Sök i Ratio Lex

om vissa anstäIlningsfrågor beträffande vårdlärare i gymnasieskolan och kommunal högskoleutbiIdning m.m.

30 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:16, om vissa anstäIlningsfrågor beträffande vårdlärare i gymnasieskolan och kommunal högskoleutbiIdning m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:16

Regeringens proposition 1978/79:16

om
vissa anställningsfrågor beträffande vårdlärare i gymnasieskolan och kommunal
högskoleutbildning m. m.;

beslutad
den 2 november 1978.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag tiU
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLA ULLSTEN

BIRGIT
RODHE

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Enligt
skolförordningen (1971: 235) finns i gynmasieskolan tjänster som lärare i
vårdkunskap och i vissa andra ämnen inom vårdområdet. Tjänstema är statligt
reglerade. I sådana tjänster kan inte inräknas undervisning i arbetsteknik
eller annan undervisning med samma syfte som helt är förlagd tUl annan
institution än skolan (inbyggd utbUdning).

För
den inbyggda utbUdningen skall landstingskommunerna, vilka oftast är huvudmän
för vårdutbUdningen inom gymnasieskolan och den kommunala högskoleutbUdningen, tUlhandahålla
lärare med kommunalt reglerad anställning. I de kommunalt reglerade
lärartjänsterna har emellertid i allt större utsträckning lagts in även sådan
undervisning som enligt gäUande bestämmelser skall fullgöras av lärarna på de
statligt reglerade tjänsterna. I propositionen läggs fram förslag som övergångsvis
skulle göra det möjligt för innehavare av kommunalt reglerad lärartjänst att
inom ramen för tjänsten fullgöra teoretisk undervisning i gymnasieskolan eller
den kommunala högskolan.

På
vårdområdet föreslås också att betyg i praktikämnena inom gymnasieskolans vårdutbUdningar
skall ges med något av uttrycken Underkänd eller Godkänd.

I
propositionen tas också upp frågan om tjänsteorganisationen för huvudlärare,
institutionsföreståndare och tillsynslärare i grundskolan. Förslag läggs om
att tiUs vidare bibehåUa tjänsterna som tUlsynslärare.

1
Riksdagen 1978179.1 saml. Nr 16

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:16

Utdrag

UTBILDNINGSDEPÄRTEMENTILT PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-11-02

Närvarande:
statsministern UUsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande:
statsrådet Rodhe

Proposition
om vissa anställningsfriigor beträffande vårdlärare i gymnasieskolan och kommnnal
högskoleutbildning, m. m.

1
Vissa anställningsfrågor beträffande vårdlärare

Enligt
skolförordningen (1971: 235) finns i gymnasieskolan tjänster som lärare i
vårdkunskap och i vissa andra ämnen inom vårdområdet. Dessa tjänster är
statligt reglerade. Enligt högskoleförordningen (1977: 263) skall lärare vid
gymnasieskolan fuUgöra undervisning inom kommunal högskoleutbUdning. I sådana
tjänster kan inte inräknas undervisning i arbetsteknik eUer annan undervisning
med samma syfte som helt är förlagd tUl annan institution än skolan (inbyggd utbUdning).

Vad
avser vårdutbUdning är oftast landstingskommunerna huvudmän för gymnasieskolan
och kommunal högskoleutbUdning (inkl. sjukskö-terskeutbUdning). I aUmänhet är
också landstingskommunerna huvudmän för de institutioner (sjukhus m. m.) tUl vUka
man förlägger inbyggd UtbUdning eUer klinisk undervisning i gymnasieskolan
resp. kommunal högskoleutbUdning.

Landstingskommunerna
har därför skyldighet att tiUhandahåUa lärare med kommunalt reglerad
anställning för inbyggd utbUdning i gymnasieskolan och kommunal
högskoleutbildning (inkl. klinisk undervisning i sjuksköterskeutbUdning).
Vidare gäller att landstingskommunerna skall inrätta kommunala tjänster för
teoretisk undervisning i sjuksköterske-utbildiungen.

I
de kommunalt reglerade lärartjänsterna har i aUt större utsträckning lagts in
sådan undervisning som enligt skolförordningen och högskole-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:16 3

förordningen
skaU fullgöras av lärare med statiigt reglerad anställning vid kommunens eller
landstingskommunens gymnasieskola. Huvudmännen har därvid rekvirerat
statsbidrag som om lärarna hade varit anstäUda som statiigt reglerade
timlärare för den del av undervisningen som författningsenligt skall fullgöras
av lärare vid gymnasieskolan.

Läramas
riksförbund (LR) har hos utbUdningsdepartementet påtalat sistnämnda förhåUanden
och såsom troligt skäl tUl skolhuvudmännens handlande angivit bl. a. att på så
sätt skapats förutsättningar för en integration av teoretisk och praktisk
undervisning. Mot denna bakgrand har LR uttryckt önskemål bl. a. om att skolhuvudmännen
i enlighet med gällande bestämmelser förordnar vårdlärama på statligt reglerade
tjänster. LR har dessutom förutsatt att inbyggd utbUdning fortsättningsvis skaU
kunna räknas in i underlaget för statiigt reglerad lärartjänst.

Den
av LR väckta frågan rörande anställning av vårdlärare för gymnasieskolan och
den kommunala högskoleutbildningen har berörts även av skolöverstyrelsen i
olika sammanhang. Det som komplicerar frågan är enligt min mening dels hur man
inom ramen för skolförordningens bestämmelser skall kunna tUlgodose behovet av
integration av teori och praktik, dels hur man organisatoriskt skall kunna
åstadkomma en ändamålsenlig tjänstefördelning.

Jag
är inte beredd att nu föreslå sådana ändringar i bestämmelserna att den
inbyggda utbUdningen får inräknas i lärartjänst vid gymnasieskolan. Jag vUl i
detta sammanhang erinra om att inbyggd utbUdning förekommer även utanför
vårdsektorn. EventueUa förändringar gällande denna form av utbUdning skuUe
alltså beröra flera studievägar i gymnasieskolan.

Jag
viU också erinra om att inbyggd utbUdning förekommer även inom kommunal högskoleutbUdning.
Planeringen och genomförandet av vårdpraktiken är oftast samordnad meUan
gymnasieskolan och den kommunala högskoleutbUdningen. EventueUa förändringar
gällande inbyggd UtbUdning skulle alltså beröra även utbUdningsvägar i
högskolan.

I
det regelsystem som gäller för inbyggd utbUdning ingår även be

stämmelser om statsbidrag. Några mer genomgripande förändringar vad

gäUer lärare för inbyggd utbUdning kan inte göras utan att statsbidrags-

bestämmelserna ändras. Sådana ändringar i reglerna för inbyggd utbUd

ning skuUe dessutom medföra ökade kostnader för staten. DärtUl kom

mer att frågor som berör inbyggd utbUdning behandlas av ett flertal

utredningar däribland gymnasieutredningen (U 1976: 10), lärartjänst-

utredningen (U 1977: 04) och utredningen (U 1977: 06) om vissa vård

utbUdningar inom högskolan (VÄRD 77). 1

Inte
heUer i övrigt finner jag skäl att nu föreslå några mer genomgripande
förändringar vad gäller tjänsteorganisatoriska bestämmelser för gymnasieskolan
och kommunal högskoleutbUdning. Det är därför

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:16 4

självfallet
viktigt att huvudmännen i möjligaste mån anpassar tjänsteorganisationen inom vårdutbUdningsområdet
efter gäUande regler.

Jag
har emeUertid viss förståelse iför de praktiska lösningar som skolhuvudmännen
har tUlgripit, även cm de inte har stöd i gäUande bestämmelser.

För
att inte rasera en praktiskt fungerande utbUdningsordning bör det därför vara
möjligt att göra vissa mindre ändringar i bestämmelsema i syfte att
provisoriskt anpassa dessa tUl verkligheten. Det bör således vara möjligt för
den som innehar en kommunalt reglerad lärartjänst inom vårdområdet att inom
ramen för tjänsten fullgöra även sådan teoretisk undervisning i vårdämnen, som
avses i skolförordningen eUer högskoleförordningen. Statsbidrag tiU kostnaderna
för denna tjänstgöring bör därvid utgå som om läraren varit anställd som
timlärare enligt statliga bestämmelser. Sistnämnda anordning kommer inte att
föranleda ökade utgifter för staten. De nya reglerna bör införas fr. o. m. den
1 juli 1979.

Det
bör ankomma på regeringen att utfärda närmare föreskrifter om tjänstgöring för
lärare inom inbyggd utbUdning och om statsbidrag tUl kostnaderna härför enligt
de riktiinjer jag i det föregående har angivit.

2
Betygsättning i praktik i gymnasieskolans vårdutbildningar

Jag
vUI i detta sammanhang också, ta upp frågan om ändrad betygsättning i praktik
i gymnasieskolans vårdutbildningar.

Riksdagen
beslöt med anledning av proposition 1970: 159 (SU 222, rskr 437) att betyg i
gymnasieskolan skall ges i en femgradig numerisk skala i aUa ämnen där betyg
skall sättas.

1973
års betygsutredning, vars bfstänkande (SOU 1977: 9) remissbehandlats och för
närvarande bereds inom departementet, förordar en samfälld lösning för
utbildningar pk olika nivåer inom vårdområdet med likartade bedömningsproblem.

För
de utbUdningar som vid tidpunkten för ovan nämnda riksdagsbeslut tUlhörde
gymnasieskolan men. vUka fr. o. m. den 1 juli 1977 tUl-hör kommunal högskoleutbUdning,
sektorn för vårdyrken, har universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och
skolöverstyrelsen (SÖ) i samråd föreskrivit att som betyg skaU något av
uttrycken Underkänd eUer Godkänd användas.

SÖ
har i en skrivelse tiU regeringen den 8 mars 1978 hemställt att fr. o. m.
höstterminen 1978 samma uttryck skall användas vid betygsättning i
praktikämnen inom gymnasieskolans vårdutbildningar. Vidare anser SÖ att man
inte bör avvakta riksdagens beslut med anledning av 1973 års betygsutrednings
betänkande utan föreslår en särlösning.

Jag
delar SÖ:s uppfattning att del. inte är rimligt att elever som full-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:16

gör
sin praktiska utbildning vid samma sjukhusavdelning, daghem etc. skaU bedömas
enligt olika betygssystem;

De svårigheter att gradera
elevemas prestationer under vårdpraktiken som anförts för högskoleutbUdningen gäller
även inom gymnasieskolan. Så är t. ex. handledarens erfarenheter begränsade tUl
ett fåtal elever, vUka dessutom ofta befinner sig på olika nivåer i utbUdningar
med olika utbUdningsmål.

Jag anser det viktigt att utbUdningen
leder fram tUl ett godtagbart yrkeskunnande. De elever som inte fullgör
praktiken på ett tillfredsställande sätt bör därför vägledas tUI utbUdning som
vederbörande bedöms kunna fullfölja med godkänt resultat. För elever som trots
otiU-fredsställande praktikresultat väljer att fullfölja utbUdningen bör då
betyget Underkänd komma tUl användning.

Det ankommer på SÖ och UHÄ
att i samråd utfärda erforderliga föreskrifter.

3
Tjänsteorganisationen för huvudlärare, institutionsföreståndare och
tillsynslärare

Jag
vUl här också la upp frågan om tjänsteorganisationen för huvudlärare, institutionsföreståndare
och tillsynslärare i grandskolan. Enligt de i propositionen om skolans inre
arbete m. m. förordade riktiinjerna beträffande skolledare och annan personal
samt personalfrågor i övrigt, vilka godkänts av riksdagen, skall nämnda
tjänsteorganisation upphöra (prop. 1975/76: 39, UbU 30, rskr 367). Ursprangligen
avsågs att ett nytt system skuUe införas fr. o. m. budgetåret 1978/79
samtidigt som ett nytt statsbidragssystem trädde i kraft. Riksdagen förutsatte
därvid att förändringar i rådande förhållanden skuUe göras i nära samråd med
personalorganisationerna.

Efter kontakter med
representanter för personalorganisationerna samt med hänsyn dels tUl pågående
arbete med utformningen av ett nytt statsbidragssystem för grandskolan, dels
förhandlingar rörande läramas arbetstider m. m. bedömde min företrädare
emellertid under våren 1978 att den nya ordningen inte kunde införas redan fr.
o. m. budgetåret 1978/79. Ett bidragande skäl till detta ställningstagande var
ett behov att ytterligare överväga frågan om den framtida tillsynslärarorganisationen.
Under redovisningsåret 1978/79 kommer sålunda hittiUs gäUande regler rörande
huvudlärare, institutionsföreståndare och tUlsynslärare att gäUa i stort selt
oförändrade. Jag vUl emellertid nu anmäla för riksdagen att min avsikt är att
inför redovisningsåret 1979/80 föreslå regeringen att besluta om införandet av
det nya systemet. Jag föratsätter härvid att erforderliga avtal kan träffas i
sådan tid att övergången tUl en ny ordning kan ske den 1 juli 1979.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:16 6

De
nya statsbidragsreglerna möjUggör också med smärre ändringar att de medel
som i dag är disponibla för här ifrågavarande funktioner i skolan även i
fortsättningen kommer att finnas tiUgängliga för ändamålet. Denna fråga är för
övrigt berörd även i årets löneavtal. Det finns nu goda förutsättningar att
skapa ett system som möjliggör en smidig och rationell anpassning och
utveckling av de pedagogiska samordnings- och ledningsuppgifter som enligt
skolförordningen skall fullgöras vid de enskUda skolenheterna.

Vad gäUer
tiUsynslärarorganisationen har mina överväganden lett fram tUl att denna
organisation tUls vidare bör bibehållas.

TUlsynslärama
är enligt gällande skolförordning betecknade som biträdande skoUedare och som
sådana fuUgör de i huvudsak administrativa ledningsuppgifter. Bland uppgiftema
enligt skolförordningen ingår att ha tUIsyn över skolanläggningen och ordningen
vid denna, att vara förman för ekonomipersonalen samt att biträda vid ordnandet
av föräldramöten, studieutflykter, skolavslutningar och dylUct. TUlsynslärare
kan också ges beslutsrätt i ärenden som skolstyrelsen bestämmer och vara
föredragande vid sammanträde med skolstyrelsen. TUlsynslärarens närmare
åligganden regleras i särskUd instruktion som skolstyrelsen fastställer med
ledning av en av skolöverstyrelsen utfärdad nonnal-instraktion.

Vid
många skolor som inte samtidigt är rektorsskolor är tUlsynslära-ren rektors
ersättare. Denna skoUedarfunktion är enligt min mening mycket betydelsefuU.

Jag
ser alltså tUlsynslärama som en värdefuU skoUedarresurs. Känt är också att de
senare årens utveckling har ställt aUt större krav på skolledningen. För att
möta dessa krav har i samband med reformeringen av skolans inre arbete
vidtagits åtgärder för att förstärka skolledningen i grundskolan. Enligt min
mening skulle det rimma iUa med dessa strävanden att nu avveckla tiUsynslärarorganisationen.
Jag föreslår sålunda att denna organisation tiUs vidare bibehålls. Jag avser
att senare föreslå regeringen att föranstidta om en översyn av de föreskrifter som
reglerar tiUsynslärarnas verksamhet. Även denna fråga kommer att behandlas i
nära samråd med personalorganisationerna.

4
Hemställan

Med
hänvisning tUl vad jag har anfört hemstäUer jag efter samråd med statsrådet
Wikström i vårdutbilldningsfrågoma att regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna de riktlinjer i fråga om tjänstgöring för vissa lärare inom vårdutbUdningen
samt de grander för statsbidrag tUl kostnader för denna anordning som jag
förordat,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:16

2. godkänna vad jag har förordat angående betyg i praktik inom
gymnasieskolans vårdutbUdningar

3. godkänna att tUlsynslärarorganisationen inom grandskolan bibehåUs tUIs
vidare.

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig tUl föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt
fram.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780536

s. 1 Kontrollera mot PDF

Regeringens skrivelse

1978/79:17

med
redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1977;

beslutad
den 7 september 1978.

Regeringen
överiämnar lill riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll
redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1977.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

KARIN
SÖDER

1
Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 17

Skr
1978/79:17

s. 2 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79:17 2

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-09-07

Närvarande:

Statsminister
Fälldin, statsråden Ullslen, Romanus, Gustavsson, Olsson, Dahlgren, Åsling,
Söder, Troedsson, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo.

Föredragande:
statsrådet Söder

Skrivelse
till riksdagen med redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1977

I
resolution 319 (1966) om förbindelserna med de nationella parlamenten uppmanar
Europarådets rådgivande församling regeringarna att årligen lägga fram en
rapport om verksamheten i Europarådets ministerkommitté inför sina parlament.
Regeringen har lämnat riksdagen sådana redogörelser för åren 1967-1976 (skr.
1968:23, skr. 1969:27, skr. 1970:39, skr. 1971:119, skr. 1972:107, skr.
1973:161, skr. 1974:131, skr. 1975/76:8, skr. 1975/76:141, skr. 1977/78:6). En
redogörelse for verksamheten inom Europarådels ministerkommitté under år 1977
har utarbetats inom utrikesdepartementet i samråd med övriga berörda
departement. Redogörelsen bör fogas till regeringsprotokoUet i detta ärende som
bilaga.

Jag
hemställer att regeringen till riksdagen överlämnar den inom utrikes-departemenlel
upprättade redogörelsen för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under år 1977.

Regeringen
beslutar i enlighel med föredragandens hemställan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17 3

Bilaga

Redogörelse
for verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1977

/.
Ministerkommittémöten

1.
59:e ministerkommiUémötet

Det
59:e ministerkommittémötet skuUe normalt ha ägt rum kring månadsskiftet
november-december 1976. Det sköts emellertid upp till den 27 januari 1977 i
anslutning tiU att den nya europarådsbyggnaden "Palais de TEurope"
skulle invigas den 28 januari. På förmiddagen innan den officiella invigningen
ägde ram hölls det årligen återkommande koUokviet mellan ministerkommittén och
medlemmar ur den parlamentariska församlingen. Huvudtemat för denna diskussion
var uppföljningen av slutakten från konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa (ESK).

Vid
ministerkommittémötet leddes Sveriges delegation av utrikesminister Karin
Söder. På svensk sida deltog även Sveriges ständiga ombud hos Europarådet,
ambassadör Bengt Åkerren, kabinettssekreterare Sverker Åström,
departementsrådet Knut Thyberg, riksdagsman Pär Gransledt,
departementssekreterare Staffan Wrigstad samt biträdande ombudet hos
Europarådet, departementssekreterare Mats Åberg.

Ordförande
vid mötet var den grekiske utrikesministem Dimitri Bitsios.

De
viktigaste punktema på dagordningen utgjordes av en genomgång av framstegen
inom europeiskt samarbete, läget beträffande uppföljningen av ESK:s slutakt saml
utvecklingslinjer vid FN:s senaste generalförsamling. Vidare berördes
diplomatkonferensen om krigets lagar. Europarådets budget samt proceduren för
sekretariatspersonalens löneförhandlingar.

a)
Utvecklingen av det europeiska samarbetet

Diskussionen
på denna punkt inleddes av ordföranden i EG:s ministerråd, Storbritanniens
utrikesminister Anthony Crosland. Efter att ha lämnat en rapport om de nios
politiska samarbete, framhöll han värdet av Europarådet som "oundgänglig
faktor för samarbete i Europa". Det utgör, sade Crosland, ett forum för
regelbundna och fraktbärande kontakter mellan EG-medlemmama och andra
västeuropeiska demokratier, särskilt i fråga om politiska meningsutbyten på
minister- och ambassadörsnivå.

Utrikesminister
Karin Söder talade i egenskap av ordförande i EFrA:s ministerråd och uttryckte
sin tillfredsstäUelse över att det från och med den I juli 1977 inte längre
skulle existera tuUar på industrivaror mellan EG och EFTA. Vidare berörde hon
det EFTA-toppmöte som planerades äga ram i maj. I anslutning till EFTA-inlägget
underströk fra Söder, nu som svensk utrikesminister, det nödvändiga i att
Europas högindustrialiserade länder solidariskt samarbetar för atl söka komma
tillrätta med de två sammanhängande problemen inflation och arbetslöshet
"eller riktigare uttryckt - hotet mot våra medborgares grundläggande
rättighet till arbete".

Europarådets
generalsekreterare, Georg Kahn-Ackermann, framhöU atl Europarådet i ännu högre
grad skulle kunna bidra till att närma medlemsstaterna tUl varandra om
regeringarna fortsatte all utnyttja denna organisations möjligheter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17 4

Ministrarna
konstaterade med tillfredsställelse all del samarbete mellan de europeiska
demokratierna, som bygger på verklig solidaritet och som har omsorgen om
mänskliga rättigheter som en ytterst viktig beståndsdel, fortsätter atl
utvecklas på ett hoppingivande sätt.

b)
Uppföljningen av ESK:s slutakt

Efter
inledningsanföranden av ministerkommitténs ordförande saml ordföranden i EG:s
ministerråd utbytte ministrarna åsikter angående uppföljningen av ESK:s slutakt.
Inom ramen för en bedömning av utvecklingen sedan deras senaste möte i maj 1976
noterade de att slutakten i vissa avseenden icke hade följts upp i tillfredsställande
utsträckning.

Kommittén
underströk ånyo all alla delar av ESK:s slutakt har lika vikt och framhöU atl
graden av dess förverkligande skulle bli huvudämnet för diskussionerna vid
uppföljningsmötet i Belgrad och utgöra ett prov på viljan i de berörda
länderna atl åstadkomma en verklig avspänning. Ministrarna betonade behovet atl
intensifiera åsiktsutbytet mellan regeringarna i Europarådets medlemsstater och
korn överens om att fortsätta diskussionerna vid sitt följande möte.

c)
Förenta Nationerna

Förbundsrepubliken
Tysklands utrikesminister, Hans-Dietrich Gen-scher, som föreslagit denna
dagordningspunkt, öppnade diskussionen kring FN:s senaste generalförsamling
(den 31:a) och framhöll atl del -med den breda, grundläggande intresse- och
värdegemenskapen mellan de europeiska demokratierna som bakgi'und - var viktigt
för Europarådels medlemsstater att dryfta arbetet i delta världsomfattande
politiska foram.

Efter
en genomgång av urskiljbara ulveckUngslinjer i New York beslöt ministrarna att
fortsätta åsiktsutbytet mellan sina regeringar angående sådana punkter på FN:s
dagordning som är av särskilt intresse för Europas demokratiska länder. De
uppdrog ål sina ställföreträdare att inför den 32:a generalförsamlingen ta upp
lämpliga frågor - mänskliga rättigheter, allmänjuridiska spörsmål etc. tiU
gemensam behandling med bistånd av experter från hemmaadministrationema.

d)
Övriga frågor

Den
schweiziske utrikesministem och tillika ordföranden vid diplomatkonferensen om
krigets lagar, Pierre Graber, informerade om hur långt arbetet fortskridit
inför konferensens Qärde och sista session. Han bad sina koUeger atl ulnyttia
sitt inflytande för att säkra ett positivt konferensresul-lat.

ItaUens
utrikesminister, Arnaido Forlani, uttalade betänkligheter inför Europarådets
växande budget. Efter en kort diskussion enades ministrarna om atl instruera
organisationens budgetkommitté att föreslå lämpliga åtgärder för atl begränsa
Europarådels administrativa kostnader.

Den
hoUändska delegationen föreslog slutiigen genom sin t.f. delega-tionschef,
statssekreterare Brinkhorsr, atl ställföreträdarna skulle överväga
förbättringar [proceduren för sekretariatspersonalens löneförhandlingar
eftersom den f. n. föreföU otillfredsställande och t. o. m. hade resulterat i
strejker eller hot om sådana.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17 5

2. 60:e
ministerkommittémötet

Det
följande ministermötet ägde ram redan tre månader efter det 59:e, den 27 april
1977, i Strasbourg. Utöver delegationschefen, utrikesminister Karin Söder,
bestod den svenska delegationen av Sveriges ständiga ombud hos Europarådet,
ambassadör Bengt Åkerren, kabinettssekreterare Sverker Åström,
departementssekreterare Staffan Wrigstad samt biträdande ombudet hos
Europarådet, departementssekreterare Mats Åberg.

Irlands
utrikesminister, Garrel Fitzgerald, fungerade som mötesordförande.

Föratom
den ständigt återkommande dagordningspunkten "utvecklingen av det
europeiska samarbetet" ägnades mötet huvudsakligen åt uppföljningen av ESK:s
slutakt. Bland övriga frågor som diskuterades kan nämnas Spanien, migrerande
arbetare samt problem som sammanhänger med Ulegal handel och distribution av
narkotika.

a) Utvecldingen av det europeiska samarbetet

Även
vid detta minislerkommittémöle avgav utrikesminister Söder en rapport på
EFTA-ländemas vägnar. 1 anslutning härtUl underströk hon hur nödvändigt intemationellt
samarbete är för alt komma tiUrätta med de osedvanligt långvariga och
komplicerade ekonomiska problemen.

Hon
beskrev också den svenska regeringens syn på diskussionerna i Europarådets
ministerkommitté om politiska frågor av gemensamt intresse, särskilt ESK och
FN: "Utbytet av åsikter och erfarenheter är värdefuUt. Vi får själva ett
bättre underlag för våra överväganden och vi kan föra fram våra egna synpunkter
och åsikter. Det är självklart all debattema aldrig kan ha tiU mål att utarbeta
för medlemsstaterna gemensamma ståndpunkter".

b) Uppföljningen av Itonferensen om säkerhet och
samarbete i Europa (ESK)

Den
brittiske statssekreteraren Frank Judd inledde såsom representant för EG:s
ministerråd diskussionen med en bedömning av den aktueUa situationen inför det
förestående uppföljningsmötet i Belgrad. Utrikesminister Söder informerade om
att Sverige avsåg föreslå aktivering av arbetet på de s. k. förtroendeskapande åtgärdema,
dvs. föranmälningar av manövrer, inbjudningar tiU observatörer att delta i dem
etc.

Ministrama
var eniga i bedömningen att Belgrad-mötet skulle ses som en första station i
uppföljningsarbetet efter Helsingfors-konferensen. De framhöll vidare all
avspänningsprocessen inte borde slöras men underströk också att man av hänsyn
till slutaktens integritet måste kräva en noggrann genomgång i Belgrad av hur
de olika statema uppfyUt dokumentets samtliga delar.

Kommittén
kom avslutningsvis överens om att fortsätta diskussionen mellan europarådsslalerna
före, under och efter Belgrad-mötet.

c) övriga frågor

Det
första diskussionsämnet under övriga frågor valsituationen i Spanien.
Kommitténs ordförande lämnade en rapport från sitt nyligen genomförda officieUa
besök i Madrid. Ministrarna hälsade utvecklingen mot demokrati i Spanien med
tillfredsställelse och sade sig se fram mot det tUlfälle då landet kunde inta
sin plats i Europarådet.

11 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 17

s. 6 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:17 6

På
förslag av Portugal berördes därefter läget beträffande arbetet på den europeiska
konventionen om migrerande arbetstagares rättsställning. Portugal, Italien,
Turkiet m.fl. utvandringsländer pläderade med starkt stöd av Sverige för att
arbetet skyndsamt skuUe slutföras och konventionen öppnas för undertecknande.
I de;tta sammanhang kunde utrikesminister Söder meddela atl Sverige beslutat
bli medlem i Europarådets fond för bosättning och regional utveckling.

Den
norska delegationen underströk i ett inlägg behovet av gemensamma åtgärder på
del intemationella planet för att komma tillrätta med problem som sammanhänger
med illegal handel och distribution av narkotika.

3.
61:a ministerkommittémötet

Det
tredje ministerkommiUémötet under 1977 - det 61 :a sedan Europarådet grundades
- hölls i Strasbourg den 24 november 1977 under ordförandeskap av Italiens
utrikesminister Arnaido Forlani. Den svenska delegationen leddes av utrikesminister
Karin Söder och bestod i övrigi av Sveriges ständiga ombud hos Europarådet,
ambassadör Bengt Åkerren, chefen for utrikesdepartementets politiska avdelning,
ambassadör Knut Thyberg, departementssekreterare Staffan Wrigstad samt
biträdande ombudet hos Europarådet, departementssekreterare Mats Åberg.

Det
traditionellt förekommande diskussionsämnet "utvecklingen av det europeiska
samarbetet" kompletterades av ytterligare tre huvudpunkter på
dagordningen, nämligen ESK:s uppföljningsmöte i Belgrad, FN samt Liechtenstein.
Mötet inleddes emeUertid med att kommittén hälsade Spanien välkommen som
Europarådets tiugonde medlemsstat.

a)
Spaniens inträde i Europarådet

Proceduren
för Spaniens inträde i liuroparådet hade påskyndats lidigare under hösten. Med
utgångspunkt från en vädjan om att Spanien skulle beredas plats i
organisationen så snart som möjligt från samtliga partier i det spanska
parlamentet, cortes, beslöt Europarådets parlamentariska församling att inte
invänta den begäran om yttrande, som ministerkommittén enligt dess resolution
(51)30 brakar rikta tiU församlingen beträffande nya medlemsstater. I det
uttalande som församlingen antog den 12 oktober helte det istället att den
"rekommenderade ministerkommittén att utan dröjsmål inbjuda Spanien att
bli medlem av Europarådet".

Ministerkommittén
accepterade enhäUigt detta förfarande när den sammanträdde på ställföreträdamivå
den 17-21 oktober och uppdrog åt generalsekreteraren all framföra inbjudan
till den spanska regeringen all bli medlem i Europarådet.

Kort
före ministerkommittémötets början den 24 november deponerade utrikesminister Marcelino
Oreja Spaniens anslutningsinstramenl hos Europarådets generalsekreterare och
undertecknade den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter saml tilläggsproiokoUen
3 och 5.

b)
Utvecklingen av det europeiska samarbetet

Ministerkommittén
log del av redogörelser för verksamheten inom EG, EFTA och Europarådet. I
diskussionen deltog även EG-kommissionens ordförande, Roy Jenkins. Ministrama
uttalade sin tillfredsstäUelse över

s. 7 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17

det faktum alt EG som organisation den 22 november 1977
för första gången anslutit sig tUl en Europarådskonvention.

Mot bakgrand av invandrarfrågornas växande belydelse i
Europa föreslog utrikesminister Söder att en konferens med Europarådsstalemas in-vandrarministrar
skulle sammankallas.

I ett belgiskt inlägg föreslogs ytterligare aktivitet från
Europarådets sida beträffande mänskliga rättigheter och tortyr i världen liksom
det ökande våldet i Europa. Kommittén uppdrog åt ställföreträdama atl närmare
studera dessa frågor.

c) ESK:$ uppföljningsmöte i Belgrad

Ministrarna gick igenom del aktuella lägel vid
Belgradkonferensen och konstaterade atl det var viktigt atl få tUl stånd
ytterligare uppföljningsmöten efter Belgrad.

d) Förenta Nationerna

1 diskussionen om aktueUa FN-frågor utvecklade Karin Söder
de tankar som ligger bakom det svenska engagemanget kring problemen i södra
Afrika och vädjade om Europarådsstalemas stöd för det svenska initiativet om
stopp för nyinvesteringar i Sydafrika.

e) Liechtenstein

En kort diskussion angående den intressemarkering som
Liechtensteins regering gjort om medlemskap i Europarådet ledde tUl all
ministrarna dels med tUlfredsställelse noterade det visade intresset, dels
uppdrog åt ställföreträdarna all vidare studera frågan i positiv anda.

4. Ställföreträdarkommittén

Ministerkommittén har i princip delegerat sin
beslutanderätt till ställföreträdarkommittén. Medlemsregeringama representeras
här av sina ständiga ombud hos Europarådet. Under hela 1977 har posten som
ständigt ombud för Sverige innehafts av ambassadör Bengt Åkerren. Ställföreträdarkommittén
antog under året ett mötesprogram, som innebär alt medlemsstaterna vid vissa
sessioner företräds av de biträdande ständiga ombuden. Vid dessa möten har
departementssekreterare Mats Åberg varit svensk delegat.

Under 1977 höU ställföreträdarkommittén på båda nivåerna
sammanlagt 17 möten om två tiU tio dagar. Vid somliga av sessionerna biträddes
de ständiga ombuden av experter från huvudslädema. Så var fallet när kommittén
diskuterade frågor rörande ESK, FN och migrerande arbetare.

5. Administrativa frågor

a) Europarådets budget

Europarådels budget för år 1977 uppgick till cirka
134.700.000 FF. Sveriges andel härav, 3,93 procent, var 5.116.770 FF. Sveriges
totala bidrag till Europarådet för 1977 var5.814.000 FF. Denna summa
inkluderade bl. a. bidrag lill budgeten för den europeiska farmakopén saml för
amortering på byggnadslånet för den nya Europarådsbyggnaden. Häratöver tillkom
bi-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17 8

drag
till Europeiska ungdomsfonden om 146.125 FF. TiU Europarådets fond för
bosättning och regional utveckling eriades 70.000 US dollar såsom den första av
fyra åriiga kapilalleckningar och 17.366 FF i administrativa kostnader.

I
december 1977 fastställdes Europarådets budget för 1978 tUl 157.098.350 FF.
Sveriges andel, som i och med Spaniens inträde i organisationen räknades om
till 3,54 procent, är 5.318.000 FF. Sveriges totala bidrag för 1978 blir
ungefär 6.646.000 FF. Dessutom skall Sverige erlägga 158.000 FF till
ungdomsfonden och 70.000 US doUar plus c:a 32.000 FF tiU fonden för bosättning
och regional utveckling.

b)
Omorganisationen av Europarådets kommittéstruktur och arbetsformer

Den
översyn av Europarådels struktur och arbetsformer som inleddes år 1975
resulterade under 1976 och 1977 i dels en första medelfristig verksamhetsplan
dels en ny kommiltéstruktur. Som framgick av redogörelsen för verksamheten inom
Europarådets ministerkommitté under år 1976 (skr. 1977/78: 6) skall i
fortsättningen endast fem typer av kommittéer förekomma: huvudkommittéer,
särskilda expertkommittéer, expertkommittéer, reducerade expertkommittéer samt
arbetsgrapper.

Arbetet
på att genomföra omstralttureringen har pågått under 1977. Ställföreträdarkommillén
har fattat beslut om att ersätta tidigare expertkommittéer med huvudkommittéer
på de flesta av verksamhetsplanens åtta sektorer. För översiktiighelens skull
skall dessa anges nedan med såväl svensk som engelsk beteckning saml den franska
bokstavsförkortning som genomgående används av sekretariatet:

1. Mänskliga
rättigheter

Huvudkommittén
för mänskliga rättigheter - Sleering Committee for Human Rights (CDDH)

2. Sociala
och socio-ekonomiska frågor

Huvudkommittén
för sociala frågor - Sleering Committee for Social Af-fairs (CDAS)

Huvudkommittén
för social trygghet Sleering Committee for Social Security (CDSS)

Särskilde
representantens för flykting- och överbefolkningsfrågor rådgivande kommitté
(fungerar i realiteten som en huvudkommitté) - Special Representalive's Advisory
Committee (CAHRS)

3. Utbildning,
kultur och sport

Rådet
för kultursamarbete (kullurslyrelsen) - Council for Cultural Co-operation (CDCC)

Kommittén
för utveckling av sport - Committee for the Development of Sport (CDDS)

4. Ungdomsfrågor

5. Hälsovård

Europeiska
hälsovårdskommillén - European Public Health Committee (CDSP)

s. 9 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17 9

6. Miljö-
och regionala planeringsfrågor

Europeiska
naturvårds- och nalurresurskommiltén - European Committee for the Conservation
of Nature and Natural Resources (CDSN)

Huvudkommittén
för regional planering och byggnadsvård - Sleering Committee for Regional Planning
and the Architectural Herilage (CDAT)

7. Regionala
och kommunala frågor

Huvudkommittén
för regionala och kommunala frågor - Sleering Committee for Regional and Municipal
Matters (CDRM)

8. Rättsfrågor

Europeiska
kommittén för juridiskt samarbete - European Committee on Legal Cooperation (CDCJ)

Europeiska
kommittén för broilslighetsfrågor European Committee on Crime Problems (CDPC)

//.
Verksamheten inom organisationens åtta huvudsektorer

I.
Mänskliga rättigheter

Arbetet
inom denna sektor har bedrivits i Huvudkommittén för mänskliga rättigheter
samt i tre expertkommittéer.

1
huvudkommittén fortsatte lidigare inledda diskussioner bl. a. om förbättringar
i rältshjälpssystemel vid förfarande inför kommissionen och domstolen för
mänskliga rättigheter, om röstproceduren i Europarådets ministerkommitté vid
granskningen av rapporter från kommissionen samt om konventionsutkasten rörande
utiändska korrespondenters ställning respektive bestraffning av mened m. m.
inför den europeiska kommissionen, domstolen och ministerkommittén. I fråga om
enskilds ställning vid den europeiska domstolen beslöt kommittén att närmare
studera en av domstolen framförd åsikt att enskild sökande bör ha rätt att
under vissa omständigheter hänskjuta mål tiU domstolen.

Huvudkommittén
uppmärksammade också den verksamhei beträffande mänskliga rättigheter som pågår
inom EG och fann del angelägel att utvecklingen där ej leder till ell syslem
som minskar Europarådsinslilutio-nernas betydelse. Det konstaterades atl några
möjligheter f.n. ej förelåg till direkt samarbete mellan Europarådet och EG pä
detta område.

Huvudkommittén
tog vidare kännedom om planer på att anordna ett kol-lokvium rörande mänskliga
rättigheter i Aten i september eller oktober 1978.

Den
expertkommitté som har i uppdrag atl bl. a. studera frågan om överklagande
till den europeiska domstolen av beslut av kommissionen för mänskliga
rättigheter innebärande avvisning av ansökningar avrådde från atl införa en
sådan möjlighel liU överklagande. Vidare väcktes inom kommittén frågan om
omprövning av beslul som fattats av kommissionen med liten majoritet.

Kommittén
ansåg del inte önskvärt att ge domstolen behörighet all lämna förhandsutiålanden
på begäran av kommissionen. Även tanken på dylik behörighet med avseende på mål
och ärenden, som behandlas av nationella domstolar, vann föga anslutning inom
kommittén.

Den
andra expertkommittén har fortsalt sin genomgång av och jämförelse mellan den europeiska
konventionen om mänskliga rättigheter och

s. 10 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:17 10

motsvarande
FN-inslrament. Kommittén rekommenderade all den europeiska konventionen
kompletteras med vissa rättigheter, vilka bör innefattas i ett protokoll till
konventionen. Förslag till sådant protokoll skall utarbetas.

Den
tredje expertkommittén, som behandlar frågor om information och undervisning
rörande mänskliga rättigheter, antog ett antal förslag. Dessa avser bland annat
utarbetande av en för allmänheten avsedd broschyr om den europeiska
konventionen saml inrättande av stipendier för studier och forskning rörande
mänskliga rättigheter och av ett europeiskt pris för mänskliga rättigheter.

De
tre expertkommittéerna fortsätter sin verksamhei under 1978.

2.
Sociala och socio-ekonomiska frågor a) Social trygghet

Konventioner som
öppnats för undertecknande eller trätt i kraft.

Den
konvention om migrerande arbetstagares sociala trygghet (nr 78), som utarbetats
inom Europarådels ram och öppnats för undertecknande 1972, trädde i kraft den 1
mars 1977 sedan tre stater - Luxemburg, Nederländerna och Turkiet
ratificerat den. Konventionen, som är en motsvarighet till EG:s förordning om
social trygghet för migrerande arbetstagare och i sina huvuddrag bygger på
denna, innebär ett försök atl på multilateral grand lösa de samordningsproblem
som uppstår i synnerhet på pensions-området när en person har arbetat också i
andra länder än hemlandet. Konventionen innehåller bestämmelser för aUa grenar
av den sociala tryggheten, men föratsätter i åtskUliga hänseenden en utfyUande
reglering genom bilaterala konventioner. Till konventionen ansluter en överenskommelse
med tillämpningsbeslämmelser. Nordiska socialkonventions-utskottel har i
uppdrag alt utreda de nordiska ländernas möjligheter att ansluta sig till
konventionen.

Viktigare
frågor i kommittéarbetet

Huvudkommittén
för social trygghet överlämnade under året till ministerkommittén en studie
över de ekonomiska konsekvenser för socialför-.säkringssystemel som de
demografiska förändringama i medlemsländerna innebär, särskUt det faktum att
andelen äldre ökat. 1 studien ställs dessa förändringar också i relation till
de sänkningar av den allmänna pensionsåldern som samtidigt genomförs i olika
länder. Ministerkommittén har beslutat ställa studien till medlemsländemas
regeringars förfogande.

En
särskUt tUlsatt expertkommitté under huvudkommittén, förstärkt med ledamöter
utsedda av huvudkommittén för sociala frågor, arbetade med att utforma förslag
till ett europarådsinstrument avseende frågor i samband med arbetslöshet.
Uppgiften, som tUlkommil mol bakgrunden av de senaste årens kraftigt
tilltagande arbetslöshet, går ut på atl tillskapa nya minimistandardnormer för
ersättning vid arbetslöshet. Man vill emellertid samtidigt fastslå att del inte
är tillfyllest all betala ul ersättning tiU arbetslösa. Del fordras också
insatser för de arbetslösa i form av arbetsförmedling, yrkesutbildning,
rehabilitering etc. Sverige har som bekant kommit långt på detta område, och de
svenska erfarenheterna uppmärksammas i kommittéarbetet.

1
en annan expertkommitté fortsatte studierna av möjligheter att åstadkomma en
snabbare handläggning av pensionsärenden som berör flera län-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17 H

ders
myndigheter. En tredje expertkommitté arbetade med förslag till förenklingar i
förfarandet när en person som dllfäUigt vistas i ett annal land än sitt eget
blir sjuk och behöver vård. På initiativ av huvudkommittén för utveckling av
sport tog huvudkommittén för social trygghet vidare upp frågan om
socialförsäkringsskyddet för idrottsmän - såväl amatörer som professionella -
där situationen skiljer sig väsentiigt mellan olika länder.

På
förslag av Belgien har ministerkommittén beslutat att en sociatförsäk-ringsminislerkonferens
skall håUas i Strasbourg den 6-7 mars 1979. Huvudkommittén för social trygghet
har fått i uppdrag alt förbereda konferensen. Dess lemala kommer atl bli dels
kostnadsutveckling och förmåner vid sjukdom, dels finansieringen av
socialförsäkringen i stort.

Liksom
tidigare år deltog huvudkommittén i den åriiga granskningen av rapporter
rörande lillämpningen av den europeiska socialförsäkringsbal-ken jämte protokoU,
till vUka instrument bl. a. Sverige är anslutet (jfr prop. 1965:115). På
grundval av förslag från kommittén antar ministerkommittén årligen resolutioner
om de anslutna ländernas iakttagande av balkens bestämmelser. Årets granskning
gav upphov till erinringar i olika detaljfrågor mol några länder. Mol Sveriges
tillämpning av instrumenten riktades såsom lidigare år ingen anmärkning.
Arbetet på en revision av balken fortsätter inom kommittén.

b)
Arbetsmarlinadsfrågor

Resolutioner
som antagits av ministerkommittén

Ministerkommittén
antog i januari 1977 en resolution (77) 1 om kvinnors sysselsättning. 1
resolutionen rekommenderas medlemsstaternas regeringar att vidta en rad
åtgärder för att undanröja diskriminering av kvinnor och stärka deras ställning
inom arbetslivets område. Åtgärderna avser utbildning, förbättringar i fråga
om tUlträde lill arbele och i fråga om arbetsför-håUanden saml lika lön. Den innehåUer
också rekommendationer om ål-gärder avsedda all göra det möjligt for föräldrar
att förena yrkesverksamhet med familjeansvar.

Viktigare
frågor i kommittéarbetet

Huvudkommittén
för sociala frågor har under året beslutat begära hos ministerkommittén alt en
expertgrupp skall tillsättas för att studera problem som uppkommit för äldre
arbetstagare till följd av ekonomiska och teknologiska förändringar. Kommittén
har också genomfört sin första granskning av lillämpningen av den europeiska au
pair-överenskommelsen hos de tre första avtalsslulande parterna. Sverige har
inte tillträtt överenskommelsen.

c)
Social omvårdnad m. m.

Resolutioner
som antagits av ministerkommittén

Ministerkommittén
antog 1977 tre resolutioner med anknytning liU social omvårdnad:

(77)
33 rörande placering av bam

(77)
34 om förberedelse för pensionering

(77)
37 om social hemhjälp

Viktigare
frågor i kommittéarbetet Vid vårens sammanträde med huvudkommittén för sociala
frågor, vilket

s. 12 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:17 12

pä
den grekiska regeringens inbjudan ägde ram i Äten, diskuterades bl. a. förslagen
tiU de ovan nämnda resolutionerna rörande placering av barn och förberedelse
för pensionering.

Vid
höstsammanträdet antog kommittén för sin del resolutionen om social hemhjälp.
Resolutionen speglar ganska väl en modem syn på hemhjälpen och har gett
socialstyrelsen impulsen att samla intresserade personer och organisationer tiU
ett möte för att diskutera den svenska hemhjälpsorganisationen mot bakgrand av
resolutionen.

Ett
förslag till resolution om barnmisshandel behandlades preliminärt av kommittén.
Det kommer att las upp på nytt när motsvarande kommittéer för juridiska frågor
och hälsovårdsfrågor lämnat sina synpunkter.

Kommittén
beslöt vidare att tiUkaUa en kvalificerad konsult för att göra en analys av
vilka sociala problem som på längre sikt kommer att fä ges prioritet i Europa.

Kommittén
har under året också diskuterat stipendiefrågor och läget beträffande
ratifikation av den europeiska sociala stadgan.

Fackministerkonferenser

Den
femtonde europeiska familjeministerkonferensen ägde rum i Bonn den 7-9
september. Från svensk sida deltog statsrådet Rune Gustavsson.

d) Migration

Konventioner
som öppnats för undertecknande

Sverige
undertecknade den 24 november 1977 Europarådets konvention om migrerande
arbetstagares rättsställning.

Med migrerande
arbetare förstås medborgare i avtalsslutande stal som lagligen vislas och
arbetar inom annan avtalsslutande stat. Konventionen reglerar utländska
arbetstagares och deras familjemedlemmars rättigheter med avseende på bl. a.
inresa, uppehåUstiUstånd, arbetsliUstånd, familjeåterförening, information,
bostads- och arbetsförhåUanden, skatter, social trygghet, socialvård, sjukvård,
hälsovård, utbildning, rättsskydd och rättshjälp. Konventionen har i juni 1978
ratificerats av Sverige.

Resolutioner
som antagits av ministerkommittén

Ministerkommittén
antog under våren 1977 en resolution (77) 12 om medborgarskap för makar av
olika nationalitet. Den syftar lill all alltmer jämstäUa man och kvinna
beträffande möjligheten att, exempelvis genom naturalisalion, få makens
medborgarskap. Vidare antogs en resolution (77) 13 om medborgarskap för barn i
äktenskap. Den fastslår att likstaUigheten i fråga om föräldramas rätt när det
gäller bamen bör medföra att bamen skall ha möjlighet att få såväl fadems som
modems medborgarskap. Varje medlemsstat rekommenderas all ge bsim i äktenskap
dess nationalitet så snart en av föräldrama är medborgare i staten. Alternativt
bör bam till föräldrar med olika nationalitet, som inte fått båda föräldramas
medborgarskap vid födelsen, ha möjlighet att förvärva den andra förälderns
medborgarskap t.ex. genom naturalisalion. Vidare rekommenderas införandet av vissa
bestämmelser som syftar till avveckling av det ena medborgarskapet när bamel
har blivit myndigt.

Viktigare
frågor i kommittéarbetet

Inom
särskUde representantens för llykting- och överbefolkningsfrågor rådgivande
kommitté (CAHRS) slutfördes behandlingen av tre resolu-

s. 13 Kontrollera mot PDF

tionsutkast.
Dessa överiämnades till slällförelrädarkommitlén för godkännande. De tre
resolutionsutkasten behandlar frågor i samband med familjeåterförening, iUegal
invandring och sociala och ekonomiska följder för invandrare av
lågkonjunkturen.

En
expertgrapp liUsalles för all utarbeta ett resolulionsutkasl om migrerande
kvinnors situation.

Planeringsarbete
inleddes för ett större seminarium i Europarådets regi om aktueUa
utvecklingstendenser vad gäller migration / Europa. Genom del svenska förslaget
i november 1977 att en konferens skall anordnas för ministrar med ansvar för migrationsfrågor
i Europarådets medlemsstater har emeUertid planeringen getts en annan
inriktning.

e)
Konsumentskydd

En
expertkommitté rörande "The Provision of Adequale Äfter-Sales
Service" avslutade sitt arbete under året, och ett förslag till resolution
lades fram för övervägande av ministerkommittén. Vidare har ministerkommittén
tiUsatt en särskild expertkommitté för all utarbeta ett arbetsprogram för
konsumentskydd på del ekonomiska och sociala området. Kommittén möttes i juni
1977. Den har lagt fram ell program för framlida aktiviteter tiU
ministerkommittén.

3.
Utbildning, kultur och sport a) UtbUdning och kultur

Viktigare
frågor i kommittéarbetet

Kullurslyrelsen
(CCC), vilken först i december ombildades och fick den nya förkortningen CDCC, höU
under 1977 sina 31:a och 32:a möten. Sessionerna ägnades i huvudsak åt frågan
om struktur och arbetsmetoder för det framtida samarbetet inom kultur- och
utbildningsområdena samt ål program- och budgetfrågor.

En
arbetsgrupp med uppgift att se över existerande struktur och arbetsmetoder
lämnade under året sitt förslag till reviderad organisation. Vid CCC:s 32:a
möte diskuterades förslaget varefter CCC lämnade ell egel förslag tiU ställföreträdarkommittén.
CCC:s förslag till ny straktur och nya arbetsmetoder innebar i korthet att de
permanenta kommittéerna skuUe avskaffas och endasl CCC förbli ett permanent
organ. Verksamheten föreslogs organiserad i projekt, konferenser och
serviceaktiviteter.

Ställföreträdarkommittén
beslöt emellertid atl en slående konferens för universitetsfrågor skaU utgöra
ett permanent organ vid sidan av CDCC.

Viktigare
frågor i kommiuéarbetet

Under
året har kommittén för högre utbildning och forskning hållit sitt 35:e möte i
Äten. Kommittén för allmänna skoUrågor har håUit två byrå-möten, varav ett
utvidgat, och kommittén för vuxenutbildning och kuliu-reU utveckling har hållit
ett byråmöte. Av de frågor som varit aktuella i expertkommittéer och
arbetsgrupper kan följande redovisas.

(i)
Högre utbildning och forskning

Arbetsgruppen
för utveckling inom högskoleområdet ("Diversificalion of tertiary education"),
har under året presenterat rapporter om den högre

s. 14 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17 14

utbildningen i skilda länder, däribland Sverige. En
särskild arbetsgrupp för de sydeuropeiska länderna kommer alt fortsätta sitt arbele.

Arbetsgruppen för "Equivalence of Diplomas" höH
ett möte i Stockholm för de nordiska ländema och länder i Centraleuropa. Vid
mötet presenterades den nordiska överenskommelsen rörande giltighet och
tillgodoräknande av utbildning. Dessutom diskuterades de nordiska ländemas behörighetsvillkor
för högre utbildning.

(ii) AUmänna skolfrågor

Under året har förberedelsema för all starta ell nytt
projekt om hur den obligatoriska skolan tillgodoser individens, samhällets och
arbetsmarknadens krav påbörjats.

Utbildningen av lärare för invandrare har studerats i
flera länder, bl. a. i Sverige.

Ell symposium om förskolan i glesbygdsområden har hållits
i Sloriien.

Samarbetet rörande produktion av läromedel har fortsalt
under året.

(Ui) Vuxenutbildning

Projektet rörande modulsystem för vuxnas språkinläming har
fortsatt och ell flertal expertmöten har arrangerats i Strasbourg. Dessutom
anordnades ell symposium i Förbundsrepubliken Tyskland. Under året har arbele
lagts ned på alt bättre anpassa projektet tiU invandrares situation.

Ell system av kontakter har skapats mellan projekt i
skilda länder som arbetar med nya angreppssätt inom vuxenutbildningen. Ett
svenskt vuxen-ulbildningsprojekl ingår i delta.

(iv) Pedagogisk forskning, information och dokumentation

Arbetet med all upprätta del datorbaserade "European Documenlation
and Information Syslem for Education" (EUDISED) har fortsatt under året.
Vissa inledande kontakter om samarbete mellan EUDISED och Unesco har lagils.

(v) Kultur- och ungdomsfrågor

Ett flertal expertmöten som behandlat de olika projekten
inom kulturområdet har under året hållits i Strasbourg. Förberedelsearbete för
ell nytt projekt om "Cultural policies" har initierats.

Ett nät av kontaktpersoner med syfte alt förse en ny
bulletin med information om kulturpolitiken i länderna har etablerats.

De nationella kontaktpersonerna för ungdomsfrågor har mötts
och diskuterat bl. a. program för det framtida arbetet och frågan om hur detta
skall organiseras.

Fackministerkonferenser

(i) Den tionde europeiska utbUdningsministerkonferensen
hölls i Strasbourg den 27-30 juni 1977. Huvudtemat för konferensen var "Skolan
i samhället" ("The School in its Relations with the Community").

Deltagare var utbildningsministrarna från de 22 länder som
undertecknat den europeiska kulturkonventionen. Från svensk sida deltog
statsråden Jan-Erik Wikström och Britt Mogård.

Vid ell i programmet inlagt informellt möte meUan enbart
ministrarna kom dessa överens om att temat inte lämpade sig för en resolution.
1 stället enades de om ett uttalande (statement) med nedanstående innehåU:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Mot
bakgrund av bl. a. OECD:s och Europarådets rapporter och deras i stort sett
samstämmiga analyser och angivna policylinjer understryker ministrarna särskUt
följande:

- relationen skolasamhälle utgör en viktig faktor
både för samhäUsut-vecklingen och för utveckling av skolans ulbUdningsfunklion;

- denna funktion innefattar mer än utbildning för
arbetsmarknaden; målen för utbildningspolitiken kan därför inte enbart anpassas
tiU arbetsmarknadens krav; icke desto mindre är del viktigt för den personliga
utvecklingen all få en för yrkeslivet avpassad utbildning.

Särskilt
följande problem bör uppmärksammas:

- samhällskutiskap måste få utrymme i all
undervisning;

- genom adekvat utbildning skall lärarna ges siörre
möjligheter alt hålla kontakt med samhäUsutvecklingen;

-föräldrar
skall ges möjlighet dellaga i arbetet med skolan, dess innehåll och styrelse;

- skolans struktur skall vila på demokratisk grund
och säkra deltagande av samhäUeliga intressen i skolan saml främja demokratisk
styrelse av skolan;

- metoder bör studeras hur ett syslem för
"permanent education" skall kunna genomföras, vilka innefattar en
strategi för återkommande utbildning.

InvandrarutbUdningen
diskuterades på grundval av en rapport om uppföljningen på området sedan
föregående ministerkonferens (i Stockholm 1975).

Ministrarna
antog en resolution i vilken man rekommenderar medlemsregeringama all
intensifiera utbUdningsinsatserna för invandrare. Man vUl även stimulera till
bilaterala överenskommelser meUan utvandrings- och invandringsländer.
Inrättande av bilaterala kommissioner bör uppmuntras. Följande frågor förtjänar
ytterligare uppmärksamhet:

- för- och grundskoleutbildning för invandrarbarn

- vuxenutbildning med tonvikt på invandrarfamiljernas
integrering i sin nya sociala och kulturella miljö

- särskilda utbildningsinsatser för invandrarkvinnor.

Vidare
bör insatser göras bl. a. genom massmedia för utveckling av invandramas kultur
och färdighet beträffande det egna språket.

Europarådet
rekommenderas ge hög prioritet ål invandrarulbildning i sin medelfristiga plan
och bl. a. företa en studie över de långsiktiga effekterna av immigration i invandrarlandel
(svenskt initiativ); vidare bör man undersöka möjlighelerna all utarbeta
bilaterala och multilaterala modellavtal.

Europeiskt
utbildningssamarbete diskuterades på basis av de intemationella
organisationernas framstegsrapport.

Ministrarna
enades om en resolution varmed man konstaterar att organisationernas arbete
kompletterar varandra genom olika infaUsvinklar lill problemen
(organisationernas olika inriktning och mål) men all samarbetet mellan
sekretariaten måste intensifieras.

Slutligen
instraerade ministrarna sin ämbelsmannakommitté att förbereda den ll:e
europeiska utbUdningsministerkonferensen i Haag 1979 över temat "Education
and equalily of opportunily for girls and women".

(ii)
Under året har förberedelsearbetet inletts för Europarådets 2:a kul-lurminislerkonferens,
som skall hållas i Aten 1978. Temat för konferensen blir "The cultural
dimension of development".

s. 16 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:17 16

b)
Sport

1
november 1977 beslöt slällförelrädarkommitlén att inrätta en sport-kommitté
direkt under ministerkommittén. Den kallades huvudkommittén för utveckling av
sport (CDDS). Medlemmar är de stater som undertecknat den europeiska
kulturkonventionen.

Arbetet
inom CDDS och dess föregångare har koncentrerats till förberedelsema för det sportminislermöle
som ägde ram i London den 3-7 april 1978. Bland de ämnen som stod på
sportministerkonferensens dagordning kan nämnas regeringamas ansvar för
sporten, etiska och mänskliga problem inom idrotten saml sportens plats i
samhället.

4.
Ungdomsfrågor

a) Europeiska
ungdomsfonden

Fonden
har under året fördelat ungefär 4,3 mUjoner FF. Diskussioner har förts om
förstärkning av fonden och Sverige har tillsammans med nio övriga länder lämnat
friviUiga extra biidrag tiU fondens verksamhet.

b) Europeiska
ungdomscentret

Ungdomscentret
har under året fortsatt sin utbUdningsverksamhet och artangerat c:a 20 kurser,
vilka omfattat mellan fem och tio dagar.

5.
Hälsovård

Resolutioner
som antagits av ministerkommittén

Ställföreträdarkommittén
antog i januari två resolutioner på hälsovårds-området - (77) 3 rörande
sjukhusens interna straktur och (77) 4 angående omgruppering av paramedicinska
yrken. Senare antogs (77) 30 om den allmänpraktiserande läkaren. Här behandlas
utbildningsfrågor samt sätt att stimulera intresset för denna yrkesverksamhet.

Viktigare
frågor i kommittéarbetet

Den
europeiska hälsovårdskommittén (CDSP) hade två möten under året. Vid det andra
mötet dellog för första gången företrädare för Spanien.

Kommittén
slutförde behandlingen av resolutionsförslaget rörande den allmänpraktiserande
läkarens roll.

Presidiets
roll meUan kommitténs möten diskuterades. Del föratsattes atl kommitténs arbetsgrapper
skulle kontakta presidiet om svårigheter uppstår att tolka mandal eller all av
andra skäl svårigheter uppkommer att genomföra planerat arbete.

Kommittén
enades om ämnen och sammansättning för de arbetsgrupper som skall börja sitt
arbete under år 1978. Följande prioritering mellan grap-perna gjordes

1) den
gemensamma arbetsgrappen för frågor angående harmonisering

av lagstiftningen om iransplantalion m. m.

2) en arbetsgrapp för jämförelse av kostnader för vård och behandling i öppen
resp. sluten vård

3) en arbetsgrupp rörande egenvård

4) en arbetsgrupp angående skolhiUsovårdens plats inom hälso- och sjukvården

s. 17 Kontrollera mot PDF

5)
en arbetsgrupp om sjukhusinfektioner.

Som
ämne för del samordnade forskningsprogrammet 1978 föreslogs "Vad kan
förväntas av hälsoutbUdningsprogrammen?"

Kommittén
yttrade sig över förslaget från den parlamentariska församlingen angående
införande av ett s. k. inlemationeUt medicinskt kreditkort. Kommittén
förklarade sig vUlig medverka i arbetet men stäUde sig något tveksam lill
värdet av ett sådant kort.

Kommittén
diskuterade erfarenheter av bilaterala avtal på medicinens område och då främst
med de östeuropeiska statema.

På
svenskt förslag beslutade kommittén atl en utvärdering skall ske av samarbetet
på blodområdel för att göra resultaten tillgängliga för andra än experter.

Kommittén
antog förslag tiU resolution och rapport angående iransplantalion av
biologiskt material från människa. Kommittén antog vidare förslag till
resolution och rapport om famUjeplanering. Arbetet betecknades såsom mycket
värdefullt och kommer all publiceras genom Europarådels försorg.

Den
arbetsgrapp som behandleu" vissa frågor om förebyggande av narkotikamissbruk
har nu utarbetat förslag till rapport och förslag liU resolutioner angående
dels ambassaders resp. konsulats uppgifter när medborgare från det egna landet
får problem med narkotikamissbruk i vislelselandet, dels åtgärder på
informations- och utbildningsområdena om problem som unga människor möter vid
resor tiU länder där narkotika är lätt tillgänglig.

6.
Miljö- och regionala planeringsfrågor a) Miljöfrågor

Viktigare
frågor i kommittéarbetet

Arbetet
inom naturvårdskommittén har koncentrerats lill frågor rörande natur- och
landskapsvård samt hotade växt- och djurarter. En särskild förteckning över
hotade växt- och djurarter har under året sammanställts. Inom en särskild
expertkommitté utarbetas en konvention rörande skyddet av vilda djur och
växter i Europa. Under året har Europarådets diplom för skyddsvärda områden
förlängts för de berörda svenska områdena, nämligen Sarek-Padjelanta
nationalparker och Muddus nationalpark.

Fackministerkonferenser

Det
tredje mUjöministermötet planeras äga rum i Schweiz den 20-21 september 1979.
Del tredje sammanttädet med den förberedande kommittén ägde rum i oktober
1977. MUjöministermötet avses behandla frågor rörande sambandet mellan de areella
näringama och naturvården.

Särskilda
aktiviteter eller manifestationer

Under
året har informationscentralen för naturvårdsområden slutfört sin våtmarkskampanj.

b)
Regionalplanering

Fackministerkonferenser

Förberedelserna
för den fjärde europeiska planministerkonferensen, vilken avses äga ram i Wien
i oktober 1978, påbörjades under 1977. Huvudte-mal vid konferensen blir
planering för landsbygdsområden.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:17 18

Konferensen
förbereds av en ämbelsmannakommitté. Vidare ingår som ett led i
förberedelsearbetet olika seminarier och symposier över ämnen med anknytning
till konferensens huvudtema.

c)
Byggnadsvård och stadsplanering

Under
året har ett symposium om "Rural architecture in regional planning"
hållits i Granada, Spanien. Häri deltog även representanter för ett antal
östeuropeiska stater.

7.
Regionala och kommunala frågor

Viktigare
frågor i kommittéarbetet

Huvudkommittén
för regionala och kommunala frågor (CDRM) höU sitt första plenarmöte inom ramen
för den nya kommittéstrakturen den 23-25 mars 1977. Detta ägnades främst ål
1977 och 1978 års arbetsprogram. Dessutom förbereddes kommunministrarnas ad hoc-konferens
i Lissabon den 28-29 oktober 1977. Det andra mötet höUs den 23-25 november
1977. Därvid behandlades främst program och andra frågor som rör den tredje
kommunministerkonferensen i Stockholm år 1978.

Vid
den andra kommunministerkonferensen i Äten 1976 antogs ett preliminärt förslag
till en europeisk konvention för gränskommunalt samarbete. Under 1977 lades en
slutiig text fram av huvudkommittén för regionala och kommunala frågor. Denna vänlas
bli anlagen under 1978.

Bland
de aktiviteter som pågår inom kommittén kan föralom de utredningar och
rapporter som rör Slockholmskonferensen nämnas följande studier. Moderna
tekniker för kommunal administration, inklusive ratio-neU användning av
datorer; fördelning av kostnader för kommunal service mellan nyttiare och
skattebetalare.

Fackministerkonferenser

Vid
en ad hoc-konferens i Lissabon den 28-29 oktober 1977 diskuterade kommunministrama
frågor om fördelning av ansvar och resurser mellan olika administrativa nivåer saml
lämpliga storlekar för kommuner.

Vid
den tredje kommunminislerkonferensen i Stockholm den 7-8 september 1978 kommer
att behandlas frågor om medborgarinflytande och utvecklingen av den kommunala
demokratin.

8.
Rättsfrågor

Konventioner
som öppnats för undertecknande

(i)
Den europeiska överenskommelsen om översändande av ansökningar om rättshjälp
öppnades för undertecknande den 27 januari 1977. Överenskommelsen
undertecknades av Sverige samma dag.

Överenskommelsen
avser ansökningar om rättshjälp (fri rättegång eller annal sådani bistånd) i
ärenden av civU, kommersiell eller administrativ natur. Den som vill ansöka om
rättshjälp i annan avtalsslulande stat än den i vilken han har hemvist får
lämna in sin ansökningshandling lill förmedlande organ i den senare staten.
Denna översänder sedan ansökningen lill mottagande organ i den andra staten.

(ii)
Sverige undertecknade den 27 januari 1977 den europeiska konven-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17 19

tionen om bekämpande av terrorism, som öppnades för
undertecknande samma dag. Konventionen ratificerades av Sverige med visst
förbehåll den 15 september 1977 (jfr prop. 1976/77:124).

Genom
konventionen åtar sig de avtalsslutande staterna atl antingen tillmötesgå
begäran från annan sådan stat om utlämning av någon som har begått terrordåd
av närmare angivet slag eller själv vidta åtgärder för lagföring av honom. En
fullständig anslutning lill konventionen medför vidare att stat inte får vägra
utlämning för sådant brott under hänvisning till att det är atl betrakta som
politiskt. På denna punkl har emellertid Sverige gjort ett särskilt förbehåU
som innebär att Sverige behåller nuvarande möjligheter att vägra utlämning för
politiska brott. Konventionen innebär dessutom att de avtalsslulande staterna
skall lämna varandra rättsligt biträde när del gäller straffrättsliga
förfaranden mot personer som har gjort sig skyldiga till terrordåd.

ijii) Den europeiska konventionen om produktansvar för
personskada och dödsfaU öppnades för undertecknande den 27 januari 1977. Konventionen
har inte undertecknats av Sverige.

Genom konventionen tillskapas ett särskilt ansvarssystem
för personskada orsakad av bristfälliga produkter. Konventionens
tillämpningsområde är begränsat till ansvarighet för personskada. Ansvarigheten
åvilar producenten av den bristfälliga produkten samt, i fråga om importerade
varor, dessutom importören. Ansvarigheten är i princip objektiv, dvs. oberoende
av vållande på producentens sida.

(iv) Sverige undertecknade den 24 november 1977 den
europeiska konventionen om migrerande arbetstagares rättsställning.
Konventionen, vars innehåll redovisas under sektor 2, "sociala och socio-ekonomiska
frågor", öppnades för undertecknande samma dag.

(v) Sverige undertecknade den 24 november 1977 ett
protokoll om ändring i 1963 års europeiska konvention om begränsning avfaU av flerfaldigt
medborgarskap och om militära förpUktelser i fall av flerfaldigt medborgarskap.
Protokollet öppnades för undertecknande samma dag.

Syftei med protokoUet är bl.a. all underlätta för person
med dubbelt medborgarskap all avstå från medborgarskapet i den stat där han
inte är bosall saml alt förtydliga en bestämmelse i konventionen om rätt till
befrielse i visst fall från militära förpliktelser vid dubbelt medborgarskap.

Ministerkommittén har också antagit ett tilläggsprotokoll
till 1963 års konvention. Det avser informationsutbyte i anslutning till
tillämpningen av konventionen.

(vi)
Den 24 november 1977 öppnades för undertecknande den europeiska konventionen
om delgivning i utlandet av handlingar i förvaltningsmål och
förvaltningsärenden.

Syftet med konventionen är att skapa förutsättningar för
internationellt samarbete vid delgivning av handlingar i förvallningsmål och
förvaltningsärenden och därmed komplettera tidigare internationella instrument
om inbördes rättshjälp i civil- och brottsmål.

Resolutioner vilka antagits av ministerkommittén (i)
Medborgarskap för makar av olika nationaUtet

I resolution (77) 12 rekommenderas medlemsstaternas regeringar
alt verka för jämställdhet mellan utländska män och kvinnor som är gifta med
medlemsstats medborgare när det gäller villkoren för att bli medborgare i denna
stat. Vidare rekommenderas att det för utlänning, som är gift med medborgare i
medlemsstat, för förvärv av medborgarskap i den staten inte

s. 20 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17 20

skall krävas mer än fem års hemvist i staten varav högsl
tre år efter äktenskapets ingående. Resolutionen innehåller också en
rekommendation om alt utlänning som är gift med medborgare i medlemsstat skall
få bli medborgare i den staten på förmånligare villkor än andra utiänningar.
(Jfr även redovisningen under sektor 2, "sociala och socio-ekonomiska
frågor").

((/) Medboigarskapför barn i äktenskap

Resolution (77) 13 innehåller rekommendationer tiU
medlemsstatemas regeringar rörande medborgarskap för barn födda i äktenskap. 1
resolutionen rekommenderas regeringarna att i och med födseln ge bam i
äktenskap medborgarskap i staten om barnels far eller mor är medborgare i
staten eller möjliggöra för sådant bam atl till dess det har fyUt 22 år
förvärva delta medborgarskap. Vidare rekommenderas regeringarna att i sin
lagstiftning införa bestämmelser varigenom dubbelt medborgarskap undviks. 1
sistnämnda avseende innehåller resolutionen även rekommendationer om bl.a.
vissa minimibestämmelser. (Jfr även redovisningen under sektor 2 "sociala
och socioekonomiska frågor").

(///') Införande och förenhetUgande av
nationella identitetskort

I resolution (77) 26 rekommenderas medlemsstaternas
regeringar alt snarast anpassa redan befintiiga nationella system för
identitetskort till vissa angivna bestämmelser eller åtminstone bringa dessa
system i överensstämmelse med de principer som dessa bestämmelser ger uttryck
för och som är avsedda att skydda individens grundläggande rättigheter. För det
fall identitelskortsystem saknas rekommenderas att införandet av ett sådant
system övervägs. Resolutionen innehåller också en rekommendation till regeringama
alt för idenlifieringsiindamål erkänna varandras identitetskort.

(iv) Ersättning tiU brottsoffer

Resolution (77) 27 innehåller rekommendationer tUl
medlemsstaternas regeringar alt i fråga om ersättning till brottsoffer beakta
vissa närmare angivna principer. Dessa principer rör bl. a. i vUka fall staten
bör bidra till ersättningen, vilka brottstyper som minst bör omfattas av
ersättningssystemet, hur och i vilken form ersättningen bör utgå. vad som bör
omfattas av ersättningen, ersättningens storiek och vilken stat som bör utge ersältning-

(v) Straffråuens möjligheter att bidra tiU skydd av miljön

I resolution (77) 28 rekommenderas medlemsstaternas
regeringar att överväga de problem som togs upp i en rapport angående
straffrättens roll på miljöskyddets område som lades fram vid det sjunde
europeiska justitie-minislermötel i Basel år 1972 och om möjligt vidta en eUer
flera av de åtgärder som föreslogs i denna rapport.

(vi) Smitningfrån trafikolycksplats

I resolution (77) 29 uttalas atl harmonisering av
lagstiftningen rörande smitning från trafikolycksplats är önskvärd.
Medlemsstatemas regeringar rekommenderas därför atl tillämpa vissa närmare
angivna principer i denna lagstiftning. Dessa principer innebär bl. a. att
bestämmelser bör ges om vad trafikant skall iaktta i händelse av trafikolycka
och om påföljder för smitning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17 21

(vä)
Den enskildes skydd mot myndighets åtgärder

1
resolution (77) 31 framhåller ministerkommittén att del med hänsyn till det
ökade samarbetet mellan stater i förvaltningsärenden samt människornas allt
större rörlighet över gränserna är önskvärt att få lill stånd en enhetlig
standard i alla medlemsstater i fråga om den enskildes skydd mot myndigheters
åtgärder. Medlemsstatemas regeringar rekommenderas därför att i sin
lagstiftning och administrativa praxis ledas av vissa principer. Dessa
principer omfattar rätt atl bli hörd, att få tillgång till upplysningar, rätt
alt anlita biträde, angivande av skäl i beslut och angivande av besvärs-möjligheter.

(viii)
Tillämpningen av den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål

Resolution
(77) 36 innehåller rekommendationer tiU medlemsstatemas regeringar rörande
tillämpningen i vissa avseenden av konventionen om inbördes rättshjälp i
brottmål.

Viktigare
frågor i kommittéarbetet

(i)
Europeiska kommittén för juridiskt samarbete (CDCJ)

CDCJ
höU under år 1977 två möten. Kommitténs 27:e möte ägde ram den 27 juni-1 juli
och det 28:e mötet den 28 november-2 december.

I
syfte att uppnå ökad rättslikhet mellan Europarådets medlemsländer pågår
utredningsarbete på en rad områden inom olika kommittéer under CDCJ. Bland de
ämnen som är under utredning bör främst nämnas vårdnad om barn, åtgärder för
att underlätta för part att föra lalan vid domstol, skydd vid automatisk
databehandling, automatisk databehandling av rättslig information, transplantation,
den enskUdes skydd vid administrativa förfaranden, förenhetUgande av
familjerätten, rättsliga aspekter på de problem som uppstår i samband med statslösa
personers närvaro på medlems-stalemas territorier, privilegier och immunitet
samt följdverkningar i bevishänseende av nya metoder att återge handlingars innehåU.

CDCJ
har under året underställt ministerkommittén utkast tUl konvention om
erhållande utomlands av upplysningar och bevis i förvaltningsärenden.
Ministerkommittén har vidare underställts utkast tiU tiUäggspro-lokoU tUl den
europeiska konventionen om upplysning om innehåUet i utländsk rätt. CDCJ har
även föreslagit ministerkommittén att anta utkast tUl resolutioner om
avtalsviten, rättshjälp och transplantation.

Massmediakommittén,
som sorterar under CDCJ, har under 1977 hållit sill tredje möte. Vid mötet
diskuterades bl. a. program och framtida verksamhet samt organisations- och strakturfrågor.
Det beslöts att den tidigare organisationen av arbetet i fyra expertkommittéer skuUe
ändras, så att arbetsuppgiftema omfördelades till tre underkommitiéer. Expertkom-mittéema
har numera följande uppgifter: Mediemas funktion och uppgifter. Elektroniska
media och Rättsliga frågor rörande media.

(n)
Europeiska kommittén för brottslighetsfrågor (CDCP)

CDCP
höU den 23-27 maj 1977 sitt 26:e plenarmöte. Vid mötet behandlades förslag
till resolution om ersättning till brottsoffer och förslag till resolution om strEiffrätlens
möjligheter alt bidra tUl miljöskyddet. CDCP antog förslagen, det förstnämnda
med vissa ändringar, och beslöt atl hänskjuta dem tUl ministerkommittén.
Vidare behandlades bl.a. förslag liU tilläggsprotokoll och resolutioner rörande
tillämpningen av de europeiska konventionema om utlämning för brott och om
inbördes rättshjälp i brott-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17 22

mål.
CDCP antog med vissa tiUägg de föreslagna texterna och beslöt att hänskjuta dem
tUl ministerkommittén. Vid mötet antogs även en slutiig rapport om obehörigt
avvikande från trafikolycksplats.

Bland
de frågor som under år 1977 behandlades av CDCP:s underkommittéer märks,
utöver de ämnen som ovan nämnts, avkriminalisering, straffprocessueUa frihetsberövanden,
försäljning och innehav av skjutvapen, ungdomsbrottslighet och sociala
förändringar, ekonomiska brott samt terrordåd.

På
CDCP:s arbetsprogram för år 1978 står bl. a. våldet i dagens samhälle, intemationellt
samarbete i fråga om brott rörande konst, samarbetet meUan aUmänheten och
polisen samt vissa frågor rörande kriminalvård i anstalt.

Fackministerkonferenser

På
initiativ av den österrikiske justitieministern höUs den 23 september 1977 ett
informellt justitieministermöte i Wien. I mötet deltog företrädare för samtiiga
Europarådets medlemsstater utom Grekland, Malta, Portugal, Spanien och Turkiet
samt Finland. Vid mötet diskuterades resultatet av en europeisk
familjerättskonferens som hållits i Wien omedelbart före juslilie-ministermötet.
Vidare diskuterades åtgärder att underlätta för enskild atl föra talan vid
domstol samt frågor om ersättning till brottsoffer och om terrorism.

Särskilda
aktiviteter eller manifestationer

Under
tiden den 19-22 september höUs i Wien en europeisk familjerättskonferens. 1
konferensen deltog företrädare för samtliga Europarådets medlemsstater utom
Malta samt Finland och Liechtenstein.

Syftet
med konferensen var att diskutera vilka ämnen som kan vara lämpliga att ta upp
i ett arbete avseende harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning på det
familjerättsliga området.

Vid
konferensen behandlades frågor om åtgärder för att införliva bara i en ny
familj, föräldrars skyldighet mol sina barn samt utövandet av föräld-ramyndighet,
makes behörighet att förfoga över makarnas gemensamma egendom och eflerievande
makes rätt tiU sådan egendom samt grander för och följder av äktenskapsskUlnad.
Konferensen antog vissa uttalanden med förslag lill åtgärder för att
harmonisera familjerätten, riktade lill ministerkommittén och CDCJ att beaktas
i arbetet inom Europarådets ram.

///.
Europarådets fond för bosättning och regional utveckling

Regeringen
beslöt den 16 juni 1977 att Sverige skuUe ansluta sig till Europarådets fond
för bosättning och regional utveckling, och den 1 juli 1977 inträdde Sverige
som femtonde medlemsstat i fonden.

Fonden
(Resettiement Fund) bUdades år 1956 som ett instrament i flyktingpolitiken.
Numera används fonden huvudsakUgen för att stödja utvecklingsprojekt i sådana
regioner sorn har drabbats eller hotar att drabbas av stora
befolkningsomflyttningar. I detta syfte tar fonden upp lån på den intemationella
marknaden samt beviljar eller garanterar lån tUl medlemsländerna på förmånliga
villkor.

Sedan
tUlkomsten har fonden beviljat lån om sammanlagt 412 miljoner US dollar. Härav
har 81 miljoner återbetalats.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:17 23

Fondkapitalet
uppgick den 31 december 1977 tUl 7.805.000 US dollar. Under 1977 beviljades lån
om ungefär 56 miljoner VS dollar till projekt i Portugal, Italien, Grekland, Cypem,
Turkiet, Malta och Frankrike.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

13 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (11)

11 kopplingar i 9 dokument.

  1. Prop. 1981/82:89 om kommunal högskoleutbildning m.m. s. 5 i texten
  2. Skr. 1981/82:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 78 i texten
  3. Bet. 1980/81:UbU22 med anledning av proposition 1980/81:100 såvitt gäller anslag till driften av grundskolor m.m. och gymnasieskoIor, m.m., jämte motioner s. 32 i texten
  4. Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 s. 283 i texten
  5. Skr. 1980/81:102 1980/81:102 s. 39 i texten

Visa alla 9

Doktrin (2)

2 kopplingar i 1 dokument.

  1. Westerhäll, Den starka statens fall?, 2002 s. 277 · s. 666 i texten · dokumentnivå