Sök i Ratio Lex

om omfördelning av den årliga fordonsskatten, m.m.

36 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:154, om omfördelning av den årliga fordonsskatten, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:154

Regeringens proposition

1978/79:154

om omfördelning av den
årliga fordonsskatten, m. m.;

beslutad den 8 mars 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLA
ULLSTEN

INGEMAR
MUNDEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att den femte och sista
etappen genomförs av den omläggning av den åriiga fordonsskatten som påbörjades
genom beslut av 1970 års riksdag. Omläggningen innebär en omfördelning av
fordonsskatten för fordon med en totalvikt över 3 ton. Reformarbetet som sådant
leder till oförändrad eller sänkt skatt för bensindrivna bussar och lastbilar,
sänkt skatt för flertalet lastbilar utan anordning för påhängsvagn, höjd skatt
för andra lastbilar samt höjd skatt för flertalet släpvagnar. I samband med att
femte etappen genomförs föreslås att skatten på de allra lättaste bussarna och
lastbilarna höjs så att den kommer i nivå med motsvarande personbilar.

I propositionen föreslås också en höjning av
kilometerskatten på släpvagnar med ca 15 96. Förslaget hänger samman med den
höjning av bensinskatten och kilometerskatten som genomfördes våren 1978 och
som innebar mindre höjning av kilometerskatten för släpvagnar än för övriga
fordon.

Kompensation för bensinskatt vid yrkesmässig
användning av motorsåg skall enligt förslag i propositionen utgå med 10 % av
den kompensationsgrundande kostnaden i stället för 15 96 som nu gäller.
Överstiger denna kostnad 4 000 kr. bör kompensation utgå med 50 96 av skatten
på bensin i stället för 60 96. Vidare föreslås att den minsta
kompensationsgrundande kostnaden höjs från 200 kr. till 600 kr.

Slutligen föreslås i propositionen förenklad
redovisning av bensinskatt i vissa fall.

1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 154

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:154 2

1
Förslag till

Lag
om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtraflkskattelagen
(1973:601)'

dels att
bilagorna 1 och 2 skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall
införas en ny paragraf, 4a§, av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

4a§

Vid riksskatteverkets sida
skall.finnas en särskild rådgivande nämnd (kllometerskatlenämnden) med uppgift
att till verket avge yttrande och .förslag i ärenden som avses i 17 §. Innan
riksskatteverket fattar beslut 1 sådana ärenden av principiell betydelse eller
annars av större vikt skall verket höra nämnden.

Om sammansättningen av nämnden
förordnar regeringen.

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973:601)

Nuvarande lydelse Fordonsskatt

Fordonsslag

Skaitevikt, kilogram

Skatt,
kronor

grund-

tilläggsbelopp

belopp

for varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten
i klassen

A
Motorcyklar

I
Tvähjulig motorcykel

0- 75

75

0

utan
sidvagn

76-

100

0

2 Annan
motorcykel

0-

150

0

B
Personbilar

0- 900

280

0

901-

355

75

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:869. 2 Senaste
lydelse 1978:118

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:154

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt,
kronor

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram
över den lägsta vikten i klassen

C
Bussar

1 Buss
som är inrättad

0- 1600

165

0

för
drift endast med

1601- 3 000

203

38

bensin
eller gasol

3 001-

704

7

2 Annan
buss

0- 1600

165

0

1601-3 000

203

38

3 001- 7 000

715

IS

7001-10000

1449

32

10 001-30 000

2 424

47

30 001-

11 783

II

D
Lastbilar

1
Lastbil som är inrättad

0- 1600

165

0

för
drift endast med

1601- 3 000

204

39

bensin
eller gasol

3 001-

719

8

2 Annan
lastbil

2.1 med
anordning for

påhängsvagn

med två hjulaxlar

0- 1600

165

0

1601- 3 000

204

39

3 001- 7 000

728

17

7001-10000

1431

40

10001-15000

2 663

72

15 001-20 000

6 287

96

20 001-

Il 001

10

med tre eller flera

0- 1 600

165

0

hjulaxlar

1601- 3 000

204

39

3 001-8 000

728

17

8 001-12 000

1 595

34

12001-18000

2 981

60

18 001-27 000

6 596

75

27 001-

13 281

10

2.2 utan
anordning för

påhängsvagn

med två hjulaxlar

0- 1600

165

0

1 601- 3 000

204

39

3 001- 6 000

722

11

6 001-10 000

1066

25

10 001-14 000

2 094

53

14 001-17 000

4 256

95

17 001-20 000

7129

118

20 001-

10 564

13

Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 154

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:154

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt,
kronor

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten
i klassen

med tre eller flera

0- 1600

165

0

hjulaxlar

1601- 3 000

204

39

3 001- 6 000

721

10

6 001-11000

1029

18

11001-15 000

1955

44

15 001-18 000

3 749

78

18 001-27 000

6 100

89

27 001-

14 032

11

E
Traktorer och

motorredskap

1
Trafiktraktor och regi-

0- 1300

300

0

strerat
motorredskap

1 301- 3 000

345

45

som
inrättats för drift

3 001- 7 000

1 140

75

med
annat drivmedel

7001-

4 200

135

än
brännolja

2
Trafiktraktor och regi-

0- 1 300

388

0

strerat
moiorredskap

1301- 3 000

450

61

som
inrättats för

3 001- 7 000

1487

99

drift
med brännolja

7 001-

5 447

175

3
Traktor klass II

0- 2 500

120

0

2 501-

180

0

F Släpvagnar

1
Släpvagnar med skatte-

vikt
högst 3 000 kilogram

påhängsvagn

0- 1000

180

0

1 001- 3 000

205

25

annan släpvagn

0- 1000

120

0

1 001- 3 000

137

17

s. 3 Kontrollera mot PDF

2
Släpvagnar med skaitevikt över 3 000 kilogram, som dragés uteslutande av
bensin- eller gasoldrivet motorfordon'

2.1 påhängsvagnar

med en hjulaxel

med två eller flera hjulaxlar

2.2 andra släpvagnar

med en hjulaxel

3001-

3001-13000 13001-

3 001-

693

690 1680

469

10 O

s. 4 Kontrollera mot PDF

' Dragés släpvagn även av kilomeierskattepliktigt fordon
utgår skall enligt 3. Dragés släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat
motorredskap utgår skatt enligt 4.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:154

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt,
kronor

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta viklen
i klassen

med två hjulaxlar

3 001-13 000

467

7

13 001-

1 160

0

med tre eller fiera

3 001-13 000

465

5

hjulaxlar

13001-

960

0

3
Kilomeierskatte-

pliktiga
släpvagnar

3.1
påhängsvagnar

med en hjulaxel

3 001- 4 500

358

/*

4 501- 6 000

643

y*

6 001- 8 000

965

25

8 001-

1508

38

med två eller fiera

3 001- 4 500

353

13

hjulaxlar

4 501- 6 000

573

13

6 001- 8 000

804

14

8 001-10 000

1 110

20

10001-14000

1635

35

14 001-/5 000

3 183

43

18 001-19000

5 090

50

\9 00\-23 000

5 535

0

23 001-28 000

5 860

0

28 001-

6 185

0

3.2
andra släpvagnar

med en hjulaxel

3 001- 5 000

244

14

5 001- 8 000

549

14

8 001-

1023

28

med två hjulaxlar

3 001- 5 000

238

8

5 001- 8 000

440

10

8001-11000

765

15

11001-14 000

1308

23

14001-17000

2 088

28

17001-

3 018

38

med tre eller fiera

3 001- 5 000

227

7

hjulaxlar

5 001- 8 000

392

7

8 001-11000

627

7

\\m\-i4ooo

914

9

14 001-17000

1285

15

\100\-20 000

1814

19

20 001-25 000

2 487

22

25 001-JO 000

3 806

31

30 001-32 000

5 539

39

32 001-J5 000

6 280

0

35 001-40 000

6 450

0

40 001-

6 640

0

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:154

Fordonsslag

Skaitevikt, kilogram

Skatt,
kronor

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta viklen
i klassen

4
Släpvagnar med skaite-

vikt
över 3 000 kilogram.

som
dragés av trafik-

traktor
eller registrerat

moiorredskap

4.1
påhängsvagnar

med en
hjulaxel

3 001- 6 000

928

43

6 001- 8 000

2 239

64

8001-

3 534

79

med två eller fiera

3 001- 8 000

919

34

hjulaxlar

8 001-11000

2 668

83

11001-20 000

5 180

105

20 001-

14 563

38

4.2
andra släpvagnar

med en hjulaxel

3 001-8 000

629

31

8001-

2 208

60

med två hjulaxlar

3 001- 8 000

621

22

8 001-11000

1 749

50

11001-17 000

3 270

71

17001-

7554

95

med tre eller fiera

3 001- 8 000

618

19

hjulaxlar

8 001-11000

1578

29

I100I-14000

2 462

43

14 001-20 000

3 774

65

20 001-25 000

7690

81

25 001-30 000

11 766

107

30 001-35 000

17 084

75

35 001-

20 759

30

' Dragés släpvagn även av kilomeierskattepliktigt fordon
utgår skall enligt 3.

s. 4 Kontrollera mot PDF

0- 1600

280

0

1601- 3
000

309

29

3 001- 7
000

715

16

7 001-10
000

1 355

47

10
001-15 000

2 765

84

15
001-20 000

6 965

113

20 001-

12 615

0

0- 1600

280

0

1601- 3
000

309

29

3 001- 8
000

715

13

8 001-12
000

1 365

35

12
001-18 000

2 765

70

18
001-27 000

6 965

86

27 001-

14 705

0

Föreslagen
lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt,
kronor

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten
i klassen

A
Motorcyklar

1
Tvåhjulig motorcykel

0- 75

75

0

utan
sidvagn

76-

100

0

2 Annan
motorcykel

0-

150

0

B
Personbilar

0- 900

280

0

901-

355

75

C
Bussar

1 Buss
som är inrättad

0- 1 600

280

0

för
drift endast med

1601- 3 000

309

29

bensin
eller gasol

3 001-

715

0

2 Annan
buss

0- 1600

280

0

1 601- 3 000

309

29

3 001- 7 000

715

11

7 001-10 000

/ y.5j

28

10 001-30 000

1995

49

30 001-

11 795

0

D
Lastbilar

1
Lastbil som är inrättad

0- 1600

280

0

för
drift endast med

1 601- 3 000

309

29

bensin
eller gasol

3 001-

715

0

2 Annan
lastbil

2.1 med
anordning för

påhängsvagn

med tvä hjulaxlar

0- 1600

280

0

med tre eller fiera hjulaxlar

Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 154

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:154

Fordonsslag

Skaitevikt, kilogram

Skatl,
kronor

grund-

tilläggsbelopp

belopp

lör varje helt hundratal kilogram över den lägsta viklen
i klassen

2.2 utan
anordning för

påhängsvagn

med två hjulaxlar

0- 1 600

280

0

1 601- 3 000

309

29

3 001- 6 000

715

5

6 001-10 000

865

19

10 001-14 000

1625

57

14 001-17 000

3 905

104

17 001-

7025

136

med tre eller fiera

0- 1 600

280

0

hjulaxlar

1601- 3 000

309

29

3 001- 6 000

714

3

6 001-11000

804

9

11001-15 000

1254

45

15 001-18 000

3 054

80

18 001-27 000

5 454

103

27 001-

14 724

0

E Traktorer och motorredskap

1
Trafiktraktor och regi-

0- 1 300

300

0

strerat
motorredskap

1 301- 3 000

345

45

som
inrättats för drift

3001- 7000

1 140

75

med
annat drivmedel

7001-

4 200

135

än
brännolja

2
Trafiktraktor och regi-

0- 1 300

388

0

strerat
motorredskap

1301- 3 000

450

61

som
inrättats för

3 001- 7 000

1487

99

drift
med brännolja

7 001-

5 447

175

3
Traktor klass II

0- 2 500

120

0

2 501-

180

0

s. 3 Kontrollera mot PDF

F
Släpvagnar

1
Släpvagnar med skallevikt högst 3 000 kilogram påhängsvagn

annan släpvagn

O- 1000 1001- 3 000

O- 1000 1001- 3 000

180 205

120 137

O

25

O 17

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:154

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt,
kronor

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten
i klassen

2
Släpvagnar med skatte-

vikt
över 3 000 kilogram.

som
dragés uteslutande av

bensin-
eller gasoldnvei

motorfordon'

2.1
påhängsvagnar

med en hjulaxel

3 001-

693

13

med två eller fiera

3001-13000

690

10

hjulaxlar

13001-

1680

0

2.2
andra släpvagnar

med en hjulaxel

3 001-

469

9

med två hjulaxlar

3001-13000

467

7

13 001-

1 160

0

med tre eller fiera

3 001-13 000

465

5

hjulaxlar

13001-

960

0

3
Kilomeierskatte-

pliktiga
släpvagnar

3.1
påhängsvagnar

med en hjulaxel

3 001- 6 000

315

25

6 001- 8 000

1065

37

8 001-

1805

57

med två eller fiera

3 001- 8 000

309

19

hjulaxlar

8 001-10 000

1 259

30

10 001-14 000

1859

50

14 001-/9 000

3 859

65

19 001-

7109

0

3.2
andra släpvagnar

med en hjulaxel

3 001- 5 000

215

20

5 001- 8 000

615

22

8 001-

1275

41

med två hjulaxlar

3 001- 8 000

207

13

8001-11000

857

21

11001-14000

1487

33

14 001-17 000

2 477

41

17001-

3 707

56

med tre eller fiera

3 001-//000

204

9

hjulaxlar

11001-/7 000

924

17

17 001-2 J 000

1944

30

25 001-J2 000

4 344

48

32 001-

7 704

0

' Dragés släpvagn även av kilomelerskatteplikligt fordon
utgår skatt enligt 3. Dragés släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat
motorredskap utgår skatt enligt 4.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:154 10

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skalt,
kronor

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta viklen
i klassen

4
Släpvagnar med skatte-

vikt
över 3 000 kilogram.

som
dragés av trafik-

traktor
eller registrerat

moton-edskap2

4.1
påhängsvagnar

med en hjulaxel

3 001- 6 000

890

48

6 001- 8 000

2 330

75

8 001-

3 830

98

med två eller fiera

3 001- 8 000

880

39

hjulaxlar

8 001-nOOO

2 830

91

11001-20 000

5 560

117

20 001-

16 090

II

4.2
andra släpvagnar

med en hjulaxel

3 001- 8 000

600

37

8 001-

2 450

73

med två hjulaxlar

3 001- 8 000

590

25

8 001-11000

t 840

54

11001-17000

3 460

109

17 001-

10 000

119

med tre eller fiera

3 001- 8 000

585

21

hjulaxlar

8 001-11 000

1635

28

11001-14 000

2 475

44

14 001-20 000

3 795

69

20 001-25 000

7 935

88

25 001-30 000

12 335

116

30 001-35 000

18 135

74

35 001-

21 835

8

- Dragés släpvagn även av kilomeierskattepliktigt fordon
utgår skatt enligt 3.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1973:601)2

Nuvarande lydelse Kilometerskatt

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt,
öre

för 10
kilometer

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten
i klassen

1
Personbil

0- 900

62

0

901-

67,50

5,50

2 Buss

0- 1600

80

0

1601-

80,50

0,50

3
Lastbil

0- 1 600

80

0

1 601- 9 000

80,75

0.70

9 001-

132,55

0,80

4
Släpvagnar med skaite-

vikt
över 3 000 kilogram.

som
dragés av kilometer-

skattepliktigt
fordon

med en hjulaxel

3 001-

38

0.30

med två hjulaxlar

3 001-11000

37

0.20

11001-

58

0.50

med tre eller fiera

3 001-11000

36

0,20

hjulaxlar

11001-

52

0.40

Är kilometerskatlepliktig bil inrättad lör drift med annat
drivmedel än brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna belopp.

2 Senaste lydelse 1978:118.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

Kilometerskatt

Fordonsslag

Skallevikt, kilogram

Skatt,
öre

för 10
kilometer

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten
i klassen

1
Personbil

0- 900

62

0

901-

67,50

5,50

2 Buss

0- 1600

80

0

1601-

80,50

0,50

3
Lastbil

0- 1600

80

0

1 601- 9 000

80,75

0,70

9 001-

132,55

0,80

4
Släpvagnar med skaite-

vikt
över 3 000 kilogram.

som
dragés av kilomeier-

skallepliktigt
fordon

med en hjulaxel

3001-

44

0,35

med två hjulaxlar

3001-11000

43

0,23

noo\-

67

0,58

med tre eller fiera

3 001-11000

41

0,23

hjulaxlar

11001-

60

0,46

Är kilometerskatlepliktig bil inrättad för drift med annat
drivmedel än brännolja utgår skatt med 80 procent aV angivna belopp.

Denna lag träder i kraft den 1
september 1979 såvitt avser bilaga 1 och i övrigt den 1 juli 1979-

opaginerad Kontrollera mot PDF

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon,

som
icke är registrerade i riket

Härigenom foreskrivs att bilaga 2 till lagen
(1976:338) om vägtraflkskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket
skall ha nedan angivna lydelse.

Bilaga
2 till lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är
registrerade i riket'

Nuvarande
lydelse Kilometerskatt

Fordonsslag

Totalvikt,

Skatt, kronor lör

kilogram

10 kilometer

1.
Brännoljedriven lastbil

0-10 000

1,10

10
001-15 000

1,60

15
001-20 000

2,00

20 001-

2,40

2,
Brännoljedriven buss

0-10 000

0,90

10001-15000

1,35

15
001-20 000

1,60

20 001-

1.85

3.
Släpvagn kopplad lill eller

10001-15000

0,25

avsedd au kopplas till bränn

15 001-20 000

0.40

oljedriven lastbil eller bränn-

20 001-

0.65

oljedriven buss

Föreslagen
lydelse

Kilometerskatt

Fordonsslag

Tolalvikt.

Skatt, kronor för

kilogram

10 kilometer

1.
Brännoljedriven lastbil

0-10000

1,10

10001-15
000

1,60

15
001-20 000

2,00

20 001-

2,40

2.
Brännoljedriven buss

0-10000

0,90

10001-15000

1,35

15
001-20 000

1,60

20 001-

1,85

3,
Släpvagn kopplad till eller

10001-15000

0.30

avsedd att kopplas till bränn-

15
001-20 000

0.45

oljedriven lastbil eller bränn-

20 001-

0.75

oljedriven buss

'Senaste
lydelse 1978:119.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:154

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979. De äldre
bestämmelserna tillämpas dock fortfarande vid beskattning av fordon, som har
införts till landet före ikraftträdandet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:154 15

3
Förslag till

Lag om ändring i lagen
(1961:372) om bensinskatt

Härigenom
föreskrivs att 6§ lagen (1961:372) om bensinskatt' skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Deklaration
till riksskatteverket skall avlämnas för varje kalender-kvartal eller, där
verket så föreskriver, för varje kalendermånad, varunder skattskyldighet
inträtt.

Deklaration skall insändas inom en månad efter
varje beskattningsperiods utgång. Riksskatteverket äger medgiva, att
deklaration må insändas senare än nu sagts, dock inom tre månader efter
utgången av den beskailnlngsperiod deklarationen avser.

Deklaration
till riksskatteverket skall lämnas för varje kalenderkvartal eller, när verket
föreskriver det, för varje kalendermånad, varunder skattskyldighet har inträtt.
Rlksskai-leverkel får, när särskilda skäl. föreligger, medge atl deklaration
lämnas for helt kalenderår.

Deklaration
skall ha Inkommit till riksskatteverket inom en månad//o/? utgången av
beskaliningsperioden. Riksskatteverket får medge att deklaration skall ha
kommit in senare än som nu har sagts, dock senast inom tre månader från
utgången av beskaitningsperioden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I deklarationen skall lämnas uppgift om den
myckenhet bensin, för vilken skattskyldighet inträtt under
beskattningsperioden.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.

1
Lagen omtryckt 1975:274. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:274.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:154 16

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-03-08

Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Wirtén, Huss, Rohde, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
Cars, Gabriel Romanus, Tham

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Proposition om omfördelning av den årliga fordonsskatten,
m. m.

1 Inledning

1 propositionen behandlas genomförandet av den
femte och sista etappen av den omfördelning av den årliga fordonsskatten som
inleddes genom beslut av riksdagen år 1970.

Vidare tas upp frågan om en höjning av
kilometerskatten för släpvagnar i anledning av den bensinskattehöjning som
genomfördes våren 1978.

En beslutad ändring av bestämmelserna om högsta
tillåtna bruttovikt för vissa fordon medför vissa beskattningseffekter och
kräver särskilda uppbördsåtgärder.

Slutligen behandlas frågan om en ändring av
bestämmelserna om kompensation för bensinskatt vid yrkesmässig användning av
motorsåg samt en administrativ förenkling av bestämmelserna om redovisning av
bensinskatt i vissa fall.

2
Genomförandet av femte etappen

2.1
Gällande ordning m. m.

Bestiimmelser om vägtrafikbeskattningen finns i
första hand i vägtrafikskattelagen (1973:601, ändrad senast 1978:199), VSL.
Den tidigare gällande lagen (1973:602) om särskild vägtraflkskatt upphävdes den
1 maj 1978 varvid skattebeloppen arbetades in i VSL. Vägtrafikskatten enligt
VSL består av en fast del, fordonsskatt, och en rörlig dél, kilometerskatt.
Kilometerskatt utgår för personbil, lastbil eller buss som ar inrättad för att
drivas med annat drivmedel än bensin eller gasol och för släpvagnar med
skattevikt över 3 000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:154 17

kg,
som dras av sådant fordon.

Genom beslut av 1970 års riksdag inleddes en reform
i fem etapper av den årliga fordonsskatten. De fyra första etapperna
genomfördes med verkan från ingången av år 1971, 1973, 1975 och 1977.
Omläggningen berör endast lastbilar, bussar och släpvagnar med en totalvikt
över tre ton. Den innebär sänkt skatt för flertalet bussar, bensindrivna
lastbilar och brännoljedrivna lastbilar utan anordning för påhängsvagn. Den
innebär vidare höjd skatt för flertalet andra fordon, dvs. brännoljedrivna
lastbilar med anordning för påhängsvagn, kilometerskattepliktiga
släpvagnarochsläpvagnarsomdrasav trafiktraktorer eller registrerade
motorredskap.

Den beslutade omfördelningen i etapper av
fordonsskatten syftade till att bättre anpassa beskattningen till
kostnadsansvaret enligt då gällande trafikpolitiska riktlinjer. Omfördelningen
skulle ske inom ramen för ett oförändrat totalt skatteuttag för de fordon som
berörs av reformen. Omfördelningen skulle genomföras enligt följande plan:

av
hela omläggningen

Etapp 1

1/1 1971

10 ;,

" 11

1/1 1973

15 }

" 111

1/1 1975

25?,

- IV

1/1 1977

25
').

" V

1/1 1979

25
')i

Etapperna 1-lV har genomförts planenligi.
Beträffande närmast föregående etapp hänvisar jag till prop. 1975/76:181, SkU
1975/76:61, rskr 1975/ 76:346, SFS 1976:337.

I prop. 1978/79:99 om en ny trafikpolitik har
regeringen redovisat sin syn bl. a. på vägtrafikens kostnadsansvar och
trafikavgifterna. Av vad som däri uttalas framgår att den
kostnadsansvarighetsprincip som fastslogs genom 1963 års trafikpolitiska beslut
bör avlösas av en ny prissättningsprincip. Denna skall enligt förslaget bygga
på de samhällsekonomiska marginalkostnaderna för olika slag av fordon. Vidare
uttalas att den nya principen inte utgör något hinder mot att den sista etappen
i omstruktureringen av vägtrafikbeskattningen för lastbilar och släpvagnar
genomförs.

Regeringen har genom beslut den 1 mars 1979 gett
vägtrafikskatteutred-ningen (B 1977:05) tilläggsdirektiv (Dir 1979:9).
Utredningens uppdrag har därigenom utvidgats sä att det omfattar också en
utvärdering av kilometerskattesystemet och en bedömning av alternativa
beskattningsformer. Vidare har kilometerskattenämnden genom beslut samma dag
fått i uppdrag att ta initiativ till och leda arbetet med utveckling av en ny
typ av kilometerräknare.

2.2
Föredragandens överväganden

Som framgår av vad jag tidigare har anfört utgör
inte de i prop. 1978/79:99 redovisade principerna för vägtrafikens
kostnadsansvar m. m. något hinder

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:154 18

mot
genomförandet av den femte och sista etappen av omfördelningen av
vägtrafikbeskattningen. Jag anser för egen del att det uppgjorda programmet bör
slutföras. Den femte etappen, som innebär att resterande 25 % av hela
omläggningen görs, bör därför genomföras.

Med hänsyn bl. a. till det utredningsarbete som har
inletts i fråga om kilometerskatten bör omfördelningen i likhet med föregående
etapper åstadkommas genom ändringar av fordonsskatten.

Den årliga fordonsskatten för personbilar höjdes
våren 1977 med ca 75 96. Någon anpassning av fordonsskatten för de minsta
lastbilarna och bussarna gjordes inte då. Detta bör enligt min mening göras i
samband med genomförandet av den femte etappen. Grundbeloppet för de lättaste
bussarna och lastbilarna bör vara detsamma som grundbeloppet för de lättaste
personbilarna, 280 kr. per år. Skatten för bussarna och lastbilarna bör stiga
med vikten i sådan takt att fordon med skaltevikten 3 001 kg får ungefär den
skatt som föranleds av genomförandet av femte etappen.

Resultatet av skattesatsförändringarna blir
skattehöjningar om drygt 100 kr. per år för de lättaste bussarna och
lastbilarna. Skatten för bensin- eller gasoldrivna bussar eller lastbilar
kommer att vara i stort sett oförändrad medan skatten för övriga bussar sänks
med upp till några hundratal kronor. 1 det följande lämnas några exempel på
skatteändringarna för vissa fordon. Exemplen har valts för att ge en uppfattning
om den skatteförändring som inträffar för ett stort antal fordon.

För fiertalet kilometerskattepliktiga lastbilar med
anordning för påhängsvagn (2.1 i bilaga 1 till VSL) höjs fordonsskatten.
Höjningen uppgår till ca 650 kr. när fordonet har två axlar och skattevikt
omkring 15 ton och till ca 770 kr. när fordonet har tre eller fiera axlar och
skattevikt omkring 21,5 ton.

För fiertalet kilometerskattepliktiga lastbilar
utan anordning för påhängsvagn (2.2 i bilaga 1 till VSL) sänks skatten, för två-axliga
bilar med 300-400 kr. Vissa bilar med tre eller fier axlar får små
skattehöjningar, medan de flesta får små skattesänkningar.

Skatten på släpvagnarna höjs genomgående.
Kilometerskattepliktiga påhängsvagnar (3.1 i bilaga 1 till VSL) får skattehöjningar
med t. ex. 670 kr. (en-axlig, skattevikt 9 901-10 000 kg) eller 1080 kr. (två-
eller fleraxlig, skattevikt 15 901-16 000 kg). Kilometerskattepliktiga vanliga
släpvagnar (3.2 i bilaga 1 till VSL) får skattehöjningar med t. ex. 490 kr.
(en-axlig, skattevikt 9 901-10 000 kg), 1 235 kr. (två-axlig, skattevikt 19
901-20 000 kgjeller ca 680 kr. (tre- eller fleraxlig, skaitevikt omkring 26
ton).

Påhängsvagnar, som dras av trafiktraktor eller
registrerat motorredskap (4.1 i bilaga 1 till VSL) får skattehöjningar med t.
ex. 660 kr. (en-axlig, skattevikt 9 901-10 000 kg) eller 1 135 kr. (två- eller
fieraxliga, skattevikt 15 901-16 000kg). Skatten för flertalet övriga
släpvagnar till trafiktraktor eller registrerat motorredskap höjs med några
hundratal kronor.

Genomförandet av tredje och Qärde etapperna har
skett samtidigt för samtliga berörda fordon. Så långt det är möjligt bör de nya
skattebeloppen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:154 19

beaktas
vid ordinarie uppbörd av fordonsskatt. Jag förordar därför att de nya
skattesatserna skall tillämpas fr. o. m. den 1 september 1979. Uppbörd för
skatteperiod, vilket är aktuellt för fordon med högre ådig skatt än 1 500 kr.,
bör dock kunna ske med början den 1 juni 1979 med tillämpning av de nya skattesatserna
för tiden efter utgången av augusti 1979.

1
de fall uppbörd har skett för skatteår som omfattar tid efter utgången av
augusti 1979 är del ofrånkomligt att I vissa fall för hög eller för låg skatt
har betalats. Av praktiska skäl bör detta förhållande rättas genom debitering
eller återbetalning av skillnadsbeloppet. För att genomföra detta förfarande på
ett enkelt sätt bör den som den 1 juni 1979 är ägare till fordonet återfå eller
avkrävas skillnadsbeloppet.

Det ankommer på regeringen att utfärda närmare
föreskrifter om uppbörd m. m. av skatt i samband med övergången till nya
skattesatser.,

3
Höjning av kilometerskatten för släpvagnar, m. m. 3.1 Gällande ordning m. m.

I samband med att bensinskatten höjdes våren 1978
(prop. 1977/78:94, SkU 1977/78:39, rskr 1977/78:192, SFS 1978:117) höjdes också
kilometerskatten för personbilar, lastbilar, bussar och släpvagnar (SFS
1978:118). 1 propositionen uttalades bl. a. att kilometerskatten för de
kilometerskattepliktiga släpvagnarna borde höjas i ungefär samma mån som
skatten på de kilometerskattepliktiga lastbilarna. Med hänsyn till att
kilometerskatten för släpvagnar innefattar också omkring hälften av den
fordonsskatt som togs ut före den 1 juni 1976 angavs att den procentuella
höjningen av kilometerskatten blev väsentligt lägre för släpvagnarna än för
lastbilarna. Detta angavs innebära att den totala skattehöjningen för en
fordonskombination också blev lägre. Frågan skulle enligt vad som uttalades i
propositionen tas upp i samband med förslaget om den femte etappen av den
pågående omfördelningen av fordonens skattebelastning.

Skogsindustriernas samarbetsutskott har begärt att
någon ytterligare höjning av kilometerskatten på släpvagnar tills vidare ej
skall göras. Som skäl härför har skogsindustriernas samarbetsutskott anfört att
de totala transportkostnaderna för skogsnäringens virkesråvaror skulle öka med
0,7 %. exkl. flistransporter, om kilometerskatten för släpvagnarna höjs så att
den sammanlagda höjningen av kilometerskatten på dessa fordon blir densamma som
höjningen av kilometerskatten för lastbilar.

3.2
Föredragandens överväganden

Jag har tidigare anfört att den procentuella
höjningen av kilometerskatten för släpvagnar våren 1978 var mindre än höjningen
av kilometerskatten för bl. a. lastbilar. Detta förhållande hänger samman med
atl kilometerskatten

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:154 20

för
släpvagnar innefattar också ca hälften av den fordonsskatt som togs ut för
släpvagnarna innan kilometerskatt infördes.

Även om skattehöjningen våren 1978 sätts i relation
till den sammanlagda fordonsskatt och kilometerskatt som utgick före höjningen
kan konstateras att höjningen var större för lastbilar än för släpvagnar.
Härigenom har det, sett från företagsekonomisk synpunkt, blivit billigare att
transportera viss mängd gods på släpvagn än på lastbil. På sikt kan detta leda
till ökad användning av Ibrdonskombinationer, vilka enligt vad som uttalas i
den trafikpolitiska propositionen, har större olycksfrekvens än lastbilar utan släp.
Det bör också beaktas att i princip samma kostnadsansvar bör gälla för
lastbilar och släpvagnar. Av dessa skäl anser jag det befogat med en höjning av
kilometerskatten för släpvagnar. Denna bör lämpligen bestämmas till ca 15 % av
den nuvarande skatten. Samtidigt bör vissa mindre förenklingar av
skatteskalorna göras.

Någon praktisk möjlighet att ta hänsyn till fordons
olika användningsområde och tillämpa olika skattesatser för släpvagnar av
samma slag torde inte föreligga. Detta innebär att höjningen bör vara generell
och omfatta samtliga släpvagnar.

De nya skattesatserna bör av praktiska skäl
tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1979. Därigenom kan höjningen kombineras med
ordinarie avstämpling som görs i fråga om 70 % av de kilometerskattepliktiga
fordonen. 1 fråga om övriga fordon får en särskild avstämpling göras i juni
1979. Föreskrifter härom får utfärdas av regeringen.

För släpvagn som inte är registrerad i Sverige
utgår kilometerskatt om släpvagnen dras eller avses att dras av brännoljedriven
lastbil eller buss och om totalvikten överstiger 10 000 kg.

1 överensstämmelse med vad jag har förordat i fråga
om släpvagnar registrerade i Sverige bör kilometerskatten för utländska
släpvagnar som tillfälligt används i Sverige höjas med ca 15 96.

Jag vill i detta sammanhang ta upp ytterligare en
fråga som gäller kilometerskatten. Kilometerskattenämnden upphör vid
halvårsskiftet 1979. Dess arbetsuppgifter förs då över till riksskatteverket.
Nämnden skall dock finnas kvar i form av en rådgivande nämnd, som knyts till
verket. En författningsmässig reglering härav föreslås genom införande av en ny
paragraf i VSL, 4 a §.

4
Höjning av bruttovikten 1 vissa fall

4.1
Gällande ordning m. m.

Regeringen har genom förordningen (1978:1000) om
ändring i vägtrafikkungörelsen (1972:603) bl. a. höjt vissa av de i bilaga 1
till kungörelsen intagna bruttovikterna. Denna ändring medför dels vissa
förenklingar i fråga om den gränsöverskridande trafiken, dels att fordonsägarna
får möjlighet att utnyttja

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:154 21

fordonens
lastförmåga i högre grad än som nu är fallet. Regeringens beslut har redovisats
i prop. 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m. m.

Bruttovikten
har vanligen ingen självständig betydelse för beskattningen. Denna grundas på
skattevikten, som för lastbil, buss eller släpvagn är total vikten. Ide fall
totalvikten överstiger den bruttovikt med vilken fordonet får föras på väg som
är upplåten för högst 10 tons axeltryck eller 16 tons boggitryck begränsas dock
skattevikten så att den motsvarar bruttovikten.

Den
höjning av bruttovikten i vissa fall som regeringen har beslutat innebär att
skattevikten ökar för de fordon för vilka den särskilda begränsningsregeln är
tillämplig. Skatteviktsökningen innebär att både fordonsskatten och i
förekommande fall kilometerskatten ökar.

Ändringen av bruttoviktsbestänmielserna träder i
kraft den 1 april 1979,

4.2
Föredragandens överväganden

Den beslutade ändringen av bruttoviktsbestämmelserna
innebär att högre fordonsskatt och kilometerskatt skall utgå för ca 3 000
fordon. Det är inte möjligt att göra en särskild uppbörd av fordonsskatt och
särskild avstämpling i kilometerskattepliktiga fordon i anslutning till den 1
april 1979, då de ändrade bruttoviktsbestämmelserna träder i kraft. Jag avser
alt senare föreslå att regeringen utfärdar bestämmelser om tillfällig
nedsättning av vägtrafikskatt under en kortare tid för de fordon som berörs av
de ändrade bruttoviktsbestämmelserna. Skatten bör därvid beräknas så att den
motsvarar den skatt som utgår med tillämpning av nu gällande viktbestämmelser.

Som
framgår av prop. 1978/79:111 (bil. 5,s. 26) undersöker statens vägverk
möjligheterna att göra ytterligare justeringar av bruttovikterna. Resultatet av
dessa överväganden kan på grund av den särskilda begränsningsregeln påverka
skattevikten och därmed såväl fordonsskatten som kilometerskatten. Jag torde
därför i det sammanhanget få anledning återkomma till regeringen med förslag
till föreskrifter om uppbörd m. m. av vägtrafik-skatt.

5
Kompensation för bensinskatt vid yrkesmässig användning av motorsåg

5.1
Gällande ordning m. m.

Enligt kungörelsen (1968:440) om kompensation för
bensinskatt vid yrkesmässig användning av motorsåg (ändrad senast 1975:779)
utgår sådan kompensation till den som yrkesmässigt har använt motorsåg och
därvid haft kostnader för förbrukning av bensin och smörjolja
(kompensationsgrun-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:154 22

dande
kostnader). Kompensationen fastställs och utbetalas av länsstyrelsen efter
ansökan, som bör bifogas den allmänna självdeklaration i vilken avdrag yrkas
för kompensationsgrundande kostnad. 1 vart fall skall, för att ansökningen
skall prövas, ansökningshandlingen vara inkommen till vederbörande
taxeringsnänindsordförande senast den 30 juni under taxeringsåret. Den som inte
är skyldig att avge allmän självdeklaration skall i stället ge in ansökningen
inom samma tid till länsstyrelsen. Om ansökningen getts in till
taxeringsnämndens ordförande skall denne vidarebefordra handlingen till
länsstyrelsen senast den 15 juli under taxeringsåret med angivande av hur
yrkandet om avdrag för kompensationsgrundande kostnad bedömts vid taxeringen
till statlig inkomstskatt.

Kompensation utgår med 15 96 av den av
taxeringsnämnden eller i förekommande fall länsstyrelsen godtagna
kompensationsgrundande kostnaden, om denna inte överstiger 4 000 kr., och med
60 % av skatten enligt lagen (1961:372) om bensinskatt på varje liter förbrukad
bensin, om den kompensationsgrundande kostnaden överstiger 4 000 kr.
Kompensation utgår dock endast om den kompensationsgrundande kostnaden uppgått
till lägst 200 kr. för beskattningsår.

1 6 § sista stycket föreskrivs att Kungl. Maj:t
meddelar särskilda bestämmelser om hur kompensationen skall beräknas om
sökanden taxeras till kommunal men ej till statlig inkomstskatt. Med stöd av
denna bestämmelse har Kungl. Maj:t genom beslut den 21 januari 1972 förordnat
att kompensation i sådana fall skall utgå med 20 96 av den
kompensationsgrundande kostnaden, om denna inte överstiger 4 000 kr., och med
80 % av bensinskatten på varje liter förbrukad bensin, om kostnaden överstiger
4 000 kr.

Enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370) utgör
kompensation av nu avsett slag inte skattepliktig inkomst.

Som skäl för att införa kompensation för
bensinskatt åberopades (prop. 1968:57, BeU 36, rskr 181) att bensinskatten var
specialdestinerad till vägväsendet, vilket ansågs böra leda till att sådan
skatt på bensin som används för andra ändamål än för drift av motorfordon i
vägtrafik i viss utsträckning återbars till förbrukarna. 1 angivna proposition
framhölls att kompensation även utgick för bensinskatt inom jordbruket, trädgårdsnäringen,
fiskerinäringen och den mindre sjöfarten.

Vid beräknande av kompensationens storlek utgick
man från att skatten på bensin uppgick till ca 25 % av hela kostnaden för
bensin och smörjolja och att marginalskatten utgjorde 40 96. Kompensationen
beräknades därför till 15 % av den kompensationsgrundande kostnaden under
förutsättning att det utbetalade beloppet sedermera inte togs upp till
beskattning. Departementschefen framhöll att det föreslagna procenttalet
självfallet kunde behöva ändras till följd av ändringar i bl. a. beskattningen
samt bensin- och smörjoljepriserna. Det borde därför ankomma på
kontrollstyrelsen (numera riksskatteverket) att varje år föreslå det procenttal
som skulle läggas till grund för bestämmande av kompensation.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:154 23

5.2
Skrivelse från riksskatteverket m. m.

Riksskatteverket (RSV) har, efter hörande av
samtliga länsstyrelser i landet, inkommit till budgetdepartementet med en
skrivelse varav bl. a. följande framgår. Bensinskatten, som varit oförändrad
sedan den 1 juli 1965, höjdes fr. o. m. 27 april 1978 från 43 till 68 öre per
liter. I september 1978 var priset för kedjesmörjolja ca 5 kr. 30 öre per
liter. Priset för oljeblandad bensin per 3 liter var 6 kr. 45 öre. Tillhopa
utgör detta, vid en antagen förbrukning av en liter smörjolja per 3 liter
bensin, 11 kr. 75 öre. Bensinskatten på denna volym bensin uppgår till 2 kr. 04
öre. Av den totala kostnaden för en del smörjolja och tre delar bensin utgjorde
bensinskatten 17,36 96.

RSV har vidare anfört bl. a. följande. Under år
1977 inkom till länsstyrelserna sammanlagt 6 798 ansökningar om kompensation,
varav 6 752 föranledde utbetalningar. Totalt utbetalades under år 1977 3 219
355 kr. 6 351 utbetalningar avsåg högst 600 kr.

I skrivelsen har RSV förklarat att verket inte har
något att erinra mot att systemet med kompensation för bensinskatt antingen
avvecklas eller i vart fall förenklas. RSV har framhållit att utbetalningarna i
de flesta fall rör sig om mycket små belopp och att de administrativa rutinerna
för fastställande av kompensation är kostsamma. Om systemet inte avvecklas bör,
anser RSV, övervägas att sätta andra gränsvärden än de som gäller f n. för att
på så sätt eliminera småutbetalningar.

RSV har dessutom erinrat om att taxeringsnämndemas
arbete numera inte avslutas förrän den 31 oktober taxeringsåret. En ändring bör
därför enligt RSV eventuellt ske beträffande den dag ansökningen om
kompensation senast skall vara inkommen till taxeringsnämnden.

Av de till RSV:s skrivelse bifogade yttrandena från
länsstyrelserna framgår att dessa med något undantag godtagit eller lämnat utan
erinran att ifrågavarande rätt till kompensation slopas. Skall rätten
bibehållas anses allmänt att regelsystemet bör förenklas. Flera länsstyrelser
uttalar att konsekvenserna av ett avskaffande kan antas bli marginella för de
skattskyldiga, då det oftast rör sig om små belopp. Någon länsstyrelse påtalar
att ersättningen numera utgår till ett fåtal stora arbetsgivare samt till ett
stort antal enskilda jordbrukare. För de sistnämnda anges den berörda bränslekostnaden
ofta utgöra en mindre del av de totala drivmedelskostnaderna. Länsstyrelsen i
Västerbottens län menar dock atl individuell återbäring av bensinskatt bör
göras även i fortsättningen.

Flera länsstyrelser har förordat en höjning av den
lägsta kompensationsgrundande kostnad som berättigar till kompensation.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har framhållit att
motorsågskostnaderna normalt inte särredovisas i självdeklarationen av de
skattskyldiga, varför det kan befaras att taxeringsnämnderna endast tar
ställning till avdraget för bränn- och smörjoljor i dess helhet. Under sådana
omständigheter blir det länsstyrelsen som i så gott som samtliga fall har att
bestämma storleken av den kompensationsgrundande motorsågskostnaden. Då
erfarenheten givit

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:154 24

vid
handen, att sökandens uppgifter på ansökningsblanketten inte utan vidare kan
godtas, måste deklarationerna inhämtas och eventuellt viss utredning göras.

Efter remiss har yttranden över RSV:s skrivelse
avgetts av Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Arbetsgivareföreningen,
Sveriges Skogsägareföreningars riksförbund och Lantbrukarnas riksförbund
(LRF). LO har hänvisat till ett yttrande av Svenska Skogsarbetareförbundet.
Svenska Arbetsgivareföreningen har åberopat ett yttrande av Skogs- och
lantarbets-givareförbundet.

Samtliga remissinstanser motsätter sig att rätten
till kompensation avskaffas.

Däremot föreligger enighet om att den minsta
kompensationsgrundande kostnad som bör berättiga till kompensation bör justeras
uppåt. LRF föreslår 500 kr. Dessutom föreslår LRF att ett schablonmässigt
kompensationsbelopp om 100 kr. skall utgå om kostnadsunderlaget ligger mellan
500 och 1 000 kr. Skogsarbetareförbundet anser att en förändring av
återbäringsprocenten är naturlig.

5.3
Föredragandens överväganden

Den nu ifrågavarande rätten till kompensation
infördes främst av det skälet att den specialdestinerade bensinskatten inte
borde belasta skogsbruket i den mån bensinen användes för andra ändamål än för
drift av motorfordon i trafik samt med hänsyn till att liknande kompensation
utgick inom vissa andra näringsområden. Eftersom bensinskattens
specialdestinering enligt riksdagens beslut (prop. 1976/77:130, FiU 1977/78:1,
rskr 1977/78:19) skall upphöra budgetåret 1980/81 bortfaller strängt taget
denna grund att bibehålla rätten till kompensation. Det kan dock ifrågasättas
om det är lämpligt att nu slopa denna rätt enbart för skogsnäringen. Frågan bör
i stället bedömas i ett större sammanhang. Jag är bl. a. på denna grund inte
beredd att nu föreslå en avveckling av denna förmån.

Av föreliggande material framgår emellertid att
förhållandena beträffande priser, skatter m. m. sedan år 1968 ändrats i
avsevärd utsträckning. Schablonen för beräkning av kompensationsbelopp bör
därför också ändras. Av den sammanlagda kostnaden för en del smörjolja och 3
delar bensin utgör bensinskatten numera knappt 18 96.

Därtill kommer att marginalskatten för de sökande
med en viss schablo-nisering kan beräknas till 50 96. Med tillämpning av samma
beräkningsmetoder som tidigare borde sålunda kompensationsbeloppet beräknas
till 9 % av den kompensationsgrundande kostnaden. Med någon höjning härav
förordar jag att, om den kompensationsgrundande kostnaden inte överstiger 4 000
kr., utbetalning skall ske med 10 % av den kompensationsgrundande kostnaden. Om
denna kostnad överstiger 4 000 kr., bör kompensation utgå med 50 % av skatten
på varje liter förbrukad bensin. Liksom hittills bör regeringen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:154 25

meddela
särskilda bestämmelser om hur kompensationen skall beräknas i fråga om den som
taxeras till kommunal men inte till statlig inkomstskatt. Det för även i
fortsättningen anses ankomma på RSV att varje år föreslå det procenttal som
skall läggas till grund för bestämmelserna om kompensation.

För att kompensation med alltför obetydliga belopp
inte skall komma i fråga börden nedre kostnadsgräns under vilken rätt till
kompensation ej skall föreligga höjas till 600 kr.

Av länsstyrelsernas yttranden framgår att det är
tveksamt om ansökningsförfarandet hos taxeringsnämnden fyller avsedd funktion.
Någon länsstyrelse har framhållit att det även sedan taxeringsnämnden granskat
ansökningen likväl ofta krävs att länsstyrelsen införskaffar deklarationen för
en bedömning av de kompensationsgrundande kostnaderna. Därtill kommer att taxeringsnämnderna
numera inte avslutar sitt arbete förrän den 31 oktober taxeringsåret.
Bestämmelsen att taxeringsnämndsordföranden senast den 15 juli taxeringsåret
skall översända ansökningen med angivande av hur avdraget för den
kompensationsgrundande kostnaden bedömts vid taxeringen kommer därför inte
alltid att kunna tillämpas.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att
ansökan om kompensation i fortsättningen skall ges in direkt till
länsstyrelsen, som det skall åligga att göra en självständig utredning och
prövning av ärendet. Ingenting hindrar att länsstyrelsen därvid jämför med
sökandens uppgifter i den allmänna självdeklarationen.

I fortsättningen för således ett beslut i ett
kompensationsärende ses som ett från taxeringen helt åtskilt avgörande. Skäl
att bibehålla den extra möjligheten att vid en ändring av taxeringen fö till
stånd en omprövning av ett beslut i fråga om kompensation, även om detta vunnit
laga kraft, föreligger enligt min mening inte.

6
Redovisning av bensinskatt i vissa fall 6.1 Gällande ordning m. m.

Enligt 5 § lagen (1961:372) om bensinskatt
(omtryckt 1975:274, ändrad senast 1978:117) får bl. a. den som i större
omfattning återförsäljer eller förbrukar bensin eller håller bensin i lager
efter ansökan registreras hos riksskatteverket som skattskyldig. Den som är
registrerad som skattskyldig kan förvärva bensin utan skatt men är skyldig att
redovisa skatt på bensin som säljs eller förbrukas av honom. Om särskilda skäl
föreligger för också den som förbrukar bensin för vissa ändamål i mindre
omfattning registreras som skattskyldig.

Redovisning av skatt sker i deklaration som skall
lämnas för varje kalenderkvartal eller, där riksskatteverket föreskriver det,
för varje kalendermånad.

I
deklaration får avdrag göras bl. a. för bensin som har förbrukats eller

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:154 26

försålts
för förbrukning för drift av flygplan eller i samband med avprovning av motorer
i vissa fall eller för annat tekniskt ändamål än motordrift. Bestämmelser härom
återfinns i 7 § 1 mom. c)-0 lagen om bensinskatt. Den som är registrerad som
förbrukare av bensin och som förbrukar all inköpt bensin för ändamål som nu har
sagts har att lämna deklaration i vilken den mängd bensin för vilken
skallskyldighet har inträtt överensstämmer med den mängd bensin för vilken
avdrag medges. Någon skatt att betala uppkommer alltså inte.

De förbrukare som nu avses skall lämna deklaration
en gång per kalenderkvartal. Antalet registrerade skattskyldiga uppgår till ca
800.

Enligt 1 § första stycket bensinskatiekungörelsen
(1961:373) får registrering som skattskyldig inte vägras förbrukare som
använder bensin för ovan angivna ändamål, om förbrukningen uppgår till lägst
500 liter per kvartal.

6.2
Föredragandens överväganden

Skyldigheten att lämna deklaration aren väsentlig
beståndsdel i skattesystemet. Den skyldigheten bör finnas kvar. I likhet med
vad som gäller t. ex. i mervärdeskatten kan dock skyldigheten att lämna
deklaration differentieras så att antalet deklarationer per år inte är detsamma
för samtliga skattskyldiga. Jag anser att bestämmelser härom bör finnas även
när det gäller bensinskatt.

Enligt min mening bör det vara tillräckligt att
deklaration lämnas en gång om året i de fall avdrag enligt 7 § 1 mom. c)-0
lagen om bensinskatt medges för hela den mängd bensin för vilken
skattskyldighet har inträtt under året. Även om viss ej avdragsgill förbrukning
förekommer bör årsredovisning kunna medges. Gränsen bör enligt min mening kunna
dras vid en ej avdragsgill förbrukning om högst 500 liter per kvartal.

Vad jag nu har förordat kräver ändring i 6 § lagen
om bensinskatt. Genom ett tillägg till första stycket bör riksskatteverket få
möjlighet att medge redovisning för helt år när särskilda skäl föreligger. Vid
bedömning av frågan om särskilda skäl föreligger bör beaktas vad jag nyss har
uttalat.

7
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att dels antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag till

1.
lag om ändring i
vägtrafikskattelagen (1973:601),

2.
lag om ändring i lagen
(1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket,

3.
lag om ändring i lagen
(1961:372) om bensinskatt,

dels godkänna de av mig förordade grunderna i fråga
om kompensation för bensinskatt vid yrkesmässig användning av motorsåg.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:154 27

8
Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de
förslag som föredraganden har lagt fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOTAB
61674 Stockholm 1979

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar i 4 dokument.

  1. Bet. 1978/79:JoU37 med anledning av motioner om vissa jordbrukspolitiska frågor s. 6 i texten
  2. Rskr. 1978/79:333 i texten
  3. Bet. 1978/79:SkU48 med anledning av propositionen 1978/79:154 om omfördelning av den årliga fordonsskatten, m. m. jämte motioner s. 1 · s. 16 · s. 19 i texten
  4. Prop. 1978/79:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1979/80, m.m. (kompletteringsproposition) i texten