om omfördelning av den årliga fordonsskatten, m.m.
36 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 25 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:154, om omfördelning av den årliga fordonsskatten, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:154
Regeringens proposition
1978/79:154
om omfördelning av den
årliga fordonsskatten, m. m.;
beslutad den 8 mars 1979.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
OLA
ULLSTEN
INGEMAR
MUNDEBO
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1 propositionen föreslås att den femte och sista
etappen genomförs av den omläggning av den åriiga fordonsskatten som påbörjades
genom beslut av 1970 års riksdag. Omläggningen innebär en omfördelning av
fordonsskatten för fordon med en totalvikt över 3 ton. Reformarbetet som sådant
leder till oförändrad eller sänkt skatt för bensindrivna bussar och lastbilar,
sänkt skatt för flertalet lastbilar utan anordning för påhängsvagn, höjd skatt
för andra lastbilar samt höjd skatt för flertalet släpvagnar. I samband med att
femte etappen genomförs föreslås att skatten på de allra lättaste bussarna och
lastbilarna höjs så att den kommer i nivå med motsvarande personbilar.
I propositionen föreslås också en höjning av
kilometerskatten på släpvagnar med ca 15 96. Förslaget hänger samman med den
höjning av bensinskatten och kilometerskatten som genomfördes våren 1978 och
som innebar mindre höjning av kilometerskatten för släpvagnar än för övriga
fordon.
Kompensation för bensinskatt vid yrkesmässig
användning av motorsåg skall enligt förslag i propositionen utgå med 10 % av
den kompensationsgrundande kostnaden i stället för 15 96 som nu gäller.
Överstiger denna kostnad 4 000 kr. bör kompensation utgå med 50 96 av skatten
på bensin i stället för 60 96. Vidare föreslås att den minsta
kompensationsgrundande kostnaden höjs från 200 kr. till 600 kr.
Slutligen föreslås i propositionen förenklad
redovisning av bensinskatt i vissa fall.
1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 154
Prop.
1978/79:154 2
1
Förslag till
Lag
om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)
Härigenom föreskrivs i fråga om vägtraflkskattelagen
(1973:601)'
dels att
bilagorna 1 och 2 skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall
införas en ny paragraf, 4a§, av nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
4a§
Vid riksskatteverkets sida
skall.finnas en särskild rådgivande nämnd (kllometerskatlenämnden) med uppgift
att till verket avge yttrande och .förslag i ärenden som avses i 17 §. Innan
riksskatteverket fattar beslut 1 sådana ärenden av principiell betydelse eller
annars av större vikt skall verket höra nämnden.
Om sammansättningen av nämnden
förordnar regeringen.
Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973:601)
Nuvarande lydelse Fordonsskatt
Fordonsslag
Skaitevikt, kilogram
Skatt,
kronor
grund-
tilläggsbelopp
belopp
for varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten
i klassen
A
Motorcyklar
I
Tvähjulig motorcykel
0- 75
75
0
utan
sidvagn
76-
100
0
2 Annan
motorcykel
0-
150
0
B
Personbilar
0- 900
280
0
901-
355
75
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:869. 2 Senaste
lydelse 1978:118
Prop. 1978/79:154
Fordonsslag
Skattevikt, kilogram
Skatt,
kronor
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för varje helt hundratal kilogram
över den lägsta vikten i klassen
C
Bussar
1 Buss
som är inrättad
0- 1600
165
0
för
drift endast med
1601- 3 000
203
38
bensin
eller gasol
3 001-
704
7
2 Annan
buss
0- 1600
165
0
1601-3 000
203
38
3 001- 7 000
715
IS
7001-10000
1449
32
10 001-30 000
2 424
47
30 001-
11 783
II
D
Lastbilar
1
Lastbil som är inrättad
0- 1600
165
0
för
drift endast med
1601- 3 000
204
39
bensin
eller gasol
3 001-
719
8
2 Annan
lastbil
2.1 med
anordning for
påhängsvagn
med två hjulaxlar
0- 1600
165
0
1601- 3 000
204
39
3 001- 7 000
728
17
7001-10000
1431
40
10001-15000
2 663
72
15 001-20 000
6 287
96
20 001-
Il 001
10
med tre eller flera
0- 1 600
165
0
hjulaxlar
1601- 3 000
204
39
3 001-8 000
728
17
8 001-12 000
1 595
34
12001-18000
2 981
60
18 001-27 000
6 596
75
27 001-
13 281
10
2.2 utan
anordning för
påhängsvagn
med två hjulaxlar
0- 1600
165
0
1 601- 3 000
204
39
3 001- 6 000
722
11
6 001-10 000
1066
25
10 001-14 000
2 094
53
14 001-17 000
4 256
95
17 001-20 000
7129
118
20 001-
10 564
13
Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 154
Prop. 1978/79:154
Fordonsslag
Skattevikt, kilogram
Skatt,
kronor
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten
i klassen
med tre eller flera
0- 1600
165
0
hjulaxlar
1601- 3 000
204
39
3 001- 6 000
721
10
6 001-11000
1029
18
11001-15 000
1955
44
15 001-18 000
3 749
78
18 001-27 000
6 100
89
27 001-
14 032
11
E
Traktorer och
motorredskap
1
Trafiktraktor och regi-
0- 1300
300
0
strerat
motorredskap
1 301- 3 000
345
45
som
inrättats för drift
3 001- 7 000
1 140
75
med
annat drivmedel
7001-
4 200
135
än
brännolja
2
Trafiktraktor och regi-
0- 1 300
388
0
strerat
moiorredskap
1301- 3 000
450
61
som
inrättats för
3 001- 7 000
1487
99
drift
med brännolja
7 001-
5 447
175
3
Traktor klass II
0- 2 500
120
0
2 501-
180
0
F Släpvagnar
1
Släpvagnar med skatte-
vikt
högst 3 000 kilogram
påhängsvagn
0- 1000
180
0
1 001- 3 000
205
25
annan släpvagn
0- 1000
120
0
1 001- 3 000
137
17
2
Släpvagnar med skaitevikt över 3 000 kilogram, som dragés uteslutande av
bensin- eller gasoldrivet motorfordon'
2.1 påhängsvagnar
med en hjulaxel
med två eller flera hjulaxlar
2.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel
3001-
3001-13000 13001-
3 001-
693
690 1680
469
10 O
' Dragés släpvagn även av kilomeierskattepliktigt fordon
utgår skall enligt 3. Dragés släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat
motorredskap utgår skatt enligt 4.
Prop. 1978/79:154
Fordonsslag
Skattevikt, kilogram
Skatt,
kronor
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för varje helt hundratal kilogram över den lägsta viklen
i klassen
med två hjulaxlar
3 001-13 000
467
7
13 001-
1 160
0
med tre eller fiera
3 001-13 000
465
5
hjulaxlar
13001-
960
0
3
Kilomeierskatte-
pliktiga
släpvagnar
3.1
påhängsvagnar
med en hjulaxel
3 001- 4 500
358
/*
4 501- 6 000
643
y*
6 001- 8 000
965
25
8 001-
1508
38
med två eller fiera
3 001- 4 500
353
13
hjulaxlar
4 501- 6 000
573
13
6 001- 8 000
804
14
8 001-10 000
1 110
20
10001-14000
1635
35
14 001-/5 000
3 183
43
18 001-19000
5 090
50
\9 00\-23 000
5 535
0
23 001-28 000
5 860
0
28 001-
6 185
0
3.2
andra släpvagnar
med en hjulaxel
3 001- 5 000
244
14
5 001- 8 000
549
14
8 001-
1023
28
med två hjulaxlar
3 001- 5 000
238
8
5 001- 8 000
440
10
8001-11000
765
15
11001-14 000
1308
23
14001-17000
2 088
28
17001-
3 018
38
med tre eller fiera
3 001- 5 000
227
7
hjulaxlar
5 001- 8 000
392
7
8 001-11000
627
7
\\m\-i4ooo
914
9
14 001-17000
1285
15
\100\-20 000
1814
19
20 001-25 000
2 487
22
25 001-JO 000
3 806
31
30 001-32 000
5 539
39
32 001-J5 000
6 280
0
35 001-40 000
6 450
0
40 001-
6 640
0
Prop. 1978/79:154
Fordonsslag
Skaitevikt, kilogram
Skatt,
kronor
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för varje helt hundratal kilogram över den lägsta viklen
i klassen
4
Släpvagnar med skaite-
vikt
över 3 000 kilogram.
som
dragés av trafik-
traktor
eller registrerat
moiorredskap
4.1
påhängsvagnar
med en
hjulaxel
3 001- 6 000
928
43
6 001- 8 000
2 239
64
8001-
3 534
79
med två eller fiera
3 001- 8 000
919
34
hjulaxlar
8 001-11000
2 668
83
11001-20 000
5 180
105
20 001-
14 563
38
4.2
andra släpvagnar
med en hjulaxel
3 001-8 000
629
31
8001-
2 208
60
med två hjulaxlar
3 001- 8 000
621
22
8 001-11000
1 749
50
11001-17 000
3 270
71
17001-
7554
95
med tre eller fiera
3 001- 8 000
618
19
hjulaxlar
8 001-11000
1578
29
I100I-14000
2 462
43
14 001-20 000
3 774
65
20 001-25 000
7690
81
25 001-30 000
11 766
107
30 001-35 000
17 084
75
35 001-
20 759
30
' Dragés släpvagn även av kilomeierskattepliktigt fordon
utgår skall enligt 3.
0- 1600
280
0
1601- 3
000
309
29
3 001- 7
000
715
16
7 001-10
000
1 355
47
10
001-15 000
2 765
84
15
001-20 000
6 965
113
20 001-
12 615
0
0- 1600
280
0
1601- 3
000
309
29
3 001- 8
000
715
13
8 001-12
000
1 365
35
12
001-18 000
2 765
70
18
001-27 000
6 965
86
27 001-
14 705
0
Föreslagen
lydelse
Fordonsskatt
Fordonsslag
Skattevikt, kilogram
Skatt,
kronor
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten
i klassen
A
Motorcyklar
1
Tvåhjulig motorcykel
0- 75
75
0
utan
sidvagn
76-
100
0
2 Annan
motorcykel
0-
150
0
B
Personbilar
0- 900
280
0
901-
355
75
C
Bussar
1 Buss
som är inrättad
0- 1 600
280
0
för
drift endast med
1601- 3 000
309
29
bensin
eller gasol
3 001-
715
0
2 Annan
buss
0- 1600
280
0
1 601- 3 000
309
29
3 001- 7 000
715
11
7 001-10 000
/ y.5j
28
10 001-30 000
1995
49
30 001-
11 795
0
D
Lastbilar
1
Lastbil som är inrättad
0- 1600
280
0
för
drift endast med
1 601- 3 000
309
29
bensin
eller gasol
3 001-
715
0
2 Annan
lastbil
2.1 med
anordning för
påhängsvagn
med tvä hjulaxlar
0- 1600
280
0
med tre eller fiera hjulaxlar
Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 154
Prop. 1978/79:154
Fordonsslag
Skaitevikt, kilogram
Skatl,
kronor
grund-
tilläggsbelopp
belopp
lör varje helt hundratal kilogram över den lägsta viklen
i klassen
2.2 utan
anordning för
påhängsvagn
med två hjulaxlar
0- 1 600
280
0
1 601- 3 000
309
29
3 001- 6 000
715
5
6 001-10 000
865
19
10 001-14 000
1625
57
14 001-17 000
3 905
104
17 001-
7025
136
med tre eller fiera
0- 1 600
280
0
hjulaxlar
1601- 3 000
309
29
3 001- 6 000
714
3
6 001-11000
804
9
11001-15 000
1254
45
15 001-18 000
3 054
80
18 001-27 000
5 454
103
27 001-
14 724
0
E Traktorer och motorredskap
1
Trafiktraktor och regi-
0- 1 300
300
0
strerat
motorredskap
1 301- 3 000
345
45
som
inrättats för drift
3001- 7000
1 140
75
med
annat drivmedel
7001-
4 200
135
än
brännolja
2
Trafiktraktor och regi-
0- 1 300
388
0
strerat
motorredskap
1301- 3 000
450
61
som
inrättats för
3 001- 7 000
1487
99
drift
med brännolja
7 001-
5 447
175
3
Traktor klass II
0- 2 500
120
0
2 501-
180
0
F
Släpvagnar
1
Släpvagnar med skallevikt högst 3 000 kilogram påhängsvagn
annan släpvagn
O- 1000 1001- 3 000
O- 1000 1001- 3 000
180 205
120 137
O
25
O 17
Prop. 1978/79:154
Fordonsslag
Skattevikt, kilogram
Skatt,
kronor
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten
i klassen
2
Släpvagnar med skatte-
vikt
över 3 000 kilogram.
som
dragés uteslutande av
bensin-
eller gasoldnvei
motorfordon'
2.1
påhängsvagnar
med en hjulaxel
3 001-
693
13
med två eller fiera
3001-13000
690
10
hjulaxlar
13001-
1680
0
2.2
andra släpvagnar
med en hjulaxel
3 001-
469
9
med två hjulaxlar
3001-13000
467
7
13 001-
1 160
0
med tre eller fiera
3 001-13 000
465
5
hjulaxlar
13001-
960
0
3
Kilomeierskatte-
pliktiga
släpvagnar
3.1
påhängsvagnar
med en hjulaxel
3 001- 6 000
315
25
6 001- 8 000
1065
37
8 001-
1805
57
med två eller fiera
3 001- 8 000
309
19
hjulaxlar
8 001-10 000
1 259
30
10 001-14 000
1859
50
14 001-/9 000
3 859
65
19 001-
7109
0
3.2
andra släpvagnar
med en hjulaxel
3 001- 5 000
215
20
5 001- 8 000
615
22
8 001-
1275
41
med två hjulaxlar
3 001- 8 000
207
13
8001-11000
857
21
11001-14000
1487
33
14 001-17 000
2 477
41
17001-
3 707
56
med tre eller fiera
3 001-//000
204
9
hjulaxlar
11001-/7 000
924
17
17 001-2 J 000
1944
30
25 001-J2 000
4 344
48
32 001-
7 704
0
' Dragés släpvagn även av kilomelerskatteplikligt fordon
utgår skatt enligt 3. Dragés släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat
motorredskap utgår skatt enligt 4.
Prop. 1978/79:154 10
Fordonsslag
Skattevikt, kilogram
Skalt,
kronor
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för varje helt hundratal kilogram över den lägsta viklen
i klassen
4
Släpvagnar med skatte-
vikt
över 3 000 kilogram.
som
dragés av trafik-
traktor
eller registrerat
moton-edskap2
4.1
påhängsvagnar
med en hjulaxel
3 001- 6 000
890
48
6 001- 8 000
2 330
75
8 001-
3 830
98
med två eller fiera
3 001- 8 000
880
39
hjulaxlar
8 001-nOOO
2 830
91
11001-20 000
5 560
117
20 001-
16 090
II
4.2
andra släpvagnar
med en hjulaxel
3 001- 8 000
600
37
8 001-
2 450
73
med två hjulaxlar
3 001- 8 000
590
25
8 001-11000
t 840
54
11001-17000
3 460
109
17 001-
10 000
119
med tre eller fiera
3 001- 8 000
585
21
hjulaxlar
8 001-11 000
1635
28
11001-14 000
2 475
44
14 001-20 000
3 795
69
20 001-25 000
7 935
88
25 001-30 000
12 335
116
30 001-35 000
18 135
74
35 001-
21 835
8
- Dragés släpvagn även av kilomeierskattepliktigt fordon
utgår skatt enligt 3.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1973:601)2
Nuvarande lydelse Kilometerskatt
Fordonsslag
Skattevikt, kilogram
Skatt,
öre
för 10
kilometer
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten
i klassen
1
Personbil
0- 900
62
0
901-
67,50
5,50
2 Buss
0- 1600
80
0
1601-
80,50
0,50
3
Lastbil
0- 1 600
80
0
1 601- 9 000
80,75
0.70
9 001-
132,55
0,80
4
Släpvagnar med skaite-
vikt
över 3 000 kilogram.
som
dragés av kilometer-
skattepliktigt
fordon
med en hjulaxel
3 001-
38
0.30
med två hjulaxlar
3 001-11000
37
0.20
11001-
58
0.50
med tre eller fiera
3 001-11000
36
0,20
hjulaxlar
11001-
52
0.40
Är kilometerskatlepliktig bil inrättad lör drift med annat
drivmedel än brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna belopp.
2 Senaste lydelse 1978:118.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen
lydelse
Kilometerskatt
Fordonsslag
Skallevikt, kilogram
Skatt,
öre
för 10
kilometer
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten
i klassen
1
Personbil
0- 900
62
0
901-
67,50
5,50
2 Buss
0- 1600
80
0
1601-
80,50
0,50
3
Lastbil
0- 1600
80
0
1 601- 9 000
80,75
0,70
9 001-
132,55
0,80
4
Släpvagnar med skaite-
vikt
över 3 000 kilogram.
som
dragés av kilomeier-
skallepliktigt
fordon
med en hjulaxel
3001-
44
0,35
med två hjulaxlar
3001-11000
43
0,23
noo\-
67
0,58
med tre eller fiera
3 001-11000
41
0,23
hjulaxlar
11001-
60
0,46
Är kilometerskatlepliktig bil inrättad för drift med annat
drivmedel än brännolja utgår skatt med 80 procent aV angivna belopp.
Denna lag träder i kraft den 1
september 1979 såvitt avser bilaga 1 och i övrigt den 1 juli 1979-
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon,
som
icke är registrerade i riket
Härigenom foreskrivs att bilaga 2 till lagen
(1976:338) om vägtraflkskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket
skall ha nedan angivna lydelse.
Bilaga
2 till lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är
registrerade i riket'
Nuvarande
lydelse Kilometerskatt
Fordonsslag
Totalvikt,
Skatt, kronor lör
kilogram
10 kilometer
1.
Brännoljedriven lastbil
0-10 000
1,10
10
001-15 000
1,60
15
001-20 000
2,00
20 001-
2,40
2,
Brännoljedriven buss
0-10 000
0,90
10001-15000
1,35
15
001-20 000
1,60
20 001-
1.85
3.
Släpvagn kopplad lill eller
10001-15000
0,25
avsedd au kopplas till bränn
15 001-20 000
0.40
oljedriven lastbil eller bränn-
20 001-
0.65
oljedriven buss
Föreslagen
lydelse
Kilometerskatt
Fordonsslag
Tolalvikt.
Skatt, kronor för
kilogram
10 kilometer
1.
Brännoljedriven lastbil
0-10000
1,10
10001-15
000
1,60
15
001-20 000
2,00
20 001-
2,40
2.
Brännoljedriven buss
0-10000
0,90
10001-15000
1,35
15
001-20 000
1,60
20 001-
1,85
3,
Släpvagn kopplad till eller
10001-15000
0.30
avsedd att kopplas till bränn-
15
001-20 000
0.45
oljedriven lastbil eller bränn-
20 001-
0.75
oljedriven buss
'Senaste
lydelse 1978:119.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:154
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979. De äldre
bestämmelserna tillämpas dock fortfarande vid beskattning av fordon, som har
införts till landet före ikraftträdandet.
Prop. 1978/79:154 15
3
Förslag till
Lag om ändring i lagen
(1961:372) om bensinskatt
Härigenom
föreskrivs att 6§ lagen (1961:372) om bensinskatt' skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Deklaration
till riksskatteverket skall avlämnas för varje kalender-kvartal eller, där
verket så föreskriver, för varje kalendermånad, varunder skattskyldighet
inträtt.
Deklaration skall insändas inom en månad efter
varje beskattningsperiods utgång. Riksskatteverket äger medgiva, att
deklaration må insändas senare än nu sagts, dock inom tre månader efter
utgången av den beskailnlngsperiod deklarationen avser.
Deklaration
till riksskatteverket skall lämnas för varje kalenderkvartal eller, när verket
föreskriver det, för varje kalendermånad, varunder skattskyldighet har inträtt.
Rlksskai-leverkel får, när särskilda skäl. föreligger, medge atl deklaration
lämnas for helt kalenderår.
Deklaration
skall ha Inkommit till riksskatteverket inom en månad//o/? utgången av
beskaliningsperioden. Riksskatteverket får medge att deklaration skall ha
kommit in senare än som nu har sagts, dock senast inom tre månader från
utgången av beskaitningsperioden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I deklarationen skall lämnas uppgift om den
myckenhet bensin, för vilken skattskyldighet inträtt under
beskattningsperioden.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.
1
Lagen omtryckt 1975:274. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:274.
Prop. 1978/79:154 16
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1979-03-08
Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Wirtén, Huss, Rohde, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
Cars, Gabriel Romanus, Tham
Föredragande:
statsrådet Mundebo
Proposition om omfördelning av den årliga fordonsskatten,
m. m.
1 Inledning
1 propositionen behandlas genomförandet av den
femte och sista etappen av den omfördelning av den årliga fordonsskatten som
inleddes genom beslut av riksdagen år 1970.
Vidare tas upp frågan om en höjning av
kilometerskatten för släpvagnar i anledning av den bensinskattehöjning som
genomfördes våren 1978.
En beslutad ändring av bestämmelserna om högsta
tillåtna bruttovikt för vissa fordon medför vissa beskattningseffekter och
kräver särskilda uppbördsåtgärder.
Slutligen behandlas frågan om en ändring av
bestämmelserna om kompensation för bensinskatt vid yrkesmässig användning av
motorsåg samt en administrativ förenkling av bestämmelserna om redovisning av
bensinskatt i vissa fall.
2
Genomförandet av femte etappen
2.1
Gällande ordning m. m.
Bestiimmelser om vägtrafikbeskattningen finns i
första hand i vägtrafikskattelagen (1973:601, ändrad senast 1978:199), VSL.
Den tidigare gällande lagen (1973:602) om särskild vägtraflkskatt upphävdes den
1 maj 1978 varvid skattebeloppen arbetades in i VSL. Vägtrafikskatten enligt
VSL består av en fast del, fordonsskatt, och en rörlig dél, kilometerskatt.
Kilometerskatt utgår för personbil, lastbil eller buss som ar inrättad för att
drivas med annat drivmedel än bensin eller gasol och för släpvagnar med
skattevikt över 3 000
Prop.
1978/79:154 17
kg,
som dras av sådant fordon.
Genom beslut av 1970 års riksdag inleddes en reform
i fem etapper av den årliga fordonsskatten. De fyra första etapperna
genomfördes med verkan från ingången av år 1971, 1973, 1975 och 1977.
Omläggningen berör endast lastbilar, bussar och släpvagnar med en totalvikt
över tre ton. Den innebär sänkt skatt för flertalet bussar, bensindrivna
lastbilar och brännoljedrivna lastbilar utan anordning för påhängsvagn. Den
innebär vidare höjd skatt för flertalet andra fordon, dvs. brännoljedrivna
lastbilar med anordning för påhängsvagn, kilometerskattepliktiga
släpvagnarochsläpvagnarsomdrasav trafiktraktorer eller registrerade
motorredskap.
Den beslutade omfördelningen i etapper av
fordonsskatten syftade till att bättre anpassa beskattningen till
kostnadsansvaret enligt då gällande trafikpolitiska riktlinjer. Omfördelningen
skulle ske inom ramen för ett oförändrat totalt skatteuttag för de fordon som
berörs av reformen. Omfördelningen skulle genomföras enligt följande plan:
av
hela omläggningen
Etapp 1
1/1 1971
10 ;,
" 11
1/1 1973
15 }
" 111
1/1 1975
25?,
- IV
1/1 1977
25
').
" V
1/1 1979
25
')i
Etapperna 1-lV har genomförts planenligi.
Beträffande närmast föregående etapp hänvisar jag till prop. 1975/76:181, SkU
1975/76:61, rskr 1975/ 76:346, SFS 1976:337.
I prop. 1978/79:99 om en ny trafikpolitik har
regeringen redovisat sin syn bl. a. på vägtrafikens kostnadsansvar och
trafikavgifterna. Av vad som däri uttalas framgår att den
kostnadsansvarighetsprincip som fastslogs genom 1963 års trafikpolitiska beslut
bör avlösas av en ny prissättningsprincip. Denna skall enligt förslaget bygga
på de samhällsekonomiska marginalkostnaderna för olika slag av fordon. Vidare
uttalas att den nya principen inte utgör något hinder mot att den sista etappen
i omstruktureringen av vägtrafikbeskattningen för lastbilar och släpvagnar
genomförs.
Regeringen har genom beslut den 1 mars 1979 gett
vägtrafikskatteutred-ningen (B 1977:05) tilläggsdirektiv (Dir 1979:9).
Utredningens uppdrag har därigenom utvidgats sä att det omfattar också en
utvärdering av kilometerskattesystemet och en bedömning av alternativa
beskattningsformer. Vidare har kilometerskattenämnden genom beslut samma dag
fått i uppdrag att ta initiativ till och leda arbetet med utveckling av en ny
typ av kilometerräknare.
2.2
Föredragandens överväganden
Som framgår av vad jag tidigare har anfört utgör
inte de i prop. 1978/79:99 redovisade principerna för vägtrafikens
kostnadsansvar m. m. något hinder
Prop. 1978/79:154 18
mot
genomförandet av den femte och sista etappen av omfördelningen av
vägtrafikbeskattningen. Jag anser för egen del att det uppgjorda programmet bör
slutföras. Den femte etappen, som innebär att resterande 25 % av hela
omläggningen görs, bör därför genomföras.
Med hänsyn bl. a. till det utredningsarbete som har
inletts i fråga om kilometerskatten bör omfördelningen i likhet med föregående
etapper åstadkommas genom ändringar av fordonsskatten.
Den årliga fordonsskatten för personbilar höjdes
våren 1977 med ca 75 96. Någon anpassning av fordonsskatten för de minsta
lastbilarna och bussarna gjordes inte då. Detta bör enligt min mening göras i
samband med genomförandet av den femte etappen. Grundbeloppet för de lättaste
bussarna och lastbilarna bör vara detsamma som grundbeloppet för de lättaste
personbilarna, 280 kr. per år. Skatten för bussarna och lastbilarna bör stiga
med vikten i sådan takt att fordon med skaltevikten 3 001 kg får ungefär den
skatt som föranleds av genomförandet av femte etappen.
Resultatet av skattesatsförändringarna blir
skattehöjningar om drygt 100 kr. per år för de lättaste bussarna och
lastbilarna. Skatten för bensin- eller gasoldrivna bussar eller lastbilar
kommer att vara i stort sett oförändrad medan skatten för övriga bussar sänks
med upp till några hundratal kronor. 1 det följande lämnas några exempel på
skatteändringarna för vissa fordon. Exemplen har valts för att ge en uppfattning
om den skatteförändring som inträffar för ett stort antal fordon.
För fiertalet kilometerskattepliktiga lastbilar med
anordning för påhängsvagn (2.1 i bilaga 1 till VSL) höjs fordonsskatten.
Höjningen uppgår till ca 650 kr. när fordonet har två axlar och skattevikt
omkring 15 ton och till ca 770 kr. när fordonet har tre eller fiera axlar och
skattevikt omkring 21,5 ton.
För fiertalet kilometerskattepliktiga lastbilar
utan anordning för påhängsvagn (2.2 i bilaga 1 till VSL) sänks skatten, för två-axliga
bilar med 300-400 kr. Vissa bilar med tre eller fier axlar får små
skattehöjningar, medan de flesta får små skattesänkningar.
Skatten på släpvagnarna höjs genomgående.
Kilometerskattepliktiga påhängsvagnar (3.1 i bilaga 1 till VSL) får skattehöjningar
med t. ex. 670 kr. (en-axlig, skattevikt 9 901-10 000 kg) eller 1080 kr. (två-
eller fleraxlig, skattevikt 15 901-16 000 kg). Kilometerskattepliktiga vanliga
släpvagnar (3.2 i bilaga 1 till VSL) får skattehöjningar med t. ex. 490 kr.
(en-axlig, skattevikt 9 901-10 000 kg), 1 235 kr. (två-axlig, skattevikt 19
901-20 000 kgjeller ca 680 kr. (tre- eller fleraxlig, skaitevikt omkring 26
ton).
Påhängsvagnar, som dras av trafiktraktor eller
registrerat motorredskap (4.1 i bilaga 1 till VSL) får skattehöjningar med t.
ex. 660 kr. (en-axlig, skattevikt 9 901-10 000 kg) eller 1 135 kr. (två- eller
fieraxliga, skattevikt 15 901-16 000kg). Skatten för flertalet övriga
släpvagnar till trafiktraktor eller registrerat motorredskap höjs med några
hundratal kronor.
Genomförandet av tredje och Qärde etapperna har
skett samtidigt för samtliga berörda fordon. Så långt det är möjligt bör de nya
skattebeloppen
Prop. 1978/79:154 19
beaktas
vid ordinarie uppbörd av fordonsskatt. Jag förordar därför att de nya
skattesatserna skall tillämpas fr. o. m. den 1 september 1979. Uppbörd för
skatteperiod, vilket är aktuellt för fordon med högre ådig skatt än 1 500 kr.,
bör dock kunna ske med början den 1 juni 1979 med tillämpning av de nya skattesatserna
för tiden efter utgången av augusti 1979.
1
de fall uppbörd har skett för skatteår som omfattar tid efter utgången av
augusti 1979 är del ofrånkomligt att I vissa fall för hög eller för låg skatt
har betalats. Av praktiska skäl bör detta förhållande rättas genom debitering
eller återbetalning av skillnadsbeloppet. För att genomföra detta förfarande på
ett enkelt sätt bör den som den 1 juni 1979 är ägare till fordonet återfå eller
avkrävas skillnadsbeloppet.
Det ankommer på regeringen att utfärda närmare
föreskrifter om uppbörd m. m. av skatt i samband med övergången till nya
skattesatser.,
3
Höjning av kilometerskatten för släpvagnar, m. m. 3.1 Gällande ordning m. m.
I samband med att bensinskatten höjdes våren 1978
(prop. 1977/78:94, SkU 1977/78:39, rskr 1977/78:192, SFS 1978:117) höjdes också
kilometerskatten för personbilar, lastbilar, bussar och släpvagnar (SFS
1978:118). 1 propositionen uttalades bl. a. att kilometerskatten för de
kilometerskattepliktiga släpvagnarna borde höjas i ungefär samma mån som
skatten på de kilometerskattepliktiga lastbilarna. Med hänsyn till att
kilometerskatten för släpvagnar innefattar också omkring hälften av den
fordonsskatt som togs ut före den 1 juni 1976 angavs att den procentuella
höjningen av kilometerskatten blev väsentligt lägre för släpvagnarna än för
lastbilarna. Detta angavs innebära att den totala skattehöjningen för en
fordonskombination också blev lägre. Frågan skulle enligt vad som uttalades i
propositionen tas upp i samband med förslaget om den femte etappen av den
pågående omfördelningen av fordonens skattebelastning.
Skogsindustriernas samarbetsutskott har begärt att
någon ytterligare höjning av kilometerskatten på släpvagnar tills vidare ej
skall göras. Som skäl härför har skogsindustriernas samarbetsutskott anfört att
de totala transportkostnaderna för skogsnäringens virkesråvaror skulle öka med
0,7 %. exkl. flistransporter, om kilometerskatten för släpvagnarna höjs så att
den sammanlagda höjningen av kilometerskatten på dessa fordon blir densamma som
höjningen av kilometerskatten för lastbilar.
3.2
Föredragandens överväganden
Jag har tidigare anfört att den procentuella
höjningen av kilometerskatten för släpvagnar våren 1978 var mindre än höjningen
av kilometerskatten för bl. a. lastbilar. Detta förhållande hänger samman med
atl kilometerskatten
Prop. 1978/79:154 20
för
släpvagnar innefattar också ca hälften av den fordonsskatt som togs ut för
släpvagnarna innan kilometerskatt infördes.
Även om skattehöjningen våren 1978 sätts i relation
till den sammanlagda fordonsskatt och kilometerskatt som utgick före höjningen
kan konstateras att höjningen var större för lastbilar än för släpvagnar.
Härigenom har det, sett från företagsekonomisk synpunkt, blivit billigare att
transportera viss mängd gods på släpvagn än på lastbil. På sikt kan detta leda
till ökad användning av Ibrdonskombinationer, vilka enligt vad som uttalas i
den trafikpolitiska propositionen, har större olycksfrekvens än lastbilar utan släp.
Det bör också beaktas att i princip samma kostnadsansvar bör gälla för
lastbilar och släpvagnar. Av dessa skäl anser jag det befogat med en höjning av
kilometerskatten för släpvagnar. Denna bör lämpligen bestämmas till ca 15 % av
den nuvarande skatten. Samtidigt bör vissa mindre förenklingar av
skatteskalorna göras.
Någon praktisk möjlighet att ta hänsyn till fordons
olika användningsområde och tillämpa olika skattesatser för släpvagnar av
samma slag torde inte föreligga. Detta innebär att höjningen bör vara generell
och omfatta samtliga släpvagnar.
De nya skattesatserna bör av praktiska skäl
tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1979. Därigenom kan höjningen kombineras med
ordinarie avstämpling som görs i fråga om 70 % av de kilometerskattepliktiga
fordonen. 1 fråga om övriga fordon får en särskild avstämpling göras i juni
1979. Föreskrifter härom får utfärdas av regeringen.
För släpvagn som inte är registrerad i Sverige
utgår kilometerskatt om släpvagnen dras eller avses att dras av brännoljedriven
lastbil eller buss och om totalvikten överstiger 10 000 kg.
1 överensstämmelse med vad jag har förordat i fråga
om släpvagnar registrerade i Sverige bör kilometerskatten för utländska
släpvagnar som tillfälligt används i Sverige höjas med ca 15 96.
Jag vill i detta sammanhang ta upp ytterligare en
fråga som gäller kilometerskatten. Kilometerskattenämnden upphör vid
halvårsskiftet 1979. Dess arbetsuppgifter förs då över till riksskatteverket.
Nämnden skall dock finnas kvar i form av en rådgivande nämnd, som knyts till
verket. En författningsmässig reglering härav föreslås genom införande av en ny
paragraf i VSL, 4 a §.
4
Höjning av bruttovikten 1 vissa fall
4.1
Gällande ordning m. m.
Regeringen har genom förordningen (1978:1000) om
ändring i vägtrafikkungörelsen (1972:603) bl. a. höjt vissa av de i bilaga 1
till kungörelsen intagna bruttovikterna. Denna ändring medför dels vissa
förenklingar i fråga om den gränsöverskridande trafiken, dels att fordonsägarna
får möjlighet att utnyttja
Prop.
1978/79:154 21
fordonens
lastförmåga i högre grad än som nu är fallet. Regeringens beslut har redovisats
i prop. 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m. m.
Bruttovikten
har vanligen ingen självständig betydelse för beskattningen. Denna grundas på
skattevikten, som för lastbil, buss eller släpvagn är total vikten. Ide fall
totalvikten överstiger den bruttovikt med vilken fordonet får föras på väg som
är upplåten för högst 10 tons axeltryck eller 16 tons boggitryck begränsas dock
skattevikten så att den motsvarar bruttovikten.
Den
höjning av bruttovikten i vissa fall som regeringen har beslutat innebär att
skattevikten ökar för de fordon för vilka den särskilda begränsningsregeln är
tillämplig. Skatteviktsökningen innebär att både fordonsskatten och i
förekommande fall kilometerskatten ökar.
Ändringen av bruttoviktsbestänmielserna träder i
kraft den 1 april 1979,
4.2
Föredragandens överväganden
Den beslutade ändringen av bruttoviktsbestämmelserna
innebär att högre fordonsskatt och kilometerskatt skall utgå för ca 3 000
fordon. Det är inte möjligt att göra en särskild uppbörd av fordonsskatt och
särskild avstämpling i kilometerskattepliktiga fordon i anslutning till den 1
april 1979, då de ändrade bruttoviktsbestämmelserna träder i kraft. Jag avser
alt senare föreslå att regeringen utfärdar bestämmelser om tillfällig
nedsättning av vägtrafikskatt under en kortare tid för de fordon som berörs av
de ändrade bruttoviktsbestämmelserna. Skatten bör därvid beräknas så att den
motsvarar den skatt som utgår med tillämpning av nu gällande viktbestämmelser.
Som
framgår av prop. 1978/79:111 (bil. 5,s. 26) undersöker statens vägverk
möjligheterna att göra ytterligare justeringar av bruttovikterna. Resultatet av
dessa överväganden kan på grund av den särskilda begränsningsregeln påverka
skattevikten och därmed såväl fordonsskatten som kilometerskatten. Jag torde
därför i det sammanhanget få anledning återkomma till regeringen med förslag
till föreskrifter om uppbörd m. m. av vägtrafik-skatt.
5
Kompensation för bensinskatt vid yrkesmässig användning av motorsåg
5.1
Gällande ordning m. m.
Enligt kungörelsen (1968:440) om kompensation för
bensinskatt vid yrkesmässig användning av motorsåg (ändrad senast 1975:779)
utgår sådan kompensation till den som yrkesmässigt har använt motorsåg och
därvid haft kostnader för förbrukning av bensin och smörjolja
(kompensationsgrun-
Prop. 1978/79:154 22
dande
kostnader). Kompensationen fastställs och utbetalas av länsstyrelsen efter
ansökan, som bör bifogas den allmänna självdeklaration i vilken avdrag yrkas
för kompensationsgrundande kostnad. 1 vart fall skall, för att ansökningen
skall prövas, ansökningshandlingen vara inkommen till vederbörande
taxeringsnänindsordförande senast den 30 juni under taxeringsåret. Den som inte
är skyldig att avge allmän självdeklaration skall i stället ge in ansökningen
inom samma tid till länsstyrelsen. Om ansökningen getts in till
taxeringsnämndens ordförande skall denne vidarebefordra handlingen till
länsstyrelsen senast den 15 juli under taxeringsåret med angivande av hur
yrkandet om avdrag för kompensationsgrundande kostnad bedömts vid taxeringen
till statlig inkomstskatt.
Kompensation utgår med 15 96 av den av
taxeringsnämnden eller i förekommande fall länsstyrelsen godtagna
kompensationsgrundande kostnaden, om denna inte överstiger 4 000 kr., och med
60 % av skatten enligt lagen (1961:372) om bensinskatt på varje liter förbrukad
bensin, om den kompensationsgrundande kostnaden överstiger 4 000 kr.
Kompensation utgår dock endast om den kompensationsgrundande kostnaden uppgått
till lägst 200 kr. för beskattningsår.
1 6 § sista stycket föreskrivs att Kungl. Maj:t
meddelar särskilda bestämmelser om hur kompensationen skall beräknas om
sökanden taxeras till kommunal men ej till statlig inkomstskatt. Med stöd av
denna bestämmelse har Kungl. Maj:t genom beslut den 21 januari 1972 förordnat
att kompensation i sådana fall skall utgå med 20 96 av den
kompensationsgrundande kostnaden, om denna inte överstiger 4 000 kr., och med
80 % av bensinskatten på varje liter förbrukad bensin, om kostnaden överstiger
4 000 kr.
Enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370) utgör
kompensation av nu avsett slag inte skattepliktig inkomst.
Som skäl för att införa kompensation för
bensinskatt åberopades (prop. 1968:57, BeU 36, rskr 181) att bensinskatten var
specialdestinerad till vägväsendet, vilket ansågs böra leda till att sådan
skatt på bensin som används för andra ändamål än för drift av motorfordon i
vägtrafik i viss utsträckning återbars till förbrukarna. 1 angivna proposition
framhölls att kompensation även utgick för bensinskatt inom jordbruket, trädgårdsnäringen,
fiskerinäringen och den mindre sjöfarten.
Vid beräknande av kompensationens storlek utgick
man från att skatten på bensin uppgick till ca 25 % av hela kostnaden för
bensin och smörjolja och att marginalskatten utgjorde 40 96. Kompensationen
beräknades därför till 15 % av den kompensationsgrundande kostnaden under
förutsättning att det utbetalade beloppet sedermera inte togs upp till
beskattning. Departementschefen framhöll att det föreslagna procenttalet
självfallet kunde behöva ändras till följd av ändringar i bl. a. beskattningen
samt bensin- och smörjoljepriserna. Det borde därför ankomma på
kontrollstyrelsen (numera riksskatteverket) att varje år föreslå det procenttal
som skulle läggas till grund för bestämmande av kompensation.
Prop.
1978/79:154 23
5.2
Skrivelse från riksskatteverket m. m.
Riksskatteverket (RSV) har, efter hörande av
samtliga länsstyrelser i landet, inkommit till budgetdepartementet med en
skrivelse varav bl. a. följande framgår. Bensinskatten, som varit oförändrad
sedan den 1 juli 1965, höjdes fr. o. m. 27 april 1978 från 43 till 68 öre per
liter. I september 1978 var priset för kedjesmörjolja ca 5 kr. 30 öre per
liter. Priset för oljeblandad bensin per 3 liter var 6 kr. 45 öre. Tillhopa
utgör detta, vid en antagen förbrukning av en liter smörjolja per 3 liter
bensin, 11 kr. 75 öre. Bensinskatten på denna volym bensin uppgår till 2 kr. 04
öre. Av den totala kostnaden för en del smörjolja och tre delar bensin utgjorde
bensinskatten 17,36 96.
RSV har vidare anfört bl. a. följande. Under år
1977 inkom till länsstyrelserna sammanlagt 6 798 ansökningar om kompensation,
varav 6 752 föranledde utbetalningar. Totalt utbetalades under år 1977 3 219
355 kr. 6 351 utbetalningar avsåg högst 600 kr.
I skrivelsen har RSV förklarat att verket inte har
något att erinra mot att systemet med kompensation för bensinskatt antingen
avvecklas eller i vart fall förenklas. RSV har framhållit att utbetalningarna i
de flesta fall rör sig om mycket små belopp och att de administrativa rutinerna
för fastställande av kompensation är kostsamma. Om systemet inte avvecklas bör,
anser RSV, övervägas att sätta andra gränsvärden än de som gäller f n. för att
på så sätt eliminera småutbetalningar.
RSV har dessutom erinrat om att taxeringsnämndemas
arbete numera inte avslutas förrän den 31 oktober taxeringsåret. En ändring bör
därför enligt RSV eventuellt ske beträffande den dag ansökningen om
kompensation senast skall vara inkommen till taxeringsnämnden.
Av de till RSV:s skrivelse bifogade yttrandena från
länsstyrelserna framgår att dessa med något undantag godtagit eller lämnat utan
erinran att ifrågavarande rätt till kompensation slopas. Skall rätten
bibehållas anses allmänt att regelsystemet bör förenklas. Flera länsstyrelser
uttalar att konsekvenserna av ett avskaffande kan antas bli marginella för de
skattskyldiga, då det oftast rör sig om små belopp. Någon länsstyrelse påtalar
att ersättningen numera utgår till ett fåtal stora arbetsgivare samt till ett
stort antal enskilda jordbrukare. För de sistnämnda anges den berörda bränslekostnaden
ofta utgöra en mindre del av de totala drivmedelskostnaderna. Länsstyrelsen i
Västerbottens län menar dock atl individuell återbäring av bensinskatt bör
göras även i fortsättningen.
Flera länsstyrelser har förordat en höjning av den
lägsta kompensationsgrundande kostnad som berättigar till kompensation.
Länsstyrelsen i Kronobergs län har framhållit att
motorsågskostnaderna normalt inte särredovisas i självdeklarationen av de
skattskyldiga, varför det kan befaras att taxeringsnämnderna endast tar
ställning till avdraget för bränn- och smörjoljor i dess helhet. Under sådana
omständigheter blir det länsstyrelsen som i så gott som samtliga fall har att
bestämma storleken av den kompensationsgrundande motorsågskostnaden. Då
erfarenheten givit
Prop.
1978/79:154 24
vid
handen, att sökandens uppgifter på ansökningsblanketten inte utan vidare kan
godtas, måste deklarationerna inhämtas och eventuellt viss utredning göras.
Efter remiss har yttranden över RSV:s skrivelse
avgetts av Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Arbetsgivareföreningen,
Sveriges Skogsägareföreningars riksförbund och Lantbrukarnas riksförbund
(LRF). LO har hänvisat till ett yttrande av Svenska Skogsarbetareförbundet.
Svenska Arbetsgivareföreningen har åberopat ett yttrande av Skogs- och
lantarbets-givareförbundet.
Samtliga remissinstanser motsätter sig att rätten
till kompensation avskaffas.
Däremot föreligger enighet om att den minsta
kompensationsgrundande kostnad som bör berättiga till kompensation bör justeras
uppåt. LRF föreslår 500 kr. Dessutom föreslår LRF att ett schablonmässigt
kompensationsbelopp om 100 kr. skall utgå om kostnadsunderlaget ligger mellan
500 och 1 000 kr. Skogsarbetareförbundet anser att en förändring av
återbäringsprocenten är naturlig.
5.3
Föredragandens överväganden
Den nu ifrågavarande rätten till kompensation
infördes främst av det skälet att den specialdestinerade bensinskatten inte
borde belasta skogsbruket i den mån bensinen användes för andra ändamål än för
drift av motorfordon i trafik samt med hänsyn till att liknande kompensation
utgick inom vissa andra näringsområden. Eftersom bensinskattens
specialdestinering enligt riksdagens beslut (prop. 1976/77:130, FiU 1977/78:1,
rskr 1977/78:19) skall upphöra budgetåret 1980/81 bortfaller strängt taget
denna grund att bibehålla rätten till kompensation. Det kan dock ifrågasättas
om det är lämpligt att nu slopa denna rätt enbart för skogsnäringen. Frågan bör
i stället bedömas i ett större sammanhang. Jag är bl. a. på denna grund inte
beredd att nu föreslå en avveckling av denna förmån.
Av föreliggande material framgår emellertid att
förhållandena beträffande priser, skatter m. m. sedan år 1968 ändrats i
avsevärd utsträckning. Schablonen för beräkning av kompensationsbelopp bör
därför också ändras. Av den sammanlagda kostnaden för en del smörjolja och 3
delar bensin utgör bensinskatten numera knappt 18 96.
Därtill kommer att marginalskatten för de sökande
med en viss schablo-nisering kan beräknas till 50 96. Med tillämpning av samma
beräkningsmetoder som tidigare borde sålunda kompensationsbeloppet beräknas
till 9 % av den kompensationsgrundande kostnaden. Med någon höjning härav
förordar jag att, om den kompensationsgrundande kostnaden inte överstiger 4 000
kr., utbetalning skall ske med 10 % av den kompensationsgrundande kostnaden. Om
denna kostnad överstiger 4 000 kr., bör kompensation utgå med 50 % av skatten
på varje liter förbrukad bensin. Liksom hittills bör regeringen
Prop. 1978/79:154 25
meddela
särskilda bestämmelser om hur kompensationen skall beräknas i fråga om den som
taxeras till kommunal men inte till statlig inkomstskatt. Det för även i
fortsättningen anses ankomma på RSV att varje år föreslå det procenttal som
skall läggas till grund för bestämmelserna om kompensation.
För att kompensation med alltför obetydliga belopp
inte skall komma i fråga börden nedre kostnadsgräns under vilken rätt till
kompensation ej skall föreligga höjas till 600 kr.
Av länsstyrelsernas yttranden framgår att det är
tveksamt om ansökningsförfarandet hos taxeringsnämnden fyller avsedd funktion.
Någon länsstyrelse har framhållit att det även sedan taxeringsnämnden granskat
ansökningen likväl ofta krävs att länsstyrelsen införskaffar deklarationen för
en bedömning av de kompensationsgrundande kostnaderna. Därtill kommer att taxeringsnämnderna
numera inte avslutar sitt arbete förrän den 31 oktober taxeringsåret.
Bestämmelsen att taxeringsnämndsordföranden senast den 15 juli taxeringsåret
skall översända ansökningen med angivande av hur avdraget för den
kompensationsgrundande kostnaden bedömts vid taxeringen kommer därför inte
alltid att kunna tillämpas.
Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att
ansökan om kompensation i fortsättningen skall ges in direkt till
länsstyrelsen, som det skall åligga att göra en självständig utredning och
prövning av ärendet. Ingenting hindrar att länsstyrelsen därvid jämför med
sökandens uppgifter i den allmänna självdeklarationen.
I fortsättningen för således ett beslut i ett
kompensationsärende ses som ett från taxeringen helt åtskilt avgörande. Skäl
att bibehålla den extra möjligheten att vid en ändring av taxeringen fö till
stånd en omprövning av ett beslut i fråga om kompensation, även om detta vunnit
laga kraft, föreligger enligt min mening inte.
6
Redovisning av bensinskatt i vissa fall 6.1 Gällande ordning m. m.
Enligt 5 § lagen (1961:372) om bensinskatt
(omtryckt 1975:274, ändrad senast 1978:117) får bl. a. den som i större
omfattning återförsäljer eller förbrukar bensin eller håller bensin i lager
efter ansökan registreras hos riksskatteverket som skattskyldig. Den som är
registrerad som skattskyldig kan förvärva bensin utan skatt men är skyldig att
redovisa skatt på bensin som säljs eller förbrukas av honom. Om särskilda skäl
föreligger för också den som förbrukar bensin för vissa ändamål i mindre
omfattning registreras som skattskyldig.
Redovisning av skatt sker i deklaration som skall
lämnas för varje kalenderkvartal eller, där riksskatteverket föreskriver det,
för varje kalendermånad.
I
deklaration får avdrag göras bl. a. för bensin som har förbrukats eller
Prop.
1978/79:154 26
försålts
för förbrukning för drift av flygplan eller i samband med avprovning av motorer
i vissa fall eller för annat tekniskt ändamål än motordrift. Bestämmelser härom
återfinns i 7 § 1 mom. c)-0 lagen om bensinskatt. Den som är registrerad som
förbrukare av bensin och som förbrukar all inköpt bensin för ändamål som nu har
sagts har att lämna deklaration i vilken den mängd bensin för vilken
skallskyldighet har inträtt överensstämmer med den mängd bensin för vilken
avdrag medges. Någon skatt att betala uppkommer alltså inte.
De förbrukare som nu avses skall lämna deklaration
en gång per kalenderkvartal. Antalet registrerade skattskyldiga uppgår till ca
800.
Enligt 1 § första stycket bensinskatiekungörelsen
(1961:373) får registrering som skattskyldig inte vägras förbrukare som
använder bensin för ovan angivna ändamål, om förbrukningen uppgår till lägst
500 liter per kvartal.
6.2
Föredragandens överväganden
Skyldigheten att lämna deklaration aren väsentlig
beståndsdel i skattesystemet. Den skyldigheten bör finnas kvar. I likhet med
vad som gäller t. ex. i mervärdeskatten kan dock skyldigheten att lämna
deklaration differentieras så att antalet deklarationer per år inte är detsamma
för samtliga skattskyldiga. Jag anser att bestämmelser härom bör finnas även
när det gäller bensinskatt.
Enligt min mening bör det vara tillräckligt att
deklaration lämnas en gång om året i de fall avdrag enligt 7 § 1 mom. c)-0
lagen om bensinskatt medges för hela den mängd bensin för vilken
skattskyldighet har inträtt under året. Även om viss ej avdragsgill förbrukning
förekommer bör årsredovisning kunna medges. Gränsen bör enligt min mening kunna
dras vid en ej avdragsgill förbrukning om högst 500 liter per kvartal.
Vad jag nu har förordat kräver ändring i 6 § lagen
om bensinskatt. Genom ett tillägg till första stycket bör riksskatteverket få
möjlighet att medge redovisning för helt år när särskilda skäl föreligger. Vid
bedömning av frågan om särskilda skäl föreligger bör beaktas vad jag nyss har
uttalat.
7
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att dels antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag till
1.
lag om ändring i
vägtrafikskattelagen (1973:601),
2.
lag om ändring i lagen
(1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket,
3.
lag om ändring i lagen
(1961:372) om bensinskatt,
dels godkänna de av mig förordade grunderna i fråga
om kompensation för bensinskatt vid yrkesmässig användning av motorsåg.
Prop.
1978/79:154 27
8
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de
förslag som föredraganden har lagt fram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
GOTAB
61674 Stockholm 1979
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (6)
6 kopplingar i 4 dokument.
- Bet. 1978/79:JoU37 med anledning av motioner om vissa jordbrukspolitiska frågor s. 6 i texten
- Rskr. 1978/79:333 i texten
- Bet. 1978/79:SkU48 med anledning av propositionen 1978/79:154 om omfördelning av den årliga fordonsskatten, m. m. jämte motioner s. 1 · s. 16 · s. 19 i texten
- Prop. 1978/79:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1979/80, m.m. (kompletteringsproposition) i texten