Sök i Ratio Lex

om flygtrafik på Nordkalotten

17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:149, om flygtrafik på Nordkalotten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:149

Regeringens proposition

1978/79:149

om
flygtrafik på Nordkalotten

beslutad
den I mars 1979

Regeringen
föreslår riksdagen att aniaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLA
ULLSTEN

ANITHA
BONDESTAM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
syfie att tillgodose de kontaktbehov som finns mellan de norra delarna av Norge,
Sverige och Finland samt för att ytterligare slarka och ulveckla det nordiska
samarbetet föreslås i propositionen att en riskgaranli ges lill reguljär fiygtrafik
på sträckan Tromsö-Kiruna-Luleå-Uleåborg. Trafiken avses knyta an lill Scandinavian
Airlines System (SAS) ordinarie linje Stockholm-Luleå-Kiruna. Ulväxling av
passagerare mellan Luleå och Uleåborg samt mellan Tromsö och Kiruna skall ske
med mindre fiygplan. Härigenom tillgodoses rimliga krav på snabbhet och komfort
samtidigt som kostnaderna kan hållas på en relativt låg nivå.

1
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 149

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:149

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-03-01

Närvarande:
slalsminisiern Ullslen, ordförande, och slalsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
De Geer, Blix, Cars,Gabriel Romanus, Tham, Bondeslam.

Föredragande: statsrådet Bondestam Proposition om flygtrafik på
Nordkalotten

1
Inledning

Behovet
av förbätlrade resemöjligheier mellan de norra delarna av Norge, Sverige och
Finland har framhållits i olika sammanhang bl. a. av Nordiska rådet. Successivt
har möjligheterna att resa mellan länderna förbättrats genom i första hand en uibyggnad
av vägnätet i området. Den kollektiva irafiken är däremoi ulbyggd endasi i
begränsad omfaiining. Under elt fierlal år har därför önskemål framförts om
flygförbindelser mellan ländernas norra delar.

För
att utreda frågan om flygförbindelser i delta område tillsalle Nordisk ämbeismannakommitlé
för Iransportfrågor (NÄT) på uppdrag av Nordiska ministerrådet år 1973 en
särskild arbetsgrupp. Arbetsgruppen avlämnade i september 1976 belänkandel (NU
1976:17) Flygförbindelser mellan de norra delarna av Norge, Sverige och
Finland.

Efier
remiss har yitranden över betänkandet avgetts av följande instanser.

Nordiska
oigan Nordkaloiikommiuén, Föreningarna Nordens Förbund, Kvarkenrådel,
Arbetsgruppen för utveckling av regionalt samarbete mellan Jämtlands län och Trondelagen,
Nordiska turisitrafikkommittén, Scandinavian Airlines System (SAS), Föreningen
Blå vägen. Kjolengruppen, i Finland statsrådets kansli. Ministeriet för
inrikesärenden, Luftfartsslyrelsen, Post-och telegrafstyrelsen. Länsstyrelserna
i Lapplands, Uleåborgs och Vasa län. Centralen för turistfrämjandei, Regionalplaneförbundet
för Lappland, Kaja-naland och Vasa län, Rovaniemi stad, Uleåborgs stad. Kemi
stad. Landskapsförbundet för Lappland, Norra Österbotten och Svenska
Österbotten, Finnair OY, Centralhandelskammaren, Uleåborgs universitet.
Handelshögskolan i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:149 3

Vasa,
i Norge Samferdselsdepartementet, Industridepartementet, Kommunal- og
Arbetsdepartementet, Landbruksdeparlementet, Departement for industri og håndverk,
Luflfartsdirektoratet, Postdirektoratet, Sor-Trondelag fylke, Nord-Trondelag fylke.
Nordland fylke, Troms fylke. Finnmark fylke, Norges Rutebileirforbund, Universiiei
i Tromsö, Landsforeningen for Hjerle- og Lungesyke, Braathens SAFE A/S, Wider0e's
Flyveselskap A/S, Norges Stalsbaner, i Sverige lufifartsverkel, arbelsmarknadsslyrelsen,
länsstyrelserna i Västernorrlands,Jämilands, Väslerbottensoch Norrbollens län,
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Umeå universitet. Högskolan i
Luleå, statens järnvägar, Swedair AB, Linjefiyg AB.

2
Betänkandet (NU 1976:17) Flygförbindelser mellan de norra delarna av Norge,
Sverige och Finland

Det
område som studerats i betänkandet har vant något siörre än det i lidigare
samnordiska utredningar diskuterade Nordkalotlområdel. Sålunda har i Norge
undersökningsområdet omfattat fylkena Finnmark, Troms, Nordland och Nord-Tröndelag
saml Trondheims byregion. Vad gäller Sverige täcker avgränsningen de fyra nordligaste
länen, dvs. Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Väslernorrlands län. 1
Finland har del område som studerats utgjorts av Lapplands, Uleåborgs samt Vasa
län.

I
betänkandet redovisas en analys av kontaktbehovet mellan länderna och vilka brister
som finns i transportförsörjningen. Härav framgår att etl betydande
kontaktbehov finns mellan de norra delarna av Norge och Sverige från
näringslivs, myndigheters, forsknings- och utbildningsinslilutioners och allmänhetens
sida. Härtill kommer de resbehov som lurislnäringen alstrar. Enligl betänkandet
ger analysen klart vid handen att det föreligger behov av en tvärförbindelse
inom området. Detla behov bör lämpligen lillgodoses med en fiygförbindelse.

De
resmängder som skulle erhållas vid etablerande av flyglinjer mellan de nämnda
regionerna har för såväl en nordligare som en sydligare förbindelse uppskattats
till ca 10 ä 15 passagerare per enkellur.

Med
hänsyn lill det redan i dag relativt välulbyggda flygnät som finns i resp. land
är del enligt arbetsgruppen inle ekonomiskt realisliskl alt skapa ell nylt fiygnäl
i form av s. k. rundfiygning, dvs. en särskild linjesträckning i form av en
ringlinje inom områdei. S. k. slingning av fiygirafiken mellan Norge och
Sverige avstyrks av arbetsgruppen med hänsyn till de beiydande ekonomiska,
administrativa och planeringsmässiga problem som anses förenade med en sådan
trafik. Slingning av flygtrafiken kan innebära all ell plan på en inrikesslräcka
mellanlandar i ell grannland och sedan fortsätter till den ordinarie ankomsiorien.
Arbetsgruppen förordar i stället all däresl flygtrafik etableras mellan
länderna delta bör ske genom förbindelser mellan irafikknutpunkter i resp.
land, dvs. punkl-lill-punkl-förbindelser.

När
del gäller den närmare relationsbeslämningen och valet av orter som

\* Rikstlagcn 1978179. I saml. Nr 149

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:149 4

en
förbindelse skulle binda samman, har i betänkandet olika alternativ
analyserats. 1 den norra relationen föreligger ett stort anlal möjligheler lill
trafikuppläggning. Frågan har varit föremål för en omfattande diskussion med
olika berörda organ representerande skilda funktioner inom området. Med
utgångspunkt bl. a. häri förordas i betänkandet att i det fall en fiygförbindelse
mellan de nordliga delarna av Norge och Sverige etableras bör denna finnas
mellan Bodö och Luleå.

Prioriteringen
av Bodö kan dock enligt arbetsgruppen inle göras reserva-tionslösl utan det
slutliga valet måste även bli beroende av vilka ekonomiska resurser som ställs till
förfogande och den norska inrikestrafikens uppläggning. Koslnaderna varierar
1. ex. med orlvalet som i sin tur påverkar linjeuppläggning och val av flygplanstyp.

Den
gjorda analysen ger också vid handen att behov föreligger av en flygförbindelse
mellan norra delarna av Sverige och Finland. Arbetsgruppen har härvid stannat
för att föreslå Luleå som den ort i Sverige som bör sammanbindas med en finsk
ort i det fall en flyglinje mellan Sverige och Finland etableras. I fråga om
finsk anknyiningspunkt utgör Uleåborg enligt betänkandet den mest naturliga
orten.

I
belänkandel har en nordlig förbindelse i del undersökta områdei prioriterats.
Samtidigt anför arbetsgruppen skäl för en förbindelse mellan de olika länderna
i undersökningsområdets södra delar. Denna förbindelse är dock enligt
arbetsgruppen av lägre angelägenhetsgrad.

Arbetsgruppen
förordar en regelbunden trafik med hög regularitet. Den närmare tidtabellsmässiga
ulformningen av irafiken har inte kunnat fastställas i detalj efiersom
trafiksystemet i övrigl torde komma att förändras fram lill den lidpunkl då de akluella
förbindelserna kan etableras. 1 stället ges i belänkandet vissa allmänna
riktlinjer för irafikuppläggningen.

Den trafikuppläggning som
slutligen fastställs måste enligt arbetsgruppen grundas på en strävan att
åstadkomma en tidsmässig samordning mellan de nya linjerna och befintliga
flygsystem inom de olika länderna. Den nya flygtrafiken måste således kunna
erbjuda goda anslutningsmöjligheier för resor inom resp. land. Vidare bör den
nya flyglrafiken ske vid ett morgonpass och/eller ett eftermiddags- eller
kvällspass.

Turtätheten
bör i pnncip avse en dubbeltur per dag i de olika relationerna. För relationen Luleå-Uleåborg
kan dock enligt arbetsgruppen övervägas all upprätthålla irafiken med två
dubbelturer per dag. Trafiken bör enligt arbetsgruppen bedrivas regelbundet,
dock högsi sex dagar i veckan.

De
förbindelser som studerats lorde - i varje fall under en inkörningsperiod - inle
vara företagsekonomiskt lönsamma. Det ekonomiska resultatet kommer all starkt
variera beroende på flygtrafikens närmare ulformning. Väsentliga faktorer i
sammanhanget är bl. a. vilken flygplanstyp som kommer alt utnyttjas, om ledig flygplanskapaciiel
finns inom området, vilken linjesträckning som skall trafikeras och med vilken luriälhet
samt den offererade biljeltaxan.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:149 5

Med
utgångspunkt från vissa antaganden avseende dessa faktorer har de samhälleliga
ersättningsbelopp som kan bli aktuella beräknals. 1 dessa kalkyler har förulsälls
att fiygplan finns lillgängliga inom området för denna trafik och all en skälig
ersättning ges för avskrivningar och för att täcka andra fasta kostnader.
Vidare har en turtäthet om en dubbellur per vardag (måndag-fredag) fömtsatts.
Beräkningarna avser 1974/75 års kostnadsnivå.

För relationen Bodö-Luleå
beräknas trafik med Fokker F-28 ge etl årligt underskott av ca 2,3 milj. skr.
Trafikeras relationen Tromsö-Kimna med Twin Otter torde trafiken, i de fall
ledig kapacitet finns, eventuellt kunna upprätthållas utan underskoll. 1 annal
fall kan underskottet skallas till uppemot 2 milj. skr. per år. För relationen Luleå-Uleåborg
har arbetsgruppen beräknat underskottet till ca 0,8 milj. skr. årligen vid
användande av flygplanet CV 340/440 Metropolitan.

BeträlTande huvudmannaskap
och koncessionsförhållanden framhålls i betänkandet att ett slutligt
ställningstagande mäste bli en följd av det flygplansulbud som föreligger och
de flygbolag som opererar vid den lidpunkl som irafiken skall etableras.
Eftersom del är fråga om internationell trafik bör i första hand SAS och Finnair
anses som naturliga koncessionsinnehavare. Del kan dock vara lämpligt all i del
fall SAS eller Finnair innehar koncession dessa incharirar plan jämle
besättning från etl annal fiygbolag.

Med hänsyn lill atl irafiken
- i varje fall under en inkörningsperiod - kan komma all gå med underskoll måsie
de berörda ländernas regeringar engagera sig såväl vad gäller all initiera Irafiken
som alt helt eller delvis svara för de akluella underskotten. För att klarlägga
samarbelel mellan de tre länderna bör elt avtal slutas mellan ländernas
regeringar. Detta avtal bör reglera de ekonomiska ansvarsförhållandena mellan
länderna och de allmänna villkoren för hur trafiken skall bedrivas. För
handläggning av frågor som rör irafiken bör vidare inrällas en nämnd med
ledamöter från de tre länderna. Denna nämnd har i sin lur att träffa irafikavtal
med de flygförelag som skall upprätthålla irafiken eller på annat säll berörs
därav.

1 fråga om den ekonomiska
ersättningen rekommenderas all denna baseras på garantibidrag eftersom etl sådani
bidrag bl. a. kan stimulera bolagen lill olika försäljningsfrämjande ålgärder.
En sådan ersättning innebär all samhällel garanterar inköp av ell vissl anlal
platser vid varje fiygning. Ersättningen följer härvid gängse taxa och
bortfaller självfallel om platserna utnyttjas. Ersättning kan också ulgå i form
av förlustbidrag som innebär all flygbolaget lår full ersättning för evenluelll
underskotl i irafiken.

I fråga om fördelningen av
det ekonomiska bidragel på resp. land föreslås i belänkandel all de av varje
flyglinje direkl berörda länderna vardera svarar för 45 % av kostnaden.
Återstoden, dvs. 10 %, bör med hänsyn till iransitrese-närer erläggas av del iredje
landet.

I
betänkandet förordas atl i del fall beslul fattas om etablerande av trafik denna
bedrivs som försöksverksamhet under tre år.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:149 6

3
Remissyttrandena

Allmänt
sett har förslagen i belänkandel mottagits positivt av remissinstanserna. Remissinstansema
delar som regel arbetsgruppens uppfattning om behovel av förbättrade resemöjligheter
mellan de norra delarna av Norge, Sverige och Finland. Man framhäller att det
hos såväl näringsliv, förvaltning som ulbildnings- och forskningsinstitutioner
i de olika länderna finns behov av förbätlrade flygförbindelser i delta område.
Vidare anser man atl en utökad flygtrafik skulle förbättra förutsättningarna
för turism i området. Flera remissinslanser bedömer all del föreligger elt betydande
latent resbehov på gmnd av alt lämpliga förbindelser saknats, vilket hämmat en
utveckling mot ökade kontakter mellan grannländerna. Tillkomsten av nya flygförbindelser
ses mot denna bakgrund som en viktig åtgärd för atl förstärka och utvidga det
nordiska samarbetet liksom ett värdefullt inslag i de regionalpoliliska
strävandena i resp. land.

Flera
remissinstanser konstaterar att ett ökal industriellt samarbete över gränserna
har skett under de senaste åren. Det nordiska industriella samarbetet bedöms
också komma all pålagligl förslärkas i framliden.

Närdetgällerden
principiella ut form ningen av flyg förbindelserna mellan de nordligaste
delarna av Norge, Sverige och Finland har i betänkandet rekommenderats all
länderna sammanbinds med s. k. punkt-till-punkl-lrafik, dvs. atl flygförbindelserna
upprättas mellan trafikknutpunkter i resp. land. Detta förslag tillstyrks
eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser.

I
fråga om trafik uppläggningen föresläs i betänkandet, alt idet fall beslul
fattas om en Ivärfiygförbindelse, reguljär flygtrafik bör upprällas i den norra
delen av del undersökta området och på relationen Bodö-Luleå-Uleäborg.
Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser.
Man understryker med hänvisning till de svagt utbyggda resemöjligheter som f. n.
finns i området all den föreslagna ivärlorbindelsen är mycket angelägen. Med
den föreslagna irafikuppläggningen anser man vidare att en god sammanknylning
kan ske med trafikförsörjningen i resp. nordiskt land.

Vissa remissinslanser främsi
på lokal och regional nivå delar inle arbetsgruppens uppfattning om vilka orter
som är mest lämpliga som anknytningsorter i resp. land. Således anför elt anlal
remissinstanser alt Tromsö vore etl bättre alternativ än Bodö. Några remissinslanser
hävdar att med Tromsö som norsk ulgångspunkt vore Kiruna mer lämpad än Luleå
som svensk anknytningspunkt. Några remissinslanser för fram Umeå i stället för Luleå
resp. Rovaniemi i stället för Uleåborg som anknytningspunkter.

I
betänkandet har även diskuterats möjligheterna att etablera reguljär flygtrafik
i den sydligare delen av undersökningsområdet på linjen Trondheim-Östersund,
med anknytning till den befintliga flyglrafiken på relationen Vasa-Umeä-Sundsvall.
Flera remissinstanser anser att behov föreligger av en internordisk
tvärförbindelse på denna relation.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:149 7

Vissa
remissinstanser är negativa till att flygtrafik upprättas pä denna relation.
Dessa remissinstanser anför atl Öslersund ej fungerar som en irafikmässig knulpunkl,
varför en svag integrering skulle uppstå med det svenska inrikesnälet. Vidare
framhålls att en lörbällring av järnvägsförbindelsen är mer angelägen än en ny
flygförbindelse med tanke på atl resemöjligheterna härigenom även skulle förbäilras
för områdei mellan Trondheim och Öslersund.

Några remissinslanser har uppehållil
sig vid den nuvarande flyglrafiken över Kvarken. Dessa anser att även om något konkurrensförhällande
inle föreligger mellan den nordliga och sydliga linjesträckningen ett slutligt avgörande
om den nordliga förbindelsen inte lorde kunna träffas om man inle samlidigl
tryggar fortbeståndet och utvecklingen av flygförbindelserna över Kvarken.

När det gäller frågan om lämplig
flygmateriel förordas i betänkandet alt tvärförbindelserna skall ulföras med
större planlyper. Några remissinslanser hävdar dock all den akluella Irafiken
bör baseras pä mindre fiygplanslyper. Elt Irafikupplägg med exempelvis Twin Otler
ger enligt dessa remissinslanser större flexibilitet när del gäller anpassning
av lidtabellerna lill efterfrågan och beträffande anslutningarna till de olika
inrikesnäten. Vidare bör det vara möjligt all härigenom hålla nere koslnaderna.

Av säkerhelsmässiga skäl
anser hiftfärtsverkci i Norge all del är nödvändigt att de fiygplan som skall
trafikera de aktuella norsk-svenska relationerna har tryckkabin.

Närdel
gäller frågan om hur Irafiken lämpligen boro rgan iserasbördet enligl
arbetsgruppen övervägas om trafiken skall utövas av SAS och Finnair. Som
alternativ anges andra organisationsformer, t. ex. enlreprenadlrafik. Huvuddelen
av remissinslanserna har inle behandlal denna fråga. Fiertalel av dem som
behandlat avtals- och koncessionsfrägorna ansluter sig till arbetsgruppens
förslag.

De
aktuella flyglinjerna torde enligt belänkandet bli trafiksvaga under etl inledningsskede
och därmed förlustbringande. För detta skede föresläs att ekonomisk ersättning utgår
för trafikens bedrivande i form av garaniibidrag. Fiertalel remissinslanser har
lämnat arbetsgruppens överväganden i ersättningsfrågan utan erinran. Några
anser dock atl, med hänsyn till trafikrelalionernas speciella karaktär, det
ekonomiska stödet bör utformas som etl förlustbidrag.

4
Den fortsatta behandlingen av frågan

År
1977 tillsalles en särskild beredningsgrupp med representanter från de norska,
svenska och finska kommunikationsdepartementen för atl ytteriigare överväga
frågan om flygförbindelser på Nordkalotten.

Beredningsgruppen
utarbetade en remissammanställning som lades fram för NÄT den 20 juni 1977. NÄT
beslutade alt sända sammanställningen lill

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:149 8

de
tre ländernas kommunikationsministrar. I och med detta ansåg NÄT alt uppdraget
från Nordiska ministerrådet var genomfört.

Frågan om flygförbindelserna
behandlades vid ett möte mellan trafikmi-nistrarna och Nordiska rådels trafikutskoli
i november 1977. Vid möiel beslutades alt den särskilda beredningsgruppen, som
i enlighet med NÄT.s rekommendation arbetat med projektet, skulle fortsätta med
planeringen av flygförbindelserna så att dessa skulle kunna inrättas så snart
detta var möjligt från bl. a. siatsfinansiell synpunkt.

Beredningsgmppen har i
första hand studerat allernaliva irafiklösningar. Delta har skelt med ulgängspunkl
i del förhållandel att den uppläggning av den norska inrikesirafiken som
förslagen i belänkandet baserades på aldrig kom att realiseras samt alt ett
betydande anlal remissinstanser anser att Tromsö är att föredra framför Bodö
som norsk anknytningspunkt för en nordkalott förbindelse.

Beredningsgruppen har
vidare studerat frågan om lämpliga flygplanstyper för trafik på de akluella
relationerna efiersom del under senare år har introducerats olika typer av
mindre flygplan på marknaden, vilka skulle kunna vara lämpliga för irafikuppgifier
på Nordkalollen. Dessa fiygplan fyller som regel kraven på komfort, snabbhet
och god passagerarkapaciiei.

Beredningsgruppen
har också ägnat speciell uppmärksamhet ät frågan hur taxorna skall bestämmas.

Allmänl sell har
beredningsgruppen kommil fram lill au om flygirafik etableras i områdei det bör
ske på relationen Tromsö-Kiruna-Luleå-Uleåborg. Beredningsgruppen är av den
uppfattningen att s. k. punkt-till-punkl-lrafik har så stora fördelar framför
alternativa utformningar av trafiken alt tvärförbindelser bör etableras mellan irafikknutpunkter
i resp. land. Hängenom binds begränsade resurser i fiygmaterial och
besättningar samtidigt som befmfiiga transportnät kan utnyttjas för resor inom
resp. land.

De
fördelar som är förenade med en lösning typ mndfiygning - främsi en ökad
flexibilitet och anpassbarhel lill trafikefierfrågan - kan inle uppväga nackdelarna
i form av högre trafikkostnader och längre restider m. m.

Som
ett andra alternativ finns "slingning" av flygtrafiken. En trafikuppläggning
enligl denna princip kan uiformas efter olika grader av integration mellan de
nationella inrikesnäten. Beredningsgmppen har bett SAS sludera koslnaderna för atl
låla ett plan på en norsk inrikeslinje mellanlanda i Luleå föratt sedan fortsälla
den ordinarie inrikesslräckan. En sådan lösning skulle enligl SAS ge en årligl
underskoll om 3-4 milj. skr. (1976/77 års prisläge).

A v
såväl irafikiekniska skäl som kostnadsskäl anser beredningsgruppen all denna
principiella form för trafikuppläggning inle är lämplig au genomföra.

När
det gäller irafiken mellan Sverige och Finland delar beredningsgruppen uppfattningen
att Luleå och Uleåborg är lämpliga anknyiningsorter. Trafiken bör bl. a. av
kostnadsskäl utgå från Finland. Vidare är del angelägel alt förbindelsen
samordnas taxe- och tidlabellsmäs-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:149 9

sigt
med den finska inrikestrafiken. Det finns enligt beredningsgruppen skäl som
talar för alt Finnair handhar trafiken mellan Sverige och Finland. Efier
diskussioner mellan beredningsgruppen och Finnair har Finnair förklarat sig
positiva till detta, vilket kan ske med egna resurser eller med anlitande av annat
flygföretag. Det sluiliga valet av flygplanstyp är beroende av det ekonomiska
utfallet av olika trafiklösningar, satl i relation lill kapacitelsmäs-siga och
operativa krav.

Beredningsgruppen
har studerat två möjligheter att utföra trafiken, nämligen dels med flygplan
som nattelid utnyttjas för poslflygningar eller med någol annal lämpligt mindre
flygplan, dels med Finnairs tyngre flygplan.

Poslflyget
mellan Helsingfors och norra Finland bedrivs av Finnwings OY. Bolaget har
dagligen två plan med besättningar i Rovaniemi som skulle kunna användas för
trafik mellan Finland och Sverige. Det fiygplan som används i irafiken är
Cessna Titan med plats för tio passagerare. Vid användning av poslflygplan är
del möjligl alt förlägga en förbindelse Luleå-Uleåborg lill tidsinlervallel
06.00-18.00 (svensk tid). Vidare är det möjligl atl flyga två dubbelturer per
dag. Den årliga bruuokoslnaden för en sådan lösning med en dubbellur per dag
beräknas lill ca 1,25 milj. fmk. Planet utgår från Rovaniemi, varför den
sammanlagda fiygtiden blir förhållandevis lång. Även andra finska fiygbolag är
intresserade av alt bedriva trafik på relationen Luleå-Uleåborg med mindre
flygplanstyper.

Vissa
möjligheter finns enligt beredningsgmppen också alt utnyttja Finnairs DC-9-10
för trafikuppgiften. Härvid måste avgångs- och ankomsttider från resp. till Uleåborg
ligga i tidsinlervallel 11.00-14.00 (svensk lid). I annat fall kan fiygningen
inte ske på marginalkoslnadsbasis. Ett Irafikupplägg med DC-9-10 beräknas
kosta 1,55 milj. fmk per år (en dubbellur per dag). Finnairs DC-9-lOärdock inte
disponibel för trafik på marginalkoslnadsbasis i del lidsintervall dä den bästa
anknytningen med irafiken på relationen Luleå-Kiruna-Tromsö kan ske. Annan flygmateriel
måste därför enligt beredningsgruppen användas för alt ombesörja irafiken
mellan Luleå och Uleåborg.

Belräffande
irafiken mellan Norge och Sverige förordar beredningsgmppen - i likhel med fiera
remissinslanser - Tromsö som norsk anknyiningspunkt framför Bodö.

Enligt
beredningsgmppen ger Tromsö nu väsentligt bättre anknytnings-möjligheter lill
det norska inrikesnätet än Bodö. Med Tromsö som norsk anknyiningspunkt bör det
vidare vara möjligt alt upprällhålla trafik lill jämförelsevis låga kostnader.

1 belänkandet föreslogs atl
irafiken mellan Norge och Sverige skulle ske antingen med en kvälls- eller
morgontur för att bästa möjliga anknytningar lill resp. inrikesnät skulle nås.
Då det förslag lill trafikprogram förden norska innkeslrafiken som låg till gmnd
för den ursprungliga skissen till irafikupp-läggning aldng realiserades ges
numera andra fömlsättningar när del gäller lidpunkten för ulväxling av
passagerare mellan Norge och Sverige.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:149 10

Av
kostnadsskäl anser beredningsgruppen all de resurser som finns i områdei i
möjligaste mån bör utnyttjas. Av bl. a. det skälet bör en nordkalollförbindelse
anknyta lill SAS' ordinarie lur Stockholm-Luleå-Kiruna. Detla kan ske genom
att SAS förlänger denna tur lill Tromsö eller au trafiken mellan Kiruna och
Tromsö utförs med elt mindre flygplan.

Efter
diskussion mellan beredningsgruppen och SAS har SAS utarbelal förslag lill
tidtabell och beräknat kostnaderna för den först nämnda irafik-lösningen. De SAS-linjer
som direkl berörs är Slockholm-Luleå-Kiruna. Med 15 minuters tidigareläggning
av den nordgående luren och drygi ivå limmars senareläggning av den sydgående
turen skapas utrymme för atl utföra flygningen mellan Kiruna och Tromsö.
Anknytningen i Tromsö sker vid 13-14-liden på dagen. Denna trafiklösning skulle
enligl SAS leda till etl årligl underskott om 5,3 milj. skr. (kostnadsnivå
1978/79).

Den
föreslagna irafikuppläggningen ger enligt beredningsgruppen goda anknylningsmöjligheter
på den norska sidan. Även på den svenska sidan är anknytningsmöjigheierna
tillfredsställande även om del vid resor till orter ulmed norrlandskusten
uppstår vissa väntetider. Förslaget ger vidare förhållandevis goda anknylningsmöjligheter
på den finska sidan.

Beredningsgruppen har även
studerat elt alternativ som innebär att relationen Kiruna-Tromsö trafikeras med
ett litet fiygplan. De flygplanstyper som beredningsgmppen studerat kan
exemplifieras med fiygplanen Cessna Conquesl och Piper Cheyenne III. Dessa
flygplan, som kan la upp till 10 passagerare, är bl. a. mot bakgrund av
förväntade passagerarmängder enligt beredningsgruppens uppfattning lämpligare
för uppgiften än DC-9. Cessna Conquesl och Piper Cheyenne III erbjuder god passagerarkomfori
och är förhållandevis snabba. 1 sammanhanget bör uppmärksammas all flygplan utrustade
med tryckkabin krävs på denna relation, på gmnd av den höglänta terrängen
mellan orterna. Cessna Conquesl och Piper Cheyenne 111 uppfyller detta krav,
vilket inte flygplan av typ Twin Otler gör.

Enligt de kontakter
beredningsgruppen haft med del norska bolaget A/S Norving kan bmtlokostnaderna
för att utföra trafiken med en Cessna Conquesl beräknas till ca 1 milj. skr.
år,

Enligl beredningsgruppen lår
SAS anses ha företrädesrätt lill regelbunden flygtrafik mellan Norge och
Sverige. Beredningsgmppen har därför funnit del naturiigt alt SAS omhänderhar
förbindelsen Tromsö-Kiruna. Därmed skulle nordkaloilrafiken ingå i SAS'
trafikprogram och förbindelsen inordnas i det i områdei befintliga
flyglinjesystemet. Härigenom skulle behovet av en tidtabellsanpassning mellan nordkaloilrafiken
och inrikesirafiken i Norge och Sverige kunna tillgodoses. En nödvändig
taxesamordning kan också komma till stånd. Härutöver kan nämnas de förbättrade förulsäUningar
som en sådan lösning ger när del gäller aU marknadsföra förbindelsen.

Vid
de kontakter som beredningsgruppen har haft med SAS har framkommit alt SAS är
beredd all svara för irafiken på relationen Tromsö-Kimna. SAS avser härvid att
anlita annat flygförelag för all utföra irafiken som

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:149 11

entreprenör.
Förhandlingar pågår f. n. om detta.

När
det gäller taxefrågan börenligi beredningsgruppen nordkaloUför-bindelsen ses
som en iniegrerad del av fiyglinjenätet i resp. land. Biljettpriserna för resa
med flyg via Nordkalotten bör därför anpassas till den genomsnittliga prisnivån
för inrikes flygtrafik i berörda länder. Detla innebär lägre priser än de som
vanligen tillämpas vid internationell fiygtrafik.

För
att nordkalottförbindelsen skall bli attraktiv måste vidare s. k. genomgångspriser
tillämpas. Priset för en enkelresa Tromsö-Kiruna bör sältas lill 290 skr.
(1978/79 års prisnivå). För sträckan Luleå-Uleåborg anser beredningsgruppen en
rimlig taxa för enkel resa vara 210 skr. (1978/79 års prisnivå).

Beredningsgruppen har
också gjort en förnyad prövning av frågan om en fiygförbindelse på sträckan
Trondheim-Östersund-Sundsvall som anknyter lill den av Finnair trafikerade
sträckan Vasa-Sundsvall-Umeå, den s. k. Kvarkentrafiken.

I
belänkandel (NU 1976:17) Flygförbindelser mellan de norra delarna av Norge,
Sverige och Finland har starkl understrukils atl den s. k. Kvarkentrafiken
även forlsätiningsvis bör upprälthållas. En förbindelse mellan Trondheim-Östersund
skulle vidare förbättra resemöjligheterna mellan Norge och Sverige. Denna
förbindelse är dock enligt betänkandet av lägre angelägenhelsgrad än en nordlig
förbindelse.

1
sin prövning av frågan har beredningsgruppen inte funnit skäl som lalar för att
en sydligare förbindelse bör prioriteras före en nordlig. Beredningsgruppen
delar därför den uppfattning som kommer till uttryck i det tidigare nämnda
betänkandet alt, om regeringarna väljer att slödja fiygtrafik i de norra delarna
av Norge, Sverige och Finland, sådant stöd bör utgå lill en nordligare förbindelse
där inga allernaliva tvärförbindelser finns. Beredningsgruppen anser emellerlid
atl Kvarkenförbindelsen fyller en viklig funktion och uigår från atl trafiken
kommer all beslå.

5
Föredraganden

Eu
känneiecknande drag i samhällsutvecklingen är de successivt ökade kontaktbehoven.
Det är bl. a. en följd av atl olika funktioner inom näringslivet, förvaltningen
och utbildningsområdet alltmer integrerats samt atl det ökade välståndet
möjliggjort en ökad röriighei för individen.

Del
nordiska samarbetet har under en lång följd av år successivt breddats och
intensifierats. Detla samarbele har sin grund i den intressegemenskap som finns
på bl. a. de näringspolitiska, sociala, kulturella och kommersiella områdena.

En förutsättning för eu
ökat nordiskt samarbele har varil tillgången till väl utbyggda kommunikationer
mellan länderna. Överenskommelser på kommunikationsområdet, som har syftat till
att underlätta och främja det. nordiska samarbelel, har också träffats
mellan länderna. De nordiska

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:149 12

länderna
har vidare knutits samman genom en utbyggnad av mellanriksvägar samt ökal antal
förbindelser genom bl. a. flygtrafik. Trots denna utveckling har i olika
sammanhang konstaterats att det fortfarande finns brister i möjligheterna atl
resa med kollekliva färdmedel mellan de nordiska länderna. Framförallt har
dessa möjligheleransettsotillfredssiällande när det gäller resor mellan de
nordliga delarna av Norge, Sverige och Finland.

Trafikförsörjningen
i detla område är i dag uppbyggd på elt sådant sätt atl tvärgående
flygförbindelser i stort sett saknas. Bristen på förbindelser har inneburit att
kontaktbehoven mellan länderna inle har kunnai tillgodoses i önskvärd
utsträckning. Härigenom barett mer utvecklat samarbete mellan de norra delarna
av länderna försvårats.

Nordiska
ministerrådet beslutade år 1972 att ge Nordisk ämbeismannakommitlé för iransporifrågor(NÄT)
i uppdrag alt utreda de frågor som hänger samman med en utbyggnad av
flygförbindelserna i de norra delarna av Norge, Sverige och Finland. NÄT.s arbelsgrupp
redovisade hösten 1976 resultatet av sitt arbete i belänkandet (NU 1976:17)
Flygförbindelser mellan de norra delarna av Norge, Sverige och Finland.
Betänkandet har remissbehandlals.

Däreflerharen
särskild beredningsgrupp med representanter förde norska, svenska och finska
kommunikationsdepartementen, med ulgångspunkt i förslagen i belänkandel och
yttrandena över della, arbetat vidare med frågan om flygförbindelserna.

Enligl
min uppfaiining har det utredningsmaterial som redovisats dokumenterat, att
ett pålagligl kontaktbehov föreligger mellan länderna i del akluella området.
Detta understryks ocksä av det övervägande antalet remissinslanser. Såväl näringslivel,
myndigheler, forsknings- och utbildningsinstitutioner som allmänheten har
behov av koniakier över gränserna. Härtill kommer del resbehov som
turistnäringen alstrar. Olika samhällsfunktioner i de norra delarna av Norge,
Sverige och Finland är sålunda nära integrerade med varandra bl. a. som en
följd av de långa avstånden till resp. lands regionala och nationella centra.
Härtill kommer atl många förhållanden i de tre ländernas norra delar är
likartade. Man kan emellertid konstatera att det är förenat med svårigheter all
resa inom områdei. Med hänsyn lill de geografiska förhållandena är ofta flygel
del enda iransportallernativei.

Förbättrade
kommunikationer är enligl min uppfaiining väsentliga för strävandena au bygga ul
och stärka det nordiska samarbelel. För all tillgodose behovel av kontakter
över gränserna och som ett led i de allmänna förbättringarna av
transportapparaten anserjag det viktigt au tvärförbindelser med flyg upprättas
mellan de norra delarna av Norge, Sverige och Finland.

Vad
gäller näringslivet skulle förbättrade konlaklmöjligheter mellan länderna öka
förutsättningarna för ett närmare samarbete i olika avseenden. Ett sådant
vidgat samarbete skulle kunna gälla olika former av underleve-raniörsysiem saml
ulbyte av tjänster såsom förelagsservice, ulbildning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:149 13

marknadsföring
etc. Förbättrade kommunikationer kan också möjliggöra ett ökal serviceulby te
över gränserna. De delar av tjänsie- och servicesektorn där sådana
förutsättningar kan bedömas föreligga är bl. a. ulbildning, forskning, och kullur.
Särskilt bör nämnas det stora värde som ligger i elt närmare samarbete i
forsknings- och utbildningssammanhang.

För
turismen skulle förbättrade kommunikationer öka tillgängligheten till det från
turistsynpunkt eftertraktade området. Del är angeläget att underlaget för
turismen breddas, efiersom denna näring är av betydelse i dessa delar av länderna.
De fiesta turistresorna torde göras under sommaren. Eftersom andra slag av
resor vanligen är färre då skulle turistresorna på ett lämpligt sätt komplettera
dessa.

Den
särskilda beredningsgruppen har bl. a. studerat vilka orter som är de lämpligaste
anknytningspunkterna för en flygförbindelse mellan de olika länderna.

Beredningsgruppen
förordar all trafik upprällas på siräckan Tromsö-Kiruna-Luleå-Uleåborg, den s.
k. nordkaloUförbindelsen. Beredningsgruppen delar sålunda den uppfaiining som
kommer lill ullryck i betänkandet alt Luleå och Uleåborg är de lämpligaste
anknytningsorterna när del gäller trafiken mellan Sverige och Finland. Däremot
anser gruppen till skillnad mot vad som föreslås i betänkandet, att Tromsö med
nuvarande uppläggning av det norska inrikesnälet är att föredra framför Bodö
som norsk anknytningspunkt. Beredningsgruppens uppfattning grundas på det
förhällandet att Tromsö numera ger betydligt bättre tillgänglighet lill del
norska inrikesnätet än Bodö. En förbindelse med anknytning till Tromsö skapar
också förutsättningar för trafiklösningar till relativt låga kostnader. Jag
delar uppfattningen all en nordlig förbindelse är av högre angelägenhelsgrad än
en förbindelse på sträckan Trondheim-Östersund-Sundsvall. Mina skäl för detla
är bl. a. att de nordligaste delarna av Norge, Sverige och Finland har en
ogynnsammare samhällsslmktur och speciella geografiska förhållanden jämföri med
det sydligare områdei. I den södra delen av det undersökta området finns dessutom
tillgång till järnvägstrafik för vilken beiydande statliga drifibidrag uigår.

Efter
vad jag erfarit diskuterar man inom det s. k. mittnordensamarbetet frågan om
etablerande av flygförbindelser mellan Trondheim-Östersund-Sundsvall.

Beträffande
den närmare t ra fik st ru k t u re n för en nordkalottförbindelse anser
beredningsgruppen atl den mesl rationella irafiklösningen är att anknyta till
den linje Stockholm-Luleå-Kiruna som upprätthålls av SAS. Ulväxling av
passagerare till och från Finland skulle ske i Luleå.

Jag
anser alt del är nödvändigt atl utnyttja de transportresurser som finns i området
för alt koslnaderna för trafiken skall bli så låga som möjligt. En sirävan
måste vidare vara att åstadkomma en tidsmässig samordning mellan nordkalottförbindelsen
och fiyglinjenäten i de olika länderna. Genom att anknyta till SAS' ordinarie
förbindelse tiil Kiruna anser jag all deUa syfte uppnås.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:149 14

Den
irafiklösningsom jag anser vara mest lämplig innebär att anknytning i Tromsö
sker milt på dagen. Jag är medveten om alt vissa mindre olägenheter kan vara
förenade med en sådan lösning. Jag vill ändå. med tanke på de mycket goda anslulningsmöjligheterna
till de norska och svenska inrikesnäten som denna irafiklösning skulle ge,
förorda en sådan anknytning.

Nordkaloilrafiken
bör vara regelbunden och ha en hög regularilei. Trafik bör därför bedrivas fem
dagar i veckan (måndag-fredag) med en daglig lur i vardera riktningen.

Förlrafiken
mellan Norge och Sverige harSAS be räknat koslnaderna fören trafiklösning som
innebär att den nu befintliga linjen Stockholm-Luleå-Kiruna, på vilken SAS
använder flygplanet DC-9. sträcks ut till Tromsö. Enligt SAS' kalkyler skulle
en sådan trafiklösning ge elt åriigt underskott i trafiken på sträckan
Tromsö-Kiruna om 5,3 milj. skr.

Om
ett mindre fiygplan används kan kostnaden minskas väsentligt. Det norska
flygbolaget A/S Norving har beräknat bruttokostnaden för trafik mellan Tromsö
och Kiruna med etl flygplan av typ Cessna Conquesl till ca I milj. skr. per år.
Härtill kommer kostnader för bl. a. bagagehantering, vissa statliga avgifter m.
m.

Norvings
kalkyl förutsätter att planet i betydande utsträckning kan användas även för
andra trafikuppgifter. Kalkylen fömtsätter vidare atl planet utgår från Tromsö.
I del fall planet skulle utgå från Kiruna skulle krävas antingen två
dubbelturer per dag eller atl SAS' plan skulle få extra väntelid i Kiruna. 1
båda fallen ökar kostnaderna väsentligt.

När
det gäller trafiken mellan Sverige och Finland talar trafikekonomiska och
trafiktekniska skäl för alt trafiken bedrivs med ett flygplan som utgår från Finland.
Trafikunderlaget torde även i detta fall tala föratt ett mindre flygplan används.

Trafiken
mellan Sverige och Finland kan t. ex. bedrivas av det bolag -Finnwing OY - som
nattetid transporterar post från Helsingfors lill Rovaniemi. Den årliga kostnaden
skulle härvid uppgå lill ca 1,4 milj. skr. Kostnaden är relativt hög beroende
på att planet utgår från Rovaniemi. Finnair har beräknat den årliga kostnaden
för en dubbeltur per dag med DC-9-10 till ca 1,7 milj. skr. Flygplanet är dock
endast tillgängligt under lider som inle kan anpassas lill nordkaloUförbindelsen
i övrigt om flygning skall kunna ske på marginalkoslnadsbasis. Del är därför
nödvändigt all irafiken utförs med annan flygplansmaieriel. Med tanke på det
beräknade irafikunderiagel bör härvid i första hand övervägas att använda
mindre flygplan, 1. ex. de plan som Finnwing OY använder för sina
postflygningar. Givelvis är också andra alternativ möjliga.

De
flygplanstyper som har diskuterats för irafikuppgifier på Nordkalotten är
förhållandevis snabba, erbjuder en god komfort och kan från passagerar-synpunkl
betraktas som tillfredsställande.

Del
är väsentligt att de företag som kommer all- svara för trafiken har tillräcklig
reservkapaciiet vid tillfälliga trafiktoppar. Möjligheter att sätta in

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:149 15

extra
kapacitet bör således finnas.

När
det gäller huvudmannaskap och koncessions förhållan den har SAS i princip
företrädesrätt på förbindelsen Tromsö-Kiruna. Beredningsgruppen har redovisat att
SAS är berett alt svara för trafiken mellan Norge och Sverige. SAS har
förklarat att man i så fall kommer att anlita en entreprenör för trafikens
utförande. Jag finner en .sådan lösning lämplig.

Beträffande
trafiken mellan Sverige och Finland lalar de skäl jag nyss pekade pä liksom
behovet av all samordna förbindelsen mellan Luleå och Uleåborg med det finska
inrikesnätet för atl etl finskt bolag handhar trafiken. Andra former är också
tänkbara.

Sammantaget
torde nordkalottförbindelsen kunna inrättas till en bruttokostnad om ca 2,7
milj. skr. per år. Närdetgäller trafik intäkterna har jag gjort den bedömningen
atl den ulveckling som skett i Sverige i Norrbottens län under senare tid har
minskat irafikunderiagel något jämfört med uppgifterna i belänkandet om 10-15
passagerare per enkellur på förbindelsen mellan Norge och Sverige. På sträckan Luleå-Uleåborg
torde trafikunderlaget vara något lägre än på sträckan Tromsö-Kiruna.

När
det gäller taxorna i trafiken anser jag att dessa bör utformas så att irafiken blir
så attraktiv som möjligt. Detta bör ske enligt de principer som beredningsgruppen
har föreslagit.

Som framgått föreliggerett
behov av denna trafik, vilket ger förutsättningar atl driva trafiken på
affärsmässiga grunder. Det kan emellertid inte uteslutas atl Irafiken under elt
inledningsskede kan komma att uppvisa visst underskotl. Med hänsyn till det
stora intresset av att trafiken kommer till stånd bör fiygbolagen i viss
omfattning ersättas för eventuellt uppkommande underskoll. Della bör ske genom
all de berörda länderna släller ekonomiska garantier till förfogande. I mina
överväganden rörande de olika principerna som bör gälla i fråga om den
ekonomiska ersättningen har jag lagt särskild vikt vid att resp. flygbolag
skall finna det motiverat att själva utveckla trafiken och marknadsföra den. Mol
denna bakgrund bör ersättningen till fiygbolagen utformas som en riskgaranli.
Beroende på utformningen kan en sådan garanti stimulera bolagen till olika
försäljningsfrämjande ålgärder. Från svensk sida skulle garanliåiagandel uppgå till
700 000 skr. per år. Härvid har jag förutsatt all de länder som direkt berörs
av en fiyglinje delar på eventuellt utfallande garantibelopp med hälften
vardera. Elt förverkligande av förslaget förutsätter därför alt motsvarande
garantier ställs av Norge och Finland.

Det
nordiska samarbetet rörande nordkalottfiyget bör slås fast genom att ell avial
träffas mellan de berörda ländernas regeringar. 1 avtalet bör flygtrafikens
inriktning och omfattning anges i enlighel med vad jag har anfört i det
föregående. Vidare bör de allmänna villkoren för trafiken -innefattande
utfästelse om riskgaranti - och ländernas ansvar i ekonomiskt hänseende
regleras i detta avtal.

För
den första trafikperioden - som bör omfatta tidsperioden den 1 juni

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:149 16

1979 - den 31 mars 1980 bör särskilda avtal rörande
trafiken på sträckorna Tromsö-Kiruna och Luleå-Uleåborg träffas mellan å ena
sidan de länder som närmast berörs, och å andra sidan de flygföretag som skall
utföra trafiken. 1 avtalen bör regleras de organisatoriska, tekniska och
ekonomiska betingelserna för trafiken. Det bör ankomma pä regeringen att
träffa erforderiiga avtal.

Trafiken bori första hand bedrivas under en försöksperiod
av tre år. Det bör vara möjligt att påbörja verksamheten redan den 1 juni 1979.
Anslag för riskgarantin torde emellertid inte behöva anvisas förrän för
budgetåret 1979/ 80.

Med tanke bl. a. på att det är fråga om en
försöksverksamhet och all de berörda länderna engagerar sig ekonomiskt i
verksamheten är det vikligl all resp. regering ges möjlighet att följa upp
trafiken och göra de eventuella anpassningar som kan behövas. Det bör därför
ankomma på varje land alt utse representanier för sitt kommunikalionsdepartemenlet
resp. luftfartsmyndighet all handha vissa frågor rörande irafiken. De olika
ländernas representanter bör samverka i ett samarbetsorgan som inte behöver inslil-utionaliseras.

Resp. lands representanier bör ha till uppgift alt bl. a.
följa trafikutvecklingen och det ekonomiska utfallet av flygverksamheten.
Vidare bör de vid behov föreslå lämpliga anpassningar av irafiken och granska
de förslag lill ändrade irafiklösningar som kan aktualiseras. De bör lämpligen
också utarbeta förslag till de nya trafikavtal som kan komma att behöva slutas
mellan regeringarna och flygförelagen. De medelsbehov som föreligger bör
årligen redovisas för resp. regering.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna de
riktlinjer för flygtrafik mellan de nordliga delarna av Norge, Sverige och
Finland som jag har förordal,

2.
lill
Riskgaranti till viss flygtrafik på Nordkalotten för budgetåret 1979/80 anvisa
ett förslagsanslag av 700 000 kr.

7 Beslut

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden
och beslutar att genom propositionen föreslå riksdagen atl aniaga de förslag
som föredraganden har lagt fram.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:149 17

Inneh å ll

Propositionen.................................................... I

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... I

Utdrag av protokollet vid regerings.sammanträde
1979-03-01 2

1
Inledning..................................................... 2

2
Betänkandet (NU 1976:17)
Flygförbindelser mellan de norra delarna av Norge. Sverige och Finland 3

3
Remissyttrandena......................................... 6

4
Den fortsatta behandlingen av frågan............... ..... 7

5
Föredraganden............................................. 11

6
Hemställan.................................................. 16

7
Beslul......................................................... 16

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar i 5 dokument.

  1. Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten
  2. Rskr. 1978/79:275 i texten
  3. Bet. 1978/79:TU17 med anledning av propositionen 1978/79:149 om flygtrafik på Nordkalotten jämte motion s. 1 · s. 3 i texten
  4. Prop. 1978/79:206 om nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1980 m.m. s. 12 i texten
  5. Prop. 1979/80:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1980/81 i texten