med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1979/80, m.m. (kompletteringsproposition)
751 sidor, varav 449 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 449 av 751 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:150, med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1979/80, m.m. (kompletteringsproposition)
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79; 150 Regeringens proposition
1978/79:150
med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten fur
budgetåret 1979/80, m. m. (kompletteringsproposition);
beslutad den 23 april 1979.
Regeringen förelägger riksdagen vad
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder som
framgår av föredragandens hemställan.
På regeringens vägnar
OLA ULLSTEN
INGEMAR MUNDEBO
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen behandlas den
ekonomiska politiken mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen.
Det förslag till statsbudget för
budgetåret 1979/80 som lades fram i årets budgetproposition kompletteras med
hänsyn till senare inträffade förändringar rörande såväl inkomst- som
utgiftssidan av budgeten. I samband därmed redovisas en förnyad beräkning av
budgetutfallet för innevarande budgetår. Denna ger vid handen att
totalbudgetunderskottet för budgetåret 1978179 skulle minska med 2 376 milj.
kr. i förhållande till beräkningarna i årets budgetproposition. Sålunda
förutses nu ett underskott om ca 42,3 miljarder kr.
För budgetåret 1979/80 beräknades i
budgetpropositionen ett underskott om ca 45 miljarder kr. De nya beräkningarna
visar ett underskott av ca 48,2 miljarder kr.
I särskilda bilagor redovisas den
reviderade finansplanen 1979 och det reviderade budgetförslaget 1979/80.
Vidare redovisas bl. a. en
reviderad nationalbudget för år 1979, en sammanfattning av 1978 års
långtidsutredning och remissyttrandena häröver samt en långtidsbudget för
budgetåren 1979/801983/84.
1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 150
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:150
Utdrag
PROTOKOLL
vid
regeringsssammanträde 1979-04-23
Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Mun-debo, Wikström,
Wahlberg, Hansson, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Tham, Bondestam
Föredragande:
statsrådet Mundebo
Proposition
med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1979/80, m.
m. (kompletteringsproposition)
Statsrådet Mundebo anför: Regeringen har i årets
budgetproposition (prop. 1978/79: 100) förelagt riksdagen ett förslag till
statsbudget för budgetåret 1979/80. På de punkter där förslaget upptog endast
beräknade belopp har regeringens förslag sedermera redovisats i särskilda
propositioner. Även i övrigt har regeringen i olika propositioner lagt fram
förslag som påverkar statsbudgeten för nästa budgetår.
Enligt
bestämmelserna i 3 kap. 2 § riksdagsordningen skall regeringen förutom
förslaget till statsbudget i budgetpropositionen avge ett särskilt förslag
till slutlig reglering av statsbudgeten för det kommande budgetåret i den s.
k. kompletteringspropositionen. Detta förslag bör nu lämnas till riksdagen. I
samband därmed bör regeringen redovisa sin bedömning av den ekonomiska
politiken i en reviderad finansplan. Likaså bör en reviderad nationalbudget
tillställas riksdagen. En sammanfattning av 1978 års långtidsutredning och
remissyttrandena över den bör också presenteras för riksdagen i detta
sammanhang.
Statsrådet Mundebo föredrar de delar av förslaget
till kompletterings-proposition som tillhör ekonomi- och budgetdepartementens
verksamhetsområden. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.
Statsrådet Mundebo hemställer att regeringen i en
gemensam proposition förelägger riksdagen vad han har anfört för de åtgärder
som han har hemställt om.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:150
Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad
föredraganden har anfört för de åtgärder som han har hemställt om.
Regeringen
förordnar att de anföranden och förslag som har upptagits i underprotokollen
skall bifogas propositionen som bilagorna 1 och 2 med underbilagor.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979 790313
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens
prop. 1978/79:150 Bilaga 1
Utdrag
EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-04-23
Föredragande: statsrådet Mundebo
Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 såvitt avser reviderad finansplan m. m.
REVIDERAD FINANSPLAN
1 Den internationella utvecklingen
Den bild som i finansplanen i
januari i år gavs av den internationella ekonomin under 1978 står sig i allt
väsentligt. Preliminära utfallssiffror visar att produktionstillväxten i
OECD-länderna sammantaget uppgick till ca 3,5 %. Arbetslösheten låg kvar på en
i stort sett oförändrat hög nivå. Det generellt låga kapacitetsutnyttjandet i
näringslivet verkade fortsatt dämpande på industrins investeringar.
Den relativt svaga konjunkturutvecklingen 1978 kan också
avläsas i en långsam ökning av världshandelns volym, vilken uppgick till endast
5%. Men framför allt kom den till uttryck i en kraftig dämpning av prisuppgången
i den internationella handeln. Världshandelspriserna ökade nämligen med endast
ca 3%, varvid en direkt nedgång i priserna på många råvaror registrerades i
genomsnitt för året. Mot slutet av 1978 blev prisbilden ånyo störd genom krisen
i Iran som inte endast fick oljepriserna att stiga snabbt. För länderna i
OECD-området ledde emellertid den skiljaktiga prisutvecklingen mellan råvaror
och industrivaror över året till en avsevärd förbättring i bytesförhållandet
gentemot omvärlden. Detta är i sin tur den huvudsakliga förklaringen till den
förstärkning som uppnåddes i industriländernas samlade bytesbalans. Efter ett
underskott på ca 25 miljarder dollar 1977 kom nämligen området sammantaget till
i stort sett balans i fjol.
Till bilden hör emellertid att den inhemska inflationen i
genomsnitt för industriländerna inte visade någon motsvarande dämpning och att
obalanserna i betalningarna inom OECD-området kvarstod i väsentlig utsträckning.
1 Förenta staterna exempelvis visade prisstegringstakten i stället en uppgång
samtidigt som bytesbalansunderskottet ökade ytteriigare. Detta bidrog till ett
kursfall för dollarn. I de traditionellt valutastarka länderna - I Rik.iddgeii 1978179. I saml.
Nr 150. Bilaga I och 2
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 2
Japan och Förbundsrepubliken Tyskland - växte de externa
överskotten parallellt med att valutakurserna gick upp och prisutvecklingen
dämpades.
De externa obalanserna samt
utvecklingen på pris- och valutaområdena verkade i hög grad styrande vid
utformningen av den ekonomiska politiken i många länder. Viktigast härvidlag
var den gradvisa åtstramning som kom till stånd i Förenta staterna under hösten
1978 och den ytterligare expansion av den inhemska efterfrågan som samtidigt
vidtogs i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. Med undantag för i första
hand Storbritannien bibehölls i många andra industriländer en restriktiv
inriktning av politiken.
Den nuvarande inriktningen av den
ekonomiska politiken i de större länderna bör resultera i en mer balanserad
konjunkturbild i världsekonomin. Politiken bidrar nämligen till en
saxningsrörelse bestående i å ena sidan en dämpning av den inhemska
efterfrågans tillväxt i Förenta staterna och å andra sidan en motsvarande
uppgång i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. Denna utveckling av den
inhemska efterfrågan motvägs till en del i samtliga tre länder av de effekter
som de tidigare nämnda valutakursförändringarna får på utrikeshandeln.
En utveckling efter dessa linjer
har kunnat registreras under de senaste månaderna. 1 Förenta staterna har
tendenser till en dämpning av aktiviteten visat sig i bl. a. ett fall i de
ledande konjunkturindikatorerna. Å andra sidan har sysselsättningen fortsatt
att stiga. Också i Förbundsrepubliken Tyskland har sysselsättningen utvecklats
gynnsamt. Ett annat positivt tecken är ett förbättrat förtroendeklimat inom näringslivet.
Detta ökar förhoppningarna om en uppgång i investeringsverksamheten. För Japans
del håller den svaga trenden i exporten i sig, samtidigt som den inhemska
konjunkturen utvecklas ganska positivt.
Den bedömning av den
internationella konjunkturutvecklingen under 1979 som jag redovisade i
finansplanen ligger mot denna bakgrund i stort sett fast. Den genomsnittliga
produktionstillväxten i OECD-området beräknas sålunda bli ungefär oförändrad
jämfört med 1978. Den förutsedda dämpningen i Förenta staterna väntas bli
förhållandevis mjuk. Samtidigt
Tabell 1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa
länder och länderområden 19761979
Årlig procentuell volymförändring
1976
1977
1978
1979
Förenta
staterna
6.0
4,9
3,9
23
Japan
6,0
.';,2
5,6
4,.55,5
Förbundsrepubliken
Tyskland
5J
2,6
3,4
3,54.5
Frankrike
4,6
3.0
2,9
31
Storbritannien
2,3
1,6
3,2
23
Italien
5,7
1,7
2.0
3--t
Norden
2,8
0,1
2,4
ca 4
Västeuropa
4,3
2,2
2,8
ca 3,5
OECD
totalt
5,2
X7
3,7
ca 3,5
Källor: För 1976, 1977 och 1978: OECD. För 1979:
Ekonomidepartementet.
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 3
finns det skäl för en relativt optimistisk bedömning av
den västeuropeiska konjunkturen. Av särskild betydelse är här den positiva
utvecklingen i den västtyska ekonomin som jag nyss pekat på och som får
gynnsamma effekter på övriga länder i Västeuropa. För Japans del väntas
tillväxten i totalproduktionen fortgå i tillfredsställande takt.
Efter den kraftiga uppgången i världshandeln 1976 har
måttliga ökningstal registrerats de båda senaste åren. Mot bakgrund av den
fortsatt dämpade tillväxt i industriländernas totalproduktion som förutses
också för 1979, är heller ingen snar förbättring att vänta. Världshandelns
volym bedöms i år sålunda öka med 5 å 6%. Dock sker en klart gynnsam
omsvängning i handelns ländeifördelning med hänsyn till Sveriges exportinriktning.
Länderna i Västeuropa, med vilka vi har ett stort handelsutbyte, väntas
nämligen öka sin import snabbare än genomsnittet. Av stor betydelse är
förbättringen i det västtyska konjunkturläget, vilket ökar
avsättningsmöjligheterna för svenska produkter. Likaså av stor betydelse är den
något starkare tillväxten i våra nordiska grannländer, vilket väntas leda till
en förbättring av vår tidigare svaga export dit.
Utsikterna för den realekonomiska utvecklingen i omvärlden
under 1979 ger sålunda anledning till en viss optimism från svensk synpunkt.
Det finns emellertid inslag i bilden som dels gör de kortsiktiga prognoserna osäkra,
dels manar till försiktighet beträffande förväntningarna i ett lite längre tidsperspektiv.
Jag avser då främst utvecklingen på prisområdet, vilket på sistone
aktualiserats av prishöjningarna på olja, samt obalanserna i betalningarna
mellan industriländerna.
Den begränsning av råoljeproduktionen som skett i Iran får
konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i industriländerna främst via
effekter på prissidan. Även om nu oljeproduktionen och exporten från Iran
kommit igång och Saudi-Arabien delvis kompenserat bortfallet torde man få räkna
med ett inte helt obetydligt bortfall jämfört med tidigare normalsituation. Men
de besparingsåtgärder länderna i det internationella energiorganet (lEA) inom
OECD enats om bör tillsammans med lageranpassningar förhindra att
oljetillgången blir en direkt restriktion för produktionen i konsumentländerna.
Den omedelbara effekten av bristsituationen är
prishöjningar på olja utöver de som beslutades inom OPEC i december 1978. Detta
beslut innebar successiva höjningar under 1979, så att prisnivån på råolja
uttryckt i dollar i genomsnitt för året skulle ligga 10% över nivån för 1978.
Prisbilden under första kvartalet i år har varit mycket splittrad vad avser
såväl leveranser från olika producenter som olika kvalitéer på olja. Priset på
råoljeleveranser beräknas dock i genomsnitt ha legat mindre än 5 % över den
nivå som bestämdes i december. För raffinerade produkter har priserna varit
avsevärt mer uppdrivna. Det beslut som fattades av OPEC-länderna i mars innebär
att den prishöjning på råolja som skulle ha gjorts den I oktober i år, dvs.
till drygt 14% över decembernivån i fjol, tidigare-
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 4
lades med ett halvår. Den nya prisnivån är vidare en
miniminivå, som de enskilda producentländerna kan överskrida. Vid nästkommande
OPEC-möte i början av sommaren torde prisfrågan ånyo diskuteras.
Det är mot denna bakgrund givetvis
utomordentligt svårt att i nuvarande läge förutse var den genomsnittliga
prisnivån på råolja slutligen hamnar i år. Införandet av högre priser sker i
viss mån successivt allt efter som nya kontrakt sluts. Detta verkar
återhållande på den genomsnittliga prisuppgången för året. 1 samma riktning
verkar den fortsatt relativt dämpade efterfrågan på olja till följd av den
förutsedda, fortsatt måttliga produktionstillväxten i industriländerna. Stor
betydelse för råoljeprisets utveckling under loppet av 1979 får också de
lagerdispositioner i distributions- och konsumentleden som inträffar under
året.
Prisuppgången på råolja uttryckt i
dollar i genomsnitt för 1979 har schablonmässigt satts till 17%, vilket
motsvarar ca 12% uttryckt i nationella valutor i importländerna. Detta kommer
att driva upp priserna i den internationella handeln, vilken värdemässigt till
ca en femtedel utgörs av råolja och oljeprodukter. Det finns emellertid skäl
betona att de prishöjningar på råolja det här är fråga om inte alls kan
jämföras med vad som hände vintern 1973- 1974 då råoljepriset fyrdubblades.
För vissa andra råvaror, främst metaller, har priserna
stigit markant sedan mitten av 1978. Delvis kan detta förklaras som en
återhämtning från den realprissänkning som tidigare skett till följd av att
kursfallet för dollarn inte då kompenserades genom en motsvarande prishöjning.
Delvis kan det vara fråga om spekulativa prisrörelser med anknytning till bl.
a. oron på oljemarknaden och kriget i Sydostasien. Livsmedelspriserna däremot
har visat en mycket lugn utveckling till följd av goda skördar två år i rad.
Priserna på industrivaror i internationell handel väntas stiga med sammantaget
ca 6% i genomsnitt för 1979, dvs. en fördubbling jämfört med i fjol. Också för
den inhemska prisutvecklingen i OECD-länderna föreligger vissa negativa
tecken. Dels väntas produktivitetstillväxten utvecklas fortsatt svagt, dels
visar löneökningarna en acceleration i några länder. Genomsnittligt för
industriländerna torde därför inte någon ytterligare förbättring i
prisutvecklingen vara att vänta i år. De stora skillnaderna i inflationstakt
mellan olika länder kan likaledes väntas bestå eller rentav öka. Detta skapar
givetvis osäkerhet i fråga om valutakursutvecklingen och kan bidra till en
allmän restriktivitet i den ekonomiska politiken i många länder.
Som jag tidigare nämnt uppnådde
OECD-länderna ungefär balans i de löpande betalningarna gentemot förra året.
Vad gäller utsikterna för 1979 påverkas bilden av höjningen av oljepriset. Som
en grov regel gäller att varje procentenhets ökning av oljepriset leder till
att OPEC-ländernas inkomster stiger med ca 2,5 miljarder dollar och att OECDis
samlade bytesbalans försvagas med ca 1 miljard dollar. Den prishöjning på olja
i genomsnitt för 1979 som antagits i det föregående innebär således ingen
drastisk försämring av områdets totala bytesbalans. Den kan dock motver-
Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 5
ka tendenserna till en bättre jämvikt mellan olika länders
bytesbalanspositioner. Anpassningen av under- och överskott i bytesbalanserna
inom gruppen av industriländer kvarstår som ett utomordentligt besvärande
problem.
1 fjol ökade överskotten i Japan, Förbundsrepubliken
Tyskland och Schweiz, samtidigt som Förenta staterna och flertalet mindre
länder registrerade stora underskott. De olika ländernas målsättningar
beträffande bytesbalansutvecklingen är inbördes oförenliga. Överskottsländerna
vill av rädsla för inflationen i allmänhet inte föra en alltför expansiv
efterfråge-politik som medför lägre bytesbalansöverskott. Samtidigt strävar
underskottsländerna efter att reducera sina underskott eftersom dessa
begränsar deras ekonomisk-politiska handlingsfrihet. Man kan därför inte bortse
från risken att fortsatta starka oljeprisstegringar samt till följd därav ökade
obalanser i betalningarna mellan industriländerna och ökat inflationstryck
skulle på sikt kunna dämpa tillväxten i väridsekonomin.
Den ojämna fördelningen av under- och överskott i
bytesbalanserna och den skiljaktiga inflationsutvecklingen i de stora länderna
låg bakom den oro som tidvis rådde på valutamarknaderna under 1978. Kraftiga
förskjutningar i växelkurserna skedde mellan å ena sidan dollarn och å den
andra yenen. D-marken och schweizerfrancen. För att stabilisera utvecklingen
och söka upprätthålla dollarns värde beslutade de amerikanska myndigheterna i
november i fjol om en rad åtgärder. Viktigast var besluten om emission av
obligationer i utländska valutor och om utnyttjande av dragningsmöjligheterna
i Internationella valutafonden. Dessutom utökades de s. k. swap-avtalen med Japan,
Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz. Totalt skapades genom dessa åtgärder
möjlighet att mobilisera motsvarande 30 miljarder dollar i utländska valutor.
Omfattande interventioner inom denna ram förekom under tiden fram till
årsskiftet. Dollarkursen har sedan åtgärderna beslutades varit tämligen
stabil, och valutamarknaden har präglats av lugn.
Av betydelse för valutautvecklingen
var också beslutet i december 1978 inom EG att upprätta ett europeiskt monetärt
system, EMS. Ikraftträdandet skedde först i mars i år. Bakgrunden till
skapandet av detta system var bedömningen att kortsiktiga fluktuationer i
växelkurserna i sig verkar hämmande på den ekonomiska tillväxten. Beslutet
innebär sålunda att deltagande länder stabiliserar sina inbördes växelkurser.
Storbritannien har valt att tills vidare stå utanför interventionsmekanismen i
EMS. Norge som var associerat till det tidigare valutasamarbetet i Västeuropa,
den s. k. valutaormen, valde också att stå utanför det nya systemet. Förutom
åtagandet att upprätthålla stabila växelkurser innehåller EMS utbyggda
kreditfaciliteter för de deltagande länderna och syftar till uppbyggandet av en
monetär fond inom två år.
Jag har tidigare imderstrukit
vikten av att ge Internationella valutafonden ökade möjligheter att finansiera
medlemsländernas bytesbalansun-
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 6
derskott. En principöverenskommelse om en allmän höjning
av medlem's-insatserna föreligger nu. 1 prop. 1978/79: 158 föreslås riksdagen
godta den ökning som angetts för Sveriges del. Den nu aktuella höjningen
beräknas täcka valutafondens behov av ökade permanenta medel under de närmaste
fem åren. Med tanke på att behovet av krediter för betalningsbalansstöd kan
komma att öka, är det av särskild vikt att valutafondens del av detta stöd
ökar.
2 Konjunkturer och ekonomisk
politik under 1978 och början av 1979
1978 präglades av två huvuddrag i
den ekonomiska utvecklingen. Effekterna av devalveringen och de övriga
ekonomisk-politiska åtgärder som vidtogs under 1977 gav tydligt avläsbara
resultat under första delen av fjolåret. Därmed blev det också möjligt, och
lämpligt, att ge den ekonomiska politiken en mer expansiv inriktning fr. o. m.
mitten av 1978.
Det är i dag helt klart att
devalveringen fick åsyftad effekt på vår konkurrenskraft och den ekonomiska
utvecklingen. Detta tillsammans med det ansvarsfulla löneavtalet på den privata
arbetsmarknaden för 1978 och 1979 skapade förutsättningar för de
marknadsandelsvinster på hemmamarknaden och exportmarknaderna som de svenska
företagen gjort. Genom en avsevärd kostnadsanpassning påbörjades en exportledd
tillväxt. Utlandsefterfrågan dominerade efterfrågeexpansionen under 1978. Trots
en svag utveckling av den inhemska efterfrågan steg BNP med 2,8%, dvs. mer än
som angivits i tidigare beräkningar.
Det var nödvändigt att i samband
med devalveringen 1977 hålla tillbaka den privata konsumtionen som under
tidigare år vuxit i en takt som inte var långsiktigt försvarbar. En sådan
återhållsamhet var också väsentlig för att skapa förutsättningar för en
nödvändig löne- och prisstabilitet och för att minska bytesbalansunderskottet.
Eftersom en avsevärd del av
produktionskapaciteten var outnyttjad fortsatte investeringarna att falla
kraftigt även under 1978. Under 1975 och 1976 ökade industrins lager kraftigt.
Härtill bidrog det statliga lagerstödet vars huvudsyfte var att stödja
sysselsättningen. Under 1977 kunde därför en stor del av efterfrågan
tillgodoses genom försäljning från lager. Produktionen pressades därmed neråt.
Under 1978 upphörde totalt sett dessa efterverkningar av överlagren även om
vissa branscher hade, och i viss mån fortfarande har, alltför stora lager i
förhållande till sin försäljningsvolym.
Successivt under första delen av 1978
framträdde allt tydligare tecken på att omläggningen av politiken under 1977
hade lett till åsyftat resultat. Exporten ökade, underskotten i utrikeshandeln
omvandlades till ordentliga överskott, inflationen bromsades upp. Samtidigt
uppträdde emellertid
Prop. 1978/79:150
Bilaga 1 7
vissa
tendenser till ökad arbetslöshet. Dessa möttes dock med kraftiga
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Grunden för den orientering i expansiv riktning som
inleddes i och med andra halvåret 1978 var en strävan att öka
kapacitetsutnyttjandet i ekonomin och utnyttja landets produktiva resurser.
För att få igång en sådan utveckling avskaffades
den allmänna arbetsgivaravgiften fr. o. m. den 1 juli 1978. I
stabiliseringsprogrammet från hösten 1977 hade förutskickats att den allmänna
arbetsgivaravgiften skulle avskaffas i två steg. Detta innebar en
stimulanseffekt på 3 600 milj. kr., på årsbasis, eller 1 % av BNP, under andra
hälften av året. Denna sänkning i kombination med en aktiv prispolitik bidrog i
hög grad till att inflationstakten blev 2 procentenheter lägre än den
prisgräns på 7,25 % som stipulerats i LO-PTK-SAF-avtalet. Löntagarna fick
härigenom således 2% högre reallön än vad som denna avtalsklausul garanterade.
Denna högre reallönenivå har givetvis en positiv inverkan även i framtiden.
Borttagandet av arbetsgivaravgiften bidrog samtidigt till att öka Sveriges
internationella konkurrenskraft.
Även för 1979 gavs den ekonomiska politiken en
försiktigt expansiv inriktning. Ett stimulanspaket på sammanlagt ca 2 miljarder
kr. genomfördes fr. o. m. den 1 januari 1979. Huvuddelen bestod av en
marginalskattesänkning och en kraftig höjning av barnbidraget.
Under sommaren och hösten 1978 började flera tecken
visa sig på att utvecklingen i Sverige definitivt vänt till det bättre.
Orderingången fortsatte att öka och en markerad omsvängning i
industriproduktionen inträdde. Överlagrens produktionsnedhållande verkan hade nu
begränsats så mycket att industriproduktionen kunde stiga för att kunna
tillgodose den ökande efterfrågan.
En väsentlig förutsättning för att ekonomin i
balanserad takt skulle kunna återgå till ett högre kapacitetsutnyttjande var
att uppgången kom relativt snabbt så att inte långsiktigt konkurrenskraftig
kapacitet slogs ut. Dessutom måste en uppgång successivt spridas till flera
områden i ekonomin för att på sikt kunna nå en balanserad tillväxt av olika
delar av efterfrågan. Det var därför angeläget att tillväxten även kom att
omfatta andra delar av ekonomin än utrikeshandelssektorn. Borttagandet av
arbetsgivaravgiften bl. a. gav en betydande stimulans till den privata konsumtionen.
Denna torde ha ökat med drygt 2% i volym under andra halvåret. Tillgängliga
siffror över försäljningsutvecklingen under de första månaderna 1979 tyder på
en fortsatt konsumtionstillväxt, om än inte i samma takt som under andra
halvåret i fjol.
Men det var inte bara för export och konsumtion som
en uppgång kunde registreras under 1978. Bostadsbyggandet som minskat sedan
1972 började på nytt öka redan mot slutet av 1977, en utveckling som fortsatte
under 1978. Även övriga investeringar svängde om i positiv riktning så att de
totala investeringarna ökade med ca 1,5 % under andra halvåret.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1
Tabell 2 Försörjningsbalans 1977 och 1978
Miljarder
Procentuell
volymf ö r ä ndring.
kr. 1978,
1975 å rs priser
l ö pande
priser
1977
1978
Tillg å ng
BNP
394,5
-2,4
2,8
Import
92,6
-4,8
-7,0
Summa
tillg å ng
487,1
2,9
0,7
Efterfr å gan
IJnittoinvestering
77,2
-2,8
-4,2
N ä ringsliv
32,8
-6,1
-16,7
D ä rav: industri
13,0
-17,1
-18,2
Statliga myndigheter och
aff ä rsverk
9,8
-5,4
9,7
Kommuner
15,3
8,5
-1,2
Bosl ä der
19,3
-2,5
18,3
Lagerinvestering
-6,7
(-3,2)'
(-1.3)'
Privat
konsumtion
206,8
-0,9
-0,9
Offentlig
konsumtion
115,2
2,7
3,9
Statlig
35,3
0,7
1,2
Kommunal
79,9
3,7
5,1
Tj ä nstenetto
Export
98,2
0.4
7,8
Summa
efterfr å gan
487,1
-2,9
0,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
'
Lageiinvesteringarnas förändring i procent produkt.
föregående
års biuttonational-
opaginerad Kontrollera mot PDF
De stimulansåtgärder som sattes in under det andra
halvåret 1978 åstadkom således att en ökad tonvikt lades vid expansion av den
inhemska efterfrågan. Denna steg därigenom med 1-1,5%, eller närmare 3% i
årstakt, mot en betydligt svagare ökning under första delen av året. Större
delen av denna efterfrågetillväxt kom den svenska produktionen till godo.
Importen föll med närmare 5 % under första delen av året för att därefter i
stort sett öka i en i förhållande till efterfrågan i landet normal takt. För
1978 kan därmed betydande andelsvinster på hemmamarknaden noteras för de
svenska företagen. Vid en så snabb uppgång i den inhemska efterfrågan som varit
fallet under de senaste tre kvartalen är det dock också rimligt att detta, som
f. n. sker, åtföljs av en uppgång även på importsidan utan att detta äventyrar
de långsiktiga andelsvinsterna.
Huvuduppläggningen av den ekonomiska politiken
under större delen av 1977 och första hälften av 1978 var att föra en generellt
restriktiv efterfrå-gepolitik vilken förenades med omfattande selektiva
insatser för sysselsättningen inom olika orter, regioner och företag. Detta
torde vara den enda framkomliga vägen om man samtidigt skulle åstadkomma å ena
sidan en kostnadsanpassning och inflationsdämpning och å den andra sidan hålla
uppe sysselsättningen. Den kraftigt ökade selektiva politiken skall i första
hand ses som ett sätt att under extremt ogynnsamma förhållanden någorlunda väl
uppfylla dessa mål. Ett mål har också varit att rädda industriell
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 9
produktionskapacitet
under en besvärlig anpassningsfas. De vidtagna stimulansåtgärderna under 1978
och början av 1979 var ett led i att förskjuta tyngdpunkten i den ekonomiska
politiken i riktning från selektiv till generell politik.
Enligt
de nu föreliggande nationalräkenskaperna för hela 1978 steg den totala
produktionen, BNP, med 2,8 % under 1978. Det är en upprevidering jämfört med de
preliminära tal som redovisades i finansplanen i januari i år.
Industriproduktionen som fallit sedan början av 1975 vände uppåt från mitten av
1978. Ökningen mellan årsgenomsnitten 1977 och 1978 blev drygt 1 %. Under andra
halvåret 1978 ökade industriproduktionen dock med inte mindre än 6%.
Produktionsuppgången skedde först i basindustrierna skog och stål. I enlighet
med det traditionella konjunkturmönstret vände produktionen uppåt i
verkstadsindustrin ca ett halvår senare.
Den ekonomiska politiken skapade således
förutsättning att successivt höja kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Därigenom
kunde, tillsammans med omfattande arbetsmarknads- och näringspolitiska
insatser, de tidigare tendenserna till en ökning av arbetslösheten brytas.
Sysselsättningen ökade och arbetslösheten sjönk under senare delen av året och
under de första månaderna av 1979. Under de senaste tre kvartalen har
arbetslösheten kunnat dras ner med närmare 30000 personer, säsongvariationer
undantagna.
Genom att industrin i särskilt hög grad, delvis som
en följd av insatta stödåtgärder, upprätthållit en högre sysselsättning än vad
produktionsnivån motiverade, fortsatte sysselsättningsminskningen där under
andra halvåret 1978. Detta har å andra sidan medfört att
produktivitetsstegringen blev avsevärd under den aktuella perioden eftersom
industriproduktionen ökade. Kostnadstrycket i ekonomin har därmed avtagit.
Detta har varit en kraftigt bidragande orsak till att inflationen dämpades
avsevärt under loppet av 1978. Under andra halvåret steg priserna i en takt som
för ett helt år skulle motsvara något mera än 5%. Detta innebar en halvering av
inflationstakten från 1977. Till en del underlättades prisstabiliseringen av
den långsamma uppgången i den internationella prisnivån. Detta förklarar dock
icke att inflationstakten i Sverige föll starkt jämfört med genomsnittet för
OECD-länderna.
Utvecklingen under 1978 ledde till en betydande
förbättring i bytesbalansen. Nettot mellan export och import av varor,
handelsbalansen, förbättrades med 10 miljarder kr. Härav kan drygt 7 miljarder
kr. hänföras till utrikeshandelns volymutveckling. Tjänste- och
transfereringsbalanserna försämrades dock även om det under året förbättrade
fraktläget medförde ett stigande sjöfartsnetto. Totalt sett stannade
bytesbalansens saido på ett underskott om knappt 4 miljarder kr., vilket kan
jämföras med ett motsvarande underskott om 12,5 miljarder kr. 1977. En
avsevärd förbättring åstadkoms således under fjolåret.
I
finansiellt avseende motsvaras detta av ett ökat sparande inom landet.
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 10
Tabell 3 Betalningsbalans 1977 och 1978
Milj. kr., löpande priser
1977
1978
Handelsbalans
-4 568
5 .573
Tjänste-
och transfereringsbalans
-11 187
-12 841
Korrigeringspost
3 300
3 300
Bytesbalans
-12 455
-3 968
Kapitalbalans
12 .596
5 389
Restpost
4 678
1 641
Valutareservens
transaktionsförändring
4819
3 062
Förändring
p.g.a. kursrörelser
1 196
- 1 356
Valutareservens
totala förändring
6 015
1 706
Huvudsakligen
har detta ökade sparande uppkommit inom företagssektorn och kommunerna medan
statens underskott ökat, bl. a. som en följd av arbetsmarknads- och
industripolitiska insatser. Kommunerna ökade sitt finansiella sparande 1978
samtidigt som konsumtionen steg med över 5 % i volym.
Företagen uppnådde också en bättre balans mellan
intäkter och kostnader under 1978. Vinstläget förbättrades mot slutet av 1978.
Ökningen skedde från en mycket låg nivå. Den kraftiga ökningen i företagens
finansiella sparande sammanhängde i hög grad med den starka lagerneddragningen.
Kreditpolitiken inriktades på att åstadkomma en
balanserad kreditexpansion. Ökningen i budgetunderskottet neutraliserades
genom höjningar av likviditetskvoterna. Eftersom företagens kreditefterfrågan
var svag kunde en viss ökning av utlåningen till hushållen ske. Detta bidrog
till den ökning av den privata konsumtionen under senare delen av året som jag
tidigare redovisat. Kreditpolitiken bidrog härmed till att åstadkomma den
önskvärda reala expansionen. Eftersom bytesbalansen förbättrades kunde
kreditpolitiken utformas mera fritt i förhållande till bytesbalanshänsynen.
Sålunda sänktes diskontot i flera steg under året.
Under 1977 vidtogs de nödvändiga
ekonomisk-politiska åtgärderna för att föra Sverige ut ur den ekonomiska
krisen. 1978 blev det år då utvecklingen vände efter flera års stagnation och
nedgång. Vi fick igång en exportledd expansionsprocess. Därmed lades grunden
för full sysselsättning för en fortsatt god tillväxt, ett på sikt förbättrat
bytesbalansläge och en rimlig pris- och kostnadsutveckling.
3
Den ekonomiska politiken 1979
3.1
Målen för och inriktningen av den ekonomiska politiken
Målen för den ekonomiska politiken är full
sysselsättning, rimlig prisstabilitet, ekonomisk tillväxt, rättvis
inkomstfördelning, regional balans och jämvikt i bytesbalansen.
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 11
Under de tre år som gått sedan
regeringsskiftet hösten 1976 har den ekonomiska politiken inriktats på att ta
Sverige ur den mycket allvarliga ekonomiska kris som landet råkat in i.
Inflationstakten har halverats, bytesbalansunderskottet har reducerats kraftigt
och Sverige har åter hakat på den internationella ekonomiska tillväxten. För
1979 förutses en snabbare BNP-ökning än genomsnittet för OECD-länderna för
första gången sedan 1974. Det har skett en påtaglig förbättring i
arbetsmarknadsläget sedan hösten 1978.
Den svenska konjunkturuppgången som inleddes vid mitten av
1978 har fortsatt under första kvartalet 1979. Den utvecklas nu på bred front.
Den bedömning som jag redovisade i finansplanen för svensk ekonomis utveckling
under 1979 ligger till sina huvuddrag fast. BNP-ökningen väntas uppgå till
drygt 5% mellan 1978 och 1979. Exporten av varor kan beräknas stiga med ca 8%.
Den starka omsvängningen i den inhemska efterfrågan leder till en kraftig
uppgång i importen med ca 9,5% men Sveriges konkurrenskraft har förstärkts och
svensk industri torde i år fortsätta att återvinna marknadsandelar både på
export- och hemmamarknaden.
Även om den samlade tillväxten i OECD-länderna inte kan
väntas bli högre 1979 än de tre föregående åren så ökar marknadstillväxten för
svenska varor genom att tyngdpunkten i den internationella konjunkturen
förskjuts mot Västeuropa. Den amerikanska konjunkturen är på väg att bromsas
upp, dock inte i den takt som många tidigare förutsåg. Irankrisen och den
därmed utlösta starka oljeprisstegringen innebär risker för den internationella
konjunkturen. Oljeprisstegringen kan hejda utvecklingen mot en utjämning av
bytesbalansunderskotten i OECD-länderna. Detta kan på sikt tvinga fram starkare
ekonomisk restriktivitet i underskottsländerna. Samtidigt kan den högre
inflationstakten förorsaka en åtstramning av politiken även i
överskottsländerna. Man kan därför inte bortse från risken av en uppbromsning
av den internationella konjunkturen mot slutet av 1979 och under 1980. För 1979
bedömer jag dock att det internationella läget inte motiverar någon
nedrevidering av tidigare prognoser för den svenska exporten.
Snabbt stigande internationella priser och vinster i näringslivet
kan också få ett genomslag på den inhemska pris- och kostnadsnivån. På sina
håll har uttryckts farhågor för att själva takten i den svenska konjunkturuppgången
är så hög att den äventyrar prisstabiliteten. Först skall därvid konstateras
att svensk ekonomi alltjämt arbetar med ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande.
Enligt konjunkturbarometern i mars i år angav endast en tredjedel av företagen
att de arbetade med fullt kapacitetsutnyttjande. Industrin har först nu slutat
att minska antalet sysselsatta. Det finns alltjämt ett stort antal människor
utanför den reguljära arbetsmarknaden. Därför bör det finnas förutsättningar
att tillgodose en väsentligt högre efterfrågan på arbetskraft.
Även om uppgången uttryckt som procentuell tillväxttakt är
stark sker
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 12
den således från ett utgångsläge med stor outnyttjad
kapacitet. Uppgången i ekonomin under andra halvåret 1978 var mycket snabb.
Mycket talar för att ökningstakten planar ut under loppet av året.
Det har varit nödvändigt att ge
ekonomin en tillräcklig stimulans i inledningsskedet om man skall uppnå en
självgenererande uppgång i konjunkturen, där stigande investeringar så
småningom tar över rollen som den viktigaste expansionsfaktorn. Nu föreliggande
investeringsenkäter tyder också på en snabbare återhämtning av
industriinvesteringarna än vad jag tidigare räknade med. Faran av att ge
ekonomin en för liten expansionskraft är som man kunnat konstatera i flera
länder att ekonomin aldrig riktigt kommer in i en självbärande tillväxtprocess
som leder till stigande investeringar och full sysselsättning.
Det är också viktigt att uppgången
i ekonomin blir tillräckligt stark för att utlösa de betydande möjligheter till
produktivitetsökningar som alltjämt finns i svenskt näringsliv. Produktiviteten
i svensk industri beräknas kunna öka med 7,5 % i år genom volymökningar och
inte genom neddragning av sysselsättningen. Denna produktivitetsökning skapar
förutsättningar för en fortsatt förstärkning av Sveriges konkurrenskraft och av
nödvändiga förstärkningar av företagens på många håll urholkade finansiella
ställning. Även i den skyddade sektorn väntas produktiviteten stiga snabbare
vilket håller tillbaka kostnadsökningarna och verkar dämpande på prisstegringarna.
Även om vinstuppgången i
näringslivet beräknas bli relativt stor under 1979 så sker den från en
utomordentligt låg nivå. Vinstnivån kommer enligt vad man nu kan se att ligga
väsentligt under genomsnittsnivån i tidigare konjunkturcykler inom industrin.
För 1979 beräknas bruttoöverskottets andel av förädlingsvärdet (inkl.
kapitalförslitning) uppgå till 22 a 23%, vilket kan jämföras med ett genomsnitt
på drygt 30 % 1970-1974.
Företagen har under de gångna årens
lönsamhetskris tvingats minska det långsiktiga utvecklingsarbetet som skall
lägga grunden för den industriella tillväxten under 1980-talet. Det är
nödvändigt att den förbättrade lönsamheten används för sådana långsiktiga
insatser för att utveckla nya produkter, nya produktionsmetoder och nya
marknader samt till att sänka de relativa priserna och öka konkurrenskraften.
Det är också viktigt att företagen kan öka soliditeten. Den ekonomiska krisen
har visat hur fariigt det är, inte minst för möjligheten att garantera de
anställda en tryggad sysselsättning, när företagen arbetar med alltför litet
eget kapital. Som jag betonat i den nyligen framlagda
kapitalmarknadspropositionen är det därför angeläget att nyemissionsvolymen
ökar. Under 1979 har det skett en betydande uppgång i nyemissionerna. Det är
angeläget att förutsättningar skapas för att denna uppgång fortsätter.
Jag anser således att den
ekonomiska politiken under 1979 är väl avvägd. Det finns inte skäl att redan nu
vidta finanspolitiska åtstramningsåtgärder. Dessa får erfarenhetsmässigt ett
snabbt genomslag på aktiviteten i ekono-
Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 13
min och skulle riskera att i ett alltför tidigt skede av
konjunkturuppgången bryta återhämtningen i ekonomin innan ett rimligt
kapacitetsutnyttjande nåtts. De växande spänningarna på arbetsmarknaden mellan
efterfrågan och utbud och den risk för pris- och kostnadsutvecklingen som
onekligen ligger i detta får icke bli ett skäl att driva en politik som
permanentar undersysselsättningen i ekonomin.
Huvuduppgifterna för den ekonomiska politiken under 1979
är för det första att höja kapacitetsutnyttjandet i ekonomin och bereda
sysselsättning på den reguljära arbetsmarknaden för personer som är arbetslösa
eller är i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För det andra gäller det att
förhindra att Sverige på nytt råkar in i en accelererande pris- och
kostnadsutveckling.
Sysselsättningen har stadigt förbättrats. Antalet
kvarstående lediga platser har ökat väsentligt under 1979. Genom omfattande
arbetsmarknadspolitiska satsningar har arbetslösheten kunnat hållas nere. Det
innebär emellertid att antalet personer utanför den reguljära arbetsmarknaden
alltjämt är stort.
Detta ställer nya krav på arbetsmarknads- och
regionalpolitiken. Det är utomordentligt angeläget - inte bara sett från en
totalekonomisk balanssynpunkt - att människorna som i dag befinner sig utanför
den reguljära arbetsmarknaden kan erbjudas trygga sysselsättningstillfällen i
den ordinarie produktionen. Risken är annars betydande att antalet personer
utanför den reguljära arbetsmarknaden i en kommande lågkonjunktur blir ännu
högre.
Det är viktigt att under uppsvingsåren klara de stora
nödvändiga omställningarna på arbetsmarknaden. Det är också en förutsättning
för att klara en fortsatt stabilisering av prisutvecklingen. Regeringen har
därför vidtagit en rad arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att underlätta de
nödvändiga omställningarna.
För att hålla uppe sysselsättningen
och förhindra ett alltför starkt fall i den ekonomiska aktiviteten under
lågkonjunkturen har det krävts en betydande underbalansering av budgeten. Den
underbalanseringen är större än den någonsin varit, men Sverige har heller
aldrig i modern tid genomgått en så allvarlig ekonomisk kris.
De växande budgetunderskotten leder
ofrånkomligen till stigande likviditet i den svenska ekonomin. Under loppet av
1979 kan man räkna med att den reala likviditeten tenderar att stiga något för
snabbt. Detta skapar risker för en inflalionistisk utveckling när ekonomin åter
närmar sig fullt kapacitetsutnyttjande. Regeringen föreslår därför som jag
senare skall redovisa nya kreditpolitiska åtgärder under 1979 för att bromsa
upp likviditetsökningen.
Det är dock viktigt att kreditpolitiken utformas så att
man inte bryter den inledda uppgången i näringslivets investeringar. Förlitar
man sig i allt för hög grad på traditionella kreditpolitiska medel riskerar man
en för svag investeringsutveckling med på sikt lägre produktivitetsökning.
Detta kan
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 14
försvåra
stabilisering av prisutvecklingen. Det tar också relativt lång tid innan en
kreditpolitisk åtstramning återverkar på den reala ekonomins utveckling.
Därför måste den ekonomiska politiken inriktas på
ett växelspel mellan kredit- och finanspolitik. Tyngdpunkten i den på sikt
nödvändiga åtstramningen av den ekonomiska politiken måste läggas på
finanspolitiken. Under 1980 och 1981 kommer det med hänsyn till
budgetutvecklingen och till den förutsedda allmänna utvecklingen av svensk
ekonomi att vara nödvändigt att öka statens inkomster.
Som närmare redovisas i det följande finns det inte
anledning att redan nu låsa sig för storleken eller formerna för de skattehöjningar
som kan bli nödvändiga att besluta om senare under året. Osäkerheten om den
internationella konjunkturutvecklingen bortom 1979 är stor. En åtstramning måste
självfallet motiveras utifrån den reala utvecklingen i ekonomin. Beslut om
skattehöjningar bör inte grundas på budgetunderskottets absoluta storlek utan
på överväganden om produktionsresurserna i samhället räcker till för att möta
den framkommande efterfrågan, bytesbalansens utveckling och nödvändigheten att
långsiktigt stabilisera pris- och kostnadsutvecklingen.
De betydande budgetunderskott som vuxit fram under
ett antal år har främst tillkommit genom återhållsamhet med skattehöjningar, en
svag utveckling av skatteunderlaget samt stora utgifter för industri- och
arbetsmarknadspolitiska åtgärder och för stöd till utsatta grupper. De
alternativa förslag till åtgärder som framförts skulle inte på något avgörande
sätt ha påverkat budgetbalansen.
Förutsättningarna för att uppnå en realt sett god
tillväxt under kommande år är gynnsamma som jag närmare redovisar i kalkylen
för 1980 1981. Problemen ligger på den finansiella sidan. Det gäller att uppnå
en lugn löne- och prisutveckling samtidigt med den nödvändiga finanspolitiska
åtstramningen. Alla partier och arbetsmarknadens parter bör ha ett starkt
gemensamt intresse att klara dessa problem med hänsyn till den avgörande
betydelse det har för den framtida välståndsutvecklingen i vårt land.
1 ett senare avsnitt redovisas kalkyler över ett
tänkbart utvecklingsalternativ för ekonomin under 1980 och 1981 som torde
ligga väl inom det totala resursutrymmet inom ekonomin. För att realisera detta
krävs bl. a. att hushållens privata konsumtion 1980 inte ökar med mer än 2 å
2,5%. De finanspolitiska krav som en sådan utveckling ställer bestäms i första
hand av den eljest troliga utvecklingen av hushållens reala disponibla
inkomster. Dessa bestäms i sin tur, förutom naturiigtvis av den allmänna pris-
och löneutvecklingen, av storleken på sänkning av marginalskatterna.
Dessutom betyder de relativt omfattande transfereringsökningarna
som sker till hushållen relativt mycket för hushållsinkomsternas utveckling. 1
andra hand påverkas den privata konsumtionen också av förändringar i
Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 15
hushållens sparkvot. Mycket talar för att sparkvoten
kommer att falla något vilket ställer krav på ökat finansiellt sparande i den
offentliga sektorn.
Den skatteomläggning som regeringen lagt förslag om i
riksdagen innebär att hushållen utöver inflationsskyddet får en sänkning av de
statliga direkta skatterna. Förslaget om ökat stöd till kommunerna gör det
också möjligt för många av dessa icke minst vad gäller landstingen att sänka
kommunalskatten. I andra fall kan en höjning utebli. Löntagarna kommer därför
att få en med hänsyn till utrymmet för privat konsumtion rimlig höjning av
realinkomsterna även vid låga nominella lönehöjningar. Därför borde det vara
möjligt att öka de lönebaserade avgifterna utan att därmed allvarligt riskera
en samlad lönekostnadsutveckling som ånyo äventyrar Sveriges internationella
konkurrenskraft. Regeringen är beredd att överväga även andra bredbasiga
skatteformer. En särskild utredning har tillsatts för att skyndsamt utreda den
s. k. produktionsfaktorsskatten och andra bredbasiga skatter. Målet är att
finna de former för skatteökningar som får minst negativa verkningar på
konkurrenskraft och inflationstakt.
Nödvändigheten att begränsa den privata
konsumtionstillväxten 1980 till ungefär i linje med det långsiktiga utrymmet
för privat konsumtion bestäms dock inte enbart av hänsyn till
kapacitetsbegränsningar i den svenska ekonomin utan är också en konsekvens av
de restriktioner som kravet på en långsiktig bytesbalansjämvikt innebär. Det är
utomordentligt viktigt att resursutrymmet i ekonomin reserveras för ökade
investeringar och en fortsatt förbättring i bytesbalansen.
Bytesbalansunderskottet beräknas uppgå till ca 6,3
miljarder kr. 1979. Detta är en försämring jämfört med föregående år. Med
hänsyn till den starka uppgången i den inhemska efterfrågan är detta naturligt.
Den stora förbättringen i bytesbalansen 1978 kan till drygt hälften förklaras
av ökad konkurrenskraft medan resten i huvudsak förklaras av den låga inhemska
efterfrågan. Försämringen i bytesbalansen mellan 1978 och 1979 är således inte
ett uttryck för en försvagad konkurrenssituation utan för ett återvändande
till en mer normal balans mellan efterfrågekomponenterna. Sverige fortsätteratt
vinna marknadsandelar 1979 vilket minskar det underliggande
bytesbalansunderskottet. Det ökade underskottet beror också på den extra starka
oljeprishöjningen. Även för kommande år får man räkna med att stigande
oljepriser tenderar att öka underskottet i bytesbalansen. Strukturellt har
Sverige således alltjämt ett betydande underskott.
Pris- och kostnadsutveckling
Inflationen nådde i februari 1979
det lägsta tolvmånaderstalet (5,6%) sedan 1972. Det ligger väsentligt under den
genomsnittliga ökningstakten i OECD-området under samma period. Flera faktorer
har bidragit till den starka nedgången i inflationstakten. Löneavtalet för 1978
och 1979 har legat på en förhållandevis måttlig nivå. Löneglidningen har kunnat
hållas
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 16
nere. Därtill kommer effekten av borttagandet av den
allmänna arbetsgivaravgiften på 2 % från den 1 juli 1978.
1 årets finansplan antogs att
konsumentprisindex skulle stiga med 5 å 6%. Med hänsyn till att de
internationella prisstegringarna blivit starkare än beräknat antar
konjunkturinstitutet nu att prisstegringen under loppet av 1979 kommer att
uppgå till 6,1 %. Därvid har beaktats effekterna av de nya oljeprishöjningar
som OPEC-länderna beslutat och att prisökningarna på flera internationella
råvaror blivit starkare än beräknat.
Prisstegringarna under årets första
tre månader ligger på 2,1% vilket ligger väl i linje med en prisstegring på
totalt 6 % under loppet av året. Priserna på varor och tjänster inom den
skyddade sektorn svarar för ca 2/3 av konsumentprisindex. Dessa priser har ökat
i relativt måttlig takt. Den ökning i den skyddade sektorns produktionsvolym
som nu sker höjer produktivitetsökningstakten. Detta bidrar till att dämpa
pris- och kostnadsutvecklingen i ett läge där kapacitetsutnyttjandet alltjämt
är lågt.
En viktig faktor bakom den
förhållandevis försiktiga inflationsprognosen är den lugna prisutvecklingen på
livsmedel. De internationella livsmedelspriserna har hittills inte visat några
tendenser till att stiga och de svenska livsmedelspriserna har höjts mycket
litet som följd av den återhållsamma kompensationen till jordbruket den 1
januari innevarande år.
Det är regeringens bestämda avsikt
att söka hålla prisökningen inom den i löneavtalet mellan SAF-LO-PTK angivna
gränsen på 5% mellan dec. 1978 och okt. 1979. Självfallet försvåras detta av
prisökningar utifrån. De starka oljeprisökningarna får stora återverkningar på
den svenska ekonomin. Utan ytterligare stora internationella prisökningar
bedömer jag det emellertid alltjämt realistiskt att inflationen inte skall
överstiga 6% under loppet av 1979, vilket innebär en prisökning på mindre än 5%
t.o.m. oktober 1979. För att klara prismålet krävs dock den största återhållsamhet
med prishöjningar från företagens sida. En fortsatt intensiv prisövervakning
är nödvändig. Det krävs också stor återhållsamhet med kommunala och statliga
taxehöjningar.
Det svenska kostnadsläget
fortsätter att förbättras i förhållande till omvärlden under loppet av 1979.
Lönekostnaderna i industrin beräknas stiga med ca 8%. Om produktivitetsökningen
som förutsatts skulle uppgå till 7,5 % betyder det en lägre ökning i
lönekostnaden per producerad enhet än i konkurrentländerna. Under 1979 skulle
således finnas förutsättningar att återställa en stor del av vad som ännu återstår
av den relativa kostnadsförsämring som drabbade Sverige under 1975 och 1976. 1
beräkningarna har förutsatts att industrin i första hand använder det
förbättrade konkurrensläget till att sänka sina relativa priser.
Efterfrågans inriktning
Det starka omslaget i den svenska
konjunkturen föregående är var exportlett. Ökningen av nettoeftertVågan från
utlandet tippgick till inte
Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 17
mindre än 4,5% av BNP. Den inhemska efterfrågan
utvecklades däremot svagt. 1 år fortsätter exporten visserligen att öka i snabb
takt, men importvolymen beräknas stiga ännu snabbare. Den utländska
nettoefterfrågan avtar således som drivande kraft i efterfrågeexpansionen. I år
sker det i stället en stark återhämtning i den inhemska efterfrågan se följande
tablå.
Bidrag till BNP-tillväxten 1976-1979
1976-1977 1977-1978 1978-1979
Privat
konsumtion
-0,5
-0,5
1,5
Statlig
konsumtion
0,1
0,1
0,1
Kommunal
konsumtion
0,6
0.9
0,7
Bruttoinvesteringar
-0,6
-0,9
1,5
Lagerinvestering
-3,2
-1,3
1,4
Nettoefterfrågan
från utlandet'
1,2
4,5
-0,1
Bruttonationalprodukten
-2,4
2,8
5,1
' Export av varor och tjänster ./. Import av varor och
tjänster.
Av särskild betydelse är det mycket
kraftiga lageromslaget. För första gången på tre år kommer lagerinvesteringarna
att ge ett positivt bidrag till efterfrågan. Alltjämt fortsätter dock den
totala lagervolymen att minska fastän i betydligt mindre omfattning än under
1978. Sverige är nu på väg att äntligen normalisera relationen mellan lager och
produktion.
Den privata konsumtionen har
beräknats stiga med 2,8%, dvs. samma antagande som gjordes i årets finansplan.
Konjunkturinstitutet har med anledning av att inflationsprognosen reviderats
upp kommit till att ökningen i hushållens disponibla inkomster stannar vid
2,3% 1979. Institutet har därför reviderat ned sin tidigare prognos för den
privata konsumtionen från 3,5 till 3,1 %. Osäkerheten om de reala disponibla
inkomsternas utveckling är stor. Därtill kommer svårigheterna att förutse
hushållens sparkvot. Jag anser inte att det finns tillräckligt starka skäl att
förändra prognosen för den privata konsumtionens ökning på 2,8% mellan 1978 och
1979, som gjordes i årets finansplan. Det skulle innebära vid den nuvarande
kalkylen för hushållens reala disponibla inkomster att sparkvoten, som tidigare
antogs förbli oförändrad, skulle sjunka något.
För att begränsa en eventuell
nedgång i sparkvoten vill jag föreslå att ytterligare ansträngningar görs för
att stimulera hushållens sparande. Jag vill därför förorda att ytterligare
ansträngningar görs att öka statens upplåning från hushållen genom en ökad
emissionsvolym av sparobligationslån. Det är önskvärt att framöver hålla den
privata konsumtionen inom de ramar som det långsiktigt finns utrymme för. Så
stora svängningar i den privata konsumtionens tillväxttakt som vi haft i
Sverige 1974-1978 är inte önskvärda. Det gör det svårare att uppnå en lugn
prisutveckling och skärper svårigheterna på arbetsmarknaden.
Den statliga konsumtionen beräknas
liksom tidigare öka i relativt begränsad takt under 1979, eller med 1%. Den
kommunala expansionen ökade med mer än 5% 1978 och beräknas 1979 komma att
ligga klart över 2
Riksdagen 1978179. I saml. Nr 150. Bilaga I och 2
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 18
de 3% som fastställdes i överenskommelsen mellan
regeringen och de båda kommunförbunden. Tillväxten i den offentliga
konsumtionen innebär en årlig sysselsättningsökning på mellan 40000 och 50000
personer.
Industrins investeringar har fallit med nära 30% mellan
1976 och 1978. Industriinvesteringarna bestäms i huvudsak av
kapacitetsutnyttjande och av vinstnivån. Den stora nedgången i bägge dessa
storheter förklarar mer än väl nedgången i industriinvesteringarna. Den senaste
investeringsenkäten i februari i år inom industrin tyder emellertid på en
markant omsvängning i industriinvesteringarna. Konjunkturinstitutet räknar med
en investeringsuppgång 1979 med hela 7% inom industrin. Denna investeringsenkät
tyder på att omsvängningen i industriinvesteringarna kan komma snabbare än vad
jag tidigare förutsåg i årets finansplan. Normalt kommer uppgången i
industriinvesteringarna relativt sent i konjunkturuppgången. Förklaringen kan
vara att industrins produktionsuppgång har blivit något starkare än som
förutsågs. Regeringens investeringsstimulerande åtgärder får därför också ett
större genomslag på företagens beteende.
Under innevarande år är dels investeringsfonderna
generellt frisläppta, dels har företag rätt till extra investeringsavdrag
(investeringsbidrag). Investeringsavdraget (investeringsbidraget) gäller för
maskiner t.o.m. utgången av 1979 och för byggnader t. o. m. 31 mars 1980.
Enligt min uppfattning finns det inte skäl att förlänga investeringsavdraget
ytterligare. Det betyder sannolikt att företagen kommer att söka tidigarelägga
en del av sina investeringar som de planerar för 1980.
Tyngdpunkten i investeringsökningen ligger på maskinsidan,
vilket kan vara ett uttryck för att företagen nu vidtar omfattande
rationaliseringsinvesteringar och är försiktiga med långsiktiga
kapacitetsutvidgande investeringar. Om inga allvarliga störningar sker i den
internationella ekonomiska tillväxten och den svenska ekonomin kan man räkna
med att det under 1980 och 1981 sker en förskjutning av tyngdpunkten mot
kapacitetsökande investeringar. Mycket talar för att investeringsuppgången
dessa år kan bli relativt kraftig.
Bostadsbyggandet beräknas komma att uppgå till en igångsättning
av ca 60000 lägenheter under 1979. Det är något lägre än vad som förutsågs i
slutet av förra året. Den kalla vintern medförde att igångsättningen blev
relativt låg under årets första månader. Den av höstriksdagen antagna
propositionen (prop. 1978/79:66) om finansiellt gynnsamma lån till hyresfastigheter
för reparations- och underhållsarbeten har medfört klart lägre hyreshöjningar
under 1979 än vad som annars varit nödvändiga. Trots starkt stigande
bostadsbyggnadskostnader har genomslaget på hyresnivån kunnat begränsas.
Oljeprishöjningen kommer dock att medföra än starkare höjning av
boendekostnaderna än vad som tidigare förutsetts, vilket verkar dämpande på
bostadsefterfrågan. Några finansieringssvårigheter för nya projekt har dock
icke förelegat.
Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 19
3.2 Finanspolitiken
Under den ekonomiska krisperiod som
Sverige är på väg ur har det varit nödvändigt att bedriva en relativt expansiv
finanspolitik. Detta har lett till starkt växande budgetunderskott. Bakom denna
utveckling ligger faktorer både på utgiftssidan och på inkomstsidan av
budgeten.
I fråga om utgifterna har det
krävts stora satsningar på industri- och arbetsmarknadspolitiken för att klara
sysselsättningen inom drabbade regioner och företag. De automatiska
utgiftsökningarna i första hand för bostadspolitik, barnomsorg och pensioner
är en annan mycket viktig förklaring till den snabba utgiftsökningen. De olika
utgiftsbesluten har oftast fattats under ett stort mått av parlamentarisk
enighet.
Det är framför allt
transfereringarna till hushåll, kommuner och företag som växer mycket snabbt.
Däremot har tillväxten i statens utgifter för konsumtion och investeringar
hållits nere på en låg nivå.
En stor del av förklaringen till
det växande budgetunderskottet är emellertid att statens inkomster ökat mycket
långsamt. 1 fasta priser sjönk inkomsterna totalt sett över perioden 1976- 1978
för att stiga med ca 2,5 % innevarande år. Denna svaga inkomstutveckling beror
delvis på den långsamma tillväxten i skatteunderlaget som till övervägande del
utgörs av löner och privat konsumtion. Den snabba ökningen i reallönerna under
1975 och 1976 tillsammans med en hög tillväxt i privat konsumtion gav staten
snabbt växande inkomster dessa år trots att BNP-tillväxten stagnerade.
Därigenom bröts den tendens till stigande budgetunderskott som inleddes 1974.
När det sedan blev nödvändigt att strama åt den inhemska efterfrågan och
reallöneutvecklingen bromsades upp har detta slagit tillbaka mycket kraftigt
på statens inkomster. En liknande utveckling ligger bakom de starkt ökande
budgetunderskotten som även registrerats i många andra länder.
En annan viktig orsak till den
svaga inkomstutvecklingen har varit att det under dessa år, trots den snabba
utgiftsökningen, funnits starka skäl att undvika en fortgående snabb
skattehöjning. Detta skulle avsevärt ha försvårat avtalsuppgörelserna och
drivit upp de nominella lönerna med försämrad internationell konkurrenskraft
som följd. En sådan utveckling skulle - förutom att leda till ökad arbetslöshet
m. m. - i sin tur tenderat att åter öka budgetunderskottet, varför stora
skattehöjningar i viss mån även skulle motverka sitt saldoförbättrade syfte.
Högre skatter hade sannolikt också
inneburit en väsentligt lägre privat konsumtion, vilket skulle fått allvarliga
konsekvenser för aktivitetsnivån i hela ekonomin och för sysselsättningen.
Man kan givetvis alltid diskutera
avvägningen mellan generella och selektiva åtgärder. 1 den mån staten inte tagit
på sig utgifterna för stöd till olika grupper i samhället och för selektiva
arbetsmarknads- och industripolitiska insatser hade det varit nödvändigt att
genom allmänna skattesänk-
Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 20
ningar stimulera ekonomin. Annars hade den ekonomiska
aktiviteten fallit till en oacceptabelt låg nivå. 1 det utsatta läge som svensk
ekonomi befunnit sig har det dock enligt min uppfattning inte varit varken
möjligt eller lämpligt att uteslutande förlita sig på generella
stimulansåtgärder. Sådana har naturiigtvis varit nödvändiga och har också
genomförts. Låt mig i första hand peka på devalveringen och på slopandet av den
allmänna arbetsgivaravgiften. Omfattande selektiva insater och transfereringar har
emellertid också varit nödvändiga under dessa år bl. a. för att få rimliga
fördelningspolitiska effekter och för att skydda de svagare grupperna i
samhället.
Den finanspolitiska åtstramning som
blir nödvändig när resursutnyttjandet i den svenska ekonomin successivt
normaliseras måste ske både genom en stark återhållsamhet med utgifter och
genom ökade skatter. Svårigheterna att genom höjda skatter väsentligt öka
statsinkomsterna har emellertid blivit allt mer uppenbara. Skattehöjningarna
kan försvåra bl. a. en stabilisering av pris- och kostnadsnivån. Därför är
begränsningar av ökningstakten i utgifterna också nödvändiga om det skall
finnas ett utrymme för en rimlig utbyggnad av samhällsservicen på prioriterade
områden. Jag återkommer härtill vid min anmälan av det reviderade
budgetförslaget.
Under 1979 kommer den statliga
konsumtionen att ge ett mycket begränsat bidrag till den totala
efterfrågeökningen i samhällsekonomin. Som framgår av tabell 4 beräknas den
statliga konsumtionen växa med ca I % i volym från 1978 till 1979. Även
tillväxten i de statliga myndigheternas investeringsvolym väntas bli måttlig.
Huvudförklaringen till att de statliga utgifterna i fasta priser växer med 6,5%
1979 är sålunda den kraftiga ökningen av inkomstöverföringar från staten till
övriga sektorer. Förutom transfereringar till hushåll och statsbidrag till
kommuner kräver industri-och arbetsmarknadspolitiska satsningar betydande
utbetalningar under 1979. Vidare sker en snabb real ökning av räntorna på
statsskulden. Detta
Tabell 4 Statens inkomster och utgifter 19771979
Milj. kr..
löpande
priser
Årlig
procentuell volymförändring
1977
1978
1979
1976
1977
1977
1978
1978
1979
1
Inkomster
93 911
95 125
103 300
6,4
-8,4
2.4
2
Utgifter
106 042
120 350
136 400
3,4
2,6
6,4
varav: Transfereringar
Konsumtion Investering
71 397
29 970
3 179
81 800
33 350
4 040
95 170
36 315
4 315
5.9
0,5
-3,9
3,6 -0,9 17,4
-9.8 1.1 0.8
}
Finansiellt
sparande
-12 131
-25 225
-33
100
4
Finansiella transaktioner
5 619
7 875
11 340
5
Tolalsaldo
-17 750
33 100
-44
440
Prop. 1978/79:150 Bilagal 21
beror inte endast på den snabbt ökande statsskulden utan
även på att den långa räntan nu ligger väsentligt över
inflationstakten.
Statsinkomsterna beräknas åter
stiga realt 1979. Den reala ökningen av statsinkomsterna under 1979 blir
emellertid klart lägre än tillväxten i bruttonationalprodukten. Även om
inkomstutvecklingen med viss eftersläpning kan väntas stiga snabbare när
konjunkturuppgången blir mera markerad, står det klart att en dämpning av
statsutgifternas tillväxt måste ske under kommande år för att begränsa de av
allt att döma nödvändiga skattehöjningarna.
Budgetunderskottet beräknas
kalenderåret 1979 komma att uppgå till drygt 44 miljarder kr. Trots att
ytterligare utgifter tillkommit i huvudsak för insatser inom industri- och
sysselsättningspolitiken är budgetunderskottet under kalenderåret 1979 av
ungefär samma storleksordning som jag redovisade i årets finansplan. Detta
beror främst på att utbetalningarna av tidigare beslutade anslag skett i en
långsammare takt än tidigare planerades. Jag återkommer i det reviderade
budgetförslaget till en närmare redovisning av statens utgifter och inkomster.
Kommunerna
Den kommunala volymutvecklingen har
under de senaste åren varit föremål för överläggningar mellan regeringen och de
båda kommunförbunden. 1 den under 1977 träffade överenskommelsen, som avsåg
utvecklingen 1978 var parterna eniga om att en uppbromsning av den kommunala
konsumtionsökningen måste ske. Kommunförbunden ställde sig bakom kraven på en
mycket restriktiv prövning av alla utgifter i kommunernas och
landstingskommunernas budgetarbete inför 1978 och en översyn av de kommunala
flerårsplanerna. 1 juni 1978 träffade regeringen en ny överenskommelse med
kommunförbunden. För första gången enades parterna därvid om en preciserad
riktpunkt för den kommunala konsumtionens volymökning, nämligen 3 % per år
under 1979 och 1980.
Det finns nu anledning att följa
upp efterlevnaden av dessa båda överenskommelser. Under 1977 ökade den
kommunala konsumtionen enligt nationalräkenskaperna med drygt 3,5% i volym. Som
framgår av den reviderade nationalbudgeten 1979 beräknas motsvarande tal för
1978 uppgå till drygt 5%. Bedömningen för 1979 visar en kommunal konsumtionsökning
om ca 4%. Landstingskommunerna beräknas därvid ha en något snabbare
utbyggnadstakt än kommunerna under dessa år. Det kan noteras att bedömningen
för 1979 ligger något i underkant jämfört med kommunförbundens egna
bedömningar för innevarande år. För både 1978 och 1979 är den kommunala
konsumtionsutvecklingen snabbare än vad jag förutsåg i årets finansplan.
I den kommunala konsumtionen ingår
också de insatser i form av beredskapsarbeten som sker i kommuner och
landstingskommuner för att motverka främst ungdomsarbetslösheten. Antalet
beredskapsarbeten ökade
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 22
kraftigt under loppet av 1978. Ca en procentenhet av den
kommunala konsumtionsökningen detta år kan hänföras till ökningen av antalet
beredskapsarbeten. Under 1979 bör insatserna i form av beredskapsarbeten
successivt kunna minska. Antalet beredskapsarbeten kan dock genomsnittligt
beräknas ligga på samma nivå 1979 som 1978 och påverkar därför inte
siffermässigt den kommunala volymökningen 1979.
För att få en bedömning av den
långsiktiga, mer permanenta utbyggnaden av verksamheten i kommuner och
landstingskommuner bör konsumtionsutvecklingen beräknas exklusive effekterna
av förändringar i antalet beredskapsarbeten. En sådan beräkning ger vid handen
att den kommunala verksamheten har ökat ca 4% per år 1976-1979. Den
uppbromsning av ökningstakten som regeringen och kommunförbunden har varit ense
om har uppenbarligen inte fått något genomslag i kommunernas och landstingskommunernas
budgetarbete. Jag har senast i propositionen om den kommunala ekonomin tidigare
i år betonat att jag i och för sig har förståelse för att anpassningen av den
kommunala verksamheten till en lägre expansionstakt tar viss tid och måste ske
successivt. Enligt nu föreliggande bedömningar tycks emellertid någon
anpassning till en dämpad volymexpansion överhuvudtaget inte ha skett 1978 och
1979.
Jag har i propositionen om den
kommunala ekonomin förordat en vidareutveckling av de överläggningar mellan
stat och kommun som har ägt rum under senare år. För att detta skall te sig
meningsfullt är det dock nödvändigt att överenskommelserna också får genomslag
i kommunernas och landstingskommunernas faktiska handlande. Det är således
mycket angeläget att budgetarbetet i kommimer och landstingskommuner inför 1980
ges en sådan inriktning att överenskommelsens riktlinjer för volymutvecklingen
detta år infrias. Även mot bakgrund av ett mer långsiktigt samhällsekonomiskt
perspektiv är en dämpning av den offentliga konsumtionens volymtillväxt
ofrånkomlig, till vilket jag senare återkommer.
Jag övergår nu till att diskutera
den finansiella situationen i kommuner och landstingskommuner. Från 1977 till
1978 förbättrades den kommunala sektorns finansiella sparande med ca 6
miljarder kr. Av det totala överskottet i finansiellt sparande 1978 på ca 3,5
miljarder kr. faller merparten på landstingskommunerna. 1 överenskommelsen
mellan regeringen och kommunförbunden avseende 1978 var parterna ense om att de
kommunala utdebiteringshöjningar som kunde bli nödvändiga borde begränsas så
långt som möjligt. Trots detta höjdes det kommunala skatteuttaget 1978 med
totalt 1,86 kr/skr, vilket är den största höjningen sedan 1952. Detta förklarar
att den kommunala ekonomin, trots den mycket snabba konsumtionsökningen detta
år. kunde konsolideras kraftigt.
Det kan antas att den omotiverat
stora kommunalskattehöjningen 1978 också skapade ett finansiellt överutrymme i
många kommuner och landstingskommuner 1979. Trots en begränsad höjning av
medelutdebiteringen, totalt 31 öre/skr, är det möjligt att öka den kommunala
konsumtionen långt
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 23
utöver
den överenskomna riktpunkten för volymtillväxten. 1 den reviderade
nationalbudgeten beräknas den kommunala sektorn få ett positivt finansiellt
sparande om ca 1,9 miljarder kr. 1979.
Vid en bedömning av kommunernas finansiella
situation måste hänsyn tas till de förslag om kraftigt ökade överföringar till
den kommunala sektorn fr. o.m. 1980 söm jag har lagt fram för riksdagen
tidigare i år. I propositionen föresläs framför allt en omfattande reformering
av skatteutjämningssystemet. Reformen bör genomföras i två steg. Det första
steget innebär ökade bidrag med drygt 1,4 miljarder kr. 1980.
Jag har nyss betonat att det är mycket angeläget
att den kommunala konsumtionens volymutveckling begränsas till 3% 1980. Under
förutsättning att detta sker och att pris- och löneutvecklingen blir fortsatt
lugn kan den kommunala sektorns inkomster och utgifter beräknas bli i stort
sett lika stora 1980, även om den kommunala medelutdebiteringen hålls oförändrad
jämfört med innevarande år.
De kommuner och landstingskommuner som får kraftigt
förstärkta inkomster genom förslagen i den kommunalekonomiska propositionen
bör inrikta sig på att sänka skattesatsen. Med tanke på de stora överskott från
1978 som ett stort antal landstingskommuner får ta upp i budgeten för 1980 bör
i första hand ett flertal landsting ha möjlighet att genomföra skattesänkningar.
Även ett antal kommuner bör emellertid få en gynnsam finansiell situation
1980.
Finansiellt
sparande och finanspolitiska effekter
Ett viktigt underlag bl, a. för kreditpolitikens uppläggning
är en analys av utvecklingen av det finansiella sparandet i olika sektorer och
i hela ekonomin. Defintionsmässigt överensstämmer den totala sparkvoten i
ekonomin med underskottet i bytesbalansen. Detta förbättrades kraftigt mellan
1977 och 1978. Under 1979 kan - som jag tidigare berört - en viss försämring av
bytesbalansen förutses. Det totala finansiella sparandet och dess fördelning på
olika sektorer framgår av tabell 6.
Som framgår av tabell 5 visar den konsoliderade
offentliga sektorn en försämring av sin sparandebalans. Efter ett läge med
finansiell balans 1977 beräknas den offentliga sektorn uppvisa ett underskott
på ca 15 miljarder
Tabell 5 Finansiellt sparande i den ofTentliga sektorn
19771979
Miljarder kr.
1977
1978
1979
Staten
-12
-25
-33
Socialförsäkringssektorn
-1-15
-1-15
+ 16
Summa
-1- 3
-10
-17
Kommuner
- 3
+ 4
+ 2
Totalt
0
- 6
-15
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 24
kr.
1979. Detta är samma nivå som redovisades i årets finansplan. Det finansiella
sparandeunderskottet motsvarar drygt 4,5 % av BNP. I internationell jämförelse
är detta inte ett exceptionellt hög siffra.
Försämringen i den offentliga sektorns finansiella
sparande är nästan helt att hänföra till den statliga budgeten. Sparöverskotten
i socialförsäkringssektorn har inte som tidigare räckt till att uppväga
försämringen i statens finansiella sparande. Kommunernas finansiella sparande
väntas förbli positivt också under 1979 även om det innebär en nedgång jämfört
med den mycket höga nivån 1978.
Hushållssparandets andel av de disponibla
inkomsterna väntas sjunka något från 1978 till 1979. Beloppsmässigt sker dock
en viss sparandeökning. För bostadssektorns del förutses det finansiella
sparandeunderskottet öka ytteriigare från 1978 till 1979. För företagen
beräknas utvecklingen under 1979 medföra en kraftig förbättring av den
finansiella situationen från bottenläget 1977.
Ett sparandeunderskott för 1979 inom den offentliga
sektorn av den storlek som jag nyss angivit måste accepteras mot bakgrund av
att det reala resursutnyttjandet fortfarande är på en låg nivå i ekonomin.
Sparandeunderskottet i den offentliga sektorn har sin motsvarighet i det ökade
finansiella sparandet i hushålls- och företagssektorn. Särskilt vill jag betona
att hushållssparandet trendmässigt stigit under den senaste tioårsperioden och
nu ligger på en historiskt sett hög nivå. Det finns underliggande långsiktigt
verkande faktorer som positivt påverkat hushållssparandet. Bl. a. har tillväxten
i antalsmässiga kollektiva pensionsförsäkringar bidragit till att höja
sparkvoten med ca 2 procentenheter under 1970-talet. Regeringen har också sökt
genom olika sparstimulerande åtgärder aktivt stödja hushållssparandet. En hög
sparkvot i hushållssektorn betyder en trendmässig förändring i den finansiella
sparbalansen för hela ekonomin. Ett högt hushållssparande ställer mindre krav
på sparandet inom den offentliga sektorn. Utvecklingen av budgetunderskottet
får till en del ses mot denna bakgrund.
De stora skillnaderna mellan sparandeöverskott och
sparandeunderskott i olika sektorer ställer krav på kreditmarknadens
funktionssätt. Det krävs en smidig anpassning av kreditpolitiken för att
undvika att den likviditet- Tabell 6 Finansiellt sparande 19771979 Miljarder kr.
1977 1978 1979
18
19
19
-7
-II
-13
24
-6
3
I
-6
-15
Hushåll Bostäder Näringsliv Offentlig sektor
Summa -12
Anm. Siffrorna är avrundade till hela miljarder kr.
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 25
Tabell 7 Finanspolitiska effekter 19761979
Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser
1976
1977
1978
1979
Staten
1,1
2,2
3,4
1,8
varav direkt effekt
0,2
-0.2
0,3
0,2
Kommunerna
0,4
0,2
-1,0
IJ
varav direkt effekt
0,5
0,9
0,8
0,9
Socialförsäkringssektorn
-0,2
0,4
0,5
0,2
Totalt
1,3
2,8
2,9
3,1
sökning
som budgetunderskottet ger upphov till får inflationistiska effekter. Jag
återkommer senare till denna fråga.
Jag vill härutöver understryka att en långsiktig
förbättring av vår bytesbalans kräver att det inhemska sparandet ökar. När
investeringsaktiviteten i näringslivet ökar mera påtagligt kommer en fortsatt
sparbrist inom den offentliga sektorn av nuvarande omfattning inte längre att
vara acceptabel. Budgetpolitiken måste således successivt anpassas när ekonomin
kommer närmare fullt kapacitetsutnyttjande.
Jag övergår nu till att kommentera
nationalbudgetens beräkningar av den offentliga sektorns effekt på
bruttonationalprodukten. Som framgår av tabell 7 beräknas den offentliga sektorn
ha en stimulerande inverkan på ekonomin både 1978 och 1979. Under 1978 kan den
expansiva effekten från staten till största delen hänföras till statens
inkomstsida mot bakgrund av bl. a. skatteomläggningarna och borttagandet av den
allmänna arbetsgivaravgiften. Vidare drogs de statliga investeringarna upp
relativt kraftigt 1978 och ligger 1979 kvar på en hög nivå. Därigenom har getts
ett betydande stöd till sysselsättningen inom byggnadsanläggningsverksamheten.
För statens del är den totala stimulanseffekten påtagligt mindre 1979, vilket
är ett uttryck för den inriktning som budgetpolitiken har givits.
För den kommunala sektorns påverkan på
samhällsekonomin förutses däremot en markerad omsvängning i expansiv riktning.
Detta beror delvis på den stora kommunala skatteuttagshöjningen 1978 och delvis
på systemet för utbetalning av kommunalskattemedel. Detta fick en påtagligt
återhållande effekt på hushållens efterfrågan. För 1979 är de kommunala
skattehöjningarna väsentligt lägre (0,31 kr.). Det betyder att kommunerna får
en mer expansiv inverkan på ekonomin 1979.
3.3
Kreditpolitiken
Kreditmarknadsläget kännetecknades såväl under 1978
som under inledning av 1979 av en ökning av bankernas och allmänhetens
likviditet. Denna ökning hade sin grund i statens budgetunderskott. Som
framhölls i finansplanen skulle likviditetsökningen inom banksystemet ha
kunnat leda till en betydande ökning av bankernas utlåning, vilket i så fall
skulle lett till en
Prop. 1978/79:150
Bilaga 1 26
ytterligare
påspädning av likviditeten i ekonomin. För att motverka en sådan utveckling
höjde riksbanken likviditetskvoten flera gånger under
1978. Till följd av den
fortsatta likviditetsökningen under inledningen av
1979, genomförde
riksbanken med verkan fr. o.m. mars en ytterligare
anpassning av likviditetskraven.
Kreditpolitiken inriktades under 1978 på att
säkerställa näringslivets och särskilt då industrins behov av rörelsekrediter.
Företagens kreditefterfrågan förblev emellertid svag. Orsakerna till detta var
främst att lageravvecklingen frigjorde likvida medel, samtidigt som de fasta
investeringarna drogs ner och vinstnivån upphörde alt sjunka. Under inledningen
av 1979 var företagens kreditefterfrågan fortsatt svag. Många företag
återbetalar skulder för att stärka sin soliditet. I takt medatt företagens
fasta investeringar nu ökar torde kreditefterfrågan åter börja stiga.
Tendenser i den riktningen kan dock till en de motverkas av att många företag
fortsätter att avveckla sina lager, samtidigt som vinstsituationen förbättras.
Företagens svaga kreditefterfrågan under 1978 fick
till följd att bankerna kunde öka sina krediter till hushållen. Därigenom fick
den privata konsumtionen en viss stimulans. Även under inledningen av 1979
torde hushållens kreditefterfrågan ha tillgodosetts i relativt stor
utsträckning. Bostadssektorns finansiering löpte under inledningen av 1979
lika friktionsfritt som under 1978.
Under 1978 förbättrades bytesbalansen kraftigt.
Därigenom blev det möjligt att gradvis sänka diskontot och övergå till en något
lättare kreditpolitik. Denna politik medförde tillsammans med den växande
likviditeten inom företagen att den privata sektorns medel- och långfristiga
nettoupplåning utomlands blev väsentligt mindre än 1977. De kortfristiga
handelskrediterna torde under 1978 ha lett till ett visst valutautflöde. Några
indikationer på att dessa tendenser skulle ha förändrats under inledningen av
1979 föreligger inte. Även det med betalningsbalansutvecklingen sammanhängande
behovet av statlig utlandsupplåning blev avsevärt lägre 1978 än 1977.
Upplåningen minskade från ca 9 miljarder kr. till drygt 2 miljarder kr.
Valutareserven ökade efter att hänsyn tagits till kursförändringen med 1,7
miljarder kr.
Den reala likviditeten i ekonomin sjönk under 1977
mycket kraftigt. Den likviditetsökning som skedde under loppet av 1978 innebar
därför endast ett närmande till en mer normal likviditetssituation i
företagssektorn. På grund av säsongmönstret i statens inkomster och utgifter
tenderar likviditetsutvecklingen i ekonomin bli mindre expansiv under den
första än under den andra hälften av kalenderåret. Ökningen av den reala
likviditeten i ekonomin bör mot bakgrund av detta och mot bakgrund av den
snabba tillväxt som nu sker i ekonomin, kunna bli relativt begränsad under
första halvåret i år.
Kommunernas starkt förbättrade finansiella
ställning har varit en viktig bidragande faktor bakom likviditetsökningen i
ekonomin. Under 1978 steg
Prop. 1978/79:150 Bilaga
1 27
kommunernas
inlåning i bankerna med inte mindre än 6 miljarder kr. eller med 72%. Detta
betyder att utrymmet på kreditmarknaden för kommunerna måste hållas inom
mycket snäva gränser vilket ökar utrymmet för staten.
Kreditpolitiken bör under 1979 liksom tidigare
inriktas på att underlätta företagens investeringar. I takt med att företagens
kreditefterfrågan stiger bör hushållens kreditmöjligheter begränsas. Som
framhölls i finansplanen finns det anledning att räkna med en klar uppgång i
den privata konsumtionen under 1979, varför någon extra stimulans i form av
ökad nettoutlåning till hushållen inte är nödvändig. Totalt räknar riksbanken
med en ökning av utlåningen till allmänheten av ungefär samma omfattning som
under 1978.
Under andra halvåret i år och imder 1980 kommer
statsbudgeten att lämna ett mycket expansivt bidrag till
likviditetsutvecklingen i ekonomin. Om effekterna av detta inte aktivt
motverkas skulle inflationistiska tendenser kunna uppkomma under 1980,
särskilt som ekonomin då åter kan förutses ha närmat sig ett högt
kapacitetsutnyttjande.
Mot denna bakgrund är det angeläget att
statsskuldspolitiken inriktas på att i ökad utsträckning finansiera det
statliga budgetunderskottet utanför banksystemet. Möjligheterna till
statsupplåning utanför bankerna har förbättrats genom att räntedifferensen
mellan långa statsobligationer och diskontot under 1978 vidgades till 3,25%.
Det finns en risk för att stora budgetunderskott
som man söker finansiera helt på kapitalmarknaden genom mycket höga
räntenivåer leder till att önskvärd investeringsverksamhet trängs undan. Jag
vill dock understryka att det varit angeläget för att få en väl fungerande
kapitalmarknad att efter flera år av negativ realränta på obligationslån uppnå
en positiv realränta på 3 å 4%. Detta underlättar för t. ex. AP-fonden och
andra pensionsfonder att värdesäkra sina pensioner och upprätthålla ett högt
sparande. Den hittillsvarande höjningen av realräntan på långa län ska)) därför
endast ses som ett återställande av en långsiktigt mer normal realräntenivå.
Självfallet ökar dock en positiv real låneränta företagens avkastningskrav på
totalt arbetande kapital.
De
stigande vinsterna och den begränsade investeringsuppgången under
1979 i näringslivet innebär att det sker en inte obetydlig
likviditetsökning som sannolikt kommer att tas i bruk för väsentligt högre
investeringar och ökat behov av omsättningskapital under kommande år. För att
undvika en alltför kraftig uppbyggnad av likviditet i företagssektorn under
1979 och
1980 är det emellertid önskvärt att nu i viss utsträckning söka binda den
överlikviditet som kan finnas i många företag utan att därför nämnvärt hämma
investeringsverksamheten. Jag har därför funnit det lämpligt att komplettera de
normala formerna för statens upplåning med ett upplåningssystem där denna
negativa effekt så långt möjligt begränsas.
Jag
föreslår att ett system nu införs för att suga upp likviditet hos
Prop. 1978/79:150 Bilaga
1 28
företagen
genom insättningar på särskilt konto i riksbanken. Systemet skall vara öppet
för företag som har rätt att göra avsättningar till investeringsfonder, dock
ej banker och andra kreditmarknadsinstitut. För att fondavsättningar skall vara
avdragsgilla vid inkomsttaxeringen krävs för aktiebolag att 46 % av det avsatta
beloppet betalas in på ett räntelöst konto i riksbanken. Enligt förslaget skall
företagen kunna öppna ett särskilt sidoordnat konto (konto för likviditetsutjämning)
på vilket de kan betala in likvida medel med rätt till särskild ränteförmån på
belopp som motsvarar två gånger summan av investeringsfondavsättningama 1979
och 1980. På dessa konton erhåller företagen ränta som är anpassad till vad som
betalas vid insättning av större belopp i bank. Det ankommer på
riksbanksfullmäktige att fatta närmare beslut om räntesättningen på dessa
konton. På medel som finns innestående på kontona och som inte överstiger den
angivna nivån erhåller företagen dessutom en skattefri åriig bonusränta på 2%.
Insättningarna på konton måste ske före utgången av 1979. Medel kan tas ut i
förväg efter viss uppsägningstid som riksbanksfullmäktige fastställer. Den
skattefria bonusen beräknas för den lid beloppen faktiskt slår inne dock längst
till utgången av mars 1981.
De
årliga avsättningarna till investeringsfonder har under senare år uppgått till
drygt 2 miljarder kr. Om man utgår från att avsättningarna under 1979 och 1980
kommer att uppgå till ungefär samma belopp skulle den högsta gränsen för
inbetalningar av likvida medel som ger rätt till bonusränta uppgå till ca 8
miljarder kr. Självfallet kommer dock inte alla företag vilja eller kunna
utnyttja systemet varför insättningar som ger rätt till bonusränta torde stanna
vid ett lägre belopp. Systemet föreslås träda i kraft den 1 juli 1979.
Lagtexten och specialmotivering till denna har jag tagit in i en särskild
handling som torde fogas protokollet i detta ärende (bilaga 1.3). Jag får
hänvisa till denna bilaga. Ett liknande system med skattefri ränta för
indragning av företagens likviditet användes 1960 och förlängdes sedan att
gälla även 1961.
Genom
att koppla systemet till investeringsfondsavsättningarna begränsas den
negativa effekten på investeringar som en alltför hög avkastning på finansiella
placeringar annars skulle kunna medföra. Fondavsättningen sker i syfte att
användas för investeringar. Om investeringsfonderna är frisläppta, vilket är
fallet under 1979 så bör inte någon uppskovseffekt uppstå. Under hösten 1979
måste beslut fattas om eventuell föriängning av frisläppet av
investeringsfonderna för 1980. Detta beslut måste fattas mot bakgrund av den
bedömning som då görs av den allmänna utvecklingen i ekonomin. Om det bedöms
önskvärt med fortsatt stimulans till investeringar kan fondfrisläppei
förlängas. Likviditetsindragningen får därvid ingen återhållande effekt på
investeringsvolymen.
Skulle
det finnas behov att begränsa likviditeten i ekonomin även 1981 kan
naturligtvis beslut fattas 1980 att förlänga systemet. Någon upplrapp-ning av
förmånerna i ett sådant läge bedömer jag inte som nödvändig.
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 29
Huvudsyftet
är att dra in likviditet och för detta krävs en avkastning som ligger något
över vad som kan erhållas på annat håll.
Den
statliga upplåningen som sker via det här föreslagna
likviditetsin-dragningssystemet minskar i motsvarande grad statens övriga
upplåning. Nettokostnaden för staten blir den eventuella skillnad i
räntekostnaderna, inkl. skatteeftergiften, som kan komma att föreligga mellan
de olika upplåningsformerna. Frågan om anslag för betalning av bonusräntan får
tas upp i samband med förslaget till statsbudget för budgetåret 1980/81.
Ökade
ansträngningar bör också göras för att låna upp pengar direkt hos hushållen
genom försäljning av premie- och sparobligationer. Nettoemissionerna av
premielån uppgick 1978 till ca 2 miljarder kr. och torde 1979 kunna höjas till
åtminstone 3 miljarder kr. Därtill bedömer jag det möjligt att öka emissionen
av sparobligationslån under loppet av 1979. Den samlade upplåningen i dessa
former bör under 1979 kunna stiga till inemot 5 ä 6 miljarder kr.
Det är svårt att närmare ange hur stora belopp som
det föreslagna systemet för likviditetsindragning kan dra in till riksbanken.
Riksbanken kan i viss utsträckning styra omfattningen härav genom den i övrigt
förda kreditpolitiken. Den samlade inlåningen från allmänheten kan uppskattningsvis
bli av storleksordningen 7- 10 miljarder kr.
Genom
att bytesbalansunderskottet under 1979 beräknas bli ett par miljarder kr. högre
1979 än 1978 måste utlandsupplåningen öka. Bruttobehovet av utlandsupplåningen
bestäms dock inte bara av bytesbalansunderskottets storlek utan också av
kravet på amorteringar eller inlösen av gamla lån och av den kapitalexport som
sker framför allt i form av exportkreditgivning och nettot av de kapitalflöden
som de utländska och svenska direktinvesteringarna ger upphov till. Staten
avser att svara för en ökad andel av det totala upplåningsbehovet. Vid nu föreliggande
prognoser beräknar jag att statens upplåning kommer att uppgå till 5 å 6
miljarder kr. Den privata sektorns upplåning i utlandet kan samtidigt beräknas
bli något lägre än 1978. Vissa åtgärder har bl. a. vidtagits för att möjliggöra
för företagen att tidigarelägga återbetalningarna av de stora utlandslån som
togs upp 1974 och 1975. Genom att staten tar på sig en ökad andel av
utlandsupplåningen begränsas likviditetsökningen i ekonomin.
Statliga företag och institutioner svarar för en
inte obetydlig andel av den privata sektorns utrikes upplåning ofta med
statsgaranti. De privata företagens upplåning avser också ofta en
omfinansiering av tidigare lån vilket det inte finns utrymme att klara på den
svenska kapitalmarknaden. Den privata upplåningen blir därför sannolikt
relativt betydande utan att några speciella åtgärder vidtas.
1 nedanstående tabell anges hur staten finansierade
sitt budgetunderskott under 1978 och en mycket grov kalkyl över hur det
beräknade underskottet på 44 miljarder kr. kan komma att finansieras under
1979. Den stigande realräntan har ökat placeringskapaciteten hos
kapitalinstitu-
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 30
Tabell 8 Finansiering av budgetunderskotten 1978 och
1979
Nettobelopp. Miljarder kr.
1978 1979'
5,0
5
14,9
13-
-17
8,0
10
3,3
7-
-10
31,2
38-
-39
2.0
5-
-6
33,2
44
Riksbanken
Banker
Kapitalmarknadsinstitiit
Allmänheten
Summa Sverige
Utlandet
Totalt
(Statens
utgiftsöverskott)
' Delta är en mycket grov kalkyl som kan komma att
revideras successivt under
1979. Upplåningen i bankerna är en residualpost.
2 Här
ingår den likviditetsindragning till riksbanken som redovisas i texten.
ten. Statens upplåning i riksbanken svarar i huvudsak mot
ökningen i utelöpande sedelmängd. Denna utgör en mycket liten del av den totala
penningmängden som inkluderar nästan all inlåning i bankerna. Återstoden,
efter avräkning av den något högre upplåningen i utlandet, måste finansieras i
bankerna.
Även med den uppläggning av
statskuldpolitiken som ovan redovisats kommer en stor del av budgetunderskottet
att få finansieras i bankerna, vilket höjer likviditeten i banksystemet och ger
ett stort tillskott till allmänhetens likviditet. För att motverka att den
ökade likviditeten i bankerna läggs till grund för en alltför kraftig ökning av
krediterna måste likviditetskraven även i fortsättningen successivt höjas.
Genom ansträngningarna att öka statsupplåningen utanför banksystemet och
särskilt genom de speciella likviditetsindragande åtgärderna bör dock den
totala tillväxten av penningmängden bli lägre än under 1978. Samtidigt som jag
finner det önskvärt att successivt bromsa upp penningmängdstillväxten, vill jag
samtidigt varna för de alltför enkla tolkningar om sambandet mellan denna och
inflationstakten som ibland görs. Effekterna av en för hög likviditet går i
huvudsak via dess påverkan på den reala efterfrågan i ekonomin. Inflationsrisken
av ett för högt efterfrågetryck i ekonomin får mötas med en restriktivare ekonomisk
politik.
3.4 Sysselsättningspolitiken
Ett av den ekonomiska politikens
absolut viktigaste mål är att upprätthålla en hög och jämn sysselsättning. För
att förverkliga detta har det varit nödvändigt att kraftigt bygga ut de
arbetsmarknadspolitiska insatserna under 1977 och 1978 under den
omställningsperiod som näringslivet genomgått. Den svenska ekonomin är nu inne
i en uppåtgående fas. Produktionen ökar relativt snabbt. Antalet lediga jobb
inom näringslivet ökar samtidigt som arbetskraftsefterfrågan från den
offentliga tjänstesektorn.
Prop.
1978/79:150 Bilagal 31
särskilt
kommunerna, ligger kvar på en fortsatt hög nivå. Totalt sett fanns i slutet av
mars 1979 ca 60000 kvarstående lediga platser.
Antalet arbetslösa personer uppgick i mars i år
enligt arbetskraftsundersökningarna till 88000 personer, 2,1% av
arbetskraften. Av dessa var 23 000 under 25 år. Under början av 1979
sysselsattes i genomsnitt ca 170000 personer i någon form av
arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Av dessa var ca 70000 i
arbetsmarknadsutbildning, 60000 var sysselsatta i beredskapsarbeten och ca
30000 i skyddad - eller halvskyddad sysselsättning.
Ungdomarnas
och de arbetshandikappades svårigheter utgör ett av arbetsmarknadspolitikens
svåraste problem. Insatserna på senare år har i stor utsträckning inriktats på
ungdomar och andra nytillträdande på arbetsmarknaden. Av dem som var
sysselsatta i beredskapsarbete i februari i är var närmare 70 % under 25 år.
Åtgärderna för de handikappade har byggts ut. Bildandet av Stiftelsen
Samhällsföretag AB och omorganisationen av den skyddade verksamheten kommer
liksom de nyligen beslutade förstärkningarna av åtgärder för att ge
handikappade arbete på sikt att innebära att fler människor med olika former av
handikapp kan beredas sysselsättning.
Den totala produktionen förutses öka med 4,5%. mätt
från produktionssidan. Industriproduktionen väntas öka med ca 7%. Denna snabba
produktionsökning, som började redan under 1978 kan frigöra en del av den
produktivitetsreserv som byggts upp under lågkonjunkturen bl. a. med hjälp av
utbildning i företagen genom den s. k. 25-kronan m. m.
Den
totala sysselsättningen ökade med ca 16000 personer mellan 1977 och 1978.
Ökningen låg på den offentliga sektorn och en ökning av antalet sysselsatta i
olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Även med den relativt snabba
produktivitetstillväxten under 1979 väntas produktionsökningen medföra en ökad
arbetskraftsefterfrågan. Under loppet av året förutses sysselsättningen öka
mycket kraftigt. Sysselsättningen inom industrin minskade under hela 1978. För
1979 förutses en ökning på ca 25000 personer, därmed skulle den avtappning av
sysselsatta inom industrin som pågått oavbrutet under drygt tre år vara
bruten. Detta bekräftas också i konjunklurbarometern för mars 1979 där
företagen nu för första gången på länge räknar med sysselsättningsökningar
under det framförliggande halvåret. För de privata tjänstesektorerna som
omfattar bl. a. hela varuhandeln, bank- och försäkringsväsende,
fastighetsförvaltning och övriga serviceyrken förutses en ökning på ca 15000
personer. Sysselsättningsexpansionen väntas fortsätta inom den offentliga
tjänstesektorn. För kommunernas del förutses en ökning på 35 000 å 40000
personer mellan 1978 och 1979 och för statens del en ökning på ca 7000. Ställer
man efterfrägekalkylen på en ökning av arbetskraften på totalt ca 60000 personer
mot en beräknad ökning av arbetskraftsutbudet på ca 45000 personer kan man
således förvänta sig ett klart förbättrat sysselsättningsläge under 1979.
Byggarbetsmarknaden
uppvisar en splittrad bild. Många regioner kan
Prop. 1978/79:150
Bilaga 1 32
bedömas
få en hävdad eller t.o.m. överhettad arbetsmarknad medan bristen på
arbetstillfällen inom byggsektorn i vissa andra regioner kan bedömas bli mycket
besvärande även under nästa höst och vinter. Det kommer därför sannolikt att
behövas speciella stimulansåtgärder även nästa vinter.
När
arbetskraftsefterfrågan ökar är det en angelägen uppgift för arbetsmarknadspolitiken
att slussa över de personer som nu befinner sig i arbetsmarknadsutbildning och
i beredskapsarbeten till den reguljära arbetsmarknaden. Antalet personer som
berörs av dessa åtgärder bör som en följd av den stigande efterfrågan på
arbetskraft däiför kunna bli avsevärt lägre. För ungdomar och andra
nytillträdande kommer emellertid omfattande åtgärder inom
arbetsmarknadspolitiken att bli erforderliga även fortsättningsvis. För
ungdomar i gymnasieåldern eller som eljest kan bedömas ha bristfällig
utbildning bör i första hand utbildningsmöjligheter ställas till förfogande
inom det reguljära utbildningsväsendet.
Större ansträngningar måste också göras för att
underlätta en inomre-gional och yrkesmässig rörlighet på arbetsmarknaden. Genom
bl. a. förstärkta arbetsförmedlingsinsatser måste konjunkturuppgångens
möjligheter att genomföra en nödvändig omstrukturering utnyttjas. Den under
senare år mycket omfattande arbetsmarknadsutbildningen har lämnat ett
värdefullt bidrag för denna nödvändiga omställning. På liknande sätt har
praktik- och beredskapsarbeten givit många ungdomar nya insikter och
erfarenheter av arbetsmarknaden. Detta underlättar arbetet med att passa ihop
tillgång och efterfrågan på arbetskraft. Detta innebär att såväl nytillträdande
som redan etablerade på arbetsmarknaden kan söka sig till de expansiva
näringarna och därmed få tryggare jobb för framtiden. På längre sikt är ett
expansivt och rikt differentierat näringsliv en nödvändig förutsättning för
att arbete skall kunna erbjudas inom de regioner som i dag brottas med svåra
sysselsättningsproblem.
3.5
Industripolitiken
Regeringen lade i mars 1979 fram en
industripolitisk proposition med förslag till riktlinjer för den framtida
industripolitiken och till åtgärder för att främja industriell tillväxt (prop.
1978/79: 123). 1 propositionen framhålls att det är av väsentlig betydelse för
svensk ekonomi alt under åren framöver få till stånd en industriell tillväxt.
Grunden härför bör enligt regeringens bedömning vara en väl avvägd ekonomisk
politik, som underlättar industrins utveckling. Samtidigt bedöms den nödvändiga
industriella tillväxten inte kunna komma till stånd utan strukturförändringar
i industrin. En central uppgift för staten är därvid att se till att dessa
strukturförändringar sker i socialt acceptabla former.
Som ett viktigt komplement till den allmänna
ekonomiska politiken behövs en aktiv industripolitik, som inrymmer offensiva
åtgärder. Enligt
Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 33
de föreslagna riktlinjerna måste dessa vara förhållandevis
generella, eftersom metoder saknas för att finna de företag och projekt till
vilka de bör riktas. En offensiv industripolitik måste ta sikte på att skapa
goda förutsättningar för att många idéer skall få möjlighet att bli prövade på
marknaden.
Industripolitiken kan emellertid
inte arbeta med endast generella medel. En framgångsrik näringspolitik
förutsätter en kombination av generella och selektiva åtgärder. De senare krävs
därför att problemen inte är jämnt fördelade mellan olika branscher och
landsändar. Riktade åtgärder sätts ibland in för att i enskilda företag eller
branscher överbrygga en tillfällig nedgång eller åstadkomma en successiv
krympning. Enligt regeringens synsätt är det av största vikt att en ekonomisli
politik förs som begränsar behovet av riktade insatser, samtidigt som man dock
får räkna med att vissa sådana insatser kommer att behövas även i framtiden.
I propositionen föreslås att de
offensiva och utvecklingsstimulerande delarna av industripolitiken byggs ut.
Bl. a. föreslås att 300 milj. kr. anvisas för att främja långsiktigt lönsamma
men riskbetonade investeringar inom industrin för utveckling av nya produkter,
processer eller system. En särskild stiftelse avses administrera dessa medel. 1
propositionen föreslås också att 47 milj. kr. anvisas för att främja
exportsamarbete vid systemleveranser till stora industri- och anläggningsprojekt.
De regionala utvecklingsfonderna föreslås bli tillförda ytterligare 300 milj.
kr. för kreditgivning för att främja de mindre och medelstora företagens
utveckling.
Under de senaste årens svåra omställningsperiod
har relativt omfattande riktade industripoliiiska insatser varit nödvändiga.
Syftet med dessa åtgärder har varit att underlätta omstrukturering och
kapacitetsneddragning.
I vissa fall har också betydande
hänsyn till arbetsmarknadsmässiga och regionala förhållanden tagits. Insatserna
har huvudsakligen varit koncentrerade till basindustrierna och varven.
Trots att en successiv förbättring
av industrikonjunkturen ägt rum under 1978 och 1979 har vissa ytteriigare
åtgärder varit nödvändiga under våren i år.
Den grundliga omstrukturering inom
handelsstålindustrin som bildandet av SSAB Svenskt Stål AB innebar har följts
upp genom en strukturplan inom bolaget. Ett genomförande av denna plan innebär
en kapacitetsneddragning. För att hindra sysselsättningsproblem i samband
härmed har regeringen lagt fram förslag om lån till SSAB om 846 milj. kr. för
tidigare-läggning av vissa investeringar samt lån om totalt 225 milj. kr. för
rekonstruktionsändamål (prop. 1978/79: 126).
För att underlätta strukturomvandlingen
inom specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin har beslut tidigare fattats
om statligt stöd i form av lån och garantier. Beslut om dessa medel fattas av
den särskilt inrättade strukturdelegationen. Gränges AB och Uddeholms AB har
för avsikt att bilda ett bolag för rostfritt stål genom samgående mellan
Gränges Nyby AB 3
Riksdagen 1978179. I saml. Nr 150. Bilaga I och 2
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 34
och sektorn för rostfritt stål inom Uddeholms AB. En
ansökan om lån och lånegarantier från dessa medel föreligger för det nya
bolagets räkning. Regeringen har föreslagit att en del - 250 milj. kr. - av det
1977 till Uddeholms AB beviljade villkorslånet får överföras till detta bolag (prop.
1978/79: 194).
Den långvariga lågkonjunkturen har
medfört stora förluster för Luossa-vaara-Kiirunavaara AB (LKAB). För 1978
redovisades en förlust före bokslutsdispositioner och skatter på ca 870 milj.
kr. Riksdagen har på förslag av regeringen beslutat att staten skall medverka i
en finansiell rekonstruktion av LKAB. Bolaget får därför ett tillskott på 700
milj. kr. för att täcka en del av 1978 års förlust och för att möta finansiella
påfrestningar som kan uppstå under 1979. Riksdagen har vidare uttalat sig för
att LKAB får möjlighet att under perioden 1979-1981 få ett statligt lån för
rekonstruktionsändamål om högst 1 100 milj. kr.
Den negativa resultatutvecklingen
under 1977 och 1978 har medfört soliditetsproblem och svåra finansiella
påfrestningar för flera företag i skogsbranschen. För att likviditetsmässigt
underlätta företagens situation beslöt riksdagen våren 1978 om särskilda
lånegarantier för skogsindustrin om högst 900 milj. kr. för 1978. Riksdagen har
därefter beslutat att lånegarantier skall kunna utgå även under 1979. Under
våren 1978 beslöt riksdagen vidare om lån på 400 milj. kr. med villkorlig
återbetalningsskyldighet till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB.
Under senare delen av 1978 inträdde
en förbättring av marknaden för skogsindustrins produkter och denna har
fortgått även under innevarande år. Kapacitetsutnyttjandet inom branschen har
ökat och prisutvecklingen har varit gynnsam för flera viktiga produktslag.
Trots den lönsamhetsförbättring som därmed kan förväntas inträda kommer de
ekonomiska problemen att kvarstå för vissa företag med svag konsolidering. För
Södra Skogsägarna AB och Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) är situationen
sådan att en finansiell rekonstruktion av företagen bör ske. Regeringen har
därför lagt fram förslag om att staten skall gå in som delägare i de båda
nämnda företagen (prop. 1978/79: 207).
Varven är den bransch som krävt de
största finansiella insatserna. Beslut har tidigare fattats om att storvarvens
kapacitet skall reduceras med 20% till utgången av 1980. Regeringen har därför
under våren 1979 lagt fram förslag om ökat stöd till beställare av fartyg hos
svenska varv i form av garantier till ett sammanlagt belopp av 940 milj. kr.
och lån med 160 milj. kr. (prop. 1978/79:211).
På grund av varvskrisen har den
finansiella ställningen för landets enda privatägda storvarv - Kockums Varv
(Shipyard) AB, ingående i Kockumskoncernen - försämrats markant under de
senaste åren. Då det under 1978 stod klart att koncernen inte längre hade
förmåga att bemästra sina ekonomiska problem upptog Kockums på hösten
förhandlingar med staten i syfte att till staten övertala varv och andra
verksamheter inom
Prop. 1978/79:150
Bilaga 1 35
koncernen.
Avtal har träffats mellan staten och Kockums om överlåtelser av bl. a. varvet
till staten. Förslag om godkännande av avtalet och anvisande av erforderliga
medel - ca 2 300 milj. kr. - har lagts fram för riksdagen (prop. 1978/79: 124).
De statliga insatserna för tekoindustrin föreslås
fortsätta och även förstärkas enligt det förslag till övergripande plan för
budgetåren 1979/80-1981/82 som regeringen har lagt fram. 1 planen anges vissa
nivåer för den produktion av olika tekovaror som behövs av
försörjningsberedskapsskäl. De industripolitiska åtgärderna föreslås föriängda
under treårsperioden med förstärkta exportfrämjande åtgärder. Vidare föreslås
förlängning av det tillfälliga stödet till äldre arbetskraft inom tekoindustrin
samt försörjningsberedskapspolitiska åtgärder.
Även vissa insatser inom verkstadsindustrin har
varit nödvändiga. Statlig medverkan för att finansiellt rekonstruera Luxor
Industri AB, Datasaab AB och Uddcomb Sweden AB har erfordrats.
Betydande industripolitiska insatser har varit
nödvändiga under de senaste åren för att rädda långsiktigt värdefull
industrikapacitet och klara nödvändig omställning utan omfattande sociala
skadeverkningar. Sammanlagt har sedan 1976 beslut fattats om lån och bidrag pä
ca 25 miljarder kr. Med den allmänna förbättring som nu sker i svensk ekonomi
och med den stigande aktivitetsnivån i svenskt näringsliv och förbättrad
vinstnivå bör anspråken på statliga stödinsatser successivt kunna begränsas.
4
Den ekonomiska utvecklingen 1979
Den svenska ekonomin är starkt beroende av vad som
händer i vår omvärld. Under 1979 sker en märkbar konjunkturuppgång i Västeuropa
medan åstramningspolitiken i Förenta staterna börjar få en dämpande effekt
under senare delen av året. Den ökade aktiviteten i Västeuropa är av särskilt
intresse för Sverige eftersom drygt 2/3 av vår export går dit. Den ökade
importefterfrågan i de nordiska länderna är inte minst viktig i sammanhanget.
Betydelsen härav illustreras av att medan väridshandeln totalt sett väntas öka
med 5 ä 6 % i volym kan en ökning av marknaden inom OECD-området för våra
bearbetade produkter om 7 % förutses. I vad mån ytterligare exportökningar kan
påräknas är beroende av om vi kan fortsätta att erövra marknadsandelar även
under 1979.
Enligt konjunkturinstitutets bedömning i den
reviderade nationalbudgeten är detta möjligt. Devalveringen gav företagen
möjlighet att hålla lägre prisökningar än konkurrenterna och därmed återvinna
föriorade marknadsandelar. De gynnsamma verkningarna på försäljningsvolymen av
denna prispolitik är skönjbara även 1979. Härtill kommer att en viss
ytterligare relativ prissänkning i år förefaller trolig. Statistiken för de
första månaderna stöder detta antagande. Jag finner därför ingen anledning
avvika från
Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 36
min bedömning i finansplanen i januari att exportvolymen
kommer att öka med 8% (enligt de s.k. nationalräkenskapernas beräkningsmetod).
Det innebär att den höga exporttillväxt som vi kunde konstatera i Qol håller i
sig även i år. Tyngdpunkten förskjuts dock från råvaror mot mera bearbetade
varor såsom verkstadsprodukter.
Den bedömning av den
internationella utvecklingen som i dag kan göras tyder således på relativt goda
förutsättningar för svensk industri och svensk export. Den totala tillväxten i
OECD-området (BNP-ökningen) beräknas till 3,5% även i år. De osäkerhetsmoment
som kan finnas ligger främst i den internationella prisutvecklingen. En
fortsatt oro kring oljepriserna skulle, förutom det direkta genomslaget på den
inhemska prisbildningen, kunna leda till en betydligt mera restriktiv politik
i de stora industriländerna med negativa återverkningar på världshandeln.
1 finansplanen i januari angav jag
en prisstegring på 5 ä 6% under året som trolig. Med hänsyn till vad vi i dag
vet om den internationella inflationen och kostnads- och
efterfrågeutvecklingen här hemma finner jag att en prognos för prisutvecklingen
om 6% fortfarande står sig. Det innebär att den prisgräns om 5% t. o. m.
oktober som årets löneavtal stipulerar, kan hållas.
Jag har tidigare nämnt att en
exportökning om 8 % i år är trolig. Detta är självfallet av största betydelse
för industrins möjligheter att fortsätta den uppgång som inleddes i fjol. I år
tillkommer den fulla effekten av den draghjälp från den inhemska efteifrågan
som de under 1978 beslutade stimulansåtgärderna medverkat till. Efterfrågan här
hemma beräknas öka med 5,3% i år vilket skall jämföras med -1,7% 1978.
Inte minst viktigt är att den
produktionsdämpande effekten från de alltför stora lagren upphört och att
efterfrågan nu tillgodoses från den löpande produktionen. Under 1979 ger
efterfrågan för lager i stället upphov till en ökad produktion. Mot denna
bakgrund beräknas industriproduktionen öka med ca 7% mellan 1978 och 1979.
Som jag tidigare påpekat kan en
avsevärd produktionsökning ske utan att sysselsättningen omedelbart behöver
öka. Den produktionsökning det här är fråga om är dock så betydande att den
kommer att leda till nyanställningar. En sysselsättningsökning på uppemot
25000 personer inom industrin under loppet av året förefaller trolig. Den s.
k. konjunkturbarometern för mars tyder på att företagen räknar med att öka sin
sysselsättning inom den närmaste tiden.
Den återvunna expansionen inom
industrin leder till att planerna på nyinvesteringar nu aktualiseras. Enligt de
senaste tillgängliga enkätundersökningarna skulle en investeringsökning på
5-10 % kunna vara att vänta. Konjunkturinstitutet räknar med en
investeringsökning på 7%. Jag delar denna bedömning.
Även inom andra delar av
näringslivet sker nu en uppgång. Byggnadsindustrin kan öka sin produktion med
4% även i år och för handel och
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1
37
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 9 Försörjningsbalans 19771979
Miljarder
Procentuell
volymföränd
ring.
kr. 1978,
1975 år priser
löpande
priser
1977
1978
1979
Tillgång
BNP
394,5
-2,4
2,8
5.1
Import
92,6
-4,8
-7,0
9,5
Summa
tillgång
487,1
2,9
0,7
6,0
Efterfrågan
Bruttoinvestering
77,2
-2,8
-4,2
8,0
Näringsliv
32,8
-6,1
-16,7
12,0
därav: industri
13.0
-17,1
-18.2
6,9
Statliga myndigheter och
affärsverk
9,8
-5,4
9.7
2,8
Kommuner
15,3
8,5 .
-1.2
5,8
Bostäder
19,3
-2,5
18.3
5.0
Lagerinvestering
-6,7
(-3,2)'
(-1.3)'
(1.4)'
Privat
konsumtion
206,8
-0,9
-0,9
2,8
OtTentlig
konsumtion
115,2
2,7
3.9
3,1
Statlig
35.3
0,7
1.2
1,3
Kommunal
79,9
3.7
5,1
3,9
Tjänstenetto
Export
982
0,4
78
8,0
Summa
efterfrågan
487,1
-2,9
0,7
6,0
' Lagerinvesteiingarnas förändring i procent av
föregående års bruttonationalprodukt.
transportnäringar vänder utvecklingen i positiv riktning.
Den ökning av den privata konsumtionen som kommer till stånd bidrar självfallet
härtill i hög grad. Att åstadkomma en sådan expansion har varit ett av motiven
bakom stimulansen till den privata konsumtionen. Den i förhållande till
tidigare bedömningar något lägre realinkomst som nu förutses ger tillsammans
med föreliggande försäljningssiffror för årets första månader ingen anledning
revidera min bedömning från i januari att den privata konsumtionen skulle öka
med 2,8%. Detta innebär en obetydlig minskning av sparandets andel av
hushållsinkomsten.
Däremot ökar den offentliga
konsumtionen snabbare än tidigare prognoser förutsatte, och enligt min mening
alltför snabbt. Den kommunala konsumtionen tycks öka med ca 4% och har därmed
inte anpassats till den
Tabell 10 BNP från produktions-och användningssidan
19771979
Procentuell
volymförändring från föregående år
opaginerad Kontrollera mot PDF
BNP från
produktionssidan därav: varuproduktion tjänsteproduktion
BNP från användningssidan
1,7
2.0
4,5
4,2
1,9
5,9
0,4
2,1
3,5
5,1
2,8
-2.4
Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 38
nivå som överenskommelserna mellan regeringen och kommun-
och landstingsförbunden förutsatte. Även de kommunala investeringarna ökar i
rask takt. Enkätmaterialet tyder på en ökning om närmare 6% i år.
Bostadsbyggandet torde komma att
ligga på 60000 lägenheter. Detta är en viss nedrevidering i jämförelse med
finansplanen i januari. Den avgörande orsaken härtill är effekterna av den
stränga vintern. Ombyggnadsverksamheten fortsätter dock att öka kraftigt. Den
utgör numera 1/4 av de totala bostadsinvesteringarna och bidrar härmed till att
bostadsinvesteringarna bedöms öka med 5% 1979.
Totalt sett ökar investeringarna
med ca 8%. Borträknas vissa förändringar i beståndet inom handelsflottan blir
ökningen drygt 5%. Det nya, och glädjande, i bilden är att näringslivets
investeringar nu kommit igång. Detta gäller både industri och övrigt
näringsliv. Härigenom finns det möjligheter att utvidga kapaciteten så att en
balanserad tillväxt kan komma till stånd.
Den samlade produktionen, BNP, bör härvid komma att öka
med drygt 5%, vilket är något lägre än motsvarande bedömning i finansplanen i
januari. Konsekvenserna pä arbetsmarknanden blir dock snarast en något
kraftigare efterfrågan på arbetskraft. För industrins del sker en ökning av
sysselsättningen under loppet av året och även i den övriga delen av det
privata näringslivet sker vissa sysselsättningsökningar. Kommunerna torde ha
ett anställningsbehov om ca 40000 personer.
Totalt sett sjunker därmed
arbetslösheten mellan 1978 och 1979 och speciellt stor är denna minskning från
nivån vid ingången av året. Detta ger utrymme för en reducering av antalet
personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är viktigt att föra över
människor från dessa sysselsättningar till den reguljära arbetsmarknaden.
Som jag tidigare nämnt vändes de
tidigare underskotten i handelsbalansen till ordentliga överskott 1978. Under
1979 leder ökningen av aktiviteten här hemma naturligt nog till en ökad import.
Konjunkturinstitutet räknar med en ökning om 10-11% i volym. Med hänsyn till
att jag anser det troligt med en lägre tillväxt av den importkrävande privata
konsumtionen och en fortsättning av den av företagen under 1978 förda
försiktiga prispolitiken finner jag det motiverat med en något lägre
importtillväxt än institutet förutsett. En volymökning av importen om ca 9,5%
medför att vunna marknadsandelar på hemmamarknaden kan försvaras.
Trots återgången på importsidan kan ett betydande
handelsbalansöverskott bibehållas, ca 4 3/4 miljarder kr. Underskotten i fråga
om tjänster och transfereringar är emellertid betydande, ca 11 miljarder kr.
Det innebär dock att försämringen bromsas upp jämfört med tidigare. Bl. a.
förbättras sjöfartsintäkterna och räntebetalningarna expanderar inte heller så
kraftigt till följd av den lägre utländska upplåningen under fjolåret.
Bytesbalansunderskottet har beräknats till 6,3 miljarder kr. eller 1,5% av
BNP. Trots återhämtningen av den inhemska efterfrågan har således en avsevärd
för-
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 39
Tabell 11 Bytesbalans för 19771979
Milj. kr., löpande priser
1977 1978 1979
prel prognos
85 678
98 162
113 900
90 246
92 589
109 200
-4
568
5 573
4 700
-351
-312
-300
2 763
3 529
3 900
-3 579
-3 800
-3 900
-3 522
-3 446
-3 900
-6 498
-8812
-10 100
3 300
3 300
3 300
12
455
-3 968
-6
300
Export av varor Import av varor
Handelsbalans
Korrigering av handelsstatistiken Sjöfartsnetto Resevaluta
Övriga tjänster, netto Transfereringar, netto Korrigeringspost för tjänster och
transfereringar
Bytesbalans
bättring skett jämfört med 1977 då bytesbalansunderskottet
låg på 12,5 miljarder kr, eller 3,5 % av BNP.
5 Utblick mot 1980 och 1981
Liksom de närmast föregående åren
har i den reviderade nationalbudgeten kalkyler gjorts över den ekonomiska
utvecklingen på 2 1/2 års sikt. Kalkylerna skall ses som en bild av en möjlig
utveckling 1980-1981, där försök gjorts att skriva fram nuvarande
utvecklingstendenser. Kalkylen bygger på vissa förutsättningar om den
internationella utvecklingen och antaganden om den långsiktiga inriktningen av
den ekonomiska politiken.
Värdet med kalkylerna ligger i att
de ger en utgångspunkt för en konkretiserad diskussion kring de problem för
den ekonomiska politiken som vi nu skönjer för i första hand 1980.
Nationalbudgeten innehåller en utförligare redogörelse för kalkylerna. Jag tar
här upp vissa centrala problem som kalkylerna belyser.
En huvudfråga är om den breda
uppgång i den svenska ekonomin som påbörjades 1978 och som nu pågår kommer att
fortsätta så att vi efter flera års stagnation får en självbärande tillväxt
till rimlig prisstabilitet. Jag vill peka på tre faktorer som avgörande för
frågan om en sådan utveckling kommer till stånd. Vi är för det första i hög
grad beroende av den internationella utvecklingen. Det är vidare av yttersta
vikt att vi i Sverige kan behålla en dämpad utveckling av priser och kostnader.
För att kunna genomföra en balanserad återhämtning krävs vidare att vi får en
ökad flexibilitet i ekonomin.
Det finns f n. flera hoppfulla
tecken i den internationella ekonomiska utvecklingen, men också betydande
osäkerhet och risker, framför allt beträffande prisutvecklingen under den
närmaste perioden.
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 40
Sett ur vårt eget perspektiv är frågan om den
västeuropeiska konjunkturuppgångens varaktighet central. Motorn i denna
process är uppgången i den västtyska ekonomin. Denna uppgång leds av en ökning
i den privata konsumtionen. Den har kommit till stånd efter att försiktiga
stimulansåtgärder satts in av den västtyska regeringen. Det är fortfarande
osäkert om den påbörjade uppgången kommer att fortsätta och övergå i en stabil
och balanserad konjunkturuppgång. För att detta skall ske krävs att näringslivets
investeringar blir ledande i konjunkturuppgången. Det är också viktigt att
uppgången inte i väsentlig mån driver upp inflationstakten i den västtyska
ekonomin. Om så sker finns en betydande risk att man från regeringens sida
dämpar uppgången genom en restriktiv ekonomisk politik. 1 detta sammanhang
innebär de nya oljeprishöjningarna en betydande risk. I den mån dessa skapar
ett inflationistiskt klimat är sannolikheten också stor att man i flera av
industriländerna lägger om politiken i restriktiv riktning.
Den amerikanska konjunkturuppgången är nu inne på
sitt fjärde år. Den nedgång i aktiviteten som allmänt förutspåtts under 1979
har knappt påbörjats. Inflationstakten i den amerikanska ekonomin stiger
fortfarande.
Ju högre inflationslakten är desto större blir
svårigheterna att dämpa prisökningstendenserna under en kortvarig
konjunkturnedgång. Därmed minskar också sannolikheten för en snabb återhämtning
i den amerikanska ekonomin. Av största vikt är den närmaste tidens
prisutveckling.
Den internationella bild som lagts till grund för
1980-1981 kalkylerna innebär sammanfattningsvis att BNP-ökningen i OECD-området
antas uppgå till 3,5% båda åren. Världshandelsutvecklingen förutses mot denna
bakgrund bli relativt dämpad och uppgå till 6% 1980 och 5% 1981. Ett positivt
inslag i denna bild för Sveriges del är att tyngdpunkten i BNP-tillväxten
ligger på våra viktiga exportmarknader i Västeuropa.
Utvecklingen under 1970-talet har för Sveriges del
eftertryckligt visat, vilken central roll utvecklingen av våra relativa priser
och kostnader spelar för näringslivets konkurrenskraft. En huvudförklaring till
den kris, som påbörjades 1975, var den kraftiga ökningen av våra relativa
priser och kostnader. På samma sätt har devalveringarna, det ansvarsfulla
avtalet på den privata arbetsmarknaden 1978, och den därigenom följande förbättringen
av våra relativa priser och kostnader varit ett nödvändigt villkor för att den
nuvarande uppgången skulle komma till stånd.
För att vägen till balans skall kunna fullföljas
måste de uppnådda positionerna på pris- och kostnadsområdet konsolideras och
helst förbättras ytterligare 1980 och 1981. Det ligger därmed ett ansvar på
arbetsmarknadens parter att sluta ett avtal som håller sig inom de ramar som
samhällsekonomin medger samtidigt som den ekonomiska politiken måste skapa
betingelser som möjliggör ett sådant avtal. Det är bl. a. mot denna bakgrund
man får se den proposition om sänkta marginalskatter som i vår förelagts
riksdagen. En aktiv prispolitik är också ett naturligt element i en ekonomisk
politik som syftar till att hålla prisstegringarna nere.
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 41
I kalkylerna förutsätts att avtalet sker på en nivå
som medger konsolidering av vår internationella konkurrenskraft och som
möjliggör en fortsatt dämpad prisutveckling om högst 6% per år.'
Man
har på olika håll pekat på företagens vinstökningar under 1978 och 1979 som en
tänkbar inflationsorsak på samma sätt som 1974 års vinstökning. Man måste
emellertid komma ihåg att den vinstökning vi nu ser sker från en myckel låg
nivå. Neltodriftsöverskottet var sålunda omkring noll 1978 och vi ligger
fortfarande långt från en vinstandel som är tillräcklig för att på lång sikt
generera expansion och förnyade investeringar samtidigt med en finansiell
konsolidering så att företagen kan möta en framtida lågkonjunktur.
Konjunkturuppgångens längd är i hög grad beroende
av hur långt från kapacitetstaket industrin befinner sig. LU 78 räknade med att
produktivitetsreserven i industrin uppgick till omkring 12% 1977, samtidigt
som den underliggande produktivitetsökningen bedömdes uppgå till ca 4,5 % per
år. Om detta är en realistisk beräkning så skulle ett betydande gap kvarstå
även efter de produktivitetsökningar på 8% 1978 och 7,5% 1979 som vi nu räknar
med. Denna bild understöds delvis av de uppgifter angående kapacitetsutnyttjandet
som företagen lämnat i den senaste konjunkturbarometern. För att
kapacitetsgapet skall kunna utnyttjas krävs emellertid en hög grad av
flexibilitet i ekonomin. Vi har nu börjat se flaskhalsfenomen. Med tanke på att
vi alltjämt befinner oss långt från ett beräknat fullt kapacitetsutnyttjande
är detta ett oroande tecken på den bristande flexibilitet som f. n. präglar den
svenska ekonomin. En annan indikation på detta är att vi samtidigt har en hög
nivå av arbetssökande och att antalet kvarstående lediga platser ökar.
Kalkylen grundas alltså på en bedömning om en relativt
låg flexibilitet i den svenska ekonomin och om en dämpad internationell
utveckling. I kalkylen sker därför en uppbromsning av tillväxttakten i ekonomin
1980 och 1981. En sammanfattning av kalkylerna i form av en försörjningsbalans
1978-1981 ges i tabell 13 och bytesbalansutvecklingen framgår av tabell 14. I
kalkylerna ligger också en sysselsättningsökning över de båda åren med totalt
ca 100000 personer.
Som framgår av tabellen ökar i kalkylen BNP med
4,2% 1980 och 3% 1981. Detta ger för perioden 1977-1981 en BNP-tillväxt på
3,8%, vilket något överskrider BNP-tillväxten i LU:s huvudalternativ. När det
gäller resursanvändningen ligger ökningen i offentlig konsumtion över utvecklingen
i LU medan den privata konsumtionen å andra sidan ligger under LU-trenden.
Kalkylerna pekar mot en utveckling av konsumtionens fördelning som ligger
mellan LU:s huvudalternativ och LU:s offentligt expansiva alternativ (alt. V).
Jag återkommer till denna avvägning i samband med disukssionen av utvecklingen
på längre sikt. När det gäller bytesbalansutvecklingen ligger vi 1981 sämre än
LU:s mål på 5 miljarder kr. 1983.
Jag
vill emellertid i detta sammanhang peka på att de snabba förbättring-
Prop. 1978/79:150
Bilaga 1
42
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 12 Försörjningsbalans 19781981
Miljarder
Procenti
jell volymförändring
kr. 1978
1978
1979
1980
1979
1980
1981
BNP
394
5.1
4,2
3,0
Import
av varor
93
9,5
7,7
6,0
Bruttoinvestering
77
8,0
3.7
2,9
därav:
industri
13
6,9
9,0
9,0
stat
10
2,8
0,5
0,5
kommun
15
5,8
2,0
2,0
bostäder
19
5,0
6,4
2,0
Lagerinvestering'
-7
1,4
1,4
-0,4
Privat
konsumtion
207
2,8
2,2
2,0
Statlig
konsumtion
36
1,3
1,1
1,0
Kommunal
konsumtion
80
3.9
3,0
2,5
Tjänstenetto'
-4
0
0
0
Export
av varor
98
8,0
7,6
7,0
' Förändring i procent av BNP.
arna
av bytesbalansen mellan 1977 och 1978 gör att vi kan räkna med lägre skuldbörda
1983 än vad LU har kalkylerat med. Detta innebär att kravet på handelsbalansen
reduceras något i jämförelse med LU:s kalkyler. Andra faktorer som oförutsedda
höjningar av oljepriset och andra råvaror kan emellertid verka i motsatt
riktning.
Mot bakgrund av de senaste årens utveckling kan den
bild av de närmaste årens ekonomiska utveckling som ges i tabell 13 förefalla
ljus. Utvecklingen är emellertid långt ifrån problemfri. Utan att göra en
närmare analys vill jag peka på svårigheterna att i det uppgångsklimat som
ekonomin befinner sig i hålla den inhemska konsumtionsökningen inom de ramar
som anges i kalkylerna. Dessa tal får snarast uppfattas som en indikation på
det utrymme som kan vara rimlig att sikta på om vi skall klara de
Tabell 13 Bytesbalans 19781981
Milj. kr., löpande priser
1978
1979
1980
1981
Export av varor Import av varor
98 200 92 600
113 900 109 200
128 600 123 400
143 800 136 700
Handelsbalans
5 600
4 700
5 200
7 100
Tjänstenetto därav: sjöfartsnetto resevaluta
-4 000
3 500
-3 800
-4 200
3 900
-3 900
-4 600
4 100
-4 500
-4 900
4 200
-5 000
Transfereringsnetto
därav: räntorm.
m.
gåvobistånd
-8 800 -3 800 -3 000
-10 100 -4 300 -3 600
-11 400 -4 700 -4 200
- 12 200 -5 200 -4 500
Omräkningspost
3 300
3 300
3 300
3 300
Bytesbalans
-3 900
-6 300
-7 500
-6 700
Prop. 1978/79:150
Bilaga 1 43
långsiktiga
stabiliseringsmålen. De angivna tillväxttalen för såväl privat som offentlig
konsumtion kräver en betydande finanspolitisk stramhet för att realiseras. Jag
har redan tidigare berört de problem detta kan ge ur prisstabiliseringssynpunkl.
Bytesbalansunderskottet 1981 ligger trots flera år
av god exportutveckling på en hög nivå. En särskild osäkerhetsfaktor vid
beräkningen av bytesbalansunderskottets storlek är antagandena om oljeimportens
storlek och oljeprisets utveckling.
Mot bakgrund av kalkylerna ser jag som en självklar
uppgift för den ekonomiska politiken att så långt möjligt skapa förutsättningar
för att den nu påbörjade konjunkturuppgången får en styrka och en varaktighet
som möjliggör en återgång till en mer balanserad ekonomisk utveckling.
Förutsättningarna för detta bör vara relativt goda
om vi undviker att ånyo försätta svensk ekonomi i det läge som gjordes under
åren 1975-1976. Därvid skapas också förutsättningar för att den uppgång i
industriinvesteringarna som ligger i kalkylen fortsätter även efter 1981,
vilket är angeläget för att uppnå den förnyelse som krävs i svensk industri.
6
Utvecklingen på längre sikt
1978 års långtidsutredning (LU 78) behandlar den
ekonomiska utvecklingen i Sverige fram till 1983. Liksom tidigare utredningar
är LU 78 en expertutredning. Syftet med utredningen är bl. a. att genom en
analys av utvecklingstendenserna i ekonomin på lång och medellång sikt ge ett
underlag för den ekonomiska politiken.
LU 78 präglas av den mycket stora obalansen i den
svenska ekonomin under i första hand 1975 och 1976.
Det har sålunda inte tett sig fruktbart att utföra
LU 78 som en avstämning av 1975 års långtidsutredning. Därtill har
förändringarna i ekonomin efter 1975 varit alltför omfattande.
En
annan metodologisk effekt av balansbrist är att utredningen inte har studerat
den ekonomiska utvecklingen under normalt kapacitetsutnyttjande. I stället har
det faktiska läget 1977 varit utgångspunkt för utredningens kalkyler. Det
innebär också att utredningen har fått ta ställning till
kapacitetsutnyttjandets utveckling under perioden. I själva verket har detta
varit en huvudfråga för utredningen.
Den politiska utgångspunkten för utredningens
arbete har varit de mål för den ekonomiska politik som har angivits i
finansplanen. De centrala målen är sålunda full sysselsättning, rimlig
prisstabilitet, ekonomisk tillväxt, rättvis inkomstfördelning, regional balans
och jämvikt i bytesbalansen. Den närmare innebörden av dessa mål diskuteras i
utredningen. För att målen skall uppfyllas krävs att balansproblemen i ekonomin
löses. Utredningen har därför sett som sin centrala uppgift att belysa
betingelser-
Prop. 1978/79:150
Bilaga 1 44
na
för att den svenska ekonomin i ett medelfristigt perspektiv skall nå extern
balans och fullt kapacitetsutnyttjande.
Remissinstanserna delar i huvudsak utredningens
uppfattning angående de centrala politiska målen. Man delar genomgående även
utredningens uppfattning att balansproblemen i ett medelfristigt perspektiv
måste stå i centrum för den ekonomiska politiken.
En i vissa delar avvikande uppfattning framförs av
LO. Landsorganisationen vill för sin del sätta ökad välfärd och arbete åt alla
som de centrala målen för den ekonomiska politiken. De av LU angivna målen kan
sedan härledas ur dessa övergripande målsättningar. LO anser vidare för sin del
att bytesbalansmålet överbetonats av LU. Enligt organisationen har långtidsutredningen
överdrivit farorna av en stor och fortgående utländsk upplåning. Jag delar inte
LO:s uppfattning på denna punkt vilket jag senare skall återkomma till.
Den metod utredningen valt för att belysa
frågeställningen har varit att studera en ekonomisk utveckling som är sådan att
balansproblemen löses. Utredningen konstaterar all möjligheterna alt nå balans
i ett medelfristigt perspektiv i hög grad är beroende av en rad yttre
omständigheter och av utseendet på vissa centrala ekonomiska samband. Många av
dessa analyseras ingående av utredningen. Jag skall här endast peka på ett par
viktiga faktorer.
Den första är den internationella ekonomiska
utvecklingen. Utredningen belyser på flera sätt det mycket starka
internationella beroende som präglar vår ekonomi. En god internationell
utveckling kan i mycket hög grad underiätta den ekonomiska politikens uppgift
att nå balans i den svenska ekonomin. En svag och deflationistisk
internationell utveckling kan å andra sidan göra denna uppgift svår eller nära
nog omöjlig.
Utredningen analyserar tre olika scenarios för den
internationella utvecklingen. 1 det scenario som ligger till grund för
utredningens huvudalternativ sker en viss internationell uppgång. Denna är
emellertid inte tillräcklig för att ge fullt kapacitetsutnyttjande i OECD-området
1985. Detta scenario innebär en BNP-tillväxt i OECD-området på 4 % samt en
världshandelstillväxt på 6,4 %. Den ekonomiska politiken i industriländerna
skulle i detta scenario präglas av försiktig expansion. LU bedömer detta som en
trolig utveckling mot bakgrund av behovet i industriländerna att pressa ned den
mycket höga arbetslösheten. Det finns å andra sidan anledning att anta att en
expansiv ekonomisk politik kommer att bedrivas med försiktighet. Skälet till
detta är främst den påtagliga svårigheten industriländerna har när det gäller
alt bemästra inflalionsproblemaliken.
Remissinstanserna finner genomgående utredningens
bedömning rimlig om än något optimistisk. Den senare gäller emellertid inte
Institutet för internationell ekonomi som snarast finner LU:s bedömning av den
internationella utvecklingen för pessimistisk.
En
central fråga i det medelfristiga perspektivet är produktionskapacite-
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 45
tens
utveckling. Av stor betydelse för utredningen har också varit att bedöma hur
stor del av produktionskapaciteten som är outnyttjad i utgångsläget.
Utredningens bedömning sammanfattas i tabell 14.
Där framgår att arbetskraftsutbudet mätt i timmar enligt utredningens
bedömning kommer att minska med 0,1 % om året. Bakom denna siffra ligger en
ökning av antalet personer i arbetskraften med 0,9 % om året, dvs. ca 39000
personer om året och en nedgång i den genomsnittligt arbetade tiden med 1 % om
året. Nettotillskottet av arbetskraft uppkommer huvudsakligen genom en kraftig
ökning av antalet kvinnor på arbetsmarknaden. Den trendmässiga
produktivitetsökningen bedöms av utredningen uppgå till 3 % om året. BNP-gapet
i utgångsläget bedöms uppgå till ca 5 %. Därmed skulle en produktivitetstillväxt
på 3,0 % per år vara möjlig i ett femårsperspektiv. Samtidigt skulle det vara
möjligt att öka BNP från produktionssidan med 3,7% om året.
Den ekonomiska kris som lett fram till de kraftiga
obalanserna 1977 har i mycket stor utsträckning varit industrins kris. Efter
att vi här under hela efterkrigstiden haft tillväxttal i produktivitet i
storieksordningen 5 å 6 % upphörde produktivitetstillväxten helt och hållet
1975-1977. Utredningen har delat upp sin bedömning av den framtida
produktivitetsutvecklingen i industrin i två steg.
Dels har den trendmässiga produktivitetstillväxten
bedömts och dels har utredningen gjort en uppskattning av det s.k.
produktivitetsgapet 1977. Tillsammans ger dessa bedömningar underlag för en
bedömning av den maximalt möjliga produktivitetstillväxten under perioden.
Det finns enligt utredningen flera faktorer som
talar för en nedgång i industrins trendmässiga produktivitetstillväxt. Ett
huvudskäl till denna bedömning är att vi inte längre har den flexibilitet i
ekonomin som vi hade under 1950- och 1960-talen.
Attityden gentemot röriighet på arbetsmarknaden har
sålunda ändrats under senare år. Detta förklaras till viss del av den kraftiga
ökningen av dubbelarbetet i familjen, vilket av flera skäl skulle försvåra
flyttning av familjen. Av betydelse är också den nya lagstiftningen på
arbetsmarknaden, liksom det växande skattetrycket.
Tabell 14 BNP-utvecklingen 19651983
Årliga
tillväxttakter
1965 1970
1970 1974
1974
1977
1977
1983
1977 1983'
BNP från produktionssidan Sysselsättning i timmar
Produktivitet
3.8
-0.5
4.3
3.0 -1,2
4,3
0,3
-0.3
0,7
3.7
-0.1
3,8
2.9
-0.1
3.0
Anger utvecklingen rensad för förändring av
produktivitetsreserven.
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 46
Det råder en bred enighet om att
skatterna och speciellt då de höga marginalskatterna minskar flexibiliteten i
ekonomin genom att de kraftigt försvagar de ekonomiska incitament som kan
finnas till rörlighet på arbetsmarknaden. Sammantaget räknar utredningen med
att den trendmässiga produktivitetstillväxten i industrin kommer att ligga
kring 4,5 å 5 %, vilket utgör en betydande nedgång jämfört med 1950- och
1960-talen.
När det gäller
produktivitetsreserven i industrin uppgår denna enligt utredningen till 12 ä 14
%. Därmed skulle enligt LU den maximala produktivitetstillväxten i industrin
uppgå till 7,1 %. Utredningen framhåller att ett villkor för att denna
utveckling skall kunna realiseras är att vi får en god ökning av efterfrågan på
industriprodukter, så att industriproduktionen kan öka. Ett annat vilkor är
enligt utredningen att röriigheten på arbetsmarknaden ökar i jämförelse med
vad som gällt under de senaste årens ekonomiska stagnation.
Remissinstanserna finner genomgående
den ökning av arbetskraftsutbudet som ligger i LU:s huvudalternativ kraftig.
Många remissinstanser poängterar att de finner den kalkylerade ökningen av det
kvinnliga arbetskraftsutbudet önskvärt. Samtidigt understryker man vikten av
att åtgärder vidtas för att detta ökade utbud skall kunna realiseras. När det
gäller utredningens bedömning av den möjliga produktivitetsutvecklingen koncentrerar
remissinstanserna sitt intresse till utredningens bedömning av
industriproduktivitetens utveckling. I utredningens analys bestäms denna av
olika komponenter: Produktivitetsreserven, tillsammans med den underliggande
trendmässiga produktivitetsutvecklingen, ger den potentiella
produktivitetsutvecklingen. Vid en given potentiell produktivitetsutveckling
bestäms den utveckling som vi faktiskt kommer att få av i hur hög grad den
möjliga produktivitetsutvecklingen tas i anspråk. Detta beror i sin tur på
yttre faktorer som den internationella ekonomiska utvecklingen men också på
vilken ekonomisk politik som förs. Flera remissinstanser anser att industrins
produktivitetsutveckling i LU:s huvudalternativ ligger i överkant.
Remissinstanserna tar inte
ställning till de anförda faktorerna var för sig. Men de skäl som anförs pekar
genomgående på att remissinstanserna ser själva realiserandet av den
potentiella produktivitet som den kritiska punkten. Man pekar exempelvis på
svårigheterna att nå den grad av rörlighet på arbetsmarknaden och den
investeringsutveckling som krävs för att produktivitetsreserven skall
realiseras. Jag avser att återkomma till dessa frågor.
Mot bakgrund av målen för den
ekonomiska politiken och de förväntade ekonomiska betingelserna diskuterar LU
flera alternativ för den ekonomiska utvecklingen fram till 1983. Utredningens
huvudalternativ är uppbyggt så alt balans i ulrikesbelalningarna nås vid fullt
kapacitetsutnyttjande.
Utredningens huvudalternativ (alt.
1) ger ett scenario för den ekonomiska utvecklingen där de uppsatta
ekonomisk-politiska målen uppfylls inom
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 47
ramen
för de ekonomiska betingelserna som kan väntas råda under perioden 1977-1983.
Bland dessa betingelser märks bl. a. att världshandelsvolymen antas växa med
6,4 % per år under prognosperioden och att den underliggande potentiella
produktivitetsutvecklingen i industrin beräknas uppgå till endast 4,5 % per år.
Frigörelsen av utgångslägets stora produktivitetsreserv innebar emellertid att
den realiserade produktivitetsökningen uppgår till drygt 7 % per år, dvs.
ungefär samma storleksordning som under hela 1960-talet.
1 alternativet nås det uppsatta bytesbalansmålet
genom en relativt kraftig exporttillväxt och en dämpad importutveckling. Mot
bakgrund av den måttliga världshandelstillväxten och den beräknade höjningen av
den inhemska aktivitetsnivån kan denna utveckling inte komma till stånd utan
en förskjutning av de svenska relativpriserna. Med de i utredningen förutsatta
priselasticileterna för våra export- resp. importvaror beräknas detta kräva en
årlig sänkning i relativpriserna på 1,8 % - för hela prognosperioden en
sammanlagd förändring med 11 % från 1977. Det skall ställas mot den
relativprissänkning på bearbetade varor pä ca 5 % som erhållits mellan 1977 och
1978, främst till följd av genomförda devalveringar. Den ytterligare
relativprisförbättring som krävs förutsätts bli genomförd genom en återhållsam
kostnadsutveckling och genom utnyttjandet av den förbättring i kostnaden per
producerad enhet som möjliggörs av att produktivitetsreserven tas i anspråk.
Utredningens analyser aktualiserar flera viktiga
avvägningsproblem, samtidigt som de belyser de krav som kommer att ställas på
den ekonomiska politiken om de uppställda målen skall kunna nås. Jag skall här
punktvis diskutera några av de problem utredningen pekar på.
Avvägningen
mellan offentlig och privat konsumtion belyses av alt. I
Tabell 15 Vissa nyckeltal för alternativen 1V,
19771983
Ärlig procentuell förändring, 1975 års priser
I
II
III
IV
Högtillväxt-scenariot
V
Offentlig
konsumtion
2,2
1,7
3,1
2,7
3,2
Privat
konsumtion
T!8
1,3
2,6
2,3
1,4
Industriinvesteringar
4,7
1,8
3,0
3,7
3,7
Industriproduktivitet
7,2
6,1
7,2
7,2
7,2
Export -
varor och
tjänster
7,9
6,4
6,4
7,5
7,4
Import -
varor och
tjänster
4,0
3,5
4,4
4,6
3,8
Arbetslöshet
1983'
80 000
120 000
80 000
80 000
80 000
Bytesbalansens
saldo 1983"
-5 000
-5 000
- 19 700
-5 000
-5 000
' Antal personer. Friktionsarbetslösheten (den
arbetslöshet som är förenlig med full sysselsättning) har i LU 78 uppskattats
till 60 00090 000 personer. Alla alternativ utom alternativ II har alltså full sysselsättning. Milj. kr., löpande priser.
Prop. 1978/79:150 Bilaga 1 48
och V. I båda alternativen nås de uppställda balansmålen.
I alt. I är fördelningen av tillväxt mellan privat och offentlig konsumtion
relativt jämn medan alt. V innebär en obruten fortsättning av 1970-talets
tillväxttrend i den offentliga konsumtionen. Flera remissinstanser anser att
en snabbare utveckling av den offentliga konsumtionen än i huvudalternativet är
sannolik. Sålunda pekar såväl statskontoret, RRV och Svenska kommunförbundet
på alt. V som den mest sannolika utvecklingsvägen. TCO betecknar
huvudalternativets ramar för den offentliga utvecklingen som alltför snäva och
anser en snabbare offentlig expansion önskvärd. En liknande ståndpunkt anges av
SACO/SR. Svenska kommunförbundet liksom Landstingsförbundet ser båda stora
svårigheter när det gäller att förverkliga huvudalternativets tillväxttakter
vad gäller den kommunala sektorn.
Flera remissinstanser pekar å andra
sidan på farorna av de skattehöjningar som följer på en snabbare offentlig
expansion. Detta gäller exempelvis SAF och Industriförbundet, som i sitt remissvar
anger huvudalternativets expansion i offentlig sektor som alltför kraftig. Man
menar också att skattekonsekvenserna av huvudalternativet är otillräckligt
belysta i LU.
Ett annat centralt
avvägningsproblem gäller takten i kapitalbildningen. Utredningens kalkyler
visar att trots en uppgång i investeringarnas tillväxttakt så ligger
investeringarnas andel av BNP vid slutet av 1983 på en historiskt sett låg
nivå. Mot denna bakgrund pekar bl. a. TCO och LO på behovet av en uppgång i
kapitalbildningen under 1980-talet. De flesta remissinstanserna delar vidare
utredningens uppfattning att det är av stor betydelse att vi under de närmaste
åren får en kraftig uppgång i industriinvesteringarna. Mänga tvivlar
emellertid på att en så kraftig investeringsutveckling skall komma till stånd.
Av avgörande betydelse för denna
fråga är vinstutvecklingen. Utredningen utgår här från
kapitalmarknadsutredningens analyser och bedömningar. Utredningen finner att
det är nödvändigt att vinstandelen stiger kraftigt från 1977 års myckel låga
nivå. Ett minimum är enligt utredningen en återgång till de vinstnivåer vi hade
i början av 1970-talet.
Flera remissinstanser anser denna
vinstuppgång för låg. Delta gäller exempelvis Sveriges industriförbund och SAF,
Stockholms Handelskammare och Institutet för internationell ekonomi. Sveriges
riksbank liksom SACO/SR anser LU:s bedömning av den erforderliga vinstuppgången
som i huvudsak riktig. Den bedömning som det här är fråga om måste ske med
utgångspunkt dels från de krav som den erforderliga investeringsutvecklingen
ställer, och dels från vinstutvecklingens fördelningsmässiga konsekvenser. TCO
för sin del finner sålunda det svårt att acceptera LU:s fördelningspolitiska
konsekvenser när det gäller vinstuppgången. LO framhåller i sitt remissvar att
organisationen inte kan medverka till att vinstökningen drivs så långt att så
gott som hela den nödvändiga kapitalbildningen självfinansieras med företagens
vinster.
Prop. 1978/79:150
Bilaga 1 49
LU pekar på att det finns ett behov av ökad
rörlighet på arbetsmarknaden om produktivitetsreserven skall kunna frigöras
och om vi skall kunna klara de fortgående strukturella omvandlingarna av vårt
näringsliv. De remissinstanser som uttalar sig på denna punkt delar genomgående
utredningens uppfattning. SACO/SR vill se utredningens ståndpunkt som en
uppfordran till landets politiker. TCO pekar på den stora betydelsen som den
frivilliga rörligheten har. Samtidigt pekar man liksom AMS på bostadsbristen
som ett hinder mot ökad geografisk rörlighet.
Jag
har nu redogjort för några av huvudpunkterna i LU 78 och för remissinstansernas
ställningstaganden på dessa punkter.
För min egen del vill jag framföra följande. LU
skall bl. a. utgöra ett underlag för den ekonomiska politiken. Jag anser det
därför riktigt och naturligt att utredningen som sin utgångspunkt tar de
centrala målsättningarna för den ekonomiska politiken, Jag delar i huvudsak
utredningens synsätt när det gäller målen för. den ekonomiska politiken och
finner det nödvändigt att under den närmaste femårsperioden lösa de ekonomiska
balansproblem som utredningen angivit.
Några
remissinstanser har menat att bytesbalansmålet tillmätts alltför stor vikt av
utredningen. Det är emellertid icke möjligt eller lämpligt att i längden basera
den ekonomiska politiken på en strategi som innebär en stor och fortgående
utlandsupplåning. Detta torde ingen bestrida. Om vi därför inte löser våra
externa balansproblem nu, innebär det endast att vi skjuter anpassningsproblemen
framför oss. Det finns inget som talar för att anpassningen kommer att kunna
genomföras lättare efter 1983. Snarare är det så att den outnyttjade kapacitet
vi har i ekonomin för närvarande gör att anpassningen nu kräver mindre
uppoffringar än om den uppskjius till ett läge då anpassningen får ske inom
ramen för en måttlig trendmässig BNP-tillväxt. Jag vill också peka på de
stabilitetsproblem vad gäller i första hand växelkurser och priser som uppstår
vid ett kraftigt bytesbalansunderskott. Ett stort bytesbalansunderskott
minskar manöveriUrymmet för den ekonomiska politiken. Med ett stort bestående
underskott i bytesbalansen är det svårt att möta en konjunkturnedgång med
expansiv ekonomisk politik eftersom underskotten då ökar ytterligare. Detta är
en erfarenhet flera av underskottsländerna gjort under de senaste årens
stagnation i den internationella ekonomin. Genom att det försvårar bedrivandet
av en expansiv ekonomisk politik äventyrar ett strukturellt underskott möjligheterna
att hålla full sysselsättning i ekonomin. Ett stort underskott kan också
medföra risk för framtvingade devalveringar, vilket försvårar möjligheterna
att hålla en rimlig prisstabilitet i ekonomin.
Möjligheterna
att uppfylla målen för den ekonomiska politiken är i hög grad beroende av vad
jag i det föregående kallat yttre faktorer, såsom internationell utveckling,
produktivitetsutveckling. Utredningen betonar den stora osäkerhet som ligger i
bedömningen av dessa faktorer. Som jag tidigare påpekat är den internationella
bilden osäker redan i ett ettårsper- 4 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 150. Bilaga I och 2
Prop. 1978/79:150 Bilaga
1 50
spektiv.
Denna osäkerhet gäller i än högre grad utvecklingen på medellång sikt.
Många remissinstanser har menat att LU:s syn på den
internationella utvecklingen är optimistisk. Sett i ett längre perspektiv
innebär LU-pro-gnoserna emellertid en relativt dämpad utveckling. Även mot
bakgrund av det låga kapacitetsutnyttjandet i OECD-länderna kan LU:s internationella
perspektiv förefalla dämpat.
Det finns emellertid faktorer som talar mot att vi
skulle få en snabb tillväxt i industriländerna under de närmaste åren. Det har
sålunda i många länder visat sig mycket svårt att få ned inflationstakten,
vilket gör att den ekonomiska politiken får en restriktiv inriktning. Den
allmänna osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är också en
tillväxthämmande faktor. 1 ett klimat av osäkerhet är det svårt att få igång
en investeringsutveckling som kan bära upp en stabil tillväxt. Det finns
därför, som också LU understryker, anledning att ha hög beredskap för en
svagare internationell utveckling än den som ligger i LU:s huvudalternativ.
När det gäller produktionskapaciteten vill jag
liksom utredningen skilja mellan å ena sidan tillgänglig produktionskapacitet
och å andra sidan utnyttjandet av denna kapacitet.
Jag finner utredningens bedömning av den
tillgängliga kapaciteten rimlig. Många bedömare har sålunda angivit ett
BNP-gap 1977 i storleksordningen 5 al % som troligt. En liknande samstämmighet
kring ca 12 % har funnits när det gäller industrins produktivitetsreserv. Jag
delar utredningens bedömning att det finns en betydande produktivitetsreserv i
utgångsläget. Den konjunkturuppgång vi nu är inne i har också visat att när
efterfrågan ökar kan vi snabbt få mycket kraftiga produktions- och
produktivitetsökningar. Det gäller nu att vi tar vara på de möjligheter som
finns och satsar på en utveckling som ger vår industri en god och bestående
internationell konkurrenskraft. Endast härigenom kan sysselsättningen på
längre sikt tryggas.
Utredningens huvudalternativ, som jag redogjort för
ovan, anger en väg där vi når fullt kapacitetsutnyttjande samtidigt som vi
löser våra externa balansproblem. Flera av remissinstanserna anser att
huvudalternativet ger en alltför optimistisk prognos över de kommande årens
utveckling.
Som framhålls i utredningen skall inte
huvudalternativet uppfattas som en prognos. Det anger endast en möjlig väg att
lösa våra balansproblem.
Som flera av remissinstanserna framhållit finns i
det utvecklingsförlopp som här anges många svåra spänningar. LU visar således
att även om det är möjligt att lösa våra balansproblem så är det en mycket svår
uppgift som ställer stora krav på den ekonomiska politiken. Dessa svårigheter
kan vara så stora att vi under de närmaste åren bör räkna med ett mindre
resursutrymme att fördela än det som ligger i utredningens huvudalternativ. Vi
måste sålunda under de närmaste åren även under gynnsamma omständigheter räkna
med en dämpad tillväxt i privat och offentlig konsumtion.
Prop.
1978/79:150 Bilagal 51
Vi måste sålunda under de närmaste åren arbeta för
en lugn pris- och kostnadsutveckling i Sverige och vi måste skapa sådana betingelser
att vi får ett konkurrenskraftigt näringsliv. Jag återkommer till de krav som
detta kommer att ställa på den ekonomiska politiken. Först vill jag emellertid
diskutera några av de prioriteringsproblem som aktualiseras av LU.
Som jag tidigare sagt anser flera remissinstanser
att den låga tillväxten för offentlig sektor som ges i LU:s huvudalternativ
inte är möjlig att uppnå och ej heller önskvärd. Enligt min mening år också
tillväxten hos den offentliga sektorn i detta alternativ mycket begränsad både
sett i ett historiskt perspektiv och i relation till befintliga behov.
Samtidigt måste man emellertid också beakta att vid ett givet resursutrymme
innebär en ökad offentlig konsumtion att den privata konsumtionen måste dras
ner ytterligare och vi måste räkna med att denna neddragning får komma till
stånd genom höjda skatter. Denna avvägningsproblematik belyses i utredningen
genom ett särskilt mera offentligt-expansivt alternativ än huvudalternativet.
Av den relativt låga ökningstakten i den privata
disponibelinkomsten är dessutom en betydande del av ökningen redan intecknad av
transfereringar. Utredningen pekar sålunda på att 0,5% i årlig ökningstakt
redan har intecknats i pensionsökningar. Därtill kommer ytterligare 0,5% i
övriga transfereringar. Eftersom den reala disponibla inkomsten för hushållen
ökar med 1,5 % i huvudalternativet innebär detta att den reala lönesumman efter
skatt här ökar med 0,5 % per år. Detta motsvarar den årliga sysselsättningsökningen
varför reallönen efter skatt per sysselsatt i huvudalternativet inte ökar alls
1977-1983.
Ökar anspråken ytterligare för offentlig sektor
innebär detta att reallönen efter skatt per sysselsatt kommer att sjunka under
perioden. Bilden kan se något ljusare ut för återstoden av perioden genom den anpassning
av reallönerna som skedde 1978, men det står ändå helt klart att en sådan
utveckling skapar betydande svårigheter på arbetsmarknaden. Det är bl. a. mot
dessa svårigheter behoven i offentlig sektor får vägas.
Ett annat avvägningsproblem inom ramen för ett
givet resursutrymme gäller kapitalbildningstakten. 1 LU ökar kapitalbildningen
kraftigt till 1983. Huvuddelen härav svarar emellertid mot en förbättring av
bytesbalansen, varför realkapitalbildningen sker relativt långsamt. Vissa
remissinstanser har mot denna bakgrund pekat på behovet att under 1980-talet
höja inves-teringskvolen.
Den
investeringskvot som LU arbetar med för 1983, nämligen 20%, är också historiskt
sett låg, varför den teoretiskt sett svarar mot en relativt låg framtida tillväxt.
Det finns emellertid anledning att understryka att det inte finns några
entydiga samband mellan investeringskvot och tillväxt. En stor del av de totala
investeringarna är bostadsinvesteringar och offentliga investeringar. Behovet
av dessa investeringar påverkas i hög grad av demografiska och strukturella
faktorer. Det mycket kraftiga bostadsbyggandet
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 52
under 1960-talet kunde sålunda till stor del hänföras till
demografiska faktorer samt till den kraftiga urbanisering som då skedde. Det är
i vaije fall inte självklart att behov av motsvarande storleksordning kommer
att göra sig gällande under 1980-talet.
Jag vill i detta sammanhang också
peka på den icke-maleriella kapitalbildningens betydelse för den framtida
välståndsutvecklingen. Den senaste tidens diskussion kring vår
industriutveckling har belyst den vikt vår utbildningsnivå och vår teknologiska
kompetens har för vår välståndsutveckling. Vidare har man på flera håll i
debatten pekat på det starka behovet av investeringar i forskning och
utveckling (FoU). När det gäller vår framtida industristruktur finns det mycket
som talar för att Sveriges framtida komparativa fördelar kommer att finnas just
inom branscher som kräver en hög teknologisk kompetens och betydande insatser
av FoU-investeringar. Dessa överväganden skulle ge vid handen att de immateriella
investeringarna i kunskapskapital kommar att växa i förhållande till de
materiella investeringarna. Det är endast härigenom som de materiella
investeringarna kan få en sådan avkastning att de på sikt är tillväxtska-pande.
Det är alltså svårt att ange något
bestämt mål för de materiella investeringarnas storlek i förhållande till BNP.
De analyser som görs i LU 78 angående ekonomins utveckling fram till 1990
indikerar emellertid att det i ett längre perspektiv kan finnas behov av en
viss ökning av investeringskvoten om vi vill bibehålla en trendmässig
BNP-tillväxt av storieksordningen 2,5 ä 3%.
Det råder en bred enighet bland
remissinstanserna när det gäller behovet av en snabb uppgång i
industriinvesteringarna även om det finns olika bedömning av önskvärda och
möjliga takter i uppgången. Jag har diskuterat dessa frågor i
kapitalmarknadspropositionen. Som jag där framhållit kräver en fortsatt höjning
av den allmänna levnadsstandarden att industrin genom offensiva investeringar
bygger ut sin kapacitet och förbättrar produktiviteten. För att företagen
skall vara beredda att genomföra de nödvändiga investeringarna måste
emellertid också investeringarnas avkastning stå i ett rimligt förhållande
till den risk som investeringarna medför och kostnaden för lånekapital. Av stor
betydelse för företagens förmåga att satsa på nya och riskfyllda projekt är att
företagen har en god soliditet. För att nedgången i företagens soliditet skall
kunna brytas är det viktigt att företagen får en god lönsamhet men också att
utbudet av riskvilligt kapital ökar. Företagen skall i ökad utsträckning kunna
skaffa nytt riskvilligt kapital genom nyemissioner. Det är mot denna bakgrund
jag i kapitalmarknadspropositionen föreslagit inrättandet av en femte AP-fond.
Allmänt gäller som en nödvändig
förutsättning för att uppnå en rimlig investeringstakt att räntabiliteten på
totalt kapital är högre än låneräntan. Detta kan inte uppnås utan en betydande
uppgång i företagens vinster. Samtidigt som del är angeläget att industrins
lönsamhet förbättras är del
Prop. 1978/79:150
Bilaga 1 53
enligt
min mening viktigt att av stabiliserings- och fördelningspolitiska skäl undvika
alltför höga vinstnivåer. För alt vi skall få en god investeringsutveckling
krävs emellertid att vi i varje fall som LU angivit återfår den lönsamhet som
förelagen hade i början av 1970-talet. Detta är en försiktig bedömning, vilket
bl. a. framgår av utredningens kalkyler som visar att en sådan vinstutveckling
ej är tillräcklig för att höja företagens soliditet.
Också
i jämförelse med föregående långtidsutredning (LU 75) framstår denna bedömning
som försiktig. Med tanke på den mycket låga vinstnivån i utgångsläget blir ändå
den relativa ökningen kraftig. Flera remissinstanser har därför uttryckt
tvivel på att vinstökningen kan komma till stånd och man efteriyser den
ekonomiska politik som möjliggör vinstökningen. Till detta vill jag säga att
den låga vinstnivån 1977 i mycket hög grad är betingad av den låga aktiviteten
i företagssektorn. LU pekar på den centrala roll produktivitetsreservens
frigörelse har när det gäller att återställa företagens konkurrenskraft. Vid en
snabb uppgång i produktion, produktivitet och kapacitetsutnyttjande sker också
en snabb uppgång i vinsterna. Detta har också visat sig under slutet av 1978
och början av 1979.
Återställandet
av vinstnivån är därför inte i och för sig en lång mödosam process utan en
naturlig del i det uppgångsförlopp som beskrivs i LU och som vi nu är inne i.
Man kan emellertid inte, vilket flera remissinstanser påpekat, bortse från de
fördelningspolitiska problem en sådan process skapar.
Det ligger naturligtvis i löntagarnas intresse att
lönsamhet och företagssparande ökas eftersom det leder till fler och tryggare
jobb, ekonomisk tillväxt och ökad lönebetalningsförmåga på sikt. Men en
kraftigt höjd lönsamhet kan inte accepteras om följden blir en ensidig
förmögenhetsökning för företagens nuvarande ägare med därtill hörande stark
ägarkoncen-tration.
Fördelningen av aktiekapitalet betyder visserligen
ganska litet för den totala förmögenhetsfördelningen i landet. Men en stark
koncentration av kapitalet får betydande återverkningar på maktförhållandena i
näringslivet och ökar svårigheterna att klara ansvarsfulla lönerörelser.
Rätt utformade löntagarfonder eller medborgarfonder
kan vara en väg att minska konflikten mellan lönsamhels- och utjämningskraven.
Genom att bredda ägandet skulle man lättare kunna få tolerans för en stabilt
högre lönsamhet och ett ökat företagssparande, vilket i sin tur stärker
marknadsekonomin.
För att vid en uppgång i kapacitetsutnyttjandet
undvika inflationsdrivande flaskhalsproblem ställs stora krav på
arbetsmarknads- och regionalpolitiken. Dess uppgift är bl. a. att underlätta
anpassningen på arbetsmarknaden, vilket är en förutsättning för en positiv
omvandling av det sve;nska näringslivet. När människor frivilligt går över från
en produktion på tillbakagång till jobb med framtidsutsikter så bidrar de till
den omstrukturering som är nödvändig om vi skall kunna få långsiktig balans i
ekonomin och förbättra välfärden.
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 54
Det är då också rimligt att vi minskar kostnaderna
och ökar fördelarna för den enskilde av en sådan frivillig förändring.
Förändringar måste styras med hänsyn till viktiga sociala mål. De institutioner
som byggts upp inom rainen för den svenska arbetsmarknadspolitiken är till stor
del inriktad på att befrämja en flexibel arbetsmarknad, vilket är till gagn
såväl för den enskilde som samhället i stort. För att klara de uppgifter som
arbetsmarknadspolitiken ställs inför det också angeläget att arbetsgivarnas
krav på de arbetssökandens kvalifikationer anpassas till det rådande
arbetskraftsutbudet. Genom regionalpolitiska insatser skapas också ökade
sysselsättningsmöjligheter i regioner som har att kämpa med naturliga
svårigheter. Jag ser det också även fortsättningsvis som en viktig uppgift för
arbetsmarknadspolitiken att hjälpa människor över till de nya jobben.
7
Avslutning
Den konjunkturuppgång som inleddes under 1978
fortsätter nu på bred front i den svenska ekonomin. Uppgången har varit
exportledd. Sveriges konkurrensläge har väsentligt förbättrats. Svensk industri
återvinner nu marknadsandelar både utomlands och på hemmamarknaden. Samtidigt
med förbättringen i konkurrenskraften har inflationstakten pressats ner till en
nivå som ligger klart under den som gäller i genomsnitt för OECD-länderna.
Industriproduktionen som fallit sedan början av
1975 började åter stiga vid mitten av 1978. Under 1979 beräknas den stiga med
ca 7%. Det stigande kapacitetsutnyttjandet och förbättrade vinstutvecklingar
har ökat investeringsviljan i industrin.
Industriinvesteringarna intar en nyckelroll i
svensk ekonomi. De är nödvändiga för en fortsatt kapacitetsutbyggnad och för
att skapa nya arbetstillfällen i stället för de som faller bort vid tillbakagående
industrier. Först i den senare fasen av konjunkturåterhämtningen i den svenska
ekonomin kunde man räkna med en uppgång i industriinvesteringarna. Omsvängningen
i industriinvesteringarna kommer tidigare och med större kraft än som jag
tidigare förutsåg. Detta vittnar om en ökad tillförsikt i näringslivet om att
svensk ekonomi är på väg mot en långsiktig uthållig tillväxt.
Grunden för den starka återhämtningen i svensk
ekonomi som nu sker lades genom de ekonomisk-politiska åtgärder som vidtogs 1977
och 1978. Genom devalveringarna, borttagandet av den allmänna
arbetsgivaravgiften och ett ansvarsfullt löneavtal har den svenska industrins
konkurrenskraft stärkts väsentligt. Genom den nödvändiga åtstramningspolitiken
anpassades den privata konsumtionen till en nivå varifrån den åter kunde
tillåtas stiga ungefär i takt med det långsiktiga utrymmet. Samtidigt har
underskot-
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 55
tet
i bytesbalansen reducerats, vilket är en förutsättning för en långsiktig
stabilisering av prisutvecklingen och för att uppnå en jämn uthållig tillväxt.
Vid sidan av dessa åtgärder genomförde regeringen
en synneriigen omfattande arbetsmarknads- och industripolitisk satsning i
syfte att mildra strukturomvandlingens effekter. Därigenom förhindrades en
mycket kraftig ökning av arbetslösheten samtidigt som strukturomvandlingen
styrdes in i socialt acceptabla banor. Detta måste gälla också
fortsättningsvis.
Den ekonomiska politikens hittillsvarande
framgångar får dock inte undanskymma att vi står inför flera allvarliga
problem. Alltjämt är arbetslösheten för hög och ett stort antal människor
befinner sig utanför den reguljära arbetsmarknaden. Särskilt allvariig är den
höga arbetslösheten hos ungdomen. Regeringen har därför gjort stora insatser
för att minska arbetslösheten hos ungdomen. Den har också sjunkit. Det kommer
att krävas stora ansträngningar även i fortsättningen både på utbildnings- och
arbetsmarknadspolitiken för att underlätta utträde i yrkeslivet.
Efterfrågan
på arbetskraft ökar nu. Antalet kvarstående lediga platser har ökat markant.
Den växande obalansen på arbetsmarknaden ställer stora krav på
arbetsmarknadspolitiken. Regeringen har också genomfört en betydande
förstärkning av arbetsmarknadspolitiken, bl. a. i syfte att underlätta för den
enskildes frivilliga rörlighet. Kan vi inte lösa dessa problem försvåras en
stabilisering av pris- och kostnadsutvecklingen och ett fullt utnyttjande av
den produktions- och välfärdspotential som finns i vår ekonomi. Den av
regeringen framlagda propositionen om regionalpolitiken syftar till att skapa
jämnare utveckling av sysselsättningstillfällen inom landet och motverka
koncentration av näringslivet till vissa områden.
Sverige är ett litet land vars ekonomi i hög grad
bygger sitt välstånd på internationell handel. Därför måste vi successivt
anpassa oss till förändringar som sker i världsekonomin. Fortgående
omställningar inom näringslivet blir därför nödvändiga även i framtiden. Vi
måste utnyttja uppgången i ekonomin att lösa många av de strukturella problem
som kommit i dagen under krisåren. En aktiv industripolitik är ett viktigt stöd
i denna omställningsprocess.
Förskjutningen av tyngdpunkten i den internationella
konjunkturen frän Förenta staterna till Västeuropa ger Sverige draghjälp i
konjukturåter-hämtningen under 1979. Det finns dock många osäkra inslag i den
internationella konjunkturbilden särskilt på lite längre sikt. De av
Iran-krisen utlösta snabba prisstegringarna på olja ökar obalansen i världen
mellan starka och svaga ekonomier, mellan rika och fattiga länder. Detta ökar
osäkerheten om den långsiktiga globala ekonomiska tillväxten. Den snabbare
uppgången i de internationella priserna gör det svårare att hålla nere
inflationstakten. Jag bedömer dock förutsättningarna för att hålla inflationstakten
under de 5% som stipuleras i löneavtalet fram till oktober i år som goda.
Prisutvecklingen hittills under första kvartalet ger stöd för den uppfattningen.
Prop. 1978/79:150
Bilaga 1 56
För att hålla uppe den ekonomiska aktiviteten har
det varit nödvändigt att föra en relativt expansiv finanspolitik. Stora
satsningar har gjorts inom industri-och arbetsmarknadspolitiken. Betydande
insatser har också gjorts för att upprätthålla de inkomstsvaga gruppernas och
pensionärernas standard. Trots stor återhållsamhet i statens egen konsumtion
har därför belastningen på statsbudgeten blivit stor.
Trots den snabba ökningen av statsutgifterna har
det varit angeläget att iaktta stor återhållsamhet med statliga
skallehöjningar. Borttagande av den allmänna arbetsgivaravgiften har stärkt
konkurrenskraften och underlättat avtalsrörelserna. Härtill har också
indexregleringen av den statliga inkomstskatten och sänkningen av
marginalskatten bidragit. En långsam höjning av det totala skatteuttaget i
förening med den långsamma tillväxten i skatteunderlaget är huvudförklaringen
till att statens inkomster utvecklats svagt. Tillsammans med den snabba
utgiftsökningen har detta medfört kraftigt ökade budgetunderskott.
För att få ett rimligt perspektiv på
budgetunderskottet bör man dock se till den konsoliderade sektorns totala
finansiella sparandeunderskott. Detta beräknas uppgå till 3,5% av BNP 1979,
vilket sett i ett internationellt perspektiv inte är någon exceptionellt hög
siffra.
För 1979 anser jag att det nu redovisade
budgetunderskottet är rimligt med hänsyn till det alltjämt låga
kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Finanspolitiken ger därigenom det stöd till
den positiva utvecklingen i svensk ekonomi som jag redovisat i det föregående.
På sikt är dock, som jag närmare redogör för i det reviderade budgetförslaget,
de stora budget-underskotlen inte acceptabla. Någon mer väsentlig förbättring i
budgetbalansen kommer heller inte automatiskt till stånd även när ekonomin uppnått
fullt kapacitetsutnyttjande.
Det kommer därför att ställas krav på en mycket
stark återhållsamhet med framtida utgiftsbeslut. Inför 1980 förutser jag också,
när ekonomin når ett bättre kapacitetsutnyttjande, att skattehöjningar behövs.
De förslag till sänkning av marginalskatterna och den kommunala
skatteutjämningen som jag framlagt i proposition till vårriksdagen måste
finansieras. Därutöver kommer sannolikt att krävas ytterligare
inkomstförstärkningar för att uppnå den reala utveckling av den privata
konsumtionen som är förenlig med jämvikt i ekonomin. Med hänsyn bl. a. till den
osäkerhet om den internationella konjunkturutvecklingen som råder anser jag
dock att beslut om omfattningen och formerna för skatteuttaget bör fattas under
hösten 1979.
En sänkning av marginalskatterna framstår i dag som
den mest angelägna skattereformen. De höga marginalskatterna leder till
allvarliga snedvridningar inom ekonomin. De påverkar människors villighet all
la på sig de krävande uppgifter som behövs för hela ekonomins utveckling. De
försvårar också möjligheterna att uppnå en rimlig löneutveckling.
Långtidsutredningen
visar att utrymmet för privata konsumtionens till-
Prop.
1978/79:150 Bilaga 1 57
växt
blir mycket begränsat under kommande år. Även den offentliga konsumtionens
tillväxt måste begränsas. De ökande resurserna måste i betydande utsträckning
användas för alt öka den industriella basen och till en neddragning av
bytesbalansunderskottet.
Detta kräver en stark tillväxt i exportindustrin.
Industrins internationella konkurrenskraft får därför inte äventyras.
Avgörande för den svenska ekonomins utveckling på längre sikt blir om vi lyckas
att inom ramen för ansvarsfulla avtal garantera löntagarna en real
standardökning samtidigt med en nödvändig finanspolitisk åtstramning. Alla
parter i samhället bör ha ett starkt intresse i att medverka till en rimlig
lösning.
Det
är ofrånkomligt att stora budgetunderskott som varit nödvändiga för att hålla
uppe den ekonomiska aktiviteten i ekonomin samtidigt leder till en betydande
ökning i likviditeten i ekonomin. Detta kan när ekonomin åter närmar sig fullt
kapacitetsutnyttjande under loppet av 1980 öka risken för en inflalionistisk
utveckling. Det ankommer i första hand på finanspolitiken att åstadkomma den
åtstramning i ekonomin som kan bli nödvändig. Ökade ansträngningar måste dock
göras för att successivt minska likviditetstillväxten i ekonomin. Jag har
tidigare redovisat förslag i detta syfte.
Den ekonomiska politiken under 1977-1979 har fört
svensk ekonomi en god bit på väg ut ur krisen. Denna målmedvetna politik måste
fortsätta om vi skall lösa de problem som jag angett. Målen är full
sysselsättning, god ekonomisk tillväxt, rimlig prisstabilitet, jämvikt i
bytesbalansen, rättvis inkomstfördelning och regional balans.
Det
är min övertygelse att en god ekonomisk tillväxt är en nödvändig förutsättning
för att möta önskemålen om fortsatt välståndsutveckling, utbyggnad av det
sociala trygghetssystemet, barnomsorgen och äldrevården. 1 ett samhälle med
stigande materiell standard ställer människorna krav på ökad livskvalitet i vid
mening som inte enbart kan formuleras i ekonomiska termer. Ofta nog handlar det
emellertid om önskemål och krav som har ekonomiska konsekvenser, t. ex. kortare
arbetstid, bättre arbetsmiljöer, förbättrad offentlig verksamhet osv. För att
kunna möta dessa och andra berättigade krav på ett mänskligare samhälle krävs
ekonomiska resurser och en ekonomi i balans. Genom solidariska insatser kan vi
långsiktigt uppnå dessa mål och därigenom lägga grunden för ett bättre
samhälle.
Till
regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas såsom bilagor: Reviderad
nationalbudget \919(bilaga l.l)
Sammanfattning
av 1978 års långtidsutredning och remissyttrandena (bilaga 1.2)
Förslag
till lag om konto för likviditetsutjämning jämte specialmotivering (//Vaga
1.3)
Prop. 1978/79:150 Bilaga
1 58
8
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen dels att
1. godkänna de allmänna riktlinjer för den
ekonomiska poli
tiken som jag har förordat i det föregående.
dels
att antaga inom ekonomidepartementet upprättat förslag till
2. lag
om konto för likviditetsutjämning.
Regeringens
prop. 1978/79:150 Bilaga 2
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1979-04-23
Föredragande:
statsrådet Mundebo
Anmälan
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser
utgifter och beräkning av statens inkomster, m. m.
REVIDERAT
BUDGETFÖRSLAG
1
Det reviderade budgetförslaget för budgetåret 1979/80
1.1 Inledning
Det budgetförslag regeringen i januari 1979
presenterade för riksdagen tog sin utgångspunkt i att samhällsekonomisk balans
utgör en grundläggande förutsättning för en tryggad sysselsättning och
målmedveten reformpolitik. Tillväxten av såväl den privata som den offentliga
konsumtionen måste hållas tillbaka för att möjliggöra en ökad satsning på
export och investeringar. Härtill kom vad gäller den offentliga konsumtionen
att redan ett fullföljande av tidigare åtaganden innebar att det
statsfinansiella utrymmet var kraftigt intecknat. Min slutsats var att
utrymmet för nya reformåtaganden som ytterligare begränsar den framtida
handlingsfriheten var mycket litet. Såväl samhällsekonomiska som
kreditmarknadspolitiska överväganden talade för att den erforderliga
handlingsberedskapen på det finanspolitiska området i första hand borde avse
restriktiva åtgärder. De riktlinjer för budgetpolitiken som angavs i
budgetförslaget har i hög grad fortsatt giltighet. De avvägningsproblem som där
diskuterades har i flera stycken ökat i styrka.
Vad
gäller utformningen av budgeten för budgetåret 1979/80 har förändringar skett
såväl vad gäller utgifts- som inkomstsidan. På flera viktiga områden har
propositioner lagts fram som berör budgetens utgiftssida. Riksdagsbehandlingen
av regeringens förslag har resulterat i vissa förändringar. Vidare har förslag
till skatteförändringar lagts fram. Slutligen har riksrevisionsverket
presenterat en förnyad beräkning av budgetens inkomster.
Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 60
1.2 Statsutgifterna
I budgetförslaget beräknades de
totala statsutgifterna för budgetåret 1979/80 komma att uppgå till ca 172
miljarder kr. Nu föreliggande beräkningar slutar på ca 178 miljarder kr., dvs.
en ökning med ca 6 miljarder kr. Huvudparten av denna ökning avser åtgärder på
närings- och arbetsmarknadspolitikens områden och har haft till syfte att
minska strukturomvandlingens negativa effekter. En bred enighet råder om att
insatser av detta slag varit nödvändiga och några förslag om att insatserna i
enskilda fall bort vara mindre har med något enstaka undantag inte väckts.
Motioner i riksdagen med anledning av regeringens förslag har i själva verket
regelmässigt gått i utgiftshöjande riktning.
Jag avser att senare vid min
anmälan av särskilda frågor återkomma med en mera detaljerad redogörelse för
vad som ligger bakom den uppräkning av statsutgifterna för budgetåret 1979/80
som skett jämfört med budgetförslaget. Jag vill dock redan nu peka på att de
beräkningar av kommande utgiftskrav regeringen gjorde i januari i stora drag
visat sig ligga i linje med de bedömningar som nu kan göras. Härutöver har de
strukturella problemen i vissa branscher och företag visat sig vara av mer
djupgåetide och allvarlig karaktär än vad som då fanns anledning att räkna med.
Åtgärder i syfte att värna om dessa företags fortlevnad och utveckling har
visat sig nödvändiga att tillgripa i högre grad än vad som förutsågs. Som
exempel på sådana insatser kan nämnas stöd till LKAB, Svenskt Stål AB och Luxor
Industri AB. Härtill kommer att stödåtgärder till delar av skogsindustrin och
till varvsindustrin nu förutses bli mer omfattande än vad som tidigare fanns
anledning att räkna med.
Jag övergår nu till att redovisa de
statsfinansiellt mer betydande särpropositioner som framlagts under våren
1979. De flesta av dessa berör som nämnts sysselsättning och näringspolitik.
Regeringens politik är att trygga
sysselsättningen och långsiktigt stärka näringslivets konkurrenskraft. I
regeringens regionalpolitiska proposition föreslås riktlinjer för
regionalpolitiken som i stort bygger på de principer riksdagen lade fast år
1976. Förslagen följer i allt väsentligt de riktlinjer som under bred
pariamentarisk enighet föreslagits av de utredningar som propositionen bygger
på. Det regionalpolitiska stödet till näringslivet förstärks. En ram om 7400
milj. kr. föreslås för femårsperioden 1979/80-1983/84. För budgetåret 1979/80
föreslås en uppräkning med ca 600 milj. kr. Särskilda satsningar i syfte att ge
varaktig sysselsättning görs i den Norrbotten-proposition som har lagts fram.
Förslagen beräknas kosta ca I 000 milj. kr.
Industripolitiska insatser har en
framskjuten plats i regeringens politik. Sysselsättningspolitiskt motiverade
åtgärder av akut karaktär utgör fortfarande en betydande del av
industripolitiken. De offensiva industripolitiska instrumenten har dock byggts
ut och kommer under de närmaste åren att
Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 61
bli allt viktigare för att främja det svenska
näringslivels möjligheter att konkurrera. Regeringens industripolitik redovisas
i den industripoliiiska propositionen. Ökade anslag i syfte att stärka
industriell verksamhet, speciellt vad avser småföretag och export, föreslås om
närmare 600 milj. kr.
I en särskild proposition föreslogs
att Statsföretag AB får ett tillskott av 835 milj. kr. för att genomföra en
finansiell rekonstruktion m. m. av LKAB. Näringsutskottet har sedermera
föreslagit all ytterligare ett tillskott om högst 1,1 miljard kr. garanteras
för att läcka LKAB:s beräknade förluster under åren 1980 till 1982. Riksdagen
har ställt sig bakom näringsutskottets förslag. Som jag senare återkommer till
har jag beaktat detta ställningstagande i min beräkning av anslaget till
oförutsedda utgifter.
Inom sysselsättningspolitiken har
åtgärder som syftar till att förbättra och bredda människors möjligheter till
arbete hög prioritet. 1 en nyligen avlämnad proposition föreslås ett
finansieringssystem för skyddat arbete. Bl. a. anvisas 1 000 milj. kr. för
verksamheten budgetåret 1979/80.
Förslag har, som förutskickades i budgetpropositionen,
lagts fram angående nya dagpenningklasser inom arbetslöshetsförsäkringen, ADB
i arbetsförmedlingen, tekoindustrin och Kockums.
Sedan budgetpropositionen lades
fram har åtgärder av i flera fall betydande omfattning visat sig vara
nödvändiga för att stödja vissa företag. För tidigareläggningar av
investeringar inom Svenskt Stål AB föreslås drygt I miljard kr. Även för
varvsindustrin krävs nu extra insatser i form av förlängt och utvidgat
beställarstöd. Förslag läggs vidare fram angående statligt minoritetsägande i
Södra Skogsägarna AB och majoritetsägande i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB.
Totalt föreslås stöd till dessa två skogsägarföretag om 1,1 miljard kr.
Även i övrigt har behov uppkommit av statliga stödinsatser
till företag med finansiella problem. För rekonstruktion av Luxor Industri AB
föreslås sålunda 175 milj. kr. Förslag har vidare förelagts riksdagen att
anvisa ytterligare medel i syfte att täcka statens andel av förlusterna i
Datasaab AB vad avser verksamheten under år 1978.
Till den kommunalekonomiska propositionen återkommer jag
strax.
Utöver de nu berörda
propositionerna har det i enlighet med budgetpropositionen lagts fram ett
antal viktiga förslag på vissa andra områden med effekter på statsbudgeten.
Exempel på sådana propositioner är förslag angående föräldraförsäkringen,
trafikpolitiken, högskoleväsendet, studiestödet, skogspolitiken och
energipolitiken.
1.3 Statsinkomsterna
Regeringen har tidigare i vår lagt
fram ett förslag om reformering av inkomstskatten som utgör en fortsättning av
det långsikliga reformarbete på inkomstbeskattningens område som inleddes år
1977. Besluten om sänkt
Prop.
1978/79:150 Bilaga 2 62
inkomstskatteskala
och om att införa ett inflationsskydd för den statliga inkomstskatteskalan
utgör grunden för nu föreslagna marginalskattesänkningar för flertalet
heltidsarbetande fr. o. m. inkomståret 1980.
1 propositionen tas även finansieringsfrågorna upp
till behandling. Innan jag berör detta område vill jag något redogöra för
effekterna av regeringens proposition om den kommunala ekonomin. Budgetåret
1979/80 påverkar dessa förslag primärt budgetens utgiftssida, medan de åren
därefter även får betydande effekter på inkomstsidan och dessutom är nära
kopplade till propositionen om reformering av inkomstskatten. Del faller sig
därför naturligt att behandla dessa två propositioner i ett sammanhang.
Regeringen har i propositionen om den kommunala
ekonomin lagt fram en rad förslag som syftar till att främja den kommunala
sektorns utveckling inom ramen för samhällsekonomisk balans. Statens ökade
insatser avser i första hand kraftiga förstärkningar av
skatleutjämningsbidragen till kommuner och landstingskommuner.
Sammantaget innebär reformförslagen i de två nu
nämnda propositionerna en försvagning av statsfinanserna med närmare 1,7
miljard kr. budgetåret 1979/80. 1 nuvarande stalsfinansiella läge måste
reformeringen av inkomstskatten och av de statliga bidragen till den kommunala
ekonomin finansieras med skattehöjningar. Sålunda har regeringen föreslagit
höjningar såväl av energiskatten som av stämpelskatten vid förvärv av fast
egendom. Vidare har regeringen föreslagit dels att värdet av bilförmån skall
ingå i underlaget vid beräkning av socialförsäkringsavgifter, dels att
egenföretagare skall erlägga barnomsorgsavgift. Innan man preciserar utformningen
av de åtgärder som bör väljas för att läcka resterande finansieringsbehov bör
emellertid resultatet av den pågående utredningen om olika former av
bruttoskatter avvaktas. Jag har vid min beräkning av statsinkomsterna för
budgetåret 1979/80 förutsatt att även resterande finansieringsbehov täcks.
1.4
Saldoutvecklingen
De förändringar av totalbudgeten för vilka jag nyss
redogjort sammanfattas i tabell 16. Som framgår av tabellen förutses för
innevarande budgetår en minskning med ca 2,4 miljarder kr. av underskottet
jämfört med beräkningen i budgetpropositionen. För budgetåret 1979/80 beräknas
budgetunderskottet nu komma att uppgå till ca 48 miljarder kr. att jämföra med
tidigare beräknade ca 45 miljarder kr. Delvis är dessa förändringar en följd av
förskjutning av vissa utgifter mellan budgetåren.
Totalt beräknas statsinkomsterna nu till ca 118
miljarder kr. för budgetåret 1978/79 och till ca 130 miljarder kr. för
budgetåret 1979/80. Jämfört med beräkningarna i budgetförslaget förutses
sålunda statsinkomsterna nu bli 1,5 resp. 2,8 miljarder kr. högre vilket främst
förklaras av en snabbare tillväxt av lönesumman.
Prop.
1978/79:150 Bilaga 2 63
Tabell
16.
(Milj.
kr.)
Totalbudgeten
1978/79-
-1979/80
1978/79
1979/80
Budget-
prop.
1979
Ny beräkning
Budget-
prop.
1979
Ny beräkning
Inkomster
Utgifter
Saldo
116209 160877
-44668
117686 159978
-42292
126819 171869
-45050
129626 177829
-48203
Även på utgiftssidan innebär de nya beräkningarna
förändringar i förhållande till vad som redovisades i budgetförslaget. Totalt
räknar jag med att utgifterna, jämfört med budgetpropositionen, minskar med 900
milj. kr. budgetåret 1978/79 och ökar med 6 miljarder kr. påföljande budgetår.
Uppräkningen av statsutgifterna för budgetåret 1979/80 kan synas omfattande.
Förklaringen härtill kan, som jag tidigare nämnt, i stor utsträckning hänföras
till finansiella kriser i vissa företag. Medelsbehovet för dessa insatser har
visat sig bli större än vad som tidigare framstod som sannolikt. Vidare har
beslutade utgifter för bl. a. industripolitiska insatser som tidigare
beräknades komma alt belasta innevarande budgetår kassamässigl förskjutits till
budgetåret 1979/80. Således har min beräkning av reservationsmedelsförbrukningen
för budgetåret 1979/80 justerats upp samtidigt som förbrukningen under
budgetåret 1978/79 räknats ner.
Den saidoförsämring som sålunda uppkommer inger
oro. Härtill kommer att omfattande krav rests i riksdagen på ytterligare
kostnadskrävande insatser, inte minst på det industripolitiska området. Detta
understryker ytterligare vad jag tidigare anfört vid min anmälan av
budgetförslaget angående det ansvarstagande som är oundgängligen nödvändigt vid
riksdagens behandling av regeringens budgetproposition. Detta gäller i lika
hög grad de särpropositioner och de motioner som framlagts under våren 1979.
2
1979 års långtidsbudget
Jag har tidigare redogjort för bedömningarna av den
ekonomiska utvecklingen i första hand under åren 1979 och 1980. De
samhällsekonomiska perspektiven på längre sikt har kommenterats med
utgångspunkt i långtidsutredningen. Med detta avsnitt är det min avsikt att
med utgångspunkt i den långtidsbudget som fogas till det reviderade
budgetförslaget som bilaga 2.1 komplettera bilden med de statsfinansiella
perspektiven.
Långtidsbudgetarbetets syfte är att kartlägga de
statsfinansiella konsekvenserna på längre sikt av redan fattade beslut och
gjorda åtaganden. En sådan kartläggning utgör ett undertag för en analys av de
statsfinansiella förutsättningarna under den framföriiggande femårsperioden. 1
syfte att
Prop.
1978/79:150 Bilaga 2
64
opaginerad Kontrollera mot PDF
bättre belysa dessa kompletteras långtidsbudgeten, som
endast omfattar statsbudgetens inkomster och utgifter, med vissa beräkningar
rörande socialförsäkringssektorn. Även den kommunala utvecklingen berörs. Avsikten
är all långtidsbudgeten på detta sätl skall kunna utgöra ett bättre underlag
för bedömningar av den samlade offentliga sektorns sparandeutveckling på något
längre sikt.
Långtidsbudgeten är varken en plan
eller en prognos över statsutgifternas eller statsinkomsternas utveckling. På
utgiftssidan innefattas endast en beräkning av de resurser som krävs för att
olika verksamheter skall kunna bedrivas i enlighet med de beslut som
statsmakterna redan har fattat och de åtaganden som gjorts för framtiden. 1
långtidsbudgeten görs alltså inga försök att förutse eller rekommendera vilka
beslut som statsmakterna skall fatta under perioden.
Vad gäller statsinkomsterna grundas
beräkningarna på oförändrade skatteregler och avgiftssatser i den mån inte
förändringar beslutats eller förutskickats. Detta innebär bl. a. att den av regeringen
föreslagna förändringen i inkomstbeskattningen har beaktats liksom beslutade
och av regeringen föreslagna höjningar av socialförsäkringsavgifter. Vidare
har en fullständig finansiering av reformdelen av inkomstskatteförslagen och
den kommunalekonomiska reformen förutsatts. Långtidsbudgeten grundas vad gäller
åren 1979-1981 på samma antaganden rörande priser, löner och tillväxt i
samhället som presenteras i den reviderade finansplanen. Vad gäller perioden
därefter har schablonmässigt lönesumman förutsatts stiga med 7 % årligen och
den allmänna prisnivån med 4 % om året. En årlig real tillväxt av
bruttonationalprodukten för denna period om 3 % har förutsatts.
Statsinkomsternas årliga
procentuella tillväxt under den framförliggande perioden skulle enligt
långtidsbudgetkalkylen komma att uppgå till 7,6 %. Den förutsedda
inkomsltillväxten i löpande priser för perioden efter år 1980 sammanfaller i
stort med den som beräknades i förra årets långtidsbudget. Statsinkomsternas
absoluta nivå ligger emellertid på en högre nivå än i förra långtidsbudgeten,
vilket främst beror på att den faktiska lönesumman 1979/80 beräknas överstiga
vad som antogs föregående år.
Tabell 17. Statsinkomsternas utveckling 1973/74-1983/84
Genomsnittlig
procentuell
förändring
1973/74-
1977/78
1979/80 (milj. kr.)
Genomsnittlig
procentuell
förändring
1979/80-
1983/84
Inkomstskatt Mervärdeskatt Övriga inkomster
Summa
+ 21,8 + 17,5 + 10,3
+ 16,2
55 700 32600 41326
129626
+ 7,4 +7,5 + 8,0
+ 7,6
Prop.
1978/79:150 Bilaga 2
65
opaginerad Kontrollera mot PDF
På utgiftssidan innebär
långtidsbudgetens grundkalkyl en framräkning av statsutgifterna med
utgångspunkt i en oförändrad pris- och lönenivå. Mätt på detta sätt blir statsutgifternas
stegringstakt exkl. statsskuldräntorna enligt långtidsbudgetkalkylen 0,3 %
årligen under den framförliggande femårsperioden. Takten i de framtida
utgiftsökningarna ligger på i stort sett samma nivå som den ökningstakt som
redovisades i förra årets långtidsbudget. Ett förverkligande av
långtidsbudgeten skulle innebära en påtagligt dämpad utgiftsutveckling jämfört
med den hittills genomförda. Under budgetåren 1973/74- 1977/78 ökade
statsutgifterna exkl. statsskuldräntorna i genomsnitt med 5,3 % om året i
oförändrat pris- och löneläge.
Tabell 18. Statsutgifternas utveckling 1973/74-1983/84
Genomsnittlig
1979/80
Genomsnittlig
procentuell
(milj. kr.)
procentuell
förändring
förändring
1973/74-
1979/80-
1977/78
1983/84
Oförändrat
pris-
och
löneläge exkl.
statsskuldräntor
+ 5,3
165 529
+0,3
Löpande
priser exkl.
statsskuldräntor
+ 17.6
165 529
+4,3
Löpande
priser inkl.
statsskuldräntor
+ 18.0
178829
+ 5,9
I löpande priser beräknas den
åriiga genomsnittliga ökningen av statsutgifterna under långtidsbudgetperioden
komma att uppgå till 5,9 % att jämföra med 18,0 % under perioden
1973/74-1977/78.
Den framtida ökningstakt som
framkommer ligger något under vad som redovisades i förra årets långtidsbudget.
Utgiftsnivån för budgetåren 1978/79 och 1979/80 beräknas emellertid nu ligga
väsentligt över den nivå som framgick av 1978 års långtidsbudget. Orsaken till
denna högre utgiftsnivåjämfört med beräkningarna för ett år sedan ligger
huvudsakligen i att beslut har fattats och förslag har presenterats som inte
kunde beaktas i 1978 års långtidsbudget. Som exempel kan nämnas regeringens
förslag om en kommunalekonomisk reform och beslut om höjda barnbidrag. Delvis
förklaras nivåhöjningen även av att lönerna för de statsanställda uppvisat en
snabbare ökningstakt än enligt de antaganden som låg till grund för förra årets
långtidsbudget.
Eftersom statsskuldräntorna
förväntas stiga snabbare än övriga statsutgifter blir den årliga
genomsnittliga ökningen för stalsutgifterna exkl. slalsskuldräntorna något
långsammare än för de totala statsutgifterna, eller 4,3 %.
Den starka automatik som utgifterna
i långtidsbudgeten är ett uttryck för beror i allt väsentligt på beslut som har
fattats i parlamentarisk enighet och gällt sedan länge. Den kan illustreras av
följande överslagsvisa kalkyl. I genomsnitt ökar utgifterna i löpande priser
årligen under långtidsbudget- 5 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 150. Bilaga I och 2
Prop. 1978/79:150
Bilaga 2
66
opaginerad Kontrollera mot PDF
perioden
med knappt 12 miljarder kr. Infriande av utfästelser inom områden som
folkpension, bostadspolitik och familjepolitik svarar för respektive 1,6, 1,2
och 0,6 miljarder kr. av denna ökning. Fullföljandet av försvars-och
biståndspolitiken svarar för resp. 0,7 och 0,4 miljarder kr. Ett bibehållande
av skolväsendet på beslutad kvalitetsnivå resulterar i årligt ökade utgifter om
0,7 miljarder kr. och bidragen till kommunerna medför ökade utgifter om 0,8
miljarder kr. Drygt 2 miljarder kr. består huvudsakligen av ökade kostnader för
de av staten betalade lönerna, som antagits följa med den allmänna
löneutvecklingen. Härtill kommer årligen ökade statsskuldräntor om 4,0
miljarder kr. till följd av budgetunderskottens storlek.
För att belysa hur de statliga utgifterna direkt
och indirekt ställer anspråk på samhällets reala resurser är det av intresse
att studera utvecklingen såväl av de statliga konsumtions- och
investeringsutgifterna som av transfereringarna och de finansiella
transaktionerna. Statens direkta anspråk på resurser skulle enligt årets
långtidsbudget såvitt gäller statlig konsumtion komma att öka med endast 0,3 %
årligen i fasta priser under perioden fram t.o.m. budgetåret 1983/84. Detta
innebär en något lägre ökningstakt än i förra årets långtidsbudgetkalkyl och är
en effekt av att den restriktiva prövning vad gäller statlig konsumtion som
genomförts under de senaste åren fullföljts. De statliga investeringsutgifterna
skulle enligt långtidsbudgeten komma att minska, vilket sammanhänger med beräkningstekniken.
1 princip återspeglas endast gjorda åtaganden, vilket leder till en systematisk
underskattning av investeringsutgifternas framlida utveckling.
Tabell 19. Statsutgifternas utveckling 1973/74 - 1983/84.
Konsumtion, investeringar och transfereringar
(Milj. kr., oförändrat pris- och löneläge)
Procentuell andel
Genomsnittlig
Anslag
Genomsnittlig
av budgetens ut-
procentuell
1979/80
procentuell för-
gifter
1979/80
förändring
1973/74-1977/78
(milj. kr.)
ändring 1979/80 -1983/84
Statlig
konsumtion
25.5
+ 3.9
45400
+ 0,3
Statliga
investerings-
utgifter
5.1
+ 0.5
9100
- 2,5
Transfereringar
62,6
+ 7,8
111400
+ 3,6
Till
hushåll
22,7
+ 3,2
40400
+ 0,7
Till
kommuner
19,3
+ 5,0
34400
+ 1,8
Till
företag
11,9
+ 33,1
21 100
+ 1,2
Internationella
1,8
+ 16,0
3 200
+ 4,0
Statsskuldräntor'
6,7
+ 14,3
12 300
+ 17,9
Deflaterade med konsumentprisindex
Resursfördelningen och resursutvecklingen i samhället
påverkas indirekt av statsbudgetens transfereringsutgifter. Liksom i tidigare
långtidsbudgetkalkyler uppvisar dessa en betydligt snabbare expansionstakt än
de statliga konsumtions- och investeringsutgifterna. Gjorda åtaganden på
folkpensioneringens, biståndspolitikens och bostadspolitikens områden är
Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 67
här av stor betydelse. Den betydande ökningen av
utgifterna för statsskuldräntor bidrar också starkt till den högre ökningstakten.
Till följd av långtidsbudgetens
beräkningsmetodik borde man kunna förvänta sig att budgetunderskottet
successivt skulle minska. Denna metodik innebär bl. a. att utgifterna för
näringspolitiska satsningar förutsatts minska kraftigt. Härtill kommer att
inkomsterna växer relativt sett snabbare än utgifterna. Den saidoförbättring
som följer av dessa omständigheter är emellertid inte tillräcklig för att väga
upp transfereringarnas utgiftsautomatik och de växande statsskuldräntorna.
Variationer i de antaganden rörande
den framtida pris- och löneutvecklingen m. m. som legat till grund för
långtidsbudgetkalkylen påverkar inte i avgörande grad saidoutvecklingen. Om
antagandena ändras så att ökningstakten av lönesumman resp. priserna förutsätts
ligga på en högre eller lägre nivå med bibehållen reallönestegring påverkas
såväl statsbudgetens inkomstsida som dess utgiftssida med i stort sett
oförändrade budgetunderskott som resultat. Om skillnaden mellan
lönesummeökning och inflation antas bli mindre och reallöneutvecklingen
följaktligen ogynnsammare blir följden något ökande budgetunderskott. Av
långtidsbudgelkalkylen kan emellertid dras slutsatsen att de statliga
budgetunderskotten blir bestående på i stort sett nuvarande nivå med de förutsättningar
som gällt. Realistiska alternativa antaganden rörande den framtida ekonomiska
utvecklingen rubbar inte i någon avgörande grad denna slutsats.
Tabell 20. Totalbudgetens utvecliling 1978/79 - 1983/84 (Milj. kr., löpande priser)
1978/79 1979/80 1980/81 1981/82
1982/83 1983/84
Inkomster 117686
129626 142600 153200 163200 173700
Utgifter 159978
177829 190800 202 100 212 100 223900
Saldo -42292 -48 203
-48200 -48900 -48 900 -50200
Långtidsbudgeten innehåller numera
även ett avsnitt om den finansiella titvecklingen i socialförsäkringssektorn.
Vidare belyses statens finansiella sparande, dvs. statsbudgetens saldo med
avdrag för finansiella transaktioner såsom långivning och aktieteckning.
Eftersom de samhällsekonomiska effekterna av saidoförändringar inom
socialförsäkringssektorn och vad avser statsbudgeten i väsentliga hänseenden
sammanfaller bör staten och socialförsäkringssektorns finansiella sparande ses
tillsammans.
Statens negativa finansiella
sparande beräknas växa något i nominella termer och beräknas uppgå till 40300
milj. kr. budgetåret 1983/84 (tabell 21).
Tabell 21. Statens fmansiella sparande 1978/79-1983/84
(Milj. kr., löpande priser)
1978/79
1979/80
1980/81
1981/82
1982/83
1983/84
-33000
-36200
-39100
-39200
-39200
-40 300
Prop.
1978/79:150 Bilaga 2
68
opaginerad Kontrollera mot PDF
Under den framförliggande perioden
förutses socialförsäkringssektorns överskott, som helt domineras av AP-fonden,
öka ungefär i takt med den antagna prisutvecklingen. Sparandet kan beräknas
uppgå till 19,9 miljarder kr. budgetåret 1983/84. Statens och
socialförsäkringssektorns sammanlagda finansiella sparande enligt
långtidsbudgetkalkylen framgår av följande tabell.
Tabell 22. Statens och socialförsäkringssektorns
finansiella sparande 1978/79 1983/84
(Milj. kr., löpande priser)
1978/79
1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84
opaginerad Kontrollera mot PDF
Staten
Socialförsäkringssektorn
Summa
-36200
-39100
-39200
-33000
-39200
-40300
+ 15400 +16400 +17200 +17900 +18900
+19900 -17600 -19800 -21900 -21300 -20300 -20400
opaginerad Kontrollera mot PDF
Staten och socialförsäkringssektorn
utvisar sammantagna ett betydande sparandeunderskott under
långtidsbudgetperioden. Till följd av den föreslagna höjningen av ATP-avgiften
förväntas en liten förbättring de sista åren i långtidsbudgetperioden. Eftersom
kommunerna av institutionella skäl över en längre period visar ett finansiellt
sparande som ligger kring noll innebär detta att den offentliga sektorns
negativa sparande under långtidsbudgetperioden kvarstår.
Tabell 23. Statens och socialförsäkringssektorns
fmansiella sparandeunderskott i procent av BNP
(Löpande priser)
1978/79
1979/80
1980/81
1981/82
1982/83
1983/84
4,2
4,3
4,3
3,9
3,5
3,2
Ställda i relation till den antagna
tillväxten av bruttonationalprodukten utvecklas statens och
socialförsäkringssektorns finansiella sparande enligt långtidsbudgetkalkylen på
det sätt som framgår av tabell 23. Mätt på detta sätt minskar
sparandeunderskottet något under långtidsbudgetperioden.
Det finansiella sparande som
framkommer i långtidsbudgeten kan även jämföras med motsvarande beräkning i
långtidsutredningen (LU). I LU:s huvudkalkyl anges att ett positivt finansiellt
sparande för den konsoliderade offentliga sektorn om ca I miljard kr. skulle
vara konsistent med den av LU förutsatta relativt gynnsamma reala utvecklingen.
Detta sparande är ca 20 miljarder kr. högre än enligt långtidsbudgetens kalkyl.
Differensen mellan
långtidsbudgetens och LU:s kalkyler beror i huvudsak på tre faktorer: LU har
antagit vissa skatteökningar, som inte ingår i långtidsbudgetkalkylen. LU
bygger på en ett år äldre utgiftsbedömning än långtidsbudgeten. Slutligen
skiljer sig LU:s antaganden främst beträffande lönesummans utveckling något
från långtidsbudgetens mera schablonmäs-
Prop.
1978/79:150 Bilaga 2 69
siga
utgångspunkter. Dessa tre faktorer ger en skillnad i finansiellt sparande om
ca 25 miljarder kr. Att differensen mellan LU och långtidsbudgeten endast blir
drygt 20 miljarder kr. beror på att LU inte kunde beakta den höjning av
ATP-avgiften som regeringen föreslagit och som verkar i motsatt riktning.
3
De statsrinansiella perspektiven på längre sikt
De betydande insatser för arbetsmarknads- och
industripolitik som varit ofrånkomliga under de senaste åren har i hög grad
präglat utvecklingen av statsutgifterna. Härtill kommer att de automatiska
effekterna av redan fattade beslut, framför allt i fråga om inkomstöverföringar
av olika slag, verkat starkt pådrivande på utgiftsutvecklingen.
Inkomstunderlaget har också utvecklats långsamt. Totalt sett har detta medfört
stora budgetunderskott. I den konjunktursituation som rått under senare år har
dessa stora budgetunderskott varit förenliga med och i vissa avseende varit en
förutsättning för en stabil samhällsekonomi. Samtidigt som budgetunderskotten
kan ses som ett uttryck för att finanspolitiken varit relativt expansiv bör
betonas att stor restriktivitet har iakttagits vad gäller den statliga
konsumtionen, dvs. statens egen direkta efterfrågan på varor och tjänster.
När kapacitetsutnyttjandet i den svenska ekonomin
nu successivt återgår till en mer normal nivå är emellertid budgetunderskott
av den storleksordning som anges i långtidsbudgeten inte acceptabla. En
alltför kraftig underbalansering av statsbudgeten i en situation med ett högre
kapacitetsutnyttjande i ekonomin än f n. skulle medföra risker för störningar
i den samhällsekonomiska balansen.
Budgetpolitiken måste således konsekvent inriktas
på att nedbringa budgetunderskottet. Detta är en inriktning som samtliga
partier också ställt sig bakom vid behandlingen av budgetförslaget i
finansutskottet.
Handlingsberedskapen på det statsfinansiella
området inför 1980 måste enligt min mening avse såväl inkomstförstärkande
åtgärder som effektiva åtgärder för att bromsa upp utgiftsexpansionen.
Regeringen avser i höst återkomma med förslag till åtgärder för att förstärka
statens inkomster. Det är emellertid för tidigt att nu precisera omfattning och
utformning av de nödvändiga åtgärderna. Den konjunkturpolitiska utvecklingen
bör avvaktas innan underlag finns att bedöma hur omfattande inkomstförstärkningar
som behöver vidtas. Vad beträffar åtgärdernas utformning bör bl. a. utredningen
om olika former av bruttoskatter avvaktas. I utredningens uppdrag ingår att
överväga bl. a. den s. k. allmänna produktionsfaktorskatten, mervärdeskatten
samt arbetsgivaravgifter.
Den nödvändiga minskningen av budgetunderskotten
kan emellertid enligt min mening inte uppnås enbart med hjälp av
inkomstförstärkande åtgärder eftersom alltför stora skattehöjningar riskerar
att ge upphov till nya problem bl. a. i vad avser kostnads- och
prisutvecklingen.
Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 70
Det är således oundgängligt att
begränsa statsbudgetens utgiftsexpansion. Jag vill i detta sammanhang erinra
om att förvaltningsutredningen f. n. undersöker hur metoderna för omprövning av
tidigare åtaganden skall kunna förbättras. Utredningen väntas avge sitt
huvudbetänkande under år 1979. Jag vill i detta sammanhang något beröra
statsbudgetens utgiflsstruk-tur. Som framgår av min redovisning tidigare utgör
de statliga konsumtionsutgifterna ca 45 miljarder kr. Härav utgör rena
förvaltningskostnader endast en mindre andel. Besparingar genom
rationaliseringsåtgärder inom statliga myndigheter är självfallet
utomordentligt angelägna. Under senare år har också omfattande åtgärder
vidtagits för att begränsa kostnadsutvecklingen för den statliga förvaltningen.
Betydande rationaliseringseffekter har också uppnåtts. I det budgetförslag för
budgetåret 1979/80 som regeringen lämnat till riksdagen har
besparingsalternativ legat till grund för anslagsberäkningen för flertalet
myndigheter. Jag har också kunnat konstatera, att ansträngningarna att begränsa
kostnaderna och genomföra direkta besparingsåtgärder har mött betydande
förståelse från berörda myndigheters sida.
Det är enligt min mening nödvändigt
att även fortsättningsvis genomföra så långtgående besparingar inom den
statliga förvaltningen som inryms inom ramen för en fortsatt effektiv
myndighetsutövning. Detta innebär bl. a. att produktivitetsvinster fullt ut
måste tas till vara för att begränsa kostnadsutvecklingen. Kraven på myndigheternas
planerings-, budgeterings- och slyrningsrutiner skärps härigenom. Eftersom de
rena förvaltningskostnaderna emellertid numera utgör en relativt begränsad
andel av de totala utgifterna kan den besparingspotential som här finns inte
ensamt bidra till en avgörande minskning av budgetunderskottet.
Statens investeringsutgifter, som
domineras av affärsverkens investeringar, belöper sig till ca 9 miljarder kr.
Dessa utgifters tidsmässiga förläggning måste självfallet anpassas till de
statsfinansiella och konjunkturpolitiska förutsättningarna. Några betydande
långsiktiga besparingar torde dock vara svåra att uppnå på detta område utan
negativa återverkningar för den långsiktiga samhällsekonomiska avkastning som
är syftet med den statliga investeringsverksamheten.
Den tredje typen av statsutgifter,
transfereringarna, svarar för drygt 111 miljarder kr. eller ca 63 % av de
totala utgifterna. Transfereringsutgifterna uppvisar dessutom en betydligt
snabbare utveckling än konsumtions- och investeringsutgifterna. Detta beror
framför allt på automatiken i åtagandena.
Vad gäller utvecklingen av den
fjärde typen av statsutgifter -finansiella transaktioner - har denna under de
senaste åren i hög grad präglats av de betydande insatser som gjorts till stöd
för finansiellt svaga företag. Som jag tidigare redovisat kommer insatser av
denna storleksordning inte att vara förenliga med strävandena att långsiktigt
minska budgetunderskottet.
Samhälleliga behov och prioriteringar förändras över
tiden. Det är där-
Prop.
1978/79:150 Bilaga 2 71
för
nödvändigt att ha en öppen attityd till förändringar på budgetens utgiftssida.
1 det finanspolitiska perspektiv som avtecknar sig bör diskussionen gälla hur
vi på effektivast möjliga sätt skall disponera de resurser som redan
kanaliseras via statsbudgeten. Omprövning av löpande program och omdisposition
av tillgängliga resurser måste då ske i syfte att öka den samlade välfärden.
Härvid bör breda parlamentariska samförståndslösningar eftersträvas.
De budgetpolitiska utsikterna innebär självfallet
också att största återhållsamhet måste iakttas när det gäller att ställa krav
på och besluta om nya reformåtaganden för de närmaste åren. Automatiken i de
åtaganden som redan gjorts är sådan att allt tillgängligt utrymme redan är
intecknat. Varje nytt åtagande måste därför finansieras med
inkomstförstärkningar eller besparingar.
Den inriktning av budgetpolitiken som jag nu
angivit är ett nödvändigt inslag i en ekonomisk politik som syftar till att
långsiktigt återställa balansen i vår ekonomi. Jag har tidigare vid min
diskussion av långtidsutredningens överväganden konstaterat att den
produktionstillväxt som kan åstadkommas de närmaste åren väsentligen måste
avdelas för ökad export och ökade investeringar. Utrymmet för en ökning av
privat och offentlig konsumtion blir därmed myckel begränsat. Såväl
erfarenheterna under de senaste åren som långtidsbudgetens kalkyler visar att
det bör vara möjligt att kraftigt hålla tillbaka den statliga konsumtionens
utveckling utan att angelägna samhällsbehov därför behöver eftersättas. En
framgångsrik politik förutsätter emellertid också att den kommunala
konsumtionens tillväxt kan bringas ned och begränsas till de områden som
enligt eniga politiska bedömningar måste prioriteras dvs. barnomsorg, äldrevård
och långtidssjukvård. Härav följer all utrymmet för vidgade insatser på andra
områden måste bli ytterst begränsat. Jag räknar med att en sådan begränsning
av den kommunala konsumtionen kan ske på frivillighetens väg. Om detta inte
visar sig möjligt måste andra åtgärder komma i fråga.
Såväl långtidsbudgeten som långtidsutredningen
visar entydigt att det stora underskottet i statens sparande måste bringas ned.
Endast härigenom kan vi konsolidera samhällsekonomin och säkerställa en
ekonomisk-politisk handlingsfrihet som gör det möjligt att även på längre sikt
värna om sysselsättningen och tillgodose angelägna gemensamma behov.
4
Särskilda frågor
4.1
Konsolideringsfond för televerket
I 1979 års budgetproposition (prop. 1978/79: 100
bil. 9, s. 205) framhöll chefen för kommunikationsdepartementet vikten av att
televerket har tillräckliga möjligheter till resultatutjämning mellan åren. En
konsolidering
Prop.
1978/79:150 Bilaga 2 72
genom
särskilda avsättningar i verkets bokslut under ekonomiskt goda år borde således
kunna återföras när resultatet försämras. Chefen för kommunikationsdepartementet
förordade därför att det, som ett komplement till de konsolideringsmöjligheter
televerket redan har, upprättas en särskild konsolideringsfond för verket.
Förslag i frågan aviserades till kompletteringspropositionen.
För
egen del vill jag nu anföra följande. I prop. 1976/77: 130 med förslag till
riktlinjer för modernisering av det statliga budgetsystemet behandlade jag bl.
a. vissa frågor som främst berör förmögenhetsredovisningen för affärsverk och
likartade verksamheter. I anslutning härtill tog jag också upp
affärsverkskommitténs förslag om att inrätta särskilda resultatutjämningsfonder
för affärsverken. Jag anförde därvid att jag inte var beredd att föreslå någon
generell möjlighet för verken att göra bokslutsdispositioner i
konsolideringssyfte. Tillskapandet av sådana möjligheter bör, enligt min
mening, prövas från fall till fall.
Televerkets rörelseresultat har under 1970-talet
varierat avsevärt. Under några år i början av decenniet översteg resultatet
förräntningskravet och verket gjorde i det sammanhanget särskilda avskrivningar
med totalt ca 348 milj. kr. i konsolideringssyfte. Beloppet inlevererades till
statskassan i form av återbetalning av statskapital. De senaste åren har
resultatet försämrats och förräntningskravet har utan större taxehöjningar
kunnat uppnås endast genom upplösning av televerkets lagerreserv. Detta har
dock haft en negativ inverkan på verkets likviditet.
Televerket har alltså under 1970-talet haft vissa
möjligheter att utjämna resultatet mellan åren. De nuvarande möjligheterna är
emellertid, enligt min mening, otillräckliga och efter samråd med chefen för
kommunikationsdepartementet finner jag att det finns skäl för att de bör
kompletteras. Jag vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen tidigare
medgivit att en konsolideringsfond inrättas för postverket (prop. 1975/76: 100
bil. I, FiU 1975/76:20, rskr 1975/76: 173). I sådana fall då verksamhetsårets
resultat överstiger gällande förräntningskrav bör, efter särskild prövning av
regeringen, televerket kunna få avsätta skillnaden mellan faktiskt resultat
och förräntningskrav till en särskild konsolideringsfond. Vid regeringens prövning
måste, för att det faktiska resultatet skall kunna fastställas, givetvis också
beaktas televerkets övriga konsolideringsmöjligheter. Avsättningen bör i
bokslutet redovisas som en konsolideringsfond i balansräkningen och motsvarande
medel kunna användas som rörelsekapital i verket och härvid tillgodoföras den
rörliga kredit som verket disponerar i riksgäldskontoret. Konsolideringsfonden
bör sedan vid behov, efter särskild prövning av regeringen, kunna utnyttjas i
resultatförstärkande syfte. På detta sätt ökar möjligheterna att tidsmässigt
anpassa framtida erforderliga taxehöjningar till växlande
marknadsförutsättningar. Det bör ankomma på regeringen att fastställa de
närmare reglerna för konsolideringsfonden för televerket.
Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 73
4.2 Avskrivning av lån
Genom beslut av riksdagen (prop.
1977/78:180, NU 1977/78:74, rskr 1977/78: 360) anvisades våren 1978 under
fonden för låneunderstöd ett lån om 400 milj. kr. med villkorlig
återbetalningsskyldighet till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (NCB). Syftet
med lånet var att medverka till att lösa de akuta ekonomiska problem som hade
uppstått i företaget. Det ankom på regeringen att besluta om den närmare
utformningen av villkoren för lånet. Bl. a. skulle regeringens beslut om
utbetalning av lånet grundas på den analys och de förslag som en för ändamålet
tillkallad kommitté, skogsägarföretagskommittén (1 1978:02), lade fram. Lånet
har sedermera ställts till företagets förfogande genom beslut av regeringen den
29 juni 1978, den 14 december 1978 och den 22 mars 1979. Lånet har enligt
regeringens beslut hittills löpt med 10,5 % ränta. Upplupen ränta som inte har
betalats har lagts till lånet. 1 prop. 1978/79:207 föreslår regeringen
riksdagen åtgärder i syftet att uppnå en finansiell rekonstruktion av såväl NCB
som Södra Skogägarna AB. Förslagen innebär bl. a. att staten förvärvar aktier
i de båda företagen. Enligt överenskommelsen skall staten även efterge sin
fordran på NCB jämte upplupen ränta enligt det tidigare nämnda villkorslånel.
Ifrågavarande villkorslån är inte avskrivet i riksbokföringen.
Efter samråd med chefen för
industridepartementet vill jag anföra följande.
Att efterge villkorslånet innebär
en sådan väsentlig ändring av lånevillkoren jämfört med vad som förutsågs i
prop. 1977/78: 180 att riksdagen bör godkänna ändringen. Om riksdagen godtar
att lånet efterges medför det att den i riksbokföringen upptagna
tillgångsposten inte motsvaras av någon reell tillgång. Till följd härav skall
tillgångsposten enligt gällande budgetprinciper skrivas av mot fonden för
oreglerade kapitalmedelsföriuster. Då behållningen på fonden inte beräknas
räcka till för en sådan avskrivning bör ytterligare 400 milj. kr. tillföras
fonden budgetåret 1978/79.
4.3 Utnyttjande av finansfullmakten, m.m.
Regeringen har av riksdagen
bemyndigats att för budgetåret 1978/79, om arbetsmarknadsläget kräver det,
besluta om utgifter intill ett sammanlagt belopp av 2000 milj. kr. (prop.
1977/78: 100 bil. 2, FiU 1977/78: 16, rskr 1977/78:227).
I prop. 1978/79: 100 bil. 2
redovisades de åtgärder som under budgetåret 1978/79 t. o. m. den 28 december
1978 hade vidtagits med stöd av finansfullmakten.
För tiden därefter har regeringen
utnyttjat finansfullmakten vid ytterligare fyra tillfällen, nämligen den 1
februari, den 1 mars, den 15 mars och 20 april 1979.
Genom beslutet den 1 februari 1979 utnyttjades
fullmakten inom
Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 74
kommunikationsdepartementets område för byggande av
statliga vägar (190 milj. kr.).
Genom beslutet den I mars 1979
ställdes med stöd av finansfullmaklen sammanlagt 570 milj. kr. till
arbetsmarknadsstyrelsens förfogande. Av beloppet avsåg 500 milj. kr.
beredskapsarbeten, särskilt för ungdomar, och 15 milj. kr.
detaljplaneringsbidrag för bostadsbyggande. Resterande belopp, 55 milj. kr.,
avsåg vissa tidigare aviserade järnvägsarbeten, syftande till att motverka effekterna
av produktionsminskningen vid AB Svenska Varv (jfr. prop. 1978/79:49, NU
1978/79: 17. rskr 1978/79: 115).
Genom beslutet den 15 mars 1979
utnyttjades fullmakten för tidigare-läggning av beställningar hos svenska
varvsföretag till ett belopp av 6 470000 kr.
Genom beslutet den 20 april 1979
utnyttjades fullmakten för byggande av statliga vägar i Värmlands län (65 milj.
kr.) samt för byggande av skolor (7790000 kr.), likaledes i Värmlands län.
I min redovisning i årets
budgetpropsition om hur finansfullmakten dittills hade utnyttjats under
budgetåret 1978/79 konstaterade jag att I 670 milj. kr. återstod att disponera
under detta budgetår. Riksdagen har sedermera i anledning av förslag om anslag
för ifrågavarande ändamål på till-läggsbudget (prop. 1978/79: 101 bil. 5)
anvisat 130 milj. kr.
Genom de nämnda besluten den I
februari, den 1 och 15 mars samt den 20 april 1979 har ytteriigare 839260000
kr. tagits i anspråk. För budgetåret 1978/79 återstår således av finansfullmakten
(I 670000000 + 130000000 -839260000 =) 960740000 kr. Regeringen har i prop.
1978/79: 125 hemställt om anslag om sammanlagt 960 milj. kr. till följd av
beslut med stöd av finansfullmaklen.
Jag vill slutligen erinra om att
regeringen på mitt förslag har berett riksdagen tillfälle att ta del av nya
former för en samlad redovisning av utnyttjandet av finansfullmakten (prop.
1978/79: 100 bil. 2). Regeringens avsikt med det nya systemet, som avses gälla
fr. o. m. budgetåret 1979/80, är att riksdagen genom en samlad redovisning av
finansfullmakten och övriga konjunktur- och arbetsmarknadspolitiskt motiverade
bemyndigan-den skall få en bättre överblick än hittills över hur olika
bemyndiganden har utnyttjats.
Jag övergår nu till att behandla
frågan om en föriängning av det s. k. tillfälliga sysselsättningsbidrag som kan
utgå till vissa förelag med dominerande ställning på orten med 75 % av
företagens lönekostnader och sociala avgifter (prop. 1976/77:95, AU 1976/77:26,
rskr 1976/77: 281). Bidraget får enligt riksdagens bemyndigande beviljas längst
till utgången av juni månad i år utom såvitt gäller företag inom gruvindustrin
samt special- och handelsstålindustrin som i vissa fall kan beviljas bidrag
till utgången av kalenderåret 1979. Under första halvåret 1979 har 75 %-bidrag
beviljats i ett mycket begränsat antal fall.
Den förbättring i del arbetsmarknadspolitiska läget som
jag räknar med
Prop.
1978/79:150 Bilaga 2 75
skall
fortsätta under nästa budgetår, bör enligt min mening leda till minskade
utgifter inom arbetsmarknadspolitikens område i förhållande till innevarande
budgetår. Även framdeles krävs emellertid en fortsatt hög handlingsberedskap.
Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet anser jag dock att en
generell föriängning av ifrågavarande bidrag inte behövs. Uppkommande fall av
personalbegränsningar i företag bör i allmänhet komma att beröra ett mindre
antal anställda och därmed inte leda till större svårigheter än att de kan
bemästras med hjälp av de medel som i övrigt står till förfogande inom
arbetsmarknadspolitikens ram. Med hänsyn bl. a. till de utfästelser som enligt
riksdagens beslut har gjorts beträffande sysselsättningen vid de mindre och
medelstora varvsföretagen kan det emellertid inte uteslutas att ett bidrag
motsvarande 75 %-bidraget i enstaka fall kan behövas även under åtetstoden av
år 1979. Regeringen bör därför inhämta riksdagens bemyndigande att även under
andra halvåret 1979 få bevilja sådant bidrag i de fall då detta framstår som
oundgängligen nödvändigt för att förhindra sådana uppsägningar som kan befaras
leda till allvarliga störningar på en lokal arbetsmarknad eller eljest strider
mot gjorda utfästelser.
4.4
Totalbudgeten budgetåren 1978/79 och 1979/80
Totalbudgetens
utgiftsanslag budgetåren 1978179 och 1979J80
I årets budgetproposition beräknade jag
totalbudgetens utgiftsanslag, dvs. bortsett från förändringar i
anslagsbehållningar och i disposition av rörliga krediter, till 164 366 milj.
kr. för btidgetåret 1978/79. I detta belopp ingick de i propositionerna
1978/79:83 och 1978/79: 101 upptagna anslagen på tilläggsbudget II. Riksdagen har sedermera beslutat i dessa frågor. I det följande
redovisar jag de ytteriigare propositioner med anslagskonsekvenser för innevarande
budgetår som lagts fram. 1 intet fall hade riksdagen fattat beslut före
utgången av mars 1979.
I
prop. 1978/79: 87 har regeringen föreslagit att staten skall lämna finansiellt
stöd till Loussavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) om totalt 835 milj. kr., varav 135
milj. kr. avser sysselsättningsfrämjande åtgärder. Regeringen har i prop.
1978/79: 104 föreslagit att ca 114 milj. kr. anvisas för all finansiellt
rekonstruera Uddcomb Sv-eden AB. I prop. 1978/79: 106 har vidare föreslagits
att anslag för exportkreditbidrag förs upp med formellt belopp. Dessutom har
regeringen i prop. 1978/79: 124 föreslagit att 570 milj. kr. anvisas för
Kockums varvsrörelse m.m. I prop. 1978/79: 125 har begärts anslag på
tilläggsbudget III för egentliga statsutgifter om ca 1 765 milj. kr. Regeringen
har vidare i prop. 1978/79: 126 föreslagit att ca 95 milj. kr. anvisas för
tidigareläggningar av vissa investeringar m.m. inom Svenskt Stål AB (SSAB).
Regeringen har i prop. 1978/79: 127 föreslagit att 100 milj. kr. anvisas till
åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten. Vidare har i prop.
1978/79: 165 angående den svenska kapitalmarknaden
Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 76
föreslagits att till teckning av aktier i AB
Industrikredit skall anvisas 18 milj. kr. Slutligen har i prop. 1978/79; 189
begärts anslag om 57 milj. kr. för medelstillskott till Datasaab AB. Sammanlagt
har sålunda beslutats resp. föreslagits utgiftsanslag för budgetåret 1978/79 om
167920 milj. kr. I detta belopp ingår anslaget till oförutsedda utgifter med 7
miljarder kr. Exkl. detta anslag uppgår således utgiftsanslagen till 160920
milj. kr.
Riksrevisionsverket har med
skrivelse den 3 april 1979 överlämnat beräkning över utfallet av statens
budget för innevarande budgetår (bilaga 2.2). Verket har beräknat de totala
statsiitgifterna, exkl. förändringar av anslagsbehållningar och i dispositionen
av rörliga krediter, till 162 813 milj. kr. Därvid har verket utgått från att
anslaget till oförutsedda utgifter inte kommer att belastas. Verket har
emellertid inte kunnat beakta vad som föreslås i de nyss redovisade
propositionerna 1978/79: 124, 126, 127, 165 och 189, vilka innehåller förslag
om anslag om sammanlagt 840 milj. kr. Om även detta belopp tas med i
beräkningen innebär verkets utgiftsprognos att utgiftsanslagen på budgeten
belastas med 2733 milj. kr. mer än vad jag nyss redovisade, vilket tar sig
uttryck i att förslagsanslag merbelas-tas.
I budgetpropositionen upptogs de
totala statsutgifterna för budgetåret 1979/80, exkl. förändringar av
anslagsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter, till 170369 milj.
kr.
1 olika propositioner, som har
förelagts riksdagen före den I april 1979, och genom beslut som riksdagen har
fattat fram till nämnda dag, har anslag tagits upp som innebär en utgiftsökning
i förhållande till budgetpropositionen med 5 200 milj. kr. Jag återkommer inom
kort med en hänvisning till den bilaga, där dessa propositioner m.m. redovisas.
Regeringen har efter utgången av mars 1979 lagt fram dels prop. 1978/79:207 om
förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB och Norrlands Skogsägares Cellulosa
AB, dels prop. 1978/79: 211 om stöd till beställare av fartyg. I dessa två
propositioner begärs anslag om 1 100 milj. ki". resp. 160 milj. kr.
I budgetpropositionen upptogs
anslaget till oförutsedda utgifter med 7000 milj. kr. för tilläggsbudgetar, för
ett antal särskilda propositioner samt för att hålla en viss beredskap inom
industri- och arbetsmarknadspolitikens område. Eftersom förutsedda
propositioner nu lagts fram är det motiverat att räkna ned anslaget. Med hänsyn
bl. a. till alt en fortsatt beredskap inom industri- och
arbetsmarknadspolitiken är nödvändig bör anslaget till oförutsedda utgifter
föras upp med 4000 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Jag har därvid beaktat
riksdagens beslut angående förlusttäckning för LKAB för åren 1979-1981.
Medelsbehov utöver anvisade och föreslagna anslag kan förutses även för
insatser till förmån för skogs- och varvsnäringarna. Beträffande villkoren för
belastning av anslaget till oförutsedda utgifter får jag hänvisa till vad jag
anförde i budgetpropositionen (prop. 1978/79:100 bil. 19).
Jag vill i detta sammanhang anmäla även följande fråga.
Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 77
De samlade biståndsanslagen
föreslogs i budgetpropositionen uppgå till 4 370 milj. kr. för budgetåret
1979/80, vilket innebar en ökning med 500 milj. kr. jämfört med budgetåret 1978/79.
Utgångspunkten för anslagsberäkningen var att bislåndsanslagen skulle uppgå
till något mer än innevarande budgetårs nivå på 1,014% av
bruttonationalprodukten till marknadspris. Anslagsberäkningarna i
budgetpropositionen för nu berörda anslag kom att understiga den förutsatta
nivån med ca 45 milj. kr. Chefen för utrikesdepartementet kommer under 1979/80
års riksmöte att lägga fram förslag som innebär att de samlade biståndsanslagen
når det belopp som förutsattes i budgetpropositionen.
Dessa 45 milj. kr. kommer att
föreslås bli tillförda anslagsposten Kalastrofer m.m. inom anslaget till
bilateralt utvecklingssamarbete. Medlen kommer alt föreslås bli disponierade
enligt de allmänna riktlinjer som gäller för denna anslagspost. De samlade
biståndsanslagen skulle därmed uppgå till 4415 milj. kr., anslaget till
bilateralt utvecklingssamarbete till 2881.1 milj. kr. och anslagsposten
Katastrofer m. m. till 216,9 milj. kr.
Underskottet på riksgäldsfonden upptogs i
budgetpropositionen för budgetåret 1979/80 till 12 800 milj. kr. Belastningen
på detta anslag är i huvudsak beroende av budgetsaldot närmast föregående
budgetår, men är även i någon mån beroende av budgetsaldot under det budgetår
för vilket anslaget är anvisat. Som jag tidigare har anfört vid min behandling
av budgetsal-dols utveckling förutses budgetunderskottet för innevarande
budgetår komma att minska jämfört med beräkningarna i budgetförslaget samtidigt
som budgetunderskottet för budgetåret 1979/80 ökar jämfört med mina beräkningar
i budgetpropositionen. Detta, tillsammans med vissa andra förhållanden, medför
att underskottet på riksgäldsfonden för budgetåret 1979/80 torde komma att bli
lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen. Jag har under hand inhämtat
att riksgäldskontoret numera beräknar underskottet till 12 300 milj. kr.
Underskottet på riksgäldsfonden bör följaktligen tas upp med detta belopp. De
ändringar i staten för fonden som föranleds härav torde få företas av
finansutskottet.
Jag har låtit upprätta en
specifikation över föreslagna och beslutade anslagsförändringar på
statsbudgeten i förhållande till budgetpropositionen (bilaga 2.5).
Specifikationen täcker perioden fram till utgången av mars och de övriga
förslag som jag nyss nämnde särskilt. På grundval av dessa uppgifter beräknar
jag utgiftsanslagen inkl. anslaget till oförutsedda utgifter på totalbudgeten
för budgetåret 1979/80 till 173 329 milj. kr. Eventuella förslag och beslut i
övrigt efter den 31 mars 1979 torde få beaktas av riksdagens vederbörande
utskott.
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för btidgetåret
1979/80
Anslagen till avskrivning av nya
kapitalinvesteringar för budgetåret 1979/80 var i årets budgetproposition i
viss omfattning upptagna med beräknade belopp beroende på att motsvarande
investeringsanslag inte hade begärts definitivt.
Prop.
1978/79:150 Bilaga 2 78
Jag får nu anmäla det slutliga
behovet av avskrivningsmedel för dessa punkter och för därefter tillkomna
ytterligare investeringar.
Under statens aUmänna
fastighetsfond föreslogs i budgetpropositionen till utbyggande av karolinska
sjukhuset ett anslag om 55 milj. kr. I prop. 1978/79: 107 har för detta ändamål
slutligt begärts 58 milj. kr. Avskrivningsanslaget bör föras upp med 29 milj.
kr.
1 prop. 1978/79: 82 har till
byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde begärts ett
anslag om 135 milj. kr. Detta är 5 milj. kr. mer än i budgetpropositionen
föreslagna 130 milj. kr. Avskrivningsanslaget bör föras upp med 67,5 milj. kr.
Vinder statens utlåningsfonder har
i prop. 1978/79: 153 till studiemedelsfonden föreslagits ett anslag om 82
milj. kr. utöver i budgetpropositionen föreslagna I 429,5 milj. kr. Jag tar
därför upp avskrivningsanslaget av totalt I 511,5 milj. kr.
I prop. 1978/79: 146 har till statens fiskredskapslånefond
begärts ett anslag av 500000 kr. Dessa lån är räntefria under två år och löper
därefter med en ränta som motsvarar två tredjedelar av gällande diskonto. Jag
tar upp ett avskrivningsanslag av 257000 kr.
Under fonden för låneunderstöd har
i prop. 1978/79:167 till lån till Äreprojektet föreslagits ett anslag av 30,3
milj. kr. Med hänsyn till villkoren för lånet bör det skrivas av helt. Jag tar
upp ett avskrivningsanslag av 30,3 milj. kr.
I prop. 1978/79: 145 har till försörjningsberedskapslån
begärts ett anslag av 85,4 milj. kr. Detta är 21,3 milj. kr. mer än i
budgetpropositionen föreslagna 64,1 milj. kr. Lånen är ränte- och
amorteringsfria under avtalstiden och skrivs av vid avtalstidens slut
förutsatt att företaget har uppfyllt sina åtaganden. Anslaget bör skrivas av
helt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 85,4 milj. kr.
1 prop. 1978/79: 112 har till lån
till investeringar för kommersiell service begärts 8 milj. kr. Detta är 2 milj.
kr. utöver i budgetpropositionen föreslagna 6 milj. kr. Vissa lån avses bli
ränte- och amorteringsfria. Den hittillsvarande erfarenheten av långivningen
tyder på att avskrivningsbehovet schablonmässigt kan beräknas till 50%. Jag
tar upp ett avskrivningsanslag av 4 milj. kr.
\in d er fonden för statens aktier har i prop. 1978/79: 130
föreslagits ett anslag av 2 milj. kr. för teckning av aktier i Allmänna svenska
utsädesaktiebolaget. Av detta belopp utgör 1,2 milj. kr. överkurs. Det i
förhållande till aktiernas nominella värde överskjutande beloppet bör skrivas
av. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 1,2 milj. kr.
I prop. 1978/79: 192 har
föreslagits ett anslag av 100 milj. kr. för förvärv av aktier i Luxor Industri
AB. 20 milj. kr. utgör överkurs. Det i förhållande till aktiernas nominella
värde överskjutande beloppet bör skrivas av. varför jag tar upp ett
avskrivningsanslag av 20 milj. kr.
I prop. 1978/79:207 om förvärv av aktier i Södra
Skogsägarna AB och
Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 79
Norrlands Skogsägares Cellulosa AB föreslås dels att 500
milj. kr. anvisas för förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB dels att 600
milj. kr. anvisas för förvärv av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB.
Av dessa belopp utgör 300 milj. kr. resp. 200 milj. kr. överkurs som bör
skrivas av, varför jag tar upp avskrivningsanslag av 300 milj. kr. resp. 200
milj. kr.
Totalbudgetens inkomster hudgetåren 1978/79 och 1979/80
Riksrevisionsverkel har med
särskild skrivelse den 3 april 1979 lämnat reviderade inkomstberäkningar för
budgetåren 1978/79 och 1979/80. För en närmare redogörelse för dessa
beräkningar får jag hänvisa till verkets skrivelse (bilaga 2.3).
Avgörande för beräkningen av statsinkomsternas utveckling
är de antaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället. Med ledning av
tillgänglig statistik har riksrevisionsverket utgått från att den totala lönesumman
ökade med 8,1 % mellan åren 1977 och 1978. Verket har beräknat den totala
lönesummans ökning till 8,6% mellan åren 1978 och 1979. För första halvåret
1980 har ökningen satts till 8% i årstakt.
Riksrevisionsverkets antaganden
överensstämmer i huvudsak med dem som återfinns i den reviderade finansplanen
och jag har i mina beräkningar haft samma utgångspunkter. Detta innebär att
antagandena om ökningen av lönesumman har justeras upp med en halv procentenhet
för år 1979 och med en procentenhet för år 1980 jämfört med vad som angavs i
budgetpropositionen.
Riksrevisionsverket har beräknat inkomsterna under
inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter
m.m. till 49200 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och 57 200 milj. kr. för
nästkommande budgetår. Detta innebär ökningar med 1200 milj. kr. resp. 2 700
milj. kr. jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen. Därvid har verket
schablonmässigt räknat med att den kommunala utdebiteringen höjs med 25
öre/skattekrona är 1980. Med hänsyn till den finansiella förstärkning av
kommunernas ekonomi som förslagits i prop. 1978/79: 95 finns det inte anledning
att räkna med en dylik ökning av den genomsnittliga kommunala utdebiteringen.
Vidare har regeringen i prop. 1978/79:202 föreslagit dels att
socialförsäkringsavgiften till barnomsorgen skall innefatta även egenavgifter,
dels alt bilförmån skall inräknas i avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter.
Som jag strax återkommer till gör jag också vissa förändringar i
riksrevisionsverkeis beräkning av inkomsttiteln pensionsmedel m. m. Dessa
ändringar påverkar även nu behandlad inkomsttitel. Med hänsyn till de
förhållanden jag redovisat finns anledning att räkna ned verkets uppskattning
av inkomsttiteln med 1 500 milj. kr. för budgetåret 1979/80.
Som jag tidigare denna dag har
erinrat om avser jag att under hösten 1979 föreslå åtgärder syftande till att
uppnå en fullständig finansiering av reformförslagen i prop. 1978/79: 160 om
fortsatt reformering av inkomst-
Prop. 1978/79:150
Bilaga 2 80
skatten,
och i prop. 1978/79:95 om den kommunala ekonomin. Den totala kostnaden för
reformeringen av inkomstskatten och av de statliga bidragen till kommuner och
landstingskommuner uppskattas för budgetåret 1979/80 till knappt 1,7 miljarder
kr. För denna finansiering bör, som i annat sammanhang förutskickats, följande
åtgärder inräknas.
Genom
de förslag som redan har lagts fram dels om höjningar av stämpelskatten vid
förvärv av fast egendom och tomträtt saml av energiskatten, dels om att
socialförsäkringsavgiften till barnomsorgen skall innefatta även egenavgifter
och om att bilförmån skall inräknas i avgiftsunderlaget för
arbetsgivaravgifter, beräknas budgetens inkomstsida komma att tillföras närmare
700 milj. kr. budgetåret 1979/80. Därmed återstår ca I miljard kr. för vilka
finansiering skall anvisas. Som jag tidigare denna dag anfört avser jag att
återkomma till denna fråga i höst. Redan nu bör emellertid detta belopp
beräkningsmässigt tas upp i inkomstberäkningen. Utan att nu ta ställning till
formen för denna inkomstförstärkning för jag t. v. upp I 000 milj. kr. under
här behandlad inkomsttitel.
Sammanlagt justerar jag med andra ord ned verkets
beräkning med 500 milj. kr. till 56 700 milj. kr. för budgetåret 1979/80. För
budgetåret 1978/79 finner jag inte anledning att avvika från verkets beräkning.
Jag
vill i detta sammanhang erinra om den proposition (prop. 1978/ 79:210)
regeringen lagt fram angående ändrade regler för beskattning av företag. Förslagen
i denna proposition innebär bl. a. en möjlighet för olika kategorier av
rörelseidkare att bygga upp obeskattade reserver och att jämna ut inkomster
mellan olika år. De berör vidare koncernbeskattning och s. k. kedjebeskattning
inom bolagssektorn. De nya reglerna avses i huvudsak bli tillämpliga vid 1981
års taxering. Vissa avsättningar till investeringsreserver m. m. skall dock
kunna göras redan med avseende på 1979 års inkomster. Jag räknar dock inte med
något nämnvärt bortfall av statsinkomster budgetåret 1979/80 till följd av
förslagen.
Beräkningarna
av inkomsterna på inkomstskattetiteln baseras på förutsättningen av ett
oförändrat procenttal, dvs. 100, för uttagande av preliminärskatt för
budgetåret 1979/80. Enligt 12 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall
varje år bestämmas med vilka procenttal av grundbeloppen den statliga
inkomstskatten skall ingå i preliminärskatten för kommande budgetår.
Procenttalet för den första hälften av budgetåret 1979/80 skall vara detsamma
som under innevarande budgetårs senare hälft. 1 lagen (1978:431) om storleken
av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1978/79
har delta procenttal satts till 100 för budgetåret 1978/79. För tiden den I
juli-den 31 december 1979 blir uttagsprocenten densamma. Jag föreslår att
uttagsprocenten även för tiden den 1 januari - den 30 juni 1980 fastställs till
100. Förslag till lag härom har utarbetats inom budgetdepartementet (bilaga
2.8).
Regeringen har i prop. 1978/79: 154 föreslagit
riksdagen vissa förändringar i den årliga fordonsskatten från den I september
1979. De av riksrevi-
Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 81
sionsverket beräknade inkomsterna under inkomsttiteln
vägtrafikskatt bör därmed räknas upp med 3 milj. kr. till 3 273 milj. kr. för
budgetåret 1979/80. Verkets beräkning av inkomsterna under inkomsttiteln för
innevarande budgetår ansluter jag mig till.
Riksrevisionsverket har beräknat
inkomsterna under inkomsttiteln pensionsmedel m.m. till 1766 milj. kr. för
budgetåret 1978/79 och till 1 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Mot bakgrund av
de stora överskotten på inkomsttiteln redovisade jag i årets budgetförslag
(prop. 1978/79: 100 bil. 2) att jag avsåg att låta se över redovisningen av
inkomster och utgifter på denna inkomsttitel. Orsakerna till överskotten ligger
bl. a. i att redovisningen av utgifterna under inkomsttiteln bygger på ett
föråldrat avgiftsunderlag och att vissa personalsjukpenningar redovisas som
inkomst trots att motsvarande utgifter inte belastar inkomsttiteln. Regeringen
har på mitt förslag uppdragit ål riksrevisionsverket att närmare utreda detta
förhållande. Resultatet av denna utredning redovisas i riksrevisionsverkets
reviderade inkomstberäkning. Enligt verket leder en övergång till löpande debitering
av inkomsterna, på samma sätt som sker för den privata sektorn, till att
överskottet på inkomsttiteln budgetåret 1979/80 minskar från 1 852 milj. kr.
till I milj. kr. Orsakerna härtill är att inkomsterna under inkomsttiteln avser
två halvår under det att utgifterna såvitt gäller olika socialförsäkringsavgifter
- utom socialförsäkringsavgiften till den allmänna tilläggspensioneringen som
redan i dag uppbärs löpande - avser tre halvår, och att avgifterna baseras på
ett aktuellt underlag.
Om systemet med löpande uppbörd
redan hade gällt skulle överskottet på inkomsttiteln för budgetåret 1979/80
kunna överslagsvis beräknas till 1715 milj. kr., varifrån bör dras de
personalsjukpenningar om ca 310 milj. kr., som inte motsvaras av utgifter under
inkomsttiteln. Överskottet skulle således uppgå till ca 1 400 milj. kr. Därvid
bör beaktas alt riksrevisionsverket inte tagit hänsyn till den av regeringen
föreslagna höjningen av social-försäkringsavgifien till den allmänna
tilläggspensioneringen.
Beträffande överföringen av olika
typer av socialförsäkringsavgifter från inkomsttiteln, exkl.
socialförsäkringsavgiften till den allmänna tilläggspensioneringen, till andra
inkomsttitlar och fonder finner jag nuvarande ordning mindre rationell. Det är
enligt min mening bättre att löpande överföra preliminära avgifter från
inkomsttiteln och sedan slutreglera efter utgången av uppbördsåret. Till följd
av lönekostnadspåläggels konstruktion bör i framliden övervägas om en
överföring kan ske definitivt i samband med att lönekostnadspälägget redovisas
mänatligen. Jag avser att senare föreslå regeringen de författningsförändringar
som är erforderliga för en löpande preliminär överföring av vissa
socialförsäkringsavgifter från inkomsttiteln pensionsmedel m. m. till övriga
inkomsttitlar och fonder. För affärsverken bör en omläggning av uppbörden av
socialförsäkringsavgifter anstå så att verken hinner anpassa sin ekonomi till
den ändrade uppbörden. Omläggningen avser väsentligen omföringar mellan olika
inkomsttitlar. Med hän- 6 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 150. Bilaga I och 2
Prop.
1978/79:150 Bilaga 2 82
syn
härtill anser jag att omläggningen till löpande debitering kan ske med
beaktande av endast en tolvmånadersperiod.
I detta sammanhang bör även vissa andra frågor som
rör lönekostnadspålägget tas upp. Lönekostnadspålägget innehåller ingen
komponent för personalsjukpenningar. Avgifterna till den allmänna
sjukförsäkringen för statligt anställda utanför affärsverken bestrids centralt
från inkomsttiteln pensionsmedel m. m. dels med uppburet lönekostnadspålägg,
dels med de genom s. k. arbetsgivarinträde uppburna personalsjukpenningarna.
Beräkningarna av myndigheternas anslag görs så att anslagen skall räcka till
för alt klara vikariat under en normal personalfrånvaro. Anslagsmässiga problem
kan dock uppkomma vid mindre myndigheter om personalfrånvaron är onormalt stor.
Detta har uppmärksammats av utbildningsutskottet vad gäller forskningsanslagen
(UbU 1975/76; 10). Riksdagen har på utskottets förslag (rskr 1975/76:37)
hemställt om åtgärder i syfte att komma tillrätta med den belastning som en
onormal personalfrånvaro kan medföra.
Jag vill med anledning härav i korthet redogöra för
de möjligheter som finns att undanröja eventuella anslagsmässiga olägenheter av
onormal sjukfrånvaro. Inom universitetsväsendet avsätts centralt vissa medel
för att täcka onormal sjukfrånvaro, från vilka berörda institutioner kan få
ersättning om ett produktionsbortfall inte kan accepteras. För myndigheter med
förslagsanslag prövar regeringen eventuella framställningar om överskridanden
och tar härigenom ställning till om produktionsbortfallet kan accepteras eller
inte. I vissa fall, där problemen är kända redan då anslagen budgeteras, tas
vid lönekostnadsberäkningen särskild hänsyn till långtidssjukskriven personal.
Nuvarande ordning fungerar i huvudsak bra. Jag har dock med hänsyn till
önskemål som framställts från skilda håll övervägt andra åtgärder, bl. a. ett
direkt arbetsgivarinträde för myndigheterna och ett därav följande höjt
lönekostnadspålägg. Detta skulle emellertid medföra ett så betydande
administrativt merarbete för försäkringskassorna att en omläggning inte bör
ske. 1 stället bör övervägas att ytterligare förenkla avräkningen mellan
försäkringskassorna och staten av personalsjukpenningar i syfte att undvika
onödigt krångel. Med hänsyn till vad jag har anfört finner jag därför inte
anledning att ändra nuvarande ordning för reglering av myndigheternas
produktionsbortfall vid onormal sjukfrånvaro. De enstaka problem som kan
uppstå bör kunna lösas genom tillämpning av någon av de befintliga metoder jag
har redovisat.
Lönekostnadspålägget utgår f n. med 39% av
utbetalade lönemedel. Regeringen har föreslagit höjning av socialförsäkringsavgiften
till den allmänna tilläggspensioneringen samt vissa andra
socialförsäkringsavgifter. Detta kunde i och för sig motivera att
lönekostnadspålägget höjdes. Enligt min mening är överskottet på inkomsttiteln
pensionsmedel m. m. tillräckligt för att trygga framtida pensionsutbetalningar
varför någon höjning av pålägget inte nu behövs.
Då
jag till skillnad från riksrevisionsverket räknar med enbart tolv måna-
Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 83
ders belastning vid löpande överföring budgetåret 1979/80
föreslår jag att inkomsttiteln pensionsmedel m.m. för budgetåret 1979/80 förs
upp med 1715 milj. kr., vilket är 1714 milj. kr. mer än riksrevisionsverket har
beräknat. Riksrevisionsverkets beräkning för budgetåret 1978/79 kan jag ansluta
mig till.
Efter samråd med berörda statsråd
vill jag anföra följande angående inkomster från statens kapitalfonder.
Beträffande inkomster under statens
affärsverksfonder har riksrevisionsverket beräknat inkomsterna från statens
vattenfallsverks fond till I 230 milj. kr. för budgetåret 1978/79 saml till 1
325 milj. kr. för budgetåret 1979/ 80. Beträffande budgetåret 1978/79 ansluter
jag mig till verkets beräkningar. För budgetåret 1979/80 utgår
riksrevisionsverkets inkomstberäkningar bl. a. från antagandet att
kärnkraftaggregaten Ringshals 3 och Forsmark 1 tas i kommersiell drift i
november 1979 resp. januari 1980. Med hänvisning till att beslut inte är att
förutse om att ytteriigare aggregat tas i drift i avvaktan på resultatet av en
folkomrösning om kärnkraftens framtida användning finner jag anledning att för
mina inkomstberäkningar utgå från antagandet att ingen kraftproduktion kommer
att ske vid dessa aggregat under budgetåret 1979/80.
Det saknas enligt min bedömning f.
n. underlag för att närmare ta ställning till konsekvenserna härav för
valtenfallsverkets rörelseresultat. Det är dock sannolikt att det kommer att
röra sig om betydande resultatförsämringar. I avvaktan på att detta mera exakt
kan fastställas, anser jag det rimligt att schablonmässigt justera ned
riksrevisionsverkets beräkningar
Tabell 24. Justering av riksrevisionsverkets beräkning av
totalbudgetens inkomster
(I 000-tal kr.)
1978/79
1979/80
Riksrevisions-
Förändring
Riksrevisions-
Förändring
verket
(rev.
enligt
verket
(rev.
enligt
beräkning)
föredraganden
beräkning)
föredraganden
A.
Skatter, avgifter m. m.
I Skatter:
Skatt på inkomst och förmögenhet
samt socialförsäkringsavgif-
ter m. m. (A I I a)
57 200000
- 500000
Vägtrafikskatt
3 270000
+ 3000
II Uppbörd i statens verksamhet:
Pensionsmedel m. m.
1000
+ 1714000
B.
Inkomster av statens kapitalfonder
I Statens affärsverksfonder:
Statens vattenfallsverk
1 325 000
- 200000
Domänverket
35 000
+ 10000
Summa
förändring på driftbudgeten
enligt
föredraganden
0
+ 1027000
C.
Beräknad övrig finansiering
3 593 185
- 150000
Summa
förändring enligt föredraganden
0
+ 877000
Summa
inkomster
1I76856I8
117685618
128748898
129625 898
Prop. 1978/79:150
Bilaga 2
84
opaginerad Kontrollera mot PDF
med
200 milj. kr., vilket ungefär motsvarar avkastningen av det belopp med vilket
de båda aggregaten ingår i vattenfallsverkets statskapital. Jag beräknar
således inkomsterna för budgetåret 1979/80 till 1 125 milj. kr.
Inkomsterna ur\der domänverkets fond beräknas av
riksrevisionsverket till 35 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Jag ansluter mig
till denna beräkning. I avvaktan på att statsmakterna fastställer
avkastningskrav för budgetåret 1979/80 har riksrevisionsverket beräknat ett
oförändrat belopp på 35 milj. kr. Härutöver bör emellertid, enligt min mening,
hänsyn tas till förslaget (prop. 1978/79: 125 bil. 1 1) att
bevilja domänverket föriagslån om 500 milj. kr. för inköp av skogsmark. Räntan
på detta kapital kommer inledningsvis att uppgå till 4%. Det kan inte med
säkerhet förutsägas i vilken takt förlagskapitalet kommer att disponeras,
varför jag schablonmässigt beräknar att ett belopp om 10 milj. kr. kommer att
inflyta som ränta budgetåret 1979/80. Sammantaget beräknar jag därmed
inkomsterna under denna fond till 45 milj. kr. för budgetåret 1979/80.
Jag övergår nu till att redovisa de ändringar i
riksrevisionsverkets beräkningar som jag förordar beträffande beräknad övrig
finansiering. Jag har därvid samrått med chefen för
kommunikationsdepartementet.
Riksrevisionsverket har för budgetåret 1979/80
beräknat avskrivningar inom statens järnvägars fond till 371 milj. kr. Med
hänsyn till att regeringen i prop. 1978/79: 99 om en ny trafikpolitik har
föreslagit riksdagen att SJ för
Tabell 25. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering
budgetåret 1979/80
Fond
Investeringsanslag
Finansiering
Avskrivning
Övriga
kapital-
Avskrivning
Investe-
inom fon-
medel
inom fon-
från
drift-
ringsbe-
derna
derna
budgeten
myndigande
I.
Affärsverksfonderna
4242 701000
2 727700000
19004000
78 303000
1417694000
II.
Statens
allmänna
fastighetsfond
839274000
95 738000
553000
298776000
444 207000
III.
Försvarets
fas-
lighetsfond
576600000
42 800000
22000000
341018000
170782000
IV.
Statens
utlå-
ningsfonder
6 843705000
-
-
1523946000
5 319759000
V.
Fonden
för
låneunderstöd
3 137604000
-
190029000
184900000
2762675000
VI.
Fonden
för
statens
aktier
1202000000
-
-
521200000
680800000
VII.
Fonden för förlag till stats-
verket
75000000
58700000
-
16300000
VIII.
Fonden
för be-
redskapslagring
98324000
-
-
-
98 324 000
IX.
Diverse
kapital-
fonder
300050000
268 240000
19.'>0000
952000
28908000
Summa
kr.
17315258000
3134478000
292236000
2949095000
10939449000
Avgår kapitalåterbetalning:
Oreglerade kapitalmedelsföriuster
1000 000
Övrig kapitalåterbetalning
16471000
Lånemedel
10921978000
Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 85
budgetåret 1979/80 avlastas kostnader för kapital bundet i
fasta anläggningar motsvarande 150 milj. kr. i minskade avskrivningar bör
ifrågavarande avskrivningar tas upp med endast 221 milj. kr.
De av mig förordade avvikelserna från riksrevisionsverkets
inkomstberäkningar sammanfallas i tabell 24. Inkl. dessa uppgår tolalbudgetens
inkomster enligt de förnyade inkomstberäkningarna till 117686 milj. kr. för
budgetåret 1978/79 och till 129626 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Detta är I
477 milj. kr. resp. 2 807 milj. kr. mer än vad som angavs i årets budgetproposition.
Jag har i det föregående redogjort
för förändringarna i förhållande till budgetpropositionen i fråga om begärda
investeringsanslag för budgetåret 1979/80. De begärda investeringsanslagen
tippgår nu till 17 315 milj. kr. De för finansiering av dessa investeringar beräknade
avskrivningsmedlen som bör anvisas på driftbudgeten uppgår till 2 949 milj. kr.
De medel som inom resp. kapitalfond är tillgängliga för finansiering av
investeringarna, dvs. avskrivningsmedel och övriga kapitalmedel inom fonderna,
beräknar jag till 3 427 milj. kr. På grundval härav beräknar jag
investeringsbemyndigan-dena till 10939 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och
dessas finansiering framgår av tabell 25.
Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling budgetåren
1978/79 och 1979/80
I årets budgetproposition
beräknades medelsbehållningarna på reservations- och investeringsanslag öka
med 37 milj. kr. under budgetåret 1978/ 79. I sin beräkning av budgetutfallet
för innevarande budgetår har riksrevisionsverket - mot bakgrund av nya uppgifter
rörande myndigheternas bedömning av anslagsbehållningarnas utveckling - bedömt
att anslagsbehållningarna kommer att öka med 3 140 milj. kr. Av detta belopp
avser ca 900 milj. kr. anslaget till sysselsältningsskapande åtgärder. Jag får
i övrigt hänvisa till riksrevisionsverkets beräkningar för innevarande budgetår
(bilaga 2.2). Som tidigare har framgått av min redovisning har riksrevisionsverket
infe kunnat beakta samtliga propositioner med anslagskonsekvenser för
budgetåret 1978/79. Dessa propositioner upptar anslag med ett sammanlagt belopp
av 840 milj. kr. Vid en samlad bedömning finner jag det inte sannolikt att de
totala statsutgifterna kommer att bli större än vad som anges i
riksrevisionsverkets senaste beräkning. Sålunda räknar jag, efter samråd med
chefen för industridepartementet, med att förbrukningen på vissa varvsanslag
blir lägre än vad verket angett och att dessa utbetalningar istället kommer
att ske under nästa budgetår. Schablonmässigt kan detta belopp uppskattas vara
i samma storleksordning som de regeringsförslag verket ej kunnat beakta. Jag
räknar med andra ord med att uppbyggnaden av anslagsbehållningar under
budgetåret 1978/79 blir 840 milj. kr. större än vad riksrevisionsverket
prognosticerat (tabell 26).
Prop.
1978/79:150 Bilaga 2
86
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 26. Beräknad förändring i anslagsbehållningarna
under budgetåret 1978/79
(Milj. kr., ökning +, minskning )
Anslagsbehållning 1978-06-30
Beräknad förändring 1978-06-30
-1979-06-30
Riksrevisionsverket (dec 1978)
Budgetprop. 1979
Riksrevisionsverket
(ny beräkning)
Föredraganden
Driftbudgeten (exkl. avskrivningar) Kapitalbudgeten
Summa
10904
5 659
16563
+ 1058 -1021 + 37
+ 1058 -1021 + 37
+ 2898 + 242 +3140
+ 3 738 + 242 +3980
För budgetåret 1979/80 underströk
jag i budgetpropositionen svårigheterna att göra en bedömning av
anslagsbehållningarnas utveckling och räknade med att I miljard kr. skulle
förbrukas under budgetåret. Mot bakgrund av den stora uppbyggnad av
anslagsbehållningar som nu beräknas äga rum under budgetåret 1978/79 finns
anledning att justera denna prognos.
Anslagsbehållningarna på
arbetsmarknadsdepartementets anslag beräknas uppgå till ca 2,7 miljarder kr.
vid utgången av budgetåret 1978/79. Detta innebär en uppbyggnad med ca 1,2
miljard kr., vilket är avsevärt mer än under tidigare budgetår (se tabell 27).
Behållningarna hänför sig väsentligen till anslaget för
sysselsältningsskapande åtgärder. En betydande del av dessa medel torde komma
att utbetalas budgetåret 1979/80. Å andra sidan har jag, som jag tidigare
redovisat vid min beräkning av anslaget till oförutsedda utgifter, räknat med
att det kan bli aktuellt att anvisa medel för arbetsmarknadspolitiska insatser
på tilläggsbudget nästkommande budgetår. Med hänsyn härtill finner jag det
rimligt att räkna med en reservationsmedelsförbrukning om I miljard kr.
budgetåret 1979/80 på arbetsmarknadsdepartementels anslag (se tabell 28). Den
genomsnittliga reservationsmedelsuppbyggnaden för budgetåren 1978/79 och
1979/80 överensstämmer därmed väl med den genomsnittliga uppbyggnaden de fem
tidigare budgetåren.
Tabell 27. Anslagsbehållningarna vid utgången av
budgetåren 1972/73-1978/79 (Miljarder kr.)
Huvudtitel
1972/73 Utfall
1973/74 Utfall
1974/75 Utfall
1975/76 Utfall
1976/77 Utfall
1977/78 Utfall
1978/79 Ber. Ulfall
Arbetsmarknadsdepartementet'
(förändring under budgetåret) Industridepartementet' (förändring under
budgetåret) Övriga huvudtitlar (förändring under budgetåret)
Summa
(förändring
under budgetåret)
' 0,69 0,62 4,81
6,12
0,72= (+0,03)
0,55 (-0,07)
5,65 (+0,84)
6,92
(+0,81)
0,46 (-0,26)
0,53 (-0,02)
6,04 (+0,39)
7,03
(+0,11)
1,08 (+0,62)
0,70 (+0,17)
6,78 (+0,74)
8,56
(+1,52)
1,44 (+0,36)
2,11 (+1.41)
6,43 (-0,35)
9,98
(+1.42)
1,49
(+0,05) 7,31
( + 5,20) 7,76
(+1,33)
16,56
(+6,58)
2,72 (+1,23)
8,62 (+1,31)
9,20 (+1,44)
20,54
(+3,98)
' Anslagen till lokaliseringslån och statens hantverks-
och industrilånefond har samtliga år hänförts till
industridepartementet.
= Motsvarande delar av dåvarande inrikesdepartementet.
Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 87
Inom industridepartementets område
har mycket betydande anslagsbehållningar byggts upp under budgetåret 1977/78.
Av de ca 8,6 miljarder kr. i anslagsbehållningar som beräknats innestå under
denna huvudtitel vid slutet av innevarande budgetår återfinns ca 4 miljarder
kr. på anslag till stöd för varvsnäringen och ca 2 miljarder kr. på anslag till
stöd för stål- och skogsföretag. Andra anslag med stora medelsbehållningar är
anslagen till lokaliseringslån och till energibesparande åtgärder i
näringslivet, vilka vid slutet av budgetåret tillsammans beräknas uppvisa ca 1
miljard kr. i behållning. I övrigt fördelar sig behållningarna på ett stort
antal anslag. En betydande andel av de uppkomna behållningarna på anslag till
varvsindustrin saml till stål- och skogsföretag torde komma att förbrukas
under budgetåret 1979/80. Å andra sidan bör vissa anslag som anvisats för budgetåret
1979/80 komma att uppvisa reservationsmedelsuppbyggnader under detta budgetår.
Därtill kommer att jag vid min beräkning av anslaget till oförutsedda utgifter
räknat med vissa medel för ytterligare industripolitiska insatser. Detta förhållande
bör beaktas vid beräkningen av anslagsbehållningarnas utveckling budgetåret
1979/80. Även det förhållandet bör beaktas att prognoser som gjorts senare år
visat sig systematiskt ha överskattat utbetalningstakten för industripolitiska
anslag. Med beaktande av samtliga nyss redovisade faktorer beräknar jag
reservationsmedelsförbrukningen under industrihuvudtiteln till 3 miljarder kr.
budgetåret 1979/ 80.
Anslagsbehållningarna på övriga
huvudtitlar återfinns på ett mycket stort antal anslag. Som framgår av tabell
27 har de ökat i stort sett varje budgetår. Budgetåren 1977/78 och 1978/79 är
den uppnådda resp. beräknade ökningstakten dock högre än tidigare år. Den
förväntade tillväxten i behållningar innevarande budgetår hänför sig i första
hand till anslagen till byggande av statliga väger, vissa energibesparande
åtgärder i bostadsbeståndet och lånefonden för bostadsbyggande. På vart och
ett av dessa anslag beräknas behållningarna öka med ca 400 milj. kr. under
budgetåret 1978/79. Utvecklingen av anslagsbehållningarna under de här aktuella
huvudtitlarna påverkas av ett stort antal faktorer och är därför i vissa fall
ännu svårare att prognostisera än behållningarna på tidigare behandlade
huvudtitlar. Schablonmässigt och med hänsyn till den relativt sett stora
Tabell 28. Beräknad förändring i anslagsbehållningarna
under budgetåret 1979/80
(Miljarder kr.)
Huvudtitel
Beräknad anslagsbehållning 1979-06-30
Beräknad förändring 1979-06-30-1980-06-30
Budgetprop. 1979 Föredraganden
Arbetsmarknadsdepartementet Industridepartementet Övriga
huvudtitlar
Summa
2,72 8,62 9,20
20,54
-1,0 -3,0 ±0,0
-1,0 -4,0
Prop. 1978/79:150
Bilaga 2
88
opaginerad Kontrollera mot PDF
uppbyggnad
som erhållits resp. förutses för budgetåren 1977/78 och 1978/
79 räknar jag med oförändrade anslagsbehållningar under budgetåret 1979/
80 för dessa anslag.
Sammanlagt beräknar jag med andra ord att 4
miljarder kr. av anslagsbeställningarna kommer all förbrukas under budgetåret
1979/80. Jag vill dock framhålla att dessa beräkningar måste omges med
betydande osäkerhetsmarginaler.
Styrning
av anslagsbehållningarna
Anslagsbehållningarnas sloriek gör det motiverat
att även behandla frågan om regeringens kontroll över dessas utveckling.
Anslagsbehållningarna vid ingången och utgången av budgetåret 1978/79
redovisas i tabell 29.
Tabell
29. Anslagsbehållningarna budgetåret 1978/79
(Milj. kr.)
1978-06-30
1979-06-30
Utfall
Prognos
Driftbudgeten
10904
14642
Justitiedepartementet
40
43
Utrikesdepartementet
1922
2037
Försvarsdepartementet
9
1
Socialdepartementet
327
259
Kommunikationsdepartementet
2 118
2533
Ekonomideparlementet
10
11
Budgetdepartementet
35
35
Utbildningsdepartementet
260
255
Jordbruksdepartementet
286
226
Handelsdepartementet
8
43
Arbetsmarknadsdepartementet
1491
2721
Bostadsdepartementet
940
1366
Industridepartementet
3 386
5016
Kommundepartementet
41
33
Riksdagen och dess verk
31
63
Kapitalbudgeten
5659
5 901
Affårsverksfonderna
863
bil
Fastighetsfonderna
512
476
Statens utlåningsfonder
274
699
Fonden för låneunderstöd
3.565
3 686
Fonden för statens aktier
180
180
Fonden för förlag till
statsverket
51
I
Fonden för beredskapslagring
19
27
Diverse kapitalfonder
194
161
Summa
16563
20543
De beloppsmässigt stora anslagsbehållningarna beror
främst på att vissa reservations- och investeringsanslag har anvisats av
riksdagen enligt täckningsprincipen, dvs. hela beloppet har anvisats vid ett
tillfälle trots att utgifterna under anslaget fördelar sig på mer än ett
budgetår. Om samtliga anslag i stället anvisades enligt den för flertalet
anslag tillämpade/ör/i/v/A-ningsprincipen skulle stora anslagsbehållningar i en
del fall kunna undvikas. När det gäller vissa anslag på arbetsmarknads- och
industripolitikens
Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 89
område är det emellertid av praktiska skäl mer lämpligt
att anvisa anslag enligt täckningsprincipen. Jag vill i detta sammanhang också
peka på att finansfullmaktens konstruktion är sådan att anslag som är en följd
av utnyttjandet av den måste beräknas enligt täckningsprincipen.
Som framgår av tabellen finns
betydande anslagsbehållningar inom utrikes-, kommunikations-, arbetsmarknads-,
bostads- och industridepartementens områden. Beträffande dessa
anslagsbehållningar vill jag anföra följande.
Anslagsbehållningarna inom utrikesdepartementets område
utgörs av belopp pä vissa biståndsanslag. Dessa medel är i icke ringa
omfattning genom avtal och överenskommelser uppbundna i förhållande till
enskilda u-länder och vissa internationella organisationer. Härvid inträffar
inte sällan senareläggningar av utbetalning av biståndsmedel genom minskat
medelsbehov på grund av förseningar i biståndsprojekt m. m.
Anslagsbehållningarna inom kommunikationsdepartementets
område hänför sig i huvudsak till atl vissa anslag till vägväsendet avser
kalenderår. Beräkningsmässigt uppgår alltså reservationen till halva beloppet
av dessa anslag. Jag vill erinra om att regeringen har möjligheter att, om
konjunkturen kräver det, genoin administrativa beslut minska förbrukningen av
väganslagen liksom omvänt att finansfullmakten kan utnyttjas för att öka
aktiviteten inom vägseklorn.
Anslagsbehållningarna inom
arbetsmarknadsdepartementets område består i allt väsentligt av reservationer
under anslaget till beredskapsarbeten och åtgärder för arbetsanpassning.
Reservationernas storlek beror dels på alt anslagen anvisas enligt
täckningsprincipen dels på att ambitionerna att snabbt få igång
beredskapsarbeten inte alltid är genomförbara. Det ligger i anslagens natur att
medelsförbrukningen anpassas till konjunkturen.
Inom bostadsdepartementets område
består anslagsbehållningarna av i huvudsak ännu inte utbetalade belopp för
energibesparande åtgärder inom bostadsbetåndet. Om det skulle bli aktuellt att
i konjunkturreglerande syfte vidta åtgärder inom byggnadssektorn är andra
metoder än reglering av förbrukningen av anslagsbehållningarna att föredra.
De största anslagsbehållningarna
finns inom industridepartementets område. Här gäller att de till en mindre del
avser energibesparande åtgärder inom näringslivet och till övervägande del
avser bidrag till statliga företag (LKAB och Svenska Varv AB) och beställarstöd
för fartygsköp. För energibesparande åtgärder gäller vad jag tidigare har
anfört rörande energibesparande åtgärder i bostadsbeståndet. För bidragen till
de statliga företagen gäller att de utbetalas enligt en av regeringen och
riksdag fastställd plan och utbetalning sker efter regeringsbeslut i varje
särskilt fall. På liknande sätl regleras utbetalningen av beställarstöd.
Regeringen har alltså direkt eller indirekt kontroll över dessa anslagsbehållningar.
Affärsverkens anslagsbehållningar
utgörs av de s. k. konjunkturmarginalerna. Affärsverkens anslag beräknas
regelmässigt med en tio-procentig
Prop.
1978/79:150 Bilaga 2 90
marginal för att möjliggöra en eventuell tidigareläggning
av projekt av sysselsätlningsmässiga eller andra skäl. Genom bestämmelser i
regleringsbrev är affärsverkens förbrukning av investeringsmedel begränsad och
anslagsbehållningarnas utnyttjande är följaktligen beroende av regeringens
beslut. Med hänsyn till den konjunkturbedömning som jag har redogjort för är
det mindre sannolikt att dessa konjunkturmarginaler kommer att användas under
budgetåret 1979/80.
Anslagsbehållningarna under fonden
för låneunderstöd består i allt väsentligt av olika typer av lån till företag
med finansiella problem. För samtliga lån gäller att de utbetalas enligt en
mellan staten och företagen överenskommen plan. Utbetalning sker efter beslut
av regeringen i varje särskilt fall. Någon risk för okontrollerad förbrukning
av anslagsbehållningar föreligger alltså inte.
Av min redogörelse framgår att
regeringen i och för sig besitter erforderliga instrument för att bestämma
reservationsmedelsförbrukningen. Det är emellertid i många fall i strid med
anslagens syfte atl löpande styra medelsförbrukningen, såsom har framgått av
vissa av de exempel jag har nämnt. Följaktligen är det, som jag tidigare har
redovisat, svårt att förutse förändringar i anslagsbehållningarna. Vid en
avvägning mellan kravet på en effektiv myndighetsutövning och möjligheterna att
använda anslagsbehållningarna som ett instrument i konjunkturpolitiken
överväger i de fiestafall del förstnämnda intresset.
En icke avsedd förbrukning av större omfattning av
anslagsbehållningar på enskilda anslag kan dock förhindras. För de anslag som
jag inte har berört i det föregående vill jag nämna att enligt gällande
budgetprinciper förfogar regeringen över uppkomna reservationer, om inte en
delegering till myndigheterna har gjorts. En uppkommen reservation kan alltså
inte förbrukas utan att regeringen direkt eller indirekt genom delegering till
myndigheterna godtagit att så sker. För att ytterligare höja handlingsberedskapen
avser jag atl ta initiativ till atl i regleringsbreven under reservations- och
investeringsanslag införa begränsningar för medelsförbrukningen om inte
särskilda skäl talar däremot. Detta innebär att befogenhetsfördelningen mellan
regeringen och myndigheterna när det gäller att utnyttja uppkomna
medelsreservationer görs klarare. Riksdagens befogenheter när del gäller beslut
om anslag berörs inte härav. Jag har för avsikt atl noggrant följa utvecklingen
av reservationsmedelsförbrukningen för att vid behov vidta erforderliga
åtgärder.
Beräkning av dispositionen av rörliga krediter budgetåren
1978/79 och 1979/80
Budgetutfallet och därmed statens
upplåningsbehov påverkas av förändringar i dispositionen av rörliga krediter
hos riksgäldskontoret, vilka krediter enligt riksdagens beslut ställs till
förfogande för vissa myndigheter och bolag. I budgetpropositionen antogs det
disponerade beloppet komma att
Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 91
öka med 377 milj. kr. under budgetåret 1978/79.
Riksrevisionsverket har i sin beräkning av budgetutfallet för innevarande
budgetår tagit upp en ökning av det disponerade beloppet med 305 milj. kr. Jag
finner ingen anledning att frångå riksrevisionsverkeis bedömning.
För budgetåret 1979/80 räknade jag
i budgetpropositionen kalkylmässigt med en ökning av de ianspråktagna beloppen
om 500 milj. kr. Jag finner ingen anledning att frångå denna bedömning. Jag
vill dock ånyo erinra om den osäkerhet som gäller vid detta slag av
beräkningar.
4.5 Totalbudgetens saldo budgetåren 1978/79 och 1979/80
I årets budgetproposition beräknades
statsutgifterna för budgetåret 1978/79 till 160,9 miljarder kr. Detta var i
enlighet med riksrevisionsverkets budgetprognos från december 1978. Betydande
ytteriigare anslagsbelopp har beslutats eller föreslagits sedan
decemberprognosen. Dessa uppvägs dock dels av att verket i decemberprognosen
avsatte 2 miljarder kr. för ytteriigare oförutsedda utgifter, dels av att
anslagsbehållningarna nu beräknas öka med betydande belopp, medan de i den
tidigare nämnda prognosen förväntades bli i stort sett oförändrade under
budgetåret. 1 den nu aktuella beräkningen över budgetutfallet (bilaga 2.2)
förutser riksrevisionsverket sålunda att utgifterna kommer att bli 899 milj.
kr. lägre eller ca 160 miljarder kr. 1 detta belopp ingår emellertid inte, som
jag tidigare påpekat, vissa senare framlagda anslagsförslag om totalt 840 milj.
kr. Å andra sidan väntas, som jag också tidigare har behandlat, anslagen till
varvsnäringen komma att utbetalas något långsammare än vad verket räknar med.
Vid en samlad bedömning finner jag det därför rimligt alt ansluta mig till
verkets utgiftsberäkning för budgetåret 1978/79.
Riksrevisionsverket beräknar de
samlade statsinkomsterna för budgetåret 1978/79 till 117,7 miljarder kr. Detta
är 1,5 miljard kr. mer än enligt verkets prognos från december 1978.
Väsentligen beror denna förändring på att den totala lönesumman och
aktiebolagens taxerade inkomster nu antas öka snabbare mellan åren 1978 och
1979. Jag har ingen erinran mot riksrevisionsverkets nya inkomstberäkning för
innevarande budgetår.
Med dessa utgångspunkter skulle
totalbudgeten för budgetåret 1978/79 visa ett underskott om 42,3 miljarder kr.
eller 2,4 miljarder kr. mindre än i verkets prognos från december 1978. 1 detta
sammanhang bör beaktas att riksgäldskontorets redovisning av kassamässigt
utfall för statens verksamhet - som i huvudsak avser de transaktioner som
konstituerar statsbudgetens saldo - för innevarande budgetårs tre första
kvartal visar ett underskott om ca 39 miljarder kr. Erfarenheterna från senare
budgetår ger vid handen att hittillsvarande utfall kan peka mot att
budgetunderskottet för budgetåret 1978/79 snarare torde komma att understiga än
överstiga riksrevisionsverkets nuvarande beräkning. Jag finner dock inte skäl
att avvika
Prop.
1978/79:150 Bilaga 2
92
opaginerad Kontrollera mot PDF
från denna beräkning, som grundar sig på uppgifter
inhämtade från myndigheterna.
Utgifterna för budgetåret 1979/80 beräknades i
budgetpropositionen till 171,9 miljarder kr. Nu beräknar jag utgifterna till
177,8 miljarder kr. (tabell 30). Ökningen förklaras huvudsakligen av ökade
utgifter för industripoliiiska insatser. Detta sammanhänger, som jag tidigare
påpekat, med att de strukturella problemen i vissa branscher visat sig vara av
mer djupgående och allvarlig karaktär än vad som tidigare fanns anledning att
räkna med. Vidare förklaras utgiftsökningen av att en betydande förbrukning av
anslagsbehållningar nu beräknas ske under nästkommande budgetår. Detta
förklaras till en väsentlig del av atl utbetalningar från vissa anslag nu
beräknas ske under budgetåret 1979/80 i stället för, som antogs i budgetpropositionen,
under innevarande budgetår. Detta är också en av orsakerna till att
underskottet i statsbudgeten innevarande budgetår enligt nuvarande prognoser
förutses bli lägre än vad som tidigare antogs.
1 budgetpropositionen beräknades statsinkomsterna nästa
budgetår till 126,8 miljarder kr. Nu uppskattas de bli 129,6 miljarder kr.
Denna ökning om 2.8 miljarder kr. hänför sig i allt väsentligt till den
statliga inkomstskatten och orsakas av den tidigare berörda nivåhöjningen
budgetåret 1978/79.
Tabell 30. Utvecklingen av totalbudgetens saldo
1977/78-1979/80
(Milj.
kr.)
1978/79
1979/80
Förändring
Budget-
Ny be-
Budget-
Ny be-
Frän ut-
Från ny be-
prop.
räkning
prop.
räkning
fall 1977/78 till ny beräkning 1978/79
räkning 1978/79 till ny beräkning 1979/80
1977/78 Utfall
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomster Utgifter
Saldo
112113 137 292
-25 179
116 209 160877
-44668
117686 159978
-42292
126819 171869
-45050
129626 177829
-48203
-t- 5,0 -H6.5
+ 10,1 -l-!l,2
Enligt nuvarande beräkning förutses
som framgår av tabellen inkomsterna öka med 5 % till budgetåret 1978/79 och
med 10,1 % till nästa budgetår. För utgifterna blir dessa ökningstal 16,5%
resp. 11,2%.
Sammanfattningsvis innebär
beräkningarna att budgetunderskottet för budgetåret 1979/80 ökar med 3,2
miljarder kr. till 48,2 miljarder kr. jämfört med beräkningarna i
budgetpropositionen. Samtidigt minskar, som jag redan redovisat, underskottet
innevarande budgetår med 2,4 miljarder kr. Till viss del förklaras
förändringarna jämfört med beräkningen i budgetpropositionen av att utgifter
förskjutits från innevarande till nästa budgetår.
Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som
bilagor: Långtidsbudget för perioden 1979/80-1983/84 (Bilaga 2.1)
Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 93
Riksrevisionsverkets beräkning över
utfallet av statens budget för budgetåret )91S/19 (Bilaga 2.2)
Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning för budgetåret 1979/ SQ (Bilaga 2.3)
Specifikation av inkomsterna på
driftbudgeten för budgetåret 1979/80 (Bilaga 2.4)
Specifikation av anslagsförändringar
i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1979/80 (Bilaga 2.5)
Förslag till investeringsplan och
investeringsstaler för budgetåret 1979/ 80 (Bilaga 2.6)
Förändringar i förslaget till
statsbudget för budgetåret 1979/80 sedan budgetpropositionen (Bilaga 2.7)
Lagförslag (Bilaga 2.8)
5 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen dels atl
1.
godkänna de
allmänna riktlinjer för budgetregleringen som jag har förordat i det föregående,
2.
till
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1979/ 80 anvisa följande
reservationsanslag, nämligen
Statens allmänna fastighetsfond
Socialdepartementet:
Utbyggande a v karoUnska sjukhuset 29 000 000
Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten inom iitbildningsdeparte-
tnentets verksamhetsområde 67 500000
Statens utläningsfonder
Utbildningsdepartementet:
Studiemedelsfonden I 511 500 000
Jordbruksdepartementet:
Statens fiskredskapslånefond 257 000
Fonden för låneunderstöd
Jordbruksdepartementet:
Lån till Åreprojektet 30 300000
Prop.
1978/79:150 Bilaga 2 94
Handelsdepartementet:
Försörjningsberedskapslån 85 400 000
Industridepartementet:
Lån till investeringar för kommersiell
service 4 000000
Fonden för statens aktier
Jordbruksdepartementet:
Teckning av aktier i Allmänna svenska
utsäde saktieholagel 1200000
Industridepartementet:
Förvärv av aktier i Lu.xor Industri AB 20 000 000
Förvärv av aktier i Södra Skogs
ägarna AB 300000000
Förvärv av aktier i Norrlands
Skogsägares Cellulosa AB 200 000 000
3.
godkänna min
beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna för budgetåret 1979/80,
4.
godkänna min
beräkning av förändringarna i dispositionen av rörliga krediter för budgetåret
1979/80,
5.
antaga inom
budgetdepartementet upprättat förslag till lag om storleken av statlig
inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1979/80,
6.
godkänna min
beräkning av driftbudgetens inkomster för budgetåret 1979/80 enligt den vid
delta protokoll fogade specifikationen,
7.
godkänna
förslaget till investeringsplan och investeringsstaler för budgetåret 1979/80,
8.
på
kapitalbudgeten beräknaden mot investeringsplanen svarande inkomsttiteln
LånemedelliW 10 921 978 000 kr.,
9.
med ändring av
förslag i prop. 1978/79:100 bil. 19, till Oförutsedda utgifter för budgetåret
1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 4000000000 kr. att stå till regeringens
förfogande förde ändamål och på de villkor jag har förordat i det föregående,
10. med ändring av förslag i prop.
1978/79:100 bil. 21, för Riksgäld.t-
fonden på driftbudgeten för budgetåret 1979/80 ta upp ett under
skott av 12 300 000 000 kr.,
dels atl
11. medge att en konsolideringsfond för televerket får
inrättas i
enlighet med vad jag har förordat i det föregående.
Prop. 1978/79:150
Bilaga 2 95
12. godkänna att lånet med villkorlig
återbetalningsskyldighet till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB får efterges,
13. utöver vad som föreslås i prop. 1978/79: 125 till
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsföriuster på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 400000000 kr.,
14. godkänna vad jag har förordat i det föregående
rörande tillfälligt sysselsättningsbidrag till vissa förelag med dominerande
ställning på orten.
Prop. 1978/79:150 Bilaga 2 96
Tabellförteckning
Reviderade finansplanen
Sid.
1
Bruttonationalproduktens
utveckling i vissa länder och länderområden 1976-1979 2
2
Försörjningsbalans
1977 och 1978 8
3
Betalningsbalans
1977 och 1978 10
4
Statens
inkomster och utgifter 1977-1979 20
5
Finansiellt
sparande i den offentliga sektorn 1977- 1979 23
6
Finansiellt
sparande 1977-1979 24
7
Finanspolitiska
effekter 1976-1979 25
8
Finansiering av
budgetunderskotten 1978 och 1979 30
9
Försörjningsbalans
1977-1979 37
10 BNP från produktions- och
användningssidan 1977- 1979 37
11 Bytesbalans för 1977-1979 39
12 Försörjningsbalans 1978-1981 42
13 Bytesbalans 1978-1981 42
14 BNP-utvecklingen 1965--1983 45
15 Vissa nyckeltal för alternativen
I-V, 1977-1983 47
Reviderade budgetförslaget
16 Totalbudgeten 1978/79-1979/80 63
17 Statsinkomsternas utveckling
1973/74-1983/84 64
18 Statsutgifternas utveckling
1973/74-1983/84 65
19 Statsutgifternas utveckling
1973/74-1983/84. Konsumtion, investeringar och transfereringar 66
20 Tolalbudgetens utveckling 1978/79-
1983/84 67
21 Statens finansiella sparande
1978/79-1983/84 67
22 Statens och socialförsäkringssektorns
finansiella sparande 1978/79-1983/84 68
-23
Statens och socialförsäkringssektorns finansiella sparandeunder-
skolt i procent av BNP 68
24
Justering av
riksrevisionsverkets beräkning av tolalbudgetens inkomster 83
25
Kapitalbudgetens
utgifter och finansiering budgetåret 1979/80 84
26
Beräknad
förändring i anslagsbehållningarna under budgetåret 1978/79 86
27
Anslagsbehållningarna
vid utgången av budgetåren 1972/73-1978/79 86
28
Beräknad
förändring i anslagsbehållningarna under budgetåret 1979/80 87
29
Anslagsbehållningarna
budgetåret 1978/79 88
30
Utvecklingen av
tolalbudgetens saldo 1977/78-1979/80 92
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
BUaga
1.1
Reviderad nationalbudget 1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979
DEN REVIDERADE NATIONALBUDGETEN 1979
Inledning
Den reviderade nationalbudgeten för
1979 som härmed läggs fram är utarbetad inom ekonomidepartementet och
konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits från
fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet
hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för nationalbudgetens utformning
och bedömningar.
Nationalbudgeten består av tre delar. I den första delen,
kapitel 1, sammanfattar ekonomidepartemenlet det ekonomiska läget och konjunkturutsikterna.
Den andra delen, kapitel 2-9, behandlar utvecklingen t. o. m. 1979 inom olika
områden mera i detalj. I den tredje delen redovisas vissa kalkyler över en
tänkbar utveckling 1980 och 1981. Dessa kalkyler har utförts inom
ekonomidepartementet.
Kapitlen 3 Utrikeshandeln, 6 De enskilda konsumenternas
ekonomi, 7 Investeringarna och 9 Kreditmarknaden har sammanställts inom
konjunk-turinstilulet. Institutet har även sammanställt avsnitten om gruvor,
mineralbrott och tillverkningsindustri samt skogsbruk i kapitel 4. Av ett
bihang som följer efter kapitel 10 framgår även i tablåform vilka kapitel och
avsnitt som sammanställts inom ekonomidepartementet resp. konjunkturinstitutet.
Vidare redovisas prognostal för olika delsektorer enligt ekonomidepartementets
och konjunkturinstitutets bedömningar.
Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1979 vilar på
ekonomidepartementet där arbetet med nationalbudgeten letts av
statssekreteraren Lars Wohlin och t.f. departementsrådet Sune Davidsson.
1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 150. Bil. l.l
Prop.
1978/79:150
1 Sammanfattande översikt'
1.1 Den internationella bakgrunden
Drygt fem år har nu gått sedan
oljekrisen 1973 och den fyrdubbling av oljepriserna som då ägde rum. Till en
betydande del har den internationella utvecklingen sedan dess varit präglad av
en strävan till anpassning till den nya situation som då inträdde. På många
håll yppades farhågor för de finansiella problem som utjämningen mellan
länderna av de ojämnt fördelade bytesbalansunderskotten skulle ge upphov till.
Möjligheten att åstadkomma en
"recycling" av de uppkomna OPEC-överskotten tillbaka till
underskottsländerna i och utanför OECD-området präglade debatten vid denna tid.
Så här i efterhand kan man konstatera, att de rent betalningstekniska problemen
nog inte kan anses ha spelat en så avgörande roll. Det är i stället andra
frågor som kommit i förgrunden.
Åtminstone de närmast följande åren
efter 1973 präglades av att prisstabiliseringen i flera av de största
industriländerna prioriterades högt och att låga tillväxttal, under 1975 även
negativa sådana, och därmed hög arbetslöshet tolererades. Förloppet kan också
tolkas så alt man i dessa länder ansåg att oljeprishöjningen och vad som därmed
följde hade så genomgripande följder för de faktiska utvecklingsbetingelserna
i de egna näringslivssektorerna att den möjliga tillväxttakten sänkts
ordentligt i jämförelse med tidigare trender. Mycket av den internationella
debatten i och mellan länderna kom alt handla om huruvida detta var riktigt
eller ej.
Denna utpräglade försiktighet illustreras av att under
1974 t. o. m. 1977 ökade den inhemska efterfrågan i de fyra största europeiska
länderna och Japan med bara drygt 1 % per år volymmässigt. Eörfinta staterna
utgör ett viktigt undantag, där tilläts den inhemska efterfrågan sedan
omläggningen av politiken 1975 öka med i genomsnitt över 5 % per år. Det är där
i första hand den privata konsumtionen och bostadsbyggandet som burit upp tillväxten.
Under 1978 har även näringslivets investeringar visat tydliga tecken till att
få fart igen.
I ett flertal mindre OECD-stater
med i viss mån andra ekonomiskpolitiska prioriteringar än de större länderna
försökte man överbrygga
' I detta kapitel presenteras
ekonomidepartementets bedömning av det ekonomiska läget och av
konjunkturutsikterna. Här (till skillnad från vad som är fallet i de
specialkapitel som utarbetats inom konjunkturinstitutet) beaktas också
effekterna av de ekonomisk-politiska förslag som lagts fram i den reviderade
finansplanen. I de följande kapitlen 2 t. o. m. 9 redovisas mera ingående
utvecklingen inom olika områden. I kapitel 10 redovisas en tänkbar utveckling
1980 och 1981.
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 3
omställningsperioden efter oljekrisen genom att
upprätthålla en relativ hög inhemsk efterfrågan. Samtidigt försämrades dock
dessa länders relativa pris- och kostnadssituation så att konkurrenskraften
försvagades och de förlorade marknadsandelar i världshandeln.
Sedan ett till ett och ett halvt år
har ånyo skett betydande förändringar i inriktningen av den ekonomiska
politiken i de ledande marknadsekonomierna. Under våren och sommaren 1978
växte fram allt mera av en allmän insikt bland de stora länderna att gemensamma
och samordnade aktioner var nödvändiga. Dessa aktioner skulle innebära en mera
expansiv politik i överskotlsländerna medan länder som påbörjat en förbättring
av bytesbalans och inflationstakt skulle inrikta sig på en mera begränsad
tillväxt. Länder med fortsatta problem i dessa hänseenden skulle främst inrikta
sig pä att åstadkomma en förbättring.
Det är nu också möjligt att se vissa resultat av denna
förskjutning i den ekonomiska politiken. Under 1978 ökade den inhemska
eftetfrågan med 4,5 % i de fyra största europeiska länderna och Japan. I de
mindre länderna sänktes däremot tillväxten i inhemsk efterfrågan. Härigenom har
åtminstone en böljan till en bättre balans i efteifrågetillväxten
åstadkommits. Tillgängliga prognoser tyder på att denna skillnad i relativ
intensitet i efterfrågetillväxt står sig även under 1979.
En annan viktig
perspektivförskjutning som inträtt under de .senaste 1 -2 åren gäller de
relativa kostnaderna. Undersökningar har visat att fram t. o. m. 1976 hade bara
obetydliga incitament till en minskning av ojämnheten i bytesbalansiäget
åstadkommits genom växelkursförändringar. De i och för sig avsevärda
förändringar i nominella växelkurser som ägt rum hade bara kompenserat för
skillnader i inflationstakt. Någon real utjämning av kostnadsskillnaderna hade
i praktiken inte åstadkommits. Detta kan uttryckas så att några förändringar i
de "reala"' växelkurserna inte ägt rum.
Sedan 1976 har sänkningar i de reala växelkurserna på 5-15
% ägt rum i Förenta staterna, Canada och Italien medan Förbundsrepubliken Tyskland
och Japan genomgått reala apprecieringar på 1520%. Även i Storbritannien har
en real appreciering ägt rum på ca 10%.
En viss optimism skulle därmed kunna uttryckas om
sannolikheten för att en jämnare bytesbalansstruktur skall kunna åstadkommas
inom en inte alltför avlägsen framtid. En reservation måste dock göras för de
verkningar som de senaste oljeprishöjningarna kan tänkas få.
Under fjolåret ledde den fortgående
snabba efterfrågeökningen i Förenta staterna och den därmed förbundna
tilltagande inflationstakten till en stark press nedåt på dollarn.
Ekonomisk-politiska åtgärder vidtogs, som närmare framgår av kapitel 2, främst
i form av en skärpning av penningpolitiken. Den amerikanska ekonomin gick dock
ut ur 1978 med god fart och det är först några månader in pä 1979 som tecken
till en dämpning visat sig. Sker avmattningen i den amerikanska ekonomin i ej
alltför snabb takt är möjlig-
Prop.
1978/79:150 4
heterna goda för atl en "mjuklandning" kan
genomföras utan långtgående konsekvenser för produktion och sysselsättning. Här
har bedömts att en sådan utveckling är möjlig. De indikationer som föreligger
för första kvartalet stöder ett sådant antagande. Tillväxten i Förenta
staterna väntas därmed uppgå till ca 2,5% 1979.
Avmattningen i Förenta staterna
motverkas av en uppgång i Västeuropa. Av särskild betydelse är att de tecken
till en förstärkning av läget i Förbundsrepubliken Tyskland som syntes under
hösten tycks ha bekräftats av de senaste månadernas utveckling. Expansionen
bärs främst upp av den privata konsumtionen men även näringslivets
investeringar synes allt mer kunna få en positiv utveckling. En trolig
BNP-tillväxt på 4% i Förbundsrepubliken Tyskland får självfallet
spridningseffekter på många andra västeuropeiska länder.
I Japan har som följd av
förändringar i den ekonomiska politiken och valutakursen en förskjutning från
utrikeshandelssektorn till inhemsk efterfrågan påbörjats. Härigenom begränsas
bytesbalansöverskottet.
Totalt sett skulle den utveckling
som skisserats ovan leda till en BNP-tillväxt i hela OECD-området på 3,5%,
således en tillväxt av ungefär samma storlek som i fjol men med tyngdpunkten
förskjuten från Förenta staterna mot Västeuropa. En sådan
tyngdpunktsförskjutning medför att världshandeln ökar något snabbare än i fjol
eller 5-6%.
Utvecklingen på litet längre sikt
är dock långt ifrån problemfri. Det är naturligt alt frågor om oljeförsörjning
och oljepriser skjuts fram i förgrunden i detta sammanhang. Under de månader
som exportproduktionen från Iran på tidigare 5,5 milj. fat per dag föll bort
ersattes detta endast till viss del av en ökad produktion från Saudi-Arabien.
När exportproduktionen i Iran nu kommit upp till ca 3 milj. fat om dagen synes
den extra produktionen från Saudi-Arabien falla bort. Det torde således vara
realistiskt att räkna med ett bortfall på 2-3 milj. fat per dag, vilket
motsvarar drygt 5% av förbrukningen inom OECD-området.
För att ge en referenspunkt för
denna siffra kan nämnas att det bortfall som de oljeproducerande länderna under
oljekrisen 1973/1974 till en början angav som riktpunkt var 25%. I och för sig
realiserades inte detta bortfall men torde ändå ha varit bestämmande för de
stora industriländernas poli-fik.
De renodlade försörjningsproblemen
torde därför inte vara av alltför allvariig art. Det är snarare effekterna på
prissidan som är av vikt. OPEC-beslutet i december 1978 skulle ha inneburit en
trappslegsvis prishöjning av priset på råolja på 14,5% under loppet av 1979
räknat i US-dollar. Till följd av de politiska oroligheterna i världen, bl. a.
i Iran, under de första månaderna i år kom priset i praktiken att ligga 9 ä 10%
och inte 5% över nivån fjärde kvartalet 1978 som OPEC-beslutet i december
innebar. Vid det senaste OPEC-mötet i slutet av mars i år beslöt de
oljeproducerande staterna att tidigarelägga den prisökning som planerats för
hela 1979. Det
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 5
innebar att prisnivån redan från andra kvartalet 1979
skulle ligga 14,5% över nivån vid slutet av 1978. Avgörande för der\ faktiska
prisnivån blir om oljemarknaden kommer att te sig sådan att de angivna
prisnivåerna, eller högre, kan uppnås. Det är också möjligt att tänka sig att
marknadssituationen blir sådan att inte heller den av producenterna beslutade
nivån kan hållas.
Konjunkturinstitutet har gjort
vissa skattningar av oljeprisnivän 1979. Om hänsyn tas till att prisnivån på
råolja under det första kvartalet legat överdel officiella priset samt med ett
antagande om atl producentländerna även skall kunna erhålla ett visst sådant
pålägg även under resten av året skulle prisstegringen i dollar uppgå till ca
17% mellan årsgenomsnitten. Omräknat i nationella valutor motsvarar detta 12%
och i svenska kronor ca 13,5 % givet oförändrade valutakurser från
månadsskiftet februari/mars 1979.
För raffinerade produkter steg
priserna snabbt mot slutet av 1978 och in på 1979. Det förefaller rimligt att
förutsätta att det sker en normalisering åtminstone en bit in på 1980. Därmed
skulle priserna falla under loppet av 1979.
Det är självfallet utomordentligt svårt att förutse vilka
konsekvenser situationen på oljemarknaden kan komma att få på den
internationella konjunkturen. Enligt en tänkbar utvecklingslinje kan
genomslaget av de höjda oljepriserna och de övriga råvaruprishöjningarna under
första kvartalet pä de inhemska prisnivåerna leda till en åtstramning av
politiken i flera länder av omtanke om prisstabiliteten. I detta sammanhang
utgör därför t. ex. den höga inflationstakten i Förbundsrepubliken Tyskland de
senaste fyra månaderna ett oroande tecken. För Förenta staternas del slår en
oljeprishöjning kraftigt på bytesbalansen med åtföljande försämring av
handelsbalansen.
Vilken roll strävandena att lägga
om energipolitiken i Förenta staterna för att minska beroendet av importerad
olja kan få är idag inte möjligt att bedöma med någon högre grad av säkerhet.
Ett problem är att omläggningen på kort sikt i första hand leder till
oljeprishöjningar som späder på inflationen och där de konsumtionsdämpande
effekterna samt resultaten av ökade incitament för inhemsk energiproduktion
visar sig först på längre sikt.
En åtstramning av politiken i flera
av de stora tongivande länderna skulle få negativa effekter på tillväxt och
världshandel främst under 1980. De tillväxttal som här angivits för 1980 och
1981 skulle då sannolikt te sig som höga.
Ett mera positivt synsätt kan dock
också anläggas. Det är möjligt att de råvaruprishöjningar som visat sig under
de första månaderna i år varit kraftigt uppblåsta av en förväntningsbild som nu
inte ser ut att realiseras. Härtill kommer att trycket på oljemarknaden dämpas
när eldningssäsongen upphör och lagren inte omedelbart behöver fyllas på. I
ett sådant
Prop. 1978/79:150 6
perspektiv borde det vara möjligt att prisläget lättar i
vaije fall tills vidare. Benägenheten att vidta åtstramande ekonomisk-politiska
åtgärder i syfte att slävja tendenserna till ökad inflation skulle då bli
mindre. Sannolikheten för att förändringarna i reala växelkurser och i relativ
tillväxttakt för den inhemska efterfrågan i de olika ekonomierna skall kunna
fortsätta att verka i utjämnande riktning ter sig då också betydligt högre. De
förutsättningar som här gjorts om utvecklingen under 1979 och 1980 torde i
varje fall kräva att det mera pessimistiska alternativet inte realiseras.
1.2 Tillbakablick pä den svenska utvecklingen
När den reviderade nationalbudgeten
utformades för ett år sedan hade tecken på att en vändning till det bättre var
på väg börjat komma allt tätare. Handelsbalansen hade vänt från månatliga
underskott på en halv miljard kr. under de tio första månaderna 1977 till överskott
på 300-400 milj. kr. per månad från oktober 1977. Orderingången i svensk
industri från exportmarknaden hade börjat öka mot slutet av 1977 och nu
började även hemmamarknaden visa vissa tecken till aktivitet. Inflationstakten
dämpades kraftigt efter de första två månaderna av året. Eftersom företagen
hade övertalig arbetskraft i förhållande till det faktiska behovet för den
löpande produktionen kunde en stigande efterfrågan tillgodoses utan sysselsättningsökning.
Den svaga, eller rentav vikande, arbetskraftsefterfrågan medförde tendenser
till uppgång i arbetslösheten under våren. Detta möttes dels med
arbelsmarknadspolitiska åtgärder, dels med en generell stimulans genom att den
allmänna arbetsgivaravgiften helt logs bort fr. o. m. den I juli 1978.
När man nu ser tillbaka kan man
konstatera, att produktionstillväxten för 1978 blev betydligt bättre än man
kunde förutse för ett år sedan. Följande tablå anger vilka delar av
efterfrågan, uttryckt i procent av BNP. som utvecklats annorlunda än prognosen man
då räknade med.
Enl. RNB 78
Enl. RNB 79
Privat
och offentlig konsumtion
Bruttoinvesteringar
Lagerförändring
Summa
inhemsk efterfrågan
Nettoefterfrågan
från utlandet
Summa
BNP-tillväxt
0 -0,2 -1,6 -1,7
2,5
0,8
0.5 -0,9 -1,3
-1,7 4,5
2,8
Även om sammansättningen av
efterfrågan här hemma avviker en del från RNB 78 visar utfallssiffrorna att
totalt sett förändrades efterfrågan inom landet så som då antogs. En betydande
avvikelse föreligger däremot för utrikeshandelsseklorn. En högre exporttillväxt
och en mera dämpad import bidrog med så mycket som 2% ytteriigare till den
totala tillväxten i
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 7
ekonomin. Denna positiva effekt åstadkoms främst genom att
företagen utnyttjade de möjligheter till relativprissänkning som devalveringen
gav så atl de kunde börja få igång en volymexpansion igen. Detta gällde både på
export- och hemmamarknad. På hemmamarknaden bidrog också den återhållna
efterfrågan genom sjunkande privat konsumtion och investeringar samt den
fortgående lagerminskningen till att hålla tillbaka importen.
Det torde vara av särskilt intresse
att koncentrera uppmärksamheten på vad som hände under andra halvåret 1978. Det
var då som utvecklingen mot en uppgång blev fullt avläsbar på flera områden.
När den exportledda tillväxten mot slutet av 1977 och början av 1978 lagt
grunden för en uppgång var det möjligt att låta denna uppgång få en vidare
spridning så att kapacitetsutnyttjandel kunde stiga snabbare. Detta kunde bara
ske genom att även den inhemska efterfrågan tilläts expandera. Härvidlag
innebar borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften en betydande stimulans
genom den lägre inflationstakt som följde. Under andra halvåret steg
inflationen i en årstakt på bara något över 5 %. Vidare blev en i viss mån ökad
utlåning till hushållen möjlig under hösten vilket bidrog till att ytterligare
stimulera den privata konsumtionen. Denna steg med 2,2% under andra halvåret
efter att ha minskat under 1 1/2 år. Eftersom den privata konsumtionen utgör
ungefär hälften av BNP var detta av stor vikt för den totala tillväxten.
Även investeringsutvecklingen
bottnade under första halvåret. Därefter ökade de fasta investeringarna nära
nog i takt med BNP. Bidragande härtill var bostadsbyggandet. Påbörjandet av nya
lägenheter hade börjat öka
Tabell 1:1 Försörjningsbalansens utveckling 1975-1978
Procentuell volymförändring, 1975 års priser
1975-1976
1976-1977
1977-1978
Tillgång
BNP
1,2
-2,4
2,8
Import
8,1
-4,8
-7,0
Summa
tillgång
2,6
-2,9
0,7
Efterfrågan
Bruttoinvestering
-1,2
-2,8
-4,2
Näringsliv
2,4
-6,1
-16,7
därav: industri
0,2
-17,1
-18,2
Statliga myndigheter och affärsverk
-0,2
-5,4
9,7
Kommuner
-3,5
8,5
-1,2
Bostäder
-8,8
-2,5
18,3
Lagerförändring
(-0,8)'
(-3,2)'
(-1,3)'
Privat
konsumtion
4,0
-0,9
-0,9
Offentlig
konsumtion
4,4
2,7
3,9
Statlig
0,6
0,7
1,2
Kommunal
6,3
3,7
5,1
Tjänstenetto
Export
5,5
0,4
7,8
Summa
efterfrågan
2,6
-2,9
0,7
' Förändring i procent av föregående års
bruttonationalprodukt.
Prop. 1978/79:150 8
redan mot slutet av 1977 och detta fick sin fulla effekt
på investeringsvolymen under 1978. Dessutom ökade ombyggnadsverksamheten
kraftigt, till stor del stödd på energibesparande åtgärder.
Lagren hade dock en fortsatt
dämpande effekt under hela året. Denna effekt t. o. m. skärptes under andra
halvåret. Till den tidigare neddragningen av färdig- och insatsvarulager kom
även en nedgång av lagren av varor i arbete. Detta gällde främst
verkstadsindustrin. Åtminstone inom denna bransch, men även andra delar av den
bearbetande industrin, finns det dock fortfarande utrymme för en lagerminskning
av färdigvaror.
Tabell 1:2 Förändring i BNP-komponenterna i procent av
bruttonationalprodukten föregående år 1976-1979
1975 års priser
1976
1977
1978
1979
Privat
konsumtion
Statlig
konsumtion
Kommunal
konsumtion
Bruttoinvesteringar
Lagerförändring
Summa
inhemsk efterfrågan
Nettoefterfrågan
från utlandet'
Bruttonationalprodukten
2,1
0,0
1,0
-0,2
-0,8
-2,1
-0,9
1,2
-0,5 0,1 0,6
-0,6
-3.2
-3,6
1,2
-2,4
-0,5
0,1
0,9
-0,9
-1,3
-1,7
4,5
2,8
1,5 0,1 0,7 1,5 1,4 5,2 -0,1 5,1
' Export av varor och tjänster./. import av varor och
tjänster. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån samt
beräkningar utförda inom ekonomidepartementet.
Inom råvaruindustrierna hade
lageravvecklingen påbörjats tidigare och där var lagren betydligt mer
normaliserade vid utgången av 1978.
Det torde vara relativt tydligt att
de gångna årens erfarenheter av den lagerstödspolitik som påbörjades 1975
medfört att företagen nu är mycket försiktiga med någon ny lageruppbyggnad.
Konsekvensen härav är att företagen i den nuvarande konjunkturuppgången strävar
efter att få ner sina befintliga lager till så låg volym som möjligt. Därigenom
finns det en viss risk att de dröjer alltför länge med en i förhällande till
den kommande produktionen behövlig påbyggnad av t. ex. insatsvarulager.
Upptäcker företagen delta för sent kan en då påbörjad lageruppbyggnad komma
olämpligt i tiden nära inpå ett fullt kapacitetsutnyttjande.
Den här skildrade utvecklingen
medförde att efterfrågan inom landet ökade med närmare 4% i årstakt under andra
halvåret. Huvuddelen av denna eftefrågeökning kom den svenska produktionen
tillgodo. Visserligen ökade importen men i betydligt lägre takt än vad
traditionella samband mellan efterfrågan och import skulle ge anledning tro.
En betydande del av efterfrågan
hade till en början kunnat tillgodoses genom lageravveckling men under andra
halvåret steg den svenska industriproduktionen raskt, ökningen uppgick till
drygt 3%. Tillväxten var snabbast inom de råvaruproducerande branscherna. Som
en följd av den
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 9
ökande produktionen började också sysselsättningsläget
förbättras. Ar-betskraftsefteifrågan ökade och antalet lediga platser steg med
ca 10000 under hösten.
Den kraftiga omsvängningen i export-
och importutvecklingen gav ett ordentligt omslag i handelsbalansens saldo under
1978. Omslaget kan beräknas till ca 10 miljarder kr. varav ungefär 7 miljarder
kr. beror på utrikeshandelns volymmässiga utveckling.
Vid en jämförelse med en prognos
för 1978 som gjordes i den reviderade nationalbudgeten för ett år sedan finner
man en avsevärd positiv avvikelse. Mot ett då beräknat överskott i
handelsbalansen om 900 milj. kr. står ett faktiskt utfall om över 5,5 miljarder
kr. 1 den då gjorda prognosen förutsattes en kraftig förbättring av
handelsbalansen i fasta priser. Detta skulle dä motverkas av en försämring i
bytesförhållandet pä 2,8%, dvs. importpriserna skulle öka så mycket snabbare
än exportpriserna. Att im-portpnserna skulle öka var en naturlig och åsyftad
konsekvens av devalveringen. I själva verket blev försämringen i
bytesförhållandet något större, 3,8%. Trots detta förbättrades handelsbalansen
så mycket mera än beräknat beroende på det kraftigt positiva volymutfallel.
Tjänstebalansen uppvisar också ett
lägre underskott än tidigare beräknat. Förklaringen ligger på ett bättre
utfall i fråga om både sjöfartsnetto, resevaluta och övriga tjänster. Även i
detta sammanhang spelar förändringen i konkurrenskraft en viktig roll för att
förklara utvecklingen.
Totalt sett uppgick
bylesbalansunderskottet 1978 till knappt 4 miljarder kr. eller drygt 1 % av
BNP. Detta är ett avsevärt bättre utfall än vad som förutsågs i den reviderade
nationalbudgeten för ett år sedan. Med jämförbara beräkningsmetoder uppskattades
bytesbalansunderskottet då till drygt 2,5% av BNP.
Tabell 1:3 Betalningsbalans för 1977-1978
Milj. kr., löpande priser
1977
1978 prel.
Export
av varor
85 678
98 162
Import
av varor
90246
92589
Handelsbalans
-4 568
5573
Korrigering
av handelsstatistiken
-351
-312
Sjöfartsnetto
2 763
3 529
Resevaluta
-3 579
-3 800
Övriga
tjänster, netto
-3 522
-3 446
Transfereringar,
netto
-6498
-8812
Korrigeringspost
för tjänster och transfereringar
3 300
3 300
Bytesbalans
-12455
-3968
Kapitalbalans
12596
5389
Restpost
4678
I 641
Valutareservens
transaktionsförändring
4819
3062
Förändring
p. g. a. kursrörelser
1 196
-1356
Valutareservens
totala förändring
6 015
1706
Prop.
1978/79:150 10
1.3 Utvecklingen under 1979
Sverige går in i 1979 i en
uppåtgående konjunktur. Den bedömning av den reala tillväxtbilden som görs i
den reviderade nationalbudgeten avviker relativt obetydligt från den som
skisserades i den prelmininära nationalbudgeten för 1979 i januari.
Vid en förnyad genomgång av de
aktuella utvecklingstendenserna förefaller därmed en BNP-tillväxt på drygt 5%
trolig. Inte heller för de olika inslagen i efterfrågan har någon väsentlig
förskjutning i perspektivet inträtt.
Diskussionen om det internationella
läget i avsnitt 1.1 ovan ger inte underlag för någon omprövning i förhållande
till tidigare bedömning. Varken den totala BNP-tillväxten i OECD-området eller
världshandeln bedöms idag väsentligen annoriunda. Däremot visar sig de
farhågor för den internationella prisutvecklingen som uttalades i den
preliminära nationalbudgeten ha ett visst fog för sig. Prisstegringarna på
råolja och oljeprodukter utgör det tydligaste exemplet. Här har också
prisstegringarna kommit tidigare under året än som antogs i januri. Även vid
en kraftig internationell prisuppgång är det dock inte troligt att
följdverkningarna för den reala tillväxten under 1979 blir särskilt
långtgående. Däremot påverkas i så fall bilden av 1980 i negativ riktning.
Varken marknadsutvecklingen eller
konkurrenskraften bedöms f. n. så annoriunda att det finns anledning frångå den
prognos för exportvolymen om 8% 1979 som gjordes i den preliminära
nationalbudgeten. Det material som därefter blivit tillgängligt, exempelvis i form
av exportenkäter, skulle snarast ge underlag för en något mera optimistisk
bedömning. Det bör observeras atl bakom en exporttillväxt på 8 % döljer sig en
betydligt högre siffra för bearbetade industrivaror, ca 11 % med de
beräkningsmetoder som nationalräkenskaperna tillämpar. Fartygsexporten
fortsätter att minska och för råvarorna gäller att exporttillväxten närmast
begränsas av restriktioner i fråga om utbudet av skogsråvaror.
Företagens prissättning kan
förtjäna en särskild kommentar. Som tidi-gai"e påpekats använde företagen
det utrymme som devalveringen skapade till att sänka sina relativa priser både
på export- och hemmamarknad. Det är naturligtvis svårt att bedöma i vad mån det
kommer att ske en fortsatt sänkning av relativpriserna. Det är möjligt att
företagen i samband med snabbare prisrörelser internationellt och i ett bättre
efterfrågeläge skulle vara mera benägna att ta ut vad marknaden erbjuder. Stöd
för detta skulle då närinast vara att finna i de kvalititativa omdömen om
prisutvecklingen som företagen avger i den s. k. konjunkturbarometern samt i
vissa exportenkäter. Det är dock svårt att finna stöd för detta i den faktiska
utvecklingen.
Det är här av vikt att skilja
mellan absolut och relativ prisutveckling. Del är ostridigt att råvaruprisslegringarna
varit betydande under andra halvåret 1978 och de första månaderna 1979. Men
dels innebär detta uppgångar
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 11
från en låg nivå, dels innebär det knappast, med vissa
undantag, att de svenska priserna stigit relativt till konkurrenternas. Ser man
till den för svensk export betydelsefulla exporten av bearbetade varor finner
man för den viktigaste gruppen, verkstadsprodukter, att företagen snarare sänkt
sina relativa priser. Tar man importpriset för verksladsvaror som ett mått på
den internationella prisnivån finner man nämligen att medan denna under
6-månadersperioden t. o. m. februari i år steg med ca 8,5 % i årstakt, steg de
svenska exportpriserna med 6 % i årstakt. Något direkt stöd för att företagen
skulle försämra sina relativa priser är således inte helt lätt att finna.
Den relativa prishöjning på 1 % för
bearbetade varor som konjunkturinstitutet antagit beror till en del på att den
svenska exporten har en större andel av papper och järn och stål än vad som
förekommer i världshandeln. Papper och järn och stål stiger snabbare i pris än
övriga bearbetade varor 1979. Den genuina relativprisstegring som institutet
räknar med uppgår därmed till ca 0,5%. Här har dock, mot den tidigare angivna
bakgrunden, förutsatts att en viss fortsatt relativprissänkning kommer till
stånd även 1979.
Som framgått av avsnitt 1.2 började
den privata konsumtionen öka under senare delen av 1978. I den preliminära
nationalbudgeten antogs att disponibla inkomster och priser kunde förväntas öka
i en sådan takt att konsumtionsökningen fortsatte. Förutsättningarna i fråga om
löneutvecklingen var redan då väl kända genom tvåårsavtalet för 1978 och 1979.
Tabell 1:4 Försörjningsbalans 1977-1979
Miljarder
Procentuell volymförändring.
kr. 1978,
1975 års
priser
löpande
priser
1977
1978
1979
Tillgång
BNP
394,5
-2,4
2,8
5,1
Import
92,6
-4,8
-7,0
9,5
Summa
tillgång
487,1
2,9
0,7
6,0
Efterfrågan
Bruttoinvestering
77,2
-2,8
-4,2
8,0
Näringsliv
32,8
-6,1
-16,7
12,0
därav: industri
13,0
-17,1
-18,2
6,9
Statliga myndigheter och
affärsverk
9,8
-5,4
9,7
2,8
Kommuner
15,3
8,5
-1,2
5,8
Bostäder
19,3
-2,5
18,3
5,0
Lagerförändring
-6,7
(-3,2)'
(-1,3)'
(1,4)'
Privat
konsumtion
206,8
-0,9
-0,9
2,8
Offentlig
konsumtion
115,3
2,7
3,9
3,1
Statlig
35,4
0,7
1,2
1,3
Kommunal
79,9
3,7
5,1
3,9
Tjänstenetto
Export
98,2
0,4
7,8
8,0
Summa
efterfrågan
487,1
-2,9
0,7
6,0
Förändring i procent av föregående års BNP.
Prop.
1978/79:150 12
Härtill har lagts köpkraftsförbättringar genom justering
från den 1 januari av skatteskalan och transfereringsökningar. Sålunda höjdes
barnbidragen till 2 500 kr. per barn och år. Att den realt behållna inkomsten
nu beräknas öka med 2,3% mot tidigare 2,8% förklaras av att
konjunkturinstitutets prisprognos justerats uppåt.
Med en lägre utveckling för de disponibla inkomsterna vore
det rimligt att också vänta sig en lägre konsumtionsnivå. Hur stor konsumtionsökningen
blir är dock beroende av hur stor andel av inkomsterna som hushållen vill sätta
av för sparande. Eftersom sparkvoten, dvs. sparandets andel av inkomsterna,
sjönk något under fjolåret och eftersom hushållens reala tillgångar synes ha
återställts i snabbare takt än väntat, kan det finnas anledning räkna med att
sparkvoten sjunker något. Enligt konjunkturinstitutets ovan nämnda beräkning
skulle den realt disponibla inkomsten öka med 2,3%. Utgående från denna
bedömning och med en viss begränsad sparkvotssänkning är det rimligt alt stanna
för en konsumtionsprognos av ungefär samma storleksordning som enligt den
preliminära nationalbudgeten, dvs. 2,8%. Det är härvid att märka, att enligt
den beräkning av fördelningen av den disponibla inkomsten över året som
konjunkturinstitutet gjort skulle ökningstakten vara snabbare under första
halvåret, ca 3,5%. Detta innebär att försäljningsökningar inom detaljhandeln på
3 ä 3,5% som f n. rapporteras åtminstone från vissa delar av handeln skulle
vara väl förenliga med en oförändrad sparkvot. Den privata konsumtionen lyftes
således upp snabbt under andra halvåret 1978, ökningen planar därefter ut under
loppet av 1979 så att den vid ingången av 1980 torde ligga på ca 2% i årstakt.
Inom den offentliga konsumtionens
område bibehålles en oförändrad låg tillväxt för den statliga konsumtionen.
Detta gäller däremot inte för den kommunala konsumtionen. Under 1977 bringades
volymtillväxten ner till drygt 3,5%. Under fjolåret uppgick ökningen emellertid
till 5,1%. Den sysselsättningsmässigt motiverade ökningen av de kommunala beredskapsarbetena
förklarar bara till en del delta återupptagande av en mycket snabb expansion.
Som underlag för en bedömning av utvecklingen under 1979 föreligger en del
enkätmaterial. Detta skulle i och för sig kunna tolkas så att en fortsatt
volymtillväxt om bortåt 4,5% planeras i kommunerna. Här har dock materialet
tolkats så att konsumtionsökningen stannar strax under 4%. Detta förutsätter
att beredskapsarbetena trappas ner i betydande grad under loppet av året.
Under 1979 vänder investeringsutvecklingen. Detta gäller
både fasta investeringar och lagerförändringen. Under 1978 började
bostadsbyggandet öka igen och detta fortsätter i en takt om ca 60000
lägenheter i år jämte en omfattande ombyggnadsverksamhet. Av särskilt intresse
är att näringslivets investeringar tycks vända i positiv riktning. Det
förnyade enkätmaterial som nu föreligger har av konjunkturinstitutet tolkats
så att en investeringsökning om 7% i volym inom industrin vore att räkna med i
år.
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 13
Tabell 1:5 BNP från produktions- och användningssidan
1977-1979
Procentuell volymförändring, 1975 års priser
1977 1978 1979
BNP från
produktionssidan
-1,7
2,0
4,5
därav:
varuproduktion
-4,2
1,9
5,9
tjänsteproduktion
0,4
2,1
3,5
BNP från
användningssidan
-2,4
2,8
5,1
Detta skulle innebära en mycket kraftig uppgång av
maskininvesteringarna under loppet av året, investeringarna i byggnader och
anläggningar sjunker fortfarande.
Även inom övriga delar av
näringslivet sker nu en återhämtning av investeringarna. Detta gäller även
handeln och servicenäringarna där bl. a. omsvängningen till en volymökning av
konsumtionen förefaller ha stimulerat fram en ökad investeringsbenägenhet.
Tillsammans med fortsatt stigande bostadsinvesteringar och ökande kommunala
investeringar skulle den totala investeringsverksamheten öka med ca 8% varav ca
2,5 procentenheter kan hänföras till den omsvängning från en mycket omfattande
till en mindre omfattande utförsäljning av begagnat tonnage som aviserades i
den preliminära nationalbudgeten.
Lagerminskningen har nu förts så
långt atl takten i denna börjar avta under 1979. Härigenom ger
lagerutvecklingen för första gången på 4 år ett positivt bidrag till
produktionen, ca 1,5% av efterfrågan uttryckt som andel av BNP härrör från
omsvängningen på lagersidan.
Det som här redovisats innebär att
efterfrågan inom landet ökar i snabb takt eller över 5%. En så snabb
återhämtning kan inte ske utan att importen ökar. De prognoser som nu gjorts
över olika delar av efterfrågan avviker i mycket ringa utsträckning från
motsvarande prognoser i januari. Den bedömning av den troliga importökningen
som då gjordes står sig också vid en förnyad prövning. En importtillväxt på
drygt 9% innebär en något lägre importbenägenhet än tidigare samband skulle ge
anledning förvänta. Anledningen är i främsta hand av svenska företag vidtagna
relativprissänkningar.
Vid en så betydande uppgång i
utnyttjandegraden i den svenska ekonomin är det svårt att undgå en temporär
tillbakagång i den yttre balansen. f>en angivna utvecklingen i fråga om
export och import innebär att handelsbalansen realt försämras med drygt 900
milj. kr. i 1978 års priser. Till följd av en förändring i bytesrelationerna
stannar försämringen i löpande priser vid 800 milj. kr. Tillsammans med en
fortsatt försämring av tjänste-och transfereringsbalanserna ger detta ett
bytesbalansunderskott på 6,3 miljarder kr. eller 1,6% av BNP. Det är i detta
sammanhang värt att lägga på minnet att de beräknade prishöjningarna på råolja
och oljeprodukter höjer importnivån vid oförändrad förbrukning med över 2
miljarder kr. Eftersom en viss ökning av importen av raffinerade produkter
förutses stiger oljenotan med 3 miljarder kr.
Prop.
1978/79:150 14
Tabell 1:6 By tesbalans för 1977-1979
Milj, kr.,
löpande priser
opaginerad Kontrollera mot PDF
Export av varor Import av varor
Handelsbalans
Korrigering av handelsstatistiken
Sjöfartsnetto
Resevaluta
Övriga
tjänster, netto
Transfereringar,
netto
Korrigeringspost
för
tjänster och transfereringar
Bytesbalans
1977
1978
1979
prel.
prognos
85678
98162
113900
90246
92589
109200
-4568
5573
4700
-351
-312
-300
2 763
3 529
3 900
-3 579
-3 800
-3 900
-3 522
-3 446
-3 900
-6498
-8812
-10 100
3 300
3 300
3 300
-12455
-3968
-6300
opaginerad Kontrollera mot PDF
Oljepriserna är självfallet av
utomordentligt stor betydelse när det gäller inflationens utveckling under
1979. Vid en bedömning utifrån olika kostnadsposters utveckling kan
konsumentpriserna antas öka med 6% under loppet av året. Därmed skulle den
indexklausul som årets avtal innehåller undgå att utlösas även om marginalen
blir knapp. Vid kraftigare internationella prisrörelser än vad som här
förutsatts blir det dock utomordentligt svårt att hålla den angivna
prisutvecklingen. Skulle konjunkturinstitutets beräkning av oljeprisutvecklingen
under året visa sig vara riktig utgör de internationellt bestämda prisernas
direkta bidrag till den svenska prisstegringen 2 procentenheter.
Däremot finns det anledning se med
en viss tillförsikt på den inflation som härrör ur inhemska källor. Fortfarände
var den outnyttjade kapaciteten i ekonomin betydande vid årets början vilket
framgår av den gynnsamma produktivitetsutveckling som uppnåtts. De mycket höga
tal som statistiskt rapporterats för 1978 torde dock till en del ha haft
speciella förklaringsgrunder såsom den femte semesterveckans införande. Det är
rimligt att räkna med en hög produktivitet också under 1979, vilket i
kombination med begränsade lönekostnadsökningar ger en fördelaktig kostnadsbild
under året. Även från de skyddade sektorerna, såsom jordbruket, blir tillskottet
till konsumentprisökningen relativt lågt.
Det finns i detta sammanhang anledning dröja något vid
frågan om hur stor den outnyttjade kapaciteten i svensk ekonomi är. Det finns
källor som tyder på en relativt hög grad av outnyttjad kapacitet. Av
tillfrågade företag i konjunkturbarometern anger endast drygt 1/3 av företagen
att de i mars hade ett fullt kapacitetsutnyttjande. Jämförelser med tidigare
trender skulle också tyda på en omfattande grad av outnyttjad kapacitet.
Härtill kan läggas en registrerad snabb produktivitetsökning inom industrin
under 1978 samt den hittills i år uppmätta låga inflationstakten.
Å andra sidan anförs ökande svårigheter att rekrytera
personal samt över huvud taget en trögrörlighet på arbetsmarknaden. Vidare
säger det
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 15
förhållandet att ett visst antal företag i
konjunkturbarometern anger att de har outnyttjad kapacitet inget om hur stor
den är. Även vid tolkningen av de angivna höga produktivitetsökningstalen bör
som tidigare sagts en viss försiktighet iakttas.
Vid en samlad bedömning av olika
tendenser torde del vara rimligt att stanna för att det vid årets början fanns
en inte oväsentlig outnyttjad kapacitet men att denna i betydande grad kommer
att tas i anspråk under förutsättning att den här skisserade efterfråge- och
produktionsutvecklingen också realiseras.
Finansiell utveckling
1979 blir ett mycket särpräglat år
i den bemärkelsen atl det är under få perioder som en så snabb uppgång i
efterfrågan ägt rum. Det har uttalats farhågor för att den finansiella
utveckling som kan beräknas åtfölja ur den reala utvecklingen för 1979 i
kombination med en förväntad inflationstakt skulle i sig bära fröet till en
inflalionistisk utveckling åtminstone på litet sikt.
Det kan vara lämpligt att starta en
redovisning av den finansiella bilden utifrån en uppställning av de finansiella
sparandena i ekonomin, se tabell 1:7.
Att ett negativt bytesbalanssaido
bibehålies under 1979 innebär att den inhemska ekonomin totalt sett uppvisar
ett lika stort sparandeunderskott. De sektorer som bidrar med ett positivt
nettosparande är hushållen samt under 1979 även näringslivet. Inom
bostadssektorn redovisas ett sedvanligt negativt sparande vilket ökar under
1978 och 1979 till följd av den stigande investeringsvolymen. Inom den
offentliga sektorn ökar också sparandeunderskottet, statens roll i denna
utveckling redovisas i följande avsnitt.
Här skall uppmärksamheten främst
ägnas åt kommuner samt näringsliv. De farhågor för den finansiella utvecklingen
som nyss omnämndes har nämligen främst underbyggts av antaganden och
förutsägelser om näringslivssektorn.
Tabell 1:7 Finansiellt sparande 1977-1979
Milj. kr., löpande priser
1977
1978
1979
Bytesbalans
-12500
-4000
-6300
Hushåll
18400
18900
19 100
Näringsliv
-24400
-6400
1600
därav:
icke-finansiella
iföretag
-31000
-16500
-9000
Bosläder
-7200
-10600
-12500
Offentlig
sektor (inkl.
socialför-
säkringssektorn)
700
-5 900
-14500
Summa
-12500
-4000
-6300
Anm. Den av
bytesbalansdelegationens undersökning föranledda korrigeringen av bytesbalansen
har preliminärt lagts på det finansiella sparandet i de icke-finansiella
företagen i näringslivet.
Prop.
1978/79:150 16
Det är i och för sig också så att
de gjorda beräkningarna tyder på att sedan 1977 har betydande förändringar
skett i näringslivets finansiella sparande. För de s.k. icke-finansiella
företagen, dvs. näringslivet exkl. banker, försäkringsbolag m.m. äger en
förbättring på 22 miljarder kr. rum mellan 1977 och 1979. Huvuddelen av denna
förbättring inträffade dock 1978. Denna förbättring sammanhängde i hög grad med
frigörandet av det i lager bundna kapitalet och en låg investeringsnivå. Detta
ger också en antydan om svagheten i att endast se till förändringar i
finansiella spåranden utan att relatera dem till utgångsläge eller
aktivitetsnivåer. Det torde vara relativt oomstritt att vinstnivån i näringslivet
var mycket låg 1977. Detta år var t.o.m. bruttosparandet negativt enligt
tillgänglig statistik, dvs. produktionen täckte inte ens sina löpande
kostnader. Det är från denna bottennivå som förbättringarna skett.
Med de förutsättningar om priser,
kostnader och produktivitet som anges i den reviderade nationalbudgeten kan en
förbättring av bruttoöver-skollet inom industrin på kanske 7 miljarder kr. ske
mellan 1978 och 1979. Därmed skulle bruttovinslmarginalen (inkl.
kapitalförslitning) uppgå till i storleksordningen 22% av förädlingsvärdet
vilket är lägre än under något av lågkonjunkturåren i början av 1970-talet.
Omräknas dessa värden till avkastning på insatt kapital blir sannolikt
jämförelsen ännu oförmånligare för 1979.
Härtill bör läggas att den vinstuppgång
som sker 1979 äger rum samtidigt med att investeringsplanerna börjar aktiveras
samt att ett ökande finansiellt behov för lageruppbyggnad anmäler sig. Dessa
observationer har även sin tillämplighet på den ökande likviditet inom
industrin som observerats. Av kapitel 9, diagram 9:5, framgår tydligt att
industrins reala likviditet, dvs. dess likviditet satt i relation till
produktionsaktiviteten i slutet av 1978 inte ens nådde upp till den nivå som
rådde under den s. k. "mini-boomen" 1976, långt mindre var i närheten
av 1973 års värden. Den snabbt stigande ekonomiska aktiviteten kommer under
1979 att absorbera en betydande del av den i absoluta tal ökande likviditeten.
För att gardera sig mot de risker som kan finnas för en på sikt alltför stor
likviditetsökning lägger regeringen fram förslag om åtgärder ägnade atl
absorbera sådan tillfällig överlikviditet.
Av det angivna diagrammet framgår
också att det kan finnas anledning rikta uppmärksamhet mot en annan sektor,
nämligen kommunerna. Dessa uppnådde redan 1978 en finansiell situation som
innebar att deras reala likviditet steg över ett trendmässigt normalläge. Deras
likviditet, mätt som inlåning i bankerna, ökade med 6 miljarder kr.,
motsvarande siffra för industrin var 3 miljarder kr. Trots en så starkt ökad
volymmässig tillväxt som 5 % under fjolåret var det således möjligt för
kommunerna sett som en enhet att därutöver avsätta 6 miljarder kr.
Vid den antagna kommunala
konsumtionsökningen om knappt 4% i år får kommunerna ett ytterligare förbättrat
finansiellt läge, deras finansiella
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 17
sparande uppvisar ett positivt saldo om ca 2 miljarder kr.
Den finansiella ställningen mellan olika kommuner varierar dock starkt.
Finanspolitikens effekter
I nationalbudgeten redovisas sedan
flera år beräkningar av finanspolitikens effekter på ekonomin. I en sådan
analys försöker man beräkna vad beslutade förändringar i skatter eller avgifter
samt i utgifter för konsumtion eller transfereringar har på hela ekonomin. I
tabell 8:6 i kapitel 8 har dessa effekter av såväl statens som kommunernas
åtgärder angivits som bidrag till den totala efterfrågan i procent av BNP. I
dessa beräkningar har hänsyn inte enbart tagits till den direkta
eflerfrågeökning som offentlig konsumtion och investering ger upphov till utan
även den indirekta effekt på konsumtionen i hela ekonomin som följer av
hushållens ökade inkomster. Som framgår av tabellen ger de statliga åtgärderna
ett väsentligt lägre bidrag till den totala efterfrågan i ekonomin 1979 än
1978. Den samlade offentliga sektorn inkl. kommunerna kan dock beräknas vara
något mer expansiv 1979 än 1978. Delta beror bl. a. på att kommunerna i hög
grad koncentrerat sina skattehöjningar till 1978, varefter dessa blir
jämförelsevis måttliga i är.
Beräkningarna av de finanspolitiska
effekterna rymmer många svårigheter. En särskild svårighet är t. ex. att mäta
de samhällsekonomiska effekterna på BNP av de omfattande industripoliiiska
insatserna där jämförelsealternativet, dvs. att ingen åtgärd vidtagits är svår
att fastställa. En annan svårighet är att uppskatta effekten av att lagerstödet
avvecklades under 1977. Ungefär 1/3 av lagernedskärningen på 3% av BNP 1977 har
hänförts till den åtgärden, medan resten antagits skulle ha kommit till stånd i
vilket fall som helst. Detta antagande har kraftigt inverkat på beräkningen av
de finanspolitiska effekterna för delta år.
Den typ av beräkningar av de finanspolitiska effekterna
som här redovisas tar endast hänsyn till hur statens och kommunernas beslut om
skatter och utgifter påverkar inkomstbildningen i ekonomin. Det står
naturligtvis helt klart att skatter och transfereringar också påverkar pris-
och lönebildningen. Höjning av skatter och avgifter kan inverka på pris- och
lönekostnadsnivån och därmed på inflationstakt och landets konkurrenskraft. De
kan också få långsiktiga effekter på resursfördelningen i samhället. Även via
dessa effekter påverkas naturligtvis inkomstutvecklingen i ekonomin faslän det
ofta sker med längre tidseftersläpning. Därför bör en analys av finanspolitiken
även omfatta de totala statsutgifternas utveckling och de långsiktiga
skattekrav som därigenom ställs.
2 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 150. Bil. 1.1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:150
Diagram 1:1 Statsbudgetens reala inkomster och utgifter
budgetåren 1965/66-1979/80
1978/79
och 1979/80 enligt del reviderade budgetförslaget 1979 1975 års priser.
Deflaterat med BNP-detlatorn. Log. skala
opaginerad Kontrollera mot PDF
120 110 100 90
80 70
60 50
--------- Uigifter
.-1
y
'
,'"
,y
/
i
>
y
,-
iA
'
opaginerad Kontrollera mot PDF
76
J__ L
_L
I_ \_ \_ L
65/66 "/68 63/70 1/72 WlA Wl
80
79
opaginerad Kontrollera mot PDF
I diagram 1:1 har utvecklingen av
statens totala utgifter och inkomster sedan budgetåret 1965/66 inritats.
Utgifter och inkomster per budgetår är deflaterade med förändringen i
prisdeflatorn för BNP resp. år.
Utgifterna och inkomsterna för
budgetåren 1978/79 och 1979/80 är preliminära och de som angivits i reviderad
nationalbudget 1979.
Som framgår av diagrammet har
utgiflsvolymen sedan mitten av 1960-talet vuxit i det närmaste i oförändrad
takt över hela perioden eller med ca 6% per år. Mellan budgetåren 1965/66 och
1976/77 ökade utgifterna med ca 5,7% per år och mellan 1976/77 och 1979/80
skulle vid nu gällande beräkningar utgiftsökningen uppgå till ca 6,1% per år i
fasta priser.' Trots således mycket stora' extraordinära satsningar på
arbetsmarknads- och industripolitiska åtgärder och ökade transfereringar för
att stödja inkomstsvaga grupper under krisåren så har således
utgiftsökningstakten knappast stigit under den senaste treårsperioden. Detta
sammanhänger främst med en stor återhållsamhet med statens egna utgifter för
konsumtion och investeringar.
Utgifterna i diagram 1:1 omfattar
således alla statens utgifter: konsumtion, investeringar, transfereringar till
hushåll, kommuner, förelag, utlandet, räntebetalningar och utlåning.
Utgiftsvolymen har vuxit drygt dubbelt så snabbt som BNP. Långsiktigt är del
nödvändigt att statens inkomster växer i ungefär samma takt som utgifterna.
Annars växer budgetunderskotten sä småningom till en ohanterlig nivå.
' Motsvarande volymtillväxt mellan
kalenderåren 1966-1976 och 1976-1979 ger 5,7% resp. 5,9% i genomsnitt per år.
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 19
Även om det långsiktigt föreligger
ett krav på parallellitet mellan utgifternas och inkomsternas utveckling kan
detta samband modifieras av vissa strukturella förändringar i ekonomin. Staten
måste söka bestämma sitt finansiella sparande utifrån hur stort sparandet är i
resten av ekonomin och den allmänna aktivitetsnivån. Kravet på statens sparande
kan i allmänhet sättas lägre om sparandet i företags- eller hushållssektorn är
högt. Det trendmässigt stigande hushållssparandet under 1970-talet har
inneburit att kravet på det offentliga nettosparandet mildras.
En annan faktor som påverkar
sambandet mellan utgifter och skatter är statens växande utlåning. Innebörden
av ökad statlig utlåning är bl. a. att anspråken på kapitalmarknaden från de
sektorer som lånar från staten t. ex. industrin blir mindre. 1 stället ökar
statens egen upplåning.
Som framgår av diagrammet är en
huvudförklaring till del starkt växande budgetunderskotten att statens
inkomstutveckling varit exceptionellt svag de senaste åren. I reala termer
sjönk inkomsterna både 1977 och 1978. Detta beror för det första på att staten
inte höjde skatterna i samma takt som under den tidigare perioden. Den allmänna
arbetsgivaravgiften har tagits bort samtidigt som den statliga direkta
skatteskalan sänkts för att upphäva de automatiska skattehöjningar som följer
av inflationen. Fr.o.m. 1979 har också en automatisk indexreglering av
skatteskalan införts. Dessutom har första steget i en sänkning av
marginalskatterna tagits. Dessa minskningar har motverkats av höjda
socialavgifter och höjd moms. Slutresultatet har ändock varit att
skattehöjningarna har bromsats upp.
För det andra sammanhänger det med den svaga utvecklingen av
statens skatteunderiag, vilket till helt övervägande del utgörs av löner och
privat konsumtion. 1973 och 1974 steg det statliga budgetunderskottet kraftigt.
De starka reallöneökningarna under 1975 och 1976 på över 10% per år i
genomsnitt gav dock staten snabbt växande inkomster, vilket starkt bidrog till
det förhållandevis måttliga budgetunderskottet 1976. Under dessa år steg också
den privata konsumtionen kraftigt vilket gav högre momsintäkter. De faktorer
som utlöste kostnadskrisen och bytesbalansunderskotten resulterade således
samtidigt i en exceptionell uppgång i statsinkomsterna. När sedan
reallöneutvecklingen och den privata konsumtionen bromsades upp för att klara
återställandet av balansen i svensk ekonomi har det kraftigt slagit tillbaka på
statens inkomster.
Självfallet hade det inte varit
bättre att höja skatterna för att på så sätt söka begränsa statens underskott.
Tvärtom har dessa underskott varit en förutsättning för att förhindra att
aktiviteten i ekonomin inte fallit alltför starkt.
Kalkylerna i långtidsbudgeten visar
att man inte kan räkna med att budgetunderskotten automatiskt minskar när
ekonomin återvänt till fullt kapacitetsutnyttjande. När ekonomin åter närmar
sig ett högt kapacitetsutnyttjande måste som anges i finansplanen det ske en
finanspolitisk åt-
Prop.
1978/79:150 20
stramning. Detta måste dels ske genom en begränsning i
utgifternas tillväxttakt, dels genom höjda skatter eller avgifter. Graden av
finanspolitisk åtstramning som kan bli nödvändig under de närmaste åren måste
bedömas bl. a. utifrån vilken real utveckling i samhället som är möjlig och
önskvärd. I nästa avsnitt presenteras en utvecklingsväg för svensk ekonomi som
kan tjäna som utgångspunkt för sådana överväganden.
1.4 Utvecklingen 1980-1981
För tredje året i rad presenteras i
den reviderade nationalbudgeten en diskussion av den ekonomiska utvecklingen på
2 1/2 års sikt. Denna diskussion genomförs i form av en konsistent kalkyl över
den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren. Denna kalkyl skall inte
uppfattas som en prognos, utan snarast som ett räkneexempel som fångar upp de
tendenser som man kan se i den ekonomiska utvecklingen. Dessa kalkyler kan
därmed utgöra ett underlag för en mera konkret diskussion av de problem som man
kan bedöma bli klart dominerande i den svenska ekonomin 1980 och 1981.
En utgångspunkt för kalkylen är en
bedömning av den internationella utvecklingen. Efter oljekrisen 1973 drabbades
industriländerna av en djup recession. Efter bottenläget 1975 har
industriländerna uppnått en relativt stabil tillväxt som under de tre senaste
åren uppgått till ca 3,5% BNP-tillväxt per år. Detta är klart lägre än under
1950- och 1960-talen åtminstone vad gäller Västeuropa. Det finns mycket som
talar för att vi inte kommer att återfå en sådan högre tillväxttakt under de
närmaste åren. Ett skäl till detta är att de interna inflationsproblemen
förefaller ha försvårats i flera länder under de senaste åren. Dessa problem
förstärks ytterligare av oljeprishöjningarna. Risken är betydande att man i
många länder kommer att möta den nya situationen med en relativt restriktiv
ekonomisk politik, vilket kommer att verka tillbakahållande på tillväxten.
Å andra sidan finns goda
förutsättningar för att den internationella tillväxten även i fortsättningen
kan upprätthållas vid den måttliga tillväxttakt som gällt de senaste åren.
Förskjutningar av tyngdpunkten i den internationella konjunkturen är sannolika
vilket påverkar Sveriges marknadstillväxt. Huvudantagandet är således en
BNP-tillväxt på 3,5% per år 1980 och 1981. Under 1980 förutsätts att
väridshandelstillväxten uppgår till
Tabell 1:8 Bruttonationalproduktens utveckling i
OECD-området 1977-1981
Ärlig procentuell volymförändring
1977
1978
1979
1980
I98I
Förenta
staterna
4,9
4
2,5
2
3,5
Japan
5,2
5,5
5
4
5,5
Västeuropa
2,2
2,5
3,5
4,5
3,5
OECD-totalt
3,7
3,5
3,5
3,5
3,5
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 21
Tabell 1:9 Försörjningsbalans 1978-1981
Ärlig procentuell volymförändring
1978
1979
1980
1981
BNP
2,8
5,1
4,2
3,0
Import
av varor
-7,0
9,5
7,7
6,0
Summa
tillgång
0,7
6,0
4,9
3,6
Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvestering
Lagerinvestering' Tjänstenetto Export av varor
-0,9 3,9
-4,2 -1,3
7,8
2,8 3,1 8,0 1,4
8,6
2 2 2,4 3,7 1,4
7,6
2,0 2,9 2,4 0,4
7,0
Summa
efterfrågan
0,7
6,0
4,9
3,6
' Lagerinvesteringarnas förändringar i procent av
föregående års BNP.
6% och att Sverige får en relativt god marknadstillväxt
som följd av att konjunkturuppgången fortsätter i Västeuropa. 1981 antas det
ske en viss uppbromsning i Västeuropa och en viss förstärkning av den
amerikanska konjunkturen. Det ger en något lägre världshandelslillväxt det
året.
Den svenska exporten av varor
beräknas kunna öka med 7 å 8% som framgår av försörjningsbalansen i tabell 1:9.
Dessa relativt höga exporttal förutsätter att Sverige återvinner
marknadsandelar i begränsad utsträckning även 1980 och 1981 för bearbetade
varor exkl. fartyg. Till en del är detta en varusammansättningseffekt då svensk
verkstadsindustri förutses få en starkare exportutveckling 1980 som följd av
den förbättrade investeringskonjunkturen i Västeuropa. Exportsiffrorna
påverkas också i väsentlig mån av den nedpressande effekten av att det starka
fallet i fartygsexporten successivt ebbar ut när denna export får allt mindre
andel av den totala
exporten.
Importen är härledd ur de
antaganden som gjorts om de olika efterfrågekomponenterna som anges i tabell
1:9. För importutvecklingen ligger ett antagande om en viss fortsatt
återvinning av marknadsandelar även på hemmamarknaden.
Den privata konsumtionen har
antagits öka med 2,2% 1980 och 2% 1981. Detta har bedömts vara en rimlig
avvägning mellan å ena sidan önskemål om en fortsatt real standardförbättring
för de aktiva grupperna och kraven på att skapa utrymme för en förbättring i
bytesbalansen och stigande investeringar. Samtidigt förutsätts atl den
offentliga konsumtionen bromsats upp. Detta gäller i huvudsak för kommunerna
där expansionstakten förutsätts bli väsentligt lägre medan den statliga
konsumtionen i stort sett ligger kvar på samma måttliga tillväxttakt som under
senare år. Varken antaganden om privat eller offentlig konsumtion skall
betraktas som prognoser vid oförändrad politik utan mer som en markering av den
riktning som måste eftersträvas ifall de långsiktiga balansmålen skall nås.
Industriinvesteringarna har antagits stiga relativt snabbt
både 1980 och
Prop. 1978/79:150 22
Tabell 1:10 Bytesbalans 1978-1981
Milj. kr., löpande priser
1978
1979
1980
I98I
Export
av varor
98 200
113 900
128600
143 800
Import
av varor
92 600
109200
123400
136700
Handelsbalans
5600
4700
5200
7100
Tjänstenetto
-4000
-4 200
-4 600
-4900
därav:
sjöfartsnetto
3 500
3900
4100
4 200
resevaluta
-3 800
-3 900
-4500
-5 000
Transfereringsnetto
-8800
-10 100
- 11 400
-12 200
därav:
räntor
-3 800
-4 300
-4 700
-5 200
gåvobistånd
-3 000
-3 600
-4 200
-4500
Omräkningspost
3 300
3 300
3 300
3 300
Bytesbalans
-3900
-6300
-7500
-6700
1981. Trots den höga tillväxttakten är detta en försiktig
prognos. Ökningen sker från en starkt nedpressad nivå. Det är därför svårt atl
bedöma styrkan i det omslag vi nu får. Del är inte osannolikt att
investeringsökningen blir starkare än som här förutsatts.
Underskottet i bytesbalansen stiger
1980 främst därför atl förbättringen i handelsbalansen blir väsentligt mindre
än 1979 bl. a. på grund av den kraftiga uppgången i industriinvesteringarna,
som har relativt högt importinnehåll, samtidigt som underskotten i tjänste-
och transfereringsbalansen fortsätter att växa. Bytesbalansunderskottet 1981
skulle dock åter bli mindre genom den lägre inhemska eflerfrågetillväxten.
Sammantaget innebär antagandena att
Sverige skulle uppnå en BNP-tillväxt på 4,2% 1980 och 3,0% 1981.
Industriproduktionen skulle enligt kalkylerna växa med 5% 1980 och 1981.
Uppbromsningen av tillväxttakten i
ekonomin sammanhänger endast i någon mån med förutsättningen om den något lägre
marknadstillväxten för svensk export 1981. Den beror främst på atl vi här
förutsatt att när ekonomin åter börjar närma sig fullt kapacitetsutnyttjande
kommer tillväxten i den inhemska eftertVågan att begränsas av att bl. a. en
restriktivare finanspolitik. Detta gäller som redovisats såväl i privat som
offentlig konsumtion. Därtill kommer att bidraget från lagerinvesteringarna
antagits bli något lägre.
Det är naturligtvis Svårt att
närmare precisera när ekonomins tillväxttakt
bromsas upp av kapacitetsrestriklionerna. Kapacitetsutnyttjandet inom
industrin är av den senaste konjunkturbarometern att döma alltjämt myc
ket lågt. Även om denna bild sannolikt relativt snabbt kommer att föränd
ras borde det dock finnas betydande kapacitetsreserver att ta i anspråk
även efter utgången av 1979. ,
Det finns emellertid å andra sidan
tecken på inflexibilitet och bristande anpassningsförmåga i den svenska
ekonomin som kan försvåra ianspråkta-
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 23
gandet av hela den tekniskt sett outnyttjade kapaciteten.
Man ser sålunda redan nu exempel på företag som har svårt att rekrytera
arbetskraft. En annan indikation på inflexibilitet är utvecklingen av antalet
lediga platser i förhållande till antalet arbetslösa. Det finns risk att det
tar lång tid att komma tillrätta med obalansen på arbetsmarknaden.
Flaskhalsproblem och överhettningstendenser kan därför komma att visa sig i ett
tidigare skede av konjunkturuppgången än vi tidigare varit vana vid. Mot
bakgrund av dessa överväganden baserar 1980-1981-kalkylerna på ett relativt försiktigt
produktivitelsantagande. Produktiviteten inom industrin har antagits stiga med
5 % 1980 och drygt 4% 1981.
Dessa antaganden innebär att
sysselsättningen i industrin mätt i antal personer skulle växa med sammanlagt
ca 30000 personer under 1980-1981. Sysselsättningen i offentlig sektor skulle
fortsätta att växa med ca 35 000 personer per är.
Den ekonomiska krisen har i hög
grad varit en kostnadskris. Vi är också på väg att ta oss ur krisen genom en
anpassning av våra relativa priser och kostnader. Skall de angivna
exportökningstalen näs krävs att konkurrenskraften ytterligare stärks. Utgångspunkten
i 1980-1981-kalkylerna har således varit att det är möjligt att åstadkomma en
dämpad pris- och kostnadsutveckling de två närmaste åren. Kalkylerna anger ett
utrymme för en real ökning av hushållens konsumtion med drygt 2% och därmed
också ett utrymme för en viss ökning av löntagarnas privata standard, vilket
bör underlätta stabiliseringspolitiken.
De här presenterade kalkylerna
täcker en betydande del av den period som behandlades i LU 78. Av flera skäl är
det inte meningsfullt ätt genomföra en systematisk avräkning av dessa kalkyler
gentemot LU. Ett skäl till detta är att vi nu har en annan bild av utgångsläget
1977 än den som LU arbetade med. Ett annat skäl är att LU inte gör någon
konjunkturprognos och att 1983 antas vara ett år med normalt kapacitetsutnyttjande.
Detta hindrar inte att det är av intresse att göra vissa grova jämförelser
mellan LU och de föreliggande kalkylerna.
I LU förutsattes en något snabbare
tillväxt i världshandeln än som ligger bakom 1980-1981-kalkylerna. Det är
naturligtvis främst Irankrisen och den därmed utlösta starka prisstegringen på
olja som motiverat den något försiktigare bedömning som gjorts för de närmaste
tvä åren.
När det gäller
konsumlionsutvecklingen kan man konstatera att den privata konsumtionen i
1980-1981-kalkylerna ökar med 1,5% per år 1977-1983 medan motsvarande
ökningstakt för den offentliga konsumtionen är 2,8% per år. Den siffran kan
jämföras med konsumrionsutveck-lingen i LU:s huvudalternativ och i LU:s
offenUigt-expansiva alternativ.
Prop. 1978/79:150 24
Utvecklingen här framgår av nedanstående tablå.
Alt. I Alt. V
Privatkonsumtion 1,8 1,4
Offentlig konsumtion 2,2 3,2
Som framgår av tablån pekar
1980-1981-kalkylerna på en utveckling som är mer offentligt-expansiv än
huvudalternativet, men som ligger under den förlängning av 1970-talets
tillväxttrend för offentlig konsumtion som ligger i alternativ V. Föriängs
utvecklingen i 1980-1981-kalkylerna får vi en skatteutveckling som ligger i överkant
av LU:s huvudalternativ. Delta förstärks av att de offentliga
transfereringsutgifterna enligt vad vi nu kan se ligger klart över LU.
Kalkylerna pekar alltså på att skatteuttaget, om nuvarande
tendenser vad gäller offentliga utgifter föriängs, kommer att öka snabbare än i
LU:s huvudalternativ. Vi har i ett tidigare avsnitt pekat på vissa av de
problem en sådan utveckling för med sig.
En snabbare ökning i offentlig
konsumtion betyder att förutsättningarna för och kravet på en lika snabb
utbyggnad av den industriella kapaciteten som LU förutsatte i sitt
huvudalternativ blir mindre. Konkurrensen från den offentliga sektorn om de
inhemska resurserna blir starkare och det blir svårare alt uppnå samma
konkurrenskraftsförbättring som förutsätts i LU;s huvudalternativ. Den lägre
ökningstakten i industriproduktionen tillsammans med det förhållandet att de
nödvändiga omställningarna på arbetsmarknaden och inom industrin tar relativt
lång tid i anspråk leder till en försiktig bedömning av
produktivitetstillväxten de båda närmaste åren.
När det gäller
bytesbalansutvecklingen kan vi konstatera att den snabba förbättringen mellan
1977 och 1978 i något har ändrat förutsättningarna för LU:s kalkyler.
Ackumulationen av utlandsskulden fram till 1983 blir därmed inte så kraftig
som i LU, vilket något mildrar kraven på handelsbalansen. Detta gör i sin tur
att bytesbalanskravet klaras även vid en något lägre industriexpansion än den
som ligger i LU:s huvudalternativ.
I LU:s huvudalternativ anges en väg
till balans i den svenska ekonomin i ett femårsperspektiv. I huvudalternativet
liksom i alternativ V nås såväl extern balans som fullt kapacitetsutnyttjande
genom en exportledd tillväxt. En sådan utveckling har påbörjats 1978 och den
fortsätter enligt vad vi nu kan se i form av en bred konjunkturuppgång 1979.
BNP-tillväxten i huvudalternativet angavs till 3,7% i genomsnitt per år
1977-1983. Enligt här redovisade kalkyler skulle BNP-tillväxten för perioden
1977-1981 uppgå till ca 3,8% per år.
Även med beaktande av de avvikelser
från förutsättningarna i LU:s huvudalternativ som har indikerats framstår dock
förutsättningarna som goda att nå en relativt hög real tillväxt i ekonomin.
Frågan om den svenska
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 25
ekonomin åter skall kunna gå in i ett mer balanserat
tillväxtföriopp ligger inte främst på den reala sidan utan sammanhänger med
möjligheterna att de fmansiella problemen kan lösas. För den ekonomiska
utvecklingen 1980 och 1981 är det av avgörande betydelse att den nödvändiga
finanspolitiska åtstramningen hanleras på ett sådant sätt att man uppnår en
pris- och lönekostnadsutveckling som inte verkar destabiliserande pä ekonomins
reala utveckling.
UTVECKLINGEN INOM OLIKA OMRÅDEN
27
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979
29
2 Det internationella läget
2.1 Sammanfattande översikt
Utvecklingen 1978
Konjunkturutvecklingen i
industriländerna 1978 präglades av en fortsatt måttlig tillväxttakt. Sålunda
steg totalproduktionen i OECD-länderna med genomsnittligt 3,5 % - en ökning i
samma storleksordning som tillväxten av produktionskapaciteten. Detta innebar
att en betydande del av de produktiva resurserna förblev underuinyttjade.
Därmed kvarstod den i många länder höga arbetslösheten. En annan konsekvens av
det låga kapacitetsutnyttjandet var den fortsatt svaga ökningen av
näringslivets investeringar i flertalet länder. Ytterligare en aspekt på den
relativt långsamma produktionstillväxten var den internationella handelns
dämpade utveckling. Handeln ökade med endast ca 5 % 1978.
Tabell 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa
OECD-länder 1976-1979
Ärlig procentuell förändring
Andel av
1976
1977
1978
1979
OECD-om-
rådets to-
tala BNP (%)'
De
.yu stora länderna
Förenta
staterna
38,9
6,0
4,9
3,9
2-3
Japan
14,1
6,0
5,2
5,6
4,5-5,5
Förbundsrep.
Tyskland
10,6
5,7
2,6
3,4
3,5-4,5
Frankrike
7,9
4,6
3,0
2,9
3-4
Storbritannien
5,1
2,3
1,6
3,2
2-3
Italien
4,0
5,7
1,7
2,0
3-4
Canada
4,1
4,9
2,7
3,5
3,5-4,5
Norden
Danmark
0,9
5,4
1,8
1,5
2-3
Finland
0,6
0,3
0,5
2,0
4-5
Norge
0,7
5,8
4,1
3,0
2-3
Sverige
1,6
1,5
- 2,4
2,8
5,1
Vissa
andra OECD-länder
Belgien
1,6
5,5
1,2
1,8
2,5-3,5
Nederländerna
2,2
4,6
2,3
2,4
2,5-3,5
Schweiz
1,3
- 1,3
2,7
1,5
0,5-1,5
Österrike
1,0
5,2
3,5
1,5
2,5-3,5
OECD-Europa
40,6
4,3
2,2
2,8
ca 3,5
OECD-iotalt
100,0
5,2
3,7
3,7
ca 3,5
' 1977 års priser och växelkurser.
' Ekonomidepartementets bedömningar.
Källa: OECD.
Prop.
1978/79:150 30
Ser man till konjunkturutvecklingen
under loppet av 1978, kan man konstatera en förbättring mellan första och andra
halvåret. I Förenta staterna tilltog sålunda expansiontakten ytterligare mot
slutet av året, och i Västeuropa fortsatte en gradvis förbättring av
konjunkturläget. I Japan däremot mattades produktionstillväxten av mellan de
båda halvåren i fjol.
Den hävdade expansionen i den
amerikanska ekonomin alltsedan recessionen 1974-1975 har visat en betydande
livskraft. Den privata konsumtionen har varit den dominerande drivkraften i
återhämtningen, men också bostadsbyggandet har bidragit kraftigt till uppgången
i efterfrågan. Däremot släpade näringslivets investeringar länge efter i
förhållande till övriga efterfrågekomponenter, och först under 1978 ägde en
klar förstärkning rum i detta hänseende. Ökningen i bruttonationalprodukten
förra året uppgick till ca 4 %. Parallellt med den gynnsamma
produktionsutvecklingen har arbetslösheten successivt reducerats. En ökning av
sysselsättningen med nära 2 milj. personer 1978 har medfört att
arbetslöshetstalet pressals ned under 6 %.
Den ekonomiska tillväxt som
registrerats i Japan för 1978, ca 5,5 %, innebär ingen större avvikelse från
den utvecklingslakt som rått under de föregående två åren. Emellertid har en
betydelsefull omsvängning skett beträffande utvecklingen av den inhemska resp.
den externa efterfrågan. Den senare har på grund av i första hand yenens
tidigare successiva appreciering försvagats avsevärt, medan den inhemska efterfrågan
under årets lopp vunnit i styrka. Denna utveckling är i hög grad ett resultat
av de expansiva ekonomisk-politiska åtgärder som satts in under de senaste två
åren och som främst kommit till uttryck i kraftigt ökade offentliga investeringar.
Också i Förbundsrepubliken Tyskland
har utrikessektorn, till följd av bl. a. valutans gradvisa appreciering, utövat
en negativ inverkan på totala efterfrågans tillväxt. Samtidigt har den inhemska
konjunkturen förbättrats. Av särskild betydelse för uppgången i den inhemska
efterfrågan var den kraftiga tillväxten i bostadsbyggandet, och mot slutet av
1978 visade även näringslivets investeringar en gynnsammare utveckling. Delta
bidrog till att föra upp produktionstillväxten för året till totalt ca 3,5 %. I
Frankrike däremot var investeringsverksamheten återhållen. Här var det i
stället den privata konsumtionen och exporten som utgjorde drivkraften bakom
produktionstillväxten på 3 %. Samma ekonomiska tillväxt uppnåddes i
Storbritannien. En mycket snabb ökning av hushållens inkomster resulterade i
en ökning av den privata konsumtionen med över 5 %. Också industrins
investeringar steg i en snabb takt, vilket i hög grad förklaras av verksamheten
inom oljesektorn.
För de mindre länderna i Västeuropa
är bilden splittrad. De fortsatt stora bytesbalansunderskotten har tvingat
flera av dem att fasthålla vid - och i vissa fall rentav förstärka - en
restriktiv ekonomisk politik, med en långsam produktionsutveckling som följd. I
andra länder, däribland Sveri-
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 31
ge och Finland, har en ljusning i konjunktursituationen
inträtt under 1978. Till skillnad från utvecklingen i Förenta staterna kunde i
Västeuropa inga större framgångar noteras i kampen mot arbetslösheten.
Begränsade förbättringar i vissa länder såsom Förbundsrepubliken Tyskland och
Storbritannien uppvägdes av ett försämrat arbetsmarknadsläge på andra håll. I
Frankrike liksom i våra nordiska grannländer steg arbetslöshetssiffrorna. Inom
OECD-området totalt sett skedde en smärre sänkning av arbetslöshetssiffrorna
under loppet av 1978.
Tabell 2:2 Konsumentprisernas utveckling 1975-1978
Ärlig procentuell förändring
1975
1976
1977
1978
dec 1976-dec 1977
dec 1977-dec 1978
Förenta
staterna
9,1
5,8
6,5
7,6
6,8
9,0
Japan
11,8
9,3
8,1
3,8
4,8
3,5
Förbundsrep.
Tyskland
6,0
4,5
3,9
2,6
3,5
2,4
Nederiänderna
10,2
8,8
6,4
4,1
5,4
3,9
Schweiz
6,7
1,7
1,3
1,1
1,1
0,7
Frankrike
11,7
9,6
9,8
8,9
9,0
9,7
Storbritannien
24,2
16,5
15,9
8,3
12,1
8,4
Italien
17,0
16,8
17,0
13,0
15,0
11,6
Canada
10,8
7,5
8,0
9,0
9,5
8,4
Belgien
12,8
9,2
7,1
4,4
6,3
3,9
Österrike
8,4
7,3
5,5
3,6
n. a.
3,7
Sverige
9,8
10,3
11,4
9,8
13,0
7,4
Norge
11,7
9,1
9,1
8,4
9,1
8,1
Finland
17,9
14,4
12,6
7,8
11,9
5,9
Danmark
9,6
9,0
11,1
9,9
12,2
7,1
OECD-totalt
10,7
8,0
7,9
6,9
7,3
7,3
OECD-Europa
12,1
9,6
9,3
6,9
8,2
6,5
Källa: OECD.
Denna nedgång av arbetslösheten
inträffade parallellt med ett starkt ökat utbud av arbetskraft. I kombination
med den långsamma produktionstillväxten innebar detta att
produktivitetsutvecklingen inom OECD-området totalt sett blev anmärkningsvärt
svag under 1978., Detta gäller särskilt i Förenta staterna där ökningen i produktiviteten
var endast marginell. Den svaga produktivitetsutvecklingen var en bidragande
orsak till den bestående höga inflationstakten i många länder. Genomsnittligt
för OECD-länderna dämpades visserligen prisstegringarna något 1978 och uppgick
till drygt 7 % mätt i konsumentledet. Men det bör noteras att industriländernas
bytesförhållande gentemot övriga världen förbättrades avsevärt under året. Den
underliggande inflationstakten inom OECD-området torde därför inte ha
förbättrats. I några länder, med Förenta staterna som det viktigaste exemplet,
skedde en uppgång i prisökningstakten.
Den ogynnsammare prisutvecklingen i
Förenta staterna i kombination med kvardröjande stora underskott i
bytesbalansen, liksom förväntningar
Prop.
1978/79:150 32
Diagram
2:1 Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-länder 1977-februari 1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
J_ u
J__ t_J__ L_L.
1977
J__ I_ I_ L.
1978
1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
Källa: OECD och nationell satistik.
om en fortsatt negativ utveckling i dessa avseenden,
bidrog till att förtroendet för dollarn sviktade. Under perioden september
1977-oktober 1978 präglades valutamarknaderna av stor osäkerhet med
återkommande stora förändringar i kurserna mellan å ena sidan dollarn och å
andra sidan yenen. D-marken och schweizerfrancen. För att stabilisera
valutakursen vidtog de amerikanska myndigheterna i november 1978 en rad
åtgärder. På det externa planet bestod dessa i att avsevärda resurser i
utländska valutor mobiliserades för att genom stödköp upprätthålla
dollarkursen. Sedan dess har omfattande interventioner förekommit på
valutamarknaderna, vilka bidragit till att stabilisera kursutvecklingen.
Kursförskjutningarna mellan de
större ländernas valutor har lett till betydande förändringar i
konkurrenskraften. Medan sålunda den amerikanska har förbättrats, har den
japanska, och i viss mån den västtyska, försvagats. Effekten härav på
bytesbalanserna undanskyms dock tills vidare av de åtföljande förändringarna i
bytesförhållandet. Detta innebar att
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 33
det japanska överskottet liksom det västtyska blev bestående
under 1978. Samtidigt noterades ett fortsatt mycket stort bytesbalansunderskott
i Förenta staterna. För många av de övriga OECD-länderna förbättrades externbalansen
under 1978. Frankrike, Storbritannien och Italien uppvisade samtliga överskott.
För Italiens del uppgick överskottet till ca 6 miljarder dollar. Efter flera år
av besvärande stora bytesbalansunderskott kunde många av de mindre
industriländerna notera en viss förbättring under fjolåret. OECD-området totalt
sett uppnådde 1978 ett mindre överskott i den samlade bytesbalansen gentemot
omvärlden, efter avsevärda underskott de tvä föregående åren. Denna utveckling
förklaras i allt väsentligt av den nänmda förbättringen i områdets
bytesförhållande.
Tabell 2:3 Bytesbalansutvecklingen i vissa länder
1975-1978
Miljarder dollar
1975
1976
1977
1978
Förenta
staterna
11,5
4,3
-15,3
-16,4
Japan
-1
3,8
10,9
16,6
Förbundsrep.
Tyskland
4
3,8
3,7
8,3
Nederländerna
1,5
2,8
0,2
-2,2
Schweiz
2,5
3,5
3,4
4,3
Frankrike
0
-6,0
-3,3
3,1
Storbritannien
-3,5
-1,5
0,5
0,2
Italien
-0,5
-2,8
2,3
6,3
Canada
-5
-3,8
-3,9
,1
Belgien-Luxemburg
0,5
-
-0,7
-0,1
Övriga
OECD
-9,5
-20,4
-25,4
-13,7
OECD-totalt
-*,5
-18,8
-27,6
2,3
OPEC-länderna
34,5
39,3
31,5
11,0
Icke
oljeproducerande
utvecklingsländer
-32,5
-26,5
-24
-34
Källa: OECD.
De externa balansproblemen samt den
fortsatt ogynnsamma utvecklingen på prisområdet verkade för många länder
styrande vid utformningen av den ekonomiska politiken. Så t. ex. skedde en viss
åtstramning av penningpolitiken i Förenta staterna, samtidigt som
finanspolitikens expansiva element minskades i betydelse. Ä andra sidan ökade
pressen på länder med låg inflationstakt och stora bytesbalansöverskott att
stimulera den inhemska efterfrågan. Behovet av en sådan stimulans skall också
ses mot bakgrunden av kravet att kompensera det bortfall i efterfrågan som
följer av valutakursuppgången. Den japanska regeringen fortsatte att öka de
offentliga investeringarna i en snabb takt, och i Förbundsrepubliken Tyskland
beslutades under hösten om skattesänkningar. Dessa trädde i kraft först fr.o.m.
årsskiftet, men bedöms ha förbättrat förtroendeklimatet i ekonomin redan
dessförinnan. Också i Storbritannien vidtogs sänkningar av inkomstskatterna,
vilket ytterligare bidrog till den kraftiga konsumtionsökningen. I flera andra
länder bibehölls en restriktiv inriktning av den ekonomiska politiken. 3 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr
150. Bil. l.l
Prop.
1978/79:150 34
Utsikter för 1979
Under de inledande månaderna i år
visade konjunkturindikatorerna i de större länderna på en skiljaktig
utveckling. I Förenta staterna visade sig flera tecken på en förestående
avmattning, medan en fortsatt hävdad utveckling av den inhemska efterfrågan kunde
registreras i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. Dessa tendenser stödjer
det antagande som gjordes i den preliminära nationalbudgeten om en omsvängning
i tillväxtens fördelning mellan viktigare länder och länderområden under 1979.
Där förutsågs att tillväxten i den amerikanska ekonomin efter hand skulle
dämpas varigenom ökningen i totalproduktionen skulle begränsas till ca 2,5 %.
Vidare antogs att den västeuropeiska konjunkturen skulle förbättras, i hög grad
som en följd av en förstärkt aktivitet i Förbundsrepubliken Tyskland. För
Japans del innebar prognosen en oförändrad produktionstillväxt jämfört med
1978. Därvid förutsågs en klar uppgång i den inhemska efterfrågan samtidigt som
den externa sektorn skulle ge en neddragande effekt på produktionstillväxten.
Tendensen till en dämpning i den amerikanska ekonomiska
aktiviteten har hittills visat sig i bl. a. ett fall i de ledande
konjunkturindikatorerna. Särskilt bostadsbyggandet präglades av en starkt
negativ utveckling. Ä andra sidan fortsatte sysselsättningen att stiga. Också i
Förbundsrepubliken Tyskland registrerades höga tal för sysselsättningens
tillväxt. Ett annat positivt tecken var ett förbättrat förtroendeklimat inom
näringslivet. Detta ökar förhoppningarna om en rejäl uppgång i investeringsverksamheten.
I Storbritannien var det liksom tidigare detaljhandeln som uppvisade den mest
positiva utvecklingen. Å andra sidan kännetecknades här företagens bedömning
av framtidsutsikterna av större pessimism i takt med ökade
inflationsförväntningar och tilltagande oro på arbetsmarknaden. En motsatt
utveckling för förtroendeklimatet inom näringslivet registrerades i Frankrike,
vilket främst torde förklaras av den gynnsamma utvecklingen av exportindustrins
orderingång. Ett negativt inslag i den franska konjunkturbilden utgjorde de
höga och stigande arbetslöshetssiffrorna. För Japans del höll den svaga trenden
i exporten i sig, samtidigt som den inhemska konjunkturen utvecklades
förhållandevis positivt.
För de tre största länderna förstärks
tendenserna till förändringar i konjunkturläget av den ekonomiska politikens
inriktning. Den budget som presenterades i Japan i januari kan karaktäriseras
som allmänt sett expansiv. Emellertid minskar bidraget till efterfrågan något
i jämförelse med förra budgetåret. En fortsatt kraftig expansion förutses dock
för de offentliga investeringarna. Målsättningen i Förenta staterna att
successivt minska det federala budgetunderskottet innebär att den offentliga
sektorn redan i år ger ett mindre bidrag till den totala efterfrågan. Dessutom
har räntorna pressats upp till historiskt höga nivåer. I Förbundsrepubliken
Tyskland å andra sidan bidrar de från årsskiftet gällande skattesänkningarna
till en förstärkt utveckling av den inhemska efterfrågan. Nettoeffekten av det
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 35
stimulansprogram som beslutades i Qol beräknas till ca 1 %
av den totala produktionen. En viss positiv effekt väntas dessutom utgå även i
år från det långsiktiga programmet för s. k. framtidsinvesteringar. I flertalet
övriga länder i Västeuropa är den ekonomisk-politiska inriktningen mer restriktiv.
Medan den externa balansen minskat i betydelse som restriktion för
handlingsfriheten, framstår i många länder den kvardröjande höga inflationstakten
som det avgörande hindret för en mer expansiv ekonomisk politik. Delta gäller i
hög grad för Frankrike, där finanspolitiken väntas behålla sin allmänt
restriktiva prägel trots den höga arbetslösheten. Också i Storbritanninen kan
oron för en accelererande inflation i samband med den senaste tidens kraftiga
löneökningar förutses leda till att finanspolitiken ges en relativt restriktiv
inriktning. Den ekonomisk-politiska utformningen i Italien är svårbedömbar.
Målsättningen är att föra över resurser från användning för privat konsumtion
till investeringsseklorn. För våra nordiska grannländer gäller att den
restriktiva inriktningen i finans- och penningpolitiken består i såväl Danmark
som Norge. I Finland däremot kan en fortsättning av den försiktigt
konjunkturstödjande ekonomiska politiken förutses.
De tillförselproblem i fråga om råolja som uppkommit till
följd av händelseutvecklingen i Iran får givetvis konsekvenser för den
ekonomiska utvecklingen i industriländerna. Det produktionsbortfall som skett
under den tid oljeproduktionen legat helt nere i Iran har ej kunnat kompenseras
av andra producenter. Även efter det att produktionen återupptagits kvarstår
en viss brist i tillförseln. Mot denna bakgrund har länderna i det
internationella energiorganet (lEA) inom OECD enats om besparingsåtgärder
syftande till en minskning av oljekonsumtionen med 5 %. Tillsammans med
förutsedda lageranpassningar skulle därmed oljetillgången inte utgöra någon
direkt restriktion för produktionen i konsumentländerna. Huruvida den relativa
bristsituationen får andra konsekvenser än direkta priseffekter är givetvis
mycket svårt att förutsäga. En möjlig negativ konsekvens är ett försämrat
förtroendeklimat och därigenom en minskad investeringsvilja inom näringslivet.
En annan osäkerhet gäller om det ändrade läget kan framkalla restriktiva
ekonomisk-politiska åtgärder.
1 december i fjol beslöt OPEC-länderna att stegvis höja
priset på råolja under 1979. Sammantaget skulle höjningarna innebära en prisökning
uttryckt i dollar med 10 % i genomsnitt för året. Den omedelbara effekten av
bristsituationen har blivit prishöjningar utöver de planerade. Prisbilden är
dock mycket splittrad. Vissa länder valde sålunda att under första kvartalet
prismässigt ligga kvar enligt den tidtabell som fastställdes i december, medan
andra företog höjningar av varierande omfattning. På den s. k. spot-marknaden
för råolja var dock priserna starkt uppdrivna. Under första kvartalet i år
beräknas det genomsnittliga priset på råoljeleveranser dock ha legal mindre än
5 % över den nivå som bestämdes i december. För raffinerade produkter har
priserna varit betydligt mer uppdrivna. Det
Prop. 1978/79:150 36
beslut som fattades av OPEC-länderna i mars innebär atl
den prishöjning för råolja som skulle ha gjorts den 1 oktober i år
tidigarelades med ett halvår. Den nya prisnivån, som ligger drygt 14% över
decembernivån ifjol, är en miniminivå, som de enskilda producentländerna kan
överskrida om utbuds- och efterfrågeförhållande så tillåter. Vid nästa
OPEC-möte i början på sommaren kommer säkert prisfrågan upp till behandling på
nytt.
Mot denna bakgrund är det givetvis
mycket svårt att i nuvarande läge förutse vilken den genomsnittliga prisnivån
på råolja blir i år. Förutom eventuella ytterligare höjningar av priset
påverkas det av den takt med vilken högre priser tillämpas i nya leveransavtal.
Allmänt gäller alt efterfrågan på olja sannolikt blir relativt dämpad till
följd av den förutsedda, fortsatt måttliga tillväxten i världsekonomin. Av stor
betydelse för oljeprisets utveckling under resterande delen av 1979 blir de
lagerdispositioner som sker under året. Schablonmässigt har antagits en
prishöjning för råolja uttryckt i dollar med 17 % i genomsnitt för 1979.
Uttryckt i nationella valutor i importländerna motsvarar detta en höjning med
ca 12 %.
Härtill kommer att priserna även
för övriga råvaror sedan en tid tillbaka visat en mer hävdad utveckling. Detta
kan delvis förklaras som en återhämtning från den realprissänkning som skedde
för många råvaror under 1978, vilken var en följd av att kursfallet för dollarn
då inte kompenserades genom en prishöjning för råvarorna. Delvis kan det bero
på spekulativa prisrörelser med anknytning till bl. a. oron på oljemarknaden.
Den förbättring i industriländernas bytesförhållande som uppkom förra året kan
därmed komma att förbytas i en försämring under innevarande år. Också vad
gäller den inhemska prisutvecklingen i OECD-länderna föreligger negativa tecken.
Produktivitetslillväxten väntas fortsatt utvecklas generellt svagt. Dessutom
har löneökningarna accelererat i några länder. Särskilt gäller detta för
Storbritannien, men också i Förenta staterna har en snabbare löneutveckling
kunnat registreras. Däremot ser lönehöjningarna i Japan och Förbundsrepubliken
Tyskland ut att bli lägre än vad som tidigare förutsågs. Genomsnittligt för
OECD-länderna förutses en ungefär oförändrad inflationstakt i
storleksordningen 7-8 %. De stora skillnaderna i inflationstakt mellan olika
länder kan befaras kvarstå eller rentav förvärras under året.
Även om OECD-ländernas
bytesförhållande kan komma att försämras i år, är det sannolikt att den jämvikt
i bytesbalanserna som uppnåddes i fjol i stort sett kommer att bevaras. Beräkningar
inom OECD pekade nämligen på ett visst överskott i medlemsländernas samlade
bytesbalanser för 1979 innan hänsyn tagits till de senaste prishöjningarna på
olja. Varje procentenhets höjning av oljepriset leder schablonmässigt till en
ökning av OPEC-ländernas exportinkomster med 2 å 2,5 miljarder dollar och till
en försvagning av OECD-områdets bytesbalans med I miljard dollar. Den prisuppgång
på olja, utöver den som beslutades i december i fjol, som antagits i det
föregående innebär sålunda en jämförelsevis begränsad försvagning av
OECD-ländernas samlade externbalans.
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 37
Mot denna bakgrund kvarstår
anpassningen av under- och överskott mellan skilda industriländer som ett
dominerande problem. En viss om än långsam utveckling i riktning mot ökad
jämvikt väntas äga rum innevarande år, även om risken finns att
oljeprishöjningen motverkar denna tendens. Av särskilt stor betydelse är den
nedgång i det amerikanska underskottet som förutses. Det tidigare kursfallet
för dollarn liksom den förändring i relativt efterfrågetryck som förutses kan
väntas leda till att exporten stiger väsentligt snabbare än importen i såväl
reala som nominella termer. En förstärkning av den amerikanska externa balansen
skulle verka förmånligt för förtroendet till dollarn och därmed öka
förutsättningarna för stabilitet på valutamarknaderna. Också ikraftträdandet av
det nya monetära systemet i Västeuropa, EMS, kan väntas få ett stabiliserande inflytande
på kursutvecklingen.
De förskjutningar i valutakurserna som tidigare inträffat
och de åtföljande förändringarna i konkurrenskraft väntas i år få betydande
effekter på utvecklingen av utrikeshandeln för viktigare länder. Sålunda bedöms
ett ökande nettobidrag till efterfrågan från utrikessidan motverka dämpningen i
den amerikanska inhemska ekonomin. Ett motsatt förlopp förutses för den
japanska ekonomin, där bortfallet från den externa sektorn väntas öka. För
Förbundsrepubliken Tysklands del bedöms inte bortfallet bli lika stort,
eftersom exporten förutses uppvisa en fortsatt gynnsam utveckling bl. a. med
hänsyn till att D-markens effektiva appreciering varit ganska begränsad. Vad
gäller utvecklingen av de inhemska efterfrågefaktorerna i olika länder, väntas
den privata konsumtionen generellt sett kvarstå som ett expansivt element. De
fasta investeringarna förutses spela en viktig roll för konjunkturförloppet. I
Förenta staterna är en stagnation att vänta efter förra årets snabba uppgång.
Detta förklaras huvudsakligen genom en förutsedd nedgång i bostadsbyggandet,
men också näringslivets investeringar kommer sannolikt att mattas av. Ett
motsatt förlopp torde äga rum i Förbundsrepubliken Tyskland. Bostadsbyggandet
förutses här stiga i ungefär samma höga takt som 1978, medan näringslivets
investeringar efter hand kan komma att visa en mer expansiv utveckling. En
ökning i storleksordningen 7 % framstår som trolig. Också i övriga Västeuropa
väntas generellt sett högre tillväxttal för de fasta investeringarna. I Japan
förutses en fortsatt uppgång i de fasta investeringarna med över 10 % främst
som en följd av de kraftiga ökningarna i de offentliga investeringarna.
För lagerrörelserna förutses inga
drastiska förändringar. Ett måttligt positivt bidrag från lagersidan kan väntas
i de länder där den slutliga efterfrågan successivt förstärks. I Japan
föreligger förutsättningar för ett ordentligt tillskott frän lagersidan med
hänsyn till att nuvarande nivåer bedöms som för låga vid en fortsatt uppgång i
försäljningen. I Förenta staterna förutses ett visst negativt bidrag från
lagersidan. Detta bedöms dock bli tämligen begränsat eftersom företagen
tidigare fört en försiktig lagerpolitik, vilket kommit till uttryck i en låg
lagernivå i förhållande till försäljningen.
Prop. 1978/79:150 38
För världshandelns utveckling
förutses inte några större förändringar jämfört med 1978. En viss förstärkning
är dock möjlig i och med att den ekonomiska aktiviteten i de starkt utrikeshandelsberoende
europeiska ekonomierna vinner i styrka. Därmed skulle en uppgång i
storleksordningen 5 ä 6% kunna ställas i'utsikt. För världshandelns priser
förutses en uppgång i ökningstakten till följd av den snabbare prisutvecklingen
för råvaror. Prisstegringarna torde dock komma atl stanna vid något över 6 % i
genomsnitt för 1979 uttryckt i nationella valutor.
Sammanfattningsvis innebär
ovanstående överväganden en i stort sett oförändrad tillväxttakt för
OECD-området totalt sett innevarande år i jämförelse med 1978. Denna
genomsnittssiffra bygger på antagandet att den väntade försvagningen i Förenta
staterna kompenseras genom en mer hävdad utveckling i Västeuropa. En
förutsättning för att den genomsnittliga tillväxten ej skall bli ännu lägre är
att nedgången i den amerikanska ekonomin ej blir alltför djup och att den
västeuropeiska konjunkturen fortsätter att förstärkas också under senare delen
av 1979. Självfallet knyter sig ovanligt stor osäkerhet till prognosen också
med hänsyn till oljeprishöjningen och risken för fortsatta störningar i
oljeförsörjningen.
2.2 Länderöversikter
Förenta staterna
Den långvariga expansionen i den
amerikanska ekonomin fortsatte också 1978. Tillväxten i totalproduktionen
uppgick till nära 4%, varigenom en ytteriigare nedgång i den höga
arbetslösheten till under 6% möjliggjordes. Liksom föregående år bars
konjunkturen upp av en stabil ökning i den privata konsumtionen. Denna
förklaras av de kraftiga reala löneökningarna, liksom nedgången i sparkvoten
till en historiskt sett mycket låg nivå. Av stor betydelse för
konjunkturförloppet var också den väl hävdade investeringsverksamheten.
Visserligen mattades takten i bostadsbyggandet av betydligt i förhållande till
den kraftiga expansionen 1977, men näringslivets investeringar fortsatte att
öka i god takt.
Den positiva reala utvecklingen
åtföljdes av en försämring i inflationshänseende, fortsalt stora underskott i
bytesbalansen och ett minskat förtroende för dollarn. Mot denna bakgrund
skedde efter hand en omoriente-ring av den ekonomisk-politiska kursen. För
finanspolitiken visade sig den mer restriktiva framtoningen i ett
senareläggande och nedbantning av det tidigare framlagda
skattesänkningsförslaget. Paketet innebär sänkta skatter i en omfattning av ca
19 miljarder dollar från I januari 1979, varav 13 miljarder kommer hushållen
till del. Under loppet av 1978 skedde också en höjning av de nominella
räntesatserna, i första hand föranledda av hänsyn till bytesbalansen. För att
söka komma till rätta med den accelererande inflationen presenterade
administrationen under hösten också riktlinjer för kommande pris- och
löneökningar.
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 39
När dollarns fall på de
internationella valutamarknaderna fortsatte, tillgrep myndigheterna den 1
november omfattande åtgärder för alt stabilisera kursen och återställa
förtroendet för dollarn. Genom beslut om emissioner av obligationer i utländska
valutor, utökade swap-arrangemang med Japan, Förbundsrepubliken Tyskland och
Schweiz samt beslut om utnyttjande av dragningsrätten i Internationella
valutafonden, skapades möjlighet att använda motsvarande 30 miljarder dollar
för att stödja kursen. Omfattande interventioner på valutamarknaden förekom
också mot slutet av 1978 och de första månaderna av innevarande år. Detta har
bidragit till att dollarkursen uppvisat en förhållandevis god stabilitet.
Den ekonomisk-politiska
omorienteringen och det höga nominella ränteläget ökade förväntningarna om en
snar avmattning i tillväxttakten. Emellertid tilltog i stället den ekonomiska
aktiviteten mot slutet av förra året och den goda trenden höll i sig under de
inledande månaderna 1979. Sålunda bidrog flertalet viktigare efterfrågekomponenter
till en ökning av totalproduktionen i en årstakt av inemot 6,5% fjärde
kvartalet 1978. Även om en hög aktivitetsnivå upprätthölls under de första
månaderna 1979, började dock allt fler konjunkturindikatorer att peka på en
förestående nedgång i tillväxttakten. Detta gällde särskilt för
bostadsbyggandet, där igångsättandet av nya byggen sjönk drastiskt. Samtidigt
som indikatorer för den reala ekonomin på detta sätt pekade nedåt, visade
inflationen inga tecken på att avta. Snarare talade flera faktorer, bl. a. de
utifrån kommande prisstegringarna på olja och andra råvaror, för en ihållande
hög inflationstakt.
Mot bakgrund av de fortsatt snabba
prisstegringarna och omsorgen om dollarkursen är någon uppmjukning av
penningpolitiken inte att förutse. Dessutom beräknas budgeten för innevarande
period trots skattesänkningarna få en viss dämpande effekt på
konjunkturförloppet. Också den budget som träder i kraft den 1 oktober har en
förhållandevis restriktiv prägel. De offentliga utgifterna väntas realt öka ca 2,5%
1979, med reservation för att en mer återhållsam attityd från delstaternas sida
kan innebära en något lägre tillväxttakt.
Den privata konsumtionen förutses likaledes uppvisa en
ökning i storleksordningen 2,5% 1979. Flera faktorer talar för en sådan dämpning
i jämförelse med föregående år. Den starka konsumlionsutvecklingen under senare
tid har delvis skett på bekostnad av en nedgång i sparkvoten, vilket talar för
att denna så småningom återgår till en högre nivå. Dessutom innebär den högre
inflationstakten en press på hushållens reala disponibla inkomster. Detta
gäller naturligtvis i särskilt hög grad om administrationens riktlinjer skulle
visa sig mer effektiva för lönerna än för priserna.
Ändrade regler för
bostadsfinansieringen kommer att få en dämpande efli'ekt på bostadsbyggandet i
år. Expansionen i byggnadsverksamheten under senare år har varit mycket
omfattande. Från den höga nivå som nåddes redan 1977, skedde en ytterligare
uppgång med ca 3,5% 1978. Nu
Prop.
1978/79:150 40
tillgängliga indikatorer talar dock för en klar nedgång i
nyproduktionen innevarande år. En minskning i en omfattning av ca 7% ter sig
sannolik. Samma negativa utveckling förutses inte för övriga privata
investeringar. Kapacitetsulnyttjandets relativt höga nivå, företagens
fördelaktiga finansiella situation samt det förbättrade vinstläget talar för
att ingen alltför drastisk avmattning äger rum. Utsikterna för en förestående
svagare konsumtionsutveckling utgör dock givetvis en återhållande faktor vad
investeringsbenägenheten beträffar. En dämpning i expansionstakten till ca 3%
förefaller därmed trolig. Sammantaget för de privata fasta investeringarna
skulle detta innebära i stort sett stagnation innevarande år efter fjolårets
ökning med ca 7%.
Investeringarna i lager väntas få
en neddragande effekt på den totala efterfrågan under innevarande år. Något
kraftigare efterfrågebortfall på grund av lagerrörelserna är dock knappast att
förutse. Företagens lagerpolitik har nu under en längre period kännetecknats
av en betydande grad av försiktighet. Sålunda har lagren hållits på en relativt
låg nivå i förhållande till försäljningen. Under det sista kvartalet 1978
skedde en markerad nedgång i lagren i samband med den oväntat snabba
försäljningsutvecklingen. För 1979 förutses en negativ effekt från lagersidan
med endast ett par tiondels procent. Därmed skulle den totala inhemska
efteifrågan 1979 stiga med bortåt 2 %.
Från utrikeshandeln förutses ett
positivt efterfrågebidrag i år. Dollarns depreciering i effektiva termer under
1978 har inneburit en klar förbättring av konkurrenskraften trots de
förhållandevis snabba prisstegringarna. Dessutom gynnas den amerikanska
exporten av en förbättrad tillväxt på dess viktigaste marknader. Exporten skulle
därmed kunna uppvisa en real ökning på bortåt 10%. Importen väntas å andra
sidan stiga med endast ca 2%. Utrikeshandelns bidrag till den totala
efterfrågan skulle därmed uppgå till över 0,5 %. Den från amerikansk
utgångspunkt positiva utvecklingen av handelns volymsida bidrar till en
minskning av handelsbalansens och bytesbalansens underskott. Denna effekt
motverkas emellertid till en del av en förväntad försämring av
bytesförhållandet.
Sammantaget ger ovanstående bild av
de olika efterfrågekomponenter-nas utveckling innevarande är en tillväxt i
storleksordningen 2,5 %. Härvid väntas de första månaderna av året visa en
relativt god utveckling, varefter en successiv avmattning är att förutse. Även
om konjunkturkurvan således pekar nedåt under loppet av året, väntas inte någon
drastisk nedgång i den amerikanska ekonomin. Det förutsedda positiva bidraget
från utrikeshandeln förutses tillta efter hand och därmed mildra de
neddragande tendenserna.
Den långsammare
produktionsutvecklingen innevarande år kan innebära ett bakslag i de framgångar
som vunnits när det gäller att reducera arbetslösheten. En osäkerhetsfaktor i
detta sammanhang är den framtida produktivitetsutvecklingen. Under 1978 ökade
sysselsättningen mycket snabbt.
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 41
också i förhållande till produktionsutvecklingen, varför
produktiviteten kom att öka endast marginellt. I det fall att produktiviteten
fortsätter att utvecklas svagt, kan uppgången i arbetslösheten bli tämligen
begränsad. En snabbare ökning i produktiviteten skulle däremot innebära efter
hand stigande arbetslöshetssiffror.
Japan
En kraftig ökning av den inhemska
efterfrågan under 1978 möjliggjorde en produktionstillväxt i den japanska ekonomin
med ca 5,5%. Särskilt snabbt ökade de fasta investeringarna. Den expansiva
inriktningen av den ekonomiska politiken tog sig främst uttryck i starkt ökade
utgifter för offentliga investeringar, vilka steg med nära 20% i volym. Som ett
resultat av ekonomisk-politiska åtgärder uppvisade också bostadsinvesteringarna
en stark expansion. Utvecklingen av den privata konsumtionen fortgick i en
stabil takt. Den nedåtriktade trenden i prisstegringarna medförde en klar
förstärkning av hushållens köpkraft, varigenom den privata konsumtionen kunde
öka med nära 5%. Sammantaget för den inhemska efterfrågan noteras en tillväxt
med ca 6,5 %.
Den gynnsamma tillväxten av den inhemska efterfrågan
kontrasterar starkt mot utvecklingen av utrikeshandeln. Apprecieringen av yenen
under 1977 och 1978, vilken upgick till nära 50% i effektiva termer, innebar en
efter hand allt tydligare försämring av den japanska konkurrenskraften. Detta
medförde att exporten stagnerade, samtidigt som importen steg i en snabb takt.
Den negativa effekten från den externa sektorn på den samlade efterfrågan
uppgick till nära 1 %. Trots denna utveckling av handelns volymsida medförde
förbättringen av bytesförhållandet att bytebalansens överskott i löpande priser
steg kraftigt.
Den inhemska efterfrågan förstärktes mot slutet av 1978.
Investeringsverksamheten fortsatte att expandera, och efter hand visade också
den privata konsumtionen en snabbare tillväxt. Flertalet konjunkturindikatorer
pekade också på alt takten i expansionen skulle hålla i sig även under det
första halvåret 1979. Särskilt undersökningar av företagens investeringsplaner
visade på en ljus bild.
Den budget för nu inledda budgetår (april 1979-mars 1980)
som presenterades i januari, innebären fortsatt konjunklurstödjande'politik.
Emellertid är de expansiva elementen mindre uttalade jämfört med den
ursprungliga budgeten för del just avslutade budgetåret. Från officiellt håll
motiveras detta med nödvändigheten av att begränsa budgetunderskottet, vilket
beräknas uppgå till ca 40% av de totala utgifterna. Den japanska budgetpolitiken
har en relativt flexibel utformning, och under de två föregående åren har
stimulansåtgärder vid flera tillfällen presenterats i form av tilläggsbudgetar.
Ett sådant förfarande kan sannolikt komma att upprepas, om så skulle bedömas
nödvändigt för att upprätthålla tillväxttakten.
En faktor som skulle kunna minska benägenheten att
fortsätta på den
Prop.
1978/79:150 42
expansiva ekonomisk-politiska kursen, är en eventuell
acceleration av prisutvecklingen. Under 1978 dämpades konsumentprisernas
ökningslakt till under 4%, och partihandelspriserna sjönk i absoluta tal. Denna
utveckling hänger i hög grad samman med yenens appreciering, vilken medfört
sjunkande importpriser. Sedan slutet av 1978 har emellertid yenkursen fallit
gentemot flertalet valutor, varför den prisstabiliserande effekten härifrån så
småningom väntas upphöra. Härtill kommer att den senaste tidens snabba uppgång
i råvarupriserna inkl. olja får ett förhållandevis stort genomslag på den
interna japanska prisutvecklingen.
Även om inflationslakten skulle öka
något under loppet av året, kan man förutse att de nominella löneökningarna
kommer att innebära en stabil utveckling av de reala inkomsterna. Dessutom är
det möjligt att sparkvoten sjunker något i jämförelse med 1978. Under dessa
antaganden ter sig en ökning av den privata konsumtionen med nära 5% sannolik.
Också när det gäller
investeringarna väntas en fortsatt god utveckling. De offentliga
investeringarna beräknas även innevarande år uppvisa en hög ökningstakt.
Näringslivets investeringar ter sig svåra att uppskatta mot bakgrunden av de
omfattande strukturproblemen och de negativa impulser som kan spridas via den
svaga utvecklingen av exporten. Emellertid indikerar de senaste data över
företagens investeringsplaner en förbättring jämfört med 1978. En tillväxt i
närheten av 8% skulle därmed kunna ställas i utsikt. För bostadsbyggandet
däremot förutses en avmattning. I och med att de särskilda stödåtgärderna
efter hand minskar i betydelse förutses en nedgång i expansionstakten. En
ökning över fjolåret med närmare 5 % förefaller dock trolig.
Under 1978 har en omfattande
lageranpassning ägt rum. I och med uppgången i den inhemska efterfrågan -
särskilt den privata konsumtionen - befinner sig lagren på en låg nivå i
förhållande till försäljningen. Flertalet bedömare tror därför på en
lageruppbyggnad under 1979, vilken skulle ge ett visst tillskott till den
totala efterfrågan.
För den totala inhemska efterfrågan
förutses en tillväxt i ungefär samma takt som 1978, eller ca 6,5%. Stor
osäkerhet är förknippad med bedömningen av den externa sektorn. Effekterna av
det försämrade konkurrensläget väntas göra sig starkt märkbara också under
1979. Härför talar i första hand det faktum att den negativa effekten från
utrikeshandeln tilltog i styrka mot slutet av 1978. Bedömningen försvåras
emellertid av de särskilda åtgärder i form av frivillig exportbegränsning och
extra import som vidtogs under samma period. Under antagandet att det negativa
bidraget från utrikesbalansen blir något större än 1978, skulle ökningen i
totalproduktionen uppgå till ca 5 %. Reservation måste dock göras för att ett
större efterfrågebortfall från utrikessidan och mer omfattande negativa spridningseffekter
kan leda till en lägre tillväxttakt.
Vad beträffar utvecklingen av
efterfrågan och produktion under loppet av 1979, ligger en viss avmattning av
tillväxten närmast till hands. Detta
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 43
sammanhänger främst med att den offentliga sektorns bidrag
till efterfrågan efter hand beräknas minska i betydelse. Konjunkturförloppet
under 1979 skulle sålunda i hög grad vara beroende av myndigheternas vilja att
tillgripa ytterligare stimulansåtgärder för att undvika en dämpning i den
ekonomiska utvecklingen.
Förbundsrepubliken Tyskland
Tillväxten i den västtyska ekonomin
1978 förbättrades något i förhållande till föregående år. Ökningen i
totalprodukfionen uppgick till ca 3,5%. En viktig faktor bakom denna uppgång
var en mer expansiv inriktning av den ekonomiska politiken. Sålunda bidrog
sänkningen av inkomstskatten till en ökning av den privata konsumtionen med
närmare 4%. Dessutom ökades de offentliga investeringarna med ca 7,5%, vilket
tillsammans med ett kraftigt ökat bostadsbyggande hjälpte till att föra upp de
totala fasta investeringarnas tillväxt över 6%.
Den västtyska konjunkturen
förstärktes markant under loppet av 1978. Del andra halvåret steg
totalproduktionen i en årstakt av närmare 5 %. Ser man enbart till den inhemska
efterfrågan framstår förbättringen ännu klarare. Här uppgick ökningstakten det
andra halvåret till över 6%. Uppgången visade sig också i en förbättring på
arbetsmarknaden, med en nedgång av arbetslösheten till under 4,5 %. Av särskild
betydelse för detta förlopp var den efter hand förstärkta
investeringsverksamheten. Under den första hälften av 1978 var det i första
hand bostadsbyggandet och de offentliga investeringarna som svarade för
tillväxten, men successivt fick också näringslivets investeringar i
anläggningar och maskiner en allt viktigare roll. På utrikessidan är det värt
att notera, att exporten ökade starkt under de senare månaderna av året, efter
att tidigare i det närmaste ha stagnerat. Denna utveckling ägde emellertid rum
parallellt med en snabb ökning av importen, varför nettoeffekten kom att bli
negativ.
Den gynnsammare utvecklingen på investeringsområdet
speglas tydligt i de framåtblickande konjunkturindikatorerna.
Förtroendeklimatet inom näringslivet befinner sig enligt de senaste
undersökningarna på den högsta nivån sedan oljekrisen 1973. Också
produktionsförväntningarna, ökningen av kapacitetsutnyttjandet och det
förbättrade vinstläget i företagen talar för atl den goda
investeringskonjunkturen kommer att hålla i sig. De offentliga investeringarna
väntas visserligen inte öka i samma takt som under fjolåret eftersom programmet
för s. k. framtidsinvesteringar så småningom minskar i betydelse. Men detta
förutses mer än väl kompenseras av den ökande investeringsaktiviteten inom den
privata sektorn. För bostadsbyggandets del torde den gynnsamma utvecklingen
från förra året fortsätta under 1979. Redan i dagsläget påbörjade och planerade
byggen indikerar att en hög tillväxttakt skall kunna upprätthållas. Det
förefaller därför sannolikt att fjolårets ökning i storleksordningen 5% skall
kunna upprepas 1979. Sammantaget för de fasta investeringarna kan man förutse
en uppgång med ca 6%.
Prop.
1978/79:150 44
Den gynnsamma utvecklingen i
ekonomin vid ingången av 1979 får ytterligare styrka genom de expansiva
ekonomisk-politiska åtgärder som är i kraft under året och som beräknas uppgå
till ca 1 % av bruttonationalprodukten. Tyngdpunkten i stimulansprogrammet
består i en sänkning av inkomstskatten, vilket talar för en god tillväxt av den
privata konsumtionen. Ä andra sidan har man beslutat att höja mervärdeskatten
med en procentenhet från halvårsskiftet, vilket givetvis kan verka dämpande på
konsumtionsutvecklingen. Också en något snabbare inflationstakt kan få en
negativ inverkan i detta hänseende. Förra året uppgick ökningen i
konsumentpriserna till endast 2,5%, vilket var lägre än ursprungligen
förutsett. Statistiken för prisutvecklingen under de första månaderna av
innevarande år visar en klar uppgång. De prisökningar som registrerats ler sig
anmärkningsvärt höga för västtyska förhållanden och inger därmed visst
bekymmer. Sammantaget förefaller det dock rimligt att räkna med att de reala
inkomsterna efter skatt skall utvecklas i ungefär samma takt som under
föregående år. Under antagandet om en oförändrad sparkvot, skulle däi"med
den privata konsumtionen också 1979 kunna öka med bortåt 4%.
Den offentliga konsumtionen, inräknat delstaterna och
kommunerna, steg förra året med ca 3 %. Av tillgängliga utgiftsplaner att döma
förutses ingen större avvikelse från denna trend under 1979, åtminstone inte på
den federala sidan. Emellertid har erfarenheten från senare år visat att en
viss försiktighet är påkallad då det gäller att bedöma utvecklingen av
delstaternas och kommunernas utgifter.
Den ovan givna bilden av den slutliga efterfrågans
utveckling 1979 innebär en förbättring i jämförelse med 1978. Företagens
lagerpolitik har tidigare präglats av ett visst mått av försiktighet. Om den
stabila utvecklingen av den privata konsumtionen håller i sig samtidigt som
investeringsaktiviteten förstärks, är det sannolikt att en planerad
lageruppbyggnad kommer till stånd. Ett visst positivt bidrag från
lagerinvesteringarna är därför att räkna med. Totalt för den inhemska
efterfrågan förutses en tillväxt med ca 4,5% eller möjligen något därutöver.
Från den externa sektorn är dock en negativ effekt sannolik. Under 1978 steg
D-markens värde kraftigt. Trots denna appreciering ökade den västtyska exporten
med 5% 1978, vilket innebar en snabbare ökningstakt än året innan. En viktig
förklaring till denna gynnsamma utveckling är de relativt långsamma
kostnadsökningarna i näringslivet och sänkta vinstmarginaler. Till följd av
uppgången i den inhemska efterfrågan, och då särskilt den privata konsumtionen,
ökade emellertid importen i en ännu snabbare takt, eller med ca 7%. Denna trend
förutses bli bestående under innevarande år, varigenom Förbundsrepubliken
Tyskland kan ge ett välbehövligt bidrag till den västeuropeiska
konjunkturutvecklingen. Inte heller ökningstakten för exporten väntas avvika
nämnvärt från den under 1978. Effekterna på konkurrenskraften från
D-marksapprecieringen motverkas av de måttliga löneökningarna och den
förhållandevis goda produktivitetsutvecklingen. Orderin-
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 45
gången från exportmarknaderna, och då särskilt från de
västeuropeiska länderna, visar på en ihållande tillväxt. En förbättrad
utveckling på investeringsområdet i Västeuropa gynnar den västtyska exporten.
Sammantaget beräknas utvecklngen av utrikeshandelssektorn
leda till ett visst neltoborlfall av efterfrågan också 1979, vilket skulle
innebära att totalproduktionen kommer att öka med ca 4%. Det kan emellertid
inte uteslutas att utvecklingen kan bli mer gynnsam. Stor betydelse i detta
avseende får utvecklingstendenserna under loppet av året. Höjningen av
mervärdeskatten från halvårsskiftet är en åtgärd som kan dämpa expansionen
under senare delen av året. Med hänsyn till den underliggande styrkan i den
inhemska efterfrågan förefaller det dock rimligt att antaga, atl uppgången i
den västtyska ekonomin skall fortsätta även under senare delen av 1979.
Härigenom verkar det också sannolikt att arbetslösheten i genomsnitt för året
skall kunna hållas under en miljon.
Storbritannien
Betydande förbättringar ägde rum i
den brittiska ekonomin i flera avseenden under 1978: trenden i
prisstegringarna fortsatte att dämpas, ett överskott i bytesbalansen kunde
bevaras och totalproduktionen ökade med över 3% efter de föregående årens svaga
tillväxt. Ett särskilt positivt drag i utvecklingen var den kraftigt
förbättrade investeringsverksamheten inom näringslivet. Industrin ökade sina
investeringar med 7% realt. Till följd av en restriktiv kreditpolitik visade
emellertid bostadsbyggandet en negativ utveckling, och de offentliga investeringarna
ökades endast mycket svagt. Uppgången i de totala fasta investeringarna
stannade därför vid ca 2,5%. I stället var det den privata konsumtionen som kom
att utgöra den viktigaste drivkraften i utvecklingen av den inhemska
efterfrågan. Parallellt med nedgången i inflationstakten skedde en acceleration
av löneutvecklingen, varför de reala inkomsterna ökade mycket snabbt. Expansionen
av den privata konsumtionen, vilken uppgick till strax under 6%, understöddes
dessutom av finanspolitiska stimulansåtgärder.
Förutsättningarna att vidmakthålla den expansiva trenden i
ekonomin under innevarande år förefaller starkt begränsade. Detta sammanhänger
med återgången till en mycket snabb löneutveckling, som efter hand väntas leda
till en förnyad uppgång i prisstegringstakten. Under senare hälften av 1978 och
början av 1979 steg lönerna i en betydligt högre takt än vad som förutsetts i
regeringens inkomstpolitiska program. Dessutom minskade förutsättningarna atl
begränsa de framtida löneökningarna. Regeringens inkomstpolitik fick inte stöd
i parlamentet, varvid möjligheterna att tillämpa sanktioner mot företag som
överskrider 5-procentsgränsen för löneökningar bortföll.
Utvecklingen på löneområdet, med
åtföljande oro på arbetsmarknaden, fick från slutet av 1978 en negativ inverkan
på förtroendeklimatet inom näringslivet. Industrins investeringar som
utvecklats gynnsamt tidigare
Prop.
1978/79:150 46
under året, minskade i absoluta tal del sista kvartalet.
Under de inledande månaderna av innevarande år har ytterligare ogynnsamma
tecken kunnat iakttas. Uppgången i detaljhandelns försäljning har dämpats,
troligen som en följd av en försiktigare attityd hos hushållen inför utsikterna
av ökad arbetslöshet och tilltagande inflation. Också orderingången och enkäter
avseende företagens produktionsförväntningar tyder på en avmattning.
För att begränsa de
inflationsdrivande impulserna av de tilltagande löneökningarna har
myndigheterna i första hand tillgripit en stram penningpolitik.
Finanspolitiken under del framförliggande året bedöms få en i stort sett
neutral effekt på konjunkturutvecklingen. De offentliga utgifterna, särskilt
för investeringsändamål, förutses visserligen sfiga något mer än föregående
budgetår, men detta väntas kompenseras genom ökade skatteintäkter.
Den kommande prisutvecklingen är av
central betydelse för utvecklingen i ekonomin 1979. Förra året motverkades
lönehöjningarnas prispådri-vande effekter av pundkursens stabilitet och en
kraftig förbättring av bytesförhållandet. I år kan man i stället förutse att
prisimpulser från utrikeshandeln bidrar till att öka den inhemska
prisutvecklingen. Under antagande att de genomsnittliga löneökningarna
innevarande år uppgår till ca 15%, kommer inledningsvis en fortsatt stark
ökning av hushållens reala inkomster att äga rum. Detta skulle innebära att den
privata konsumtionen under tidigare delen av 1979 utvecklades i en snabb takt,
även om sparkvoten troligen stiger något. I samband med att inflationen
tilltar, sker dock en successiv försvagning av hushållens köpkraft, varför
konsumtionsutvecklingen under loppet av året förutses visa en avtagande trend.
Osäkerheten i samband med oron på arbetsmarknaden kan också få en negativ
inverkan på den privata konsumtionen. Genomsnittligt för 1979 ter sig en konsumtionsökning
med ca 3 % sannolik.
De senaste två årens kraftiga
tillväxt i industrins investeringar torde mattas avsevärt under 1979. Tecken
härpå har redan visat sig, och förväntningar om en snar dämpning i
konsumtionsefterfrågan förmodas förslärka denna tendens. Ä andra sidan väntas
oljesektorn även i fortsättningen öka sina investeringar i en hög takt. Därmed
förefaller det troligt att industrins investeringar sammantaget stiger med ca
4%. Inte heller i år förutses någon förbättring i bostadsbyggandet. Den
successiva försvagningen av konsumenternas reala inkomster och ett fortsatt
stramt läge på kredilmark-naden är faktorer som talar för en stagnation eller
tillbakagång i byggnadsverksamheten för fjärde året i rad. De offentliga
investeringarna däremot beräknas stiga snabbare jämfört med Qolåret. Totalt
sett väntas de fasta investeringarna visa en ökning i storleksordningen 2%.
Företagens osäkerhet inför den
framtida ekonomiska utvecklingen bedöms också medföra en försiktig attityd när
det gäller lagerpolitiken. Lagerrörelserna kan därför väntas få en viss negativ
effekt på den totala efterfrågan under 1979. Därmed skulle den inhemska
efterfrågans tillväxt i år stanna vid ca 2,5 % i jämförelse med ca 4,5 % 1978.
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 47
Utvecklingen av den reala externa
balansen förra året ledde till ett nettobortfall i totalefterfrågan i
storleksordningen en procentenhet. Om man frånräknar den inhemska oljesektorn
hade den negativa efteklen varit ca en halv procentenhet större. I år väntas
oljeproduktionens positiva effekter på utrikessidan bli ännu mer
betydelsefulla. Enligt beräkningar över produktionskapaciteten kan ökad export
av olja samt minskat behov av oljeimport innebära ett positivt bidrag om inemot
en procentenhet till totalefterfrågan i ekonomin. Frånräknat olja förutses
exporten av varor och tjänster stiga med något under 3%, vilket skulle innebära
en oförändrad ökningstakt jämfört med 1978. Konkurrenskraften beräknas
visserligen ha försämrats det gångna året till följd av de i förhållande till
omvärlden stora kostnadsökningarna och den fortsalt stabila pundkursen, men
detta väntas kompenseras genom en snabbare marknadstillväxt. Sammantaget
bedöms exporten öka med ca 4%. För importen förväntas en nedgång i expansionen
i takt med att den inhemska efterfrågan mattas av. Härmed skulle den externa
sektorns effekt på den totala efterfrågan möjligen kunna bli neutral.
Helhetsbilden av den brittiska
ekonomin 1979 innebär en betydande försämring gentemot fjolåret. Tillväxten i
genomsnitt för året väntas uppgå till mellan 2 och 3%. Prognosen är dock
behäftad med en hög grad av osäkerhet beroende på de mycket oklara utsikterna
för utvecklingen på pris- och lönesidan. En mindre nedgång av de reala
inkomsterna än vad som här antagits skulle kunna leda till en temporärt
starkare konsumtionsutveckling. Av vikt är emellertid att
konjunkturutvecklingen försvagas successivt under 1979. Särskilt markant
förutses detta speglas i investeringsverksamheten. Mot den bakgrund som
tecknats ovan är det sannolikt att arbetslösheten, som under 1978 minskat till
ca 5,5% åter skulle börja stiga.
Frankrike
Ökningen i den franska
totalproduktionen 1978 uppgick till ca 3%. Härvid steg den privata konsumtionen
i en måttlig takt, medan de privata investeringarna, och då särskilt
bostadsbyggandet, utvecklades svagt. Den offentliga sektorns utgifter ökade
något snabbare än den genomsnittliga efterfrågan. Särskilt de offentliga
investeringarna, vilka inkluderar de statliga företagens investeringar, visade
en god tillväxttakt. Också exporten utvecklades gynnsamt.
Den återhållna utvecklingen av
produktionen visade sig ej vara tillräcklig för att sysselsättningen skulle
hålla jämna steg med utbudet av arbetskraft. Inom industrin inträffade en
minskning av sysselsättningen i absoluta tal. Vid slutet av 1978 uppgick
arbetslösheten till över 6% av arbetskraften. Även om vissa selektiva åtgärder
har satts in för att motverka i första hand ungdomsarbetslösheten, har den
allmänna inriktningen av den ekonomiska politiken behållits restriktiv. Detta
innebär ett fullföljande av
Prop.
1978/79:150 48
den ekonomisk-politiska kurs som varit i kraft ända sedan
hösten 1976 och som syftar till att gradvis återställa extern balans och dämpa
inflationstakten, för atl därmed skapa förutsättningar för en gynnsammare real
utveckling. På den externa sidan nåddes betydande framgångar under 1978. En
ihållande positiv exportutveckling, i kombination med en kraftig förbättring
av bytesförhållandet och ett ökat överskott från tjänstesektorn, medförde att
bytesbalansen svängde om från ett underskott på 16 miljarder franc 1977 till
ett överskott på nära 19 miljarder 1978. Motsvarande framgångar kunde ej
noteras då det gäller bekämpningen av inflationen. Ökningstakten i
konsumentpriserna låg vid årets slut kvar på en nivå mellan 9 och I09&.
Problemen med den kvardröjande höga
inflationstakten medför att någon snar omläggning av den ekonomiska politiken
i en mer expansiv riktning knappast förefaller trolig. Den budget som är i
kraft för innevarande år innebär ingen större förändring i jämförelse med den
ursprungliga budgeten för 1978, utan kan snarare tolkas som en viss åtstramning
i förhållande till det faktiska utfallet förra året. Vid bedömningen av konjunkturutsikterna
för 1979 får denna återhållsamhet i den ekonomiska politiken ställas mot de
tendenser till en något förbättrad privat investeringsaktivitet som kunnat
skönjas under den senaste tiden.
En av den ekonomiska politikens
målsättningar har varit att förbättra vinstläget inom näringslivet. En sådan
förbättring har också kommit till stånd under 1978. Även andra faktorer, såsom
den fördelaktiga utvecklingen på exportmarknaden, har bidragit till att
förbättra förlroendekhmatet inom näringslivet och öka investeringsbenägenheten.
Denna ökade optimism har under den senaste tiden kommit till uttryck i flera
oberoende undersökningar av företagens förväntningar. De offentliga
investeringarna väntas tillta i förhållande till 1978. Däremot torde
bostadbyggandet fortsätta att visa en svag utveckling.
En förbättrad
produktivitetsutveckling inom näringslivet och åtföljande minskade
styckkostnader har i första hand resulterat i ökade vinster och endast i
begränsad utsträckning i lägre priser. Eftersom vinsterna nu nått upp till vad
som kan anses som en normal nivå, är det möjligt att en omsvängning kommer till
stånd under 1979, så att lägre kostnadsökningar i ökad grad reflekteras i
minskade prisstegringar. Detta skulle tala för en något lägre inflationstakt
under innevarande år. Att prisstegringstakten skulle kunna pressas ned
väsentligt under 9% förefaller dock ej troligt. Lönerna kan förväntas öka i
ungefär samma takt som under det gångna året. En viss förbättring av
reallönerna skulle därmed åstadkommas. Emellertid fattades i december 1978 ett
beslut att förbättra socialförsäkringssektorns finansiella ställning genom
avgiftshöjningar, vilket innebär en köpkraftsindragning från hushållen. Därmed
torde inte konsumtionsutvecklingen förbättras nämnvärt jämfört med 1978,
vilket skulle innebära en ökning med 3 % eller något därutöver.
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 49
Lagerrörelserna hade under 1978 en
i stort sett neutral effekt på den samlade efterfrågan. I nuläget synes lagren
befinna sig på en normal nivå i relation till försäljningen, något som också
bekräftas i undersökningar av förelagens bedömningar. Därmed förefaller
lagerinvesteringarna ej heller 1979 få någon större inverkan på efterfrågans
utveckling. För den totala inhemska efterfrågan bedöms därför tillväxten stanna
vid ca 3,5 %.
Den franska francens externa värde
var i stort sett oförändrat i effektiva termer 1978. En viss nedgång under
årets första månader, i samband med osäkerheten inför parlamentsvalet i mars,
följdes av en återhämtning under andra kvartalet. Det oförändrade läget i
effektiva termer innebar en appreciering med ca 9% mot dollarn och en
depreciering i förhållande till valutorna i den s. k. ormen. Detta innebär att
den i dollar prissatta råvaru-importen blev relativt billigare, samtidigt som
exportens konkurrenskraft kunde bevaras i de viktiga avnämarländerna i Västeuropa.
Den fördelaktiga utvecklingen av exporten väntas hålla i sig under innevarande
år. Däremot kan man förutse att förbättringen av bytesförhållandet upphör i och
med en förutsedd snabb uppgång av importpriserna. Samtidigt torde importen
också i volym räknat komma att uppvisa en mer hävdad utveckling. Sammantaget
förutses dock ej någon nämnvärd försvagning av den externa sektorn.
Nettoeffekten på totalproduktionen väntas bli i det närmaste neutral, och
bytesbalansen torde också i år visa överskott.
Ökningen av bruttonationalprodukten
1979i'örutses uppgå till ca 3,5%, således endast en måttlig förbättring i
förhållande till 1978. Därmed torde inte några större framgångar kunna vinnas
när det gäller att reducera arbetslösheten. Regeringens industripolitik syftar
till att öka takten i strukturanpassningen och minska statens reglerande
inflytande över näringslivet. Den frisläppning av industripriserna som ägde
rum hösten 1978 är ett steg i denna riktning. En snabbare strukturanpassning
kan väntas medföra en uppgång av arbetslösheten på kort sikt. På senare tid har
också kunnat märkas en tendens hos företagen att söka höja produktiviteten
genom att begränsa antalet anställda. Dessa förhållanden talar för att
arbetslösheten kan bli ett allt allvarligare socialt problem under 1979.
Den bild av den franska ekonomin
som ges ovan innebär ingen väsentlig avvikelse från den jämförelsevis dämpade
trend som rått de senaste åren. Detta gäller också för utvecklingen under
loppet av 1979, där inga stora förändringar väntas ske mellan första och andra
halvåret. En efter hand förbättrad investeringsverksamhet kan dock medföra att
tillväxttakten i produktionen ökar något under senare delen av året.
Danmark
Den ekonomiska politiken har sedan
1976 syftat till att dels. dämpa pris-och kostnadsökningarna, dels få ned
konsumtionstillväxten och därmed importen. Delvis som en följd av det i augusti
1978 införda pris- och lönetaket avtog ökningstakten för konsumentpriserna till
ca 7,5% 1978. 4 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 150. Bil. 1.1
Prop.
1978/79:150 50
Den avtagande prisstegringstakten var dock främst en
effekt av de låga importprisökningarna. Den privata konsumtionen, som svarar
för ca 60% av hela den inhemska efterfrågan, ökade endast marginellt. Ökningen
föll nästan helt på grupper som pensionärer, vilka erhåller s. k. priskompensation.
För dessa ökade de reala disponibla inkomsterna med ca 3 %, medan vanliga
inkomsttagares reala disponibla inkomster minskade. Industrins tveksamhet att
investera fortsatte. Den offentliga sektorn däremot utgjorde ett expansivt
inslag. Att importen ändå steg med ca 2% berodde främst på att importvarulagren
fylldes på.
I exportökningen på totalt ca 3,5%
döljs avsevärda skillnader mellan en expansiv utförsel av jordbruksprodukter
och en dämpad industriexport. Handelsbalansens underskott minskade visserligen
men uppgick ändå till ca 16 miljarder danska kr. Likaså reducerades
underskottet i bytesbalansen, till ca 7,5 miljarder, trots att den växande
utlandsskulden drog mer i räntebetalningar.
Bruttonationalprodukten beräknas ha
stigit med ca 1,5% 1978. Läget på arbetsmarknaden förvärrades under året, och
andelen arbetslösa låg nära 9%.
Trots att förbättringar således
noterades under 1978 kvarstår en betydande obalans i ekonomin. Folketinget
godtog i slutet av mars 1979 regeringens förslag till en tvåårig förlängning
av avtalen på arbetsmarknaden. Automatiken med halvårsvisa indexregleringar av
lönerna i förhållande till prisökningarna består. Lönekostnaderna inom den
privata sektorn beräknas därigenom öka med drygt 8% mellan 1978 och 1979
sammantaget för tjänstemän och kollektivanställda, och med drygt 7% mellan 1979
och 1980. I denna beräkning ingår arbetsgivarens utgifter för bl. a. längre semester
och övertid. Inom den offentliga sektorn anges årslönerna, exkl. bl. a.
semesterkostnader, komma att öka med 7% resp. drygt 6%. Exportprognosen, som
totalt sett pekar på en 5-procentig tillväxt 1979, bygger på ökade
lönekostnader av angiven storlek som grund för bibehållna marknadsandelar.
Förutsedda exportframgångar på de viktiga danska exportmarknaderna i
Förbundsrepubliken Tyskland och Sverige väntas ge expansiva effekter på
ekonomin. Med ökad export följer i första hand ett bättre kapacitetsutnyttjande
och en ökad produktivitet. Så småningom bör detta leda till såväl
nyanställningar som ökade investeringar. Den förutsedda tillväxten i
näringslivets utbyggnader på ca 5 % 1979 sker från en låg nivå.
Den samlade inhemska efteifrågan
väntas i år öka med ca 3%. Den privata konsumtionen antas stiga med ca 2,5%,
till hälften genererat av ökade realinkomster för pensionärerna. I den
officiella prognosen på 5,5% i konsumentprisökning under 1979 ligger dels
löneavtalets 8%, dels fortsatt modesta importprisstegringar. Byggandet väntas
öka med ca 2 %, bl. .a som följd av fjolårets beslut om sysselsältningsskapande
åtgärder i denna sektor. Den offentliga sektorn, särskilt kommunerna, blir ånyo
ett expan-
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 51
sivt inslag med en totalt 6-procentig ökning. Den överlag
förbättrade inhemska aktiviteten väntas resultera i en importuppgäng på ca 4%
1979. Osäkerheten är dock stor vad gäller importpriserna och därmed importens
värdemässiga utveckling, bl. a. med tanke på Danmarks fortfarande stora
beroende av importerad energi. Men för handelsbalansen avtecknar sig ändå en
förstärkning. Underskottet på bytesbalansen antas likväl öka, främst på grund
av stigande räntebetalningar på utlandsskulden. Bytesbalansens underskott kan
komma att öka till inemot 8 ä 10 miljarder danska kr. 1979.
Sammantaget väntas
bruttonationalprodukten öka med 2 ä 3% 1979. Denna fortsatt måttliga expansion
kan knappast vända trenden på arbetsmarknaden totalt sett. Beslutade
arbelsmarknadspolitiska insatser kan möjligen förhindra en ytteriigare uppgång
i andelen arbetslösa.
Finland
De senaste årens
ekonomisk-politiska inriktning på att skapa extern balans i ekonomin har givit
eftersträvade resultat snabbare än väntat. Marken devalverades med totalt 18%
1977 och 1978. Tillsammans med en nästan halverad inflationstakt bidrog delta
till att väsentligt förbättra industrins konkurrenskraft. Exportökningen på 7%
i volym 1978 var till en början främst en följd av återhämtningen i
skogssektorn, men efter hand förbättrades utlandsförsäljningen även för andra
sektorer. Importminskningen på 5% speglar den fortsatt dämpade inhemska
aktiviteten. Trots ökade disponibla inkomster hos hushållen sjönk den privata
konsumtionen. Det låga kapacitetsutnyttjandet i industrin verkade fortsatt hämmande
på nyinvesteringarna. Industriinvesteringarna avtog totalt med ca 10%, men
marginella uppgångar registrerades mot slutet av året. Handelsbalansens
överskott uppgick till nästan 3 miljarder mark efter i stort sett balans 1977,
och bytesbalanssaldot blev åter positivt.
Bruttonationalprodukten ökade med
drygt 2% 1978, vilket medförde att läget på arbetsmarknaden förvärrades.
Andelen arbetslösa uppgick till ca 8%.
Också under 1979 är vissa
finanspolitiska stimulansåtgärder i kraft. Dessa beräknas addera 1 miljard mark
till budgetunderskottet 1979, vilket beräknas uppgå till ca 6 miljarder mark.
Ätgärderna, vilka sattes in i samband med inkomstuppgörelsen i början av 1979,
omfattar bl. a. skatte-och avgiftslättnader. Sammantaget representerar
åtgärderna en stimulans till eflerfrågetillväxten motsvarande ca en
procentenhet av bruttonationalprodukten. Denna beräknas därmed öka med 4 ä 5%
1979. Till skillnad frän fjolårets nästan helt exportledda tillväxt, väntas
impulserna i år vara mera jämnt fördelade. Produktionstillväxten är sannolikt
inte tillräcklig för att mer väsentligt förbättra läget på arbetsmarknaden,
även om andelen arbetslösa förväntas minska till under 7 % för 1979. Sysselsättningen
kvarstår därmed som ett av de allvarligaste problemen i den finska ekonomin.
Prop.
1978/79:150 52
Inkomstuppgörelsen innefattar
avtalsmässiga kontantlöneökningar på 2,25% 1979 samt bl. a. förbättrade
semesterförmåner. Hushållens disponibla inkomster förutses öka med ca 4 %,
vilket torde generera en konsumtionstillväxt på ett par procentenheter. En
klausul i uppgörelsen öppnar möjligheter till omförhandlingar om prisökningarna
överstiger 5% frän februari till oktober 1979.
Fjolårets dämpade inflationstakt
berodde dels på att den inhemska efterfrågan utvecklades svagt, dels på sänkta
indirekta skatter samt på priskontroller. Dessa faktorer beräknas inte få
samma tyngd i år. Å andra sidan har de prishöjande effekterna av
devalveringarna slagit igenom. Sammantaget väntas konsumentpriserna - trots
kostnadsökningarna knutna till inkomstuppgörelsen - öka endast obetydligt
snabbare än i fjol, eller med ca 8%.
I regeringens åtgärdspaket för att stimulera ekonomin
ingår bl. a. sysselsältningsskapande byggnads- och anläggningsprojekt. Detta
väntas leda till ökad aktivitet inom byggsektorn. Industriinvesteringarna
beräknas öka med drygt 10% 1979 efter att ha fallit både 1977 och 1978, men den
totala nivån förblir låg. Nyligen genomförda konjunkturenkäter för industrin
anger gradvisa ökningar i såväl orderstockar som i kapacitetsutnyttjande.
Den under de senaste två åren
förbättrade konkurrenskraften i näringslivet förväntas i stort sett bestå
oförändrad fram till våren 1980, då inkomstuppgörelsen löper ut.
Exporttillväxlen förutses bli något lägre än 1978 eller 4%. Den starkare
inhemska efterfrågan, med genomslag i både produktion och konsumtion, samt i
påfyllnad av råvarulager väntas bidra till en importökning på drygt 6%. I
samma riktning verkar upphävandet per den 1 mars 1979 av kontantbetalningen vid
import. Överskotten pä såväl handelsbalansen som på bytesbalansen reduceras
sannolikt 1979, båda till drygt 1 miljard mark.
Norge
Den utdragna internationella
lågkonjunkturen i samband med över-bryggningspolitiken 1974-1977, försämrade
industrins konkurrenskraft och ledde, via kraftiga importökningar, till stora
bytesbalansunderskott. För atl komma till rätta med dessa problem inleddes
under senare delen av 1977 en omorientering av den ekonomiska politiken mot
större restriktivitet.
De insatta åtgärderna påverkade i hög grad den ekonomiska
utvecklingen under 1978. Bruttonationalproduktens fördelning på olika sektorer
återgick i stort till den som rådde under 1970-talets början. Oljesektorn
värden egentliga tillväxtskapande faktorn. Inkl. oljan ökade totalproduktionen
med ca 3%, utan oljesektorns bidrag var ökningen marginell. Exporten av varor
och tjänster steg med drygt 9%, vilket främst var en följd av den kraftiga
uppgången för råoljeexporten. Men framsteg noterades också för den s.k.
traditionella exporten, bl. a. återvanns marknadsandelar efter
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 53
devalveringarna 1978. Till denna utveckling bidrog även de
avtagande ökningstakterna för priser och löner. Importen sjönk totalt med
nästan 13%, jämfört med en ökning på 3% 1977. Omslaget orsakades dels av en
nedgång i den privata konsumtionen, dels av lagerneddragningar. Efter oavbrutet
stigande underskott i bytesbalansen 1973-1977, vände utvecklingen 1978.
Underskottet stannade vid ca 11 miljarder norska kr., efter att
1977 ha
uppvisat ett rekordstort underskott på drygt 26 miljarder. Omsla
get på varu- och tjänstebalansen betydde att 1977 års underskott pä nästan
20 miljarder byttes i ett på ca 2 miljarder 1978. Räntor och transfereringar
till utlandet drog emellertid mer än tidigare, ett negativt netto på 9 mil
jarder 1978 jämfört med drygt 6 miljarder 1977. Den norska nettoutlands
skulden ökade under året med ca 15 miljarder till totalt 100 miljarder
norska kr.
Vid ingången till 1979 var arbetslösheten stigande och
kapacitetsutnytl-jandet i industrin lågt. För att samtidigt nå ökad
sysselsättning och extern balans krävs att konkurrenskraften i industrin
förstärks ytterligare. Det i september 1978 införda pris- och inkomstsloppet
gäller till innevarande års slut. Regeringens riktmärke om 4-procentiga
ökningar för priser och löner 1979 indikerar dels att bl. a. importprisökningar
kompenseras, dels att vissa utfästelser om löneökningar hade gjorts innan
stoppet trädde i kraft. Som ett led i att ytterligare stärka konkurrenskraften,
beslöts i december
1978 att
inte söka associering till det Europeiska Monetära Systemet. Som
en konsekvens härav lämnade Norge omedelbart samarbetet inom den
s. k. valutaormen. I syfte atl nå en stabilisering av den effektiva växelkur
sen knöts kronan i stället till en korg med valutor från de för norsk
utrikeshandel 12 viktigaste länderna.
Den restriktiva penning- och kreditpolitiken får även i år
en fortsatt viktig roll för att begränsa den inhemska expansionen.
Finanspolitiken väntas bli mer kontraktiv dels för att ytterligare bryta
inflationsförväntningarna, dels för att industripolitiken ges en annan
inriktning. De tidigare selektiva bransch- och företagsstöden, vilka totalt
belastade statsbudgeten med ca 4,5 miljarder resp. med ca 3 miljarder 1977
resp. 1978, skall trappas ned till ca 1,7 miljarder 1979. Tonvikten läggs i stället
på att uppmuntra produktion, som bedöms lönsam på medellång sikt. Denna
inriktning bedöms öka arbetskraftens rörlighet mellan branscher och regioner,
då stödet till enskilda företag av rent sysselsätlningsmässiga skäl gradvis
skall upphöra.
Takten i de fasta bruttoinvesteringarnas minskning
förutses avta 1979, en halvering i nedgångstakten till ca 6 %. Enligt nyligen
utförda enkäter har industrins framtidsbedömning stärkts, men outnyttjad
kapacitet och dålig lönsamhet kvarstår som hinder för nysatsningar.
Arbetslöshelsandelen kan komma att öka något till ca 2%. Den offentliga
sektorns expansion förutses totalt sett avta, men tillväxten i kommunerna ser
ut att bli fortsatt hög.
Prop.
1978/79:150 54
Bruttonationalprodukten antas öka
med 2 å 3 % 1979. Oljesektorn väntas ånyo ge tungt vägande impulser, bl. a. i
form av ökade exportintäkter. Den traditionella exporten antas bli relativt
expansiv, men varvens svåra situation speglas i starkt vikande exportsiffror.
Sammantaget pekar exportprognosen mot en nedgång på ca 1 %. Den inhemska
efterfrågan förutses främst via en relativt kraftig lageruppbyggnad ge ett
positivt bidrag till bruttonationalprodukten. Importprognoserna för
oljesektorn och varven pekar på stora minskningar vaiför importen totalt sett
antas minska med inemot 4%. Sammantaget antas bytesbalanssaldot försämras 1979.
En stor del av denna försämring väntas härröra från de ökade
ränteutbetalningarna pä statens utlandsskuld.
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 55
3 Utrikeshandeln
3.1 Exporten
Utvecklingen 1978
Den förhållandevis gynnsamma
utveckling som kännetecknade den svenska exporten andra halvåret 1977 bestod
under 1978. Om man undantar den brant fallande fartygsexporten så beräknas
exportvolymen 1977-1978 ha ökat med 9%' - en avsevärd förbättring jämfört med
1977 då exporttillväxlen helt uteblev. Råvarorna och de stapelbetonade produkterna
av de bearbetade varorna såsom papper och stål utgjorde de mest expansiva
inslagen i exportutvecklingen 1978, men också för verkstadsprodukter blev
exporttillväxten betydande - ca 7 1/2%.
Det faktum atl exportutvecklingen blev så mycket
gynnsammare 1978 än 1977 kan inte återföras på utvecklingen av våra
exportmarknader. För exporten av bearbetade varor till OECD-området synes
marknadstillväxten 1978 ha varit av samma storlek som 1977 - ca 4 %. Den
konjunktuiför-bättring som framträdde i Västeuropa kring årsskiftet 1977/1978
och som fortsatte under 1978, uppvägdes nämligen av att den sammantagna importvolymen
i våra nordiska grannländer, vilka tillsammans mottar ca 35 % av den svenska
exporten av bearbetade varor, drogs ned med ca 4% 1977-1978. Detta var en något
större minskning än den som ägde rum 1977.
Inte heller för exporten till ländergrupper utanför
OECD-området noterades någon mer betydande ökning av marknadstillväxten 1978.
OPEC-ländernas importtillväxt minskade ånyo kraftigt och synes ha inskränkt sig
till ca 5%. 1 de icke-oljeproducerande utvecklingsländerna beräknas importtillväxten
ha dragits upp med ett par procentenheter till ca 8 %, medan
statshandelsländernas import bedöms ha ökat med 3-4% efter en minskning i
samma storleksordning såväl J976 som 1977. Marknadstillväxten för den svenska
exporten av bearbetade varor till länder utanför OECD-området kan beräknas ha
uppgått till drygt 6% 1978, vilket skulle vara 1/2-1 procentenhet mer än 1977.
Marknadstillväxten för exporten av bearbetade varor till samtliga länderområden
kan därmed bedömas ha stannat vid ca 4 1/2% 1978 - obetydligt mer än 1977.
Uppgången i exporttillväxten
sammanhängde i stället med en gynnsam utveckling av exportens marknadsandelar.
Dessa började öka redan under senare delen av 1977 och andelsvinsterna
fortsatte under 1978 även om utvecklingen på olika marknader och för olika
varugrupper synes ha blivit
' Vid deflatering med Laspeyres'
enhetsvärdeindex. Nationalräkenskaperna redovisaren större volymökning, se
tabell 3:4.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 3:1 Marknadsandelar och relativa priser fbr
Sveriges export av bearbetade varor tiU OECD4änderna 1969-1979
Säsongrensade halvårsdata. Index: 1970= 100
105
Marknadsandel,
r"
t-
volym
100 95
90 85
f\
r
. \
h-A
r
X /
80
Y
\
opaginerad Kontrollera mot PDF
±
J
L
_L
±
1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975
1976 1977 1978 1979
Anm. Relativpriser har angivils med
avdrag för en sedan länge konstaterad historisk trend - motsvarande en ökning
på ca 0,5% per halvår - som kan vara utslag av systematiska mätfel. I
motsvarande grad har marknadsandelen i volym justerats så att den multiplicerad
med det justerade relativpriset är lika med marknadsandelen i löpande priser.
Se också anm. till tabell 3: 1.
Kulla: Se tabell 3: I.
mycket olikartad under loppet av året. Marknadsandelarna i
OECD-området, vilka ökat mycket kraftigt under senare delen av 1977, fortsatte
att visa en betydande tillväxt första halvåret 1978. Några ytterligare andelsvinster
andra halvåret 1978 - som antogs i den preliminära nationalbudgeten -
förefaller emellertid inte ha ägt rum. Exporten av papper och stål förefaller
tvärtemot ha åsamkats andelsförluster, vilka åtminstone för stål-
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 57
exportens vidkommande kan ha varit betydande. Dessa
andelsförluster torde delvis kunna ses som något av en reaktion på den bl. a.
av lagerutförsäljningar betingade, mycket starka andelsutvecklingen för dessa
varugrupper under första halvåret. Det faktum att exporten av såväl verkstadsprodukter
exkl. fartyg som s.k. övriga industriprodukter inte synes ha gjort några
andelsvinster i OECD-området andra halvåret 1978 är mer ägnat atl förvåna. I
avvaktan på ytterligare indikationer på i vilken utsträckning exporten förmår
återta de stora andelsförluster som gjordes 1974-1977 har det emellertid
bedömts rimligt att betrakta den oväntade utvecklingen andra halvåret 1978 som
tillfälliga förskjutningar i leveransernas inriktning. En sådan tolkning får
ett visst stöd av det sätt på vilket exporten till länder utanför OECD-området
har utvecklats. För exporten till dessa länderområden kom nämligen en avsevärd
uppdragning att äga rum under loppet av 1978 med mycket kraftiga andelsvinster
andra halvåret som följd. Denna utveckling var främst ett resultat av en
utomordentligt kraftig ökning av exporten till OPEC-länderna och - ehuru i
mindre utsträckning - statshandelsländerna. Sammanfattningsvis beräknas för
helåret 1978 andelsvinsterna ifråga om bearbetade varor ha uppgått till ca 4%
för exporten till OECD-området och ca 3% för exporten till länder utanför OECD-området.
Den gynnsamma andelsutvecklingen fr. o. m. senare delen av
1977 torde främst få tillskrivas den kraftiga sänkning av exportens relativa
pris som ägde rum andra halvåret 1977. De båda devalveringarna av den svenska
kronan i april och framför allt augusti 1977 medförde att exportens relativpris
sjönk med ca 8 1/2% från första till andra halvåret 1977 och prissänkningen
blev bestående under 1978. Det intenationellt sett måttfulla utfallet av 1978
års avtalsrörelse och den mycket starka produktivitetstillväxten i den svenska
tillverkningsindustrin 1977-1978 var naturligtvis av stor betydelse i detta
sammanhang.
En mycket kraftig ökning av råvaruexporten ägde rum första
halvåret
1978. Järnmalmsexporten
gynnades bl. a. av en gruvstrejk i Canada. Mas
saexportens kraftiga ökning betingades delvis av en mycket snabb avveck
ling av massaindustrins överlager, bl. a. på grund av stora utförsäljningar
till utomeuropeiska länder. Andra halvåret synes exporten av råvaror ha
varit lägre än första halvåret och för helåret beräknas ökningen ha stannat
vid knappt 11%.
Utsikterna för 1979 OECD-ländernas
import av bearbetade varor bedöms växa med 7-8%
1979, vilket är ca 1 procentenhet långsammare än 1978.
Den emotsedda
ökningen av importlillväxten i Västeuropa antas nämligen inte helt kom
pensera för den kraftiga dämpning av importtillväxten som förutses kom
ma att ske i Förenta staterna. Den svenska exportens marknadstillväxt
väntas bli i del närmaste lika stor som OECD-ländernas totala importtill-
Prop. 1978/79:150 58
Tabell 3:1 Sveriges export av bearbetade varor (exkl.
fartyg)' till OECD-omrädet 1971-1979
Procentuella förändringar
1971-
1972-
1973-
1974-
1975-
1976-
1977-
1978-
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
1979 prognos
Löpande
priser. Skr.
Marknad
12
25,5
27,5
-0.5
19
17,5
19,5
15
Marknadsandel
-2
-0,5
-0,5
3
-6,5
-5
-0,5
3,5
Export
10
24,5
27
2,5
11,5
11,5
19
19
Volym
Marknad
9
16
4,5
-6
12,5
4
4
7
Marknadsandel
-4
0,5
0
-8
-9
_2
4
2,5
Export
4,5
17
4,5
-13,5
2
1,5
8
9,5
Pris
(enhelsvärde). Skr.
Marknad
2,5
8
22
"
6
6
13
15
7,5
Relativpris
2,5
-1
-0,5
11,5
3
-3
-4,5
I
Export
5,5
6,5
21,5
18,5
9
10
10
8,5
' SITC5-8, exkl.68, 793.
Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island,
Portugal, Spanien och Turkiet.
Anm. Begreppet "marknad"
avser importförändringar för de olika länderna sammanvägda med deras andelar i
Sveriges export. Härigenom elimineras eventuella förmänliga eller oförmånliga
effekter av exportens strukturella ländersammansättning. Marknadens pris avser
det implicit beräknade mellan marknad i löpande priser och i volym.
Källor: FN, utrikeshandelsstatistik
från OECD, nationella statistikproducenter, statistiska centralbyrån samt
beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.
växt utan hänsyn tagen till ländersammansättningen, eller
ca 7%. Den kraftigt neddragande effekt på exportens marknadstillväxt som de tre
senaste åren emanerat från exportens strukturella ländersammansättning skulle
följaktligen bli obetydlig 1979. Den sammantagna importen av bearbetade varor
i de för den svenska exporten mycket tungt vägande nordiska länderna väntas
nämligen komma att öka med 5% eller något därutöver efter en betydande minskning
såväl 1977 som 1978. Den ekonomiska tillväxten i Finland väntas öka från 2,5%
1978 till ca 4,5% 1979. Importen av bearbetade varor beräknas växa med 56%
efter en neddragning med ca 8% 1978. För Norge där importminskningen 1978
snarast förefaller ha varit än mer markerad emotses ett omslag från den mycket
kraftiga lagerneddragningen 1978 till en begynnande lagerpåfyllnad 1979.
Importen av bearbetade varor väntas härigenom komma att öka med ca 3% trots
oförändrad eller t. o. m. något minskad tillväxt i ekonomin. För Danmark har en
uppdragning av importtillväxten från ca 3 % 1978 till 7-8% 1979 bedömts som
sannolik. I de för den svenska exporten viktigaste avnämarländerna utanför
Norden - Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland antas importtillväxten
bli något under resp. något över 10 % 1979. För Storbritannien innebär detta en
betydande minskning av importlillväxten jämfört med 1978 medan det för
Förbundsrepubliken Tyskland är fråga om en mindre uppdragning.
Prisstegringslaklen för bearbetade
varor i internationell handel synes ha inskränkt sig till ca 3 1/2% mätt i
genomsnittliga nationella valutor 1977-
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979
59
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 3:2 Sveriges export av bearbetade varor (exkl.
fartyg)' till olika länderområden 1973-1979
Export
till
Procentuell volymförändring
Andel av
totalsumman
1973-
1974-
1975-
1976-
1977-
1978-
1974
1975
1976
1977
1978
1979 prognos
1978,%
OECD-länderna
4,6
-13,3
2,2
1,7
8,1
9,5
75
Övriga
länder
27,8
1,7
-8,0
-4,3
9,1
7,5
25
därav:
Osteuropa och Kina
34,6
12,4
-18,2
-12,7
4,5
5
5
OPEC-länderna
39,6
60,2
21,2
-9,5
23,6
10
6
Andra länder
23,8
-11,6
-12,1
1,3
5,4
7,5
14
Summa
9,6
-9,5
-0,7
0,1
8,3
9,3
100
' SITC5-8, exkl. 68, 793.
Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Portugal,
Spanien och Turkiet.
Qatar, Förenade Arabemiraten, Saudarabien, Kuwait, Irak,
Iran, Indonesien, Venezuela, Lybien, Algeriet och Nigeria. Källor: Statistiska
centralbyrån samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.
1978. Under senare delen av 1978 förefaller emellertid en
viss ökning av prisstegringstakten ha ägt rum. Den långsamma
prisstegringstakten under senare delen av 1977 och större delen av 1978 - ca 3%
i årstakt - torde delvis ha varit en följd av en myckel svag prisutveckling för
de råvaror och insatsvaror vilkas priser sätts i dollar. Den fortgående
deprecieringen av dollarn synes först med en avsevärd tidseftersläpning ha
resulterat i en anpassning av dessa priser uppåt. En sådan anpassning
förefaller emellertid ha kommit till stånd under senare delen av 1978. För
helåret 1979 förutses en väsentligt kraftigare höjning av
världsmarknadspriserna än för 1978. Någon fortsalt dämpande effekt på
prisstegringstakten till följd av en deprecierande dollar antas inte ge sig
tillkänna 1979.' Omslaget från ett i det närmaste stabilt oljepris mätt i
dollar 1978 till den prishöjning i storleksordningen 15-20% som nu framstår
som trolig kan i sig väntas öka prisstegringslaklen med ca 1 procentenhet. Det
förefaller vidare realistiskt alt räkna med att den emotsedda
konjunkturförbättringen i Västeuropa och den fortsatt höga aktivitetsnivå som
förutses för Förenta staterna gör det möjligt för företagen att med en mindre
defensiv prispolitik än under 1977 och 1978 öka de ännu i de flesta länder
starkt nedpressade vinstmarginalerna. Prisstegringstakten för bearbetade varor
i internationell handel -mätt i genomsnittliga nationella valutor - har mot
denna bakgrund bedömts öka från ca 3 1/2% 1978 till ca 6% 1979. I kronor
räknat motsvarar prisprognosen ca 7,5 % förutsatt oförändrade växelkurser från
prognostill-fällel.
De svenska företagens
kostnadsutveckling synes komma att undergå en fortsatt förbättring 1978-1979.
Ökade lönekostnader per producerad enhet och kostnadsökningar för importerade
insatsvaror och bränslen väntas
' Detta är en rent mekanisk följd
av antagandet om oförändrade växelkurser från prognostillfället.
opaginerad Kontrollera mot PDF
medföra en kostnadsökning kring 4% för de svenska
exportföretagen. En relativprissänkning med 3-4% skulle under dessa
förhållanden vara möjlig att genomföra vid oförändrade vinstmarginaler. Någon
ytterligare relativprissänkning antas emellertid inte ske 1979. Exportens
relativpris förefaller snarast ha ökat något under senare delen av 1978 och
för 1979 räknas nu med en relativprishöjning med 1 %' eller något därutöver. En
sådan mindre återhållsam prispolitik från de svenska företagens sida 1979 torde
i någon mån kunna ses som en fördröjd anpassning till de möjligheter att höja
vinstmarginalerna som skapades av de båda devalveringarna 1977. Trots en viss
ökning av företagens vinstmarginaler 1977-1978 var dessa fortfarande starkt
nedpressade jämfört med nivån under 1970-talets första hälft.
Exportprisprognosen vad avser bearbetade varor 1978-1979 - ca 8,5% - beräknas
för helåret medge en vinstmarginal som når upp i nivå med de vinstmässigt
svagare åren under 1970-talets första hälft.
Relativprissänkningen 1976-1978
torde komma att påverka andelsutvecklingen med viss kraft ännu 1979. Samtidigt
väntas en förstärkning av Sveriges relativa eftertVågetryck ske 1979.
Förstärkningen antas emellertid bli förhållandevis begränsad, främst till följd
av den kraftiga ökning av den ekonomiska aktiviteten som väntas ske i det för
svensk export särklassigt viktigaste konkurrentlandet Förbundsrepubliken
Tyskland, och förmodas inte komma att få någon mer betydande inverkan av
negativt slag på andelsutvecklingen. För exporten av bearbetade varor till
OECD-ömrådet räknas med en andelsvinst kring 2,5 % 1979. Den svaga
andelsutvecklingen under senare delen av 1978 liksom den prognoserade mindre
relativprishöjningen 1978-1979 skulle i och för sig kunna motivera en något
lägre prognos för andelsutvecklingen 1979. Det synes emellertid finnas skäl att
räkna med en kraftig andelsvinst för exporten av verkstadsprodukter exkl.
fartyg 1978- 1979. För dessa torde gälla att det tar en avsevärd tid innan en
relativprissänkning får sitt fulla genomslag på exportefterfrågan. Såväl
exportenkäten från februari som mars månads konjunkturbarometer vittnar nu om
en hög och tilltagande grad av optimism vad gäller exportförsälj-
Tabell 3:3 Världsmarknadspriserna (enhetsvärdeindex) för
bearbetade varor 1971-1979
1970 = 100
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
1979 prognos
US
dollar
105
113
133
162
183
184
200
231
257
Genomsnittliga
nationella
valutor
103
103
110
136
149
158
168
174
184
Svenska
kronor
104
105
113
140
147
155
174
202
217
Källor: FN, OECD samt beräkningar och bedömningar inom
konjunkturinstitutet.
' Om relativpriset i stället anges
med avdrag för en sedan länge konstaterad historisk trend - motsvarande en
ökning på ca 1 % per år - vilken antas vara utslag av systematiska mätfel, så
blir den prognossatta relativprisförändringen försumbar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979
Diagram 3; 2 Exportutvecklingen, totalt och för vissa
varugrupper 1972-1979
Milj. kr.,
1975 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala
?'hOO
5000 läOO 1600 14 00
;i;OOQ -
:?ooo
10000
Total export
36Q00
34000 JQOrjQ
r
/
1
1
1 1
/
1
1 1 1
1
1
1
Verkstadsprodukter,
exkl
1
fartyg A.
-'
,l>
y
y\ 1
u
f
_ ! ! L i !
1 1
! ;
1___ 1
_
1
1
i 1 1
\
i
Export exkl. fartyg
uoooo
6000
-f
y
r
>
35000
28000
-/L-
-A
\/
Tr ä varor
piL
T
z
'
1
/Vi
l/l 1 i
1 1 ! i
5600 5500
6.00 60 00 i.OO t- iOOO MSOO
300 c
JiiOO
2im
3HC0 3000
J600
/ j s Massa
N-
/1 ' \
/ 1 \
i i, 1 i i
Papper
och
papp
/
zTj
1
:\ / \ 1 i
1 ;
1
I I 1 I
ö vriga industriprodukter
y
/
\
/
\
/
/
,
/ i
1 i 1 1
/i
1 i
opaginerad Kontrollera mot PDF
L
J____ L_J__ I
.L_J__ I
137? 1973 1'J7I4 197S I'376 1977 1378 1979 197? 1973 |971i 1975 1976 1977 1978
1"79
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
ningen av verkstadsprodukter. Den andelsvinst kring 4% som
exporten av verkstadsprodukter beräknas ha gjort 1978 bedöms därför kunna
upprepas 1979. Sammanfattningsvis innebär ovan gjorda antaganden om marknadstillväxt
och andelsutveckling för exporten av bearbetade varor till OECD-länderna en
exportökning med närmare 10% 1978-1979.
Såväl OPEC-länderna som de
icke-oljeproducerande utvecklingsländerna beräknas komma att öka sin import
med ca 5% 1979, medan statshandelsländernas importtillväxt bedöms bli
obetydlig. Den svenska exporten av bearbetade varor till dessa länderområden
antas komma att öka med ca 8% innebärande andelsvinster i storleksordningen 3
1/2%. Totalt beräk-
Tabell 3:4 Exportutvecklingen för olika varugrupper 1977
1979
Exportvärde,
milj.
kr.
Årlig
procentuell
förändring
1977
1978
1979
Volym
Pris (er
ihetsvärde)
1977
1978
1979
1977
1978
1979
Jordbruksprodukter
och fisk
994
1099
1322
-17,5
-5,3
14,0
-1,8
16,8
5,5
Skogsprodukter
170
165
211
-35,9
-5,8
11,0
11,1
3,2
15,0
Mineraliska
produkter
1887
1978
2251
-12,2
12,0
5,7
-10,4
-6,4
7,7
därav:
järnmalm
1308
1407
1596
-19,9
21,8
6,0
-13,5
-11,7
7,0
Industriprodukter
exkl.
fartyg
77 155
91108
108 157
0,7
9,1
7,7
8,7
8,2
10,2
därav:
livsmedelsprodukter
1479
1701
1865
5,1
2,4
2,0
9,2
12,3
7,5
trävaror
3 845
4391
5357
-7,4
11,6
0
14,5
2,3
22,0
massa
4943
5216
6416
-2,6
18,7
0
-7,4
-11,1
23,0
papper och papp
5 734
6776
8652
6,7
15,1
14,0
2,8
2,7
12,0
petroleumprodukter
I 195
1543
1527
19,3
21,3
-8,0
11,3
6,4
7,6
järn och stål
6278
7 643
8954
10,1
12,5
6,5
4,8
8,2
10,0
ickejärnmetaller
1744
2117
2 467
17,7
11,6
5,0
8,8
8,8
11,0
verkstadsprodukter
exkl. fartyg
37156
44 368
52953
-2,6
7,4
10,0
12,2
11,2
8,5
övriga industripro-
dukter inkl. elektrisk
ström
14780
17353
19966
2,7
5,9
7,0
9,0
10,9
7,5
Export
exkl. fartyg
80205
94 350
111941
-0,1
9,0
7,8
7,9
7,9
10,1
Fartyg
5474
38II
2 251
-12,3
-41,8
-46,3
7,5
19,6
10,0
Totalt
85678
98161
114192
-0,9
5,4
5,7
7,8
8,7
10,1
Bearbetade
varor
exkl.
fartyg'
63 589
75 863
90201
0,6
8,4
9,3
9,8
10,0
8,7
Råvaror''
16616
18487
21740
-3,0
10,8
1,6
1,8
0,4
15,7
Total
export enligt
nationalräkenskaper-
nas
beräknings-
metoder'
85624
98161
114192
0,4
7.8
7,7
6,3
6,3
8,0
' Papper och papp, järn och stål, verkstadsprodukter samt
övriga industriprodukter utom elektrisk ström.
Export exkl. fartyg minus de i not 1 nämnda
varugrupperna.
' 1 nationalräkenskaperna
deflateras exportvärdet med Paasche enhetsvärdeindex vilket alltså ger Laspeyres'
volymindex. I tabell 3:4 i övrigt återges prisindex Laspeyres och volymindex
Paasche. Nationalräkenskapernas uppgifter om den totala exportvolymens
förändring visar därigenom regelmässigt en mera positiv volymutveckling.
Anm. 1977 och 1978 års exportvärden
enligt utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för 1979 avser prognoser.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 63
nas den svenska exporten av bearbetade varor öka med drygt
9% 1978-1979.
Råvaruexportens ökning 1978- 1979
väntas komma att inskränka sig till ca I 1/2%. Förde i råvaruexporten tungt
vägande varugrupperna pappersmassa och trävaror antas bristande utbudskapacitet
komma att utgöra en kraftigt återhållande faktor 1979. En systematisk och
detaljerad genomgäng av bedömningarna och kalkylerna för de olika rå
varugrupperna liksom också för de delvarugrupper som ingår i
färdigvaruexporten redovisas som vanligt i produktionskapillet (kapitel 4).
Den totala exporten, exkl.
fartygsexporten, förutses växa med knappt 8% 1978-1979. Utleveranserna av
fartyg väntas 1979 ånyo sjunka mycket kraftigt. Räknat inkl. fartygsexporlen
blir exportprognosen för 1979 drygt 5 1/2% (drygt 7 1/2% i
nationalräkenskapstermer).
3.2 Importen
Efter ftera år med betydande
andelsförluster för svensk industri på hemmamarknaden har utvecklingen under
1978 inneburit en vändning så att de svenska företagen kunnat återta en del av
de marknadsandelar som tidigare föriorats. Omslaget bidrog sålunda till att
importen kom att falla kraftigt under 1978. Om man undantar den brant fallande
farlygsimporten så beräknas importvolymen 1977-1978 ha minskat med drygt 6%.
Råvarorna och de mer stapelbetonade varorna som järn- och stål utgjorde
expansiva inslag i importutvecklingen medan importen av bearbetade varor sjönk
kraftigt. Fartygsimporten minskade samtidigt med nära 60% i volym 1977-1978.
För totala importen kom därmed importminskningen att uppgå till nära 8%. Enligt
nationalräkenskapernas beräkningsmetoder föll importen med 7% i volym från 1977
till 1978.
Utvecklingen under loppet av året företedde emellertid en
ojämn bild. Inledningen av 1978 präglades av påfallande svag tillväxt. Importen
sjönk därmed kraftigt och mer än vad som kan återföras på den inhemska
efterfrågeutvecklingen. Under årets andra hälft förstärktes efterfrågan. Den
privata varukonsumtionen steg med närmare 6% i årstakt och industriproduktionen
vände uppåt. Lageravvecklingen tilltog samtidigt och kom därigenom atl verka
fortsatt återhållande på importen. För den stora delgruppen bearbetade varor
kom importen att stiga relativt starkt från första till"andra halvåret
1978. För helåret 1978 kom ändock importen av bearbetade varor att minska drygt
7% jämfört med 1977. Den överimport' som i samband med sänkningen av importens
relativpriser kunnat registreras under senare år minskade påtagligt. Under
1978 beräknas denna överimport ha minskat till ett par procentenheter.
Denna utveckling torde främst få tillskrivas omkastningen
till höjda
' Med överimport avses här den
import som går utöver vad tidigare samband mellan inhemsk efterfrågan och
import skulle ge.
Prop.
1978/79:150 64
relativpriser för importen som nu ägt rum. De båda
devalveringarna av den svenska kronan i april och framförallt augusti 1977
medförde att importens relativpris steg såväl 1977 som 1978. Sannolikt har
också det låga relativa eflerfrågetrycket i den svenska ekonomin verkat
dämpande på importefterfrågan under 1978.
Särskilt starkt kom
importminskningen från Japan att bli. Den kraftiga apprecieringen av den
japanska yenen under 1978 torde härvidlag ha haft stor betydelse. Gentemot
kronan beräknas den japanska yenen ha stigit med ca 22%. Även importen från
EG-länderna uppvisade en relativt kraftig tillbakagång 1977-1978. Till stor del
utgörs importen från EG-länderna av bearbetade varor men även inslaget av
petroleumprodukter är stort. Importen av petroleumprodukter sjönk med hela 20%
mellan 1977-1978 delvis till följd av en ökad inhemsk raffinaderiproduktion.
Även den starka neddragningen av den oljebaserade elkraftsproduktionen, som ersattes
av ökad vatten- och kärnkraftsproduktion, verkade återhållande på importen av
petroleumprodukter. Importen av råolja kom istället att öka starkt eller med
drygt 9 1/2% i volym 1977-1978. En extraordinär lagerpåfyllnad bidrog även
till den starka tillväxten av råoljeimporten.
För 1979 förutses en stark tillväxt
i importefterfrågan. I synnerhet väntas den snabba ökningen av de mycket
importintensiva maskininvesteringarna utgöra en expansiv faktor under 1979.
Även övriga efterfrågekomponenter beräknas stiga. Lageravvecklingen väntas
komma att dämpas påtagligt under 1979 och därmed verka mindre återhållande på
importtillväxten än under 1978. De svenska företagens återhållsamma
prispolitik under de senaste åren väntas samtidigt bli mindre accentuerad under
1979. Det ökade utrymmet på hemmamarknaden tillsammans med de möjligheter till
priskonkurrens som de båda devalveringarna skapat förmodas leda till något
större prisjusteringar uppåt. Importens relativprishöjning 1977 och 1978 bör
dock komma att påverka andelsutvecklingen med viss kraft ännu 1979. Samtidigt
väntas en förstärkning av Sveriges relativa efterfrågetryck ske 1979.
Förstärkningen antas emellertid bli förhållandevis begränsad och därmed inte få
någon betydande inverkan på importens andelsutveckling. Importen av bearbetade
varor har här skattats öka med 11 1/2% eller ca 2 procentenheter mindre ökning
än eflerfrågetillväxten i sig ger anledning räkna med.
För råvaruprodukterna förutses
likaså en hög importtillväxt med undantag av råoljeimporten. Råoljeimporten
beräknas minska med drygt 5 1/2% då den inhemska raffinaderiproduktionen
förutses falla tillbaka. Den beräknade förbrukningslillväxlen av
petroleumprodukter 1978-1979 i förening med en höjning av lagernivån förutses
därvid komma att medföra en ökning av importen av petroleumprodukter på knappt
14 1/2 % 1978-1979.
Totalt skulle därmed importen öka
med knappt 10% i volym 1978-1979 eller drygt 10,5% enligt
nationalräkenskapernas beräkningsmetoder. Ex-kluderas fartygen, som antas
fortsätta falla starkt, skulle importökningen bli drygt 10%.
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979
65
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
3:5 Importutveckling för olika varugrupper 19771979
opaginerad Kontrollera mot PDF
Importvärde,
milj. kr.
Årlig
procentuell förändring
opaginerad Kontrollera mot PDF
1977
1978
1979
Volym
Pris
(enhetsvärde)
opaginerad Kontrollera mot PDF
1977
1978
1979
1977
1978
1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
10,7 9,4
10,4 11,2
Jordbruks-,
skogsbruksprodukter och fisk Mineraliska produkter därav: råolja
Industriprodukter exkl. elektrisk ström och fartyg därav:
trävaror, massa samt papper och papp exkl. träfiberplattor
petroleumprodukter järn och stål ickejärnmetaller verkstadsprodukter exkl.
fartyg övriga industriprodukter inkl. livsmedelsprodukter, träfiberplattor och
elektrisk ström Import exkl. fartyg Fartyg
Total import
Bearbetade varor exkl. fartyg
Total import enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetoder
-22,1 -1,6
2,7
4 891 7
953 6536
4928 8
894 7210
5 496
9928
7716
1,3 9,8
9,7
15,0 40,1 -0,8 8,1 -5,6 8,8
93 697
74 842
77 354
-6,9
11,3 12,0
-16,2
-5,8 -26,3 -15,8
434 8687 3 748 2 105
-3,9
-19,8
4,9
2,9
-10,2
51,0 14,4 16,0 8,0
435 7 333 4 363 2 354
756 9879 5 593 2 870
38729
31256
32 459
11,2 14,1
30 557
91323
1266
36 005
109256
1085
110341
28800
87874
-4,9 -6,1 -59,4
-1,5
-7,6 96,9
9,4 11,3
10,2 13,2
-23,8 -6,9
-6,3
-7,8
90246
92589
9,8 12,9
11,5 12,3
-7,0
74 955
-7,1
59110 62
410
90222 92589 110341 -4,8 -7,0 10,7 11,1
-0,6 1,8 0,6
12,4
4,4
5,3
11,0
8,7
15,6
11,6 10,7 31,6
11,2
13,6
10,3
-3,0 12,5 13,4
15,0 17,8 10,5 12,9
7,3
7,7 8.6 12,5
8,6
7,7
7,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Importprisnivån för totala importen
steg med drygt 11% 1977-1978 efter en uppgång på närmare 13% från 1976 till
1977. Till följd av de båda svenska devalveringarna under 1977 kom uppgången i
priserna att bli särskilt stark från första till andra kvartalet och från
tredje till Qärde kvartalet 1977. Under loppet av 1978 kom däremot
prisutvecklingen att bli förhållandevis lugn.
En kraftig avvikelse från den
allmänna tendensen visade dock kaffepriserna som sjönk kraftigt under loppet
av 1978. Prisnedgången mellan 1977 och 1978 blev så stor som 22,5%. För övriga
varor inom gruppen jordbruks-, skogsbruksprodukter och fisk blev prisökningen
närmare 10%. Även för denna delgrupp noterades ett prisfall under andra
halvåret 1978. Av livsmedelsprodukterna uppvisade köttet en hög
prisstegringstakt under loppet av 1978 och för hela gruppen livsmedelsprodukter
blev prisuppgången knappt 12% 1977-1978. Den internationella prisutvecklingen
var tämligen lugn för flertalet industriella basråvaror under 1978.
Importpris-5 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 150. Bil. 1.1
Prop. 1978/79:150 66
ökningen för råolja blev inte högre än 0,5 %. Till viss
del kan den dämpade prisutvecklingen hänföras till dollarns svaga
kursutveckling under 1978. För petroleumprodukter blev prisökningen något
större. Mot slutet av året steg priserna på petroleumprodukter kraftigt.
Importpriserna för bearbetade varor
ökade med drygt 13 1/2% 1977-1978. Under loppet av året dämpades dock
prisstegringstakten - för järn och stål fortsatte priserna alt stiga starkt
under hela 1978. Importpriserna på verkstadsprodukter exkl. fartyg uppvisade
den relativt sett starkaste prisuppgången mellan helårsgenomsnitten 1977-1978.
Till väsentlig del torde dock den starkaste prisstegringstakten på
verkstadsprodukter kunna återföras på den västtyska D-markens kraftigare
appreciering gentemot kronan.
För 1978-1979 förutses de svenska
importpriserna på jordbruksprodukter och fisk minska med 3%. Under loppet av
1979 väntas dock priserna stiga varvid kaffepriserna beräknas stabiliseras
under året.
Priserna på råolja och
petroleumprodukter väntas däremot öka starkt under 1979. Till följd av
Irankrisen kom spotpriserna på petroleumprodukter att stiga drastiskt i början
av 1979. Vid OPEC-mötet i mars beslöts därefter om en tidigareläggning av
prishöjningar på råolja för 1979 som beslöts i december. Den nya prisnivån fick
dessutom karaktären av mini-mipriser. I beaktande härav och av att
prishöjningen inte genast slår igenom i leveranserna beräknas råoljepriserna
stiga med 13 1/2% mellan årsmedeltalen 1978 och 1979. Priserna på importerade
petroleumprodukter väntas samtidigt stiga med närmare 18%.
Den internationella prisutvecklingen på bearbetade varor
förutses bli väsentligt starkare 1979 än under 1978. Prisstegringstakten för
bearbetade varor i internationell handel - mätt i genomsnittliga nationella
valutor har bedömts öka med 6% 1979. I kronor räknat motsvarar prisprognosen
ca 7,5 % förutsatt oförändrade växelkurser från början av april räknat. För
järn och stål har prishöjningarna antagits bli något större till följd av de
speciella förhållanden som råder inom EG.
Prisnivån för den totala importen
kan därmed beräknas stiga med drygt 8 1/2% 1978-1979. Mätt enligt
nationalräkenskapernas beräkningsmetoder blir den väntade prisuppgången drygt
71/2%.
3.3 Betalningsbalansen
Bytesbalansen för varor, tjänster
och transfereringar visar för 1978 ett negativt saldo som på sannolika grunder
kan skattas till ca 4 miljarder kr. I nationalräkenskaperna anges tills vidare
ett högre negativt saldo för 1978 på ca 6,5 miljarder kr. Oavsett valet av
beräkning innebär detta jämfört med 1977 en förstärkning med ungefär 8,5
miljarder kr. Framställningen närmast härefter följer nationalräkenskaperna. I
slutet av detta avsnitt beskrivs på sid. 71 närmare innebörden av den
betalningsbalanskalkyl som
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 67
Tabell 3:6 Betalningsbalans 1976-1979
Milj. kr., löpande priser
1976
1977
1978
1979 prognos
Export av varor, fob' Import av varor, cif
80 195 85 300
85 678 90246
98162 92 589
114 200 1 10300
Handelsbalans
-5105
-4568
5573
3 900
Korrigering
av handelsstatistiken
Sjöfartsnetto
Resevaluta,
netto
Övriga
tjänster, netto
Korrigeringspost
-92
3 181
-3 169
-2871 800
-351
2 763
-3 579
-3522 800
-312
3529
-3 800
-3446
800
-360
3900
-3 900
-3 900
800
Bytesbalans
för varor och tjänster
-7256
-8457
2344
440
Transfereringar, netto därav: räntor och utdelningar
-4355 -799
-6498 -2 081
-8812 -3776
(-9920)
-10100 -4 300
Bytesbalans för varor, tjänster och transfereringar
-11611
-14955
-6468
(-7 576)5
-9660
Kapitalbalans
4014
12 596
5 389
(6497)
Restpost
4971
7 178
4 141
Valutareservens transaktionsförändring Förändring på
grund av kursrörelser Valutareservens totala förändring
-2626
486
-2140
4819 1 196 6015
3 062
-1356
1706
' Enligt handelsstatistiken. Ett
nytt redovisningssystem för utrikeshandeln har införts fr. o. m. 1977. 1 syfte
att öka jämförbarheten mellan 1976 och 1977 har statistiska centralbyrån numera
utfört en beräkning av utrikeshandeln för 1976 enligt det nya redovisningssystemet.
Detta har resulterat i uppjustering av importvärdet 1976 med 1300 milj. kr.
Därmed torde jämförbarhet råda mellan 1976 och efterföljande år medan
jämförbarheten mellan 1976 och tidigare är är mera begränsad.
''Nettot av återutförsel och
äterinförsel, korrigering av SAS' flygplansimport, i utlandet direktlandad
fisk, nettoimport av icke monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag i
samband med oljeimport.
Överensstämmer med saldot mellan
import och export av varor och tjänster i nationalräkenskapernas
försörjningsbalans bortsett från att korrigeringsposten endast med halva
beloppet ingår i försörjningsbalansen. Den resterande hälften korrigerar i
nationalräkenskaperna transfereringarna.
Överensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.
51 slutet av juni 1978 beslöt
statsmakterna att efterskänka en rad tidigare givna krediter till u-länder till
ett värde av en dryg miljard kr. Denna transaktion får konsekvenser för såväl
transfereringsnettot som kapitalbalansen såtillvida att den senare förstärks
med samma belopp. Formellt belastar hela detta belopp 1978 års bytesbalans,
ehuru det redan vid utbetalningen av ifrågavarande krediter torde ha stått
klart att dessa till största delen skulle komma att efterskänkas. I realiteten
har transfereringsnettot därmed felperiodiserats. I huvudkolumnen ovan
redovisas transfereringsnetto, bytesbalanssaido och kapitalbalans exkl. den
genomförda avskrivningen av u-landskrediter.
Anm. En enkätundersökning, utförd
av statistiska centralbyrån, avseende exporten av tjänster och vissa
transfereringar för 1977, visar att dessa underskattats i tidigare statistik.
Denna underskattning har beräknats uppgå till ca 3,3 miljarder kr. Vilka
konsekvenser en korrigering av tjänster och transfereringar med detta belopp får
för betalningsbalansen beskrivs på sid. 43-44.
Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.
visar ett lägre saldo för bytesbalansen.' Som framgår av
tabell 3: 6 förklaras bytesbalansens förstärkning 1978 så gott som helt av ett
omslag i handelsbalansen; detta uppgår till drygt 10 miljarder kr. För tjänste-
och
' En enkätundersökning, utförd av
statistiska centralbyrån, avseende exporten av tjänster och vissa
transfereringar för 1977 visar att dessa underskattats i tidigare statistik.
Denna underskattning har beräknats uppgå till ca 3,3 miljarder kr. Nationalräkenskapsenheten
inom statistiska centralbyrån har emellertid ännu inte hunnit estimera någon ny
årsserie för bytesbalansen där resultaten från denna enkätundersökning
inarbetats.
Prop.
1978/79:150 68
transfereringsbalansen totalt noteras däremot fortsatt
tillväxt i negativ riktning med 1,7 miljarder kr. Kapitaltransaktionerna
beräknas 1978 ha givit upphov till en nettokapitalimport på ca 5,4 miljarder
kr., vilket är 7,2 miljarder kr. mindre än under 1977. Upplåningen utomlands,
som var mycket omfattande 1977, beräknas sålunda, netto räknat, ha gått ned
mycket kraftigt 1978. Valutareserven slutligen beräknas ha ökat med drygt 3
miljarder kr. mätt i iransaktionsvärde. De registrerade transaktionerna med
utlandet 1978 representerar ett nettoutftöde på ca I 100 milj. kr. varav följer
att det ånyo synes ha uppstått en positiv restpost, på ca 4,1 miljarder kr.
Bytesbalansen väntas 1979 försvagas
gentemot 1978 och uppvisa ett relativt stort negativt saldo, ca 9,7 miljarder
kr. Denna försvagning fallet", som framgår av tabellen, såväl på
handelsbalansen som på tjänste- och transfereringsbalansen.
Handelsbalansen
Handelsbalansen visade 1978 ett
överskott på ca 5 1/2 miljard kr., vilket var en förbättring med drygt 10
miljarder kr. jämfört med 1977. Den kraftiga omsvängningen av handelsbalansen i
positiv riktning får delvis sättas i samband med de båda svenska devalveringarna
1977. Handelsbalansens svaga utfall 1977 torde sålunda i betydande
utsträckning ha varit en följd av atl de med valutakursjusteringarna förbundna
priseffekterna -bytesförhållandet försämrades med ca 4 1/2 % 1976- 1977 - blev
väsentligt större än volymeffekterna delta år. Försämringen av
bytesförhållandet 1977 och den ytterligare försvagning med drygt 2% som ägde
rum 1978 eller med andra ord den sänkning relativt importprisnivån som under
dessa år skedde för priserna på exporten - kom därefter att ge upphov till
starka effekter på de reala handelsströmmarna under 1978. För exporten av
bearbetade produkter till samtliga länderområden beräknas andelsvinster i
storieksordningen 3-4% ha uppkommit 1978. Andelsvinsterna antas främst ha varit
ett resultat av den kraftiga sänkningen av exportens relativpris under 1977
och 1978 men torde också i någon mån få ses såsom delvis fördröjda effekter av
de senaste årens successiva försvagning av Sveriges relativa efterfrågetryck.
De båda senaste årens kraftigt minskade importvolym torde dock bara delvis ha
orsakats av neddragningen av den inhemska efterfrågan. När det gäller 1978
förefaller det som om den svenska industrin - till följd av höjningen av
importens relativpris - i icke obetydlig utsträckning kunnat återta tidigare
förlorade marknadsandelar på hemmamarknaden.
1979 beräknas handelsbalansens
överskott komma att knappas in till inte fullt 4 miljarder kr. Detta innebär en
nedrevidering med drygt 1 miljard kr. av den prognos som lades fram i den
preliminära nationalbudgeten. Ned-revideringen är främst en följd av väsentligt
ökade priser på importen av råolja och oljeprodukter.
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 69
Den internationella
prisutvecklingen bedöms nu komma alt visa en påtaglig acceleration under 1979
och prognoserna för de svenska export-och importpriserna har blivit föremål för
en betydande upprevidering. Den förbättring av bytesförhållandet med ca 2% som
motsågs i PNB beräknas nu bli något mindre eller ca 1 1/2%.
Tjänste- och transfereringsbalansen
Den förbättring av det
internationella fraktmarknadsläget för tanktonnaget som kunde skönjas under
sommaren 1978 fortsatte också under fjärde kvartalet, under påtaglig inverkan
av den dramatiska utvecklingen på oljemarknaden. För Sveriges del innebar detta
att uppläggningarna av tankfartyg minskade kraftigt, från 52% av lanktonnaget
den I oktober 1978 till 29% den 1 januari 1979. Ett antal stora tankfartyg gick
ut ur upplag och sattes i trafik till frakter som i stort sett täckte
driftskostnaderna. När dessa stora enheter plötsligt börjar tjäna in pengar
påverkar detta valutaströmmarna i positiv riktning även om fartygen inte ger
några nämnvärda täckningsbidrag till sina rederier. Detta torde vara en bidragande
förklaring till den kraftiga ökningen av sjöfartsnettot 1977-1978, ca 750 milj.
kr. enligt preliminära beräkningar. En ytterligare förklaring är ökad lasttillgång
för linjerederierna.
Enligt den bedömning av den
internationella utvecklingen som framgår av avsnittet härom väntas en något
snabbare tillväxt i världshandeln 1978-1979. Vidare förutses även en viss
minskning av överskottet på tanktonnage, bl. a. till följd av att ett antal
tidigt byggda stortankers har gått till skrotning efter atl ha fullgjort kanske
bara halva sin planerade tjänstetid. Detta kan för svenskt vidkommande leda
till ett större verksamt tonnage. I kombination med antagande om högre
fraktsatser blir slutsatsen att sjöfartsnettot i löpande priser kan väntas öka
också mellan 1978 och 1979.
Nettoutflödet av resevaluta uppgick
1978 till 3 800 milj. kr. och ökade därigenom med drygt 200 milj. kr. från
1977. Bruttoutflödet ökade därvid med ca 13%. Detta var mindre än den vägda
relativa prisuppgången för berörda länder under samma lid och torde därför ha
inneburit en volym-nedgång. Samtidigt visar emellertid luftfartsverkets
statistik att antalet resenärer med charterflyg ökat i betydande grad, ca 14%
mellan helåren. Andra faktorer än den mot utlandet riktade turismen kan
möjligen förklara den svaga volymutvecklingen av bruttoutflödet av resevaluta.
Efter att ha utvecklats mycket
svagt under en följd av år fortsatte inflödet av resevaluta att öka för andra
året i följd. Räknat i fasta priser blev ökningen för 1976-1977 ca 17% och för
1977-1978 ca 13,5%. Vad som ligger bakom denna förändring är inte till fullo
klarlagt, men sannolikt utgör en växande gränshandel i Sverige, främst från
norsk och dansk sida, en väsentlig del av förklaringen. Det bör emellertid
framhållas att statistiken över resevalutaslrömmarna 1977 kan ha påverkats av
valutatransaktioner av spekulativ karaktär i samband med devalveringarna.
Jämförbar-
Prop.
1978/79:150 70
heten mellan 1977 och 1978 kan av denna anledning därför
vara något nedsatt.
För 1979 väntas flera faktorer få
en återhållande effekt på resandet. Dels infördes under 1978 en skatt på
charterresor och dels gör kostnadsstegringen i de för svenskt vidkommande
viktigaste turistländerna tillsammans med högre oljepriser att priserna på
charterresor höjs förhållandevis kraftigt. I löpande priser torde man under
sådana förhållanden dock få räkna med fortsatt tillväxt av bruttoutflödet av
resevaluta. Samtidigt har inflödet av resevaluta antagits öka ytterligare
något. Sålunda har kalkylerats med en lägre ökning av nettoutförseln av
resevaluta 1979 än för 1978, ca 100 milj. kr.
Transaktionerna under posten övriga
tjänster resulterade för 1978 i ett underskott på ca 3 450 milj. kr., vilket i
förhållande till 1977 betyder ungefär oförändrad nivå. Det kalkylerade
underskottet för 1979 på 3 900 milj. kr. är ett resultat av en i huvudsak
trendmässig framskrivning. Posten är ytterst heterogen men domineras och styrs
i väsentlig utsträckning av ett fåtal transaktionskategorier. Till dessa räknas
transaktioner rörande företagsadministration, provisioner samt entreprenader
och montage.
Nettot av transfereringarna till
och från utlandet resulterade i ett underskott på ca 8,8 miljarder kr., vilket
betyder en tillväxt i negativ riktning med 2,3 miljarder kr. från 1977.
Gåvobiståndet till u-länder tillsammans med räntebetalningarna i samband med
den på senare år mycket omfattande upplåningen utomlands betyder mest för
postens utveckling. För 1979 kalkyleras nettot till -10,1 miljarder kr. Det
skulle innebära en ytterligare tillväxt i negativ riktning med 1,3 miljarder
kr.
Kapitalbalansen
Kapitaltransaktionerna med utlandet
beräknas för 1978 ha givit upphov till en nettokapitalimport på 5,4 miljarder
kr. Kapitalbalansen har därigenom försvagats med 7,2 miljarder kr, gentemot
1977. Som framgår av följande tablå utgör nedgången i den långfristiga
upplåningen den främsta förklaringen. I motsatt riktning verkade huvudsakligen
resultatet av transaktioner avseende direkta investeringar och övrigt
långfristigt kapital. Till den sistnämnda kategorin räknas främst varvens
exportkrediter samt krediter vid import av fartyg och flygplan. De mycket
stora fartygsleveranserna till utländska beställare 1977 gav upphov till en
omfattande kreditgivning från varvens sida, närmare 3 miljarder kr. Samtidigt
medförde den likaledes relativt stora fartygs- och flygplansimporten en
betydände kredittagning på tillsammans drygt en miljard kr. Totalt sett
uppstod sålunda en nettokreditgivning på drygt 1,8 miljarder kr. När såväl
export- som importleveranserna föll drastiskt 1978 föll även
nettokreditgivningen. Den beräknas 1978 ha uppgått till endast ca 200 milj.
kr.
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 71
Kapitaltransaktioner,
netto
Milj.
kr.
1978
Förändring 1977-1978
Bankerna
4645
895
Staten
1617
-6655
Långfristig upplåning
2 000
-6743
Övrigt
-383'
88
Kommuner
588
-112
Privat
-1461
-1335
Direkta investeringar
-1500
1 180
Långfristig upplåning
200
-4 804
Övrig värdepappershandel
-121
1
Övriga långfristiga kapitaltransaktioner
-400
1661
Kortfristig upplåning för finansiering
av export och import
200
540
Övriga kortfristiga kapitaltransaktioner
160
87
Kapitalbalans
5389
-7207
' Av svenska staten efterskänkta u-krediter på ca
1,1 miljarder kr. 1978 har ej inräknats.
Valutareserven beräknas totalt 1978 ha ökat med 1
700 milj. kr. Förändringen till följd av kursrörelser uppskattas samtidigt ha
uppgått till -1 300 milj. kr. och valutareserven mätt i transaktionsvärde
skulle därmed ha ökat ca 3 100 milj. kr. Eftersom resultatet av statistiskt
kända transaktioner - avseende varor, tjänster, transfereringar och kapital -
representerar ett netloutflöde på ca 1 100 milj. kr. uppstod en positiv
restpost på ca 4,1 miljarder kr.
Restposten, som ju är ett uttryck för bristerna i
den statistiska informationen beträffande transaktionerna med utlandet, har
under senare år vuxit starkt i positiv riktning. 1977 uppgick den till ca 7,2
miljarder kr. Det har hittills varit okänt hur restposten fördelar sig på
bytesbalansen och kapitalbalans, men eftersom kapitaltransaktionerna -
bortsett från korta handelskrediter i princip täcks av valutaregleringen har
misstankarna i första hand riktals mot bytesbalansens poster och dä främst
tjänster och vissa transfereringar. Statistiska centralbyrån fick därför i
början av 1978 i uppdrag att för betalningsbalansdelegationens räkning genom en
enkätundersökning i görligaste mån kartlägga dessa transaktionskategorier för
1977. Enkäten, som skall betraktas som en provundersökning och inte heller var
heltäckande, visade att värdet av tjänsteexporten saml vissa inflytande
transfereringar sådana dessa redovisas i riksbankens statistik väsentligt
underskattats. Denna underskattning har med utgångspunkt från enkätresultatet
beräknats uppgå till ca 3 300 milj. kr. Nedan redovisas bytesbalansen för
1977-1979 med denna nya omräkningspost. I tabell 3:6 har däremot fortfarande
den tidigare lägre korrigeringsposten på 800 milj. kr. införts. Netto ger
sålunda uppställningen nedan ett bytesbalanssaido som är 2500 milj. kr. mer
positivt än enligt uppställningen i tabell 3:6.
Prop.
1978/79:150 Milj.
kr., löpande priser
1977
1978
1979 prognos
Handelsbalans
-4919
5 261
3 540
Tjänstebalans Transfereringsbalans
-4 338 -6498
-3717 -8812
-3900 -10 100
Korrigeringspost Omräkningspost för tjänster och vissa
transfereringar
3 300
3 300
3 300
Bytesbalans
-12455
-3968
-7160
Kapitalbalans
Restpost
Valutareservens
transaktions-
/2596 4678
5 389 1641
förändring
4819
3 062
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 73
4 Produktionen
4.1 Sammanfattning av industriproduktionens
utveckling
Efter drygt tre års nedgång i
industriproduktionen skedde en_ vändning uppåt under sommaren 1978. Avsevärda
produktionsuppdragningar genomfördes i basindustrierna redan första halvåret
medan produktionen av färdigvaror började stiga först under andra halvåret.
Uppgången i industriproduktionen kom enligt konjunkturinstitutets beräkningar
att stanna vid ca 1 % räknat mellan helåren 1977 och 1978. Det förtjänar att
påpekas att en sådan produktionsutveckling skiljer sig avsevärt från den som
redovisas i statistiska centralbyråns industriproduktionsindex. Samstämmigheten
mellan institutets beräkningar och de produktionsberäkningar som ingår i
nationalräkenskaperna är dock - åtminstone vad gäller produktionsutvecklingen
för industrin sammantagen - betydande.
Drivkraften bakom
efterfrägeförbättringen under 1978 var framför allt exportefterfrågan medan den
inhemska efterfrågans bidrag blev mer betydande först under andra halvåret.
Effekterna av efterfrågan på produktionen kom att starkt begränsas av en
markant neddragning av producenternas färdigvarulager.
Produktionstillväxten har enligt
konjunkturbarometern varit betydande under årets första kvartal och utsikterna
för återstoden av året är gynnsamma. Den återhållande effekten av
lagerneddragningen ebbar successivt ut. Därigenom får den fortsatta tillväxten
av exportefterfrågan liksom den väntade vändningen i privat konsumtion och
investeringar ett kraftigare genomslag på produktionen. Totalt sett beräknas industriproduktionen
stiga ca 61/2% 1978-1979. Räknat mellan helårsgenomsnitten beräknas tillväxten
inom basindustrierna bli starkast men också inom färdig-varuindustriéfna väntas
produktionsökningen bli högst väsentlig - nära 7%. Neddragningen av produktionen
inom varvsindustrin fortsätter.
4.2 Utvecklingen inom olika delbranscher
Efterfrågesituationen för swcnsk
järnmalm genomgick en överraskande snabb förbättring under loppet av 1978.
Efter nedgången under 1977 -speciellt andra halvåret började exporten åter
stiga från årsskiftet. Denna ökning som man allmänt befarade skulle mattas mot
slutet av året fortsatte emellertid och gav upphov till en avsevärd
exportvolymökning. Flera samverkande faktorer bidrog till att
järnmalmsefterfrågan i så stor utsträckning kom att riktas just mot Sverige.
Den europeiska stålproduktionen ökade markant första
halvåret 1978
vilket i sig medförde en oväntad efterfrågeförslärkning
för de svenska järnmalmsproducenterna. Därtill kom opåräknade leveranser till
såväl den nordamerikanska som den västeuropeiska marknaden genom gruvarbetarstrejken
i Kanada och de politiska konflikterna i Maurilanien vilket störde de båda
ländernas malmleveranser. En del av exportökningen mot slutet av 1978 kan
vidare hänföras till dels den låga dollarkursen och dels förväntningar om
prishöjningar på järnmalm', vilket medförde att stålproducenterna i viss
utsträckning tidigarelade malminköp. Sammantaget ökade exportvolymen närmare
22% 1977-1978 och leveranserna till utlandet uppgick till ca 24 milj. ton.
Exportpriserna föll knappt 12% under samma period. De inhemska malmleveranserna
minskade ytterligare något.
För Ijärde året i rad drogs
järnmalmsproduktionen ned och minskningen uppgick till 15 1/2% 1977-1978. Den
oväntade efterfrågeökningen på svensk järnmalm tillsammans med den fortsatta
produktionsminskningen medförde att de svenskägda kontinentlagren kunde
avvecklas under året. Totalt setf kunde en neddragning av de rekordstora lagren
påbörjas under andra kvartalet 1978. Vid årets slut var inhemska och
kontinentala lager sammanlagt drygt 6 1/2 milj. ton lägre än vid årets början.
'De svenska exportleveranserna av
järnmalm är till övervägande del kontrakte-rade i dollar.
Tabell 4:1 Industriproduktionens utveckling 1976-1979
Ärlig procentuell volymförändring
SNI
1976
1977
1978
1979
def.
prel.
prel.
prognos
2
Gruvor och inineralbrott
-1,7
-12,8
-9,1
18,6
2301
Järnmalmsgruvor
-2,8
-18,2
-15,4
25,0
2302
Ickejärnmalmsgruvor
10,0
4,3
20,0
6,0
210,220,290
Övriga gruvor och mineralbrott
-6,8
5,3
-9,8
5,0
3
Tillverkningsindustrin
-0,8
-4,6
1.5
6,3
33111
Sågverk'
-0,1
-4,1
1,3
6,0
34111
Massaindustri
-6,2
-17,6
12,4
16,0
34112
Pappers- och pappindustri
10,9
3,0
12,5
10,0
353, 354
Petroleumraffinaderier m. m.
13,8
-1,5
5,6
2,0
371
Järn- och stålverk
-8,9
-14,0
1.1
13,5
372
Ickejärnmetallverk
2,2
0,8
1,6
6,0
38./.
3841
Verkstadsindustri exkl. varv
-2,3
-6,5
0,5
8,5
3841
Varv"
-4,9
-11,7
-17,5
-15,0
3
resterande
Övrig industrisektor'
1,5
-1,1
2,5
4,0
2,3
Hela industrin
-0,8
-4,8
1,2
6,6
' Inkl. hyvlerier och träimpregneringsverk.
Inkl. smörjmedels-, asfalt-och kolprodukUndustri.
Inkl. ferrolegeringsverk.
*
Inkl. båtbyggerier.
' Omfattar nu även livsmedelsindustri och
träfiberplattindustri. se not sid 86.
Anm. Beräknat utfall för
verkstadsindustrin 1977 och 1978 samt för övrigsektom 1978 enligt
konjunkturinstitutet.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 75
En viss fortsatt förbättring av den
internationella stålkonjunkluren är alt vänta under 1979 och rimligtvis kommer
de europeiska stålproducenterna att höja produktionsnivån något under året.
Vissa återlaganden av tidigare förlorade marknadsandelar väntas för de svenska
malmproducenterna på några av de mer betydande europeiska marknaderna. Bl. a.
till Belgien där omställningen av stålindustrin från högfosfor- till
lågfosformalm har senarelagts och där svenska malmproducenter således kan räkna
med fortsatt avsättning för sin högfosformalm några år framöver. Till bilden
hör vidare att översvämningar i Brasilien medfört att landets malmproducenter
har fått svårigheter med leveranserna. Den svenska järnmalmen finner
huvudsakligen avsättning på den europeiska marknaden och en måttlig ökning av
exportvolymen 1978-1979 förefaller av ovan angivna skäl sannolik. En del
prisavtal pä den internationella malmmarknaden är nu klara för 1979 och
malmpriserna har i dessa fall höjts 7-8%. Här har antagits att de svenska
exportpriserna kommer att stiga i motsvarande grad.
Neddragningen av de svenska
malmlagren väntas fortsätta under 1979, men i betydligt mindre omfattning än under
1978 och malmlagren bör vid årets slut ha normaliserats. Med denna
lagerutveckling skulle produktionsnivån behöva höjas betydligt - mellan 25 och
30% 1978-1979.
Under 1978 förbättrades den internationella
trävarumarknaden ur svensk synpunkt. Huvudsakligen torde detta kunna
tillskrivas fjolårets goda trävaruefterfrågan i Förenta staterna, som medförde
atl det nordamerikanska utbudet i Västeuropa väsentligt minskade under 1978
jämfört med 1977. I de flesta västeuropeiska länder ökade samtidigt irävarufor-brukningen
mycket måttligt. Reduceringen av den under 1977 relativt stora kanadensiska
trävaruexporten gjorde dock att efterfrågan i Västeuropa i ökad utsträckning
kom att riktas mot nordiska leverantörer.
Mot bakgrund av denna
marknadsutveckling kom den svenska trävaruexporten att åter stiga under 1978.
Totalt sett steg den svenska exporten av sågade och hyvlade trävaror med 11,5%
i volym 1977-1978. Denna ökning inbegriper en i stort sett lika stor
procentuell volymtillväxt på marknader utanför Västeuropa.
Det delvisa bortfallet av de
kanadensiska exportleveranserna i Västeuropa kunde synbarligen lätt nog
kompenseras genom tillförsel från andra exportländer och ledde därmed inte till
någon påtaglig åtstramning av marknadsläget. Prisrörelserna blev härigenom små
under året och de svenska försäljningspriserna höjdes endast i begränsad
omfattning. Sammantaget blev exportprishöjningen ca 2,5% 1977-1978.
Trots det ökande inhemska
bostadsbyggandet har trävaruförbrukningen inom landet totalt sett förblivit låg
under 1978 och leveranserna till hemmamarknaden blev i stort sett av samma
omfattning 1978 som 1977.
Sågverkens totalt sett ökade
leveranser medförde ingen nämnvärd uppdragning av produktionsvolymen under
1978. Redan under våren fanns tecken på en besvärande brist på såglimmer som
begränsade möjligheterna
Prop.
1978/79:150 76
till en ökad sågverksproduktion. Leveransökningarna under
1978 skedde däiför huvudsakligen genom uttag ur sågverkens lager. Producentlagren
avtappades sålunda kraftigt under 1978 och beräknas vid slutet av året vara
neddragna till en myckel låg nivå. Produktionsökningen beräknas härigenom ha
stannat vid 2 % 1977- 1978.
Aktuella bedömningar av byggnadsverksamheten i Västeuropa
pekar på en fortsatt ökad aktivitet totalt sett under 1979. I Förenta staterna
kan däremot byggandet förutses komma att sjunka något mot slutet av 1979, även
om nivån förefaller bli hög i ett mer historiskt perspektiv. Konkurrensen från
kanadensiska leverantörer har under sådana omständigheter inte bedömts få ett
avgörande inflytande på den västeuropeiska trävarumarknaden under 1979.
Avgörande synes i stället bli i vilken grad övriga större exportländer förmår
att kompensera de leveranser som skett från lager under 1978 - såväl hos
producenter som importörer - genom en höjd sågverksproduktion 1979.
Kännetecknande för utvecklingen i Västeuropa under flera års tid har nämligen
varit att en stor del av trävarukonsum-tionen tillgodosetts genom omfattande
lagerminskningar i producent- och importleden. I jämförelse med leveranserna
har sålunda sågverksproduktionen legat på en lägre nivå - totalt sett - under
en följd av år. Vid ingången av 1979 torde trävarulagren i såväl förbrukar- som
producentled vara så pass små att ytterligare lagerminskningar under 1979 inte
synes sannolika.
För Sveriges del hämmas
sågverksproduktionen fortfarande under de första månaderna av 1979 av en akut
brist på såglimmer. Denna brist har endast i begränsad omfattning bedömts bli
avhjälpt under 1979. Sågverksproduktionen har sålunda bedömts kunna höjas med
endast ca 6% 1978 1979. Inbegripet en beräknad ökning av leveranserna till den
inhemska marknaden med ca 4%, samt en ytterligare mindre neddragning av sågverkens
lager, frigör detta för export under 1979 en kvantitet som i stort sett
motsvarar vad som skeppades under 1978.
Redan mot slutet av 1978 synes
trävarumarknaden ha kännetecknats av vissa tendenser till efterfrågeöverskott.
Dessa tendenser synes ha förstärkts under första kvartalet 1979, vilket
medfört att försäljningspriserna successivt höjs. Ytterligare höjningar av
leveranspriserna är därför att räkna med. Här har antagits att en höjning av de
svenska exportpriserna med 23% 1978-1979 kommer till stånd.
Ännu under 1977 kännetecknades den
västeuropeiska marknaden av ett visst kvardröjande överulbud av papper och
papp. Prisrörelserna var små under året och förbrukarnas inköp anpassades till
att enbart motsvara den svagt ökande papperskonsumlionen. Papperslagren
bibehölls sålunda på en mycket låg nivå under 1977, efter den omfattande
minskning som skedde under 1976. När konsumtionen av vissa papperskvaliteter
efterhand ökade i Västeuropa under första halvåret 1978 medförde den knappa
lagerhållningen att efterfrågehöjningen omedelbart blev kännbar hos pro-
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 77
ducentledel. De kontinentala tillverkarna av framför allt
skriv- och tryck-papper erhöll sålunda en starkt ökad ordertillströmning, och
produktionsuppdragningar blev allmänt förekommande. En viss lageruppbyggnad
skedde dessutom, sannolikt som ett utslag av förväntningar om höjda
papperspriser. Strejker i delar av den amerikanska pappersindustrin i
kombination med en fortsatt hög och stigande inhemsk papperskonsumtion bidrog
samtidigt till att begränsa det nordamerikanska utbudet på väridsmarknaden. De
europeiska bruken erhöll sålunda ett ytterligare ef-terfrågetillskott från
utomeuropeiska marknader, främst i Asien, vilket ytterligare förbättrade
marknaden för papper i Västeuropa under 1978.
Mot bakgrund av denna
marknadsutveckling kom den svenska pappersexporten att stiga kraftigt under
loppet av 1978, frånsett en tillfällig och ovanligt låg leveransaktivitet under
semesterperioden. 1 enlighet med efterfrågeutvecklingen på världsmarknaden
skedde en särskilt stark utveckling av skriv- och tryckpappersexporten till
Västeuropa, medan leveranserna av de volymmässigt mer betydande förpacknings-
och omslagskvaliteterna ökade betydligt kraftigare på de utomeuropeiska
marknaderna. Totalt sett ökade den svenska pappersexporten med 15% 1977-1978.
De mer betydande prishöjningar som
kunde genomföras under 1978 var i huvudsak koncentrerade till de grafiska
papperskvaliteterna. Prisutvecklingen på den samlade svenska exporten blev
härigenom betydligt mindre dramatisk jämfört med den volymmässiga utvecklingen.
Handelsstatistikens exportprisindex för papper och papp ökade sålunda med
endast 2,5 % i genomsnitt från 1977 till 1978.
Den förhållandevis svaga ekonomiska
utvecklingen i Sverige under 1978 medförde en endast måttlig höjning av
pappersefterfrågan. Leveranserna för konsumtion inom landet kan sålunda
beräknas ha ökat ca 5% 1977-1978.
Den stigande efterfrågan under 1978
ledde till att produktionen successivt höjdes bland de sven.ska pappersbruken
och produktionsstegringen blev ca 13% mellan 1977 och 1978.
Kapacitetsutnyttjandel höjdes härigenom med mer än 15% under 1978 och beräknas
under fjärde kvartalet ha motsvarat ca 87% av det teoretiskt möjliga
kapacitetsutnyttjandel.
Den utveckling inom den amerikanska
ekonomin som tecknas i avsnittet om den internationella bakgrunden bedöms
innebära en dämpning av den ekonomiska tillväxttakten 1978-1979. En sådan
utveckling kan under loppet av 1979 förmodas innebära en sjunkande tillväxttakt
för papperskonsumtionen i Förenta staterna. Återverkningarna härav i form av
en ökad nordamerikansk konkurrens i Västeuropa har emellertid inte bedömts
komma att utgöra något avgörande inflytande på den västeuropeiska
marknadsutvecklingen. Papperskonsumtionen i Västeuropa torde fortsätta att
växa i en god takt under 1979. En viss tillbakagång kunde mot slutet av 1978
visserligen märkas för de tidigare under året mest efterfrå-geexpansiva
grafiska papperskvaliteterna. För den svenska pappersexpor-
Prop.
1978/79:150 78
tens vidkommande torde emellertid en avmattning här komma
att kompenseras av en starkare efterfrågetillväxt för andra papperskvaliteter.
Överhuvudtaget synes efterfrågan 1979 ha förutsättningar att utvecklas på ett
sätt som bättre överensstämmer med den svenska produktionens starka inriktning
på förpacknings- och kartongområdel. Denna bedömning bekräftas av den senaste
konjunkturbarometern som visar en fortsatt ökad orderingång från
exportmarknaderna. Sammantaget har pappersexporten mot bakgrund av den
förväntade efterfrågeutvecklingen bedömts öka ca 14% i volym 1978-1979.
Med tanke på de omfattande
prishöjningar som genomförts på pappersmassa väntas exportprisutvecklingen på
papper bli betydligt starkare 1979 än 1978. Tendenser till en åtstramning av
papperspriserna kunde märkas redan mot slutet av 1978 och dessa tendenser bör
förstärkas under 1979. Här har förutsetts en höjning av exportpriserna med ca
12% 1978-1979.
Den förväntade efterfrågan beräknas vid en svag fortsatt
minskning av färdigvarulagren leda till en produktionsökning med ca 10%
1978-1979. Trots icke obetydliga kapacitetstillskott 1979 medför den beräknade
tämligen kraftiga produktionsuppdragningen ett ytterligare höjt kapacitetsutnyttjande
1979 jämfört med 1978.
Med en stigande pappersproduktion i
Västeuropa under första halvåret 1978 steg även förbrukningen a\ pappersmassa
successivt. Ett omslag till en viss påfyllnad av massalagren skedde samtidigt i
den västeuropeiska pappersindustrin. Detta marknadsförlopp kom att leda till en
stark ökning av den västeuropeiska massaimporten. Den sedan 1975 betydande
obalans mellan utbud och efterfrågan som karakteriserat marknadsbilden i Västeuropa
försvann sålunda helt under 1978. Vid årsskiftet 1978/1979 kännetecknades
marknaden i stället av tendenser till efterfrågeöverskott.
De svenska exportleveranserna ökade
starkt under 1978. En större del av avsättningsökningen skedde dock i början av
året på marknader utanför den västeuropeiska, till priser som dessutom
betydligt understeg leveranspriserna till Västeuropa. Syftet med den sålunda
förda försäljningspolitiken torde för de svenska leverantörernas del ha varit
en önskan att så långt som möjligt undvika en alltför stark press nedåt på
massapriserna i Västeuropa. Samtidigt föreföll en snabb avveckling av de
rekordstora producentlagren som nödvändig för att en uppjustering av
massapriserna i nivå med en lönsam drift efterhand skulle bli möjlig.
Konkurrensen från nordamerikanska leverantörer i Västeuropa var dessutom mindre
besvärande under 1978 till följd av ett gott avsältningsläge i Förenta
staterna. I och med att överlagren i den svenska industrin i stort sett hade
eliminerats vid halvårsskiftet 1978 fanns förutsättningar för en begynnande
uppjustering av exportpriserna. De successiva dollarprishöjningar på pappersmassa
som därefter skedde under tredje och fjärde kvartalen, utgjorde i princip en
återgång till de prisnivåer som varit rådande före de exportprissänkningar som
företogs under loppet av 1977. Totalt sett medförde prisut-
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 79
vecklingen att under loppet av 1978 att medelprisnivån för
pappersmassa enligt handelsstatistiken sjönk ca 11% mellan årsgenomsnitten 1977
och 1978. Den volymmässiga exportökningen blev närmare 19%.
Stigande efterfrågan och
tilltagande lageruttömning föranledde de svenska producenterna att successivt
öka sin massatillverkning under första halvåret 1978. Omfattande
driftsinskränkningar under semestermånaderna medförde att den uppåtriktade
produktionstrenden bröts under tredje kvartalet, för att återigen förnyas under
de återstående månaderna av 1978. Massaindustrins kapacitetsutnyttjande har
därmed kraftigt höjts under loppet av 1978, men trots detta fattas enligt
gängse bedömningar 6-7 procentenheter till full utnytljandegrad.
Produktionsökningen för helåren 1977-1978 stannade vid drygt 12%.
Efterfrågan på avsalumassa förefaller ha goda
förutsättningar att stiga kraftigt även under 1979. Pappersproduktionen i
Västeuropa har under 1978 successivt ökat och har, mot bakgrund av den
förväntade efterfråge-bilden i Västeuropa förutsättningar att utvecklas starkt
även under innevarande år. Med tanke på att de kontinentala massaproducenterna
uppnådde ett i stort sett fullt kapacitetsutnyttjande mot slutet av 1978 torde
dessutom den väntade förbrukningsökningen till större delen behöva läckas av en
ökad import under 1979. I Förenta staterna torde emellertid efterfrågan
utvecklas betydligt svagare i år jämfört med 1978. En hastig försämring av
efterfrågan väntas medföra en ökad nordamerikansk konkurrens i Västeuropa.
Sannolikheten härför synes dock liten och efterfrågan bör kunna hållas på en
sådan nivå att utbudet på världsmarknaden från den nordamerikanska industrin
inte kommer att utgöra någon nämnvärt dämpande effekt på marknadsutvecklingen i
Västeuropa.
Möjligheterna att frän svensk sida
tillfredsställa en ökad efterfrågan är emellertid starkt begränsade. En
produktionsökning med drygt 15% 1978-1979 skulle medföra ett i princip fullt
utnyttjande av produktionskapaciteten under 1979 men ändock ge ett
leveranstillskott som endast knappt motsvarar lagerneddragningen 1978. Med
hänsyn till den förväntade expansiva efterfrågeutvecklingen under 1979 har här
förutsatts att en ytterligare mindre lagerminskning kan åstadkommas under 1979.
Under sådana omständigheter har exporten av pappersmassa bedömts bli i stort
sett oförändrad 1978-1979.
Den väntade efterfrågeutvecklingen
på exportmarknaderna väntas medge alt ytteriigare prishöjningar på
pappersmassa genomförs under 1979. De svenska exportpriserna på avsalumassa har
sålunda bedömts stiga i genomsnitt ca 23% 1978-1979.
För skogsbruket beräknas den ovan
redovisade produktionsutvecklingen inom skogsindustrierna ha medfört en ökning
av den totala rundvirkes-förbrukningen med ca 7% 1977-1978 (se tabell 4:2).
Importen av såväl såglimmer som massaved reducerades samtidigt kraftigt - ca
55% i volym kan hopkrympningen beräknas till. Det minskade råvarubehovet inom
den
Tabell 4:2 Försörjningsbalans för rundvirke 1977-1979
Fast mätt utan bark (barr- och lövträ)
1 000 kbm
Förändring från före-
gående
år,
% resp.
1977
1 000 kbm
1978
1979
prel.
prognos
Produktion
45 800
4,0
8,0
såglimmer
22500
0,5
4,5
massa- och boardved
21200
8,0
12,5
övrigt rundvirke
2 100
0,0
0,0
Import
2 865
-53,0
185,0
Summa
tillgång
48665
0,5
13,0
Export
930
-9,0
0,0
Lagerförändring
-970
-3 150
1665
Förbrukning
48700
7,0
9,0
såglimmer
22620
1,0
6,0
massa- och boardved
24000
13,5
12,0
övrigt rundvirke
2080
0,0
0,0
Summa
användning
48665
0,5
13,0
Källa: Konjunkturinstitutet.
norska massaindustrin bidrog till att rundvirkesexporten
totalt sett sjönk 9% i volym 1977-1978. Såväl massaveds- som sågtimmerlagren
avtappades kraftigt under 1978. Ökningen i avverkningsvolymen kan därmed beräknas
ha stannat vid ca 4% 1977- 1978.
De produktionsprognoser för
skogsindustrierna 1978-1979, som redovisats ovan kräver för att kunna
realiseras en ökning av rundvirkesförbruk-ningen med ca 9%. Vad beträffar
utrikeshandeln räknas med ökning av rundvirkesimporten till i nivå med de
kvantiteter som importerades åren 1975 och 1976. Detta skulle innebära en knapp
tredubbling av rundvirkesimporten 19781979. Någon nämnvärd förändring i
rundvirkesexporten förutses inte ske 1978- 1979. Vid oförändrad lagernivå för
rundvirke skulle den ovan bedömda lager- och leveransutvecklingen kräva en
markant ökning av avverkningsvolymen under 1979. Ännu under första kvartalet
1979 fanns emellertid tecken på en fortsatt låg .avverkningsbenägenhet hos
betydande grupper av landets skogsägare. Mot denna bakgrund förefaller en
ytterligare reducering av de redan små såglimmer- och massavedslagren bli
nödvändig under 1979 för att skogsindustrins förväntade råvarubehov
tillnärmelsevis skall kunna mötas. Regeringen har aviserat förslag om
tillfälliga stimulanser för att öka avverkningarna 1979.
Här förutsatt produktions-,
leverans- och lagerutveckling utmynnar i ett behov med ca 8% i ökad total
avverkning 1978-1979. En ökning av massavedsavverkningen med ca 12% bedöms vara
erforderlig och även realiserbar. Avverkningen av såglimmer beräknas komma alt
kunna öka med ca 4%. Sammantaget skulle detta innebära en avverkningsvolym
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 81
tillräcklig för att här ställd produktionsprognos för
sågverken skall kunna realiseras.
Järn- och stålverkens efterfrågeläge förbättrades något
under 1978. Orderingången från exportmarknaderna som varit på uppåtgående
sedan mitten av 1977 föll kraftigt under första hälften av 1978 men sedan
fjärde kvartalet 1978 har en rejäl förstärkning av exportorderinflödet ägt rum.
Orderingången frän hemmamarknaden har däremot legat på en mycket låg nivå under
hela 1978. Orderstockarna har dock stigit men är alltjämt synnerligen små. I
ton räknat uppgick orderstockarna till omkring 780000 lon vid slutet av 1978
vilket är endast 45% av de orderstockar som redovisades vid slutet av 1973.
Exportleveranserna steg inte obetydligt eller med 12,5%
räknat i volym mellan 1977 och 1978. Uppgången i stålexporten har dock i viss
utsträckning kommit till stånd genom utförsäljning av produkter som normall
inte exporteras i någon större omfattning. Bl. a. kom den svenska exporten av
tackjärn att, i ton räknat, tredubblas från 1977 till 1978. Särskilt starkt
utvecklades exporten till USA och statshandelsländerna men även till EG-området
noterades en viss ökning. Exporten till flertalet länder inom EG kom dock att
stagnera eller t. o. m. minska vilket återspeglar den fortsatt svaga
marknadsutvecklingen för stålprodukter inom EG. Enligt preliminära beräkningar
ökade stålkonsumtionen inom EG med endast ett par procent 1977-1978 samtidigt
som importen av järn och stål från tredje land beräknas ha sjunkit kraftigt. De
svenska stålföretagen synes således ha kunnat hävda sig relativt väl på
EG-marknaden under 1978. I viss mån kan den svenska exportutvecklingen ha
gynnats av den japanska stålindustrins minskade konkurrenskraft i och med
yenens kraftiga appreciering under 1978. De stabiliseringsåtgärder som EG vidtagit
sedan slutet av 1977 för att stärka den inhemska stålindustrin torde också i
viss utsträckning ha fått importörerna att tidigarelägga sina beställningar av
svenskt stål. Dessutom infördes under 1978 imporlkvoter gentemot flertalet
länder huvudsakligen utanför EFTA. Med nära nog samtliga stålproducerande
länder ingicks samtidigt prisöverenskommelser. Prisutvecklingen på den svenska
järn-och stålexporlen kom härigenom att i stort följa den prispolitik'~som
fördes inom EG. Exportpriset på järn och stål har sålunda mellan helårsgenomsnitten
1977 och 1978 stigit med knappt 8,5%.
Leveranserna till hemmamarknaden
förblev svaga under hela 1978. Produktionsutvecklingen inom de
stålkonsumerande branscherna, som varit nedåtriktad under 1977, vände dock
uppåt under 1978. Förbrukningen av stål kom härigenom att stiga inom flertalet
branscher - inom varven fortsatte dock stålförbrukningen att minska kraftigt.
Samtidigt fortsatte lagerneddragningarna inom såväl förbrukar- som
grossistleden. Trots den svaga efterfrågan på stålprodukter ökade importen
under 1978 med hela 5% jämfört med 1977. De svenska producenterna har således
återigen tappat marknadsandelar till importen och det i ovanligt stor
utsträckning. 6
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 150. Bil. l.l
Prop.
1978/79:150 82
Leveransulvecklingen under 1978 har
för järn- och stålverkens del inneburit att produktionen kunnat höjas något.
Årsgenomsnittet 1978 kom dock att ligga endast omkring 1 procent över 1977 års
med en produktions-takt i slutet av året som var närmare 6% högre än under
1977. Genom den måttliga produktionsuppdragningen kunde stålverkens lager av
färdigvaror reduceras ytterligare. Dessa upplevs enligt den senaste
konjunkturbarometern i mars 1979 alltjämt som något för stora.
Mot bakgrund av bedömningen i det
internationella avsnittet om en stigande internationell investeringsvilja bör
en fortsatt förbättring av exportleveranserna kunna påräknas 1979. Enligt den
av statistiska centralbyrån i februari insamlade exporlenkäten för järn och
stål räknar dessutom företagen med en värdemässig ökning av exporten 1978- 1979
på ca 20%. Företagen är inställda på en betydande expansion vad gäller den
amerikanska marknaden och råvaruländerna. Till statshandelsländerna och
Västeuropa förutser förelagen däremot en långsammare tillväxt. Genom en förnyad
s. k. skriftväxling har Sverige och EG träffat en överenskommelse för 1979.
Ytterligare restriktioner har lagts på den svenska exporten till EG-området vad
beträffar fördelningen på länder. Sannolikt uttrycker den ovan nämnda enkäten
de svårigheter som möjligtvis kan uppslå på EG-marknaden under 1979. Med stöd
av beräkningar över marknadstillväxt och marknadsandelar har dock exporten av
järn och stål antagits stanna vid en ökning på 6,5% i volym 1978-1979.
Samtidigt beräknas exportpriserna stiga med 101/2%, dvs. en något högre
ökningstakt än under det senaste året.
Den inhemska förbrukningen av järn och stål väntas öka
kraftigt till följd av mer betydande produktionsuppdragningar inom industrin. I
samband med produktionsökningarna väntas en uppdragning av förbrukar- och handelslagren
kunna ske. Stålbehovet på den svenska marknaden skulle därigenom kunna stiga
högst väsentligt. Förutsatt att de svenska stålföretagen inte ytterligare
förlorar marknadsandelar till importen innebär ändock ovanstående
leveransantaganden atl importen kommer att öka med hela 16% i volym 1978-1979.
Lagerreduceringen i producentledet
kommer säkerligen att avta under 1979. Räknar man med en viss fortsatt
lagerreducering ger den ovan skisserade leveransutvecklingen utrymme för en
större produktionsökning under 1979. Uppdragningen väntas bli så betydande att
den genomsnittliga produktionsnivån 1979 ligger omkring 13,5% högre än 1978
års.
Huvuddelen av ickejärnmetallverkens
produktion går i form av insatsleveranser till den inhemska industrin. Drygt
1/3 av produktionen finner avsättning på exportmarknaderna.
Exportefterfrågan som tog fart under 1977 fortsatte att
öka under 1978 och exportvolymens tillväxt blev ca II 1/2% 1977-1978. Den inhemska efterfrågan som
minskade under 1977 blev i stort sett oförändrad 1978 som en följd av
verkstadssektorns svaga produktionsutveckling. Sektorns får-
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979
83
opaginerad Kontrollera mot PDF
digvarulager drogs ytterligare ned något under 1978. Trots
den svaga inhemska marknaden gav efterfrågetill växten frän utlandet utrymme
för en uppgång av produktionen med ca 1 1/2% 1977-1978.
Den inhemska efterfrågan på
ickejärnmetaller väntas visa en klar förbättring under 1979. Jämsides med en
förutsedd fortsatt ökning av exportvolymen ges utrymme för en märkbart
starkare uppdragning av produktionsvolymen 1978- 1979 än de båda senaste åren.
Verkstudskonjunktiiren har nu klart
förbättrats jämfört med det bottenläge man nådde för drygt ett år sedan.
Kapacitetsutnyttjandet är dock fortfarande lägre än under någon tidigare
lågkonjunktur under 1960- och 1970-talen.
Orderingången från exportmarknaderna
har varit på uppåtgående sedan mitten av 1977, men ökningstakten försvagades
något andra halvåret 1978. För hemmamarknaden är uppgifterna motstridiga men
det mesta lyder på en svag utveckling under 1978 med en viss uppgång först mot
slutet av året och med fortsatt tillväxt första kvartalet 1979. Orderstockarna
växte rätt kraftigt under 1978, med hela ökningen fallande på
exportmarknaderna, men trots detta är enligt konjunkturbarometern företagens
omdömen om orderstockarna tämligen negativa ännu i mars 1979.
Exportleveranserna har, med vissa fluktuationer, ökat
sedan slutet av
Tabell 4:3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter
(exkl. fartyg) 1977-1979
1975 års producentpriser
Milj. kr.
Förändring
frå
n
föregående
år.
% resp.
1977
milj. kr.
1978
1979
prel.
prognos
Produktion'
44816
0,2
8,9
Import
25573
-10,2
11,2
Summa
tillgång
70389
-3,6
9,7
Offentlig
konsumtion
3 757
-1,6
3,3
Privat
konsumtion
7444
-8,3
11,2
Investeringar
19298
-11,3
8,1
Export
28961
7,4
10,0
Lagerförändring
i industrin
(milj.
kr.)
-410
-1 116
100
Lagerförändring
i handeln
(milj.
kr.)
107
-697
777
Varuinsats
11232
0,0
2,7
industri
4213
-4,5
0,0
byggnadsverksamhet
5 245
3,2
4,5
övrigt
1774
1,4
3,5
Summa
användning
70389
-3,6
9,7
' Produktionen framkommer som
saldot i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar
över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsförändring för
prognosperioden korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare avvikelser
för att erhålla en prognos över industriproduktionsindex.
Källa: Konjunkturinstitutet.
Prop.
1978/79:150 84
1977. Mätt på helår steg exportvolymen 7,5% 1977-1978.
Det synes
därför som om svensk verkstadsindustri under 1978 återtagit ca 1/4 av de
exportmarknadsandelar man förlorade 1974-1977. Detta torde samman
hänga med den sänkning av den svenska exportens relativpris som skett
sedan devalveringarna 1977. Exporten till Västeuropa utvecklades tämli
gen svagt under 1978 vilket huvudsakligen var en följd av den oväntal låga
importen till våra nordiska grannländer. Statshandelsländerna har sedan
två år varit stagnerande exportmarknader för svensk verkstadsindustri
medan däremot exporten till Nordamerika visat en stabil ökning under
samma period. Till Nordamerika var framför allt personbilsexporten stark
under 1978 men även exporten av övriga verkstadsprodukter ökade under
året. Den kraftigaste ökningen under 1978 visade emellertid exporten till
länder utanför OECD-området. Här var dock exportvolymen i utgångslä
get särskilt låg efter den snabba nedgången 19761977. Exportpriserna
steg 1977- 1978 enligt handelsstatistiken med drygt 11 %.
Leveranserna till hemmamarknaden
fortsatte att sjunka 1977-1978. Detta avspeglar dels den svaga efterfrågan på
verkstadsprodukter från hushållens sida, främst då nybilsinköpen, dels
maskininvesteringarnas fortsatta nedgång.
Importen minskade med drygt 10% i
volym 1977-1978 vilket är ca 2% mer än vad nedgången i den inhemska efterfrågan
i sig kunde förväntas ha medfört. Importen förlorade därmed marknadsandelar
vilket skall jämföras med den trendmässiga uppgång i importandelen som
registrerats för perioden 1963-1974. De svenska företagen har sålunda under
1978 i tämligen stor omfattning vunnit tillbaka de hemmamarknadsandelar man
förlorade 1975-1976 och 1977-1978. Importpriserna steg 15,5% 1977-1978,
framför allt beroende på den snabba ökningen under loppet av 1977.
Exportuppgången tillsammans med den
minskade importen medförde att efterfrågan riktad mot svenska producenter ökade
1977-1978. Detta möjliggjorde en lageravveckling inom verkstadsindustrin på
totalt ca I 700 milj. kr. i 1975 års priser. Lagren av insatsvaror och varor i
arbete kan sammantagna alltjämt beräknas ha varit ca 1/2 miljard kr. för stora
ultimo 1978 medan överlagren av färdigvaror uppgick till minst 2 1/2 miljarder
kr. vid samma tidpunkt. Det får dock bedömas som troligt att en del av dessa
överlager utgörs av produkter som är helt eller delvis obsoleta. Trots
lagerneddragningen beräknas att produktionsvolymen steg 0,5% 1977-
1978, med
uppgången helt förlagd till andra halvåret 1978.'
Enligt senaste konjunkturbarometern
steg orderingången från exportmarknaden under första kvartalet 1979 i ungefär
den utsträckning företagen väntat samtidigt som man räknar med en kraftig
ökning under andra kvartalet. Orderingången från hemmamarknaden ökade enligt
marsbaro-
' Liksom för 1976-1977 har alltså
produktionsutvecklingen enligt industriproduktionsindex ersatts med en
alternativ beräkning.
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 85
metern för andra kvartalet i följd. Ökningstakten har
hittills varit måttlig men för andra kvartalet 1979 förutses en stark uppgång.
Exportleveranserna för 1979 har
bedömts dels med hjälp av en enkät till verkstadsföretagen, dels med stöd av
konjunkturinstitutets kalkyler över marknadstillväxt och marknadsandelar för
den svenska exporten. Dessa kalkyler har denna gång gjorts både för Sveriges
totala export av bearbetade varor och för verkstadsexportens huvudgrupp
separat (SITC 7). Företagen i enkäten räknar för 1978- 1979 med en värdemässig
ökning av expor-len med 19,4 % och en prisökning på 7,1 % vilket ger en
implicit volymökning på 11,5 %. Tidigare enkäter visar dock att företagen
konsekvent underskattat prisökningarna jämfört med handelsstatistikens
exportprisindex. Exporlprisökningen har därför bedömts till 8 1/2 % 1978-1979.
Med beaktande av denna prisprognos ger de ovan nämnda beräkningarna över
marknadstillväxt och marknadsandelar en lägre volymökning än den som finns
implicit i enkäten. Här har räknats med en exportvolymökning på 10% 1978-1979.
Efterfrågan från hemmamarknaden
(exkl. lagerförändring) antas stiga ca 6 1/2 % 1978-1979. Det är för den
privata konsumtionen av verkstadsprodukter, främst bilar, och industrins
maskininvesteringar som de största ökningarna väntas.
Importen beräknas på grund av eftersläpningseffekler från
relativprjs förskjutningarna 1976-1978 förlora ytteriigare något i
marknadsandelar 1978-1979. Även med hänsynstagande till detta antas importen
öka med drygt 11 %, till stor del en följd av att största delen av den inhemska
efterfrågeökningen beräknas ske för efterfrågekomponenter med högt importinnehåll.
Lagren var vid utgången av 1978
fortfarande mycket för stora fast en betydande lageravtappning skett under
året. För 1979 förutses en snabb minskning av färdigvarulagren men trots detta
beräknas ett visst behov av lagerminskning kvarstå vid slutet av året. Lagren
av varor i arbete antas, liksom lagren av insatsvaror, minska relativt kraftigt
första halvåret för att sedan vara oförändrade.
För produktionen synes andra
kvartalet 1978 ha varit en vändpunkt efter vilken produktionsvolymen börjat
öka. Enligt konjunkturbarometern steg produktionen första kvartalet 1979
samtidigt som man förutser en starkare ökning andra kvartalet. För hela 1979
väntas den ökade efterfrågan ge ett rejält genomslag på produktionen trots den
fortsatta lagerneddragningen. Detta är ett resultat av att både exporten och
den inhemska efterfrågan beräknas öka samtidigt som importen fortfarande antas
utvecklas svagare än normalt. 1978-1979 förutses således en produktionsökning
på ca 8 1/2 %.
Varvens orderstockar för leverans
under återstoden av 1979 och senare uppgick i mars 1979 till 7,5 miljarder kr.
i löpande priser enligt statistiska centralbyråns varvsenkät. Av denna
orderstock beräknas fartyg till ett
Prop. 1978/79:150 86
värde av 3,1 miljarder kr. levereras under återstoden av
1979. Återstående beställningar hänför sig till största delen till 1980. Vid
varven kommer dessutom ett antal fartyg byggda i egen regi att färdigställas
under 1979.
Fartygsleveranserna minskade mycket
kraftigt under 1978 till följd av de senaste årens mycket låga orderingång.
Exporten av nybyggda fartyg sjönk med hela 61 % medan däremot leveranserna till
svenska rederier ökade något. Totalt sett kom ändock leveranserna att minska
med hela 44,5 % i volym 1977- 1978. Samtidigt drogs lagren av varor i arbete
upp till följd av en betydande lagerökning i form av fartyg byggda i egen regi.
Produktionsminskningen kom därmed att stanna vid 17,5 % i volym 1977-1978.
Leveranserna under 1979 har bedömts
med hjälp av den ovan nämnda enkäten. Exportleveranserna beräknas sålunda inte
uppgå till mer än 42 % av 1978 års export. Däremot beräknas leveranserna till
svenska rederier öka starkt. Även under 1979 får man räkna med en fortsatt
ökning av varor i arbete till följd av redan påbörjad lagerproduktion. De
statliga garantierna för finansiering av sådan produktion utgår dock i och med
utgången av 1979. Detta innebär sannolikt att någon lagerproduktion utöver den
redan beslutade inte kan påräknas för 1979. Inberäknat den ovan nämnda lagerökningen
skulle produktionen komma att minska med uppskattningsvis 15% i volym
1978-1979.
Industribranscherna inom den
heterogena öir/ieA7or«' producerar huvudsakligen färdigvaror vilka till en
mindre del avsätts på exportmarknaderna men till övervägande delen finner
avsättning på den inhemska marknaden. I huvudsak går dessa varor till privat
konsumtion och i form av insatsleveranser - till industrin och
byggnadsverksamheten.
Efterfrågeläget för övrigsektorn
förbättrades något under 1978, huvud-sakligeh genom ökad avsättning av
övrigvaror utomlands. En gynnsam andelsutveckling gav tillsammans med
marknadstillväxten upphov till en exportökning av övrigvaror på ca 6 1/2 %
19771978. Den inhemska efterfrågan på övrigvaror utvecklades däremot svagt och
den slutliga förbrukningen steg endast 1/2 %. Den offentliga konsumtionen
ökade markant medan den privata konsumtionen minskade något. Den svaga produktionsutvecklingen
inom tillverkningsindustrin medförde en endast blygsam ökning av förbrukningen
av övrigvaror som insats i produktionen. Insatsleveranserna till
byggnadssektorn steg däremot betydligt 1977-1978. Den under andra halvåret 1977
påbörjade avvecklingen av övrigvaruproducen-
' Sektorn omfattar livsmedelsindustri inkl. dryckesvaru-
och tobaksindustri (SNI 31), textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri
(SNI 32), trähus- och bygg-nadssnickeriindustri, möbelindustri samt övrig
trävaruindustri utom sågverk (SNI 33 exkl. 33111), träfiberplattindustri (SNI
34113), pappers- och pappförpackningsindustri (SNI 3412), övrig pappers- och
pappvaruindustri (SNI 3419), grafisk industri (SNI 342), kemisk industri,
gummivaru-, plast- och plastvaruindustri (SNI 351, 352, 355, 356), jord- och
stenvaruindustri (SNI 36) samt annan tillverkningsindustri (SNI 39).
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979
Tabell 4:4 Försörjningsbalans för övrig industrisektor
19771979
1975 års producentpriser
87
opaginerad Kontrollera mot PDF
Milj. kr.
Förändring
från
föregående
år, %
resp.
1977
milj. kr.
1978
1979
prel.
prognos
Produktion"
51850
3,7
4,1
Import
24980
-4,8
9,5
Summa
tillgång
76830
0,9
5,8
Offentlig
konsumtion
5890
6,6
4,9
Privat
konsumtion
32900
-0,3
3,4
Investeringar
940
-11,3
8,1
Export
13 730
6,4
6,5
Lagerförändring
i industrin
(milj.
kr.)
-260
130
-10
Lagerförändring
i handeln
(milj.
kr.)
240
-965
930
Varuinsats
23 390
2,0
4,7
industri
5 770
0,4
6,8
byggnadsverksamhet
8150
3,2
4,5
övriga sektorer
9470
1,6
3,5
Summa
användning
76830
0,9
5,8
' Produktionen framkommer som
saldot i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar
över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsförändring för
prognosperioden korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare
avvikelser.
Källa: Konjunkturinstitutet.
ternas färdigvarulager fortsatte under 1978 och
minskningen blev betydande första halvåret. En betydligt blygsammare
neddragning av lagren företogs andra halvåret. Såväl lagren av insatsvaror som
varor i arbete ökade under 1978 medan däremot lagren av övrigvaror inom parti-
och detaljhandelsledet drogs kraftigt ner under året.
Importen minskade med knappt 5 %
1978, dels till följd av nedgången i den privata konsumtionen, dels som en
följd av den relativa fördyring av importvaror som devalveringen medförde.
Exportuppgången samt minskningen av övrigvaruimporten gav därmed utrymme för
en höjning av produktionsnivån och produktionstillväxten inom övrigsektorn
uppgick till 2 1/2% 1977-1978.
Konjunktursituationen bör
förbättras betydligt under 1979. Trots en relativt måttlig tillväxt på flera
betydande exportmarknader kan exporten - genom ytterligare andelsvinster -
förväntas växa med ca 6 1/2 % 1978-1979. Hemmamarknaden beräknas vidare
utvecklas relativt starkt då den privata konsumtionen av varor väntas stiga med
närmare 3 1/2 %. Dessutom väntas förbrukningen av övrigvaror inom
byggnadsverksamheten och framför allt inom tillverkningsindustrin öka
betydligt. Ett kraftigt positivt lageromslag inom handelsledet väntas därtill
bidra till ökad efterfrågan på
Prop.
1978/79:150 88
övrigvaror under 1979. Genom en viss fortsatt nedskärning
av färdigvarulagren inom övrigsektorn väntas lagersituationen ha normaliserats
under loppet av året.
Den prognoserade goda inhemska
efterfrågeutvecklingen beräknas leda till att importen ökar med 10 % 1978-1979
medan produktionen beräknas stiga med 4 1/2 %.
4.3 Övriga näringsgrenar och den totala produktionen
Efter tre år av mycket svag
ekonomisk utveckling började produktionen vända uppåt ungefär vid
halvårsskiftet 1978. Som redovisats i kapitel I uppskattas bruttonationalproduktens
volymtillväxt mätt från användningssidan till 2,8 % mellan 1977 och 1978.
Bruttonationalproduktens förändring beräknad från produktionssidan visar en
inte fullt så kraftig tillväxt för samma period, ökningen kalkylerad på detta
sätt uppskattas till 2,0 %. Del var i första hand exporteftertVågan som bar upp
ökningen medan bidraget från den inhemska efterfrågan blev mer betydande först
under andra halvåret 1978. Varuexportens volymökning 1977-1978 uppskattas till
7,8 % medan importen, till följd av den svaga konsumtions- och investeringsutvecklingen
och den förbättrade svenska konkurrenskraften, beräknas ha fallit med 7 %>.
Preliminära beräkningar av
produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1978 och prognoser för 1979
redovisas i nedanstående tablå. Bedömningarna för 1979 grundar sig pä
ekonomidepartementels prognoser för den internationella - och den inhemska
utvecklingen. På vissa punkter innebär dessa en avvikelse från
konjunkturinstitutets prognoser. Motiven för dessa avvikelser har närmare
redovisats i kapitel 1.
Produktionen inom jordbruket
beräknas enligt statens jordbruksnämnd ha ökat med 2,6 % i volym mellan 1977
och 1978. Ökningen av animalie-produktionen dvs. produktion av kött, mjölk, ägg
m.m. uppgick till 1 % medan vegetabilieproduktionen (potatis och sockerbetor,
spannmål, olje-och köksväxter) steg med drygt 2,5 %. Under 1979 väntas
produktionen totalt i jordbruket öka med 2,1 %. Ökningen förutses falla helt på
animalie-produktionen medan en viss minskning väntas av
vegetabilieproduktionen.
Skogsbrukets bidrag till
bruttonationalprodukten beräknas ha varit ungefär oförändrat mellan 1977 och
1978. För 1979 förutses en ökning på 3 %. Under 1978 var avverkningarna lägre
än vad efterfrågeutvecklingen motiverade. Regeringen föreslog i mars i år vissa
åtgärder för att stimulera avverkningarna under 1979. Även om produktionen
därmed blir högre än prognosen så torde man ändock få räkna med att de redan
små lagren av såglimmer och massaved måste dras ned ytterligare 1979 för att
kunna möta skogsindustrins råvarubehov.
Under sommaren 1978 vände den
totala industriproduktionen uppåt efter att ha fallit under drygt tre års tid.
Produktionen inom basindustrierna
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 89
steg redan under första halvåret 1978 medan produktionen
av färdigvaror började öka först under andra halvåret. För 1979 väntas en
ökning på 7 %. Ökningar förutses för samtliga delbranscher utom varven som
väntas minska sin produktion med 15 %. Verkstadsindustrin exkl. varv väntas öka
med närmare 9 %, massaindustrin med 16 % och järn- och stålverken med drygt 13
%. Därvid har hänsyn tagits till de effekter som följer av prognosavvikelserna
mellan ekonomidepartementet och konjunkturinstitutet för 1979.
Kalkylen för elsektorns produktion bygger på bedömningar
som gjorts av statens industriverk. Mot bakgrund av den ökande industriproduktionen,
en fortsatt ökad elanvändning inom hushållen m.m. väntas elproduktionen
fortsätta att öka under 1979 om än i långsammare takt än mellan 1977 och 1978.
Sammantaget väntas produktionen inom byggnadsverksamheten
öka med närmare 4 % 1978-1979. Investeringarna i byggnader och anläggningar
förutses totalt stiga med 3,5 %. Därav väntas investeringarna i permanenta
bostäder öka med 5 %. För 1979 förutses en igångsättning av 60000 lägenheter
varav 40000 i småhus. Industrins byggnadsinvesteringar väntas falla även under
1979.
Produktionen inom den privata tjänstesektorn ökade ganska
måttligt mellan 1977 och 1978. Till följd av att såväl den privata konsumtionen
som bruttoinvesteringarna förutses öka 1979 väntas en produktionsökning på
drygt 4% 1978-1979.
Ökningen av den offentliga tjänsteproduktionen 1977-1978
uppskattas till 3,5 %. Landstings- och primärkommunernas ökade därvid med 4,3 %
medan statens produktion steg med 1,2 % i volym. I kapitel 8 ges en detaljerad
beskrivning av den väntade utvecklingen inom den offentliga sektorn.
Sammantaget implicerar dessa kalkyler att produktionen inom den offentliga
sektorn skulle öka med 2,6 % mellan 1978 och 1979. Staten väntas öka med 1 %
och kommunerna med drygt 3 %.
Mot bakgrund av ovan redovisade prognoser för olika
näringsgrenar skulle bruttonationalprodukten mätt från produktionssidan öka med
4,5 % mellan 1978 och 1979. Som framgått av kapitel 1 väntas bruttonationalproduktens
tillväxt 1978-1979 mätt från användningssidan bli drygt en halv procentenhet
högre eller 5,1 %.
Prop.
1978/79:150 90
Andel av total produktion, % 1978
Proce produ
ntuell förändring i ktionsvolymen
1977-
-1978
1978-1979
Jordbruk
Skogsbruk
Industri
Elkraftsproduktion
m. m.
Byggnadsverksamhet
2,4
2 2
299
2,6
7,5
2,6 0,1
1,2
5,7 4,2
2,1 3,0 7.0 4,7 3,9
Summa
varu- och kraftproduktion
44,6
1,9
5,9
Privata tjänster Offentliga
tjänster
33,1
22,3
1,2
3,5
4,1 2,6
Summa
tjänsteproduktion
55,4
2,1
3,5
Total
produktion
100
2,0
4,5
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 91
5 Arbetsmarknaden
5.1 Läget på arbetsmarknaden under 1978 och början av 1979
Under loppet av 1977 och första
hälften av 1978 steg den öppna arbetslösheten. En klar förbättring noterades
under hösten 1978. I december 1978 och januari 1979 skedde en viss ökning av
arbetslösheten. I februari minskade arbetslösheten och låg på 2,2% av
arbetskraften. Den öppna arbetslösheten ligger vid en internationell jämförelse
fortfarande på en låg nivå. Detta förklaras av de omfattande
arbetsmarknadspolitiska åtgärder som satts in under den utdragna
lågkonjunkturen. Bland de olika medel som använts märks: frisläppta
investeringsfonder, statliga och kommunala industribeställningar,
förstärkningen av AMS resurser, utbildning av per-mitteringshotad personal
(25-kronan), stöd till företag med dominerande ställning på sin ort och bidrag
till nyrekrytering av personal. Sammantaget uppgick antalet sysselsatta i
beredskapsarbete, arbetsmarknadsutbildning, (exkl. utbildning vid
permitteringshot), arkivarbetare och sysselsatta i skyddat och halvskyddat
arbete m. m. till 138000 personer under 1978 mot 117000 under 1977.
Trots det svaga arbetsmarknadsläget
ökade sysselsättningen 1977-1978 med ca 20000 personer. Industrisysselsättningen
fortsatte dock att minska under 1978, minskningen uppgick till närmare 36000
personer jämfört med 1977. Denna sysselsättningsminskning motverkades av en
fortsatt expansion i den offentliga sektorn. Sysselsättningsökningen 1978
jämfört med
1977 inom stat resp. kommun uppskattas till 7 800 resp.
50300 personer.
Det innebären högre ökningstakt än mellan 1976 och 1977.
A rbetskraftsutbud
Utbudet av arbetskraft bestäms av
den inhemska befolkningsutvecklingen, in- och utvandringen samt utvecklingen
av förvärvsfrekvensen hos olika befolkningsgrupper. Med förvärvsfrekvens avses
andelen av en befolkningskategori som tillhör arbetskraften (dvs. antalet
sysselsatta och arbetslösa personer dividerat med det totala antalet personer i
befolkningskategorin). Under senare är har befolkningstillväxten stagnerat.
Under
1978 ökade folkmängden med 0,2% eller 17 300 personer.
Antalet födda
fortsatte att minska från 98000 resp. 96000 1976 och 1977 till 93 000 1978.
Födelseöverskottet var betydligt lägre 1978 än tidigare och uppgick till
3 300. Av befolkningsökningen hänför sig sålunda huvuddelen till en net
toinvandring om 14000 personer. Invandringsöverskottet har minskat från
1977 med 9000 till 14000 personer främst på grund av alt invandringen
minskade med 8000 personer.
Den viktigaste bestämningsfaktorn
för arbetskraftsutbudets utveckling är förändringar av förvärvsfrekvensen hos
olika befolkningskategorier.
Prop. 1978/79:150 92
Tabell 5:1 Relativa arbetskraftstalen 1970, 1973-1978
Årsmedellal (16-74 år)
1970
1973
1974
1975
1976
1977
1978
Män
80,6
79,5
79,7
80,0
79,5
78,6
78,3
därav:
16-
-24 är
67,3
67,9
70,5
72,4
72,9
71,9
70,8
25-
-54 år
95,1
94,3
94,5
95,2
95,7
95,5
95,3
55-
-74 år
62,8
58,3
56,6
55,4
52,8
50,8
50,4
Kvinnor
52,8
55,2
57,1
59,2
60,0
61,1
62,2
därav:
16-
-24 år
58,9
60,1
63,5
66,1
67,7
68,0
68,1
25-
-54 år
64,5
68,9
71,3
74,2
75,6
77,5
79,3
55-
-74 år
29,0
28,9
28,9
29,7
29,9
30,1
30,6
Samtliga
66,7
67,3
68,4
69,6
69,8
69,9
70,2
Källa: Statistiska centralbyrån.
Utvecklingen av förvärvsfrekvenserna för olika
åldersgrupper framgår av tabell 5:1.
Under 1978 fortsatte kvinnorna att
öka sitt deltagande i arbetslivet. Särskilt markant är detta för gruppen gifta
kvinnor som noterar en ökning i förvärvsfrekvensen med 1,3 procentenheter. För
de icke-gifta kvinnorna ökade förvärvsfrekvensen med 0,8 procentenheter under
1978. Den lägre ökningen sammanhänger med all gruppen innehåller en relativt
stor andel studerande. Minskningen av förvärvsfrekvensen hos männen under 1978
är särskilt tydlig för åldersgruppen 16-19 år och beror till stor del på det
svaga arbetsmarknadsläget.
Under 1970-1975, tabell 5:2, ökade
antalet personer i arbetskraften starkt. Mot slutet av 1975 och i början av
1976 avtog tillväxten. Från 1976 till 1977 ökade arbetskraften med 25 000
personer eller 0,6 %. Ökningen av antalet personer i arbetskraften mellan 1977
och 1978 blev 0,8% eller ca 35 000 personer. I diagram 5:1 illustreras
utvecklingen av antalet personer i arbetskraften och antalet sysselsatta under
perioden 1974-1978.
Tabell 5:2 Antal personer i arbetskraften 1965-1978
1 000-tal
1965
1970
1975
1977
1978
Föränd
ring
1965-1970
1970-1975
Totalt
3 744
3916
4 129
4 174
4 209
172
213
män kvinnor
2 365 1379
2 368 1548
2 373 1756
2 349 1824
2 346 1863
3 169
5 208
därav:
kvinnor med barn
under 7 år
200
304
350
382
385
104
46
Kalla: Statistiska centralbyrån.
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979
93
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 5:1 Arbetskraft och sysselsättning 19751979
Milj.
personer. Säsongrensade månadsdata. 3 månaders glidande genomsnitt
1975 1976 1977 1978
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
1979
Mätt i antal timmar minskade
arbetskraftsutbudet mellan 1977 och 1978 med 1,3 %. Skillnaden i utveckling
mellan utbudet mätt i timmar och i antal personer förklaras av att antal
arbetade timmar per person och år minskat framför allt på grund av införandet
av den femte semesterveckan under 1978. Effekten av semesterförlängningen
beräknas uppgå till -1,5%. Den ökade andelen kvinnor i arbetskraften sänker
timutbudet eftersom medelarbetstiden är lägre än för män. Andra faktorer som
förklarar differensen mellan utbud i timmar och personer är ökningen av
delpensioneringen -under 1978 uppgick antalet delpensionärer till ca 38 000 -
samt minskningen av övertidsarbete.
Arbetskraftsefterfrågan
Som indikatorer på
arbetskraftsefterfrågans utveckling kan användas dels statistiken över
nyanmälda och kvarstående lediga platser hos arbetsförmedlingarna, dels
andelen förelag som uppgivit brist på olika kategorier arbetskraft i konjunkturinstitutets
kvartalsvisa barometerundersökningar. Analysen av utvecklingen av de lediga
platserna kompliceras emellertid av den anmälningsplikt som införts i olika
delar av landet. Enligt beräkningar
gjorda av AMS skulle detta ha inneburit ett tillskott på
över 30% i antalet nyanmälda platser.
Under 1975, 1976 och 1977 minskade
antalet nyanmälda lediga platser och årsmedeltalen låg för de tre åren på en
lägre nivå än 1974. Under 1978 skedde en viss stabilisering av utvecklingen.
Under första halvåret ökade antalet lediga platser (säsongskorrigerat) och låg
i medeltal på en högre nivå än 1977. Tredje kvartalet 1978 innebar en nedgång
varefter en stark ökning noterades under årets två sista månader. Genomsnittet
för fjärde kvartalet 1978 blev högre än för motsvarande period 1975-1977. Under
de två första månaderna 1979 fortsatte ökningen av antalet nyanmälda lediga
platser låg i februari 1979 betydligt högre än motsvarande månad 1978.
Utvecklingen på delbranschnivå följer i stort detta mönster.
I diagram 5:2 redovisas
utvecklingen under perioden 1974-1978 av antalet kvarstående lediga platser på
totalnivå samt för fyra delsektorer.
Diagram 5:2 Vid arbetsförmedlingarna kvarstående lediga
platser 1975-1979
Säsongrensade månadsdata. Log. skala
1975 1976 1977 1978 1979
Anm. Delbranscherna summerar sig inte till totalen då
vissa branscher uteslutits. Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 95
Antalet kvarstående lediga platser
ger en indikation på den icke tillgodosedda efterfrågan på arbetskraft. För
tillverkningsindustrin låg medelantalet för 1978, säsongskorrigerat, 8% under
1977 års nivå. Under första halvåret 1978 minskade antalet lediga platser och
låg nivämässigt lägre än motsvarande period 1977. Under andra halvåret 1978 har
en kraftig ökning ägt rum. Denna utveckling har förstärkts under de två första
månaderna 1979, För byggnadsverksamhet noterades en minskning av antalet kvarstående
lediga platser under våren och sommaren 1978. Den senare delen av 1978 och
början på 1979 har emellertid inneburit en uppgång i antalet lediga platser.
Inom sektorn offentliga tjänster ligger årsmedeltalel för 1978 något under
1977. Detta torde bero på att den svaga efterfrågan på arbetskraft under 1978
gjort del lättare att besätta vakanser inom framför allt hälso- och sjukvården.
I början på 1979 har en markant ökning ägt rum av antalet kvarstående lediga
platser inom hälso- och sjukvården.
Tabell 5:3 Andelen företag som uppgivit brist på
arbetskraft 1977, 1978 och 1979
Procentuell andel ja-svar
1977
1978
197S
I
kv.
2 kV.
3kv.
4kv.
1 kv.
2 kV.
3kv.
4kv.
1 k\
Brisl
på yrkesarbetare
Totala
industrin
27
24
21
16
16
18
21
22
28
Trävaruindustri
35
30
29
26
29
31
35
32
31
Massa-,
pappers- och
grafisk industri
16
15
10
7
7
10
9
12
12
Järn-
och stålverk
22
9
4
4
8
6
6
17
29
Verkstadsindustri
32
24
21
14
16
19
23
25
31
Varvsindustri
39
54
53
64
13
12
16
5
30
Brist
på byggnads- och
anläggningsarbetare
Betongarbetare
33
28
24
6
1
13
10
21
12
Träarbetare
58
66
57
18
8
23
33
35
32
Murare
11
9
14
3
I
15
4
8
5
Källa: Statistiska centralbyrån.
I tabell 5:3 redovisas bristen på
yrkesarbetare inom några industribranscher såsom den mäts i
konjunkturinstitutets baromelerundersökning-ar. Under 1978 har bristen på
yrkesarbetare börjat öka vilket antyder en förbättring av efterfrågeläget på
arbetsmarknaden under 1978. Man kan således observera en klar förbättring av
arbetskraftsefteifrågan under loppet av 1978. Vändningen i arbetsmarknadsläget
synes ha inträtt i början av hösten.
Sysselsättningen
Den totala sysselsättningen ökade
enligt arbetskraftsundersökningarna med 16000 personer eller 0,4% mellan 1977
och 1978 samtidigt som antalet arbetade limmar minskat med 2,2 %. Detta innebär
en nedgång av medelår-
opaginerad Kontrollera mot PDF
betstiden
med 2,6%, vilket förklaras av införandet av femte semesterveckan, ökat
deltidsarbete, minskat övertidsarbete m. m. Det är framför allt deltidsarbetet
20-35 timmar per vecka som ökat markant, den s.k. långa deltiden. Som framgår
av tabell 5:4 ligger hela sysselsättningsökningen på gruppen kvinnor medan
männen även under 1978 minskade i andel.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 5:4
Sysselsättningsutvecklingen 1974-
Medeltal
sysselsatta, 1 000-tal
1978
1974
1975
1976
1977
1978
Sysselsatta
3963
4062
4088
4099
4115
man
2316
2 342
2 337
2314
2297
kvinnor
1647
1720
1751
1785
1818
Heltidssysselsatta
(mer än
35 tim/v)
3 282
3313
3 239
3 191
3 152
Deltidssysselsatta
(20-34
tim/v)
465
521
603
659
710
Deltidssysselsatta
(1-19
tim/v)
216
228
246
249
253
Källa: Statistiska centralbyrån.
Ett branschfördelat material (tabell 5:5) visar på en
fortsatt sysselsättningsökning för staten och kommunerna samt de privata
tjänsterna. För industrin, som uppvisar en minskad sysselsättning sedan 1975,
gick antalet sysselsatta ned mellan 1977 och 1978 med 36000 personer. Även inom
byggnadsverksamheten minskade antalet sysselsatta med ca 12000 perso-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 5:5
Sysselsättningen
inom olika näringsgrenar 19761978
opaginerad Kontrollera mot PDF
1978
Procentuell förändring
syssel-
1976-1977
1977-1978
1 OOO-tal
Antal
Antal
Antal
Antal
syssel-
arbets-
syssel-
arbets-
satta
timmar
satta
timmar
Jordbruk
och fiske
202
-2,9
-4,6
2,9
-2,0
Skogsbruk
56
-4,3
-6,2
0,4
-4,8
Gruvor
och tillverknir
igsindustri
978
-3,0
-4,4
-3,6
-6,4
El-,
gas-, vatten- och
värmeverk
29
2,9
2,3
0
-1,5
Byggnadsverksamhet
316
1,4
-0,4
-3,8
-6,7
Privata
tjänster'
1345
0,6
-1,3
0,2
-1,6
Staten
308
2,3
0,8
2,6
0,2
Kommuner
891
4,8
2,8
6,0
3,8
Summa
4125
0,5
-1,4
0,5
-2,3
Korrigeringspost''
36
-0,1
0
0
0,1
Totalt
4161
0,4
-1,4
0,4
-2,2
' Handel, restaurang- och
hotellrörelse, samfärdsel, bank- och försäkringsinstitut, fastighetsförvaltning
m. m.
Den totala
sysselsättningsutvecklingen fås från arbetskraftsundersökningarna korrigerade
för kalenda-riska effekter m.m. för att överensstämma med
nationalräkenskapernas definitioner. På senare är har förelegal en ganska stor
diskrepans mellan sysselsättningen summerad över de olika näringsgrenarna och
arbetskraftsundersökningarna.
Källa: Statistiska centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979
97
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 5:3 Arbetslösa enligt AKU, arbetslösa
kassamedlemmar och kvarstående lediga platser 1975-1979
Säsongrensade månadsdata
110
100
opaginerad Kontrollera mot PDF
1975
1976
1977
1978
1979
-J
opaginerad Kontrollera mot PDF
Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen,
konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik
Under 1977 ökade den registrerade
arbetslösheten (diagram 5:3). Denna utveckling fortsatte under 1978 och nådde
kulmen under sommarmånaderna. Under hösten 1978 inträdde en kraftig
förbättring av arbetslöshetsläget (tabell 5:6). Mellan tredje och fjärde
kvartalet 1978 minskade arbetslösheten, säsongskorrigerat, med 19000 personer.
Under Ijärde kvartalet 1978 var enligt arbelskraftsunderökningarna i genomsnitt
84 000 personer arbetslösa, vilket låg något högre än motsvarande period 1977.
I december 1978 och januari 1979 ökade arbetslösheten återigen varefter en
nedgång har skett under februari. Ungdomsarbetslösheten låg under hela 1978 på
en mycket hög nivå jämfört med perioden 1970-1977. Det totala antalet
arbetslösa ungdomar var för fjärde kvartalet 1978 32000 personer, vilket
innebär en relativ arbetslöshet på nära 5%. En mycket hög arbetslöshet bland
ungdomar 16-24 år uppvisar personer av utländsk härkomst. För 7 Riksdagen
1978/79. 1 samt. Nr 150. Bil. 1.1
Tabell 5:6 Arbetslösheten 1976-1979
Ars- och kvartalsmedeltal, 1 OOO-tal (16-74 år)
1976
1977
1978
1978
1979
1 kv.
2 kV.
3kv.
4kv.
1 kv.
Arbetslösa,
totalt
66
75
94
99
86
106
84
100
16-24 år
26
30
38
35
35
49
32
34
25-54 år
29
36
44
50
41
44
40
49
55-66 år
11
9
5
14
11
13
12
17
Storstadslän
19
23
27
30
24
31
25
29
Skogslän
22
23
28
32
27
30
23
28
Övriga
län
26
29
39
38
34
46
36
43
Medelantal
veckor i
arbetslöshet
15
15
16
16
17
15
18
17
opaginerad Kontrollera mot PDF
16-
-24 år
25-
-54 år
55-
-66 år
Män
Relativa
arbetslöshetsantal (arbetslösa i procent av arbetskraften) Totalt
1,6
1,8
2,2
2,4
2,0
2,5
2,0
2,4
2,9 0,8 1,6
4,4 1,3 1,3
5,5 1,6 1,8
5,4 1,8 2,1
5,1 1,4 1,6
6,6 1,6 1,8
4,9 1,4 1,7
5,2 1,7 2,5
1,3 2,0
1,5
2,2
2,1 2,4
2,3 2,4
1,9
2,2
2,2 2,8
1,8
2,2
2,2 2,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Källa: Statistiska centralbyrån.
denna grupp låg den relativa arbetslösheten under Qärde
kvartalet 1978 på nära 9%.
Av statistiken över arbetslösa
kassamedlemmar framgår att det inte enbart är de på arbetsmarknaden
nytillträdande grupperna som drabbats av arbetslöshet. Under 1978 var i
medeltal ca 45 700 personer arbetslösa mot 33 400 resp. 32 700 under 1977 och
1976. Arbetslösheten (säsongskorri-gerad) bland industrikassamedlemmarna har
avtagit något sedan mitten av 1978. I genomsnitt var under året 15 300 personer
arbetslösa, vilket innebär en relativ arbetslöshet om ca 2,1 %. Detta innebär
atf arbetslösheten legat på en betydligt högre nivå 1978 än under perioden
19751977. Även bland medlemmarna i byggkassan och bland varuhandelns
kassamedlemmar har registrerats en hög arbetslöshet. Jämfört med 1977 ligger
arbetslösheten i byggkassan i genomsnitt under 1978 nivåmässigt 1,7
procentenheter högre. I tjänstemannakassorna registrerades under 1978 i
medeltal 6 100 arbetslösa, vilket motsvarar en halv procent av medlemsantalet.
Sammantaget kan konstateras att arbetslösheten nådde sin kulmen under
sommarmånaderna och en viss stabilisering av arbetslöshetsläget skedde under
del sista kvartalet av 1978 och första kvartalet 1979.
Internationellt sett låg den öppna
arbetslösheten i Sverige under 1978 på en låg nivå. Den utdragna
lågkonjunkturen har i första hand drabbat industrin och flera av de arbetsmarknadspolitiska
insatserna har därför satts in för att stödja sysselsättningen i denna sektor.
Bland de olika medel som använts under 1977 och 1978 märks: frisläppta
investeringsfonder, statliga och kommunala industribeställningar, utbildning av
permitterings-
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 99
hotad personal, stöd till företag med dominerande
ställning på sin ort och bidrag till nyrekrytering av personal.
I februari 1977 höjdes
statsbidragen för utbildning inom företagen av permitteringshotad personal från
8 till 25 kr./tim. för de första 160 timmarna. Utbildning enligt 25-kronan
fick snabbt en stor omfattning. Under 1977 sysselsattes i medeltal 41 000
personer i denna form av arbetsmarknadsutbildning. Under 1978 minskade
utbildningen enligt 25-kronan i omfattning. I december 1978 sysselsattes 14
200 personer enligt 25-kronorsbi-draget mot 39000 i december 1977. Antalet
sysselsatta i övrig arbetsmarknadsutbildning var i stort oförändrat mellan
1977 och 1978 (tabell 5:7). Flera av de extra arbetsmarknadspolitiska insatser
som gjorts har varit inriktade på att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Antalet
ungdomar i arbetsmarknadsutbildning expanderade kraftigt under 1977 och 1978.
Av de 64100 som sysselsattes i beredskapsarbeten i december 1978 var ca 44000
under 25 år. Ökningen av beredskapsarbeten låg främst inom tjänstesektorn, ca
60% av arbetena under 1978 låg inom tjänste- och vårdsektorerna.
Arbetsförmedlingarnas resurser förstärktes också under 1977 och 1978 så att
rutinerade arbetsförmedlare i högre grad än tidigare kunnat ägna sina krafter
just åt ungdomsproblemen.
Den 1 juli 1978 infördes ett s. k.
nyrekryteringsbidrag. Syftet med delta bidrag är att förmå företag som avser
att öka sin personalstyrka vid en vändning uppåt i konjunkturen att
tidigarelägga denna nyanställning. Bidraget utgick med 12000 kr. per ny
heltidsanställd under tredje kvartalet 1978. 8000 kr. för nyanställningar under
fjärde kvartalet 1978 och 4000 kr. för nyrekrytering under första kvartalet
1979. Intresset för bidraget förefaller att vara ganska stort, vid utgången av
oktober 1978 hade preliminära ansökningar från 8500 företag inkommit avseende
en personalökning på 38000 personer. Drygt hälften av den beräknade
personalökningen ligger på tillverkningsindustri men stora ökningar väntas
också inom handel saml konsult- och uppdragsverksamhet. I februari 1979
omfattade ansökningarna ca II 000
företag och den beräknade personalökningen uppgick till 46000 personer.
Tabell 5:7 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder 1974-1979
Årsmedellal, 1000-tal
1974
1975
1976
1977
1978
1979
Jan.
Febr.
Arbetsmarknadsutbildning
41
36
42
45
49
62
63
utbildning vid per-
miUeringshot (25-kronan)
41
29
8
8
Beredskapsarbete
23
17
27
29
45
60
62
Arkivarbete
14
15
15
15
15
16
16
Skyddat
och halvskyddat
arbete m. m.
24
27
29
28
29
30
30
Totalt
102
95
113
158
167
176
179
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
Prop.
1978/79:150 100
Bland övriga åtgärder som vidtagits
för att hålla uppe sysselsättningen på vissa orter eller inom vissa branscher
märks det s. k. 75 %-bidraget och äldrestödet inom tekoindustrin. Det
tillfälliga sysselsältningsstödet (75% bidrag till lönekostnaden) för företag
med dominerande ställning på sin ort omfattade under 1978 ett tjugotal företag
och den övertaliga arbetsstyrka som berördes uppgick till ca 4 000 personer.
Äldrestödet inom tekoindustrin omfattade under andra halvåret 1978 650 företag
som tillsammans representerar 3/4 av den totala sysselsättningen i branschen.
5.2 Arbetsmarknaden under 1979
I avsnittet redovisas först
prognosen över utbudet av arbetskraft 1979. Därefter diskuteras en beräkning av
förväntad arbetskraftsefterfrågan under 1979 med utgångspunkt i prognoser över
produktions- och produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar. Den
sålunda erhållna utbuds-och efterfrågebilden ger sedan en grov bild av
förväntad sysselsättning och arbetslöshet under 1979.
Arbetskraftsutbud
Till grund för
arbetskraftsprognosen ligger ett antagande om en ökning av medelfolkmängden
mellan 1978 och 1979 på 0,3%. Detta antagande inkluderar en väntad
nettoinvandring på 18000 personer under 1979. Del relativa arbetskraftstalet
för arbetskraften (16-74 år) förutses öka med 0,5 procentenheter så att i
medeltal 70,7% av befolkningen i åldersgruppen 1674 år skulle befinna sig i
arbetskraften under 1979. För de gifta kvinnorna väntas en ökning av det
relativa arbetskraftstalet med 1,4 procentenheter och för de icke gifta
kvinnorna en ökning med 0,8 procentenheter. För männens del förutses en viss
fortsatt minskning. Översatt till antal personer innebär denna
befolkningsprognos och antaganden om de relativa arbetskraftstalens utveckling
att ökningen av arbetskraftsutbudet 1978-1979 väntas bli ca 45 000 personer.
Utbudet mätt i timmar, inkluderande effekter av förändringen i
långtidsfrånvaron, förutses bli oförändrat mellan 1978 och 1979. Några av de
effekter som drar ned timutbudet är den könsmässiga förskjutningen i
arbetskraftens sammansättning, delpensionering, ledighet för småbarnsföräldrar
m. m.
Produktion, produktivitet och sysselsättning 1979
I detta avsnitt redovisas
prognoserna för produktions- och produktivitetsutvecklingen inom olika
näringsgrenar. Utifrån dessa bedömningar erhålls efterfrågan pä arbetskraft
uttryckt i timmar. Genom att ställa utbudsprognosen mot efterfrägekalkylen kan
man få en uppfattning om sysselsättning och arbetslöshet under 1979.
Produktiviteten (mätt som produktion per arbetad timme)
ökade snabbt
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979
101
opaginerad Kontrollera mot PDF
under 1960-talet. Inom industrin låg ökningen då på ca 7%
per är. Under 1970-talet haren förändring skett mot en klart lägre ökningstakt.
Den lägre produktivitetstillväxten totalt i samhällsekonomin beror på flera
faktorer. Bl. a. riktar sig nu en relativt större del av den samlade
efterfrågan mot de tjänsteproducerande näringsgrenarna som erfarenhetsmässigt
har en lägre produktivitetsökning än de varuproducerande sektorerna. Den
relativt svaga produktivitetsutvecklingen inom industrin 1975-1977 (tabell 5:8)
sammanhänger bl. a. också med den inriktning som arbetsmarknadspolitiken och i
viss mån industripolitiken haft på senare år. Ett viktigt inslag i denna har
varit att förmå företagen att i så stor utsträckning som möjligt hålla kvar de
anställda i företagen även när efterfrågan minskar.
Tabell 5:8 Produktivitetsutvecklingen inom olika
näringsgrenar 19731978
Ärlig procentuell förändring
1973
1974
1975
1976
1977
1978
Jordbruk,
fiske
-7,7
18,7
-1,4
4,0
0
4,8
Skogsbruk
12,8
-5,2
0,2
-4,0
-1,7
5,2
Gruvor
och tillverkningsindustri
7,5
3,5
-1,9
0,5
-0,6
8,1
El-,
gas- och vattenverk
9,4
-2,6
11,2
6,2
-1,3
7,3
Byggnadsindustri
-2,3
1,1
7,1
-1,4
-0,6
11,6
Privata
tjänster
5,1
5,8
-1,7
1,4
0,3
2,8
Offentliga
tjänster
-0,1
-0,5
0,3
0,3
0,4
0,8
Totalt
4,1
3,3
-0,6
0,7
-0,3
4,4
Källa: Statistiska centralbyrån.
Den klara förbättring i
konjunkturiäget som noterades under 1978 förutses fortsätta under 1979. Den
totala produktionen väntas öka med 4,5% mellan 1978 och 1979 (tabell 5:9). För
industrins del väntas en produktionsökning på ca 7%. Denna snabba ökning gör
det motiverat att anta att företagen kan realisera en del av den
produktivitetspotential som byggdes upp under lågkonjunkturen. Redan under 1978
steg produktionen per arbetad timme relativt kraftigt. Preliminära
uppskattningar lyder på en ökning mellan 1977 och 1978 på 8,1 %, trots en så
pass svag produktionstillväxt i industrin som ca 1%. Produktivitetsstegringen
mellan 1978 och 1979 har antagits komma att uppgå till 7,5 %. Produktionen inom
byggnadsverksamheten 1979 väntas öka i ungefär samma takt som mellan 1977 och
1978, dvs. ca 4%. Bakom denna prognos ligger bl. a. ett antagande om en igångsättning
av ca 60000 lägenheter under 1979. Även ombyggnadsverksamheten väntas
fortsätta att öka under 1979. Inom den privata tjänstesektorn förutses, efter
en treårsperiod av svag produktionsutveckling, en ökning av produktionen med
drygt 4%. Detta sammanhänger bl. a. med den förväntade volymökningen av den
privata konsumtionen mellan 1978 och 1979. Volymökningen inom tjänstesektorn
medför även att produktiviteten stiger.
Prop. 1978/79:150 102
Tabell 5:9 Produktion, produktivitet och sysselsättning
1979
Ärlig procentuell förändring avrundad till halva och hela
procentenheter
Produk-
Produk-
Sysselsättning
tion
tivitet
(timmar)
Jordbruk,
fiske
2
4
-2
Skogsbruk
3
4
-1
Gruvor
och tillverkningsindustri
7
7,5
-0,5
El-,
gas- och vattenverk
5
7,5
-2,5
Byggnadsindustri
4
5,5
1,5
Privata
tjänster'
4
4
0
Offentliga
tjänster
2,5
0
2,5
Totalt
4,5
4,0
0,5
' Handel, restaurang- och
hotellverksamhet, samfärdsel, banker och fastighetsförvaltning m. m.
En schablonmässig översättning av
den redovisade sysselsättningsutvecklingen i timmar 1978-1979 till antal
sysselsatta personer pekar mot en marginell minskning inom jord- och
skogsbruket. För industrins del väntas en i stort sett oförändrad
sysselsättning mätt mellan genomsnittslägena 1978 och 1979. Eftersom
industrisysselsättningen sjönk kontinuerligt under loppet av 1978 och vänder
först under loppet av 1979 så innebär denna prognos att man kan vänta en
relativt kraftig sysselsättningsökning på minst 20000 personer under 1979. Inom
byggnadsverksamheten väntas en viss minskning av sysselsättningen under 1979.
Efterfrågan på arbetskraft ifrån de offentliga och privata tjänstesektorerna
väntas fortsätta att öka 1979. För statens del väntas en sysselsättningsökning
på ca 7000 personer och för kommunernas del en ökning på inemot 40000 personer.
Inom privata tjänsterna pekar prognoserna på en sysselsättningsökning på ca 15
000 personer.
Utbuds- och efterfrågeprognoserna
på totalnivå pekar mot ett förbättrat sysselsättningsläge under 1979 och en
minskning av den öppna arbetslösheten. När arbetskraftsefterfrågan nu ökar
under 1979 bör det finnas goda förutsättningar att successivt minska antalet
sysselsatta i beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning och att dessutom
allmänt främja en ökad rörlighet såväl yrkesmässigt som regionall på
arbetsmarknaden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979
103
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 De enskilda konsumenternas ekonomi
6.1 Sammanfattning
Hushållens disponibla inkomster
ökade 1978 med 8 1/2%, en avsevärt mindre ökning än föregående år (13,3%).
Prisökningstalet för total privat konsumtion blev visserligen något lägre än
1977, men uppgick likväl till drygt 10 1/2%. 1978 drabbades därigenom de
enskilda konsumenterna totalt sett för första gången under efterkrigstiden av
en sänkt realinkomst; en nedgång med ca 2%, varigenom den realt disponibla
inkomsten drogs ner till en nivå obetydligt över 1976 års.
Utvecklingen under loppet av 1978
karakteriserades av en kraftig real-inkomstminskning i början av året.
Säsongrensat sett sjönk realinkomslen närmare 4% mellan andra halvåret 1977 och
första halvåret 1978, för att därefter stiga drygt 1 3/4% mellan första och
andra halvåren 1978. Även konsumtionsvolymen sjönk första halvåret 1978.
Hushållen fortsatte därmed under 1978 den neddragning av konsumtionsvolymen,
speciellt beträffande varaktiga varor och livsmedel, som inletts 1977 (se
diagram 6:2). Konsumtionen minskade emellertid inte lika mycket från andra
halvåret 1977 som inkomsterna, och sparkvoten sjönk med ungefär 2 1/2 procentenheter
till 9 1/2% första halvåret 1978. Andra halvåret sjönk sparkvoten ytterligare
något; hushållens konsumtionsutgifter steg drygt 2%, medan inkomstökningen som
nämnts blev 1 3/4%.
Sammantaget för helåret 1978
minskade den privata konsumtionen i volym med ca 1 %, samma nedgång som
1976-1977. Sparandets andel av den disponibla inkomsten sjönk 1978 med nära en
procentenhet till en alltjämt hög nivå på 9 1/4% (se diagram 6:1).
Diagram 6:1 Sparkvoten 1963-1979
Sparandet i procent av disponibel inkomst. Helårsdata
11
opaginerad Kontrollera mot PDF
79
I
1 I I 1
J_ \_ I_ \_ I_ L
1963 65 67 69 71 73 75 77
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prognoserna för hushållens
inkomster 1979 visar en ungefär lika stor tillväxt som 1978 i faktorinkomsterna
(främst löner och enskilda företagares inkomster), dvs. en ökning med ca 8%
(se tabell 6:1). Lönesumman beräknas öka något mer än i Qol, 8,6% mot 8,0 1978.
Detta innebär att
Tabell 6:1 Hushållssektorns inkomster och utgifter
1977-1979'
Milj. kr.
Procenti
Liell
förändring
från
föregående år
1977
1978
1977
1978
1979 prognos
Löpande
priser
1 Faktorinkomster
221342
238 331
9,7
7,7
8,0
Egentliga löner"
190438
206688.
10,2
8,5
8,7
därav: kontant utbetald
lönesumma
184 522
199277
9,9
8,0
8,6
Enskilda företagares in-
komster
14 360
15015
5,4
4,6
6,8
Övriga faktorinkomster
16544
16628
8,1
0,5
0,3
2 Inkomstöverföringar till
hushåll
69794
81950
20,5
17,4
12,5
3 Direkta skatter, avgifter
m. m.
85292
97 043
9,6
13,8
10,6
därav: prel. A-skatt
71660
82 703
9,3
15,4
10,7
4
Nettoinbetalningar till det
offentliga (3-2)
15498
15 093
-21,9
-2,6
0,2
5 Räntor
och utdelningar.
netto
3666
4095
28,2
11,7
4,1
6 Övriga transfereringsin-
komster och -utgifter, netto
758
622
-3,9
-17,9
2,1
7 Disponibel inkomst
(H-2-3-I-5-I-6)
210268
227
955
13,3
8,4
8,5
8 Privat konsumtion
188813
206 847
9,9
9,6
9,3
9 Sparande (7-8)
21455
21 108
54,9
-1,6
0
10
Sparkvot (9:7)'*
10,2
9,3
2,7
-0,9
-0,8
1975
års priser
11
Disponibel inkomst
171802
168419
2,1
-2,0
2,3
12
Privat konsumtion
154273
152 823
-0,9
-0,9
3,1
13
Implicitprisindex för
total privat konsumtion
(1975= 100)
122,39
135,35
10,9
10,6
6,0
' Hushållssektorn inkluderar,
förutom hushållen, de s. k. ideella organisationerna som betjänar hushållen och
som inte helt eller huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offentliga
sektorn. Hit räknas arbetstagarorganisationer, folkbildningsverksamheten,
nykterhetsrörelsen, idrottsorganisationer. Röda korset m. m. samt ej
statsbidragsberättigade privata sjukhem, barnhem, barnkolonier, semesterhem. Utöver
löntagarhushäll ingår hushåll som äger personliga företag, dvs. erhåller sin
huvudsakliga inkomst från rörelse.
Arbetsgivaravgifter till
socialförsäkring, fondavsättningar för PRI och andra privata fonder och
stiftelser inom icke finansiella företag samt tillräknade pensionsavgifter för
statliga och kommunala myndigheter och kommunala affärsverk är ej medtagna som
löneförmåner i denna post.
Kontant utbetald lönesumma samt arbetsgivaravgifter till
privat försäkring.
'' Inkl. räntor på privata försäkringsfonder (exkl.
skadeförsäkring).
Inkl. privat försäkringssparande.
Detta uppgick 1977 till 7309 milj. kr. och 1978 till 8800 milj. kr. Det
beräknas 1979 uppgå till ca 10500 milj. kr.
" Förändring mätt i procentenheter.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 105
lönesummeprognosen räknats upp 0,5 procentenheter jämfört
med den preliminära nationalbudgeten (PNB), bl. a. på grund av en säkrare uppskattning
av utfallet av löneutvecklingsgarantierna. Den avtalsmässiga löneökningen 1979
till följd av 1978 och 1979 års löneavtal har nu beräknats till 5,4%. Däri
ingår sålunda utfallet av förtjänstutvecklingsgarantin för arbetare och
motsvarande löneutvecklingsgaranlier för tjänstemän inom privat och offentlig
verksamhet. Därutöver har till avtalskomponenten lagts några tiondels
procentenheter som en fördröjd effekt av femte semes-lerveckans införande 1978.
De nu löpande avtalen gäller t.o.m. sista oktober i år. I kalkylen över inkomstutvecklingen
har inte inräknats några lönehöjningar fr.o.m. 1 november till följd av nya
avtal. Löneglidningen har satts till 2,5%, och sysselsättningens bidrag till
totala lönesummeökningen till 0,4 procentenheter. Timförtjänstökningen
(avtalsökning plus löneglidning) tillsammans med de höjda sociala kostnaderna
(motsvarande ca 0,4% på timkostnaden inkl. sociala kostnader) beräknas höja
timkostnaderna med knappt 7 1/2 % för industriarbetare och omkring 8 1/2 %
totalt sett. För industriarbetarnas del har därvid löneglidningen antagits
uppgå till 3 1/2%.
Beträffande transfereringarna
beräknas såväl inkomstöveiföringarna från det offentliga till hushållen som
hushållens inbetalningar av skatter och avgifter stiga mindre 1979 än 1978.
Inkomstöverföringarna till hushållen beräknas öka 12 1/2% och skatter och
avgifter m. m. 10 1/2%. Jämfört med prognosen i PNB har skatte- och
avgiftsinbetalningarna justerats upp till följd av beräknat större
skatteunderlag i form av löner och andra beskattade inkomster och höjda
avgifter. Hushållens nettoinbetalningar till det offentliga (skatter m. m.
efter avdrag av inkomstöverföringar till hushållen) beräknas bli ungefär lika
stora 1979 som 1978, ca 15 miljarder kr.
Sammantaget ger kalkylerna för 1979
en tillväxt i hushållens disponibla inkomster på nominellt 8 1/2 %, samma
ökning som 1978. Prisstegringstakten förutses bli betydligt lägre än under
1978. Prisökningstalet för den privata konsumtionen har uppskattats till 6%
mellan årsgenomsnitten 1978 och 1979 och realinkomslen skulle därmed öka 1979
med 2 1/4%. Med hänsyn till den stigande konsumtionsvolymen mot slutet av förra
året samt den positiva utvecklingen av detaljhandelns försäljning under de
första månaderna i år - bl. a. bilförsäljningens kraftiga ökning - och med beaktande
av den förväntade relativt begränsade konsumentprisstegringen förutser
institutet att konsumtionen ökar mer än inkomsterna under 1979. Ökningen har
satts till drygt 3%. Sparkvoten minskar därmed ytteriigare med 3/4 procentenhet
till 8 1/2%.
I tabell 6:2 redovisas realinkomstutveckUngen efter skatt
uppdelad på olika inkomstslag. Det bör understrykas att det statistiska
underlaget är mycket bristfälligt, varför materialet enbart ger en grov
indikation på realinkomstens utveckling för olika inkomstslag och deras
relativa betydelse för den totala ökningen i den realt disponibla inkomsten.
Tabellen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 6:2 Inkomstutveckling efter skatt 1976-1979
1975 års priser
Förändi
'ing i
realinkomslen,
%
Bidrag
till disponibelinkomst-
utveckli
ingen, |
procentenheter
1976
1977
1978
1979
prognos
1976
1977
1978
1979 prognos
Löner
11/2
1/2
-5
1 1/2
1
1/2
-2 1/2
1
Driftsöverskott
-5
-7
-2
_2
0
0
0
0
Övriga
faktor- och kapital-
inkomster'
-5 1/2
0
-71/2
-4 1/2
-1/2
0
-1/2
-1/2
Pensioner
7
9
3
6
1
1
1/2
1
Beskattade
sociala förmåner
11 1/2
7
3
4
1/2
1/2
0
1/2
Övriga
inkomstöverföringar,
netto
6
4
91/2
61/2
0
0
1/2
1/2
Disponibel
inkomst
2
2
-2
21/2
2
2
-2
21/2
' Inkl. nationalräkenskapens s. k. restposter i
inkomstberäkningarna.
Sjukpenning och föräldrapenning, utbetalningar från
arbetslöshets- och arbetsskadeförsäkring och lönegarantifond samt vissa bidrag
i samband med arbetsmarknadsutbildning. Källor: Konjunkturinstitutet,
riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.
bygger på överslagsmässiga kalkyler över fördelningen av
A- och B-skalte-uttagen - däribland även skatt pä kapitalinkomster m. m. - på
inkomstslagen löner, företagarinkomster, pensioner och beskattade förmåner.
Nu föreliggande
nationalräkenskapskalkyler för 1977 visar en något större ökning av lönesumman
än vad som redovisades i PNB. Reallönen före skatt minskade 1977. Reallönen
efter skatt ökade emellertid något, på grund av att det reala skatteuttaget
sjönk mer än lönesumman. Den vid halvårsskiftet 1976 sänkta folkpensionsåldern
påverkade pensionsutbetalningarna detta år och bidrog liksom införandet av
delpensionen till atl pensionsutbetalningarna ökade kraftigt mellan 1976 och
1977.
1978 beräknas reallönesumman efter
skatt ha minskat kraftigt, närmare 5%. Härvid får uppmärksammas att
sysselsättningen i limmar har sjunkit drygt 2%, till stor del i anslutning till
införandet av den femte semesterveckan. Per arbetad timme blir
reallöneminskningen, utifrån det sålunda begränsade timantalet, drygt 2 1/2%.
Ökningen av pensionsinkomsterna är väsentligen att hänföra till ökat antal
pensionärer, men även till den stigande andelen ATP-pensionärer liksom den
minskande andelen pensionärer med enbart folkpension.
Den kraftiga ökningen 1978 av andra
inkomstöverföringar än de beskattade orsakades bl. a. av att barnbidrag och
studiebidrag höjdes i april 1978. Samtidigt ökade avdragsposten
avgiftsinbetalningar till det offentliga relativt litet detta år.
För 1979 beräknas reallönesumman
före skatt öka med ca 2 1/2%. Skatteuttaget beräknas öka mer än lönen före
skatt, varför ökningen av den realt behållna lönesumman begränsas till I 1/2%.
Pensionärernas inkomster efter skatt förutses öka betydligt mer 1979 än 1978'.
Beräkningen av skatteuttaget på pensioner är emellertid
mycket osäker.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979
107
Beträffande relativa bidrag i
procentenheter till den samlade ökningen i de realt disponibla inkomsterna ger
tabellen i stort sett samma bild som enligt PNB. Enligt de reviderade
lönesummekalkylerna för 1977 ger denna post nu ett positivt bidrag till totala
inkomstökningen. Största bidraget 1977 kommer dock från pensionsinkomsterna.
Även för 1978 och 1979 redovisas positiva bidrag från pensionerna. Lönesumman
förutses dock lämna ett lika stort bidrag till totalökningen av disponibelinkomsten
1979 som pensionsinkomsterna.
6.2 Löner
Från 1977 till 1978 beräknas
lönesumman för samtliga anställda ha ökat med 8,0%. Härav svarade
löneglidningen för 2,4 procentenheter, medan avtalskomponentens bidrag till
lönesummeökningen uppgick till 8,0. I den senare ingår då 2 procentenheter för
införandet av den femte semesterveckan. Sysselsättningen gav ett negativt
bidrag till lönesummeutvecklingen på ca 2 1/4 procentenheter, varav bortfallet
i arbetstimmar på grund av semesterförlängningen beräknas ha svarat för 1,5
procentenheter.
För industriarbetarnas del visar
statistiska centralbyråns förtjänslstati-stik, korrigerad för retroaktiva
löneutbetalningar, en limlöneökning mellan 1977 och 1978 på ca 8%. Därav
beräknas avtalen ha svarat för knappt 5 procentenheter och löneglidningen för
drygt 3. Arbetskraftskostnaderna steg härutöver till följd av införandet av den
femte semesterveckan med ca 3,5 procentenheter. Genom borttagandet av den
allmänna arbetsgivaravgiften sänktes de totala sociala avgifterna mellan 1977
och 1978, vilket drog
Tabell 6:3 Löneutveckling 19691979 samt
arbetskraftskostnader för industriarbetare
Äriig procentuell förändring
Totalt
Industriarbetare
Avtal
Löneglid-
Summa
Avtal Löne-
Timför-
Sociala
Timkost-
ning
glidning
förtjänst
kostn.
nad'
1
2
3 = {\+2)
4
5
6 = (4-h5)
7
8
1969
4,5
2,3
6,8
4,7 4,5
9,2
1,4
10,7
1970
5,5
3,6
9,1
4,5 7,1
11,6
0,7
12,4
1971
7,1
2,8
9,9
5,1 5,4
10,5
1,2
11,8
1972
8,9
1,9
10,8
8,6 3,0
11,6
0,5
12,2
1973
5,5
2,0
7,5
4,1 4,0
8,1
3,1
11,5
1974
7,4
3,0
10,4
5,0 6,8
11,8
5,1
17,5
1975
12,9
2,1
15,0
10,5 7,5
18,0
3,7
22,4
1976
10,4
2,4
12,8
7,9 5,4
13,3
3,1
16,8
1977
7,5
3,6
11,1
3,7 3,5
7,2
3,4
10,8
1978
8,0
2,4
10,4
4,8 3,2
8,0
-0,7
10,73
1979
prog-
nos
5,7
2,5
8,2
3,5 3,5
7,0
0,4
7,4
' Timförtjänsten och de sociala kostnaderna i indexform
multiplicerade med varandra. Enligt lönesummeberäkningarna.
Förtjänststatistiken visar 4,9 för 1971 och 4,3 för 1972. ' Inkl. kostnad för
femte semesterveckan. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:150 108
ned timkostnaderna med 0,8 procentenheter. Totalt steg
därmed arbetskraftskostnaderna för industriarbetare med ca 10 3/4% 1977-1978.
Mellan 1978 och 1979 förutses den
totala lönesumman öka med 8,6%. Den avtalsmässiga löneökningen beräknas till
5,4%. Vidare höjs avtalskomponenten med 0,3 procentenheter som ytterligare
effekt av införandet av den femte semesterveckan. Däri ingår bl. a. det
statliga semesteiiöne-lillägget samt inom PTK-områdel höjt semestertillägg.
Löneglidningen har satts till 2,5%, medan sysselsättningen förutses ge ett
positivt bidrag till lönesummeutvecklingen på 0,4 procentenheter.
Industriarbetarlönerna beräknas
avtalsmässigt öka med ca 3,5 %' mellan 1978 och 1979. Förutsatt en löneglidning
av samma storleksordning skulle därmed en timlöneökning på ca 7% vara att vänta
för industriarbetarnas del: I januari 1979 höjdes arbetsgivaravgifterna till
sjukförsäkringen (1 %), barnomsorgen (0,3%) och lönegarantin (0,1%).
Borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften den I juli 1978 innebär en
nivåsänkning med 1% mellan helåren 1978 och 1979 och det genomsnittliga uttaget
av lagstadgade arbetsgivaravgifter ökar därmed med 0,4% 1978-1979. De avtalsmässiga
avgifterna stiger 0,2% till följd av höjda avgifter till den särskilda
tilläggspensioneringen. De höjda sociala kostnaderna motsvarar därigenom 0,6%
av konlantlönen, vilket innebär att timkostnaden inkl. sociala kostnader stiger
0,4%. Eftersom kontanllöneökningen på 7% också, p. g. a. det proportionella
uttaget av arbetsgivaravgifter, ger en timkostnadsökning på 7%, skulle den
totala timkostnaden för industriarbetare under ovan angivna förutsättningar,
stiga med knappt 7,5 % 1978-1979.
6.3 Hushållens disponibla inkomster
Hushållens disponibla inkomster
ökade 1977-1978 med 8,4%. Prisstegringen för totala konsumtionsutgifterna
uppgick till 10,6% mellan årsgenomsnitten och realinkomslen minskade sålunda
med 2,0%.
De totala faktorinkomsterna ökade
från 1977 till 1978 med 7,7%, en fortsatt dämpning i ökningstakten jämfört med
åren 1974-1977. Som framgått av föregående avsnitt steg lönesumman med 8 %,
vilket är närmare två procentenheter mindre än 1976-1977. De enskilda
företagarnas inkomster ökade ca 41/2%, också det en lägre tillväxt än under
föregående år. Skogsinkomsterna sjönk kraftigt, 20%, men denna nedgång
uppvägdes av ökade driftsöverskott från jordbruk och övrig rörelse.
För 1979 förutses obetydligt högre
ökningstakt i de totala faktorinkomsterna än 1978. Prognosen för lönerna
resulterar med de i avsnitt 6.2 redovisade antagandena i en ökning av
lönesumman med 8,6%. Drifts-
' Höjningar enligt 1978 och 1979
års avtal. Något tillägg för eventuellt tillkommande lönehöjningar fr. o. m.
1979-11-01 till följd av de kommande avtalsförhandlingarna ingår ej.
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979
109
överskotten från personliga företag väntas öka något mer
1979 än 1978, eller med närmare 7%. Jordbruksinkomsterna antages stiga något
mindre än i fjol. Utvecklingen för det enskilda skogsbruket kalkyleras bli
mindre ogynnsam 1979 än 1978. För övriga faktorinkomster förväntas en obetydlig
ökning.
Tabell 6:4 Inkomstöverföringar till hushåll 1976-1979
Milj. kr., löpande priser
1976
1977
1978
1979 prognos
Egentliga
inkomstöverföringar
14973
17663
20520
22 913
därav:
barnbidrag
3231
3461
4014
4440
bostadsbidrag statligt och
statskommunalt'
1718
2102
2149
2479
studiebidrag
707
677
1129
1200
arbetsmarknadsutbildning
782
1349
1831
1814
pensioner från stat och kommun
2404
2563
2 859
3 187
övrigt
6131
7511
8538
9793
Socialförsäkringsutfall
42969
52131
61430
69252
därav:
folkpensioner'
18788
22448
25676
28340
ATP
6913
9688
12337
14865
delpension
74
412
687
883
sjukförsäkring
15 693
17534
19855
22088
arbetslöshetsförsäkring
872
1 197
1798
1946
arbetsskadeförsäkring
477
581
719
800
övrigt
152
271
358
330
Inkomstöverföringar
till hushåll
57942
69794
81950
92165
ner.
Kommunala bostadsbidrag till pensionärer redovisas under
posten folkpensio-
Inkl. läkemedelsrabatter.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
I tabell 6:4 återfinns en
detaljredovisning av inkomstöverföringarna till hushållen från det offentliga.
De egentliga inkomstöverföringarna, dvs. transfereringarna till hushållen från
stat och kommun exkl. socialförsäkringssektorn, steg 1977-1978 med 16%.
Utbetalningarna av barnbidrag och studiebidrag'iikade kraftigt, bl. a. som
följd av att bidragsbeloppen höjdes 1 april 1978. Från samma tidpunkt ändrades
reglerna för statskommunalt bostadsbidrag såtillvida att de övre
hyresgränserna höjdes. På grund av fortgående inkomsthöjning m. m. fick
emellertid denna ändring liten effekt på de utbetalade beloppen. De ökade
kontrollåtgärder som vidtagits kan också ha verkat dämpande på utbetalningarna,
vilka inte ökade nämnvärt 1977-1978. Bidragen till hushållen i samband med
arbetsmarknadsutbildning steg 1978 med 35% från den höga nivån 1977.
Ökningstakten i socialförsäkringsutfallen blev 18%, dvs.
lägre än något år under perioden 1974-1977. Detta sammanhänger bl. a. med att
ökningstakten för ATP-systemet dämpas genom att nytillkomna pensionärer numera
i betydande utsträckning får full pension. Ersättningarna från arbets-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:150 110
löshetsförsäkringen ökade emellertid avsevärt 1978 på
grund av försämrat arbetsmarknadsläge och höjd dagpenning.
För 1979 förutses lägre ökningstakt
- ca 12 1/2% mot 17 1/2% 1978 -vad gäller inkomstöverföringarna totalt.
Ersättningarna till arbetslösa väntas ej stiga i samma omfattning som 1978,
och ökningstakten för konsumentpriserna avtar, vilket leder till färre
indextillägg till pensionerna.
Transfereringarna från stat och
kommun beräknas stiga 1979 bl. a. som följd av höjningen vid årsskiftet av
bidragsbeloppen beträffande såväl barnbidrag som bostadsbidrag. Utbetalningarna
av barnbidrag förutses öka med 11% och bostadsbidragen med 15%. Beträffande
bidragen vid arbetsmarknadsutbildning väntas en svag minskning under året.
Socialförsäkringsutfallet beräknas öka närmare 13%. Därvid förutses för
pensionsutbetalningarna fortsatt dämpning i ökningstakten - beträffande delpensionerna
halverad ökningstakt. Ersättningarna från sjukförsäkring (inkl.
föräldraförsäkring) och arbetsskadeförsäkring väntas öka 11 %, vilket är mindre
- för arbetsskadeförsäkringens del betydligt mindre - än i fjol. Även
utbetalningarna från arbetslöshetskassorna beräknas stiga i avsevärt
långsammare takt än under 1978.
Hushållens inbetalningar till del
offentliga av skatter och avgifter m. m. ökade närmare 14% 1977-1978. Ökningen
i skatteinbetalningarna var därmed betydligt större än tillväxten i hushållens
faktorinkomsler. Större delen av faktorinkomsterna beskattas, liksom
transfereringsinkomster som pensioner och vissa socialförsäkringsförmåner (se
tabell 6:2). Inbetalningarna av preliminär A-skatt beräknas ha ökat 15 1/2%
1978. Detta är en anmärkningsvärt hög ökning i förhållande till den ur
tillgänglig statistik kalkylerade ökningen av skatteunderlaget. Detta har för
preliminär A-skatt av riksrevisionsverket och konjunkturinstitutet beräknats
öka drygt 10%.'
Slutskatteregleringen, dvs.
skillnaden mellan inbetalningarna 1978 av fyllnadsskatt och kvarskatt och
återbäringen till hushållen av överskjutande skatt, blev ca 100 milj. kr.
lägre 1978 än 1977 (se tabell 6:5).
Beträffande skatteuttaget 1979 har
indexregleringen av såväl skatteskalan som den särskilda skattereduktionen
beräknats innebära att uttaget av preliminär A-skatt med drygt 3 3/4 miljard
kr. understiger ett beräknat uttag enligt 1978 års skatteskala.
Marginalskatteändringarna i den statliga skatteskalan kalkyleras därutöver
sänka A-skatteinbetalningarna 1979 med 500 milj. kr. jämfört med inbetalningar
beräknade enligt föregående års skatteskala. Den höjda beloppsgränsen för
avdrag för underhåll till icke hemmavarande barn har uppskattats ge ett
skattebortfall på 50 milj. kr.
'Riksrevisionsverkets prognos pä
slutlig A-skatt 1978 som utgår från detta skatteunderlag, ger till resultat
ett överuttag av preliminär A-skatt 1978 på ca 400 milj. kr.; en omsvängning
med ca 1,5 miljard från 1977 års underuttag på ca 1,1 miljard. Omkring 900
milj. kr. av denna omsvängning skulle kunna förklaras av de nya regler för
preliminärskatteuttag inom varje inkomstskikt, som tillämpades första gängen
1978.
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 111
6:5 Hushållens direkta skatter och avgifter 1975-1979
Milj. kr., löpande priser
1975 1976 197 1978
1979
prognos
4 890
5 801
6755
7 194
8045
2676
3 787
3 729
4289
4023
1786
2286
2619
2632
2973
3964
-4331
-5 200
-5 895
-6112
498
1742
1 148
1026
884
1 Prel. A-skatt 56014 65 568 71660
82703 91574
2
Prel. B-skatt
3
Fyllnadsskatt
4
Kvarskatt'
5
Överskjutande
skatt
6
Slutskattereglering
(3-I-4-H5)
7
Övriga skatter
och avgifter 4 225 4 685 5 729
6120 6783
8
Summa(H2-l-6-(-7) 65627 77796 85292
97043 107286 därav: socialförsäkringspremier 1552 1965 2 220
2 522 2 798
' Influtna delen.
Anm.
Kvarskatten avser inkomsten två år tidigare, medan fyllnadsskatten och överskjutande
skatten avser inkomsten ett är tidigare. Källor: Konjunkturinstitutet,
riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.
Den totala effekten av dessa ändringar skulle därmed uppgå
till närmare 4 1/2 miljard kr. jämfört med ett beräknat uttag enligt tidigare
regler.
I här redovisade kalkyler har
antagits att skatteavdraget för sparande på skattesparkonto resp. aktiesparfond
inte påverkar inbetalningarna av preliminär A-skatt 1979. Det förutsätts
alltså att de som spar på dessa konton inte i någon större utsträckning begär
att preliminärskatten 1979 skall jämkas för sådana skatteavdrag.
Januari 1978 höjdes
intäktsschablonen för en- och tvåfamiljsfastigheter. Man kan förutsätta att
jämkningsbeloppen 1979 reduceras för den höjda intäktsschablonen. I kalkylerna
har av denna anledning lagts in en ökning av preliminär A-skatt med närmare 500
milj. kr.
Den sammantagna effekten på
inbetalningarna av preliminär A-skatt 1979 av sänkt statsskatt, höjd kommunal
utdebitering (en höjning med 0,31 kr.) och större inkomstunderlag blir en
ökning med närmare II %. Även
övriga skatter och avgifter till stat och kommun förutses stiga omkring 11 %.
Hushållens nettoinbetalningar till det offentliga - dvs. skillnaden mellan
inbetalningarna av skatter och avgifter och erhållna transfereringar - skulle
därmed bli ungefär lika stora som 1978.
Ovan redovisade beräkningar
resulterar sammanlagt i en ökning av hushållens disponibla inkomster i löpande
priser med 8,5% mellan 1978 och 1979. Den genomsnittliga prisstegringen beräknas
till 6%. Den realt disponibla inkomsten skulle därmed öka 2,3%.
6.4 Konsumentpriserna
Från december 1977 till december
1978 steg konsumentprisnivån 7,5% enligt långtidsindex (se tabell 6:6). Detta
var avsevärt mindre än prisupp-
Tabell 6: 6 Konsumentprisindex december 1977-december 1978
Vägnings-
Procen-
Inverkan
Procen-
tal'
tuell
för-
pä
total-
tuell andel
ändring
index
av totala
dec.
1977-
ökningen
dec.
1978
Totalt
1000,0
7,5
7,5
100,0
Samtliga
varor
655,0
7,0
4,6
60,7
Livsmedel
216,0
5,5
1,2
15,8
Alkoholhaltiga drycker och
tobak
83,0
2,1
0,2
2,3
Bränsle och drivmedel-'
53,5
15,1
0,8
10,8
Kläder och skor
79,5
5,2
0,4
5,5
Övriga icke varaktiga varor
68,0
10,3
0,7
9,3
Varaktiga varor
155,0
8,2
1,3
17,0
Samtliga
tjänster
345,0
8,6
2,9
39,3
Bostad
177,0
6,5
1,1
15,2
Övriga privata tjänster
93,0
10,0
0,9
12,4
Offentliga tjänster
75,0
11,7
0,9
11,7
' Förändringar i vägningstalen sedan den preliminära
nationalbudgeten beror | att SCB ändrar vägningstalen i långtidsindex.
Beräknat med fyra decimaler.
' Exkl. kokgas och elström, vilka ingår i offentliga
tjänster. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
gången under loppet av 1977(12,8%). Med avdrag för
indirekta skatter och tillägg för subventioner steg prisnivån enligt
nettoprisindex december 1977 - december 1978 (korttidsindex) 9,5%' mot 10,8%
under 1977.
Prisutvecklingen för delgrupper i
konsumentprisindex redovisas i tabe:ll 6:6. Under 1978 ökade, till skillnad mot
1977, priserna på tjänster mer än varupriserna. Som framgår av tabell 6:7
svarade höjd mervärdeskatt och höjda indirekta varuskatter för 2,6
procentenheter av den totala prisuppgången under 1977. För 1978 beräknas den
prisuppdrivande effekten av de höjda indirekta skatterna - höjningarna förra
året avsåg skatter på bensin och drivmedel - ha varit betydligt mindre, 0,5
procentenheter. Den kraftiga prisstegringen, 15%, för gruppen bränslen och
drivmedel är till stor del en följd av den höjda energibeskattningen. Av
bidraget på 0,8 procentenheter från denna post till totala
konsumentprisökningen härrörde som nämnts ca 0,5 procentenheter från höjda
skatter.
Bland övriga varor var del förutom de
varaktiga endast en del av det icke varaktiga varusortimentet som steg mer än
den genomsnittliga varuprisnivån. Livsmedlen steg i pris med 5,5% och bidrog
därmed med l,2procent-
' Bland indirekta skatter inräknas
allmän arbetsgivaravgift. Sänkning av denna avgift med sammanlagt 4
procentenheter I januari och I juli 1978 fick omedelbari, med den
beräkningsteknik som statistiska centralbyrån tillämpar, full inverkan på
nettoprisindex (i höjande riktning). Den återhållande inverkan på konsumentpriserna
som föranleds av denna kostnadssänkning kan inte förmodas ha varit lika
omedelbar och fullständig. Det är under sådana förhållanden troligt att
sänkningen av den allmänna arbetsgivaravgiften på begränsad sikt haft höjande
inverkan på det kalkylerade nettoprisindextalet.
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979
113
opaginerad Kontrollera mot PDF
enheter till den totala prisökningen. Priserna på de
livsmedel som påverkas av jordbruksregleringen steg närmare 8% och övriga
livsmedel 2,5%. Bland dessa livsmedel ingår bl. a. kaffe som, till skillnad mot
1977, sjönk i pris med drygt 25% under loppet av året. Kaffepriserna drog ner
den genomsnittliga konsumentprisnivån 1978 med 0,5 procentenheter.
Tabell 6:7 Konsumentprisförändringen 19701979 uppdelad på
komponenter
Långtidsindex
dec.-dec.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1970-1975
Totalt Per år
1976
1977
1978
1979 prog-
opaginerad Kontrollera mot PDF
48,7
8,3
Konsumentprisniväns procentuella uppgång, totalt därav
hänförs till:
ändring i indirekta skatter
automatiska effekter av indirekta värdeskatter
ändring i internationellt bestämda priser
ändring av jordbrukspriser
ändring av bostadsprissättning
ändring i diverse taxor
trendavvikelse i priserna på färskvaror
restfaktor
6,1
9,4 12,8 7,5
6,0
1,2
-
2,6
0,5
-
3,7
0,7
0,9
1,2
0,8
0,7
14,2
2,7
2,4
3,8
1,8
2,0
2,2
0,4
0,4
0,6
0,5
0,4
5,9
1,1
2,3
1,6
1,1
1,1
2,2
0,4
0,1
0,7
0,6
0,2
0,8
0,2
-0,3
-0,1
0,3
-
13,7
2,6
3,6
2,4
1,9
1,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
I tabell 6:7 redovisas
indexhöjningen 1978 liksom den prognoserade prishöjningen 1979 med uppdelning
på olika prisstegringskomponenter. Av den totala ökningen av konsumentpriserna
på 7,5% under loppet av perioden december 1977-december 1978 beräknas
restfaktorn, som innefattar lönekostnadsstegringarnas genomslag inom de från
internationell konkurrens skyddade näringsgrenarna, ha svarat för 1,9
procentenheter. Detta värde på restfaktorn är avsevärt lägre än 1976 och 1977
års värden, och även lägre än genomsnittet för perioden 1970-1977. Härvid är
att märka att posten eltaxor - vilken nästan i sin helhet ger utslag i
restfaktorn -svarade för en uppgång med 0,4 procentenheter.
Den internationella
prisutvecklingen, sådan den representeras av priserna vid import till Sverige,
beräknas ha bidragit till konsumentprisökningen under loppet av 1978 med 1,8
procentenheter. Prisstegringen på ifrågavarande import beräknas i och för sig
till endast 1,6% under 1978 mot 22% 1977. Devalveringen hösten 1977 förutsattes
emellertid ha slagit igenom på konsumentpriserna med längre lids eftersläpning
än vad som gäller beträffande importprisnivån. Devalveringseffekten, som
överslagsmässigt beräknats till 2 procentenheter av totala
konsumentprisökningen, antages sålunda till ungefär en tredjedel ha påverkat
priserna 1977. Återstoden har förutsatts höja prisnivån 1978. I tabell 6:7 har
denna effekt redovisats under posten ökning av internationellt bestämda priser.
Bostadsposten i konsumentprisindex
(exkl. bränsle och lyse) bidrog till ökningen av totala prisnivån 1978 med 1,1
procentenheter. Hyresposten steg med 13,4%, medan kostnaderna för egna hem
totalt sett sjönk något, 8 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 150. Bil. l.l
Prop.
1978/79:150 114
0,7%, till följd av att diskontosänkningarna 1978 mot
vägde höjda kostnader i övrigt.
Genomsnittet för konsumentprisindex
1978 låg 10,0% över genomsnittet 1977. Vid beräkningen av implicitprisindex för
den totala privata konsumtionen enligt nationalräkenskaperna framkommer en
högre prisstegring, 10,6%.
Prisutsikter för 1979
Från december 1978 till februari
1979 har konsumentprisindex stigit 1,6%, varav höjda bostadskostnader svarade
för 0,5 procentenheter, höjda priser på bensin och eldningsoljor för 0,2
procentenheter, diverse taxor inkl. avgifter för elström för 0,2 procentenheter
samt höjda jordbrukspriser för 0,1 procentenhet. Den totala indexhöjningen
mellan februari 1978 och februari 1979 var 5,5%.'
Bedömningen av prisutvecklingen
1979 har utgått från nu aktuella prognoser och antaganden angående
arbetskraftskostnader och importpriser m. m. Med utgångspunkt från lönekalkylen
har de för prisutvecklingen relevanta arbetskraftskostnaderna beräknats öka med
ca 9% i genomsnitt per timme. Lönekostnadernas genomslag i priserna inom de för
internationell konkurrens skyddade områdena (exkl. jordbruk och bostadsförsörjning)
har för 1979 antagits få ett trendmässigt värde. Därutöver förutsätter
prognosen en viss återhämtning av marginalerna. De priskomponenter som
innefattas i restfaktorn (inkl. ändring i diverse taxor) väntas under dessa
förutsättningar bidra till en fortsatt ökning av konsumentprisnivån med 1,9
procentenheter.
De internationellt bestämda
priserna har beräknats dra upp konsumentprisnivån med 2,0% under loppet av
1979. Jämfört med konjunkturinstitutets prognos i den preliminära
nationalbudgeten är detta en uppjustering med 0,9 procentenheter. De ändrade
prisutsikterna beror till stor del på prisutvecklingen vad avser råolja och
petroleumprodukter. I den prognos som institutet gjorde i november 1978
förutsattes att den genomsnittliga prisstegringen mellan åren 1978 och 1979 för
råolja skulle uppgå till drygt 5%. Den aktuella marknadsutvecklingen har
föranlett en uppjustering av denna prognos till 13 1/2% i svenska kronor
räknat, innebärande en prisstegring på olja under loppet av året på ca 23 %.
Detta innebär ett antagande om att de oljeproducerande länderna höjer sina
priser, i dollar räknat, med 5-10% utöver de prisstegringar som beslutades i
december 1978.
Prognosen över ändring i
bostadsprissättningen innebär att denna post väntas höja den totala prisnivån
med 1,1 procentenheter. Jämfört med PNB har prognosen höjts något med beaktande
av utvecklingen under januari och februari i år.
' Procentuell höjning enligt SCB:s
officiella indexserie. Jämförelse av indexserien över årsskiftet påverkas av
därvid genomförda metod- och viktjusteringar. Om index hade räknats utan metod-
och viktförändringar skulle uppgången i stället ha blivit 5,6%.
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 115
Bidraget från ändrade
jordbrukspriser har satts till 0,4 procentenheter 1979, något lägre än det
totala bidraget från denna post under 1978. Detta innebär, med hänsyn till den
begränsade höjningen i början av innevarande år, att jordbruksprishöjningar vid
halvårsskiftet skulle dra upp den totala konsumentprisnivån med 0,3
procentenheter, vilket är mer än höjningen vid motsvarande tidpunkt förra året.
Sammantaget leder dessa kalkyler
till en konsumentprisstegring från december 1978 till december 1979 på 6,1%.
Enligt de här redovisade beräkningarna kan prisstegringen från augusti 1978
till augusti 1979 uppskattas till drygt 61/2%, och ökningen räknat från
december 1978 till oktober 1979 till 5%.'
Genomsnittsnivån 1979 för
konsumentprisindex beräknas ligga 6,1% över genomsnittet 1978.
Implicitprisindex för total privat konsumtion har antagits få en obetydligt
lägre ökning av genomsnittsnivån, 6,0%.
6.5 Den privata konsumtionen
Den privata konsumtionen minskade
med 0,9% i volym 1978, vilket utgör praktiskt taget samma utfall som angavs i
PNB. Det är andra året i rad som konsumtionen sjunker och volymen ligger nu ett
par procent under 1976 års nivå.
Säsongrensade halvårsdata visar att
konsumtionen föll i en årstakt av 2 1/2 till 3% under såväl de båda halvåren 1977
som första halvåret 1978. En återhämtning inträffade andra halvåret 1978 och
konsumtionen ökade då med drygt 2% jämfört med första halvåret, eller med
närmare 4 1/2% i årstakt.
Hushållens disponibla inkomster
sjönk 1978 med ca 2% i reala termer. Eftersom denna betydande inkomstminskning
inte åtföljdes av en lika stor konsumtionsneddragning gav den utslag i en
sjunkande sparkvot. Sparandets andel av disponibelinkomsten sjönk således 1978
med nära en procentenhet, från en förhållandevis hög nivå på drygt 10% 1977
(se diagram 6: I).
Konsumtionsminskningen under 1978
yttrade sig främst i en påfallande nedgång för de varaktiga varorna och
turistnetlot. Nyinköpen av bilar fortsatte att minska markant om än i något
reducerad takt, eller med 16%
' 1978 års skattereform innebar bl.a. att skatteskalan
gjordes inflationsbeständig genom att den anknyts till en s. k. basenhet som
omräknas årligen med ett jämförelsetal. Jämförelsetalet för inkomståret 1980
är det tal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget augusti 1979
och augusti 1978. Talet skall beräknas med bortseende från de effekter på
prisläget som följer av ändringar i uttaget av mervärdeskatt.
Garantiregeln om förhandlingsrätt i
1978 års löneavtal utsäger att om prisutvecklingen med långtidsindex för
december 1978 som bas någon gång under januarioktober 1979 överstiger 5% får
löntagarorganisationerna rätt att påkalla förhandlingar.
Tabell 6:8 Hushållens konsumtionsutveckling 1970-1978
Milj. kr. 1977, löpande priser
Andel av total konsumtion
Procentuell
förändring. 1975 års
priser
1970- 1976 1975'
1977
1978
1
Varaktiga varor
1.1 Bilar
1.2 Övriga
18 784 6156 12628
9,9
3,2 6,7
4.6 8,6
5.7 9,6
4,0 8,0
-8,9
-23,3 -0,3
-8,4
-16,3
-4,8
2 Delvis
varaktiga varor
27 507
14,6
2,3 4,8
2,0
0,3
3 Icke
varaktiga varor
3.1 Livsmedel
3.2 Övriga
79437 49041 30396
42,1 26,0 16,1
1.1 4,0
1,0 3,1
1.2 5,6
-1,6
-2,9
0,6
0,1
-0,4 0,9
4
Tjänster
4.1 Bostäder
4.2 Övriga
58998 30222 28776
31,2 16,0 15,2
2,3 1,6
2.2 1,5
2.3 1,6
1,8 1,2
2,5
0,8 1,0 0,5
5 Summa
inhemsk konsumtion
184726
97,8
2,0 3,9
-0,9
-0,6
6
Turistutgifter, netto
4087
2,2
-2,0 12,7
-2,9
-17,7
7
Hushållens totala konsumtion
188813
100,0
1,9 4,0
-0,9
-0,9
8
Hushållens disponibla inkomster
210268
3,1 2,2
2,1
-2,0
' Årstakt.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Diagram 6:2 Hushållens disponibla inkomster och
konsumtionsutgifter 19671979
Miljarder kr. 1975 års priser. Säsongrensade halvårsdata.
Log. skala
1967 1968 1969 1970
1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 Källor: Konjunkturinstitutet och
statistiska centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 117
mot
23% året innan (se tabell 6:7). Även konsumtionen av livsmedel fortsatte alt
sjunka, 0,4%. Inom övriga varugrupper höjdes konsumtions-volymen obetydligt.
Delvis varaktiga varor ökade sålunda med 0,3%, övriga icke varaktiga varor med
0,9%. Även tjänstekonsumtionen steg något, eller med 0,8%. Därvid ökade
bostadskonsumtionen med 1%, medan övriga privata tjänster ökade med endast 0,5
%.
För
de olika varu- och ijänsiegrupperna visar den säsongrensade halvårsutvecklingen
på konsumtionsnedgång första halvåret 1978 för nästan samtliga grupper, medan
en genomgående ökning inträffade andra halvåret, undantaget turistnettot.
Konsumtionen av varaktiga varor ökade sålunda med 1% andra halvåret 1978
jämfört med föregående halvår. Delvis varaktiga varor ökade samtidigt med 5%,
livsmedelskonsumtionen med 4,1 % och den totala tjänstekonsumtionen med 1 %.
Totalt ökade den privata konsumtionen som ovan nämnts med drygt 2% andra
halvåret 1978.
Hushållens disponibla realinkomster beräknas öka
med 2 1/4% 1979. Samtidigt väntas en fortsatt konsumentprisstegring i relativt
begränsad takt. Under dessa förutsättningar och mot bakgrund av den positiva utvecklingen
av konsumtionen under senare delen av 1978 och de första månaderna i år har
konsumtionsvolymen bedömts öka med drygt 3 % 1979. Sparkvoten skulle därmed
minska ytterligare drygt 3/4 procentenheter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:150
7 Investeringarna
7.1 Sammanfattning av investeringsutvecklingen 1978 samt
prognos för 1979
Investeringarna minskade enligt nu
föreliggande beräkningar med drygt 4% i volym 1978. Därvid sjönk
maskininvesteringarna med 15%, medan byggnadsinvesteringarna steg med 4%. Det
var fjärde året i rad som investeringarna minskade och de har nu sammanlagt
sjunkit med 7,5% sedan 1974. Samtidigt låg bruttonationalprodukten 2,5% högre
1978 än 1974, vilket innebär alt investeringarnas andel av BNP fallit från
21,2% 1974 till 19,2% 1978.
Nedgången för de totala
investeringarna 1978 var helt och hållet hänför-1ig till del privata
näringslivets investeringar (exkl. bostäder). Dessa minskade med hela 18%,
varvid byggnadsinvesteringarna sjönk med 15% och maskininköpen med 20%.
Investeringarna inom den offentliga delen av näringslivet (dvs. statliga och
kommunala bolag samt affärsdrivande verk) blev däremot oförändrade jämfört med
1977. Sammantaget minskade därigenom näringslivets investeringar (exkl.
bostäder) med 13% 1978, varvid den starkaste neddragningen skedde på
maskinsidan. Industrins investeringar minskade ytterligare 1978 - med 18%' -
och har därmed fallit med en tredjedel sedan 1976.
De offentliga myndigheternas
investeringar ökade med 5% 1978 - i huvudsak hänförligt till de statliga
myndigheternas expansiva byggnadsinvesteringar under 1978. Primärkommunernas
byggnadsinvesteringar minskade 1978 efter den kraftiga satsningen på
daghemsbyggandet 1977. Däremot ökade landstingens byggnadsinvesteringar -
framför allt på långtidssjukvårdens område.
Bostadsbyggandet steg mycket
kraftigt 1978 - enligt kalkylerna med 18%. Nybyggnadsinvesteringarna steg med
12% och påbörjandet av nya lägenheter från 54000 1977 till ca 57 000 1978, varvid
praktiskt taget hela uppgången hänför sig till flerbostadshus.
Ombyggnadsinvesteringarna ökade mycket starkt - med 48% - till stor del i form
av energibesparande åtgärder.
För 1979 har antagits en fortsatt
uppgång i påbörjandet av nya bostadshus - till 60000 lägenheter. Det är
framför allt påbörjandet av fterbostads-hus som förutses öka.
Nybyggnadsinvesteringarna beräknas stiga med 4% och ombyggnadsinvesteringarna
med 8 %, vilket innebär att totala bostadsinvesteringarna skulle stiga med
ytterligare 5% 1979.
Beräkningarna för 1979 för de
övriga investeringarna grundar sig i huvudsak på enkätinformation från
näringslivet resp. statliga och kommunala myndigheter. Näringslivels
investeringar (exkl. bostäder) förutses åter öka
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 1979
119
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 7:1 Fasta bruttoinvesteringar 1975-1978 samt
prognos for 1979
Milj. kr.
Åriig
procentuell förändring.
1975 års
priser
1978, löpande
priser
1975
1976
19773
1978
1979
Byggnader
och anläggningar
Permanenta
bostäder
19277
-0,1
-8,8
-2,5
18,3
5,0
Nybyggnad
15 149
-7,1
-9,4
-4,6
11,8
4,1
Näringsliv
exkl. bostäder
17 323
2,6
-0,9
-7,7
-7,5
0.9
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske
946
8,0
6,8
2,3
4,1
0,3
Industri
3 303
10,6
-6,3
-16,8
-27,0
-6,0
Handel m. m.
2 379
-4,1
11,1
-8,7
-11,4
9,1
Offentliga affärsverk
5 991
-1,2
1,5
-6,2
2,3
2,0
Övrigt näringsliv
4704
2,2
-5,4
-0,8
-1,7
0,2
Offentliga
myndigheter inkl. militära'
11415
-1,8
-5,6
6,7
5,9
5,4
Summa
48015
0,7
-4,7
-2,8
4,3
3,5
Summa
exkl. vägar
44 669
1,1
-4,6
-2,1
3,4
4.3
Maskiner
m. m.
Näringsliv
26454
-2,7
3,3
-3,9
-16,4
15,9
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske
2 344
24,0
8,3
-11,1
-19,0
-0,3
Industri
9710
-1,8
2,9
-17,2
-14,8
11,2
Handel m. m.
4 056
20,9
21,8
4,6
-14,6
12,9
Offentliga affärsverk
2952
-0,4
1,2
0,7
0,5
5,0
Övrigt näringsliv
7392
-18,9
-6,4
14,0
-24,0
33,9
därav: handelsflottan
428
-58,0
-88,2
810,3
-89,6
1 154,3
Näringsliv exkl. handelsflottan
26026
4,5
8,0
-8,4
-12,4
8,5
Offentliga
myndigheter
2470
7,6
6,9
13,2
1,7
4,6
Summa
28924
-2,1
3,5
-2,8
-15,1
14,9
Summa
exkl. handelsflottan
28496
4,7
8,0
-7,0
-11,3
8,1
Totalt
Permanenta
bostäder
19277
-0,1
-8,8
-2,5
18,3
5,0
Näringsliv
exkl. bostäder
44000
-0,6
1,7
-5,3
-13,0
10,0
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske
3 282
20,3
8,5
-8,6
-13,2
0,0
Industri
13013
1,6
0,2
-17,1
-18,2
6,9
Handel m. m.
6435
9,7
17,6
-0,4
-13,5
11,6
Offentliga affärsverk
8943
-0,9
1,4
-4,0
1,7
3,0
Övrigt näringsliv
12 327
-11,8
-5,8
8,8
-16,3
20.5
Näringsliv exkl. bostäder och handels-
flottan
43 349
3,7
4,5
-8,1
-10,4
5,5
Offentliga
myndigheter'
13 885
-0,3
-3,5
7,9
5,1
5,3
Summa
77162
-0,5
-1,2
-2,8
-4,2
8,0
Summa
exkl. handelsflottan
76734
2,2
0,5
-4,6
-2,4
5,3
' Inkl. offentliga väginvesteringar.
I privat jordbruk osv. innefattas
här avelsdjur och i övrigt näringsliv travhästar m. m. Summan av byggnads- och
maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala investeringar.
3 Utvecklingen 1976-1977
överensstämmer inte med de av SCB redovisade förändringstalen. Detta beror på
att vissa tidigare ej redovisade investeringar på kärnkraftens område nu
medtagits i investeringsberäkning-ama för 1976-1978. SCB har dock endast lagt
in dessa revideringar för 1977 och 1978, medan konjunkturinstitutet medtagit
de ändrade investeringsbeloppen även för 1976,
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 7:2 Fasta bruttoinvesteringar 1975-1978 samt
prognos för 1979 för privat och offentlig sektor
Milj. kr.
Årlig]
srocentuell
förändring, 1975 års
priser
1978,
löpande
priser
1975
1976
1977
1978
1979
Privata
inkl. bostäder
45 100
-0,3
-0,5
-4,3
-9,6
9,1
exkl. bostäder
29814
-1,7
1,4
-4,9
-18,4
11,6
därav: exkl. handelsflottan
29386
4,3
5,2
-8,8
-15,0
4,9
Offentliga
inkl. bostäder
32062
-0,7
-2,3
-0,3
4,4
6,5
exkl. bostäder
28071
1,0
-0,3
0,1
2,7
6,0
därav: statliga
12785
3,8
3,6
-9,1
8,0
6,3
kommunala
15 286
-1,2
-3,5
8,6
-1,3
5,8
Summa
inkl. bostäder
77 162
-0,5
-1,2
-2,8
-4,2
8,0
exkl. bostäder
57 885
-0,6
0,7
-2,8
-9,3
8,9
därav: exkl. handelsflottan
57 457
2,9
2,9
-5,1
-7,1
5,4
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
1979 - i det närmaste helt i form av ökade maskininköp;
byggnadsinvesteringarna beräknas endast öka svagt. Den förutsedda uppgången i
industrikonjunkturen väntas medföra stigande kapacitetsutnyttjande och vinstmarginaler,
vårtor företagens intresse för nya investeringsprojekt åter bör tillta.
Företagens investeringsplaner enligt februarienkäten tyder också på en ljusare
framtidsbedömning - en märkbar påfyllnad av nya investeringsprojekt har skett
sedan i november i fjol. Industriinvesteringarna beräknas öka med 7% 1979,
varvid maskininvesteringarna förutses stiga med II % medan
byggnadsinvesteringarna beräknas minska med 6%. En uppgång av handelns
investeringar 1979 förefaller sannolik mot bakgrund av den förutsedda uppgången
i privat konsumtion och bostadsbyggande.
De offentliga myndigheternas
investeringar förutses stiga med drygt 5% 1979 med ungefär samma ökningstakt
för byggnadsinvesteringar och ma-skininvesleringar. Uppgången är helt hänförlig
till de kommunala myndigheternas investeringar. Liksom under 1978 förutses en
kraftig ökning av landstingens investeringar, men även de primärkommunala
myndigheternas investeringar beräknas stiga. Kommunernas expansiva
investeringsplaner sådana de anges i kommunenkäten har då nedkorrigerats
förhållandevis kraftigt med tanke på att fysiska restriktioner - som t. ex.
brist på arbetskraft - i högre grad än under 1978 kan komma att göra sig
gällande. Efter den snabba uppdragningen av de statliga myndigheternas investeringar
1978 förutses dessa hållas på ungefär oförändrad nivå 1979.
Sammantaget pekar kalkylerna mot en
ökning av totala investeringarna exkl. handelsflottan på drygt 5% 1979.
Byggnadsinvesteringarna beräknas stiga ytterligare - med 3,5%, och
maskininvesteringarna (exkl. handelsflottan) med 8%.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 1979
121
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och
uppdelat på sektorer 1970-1979
1975 års
priser. Säsongrensade halvårsdata. Index 1970= 100
opaginerad Kontrollera mot PDF
Byggnader
och anl ä ggningar Totalt
Maskiner m, m
opaginerad Kontrollera mot PDF
lOOU
80
Permanenta bost ä der
-. Ä
.r.'
7*
\ - '
\l
n:
'\i"J
n"
1
100
140
120
100
N ä ringsliv,
exkl. handelsflottan
.fTml
opaginerad Kontrollera mot PDF
140
120
100
D £
rav
Industri
A
s
(]
\
A
Ca
\ i 1 ''
'
V
\__.,
\
/
Vi
/
opaginerad Kontrollera mot PDF
1970
71 72 73 74 75 76 77 78 79
1970 71
72 73 74 75 76 77 78 79
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm. I varje deldiagram är resp. total inlagd som en
streckad kurva. Källor: Konjunkturinstituet och statistiska centralbyrån.
Prop. 1978/79:150 122
Investeringarna i handelsflottan
beräknas öka mycket starkt 1979 - till största delen en följd av att
utförsäljningen av begagnat tonnage som var mycket hög under 1978 sannolikt
blir avsevärt mindre under 1979. Inberäk-nas dessa investeringar resulterar
detta i en total investeringsökning 1979 på 8% och en ökning av
maskininvesteringarna på hela 15%.
7.2 Investeringsutvecklingen inom olika områden
Bostäder
Bostadsbyggandet vände under 1978 efter att ha minskat
under praktiskt taget hela 1970-talet. Enligt preliminära kalkyler ökade
bostadsinvesteringarna med 18%. Nybyggnadsinvesteringarna steg med 12% och ombyggnadsinvesteringarna
med 48%. Påbörjandet av nya lägenheter ökade från 54000 1977 till ca 57000
lägenheter 1978, varvid nästan hela uppgången var hänförlig till
flerbostadshus. Inverkan på bostadsinvesteringarna 1978 blev emellertid
starkare än vad dessa tal indikerar, genom atl uppgången i påbörjandet till
övervägande delen skedde mot slutet av 1977 och i början av 1978. Dessutom
förklaras investeringsökningen av att våningsytorna för lokaler i
flerbostadshus påbörjade 1977 ökade mycket starkt. Ökningen i påbörjandet 1978
kan till stor del ses som en följd av att kreditgivningen till bostadsbyggandet
fungerade väsentligt bättre än under 1977. Positiva faktorer i övrigt har varit
den snabbare anpassning av lånetaket till byggnadskostnadsutvecklingen som
numera sker samt dämpningen i byggnadskostnadsökningarna. För att stimulera
igångsättningen av flerbostadshus beslutade regeringen i augusti 1978 att
ersätta de s.k. räntetilläggen med räntebidrag för hyres- och
bostadsrättslägenheter som påbörjades efter den 31 augusti 1978. Detta innebär
att kapitalkostnaderna reducerades i nyproduktionen.
Tabell 7:3 Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga
bostadshus 1975-1979
1975
1976
1977
1978 prel.
1979 prognos
Påbörjade'
Flerbostadshus
Småhus
15250 36150
14500 42650
13 700 40250
16600 40400
19000 41000
Totalt
51400
57150
53950
57000
60000
Inflytlningsfärdiga'
Flerbostadshus
Småhus
27 450 47050
15 650 40150
14150 40750
13 550 40150
16000 40000
Totalt
74500
55800
54900
53700
56000
' Ett bostadshus anses bli påbörjat
den månad då grundbottenbesiktning äger rum och/eller de egentliga
byggnadsarbetena påbörjas.
Då minst tre fjärdedelar av
lägenheterna i ett bostadshus befinner sig i ett sådant skick att de kan tas i
bruk anses huset vara inflyttningsfärdigt.
Anm. Samtliga siffror är för 1975-1978 avrundade till
närmast hela femtiotal.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 123
Efterfrågan på nybyggda bosläder
har successivt minskat under den senaste konjunkturnedgången. Det låga
bostadsbyggandet 1975-1977 innebar samtidigt alt bostadsproduktionen varje år
understeg efterfrågan. Av bostadsstyrelsens statistik över antalet outhyrda
lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus framgår sålunda att dessa minskade
med 3 å 4000 årligen under denna period. En viss brist på bosläder började
också lokalt göra sig kännbar under 1977. Under 1978 minskade efterfrågan; till
stor del en följd av atl nettoinvandringen sjönk från 23 000 personer 1977 till
14000 personer 1978. Antalet inflytlningsfärdiga lägenheter minskade frän 54
900 1977 till 53 700 1978. Det förefaller dock som om bostadsproduktionen 1978
åtminstone vad gäller flerbostadshusen synes ungefärligen ha motsvarat den
nytillkommande efterfrågan. Antalet outhyrda lägenheter i statsbelånade
flerbostadshus ökade nämligen med 800 mellan 1 mars och 1 september 1978 och
uppgick därmed till 12000 vid den senare tidpunkten.'
Kommunernas bedömningar enligt den enkät som genomfördes
av bostadsstyrelsen i början av 1979 tyder inte heller pä någon allvarlig
försämring av bostadsmarknadsläget under 1978. Visserligen uppgav hela 40% av
kommunerna i början av 1979 att de bostadssökande först efter lång väntetid
kan erhålla bostad, men denna andel var lika hög ett år tidigare. I knappt 35%
av kommunerna kan bostad erhållas efter en väntetid om högst 3-4 månader och i
20% av kommunerna kan de bostadssökande praktiskt taget genast erhålla bostad.
Det föreligger dock stora regionala skillnader - i nästan 60% av kommunerna i
storstadsområdena kan bostad erhållas först efter lång väntetid. För 1979
förutses en försämring av bostadsmarknadsläget inom storstadsområdena, medan
för landet som helhet en viss förbättring väntas äga rum.
För 1979 har igångsättningen
antagits öka till 60000 lägenheter varav 19000 i flerbostadshus. Antalet
inflytlningsfärdiga lägenheter beräknas stiga från 53 700 1978 till ca 56 000
1979. Bostadsproduktionen 1979 skulle alltså kunna täcka en viss ökning i efterfrågan
till nyproducerade lägenheter. Alt en uppgång i efterfrågan kommer till stånd
under 1979 verkar sannolikt bl. a. med hänsyn till att hushållens disponibla
inkomster åter väntas öka 1979 och att nettoinvandringen förutses stiga.
Dessutom kan den högre arbetskraftsefterfrågan väntas medföra en ökad regional
rörlighet, som i sin tur ger upphov till ökad bostadsefterfrågan.
Ombyggnadsinvesleringarna steg
kraftigt under 1978. Av tabell 7:4 framgår att ombyggnadsinvesteringarna 1978
uppgick till drygt 4 miljarder kr. De utgör därmed ungefär en femtedel av de
totala bostadsinvesteringarna. Starkast har expansionen varit för ombyggnad med
energisparstöd. Efter att ha fallit tillbaka något mot slutet av 1976 och
underförstå halvåret 1977,
' Uppgifterna om antalet outhyrda
lägenheter avser lägenheter i statsbelånade flerbostadshus färdigställda
fr.o.m. 1967 fram till det halvårsskifte som närmast föregick resp.
mättillfälle.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tat>ell 7:4 Ombyggnadsinvesteringar for bostäder
1975-1979
Milj. kr.,
löpande priser
1975
1976
1977
1978
1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
Med statligt stöd i form av':
Ombyggnadslån Energisparstöd Förbättringslån
Utan statligt stöd'
Totalt
därav: flerbostadshus småhus
1487
1825
2193
3 676
4230
1 118
1274
1498
2 508
3 080
250
437
603
1094
1 100
119
114
92
74
50
403
256
387
452
513
1890
2081
2 580
4 128
4 743
1058
996
1087
1947
2407
832
1085
1493
2 181
2 336
' Med statligt stöd avses här statliga lån och bidrag.
Källa: Konjunkturinstitutet.
Ökade dessa återigen kraftig till följd av förbättringarna
av låne- och bidragsvillkoren fr.o.m. I juli 1977 samt den efterhand utvidgade
ramen för lån och bidrag (se diagram 7:2). För budgetåret 1978/79 har till den
ursprungliga ramen om 864 milj. kr. lagts hela den planeringsreserv om 400
milj. kr. som kan disponeras av regeringen bl. a. med hänsyn till
sysselsatt-Diagram 7:2 Ombyggnadsinvesteringar for bostäder med energisparstöd
1974-1979 1975 års priser. Halvårsdata
450
400
350
300
250
200 -
150
100 -
50
±
-
Totalt /\
J]
\____
-
/
. \
Sm å hus
/.
L
... /
\
\
\
\_
/-
h/
_.
:--
.- ..... -.1
/ n
Flerbostadshus
1
. X--:
>
1974 1975
Källa: Konjunkturinstitutet.
1976
1979
1977
1978
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 125
ningslägel. Det är således denna utvidgade ram om 1 264
milj. kr. som har beaktats i beräkningarna. För budgetåret 1979/80 har
regeringen föreslagit en ram om 1 175 milj. kr. samt en planeringsreserv om 640
milj. kr. För att erhålla en ökad effektivisering av energisparverksamheten har
regeringen dessutom lagt förslag om vissa ändringar i stödsystemet.
Bosladsstyrelsen genomförde under 1978 en utvärdering av
energispar-slödet. Enligt dessa kalkyler kan de åtgärder som fått beslut om
energisparstöd under budgetåret 1977/78 totalt beräknas ha medfört en
brultobe-sparing på 0,62 TWh, vilket motsvarar ca 0,6% av energianvändningen i
bostadshus. Denna besparing är betydligt lägre än den årliga energibesparing
för idag stödberättigade åtgärder som förutsattes i energisparplanens
expertbilaga (prop, 1977/78: 76). Om energisparplanens målsättning skall kunna
uppnås krävs enligt bostadsstyrelsen större årliga investeringar än hittills
men dessutom ökad effektivitet hos de stödberättigade ätgärderna. I
bostadsstyrelsens undersökning framgick bl. a. att drygt en fjärdedel av
investeringarna inte i sig ger någon direkt energibesparing men är en nödvändig
förutsättning för vissa energisparåtgärder såsom t. ex. utbyte av fasadskikt
vid utvändig tilläggsisolering.
Mot bakgrund av slutsatserna i
bostadsstyrelsens utvärdering av energi-sparstödet har regeringen föreslagit
vissa ändringar i stödsystemet (prop. 1978/79:115). Bidrag föreslås liksom
tidigare normalt utgå med högst 35% av den godkända kostnaden, dock högst med
3000 kr. per lägenhet.
Det bör emellertid i motsats till tidigare kunna
differentieras med hänsyn till olika typer av åtgärder. Om det krävs av hänsyn
till sysselsättningsläget föreslås regeringen vidare kunna besluta att bidrag
under viss bestämd lid får utgå med högst 50% av den godkända kostnaden. Sådant
förhöjt bidrag bör kunna ges endast för arbeten som finansieras inom ramen för
planeringsreserven. Regeringen föreslår vidare att de räntebidrag som nu utgår
till särskilt kostnadskrävande arbeten forsättningsvis upphör att gälla för
småhusens del. För sådana arbeten bör dock i vissa fall kunna utgå högre bidrag
än 3000 kr. per lägenhet. De föreslagna ändringarna av stödsystemet innebär
bl. a. att energisparbidrag normalt inte bör utgå till sädana följdåtgärder som
är direkt föranledda av stödberättigade åtgärder, men som inte själva har någon
energisparande effekt. Det viktigaste exemplet på sådana är s. k.
renoveringsåtgärder, t. ex. utbyte av fasadskikt. För att den eftersträvade
effektiviseringen snabbt skall slå igenom på energisparandel föreslår
regeringen att de nya reglerna tillämpas på beslut om energisparstöd som fattas
fr.o.m. 11 mars 1979.
Även för lägenheter med
ombyggnadslån steg investeringarna kraftigt 1978, medan de fortsatte att falla
för lägenheter med förbältringslån. För 1979 förutses en lägre tillväxt av
ombyggnadsinvesleringarna än 1978.
Därmed beräknas
bostadsinvesteringarna totalt sett öka med 5% i volym 1978-1979.
Nybyggnadsinvesteringarna förutses öka med 4%. Investeringarna i
flerbostadshus kalkyleras därvid stiga med 13% och småhusin-
Prop. 1978/79:150 126
vesleringarna med 2%. Ombyggnadsinvesteringarna beräknas
stiga med 8% i volym 1978-1979.
Industri
Industrins investeringar stagnerade
under 1975-1976 för att sedan falla med 17% 1977. Enligt statistiska
centralbyråns senaste enkätundersökning som genomfördes i början av mars,
minskade industriinvesteringarna med ytterligare 18% 1978.
Byggnadsinvesteringarna minskade med hela 27% och maskininvesteringarna med
15%. Detta innebär alt den fortgående neddragningen av investeringarna blev
särskilt stark under andra halvåret 1978 - i synnerhet vad gäller byggnadsinvesteringarna.
Industriinvesteringarna hade därmed totalt sett för helåret 1978 fallit
tillbaka till ungefär samma nivå som 1968. De viktigaste faktorerna bakom denna
utveckling torde vara det sedan slutet av 1975 extremt låga
kapacitetsutnyttjandet samt den långt nedpressade lönsamheten. Visserligen
synes den sedan 1975 fortgående starka minskningen av vinstmarginalerna ha
brutits under 1978, men uppgången har dels skett från en så exceptionellt låg
nivå och dels sannolikt inträtt så pass sent under året, att den inte nämnvärt
påverkat investeringsvolymen 1978. Förbättringen har snarare sin betydelse för
företagen som en bekräftelse på att den framtida lönsamheten kan förväntas
stiga.
Företagens planer för 1979 enligt
februarienkäten pekar nu i okorrigerat skick på en uppdragning av
industriinvesteringarna med 3% - i november angavs en minskning på 4 %. En stor
del av uppjusteringen hänför sig till de statliga industriföretagen, som sedan
i november kraftigt uppreviderat sina investeringsplaner för 1979. Dessa
upprevidcringar kan vara beroende av speciella faktorer och behöver i sig inte
betyda att efterfrågebedömning-arna ändrats i någon betydande grad sedan
november. De privata företagens investeringsplaner tyder dock på en viss stämningsförbättring
- en märkbar påfyllnad av nya. investeringsprojekt har skett sedan i november.
Detta innebär en återgång till ett mera normall mönster med successiva
uppjusteringar av investeringsplanerna mellan på varandra följande enkäter.
Sädana uppjusteringar uteblev i stort sett - eller tvärtom nedjusterades
investeringsplanerna - vid enkättillfällena under 1977 och 1978, vilket får ses
som en följd av successivt nedskruvade förväntningar om efterfrågeutvecklingen.
I tabell 7:5 redovisas företagens
planer för 1979 samt planer och utfall för de senaste tio åren. Mönstret mellan
planer och utfall tyder på att företagen vanligtvis underskattar
investeringarna vid en konjunkturuppgång. De alltjämt mycket låga nivåerna för
kapacitetsutnyttjande och vinstmarginaler gör det emellertid troligt att
påfyllnaden av nya investeringsprojekt inte blir lika hög som under 1972-1974.
Enligt senaste konjunkturbarometern låg kapacitetsutnyttjandet ännu i mars på
en mycket låg nivå. En uppjustering på 4% har bedömts som rimlig och
industriinvesteringarna
Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 1979
127
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 7:5 Planerade och faktiska forändringar av
industrins totala investeringar 1969-1979
Årlig procentuell förändring, 1975 års priser
1969
1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977
1978 1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
Planerat i
februari Samma år'
Faktiskt inträffad förändring
Differens
10
15
-14
-17 -18 (7) -3 -3 (4)
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets
rena enkätvärde och enkätårets utfall. För planförändringen 1978-1979 har
använts det preliminära utfallet för 1978. Anm. Uppgifterna inom parentes är
prognoserade. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Diagram 7:3 Investeringar inom industrin, totalt och
uppdelat på branscher 1972-1979
1975 års priser. Log. skala. Index 1975 = 100
Totalt
00
/I
n,
90 80 70
r
_ A
/\
/
\
V
\
Ö vriga
bransche
r
110
>/>v
100 90
y
'
S.
/
\
/
V
80 70
/
\
/
\
"
opaginerad Kontrollera mot PDF
J__ L
1972
73 74 75 76 77 78 79
L
J__ \_ \__ I
1972
73 74 75 76 77 78 79
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm. De branschvisa prognoserna är något osäkrare än
prognosen för totala industrin. Investeringarna i bilar är inkluderade. Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Prop. 1978/79:150 128
förutses således öka med 7% 1979. Däryid har
maskininvesteringarna bedömts öka med 11%, medan byggnadsinvesteringarna skulle
minska med ytterligare 6 %. Detta innebär att såväl maskininvesteringar som
byggnadsinvesteringar ökar snabbt under loppet av 1979 - med den kraftigaste
tillväxttakten för maskininvesteringarna.
I diagram 7:3 redovisas
investeringsutvecklingen för några i investeringshänseende tungt vägande
branscher. Branschuppgifterna för 1979 har schablonmässigt uppkorrigerats på
samma sätt som ovan angivits för industrin som helhet. Rimligheten i en dylik
prognosmetod kan givetvis ifrågasättas, och den förmår endast grovt fånga de
enskilda branschernas utveckling. De starkaste minskningarna av
investeringarna under 1977 och
1978 ägde rum inom massa- och
pappersindustrin och i synnerhet inom järn- och stålverken. Den väntade
uppdragningen av investeringsnivån
1979 är till största delen koncentrerad
till järn- och stålverken. Inom massa- och pappersindustrin väntas
investeringarna sjunka ytterligare 1979, medan en viss uppgång emotses för
verkstadsindustrin och övriga branscher.
Handel m. m.
De totala investeringarna inom
gruppen handel m. m.' beräknas ha minskal med 13,5% i volym från 1977 till
1978. Byggnadsinvesteringarna sjönk med 11,5% och maskininvesteringarna med
14,5%.
Beräkningarna för såväl 1978 som
1979 baseras dels på den enkätundersökning statistiska centralbyrån genomförde
i februari i år över faktiska och planerade investeringar inom handels-, bank-
och försäkringsförelag, dels på uppgifter som belyser totala kostnader och
byggnadstider för igångsatta och planerade byggnadsprojekt inom gruppen privat
handel.
Vad gäller den enkättäckta delen av
byggnadsinvesteringarna anvisar företagens planer en uppgång av byggandet under
1979. De beräkningar som gjorts utifrån pågående byggnadsprojekt och förväntad
igångsättning leder också fram till en ökning av byggnadsinvesteringarna under
1979. Dessa beräkningar grundar sig även på arbetsmarknadsstyrelsens statistik
över antalet beviljade byggnadsprojekt inom gruppen privat handel samt på
uppgifter om förändringar i den s. k. projektreservens storlek. Dessutom har
den byggnadsinventering som statistiska centralbyrån gjorde i november 1978
använts.
Vid bedömningen av den troliga
igångsättningen av byggnadsprojekt under 1979 har även beaktats den förutsedda
ökningen av privat konsumtion saml en fortsatt viss tillväxt av
bostadsbyggandet. Med hänsyn härtill
' Med investeringar inom gruppen
handel m. m. avses investeringar i varuhandel, bank-och försäkringsverksamhet,
teater, hotell, restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.
Projektreserven definieras som
summa byggnadskostnader för inneliggande ej avgjorda ärenden inkomna under
senaste 12-mänadersperioden.
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 129
och med betraktande av tidigare nämnda uppgiftskällor
förutses igångsättningen öka med 7% i volym 1978-1979. Byggnadsinvesteringarna
inom hela gruppen beräknas under sådana förutsättningar stiga med ca 10% i
volym från 1978 till 1979. Inkluderas även den statliga delen erhålls en ökning
med drygt 9%.
Beträffande maskininvesteringarna anger företagens planer
en viss uppgång av maskininköpen under 1979. Erfarenheterna av relationen
mellan planer och utfall visar att planerna regelmässigt underskattar utfallet
mycket kraftigt. En relativt måttfull uppkorrigering har här ansetts motiverad
varvid maskininvesteringarna beräknas öka med 13% i volym 1978-1979.
Sammantaget skulle därmed de totala investeringarna inom gruppen handel m.m.
Öka med 11,5% i volym från 1978 till 1979.
Handelsflottan
Investeringarna i handelsflottan,
dvs. inköp av nybyggda fartyg från svenska och utländska varv minus
nettoutförseln av begagnade fartyg, minskade kraftigt 1977-1978. Räknat i 1975
års priser blev minskningen drygt 1 miljard kr. och den därmed uppnådda
investeringsnivån ca 130 milj. kr. Nettoutförseln av begagnade fartyg kom nära
nog att fördubblas under 1978 samtidigt som inköpen av nybyggda utländska
fartyg minskade drastiskt. Leveranserna av svenskbyggda fartyg kom däremot att
öka något. Den svenska handelsflottan, räknat i antal fartyg och dödviktston,
har decimerats ytterligare och det för tredje året i följd.
Investeringar i handelsflottan
Milj. kr., 1975 års priser
1976 1977 1978 1979
prognos
Leveranser av nybyggda fartyg till
svenska rederier 1352 2 161 1707
2 264
Nettoutförsel av begagnade fartyg -1135 -851 -1578 -646
Summa 217 1310 129 1618
Beräkningarna över nyinköpen av
fartyg 1979 bygger på två enkäter, en till svenska rederier angående deras
beställningar i utlandet och en till de svenska varven. Med ledning av dessa enkäter
beräknas leveransvärdel av nybyggt tonnage öka 1978-1979 med närmare 560 milj.
kr. i 1975 års priser. Leveranserna från de svenska varven väntas i det
närmaste fördubblas medan nyinköpen av utländska fartyg förutses minska
ytterligare. En mycket svårbedömd post i kalkylerna över investeringarna i
handelsflottan utgörs av exporten av begagnat tonnage. Omstruktureringen av
den svenska handelsflottan har under de tre senaste åren lett till en högre
avyttring av begagnat tonnage än tidigare under 1970-talet. Detta har skett
trots en extremt låg prisnivå på andrahandstonnage. Även under 1979 har 9
Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 150. Bil. l.l
Prop. 1978/79:150 130
exporten av begagnade fartyg antagits fortsätta att ligga
kvar på en förhållandevis hög nivå. Jämfört med extremåret 1978 innebär dock
ovanstående nivå en halvering. Investeringarna i handelsflottan skulle därmed
komma att öka med drygt 1,5 miljarder kr. 1979 jämfört med 1978.
Statliga investeringar
Enligt ännu preliminära beräkningar
ökade de sammantagna statliga investeringarna med 8% i volym från 1977 till
1978. Investeringsverksamheten steg inom såväl affärsverk, myndigheter som
statliga företag' (se tabell 7:6). Byggnadsinvesteringarna ökade med 14,5% i
volym 1977-1978 och maskininvesteringarna med 1 %.
Till underlag för beräkningarna
över den statliga investeringsverksamheten ligger enkäter från affärsverk,
myndigheter och företag insamlade av statistiska centralbyrån kring
månadsskiftet februari/mars 1979.
Tabell 7:6 Statliga investeringar 1977 och 1978 samt
prognos för 1979
Milj. kr. Årlig procentuell förändring,
1978, 1975 års priser
opaginerad Kontrollera mot PDF
priser
1977
1978
1979
5405
-6,3
4,7
4,3
4 039
-3,9
17,4
0,8
3 341
-17,9
3,2
16,6
12
785
-9,1
8,0
6,3
7093
-15,0
14,5
-1,2
5692
-1,7
0,8
15,6
Statliga affärsverk exkl. industri Statliga myndigheter
inkl. militära Statliga företag (industri m. m.)
Statliga investeringar, totalt därav: byggnader maskiner
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Affärsverkens investeringar
beräknas ha ökat med 5% i volym 1977 1978. Byggnadsinvesteringarna steg med
9% - främst till följd av en kraftig uppdragning av televerkets byggande. Även
en viss ökning av statens järnvägars och postverkets byggnadsinvesteringar
noterades. Däremot minskade både vattenfallsverkets och luftfartsverkets
byggande. På maskinsidan noterades i genomsnitt en svag ökning med 0,5%.
De statliga myndigheternas totala
investeringar steg med 17,5% i volym 1977-1978. Byggnadsinvesteringarna ökade
med 26%. Ökningen härrör främst från en uppdragning av det byggande som
administreras av byggnadsstyrelsen samt en betydande uppgång av del statliga
vägbyggandet. Såväl det ordinarie vägbyggandet som det vägbyggande vilket
finansieras med beredskapsmedel steg. Även övriga med beredskapsmedel
finansierade byggnadsinvesteringar ökade. Däremot minskade maskininköpen något.
' De statliga företagens
investeringar redovisas i tabell 7:1 dels under Industri vad avser statliga
industriföretag, dels under Övrigt näringsliv vad avser övriga statliga
företag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 131
Beräkningarna över den statliga
investeringsverksamheten under 1979 baseras på de ovan nämnda enkäterna och
utgår sålunda från bedömningar grundade på de särskilda verkens, myndighetemas
och företagens uppgifter. Enkätsvaren för andra halvåret 1979 från affärsverk
och myndigheter bygger delvis på årets budgetproposition.
De statliga affärsverkens totala
investeringar förutses öka med drygt 4% i volym från 1978 till 1979.
Byggnadsinvesteringarna beräknas stiga med 2,5%. Denna ökning förklaras främst
av den fortsatta uppgång som planeras inom televerket och statens järnvägar.
Däremot väntas vattenfallsverkets och luftfartsverkets byggnadsinvesteringar
fortsätta minska. Maskininvesteringarna beräknas tillväxa med 6% -
huvudsakligen till följd av televerkets planer på en fortsatt kraftig ökning av
maskininköpen. Valten-fallsverket avser å andra sidan minska maskininköpen.
Inom myndighetssektorn synes de
totala investeringarna öka svagt eller med 1 % i volym 1978-1979. På
byggnadssidan förutses det byggande som, administreras av byggnadsstyrelsen och
försvarets fastighelsfond fortsätta stiga. Dock motverkas denna ökning närmast
helt av en väntad nedgång i det statliga vägbyggandet. Maskininvesteringarna
beräknas ligga kvar på en i volym oförändrad nivå under 1979.
De totala statliga
byggnadsinvesteringarna inberäknat de statliga företagen väntas minska med
drygt 1% i volym 1978-1979. Denna minskning härrör i sin helhet från en
neddragning av de statliga företagens byggande. Maskininvesteringarna förutses
stiga med 15,5 %. Ökningen är huvudsakligen koncentrerad till de statliga
företagen. Sammantaget skulle därmed de totala statliga investeringarna öka med
6,5% i volym från 1978 till 1979.
Kommunala investeringar'
Kommunernas investeringar minskade
enligt preliminära kalkyler totalt sett med 1% i volym 19771978.
Byggnadsinvesteringarna beräknas ha sjunkit med 1,5%, medan investeringarna i
maskiner och inventarier förefaller att ha ökat något. Den starka expansionen
inom landstingen förmådde inte fullt ut motverka en inte obetydlig nedgång i
både primärkommunernas och de kommunägda företagens investeringar.
Till grund för kalkylerna över investeringsutvecklingen
.1978 och 1979 ligger en av statistiska centralbyrån i februari insamlad enkät
bland primärkommuner och landsting, samt en enkät avseende de kommunägda
företagen. Investeringsuppgifterna i februarienkäten för det passerade året
brukar i allmänhet stämma väl överens med det definitiva utfall som senare
redovisas. Endast primärkommunernas maskininvesteringar har på basis av
tidigare erfarenheter korrigerats nämnvärt, i neddragande riktning.
Primärkommunernas och landstingens byggnadsinvesteringar minskade
'I detta avsnitt redovisas de
kommunala investeringarna exkl. bostäder och industri.
Prop.
1978/79:150 132
Tabell 7:7 Kommunala investeringar 1977 och 1978 samt
prognos för 1979
Milj. kr. 1978. löpande priser
Ärlig procentuell förändring.
, 1975
års priser
1977
1978
1979
Primärkommuner därav: affärsverk
myndigheter
10049 3 458 6591
11,0 0,0 18,0
-3,6
-3,4 -3,7
3,7 1,6 4,8
Landsting
2836
2,2
11,6
13,8
Övriga
2379
5,2
-4,3
5,8
Summa
därav: byggnader maskiner
15264
12721
2543
8,5 8,7 7,5
-1,2
-1,6
0,6
5,9 5,8 6,0
Anm. Med primärkommuner avses här
endast borgerliga primärkommuner. Kyrkokommuner, kommunägda företag m.m.
innefattas i övriga kommunala investeringar.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
med 2% i volym 1977-1978. Inom primärkommunerna sjönk byggnadsinvesteringarna
med 4%, vilket bör ses mot bakgrund av den höga investeringsaktiviteten
speciellt vad gäller daghemsbyggandet under 1977. Nedgången 1978 uppges av
primärkommunerna i huvudsak vara betingad av förseningar när det gäller
genomförandet av pågående byggnadsarbeten samt igångsättningen av nya projekt.
Till den starka expansionen inom landstingen om 12% i volym bidrog främst en
betydande utbyggnad av långtidssjukvården. På maskinsidan synes
primärkommunernas och landstingens sammanlagda investeringar ha ökat med 5 % i
volym. Detta innebär att primärkommunernas och landstingens investeringar
totalt sett sjönk med I % i volym 1977-1978.
Den kommunala
investeringsaktiviteten 1979 har liksom tidigare antagits komma att påverkas av
den kommande utvecklingen av byggnadskostnaderna och prisutvecklingen i övrigt
för investeringsvaror. Eftersom de årsvisa budgetramarna i allmänhet torde vara
tämligen snävt fastlagda i nominella belopp kan prisutvecklingen förmodas ha en
rätt stark inverkan på investeringsvolymen i kommunerna. I tabell 7:8 redovisas
primärkom-
Tabell 7:8 Planerade och faktiska förändringar i de
borgerliga primärkommunemas och landstingens totala investeringar 1970-1979
Åriig procentuell förändring, 1975 års priser
1970 1971 1972 1973 1974 1975
1976 1977 1978 1979
10
-
-2
-8
-4
0
0
14
5
13
7
-7
1
-10
-7
-2
-2
10
-1
(6)
3
-
3
-2
-3
-2
-2
-4
-6
(-7)
Planerat i februari samma år Faktiskt inträffad förändring
Differens
Anm. Planerna är beräknade som
kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och föregående års utfall. För
planförändringen 1978-1979 har använts det preliminära utfallet för 1978.
Uppgifterna inom parentes är prognoserade.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 133
munernas och landstingens investeringsplaner för 1979
omräknade till procentuell volymförändring tillsammans med planer och faktiska
förändringar för några tidigare år. De av kommunerna angivna investeringsplanerna
omräknas sålunda till investeringsbelopp i fasta priser. De så omräknade
investeringsplanerna bör sedan konigeras med hänsyn till tidigare konstaterade
systematiska över- resp. underskattningar av investeringsvolymen.
Kommunernas investeringsplaner för
1979 anger en betydande investeringsökning. Den torde delvis grundas på
kommunernas positiva finansiella utveckling under 1978. Även under innevarande
år bedöms kommunernas finansiella situation bli förhållandevis
tillfredsställande (se avsnitt 8.3).
Som framgår av tabell 7:8 har
kommunerna under ett antal år i februari överskattat sina investeringsutgifter
för det innevarande året. Att märka är att den negativa planavvikelsen för 1978
är jämförelsevis stor, vilket torde vara en följd av de förseningar av
byggandet som omnämnts ovan. Det har bedömts sannolikt att fysiska
restriktioner i högre grad än 1978 kan verka i neddragande riktning vad gäller
möjligheterna att realisera kommunernas mycket höga investeringsplaner för
1979. Dessa har därför nedkonigerats mer än vad som kunde anses motiverat med
hänsyn till systematiska avvikelser för tidigare år.
Primärkommunernas och landstingens
investeringar har därmed bedömts stiga med 6% i volym 1978-1979. Därvid väntas
samma utveckling för byggnads- och maskininvesteringarna. Inom primärkommunerna
synes byggnadsinvesteringarna öka med 4% och inom landstingen med 14%.
Inkluderas kyrkokommunerna och de kommunägda företagen kan de kommunala
investeringarna totalt sett väntas stiga med 6% i volym 1978-1979.
7.3 Lagerinvesteringarna
Den nu pågående lageravvecklingen i
den svenska ekonomin tog sin början kring halvårsskiftet 1977 och blev
betydande redan under andra halvåret 1977 då en lagerminskning på 2,3 miljarder
kr. i 1975 års priser kom till stånd. Lagerneddragningen blei stort sett lika
stor under första halvåret 1978 för att under andra halvåret accelerera. Den
intensivaste avvecklingen synes i själva verket skett redan under tredje kvartalet
då fallet i lagerstockarna uppgick till drygt 2 miljarder kr. För hela 1978 kom
därmed lagren att minska med nära 6 miljarder kr. eller något hundratal milj.
kr. mindre än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten i januari i år.
Större delen av lagervariationerna
har skett inom industrin. Som framgår av vidstående diagram över
lagerförändringarna inom industrin exkl. varven kulminerade tillväxten i
lagerinvesteringarna andra halvåret 1975.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 7:4 Totala industrins lagervolymförändring
1966-1979'
Milj. kr. 1975 års priser. Säsongrensade halvärsdata
5000
Totalt
A
4000
exkl. varv
/
v
/
\
3000
2000
l\
/
\
i
\
\
A
/
\
P
\
/
\
1000 0
\
/
\
/
\
\
Mr
/
V
c\
/
)
\
T
V
\
2000
----
---
---
---
---
- -
---
1 i
[ \
3000
----
' h
opaginerad Kontrollera mot PDF
I__ L
1966
1968
1970
_L
1972
1974
_L
J___ L
1976
opaginerad Kontrollera mot PDF
'Exkl. varvens lagervolymförändringar.
Anm. Fr.o.m. första kvartalet 1972
redovisas lagerinvesteringarna enligt en ny metod, vilket stör jämförelser med
tidigare perioder i obestämd omfattning.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 135
Först underförstå halvåret 1977 kom emellertid
lagertillväxten att upphöra genom att industriproduktionen på ett mer avgörande
sätt anpassades till leveranserna. Denna exceptionellt starka lageruppbyggnad
var som framgår av diagrammet koncentrerad till färdigvarulagren och i någon
mån också till lagren av varor i arbete. Dessa lager kom speciellt under 1976
att påverkas av det statliga lagerstödet men också till en del av företagens
egna alltför optimistiska förväntningar om efterfrågeutvecklingen. Fallet i
lagren av färdigvaror under andra halvåret 1977 var helt koncentrerad till
basindustrierna och i synnerhet till skogs- och stålindustrierna. För verkstadsindustrin
liksom i övrigsektorn påbörjades avvecklingen först under första halvåret 1978
för att intensifieras andra halvåret.
Under 1979 beräknas avvecklingen av
lagren av färdigvaror och varor i arbete successivt avta. Den fortsatta
avtappningen av färdigvaror väntas alltmer koncentreras till
verkstadsindustrin. Vad gäller insatsvaror väntas lagerförändringarna bli små
för året som helhet:.en fortsatt lageravveckling beräknas ske första halvåret
följd av en viss uppbyggnad andra halvåret. Sammantaget beräknas lagren i
industrin, exkl. varven, därmed minska med 2,6 miljarder kr. 1979.
I och med en sådan lageravveckling
1979 torde industrins lager i stort sett ha normaliserats genomsnittligt sett.
Lagren inom främst skogsindustrierna beräknas därvid vara för små medan inom
verkstadsindustrin färdigvarulagren åtminstone till en del ännu torde vara
större än önskvärt.
Varvens lagerförändringar utgörs
nära nog helt av varor i arbete. Dessa beräknas stiga ytterligare något 1979.
Handelns lager som kunde dras ner
kraftigt under 1978 beräknas i år stiga något i anslutning till en väntad
ökning av försäljningen. Lagren i jord- och skogsbruk minskade inte obetydligt
1978, i huvudsak ett resultat av en minskning av rundvirkeslagren i skogen.
Dessa beräknas fortsätta minska även 1979 samtidigt som avverkningarna stiger.
Sammantaget för alla näringsgrenar beräknas en lagerminskning på ca 2 miljarder
kr. ske 1979 efter en nedgång på nära 6 miljarder kr. 1978.
Lagerinvesteringarnas utveckling 1978-1979 skulle därmed komma att svara för
ett positivt bidrag till efterfrågeutvecklingen motsvarande ca I 1/2% av BNP.
Tabell 7:9 Lagervolymforändringar totalt och efter
näringsgrenar 1975-1979
Milj. kr., 1975 års priser
1975
1976
1977
1978
1979 prognos
Industri
(inkl. el-, gas-.
värme-
och vattenverk)
9986
5573
-2305
-4502
-2075
därav:
verkstadsindustri
(exkl. varv)
3 507
2 259
-506
-1691
-1490
Detaljhandel
(inkl. trans-
portmedelshandel)
-142
983
460
-887
200
Partihandel
-517
641
-185
-157
560
Jord-
och skogsbruk
162
-35
-154
-395
-665
Summa
9489
7162
-2184
-5941
-1980
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Prop.
1978/79:150 136
8 Den offentliga verksamheten
8.1 Allmänt
Den offentliga sektorns verksamhet
har på olika sätt betydelse för utvecklingen inom samhällsekonomin i övrigt.
De offentliga utgifter som avser konsumtion och investeringar påverkar direkt
den totala efterfrågan i ekonomin. Genom att den offentliga sektorns konsumtion
och investeringar tillsammans svarar för ungefär 1/3 av
bruttonationalprodukten, har förändringar i den offentliga efterfrågan stor
betydelse för produktion och sysselsättning i samhällsekonomin. Vidare påverkar
transfereringar och skatter inkomsterna för hushåll och företag och har därmed
indirekt en inverkan på efterfi"ågeutvecklingen också inom den privata
delen av ekonomin.
Den offentliga sektorn har också
ett inflytande på ekonomin via kreditmarknaden. Således påverkas t. ex.
likviditeten i ekonomin i hög grad av statens budgetunderskott och hur det
finansieras. Fonduppbyggnaden inom ATP-systemet har vidare stor betydelse för
utbudet på kapitalmarknaden. De samband som här gäller kan emellertid inte
analyseras fristående från förhållandena på kreditmarknaden i övrigt.
Effekterna via kreditmarknaden kommer därför inte att beröras i detta kapitel
utan tas upp i kapitel 9.
Den offentliga verksamheten
diskuteras i det följande med utgångspunkt från inkomst- och utgiftsöversikter
för delsektorerna staten, kommunerna' och socialförsäkringssektorn samt för den
offentliga sektorn som helhet. Översikterna ger en viss, partiell belysning av
den offentliga sektorns inverkan på samhällsekonomin. Avslutningsvis
presenteras i avsnitt 8.6 vissa beräkningar av finanspolitikens effekter på
samhällsekonomin under perioden 1974-1979. Dessa beräkningar är baserade på den
modell som presenterades och tillämpades första gången i nationalbudgeten 1974.
8.2 Staten
Beräkningarna över statens
inkomster och utgifter bygger fram t. o. m. budgetåret 1977/78 på det
redovisade budgetutfallet. För innevarande budgetår grundas bedömningarna på
riksrevisionsverkets budgetprognoser. I beräkningarna har hänsyn tagits till de
riksdagsbeslut som påverkar statens inkomster och utgifter under innevarande
budgetår. För andra halvåret 1979 har kalkylerna gjorts med utgångspunkt från
det reviderade förslaget till statsbudget för budgetåret 1979/80.
' "Kommuner" används i
nationalbudgeten som samlad benämning på primärkommuner och landsting.
Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 1979
137
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 8:1 Statens inkomster och utgifter 1977-1979
Exkl. statens affärsverk och aktiebolag
Milj. kr
Förändring, %
1977
1978
1979
1977-1978
1978-1979
Löpande
priser
1
Inkomster
93911
95125
103300
1,5
8,5
1.1
Direkta skatter
32605
30245
33415
-7.0
10,5
1.2
Indirekta skatter
53099
55065
59360
3,5
7,5
1.3
Övriga inkomster
8207
9815
10525
19,5
7,0
2
Utgifter
106042
120350
136400
13,5
13,5
2. 1 Transfereringar
71397
81800
95 170
14,5
16,5
2.l.l
Till hushåll
10472
12950
14300
23,5
10,5
2.1.2
Till socialförsäk-
ringssektorn
11809
11 565
12320
7,0
6,5
2.1.3
Till kommuner
25 625
30060
34410
17,5
14,5
2.1.4
Till företag
14408
16340
20040
13.5
22,5
därav: livsmedels-
och räntesubven-
tioner
6 183
6700
7275
8,5
8,5
2.1.5
Till internationell
verksamhet
3010
3 390
3 940
12.5
16,0
2.1.6
Ränteutgifter
6073
7495
10 160
23,5
35,5
2.2
Konsumtion
29970
33 350
36315
11,5
9,0
2.3
Realinvestering
3 179
4040
4315
27,0
7,0
2.4
Korreklionspost
1496
1 160
600
3
Finansiellt spa-
rande
-12131
-25225
-33100
4
Utlåning och
andra finansiella
transaktioner
5619
7875
II 340
5
Totalsaido
-17750
-33100
-44440
.
.
.
.
1975
års priser
Konsumtion
23 382
23600
23 865
1,0
1,0
Realinvestering
2622
3075
3 100
17,0
1,0
Anm. Redovisningen i tabell 8: 1
skiljer sig gentemot både nationalräkenskaperna och budgetdepartementets
beräkningar i budgetpropositionen. Genom bl. a. en annorlunda periodicering av
skatteinkomsterna överensstämmer ej budgetsaldot med vad som redovisas i
nationalräkenskaperna. Budgetsaldot överensstämmer däremot i stort sett med
budgetdepartementete beräkningar. Nivån på såväl inkomster som utgifter ligger emellertid
betydligt högre i budgetdepartementets.beräkningar genom att
socialförsäkringssektorn exkl. AP-fonden finns med på både inkomst- och utgiftssidan.
Källor: Ekonomidepartementet,
konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.
Som framgår av tabell 8:1 har statsbudgetens
underskott försämrats kraftigt till 1979. Delvis förklaras denna utveckling av
det allmänna konjunkturläget i ekonomin. Den kraftiga konjunkturnedgången 1977
och 1978 har tenderat att minska statsinkomsterna samtidigt som utgifterna
varit större än vad de annars skulle ha blivit. Som framgått av tidigare
kapitel förutses 1979 karaktäriseras av en hög efterfråge- och
produktionstillväxt. De strukturella omdaningar i det svenska näringslivet som
nu sker med bl. a. statligt deltagande, tar emellertid ofta lång tid att
genomföra. De
Prop.
1978/79:150 138
statliga utbetalningarna för en rad industripolitiska
insatser kommer sålunda att ligga på en hög nivå även under 1979. Vidare
kommer arbetsmarknadspolitiken ännu under en del av 1979 alt kräva omfattande
resurser. Härutöver bidrar ett flertal faktorer till utvecklingen mot myckel
stora budgetunderskott.
Statens inkomster har sålunda
utvecklats svagt under de senaste åren. Den väsentliga omläggning av
skallesystemet som genomförts under treårsperioden 1977- 1979 har sammantaget
inneburit att statens skatte- och avgiftsuttag stigit mycket litet. Nedgången i
de direkta statliga skatterna mellan 1977 och 1978 sammanhänger också med att
utbetalningarna av kommunalskaltemedel ökade starkt 1977 och 1978.
Kommunalskattemedlen utgör nämligen en avdragspost bland de direkta
skatteinkomster som redovisas i tabell 8:1. Genom den tidsmässiga eftersläpning
med vilken kommunalskattemedlen utbetalas till kommunerna, ökar utbetalningarna
1977 och 1978 starkt till följd av den kraftiga löneutvecklingen mellan 1974
och 1976.
Under 1979 medför bl. a. införandel
av indexreglerade skatteskalor och vissa marginalskatlesänkningar att statens
direkta skatter ökar endast måttligt. Utbetalningarna av kommunalskaltemedel
beräknas dock öka i avsevärt lägre takt 1979 än under de närmast föregående
åren.
Mervärdeskatten, som svarar för
ungefär hälften av de indirekta skatterna, sammanhänger med utvecklingen av
den privata konsumtionen och importen. Trots den svaga utvecklingen av den
privata konsumtionen under 1978 ökade statens intäkter av mervärdeskatten
påtagligt mellan
1977 och 1978 på grund av höjningen av uttaget med 3
procentenheter den
Ijuni 1977. Av betydelse för de indirekta skatternas utveckling 1977-1978
är också de höjningar av elskatten och vissa punktskatter som genomför
des under våren 1977 samt höjningen av bensinskatten den I maj 1978.
Totalt sett beräknas de indirekta konsumtionsskatterna inkl. tullar öka
med ca 10% både under 1978 och 1979.
Till de indirekta skatterna i
tabell 8:1 räknas också vissa lagstadgade arbetsgivaravgifter, t. ex. den
allmänna arbetsgivaravgiften, barnomsorgs-avgiften samt vissa andra mindre
arbetsgivaravgifter bl. a. arbetarskyddsavgiften. Den allmänna
arbetsgivaravgiften sänktes med 2% den 1 januari
1978 och avvecklades helt den I juli 1978. Delvis
motverkas detta inkomst
bortfall genom att vissa andra arbetsgivaravgifter höjdes den I januari
1978, bl.a. avgifterna för barnomsorg och sjukförsäkring.' Från den I
januari 1979 höjdes sjukförsäkringsavgiften med 1 % och
barnomsorgsavgiften med 0,3 %. Inklusive smärre höjningar av vissa andra
arbetsgivaravgifter skulle det totala genomsnittliga avgiftsuttaget av
lagstadgade arbetsgivaravgifter minska med I % 1977-1978 och öka med 0,4%
1978- 1979.
' Sjukförsäkringsavgifterna utgör
en inkomst för socialförsäkringssektorn och inräknas inte i statens inkomster i
tabell 8:1.
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 139
Genom sänkningen av den allmänna
arbetsgivaravgiften ökar de totala indirekta skatterna relativt måttligt både
under 1978 och 1979. Ökningen beräknas uppgå till ca 3,5% 1977-1978 och ca 8%
1978-1979. Med den utveckling av statens övriga inkomster som redovisas i
tabell 8:1 skulle därmed de totala statsinkomsterna öka med ca 1,5 % 1977- 1978
och 8,5 % 1978-1979. Jämfört med tidigare år är detta relativt låga förändringstal.
Statens utgifter exkl. finansiella
transaktioner ökar i betydligt snabbare takt än inkomsterna. Totalt sett
beräknas utgifterna öka med 13,5% både under 1978 och 1979.
Drygt 2/3 av statsutgifterna utgörs av transfereringar
till övriga sektorer i samhällsekonomin. Transfereringarna till hushållen ökade
kraftigt under 1978 bl. a. till följd av höjda barnbidrag och bostadsbidrag.
Vidare har utgifterna för arbetsmarknadsutbildning ökat starkt under 1978. En
annan faktor av betydelse är atl bidragsförskotten räknas som transfereringar
till hushåll i stället för transfereringar till kommuner fr. o. m. den 1
oktober 1977.
Fr. o. m. den 1 januari 1979 höjdes
barnbidragen med 240 kr. till 2 500 kr. per barn och år. Samtidigt höjdes det
statliga bostadsbidraget med 360 kr. till 1 260 kr. per barn och år. Totalt
sett väntas de statliga transfereringarna till hushållen öka med ca 10,5% från
1978 till 1979.
Transfereringarna till företag
inkluderar i enlighet med nationalräkenskapernas principer
livsmedelssubventioner och räntebidrag till bostäder. Ränte- och
livsmedelssubventionerna beräknas under 1979 uppgå till drygt 7 miljarder kr.
Som transferering till företag räknas vidare bl. a. lagerstöd, presstöd,
transportstöd, bidrag till SJ för icke lönsamma järnvägar och stöd till
energibesparande investeringar. Det som framför allt förklarar den starka
ökningen av transfereringarna till företagssektorn under senare år är
emellertid de särskilda industripolitiska satsningarna på varvsindustrin, stålindustrin,
skogsindustrin m.fl. branscher. Till stor del har också de industripolitiska
insatserna utgått i form av lån och aktieteckning. Denna del redovisas i tabell
8:1 under posten utlåning och andra finansiella transaktioner.
Totalt sett uppgår genomförda eller
beslutade industripoliiiska satsningar fr. o. m. år 1976 till ca 25 miljarder
kr., varav ca 10 miljarder kr, avser varvsindustrin. De budgetmässiga
konsekvenserna sträcker sig flera år framåt i tiden.
Transfereringarna till
internationell verksamhet utgörs huvudsakligen av gåvodelen i u-landsbislåndet.
För 1979 beräknas gåvobeståndet uppgå till drygt 3,5 miljarder kr. Inklusive
krediter till utvecklingsländer beräknas u-landsbiståndet 1979 uppgå till drygt
4 miljarder kr. Ränteutgifterna på statsskulden ökar f. n. mycket snabbt till
följd av de snabbt ökande underskotten i statsbudgeten.
Den statliga konsumtionen beräknas
öka med 12 och 9% i löpande priser 1977-1978 resp. 1978-1979. I volym motsvarar
detta en ökning på
Prop. 1978/79:150 140
ca
I % både under 1978 och 1979. Sysselsättningen i de statliga myndigheterna har
under de tre senaste åren ökat med ca 9000 personer per år. En betydande del av
sysselsättningsökningen förklaras emellertid av statliga beredskaps- och
praktikarbeten. Under 1979 väntas den statliga sysselsättningsökningen dämpas
något; inkl. beredskapsarbeten beräknas antalet sysselsatta öka med ca 6500
personer från 1978 till 1979.
Investeringsverksamheten inom de statliga myndigheterna
beskrivs närmare i kapitel 7. Investeringarna beräknas volymmässigt ha ökat
kraftigt
1978 bl.
a. till följd av en betydande uppgång av del statliga vägbyggandet.
Såväl det ordinarie vägbyggandet som det vägbyggande som finansieras
med beredskapsmedel ökade i omfattning. Under 1979 väntas de statliga
investeringarna öka endast obetydligt i volym.
Från 1977 till 1978 skulle statens budgetunderskott
därmed öka med ca 15 miljarder kr. och uppgå till ca 33 miljarder kr. 1978.
Under 1979 beräknas budgetsaldot försämras ytterligare om än inte i samma takt
som under 1978. Budgetunderskottet 1979 beräknas sålunda uppgå till ca 44
miljarder kr., vilket motsvarar ca 10% av bruttonationalprodukten.
Statens egen utlåning - bl. a. i industripolitiskt
syfte - och övriga finansiella transaktioner, har i likhet med
transfereringarna till förelag ökat påtagligt under senare år. Som framgår av
tabell 8:1 försämras underskottet i statens finansiella sparande med 13
miljarder från 1977 till 1978. Under 1979 förutses försämringen bromsas upp
påtagligt; från 1978 till
1979 väntas det statliga
sparandeunderskottet öka med 8 miljarder kr.
8.3
Kommunerna
I juni 1978 träffades en överenskommelse mellan
regeringen och de båda kommunförbunden om att riktpunkten för den kommunala
konsumtionens volymökning bör vara 3% per år 1979 och 1980. Inom denna ram bör
utbyggnaden av barnomsorg, äldrevård och långtidssjukvård prioriteras. Som en
följd av överenskommelsen tillskjuter staten ett särskilt bidrag till
primärkommuner och landsting 1979 om ca 980 milj. kr., utformat så alt det får
skatteutjämnande effekt.
Regeringen
har i mars 1979 lagt fram en proposition om den kommunala ekonomin. I
propositionen föreslås bl. a. en kraftig utbyggnad av skatteutjämningssystemet
i två etapper under åren 1980 och 1981. Det nya systemet tar större hänsyn
till olikheterna mellan enskilda kommuner och beaktar bl. a.
ålderssammansättningens inverkan på kostnadsläget. Vidare läggs fram förslag
som skall ge ökad enhetlighet mellan kommunerna vad avser bostadstilläggen till
folkpensionärerna. Vissa specialdestinerade statsbidrag föreslås avvecklade. I
propositionen föreslås också att staten helt tar över kosinaderna för
bidragsförskotten.
Beslut har också fattats om att staten fr. o. m.
1980 övertar kostnadsansvaret för de skyddade verkstäderna. Dessa drivs f. n.
av landstingen och
Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 1979
141
opaginerad Kontrollera mot PDF
av vissa primärkommuner. Regionala stiftelser kommer atl
bildas med staten och landslingen som huvudmän. Drygt 20000 kommunalt anställda
berörs. Kostnadsfördelningen mellan stat och kommun avses regleras sä alt denna
lämnas oförändrad i samband med omorganisationen av verksamheten.
Tabell 8:2 Kommunernas inkomster och utgifter 1977-1979
Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser
Milj. kr
Förändring, %
1977
1978
1979
1977-
1978-
1978
1979
Löpande
priser
1
Inkomster
93982
112820
124860
20,0
10,5
l.l
Skatter
51985
64 770
70510
24,5
9,0
1.2
Statsbidrag
25625
30060
34410
17,5
14,5
1.2.1
Allmänna
stats-
bidrag
6048
6720
7 350
11,0
9,5
1.2.2
:
Speciella stats-
bidrag
19577
23 340
27060
19,0
16,0
1.3
Övriga
inkomster
16372
17990
19940
10,0
11,0
2
Utgifter
96564
109300
122950
13,0
12,5
2.1
Transfereringar
14592
15 840
17790
8,5
12,5
2.1.1
Till
hushållen
7191
7570
8610
5,5
13,5
2.1.2
Till socialförsäk-
ringssektorn
1727
1940
2190
12,5
13,0
2.1.3
Till företag
1603
1870
2160
16,5
15,5
2.1.4
Ofördelat
4071
4460
4830
9,5
8,5
2.2
Konsumtion
69162
79850
89900
15,5
12,5
2.3
Realinvesteringar
12898
13 820
15 360
7,0
11,0
2.4
Netto av
mark-
och
fastighetsköp
-88
-210
-100
3
Finansiellt sparande enligt nationalräkenska-
perna
(1-2)
-2582
3520
1910
.
4
Finansiellt sparande enligt kreditmarknads-statistiken
-1285
-1-5784
4.1
Likviditetsför-äadring (-I-)
936
6930
4.2
Utlåning
(-I-)
104
910
4.3
Upplåning
(-)
2325
2056
/975
åri
priser
Konsumtion
51962
54630
56740
5,0
4,0
Realinvestering
10355
10290
10830
-0,5
5,0
Anm. Allmänna statsbidrag omfattar
skattebortfallsbidrag, skatteutjämningsbi-drag, särskilt bidrag till
kommunerna, extra bidrag till kommuner och landsting 1977, generellt bidrag
till kommuner och landsting 1978 samt särskilt statsbidrag till kommuner och
landsting under 1979. Speciella statsbidrag utgår till bestämda verksamhetsområden.
Källor: Ekonomidepartementet,
konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.
Prop. 1978/79:150 142
Sedan den preliminära
nationalbudgeten presenterades i januari 1979 har statistiska centralbyrån
genomfört en enkät till kommunerna avseende de kommunala inkomsterna och
utgifterna 1978 och 1979. Denna enkät har legal till grund för en förnyad
bedömning av den kommunala sektorns utveckling. Enkäten visar för
primärkommunerna ett bortfall på 9 % vilket ger en speciell osäkerhet åt
materialet. Vad gäller statsbidrag och kommunalskattemedel har beräkningarna
baserats på uppgifter från riksrevisionsverket och budgetdeparlemenlel. De i
tabell 8:2 redovisade utfallen för 1977 och 1978 överensstämmer med
nationalräkenskaperna.
Kommunernas totala inkomster
beräknas 1979 öka med drygt 10 %, vilket innebär en halvering av tillväxttakten
jämfört med 1978, Den kraftiga ökningen 1978 var dock en följd av en
exceptionellt stor ökning av skatteinkomsterna orsakad dels av det ökade
skatteunderlaget till följd av de kraftiga löneökningarna 1976, dels av en
mycket stor utdebiteringshöjning.
Under 1979 blir ökningen av
skatteinkomsterna avsevärt mindre än 1978. Förskotten av kommunalskattemedel
för 1979 baseras på skatteunderlaget avseende 1977 års inkomster.
Skatteunderlagstillväxten var delta år ca 12 %. Slutavräkningsmedlen är 1979 av
ungefär samma storlek som 1978. Den kommunala utdebiteringen höjdes den I
januari 1979 med i genomsnitt 0,31 kr, till 29,02 kr. Sammanlaget medför detta
en ökning av skatteinkomsterna med ca 9 %.
Statsbidragen beräknas under 1979
öka med ca 14 %, vilket är en något långsammare ökningstakt än under 1978.
Bland de statsbidrag vars tillväxt förklarar ökningen 1979 kan nämnas bidragen
till drift av förskolor och fritidshem samt grundskolor. Ökningen av
grundskolebidraget är delvis en effekt av att bidragssystemet i ökad
utsträckning har schabloniserats. Därmed kommer också eftersläpningen vid
utbetalningen av grundskolebidraget att minska. Omläggningen medför alt
slutregleringsbeloppen för två läsår till stor del kommer att falla på 1979.
De totala kommunala utgifterna
beräknas 1979 öka med drygt 12 %, vilket är i stort sett samma ökningstakt som
under föregående år. Transfereringsutgifterna förutses öka något snabbare 1979
än som var fallet 1978, då ökningstakten drogs ner av att administrationen av
bidragsförskotten överfördes till försäkringskassorna. Ränteutgifterna, vilka
utgör huvuddelen av de ofördelade transfereringsutgifterna, förutses under
1979 i likhet med 1978 öka i en långsammare takt än under tidigare år främst
beroende på den myckel goda finansiella situationen inom den kommunala sektorn.
Den komm\ir\a\di konsumtionen ökade
1978 med ca 5 % i volym, vilket innebär en snabbare tillväxttakt än under 1977.
Antalet sysselsatta ökade med 6 % eller ca 50000 personer. En kraftig uppgång i
de kommunala beredskapsarbetena kan noteras under 1978 framför allt under årets
sista månader. En förutsättning härför har varit de statsbidrag som utgår med
75 % av lönekostnaden. En dominerande del av de sysselsatta i dessa bered-
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 143
skapsarbeten var ungdomar under 24 år. Ökningen av de
kommunala beredskapsarbetena utgjorde en expansiv faktor i den kommunala konsumtionen
och svarade för ca 1 procentenhet av konsumtionsökningen.
Mellan 1978 och 1979 beräknas den
kommunala konsumtionen öka med inemot 4 %. Delta innebär alt utbyggnaden av den
kommunala verksamheten förutses bli mer omfattande än vad som förutsattes i
överenskommelsen med kommunförbunden. Sysselsättningen beräknas öka med 35 000
ä 40000 personer. Antalet sysselsatta i kommunala beredskapsarbeten ligger
under första kvartalet 1979 kvar på i stort sett samma nivå som under slutet av
1978. Behovet av beredskapsarbeten beräknas dock minska successivt. Med hänsyn
till den höga nivån under inledningen av 1979 beräknas dock, trots en förutsedd
minskning under loppet av året, antalet sysselsatta i beredskapsarbeten
genomsnittligt under året bli i stort sett av samma storleksordning som under
1978.
Kommunförbundens beräkningar som
gjorts utifrån 1979 års budgeter tyder på en något högre volymökning - drygt 4
%. Beräkningarna är dock inte helt jämförbara med de kalkyler som statistiska
centralbyrån och ekonomidepartementet har gjort rörande konsumtionens
utveckling. Bedömningen av den kommunala konsumtionens utveckling varierar
således något beroende på vilka kalkyler som studeras.
I detta sammanhang bör dock
framhållas att de mycket goda finansiella förutsättningarna under 1979 kan
verka ytteriigare pådrivande på den kommunala volymexpansionen. Å andra sidan
torde insikten om att skatteunderlagets svaga utveckling 1978-1979 medför en
jämförelsevis låg tillväxt av kommunernas skatteinkomster 1980-1981 dämpa
utbyggnadsambitionerna. Vidare torde de begränsade möjligheterna till nya
uldebite-ringshöjningar och svårigheterna att minska en pågående volymexpansion
vid en försämrad ekonomisk utveckling verka återhållande på en ytterligare
volymökning.
De kommunala myndigheternas och
affärsverkens investeringsvolym var i stort sett oförändrad mellan 1977 och
1978. Bakom denna utveckling ligger dock en kraftig ökning av landstingens
byggnadsinvesteringar och en minskning av primärkommunernas
byggnadsinvesteringar. För 1979 förutses en ökning av investeringarna med ca 5
%, främst beroende på landstingens mycket expansiva investeringsplaner. Även
primärkommunerna beräknas öka sina investeringar under 1979. För en närmare
redogörelse för investeringarna i primärkommuner och landsting hänvisas till
kapitel 7.
De ovan redovisade beräkningarna
över kommunernas inkomster och utgifter innebär att del finansiella sparandel
har förbättrats mycket kraftigt mellan 1977 och 1978. Enligt
nationalräkenskaperna uppgick det finansiella sparandet 1978 till 3,5 miljarder
kr. Landstingen svarade för merparten härav. Kredilmarknadsstatistiken
indikerar ett ännu större positivt finansiellt sparande än
nationalräkenskaperna. Kredilmarknadsstatistiken, som
Prop.
1978/79:150 144
har till syfte att belysa kommunernas transaktioner på
kreditmarknaden, omfattar dock inte en fullständig redovisning av kommunernas
tillgångar och skulder och är därmed inte direkt jämförbar med
nationalräkenskaps-statistiken. En bidragande orsak till det stora överskottet
är sänkningen av arbetsgivaravgiften under 1978. Vidare torde en lägre
inflationstakt än vad som förutsågs vid budgetbehandlingen hösten 1977 haft en
positiv inverkan på det finansiella sparandet under 1978.
För 1979 förutses ett fortsalt
finansiellt sparandeöverskott på inemot 2 miljarder kr. Det bör understrykas
att prognosen gäller hela den kommunala sektorn. Enskilda kommuner eller
landsting kan få underskott i sin verksamhet, samtidigt som summan av de
kommunala verksamheterna ger överskott.
Den kommunala sektorn förutses nu
sålunda för andra året i rad få ett överskott vilket medför en påtaglig
konsolidering av den kommunala ekonomin. Under förutsättning att den kommunala
konsumtionens volymökning begränsas till de 3 % som angivits som riktpunkt i
överenskommelsen med kommunförbunden bör de finansiella problemen bli små även
under 1980.
8.4 Socialförsäkringssektorn
Socialförsäkringssektorn är
egentligen inte en självständig ekonomisk delsektor. Den är snarare en
statistisk konstruktion som svarar mot internationell praxis. Socialförsäkringssektorn
består av ett antal försäkringsformer inom det sociala området. Sektorn
omfattar allmän sjukförsäkring, föräldraförsäkring, arbelsskadeförsäkring,
arbetslöshetsförsäkring, folkpensionering inkl. kommunala bostadstillägg till
folkpensionärer, allmän tilläggspensionering, delpensionsförsäkring, frivillig
pensionsförsäkring, lönegarantifond ' och sjöfolkspensionering.' Alla dessa
försäkringar finansieras helt eller delvis med avgifter. Arbetsgivarna svarar
för den övervägande delen av avgifterna. Sjukförsäkringen,
föräldraförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och folkpensionerna
finansieras också i betydande utsträckning över stadsbudgeten. För
bostadstilläggen till folkpensionärer bär dock kommunerna i huvudsak
kostnadsansvaret.
Pensionsutbetalningarna utgör drygt
60 % av de transfereringar till hushåll som redovisas i tabell 8:3. De
beräknas öka med drygt 5 miljarder kr. 1979. Bakom denna ökning ligger, vid
sidan av kompensation för prisstegringar, de förbättringar av
pensionsförmånerna som riksdagen redan har beslutat om och den successiva
ökningen av antalet pensionärer med ATP. Folkpensionens grundbelopp är för
ensamstående 95 % av basbeloppet och för pensionärspar 155 %. Basbeloppet är i
april 1979 13 100 kr. De
' Enligt den ändring av sektorns definition som
statistiska centralbyrån genomförde i september 1978.
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 145
folkpensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp
är garanterade en årlig standardökning på ca 4 % genom årliga ökningar av
pensionstillskotten. Pensionstillskotten är f. n. 33 % av basbeloppet och höjs
den I juli 1979 till 37 %.
Sedan juli 1976 har det varit
möjligt för anställda mellan 60 och 65 år att ta ut delpension. Vid en reducering
av arbetstiden täcker delpensionsförsäkringen 65 % av inkomstbortfallet. Denna
möjlighet har kommit att utnyttjas av ett stort och snabbt ökande antal
personer. 1 mars 1979 hade inemot 45000 personer delpension, vilket motsvarade
drygt 20 % av de berättigade. De allra flesta delpensionärer arbetar halvtid.
Utbetalningarna beräknas 1979 uppgå till ca 900 milj.-kr. Delpensionssystemet
kommer fr. o. m. 1980 även att omfatta egenföretagare. Därigenom får bl. a.
småföretagare, jordbrukare och fiskare möjlighet till delpension.
Det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter uppgick under
andra halvåret
1978
till 32,7 % av
avgiftsunderiaget. Socialförsäkringsavgiften till den allmänna sjukförsäkringen
höjdes den 1 januari 1979 med I procentenhet till 10,6%. Dessutom höjdes
barnomsorgsavgiften och vissa andra avgifter med tillsammans 0,4
procentenheter. Avgiftsuttaget uppgår därigenom
1979
till 34,1 % av
avgiftsunderlaget. Avgifternas utveckling sedan 1970 framgår av nedanstående
tablå. Uppgifterna i tablån avser genomsnitt för kalenderår.
Arbetsgivaravgifter
Procent av avgiftsunderlaget
1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979
Socialförsäkringsavgifter 13.2 13,7 13,9
14,0 18,3 22,6 26,0 29,0 30,6 31,6
Övriga i lag
reglerade
avgifter 1,0
2,0 2,1 4,1 4,1 4,1 4,7 5,8 3,2 2.6
Summa 14,2 15,7 16,0 18,1
22,4 26,7 30,7 34,7 33,7 34,1
Socialförsäkringssektorns inkomster
beräknas öka med ca 11 % 1979. vilket innebär en långsammare tillväxttakt än
1978. Vid inkomstberäkningen har härvid beaktats effekterna av den föreslagna
omläggningen till löpande avgiftsuppbörd fr. o. m. I juli 1979 vad avser statliga
myndigheter. På grund av tekniken vid omläggningen till det nya
uppbördssystemet kommer socialförsäkringssektorn under 1979 alt tillföras
avgifter avseende tre halvår. Omläggningen medför en tillfällig ökning av
avgiftsinkomsterna med ca 1500 milj. kr. under 1979. Till följd av omläggningen
minskar behovet av statsbidrag till folkpensioneringen 1979, varför effekten av
omläggningen på socialförsäkringssektorns inkomstsida 1979 netto blir ca 900
milj. kr. eller en inkomstökning motsvarande ca 1 %. 10 Riksdagen 1978/79. 1
saml. Nr 150. BU. l.l
Prop. 1978/79:150 146
Tabell 8:3 Socialförsäkringsektorns inkomster och utgifter
1977-1979
Löpande priser
Milj. kr
Förändring, %
1977
1978
1979
1977-1978
1978-1979
1
Inkomster
69961
80310
89330
15,0
11,0
1.1
Avgifter
47656
56460
62970
18,5
11,5
1.2
Bidrag från stat
och kommun
13 536
13 500
14510
-0,5
7,5
1.3
Ränteinkomster
8769
10350
11 850
18,0
14,5
2
Utgifter
54932
64990
73320
18,5
13,0
2.1
Transfereringar till
hushåll
52 131
61430
69250
18,0
12,5
2.2
Övriga transfere-
ringar
1 114
1520
1740
36,5
14,5
2.3
Konsumtion m.m.
1687
2040
2 330
21,0
14,0
3
Finansiellt sparande
15029
15320
16010
2,0
4,5
Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet och
statistiska centralbyrån.
Den lägre tillväxttakten i
inkomsterna 1979 jämfört med 1978 sammanhänger främst med att
avgiftshöjningarna var mindre 1979 och att uppräkningsfaktorn för de
preliminära avgifterna är lägre 1979. Dessutom inflöt 1978 betydande belopp i
fyllnadsinbetalning av avgifter för 1977 och slul-avräkningsmedel för 1976.
Samtidigt beräknas statsbidragen öka i snabbare takt 1979. vilket förklaras av
att staten under 1979 beräknas finansiera en större andel av folkpensionerna än
1978.
Sektorns to\.a\a utgifter beräknas
1978 ha ökat med ca 18 %, en ökningstakt som 1979 väntas avta till 13 %. Bakom
denna nedgång ligger främst atl prisökningarna 1979 beräknas bli väsentligt
lägre än 1978, vilket medför en långsammare tillväxt av
pensionsutbetalningarna.
Det finansiella sparandet inom
socialförsäkringssektorn uppgick 1978 till drygt 15 miljarder kr, och beräknas
1979 komma att öka till ca 16 miljarder kr. Ökningen i del finansiella
sparandet 1979 förklaras dock helt av den tillfälliga nivåförskjutningen i
inkomsterna till följd av tekniken vid den föreslagna övergången til! löpande
uppbördssystem för statliga myndigheter. Bortser man från effekterna av denna
omläggning uppvisar socialförsäkringssektorn emellertid en mindre nedgång i
det finansiella sparandet.
8.5 Den totala offentliga sektorn
Den offentliga sektorns konsumtion
och investeringar svarar för drygt 1/3 av bruttonationalprodukten. Den
offerttUga konsumtionen ökade med inemot 4 % i volym från 1977 till 1978. En
något långsammare tillväxttakt förutses under 1979 - ca 3 %. Som framgår av
tabell 8:4 ökar konsumtionen betydligt snabbare i kommun- och
socialförsäkringssektorn än i den
Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 1979 147
statliga
sektorn. Antalet anställda i statliga och kommunala myndigheter uppgick 1978
till inemot I 160000 personer, varav knappt 270000 personer i statliga
myndigheter och 890000 personer i kommunerna. Härtill kommer anställda i
statliga affärsverk och aktiebolag samt kommunala bolag. Antalet anställda i
offentliga myndigheter beräknas öka med 40000 ä 45 000 personer under 1979.
Tabell 8:4 Den offentliga sektorns konsumtion och
investeringar 19771979
Milj.
kr.
Volymförän
dring, %
1978
1977-
1978
1978-1979
Statlig
konsumtion
33 350
1,0
1,0
Kommunal
konsumtion
79850
5,0
4,0
Socialförsäkringssektorns
konsumtion
2010
6,5
5,5
Offentlig
konsumtion
115210
4,0
3,0
Statlig
investering'
12790
8,0
6,5
Kommunal
investering'
15 290
-1,5
6,0
Offentlig
investering''
28 110
2.5
6,0
Summa
offentlig sektor
143320
3,5
3,5
' Exkl. bostadsinvesteringar. - Inkl.
socialförsäkringssektorns investeringar.
Källor: Ekonomidepartementet,
konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.
Tillväxten i de offentliga myndigheternas
investeringar väntas 1979 bli drygt 4%, vilket åren något snabbare ökning än
under 1978. Den kraftigas-le ökningen sker för landstingens investeringar, men
även för primärkommunerna förutses en uppdragning av tillväxttakten 1979.
Räknar man in även de statliga affärsverken samt statliga och kommunala
aktiebolag m. m. blir ökningstakten ca 6 % under 1979 mot ca 2,5 % under 1978.
Sammantaget innebär detta att den offentliga
sektorns konsumtion och investeringar inkl. de statliga affärsverkens samt de
statliga och kommunala bolagens investeringar under 1979 ökar med ca 3.5 %
dvs. samma ökningslakt som under 1978.
I tabell 8:5 redovisas den offentliga sektorns
inkomster och utgifter 1977- 1979. Transaktionerna mellan de tre sektorerna har
eliminerats varför tabellen endast visar transaktioner mellan den offentliga
sektorn och samhällsekonomin i övrigt. Det bör också observeras, att endast de
statliga och kommunala myndigheterna, inte affärsverken och bolagen, räknas
till den offentliga sektorn så som den avgränsas i detta sammanhang.
Under 1977 motvägdes i stort sett de statliga och
kommunala finansiella underskotten av överskottet i socialförsäkringssektorn.
Därefter har den samlade offentliga sektorn uppvisat starkt ökande
sparandeunderskott.
1978 uppgick underskottet i finansiellt sparande
till ca 6 miljarder kr. En fortsatt försämring i det finansiella sparandet
förutses 1979 med ett samlat sparandeunderskott om ca 15 miljarder kr. i den
offentliga sektorn. Denna utveckling förklaras framför allt av den fortgående
försämringen av statens
finansiella underskott under 1979. Samtidigt stagnerar
emellertid sparandeöverskottet i den allmänna pensionsfonden. Som framgått av
avsnitt 8.3 förbättrades däremot kommunernas finansiella sparande påtagligt
under 1978. Ett sparandeöverskoit förutses även under 1979 inom den kommunala
sektorn.
Tabell 8:5 Den totala offentliga sektorns inkomster och
utgifter 1977-1979
Löpande priser
Milj. kr
Förändring, %
1977
1978
1979
1977-
1978-
1978
1979
1
Inkomster
217719
243350
267 040
12,0
9,5
l.l
Skatter
137 689
150080
163280
9.0
9.0
1.2
Socialförsäkrings-
avgifter
476.56
.56460
62 970
18.5
11,5
1.3
Övriga
inkomster
32 374
36810
40790
13.5
11,0
2
Utgifter
217403
249730
282220
15,0
13,0
2.1
Transfereringar
99099
115 680
133 500
16.5
15,5
2.1.1
Till
hushåll
69794
819.50
92 160
17.5
12,5
2.1.2
Till företag inkl. livsmedels- och bostadssubven-
tioner
16011
18210
22 200
13.5
22,0
2.1.3
Till
internatio-
riell
verksamhet
3010
3 390
3 940
12.5
16,0
2.1.4
Övriga
transfere-
ringar
10 284
12 130
15 200
18,0
25,5
2.2
Konsumtion
100791
115 210
128500
14,5
11,5
2.3
Realinvestering
16 105
17 890
19720
11,0
10,0
2.4
Korrigeringspost'
1408
950
500
3
Finansiellt
spa-
rande
316
-6380
-15180
4
Över statsbudgeten finansierad
utlåning
5619
7 875
11340
' Inkl. netto av kommunala mark- och fastighetsköp. Källa:
Ekonomidepartementet.
8.6 Beräkning av finanspolitiska effekter
letod
Under många år har en enkel modell
använts i nationalbudgetarbetet för att belysa de samlade finanspolitiska
effekterna inte bara av statsbudgetens förändringar, utan även av förändringar
i kommunernas och socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter. Fr. o.m.
nationalbudgeten 1974 beräknas de finanspolitiska effekterna med hjälp av en i
förhållande till tidigare år något modifierad modell.'
' Modellen är statisk och liknar i sina huvuddrag den som
redovisats av Bent Hansen i Fiscal Policy in Seven Countries 1955- 1965 (OECD).
F. n. pågår ett utvecklingsarbete på en finanspolitisk effektmodell i
samarbete mellan konjunkturinstitutet och ekonomidepartementet.
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 149
De sektoravgränsningar som har
valts för modellberäkningarna skiljer sig något från redovisningen i tidigare
avsnitt i detta kapitel. Investeringar i statliga affärsverk och bolag samt
kommunala bolag och stiftelser betraktas i delta sammanhang som ingående i den
offentliga sektorns utgifter.
Analysen tar sin utgångspunkt i de
reala förändringarna från föregående år i konsumtion, investeringar,
transfereringar, skatter saml övriga inkomster. Beräkningarna visar dessa
förändringars effekter på bruttonationalprodukten. I kalkylerna las endast hänsyn
till de effekter som kommer till uttryck under prognosåret. Kvarstående
effekter av förändringar i den offentliga sektorns verksamhet under föregående
år beaktas i regel inte heller. Ett undantag görs dock för lagerstödet vilket
antas ha haft en positiv effekt på produktionen under stödåret och motsvarande
negativa effekt de kommande åren.
Den offentliga sektorns direkta
efterfrågan i form av konsumtion och investering betraktas i modellen som en
direkt effekt på bruttonationalprodukten. Med indirekta effekter avses de
effekter som förändringarna i de olika delposterna i den offentliga sektorns
inkomster och utgifter ger upphov till via hushållens och företagens
efterfrågan. Exempelvis betraktas den stimulerande effekt som ökade
transfereringar till hushållen har på bruttonationalprodukten som en indirekt
effekt. Likaså betraktas den åtstramande effekt som ökade skatter har som en
indirekt effekt.
Statens inkomster och utgifter påverkas ibland med en
tidsmässig eftersläpning i förhållande till de ekonomisk-politiska åtgärdernas
verkliga produktionsmässiga effekt. Det gäller exempelvis investeringsavdragel
för maskin- och byggnadsinvesteringar. Del stimulerar produktionen under del år
avdraget gäller men minskar statens skatteinkomster först under följande år.
Med den teknik som tidigare har använts vid effektberäkningarna skulle den
slimlilerande effekten ha redovisats när statsinkomsterna minskar. De statliga
stimulerande åtgärderna som är av denna karaktär är särskilt stora 1976 1979.
Därför har fr. o. m. den preliminära nationalbudgeten 1977 ett försök gjorts
atl på särskilt sätt grovt uppskatta effekten av vissa ekonomisk-politiska
åtgärder och fördela denna i tiden så att den redovisas för den period när
produktionen påverkas. Det gäller lagerstöd . och vissa
investeringsstimulerande åtgärder.
Förändringar i olika delposter av
de offentliga inkomsterna och utgifterna ger olika effekter på
samhällsekonomin. Genom att göra antaganden om bl. a. de marginella
konsumtions- och imporlbenägenheterna tas i modellen hänsyn till detta
förhållande. Till grund för effektberäkningarna ligger således bedömningar av
dels imporlbenägenheterna för privat konsumtion samt för offentlig konsumtion
och investering, dels hushållens konsumtionsbenägenhet för olika slags
inkomster.
Det aktuella konjunkturläget liksom
även efterfrågeökningarnas sammansättning påverkar de marginella
importbenägénheternas storiek. För år 1977 och 1978 har den marginella
importbenägenheten för privat kon-
Prop.
1978/79:150 150
sumtion antagits vara något lägre än under tidigare år.
Orsaken är nedskrivningen av den svenska kronan som gjort importerade
konsumtionsvaror relativt sett dyrare, och alt den privata konsumtionen
minskat realt sett. Den marginella importbenägenheten har därför satts till 0,3
1977 och 0,25 1978. För 1979 har den marginella importbenägenhelen för privat
konsumtion förutsatts uppgå till 0,35. Imporlbenägenheterna för offentlig
konsumtion och investeringar har uppskattats till lägre tal än för privat
konsumtion.
Hushållens marginella
konsumtionsbenägenhet för 1979 har i likhet med tidigare beräkningar förutsatts
vara 0,7. Sålunda bygger resultaten i tabell 8:6 på atl konsumtionsbenägenheten
uppgår till 0,7 även under 1977 och 1978, Under dessa år skulle den svaga
utvecklingen av privat konsumtion ha kunnat motivera en något högre marginell
konsumtionsbenägenhet. För inkomster som härrör från permanenta transfereringar
har konsumtionsbenägenheten liksom tidigare antagits vara något högre än för
andra inkomster.
Med de antaganden om import- och
konsumtionsbenägenheter som redovisats ovan erhålls ur modellen värden på ett
antal multiplikatorer. Med tillämpning av dessa multiplikatorer kan den totala
effekten av förändringar i den offentliga sektorns verksamhet 1978 och 1979 på
bruttonationalprodukten räknas fram. För några av de viktigaste variablerna
redovisas mulliplikatorerna nedan:
Multiplikatorer
1978 1979
Byggnadsinvesteringar 1,7 1,5
Maskininvesteringar 1,4 1,2
Offentliga löner 1,9 1,7
Övrig offentlig konsumtion 1,5 1,4
Permanenta transfereringar till hushåll 1,1 0,9
Direkta skatter -1,0 -0,8
Indirekta skatter -1,1 -0,9
Resultat
I tabell 8:6 redovisas beräkningar
över finanspolitiska effekter för åren 1974-1979. Beräkningarna fram t.o.m.
1977 gjordes i anslutning till de reviderade nationalbudgeterna 1975-1978. Den
offentliga sektorn beräknas ha haft en i avtagande grad expansiv effekt på
samhällsekonomin under perioden 1974- 1976. Under 1977 beräknas den offentliga
sektorn ha haft en stimulerande inverkan på ekonomin motsvarande nära 3% av
bruttonationalprodukten. Den expansiva effekten beräknas huvudsakligen komma
från staten, medan kommunernas inverkan i stort sett skulle ha varit neutral.
Både under 1978 och 1979 beräknas
den offentliga verksamheten ha expansiva effekter på ekonomin av ungefär samma
storleksordning som
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 151
under 1977. Detta återspeglar effekterna av de ökande
underskotlen i finansiellt sparande som den konsoliderade offentliga sektorn
uppvisar under dessa år.
Tabell 8:6 Finanspolitiska effekter 1974-1979
Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser
1974
1975
1976
1977
1978
1979
Staten:
direkt effekt
0,0
0,3
0,2
-0,2
0,3
0,2
indirekta effekter
1,5
0,J
0,9
2,4
3,1
1,6
totalt
1,5
0,4
1,1
2,2
3,4
1,8
Kommunerna:
direkt effekt
0,4
0,5
0,5
0,9
0,8
0,9
indirekta effekter
0,6
0,6
-0,1
-0,7
-1.8
0,2
totalt
1,0
1,1
0,4
0,2
-1,0
1,1
Socialförsäkringssektorn'
0,7
0,4
-0,2
0,4
0,5
0,2
Totalt
3,2
1,9
1,3
2,8
2,9
3,1
' Inkl. allmänna pensionsfonden. Källa:
Ekonomidepartementet.
Av tabell 8: 7 framgår att den
expansiva effekten från staten under 1978 till största delen kan hänföras till
statens inkomstsida. De totala statsinkomsterna beräknas i reala termer sjunka
med mer än 8% 1977-1978, vilket beräknas innebära en stimulerande effekt på
samhällsekonomin motsvarande ca 2,5% av bruttonationalprodukten. Framförallt är
det 1978 års inkomslskatteomläggning och eftersläpningen i utbetalningarna av
kommunalskattemedel som bidragit till all de direkta skatteinkomsterna 1978
blev lägre än 1977. Till följd av att den allmänna arbetsgivaravgiften
avvecklades fr. o. m. den 1 juli 1978 beräknas också de indirekta skatterna
minska realt sett mellan 1977 och 1978. På utgiftsidan är del främ.sl transfereringarna
till hushållen och de starkt ökade statliga byggnadsinvesteringarna som svarar
för positiva bidrag.
De uppskattningar som gjorts av
effekterna från vissa särskilda åtgärder tyder på alt åtgärderna i stort sett
neutraliserar varandra 1978. Å ena sidan resulterar investeringsstimulerande
åtgärder (fondfrisläpp, bidrag och avdrag för investeringar) och vissa
industripolitiska insatser i en stimulerande effekt. Å andra sidan har
lagerstödet under 1976 och 1977 en återhållande effekt på produktionen under
1978. De till stor del med statliga bidrag uppbyggda lagren under 1975 och 1976
medför nämligen att lagerneddragningen under 1977 och 1978 blir i motsvarande
mån större. På samma sätt har även stödet till lagerhållning under 1977
antagits ha en negativ effekt under 1978.
Under 1979 beräknas de negativa
effekterna från lagerstödel ha upphört samtidigt som de industripoliiiska
insatserna väntas fortsätta att öka i omfattning. Den massiva satsningen på
industripoliiiska åtgärder under tidigare år har betalningskonsekvenser under
1979 samtidigt som ett antal nya beslut tagits under våren 1979. Inkl. effekten
av de investeringsstimu-
Prop. 1978/79:150 152
lerande åtgärder som är i kraft under 1979 hårde
industripolitiska åtgärderna uppskattats innebära en expansiv effekt
motsvarande ca I % av bruttonationalprodukten.
Tabell 8:7 Finanspolitiska effekter 1977-1979
Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser
1977
1978
1979
Staten: Inkomster varav direkt skatt indirekt skatt
1,6
2,0 -0,4
2,4
1,5 1,1
-0,5
-0,3 -0,2
Utgifter
varav
transfereringar m.m.
konsumtion
och investeringar'
0,6
0,9 -0,3
1,0
0,5 0,5
2,3
1,8 0,5
Summa
staten
2,2
3,4
1,8
Kommunerna: Inkomster varav skatter
-2,5 -1,8
-2,3 -1,9
-0,9
-0,3
Utgifter
varav
transfereringar
konsumtion
och investeringar'
2,7 0,2
2,5
1,3
-0,1 1,4
2,0
0,2 1,8
Summa
kommunerna
0,2
-1,0
1,1
Offentlig
sektor totalt
2,8
2,9
3,1
' Direkt och indirekt effekt.
Statens direkta skatteinkomster
ökar åter i reala termer från 1978 till 1979, men ökningen blir relativt
måttlig främst genom införandet av index-reglerade skatteskalor och sänkningen
av marginalskatterna för 1979. Även statens inkomster av indirekta skatter ökar
realt sett under 1979 efter minskningen under 1978. Omsvängningen från minskad
privat konsumtionsvolym 1977-1978 till en ökning 1978-1979 medför ökade
intäkter från mervärdesskatten och andra indirekta konsumtionsskatter. Vidare
medverkar bl. a. höjningen av barnomsorgsavgiften den I januari 1979 till ökade
indirekta statsinkomster. Den köpkraftsindragning som de realt sett ökade
skatteinkomsterna innebär motverkas emellertid mer än väl av expansionen på
utgiftssidan. Det är framför allt de statliga transfererings-utgifterna till
företag och kommuner som ökar starkt. Vidare kan nämnas, att de starkt ökande
ränteutbetalningarna på statsskulden innebär ett relativt stort
inkomsttillskott för bl. a. hushållen. Däremot väntas de statliga utgifterna
för konsumtion och investeringar endast medföra relativt små finanspolitiska
effekter. Sammantaget beräknas den expansiva effekten från staten uppgå till
1,8% under 1979, vilket är klart lägre än under 1978.
Kommunernas skatteinkomster ökade
som nämnts tidigare mycket kraftigt 1978. Härav följde en återhållande
inverkan på ekonomin, som inte uppvägdes av de expansiva effekterna från konsumtions-
och investeringssidan.
Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 1979 153
För 1979 väntas den totala effekten åter bli
expansiv. Kommunernas inkomster ökar i långsammare takt och den negativa
effekten från inkomstsidan blir klart mindre än under 1978. Konsumtionen och
investeringarna beräknas ge en expansiv effekt motsvarande 1,8% av
bruttonationalprodukten. Transfereringsutgifterna, som är betydligt mindre än
för staten och socialförsäkringssektorn, ger endast begränsade finanspolitiska
effekter. Sammantaget beräknas den expansiva effekten frän kommunerna uppgå
till drygt 1 % under 1979.
Inkl.
effekterna frän socialförsäkringssektorn skulle den samlade offentliga
sektorns verksamhet under 1979 bidra till bruttonationalproduktens ökning med
ca 3,1 procentenheter av den totala ökningen på 5,1 %. Under både 1977 och 1978
fiar de finanspolitiska effekterna uppskattals till knappt 3%, vilket skall
jämföras med en minskning av bruttonationalprodukten med 2,4% under 1977 resp.
en ökning med 2.8% under 1978.
9 Kreditmarknaden
Kreditmarknadsutvecklingen
dominerades under 1978 helt av statens tilltagande upplåningsbehov (diagram
9:1). Trots en fortsatt betydande stalsupplåning utanför banksystemet kom
bankerna all i allt högre grad involveras i budgetens finansiering. Härigenom
slog en väsentlig del av budgetunderskottet igenom på likviditeten inom såväl
banksystemet som samhällsekonomin i övrigt. Penningmängden ökade i snabb takt
(diagram 9:2). Allteftersom bankernas likvida tillgångar ökade företog
riksbanken successiva höjningar av likviditetskraven i syfte att hålla
bankernas möjlighet till kredilexpansion under kontroll. Ökningstakten i
affärsbankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande, den
s. k. övrigutlåningen, var 1978 något lägre än 1977 (diagram 9:6). Denna
utveckling
Diagram 9:1 Statens budgetunderskott 1976-1979
Miljarder kr. 12-mänadersförändringar
1976 1977
Källa: Riksgäldskontoret.
1978
1979
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979
155
Diagram 9:2 Penningmängden 1975-1979
Procentuella 12-månadersförändringar
17 16
A '
A/
v
15
/ \;
/ V
14
/
13
/
/
12
11
H
n
/
r
\ H
10 9
Vx/
-\
r
w
\ {
8 7 6
5
-
\ r
-
W /
\a;
4 3
Vv
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
1975 1976
Källa: Riksbanken.
1977
1978
1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
sammanhängde bl. a. med en låg krediteflerfrågan i samband
med en svag inhemsk efterfrågan. Bankerna fortsatte under 1978 atl bevilja
krediter i ungefär samma omfattning som under 1977. De beviljade krediterna
togs emellertid ej i anspråk i lika snabb takt som under 1977. Affärsbankernas
beviljade men ännu icke utnyttjade krediter kom till följd härav att växa
kraftigt under 1978 (diagram 9:8). Denna utvecklingstendens kommer även till
uttryck i statistiken över industrins och handelns outnyttjade checkräkningskrediter
(diagram 9:8). Den fortfarande låga aktivitetsnivån i den svenska ekonomin och
den därmed sammanhängande dämpade kreditefterfrågan från förelagen,
tillsammans med den starka likviditetstillväxten i Sverige, fick också
påtagliga återverkningar på den korta och medelfristiga utlandsupplåningen.
Sålunda sjönk takten i bankernas refinansiering av utländska krediter under
1978 (diagram 9:6). Härtill bidrog även ett ökat gap mellan de svenska och
internationella räntorna. Även den direkta utlandsupplåningen var lägre 1978 än
1977. Detta gäller för såväl den statliga som den privata delen av
utlandsupplåningen. Den minskade statliga utlandsupplåningen motiverades av en
förbättring i bytesbalansen samt en stabil valutasituation.
Prop.
1978/79:150 156
Diagram 9:3 Real likviditet 1967-1978
Index:
1967= 100
1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973
1974 1975 1976 1977 1978
Anm. Den reala likviditeten är
definierad som kvoten mellan ett index för penningmängden och etl index för
bruttonationalprodukten till löpaijde priser. Den reala likviditeten haren
långsiktigt fallande trend.
Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken och statistiska
centralbyrån.
Mot bakgrund av 1977 års låga
penningmängdslillväxt framstår det senaste årets snabba ökning av
penningmängden ej som oroväckande. Den har närmast lett till en viss
återhämtning av den reala likviditeten (diagram 9:3). Om penningmängden skulle
fortsätta att växa i samma takt som under 1978 finns det dock risk att detta på
längre sikt skulle kunna få balans-rubbande konsekvenser för samhällsekonomin.
En fortsatt snabb
penningmängdstillväxt skulle bl. a. kunna leda till en kraftig expansion av
efterfrågan på varor och tjänster med åtföljande acceleration av importen och
härav uppkommande påfrestningar på bytesbalansen. En fortsatt stark ökning av
penningmängden skulle också kunna medverka till en tilltagande
prisstegringstakt. Vid en snabb likviditetstillväxt inom banksystemet vidgas
basen för bankernas kreditkapacitet, vilket kan leda till en förstärkning av
statsbudgetens likvidiserande inverkan på samhällsekonomin. Under 1978 slog
dock ej inlåningsökningen igenom på bankernas övrigutlåning (diagram 9:6).
Detta sammanhängde dels med att företagens kreditefterfrågan var svag, dels med
att riksbankens politik inriktades på alt öka bankernas medverkan i
finansieringen av statens budgetunderskott.
Till följd av de stora outnyttjade produklionsreserverna
har riskerna för
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979
157
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 9:4 Valutareserven 1975-1979
Milj. kr. Slockuppgifter vid slutet av varje månad
20 19 18
17 16 15 14 13 12 11 10
h
\
t
y
.
AL
/
1
/
I
S
7
-
L
_L
1975 1976
Källa: Riksbanken.
1977
1978
1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
en efterfrågeinflalion hittills varit begränsade. 1 takt
med att det ekonomiska läget förbättras, ökar de risker som är förknippade med
en alltför stor likviditet inom samhällsekonomin. En stark allmän
kredilexpansion skulle i ett sådant läge kunna få ogynnsamma återverkningar på
bytesbalans, inflation och yttre kapitalrörelser. Den ökade kreditefterfrågan
som kan uppkomma till följd av ett ökat behov av rörelsekrediter och en ökad
investeringsvilja inom industrin bör därför tillgodoses inom ramen för en
måttlig total kreditexpansion.
9.1 Likviditetsutvecklingen
Penningmängden
Efter devalveringen i augusti 1977
ägde ett återinflöde av valutor rum (diagram 9:4). Tillsammans med det
omfattande statliga budgetunderskottet resulterade detta i slutet av 1977 i en
tilltagande stegringstakt för penningmängden. Under 1978 fortsatte denna takt
successivt att stiga och kom under loppet av året att uppgå till 17% (diagram
9:2). Bruttonationalprodukten i löpande priser ökade samtidigt med 12%. Efter
en successiv nedgång i den reala likviditeten under de fyra föregående åren,
innebar
Prop. 1978/79:150 158
Tabell 9:1 Penningmängden 1976-1978
Milj. kr.
1976
1977
1978
Penningmängd,
ökning:
Banktillgodohavanden
6887
14689
32 053
Sedlar
och mynt
2035
2 254
3 148
Summa
8922
16943
35201
Tillskoll
genom:
Valutareservens
förändring
-2 140
6015
1706
Statens
upplåning i utlandet
(ökning
=-)
-
-8904
-2014
Statens
utgiftsöverskott
6952
17570
33 167
Statens
upplåning utanför bankerna
(ökning
= -|
-8313
-9247
-11171
Medel på
investeringskonto i riks-
banken
(ökning = -)
1 147
456
477
Övriga
riksbankstransaktioner
-1646
-2600
-283
Bankernas
utlåning till allmänheten
exkl.
refinansiering i utlandet
13 729
14729
16107
Bankernas
netloförvärv av hypoteks-
obligalioner
3943
4397
6057
Bankernas
fordringar pä övriga kredit-
institut
-2 582
-1384
-990
Bankerna,
diverse
-2 168
-4089
-7855
Summa
8922
16943
35201
Källa: Riksbanken.
delta en viss återhämtning av penningmängden satt i
relation till bruttonationalprodukten i löpande priser (diagram 9:3). Under första
kvartalet 1979 steg penningmängden i ungefär samma takt som under motsvarande
kvartal 1978 eller med ca 8%.
Den beloppsmässiga ökningen av
penningmängden var 1978 mer än dubbelt så stor som 1977 eller 35 miljarder kr.
(tabell 9:1). Den snabbare tillväxttakten 1978 kunde helt hänföras till statens
finansiella transaktioner. Faslän statens upplåning utanför bankerna tilltog
blev budgetexpansionens likviditetspåspädning ändock betydande. En minskning
av statens upplåning i bankerna på en halv miljard kr. 1977 förbyttes sålunda i
en upplåning på 20 miljarder kr. 1978.
Likviditetsutvecklingen inom vissa sektorer
En övervägande del av
penningmängden utgörs av allmänhetens inlåning i bankerna. Av tabell 9:2
framgår, att tendensen i samhällsekonomins totala likviditetsutveckling 1978
även speglades i inlåningen från samtliga större sektorer. Företagens starka
likviditetsförbättring i nominella tal 1978 bekräftas också av statistiska
centralbyråns uppgifter om de större industri- och handelsföretagens likvida medel.
Diagram 9:5 ger en samlad bild av
de olika samhällssektorernas reala likviditet. Vid skattningen av den reala
likviditeten är avsikten all relatera den monetära likviditeten till etl mått
på transaktionerna. Valet av deflator
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979
159
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
9:2 Bankernas inlåning sektorvis 1977 och 1978 Milj. kr., förändring
opaginerad Kontrollera mot PDF
Staten
Kommuner
Icke-finansiella
företag
Hushåll
Övrigt
Summa
91
511
674
6 199
2097
9145
9433
13 154
1836
2602
14131
31611
opaginerad Kontrollera mot PDF
Källa: Statistiska centralbyrån.
är något godtyckligt och kan vara missvisande vad gäller
trenden. I diagrammet har för kommunernas del deras konsumtion och
investeringar valts som deflator. Härvid flnner man, alt sektorns utgifter
trendmässigt har ökat snabbare än dess monetära likviditet. Denna utveckling
kan möjligen förklaras av kommunernas minskade behov att hålla kassa i
förhållande till sina utgifter. Kommunernas reala likviditet, ställd i relation
Diagram 9:5 Olika sektorers reala likviditet 1969-1978
Index 1969= 100
120
110 -
90 80 70 60 50 40
_L
J_
_L
I
_L
1969 1970 1971 1972 1973 1974
1975 1976 1977 1978
Anm. Den reala likviditeten är för
kommuner, industriföretag och hushåll definierad som kvoten mellan ett index
för vissa likvida tillgångar och ett realekonomiskt aktivitetsindex.
Omvandlingen från monetär till real likviditet har åstadkommits genom en
division för kommunernas del med utgifterna för konsumtion och investeringar,
för industriföretagens del med industriproduktionen och för hushållens del med
den privata konsumtionen, allt i löpande priser.
Källa: Konjunkturinstitutet.
Prop. 1978/79:150 160
till trenden, framstår enligt diagrammet ej som extremt låg
1977. Under 1978 har även kommunernas reala likviditet ökat och kan nu
förefalla större än normalt. Industrins monetära likviditet växte kraftigt
1978. Samtidigt vände de senaste årens produktionsnedgång till en uppgång,
vilket begränsade uppgången i företagens reala likviditet.
Bankernas likvida tillgångar
Till följd av statsbudgetens
utveckling och finansiering var bankernas likviditetsläge under större delen av
1978 synneriigen lätt (tabell 9:3). Under våren och försommaren ledde
emellertid säsongmönstret i statens budgetutveckling till en övergående
försämring av bankernas likviditetsläge. Samtidigt ökade affärsbankernas
innehav av statsobligationer väsentligt i samband med statens långfristiga
dubbelemission ijuni 1978. Vidgningen av marginalen mellan långa och korta
räntor utgjorde incitament till förvärv av statsobligationer. Dessa
finansierades delvis genom riksbanks-Tabell 9:3 Bankerna likvida tiUgångar
1976-1978 Milj. kr., förändring
1976 1977 1978
På verkande faktorer
-2 140
6015
1706
-8904
-2014
6952
17 570
33 167
-8313
-9247
-11 171
-2035
-2 254
-3 148
1 147
456
477
-513
-164
-478
1646
-2600
-283
6548
872
18256
2 587
-1040
3783
3455
3471
858
-920
-1311
13 160
634
-909
-2 295
6328
211
15506
-96
12
-14
519
-259
469
-744
797
1868
-321
550
2323
Valutareserven
Statens upplåning i utlandet (ökning = -)
Statens utgiftsöverskotl
Statens upplåning utanför bankerna
(ökning = -)
Allmänhetens innehav av sedlar och mynt
(ökning = -)
Medel pä investeringskonton i riksbanken
(ökning = -)
Kassakvotsmedel i riksbanken (ökning = -)
Övriga riksbankstransaktioner
Summa
A,ffärsbankernas likvida tillgångar Korta nettofordringar
på riksbanken Korta nettofordringar på riksgäldskontoret Statsobligationer
Korta nettofordringar på spar- och föreningsbanker
Summa
Sparbankernas likvida tillgångar Korta nettofordringar på
riksgäldskontoret Statsobligationer
Korta nettofordringar på affärs- och föreningsbanker
Summa
Föreningsbankernas likvida tillgångar
Statsobligationer -9 -1 -
Korta nettofordringar på affärs- och spar
banker 110 112 427
Summa 101 111 427
Källa: Riksbanken.
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 161
lån. Även vid den statliga långfristiga dubbelemissionen i
september 1978 företog affärsbankerna stora placeringar i statsobligationer.
Likviditetsläget förbättrades samtidigt, varvid affärsbankerna i viss mån
minskade sin skuld i riksbanken och riksgäldskontoret. Trots den goda
likviditeten under de tre första kvartalen 1978 kom under samma period ändock
bankernas skuld i riksbanken att växa i samband med
stalsobligationsemis-sionerna ijuni och september. Visserligen emitterade
staten även i december 1978 två långfristiga lån enligt samma linje som
tidigare under året, dvs. lån med respektive utan ränteändringsmöjlighet. Då
emellertid bankernas köp av statsobligationer redan under de två föregående
dubbelemissionerna var omfattande blev deras engagemang i decemberemissionen
begränsad. Det lätta likviditetsläget under sista kvartalet 1978 resulterade i
en avveckling av skulden till riksbanken. Dessutom placerades överskotls-medel
i riksgäldskontoret.
9.2 Kreditinstitutens utlåning
Utlåningen på den organiserade
kreditmarknaden växte med 16,5 miljarder kr. 1978 till drygt 85 miljarder kr.
(tabell 9:4). Den registrerade svenska upplåningen i utlandet minskade
samtidigt med 13 miljarder kr. Expansionen i den inhemska kreditgivningen
betingades till största delen av statens ökade upplåningsbehov.
Affärsbankernas köp av
statsobligationer var myckel omfattande under 1978 och uppgick till knappt 13
miljarder kr. netto. Kreditgivningen i svenska kronor till de övriga sektorerna
totalt stannade dock på 1977 års nivå. Kreditgivningen till bostadssektorn var
av ungefär samma storleksordning som 1977. Tillväxten i stocken utestående
byggnadskrediter halverades jämfört med 1977 beroende på en snabbare
ökningstakt för avlyften än för utbetalningarna av bosladsbyggnadskrediler.
Samtidigt och särskilt under andra kvartalet företog affärsbankerna betydande
köp av bostadsobligationer. Enligt överenskommelsen om bostadsfinansieringen
1978 förklarade sig affärsbankerna villiga atl öka sitt neltoinnehav av
bostadsobli-galioner med ca 3,5 miljarder kr., vilket de med god marginal
gjorde.
Som framgår av diagram 9:6 ökade
affärsbankernas stock av utestående krediter till andra ändamål än
bostadsbyggande exkl. refinansiering i utlandet, s, k, övrig utlåning i
svenska kronor, i samma takt som 1977. En omfördelning av denna utlåning mellan
sektorerna ägde dock rum. Industrins finansieringsbehov skulle i första hand
tillgodoses och utlåningen till hushållen vara återhållsam. Företagens
kreditefterfrågan blev dock svagare än väntat, varigenom bankernas utrymme för
hushållsutlåning ökade. Som framgår av tabell 9:4 kom också affärsbankernas
utlåning till företagen i svenska kronor atl sjunka 1978, medan den samtidigt
växte till hushållen. Bland sådana hushållskrediter ingår även icke prioriterad
fastighetsbelåning. Företagens svaga krediteflerfrågan speglades även i af- 11 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr
150. Bil. 1.1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 9:4 Kreditmarknaden 1977 och 1978
Milj. kr., nettobelopp
Långivare
Låntagare
Staten
Kommu-
Bostä-
Före-
Hus-
Summa
ner
der
tag
håll
1977
A. /
Sverige
Riksbanken
-2 347
3
-
-8
26
-2326
Affärsbanker
2 2.S9
-143
3 945
5433
3 548
15042
Spar-
och föreningsbanker
-248
177
2112
I4I9
2921
6381
Enskilda
försäkringsinrättningar
1531
68
2 958
3510
8067
Offentliga
försäkringsinrättningar
4 253
696
3 640
4937
-
13 526
Allmänheten
3218
-75
267
352
-
3 762
Staten
-
-
3 305
1314
1000
5619
Summa
8666
726
16
227
16 957
7495
50071
B. /
utlandet
Genom
valutabanker
-
-
-
4408
-
4408
Genom
mellanhandsinstitut
-
194
-
272
466
Övrigt
8904
528
-
4 498
-
13930
Summa
8904
722
-
9178
-
18804
C.
Totalt A-l-B
17 570
1448
16227
26135
7495
68875
1978
A. /
Sverige
Riksbanken
5 004
-1
-1
7
14
5023
Affärsbanker
14428
438
4052
3409
4818
27145
Spar-
och föreningsbanker
455
-33
2640
2094
3715
8871
Enskilda
försäkringsinrättningar
3 244
174
3 460
4 330
-
11208
Offentliga
försäkringsinräuningar
4705
336
3 947
3916
-
12 904
Allmänheten
3317
247
539
1039
-
5 142
Staten
-
-
3 700
4 500
1000
9200
Summa
31153
1161
18337
19295
9547
79493
B. /
utlandet
Genom
valutabanker
-
-
2355
-
2 355
Genom
mellanhandsinstitut
-
397
-
458
-
855
Övrigt
2014
216
-
456
-
2686
Summa
2014
613
-
3269
-
5896
C.
Totalt A-f B
33167
1774
18 337
22 564
9547
85389
Källa: Riksbanken.
färsbankernas
lägre refinansiering utomlands 1978 jämfört med 1977 (diagram 9:6 och tabell
9:4). Affärsbankernas totala övriga utlåning till företagen kom härigenom att
bli ca 4 miljarder kr. lägre än 1977 (tabell 9:5).
Spar- och föreningsbankernas kreditgivning 1978
blev ej lika markerad till sin sammansättning som affärsbankernas. Visserligen
köpte även spar-och föreningsbankerna statsobligationer. Deras kreditgivning
till staten dominerade dock ej, utan även utlåningen till de övriga sektorerna
expanderade (tabell 9:4). Avlyften av sparbankernas bostadsbyggnadskrediter
ökade under 1978 något snabbare än utbetalningarna av dem, varigenom stocken av
utestående bostadsbyggnadskrediter kom att växa i långsammare takt än under
1977. Sparbankerna köpte 1978 bostadsobligationer i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979
163
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 9:6 Affärsbankernas utestående krediter till andra
ändamål än bostadsbyggande 1975-1979
Procentuella
12-månadersförändringar
25
20
15
10
A
/ '** A
\
Totall
/
M
Vi
V
vy
\ v /
Totalt, exkl. refinansiering i utlandet
1
1
1
1977
1978
1979
1975 1976
Källa: Riksbanken.
opaginerad Kontrollera mot PDF
sådan utsträckning, att deras åtagande gällande
bostadsfinansieringen mer än väl uppfylldes. Föreningsbankernas köp av
hypoteksobligationer understeg dock det överenskomna beloppet på 350 milj. kr.
Som framgår av diagram 9:7 var både sparbankernas och föreningsbankernas
övrigutlåning större 1978 än 1977. Huvuddelen av ökningen berörde
hushållssektorn (tabell 9:6).
Försäkringsbolagens höjda
konsolideringsgrad samt uppbyggnaden av arbetsmarknadsförsäkringarna ökade 1978
bolagens placeringskapacitet. Härigenom växte deras engagemang på
obligationsmarknaden väsentligt och i synnerhet nettoköpen av
statsobligationer. Även nettoförvärven av
Tabell
9:5 Affärsbankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande
1977 och 1978 Milj. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1977
1978
31 dec.
Kommuner
Icke-finansiella
företag
Hushåll
Övriga
sektorer
Ej
sektorfördelad utlåning
Summa
övrig utlåning
21
9545
3811
326
-774
12 929
524 5 585 5 237
569 -56
11859
6429
52 193
34808
4247
1219
98896
Källor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 9:7 Spar- och föreningsbankernas utestående
krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1975-1979
Procentuella
12-månadersförändringar
opaginerad Kontrollera mot PDF
1975 1976
Källa: Riksbanken.
1977
1978
1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
bostadsobligationer blev omfattande och översteg betydligt
bolagens åtagande vid överenskommelsen om bostadsfinansieringen för helåret
1978.
Allmänna pensionsfondens
ränteinkomster har under tidigare år varit tillräckliga för att bestrida
pensionsutbetalningarna. Under 1977 skedde en omsvängning såtillvida, att
pensionsutbetalningarna för första gången översteg ränteinkomsterna. Denna
utveckling accentuerades under 1978. Härigenom måste en del av avgifterna
användas för att täcka pensionsut-belalningarna. Ökningen i fondkapitalet kom
sålunda alt understiga de inftutna avgifterna både 1977 och i ännu högre grad
1978. Fondökningen
Tabell 9:6 Spar- och föreningsbankernas utestående
krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1977 och 1978
Milj. kr.
Förändring
Ställning
1Q7«
1977
1978
31 dec.
Kommuner
Icke-finansiella
företag
Hushåll
Övriga
sektorer
Ej
sektorfördelad utlåning
Summa
övrig utlåning
488 432
3 409 48
-273
4104
56 715
4573 112
-116
5340
3 131
5 824
37486
535
864
47 840
Källor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 165
Tabell 9:7 Statens budgetutfall samt upplåningsformer
1976-1978
Milj. kr., nettobelopp
1976
1977
1978
Budgetuifallet
(nettoutgift = -)
-6 952
-17570
-33 167
Statsskuldens
förändring inom landet
(ökning
= +)
6 952
8666
31153
Skattkammarväxlar
och korttidslån
-3218
558
6950
Korta
obligationer
-344
-2475
25
Långa
obligationer
6341
5 948
21563
Premieobligationer
2025
1700
2050
Sparobligationer
1010
1 129
1 117
Övrigt
1 138
1806
-552
Statsskuldens
förändring utom landet
(ökning
= -I-)
-
8904
2014
Totala
statsskuldens förändring
6952
17570
33167
Anm. För att ernå överensstämmelse
mellan uppgifterna för statens upplåning och budgetutfallet har
riksgäldskontorets och statsverkets kassaförändringar dragits av från
skattkammarväxlar och korttidslån.
Källor: Riksbanken och riksgäldskontoret.
uppgick 1978 till drygt 15 miljarder kr., vilket var 450
milj. kr. mer än 1977. Bankernas återlånegivning fortsatte 1978 att öka
kraftigt. Deras refinan-sieringslån i fonden uppgick netto till 1.5 miljard kr.
1978, vilket var en ökning med 400 milj. kr. jämfört med 1977. Fondens
kreditgivningskapaci-tet i övrigt beskars därmed i motsvarande grad. Totalt
stannade dess totala kreditgivning på knappt 13 miljarder kr. 1978, vilket var
en halv miljard kr. mindre än 1977. Enligt överenskommelse med riksbanken ökade
fonden sina placeringar i statsobligationer med ytterligare en halv miljard kr.
1978 jämfört med 1977. Även kreditgivningen till bostadssektorn ökade, medan
näringslivets ianspråktagande av fondens kreditkapacitet sjönk. Den minskade
kreditgivningen hänförde sig helt till förvärven av obligations- och
förlagslån. Denna utveckling återspeglade i huvudsak företagens låga investeringsbenägenhet
och deras förbättrade likviditet. Kreditgivningen till kommunerna sjönk också
bl. a. till följd av sektorns förbättrade likviditetsläge.
9.3 Den sektorvisa upplåningen
Underskottet i statsbudgeten blev
för helåret 1978 33 miljarder kr., vilket var 15,6 miljarder kr. mer än under
1977 (tabell 9: 7). Den statliga utlandsupplåningen var samtidigt väsentligt
lägre 1978 än 1977 och uppgick till 2 miljarder kr. Hela utlandsupplåningen
ägde rum under första hälften av året. Den starka förbättringen av
handelsbalansen föranledde nämligen staten, alt under senare delen av året
tills vidare upphöra med sin upplåning utomlands. Statens inhemska upplåning
ökade således avsevärt eller med 22,5 miljarder kr. 1978.
Kapitalmarknadsinstitutionernas innehav av statliga obligationer kom härvid att
växa påtagligt. Statens upplåning i
Prop. 1978/79:150 166
bankerna blev ändock betydande och uppgick till 20
miljarder kr., varav merparten utgjordes av obligaiionsupplåning i
affärsbankerna.
Utifrån de finansiella
beräkningarna uppvisade kommunernas finansiella sparande ett synneriigen
kraftigt omslag i positiv riktning 1978 (tabell 9: 8). Förbättringen var
påtaglig redan under första halvåret 1978 med en stark likviditetsförbättring
som följd inom såväl primärkommuner som landsting. Kommunernas
inkomstöverskott accentuerades avsevärt under andra halvåret 1978 parallellt
med att sektorns likvida medel växte i en mycket hög takt. Den markerade
förbättringen i det finansiella sparandet tillsammans med en tilltagande
upplåning ledde inte bara till en väsentlig likviditetsförbättring utan även
till en anmärkningsvärt stor utlåning från både primärkommuner och landsting.
Bakom denna utveckling låg båda dessa kommuntypers växande köp av
kommunobligationer samt lån till kommunägda företag.
Kommunernas neltoupplåning på den
inhemska kreditmarknaden växte med knappt en halv miljard kr. 1978 till 1,2
miljarder kr. Det var särskilt affärsbankernas direkta lån till sektorn som
växte. Kommunernas upplåning utomlands var av något lägre omfattning än 1977.
Färdigställandet av lägenheter var
lägre 1978 än 1977 eller närmare 54000. Samtidigt ökade igångsättningen av
bostäder med knappt 6% eller ca 3000 lägenheter till 57000.
Bostadsinvesteringarnas volymmässiga ökning blev därmed kraftig eller ca 18%.
Investeringarnas motsvarande värdemässiga ökning uppgick till runt 31% och
behovet av bosladsbyggnadskrediler växte således betydligt 1978. Samtidigt
ökade bostadsinstitutens emissionsaktivitet kraftigt. Sålunda tecknades
obligationslån för 14,6 miljarder kr. under 1978 mot för närmare 12 miljarder
kr. 1977. Avlyften av utestående bostadsbyggnadskrediter blev av betydande
omfattning 1978. Härigenom kunde bankernas utbetalningar av
bostadsbyggnadskrediter brutto uppgå till 18,1 miljarder kr. eller 2,5
miljarder kr. mer än 1977.
Tabell 9:8 Kommunernas rinansiella sparande 19761978
Milj. kr., förändring
1976
1977
1978
Likvida
tillgångar
Utlåning
Övriga
fmansiella tillgångar
-627
376
1044
1 116
118
2 196
6930 910
Summa
fmansiella tillgångar (I)
793
3430
Upplåning
totalt
därav:
utomlands
på svensk kreditmarknad övrig inhemsk upplåning
Övriga
skulder
2 262 1044 1099 119 1206
2559
722
726
I 111
2391
2056
613
1 161
282
Summa
skulder (2)
3468
4950
. .
Finansiellt
sparande (1-2)
-2675
-1520
5784
Källor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 167
Tabell 9:9 Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden
1977 och 1978 Milj. kr., nettobelopp
1977
1978
Obligationer
10316
12 577
Direkta
lån från bankerna
2 105
1263
därav:
affärsbankerna
1451
739
spar- och föreningsbankerna
654
524
Lån från
enskilda och offentliga
försäkringsinrättningar
501
797
Staten
3 305
3 700
Summa
16227
18337
opaginerad Kontrollera mot PDF
Källa: Riksbanken.
Som framgår av tabell 9:9
expanderade bostadssektorns nettoupplåning på kreditmarknaden med 2,1 miljarder
kr. 1978 till 18,3 miljarder kr. Det var i synnerhet affärsbankerna,
sparbankerna och försäkringsbolagen som företog netloförvärv av
bostadsobligationer i större omfattning.
Företagssektorns inhemska registrerade upplåning växte med
2,3 miljarder kr. 1978 till 19,3 miljarder kr. (tabell 9: 10). Det var i
huvudsak statens utlåning till företagen som tilltog i hög takt, medan framför
allt affärsbankernas direkta lån till sektorn sjönk i samband med låg
kreditef-terfrägan. Denna gav även utslag i en avsevärt lägre utlandsupplåning
hos företagen 1978 än 1977.
Trots att företagens totala
registrerade upplåning var lägre 1978 än 1977 byggdes samtidigt deras likvida
tillgångar upp i en avsevärt snabbare takt än 1977. Som framgår av tabell 9:2
ökade sektorns banktillgodohavanden i en väsentligt högre takt än 1977. I
likviditetsbegreppet ingår dessutom kortfristiga lån och placeringar samt
outnyttjade checkräkningskrediter.
Tabell 9:10 Foretagens upplåning på kreditmarknaden 1977
och 1978 Milj. kr., nettobelopp
1977 1978
/ Sverige
4 196
3 988
1379
1023
5 608
4715
4682
3 100
4460
5069
1314
4500
16
957
19295
4408
2 355
272
458
4498
456
9178
3269
26135
22564
Obligationer och förlagslån
Aktier
Direkta banklån
därav: affärsbanker
Upplåning hos övriga institut
Staten
Summa
/ utlandet
Genom valutabanker
Genom mellanhandsinstilut
Övrigt
Summa
Totalt
Källa: Riksbanken.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 9:8 Beviljade men ej utnyttjade utestående
checkräkningskrediter 1975-1979
Procentuella 12-månadersförändringar
50
A
Industrin och
40
/
handeln
1
y
1
30 20 10
1
A
A _
1 i 1 /
1 /
s
\
(k
M
'1
/ 1
/ /
Aff ä rs
bankerna
|\
'1
\
/
y-
0 - 10
\j'
-//
'i
l'v
1/
K/
v
1975
1976
1977
1978
1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
Källor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.
Enligt Statistiska centralbyråns statistik över
likviditetsutvecklingen inom större industri- och varuhandelsföretag ökade inte
bara branschens banktillgodohavanden i snabb takt 1978 utan även deras
kortfristiga långivning samt deras beviljade men icke utnyttjade
checkräkningskrediter (diagram 9:8). Ur diagram 9:5 kan en kraftig ökning i
industrins totala likvida tillgångar konstateras för 1978.
Bakom den omfattande
likviditetsuppbyggnaden 1978 låg bl. a. ett omslag i företagens bruttosparande
i positiv riktning. Samtidigt förelåg under 1978 en neddragning av deras fasta
investeringar med drygt 2 miljarder kr. till 33,8 miljarder kr. Dessutom
fortsatte lageravvecklingen i snabb takt och uppgick till 7,2 miljarder kr.
jämfört med 2,6 miljarder kr. 1977. Företagens finansiella sparande
förbättrades härigenom avsevärt 1978. Sammantaget resulterade företagens svaga
investeringsutveckling och snabba lageravveckling i kombination med ett
positivt bruttosparande i en förbättrad likviditet och svag kreditefterfrågan
1978.
9.4 Utblick mot 1979
Utifrån de inkomst- och
utgiftsprognoser för de olika sektorerna, som presenteras i de övriga kapitlen,
framläggs i det följande vissa skattningar för dessa sektorers finansiella
variabler 1979.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 169
Statens budgetunderskott beräknas
fortsätta att öka 1979 till ca 44 miljarder kr. Då bytesbalansen försvagas
samtidigt som företagens möjligheter alt erhålla krediter på den inhemska
kreditmarknaden bör bli relativt goda, kommer statens utlandsupplåning att bli
större än under 1978. Statens anspråk på den inhemska kreditmarknaden både vad
gäller kapitalmarknaden och bankerna kommer ändock alt bli synnerligen
betydande 1979.
Kommunernas finansiella sparande
förväntas försvagas med ca 1,5 miljarder kr. 1979. Sektorns inkomstöverskott
kommer ändock alt bli relativt stort. Dess totala upplåning förefaller
samtidigt komma att ligga på en . relativt låg nivå. Kommunernas finansiella
tillgångar torde härvid även 1979 komma att växa i snabb takt.
Under 1979 uppskattas
färdigställandet av bostäder bli större än 1978 och uppgå till 56000
lägenheter. Samtidigt beräknas igångsättningen av bostäder öka med drygt 5 %
till 60000 lägenheter. Bostadsinvesteringarnas volymtillväxt väntas bli lägre
än 1978. Detta gäller även dessa investeringars värdemässiga ökning, varför
behovet av bosladsbyggnadskrediler kan förmodas visa en måttlig tillväxt. I
överenskommelsen mellan delegationen för bostadsfinansiering och
affärsbankerna, sparbankerna och föreningsbankerna avseende 1979 har
kreditinstituten förklarat sig villiga att, med en viss fördelning mellan
bankerna, svara för erforderliga byggnadskrediter för statligt belånade
projekt.
Överenskommelsen om
bostadsfinansieringen 1979 avser även bankernas bidrag till den långa
bostadsfinansieringen. Bankerna förklarade sig villiga att liksom 1978 öka sitt
nettoinnehav av bostadsobligationer med 6 miljarder kr. med följande
fördelning.
Fördelning av nettoökning av bostadsobligationer 1979,
milj. kr.
affärsbanker 3 575
sparbanker 2
075
föreningsbanker 350
summa 6000
Företagens fasta investeringar
beräknas öka med drygt 6 miljarder kr. i värde 1978 till ca 40 miljarder kr.,
vilket sålunda innebär ett ökat finansieringsbehov. Lageravvecklingen
fortsätter 1979 men i lägre takt än 1978. Samtidigt kan under 1979 en ökning av
sektorns bruttosparande förväntas. Sammantaget innebär detta alt en viss
förbättring i företagens finansiella sparande kan väntas under 1979. Trots
detta finns det anledning atl räkna med att företagens kreditefterfrågan kan
komma att öka under loppet av 1979. Delta förklaras till en del av att
likviditeten är ojämnt fördelad. De företag som vill öka sina investeringar har
inte alla en hög likviditet. En bidragande orsak är också atl företagens behov
av rörelsekrediter ökar i takt med att aktivitetsnivån i ekonomin stiger.
Prop. 1978/79:150 170
Sammanfattningsvis pekar nu
föreliggande beräkningar av de olika real-sektorernas inkomster och utgiften på
en förskjutning i mönstret för det finansiella sparandet 1978-1979. Statens
finansiella underskott beräknas visseriigen fortsätta att stiga dock i
väsentligt lägre takt än de båda föregående åren. Samtidigt uppskattas
kommunernas inkomstöverskotl bli något lägre än 1978. Den offentliga sektorns
samlade sparandeunderskolt väntas öka betydligt långsammare än under 1978.
Samtidigt avtar tillväxten i bostadssektorns finansieringsbehov. Å andra sidan
torde samtidigt tillväxten i de finansiella företagens - både
försäkringsbolagens och bankernas - sparandeöverskoit bli mindre accentuerat
1979 än 1978.
Hushållens finansiella sparande väntas uttryckt i
nominella termer förbli tämligen oförändrat 1979. Inberäknat en fortsatt
sänkning av företagens sparandeunderskott 1979 - men i lägre takt än 1978 - ger
utvecklingen av sektorernas finansieringsbehov en indikation på en viss ökning
av sparandeunderskottet i den svenska ekonomin 1979. I försörjningsbalansens
från den reala sidan uppbyggda prognoser kommer delta till uttryck i ett för
året stegrat bytesbalansunderskott. De finansiella sektorkalkylerna bygger i
sin angivna utformning på en allmän förutsättning om sträng hushållning med nya
krediter speciellt för privata hushållsändamål.
opaginerad Kontrollera mot PDF
UTBLICK
MOT 1980
OCH
1981
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 173
10 Utblick mot 1980 ocb 1981
10.1 Inledning
Utformningen av den ekonomiska
politiken bör göras mot bakgrund av en långsiktig bedömning av den ekonomiska
utvecklingen. Ekonomiskpolitiska åtgärder får i regel effekter pä utvecklingen
under flera år och det är givetvis av stor vikt atl så långt som möjligt kunna
beräkna dessa effekter. Den budgetproposition som presenteras i början av varje
år avser en period som då ligger endast 1/2-1 1/2 år framåt i tiden. Samtidigt
utformas regeringens finansplan med utgångspunkt i bedömningar om den
ekonomiska utvecklingen som i detalj avser enbart det innevarande kalenderåret.
I likhet med de senaste årens
reviderade nationalbudgeter redovisas därför i föreliggande kapitel kalkyler
över den ekonomiska utvecklingen på 2 1/2 års sikt. Kalkylerna skall ses som en
länkbar utveckling av Sveriges ekonomi under 1980 och 1981. Mot bakgrund av
vissa förutsättningar om den internationella konjunkturutvecklingen har försök
gjorts att teckna en bild över utsikterna för den svenska ekonomin under de
närmaste åren. Kalkylerna utgör en utgångspunkt för en diskussion kring de
problem för den ekonomiska politiken som kan skönjas på 2 ä 3 års sikt. Därmed
erhålls ett komplement till den åriiga långtidsbudgeten och till
långtidsutredningarna. 1978 års långtidsutredning (LU 78) som publicerades i
december 1978 har nu remissbehandlats. Regeringens syn på den långsiktiga
inriktningen av den ekonomiska politiken mot bakgrund av LU 78 redovisas i den
reviderade finansplanen 1979.
Utgångspunkten för de beräkningar
som redovisas i detta kapitel är den bild av 1979 som tecknas i kapitel I i den
reviderade nationalbudgeten. Kalkylerna för 1980 och 1981 är med nödvändighet
betydligt osäkrare än bedömningarna för innevarande år. Beräkningsmetoderna
bekrivs kortfattat i avsnitt 10.2. Förutsättningar och resultat redovisas i
avsnitt 10.3 10.11.
10.2 Metod
Kalkylerna har byggts upp kring två
modeller. Den ena beskriver den reala utvecklingen dvs. den volymmässiga
förändringen i ekonomins olika delar. Den andra beskriver prisernas och
lönernas utveckling.
Iden reala modellen är näringslivet
uppdelat i fyra branscher, nämligen jord- och skogsbruket, industrin (inkl.
gruvor och el-, gas-, vatten- och värmeverk), byggnadsverksamheten och den
privata tjänstesektorn. Därtill kommer offentlig sektor uppdelad på staten och
kommunerna. Samtliga
Prop.
1978/79:150 174
delar av den slutliga användningen - privat konsumtion,
offentlig konsumtion, bruttoinvesteringar, lagerförändring och export - anges
exogent, dvs. som utifrån givna förutsättningar. Leveranserna mellan de olika
sektorerna bestäms endogenl med hjälp av en "inpul-oulput-matris". I
modellen beräknas också vilken produktion i olika branscher och vilken import
dessa förutsättningar resulterar i. Via antaganden om produktivitetsutvecklingen
framkommer också sysselsättningens utveckling. Resultaten av
modellberäkningarna redovisas i form av försörjningsbalanser, bytesbalanser,
etc.
Prismodellen anger bl. a. sambanden
mellan internationella priser, inhemska priser, löner och vinster. Modellen
ger prisutvecklingen för såväl privat som offentlig sektor. Den privata sektorn
är uppdelad i en konkurrensutsatt sektor, vilken schablonmässigt antagils
sammanfalla med industrin, och en sektor som är skyddad från utländsk
konkurrens. Denna sektor utgörs i modellen av övriga näringslivet. Via priser
på import och insatsleveranser tas hänsyn till kostnadsutvecklingen på
förbrukningen av varor och tjänster. Förutsättningarna rörande
produktivitetsutvecklingen i olika branscher är desamma i prismodellen som i
den reala modellen. Genom att ange internationella priser, löner och en
sannolik vinstutveckling kan de inhemska priserna beräknas i prismodellen.
Såsom framhållits ovan är de båda modellerna inbördes
beroende. Därför har flera beräkningsomgångar fått göras innan den bild som
redovisas i detta kapitel har kommit fram. Viktiga delar av beräkningarna har
också gjorts vid sidan av modellerna. Det gäller exempelvis bestämningen av
offentlig konsumtion, bruttoinvestering, lagerförändring och export. Dessa
faktorer införs som tidigare nämnts som givna förutsättningar i den reala
modellen. De metoder som har använts vid sådana beräkningar beskrivs nedan.
10.3 Den internationella konjunkturutvecklingen
Som framgått närmare av kapitel 2
har återhämtningen från den djupa konjunkturnedgången i världsekonomin
1974-1975 varit långsam. Efter ett kortvarigt uppsving 1976 har tillväxten i
OECD-länderna genomsnittligt uppgått till ca 3,5%. Denna utvecklingstakt har ej
varit tillräcklig för att annat än i begränsad utsträckning reducera en
betydande överkapacitet inom produktionen. En hög arbetslöshet har därmed blivit
bestående i flera länder.
De betydande bytesbalansunderskollen i många länder och
kvardröjande höga inflationstakter har under senare år utgjort faktorer som
verkat hämmande på den ekonomiska aktiviteten och begränsat handlingsfriheten
för den ekonomiska politiken. När det gäller bytesbalanserna har dock en viss
förbättring ägt rum under senare tid. De stora västeuropeiska länderna har
lyckats uppnå överskott eller balans i sina utrikes betalningar och flera
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 175
av de mindre länderna har väsentligt kunnat reducera sina
underskott. Å andra sidan har inflationen åter trätt i förgrunden som ett
dominerande problem. De senaste höjningarna av oljepriset liksom en snabbare
prisutveckling också för övriga råvaror försvårar möjligheterna att nedbringa
inflationstakten. Härtill kommer att den underliggande inhemska prisstegringstakten
i flera viktigare länder visat tecken på att tillta.
Särskilt i Förenta staterna har
prisutvecklingen under senare tid varit otillfredsställande snabb. Detta i
kombination med ett stort bytesbalansunderskott och ett vikande förtroende för
dollarn har föranlett en successiv skärpning av den ekonomiska politiken. Den
period av oavbruten expansion som pågått i den amerikanska ekonomin sedan fyra
år tillbaka synes i samband härmed gå mot sitt slut. Flera faktorer talar dock
för att dämpningen blir förhållandevis mild. Sålunda förväntas den externa
sektorn efter hand ge ett allt större positivt bidrag till efterfrågan. En
förbättring av konjunkturläget redan mot slutet av 1980 kan därför anses
möjlig. Av central betydelse för utvecklingen blir i vilken utsträckning man
kan nå resultat vad gäller att reducera inflationstakten.
Den japanska konjunkturen påverkas starkt av förändringar
i utrikeshandeln. Efter flera år av exportledd tillväxt har en omsvängning nu
ägt rum, så att den externa sektorn ger ett negativt bidrag till efterfrågan. I
viss mån har detta kunnat kompenseras med en gynnsammare utveckling av den
inhemska efterfrågan till följd av en expansiv ekonomisk politik. Det japanska
näringslivet brottas dock med omfattande strukturproblem och det kan därför ej
uteslutas att tillväxttakten kommer att bromsas något under de framförliggande
ett å två åren.
Flera tecken pekar nu på en förstärkt konjunkturutveckling
i Västeuropa. Av särskild vikt är den gynnsammare utvecklingen i
Förbundsrepubliken Tysktand. Men även i Frankrike, ItaUen och några av de
mindre länderna kan en uppgång i den ekonomiska aktiviteten noteras. En osäkerhetsfaktor
i bedömningen av den västtyska ekonomins utveckling på ett par års sikt utgör
den ekonomiska politiken. Om denna läggs om i en restriktiv riktning alltför
tidigt riskerar man att den nuvarande uppgången kommer av sig på liknande sätt
som skedde 1976. Med reservation för ett sådant förlopp förefaller del dock
troligt att den västtyska ekonomin är på väg in i en högkonjunktur som kan
väntas kulminera under 1980. En sådan utveckling skulle givetvis få betydande
positiva konsekvenser för hela Västeuropa. Inte minst gäller detta förde
nordiska länderna där tecken på en förbättrad utveckling nu kan skönjas. För
Storbritanniens del ter sig dock bilden nu snarare mörkare än för några månader
sedan. Osäkerheten här gäller framför allt lönestegringarna och den därmed
sammanhängande oron för en tilltagande inflationsutveckling.
Ovanstående scenario för
utvecklingen i OECD-länderna skulle sammantaget innebära en i stort sett
oförändrad tillväxttakt under åren 1979, 1980 och 1981. Emellertid sker en klar
förskjutning i tillväxtens fördelning
Prop.
1978/79:150 176
så att Västeuropa efter hand upplever en tilltagande
expansion medan utvecklingen mattas av i Förenta staterna.
Stor osäkerhet råder beträffande
bedömningen av väridshandelns tillväxt i förhållande till
produktionsutvecklingen i världsekonomin. De omfattande strukturproblemen och
rådande överkapacitet i industriländerna har medfört att tidigare kända relationer
ej gällt under de senaste åren. En relativt försiktig prognos för världshandeln
skulle ge en tillväxt på ca 5,5 % 1979, någon förbättring 1980, samt ånyo en
viss dämpning 1981.
Utvecklingen för priserna i
internationell handel har gått vitt isär vad gäller råvaror och bearbetade
varor det senaste året. Medan råvarupriserna visat en fallande tendens, har
priserna på bearbetade varor stigit om än i klart dämpad takt. En förändring i
detta avseende har redan inletts i och med de oväntat kraftiga oljeprishöjningarna.
Också för övriga råvaror förutses nu en snabbare prisutveckling. Denna
relativprisförbättring för råvaror synes emellertid vara resultatet av en rad
temporära faktorer. Underliggande trender i utbuds- och eflerfrågeförhållanden
indikerar knappast några dramatiska framtida förändringar i relativpriset
mellan råvaror och bearbetade varor under de närmast framförliggande åren.
Sammantaget för priserna på bearbetade varor i internationell handel förutses
en ökningstakt på 5 å 6% under perioden 1979-1981.
Tabell 10:1 Bruttonationalproduktens utveckling i
OECD-området 1977-1981
Ärlig procentuell volymförändring
1977 1978 1979 1980 1981
Förenta staterna 4,9 4 2,5 2 3,5
Japan 5,2 5,5 5 4 5,5
Västeuropa 2,2 2,5 3,5 4,5 3,5
OECD-totalt
3,7
3,5
3,5
3,5
3,5
Tabell
10:2 Världshandelns volym
Årlig
procentuell förändring
och
priser
1977-1981
1977
1978 1979
1980
1981
Väridshandel, volym 4 Internationella
priser' 6,5
5 5,5
4 6
6
5,5
5 5
' I nationella valutor. Avser bearbetade varor.
10.4 Löner och priser
Som framgått av föregående avsnitt
har de internationella priserna förutsatts öka med 5,5 och 5% för 1980 resp.
1981. Produktiviteten inom den konkurrensutsatta sektorn av det svenska
näringslivet, vilken under 1979 väntas stiga med 7,5%, beräknas under 1980
stiga med 5%och under 1981 med 4%. Inom den skyddade sektorn av näringslivet
beräknas produktivitetsökningen uppgå till 3% såväl 1980 som 1981. Timlönerna
har schablon-
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 177
mässigt antagits öka med 7% per år. Mot bakgrund av
aviserade höjningar av de sociala avgifterna stiger lönekostnadsökningarna
snabbare.
Vid den angivna utvecklingen för
produktivitet, internationella priser och lönekostnader är utrymmet för
vinstförbättringar eller för sänkningar av relativpriset på exportmarknaderna
mycket begränsat för företag inom den konkurrensutsatta sektorn. Kalkylerna
utgår från alt terms-of-trade skall vara oförändrade mellan 1979 och 1981.
Exportens konkurrenskraft bör emellertid ändå kunna komma att stärkas något på
grund av att förelagen genom sitt förbättrade ekonomiska läge får bättre
resurser för marknadsföring, större möjligheter att förbättra produktens
kvalitet m. m. Den relativt kraftiga investeringsverksamhet som förutses under
1979, 1980 och 1981 kommer också att medföra att företagen på sikt står bättre
rustade att möta den internationella konkurrensen.
Huvudresultaten av
prisberäkningarna återges i tabell 10:3. För konsumentpriserna pekar
kalkylerna på en ökningstakt på 5-6% per år. Konsumentpriserna skulle därmed
öka ungefär lika snabbt som de internationella priserna. Avgörande för om denna
prisutveckling skall realiseras är självfallet vilka löneavtal som träffas
saml vilken avvägning som företagen gör mellan behovet av ökade vinstmarginaler
resp. behovet av ökad konkurrenskraft och återvunna marknadsandelar.
Tabell
10:3 Priser 1978-1981
Ärlig
procentuell förändring
1978
1979
1980
1981
Importpriser' Terms-of-trade
Exportpriser Konsumentpriser
10,3
-3,6
6,3
10,0
7,7
-0,3
7,4
6,0
5 0 5 6
4,5 0
4,5
5
' 1 svenska kronor. 10.5 Export
Prognosen för exporten utgår från
de förutsättningar, som angivits i tabell 10:2, nämligen att världshandeln
växer med ca 6 resp. 5% för 1980 och 1981 samt att de svenska exportpriserna
inte stiger snabbare än världsmarknadspriserna. Dessutom har hänsyn tagits
till effekterna av de relativprisförändringar som har beräknats ske fram till
och med 1979.
För exporten av bearbetade varor
spelar förskjutningar i relativpriserna en väsentlig roll. Stiger priserna på
våra exportvaror snabbare än priserna på andra länders exportvaror får vi räkna
med en förlust av marknadsandelar för svensk export. På motsvarande sätt
vinner svenska exportvaror marknadsandelar vid en sänkning av våra relativa
exportpriser. Prisförändringen kan väntas få full effekt först efter en viss
tid. Hur stor exportens elasticitel med avseende på relativprisförändringar är
(dvs. med hur många procent exporten minskar när relativpriset stiger med en
procent) 12
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 150. Bd. l.l
Prop. 1978/79:150 178
och hur effekterna av prisförändringen fördelar sig över
tiden är mycket ovisst. Vid beräkningarna av exporten 1980 och 1981 har
bedömningen gjorts att relativprissänkningen under 1978 och den som antagits
ske under 1979 skulle ha en positiv inverkan på Sveriges marknadsandelar under
1980. Tillsammans med en från svensk synpunkt gynnsam varusamman-sättning av
exporten har en andelsvinst på 1 % förutsatts.
Fartygsexporten har beräknats fortsätta
att minska med 30 resp. 20% under 1980 och 1981.
Exporten av råvaror har antagits
öka med 5 resp. 3% under prognosåren. För tjänsteexporten har en ökning om 4,5
resp. 4% antagits komma till stånd under åren 1980 resp. 1981.
TabeU 10:4 Export 1978-1981
Årlig procentuell volymförändring
1978
1979
1980
1981
Bearbetade
varor
8,4
9,8
7
6
Råvaror
10,8
1,6
5
3
Export
av varor enligt handels-
statistiken
5,4
5,7
6
5,5
Export
av varor enligt national-
räkenskapemas
beräkningar
7,8
8,0
7,6
7,0
Export
av tjänster
10,4
6,0
4,5
4,0
Export
av varor och tjänster
8,1
7,8
7,2
6,6
10.6 Konsumtion
Den privata konsumtionen beräknas
som framgår av kapitel 1 öka med 2,8% under 1979 efter de senaste årens
nedgång. Därvid förutsätts en viss nedgång i sparkvoten ske. För 1980 och 1981
har som nämnts tidigare lönerna förutsatts öka med 7% per år. Med den
utveckling av sysselsättningsvolymen som modellkalkylerna ger, skulle
lönesumman öka med ca 8% 1979-1980 och ca 7% 1980-1981. Inkomstöverföringarna
till hushållen har beräknats öka med inemot 10% per år, vilket är en något
långsammare ökning än tidigare. Beträffande hushållens inbetalningar till det
offentliga av skatter och avgifter m. m. utgår kalkylerna från det förslag
till skatteomläggning för år 1980 som regeringen lade fram under våren 1979.
Med relativt schablonartade
framskrivningar av enskilda företagares inkomster, kapitalinkomster m.m. har
ökningen i hushållen disponibla inkomster i nominella termer uppskattats till
drygt 8% för 1980 resp. drygt 7% för 1981. Realt sett innebär detta med den
konsumentprisstegring som angivits i avsnitt 10.4 en ökning av de disponibla
inkomsterna med drygt 2% under 1980. För 1981 skulle ökningen i hushållens
reala disponibla inkomster bli knappt 2%.
Under förutsättning om en i stort
sett oförändrad sparkvot har den privata konsumtionen i modellkalkylerna
antagits öka med drygt 2% 1979-1980 och ca 2% 1980-1981. Mot bakgrund av den
uppgångsfas som
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 179
Sveriges ekonomi nu befinner sig i och som enligt
föreliggande kalkyler förutses verka ut under 1980 och 1981, kan den privata
konsumtionsökningen variera inom de ramar som anges i kalkylerna. Bl. a. har
sparkvoten i liknande konjunkturiägen tenderat att dras ned. De
konsumtionsöknings-tal som anges i kalkylerna får därför snarast ses som en
indikation på det utrymme som finns atl tillgå under angivna förutsättningar.
Den statliga konsumtionen förutses
öka med ca 1 % i volym under 1979. Den dämpning av den statliga
sysselsättningsökningen som ingår i,förutsättningarna för bedömningen av den
statliga konsumtionen för 1979, väntas fortsätta under 1980 och 1981 om än i
långsam takt. Med en viss fortsatt volymökning av den löpande förbrukningen har
ökningen i den totala statliga konsumtionen satts till 1% i volym både under
1980 och 1981.
Som framgått av kapitel 8 beräknas
den kommunala konsumtionen öka i snabb takt under 1978 och 1979. Sålunda
förutses konsumtionen i primärkommuner och landsting öka med nära 4% från 1978
till 1979. Detta innebär att den överenskommelse som träffades mellan
regeringen och de båda kommunförbunden ijuni 1978 om volymutvecklingen av den
kommunala konsumtionen kommer att överskridas för 1979. Enligt överenskommelsen
skulle riktpunkten för konsumtionsökningen vara 3% per år under 1979 och 1980.
I modellkalkylerna för 1980 och
1981 har förutsatts alt en dämpning i expansionen i den kommunala
konsumtionsvolymen kommer att ske. Beräkningarna tar hänsyn till den
proposition om den kommunala ekonomin som regeringen lade fram i mars 1979. I
propositionen föreslås bl. a. en utbyggnad av skatteutjämningssystemet i två
etapper under åren 1980 och 1981. Sammantaget har de överväganden som gjorts
medfört att den kommunala konsumtionen beräknas öka med 3% 1980 och med 2,5%
1981.
Tabell 10:5 Den totala konsumtionen 1978-1981
Åriig procentuell volymförändring
1978
1979
1980
1981
Privat
konsumtion
-0,9
2,8
2.2
2,0
Statlig
konsumtion Kommunal konsumtion Offentlig konsumtion
0,9 5,1 3,9
1,1 3,9 3,1
1,0 3,0 2,4
1,0 2,5 2,0
Total
konsumtion
0,7
2,9
2,3
2,0
10.7 Investeringar
Industrins investeringar minskade
med närmare 40% mellan 1976 och 1978. Denna utveckling förefaller nu att vara
bruten. Investeringsenkäten i februari i år tyder på att företagen avser att
öka investeringarna ganska kraftigt redan under 1979. Flera faktorer talar för
att denna kapacitetsutbyggnad kommer att fortsätta även under 1980 och 1981.
Prop.
1978/79:150 180
Exportens tillväxt väntas bli god
under de närmaste åren framöver. Kapacitetsutnyttjandet ökar nu i flera
branscher och redan under 1979 torde man på flera håll inom näringslivet nå
kapacitetstaket. Mot slutet av 1978 ökade arbetskraftens produktivitet
kraftigt. Denna utveckling väntas fortsätta under 1979. Den outnyttjade
kapaciteten kommer därmed att minska relativt snabbt. Mot bakgrund av den svaga
investeringsutvecklingen 1977 och 1978 ligger nu investeringsnivån i början av
1979 på en så låg nivå att kapitalstocken tillväxer mycket långsamt. Den
förutsedda uppdragningen av kapacitetsutnyttjandet i takt med att produktionen
stiger gör alt kapaciteten behöver byggas ut. Ytteriigare en faktor som
sannolikt kommer att stimulera investeringarna är den förutsedda förbättringen
av lönsamheten inom industrin. En viktig förutsättning för denna vinstförbättring
är den relativt måttliga kostnadsökning som förutses vad gäller lönekostnaden
per producerad enhet och importprisernas ökning för insatsvaror till
industrin.
Sammantaget väntas de ovan
redovisade faktorerna leda till en relativt kraftig kapacitetsutbyggnad
1979-1981. Prognosen redovisas i tabell 10:6 och 10:7.
Tabell 10:6 Industrins investeringar 1978-1981
Åriig procentuell förändring
1978 1979 1980 1981
Bruttoinvesteringar -18 7 9 9
Produktion 17 5,5 5
Produktivitet 8 7,5 5 4
Investeringarna i jord- och
skogsbruket väntas öka något 1980 och 1981. Handelns investeringar som sjönk
med drygt 12% mellan 1977 och 1978, väntas under 1979 uppvisa en volymtillväxt
på drygt 6%. Även för 1980 och 1981 förutses, om än i lägre takt, en ökning av
investeringarna inom handeln. Investeringarna i permanenta bostäder har
beräknats på grundval av ett antagande om en igångsättning på inemot 65 000
lägenheter vardera åren 1980 och 1981. Ökningarna väntas därvid i första hand
ligga på flerfamiljshus medan småhusinvesteringarna antas växa något långsammare.
Sammanlaget väntas de statliga
investeringarna växa med endast 0,5% under 1980 och 1981. För myndigheterna
väntas en minskning av investeringarna medan affärsverkens investeringar
förutses öka något. De kommunala investeringarna har förutsatts öka med 2%
vardera åren 1980 och 1981.
Under 1979 väntas avvecklingen av
färdigvarulagren och lagren av varor i arbete avta successivt. Förändringarna
av insatsvarulagren förutses bli relativt små för året som helhet. I och med
utgången av 1979 torde industrins färdigvarulager i stort sett ha
normaliserats och den avveckling som
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 181
började vid halvårsskiftet 1977 vara avslutad. Den
relativt kraftiga produktionsökningen i industrin 1979 och 1980 väntas medföra
en kraftig uppbyggnad av insatsvarulagren och lagren av varor i arbete under
1980. Under 1981 väntas färdigvarulagren öka medan företagen förutses minska
insatsvarulagren i takt med att produktionstillväxten avtar.
Tabell 10:7 Bruttoinvesteringar 1978-1981
Åriig procentuell volymförändring
1978
1979
1980
1981
Näringsliv
-i6,7
12,0
3,9
4,4
därav:
industri
-18,2
6,9
9,0
9,0
Statliga
myndigheter och
affärsverk
9,7
2,8
0,5
0,5
Kommuner
- 1,2
5,8
2,0
2,0
Bostäder
18,3
5,0
6,4
2,0
Totala
bruttoinvesteringar
- 4,2
8,0
3,7
2,9
10.8 Produktion
I den reala modellen har
produktionsutvecklingen i olika branscher beräknats. Produktionsutvecklingen är
i modellkalkylerna en följd av antaganden beträffande tre faktorer. Den första
utgörs av förändringar i den slutliga efterfrågan - privat konsumtion,
offentlig förbrukning, bruttoinvesteringar, lagerförändring och export. Den
slutliga efterfrågan har fördelats på producerande branscher på grundval av
historiska mönster och med hänsyn till det aktuella konjunkturläget.
Den andra faktorn är utvecklingen
av insatsleveranser mellan olika branscher och förädlingsvärdets andel av
bruttoproduktionen. Förädlingsvärdesandelarna och insatskoefficienterna styr i
sin tur tillsammans med produktionsutvecklingen efterfrågan i form av
insalsleveranser.
Den tredje faktorn är hur stor del
av efterfrågan som tillgodoses genom import av varor och tjänster och hur stor
del som tillgodoses genom hemmaproduklion. Det bestäms av de importfunktioner
som redovisas i avsnittet om importen nedan.
Den produktionsutveckling i
enskilda branscher som framkommer i modellen är naturligtvis osäker. Resultaten
tyder emellertid på atl industriproduktionen skulle öka med ca 5,5% 1980 och
ca 5% 1981. Bruttonationalprodukten beräknas öka med ca 4% 1980 och 3% 1981.
10.9 Sysselsättning
Produktionsutvecklingen i de olika
branscherna ger tillsammans med antagande om utvecklingen av produktiviteten
1980-1981 arbetskraftsefterfrågan mätt i timmar. Kalkylerna för efterfrågan på
arbetskraft tyder på att antalet sysselsatta skulle kunna öka med sammanlagt ca
130000 perso-
Prop.
1978/79:150 182
ner under de två åren 1980 och 1981. Merparten av ökningen
förutses falla på tjänstesektorerna. För industrins del innebär utvecklingen
att de senaste årens sysselsätlningsnedgång bryts. Eftersom
industrisysselsättningen minskade fortlöpande under 1978 innebär kalkylerna en
relativt stark förbättring av sysselsättningen under loppet av 1979 och en i stort
sett oförändrad sysselsällningsnivå under 1980.
Utbudet av arbetskraft har bestämts
med utgångspunkt i prognoser för befolkningstillväxt och av utvecklingen av
förvärvsfrekvensen för olika befolkningsgrupper. Ökningen av utbudet i antal
personer har sålunda beräknats uppgå till ca 100000 personer under åren 1980
och 1981 och beror främst på en ökning av förvärvsinlensiteten. Antal arbetade
timmar per person har antagits minska med närmare I % per år 1980 och 1981.
En jämförelse mellan det
prognoserade utbudet av arbetskraft och den av produktionsutvecklingen häriedda
efterfrågan av arbetskraft ger att arbetslösheten minskar under 1980-1981
jämfört med 1979. Kalkylerna antyder att arbetslöshetsnivån i genomsnitt skulle
uppgå till ca 1,8% av arbetskraften under perioden 1980-1981.
Arbetslöshetsnivån är dock i denna typ av kalkyler mycket känslig för
förändringar av viktiga bestämningsfaktorer som produktiviteten i de olika
branscherna och medelarbetstiden per sysselsatt. Den beräknade
arbetskraftsefterfrågan och den därav resulterande arbetslösheten vid en
antagen utbudsökning måste med hänsyn till beräkningsmetodens osäkerhet tolkas
med stor försiktighet. De redovisade resultaten får mot denna bakgrund ses som
räkneexempel. I tabell 10: 8 redovisas resultaten.
Tabell 10:8 Sysselsättning i antal personer 1979-1981
Årlig genomsnittlig förändring
1979-1981
Näringslivet 30000
Offentliga tjänster 35 000
Summa sysselsättningsökning 65000
Summa utbudsökning 50000
10.10 Import
Som framhållits tidigare förutsätts
i modellkalkylerna atl exportprisernas ökningstakt kan hållas i nivå med den
internationella prisstegringen, dvs. att terms-of-trade är oförändrad. Liksom
vad gäller exporten kan man räkna med eftersläpande effekter av
relalivprissänkningarna för svenska varor fram till och med 1979. För 1980 har
antagits att en dämpning av importens ökningstakt med ungefär 2% blir följden
av det förbättrade konkurrensläget för svenska företag på hemmamarknaden till
följd av relativprisförändringarna t. o. m. 1979. Under 1981 förutses dessa
effekter i stort sett ha upphört.
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1979 183
Detta antagande om återtagande av
marknadsandelar på hemmamarknaden är en viktig förutsättning i kalkylerna.
Varuimporten bestäms i modellen via de efterfrågeförändringar som anges
exogent om privat konsumtion, investeringar, lagerförändring etc. Vidare
påverkas varuimporten av de ökade insatser av importvaror som krävs för den
ökande inhemska produktionen. För 1980 och 1981, som väntas karaktäriseras av
förhållandevis högt kapacitetsutnyttjande, har därvid förutsatts ett relativt
högt importinnehåll. De marginella imporlbenägenheterna svarar mot de värden
som uppmätts under högkonjunkturperioderna 1963-1965, 1968- 1970 och
''1972-1974. Tjänsteimporten bestäms på liknande sätt i modellkalkylerna.
Med dessa förutsättningar genereras
i modellkalkylerna en ökning av varuimporten på drygt 7,5% från 1979 till 1980.
Mot bakgrund av den dämpning i den inhemska eflerfrågetillväxten som förutses
under 1981 blir varuimportens tillväxt något långsammare, ca 6%,
Tabell 10:9 Importen 1978-1981
Åriig procentuell volymförändring
1978 1979 1980 1981
Import av varor enligt
nationalräkenskapernas
beräkningar -7,0 9,5 7,7 6,0
Import av tjänster -1,3 4,7 4,7 4,3
Import av varor och
tjänster -6,2 8,8 7,2 5,7
10.11 Sammanfattning
Med den utveckling av expon- och
importvolymen som framkommit i kalkylerna och med den bild av export- och
importpriserna som redovisats i tidigare avsnitt, kan handels- och
tjänstebalansernas utveckling 1980 och 1981 beskrivas (se tabell 10: 10).
Nettot av transfereringarna till utlandet har framskriviis mot bakgrund av bl.
a. den förväntade utvecklingen av gåvobiståndet till utvecklingsländer och
räntebetalningarna till utlandet. Den senare posten har ökat starkt i samband
med att även staten från och med år 1977 började ta upp lån på de
internationella kapitalmarknaderna. De utländska lånens amorteringsperioder
innebär atl ökande ränteutbetalningar kommer att belasta tjänstebalansen under
större delen av 1980-talet.
Som framgår av tabell 10: 10 väntas
underskotten i tjänste- och transfereringsbalansen fortsätta att öka fram till
1981 om än inte i samma takt som under de senaste åren. Tillsammans uppvisar de
etl underskott på drygt 17 miljarder kr. 1981. Det krävs därför mycket kraftiga
överskott i handelsbalansen för att Sverige skall uppnå jämvikt i de utrikes
betalningarna. Med de förutsättningar som kalkylerna baseras på, förbättras
också handelsbalansen påtagligt under prognosperioden. Handelsbalansen skulle
sålunda enligt beräkningarna förbättras från ca 4,5 miljarder kr. 1979 till
drygt 7
Prop. 1978/79:150 184
Tabell 10:10 Bytesbalans 1978-1981
Milj. kr., löpande priser
1978
1979
1980
1981
Export av varor Import av varor
98200 92600
113900 109200
128600 123 400
143 800 136700
Handelsbalans
5600
4700
5200
7100
Tjänstenetto därav: sjöfartsnetto resevaluta
-4000
3 500
-3800
-4 200
3 900
-3 900
-4600
4100
-4 500
-4900
4200
-5000
Transfereringsnetto
-8800
-10100
-11 400
-12 200
därav: räntor och utdelningar gåvobistånd
-3 800 -3000
-4 300 -3 600
-4700 -4200
-5 500 -4500
Omräkningspost
3 300
3 300
3 300
3 300
Bytesbalans
-3 900
-6300
-7500
-6700
miljarder kr. 1981. Sammantaget innebär kalkylerna
bytesbalansunderskott för 1980 och 1981 av ungefär samma storleksordning som
1979. Självfallet är prognosen behäftad med stora osäkerhetsmarginaler.
Avslutningsvis sammanfattas i
tabell 10:11 de olika prognoser som tidigare har redovisats i en
försörjningsbalans. Bruttonationalprodukten skulle komma att öka med drygt 4%
från 1979 till 1980 och 3% från 1980 till 1981. Importvolymen ökar - bl. a.
till följd av relativprisförändringarna fram till och med 1979 - enligt
kalkylerna betydligt långsammare än exportvolymen. Del utrymme som finns
tillgängligt för privat och offentlig konsumtion utan att bytesbalansen
försämras, skulle uppgå till omkring 2% per år under angivna förutsättningar.
Bruttoinvesteringarna förutses öka främst genom ett ökat bostadsbyggande och
ökade investeringar i näringslivet, särskilt inom industrin.
Lagerinvesteringarna väntas ge successivt avtagande tillskott till den totala
efterfrågan.
Tabell 10:11 Försörjningsbalans 1978-1981
Årlig procentuell volymförändring
1978
1979
1980
1981
BNP
Import
av varor
2,8
-7,0
5,1
9,5
4,2
7,7
3,0
6,0
Summa
tillgång
0,7
6,0
4,9
3,6
Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvestering
Lagerinvestering' Tjänstenetto Export av varor
-0,9 3,9
-4,2 -1,3
7,8
2,8 3,1 7,6 1,4
8,0
2,2 2,4 3,7 1,4
7,6
2,0 2,0 2,4 0,4
7,0
Summa
efterfrågan
0,7
6,0
4,9
3,6
' Lagerinvesteringarnas
förändringar är beräknade i procent av föregående års BNP.
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979
185
opaginerad Kontrollera mot PDF
BIHANG
Delprognoser och arbetsfördelning rörande den reviderade
nationalbudgeten 1979
Av inledningen framgår vilka
kapitel och avsnitt som sammanställts inom ekonomidepartementet (E) resp.
konjunkturinstitutet (Kl). Nedan redovisas detta i tablåform. Härutöver framgår
E:s och KI:s bedömningar av utvecklingen inom olika delsektorer.
Sektor
Avsnittet ut-
Prognos,
%
format
.
E
Kl
Privat
konsumtion
Kl
2,8
3,1
Offentlig
konsumtion
E
3,1
3,1
Bruttoinvesteringar
Kl
8,0
8,0
Lagerinvesteringar
Kl
(1,4)'
(1,4)'
Export
av varor och tjänster
Kl
7,8
7,5
Import
av varor och tjänster
Kl
8,8
9,7
Bruttonationalprodukt
E
5,1
5,0
Internationell bedömning E
Produktion inom gruvor, mineral
brott, tillverkningsindustri och
skogsbruk Kl
Övrig produktion E
Arbetsmarknad E
De enskilda konsumenternas
ekonomi Kl
Kreditmarknad Kl
Utblick mot 1980 och 1981 E
Sammanfattning E
Lagerförändring i % av föregående års BNP.
Prop. 1978/79:150 186
Innehåll
1 Sammanfattande översikt 2
1.1 Den internationella bakgrunden 2
1.2
Tillbakablick
på den svenska utvecklingen 6
1.3
Utvecklingen
under 1979 10
1.4
Utvecklingen
1980-1981 20
2 Det internationella läget 29
2.1
Sammanfattande
översikt 29
2.2
Länderöversikter 38
3 Utrikeshandeln 55
3.1
Exporten 55
3.2
Importen 63
3.3
Betalningsbalansen 66
4 Produktionen 73
4.1
Sammanfattning
av industriproduktionens utveckling 73
4.2
Utvecklingen
inom olika delbranscher 73
4.3
Övriga
näringsgrenar och den totala produktionen 88
5 Arbetsmarknaden 91
5.1
Läget på
arbetsmarknaden under 1978 och början av 1979 91
5.2
Arbetsmarknaden
under 1979 100
6 De enskilda konsumenternas ekonomi 103
6.1
Sammanfattning 103
6.2
Löner 107
6.3
Hushållens
disponibla inkomster 108
6.4
Konsumentpriserna 111
6.5
Den privata
konsumtionen 115
7 Investeringarna 118
7.1 Sammanfattning av investeringsutvecklingen 1978 samt
prognos för 1979 118
7.2
Investeringsutvecklingen
inom olika områden 122
7.3
Lagerinvesteringarna 133
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 187
8 Den offentliga verksamheten 136
8.1
Allmänt 136
8.2
Staten 136
140 144 146 148
154 157
161 165 168
173 173 173 174 176 177 178 179
182 183
8.3
Kommunerna
8.4
Socialförsäkringssektorn
8.5
Den
totala offentliga sektorn
8.6
Beräkning
av finanspolitiska effekter
9
Kreditmarknaden
9.1
Likviditetsutvecklingen
9.2
Kreditinstitutens
utlåning
9.3
Den
sektorvisa upplåningen
9.4
Utblick
mot 1979
10
Utblick
mot 1980 och 1981
10.1
Inledning
10.2
Metod
10.3
Den
internationella konjunkturutvecklingen
10.4
Löner
och priser
10.5
Export
10.6
Konsumtion
10.7
Investeringar
10.8
Produktion
10.9
Sysselsättning
10.10
Import
10.11
Sammanfattning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bihang
Delprognoser och arbetsfördelning rörande den reviderade
national
budgeten 1979 185
Prop.
1978/79:150 188
Tabellförteckning
1:1 Försörjningsbalansens utveckling 1975-1978 7
2
Förändring i
BNP-komponenterna i procent av bruttonationalprodukten föregående år 1976-1979 8
3
Betalningsbalans
för 1977-1978 9
4
Försörjningsbalans
1977-1979 II
5
BNP från
produktions-och användningssidan 1977-1979 13
6
Bytesbalans för
1977-1979 14
7
Finansiellt
sparande 1977-1979 15
8
Brultonationalproduktens
utveckling i OECD-området 1977-1981 20
9 Försörjningsbalans 1978-1981 21
10 Bytesbalans 1978-1981 22
2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa
OECD-länder
1976-1979 29
2
Konsumentprisernas
utveckling 1975-1978 31
3
Bytesbalansutvecklingen
i vissa länder 1975-1978
3:1 Sveriges export av
bearbetade varor (exkl. fartyg) till OECD-
området 1971-1979 58
2
Sveriges export
av bearbetade varor (exkl. fartyg) till olika länderområden 1973-1979 59
3
Världsmarknadspriserna
(enhetsvärdeindex) för bearbetade varor 1971-1979 60
4
Exportutvecklingen
för olika varugrupper 19771979 62
5
Importutvecklingen
för olika varugrupper 19771979 65
6
Betalningsbalans
1976-1979 67
4:1 Industriproduktionens utveckling 1976-1979 74
2
Försörjningsbalansför
rundvirke 1977-1979 80
3
Försörjningsbalansför
verkstadsprodukter (exkl. fartyg) 1977-1979 83
4
Försörjningsbalans
för övrig industrisektor 1977-1979 87
5:1 Relativa arbetskraftstalen 1970, 1973-1978 92
2
Antal personer
i arbetskraften 1965-1978 92
3
Andelen företag
som uppgivit brist på arbetskraft 1977, 1978 och 1979 95
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 189
4
Sysselsättningsutvecklingen
1974-1978 96
5
Sysselsättningen
inom olika näringsgrenar 1976-1978 96
6
Arbetslösheten
1976-1979 98
7
Antal personer
i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1974-1979 99
8
Produktivitetsutvecklingen
inom olika näringsgrenar 1973-
1978 101
9 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1979 102
6:1 Hushållssektorns inkomster och utgifter 1977- 1979 104
2
Inkomstutveckling
efter skatt 1976-1979 106
3
Löneutveckling
1969-1979 samt arbetskraftskostnader för industriarbetare 107
4
Inkomstöverföringar
till hushåll 1976-1979 109
5
Hushållens
direkta skatter och avgifter 1975-1979 111
6
Konsumentprisindex
december 1977-december 1978 112
7
Konsumentprisförändringen
1970-1979 uppdelad på komponenter 113
8
Hushållens
konsumfionsutveckling 1970-1978 116
7:1 Fasta bruttoinvesteringar 1975-I978.samt prognos
för 1979 119
2
Fasta
bruttoinvesteringar 1975-1978 samt prognos för 1979 för privat och offentlig
sektor 120
3
Lägenheter i
påbörjade och inflyttningsfärdiga bostadshus 1975-1979 122
4
Ombyggnadsinvesteringar
för bostäder 1975-1979 124
5
Planerade och
faktiska förändringar av industrins totala investeringar 1969-1979 127
6
Statliga
investeringar 1977 och 1978 samt prognos för 1979 130
7
Kommunala
investeringar 1977 och 1978 samt prognos för 1979 132
8
Planerade och
faktiska förändringar i de borgerliga primärkommunernas och landstingens
totala investeringar 1970-1979 132
9
Lagervolymförändringar
totalt och efter näringsgrenar 1975-
1979 135
8:1 Statens inkomster och utgifter 1977-1979 137
2
Kommunernas
inkomster och utgifter 1977-1979 141
3
Socialförsäkringssektorns
inkomster och uigifter 1977-1979 146
4
Den offentliga
sektorns konsumtion och investeringar 1977-1979 147
5
Den totala
offentliga sektorns inkomster och utgifter 1977-1979 148
6
Finanspolitiska
effekter 1974-1979 151
7
Finanspolitiska
efl"ekter 1977-1979 152
Prop. 1978/79:150 190
9:1
Penningmängden 1976-1978 158
2 Bankernas inlåning seklorvis 1977 och 1978 159
3 Bankernas likvida tillgångar 1976-1978 160
4 Kreditmarknaden 1977 och 1978 162
5 Affärsbankernas utestående krediter till andra
ändamål än bostadsbyggande 1977 och 1978 163
6 Spar- och föreningsbankemas utestående krediter
till andra ändamål än bostadsbyggande 1977 och 1978 164
7 Statens budgetutfall samt upplåningsformer
1976-1978 165
8 Korrimunernas finansiella sparande 1976-1978 166
9 Bostadssektorns
upplåning på kreditmarknaden 1977 och 1978 167
10 Företagens upplåning på kreditmarknaden 1977 och 1978 167
10:1
Bruttonationalproduktens utveckling i OECD-området 1977-
1981 176
2 Världshandelns volym och priser 1977-1981 176
3 Priser 1978-1981 177
4 Export 1978-1981 178
5 Den totala konsumtionen 1978-1981 179
6 Industrins investeringar 1978-1981 180
7 Bruttoinvesteringar 1978-1981 181
8 Sysselsättning i antal personer 19791981 182
9 Import 1978-1981 183
10 Bytesbalans 1978-1981 184
11 Försörjningsbalans 1978-1981 184
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1979 191
Diagramförteckning
1:1 Statsbudgetens reala inkomster och utgifter
budgetåren 1965/
66-1979/80 18
2:J Konsumentprisernas utveckling i
vissa OECD-länder 1977-feb
ruari 1979 32
3:1 Marknadsandelar och relativa
priser för Sveriges export av bear
betade varor till OECD-länderna 1969-1979 56
2 Exportutvecklingen, totalt och för vissa varugrupper 1972-1979 61
5:1 Arbetskraft och sysselsättning 1975-1979 '93
2
Vid
arbetsförmedlingarna kvarstående lediga platser 1975-1979 94
3
Arbetslösa
enligt AKU, arbetslösa kassamedlemmar och kvarstående lediga platser 1975-1979 97
6:1 Sparkvoten 1963-1979 103
2 Hushållens disponibla
inkomster och konsumfionsutgifter
1967-1979 116
7:1 Byggnads- och
maskininvesteringar, totalt och uppdelat på sek
torer 1970-1979 121
2
Ombyggnadsinvesteringar
för bostäder med energisparstöd 1974-1979 124
3
Investeringar
inom industrin, totalt och uppdelat på branscher 1972-1979 127
4
Totala
industrins lagervolymförändring 1966-1979 134
9:1 Statens budgetunderskott 1976-1979 154
2
Penningmängden
1975-1979 155
3
Real likviditet
1967-1978 156
4
Valutareserven
1975-1979 157
5
Olika sektorers
reala likviditet 1969-1978 159
6
Affärsbankernas
utestående krediter till andra ändamål än bo-st ad sbyggande 1975 -1979 163
7
Spar- och
föreningsbankemas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande
1975-1979 164
8
Beviljade men
ej utnyttjade utestående checkräkningskrediter 1975-1979 168
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
____________________________ Bilaga
1.2
1978 års långtidsutredning och remissyttrandena
Prop.
1978/79:150 1
Bil. 1.2 1978 års långtidsutredning
Bilaga 1,2
1978 ÅRS LÅNGTIDSUTREDNING OCH REMISSYTTRANDENA
1978 års långtidsutrednings
huvudrapport (SOU 1978:78), som avlämnades i december 1978, har
remissbehandlats. En förteckning över de myndigheter och organisationer m, m.
som inkommit med yttranden återfinns i ett appendix till denna bilaga, I det
följande presenteras ett sammandrag av huvudrapporten tillsammans med en
sammanfattning av remissyttrandena. Med hänsyn till att utredningen täcker ett
så vidsträckt område och att remissinstanserna lämnat en mångfald synpunkter
har det inte varit möjligt att ge en fullständig översikt över
remissinstansernas åsikter. Avsikten har i stället varit att lämna en
redogörelse för de centrala tankarna i remissvaren.
I det följande har
remissinstansernas synpunkter delats upp på de olika avsnitten i
långtidsutredningen. För varje avsnitt återges också huvuddragen i
betänkandet. Remissvaren kommenteras inte i detta sammanhang.
Långtidsutredningens uppläggning, metod och politiska
utgångspunkter
Långtidsutredningen
Långtidsutredningarnas huvudsyfte
är att kartlägga förutsättningarna och möjligheterna för den ekonomiska
utvecklingen på medellång sikt. Mot bakgrund av långtidsutredningarnas analyser
och remissinstansernas synpunkter ankommer det på regeringen att göra sin
värdering av de långsiktiga utvecklingsproblemen och i görligaste mån avge sitt
ställningstagande till de väsentligaste ekonomisk-politiska
avvägningsproblemen. Långtidsutredningarna har sedan 1950-talet utförts med
femårsintervaller i början och mitten av varje decennium. Alltsedan 1965 års
långtidsutredning har det vid planperiodens mitt publicerats särskilda
avstämningsrap-porter. Är 1978 skulle det varit dags för en avstämning av LU 75
och dess prognoser för utvecklingen 1975-1980.
Genom att kostnadsutvecklingen och den internationella
utvecklingen blivit en annan än den som förutsattes i LU 75 har emellertid
prognoserna kommit att mycket kraftigt avvika från den faktiska utvecklingen.
Mot denna bakgrund har det tett sig orimligt att försöka utföra en avstämning
av LU 75. 1978 års långtidsutredning har därför givits en självständig
karaktär.
Liksom i tidigare
långtidsutredningar analyseras i LU 78 alternativa utvecklingsvägar för den
svenska ekonomin i ett medelfristigt perspektiv. 1 Riksdagen 1978/79. I saml.
Nr 150. Bil. 1.2
Prop. 1978/79:150 2
LU 78 omfattar fem alternativ för utvecklingen 1977- 1983.
Ett av utvecklingsalternativen har utsetts till huvudalternativ. Det betingas
främst av framställningsskäl. Övriga alternativ kan ses som analyser av
avvikelser i vissa av huvudalternativets förutsättningar.
En annan viktig skillnad mellan 1978 års långtidsutredning
och föregående långtidsutredningar är atl LU 78 som startpunkt utnyttjar det
faktiska ekonomiska läget under basåret - inte ett s. k. "normalår".
Den väsentligaste ekonomisk-politiska uppgiften under prognosperioden är ju
att föra ekonomin ut ur ett onormalt läge med outnyttjad produktionskapacitet,
försvagad internationell konkurrenskraft, underskott i bytesbalansen samt en
svag ekonomisk tillväxt.
Utgångspunkten i LU 78 är att vissa ekonomisk-politiska
målsättningar skall uppnås. Ett mycket högt prioriterat mål är att full
sysselsättning skall råda. Innebörden av denna målsättning är att
arbetskraftsresurserna i ekonomin i princip antas bli fullt utnyttjade. Den
öppna arbetslösheten antas sålunda inte överstiga den friktionsarbetslöshet som
är nödvändig vid en relativt rörlig arbetsmarknad. Del är givetvis svårt att
precisera ett exakt tal för friktionsarbetslösheten. I långtidsutredningen har
något schablonmässigt siffran 1,8% preciserats, vilket motsvarar
arbetslösheten 1977.
En annan central strävan är att den
stora produktivitetsreserv som föreligger i utgångsläget skall tas i anspråk.
Under de allra senaste åren har sysselsättningsmålet upprätthållits bl. a.
genom att företagen hållit kvar arbetskraft i högre utsträckning än vad som
varit nödvändigt ur ren produktionssynpunkt. Genom alt arbetskraft är
underutnyttjad - vilket innebär att den faktiska produktionen per arbetstimme
är mindre än den som vore möjlig vid högre efterfrågan - har sålunda en
produktivitetsreserv uppstått. Särskilt på längre sikt är detta en mycket
kostsam väg att nå låg öppen arbetslöshet och etl naturligt mål för den
ekonomiska politiken i ett medellångt perspektiv är att produktivitetsreserven
frigöres.
En tredje målsättning är att den externa balansen skall
förbättras. LU:s kalkyler bygger på en förutsättning om en fortgående
förbättring av den externa balansen med sikte på uppnådd balans i mitten av
1980-talet. I kalkylerna har mot denna bakgrund det målsatta underskottet 1983
be-stänits till 5000 milj. kr. Det kan jämföras med att underskottet 1977 med
motsvarande definitioner uppgick till 12920 milj. kr.
En låg inflationstakt är en fjärde målsättning. Den
kvantitativa innebörden som detta mål har givits i kalkylerna är en årlig
prisökningstakt på 5 ä 6%. Utredningen menar att med hänsyn till den förväntade
internationella prisutvecklingen torde det i varje fall sett som ett
sexårsgenomsnitt vara mycket svårt att underskrida denna ökningstakt.
En femte viktig ekonomisk-politisk målsättning har för
utredningen varit atl en viss real standardförbättring måste åstadkommas i
såväl privat som offentlig konsumtion. Utredningen konstaterar att om inte
detta mål upp-
Bil.
1.2 1978 års långtidsutredning 3
fylles
måste man räkna med att svåra sociala spänningar uppstår. När det gäller
offentlig sektor innbär redan gjorda åtaganden och beslut en årlig tillväxt på
ca 1,3% i den offentliga konsumtionen. Betraktar man den privata konsumtionen
är en icke obetydlig konsumtionsökning redan intecknad av de åtaganden som
gjorts gentemot pensionärerna. För att breda löntagargrupper i vanliga
inkomstlagen över huvud taget skall kunna få någon ökning i sin privata
standard krävs därför en ökning av den totala privata konsumtionsvolymen i
storleksordningen över I % per år.
Utredningen tillfogar atl de ovan angivna
målsättningarna måste uppnås inom ramen för en stabil växelkurs.
Ett
första steg i utredningsarbetet har varit en kartläggning och kvantifi-ering av
de olika delarna i den ekonomiska omgivning i vilken den ekonomiska politiken
kommer att verka under den närmaste femårsperioden. En viktig utgångspunkt har
härvidlag varit bedömningen av det internationella perspektivet. Denna sker
huvudsakligen via material från olika internationella organisationer samt
genom det internationella samarbete som löpande bedrivs i och vid sidan av
dessa. Exportmarknadernas utveckling har speciellt studerats av
konjunkturinstitutet. FVoduktivitets- och investeringsutveckling m.m. inom
industrin har bedömts av statens industriverk. Även för övriga sektorer har
vissa specialstudier gjorts av branschexperter etc. För den offentliga sektorn
har statens långtidsbudget och kommunernas och landstingens ekonomiska
långstidsplaner spelat en viktig roll.
I nästa steg har en systematisk avstämning av dessa
olika faktorer mot varandra skett i långtidsutredningens modellsystem. Detta
innehåller en real del, en prismodell och en finansiell modell. Kärnan i modellsystemet
är EMMA-modellen och den databas som byggts upp kring denna modell.
Den reala EMMA-modellen har i LU 78 kompletterats
med en aggre-gerad modell, AMMA, vars speciella användningsområde är
makroekono-miska avvägningsproblem på medellång sikt. Med hjälp av den
aggrege-rade modellen, vilken också integrerats med ovan omtalade prismodell
och finansiella modell, har de olika sidoaltemativen för den ekonomiska utvecklingen
t. o. m. 1983 tagits fram.
Även utvecklingen i det längre tidsperspektivet studeras
med hjälp av en modell, den s.k. LEMMA-modellen. Den har utnyttjats för att
belysa utvecklingen fram till år 1990.
Även om de ekonomiska modellerna är ett viktigt
hjälpmedel i långtidsutredningarnas analys är det dock viktigt att komma ihåg
att de i första hand är ett instrument för konsistensprövning och
sammanjämkning av utredningsmaterial som kommit fram på annat sätt, exempelvis
genom sektorstudier eller expertbedömningar. Huvudvikten i utredningsarbetet
ligger i framtagandet av sådant material liksom i utformandet av prognoser för
de storheter som inte ingår i modellsystemet.
Prop. 1978/79:150 4
Remissinstanrna
Remissinstansernas allmänna
inställning till uppläggningen av analyserna i LU 78 är överlag positiv.
Sveriges aktiesparares riksförbund framhåller således att analyserna är av
stort pedagogiskt värde. Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges
industriförbund betonar i sitt gemensamma remissvar att långtidsutredningen
utgör ett värdefullt bakgrundsmaterial för den ekonomisk-politiska
diskussionen.
Institutet för internationell
ekonomi framhåller det betydande värdet av att utredningen denna gång klart
redovisar de grundläggande antagandena bakom beräkningarna. Svenska
bankföreningen anser att LU 78 på ett övertygande sätt visar vilken rad av
villkor som måste uppfyllas för att den svenska ekonomin skall närma sig de
uppställda målsättningarna.
Flera remissinstanser, bl. a. Sveriges föreningsbankers
förbund och Stockholms handelskammare, framhåller att utbytet skulle kunna bli
större om den kortsiktiga ekonomiska politiken i större utsträckning samordnades
med LU:s arbete så att det medellånga perspektivet i högre grad kom att påverka
politikens utformning. I detta sammanhang betonas att LU:s framskrivningar
borde göras årligen rullande. Liknande synpunkter framfördes också i anslutning
till den föregående långtidsutredningen.
Ytterst få remissinstanser har i detalj behandlat den
använda analysmetoden. Statskontoret betonar i sitt remissvar att en
ytterligare nedbrytning på regional nivå borde arbetas in i
modellberäkningarna. Liknande synpunkter framförs från Landstingsförbundet och
skolöverstyrelsen. Remissinstanserna är emellertid medvetna om de tekniska
svårigheter som är förknippade med en utvidgning av angivet slag.
Statskontoret tar i sitt remissvar också upp andra förslag
till utvidgningar av analysmetoden. Sålunda efterlyses en mer detaljerad
analys av de effekter på den privata sektorns produktivitet som en ökad
satsning på vissa offentliga delsektorer kan medföra. Universitets- och
högskoleämbetet saknar för sin del en explicit analys av sambandet mellan
utbildning och den ekonomiska tillväxtpotentialen. Flera remissinstanser,
däribland styrelsen för teknisk utveckling och skolöverstyrelsen, anser att
större tyngd bör läggas vid det mer långsiktiga analysarbetet.
Skolöverstyrelsen anser dessutom att tidsperspektivet för dessa analyser borde
föriängas ytterligare för att härigenom erhålla ett bättre planeringsunderlag
för utbildningssystemets långsiktiga dimensionering.
Statistiska centralbyrån behandlar
i sitt remissvar utförligt frågan om det statistiska underlagsmaterialets
brister och begränsningar. Man konstaterar sålunda att brister i del
statistiska sifferunderlaget kan leda till en felaktig problembeskrivning
liksom att statistikens begränsningar omöjliggör vissa eljest påkallade
utvidgningar av analysen. Dessa problem kan i viss utsträckning elimineras
genom att ökade resurser avdelas för fram-tagning av det statistiska
underlagsmaterialet.
Bil. 1.2 1978 års långtidsutredning 5
Ett fåtal remissinstanser påpekar
vikten av att olika framåtsyftande utredningar samordnas. Landsorgatusationen
framhåller bl. a. att sysselsättningsutredningens kommande slutbetänkande bör
samordnas med LU:s analyser av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Riksrevisionsverket
betonar i sitt remissvar att även om detta strider mot den praxis som är
bruklig i långtidsutredningarna, så borde effekterna av planerade men ännu ej
genomförda partiella reformer analyseras. Som exempel nämns bl. a. de av den
kommunalekonomiska utredningen, KEU, framlagda förslagen till kommunal
skatteutjämning m.m.
De ekonomisk-politiska
målsättningar som bildat utgångspunkter för LU:s analyser diskuteras relativt
utförligt i de olika remissvaren. I stort sett ansluter sig samtliga
remissinstanser till de uppsatta målen. Däremot föreligger olika uppfattningar
när det gäller målsättningarnas prioritet och siffermässiga precisering.
Sålunda ansluter sig Kooperativa
förbundet filli de centrala mål för den ekonomiska politiken som formuleras av
LU men framhåller att det är etl starkt önskemål att inflationstakten kan
nedbringas under 6%-nivån och att målsättningen om full sysselsättning bör
inkludera ambitionen att reducera den s. k. friktionsarbetslösheten. Man
framhåller vidare att det uppställda externbalansmålet bör uppfattas som ett
riktmärke och inte som ett ovillkorligt krav.
Socialstyrelsen kritiserar i sitt
remissyttrande LU för att full sysselsättningsmålet är alltför snävt
definierat. Hänsyn borde tas inte endast till den öppna arbetslösheten, utan
även till latent och partiellt arbetslösa, personer i beredskapsarbete eller
sysselsatta inom arbetsvärden samt personer som av arbetsmarknadsskäl har
förtidspensionerats.
Medan Tjänstemännens
centralorganisation finner det naturligt att målen extern balans och fullt
resursutnyttjande ges en hög prioritet säger sig Landsorganisationen (LO) inte
kunna acceptera jämvikt i bytesbalansen som ett överordnat mål. LO framlägger i
sitt remissvar dessutom ett längre principiellt resonemang om de uppsatta
målsättningarnas inbördes beroende och betydelse. Enligt LO kan de mål som tas
upp av LU 78 återföras på två för arbetarrörelsen helt centrala mål ur vilka
andra delmål och politiska ställningstaganden kan härledas. De är dels 1)
arbete och välfärd åt alla, samt 2) fördelning av produktionsresultatet,
förmögenheter och inflytande på ett rättvist och demokratiskt sätt.
LO konstaterar att av dessa
centrala mål för sysselsättning och fördelning följer sedan målen för
prisstabilitet, jämvikt i bytesbalansen, regional balans, etc. Exempelvis
framhålls att målsättningen om prisstabilitet är avgörande för såväl
fördelningspolitiken som det långsiktiga sysselsättningsmålet. En fortgående
inflation leder ofta till en orättvis omfördelning av ekonomiska tillgångar och
utgör pä sikt ett hot mot sysselsättningen och den internationella
konkurrenskraften.
Prop.
1978/79:150 6
De centrala avvägningsproblemen i utredningens
huvudalternativ
Långtidsutredningen
Realiserandet av utredningens
huvudalternativ bygger naturligtvis primärt på alt kalkylernas centrala yttre
förutsättningar angående världshandelstillväxt m. m. förverkligas. Det ställer
emellertid också krav på att en rad andra betingelser uppfylls.
En av dessa betingelser är att den
förbättring av de svenska relativpriserna som krävs för atl realisera den
nödvändiga exporttillväxlen förverkligas. Ungefär hälften av denna
relativprisförbättring har redan åstadkommits genom utförda devalveringar.
Resten måste komma till stånd genom en återhållsam inhemsk kostnadsutveckling.
Det ställer i sin tur bestämda krav
på utvecklingen av löner och vinster. Tillväxten av dessa centrala storheter
åvilar emellertid även andra restriktioner. Löneökningarna måste uppnå en viss
nivå för att målsättningen om en real standardförbättring i den privata
konsumtionen skall kunna realiseras. Näringslivets vinstnivåer måste för sin
del öka för att den under prognosperioden nödvändiga investeringsverksamheten
skall kunna uppstå. Problemets kärna kan således formuleras på följande sätt:
Inom ramen för en begränsad ökning av förädlingsvärdet måste fördelningen
mellan löner och vinster anpassas så att löneökningarna tillfredsställer kravet
på privata standardförbättringar medan vinstökningarna är av den storleken att
den nödvändiga investeringsverksamheten förverkligas.
Bakgrunden till denna anpassningsprocess är den kraftiga
förskjutning i förädlingsvärdets fördelning som skedde mellan 1974 och 1977.
Under dessa år sjönk förädlingsvärdets vinstandel i den konkurrensutsatta sektorn
från 33% år 1974 till 13% år 1977. Löneandelen steg i motsvarande omfattning.
Industriföretagens genomsnittliga räntabilitet på eget kapital sjönk till minus
6%. Som en följd av den kraftiga vinstnedgången och det låga
kapacitetsutnyttjandet avstannade industrins investeringsverksamhet. Del höga
kostnadslägel ledde till brist på lönsamma projekt. Tillgången på finansiellt
kapital torde däremot inte ha lagt några hinder i vägen.
En fundamental förutsättning för att den i
huvudalternativet prognosti-cerade investeringsökningen skall komma till stånd
är således att vinstnivåerna höjs och investeringsincitamenten därigenom ökar.
I LU 78 redovisas utförliga beräkningar över hur detta påverkar
industriföretagens finansiella sparande, självfinansieringsgrad, soliditet och
räntabilitet. Den genomsnittliga vinstandelen i den konkurrensutsatta sektorn
måste, enligt LU:s bedömningar, stiga från 1977 års bottennivå om 13% till ca
22% är 1983, dvs. ungefärden vinstandel som i genomsnitt uppnåddes under
1970-talets allra första år. Ungefär samma utvecklingsmönster måste följas även
i den skyddade delen av näringslivet. Det bör betonas att den omfördelning av
förädlingsvärdets fördelning på kapital och arbete som därmed förut-
Bil.
1.2 1978 års långtidsutredning 7
satts
uppstå enbart innebär ett återhämtande av mer normala vinst- och löneandelar. I
själva verket ligger den för 1983 förutsatta genomsnittliga vinstandelen nästan
tre procentenheter under den vinstandel som i LU 75 förutsattes råda år 1980.
Man kan vidare konstatera att huvudalternativets
lönetillväxt medger en klar förbättring av de aktiva löntagarnas privata
konsumtionsstandard, vilket framgår av tabell 1. Trots alt de utlovade
standardhöjningarna till pensionärerna tar en stor del av del privata
konsumtionsutrymmet i anspråk medges en total tillväxt av de aktivas privata
konsumtionsvolym med sammantaget nära 8% fram till 1983. Till dessa
standardförbättringar skall också läggas att utbyggnaden av det offentliga
tjänsteutbudet förutsatts få en sådan inriktning att den bl. a. kraftigt påverkar
barnfamiljernas standard.
Tabell I Hushållens konsumtionsutveckling enligt
huvudalternativet
Miljarder kr., 1975 års priser
1977
Årlig procentuell förändring
1975-1977
1977-1983
Pensionärer Övriga
Totalt
25,2 130,5
155,7
9,1 0,8
2,0
4,3 1,3
1,8
En annan betingelse för huvudalternativets
realiserande är en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Enligt LU 78 väntas
efterfrågan på industrivaror bli kraftigast i de sektorer där graden av
outnyttjad kapacitet är relativt låg. Därför kan produktivitetsreserven inte
realiseras genom att alla företag behåller sina anställda. I stället krävs ett
dynamiskt förlopp där sysselsättningen ökar i de expansivare branscherna
samudigt som produk-tivitelsreserven i svagare branscher löses upp genom avgång
av anställda. Detta kräver i sin tur att arbetsmarknadspolitiken inriktas på
att befrämja rörligheten. Om så ej sker är risken stor för att en
efterfrågegenererad uppgång bromsas av flaskhalsproblem på
sysselsättningssidan. Den dämpade kostnadsutveckling som är en förutsättning
för LU:s huvudalternativ äventyras därigenom. Kravet på ökad rörlighet på
arbetsmarknaden accentueras också av de regionala obalanser som kan uppstå.
Ytterligare viktiga avvägningsproblem som måste
bemästras gäller produktionsresultatets användning. Realiserandet av LU:s
huvudalternativ kräver att en betydande del av produktionen avsätts på
exportmarknaderna för alt täcka bytesbalansunderskottet. Vidare måste
näringslivets investeringsbehov prioriteras under den närmaste femårsperioden.
Ett högt kapacitetsutnyttjande är en nödvändig förutsättning för en snabb
investeringsutveckling. I den nu aktuella situationen kan en ökning av
kapacitets-utnyttjandet endast ske genom att efterfrågan ökar kraftigt. Den
ekonomiska politiken måste därför ges en inriktning som underlättar
industriexpansionen såväl från efterfrägesidan som från kapacitetssidan.
Näringslivets
Prop. 1978/79:150 8
krav
på reella och finansiella resurser för investeringsändamål måste tillgodoses.
Genom reduktionen av bytesbalansunderskottet och de
ökade investeringarna reduceras utrymmet för konsumtion högst avsevärt. Detta
förhållandevis knappa utrymme måste sedan delas på privat och offentlig konsumtion.
För den privata konsumtionens del måste hänsyn tas fill redan gjorda bindningar
till pensionärerna och att en alltför låg privat konsumtionstillväxt för de
aktiva med stor sannolikhet kommer att leda till spänningar på
arbetsmarknaden. Genom att den privata konsumtionen således måste medges en
viss standardförbättring blir det återstående utrymmet för offentlig konsumtion
begränsat. Utrymmet måste delas mellan statlig och kommunal verksamhet. Denna
fördelning är en politisk avvägningsfråga som kräver prioriteringar mellan
olika konsumtionsändamål. På grund av olika bindningar är emellertid
manöverutrymmet inte särskilt stort.
I LU:s baskalkyler preciseras de
konsumtionsökningar som följer av olika politiska beslut och åtaganden samt av
förändringar i befolkningens åldersstruktur i kombination med kravet på
oförändrad standard i det ofTentliga tjänsteutbudet. För statens del utgår
baskalkylen från långtidsbudgeten för perioden 1978/79-1982/83. Den redan
intecknade ökningen av statlig konsumtionsvolym anges till 0,5% per år
1977-1983. För kommunal konsumtion har motsvarande ökning beräknats till 1,8 %
per år. Den högre ökningstakten för kommunerna betingas huvudsakligen av utbyggnaden
av de prioriterade områdena barnomsorg och långtidssjukvård samt av de krav som
ställs av bl. a. övrig äldrevård. Mot denna bakgrund är det naturligt att
kommunerna tillförs merparten av det begränsade utrymmet för offentlig
konsumtionstillväxt.
LU 78 påpekar att den tillväxt man kalkylerat med
för kommunernas del (2,8% per år) innebär en neddragning i jämförelse med
planerna i denna sektor (3,5 % per är). Mot bakgrund av detta och de senaste
årens erfarenheter av kommunal expansion måste man konstatera att en sådan
anpassning av den kommunala utvecklingen som förutsätts i LU 78 inte kan komma
till stånd utan att statsmakterna för en medveten politik för att begränsa den
kommunala expansionen.
Även den förutsatta statliga
konsumtionsutvecklingen (1 % per år) kommer att ställa stora krav på
återhållsamhet med nya utgiftsåtaganden från statsmakternas sida. En stram
återhållsamhet betingas också av utgångslägets stora budgetunderskott. På kort
sikt kan ett stort budgetunderskott motiveras av stabiliseringspolitiska
överväganden. I ett medelfrisfigt perspektiv kräver emellertid den
samhällsekonomiska balansen att budgetunderskottet motsvaras av ett lika stort
sparande i övriga sektorer i ekonomin. Men också när detta villkor är uppfyllt
kan överflyttningen av finansiellt sparande från offentlig till privat sektor
ställa krav på en anpassning av kreditmarknaden och kreditpolitiken för att en
likviditetsuppbyggnad inte skall leda till ökad inflation.
Bil.
1.2 1978 års långtidsutredning 9
Remissinstanserna
Nästan samtliga remissinstanser har
i sina remissvar berört de ovan angivna avvägningsproblemen. Intresset har
därvid i första hand riklat sig mot kravet på en begränsad offentlig
konsumtionstillväxt, kravet på en förskjutning i den funktionella
inkomstfördelningen samt kravet på en ökad röriighet på arbetsmarknaden.
Remissinstansernas synpunkter avseende kravet på ökad rörlighet redovisas i
avsnittet om befolkning och arbetskraft nedan. I det följande koncentreras
framställningen till de två andra avvägningsproblemen.
Statskontoret framhåller i sill remissvar att LU har
underskattat den offentliga sektorns expansionskraft. Från denna utgångspunkt
framhålls att utredningens alternativ V utgör en mer sannolik utvecklingsväg.
Även Svenska kommunförbundet är inne på samma linje. Man noterar att med hänsyn
till den faktiska och prognosticerade utvecklingen för LU-perio-dens två första
år måste ökningen av den kommunala konsumtionen begränsas till 1,9% per år
under resten av prognosperioden. Man framhåller att det knappast torde vara
möjligt att inom dessa ramar förverkliga det beslutade barnomsorgsprogrammet
och klara behoven inom äldreomsorgen utan att standarden sänks inom andra
kommunala områden.
Landstingsförbundet anser att LU:s baskalkyler för den
offentliga konsumtionstillväxten ger för låga ökningstal. Man hävdar att för
landstingens del kan underskattningen uppskattas till 1 ä 2 procentenheter per
år. En enligt landstingsförbundets uppfattning riktigare baskalkyl skulle ge en
större andel av det tillgängliga utrymmet för konsumfion till offentlig
verksamhet. Även riksrevisionsverket (RRV) anser att utrymmet för den
offentliga konsumtionens ökning förefaller väl litet. RRV anser dessutom,
liksom Statskontoret, att utredningens alternativ V torde vara mera realistiskt
när det gäller den framtida offentliga konsumtionstillväxten.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) betonar att det
varken är möjligt eller önskvärt att pressa tillbaks den kommunala konsumtionen
så starkt som det enligt LU skulle krävas. Motsvarande tankegångar synes ligga
bakom Sveriges köpmannaförbunds farhågor för att den privata konsumtionens
utveckling kommer att bli svagare än vad som beräknats i LU. Även Kooperativa
förbundet tror att den privata konsumtionsökning som LU har räknat med är
överskattad.
SACO/SR understryker i sitt remissvar att det inte är
realistiskt att räkna med möjligheten att utan allvarliga spänningar hålla den
privata konsumtionen inom den ram som utredningens huvudalternativ anger.
SACO/SR menar också att LU har underskattat utvecklingen av det erforderliga
offentliga konsumtionsutrymmet. Sammantaget anser SACO/SR att målet om extern
balans inte bör ges en så strikt utformning att det medför en så begränsad
ökning av konsumtionsutrymmet som i utredningens huvudalternativ.
Prop.
1978/79:150 10
I motsats till ovan refererade
remissinstanser anser Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges
industriförbund (SI) att LU:s förutsättning om den offentliga sektorns
tillväxt är orealistiskt hög. Remissorganen framhåller i sitt gemensamma
remissvar att Sverige under de senaste decennierna har haft en ökning av de
offentliga utgifterna som klart överstiger den i övriga OECD-länder och att
LU-kalkylen ger anledning till en allvarlig diskussion kring förutsättningarna
för att vi skall kunna fortsätta aii föra en från omvärlden avvikande politik.
Man vill på denna punkt uppmärksamma att utredningens kalkyler innebär krav på
en höjning av skatte- och avgiftsuttaget som är så kraftig att de vill
ifrågasätta om den går att förverkliga. De framhåller att en omprövning av de
offentliga utgiftsprogrammen därför framstår som närmast ofrånkomlig.
SAF/SI framhåller vidare att den årliga tillväxt på drygt
2% för den offentliga konsumtionen som LU räknar med inte heller är så låg som
det kan förefalla vid jämförelser med de procentuella tillväxttalen under
1960-talet. Ökningen innebär tvärtom en sysselsättningsökning i absoluta tal av
samma storleksordning som under de senaste decennierna.
Därmed lämnar vi de synpunkter som berör avvägningen
mellan konsumtion och övrig resursförbrukning samt mellan privat och offentlig
konsumtion. I det följande skall i stället intresset koncentreras till de
remissynpunkter som framförts avseende kravet på en förbättring av de svenska
relativpriserna och del därmed sammanhängande kravet på en förskjutning i den
funktionella inkomstfördelningen.
Institutet för internationell ekonomi anser i sitt
remissvar att den av LU angivna vinstuppgången i näringslivet är otillräcklig.
Man tror inte att en sådan vinstutveckling medger den lönsamhet som företagen
kommer att kräva för att öka sina investeringar i den omfattning som LU antar.
Man framhåller att den antagna vinstnivån i ett historiskt perspektiv måste
betraktas som låg och att den dessutom under hela perioden fram till 1983
skulle ligga under den av LU målsatta nivån. Man anser vidare att vinstuppgången
ter sig otillräcklig också av det skälet att företagens soliditet, dvs.
förhållandet mellan främmande och eget kapital, 1983 kommer att ligga kvar på
samma låga nivå som idag. Man finner det svårt att tro att företagen efter att
ha gått igenom en så svår kris som vi haft de senaste åren, skulle vara beredda
att ta de finansiella risker som ökade investeringar innebär innan de
finansiella buffertarna åter byggts upp.
Institutet för internationell ekonomi framhåller
sammanfattningsvis att det i stället torde finnas ett behov av att kompensera
de senaste årens vinstkris genom att under en period tillåta övernormala vinster,
så att företagen snabbt kan bygga upp sin soliditet igen och få det nödvändiga
avstampet för att åter våga göra de nyinvesteringar och de satsningar på
forskning och utveckling som kommer att krävas för att introducera ny
konkurrenskraftig teknik.
Sveriges industriförbund (SI) och Svenska
arbetsgivareföreningen
Bil.
1.2 1978 års långtidsutredning 11
(SAF) anser i sitt gemensamma remissyttrande att den
lönsamhetsnivå inom näringslivet som LU ställer upp som riktmärke för 1983 är
mycket försiktigt uppskattad. Man framhåller att behovet av en kraftig konkurrenskraftsförbättring
för den ullandskonkurrerande delen av svenskt näringsliv inte torde kunna
ifrågasättas. Man tillägger att det är angelägel att så mycket som möjligt av
anpassningen kommer tidigt under perioden och att pä sä sätt produktion och
investeringar stimuleras i god tid före utredningens slutar.
SAF/SI påpekar vidare att med den
breda expansion av industrin som nu krävs för att lösa strukturfrågorna är det
sannolikt inte möjligt att pressa fram en produktivitetsstegring av den
storleksordning som anges i LU-kalkylerna. Därför skulle ett förverkligande av
de löne- och prisstegringstal utredningen räknat med innebära att den politik som
- med parternas aktiva stöd - påbörjats för att få ned inflationstakten i den
svenska ekonomin spolierades. Enligt SAF/SI bör målsättningen i stället vara
att stegringen i arbetskostnaden per timme under återstoden av prognosperioden
skall sänkas.
Stockholms handelskammare
understryker i sitt remissvar lönsamhetens fundamentala betydelse för att
uppnå de i LU uppställda ekonomiskpolitiska målen. Kammaren anser det
sannolikt att kraven på vinstförbättringar måste ställas högre än vad
långtidsutredningen gjort, bl. a. med hänsyn till den fortgående
soliditetsförsämring som skett under hela 1970-talet och som idag utgör en
påtaglig spärr för risktagande och investeringar. Sammanfattningsvis hävdar
kammaren att vad som för tio år sedan kunde betecknas som
"övervinster" idag måste anses som normalt för ett företags
långsiktiga lönsamhet och därmed överlevnadsmöjligheter.
Fullmäktige i rikshanken accepterar
i stort sett de krav på vinstförbättringar i näringslivet som uppställs i LU:s
huvudalternativ. Mot detta ställningstagande har emellertid tre ledamöter i
styrelsen (Sträng, Wäm-berg och Lundblad) reserverat sig. Reservanterna påpekar
alt en betydande del av vinstökningarna inte skulle användas för investeringar
och kapa-citetsulbyggnad utan för konsolidering. Enligt deras mening är en
sådan utveckling varken möjlig eller önskvärd. Man anser den inte vara möjlig
med hänsyn till del sätt på vilket man träffar överenskommelser om lönerna i
vårt land. Man anser den inte önskvärd med hänsyn till att den innebär en
kraftig inkomstöverföring från löntagarna till företagen och kapitalägarna.
Man framhåller att om utredningens huvudalternativ förverkligas så kommer detta
alt leda till en ökad förmögenhetskoncentration och ökade klyftor i samhället.
Tjänstemännens centralorganisation
(TCO) anser i sitt remissyttrande alt den förutsatta vinstutvecklingen står i
en bjärt kontrast till den svaga konsumiionsökning som förutsätts komma
löntagarna till del. TCO finner det svårt att acceptera långtidsutredningens fördelningspolitiska
konsekvenser härvidlag. Jämväl framhåller TCO att investeringskvoten behöver
Prop. 1978/79:150 12
öka
för att möjliggöra en acceptabel tillväxttakt och för att den svenska
industrins internationella konkurrenskraft skall kunna upprätthållas och
förstärkas. Enligt TCO kan emellertid denna ökning av investeringarna inte
finansieras genom att vinsterna stiger ytterligare, utan att detta kommer i
direkt konflikt med fördelningspolitiska mål. Man anser i stället att den
kollektiva kapitalbildningens roll i kapitalförsörjningen måste öka.
Även Landsorganisationen (LO) avvisar i sitt
remissvar kravet på ökade vinster i näringslivet. LO framhåller att man inte
kan medverka till att vinstökningen drivs så långt att så gott som hela den
nödvändiga kapitalbildningen självfinansieras med företagens vinster. LO
avvisar denna lösning av såväl fördelningspolitiska som effektivitetsskäl.
LO betonar att en omstrukturering av det svenska
näringslivet kommer att få vittgående återverkningar för såväl löntagarna som
samhället i stort. Man anser därför att ansvaret för detta inte får ligga på
företagen enbart utan såväl samhällsintresset som de anställda måste engageras
i denna process. LO framhåller att man sedan länge krävt ökad delaktighet för
löntagarna i företagens förmögenhetsökning och ökat medinflytande och medansvar
för deras skötsel. Man framhåller att en lösning av balansproblemen genom att
ökade resurser tillförs företagen som ägarkapilal och därigenom stärker
soliditeten och investeringsbenägenheten ter sig betydligt mer acceptabel om
den inte samtidigt leder till ökade ekonomiska klyftor i samhället.
Den
internationella utvecklingen
Långtidsutredningen
Den ekonomiska utvecklingen i industriländerna har sedan
händelserna på oljemarknaden hösten 1973-våren 1974 karakteriserats av en
fortsatt hög inflation, svag produktionstillväxt, hög arbetslöshet, ett
betydande om än successivt reducerat bytesbalansunderskott samt en över lag
svag investeringsutveckling. Läget och utvecklingstendenserna i de enskilda
länderna skiljer sig dock vida.
Den allmänna utgångspunkten för de bedömningar över
OECD-ländernas utveckling som görs i LU är att de större länderna kommer att
föra en jämfört med förhållandena under utgångsåret för kalkylerna mer expansiv
ekonomisk politik. Anledningen härtill är främst behovet av att pressa ned den
för närvarande höga arbetslösheten. Olika restriktioner på den ekonomiska
politiken - främst då rädsla för en återigen accelererande inflation samt krav
beträffande bytesbalansens utveckling - gör det emellertid motiverat att anta
att omläggningen blir förhållandevis försiktig. Den förutsatta snabbare
expansionen i de större ekonomierna antas göra det möjligt för de mindre
länderna att föra en mer expansiv politik än vad som skulle
Bil. 1.2 1978 års
långtidsutredning 13
vara
fallet vid en mer ogynnsam internationell utveckling. I många mindre länder som
har mycket stora bytesbalansunderskott, bl. a. de nordiska länderna, måste man
ändå räkna med en relativt långsam efterfrågeulveck-ling trots att tillväxten i
världsekonomin och den internationella handeln förväntas bli relativt snabb.
Sammantaget innebär de bedömningar beträffande den
internationella produktionsutvecklingen som görs i LU:s huvudalternativ en
tillväxt i OECD-området som helhet på 4,0% per år 1977-1983. Tillväxttalen för
de mindre OECD-länderna ligger genomgående mycket lågt. En betydande
arbetslöshet förutses kvarstå ännu 1983, främst i de västeuropeiska
OECD-länderna. Infladonstakten, mätt som BNP-deflatorns tillväxttakt, antas
ligga kvar pä en förhållandevis hög nivå - 6,3 % per är 1977-1983.
Tillväxten
i statshandelsländerna förutsätts dämpas till 5,0% per år 1977-1983.
Utvecklingsländerna (exkl. OPEC-staterna) förutsätts som grupp även
fortsättningsvis få en gynnsam produktionsutveckling, 5,8% per år.
OPEC-statemas produktionsvolym väntas öka med 6,0% per år 1977-1983, dvs. klart
långsammare än tidigare under 1970-talel.
Mot
bakgrund av bl. a. bedömningarna av produktionsutvecklingen i den
internationella ekonomin beräknas världshandeln öka med 6,4% per år i volym.
Ökningstakten i det internationella handelsutbytet i förhållande till
produktionstillväxten har därvid bedömts komma att gå ned något jämfört med
tidigare år.
Svårigheterna
att förutse vilken ekonomisk politik regeringarna i industriländerna kommer
att föra under de närmaste åren medför en betydande osäkerhet i bedömningarna
av den internationella utvecklingen. I syfte att belysa osäkerhelsmarginalen i
bedömningarna redovisas i LU alternativa scenarion för utvecklingen i
OECD-området fram till 1980-talets mitt. I ett s.k. full
sysselsättningsscenario analyseras de problem och krav som är förenade med en
ekonomisk politik, vilken återför länderna till full sysselsättning vid
1980-lalets mitt. För att absorbera i dag arbetslös arbetskraft och dessutom
bereda nytillkommande på arbetsmarknaden sysselsättning krävs enligt de överslagskalkyler
som utförts en produktionstillväxt för OECD-området som helhet på i genomsnitt
något över 4,5% per år 1976-1985, vilket kan jämföras med en BNP-tillväxt i
OECD-området om i genomsnitt 2% per år 1973 1977. Det krävs således en
avsevärd acceleration i produktionstillväxten om full sysselsättning skall
kunna återställas i OECD-området fram till 1985.
Det kan emellertid inte uteslutas att ett flertal
större OECD-länder även fortsättningsvis kommer att föra en restriktiv politik
på grund av hänsyn till uppsatta prisstabiliseringsmål eller för att undvika en
otillfredsställande utveckling av bytesbalansen. De nuvarande höga
arbetslöshetstalen skulle därvid långsiktigt accepteras. De länder som i dag
har underskott i sina bytesbalanser skulle då tvingas atl föra en ytteriigt
restriktiv ekonomisk politik. Beräkningarna anger att en fortsättning av den
restriktiva politik
Prop.
1978/79:150 14
som fördes fram till slutet av 1977 skulle medföra att
produktionstillväxten 1978- 1985 begränsas till 3 ä 3,5 % per år. Tillväxten i
de länder som i dag tar betydande delar av Sveriges export skulle bli särskilt
långsam. En sannolik effekt av en fortsatt långsam ekonomisk tillväxt är en
ytterligare sänkning av näringslivets lönsamhet och investeringsnivå. Den öppna
arbetslösheten i OECD-området skulle öka. Motståndet mot rationaliseringar
och omställningar och därmed också de strukturella stelhetema och
inflationsbenägenheten skulle tendera att förstärkas. Vidare måste risken för
att länderna tillgriper protektionistiska åtgärder i syfte att rädda arbetstillfällen
inom det egna landet bedömas som stor. Världshandelns volymtillväxt skulle
under sådana förutsättningar begränsas till ca 5 % per år.
Remissinstanserna
Flera remissorgan framhåller den
stora betydelse som bedömningar av den internationella utvecklingen har i
analyser av utvecklingsbetingelserna för den svenska ekonomin. Också
svårigheterna att i nuvarande läge förutse denna utveckling framhålls.
LO finner det motiverat att LU
presenterar tre alternativa scenarion för utvecklingen i OECD-området fram till
1980-talets mitt. Den bedömning av den internationella utvecklingen som görs i
LU:s huvudalternativ kan dock enligt LO:s mening vara alltför optimistisk. LU
borde därför mer utförligt ha analyserat konsekvenserna för den svenska
ekonomin även av en svagare internationell utveckling. TCO anför att LU:s
bedömning av den internationella utvecklingen måste betecknas som optimistisk,
men inte så optimistisk att den utan vidare kan avfärdas. Svenska
försäkringsbolags riksförbund ifrågasätter om optimismen i LU beträffande den
internationella utvecklingen är berättigad. Vidare finns det enligt förbundet
en risk för att prioriteringen av prisstabiliseringsmålet i omvärlden
underskattas.
Svenska bankföreningen finner LU:s
antagande om tillväxten i de västeuropeiska OECD-länderna något för
optimistisk.
Sveriges föreningsbankers förbund
framhåller att trovärdigheten i LU:s antaganden beträffande den internationella
utvecklingen är utomordentlig svår att bedöma. Förbundet avstår därför från att
värdera sannolikheten i utredningens antaganden i dessa avseenden. SACO/SR
ifrågasätter inte LU:s bedömning av den internationella utvecklingen. Eftersom
bedömningarna av denna är den kanske mest påtagliga osäkerhetsfaktorn i LU
menar SACO/SR att det hade varit motiverat med en mer systematisk analys av
lågtillväxtalternativet. Enligt Kooperativa förbundets (KF) mening kan en
utveckling efter de linjer som skisseras i det i LU redovisade
lägtillväxtscenariot inte uteslutas. Eftersom återverkningarna på den svenska
ekonomin vid ett sådant förlopp kommer att bli mycket allvariiga, borde LU
enligt KF ha försökt att räkna utförligare också på detta alternativ.
Bil.
1.2 1978 års långtidsutredning 15
Med tanke på den växande risken för protektionism
anser Bankföreningen att LU:s antagande om att världshandeln skall stiga några
procentenheter snabbare än produktionen diskutabelt. Institutet för
internationell ekonomi anser däremot att LU:s bedömning av världshandelns
tillväxt är relativt pessimistisk.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) framhåller att nya
drastiska prishöjningar på olja inte är osannolika under den närmaste
framtiden. Delta synes enligt LRF:s mening inte i tillräcklig utsträckning ha
beaktats i LU:s analyser. De senaste årens internationella utveckling visar att
utvecklingsländerna på ett helt annat sätt än vi för något årtionde sedan
räknade med kommer att konkurrera med industriländerna på den industriella varumarknaden.
På grund av dessa länders väsentligt lägre kostnader för t. ex. arbetskraft kan
deras konkurrensöverlägsenhet inom många industrisektorer skapa
krissituationer inom motsvarande industrisektorer i vårt land. I
långsiktsplaneringen måste man därför räkna med betydande osäkerhetsfaktorer i
den industriella expansionen. Dessa frågor synes enligt LRF:s mening inte vara
tillräckligt beaktade i LU. Skeendet visar också att utvecklingsländernas
areella näringar inte kommer att påverka den internationella handeln med
livsmedel, så som man i den svenska långsiktsplaneringen tidigare har
beräknat.
Befolkning
och arbetskraft
Långtidsutredningen
En grundläggande förutsättning för den ekonomiska utveckling
som beskrivs i huvudalternativet i LU 78 är att full sysselsättning även
fortsättningsvis kommer att vara ett överordnat mål för den ekonomiska
politiken. Utvecklingen av den totala sysselsättningen i LU bestäms därför av
den utveckling av de totala arbetskraftsresurserna som kan förväntas under
perioden. Denna har i sin tur beräknats med hjälp av en arbetskraftskalkyl som
utförts av prognosinstitutet vid stafistiska centralbyrån (SCB).
Arbetskraftskalkylen baseras pä en
befolkningsprognos, samt pä antaganden om utvecklingen av förvärvsfrekvenser,
arbetstider, frånvaro, etc. Dessa antaganden bygger i huvudsak på de
utvecklingstendenser som har kunnat iakttas under perioden 1970-1977. Hänsyn
har dock tagits till att utvecklingen under denna period delvis har påverkats
av speciella omständigheter, som inte utan vidare kan antas göra sig gällande
i lika hög grad under prognosperioden. Exempel på sådana speciella
omständigheter är den generella arbetstidsförkortningen från 42,5 till 40
timmars arbetsvecka som infördes i början av 1970-talet samt de reformer som
påverkat frånvaron för studier och för vård av barn m. m.
Den av SCB utförda arbetskraftskalkylen anger den
utveckling av den totala arbetsvolymen, mätt i arbetstimmar, som man kan
förvänta under
Prop.
1978/79:150 16
förutsättning att den ekonomiska politiken inriktas på att
uppnå full sysselsättning. Fördelningen av denna sysselsättning på de olika
produktionssektorerna har däremot beräknats inom ramen för LU:s ekonometriska
modellsystem. Därefter har en avstämning gjorts mellan modellresultaten och
arbetskraftskalkylen vad gäller antalet sysselsatta män respektive kvinnor. En
sådan avstämning är nödvändig beroende på de stora skillnader i proportionen
sysselsatta män respektive kvinnor som föreligger mellan olika
produktionssektorer. Dessa proportioner förändras visserligen över tiden, men
förändringarna är långsamma. De beror huvudsakligen på de yrkesval som görs av
de nytillträdande på arbetsmarknaden, vilka endast utgör en liten del av det
totala antalet sysselsatta.
Den befolkningsprognos som ligger
till grund för arbetskraftskalkylen utgår från förutsättningen att invandringen
även under de närmaste åren kommer att överstiga utvandringen.
Nettoinvandringen har i prognosen antagits uppgå till lOOOOper år under
perioden 1978-1984. Ide långsiktiga kalkyler som också ingår i LU har
invandringen och utvandringen antagits bli lika stora fr. o. m. 1985.
I befolkningsprognosen har vidare
antagits att fruktsamheten - dvs. det genomsnittliga antalet födda barn per
kvinna i åldern 15-49 år - kommer att öka från den myckel låga nivån 1,65 år
1977 till 1,8 år 1985 och därefter ligga kvar på denna nivå. Antagandet är
självfallet mycket osäkert, men dess inverkan på befolkningsprognosen är i
perspektivet fram till 1983 begränsat till barn i åldersgruppen 0-6 år. För
övriga åldergrupper har befolkningsprognosen en helt annan precision.
Befolkningsutvecklingen kommer
under perioden 1977-1983 att medföra en ökning av antalet personer i
arbetskraften. Detta sammanhänger dels med invandringen, dels med
förskjutningarna i befolkningens åldersstruktur. De stora födelsekullarna från
1960-talets början kommer upp i yrkesverksam ålder samtidigt som de stora
födelsekullarna från 1940-talet kommer upp i åldersintervallet 35-44 år, med
de höga förvärvsfrekvenser som kännetecknar denna åldersgrupp.
Förvärvsfrekvenserna de s. k.
relativa AK-talen väntas under prognosperioden fortsätta att öka mycket
starkt för kvinnorna och minska svagt för männen. Ökningen för kvinnorna antas
bli nästan lika stark som under den tidigare delen av 1970-talet; endast en
mindre avböjning av trenden har förutsatts med hänsyn till att kvinnornas
relativa AK-tal i vissa regioner var mycket höga redan i utgångsläget.
Arbetskraftskalkylen innehåller
även ett antagande om arbetslösheten. Den förutsätts vara lika stor 1983 som
1977, räknat i procent av antalet personer i arbetskraften. Antagandet, som är
rent kalkylmässigt, syftar till att markera att en viss öppen arbetslöshet -
som är svår att precisera exakt - är ett ofrånkomligt inslag på en föränderlig
arbetsmarknad. I sammanhanget kan också nämnas att den utveckling av det totala
antalet sysselsatta som hittills ägt rum under 1970-talet har dominerats av
föränd-
Bil.
1.2 1978 års långtidsutredning 17
ringar i förvärvsfrekvenserna. Den förändring i den öppna
arbetslösheten som har förekommit under denna period har i jämförelse härmed
endast haft en obetydlig inverkan på sysselsättningen.
Arbetskraftskalkylens antaganden om befolkningutveckling,
förvärvsfrekvenser och arbetslöshet innebär sammantaget att det totala antalet
sysselsatta ökar med totalt 232000 personer under prbgnosperioden, från 4060000
år 1977 till 4 292000 år 1983. Så gott som hela sysselsättningsökningen avser
kvinnor; antalet sysselsatta män ökar endast obetydligt.
De totala arbetskraftsresurserna, mätta i arbetstimmar,
beror inte endast av antalet sysselsatta utan även av arbetstider, frånvaro och
semester. De genomsnittliga veckoarbetstiderna antas i arbetskraftskalkylen
komma att minska något under prognosperioden, beroende på en fortsatt ökning av
andelen deltidsarbetande och en minskning av andelen övertidsarbetande. Någon
generell arbetstidsförkortning förutsätts däremot inte ske. De antagna
förskjutningarna i andelen deltids- och övertidsarbete har beräknats genom
trendframskrivning av de senaste årens utveckling.
Den andel av de sysselsatta som av olika orsaker - bl. a.
sjukdom, värnplikt och tjänstledighet - är frånvarande från arbetet under mer
än en arbetsvecka antas i arbetskraftskalkylen komma att öka under prognosperioden.
De antagna förändringarna förklaras helt av de reformer som företagits under
de allra senaste åren rörande föräldraförsäkringen, rätlen till tjänstledighet
för studier samt vuxensludiestöd. För kvinnornas del tillkommer dessutom
effekten av att en allt större del av kvinnorna befinner sig i arbetskraften
vid det tillfälle då de får barn, vilket automatiskt medför en ökning av
andelen kvinnor som är frånvarande på grund av havandeskapsledighet.
Semesterfrånvaron ökade under 1978 till följd av
införandet av den femte semesterveckan. Sammantaget betyder de beräknade
ökningarna av semesterfrånvaron och den övriga frånvaron samt förändringarna i
arbetstidsförhållandena att årsarbetstiden per sysselsatt minskar med i genomsnitt
1% per år under perioden 1977-1983. Var och en av de tre nämnda faktorerna har
enligt kalkylen en ungefär lika stor inverkan på denna förändring i
årsarbetstiden.
Antalet sysselsatta personer beräknas som nämnts öka med
drygt 230000 personer under perioden 1977-1983, vilket motsvarar en ökning med
0,9% per år, samtidigt som den genomsnittliga årsarbetstiden per sysselsatt
minskar med I % per år. De totala arbetskraftsresurserna mätta i arbetstimmar
kommer därmed enligt kalkylen att minska något. I genomsnitt över perioden
1977-1983 uppgår minskningen till 0,1 % per år.
Arbetskraftsresursernas totala storlek är självfallet av
mycket stor betydelse för utvecklingen av produktionskapaciteten i ekonomin.
En annan omständighet som framhålls i LU 78 är att produktivitetsutvecklingen
är beroende av rörligheten på arbetsmarknaden. En viss sådan rörlighet krävs
för att produktionsökningen i expansiva och högprodukliva företag 2 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr
150. Bd. 1.2
Prop.
1978/79:150 18
inte skall hämmas av brist på arbetskraft, och för att
underlätta produktionsminskningar i tillbakagäende och lågproduktiva företag.
Under senare år synes rörligheten på den svenska
arbetsmarknaden ha minskat. Delvis torde detta ha rent konjunkturmässiga skäl -
rörligheten avtar då efterfrågan på arbetskraft minskar - men det finns även
andra, strukturella skäl, som t. ex. ökad kvinnlig förvärvsfrekvens, ökat
egna-hemsboende och ökat psykologiskt motstånd mot flyttning. En förutsättning
för att produktiviteten i näringslivet skall kunna öka så kraftigt som anges i
LU 78 är, vilket tidigare framhållits i denna bilaga, att rörligheten på
arbetsmarknaden blir större än den har varit under de senaste åren. Någon exakt
precisering av hur mycket rörligheten skulle behöva öka har dock inte kunnat
göras. Det bör framhållas att en generell ökning av efterfrågan på arbetskraft
i sig tenderar att medföra en icke obetydlig ökning av den frivilliga
rörligheten på arbetsmarknaden.
Remissinstanserna
Den allmänna uppläggningen av LU:s
analyser av arbetskraftens och sysselsättningens utveckling kommenteras inte av
remissinstanserna. Vad gäller den befolkningsprognos som ligger till grund för
arbetskraftskalkylen framhåller statens invandrarverk att man räknar med att
invandringstrycket kommer att förbli stort fram till 1983.
Invandringsöverskottet har under de senaste åren varit betydande - 23000 år
1977 och 14000 år 1978 - trots det svåra arbetsmarknadsläget. Invandringens
struktur har förändrats på så sätt att den tidigare utpräglade arbetskraftsinvandringen
har ersatts av en ökad invandring av flyktingar och anhöriga till tidigare invandrare
från länder utanför Norden. Det finns, enligt invandrarverkets uppfattning,
inga skäl att tro på en minskad invandring av flyktingar till Sverige, snarare
tvärtom. Den fortsatta invandringen kräver, enligt invandrarverkets mening,
särskilda insatser inom en rad olika offentliga verksamhetsområden, bl. a.
barnomsorg och utbildning.
Även konjunkturinstitutet anser att invandringen kan bli
större än vad LU har räknat med, främst därför att lönenivån för ungdomar är
hög i Sverige. Arbetsgivarna skulle därför, enligt insfitutets uppfattning,
föredra yrkeskunnig eller mera arbetsvan importerad arbetskraft framför svenska
ungdomar.
Förvärvsfrekvensernas utveckling berörs endast av SACO/SR.
Man ställer sig tveksam till möjligheterna att öka kvinnornas förvärvsfrekvens
så som förutsätts i LU:s kalkyler om inte mycket kraftiga insatser görs inom
arbetsmarknads-, regional- och socialpolitiken.
LU:s behandling av arbetslösheten kommenteras av flera
remissinstanser. Konjunkturinstitutet anser att LU inte tillräckligt har
uppmärksammat ungdomsarbetslösheten, som kan befaras öka på grund av den
kraftiga befolkningsökningen i åldrarna 16-19 år. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)
Bil. 1.2 1978 års
långtidsutredning 19
framhåller
att det faktum att arbetslösheten är högre bland kvinnor än bland män inte bör
betraktas som en helt naturlig följd av att andelen nytillträdande på
arbetsmarknaden är större bland kvinnorna. Man påpekar att det bl. a. finns
negativa attityder till sysselsättning av kvinnor på en rad arbetsuppgifter och
understryker behovet av fortsatta och utvidgade insatser för att befrämja
jämställdheten mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden.
Socialstyrelsen
anser att LU:s behandling av arbetslösheten innebär en alltför snäv definition
av full sysselsätlningsmålet. Hänsyn borde tas inte endast till den öppna
arbetslösheten, utan även till de latent och partiellt arbetslösa, personer i
arbetsmarknadsutbildning, i beredskapsarbete eller sysselsatta inom
arbetsvärden, samt personer som av arbetsmarknadsskäl har förtidspensionerats.
LU borde därför kompletteras med uppgifter om den dolda arbetslösheten.
Konsekvenserna av de i LU redovisade alternativen borde också, enligt
socialstyrelsens mening, redovisas i termer av antalet personer som önskar men
ej kan erhålla arbete på den öppna marknaden.
Socialstyrelsen anser vidare att det är missvisande
att rubricera en arbetslöshet på 1977 års nivå som
"friktionsarbetslöshet" eftersom man därigenom döljer de allvarliga
strukturella problem som präglar dagens arbetsmarknad. Hit hör bl. a. ökningen
av arbetslöshetsriskerna för de yngsta åldersgrupperna och förlängningen av arbetslöshetsliderna.
Socialstyrelsen finner det anmärkningsvärt att LU inte speciellt har
analyserat denna typ av strukturella förändringar på arbetsmarknaden.
Utvecklingen av arbetstider och frånvaro
kommenteras i allmänhet inte av remissinstanserna. Frågan om en allmän
arbetstidsförkortning tas dock upp av SACO/SR, som anser att en sådan reform i
och för sig vore berättigad, men att ekonomiska förutsättningar härför inte
torde föreligga under prognosperioden.
Behovet
av politiska åtgärder för att möjliggöra den sysselsättningsutveckling som LU
skisserar har uppmärksammats av några remissinstanser. AMS påpekar att stora
krav ställs på anpassningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft och
därmed på arbetsmarknads- och regionalpolitiken. Man framhåller att en central
arbetsmarknadspolitisk uppgift därvid blir att söka undvika att de enskilda
individerna drabbas av långa arbetslöshetsperioder. Denna enligt AMS:s
uppfattning självklara inriktning av de arbetsmarknadspolitiska insatserna kan
i vissa situationer komma i motsatsställning till en på andra grunder
motiverad rörlighetspolitik.
SACO/SR
betonar vikten av att åtgärder sätts in för att LU:s kalkyler rörande
kvinnornas förvärvsfrekvenser skall kunna realiseras. Svenska kommunförbundet
påpekar att en stor del av den offentliga sektorns utbyggnad betingas av
insatser för atl undanröja olika förvärvshinder. Behovet av sådana insatser
kan, enligt kommunförbundets mening, antas bli mer omfattande ju högre
förvärvsfrekvens som eftersträvas. Möjligheterna
Prop.
1978/79:150 20
att realisera utbudskalkylen blir därmed beroende av om
det avsätts tillräckliga resurser för att undanröja olika förvärvshinder.
LU:s förutsättningar beträffande den framtida rörligheten
på arbetsmarknaden har kommenterats av flera remissinstanser. Såväl Institutet
för internationell ekonomi som Sveriges aktiesparares riksförbund och SACO/ SR
anser att det finns ett behov av kraftfulla röriighetsstimulerande åtgärder.
Institutet för internationell ekonomi framhåller dock att sådana åtgärder kan
komma i konflikt med olika inkomstfördelningsmål, och SACO/SR efteriyser ett
arbetsmarknadspolitiskt handlingsprogram där såväl positiva som negativa
effekter av ökad rörlighet belyses. SACO/SR stödjer i princip en
röriighetsstimulerande politik som samtidigt tar hänsyn till påtalade negativa
konsekvenser. Enligt Aktiespararnas Riksförbund skulle emellertid en mera
dynamisk arbetsmarknadspolitik även få andra positiva effekter utöver en stimulans
av produktiviteten, t. ex. tryggare anställning, minskad ungdomsarbetslöshet,
etc.
Även Svenska kommunförbundet anser att det är nödvändigt
att stimulera en viss rörlighet, i första hand inom de enskilda regionerna.
Förbundet framhåller dock att det samtidigt är viktigt att skapa
förutsättningar för sysselsättning där arbetskraften finns. Grunden måste
därför vara fortsatta regionalpolitiska insatser för att trygga
sysselsättningen i alla delar av landet.
TCO påpekar att röriigheten har ett starkt samband med det
allmänna arbetsmarknadsläget, och att den frivilliga rörlighet som förekommer i
stor omfattning främst vid högkonjunkturer ofta får mycket positiva resultat
för de flyttande. Det är främst den ofrivilliga rörligheten under lågkonjunkturer
som ger dåligt utbyte både lönemässigt och i andra avseenden för de flyttande.
TCO:s uppfattning är att den minskning av den geografiska röriigheten som
förklaras av andra orsaker än den minskade efterfrågan på arbetskraft i
huvudsak måste kompenseras genom en kraftigt förstärkt regionalpolitik.
Även arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)
understryker regionalpolitikens betydelse, bl. a. för att skapa mer
differentierade arbetsmarknader. Enligt AMS:s uppfattning hämmas rörligheten
mellan olika yrken och sektorer f n. av atl den ofta förutsätter en
mellanregional flyttning med dithörande anpassnings- och omställningsproblem.
Ett speciellt hinder för den
geografiska rörligheten är enligt AMS bristen på bostäder. Även Svenska
kommunförbundet och TCO framhåller bostadsbristens roll som rörlighetshinder,
i synnerhet för ungdomarna.
Statens invandrarverk påpekar att
invandrarna tidigare har varit betydligt mer lättröriiga på arbetsmarknaden än
svenskarna. Denna lättrörlighet har emellertid upphört, främst beroende på att
andelen unga, ensamstående invandrare har minskat. Inte heller TCO tror att
invandringen kan spela någon mera betydelsefull roll för en ökad rörlighet på
arbetsmarknaden.
Bil. 1.2 1978 års långtidsutredning 21
Kooperativa förbundet framhåller
att det kan bli svårt att i socialt acceptabla former uppnå den ökade rörlighet
på arbetsmarknaden som utvecklingen i LU:s huvudalternativ kräver. LRF
framhåller alt röriigheten på arbetsmarknaden inte får stå i strid med den
regionalpolitiska målsättning som regering och riksdag i andra sammanhang
enhälligt har uttalat sig för. Enligt socialstyrelsens uppfattning står LU:s
synsätt vad gäller arbetskraftens rörlighet inte i överensstämmelse med
statsmakternas mål om regional balans. Det är därför, enligt socialstyrelsens
mening, nödvändigt med en mer allsidig belysning av för- och nackdelar ur såväl
samhällets som den enskildes synvinkel med en politik inriktad på att flytta
arbetskraften respektive arbetstillfällena.
Produktionskapacitetens utveckling
Långtidsutredningen
Till skillnad från vad som har
varit fallet i tidigare långtidsutredningar görs i LU 78 en klar distinktion
mellan produktionskapacitetens trendmässiga tillväxt ä ena sidan och den
produktionstillväxt som är möjlig att uppnå i ett medelfristigt perspektiv med
hänsyn tagen till produktivitetsreserven i utgångsläget. Denna uppläggning har
motiverats av det extrema underutnyttjandet av såväl kapital- som
arbetskraftsresurserna i svensk ekonomi under 1977.
Produktionskapacitetens
trendmässiga utveckling bestäms tillsammans med arbetskrafts- och
realkapitalresursernas utveckling av förändringar i den s. k. teknikfaktorn. I
själva verket har teknikfaktorns betydelse ökat under senare år. Under perioden
1960-1965 förklarades ca 70% av tillväxten i bruttonationalprodukten av en
ökning i teknikfaktorn. Under perioden 1970-1974 hade denna andel ökat till ca
85%.
Teknikfaktorn fångar upp kvalitativa förändringar i
produktionsfaktorerna. Det rör sig alltså om flera faktorer än de som vi i
dagligt tal syftar på när vi talar om teknisk utveckling. Sålunda kommer t. ex.
effekterna av en ökad utbildningsstandard att inkluderas i teknikfaklorn
tillsammans med de produktivitetseffekler som är att hänföra till arbetskraftsomflyttningar
i riktning mot modernare och mera effektiva anläggningar såväl inom enskilda
branscher och regioner som mellan dessa.
1 tabell 2 har teknikfaktorns utveckling för hela ekonomin
angivits för perioden 1960-1983. Beroende på det extrema underutnyttjandet av
resurserna år 1977 har en korrigering gjorts på såväl kapital- som arbetskraftssidan
för perioden 1977-1983. När det gäller arbetskraften beräknas
produktivitetsreserven inom industrin till 14% av den normala produktivitetsnivån.
Kapacitetsreserven på kapitalsidan beräknas för hela industrin till 18%. Mot
bakgrund av den arbetskraftskalkyl som diskuterats ovan
Prop. 1978/79:150 22
betyder detta att man kan räkna med en ökning av den
effektiva sysselsättningen inom hela ekonomin med ca 1/2 procent per år under
perioden 1977-1983. Denna ökning beräknas därvid huvudsakligen uppkomma genom
ett bättre utnyttjande av de arbetskraftsreserver som tillkommit under
lågkonjunkturen.
Tabell 2 Kapital- och arbetskraftsinsats, teknikfaktor och
BNP-tillväxt från produktionssidan 1960-1983
Årlig procentuell förändring
BNP Kapilal- Arbetskrafts- Teknik-
volym volym faktor
1960-1965
5,3
4,1
0,2
3,7
1965-1970
3,8
4,2
-0,5
2,7
1970-1974
3,0
4,0
-1,3
2,6
1977-1983
3,7
2,9 »
0,5"
2,3
" Korrigerat för underutnyttjande år 1977.
De anlaganden som LU gjort om
produktionstillväxt, ledig kapacitet, arbetskraftsreserv, sysselsättnings- och
investeringsutveckling implicerar tillsammantagna att teknikfaktorns tillväxt
under perioden 1977-1983 skulle bli något långsammare än under första delen av
1970-talet.
Under perioden 1977-1983 beräknas
det totala arbetskraftsutbudet i timmar komma att minska med 0,1 % per år.
Detta kan antas leda till en ungefär lika stor minskning i der trendmässiga
BNP-tillväxten. Investeringstillväxten i huvudalternativet förutsätts uppgå
till 2,8% per år för ekonomin som helhet med tyngdpunkten föriagd till
industri- och bostadsinvesteringarna. Dessa antas växa med 4,7% respektive
4,1% per år. Investeringstillväxten inom den offentliga sektorn förutsätts
begränsad till ca 1 % per år. Mot denna bakgrund beräknas tillväxten i ny
kapacitet till 2,3% per år för ekonomin som helhet. Detta ger ett tillskott
till den trendmässiga BNP-tillväxten som uppgår till ca 1 % per år. Den
implicita förutsättning om teknikfaktorns tillväxt som följer ur LU:s olika
bedömningar, slutligen, har ovan angivits till 2,3 % per är. Tillsammantagna
leder dessa faktorer till en trendmässig BNP-tillväxt på ca 3% per år. Detta är
något lägre än den trendmässiga åriiga BNP-ökning på 3,5% som uppnåddes under
perioden 1965-1974.
År 1977 befann sig svensk ekonomi i
etl läge där såväl kapital- som arbetskraftsresurserna inte utnyttjades fullt
ut på grund av en otillräcklig efterfrågan. Man kan uttrycka saken så att
ekonomin befann sig i ett läge under den långsiktiga trenden för den möjliga
produktionstillväxten. Enligt de bedömningar som gjorts inom LU kommer
efterfrågan från speciellt exportmarknaderna att under perioden 1977-1983 medge
ett successivt ianspråkstagande av de lediga resurserna.
Bruttonationalproduktens tillväxt skulle därför under denna period kunna komma
att ligga över den långsiktiga trenden. Uppskattningsvis skulle ett ökat
utnyttjande av indu-
Bil.
1.2 1978 års långtidsutredning 23
strins kapitalutrustning kunna bidra med 0,2 % till den
årliga BNP-ökningen samtidigt som ett bättre utnyttjande av de
arbetskraftsreserver som tillkommit under lågkonjunkturen skulle kunna bidra
med 0,5%. En BNP-tillväxt på 3,7% per år skulle således kunna realiseras under
perioden 1977-1983 enligt långtidsutredningens bedömning.
Tabell 3 BNP-tillväxten 1977-1983 uppdelad på olika
komponenter
Årlig procentuell förändring
Kapitalvolym 0,8
Arbetskraftsvolym -0,1
Teknikfaktor 2,3
Trendmässig BNP-tillväxt 3,0
Ökat kapacitetsutnyttjande 0,2
Effektivare arbetskraftsutnytljande 0,5
Prognos för BNP-tillväxten 3,7
Remissinstanserna
Flera av de remissinstanser som
kommenterat denna del av utredningen ifrågasätter om verkligen en genomsnittlig
BNP-tillväxt på 3,7 % per år kan komma att förverkligas under perioden
1977-1983. Vissa remissinstanser anser att utredningen överskattat
produktivitetsreserven i utgångsläget och att industriinvesteringarnas
utveckling, och därmed tillskottet av ny kapacitet, kan komma att få en mindre
gynnsam utveckling än vad LU räknat med i sitt huvudalternativ. Ett annat
gemensamt drag i flera remissvar är att man i likhet med LU efterlyser en
bättre kartläggning av teknik-faktorns utveckling.
Konjunkturinstitutet konstaterar i sitt yttrande att en
ökning av industriinvesteringarna med 4,7% per år under perioden 1977-1983 i
sig kanske inte verkar vara något uppseendeväckande högt tal. Mot bakgrund av
att industriinvesteringarna minskade med 18% under 1977-1978 och endast
förväntas öka med ca 3% under 1979 pekar konjunkturinstitutet emellertid på att
en ökningstakt på närmare 12% per år krävs under resten av prognosperioden för
alt LU:s kalkyl skall förverkligas. Detta skulle innebära ökningstakter i nivå
med den kraftiga investeringsboomen under åren 1957-1961.
k\en fullmäktige i riksbanken pekar
i sitt remissvar på de stora krav på industriinvesteringarna som kommer att
ställas mot slutet av prognosperioden. Riksbanken understryker i detta
sammanhang, liksom långtidsutredningen, att en förutsättning för denna uppgång
i industrins investeringsaktivitet utgörs av en markant förbättring av
företagens lönsamhet och därmed av en återhållsam löneutveckling. Riksbanken
framhåller att det investerings- och konsumtionsmönster som eftersträvas i
LU:s huvudalternativ kan vara svårt att förena med den fördelning av de totala
inkomsterna mellan förelag och hushåll som utredningen räknar med.
Prop.
1978/79:150 24
Konjunkturinstitutet framhåller
också i sitt yttrande att det finns en risk för att långtidsutredningen kan ha
överskattat produktivitetsreserven i utgångsläget. Denna har av utredningen i
ett första steg beräknats genom att jämföra den faktiska produktivitetsnivån år
1977 med den hypotetiska produktiviielsnivån enligt en föriängning av den
långsiktiga trenden under perioden 1963-1974. I ett andra steg har en
schablonmässig nedjustering gjorts. På detta sätt har utrednin.gen sökt ta
hänsyn till två faktorer som båda tenderar att minska produktivitetsreserven.
För det första uppbromsningen i den trendmässiga produktivitetstillväxten
förorsakad av bl. a. minskad rörlighet på arbetsmarknaden och en långsammare
takt i införandet av ny teknik till följd av investeringstillväxtens
uppbromsning sedan 1965. För det andra att vissa verksamheter och
produktionsanläggningar hunnit bli ekonomiskt obsoleta i:ill följd av
strukturella efterfråge- och konkurrenskraftsförändringar under de senaste
lågkonjunkturåren. Konjunkturinstitutet finner det inte uteslutet att LU i
sina beräkningar underskattat dessa båda faktorers negativa effekt på
produktivitetsgapets storlek.
Kapacitetsreservens storlek i
utgångsläget tas också upp i statistiska centralbyråns (SCB) remissvar. Något
ställningstagande när det gäller LU:s bedömning görs dock inte. SCB inskränker
sig i detta sammanhang till att peka på behovet av förbättrade metoder när det
gäller investerings-och kapitalstocksberäkningarna.
Bland de remissinstanser som
efterlyser en fördjupad analys av teknikfaktorns utveckling och av den process
varigenom realkapitalbildning, teknisk utveckling och utbildning påverkar
produktivitetsutvecklingen kan nämnas styrelsen för teknisk utveckling,
SACO/SR, samt universitets- och högskoleämbetet. En närmare redogörelse för
dessa synpunkter lämnas nedan i anslutning till redogörelsen för remissorganens
synpunkter på LU:s kalkyler för utvecklingen på längre sikt.
Alternativa utvecklingsvägar
Långtidsutredningen
I LU 78 redovisas fem alternativ
för utvecklingen 1977-1983. Ett av utvecklingsalternativen har utsetts till
huvudalternativ. Övriga alternativ kan ses som analyser av avvikelser i vissa
av huvudalternativets förutsättningar.
1 tabell 4 (se sid. 27) redovisas
vissa nyckeltal för utvecklingen i de olika utvecklingsalternativen.
Utredningens huvudalternativ (alt.
I). Utredningens huvudalternativ (alt. I) ger ett scenario för den ekonomiska
utvecklingen där de uppsatta ekonomisk-politiska målen uppfylls inom ramen för
de ekonomiska betingelser som kan väntas råda under perioden 1977-1983. Bland
dessa betingelser
Bil. 1.2 1978 års långtidsutredning 25
märks bl. a. att världshandelsvolymen antas växa med 6,4%
per år under prognosperioden och att den underliggande potentiella
produktivitetsutvecklingen i industrin beräknas uppgå till endast 4,5% per år.
Frigörelsen av utgångslägets stora produktivitetsreserv innebar emellertid att
den realiserade produktivitetsökningen uppgår till drygt 7% per år, dvs. ungefär
samma storleksordning som under hela 1960-talet. I alternativet nås det
uppsatta bytesbalansmålet genom en relativt kraftig exporttillväxt och en
dämpad importutveckling. Mot bakgrund av den måttliga världshandelstillväxten
och den beräknade höjningen av den inhemska aktivitetsnivån kan denna
utveckling inte komma till stånd utan en förskjutning av de svenska
relativpriserna. Med de i utredningen förutsatta priselasticileterna för våra
export- resp. importvaror beräknas detta kräva en årlig sänkning i relativpriserna
på 1,8% - för hela prognosperioden en sammanlagd förändring med 11% från 1977.
Det skall ställas mot den relalivprissänkning på bearbetade varor på ca 5% som
erhållits mellan 1977 och 1978, främst till följd av genomförda devalveringar.
Den ytterligare relativprisförbättring som krävs förutsätts bli genomförd genom
en återhållsam kostnadsutveckling och genom utnyttjandet av den förbättring i
kostnaden per producerad enhet som möjliggörs av att produktivitetsreserven tas
i anspråk.
Balans genom låg inhemsk efterfrågan (alt. II). I
alternativ II
antas den ovan
påtalade relativprisförbättringen inte kunna realiseras. Exporttillväxten blir
härigenom mindre gynnsam vilket bl. a. påverkar den ekonomiska tillväxten. De
ekonomisk-politiska ansträngningarna inriktas i alternativet på att uppnå
bytesbalansmålet. Härför krävs en stram efterfrågepolitik som begränsar
importen. Denna strategi kräver en kraftig begränsning av
konsumlionstillväxten. Den möjliga tillväxten i offentlig konsumfion medger
inga nya reformer. Samtidigt blir den privata konsumtionstillväxten så låg att
när väl gjorda utfästelser till pensionärerna infriats blir utrymmet minimalt
för privata standardstegringar för den aktiva generationen.
Flera av de uppsatta ekonomisk-politiska målen uppfylls
inte. Genom den nödvändiga ekonomisk-politiska stramheten blir de reala
standardförbättringarna i såväl privat som offentlig konsumtion i knappaste
laget för att kunna accepteras. Krav på en högre privat standardstegring kan
leda till en ökad inflation från kostnadssidan. Det bör också framhållas att
bytesbalansproblemet i strukturell mening kvarstår. Det saldo som ges 1983
uppnås utan en återgång till fullt kapacitetsutnyttjande. En därefter kommande
uppgång i kapacitetsutnyttjandet kommer automatiskt att leda till att bytesbalansunderskottet
åter ökar.
Fullt kapacitetsutnyttjande genom
expansiv inhemsk efterfrågan (alt. III). Alternativ III baseras på samma yttre
förutsättningar vad avser oförändrade relativpriser etc. som alt. II. Skillnaden utgörs av att i detta
alternativ studeras effekterna av en ekonomisk-politisk strategi som i första
hand tar sikte på att uppnå fullt kapacitetsutnyttjande vid oförändrade
internatio-
Prop.
1978/79:150 26
nella marknadsandelar. Det måste då ske genom en kraftig
expansion av den inhemska efterfrågan. Alternativ III kan därmed sägas belysa
vad som händer om vi i stället för den restriktiva politiken i alt. II väljer en expansiv inriktning under
i övrigt givna förhållanden.
Av tabell 4 framgår att den
nödvändiga expansionen av privat och offentlig konsumtion är kraftig. Där
framgår också att denna strategi leder till betydande underskott i
bytesbalansen, som i sin tur innebär en direkt risk för en press nedåt på
kronan med åtföljande inflationsutveckling.
Avvikelser i den internationella
utvecklingen (alt. IV). Alternativen
I-III baseras alla på ett antagande om att världshandelsvolymens tillväxt skall
uppgå till drygt 6% per år. Detta är en av de för kalkylresultaten mest
betydelsefulla förutsättningarna.
I LU 78:s fjärde alternativ
studeras effekterna av alternativa antaganden om världshandelsvolymens tillväxt
1977-1983. Alternativet omfattar egentligen två scenarier: ett där
världshandelsvolymen växer 1,4% långsammare per år än i övriga alternativ, och
ett där den växer 1,1% snabbare. Analysen visar hur starkt beroende den
inhemska utvecklingsbildens utseende är av den internationella
tillväxthastigheten.
Det står klart att vid den lägre
internationella tillväxtnivån skulle det vara utomordentligt svårt att i den
svenska ekonomin nå såväl extern som intern balans i ett medelfristigt
perspektiv. Extern balans vid fullt kapacitetsutnyttjande kan endast nås genom
en kraftig exporttillväxt. Vid en svag världshandelstillväxt måste denna i
betydande grad nås genom en ökning av våra marknadsandelar för exportvaror,
vilket skulle kräva en mycket kraftig sänkning av relativpriserna. Detta skulle
i sin tur ställa krav på en utomordentligt återhållsam utveckling av priser och
kostnader. Det är mycket som talar för att en sådan utveckling knappast skulle
kunna realiseras.
Vid den högre internationella
tillväxtnivån minskar kravet på svensk exportindustri att vinna
marknadsandelar. Därmed krävs inte heller en så kraftig nedgång i
relativpriserna som i huvudalternativet. Vi kan ta mera betalt för våra
exportvaror och betala mindre för importvarorna. Terms-of-trade blir förmånliga
och vi kan tillåta oss en högre inhemsk konsumtion och import än i
huvudalternativet.
I detta scenario föreligger inga
större problem att realisera ett fullt kapacitetsutnyttjande, hålla full
sysselsättning, förbättra bytesbalansen och samtidigt tillgodogöra oss en real
standardförbättring i såväl privat som offentlig konsumtion. Däremot ökar de
utifrån kommande inflationsimpulserna betydligt kraftigare vid en gynnsammare
internationell utveckling, vilket torde kräva en aktiv växelkurspolitik i
prisstabiliserande syfte.
Snabb offentlig expansion (alt. V).
De totalekonomiska effekterna av en vridning i efterfrågans inriktning mellan privat
och offentlig konsumtion fick en utförlig behandling i LU 75. Genom
förändringarna i de yttre förutsättningarna och framför allt i utgångslägets
problembild har del ändå
Bil. 1.2 1978 års långtidsutredning 27
ansetts angeläget att i LU 78:s perspektiv belysa även
detta avvägningsproblem.
De yttre betingelserna har därvid
förutsatts vara desamma som i huvudalternativet. Vid fullt
kapacitetsutnyttjande måste den privata konsumtionen dras ner om den offentliga
skall öka. Den miskade tillväxten i privat konsumtion reducerar importökningen
och därmed kravet på en exportökning för att nå bytesbalansmålet. Produktions-
och investeringssidan i ekonomin berörs direkt härav. Industriproduktionens och
industriinvesteringarnas tillväxt sjunker. I detta alternafiv får vi således
en mindre kapitalutrustning i industrin 1983 än i huvudalternativet.
Neddragningen i den privata
konsumtionen och finansieringen av den offentliga expansionen förutsätter att
skatterna höjs mycket kraftigt. De avsevärda problem som är förknippade härmed
behandlas utförligt i utredningen.
Slutsatsen är att det leder till
ökad inflation, som tillsammans med den svaga kapitaluppbyggnaden äventyrar den
långsiktiga ekonomiska tillväxten.
Tabell 4 Vissa nyckeltal för alternativen I-V, 1977-1983
Årlig
procentuell förändring, 1975 års priser
I II III IV V
Hög-tillväxt-scenariot
2,2
1,7
3,1
2,7
3,2
1,8
1,3
2,6
2,3
1,4
4,7
1,8
3,0
3,7
3,7
7,2
6,1
7,2
7,2
7,2
7,9
6,4
6,4
7,5
7,4
4,0
3,5
4,4
4,6
3,8
80000
120000
80000
80000
80000
-5 000
-5 000
-19700
-5 000
-5000
Offentlig konsumtion Privat konsumtion
Industriinvesteringar Industriproduktivititet Export - varor och tjänster
Import - varor och tjänster Arbetslöshet 1983= Bytesbalansens saldo 1983"
Antal personer. Friktionsarbetslösheten (den arbetslöshet
som är förenlig med full sysselsättning) har i LU 78 uppskattats till
60000-90000 personer. Alla alternativ utom alternativ II har alltså full sysselsättning. '' Milj. kr.,
löpande pris.
Remissinstanserna
Huvuddelen av remissynpunkterna
koncentreras till utredningens huvudalternativ, vilket torde vara en naturlig
följd av utredningens allmänna uppläggning i dessa avseenden. Synpunkterna på
utredningens huvudalternativ återges utförligt i de övriga avsnitten i denna
remissammanställning. Åtskilliga remissinstanser refererar emellertid till de
alternativa utvecklingsvägarna i bl. a. sin diskussion av de
ekonomisk-politiska avvägningsproblemen. Även dessa synpunkter återges på andra
ställen i denna bilaga och i det följande skall vi enbart koncentrera intresset
till de remissvar som tar upp en särskild diskussion angående de alternativa
utvecklingsvägarna.
Prop. 1978/79:150 28
Bland de remissinstanser som mera
utförligt yttrat sig om de alternativa utvecklingsvägarna märks Kooperativa
förbundet (KF). KF anser att LU:s analys av alternativa utvecklingsvägar är ett
mycket viktigt underlag när det gäller att bedöma den svenska ekonomins problem
och utvecklingspotential framöver. Analysen visar, säger man, mycket tydligt
hur beroende vi är av det ekonomiska förloppet i omvärlden och vilken avgörande
roll som den konkurrensutsatta delen av näringslivet spelar för vår välståndsutveckling.
Om den snabba exportledda
industriexpansionen enligt LU:s huvudalternativ inte kan realiseras, anser KF
att ingen av utvecklingsvägarna i alternativ I och III ensamt bör ligga till
grund för uppläggningen av den ekonomiska politiken. I alternativ II blir ökningstakten i privat och
offentlig konsumtion alltför låg. Dessutom blir arbetslösheten oacceptabelt
hög. I alternativ III blir inflationsriskerna för stora och en oacceptabel åtstramning
av hemmamarknaden tvingas fram. KF vill därför, för den händelse det skulle bli
aktuellt, förorda en ekonomisk politik som ligger mitt emellan de politiska
inriktningarna i alternativen II och
III.
KF framhåller vidare att kraven på politiken ytterligare
kan komma alt skärpas ifall en internationell utveckling i linje med alternativ
IV:s lågtill-växtscenario kommer till stånd. Man menar att ett sätt atl hålla
uppe efterfrågan då kan vara atl statsmakterna stimulerar till en importsnål
offentlig tjänsteproduktion som syftar till att fillgodose angelägna sociala
behov. Sådana satsningar kan exempelvis övervägas inom områdena kollektiva
Iransporter, energiförsörjning, vårdsektorn och bostadssektorn. KF anser det
vara önskvärt med en fortlöpande planering från statsmakternas sida för en
produktion av denna typ.
SACO/SR framhåller i sitt remissvar att det sätt på vilket
långtidsutredningen presenterar alternativen II och III, där utredningen utgår från atl det inte
sker något återtagande av marknadsandelar, ger sken av att den svenska ekonomin
i dessa båda alternativa kalkyler är utsatt för faktorer som ej kan påverkas. I
utredningens presentation innebär detta att den ekonomiska strategin jämfört
med huvudalternativet måste ändras för att nå åtminstone ett av målen extern
balans eller fullt kapacitetsutnyttjande. Men återtagandet av marknadsandelar
är ju i högsta grad beroende av inhemska ekonomisk-politiska beslut, framhåller
SACO/SR. Möjligheterna att sänka de svenska relativpriserna påverkas ju dels
av huruvida arbetsmarknadspolitiken respekfive industripolitiken främjar eller
hämmar rörligheten på arbetsmarknaden, dels av ekonomisk-politiska åtaganden
som skulle underlätta eller försvåra för arbetsmarknadens parter att sluta
löneavtal på en nivå som garanterar den svenska industrin en relativ kostnadsförbättring.
Detta resonemang implicerar att den ekonomiska politikens inriktning inom
vissa områden kan göra det svårt eller omöjligt att återvinna marknadsandelar
och därmed skulle den svenska ekonomin beroende på preferenserna för antingen
externbalansmålet eller kapacitets-
Bil. 1.2 1978 års
långtidsutredning 29
målet
följa utvecklingsvägarna i alternativ II eller III. SACO/SR menar,
mot bakgrund av detta resonemang, atl utredningen explicit borde ange varför
man bygger kalkyler under förutsättning att marknadsandelar ej kan återvinnas
respektive under vilka omständigheter man kan förmoda att den ändrade
förutsättningen är relevant.
Eftersom
antagandet om den internationella utvecklingen är den kanske mest påtagliga
osäkerhetsfaktorn i LU:s bedömningar, menar SACO/SR, utan att därför
ifrågasätta utredningens bedömning, att det hade varit motiverat med en mer
systematisk analys av lågtillväxtscenariot i alternativ IV. Alternativt kunde utredningen ha studerat ett något mindre extremt
lågtillväxtscenario mer systematiskt.
SACO/SR instämmer i utredningens bedömning att det
offentligexpansiva alternativet V inte synes vara genomförbart med tanke på
konsekvenserna för den aktiva generationens privata konsumtionsutrymme. Av särskilt
intresse är alternativets skattekonsekvenser och de därmed sammanhängande
effekterna på ekonomin i övrigt, framhåller SACO/SR.
SACO/SR
vill inför framtida långtidsutredningar föreslå att ytterligare en typ av
alternativ redovisas, nämligen ett som analyserar den mest sannolika
utvecklingen. Graden av måluppfyllelse i detta "nollalternativ" kunde
då bilda underlag för en genomgång av de ekonomisk-politiska beslut som kan
tänkas påtagligt förbättra måluppfyllelsen.
Bytesbalans
och utrikeshandel
Långtidsutredningen
Med hänsyn till den brist på extern balans som
kännetecknade den svenska ekonomin 1977 har bytesbalansens utveckling tillmätts
stor betydelse i långtidsutredningens avvägningsdiskussioner. En viktig
utgångspunkt för LU:s kalkyler är att bytesbalansen skall förbättras påtagligt
under prognosperioden. I beräkningarna förutsätts underskottet i bytesbalansen
1983 uppgå till 5000 milj. kr., vilket skall jämföras med ett underskott på i
det närmaste 13000 milj. kr. 1977 (efter den i LU 78 gjorda korrigeringen för
icke registerade transfereringar med 2 000 milj. kr.). Den förutsättning om
bytesbalansutvecklingen som lagts in i kalkylerna ger grund för återställande
av den externa balansen vid mitten av 1980-talet.
Ett
av LU:s huvudresultat är att det ej är möjligt att åstadkomma såväl fullt
kapacitetsutnyttjande som en förbättring av bytesbalansen utan en fortgående
sänkning av de svenska relativpriserna gentemot uflandet. För att uppnå den i
kalkylerna förutsatta förbättringen av bytesbalansen krävs att de svenska
exportpriserna gentemot utlandet sänks med i genomsnitt 1,8% per år 1977-1983.
En stor del av denna sänkning har redan åstadkommits genom de effekter på
relativpriserna som devalveringarna 1976 och 1977 bedömts få under
prognostiden.
Prop.
1978/79:150 30
Enligt de skattningar som gjorts av den inhemska
och internationella efterfrågeutvecklingen samt exportens och importens
priskänslighet möjliggör den i LU 78 antagna relativprisutvecklingen en
förhållandevis gynn-.sam volymutveckling för exporten samtidigt som importen
volymmässigt hålls tillbaka. Varuexporten beräknas öka med i genomsnitt 8,6%
per år i volym 1977-1983. Varuimportens volym väntas öka betydligt långsammare
eller med 4,2% per år under samma period. Den beräknade export-och
imporlutvecklingen medför ett överskott på handelsbalansen om 13500 milj. kr. i
löpande priser 1983. Enligt de data som ligger till grund för LU:s kalkyler gav
handelsbalansen ett underskott på nära 5000 milj. kr. 1977. LU:s kalkyler
innebär således en förbättring av handelsbalansen med i genomsnitt ca 3 100
milj. kr. per år 1977-1983.
En fortsatt försämring av tjänstebalansen väntas
under prognosperioden. Den årliga ökningen av underskottets storlek väntas
dock 1977 1983 bli endast hälften så stor som under perioden 1974-1977.
Underskotten på transfereringsbalansen bedöms
fortsätta att öka snabbt under prognosperioden, främst som följd av ökande
räntebetalningar på grund av utlandsupplåningen och en ökning av
u-landsbiståndet. För att motväga försämringen av transfereringsnettot och
åstadkomma den minskning av bytesbalansunderskottet till 5 000 milj. kr., som
förutsätts i LU:s kalkyler, krävs att varu- och tjänsleutbytel med utlandet ger
ett överskott på 5600 milj. kr. i löpande priser 1983.
Tabell
5 Bytesbalansens utveckling 197B-1983
Milj.
kr., löpande priser
1970
1974
1977
1983
Genoms
mttlig
årlig
förändring
1970-
1974-
1977-
1974
1977
1983
Handelsbalans
- 965
-2 386
- 4987
13 500
-355
- 867
3100
Tjänslenetto
63
348
- 3 823
- 7900
71
-1390
- 700
Summa
varor och
tjänster, netto
- 902
-2038
- 8810
5600
-284
-2 257
2400
Transfereringar,
netto
- 655
-2175
- 4 110
-10600
-380
- 645
-1100
Korrigerad
bytesbalans
-1557
-4213
-12920
- 5000
-664
-2900
1300
Bytesbalans
enligt
riksbanken
-1557
-4213
-14920
-664
-3 569
Källa:
Riksbanken. Prognos enligt ekonomidepartementet.
Remissinstanserna
Fullmäktige i riksgäldskontoret understryker i sitt
yttrande att den mycket goda kreditvärdighet som Sverige idag har på de
internationella kapitalmarknaderna endast kan upprätthållas så länge som den
förda politiken är uppenbart och framgångsrikt inriktad på att långsiktigt
förbättra bytesba-
Bil.
1.2 1978 års långtidsutredning 31
lansen och dämpa pris- och kostnadsstegringarna. Vidare
framhålls att förhållandena på de internationella kapitalmarknaderna lätt kan
förändras på ett sådant sätt att svårigheter kan uppstå att klara en omfattande
uflandsupplåning på rimliga villkor.
I sin kommentar till LU:s bytesbalansberäkningar
understryker riksbanksfullmäktige viklen av att den enligt nu tillgängliga
uppgifter betydande förbättringen av bytesbalansen 1978 och 1979 inte tas som
intäkt för atl obalansen i utrikesbetalningarna är upphävd. Fortfarande råder
ett strukturellt underskott i bytesbalansen som kan komma att framträda
vartefter det inhemska efterfrågetrycket och kapacitelsutnyttjandet stiger. Det
föreligger således en risk för underskattning av kraven på fortsatt anpassning
under kalkylperioden om man inte korrigerar för den betydande skillnad i
kapacitetsutnyttjande som råder mellan start- och slutar.
SACO/SR tolkar bytesbalansutvecklingen under 1978 och 1979
så att den nödvändiga anpassningen sannolikt blir lättare än vad LU har räknat
med. Detta betyder också att det ackumulerade bylesbalansunderskottet inte blir
så stort som LU:s beräkningar anger. Skulle utredningens bedömning visa sig
vara den rätta är SACO/SR benägen att något skjuta på målet om extern balans.
LO framhåller atl en långsiktigt någorlunda balanserad
utveckling i betalningsbalansens struktur är en förutsättning för att Sverige
skall kunna bibehålla ett ekonomiskt oberoende och förverkliga de
sysselsättnings-och fördelningspolitiska målen av produkfionsresultatel. Även
om den internationella ekonomiska utvecklingen är viktig för Sverige delar dock
inte LO långtidsutredningens ensidiga betoning av bytesbalansmålet och behovet
av en exportinriktad ekonomisk politik. Strikt balans i utrikesbetalningarna
behöver inte vara ett primärt mål för den ekonomiska politiken i Sverige. LU
har enligt LO:s mening inte tillräckligt analyserat innebörden av
betalningsbalansens strukturella utveckling och alternativa vägar att lösa de
växande spänningarna. LU överdriver enligt LO:s uppfattning farorna och den
reala bördan av bylesbalansunderskottet. TCO menar alt bl. a. de stora krav på
den ekonomiska politiken och pris- och kostnadsutvecklingen, som LU:s
förutsättningar beträffande bytesbalansutvecklingen innebär, medför stor risk
för att bytesbalansmålet kommer att framstå som orealistiskt.
Socialstyrelsen anser att existensen av en stor,
oförklarad restpost kan innebära att LU 78 utifrån helt felaktiga antaganden om
bytesbalansunderskottets storiek kan komma att förorda en överdrivet
restriktiv politik. Styrelsen förordar därför att eventuella beslut avseende
olika sektorers resursutrymme baserade på kalkylerna i LU 78 om möjligt ej
fattas förrän betalningsbalansdelegationens utredning om orsaker till och
omfattning av det oförklarade valutainflödet slutförts. SCB understryker i sitt
yttrande alt bytesbalansrestriktionen och därmed sammanhängande nettoskuldsättning
till utlandet rymmer en icke obetydlig felmarginal som manar till
Prop.
1978/79:150 32
extra stor försiktighet vid tolkningen av LU:s
prognosresultat. Enligt SCB:s bedömning synes det troligt att LU överskattat
bytesbalansunderskotten och därmed bl. a. även behovet av upplåning i
utlandet. Bristerna i det statistiska undertaget till betalningsbalansen har
alltmer visat sig så allvariiga att de enligt SCB:s mening snarast måste undanröjas.
Riksbanksfullmäktige tar i sin
kommentar till LU:s bytesbalanskalkyler också upp beräkningarna av
utrikeshandelns utveckling. Vad man kallar för annonseringseffekten av
devalveringarna under 1977 kan medföra att återställandet av externbalansen kan
gå snabbare än om motsvarande relativprisändring uppkommer genom en successiv
prisanpassning. Fullmäktige ifrågasätter om det är realistiskt att förutsätta
fortsatta relativprissänkningar av den omfattning som enligt LU:s kalkyler
krävs för de kommande åren. Samtidigt finns det skäl som talar för att de i LU
förutsatta priselasticileterna för exporten och importen är alltför
försiktiga. Vidare reser enligt fullmäktige bytesbalansutvecklingen under 1978
frågan om inte den kalkylerade försämringen av räntenettot ligger alltför högt.
Institutet för internationell
ekonomi anser att den i LU förutsatta skillnaden i kapacitetsutnyttjande 1983
mellan Sverige och omvärlden innebär stora risker för att den i LU antagna
relativprisutvecklingen inte ska komma till stånd, vilket skulle medföra risker
för atl den målsatta exportutvecklingen inte kan realiseras.
LO kommenterar i sitt
remissyttrande även LU:s antaganden beträffande de konkurrensutsatta
näringsgrenarnas förmåga att återta förlorade marknadsandelar. De förändringar
av relativa priser och olika länders konkurrenskraft som skett i världsekonomin
under 1970-talet kommer enligt LO:s mening sannolikt att fortsätta i samma
riktning framöver. Frågorna om takten i denna strukturomvandling och om vilka
nya områden den kan komma att påverka i vårt eget land blir därför viktiga för
vår framtida ekonomiska utveckling och våra möjligheter att vinna ökade
marknadsandelar. Till detta kommer att den svenska industrins fortgående
internationalisering kan verka dämpande på den svenska exportutvecklingen och
uppdrivande av importen. I flertalet industriländer försöker man nu ta sig ur
den rådande internationella krisen genom åtgärder som stimulerar exporten och
bromsar importen. Då varje enskilt land genom sådana åtgärder försöker öka sina
marknadsandelar - både på utlands-och hemmamarknaden blir slutresultatet i
flertalet länder obetydligt. Mot denna bakgrund ifrågasätter LO om de åtgärder
som långtidsutredningen rekommenderar för att vinna ökade marknadsandelar kommer
att ge avsett resultat.
Sveriges grossistförbund menar att
det vore olyckligt om en sämre exportutveckling än den som förui:sätts i LU:s
kalkyler togs som intäkt för åtgärder som innebär att man med konstlade medel
försöker strypa importen.
Svenska försäkringsbolags riksförbund framhåller i sitt
remissyttrande
Bil.
1.2 1978 års långtidsutredning 33
att det alltmer ökade omfång som de svenska
försäkringsbolagens utlandsverksamhet fått under senare år bör ses som ett
positivt bidrag till möjligheterna att förbättra bytesbalansen.
Jordbruk och fiske
Långtidsutredningen
En utgångspunkt för LU:s
beräkningar för jordbrukssektorn har varit bedömningen av den totala
åkerarealen, vilken ger en ram för produktion av såväl vegetabilier som
animalier. Åkerarealen antas 1983 uppgå till 2930000 ha, vilket innebär en
nedgång med 50000 ha från 1976. Framstegen inom aveln, utfodringstekniken och
växtförädlingen beräknas emellertid även i fortsättningen kunna resultera i
bättre avkastning. Jordbruksproduktionen beräknas därför öka något under
prognosperioden. Efterfrågan bestäms främst av den inhemska
konsumtionsutvecklingen. Produktionen begränsas därmed av
avsättningsmöjligheterna.
LU räknar med att produktivitetsökningen 19771983 skall
vara nästan lika snabb som hittills under 1970-talet, eller 5,5% per år.
Storleksrationaliseringar och nedläggningar av mindre jordbruksföretag
beräknas fortgå, men i något lägre takt än hittills under 1970-talet pä grund
av de åtgärder som riksdagen beslutat om i syfte att stödja familjejordbruken.
En fortsalt sysselsättningsminskning med ca 4% per år har kalkylerats, vilket
motsvarar en nedgång med ca 40000 personer 1977-1983.
Möjligheterna till fortsatta rationaliseringar inom jordbruket
sammanhänger i hög grad med investeringsverksamheten. Investeringarna beräknas
öka med 1,8% per år.
Ca 4200 personer hade 1976 sin huvudsakliga sysselsättning
inom fisket. Därtill kom drygt 2000 binäringsfiskare. Fångstvolymema har under
en längre period minskat och fångstbegränsningar har införts för att förhindra
överfiskning. Från 1977 har emellertid tillbakagången hejdats. Sillfiskestopp
i Nordsjön har medfört goda priser på den svenskfångade sillen.
Den nya inriktningen av fiskeripolitiken tillsammans med
den utvidgade fiskegränsen från 1978 torde enligt LU innebära en uppbromsning
av den snabba sysselsättningsminskningen under efterkrigstiden. En inte oväsentlig
nyrekrytering av fiskare har också skett under de senaste åren.
Remissinstanserna
Lantbruksstyrelsen anser att en
viss minskning av den totala åkerarealen är trolig även i fortsättningen. En så
stor årlig förbrukning som 2 000 ha för tätorternas expansion synes dock enligt
styrelsen inte stå i överensstämmelse med statsmakternas intentioner för
fullföljande av riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen vad gäller
hushållning med jordbruksmarken. 3 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 150. Bd. 1.2
Prop.
1978/79:150 34
Styreisen framhåller att betydande
osäkerhet vidlåder beräkningarna av arbetsvolymen och produktiviteten i
jordbruket. Styrelsen visar med räkneexempel att den minskade sysselsättningen
i sektorn i LU:s huvudalternativ kan ge betydande bortfall av sysselsättning
även i län med gles befolkning. Det försämrar möjligheterna för dem som arbetar
i de areella näringarna och annat näringsliv att få en god service.
Lantbruksstyrelsen framhåller
vidare att viljan att investera, inte minst i byggnader, är stark bland
lantbrukare. Den av LU beräknade ökningen av byggnadsinvesteringarna med 0,6%
per år förefaller därför vara i underkant. Produktionsutvecklingen är däremot
enligt styrelsens uppfattning överskattad.
Statens jordbruksnämnd har inget
att erinra mot sakinnehållet i avsnittet om jordbrukets utveckling.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF)
framhåller att de starka strukturförändringarna inom de areella näringarna
medfört att mycket stora resurser i form av arbete och kapital förts över till
andra samhällssektorer. LRF reserverar sig mot nyttan i eller sannolikheten av
en fortsatt avgång av arbetskraft på del sätt som LU angett. De
regionalekonomiska effekterna av en sådan utveckling kan bli mycket negativa.
En fortgående rationalisering bör dock som en positiv effekt kunna medföra att
arbetstiden kan minska för de lantbrukare som idag har onormalt hög
årsarbetsinsats.
LRF vill också fästa
uppmärksamheten på att rimlig lönsamhet och tillgång till långfristigt kapital
är två fundamentala förutsättningar för en progressiv och balanserad utveckling
inom jordbruket. En väsentlig ökning av hypoteksorganisationens
utlåningskapacitet är därvid ett krav.
Frågan om bättre kreditmöjligheter
för alt underlätta jordbrukets investeringsverksamhet framhålls också av
Sveriges föreningsbankers förbund. Flera skäl kan enligt förbundet anföras för
en utvidgning av Hypo-leksbankens emissionsram. Hypoteksföreningarnas lånekö
växer årligen i snabb takt. En särskild utredning bör tillsättas som behandlar
lantbrukels kapitalförsörjning i ett längre perspektiv. Förbundet vill vidare
framhålla betydelsen av fortsatt rationalisering med hänsyn till ingångna
jordbruksavtal. Rationaliseringsverksamheten inom jordbruket förutsätter såväl
investeringar i markanläggningar, maskiner och byggnader som tillköp av mark.
Skogsbruk
Långtidsutredningen
Skogsindustrins förbrukning av
virke ökade successivt fram till mitten av 1970-talet. Avverkningarna ökade
från ca 60 milj. m sk. (skogskubikmeter) i början av 1960-talet till i
genomsnitt ca 76 milj. m' sk. per år i början av 1970-talet. Den löpande
tillväxten i skogen beräknas f. n. till ca
Bil. 1.2 1978 års långtidsutredning 35
75 milj. m sk. Det innebär att bruttoavverkningarna
hittills endast under en kortare period kommit i nivå med tillväxten i skogen.
Skogsindustrins nuvarande kapacitet
beräknas - sett över en konjunkturcykel - kräva en årlig virkestillförsel som
svarar mot en bruttoavverkning på ca 75 milj. m' sk., dvs. lika mycket som den
beräknade tillväxten vid nuvarande intensitet i skogsvården. Skogsindustrins
nuvarande kapacitet sett i relation till virkestillväxten anförs som motiv för
en stark restriktivitet gentemot skogsindustrins kapacitetsutbyggnad.
LU har i sina beräkningar
beträffande skogsvård, investeringar m.m. inte förutsatt några mer betydande
förändringar av hittillsvarande skogs-tillväxlprogram annat än intensivare
skogsvårdsåtgärder av konventionellt slag. Inte heller har någon ökad import av
virke under perioden förutsatts. Möjligheterna till ökad import i ett
medelfristigt perspektiv har bedömts som osäkra. Importen motsvarar f. ö.
endast ca 5% av avverkningarna inom landet.
Rationaliseringen i skogsbruket har gått snabbt. Efter
1975 har emellertid produktiviteten sjunkit något. Det förklaras till en del
av övergången till månadslön för skogsarbetarna, men också av ett lägre
kapacitetsutnyttjande. Förutsatt att den produktivitetsreserv som finns i
utgångsläget kan lösgöras räknar LU med en årlig produktivitetsökning på i
genomsnitt 5,5% under perioden 1977-1983. Vad beträffar den långsiktiga
underliggande produktivitetsutvecklingen talar många faktorer enligt
utredningen för en uppbromsning. Någon ytterligare snabb mekanisering av
arbetsmomenten torde inte ske fram till mitten av 1980-talet.
Skogsvårdsåtgärderna, som är relativt arbetsintensiva, väntas öka. En återgång
till ökad gallringshuggning blir nödvändig om skogens produktionsförmåga skall
kunna utnyttjas bättre.
Den långsiktiga inriktningen av
skogspolitiken har inneburit en restriktiv avverkningspolitik. Enligt LU:s
bedömning kan dock den restriktiva politiken medföra svårigheter att få fram
tillräckliga virkesmängder till industrin med risk för att en neddragning i
produktion och sysselsättning i skogsnäringen måste genomföras de närmaste
åren. Därför bör, enligt LU, skogspolitiken utformas så atl ett ökat
virkesulbud underlättas.
Med hänsyn dels till skogsnäringens
stora betydelse för exporten, dels till dess betydelse för sysselsättningen i
befolkningssvaga regioner anser LU att avverkningarna bör tillåtas öka till en
nivå som genomsnittligt sett ligger något högre (2-3 milj. m sk.) än den
beräknade tillväxten under åren 1978-1983. Av beräkningstekniska skäl räknar LU
med att avverkningarna ökar successivt under perioden varför avverkningsnivån
slutåret 1983 synes bli hög, knappt 90 milj. m sk. Mot bakgrund av att
avverkningarna efter 1974 legat långt under tillväxten motsvarar det
genomsnittliga uttaget 1975-1983 ungefär den beräknade tillväxten. De angivna
avverkningsnivåerna kommer därför enligt utredningen inte att äventyra skogens
långsiktiga produktionsförmåga.
Prop.
1978/79:150 36
Remissinstanserna
De remissinstanser som kommenterat
skogsbruksavsnittet har fäst sig vid den, enligt deras mening, alltför höga
avverkningsnivån 1983 och varnar för de problem som kan uppkomma av minskade
avverkningar efter 1983. Man har i några fall också pekat på att det f. n. är
många faktorer som verkar återhållande på virkesavverkningen, varför det av det
skälet torde bli svårt att realisera det angivna virkesutbudet under perioden.
Enligt skogsstyrelsens uppfattning finns det inte skäl att
tro att dessa faktorer ska|l ändras så radikalt under tiden fram till 1983 att
det av LU beräknade utbudet kommer till stånd. Man framhåller vidare att LU:s
kalkylresultat beträffande avverkningarna ligger väsentligt över den nivå som
regeringen anser vara rimlig i sitt förslag till ny skogspolitik. För att inte
komma i konflikt med det långsiktiga målet för virkesproduktionen måste
avverkningarna minskas efter 1983. Detta leder dock enligt skogsstyrelsen till
svårlösta problem på arbetsmarknaden. Man betonar att en sådan ryckighet i
näringspolitiken inte är önskvärd från samhällsekonomisk synpunkt och att
regional balans inte uppnås genom sådana åtgärder. Skogsstyrelsen menar att
osäkerheten i kalkylerna innebär att LU: s resultat inte ensamma bör utgöra
underlag för beslut om selektiva ekonomiskpolitiska åtgärder som berör
skogsnäringen.
Domänverket delar LU:s synpunkt att en tillfällig ökning
av avverkningen mycket väl kan vara förenlig med den långsiktiga målsättningen
för skogsbeståndets tillväxt förutsatt att ökningen sker i bondeskogsbruket.
Domänverket framhåller vidare att kostnaderna i skogsproduktionen har ökat
markant under senare år, bl. a. till följd av DDT-förbud och stigande krav på
naturvårdshänsyn. Domänverket anser det därför mycket angeläget att öka
produktiviteten och effektiviteten i skogsbruket. För alt hejda
kostnadsutvecklingen krävs teknologiska genombrott i såväl avverkning som
skogsvård. Detta kräver i sin tur ambitiösa satsningar på forskning och
utveckling från samhällets sida. Enligt domänverket kan den fortsatta
mekaniseringen av vissa arbetsmoment komma att gä fortare än vad LU har
förutsatt.
Konjunkturinstitutet motsätter sig inte att under de
närmaste åren tillåta en viss överavverkning för alt utnyttja redan befintlig
produktionskapacitet inom skogsindustrin, särskilt som avverkningarna de
senaste åren legat under tillväxten. I likhet med de övriga remissinstanserna
framhålls att problem kan uppstå efter 1983 om avverkningarna då måste minskas.
Svenska skogsarbetareförbundet, som
beretts tillfälle att via LO yttra sig över LU, anser att den framtida
skogspolitiken skall inriktas så att skogsnäringen på lång sikt kan ge största
möjliga tillskott till vår utrikeshandel och en jämn och trygg sysselsättning
för dem som arbetar i branschen. Förbundet förordar en statlig progressiv
styrning för skogsnäringen innebärande att man tar tillvara de
tillväxtmöjligheter som finns i bran-
Bil. 1.2 1978 års långtidsutredning 37
schen. Enligt förbundets mening kan de senaste årens
minskade avverkningar inte få tas till intäkt för att kortsiktigt öka
bruttoavverkningen till 90 milj. m sk. De negativa effekterna av en
nedtrappning efter 1983 kan inte accepteras.
Industri
Långtidsutredningen
Från 1974 till 1977 minskade både
produktionsvolymen och antalet arbetade timmar i industrin med 2,6% per år.
Produktiviteten ökade således inte alls mellan dessa år. Denna för
efterkrigstiden unika utveckling innebar att utgångsåret för LU:s bedömningar
kom att kännetecknas av ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande vad avser såväl
arbetskraft som kapital. Genom en ökning av kapacitetsutnyttjandet skulle man
således under de närmaste åren kunna öka produktiviteten utöver den
underliggande trendmässiga produktivitetsutvecklingen. LU:s huvudalternativ
förutsätter en sådan ökning av kapaciletsutnylljandet.
I de delar av industrin där
anläggningarna är moderna och fullt konkurrenskraftiga i jämförelse med dem
som finns i andra länder, bör möjligheterna vara goda att öka produktiviteten
genom ökat kapacitetsutnyttjande. I andra delar av industrin har utvecklingen
medfört att anläggningarna i stor utsträckning är ekonomiskt obsoleta och där
torde produktivitetsvinsterna vara svåra att uppnå. I de branscher som beräknas
kunna återfå normal konkurrenskraft genom den relativprisförskjutning som sker
i huvudalternativet beräknas också produktivitetsreserven kunna tas i anspråk.
För de branscher som befinner sig i strukturell obalans har bedömningen varit
att produktivitetsreserven i sin helhet inte kan frigöras.
För flertalet industribranscher torde man med dessa
utgångspunkter kunna räkna med att produktivitetsreserven kan frigöras under
förutsättning att den prognostiserade efterfrågan realiseras. Det förefaller
emellertid enligt LU rimligt att anta att en viss produktivitetsförlust redan
ägt rum på grund av att aktivitetsnivån varit så låg under en följd av år. Med
hänsyn härtill har det realiserbara gapet vad gäller arbetsproduktiviteten för
hela industrin beräknats uppgå till 14%.
LU:s branschvisa bedömning av produktivitetsutvecklingen
1977-1983 ger för hela industrin en tillväxt med 7,2 % per år från det faktiska
läget 1977. Detta motsvarar en trendmässig ökningslakt på 4,7% per år sedan
avräkning skett för produktivitetsgapet i utgångsåret. LU:s bedömning för
perioden 1977-1983 förutsätter således att den dämpning av produktivitetsutvecklingen
som kunnat observeras sedan slutet av 1960-talet kommer att fortsätta.
Bakgrunden härtill är bl. a. de tendenser till minskad röriighet som har kunnat
iakttagas under senare år. Till en del beror detta på lågkonjunkturen men vissa
bakomliggande faktorer är av bestående karak-
Prop.
1978/79:150 38
tär. LU pekar bl. a. på ökad kvinnlig förvärvsfrekvens,
ökat egnahemsbyggande, barnomsorgsproblem och tillgång till skolutbildning på
orten som faktorer vilka sannolikt bidragit till en större bundenhet vid
bostadsorten.
Mot dessa tendenser till
uppbromsning av strukturomvandlingstakten skall ställas de krav på rörlighet
som ställs för att målen för bytesbalans, prisutveckling, sysselsättning och
standardutveckling skall kunna uppnås. Det torde dock enligt LU vara
realistiskt att räkna med en fortsatt uppbromsning av strukturomvandlingstakten
under de närmaste fem åren, vilket också påverkar produktiviteten.
Investeringsbehovet inom industrin
är till stor del beroende av hur stor del av befintligt kapital som kan
utnyttjas vid en eflerfrågeökning. Flertalet branscher torde vara tillräckligt konkurrenskraftiga
för att vid en relativt snar ökning av efterfrågan även kunna utnyttja
merparten av installerat kapital. Detta gäller däremot sannolikt inte för
gruvindustri, jord- och stenindustri, järn-, stål- och metallverk, varv samt
teko- och gummivaruin-dustri, där kapitalutrustningen bedöms vara i olika grad
ekonomiskt obso-let. Sammanvägt för hela industrin gör LU bedömningen att på
kapitalsidan ett kapacitetsgap om 18% torde kunna slutas vid en
eflerfrågeökning.
Svensk industri anskaffade under
början av 1970-talet och med kulmen 1975 och 1976 en betydande mängd nytt
realkapital. Som ovan påtalats stod företagen i flertalet branscher därför 1977
med ett lågt utnyttjande av en modern kapitalutrustning. Det talar för att
betydande produktionsökningar skulle kunna bli möjliga utan stora
investeringar. Trots det kan betydande investeringsbehov föreligga i vissa
branscher, bl. a. till följd av omstruktureringar.
De bedömningar som LU gjort av den
nödvändiga investeringsvolymen fram till år 1983 motsvarar en
investeringstillväxt från 1977 års nivå på 4,7% per år i genomsnitt. Det
innebär en långsammare tillväxttakt än för perioden 1970-1974 men i absoluta
tal ligger den beräknade investeringsvolymen per år under perioden 19771983
endast 2% under nivån 1975. De tungt vägande branscherna verkstadsindustri
samtjärn-, stål- och metallverk förväntas t.ex. öka investeringarna i snabb
takt medan bl. a. skogsindustrin får en mindre nedgång i investeringarna.
Industriproduktionen har beräknats
växa med i genomsnitt 6,6% per år 1977-1983. En snabb tillväxt har bedömts vara
möjlig i bl. a. de tungt vägande branscherna skogsindusiri, kemisk industri och
verkstadsindustri.
En årlig ökningstakt för
arbetsproduktiviteten på 7,2% ger tillsammans med nämnda ökning av
produktionsvolymen en minskning av antalet arbetade timmar i industrin som
helhet med 0,6% per år. Räknat i antal sysselsatta personer innebär det dock en
ökning på knappt 30000 personer 1977-1983. Betydande sysselsättningsminskningar
kan förutses för tekoindustrin, jord- och stenindustrin samt varven. Å andra
sidan förutses verkstadsindustrin (exkl. varv) och den kemiska industrin öka
sysselsättningen kraftigt.
Bil. 1.2 1978 års långtidsutredning 39
Tabell 6 Utvecklingen 1977-1983 av Törädlingsvärde (till
faktorpris), produktivitet, sysselsättning (tim.), och export inom industrin
enligt LU:s huvudalternativ
1975 års priser
Åriig
procer
ituell
förändring
Förädlings-
Produk-
Syssel-
Export
värde
tivitet
sättning
Extraktiv
industri
5,6
7,8
-2,0
3,6
Skyddad
livsmedelsindustri
0,9
2,5
-1,5
2,0
Konkurrensutsatt
livsmedels-
industri
2,7
4,6
-1,8
8,6
Dryckesvaru-
och tobaks-
industri
2,6
5,6
-3,0
2,8
Textil-
och beklädnads-
industri
2,2
4,8
-2,5
3,5
Trä-,
massa- och pappers-
industri
7,7
9,0
-1,1
7,9
Grafisk
industri
3,0
3,5
-0,4
12,0
Gummivaruindustri
9,6
6,4
3,0
10,3
Kemisk
industri
10,8
8,9
1,7
15,2
Petroleum-
och kolindustri
2,3
3,8
-1,4
2,6
Jord-
och stenindustri
4,6
8,0
-3,2
7,5
Järn-,
stål- och metallverk
6,6
8,1
-1,4
6,8
Verkstadsindustri
exkl. varv
8,3
7,8
0,6
11,3
Varv
-6,1
1,3
-7,3
-5,3
Övrig tillverkningsindustri
9,7
7,1
2,4
13,7
Hela
industrin
6,6
7,2
-0,6
8,7
Remissinstanserna
Remissinstanserna uppehåller sig
främst vid frågan om industriinvesteringarnas tillväxt. Tveksamhet uttrycks i
flera fall om möjligheterna att uppnå den i LU: s huvudalternativ angivna
produktivitetstillväxten.
En central fråga är er\\igt
fullmäktige i riksbanken om en årlig investeringsökning inom industrin på 4,7%
kan realiseras utan kraftfulla ekonomisk-politiska åtgärder. Eftersom
kapacitetsutnyttjandet inom industrin fortfarande är lågt och lönsamheten svag
finns det enligt fullmäktige knappast någon grund för en snar återhämtning i
investeringsviljan. I en reservation av de socialdemokratiska ledamöterna i
fullmäktige framhålls däremot att industriinvesteringarna borde öka snabbare
än vad man utgått från i LU. Industriinvesteringarna måste öka på bred front
bl. a. för att klara ökade krav på sysselsättningen under 1980-talet. Kraven på
ökad kapitalbildning aktualiserar nya former för finansiering. Det hade enligt
reservationen varit värdefullt om utredningen diskuterat hur detta skulle kunna
ske.
Lantbrukarnas riksförbund vill för
sin del inte ifrågasätta det korrekta i LU: s värdering att vår industri
väsentligt kan öka produktionsvolymen och därmed exporten genom ett bättre
kapacitetsutnyttjande. Men avgörande är då att den ekonomiska politiken
utformas riktigt.
Handelsanställdas förbund, som
beretts tillfälle att via LO inkomma med yttrande, menar att industrins
investeringar är mer problematiska än
Prop.
1978/79:150 40
vad LU gör gällande. Industrins strukturkris har i liten
utsträckning berörts.
Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF) och Sveriges industriförbund (SI) hänvisar i sitt gemensamma yttrande
till den granskning av LU 78 som utförts i den av industriförbundets
ekonomisk-politiska avdelning publicerade skriften "Önsketänkande eller
prognos - kommentarer till långtidsutredningen 1978". Man hänvisar också
till att en separat långtidsbedömning för den svenska ekonomin f. n. utarbetas
inom Industriens LItredningsinstitut.
En huvudfråga är enligt SAF/SI
nödvändigheten av en förbättrad konkurrenskraft för den svenska industrin. En
sänkning av det relativa kostnadslägel är angelägen, dels för att förbättra
lönsamheten, dels för all möjliggöra en relativ prissänkning på exportprodukterna.
Enligt organisationernas uppfattning är den återhämtning av lönsamheten som LU
räknar med otillräcklig. Tvärtemot vad LU antyder medför utvecklingen enligt
SAF/SI en fortsatt mycket snabb försämring av soliditeten inom industrin. LU: s
investeringsantaganden kan därför starkt ifrågasättas.
Det krävs en mycket starkt
återhållen svensk lönestegring de närmaste åren enligt de båda
organisationerna, om vi under återstoden av perioden skall kunna uppnå den
investeringsökning som LU-kalkylen implicerar. SAF/SI anser vidare att de höga
värden för produktivitetsförbättringar inom industrin som LU räknat med är
orealistiska. LU: s förutsättningar präglas av stor osäkerhet.
Produktivitetstalen påverkar starkt såväl de reala som finansiella kalkylerna
och får därmed en central roll för kalkylresultaten. Organisationerna pekar på
att de också i sitt remissvar på LU 75 varnade för att högt ställda
produktivitetsförväntningar skulle skapa förväntningar om en
konsumtionstillväxt som sedan inte skulle kunna realiseras.
SAF/SI framhåller också att det är
angeläget att anpassningen av kostnadsläget kommer så tidigt under
prognosperioden att produktion och investeringar stimuleras i god tid före
1983. SAF/SI ser dock pessimistiskt på möjligheterna att uppnå en nödvändig
expansion av industriinvesteringarna, bl. a. med hänvisning till alt företagen
under senare år uppmärksammats på de faror som en svag finansiell position kan
medföra.
En kraftig förbättring av
industrins internationella konkurrenskraft behövs enligt Sveriges
aktiesparares riksförbund. Ytterligare åtgärder behövs utöver den grund som
lagts genom devalveringarna för att de svenska relativpriserna skall sjunka.
Enligt aktiespararna har LU visat på det självklara sambandet att låg lönsamhet
medför minskad soliditet som i sin tur minskar företagens investeringar.
Förbundet vill peka på att investeringarnas karaktär också förändras i tider
med sänkt lönsamhet.
TCO påpekar atl samhällsekonomins
problem i stor utsträckning hänger samman med industrins strukturproblem.
Eftersom mycket stora krav måste ställas på industrin om de uppställda målen
skall kunna förverkligas
Bil. 1.2 1978 års
långtidsutredning 41
är
det enligt TCO nödvändigt att analyser i LU också förs i mer konkreta
industripolitiska termer. Industrins strukturproblem borde ha fått en utförligare
behandling.
Även
om det finns förutsättningar för en god industriell tillväxt fram till 1983,
anser Kooperativa förbundet (KF) att de av LU redovisade prognoserna är
orealistiskt höga. Med en långsammare produktionstillväxt och
strukturomvandling än i LU: s huvudalternativ blir också produktivitetsökningen
lägre. Därmed riskerar man att få ett starkare tryck från kostnadssidan,
vilket utgör etl problem för den ullandskonkurrerande industrin och försvårar
möjligheterna att nå balans i de utrikes betalningarna. KF vill för sin del
betona riskerna för en långsammare uppgång för industrin än vad LU räknar med i
sitt huvudalternativ. I så fall måste det ställas högre krav på industri- och
sysselsättningspolitiken.
På grund av den avgörande roll som industrin spelar
för den svenska ekonomins utveckling fram till 1983 hade KF gärna sett mer
utförliga bedömningar av de olika branscherna. Speciellt gäller detta för verkstadsindustrin
och skogsindustrin, som tillsammans svarar för nästan två tredjedelar av
exporten.
Även konjunkturinstitutet (Kl) uttrycker tveksamhet
till tillväxttalen för industrin. Med hänsyn till utfall och prognos för 1978
och 1979 anger Kl att den åriiga produktionstillväxten 1979-1983 skulle behöva
uppgå till 8,1 % för hela industrin och 10,7% för verkstadsindustrin för att
LU: s huvudalternativ skall uppfyllas. Så höga tillväxttal för en
fyraårsperiod är osannolika enligt institutet.
Beträffande industriinvesteringarna menar Sveriges
grossistförbund att LU: s kalkyl inte är en prognos i egentlig mening, utan ett
procenttal framräknat så att den samhällsekonomiska ekvationen skall gå ihop.
Det hade varit värdefullare om LU närmare hade gått in på vilka åtgärder som
skulle behövas för att uppnå den ökade investeringslakten.
Även Institutet för internationell ekonomi bedömer
att den av LU beräknade tillväxten av industriinvesteringarna är alltför
optimistisk med hänsyn till vinstutveckling, soliditet och den osäkerhet om
den framtida utvecklingen som företagen tycks känna. LU har enligt institutets
mening underskattat de räntabilitetskrav som måste uppfyllas.
Institutet för internationell ekonomi understryker
också de stora krav som ställs på den ekonomiska politiken för att man skall
kunna undvika "flaskhalsproblem" då den industriella expansionen åter
skjuter fart. Löneglidningstendensema kan nämligen då bli mycket kraftiga, dels
på grund av att rörligheten på arbetsmarknaden under senare år har minskat,
dels på grund av den vinstsplittring mellan expanderande och stagnerande
branscher som vi kommer att få uppleva under de närmaste åren. En betydande
försiktighet i den ekonomiska politiken är enligt institutets mening befogad
för att undvika att konjunkturuppgången blir alltför snabb. Härtill krävs
kraftfulla röriighetsstimulerande åtgärder.
Prop. 1978/79:150 42
Lönsamhetens betydelse för bl. a.
investeringsutvecklingen understryks också av Stockholms handelskammare. En
radikal höjning av självfinansieringsgraden i det svenska näringslivet krävs
för att möjliggöra den beräknade investeringsutvecklingen.
Endast några få remissinstanser har
kommenterat enskilda industribranschers utveckling. Anledningen är då oftast
att man anser att LU: s tillväxttal är för höga. Sålunda påpekar Kemikontoret
att produktionstillväxten i kemiska industrin framstår som mycket svår att
uppnå. Kemikon-lorel delar dock bedömningen atl kemisk industri kommer att
kunna expandera men det förutsätter att ett lillväxtbefrämjande klimat skapas.
Skogsstyrelsen pekar på att
kapitalstocken i skogsindustrin är relativt ung, vilket medför risk för
kapitalförstöring om produktionskapaciteten måste trappas ned från en högre
nivå än den som råder idag. Även konjunkturinstitutet menar att en utbyggnad
av kapaciteten i skogsindustrin kan ge avkastningar endast under en kortare
period med hänsyn till råvarutillgången, varför produktionskostnaden per enhet
kan öka.
Energiförsörjningen Långtidsutredningen
Under så gott som hela
efterkrigstiden har användningen av energi vuxit snabbare än BNP i den svenska
ekonomin. Från början av 1950-talet fram till oljekrisen 1973 ökade den totala
energiförbrukningen i medeltal med ca 5% per år, medan BNP ökade med ca 4% per
år. Av den slutliga användningen av energi går för närvarande ungefär 40% till
industrin, 20% till samfärdsel och 40% till handel, hushåll och övriga
användare.
Statens industriverk har för
långtidsutredningens räkning utfört en studie över energiförsörjningen under
perioden 19771983 baserad på den allmänekomomiska bild för perioden 19771983
som framkommit i modellkalkylerna för huvudalternativet i LU 78.
Energiefterfrågans utveckling inom industrin, samfärdselsektorn saml
övrigsektorn för perioden 1977-1983 redovisas i tabell 7 nedan.
Tabell 7 Slutlig energianvändning inom industri-,
samfärdsel- och övrigsektorn 1965-1983
Årlig procentuell förändring
1965-
1970-
1975-
1977-
1970
1975
1977
1983
Industri
3,8
0,7
-2,6
4,1
därav:
el
4,3
2,9
-0,5
5,8
Samfärdsel"
5,0
2,0
3,0
2,3
därav:
el
2,0
-0,2
0,3
3,2
övrigt
4,7
0,0
3,5
-0,6
därav:
el
10,6
8,4
9,5
3,8
Total
slutlig
energianvändning
4,4
0,7
0,9
1,8
därav:
el
6,4
5,1
4,1
4,8
''Exkl. bunkers för utrikes sjöfart.
Bil.
1.2 1978 års långtidsutredning 43
Bedömningar av utvecklingen av de
specifika energiåtgångstalen har gjorts av industriverket. Dessa åtgångstal
utgör ett sammanfattande mått på effekterna av en rad tekniska, strukturella
och beteendemässiga faktorer. Minskningstaklen för åtgångslalen inom industrin
torde till betydande del vara beroende av den takt i vilken maskiner och
byggnader förnyas. I den mån möjligheterna att minska energianvändningen är
knutna till ny teknik, leder en snabbare ekonomisk tillväxt till en snabbare
introduktion av nyare och energisnålare teknologier.
Med den produktionstillväxt för
olika industribranscher som förutses i långtidsutredningens huvudalternativ
beräknas den totala energiförbrukningen inom industrin öka med ca 4% per år
1977-1983. Liksom tidigare väntas industrins elanvändning växa snabbare än
bränsleförbrukningen. Bland bränslena väntas kol- och koksanvändningen öka i
takt med att kapacitetsutnyttjandel åter blir normalt inom järn- och
stålindustrin.
Samfärdselsektorn omfattar i
energisammanhang praktiskt laget allt transportarbete i samhället, dvs.
biltransporter, flygtrafik, järn- och spårvägar, busstrafik, inrikes sjöfart
inkl. fritidsbåtar samt bunkring i Sverige till utrikes sjöfart (oavsett
nationalitet). Även privatbilismen ingår. Industriverkets beräkningar för
samfärdselsektorn visar på en ökning i energiförbrukningen med 2,3% per år
under perioden 1977-1983.
Inom övrigsektorn utgör hushållens
energianvändning ungefär 2/3. Merparten av energiförbrukningen hänförs inom
denna sektor till permanenta bostäder. Den centrala utgångspunkten för
prognoserna för övrigsektorns energianvändning är att bostadsbyggandet i
genomsnitt uppgår till 63 000 lägenheter per år under perioden 1978-1983. Den
specifika energiförbrukningen per lägenhet påverkas bl. a. av vilka
besparingsåtgärder som kan antas bli genomförda. Bidrag till energibesparande
åtgärder i det befintliga bostads- och lokalbeståndet infördes under 1974 och
har successivt ökat i omfattning. Under 1978 har riksdagen tagit ett
principbeslut om en tioårig energisparplan för bostads- och lokalbeståndet.
Industriverket har förutsatt att energibesparande investeringar till en
kostnad av omkring 15 miljarder kr. i 1977 års penningvärde kommer att bli
genomförda i det befintliga bostadsbeståndet under en tioårsperiod. Till
övrigsektorn räknas även övriga lokaler i handel, servicenäringar och offentlig
sektor samt vissa andra förbrukningsslag som t. ex. gatubelysning, fritidshus
och energiförbrukning inom jordbruket. Inklusive dessa användarkategorier
skulle enligt industriverkets kalkyler den totala energiförbrukningen inom
övrigsektorn kunna minska med 0,6% per år 1977-1983.
Den totala slutliga
energiförbrukningen skulle därmed öka med 1,8 % per år under prognosperioden.
Denna kalkyl över energiefterfrågan fram till 1983 ligger därmed praktiskt
taget helt i linje med den referensprognos, som utarbetades som underlag för
energikommissionens arbete i samarbete mellan industriverket och
ekonomidepartementet.
Sammanfattningsvis implicerar LU: s prognos - liksom
tidigare progno-
Prop.
1978/79:150 44
ser gjorda efter oljekrisen 1973 - att den totala
energianvändningen i ekonomin under perioden 1977-1983 ökar endast hälften så
snabbt som bruttonationalprodukten. Detta skall jämföras med en historiskt sett
snabbare ökningstakt för energiförbrukningen än för BNP. Uppbromsningen
förklaras av ökade energikostnader, det insatta stödet till besparingsåtgärder
tillsammans med förskjutningar i produktionsstrukturen i riktning mot mindre
energiintensiva sektorer.
Sverige är för sin energiförsörjning i mycket hög grad
beroende av importerad energi. Importenergins andel av den totalt tillförda
energin har ökat från ca 70% i mitten av 1950-talet till ca 80% för närvarande.
Avsaknaden av egna kol- och oljetillgångar, klimatförhållandena, näringslivets
struktur och transportberoendet iir några faktorer som bidragit härtill.
Enligt industriverkets och LU: s prognos skulle emellertid
tillförseln av petroleumprodukter öka i endast måttlig takt från 1977 till
1983. Detta förklaras främst av en övergång från enskild oljeuppvärmning till
elvärme och fjärrvärme samt av insatta energisparåtgärder inom det befintliga
bostads- och lokalbeståndet. Dessutom förutsätts att de vid ingången av år 1983
färdigbyggda kärnkraftaggregaten är i drift 1983. Detta innebär att
oljeförbrukningen för elproduktion minskar. Enligt utbyggnadsplanerna för
elförsörjiungssystemet skulle totalt 10 kärnkraftaggregat vara i drift 1983.
Endast smärre tillskott av vattenkraftkapacitel förutsätts under prognosperioden.
Remissinstanserna
Lantbrukarnas riksförbund (LRF)
konstaterar i sitt remissvar att en av de faktorer som påverkat den ekonomiska
utvecklingen i världen under senare år är de drastiska prishöjningarna på olja.
Många länder har efter dessa erfarenheter börjat intressera sig för en
omläggning av energipolitiken. Detta måste, enligt LRF, innebära att ökad vikt
i vårt land läggs vid utnyttjandet av biomassa från skog och torvmarker.
Kemikontoret, som utan att vara
officiell remissinstans insänt yttrande över LU 78, konstaterar att
osäk«;rheten rörande den framtida energipolitiken har försvårat
långtidsplaneringen inom denna del av näringslivet, som svarar för ca 25% av
hela den svenska industrins energiförbrukning. Kemikontoret vill för sin del se
en kraftig satsning på kärnenergi, Sverige har i de nord- och mellansvenska
skiffrarna en betydande energilillgång. Denna tillgång bör, enligt
kemikontorets uppfattning, inte vila outnyttjad i en värld präglad av
energiknapphet. En kraftfull satsning på skifferut-nyttjning har, enligt
Kemikontoret, också industripolitisk effekt. Insatser för att nyttiggöra
skifferns mineral- och energiråvaror kan komma att medföra nya
sysselsättningstillfällen redan innan den industriella delen av ett sådant
utvecklingsprogram har påbörjats.
I avsnittet om petroleumindustrin i LU 78 framhålles, att
något betydan-
Bil.
1.2 1978 års långtidsutredning 45
de tillskott av raffinaderikapacitet inte väntas ske i
Sverige fram till 1983. I detta sammanhang understryker Kemikonloret de
betänkligheter som framfördes i Energikommissionens betänkande mot att växande
andelar av den svenska oljemarknaden täcks av företag utan eget långsiktigt
engagemang i råolje- och raffineringsleden.
Byggnadsverksamhet
Långtidsutredningen
Byggnadsproduktionen har sjunkit
sedan 1970-talets början. Det hänger främst samman med att
bosladsinvesteringarna sjönk med nära 20 % mellan 1970-1977, vilket i sin tur
medförde en nedgång i de kommunala följdinvesleringarna i t. ex. vägar och
gator, vatten och avlopp m. m. Inom industrin ökade emellertid byggandet fram
till 1975.
Produktivitetstillväxten inom byggnadsverksamheten har
varit avsevärt långsammare under 1970-lalet än under 1960-talet. Skillnaden kan
till stor del förklaras av att den tidigare förskjutningen mot större
objektstorlekar vid byggande av flerfamiljshus bromsades upp, och att andelen
mycket små objekt t. o. m. ökade. Ökad objektstorlek medför stordriftsfördelar
vid planering och byggande. Liknande tendenser har gällt vid småhusbyggande
och förvaltningshusbyggande.
Vad beträffar utvecklingen fram
till 1983 förutser LU en fortsatt uppbromsning av produktivitetsökningen för
nästan allt slags byggande. Undantag är ombyggnader och reparationer där den
ökade volymen kan medföra en snabbare produktivitetsökning. Sammantaget för
hela sektorn bedöms produktiviteten öka med 4,4 % per år 1977-1983.
Den totala produktionen inom byggnadsverksamheten beräknas
i LU:s huvudalternativ öka med 2,7% per år 1977 1983. Den förutsatta produktions-
och produktivitetsökningen medför en fortsatt stark minskning av
sysselsättningen i byggnadsverksamheten om ca 30000 personer. Det bör dock
framhållas att sysselsättningsberäkningarna för denna sektor är särskilt
osäkra.
Remissinstanserna
Svenska byggnadsarbetareförbundet
har beretts tillfälle att via LO inkomma med yttrande. Enligt förbundets
mening kan den kraftiga sysselsättningsminskning som LU beräknat för
byggnadsverksamheten inte förenas med de angivna ökningstalen för
produktionen. Sysselsättningsminskningen torde, enligt Svenska byggnadsarbetareförbundet,
bli väsentligt mindre. Förbundet anser dessutom att LU borde ha tagit större
hänsyn till energisparande byggtekniska åtgärder än vad man gjort. Sådana åtgärder
är i regel mycket arbetskraftsintensiva. LU:s produktivitetsantaganden för
sektorn är därför enligt förbundets mening sannolikt överskattade.
Prop.
1978/79:150 46
Varuhandel
Långtidsutredningen
Produktivitetstillväxten inom
varuhandeln har sedan mitten av 1960-talet accelererat något. Utvecklingen
förklaras till stor del av den ökade omsättningen. Övriga faktorer som varit
bidragande är t. ex. strukturförändringarna och rationaliseringarna inom
partihandeln samt butikskoncentrationen och övergången till självbetjäning
inom dagligvanihandeln. Vidare söker man även inom fackhandeln införa mindre
personalintensiva försäljningsformer. Olika stordriftsfördelar tillvaratas
genom samverkan i frivilliga kedjor. Den anpassning av personalstyrkan till den
förväntade kundtillströmningen som sker genom ökningen av andelen
deltidsarbetande har givetvis också verkat produktivitetsfrämjande, liksom den
utökade användningen av ADB.
I LU:s huvudalternativ fönjtsätts
en fortsatt relativt snabb produktivitetsökning på drygt 3% per år. Antagandet
baseras på analyser utförda av Handelns utredningsinstitut (HUI).
Produktivitetsutvecklingen i detalj-resp. partihandeln är enligt dessa analyser
direkt beroende av omsättnings-utvecklingen, vilken i sin tur bestäms av den
privata konsumtionens utveckling. Den för perioden 1977-1983 förutsatta
produktivitetsutvecklingen är något svagare än den genomsnittliga utvecklingen
under perioden 1965-1977.
Sysselsätlningsvolymen mätt i
timmar kommer enligt LU:s beräkningar att minska i ungefär samma takt under
perioden 19771983 som 1970-1977, dvs. med drygt 1 % per år. Nedgången i
antalet sysselsatta kommer däremot att bli relativt sett starkare än tidigare,
främst beroende på atl LU inte räknar med någon generell arbetstidsförkortning
under prognosperioden. Antalet sysselsatta har beräknats minska från ca 501
000 år 1977 till ca 488000 år 1983, dvs. med sammanlagt ca 13000 personer.
LU:s bedömning av
investeringsutvecklingen inom handeln baseras också på den av HUI utförda
sektorstudien. Analysen bygger på det tidsseriesamband som har kunnat
konstateras mellan investeringar och omsättning. Omsättningsulvecklingen är,
som ovan nämnts, direkt beroende av den privata konsumtionens tillväxt. De
samlade investeringarna i varuhandelssektorn har sålunda beräknats öka med ca
3% per år 1977-1983. Byggnadsinvesteringarna väntas minska medan
investeringarna i maskiner och inventarier ökar starkt. Den beräknade
investeringsuppgången är snabbare än under perioden 19651974, men väsentligt
långsammare än 1974-1977.
Remissinstanserna
Kooperativa förbundet (KF), anser
att varuhandelssektorns storlek hade motiverat en mera ingående analys. Bl. a.
borde man genomgående göra
Bil. 1.2 1978 års
långtidsutredning 47
särskilda
bedömningar för branschens olika delar, speciellt detalj- resp. partihandeln.
KF anser vidare att LU avsevärt har överskattat möjligheterna till
produktivitetsförbättringar, åtminstone inom dagligvaruhandeln. Bakgrunden
härtill är dels att KF förutsätter en mindre ökning av den totala privata
konsumtionen än vad LU har i sitt huvudalternativ, dels att KF har funnit att
konsumtionen av dagligvaror normalt ökar betydligt långsammare än den totala
privata konsumtionen. Inte heller varuhandelns investeringar kommer enligt KF:s
bedömning att öka så snabbt som LU förutsätter. Vidare framhåller KF att ett
ökat utnyttjande av datatekniken på kort sikt kräver en större kapitalinsats,
varför den produktivitetshöjande effekten inte direkt slår igenom i förbättrad
lönsamhet för handeln.
Även
Sveriges grossistförbund anser att produktivitetsutvecklingen inom vanihandeln
kan komma att hämmas då ökningstakten i omsättningen avtar. Detta kan
resultera i krav på höjda handelsmarginaler, vilket enligt Grossistförbundet
kan komma atl bidra till en inflalionistisk utveckling. Med låg tillväxt under
en följd av är kan situationen enligt Grossistförbundet mycket snabbi bli
ohållbar för stora delar av varuhandeln. Detta kommer då självfallet även att
drabba sysselsättningen.
Den bedömning av antalet nedlagda dagligvarubutiker
som presenterats i LU 78 på grundval av uppgifter från HUI anser KF vara
alltför optimistisk, särskilt med tanke på att LU inte räknar med någon
kraftig utbyggnad av det statliga stödet till den kommersiella servicen i glesbygderna.
Sveriges köpmannaförbund påpekar atl även om
nedläggningstakten bland dagligvarubutikerna har minskat så är den fortfarande
betydande. Den bristande lönsamheten är enligt Köpmannaförbundets mening idag
etl stort problem för svensk detaljhandel. Påfrestningarna förklaras bl. a. av
statsmakternas åtstramning av den privata konsumfionen och av kostnadsutvecklingen.
Även befolkningsutvecklingen ger enligt Köpmannaförbundet anledning till stor
försiktighet i fråga om detaljhandelns framtidsbedömningar.
Köpmannaförbundet anser vidare att statsmakterna på
ett betydligt mer genomgripande sätt än hittills bör uppmärksamma
distributionens betydelse för samhällsekonomin. Enligt förbundet krävs
konsekventa näringspolitiska insatser som dels tar sikte på handelns speciella
förutsättningar, dels ger en förbättrad jordmån för seriöst nyföretagande.
Samhällsinsatser krävs även för att säkerställa god kommersiell service utanför
tätorterna.
Samfärdsel
Långtidsutredningen
Till samfärdselsektorn räknas i LU transporter samt
post och tele. I stor utsträckning baseras LU:s bedömning av sektorns
utveckling på planer och material som insamlats och bearbetats i samarbete med
kommunikationsdepartementet.
Prop.
1978/79:150 48
Persontransportarbetets tillväxttakt väntas bli
lägre 1977-1983 än under 1960- och 1970-talen. Det beror främst på atl
personbilarnas transportarbete beräknas växa avsevärt långsammare än tidigare.
Personbilarna svarar för ca 80% av persontransportarbetet. Persontrafiken med
buss, tåg och flyg, väntas växa i ungefär samma takt som hittills under
1970-talet.
Godstransporterna
visar ett starkare beroende av konjunkturen än persontransporterna. Sålunda
minskade det totala godstransportarbetet 1974-1977 med i genomsnitt 3% per år,
vilket medförde en betydande konjunktureli överkapacitet 1977. För perioden
1977-1983 beräknas enligt LU:s huvudalternativ godstransportarbetet öka med ca
4% per år. Ökningen beräknas främst gälla lastbils- och järnvägstransporterna.
Enligt kalkylerna kommer kapaciteten att öka något fram till 1983.
Inom sjötransporterna kännetecknades situationen
1977 av en strukturellt betingad överkapacitet. Det icke utnyttjade tonnaget i
väridshandels-flottan beräknades uppgå till ca 15% av det totalt tillgängliga
tonnaget. Den svenska handelsflottans konkurrenskraft påverkades dessutom negativt
av etl relativt högt kostnadsläge. Enligt LU:s bedömning kommer den svenska
handelsflottans storlek uttryckt i bruttoregisterton att i stort sett halveras
fram till 1983. Avgången väntas främst gälla tankfartyg och andra
masslastfartyg.
De totala investeringarna i samfärdselsektom
utgjorde 1977 5 500 milj. kr. uttryckt i 1975 års priser. Fram till 1983
förutses en i stort sett oförändrad årlig investeringsvolym. Ökade
investeringar väntas framför allt inom SJ och televerket, medan investeringarna
i sjöfarten väntas minska.
I
LU:s huvudalternativ beräknas produktionen i samfärd sel sektorn öka med 1,4%
per år 1977-1983. Antalet sysselsatta beräknas under samma tid minska med ca
15000 personer.
Remissinstanserna
Sjöfartsverket menar att de framlagda kalkylerna
för sjöfarten närmast får ses som ett räkneexempel. Den framtida
efterfrågeutvecklingen för fartygstransporter beror av flera var för sig
svårbedömbara faktorer. Enligt verkets uppfattning är det motiverat att stämma
av LU:s kalkyler då den sjöfartspolitiska utredningen framlägger sitt underlag
för mer långsiktiga ställningstaganden från statsmakternas sida.
Den
snabba utvecklingen inom telekommunikationsområdet gör att tumregler som
tidigare har kunnat tillämpas på utvecklingen av sysselsättning, produktivitet
etc. blir mindre tillförlitliga än de varit tidigare, framhåller televerket,
utan att för den skull ifrågasätta LU:s kalkyler.
Televerket
framhåller vidare att stora investeringsanspråk uppkommer genom övergången från
elektromekanik till elektronik. Det är enligt verkets uppfattning lönsamt att
påskynda introduktionen av den elektroniska
Bil. 1.2 1978 års
långtidsutredning 49
tekniken,
inte minst på grund av den betydelse televerkets investeringar har för
effektiviteten inom näringsliv och förvaltning.
Bostäder
Långtidsutredningen
LU:s bedömningar av bostadsbyggandets utveckling
har som utgångspunkt bostadsstyrelsens beräknade behov av nyproduktion och
ombyggnader av bostäder fram till 1985. Behovet av nyproduktion beror dels på
hushållsbildningen, dels på den ersättningsproduktion som krävs för avgången
ur beståndet (genom rivning, hopslagning, ombyggnad, kontorise-ring m. m,).
Antalet hushåll beräknas åriigen öka med 35
000-40000 fram till 1980 och med ca 35 000 därefter. Det kan jämföras med en
ökning om drygt 50000 per år under första hälften av 1970-talet.
Ersältningsproduktionen för avgången i
bostadsbeståndet bedöms av bostadsstyrelsen till ca 22 000 lägenheter per år
fram till 1980 och ca 25 000 därefter. I dessa bedömningar ligger en
ambitionshöjning för ombyggnadsverksamheten. Beräkningarna resulterar i ett
minsta årligt nyproduktionsbehov av 57000-62000 lägenheter 1978-1980 och 60000
lägenheter 1981-1985 förutsatt alt det inte i någon större omfattning uppkommer
lokala överskott som måste kompenseras med nybyggnad på annat håll. Statsmakternas
planering bör därför inriktas mot en något större nyproduktion, ca 65 000
lägenheter per år.
LU
har kalkylerat med att i genomsnitt 63000 lägenheter byggs per år 1978-1983.
Med hänsyn tagen fill utfall för 1978 och prognosen för 1979 fordras ett årligt
byggande 1980-1983 om drygt 65000 nya lägenheter för att det angivna
genomsnittet skall uppnås. Därvid krävs en drygt 3-procen-tig åriig ökning av
nybyggnadsinvesteringarna 1977-1983 vid en fördelning med i genomsnitt 60% av
lägenheterna i småhus. Del innebär en ökning av produktionen av flerfamiljshus
och en smärre nedgång av småhusbyggandet jämfört med 1977.
Med de av LU valda förutsättningarna om
lägenhetsstorlek m. m. beräknas en lägenhet i flerfamiljshus kosta ca 60% av
vad småhuset kostar. Inom ett givet investeringsutrymme kan därför totalantalet
nyproducerade lägenheter variera något beroende på fördelningen mellan småhus
och flerfamiljshus.
Ombyggnadsinvesleringarna väntas öka snabbt, med i
genomsnitt 8,5% per år 1977-1983. Det beror främst på en satsning på
energibesparande åtgärder i det befintliga beståndet, men också på att
saneringar genom ombyggnader bedöms öka. Även reparations- och
underhållsarbeten beräknas öka snabbt.
4 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 150. Bil. 1.2
Prop.
1978/79:150 50
Remissinstanserna
De remissinstanser som haft
synpunkter på avsnittet om bostäder har i allmänhet uttryckt farhågor för att
LU:s beräknade bostadsbyggnadsbehov kan vara för lågt. Främst pekas på att en
brist på bostäder utgör ett hinder för röriigheten på arbetsmarknaden.
TCO framhåller att brist f n. råder på mindre lägenheter,
vilka i första hand efterfrågas av ungdomar och att denna brist troligen kommer
att förstärkas under perioden 1977- 1983.
Kooperativa förbundet (KF) förordar för sin del att
statsmakterna bör sträva efter en nybyggnation av i genomsnitt minst 65 000
lägenheter per år 1978-1983. KF räknar med att resursutrymmet medger ett något
högre bostadsbyggande på grund av atl investeringarna inom näringslivet sannolikt
blir lägre än vad LU räknat med. Utrikesbalansen äventyras inte heller av
stimulanser till bostadsbyggandet eftersom sektoms importinnehåll är lågt,
framhåller KF.
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), konjunkturinstitutet (Kl)
och Svenska kommunförbundet betonar att fillgången på bostäder är en viktig
faktor för arbetskraftens röriighet. Sannolikt krävs därför - med hänsyn till
den ökade arbetskraftsrörlighet som huvudalternativet kräver - en icke oväsentligt
högre bostadsproduktion på många håll i landet än vad som ryms inom de
antaganden som gjorts av LU. Tar man också hänsyn till att invandringen kan bli
större än vad LU räknat med borde man enligt Kl ha räknat med ett ytteriigare
ökat behov av nya bostäder.
Offentliga tjänster
Långtidsutredningen
Produktionssektorn offentliga
tjänster omfattar i LU all verksamhet vid statliga och kommunala myndigheter.
Däremot ingår inte affärsverken och de offentligt ägda aktiebolagen. Sektorns
produktion mäts via kostnaderna eftersom marknadsprisbildning i stort sett
saknas för offentliga tjänster. Någon hänsyn till de produktivitetsstegringar
som säkerligen förekommer tas inte i den nationalräkenskapsstatistik som
analysen bygger på. Detta innebär sannolikt att volymen av den offentliga
tjänsteproduktionen -liksom dess tillväxt - systematiskt underskattas.
Den offentliga sektorns utveckling under perioden
19771983 har i LU bestämts dels med hänsyn till utvecklingen i övriga delar av
samhällsekonomin, dels mot bakgrund av kända utvecklingstendenser inom
sektorn. Som ett första steg i denna analys har en baskalkyl utarbetats för den
offentliga konsumtionen. Syftet med baskalkylen är att ange de förändringar i
offentlig konsumtion som följer dels av redan fattande politiska beslut
Bil.
1.2 1978 års långtidsutredning 51
och
åtaganden, dels av förändringar i befolkningens åldersmässiga sammansättning i
kombinafion med kravet på oförändrad standard på de offentliga tjänsterna.
Baskalkylen anger således hur stor del av utrymmet som redan är intecknat genom
politiska beslut och kravet att den nuvarande standarden i tjänsteutbudet inte
sänks.
Bland de politiska besluten märks i första hand
utbyggnadsprogrammet för barnomsorgen. Enligt den överenskommelse som under
hösten 1975 träffades mellan regeringen och Svenska kommunförbundet skall
100000 nya daghemsplatser och 50000 nya platser i fritidshem byggas under åren
1976-1980, för att kunna tas i bruk under perioden 1977-1981.1 baskalkylen
förutsätts att denna utbyggnad kommer till stånd även om kommunerna i sin
aktuella planering räknar med en något långsammare utbyggnadstakt. Utbyggnaden
förutsätts fortsätta också under 1982 och 1983. Det årliga platstillskottel
under dessa år har dock antagits bli halverat till 10000 daghemsplatser och
5000 platser i fritidshem. För familjedaghem utgår baskalkylen från kommunernas
egen planering.
Ett annat område där de politiska bindningarna har
beaktats i baskalkylen är långtidssjukvården. Stor politisk enighet synes råda
om att långtidssjukvården vid sidan av barnomsorgen hör till de mest angelägna
reformområdena i offentlig konsumtion. I landstingens egna planer enligt LKELP
77 beräknas antalet vårdplatser i den somatiska långfidssjukvården öka med 12
300 från 1977 till 1982. Baskalkylen utgår från denna planerade utbyggnadslakt.
För övriga kommunala områden har baskalkylen
beräknats med hjälp av befolkningsförändringarna i de relevanta åldersgrupperna
eller med totalbefolkningens ökning. Som underlag för baskalkylen avseende den
statliga konsumtionen har använts den statliga långtidsbudgeten för perioden
1978/ 79-1982/83.
Den offentliga konsumtionens volymökning har i
baskalkylen beräknats till 1,4% per år 19771983. Den statliga konsumtionen
skulle därvid öka med 0,5 % per år och den kommunala med 1,8 % per år.
Skillnaden förklaras av att de prioriterade områdena ligger under kommunalt
huvudmannaskap. Speciellt omfattande är de kommunala resurskrav som följer av
barnomsorgens utbyggnad. Av den totala konsumtionsökningen enligt baskalkylen
svarar ändamålet socialvård (huvudsakligen barnomsorg samt äldreservice) för
hela 56%. De beräknade förändringstalen för olika ändamål anges i tabell 8.
1 LU:s huvudalternativ har utrymmet för den
offentliga konsumfionsvo-lymens ökning beräknats till 2,2% per år 1977-1983.
Det konsumtionsutrymme som kvarstår efter att baskalkylens tillväxttakter för
de enskilda ändamålen uppnåtts kallas i LU för "överutrymme". Även
detta har, bl. a. av modelltekniska skäl, fördelats på de olika ändamålen.
Hur det för offentlig konsumtion tillgängliga
utrymmet kommer att fördelas på olika ändamål är självfallet en politisk
avvägningsfråga. LU:s
Prop. 1978/79:150 52
beräkningar på denna punkt är inte avsedda som prognoser
för sådana ställningstaganden och resultaten har inte heller någon politisk
förankring. Huvudalternativets konsumtionsökningar inom statlig och kommunal
sektor samt inom olika ändamålsområden redovisas i tabell 8, där också
jämförelsetal för tidigare perioder medtagits.
Tabell 8. Offentlig konsumtion: utvecklingen 1965-1977
samt kalkylerna för 1977-1983
1975 års priser
Milj. kr
Åriig procentuell
förändr
ing
IQ77
ly 11
1965-
1970-
1974-
1977-
1983
1970
1974
1977
Bas-
LU-
kalkyl
kalkyl
Försvar
9200
-4),!
0
-0,6
0,6
0,6
Rättsväsen
4 200
3,3
2,3
2,4
0,5
1,3
Utbildning
16500
7,4
1,2
3,4
0,4
1,1
Hälso-
och sjukvård
19000
8,5
3,0
4,9
1,5
2,8
Socialvård
10900
14,4
4,1
5,9
4,9
5,4
Väg- och
gatuväsen
2300
2,2
3,4
5,6
0,1
1,5
Övriga
tjänster
14 800
36
3,3
6,3
0,3
1,5
Offentlig
konsumtion
totalt
76900
5,9
2,3
4,1
1,4
2,2
därav: staten
24600
1,6
1,2
1,6
0,5
0,9
kommunerna
52 300
8,9
3,0
5,3
1,8
2,8
I ett historiskt perspektiv ter sig
den i LU förutsatta ökningen av offentlig konsumtion som relativt låg.
Utvecklingen innebär emellertid enligt kalkylerna en nödvändig anpassning av
den offentliga sektorns expansion till de förutsättningar som ges av
samhällsekonomin i övrigt. LU betonar dock att redan baskalkylens tillväxttakt
möjliggör satsningar på flera betydelsefulla områden. Med huvudalternativets
tillväxt finns del dessutom utrymme för ytterligare förbättringar.
För kommunernas del innebär den
beräknade konsumtionsökningen (2,8% per år) en neddragning i jämförelse med
planerna i denna sektor (3,5% per år). Emellertid är planerna - såsom de
uttrycks i KELP- och LKELP-undersökningarna - i regel ofullständiga avseende periodens
sista del och har därmed tenderat att underskatta den faktiska utvecklingen.
Mot denna bakgrund konstaterar LU att den anpassning av den kommunala
utvecklingen som förutsätts i huvudalternativet ej kan komma till stånd utan
att statsmakterna för en medveten politik för att begränsa den kommunala
expansionen. Också för staten ställs stora krav på återhållsamhet med nya
utgiftsåtaganden.
Av olika delområden \\ sar försvaret den lägsta ökningen.
Detta sammanhänger med att försvaret antagits ligga kvar på baskalkylens
måttliga ökningstakt. Försvarsutgifternas utveckling regleras med långsiktiga
försvarsbeslut och baskalkylen utgår i detta fall från de kostnadsramar som
angetts i det senaste försvarsbeslutet.
Bil. 1.2 1978 års långtidsutredning 53
Inom utbildningen antas antalet
elever minska något i grundskolan och öka relativt kraftigt i gymnasieskolan.
För den högre utbildningens del har LU räknat med en viss ökning, även om
utvecklingen här, liksom för olika former av vuxenutbildning, är svårbedömbar.
Totalt beräknas den offentliga konsumtionen av utbildningstjänster öka med
drygt 1 % per år 1977-1983. I baskalkylen beräknades ökningstakten till 0,4%
per år.
Inom hälso- och sjukvården har den av huvudmännen
planerade utbyggnaden av långtidssjukvården redan berörts. Satsningen på denna
vårdgren skall ses mot bakgrund av förändringarna i befolkningens åldersstruktur.
En mycket stor del av patienterna i långtidssjukvård är 70 år och äldre och
antalet personer i denna åldersgrupp ökar mycket snabbt. Samtidigt förutses en
viss minskning inom akutvården och inom psykiatrisk sjukvård. Denna utveckling
förklaras dels av att vissa patienter kommer att kunna överföras till somatisk
långvård, dels av en övergång till öppnare vårdformer. Förutom den ovan nämnda
omstruktureringen av den slutna vården kännetecknas planerna av en relativt
snabb utbyggnad av den öppna vården. Enligt LU:s huvudalternativ beräknas den
offentliga konsumtionen av hälso- och sjukvård öka med 2,8% per år 1977-1983,
vilket kan jämföras med baskalkylens ökningstakt på 1,5% per år.
Som framgår av tabell 8 har
socialvården ökat mycket snabbt under tidigare år. Bakom denna utveckling
ligger betydande satsningar på främst barnomsorg och äldreservice. LU räknar
med att denna utbyggnad fortsätter. Sålunda beräknas i baskalkylen
barnomsorgens driftskostnader öka i volym med drygt 9% per år 1977-1983. Inom
åldringsvården väntas samhällets insatser i ökad omfattning inriktas på den
öppna vården. Socialvårdens samlade tjänsteutbud har i LU beräknats öka med
5,4% per år 1977-1983, vilket är en halv procentenhet över baskalkylens
tillväxttakt. Socialvården har således fått ett något mera begränsat
"överutrymme" än andra offentliga tjänsteområden. Orsaken är den
redan i baskalkylen höga utbyggnadstakten, som för barnomsorgens del t. o. m.
överstiger kommunernas egna planer.
Bland övriga tjänster har speciellt
kultur- och rekreationsområdet samt den statliga och kommunala förvaltningen
expanderat starkt under de senaste åren. I LU:s huvudalternativ räknas med en
årlig ökning på 1,5% 1977- 1983. Baskalkylen, som för delområdet övriga
tjänster skrivits fram huvudsakligen i takt med totalbefolkningens ökning,
visar en ökningslakt på 0,3 % per år.
Huvudalternativets
konsumtionsökning har beräknats medföra att antalet i offentlig produktion
sysselsatta personer ökar med närmare 270000 under perioden 1977-1983. Närmare
hälften av denna sysselsättningsökning beräknas falla på socialvården. Som
jämförelse kan erinras om att den totala sysselsättningsökningen i landet
beräknas till drygt 230000 personer.
Den offentliga tjänstesektorns investeringar förutses i LU
öka med 1,1%
Prop. 1978/79:150 54
per år 1977-1983. För kommunerna uppvisar kalkylen en
något snabbare ökningslakt, 1,6% per år, medan man för de statliga
investeringarna räknar med en årlig neddragning på 0,4 %.
Remissinstanserna
En stor del av remissinstanserna
utgörs av offenfliga myndigheter och organ. För dessa har det tett sig
naturligt att mycket utförligt kommentera LU:s kalkyler över utvecklingen inom
just deras verksamhetsområde och de resurskrav som därvid ställs. Med anledning
härav är den följande redogörelsen tämligen omfattande.
Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig över den
offentliga sektorns tillväxt anser att det i LU 78 angivna tillväxtutrymmet
inte är tillräckligt. För remissinstansemas ställningstaganden till
avvägningen mellan offentlig och privat konsumtion har tidigare redogjorts i
avsnittet om de centrala avvägningsproblemen. Det erinras här om att både
statskontoret och riksrevisionsverket (RRV) anser LU:s cdternaliv V med en
snabbare offentlig tillväxt vara mera realistiskt än huvudalternativet. Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet anför att LU:s kalkyler för kommunernas
del innebär en under:>kattning av utbyggnadsbehoven. Båda förbunden är
beredda att verka för att den kommunala sektorns utveckling anpassas till de
samhällsekonomiska förutsättningarna, men anser att möjligheterna till så
stora neddragningar i den kommunala konsumtionens ökningstakt som anges i LU:s
huvudalternativ är mycket begränsade. Förbunden understryker också vikten av
att staten visar stor återhållsamhet med beslut som medför kostnadsökningar
för kommunerna. TCO och SACO/SR anser det varken vara möjligt eller önskvärt
med en så stark nedskärning av den offentliga konsumtionens tillväxt som skulle
krävas enligt LU.
En motsatt uppfattning framförs av Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges industriförbund (SI) som menar att
den offentliga sektorns storlek nu har nått en sådan nivå att ytterligare
ökningar får närmast orimliga konsekvenser på arbetsinsatsernas fördelning
mellan offentliga och privata verksamheter. Också med tanke på det stigande
skattetrycket framstår en omprövning av de offentliga utgiftsprogrammen som
närmast ofrånkomlig. Enligt SAF/SI finns det därför anledning att kraftfullt
söka begränsa den offentliga isektorns tillväxt och att inom den befintliga
verksamheten göra de omprioriteringar som en sådan lägre total tillväxt
motiverar.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF)
anser liksom flera andra remissinstanser - att kalkylerna i LU:s
huvudaltemativ är alltför optimistiska. Enligt LRF talar detta för att såväl
den privata som offentliga konsumtionen tvingas ligga på en lägre nivå än vad
som förutsatts i LU 78.
Efter dessa mera allmänna synpunkter sammanfattas i det
följande re-
Bil. 1.2 1978 års långtidsutredning 55
missinstansernas syn på mera specifika problem som är
förbundna med offentlig verksamhet och dess olika delområden.
Ett par remissinstanser framför
synpunkter på konstruktionen av LU:s baskalkyl för offentlig konsumtion.
Sålunda noterar bMeRRV och Svenska kommunförbundet att baskalkylen i LU 78
skiljer sig från motsvarande kalkyl i LU 75 på en väsentlig punkt. Baskalkylen
i LU 75 inkluderade nämligen en successiv standardhöjning i det offentliga
tjänsteutbudet i takt med standardförbättringar i samhället i övrigt. Denna
standardhöjning angavs inte vara av direkt reformkaraktär, men skulle vara svår
att påverka politiskt på grund av del starka efterfrågetrycket på offentliga
tjänster. Den på detta sätt definierade automatiska standardhöjningen
uppskattades i LU 75 schablonmässigt till 1 % per år. I baskalkylen i LU 78
ingår inte något sådant "standardtillägg", vilket enligt RRV:s mening
är orealistiskt.
Enligt Svenska kommunförbundet har
LU 78 underskattat volymökningen till följd av barnomsorgens utbyggnad. I LU
78 angavs denna utbyggnad motsvara en driftskoslnadsökning på drygt 9% per år
1977-1983. Enligt förbundskansliets aktuella kalkyler innebär emellertid en
utbyggnad av barnomsorgen med baskalkylens förutsättningar om platsantalet en
volymökning med inemot 11 % per år. För primärkommunernas del borde därför
baskalkylen uppgå till 2,2% i stället för 1,9% per år enligt LU 78.
Landstingsförbundet påpekar att
LU:s baskalkyl inte tar hänsyn till den utbyggnad som skett 1978 och inte
heller till den utbyggnad som landsting och primärkommuner beslutat för 1979
och åren därefter. Det finns vidare andra områden än de som ingår i baskalkylen
för vilka kraftiga omprövningar av gällande utbyggnadsplaner enligt förbundets
mening inte är realistiska. För landstingens del nämns som exempel den
planerade utbyggnaden av den öppna vården. Till detta kommer de krav på ökade
personalresurser som följer av den utbyggda föräldraledigheten och
arbetsmiljölagens arbetstidsregler. Mot denna bakgrund anser
Landstingsförbundet att den baskalkyl som redovisas i LU 78 ger för låga
ökningstal. För landstingens del kan underskattningen enligt förbundsstyrelsen
uppskattas till I ä 2 procentenheter per år.
I LU:s huvudalternativ anges den
genomsnittliga ökningen av den kommunala konsumtionen till 2,8% per år
1977-1983. Med hänsyn till den faktiska och prognosticerade utvecklingen för
periodens två första år måste enligt Svenska kommunförbundet ökningen av den
primärkommunala konsumtionen begränsas till knappt 2 % per år under resten av
perioden för att LU:s kalkyler skall hålla. Av detta utrymme anges utbyggnaden
av barnomsorgen ta i anspråk ca 1,5 procentenheter. För övriga ändamål skulle
således kvarstå ca 0,5 procentenheter per år. Inom delta utrymme skall bl. a.
effekterna av ändrad åldersstmklur rymmas liksom de kommunalekonomiska
konsekvenserna av den ökade regionala omflyttning som LU 78 ser som en
förutsättning för sina kalkyler.
Inom en sådan ram torde det enligt förbundsstyrelsens
bedömning knap-
Prop. 1978/79:150 56
past var möjligt att förverkliga del beslutade
barnomsorgsprogrammet, klara behoven inom äldreomsorgen, den nya inriktningen
och utbyggnaden av kollektivtrafiken saml de kommunalekonomiska konsekvenserna
av befolkningsförändringarna utan alt standarden sänks inom andra områden.
Kommunförbundet påpekar också att
kommunerna gjort mycket betydande satsningar på beredskapsarbeten under 1978.
Dessa skedde helt i enlighet med statsmakternas intentioner och kan enligt
förbundsstyrelsens uppfattning rimligtvis inte avräknas det utrymme som under
normala förhållanden kan avsättas för kommunal konsumtion.
Landstingsförbundet noterar alt
LU:s fördelning av den offentliga konsumtionsökningen på olika ändamål innebär
- eftersom landstingens verksamhet domineras av hälso- och sjukvård - atl
landstingen måste göra en betydligt kraftigare nedskärning i planerna än
primärkommunerna.
Enligt förbundsstyrelsen har
landstingen redan visat att de är beredda alt ta sin del av ansvaret för den
samhällsekonomiska utvecklingen. Sålunda var den genomsnittliga årliga
volymökningstakten under planperioden 0,6 procentenheter lägre i LKELP 78 än i
LKELP 77. Ett annat exempel är resultatet av överenskommelsen mellan regeringen
och kommunförbunden 1978 om den kommunala ekonomin 1979 och 1980. I enlighet
med denna rekommenderades landsting och primärkommuner att undvika utdebiteringshöjningar
1979 och att som riktpunkt för volymökningen 1979 och 1980 ha 3% per år - en
reducering med en fjärdedel jämfört med volymökningen 1978. Landstingens
genomsnittliga utdebileringsökning 1979 begränsades till 15 öre. Landstingens
budgeterade volymökning 1979 innebär en reducering med en fjärdedel jiimfört
med volymökningen 1978. Enligt landstingens egna beräkningar uppnås emellertid
inte riktpunkten på 3 %.
Också beträffande utvecklingen
efter 1980 anser Landstingsförbundet det vara svårt att begränsa
konsurntionsökningen till ca 3 % per år. Dels är den volymökning som följer av
befolkningsutvecklingen och redan fattade beslut som nämnts större än vad som
framgår av LU:s baskalkyl, dels kan landstingens strävan att begränsa
volymökningen de närmast liggande åren väntas medföra all beslut om utbyggnader
skjuls på framtiden och därmed ökar utbyggnadsbehoven för åren efter den period
som den nu gällande överenskommelsen omfattar. Styrelsen anser vidare att den
samhällsutveckling som LU:s huvudalternativ förutsätter med snabb strukturomvandling,
kommer att verka pådrivande bl. a. när det gäller volymökningen inom hälso- och
sjukvård.
Statsmakterna bör enligt
Landstingsförbundets mening påverka den kommunala utbyggnadstakten främst genom
det system för frivilliga överenskommelser som 1976 års kommunalekonomiska
utredning föreslagit. Det krävs dock att överenskommelserna dels beaktar de
förutsättningar och behov som föreligger när det gäller den kommunala sektorns
utveckling i stort, dels ger etl visst utrymme för den enskilda huvudmannens
anpassning till lokala och regionala förutsättningar.
Bil.
1.2 1978 års långtidsutredning 57
RRV diskuterar den kommunala konsumtionens och
sysselsättningens utveckling under 1978 och vad detta innebär för de
återstående årens tillväxt. Det står enligt RRV helt klart att den nu
budgeterade utbyggnaden av den kommunala verksamheten kommer att bli mer
omfattande än vad som förutsattes i överenskommelsen mellan regeringen och
kommunförbunden ijuni 1978. Detta talar enligt RRV för att det utrymme som LU
78 anslagit för kommunal konsumtion förefaller vara väl litet.
Också
statskontoret anser att LU 78 underskattar den kraft med vilken den offentliga
sektorns expansion fortsätter. I ekonomisk prognosverksamhet är man sedan
tidigare van att betrakta den privata konsumtionen som en relativt
svårpåverkbar faktor som kan påverkas endast med indirekta och trubbiga medel.
En liknande syn måste enligt statskontoret allt mer tillämpas även på den
offentliga konsumtionen. Decentraliseringen av inflytandet över den offentliga
sektorn kommer att förstärka trycket att höja ambitionen i serviceutbudet.
Detta måste enligt statskontoret betyda att långt gående nedskärningar och
dämpningar blir näst intill omöjliga i jämförelse med ett läge med hårdare
central styrning. Statskontoret understryker också att en ökning av
rationaliseringsansträngningarna bör ske såväl i stat som kommun och att dessa
ansträngningar i ökad utsträckning bör ske samordnat.
Några remissinstanser tar upp de offentliga
insatsernas betydelse för andra delar av samhällsekonomin. SACO/SR pekar på
behovet av ökade insatser för forskning och utbildning och för att främja
rörligheten på arbetsmarknaden. Enligt Landstingsförbundets bedömning finns det
risk för att sysselsätlningsprognoserna i LU 78 är för optimistiska. Om så är
fallet kan en snabbare expansion av den offentliga sektorn, än vad LU 78 räknat
med, framstå som ett alternativ för atl upprätthålla sysselsättningen. Också
Svenska kommunförbundet konstaterar att i ett läge med sysselsättningsproblem
visar erfarenheten att åtgärder från kommunernas sida kan komma att
aktualiseras.
Remissinstanserna framför även synpunkter på
utvecklingen inom olika delområden av offentlig tjänsteproduktion.
Beträffande försvaret påpekar överbefälhavaren att
arbetskraftskostnaderna under en lång följd av år har tagit en allt större
andel av ramen för försvarskoslnaderna. Orsaken härtill anges vara att
lönekostnaderna har stigit snabbare än den priskompensation som den rambundna
verksamheten inom försvaret erhåller. Detta framgår inte av LU:s beskrivning.
Mot denna bakgrund har särskilda personalminskningsmål ställts upp inom det
militära försvaret, medan LU 78 räknar med en viss ökad sysselsättning inom
försvarssektorn.
Beträffande utbildningssektorn framför
skolöverstyrelsen (SÖ) atl gymnasieskolans organisation måste utökas mera än
vad som tidigare planerats. På grund av arbetsmarknadsläget för ungdomar
räknar SÖ med att intagningskapaciteten i den direkt grundskoleanknutna delen
av gymnasie-
Prop.
1978/79:150 58
skolan fr. o.m. budgetåret 1980/81 skall höjas från
nuvarande 97% till 100% av årskullen 16-åringar. Detta innebär jämfört med
tidigare beräkningar en ökning med drygt 3000-4000 elevplatser per läsår i
första årskursen. Enligt SÖ är del vidare troligt alt ökade insatser kommer att
behövas även inom den del av gymnasieskolan som avser ej grundskoleanknutna
specialkurser och specialkurser som är kortare än ett år.
SÖ anser att åtgärder för att kunna
bereda alla ungdomar i åldern 16- 18 år utbildning eller arbete måste
prioriteras vid politiska ställningstaganden till den offentliga sektorns
utveckling. Att sådana insatser prioriteras överensstämmer med en av
utgångspunkterna för LU:s arbete, nämligen den att full sysselsättning är ett
högt prioriterat mål.
De ökade ungdomskullarna och behovet av utökning av
inlagningskapa-citelen på yrkesinriktade studievägar har gjort att behovet av
investeringar i skollokaler för gymnasieskolan är mycket stort. Inom
vårdområdet behövs ökade lokalresurser för såväl gymnasieskolutbildningar som
kommunala högskoleutbildningar. Del finns även ett stort behov av skollokaler
för grundskolan i första hand beroende på befolkningsinflyttningar främst inom
storstadsregionerna.
Sammanfattningsvis finner SÖ att produktionen av
utbildningstjänster torde komma att behöva öka mera än vad som anges i LU:s
huvudalternativ, framför allt på grund av behovet av ökade insatser inom
gymnasieskolan.
Också enligt Svenska kommunförbundets bedömning skulle den
i LU angivna konsumtionsökningen a\'seende utbildningstjänster om 1,1 % per år
vara otillräcklig. Förbundsstyrelsen pekar bl. a. på SIA-reformen och vill understryka
att den ökning av driftkostnaderna som blir följden härav kan antas bli
betydande.
Beträffande utvecklingen inom högskoleområdet vill
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) betona att den ökning av antalet
ungdomar i 20-årsåldern som inträffar i början av 1980-talet sannolikt kommer
alt medföra krav på fler nybörjarplatser inom högskolan. Enligt vad som kan
utläsas av betänkandet har LU 78 beaktat variationerna i åldersklassernas
storlek för skolväsendets del men däremot inte för högskolans del.
Den i baskalkylen beräknade ökningen av
utbildningstjänsterna med 0,5 % per år förefaller UHÄ väl låg. Genom redan
fattade riksdagsbeslut är detta utrymme närmast förbrukat. När det gäller den i
LU:s huvudalternativ beräknade ökningstakten för den högre utbildningen och
forskningen med drygt I % per år kan realismen i beräkningarna ifrågasättas,
bl. a. mot bakgrund av de krav på utbildning som kan komma att ställas av de
stora ungdomskullarna. Till detta bör enligt UHÄ läggas de ökade ambitionerna
på forskningens område.
Socialstyrelsen ställer sig mycket tveksam till
möjligheterna att genomföra en så kraftig begränsning av den offentliga
konsumtionen av hälso-och sjukvård som LU 78 anger. Vad gäller socialvården
finner socialstyrel-
Bil.
1.2 1978 års långtidsutredning 59
sen
det förvånansvärt alt LU 78 anser en halvering av barnomsorgens utbyggnadstakt
efter 1981 vara förenlig med de riktlinjer som statsmakterna angivit. I 1979
års budgetproposition anförs bl. a. att det av riksdagen fastlagda målet för
utbyggnaden av barnomsorgen innebär atl - utöver den allmänna förskolan för
sexåringar - plats skall beredas inom den kommunala barnomsorgen för alla barn
i förskoleåldern till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar som
efterfrågar sådan plats samt för barn med särskilda behov av stöd och
stimulans. Avsikten är att detta mål skall uppnås i mitten av 1980-taIet. Det
anförs vidare att nya överläggningar kommer att tas upp med Svenska
kommunförbundet om ett nytt utbygg-nad.sprogram för barnomsorgen avseende
perioden efter 1980.
Enligt socialstyrelsens mening finns det risk att
LU 78 även underskattat utbyggnadsbehovet när det gäller äldreomsorgen. De
vägledande mål som samhället har på detta område - ekonomisk trygghet,
självständighet, bra bostad och god service som är anpassad efter den enskildes
behov -kommer att ställa stora krav på primärkommunernas insatser. Socialstyrelsen
vill också erinra om den genomgripande förändring av socialvården som nu förbereds
och som enligt socialutredningen inte torde kunna genomföras utan omfattande
tillskott av personal och andra resurser.
Svenska kommunförbundet framför alt när
överenskommelsen om barnomsorgens utbyggnad träffades räknade parterna med all
den överenskomna utbyggnaden skulle leda till att i genomsnitt 80% av
omsorgsbehovet skulle täckas i kommunal regi 1981. Med denna utbyggnadstakt
och med den sysselsättningsutveckling som LU 78 antagit efter 1981 skulle denna
andel enligt förbundskansliets beräkningar 1983 uppgå till ca 66%. Vill man
komma upp till 80% krävs det därför en betydligt kraftigare utbyggnad än vad LU
78 antagit. Kommunförbundet anmärker också att behovet av tillsyn för skolbarn
inte behandlas i LU 78.
Det
finansiella perspektivet
Långtidsutredningen
I långtidsutredningens finansiella analys behandlas
utvecklingen av priser, löner och vinster. Vidare presenteras en detaljerad
analys av den finansiella utvecklingen inom olika institutionella sektorer av
ekonomin. Inom ramen härför diskuteras utvecklingen av vinster, räntabilitet
och soliditet i företagssektorn. Beträffande hushållssektorn analyseras bl. a.
skatteutvecklingen och sparandets utveckling. För den offentliga sektorn ges en
detaljerad bild av utgiftsutvecklingen på konsumtions- och transfereringssidan.
En viktig fråga i detta sammanhang är också utvecklingen av de skatter och
avgifter som flyter in till offentlig sektor. För var och en av sektorerna
framkommer ur analysen en utveckling av sektorns finansiella sparande. Dessa resultat
har sammanställts i en s. k. sparbalans för ekono-
Prop. 1978/79:150 60
min. Uppbyggnaden av denna gör del möjligt atl diskutera
bytesbalansunderskottet ur ett finansiellt perspektiv. Sparbalansen anger också
det erforderliga nettoflödet av finansiellt kapital mellan sektorerna och är
därmed en viktig utgångspunkt för den kreditmarknadsanalys som avslutar LU:s
avsnitt om det finansiella perspektivet.
Prognosperiodens utveckling
beräknas i LU medföra en återgång till en mera dämpad inflationsutveckling samt
en positiv tillväxt av både reallöner och vinster. Konsumentpriserna beräknas
stiga med i genomsnitt 6% per år, medan den genomsnittliga reallönenivån
förutsätts växa med ca 2 % per år.
De genomförda priskalkylerna har
tagit sin utgångspunkt i världsmarknadsprisernas prognostiserade tillväxt om
5,6% per år uttryckt i utländsk valuta. För att huvudalternativets
exportutveckling skall kunna realiseras krävs enligt utredningen en sänkning av
de svenska relativpriserna så att förlorade marknadsandelar kan återvinnas.
Beräkningarna visar alt tillväxttakten för de svenska exportpriserna då måste
vara 1,8% lägre än världsmarknadsprisernas, dvs. 3,8% per år uttryckt i
utländsk valuta. För hela prognosperioden innebär detta en sammanlagd sänkning
i relativpriserna med ca 11%. Hälften härav beräknas uppkomma enbart till
följd av under 1977 genomförda devalveringar.
Beträffande företagssektorns
finansiella utveckling konstaterar LU att situationen för svensk industri sedan
1975 har karakteriserats av kraftigt sjunkande vinster, en låg
självfinansieringsgrad, svag soliditet och otillräcklig räntabilitet. För
prognosperioden fömtsätter långtidsutredningen en relativt kraftig tillväxt i
förädlingsvärdets kapitalandel samt motsvarande uppgång av vinsterna. Den s.
k. vinstandelen förutsätts öka från 1977 års bottennivå till en nivå som ligger
i närheten av den som uppmättes under 1970-talets början dock klart lägre än
under t. ex. 1974.
Självfinansieringsgraden i de svenska industriföretagen
beräknas växa från i genomsnitt 28% år 1977 till i genomsnitt 76% år 1983. Det
kan jämföras med att självfinansieringsgraden under perioden 1972-1974 låg på
över 80%. Räntabiliteten på eget kapital beräknas öka till en nivå som ligger
strax över räntabiliteten under 1970-talets första år men klart under 1974 års
nivå. Trots vinstuppgången väntas ingen förbättring av företagens soliditet.
Det är tvärtom så att prognosen om en oförändrad soliditet på 46% förutsätter
en relativt kraftig uppgång i nyemissionsvolymen för att kunna realiseras.
En central fråga i utredningen är
huruvida den beräknade soliditets- och räntabilitetsutvecklingen kan anses
förenlig med den prognostiserade investeringstillväxten, dvs. om
räntabilitetsuppgången är stor nog för att stimulera företagen till den
nödvändiga investeringsverksamheten. Den svaga soliditeten kommer att utgöra en
hämsko härvidlag och utredningen bedömer den förutsatta räntabilitetsuppgången
såsom nätt och jämnt tillräcklig. En kraftigare vinstuppgång skulle
säkerställa utvecklingen härvid-
Bil. 1.2 1978 års
långtidsutredning 61
lag.
Enligt utredningens bedömningar skulle dock en sådan kunna ge upphov till
spänningsförhållanden med risk för en ogynnsammare kostnads- och
prisutveckling.
Beträffande skatternas utveckling visar LU:s
beräkningar på en ökning av det samlade skalteuitaget mätt som procentandel av
BNP om 1,5% mellan 1977 och 1983. I ett historiskt perspektiv innebär det en
minskning av skatteuttagets ökningstakt. Sedan 1970-talets början har
skatteuttaget mätt på detta sätt växt med i genomsnitt I procentenhet per år.
Den för prognosperioden kalkylerade ökningstakten uppgår till en fjärdedel
härav.
Bakom
den kalkylerade tillväxten av skatteuttaget ligger dels en kommunal
utdebiteringshöjning om 1 krona från 1978 års nivå, dels en höjning av det
statliga inkomslskatteuttaget uppgående till ca 7 miljarder kr, utöver den
automatiska höjning som erhålles på grund av progressiviteten i skatteskalorna
och ökade genomsnittsinkomster. Det bör framhållas att den beräknade kommunala
utdebiteringshöjningen är den som krävs för bibehållen finansiell balans i
kommunerna om utgiflstillväxlen följer den restriktiva utveckling som
förutsätts i LU. Det bör vidare framhållas att den måttliga höjningen av den
statliga inkomstskatten förutsätter en fortsatt hög sparbenägenhet i
hushållssektorn för att den prognosticerade utvecklingen av privat konsumtion
skall realiseras. Tillsammans med en ytterst restriktiv utveckling av de
statliga utgifterna beräknas den förutsatta tillväxten av det statliga
skatteuttaget leda till etl budgetunderskott om ca 25 miljarder kr. 1983.
I analysen av sparbalansens utveckling konstaleras
att svensk ekonomi i prognosperiodens utgångsläge kännetecknades av en
finansiell sparbrist som avspeglas i ett bytesbalansundeskoit om ca 13
miljarder kr. Av tabell 9 framgår alt fram till 1983 beräknas detta bli
reducerat till 5 miljarder kr.
Bakom förbättringen ligger i första hand en
reduktion av företagssektorns sparunderskotl, som beräknas minska från ca 30
miljarder kr. år 1977 till ca 12 miljarder kr. år 1983. Även om utredningen
räknar med att hushållens sparkvot sjunker något under prognosperioden - ehuru
spar-benägenhelen fortfarande antas ligga på en hög nivå - förväntas hushållens
finansiella sparande mätt i nominella belopp öka från ca 18 miljarder kr. år
1977 till ca 21 miljarder kr. år 1983.
Mot den gynnsamma sparutvecklingen i företag och
hushåll svarar en mindre nedgång i bostadssektoms och den offentliga sektorns
sparande. Statens finansiella sparunderskotl beräknas öka från ca 7 miljarder
kr. år 1977 till ca 14 miljarder kr. år 1983. På grund av de kraftigt ökade
pensions-utbetalningarna förutses socialsektorns sparande stagnera.
I kreditmarknadsanalysen, som avslutar LU:s
belysning av det finansiella perspektivet, beräknas den totala
kreditmarknadsvolymen 1983 uppgå till 270 miljarder kr., vilket innebär en
något långsammare tillväxt 1977- 1983 än under 1970-talets första hälft. Bland
de förutsedda strukturförändringarna på kreditmarknaden märks att
socialförsäkringssektorns
Prop. 1978/79:150 62
(AP-fondernas)
marknadsandel minskar kraftigt p.g.a. atl sektorns sparande slagnerar.
Utredningen förutser också ett behov av att den framtida statsskuldspolitiken
utformas på ett sådant sätt atl en större andel av statsskuldens finansiering
placerades hos allmänheten, bl. a. genom atl staten inför en särskild
placeringsform för företagens likviditetsöverskott. En sådan åtgärd skulle
minska företagens inlåning i bankerna och motverka en alltför snabb och
inflationsdrivande tillväxt av penningmängden.
Tabell
9 Finansiellt sparande
Milj.
kr., löpande priser
År
Stat
Kommuner
Social-
förs.-
sektor
Hushåll
Bostäder
Företag
Summa
1977 1983
- 6912
-I44I5
-1568 0
15197 15739
17938 21380
- 7378 -15660
-30 197
-12044
-12920 -
5 000
Remissinstanserna
Flertalet remissinstanser har yltrat sig angående
LU:s finansiella kalkyler. I.huvudsak har intresset härvid koncentrerats dels
till LU:s beräkningar av den framtida skalleutvecklingen, dels till analysen
av förelagens finansiella utveckling.
Centralorganisationen (SACO/SR) anser i sitt
remissyttrande att den vinstnivå i företagssektorn som LU anser nödvändig är
realistisk. Man framhåller dock att någon ytteriigare nedgång i löneandelen,
utöver vad LU har räknat med, inte kan accepteras av löntagarkollektivet. Med
tanke på prisstabiliteten vill SACO/SR peka på nödvändigheten av alt hålla
tillbaka företagens prishöjningar uiöver den nivå som krävs för att motivera
och realisera den nödvändiga investeringsverksamheten.
SACO/SR finner, liksom LU, det troligt atl
sparkvoten kommer att minska något. Man konstaterar att detta i så fall kräver
kompenserande skattehöjningar. Sådana krävs också på grund av den offentliga
sektorns expansion och SACO/SR menar att skatte- och avgiftsökningarna måste
bli högre än vad LU räknat med. Man anser att speciellt behovet av ökad
kommunal utdebitering underskattals av LU. Mot denna bakgrund menar SACO/SR att
det är nödvändigt med en ändring av det statliga skattesystemet och förordar
en övergång till inkomstskatteskalor med en jämnare progression.
Kooperativa förbundet (KF) påpekar i sitt remissyttrande
att företagens låga soliditet inte bara verkar dämpande på speciellt riskfyllda
satsningar utan även på normala investeringar. KF bedömer att den av LU
beräknade räntabilitetsuppgången kan vara svår att uppnå. Det finns därför en
risk för att svenska företags soliditet fortsätter att försämras fram till
1983. Den av LU förväntade investeringsuppgången kommer då sannolikt inte
heller till
Bil. 1.2 1978 års långtidsutredning 63
stånd. KF anser det därför vara en central politisk
uppgift att främja näringslivels försörjning med riskkapital under beaktande av
målen om rättvis inkomstfördelning och ekonomisk demokrati.
Konjukturlnstltutet (Kl) påpekar i
sill remissyttrande att inte endast de företagna devalveringarna, utan även
borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften och de betydande
subventionerna till industrin har haft stor betydelse för företagens
möjligheter att föra en återhållsam prispolilik. Om man tänker sig att
successivt trappa ned subvenfionsinsatserna blir det enligt
konjunklurinstitulel svårare att uppnå den önskade relativprisutvecklingen.
Kl anser vidare att den beräknade
prisutvecklingen för den konkurrensutsatta sektorns produkter framstår som
utomordentligt återhållsam. Kl tror också att det kan bli mycket svårt att
uppnå den målsatta lönekostnadsutvecklingen, speciellt med tanke på att delta
skall ske jämsides med en snabb återhämtning i företagens vinstandelar. Att
säkra en sådan utveckling blir enligt KI:s bedömning en krävande om inte nästan
övermäktig uppgift för den ekonomiska politiken.
Sveriges grossistförbund
understryker att den avgörande punkten när det gäller utvecklingen av
näringslivets investeringar är förelagens förväntade avkastning. Man
framhåller att staten skulle kunna vända på utvecklingen genom att mildra
belastningen på företagen i form av avgifter och skatter. Vad gäller hushållens
direkta skatteinbetalningar anser Grossist-förbundet att målsättningen borde
vara att det relativa skattetrycket ligger still eller helst minskar.
Institutet för internationell
ekonomi anser att LU:s investeringsprognos är alltför optimistisk med hänsyn
till den förutsatta vinstuppgången. Man betonar att vinstnivåerna 1971-1972 i
ett historiskt perspektiv måste betraktas som låga och atl enligt kalkylerna
skulle vinstnivån under hela perioden fram till 1983 ligga under dessa nivåer.
Vidare framhålls att den av LU angivna vinstuppgången ter sig otillräcklig även
av det skälet att soliditeten 1983 kommer att ligga kvar på samma låga nivå som
idag. Enligt institutets mening finns det ett behov av att kompensera de
senaste årens vinstkris genom alt under en period tillåta övernormala vinster,
så att företagen snabbt kan bygga upp sin soliditet igen. Institutet påpekar
också atl även kapitalets rörlighet måste underlättas för alt en kontinuerlig
tillväxt skall bli möjlig. En allmän konjunkturuppgång kan leda till betydande
vinster även i branscher som är stagnerande på lång sikt. Dessa vinstmedel bör
på en väl fungerande kapitalmarknad allokeras till branscher som har goda
tillväxtförutsättningar på sikt.
Svenska arbetsgivareföreningen och
Sveriges Industriförbund framhåller i sitt gemensamma remissvar att den
lönsamhetsförbättring för näringslivet som LU fömtsatt är alltför försiktig.
Mot bakgrund härav bedömer man LU:s investeringskalkyl såsom orealisfiskt hög.
Dessa synpunkter delas av Svenska bankföreningen, som framhåller att bristen
på
Prop. 1978/79:150 64
räntabla
projekt är den viktigaste faktorn bakom företagens ökade benägenhet alt
placera medel i finansiella tillgångar i stället för i en
realkapital-utbyggnad.
Sveriges aktiesparares riksförbund understryker att
man finner den finansiella analysen i LU särskilt belysande. Man betonar att
lönsamheten och soliditeten i industrin måste förbättras samt att beskattningen
måste ändras så att möjligheter skapas att tillföra näringslivet riskvilligt
kapital.
Sveriges
föreningsbankers förbund framhåller att den räntabilitelsupp-gång som ligger i
LU:s kalkyler är alltför låg och innebär att riskkapitalet inte får någon real
förräntning och än mindre någon riskpremie. Man framhåller att denna ersättning
knappast lär framkalla något starkt ökat utbud av riskkapital varför
utredningens antaganden om emissionsvolymen, soliditetsulvecklingen och i
sista hand investeringsutvecklingen blir svåra atl förverkliga.
TCO påpekar i sitt remissvar att vinsterna enligt
LU växer betydligt snabbare än de investeringar som skall finansieras. Man
menar alt eftersom LU inte anger några medel som gör det troligt att vi
faktiskt skulle få en så kraftig ökning av investeringarna, som skulle kunna ge
löntagarna en tryggad sysselsättning i utbyte mot den förutsatta lönepolitiska
återhållsamheten, är LU:s fördelningspolitiska konsekvenser mycket svåra att
acceptera.
Landsorganisationen (LO) framhåller att den
förutsatta vinstuppgången innebär en dramatisk privatisering av det finansiella
sparandet i samhället. LO kan inte acceptera de fördelningsmässiga konsekvenserna
av en sådan utveckling.
Riksrevisionsverket
(RRV) betonar att man bl. a. i samband med beräkningen av den kommunala
beskattningsutvecklingen saknar en diskussion om de för beräkningarna
strategiska variablernas utveckling under kalkyl-perioden. Man påpekar vidare
att en diskussion borde ha förts för att belysa de skilda förutsättningar och
resultat avseende kommunalskatternas framtida utveckling som LU resp. KEU
(Kommunalekonomiska utredningen) arbetat med och kommit fram till. RRV påpekar
vidare att LU:s presentation ger intryck av atl det föreligger ett samband
mellan hushållens sparkvot och det nödvändiga inkomslskatteuttaget. Enligt RRV
är så inte fallet.
Svenska
kommunförbundet påpekar i sitt remissvar att LU:s kalkyler över den kommunala
sektorns inkomst- och utgiftsutveckling bygger på en alltför optimistisk
bedömning av såväl skatteunderiagstillväxten som prisutvecklingen för kommunal
konsumtion. Liknande synpunkter framförs från Landstingsförbundet.
Landstmgsförbundet menar att LU:s antaganden om relationen mellan den allmänna
prisutvecklingen och prisutvecklingen för kommunal konsumtion medför en
kraftig underskattning av den kommunala sektorns finansieringsanspråk. Man
framför vidare att LU borde ha ägnat utrymme ål en känslighelsanalys av
kommunernas kost-
Bil.
1.2 1978 års långtidsutredning 65
nadsutveckling.
I likhet med Svenska kommunförbundet anser man att LU:s antagande om
statsbidragsandelens utveckling är orealistisk.
Ett fåtal remissinstanser har berört LU:s
kreditmarknadsanalys. Riksgäldskontoret delar helt utredningens uppfattning
att kreditmarknadssce-nariot är långtifrån problemfritt och vill understryka
att det både reser frågor och inger allvarliga farhågor för möjigheterna att
förverkliga den förutsedda reala ekonomiska utvecklingen. Man finner förslaget
att införa en särskild placeringsform för företagens likviditetsöverskott och
därmed minska behovet av statsupplåning genom bankerna väl värt att vidareutveckla.
En brist i betänkandets kreditmarknadsavsnitt finner riksgäldskontoret vara
att utredningen inte diskuterar de följder som en fortsatt stor statlig
upplåning hos affärsbankerna kan komma att få för dessas förmåga att agera som
effektiva intermediärer mellan finansiella överskotts- och underskottssektorer
samt för möjligheterna att i framtiden föra en flexibel kreditmarknadspolitik.
Man vill i detta sammanhang särskilt peka på risken för att den grå marknadens
roll ytterligare förstärks.
Fullmäktige i riksbanken påpekar att frågor
beträffande kreditmarknadens struktur har behandlats relativt utförligt i
bankens remissvar över kapitalmarknadsutredningen. Liksom i detta understryker
riksbanksfullmäktige vikten av att kapitalmarknadsutbudet vidgas, i första hand
genom att allmänhetens finansiella placeringar i annan form än bankinlåning
ökar. För att en sådan politik skall bli framgångsrik är det enligt
riksbanksfullmäktiges mening bl. a. nödvändigt att nya placeringsinstrument
vid sidan om de nuvarande upplåningsformerna erbjuds med villkor som är
attraktiva för såväl företag som hushåll.
Regional
utveckling
Långtidsutredningen
Den jämfört med 1960-talet regionalt sett mer
balanserade befolkningsutveckling som karakteriserat 1970-talet sammanhänger i
hög grad med förändringar i mönstret för den regionala
sysselsättningsutvecklingen. Ökningen av antalet anställda inom
tjänstenäringarna - främst då de offentliga verksamheterna har under
1970-talet fördelats betydligt jämnare mellan olika delar av landet än tidigare.
Den regionala omfördelning av industrisysselsättningen inom landet som ägt rum
underdel senaste decenniet har dessutom inneburit en påtaglig ökad andel för
skogslänen. De regionalpolitiska åtgärder som vidtagits har i stor utsträckning
bidragit till denna omfördelning.
De allra senaste årens utveckling inom den svenska
ekonomin - främst då problemen inom industrin - och därav betingade
förändringar på arbetsmarknaden i olika delar av landet, har dock inneburit
att flytlningsbil-5 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 150. Bit. 1.2
Prop. 1978/79:150 66
den åter förändrats. Den nettoinvandring som skogslänen
uppvisade under 1970-talets första hälft har stannat av och i vissa fall
förbytts i flyttningsförluster.
Beräkningar av den regionala
sysselsättningsutvecklingen 1977-1983 har utförts med utgångspunkt i resultaten
i LU:s huvudalternativ. Vid den regionala utfördelningen av den sektorvisa
sysselsättningsutvecklingen enligt LU har en modell av s. k. economic base-typ
använts. Härutöver har också fristående kalkyler utförts för
arbetskraftsresursernas utveckling i olika regioner. Genom att ställa dessa två
kalkyler mot varandra kan spänningar på de regionala arbelsmarknaderna som
impliceras av LU:s resultat belysas. Landets län har i de regionala analyserna
grupperats i åtta s. k. riksområden.
Enligt beräkningarna uppkommer
efterfrågeöverskott på arbetskraft 1983 i samtliga riksområden utom Stockholm,
Västsverige och Norra Mellansverige om ingen hänsyn tas till den i LU
förutsatta nettoinvandringen från utlandet under perioden 1977-1983. Särskilt
stora efterfrågeöverskott anges för Östra Mellansverige, Småland med öarna
samt Sydsverige. Betydande utbudsöverskotl av arbetskraft 1983 föreligger
enligt kalkylerna i Västsverige och Norra Mellansverige. Den differens mellan
de två kalkylerna som uppkommer för Stockholm och Mellersta resp. Övre Norrland
är däremot av förhållandevis liten storlek. Kalkylerna kan således sägas
indikera en i stort sett balanserad arbetsmarknad i dessa tre riksområden 1983.
För övriga riksområden gäller atl differensen mellan kalkylerna är av sådan
storlek att den kan anses ligga utanför den marginal som ges av osäkerheten i
själva beräkningsmetoden. För dessa riksområden anger således kalkylerna
potentiella obalanser på arbetsmarknaderna vid slutet av prognosperioden.
Remissinstanserna
Flera remissinstanser kommemerar de
metoder som använts i de regionala beräkningarna i LU. Svenska
komtnunförbiindet menar att de kalkyler för den regionala utvecklingen som LU
redovisat är mycket osäkra och måste tolkas med försiktighet. Siiväl
kommunförbundet som Landstingsförbundet anser det angeläget att man bedriver
ett utvecklingsarbete i syfte att förbättra de regionalt nedbrutna kalkylerna.
Ett skäl härför är långtidsutredningens betydelse som underlag för både den
kommunala och regionalpolitiska planeringen. Skolöverstyrelsen anser atl en
bättre samordning mellan LU:s riksprognoser och länsplaneringens regionala
prognoser är önskvärd. En sådan samordning skulle möjliggöra en bättre
utbildningsplanering. Statskontoret framhåller i sitt yttrande alt del för
planeringen inom den offentliga sektorn vore värdefullt om i en kommande
långtidsutredning en regional fördelning kunde arbetas in redan i de
modellberäkningar som utförs i stället för att som hittills skattas i
efterhand. LO menar att LU
Bil. 1.2 1978 års långtidsutredning 67
utfört samma ytliga analys av den regionala utvecklingen
som tidigare. Landstingsförbundet anser att den nedbrytning på riksområden som
utförts inte är tillräcklig utan det krävs också en redovisning och analys på
läns- och kommunnivå.
Statens Invandrarverk anser att den
regionala planeringen bör ta hänsyn till den invandring som konimer att ske som
följd av den politik statsmakterna för på detta område. Däremot får den
regionala planeringen inte baseras på enkla framräkningar av hur många nya
invandrare som behövs för att få planeringen i övrigt att gå ihop. Socialstyrelsen
påpekar att de strukturellt betingade regionala skillnaderna i arbetslöshet
inte belyses i långtidsutredningen.
Enligt kommunförbundets uppfattning
är det nödvändigt att stimulera en viss rörlighet på arbetsmarknaden, i första
hand då inom regionerna. Det är emellertid också viktigt atl skapa
förutsättningar för sysselsättning där arbetskraften finns. Grunden måste
därför vara fortsatta regionalpolitiska insatser för att trygga
sysselsättningen i alla delar av landet. Skolöverstyrelsen ifrågasätter om
inte en avsevärd befolkningsomflyttning måste ske om LU:s kalkyler skall kunna
realiseras. Det måste vara svårt att beräkna i vilken utsträckning obalanserna
kan motverkas genom invandring och regionalpolitiska insatser.
TCO anser att den minskning av den
geografiska röriigheten som orsakats av anställningsskyddet och den ökade
förvärvsfrekvensen i huvudsak måste kompenseras genom en kraftigt förstärkt
regionalpolitik. Också AMS framhåller betydelsen av kraftfulla
regionalpolitiska insatser. För närvarande hämmas rörligheten mellan olika
yrken och sektorer av alt den ofta förutsätter en mellanregional flyttning med
dithörande anpassnings-och omställningsproblem.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF)
framhåller att den större rörlighet på arbetsmarknaden som enligt LU krävs för
att balansen i ekonomin skall kunna återställas i sin tur kommer att betyda
stora balansrubbningar för vissa regioner. LRF framhåller för sin del att en
sådan rörlighet inte får stå i strid med den regionalpolitiska målsättning som
regering och riksdag i andra sammanhang uttalat sig för. Utvecklingsbefrämjande
industriinvesteringar i dessa regioner måste därför vidtas. Jord- och
skogsbrukets produktionsförutsätlningar kan också i många av dessa regioner
förbättras genom väl planerade investeringar. Liknande synpunkter framförs alantbruksstyrelsen som menar att den prognos för sysselsättningsutvecklingen
inom jordbrukssektorn som redovisas i LU:s huvudalternativ innebär en
ytterligare minskning av befolkningstätheten i områden där underlaget för olika
former av nödvändig service redan är mycket svagt. Risken för konflikt med
målen för regionalpolitiken är därmed stora inom främst de sju skogslänen men
också i delar av Småland med öarna och Västsverige.
Prop. 1978/79:150 68
Miljövård
Långtid.sutredningen
Vid beräkningen av erforderiiga investeringar inom
industri och kommunal verksamhet tar LU hänsyn också till investeringar i
miljövårdande syfte. De kostnader som redovisas är främst sådana
investeringskostnader som företas i direkt syfte att reducera utsläpp eller att
återställa skadad miljö. Dessa kan dock på intet säii las som mått på de totala
resursinsatserna i miljöskyddande syfte. Dels kan sådana kostnader vara
integrerade i andra investeringskostnader och (omöjliga att urskilja, dels
innebär övergången till ny teknik ofta i sig förbättringar i miljöskyddet.
Investeringarna i direkta miljöskyddsåtgärder inom
industrin och för den kommunala avloppsvattenreningen har under 1970-talet
uppgått till omkring 1 miljard kronor per år, varav drygt hälften beräknas ha
gällt det industriella miljöskyddet. En viktig utgångspunkt för LU:s
bedömningar av utvecklingen 1977-1983 har varit att miljöskyddsarbetet skall
fortsätta i oförminskad takt. Åtgärder inom industrin bedöms kräva
investeringar av storleksordningen 3000 milj. kr. totalt under perioden
1977-1983. Detta motsvarar ca 3 % av de beräknade totala
industriinvesteringarna. Ungefär hälften avser åtgärder för att begränsa
utsläppen av föroreningar i sjöar och vattendrag, medan resten avser åtgärder
för att begränsa luftföroreningar samt dämpa buller. Massa- och
pappersindustrin bedöms ensam svara för ungefär hälften av hela industrins
miljöskyddsinvesteringar. Andra tunga branscher är i detta avseende den
kemiska industrin samt järn-och stålindustrin, vars miljöskyddsinvesteringar
beräknas motsvara 4% resp. 3 % av branschernas totala investeringar.
Miljöskyddet inom kommunerna domineras av
avloppsvattenrening och avfallsbehandling. Utbyggnadstakten för
avloppsvattenrening, som avtagit något under senare år, väntas minska
ytterligare under prognosperioden. Detta beror främst på att allt fler tätorter
får anslutning till reningsverk.
De samlade årliga investeringskostnaderna i miljöskyddande
åtgärder beräknas 1977-1983 uppgå till ca 900 milj. kr. i hela ekonomin. Det
innebär investeringar av ungefär samma storleksordning som under de närmast
föregående åren. För hela ekonomin beräknas investeringarna i miljöskydd utgöra
knappt 1,5% av de totala investeringarna 1977-1983 enligt LU:s huvudalternativ.
Remissinstanserna
Kemikontoret, som ulan alt vara remissinstans
insänt yttrande över LU, betonar resurstillväxtens betydelse för en snabb
teknikförnyelse. Det är, enligt Kemikontoret, ett ofta förbisett faktum att
teknikförnyelsen varit av avgörande betydelse för framgångarna inom
miljöskyddet. Kemikontoret
Bil.
1.2 1978 års långtidsutredning 69
talar
inte för någon nedrustning av miljöskyddet men vill framhålla svårigheterna
att vidareutveckla de uppnådda vinsterna vid en svagare resurstillväxt. En mer
realistisk bedömning krävs vad gäller avvägningar mellan ekonomiska och
tekniska fömtsättningar samt ekologiska behov än vad som skett under de senaste
åren, anser Kemikontoret.
Kemikontoret framhåller vidare vikten av
intemationell samordning av lagstiftningen för hälso- och miljöfarliga varor.
Att försöka ligga långt före i utvecklingen på dessa områden kan kosta
avsevärda resurser, betonar Kemikontoret. Man påpekar vidare alt frågan om ett
produktregister har tilldragit sig stort intresse i EG och EFTA. Risken att
deklarationer till registret får en icke avsedd effekt av tekniskt
handelshinder är påtaglig, anser Kemikonloret.
Utvecklingen
på längre sikt
Långtidsutredningen
Behovet av atl inom långtidsutredningarnas ram göra
en utblick utöver det medelsiktiga perspektivet har successivt ökat. Vissa av
de beslut som fattas idag får konsekvenser långt in i framtiden. Dessa beslut
bör fattas mot bakgrund av en uppfattning om hur den långsiktiga ekonomiska utvecklingen
kan komma att se ut.
I långtidsutredningens huvudalternativ för den
medelsiktiga utvecklingen förutsätts att den svenska ekonomin återigen skall
ha nått fullt kapacitetsutnyttjande år 1983. Tillväxten i ekonomin under de
därefter följande åren blir därför direkt beroende av produktionskapacitetens
utveckling.
Jämfört med 1960-lalets förhållanden har
utvecklingen under 1970-talet inneburit en väsentlig dämpning av tillväxten i
ekonomin, från i genomsnitt 4,5 % per år under 1960-ialet till 2,1 % per år
under 1970-talets första hälft. Delvis förklaras denna nedgång av
arbetskraftsresursernas utveckling. Den främsta förklaringen är emellertid
produktivitetsutvecklingen. Arbetsproduktivitetens tillväxttakt för hela
ekonomin har minskat från i genomsnitt 4,7% per år under 1960-talet till 3,0%
per år under perioden 1970-1975. En faktor bakom nedgången i produktivitetens
ökningstakt är den successiva förskjutningen i produktionsstmkluren från de
varuproducerande sektorerna, vilka har en jämförelsevis hög
produktivitetstillväxt, fill tjänstesektorerna, där produktivitetsökningen är
relativt sett lägre. En ytterligare faktor som kan ha verkat dämpande på
produktivitetstillväxten är den avmattning i arbetskraftsomflyttningen mellan
sektorer och regioner som inträffat under 1970-talet.
I
långtidsutredningens kalkyler för utvecklingen under perioden 1983-1990
förutsätts sysselsättningen uttryckt i timmar minska med 0,6% per år jämfört
med 0,1% per år under perioden 1977-1983, Denna väsentligt snabbare nedgång
förklaras främst av det antagande om en minskning av 6 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr
150. Bil. 1.2.
Prop.
1978/79:150 70
den lagstadgade veckoarbetstiden från 40 till 35 timmar år
1990, som lagts in i kalkylerna.
Produktivitetsutvecklingen i ett
längre perspektiv kommer alt i hög grad bero på attityderna till fortsatta
strukturförändringar. Det huvudalternativ för utvecklingen fram till 1990 som
redovisas i LU förutsätter förhållandevis stora strukturförändringar i
ekonomin framöver. I den mån som bransch- eller regionspecifika
sysselsätlningsmål lägger restriktioner på en sådan utveckling, innebär detta
ökade krav på omställningar inom andra branscher eller regioner och en minskad
tillväxt av produktiviteten och därmed av de totala resurser som samhället kan
disponera över.
De antaganden beträffande atbetskraflsresurser och
produktivitetsutveckling som görs i LU innebär att den nedgång i BNP:s trendmässiga
tillväxttakt som skett under 1970-talet väntas bli bestående framöver. Den
irendmässiga produktionstillväxten har i LU beräknats uppgå till i genomsnitt
2,7% per år 1975-1990. Betydande variationer i tillväxttakten förutses dock
under denna 15-årsperiod. Produktionsnedgången 1975-1977 väntas motsvaras av en
kraftig återhämtning fram till 1983. Under perioden 1983-1990 har utvecklingen
antagits återgå till den trend som beräknats för hela perioden.
Resursernas fördelning på olika användningsområden
19771990 enligt LU:s kalkyler framgår av tabell 10. Den exportvolymökning, som
är nödvändig för att återställa den externa balansen, kommer att inteckna en
betydande del av de växande resurserna fram till 1983. Den förstärkning av del
svenska näringslivets konkurrenskraft gentemot utlandet som krävs för att få
till stånd en förbättring av exlernbalansen förutsätter dessutom att
investeringarnas andel av BNP iikar på sikt. Som en konsekvens av det låga
kapacitetsutnyttjandet i utgångsläget kan dock, enligt de bedömningar som görs
i den medelfristiga analysen, investeringskvoten tillåtas minska ytteriigare
fram till år 1983. Mellanåren 1983 och 1990 förutsätts emellertid en ökning av
denna kvot med ca 2 procentenheter, från 19,1 % av BNP år 1983 till 21 % år
1990. Under perioden 1977- 1983 ligger investeringsaktivitetens tyngdpunkt på
bostadssektorn för att därefter förskjutas mot näringslivet, främst då
industrin, i takt med att det i utgångsläget föreliggande kapacitetsgapei
successivt reduceras.
Den jämfört med 1960-talets förhållanden klart lägre
tillväxt som förutses och de fram till 1990 betydande krav på resurser för
exportökning och investeringar som ställs, innebär att utrymmet för ökning av
den privata och offentliga konsumtionen blir ytterligt begränsat. LU:s beräkningar
anger en ökning av utrymmet för den totala konsumtionen om 1,6 % per år för
hela perioden 1977-1990. Fördelperioden 1983-1990 beräknas konsumtionsutrymmet
öka med endast 1,3% per år. Motsvarande ökningstal under perioden 1965-1975
uppgick till 3,5% per år. En betydande uppbromsning av den offentliga
konsumtionens tillväxt väntas därför behöva ske, från ca 4,7% per år i
genomsnitt 1960-1976, till 1,8% per
Bil. 1.2 1978 års långtidsutredning 71
år 1977- 1990. Överslagsmässiga kalkyler tyder på att
detta skulle ge ett utrymme för nya reformer motsvarande en ökning av den
offentliga konsumtionen på ca I % per år i genomsnitt över hela perioden. För
att fullfölja redan fattade beslut skulle således krävas en årlig ökning av den
offentliga konsumtionen med ca 0,8 % per år i perioden fram till år 1990.
De antaganden som gjorts
beträffande den offentliga konsumtionen innebär alt den privata konsumtionen
skulle kunna öka med 1,5 % per år under hela perioden 1977-1990. För åren
1983-1990 har den privata konsumtionen beräknats kunna öka med endast 1,3 %
per år.
Tabell 10 Försörjningsbalansens utveckling 1977-1990
Årlig procentuell förändring
1977-1990
1977-1983
1983-1990
BNP
3,2
3,7
2,8
Import
3,8
4,0
3,7
Konsumtion
1,6
2,0
1,3
Offentlig
1,8
2,2
1,5
Bostader
1,5
1,8
1,3
Privat (inkl.
bostäder)
1,5
1,8
1,3
Bruttoinvesteringar
3,4
2,8
3,9 .
Näringsliv
3.9
2,9
4,8
Offentlig
1,8
1,1
2,4
Bostäder
3,4
4,1
2,8
Export
6,2
7,9
4,8
Källa: 1978 års långtidsutredningen (SOU 1978:78).
För atl möjliggöra en diskussion om
konsekvenserna av olika fruklsam-hetsalternaliv har befolknings- och
arbetskraflskalkylerna utsträckts till år 2025. I det huvudalternativ för
utvecklingen fram till år 1990 som refererats ovan har fruktsamheten förutsatts
ligga kvar på i genomsnitt 1,8 födda barn per kvinna i åldrarna 15-49 år från
1985 och framåt, I ett lägre alternativ förutsätts fruktsamheten stabiliseras
på 1,5 år 1985 och i ett högre alternativ på 2,1. Det senare alternativet
innebär en på lång sikt konstant befolkning. I samtliga alternativ förutsätts
att nettoinvandringen är noll efter 1984.
Beträffande de makroekonomiska
konsekvenserna av dessa båda alternativ konstaterar långtidsutredningen att de
största påfrestningarna på ekonomin skulle uppstå i det högre
fruktsamhetsallernativet. Ett ökat barnantal skulle minska arbetskraftsulbudet
samt ställa ökade krav på den offentliga sektorn och på bostadsbyggandet. Detta
skulle begränsa utrymmet för alt öka den privata konsumtionen.
Även det lägre
fruklsamhetsalternativet kan komma att leda till en lägre tillväxt i den
privata konsumtionen än i huvudalternativet. Utredningen pekar här på att
åldringsvården i detta fall kommer att ställa större resurskrav än i
huvudalternativet, men också på behovet av produktivitetshöjande investeringar
inom näringslivet för att kompensera för en långsammare volymmässig ökning av
arbetskraften. Detta alternativ innebär emel-
Prop.
1978/79:150 72
lertid i ett medellångt perspektiv minskat resursbehov
inom utbildningsväsendet jämfört med huvudalternativet samtidigt som
skillnaderna mellan utvecklingen av den aktiva befolkningen respektive av
antalet åldringar ligger betydligt längre fram i tiden. I motsats till vad som
är fallet i del högre fruktsamhetsalternativet skulle således i detta fall inte
ökade resursanspråk ställas i förhållande till huvudalternativet under samma
period som strävan att nå balans i utrikeshandeln intecknar en betydande del av
resurstillväxten. Det är i denna mening som det högre fmktsamhetsalterna-tivet
ställer ekonomin inför större påfrestningar.
Remissinstanserna
Flera remissinstanser uttrycker sin
tillfredsställelse över alt man i LU gör en utblick i ett längre tidsperspektiv
med resonemang om både tekniska och sociala faktorer.
Styrelsen för teknisk utveckling (STU) menar i sitt
yttrande att långtidsutredningen fortsättningsvis bör lägga större tyngd och
djup i avsnitt som behandlar utvecklingen i ett längre tidsperspektiv. Man
framhåller också att den tekniska utvecklingens ökade betydelse ställer nya krav
på framtida långtidsutredningar. Speciellt pekas på behovet av en fördjupad
analys av den process varigenom realkapitalbildning, teknisk utveckling och utbildning
påverkar produktivitetsutvecklingen. På denna punkt föreslås en ökad samverkan
ske mellan långtidsutredningen och STU.
Även SACO/SR framhåller angelägenheten av att resurser
avdelas för en snar utredning om totalproduktivitetens långsiktiga
bestämningsfaktorer. Man anser framför allt att utbildningens och forskningens
betydelse för produktivitetstillväxten ägnats för liten uppmärksamhet i
långtidsutredningen. SACO/SR såväl som universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
menar att det i ett längre tidsperspektiv är nödvändigt för den svenska
ekonomins fortsatta tillväxt och konkurrensförmåga att kunna materialisera
effekterna av en kraftigt ökad satsning på högre utbildning och forskning.
TCO understryker i sitt remissvar vad långtidsutredningen
säger om den ökade betydelse som realkapitalbildningen måste få i
tillväxtprocessen när ekonomin åter har nått fullt kapacitetsutnyttjande. TCO
framhåller vidare att denna ökning av investeringarna inte kommer att kunna
finansieras genom att vinstandelen fortsätter att öka efter 1983. TCO:s
uppfattning är därför att den kollektiva kapitalbildningens roll i den totala
kapitalförsäljningen måste öka.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Sveriges
föreningsbankers förbund ifrågasätter i sina remissyttranden det möjliga i
att, som långtidsutredningen förutsätter, öka jordbruksproduktionen med ca 1 %
per år fram till 1990 samtidigt som jordbrukssysselsättningen i timmar minskar
med ca 5 % per år. LRF betonar dock samtidigt betydelsen av effektivitet i
Bil. 1.2 1978 års
långtidsutredning 73
det
svenska lantbruket. LRF anknyter också i sitt yttrande till långtidsutredningens
diskussion om fruktsamhetsulvecklingen och obalansen i befolkningens
åldersstruktur. Mot bakgrund av bl. a. att vår socialpolitik förutsätter en
fortgående stark ekonomisk tillväxt menar LRF atl denna obalans i kombination
med en försvagad tillväxt kan komma att skapa motsättningar mellan olika
åldersgrupper.
LRF understryker del angelägna i att den framtida
socialpolitiken utformas på ett sätt som skapar rimlig balans och rättvisa och
inte lägger onödigt tunga bördor på den aktiva generationen. Dessutom betonas
vikten av att inom familjepolilikens ram underlätta flerbarnsfamiljernas situation.
LRF konstaterar avslutningsvis att för att LU:s
långsiktiga tillväxtalternativ skall kunna förverkligas krävs en omläggning av
skattepolitiken så att företagsamhet och arbetsvilja stimuleras.
Statens invandrarverk ifrågasätter i sitt remissvar
den förutsättning som långtidsutredningen gjort beträffande invandringen på
lång sikt, Enligt invandrarverket är en fortsatt nettoinvandring till Sverige
trolig under överskådlig framtid. Denna invandring kommer framför allt att ske
från utomnordiska länder och motiveras av andra skäl än arbelsmarknadsskäl.
Invandrarverket menar därför att denna invandring kommer att vara tämligen
oberoende av den ekonomiska utvecklingen i Sverige.
Prop. 1978/79:150 74
Appendix
Förteckning
över avgivna remissyttranden över 1978 års långtidsutredning
SOU
1978:78.
Efter remiss har följande instanser avgett
yttranden över långtidsutredningen:
Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), domänverket, kommerskollegium -som bifogat yttranden från Stockholms
handelskammare konjunkturinstitutet (Kl), lantbruksstyrelsen, riksrevisionsverket
(RRV), sjöfartsverket, skogsstyrelsen, skolöverstyrelsen (SÖ),
socialstyrelsen, statens invandrarverk, statens jordbruksnämnd, statistiska
centralbyrån (SCB), statskontoret, styrelsen för teknisk utveckling (STU),
televerket, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) - som bifogat yttranden
från Stockholm, Göteborg och Umeås högskoleregion - överbefälhavaren (ÖB),
fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret. Centralorganisationen
SACO/SR, Institutet för internationell ekonomi. Kooperativa förbundet (KF).
Landsorganisationen i Sverige (LO) - som bifogat yttranden från
Handelsanställdas förbund. Svenska byggnadsarbetareförbundet och Svenska
skogsarbetareförbundet - Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska bankföreningen. Svenska försäkringsbolags
riksförbund, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Sveriges
aktiesparares riksförbund, Sveriges föreningsbankers förbund, Sveriges
grossistförbund, Sveriges hantverks-och industriorganisation, Sveriges
industriförbund (SI), Sveriges köpmannaförbund. Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Dessutom har Sveriges kemiska industrikontor
(Kemikontoret) inkommit med yttrande.
Bil.
1.2 1978 års långtidsutredning 75
Innehåll
Långtidsutredningens uppläggning, metod och politiska
utgångspunk
ter ............................................................................... I
De centrala avvägningsproblemen i utredningens
huvudalternativ 6
Den internationella utvecklingen................................... 12
Befolkning och arbetskraft ........................................... 15
Produktionskapacitetens utveckling.............................. 21
Alternativa utvecklingsvägar ........................................ 24
Bytesbalans och utrikeshandel..................................... 29
Jordbruk
och fiske ........................................ ............ 33
Skogsbruk ................................................................... 34
Industri......................................................................... 37
Energiförsörjningen ..................................................... 42
Byggnadsverksamhet................................................... 45
Varuhandel................................................................... 46
Samfärdsel.................................................................... 47
Bostäder....................................................................... 49
Offentliga tjänster......................................................... 50
Det finansiella perspektivet.......................................... 59
Regional utveckling ...................................................... 65
Miljövård ...................................................................... 68
Utvecklingen på längre sikt........................................... 69
Appendix: Förteckning över avgivna remissyttranden . 74
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
______________________________ BUaga
1.3
Förslag till lag om konto för likyiditetsutjämning jämte
specialmotivering
Prop. 1978/79:150
Bilaga 1.3 Förslag till Lag om konto för
likviditetsutjämning 1
Bilaga 1.3 Förslag till
Lag om konto för likviditetsutjämning
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar
har rätt till
bonusränta och annan ränta på medel som står inne på ett särskilt konto i
riksbanken (konto för likviditelsutjämning). Varje företag får inneha en
dast ett sådant konto.
Lagen omfattar inte bankaktiebolag, försäkringsföretag,
kreditaktiebolag och ekonomiska föreningar inom jordbrukskasserörelsen. Den
omfattar inte heller andra aktiebolag och ekonomiska föreningar som har fill
huvudsakligt ändamål att lämna eller förmedla krediter eller att medverka till
finansiering genom att förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande.
2 § Insättning på ett konto för likviditetsutjämning skall
göras under
tiden den I juli - den 31 december 1979. Första insättningen skall uppgå
till minst 100000 kronor och behållningen på kontot får därefter inte
understiga detta belopp. Insättning och uttag får i övrigt ske på de villkor
som riksbanken anger.
På medel som står inne på ett konto
för likviditetsutjämning skall, förutom bonusränta enligt 3 §, utgå den ränta
som riksbanken bestämmer.
3
§ Bonusränta
utgår med 2 procent för år på det eller de belopp som står inne på ett konto
för likviditetsutjämning från insättningsdagen till och med den 31 december
1979. Bonusränta utgår vidare med 2 procent för år på det minsta belopp som
står inne på kontot under tiden den 1 januari 1980 - den 31 mars 1981.
Bonusränta får dock inte i något fall beräknas på den del av behållningen på
kontot som överstiger två gånger summan av de belopp som företaget i bokslut
till ledning för 1979 och 1980 års taxeringar har avsatt till investeringsfond
enligt lagen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturuijämning.
4
§ Bonusränta
utgör inte skattepliktig inkomst vid taxering enligt kommunalskattelagen
(1928:370) eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Denna lag träder i kraft den I juli 1979.
Specialmotivering
Som jag har framhållit i det
föregående (avsnitt 3.3) bör företagen ha möjlighet att under förmånliga
villkor sätta in likvida medel på särskilda konton hos riksbanken (konton för
likviditetsutjämning). Bestämmelserna om dessa konton bör tas in i en särskild
lag. När jag i det följande diskuterar de nya reglernas utformning anknyter jag
till lagförslagets disposition. 1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.3
Prop.
1978/79:150 2
/ §
Syftet med bestämmelserna om konton
för likviditetsutjämning är i första hand atl dra in överlikviditet från
företagssektorn. Rätten att placera medel på sådana konton bör bl. a. med
hänsyn till delta förbehållas förelag som kan göra avsättning till investeringsfond
enligt lagen om investeringsfonder för konjunkturutjämning, dvs. aktiebolag
och ekonomiska föreningar. Med hänsyn till syftet med bestämmelserna bör
banker, kreditaktiebolag, försäkringsföretag och andra företag som bedriver
penningrörelse eller liknande verksamhet inte omfattas av de föreslagna
bestämmelserna.
För tydlighets skull bör anges att
ett visst företag inte får betala in medel på mer än ett konto för
likviditetsutjämning.
2 §
Insättning på konto för
likviditetsutjämning kan göras endast under andra halvåret 1979. Medlen bör
efter företagets eget val kunna betalas in vid ett eller flera tillfällen.
Något hinder mot att uttag sker under såväl själva insättningsperioden som
under kontots återstående löptid, dvs. fram till utgången av mars 1981, bör
inte uppställas. Riksbanken bör dock ha rätt att kräva att viss uppsägningstid
skall iakttas o. dyl. Av praktiska skäl bör vidare föreskrivas att första
insättningen skall uppgå till minst 100000 kr. och att behållningen på ett
konto för likviditetsutjämning inte vid något tillfälle får understiga 100000
kr. Uttag under kontots löptid får alltså inte ske med så stort belopp att
behållningen efter uttaget kommer att understiga 100000 kr.
Ett företag som satt in medel på
konto för likviditetsutjämning bör ha rätt till dels en grundränta, dels en
skattefri bonusränta. Grundräntan bör utgå enligt den räntesats som riksbanken
bestämmer och vara anpassad till räntenivån vid insättning av större belopp i
bank.
Det åligger riksbanken enligt
lagförslaget att utfärda erforderliga tillämpningsföreskrifter, vari får anges
vad som skall gälla i fråga om grundränta, uppsägningstid och övriga villkor.
3 §
Bonusräntan uppgår till 2 % för år
räknat av det belopp som är inbetalat på kontot för likviditetsutjämning. Denna
princip bör dock inte gälla undantagslöst i de fall då företaget utnyttjar sin
rätt till uttag från kontot. Vid beräkning av bonusräntan är det nämligen
enligt min mening lämpligt att skilja mellan insättningsperioden, dvs. andra
halvåret 1979, och kontots återstående löptid, dvs. perioden den 1 januari 1980
- den 31 mars 1981. Under insältningsperioden bör bonusräntan grundas på det
eller de belopp som faktiskt står inne på kontot. Har förelaget betalat in
medel i flera omgångar eller tagit ut medel från kontot bör ränteberäkningen
alltså baseras på den verkliga behållningen under de olika tidsperioderna.
Denna löpande ränteberäkning bör inte tillämpas i fråga om behållningen efter
Bilaga 1.3 Förslag till Lag om konto för
likviditetsutjämning 3
utgången av år 1979. För att förstärka systemets
likviditetsindragande effekt bör här gälla att bonusränta skall utgå endast på
det lägsta belopp som står inne under tiden den I januari 1980 - den 31 mars
1981. Ett uttag från kontot under denna period medför således att företaget går
miste om all bonusränta på beloppet efter 1979 års utgång.
Som jag framhållit i det föregående
bör bonusräntans storiek vidare kopplas till de belopp som företagen satt av
till investeringsfond i boksluten till ledning för 1979 och 1980 års
taxeringar. Mitt förslag innebär närmare bestämt att bonusräntan inte får
beräknas på den del av behållningen på kontot som överstiger två gånger summan
av de fondavsättningar som företaget gjort vid nämnda taxeringar. Förslaget
innebär att ett företag, vars räkenskapsår sammanfaller med kalenderår, måste
göra en preliminär bedömning under andra halvåret 1979 av hur stor avsättning
till investeringsfond som det avser att göra i bokslutet per den 31 december
1979 för att veta hela underlaget för bonusränta. Med hänsyn bl. a. till alt
grundränta utgår på innestående belopp är detta knappast någon olägenhet för
företagen.
Beräkningen av grundränta och
bonusränta kan belysas med följande exempel. Antag att ett företag avsatt
200000 kr. till investeringsfond i sitt bokslut till ledning för 1979 års
taxering och 300000 kr. i sitt bokslut till ledning för 1980 års taxering.
Företaget betalar in 600000 kr. på konto för likviditelsutjämning den 1 augusti
och ytterligare 700000 kr. den 1 november 1979. Företaget tar ut 500000 kr.
från kontot den I maj 1980. Det återstående beloppet, 800000 kr., står inne på
kontot till utgången av mars 1981. I detta fall får företagel beräkna
grundränta på 600000 kr. under liden augusti - oktober 1979, på 1 300000 kr.
under tiden november 1979 - april 1980 och på 800000 kr. under tiden maj 1980 -
mars 1981. Bonusränta medges inte på den del av behållningen på kontot som överstiger
dubbla summan av investeringsfondsavsättningarna, dvs. på den del av
behållningen som överstiger 2 x (2000004-300000) = 1000000 kr. Vidare gäller
att bonusränta grundas på den löpande behållningen under insättningsperioden
och på minsta innestående belopp under kontots återstående löplid. Detta
medför att bonusräntan kommer att beräknas på 600000 kr. under tiden
augusti-oktober 1979 och på 1000000 kr. under november och december samma år.
Under perioden den 1 januari 1980 -den 31 mars 1981 kommer bonusräntan att
beräknas på 800000 kr.
Ett företag som gör avsättning till
investeringsfond måste betala in en viss del av fondbeloppet - aktiebolag 46%
och ekonomiska föreningar 40% - på räntelöst konto hos riksbanken (konto för
investering). Riksbanken har således tillgång till uppgifter om såväl
behållningen på kontona för likviditetsutjämning som fondavsättningarnas
sloriek. De föreslagna reglerna torde bl. a. av denna anledning bli enkla att
tillämpa och kontrollera.
Prop.
1978/79:150 4
4 §
Bonusränta bör, som framhållits tidigare, vara
skattefri. Grundräntan skall däremot beskattas på vanligt sätt.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
____________________________ Bilaga
2.1
Långtidsbudget för perioden 1979/80-1983/84
Prop. 1978/79:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget
Bilaga 2.1
LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN
1979/80-1983/84
1 Inledning
Långlidsbudgetarbetets syfte är att
kartlägga de statsfinansiella konsekvenserna på längre sikt av redan fattade
beslut och gjorda åtaganden. En sådan kartläggning utgör ett underlag för en
analys av de statsfinansiella förutsättningarna under den framförliggande
femårsperioden. I syfte att bättre belysa denna fråga kompletteras
långtidsbudgeten, som i egentlig mening endast omfattar statsbudgetens
inkomster och utgifter, med vissa beräkningar rörande socialförsäkringssektorn.
Även den kommunala utvecklingen berörs. Avsikten är att långtidsbudgeten på
detta sätt skall kunna utgöra ett bättre underlag för bedömningar av den
samlade offentliga sektorns sparandeutveckling på något längre sikt.
Långtidsbudgeten har utarbetats inom budgetdepartementets budgetavdelning i
samarbete med ekonomidepartemenlet.
Beträffande statsutgifterna är
långtidsbudgeten en kalkyl över omfattningen av de resurser som krävs för att
av statsmakterna uppställda mål skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden
infrias.
Vad gäller statsinkomsterna har
förutsatts oförändrade avgifts- och skattesatser under perioden, i den mån
inte ändringar har aviserats eller beslutats. Samma metod har i princip
utnyttjats vid beräkningarna avseende socialförsäkringssektorn.
Inga försök görs att förutse vilka
nya beslut som kan komma att fattas under perioden eller effekterna härav.
Långtidsbudgeten är således varken en plan för den framtida utvecklingen eller
en prognos för den mest sannolika utvecklingen. Avsikten med långtidsbudgeten
är endast att redovisa vilken budgetutveckling som blir följden om nya
utgiftsåtaganden flver huvud taget inte görs och om skatte- och avgiftsreglerna
inte ändras. Mot denna bakgrund kan förslag om nya aktiviteter och omprövning
av redan gällande program bedömas.
2 Samhällsekonomisk bakgrund
2.1 Ekonomiska utvecklingstendenser under den närmaste
femårsperioden
Framtidsperspektiven för den
svenska ekonomin har utförligt analyse- 1 Riksdagen 1978/79. I samt. Nr 150. Bilaga 2.1
Prop.
1978/79:150 2
råts i 1978 års långfidsutredning, LU 78 (SOU 1978: 78).
Denna utredning, som har utarbetats inom ekonomidepartementet, behandlar i
första hand den ekonomiska utvecklingen under perioden 1977-1983. Syftet är att
analysen skall ge underlag för den långsiktiga ekonomiska politiken.
Utvecklingen under perioden
1974-1977 präglades av ökade balansbrister i den svenska ekonomin. Sålunda
kännetecknas LU:s utgångsår 1977 av ett mycket lågt kapacitetsutnyltjande, ett
betydande underskott i bytesbalansen samt en kraftig inflation. En
huvuduppgift för den ekonomiska politiken i ett femårsperspektiv är att lösa
dessa balansproblem. Mot denna bakgrund har det varit naturligt att
utredningsarbetet har koncentrerats kring problemet att finna vägar till fullt
kapacitetsutnyttjande och extem balans. Bland de övriga ekonomisk-politiska mål
som bildar utgångspunkterna för LU 78, märks full sysselsättning, rimlig
prisstabilitet, ekonomisk tillväxt, rättvis inkomstfördelning samt regional
balans.
Genom att utarbeta ett flertal
alternativ för tänkbara utvecklingsförlopp analyserar LU 78 olika vägar för att
nå dessa mål. Det visade sig därvid att i de flesta alternativen kan de
uppsatta målen inte nås samtidigt. Utredningen har därför stannat för ett
huvudalternativ, vilket under givna betingelser beräknas leda till fullt
kapacitetsutnyttjande år 1983 och en samtidig förbättring av den externa
balansen.
Huvudalternativet karakteriseras i
korta drag av att förbättringen i den externa balansen förutsätts ske genom en
historiskt sett kraftig uppgång i exporten, medan importökningar hålls
tillbaka. Den nödvändiga exporttillväxten är något snabbare än den beräknade
ökningen i världshandeln. De svenska exportföretagen måste således öka sina
marknadsandelar. En nödvändig fömtsättning för en sådan utveckling är atl
priserna på svenska exportvaror ökar långsammare än de priser som utlandet tar
för motsvarande varor, dvs. att de svenska relativpriserna sänks. En mycket
återhållsam inhemsk kostnadsutveckling är därför av central betydelse för att
de uppsatta målen skall kunna förverkligas.
Den kraftiga ökningen av exporten
ställer i sin tur krav på en fortsatt utbyggnad av den svenska
produktionsapparaten genom ökade investeringar inom framför allt industrin.
För att denna ökning av investeringarna skall realiseras krävs bl. a. en
förbättrad lönsamhet i näringslivet. Den finansiella situationen för svensk
industri har sedan år 1975 karakteriserats av kraftigt sjunkande vinster, en
låg självfinansieringsgrad, svag soliditet och otillräcklig räntabilitet. Detta
har hämmat företagens investeringsvilja. 1 LU 78 förutsätts att förelagens
vinstandel ökar från 1977 års bottennivå till en nivå som ligger i närheten av
den som uppmättes under 1970-talets början. Den förutsatta vinstandelen ligger
dock klart lägre än under högvinståret 1974. Pen ligger också klart under den
vinstandel som förutsattes i föregående långtidsutredning, LU 75.
LU:s bedömning av den totala
produktionskapaciteten har i första hand grundats på uppskattningar av hur
arbetskraften och dess produktivitet -
Bilaga 2.1
Långtidsbudget 3
dvs.
produktion per arbetstimme - kommer atl utvecklas. Den totala sysselsättningen,
mätt i antal arbetstimmar, beräknas minska med 0,1% per år under perioden
1977-1983. Beträffande produktiviteten visar kalkylerna en trendmässig ökning
på 3,1 % per år. Härtill måste läggas effekten av att den i utgångsläget inte
fullt utnyttjade kapaciteten avseende såväl kapital som arbetskraft förutsätts
komma att tas i anspråk under kalkylperioden. Detta kapacilelsgap har
uppskattats motsvara en årlig produktivitetsstegring på 0,7%. Totalt skulle
härigenom den totala produktivitetsstegringen uppgå till 3,8% per år under
perioden 1977-1983 och BNP-fillväxten till 3,7% per år.
Ett realiserande av LU:s huvudalternativ innebär
att de stagnationstendenser som präglat den svenska ekonomin under senare år
bryts. En stor del av resurstillväxten måste emellertid avdelas för
erforderliga investeringsökningar och för att avhjälpa de balansbrister som
förelåg i utgångsläget. Utrymmet för ökningar av såväl privat som offentlig
konsumtion är därmed relativt begränsat. I huvudalternativet har LU förutsatt
att konsumtionsökningen fördelas så att privat och offentlig konsumtion växer
i ungefär samma takt.
Den privata konsumtionsvolymens ökningstakt
beräknas till 1,8% per år. Med tanke på gjorda åtaganden mot pensionärerna blir
den årliga ökningen i privat konsumtionsstandard för den aktiva generationen en
halv procentenhet lägre.
När den del av utrymmet för total konsumtionsökning
avsatts som krävs för att erhålla en viss real ökning i den aktiva
befolkningens privata
Tabell
1. Försörjningsbalansen under perioden 1965-1983
Milj. kr.
Åriig procentuell vo
ilymförändring
i löpande
priser
1965-
1970-
1974-
1977-
1977
1970
1974
1977
1983
enligt
LU
Privat
konsumtion
189 293
3,0
1,6
2,1
1,8
Offentlig
konsumtion
100925
5,9
2,3
4,1
2,2
Statlig
31688
1,6
1,2
1,6
0,9
Kommunal
69237
8,9
3,0
5,3
2,8
Bruttoinvestering
71403
3,6
1,6
-1,7
2,8
Privata inkl. bostäder
59093
2,7
3,1
-2,4
3,1
därav: industri
14790
3,9
6,3
-5,0
4,7
Offentliga myndigheter
12310
7,8
-5,0
1,5
1,1
därav: statliga
3 286
-0,1
2,8
-3,0
-0,4
kommunala
9024
11,0
-7,6
3,5
1,6
Lagerförändring'
-1300
(1300)
(-2 300)
(-6700)
(-5 000)
Export
av varor och
tjänster
97516
7,6
7,0
-2,5
7,9
Import
av varor och
tjänster
106326
7,6
4,7
0,8
4,0
Bruttonationalprodukt
351511
3,8
2,2
-0,1
3,7
Förändring
i milj. kr.
Prop.
1978/79:150 4
konsumtionsstandard medges en ökning av den offentliga
konsumtionsvolymen på 2,2% per år under perioden 1977-1983. Den statliga
konsumtionen förutses öka med 0,9% och den kommunala konsumtionen med 2,8% per
år. Detta innebär en neddragning i jämförelse med perioden 1974-1977, då total
offentlig konsumtion ökade med 4,1 % per år. Trots neddragningen finns det
emellertid, med de angivna förutsättningarna, etl visst utrymme för fortsatt
reformverksamhet utöver redan gjorda åtaganden.
LU:s huvudalternativ sammanfattas i
tabell 1 i form av försörjningsbalansen för åren 1977-1983.1 tabellen anges
också jämförelsetal för tidigare perioder.
2.2 Avvägningsproblem
Förverkligandet av
huvudalternativet i LU 78 bygger naturligtvis på att kalkylernas centrala yttre
förutsättningar angående världshandelstillväxt m. m. förverkligas. Dessutom
ställs vissa bestämda krav på olika delar av den svenska ekonomin. Om
huvudalternativets utveckling genomförs blir det en uppgift för den ekonomiska
politiken att skapa sådana betingelser atl de olika kraven i möjligaste mån kan
uppfyllas. Härvid ställs man inför svårbemästrade avvägningsproblem och vid
remissbehandlingen har vissa remissinstanser ställt sig tveksamma till huruvida
dessa krav helt och hållet kan infrias. Det är framför allt två av de centrala
betingelserna som har väckt viss tveksamhet. För det första anser flera
remissinstanser att en så stark begränsning av den kommunala konsumtionens
tillväxt som krävs i LU:s huvudalternativ, blir svår att genomföra. För det
andra anser de tunga löntagarorganisationerna att den förutsatta förändringen i
den funktionella inkomstfördelningen inte kan accepteras. På denna punkt är
emellertid flertalet av de övriga remissinstanserna av motsatt uppfattning.
Däremot förefaller remissinstanserna vara tämligen eniga om att den tredje
centrala betingelsen för huvudalternativets genomförande, en ökad rörlighet på
arbetsmarknaden, är välmotiverad och nödvändig.
1 det följande återges de tidigare
berörda betingelserna för huvudalternativets genomförande såsom de har
presenterats i långtidsutredningen. Ett sådant krav är att den förbättring av
de svenska relativpriserna som krävs för att realisera den nödvändiga
exporttillväxten förverkligas. Ungefär hälften av denna relativprisförbättring
har redan åstadkommits genom utförda devalveringar. Resten måste enligt
långtidsutredningen komma till stånd genom en återhållsam inhemsk
kostnadsutveckling.
Det ställer i sin tur bestämda krav
på utvecklingen av löner och vinster. Även andra restriktioner finns för dessa
centrala storheters tillväxt. Löneökningarna måste uppnå en viss nivå för att
en real standardförbättring i den privata konsumtionen skall kunna realiseras.
Näringslivets vinstnivåer måste öka för att den under prognosperioden
nödvändiga investerings-
Bilaga
2.1 Långtidsbudget 5
verksamheten
skall kunna uppnås. Problemet kan således formuleras på följande sätl. Inom
ramen för en begränsad ökning av förädlingsvärdet måste fördelningen mellan
löner och vinster anpassas så att dels löneökningarna tillfredsställer kravet
på privata standardförbättringar, dels vinstökningarna blir av den storleken
att den nödvändiga investeringsverksamheten förverkligas. Den lönetillväxt som
förutsätts i huvudalternativet medger en viss förbättring av de aktiva
löntagarnas privata konsumtionsstandard. Härtill skall emellertid också läggas
atl utbyggnaden av det offentliga tjänsteutbudet bl. a. kraftigt påverkar
barnfamiljernas standard.
Ett annat krav gäller den ovan berörda ökade
rörligheten på arbetsmarknaden. Enligt LU 78 väntas efterfrågan på
industrivaror bli kraftigast i de områden där graden av outnyttjad kapacitet är
relativt låg. Därför kan produktivitetsreserven inte realiseras genom att alla
företag behåller sina anställda. I stället krävs ett dynamiskt förlopp där
sysselsättningen ökar i de mer expansiva branscherna samtidigt som
produktivitetsreserven i svagare branscher löses upp genom avgång av
anställda. Detta kräver i sin tur att arbetsmarknadspolitiken inriktas på att
befrämja röriigheten. Om så inte sker är risken stor för att en
efterfrågegenererad uppgång bromsas av flaskhalsproblem på
sysselsättningssidan. Den dämpade kostnadsutveckling som är en förutsättning
för LU:s huvudalternativ äventyras därigenom. Kravet på ökad rörlighet på
arbetsmarknaden accentueras också av de regionala obalanser som kan uppstå.
Eftersom nästan hela nettoökningen av arbetskraften består av kvinnor är det
också viktigt atl efterfrågan och utbud av arbete anpassas till detta
förhållande.
Ytterligare
viktiga avvägningsproblem som måste bemästras gäller produktionsresultatens
användning. Som redan har visats måste en betydande del av produktionen
avsättas på exportmarknaderna för att täcka bytesbalansunderskottet. Vidare
måste näringslivets investeringsbehov prioriteras under den närmaste
femårsperioden. Ett högt kapacitetsutnyttjande är en nödvändig förutsättning
för en snabb investeringsulveckling.
Genom reduktionen av bytesbalansunderskottet och de
ökade investeringarna minskas utrymmet för konsumtion högst avsevärt. Detta
förhållandevis knappa utrymme måste sedan delas på privat och offentlig konsumtion.
För den privata konsumtionens del måste hänsyn tas till redan gjorda bindningar
till pensionärerna och att en alltför låg privat konsumtionstillväxt för de
aktiva med stor sannolikhet kommer att leda till spänningar på
arbetsmarknaden. Genom att den privata konsumtionen således måste medges en
viss standardförbättring blir det återstående utrymmet för offentlig konsumtion
begränsat. De allmänna målen för samhällsekonomins utveckling gör det
emellertid helt nödvändigt att den offentliga sektorn så långt det är möjligt
anpassar sig till detta utrymme. I det följande behandlas de krav som härvid
ställs.
Prop.
1978/79:150 6
2.3 Den offentliga sektorns roll i samhällsekonomin
Sambanden mellan den offentliga
sektorn och övriga delar av ekonomin går i båda riktningarna. Ä ena sidan är möjligheterna
att bygga ut den offentliga sektorn beroende av resurstillgången och den
ekonomiska utvecklingen i övrigt. Å andra sidan är insatser inom den
offentliga sektorn av väsenflig betydelse för utvecklingen i andra delar av
samhällsekonomin. Som exempel härpå kan nämnas att LU:s kalkyler förutsätter
att barnomsorgen ordnas för att det beräknade arbetskraftsutbudet skall kunna
förverkligas.
Som framgått tidigare är utrymmet
för den offentliga konsumtionens ökning under den framförliggande femårsperioden
begränsat. Detta utrymme måste delas mellan statlig och kommunal verksamhet.
Denna fördelning är en politisk avvägningsfråga som kräver prioriteringar
mellan olika konsumtionsändamål. På grund av olika bindningar är emellertid
manöverutrymmet inte särskilt stort. I LU:s baskalkyler preciseras de
konsumtionsökningar som följer av olika politiska beslut och åtaganden samt av
förändringar i befolkningens åldersstruktur i kombination med kravet på
oförändrad standard i det offentliga tjänsteutbudet.
För statens del utgår baskalkylen
från långtidsbudgeten för perioden 1978/79-1982/83. Den redan intecknade
ökningen av statlig konsumtionsvolym anges till 0,5% per år under perioden
1977-1983. För kommunal konsumtion har motsvarande ökning beräknats till 1,8%
per år. Den högre ökningstakten för kommunerna betingas huvudsakligen av
utbyggnaden av de prioriterade områdena barnomsorg och långtidssjukvård samt av
de krav som ställs av bl. a. övrig äldrevård.
LU 78 påpekar att den tillväxt man
kalkylerat med för kommunernas del (2,8% per år) innebär en neddragning i
jämförelse med planerna i denna sektor (3,5% per år).
Mot bakgrund av detta och de
senaste årens erfarenheter av kommunal expansion måste man konstatera att en
sådan anpassning av den kommunala utvecklingen som förutsätts i LU 78 inte kan
komma till stånd utan att både stat och kommun iakttar stark återhållsamhet med
beslut om utbyggnad av de samhällsverksamheter som har kommuner och
landstingskommuner som huvudmän.
Även den fömtsatta statliga konsumtionsutvecklingen
(1 % per år) kommer att ställa stora krav på återhållsamhet med nya
utgiftsåtaganden från statsmakternas sida. En stram återhållsamhet betingas
också av utgångslägets stora budgetunderskott. På kort sikt kan ett stort
budgetunderskott motiveras av slabiliseringspolitiska överväganden. I ett
medelfristigt perspektiv kräver emellertid den samhällsekonomiska balansen alt
budgetr underskottet motsvaras av ett lika stort sparande i övriga sektorer i
ekonomin. Även om detta villkor är uppfyllt kan en överflyttning av
finansiellt sparande från offentlig till privat sektor ställa krav på en
anpassning av
Bilaga
2.1 Långtidsbudget 7
kreditmarknaden
och kreditpolitiken för att en likviditetsuppbyggnad inte skall leda till ökad
inflation.
Det är mot denna bakgrund som utformningen av den
framlida finanspolitiken skall ses. Dess uppgift är att i samspel med
kreditpolitiken bidra till en balanserad utveckling i ekonomin i enlighet med
de centrala målen.
3
Beräkningsmetodik och antaganden
3.1
Principerna för utgiftsbedömningarna
De beräkningar av den framtida utgiftsutvecklingen
som redovisas i det följande syftar till att endast ange konsekvenserna av
beslut som redan har fattats. Beroende på beslutets eller åtagandets karaktär
kan dessa beräkningar göras på olika sätt. När det gäller utgifterna för
närings- och arbetsmarknadspolitiken har dessa i beräkningarna kalkylmässigt
förutsatts vara konjunkturneutrala. Nedan anges några typfall för hur
beräkningarna genomförs för övriga anslag.
1. 1 vissa fall har statsmakterna /' belopp angivit
en utgiftsnorm. Detta
gäller i allmänhet transfereringar till hushåll och kommuner. Dessa utgifts
normer kan vara av olika slag.
a) I vissa fall föreligger bindningar som är
fastställda till belopp, som gäller t. v. och som inte innefattar
standardhöjningar. Det gäller t; ex. de allmänna barnbidragen. Här styrs den
beräknade utgiftsutvecklingen helt av antagandena om befolkningens utveckling.
b) För vissa verksamheter innefattas även standardhöjningar. Del kan
gälla hela den tid som omfattas av långtidsbudgeten eller en del därav. Vid
beräkningarna har hänsyn tagits fill detta genom att utgifterna successivt
höjts enligt det beslutade åtagandet. Ett exempel är utgifterna för folkpensioner,
där kalkylerna omfattar den beslutade standardstegringen i form av
pensionstillskott.
c) I andra fall finns till belopp fastställda
utgiftsnormer där den totala utgiftsutvecklingen blir beroende av utvecklingen
inom sektorer som statsmakterna inte har direkt inflytande över. T. ex. kan
nämnas statsbidragen till barnomsorgen som utgår med fastställt belopp per
plats. Anslagen får beräknas med utgångspunkt i prognoser om den kommunala
utvecklingen på barnomsorgens område.
2. I andra fall har statsmakterna lagt fast ramar
eller regelsystem för
utgifterna i andra termer än rent finansiella. Sådana kvantitativa ramar kan
t. ex. utgöras av antalet intagningsplatser eller totala antalet platser eller
timmar i viss utbildning. Detta förekommer exempelvis när det gäller den
Prop,
1978/79:150 8
grundläggande högskoleutbildningen. I dessa fall har i
långtidsbudgeten tagits upp de resurser som beräknats vara nödvändiga för att
uppnå de på detta sätt fastställda målen.
När det gäller beräkning av
utgifternas storlek utifrån ett beslutat regelsystem kan nämnas vissa
statsbidrag till kommunerna som t. ex. bidragen till social hemhjälp och
färdtjänst, vilka utgår som en procentandel av bruttokostnaden. Ett annat
exempel är skatteutjämningsbidraget som påverkas av det kommunala
skatteunderlagets och den kommunala utdebiteringens utveckling. Prognoser av
den kommunala utvecklingen ligger i dessa fall fill grund för beräkningarna.
3. På några områden finns tidsbegränsade program. I dessa
fall har i
allmänhet antagits att utgifterna faller bort i och med att programmet
upphör.
I den mån det är orealistiskt att räkna med att anslaget
kommer att falla bort efter programperiodens slut underskattas omfattningen av
de framtida resursanspråken. I en del fall har statsmakterna låtit förstå att
tidsbegränsade program avses bli förlängda i en eller annan form ulan atl formella
beslut ännu fatlats härom. Likaså har i fråga om vissa avtal, som löper ut
under perioden för långtidsbudgeten men som avses bli förnyade, schablonmässigt
antagits oförändrad anslagsnivå. Som exempel härpå kan nämnas avtal om
forskningssamverkan som sluts mellan staten och berörda näringar för viss tid.
4. För de flesta anslag har statsmakterna inte
kvantifterat den beslutade
framtida verksamheten. I dessa fall har bedömningen av de finansiella
konsekvenserna i allmänhet gjorts mer skönsmässigt.
a)
En i vissa fall
användbar metod är att utgå från oförändrad kvalitet hos den statliga
tjänsteproduktionen. Detta innebär att produktionen får anpassas till
förändringar i efterfrågan. Insatsen av resurser påverkas emellertid av
produktivitetsutvecklingen. I allmänhet måste förutsättas att
produktivitetsutvecklingen medger att en.över riden oförändrad efterfrågan kan
tillgodoses med successivt minskade resursinsatser. Det bör understrykas att
stora svårigheter föreligger att rätt bedöma efterfråge- och produktivitetsutvecklingen.
Antagandena måste ofta göras mycket schablonartade.
b) För de statliga investeringarna,
bl. a. kommunikationsverken och vägbyggandet, föreligger särskilda svårigheter
att avgöra vilken anslagsutveckling som på längre sikt krävs för att anpassa
produkfionen till efterfrågan. Detta hänger samman främst med svårigheterna
att precisera sambandet mellan investeringar och efterfrågan. I beräkningarna
har bedömts vilka investeringar som krävs på grund av efterfrågan sedan hänsyn
tagits till en förväntad produktivitetsutveckling. För de närmaste åren
domineras dock investeringarna ofta av redan fattade investeringsbeslut.
c)
På vissa
områden görs inte större investeringar. Däremot kan punktvis vissa större
projekt aktualiseras utan att dessa i och för sig innebär höjd
Bilaga
2.1 Långtidsbudget 9
ambitionsnivå. 1 den mån en utbyggnad inte följer av
fastlagda program har en allmän skälighetsbedömning fått göras.
3.2 Beräkningsunderlag
Långtidsbudgeten, utom
socialförsäkringssektorn, omfattar endast de utgifter och inkomster som
redovisas på statsbudgeten. Detta innebär att affärsverkens driftutgifter och
vissa investeringar samt andra utgifter för de statliga bolagen än tillskott av
kapital inte ingår i beräkningarna.
Grundvalen för långtidsbudgeten
utgörs av långtidsbedömningar som utförts av myndigheterna. Den slutliga
bedömningen av anslagsutvecklingen har gjorts inom budgetdepartementets
budgetavdelning efter samråd med vederbörande fackdepartement.
Beräkningarna av denframtlda
utgiftsutvecklingen utgår från anslagsbeloppen för budgetåret 1979/80 enligt
1979 års reviderade budgetförslag. Utgångspunkten för påföljande budgetår är en
beräkning i samma pris- och lönenivå som tillämpats i 1979 års
budgetproposition ("oförändrad pris-och lönenivå"). For sådana anslag
som omfattas av åtaganden avseende pris- och löneutvecklingen m. m. har
därefter gjorts vissa schablonmässiga beräkningar över effekter av gjorda antaganden
om framtida pris- och löneökningar ("löpande prisberäkning"). Detta
gäller dels löne- och omkostnadsökningar i samband med statlig konsumtion,
dels kostnadsökningar till följd av bl. a. indexkonstruktioner. Som exempel på
det senare kan nämnas kostnaderna för folkpensioneringen som är knutna till
konsumentprisernas utveckling. Anslag som inte faller inom de ovan nämnda
kategorierna räknas inte om med hänsyn till pris- och löneutvecklingen. Ett
exempel på detta är det allmänna barnbidraget som är räknat i oförändrat
nominellt belopp under långtidsbudgetperioden och som inte innefattas i den
löpande prisberäkningen. Av tabell 20 framgår i vilka fall omräkningar till
"löpande priser" gjorts.
Vid en diskussion av den statliga
utgiftsutvecklingen under de framförliggande budgetåren är det naturligt att
göra jämförelser med utvecklingen under tidigare år. Sådana jämförelser kan
visa bl. a. i vilken mån nya tendenser i den totala utgiftsutvecklingen eller i
utvecklingen på skilda delområden gör sig gällande.
Som jämförelsematerial används uppgifter om budgetutfallen
för budgetåren 1973/74-1977/78. För budgetåret 1978/79 föreligger slutredovisning
först under hösten 1979. Detta budgetår har därför inte tagits med i
kalkylerna.
Budgetutfallen för budgetåren 1973/74-1977/78
har deflaterats med pris-och löneindex. För vissa utgiftsgrupper finns direkt
användbara indextal. För andra grupper saknas däremot tillämpbara indexserier.
Detta gäller t. ex. de anslag som innehåller omkostnader. För dessa anslag har
använts konsumentprisindex sedan detta rensats från varugrupper, som inte är
relevanta för den statliga konsumtionen.
Prop. 1978/79:150 10
I stort sett innebär den angivna
metoden att för de utgiftsgrupper som består av statliga transfereringar
(inkomstöverföringar) anges den nytta i reala termer som resursöverföringen
representerar. För de utgifter som innebär statlig konsumtion eller investering
anger beräkningarna statens efterfrågan på reala resurser. Beräkningarna för den
historiska perioden är inte helt jämförbara med beräkningarna i oförändrad
pris- och lönenivå för den framförliggande perioden.
3.3 Principerna för inkomstberäkningarna
För budgetåret 1979/80 ansluter
inkomstberäkningarna till de bedömningar som görs i 1979 års reviderade
budgetförslag. Vid beräkningarna avseende långtidsbudgetperioden i övrigt har
beaktats beslutade eller av regeringen föreslagna eller aviserade förändringar.
Sålunda har hänsyn tagits bl. a. till den av regeringen föreslagna reformeringen
av inkomstbeskattningen och den kommunala skatteutjämningen samt den
förutsedda finansieringen härav. Vidare har beaktats beslutade och av
regeringen föreslagna höjningar av socialförsäkringsavgifter.
3.4 Antaganden för långtidsbudgetperioden
Långtidsbudgeten grundas vad gäller
år 1979 på samma antaganden om den ekonomiska tillväxten och pris- och
löneutvecklingen i samhället som presenteras i den reviderade finansplanen år
1979. Sålunda har bl. a. förutsatts att lönesumman ökar med drygt 8 1/2% från
år 1978 fill år 1979, medan den allmänna konsumentprisnivån sfiger med 6%.
Volymtillväxten i bruttonationalprodukten för år 1979 förutses uppgå till 5
1/2%. För år 1980 har lönesumman förutsatts öka med 8%, den allmänna prisnivån
med 6% och bruttonationalprodukten med 4%. För år 1981 har lönesumman
förutsatts öka med 7% och den allmänna prisnivån med 6%. Vidare antas
bruttonationalproduktens volymtillväxt uppgå till 3%. För åren 1982-1984 har
schablonmässigt antagits att lönesumman, allmänna prisutvecklingen samt
bruttonationalprodukten årligen ökar med 7%, 4% resp. 3%. För den kommunala
utdebiteringen har förutsatts oförändrade genomsnittliga skattesatser åren
1980 och 1981 samt en genomsnittlig höjning med ca 20 öre per år under perioden
1982-1984. Därmed skulle den kommunala utdebiteringen i genomsnitt höjas från
29:02 kr. år 1979 till 29:60 kr. år 1984.
4 Statens utgifter och inkomster
4.1 Statsutgifter efter ändamål
1 detta avsnitt redovisas
statsutgifternas utveckling i oförändrad pris-och lönenivå under perioden
t.o.m. budgetåret 1983/84. Redovisningen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.1
Långtidsbudget
II
opaginerad Kontrollera mot PDF
omfattar
de totala utgifterna över statsbudgeten. Dessa redovisas grupperade efter
ändamål. Fjorton av de största ändamålsgrupperna särredovi-sas. De svarar
tillsammans för ca 88 % av utgifterna under budgetåret 1979/ 80. En redovisning
av de totala utgifternas utveckling lämnas i tabell 19. Beräkningarna utgår
från de anslagsbelopp för budgetåret 1979/80 som redovisas i det reviderade
budgetförslaget. För vissa anslag som är direkt knutna till pris- eller
löneindex eller som nära följer den allmänna pris- och lönestegringen i
samhället redovisas också tillkommande utgifter vid i avsnitt 3.4 angivna
antaganden om pris- och lönestegringar (tabell 20).
Beräkningarna i 1979 års långtidsbudget styrs i hög
grad av de beslut som fattats av statsmakterna under de senaste åren. De totala
stalsutgifterna i oförändrad pris- och lönenivå (exkl. statsskuldräntor)
fortsätter att öka svagt under långiidsbudgetperioden. De betydande
budgetunderskotten medför stigande utgifter för stalsskuldräntor. Mest
märkbara, utöver statsskuldräntorna, är utgiftsökningen för bostadspolitiken.
Några områden minskar under långtidsbudgetperioden.
Folkpensioner
m. m. och sjukförsäkringar
Ändamålsgruppen domineras av utgifterna för
folkpensioneringen och statens bidrag till sjukförsäkringen. I ändamålsgmppen
ingår även del i prop. 1978/79: 95 föreslagna statsbidraget till kommunala
bostadstillägg till folkpension. Med undantag för vissa
administrationskostnader utgörs hela ändamålsgruppen av transfereringar till
hushållen.
Tabell 2. Folkpensioner m.m.
(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genomsnittlig
procentuell förändring
1973/74-1977/78
Anslag 1979/80
Anslagsförändring till
Procentuell förändring 1979/80-1980/81
Genomsnittlig procentuell förändring 1979/80-1983/84
1980/81 1981/82 1982/83
1983/84
Totala
utgifter
därav
folkpensioneringei sjukförsäkringen
+4,5
n-1-5,6 -2,5
30251
26605
3555
-Hl 576 -1-1196 - 34
+ 539 -\- 415 -175 -1- 385 + 130
-H140
-169
-320 -t-150
+ 5,2
+ 2,0 -1-10,8
+ 2,0
+ 0,4
+5,2
Under budgetåren 1980/81 och 1981/82 ökar
kostnaderna kraftigt för ändamålsgruppen. En bidragande orsak till detta är det
nya statsbidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension som föreslås
gälla fr. o.m. kalenderåret 1981 och som därmed ökar kraftigt budgetåren
1980/81 och 1981/82. Det framlagda förslaget innebär att en enhetlig
statsbidragsnivå
Prop. 1978/79:150 12
införs
för bostadstilläggen till folkpensionärer och de statskommunala bostadsbidragen
till övriga hushåll.
Utgifterna för folkpensionerna har under perioden
1973/74- 1977/78 sfi-gil med i genomsnitt 5,6% per år räknat i fasta priser.
Ökningen beror dels på atl antalet pensionärer stigit under denna tid bl. a.
genom sänkningen av den allmänna pensionsåldern år 1976, dels på att en rad
standardförbättringar genomförts.
Fortsatta sådana effekter slår igenom i
beräkningarna för den framförliggande långtidsbudgetperioden. Det totala
antalet pensionärer beräknas bl. a. till följd av förändringar i befolkningens
ålderssammansättning årligen öka med i genomsnitt 16000, varav 14000
ålderspensionärer. Antalet folkpensionärer beräknas år 1979 uppgå till knappt
1,9 miljoner, varav drygt 1,3 miljoner ålderspensionärer. Över 700000
pensionärer erhåller ålderspension från ATP.
Den beslutade fortsatta standardförbättringen för
folkpensionärer som inte får ATP eller har låg ATP innebär att pensionerna för
dessa grupper ökar betydligt snabbare än den allmänna prisutvecklingen.
Härigenom uppstår betydande årliga kostnadsökningar under början av långtidsbudgetperioden.
Beräkningen av utgifterna för folkpensioneringen i
oförändrad prisnivå t.o.m. budgetåret 1983/84 har gjorts med utgångspunkt i
anslaget för budgetåret 1979/80. Beräkningarna omfattar därefter endast sådana
utgifts-höjningar som följer av ett ökat antal folkpensionärer och de
lagstadgade förändringarna av pensionsförmånerna. I fasta priser ökar
utgifterna för folkpensioneringen med ca 540 milj. kr. budgetåret 1980/81.
De minskade utgifterna fr. om. budgetåret 1982/83
sammanhänger dels med atl den av riksdagen beslutade utbyggnaden av
pensionstillskotten slutförs budgetåret 1981/82, dels med att antalet
pensionärer som uppbär detta tillskott minskar till följd av alt allt fler
pensionärer får ATP.
Tabell
3. Folkpensioner, utgiftspåverkande faktorer
(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Utgiftsförändring till
1980/81
1981/82
1982/83
1983/84
Ökat antal pensionärer Pensionstillskott
Summa
+249 -290
-h539
-h235 -H80
-1-415
-1-170 -345
-175
+ 135 -455
-320
Folkpensionernas nivå är knuten till den allmänna
prisutvecklingen. Med de antaganden rörande prisutvecklingen som gjorts skulle
utvecklingen av utgifterna för folkpensioneringen i löpande priser bli
följande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.1 Långtidsbudget
13
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 4. Folkpensioner
(Milj.
kr., löpande priser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genomsnittlig procentuell
förändring 1973/74-
mi/1%
Anslag 1979/80
Anslagsförändring
till
1980/81 1981/82 1982/83 1983/84
Procen-
Genom-
tuell
för-
snittlig
ändring
procen-
1979/80-
tuell för
1980/81
ändring
1979/80-
1983/84
opaginerad Kontrollera mot PDF
+ 18,9
26520
+2700 +1720 +990 + 900 +18,1
+ 5,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Av sjukförsäkringens kostnader
finansieras 85 % med arbetsgivaravgifter och resterande 15% med statsbidrag.
Socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen höjdes från 9,6% till 10,6% den
1 januari 1979. Anslagsberäkningen för perioden t.o.m. budgetåret 1983/84
utgår från gällande bestämmelser och statsbidragsregler med tillägg av de nya
regler för ersättningen till sjukvårdshuvudmännen som har redovisats i prop.
1978/79: 177. Bl. a. den ökande andelen äldre beräknas medföra att utgifterna
ökar något under perioden.
Utbildning och forskning
Denna ändamålsgrupp omfattar de
statliga utgifterna för utbildningsväsendet och för den civila forskning som bedrivs
av staten eller med statligt stöd. Ändamålsgruppen omfattar bl. a. grundskolan,
gymnasiala skolor, högre utbildning och forskning samt studiesociala ändamål
och den del av Vuxenutbildningen som finansieras via statsbudgeten. Till högre
utbildning och forskning förs bl. a. anslagen till högskolan inkl.
lantbruksuniversitetet, undervisningssjukhusen och de statliga forskningsråden
och styrelsen för teknisk utveckling. I gruppen ingår även de statliga
utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamhet på energiområdet.
Studiesociala ändamål omfattar del statliga studiestödet till samtliga
kategorier av studerande.
Utgifterna för grundskolan beräknas
för budgetåret 1979/80 till drygt 9,5 miljarder kr. Utgiftsförändringarna styrs
i betydande utsträckning av befolkningsutvecklingen. Elevantalet i grundskolan
beräknas läsåret 1979/80 uppgå till ca 1 040000 och väntas läsåret 1983/84 ha
minskat till ca 977000. Med oförändrad nettoinvandring kommer denna minskning
atl fortsätta under 1980-talet och antalet barn i skolpliktig ålder beräknas
till drygt 900000 år 1990. Våren 1976 fattade riksdagen beslut om reformering
av skolans inre arbete. Beslutet innebär en utveckling av grundskolans inre
arbete samt en utökad omsorg för barn och ungdom under skoldagen och i nära
anslutning till denna. Reformen skall genomföras stegvis och i den takt
kommunerna själva bestämmer. Fr. o. m. budgetåret 1978/79 infördes också ett
nytt statsbidragssystem som innebär att kommunerna friare kan använda
tilldelade resurser. Vid beräkningen av utgifterna för grundskolan
har hänsyn tagils till regeringens förslag om en
reformering av läroplanen i grundskolan.
Läsåret 1979/80 beräknas antalet
intagningsplatser i den direkt grundskoleanknutna delen av gymnasieskolan
motsvara ca 97% av årskullen 16-åringar. Andelen elever som omedelbart efter
grundskolan fortsätter till gymnasieskolan är dock lägre. Antalet sökanden till
de mer utpräglat yrkesinriktade linjerna liksom för de tvååriga teoretiska
linjerna har ökat. I långtidsbudgeten har antalet intagningsplatser beräknats
till oförändrat 97% av antalet 16-åringar. Detta medför en ökning av antalet
platser med ca 8700 under perioden 1979/80-1982/83. Budgetåret 1983/84 minskar
antalet 16-åringar och därmed antalet intagningsplatser. Nedgången i platsantalet
beräknas till ca 1 200.
Inom vuxenutbildningen har en
kraftig utbyggnad skett av såväl utbildningen i studieförbundens regi som de
kommunala skolorna för vuxna. Fr. o. m. år 1976 utgår ett särskilt studiestöd
till vuxna i form av tim- och dagstudiestöd samt ett särskilt vuxensludiestöd.
Del särskilda vuxenstudiestödet ansluter till stödet för
arbetsmarknadsutbildning men består till skillnad från detta till en viss del
av återbetalningspliktiga medel. De direkta kostnaderna för det särskilda
vuxenstudiestödet finansieras med en särskild vuxenutbildningsavgift som utgår
på samma avgiftsunderlag som används för beräkning av sjukförsäkringsavgifter
och belastar inte statsbudgeten. Vuxenutbildningsavgiften är fastställd till
0,25% fr. o. m. den 1 januari 1978. De kostnader för vuxenutbildningen - exkl.
studiestöd -som belastar statsbudgeten beräknas för budgetåret 1979/80 till ca
1 650 milj. kr. För långtidsbudgetperioden beräknas, kalkylmässigt på grundval
av skolöverstyrelsens prognoser, att antalet studiecirklar ökar med 7% per år
och att kommunal vuxenutbildning på gymnasieskolenivå har samma omfattning som
under budgetåret 1977/78. Undervisning på grundskolenivå inom kommunal
vuxenutbildning beräknas öka något under perioden. I tabell 5 har utgifterna
för vuxenutbildningen fördelats efter skolform och ingår till viss del i de
redovisade ändamålsgrupperna.
Tat>ell 5. Utbildning och forskning
(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring
till
Procentu-
Genom-
snittlig procen-
1979/80
ell förändring
snittlig procen-
1980/81
1981/82
1982/83
1983/84
tuell
1979/80-
tuell för-
föränd-
1980/81
ändring
ring
1979/80-
1973/74-
1983/84
1977/78
Totala
utgifter
+ 3,0
23 630
+ 174
-193
- 18
+ 42
+0,7
+0,0
därav
grundskolan
+5,4
10056
-172
-278
- 43
- 6
-1,7
-1,3
gymnasieskolan
+ 3,5
3281
+ 222
+ 22
+ 34
+ 14
+ 6,8
+ 2,2
högre utbildning
och forskning
+0,7
6402
+ 60
- 3
- 33
+ 22
+0,9
+ 0,2
studiesociala
ändamål
-0,6
2 502
- 14
+ 14
- 32
- 45
-0,6
-0,8
Bilaga
2.1 Långtidsbudget 15
De beslut som statsmakterna har fatlat om ändrade
behörighetsregler för tillträde till högskolan har ökat möjligheterna för nya
grupper i samhället att få del av högskoleutbildning. Etableringen av
högskoleutbildning på nya orter har också ökat tillgängligheten. Antalet
studerande ökar under läsåret 1978/79. Någon ytterligare ökning av resurserna
beroende på fler studerande beräknas inte. Fr. o. m. läsåret 1979/80 slopas
enligt riksdagens beslut den fria sektorn inom högskolan. Resurstillskottet har
beräknats för redan beslutade ökningar av antalet intagningsplatser på vissa
utbildningslinjer. Det innebär att kostnaderna sfiger något under perioden.
Utgifterna för studiesociala ändamål omfattar såväl
bidrag som återbetalningspliktiga studiemedel för studerande. Fr. o.m.
budgetåret \911>/1A har alla elever över 20 är i gymnasieskolan, den
kommunala och statliga vuxenutbildningen samt folkhögskolan överförts till
studiemedelssystemet. Antalet studerande under 20 år som uppbär olika former
av studiehjälp och förlängt barnbidrag beräknas stiga tämligen kraftigt under
början av perioden. Budgetåret 1983/84 avtar ökningen av stödet i takt med att
antalet 16-åringar minskar.
Antalet studiemedelstagare har bedömts öka något.
Samtidigt väntas återbetalningarna av studiemedel och studielån stiga
successivt under perioden med i genomsnitt drygt 50 milj. kr. per år.
Budgetåret 1983/84 beräknas återbetalningarna uppgå till totalt ca 660 milj.
kr.
En proposition har lämnats till riksdagen med
förslag om studiemedel till 18-19-åringar som lämnat föräldraekonomin.
Kostnaderna för denna reform beräknas till ca 82 milj. kr. för budgetåret
1979/80.
Det statliga stödet t\\\ forskning utgår dels genom
de statliga forskningsråden, styrelsen för teknisk utveckling m. fl., dels
genom anslag till universiteten och högskolorna.
Stödet till industriellt utvecklingsarbete utgår
genom styrelsen för teknisk utveckling. Ökningen av anslagen till direkta
forsknings- och utvecklingsändamål har under de senaste åren varit betydande.
Riksdagen beslutade således under våren 1978 om modernisering av styrelsens
för teknisk utveckling organisation och myndigheten fick en mer målinriktad
programstruktur. I samband därmed ökades resursavsättningarna med 73 milj. kr.
framför allt med inriktning på särskilda målinriktade insatsområden med
fleråriga utvecklingsprojekt samt ökat stöd till teknikupphandling. I budgetpropositionen
år 1979 föreslås en ytterligare höjning av resurserna vid styrelsen för teknisk
utveckling till utvecklingsstöd med 38,6 milj. kr. Vidare har de regionala
utvecklingsfonderna fr.o.m. detta budgetår fått möjlighet att stödja
produktutveckling i företagen.
I propositionen om rikflinjer för industripolitiken
m. m. som har avlämnats våren 1979 föreslås ytterligare utbyggnad av stödet
till utvecklingsverksamhet inom företagen. Bl. a. föreslås att 300 milj. kr.
anvisas som stöd till industriellt utvecklingsarbete. Detta belopp har hänförts
till ändamålsgruppen Näringspolitik. Stödet föreslås bli administrerat av en
särskild
Prop. 1978/79:150 16
stiftelse som bildas för ändamålet. I samma proposition
föreslås att ett utvecklingsarbete inleds för att bygga ut import av
teknologiskt kunnande i de svenska företagen.
1 långtidsbudgeten beräknas en
mindre ökning av anslagen till styrelsen för teknisk utveckling.
Till gruppen forskning och
utveckling förs också utgifterna för ökad satsning på energiforskning.
Riksdagen beslutade våren 1978 om ett nytt treårsprogram för energiforskning m.
m. inom en total medelsram av I 000 milj. kr. för perioden 1978/79-1980/81.
Programmet omfattar olika forskningsinsatser för effektivare energianvändning,
för ökat sparande samt för att öka och säkra tillgången på energi i olika former.
En väsentlig del av insatserna avser utnyttjande av olika förnyelsebara
energiformer. För budgetåret 1979/80 har föreslagits anslag av 336 milj. kr.
Treårsprogrammet innebär stigande anslagsnivå under programperioden. I
långtidsbudgeten har därefter förutsatts insatser på oförändrad nivå. 1
regeringens proposition om riktlinjer för energipolitiken föreslås väsentligt
ökade satsningar på användning av solvärme inom den fastställda medelsramen.
Till detta kommer kostnader för lån till forskningsinriktat experimentbyggande.
Totalförsvar
1 ändamålsgruppen totalförsvar
ingår det militära försvaret, civilförsvaret, det ekonomiska försvaret samt
övriga delar av totalförsvaret.
Riksdagen har våren 1977 mot
bakgrund av en säkerhetspolitisk bedömning tagit ställning till inriktningen
av det militära försvaret, civilförsvaret, det ekonomiska försvaret samt
totalförsvaret i övrigt för perioden 1977/ 78-1981/82 (1977 års
försvarsbeslut). Långtidsbudgetberäkningarna utgår från dessa
ställningstaganden. För budgetåren 1982/83 och 1983/84 har förutsatts
oförändrade ramar i förhållande till försvarsbeslutet.
F. n. arbetar en kommitté med
uppdrag att överväga och lämna förslag om säkerhetspolitikens inriktning och
totalförsvarets utveckling fr.o.m. budgetåret 1982/83.
Tabell 6. Totalförsvar
(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig procen-
1979/80
tuell förändring
snittlig procen-
1980/81
1981/82
1982/83
1983/84
tuell
1979/80-
tuell för-
föränd-
1980/81
ändring
ring
1979/80-
1973/74-
1983/84
\911/n
Totala
utgifter
+ 1,0
15918
+ 27
+75
+ 117
-23
+ 0,2
+0,3,
därav
militän försvar
+0,0
14512
-31
-10
- 63
0
- 0,2
-0,2
civilförsvar
+ 3,3
328
+20
+60
+ 38
+ 5
+ 6,1
+8,9
ekonomiskt
försvar
+ 2,1
639
+ 52
+40
+ 136
-34
+ 8,1
+ 6,9
Bilaga
2.1 Långtidsbudget 17
1 syfte att inom den givna ramen för det militära
försvaret skapa ett så stort utrymme som möjligt för sådan materielanskaffning
och utbildning, som ger direkt effekt i krigsorganisationen, har
överbefälhavaren fått i uppdrag att minska antalet sysselsatta inom försvaret
med 3 900 under perioden september 1972 - september 1979. Fram till september
1978 är den genomförda nettominskningen 3 870 anställda. För perioden mars 1978
- juni 1984 är planeringen inriktad mot en personalminskning av ca 3 600
anställda.
För budgetåret 1979/80 har föreslagits militära
försvarsulgifter om 14512 milj. kr. Utgiftsförändringarna under
långtidsbudgetperioden bortsett från prisreglering beror i allt väsentligt på
investeringsutgifter utanför utgiftsramen till följd av omlokalisering av
militär verksamhet samt att de medel som innehölls budgetåret 1977/78 alertas
med en tredjedel årligen under perioden 1979/80-1981/82.
För att belysa utvecklingen av de militära
försvarsutgifterna även i löpande priser har beräkningar gjorts på grundval av
de prisantaganden som tillämpas vid beräkningar i långtidsbudgeten i övrigt
(tabell 7). Härvid har förutsatts att värnpliktsförmånerna utvecklas enligt
nettoprisindex.
Tabell 7. Militära försvaret
(Milj. kr., löpande priser)
1979/80
1980/81
1981/82
1982/83
1983/84
Utgifter
för det militära
försvaret
14512
15051
15693
16293
16920
varav priskompensation
(1400)
(1963)
(2 616)
(3 281)
(3905)
Förändring
från föregående
budgetår
+539
+642
+600
+627
Planeringsramen medger att betydande belopp årligen
kan användas för forskning och materielanskaffning. Till de större planerade
anskaffningsprogrammen hör artilleri, bandvagnar, terrängbilar och
luftvärnsrobotar för armén, patrullbåtar och kustartilleribatterier för marinen
samt anskaffning av jaktversionen av flygplanet Viggen ochjaktrobolar för
flygvapnet.
Beträffande c(vi7/or5vare/ gäller att planeringen
liksom hittills inriktas på åtgärder som gör det möjligt att i händelse av krig
skydda och hjälpa befolkningen mot verkningarna av stridshandlingar av olika
slag. Dessa åtgärder kan avse kollektivt ordnat skydd i form av främst
skyddsrum och utrymning eller individuellt skydd, såsom skyddsmasker och
anvisningar om vad som är möjligt att själv göra för sitt skydd i olika
situationer samt uppbyggnad av en undsättningsorganisation.
Riksdagen beslutade år 1975 om ett nytt system för
planering och finansiering av skyddsrumsbyggandet. Systemet innebär bl. a. atl
staten svarar för kostnaderna för skyddsrum som tillkommer fr. o. m. budgetåret
1979/ 80.
I
1979 års budgetproposition har regeringen föreslagit att 262 milj. kr.
2 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.1
Prop.
1978/79:150 18
anvisas
för budgetåret 1979/80 för civilförsvar utom skyddsrum. För skyddsrum föreslås
utgifter om 67 milj. kr. Utgiftsändringarna under perioden beror huvudsakligen
på den ändrade finansieringsformen för skyddsrumsbyggande.
Det
ekonomiska försvaret omfattar beredskapsåtgärder inom bl. a. industriproduktionen,
livsmedelsförsörjningen, energiförsörjningen och kommunikationerna.
Riksdagen
har beslutat om inriktningen av verksamheten inom det ekonomiska försvaret för
perioden 1977/78-1981/82, vilket innebär bl. a. utökad beredskapslagring av
livsmedel, gödsel- och bekämpningsmedel, petrokemiska produkter och
legeringsmetaller m. m. Vidare beslutades om ett nytt oljelagringsprogram för
perioden 1978-1984. Tvångslagringen i näringslivels regi bibehålls i
oförändrad omfattning samtidigt som den statliga beredskapslagringen ökar.
Kostnaderna för huvuddelen av oljelag-ringsprogrammet finansieras genom en
höjning av den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter. Intäkterna från
beredskapsavgiften tillförs oljelagringsfonden. Ökningen av kostnaderna på
statsbudgeten budgetåret 1982/83 beslår huvudsakligen av följdkostnader till
en ökad beredskapslagring av olja m. m. budgetåret 1981/82.
Riksdagen har vidare beslutat om åtgärder för
försörjningsberedskapen på skoområdet. Regeringen har i mars 1979 lämnat
förslag om bl. a. försörjningsberedskapsåtgärder inom tekoindustrin.
Kostnaderna för den föreslagna förstärkningen av
försörjningsberedskapen för perioden 1979/80-1983/84 beräknas i 1979 års
budgetproposition till uppskattningsvis ca 8,3 miljarder kr. i prisläget juli
1978. Mer än hälften av denna verksamhet finansieras över oljelagringsfonden.
Arbetsmarknads-
och regionalpolitik
Denna ändamålsgrupp omfattar statens utgifter för
olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom arbetsförmedling,
sysselsältningsskapande åtgärder, arbetsmarknadsutbildning, kontant stöd vid
arbetslöshet samt arbetsmiljöfrämjande åtgärder. Vidare hör utgifterna för
regionalpolitiken till denna ändamålsgrupp.
ArbetsförmedUngen har en strategisk roll inom
arbetsmarknadspolitiken. Under 1970-lalet har arbetsförmedlingen tillförts ca
1 800 nya tjänster. Modern datateknik har successivt tagits i anspråk för
framställning av dagliga platslistor. Denna verksamhet byggdes under budgetåret
1977/78 ut till att omfatta hela landet. Metoder prövas för användning av sådan
teknik också i det dagliga förmedlingsarbetet. Regeringen har tidigare under
våren lagt förslag om en fortsatt och utökad försöksverksamhet med ADB-leknik i
förmedlingsarbetet. En lag om skyldighet för arbetsgivare att anmäla lediga
platser till arbetsförmedlingen har antagils av riksdagen. Sådan skyldighet
kommer successivt att införas i hela landet.
Bilaga
2.1 Långtidsbudget
19
opaginerad Kontrollera mot PDF
Budgetåret 1979/80 tillförs
arbetsmarknadsverket medel motsvarande ytteriigare 350 tjänster. Under
långiidsbudgetperioden förutsätts erfarenhetsmässigt en viss fortsatt
utbyggnad. Inriktningen av förmedlingsarbetet bestäms i hög grad av behovet att
hjälpa ungdomar vid övergång från skola till arbetsliv. Ungdomarna skall
tillförsäkras erbjudande om arbete, praktik eller yrkesinriktad utbildning.
Även insatserna till förmån för kvinnor och för dem som på grund av något
handikapp har svårt att få anställning på den öppna marknaden förstärks liksom
arbetet i anpassningsgrupperna. Riksdagen har den 15 mars 1979 beslutat om
väsentligt förstärkta stödåtgärder för arbetshandikappade, bl. a. genom höjda
stödbelopp till arbels-hjälpmedel och företagsutbildning för äldre och
handikappade. Samtidigt beslutades om en ny organisation för den yrkesinriktade
rehabiliteringen genom inrättande av arbetsmarknadsinstitut inom
arbetsmarknadsverket samt om ett särskilt institut för metodutveckling inom
området. De nuvarande stödformerna halvskyddad sysselsättning och arkivarbete
ersätts, enligt riksdagens beslut från den 1 juli 1980, av en ny
anställningsform, kallad anställning med lönebidrag.
Arbetsmarknadsutbildningen omfattar
skolöverstyrelsens AMU-kurser och kurser i det reguljära utbildningsväsendet,
där eleverna får utbildningsbidrag, samt utbildning i förelag. I enlighet med
långtidsbudgetmelo-diken antas bidragsbeloppen förbli oförändrade under
perioden.
Utgifterna för
arbetsmarknadsutbildning liksom för den nya organisationen för yrkesinriktad
rehabilitering finansieras via arbetsmarknadsutbildningsfonden. Till fonden
inflyter dels medel från en arbetsgivaravgift på 0,4%, dels anslag från
statsbudgeten.
Arbetsmarknadsutbildningens
omfattning har i nuvarande konjunkturläge vuxit starkt. För budgetåret 1979/80
och framåt har antagits 145000 elever/år.
De sysselsältningsskapande
åtgärderna i form av beredskapsarbeten har beräknats få en i huvudsak
oförändrad omfattning under långtidsbudgetperioden jämfört med beräkningen för
budgetåret 1979/80. Detta innebär en konjunkturneutral beräkning av anslagen.
Tabell 10. Arbetsmarknads- och regionalpolitik
(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genomsnittlig procentuell förändring
1973/74-1977/78
Anslag 1979/80
Anslagsförändring
till
Procentuell förändring 1979/80-1980/81
Genomsnittlig procentuell förändring 1979/80-1983/84
1980/81 1981/82
1982/83
1983/84
Totala
utgifter
+ 9,4
11 149
+434 +199
+ 199
+ 200
+3,9
+ 2,2
därav
arbetsmarknadspolitik
regionalpolitik
+ 10,8 - 0,2
9163 1951
+ 589 +187 -125 + 12
+ 187 + 12
+ 187 + 13
+6,4 -6,4
+ 3,0 -1,1
Prop. 1978/79:150 20
Sedan budgetåret 1972/73 har
antalet anställda vid arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen mer än
fördubblats. Ytterligare ca 70 tjänster tillförs organisationen under
budgetåret 1979/80. Härigenom uppgår antalet fasta tjänster till ca 1 100. En
viss fortsatt förstärkning förutses under långtidsbudgetperioden.
Riksdagen har beslutat om en ny
organisation för skyddat arbete m. m. Denna verksamhet samordnas under en ny
stiftelseorganisalion med landstingen och staten som stiftelsebildare. Staten
tar hela kostnadsansvaret för den skyddade verksamheten. I avtal med kommunförbunden
har förutsatts alt motsvarande kostnader avräknas gentemot den kommunala
sektorn inom andra områden. I långtidsbudgeten har denna avräkning skett under
rubriken Övrigt. Den nya organisationen träder i kraft den 1 januari 1980 och
beräknas kosta 1 600 milj. kr./år.
Regeringen har nyligen lagt fram
förslag om regionalpolitiken (prop. 1978/79: 112). En ram för regionalpolitiskt
stöd till näringslivet om 7 400 milj. kr. föreslås för femårsperioden
1979/80-1983/84. Stöd skall enligt regeringens förslag lämnas i form av
lokaliseringslån, avskrivningslån, sysselsättningsstöd, utbildningsstöd och
enligt offerlprincipen.
Regeringen har i nämnda proposition
föreslagit att insatser för sysselsättning och service i glesbygd skall
samordnas och förstärkas. För budgetåret 1979/80 har regeringen föreslagit att
ca 82 milj. kr. anvisas.
Stöd till barnfamiljer
Utgifterna under denna
ändamålsgrupp avser till stor del inkomstöverföringar till hushållen i form av
allmänna barnbidrag, föräldrapenning och bostadsbidrag för barnfamiljer. Den
kraftigast växande delen av ändamålsgruppen utgörs dock av statsbidrag till
kommunernas barnomsorg. Vidare ingår statens utgifter för bidragsförskott och
den del av statens bidrag till social hemhjälp som avser hjälp till barnfamiljer.
Utgiftsutvecklingen för
barnbidragen bestäms av bidragsnivån och befolkningsutvecklingen. Bidraget
utgör fr. o. m. den 1 januari 1979 2 500 kr. per bam och år. Bidragen utgår
till omkring 1 miljon barnfamiljer med ca 1,8 miljoner barn. Antalet barn i bidragsberättigad
ålder beräknas sjunka något under perioden. I enlighet med den metodik som
tillämpas i långtidsbudgeten beräknas ingen höjning av bidragsbeloppet under
den framförliggande perioden.
Föräldraförsäkringen inom
sjukförsäkringen trädde i kraft den 1 januari 1974. Ersättning utgår fr. o. m.
den 1 januari 1978 med en garantinivå av 32 kr. per dag under sex månader i
anslutning till barns födelse eller adoptivbarns ankomst till familjen. Till
försäkrad som har rätt till högre sjukpenning än nämnda belopp utgår
föräldrapenningen med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90% av den
sjukpenninggrundande inkomsten. För barn födda efter årsskiftet 1977/78 har
föräldrarna härutöver rätt till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.1 Långtidsbudget
21
opaginerad Kontrollera mot PDF
s.k.
särskild föräldrapenning under sammanlagt tre månader t.o.m. barnets första
skolår. För barn födda 1971-1977 gäller särskilda övergångsregler.
Regeringen har i prop. 1978/79:168 föreslagit att
vissa ytteriigare förbättringar av försäkringen införs den I januari 1980.
Förbättringarna avser bl. a. ersättningen under den sista månaden av
barnledighet med särskild föräldrapenning. De totala kostnaderna härför
beräknas uppgå till ca 240 milj. kr. per år. I likhet med övriga delar av
sjukförsäkringssystemet bekostas huvuddelen av föräldraförsäkringen med
socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen.
Tabell
8. Stöd Ull barnfamiljer
(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig procen-
1979/80
tuell förändring
snittlig procen-
1980/81
1981/82
1982/83
1983/84
tuell
1979/80-
tuell för-
föränd-
1980/81
ändring
ring
1979/80-
1973/74-
1983/84
1977/78
Totala
utgifter
+ 4,5
10710
+ 285
+ 23
+315
+ 310
+ 2,7
+ 2,1
därav
allmänna barn-
bidrag m. m.
- 0,5
4914
+ 100
- 60
- 60
- 50
+ 2,0
- 0,4
bostadsbidrag
m.m.
+ 6,7
1678
-276
-308
0
0
-16,4
-10,2
bidrag till barn-
omsorg m. m.
+ 20,3
4118
+461
+ 391
+ 375
+ 360
+ 11,2
+ 8,5
De statliga och statskommunala bostadsbidragen till
barnfamiljer utgår till ca en halv miljon familjer med omkring en miljon barn.
Bidragen är relaterade till inkomsterna. De statskommunala bostadsbidragen
(SKBB) är vidare beroende av bostadskostnaden. Regeringen har föreslagit att
beloppen för de statliga bostadsbidragen höjs samt föreslagit höjda inkomst-
och hyresgränser.
Ändringarna innebär att bidragen omfördelas till
förmån för hushåll med stor försörjningsbörda. Kostnaderna härför har beaktats
i medelsberäkningarna. Stödet till låginkomsttagare utan barn har i
långtidsbudgeten inräknats i ändamålsgruppen bostadspolitik.
Till följd av förslag om minskad statlig
bidragsandel till SKBB från 72% till 43% minskar förbrukningen successivt under
budgetåren 1980/81 och 1981/82 med ca 580 milj. kr. under denna ändamålsgrupp.
Samtidigt införs ett nytt statsbidrag till kommunala bostadstillägg till
folkpensionärer. Utgifterna för detta är upptagna under ändamålsgruppen
folkpensioner m. m.
De barn under 18 år vilkas föräldrar lever åtskilda
är genom bidragsförskotten garanterade ett särskilt ekonomiskt grundskydd.
Fr.o.m. den 1 oktober 1977 administreras bidragsförskotten av
riksförsäkringsverket och
opaginerad Kontrollera mot PDF
försäkringskassorna och enligt förslag i prop. 1978/79:95
skall fr.o.m. år 1980 staten helt bekosta förskotten. Denna senare omläggning
beräknas medföra en merkostnad om ca 200 milj. kr./år.
Vårdbidraget till föräldrar med
svårt handikappade barn i hemmet uppgår till samma nivå som förtidspension.
Utgifterna för värdbidrag har inräknats i ändamålsgruppen folkpensioner m. m.
En kraftig utbyggnad av samhällets
barnomsorg har beslutats av riksdagen på grundval av en överenskommelse mellan
regeringen och Svenska kommunförbundet år 1975. Utbyggnadsprogrammet för åren
1976-1980 omfattar 100000 nya daghemsplatser och 50000 nya platser i fritidshem
jämte en ökning av antalet platser i kommunala familjedaghem.
För att ge kommunerna ekonomiska
möjligheter att genomföra utbyggnaden av barnomsorgen infördes ett nytt
statsbidragssystem med väsentligt höjda statsbidrag. Bidragsbeloppen är också
knutna till den allmänna löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst. För
år 1979 utgår driftbidrag för daghem med 16 550 kr./plats. Bidraget till
platser i fritidshem uppgår till hälften av nämnda belopp. För familjedaghemmen
utgår bidrag dels med 35% av bruttokostnaderna, dels med 2950 kr./plats.
Det nya statsbidragssystemet
finansieras genom en arbetsgivaravgift. Socialavgiften till barnomsorgen uppgår
för år 1979 till 1,6% av avgiftsunderlaget och för år 1980 till 1,9%. Enligt
av riksdagen beslutade riktlinjer skall avgiften höjas till 2,2% år 1981.
Beräkningarna av utgifterna i
långtidsbudgeten bygger på kommunernas planer beträffande barnomsorgens
utbyggnad fram till år 1982. För perioden därefter grundas beräkningen på en
schablonmässig framskrivning.
Bostadspolitik
Denna ändamålsgrupp domineras av
räntebidrag och långivning till bostadsbyggande. För budgetåret 1979/80
föreslås dessa uppgå till sammantaget 9,1 miljarder kr. Bland andra ändamål
inom gruppen märks lån till kommunala markförvärv samt bostadsbidrag för
låginkomsttagare.
Tabell 9. Bostadspolitik
(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig procen-
1979/80
tuell förändring
snittlig procen-
1980/81
1981/82
1982/83
1983/84
tuell
1979/80
tuell för-
föränd-
1980/81
ändring
ring
1979/80-
1973/74-
1983/84
1977/78
Totala
utgifter
+ 10,2
9832
+ 830
+ 1470
+605
+680
+ 8,4
+ 8,1
därav
räntebidrag
-
4025
+661
+ 1 172
+745
+720
+ 16,4
+ 16,1
lånefonden
-
5100
+230
+ 385
-100
- 40
+ 4,5
+ 2,3
Bilaga
2.1 Långtidsbudget 23
Efter att ha minskat successivt
tidigare under 1970-lalet har bostadsbyggandet ökat under år 1978. Antalet
påbörjade I lägenheter ökade således med ca 4000 till ca 58000. Även
fördelningen mellan småhus och flerbostadshus har förändrats något. År 1978 uppgick
småhusens andel till ca 70%. Motsvarande andel år 1977 var 75%. Den
genomsnittliga lägenhets-storieken har fortsatt att öka i flerbostadshusen. För
småhusen har trenden mot större lägenheter brutits.
En stor del av statens stöd till bostadsbyggandet utgår i
form av räntebidrag och långivning. För statligt belånade hus gäller att
räntekostnaden över vissa garanterade nivåer för lån inom låneunderlaget
betalas av staten. Nyproducerade hyres- och bostadsrättslägenheter hade tidigare
en garanterad låneränta på 3,9% under det första året av lånetiden. I enlighet
med regeringens förslag i 1978 års budgetproposition sänktes denna ränta till
3,6% för lägenheter som påbörjades under år 1977 och till 3,4% för sådana
lägenheter som påbörjades år 1978. För nyproducerade småhus som bebos av
låntagaren var den garanterade räntan 6%. För småhus som påbörjades under år
1978 genomfördes en motsvarande sänkning till 5,5 %.
De garanterade räntenivåerna höjs
därefter för varje följande år av lånetiden för att slutligen nå upp till
marknadsnivån (vid ingången av år 1979 var denna 10% för bostadslån). 1 1979
års budgetproposition har regeringen föreslagit att de lägsta garanterade
räntesatserna för ny- och ombyggnad som påbörjas åren 1979 och 1980 skall vara
desamma som för år 1978. Räntebidrag utgår även till stora delar av det
befintliga beståndet av fastigheter som har finansierats med stafliga lån.
Utgifterna för befintliga lägenheter påverkas även kraftigt av den omreglering
av räntan på bundna bottenlån som företas fortlöpande efter i regel tio år.
Denna konvertering leder till att räntan på bottenlånen justeras upp. Därmed
ökar statens utgifter för räntebidrag. För budgetåret 1980/81 beräknas
merutgif-ten för dessa konverteringar av äldre lån uppgå till ca 115 milj. kr.
Under budgetåret 1980/81 uppstår en tillfällig ökning i utgifterna till följd
av regeringens beslut att räntebidrag avseende hyres- och
bostadsrältslägen-heter skall få utgå för liden mellan färdigställande och
lånets utbetalning.
I syfte att skapa förutsättningar för ett fortsatt ökat
bostadsbyggande har regeringen i 1979 års budgetproposition föreslagit att
några ramar för beslut om bostadslån till ny- och ombyggnad inte skall
fastställas av riksdagen för år 1979. För vart och ett av åren 1980 och 1981
har regeringen föreslagit en preliminär nybyggnadsram om 7810000 m''
våningsyta. För lån till ombyggnad har för år 1980 föreslagits en ram om 825
milj. kr.
De i långtidsbudgeten angivna anslagsförändringarna har
beräknats med utgångspunkt i de bedömningar av bostadsbyggandets omfattning för
år 1979 som har redovisats i budgetpropositionen 1979, dvs. totah drygt 60000
påbörjade lägenheter. För åren fr.o.m. 1980 har utgångspunkten varit en
bosladsbyggnadsvolym om totalt ca 65 000 lägenheter. I beräkningarna har också
hänsyn tagits till att hyresförlustlån skall utsträckas till
Prop.
1978/79:150 24
att omfatta hyresförluster t. o. m. år 1980. Utgifterna
härför kan antas belasta bostadslånefonden t. o. m. budgetåret 1981/82.
I ändamålsgruppen ingår vidare utgifter för bostadsbidrag
till hushåll utan barn. Statskommunala bostadsbidrag kan från den 1 januari
1978 i vissa fall utgå även till sådana pensionärer som dittills har varit
berättigade enbart till kommunala bostadstillägg till folkpensionärer.
Allmänna bidrag till den kommunala sektorn
I denna ändamålsgrupp ingår
skatteutjämningsbidrag, skattebortfallsbidrag i anledning av 1970 års
skattereform samt kompensation för minskat skatteunderlag i anledning av 1974
års skattereform. Vidare ingår det särskilda statsbidrag till kommuner och
landstingskommuner under år 1979 som är ett resultat av överenskommelsen mellan
regeringen och kommunförbunden i juni 1978. Detta senare bidrag avlöses år
1980 av dels en förstärkning av skatteutjämningsbidraget, dels ett särskilt
statsbidrag till vissa landstingskommuner och landstingsfria kommuner.
Slutligen ingår i denna grupp ett bidrag till Trelleborgs kommun för mistad
tolag.
Regeringen har tidigare i vår i en
proposition om den kommunala ekonomin lagt fram förslag som berör flertalet av
de allmänna statsbidragen. Beräkningarna i långtidsbudgeten beaktar dessa
förslag.
Skatteutjämningsbidraget, som utgör
merparten av ändamålsgmppen, syftar huvudsakligen till att stödja kommuner,
landstingskommuner och kyrkliga kommuner med svag skattekraft. 1 propositionen
om den kommunala ekonomin föreslås en omfattande reformering av
skatteutjämningssystemet för kommuner och landstingskommuner. Det föreslagna
systemet innebär liksom nu gällande system att bidrag utgår till kommuner och
landstingskommuner för att tillförsäkra dessa ett visst skatteunderlag, som
relateras till medelskattekraften i landet. 1 det föreslagna systemet görs
årliga justeringar av den tillförsäkrade skattekraften med hänsyn till åldersstrukturens
inverkan på kostnadsläget i enskilda kommuner och landstingskommuner. Reformen
föreslås genomförd i två steg åren 1980 och 1981. Jämfört med de bidrag som
utgår under år 1979 innebär förslaget en kraftigt ökad överföring av medel från
staten till kommuner och landstingskommuner. Skatteutjämningsbidraget, som
under år 1979 uppgår till 4009 milj. kr. ökar sålunda i löpande priser till
närmare 6700 milj. kr. år 1980 och ca 8900 milj. kr. år 1981.
Skatleutjämningsbidragen betyder
mest för Gotlands kommun och kommunerna i norrlandslänen. De lägsta bidragen
per invånare får storstadslänen.
Skattebortfallsbidraget är avsett att kompensera
kommunerna och landsfingskommunerna för det inkomstbortfall som uppstod till
följd av 1970 års skattereform. Detta bortfall beräknades till I 250 milj. kr.
för år 1971. Bidragsgivningen minskar härefter i takt med att den skattekraft
som
Bilaga
2.1 Långtidsbudget
25
opaginerad Kontrollera mot PDF
kommunerna och landstingskommunerna förlorade i anledning
av 1970 års skattereform successivt återvinns genom att den beskattningsbara
inkomsten per inkomsttagare ökar. För budgetåret 1979/80 beräknas det slutliga
skattebortfallsbidraget till ca 340 milj. kr.
Genom den skattereform som trädde i
kraft den 1 januari 1975 har kommuner och landstingskommuner m. fl. fått ett
minskat skatteunderlag på grund av ändrade avdragsregler m.m. Riksdagen
beslutade att kompensation skall utgå för detta. Kompensationen utbetalas
sedan år 1977. Den slutliga kompensation som utbetalas under budgetåret 1979/80
beräknas uppgå till ca 2200 milj. kr.
I propositionen om den kommunala
ekonomin föreslås att de båda skattebortfallsbidragen skall upphöra fr.o.m. år
1982 (1981 års taxering). Som kompensation för bortfallet av dessa bidrag
tillförs i stället kommuner och landstingskommuner ökade kommunalskattemedel
genom att vissa skattepliktiga förmåner inräknas i det kommunala
skatteunderlaget. Vidare höjs grundavdraget vid den kommunala beskattningen.
Förslaget att slopa skattebortfallsbidraget och kompensationsbidraget medför
att de allmänna bidragen till den kommunala sektorn fr. o. m. budgetåret
1981/82 blir avsevärt lägre än om nuvarande regler bibehållits. Detta medför
dock inte en förbättring av budgetsaldot. Visserligen minskar utgifterna på budgetens
utgiftssida men till följd av de föreslagna kompenserande justeringarna av det
kommunala skatteunderlaget minskar nettoinkomsterna på inkomstskattetiteln med
ett lika stort eller på sikt något större belopp.
Som en följd av den överenskommelse
som träffades mellan regeringen samt Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet ijuni 1978 betalar staten under år 1979 ett särskilt
statsbidrag till kommuner och landstingskommuner. Bidraget uppgår till ca 980
milj. kr. och belastar statsbudgeten 1979/80 med ca 490 milj. kr.
I propositionen om den kommunala
ekonomin föreslås att ett särskilt statsbidrag om 45 kr. per invånare införs
övergångsvis under år 1980 till de landstingskommuner och landstingsfria
kommuner som inte omfattas av skatteutjämningssystemet. Utgifterna för bidraget
beräknas uppgå till ca 100 milj. kr.
Tabell 12. Allmänna bidrag till den kommunala sektorn
(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genomsnittlig procentuell förändring
1973/74-1977/78
Anslag 1979/80
Anslagsförändring
till
1980/81 1981/82 1982/83 1983/84
Procen-
Genom-
tuell
för-
snittlig
ändring
procen-
1979/80-
tuell för-
1980/81
ändring
1979/80-
1983/84
opaginerad Kontrollera mot PDF
Totala
utgifter
+ 1,0
8386
+ 1844
-369 -1067 +279
+ 22,0
+2,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
För att erhålla viss jämförbarhet med andra
ändamålsgrupper har de i löpande priser beräknade statsutgifterna för
kommunbidragen deflaterats med förväntad prisutveckling för kommunal konsumtion
och kommunala investeringar. I beräkningen i löpande priser (tabell 20) anges
vilka ytterligare utgifter som kan förväntas för de allmänna bidragen till den
kommunala sektorn.
Kommunikationer
Denna ändamålsgrupp omfattar huvudsakligen
utgifterna för vägväsendet, kommunikationsverken - dvs. postverket,
televerket, statens järnvägar, luftfartsverket och sjöfartsverket - samt vissa
investeringsutgifter för Sveriges Radio AB.
Vid bedömningen av den framtida utvecklingen har
hänsyn i första hand tagits till den väntade efterfrågeutvecklingen. Som nämnts
i avsnitt 3.1 föreligger vissa svårigheter att avgöra vilken
investeringsutveckling som krävs för att anpassa produktionen till efterfrågan.
För att få en praktiskt användbar beräkningsmetod har investeringarna, efter minskning
med väntad produktivitetsstegring, ändrats i takt med den beräknade efterfrågeökningen.
Vidare har vissa beslutade program och engångsprojekt beaktats. Variationerna
mellan budgetåren beror således huvudsakligen på den beräkningsteknik som tillämpats,
inte i första hand på förändringar i verksamhetens omfattning.
Tal>ell
11. Kommunikationer
(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genomsnittlig
procentuell förändring
1973/74-1977/78
Anslag 1979/80
Anslagsf
örändring
till
Procentuell förändring 1979/80-1980/81
Genomsnittlig procentuell förändring 1979/80-1983/84
1980/81
1981/82
1982/83
1983/84
Totala utgifter därav
-1,2
8192
+ 399
-107
+142
-241
+4,9
+0,6
väganslag, trafiksäkerhet m.m. kommunikationsverken
-1,3 -1,7
4315 3669
+ 56
+ 334
+21 +55 -152 + 79
+ 35 -296
+ 1,3 +9,1
+0,9 +0,2
Inom vägväsendet beräknas trafikvolymen öka i något
långsammare takt än vad som hittills varit fallet under 1970-talet. Vid
beräkningen av driftanslagen har beaktats att vägkapitalet stiger till följd
av vägbyggandet.
Televerkets investeringar omfattar dels tele- och
datakommunikationsnäten, dels rundradioanläggningar för distribution av radio-
och TV-pro-grammen. Investeringarna i telenätet har bedömts öka mot bakgrund av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.1 Långtidsbudget
27
opaginerad Kontrollera mot PDF
den väntade leletrafikutvecklingen och telenätets
modernisering genom övergång till elektronisk teknik.
Medelsförbrukningen för statens
järnvägars investeringar har beräknats med hänsyn till den förväntade trafik-
och produktivitetsutvecklingen.
Medelsförbrukningen för
luftfartsverkets investeringar har beräknats med hänsyn till den förväntade
trafikutvecklingen. Medel har således inte beräknats för åtgärder för
inrikesflyget vid antingen Bromma eller Arlanda.
I fråga om sjöfarten förutses under
den framförliggande perioden en fortsatt rationalisering av lots- och
fyrväsendet.
Näringspolitik
Utgifterna för näringspolitiken
omfattar en rad anslag för insatser för jordbruk, fiske, skogsbruk, hantverk,
handel och industri. Budgetåret 1979/80 uppgår anslagen för dessa ändamål till
7,0 miljarder kr. Utgifterna inom ändamålsgruppen har till stora delar
karaktären av mycket betydande i tiden koncentrerade satsningar. Exempel på
detta är tidigare insatser för varvsindustrin. Belastningen inom
ändamålsgruppen kommer därför att variera kraftigt.
Tabell 17. Näringspolitik
(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genomsnittlig procentuell förändring
1973/74-1977/78
Anslag 1979/80
Anslagsförändring
till
1980/81 1981/82 1982/83 1983/84
Procentuell förändring 1979/80-1980/81
Genomsnittlig procentuell förändring 1979/80-1983/84
opaginerad Kontrollera mot PDF
Totala
utgifter
+ 34,1
6955
-1458
1797
-1039
-67
-21,0
-21,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utgifterna inom ändamålsgruppen har
de senaste åren varit stora till följd av det ekonomiska läget. I enlighet med
de principer som ligger till grund för beräkningarna av långtidsbudgeten
beräknas dessa särskilda resursavsättningar minska.
Under budgetåret 1979/80 belastas
statsbudgeten bl. a. med utgifter för åtgärder som föreslagits i propositionen
om riktlinjer för industripolitiken, m.m. för fortsatta investeringar inom
SSAB, Svenskt Stål AB, samt för förvärv av aktier i skogsindustriföretag.
För budgetåret 1980/81, och i någon
mån för budgetåret 1981/82, har utgifter inlagts för inlösen av värdegarantier
ställda till varven.
Stödet till skogsbruket föreslås
öka fr. o. m. den 1 januari 1980 enligt de förslag som regeringen lagt fram i
prop. 1978/79: 110 om riktlinjer för skogspolitiken, m.m. Helårseffekten av de
utgiftsökningar som föreslås uppgår till 76 milj. kr., vilket innebär en ökning
med drygt 75% av det
opaginerad Kontrollera mot PDF
nuvarande stödet. Därutöver föreslås en betydande förstärkning
av skogsforskningen.
Hälso-, sjuk- och socialvård
Denna ändamålsgrupp omfattar
utgifter för statliga och statsunderstödda vårdområden. Huvudparten av här
redovisade utgifter avser statsbidrag till vårdområden under kommunalt
huvudmannaskap, varav statsbidrag till den psykiska sjukvården utgör den
största posten. Statsbidrag utgår också till viss annan hälso- och sjukvård,
social hemhjälp och samhällets åtgärder for handikappade. 1 direkt statlig regi
drivs bl. a. vissa .sjukhus samt ungdomsvårdsskolor och vissa vårdanstalter
för alkoholmissbrukare. Anslagsberäkningarna påverkas av vissa av förslagen i
prop. 1978/79:95 om den kommunala ekonomin, vilket förklarar nedgången i
ändamålsgruppens totala utgifter 1980/81.
Genom avtal har staten och landslingen
träffat överenskommelse om driftbidragen för den psykiatriska sjukvården m.m.
för tiden t.o.m. år 1979. Driftbidragen för långtidsbudgetperioden har därför
schablonmässigt beräknats på 1979 års nivå.
Tabell 13. Hälso-, sjuk- och socialvård
(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1979/80
tuell
för-
snittlig
procen-
1980/81
1981/82
1982/83
1983/84
ändring
procen-
tuell
1979/80-
tuell för-
förändring
1980/81
ändring
1973/74-
1979/80-
1977/78
1983/84
Totala
utgifter
+ 3,8
6608
-185
+ 18
-18
+ 4
-2,8
-0,7
därav
psykiatrisk
sjukvård m.m.
+ 1,8
3054
- 24
-21
-11
-11
-0,8
-0,6
kroppssjukvård
och allmän
hälsovård
+ 12,2
1090
+ 10
+22
-14
+ 5
+0,9
+0,5
åldringsvård
+ 8,6
510
- 3
+ 7
+ 7
+ 7
-0,6
+0,8
hjälp åt handi-
kappade m. m.
- 0,4
920
+ 8
+ 18
+ 4
+ 8
+0,9
+ 1,0
De statliga utgifterna för
kroppssjukvård och allmän hälsovård avser vissa myndigheter på detta område,
statliga sjukhus, statsbidrag till olika former av hälso- och sjukvård samt
bidrag till kostnaderna för de kommunala undervisningssjukhusen. Beräkningarna
av statens utgifter för sjukhus har skett med utgångspunkt i nuvarande grunder
för samarbetet med övriga finansiärer.
Inom åldringsvården inriktas
samhällets insatser i ökad omfattning på de öppna vårdformerna. Staten täcker
35 % av kommunernas bruttokoslnader
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.1 Långtidsbudget
29
opaginerad Kontrollera mot PDF
för den sociala hemhjälpen, varvid statsbidrag lämnas inte
bara för hemvårdare och hemsamariter utan även för att täcka kostnader för
vissa andra serviceåtgärder. Ca 350000 åldringar och handikappade beräknas få
social hemhjälp år 1979.
Samhällets åtgärder för
handikappade spänner över en rad områden. Den större delen av utgifterna - t.
ex. förtidspensioner och handikappersättningar inom folkpensioneringen - ingår
i andra ändamålsgrupper. Under ändamålsgruppen hälso-, sjuk- och socialvård
ingår utgifterna för bidrag till särskolor, bidrag till färdtjänst och social
hemhjälp för handikappade, bidrag till organisationer m. m. Den procentuella
minskningen under perioden 1973/74-1977/78 beror på att handikapphjälpmedlen
övertogs av landstingen år 1976. Ersättning för dessa lämnas över
sjukförsäkringen och redovisas numera under den ändamålsgruppen.
Rätts- och polisväsende
Till ändamålsgruppen hör
polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården samt
exekutionsväsendet.
Tabell 14. Rätts- och polisväsende
(Milj. kr., oförändrad pris-och lönenivå)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring
till
Procen-
Genom-
snittlig
1979/80
tuell
för-
snittlig
procen-
1980/81
1981/82
1982/83
1983/84
ändring
procen-
tuell
1979/80-
tuell för-
förändring
1980/81
ändring
1973/74-
1979/80-
1977/78
1983/84
Totala
utgifter
+ 5,3
6035
+ 88
+ 33
+36
+24
+ 1,5
+0,7
därav
polisväsende
+ 3,7
3 265
+ 51
+ 25
+ 32
+ 21
+ 1,6
+ 1,0
domstolar m. m.
+6,2
1091
+ 17
+ 6
+ 2
+ 2
+ 1,6
+ 0,6
kriminalvård
+2,1
949
+ 17
+ 2
+ 2
+ 1
+ 1,8
+0,6
Polisväsendet har förstärkts
kraftigt under senare år. Under budgetåren 1973/74- 1978/79 ökade antalet tjänster
med ca 2 800, varav ca 2 100 poliser. För budgetåret 1979/80 tillförs
organisationen ytterligare 280 tjänster, därav 130 poliser. För de närmaste
åren räknas med en viss fortsatt resursökning, bl. a. mot bakgrund av
situationen pä narkotikaomrädet samt med tanke på de särskilda insatser som
vidtas mot den ekonomiska och organiserade brottsligheten.
Inom domstolsväsendet förutses endast begränsade
personalökningar.
Kriminalvårdens inriktning styrs av
det principbeslut om kriminalvårdens framtida utformning som fattades av 1973
års riksdag. I enlighet med beslutet räknas med viss fortsatt förnyelse av
kriminalvärdens anstaltsbestånd. Ett antal äldre anstalter ersätts under
långtidsbudgetperioden med nya lokalanstalter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Internationellt
utvecklingssamarbete m. m.
Denna ändamålsgrupp innefattar anslagen till
internationellt utvecklingsbistånd (u-hjälp), bidrag till internationella
organisationer och anslag till andra intemationella ändamål.
Tabell
15. Internationellt utvecklingssamarbete m.m.
(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genomsnittlig procentuell
förändring 1973/74-1977/78
Anslag 1979/80
Anslagsförändring till
Procentuell
förändring 1979/80-1980/81
Genomsnittlig procentuell förändring 1979/80-1983/84
1980/81 1981/82 1982/83
1983/84
Totala
utgifter
därav
utvecklingssamarbete
+ 14,6 + 15,2
4 588 4 370
+ 202 +142 +142 +203 +142 +142
+ 145 + 142
+4,4 +4,6
+ 3,3 + 3,4
Biståndsanslagen för budgetåret 1979/80 har
beräknats så att de något överstiger det av riksdagen fastställda målet om 1 %
av bruttonationalprodukten till marknadspris. Utgångspunkten för de i
långtidsbudgeten angivna anslagsförändringarna är att biståndsanslagen skall
uppgå till samma andel av bruttonationalprodukten som under budgetåret 1979/80,
dvs. något över 1 %.
Energiförsörjning
Utgifterna för energiförsörjning omfattar främst
investeringsanslaget till statens vattenfallsverk samt anslagen till
energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet och näringslivet. Regeringen
har nyligen lagt fram förslag till riktlinjer för energipolitiken fram till
omkring år 1990 (prop. 1978/ 79:115).
Omfattande insatser för att ersätta olja med andra
energislag föreslås. Trots dessa åtgärder bedöms oljan under hela den aktuella
perioden komma att lämna det största bidraget till landets energiförsörjning.
Ätgärder i syfte att öka försörjningstryggheten på den svenska oljemarknaden
aviseras. Eventuella utgifter för dessa åtgärder kan f. n. inte beräknas.
1 propositionen framhålls atl ökad kolanvändning
erfordras för att minska oljeberoendet. Användningen av torv för energiändamål
bör också öka. Vidare beräknas skogsavfall och biomassa få större betydelse för
energiförsörjningen. Kärnkraftprogrammet bör enligt propositionen begränsas
till tolv reaktorer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.1 Långtidsbudget
31
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 16. Energiförsörjning.
(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genom- Anslag snittlig 1979/80 procentuell
förändring 1973/74-1977/78
Anslagsförändring till
Procen-
tii/l| fnr
Genomsnittlig procentuell förändring 1979/80-1983/84
1980/81 1981/82 1982/83
1983/84 ändring 1979/80-1980/81
Totala
utgifter
+ 11,1 2648
+ 211 -319 -300
0 +8,0
-4,1
Inom ramen för av riksdagen
fastlagda riktlinjer för den fortsatta vattenkraftutbyggnaden föresläs ett
utbyggnadsmål pä 65 TWh (1 TWh = I miljard kilowattimmar) vattenkraft år 1990.
Anslaget till statens vattenfallsverk beräknas minska under perioden till
följd av att stora anläggningar för vattenkraft och kärnkraft successivt
färdigställs.
Riksdagen behandlade under
riksmötet 1977/78 frågan om energisparplan för befintlig bebyggelse. Enligt
riksdagens formulering av sparmålet skall riktpunkten vara att nettoenergiförbrukningen
i det nu befintliga byggnadsbeståndet år 1988 är ca 35 TWh lägre än vid tiden
för beslutet. Utbyggnaden av energisparprogrammet förutsattes ske stegvis. En
omprövning av programmet skall ske efter tre år, dvs. inför budgetåret 1981/
82.
I propositionen redovisades olika
alternativa ambitionsnivåer för energisparandet i befintlig bebyggelse. De
totala investeringskostnaderna under en tioårsperiod uppskattades till mellan
31 och 48 miljarder kr. Chefen för bostadsdepartementet förutsåg då därvid att
det totala investeringsbehovet uttryckt i 1978/79 års prisläge, skulle uppgå
fill ca 1,8 miljarder kr. 1978/79, ca 2,7 miljarder kr. 1979/80 och ca 3,6
miljarder kr. budgetåret 1980/81.
De i prop. 1978/79: 115 bil. 3
redovisade förslagen till ramar och anslagsberäkningar för budgetåret 1979/80
avser en verksamhet som motsvarar en total investeringskostnad om 2,9 miljarder
kr.
I långtidsbudgeten redovisas de
budgetmässiga effekterna av ett program som fr. o.m. 1980/81 motsvarar en
total investeringskostnad om 3,8 miljarder kr. Medelsberäkningen har gjorts med
utgångspunkt i att endast bidrag och subventioner belastar statsbudgeten efter
den 1 januari 1980.
Förslag läggs fram om fortsatt stöd
till energibesparande åtgärder inom näringslivet m.m. Stödet till prototyper
och demonstrationsanläggningar för bättre energihushållning föreslås öka.
Effektivisering av stödet till energibesparande åtgärder i bostäder och ökning
av stödet till sådana åtgärder i kommunala byggnader föreslås.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Övrigt
Under denna rubrik har sammanförts
utgifter som inte har hänförts till någon av de tidigare behandlade
ändamålsgrupperna. Här återfinns bl. a. anslag för livsmedelssubventioner,
miljövård, kyrkliga och kulturella ändamål, idrotts- och fritidsverksamhet,
central och regional förvaltning samt oförutsedda utgifter. Vidare har här
beaktats förändringar i anslagsbehållningar och förändringar i rörliga krediter.
Tabell 18. Övrigt
(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genomsnittlig procentuell förändring
1973/74-1977/78
Anslag 1979/80
Anslagsförändring
till
1980/81 1981/82 1982/83 1983/84
Procen-
Genom-
tuell
för-
snittlig
ändring
procen-
1979/80-
tuell för-
1980/81
ändring
1979/80.
1983/84
opaginerad Kontrollera mot PDF
Totala
utgifter
+7,3
20627
-2899
-184
-81
-159
-14,2
-4,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
I ändamålsgruppen ingår vidare
utgifterna för livsmedelssubventioner som för budgetåret 1979/80 väntas uppgå
till ca 3,8 miljarder kr. I långfids-budgetberäkningarna har förutsatts
oförändrade livsmedelssubventioner.
Utgifterna för kyrkliga och
kulturella ändamål har beräknats till ca 1,7 miljarder kr. under budgetåret
1979/80.1 enlighet med långtidsbudgetmetodiken förutses ingen ökning av
utgifterna för dessa ändamål under perioden.
Även skatteadministrationen ingår i
denna ändamålsgrupp. Sammanlagt uppgår kostnaderna under budgetåret 1979/80 för
riksskatteverket, länsstyrelsernas skatteavdelningar och de lokala
skattemyndigheterna till drygt 1,2 miljarder kr. Under långiidsbudgetperioden förutses
inga större förändringar.
I fråga ovn förändringar 1
anslagsbehållningar har förutsatts en kraftigt minskad förbrukning budgetåret
1980/81 jämfört med budgetåret 1979/80. Detta förklarar i allt väsentligt de
minskade utgifterna för ändamålsgruppen till budgetåret 1980/81. Den
förbmkning av anslagsbehållningar som har förutsatts för detta och följande
budgetår är dock större än vad som antogs i förra årets långtidsbudget. Detta
motiveras av de stora anslagsbehållningar som byggts upp under senare år.
Totala utgifter
I tabell 19 sammanfattas
utgiftsutvecklingen för samtliga utgiftsgrupper som behandlats i det
föregående. Enligt de redovisade beräkningarna skulle utgifterna i oförändrat
pris- och löneläge under den framförliggande fyraårsperioden öka med i
genomsnitt 0,3% per år att jämföra med en
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.1
Långtidsbudget
33
opaginerad Kontrollera mot PDF
realiserad
ökning av 5,3% per år under perioden 1973/74-1977/78. Den lägre ökningstakten
åren framöver beror framför allt på att beräkningarna har beaktat endast sådana
utgiftskrav som följer av redan gjorda åtaganden. Ökningstalen under den
gångna perioden avser däremot verkställda utgifter. Den största ökningen under
den framförliggande perioden återfinns under ändamålsgruppen bostadspolitik.
Tabell
19. Utgiftsutvecklingen 1
i
oförändrad
pris-
och lönenivå
(Milj.
kr.)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1979/80
tuell
för-
snittlig
procen-
1980/81
1981/82
1982/83
1983/84
ändring
procen-
tuell
1979/80-
tuell för-
föränd-
1980/81
ändring
ring
1979/80-
1973/74-
1983/84
1977/78
Folkpensioner
m. m.
+ 4,5
30251
+ 1576
+ 1 196
- 34
_
169
+ 5,2
+ 2,0
Utbildning
och
forskning
+ 3,0
23630
+ 174
- 193
- 18
+
42
+ 0,7
+ 0,0
Totalförsvar
+ 1,0
15918
+ 27
+ 75
+ 117
23
+ 0,2
+ 0,3
Arbetsmarknads-
och
regionalpolitik
+ 9,4
11149
+ 434
+ 199
+ 199
+
200
+ 3,9
+ 2,2
Stöd
till barn-
familjer
+ 4,5
10710
+ 285
+ 23
+ 315
+
310
+ 2,7
+ 2,1
Bostadspolitik
+ 10,2
9832
+ 830
+ 1470
+ 605
+
680
+ 8.4
+ 8,1
Allmänna
bidrag
till
kommuner
+ 1,0
8 386
+ 1844
- 369
-1067
+
279
+ 22,0
+ 2,0
Kommunikationer
- 1,2
8192
+ 399
- 107
+ 142
-
241
+ 4,9
+ 0,6
Näringspolitik
+ 34,1
6955
-1458
-1797
-1039
-
67
-21,0
-21,9
Hälso-,
sjuk- och
socialvård
+ 3,8
6608
- 185
+ 18
- 18
+
4
- 2,8
- 0,7
Rätts-
och
polisväsende
+ 5,3
6035
+ 88
+ 33
+ 36
+
24
+ 1,5
+ 0,7
internationellt
utvecklingssamarbet
e
m. m.
+ 14,6
4 588
+ 202
+ 142
+ 142
+
145
+ 4,4
+ 3,3
Energiförsöriniiig
+ 11.1
2648
+ 211
- 319
- 300
0
+ 8,0
- 4,1
Övrigt
+ 7,3
20627
-2899
- 184
- 81
-
159
-14,2
- 4,3
Utgifter
i
oförändrat
pris-
och
löneläge
+ 5,3
165529
+ 1528
+
187
-1001
+
1025
+ 0,9
+ 0,3
Beloppen i tabell 19 är uttryckta i oförändrad
pris- och lönenivå. I tabell 20 redovisas en beräkning av utgiftsutvecklingen 1
löpande priser. Det sätl på vilket dessa begrepp definierats i långtidsbudgeten
redovisas i avsnitt 3.2. De pris- och löneantaganden som redovisas i avsnitt
3.4 medför en högre takt för ulgiftsslegringarna i löpande prisalternativet än
i alternativet med oförändrad pris- och lönenivå. Detta gäller för anslag som
är direkt knutna till något pris- eller löneindex, såsom försvarsutgifterna och
folkpensionerna. Även för en rad andra anslag finns sådana regler som medför
utgiftsökningar när priser och löner stiger.
Höjda priser medför också kostnadsökningar i den
statliga verksamheten. I alternativet med löpande priser har förutsatts att
utgifterna för löner 3 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.1
opaginerad Kontrollera mot PDF
åt statsanställda kommer att utvecklas enligt antagandet
om förändringar av den totala lönesumman i samhället. Vid beräkningen av de
tillkommande utgifterna för löner och omkostnader har förutsatts att en
oförändrad verksamhetsnivå kan upprätthållas med 2% lägre anslagsökning varje
år än vad ren pris- och löneomräkning resulterar i.
Efter omräkning till löpande priser
enligt ovan nämnda principer fås för långtidsbudgetperioden en genomsnittlig
ökning av de totala stalsutgifterna om 4,3% per år att jämföra med drygt 17,6%
per år för perioden 1973/74-1977/78. Till budgetåret 1980/81 beräknas
utgifterna stiga med 5,4%. Att den förutsedda utgiftsökningen under de kommande
budgetåren ligger på en påtagligt lägre nivå än under jämförelseperioden
förklaras dels av själva långtidsbudgeltekniken, dels av den gjorda
förutsättningen om den framtida pris- och lönestegringen, vilken är väsentligt
lägre än den faktiska under senare år. Till detta kommer att inte alla anslag
räknas om till löpande priser.
Tabell 20. Utgiftsutvecklingen i löpande priser
(Milj.
kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genom-
Anslag Anslagsförändring till
snittlig
procentuell förändring
1973/74-1977/78
1979/80
1980/81
1981/82 1982/83 1983/84
Procen-
Genom-
tuell
för-
snittlig
ändring
procen-
1979/80-
tuell för-
1980/81
ändring
1979/80-
1983/84
opaginerad Kontrollera mot PDF
165 529
+5,4
Summa utgifter i
oförändrad pris-
och lönenivå + 5,3
Tillkommande utgifter i löpande priser
Utvecklingsbistånd Försvaret Folkpensioner
Sjukförsäkringen Sjukvård, social hemhjälp m. m. Barnomsorg Grundskolebidraget
Studiemedelsfonden Allmänna bidrag till kommuner
Räntebidrag till bostäder
Bostadslånefonden Löner
Omkostnader m. m. Summa löne- och priseffekter
Utgifter i
löpande priser +17,6
Absolutnivä
+ 1528 + 187 -1001 +1025 +0,9
+ 380
+
250
+
230
+ 260
+ 580
+
680
+
690
+ 650
+ 2 160
+ 1300
+ 1 170
+ 1220
+ 90
+
110
+
130
+ 320
+ 300
+
240
+
260
+ 270
+ 260
+
250
+
420
+ 510
+ 580
+
750
+
800
+ 700
+ 80
+
110
+
140
+ 80
+ 650
+
640
+
460
+ 680
+ 10
+
90
+
50
+ 60
+ 240
+
350
+
280
+ 280
+ 1360
+ 1440
+ 1530
+ 1620
+ 720
+
750
+
590
+ 61Ö
-i-7410 +6960 +6750 +7260
165529 +8938 +7147
+5749 +8285 174467 181614 187363 195648
+0,3
+4,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.1 Långtidsbudget
35
opaginerad Kontrollera mot PDF
I beräkningarna ovan ingår inte kostnaderna för
statsskulden.
Statsskulden ökade under år 1978
med 33 194 milj. kr. och uppgick vid slutet av år 1978 fill 131 175 milj. kr.
Bl. a. var 75 601 milj. kr. placerade i räntelöpande obligationslån, 13 950
milj. kr. i premieobligationslån och 6741 milj. kr. i sparobligationer.
Upplåningen i utlandet uppgick vid slutet av år 1978 till 11233 milj. kr. Vid
slutet av budgetåret 1978/79 beräknas statsskulden uppgå till ca 150 miljarder
kr. F. n. beräknas den statliga nyupplåningen ha en genomsnittlig ränta av ca
9,5%. Eventuella förändringar av diskontot påverkar givetvis denna. Även med
en oförändrad räntenivå för nyupplåningen kommer emellertid den genomsnittliga
räntesatsen för den totala upplåningen att stiga allt eftersom äldre lån med
lägre räntesatser förfaller till betalning och ersätts av nya lån.
Ökningen av ränteutgifterna ett
visst budgetår beror i huvudsak på statens upplåning under föregående budgetår.
Ränteutgifterna under budgetåret 1979/80 väntas uppgå till ca 12 300 milj. kr.
På längre sikt har endast ungefärliga framskrivningar av ränteutgifterna kunnat
göras. Till grund för dessa framskrivningar ligger den förväntade saidoutvecklingen
för statsbudgeten under långtidsbudgetperioden. En redogörelse för saidoutvecklingen
ges i avsnitt 4.4. Utgiftsökningarna för statsskuldräntorna beräknas bli
betydande nämligen drygt 23% årligen under perioden. Statsskuldräntorna svarar
således för en snabbt stigande andel av statens totala utgifter.
Sammanfattningsvis beräknas sålunda
de totala statsutgifterna under långtidsbudgetperioden enligt tabell 21. Av
denna framgår att utgifterna beräknas öka med 5,9% per år under den framföriiggande
perioden. Detta skall jämföras med den faktiskt erhållna årliga ökningen om 18%
för perioden 1973/74-1977/78.
Tabell 21. Totala statsutgifter
(Milj. kr., löpande priser, avrundat)
Genom-
Anslag
Procen-
Genom-
snittlig
tuell för-
snittlig
procen-
1979/80
1980/81
1981/82
1982/83
1983/84
ändring
procen-
tuell
1979/80-
tuell för-
föränd-
1980/81
ändring
ring
1979/80-
1973/74-
1983/84
1977/78
Summa
stats-
utgifter
(exkl.
statsskuldrän-
tor)
+ 17,6
165529
174500
181600
187400
195 600
+ 5,4
+ 4,3
Statsskuld-
räntor
+ 26,6
12300
16300
20500
24700
28300
+ 32,5
+ 23,2
Totala
stats-
utgifter
i
löpande
priser
+ 18,0
177829
190800
202100
212100
223900
+ 7,3
+ 5,9
Prop. 1978/79:150 36
Ett alternativt sätt att göra en
beräkning i löpande priser av budgetutgifterna vore att schablonmässigt räkna
upp utgifterna i fasta priser med ett implicitprisindex för
bruttonationalprodukten. En överslagsmässig beräkning av detta slag leder till
en ännu snabbare utgiftsutveckling än vad som redovisas i tabell 21.
4.2 Statsutgifternas realekonomiska utveckling Inledning
Tidigare har redovisats en
bedömning av statsutgifternas utveckling fördelade på olika ändamål. För att
ytterligare belysa utgiftsutvecklingen i ett samhällsekonomiskt perspektiv
krävs en uppdelning av statsutgifterna i realekonomiska termer. Härmed avses en
uppdelning i konsumtion, investeringar, transfereringar och finansiella
transaktioner.
Vid en analys av den statliga
utgiftsutvecklingen i dessa termer är det i första hand av intresse att skilja
mellan å ena sidan sådana utgifter som innebär att staten direkt efterfrågar
produktionsresurser i form av varor och tjänster och å andra sidan sådana
utgifter som påverkar den samhällsekonomiska utvecklingen indirekt genom sina
effekter på de disponibla inkomsterna och likviditeten i andra sektorer av
ekonomin.
Den redovisning av anslagsbeloppens utveckling i
realekonomiska kategorier som lämnas i det följande bygger i huvudsak på inom
nationalräkenskaperna tillämpade internationella SNA-systemet (Syslem of
National Accounts).
De statliga konsumtions- och investeringsutgifterna anger
statens direkta efterfrågan på reala resurser. Som konsumtionsutgifter
betraktas utgifter för statliga myndigheters produktion av tjänster inom t.
ex. undervisningssektorn, rättsväsendet och försvaret. Av konsumtionsutgifterna
består över 50 % av lönekostnader. Äterstoden är omkostnader i den löpande
verksamheten, hyror, försvarets materielinköp samt reparationer och underhåll.
I princip skiljer sig inte det
investeringsbegrepp som används i beräkningarna för den statliga sektorn från
det som används för den privata sektorn. Som statliga investeringar betraktas
här utgifter för byggnader och anläggningar samt materielinköp för civila
ändamål. Till skillnad mot vad som följer vid en strikt tillämpning av
SNA-systemet räknas dock även affärsverkens investeringar som direkta statliga
investeringar.
I tidigare års långtidsbudgetar har
statliga bidrag till kommunernas och landstingskommunernas konsumtion och
investeringar sammanräknats med de statliga utgifterna av dessa slag. Det är
emellertid svårt att enbart utifrån statsbidragen till den kommunala sektorn
göra en bedömning av konsumtions- och investeringsutvecklingen i kommuner och
landstingskommuner. I årets långtidsbudget har därför samtliga statliga bidrag
till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.1
Långtidsbudget
37
opaginerad Kontrollera mot PDF
kommunernas
konsumtion och investeringar hänförts till kategorin transfereringar.
Det bör understrykas att avgränsningen mellan
konsumtion och investering från vissa synpunkter kan te sig missvisande. Det
kan sålunda hävdas att delar av de som konsumtion betraktade utgifterna för t.
ex. utbildning och forskning utgör produktiva investeringar i lika hög grad som
exempelvis inköp av maskiner. Det bör också erinras om att utgifterna för
försvarsmateriel och militära befästningar i nationalräkenskapssystemet och
även i denna redovisning betraktas som konsumtion och inte som investeringar.
Den del av statens utgifter som endast indirekt
påverkar samhällsekonomin indelas i transfereringar och finansiella
transaktioner.
Transfereringarna indelas i undergrupper med
utgångspunkt i olika mottagare av inkomstöverföringen. Den dominerande gruppen
är transfereringar till hushållen. I denna grupp ingår de från
fördelningssynpunkt viktiga utgifterna för folkpensioner, bostadstillägg,
barnbidrag, m. m. Som transfereringar räknas också statens bidrag till företag
och organisationer, utgifter för utvecklingsbistånd samt ränteutgifter för
statsskulden.' Som påpekats ovan ingår fr.o.m. årets långfidsbudget även
statliga bidrag till kommunerna i kategorin transfereringar.
Till gruppen finansiella transaktioner hänförs
utgifter för utlåning, aktieteckning, markinköp, m. m. Denna utgiftskategori
kan närmast uppfattas som en del av kreditmarknaden.
Konsumtions-
och investeringsutgifter
I
tabellen redovisas statens utgifter för konsumtion och investeringar.
Tabell
22. Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling
(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genomsnittlig procentuell för-
Anslag 1979/80
Genomsnittlig procentuell för-
Avrundat nominellt
Andel av totala
ändring
1973/74-
1977/78
belopp
statsutgifterna
ändring
1979/80-
1983/84
Statliga konsumtionsutgifter
varav försvar
+ 3,9
45400 14300
25,5 8,0
+0,3
utbildning och forskning
vägunderhåll förvahning m. m. Statliga investeringsutgifter
+0,5
4700
3100
23 300
9100
2,6
1,7
13,1
5,1.
-2,5
Summa
statliga konsumtions-och investeringsutgifter
+3,1
54500
30,6
0,0
Dessa utgifter för konsumtion och investeringar,
vilka representerar statens direkta efterfrågan på varor och tjänster, beräknas
budgetåret 1979/80 utgöra knappt 31 % av de totala statsutgifterna. Utgifterna
beräk-
opaginerad Kontrollera mot PDF
nas vara oförändrade under den framförliggande
femårsperioden. Under jämförelseperioden ökade motsvarande utgifter med 3,1 %.
Detta beror framför allt på att utgifterna under den förflutna perioden
inbegriper reformer medan beräkningarna för perioden framåt enbart avser
konsekvenserna av redan fattade beslut.
Som framgår utgörs närmare hälften
av statens konsumtionsutgifter av kostnader för försvar, utbildning och
forskning samt vägunderhåll. Återstoden - förvaltning m. m. - innehåller stora
utgiftsposter som inte avser myndighetsutövning i traditionell mening t. ex.
utgifter för de statliga sjukhusen. De samlade statliga konsumtionsutgifterna
stiger årligen med i genomsnitt 0,3 % under den framförliggande perioden.
De statliga investeringarna visar
en genomsnittlig årlig nedgång om 2,5%. Detta sammanhänger främst med att
bedömningen av investeringsutvecklingen än mer än konsumtionsutvecklingen
påverkas av långtidsbudgetens karaktär. Nu beslutade investeringar kommer
under långtidsbudgetperioden att avslutas, medan kommande investeringsbeslut
endast i begränsad utsträckning är inlagda i beräkningarna. Investeringarna
avser främst kraftstationer, teleanläggningar, vägar och byggnader.
Transfereringar
Transfereringarna beräknas
budgetåret 1979/80 svara för närmare 63% av statsutgifterna. Utvecklingen av
transfereringarna framgår av tabell 23. Transfereringarna beräknas visa en
betydligt snabbare tillväxt än konsumtions- och investeringsulgifterna, något
som har varit ett genomgående drag även under den historiska
jämförelseperioden. Sammantaget beräknas transfereringarna öka med i
genomsnitt 3,6% per år.
Tabell 23. Transfereringarnas utveckling
(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genom-
Anslag 1979/80
Genom-
sniulig
snittlig
procen-
Avrundat
Andel av
procen-
tuell för-
nominellt
totala
tuell för-
ändring
belopp
statsut-
ändring
1973/74-
gifterna
1979/80-
1977/78
1983/84
Till
hushåll
+ 3,2
40400
22,7
+ 0,7
Till
kommuner
+ 5,0
34400
19,3
+ 1,8
Till
företag m. m.
+ 33,1
21 100
11,9
+ 1,2
Statsskuldräntor'
+ 14,3
12 300
6,9
+ 17,9
Internationella
+ 6,0
3 200
1,8
+ 4,0
Summa
transfereringar
+ 7,8
111400
62,6
+ 3,6
' Deflaterade med konsumentprisindex.
Transfereringarna till hushållen
beräknas växa med i genomsnitt 0,7% per år. Folkpensionerna dominerar denna
grupp beloppsmässigt. Utöver
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.1 Långtidsbudget 39
folkpensionerna ingår i denna utgiftsgrupp bl. a. bidragen
till sjukförsäkringen och det kontanta stödet vid arbetslöshet. Vissa
transfereringar som direkt påverkar hushållens konsumtionsstandard redovisas i
enlighet med SNA-systemet under andra rubriker. Detta gäller exempelvis
räntebidrag för bostäder, livsmedelssubventioner och statens kostnader för
kommunala bostadsbidrag.
De statliga bidragen till
kommunernas konsumtion och investeringar innefattar dels bidrag avsedda för
särskilda ändamål som exempelvis lärar-löner för gmndskolan och utbyggnad av
barnomsorgen, dels allmänna bidrag till kommunerna. Transfereringarna till
kommunsektorn beräknas öka med 1,8 % under den framförliggande perioden.
Förslagen i propositionen om den kommunala ekonomin innebär att vissa statliga
bidrag till kommunala sektorn slopas under långtidsbudgetperioden samtidigt som
överföringarna från budgetens inkomstsida till denna sektor ökar. Denna
konstruktion medför att ovan angivna ökningstal för transfereringarna till
kommunsektorn underskattar de totala statsfinansiella konsekvenserna av de
statliga överföringarna till denna sektor.
Transfereringar till företag m.m.
inkluderar såväl privata som statliga företag. Även transfereringar till
organisationer och ideella föreningar ingår i denna grupp, liksom
livsmedelssubventioner och räntebidrag för bostäder. De senare ökar kraftigt
under långtidsbudgetperioden medan övriga transfereringar till företag m. m.
sammantaget minskar under perioden.
Finansiella transaktioner
I posten finansiella transaktioner,
se tabell 24, ingår fömtom den statliga utlåningen till bostadsbyggande,
studiesociala ändamål m. m. även förändringarna i dispositionen av rörliga
krediter. De minskade finansiella transaktionerna i oförändrad pris- och
lönenivå sammanhänger med att kostnader för industripolitiska satsningar
bortfaller under perioden.
Tabell 24. Finansiella transaktioners utveckling
(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genom-
Anslag 1979/80
Genom-
snitdig
snittlig
procen-
Avrundat Andel av
procen-
tuell
för-
nominellt totala
tuell för-
ändring
belopp statsut-
ändring
1973/74-
gifterna
1979/80-
1977/78
1983/84
Finansiella transaktioner -0,1 12000 6,7 -7,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
4.3
Statsinkomsternas utveckling
Vid beräkningen av statsinkomsternas utveckling
beaktas för långtidsbudgetperioden beslutade och av regeringen föreslagna
eller aviserade förändringar av skatte- och avgiftsregler. Sålunda har
regeringens förslag i prop. 1978/79: 160 om sänkt statlig inkomstskatt
fillämpats. Hänsyn las också till de föreslagna förändringarna av det kommunala
skatteunderlaget som avses gälla fr.o.m. 1981 års taxering. Vidare har beaktats
beslutade och föreslagna förändringar av arbetsgivaravgifterna. Sålunda
fömtsätts att socialförsäkringsavgiften till barnomsorgen höjs med 0,3
procentenheter under vart och ett av åren 1980 och 1981, så att den det
sistnämnda året kommer att uppgå till 2,2%. Vidare beaktas den föreslagna
höjningen av arbetsskadeavgiften med 0,35 procentenheter fr. o. m. år 1980. Vid
beräkningen av statsinkomsternas utveckling har vidare förutsatts att de föreslagna
reformerna som berör den stafiiga inkomstbeskattningen och den kommunala
ekonomin totalfinansieras genom åtgärder som berör budgetens inkomstsida vart
och ett av åren under långtidsbudgetperioden. Till en del har
finansieringskällor redan anvisats av regeringen. Detta gäller bl. a.
höjningarna av stämpelskatten och energiskatten. Återstående finansieringsbehov
har beräknats uppgå till 1000, 2600, 3700, 4500 resp. 5 300 miljoner kr.
budgetåren 1979/80 - 1983/84.
Till grund för beräkningarna av den statliga
inkomstskatten ligger bl. a. antaganden om lönesummans och pensionsinkomsternas
utveckling. Med hänsyn till att löner svarar för den övervägande delen av de
samlade inkomsterna i samhället blir lönesummans utveckling av stor betydelse
för skatteunderlagets tillväxt. Mervärdeskatten beror av den privata konsumtionen
i samhället som i sin tur bl. a. sammanhänger med lönesummans storlek.
Tabell
25. Totala statsinkomster
(Milj.
kr., löpande priser, avrundat)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring
till
Procen-
Genom-
snittlig procen-
tuell förändring
snittlig procen-
1979/80
1980/81
1981/82
1982/83
1983/84
tuell
för-
1979/80-
tuell för-
ändring
1980/81
ändring
1973/74-
1979/80-
1977/78
1983/84
Direkt
inkomst- \
skatt
1
32800
+ 2200
+ 2700
+ 3 500
+
3 500
+ 6,7
+8,0
Socialförsäk-
J
+
21,8"
ringsavgifter
)
22900
+ 2 100
+ 2 200
+ 1 100
+
1400
+ 9,2
+6,7
Mervärdeskatt
+ 17,5
32600
+ 3 100
+ 2500
+ 2500
+
2800
+ 9,5
+7,5
Övriga
inkomster
+ 10,3
40326
+ 3974
+ 2100
+ 2100
+
2000
+ 9,9
+ 5,8
Återstående
finan-
siering
av skatte-
och
kommunalekonc
1-
miska
reformerna
-
1000
+ 1600
+ 1 100
+ 800
+
800
-
-
Totala
statsinkomster +16,2
129626
+ 12974
+
10600
+
10000
+
10500
+
10,0
+7,6
Absolutnivå
142600
153200
163 200
173 700
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.1 Långtidsbudget 41
De beräknade förändringarna i
statsinkomsterna under angivna förutsättningar framgår av tabell 25. Enligt
kalkylen kommer statsinkomsternas tillväxt att minska från 16,2% per år under
perioden 1973/74 - 1977/78 till 7,6% per år under perioden 1979/80 - 1983/84.
Delta beror bl. a. på att de faktiska ökningarna av lönesumman varit större
under den historiska perioden än vad som antas för långtidsbudgetperioden.
Av stor betydelse för statsinkomsternas utveckling är
förändringarna Under inkomstskattetiteln. Denna inkomsttitel utgör ett
samlingskonto för redovisningen av den allmänna skatteuppbörden och av vissa
socialförsäkringsavgifter. På inkomsttiteln redovisas både inkomster och
utgifter. Skillnaden mellan dessa utgör den nettoinkomst som redovisas på statsbudgeten.
Vad gäller den statliga och kommunala inkomstskatten redovisas på titelns
inkomstsida, främst statens brultouppbörd av preliminär A-skatt och B-skatt,
fyllnadsinbetalningar och kvarskatt och på titelns utgiftssida främst
utbetalningar av kommunalskattemedel och överskjutande skatt. De mest betydande
socialförsäkringsavgifterna som redovisas under inkomstskattetiteln är
folkpensionsavgifien, barnomsorgsavgiften och sjukförsäkringsavgiften. För den
sistnämnda avgiften gäller att 85% av försäkringens utgifter finansieras direkt
över inkomstskattetiteln och således utgör en avdragspost från statens
inkomster. Sjukförsäkringen påverkar med andra ord inte inkomstskattetitelns
netto.
Som framgår av tabell 25 beräknas nettot på
inkomstskattetiteln öka i betydligt långsammare takt under perioden 1979/80 -
1983/84 än under perioden 1973/74 - 1977/78. En orsak till den långsammare
ökningstakten, utöver vad som förklaras av lönesummeulvecklingen, är de
föreslagna förändringarna av det kommunala skatteunderlaget som leder till
ökade kommunalskatteutbetalningar fr.o.m. kalenderåret 1982. De ökade kommunalskatteutbetalningarna
under budgetåren fr. o. m. 1981/82 motsvaras dock i stort sett av minskade
utgifter för vissa allmänna statliga bidrag till den kommunala sektorn.
Mervärdeskatten är beroende av
ökningen av konsumtionen av mervärdeskattepliktiga varor.
Mervärdeskatteinkomsterna beräknas under långtidsbudgetperioden stiga i
ungefär samma takt som den totala lönesumman.
Övriga inkomster bl. a.
automobilskattemedel, skatt på energi, sprit och tobak samt inkomster av
statens kapitalfonder förutses öka med 5,8% per år.
Det samlade uttaget av skatter och
obligatoriska avgifter till stat och kommun har under senare år stadigt ökat
som andel av bruttonationalprodukten. År 1977 uppgick de debiterade skatterna
och avgifterna till 53,2% av bruttonationalprodukten.
1973 1974 1975 1976 1977
Debiterade skatter och
avgifter i
% av BNP 42,4 44,3 46,9 50,5 53,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Med de antaganden och
förutsättningar som gäller för beräkningarna i långtidsbudgeten blir det
samlade skatte- och avgiftsuttaget som andel av BNP i stort sett oförändrat
under långtidsbudgetperioden. Beräkningen för långiidsbudgetperioden avser
infiutna skatter och avgifter.
1978/79
1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84
opaginerad Kontrollera mot PDF
Influtna
skatter och avgifter i % av BNP
52
52
52
52
52
53
opaginerad Kontrollera mot PDF
Eftersom viss eftersläpning normalt
förekommer i uppbörden är beräkningen av skatte- och avgiftsuttaget under
budgetåren 1978/79-1983/84 inte helt jämförbar med uppgifterna för åren
1973-1977.
4.4 Statens budgetsaido och finansiella sparande
De tidigare presenterade
beräkningarna av inkomst- och utgiftsutvecklingen under långiidsbudgetperioden
har sammanställts i tabell 26, som visar budgetutfallet budgetåren 1973/74 -
1977/78 samt vilket budgetsaido som beräknas för vart och ett av budgetåren
1978/79 - 1983/84. Underskotten för budgetåren 1978/79 och 1979/80 beräknas nu
uppgå till 42,3 resp. 48,2 miljarder kr.
Tabell 26. Budgetsaldots utveckling 1973/74 - 1983/84
(Milj. kr., löpande priser, avrundat för budgetåren
1980/81 - 1983/84)
1973/74 Utfall
1974/75 Utfall
1975/76 Utfall
1976/77 Utfall
1977/78 Utfall
1978/79 Ber. utfall
Inkomster Utgifter
Saldo
61489 70881
-9393
72490 83 187
-10698
93 934 97658
-3724
104360 114 845
-104S4
112113 137292
-25179
117686 159978
-42292
1979/80 Enl. rev. budgetförslaget
1980/81
LB-
kalkyl
1981/82
LB-
kalkyl
1982/83
LB-
kalkyl
1983/84
LB-
kalkyl
Inkomster Utgifter
Saldo
129626 177829
-48203
142600
190800
-48200
153200 202100
-48900
163 200 212 100
-48900
173700 223900
-50200
Tendensen under
långtidsbudgetperioden är att budgetunderskottet ökar, vilket även var fallet i
förra årets långtidsbudget.
Som framgår av avsnitt 4.2
innehåller statsbudgetens utgiftssida såväl utgifter som innebär en direkt
efterfrågan på produktionsresurser som utgifter som snarare påverkar
likviditetssituationen inom andra delar av ekonomin. Genom att från
budgetsaldot dra dessa finansiella transaktioner, som enligt gängse
definitioner omfattar bl. a. statlig långivning, aktieteckning samt köp och
försäljning av mark, framkommer statens finan-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.1
Långtidsbudget
43
opaginerad Kontrollera mot PDF
siella
sparande. Vid en analys av sparandeutvecklingen i samhället är detta ett mera
relevant begrepp än det traditionella budgetsaldot. Beräkningarna av statens
finansiella sparande under långtidsbudgetperioden redovisas i tabell 27.
Tabell 27. Statens Hnansiella sparande 1973/74 - 1983/84
(Milj. kr., löpande priser, avrundat)
1973/74 Utfall
1974/75 Utfall
1975/76 Utfall
1976/77 Utfall
1977/78 Utfall
1978/79 Ber. utfall
Budgetsaido
Finansiella
transaktioner
Statens
finansiella sparande
-9400 3900
-5500
-10700 4800
- 5900
-3 700 4900
+ 1200
-10500 5 600
- 4900
-25200 8000
-17200
-42 300 9300
-33000
1979/80 Enl. rev. budgetförslaget
1980/81 LB-
kalkyl
1981/82
LB-
kalkyl
1982/83
LB-
kalkyl
1983/84
LB-
kalkyl
Budgetsaido Finansiella transaktioner
Statens finansiella sparande
-48200 12000
-36200
-48200
9100
-39100
-48900
9700
-39200
-48900
9700
-39200
-50200 9900
-40300
Utvecklingen av det finansiella sparandel är i
huvudsak parallell med budgetsaldots förändring under långtidsbudgetperioden.
Att de finansiella transaktionerna, räknade i löpande priser, ökar under
långtidsbudgetperioden förklaras främst av atl utgifterna under
bostadslånefonden beräknas stiga kraftigt i löpande priser.
5
Socialförsäkringssektorn
Delar av del sociala trygghetssystemet finansieras
i sin helhet över statsbudgeten. Så är fallet med folkpensionerna. Andra delar,
som allmänna tilläggspensioner (ATP), ligger helt vid sidan av statsbudgeten.
Ytterligare andra delar av socialförsäkringssystemet, t. ex. sjukförsäkringen,
berör delvis budgetens utgifts- och/eller inkomstsida och därmed, i vissa fall,
budgetsaldot. Gränsdragningen mellan statsbudgeten och socialförsäkringssektorn
utanför budgeten är med andra ord i viss mån godtyck-
lig-
Gemensamt för hela socialförsäkringssektorn och den
verksamhet som finansieras över statsbudgeten är att de helt regleras av beslut
som fattas av statsmakterna. Vid en analys av den offentliga verksamhetens
reala och finansiella utveckling är det därför motiverat att behandla såväl
statsbudgeten som socialförsäkringssektorn.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I den till finansplanen fogade
nationalbudgeten presenteras för detta ändamål prognoser inte bara för staten
och kommunerna utan även för socialförsäkringssektorn. Den använda
definitionen, som är i enlighet med internationell praxis, omfattar
försäkringsformer såväl inom som helt eller delvis utanför statsbudgeten. Vid
sammanställningen i nationalbudgeten av den totala offentliga sektorn får
därför transaktionerna mellan statsbudgeten och socialförsäkringssektorn
elimineras.
I långtidsbudgeten har
socialförsäkringssektorn utanför statsbudgeten definierats på sådant sätt att
den endast omfattar de transaktioner inom socialförsäkringssektorn vilkas netto
inte påverkar statsbudgetens saldo. Därmed kan denna sektors och statsbudgetens
finansiella sparande direkt adderas så att man får fram ett samlat finansiellt
sparande för dessa två områden. Därmed erhålls i princip samma resultat som vid
en sammanställning enligt den definition som tillämpas i nationalbudgeten. Den
i långtidsbudgeten tillämpade socialförsäkringssektorn utanför statsbudgeten
omfattar allmän tilläggspensionering (ATP), del av arbetslöshetsförsäkringen,
delpensionsförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen och den frivilliga
pensionsförsäkringen.
Den helt dominerande delen av
socialförsäkringssektorn utanför statsbudgeten utgörs av den allmänna
tilläggspensioneringen (ATP). ATP-av-gifterna tillförs AP-fonden och ligger,
frånsett egenföretagares avgifter, helt vid sidan av statsbudgeten. AP-fonden
har ökat kraftigt under 1960-och början av 1970-talet. Denna tillväxt har
emellertid stagnerat under de senaste åren. De främsta orsakerna till detta är
att det procentuella avgiftsuttaget som tidigare stegrades snabbt, hållits på
oförändrad nivå samtidigt som pensionsutbetalningarna stigil. 1 tabell 28
redovisas beräkningar av AP-fondens utveckling under långtidsbudgetperioden.
Därvid har beaktats regeringens förslag att öka avgiftsuttaget med 0,25
procentenheter per år fr. o. m. år 1980 så att avgiften år 1984 blir 13 %.
Tabell 28. AP-fondens utveckling 1979/80-1983/84
(Milj.
kr., löpande priser, avrundat)
opaginerad Kontrollera mot PDF
1979/80
1980/81
1981/82
1982/83
1983/84
Genomsnittlig procentuell förändring 1979/80-1983/84
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomster
Utgifter
Saldo
32400 16400
1-16000
35900 19100
+ 16800
39400 21900
+ 17500
43100 24800
+ 18300
47200
27900
+ 9,9 + 14,2
+ 19300 + 4,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
Det positiva saldot av AP-fondens
inkomster och utgifter beräknas som framgår av tabell 28 stiga med närmare 5%
per år. Utvecklingen under långtidsbudgetperioden innebär dock, trots det ökade
avgiftsuttaget, att inkomsterna ökar i betydligt långsammare takt än
utgifterna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.1 Långtidsbudget
45
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid beräkningen av sparandet inom
övriga fonder utanför statsbudgeten härden beslutade höjningen av
delpensionsavgiften med 0,25 procentenheter fr. o. m. år 1980 beaktats. Vidare
tas hänsyn till den föreslagna höjningen av arbetsskadeavgiften med 0,35
procentenheter fr.o.m. år 1980. För övriga fonder förutses sparandeöverskott
under samtliga år. Saldot ligger dock nära noll samtliga år. I tabell 29
redovisas saldot av inkomster och utgifter för den samlade
socialförsäkringssektorn utanför statsbudgeten.
Tabell 29. Saldo for socialförsäkringssektorn utanför
statsbudgeten 1979/80-1983/84
(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)
opaginerad Kontrollera mot PDF
1979/80
1980/81
1981/82
1982/83
1983/84
Genomsnittlig procentuell förändring 1979/80-1983/84
opaginerad Kontrollera mot PDF
AP-fonden
Övriga fonder
Saldo
+
16000 +16800 + 400 + 400
+ 16400
+ 17200
+
17500 +18300 +19300 + 400 + 600 + 600
+ 17900 +18900 +19900
+5,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Som framgår av tabell 29
överensstämmer de framräknade saldona för socialförsäkringssektorn utanför
budgeten i stort sett. med AP-fondens beräknade saldon.
6 Den kommunala sektorn
Den kommunala sektorns framtida
utveckling är i flera avseenden av betydelse förde bedömningar som görs i
anslutning till långtidsbudgetarbetet. Dels påverkas olika poster på
statsbudgetens utgifts- och inkomstsida av kommunernas och
landstingskommunernas ekonomiska förhållanden, dels måste den kommunala sektorn
tas med i bilden vid de mer övergripande ekonomisk-politiska bedömningarna av
det totala skattetrycket i samhället, den offentliga sektorns reala
resursutnyttjande samt utvecklingen av det finansiella sparandet i den samlade
offentliga sektorn. Förutsättningarna för den statliga budgetpolitiken är
således i betydande utsträckning beroende av den kommunala utvecklingen.
Statsbidragen till kommuner och
landstingskommuner utgör en tung post bland utgifterna på statsbudgeten.
Skatleutjämningsbidragen påverkas av det kommunala skatteunderlagets och den
kommunala utdebiteringens utveckling. Många av de särskilda statsbidragen är
också som har framgått av tidigare avsnitt direkt kopplade till den kommunala
utvecklingen. Detta gäller t. ex. bidragen till barnomsorgen som utgår per plats,
skolbidragen som täcker lärarlönekostnaderna, samt de bidrag som utgår som en
fastställd andel av de kommunala bruttokostnaderna för en viss
Prop. 1978/79:150 46
verksamhet.
För andra speciella bidrag prövas bidragsgivningens omfattning från år till
år.
Staten svarar för uppbörden av den preliminära
inkomstskatten, även den del som avser kommunal inkomstskatt. För varje
kalenderår betalar staten ut ett förskott av kommunalskattemedel till kommuner
och landstingskommuner. Förskottet grundas på senast kända taxering och den
utdebitering som har bestämls för kalenderåret. Slutavräkning sker när
taxeringsutfallet föreligger. Uppbörden och utbetalningen av kommunalskattemedel
påverkar således statsbudgetens inkomstsida. Det kommunala skatteunderiagels
och utdebiteringens utveckling är även av detta skäl av betydelse för
långtidsbudgetbedömningarna.
Långtidsutredningen som publicerades i slutet av år
1978 täcker perioden fram t.o.m. år 1983. Utredningens huvudaltemativ anger de
krav som ställs på olika delar av ekonomin för att återställa inre och yttre
balans. Därmed ger kalkylerna också ett underlag för att bedöma det
samhällsekonomiska utrymmet för den kommunala sektorns framtida utveckling.
Utrymmet för den kommunala konsumtionens ökning
beräknas i långtidsutredningens huvudalternativ till 2,8 % per år. Enligt
långtidsutredningens baskalkyl, som är en beräkning av den utveckling av den
kommunala konsumtionen som är intecknad av redan fattade politiska beslut och
av förskjutningen i befolkningens åldersmässiga sammansättning, krävs en årlig
ökning med 1,8%.
I baskalkylen förutsätts atl utbyggnaden av
barnomsorgen kommer att fortsätta också under åren 1981-1983, dock i en
långsammare takt än hittills. Ett annat område där de politiska bindningarna
har beaktats är långtidssjukvården. I baskalkylen ingår samma utbyggnad som
anges i landstingskommunernas planer.
I juni 1978 träffades en överenskommelse mellan
regeringen å ena sidan och Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet å
andra sidan. I överenskommelsen anges riktpunkten för den kommunala
konsumtionens volymökning till 3% per år under åren 1979 och 1980. I den
reviderade nationalbudgeten beräknas den kommunala konsumtionens volymökning
uppgå fill inemot 4% år 1979, vilket innebär att utbyggnaden av den kommunala
verksamheten förutses bli mer omfattande än vad som förutsattes i
överenskommelsen med kommunförbunden. Volymökningen ligger vidare högre än vad
långtidsutredningen anger som förenligt med förutsättningarna för att nå
samhällsekonomisk balans i mitten av 1980-talet. För att utvecklingen inom den
kommunala sektom skall anpassas till det samhällsekonomiska utrymmet är det
nödvändigt med ytterligare dämpning av den kommunala konsumfionsutvecklingen
under de första åren av 1980-talet i förhållande till den beräknade ökningen
under år 1979. Det bör påpekas att en snabbare kommunal konsumtionsökning via
statsbidragen får återverkningar även på statens utgifter.
Bilaga
2.1 Långtidsbudget 47
Regeringen har tidigare i vår lagt fram förslag om
en reformering av skatteutjämningssystemet. Reformen föreslås genomförd i två
etapper under åren 1980 och 1981. Den ökning av skatleutjämningsbidragen som
blir en följd av förslaget motsvarar, då reformen är helt genomförd, fr. o. m.
år 1981, ett minskat kommunalt utdebiteringsbehov på ca 1: 15 kr./skr. Vidare
har regeringen föreslagit vissa justeringar av det kommunala skatteunderlaget
fr. o. m. 1981 års taxering, bl. a. tillförs kommuner och landstingskommuner
ökade medel jämfört med nu gällande regler. Den ökade statliga
resursöverföringen lättar finansieringsbördan för kommuner och
landstingskommuner. Även om förhållandena naturligtvis kan variera mellan
olika kommuner och landstingskommuner bör behovet av kommunal-skaltehöjningar
totalt sett bli begränsat under långtidsbudgetperioden. Under förutsättning
att den kommunala volymexpansionen kan hållas inom de angivna ramarna samt att
pris- och löneutvecklingen fortsätter i den lugnare takt som nu har uppnåtts
bör skattesatserna kunna sänkas i de kommuner och landstingskommuner som får
stora inkomsttillskott. Å andra sidan innebär de framlagda förslagen att staten
påtar sig en större finansieringsbörda.
Vid
bedömningen av hur den samlade offentliga sektorns finansiella sparande kommer
att utvecklas är även kommunernas och landstingskommunernas sparande av
intresse. Någon bestående underbalansering av de kommunala finanserna är
knappast tänkbar bl. a. av det skälet att den kommunala budgeten skall vara
formellt balanserad i den meningen att samtliga utgifter skall motsvaras av
inkomster. Enligt kommunallagens bestämmelser skall det överskott eller
underskott som har uppstått i föregående års avslutade räkenskaper upptas i
budgeten. Det innebär exempelvis att ett underskott på driftbudgeten för år
1978 skall täckas i 1980 års budget. Dessa budgetbestämmelser leder till att de
samlade över- resp. underskotten i kommunernas och landstingskommunernas finansiella
sparande blir relativt begränsade.
För perioden 1963-1977 har det finansiella
sparandet totalt för den kommunala sektorn enligt nationalräkenskaperna
varierat från överskott på ca 500 milj. kr. till underskott av i
storieksordningen 3 000 milj. kr. För år 1978 uppvisade den kommunala sektorn
ett sparandeöverskott på ca 3,5 miljarder kr. För år 1979 förutses enligt 1979
års reviderade nationalbudget ett sparandeöverskott på inemot 2 miljarder kr.
Det finns emellertid inte anledning att räkna med att kommunernas och
landstingskommunernas finansiella sparande på sikt på något för
samhällsekonomin avgörande sätt kommer att avvika från de nivåer som uppnåtts
under senare år.
Prop. 1978/79:150 48
7
Sammanfattande analys
7.1
Inledning
Långtidsbudgetens syfte är att kartlägga de
statsfinansiella konsekvenserna på fem års sikt av redan fattade beslut och
gjorda åtaganden. På grundval av bl. a. långtidsbudgeten kan bedömningar göras
av finanspolitikens förutsättningar på längre sikt. Långtidsbudgeten behandlar
i första hand statsbudgetens inkomster och utgifter. Utvecklingen inom andra
delar av den offentliga sektorn är emellertid också av intresse i detta
sammanhang. I syfte att ge en mer allsidig bild av den offentliga sektorns
finansiella situation kompletteras därför långtidsbudgeten med ett avsnitt om
socialförsäkringssektorns utveckling och med ett mer allmänt hållet avsnitt om
den framtida utvecklingen inom kommunerna.
Långtidsbudgeten är varken en plan eller en prognos
över statsutgifternas och statsinkomsternas utveckling.
På
utgiftssidan omfattar långtidsbudgeten endast en på visst sätt genom- förd
kalkyl av de resurser som krävs för att verksamhet skall kunna bedrivas i
enlighet med de beslut som statsmakterna redan har fattat och de åtaganden som
gjorts för framtiden. Vad gäller statsinkomsterna grundas beräkningarna på
oförändrade skatteregler och avgiftssatser i den mån inte förändringar
beslutats eller förutsatts. Detta innebär bl. a. att den av regeringen
föreslagna reformeringen av inkomstbeskattningen har beaktats liksom beslutade
och av regeringen föreslagna höjningar av socialförsäkringsavgifter. Vidare
har en fullständig finansiering av den kommunalekonomiska reformen och reformeringen
av inkomstbeskattningen förutsatts.
Det görs alltså inga försök att förutse eller
rekommendera vilka beslut avseende budgetens inkomster och utgifter, som
statsmakterna kan komma atl fatta under perioden.
Kalkylen utgår från anslagsbeloppen och de
beräknade inkomsterna i 1979 års reviderade budgetförslag för budgetåret
1979/80 och omfattar perioden t. o. m. budgetåret 1983/84.
Långtidsbudgetens grundmaterial utgörs av underlag
som myndigheterna lämnat i samband med anslagsframställningar och material
från departementen. De slutliga bedömningarna och utarbetandet av själva
långtidsbudgeten har skett inom budgetdepartementets budgetavdelning och ekonomidepartementet.
Långtidsbudgeten grundas vad gäller åren 1979 till
1981 på samma antaganden rörande pris- och löneutveckling i samhället samt
ekonomisk tillväxt som presenteras i 1979 års reviderade finansplan. Vad
gäller perioden därefter fram t. o. m. budgetåret 1983/84 har lönesumman
schablonmässigt förutsatts öka med 7% per år och den allmänna prisnivån 4% per
år. Bruttonationalprodukten beräknas på samma sätt årligen växa realt med 3%.
Bilaga 2.1
Långtidsbudget 49
7,2
Inkomstutvecklingen
Såväl inkomsterna från statlig inkomstskatt som
från socialförsäkringsavgifter är i allt väsentligt beroende av den antagna
utvecklingen av de samlade löneinkomsterna i samhället, lönesumman. Detta
gäller även för inkomsterna från mervärdeskallen. Inkomsterna av denna skall
påverkas av den privata konsumtionen, som i sin tur sammanhänger med lönesummans
förändringar. Lönesumman har för den framförliggande femårsperioden antagits
komma atl stiga med 8 1/2% år 1979, 8% år 1980, och för åren därefter med 7%
årligen. Statens inkomster uppvisar i kalkylen med dessa utgångspunkter en
årlig genomsnittlig ökningstakt om 7,6%.
Inkomstsidan i den långtidsbudget som presenterades
i förra årets kompletteringsproposition och som omfattade perioden fram t. o.
m. budgetåret 1982/83 var baserad på ett antagande om en något lägre tillväxt
av lönesumman. Statsinkomsterna beräknades då öka med 7,9% årligen.
De
framtida inkomsternas tillväxt i löpande priser har alltså bedömts vara något
lägre i årets långtidsbudget trots snabbare tillväxt i lönesumma, vilket
förklaras av den budgetteknik som tillämpas vid genomförandet av den föreslagna
kommunalekonomiska reformen. Vissa utgifter som tidigare har redovisats på
budgetens utgiftssida redovisas nu direkt på inkomstskattetiteln. Inkomsternas
årliga nivå ligger emellertid i årets långtidsbudget drygt 4 miljarder kr.
högre än i förra årets långtidsbudget, vilket till övervägande del beror på att
den faktiska lönesumman 1979/80 beräknas bli högre än vad som antogs i 1978
års långtidsbudget och att den kommunalekonomiska reformen förutsätts bli
totalfinansierad.
Långtidsbudgetmetodiken
innebär en kalkyl med utgångspunkt i beslutade eller aviserade skatte- och
avgiftssatser samt beslutad indexreglering av inkomstskatteskalan.
Indexregleringen innebär atl progressiviteten inte drabbar rent nominella
inkomsthöjningar men däremot fortfarande verkar fullt ut på reala
inkomsthöjningar. Eftersom en viss åriig realinkomsthöj-ning har antagits under
den framföriiggande perioden innebär detta ett något stigande
inkomstskattetryck. I motsatt riktning verkar det förhållandet att oförändrade
skattesatser beräkningsmässigt förutsatts beträffande vissa punktskatter, t.
ex. skatt på vin, sprit och tobak, samtidigt som prisnivån förutsatts stiga.
Det
samlade uttaget av skatter och avgifter till stat, kommuner och
socialförsäkringssektor, mätt som andel av bruttonationalprodukten, har under
de senaste åren ökat snabbt och uppgick år 1977 till drygt 53 %. Skatteandelen
för budgetåret 1978/79 kan beräknas uppgå till 52%. Sänkningen är väsentligen
ett uttryck för att BNP åren 1978 och 1979 visar en relativt snabb tillväxt
samtidigt som skatteuttaget totalt sett växer långsamt. Långtidsbudgetkalkylen
för staten och socialförsäkringssektorn innebär inte någon nämnvärd förändring
av denna andel. Kommunernas finansiella problematik har berörts i avsnitt 6.
Varje ökning av den kommunala utdebiteringen skulle medföra en ytterligare
höjning av det totala skattetrycket och av marginalskattesatserna. 4 Riksdagen 1978/79. I samt. Nr
150. Bilaga 2.1
Prop.
1978/79:150 50
7.3
Utgiftsutvecklingen
De totala statsutgifterna exklusive
statsskuldräntorna ökade med i genomsnitt 5,3% om året i oförändrat pris-
och-löneläge under perioden 1973/74-1977/78. Långtidsbudgetkalkylen resulterar
i en stegringstakt med 0,3% årligen mätt på samma sätt under den
framförliggande femårsperioden. Enligt vad som gäller för
långlidsbudgetberäkningarna har därvid utgiftsutvecklingen begränsats till att
omfatta vad som krävs för atl infria och vidmakthålla gjorda åtaganden. Av
skillnaden i ökningstakt mellan den faktiskt realiserade utvecklingen och årets
långtidsbudgetkalkyl framgår att etl förverkligande av långtidsbudgetens
utgiftspolitik skulle innebära en starkt dämpad utgiftsutveckling jämfört med
den hittills genomförda. Takten i de framtida utgiftsökningarna exklusive
statsskuldräntorna ligger nära vad som presenterades i förra årets
långtidsbudget.
De relativt sett mest expansiva utgiftsområdena
under den förflutna perioden utgörs av näringspolitik, internationellt
utvecklingsbistånd, energiförsörjning och bostadspolitik. Långtidsbudgetens
beräkningar för perioden fram t. o. m. budgetåret 1983/84 visar att bl. a.
bostadspolitiken och utvecklingsbiståndet reser betydande krav på framtida
statliga utgiftsökningar.
Den årliga genomsnittliga ökningen av
statsutgifterna exkl. statsskuld-räntorna under långtidsbudgetperioden beräknas
i löpande priser uppgå till 4,3%, vilket är samma ökningslakt som förra årets
långtidsbudget uppvisade. Den absoluta utgiftsnivån i utgångslägel är
emellertid väsentligt högre än vad som framkom vid förra årets beräkningar.
Utgiftsnivån för budgetåret 1979/80 beräknas nu ligga drygt 14 miljarder kr.
över den nivå i löpande priser som beräknades i 1978 års långtidsbudget, och
utgifterna ligger enligt långtidsbudgeten kvar på denna högre nivå.
Denna
väsentligt högre utgiftsnivå under långiidsbudgetperioden jämfört med
beräkningarna för ett år sedan förklaras till den större delen av själva
långtidsbudgetmetodiken. I 1978 års långtidsbudget fömtsattes i enlighet med de
principer som tillämpas vid beräkningarna t. ex. att krontalsbestämda
transfereringar inte skulle höjas under långtidsbudgetperioden och att de
industripolitiska satsningarna skulle trappas ned till budgetåret 1980/ 81.
Sedan 1978 års långtidsbudget utarbetades har emellertid beslut fattats och
förslag lagts fram som på ett flertal punkter medför att tidigare långtidsbudgetsiffror
överskrids. Som exempel kan nämnas barnbidrag och allmänna bidrag till
kommunerna, liksom fortsatta industripolitiska och regionalpolitiska
satsningar. Trots att vissa tidsbegränsade utgiftsåtaganden successivt faller
bort ligger utgiftsnivån i fasta priser kvar under långiidsbudgetperioden. Till
den mindre; delen förklaras nivålyftet av att antagandet om lönenivån i årets
långtidsbudget ligger över föregående års.
För den framförliggande perioden förutses
statsutgifterna i löpande priser exkl. statsskuldräntorna genom budgetens
inbyggda utgiftsautoma-
Bilaga
2.1 Långtidsbudget 51
tik
öka med i genomsnitt knappt 8 miljarder kr. årligen. Statsskuldräntorna
förväntas stiga något snabbare än övriga statsutgifter. Den årliga genomsnittliga
ökningen för de totala statsutgifterna blir därigenom 5,9 % eller ca 12
miljarder kr. per år.
För att belysa på vilka olika sätt de statliga
utgifterna kommer att ställa anspråk på samhällets reala resurser direkt eller
indirekt bör även utvecklingen av de statliga konsumtions- och
investeringsutgifterna samt transfereringar och finansiella transaktioner
belysas.
Konsumtions- och investeringsutgifterna uppgår
budgetåret 1979/80 till ca 55 miljarder kr. och utgör ungefär 31% av budgetens
utgifter. Transfereringar och finansiella transaktioner kan beräknas till ca
123 miljarder kr. och utgör 69% av budgetens utgifter. Enligt årets
långtidsbudget skulle utgifterna för statlig konsumtion komma att öka med
endast 0,3% årligen i oförändrat pris- och löneläge under perioden fram t. o.
m. budgetåret 1983/84. Detta är en lika låg ökningstakt som i förra årets
långtidsbudgetkalkyl. De statliga investeringsutgifterna skulle enligt
långtidsbudgeten komma att minska i oförändrat pris- och löneläge. Detta är
naturiigt med hänsyn till att långtidsbudgetens beräkningsteknik innebär att
beslutade investeringsutgifter succesivi faller bort utan att ersättas av nya.
Transfereringarna beräknas öka med 3,6% per år i
oförändrat pris- och löneläge. Det bör påpekas att transfereringarnas ökningstakt
systematiskt underskattas genom långtidsbudgettekniken. De finansiella
transaktionerna väntas minska under långtidsbudgetperioden mätta på
motsvarande sätt.
Årets långtidsbudget bekräftar den i tidigare
långtidsbudgetar tecknade bilden att transfereringarna utgör det expansiva
elementet i utgiftsutvecklingen. Statsskuldräntornas ökning och
folkpensionsutgifterna spelar här en betydande roll.
I syfte att ytterligare belysa budgetens inbyggda
utgiftsautomatik redovisas nedan budgetens utgiftsstmktur. Den statliga
konsumtionen beräknas för budgetåret 1979/80 till ca 45 miljarder kr. Härav
svarar försvar, utbildning och forskning, vägväsendet, lokala
polisorganisationen och de statliga sjukhusen för uppskattningsvis närmare två
tredjedelar. Myndighetsverksamhet i traditionell mening belastar alltså
budgetåret 1979/80 budgeten med utgifterom 15-20 miljarder kr., i huvudsak
lönekostnader. Vid beräkningen av myndighetsanslagen har en åriig
rafionalisering om 2 % förutsatts.
Prop.
1978/79:150 52
Tabell
30 Transfereringarna och de finansiella transaktionerna budgetåret 1979/80
(miljarder
kr.)
Anslag 1979/80
(avrundat)
Till
hushåll
40
därav Folkpensioner
27
Barnbidrag
4
Sjukförsäkring
4
Övrigt
5
Till
kommuner
34
därav Lärarlöner
13
Allmänna bidrag
8
Barnomsorg
4
Sjukvård
4
Övrigt
5
Till
företag m.fl.
21
därav Räntebidrag till
bostäder
4
Livsmedelssub-
ventioner
4
Övrigt
13
Övriga
transfereringar och lån
28
därav Statsskuldräntor
12
Bostads- och
studielån
7
U-hjälp
3
Företagslån och
aktieteckning
4
Övrigt
2
Av långtidsbudgetens genomsnittliga årliga
utgiftsökningar om ungefär 12 miljarder kr. svarar transfereringarnas automatik
för ungefär 10 miljarder kr. Härav utgör statsskuldränlornas ökning 4
miljarder kr.
En betydelsefull slutsats av årets
långtidsbudgetkalkyl vad gäller utgiftsutvecklingen torde vara att den utgiftsnivå
som uppnåtts under budgetåret 1978/79 och som nu förväntas för budgetåret
1979/80 inte är resultatet av någon temporär uppgång av utgiftsnivån utan är en
i allt väsentligt permanent inteckning för framtiden.
Vid en bedömning av den inteckning i resursutrymmet
som långtidsbudgetens utgiftssida indikerar måste betonas att långtidsbudgeten
endast innebär en snävt beräknad framskrivning av fattade beslut. Detta innebär
bl. a. att alla krontalsbestämda inkomstöverföringar, t. ex. barnbidrag, beräknas
ligga stilla trots att priser och löner stiger. För en mängd utgiftsområden
där åriiga uppjusteringar regelmässigt har gjorts utan att någon direkt plan
fastställts innebär beräkningstekniken att inga ytterligare utgiftshöjningar
har räknats in. Som exempel kan nämnas kulturpolitiken och stödet till de
handikappade. Även i övrigt ligger gällande eller av regeringen föreslagna
bidragskonstruktioner fast.
Bilaga
2.1 Långtidsbudget
53
opaginerad Kontrollera mot PDF
7.4
Budgetsaido
Utvecklingen av statsbudgetens saldo sedan
budgetåret 1974/75 och under långtidsbudgetperioden fram t. o. m. budgetåret
1983/84 framgår av nedanstående tabell.
Tabell
31.
(Milj.
kr.,
Budgetsaldots utveckling 1974/75-löpande priser)
-1983/84
1974/75 Utfall
1975/76 Utfall
1976/77 Utfall
1977/78 Utfall
1978/79 Ber. utfall
-10698
- 3724
-10484
-25 179
-42292
1979/80
Ber. utfai;
1980/81 1 LB-kalkyl
1981/82 LB-kalkyl
1982/83 LB-kalkyl
1983/84 LB-kalkyl
-48 203
-48200
-48900
-48900
-50200
Av tabellen framgår att den förda budgetpolitiken
medfört en betydande uppgång av budgetunderskottet under budgetåren 1977/78 och
1978/79. Det låga utfallet för budgetåret 1975/76 förklaras främst av vissa
inkomstförskjutningar mellan budgetåren. Nivåhöjningen till budgetåret 1979/80
blir beslående under långtidsbudgetperioden.
Att budgetunderskottet inte minskar trots att
inkomsterna växer relativt sett snabbare än utgifterna och att de närings- och
industripolitiska satsningarna förutsätts minska beror på följande.
Inkomsterna växer från en så mycket lägre nivå än utgifterna att de absoluta
inkomstökningarna inte är tillräckliga för att tillsammans med de nämnda
anslagsminskningarna kompensera framförallt transfereringarnas och
statsskuldräntornas expansion.
Tidigare har berörts de förändringar beträffande
statsbudgetens inkomst- och utgiftssida som har inträffat sedan förra årets
långtidsbudget lades fram. Utvecklingen av budgetunderskottet återspeglar dessa
förändringar. Såväl inkomster som utgifter har ökat. Utgifterna har emellertid
ökat mer än inkomsterna till följd av främst satsningarna på bostadspolitiken,
närings- och regionalpolitiken samt stödet till barnfamiljerna. Dessa medför
starkt ökade åtaganden på utgiftssidan som inte kompenseras av en motsvarande
utveckling på inkomstsidan. Den höga underskottsnivån medför i sin tur stora
utgiftsåtaganden för alt betala ränta på statsskulden.
De antaganden rörande den framtida pris- och
löneutvecklingen m. m. som utnyttjats vid långtidsbudgetkalkylen är givetvis
inte de enda tänkbara. Det bör emellerfid framhållas att variationer i dessa
antaganden inte i avgörande grad påverkar saidoutvecklingen. Enligt de
antaganden som legat till grund för beräkningarna skulle ökningen av lönesumman
komma att överstiga prisökningarna. Om antagandena beträffande ökningen av
lönesumman och inflationen varieras med bibehållen differens påverkas såväl
statsbudgetens inkomstsida som dess utgiftssida med i stort sett oförändrade
budgetunderskott som resultat. Om skillnaden mellan lönesummeökning och
inflation antas bli mindre och reallönestegringen följaktligen lägre blir
följden något ökade budgetunderskott.
opaginerad Kontrollera mot PDF
De betydande budgetunderskott som nu förutses för
budgetåren 1978/79 och 1979/80 har givetvis sin bakgrund i rådande ekonomiska
läge och den därav påkallade ekonomiska politiken. Vid en högre aktivitetsnivå
i ekonomin skulle vissa utgifter för sysselsättnings- och industripolitiken
kunna hållas på en lägre nivå och statsinkomsterna skulle vara något högre. Det
bör dock påpekas alt de antaganden som utnyttjats vid långtidsbudgetkalkylen
förutsätter en snabb återgång till stabil tillväxt i samhällsekonomin och
stigande reallöner vid en i jämförelse med de senaste åren måttlig
inflationstakt.
7.5
Finansiellt sparande
Sverige har ett underskott i sin bytesbalans med
utlandet. Detta innebär att ekonomin som helhet har ett sparandeunderskott som
måste finansieras genom upplåning i utlandet. Om bytesbalansens underskott
skall kunna minskas måste sparandet inom landet därför öka i motsvarande grad.
Detta kan ske såväl genom att statens sparandeunderskott minskas som genom att
sparandet ökar i någon av de andra sektorerna i samhället, dvs. hushållssektorn,
företagssektorn, socialförsäkringssektorn samt den kommunala sektorn.
I detta perspektiv kan en belysning av den
konsoliderade offentliga sektorns sparandeutveckling vara av intresse. Detta
innebär att förutom staten även kommunerna och socialförsäkringssektorn vägs
in. Enligt vad som har framgått av avsnitt 6 väntas inte några nämnvärda
förändringar i sparandet inom den kommunala sektorn. Under den framförliggande
perioden beräknas överskottet i socialförsäkringssektorn, som helt domineras
av AP-fonden, öka. Statens och socialförsäkringssektorns sammanlagda
sparandeutveckling under perioden 1973/74 Ull 1983/84 enligt långtidsbudgetkalkylen
framgår av följande tabell.
Tabell
32. Statens och socialförsäkringssektorns finansiella sparande 1973/74
1983/84
(Milj.
kr., löpande priser)
1973/74
1974/75
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
Staten
Socialförsäkringssektorn Summa
-5500
+ 10500 +5000
-5900
+
11300 +5400
+ 1200
+ 13
100 + 14300
-4900
+
14700 +9800
-17200
+
15600 -1600
-33000
+
15400 -17600
1979/80
1980/81
1981/82
1982/83
1983/84
Staten
Socialförsäkringssektorn Summa
-36200
+ 16400 -19800
-39100
+
17200 -21900
-39200
+
17900 -21300
-39200
+
18900 -20300
-40300
+ 19900 -20400
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.1
Långtidsbudget 55
Av tabellen framgår all den omsvängning av statens
och socialförsäkringssektorns finansiella sparande som inträffade under
budgetåren 1977/ 78 och 1978/79 kvarstår under långtidsbudgetperioden. Som andel
av BNP minskar dock den konsoliderade offentliga sektorns sparandeunderskott
något under långiidsbudgetperioden.
Den utveckling av statens finansiella sparande som
nu redovisas måste bl. a. ses i ljuset av den framtida utveckling för
samhällsekonomin i sin helhet som förutses och vilka mål som ställs upp. Dessa
frågor har behandlats av långtidsutredningen (LU).
För
att uppnå de centrala målen om fullt kapacitetsutnyttjande och extern balans
förutsätter långtidsutredningen ett positivt finansiellt sparande i den
konsoliderade offentliga sektorn kalenderåret 1983 om I miljard kr., att
jämföras med långtidsbudgetens kalkyl om ett negativt sparande om drygt 20
miljarder kr.
Skillnaden
beror väsentligen på tre faktorer. För det första har LU antagit vissa
skatteökningar. Sålunda förutsätts vissa indirekta skatter utgå med oförändrad
andel av produktionsvärdet i löpande priser för produkterna i fråga. Denna
förutsättning innebär höjningar av vissa av nu gällande skattesatser. För det
andra skiljer sig LU:s antaganden, främst beträffande lönesummans utveckling,
från långtidsbudgetens mera schablonmässiga utgångspunkter. För det tredje
bygger LU på en ett år äldre utgiftsbedömning än den som ligger till grund för
årets långtidsbudget. Dessa tre faktorer ger en skillnad i finansiellt
sparande om ca 25 miljarder kr. Att differensen mellan LU och långtidsbudgeten
endast blir drygt 20 miljarder kr. beror på att LU inte kunde beakta den
höjning av ATP-avgiften som regeringen föreslagit och som verkar i motsatt
riktning.
Sammanfattningsvis
kan konstateras, atl den högre utgiftsnivån i årets långtidsbudget jämfört med
föregående års endast i begränsad utsträckning är att hänföra till temporära
insatser. Den är i allt väsentligt uttryck för permanenta åtaganden. Till följd
av den beräkningsmetodik som används i långtidsbudgeten skulle man i och för
sig kunnat vänta att budgetunderskotten successivt skulle minska. Denna
metodik innebär bl. a. att utgifterna för näringspolitiska satsningar förutsatts
minska kraftigt. Härtill kommer att inkomsterna växer relativt sett snabbare än
utgifterna. Den saidoförbättring som följer av dessa omständigheter är
emellertid inte tillräcklig för atl väga upp transfereringarnas
utgiftsautomatik och de växande statsskuldräntorna. Långtidsbudgetkalkylen
leder alltså till slutsatsen att någon automatisk förbättring av
budgetunderskottet inte är att räkna med. En sådan förbättring kräver därför
budgetpolitiska åtgärder.
Prop.
1978/79:150 56
Innehållsförteckning
1
Inledning I
2 Samhällsekonomisk bakgrund 4
3 Beräkningsmetodik och antaganden 7
4 Statens utgifter och inkomster 10
4.1 Statsutgifterna efter ändamål 10
4.2 Statsutgifternas realekonomiska utveckling 36
4.3 Statsinkomsternas utveckling 40
4.4 Statens budgetsaido och finansiella sparande 42
5 Socialförsäkringssektorn 43
6 Kommunerna 45
7 Sammanfattande analys 48
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.2
Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för
budgetåret 1978/79
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:150
Bilaga
2.2 Riksrevisionsverket:
Budgetutfallet
1978/79
RIKSREVISIONSVERKET 1979-04-03
TILL REGERINGEN
Bilaga 2.2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beräkning över utfallet av statens budget för budgetåret
1978/79
Riksrevisionsverket (RRV) lämnar
härmed beräkning över utfallet av statens budget för budgetåret 1978/79.
1 beräkningarna ingår de av
riksdagen beviljade anslagen på tilläggsbudget I (FiU 1978/79: 16, rskr
1978/79: 125) till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 samt begärda anslag på
tilläggsbudget II och III (prop 1978/79: 83, 87, 101, 104, 106 och 125).
Sammanlagt uppgår de medräknade anslagen på tilläggsbudgetar till 14701 milj.
kr.
' Statens inkomster beräknas uppgå till 117686 milj. kr.
för budgetåret 1978/79 vilket är 2906 milj. kr. mer än beräkningen i
statsbudgeten. Utgifterna beräknas bli 159978 milj. kr. dvs. 4 301 milj. kr.
mer än beräkningen i statsbudgeten. I denna anvisades 7000 milj. kr. för
oförutsedda utgifter. Budgetunderskottet beräknas därmed bli 42292 milj. kr. I
statsbudgeten beräknades underskottet uppgå till 40897 milj. kr. 1 bilaga 1
redovisas statsbudgetens inkomster och utgifter fördelade på huvudtitlar.
Statsbudgeten för budgetåret 1978/79 (miU. kr.)
Statsbudget (inkl tilläggsbudgetar)
Beräknat utfall
Differens beräknat utfall och statsbudget
INKOMSTER
A
Skatter, avgifter m. m.
B
Inkomster av statens kapitalfonder
C
Beräknad övrig finansiering
104341 7336 3 103
106926
7373 3 387
+ 2 585 + 37 + 284
Summa 114780
117686
+2906
UTGIFTER
Förslags-
och obetecknade anslag
Reservationsanslag
Investeringsanslag
Röriiga
krediter (+ = ökad disposition)
- =
minskad disposition)
115485' 30322'' I727P
+ 300
118220 25424 16029
+ 305
+ 2735 -4898 -1242
+ 5
Summa 163378
159978
-3400
STATSBUDGETENS
SALDO
(inkomster-utgifter)
-48598
-42292
+ 6306
' 1 budgetförslaget ingick 7000 milj. kr. för oförutsedda
utgifter. Detta belopp har
sedermera tagits i anspråk för
tilläggsbudgetar och har därför frånräknats här. ' Inkl beräknad minskning av
anslagsbehållningarna med 2000 milj. kr. Inkl beräknad minskning av
anslagsbehållningarna med 1000 milj. kr.
1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.2
Prop.
1978/79:150 2
Inkomster
Det beräknade utfallet för
statsbudgetens inkomster framgår av bilaga 2. Skatt på inkomst och förmögenhet
samt socialförsäkringsavgifter beräknas uppgå till 49 200 milj. kr. under
budgetåret 1978/79 vilket är 2 100 milj. kr. mer än beräkningen i
statsbudgeten. Höjningen beror främst på atl lönesumman och aktiebolagens
inkomster nu beräknas öka i snabbare takt än för ett år sedan.
Mervärdeskatten beräknas uppgå till
29500 milj. kr. Det är 400 milj. kr. mindre än beräkningen i statsbudgeten. De
minskade inkomsterna beror på alt den privata konsumtionen och importvärdet
beräknas bli lägre än vad som tidigare antagits.
Inkomsterna vid karolinska
sjukhuset beräknas uppgå till 621 milj. kr. Det är 202 milj. kr. mer än vad som
beräknades i statsbudgeten. Ökningen beror främst på förslaget till
överenskommelse med Stockholms läns landsting angående bidrag till
investeringar och drift för 1979.
Inkomsterna på titeln pensionsmedel
m.m. beräknas bli 1766 milj. kr. Det är 566 milj. kr. mer än vad som beräknades
i statsbudgeten. Ökningen beror på nya antaganden om utvecklingen av
lönesumman.
Beräknad övrig finansiering
beräknas uppgå till 3 387 milj. kr. vilket är en ökning med 284 milj. kr.
jämfört med statsbudgeten. Denna ökning beror bl. a. på att avskrivningar inom
statens järnvägars fond i statsbudgeten för 1978/79 togs upp med formellt 1000
kr. Avskrivningarna beräknas nu uppgå till 436 milj. kr.
Förslags- och obetecknade anslag
Utgifterna på förslags- och
obetecknade anslag beräknas uppgå till 118220 milj. kr. under 1978/79 (bilaga
3). Det är 2415 milj. kr. mindre än vad som beräknades i statsbudgeten. I denna
anvisades 7000 milj. kr. för oförutsedda utgifter. Dessa medel var avsedda för
att täcka utgifter på tilläggsbudgetar. I den här prognosen har hänsyn tagits
till tilläggsbudget III (prop 1978/79: 125). Något belopp för ofömtsedda
utgifter tas inte upp i den här beräkningen.
I statsbudgeten för 1978/79
anvisades 1 000 milj. kr. på anslaget täckning av merkostnader för löner och
pensioner m. m. I prognoserna för förslagsanslagen har hänsyn tagits till
löneavtalet för år 1978 och år 1979. Prognosen för anslaget är nu 300 milj.
kr. Dessa medel är avsedda för täckning av merkostnader för löner och pensioner
på reservationsanslagen bl. a. inom universitets- och högskoleområdet.
Förslagsanslaget lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnaderna har till
följd av löneavtalen för år 1978 och år 1979 räknats upp med 106 milj. kr. till
2 673 milj. kr.
För reglering av prisstegringar
inom det militära försvaret anvisades i statsbudgeten 2 030 milj. kr.
Priskompensationen beräknas nu uppgå till
Bilaga 2.2 Riksrevisionsverket: Budgetutfailet 1978/79 3
2 188 milj. kr. Den ingår i denna
beräkning i prognoserna för resp anslag.
Utgifterna för folkpensioner beräknas bli 24 340 milj. kr. vilket är 260
milj. kr. mindre än beräkningen i statsbudgeten. Det är
basbeloppet som beräknas öka mindre än vad som antogs i statsbudgeten.
Utbetalningarna av bidrag till social hemhjälp och färdtjänst har till följd av
kostnadsökningar räknats upp med 245 milj. kr. till I 100 milj. kr.
Bidrag till driften av kliniker för
psykiskt sjuka har räknats upp med 885 milj. kr. jämfört med statsbudgeten.
Utbetalningarna på anslaget beräknas nu uppgå till 3 008 milj. kr. Uppräkningen
är en följd av ett nytt avtal mellan staten och sjukvårdshuvudmännen.
Bidrag till driften av grundskolor
resp. gymnasieskolor beräknas uppgå till 9376 milj. kr. resp. 2 440 milj. kr.
Det är en ökning med 688 milj. kr. resp. 170 milj. kr. jämfört med
statsbudgeten. I statsbudgeten anvisades
3 345 milj. kr. för räntebidrag vid statliga
bostadslån. Utfallet beräknas nu
bli 215 milj. kr. mindre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Reservationsanslag
I bilaga 4 redovisas förändringar
av medelsbehållningar på reservationsanslag. Medelsbehållningarna beräknas
uppgå till 13802 milj. kr. vid budgetårets slut vilket är en ökning med 2 898
milj. kr.
Reservalionsmedelsbehållningarna
inom industridepartementets område beräknas uppgå till 4 176 milj. kr. vid
budgetårets slut. Det är en ökning med 790 milj. kr. De största förändringarna
i behållningarna framgår av sammanställningen nedan.
Förändringar i anslagsbehållningar inom
industridepartementet (milj. kr.)
Anslag
Reservation
Reservation
Ökning
(+)
1978-07-01
1979-06-30
Minskning(-)
B 6
Medelstillskott till
Svenska Varv AB
700
+ 700
B 26
Avskrivningslån till
beställare av fartyg
675
+ 675
C 5
Bidrag till syssel-
sättningsåtgärder
inom varvsregionerna
265
+ 265
G 7
Bidrag till Svenska
Varv AB för alterna-
tiv produktion
200
+ 200
Tillskott av medel
till Statsföretag AB
200
+ 200
1977/78
B 16
Avskrivningslån till
beställare av fartyg
1444
640
- 804
1977/78
B 27
Medelslillskott till
Svenska Varv AB
950
194
- 756
Övriga
992
1302
+ 310
3386
4176
+ 790
Prop.
1978/79:150 4
De största minskningarna av behållningarna hänför
sig till anslag som anvisades under budgetåret 1977/78.
Behållningen på anslaget sysselsältningsskapande
åtgärder beräknas bli 2090 milj. kr. vilket är en ökning med 914 milj. kr.
Investeringsanslag
Anslagsbehållningen på investeringsanslag beräknas
bli 5 901 milj. kr. vid budgetårets slut (bilaga 5). Det är en ökning med 242
milj. kr.
Behållningen på lånefonden för bostadsbyggande
beräknas bli 440 milj. kr. vilket är en ökning med 440 milj. kr. Inom fonden
för låneunderstöd beräknas behållningen öka med 121 milj. kr. De största
förändringarna under fonden för låneunderstöd framgår av sammanställningen nedan.
Förändring
i anslagsbehållningar inom fonden for läneunderstöd (milj. kr.)
Anslag
Behållning
Behållning
Ökning (+)
1978-07-01
1979-06-30
Minskning(-)
3aa Lån
till Saléninvest AB
200
+ 200
14
Regionalpolitiskt stöd:
Lokaliseringslån
378
528
+ 150
)8 Lån
till ett nytt handels-
stålbolag för rekonstruktions-
ändamål
700
- 700
19 Lån
till ett nytt handels-
stålbolag för investerings-
ändamål
200
500
+ 300
20 Lån
till AB Statens
Skogsindustrier
275
+ 275
23
Regionalpolitiskt stöd:
Lokaliseringslån inom
varvsregionerna
280
+ 280
1977/78
20 Lån
för att underiätta
strukturomvandlingen inom
specialstålindustrin m m
700
450
- 250
1977/78
27 Lån
till Norrlands
Skogsägares Cellulosa AB
140
- 140
Övriga
1447
1453
+ 6
3565
3686
+ 121
Rörliga
krediter
Beräknad disposition av rörliga krediter redovisas
i bilaga 6. Del utestående beloppet den 30 juni 1979 beräknas uppgå till 2476
milj. kr. Det är en ökning under budgetåret med 305 milj. kr. Av denna ökning
svarar televerket för 200 milj. kr.
Underlaget för beräkningama har samlats in från
olika myndigheter. Detta har bearbetats och sammanställts inom RRVs
prognosavdelning. Beräkningarna grundar sig på det preliminära utfallet för
juli-febmari samt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.2
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1978/79
en
prognos för budgetårets återstående månader. Inkomsttitlarna har beräknats i
samband med RRVs reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1979/80.
Beslut
i detta ärende har fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av
avdelningschefen Sanell, revisionsdirektören Nilsson och revisorn Stenberg,
föredragande.
G
Rune Berggren
Ewa
Stenberg
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:150
Bilaga I
Statsbudgeten
för budgetåret 1978/79 (milj. kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomster
Statsbudget
Beräknat
(inkl. till- utfall
läggsbudgetar)
Differens
beräknat utfall och statsbudget
A
Skatter, avgifter m. m.
I
Skatter
II
Uppbörd i
statens verksamhet
III
Diverse
inkomster
100 314 2811 I 215
Summa 104 340
102 137 3 581 I 208
106 926
+ 1 823 + 770
7
+ 2 585
opaginerad Kontrollera mot PDF
B
Inkomster av statens kapitalfonder
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
11
111
IV
V
VI
VII
Statens affärsverksfonder
Riksbanksfonden
Statens allmänna fastighetsfond
Försvarets fastighetsfond
Statens utlåningsfonder
Fonden för låneunderstöd
Fonden för statens aktier
VIII
Fonden för
beredskapslagring
IX
Statens
pensionsfonder
X
Diverse
kapitalfonder
1 510
1 535
+
25
650
650
740
740
-
153
153
3 552
3 591
+
39
21S
235
+
20
85
92
+
7
196
133
-
63
107
109
+
2
129
135
+
6
opaginerad Kontrollera mot PDF
C
Beräknad övrig fmansiering
opaginerad Kontrollera mot PDF
I Avskrivningar och övriga
kapitalmedel
inom kapitalfonderna
Statens affärsverksfonder Övriga kapitalfonder
II Övrig kapitalåterbetalning
Underskott
3 084
3 367
+ 283
2 469
2 729
+ 260
615
638
+ 23
19
20
+ 1
Summa
3 103
3 387
+ 284
Summa
114
780
117 686
+ 2 905
48 598
42 292
-6 306
Summa
163
378
159 978
-3 400
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1978/79
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utgifter
A Utgiftssiag
1
11
111
IV
V
VI
VII
Vill
IX
X
XI
XII
XIII
VIV
XV
XVI
XVI
Kungl. hov.- och slottsstaterna
Justitiedepartementet
Utrikesdepartementet
Försvarsdepartementet
Socialdepartementet
Kommunikationsdepartementet
Ekonomidepartementel
Budgetdepartementet
Utbildningsdepartementet
Jordbruksdepartementet
Handelsdepartementet
Arbetsmarknadsdepartementet
Bostadsdepartementet
Industridepartementet
Kommundepartementet
Oförutsedda utgifter'
Riksdagen och dess verk m. m.
XVIII Underskott på riksgäldsfonden
Statsbudget
Beräknat
Differens be-
(inkl.
till-
utfall
räknat utfall
läggsbudgetar)
och statsbudget
18
18
5 740
5 742
+ 2
4 393
4 277
- 116
14 097
14 323
+ 226
41 857
43 133
+ 1 276
9 633
9 204
- 429
402
418
+ 16
9 944
9 473
- 471
20 424
21 459
+ 1 035
5 757
6 062
+ 305
1 216
1 219
+ 3
11 541
10 243
-1 298
11 749
10 655
-1 094
12 286
12 279
7
2 073
2 150
+ 77
(7 000)
250
218
- 32
8 700
8 800
+ 100
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
160 078
159 670
405
opaginerad Kontrollera mot PDF
B
Beräknad övrig medelsförbrukning
I
Minskning av
anslagsbehållningar
II
Ökad
disposition av rörliga krediter
3 000
-3 000
300
305
+ 5
Summa
3 300
305
-2 995
Summa
163
378
159 978
-3 400
opaginerad Kontrollera mot PDF
Detta belopp har tagits i anspråk för tilläggsbudgetar och
har därför frånräknats här.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:150
Bilaga 2
Beräkning
av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1978/79 (milj. kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsbudget
Beräknat
utfall
Mer-
inkomsl ( + )
Brist (-)
A
Skatter, avgifter, m. m.
I Skatter:
1 Skatt på inkomst, förmögenhet och
rörelse samt socialförsäkringsavgifter:
a Skatt på inkomst och förmögenhet
samt socialförsäkringsavgifter m.
m. b Kupongskatt
c Utskiftningsskatl och ersättningsskatt d
Skogsvårdsavgifter e Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter f Arvsskatt och
gåvoskatt g Lotterivinstskatt h Stämpelskatt och stämpelavgift
2
Automobilskattemedel:
a Bensinskatt b Vägtrafikskatt
3 Allmän arbetsgivaravgift
4
Tullar och
acciser: a Tullmedel b Mervärdeskatt c Särskilda varuskatter d
Försäljningsskatt på motorfordon e Tobaksskatt f Rusdrycksförsäljningsmedel av
partihandelsbolag g
Rusdrycksförsäljningsmedel av
detaljhandelsbolag h Skatt på sprit
i Skatt på vin
j Skatt på malt- och läskedrycker k Energiskatt I
Särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter m Skatt på annonser
och reklam n Skatt på spel
o Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle p Reseskatt
Summa skatter
II Uppbörd i statens verksamhet:
1 Expeditionsavgifter
2
Bidrag till
kostnader för polis, domstols-och uppbörds väsendet m. m.
3 Inkomster vid karolinska sjukhuset
13 Inkomster av arbetsgivaravgifter till
arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionens verksamhet
15 Inkomster vid statens irafiksäkerhetsverk 17 Avgifter för registrering av
motorfordon
19 Fyravgifter, fariedsvaruavgifler
20 Lotsavgifter
25 Pensionsmedel m. m.
26 Inkomst av myntning
43 Inkomster vid patent- och registreringsväsendet
47 100
49 200
+ 2
100
38
34
-
4
3
3
18
18
3
3
_
500
460
-
40
320
350
+
30
639
692
+
53
3 290
3 300
+
10
3 160
3 190
+
30
600
608
+
8
1 020
882
_
138
29 900
29 500
-
400
490
502
+
12
610
573
-
37
2 500
2 500
35
120
+
85
50
50
_
3 900
4 000
+
100
860
800
-
60
802
796
-
6
4 146
4 209
+
63
0
0
_
169
166
-
3
63
67
+
4
4
10
+
6
95
103
+
8
100 315
+ 1 821
102 136
131
21
152
73
73
419
621
+
202
50
50
44
48
+
4
76
82
+
6
232
194
-
38
30
29
-
1
1 200
1 766
+
566
88
85
-
>,
75
70
-
5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.2
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1978/79
opaginerad Kontrollera mot PDF
46 Restavgifter
48 Ersättning för vissa komplementkostnader
vid vissa myndigheter m. m.
Övriga
Summa uppbörd i statens verksamhet
III Diverse inkomster:
1
Bötesmedel
2
Totalisatormedel
3
Tipsmedel
4
Lotterimedel
5
Räntor och
amorteringar på energispariån
6
Övriga diverse
inkomster
Summa diverse inkomster Summa skatter, avgifter m. m.
B Inkomster av statens kapitalfonder
I Statens affärsverksfonder:
1 Postverket
2 Televerket
3 Luftfartsverket
4 Förenade fabriksverken
5 Statens vattenfallsverk
6 Domänverket
Summa statens affärsverksfonder
II
Riksbanksfonden
III
Statens
allmänna fastighetsfond
IV
Försvarets
fastighetsfond
V
.Statens
utlåningsfonder
VI
Fonden för
låneunderstöd
VII
Fonden för
statens aktier
VIII
Fonden för
beredskapslagring
IX
Statens
pensionsfonder
X
Diverse
kapitalfonder
Summa inkomster av statens kapitalfonder Summa
driftbudgetens inkomster
C Beräknad övrig finansiering
Summa statsbudgetens inkomster
Statsbudget
Ber ä knat
Mer-
utfall
inkomst
(+)
Brist
(-)
76
94
+
18
51
50
_
1
266
267
+
1
2811
3 581
+
770
92
93
+
1
175
170
-
5
414
380
-
34
313
282
-
31
119
102
-
17
102
181
+
79
1 215
1 208
-
7
104 341
106 925
+ 2 584
38
38
127
145
+
18
22
25
+
3
33
61
+
28
1 255
1 231
-
24
35
35
I 510
1 535
+
25
650
650
_
740
740
153
153
_
3 552
3 591
+
39
215
235
+
20
85
92
+
7
196
133
-
63
107
109
+
2
129
135
+
6
7 337
7 373
+
36
111 678
114 298
+ 2 620
3 103
3 387
+
284
114
780
117 686
+ 2 906
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 3 Beräknade merutgifter och besparingar på
förslags- och obetecknade anslag under budgetåret 1978/79 (milj. kr.)
II B 6 Lokala polisorganisationen:
Förvaltningskostnader D 2 Allmänna domstolarna E 1 Rätlshjälpskostnader
F 2 Kriminalvårdsanstalterna F 7 Kriminalvårdsenheter med särskild budget
IV A 5 Reglering av prisstegringar
för det militära försvaret A 6 Reglering av prisstegringar för
civilförsvaret B I Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet
B 2 Arniéförband: Materielanskaffning B 4 Arméförband; Forskning och
utveckling C I Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet C 2 Marinförband:
Materielanskaffning D I Flygförband: Ledning och förbandsverksamhet D 2
Flygförband; Materielanskaffning D 4 Flygförband: Forskning och utveckling
E I Försvarsstaben E 5 Militärområdesstaber m. m. F 4 Försvarets
materielverk F 5 Gemensam försvarsforskning F 6 Försvarets radioanstalt
F 7 Värnpliktsverket G 1 Civilförsvar
B B C
C D
D G G
5 Folkpensioner 7 Bidrag till sjukförsäkringen 3 Bidrag
till sjukförsiikringen för föräldraförsäkringen Bidragsförskott Bidrag till
social hemhjälp och färdtjänst
Bidrag till kommunala familjedaghem Karolinska sjukhuset:
Driftkostnader Bidrag till kommunala undervisningssjukhus
H 4 Bidrag till driften av
kliniker för psykiskt sjuka m. m.
I 5 Ersättning till kommuner
enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna
K 3 Bidrag till driften av särskolor m. m.
VI
D 2 Isbrytning
E 14 Transportstöd för Norriand m.
1 Ersättning till statens järnvägar för drift av icke
lönsamma järnvägslinjer m. m. F 2 Ersättning till postverket för befordran av
tjänsteförsändelser
VII B I Statistiska centralbyrån:
Statistik, register och prognoser
Statsbudget
Ber ä knat
Differens be-
(inkl.
till-
utfall
r ä knat utfall
l ä ggsbudgetar)
och statsbudget
2 567
2 673
+ 106
574
631
+ 57
135
164
+ 29
653
639
- 14
66
-2 030
44
3 415
948
105
1 195
665
I 931
2 460
476
83
267
492
247
125
67
238
24 340
3 350
370
470
1 100
625
656
450
3 008
135
288
127
115
715
494
+
522
+
188
4-
16
+
223
+
111
+ 217
+ 572
+
84
+
15
+
39
+
61
+
35
+
20
+
10
+
38
-
260
+
65
+
10
-
30
+
245
+
110
+
63
+
60
+
885
+
30
+
11
+
17
-
12
-
18
+
92
66
2 030
44
2 893
760
89
972 554
1 714
1 888
392
68
228
431
212
105
57
200
24 600 3
285
360 500
855 515 593
390
2 123
105
277
110
127
733
402
210
14
196
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.2
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1978/79
11
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsbudget
Beräknat
(inkl. till- utfall
läggsbudgetar)
Differens
beräknat utfall och statsbudget
VIII D 3 Skaltebortfallsbidragtill kommunerna
m. ti. D 6 Kompensation till
kommuner m. fl. i
anledning av 1974 års skattereform
E 6 Stöd till organisationstidskrifter E 9 Bidrag till vissa investeringar
E 16 Täckning av merkostnader för löner
och pensioner m. m.
IX B 15 Bidrag till regionala och lokala teater-,
dans-och musikinstitutioner C 11
Bidrag till driften av grundskolor C 14 Specialskolan m. m.:
Utbildningskostnader C 18 Bidrag
till driften av gymnasieskolor C 32 Bidrag till byggnadsarbeten inom
skolväsendet m. m. E 5 Bidrag
till kommunal vuxenutbildning
m. m. E 8 Bidrag till driften av
folkhögskolor m. m. F 2 Studiebidrag m. m.
X B 2 Lantbruksnämnderna
C 3 Prisreglerande ätgärder på
jordbrukets område
H 13 Bidrag till kommunala
avloppsreningsverk m. m.
XI
G
XII
B
B
D
XIII
B
B
I Tullverket: Förvaltningskostnader
1
Arbetsmarknadsservice
5 Kontant stöd vid arbetslöshet
2
Åtgärder för
flyktingar
2
Länsbostadsnämnderna
3
Bostadsbidrag
m. m. B 4 Räntebidrag m. m.
B 5 Eftergift av hyresföriustlån B 6 Viss
bostadsförbättringsverksamhet m. m.
XIV C 1 Regionalpolitiskt stöd:
Bidragsverksamhet G 2 Täckande av
förluster på grund av
garantier till den statliga varvskoncernen
XV
B 2 Lokala
skattemyndigheterna
XVI
Oförutsedda
utgifter'
XVII
Underskot! på
riksgäldsfonden Övriga
Summa
520
20
500
1 670
1 685
+
15
40
51
+
11
100
203
+
103
1 000
300
-
700
112
130
+
18
8 688
9 376
+
688
84
102
+
18
2 270
2 440
+
170
57
261
318
365
457
+
92
272
315
+
43
809
750
-
59
155
166
+
11
3 666
3 819
+
153
120
145
+
25
471
488
+
17
769
823
+
54
1 082
920
-
162
70
106
+
36
38
49
+
11
1 785
1 732
-
53
3 345
3 130
-
215
75
40
-
35
145
45
190
273
40
233
0
500
+ 500
382
410
+ 28
(7 000)
8 700
8 800
+ 100
26 456
26 727
+ 271
115
485
118 220
+ 2
735
opaginerad Kontrollera mot PDF
Detta belopp har tagits i anspråk för tilläggsbudgetar och
har därför frånräknats här.
Bilaga 4
Beräknade förändringar av reservationsmedelsbehåilningar
på reservationsanslag under budgetåret 1978/79 (milj. kr.)
Reservation 1978-07-01
Reservation 1979-06-30
Ökning ( + ) Minskning (-)
Ill
c c
1 Bidrag till internationella
biståndsprogram
2 Bilateralt
utvecklingssamarbete
1 178
738
1 328 703
+
150
35
v
D H
2a
Bidrag till anordnande av förskolor
och fritidshem 3 Bidrag till
anordnande av kliniker för
psykiskt
sjuka m. m.
121 160
90 120
-
31 40
VI
B B
2 Drift
av statliga vägar
3 Byggande
av statliga vägar
872 710
927 1 074
+ +
55 364
1977/78
B 10 Byggande av mellanriksvägen
KirunaNarvik E 21
Investeringsbidrag till Rederi AB Gotland
276
225 56
+
51 56
X
H
14
Stöd till avfallsbehandling m. m.
182
125
-
57
XII
B B
3 Sysselsältningsskapande
åtgärder 12 Tillfälligt sysselsättningsstöd
1 176
2 090 150
+ +
914 150
I 444
45
146
44
1977/78
Särskilda sysselsältningsskapande åtgärder i
Vindelälvsområdet
B 13 Särskilt bidrag till
BillerudUddeholms AB
C 5 Särskilda åtgärder.för arbetsanpassning
B B
7 11
B 6
B 25
B 26 C
5
XIII
B 7 Bidrag
till förbättring av boendemiljön Vissa energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m. m.
XIV
B 6
Medelstillskott till Svenska Varv AB Bidrag till fartygsexport till utvecklingsländer
Avskrivningslån till beställare av fartyg Bidrag till
sysselsättningsåtgärder
inom varvsregionerna
XIV E 5 Energibesparande
åtgärder inom näringslivet m. m.
F I Teknisk forskning och utveckling
F 13 Energiforskning
G 3 Betalning av ränta och
amortering pä statens skulder till Statsföretag AB och ett nytt
handelsstålbolag
G 4 Kapitaltillskott till Statsföretag AB
G 7 Bidrag till Svenska Varv
AB för alternativ produktion
G 11 Medelstillskott till AB Eiser
Tillskott av medel till Statsföretag AB
Sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB
1977/78
B 16 Avskrivningslån till beställare av fartyg B 20
Bidrag till AB Götaverken B 23 Medelstillskott till Loussavaara-Kiirunavaara
AB B 25 Bidrag till Statsföretag AB
100
+ 100
20
+ 20
256
310
+ 54
80
96
+ 16
831
1 241
+ 410
700
+ 700
125
+ 125
675
+ 675
265
265
342
452
+ 110
136
159
+ 23
39
85
+ 46
54
+ 54
80
+ 80
200
+ 200
12
+ 12
200
+ 200
67
+ 67
640
- 804
- 45
- 146
13
- 31
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.2
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1978/79
13
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reservation 1978-07-01
Reservation 1979-06-30
Ökning ( + )
Minskning
(-)
B 27 Medelstillskott till Svenska Varv AB C 3 Bidrag till
kommunala industrilokaler E 9 Oljeprospektering
XV D 5 Anskaffning av miljöskyddsfartyg
1977/78
E 1 Ersättning i samband med
naturkatastrofen i Tuve
XVII RIKSDAGEN OCH DESS VERK
Övriga
Summa
950
22
194 15
5
16
- 756
+ 15
- 17
+ 16
34
4
- 30
31
63
+ 32
1 091
1 123
+ 32
0 904
13 802
+ 2 898
Bilaga 5
Beräknade
förändringar av reservationsmedelsbehållningar på investeringsanslag under
budgetåret 1978/79 (milj. kr.)
Statens affärsverksfonder Statens allmänna fastighetsfond
Försvarets fastighelsfond Statens utlåningsfonder Därav:
Lånefonden för bostadsbyggande Fonden för låneunderstöd
Fonden för statens aktier Fonden för föHag till statsverket Fonden för
beredskapslagring Diverse kapitalfonder
Summa
Reservation
Reservation
Ökning ( + )
1978-07-01
1979-06-30
Minskning (-)
863
672
-191
412
423
+ 11
100
53
- 47
274
699
+425
_
440
+440
3 565
3 686
+ 121
180
180
51
1
- 50
19
27
+ 8
195
161
- 34
5 659
5 901
+ 242
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
Beräknad disposition av rörliga krediter
Myndighet/aktiebolag
Utestående
Beräknat
Beräknad
belopp
utestående
förändring
1978-06-30
belopp 1979-06-30
1978/79
Televerket
970
1 170
+ 200
Statens
järnvägar
' 57
57
Statens
vatlenfallsverk
410
465
+ 55
Domänverket
220
207
- 13
Förenade
fabriksverken
107
107
____
Statens
jordbruksnämnd:
Prisreglering
på jordbrukels område
Kammarkollegiet
150
200
+ 50
Svenskt
Stål AB
--
Statliga
myndigheter med uppdragsverksamhet
57
57
Regeringen:
Försvarsberedskap
(FÖU 1974: 8)
200
150
- 50
Övriga
63
+ 63
Summa
2 171
2 476
+ 305
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för
budgetåret 1979/80
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:150
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning
Bilaga
2.3
TILL
REGERINGEN
Riksrevisionsverkets
reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1979/80
Enligt riksrevisionsverkets (RRV) instruktion skall
RRV varje år till regeringen lämna en reviderad beräkning av statens inkomster
för det kommande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkningen i
kompletteringspropositionen.
RRV redovisar i denna skrivelse nya beräkningar av
inkomsterna under budgetåret 1979/80 på de större inkomsttitlarna samt vissa
speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. I anslutning till beräkningarna
har bedömningar även gjorts av utfallet för budgetåret 1978/79. Underlag för
beräkningarna har inhämtats från berörda myndigheter. För beräkningarna av
inkomstskatterna har dessutom uppgifter från RRVs taxeringsstatistiska
undersökning och förnyade akliebolagsenkät utnyttjats.
I denna beräkning avrapporterar RRV även ett
uppdrag från regeringen (beslut 1979-02-22) att utreda vissa frågor rörande
inkomsttiteln Pensionsmedel m. m.
Inledningsvis presenteras en sammanfattning av
beräkningsresultaten. En jämförelse görs mellan den reviderade beräkningen och
de belopp som upptogs i budgetpropositionen.
Därefter redovisas de förutsättningar och
antaganden beträffande skatteunderlagets framlida utveckling som ligger till
grund för beräkningarna. Bl. a. redovisas i denna del resultaten av RRVs
förnyade aktiebolagsenkät som ligger till grund för antagandet om bolagens
inkomstutveckling.
För de titlar avseende budgetåret 1979/80 där RRV
nu förordar förändringar lämnas i det följande kommentarer till dessa.
Avslutningsvis lämnas ett förslag till förnyad beräkning av kapitalbudgetens
inkomster.
I en tabellbilaga redovisas resultaten av RRVs
reviderade beräkningar titel för titel för budgetåren 1978/79 och 1979/80. För
att underlätta jämförelse med prognoserna i den reviderade nationalbudgeten
presenteras i tabellbilagan också beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren
197880.
Den av RRV utgivna Inkomstliggaren för budgetåret
1978/79 kan tillsammans med RRVs inkomstberäkning i december 1978 (se bilaga 1
i Budgetförslaget 1979/80) användas som ett komplement till den nu
presenterade reviderade inkomstberäkningen. Inkomstliggaren innehåller
utförliga be-
1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.3
Prop. 1978/79:150 2
skrivningar
av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka bestämmelser som gäller för
dessa.
Beslut i ärendet har faltals av generaldirektören
Berggren i närvaro av avdelningschefen Sanell, revisionsdirektörerna Nilsson,
föredragande, och Olhans, byrådirektörerna Apelblat, Dalmo, Gutfelt och
Svahlstedt, förste revisorerna Jansson, Karlson och Rahmn samt revisorn
Stenberg.
Stockholm
den 3 april 1979
G
Rune Berggren
Ove
Nilsson
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning
Innehåll Sid.
I. Sammanfattning ............................................................ 5
Förutsättningar ................................................................. .... 5
Utveckling av inkomsterna budgetåren 1978/79 och 1979/80 5
Jämförelse mellan budgetpropositionen och RRVs marsberäkning
... 7
II. Allmänna förutsättningar............................................... 11
Utveckling av skatteunderlaget för fysiska personer......... 11
Utveckling av skatteunderlaget för svenska aktiebolag m.
fl 12
III. Beräkning av de olika inkomsttitlarna ......................... .. 13
Skatter............................................................................... .. 13
Skatt på inkomst och förmögenhet samt
socialförsäkringsavgifter
m.m................................................................................. .. 14
Skogsvårdsavgifter............................................................ .. 25
Arvsskatt och gåvoskatt.................................................... .. 25
Stämpelskatt och stämpelavgift ........................................ 25
Tullmedel ........................................................................... 26
Mervärdeskatt................................................................... .. 27
Särskilda varuskatter......................................................... 28
Försäljningsskatt på motorfordon .................................... 29
Skatt på malt- och läskedrycker......................................... 29
Energiskatt........................................................................ 29
Skatt på annonser och reklam........................................... 30
Reseskatt ......................................................................... 31
Uppbörd 1 statens verksamhet ........................................ 31
E.xpeditionsavgifter........................................................... .. 31
Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen ............. .. 31
Inkomster vid karolinska sjukhuset................................... .. 31
Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, atl tillföras
automobilskattemedlen ................................................ .. 32
Avgifter för registrering av motorfordon............................. .. 32
Fyravgifter, fariedsvaruavgifler.......................................... .. 32
Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut .... 33
Pensionsmedel m.m........................................................... .. 33
Inkomst av myntning......................................................... .. 37
Inkomster vid patent- och registreringsväsendet.............. .. 37
Diverse inkomster.............................................................. ... 38
Bötesmedel........................................................................ 38
Tipsmedel........................................................................... .. 38
Lotterimedel....................................................................... .. 38
Räntor och
amorteringar på energispariån........................ 38
Statens affärsverksfonder.................................................. 39
Postverket..............................................................
........ .. 39
Televerket.......................................................................... .. 40
Prop.
1978/79:150 4
Statens järnvägar.............................................................. .. 40
Luftfartsverket................................................................... .. 41
Förenade
fabriksverken..................................................... .. 41
Statens
vattenfallsverk...................................................... .. 42
Domänverket...................................................................... .. 44
Statens utlåningsfonder..................................................... .. 44
Fonden för
låneunderstöd.................................................. .. 45
Statens
pensionsfonder .................................................... 45
Diverse
kapitalfonder......................................................... .. 45
Beräknad
övrig finansiering ............................................... .. 45
Tabellförteckning .............................................................. .. 46
Tabellbilaga........................................................................ 47
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 5
I Sammanfattning
Förutsättningar
RRVs förslag till reviderad
beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1979/80 och den nu
gjorda uppskattningen av inkomsterna under budgetåret 1978/79 har utförts under
antagande om oförändrad ekonomisk politik. Förändringar av ekonomisk -
politisk karaktär har beaktats i de fall då det föreligger beslut av
statsmakterna eller förslag därom har lagts fram av regeringen i propositioner
offentliggjorda före den 21 mars 1979.
Förutom dessa institutionella förutsättningar är
bedömningen av konjunkturutvecklingen betydelsefull för beräkningen av
statsbudgetens inkomster. Den bedömning som regeringen presenterade i den
preliminära nationalbudgeten har utgjort det huvudsakliga underlaget för
antagandena om den samhällsekonomiska utvecklingen. Under konjunkturinstitutets
pågående arbete med den reviderade nationalbudgeten har RRV också haft kontakt
med institutet och ekonomidepartemenlet. Med anledning av vad som har
framkommit vid dessa kontakter har vissa revideringar gjorts av antagandena i
den preliminära nationalbudgeten.
Antagandena om löneutvecklingen har
central betydelse för RRVs beräkningar. Enligt nu tillgänglig statistik
beräknas den totala lönesumman ha ökat med 8,1 % från år 1977 till år 1978.
Inkomstökningen mellan åren 1978 och 1979 har uppjusterats med en halv
procentenhet efter beräkningen i december. Lönerna antas nu öka med 8,6%
1978-1979. Det är främst löneglidningen, dvs. förtjänstökningen utöver
avtalsökningen, som antagits bli större. För första halvåret 1980 har ökningen
schablonmässigt satts till 8%.
De svenska aktiebolagens statligt
laxerade inkomster förutses öka med 12% mellan åren 1977 och 1978. Underlaget
för denna prognos har hämtats från den enkät till svenska aktiebolag som RRV utfört
under februarimars 1979. Mellan åren 1978 och 1979 antas att aktiebolagens
inkomster ökar med 5%.
En specifikation av RRVs
beräkningar av statsbudgetens inkomster under budgetåren 1978/79 och 1979/80
samt under kalenderåren 1978-1980 framgår av en särskild tabellbilaga. En
sammanfattning av beräkningsresultaten framgår av tabell 1. 1 tabell 2
redovisas de inkomsttitlar för vilka RRV nu föreslår ändringar av beräkningen i
budgetpropositionen.
Utveckling av inkomsterna budgetåren 1978/79 och 1979/80
Enligt de reviderade beräkningarna
skulle tolalbudgetens inkomster under budgetåret 1978/79 uppgå till 117686
milj. kr. Det innebär en ökning
Prop. 1978/79:150
från budgetåret 1977/78 med 5 573 milj. kr. eller 5,0%.
Det är en något mindre ökning än under det närmaste föregående budgetåret.
Mellan budgetåren 1976/77 och 1977/78 ökade inkomsterna med 7,4%.
Av tabell 1 framgår att till ökning
av statsinkomsterna mellan budgetåren 1977/78 och 1978/79 bidrar arbetsgivaravgifterna
(exkl. allmän arbetsgivaravgift) med 2818 milj. kr., mervärdeskatten med 2916
milj. kr. och bilskatterna med 1 601 milj. kr. 1 minskande riktning verkar den
allmänna arbetsgivaravgiften som sjunker med 5 341 milj. kr.
Inkomstskatterna minskade under
budgetåren 1976/77 och 1977/78 och beräknas vara i stort sett oförändrade
mellan budgetåren 1977/78 och 1978/ 79. Den ökning av skatterna som
löneutvecklingen har bidragit till har motverkats av inflationsskyddet och
justeringen av inkomstskatteskalan.
Tabell 1. Utveckling av totalbudgetens inkomster
budgetåren 1977/78, 1978/79 och 1979/80, milj. kr.
1977/78
1978/79
1979/80
Föränd-
Föränd-
Föränd-
Föränd-
Utfall
RRVs
RRVs
ring från
ring i
ring frän
ring i
marsbe-
marsbe-
1977/78
procent
1978/79
pro-
räkning
räkning
till
1978/79
till 1979/80
cent
Skall på
inkomst och för-
mögenhet
(exkl. arbetsgivar-
avgifter)'
29264
29500
32800
236
0,8
3 300
11.2
.Arbetsgivaravgifter
(exkl. allm.
arbetsgivaravgift)'
16 882
19700
24400
2818
16,7
4700
23,9
Övriga
skatter på inkomst.
förmögenhet
och rörelse samt
socialförsäkringsavgifter
1354
1561
2025
207
15,3
464
29,7
Automobilskattemedel
4889
6490
6670
1601
32,7
180
2,8
Allmän
arbetsgivaravgift
5949
608
72
-5 341
-89,8
- 536
-88,2
Mervärdeskatt
26584
29 500
32 600
2916
11,0
3 100
10,5
Skatt på
sprit
3 442
4000
4100
558
16,2
100
2,5
Energiskatt
4020
4210
4450
190
4.7
240
5,7
Övriga
tullar och acciser
6431
6 568
6858
137
2,1
290
4,4
Uppbörd
exkl. pensionsmedel
1459
1814
1754
355
24,3
- 60
- 3,3
Pensionsmedel
1213
1766
1
553
45,6
-1765
-99,9
Diverse
inkomster
1222
1209
1389
- 13
- 1,1
180
14,9
Affärsverk
1394
1534
1642
140
10,0
108
7,0
Övriga
kapitalfonder
5 185
5839
6 395
654
12,6
556
9,5
Driftbudgetens
inkomster
109286
114 298
125 156
5012
4,6
10858
9,5
Övrig
finansiering
2827
3 387
3 593
560
19,8
206
6,1
Totalbudgetens
inkomster
112113
117686
128749
5573
5,0
11063
9,4
' Inkomsterna av Skatt på inkomst och förmögenhet (exkl.
arbetsgivaravgifter) och Arbetsgivaravgifter (exkl. allmän arbetsgivaravgift)
utgör tillsammans de inkomster som i statsbudgeten redovisas under titeln Skatt
på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m.
Arbetsgivaravgifterna (exkl. allmän
arbetsgivaravgift) är en av de inkomstposter i statsbudgeten som ökar snabbast
under budgetåret 1978/79. De beräknas nu öka med 2818 milj. kr. eller 16,7 %.
Denna ökningstakt är emellertid endast ungefär hälften av ökningen mellan de
två närmast föregående budgetåren. Sjukförsäkringsavgiften och
barnomsorgsavgiften höjdes den 1 januari 1979 med 1,0 resp. 0,3 procentenheter.
För sjukförsäkringen förutses en förbättring av nettot, som redovisas i
statsinkomsterna, med I 248 milj. kr. Barnomsorgsavgiften och
folkpensionsavgifierna beräknas öka med 766 milj. kr. resp. 1 323 milj. kr.
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 7
RRV har sett över beräkningarna av
bilskatten, allmän arbetsgivaravgift, mervärdeskatt och skatt på sprit men
inte funnit anledning att ändra på prognoserna från december 1978.
Energiskatten har räknats upp bl. a. med hänsyn till ökad energiförbrukning för
uppvärmning under den kalla vintern. Den beräknas nu öka med 190 milj. kr.
eller 4,7%.
För budgetåret 1979/80 beräknas
inkomsterna på totalbudgeten enligt den reviderade beräkningen uppgå till
128749 milj. kr. Det skulle innebära en uppgång med 11063 milj. kr. eller 9,4%
jämfört med budgetåret 1978/ 79. Ökningstakten accelererar således jämfört med
under innevarande år.
I beräkningarna har beaktats
regeringens förslag om bl. a. marginalskatlesänkningar och förändringar i
beräkningen av det kommunala beskatt-ningsunderiaget (prop. 1978/79:160 och
1978/79: 95). Dessa förslag innebär vissa ändringar som verkar i neddragande
riktning på inkomstskatterna fr. o.m. år 1980. Sänkningarna har endast delvis
finansierats, med bl. a. höjda expeditionsavgifter och höjd energiskatt.
Av den totala ökningen i
statsinkomsterna på 11060 milj. kr. svarar inkomstskatterna för 3 300 milj.
kr., mervärdeskatten för 3 100 milj. kr. och arbetsgivaravgiften (exkl. allmän
arbetsgivaravgift) för 4700 milj. kr. Den kraftiga ökningen av
arbetsgivaravgifterna hänger bl. a. samman med en uppbördsteknisk omläggning av
inkomsttiteln pensionsmedel m. m. Under budgetåret 1979/80 beräknas överskottet
på titeln därmed sjunka med 1 765 milj. kr. Huvuddelen av dessa inkomster
flyter i stället in på titeln arbetsgivaravgifter.
Del netto för sjukförsäkringen, som
redovisas bland arbetsgivaravgifterna, förutses förbättras med ytterligare I
365 milj. kr. budgetåret 1979/80. Barnomsorgsavgiften har förutsatts öka med
0,3 procentenheter även år 1980 till 1,90%. Inkomsterna av barnomsorgsavgifien
beräknas därmed öka med I 021 milj. kr. eller med 36,2 %.
Folkpensioneringsavgiften beräknas öka med 2 137 milj. kr. eller med 12,3%.
Bilskatterna förutses öka i
betydligt långsammare takt budgetåret 1979/ 80 än under de närmaste föregående
åren vilket bl. a. beror på atl några skaltehöjningar inte har förutsatts ske
under beräkningsperioden.
Mervärdeskatten väntas fortsätta
att öka i snabbare takt än totala inkomsterna. Inkomsterna av skatten förutses
öka med 10,5 % nästa budgetår. Delar av energiskatten föreslås av regeringen
bli höjd den I januari 1980. Energiskatten beräknas därmed öka med 240 milj.
kr. eller med 5,7% budgetåret 1979/80.
Jämförelse mellan budgetpropositionen och RRVs
marsberäkning
Totalbudgetens inkomster under
budgetåret 1978/79 beräknas nu bli 1 477 milj. kr. högre än enligt beräkningen
i budgetpropositionen. I tabell 2 redovisas de titlar där RRV nu föreslår en
ändrad beräkning jämfört med beräkningen i budgetpropositionen.
Prop.
1978/79:150
Tabell 2. Jämförelse mellan inkomster för budgetåren
1978/79 och 1979/80 enligt budgetpropositionen och RRVs marsberäkning (tkr).
Inkomsttitel
1978/79 Enligt
Enligt
Ökning
1979/80
Enligt
Enligt
Ökning
budgetpro-
RRVs
(+:
)
budgetpro-
RRVs
( + )
positionen
marsbe-
Minskning
positionen
marsbe-
Minskning
räkning
(-;
»
räkning
(-
)
Skatt
på inkomst.
förmögenhet
och
rörelse
saml social-
försäkringsa
v gifter
49575 500
50 760600
+ 1 185 100
56243 600
59224600
+ 2981000
därav
Skatt på inkomst
och förmögenhet
samt socialförsäk-
ringsavgifter m. m.
48000000
49200000
+ 1200000
54 500000
57 200000
+ 2 700000
Stämpelskatt och
stämpelavgift
706900
692000
-
14900
799000
1080000
+
281000
Automobilskattemedel
6490000
6490000
+
0
6670000
6 670000
+
0
Allmän
arbetsgivar-
avgift
611000
608000
-
3 000
74000
72000
-
2 000
Tullar
och acciser
44157 201
44 278244
+
121043
47 774 201
48008201
+
234000
därav
Tullmedel
880000
881746
+
1746
1025000
1025 000
+
0
Mervärdeskatt
29500000
29500000
+
0
32600000
32600000
+
0
Särskilda varu-
skatter
501 300
501589
+
289
528500
521000
-
7 500
Försäljningsskatt
på motorfordon
559000
573 000
+
14000
609500
640000
+
30500
Skatt på malt- och
läskedrycker
802000
796000
-
6000
804000
786000
-
18000
Energiskatt
4094000
4 209500
+
115 500
4 212000
4450000
+
238000
Skatt pä annonser
och reklam
174000
166 008
-
7 992
195 000
186000
-
9 000
Skatt pä spel
67 000
67500
+
500
60000
60000
+
0
Reseskatt
100000
103000
+
3 000
110000
110000
+
0
Uppbörd
i statens
verksamhet
3 398959
3 580259
+
181300
3419719
1754 895
-1664 824
därav
Expeditionsavgifter
157 750
152050
-
5 700
163 050
157050
-
6 000
Bidrag till riksför-
säkringsverket och
försäkringsrådet
29600
29600
±
0
32200
32500
+
300
Inkomster vid karo-
linska sjukhuset
528970
621300
+
92 330
428700
536200
+
107 500
Inkomster vid sta-
tens Irafiksäker-
hetsverk
46168
47 502
+
1334
46168
47600
+
1432
Körkortsavgifter
18300
18979
+
679
21600
21900
+
300
Avgifter för regi-
strering av
motorfordon
81075
82 257
+
1182
87150
87550
+
400
Fyravgifter, farieds-
varuavgifler
207 810
194400
-
13410
212075
200800
11275
Inkomster vid
Sveriges meteoro-
logiska och hydro-
logiska institut
38221
41627
+
3 406
41491
43 550
+
2059
Pensionsmedel
1657000
1766000
+
109000
1714000
1000
-1
1713 000
Inkomst av mynt-
ning
88000
85 000
-
3 000
139000
92000
-
47000
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 9
Tabell 2. Jämförelse mellan inkomster for budgetåren
1978/79 och 1979/80 enligt budgetpropositionen och RRVs marsberäkning (tkr).
Inkomsttitel
1978/79
1979/80
Enligt
Enligt
Ökr
ing
Enligt
Enligt
Ökning
budgetpro-
RRVs
( + )
budgetpro-
RRVs
( +
)
positionen
marsbe-
Minskning
positionen
marsbe-
Minskning
räkning
(-)
räkning
(-
Inkomster vid
patent- och re-
gistreringsväsendet
74 355
69834
-
4521
80690
81150
+
460
Diverse
inkomster
1213 490
1208613
-
4 877
1381305
1389471
+
8166
därav
Bötesmedel
93 170
93 170
±
0
94 170
96170
+
2 000
Totalisatormedel
170000
170300
+
300
195000
195 000
+
0
Tipsmedel
392284
380242
-
12 042
419135
424939
+
5 804
Lotterimedel
275336
282059
+
6723
288000
296 162
+
8162
Räntor och amor-
teringar på energi-
spariån
102200
102 342
+
142
178000
170200
-
7 800
Inkomster
av statens
kapitalfonder
7378811
7372 556
-
6255
7868519
8036546
+
168027
därav
Postverket
38000
38000
+
0
48000
50000
+
2000
Televerket
145000
145000
+
0
148 100
155000
+
6900
Statens järnvägar
1
-
-
1
1
1
+
0
Luftfartsverket
24 700
24 700
+
0
32600
32900
+
300
Förenade fabriks-
verken
60700
60500
-
200
42800
43900
+
1 100
Statens vattenfalls-
verk
1230600
1230600
+
0
1268000
1325 000
+
57 000
Statens utlånings-
fonder
3608058
3 591654
-
16404
3 964 844
4066844
+
102000
Fonden för låne-
understöd
222 872
234 872
+
12000
241 809
241 809
+
0
Statens pensions-
fonder
111087
109 187
-
1900
128031
128031
+
0
Diverse kapital-
fonder
135099
135 349
+
250
153050
151777
-
1273
Summa
för drift-
budgetens
inkomster
112824961
114 298272
+ 1473311
123431344
125155713
+ 1724369
Kapitalbudgetens
inkomster
3 384047
3 387346
+
3 299
3 387385
3 593 185
+
205 800
Summa
totalbudgeten
116209008
117 685618
+ 1476610
126818729
128748898
+ 1930169
Inflödet av preliminärskatter under år 1978 blev ca
200 milj. kr. större än som beräknades i december. Vidare har höjningen av lönesummeutvecklingen
åren 1978-1979 bidragit till alt preliminärskalteinflödet under år 1979 väntas
bli större än enligt tidigare beräkningar.
Den ökning av aktiebolagens inkomster år 1978 som
RRVs aktiebolagsenkät utvisat har bidragit till att de juridiska personernas
fyllnadsbetalningar av skatt våren 1979 har justerats upp med drygt 300 milj.
kr. Totalt har inkomsterna på inkomslskattetiteln (exkl. arbetsgivaravgifter)
räknats upp med 1 000 milj. kr. budgetåret 1978/79.
Prop.
1978/79:150 10
Arbetsgivaravgifterna har justerats
upp med 200 milj. kr. jämfört med höstens beräkning. Höjningen hänger samman
med att sjukförsäkringens utgifter blivit lägre än som beräknades i december.
Del har gjort att nettot mellan å ena sidan sjukförsäkringens inkomster och å
andra sidan utgifter i form av förskottsutbetalningar till försäkringskassorna
har justerats upp med 260 milj. kr. De inkomster som redovisas på
stalsbudgettiteln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter
m. m. har reviderats upp med tillsammans 1200 milj. kr. för budgetåret 1978/79
jämfört med beräkningen i budgetpropositionen.
Inkomsterna på titeln energiskatt har räknats upp med 115
milj. kr. budgetåret 1978/79 jämfört med budgetpropositionen. Höjningen beror
bl. a. på den ökade energiförbrukningen under den kalla vintern 1979.
Av titlarna under uppbörd i statens verksamhet har
inkomster av pensionsmedel m.m. räknats upp med 109 milj. kr och inkomster vid
karolinska sjukhuset höjts med 92 milj. kr. budgetåret 1978/79. De ökade
inkomsterna vid karolinska sjukhuset beror på del nya drift- och
investeringsavtalet för år 1979 med Stockholms läns landsting.
Totalbudgetens inkomster under budgetåret 1979/80 beräknas
bli 1 930 milj. kr. större än det belopp som uppfördes i budgetpropositionen.
Inkomstskatterna har räknats upp med 1 400 milj. kr. Det är den preliminära A-
och B-skatlen och fyllnadsbetalningarna som till följd av nivåjuslering-arna
budgetåret 1978/79 har räknats upp för budgetåret 1979/80. Preliminärskatterna
har ökat med 1 000 milj. kr. Sänkningen av marginalskatterna som föreslagits
ske år 1980 påverkar skatteuppbörden under endast två uppbördsterminer
budgetåret 1979/80.
Arbetsgivaravgifterna (exkl. allmän arbetsgivaravgift) har
justerats upp med 1 300 milj. kr. budgetåret 1979/80 jämfört med i höstens
beräkningar. Huvuddelen av denna höjning är en överflyttning av inkomster från
titeln pensionsmedel m.m. För denna har i beräkningarna gjorts en
uppbörds-teknisk omläggning som innebär att uppbörden av statliga arbetsgivaravgifter
påskyndas. Det ger en särskilt kraftig engångseffekt budgetåret 1979/ 80.
Inkomsterna av stämpelskatt och
stämpelavgift har höjts med 281 milj. kr. jämfört med budgetpropositionen.
Höjningen beror på regeringens förslag till avgiftshöjningar. Likaså har
energiskatten höjts med 238 milj. kr. till följd av höjda skatter.
Inkomsterna av försäljningsskatt på
motorfordon har höjts med 30 milj. kr. eftersom bilförsäljningen nu har
antagits bli större än som beräknades tidigare.
Inkomsterna vid karolinska sjukhuset har räknats upp även
för budgetåret 1979/80 till följd av det nya landstingsavtalet. Inkomsterna
vid lånefonden för bostadsbyggande har räknats upp med 102 milj. kr. med anledning
av atl bostadslåneräntan har höjts till 10%.
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 11
II Allmänna förutsättningar
Utveckling av skatteunderlaget för fysiska personer
1 RRVs beräkningar i december 1978
antogs lönesumman öka med 8,1 % mellan åren 1977 och 1978. Det vara samma
ökningstal som användes i den preliminära nationalbudgeten 1979. Den totala
ökningen fördelade sig på följande komponenter. Avtalskomponenten beräknades
till 8 % och löneglidningen till drygt 2%. Sysselsättningskomponenten antogs
ge ett negativt bidrag till lönesummeutvecklingen på ca 1,8 procentenheter.
RRV har i sin reviderade beräkning
utgått från att lönesumman ökade i samma takt mellan åren 1977 och 1978 som
antogs i december. Löneglidningen har visserligen antagits bli något högre,
men detta kompenseras i lönesummeberäkningen av ett större negativt bidrag från
sysselsättningskomponenten.
Sedan beräkningarna presenterades i
december 1978 har förtjänstut-vecklingsgarantierna i avtalen för åren 1978 och
1979 kunnat beräknas med större grad av tillförlitlighet. Det innebär att den
totala lönesumman nu förutses öka med 8,6% mellan åren 1978 och 1979. Den
avtalsmässiga löneökningen har nu antagits bli 5,7% och löneglidningen beräknas
uppgå till 2,5 procentenheter. Sysselsättningskomponenten förutses liksom i preliminära
nationalbudgeten ge ett positivt bidrag till lönesummeutvecklingen på 0,4
procentenheter. För totala lönesummans utveckling innebär detta en
upprevidering med 0,5 procentenheter jämfört med decemberberäkningen. 1 dessa
kalkyler förutsätts att några löner enligt nya avtal efter det att
avtalsperioden löper ut hösten 1979 inte kommer att utbetalas år 1979.
Eventuella relroaklivutbetalningar förutsätts sålunda ske först år 1980.
För år 1980 har RRV valt att
schablonmässigt skriva fram lönerna med 8%.
De utbetalade pensionerna ökade
enligt preliminära siffror med 17,9% mellan åren 1977 och 1978. Den kraftiga
ökningen hänger samman med prisutvecklingen och en kraftig tillväxt av antalet
pensionärer. Mellan åren 1978 och 1979 förutses ökningstakten avta något. Den
beräknas till 13,1 %. Det är något mer än vad som antogs i beräkningen i
december 1978. Av de olika pensionsutbetalningarna är det den allmänna
tilläggspensionen och delpensionen som ökar mest. För år 1980 har RRV valt att
skriva fram pensionerna med drygt 9%.
Av inkomsterna från andra
förvärvskällor än tjänst har utvecklingen av inkomst av kapital mellan åren 1977
och 1978 ändrats från en antagen ökning på 1,7% till en ökning på 3,3%.
Kapitalinkomsterna förutses öka med 6 % mellan åren 1978 och 1979 jämfört med
en antagen ökning på 2 % i december. Förändringarna baseras på nya antaganden
om räntenivån, in-och utlåning samt sparande.
Prop.
1978/79:150 12
Inkomsterna av jordbruksfastighet
förutsågs i december ligga på ungefär oförändrad nivå år 1978 jämfört med år
1977 och öka med 4% år 1979. RRV uppskattar nu med ledning av uppgifter från
statens jordbruksnämnd att inkomsterna ökade med knappt 9% är 1978 och att
ökningen beräknas uppgå till drygt 5 % år 1979.
Inkomst av rörelse förutsågs i
december öka med 8% under år 1978. RRV bedömer nu att rörelseinkomsterna ökade
med 7 % år 1978. För åren 1979 och 1980 förutses inkomsten öka med 9% vartdera
året.
För övriga inkomstslag har endast
smärre korrigeringar gjorts av utvecklingstakten mellan åren 1977 och 1979
jämfört med decemberberäkningen.
Utveckling av skatteunderlaget för svenska aktiebolag m.
fl.
Under februari-mars upprepade RRV
sin enkät till ett urval om drygt 2000 svenska företag, sparbanker och
försäkringsinstitut. De tillfrågades om den till stalig och kommunal skatt
taxerade inkomsten under verksamhetsåren 1977 och 1978. Dessutom tillfrågades
företagen om beräknade fyllnadsbetalningar under våren 1979, avdrag för
forsknings- och utvecklingskostnader, det särskilda investeringsavdraget och
det statliga investeringsbidraget för maskininvesteringar. Avdraget och bidraget
har förlängts att gälla t.o.m. år 1979 (SFS 1978:948, 949).
Investeringsavdraget och bidraget är oförändrade 25% resp. 10%. Under perioden
den 1 oktober 1978-den 31 mars 1980 medges etl särskilt investeringsavdrag för
vissa byggnadsarbeten och ett statligt investeringsbidrag för vissa byggnadsarbeten
(SFS 1978:950, 951). Konstruktionen för detta avdrag och bidrag liknar den som
gäller för investeringsavdraget och bidraget för maskininvesteringar. Avdraget
och bidraget för vissa byggnadsarbeten utgår för en investeringskostnad som
uppgår minst till 10000 kr. Bidraget får inte beräknas på högre
investeringskostnad än 1 milj. kr. Avdraget är 10% och bidraget är 4%.
Resultatet av enkäten har fördelats
på företagsstorlek och redovisas i tabell 3.
Enligt enkäten beräknas den
statligt taxerade inkomsten öka med 12% från år 1977 till år 1978. Enligt
höstens enkät var ökningen 6%. Den kommunalt taxerade inkomsten beräknas i
vårenkäten öka med 7% mellan åren 1977 och 1978. 1 höstenkäten beräknades den
kommunalt taxerade inkomsten bli oförändrad.
Det särskilda investeringsavdragel
för maskininvesteringar beräknas uppgå till 2 154 milj. kr. för verksamhetsåret
1978. Förelag med mer än 500 anställda svarar för 52% av del totala avdraget.
Som en följd av investeringsavdragel minskar den statliga bolagsskatten med
860 milj. kr. De företag som inte kan utnyttja avdraget kan i stället ansöka om
investeringsbidrag. Dessa ansökningar beräknas totalt komma att motsvara etl
belopp på 132 milj .kr. för verksamhetsåret 1978. Drygt 40% av detta kommer att
betalas ut till företag med högst 19 anställda.
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 13
Tabell 3. Statligt och kommunalt taxerad inkomst,
fyllnadsinbetalningar, forsknings- och utvecklingsavdrag, investeringsavdrag
samt investeringsbidrag fördelat på företagsstorlek verksamhetsåren 1977 och
1978, milj. kr.
Antal
anställda
Statligt
Föränd-
Kommu-
Föränd-
Fyllnads-
Forsk-
Investe-
Investe-
taxerad
ring i
nalt
ring i
kom-betalning
nings-
ringsav-
ringsbi-
inkomst
statligt
taxerad
munalt
för
verk-
och ut-
drag för
drag för
för verk-
taxerad
inkomst
taxerad
samhets-
veck-
verksam-
verksam-
samhets-
inkomst
för
verk-
inkomst
året
1978
lings-
hetsåret
hetsåret
året
mellan
samhets-
mellan
avdrag
1978
1978
1977
verksamhetsåren
1977-1978
året 1977
verksamhetsåren
1977-1978
för verksamhetsåret
1978
Aktiebolag
0- 19
1234
- 89
2310
+ 84
476
3
415
55
20- 99
799
- 44
1609
- 13
345
3
315
51
100- 499
449
+ 77
1 106
+ 74
150
57
266
18
500-1999
550
+ 131
1640
+ 99
274
146
400
4
2000-
761
+439
2468
+372
328
190
718
1
Bank-
och försäk-
ringsverksamhet,
fastighetsför-
valtning
405
- 6
652
+ 41
101
0
35
1
Uppgift
saknas
115
+ 3
144
+ 12
36
0
5
2
Totalt
4313
+511
9929
+669
1710
399
2154
132
Därav
företag
med mer
än 500
anställda
1311
+ 570
4108
+471
602
336
1 118
5
Det särskilda forsknings- och
utvecklingsavdraget beräknas uppgå till totall 399 milj. kr. Förelag med mer än
500 anställda svarar för drygt 80% av avdraget.
Fyllnadsbetalningar under våren
1979 beräknas enligt enkäten utgöra ca 34% av den totala bolagsskatten.
Vid bedömning av 1979 års statligt
taxerade inkomster har RRV utgått från en trendmässig ökning på 10%. Företagens
möjlighet att göra avdrag ökar genom det nya investeringsavdraget för
byggnadsinvesteringar. Med hänsyn till delta räknar RRV med en ökning av den
statligt taxerade inkomsten pä 5% från år 1978 till år 1979.
III Beräkning av de olika inkomsttitlarna
Skatter
För all revidera beräkningarna
under denna rubrik har RRV fordrat in nya beräkningar av inkomsterna på vissa
titlar från generaltullstyrelsen, riksskatteverket, riksförsäkringsverket,
sjöfartsverket och arbetsmarknadsstyrelsen.
Skatt på Inkomst och förmögenhet
samt socialförsäkringsavgifter m. m. Liksom i decemberberäkningen har RRV valt
att redovisa titelns inkomster resp. utgifter uppdelade på å ena sidan skatt
på inkomst och förmögen-
opaginerad Kontrollera mot PDF
het, å andra sidan arbetsgivaravgifter.
Arbetsgivaravgifterna har i sin tur delals in i fem olika deltitlar, som
belyser den budgetmässiga behandlingen av arbetsgivaravgifterna. Inkomsttiteln
kan således delas i olika delar. Dessa är:
Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. (exkl.
arbetsgivaravgift)
Arbetsgivaravgifter m. m. (exkl. allm. arbetsgivaravgift)
A Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen
B Socialavgift till barnomsorgen
C Socialförsäkringsavgifl till
sjukförsäkringen och förskott till de allmänna försäkringskassorna m. m.
D Socialförsäkringsavgift till
arbetslöshetsförsäkringen och utbetalningar till försäkringskassor samt
arbetslöshetskassor
E Övriga arbetsgivaravgifter
Beräkningen över titelns delar
sammanfattas i tabell 4. Som framgår av tabellen beräknas nu titeln Skatt på
inkomst och förmögenhet samt social-försäkringsavgifler m. m. till 49200 milj.
kr. för budgetåret 1978/79 och till 57200 milj. kr. för budgetåret 1979/80.
Tabell 4. Skatt på inkomst och rörmögenhet samt
sociairörsäkringsavgifter m.m., milj. kr.
1977/78
1978/79
1979/80
Ulfall
Enl RRVs
Förändring
Enl RRVs
Förändring
marsbe-
jämfört
med
marsbe-
jämfört
med
räkning
RRVs decemberberäkning
räkning
RRVs decemberberäkning
Skatt på
inkomst och förmögenhet
m. m.
(exkl. arbetsgivaravgifter.
avrundat)
29264
29500
+ 1000
32 800
+ 1400
Arbetsgivaravgifter,
(exkl. allmän
arbetsgivaravgift,
avrundat)
16882
19700
+ 200
24400
+ 1300
A
Socialförsäkringsavgift till
folkpensioneringen
16024
17 347
- 71
19484
+ 778
B
Socialavgift till barnomsorgen
2058
2824
3
3 845
+ 139
C
Socialförsäkringsavgift till sjuk-
försäkringen och förskott till de
allmänna försäkringskassorna
-1 157
91
+ 260
1456
+ 313
D
Arbetsgivaravgift till arbetslös-
hetsförsäkringen och utbetalningar
till de allmänna försäkringskas-
sorna saml de erkända arbetslös-
hetskassorna
- 75
-238
+ 52
-217
+ 38
E Övriga
arbetsgivaravgifter
32
-289
+ 7
-140
+ 26
Netto
avrundat
46146
49200
+ 1200
57200
+2 700
Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. (exkl.
arbetsgivaravgifter)
Samtidigt med beräkningen av
inkomstskatterna för nästa budgetår har RRV bedömt utfallet för innevarande
budgetår. Beräkningarna sammanfat-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning
15
tas i tabell 5 i vilken också framgår skillnaden gentemot
RRVs beräkningar i december år 1978.
De olika posternas innebörd
förklaras närmare i RRVs decemberberäkning.
RRV har i sin förnyade beräkning liksom i decemberberäkningen
utnyttjat resultat av RRVs urvalsundersökning av taxeringsstatistiskt
material. En sammanfattning av resultaten av 1978 års undersökning avseende det
årets taxering finns i RRVs decemberberäkning. En närmare redogörelse för
undersökningen och dess resultat kommer att lämnas i ett statistiskt meddelande
(SM) serie N från SCB.
Utgångspunkten för beräkningarna av
inkomstskatterna är bl. a. de inkomstfördelningar som antas gälla för åren
1978, 1979 och 1980. Den taxeringsslalistiska undersökningen har använts för
atl beräkna dessa. De fysiska personernas inkomster och avdrag år 1977 har
därvid räknats upp till resp. års nivå med tidigare nämnda inkomstantaganden. I
beräkningarna har samma inkomstantaganden och kommunala utdebiteringshöjning
applicerats på alla personer.
De förändringar i skattesystemet
som infördes för inkomståret 1979 har beskrivits i RRVs decemberberäkning. Där
redovisas även effekterna av olika ändringar i skattereglerna. RRV har gjort
nya beräkningar av effekterna med de nya inkomstantagandena men inte funnit
anledning att revidera de tidigare redovisade beräkningarna för år 1979.
Förändringarna i skattereglerna år 1979 var:
-
statliga
skatteskalan indexreglerad, basenheten 5 400 kr. år 1979
-
statliga
skatteskalan sänktes i inkomstlägena 43 200 kr. till 64 800 kr. (statlig
beskattningsbar inkomst)
-
den särskilda
skattereduktionen indexreglerades. Utgårår 1979med 560 kr. för samtliga
inkomsttagare
-
höjning av
extra avdraget för pensionärer
-
höjning av
avdraget för underhåll till icke hemmavarande barn
-
skattereduktion
genom det nya skattesparandet (SFS 1978:423)
-
automatisk
uppräkning av jämkningsbelopp för höjningen av schablonintäkt för en- och
tvåfamiljsfastigheter
-
höjning av den
kommande kommunala medeldebiteringen med 31 öre per skattekrona.
För inkomståret 1980 föreligger två
propositioner som påverkar inkomstskatternas utveckling nämligen prop.
1978/79: 160 och prop. 1978/ 79:95 om den kommunala ekonomin.
I den sistnämnda propositionen
föreslås att kommuner och landstingskommuner fr. o. m. 1981 års taxering
tillförs skatteunderlag från beskattade förmåner, där skatten i dag i sin
helhet tillfaller staten. Samtidigt höjs grundavdraget vid den kommunala
inkomsttaxeringen från 4500 kr. till 6000 kr., och skatlebortfallsbidraget för
1970 års skattereform och kompensationsbidraget för 1974 års skattereform
slopas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 prop. 1978/79:160 förslås att den
statliga skattereduktionen minskas med 400 kr. Detta motsvarar beloppsmässigt
höjningen av det kommunala grundavdraget. Samtidigt föreslås att det statliga
grundavdraget slopas och att en teknisk anpassning görs av skatteskalan med
anledning av detta.
Tabell
5. Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1977/78 Utfall
1979/80
1978/79
Enl RRVs Förändring Enl
RRVs Förändring
marsbe-
jämfört marsbe- jämfört
räkning med RRVs räkning med RRVs
december- december-
beräkning beräkning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomster
Prel
A-skatt
75 694
85 165
+
544
93 695
+ 743
Prel
B-skatt
10687
11 180
+
124
11994
+ 293
Fyllnadsbetalningar
av
preliminärskatt
5 794
6085
+
334
6674
+ 580
Kvarstående
skatt
2946
3 490
+
0
3313
+ 36
Tillkommande
skatt
sjömansskatt
res-
tantier
1058
1000
+
0
1000
± 0
Slutlig
kompensation
till
kommuner 1974
års
skallereform
1398
1694
-
5
2 199
+ 4
Summa
97 577
108613
+
997
118875
+1 656
Utgifter
Kommunalskattemedel
59865
69 396
-
10
75 884
+ 252
Överskjutande
skatt
5 708
6 862
+
0
7114
- 53
Övriga
restitutioner
790
500
+
0
500
± 0
Utbetalningar
till
allm
pensionsfonden
604
742
+
0
803
± 0
Omföringar
till andra
inkomsttitlar
213
167
±
0
61
± 0
Omföringar
av skalte-
deb avg
och egenavgif-
ter till
folkpensione-
ringen
sjukförsäkringen
och
arbetsskadeförsäk-
ringen
1133
1441
+
0
1696
+ 32
Summa
utgifter
68313
79108
-
10
86058
+ 231
Netto på
deltiteln
29264
29505
+ 1007
32817
+ 1425
Avrundat
29500
+ 1000
32 800
+ 1400
I prop. 1978/79:160 lämnas också
ett förslag till marginalskattesänkning för 1980 års inkomster.
Inkomstintervallen i skatteskalan är uttryckta i basenheten. År 1980 skall den
statliga skatteskalan inflationsskyddas med ett prisindex baserat på
prisutvecklingen rensad från effekter av mervärdeskatten mellan augusti 1978
och augusti 1979. RRV har liksom i december beräknat uppgången enligt detta
prisindex till drygt 5,5%. Det innebär att skatteskalans skiktgränser förskjuts
uppåt med 5,5% år 1980 jämfört med år 1979. Basenheten blir då 5 700 kr. Det
innebär att marginalskatte-
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 17
sänkningar kommer alt ske år 1980 för inkomster mellan 34
000 kr. och 114000 kr. Den största sänkningen på 5 procentenheter genomförs i
skikten mellan 57000 kr. och 74000 kr. Vidare föreslås att en marginalskattespärr
införs, enligt vilken den sammanlagda statliga och kommunala marginalskatten
inte får överstiga en viss gräns. Denna föreslås utgöra 80% i inkomstskikt upp
till 171000 kr. och 85% för inkomster därutöver. Den gällande regeln om
begränsning av det totala skatteuttaget, den s. k. 80/85-procentsregeln,
föreslås anpassad till marginalskattetaket.
Resultaten av de förändringar i
skatteregler som föreslås gälla för år 1980 jämfört med de regler som gäller
för år 1979 presenteras i tabell 6. I tabellen redovisas även hur
inflationsskyddet i skattesystemet påverkar statsskatten och den statliga
skattereduktionen.
I prop. 1978/79: 160 föreslås även
att skattereduktion skall medges för gåvor till organisationer som antingen
utövar internationell biståndsverk-
Tabell 6. Effekter av ändrade skatteregler inkomståret
1980. Medelvärden
Statlig
Antal
Effekt av
Effekt av
Effekt av
Sänkt
Effekt av
Neno-
beskatt-
inkomst-
inflations-
marginal-
inflations-
skatte- .
höjt kom-
effekt.
ningsbar
tagare.
skyddad
skatte-
skyddad
re-
munalt grund-
kr
inkomst
I OOO-tal
skatte-
sär
ikning.
skatte-
duktion,
avdrag, kr
skala, kr
kr
reduktion, kr
kr
- 15'
1326
(0)
( +
33)
(-120)
(+
400)
(- 435)
(-
122)
15- 20
310
0
+
33
-120
+
400
- 435
-
122
20- 25
323
- 18
+
12
-120
+
400
- 435
-
161
25- 30
319
- 18
+
9
-120
+
400
- 435
-
164
30- 35
313
- 57
+
49
-120
+
400
- 435
-
163
35- 40
332
- 110
+
18
-120
+
400
- 435
- 247
40- 45
392
- 176
-
69
-120
+
400
- 435
- 400
45- 50
410
- 231
-
155
-120
+
400
- 435
- 541
50- 55
430
- 327
-
252
-120
+
400
- 435
- 734
55- 60
386
- 462
377
-120
+
400
- 435
- 994
60- 65
292
- 582
-
618
-120
+
400
- 435
- 1335
65- 70
235
- 714
-
832
-120
+
400
- 435
- 1701
70- 80
275
- 786
-
1173
-120
+
400
- 435
- 2114
80- 90
155
-1 191
-
1442
-120
+
400
- 435
- 2788
90-100
84
-1346
-
1623
-120
+
400
- 435
- 3 124
100-125
108
-1383
-
1803
-120
+
400
- 435
- 3 341
125-150
41
-1623
-
2 091
-120
+
400
- 435
- 3 869
150-200
31
-1806
-
2 786
-120
+
400
- 435
- 4747
200-500
16
-2073
-
4 253
-120
+
400
- 435
- 6481
500-
1
-2073
-
12483
-120
+
400
- 435
-14711
Totalt
5779
-2348
-
2 658
-670
+2310
-2510
-
5876
' Alla erhåller inte hela effekten i detta
inkomstintervall. '' De totaler som avser belopp är angivna i milj. kr.
Anm: I tabellen är inte effekterna av nya regler för extra
avdrag samt höjd kommunal utdebitering medtagna. Vid prognoseringen av
inkomstfördelningen för år 1980 har hänsyn tagits till förslaget om slopandet
av det statliga grundavdraget. Den tekniska anpassningen av den statliga
skatteskalan till detta förslag innebär totalt sett en skattehöjning på ca 200
milj. kr. Beräkningen av effekten av en marginalskatlesänkning beaktar denna
förändring och inkluderar den föreslagna marginalskattespärren för inkomster
överstigande 20 basenheter (=114000 kr.). Skattebortfallet till följd av
marginalskattespärren har beräknats till 140 milj. kr. under antagande om en
genomsnittlig utdebitering på 29 kr. år 1980. Denna effekt reduceras till ca 80
milj. kr. om hänsyn tas till den nuvarande 80/85 %-regeln och att personer med
högre inkomster i större utsträckning är bosatta i kommuner med relativt låg
kommunal utdebitering. Samma genomsnittliga utdebitering har använts för att
beräkna effekten av en höjning av del kommunala grundavdraget.
2 Riksdagen 1978/79. 1 samt. Nr 150. Bilaga 2.3
Prop.
1978/79:150 18
samhet eller som verkar för internationellt samförstånd
eller för respekt för de mänskliga rättigheterna. För atl skattereduktion för
gåvor skall föreligga måste den skaltskyldige styrka såväl gåvans storlek som
den mottagande organisationens identitet. Skattereduktionen föreslås utgöra
50% av det belopp som under beskattningsåret har givits som gåva.
Gåvoreduklionen får dock inte beräknas på högre belopp än 2000 kr. Är
gåvobeloppet under 200 kr. utgår ingen skattelättnad. Förslaget avses träda i
kraft den 1 januari 1980 och tillämpas på gåvor som har lämnats efter detta
datum. Effekten har i prop. 1978/79: 160 beräknats till ca 20 milj. kr. i
skattelättnad år 1980.
Preliminära skatteinflödet är i
huvudsak känt t. o. m. januari-terminen. Utfallet under november och januari
avseende skatten på inkomster under september-december 1978 blev ca 200 milj.
kr. större än som förutsågs i beräkningarna i december. Den totala uppbörden av
preliminär A-skatt år 1978 skulle därmed uppgå till ca 82 700 milj. kr. vilket
är en uppgång med nästan 16% från år 1977.
Uppjusteringen av
preliminärskalteinflödet, dvs. både A- och B-skatt, motsvaras av lika stora
ökningar av den statliga skatten. Detta medför att de fysiska personernas
fyllnadsbetalningar våren 1979 och deras kvarstående skatter våren 1980 kan
antas bli av ungefär samma omfattning som antogs vid beräkningen i december.
De totala fyllnadsbetalningarna
våren 1979 beräknas emellertid öka med ca 330 milj. kr. Orsaken till
uppjusteringen är den information RRV fått i den tidigare nämnda enkäten över
dejuridiska personernas inkomstutveckling. Eftersom en uppjustering har gjorts
såväl av de statligt som de kommunalt taxerade inkomsterna för år 1978 och inte
motsvarande ökning av uppbörden av den preliminära B-skatten har skett, ökar
det s. k. underuttaget. Erfarenhetsmässigt betalar aktiebolagen en stor del av
sina skatter i form av fyllnadsbetalningar och dessa väntas därför öka våren
1979. En konsekvens av uppjusteringen av den statliga skatten blir också att
den överskjutande skatten hösten 1979 väntas minska något för de juridiska
personerna, jämfört med beräkningen i december. Som nämnts tidigare har också
en uppjustering gjorts av antagandet om aktiebolagens inkomslutveckling år 1979
jämfört med decemberberäkningen. Företagens benägenhet att göra
fyllnadsbetalningar väntas bli beslående även år 1980. De totala
fyllnadsbetalningarna har därför reviderats upp med ca 580 milj. kr. budgetåret
1979/80 jämfört med decemberberäkningen.
Den preliminära A-skatten har
sålunda reviderats upp med drygt 500 milj. kr. för budgetåret 1978/79 vilket
bl. a. beror på utfallet av uppbörden år 1978. En annan bidragande förklaring
är antagandet om lönesummans utveckling år 1979. Uppjusteringen av lönesumman
med 0,5 procentenheter påverkar uppbörden budgetåret 1978/79 endast under två
av de sex uppbördsterminerna.
I preliminärskatleberäkningarna
förutsätts att några retroaktiva löneutbetalningar inte sker förrän tidigast
år 1980.
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 19
Utfallet för år 1978 samt
uppjusteringen av lönesummeantagandet år 1979 och år 1980 beräknas tillsammans
bidra till en ökning av den preliminära A-skatten jämfört med beräkningen i
december, trots att nya skattelättnader föreslagits för år 1980. Effekterna av
de ändrade skattereglerna påverkar budgetåret 1979/80 i mindre omfattning. Den
preliminära A-skatten har således beräknats till ca 93 700 milj. kr. budgetåret
1979/80 vilket är en uppjustering med ca 740 milj. kr. sedan december 1978.
Den preliminära B-skatten, som i
huvudsak eriäggs av egna företagare, har justerats upp från december bl. a. med
hänsyn till att inkomsterna från jordbruk och rörelse nu beräknas ha ökat under
inkomståret 1978. Detta medför att den totala B-skatten justeras upp med drygt
100 milj. kr. budgetåret 1978/79 och med ca 300 milj. kr. budgetåret 1979/80
jämfört med decemberberäkningen.
I decemberberäkningen antogs att
den kommunala utdebiteringen skulle höjas med 0,30 kr. per skattekrona från år
1978 till är 1979. Utfallet blev 0,31 kr. per skattekrona vilket innebär alt
den kommunala utdebiteringen uppgår till 29,02 kr. per skattekrona under är
1979. För år 1980 har RRV liksom i december räknat med en schablonmässig
höjning på 0,25 kr. per skattekrona. Utbetalningarna av kommunalskattemedel
under år 1980 påverkas också av upprevideringen av bolagens inkomstutveckling
år 1978. Såväl förskotten för år 1980 som slutavräkningen år 1980 avseende år
1978 påverkas. För budgetåret 1979/80 räknar RRV således med en uppjustering på
ca 250 milj. kr.
RRVs kalkyler över inkomstskatterna
innebär sammantaget en uppjustering med I 000 milj. kr. jämfört med
beräkningen i december. Inkomstskatterna beräknas således nu till 29500 milj.
kr. för innevarande budgetår. För budgetåret 1979/80 beräknas inkomsterna till
32 800 milj. kr. vilket är en uppdragning med 1 400 milj. kr. Revideringarna
hänger till stor del samman med bedömningen av dejuridiska personernas
skatteinbetalningar och uppjusteringen av lönesummeanlagandet för år 1979.
Arbetsgivaravgifter m. m.
Arbetsgivaravgifterna betalas under
året in i form av preliminära avgifter, fyllnadsinbetalningar av preliminära
avgifter och kvarstående avgifter. För en närmare redovisning av
uppbördsförfarandet för arbetsgivaravgifter hänvisas till RRVs
decemberberäkning.
Fr. o. m. budgetåret 1979/80 har i
beräkningarna vissa ändringar genomförts vad gäller uppbörden av
arbetsgivaravgifter från statliga myndigheter. Dessa ändringar har gjorts på
uppdrag av regeringen. Uppdraget redovisas närmare under inkomsttiteln
pensionsmedel m. m. Statliga myndigheter betalar varje månad ett
lönekostnadspålägg, f. n. 39 % av utbetald lönesumma. Det inbetalda
lönekostnadspålägget, som avser att täcka lagstadgade arbetsgivaravgifter
m.m., personalpensionsförmåner saml av-
Prop.
1978/79:150 20
sättningar till framlida kompletteringspensioner, bokförs
på inkomsttiteln pensionsmedel m. m. Från titeln pensionsmedel överförs
arbetsgivaravgifter till dels inkomslskattetiteln, dels fonder utanför
budgeten. Denna överföring har hittills skett först när de slutliga avgifterna
för ett kalenderår kan fastställas, dock senast ijuni månad året efter
avgiftsåret. Undantagen från denna regel har ATP-avgiften varit. Här har
tillämpats ett syslem med löpande preliminära överföringar till AP-fonden.
Slutregleringen har ägt rum senast ijuni månad året efter avgiftsåret.
Det nuvarande systemet medför således ett
periodiseringsfel på titeln pensionsmedel, eftersom inkomsterna på titeln avser
det under budgetåret influtna lönekostnadspålägget, medan utgifterna avser
arbetsgivaravgifter för det kalenderår som avslutas under budgetåret. För att
komma till rätta med detta förutsätts här att alla arbetsgivaravgifter från
statliga myndigheter fr. o.m. budgetåret 1979/80 kommer atl överföras från
inkomsttiteln pensionsmedel med ett preliminärt belopp varannan månad.
Slulreglering-en för kalenderåret i fråga skall ske senast juni månad efter
avgiftsårel. De preliminära avgifterna för kalenderåret beräknas på så sätt att
lönesumman två år före avgiftsåret räknas upp med den uppräkningsfaktor som
regeringen fastställer dvs. samma förfarande som gäller för näringslivet och
kommunerna.
Arbetsgivaravgifter (exkl.
ATP-avgiften) inbetalade av statliga affärsverk, riksbanken och
riksgäldskontoret berörs inte av omläggningen. Dessa avgifter betalas in till
riksförsäkringsverket när den slutliga avgiften för kalenderåret kan
fastställas, dock senast ijuni månad året efter avgiftsåret.
Under budgetåret 1979/80 kommer
således preliminära arbetsgivaravgifter inbetalade av statliga myndigheter
avseende socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen,
socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen, socialförsäkringsavgiften
till barnomsorgen, arbetsgivaravgiften till arbetslöshetsförsäkring samt den
särskilda vuxenutbildningsavgiften att löpande överföras till inkomstskattetiteln.
Dessutom skall avgifterna för kalenderåret 1979 slulregleras före juni 1980.
Eftersom avgifterna för första halvåret inte har överförts löpande kommer
slutregleringen för kalenderåret även att omfatta dessa avgifter. Detta betyder
att avgifter avseende tre halvår kommer alt påföras inkomstskattetiteln
budgetåret 1979/80.
1979 1980 1979/80
andra första budget-
halvåret halvåret året
1753
3 393
1738
1738
1640
1640
5131
Preliminära avgifter 1 640
Slutreglering avseende
kalenderåret 1979
varav:
första halvåret
Summa
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 21
Inkomsterna på inkomslskattetiteln
blir till följd härav drygt I 600 milj. kr. högre (se tablå). Fr. o.m.
budgetåret 1980/81 kommer överföringarna att avse preliminära avgifter för två
halvår saml slutregleringen för det kalenderår som avslutas under budgetåret.
Arbetsgivaravgifterna har i det
följande delats in i olika grupper med avseende på olikheter i den kassamässiga
redovisningen över inkomstskattetiteln.
Socialförsäkringsavgifter till folkpensioneringen samt
socialavgift till barnomsorgen
Dessa avgifter redovisas som
inkomster på titeln. Utgifterna för såväl folkpensioneringen som barnomsorgen
sker via anslag på statsbudgeten.
Tabell 7. Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen
milj. kr.
Inkomster
1977/78 Utfall
1978/79
1979/80
Enl RRVs marsberäkning
Förändring jämfört med RRVs decemberberäkning
Enl RRVs
marsberäkning
Förändring jämfört med RRVs decemberberäkning
Inkomster
Direktdebilerade
avgifter
Egenavgifter
och övriga skatte-
debiterade
avgifter
Avgifter
från statliga myndigheter
och
affärsverk
Summa inkomster Netto på titeln
13 623
542
1859 16024
+ 16024
14545
796
2006 17347
+ 17 347
-69
- 4
+ 2 -71
-71
15 765
852
2867 19484
+ 19484
+ 60
+ 6
+ 712 +778
+778
Tabell 8. Socialavgift till barnomsorgen, milj. kr.
Inkomster
1977/78 Utfall
1978/79
1979/80
Enl RRVs marsberäkning
Förändring jämfört med RRVs decemberberäkning
Enl RRVs
marsberäkning
Förändring jämfört med RRVs decemberberäkning
Inkomster
Direktdebilerade avgifter
Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk
Summa
inkomster
Netto på
titeln
1834
224
2058
+ 2058
2510
314
2 824
+ 2 824
-3
0 -3 -3
3 292
553
3 845
+ 3 845
+ 1
+ 138 + 139 + 139
opaginerad Kontrollera mot PDF
Socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen och förskott
till de allmänna försäkringskassorna m. m.
Som framgår av tabell 9 beräknas
förskotten till de allmänna försäkringskassorna uppgå till 20539 milj. kr.
budgetåret 1978/79. Jämfört med decemberberäkningen är detta en nedjustering
med 336 milj. kr. Neddragningen förklaras huvudsakligen av atl de faktiska
kostnaderna under andra halvåret 1978 blev lägre än vad som beräknades i
november.
Tabell 9. Beräkning av de allmänna försäkringskassornas
förskott från inkomstskaltetiteln för sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen
(milj. kr.)
1977/78
1978/79
1979/80
Utfall
Enl RRVs
Förändring
Enl RRVs
Förändring
marsbe-
jämfört
marsbe-
jämfört
räkning
med RRVs decemberberäkning
räkning
med RRVs decemberberäkning
Sjukpenning
11414
12351
- 87
13561
- 5
Sjukvårdsförmåner
inkl. läkemedels-
ersättning
6711
7657
-237
9134
+766
Föräldrapenning
2009
2 506
- 17
2 821
+ 97
Frivillig
försäkring
12
11
- 1
12
0
Förvaltningskostnader
1453
1665
- 39
1785
- 48
Summa
utgifter
21599
24190
-381
27313
+810
Statsbidrag
3 233
3641
- 45
4096
+ 119
Frivillig
försäkring
8
10
0
10
0
Förskott
från inkomstskattetiteln
(utgifter-bidrag)
18358
20539
-336
23 207
+691
Den 1 mars 1979 träffades en
överenskommelse mellan landstingsförbundet och regeringen om vissa
ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen åren 1980 och
198). Överenskommelsen innebär bl. a., atl ersättningen för offentlig öppen
läkarvård höjs från 93 kr. till 127 kr. för varje besök, att ersättningen för
sjukvårdande behandling höjs från 40 kr. till 55 kr. per besök, att ersättning
för hjälpmedel åt handikappade höjs från 43 kr. till 62 kr. per invånare, att
ersättning för sjukhusvård höjs från 30 kr. till 40 kr. per vårddag. Dessutom
införs en ny ersättning för att underlätta utbyggnaden av långtidssjukvården.
För budgetåret 1979/80 beräknas kostnaderna för sjukförsäkringen öka med 650
milj. kr. som en följd av överenskommelsen.
Föräldraförsäkringens kostnader
budgetåret 1979/80 beräknas till 2 821 milj. kr. vilket är 97 milj. kr. mer än
vad som beräknades i decemberberäkningen. Orsaken härtill är att hänsyn tagits
till den i budgetpropositionen aviserade ändringen av ersättningsreglerna för
föräldraförsäkringens nionde månad. Fr.o.m. den 1 januari 1980 skall ersättning
utgå för inkomstbortfall enligt samma regler som gäller för försäkringen i
övrigt. Enligt de nuvarande reglerna utgår ersättning för den nionde månaden
med 32 kr. per dag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 23
De totala kostnaderna för
sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen beräknas till 27 313 milj. kr.
budgetåret 1979/80, dvs. en ökning med 810 milj. kr. jämfört med
decemberberäkningen. Förskotten från inkomslskattetiteln till de allmänna
försäkringskassorna, som utgör 85% av de totala kostnaderna, skulle därmed
uppgå till 23 207 milj. kr.
Tabell
10. Socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen och förskott till de allmänna
försäkringskassorna m. m., milj. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomster Utgifter
1979/80
1977/78 1978/79
Utfall
Enl RRVs Förändring Enl RRVs Förändring
marsbe- jämfört marsbe-
jämfört
räkning med RRVs räkning med RRVs
december- december-
beräkning beräkning
opaginerad Kontrollera mot PDF
A. Inkomster
Direktdebilerade avgifter 14 523 17572
Egenavgifter och övriga skatte-
debiterade avgifter 591 634
Avgifter från statliga myndigheter
och affärsverk 1792 2 321
Återföring av medel från allmänna
sjukförsäkringsfonden 205
Övriga inkomster 90 103
Summa inkomster 17201 20630
B. Utgifter
Förskott till de allmänna
försäkringskassorna 18358 20539
Avsättning av medel till allmänna
sjukförsäkringsfonden - -
Summa utgifter 18358 20539
Netto på titeln (A-B) -1157 +91
- 82 20081 + 67
O 819 + 26
+ 3 3 663 +911
+ 3 100 O
- 76 24663 +1004
-336
691
23 207
-336 23207 + 691
+ 260 +1456 + 313
opaginerad Kontrollera mot PDF
Alltsedan sjukförsäkringssystemet
lades om året 1974 har utgifterna väsentligt överstigit inkomsterna. Det har
därvid uppkommit ett kassamässigt underskott. För budgetåret 1978/79 beräknas
detta underskott förbytas i ett kassamässigt överskott på 91 milj. kr.
Beräkningen för budgetåret 1979/80 anger ett överskott på 1456 milj. kr. Ca 900
milj. kr. av detta överskott förklaras dock av att avgifter från statliga
myndigheter avseende tre halvår kommer atl överföras från inkomsttiteln
pensionsmedel till inkomstskaltetiteln budgetåret 1979/80.
Arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och
utbetalningar till de allmänna försäkringskassorna samt de erkända
arbetslöshetskassorna
På titeln redovisas den del av
arbetslöshetsförsäkringen som finansieras med arbetsgivaravgifter. Till de
allmänna försäkringskassorna utbetalas förskott och slutavräkningsbelopp
avseende kostnaderna för kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Vidare utbetalas
två tredjedelar av kostnaderna för grundbidrag och viss del av kostnaderna för
progressivbidrag. Jämfört med decemberberäkningen har endast smärre
korrigeringar gjorts.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
11. Avgift till arbetslöshetsförsäkringen och utbetalningar till de allmänna
försäkringskassorna och de erkända arbetslöshetskassorna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomster
Utgifter
1979/80
1977/78 1978/79
Utfall
Enl RRVs Förändring Enl
RRVs Förändring
marsbe- jämfört marsbe-
jämfört
räkning med RRVs räkning med RRVs
december- december-
beräkning beräkning
opaginerad Kontrollera mot PDF
701 97
798
760 138
898
666
A. Inkomster
Direktdebilerade avgifter
Avgifter frän statliga myndigheter
och affärsverk
Återföring av medel från arbetslöshetsfonden
Summa inkomster
B. Utgifter
Kontant arbetsmarknadsstöd Utbetalningar till erkända
arbetslöshetskassor Avsättning av medel till arbetslöshetsfonden
Summa uigifter
Netto pä titeln (A-B)
+ 6
89
+ 34
+40
755
144
184
-17
199
- 3
355
493
-41
570
+ 2
331
359
+ 4
346
+ 3
830
1036
-54
1115
+ 2
-75
-238
+ 52
-217
+ 38
opaginerad Kontrollera mot PDF
Övriga arbetsgivaravgifter
De avgifter som redovisas i
tabellen nedan flyter in på titeln för att därefter under samma budgetår
överföras till olika myndigheter eller fonder.
Tabell 12. Övriga arbetsgivaravgifter, milj. kr.
Inkomster
1977/78
1978/79
1979/80
Utgifter
Utfall
Enl RRVs
Förändring
Enl RRVs
Förändring
marsbe-
jämfört
marsbe-
jämfört
räkning
med RRVs
december-beräkning
räkning
med RRVs decemberberäkning
A.
Inkomster
1.
Arbetsskadeförsäkringsavgift
415
449
- 1
498
+ 1
2.
Byggnadsforskningsavgift
86
92
+ 2
95
+ 1
3.
Lönegarantiavgift
168
303
+ 1
444
+ 19
4.
Arbetarskyddsavgift
214
219
- 7
249
- 27
5.
Avgift för sjöfolks pensionering
11
9
+ 1
10
- 1
6.
Arbetsmarknadsutbildningsavgift
754
798
- 2
898
+ 38
7.
Delpensionsavgift
463
500
- 1
808
+ 272
8.
Särskild vuxenutbildningsavgift
362
494
+ 1
561
+ 24
Summa
inkomster
2473
2864
- 6
3 563
+327
B.
Utgifter
Summa 1-7 enl ovan
2111
2 370
- 7
3002
+ 303
8.
Särskild vuxenutbildningsavgift
330
546
0
561
+ 24
Merkostnader för delpensions-
försäkringen
-
237
- 6
140
- 26
Summa
utgifter
2441
3153
-13
3 703
+301
Netto på
titeln (A-B)
+ 32
-289
+ 7
-140
+ 26
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 25
Avsättningar till/återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel
De avsättningar till resp.
återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel, som enligt den
nu framlagda beräkningen bör verkställas under budgetåren 1978/79 och 1979/80,
framgår av följande sammanställning, i vilken som jämförelse medtagits motsvarande
belopp vid RRVs decemberberäkning (milj. kr.).
1978/79 1979/80
Enligt RRVs Enligt Enligt RRVs Enligt
december- RRVs mars- december- RRVs
mars
beräkning beräkning beräkning beräkning
Avsättning 11700 11700 12 100 14400
Återföring 12 250 12 150 11700 11550
Netloavsättning -550 -450 400 2 850
Med understrykande av de
osäkerhetsmoment som föreligger i frågor om inkomstantaganden, kommunal
utdebitering m.m. uppskattar RRV nettoinkomsterna på titeln skatt på inkomst
och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. till 49200000000 kr. för
budgetåret 1978/79 och 57200000000 kr. för budgetåret 1979/80.
Skogsvårdsavgifter. Enligt prop.
1978/79: 110 om riktlinjer för skogspolitiken, m. m. föreslås en höjning av
skogsvårdsavgiften från 0,9 promille av skogsbruksvärdet till 3 promille.
Höjningen föreslås träda i kraft vid 1981 års allmänna fastighetstaxering,
varför budgetåren 1978/79 och 1979/80 inte berörs av förslaget. För båda
budgetåren beräknas inkomsterna på titeln skogsvärdsavgifter till oförändrat
18,1 milj. kr.
Arvskatt och gåvoskatt. I prop.
1978/79: 160 om fortsatt reformering av inkomstskatten, m.m. föreslås befrielse
från arvskatt för trossamfund m.fl. De nya reglerna, vilka föreslås träda i
kraft den 1 januari 1980, har dock inte föranlett någon justering av den
tidigare beräkningen av inkomsterna på titeln för budgetåret 1979/80.
Stämpelskatt och stämpelavgift.
Inkomsterna på titeln redovisas av riksskatteverket, domstolsverket och
centralnämnden för fastighetsdata. I decemberberäkningen beräknades inkomsterna
till sammanlagt 706,9 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och 799 milj. kr. för
budgetåret 1979/80. Därav hänförde sig 110 resp. 125 milj. kr. till
riksskatteverkets uppbörd av framför allt skatt på aktier och obligationer. 1
skrivelse till RRV den 28 februari 1979 motiverar riksskatteverket en sänkning
av dessa belopp med 15 resp. 20 milj. kr.:
Prop. 1978/79:150 26
Under budgetåret 1977/78 inflöt 93,4 milj. kr. jämfört med
145,5 milj. kr. under budgetåret 1976/77. Denna nedgång, som bedömts ha sin
förklaring i den långdragna lågkonjunkturen och den av statsmakterna förda
åtstramningspolitiken, har i motsats till vad som antagits i samband med RSVs
inkomstberäkning i februari 1978 fortsatt även under första halvåret 1978.
Först under hösten 1978 har en viss ökning av uppbörden kunnat förmärkas.
Uppbörden har dock ännu inte nått upp till det i och för sig låga beloppet från
hösten 1977.
Domstolsverkets och centralnämndens
uppbörd påverkas av förslag till skattehöjningar i prop. 1978/79: 160 om
fortsatt reformering av inkomstskatten, m.m. Stämpelskatten vid förvärv av
fast egendom och tomträtt föreslås höjas från 1 % till 1,5 för fysiska personer
och från 2% till 3% för juridiska personer. Vidare föreslås att stämpelskatten
vid inteckning för fordran höjs från 0,4% till 1%. Höjningarna avses träda i
kraft den 1 januari 1980.1 propositionen beräknas förslagen öka
statsinkomsterna med 550 milj. kr. under år 1980.
Med ledning av uppgifter från
domstolsverket om uppbördens fördelning på stämpelskatt för lagfart resp.
inteckning beräknar RRV att inkomstökningen till följd av förslagen kommer att
uppgå till 600 milj. kr. under år 1980. För budgetåret 1979/80 beräknas
ökningen på titeln uppgå till 280 milj. kr. med hänsyn tagen också till
riksskatteverkets nedjustering.
RRV beräknar inkomsterna på titeln
stämpelskatt och stämpelavgift lill 692 000000 kr. för budgetåret 1978/79 och 1
080000000 kr. för budgetåret 1979/80.
Tullmedel. Inkomsterna på titeln
lullmedel beräknades i budgetpropositionen till 880 milj. kr. för budgetåret
1978/79 och till 1025 milj. kr. för budgetåret 1979/80.
I skrivelse till RRV den 27
februari 1979 anför generaltullstyrelsen följande:
Styrelsens inkomstberäkning
1978.11.02 grundades på konjunkturinstitutets bedömning av konjunkturläget
hösten 1978. Enligt denna väntades värdet av importen under 1979 öka med 11,5%
till 104 110 milj. kr.
I den preliminära nationalbudgeten
för 1979 beräknas importvärdel för 1979 till 105 303 milj.kr., en ökning med
13,7% i förhållande lill det i nationalbudgeten upptagna importvärdet för 1978,
92596 milj. kr. På grundval av prognosen för importen under 1979 har styrelsen
i samråd med konjunkturinstitutet beräknat importvärdel för budgetåret 1978/79
lill (47500 + 50500 =) 98000 milj. kr.
Importvärdet för 1980 har beräknats
stiga med ca 14,5% (volym 8%, pris 6%) lill 120500 milj.kr. För 1981 har
importvärdet beräknats stiga med ca 13 % till 136000 milj. kr. Samråd under
hand har även beträffande dessa beräkningar skett med konjunkturinstitutet.
På grundval av ovanstående
bedömningar har importvärdet för 1979/80 beräknats till (54 800 + 58000=) 112
800 milj. kr. och för 1980/81 till (62500 + 65 500=) 128000 milj. kr.
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 27
Tullmedel, milj. kr. .
Utfall
1977/78 juli-dec
jan-juni
summa
1978/79 1 juli-dec
Debiterad uppbörd 581 Influten
nettouppbörd 540
473 401
1054 941
507 432
Prognos
1978/79
juli-dec jan-juni (Ulfall)
1979/80 juli-dec
jan-juni
1980/81
juli-dec
jan-juni
Neltouppbörd
Summa
432 450 880
495
1025
530
565 600 1 165
Såsom framgår av nedanstående tabell har under
innevarande budgetår en viss omfördelning ägt rum i fråga om importandelarna
för de olika handelsområdena. Genom att importen från "Övriga
länder", för vilken tullpreferenser gäller endast i begränsad omfattning,
har lägre andel av importvärdet än tidigare, torde uppbörden av tull komma att
ligga på samma nivå som beräknades hösten 1978, trots uppjusteringen av importvärdena.
Handelsområde
Andel av
det
totala importvärdet (%)
1976/77
1977/78
1977/78 juli-dec
1978/79 juli-nov
EFTA-länder inkl Danmark och
Storbritannien EG-länder exkl Danmark och Storbritannien Övriga länder
33,7 .
33,4 32,9
34,4
32,2 32,4
33,9
33,2 32,9
35,6
32,7 31,7
RRV ansluter sig lill generaltullstyrelsens beräkning.
Inkomsterna på titeln tullmedel beräknas till 881746000 kr. för budgetåret
1978/79 och 1 025000000 kr. för budgetåret 1979/80.
Mervärdeskatt. Inkomsterna på denna titel uppbärs
av länsstyrelserna och tullverket.
Utfallssiffror för inbetald skatt till
länsstyrelserna är kända t.o.m. februari månad 1979 och för återbetald skatt
t. o. m. januari månad. Till grund för beräkningen av länsstyrelsernas uppbörd
av mervärdeskatt ligger en bedömning av den privata konsumtionens utveckling.
Mellan åren 1978 och 1979 beräknas den privata konsumtionen öka med 9,2%. Detta
är 0,3 procentenheter högre än enligt decemberberäkningen. För år 1980 har
ökningen beräknats till ca 8%. Länsstyrelsernas nettouppbörd av mervärdeskatt
under budgetåret 1978/79 beräknas uppgå till 11 500 milj. kr., vilket
är
600 milj. kr. högre än i decemberberäkningen. Uppbörden under budgetåret
1979/80 beräknas uppgå lill 11 800 milj. kr. Det är en ökning med 300 milj. kr.
jämfört med decemberberäkningen.
Tabell
13. Mervärdeskatt budgetåret 1978/79, milj. kr.
Uppbördsmånad
Tullverket
Länsstyrel
Inbetald skatt
Iserna
Återbetald skatt
Summa
Juli-aug
2930'
4317'
2394'
4 853'
Sept-okt
2531'
3 953'
2458'
4026'
Nov-dec
3020'
4261-
2525'
4 756'
Jan-'febr
3137
5698'
2547
6288
Mars-april
3 235
4043
2699
4579
Maj-juni
3147
4 528
2677
4998
Summa
18000
26800
15300
29500
Utfall
Generaltullstyrelsen har reviderat sin prognos för
mervärdeskatt på importerade varor. Importvärdet för budgetåret 1978/79
beräknas uppgå till 98000 milj. kr., vilket är 200 milj. kr. högre än enligt
decemberberäkningen. För budgetåret 1979/80 beräknas importvärdel uppgå till
112800 milj. kr. Detta är en ökning i förhållande lill decemberberäkningen med
1 800 milj. kr. Med dessa importvärden beräknar generaltullstyrelsen uppbörden
av mervärdeskatt under budgetåret 1978/79 till 18000 milj. kr. I förhållande
till decemberberäkningen är detta en minskning med 600 milj. kr. För budgetåret
1979/80 beräknas mervärdeskatten på importerade varor uppgå till 20800 milj.
kr., vilket är en minskning med 300 milj. kr. jämfört med decemberberäkningen.
RRV beräknar inkomsterna på titeln mervärdeskatt
till 29500000000 kr. för budgetåret 1978/79 och 32 600000000 kr. för budgetåret
1979/80.
Särskilda varuskatter. De särskilda varuskatterna
redovisas av riksskatteverket och generaltullstyrelsen. I budgetpropositionen
uppfördes titeln med 501,3 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och 528,5 milj. kr.
för budgetåret 1979/80. I sin nya beräkning har generaltullstyrelsen reviderat
ned sin prognos av uppbörden med 4,3 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och 7,5
milj. kr. för budgetåret 1979/80. Generaltullstyrelsens prognos för budgetåren
1978/79 och 1979/80 skulle därmed bli 37 milj. kr. och 36 milj. kr. Minskningen
av uppbörden förklaras framför allt av att dryckesförpackningsavgiften
beräknas bli mer än halverad mellan första och andra halvåren 1978/79 till
följd av den kraftiga imporlminskningen av läskedrycker och starköl. Därefter
räknar styrelsen med en viss volymökning. I budgetpropositionen beräknades
höjningen av utjämningsskatten med 20 öre den 1 januari 1979 medföra en ökning
av titeln med 5 milj. kr. budgetåret 1978/ 79. Riksskatteverket har nu beräknat
ökningen till 10 milj. kr.
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 29
RRV ansluter sig till
generaltullstyrelsens och riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln särskilda
varuskatter beräknas till 501 589000 kr. för budgetåret 1978/79 och 521 000000
kr. för budgetåret 1979/80.
Försäljningsskatt pä motorfordon.
Nyregistreringen av personbilar uppgick till drygt 200000 år 1978.
Riksskatteverket har uppskattat nyregistreringen till 230000 personbilar år
1979 och 250000 personbilar år 1980. Jämfört med beräkningarna i december har
prognoserna på nyregistreringen justerats upp med 10000 bilar för resp. år.
Riksskatteverket har beräknat inkomsterna lill 565 milj. kr. för budgetåret
1978/79 och 630 milj. kr. för budgetåret 1979/80. I förhållande till
budgetpropositionen innebär detta en ökning med 15 milj. kr. för budgetåret
1978/79 och 30 milj. kr. för budgetåret 1979/80.
Generaltullstyrelsen har beräknat inkomsterna av
försäljningsskatt på enskilt importerade bilar till 8 milj. kr. för vart och
ett av budgetåren 1978/ 79 och 1979/80.
RRV ansluter sig till riksskatteverkets och
generaltullstyrelsens beräkningar. Inkomsterna på titeln försäljningsskatt på
motorfordon beräknas till 573 000000 kr. för budgetåret 1978/79 och 640000000
kr. för budgetåret 1979/80.
Skatt pä malt- och läskedrycker. I
skrivelse till RRV den 27 februari 1979 har generaltullstyrelsen justerat ned
sin beräkning av skatt på importerade malt- och läskedrycker. Importen av
starköl och läskedrycker har under år 1978 lill stor del ersatts av
tillverkning inom landet. Uppbörden beräknas därför halveras mellan första och
andra halvåren av budgetåret 1978/79. Generaltullstyrelsen beräknar uppbörden
till 26,2 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och 16 milj. kr. för budgetåret
1979/80. Riksskatteverket har inte reviderat sin tidigare beräkning.
RRV ansluter sig till riksskatteverkets och
generallullslyrelsens beräkningar. Inkomsterna på titeln skatt på malt- och
läskedrycker beräknas till 796000000 kr. för budgetåret 1978/79 och 786000000
kr. för budgetåret 1979/80.
Energiskatt. I budgetpropositionen
beräknades inkomsterna av energiskatt till 4094 milj. kr. för budgetåret
1978/79 och 4212 milj. kr. för budgetåret 1979/80. I beräkningen hade hänsyn
tagits till all regeringen även för år 1979 medgivit nedsättningar av
energiskatten för vissa företag med industriell tillverkning.
I skrivelse lill RRV den 28 februari 1979 har
riksskatteverket anfört följande:
Prop. 1978/79:150 30
Energiskatt
Enligt RRVs beräkningar skulle inkomsterna av
allmän energiskatt bli 35 milj. kr. lägre för budgetåret 1978/79 och 105 milj.
kr. lägre för budgetåret 1979/80 än som angetts i RSVs inkomstberäkning hösten
1978. Anledningen härtill var att regeringen medgetl fortsatt nedsättning av
skatten för 1979. Nedsättningen antas fördelas lika mellan skatt på elkraft och
skatt på bränsle.
a)
Energiskatt på elkraft
Under tiden juli 1978-januari 1979 har influtit
862,7 milj. kr. i energiskatt på elkraft. Bl. a. på grund av den kalla vintern
kan inkomsten under den återstående delen av budgetåret beräknas bli 5% större
än under motsvarande lid etl år tidigare. Under liden februari-juni 1978 inflöt
873,1 milj. kr. Inkomsten under samma tid 1979 beräknas till (873,1 x 1,05=)
916,8 milj. kr. Inkomsten för budgetåret 1978/79 beräknas sålunda till (862,7 +
916,8 =) 1 779,5 milj. kr. Detta är 6,8% mer än enligt RRVs prognos (efter
avdrag för nedsättningen).
Inkomsten för de två följande budgetåren torde
behöva räknas upp med 5% jämfört med RRVs prognos.
För energiskatt på bensin och gasol samt
energiskatt på andra bränslen än bensin och gasol beräknar riksskatteverket
inte någon förändring jämfört med höstens prognos.
I
prop. 1978/79: 115, bil. 4 har regeringen föreslagit att skatten på mineraloljor
skall fördubblas den 1 januari 1980. Vidare har regeringen aviserat att man
inte i fortsättningen kommer att medge lika långtgående nedsättningar av
företagens energiskattekostnad som hittills. Denna kostnad begränsas f. n.
enligt regeringens beslut till högst 1,3% av produktionens värde fritt fabrik,
men denna gräns föreslås bli höjd till 1,8%. Inkomsterna av energiskatt
beräknas mot bakgrund av dessa två förslag öka med ca 600 milj. kr. för år
1980. Skatten på olja redovisas kvartalsvis. Deklaration och skatt sänds in en
månad efter kvartalets utgång. Den ökade försäljningen av mineraloljor under
vinterhalvåret kommer förmodligen alt motverkas av en större lagerhållning vid
ingången till 1980 på grund av den aviserade prishöjningen. För budgetåret
1979/80 beräknas därför energiskatteinkomsterna öka med en fjärdedel av 600
milj. kr. mer än i riksskatteverkets beräkning.
RRV beräknar inkomsterna på titeln energiskatt till
4209500000 kr. för budgetåret 1978/79 och 4450000000 kr. för budgetåret
1979/80.
Skatt på annonser och reklam. 1 budgetpropositionen
uppfördes titeln till 174 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och 195 milj. kr.
för budgetåret 1979/80. Riksskatteverket har justerat ned inkomsterna med 10
milj. kr. för budgetåret 1978/79 mot bakgrund av att inkomsterna under
budgetårets första hälft var lägre än beräknat. För budgetåret 1979/80 räknar
riksskatteverket med ungefär samma prisstegring och volymförändring som
tidigare. In-
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 31
komsterna på titeln skulle därmed öka med 20 milj. kr.
jämfört med budgetåret 1978/79.
Generaltullstyrelsen har justerat
upp sin beräkning med 2 resp. 1 milj. kr. för budgetåren 1978/79 och 1979/80.
RRV ansluter sig till
riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkningar. Inkomsterna på titeln
skatt på annonser och reklam beräknas till 166008000 kr. för budgetåret 1978/79
och 186000000 kr. för budgetåret 1979/80.
Reseskatt. 1 budgetpropositionen
uppfördes titeln med 100 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och 110 milj. kr. för
budgetåret 1979/80. Med hänsyn till uppbörden under andra halvåret 1978 har
riksskatteverket justerat upp beräkningen för budgetåret 1978/79 med 3 milj.
kr.
RRV ansluter sig till
rikskatteverkels beräkning. Inkomsterna på titeln reseskatt beräknas till 103
000000 kr. för budgetåret 1978/79 och 110000000 kr. för budgetåret 1979/80.
Uppbörd i statens verksamhet
Expeditionsavgifter. 1
budgetpropositionen uppfördes denna titel till 157,8 milj. kr. för budgetåret
1978/79 och till 163,1 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Med hänsyn till
utfallet t. o. m. janiJari 1978 har domstolsverket nu räknat ned inkomsterna på
titeln med 6 milj .kr.
RRV beräknar inkomsterna på titeln
expeditionsavgifter till 152050000 kr. för budgetåret 1978/79 och 157 050000
kr. för budgetåret 1979/80.
Inkomster vid den statliga
läkemedelskontrollen. I budgetpropositionen beräknades inkomsterna på denna
titel till 27,3 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och 29,1 milj. kr. för
budgetåret 1979/80. De avgiftshöjningar som förordning om avgifter för den statliga
kontrollen av läkemedel m. m. (SFS 1979:28) innehåller inkluderades i
socialstyrelsens beräkning till budgetpropositionen. Någon uppräkning av
inkomsterna på titeln är därför inte aktuell.
RRV beräknar inkomsterna på titeln
inkomster vid den statliga läkeme-delskonlrollen lill 27262000 kr. för
budgetåret 1978/79 och 29055000 kr. för budgetåret 1979/80.
Inkomster vid karolinska sjukhuset.
1 budgetpropositionen beräknades inkomsterna på denna titel till 529,0 milj.
kr. för budgetåret 1978/79 och 428,7 milj. kr. för budgetåret 1979/80.
Direktionen för karolinska sjukhuset beräknar nu inkomsterna till 621,3 milj.
kr. för budgetåret 1978/79 och 536,2 milj. kr. för budgetåret 1979/80.
Beräkningarna av de olika inkomsterna som redovisas på denna titel framgår
nedan:
Prop.
1978/79:150 32
1978/79 1979/80
opaginerad Kontrollera mot PDF
Driftbidrag från Stockholms läns landsting Landstingets
bidrag till investeringar Inkomster för öppen och sluten värd i övrigt Övriga
ersättningar
Summa
483,7
428,2
31,0
-
101,5
102,7
5,1
5,3
621,3
536,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förslaget till överenskommelse med
Stockholms läns landsting angående bidrag till investeringar och drift för år
1979 har beaktats.
RRV ansluter sig till karolinska
sjukhusets beräkning. Inkomsterna på titeln inkomster vid karolinska sjukhuset
beräknas till 621300000 kr. för budgetåret 1978/79 och 536200000 kr. för
budgetåret 1979/80.
Inkomster vid statens
traflksäkerhetsverk, att tillföras automobilskattemedlen. I
budgetpropositionen beräknades inkomsterna på denna titel till 46.2 milj. kr.
för budgetåret 1978/79 och 46,2 milj. kr. för budgetåret 1979/ 80.
Trafiksäkerhetsverket beräknar nu inkomsterna till 47,5 milj. kr. för budgetåret
1978/79 och 47,6 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Ökningen av de beräknade
inkomsterna på titeln härrör främst från den ökande nybilsförsäljningen som
konstaterats under hösten 1978.
RRV ansluter sig till
trafiksäkerhetsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln inkomster vid statens
trafiksäkerhetsverk, att tillföras automobilskattemedlen beräknas till 47
502000 kr. för budgetåret 1978/79 och 47600000 kr. för budgetåret 1979/80.
Avgifter för registrering av
motorfordon. 1 budgetpropositionen beräknades inkomsterna på denna titel till
81,1 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och 87,2 milj. kr. för budgetåret
1979/80. Trafiksäkerhetsverket beräknar nu inkomsterna till 81,1 milj. kr. för
budgetåret 1978/79 och 86,4 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Därtill tillkommer
länsstyrelsernas uppbörd av inkomster för körtillstånd. Ökningen av de
beräknade inkomsterna vid trafiksäkerhetsverket härrör främst från den ökande
nybilsförsäljningen.
RRV beräknar inkomsterna på titeln
avgifter för registrering av motorfordon till 82 257000 kr. för budgetåret
1978/79 och 87550000 kr. för budgetåret 1979/80.
Fyravgifter, fariedsvaruavgifler. I
budgetpropositionen beräknades inkomsterna på denna titel till 207,8 milj. kr.
för budgetåret 1978/79 och 212,1 milj. kr. för budgetåret 1979/80.
Sjöfartsverket och generaltullstyrelsen beräknar nu inkomsterna enligt
nedanstående sammanställning i milj. kr.:
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 33
1978/79
1979/80
Fariedsvaruavgift Fyravgift
127,0 96,0
136,6 101,0
Summa
223,0
237,6
Avgår
till:
Handelsflottans
kultur- och fritidsfond
Trollhätte
kanalverk
Vänerns
seglationsstyrelse
Rabatter
m.m.
9,0
13,7
1,9
4,0
9,5
19,8
4,0
3,5
Summa
netto
194,4
200,8
Minskningen i de beräknade
inkomsterna på titeln i förhållande till höstens beräkning motiveras av att
varutrafiken under budgetåret 1978/79 hittills inte nått den nivå som
sjöfartsverket räknat med.
RRV ansluter sig till
myndigheternas beräkning. Inkomsterna på titeln fyravgifter,
fariedsvaruavgifler beräknas till 194400 000 kr. för budgetåret 1978/79 och 200
800000 kr. för budgetåret 1979/80.
Inkomster vid Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut. 1 budgetpropositionen beräknades
inkomsterna på denna titel till 38,2 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och 41,5
milj. kr. för budgetåret 1979/80. Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut beräknar nu inkomsterna till 41,6 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och
43,6 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Förändringen i förhållande till höstens
beräkning beror på att avgifterna för SMHIs tjänster har höjts med anledning av
de ökade lönekostnaderna fr.o.m.år 1979.
RRV ansluter sig till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska instituts beräkning. Inkomsterna på titeln
inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut beräknas till
41 627000 kr. för budgetåret 1978/79 och 43 550000 kr. för budgetåret 1979/80.
Pensionsmedel m.m. I
budgetpropositionen beräknades inkomsterna på titeln pensionsmedel m.m. till
1657 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och 1 714 milj. kr. för budgetåret
1979/80.
Mot bakgrund av det stora överskott
som redovisades i budgetpropositionen fick RRV i slutet av februari 1979 i
uppdrag av regeringen atl i samråd med riksförsäkringsverket utreda vissa
frågor rörande inkomsttiteln pensionsmedel m. m: (regeringsbeslut 1979-02-22).
Resultatet av riksförsäkringsverkets och RRVs beräkningar skall enligt
uppdraget, som är specificerat i tre punkter, beaktas i RRVs reviderade inkomstberäkning.
Den första punkten behandlar
personalsjukpenningar m.m. Under inkomstposten personalsjukpenningar redovisas
ersättningar från de allmänna försäkringskassorna till riksförsäkringsverket
på grund av arbetsgivarinträde enligt lagen om allmän försäkring. Förutom
statliga myndigheters personal omfattar inbetalningarna även vissa
lärarkategorier för 3 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.3
Prop.
1978/79:150 34
vilkas avlöning utgår statsbidrag. Eftersom
arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen för dessa, i huvudsak fr. o. m. den
1 juli 1977 tillkomna, lärarkategorier ej belastar inkomsttiteln pensionsmedel
borde inte heller inkomsterna redovisas över titeln pensionsmedel. Enligt
uppdraget bör det övervägas att föra dessa medel lill någon annan inkomsttitel
än pensionsmedel m. m. I RRVs inkomstberäkningar bör medlen tills vidare
särredovisas.
Redovisning av
personalsjukpenningar på annan inkomsttitel förutsätter, enligt riksförsäkringsverket,
att regeringen meddelar föreskrifter härom. För att en särredovisning skall
kunna ske fr. o. m. budgetåret 1979/80 måste vissa rutiner vid de allmänna
försäkringskassorna läggas om. Någon särredovisning för budgetåren 1977/78 och
1978/79 kan därför inte ske.
RRV har, i avvaktan på att en ny
uppbördstitel införs, vall att särre-dovisa dessa lärarkategoriers
personalsjukpenningar under uppbördstitelns program 1. I avsaknad av underlag
har beloppet uppskattats utifrån ett antagande om att sjukfrånvaron hos dessa
lärare inte märkbart skiljer sig från sjukfrånvaron hos myndighetsanställda.
Under punkt 2 efterfrågas en
förklaring till varför utgiftsposten för ATP-avgiften minskar från 8,52 % av
lönesumman budgetåret 1977/78 till 8,38 % av lönesumman budgetåret 1979/80.
Förskjutningen i den inlevererade
ATP-avgiften som andel av lönesumman hänger samman med uppbördsförfarandet.
Till skillnad från övriga arbetsgivaravgifter överförs, under det kalenderår
som avgiften avser, preliminär ATP-avgift till AP-fonden. Överföringen sker
varannan månad med sex lika stora belopp. Som underlag för att beräkna den
preliminära avgiften för kalenderåret i fråga används samma uppräkningsfaktor
som regeringen fastställt för preliminärdebitering utanför den statliga
sektorn. Före utgången av juni månad året efter avgiftsåret fastställs den
slutliga avgiften och skillnaden regleras. Under budgetåret 1977/78 reglerades
sålunda avgiften för kalenderåret 1977. Preliminäravgiften för år 1977 hade
baserats på ett avgiftsunderlag överstigande motsvarande för år 1975 med 19%.
Den faktiska lönesummeökningen för perioden 1975-1977 uppgick emellertid till
28% varför regleringsavgiften ijuni 1978 blev betydande.
De preliminära avgifterna för kalenderåret 1979 har
bestämts utifrån en uppräkning av avgiftsunderlaget för år 1977 med 14%. Den
slutliga avgiften för år 1979, som alltjämt är en prognos, har beräknats
utifrån en lönesummeökning för perioden 1977-1979 på ca 18%. Skillnaden mellan
den faktiska lönesummeökningen och uppräkningsfaktorn förväntas sålunda bli
mindre för kalenderåret 1979 än för kalenderåret 1977. Vid en mera jämn
preliminärdebitering skulle en del av ATP-överföringarna under budgetåret
1977/78 ha skett redan under 1976/77. Överföringarnas andel av lönesumman skulle
samtidigt ha stannat på ungefär samma nivå som 1979/ 80.
Under punkt 3 efterfrågas en
övergång till löpande uppbörd av samtliga arbetsgivaravgifter som betalas av
statliga myndigheter på samma sätt som gäller för övriga sektorer.
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 35
Enligt gällande ordning överförs
från inkomsttiteln pensionsmedel m. m. under budgetårets sista månad
arbetsgivaravgifter för det kalenderår som avslutats under budgetåret. Under
budgetåret 1979/80 överförs således avgifterna för kalenderåret 1979. Detta
gäller alla avgifter utom ATP-avgiften. Merparten av avgifterna överförs till
inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter
m.m. medan en mindre del överförs lill olika fonder utanför budgeten. En
omläggning till löpande uppbörd skulle betyda att en preliminär avgift betalas
ut varannan månad från titeln. Före utgången av juni månad året efter
avgiftsåret skall regleringen för kalenderåret ifråga äga rum, dvs. samma
förfarande som gäller för ATP-avgiften. Den preliminära avgiften för
kalenderåret kan beräknas på så sätl alt avgiftsunderlaget två år före
avgiftsårel räknas upp med den uppräkningsfaktor som regeringen fastställer.
Övergång till löpande uppbörd förutsätter enligt riksförsäkringsverket, som
har att fastställa avgifterna, ändring i kungörelse 1969:412.
Enligt det nuvarande systemet
skulle 3 532 milj. kr. avseende kalenderåret 1979 överföras från titeln
pensionsmedel under budgetåret 1979/80. Om det systemet som gäller för
ATP-avgiften även gällt övriga avgifter skulle i stället 3669 milj. kr.
överföras löpande under budgetåret. Dessa avser preliminära avgifter för andra
halvåret 1979, första halvåret 1980 samt slutreglering för kalenderåret 1979.
Den löpande överföringen skulle sålunda medföra en ökning av utgifterna med 137
milj. kr. Av kostnadsökningen är ca 120 milj. kr. att hänföra till
lönesummeuppgången 1979-1980 och återstoden till högre avgiftsuttag för
delpensionsförsäkring. Preliminära avgifter för första halvåret 1979 har ej
överförts löpande. Tillämpningen av det nya systemet fr. o. m. den I juli 1979
innebär därför att inkomsttiteln belastas med ytterligare 1715 milj. kr. För
budgetåret 1979/80 kommer således avgifter avseende tre halvår att belasta
titeln (se tabell 14). Fr. o.m. budgetåret 1980/81 kommer däremot belastningen
att avse två halvår saml slutregleringen för det kalenderår som avslutas under
budgetåret.
Tabell 14. Belastning av arbetsgivaravgifter exkl.
ATP-avgiften
1979
1980
Budgetåret
andra
första
1979/80
halvåret
halvåret
Enligt
nuvarande system
Slutliga avgifter för kalender-
året 1979
3 532
3 532
Enligt
ett system med löpande uppbörd
fr. om.
den I juli 1979
Preliminära avgifter
1715
1852
3 567
Slutreglering avseende kalender-
året 1979
1817
1817
varav extra för första halvåret
1979
1715
1715
Summa
utgifter
1715
3669
5384
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 15. Pensionsmedel m.m.
1977/78
1978/79
1979/80
Utfall
Enl. RRVs
Enl. RRVs
marsbe-
marsbe-
räkning
räkning
Program
1
Inkomster'
1
Lönekoslnadspålägg
6174
6703
7200
2
Personalsjukpenningar m.m.
653
880
920
därav:
Vissa lärarkategorier
310
Summa
6 827
7 583
8 120
Utgifter'
1 Socialförsäkringsavgifl till
försäkringen för tilläggspension
1349
1419
1538
2 Socialförsäkringsavgift till
den allmänna sjukförsäkringen
1088
1413
2 572
3
Allmiin arbetsgivaravgift
535
145
4 Socialförsäkringsavgift till
folkpensioneringen
1 129
1221
2013
5
Arbetslöshetsförsäkringsavgift
54
59
97
6
Lönegarantiavgift
9
17
48
7
Delpensionsavgift
34
37
81
8
Arbetsmarknadsutbildningsavgift
54
59
97
9 Vissa yrkesskadeersättningar
m. m.
23
21
21
10
Ersättning från grupplivförsäkring
42
58
63
11
Vuxenutbildningsavgift
20
37
61
12
Arbetarskyddsavgift
17
15
28
13
Barnomsorgsavgift
136
191
388
14 Avsättningar
till framtida
kompletteringspensioner
2 337
2 891
1 113
Summa
6827
7 583
8120
opaginerad Kontrollera mot PDF
Program 2 Inkomster'
Lönekostnadspålägg m.m. Utgifter'
1
Ersättning frän
grupplivförsäkring
2
Avsättningar
till framtida kompletteringspensioner
Summa
1278
11
1267 1278
1426
15
1411 1426
1540
16
1524 1540
opaginerad Kontrollera mot PDF
Program 3 Inkomster' 1 Avsättningar till framlida
kompletteringspensioner 2 Vissa
pensionsavgifter
3 604 20
4302 22
2637 9
Summa
3 624
4324
2646
Utgifter'
1 Personalpensionsförmäner
2 Överskott
2411 1213
2 558 1766
2645
1
Summa
3 624
4 324
2 646
' Utöver angivna belopp redovisas över denna titel vissa
personalpensionsförmåner med samma belopp på både inkomst- och utgiftstitlar.
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 37
RRV vill i detta sammanhang fästa
uppmärksamheten på att uppbörden av arbetsgivaravgifter (exkl. ATP-avgiften)
från statliga affärsverk, riksbanken och riksgäldskontoret inte sker löpande.
Uppdraget från regeringen inkluderade inte en omläggning lill löpande uppbörd
av dessa avgifter. För dessa gäller även i fortsättningen att avgifterna
betalas in till riksförsäkringsverket först sedan de slutliga avgifterna för
kalenderåret ifråga kan beräknas, dock senast ijuni månad året efter
avgiftsårel.
Förutom ovan redovisade ändringar
har lönekostnadspåläggets belopp korrigerats upp något beroende på ändrade
lönesummeantaganden.
Överskottet på titeln pensionsmedel
m. m. beräknas till I 766 milj. kr. för budgetåret 1978/79. För budgetåret
1979/80 beräknas överskottet till I milj. kr. Denna kraftiga minskning är att
jämföra med den extra regleringsavgiften på ca 1 700 milj. kr. och med den
allmänna kostnadsuppgången pä ca 140 milj. kr. i samband med övergång till
löpande debitering.
RRV beräknar inkomsterna på titeln
pensionsmedel m.m. till 1766000000 kr. för budgetåret 1978/79 och 1000 000 kr.
för budgetåret 1979/80.
Inkomst av myntning. 1
budgetpropositionen beräknades inkomsterna på denna titel till 88 milj. kr. för
budgetåret 1978/79 och 139 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Myntverket
beräknar nu inkomsterna till 85 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och 92 milj.
kr. för budgetåret 1979/80. Vid höstens beräkning antog myntverket alt ett
beslut om indragning av 5-kronorsse-deln skulle fattas av riksbanksfullmäktige.
Ett sådant beslut skulle nödvändiggöra en ökad produktion av 5-kronorsmynt.
Myntverket räknar nu med en lägre produktion av 5-kronorsmynt på grund av att
något beslut om indragning av 5-kronorssedeln inte föreligger.
RRV ansluter sig till myntverkels
beräkning. Inkomsterna på titeln inkomst av myntning beräknas till 85 000000
kr. för budgetåret 1978/79 och 92000000 kr. för budgetåret 1979/80.
Inkomster vid patent- och
registreringsväsendet. I budgetpropositionen beräknas inkomsterna till 74,4
milj. kr. för budgetåret 1978/79 och 80,7 milj. kr. för budgetåret 1979/80.
Patent- och registreringsverket beräknar nu inkomsterna till 69,8 milj. kr. för
budgetåret 1978/79 och 81,2 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Minskningen av de
beräknade inkomsterna för budgetåret 1978/79 motiveras av att kapitalbildningen
under hösten 1978 hade en mindre omfattning än vad som antogs vid höstens
beräkning. Ökningen av de beräknade inkomsterna för budgetåret 1979/80 motiverades
av de nyligen beslutade avgiftshöjningarna i aktiebolagsförordningen (SFS
1979:62).
RRV ansluter sig till patent- och registreringsverkets
beräkning. Inkomsterna beräknas till 69834 000 kr. för budgetåret 1978/79 och
81 150000 kr. för budgetåret 1979/80. 4 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 150. Bilaga 2.3
Prop. 1978/79:150 38
Diverse inkomster
Bötesmedel. I prop. 1978/79:40 med
förslag till lag om bötesverkstäl-lighet föreslås bl. a. att det uppbördssystem
som tillkommit inom ramen för ordningsbots- och strafföreläggandesyslemen
utvidgas lill att omfatta även böter som utdömts av allmän domstol. Förslaget
innebär att den bötfällde ges tillfälle att frivilligt betala böterna redan i
samband med att tingsrättens dom meddelas.
I skrivelse till RRV den 23
februari 1979 skriver rikspolisstyrelsen atl det inte torde vara möjligt att nu
göra någon inkomstberäkning beträffande dessa böter eftersom man inte vet när
det nya systemet kommer atl börja fungera praktiskt.
Uppbörden pä titeln bötesmedel
beräknas för budgetåret 1978/79 till 93,2 milj. kr. och för budgetåret 1979/80
till 96,2 milj. kr. Det är en ökning jämfört med höstens beräkning på 2,0 milj.
kr. för budgetåret 1979/80.
RRV beräknar titeln bötesmedel till
93 170000 kr. för budgetåret 1978/79 och 96 170000 kr för budgetåret 1979/80.
Tipsmedel. I skrivelse till RRV den
2 mars 1979 har AB Tipstjänst beräknat inkomsten lill 380,2 milj. kr. för
budgetåret 1978/79 och 424,9 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Det är en
minskning på 12,0 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och en ökning på 5,8 milj.
kr. för budgetåret 1979/80 jämfört med budgetpropositionen.
RRV ansluter sig till AB
Tipstjänsts beräkning. Inkomsterna på titeln tipsmedel beräknas till 380242000
kr. för budgetåret 1978/79 och 424939000 kr. för budgetåret 1979/80.
Lotterimedel. Svenska
Penninglotteriet AB beräknar inkomsterna på titeln lotterimedel till 282,1
milj. kr. för budgetåret 1978/79 och 296,2 milj. kr. för budgetåret 1979/80.
Det är en ökning med 6,7 milj. kr. och 8,2 milj. kr. för budgetåret 1978/79
resp. 1979/80 jämfört med budgetpropositionen.
RRV ansluter sig till Svenska
Penninglotteriet ABs beräkning. Inkomsterna på titeln lotterimedel beräknas
till 282 059000 kr. för budgetåret 1978/ 79 och 296 162000 kr. för budgetåret
1979/80.
Räntor och amorteringar på
energispariån. Bostadsstyrelsen beräknar inkomsterna på titeln till 102,3 milj.
kr. för budgetåret 1978/79 och 170,2 milj. kr. för budgetåret 1979/80.
Inkomsterna fördelar sig enligt följande uttryckta i tusental kr.:
Räntor Amorteringar Summa
1978/79 58182 44 160 102 342
1979/80 114
800 55400 170200
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 39
Ränteinkomsterna för innevarande
budgetår har beräknats efter den för kalenderåret 1978 fastställda räntan om
9,75% (SFS 1977:993). För budgetåret 1979/80 har beräkningen grundats på
motsvarande för år 1979 fastställda ränta om 10% (SFS 1978: 833).
RRV ansluter sig till
bostadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln räntor och amorteringar på
energispariån beräknas till 102 342 000 kr. för budgetåret 1978/79 och
170200000 kr. för budgetåret 1979/80.
B. Inkomster av statens kapitalfonder
Statens affärsverksfonder
De statliga affärsverken redovisar
i skrivelser till RRV de beräknade inkomsterna för statens affärsverksfonder.
Enligt en av RRV upprättad promemoria som skickats till samtliga affärsverk har
RRV anmodat dem att följa enhetlig linje i sina prognoser. I promemorian anges
bl. a. att den bedömning av den ekonomiska utvecklingen som redovisas i den
preliminära nationalbudgeten bör tjäna som vägledning för beräkningarna.
Postverket. I sin inkomstberäkning
i november 1978 beräknade postverket inleverera 38 milj. kr. budgetåret
1978/79 och 48 milj. kr. budgetåret 1979/80. I skrivelse till RRV beräknar
postverket att inleverera 38 milj. kr. budgetåret 1978/79 och 50 milj. kr.
budgetåret 1979/80. I skrivelsen räknar postverket nu med ett överskott på 40
milj. kr. resp. 53 milj. kr. för budgetåren 1978/79 och 1979/80. Detta
motsvarar normal förräntning av det disponerade statskapitalet. I skrivelsen
anförs vidare:
Beräkningen grundar sig på de
förutsättningar för den allmänna ekonomiska utvecklingen som lämnats i bilaga
lill Er skrivelse.
Postverket räknar nu med en
volymökning för de totala portointäkterna inkl. tidningsavgifter med omkring
1,5% under båda åren.
Personalkostnaderna beräknas öka
volymmässigt med drygt I % under innevarande budgetår, bl. a. beroende på
fortlöpande utbyggnad av servicenätet genom tillkomsten av nya hushåll. Under
1979/80 beräknas personalkostnaderna kunna hållas på en i det närmaste
oförändrad nivå, främst på grund av den ändrade lördagsservicen. Den
genomsnittliga prisökningen på personalkostnaderna under resp. budgetår
beräknas till 6,5% 1978/ 79 och 10,8% 1979/80. Hänsyn har tagits till utfallet
av 1978 års avtalsrörelse och till beslutade ökningar av sociala avgifter.
Ökningen jämfört med föregående beräkning beror främst på de nyligen avslutade
kontrollstationsförhandlingarna för 1978. Fr.o.m. 1980 beräknas personalkostnaderna
öka med ca 9% per år, vilket p. g. a. Postverkets speciella personalstruktur
är något mer än enligt Riksrevisionsverkets prognos.
Sakkostnaderna beräknas öka med i
genomsnitt 11 % per år. Diskontonivån förutsätts ligga kvar på 6,5%.
Beräkningen bygger också på atl
Postverkets förslag lill höjningar av porton och lidningsavgifter beviljas samt
att konsolideringsfonden får utnyttjas enligt Postverkets förslag.
Prop.
1978/79:150 40
RRV ansluter sig lill postverkets
beräkning. Inkomsterna på titeln postverkels fond beräknas till 38000000 kr.
för budgetåret 1978/79 och 50000000 kr. för budgetåret 1979/80.
Televerket. Denna titel uppfördes i
budgetpropositionen med 145 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och 148,1 milj.
kr. för budgetåret 1979/80. I skrivelse lill RRV beräknar televerket atl
inleverera 145,3 milj. kr. budgetåret 1978/79 och 158 milj. kr. budgetåret
1979/80. I skrivelsen anförs följande:
Beräkningarna bygger på de intäkter
och kostnader som teleområdena tagit upp i den s. k. "grovbudgeten".
Dessa beräkningar har under februari månad reviderats, varvid hänsyn bl. a.
tagits till de nedskärningar som gjorts i samband med budgetdialogerna.
Vid intäktsberäkningen har
förutsetls atl vissa generella taxehöjningar måste vidtagas under budgetåret
1979/80.
De vid inkomstberäkningen
förutsatta generella taxehöjningarna beräknas ge televerket ett nettotillskott
på ca 130 milj. kr. under budgetåret 1979/80.
RRV ansluter sig till televerkels
beräkningar. Inkomsterna på titeln televerkets fond beräknas till 145 000000
kr. för budgetåret 1978/79 och 155000000 kr. för budgetåret 1979/80.
Statens järnvägar. I
budgetpropositionen uppfördes denna titel formellt med 1 000 kr. för budgetåret
1978/79 och 1 000 kr. för budgetåret 1979/80. I skrivelse till RRV anger
statens järnvägar att någon inleverans inte kommer att ske vare sig för
budgetåret 1978/79 eller 1979/80. I skrivelsen anförs följande:
Revideringen innebär bl. a. att
trafikintäkterna räknats upp till följd av alt vissa taxor höjdes 1979-02-01.
Den nya taxenivån har antagits gälla även under budgetåret 1979/80. Vissa
volymjusteringar har dessutom gjorts på grundval av utvecklingen under loppet
av innevarande budgetår samt bedömningar av konjunkturutsikterna enligt den
preliminära nationalbudgeten m. m.
Ersättningen för drift av olönsamma
järnvägslinjer m. m. har för budgetåren 1978/79 och 1979/80 upptagits lill 733
resp. 746 milj. kr. Det senare beloppet motsvarar i budgetpropositionen angivet
belopp ökat med ett av SJ 1979-02-13 begärt tilläggsanslag om 26 milj. kr.
Beräkningen av personalkostnaderna
har baserats på en reviderad bedömning av personalbehovet. Personalkostnaderna
samt vissa kostnadsberoende intäkter har härvid räknats upp med beaktande av
löneutvecklingsgarantins utlösning fr. o. m. januari 1979 saml höjning av
vissa sociala avgifter 1979-01-01. Beräkningarna bygger i övrigt på samma
antaganden om löne- och sakkostnadsnivåns utveckling som i novemberprognosen.
Den beräknade räntan på statskapitalet
under 1978/79 och 1979/80 uppgår till 193 resp. 223 milj. kr.
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 41
RRV beräknar inte några inkomster
på titeln statens järnvägars fond för budgetåret 1978/79. För budgetåret
1979/80 beräknas inkomsterna på titeln till formellt 1 000 kr.
Luftfartsverket. Denna titel
uppfördes i budgetpropositionen med 24,7 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och
med 32,6 milj. kr. för budgetåret 1979/ 80. 1 skrivelse till RRV har
luftfartsverket beräknat inleveranserna till 24,7 milj. kr. för budgetåret
1978/79 och 32,9 milj. kr. för budgetåret 1979/80. I skrivelsen anförs
följande:
Intäkterna för 1978/79 har
beräknats till 511,3 milj. kr. Detta är 4,9 milj. kr. högre än i verkets
driftbudgetbeslut.
Kosinaderna för 1978/79 beräknas nu
till 490,3 milj. kr. vilket är 4,5 milj. kr. högre än i driftbudgetbeslut.
Ränteersätlningen för kommunala finansieringsbidrag har därvid reducerats med
40,3 till 9,9 milj. kr. vilket likställer kommunalt och statligt
finansieringskapital från förräntningssyn-punkt. Underdessaförutsättningar
beräknas överskottet uppgå till 21 milj. kr., vilket är 0,3 milj. kr högre än i
driftbudgetbeslutet. Förräntningen av statligt och kommunalt
finansieringskapital skulle därmed uppgå till ca 20% av full förräntning.
Som grund för intäktsberäkningen
1979/80 har trafikvolymen uttryckt i antalet landningar beräknats öka med 4%
och i antalet passagerare med 7,5%. Därvid har ej effekterna av det s. k.
lågprisflyget beaktats.
Som grund för kostnadsberäkningen
1979/80 gäller att kostnaderna totalt antas öka med ca 10% i jämförelse med
budgetbeslutet 1978/79. Beräkningen av resultatet för 1979/80 grundas på samma
förutsättningar som verkels 10-årsprognos. Personalkostnaderna beräknas således
öka med totalt 9%, varav 2% till följd av löneklassuppflyttningar. Sociala
kostnader har beräknats efter 34% av lönekostnaden. Vidare har sakkostnaderna
beräknats öka med 8%, varav 1% till följd av volymökning. Avskrivningskostnaderna
bedöms ligga på i stort sett oförändrad nivå.
Under angivna förutsättningar
beräknas överskottet för 1979/80 uppgå till 36,5 milj. kr. Förräntningskravet
på statskapitalet, beräknat efter 9,25% uppgår till 120,3 milj. kr. Det beräknade
överskottet uppgår således lill drygt 30% av full förräntning.
Räntekostnader för kommunala
finansieringsbidrag har liksom under budgetåret 1978/79 reducerats i proportion
till beräknad förräntning av statskapitalet eller från 46,4 till 14,1 milj. kr.
Verkets beräkningar förutsätter en
genomsnittlig taxehöjning på ca 10 % för budgetåret 1979/80.
RRV ansluter sig till
luftfartsverkets beräkning. Inkomsterna pä titeln luftfartsverkets fond
beräknas till 24 700000 kr. för budgetåret 1978/79 och 32900000 kr. för
budgetåret 1979/80.
Förenade fabriksverken. 1
budgetpropositionen uppfördes denna titeln med 60,7 milj. kr. för budgetåret
1978/79 och 42,8 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Förenade fabriksverken har i
skrivelse till RRV beräknat inleveranserna till 40,2 milj. kr. för budgetåret
1978/79 och 23,2 milj. kr. för budgetåret 1979/80. 1 skrivelsen anförs
följande:
Prop.
1978/79:150 42
I den nya beräkningen för 1978/79
har kvarvarande tvätteriverksamhet (Ödeshög, Hagfors) medräknats till 3/4. Del
avtal som upprättats beträffande utarrendering av tvätterierna Hagfors och
Ödeshög löper från 1979-04-01.
Den nedgång av rörelseintäkterna
som framgår av den nya beräkningen är hänförbar till sektorerna Försvarsmateriel
och Underhåll. Jämfört med den lämnade driftstaten förväntas ändå resultatet
för 1978/79 att bli något bättre bl. a. beroende på alt aktiva sparåtgärder
beslutats och är under genomförande.
Som tidigare meddelats kommer FFV
att få en lägre beställningsvolym från svenska försvaret än tidigare. Detta
ställer krav på att FFV anpassar verksamheten. En sådan anpassning har redan
påbörjats. FFV har inlett förhandlingar om varsel av personal inom
Grovkaliberenheten i Karlstad. I beräkningarna för 1979/80 ingår i
omsältningssiffrorna sektorerna Allmate-riel och Industriprodukter. Hänsyn har
också tagits till det koncernbidrag som FFV beräknas få lämna till av FFV
förvaltade bolag. Ovanstående innebär att FFV för 1979/80 inte kommer att nå
den avkastning på statskapitalet som normalräntan innebär.
För 1978/79 har avskrivningarna
beräknats kalkylmässigt i enlighet med FFV instruktion. Antal heltidsanställda
per 30 juni 1979 beräknas uppgå till ca 6200.
Investeringarna för 1978/79 uppgår
till 88,0 Mkr. varav 4,0 Mkr. utgör medel för tidigarelagda investeringar från
1979/80 års investeringsram. För 1979/80 har FFV fått en investeringsram på
83,4 Mkr varav 4,0 Mkr redan tidigarelagts.
RRV ansluter sig till förenade
fabriksverkens beräkning av inleveransen avseende budgetåret 1978/79. Till den
beräknade inleveransen kommer dock ett belopp om 20,3 milj. kr. vilket utgör
den av regeringen beslutade korrigeringen av inleveransen avseende budgetåret
1977/78. Resultatet för budgetåret 1979/80 har av förenade fabriksverken
beräknats med utgångspunkten att koncernbidrag lämnas till av förenade
fabriksverken förvaltade dotterbolag. För alt avkastningskravet på 9,25% skall
uppnås skulle resultatet behöva uppjusteras med (46,3-15,0) 31,3 milj. kr.
Regeringen härden 15 mars i år beslutat föreslå riksdagen (prop. 1978/79: 125,
bilaga 11) att förenade fabriksverken medges rätt att lämna ägartillskott till
av förenade fabriksverken förvaltade aktiebolag. Sådana tillskott förutsätts
emellertid enligt förslaget kunna påverka förenade fabriksverkens
avkastningskrav på sätt som förenade fabriksverken förutsatt i verkets
inkomstberäkning först efter särskilt medgivande från regeringen. Sådant
medgivande har ännu inte lämnats.
RRV beräknar därmed inkomsterna på
titeln förenade fabriksverkens fond till 60 500000 kr. för budgetåret 1978/79
och 43 900000 kr. för budgetåret 1979/80.
Statens vattenfallsverk. 1
budgetpropositionen uppfördes denna titel med 1230,6 milj. kr. för budgetåret
1978/79 och 1268 milj. kr. för budgetåret 1979/80. I skrivelse till RRV har
statens vattenfallsverk räknat med att
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 43
inleverera 1230,6 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och
1325 milj. kr. för budgetåret 1979/80. I skrivelsen anförs följande:
Kraftverksrörelsen
Budgetåret 1978/79
I Vattenfalls förslag lill
driftstat för innevarande budgetår anmäldes att de redovisade intäkts- och
kostnadsberäkningarna innefattade vissa osäkerhetsfaktorer. Bl. a. angavs atl
rådande konjunkturförhållanden försvårade en säkrare bedömning av
kraftförsäljningsutvecklingen. De förutsättningar som driftstaten byggde på
har också förändrats i vissa delar, vilket påverkar verksamhetsulfallet.
Totalt beräknas rörelseintäkterna
öka med 118 milj. kr., huvudsakligen beroende på uppräkning av intäkterna från
delaljdistributionen och från försäljningen av tillfällig kraft.
Bränslekostnaderna för
kärnkraftproduktionen har uppräknats med 23 milj. kr.
I verkets förslag till driftstat
beräknades avsättningen för förnyelse av anläggningar lill 1094 milj. kr. Den
av regeringen fastställda driflstaten upptar emellertid förnyelseavsättningar
med 1 129 milj. kr., en ökning med 35 milj. kr. Ökningen beror på att förräntningskravet
fastställdes till 8,75% mot i verkets förslag antagna 9,0%. Den minskning av
erforderiigt nettoöverskott som blev följden härav användes således till att
öka avsättningen för förnyelse av anläggningar.
En översyn av beräknat behov av
avsättning för förnyelse av anläggningar med utgångspunkt från justerade
förutsättningar om prisnivån har genomförts. Det bedömda behovet av förnyelse
av anläggningar har därvid beräknats till 999 milj. kr., en minskning med 95
milj. kr. jämfört med verkets förslag till driflstat.
Finansiella intäkter beräknas
minska med 7 milj. kr. jämfört med beräkningarna i driftstaten, beroende på
lägre ränteintäkter från dotterbolagen. De finansiella kostnaderna beräknas
minska med 10 milj. kr. p.g.a. lägre räntekostnader för den rörliga krediten.
Kommunalskatter har i driftstaten
beräknats till 48 milj. kr. motsvarande garanliskatt för fastigheter. Enligt
förnyade beräkningar har skatterna uppräknats med 98 milj. kr. Ökningen
motsvaras dels av fyllnadsinbetalning för budgetåret 1977/78 avseende såväl
garanliskatt som kommunal inkomstskatt, dels av beräknad kommunal inkomstskatt
för budgetåret 1978/79.
Sammantaget innebär de nu
redovisade beräkningarna högre intäkter med 111 milj. kr. samt högre kostnader
med 16 milj. kr. Årets nettoöverskott skulle därmed uppgå till 1 320 milj. kr.
För att uppnå förräntningskravet om
8,75 % erfordras etl nettoöverskott om 1225 milj. kr. Överskjutande belopp om
95 milj. kr. härjämte ovan nämnda extraavsättning på 35 milj. kr. upptagits under
bokslulsdisposi-tioner som skillnad mellan verklig avsättning för förnyelse och
bedömt behov. Den sammanlagda avsättningen för förnyelse utöver bedömt behov
uppgår därmed till 130 milj. kr. Detta belopp kompenserar en del av under
tidigare budgetår gjorda reduceringar av avskrivningarna.
Avskrivningar totalt för budgetåret
blir då 1 129 milj. kr. vilket överensstämmer med godkänd avsättning i
driftstaten.
Verkets investeringar beräknas för
innevarande budgetår uppgå till 2 553 milj. kr. och för nästkommande till ca 1
770 milj. kr.
Prop.
1978/79:150 44
Budgetåret 1979/80
Beräkningarna bygger på en i
dagarna upprättad preliminär driftstat. Bland förutsättningarna ingår
medelårstillrinning till de vattenkraftprodu-cerande älvarna, ca 3% ökad
försäljning av fast kraft och 6% årlig ökning av prisnivån. Vidare förutsattes
att block 3 i Ringhals samt block 1 i Forsmark tas i kommersiell drift under
budgetåret.
Med angivna förutsättningar medför
beräkningarna etl nettoöverskott om 1 369 milj. kr., vilket motsvarar
förräntningskravet om 9,25% på det beräknade i medeltal disponerade
statskapitalet.
Kanalrörelsen
Budgetåret 1978/79
Kanalrörelsen beräknas för
innevarande budgetår uppvisa ett underskott om 1,6 milj. kr., vilket aren
försämring med 1,7 milj. kr. jämfört med driftstaten. Det försämrade resultatet
beror på en svagare trafikutveckling än beräknat som en följd av onormalt svåra
vinterförhållanden.
Som även nämndes i
novemberberäkningen gäller fr. o. m. den 1 januari 1978 särskilda bestämmelser
för driften vid Trollhätte kanalverk.
Bl. a. skall vissa för driften
erforderliga medel ställas till verkets förfogande via anslag. Verket kommer
att begära särskilda medel för att täcka ett ev. underskott för innevarande
budgetår.
Det bör framhållas att
bränsleprisernas utveckling, kärnkraftblockens drifttillgänglighet och
idrifttagningstidpunkter, valtentillrinning och belastningsutveckling är
faktorer som starkt påverkar det ekonomiska resultatet och som gör
beräkningarna osäkra.
RRV ansluter sig till statens
vattenfallsverks beräkningar. Inkomsterna på titeln statens
vattenfallsverksfond beräknas till 1230600000 kr. för budgetåret 1978/79 och 1
325 000000 kr. för budgetåret 1979/80.
Domänverket. Denna titel uppfördes
i budgetpropositionen med 35 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1978/79
och 1979/80. I skrivelse till RRV beräknar domänverket i likhet med
decemberberäkningen att inleverera 35 milj. kr. för vart och ett av budgetåren
1978/79 och 1979/80.
RRV ansluter sig till domänverkets
beräkningar. Inkomsterna på titeln domänverkets fond beräknas till 35 000000
kr. för budgetåret 1978/79. I avvaktan på atl statsmakterna fastställer ett
avkastningskrav för budgetåret 1979/80 har domänverket tagit upp ett belopp på
35000000 kr.
Statens utlåningsfonder.
Beräkningen av inkomsterna från två av utlåningsfonderna har justerats jämfört
med decemberberäkningen.
Bosladsstyrelsen har i skrivelse
lill RRV den 22 februari 1979 beräknat inkomsterna från lånefonden för
bostadsbyggande till 3421,8 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och 3 917 milj.
kr. för budgetåret 1979/80. Detta innebär en sänkning med 18,2 milj. kr. för
budgetåret 1978/79 och en ökning med 102 milj. kr. för budgetåret 1979/80.
Beräkningen för budgetåret 1979/80 grundar sig på den för år 1979 fastställda
räntan på bostadslån om 10% (SFS 1978: 833).
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 45
Beräkningen av inkomsterna från lånefonden
för kommunala markförvärv har med hänsyn till utfallet justerats upp med 1,8
milj. kr. till 64 milj. kr. för budgetåret 1978/79.
RRV beräknar inkomsterna på titeln
statens utläningsfonder till 3 591 654000 kr. för budgetåret 1978/79 och 4066
844000 kr. för budgetåret 1979/80.
Fonden för låneunderstöd. Med
hänsyn till utfallet hittills har beräkningen av inkomsterna från
arbetsmarknadsstyrelsens delfond justerats upp med 12 milj. kr. till 175 milj.
kr. för budgetåret 1978/79.
RRV beräknar inkomsterna på titeln
fonden för låneunderstöd till 234872000 kr. för budgetåret 1978/79 och
241809000 kr. för budgetåret 1979/80.
Statens pensionsfonder. 1
decemberberäkningen beräknades inkomsterna från folkpensioneringsfonden till 79
milj. kr. för budgetåret 1978/79. Riksförsäkringsverket beräknar nu
inkomsterna till 77,1 milj. kr.
RRV beräknar inkomsterna på titeln
statens pensionsfonder till 109187000 kr. för budgetåret 1978/79 och 128031000
kr. för budgetåret 1979/80.
Diverse kapitalfonder. Inkomsterna
från statens vägverks förrådsfond har justerats något jämfört med den tidigare
beräkningen. Statens vägverk beräknar nu inkomsterna från fonden till 31 milj.
kr. för budgetåret 1978/79 och 33,5 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Detta
innebär en ökning med 0,3 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och en sänkning med
1,3 milj. kr. för budgetåret 1979/80.
RRV beräknar inkomsterna på titeln
diverse kapitalfonder till 135 349000 kr. för budgetåret 1978/79 och 151777000
kr. för budgetåret 1979/80.
Beräknad övrig finansiering
Avskrivningsmedel inom fonden.
Avskrivningsmedel inom fonden (års-avskrivningar) används för finansiering av
investeringar på kapitalbudgeten. RRV har hämtat in nya uppgifter om
avskrivningsmedlens utveckling för de större fonderna. 1 tabell 16 redovisas
beräkningarna för budgetåren 1978/79 och 1979/80.
RRV har från luftfartsverket
inhämtat uppgifter om de avskrivningar som inom fonden avser statens del. En
nedjustering av avskrivningarna på 2,2 milj. kr. har gjorts jämfört med
budgetpropositionen.
RRV beräknar kapilalbudgetens
inkomster för budgetåret 1978/79 till 3 387 346 000 kr. och 3 593 185 000 kr.
för budgetåret 1979/80.
Tabell 16. Avskrivningsmedel och övriga kapitalmedel inom
de större fonderna budgetåren 1978/79 och 1979/ 80, tusental kr.
1977/78
1978/79
1979/80
Utfall
Enligt
Ökning ( + )
Enligt
Ökning ( + )
RRVs
minsk-
RRVs
minsk-
marsbe-
ning (-)
marsbe-
ning (-)
räkning
jämfört med budgetprop.
räkning
jämfört med budgetprop.
Statens
affärsverksfonder
Postverket
23 276
25000
0
27000
0
Televerket
782518
I 023 300
0
1 195 000
+ 6600
Statens
järnvägar
262 104
436000
+31000
371000
+ 50700
Luftfartsverket
45 549
64400
- 2 200
66 700
0
Förenade
fabriksverken
33 521
29300
0
35 000
- 500
Statens
vattenfallsverk
968658
1 129300
-18700
1 183 000
+ 149000
Summa
2115626
2 707300
+ 10100
2 877
700
+205800
Diverse
kapitalfonder
Statens vägverks förrådsfond
90 169
108 500
-10300
110 300
0
Övriga
kapitalmedel
Fabriksverkens fond
44020
3 500
+ 3 499
1
0
Tabellförteckning Sid.
1.
Utveckling av
tolalbudgetens inkomster budgetåret 1977/78, 1978/79 och 1979/80 6
2.
Jämförelse
mellan inkomster för budgetåren 1978/79 och 1979/80 enligt budgetpropositionen
och RRVs marsberäkning 8
3.
Statligt och
kommunalt taxerad inkomst, fyllnadsinbetalningar, forsknings- och
utvecklingsavdrag, investeringsavdrag samt investeringsbidrag fördelat på
företagsstorlek verksamhetsåren 1977 och 1978 13
4.
Skatt på
inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m.m. 14
5.
Skatt på
inkomst och förmögenhet m. m. 16
6.
Effekter av
ändrade skatteregler inkomståret 1980 17
7.
Socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen 21
8.
Socialavgift
till barnomsorgen 21
9.
Beräkning av de
allmänna försäkringskassornas förskott från inkomstskattetiteln för
sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen 22
10.
Socialförsäkringsavgifl
till sjukförsäkringen och förskott till de allmänna försäkringskassorna m. m. 23
11.
Avgift till
arbetslöshetsförsäkringen och utbetalningar till de allmänna
försäkringskassorna och de erkända arbetslöshetskassorna 24
12.
Övriga
arbetsgivaravgifter 24
13.
Mervärdeskatt
budgetåret 1978/79 28
14.
Belastning av
arbetsgivaravgifter exkl. ATP-avgifter 35
15.
Pensionsmedel
m. m. 36
16.
Avskrivningsmedel
och övriga kapilalmedel inom de större fonderna budgetåren 1978/79 och 1979/80 46
Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 47
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomster på driftbudgeten 1978/79 och 1979/80 resp.
kalenderåren 1978-1980
Tusental kronor
Bilaga
opaginerad Kontrollera mot PDF
1978/79
Prognos
1979/80
Prognos
1978
Preliminärt
utfall
1979
Prognos
1980
Prognos
Skatter, avgifter, m.m.
SKATTER:
Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse samt
socialförsäkringsavgifter
Skatt på inkomst och förmögenhet
samt socialförsäkringsavgifter: 49200000 57200000 46200000 52800000 58500000
Kupongskatt 34000 35 000 32264 36000 35000
Utskiftningsskatl och ersättnings
skatt 4000 4000 4488 4000 4000
Skogsvärdsavgifter 18100 18100 18 120 18100 18100
Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner
och rättigheter 2 500 2500 2 547 2500 2 500
Arvsskatt och gåvoskatt 460000 490000 443 340 475000 505000
Lotterivinstskatt 350000 395000 312745 377000 416000
Stämpelskatt
och stämpelavgift 692000 1080000 637157 738000 1430000
Automobilskattemedel:
Bensinskatt 3300000 3400000 2656897 3439000 3455000
Vägtrafikskatt 3 190000 3270000 2939492 3409000 3295000
Allmän arbetsgivaravgift 608000 72000 3 188000 592000 72 000
Tullar och acciser:
Tullmedel 881746 1025000 863 639 945000 1095000
Mervärdeskatt 29500000 32600000 27688753 31200000 34 300000
Särskilda varuskatter 501589 521000 488075 510500 527000
FörsäljningsskaU på motorfordon 573000 640000 542636 612000 668000
Tobaksskatt 2500000 2500000 2570570 2500000 2500000
Rusdrycksförsäljningsmedel av
partihandelsbolag 120000 110000 67042 110000 110000
Rusdrycksförsäljningsmedel av
detaljhandelsbolag 50000 50000 53 530 50000 50000
Skatt på sprit 4000000 4
100000 3569582 4033000 4 150000
Skatt pä vin 800000 870000 702628 830000 905000
Skatt på malt-och läskedrycker 796000 786000 779544 783 500 786500
Energiskatt 4209500 4450000 4 107264 4268000 5029000
Särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter 1 1 - - -
Skatt på annonser och reklam 166008 186000 153996 174500 191500
Skatt på spel 67 500 60000 77037 58000 63000
Särskild avgift på svavelhaltigt
bränsle 9900 200 4568 5 500 100
Reseskatt 103000 110000 52778 109000 115000
Summaskatter 102 136844 113974801 98156692 108079600 118222700
152050
Uppbörd i statens verksamhet:
Expeditionsavgifter
Bidrag
till kostnader för polis,
domstols-
och uppbördsväsendet
m. m.
Vattendomslolsavgifter
Inkomster
vid kriminalvården
157050
154550
158875
147930
72780
69218
72 514
70999
67 487
1000
1000
1420
1000
1000
1000
1000
7192
1000
1000
1978/79 1979/80 1978 1979 1980
Prognos Prognos Preliminärt Prognos Prognos
utfall
400
32500
29055
1800 536200
200
30
28756
6937
1514 444099
472
350
30300
48069
1800 613 790
200
450
33 100
30 594
1800 548 300
200
Avgifter
för utrikesförvaltningens exportfrämjande åtgärder Bidrag till
riksförsäkringsverket och försäkringsrådet Inkomster vid den statliga
läkemedelskontrollen Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
Inkomster
vid karolinska sjukhuset Inkomster vid statens vårdanstalter för
alkoholmissbrukare Inkomster under anslaget kostnader för viss utbildning av
handikappade
Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen
Inkomster
av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsslyrelsen och yrkesinspektionens
verksamhet Inkomster vid statens vägverk Inkomster vid statens traflksäkerhetsverk
Körkortsavgifter Avgifter för registrering av motorfordon Försäljning av
sjökort Fyravgifter, fariedsvaruavgifler Lotsavgifter Skeppsmätningsavgifter
Fartygsinspektionsavgifler Inkomster vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut Ersättning för visst värderingsförfarande
Pensionsmedel m. m. Inkomst av myntning Bidrag till
bankinspektionen Bidrag för revision av sparbankerna
Bidrag
till försäkringsinspektionen Avgifter för granskning av biograffilm
Inkomster vid riksantikvarieämbetet
Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom
skolväsendet
Inkomster
vid lantbruksnämnderna Inkomster vid statens jordbruksnämnd
Inkomster
vid statens utsädeskontroll
Avgifter
för växtskydds-inspeklion m. m. Avgifter vid köttbesiklning Inkomster vid
statens livsmedelsverk
Inkomster
vid statens veterinärmedicinska anstalt
300 29600
27262
1600 621300
201
45
45
82
45
45
3 820
3 320
1890
2 560
3 500
49600
53 200
48925
50800
54700
350
-
704
-
-
47502
47600
44990
49210
47600
18979
21900
17343
21900
21900
82 257
87550
75647
86350
86350
4450
4450
3 808
4450
4 450
194400
200800
137 487
208000
218000
28500
30000
27471
29500
31000
1700
1700
2134
1700
1700
4660
5 340
4526
5 000
5 975
41627
43 550
39618
41627
43 550
40
_
16
40
_
1766000
1000
1440000
243 000
105 000
85 000
92000
114657
73000
103 000
9664
-
9245
5 664
-
2041
_
2 041
_
_
6394
-
8160
-
-
440
506
419
473
506
8863
8444
4496
8591
8444
572
599
650
583
608
6500
6800
6697
6700
7000
1535
1504
1691
1492
1597
12300
-
15271
8024
-
5080
5 150
4 195
5115
5 225
17700
18600
18439
17950
19000
2000
2 100
1517
2 000
2 200
8100
9400
8 320
8300
9500
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 49
Budgetår
Kalenderår
1978/79
1979/80
1978
1979
1980
Prognos
Prognos
Preliminärt utfall
Prognos
Prognos
Avgifter
för statskontroll av
krigsmaterieltillverkningen
378
404
270
379
404
Inkomster
vid statens gruv-
egendom
11000
12000
11931
11000
12 000
Inkomster
vid bergsstaten m. m.
3900
4300
2742
4200
4 000
Inkomster
vid patent- och
registreringsväsendet
69834
81 150
72867
75 825
86975
Avgifter
för registrering i
förenings-m.fl.
register
5 983
6489
5463
6239
6657
Exekutionsavgifter
27452
28566
22678
28121
29086
Restavgifter
94215
87840
99365
92005
89715
Inkomster
vid statens planverk
200
250
1033
250
250
Ersättning
för vissa komplement-
kostnader
vid vissa myndigheter
m. m.
50085
59915
50950
53818
61633
Summa uppbörd i statens
verksamhet
3 580259
1754895
3018602
2 075969
1914376
Diverse
inkomster:
Bötesmedel
93 170
96170
94436
93 775
96630
Totalisatormedel
170300
195 000
156020
182000
205 000
Tipsmedel
380242
424939
553 349
398 142
418267
Lotterimedel
282059
296162
283705
288113
302519
Räntor
och amorteringar på
energispariån
102342
170200
78041
133200
206800
Övriga
diverse inkomster
180500
207000
273064
191 000
212000
Summa diverse inkomster
1208613
1389471
1438615
1286230
1441216
Summa skatter, avgifter m. m.
106925716
117119167
102613909
111441799
121578292
Inkomster
av statens kaptialfonder
Statens
affärsverksfonder:
Postverket
38000
50000
30156
40000
53 000
Televerket
145 000
155 000
127000
145000
158000
Statens
järnvägar
-
1
-
-
-
Luftfartsverket
24700
32 900
52611
20900
36500
Förenade
fabriksverken
60500
43 900
27689
60500
43 900
Statens
vattenfallsverk
1230600
1325000
1315 303
1250000
1413000
Domänverket
35 000
35000
43636
35000
35 000
Summa
statens affärsverksfonder
1 533 800
1641801
1596395
1551400
1739400
Riksbanksfonden
650000
650000
650000
650000
650000
Statens
allmänna fastighetsfond
739510
774 108
493510
739510
774 108
Försvarets
fastighetsfond
152 942
151444
136034
152942
151444
Statens
utlåningsfonder
3 591654
4066 844
3 468586
3 841490
4315559
Fonden
för låneunderstöd
234872
241 809
215911
232341
247283
Fonden
för statens aktier
92142
91432
81967
92142
91432
Fonden
för beredskapslagring
133100
139300
114287
195817
139300
Statens
pensionsfonder:
Folkpensioneringsfonden
77100
95 000
76275
94000
96000
Civila
tjänstepensionsfonden
2900
3 000
2 873
2900
3 000
Militära
tjänstepensionsfonden
369
376
363
369
376
Allmänna
familjepensionsfonden
8980
9380
8761
8980
9380
Statens
pensionsanstalts
pensionsfond
19778
20210
18 727
19780
20210
Pensionsfonden
för vissa
riksdagens
verk
60
65
56
60
65
Summa statens pensionsfonder
109187
128031
107055
126089
129031
opaginerad Kontrollera mot PDF
Budgetår
Kalenderår
1978/79 Prognos
1979/80 Prognos
1978
Preliminärt
utfall
1979 Prognos
1980 Prognos
Diverse
kapitalfonder:
Fonden
för kreditgivning till
utlandet
Naturvårdsfonden
Övriga
diverse kapitalfonder
Summa diverse kapitalfonder
Summa inkomster av statens
kapitalfonder
1228
4 277
129844
135 349
7 372556
828
4 741
146208
151777 8036546
1424
3600
123098
128122 6991867
1030
4277
147481
152788 7734519
676
4 741
155964
161381 8 398938
Ber ä knad ö vrig finansiering
Avskrivningar och ö vriga kapitalmedel inom kapitalfonderna:
Statens affärsverksfonder Övriga kapitalfonder
2729803 637 669
2 896704 680010
Summa avskrivningar och
övriga kapitalmedel inom
kapitalfonderna
3 367 472
3576714
Övrig
kapitalåterbetalning
19874
16471
Summa beräknad övrig finansiering
3 387 346
3 593 185
3 114498
3 250000
3 400000
Summa
totalbudgeten
117685618
128748898
112720274
122426318
133 377
230
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.4
Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för
budgetåret 1979/80
Prop.
1978/79:150
Bilaga
2.4 Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
Bilaga 2.4
Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för
budgetåret 1979/80
A Skatter, avgifter, m. m.
I Skatter:
1 Skatt på inkomst, förmögenhet
och
rörelse samt socialförsäkringsavgifter:
a Skatt på inkomst och förmögenhet
samt socialförsäkringsavgifter m. m. 56 700 000 000
b Kupongskatt 35 000 000
c Utskiftningsskatl och ersättningsskatt 4 000 000
d Skogsvårdsavgifter 18 100 000
e Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter 2 500 000
f Arvsskatt och gåvoskatt 490 000 000
g Lotterivinstskatt 395 000 000
h Stämpelskatt och stämpelavgift 1 080 000 000 58 724 600 000
2 Automobilskattemedel:
a Bensinskatt 3 400 000 000
b Vägtrafikskatt 3 273 000 000 6 673 000 000
3
Allmän
arbetsgivaravgift 72 000 000
4
Tullar och
acciser:
a Tullmedel 1 025 000 000
b Mervärdeskatt 32 600 000 000
c Särskilda varuskatter 521 000 000
d Försäljningsskatt pä motorfordon 640 000 000
e Tobaksskatt 2 500 000 000
f Rusdrycksförsäljningsmedel av
partihandelsbolag 110 000 000
g Rusdrycksförsäljningsmedel av
detaljhandelsbolag 50 000 000
h Skatt på sprit 4 100 000 000
i Skatt på vin 870 000 000
j Skatt på malt- och läskedrycker 786 000 000
k Energiskatt 4 450 000 000
1 Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter 1 000
m Skatt på annonser och reklam 186 000 000
n Skatt på spel 60 000 000
o Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle 200 000
p Reseskatt 110 000
000 48 008 201000 113 477 801 000
II Uppbörd i statens verksamhet:
1
Expeditionsavgifter 157 050 000
2
Bidrag till
kostnader för polis-, domstols- och
uppbördsväsendet m. m. 69 218 000
3
Vattendomstolsavgifter 1 000 000
4
Inkomster vid
kriminalvården 1 000 000
5
Avgifter för
utrikesförvaltningens exportfrämjande åtgärder 400 000
6
Bidrag till
riksförsäkringsverket och försäkringsrådet 32
500 000
7
Inkomster vid
den statliga läkemedelskontrollen 29
055 000
8
Inkomster vid
statens rättskemiska laboratorium 1
800 000
9
Inkomster vid
karolinska sjukhuset 536 200 000
10
Inkomster vid
statens värdanstalter för alkoholmissbrukare 200 000
11
Inkomster under
anslaget kostnader för viss
utbildning av handikappade 45 000
12 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen 3 320 000
1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.4
opaginerad Kontrollera mot PDF
13
Inkomster av
arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens
verksamhet 53 200 000
14
Inkomster
vid statens trafiksäkerhetsverk, att
tillföras automobilskattemedlen 47 600 000
15
Körkortsavgifter 21900 000
16
Avgifter för
registrering av motorfordon 87
550 000
17
Försäljning av
sjökort 4 450 000
18
Fyravgifter,
fariedsvaruavgifler 200 800 000
19
Lotsavgifter 30 000 000
20
Skeppsmätningsavgifter 1 700 000
21
Fartygsinspektionsavgifler 5 340 000
22
Inkomster vid
Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut 43 550 000
23
Pensionsmedel
m. m. 1 715 000 000
24
Inkomst av
myntning 92 000 000
25
Avgifter för
granskning av biograffilm 506 000
26
Inkomster vid
riksantikvarieämbetet 8 444 000
27
Avgifter för
särskild prövning och fyllnadsprövning
inom skolväsendet 599 000
28
Inkomster vid
lantbruksnämnderna 6 800 000
29
Inkomster vid
statens jordbruksnämnd 1 504 000
30
Avgifter för
växtskyddsinspektion m. m. 5 150 000
31
Avgifter vid
köttbesiklning 18 600 000
32
Inkomster vid
statens livsmedelsverk 2 100 000
33
Inkomster vid
statens veterinärmedicinska anstalt 9
400 000
34
Avgifter för
statskontroll av krigsmaterieltillverkningen 404
000
35
Inkomster av
statens gruvegendom 12 000 000
36
Inkomster vid
bergsstaten m. m. 4 300 000
37
Inkomster vid
patent- och registreringsväsendet 81
150 000
38
Avgifter för
registrering i förenings- m. fl. register 6
489 000
39
Exekutionsavgifter 28 566 000
40
Restavgifter 87 840 000
41
Inkomster vid
statens planverk 250 000
42
Ersättning för
vissa komplementkostnader vid
vissa myndigheter m. m. 59 915 000
3 468 895 000
ill
Diverse inkomster:
1
Bötesmedel
2
Totalisatormedel
3
Tipsmedel
4
Lotterimedel
5
Räntor och
amorteringar pä energispariån
6
Övriga diverse
inkomster
96 170 000 195 000 000 424 939 000
296 162 000 170 200 000 207 000 000
1 389 471 000
B
Inkomster av statens kapitalfonder
I Statens affärsverksfonder:
1
Postverket
2
Televerket
3
Statens
järnvägar
4
Luftfartsverket
5
Förenade
fabriksverken
6
Statens
vattenfallsverk
7
Domänverket
50 000 000
155 000
000
1000
32 900 000
43 900 000
1 125 000
000
45 000 000
1 451 801 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
II
Riksbanksfonden
650 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.4 Specifikation av inkomsterna på
driftbudgeten
opaginerad Kontrollera mot PDF
III Statens
allmänna fastighetsfond:
1
Slottsbyggnadernas delfond
2
Kriminalvårdsstyrelsens
3
Beskickningsfastigheternas
4
Karolinska
sjukhusets
5
Akademiska
sjukhusets
6
Byggnadsstyrelsens
7
Generaltullstyrelsens
IV
Försvarets
fastighetsfond
V
Statens
utläningsfonder:
1
Utrikesförvaltningens
länefond
2
Biståndsförvaltningens
lånefond
3
Statens
bosättningslånefond
4
Vattenkraftslånefonden
5
Luftfartslånefonden
6
Statens
länefond för den mindre skeppsfarten
7
Statens
lånefond för universitetsstudier
8
Studiemedelsfonden
9
Lånefonden för
studentkärlokaler
10 Jordbrukets lagerhusfond
11 Kraftledningslänefonden
12 Egnahemslånefonden
13 Statens avdikningslånefond
14 Fiskerilånefonden
15 Lånefonden till främjande av
beredning och avsättning av fisk m. m.
16 Skogsväglånefonden
17 Lånefonden för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer
18 Lånefonden för bostadsbyggande
19 Lånefonden för inventarier i vissa
specialbostäder
20 Länefonden för kommunala
markförvärv
21 Lånefonden för allmänna
samlingslokaler
22 övriga utlåningsfonder
VI Fonden för läneunderstöd:
1
Kammarkollegiets delfond
2
Arbetsmarknadsstyrelsens
3
Bostadsstyrelsens "
4
Riksbankens "
5
Riksgäldskontorets "
VII
Fonden
för statens aktier
VIII
Fonden
för beredskapslagring
IX
Statens
pensionsfonder:
1
Folkpensioneringsfonden
2
Civila
tjänstepensionsfonden
3
MiHtära
tjänstepensionsfonden
4
Allmänna
familjepensionsfonden
5
Statens
pensionsanstalts pensionsfond
6
Pensionsfonden
för vissa riksdagens verk
X Diverse kapitalfonder:
1
Fonden för
kreditgivning till utlandet
2
Naturvårdsfonden
3
Övriga diverse
kapitalfonder
1000
1 329 000
23 981 000
45 442 000
14 241 000
689 006 000
108 000
774 108 000
151444
000
360 000
110 000
14 000 000
208 000
2 333 000
7 757 000
50 000
40 000 000
160 000
8 000
7 000
210 000
1 150 000
1 900 000
246 000
50 000
420 000
3 917
000 000
900 000
75 000 000
4 675 000
300 000
4 066
844 000
75 000 000
166 000 000
264 000
5 000
540 000
241 809
000
91 432
000
139 300
000
95 000 000
3 000 000
376 000
9 380 000
20 210 000
65 000
128 031
000
828 000
4 741 000
151 777
000
146 208 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
NORSTEDTS THYCKERI STOCKHOLM 1979
7 846 546 000
Summa kr. 126 182 713 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
BUaga
2.5
Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till
budgetpropositionen för budgetåret 1979/80
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79: 150
Bilaga
2.5 Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen
Bilaga 2.5
Specifikation
av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret
1979/80
OOO-tal
kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ö kning ( + )
Minsk
ning (-)
Anslags
rubrik
Beräknat
belopp i budgetpropositionen
Slutligt
förslag eller beslut Förändring
Propositio- Anslags-nens eller belopp
skrivelsens nummer
opaginerad Kontrollera mot PDF
21 860
rskr 147
26 950
+
5 090
21 160
rskr 147
21 440
+
280
7 780
rskr 147
7 980
-1-
200
7 030
rskr 243
7 430
+
400
57 830
63 800
+
5 970
33 378
DRIFTBUDGETEN
A.
Egentliga statsutgifter
///.
Utrikesdepartementet
Svenska institutet, reservationsanslag
Sveriges
Radios programverksamhet
för utlandet Övrig information om
Sverige i utlandet,
reservationsanslag Bidrag till Stockholms internationella
freds-forskningsinstitut, reservationsanslag
Summa
V. Socialdepartementet
Extra utgifter, reservationsanslag
Statens
miljömedicinska laboratorium,
förslagsanslag Sky ddsympningar, förslagsanslag Bidrag
lill anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda, reservationsanslag
Bidrag lill anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem m. m., reservationsanslag
Summa
V/. Kommunikationsdepartementet
Bidrag till vissa resor av sjöfo\k, förslagsanslag
Transportnämnden,
förslagsanslag
Bidrag till statens väg- och trafikinstitut,
reservationsanslag Statens väg- och
Irafikinstitut:
Utrustning, reservationsanslag Fraklb\dTagsnäTr\nden,
förslagsanslag Transportforskningsdelegalionen, reservationsanslag
B[issb\dr?igsn?imr\den, förslagsanslag Transporträdet, förslagsanslag Kostnader
för försök med riksfärdtjänst, reservationsanslag
Summa
880
rskr 214
9 923
120
30 400
95
11 000
95
1 760
rskr 218
53 963
100
116
3 200
99
18518
99
825
9 589 1 145
99 99
99 99 99
99
I 180
12 859 14 100
+ 300
-I- 2 936 - 16 300
5 000
6 000
2 640
+
880
35 779
-
18 184
18 000
+
17 900
1 620
-
1 580
21 118
+
2 600
400
+
399
413
-
412
13 589
+
4 000
573
-
572
3 387
+
3 387
20 000
+
20 000
79 100
+
45 722
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 150. Bilaga 2.5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79: 150
1 OOO-tal
kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
ö kning (+)
Minsk
ning (-)
Anslagsrubrik
Beräknat
belopp i budgetpropositionen
Slutligt
förslag eller beslut Förändring
Propositio- Anslags-nens eller belopp
skrivelsens nummer
opaginerad Kontrollera mot PDF
VII. Ekonomidepartementet
Statistiska centralbyrån: Folk- och bostads
räkning \915/\9S(), förslagsanslag
Folk-och
bostadsräkning \980, förslagsanslag Folk- och bostadsräkning 1980:
Uppdragsverksamhel, förslagsanslag
Summa
VIII. Budgetdepartementet
Personalutbildning och personaladministration:
För\a\ti\ingskoiilnader, förslagsanslag
[Jppdragsverksamhel, förslagsanslag
Statens personalutbildningsnämnd:
Uppdragsverksamhet,/öri/ag.sani/ag
Statens arbetsmarknadsnämnd,/öri/aia«j/ag Skatteutjämningsbidrag till
kommunerna
m. m.,förslagsanslag Särskilt
statsbidrag till landstingskommuner
m. fl. under år \9S0, förslagsanslag E\por\kredilbidrag,
förslagsanslag Information till statsmyndigheterna m. fl. om användningen av
automatisk databehandling i statsförvaltningen,/örs/agxa«i/ag
IX. Utbildningsdepartementet
Stöd till dagspressei\. förslagsanslag
Stöd till organisationstidskrifter,/öri/agiani/ög
Stöd till tidningar på andra språk
än svenska, förslagsanslag
Bidrag till
ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m., förslagsanslag
Bidrag till Centralförbundet för
alkohol- och narkotikaupplysning, reservationsanslag
Bidrag till kulturverksamhet bland
barn, reservationsanslag
Bidrag till internationellt
kulturutbyte, reservationsanslag
Lokala och individuella linjer och
enstaka kurser, reservationsanslag
Vetenskapliga bibliotek m. m.
Kungl. biblioteket, reservationsanslag
Inredning och utrustning av lokaler
vid högskoleenheterna m.m., reservationsanslag
Delegationen för vetenskaplig och
teknisk informationsförsörjning, reservationsanslag
Extra medel för
dimensioneringsåtgärder i högskolan
Vissa kostnader i samband med
forsknings/ forskarutbildningsreform, reservationsanslag
Bidrag till studiecirkelverksamhet,/öri/agia/tj/ag
Bidrag till
löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet, förslagsanslag
Nordisk kulturbudget m. m., förslagsanslag
200
128 128
-I- Il 100
11 300 I
1 + 1
200
11 301 + II 101
133 133
1 1
-1- +
I 1
1
133 133
I
+
1 1
3 925
000
95
5 325 000
+1 400
000
95 106
50 000
I
-1--1-
50 000
I
__
121
200
+
200
3 925
001
5 375 204
+ 1 450 203
304 500 50 000
rskr 203 rskr 203
308 500 57 500
-1--1-
4 000 7 500
3 500
rskr 203
4 025
-1-
525
45 105
rskr219
43 500
-
1 605
I 491
rskr219
I 741
-1-
250
143
7 485
-1-
7 485
147
4 020
+
4 020
261 276 24 689
rskr 271 122
255 276 26 871 /
+
6 000
2 182
76 000
82
100 000
+
24 000
122
8 000
+
8 000
rskr271
6 000
+
6 000
713 319
119 rskr 174
18 953 732 319
+ +
18 953
19 000
24 253 24 188
162 203
26 253
27 317
-1--1-
2 000
3 129
Summa
1528 321
1 627 760
99 439
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.5
Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen
1 OOO-tal
kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anslagsrubrik
Beräknat
belopp i budgetpropositionen
Slutligt förslag eller beslut
Förändring
Propositio- Anslags-nens eller belopp
skrivelsens nummer
Ökning (-I-) Minskning (-)
opaginerad Kontrollera mot PDF
150
3 000 10 000
3 808 000 18 433 86 384 12 000
45 000
XI. Handelsdepartementet
Nordiska
ministerrådets allmänna budget,
förslagsanslag Bidrag till
kommersiell serv\ce, förslagsanslag Stöd till svensk projeklexport,
reservationsanslag
Summa 30 957
X.
Jordbruksdepartementet
Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m., reservationsanslag
Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m.,förslagsanslag
Stöd
till skårgårdsföretag, förslagsanslag
Särskilt stöd till lantbruksföretag
m. m. i vissa g,\esbygder, förslagsanslag
Särskilt stöd till jordbruk och
skogsbruk, m. m. i Norrbottens län, reservationsanslag
Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område, förslagsanslag
Skogsstyrelsen, förslagsanslag
Bidrag till skogiv&rdsslyre\serr\a, förslagsanslag
Bidrag till skogsförhältringar, förslagsanslag
Ätgärder för intensifierad
skogsvård i norra Sverige, m. m., förslagsanslag
Bidrag till skogsvård m. m., förslagsanslag
Vägbyggnader på skogar i enskild
ägo, förslagsanslag
Stöd till byggande av
skogsvägar,/ö/-x/ag5-(inslag
Kursverksamhet för skogsbrukets
rationalisering m. m.,förslagsanslag
Främjande av skogsvård m. m.,
reservationsanslag
Prisreglerande åtgärder på fiskets
område, förslagsanslag
Sveriges lantbruksuniversitet:
Lantbruksvelenskapliga fakultetens driftkostnader, reservationsanslag
Skogsvetenskapliga fakultetens driftkostnader, reservationsanslag
Bidrag till Sveriges
utsädesförening,/örj/ugx-anslag
Bidrag lill viss praktiskt
vetenskaplig växtförädling
Skoglig forskning, reservationsanslag
Stöd till kollektiv forskning
rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m., reservationsanslag
Stöd till kollekliv skogsleknisk
forskning, reservationsanslag
Bidrag till växtförädling, reservationsanslag
Miljövårdsforskning, reservationsanslag
Bidrag till kommunala
avloppsreningsverk,/ör-slagsanslag
Summa
-1-
1 8.50
136
2000/
112
'
-
3 000
112
'
-
10 000
127
30 000
+
30 000
208
3 837 000
-t-
29 000
110
19 989
-1-
, 1 556
110
87 284
+
900
28 000
110
85 000 J
20 000
-1-
10 000
110
30 000
2515
. 110
3 385
+
870
7 500
110
4 250
-
3 250
25 000
146
20 000
-
5 000
69 102
130
71 672
+
2 570
27 457
110
28 757
+
1 300
13 831
130
7 750
-
6 081
460
130
230
-
230
7 057
110
8 039
+
982
2 743
110
3 350
+
607
5 040
110
7 800
+
2 760
--
130
10 850
+
10 850
28 200
115
30 200
+
2 000
120 000
95
100 000
-
20 000
4 311
872
4 387 556
+
75 684
28 457
206
31775
+
3 318
2 500
112
---
2 500
123
47 000
-1-
47 000
78 775
47 818
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anslagen överförda till XIV ht
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79: 150
1 OOO-tal
kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anslagsrubrik
XII. Arbetsmarknadsdepartementet
Abetsmarkriadsservice, förslagsanslag
Bidrag lill arbetsmarknadsutbildning
Sysselsältningsskapande åtgärder, reserva
tionsanslag
Kontant stöd vid arbeXs\öshe\., förslagsanslag Bidrag till
Stiftelsen Samhällsföretag,/ö«/agi-anslag
Summa
XIII. Bostadsdepartementet
Bosladsstyrelsen,/örx/agiani/ag
Vissa energibesparande åtgärder i
bostadsbeståndet m. m., reservationsanslag
Summa
XIV. Industridepartementet
Åtgärder i elableringsfrämjande
syfte i vissa län, reservationsanslag
Branschfrämjande åtgärder, reservationsanslag
Kostnader för räntebefrielse vid
särskilda slrukturgarantier för textil- och
konfek-tionsinduslrierna,/ör5/agifl/ii/ag
Kostnader för avskrivning av lån
mot särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna,
reservationsanslag
Medelslillskott till regionala
utvecklingsfonder, reservationsanslag
Främjande av hemslöjden, reservationsanslag
Medelslillskott till
Norrlandsfonden, reservationsanslag
Medelslillskott lill Kopparbergs
läns utvecklingsfond, reservationsanslag
Vissa elableringsfrämjande
åtgärder, reservationsanslag
Regionalpolitiskt stöd:
Bidragsverksamhet,/öri/agiöAii/ag
Åtgärder i glesbygder, reservationsanslag
Täckande av förluster på grund av
kreditgarantier till företag i glesbygder m. m.
Åtgärder m. m. i anslutning till
länsplaneringen, reservationsanslag
Bidrag till
sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbollens län. reservationsanslag
Prospektering i Jokkmokks kommun,
reservationsanslag
Forskningsstalion i gruvbrytning,
reservationsanslag
Energibesparande åtgärder inom
näringslivet m. n\., reservationsanslag
Medelstillskott till Svenska
Petroleum Explora-tion AB, reservationsanslag
Europeiskt rymdsamarbete m. m..
förslagsanslag
Stöd till industriellt
utvecklingssamarbete, reservationsanslag
Beräknat
belopp i budgetpropositionen
Slutligt förslag eller beslut
Föl
Ök Mi nin
ränd ring
Propositionens eller skrivelsens
Anslagsbelopp
ning
(-I-)
nsk-
g
(-)
nummer
885 961 I 988 668
131 135
909 061 2 138 668
-1--t-
23 100 150 000
1 533 000 985 229
127 135
1 708 000 1 033 829
-1--1-
175 000 48 600
191 550
139
1 000 000
-t-
808 450
5 584
408
6 789 558
-i-l 205 150
31 657
rskr 181
31 331
-
326
1 010
000
115
498 500
-
511 500
1 041
657
529 831
511 826
45 985
112 145
12 600 53 985
-1-
+
12 600 8000
27 000
145
22 000
_
5 000
25 000
145
25 000
100 000
123
300 000
-1-
200 000
2 362
rskr 207
2 596
+
234
30 000
127
39 000
+
9 000
126
7 500
+
7 500
123
4000
+
4 000
273 300
112
423 300
+
150 000
112
74 000
+
74 000
112
1
+
1
112
35 000
+
35 000
127
160 000
+
160 000
127
40 000
+
40 000
127
35 000
+
35 000
310 000
115
300 000
-
10 000
115
7 000
+
7 000
65 870
142
80 000
+
14 130
__
123
300 000
+
300 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.5
Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen
I OOO-tal kr.
Anslagsrubrik
Beräknat
belopp i budgetpropositionen
Slutligt förslag eller beslut
Förändring
Propositio- Anslags-nens eller belopp
skrivelsens nummer
Ökning (-I-) Minskning (-)
12 800 000 2 289 038
Försöksverksamhet med teknikimport.
reserva
tionsanslag
Medelslillskott till Statsföretag
AB för finansie
ring av Regioninvesl i Norr AB, reservations
anslag
Medelstillskott till Statsföretag
AB för vissa
marknadsföringsåtgärder, reservationsanslag
Bidrag
till Svenska Varv AB. reservationsanslag
Medelslillskott till Luxor Industri
AB, reserva
tionsanslag
Avskrivningslån till beställare av
fartyg,
reservationsanslag
Summa 879 517
XV. Kommundepartementet
Länsstyre\ierr\a, förslagsanslag 1 276 959
Bidrag till kostnader för kommunal
beredskap,
reservationsanslag 1 300
Summa 1 278 259
XVI. Oförutsedda utgifter
Oförutsedda
utg\(ter, förslagsanslag 7 000 000
Summa 7 000 000 Summa förändringar av egentliga
statsutgifter
B. Utgifter for statens kapitalfonder
I. Riksgäldsfonden
II. Avskrivningar
av nya kapitalinvesteringar
Summa förändringar av utgifter för
statens kapitalfonder
Summa förändringar på driftbudgeten
123
127
127 124
192
211
2HI 95
150
150 150
10 000
75 000
20 000 235 000
75 000
160 000
2 470 982
1 277 561
900 1 278 461
4 000 000 4 000 000
12 300 000 2 949 095
+ 10 000
+ 75 000
+ 20 000
+ 235 000
-I- 75 000
-I- 160 000
+ 1 591 465
-I- 602
400
+ 202
-3 000 000 -3 000 000 -1 1 002 744
- 500 000 + 660 057
-I- 160 057
+ 1 162 801
1 830
000
KAPITALBUDGETEN
1. Statens affärsverksfonder
Kommunikationsdepartementet: Statens järnvägar
Järnvägar m. m.
Industridepartementet: Statens vattenfallsverk
Kraftstationer m. m.
Summa utgiflsförändringar under
statens affärsverksfonder
761 700 2 310 000
99
115
870 700 + 109
000
480 000 371 000
II.
Statens
allmänna fastighetsfond
Socialdepartementet: Utbyggande av
karolinska sjukhuset
Utbildningsdepartementet: Radio-
och televisionshus Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde
Summa utgiflsförändringar under
statens allmänna fastighelsfond
55 000
107
58 000
+
3 000
3600
82
2 416
-
1 184
130 000
82
135 000
+
5 000
6 816
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79: 150
1 OOO-tal
kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ökning
( + )
Minsk
ning (-)
Anslagsrubrik
Beräknat
belopp i budgetpropositionen
Slutligt
förslag eller beslut Förändring
Propositio- Anslags-nens eller belopp
skrivelsens nummer
opaginerad Kontrollera mot PDF
IV.
Statens
utlåningsfonder
Kommunikationsdepartementet:
Statens lånefond för den mindre
skeppsfarten Utbildningsdepartementet:
Studiemedeisfonden
Jordbruksdepartementet:
Statens fiskredskapslånefond
Summa utgiftsförändringar under
statens utlåningsfonder
I 429 500
116
15 000
-1-
14 999
153
1 511 500
-t-
82 000
146
500
+
499
97 498
opaginerad Kontrollera mot PDF
167
V. Fonden för låneunderstöd
Jordbruksdeparlemeniei:
Lån till Äreprojektet
Handelsdepartementet:
Lån till investeringar för kommersiell service
Försörjningsberedskapslån
Industridepartementet:
Regionalpolitiskt stöd:
Lokaliseringslån
Län till investeringar för kommersiell service
Lån lill SSAB Svenskt Stål AB för struktur-ändamål
Lån lill SSAB Svenskt Stål AB för rekonstruk-
lionsändamål
Summa ulgiftsförändringar under
fonden för låneunderstöd
6 000 64 100
600 000
30 300
+ 30 300
112
______
-
6 000
145
85 400
-1-
21 300
112
1 050 000
+
450 000
112
8 000
-1-
8 000
126
815 000
+
815 000
126
203 500
+
203 500
+ 1 522 100
opaginerad Kontrollera mot PDF
VI.
Fonden för
statens aktier
Jordbruksdeparlemeniei: Teckning av
aktier i Allmänna svenska ul-sädesakliebolagel
Industridepartementet:
Förvärv av aktier i Luxor Industri AB Förvärv av aktier i
Södra Skogsägarna AB Föivärv av aktier i Norriands Skogsägares Cellulosa AB
Summa utgiflsförändringar under
fonden för stålens aktier
Summa förändringar på kapitalbudgeten
130
192
207
207
2 000
100 000 500 000
600 000
+ 2 000
-I- 100 000 -I- 500 000
+ 600 000
+1 202 000
+ 2 457 414
opaginerad Kontrollera mot PDF
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
____________________________ Bilaga
2.6
Förslag till investeringsplan och investeringsstater för
budgetåret 1979/80
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.1978/79:150
Bilaga
2.6 Förslag till investeringsplan och investeringsstater
Bilaga
2.6
Förslag
till investeringsplan för budgetåret 1979/80
I
Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets
fond 82 698 000
B. Televerkets
fond 79 500000
C. Statens
järnvägars fond 575 400000
D. Luftfartsverkets
fond 98 000
E. Fabriksverkens
fond 47 998 000
F. Statens
vattenfallsverks fond 632000000 1417 694000
II Statens allmänna
fastighetsfond 444207 000
III Försvarets fastighetsfond 170 782000
IV
Statens utlåningsfonder 5 319 759000 V Fonden för låneunderstöd 2 762
675 000
VI Fonden för statens aktier 680 800 000
VII Fonden för förtag
till statsverket 16 300 000
VIII Fonden för
beredskapslagring 98 324 000
IX Diverse kapitalfonder:
Statens
vägverks förrådsfond 21 201 000.
Sjöfartsverkets
fond 16 229 000
Statens
datamaskinfond 31400000
Jordfonden 25 000 000
Naturvårdsfonden 11 000 000
Förrådsfonden
för ekonomiskt försvar I 062 000 28 908 000
10939
449 000
Avgår
kapitalåterbetalning:
Avsättning
till fonden för oreglerade kapitalmedels
föriuster 1 000 000
Övrig kapitalåterbetalning 16
471000 17 471000
10
921978 000
1
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.6
opaginerad Kontrollera mot PDF
FÖRSLAG
TILL
EWESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1979/80
L
Statens affärsverksfonder
A. Postverkets
fond
Avskrivningsmedel
1000 27 000 000
Investeringsanslag
109 700
000
1000
82 698 000
109 700 000
109
700 000
7 000 000
Investeringsanslag:
Teleanläggningar m. m. Televisions- och
1 198
100 000
1 110
600 000
radioanläggningar
84 400
000
84 400 000
1 000 000
79 500 000
1 282
500 000
1 282
500 000
66 300 000
Investeringsanslag
870 700
000
221 000 000
8 000 000
575 400 000
870 700 000
870 700
000
1000
Investeringsanslag
66 800
000
66 700 000
1000
98 000
66 800 000
66
800 000
1000
Investeringsanslag
83 000
000
35 000 000
1000
47 998 000
83 000 000
83
000 000
från
statsbudgeten
inom fonden övriga kapitalmedel
Investeringsbemyndigande
B. Televerkets
fond
Avskrivningsmedel:
Teleanläggningar m. m.
från
statsbudgeten
inom fonden Avskrivningsmedel: Televisions- och
radioanläggningar
inom fonden övriga kapitalmedel: Teleanläggningar
m. m. Investeringsbemyndigande: Teleanläggningar m. m.
C. Statens
järnvägars fond
Avskrivningsmedel
från
statsbudgeten
inom fonden Övriga kapitalmedel
Investeringsbemyndigande
D. Luftfartsverkets
fond
Avskrivningsmedel
från
statsbudgeten
inom fonden Övriga kapital medel
Investeringsbemyndigande
E. Fabriksverkens
fond
Avskrivningsmedel
från
statsbudgeten
inom fonden Övriga kapitalmedel
Investeringsbemyndigande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.6 Förslag till
investeringsplan och investeringsstater
opaginerad Kontrollera mot PDF
F. Statens
vattenfallsverks fond
Avskri
vn ingsmedel
från
statsbudgeten
inom fonden Övriga kapitalmedel
Investeringsbemyndigande
5
000 000
1 183 000 000
10 000 000
632 000 000
1
830 000 000
Investeringsanslag
1
830 000 000
1
830 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
G. Domänverkets fond
Övriga
kapitalmedel
Summa investeringsbemyndi-ganden för statens affärsverksfonder
1000
1417
694 000
Summa
investeringsanslag
1000
opaginerad Kontrollera mot PDF
n. Statens
allmänna fastighetsfond
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel
från
statsbudgeten
298 776 000
inom
fonden
95 738 000
Övriga kapitalmedel
553 000
Investeringsbemyndigande
444 207 000
839 274 000
Summa investeringsanslag
839
274 000
839
274 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
III. Försvarets
fastighetsfond
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel från
statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
341018 000 42 800 000 22 000 000
170
782 000
576
600 000
Summa investeringsanslag
576 600 000
576
600 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
IV. Statens utläningsfonder
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utrikesförvaltningens
lånefond
Investeringsbemyndigande
1000
Investeringsanslag
1000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Biståndsförvaltningens
lånefond
Investeringsbemyndigande
1000
Investeringsanslag
1000
opaginerad Kontrollera mot PDF
statens
bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande
40 000 000
Investeringsanslag
40 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.1978/79:150
Statens
lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande
15 000 000
Investeringsanslag
15
000 000
Studiemedelsfonden
Avskrivningsmedel från statsbudgeten
1 511 500 000
Investeringsanslag
1511500
000
Lånefonden
för studentkårlokaler
Investeringsbemyndigande
1000
Investeringsanslag
1000
Lånefonden för byggnadsarbeten vid folkhögskolor
Investeringsbemyndigande
12 000 000
Investeringsanslag
12
000 000
Fiskerilånefonden
Avskri
vn ingsmedel
från statsbudgeten
Investeringsbemyndigande
8 743 000 8 257 000
17 000 000
Investeringsanslag
17 000
000
17
000 000
Lånefonden
till främjande av avsättning av fisk m. m.
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten Investeringsbemyndigande
beredning
och
3 446 000 3 254 000
6 700
000
Investeringsanslag
6 700
000
6 700
000
Statens
fiskredskapslänefond
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten
Investeringsbemyndigande
257 000 243 000
500 000
Investeringsanslag
500 000
500
000
Lånefonden
för lån med uppskjuten ränta
Investeringsbemyndigande
1000
Investeringsanslag
1 000
Lånefonden
för bostadsbyggande
Investeringsbemyndigande
5 100 000 000
Investeringsanslag
5 100
000 000
Lånefonden
för inventarier i i der
Investeringsbemyndigande
i'i$sa
specialbostä-
1000
Investeringsanslag
1000
Lånefonden
för kommunala markförvärv
Investeringsbemyndigande
133 000 000
Investeringsanslag
133
000 000
Lånefonden
för allmänna samlingslokaler
Investeringsbemyndigande
8 000 000
Investeringsanslag
8 000
000
Summa
in vesteringsbemyndi- ganden för statens utlåningsfonder
5 319 759 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.6
Förslag till invesleringsplan och invesferingssfafer V. Fonden för
läneunderstöd
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel
från
statsbudgeten övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
184
900 000
190 029 000
2
762 675 000
Summa
investeringsanslag 3 137 604 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
521
200 000 680 800 000
1
202 000 000
VL
Fonden för statens aktier
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten Investeringsbemyndigande
Investeringsanslag
1 202 000 000
1
202 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
vn. Fonden för
förlag till statsverket
opaginerad Kontrollera mot PDF
övriga kapitalmedel
Investeringsbemyndigande
58
700 000 16 300 000
75 000 000
Investeringsanslag
75
000 000
75
000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vni.
Fonden för beredskapslagring
Investeringsbemyndigande 98 324 000
IX. Diverse
kapitalfonder A. Statens vägverks förrådsfond
1000
110 300
000
1
500 000
-21 201 000
90 600 000
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
B.
Sjöfartsverkets fond
1000
58 878 000
50
000
-16
229 000
42 700 000
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
Investeringsanslag
Investeringsanslag
Investeringsanslag
98
324 000
90
600 000
90
600 000
42 700 000
42 700 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:150
C.
Statens datamaskinfoiid
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
129 800 000
inom
fonden
98
000 000
Övriga kapitalmedel
400
000
Investeringsbemyndigande
31400 000 129 800 000
129 800 000
D. Jordfonden
Investeringsbemyndigande
25
000 000
Investeringsanslag
25 000 OOO
E. Natuirvårdsfonden
Investeringsbemyndigande
11
000 000
Investeringsanslag
11 000 000
F. Förrådsfonden för
ekonomiskt försvar
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
950 000
från
statsbudgeten
950
000
inom
fonden
1062000
Investeringsbemyndigande
-1062
000 950 000
950 000
Summa investeringsbe-
myndiganden för
diverse kapitalfonder
28
908 000
SUMMA
INVESTERINGSSTATER
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel från
statsbudgeten inom fonden övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
2 949 095 000
3 134 478 000 292 236 000
10 939 449 000
17
315 258 000
Summa
investeringsanslag 17 315 258 000
17
315 258 00»
opaginerad Kontrollera mot PDF
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979 790301
opaginerad Kontrollera mot PDF
BUaga
2.7
Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret
1979/80 sedan budgetpropositionen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79: 150
Bilaga
2.7 Förändringar i förslaget till statsbudget
Bilaga 2.7
FÖRÄNDRINGAR I FÖRSLAGET TILL STATSBUDGET FÖR BUDGETÅRET
1979/80 SEDAN BUDGETPROPOSITIONEN
I Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 150. Bilaga 2.7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79: 150
Totalbudgeten f ö r
Inkomster
Budget- Senare Summa
propositionen
ä ndringar I OOO-tal I OOO-tal
kr. I OOO-tal kr. kr.
A. Skatter, avgifter, m. nu: I. Skatlei-
II. Uppb ö rd i st å lens verksamhet 111. Diverse inkomster
Summa
II. 111.
IV.
VII.
vill.
B. Inkomster av statens
kapitalfonder: i. Stillens iitTiirsverksfonder Kikstxinksfonden Statens allm ä nna fastighetsfond F ö isvaiels fastighelsfond V. St å lens
till å ningsfonder VI. Fonden f ö r l å neunderst ö d Fonden f ö r
statens aktier Fonden f ö r beredskapslagring
IX. Statens pensionsfonder X. Diverse kapitalfonder
Summa
110 761
801
+ 2
716 000
113 477
801
3 419719
+
49 176
3 468
895
1 381 M)5
+
8 166
1 389
471
\\5 562 825
+ 2
773 342
118 336
167
1 574 .501
_
122 700
1 451
801
650 000
650 000
774 108
774 108
151 444
151 444
3 964 844
+
102 000
4 066
844
241 809
241 809
91 432
91 432
139 300
139 300
128 031
128 031
153 050
-
1 273
151 777
7 868 519
-
2 1 973
7 846
546
C. Ber ä knad ö vrig finansiering:
1. Avskrivningar oeh ö vriga
kapitalmedel inom kapitalfonderna: St å lens
aff ä rsverksfonder Ö vriga kapitalfonder 11. Ö vrig kapital å lerbelalning
Summa Summa
2 690 904
-1-
55 800
2 746
704
680 010
680 010
16 471
16 471
3 387 385
+
55 800
3 443
185
126 818
729
+ 1
807 169
129 625
898
Underskott
45 049 965 Summa 171868 694
+ 3 152
989 48 202 9.54 + 5 960 158 177 828 852
Bilaga 2.7 Förändringar
i förslaget till statsbudget 3
budgetåret
1979/80
Litgifter
Budget- Senare Summa
propositionen ändringar I OOO-tal I OOO-tal
kr. I OOO-tal kr. kr.
A. Uigiftsanslag:
I. Kungl. hov-oeh slottsstaterna 19011
19011
11. Juslitiedepartemenlel 5 801296 5 801296
III. Utrikesdeparlemenlet 4 973.593 + 5 970 4 979 563
IV. Försvarsdepartementet 14 988 921 14 988 921
v. Socialdepartementet 46 504 243 ~ 15 184
46 489 059
VI. Kommunikationsdepartementel 8 666 042 + 169 721 8 835 763
VII.
Ekonomidepartementet 349 542 -I- II 101 360 643
Vill.
Budgetdepartementet 9 962 334 +14.50 203
11412 537
IX.
Utbildningsdepartementet 22 966 653 + 185 255 23 151908
X.
Jordbruksdepartementet 5 981964 + 108 483 6 090 447
XI.
Handelsdepartementet 1289 202 -I- 63 118 1352 320
XII.
Arbetsmarknadsdepartementet 7 860
018 -I-1 205 150 9 065 168
XIII. Bostadsdepartementet 12 730 576 - 511826 12 218 7.50
XIV, Industridepartementet 6 061683 +3 787 965 9 849 648
XV. Kommundepaitementet 2 144 063 + 202 2 144 265
XVI.
Oförutsedda utgifter 7 000 000 -3 000 000 4
000 000
XVII. Riksdagen och dess verk 269 553 269 553
XVIII.
Riksgäldsfonden 12 800 000 - 500 000
12 300 000
Summa 170 368 694 +2 960 158 173
328 852
B. Beräknad övrig medelsförbrukning:
1 000
000
+ 3 000 000
4 000
000
500 000
500 000
1 500
000
+ 3 000 000
4 500
000
I. Minskning av anslagsbehållningar 11. Ökad
disposition av rörliga krediter
Summa
Summa 171868 694 +5 960 158 177 828 852
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79: 150
Driftbudgeten
för
Inkumster
Budget- Senare Summa
propositionen
ändringar I OOO-tal 1 OOO-tal kr. 1 OOO-tal kr. kr.
A. Skatter, avgifter, m. m.: I. Skatter
11. Uppbörd i statens verksamhet 111. Diverse inkomster
Summa
B.
II. 111. IV.
V.
VI.
VII.
Inkomster av statens kapitalfonder: 1. Statens
affärsverksfonder Riksbanksfonden Statens allmänna fastighetsfond Försvarets
fastighelsfond Statens utlåningsfonder Fonden för låneunderstöd Fonden för
statens aktier Vill. Fonden för beredskapslagring IX. Statens pensionsfonder X. Diverse kapitalfonder
Summa
110 761
801
+ 2
716 000
113 477
801
3 419 719
+
49 176
3 468
895
1 381 305
+
8 166
1 389
471
115 562
825
+ 2
773 342
118 336
167
1 574-SOI
122 700
1 451
801
650 000
650 000
774 108
774 108
151 444
151 444
3 964 844
+
102 000
4 066
844
241 809
241 809
91 432
91 432
139 300
139 300
128 031
128 031
153 050
-
1 273
151 777
7 868 519
-
21 973
7 846
546
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
inkomstei på driftbudgeten 123 431344 +2 751369 126 182 713
Beräknat underskoll på budgelregleringcn: Beräknat
underskott på
budgelregleringen 34 769 544
Avsättning till hudgelutjämnings-
fonden av kommunalskatlemedel 400 000
Summa 34 369 544 Summa 157 800 888
+ 861 432 35 630 976
2 850 000 32 780 976
2 450 000 - 1 588 568
+ 1 162 801 158 963 689
Bilaga 2.7
Förändringar i förslaget till statsbudget
budgetåret
1979/80
Uigifter
Budget- Senare Summa
propositionen
ändringar 1 OOO-tal I OOO-tal kr, 1 OOO-tal kr. kr.
A.
Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna
11. Justitiedepartementet
III. Utrikesdepartementet
IV, Försvarsdepartementet
V, Socialdepartementet
VI. Kommunikationsdeparlemenlet
VII. Ekonomidepartemenlet
VIII. Budgetdeparlemenlel
IX. Ulbildningsdepartementet
X, Jordbruksdepartementet
XI, Handelsdepartemenlet
XII, Arbetsmarknadsdepartemenlet
XIII. Bostadsdepartementet
XIV. Industridepartemenlet
XV. Kommundeparlementet
XVI. Oförutsedda uigifter
XVII, Riksdagen och dess verk
19011
19011
5 765
895
5 765
895
4 963
591
+
5 970
4
969.561
14 296
820
14 296
820
46 353
426
-
18 184
46 335
242
6 366
441
+
45 722
6 412
163
349 542
+
11 101
360 643
9 392
334
+ 1 450 203
10 842
537
21 304
751
+
99 439
21 404
190
5 808
261
+
75 684
5 883
945
1 126 387
+
47 818
1 174
205
7 860
018
+ 1
205 150
9 065
168
7 466
074
-
5 11 826
6 954
248
2 224
683
+ 1
591 465
3 816
148
2 144
063
+
202
2 144
265
7 000
000
-3 000 000
4 000
000
269 553
269 553
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
142 710 8.50 +1002 744 143 713 594
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utgifter för statens kapitalfonder: 1. Riksgäldsfonden 11.
Avskrivningar av nya kapitalinvesteringar 111. Avskrivningar av oreglerade
kapitalmedelsföriuster
Summa Summa utgifter på
driftbudgeten
12 800
000
-
500 000
12 300
000
2 289 038
+
660 057
2 949
095
1 000
1 000
15 090
038
+
160 057
15 250
095
157
800 888
+ 1
162
801
158
963 689
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa 157 800 888 +1162 801 158 963 689
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79: 150
Kapitalbudgeten
för
Inkomster
Budget- Senare Summa
propositionen
ändringar 1 OOO-tal I OOO-tal kr. 1 OOO-tal kr. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lånemedel
9 180 421
+ 1 741
.557 10 921 978
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
9 180 421
+
1741557 10 921978
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.7 Förändringar i förslaget till statsbudget
budgetåret
1979/80 Litgifter
Budget-
Senare
Summa
propositionen
ä ndringar
1
OOO-tal
1
OOO-tal kr.
1
OOO-tal kr.
kr.
1,
Statens
aff ä rsverksfonder:
Postverkets fond
82 698
82 698
Televerkets fond
86 100
-
6 600
79 500
Statens j ä rnv ä gars fond
367 100
+
208 300
575 400
Luftfartsverkets fond
98
98
Fabriksverkens fond
47 498
+
500
47 998
Statens vattenfallsverks
fond
1 261
000
-
629 000
632 000
II,
Statens
allm ä nna fastighetsfond
441 391
+
2 816
444 207
III.
F ö rsvarets fastighetsfond
170 782
170 782
IV.
Statens
utl å ningsfonder
5 304
518
+
15 241
5 319
7.59
V.
Fonden f ö r l å neunderst ö d
1 293
175
+
1 469
500
2 762
675
VI.
Fonden f ö r statens aktier
+
680 800
680 800
VII.
Fonden f ö r f ö rlag till
stalsv
erket
16 300
16 300
VIII,
Fonden f ö r beredskapslagring
98 324
98 324
IX,
Diverse
kapitalfonder;
Statens v ä gverks f ö rr å dsfond
-21 201
-21 201
Sj ö fartsverkets fond
- 16 229
- 16 229
Statens dalainaskinfond
31 400
31 400
Jordfonden
25 000
25 000
Naturv å rdsfonden
11 000
11 000
F ö rr å dsfonden f ö r ekonomiskt
f ö rsvar
- 1 062
- 1
062
Summa
9 197
892
+ 1 741
557
10 939
449
Avg å i
r
kapital å lerbelalning:
Avs ä ttning till fonden f ö roregli
siade
k
apitalmedelsf ö rluster
1 000
1 000
Ö vi
lig
kapital å terbetalning
16 471
16 471
Summa
17 471
17 471
Summa
9 180
421
+
1 741
557
10
921 978
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:150 Bilaga 2.8 Lagförslag
Bilaga
2.8
Förslag
till
Lag
om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för
budgetåret 1979/801
Härigenom föreskrivs att statlig inkomstskatt för
skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt, skall för budgetåret 1979/80 ingå i preliminär skatt med 100
procent av grundbeloppet.
Uämför
1978:431.
1
Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 150. Bilaga 2.8
NORSTEDTS TRrCKERI STOCKHOLM 1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:150 BUagorna 1 och 2 1
Innehållsförteckning
Reviderade
finansplanen Sid
1 Den internationella utvecklingen I
2 Konjunkturer och ekonomisk politik under 1978 och
början av 1979 6
3 Den ekonomiska politiken 1979 10
3.1 Målen för och inriktningen av den ekonomiska
politiken 10
3.2 Finanspolitiken 19
3.3 Kreditpolitiken 25
3.4 Sysselsättningspolitiken 30
3.5 Industripolitiken 32
4 Den ekonomiska utvecklingen 1979 35
5 Utblick mot 1980 och 1981 39
6 Utvecklingen på längre sikt 43
7 Avslutning 54
Reviderade
budgetförslaget
1 Det
reviderade budgetförslaget för budgetåret 1979/80 59
1.1 Inledning 59
1.2 Statsutgifterna 60
1.3 Statsinkomsterna 61
1.4 Saidoutvecklingen 62
2 1979 års långtidsbudget 63
3 De statsfinansiella perspektiven på längre sikt 69
4 Särskilda frågor 71
4.1 Konsolideringsfond för televerket 71
4.2 Avskrivning av lån 73
4.3 Utnyttjande av finansfullmakten, m. m. 73
4.4 Totalbudget budgetåren 1978/79 och 1979/80 75
4.5 Totalbudgetens saldo budgetåren 1978/79 och 1979/80 91
5 Hemställan 93
Bilaga
l.l Reviderad nationalbudget 1979
Bilaga
1.2 1978 års långtidsutredning och remissyttrandena
Bilaga
1.3 Förslag till lag om konto för likviditetsutjämning jämte
specialmotivering Bilaga 2.1 Långtidsbudget för
perioden 1979/80-1983/84 Bilaga 2.2 Riksrevisionsverkets beräkning över
budgetutfallet för
budgetåret 1978/79 Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för
budgetåret
1979/80 Bilaga 2.4 Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret
1979/80 Bilaga 2.5 Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till
budgetpropositionen för budgetåret 1979/80 Bilaga
2.6 Förslag till investeringsplan och investeringsstater för
budgetåret 1979/80 Bilaga 2.7 Förändringar i förslaget
till statsbudget för budgetåret
1979/80 sedan budgetpropositionen Bilaga 2.8
Lagförslag
I
Riksdagen 1978179. I saml. Nr 150. Bilaga I o. 2. Innehåll
Norstedts Tryckeri, Stockholm '979
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
49 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (49)
49 kopplingar i 31 dokument.
- Bet. 1980/81:FiU41 Om bonusränta på konto för likviditetsutjämning (prop. 1980/81:150 bil. 2) i texten
- Bet. 1980/81:NU54 över proposition 1980/81:130 i vad avser skogsindustrin jämte motioner s. 5 i texten
- Bet. 1980/81:KU25 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning i texten
- Prop. 1980/81:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1981/82, m.m. (kompletteringsproposition) i texten
- Bet. 1980/81:FiU21 Om i budgetförslaget upptagna särskilda frågor (prop. 1980/81:100, bil. 2) s. 14 i texten