl la fram individuell platsinformation ål arbetslösa på
ett par olika stora lokala arbelsmarknader. En annan, mer omfattande sludie med
användning av samma system skall här redovisas. Den gjordes något senare,
under tiden mars-maj 1978. Denna sludie avsåg systemets effekier som
informationshjälpmedel för interlokal förmedling av arbete främst mellan län.
Vissa arbelsmetodiska och organisaioriska förändringar inom
förmedlingsverksamheten skulle därvid även prövas. Urvalet av sökande skulle
göras på molsvarande sätt som i den lokala studien, med en lerminal- och en
normalgrupp.

En viss förändring av förmedlingsarbetets organisation
hade måst läggas upp under månadema före studiens början. De s k länscenlralerna
(LC) för interlokal förmedling som ordnats inom några kontor skulle la emot
sökande från hela länet för förmedling av arbete i första hand till andra län.
Detla fömtsatte ändrade former för samverkan och försök med en ny arbetsfördelning
mellan en del av platsförmedlingen - den del där lerminal fanns -och den övriga
förmedlingen (sökandens hemortsförmedling).

Den inlerlokala terminalverksamheten sköttes under liden
för studien, liksom i den lokala studien, av två förmedlare som alternerade vid
söklerminalen.

Betingelserna i fråga om dalordriften av del tekniska sök-
och match-

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 30

ningsystemet
var mer gynnsamma än under den föregående studien. Under viss omläggningen av
driften, som pågick samtidigt med studien under mars och april, förekom dock en
del störningar, som orsakade svårigheter för sökande som rest till
terminalförmedlingen från andra orter i länen. Söknings- och matchningssystemet
var delsamma som under lokalkontor-studien.

Utöver
service med platsförslag via terminal skulle de sökande som tillhörde
terminalgruppen få hjälp med arbetsgivarkontakler (anvisning) i samband med lerminalsökningen.
Vidare skulle den ordinarie förmedlingsexpeditionen hålla kontakt med den
sökande om de platsförslag som kom fram genom bevakningsmatchning genom terminalen.
Dessa ändrade arbetsformer skulle dock inte tillämpas i två av länen, i det
följande betecknade län LC I och 3. Kontoren skulle senast vid slutet av
perioden söka ta reda på vilka sökande som fåll arbete resp kvarstod som
arbetssökande. De sju län resp länscentraler från vilka material inhämtats till
studien belecknas i det följande som län LC 1-7.

Urvalet
av sökande i de båda undersökningsgrupperna, terminal- och normalgruppen,
skulle avse sådana som var intresserade av att söka interlokalt. Det bedömdes
att den uppgift på arbelsförmedlingens slalislikkort som anger geografisk
rörlighet kunde användas som kriierium. Emellerlid visade sig statislikkortets
uppgift om geografisk rörlighet vara ytterst opålitlig.

För
länscentralen i ett län uttogs ingen jämförelsegrupp, varför dess verksamhet
inte tas upp i redovisningen av studiens resultat. Redovisningen omfattar sammanlagl
404 sökande som besökt terminalen vid övriga länscentraler (terminalgruppen)
och 451 sökande som under perioden besökt sin ordinarie förmedling
(normalgruppen).

Urvalet
av de sökande lill försöken skiljer sig i flera avseenden från riksgenomsnittet
av alla arbetssökande anmälda vid arbelsförmedlingen. Delta omfattar ju både
lokalt och interlokalt sökande, medan urvalet endasl omfattar interlokalt
sökande. Bland skillnader som kan noteras är den stora gruppen studerande och
nyexaminerade (i terminalgruppen 43 % och i normalgruppen 34 % för alla kontor
tillsammans). De sökande i åldem 25-34 är också överrepresenterade. Vidare är
andelen ombyiessökande relativt stor.

Till
skillnad från den förut redovisade lokala studien utvaldes förden in-teriokala endasl
sådana sökande - i både lerminal- och normalgrupp -som uppgivit sig ha intresse
att söka interlokalt. Även arbetsformema vid förmedlingen skilde sig från den
lokala studien. Ambitionen var atl få fill stånd mer arbetsgivarkontakler och bälire
uppföljning av ärendena.

Liksom
i den lokala studien tog terminalsystemet fram 10 gånger fler plalsförslag per
sökande i genomsnitt än som skedde manuellt. Av uppgifter från en
specialstudie vid en länscentral (LC 6) framgår atl merparten kvalificerade
platsförslag logs fram vid de sökningar som gjordes vid ter-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 31

minalen av förmedlaren lillsammans med de sökande.
Resultaten från samma länscentral visar en betydande försiärkning av de
kvalificerade plalsförslagen genom bevakningsmatchning med terminalens hjälp:
bara var tredje sökande i normalgruppen fick ett platsförslag under perioden,
medan varje sökande i terminalgruppen fick tre plalsförslag.

Ser man till alla län i den inlerlokala studien är de mer
betydande skillnaderna i service mellan terminal- och normalgrupp följande.
Andelen sökande som fick minst ett plalsförslag uppgick i lerminalgruppen till
94 % mol 44 % i normalgruppen. Av särskilt iniresse är förslagen på arbele till
de sökande som varit arbetslösa mer än 2 månader. I normalgruppen hade 52 % av
dem inte fått något förslag på arbete, medan molsvarande andel i terminalgruppen
var 5 %.

Beträffande plalsförslagens fördelning på de sökande -
efter ålder, kön, yrke, arbetslösa, ombyiessökande elc. - gäller allmänt att terminalsystemel
har kunnat ge förbättringar överlag. I urvalet är det särskilt ombytessökande
och långtidsutbildade som fått bättre service än eljest.

Trots att urvalet avsåg sökande som anmält intresse för
all söka arbete interlokalt, så blev utfallet för alla deltagande län
tillsammantagna atl 2/3 av platsförslagen var lokala (hem- och grannkommun) för
sökande tillhörande normalgruppen. För terminalgruppen var motsvarande andel
1/5 lokala plalsförslag. De sökande i lerminalgruppen fick mer än 30 gånger
fler plalsförslag som var i egentlig mening inlerlokala (annan kommun än hem-och
grannkommun) och gavs därigenom möjlighel atl vidga sitt sökande på
arbetsmarknaden.

Den grupp av sökande som ulvalls för denna studie får
antas i många fall ha haft svårigheter alt få arbete på sin hemmamarknad. De
som över huvud fick arbete under observationsperioden uppgick till 32 % i
terminalgruppen och 30 % i normalgruppen. Andelen skulle med sannolikhet ha
blivit högre i terminalgruppen, om man i samtliga län hade kunnat betjäna de
sökande med terminalens hjälp även med förslag på arbeten på den lokala arbelsmarknaden.
Detla var dock av lekniska skäl inle fallet i två av länen, medan man i ett Iredje
län med stor lokal arbetsmarknad prövade att hell inrikla terminalarbetet på
placeringar utanför denna arbetsmarknad.

Beträffande andelen som fått arbele i annat län gäller för
ett av länen speciella förhållanden (se ovan). I de övriga sex LC-länen
uppgick i terminalgruppen andelen placerade lill 55 % mot 43 % i
normalgruppen.

Allmänt gäller alt andelen som fått arbete i annat län kan
antas ha ökat ytterligare för terminalgruppen, om mätperioden varit lång nog
alt fönga in även alla tillsättningar på platser med ansökningstid.

3.3 Slutsatser rörande användningen av systemet med sökterminaler

Terminalsyslemels förmåga att förbättra den platsförmedlande
verksamheten beror på dess förmåga till bättre genomlysning och utsökning av

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 32

platsulbudet på arbetsmarknaden. Nyttan av systemet med sökterminaler
är dock beroende av tillgängligheten och utnyttjandet samt av att informationen
las om hand, ytterligare bearbelas och används av förmedlaren. För att detta
syslem skall få full effekt krävs naturligtvis att informationsålgär-dema även
kan kompletteras med anpassande eller andra arbetsförberedande åtgärder. Terminalsystemel
skall användas som hjälpmedel för utplacering inte bara före utan vid behov
samtidigt med resp. efter sådana ålgärder.

Ulredningen kommer alt i senare avsnitt lägga fram närmare
förslag i fråga om tillgänglighet och utnyttjande av sökterminaler. Här skall försl
vissa slutsatser dras som de redovisade studiema direkt ger anledning till beiräffande
systemets användning.

Selektiv användning av söksystemet. 1 studiema har man tagil
ul ett tvärsnitt av sökande som fått service med terminaler. Vid en utbyggnad
av terminalresurserna inom arbelsförmedlingen är det varken äiidamålsenligt
eller möjligl att använda sökterminaler som enda informationskanal för alla
sökande. Del finns sökande som är bäst betjänta av alt få lillgång lill plalsinformation
av generell natur och själva orieniera sig i platsulbudet. För denna grupp bör
det finnas möjligheter till självservice, kompletterat med ell personligl samlal
med förmedlaren. Systemet med sökterminaler bör utnyttjas för dem som själva
inte klarar atl finna önskade anställningar eller i de fall förmedlingen
bedömer att man skulle komma till bätire resultat med terminalens hjälp. En
strängare selektiviiei måste naturligtvis till-lämpas under ett
utbyggnadsskede, då terminaler och personal för platsförmedling finns i
begränsad omfattning, än längre fram då resursema är lillgängliga överallt.

Fastlagda former för förmedlarens insatser. Studierna har
visat att arbetsformerna varierat avsevärt mellan de olika terminalarbetsplatsema.
Mera enhetliga arbetsformer är erforderliga som garanterar atl de platsförslag
som genereras av systemet för ifrågavarande sökandegrupp las väl om hand. Del
innebär bl.a. följande: a) Utdata från bevakningsmatchning skall bedömas noga
och kontakt skall tas med arbetssökande innan de får formen av ett konkret
platsförslag till den sökande, b) I de ärenden där ter-minalhjälp sätts in
skall förmedlaren hjälpa de sökande all ta kontakt med arbetsgivare, c)
Anvisning skall göras, med de krav som del nuvarande försäkringssystemet
ställer resp. med de krav som kan komma att ställas i samband med allmän
arbetslöshetsförsäkring, d) Kravet på insatsemas kvalitet leder till att
uppföljning av vidtagna åtgärder behöver göras.

Tillskott av förmedUngspersonal. Den individuella
platsförmedling det här är frågan om förutsätter ett stort tillskott av
förmedlingspersonal, inte därför att man utnyttjar ADB utan därför att man nu
får faktiska möjligheter att göra insatser som tidigare ej förelegat. Alla
förmedlare samt även arbetsvårdare och yrkesvägledare bör fä möjlighet att
utnyttja terminalen för sina sökande.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 33

Utbyggnad från större arbetsmarknaäer mot mindre. Det
framgår av studien att ju större arbetsmarknaden är, deslo mer användbar är lerminalsökningen.
Del innebär att systemet bör finnas tillgängligt för inlerlokala sökningar. Del
innebär också all en utbyggnad i förmedlingsorganisationen bör göras i första
hand på större förmedlingskontor inom resp. arbetsmarknad.

4 Utbyggnad av söksystemet i förmedlingsorganisationen

I fråga om utbyggnadstakten måsle hänsyn givetvis tas inte
bara lill behov utan också lill de tekniska och praktiska möjlighetema att
genomföra utbyggnaden. En förutsättning för atl utbyggnaden av ett söksystem
inom förmedlingen skall få avsedd effekt är en samtidig ökning av de personella
resursema vid förmedlingen. Endast om statsmakiema är beredda att tilldela AMS
dessa resurser är en teknisk uppmstning möjlig atl genomföra. På liknande sätt
är det nödvändigi alt medel tilldelas verket för erforderlig försiärkning av
personalutbildningen och för de lokalrnässiga förändringar som är nödvändiga.

I denna utredning antas - liksom i ADB-ulredningens
rapport 1 (1974) -en uibyggnad till ca I 000 terminaler inom
arbetsförmedlingssystemet. Allt lyder på att denna tidigare beräkning inte är
för högt tilltagen. Beräkningen, som nu görs, upptar översiktligt följande:

Befintliga och beslutade terminaler 1978

X inkodningsterminaier 190

X sökterminaler 20

Ytteriigare begärt för budgetåret 1978/79

X företagsterminaler 40

Ytterligare sökterminaler

X förbudgelårel 1979/80föreslås

dels nuvarande system 140

dels modellkontorsystem 60

X för budgetåret 1980/81 beräknas 250

X för budgetåret 1981/82 beräknas 300

Totalt 1 000

Under budgetårel 1979/80 föreslås alltså, att ytterligare
200 terminaler tillförs förmedlingsorganisationen. Av dessa bör 60 reserveras
för verksamheten vid ett antal modellkontor. För budgetåret 1980/81 skulle ytteriigare
250 terminaler sättas i drifl och för budgetåret 1981/82 slutligen ytterligare
300 terminaler tillföras verksamheten. Totah skulle därmed formed-

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 34

lingsorganisalionen för budgetåret 1981/82 förfoga över I
000 terminaler inräknat dem som förut finns resp. begärts.

En viktig fråga är hur det antal terminaler som årligen
tillförs förmedlingsorganisationen under här aktuell treårsperiod kan
fördelas.

Ur teknisk synpunkt liksom ur utbildningssynpunkt åren
fördelning av samtliga terminaler för ett år till ett begränsal antal kontor i
en avgränsad del av landet att föredra. Delta ger också något lägre kostnader
genom alt samtliga terminaler på ett kontor kan kopplas upp på samma linje.
Även ur förmedlingssynpunkt talar vissa skäl för att terminaler i första hand borde
tilldelas vissa delar av landet, där behovet av sådan utrustning av olika skäl
är siörst. Det gäller främst storstadslänen, där manuell sökning och
bevakningsmatchning pga del jämförelsevis stora antalet lediga platser i
platslistorna är särskilt lidskrävande för förmedlingspersonalen och där i
realiteten hevakningsmalchning endast i ringa utsträckning kan genomföras.

På samma sätt finns skäl som talar för atl vid lerminalfördelningen
prioritera kontor på orter - främsi i de s.k. skogslänen - där den lokala tillgången
på platser är synneriigen begränsad och förmedlingsverksamhelen i hög grad får inriklas
på interlokal förmedling. Med nuvarande syslem, där - bortsett från den
begränsade grupp som kan fä interlokal förmedlingsservice via länscentralema -
platsulbudet i andra län får följas via länsplatslistor blir sökning - och i än
högre grad bevakningsmatchning -ytterst tidsödande. 1 prakiiken kan
kontinuerlig bevakning av platsulbudet för sökande i andra län bara genomföras
i undantagsfall och där den sökandes ulbud inskränker sig till ett eller ett
par län.

Starka skäl lalar å andra sidan för atl en fördelning av
terminaler bör göras på ett sådani sätt all della hjälpmedel så snabbi som möjligl
kommer så många kontor till del som möjligl - även om det med ell sådant fördelningssystem
kommer att bli begränsat till alt endast större kontor i varje län får
terminaler redan under budgetårel 1979/80 och oftast bara en terminal per
kontor. Tillgången på en terminal vid ell kontor möjliggör dock att sökning och
hevakningsmalchning kan ske för de sökande, som bedöms ha det mest trängande behovei
av denna service, och att interlokal sökning och hevakningsmalchning väsentligt
underlättas. Del får också anses vara ett rimligt krav att större kontor i alla
län redan under första året av utbyggnadsperioden får lillgång till i vart
fall en terminal.

Med hänvisning lill ovan anförda synpunkier föreslås för
budgetåret 1979/80 två altemativ för fördelning av terminaler. Arbetsgruppen
föreslår föregen del Alt II.

Alt I. Utbyggnad
i storstadslänen och skogslänen budgetåret 1979/80

Koncentreras terminalutbyggnaden till storstads- och
skogslän under 1979/80 kan alla distriktskontor och i övrigt alla kontor i
dessa områden

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 35

med mera än f n 400 sökande per månad tilldelas en
terminal. I storstadslänen kan alla kontor fä ytterligare en terminal för
varje påbörjat nytt I 200-lal sökande. 1 skogslänen kan delningstalel sällas
vid ca I 000.

Alt II. Utbyggnaden
vid de siörre kontoren över hela landet med en viss prioritering av
storstadslänen budgetåret 1979/80

1 della alternativ kan samtliga distriktskonlor i landet lilldelas
en lerminal oberoende av kontorets storlek. De distriktskonlor, som har mera
än I 500 sökande lolalt per månad, kan lilldelas två terminaler och sedan ytterligare
en för varje nytl påbörjat I 500-tal sökande.

Vidare kan samtliga lokalkontor i storstadslänen - AB, M
och O län -som har mera än ca 500 sökande per månad tilldelas en lerminal.

Budgetåret 1980/81

För della budgetår skulle alla kontor - distriktskonlor
och lokalkontor - med mera än 250 sökande kunna tilldelas en lerminal. Alla
kontor kunde sedan få ytterligare en terminal för varje nytt påbörjat 600-tal
sökande. En fördelning av 250 terminaler under detta budgetår och en förväntad lillväxl
i antalet kontor med 20-25 fram till denna lidpunkt ger förutsättningar för att
ovanstående målsättning skall kunna uppfyllas.

Även när del gäller budgelårel 1980/81 måste vissa
reservationer göras när det gäller lokalfrågan, då erforderliga nyanskaffningar
eller ändringar vid vissa berörda kontor inte kan genomföras innan aktuell
tidpunkt.

Budgetårel 1981/82

Under detta budgetår beräknas som lidigare nämnts ytteriigare
300 ter-minalerkunna tas i drift ute på förmedlingskontoren.

En breddning i användningsområdet för terminalemas
beräknas då ha skett med bl.a. erfarenheterna från modellkonioren som underlag.
Ett system bör därvid ha framkommit för att söksystemet/lerminalema kan utnyttjas
för ytterligare funktioner.

Det finns då anledning att mera utgå från de handläggande
tjänstemännen och deras behov av terminal för olika ändamål vid fördelning av terminalema.
Vid det antal terminaler det detta år skulle vara fråga om kan -med ell
förväntat, avsevärt tillskott av tjänster - ungefär var fjärde eller var femle
handläggare inom förmedlingsorganisalionen få en egen lerminal. Det kan då
vara skäl att utrusta vissa handläggare - i första hand sådana handläggare,
som främst arbeiar med direkt platsförmedling - med en egen terminal. Förslag
om vilka förmedlingsfunktioner som i framtiden kommer att utföras med hjälp av ADB-leknik,
kommer atl läggas fram höslen 1980.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 36

5
Upphandling av datautrustning

AMS
har i sin petita för budgetåret 1979/80 föreslagit att en utbyggnad av lerminalverksamheien
på förmedlingskontoren för sökning och bevakningsmatchning sker med 140
terminaler. Om statsmakiema acceplerar AMS förslag skulle vid slutet av
budgetåret ca 200 terminaler kunna vara anslutna lill systemet. Utbyggnaden av
antalet terminaler härför föreslås fortsätta även de efterföljande budgetåren.
Under budgetåret 1979/80 kommer enligt AMS förslag ytterligare 60 terminaler atl
installeras för modell-konlorsverksamhelen. Syflel med denna är alt pröva en
mer genomgripande förändring av platsförmedlingen som i hög grad baseras på
utnyttjande av ADB-tekniken. Resultaten från denna verksamhei, som kombineras med
fasta arbetsformer vid platsförmedling, kommeratt presenteras i form av ell
förslag till nytl system för platsförmedling.

För
närvarande är omfattningen av verksamheten med sökning och matchning relativt
begränsad. Endasl 20 terminaler är anslutna till systemet. De datorresurser
som krävs för verksamheien ställs lill förfogande av en servicebyrå (Control
Dala Sweden AB). Med denna har AMS slutit ett femårsavial om driften av
systemet. Avtalet får sägas upp efter tre år, om en mer permanent lösning för
verksamheten är klar alt tas i bruk. Avtalet med servicebyrån kan upphöra att
gälla den 3 april 1981.

Som
nämnts ovan kan under budgetåret 1979/80 200 terminaler var anslutna till
systemet. Kostnaden för atl driva dessa på servicebyråbasis av nu gällande
avtal resp med egen utrustning kan beräknas enligt nedan.

Kostnad
servicebyrå ca 15 milj. kr./år

Kostnad
egen utrustning ca 5 milj. kr./år

Denna
skillnad skulle dock sannolikt bli mindre efter nya förhandlingar med
servicebyrån. I dessa koslnader ingår inle kostnader för terminaler eller
linjer. Dessa skiljer sig inte på något avgörande sätt i de olika lösningarna.

De
skäl för upphandling av egna datorresurser för arbetsförmedlingen som
föreligger är följande.

Det föreslagna systemet för arbetsförmedlingen blir
ett stort ADB-system.

En fortsatt drifl släller så stora krav från
användarnas sida på tillgänglighet av datorresurser att drift vid servicebyrå
inte i längden kan motiveras.

De åriiga kostnadema för driften av systemet blir
betydligt lägre med egen utrustning.

Det
är mot bakgrund av detta önskvärt atl AMS upphandlar egen datorutrustning för
den utbyggnad som föreslås av delta system. Man bör därför inom AMS påbörja ett
arbete med att specificera de krav som skall ställas

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 37

på datorutrustning för platsförmedlingen. I samband med en
sådan kravspecifikation som erfordras för upphandling behöver också frågan om
övriga ADB-resurser - linjer, terminaler och driftspersonal analyseras. Några
förslag i sistnämnda hänseenden lämnas sålunda inte i föreliggande rapport.

Ett sådant arbete med kravspecifikation låter sig lids-
och resursmässigt genomföras så att - efter regeringens beslut - upphandling
kan ske och leverans av datorutrustning kan vara avslutad under budgetåret
1980/81.

Även frågor som gäller slutlig uiformning av
systemstruktur och anslutning till allmänna datanätet skall klargöras. Della
kan tidsmässigt ske under den tid arbetet med upphandling pågår.

Mot bakgrund av de hittills genomförda praktiska proven
samt ovan redovisade för- och nackdelar med olika lösningar synes en regionaliserad
daiorlösning med vissa centralt sammanhållna funklioner (t.ex. systemarbete
och programmering) innebära vissa fördelar.

6 Modellkontor.

De försök med fasta arbetsformer vid platsförmedling som
pågått sedan första halvåret 1977 har fäst uppmärksamheten på verksamhetens
olika delfunktioner och behovet av en samlad lösning. Man måste se över möjligheterna
att underlätta arbetel i dess helhet för alt ge mera utrymme för individuell
hjälp. Som ett viktigt nytt momenl kommer samordningen mellan olika funktioner
inom platsförmedlingen. Detta motsvarar också den ursprungliga ambitionen i
utvecklingsarbetet.

En samlad lösning av antytt slag kan prövas vid modellkonlor.
Därmed avses i det följande arbelsförmedlingskontor a) vid vilka datatekniska
hjälpmedel används för alla eller flertalet funktioner inom platsförmedlingen,
b) där terminaler står till förfogande för alla som arbetar med platsförmedling
och slutligen c) alt sådan verksamhet bedrivs vid alla kontor inom en väl
avgränsad arbetsmarknad.

Målen för förslagen rörande modellkonlor innebären
utvidgning jämfört med systemet med sökning och matchning. De grundläggande
målen är desamma som tidigare. Men på vissa punkler behöver förstärkningar ske.
Man kan sammanfattande formulera syftei med den individuella platsförmedlingen
i modellkonlorens form sålunda:

att i snabbare och större omfattning hjälpa arbetssökande
att finna arbete som är lämpligt med hänsyn till sökandes önskemål och
förutsättningar

att förbättra arbetsgivarnas möjligheter atl erhålla
förmedlingsservice och

att följa upp vidtagna förmedlingsåtgärder gentemot
sökande och företag.

Om man utgår från förmedlingama som deltar i arbetet på modellkonlor,
så är främst följande syslem aktuella:

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 38

alt ge den enskilde förmedlaren ell bälire grepp över
sökande och platser

att förenkla de manuella rulinerna vid platsförmedling och

att ge underlag för planering av platsförmedlingen liksom
för studier av platsförmedlingens effekter på arbetsmarknaden.

I planeringsarbetet har några kriterier tagits fram för
val av del område där modellkontor skall prövas.

I utredningsarbetet har tre förutsättningar angivits,
nämligen

1) alt
ett hell län bör omfattas

2) alt länet ifråga bör ha försök med
allmän platsanmälan

3) all storstadslän inte skall komma
ifråga.

Skälen för dessa angivna förulsältningar är följande. Ett
helt län (1) bör väljas med hänsyn till atl datalagrad information om länels platsmalerial
och sökande skall vara tillgängligt på ett enhetligt sätt (t.ex. utan
blanketter) vid alla kontor som administrativt nära samverkar. Allmän plalsanmälan
(2) bör vara införd med hänsyn lill önskvärdheten av alt alla slag av
anställningar bör vara tillgängliga och en större andel av de ombyiessökande än
eljesl skall anlila arbelsförmedlingen. Ovissheten om när en ulvidgning av
allmän plalsanmälan kan komma alt ske och behovet att redan nu starta
förberedelserna gör det nödvändigt att begränsa valet lill ett län som för
närvarande har allmän plalsanmälan.

Skälen till att inle välja ett storstadslän (3) är dels atl
arbetsmarknaden inom delar av storstadslänen uppvisar stora skillnader, dels
det stora antalet anställda i dessa län som berörs av omläggningen och därmed
sammanhängande större prakliska och organisatoriska problem.

Efter det att hänsyn lagils till dessa allmänna förulsältningar
återstod sju län som kunde komma i fråga.

Vid valet mellan dessa län togs hänsyn till olika
förhållanden, främsi (I) lokalsituationen vid förmedlingskontoren, (2) iniressei
hos länets personal för att delta i verksamheten, (3) förekomsten av lidigare
försök som förberedelse för projektet med modellkontor, (4) de arbelsmarknadsmässiga
förhållanden i länel, (5) antalet kontor och personalantal vid länets arbetsförmedlingar.

En viktig fakior var lokalsituationen i det län som kom
all väljas. På grund av det låga anslag som finns för lokalförändringar och den
tid som åtgår för alt genomföra sådana förändringar måsle man vid bedömningen
utgå ifrån de idag befinlliga lokalförhållandena och de förändringar som är
beslutade eller med stor sannolikhet kan genomföras till hösten 1979.

En mycket vikiig fakior är också intresset hos ledning och
personal inom resp. län att gå in i verksamheten med modellkontor, som ju
förutsätter betydande insatser vad gäller både planering och genomförande.

Av belydelse är också den beredskap för att delta i verksamheien
med modellkontor som vederbörande län har. Län som har haft försök med fasta
arbetsformer vid platsförmedling och länscentraler för interlokal plats-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 39

förmedling eller andra försök med sökterminaler har kommit
i koniaki med frågeställningar av de slag som blir aktuella. Tyngst väger
därvid försöken med fasta arbetsformer som införts i alla de län som del
gäller. Alla län utom något enda av dem har i någon form prövat sökterminaler.

De arbelsmarknadsmässiga förhållandena i länet skiljer sig
i flera avseenden från varandra. Någon i detla sammanhang relevant analys var
dock svår alt göra, då hänsyn också skulle behöva tas lill väntade förändringar
under budgetåret 1979/80.

Hänsyn logs också lill antalet kontor och personalantalel
inom arbetsförmedlingen i området. Många kontor och slorl personalantal
innebär ökade insaiser för atl inlroducera och utbilda samt följa verksamheten.
Å andra sidan kan sägas att ett lilet antal kontor och ett litel personalantal inle
molsvarar vad som förekommer i ett ""normallän"".

Genom remiss till de sju berörda länsarbetsnämndema
befanns all sex var intresserade av modellkonlorsverksamheten. Bland de olika
förhållanden som ansetts betydelsefulla har lokalsituationen vid
arbetsförmedlings-kontoren i resp. län tillmätts avgörande belydelse föruiom inlresset
bland personalen all deila i den planerade verksamheien. På grund härav utsågs
Södermanland att vara det län där modellkontor skall prövas inom arbetsförmedlingen.

En genomgång skall här göras av de olika delfunktioner som
avses ingå i ell modellkontorssyslem.

Inskrivning av arbetssökande. En ändrad metodik läggs upp beiräffande
inskrivning av arbetssökande. Vid första besöket noleras uppgifier som behövs
för platsförmedling. Inskrivning av dessa uppgifter sker direkt via lerminal,
som samtidigt används för atl ge förmedlingsservice. Delta innebär all inskrivningsblankellen
slopas vad gäller platsförmedling (men bibehålls i ulredningsärenden samt för
yrkesvägledning och arbetsvärd). Uppgifterna kompletteras successivi vid
återbesök. Utredningsärenden som gäller t.ex. arbetsmarknadsutbildning liksom
ärenden som gäller yrkesväglednings- och arbetsvårdsutredning förutsätts alltså
bibehållas utanför datasystemet.

Ordermottagning och registrering av lediga platser.
Nuvarande orderfunktion, som enbart avser mottagning av anmälningar av lediga
platser saml inkodning av aktualitelskonlroll, vidgas. Ordermollagaren ges möjlighet
att också söka bland registrerade arbetssökande för alt kunna informera arbelsgivaren
om det finns sökande som kan komma i fråga för det aktuella arbetet.
Möjligheten till direkt registrering via terminalen av inringd ledig plats bör
också övervägas. Om direktregistrering införs kan användning och förvaring av
orderblanketten upphöra.

"Självservice", dvs. möjlighel för den sökande
att själv orientera sig i platsulbudet, bibehålls. Flera länkbara media finns
som självservicetermi-nal, mikrokort, platskorl för presentation av ett urval
platser i kundmottagningen, plaislisior osv. I självservicedelen vid
modellkontor är platsbe-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 40

skrivningarna summariska och arbetsgivarens namn anges
inte. Varje sökande går från självservice lill terminal, där utförliga
beskrivningar om arbete och företag tas fram. Om sökanden inte själv funnit
lämpligt arbete gör man en terminalsökning som är mer omfattande.
Utvecklingsarbetet bör inriktas på att minska användningen av platslistor.
Platslistorna ger mindre möjlighet till effektiv sökning än mikrokort och
terminal. Vidare är kostnadema för plaislisior så stora atl de avsevärt måsle
nedbringas.

Terminalsökning bland lediga platser. För en sökande som
inte funnit lämpliga platser i självservicedelen av förmedlingen skall
förmedlaren erbjuda terminalsökning bland platsema. Detta kan ske efter eller
i samband med inskrivning och utföras i kundmottagningen eller i en
förmedlings- och utredningssektion. Vid lerminalsökning skall förmedlaren lillsammans
med den sökande gå igenom valda delar av eller hela landels platser som
uppfyller den sökandes önskemål. Terminalsökningen utformas i stort sett på
samma sätt som nu. En väsenilig skillnad finns dock. Varje platsbeskrivning på
skärmen innehåller också uppgifter om hur många sökande som anvisats resp. fått
platsen som förslag samt resultatet av dessa åtgärder. Här framgår också
huruvida arbetsgivaren vill ha fler sökande anvisade eller ej.

Bevakningsmatchniiig bland nytillkommande platser.
Försökande som så önskar och där förmedlaren bedömer det lämpligt skall
bevakningsmatchning av sökandens önskemål mot nytillkommande platser ulföras.
Bevakningsuppgifter, s.k. profiler, regislreras då direkl på terminalen. Regislreringen
kan ske i samband med inskrivning, i samband med sökning eller helt fristående.
Registrering av profiler skall ske ungefär som i dagens system. En eller flera
profiler skall kunna registreras för en enskild sökande.

Arbetsgivarregisler, tillgängligt jrån terminal, prövas
vid ordermottagning och i övrigi i platsförmedlingsarbelet. Registrei byggs
primärt upp på sådana uppgifter som lämnas om förelagen i samband med anmälan
av lediga platser saml andra uppgifter som arbetsförmedlingen eller länsarbetsnämnden
normalt tar in för sin verksamhet. Här skall också återfinnas uppgifter om
förmedlingens ålgärder i fråga om platsförmedling, anpass-ningsverksamhel m.m.
Registret skall kunna utnyttjas för alt underlätta ordermottagning, för ackvisition
och för uppföljning av ålgärder gentemot arbetsgivaren. Registret skall också
kunna användas vid förmedlarens samtal med den sökande.

Registrering av platsförmedlingsåtgärder (platsförslag,
anvisning elc.) görs löpande i förmedlingsarbetet och återfinns via terminaler
dels på resp. platsbeskrivning och på arbetsgivarregistret, dels på de regisirerade
uppgifterna om den sökande. Anvisning är i de flesta fall ett nödvändigt moment
i förmedlingsarbetet. Det kan stödjas genom lillgång lill uppgifter via
terminalen om vad som skett resp. inte skett förut i ärendet inom kontoret
resp. från andra kontor. Härigenom möjliggörs en samordning av förmedlingskontorens
verksamhet som inte är möjligt i ett manuellt syslem.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 41

Uppföljning
av platser. Vid kontakter med arbelsgivare om en plats, t.ex. vid anvisning,
tar förmedlama reda på om platsen är ledig, om fler sökande önskas resp. vem
som erhållit anslällning om platsen är tillsatt. Förändringar noteras via
terminalen och blir därmed tillgängliga för övriga förmedlare. Omfattningen av
löpande aktualitelskonlroll kan härigenom reduceras.

Uppföljning
av anvisningar och platsförslag är viktigt för att platsförmedlingen skall
fungera. Uppföljning av anvisningar görs fortlöpande hos arbetsgivaren. Även
platsförslag kan behöva följas upp och detta sker då genom kontakt med den
arbetssökande.

Alternativa
lösningar för flera av de ovan redovisade delmomenten kommer att prövas på
modellkontoren. Ett arbete med alt fastställa dessa alternativ har inletts.

Med
lanke på att man höjer ambitionsnivån vid platsförmedlingen så bedöms behovei
av personaltillskott preliminärt vara 30 handläggare och 10 biträden för
modellkontor omfattande ett normallän. Med tanke på behovet av utbildning för
den nya personalen är det nödvändigt att förstärkningen byggs under med ökad
tilldelning av aspiranter redan under 1978.

7
Kostnader

I
anslagsframställningen för budgetåret 1979/80 har AMS begärt 68 milj. kr. för
drift av ADB-plalslislor, för drift av terminalsystem 33,5 milj. kr., för
vidareutveckling av ADB inom arbetsförmedlingen 21,8 milj. kr. och för
modellkontor 7,7 milj. kr. Därtill kommer kostnader för information och
utbildning under budgetåret 1979/80 med ca 7 milj. kr.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 42

Bilaga 2

Sammanställning
av remissyttranden över utredningen Arbetsförmedling med ADB-resurser,
rapport 4 förslag om utbyggt söksystem och modellkontor jämte skrivelser
från AMS och statskontoret i anledning av rapporten

Allmän
platsanmälan

Flertalet
remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erinran förslaget atl allmän
platsanmälan utvidgas till atl gälla hela landet fr.o.m. den I mars 1979. SACOISR
betonar vikten av alt om arbetsförmedlingen tillfullo skall kunna bli effekliv
och ge god service krävs inte minst all den har tillgång till en mycket stor
del av arbetsmarknadens totala platsulbud. De försök med allmän platsanmälan
som pågått några år har innebunt stora fördelar för personer i Ijänstemannayrken.
Med tanke på de posifiva erfarenheter som hittills vunnil genom försöksverksamhelen
med allmän platsanmälan tillstyrker SACO/SR atl lagen fr.o.m. den I mars 1979
skall gälla hela landet. LO anser del som mycket viktigt atl
arbetsförmedlingen får ett totalt grepp om alla arbetstillfällen för att fä
möjlighet att påverka företagens rekrytering - inte minst vad gäller att
bereda de traditionellt svaga gmpperna på arbetsmarknaden arbele. Därmed
tillstyrker LO förslaget om atl lagen om allmän platsanmälan skall gälla hela
landet. SAF betonar vikten av att försöken med allmän platsanmälan blir föremål
för en allsidig utvärdering och att en obligatorisk platsanmälan inte får vara
ett självändamål. Effektema av allmän platsanmälan bör värderas utifrån det
syftet atl plalsför-medlandei för arbetsförmedlingens kunder - både företag och
arbetssökande - förbättras. SHIO-Familjeföretagen menar all i avvaklan på en
fullständig utvärdering av allmän platsanmälan bör tillämpningen av lagen alltjämt
ha karaktären av försök och den fortsatta utvärderingen bör bland annat visa i
vad mån själva förmedlingsarbetet effektiviseras t.ex. i form av minskade
vakans- och söktider eller bättre matchning. Landstingsförbundet anser all
lagen om allmän platsanmälan skall tillämpas i hela riket. Däremot anser tre
reservanter i landstingsförbundets styrelse att allmän platsanmälan för hela
landet bör föregås av en utvärdering av de nu pågående försöken i vissa län.
RRV anser inte att motiv föreligger för atl uividga lilllämpningen av lagen om
allmän plalsanmälan eftersom den redan idag omfattar de regioner där den gör siörst
nytta, dvs. stora lokala arbelsmarknader. Däremoi ser RRV ett värde i atl
kunna utnyttja lagen som ett instrument för selektiva insatser, vilket
praktiskt skulle innebära atl lagen beroende på arbetsmarknadssituationen kan riklas
mot olika målgrupper.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:131 43

Utbyggnad av terminalsystem för sökning och
bevakningsmatchning

De flesta remissinstanser har i allmänna ordalag uttalat
sig positivt fill en effektivisering av arbetsförmedlingen genom utnyttjande av
ADB. Några remissinstanser tillstyrker utredningens förslag lill utbyggnad av
terminalsystemet för sökning och hevakningsmalchning under budgetåren 1979/80-1981/82.
SACOISR tillstyrker den föreslagna utbyggnaden och påpekar nödvändigheten av
att arbetsförmedlingen i framtiden erhåller assistans från ADB enligt
förslaget. Detta är en föruisättning för att kunna behandla den
informationsvolym och möta de ökade informationskrav del är fråga om i förmedlingsarbelel.
På kort sikt synes kostnaderna för fullföl-jandel av programmet stora, men
organisationens bedömning är dock alt dessa kostnader är små jämfört med allernativkostnadema
för atl inle genomföra programmel. LO anser alt den föreslagna utbyggnaden är
väsentlig för att höja ambitionema i förmedlingsarbetet och att datatekniken
skall ses som ett hjälpmedel för arbetsförmedlingen atl få bälire överblick av arbelsmarknaden.
TCO ställer sig bakom den skrivelse från AMS till regeringen som baserar sig
på ifrågavarande rapporl och lillägger att förmedlingens ambitionsgrad kan
höjas, all förmedlingsverksamheten kan decen-traliceras till fler och smärre
kontor och atl rationaliseringsvinster uppstår genom all ADB-terminaler införs
i förmedlingsarbetet. Statskontoret tillstyrker utredningens förslag om
utbyggnad av terminalsystemel för budgetåret 1979/80. Därefter förutsätter
statskontoret budgelårsvis uppföljning av verksamhetens kostnader och effekter
till dess all slutlig ställning kan las lill systemets mer definitiva
utformning. Utbyggnaden bör i försia hand ske för storstadsregioner och för interlokal
förmedling. En reservant i statskontorets styrelse, generaldirektören Rune Berggren
menar all nuvarande försöksverksamhet bör fortsätta lill uigången av budgetårel
1979/80 enligt vad slyrelsen i övrigi förordar men med endast begränsad
utökning, förslagsvis lill dubbla antalet sökterminaler i förhållande till
nuläget. Berggren menar vidare all ett nytt beslutsunderlag måste läggas fram
på grundval av utvärderingar av den hittillsvarande och fortsatta
försöksverksamheten. Materialet skall innehålla en kostnads/intäktsanalys,
vara statistiskt godtagbart samt innehålla samtliga iniressenters bedömningar. SHIO-
Familjeföretagen inslämmer i de synpunkter som framföras i reservationen till
statskontorels yttrande. Svenska kommunförbundet släller sig positiv fill en
utvidgad ADB-baserad förmedlingsservice och tillstyrker all en successiv
terminalutbyggnad kommer till stånd. Det är lämpligt alt utbyggnaden i
inledningsskedet koncentreras till storstadsregionerna och siörre förmedlingskonlor.
I anslutning härtill bör en successiv utvärdering ske. Sex reservanter i kommunförbundet
förordar en fortsatt försöksverksamhet med en begränsad utökning av antalet
terminaler, företrädesvis placerade i siörre tätorter och med försök pågående
under en längre lidsperiod. Landstingsförbundet kan inle tillstyrka en så snabb
och total utbyggnad av det föreslagna systemet med terminalsökning och
bevakningsmatchning

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 44

som ulredningen föreslår p.g.a. vissa brister i
utredningsmaterialet. Bristerna består bl.a. i alt man klart inte kan utläsa
vilka effekUvitetsvinster som kan uppnås. En fortsatt försöksverksamhet med
användning av terminaler för sökning och hevakningsmalchning men med en
begränsad utökning av antalet terminaler rekommenderas, företrädesvis
placerade i störte tätorter och under en längre tidsperiod. SAF erinrar om att
föreningen varil representerad i arbetsgmppen och vid det styrelsesammanträde
där AMS enhälligt beslöt tillstyrka förslaget lill utbyggnad av terminalsystemet
under 1979/80. Samtidigt har emellertid SAF förståelse för den försiktighet
som präglar statskontorets yttrande i fråga om fattandet av för systemets
framlida utveckling bindande beslut. Verksamheten, dvs. effekter och kostnader
måste följas upp löpande och man bör budgetårsvis pröva personalbehovet. Den
fortsatta utbyggnaden bör kopplas lill försöken med modellkonioren ulan att den
nödvändiga uibyggnaden fördröjs. Liknande synpunkier framförs av DAFA ochförsvarets
rationaUseringsinstitut. SCB menar att ur statistisk synpunki är
effektstudierna olillräckliga som underlag för beslut om en så omfatlande
utbyggnad av söksystemet med hjälp av terminaler som utredningen föreslår. RRV
anser att en kraftig utbyggnad inte bör ske innan en fullständig utvärdering av
verksamheien skett. De redovisade kostnadema är inte kostnader för ett fullt
utbyggt system utan bara kostander för en mer eller mindre interimistisk
lösning. RRV menar vidare alt det är motiverat och angelägel med en mindre
ökning av terminalerna för att en fortsall och mer omfattande försöksverksamhel
med sökning och bevakning av lediga platser skall kunna göras. Sveriges industriförbund
menar all ett beslut om utbyggnad av terminalsystemet enligt arbelsgmppens
förslag måsle föregås av mycket noggranna övervägning-ar, som bara kan fattas
efter en fortsalt försöksverksamhet enligt de principer som statskontoret och
RRV förordat. SÅRK understryker vikten av att olika säkerhets- och
sårbarhetsfrågor löses på ett tillfredsställande sätt innan man binder sig för
någon slutlig systemlösning.

Modellkontor

Alla remissinstanser har tiUstyrkt eller lämnat förslaget
om försöksverksamhet med modellkontor utan erinran. Statskontoret, RRV, SAF
och DAFA menar i stort att modellkontorsverksamheten bör utvärderas innan ett slulligt
ställningstagande kan tas till terminalsystemets mer definitiva utformning.
RRV anser vidare att parallellt med modellkontorsförsöken bör försök bedrivas
med altemativa metoder för kontakter och samspel mellan de inblandade partema.
Dessutom anser RRV att en fömtsättning för att försöksverksamheten skall kunna
bedömas är att utvärderingen läggs upp på ett sådant sätt att man har möjlighel
att urskilja vilka effekter som är att hänföra till användningen av ADB och
vilka som har sin grund i andra åt-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 45

gärder.
LO anser att inrättande av modellkontor och sedan utvärdering är av väsenilig
betydelse. Uppföljningen och utvärdering måsle i försia hand la sikte på alt inte
personer med svag ställning på arbetsmakmaden slälls i en relalivi sämre
situation. SÅRK anför i sill yttrande atl det fortfarande är oklart hur ADB-systemet
skall uformas och vilka konsekvenser det får ur sårbarhelssynpunkt. Den slulliga
utformningen av ADB-verksamheten är beroende av hur försöksverksamheten vid modellkonlor
utfaller.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 46

Bilaga 3

Sammanfattning av rapporten Distriktsarbetsnämndernas
framtida verksamhet och organisation

Distriktsarbetsnämndema påbörjade sin verksamhet ijanuari
1977 med undantag för Stockholms län där nämnderna startade ett halvår senare p.g.a.
pågående förändring inom dislriktsorganisalionen.

Distriktsarbelsnämnden (DAN) består av normall åtta
ordinarie ledamöter och lika många suppleanter. Ledamöterna utses av AMS.
Distriktskontorschefen är ordförande i nämnden. Av övriga ledamöter ulses två
på förslag av kommunema i distriktet samt två på förslag av vardera SAF, LO
och TCO. I distrikt där del finns universitet eller högskola utses en av ledamöterna
på förslag av SACO/SR.

Distriktsarbetsnämndema har i stort arbetat efter de
intentioner som getts i förarbeten och anvisningar. Överläggningama vid
sammanträdena har med utgångspunkt från den aktuella arbetsmarknadssituationen
inom distriktet inriktats på olika ålgärder för grupper av sökande såsom ungdomar,
nytillträdande kvinnor, invandrare, äldre och arbelshandikappade. Vidare har t.ex.
frågor i samband med planering av beredskapsarbeten, an-passningsverksamhel,
arbetsmarknadsprognoser och ramplanering inom AMU behandlats. Olika
arbetsmarknadspolitiska program har fastlagts och priorileringsfrågor och
personalfrågor har diskuterats.

Distriktsarbelsnämnden är f n. ett huvudsakligast
rådgivande organ med viss beslutanderätt i enskilda ärenden. Distriktsarbelsnämnden
har till skillnad från den partssammansalta styrelsen i arbetsmarknadsstyrelsen
resp. nämnden i länsarbetsnämnden ej funktion som styrelse inom arbetsförmedlingen.

Distriktsarbetsnämndens beslutanderätt är beroende av
särskilda föreskrifter av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av
AMS.

Distriktsarbetsnämndens organisation som huvudsakligast
rådgivande organ har skapat vissa problem och oklarheter beträffande ansvar,
uppgifter och befogenheter. Det har därför framhållits från såväl ledamöter
som distriktskontor och länsarbetsnämnder att det är nödvändigt med klarare
regler för distriktsarbetsnämndens uppgifter och kompetensområden. Vidare
poängteras alt ansvarsfördelningen mellan distriktsarbetsnämnd och
länsarbetsnämnd måsle fastställas.

För att undvika fördröjning vid ärendebehandling har det
vidare påtalats att det måste skapas möjligheter för distriktsarbelsnämnden att
vid behov kunna delegera beslutanderätten.

Trots atl distriktsarbetsnämndema fortfarande är under ett
uppbyggnadsskede har del i de flesta nämnder varil en myckel aktiv verksamhet.
Även om en viss kritik framförts har erfarenhetema hittills varit övervägande posiliva
och ledamöterna har överlag visat ett stort intresse. Flerta-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 47

let av distrikiskontorschefema anser att nämnderna varit
ett bra slöd i förmedlingsarbelel.

Med hänsyn lill de uppgifier som framkommil från både ledamöier,
distriktskonlor och länsarbetsnämnder föreslår gruppen atl distriklsarbels-nämndsorganisationen
permanentas och inordnas i arbetsmarknadsverkels reguljära organisation.
Verksamheten bör därmed upphöra som försöksverksamhet.

Gruppen har övervägt olika altemativa organisationsformer
för distriktsarbetsnämndens framtida verksamhet och funnil all distriktsarbelsnämnden
bör få styrelsefunklion inom arbetsförmedlingen. Distriktsarbelsnämnden får
därigenom molsvarande ställning inom arbetsförmedlingen som lekmannastyrelsen
resp. nämnden har inom arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnden.

Instruktion och arbetsordning för distriktsarbelsnämnden
bör utformas enligt samma principer som gäller för länsarbetsnämnden. Därigenom
kommer huvudsakligast principiella ärenden eller andra ärenden av större vikt atl
föras upp för avgörande i distriktsarbelsnämnden.

Enligt regeringens föreskrifter har distriktsarbetsnämnd
ej inrättats på Gotland med hänsyn till att länet endasl omfattar ett distrikt.
Gotlands särställning i distriktsarbetsnämndsorganisationen har medfört en del
förvaliningsrättsliga problem. AMS har därför efter förslag från gruppen hemställt
hos regeringen att distriktsarbetsnämnd inrättas även på Golland.

Inom Stockholms län har det uppstått en del
organisatoriska och praktiska problem p.g.a. att Stockholms kommun ingår i
fyra förmedlingsdistrikt. Då en översyn av Stockholms DAN-organisation för
närvarande pågår inom länsarbetsnämnden kommer förslag till modifiering av
organisationen all framläggas senare.

Gruppen föreslår vidare vissa förändringar av
representationen i nämndema. SACO/SR är för närvarande endast företrädd i
distrikt där det finns universitet eller högskola. Enligt gruppen bör SACO/SR,
som sedan 1977 är föreirädd i samtliga länsarbetsnämnder, även ha
representation i samtliga distriktsarbetsnämnder.

För närvarande har distrikt med sex eller flera kommuner
tre ordinarie ledamöter och lika många suppleanter till skillnad från övriga
distrikt som har två ordinarie kommunledamöter och två suppleanter. För att
förbättra den kommunala representationen föreslås atl gränsen för tre ledamöter
sänks till distrikt med fem eller flera kommuner.

Kommuner och arbetsmarknadens parter bör vid nominering
eftersträva alt del blir en jämnare fördelning av kvinnor och män i nämndema.

Beträffande ersättningsfrågoma föreslår gruppen bl.a. att samfliga
ledamöter/suppleanter i distriktsarbelsnämnden som är egna företagare bör ha
rätt till ersältning för förlorad arbetsförtjänst. Enligt nuvarande bestämmelser
kan ersättning endast utgå till ledamot som representerar Sveriges Hantverks-
och Industriorganisation - Familjeföretagen (SHIO-Familjeföretagen).

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:131 48

Den arbetsgrupp inom AMS som haft i uppdrag alt se över uppgifier
och personalresurser inom länsarbetsnämndens och distriktskontorens kanslier
(KORG 78) har i samarbele med arbelsgruppen gjort en undersökning i form av en
enkät till samtliga distriktskonlor. Kontoren har dels fåll ange vilka
uppgifter som tillkommit genom distriktsarbelsnämnden. dels försökt uppskatta lidsålgången
fördelat på olika befaltningsfunktioner. Genomsnittligt uppskattas
tidsåtgången per kontor och månad till 22 limmar för handläggande personal
inklusive distriktskonlorsledning och 16 timmar för biträdespersonal.

I rapporten från kansliutredningen (KORG 78) anförs bl.a.
'"Ett flertal kontor hade emellertid i sina enkätsvar gjort klarl, alt
tidsbrist varit en lillbakahållande faktor för olika aktiviteter och att man
av samma anledning inle kunnat ägna tid att engagera ledamöterna i önskvärd omfallning
... I' sin värdering av enkätresultaten rörande distriktsarbetsnämndema utgår
KORG 78 från att dessa kommer i växande omfattning erfordra personalinsatser
sedan de olika parterna hunnit växa in j sina nya roller.'"

Gruppen biträder dessa beräkningar och föreslår i likhet
med kansliutredningen atl distriktskontoren tillföres resurser motsvarande en
halv handläggartjänst och en halv biträdestjänst för att täcka uppgifier i samband
med DAN. Uppgiftema bör i likhet med kontorets övriga arbetsuppgifter fördelas
på olika befattningshavare.

Gmppen föreslår vidare att frågan om inrättande av tjänsier
för biträdande distriklskontorschefer vid samtliga distriktskontor överväges.
För närvarande saknas del sådana tjänster vid 24 kontor.

Bland olika ålgärder för fortbildning av ledamöter
föreslår gmppen att länsarbetsnämnderna sammankallar distriklsarbetsnämndledamöter
till överläggningar, exempelvis en gång om året. AMS bör tiUdelas medel för detla
ändamål.

Vidare föreslås att särskilda medel i likhet med tidigare tiUdelas
AMS för anordnande av introduktionskurser för de 114 nya ledamöter som tillkommer
genom förslaget om utökning av representationen från SACO/SR och vissa
kommuner. På gmnd av det stora antal nya ledamöter som SACO/SR erhåller bör organisafionen
anvisas medel för utbildning av dessa ledamöter.

Gmppens förslag om att distriktsarbetsnämndema skall
erhålla styrelsefunktion innebär atl ledamötema får nya uppgifter och därmed
större ansvar. Gmppen anser därför att det kan vara motiverat att
arbetsmarknadsparterna och Svenska Kommunförbundet i Scunband med
omorganisationen anvisas medel för utbildning och information åt samtliga
ledamöter.

Önskemål har framförts om utbildning för ordförande och
sekreterare i DAN. Då utbildningen bör vara värdefull även för andra
befattningshavare inom verket föreslår gmppen att hänsyn tas fill dessa
önskemål vid beräkning av personalutbildningsanslaget inom AMS.

Enligt gruppen bör de föreslagna organisationsförändringarna
genomföras under budgetåret 1979/80.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

18 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (16)

16 kopplingar i 12 dokument.

  1. Bet. 1985/86:AU11 om arbetsmarknadspolitiken (prop. 1985/86:84 och 1985/86:100, bil. 12) s. 42 i texten
  2. Prop. 1983/84:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85 i texten
  3. Prop. 1982/83:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1983/84 i texten
  4. Prop. 1982/83:103 med överlämnande av 1983 års kommittéberittelse i texten
  5. Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 i texten

Visa alla 12

Doktrin (2)

2 kopplingar i 1 dokument.

  1. Henning, Tidsbegränsad anställning, 1984 s. 448 · s. 585 i texten