Sök i Ratio Lex

om förbättrat studiestöd till 18-19-åringar i gymnasieutbildning

31 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:153, om förbättrat studiestöd till 18-19-åringar i gymnasieutbildning

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.l978/79:153 Regeringens proposition

1978/79:153

om förbättrat studiestöd till 18-19-åringar i gymnasial
utbildning;

beslutad den 8 mars 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN

JAN-ERIK WIKSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att
18-19-åringar i gymnasial utbildning som flyttat hemifrån och brutit den
ekonomiska gemenskapen med föräldrarna t.v. ges rätt att gå över från
studiehjälps- till studiemedelssystemet om de själva så önskar. Genom att gå
över till studiemedelssystemet kan de själva finansiera sina studier. De elever
som anser sig tillhöra föräldraekonomin bör alltid, oavsett om de bor kvar hos
sina föräldrar eller inte, ha rätt att kvarstå i studiehjälpssystemet upp till
20 års ålder. Rätten att kvarstå i studiehjälpen är väsentlig främst för de elever
som kommer från hem med svag ekonomi och som skulle kunna gå miste om betydande
bidragsförmåner om övergången till studiemedelssystemet vore ovillkorlig i det
fall man flyttar hemifrån. Därför föreslås i propositionen att de återbetalningspliktiga
studiemedel som kan utgå inom studiehjälpen höjs för 18-19-åringar från
nuvarande maximalt 5000 kr. till 10000 kr. per läsår. Rätten till dessa medel
föreslås vara behovsprövade i förhållande till föräldraekonomin på samma sätt
som i dag.

1 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 153

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:153 2

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom
föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973: 349)' dels att 4 kap. 2 § skall
ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas två nya
paragrafer, 3 kap. la§ och 4 kap. 2 a §, av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse 3 kap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ia§

Studiehjälp får inte utgå för tid
för vilken studiemedel enhgt 4 kap. redan har beviljats.

Om verkan av att den studerande
beviljats studiehjälp och studiemedel för samma tid finns bestämmelser i 4
kap. 2 a §.

4
kap.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Studiemedel utgår även till studerande
vid de läroanstalter och utbildningslinjer som omfattas av förordnande enligt
3 kap. 1§. Studiemedel vid sådan läroanstalt eller utbildningslinje utgår
dock för visst läsår eller del därav endast till studerande som fyller lägst
20 år under det kalenderår då läsåret böljar.

2 §

Studiemedel utgår även till studerande
vid de läroanstalter och utbildningslinjer som omfattas av förordnande enligt
3 kap. I§. Studiemedel vid sådan läroanstalt eller utbildningslinje utgår
dock för visst läsår eller del därav till studerande som

/. ej stadigvarande bor hos sina
föräldrar och som fyller lägst 18 år under det kalenderår då läsåret börjar
eller

2. fyller lägst 20 år under det kalenderår
då läsåret börjar.

Med förälder avses dels fader eller
moder som har vårdnaden eller, ifråga om studerande som fyllt 18 år, senast har
haft vårdnaden om den studerande, dels fader eller moder som stadigvarande sammanbor
med sådan vårdnadshava-re. I fråga om fosterbarn gäller vad som sägs om
föräldrar 1 stället fosterföräldrarna.

s. 2 Kontrollera mot PDF

' Lagen omtryckt 1975:359.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:153

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2a§

Studiemedel får inte utgå för tid
för vilken studiehjälp enligt 3 kap. redan har beviljats.

Beviljas studerande studiemedel och
studiehjälp JÖr samma tid gäller tredjefemte styckena.

Den studerande får inte uppbära vad
han har beviljats I studiehjälp. Har han redan uppburit sådan studiehjälp
skall det belopp som han har uppburit avräknas från studiemedelsbeloppet för
nämnda tid. Avräkningen sker från de belopp som har beviljats i studiebidrag,
återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning 1 nu nämnd
ordning.

Avräknat belopp skall Jämställas
med studiebidrag, återbetalnings-pliktiga studiemedel och resekostnadsersättning
1 den omfattning som avräkningen avser motsvarande studiestödsform.

Belopp som inte kan avräknas skall
återkrävas. Därvid tillämpas 9 kap. 2 § tredje stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:153 4

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-08

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe,
Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus,
Tham, Bondestam

Föredragande: statsrådet Wikström

Proposition om förbättrat studiestöd till 1819-åringar i
gymnasial utbildning

1 Inledning

Med stöd av regeringens
bemyndigande den 25 september 1975 tillkallade dåvarande chefen för
utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, tio sakkunniga' för att utreda
det studiesociala stödet. De sakkunniga antog namnet studiestödsutredningen (U
1975:16).

Studiestödsutredningen överlämnade
i juni 1977 betänkandet (SOU 1977:31) Studiestöd-Alternativa utvecklingslinjer.
En redogörelse för gällande ordning samt en sammanställning av utredningens
förslag rörande 18- 19-åringar bör fogas till regeringsprotokollet i detta
ärende som bilaga 1.

Efter remiss har yttranden över
betänkandet avgetts av statskontoret, statistiska centralbyrån (SCB),
riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket (RSV), riksförsäkringsverket
(RFV), utredningen (S 1977:10) om ADB inom den allmänna försäkringen (ALLFA),
socialstyrelsen, bostadsstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ),
centrala studiestödsnämnden (CSN), skolöverstyrelsen (SÖ),
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens invandrarverk, institutet för social
forskning, familjelagssakkunniga (Ju 1970:52), datalagsstiftningskommittén (Ju
1976:05) (DALK), socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975:02), 1976 års
kommunalekonomiska utredning (Fi 1976:06) (KEU-76), 1974 års
lärarutbildningsutredning (U 1974:04) (LUT74), forskarutbildningsutredningen (U
1974:06), utredningen (U 1975:14) om studiedokumentation och statistik för
högskolan

' Johnny Andersson, ordförande, Ingrid Diesen, Hans
Fogelström, Pär Granstedt, Doris Håvik, UlfW. Lundin, Eva Nilsson-Schiitze,
Sten Westerberg, Uno Wester-lund och Bengt Wiklund.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:153 5

(STUDOK),
folkbildningsutredningen (U 1975:19), gymnasieutredningen (U 1976:10),
sysselsättningsutredningen (A 1974:02), byråkratiutredningen (Kn 1976:05) och
datainspektionen. Vidare har yttranden avgetts av Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Centralorganisationen
SACO/SR, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Riksförbundet Hem och Skola (RHS), Sveriges
Förenade Studentkårer (SFS), Elevförbundet, Folkbildningsförbundet, Sveriges
elevers centralorganisation (SECO), Sveriges folkhögskoleelevers förbund (SFEF),
Sveriges sjuksköterskeelevers förbund (SSEF), Centerns ungdomsförbund (CUF),
Folkpartiets ungdomsförbund (FPU), Moderata ungdomsförbundet (MUF),
Kommunistisk ungdom (KU), Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU),
Svenska Kvinnors vänsterförbund (SKV), Centerns kvinnoförbund (CKF),
Folkpartiets kvinnoförbund (FPK), Moderata samlings partiets kvinnoförbund
(MSKF), Liberala studentförbundet, Fria Moderata studentförbundet (FMSF),
Kommunistiska högskoleföreningen, Fredrika Bremerförbundet, Hyresgästemas
riksförbund, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag. Svenska riksbyggen och
Sveriges skolkuratorers förening.

Dessutom
har yttranden avgetts av Umeå studentkår. Arkitektförbundet, Svenska
civilekonomföreningen, Sveriges civilingenjörsförbund, gymnasiekuratorer inom
Örebro län, Statens skola för vuxna i Härnösand, Teknologsammanslutningen vid
Lunds tekniska högskola. Elevkåren vid sociala linjen i Umeå, Örebro
studentkår. Försäkringskasseförbundet, Högskolan för lärarutbildningar -
förskollärarlinjen, institutionen i Stockholm -, Skolkuratorer inom kommunal
vuxenutbildning och Landstinget i Uppsala, Studentkåren vid socialhögskolan i
Stockholm, Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning. Elevkåren vid
kommunala vuxenutbildningen i Luleå, Samarbetsorganisationen för Sveriges vuxenstuderande
(SOSVUX), Elevsektionen på Tekniska högskolans arkitektursektion i Stockholm,
Organisationskommittén (U 1970:60) för högre musikutbildning (OMUS) och Pajala
kommun. En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till
regeringsprotokoll i detta ärende som bilaga 2.

1 sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80
har centrala studiestödsnämnden (CSN) tagit upp frågan om ett förbättrat
studiestöd till 18- 19-åringar och lagt fram ett förslag som i vissa avseenden
avviker från studiestödsutredningens förslag. CSN:s förslag bör fogas till
regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 1.

1
skrivelse den 8 december 1978 till CSN har utbildningsdepartementet givit CSN i
uppdrag att utreda möjligheterna att decentralisera handläggningen av
ansökningar om återbetalningspiiktiga studiemedel till 18-19-åringar samt
beräkna kostnaderna för en sådan hantering. Förslag från CSN inkom till
regeringen den 12 januari 1979 och bör fogas till regeringsprotokoll i detta
ärende som bilaga 1.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:153 6

1 prop. 1978/79:100 bil. 12, s. 665 anförde jag att
jag ansåg det motiverat att, redan innan studiestödsutredningen avslutat sitt
arbete och ställning kunde tas till samtliga förslag, med förtur behandla
förslagen rörande 18-19-åringar. Jag aviserade också att jag avsåg att
återkomma till regeringen med förslag om att förelägga riksdagen vid
innevarande riksmöte en proposition i denna fråga. Jag anhåller nu att få ta upp
denna fråga.

2
Föredragandens överväganden

Gränsdragningen
mellan studiehjälps- och studiemedelssystemen

Det studiesociala systemet är uppdelat i
huvudsakligen tre olika stödformer-studiehjälp, studiemedel och särskilt
vuxenstudiestöd. Det särskilda vuxenstudiestödet berörs inte av de förslag som
jag i det följande lägger fram. Jag kommer därför inte att fortsättningsvis
behandla detta stöd.

Det avgörande skälet till nyssnämnda uppdelning
mellan studiehjälp och studiemedel är de skillnader i olika
studerandekategoriers ekonomiska situation som normalt föreligger. Den
viktigaste skillnaden är betingad av om eleven tillhör föräldraekonomin eller
inte. Det administrativt enklast användbara kriteriet vid bedömningen av om
eleven tillhör föräldraekonomin eller inte har ända sedan nuvarande
studiesociala system infördes varit elevens ålder. Fram till år 1974 har
gränsen mellan studiehjälps- och studiemedelssystemen sammanfallit med
myndighetsåldern. Därefter har myndighetsåldern sänkts till 18 år, medan
gränsen mellan de studiesociala systemen legat kvar vid 20 år. Detta
förhållande har kritiserats, framför allt från elevhåll. Kritiken har framför
allt riktat in sig på det förhållandet att 18- 19-åriga och således myndiga
elever i gymnasial utbildning, som brutit sig loss från föräldraekonomin,
saknar möjligheter att själva finansiera sina gymnasiala studier. Kritiken har
växt i styrka i takt med att antalet myndiga elever i gymnasial utbildning som
lämnat föräldrahemmet successivt har ökat under senare år.

Enligt min mening är det nu uppenbart att nuvarande
studiesociala system inte i tillräcklig utsträckning förmår tillgodose behoven
hos denna, i stor utsträckning nya, studerandekalegori. Jag kommer därför i det
följande att föreslå sådana förändringar som möjliggör för dessa elever att,
oberoende av föräldraekonomin, själva finansiera sina studier. Jag vill emellertid
först något beröra de principer och mål som hittills har gällt och enligt min
mening även framdeles bör gälla för studiehjälpssystemet och dess avgränsning
gentemot studiemedelssystemet.

Målet för studiehjälpen är alltjämt att den skall
ingå som ett led i samhällets utbildningspolitik. Studiehjälpen skall vara ett
stöd i strävandena att inom ramen för skolorganisationen bereda alla ungdomar,
oavsett social och ekonomisk bakgrund och oavsett bostadsort, möjligheter till
den utbildning för vilken de har förutsättningar och intresse. Samtidigt utgör
stu-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:153 7

diehjälpen en del av samhällets stöd till barnfamiljerna.
Tillsammans med andra åtgärder inom familje- och skattepolitikens områden skall
den bidra till att utjämna kostnaderna för barnens uppfostran och utbildning.

Vidare bör fortfarande den
principen gälla att ungdomsstudier på gymnasial nivå skä)l kunna genomföras
utan att den studerande skall behöva skuldsätta sig i någon nämnvärd
omfattning. Ytterligare en viktig princip är att gränsdragningen mellan
studiehjälps- och studiemedelssystemen skall vara lätt att administrera och
enkel att förstå för den enskilde eleven.

1 direktiven till
studiestödsutredningen anförde dåvarande chefen för utbildningsdepartementet,
statsrådet Zachrissonf att en utgångspunkt för utredningens översyn av det
studiesociala systemet skulle vara att det även i framtiden borde finnas ett
särskilt stöd till de yngre eleverna i gymnasial utbildning samt ett särskilt
stöd till högskolestuderande. Dessa båda stöd borde, enligt direktiven, skilja
sig åt vad gäller den totala nivån, vilket hänger samman med att de studerandes
ekonomiska situation är olika vid gymnasie- resp. högskolestudier. Yngre elever
i gymnasial utbildning är normalt beroende av föräldrarnas ekonomi och har
endast undantagsvis försörjningsbörda. Det motsatta förhållandet råder vanligtvis
för högskolestuderande.

Utifrån bl.a. denna utgångspunkt
har studiestödsutredningen i betänkandet (SOU 1977:31) Studiestöd -
Alternativa utvecklingslinjer utföriigt diskuterat för- och nackdelar med olika
framtida gränsdragningar mellan studiehjälps- och studiemedelssystemen. I sina
överväganden har utredningen ansett att framför allt följande två pinciper bör
läggas till grund för en framtida gränsdragning. För det första bör
myndighetsåldern utgöra den gräns efter vilken det skall vara möjligt att med
hjälp av det statliga studiestödet själv finansiera sina studier. För det
andra bör de ungdomar som kommer från hem med svag ekonomi inte behöva
skuldsätta sig, i vart fall inte i högre utsträckning än i dag, för att skaffa
sig en gymnasial utbildning. Med ledning av bl.a. dessa principer har
utredningen föreslagit att gränsen mellan studiehjälps- och
studiemedelssystemen även i framtiden dras vid 20 års ålder, men att
myndighetsåldern ändå får utgöra den gräns efter vilken den studerande får
lyfta så stort sammantaget stöd att det räcker för att på egen hand finansiera
studierna.

1 likhet med det övervägande
antalet av remissinstanserna delar jag de principiella bedömningar som ligger
till grund för utredningens förslag om den framtida gränsdragningen mellan de
båda studiesociala systemen. De förslag utredningen har diskuterat i det nyss
nämnda betänkandet avser långsiktiga förändringar av det studiesociala stödet.
Även gränsdragningen mellan studiehjälps- och studiemedelssystemen måste ses i
ett sådant längre perspektiv.

Omedelbara åtgärder för 1819-årlngar

I avvaktan på ett slutgiltigt
förslag från studiestödsutredningen anser jag, i likhet med utredningen, att
det är nödvändigt att föreslå omedelbara

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:153 8

åtgärder
för 18- 19-åringar i gymnasial utbildning. Dessa bör gälla till dess ställning
kan tas till de förslag till den framtida utformningen av det studiesociala
stödet som utredningen senare kommer att presentera.

Studiestödsutredningens förslag till provisoriska
regler för 18-19-åringar, som finns utförligt redovisade i bilaga 1, går i
korthet ut på att myndiga elever i gymnasial utbildning ges rätt att inom
studiehjälpssystemets ram låna, omräknat till dagens penningvärde, maximalt 13
500 kr. per läsår. De elever som dessutom uppbär de inkomst- och behovsprövade
tillläggen skulle då, tillsammans med studiebidraget, komma upp till ett totalbelopp
som ungefär motsvarar vad som maximalt kan utgå i studiemedel. Rätten till de
återbetalningspliktiga studiemedlen skulle, för de elever som har flyttat
hemifrån, prövas endast mot den egna inkomsten, medan den däremot för de elever
som bor kvar hos sina föräldrar skulle prövas även i förhållande till
föräldrarnas ekonomi på samma sätt som i dag i studiehjälpssystemet.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) har tillstyrkt
utredningens förslag med den viktiga skillnaden att de återbetalningspliktiga
studiemedlen enligt CSN bör utgå utan prövning mot föräldraekonomin för
samtliga elever oavsett om de har flyttat hemifrån eller inte. Jag är inte
beredd att tillstyrka en sådan utvidgning av reformen.

Utredningens förslag tillgodoser enligt min mening
i och för sig väl de principiella krav som rimligen kan ställas. En nackdel med
studiestödsutredningens förslag är emellertid att det innebär att det
studiesociala regelsystemet ytterligare kompliceras. En rad kompletterande
bestämmelser behöver införas i studiestödslagen och studiestödsförordningen. En
annan brist med förslaget är att det för merparten av dem som flyttat hemifrån,
dvs. de som inte erhåller inkomst- och behovsprövat tillägg utan endast
studiebidrag, inte medger ett totalbelopp som ligger i nivå med studiemedlen
utan ca 3000 kr. lägre. De elever å andra sidan som uppbär nu nämnda tillägg
och som dessutom får inackorderingstillägg och fria hemresor skulle enligt
utredningens förslag komma upp i ett totalbelopp som överstiger
studiemedelssystemets maximibelopp med ca 3 000 kr. Nu nämnda skillnader i
stödnivån till de 18-19-åringar som flyttat hemifrån men som kvarstår i
studiehjälpen resp. till de elever som är något år äldre och således tillhör
studiemedelssystemet torde vara svåra att motivera.

För egen del vill jag därför förorda en något
annorlunda teknisk utformning av förslaget än vad utredningen har valt.

Utan att föregripa ett ställningstagande till
utredningens slutliga förslag till hur de studiesociala systemen bör utformas
och hur gränsen dem emellan bör dras i framtiden förordar jag att
18-19-åringar i gymnasial utbildning som stadigvarande har flyttat från
föräldrahemmet och som har brutit den ekonomiska gemenskapen med föräldrarna
t.v. ges rätt att gå över till studiemedelssystemet om de själva så önskar.
Genom övergången till studiemedelssystemet kommer dessa elever automatiskt att
bedömas som

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:153 9

fristående
från föräldraekonomin och härigenom ges möjligheter att själva finansiera sina
studier..Några särskilda bestämmelser för dessa elever är därvid inte nödvändiga.
De regler som i dag gäller för studiemedel kommer fullt ut att gälla också de
18- 19-åringar som väljer att gå över till studiemedelssystemet. De elever som
anser sig tillhöra föräldraekonomin bör, oavsett om de bor hemma eller inte,
alltid ha rätt att kvarstå i studiehjälpssystemet upp till 20 års ålder. De
elever som, trots att de har flyttat hemifrån, ändå kan ha skäl att vilja
tillhöra studiehjälpssystemet är självfallet de som kommer från hem med svag
ekonomi och som uppbär de inkomst- och behovsprövade tilläggen. För dessa
skulle en ovillkorlig övergång till studiemedelssystemet innebära att de
skulle kunna gå miste om betydande bidragsförmåner, samtidigt som de skulle
tvingas skuldsätta sig i motsvarande mån. För att inte studiemedlens avsevärt
högre totalbelopp skall locka till onödig skuldsättning genom att elever ser
sig tvingade att gå över till studiemedelssystemet för att kunna finansiera
sina studier, förordar jag därför samtidigt att de återbetalningspliktiga
studiemedel som finns i studiehjälpen höjs för 18-19-åringar från nuvarande
maximalt 5 000 kr. per läsår till maximalt 10000 kr. per läsår. Rätten till
dessa återbetalningspliktiga studiemedel bör prövas mot föräldrarnas ekonomi
enligt de regler som gäller i dag. Utöver den nu nämnda höjningen av de
återbetalningspliktiga studiemedlen i studiehjälpen medför mitt förslag inga
ändringar för de 1819-åringar som väljer att tillhöra studiehjälpssystemet.

Genom att det förslag jag nu förordar är utformat
så att ifrågavarande elever under vissa förutsättningar ges möjlighet att välja
att gå över till studiemedelssystemet men alltid har rätt att stå kvar i
studiehjälpssystemet om det är förmånligare i det enskilda fallet, så får de
del av inte bara de bidragsförmåner som i dag kan utgå i studiehjälpen utan
också de eventuella förbättringar som kan komma att genomföras framdeles.

Enligt
studiestödsutredningens förslag skulle även de elever som flyttat hemifrån och
brutit med föräldraekonomin ha rätt att erhålla resetillägget inom studiehjälpen
för dagliga resor mellan bostad och skola. I det förslag jag nu förordar
bortfaller denna förmån. I likhet med utredningen anser inte heller jag att
det är motiverat att de elever som har flyttat hemifrån skall ha rätt till
inackorderingstillägg. De elever som berörs härav kan emellertid enligt min
mening anses kompenserade genom det högre totalbelopp som de får tillgång till
genom övergången till studiemedelssystemet. De jämställs också i dessa
sammanhang med övriga studiemedelstagare.

För att en elev skall kunna bedömas som fristående
från föräldraekonomin och således ha rätt att gå över till
studiemedelssystemet anser jag, i likhet med utredningen, att det bör krävas
att eleven har flyttat hemifrån och stadigvarande har annan bostad än föräldrarna.
För att avgöra om eleven stadigvarande har flyttat hemifrån har utredningen
föreslagit att eleven vid tiden för ansökan om studiestöd skall vara
kyrkobokförd under annan adress än föräldrarna. De remissinstanser som berört
frågan om vad som

ti Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 153

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:153 10

bör krävas för att elevens faktiska boendeförhållande
skall anses styrkt har samtliga ställt sig negativa till kyrkobokföringen som
kriterium. CSN menar t.ex. att många som definitivt flyttat hemifrån ändå
under avsevärd tid fortsätter att vara kyrkobokförda på föräldrarnas adress,
medan det omvänt händer att inackorderade elever låter kyrkobokföra sig på
inackorderingsadressen trots att de bara vistas där under studietid men övriga
tider i föräldrahemmet. RRV menar för sin del att det är svårt för myndigheter
att kontrollera att uppgiven kyrkobokföringsadress är korrekt och att man får
räkna med "vissa fall av skenskrivningar".

Som jag inledningsvis anfört är uppdelningen mellan
studiehjälps- och studiemedelssystemen betingad av de olika ekonomiska
situationer som eleven befinner sig i beroende på om eleven tillhör
föräldraekonomin eller inte. De elever som ingår i föräldragemenskapen bör så
långt möjligt tillhöra studiehjälpssystemet och de elever som har frigjort sig
därifrån studiemedelssystemet. Det är enligt min mening viktigt att denna
gränsdragning upprätthålls. Det gäller därför att finna ett så säkert och
samtidigt administrativt hanterligt system härför som möjligt. Med hänsyn till
vad remissinstanserna anfört är jag inte beredd att förorda utredningens
förslag om att lägga kyrkobokföringen till grund för bedömningen om eleven
verkligen flyttat hemifrån. Jag vill i stället förorda att en försäkran i
samband med ansökan om studiestöd från den studerande skall läggas till grund
för denna bedömning. Denna försäkran kommer också att utgöra grunden för ett
eventuellt återkrav i det fall det i efterhand visar sig att studiemedlen
upp-burits felaktigt. En sådan försäkran från den studerande bör enligt min mening
kompletteras med ett intyg, utlåtande eller dylikt från någon utomstående som
har möjlighet att bedöma elevens situation t.ex. skolkurator eller
studierektor. För att inte onödigtvis försvåra den administrativa handläggningen
är det vidare enligt min mening inte möjligt att låta eleven byta stödform
under pågående termin. Den stödform som eleven valt i sin ansökan får således
behållas hela terminen. Den risk för utbetalning av både studiehjälp och
studiemedel för samma tidsperiod som kan föreligga, bör kunna elimineras genom
att ansökningsförfarandet för de 18-19-åringar som valt studiemedel samordnas
med ansökningsförfarandet för studiehjälp på så sätt att även ansökan från
dessa elever om studiemedel inges till skolan. Det bör ankomma på regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, CSN att utfärda närmare bestämmelser i
dessa frågor.

Jag beräknar merutgifterna för det förslag till förbättrat
studiestöd till 18-19-åringar i gymnasial utbildning som jag nu har förordat
till totalt 82 milj. kr. för budgetåret 1979/80. De ökade utgifterna avser
återbetalningspliktiga studiemedel och belastar således i sin helhet anslaget
Studiemedelsfonden.

Handläggning av ansökningar om återbetalningspliktiga
studiemedel

CSN har i skrivelse den 12 januari
1979 till regeringen lämnat förslag till en decentralisering av handläggningen
till studiemedelsnämndema av an-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:153 11

sökningar
om återbetalningspliktiga studiemedel till s.k. yngre elever. CSN har i sitt
förslag utgått från att förbättringarna för 18-19-åringama skulle ske inom
studiehjälpssystemets ram. Jag har nu förordat att myndiga elever som flyttat
hemifrån ges rätt att gå över till studiemedelssystemet. Mitt förslag ändrar
delvis på förutsättningarna för en sådan decentralisering.

Ansökningar
om studiemedel handläggs i dag av studiemedelsnämnderna. Ansökningar från de
18-19-åringar i gymnasial utbildning som väljer att gå över till
studiemedelssystemet kommer därför automatiskt att handläggas av
studiemedelsnämnderna. Några ändringar i rutinerna vad gäller denna
studerandekategori krävs således inte.

Ansökningar
om återbetalningspliktiga studiemedel till yngre elever som tillhör
studiehjälpssystemet handläggs i dag av CSN. Jag anser, liksom CSN, att skälen
för en decentralisering av denna handläggning är starka. Jag vill särskilt
betona vikten av att beslutsfattandet genom en decentralisering flyttas
närmare de studerande samt att CSN kan koncentrera sin verksamhet på
övergripande studiesociala arbetsuppgifter. Jag är emellertid inte nu beredd
att tillstyrka en sådan decentralisering. Enligt min mening bör effektema av
de nu föreslagna förbättringama i stödet till 18-19-åringar i gymnasial
utbildning kunna bedömas innan ställning tas till en decentralisering.
Handläggningen av ansökningar om återbetalningspliktiga studiemedel inom
studiehjälpssystemet bör således t.v. ligga kvar på CSN. Jag förutsätter att
CSN, så fort någon erfarenhet kan dras av föreslagna förändringar, återkommer
till regeringen i frågan. Jag avser att ta upp CSN:s förslag om en
decentraliserad handläggning till förnyad prövning i ett senare sammanhang.

CSN har beräknat resursbehovet för en decentraliserad
handläggning av samtliga ansökningar om återbetalningspliktiga studiemedel till
yngre elever i gymnasial utbildning till mellan 3,5 och 6,5 tjänster i hF 11.
Det är enligt min mening av stor vikt att de handläggningstider som under
hösten 1978 uppnåtts vid studiemedelsnämndema kan bibehållas. Det är därför
nödvändigt att nämnderna tillförs resurser som svarar mot den ökade arbetsbelastning
som blir följden av det förslag jag nu förordat. Jag kommer därför senare att
föreslå regeringen att medge att anslaget Centrala studiestödsnämnden m.m. för
budgetåret 1979/80 får överskridas med 250000 kr. för handläggningen vid
studiemedelsnämnderna av ansökningar om studiemedel från 18-19-åringar i
gymnasial utbildning.

De förslag till förbättrat studiestöd till
18-19-åringar i gymnasial utbildningjag nu förordat bör genomföras den 1 juli
1979 och kräver att 4 kap. 2 § ändras och att nya bestämmelser införs i 3 kap.
1 a § och 4 kap. 2 a § studiestödslagen (1973:349). Ett inom
utbildningsdepartementet upprättat förslag till dessa bestämmelser bör fogas
till detta protokoll.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:153 12

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer
jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.
antaga inom
utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349),

2.
i övrigt godkänna de riktlinjer
för det förbättrade studiestöd till

18-19-åringar
i gymnasial utbildning som jag har förordat i det föregående,

3. till
Studiemedeisfonden, utöver vad regeringen föreslagit i prop.

1978/79:100
bil. 12, anvisa ett investeringsanslag av 82000000 kr.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de
förslag som föredraganden lagt fram.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:153 13

Bilaga I Gällande ordning

Det studiesociala systemet omfattar
tre huvudområden, studiehjälp till yngre elever i gymnasial utbildning,
studiemedel till äldre elever och studerande i högskola samt vuxenstudiestöd
till vuxna med kort grundutbildning och flerårig yrkeserfarenhet.

Bestämmelser om det studiesociala
systemet finns införda i studiestödslagen (1973:349, ändrad senast 1978:935)
samt stiidiestödsförordningen (1973:418, ändrad senast 1978:936).

Studiehjälpen utgår i form av
studiebidrag, som är ett generellt bidrag, rese- och inackorderingstillägg som
utgår till elever med kostnader för dagliga resor eller inackordering samt
inkomst- och behovsprövat tillägg som utgår efter prövning gentemot föräldramas
ekonomi.

Studiehjälpen utgår för läsåret 1979/80 med följande
belopp.

Stödform Belopp 1979/80

Förlängt barnbidrag 208 kr./mån

Studiebidrag 208 kr./mån

Resetillägg 130-325 kr./mån

Inackorderingstillägg 285 Kr./mån

Inkomstprövat tillägg 125 kr./mån

inkomstgräns 38 000 kr./år

Behovsprövat tillägg 200 kr./mån

inkomstgräns 45 000 kr./år

Efter prövning gentemot egen och
maka/makes eller vad gäller ogifta studerande föräldrarnas ekonomi kan också
återbetalningspliktiga studiemedel utgå med högst 5000 kr. per läsår.

Studiemedlen är indexreglerade och
består av en bidragsdel och en åter-betalningspliktig del. Dessutom kan ett
särskilt bamtillägg utgå.

Vårterminen 1979 uppgår maximala studiemedel för
heltidsstudier under ett läsår (9 mån) till 17640 kr. varav 2 178 kr. är
bidrag. Barntillägg utgår med 3 150 kr. per barn.

Studiestödsutredningens förslag till provisoriska
bestämmelser för 18-19-åringar

Gränsdragningen mellan studiehjälps- och
studiemedelssystemen

Utredningen konstaterar i sitt
betänkande att regering och riksdag, under den tid som har gått sedan de
studiesociala stöden tillkom i början av 1960-talet, vid en rad tillfällen
tagit upp frågan om vilka principer som skall gälla för gränsdragningen i det
studiesociala systemet. Utgångspunkten har vid varje tillfälle varit att det är
nödvändigt med någon form av differentiering av studiestödet eftersom vissa
elever tillhör föräldraekonomin, medan andra själva finansierar sina studier.
Vid samtliga tillfällen har den studerandes ålder ansetts som det lämpligaste
kriteriet för att bedöma om han normalt skall anses tillhöra föräldramas
ekonomiska hushållning eller inte.

Utredningen menar att två principer
därvid har varit vägledande. Enligt den ena principen bör huvuddelen av de
elever som bedriver gymnasiala

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:153 14

studier
tillhöra samma studiesociala system. Främst praktiska skäl har talat för en
sådan differentiering efter skolform. Enligt den andra principen bör en
gränsdragning mellan de båda studiesociala systemen eftersträvas, som är så
enkel att administrera som möjligt.

Den gräns, som i överensstämmelse med dessa
principer, har dragits mellan de båda studiesociala systemen har ända fram till
år 1974 kommit att sammanfalla med myndighetsåldern. Därefter har
myndighetsåldern sänkts till 18 år och gränsen mellan de studiesociala systemen
bibehållits vid 20 år.

Studiestödsutredningen diskuterar tre olika förslag
till gränsdragning i det framtida studiesociala systemet. Dessa förslag är:

).
Studiehjälp till 18 år, därefter studiemedel.

2. Studiehjälp till 18 år, därefter ett nytt
särskilt studiesocialt stöd för

18-19-åringar, därefter studiemedel.

3. Studiehjälp
till 20 år, därefter studiemedel.

Studiestödsutredningen diskuterar utförligt för- och nackdelar med de

nämnda
förslagen till framtida gränsdragning.

Utredningen menar att framför allt två principer
bör läggas till grund för den framtida gränsdragningen. För det första bör
myndighetsåldem utgöra den gräns efter vilken det skall vara möjligt att - med
hjälp av det statliga studiestödet - själv finansiera sina studier. För det
andra bör de ungdomar som kommer från hem med svag ekonomi inte behöva
skuldsätta sig, i varje fall inte i högre utsträckning än i dag, för att
skaffa sig en gymnasial utbildning.

Med ledning av bl.a. dessa principer föreslår
utredningen att gränsen mellan studiehjälps- och studiemedelssystemen även i
fortsättningen dras vid 20 år. Utredningen föreslår emellertid samtidigt att
myndighetsåldem får utgöra den gräns i studiehjälpssystemet vid vilken den
studerande får lyfta så stort sammantaget studiesocialt stöd att det räcker för
att på egen hand finansiera studierna. Samma maximala studiestöd som
studiemedelssystemet bör således kunna utgå till den som har fyllt 18 år.

Förslag
till omedelbara åtgärder for 18 19-åringar

Utredningen förordar således att myndiga ungdomar i
gymnasiala studier själva skall kunna finansiera sina studier inom
studiehjälpssystemet.

De alternativa principförslag om mer långsiktiga
förändringar av det studiesociala stödet som utredningen lägger fram bör
enligt utredningens mening inte hindra ett omedelbart genomförande av nyss
nämnda princip.

Utredningen föreslår därför att den som har fyllt
18 år och bedriver gymnasiala studier skall få rätt att utnyttja de
återbetalningspliktiga studiemedlen i studiehjälpssystemet i den utsträckning
som behövs för att dessa tillsammans med studiebidraget och tilläggen skall ge
ett studiestöd som i stort sett motsvarar det högsta beloppet inom
studiemedelssystemet.

Utredningen har övervägt möjligheten att låta den
nämnda provisoriska regeln gälla alla 18-19-åringar som bedriver gymnasiala studier.
En sådan regel skulle bl.a. vara lätt att administrera. Den skulle emellertid
enligt utredningen snabbt kunna leda till kraftigt ökade statsutgifter för
studiesociala ändamål utan att detta föregåtts av en samlad prioritering av
olika angelägna åtgärder inom studiestödsområdet. Utredningen har därför stannat
för att förorda att endast de 18-19-åringar som har flyttat hemifrån får
utnyttja de återbetalningspliktiga medlen i den utsträckning som utredningen
anger. De återbetalningspliktiga medlen prövas således för denna grupp inte mot
föräldraekonomin. För att en sådan regel inte skall komma

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:153 15

att
påverka 18-19-åringar att flytta hemifrån bara för att själva kunna finansiera
sina studier, föreslår utredningen emellertid samtidigt att även de
18-19-åringar som bor kvar i föräldrahemmet skall kunna få utnyttja de
återbetalningspliktiga studiemedlen på detta sätt, men att därvid, liksom i
dag, prövning sker mot föräldramas ekonomi.

För
att elev skall ha rätt att bedömas fristående från föräldraekonomin närdet
gäller återbetalningspliktiga studiemedel bör krävas, att denne stadigvarande
har flyttat hemifrån och har annan bostad än föräldrarna. Ur administrativ
synpunkt är det angeläget att finna ett enkelt kriterium för detta. Det bör
därför krävas att eleven vid tidpunkten för ansökan om återbetalningspliktiga
studiemedel är kyrkobokförd under annan adress än för-äldrama.

Elev
som flyttat hemifrån och som önskar bli bedömd fristående från föräldrarna, när
det gäller de återbetalningspliktiga studiemedlen, bör enligt utredningen inte
kunna få inackorderingstillägg. Inackorderingstillägget är geografiskt
betingat med hänsyn till föräldrahemmets läge i förhållande till skolan. När
eleven flyttat hemifrån saknas grunden för detta till-lägg. Utredningen anser
det inte heller befogat att medge rätt till fria hemresor för sådan elev.

I
det fall eleven under studietiden nödgas betala hyra för bostad såväl på den
ordinarie bostadsorten som på studieorten, bör enligt utredningens förslag
extra återbetalningspliktiga studiemedel kunna utgå i likhet med vad som
tillämpas inom studiemedelssystemet.

Centrala
studiestödsnämnden (CSN) handlägger nu ansökningar om återbetalningspliktiga
studiemedel samt behovsprövat tillägg till yngre elever i gymnasiala studier,
dvs. elever som är högst 19 år. Skolstyrelsen prövar rätten lill studiebidrag
jämte andra tillägg än behovsprövat tillägg. Utredningen föreslår att CSN
också i fortsättningen handhar prövningen av rätten till återbetalningspliktiga
studiemedel.

Av
administrativa skäl är det angeläget att schablonisera reglerna för beräkning
av återbetalningspliktiga studiemedel till 18-19-åringar. I annat fall uppstår
behov av omfattande kontakter mellan skolstyrelserna och CSN för att få fram
t.ex. uppgifter om vilka bidrag som beviljats i ett enskilt fall. Detta skulle
i sin tur medföra avsevärt förlängda väntetider för beslut om studiestödet.

Utredningen
konstaterar att basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring för maj 1977 är
11 100 kr. Beräknat på detta basbelopp blir studiemedlen för nio månaders
studier 15 540 kr. I studiebidrag, inkomstprövat till-lägg och behovsprövat
tillägg kan till de s.k. yngre eleverna i gymnasial utbildning utgå högst 3
600 kr. enligt de belopp som gäller fr.o.m. den 1 juli 1977 (1 575 -I- högst
675 -i- högst 1 350 kr.). Föratt studiestödet till 18-19-åringar i
maximalfallet skall uppgå till nämnda belopp fordras att de återbetalningspliktiga
studiemedlen uppgår till ca 12000 kr. För merparten av eleverna utgår dock
endast studiebidrag med 1 575 kr. för nio månaders studier.

Skäl talar enligt utredningen för att den totala
stödramen inom de provisoriska reglerna för merparten av eleverna läggs 2000
kr. under det maximala studiemedelsbeloppet eller således vid 13 600 kr. med
ett basbelopp på 11 000 kr. I återbetalningspliktiga studiemedel utgår dä högst
12000 kr. Detta innebär att det totala stödbeloppet för de mest behövande
elevema, nämligen de som uppbär såväl högsta inkomstprövat tillägg som behovsprövat
tillägg ändå blir lika stort som för äldre elever i gymnasial utbildning samt
elever i eftergymnasial utbildning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

För elever som har minst sex kilometer till skolan
tillkommer resetillägg i vanlig ordning. För elever som inte flyttat hemifrån
och är i behov av inackordering på skolorten, och för vilka de
återbetalningspliktiga studiemedlen skall prövas mot föräldramas ekonomi,
tillkommer inackorderingstillägg.

Behovsprövningen av de återbetalningspliktiga
studiemedlen till elever som flyttat hemifrån bör ske enligt samma regler som
gäller inom studiemedelssystemet.

När det gäller elever som bor hemma bör enligt
utredningens förslag den nedre gränsen för dei ekonomiska underlaget för
behovsprövningen höjas från nuvarande 38000 till 45 000 kr.

Utredningen visar med några exempel effekterna av
de föreslagna reglerna.

Avser
såväl elev som flyttat hemifrån som elev som bor hemma

1
Studiebidrag

1575

4
Studiebidrag

1575

Återbetalnings-

Inkomstprövat

pliktiga stu-

tillägg, högst

675

diemedel, högst

12000

Behovsprövat

Kr. 13 575

tillägg Återbetalnings-

1350

2
Studiebidrag

1575

pliktiga studie-

Inkomstprövat

medel, högst

12000

tillägg, högst

675

Resetillägg,

Återbetalnings-

högst

2295

pliktiga studie-

Kr.

17895

medel, högst

12000

Kr. 14250

Avser elev som bor hemma men som är inackorderad

3
Studiebidrag

1575

på skolorten

Inkomstprövat

tillägg, högst

675

Studiebidrag

1575

Behovsprövat

Inkomstprövat

tillägg

1350

tillägg, högst

675

Återbetalnings-

Behovsprövat till-

pliktiga studie-

lägg

1350

medel, högst

12000 Kr. 15600

Återbetalningspliktiga studiemedel, högst
Inackorderingstillägg

Kr.

12000

2070
17670

Fria
hemresor tillkommer

Har eleven flyttat hemifrån sker behovsprövning av
de återbetalningspliktiga studiemedlen mot elevens egen inkomst och förmögenhet
samt, i förekommande fall, mot makes/jämställds inkomst och förmögenhet. Har
eleven inte flyttat hemifrån sker behovsprövningen av de återbetalnings-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:153 17

pliktiga
studiemedlen mot elevens och hans föräldrars inkomst och förmögenhet.

När det gäller inkomstprövat och behovsprövat
tillägg sker en prövning i förhållande till elevens och föräldramas ekonomi
oavsett om eleven flyttat hemifrån eller inte.

Utredningen
har beräknat kostnadema för reformen till 56 milj. kr. Till grund för
beräkningama har legat antagandet att ca 4000 18-19-åringar lämnat
föräldrahemmet och utnyttjar den återbetalningspliktiga delen med i genomsnitt
90 procent av maximalt belopp. Till grund för beräkningarna har vidare legat
antagandet att ca 3000 18-19-åringar som bor i föräldrahemmet kommer att
utnyttja i genomsnitt 50 procent av maximalt belopp. Reformen bör enligt
utredningen kunna genomföras den 1 juli 1978.

Centrala
studiestödsnämndens förslag om förbättrat studiestöd till yngre elever

Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar i sin
anslagsframställning för budgetåret 1979/80 upp studiestödsutredningens förslag
om förbättrat studiestöd till yngre elever.

CSN
framhåller det angelägna i att studiestödet för 18-19-åringar i gymnasial
utbildning förbättras. CSN kan emellertid inte tillstyrka utredningens förslag
till provisoriska regler. Bl.a. menar CSN att ett genomförande av utredningens
förslag skulle medföra mycket administrativt krångel. Vidare skulle vissa
studerande frestas att flytta från föräldrahemmet enbart för att få möjlighet
att på egen hand finansiera sina studier.

CSN
föreslår i stället, i överensstämmelse med sitt remissyttrande över

studiestödsutredningens betänkande, att alla myndiga elever i gymnasial

utbildning får rätt att utan prövning mot föräldrarnas ekonomi utnyttja

återbetalningspliktiga studiemedel (således oavsett om de flyttat hemifrån

eller bor kvar i föräldrahemmet) samt att studiebidrag och tillägg till studie

bidraget utgår enligt nu gällande principer (inackorderingstillägg skall såle

des kunna beviljas även om den studerande är kyrkobokförd under annan

adress än föräldrarna).

Vid
ett genomförande av en reform enligt utredningens förslag den 1 juli 1979
beräknar CSN att kostnaden för återbetalningspliktiga studiemedel till
18-19-åringar kommer att uppgå rill 84,4 milj. kr. Till grund för beräkningen
har CSN använt samma antaganden om studerandeantal och utnyttjandegrad som
studiestödsutredningen. Liksom utredningen har CSN utgått från att den totala
stödramen inom de provisoriska reglerna läggs 2000 kr. under det maximala
studiemedelsbeloppet. CSN har vidare räknat med att studiemedel utgår med 150
% av basbeloppet. Vid ett antaget basbelopp på 13 500 kr. och med oförändrat
belopp i studiebidrag (188 kr./mån) innebär det att högst 16550 kr. utgår i
återbetalningspliktiga studiemedel.

Vid ett genomförande av CSN:s förslag beräknar CSN
utgiften för återbetalningspliktiga studiemedel till 18-19-åringar under
1979/80 till 125,5 milj. kr. Till grund för beräkningen ligger följande
antaganden.

Studiemedel utgår med maximalt 150 % av
basbeloppet, dvs. 20250 kr./läsår vid ett antaget basbelopp på 13 500 kr. Med
hänsyn till bl.a. de föreslagna förstärkningama av tilläggen inom
studiehjälpen bör den totala stödramen kunna läggas betydligt mer än 2 000 kr.
under maximala studiemedelsbeloppet. CSN har här räknat med att stödramen inom
de provisoriska reglerna läggs 5 750 kr. under studiemedelsbeloppet. De mest
behövande kommer även med CSN:s förslag ändå att totalt erhålla ungefär

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:153 18

samma
studiestödsbelopp som det maximala studiemedelsbeloppet. Med oförändrat belopp
i studiebidrag (188 kr./mån) kommer högst 13 800 kr. att utgå i
återbetalningspliktiga studiemedel till 18-19-åringar enligt CSN:s förslag. CSN
har i beräkningarna utgått från samma antaganden om utnyttjandegrad som
studiestödsutredningen och samma antagande om antal studerande som flyttat
från föräldrahemmet.

I likhet med studiestödsutredningen bedömer CSN det
som osannolikt att särskilt många föräldrar kommer att låta sina bam skuldsätta
sig för gymnasiala studier. Flertalet föräldrar kommer troligen liksom hittills
att fortsätta att bidra till 18-19-åringamas underhåll under det att de fullbordar
de gymnasiala studierna. Mot den bakgrunden beräknar CSN att ca 25% av berörda
ungdomar, dvs. ca 15000 kommer att utnyttja lånemöjligheten. Om ca 4000 av dem
antas ha flyttat hemifrån återstår således 11 000 som kan antas utnyttja i
genomsnitt 50 % av maximalt lånebelopp.

Med den av CSN föreslagna höjningen av beloppet i
återbetalningspliktiga studiemedel för 16- 17-åringar kan den utgiften
beräknas till 6,8 milj. kr. för petitabudgetåret. Den sammanlagda utgiften för
återbetalningspliktiga studiemedel till yngre elever i gymnasial utbildning
blir då 125,5 + 6,8 = 132,3 milj. kr. Merkostnaden i förhållande till
oförändrade regler är 121,5 milj. kr. Merkostnaden för stödet till
18-19-åringar i förhållande till studiestödsutredningens förslag är 41,7 milj.
kr.

Centrala
studiestödsnämndens förslag till decentraliserad handläggning av ansökningar om
återbetalningspliktiga studiemedel till s.k. yngre elever

Decentralisering

I skrivelse 1978-12-08 till centrala
studiestödsnämnden (CSN) har utbildningsdepartementet givit CSN i uppdrag att
utreda möjlighetema att decentralisera handläggningen av ansökningar om
återbetalningspliktiga studiemedel till 18-19-åringar samt beräkna kostnadema
för en sådan hantering.

De främsta skälen för en decentralisering av
handläggningen av ansökningar om återbetalningspliktiga studiemedel är enligt
CSN:s mening dels att flytta beslutsfattandet så nära de studerande som
möjligt, dels att fullfölja den inriktning som angivits i målen för CSN:s
organisationsutveckling, dvs. att koncentrera CSN:s verksamhet på övergripande
studiesociala arbetsuppgifter. Om handläggningen av ansökningar om
återbetalningspliktiga studiemedel bibehålls centralt kommer, med hänsyn till
den förväntade ökningen av ärendevolymen, framdeles en ännu större andel av
CSN:s resurser att åtgå för löpande ärendehandläggning. En decentralisering
skulle även resultera i ett antal andra fördelar. Överföringen innebär utökad studiestödskompetens
vid studiemedelsnämndema vilket bl.a. i informationshänseende är en fördel.
Nya ärendegrupper vid studiemedelsnämndema kan också innebära en förstärkning
av dessa relativt små myndigheter och därigenom göra dessa mindre sårbara. Att
de studerande tillförsäkras besvärsrätt i beslut om återbetalningspliktiga
studiemedel är också en fördel.

En decentralisering måste, menar CSN, omfatta alla
ansökningar om återbetalningspliktiga studiemedel. Att t.ex. decentralisera
handläggningen av ansökningar om återbetalningspliktiga studiemedel från
18-19-åringar till studiemedelsnämndema och bibehålla handläggningen av ansökningar
från 16-17-åringar vid CSN är tveklöst olämpligt. Ett sådant

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:153 19

förhållande
skulle skapa svåra informationsproblem och komplicera förhållandena för den
studerande.

Vid
en decentralisering av beslutanderätten i ansökningar om återbetalningspliktiga
studiemedel kan det te sig naturligt att en sådan skall ske till
skolstyrelsema. Skolstyrelserna handlägger f.n., med undantag av behovsprövat
tillägg och återbetalningspliktiga studiemedel, övriga studiehjälpsformer.
Därigenom har skolstyrelserna grundläggande kompetens för att också handlägga
ansökningar om återbetalningspliktiga studiemedel. För de studerande skulle det
naturligtvis vara en fördel om de i samtliga ärenden om studiehjälp kunde ta
kontakt med en myndighet.

Det finns dock vissa skäl som talar emot en
decentralisering till skolstyrelsema. Med hänsyn till att studiemedlen är
återbetalningspliktiga fordras en koppling till CSN:s återbetalningssystem.
Denna koppling kommer att bli administrativt svårhanterlig om handläggningen
sker vid skolstyrelserna. De i övrigt stora fördelar som står att vinna i utnyttjandet
av studi 3tö-dets informationssystem (STIS) i samband med handläggning av ansökningar
om återbetalningspliktiga studiemedel försvinner om handläggningen överförs
till skolstyrelserna.

Utifrån vad CSN anfört föreslår nämnden att
handläggningen av samtliga ansökningar om återbetalningspliktiga studiemedel
decentraliseras till studiemedelsnämnderna.

CSN föreslår vidare att decentraliseringen
genomförs 1980-01-01. Skälet härtill är följande. Med hänsyn till tidpunkten
vid vilken beslutet om förbättrat studiestöd till 18-19-åringama kan förväntas
fattas kommer de detaljerade författningsändringama inte att bli kända förrän
under senare delen av första halvåret 1979. Erforderligt anvisningsarbete och
nödvändiga utbildningsinsatser beräknas ta ett halvår i anspråk. Anvisningar
och utbildning är av avgörande betydelse för att en decentralisering skall
kunna genomföras. Decentraliseringen bör ej heller genomföras förrän studiemedelsnämndema
kan ges en varaktig personaladministrativ lösning. Detta kan ske först efter
det att viss erfarenhet av ansökningsvolymen under hösten 1979 har vunnits.

Beslut
om återkrav av återbetalningspliktiga studiemedel

Beslut om återkrav av studiehjälp fattas f.n. av
CSN. CSN avser att under kommande budgetår göra en utredning om var återkrav
av studiehjälp bör handläggas. 1 avvaktan på denna samlade bedömning bör t.v.
återkrav av återbetalningspliktiga studiemedel fattas av CSN.

CSN vill dock i detta sammanhang aktualisera
följande författningsändring. I studiestödsförordningens 3 kap. 46 och 47 §§
sägs att om sådan ändring av förhållandena sker att återbetalningspliktiga
studiemedel skall upphöra/utgå med lägre belopp eller om studerande som
beviljats återbetalningspliktiga studiemedel övergår till annan läroanstalt/avbryter
sina studier skall anmälan ske till CSN. CSN anser att sådan anmälan bör ske
till skolstyrelsen. Skälet härtill är följande. Anmälan om ovanstående förhållanden
i fråga om andra former av studiehjälp än återbetalningspliktiga studiemedel
skall göras till skolstyrelsen. Skolstyrelsen skall göra anmälan därom till
CSN. Det synes därvid lämpligt att, för att förenkla förhållandena för den
studerande eller dennes föräldrar, anmälan från den enskilde skall göras till
skolstyrelsen även i fråga om återbetalningspliktiga studiemedel.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:153 20

Resurser
för handläggning

CSN vill understryka vad studiemedelsnämndema
påpekat nämligen att erforderliga personella resurser ställs till nämndemas
förfogande. Detta är nödvändigt för att de handläggningstider m.m. som under
hösten 1978 uppnåtts vid studiemedelsnämndema skall kunna bibehållas. En
överföring av ifrågavarande handläggning till studiemedelsnämndema utan att
personella resurser tillförs nämnderna kommer att leda till oacceptabelt långa
behandlingstider.

En bedömning av kostnaderna för handläggning av
ansökningar om återbetalningspliktiga studiemedel är f.n. svår att göra.
Skälet härtill är att information saknas om utformningen av det förbättrade
stöd till 18-19-åringar som regeringen under våren kommer att föreslå.

CSN har, utifrån nuvarande volym av 4000
ansökningar per år, adderat en uppskattad volymökning på grund av det
förbättrade stödet för 18- 19-åringar. Tre alternativa beräkningar har gjorts:

Alt. I: Återbetalningsplikriga studiemedel utan
prövning mot föräldrarnas ekonomi för de studerande som mera stadigvarande
flyttat hemifrån.

Alt. 2: Återbetalningspliktiga studiemedel utan
prövning mot föräldramas ekonomi för de studerande som under studietiden bor
utanför föräldrahemmet.

Alt. 3: Lika med alt. 2 men kombinerat med höjda
gränser för det ekonomiska underlaget för de studerande som bor kvar i
föräldrahemmet.

Utifrån ovanstående tre altemativa lösningar har
CSN beräknat följande totala ansökningsvolymer och resursbehov. Resursbehovet
utgår från en genomsnittlig handläggningstid av 35 minuter per ansökan.

Alt.
1: 9000 ansökningar

3,5 tjänster i hF 11 Alt. 2: 13 000 ansökningar

5,5 tjänster i hF 11 Alt. 3: 16000 ansökningar

6,5
tjänster i hF 11

Till ovan redovisade resursbehov skall, förutom
tidigare redovisade osäkerhetsfaktorer, knytas restriktionen att beräkningama
grundats på en någorlunda okomplicerad handläggning av samtliga ansökningar.
Tidsåtgång för exempelvis utredning eller kontroll av huruvida den studerande
flyttat hemifrån eller om inackorderingstillägg betalats ut har inte medtagits.

Det är nödvändigt att de nämnda resurserna
verkligen tillförs studiemedelsnämndema om nu uppnådda handläggningstider vid
nämndema skall kunna bibehållas. Under hösten 1979 bör resurserna kunna
utnyttjas dels vid CSN för att klara handläggningen av den nya ärendevolymnen,
dels vid studiemedelsnämndema för utbildning m.m.

Med hänsyn till den osäkerhet med vilken
ovanstående resursskattningar är förknippade förbehåller sig CSN rätten att
återkomma i resursfrågan när viss erfarenhet vunnits under hösten 1979.
Ovanstående ansökningsvolymer får dock antas vara ett minimum.

Genom decentraliseringen bortfaller handläggningen
av 4000 ärenden vid CSN. Resurser motsvarande 1,5 tjänster frigörs därigenom. Å
andra si-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:153 21

dan
tillkommer sådana arbetsuppgifter som besvärs- och återkravshand-läggning,
vilken, med hänsyn till den ökade volymen ansökningar, får bedömas bli av inte
ringa omfattning. Nettoinbesparingen vid CSN kan därför bli ungefär en tjänst.
Genomförandet av decentraliseringar ser CSN som en väsentlig del i myndighetens
rationaliseringsverksamhet och förutsätter därigenom att friställda resurser
kan omfördelas till eftersatta områden inom CSN, t.ex. återkravsverksamheten.

Förslaget
om decentralisering av handläggningen av ansökningar om återbetalningspliktiga
studiemedel har diskuterats med samtliga studiemedelsnämnder. Samtliga
studiemedelsnämnder har därvid tillstyrkt en sådan förändring men samtidigt
framhållit, som ovan påpekats, behovet av bl.a. ökade personella resurser. Tre
studiemedelsnämnder har dock framfört att decentraliseringen, ur bl.a.
informationssynpunkt, bör genomföras 1979-07-01.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:153 22

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över
Studiestödsutredningens betänkande (SOU 1977:31) Studiestöd - Alternativa
utvecklingslinjer

I denna remissammanställning har
jag i första hand behandlat remissinstansemas synpunkter på
studiestödsutredningens förslag till provisoriska bestämmelser för
18-19-åringar.

Eftersom studiestödsutredningens
förslag i denna fråga sammanhänger med utredningens ställningstaganden till den
framtida gränsdragningen mellan studiehjälp- och studiemedelssystemen har jag
också redovisat remissinstansemas synpunkter i denna del.

Gränsdragningen mellan studiehjälps- och
studiemedelssystemen

De flesta remissinstanser som
yttrat sig över utredningens förslag kommenterar i någon form utredningens
förslag till gränsdragning mellan studiehjälps- och studiemedelssystemen.
Utredningens alternativ 1, att elevema skulle få studiehjälp till 18 år, därefter
studiemedel, tillstyrks av socialstyrelsen, SFEF, FPK, MSKF,
studiemedelsnämnderna 1 Göteborg, Linköping och Umeå samt
vuxenutbildningsnämnderna 1 Värmlands, Jämtlands och Västerbottens län.

Några av dessa instanser
kommenterar sina förslag närmare. Socialstyrelsen anser att utredningen
framför allt borde beaktat konsekvensema av den sänkta myndighetsåldem och
dragit gränsen mellan de båda studiemedelssystemen vid 18 år, trots att den
nackdelen uppkommer att olika studiestöd tillämpas inom samma
utbildningssystem. Styrelsen anför att det är av vikt att understödja
utvecklingen mot en ekonomisk självständighet för dem som uppnått
myndighetsåldem, oavsett boendeförhållande. Styrelsen anser vidare att
föräldrabalkens nuvarande regler om föräldrarnas underhållsskyldighet inte bör
betraktas som en inskränkning i möjligheterna för samhället att skapa
förutsättningar för en självständig ekonomisk ställning.

Studiemedelsnämnden 1 Göteborg
menar att en gräns vid 18 år är den enda principiellt riktiga och logiska
gränsdragningen med hänsyn till kraven på enkelhet och överskådlighet. Enligt
nämndens mening betonar utredningen i alltför hög grad föräldramas
försörjningsskyldighet för bam i åldem 18-20 år i relation till kraven på
studiehjälpen samtidigt som man helt bortser från denna försörjningsskyldighet
i åldrarna 19 år och uppåt vid eftergymnasiala studier. Nämnden anser att den
diskussion som fördes vid skapandet av den nuvarande gränsdragningen mellan
gymnasial och eftergymnasial utbildning är förlegad. 1 dagens skolformer
återfinns, oavsett utbildningsnivå, elever som är såväl under som över 20 år,
med och utan anknytning till föräldraekonomin. Nämnden anser sålunda att det
redan finns en blandning av olika studiestöd inom samma utbildningsnivå, varför
en sänkning till 18 år från den synpunkten är ointressant. Nämnden är
emellertid medveten om att 18-årsgränsen kan få som konsekvens ett byje av
stödform under en sammanhängande utbildning på gymnasial nivå. Ölägenheterna
med detta anser nämnden dock kunna elimineras genom att de generella
bidragsdelarna inom studiehjälps- och studiemedelssystemen anpassas till
varandras storlek.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:153 23

Som ett annat sätt att lösa
gränsdragningsfrågan anför nämnden att man kunde tänka sig en flytande
gränsdragning mellan 18 och 20 år. De som valde att kvarstanna inom
föräldraekonomin skulle fortfarande tillhöra studiehjälpssystemet så länge
gymnasiestudier pågick, medan de som valde att lämna föräldraekonomin skulle
hänvisas till studiemedelssystemet.

Utredningens alternativ 2,
studiehjälp till 18 år, därefter ett nytt särskilt socialt stöd till 18-
19-åringar, samt därefter studiemedel, har bemötts positivt av ett fåtal
instanser. Dessa är Elevförbundet och vuxenutbildnings-nämnderna i Kalmar,
Blekinge och Älvsborgs län. Av dessa anför vuxen-utblldnlngsnämnden i Älvsborgs
län att ett införande av detta alternativ bör kunna ske ganska snabbt utan att
man avvaktar det fortsatta utredningsarbetet. På lite längre sikt, menar
nämnden, att målet bör vara studiehjälp till 18 år och därefter studiemedel.
Studiemedlen bör då ges i form av ett sammanhållet vuxenstudiestöd, som
inkluderar nuvarande studiemedel, utbildningsbidrag vid
arbetsmarknadsutbildning och vuxenstudiestöd. Genom successiva förändringar bör
detta kunna utvecklas till ett beskattat studiebidrag/studielön.

Av utredningens tre altemativ har altemativet 3 -
studiehjälp till 20 år, därefter studiemedel - rönt den största uppskattningen
hos remissinstanserna. Detta altemativ tillstyrks av statskontoret, RRV, UHÄ,
CSN, SÖ, socialpolitiska samordningsutredningen, kommunförbundet, landstingsförbundet,
LO, SACO/SR, TCO, SFS, SECO, FPU, MUF, liberala studentförbundet,
studiemedelsnämnderna 1 Stockholm och Uppsala samt vuxenutbildningsnämnderna i
Uppsala, Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län (gemensamt yttrande),
Södermanlands, Jönköpings, Gotlands, Malmöhus, Västernorrlands län,
gymnasiekuratorer inom Örebro län och Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning.

CSN vill, med hänsyn till den
debatt som förts, i klarläggande syfte understryka att utredningens förslag
till gränsdragning i själva verket innehåller två åldersgränser, en vid 18 år
och en vid 20 år. Fram till 18 år utgår studiehjälp enligt i princip nuvarande
regler, för 18-19-åringar utgår studiehjälp enligt nuvarande regler plus ett
"icke-föräldraprövat" lån upp till den nivå där bidrag plus lån
motsvarar studiemedelsnivån, därefter utgår studiemedel. Nämnden menar att det
då är en terminologisk fråga om man kallar det stöd som skulle utgå till 18 -
19-åringar för "studiehjälp och möjligheter till ett icke-föräldraprövat
lån" eller om man kallar det "studiemedel med möjligheter till ett
förhöjt, föräldraprövat bidrag".

CSN berör också i sitt remissvar
frågan om skuldsättningen för gymnasiestudier. Nämnden menar att en måtUig
skuldsättning kan accepteras om föräldrarna inte till någon del kan bidra till
uppehället under studietiden. Däremot är nämnden beredd att acceptera en stor skuldsättning
om inkomstprövat stöd inte kan utgå på grund av att föräldrarna har god ekonomi,
men föräldrarna ändå inte vill bidra till sitt myndiga barns uppehälle under
studietiden, eller - vilket inte är helt ovanligt - om barnet på egen hand vill
finansiera sitt uppehälle utan att ligga sina föräldrar ekonomiskt till last.
Nämnden menar att det inte går att utforma ett selektivt studiesocialt system
som siktar till att undvika skuldsättning även i sådana situationer.

CSN anser sammanfattningsvis att
utredningens förslag till gränsdragning tillgodoser rimliga krav och önskemål.
De myndiga elevema får möjligheter att oberoende av föräldraekonomin bedriva
studier, samtidigt som man oförändrat bibehåller möjligheten till större bidrag
till studerande från familjer med svag ekonomi när dessa studerande passerar
myndighetsgränsen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:153 24

SACO/SR pekar på att en åldersgräns
vid 18 år skulle innebära att ca 60000 elever mitt under sin gymnasieutbildning
skulle få byta studiestöd. För de elever som i dag endast uppbär bidragsdelen i
studiehjälpen skulle detta innebära en förbättring, eftersom bidraget till de
studerande inom studiemedelssystemet är högre. Men för en minoritet av elevema,
som på grund av svag föräldraekonomi även uppbär de inkomst- och behovsprövade
tilläggen, skulle övergången till studiemedel betyda att bidraget blev lägre.
SACO/SR finner att principen att ingen skall behöva skuldsätta sig i nämnvärd
utsträckning under sina gymnasiestudier riktig och menar att även den talar mot
en övergång till studiemedelssystemet under gymnasietiden.

SFS är inte positivt till den typ
av särlösningar som utredningens alternativ 3 innebär, utan menar att
lösningen har klara nackdelar. 1 avsaknad av bättre förslag, förordar
emellertid SFS detta altemativ. Vidare anför SFS att utredningen i sitt
fortsatta arbete bör ha i åtanke att de gymnasieelever som utnyttjat lånedelen
kommer att få en betydande studieskuld vid eventuellt fortsatta
högskolestudier.

Studiemedelsnämnden 1 Uppsala
föreslår att 18-årsgränsen bör mjukas upp till förmån för yngre studerande som
redan före 18 års ålder av olika skäl har frigjort sig från familjen. Nämnden
anser att det bör finnas möjligheter för dessa ungdomar mellan 16 och 18 år
att själva finansiera sina gymnasiestudier redan när dessa studier påbörjas.

Vuxenutbildningsnämnden 1 Uppsala,
Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län (gemensamt yttrande) befarar att
en strikt åldersgräns vid 20 år kan medföra att de ungdomar som söker sig till
gymnasieskolan efter en tids studieuppehåll kan anse sig tvingade att välja
kortare utbildningar för att hinna fullfölja sina studier innan de passerat
åldersstrecket. Nämndema anser därför att utredningen bör överväga ett system
där studiehjälp utgår tills den gmndläggande gymnasiala utbildningen är
slutförd, oberoende av elevens levnadsålder. En sådan reform skulle enligt
nämndema kunna motverka den nuvarande sneda rekryteringen till gymnasieskolans
längre teoretiska linjer.

Vuxenutbildningsnämnden i Gotlands
län tillstyrkan till utredningens förslag till gränsdragning grundar sig på det
antagandet att det framtida studiestödssystemet kommer att vara snarlikt det nu
gällande. Nämnden anser det emellertid tveksamt om nuvarande system med
gränsdragning mellan olika studiesystem efter ålder är möjligt att använda när
den återkommande utbildningen sätts i system redan vid avslutad grundskola.
Nämnden förordar i stället ett system som garanterar ett förmånligt stöd för
exempelvis tre års gymnasiala studier som infaller under en 15-årsperiod efter
grundskolan. Ett sådant stöd måste, enligt nämnden, differentieras eftersom
levnadsomkostnadema är mycket skiftande för olika personer i denna
åldersgrupp.

Ett liknande förslag presenteras av SSKF.

Förslag till provisoriska bestämmelser för 1819-årlngar

Utredningen föreslår - som ett
provisorium -att de 18-19-åringar som har flyttat hemifrån omedelbart bör få
utnyttja de återbetalningspliktiga studiemedlen i den utsträckning som är
nödvändig för att kunna finansiera studiema. Detta förslag bemöts positivt av
det stora flertalet remissinstanser som har yttrat sig i frågan.

Statskontoret, RRV,
socialstyrelsen, UHÄ, CSN, SÖ, AMS, socialpolitiska samordningsutredningen,
kommunförbundet, landstingsförbundet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:153 25

LO, SACO/SR, TCO, SFS, SECO, CUF, FPU, MUF, SSKF. CKF,
MSKF, studiemedelsnämnderna 1 Stockholm och Uppsala samt vuxenutbildningsnämnderna
i Södermanlands, Jönköpings, Gotlands, Blekinge, Malmöhus, Värmlands,
Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län samt Svenska föreningen för
studie- och yrkesvägledning tillstyrker samtliga förslaget.

SÖ påpekar att förslaget till provisorisk
lösning strider mot kravet på att eleven normalt skall kunna genomföra sina
studier utan att ådra sig återbetalningsskyldighet i nämnvärd omfattning. Då
en ökning av studiehjälpen, som skulle möjliggöra att elever i gymnasiala
studier inte skulle behöva skuldsätta sig, blir mycket kostnadskrävande,
tillstyrker SÖ emellertid utredningens förslag. SÖ påpekar vidare att
utredningens förslag att inackorderingstillägg och fria hemresor ej skall utgå
till elev som flyttat hemifrån, får till följd att eleven undandras en inte
oväsentlig del av studiehjälpen. Detta bortfall måste, enligt SÖ, kompenseras
med återbetalningspliktiga studiemedel och därmed öka skuldbelastningen.
Utredningen bör, enligt SÖ, i sitt fortsatta arbete ge förslag på hur denna negativa
effekt skall kunna undanröjas. SÖ anser i det sammanhanget att det hade varit
värdefullt med någon form av kartläggning av de ungdomar som i dag uppbär inackorderingstillägg.
En sådan analys hade, enligt SÖ, kunnat belysa bl.a. frågor såsom familjeekonomisk
bakgrund och skäl till inackorderingstill-lägg.

SECO menar att förslaget på kort
sikt innebär en förbättring för de grupper som har ekonomiska problem. SECO
ser emellertid gäma också att möjlighetema att låna utvidgas till att gälla
även 16- 17-åringar, av det skälet att åtgärder inom studiehjälpen måste
sättas in vid den tidpunkt då eleven skall välja om han vill fortsätta till
gymnasiet eller inte.

Utredningens förslag avvisas av tre instanser, nämligen
studiemedels-nämnderna 1 Göteborg, Lund och Umeå.

Förslaget är enligt
studiemedelsnämnden i Göteborg administrativt otympligt och kräver nya
kontrollfunktioner. Studiestödsmyndigheterna torde i dag sakna nödvändiga
administrativa resurser att omedelbart genomföra förslaget. Nämnden menar att
en omedelbar lösning av den onekligen svåra ekonomiska situationen vissa 18-
19-åringar i dag befinner sig i i stället bör ske från endera av följande
riktlinjer:

1. Återbetalningspliktiga
studiemedel inom studiehjälpssystemet bör ut

gå utan prövning mot föräldramas ekonomi för alla studerande som har

fyllt 18 år.

2. Valfri övergång till studiemedelssystemet.

Enligt nämnden kräver dén
sistnämnda lösningen dock en anpassning av studiehjälpens bidrag till
studiemedelssystemet om inte en allmän överströmning till studiemedelssystemet
skall ske på grund av den högre bidragsdelen inom detta system.

Liknande synpunkter framförs av studiemedelsnämnden i
Umeå.

Många instanser har kommenterat
utredningens förslag att de 18-19-åringar som bor kvar i föräldrahemmet skall
kunna få utnyttja de återbetalningspliktiga studiemedlen men att därvid,
liksom i dag, prövning sker mot föräldrarnas ekonomi. De flesta av dessa
instanser avstyrker utredningens förslag och menar att också dessa ungdomar bör
få utnyttja de återbetalningspliktiga medlen utan prövning mot
föräldraekonomin.

De instanser som hyser den
uppfattningen är följande: Statskontoret, RRV, CSN, AMS, socialpolitiska
samordningsutredningen, kommunför-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:153 26

bundet, TCO, riksförbundet Hem och Skola, SFS, SFEF, FPU,
studiemedelsnämnden 1 Uppsala samt vuxenutbildningsnämnderna i Södermanlands
och Blekinge län.

CSN motiverar sin avstyrkan med att
nämnden anser kyrkobokföringen vara ett mycket opålitligt kriterium på elevens
faktiska hemförhållande. Många som definitivt flyttat hemifrån torde
fortfarande vara kyrkobokförda på föräldramas adress. Omvänt händer det,
enligt CSN, att inackorderade elever låter kyrkobokföra sig på annan adress,
trots att de endast vistas där under studietid och övriga tider i
föräldrahemmet.

CSfJ menar att utredningens förslag
skulle leda till ett orimligt administrativt krångel och anför vidare att det
förmodligen inte heller finns någon annan enkel och rättvisande metod att
tillämpa. Detta är, enligt nämnden, ett avgörande argument mot utredningens
förslag till åtskillnad mellan myndiga elever. Sammanfattningsvis föreslår CSN
följande omedelbara åtgärder för 18-19-åringar i gymnasial utbildning:

1. Alla myndiga elever får rätt att
utan prövning mot föräldramas eko

nomi utnyttja återbetalningspliktiga studiemedel (således oavsett om de

flyttat hemifrån eller bor kvar i föräldrahemmet).

2. Studiebidrag och tillägg till
studiebidraget utgår enligt nu gällande

principer (inackorderingstillägg skall således kunna beviljas även om den

studerande är kyrkobokförd under annan adress än föräldrarnas).

Socialpolitiska
samordningsutredningen menar att det är flera bidrag som bör tas med i bilden
för att man skall kunna avgöra effekten av att flytta hemifrån i den aktuella
situationen. Den som flyttat hemifrån och är över 18 år kan få statskommunalt
bostadsbidrag till ensamstående utan bam. Föräldrarna får däremot inte räkna
med den studerande när det gäller statskommunalt bostadsbidrag, eftersom
barnet knappast kan anses vara försörjt inom familjen. Samordningsutredningen
hänvisar till studiestödsutredningens förslag att de studerande som flyttat
hemifrån inte bör få inackorderingstillägg och påpekar att den som i princip
bor kvar i hemmet men studerar på annan ort däremot kan få sådant tillägg. I
ett sådant fall får dessutom föräldrama räkna med den studerande vid
bedömningen av om statskommunalt bostadsbidrag skall kunna utgå.
Samordningsutredningen betraktar det föreslagna systemet som administrativt
besvärligt och föreslår därför att 18-19-åringarna bör behandlas lika oavsett
om de har flyttat hemifrån eller inte.

Utredningens förslag bemöts
positivt av SÖ, SACO/SR och vuxenutbildningsnämnderna i Jönköping och Malmöhus
län.

SACO/SR pekar visserligen på
svårigheten att kontrollera om en elev verkligen stadigvarande bor utanför
föräldrahemmet, men menar samtidigt att det handlar om ett relativt
litet antal elever som bor i eget hushåll och som i dag saknar möjligheter att
själva finansiera sina studier. SACO/SR anser vidare att frågan om huruvida
även de 18-19-åringar som bor hemma skall få motsvarande rätt att utnyttja
återbetalningspliktiga studiemedel utan prövning mot föräldraekonomin bör
prövas i samband med frågan om ett enhetligt studiestödssystem.

Ytterligare ett par instanser kommenterar utredningens
förslag.

RSV menar att kyrkobokföringen är
ett diskutabelt urvalskriterium. Med hänsyn till att det är svårt för
myndighetema att kontrollera att uppgiven kyrkobokföringsadress är korrekt,
får man räkna med möjligheten av "vissa fall av skenskrivningar". Det
bör vidare påpekas att elever som vistats i skolinternat eller dylikt
regelmässigt kyrkobokförs där föräldrarna bor. I de fall däremot, fortsätter
RSV, då föräldrarna bor utomlands och

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:153 27

barnet
är inackorderat för studier vid skola i Sverige blir emellertid bamet vanligen,
enligt nuvarande folkbokföringspraxis, kyrkobokförd där bamet självt vistas.

Studiemedelsnämnden
i Stockholm anser att prövning mot föräldraekonomin skall göras både i de fall
då bamet bor hemma och då barnet har flyttat hemifrån. Nämnden motiverar sitt
förslag med att bam till föräldrar med god ekonomi förmodligen kan få hjälp av
föräldrarna att skaffa bostad utanför föräldrahemmet. De skulle då, enligt
utredningens förslag, menar nämnden, slippa prövningen mot föräldraekonomin,
medan bam till föräldrar som saknar ekonomiska möjligheter att hjälpa barnen
till separat bostad skulle prövas mot föräldraekonomin. Studiemedelsnämnden
säger sig inte kunna finna en sådan ordning rättvis.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

9 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (9)

9 kopplingar i 6 dokument.

  1. Bet. 1981/82:SfU8 om studiestöd (prop. 1981/82:100) s. 17 i texten
  2. Bet. 1980/81:SfU22 om studiestöd (prop. 1980/81:100) s. 14 i texten
  3. Rskr. 1978/79:319 i texten
  4. Bet. 1978/79:SfU20 med anledning av propositionen 1978/79:153 om förbättrat studiestöd till 18-19-åringar i gymnasial utbildning jämte motioner s. 1 · s. 3 · s. 10 · s. 14 i texten
  5. Prop. 1978/79:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1979/80, m.m. (kompletteringsproposition) i texten

Visa alla 6