om sjukförsäkringsförmåner vid arbetsmarknadsutbildning och vissa vuxenstudier m.m.
41 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Svag — ungefär 3,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 31 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:162, om sjukförsäkringsförmåner vid arbetsmarknadsutbildning och vissa vuxenstudier m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:162 Regeringens proposition
1978/79:162
om
sjukförsäkringsförmåner vid arbetsmarknadsutbildning och vissa vuxenstudier m.m.;
beslutad
den 8 mars 1979.
Regeringen
föreslär riksdagen all aniaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll.
Pä
regeringens vägnar:
OLA
ULLSTEN
GABRIEL
ROMANUS
Propositionens
huvudsakliga innehåll
Med
utgångspunkt i riksförsäkringsverkets betänkande (Ds S 1977:4) Stödet vid
sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning m. fi. föreslås i
propositionen all utbildningsbidrag lill deltagare i arbetsmarknadsutbildning
vid sjukdom skall kunna utgå för obegränsat antal dagar under utbildningen. För
studerande med särskilt vuxenstudiestöd föreslås atl den sjukpenning-gmndande inkomslen
inle skall sänkas under studietiden. Vidare föreslås atl nuvarande
samordningsregler mellan sjukpenning, utbildningsbidrag och vuxensludiestöd
skall fortsätta att gälla.
För
intagna i kriminalvårdsanstalt eller ungdomsvårdsskola, som vistas utom
anstalten och därvid förvärvsarbetar, föreslås atl sjukpenning skall kunna
utbetalas vid sjukdom.
Slutligen
föresläs en ändring av reglerna om sjukpenning för den som frivilligt genomgår
biständs- och kalastrofutbildning i syfte atl jämställa denna kategori med dem
som genomgår utbildningen som värnpliktiga eller vapenfria tjänsleplikliga.
De
nya reglerna beträffande stödet vid sjukdom ät intagna i kriminalvårdsanstalt
och ungdomsvårdsskola samt regeln atl sjukf)enninggrundande inkomsi ej för
sänkas under studietiden för deltagare i vuxenstudier föreslås träda i kraft
den 1 juli 1979. Övriga förslag föresläs träda i kraft den I januari 1980.
Kostnaderna
för de nya reglerna beräknas rymmas inom de anslag för ifrågavarande verksamheter
som regeringen begärt för budgetåret 1979/ 80.
I
propositionen föreslås även atl 2 milj. kr. anslås för budgetåret 1979/80 för bidrag
till LO och TCO för utbildning av skolinformatörer och ledamöter i lokala
planeringsråd för samverkan mellan skola och arbetsliv.
1
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 162
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:162 Prop.
1978/79:162
Uldrag
PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1979-03-08
opaginerad Kontrollera mot PDF
Närvarande:
statsministern Ullslen, ordförande, och slalsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl,Winther, Cars,
Gabriel Romanus, Tham
Föredragande:
statsråden Gabriel Romanus, Wikström och Wirtén
Proposition
om sjukförsäkringsförmåner vid arbetsmarknadsutbildning och vissa vuxenstudier
m. m.
Statsråden
Gabriel Romanus, Wiksiröm och Wirtén anmäler sina förslag till proposition om sjukförsäkringsförmäner
vid arbetsmarknadsutbildning och vissa vuxensludier m. m. Anförandena och
förslagen redovisas i underprolokollen för social-, utbildnings- och
arbetsmarknadsdepartementen.
Statsrådet
Gabriel Romanus hemställer att regeringen i proposiiion föreslår riksdagen
all
aniaga de förslag som han och statsråden Wiksiröm och Wirtén lagl fram.
Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition föreslä riksdagen alt aniaga de förslag som föredragandena lagt
fram.
Regeringen
beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i underprolokollen skall
bifogas propositionen som bilagorna 1-3.
Prop. 1978/79:162 3
Bilaga
I
Uldrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1979-03-08
Föredragande:
statsrådet Gabriel Romanus
Anmälan
till proposition om sjukförsäkringsförmåner vid arbetsmarknadsutbildning och
vissa vuxenstudier m.m.
1.
Rätten till sjukpenning för vissa intagna i kriminalvårdsanstalt och
ungdomsvårdsskola
Enligl
3 kap. 15 § lagen (1962:381) om allmän försäkring utgår inte sjukpenning till
bl. a. den som är intagen i kriminalvårdsansiali eller ungdomsvårdsskola.
Vissa
intagna i kriminalvårdsanstalt kan emellertid under den tid de formellt är
intagna beredas tillfälle att vistas ulanför anstalten under längre eller
kortare lid. Den intagne kan beviljas s. k. frigång enligl II §, s. k. frigivningspermission
enligl 33 § eller annan vistelse ulom anstalt enligt 34 § lagen (1974:203) om
kriminalvård i anstalt (KvaL). En stor del av dessa personer utför därvid
förvärvsarbete.
Förhållandena
är likartade för elever som är inskrivna i ungdomsvärds-skola men som vårdas
utom skolan.
Riksförsäkringsverket
har på regeringens uppdrag utrett frågan om stödet vid sjukdom för här berörda
kategorier. Verkel har i betänkandet (Ds S 1977:4) Stödet vid sjukdom för
deltagare i arbetsmarknadsutbildning m.fi. föreslagit en ändring i gällande
regler. Verkets förslag innebär att den som är intagen i kriminalvårdsansiali,
men beviljats frigäng enligt 11 § KvaL och därvid utför förvärvsarbete eller,
med stöd av 33 eller 34 §§ KvaL, vistas ulom anstalt skall ha rätt till
sjukpenning. Detsamma bör gälla den som inskrivits i ungdomsvårdsskola men
värdas utom skolan. En ulföriigare redogörelse för förslagen lämnas i bilaga 4.
Betänkandet har remissbehandlals. En sammanställning av remissyttrandena
lämnas i bilaga 5.
I
likhet med de remissinstanser som yttrat sig över förslaget anserjag att det bör
genomföras. I enlighet med vad bl. a. riksrevisionsverkel framhäller bör dock
sjukpenning kunna utgå endast till den som vislas utanför anstalten för atl
förvärvsarbeta och som genom sjukdom blir arbelsoförmögen. Den intagne bör när
han påbörjade vistelsen utom anstalten normalt vara
I* Riksdagen 1978/79. t saml. Nr 162
Prop. 1978/7M62 4
arbetsför.
Person som vistas utom anstalt med slöd av 34 § KvaL eller värdas utom
ungdomsvårdsskola kan, när vistelsen ulom institutionen påbörjas, vara arbet.soförmögen.
Efter en lids behandling påbörjar emellerlid ett inte obetydligt antal av dessa
personer ett förvärvsarbete. Även i dessa fall bör sjukpenning, i de fall den
intagne är berättigad till sådan, ulgå vid arbetsoförmåga.
De
nya reglerna kräver ett syslem för avisering frän inslilulionen till försäkringskassan
när någon intagen lämnar anstalten för alt förvärvsarbeta. Samma mtiner som vid
annan sjukanmälan bör gälla. Del bör ankomma på riksförsäkringsverket att efter
samråd med kriminalvårdsstyrelsen och socialstyrelsen utförda erforderliga
bestämmelser.
De
intagna i kriminalvårdsansiali, som med slöd av 11 § KvaL beviljats frigång och
därvid förvärvsarbetar, debileras normall en viss avgift för kost och logi. I
likhet med riksrevisionsverket anserjag all denna avgifi bör tas ul även vid
sjukdom i de fall den intagne uppbär sjukpenning. Vad jag nu har anfört medför
behov av vissa ändringar i 3 kap. 15 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
De nya reglerna bör träda i kraft den 1 juli 1979.
2.
Ändrade regler för sjukpenning åt vissa frivilliga deltagare i
biståndsutbildning
Genom
biståndsutbildningsnämndens försorg anordnas en ettårig bistånds- och kalastrofutbildning.
Deltagare i utbildningen kan antingen vara värnpliktig, vapenfri Ijänstepliklig
eller frivillig. Under utbildningen utgår för de olika kategorierna deltagare i
princip de ekonomiska och andra förmåner som tillkommer värnpliktig, med ett
undantag. Den som genomgår utbildningen som värnpliktig eller vapenfri ijänstepliktig
får inle uppbära sjukpenning vid sjukdom under utbildningen. I gengäld får han
enligt praxis bibehålla den sjukpenninggmndande inkomst han hade före
utbildningen. Den som genomgår utbildningen som frivillig behandlas i
sjukpenninghänseende som andra studerande. Detla innebär normall alt han ej fär
behälla sin sjukpenninggrundande inkomst under utbildningstiden. I de fall han
får behålla sin sjukpenninggrundande inkomst kan sjukpenning utbetalas under sjukdom.
Biståndsutbildningsnämnden
har i skrivelse till regeringen hemställt om en ändring i lagen om allmän
försäkring av innebörden att sjukpenning ej heller skall utgå till den som
frivilligt genomgår biständs- och katastrofutbildning. Riksförsäkringsverket
har i yttrande över skrivelsen tillstyrkt biständsulbildningsnämndens förslag
och förklarat alt verket vid bifall till förslaget kommeralt föreskriva att den
som frivilligt genomgår bistånds- och kalastrofutbildning skall behålla sin
sjukpenninggrundande inkomst under utbildningstiden. Den föreslagna ändringen
innebär att samlliga de kategorier som genomgår utbildningen jämställs och
erhåller fri sjukvård vid sjukdom under utbildningen. Någon sjukpenning utgår
inte. Vid sjukdom
Prop.
1978/79:162 5
efter
utbildningens slut utgår sjukpenning på grandval av den sjukpenninggrundande inkomsi
som gällde innan utbildningen påbörjades.
Jag
anser att den föreslagna ändringen bör genomföras. Den innebär all en bättre
likställdhet uppnäs i sjukförsäkringshänseende mellan de olika kategorierna
deltagare i den aktuella utbildningen. Ändringen föranleder ändring i 3 kap. 15
§ lagen om allmän försäkring. De nya reglerna bör träda i kraft den 1 juli
1979.
3. Övriga
lagändringar
Chefen
för utbildningsdepartementet kommeralt föreslä vissa ändringar i reglerna för
stödet vid sjukdom för studerande med särskilt vuxensludiestöd. Förslagen
föranleder ändringar i 3 kap. 5 § lagen om allmän försäkring.
De
förslag om ändrade delpensionsregler som tidigare förelagts riksdagen i prop.
1978/79:69 medför behov av ändring i samma lagrums tredje stycke.
Riksförsäkringsverket
har i sitt tidigare berörda betänkande föreslagit att utbildningsbidrag och
särskilt vuxenstudiestöd skall, i likhet med vad som gäller för sjukpenning,
räknas av mot pension som beviljas för samma lidsperiod. Jag anser att
förslaget, som lämnats utan erinran i remissyttrandena, bör genomföras. Det
medför behov av ändring i 17 kap. 1 § lagen om allmän försäkring.
4. Upprättade
lagförslag
Ett
inom socialdepartementet uppräUat förslag till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga
1.1.
5. Hemställan
Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen
att
antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Prop. 1978/79:162 6
Bilaga
1.1
Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom
föreskrivs aU 3 kap. 5 och 15 §§och 17 kap. I § lagen (1962:381) om allmän
försäkring skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
3
kap. 5§' Allmän försäkringskassa skall i samband med inskrivning av försäkrad
besluta angående den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen. I fråga
om försäkrad som avses i 1 § första styckel skall kassan samtidigt fastställa
den försäkrades sjukpenninggrundande inkomsi. Av beslutet skall framgå i vad
män sjukpenninggrundande inkomst är atl hänföra till anställning eller till annat
förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet till sjukpenningförsäkringen skall
omprövas
a)
när lill kassans kännedom
kommit att försäkrads inkomslförhållanden undergått ändring av betydelse för
rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,
b)
när undantagande som avses i 2
§ första slyckel sista punkten blir giltigt eller upphör att äga giltighet,
c)
när förtidspension enligl denna
lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med
hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig
inkomst genom arbete, samt
d) när
delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn lill ändring i den försäkrades
arbets- eller inkomslförhållanden.
Ändring
skall i fall som avses i första slyckel a) ej ske förrän trettio dagar efter
det försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen. Ändring skall i annat
fall ske sä snart anledning till ändringen uppkommit eller, i fall då sjukpenningförsäkring
enligt 1 § andra stycket skall upphöra på grund av att den försäkrades make
eller någon med vilken den försäkrade varit gift eller haft barn avlider, vid
fjärde månadsskiftet efter dödsfallet.
Under
tid dä försäkrad efter Under tid då försäkrad bedriver förmedling av arbelsmarknadsmyn-
studier för vilka han uppbär särskih dighet eller arbetsvärdsorgan hos vuxensludiestöd
enligt siudiestödsla-kommun eller landstingskommun gen (1973:349) eller
utbildningsbidrag undergår arbetsprövning, yrkesut- för doktorander enligt
förordningen bildning eller arbetsträning skall (1976:536) om utbildningsbidrag
för fastställd sjukpenninggmndande doktorander, eller dä han efter inkomst
ej sänkas, med mindre förmedling av arbetsmarknadsmyn-
'
1 dess lydelse enligt förslag i prop. 1978/79:69.
Prop. 1978/79:162 7
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
sådant fall är för handen som avses i dighet eller arbetsvårdsorgan
hos
försia stycket b) eller c) eller, vad kommun eller landstingskommun
angår arbetsträning. denna pågått undergår arbetsprövning, yrkesut-
sex månader. bildning eller arbetsträning
skall
fastställd sjukpenninggrundande inkomst ej sänkas, med
mindre sådant fall är för handen som avses i första stycket b), c) eller d)
eller, vad angår arbetsträning, denna pågått sex månader.
15 §2 Sjukpenning utgår ej för lid då försäkrad
a) fullgör värnpliktstjänstgöring a) fullgör värnpliktstjänstgöring
eller vapenfri tjänst; eller vapenfri tjänst eller
genomgår
bistånds- och katastrofulbildning:
b)
är intagen i
annat barnhem än mödrahem eller i ungdomsvårdsskola;
c)
är häktad eller
intagen i fång- c) är häktad eller intagen i kriini-värds-
eller arbetsanslall; nalvårds- eller arbetsanslall;
d) i annal fall än under b eller c sagls av annan orsak
än sjukdom tagits om
hand pä det allmännas bekostnad.
För dag dä försäkrad är inlagen i vårdanstalt för
alkoholmissbrukare skall sjukpenning minskas pä sätt som framgår av
bestämmelserna i 4 § andra stycket.
Utan hinder av första slyckel utgår sjukpenning till
försäkrad som avses under b och c vid sjukdom som inträffar under tid då han
vårdas etter eljest får vistas ulom skola eller anstalt och däivid bereds lillfälle
attföivärvs-arbeta.
17 kap. I § Det pensionsbelopp, som först
Det pensionsbelopp, som försl förfaller lill betalning efter bevil-
förfaller till betalning efter beviljande av förtidspension, skall min- jande
av förtidspension, skall min-
Senaste lydelse 1974:140. Senaste lydelse 1973:465.
Prop.
1978/79:162
Nuvarande lydelse
skas med den försäkrade tillkommande sjukpenning enligt
denna lag i den män pension och sjukpenning belöpa pä samma månad. Beviljas
förtidspension atl utgå i omedelbar anslutning till sjukbidrag, skall
minskning dock göras endast å belopp, varmed pensionen i anledning av
ytterligare nedsättning av den försäkrades förmåga eller möjlighet atl
bereda sig inkomsi genom förvärvsarbete överstiger sjukbidraget. I första
hand minskas folkpensionen.
Föreslagen lydelse
skas med den försäkrade tillkommande sjukpenning enligt
denna lag i den män pension och sjukpenning belöpa pä samma månad. Beviljas
förtidspension all utgå i omedelbar anslutning lill sjukbidrag, skall
minskning dock göras endasi ä belopp, varmed pensionen i anledning av ylterligare
nedsättning av den försäkrades förmåga eller möjlighet all bereda sig inkomst
genom förvärvsarbete överstiger sjukbidraget, I första hand minskas folkpensionen.
Vad i delta siycke stadgas om minskning av pension då sjukpenning har utgått
gäller även när utbildningsbidrag enligt 16 § arbetsmarknadskungörelsen
(1966:368) och särskilt vuxenstudiebidrag enligt 7 kap. studiestödslagen
(1973:349) har utgåu. Har vid omprövning jämlikt 3 kap. 5 § första styckel c)
befunnits att den försäkrade även efter del pensionen beviljats, är berättigad
att vid sjukdom uppbära sjukpenning, skall för dag, dä hel sjukpenning
utgivits, sjukpenningen föranleda minskning av pensionen endasi i den mån den
överstiger vad som skulle hava utgått om sjukdomsfallet inträffat efter del
pensionen beviljats.
Vad i första och andra styckena sägs skall äga motsvarande
tillämpning belräffande belopp varmed förtidspension ökas i anledning av ytteriigare
nedsättning i den försäkrades förmåga eller möjlighet atl bereda sig inkomst
genom förvärvsarbete.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
Prop.
1978/79:162 9
Bilaga
2
Uldrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1979-03-08
Föredragande:
statsrådet Wikström
Anmälan
till proposition om sjukförsäkringsförmåner vid arbetsmarknadsutbildning och
vissa vuxenstudier m. m.
1.
Stödet vid sjukdom för studerande med särskilt vuxenstudiestöd
Sedan
slutet av sextiotalet har vuxenutbildningen i landel varil sladd i stark ulveckling,
i hög grad beroende pä en rad vikliga reformer som inneburit ökade resurser i
olika former till vuxenutbildning. En rad lagar pä arbetsmarknadsområdet har
också bidragit lill all öka efterfrågan på olika former av vuxenstudier.
Efterförslag
i prop. 1975:23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd ät vuxna m.m. (SfU
1975:14, rskr 1975:177) infördes är 1976 ett vuxensludiestöd avsett att
framför alll ersätta inkomstbortfallet för förvärvsarbetande vuxna som tar
ledigt frän arbetet för att studera.
Vuxensiudiestödet
utgår i form av lim- och dagstudiestöd för kortare studier och särskilt
vuxenstudiestöd för längre studier. Särskilt vuxenstudiestöd utgär i form av
vuxenstudiebidrag, ålerbelalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersältning.
Vuxensiudiestödet beräknas med ulgångspunkt i motsvarande beräkningar för
utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368, omtryckt
1977:141). Vuxensludiestöd kan ulgå för både hel- och halvtidsstudier.
För
studerande som beviljats särskilt vuxenstudiestöd gäller, liksom för studerande
med studiemedel, att studiestödet under vissa fömlsällningar kan utgå vid
sjukdom som hell förhindrar studierna. Reglerna innebär i huvudsak atl den
studerande har rätt att behälla studiestödet vid sjukdom, om han under någon
del av kalenderhalvåret bedrivii studier. 1 regel föreligger inle rätt till
studiestöd vid sjukdom för mer än sammanlagt sex månader under tvä pä varandra
följande kalenderhalvår. Har den studerande inle tidigare bedrivit studier som
berättigar till studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd, utgår stödet endasi
för sjukperiod som infaller efter del att den studerande bedrivit studierna
under minst en månad. Normall föreligger rätt till studiestöd under
sjukdomstiden endasi om den studerande har ansökt
Prop.
1978/79:162 10
om
studiestöd före insjuknandet.
Särskilt
vuxensludiestöd kan även utgå för sådan sjukperiod som omfattar hela den sluderandes
studietid under ett kalenderhalvår. Förutsätlningen härför är att
kalenderhalvåret infaller närmasl efter sådani kalenderhalvår under vilket den
studerande bedrivit studier som berättigat lill studiemedel eller särskilt
vuxenstudiestöd. Vuxenstudiestöd under sjukdom utgår endast under förutsättning
all försäkringskassan godkänt sjukperioden.
Den
studerande befrias frän ålerbelalningsskyldighel för den del av det ålerbelalningspliktiga
studiestöd som belöper på sjukdomstid efter en karenslid av 14 dagar. Om den
studerande under sjukdomstiden uppbär sjukpenning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring skall det
belopp som avskrivs frän siudieskulden reduceras. Reduktionen motsvarar del
belopp med vilket sjukpenningen överstiger 25 kr.
Pä
förslag av riksförsäkringsverket infördes den 1 januari 1976 - som etl provisorium
-en samordning mellan sjukpenningen och vuxenstudiestödets bidragsdel.
Samordningen innebär alt för studerande som har vuxenstudiestöd och dessutom
är berättigad till sjukpenning, skall stödets bidragsdel minskas med belopp som
har utgått i sjukpenning för samma tid. Regeln ansluter sig i princip lill de
regler, som gäller för samordningen mellan sjukpenning och utbildningsbidrag.
Regeringen gav, genom beslut den 26 juni 1975, riksförsäkringsverkei i uppdrag
all utreda frågan om ulformningen av stödet vid sjukdom för den som deltar i
arbetsmarknadsutbildning, för den som bedriver vuxenstudier som förenats med
rätt till särskilt vuxensludiestöd samt för den som är arbetslös och uppbär
dagersättning frän arbetslöshetsförsäkringen eller kontant arbetsmarknadsstöd.
I bilaga 4 lämnas en redovisning för innehållet i betänkandet (Ds S 1977:4)
Stödet vid sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning m. fi.
Jag
bedömer det som mycket viktigt alt förbättra de vuxenstuderandes sjukförsäkringsförhällanden.
Nuvarande regler,som i korthet innebäranden studerande vid vissa sjukdomsfall fär
behålla sitt vuxenstudiestöd, vars länedel sedan avskrivs i samband med
återbetalningen, är i flera hänseenden mindre tillfredsställande. Den främsta kriliken
mot nuvarande system gäller för de vuxenstuderandes del att tidigare
sjukpenningplacering i många fall upphör i samband med studierna. Problem
uppstår också när en studerande på gmnd av sjukdom avbryter studierna eller
blir sjuk vid ferieuppehåll eller i samband med att studierna avslutas. Den
studerande kan då hamna i en situation där varken vuxenstudiestöd eller
sjukpenning utgår.
Riksförsäkringsverket
har i sitt betänkande lämnat förslag till lösning av dessa frågor. Verket har ocksä
tagit upp problemet med de studerande, som inte är sjukpenningplacerade vid
studiernas början och som således också saknar sjukpenningskydd efter
studiernas slut.
I
det följande kommer jag endast att ta ställning till de av riksförsäkringsverkets
förslag som rör de studerandes sjukförsäkringsförmåner under
Prop. 1978/79:162 11
studietid
samt under ferieuppehåll. Frågan om de studerandes sjukförsäkring efter
studietidens slut anserjag bör lösas i ett större sammanhang. Den hör enligt
min mening samman med problem som är gemensamma för flera gmpper som inte har
en sjukpenninggrundande förvärvsinkomst. Hithörande frågor behandlas av
sjukpenningkommittén (S 1978:04).
Jag
begränsar mig vidare till sjukförsäkringsfrågan för de studerande som har
vuxenstudiestöd. Det ingick inte heller i riksförsäkringsverkets uppdrag att
komma med några förslag för andra grupper. Jag är emellertid medveten om att
sjukförsäkringsfrågan kan innebära problem även för den stora gmppen studerande
med studiemedel. Regeringen har därför i tilläggsdi-rektiv(Dir. 1978:82) till
studiestödsutredningen(U 1975:16)gett utredningen i uppdrag att belysa frågan
om de studerandes försäkringsskydd under och i anslutning till studietiden.
I det nyss nämnda
betänkandet diskuterar riksförsäkringsverket två huvudalternativ till lösning
av försäkringsfrågan för studerande med utbildningsbidrag eller
vuxenstudiestöd. Enligt det ena alternativet blir den skattepliktiga
ersättningen vid utbildning sjukpenninggmndande på samma sätt som gäller vid t.
ex. beredskapsarbete. Det andra alternativet innebär att man, i likhet med vad
som gäller den särskilda sjukförsäkringen för studerande med studiemedel, låter
det stöd som annars utgår under utbildningen fortsätta under sjukdomstid som
infaller under utbildningen. Stödet kommer dä att ersätta sjukpenning.
Riksförsäkringsverket stannar vid att föreslä det senare alternativet,
huvudsakligen med motivet att det enligt verkets mening är principiellt
tveksamt att låta eU socialpolitiskt bidrag, utformat som en
inkomstbortfallsersättning, läggas till gmnd för en annan likartad stödform.
Flertalet
remissinstanser tillstyrker riksförsäkringsverkets principiella förslag till
lösning av försäkringsfrågan. Några instanser lämnar förslaget utan erinran,
medan t. ex. statskontoret anser att man ändå borde pröva ett system där
utbildningsbidrag och vuxenstudiestöd läggs till grund för sjukpenning.
Jag
delar riksförsäkringsverkets tveksamhet mot att låta vuxenstudiestödet ligga
till gmnd för sjukpenningplacering och förordar därför en annan lösning. Jag
återkommer senare till verkets förslag om utbildningsstöd under sjukdom.
Jag
tillstyrker riksförsäkringsverkets förslag att fastställd sjukpenninggmndande
inkomst inte för sänkas under den tid en försäkrad uppbär vuxenstudiestöd. I
den mån den studerande, genom förvärvsarbete vid sidan av studiema, kommer upp
i en högre inkomst än före studierna, bör denna läggas till grund för
sjukpenningen. Genom här föreslagna förändringar löser man ett väsentligt
problem för de vuxenstuderande, samtidigt som man vinner överensstämmelse med
de regler som gäller för deltagare i arbetsmarknadsutbildning. Pä denna punkt
bör samma förmåner gälla de doktorander som uppbär utbildningsbidrag.
I** Riksdagen 1978/79. 1 saml Nr 162
Prop. 1978/79:162 12
Beträffande
riksförsäkringsverkets förslag om vilande sjukpenning innebär detta att
särlösningar måste tillgripas för studerande som förenar studier med
vuxenstudiestöd med förvärvsarbete. Med nuvarande regler för beräkningen av
sjukpenninggrundande inkomsi för deltidsarbete under kortare perioder, innebär
verkets förslag relativt oförmånliga villkor för den aktuella studerandegruppen.
Den sjukpenning, som skulle kunna utgå pä grundval av förvärvsarbete under
studietiden, skulle inle pä långt när kompensera bortfallet av inkomsi.
Mina
förslag i del följande bygger i stället på de regler för samordning mellan
sjukpenning och vuxensludiestöd som finns i dag. En gmpp vuxenstuderande,
nämligen de som bedriver kortare studier som elt led i fort-eller vidareutbildning,
för redan nu behålla intjänad sjukpenning under studietiden. För alt inle både
sjukpenning och fullt vuxensludiestöd skall kunna utgå samtidigt, har de nyss
nämnda provisoriska samordningsreglerna införts. Innebörden av dessa regler har
jag redovisal i det föregående. Jag är medveten om de nackdelar del kan
innebära att utsträcka dessa regler till att omfatta ytteriigare grupper.
Reglerna innebär i prakliken att en studerande, som blir sjuk under studietiden
och har en relativt hög sjukpenning, för förmånligare ekonomiska villkor under
en sjukskrivningsperiod, än då han är frisk.
De
fördelar i administrativ enkelhet, som man vinner med mitt förslag, är dock så
stora att jag är beredd att bortse från nackdelarna. Jag vill i sammanhanget
framhålla att förslaget berör en liten gmpp starkt studiemoti-verade individer
som, inle utan ekonomisk uppoffring, avstår från förvärvsinkomster för att
studera med vuxenstudiestöd. En av de största administrativa fördelarna med en
lösning av nyss relaterad innebörd är att det redan finns utarbetade rutiner
för den praktiska handläggningen. I avvaktan på de mer genomgripande
förändringar i sjukförsäkringslagstiftningen, som kan bli följden av den
tidigare nämnda sjukpenningkommittens förslag, anser jag den här förordade
lösningen på de vuxenstuderandes akuta försäkringsproblem ha flera fördelar.
Den fyller kraven på att ge de studerande ett gott försäkringsskydd, samtidigt
som man undviker att införa svårtillämpade särbestämmelser i
försäkringslagstiftningen.
Jag
förordar således att studerande med särskilt vuxenstudiestöd, i den mån de är
berättigade till sjukpenning, uppbär denna även vid sjukdom under studietid.
Vuxenstudiestödets bidragsdel bör därvid minskas med det belopp som utgått i
sjukpenning för samma tid. Motsvarande samordningsregler bör gälla särskilt
vuxenstudiestöd och föräldrapenning.
För
övriga studerande bör det särskilda vuxenstudiestödet, i likhet med vad som nu
sker, i sin helhet utgå under sjukdom.
Jag
föreslår vidare att den nuvarande begränsningen av vuxenstudiestöd vid sjukdom
till i princip sex månader under två på varandra följande kalenderhalvår
slopas. Jag ärdäremot inte beredd att biträda riksförsäkringsverkets förslag
att vuxenstudiestödet skall kunna utgå för i princip
Prop. 1978/79:162 13
obegränsad
tid vid sjukdom med viss möjlighet lill omprövning efter en längre lid. Jag
förordar i stället centrala studiestödsnämndens (CSN) förslag att vuxensludiestöd
vid sjukdom bör utgå under den tid för vilken vuxensludiestöd beviljats. Föratt
inte de nya reglerna för någon studerande-kategori skall innebära en försämring
i förhållande till nu gällande bestämmelser, bör vuxensludiestöd under
sjukperioder kunna utgå under tvä pä varandra följande kalenderhalvår. Liksom f
n. bör detta dock gälla endast under förutsättning att den studerande har
bedrivit studier under del första av dessa två kalenderhalvår.
F.
n. gäller en begränsad rätt till vuxenstudiestöd under sjukdom för det första
kalenderhalvåret, under vilket den studerande bedriver studier. Den som
studerar måste för att fö vuxenstudiestöd under sjukperioden ha bedrivit minst
en månads studieslödsberättigande studier. I likhel med CSN, som underslryker
vikten av en förbättring härvidlag, biträder jag riksförsäkringsverkets
förslag att rätten till vuxensludiestöd under sjukdom skall föreligga för alla
studerande som påbörjat studier och vid studiernas början varit studieföra.
Motsvarande bestämmelse bör även gälla för studerande med återbetalningspliktiga
studiemedel enligt 3 kap. och studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen
(1973:349).
För
personer som deltar i arbetsmarknadsutbildning gäller enligl arbetsmarknadskungörelsen
rätt till ledighet för tillfällig vård av barn, för uppdrag i elevorganisation
och för kortvarig frånvaro för enskild angelägenhet av vikt. I sin
anslagsframställning för budgetåret 1979/80 föreslår CSN att liknande regler
bör införas för studerande med vuxenstudiestöd. Då det är angelägel att skapa
så likartade förmänssystem som möjligt för olika gmpper vuxenstuderande,
biträder jag CSN:s förslag i detta avseende. Jag kommer i det följande att
föreslå nödvändiga ändringar i studiestödslagen. I övrigt ankommer det pä
regeringen eller efter regeringens bemyndigande pä CSN att i samråd med
riksförsäkringsverket utfärda närmare beslämmelser om hur reglema skall
tillämpas. De här föreslagna reformema kräver ändringar i lagen om allmän
försäkring på sätt som chefen för socialdepartementet i det föregående har
föreslagit. De kräver också de ändringar i 3 kap. 14 §, 4 kap. 29 §, 7 kap. 17
§ samt 9 kap. 2 § och de nya bestämmelsema i 7 kap. 17 a § studiestödslagen
vilka redovisas i bilaga 2.1.
De
kostnader för här framlagda förslag som faller inom utbildningsdepartementets
ansvarsområde bör täckas inom ramen för vuxenutbildningsavgiften samt, när det
gäller det förslag som berör studiemedelstagare, inom ramen för anslaget
Studiestöd m.m.
2.
Bidrag för utbildning av skolinformatörer m. m.
I
propositionen 1978/79:100, bil. 12 (s. 652), har jag anfört att frågan om
bidrag till Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisation
(TCO) för utbildning av skolinformatörer och ledamöter i lokala
Prop. 1978/79:162 14
planeringsråd
för samverkan mellan skola och arbetsliv (SSA) skall prövas inom
arbetsmarknadsdepartementet vid beredningen av förslag till ny lag om fackliga
förtroendemän. I annat sammanhang har meddelats atl regeringen inte kommeralt
förelägga riksdagen proposition i ärendet i vär. Jag vill därför behandla
frågan om detla bidrag i förevarande proposition. Eflersamråd med chefen för
arbetsmarknadsdepartementet och statsrådet Rodhe vill jag förorda att för
budgetåret 1979/80 får utgå 2 milj. kr. ur anslaget Bidrag till löntagarorganisationernas
cenirala kursverksamhet lill LO och TCO för utbildning av skolinformatörer och
organisationernas förelrädare i SSA-råden. Anslaget Bidrag till
löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet bör därför föras upp med etl
belopp som med 2 milj. kr. överstiger beloppet enligt mitt förslag i
propositionen 1978/79:100 bil. 12, dvs. med 26 253 000 kr.
Detta innebär att medel om
sammanlagl 6 milj. kr. utgått under tre år för denna verksamhet.
Organisationerna bör härigenom ha kunnat utbilda ett stort antal personer, som
i framtiden kan användas som SSA-rådsledamöter och skolinformatörer. Jg anser
därför att bidrag inte skall utgå efter budgeförel 1979/80.
3.
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att
1.
antaga inom
utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349),
2.
i övrigt godkänna de riktlinjer
för sjukförsäkringsförmåner för studerande med särskilt vuxenstudiestöd som jag
har förordat i det föregående.
3.
till Bidrag tik löntagarorganisationernas
centrala kursverksamhet för budgetåret 1979/80, utöver vad regeringen
föreslagit i prop. 1978/79:100 bil. 12, anvisa ytteriigare 2 000 000 kr.
Prop.
1978/79:162 15
Bilga 2.1
Förslag
till
Lag
om ändring i studiestödslagen (1973:349)
Härigenom
föreskrivs i fräga om studiestödslagen (1973:349)'
dels
atl 3 kap. 14 §, 4 kap. 29 §, 7 kap. 17 § och 9 kap. 2 § saml rubriken
närmasl
före 7 kap. 17 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i 17 kap. skall
införas en ny paragraf, 17 a §, av nedan angivna
lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
14 §
Ålerbelalningspliktiga
studiemedel utgär för sjukperiod som infaller under den del av ett
kalenderhalvår som utgör den studerandes studietid, förutsatt au
1.
sjukperioden ej omfattar hela
den studerandes studielid under kalenderhalvåret,
2.
den studerande under någon del
av kalenderhalvåret bedriver sina studier.
För
sjukperiod som infaller efter studietidens början utgår återbetalningspliktiga
studiemedel dock endast om den studerande ingett ansökan om sådana medel
dessförinnan. Om synneriiga skäl föreligger, kan studerande beviljas
återbetalningspliktiga studiemedel även för sådan sjukperiod.
För
det första kalenderhalvår un- För det första kalenderhalvår un
der vilket en studerande bedriver der vilket en studerande bedriver
studier som berättigar till återbetal- studier som berättigar till äterbetal-
ningspliktiga studiemedel enligt det- ningspliktiga studiemedel enligt det
ta kapitel utgär studiemedel endast ta kapitel utgår studiemedel endast
för sjukperiod som infaller efter det för sjukperiod som infaller efter det
den studerande bedrivit studierna den studerande har påbörjat stu-
under minst en månad. dierna.
4 kap.
29 §
Studiemedel
enligt 13,14,16,17,19 och 21-25 §§ utgår för sjukperiod som infaller under den
del av ett kalenderhalvår som utgör den studerandes studietid, fömtsatt att
1. sjukperioden ej omfattar hela den studerandes
studietid under kalenderhalvåret,
2. den studerande under någon del av kalenderhalvåret
bedriver sina studier.
'
Lagen omtryckt 1975:359.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
För
del försia kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver studier som
berättigar till studiemedel enligl della kapitel utgär studiemedel endast för
sjukperiod som infaller efter det den studerande bedrivii studierna under
minst en
Föreslagen lydelse
För
det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver studier som
berättigar till studiemedel enligt detta kapitel utgär studiemedel endast för
sjukperiod som infaller efter det den studerande har påbörjat studierna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
månad.
Med
stöd av första stycket har studerande rätt till studiemedel för större del av
tvä pä varandra följande kalenderhalvår än sex månader endast om särskilda skäl
föreligger.
7
kap.
Vuxenstudiebidrag ocb återbetal- Vuxenstudiebidrag ocb återbetal
ningspliktiga studiemedel under ningspliktiga studiemedel under
sjukdom sjukdom m. m.
opaginerad Kontrollera mot PDF
17 §
I fråga om rält tik
vuxenstudiebidrag och ålerbelalningspliktiga studiemedel för tid under
vilken den studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina
studier äger 4 kap. 28-35 §§ molsvarande lillämpning.
För
lid under vilken den studerande på gmnd av sjukdom är helt oförmögen att
bedriva sina studier utgär vuxensiudiebidrag och äterbe-latningspkktiga
studiemedel för sjukperiod som infaller under den det av det eller de
kalenderhalvår för vilka den studerande har beviljats vuxensludiestöd.
Bestämmelserna i 4 kap. 28 och 30-35 §§ skak lillämpas.
För det första
kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver studier som berättigar tik
särskih vuxenstudiestöd enligt detta kapitel utgår vuxenstudiebidrag och ålerbelalningspliktiga
studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande har
påbörjat studierna. Utgår sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller motsvarande ersättning enligt annan författning för tid under
vilken den studerande uppbär vuxenstudiebidrag, skall vuxenstudiebidraget
minskas med det belopp som har utgått i sjukpenning eller sådan ersättning för
samma tid.
2
Senaste lydelse 1975:1186.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
17 a §
Studerande har rätt atl behålla vuxenstudiebidrag och ålerbetalnings-pkktiga
studiemedel vid
1. ledighet för tillfåkig vård av barn
i samma omfattning som enligt 4 kap.
8 och 9 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring gäller för rätt till föräldra
penning,
2.
ledighet
för fullgörande av uppdrag i elevorganisation under sammanlagt högst tio
dagar under ett kalenderår och
3.
kortvarig
ledighet för enskild angelägenhet av vikt.
Utgår föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring för tid under vilken den studerande uppbär vuxenstudiebidrag, skak vux-ensludiebidraget
minskas med det belopp som har utgått i föräldrapenning för samma tid.
opaginerad Kontrollera mot PDF
har han
insett eller bort inse detta, återkrävas.
Avbryter någon sina studier, äger första stycket
motsvarande rillämp-ning beträffande uppburet studiestöd som avser tiden
efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den
studerande uppburit enigt 3 kap. 13-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 §
och de bestämmelser som anges där ej återkrävas.
9 kap. 2§ Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller
med för högl belopp och
kan vad
för myckel utgått genast
Avbryter någon sina studier skak första stycket tillämpas
beträffande uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror
avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligl 3 kap.
13-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där
ej återkrävas. Detsamma gäller vid sädan ledighet som avses i 7 kap.
17a§. På
studiemedel enligt 4 kap. och på särskilt vuxensludiestöd enligt 7 kap. som äterkräves
enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när
Prop. 1978/79:162 18
medlen
uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkl med två procent överstiger
normalräntan för lån från statens utlåningsfonder. Om särskilda skäl
föreligger, kan återbetalningsskyldig befrias helt eller delvis från skyldighet
att erlägga räntan.
Denna
lag träder i kraft den I januari 1980.
Prop. 1978/79:162 19
Bilaga
3 Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1979-03-08
Föredragande:
statsrådet Wirtén
Anmälan
till proposition om sjukförsäkringsförmåner vid arbetsmarknadsutbildning och
vissa vuxenstudier m.m.
Stödet
vid sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning.
Till
deltagare i arbetsmarknadsutbildning utgår utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen
(1966:368, omtrycki 1977:141). Konstmklionen av utbildningsbidraget bygger på
inkomstbortfallsprincipen och anknyter lill ersättningen vid
arbetslöshet.Utbildningsbidrag består av dagpenning, stimulansbidrag och
särskilt bidrag. Till den som är medlem i erkänd arbetslöshetskassa och
uppfyller villkoren för ersättning från kassan vid arbetslöshet eller är utförsäkrad
utgår dagpenning med högst 180 kr. per dag. Dagpenningen för dock uppgå lill
högst elva tolftedelar av senaste inkomst av förvärvsarbete per dag, men utgär
i dessa fall alltid med lägst 140 kr. per dag.
Till den som inte är
medlem i erkänd arbetslöshetskassa men som har fyllt 20 äreller har
försörjningsplikt mot eget barn utgår dagpenning med 140 kr. per dag. Till
andra kategorier deltagare utgär dagpenning med 65 kr. per dag. Utöver
dagpenning utgår till samtliga deltagare ett stimulansbidrag med 10 kr. per
dag.
Deltagare i
arbetsmarknadsutbildning har rätt att behålla utbildningsbidraget vid ledighet
för sjukdom under sammanlagt högst 25 dagar eller, om särskilda skäl
föreligger, 35 dagar under ett år. Enligt nuvarande samordningsregler mellan
sjukpenning och utbildningsbidrag utgörs grundskyddet vid sjukdom under
utbildningstiden av sjukpenning. Summan av dagpenning och stimulansbidrag
minskas med det belopp som utgär i sjukpenning för samma tid. Reglema om
utbildningsbidrag vid sjukdom har visat sig i vissa fall medföra problem för
dem som inte är sjukpenningförsäkrade eller som är försäkrade fören läg
sjukpenning. Problem uppstår för denna kaiegori kursdeltagare då antalet
sjukdagar med rätt till bibehållet utbildningsbidrag har förbrukats, då
deltagarna skiljs från utbildningen på grund av sjukdom eller dä kursdeltagaren
är sjuk när utbildningen avslutas. Kursdeltagare som
Prop. 1978/79:162 20
är
sjukpenningförsäkrade har efter utbildningstiden samma sjukpenning som de hade
när de började utbildningen,
Riksförsäkringsverkei
har i belänkandel (Ds S 1977:4) Slödel vid sjukdom för deltagare i
arbetsmarknadsutbildning m. fl, framlagt sina förslag till lösning av här
redovisade problem. Riksförsäkringsverket har i betänkandet pekat på de tekniska
svårigheter som är förenade med atl göra utbildningsbidraget
sjukpenninggrundande. Dessa hänger främsi samman med att utbildningsbidraget
ofta ulgör ersällning för en del av ell år och all kursdeltagaren saknar
arbetsinkomst för tid innan han påbörjade studierna. Den sjukpenninggrundande inkomslen
beräknas enligl gällande regler helårsvis pä så säll atl arbetsinkomsten slås
ut över hela året. Vid sjukdom utgår därvid sjukpenning med 90 % av
årsinkomsten utslagen per kalenderdag. Dessa problem är gemensamma för
deltagare i arbetsmarknadsutbildning och delärsanslällda och vissa andra
deltidsanställda. En parlamentariskt sammansatt kommilté (Sjukpenningulredningen,
S 1978:04) har under år 1978 lillsalts för att göra en översyn av sjukpenningförsäkringen
bl. a. i syfte all se över de regler somjag nyss nämnt. Riksförsäkringsverkei
har föreslagil att problemen löses på annat säll. För del försia har verket
föreslagit att deltagare i arbetsmarknadsutbildning vid sjukdom skall erhålla
enbart utbildningsbidrag och att den sjukpenninggrundande inkomslen görs
vilande under utbildningstiden. Rätten till oreducerat utbildningsbidrag under sjukfrånvaro
skall enligt verkets förslag inle vara begränsad lill ett visst anlal dagar per
år utan fortlöpa under hela den beviljade utbildningen eller till dess arbetsmarknadsmyndigheterna
vid omprövning av rälten till arbetsmarknadsutbildning funnit au sådan rätt ej
föreligger. För det andra har riksförsäkringsverkei föreslagil au kursdeltagare,
som är sjuk då utbildningen upphör, underdel pågående sjukfallet skall vara
garanterad sjukpenning med belopp motsvarande siödnivän under
utbildningstiden.
Enligl
nuvarande regler ulgör sjukpenning grundskyddet vid all sjukdom som inträffar
under utbildningstiden. Under 25 eller i vissa fall 35 dagar under etl år är
kursdeltagaren garanterad oförändrade ekonomiska villkor vid sjukdom genom alt
utbildningsbidrag därvid utgår, med avdrag fördel belopp som utgår i
sjukpenning för samma tid. Riksförsäkringsverket har föreslagil alt enbart
utbildningsbidrag skall ulgå vid all sjukdom som inträffar under utbildningstiden.
Jag förordar att den nuvarande ordningen behålles. Däremot ansluler jag mig till
riksförsäkringsverkets förslag alt rätten till utbildningsbidrag vid sjukdom
bör utvidgas. Jag är dock inte beredd alt biträda verkets förslag alt
oreducerat utbildningsbidrag skall utges vid sjukdom uiöver de 25, i vissa fall
35, dagarna. I stället förordar jag atl, vid sjukdom utöver de 25-35 dagarna,
utbildningsbidrag i form av dagpenning och stimulansbidrag får ulgå med 90 96
av del belopp som annars skulle ha utgått. Denna reducering är i överensslämmelse
med den regel som gäller inom sjukförsäkringsystemet, där hel sjukpenning utgör
90 96 av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomsi. Del bör ankomma på
arbets-
Prop. 1978/79:162 21
marknadsmyndigheterna
all efter samråd med kursdeltagaren och läroanstalten avgöra om beslulet om
arbetsmarknadsutbildning skall upphävas vid sjukdom som inträffar under
utbildning. 90 96 av dagpenning och stimulansbidrag bör vid sjukdom längst
kunna utgå så länge beslutet om arbetsmarknadsutbildning gäller, dvs. högst elt
är. Kursdeltagare för vilken beslutet om arbetsmarknadsutbildning upphävs på
grund av sjukdom bör fä förtur lill kommande kurs.
Riksförsäkringsverkei föreslåralt
för deltagare i arbetsmarknadsutbildning skall gälla gängse regler om
sjukskrivning m. m. Jag inslämmer i riksförsäkringsverkels förslag i detta
avseende.
Vad
jag har förordat föranleder ändringar i arbetsmarknadskungörelsen. Ändringarna
bör träda i kraft den 1 januari 1980. Kostnaderna för förslaget beräknar jag
skall rymmas inom det anslag för bidrag till arbetsmarknadsutbildning som
regeringen tidigare har föreslagit riksdagen i årels budgetproposition.
Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen
att
godkänna den ändring av grunderna för utbildningsbidrag som jag har förordat.
Prop. 1978/79:162 22
Bilaga 4
Riksförsäkringsverkets
betänkande Stödet vid sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning m.fl.
(Ds S 1977:4)
1. Inledning
Genom
beslul den 26 juni 1975 och den 20 november 1975 har regeringen uppdragit ät
riksförsäkringsverket att utreda bl. a. frågan om utformningen av slödel vid
sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning och vuxenstudier. 1 uppdraget
ingår vidare atl utreda motsvarande fråga för den som uppbär stöd vid
arbetslöshet. Också frågan om stöd under sjukdom för vissa intagna i
kriminalvårdsanstalt och ungdomsvårdsskola ingår i uppdraget. Verket skall även
överväga sjukförsäkringens medverkan genom atl utge sjukpenning vid yrkesmässig
rehabilitering efter sjukdom vid vissa anpassningskurser för handikappade.
I
föreliggande belänkande redovisas förslag rörande stödet vid sjukdom för deltagare
i arbetsmarknadsutbildning och vuxenstuderade samt vissa intagna i anstalt m.m.
2. Stödet
vid sjukdom för vissa intagna i anstalt
2.1 Gällande regler
Enligt
3 kap. 15 § lagen om allmän försäkring (AFL) utgår inte sjukpenning till bl. a.
den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller ungdomsvärds-skola.
Personer
som dömts till fängelse, internering eller ungdomsfängelse kan emellertid under
den tid de formellt sen är intagna i kriminalvårdsansiali beredas möjlighet att
vistas utanför anstalten under längre eller kortare lid. Avsiklen därmed är atl
anpassningen i samhällel skall underiältas och alt frigivning eller vård ulom
anstalten skall förberedas. En stor del av dessa personer utför därvid
förvärvsarbete. Inkomsten av arbetet är skattepliktig och pensionsgrundande.
Enligt den nämnda bestämmelsen i AFL utgår dock i princip inte sjukpenning då
sjukdom leder till föriust av sådan förvärvsinkomst. Påpekas bör emellertid atl
riksförsäkringsverkei i vissa besvärsärenden funnit att sjukpenning kunnat
utges till försäkrad som formellt varit inlagen, men som vistats utom anstalt.
I
och med 1973 års kriminalvårdsreform har dessa frivårdsformer fått ökad användning.
I samband med denna reform har särskilt betonats vikten av att kriminalvårdens
klienter så långt som möjligt skall kunna utnyttja samma sjukvård, utbildning
och arbetsmarknad m.m. som andra medborgare. Detta skall under intagningstiden
i första hand möjliggöras genom att klienterna beviljas s.k. frigång enligt 11
§ s.k. frigivningspermission enligt 33 § eller annan vistelse utom anstalt
enligt 34 § lagen om kriminalvård i anstalt
Prop. 1978/79:162 23
(KvaL).
Därvid bör klienterna ha samma rätt lill samhällets stödåtgärder och vårdinsatser
som andra människor i samhället.
Förhållandena
är likartade för elever som är inskrivna i ungdomsvårdsskola men som vårdas
utom skolan.
Det loiala
antalet intagna i kriminalvårdsanstalt och inskrivna i ungdomsvårdsskola som
under kortare eller längre lid vislas ulom anstalt med stöd av 33 och 34 §§ KvaL,
som förvärvsarbetar i samband med frigång eller frigivningspermission eller som
vårdas utom ungdomsvårdsskola kan f n. beräknas till i storleksordning 4 000
per är.
2.2.
RiksFörsäkringsverkets förslag
Verket
föreslår atl försäkrade som intagits i kriminal värdsanslall, men som med slÖd
av 11 § KvaL beviljats frigäng och därvid utför förvärvsarbete eller med slöd
av 33 eller 34 §§ KvaL vistas utom anstalt skall ha rätt till sjukpenning på
samma villkor som andra försäkrade. Verket föreslär vidare atl försäkrad som inskrivits
i ungdomsvårdsskola, men som värdas ulom skolan skall ha molsvarande rätt till
sjukpenning.
Beträffande
de intagna som deltar i kriminalvårdens försöksverksamhet med marknadsanpassad
ersättning för arbete inom anstalten finner verket inte skäl att föreslå
ändring i nuvarande regler.
3.
Stödet vid sjukdom under arbetsmarknadsutbildning och vuxenstudier
3.1.
Bakgrund
Genom
ändringar i arbetsmarknadskungörelsen har fr. o. m. den I januari 1976 nya
regler om ersättning till den som deltar i arbetsmarknadsutbildning, s. k.
utbildningsbidrag, trätt i kraft. Därigenom förbättrades förmånerna väsentligt
i jämförelse med de tidigare utbildningsbidragen. Fr. o. m. samma tidpunkl - i vissl
fall redan fr. o. m den 1 juli 1975 - har genom ändringar i studiestödslagen en
ny stödform för vuxenstuderande, s. k. särskilt vuxensludiestöd, införts. För
båda dessa stödformer finns regler om samordning med ersättning från den
allmänna sjukförsäkringen. Både utbildningsbidraget och vuxenstudiestödet
bygger, liksom sjukpenningen, på inkomstbortfallsprincipen. Det finns
emellertid betydande olikheter i stödsystemens uppbyggnad. Skillnaderna
sammanhänger delvis med att de tvä här aktuella formerna av utbildningsstöd har
utvecklats ur olika andra ersättingssystem. Vuxenstudiestödet anknyter i
väsentliga avseenden till studiemedelssystemet och utbildningsbidragen till
arbetslöshetsförsäkringen. De mesl framträdande skillnaderna mellan de tre
ersättningsformerna berörs i grova drag i det följande.
Prop. 1978/79:162 24
3.2. Gällande
ersättningsregler
Utbildningsbidrag
beräknas till lägsl 140 kr. eller i vissa fall 65 kr. per dag vid
heltidsstudier och utgår för fem dagar per vecka.Stimulansbidrag om 10 kr. per
dag utgår också. Det högsta utbildningsbidrag som kan utgå för dag räknat är fn.
180 kr. För alt fä bidrag över garanlinivån 140 kr. per dag fordras att
kursdeltagaren är arbetslöshelsförsäkrad.
Vuxensiudiestödet
anknyter i princip beloppmässigt till utbildningsbidragen, men beräknas inle
som en dagersättning, utan i stället för en bidragsperiod omfattande 15 dagar
vid heltids- och 30 dagar vid halvtidsstudier. Vuxenstudiestödet består delvis
av bidrag och delvis av återbetalningspliktiga studiemedel.
Sjukpenningen
ulgör lägst 11 kr. per dag eller för hemmamakar 8 kr. per dag och utgår i
princip för veckans alla dagar. Sjukpenningens maximibelopp är betydligt högre
än utbildningsbidragets och vuxenstudiestödets, f n. 242 kr. per dag.
3.3. Ersättning
vid sjukdom
Såväl
utbildningsbidrag som vuxensludiestöd kan i viss utsträckning behållas under
sjukfrånvaro. För deltagare i arbetsmarknadsutbildning kan detta ske under
högst 25 eller i vissa fall 35 dagar för är räknat. Vuxenstuderande kan enligt
huvudregeln behälla sitt slöd i sammanlagt högst sex månader under två på
varandra följande kalenderhalvår. För första studieterminen, erfordras
emellertid att den studerande deltagit i undervisningen i minst en månad föratt
vuxensiudiestödet skall kunna utgå vid sjukfrånvaro. Om sjukpenning utgär för
samma tid som utbildingsbidrag, minskas utbildningsbidraget med sjukpenningen.
Motsvarande gäller för vuxensiudiestödets bidragsdel, men utgiven sjukpenning
avräknas här från bidraget för hela bidragsperioden även om sjukpenningtiden
varit kortare. I fråga om vuxenstudiestödets länedel avskrivs återbetalningsskydigheten
i den män sjukfallet varar längre tid än 14 dagar. Sjukpenning överstigande 25
kr. per dag reducerar dock denna avskrivning.
Antalet
personer som under ett kalenderår påbörjar arbetsmarknadsutbildning har under
de senaste åren varierat mellan 80 000 och 110 000. Antalet personer som underär
1976 beviljades vuxenstudiestöd uppgick till omkring 10000.
3.4. Effekter
av nuvarande samordningsregler
Nuvarande
samordningsregler mellan sjukpenning och utbildningsbidrag resp.
vuxenstudiestöd innebär i princip att gmndskyddet vid sjukdom under
utbildningstiden beslår av sjukpenning. Samtidigt ges emellertid en minimigaranti,
innebärande att den studerade under viss tid är tillförsäkrad en
Prop. 1978/79:162 25
ersättning
vid sjukdom motsvarande ulbildningssiödets nivå.
Dessa
samordningsregler har visat sig i vissa lägen medföra problem för dem som inle
är sjukpenningförsäkrade eller som är försäkrade för en låg sjukpenning. Vid
sjukfall som inträffar under utbildningstiden sänks ersättningsnivån sedan de
medgivna frånvarodagarna med utbildningsbidrag eller vuxensludiestöd
förbrukats. I vissa fall är sänkningen obetydlig, men i andra fall ärden
avsevärd och ibland upphör ersättningen helt. Delta är elt problem främst för
dem i arbetsmarknadsutbildning, för vilka antalet dagar med bibehållet stöd är
mindre än för dem i vuxenstudier. Molsvarande problem uppstår om deltagare i
arbetsmarknadsutbildning skiljs från utbildningen pä grund av sjukdom eller om
studerande är sjuk vid ferieuppehåll eller när utbildningen avslutas.
Ytteriigare
ett problem är atl deltagare i arbetsmarknadsutbildning som jämsides med
utbildningen utför förvärvsarbete kommer att få ersättning för bortfallet av
förvärvsinkomsten vid sjukdom endasi i den män hans sjukpenning överstiger utbildingsbidragel.
Motsvarande gäller de vuxenstuderande, där problemet är särskilt påtagligt efiersom
sjukpenning reducerar bidragel för hela bidragsperioden.
Den
starkaste kritiken mot nuvarade syslem gäller för de vuxenstuderandes del atl
sjukpenningförsäkringen i många fall upphör i samband med studierna till
skillnad från vad som gäller för deltagare i arbetsmarknadsutbildning.
Nuvarande
samordningssystem har också den motsatta effekten alt studerande vilkas
sjukpenning överstiger utbildningsstödetfärersättning vid sjukdom som i vissa
fall överstiger den ersättning de har dä de är friska och deltar i
utbildningen. Denna situation, som inle överensstämmer med grundtankarna bakom
sjukförsäkringen, är vanligast vid arbetsmarknadsutbildning.
I
administrativt avseende har nuvarande system vissa olägenheter och för de
studerande kan det vara svåröverskådligt, genom alt ersälting för samma tid kan
utges från olika källor med beloppsmässig samordning.
3.5.
Allmänna överväganden angående ett nytt ersättningssystem
Som
ovan framgått medför de nuvarande reglerna i vissa situationer betydande
olägenheter för de studerande. De olika ersättningssystemen har olika bakgrund
och skiljer sig i flera vikliga avseenden, både i fräga om ersättningsnivå och
stödets konstmktion i övrigt, på ett sådant sätt atl det inte är möjligt att
undanröja nackdelarna inom ramen för en princip av samordning. En enkel lösning
på denna fråga skulle kunna åsiadkommas först om ersättningarna i sig fick en bäitre
inbördes överensslämmelse. I direktiven har anvisats två huvudalternativ för en
permanent lösning av de akluella samordningsfrågorna. Båda innebär principiella
förändringar i fräga om slödet vid sjukdom för de här aktuella grupperna.
Enligt det ena
Prop. 1978/79:162 26
alternativet
skall den skattepliktiga ersättningen vid utbildning bli sjukpenninggrundande
på samma sätl som gäller vid sådana arbetsmarknadspolitiska åtgärder som t. ex.
beredskapsarbete. Del andra alternalivet är att, i likhet med vad som gäller
beträffande den särskilda sjukförsäkringen för studerande med studiemedel, låla
del stöd som annars utgår under utbildningen fortsätta under sjukdomslid som
infaller under utbildningen, i stället för att sjukpenningförsäkringen träder
in vid sjukdomsfallet. Uiöver dessa två modeller har verket övervägt
ytterligare ett antal tänkbara lösningar av samordningsfrågorna. Verket har
emellertid därvid inte funnit något ändamålsenligt huvudalternativ utöver de
båda nyss nämnda.
3.5.1.
Utbildningsstöden görs sjukpenninggrundade
Det
alternativ som i första hand kan tyckas vara den bäst framkomliga vägen att
lösa dels samordningsfrågorna och dels problemen med stödnivån vid sjukdom
under utbildning är att fullt ut jämställa utbildningsstöden med förvärvsinkomst
och låta dem ligga till grund för beräkning av ny sjukpenninggmndande inkomst.
Ulbildningsstödet skulle då vid sjukdom helt ersättas av sjukpenning. Det är
emellertid endast inkomster som kan antas bli varaktiga, dvs. bestå minsl sex
månader, eller kan antas bli regelbundet återkommande som är
sjukpenninggrundande. Regeln skulle därför endast gälla för sådana utbildningar
som kan beräknas pågå längre tid än sex månader, vilket emellertid skulle
innebära att försäkringsadministrationen skulle fö använda två olika normsystem
för ersättning vid sjukdom under ulbildning - ett för de längre och ett annat
för de kortare ulbildningarna. Nackdelarna härmed skulle naturiiglvis kunna
minskas genom att stödet ocksä vid kortare utbildningar görs
sjukpenninggrundande i de fall man kan anta att utbildningen kommer att
efterföljas av förvärvsarbete med inkomster motsvarande minst slödet under
utbildningen samt att utbildningen och förvärvsarbetet tillsammans skulle pågå
i minst sex månader. Ett sådant system möter emellertid betydande
administrationssvårigheter och skulle ändock i vissa fall medföra samordnings-
och nivåproblem av samma art som finns i dag.
En
annan invändning mot att låta utbildningsstöd ligga till gmnd för beräkning av
sjukpenninggrundande inkomst är att sjukförsäkringens kompensationsnivå ofta
skulle bli påfallande låg, betydligt lägre än enligt nuvarande regler.
Enligt
verkets mening är det även principiellt tveksamt att låta ett socialpolitiskt
bidrag, utformat som en inkomstbortfallsersättning, läggas till grund för en
annan likartad stödform.
Av
nu nämnda skäl kan riksförsäkringsverket inte förorda ett system som innebär
att utbildningsbidrag och vuxenstudiestöd läggs till grund för beräkning av sjukpenninggmndande
inkomst.
Prop.
1978/79:162 27
3.5.2.
Ulbildningsstödet behålls under sjukdom
Del
alternativ som inom ramen för verkets uppdrag bedöms bäst lösa problemen i
nuvarande system är atl deltagare i arbetsmarknadsutbildning eller vuxensludier
får behålla silt uibildningsslöd ocksä under sjukdom som inträffar under
utbildningstiden i stället för att sjukpenningförsäkringen Iräder in vid
sjukdomsfallet. Genom en sådan modell kan i huvudsak samma fördelar som i
föregående alternativ uppnås, dvs. ersättningen grundas pä kursdeltagarens inkomsi
som frisk och ersättningen beräknas efter enhetliga principer. Flera av de svårigheier
som är förknippade med SGI-modellen och som berörts ovan skulle dock undvikas.
Den närmare utformningen av delta alternativ skisseras i det följande.
3.6.
Riksförsäkringsverkets förslag
3.6.1.
Utbildningsbidrag
I
de sjukdomsfall som infaller under arbetsmarknadsutbildning skall enbart
utbildningsbidrag utgå. Kursdeltagarens sjukpenninggrundande inkomst görs
"vilande" under utbildningstiden och sjukpenning enligl AFL eller
motsvarande ersättning enligt annan författning skall i princip inle utgå. Molsvarande
skall gälla den frivilliga sjukpenningförsäkringen enligt AFL. Rätten lill
utbildningsbidrag under sjukfrånvaro skall inle vara begränsad lill visst antal
dagar per år, utan fortlöpa under hela den beviljade utbildningen eller lill
dess arbetsmarknadsmyndigheterna vid omprövning av rätten lill arbetsmarknadsutbildning
funnit atl sådan rätt ej längre föreligger.
I
samband med detla alternativ uppkommer också frågan om stödet skall utgå
oavkortat vid sjukdom eller efter viss mindre reduktion, t. ex. lill 90 96 av eljest
ugående belopp. Verkets förslag innebär atl utbildningsbidrag vid sjukdom skall
utgå ulan reduktion.
För dem som jämsides med
utbildningen eller studierna utför förvärvsarbete skulle emellertid systemet
medföra att de inte skulle kunna få någon ersällning för bortfallet av
förvärvsinkomsten vid sjukdom. För att lösa denna fråga föreslår verkel att etl
stadgande införs i AFL av innebörd att sjukpenning skall kunna ulgå under tid
dä kursdeltagare är berälligad till utbildningsbidrag eller vuxensludiestöd i
den mån sjukpenningen gmndar sig på inkomst av under studietiden utfört förvärvsarbeie.
Dä sjukpenning skall kunna utgå samtidigt med utbildningsbidrag bör en särskild
maxime-ringsregel införas. Verkel föreslår att sjukpenning för dag tillsammans
med vad som utgår i utbildningsbidrag för samma dag inle får översliga den
högsta sjukpenning som kan ulgå enligl AFL:s huvudregel.
Verkel
har vidare övervägt i vilken mån sjukförsäkringens regler bör överföras på
utbildningsbidrag under sjukdom. Verket föreslär att arbetsmarknadskungörelsen
kompletteras med bestämmelser motsvarande reglerna i AFL om sjukanmälan,
läkarintyg och indragning eller nedsättning av
Prop.
1978/79:162 28
sjukpenning
dä den sjuke vägrar ta emot besök av kassans kontrollant, ändrar vistelseort
eller avreser till utlandet. Verket föreslår vidare att i arbelsmark-nadskungörelsen
införs en bestämmelse om att ersättning kan nedsättas eller indragas om den
sjuke vägrar underkasta sig läkarundersökning eller följa läkares föreskrifter.
Kassan bör ocksä, när så kan anses påkallat, undersöka om skäl föreligger att
vidta åtgärd som är ägnad all förkorta sjukdomstiden.
Verket
föreslår all frågor om rätt lill utbildningsbidrag vid sjukdom skall prövas av
kassan.
Verket
föreslår atl kursdeltagare som är sjuk dä utbildningen upphör skall vara
garanterad sjukpenning med belopp minst motsvarande siödnivän under det
pågående sjukfallet, även efter det atl utbildningstiden gått till ända.
Garantisjukpenningens dagbelopp skall därvid beräknas lill fem sjundedelar av
utbildningsbidraget vartill kommer sådan sjukpenning som kan ulgå tillsammans
med utbildningsbidraget. Garantisjukpenning skall under motsvarande förutsältningar
kunna ulgå även vid sådana ferier då utbildningsbidrag ej kan utgå.
Verkel
föreslär att om en kursdeltagare på grund av sjukdom måste avbryta sin
utbildning skall hela sjukdomsfallet regleras enligt den stödnivå som kursdeltagaren
har genom sin "vilande" sjukpenninggrundande inkomsi, om della blir
fördelaktigare för honom.
3.6.2.
Särskili vuxenstudiestöd
De
ovan redovisade reglerna rörande utbildningsbidrag föreslås gälla i molsvarande
fall även för studerande som uppbär vuxenstudiebidrag.
För
alt vinna överensstämmelse med reglerna om arbetsmarknadsutbildning föreslår
verket att den sjukpenninggmndande inkomsten inte för sänkas under den tid den
försäkrade är berättigad till vuxenstudiestöd.
Verkets
förslag innebär vidare atl den nuvarande begränsningen av vuxensludiestöd under
sjukdom till i princip sex månader under två på varandra följande
kalenderhalvår slopas. Verket föreslär även slopande av den nuvarande
karensregeln som i princip innebär krav på en månads studier för rätt till
vuxenstöd under sjukdom. För att den studerande skall bli berättigad till stöd
under sjukdom skall dock krävas atl den studerande påbörjat utbildningen och
att han dä var studieför.
Vad
avser vuxenstudiestödets länedel föreslår verket atl den nuvarande karensregeln,
som innebär att återbetalningsskyldigheten avskrivs efter 14 dagars sjukdom,
ersätts med en 3-dagarskarens. Verket föreslär vidare atl återbetalningsskyldigheten
efter karenstiden helt avskrivs.
Då
vuxensludiestöd vid sjukdom enligt verkets förslag kan utgå ulan begränsning till
viss tid bör rätten till vuxenstudiestöd tas upp till omprövning vid längre
sjukfall på motsvarande sätt som redan sker vid arbetsmarknadsutbildningen.
Prop. 1978/79:162 29
3.7.
Andra samordningsfrågor
Föräldrapenning
i samband med barns födelse kan utgå lill förälder som inle förvärvsarbetar och
som har barnel i sin vård. I praxis har regeln tolkats så atl förälder som
studerar ulom hemmet under tid som molsvarar normal arbetstid ansetts ha barnet
i sin vård. Detta medför att dellgare i arbetsmarknadsutbildning som uppbär
utbildningsbidrag och studerande med vuxensiudiebidrag jämsides med dessa
bidrag kan uppbära hel föräldrapenning.
Verket anser det olämpligl
att en person för samma tid kan uppbära tvä olika bidrag som båda i princip
avser all läcka inkomstföriust. Verkel föreslår därför alt utbildningsbidraget
minskas med föräldrapenning som utgår för samma dag. Molsvarande skall även
gälla vuxenstudiestödets bidragsdel. Detla bidrag skall därvid omräknas till
dagbelopp.
4.
Ikraftträdande och kostnader
I
betänkandet, som avlämnades är 1977, föreslär verket atl de nya reglerna skall
träda i kraft den I januari 1979.
Kostnaden
för ändringen av reglema om sjukpenning för vissa intagna i kriminalvårdsansiali
och ungdomsvårdsskola beräknas uppgå till 1 ä 2 milj.kr. De nya reglerna
beträffande deltagare i arbetsmarknadsutbildning beräknas medföra en
kostnadsomfördelning frän sjukförsäkringen, vars kostnader minskar med ca 16 milj.kr.till
utbildningsbidragen, som ökar med ca 19 milj.kr. I fräga om de vuxenstuderande
blir kostnadsökningen obetydlig. Även här sker en viss mindre
kostnadsomfördelning. Den sammanlagda kostnadsökningen till följd av verkets
förslag kan således beräknas till omkring 5 milj.kr. Därtill kommer tillfälliga
kostnader för utbildning och information m. m. i samband med ikraftirädandet av
de nya reglerna.
Prop. 1978/79:162 30
Bilaga 5
Sammanställning
av remissvar över riksförsäkringsverkets betänkande (Ds S 1977:4) Stödet vid
sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning m.fl.
Yttrande
över förslaget har avgeits av kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen,
statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),
socialpolitiska samordningsulredningen, 1974 års ulredning om en allmän
arbetslöshetsförsäkring (ALF-utredningen), sludiestödsutredningen. Landstingsförbundet,
Svenska kommunförbundet. Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Svenska arbelsgivareföreningen
(SAF), Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Lantbrukarnas riksförbund
(LRF), Försäkringskasseförbundel. Sveriges AMU-elevers riksförbund, samarbets-organisalionenförSveriges
vuxenstuderande och Sveriges Förenade studentkårer (SFS).
1.
Rätt till sjukpenning i vissa fall för intagna inom kriminalvården och i
ungdomsvårdsskola
Flertalet
remissinstanser har lämnat förslagel ulan erinran. De remissinstanser som
yttrat sig har genomgående tillstyrkt förslagen.
Socialstyrelsen
anser det vara särskilt betydelsefullt - bl. a. med lanke på äteranpassningsprocessen
- all intagna i kriminalvårdsansiali fär rält till sjukpenning under tid då de
på grundval av beslämmelserna i 34 § lagen om kriminalvård i anstalt (KvaL) är
intagen för vård på nykterhets- eller narkomanvärdsinslilulion. Kriminalvårdsstyrelsen
- med vilken samråd ägt rum under utredningsarbetet - vill starkt understryka
vikten av atl nuvarande särreglering i sjukpenninghänseende slopas för de
intagna.
Införande-
och driftkostnaderna för de nya reglerna torde enligt statskontorets bedömning
vara relativt obetydliga. RRV anser all sjukpenning bör beviljas för intagna
som beviljats frigäng för förvärvsarbete. Kriminalvården bör därvid debitera
den intagne samma avgift för kost och logi som underden lid klienten är fullt
arbetsför. Sjukpenning till den som enligt 34 § KvaL vistas ulanför anstalt bör
enligl RRV endasi beviljas den som därvid utför förvärvsarbete. Detsamma bör
gälla för den som har frigivningspermission. I annat fall skulle dessa intagna
vid sjukdom komma i ett bättre ekonomiskl läge än eljesl. Det är enligt RRV
rimligt att ungdomsvårdsskoleelever behandlas på samma sätl som intagna inom
kriminalvärden. Även LRF delar de av RRV framförda synpunkterna atl sjukpenning
bör utgå då sjukdom leder till föriust av förvärvsinkomsten.
Försäkringskasseförbundel
- som lillstyrker förslagel - framhåller att elt genomförande fömtsätter
uppbyggnaden av ett bättre informationssystem än
Prop.
1978/79:162 31
f
n. mellan kriminalvårdsorganen, riksförsäkringsverket och försäkringskassorna.
2.
Stödet vid sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning och vuxenstuderande
Förslagen
har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av Kriminalvårdsstyrelsen, LO. Kommunföi
bundet. Landstingsförbundet och sainarbeisorganisationen för Sveriges
vuxenstuderande.
Socialstyrelsen
har säsom samrådsparlner deltagit i arbetet med detta betänkande. Enighel har
nåtts i de delarav de framlagda förslagen som berör styrelsens
verksamhetsområde. Styrelsen vill gärna understryka angelägenheten av atl de i
belänkandet framlagda förslagen genomförs. För de grupper som saknar lidigare
arbetsinkomst - framför alll handikappade ungdomar m.fi. - måste förslagen ses
som en väsentlig förbättring.
Riksförsäkringsverket
har ej ansett sig kunna förorda etl syslem som innebär alt utbildningsbidrag
och vuxensludiestöd läggs lill grund för beräkning av sjukpenninggrundande
inkomst. Statskontoret anser alt det ändå bör prövas huruvida etl sådant syslem
kan innebära en framtida förenkling av administrationen. Denna fråga bör i etl
längre perspektiv prövas inom ramen för socialpolitiska samordningsutredningens
arbete. Statskontoret delar riksförsäkringsverkets uppfattning att
föreliggande förslag eliminerar vissa påtagliga brister i dagens syslem och
därmed skapar en bäitre grund lor ersättning vid sjukdom. Statskontoret
ansluter sig vidare till verkets uppfattning att förslagen leder lill
förenklingar i ärendebehandlingen på försäkringskassorna och tillstyrker därför
förslaget.
RRV
anser all en modell där utbildningsbidragen görs sjukpenninggrundande innebär
alt personens slöd vid sjukdom anknyler till den aktuella inkomslsitualionen. Svårigheier
all bedöma framlida förvärvsinkomst behöver inle uigöra hinder för en sädan
lösning. Den främsta invändningen mol elt sådant syslem är att nivån på
ersättningen under utbildning ofta skulle bli påfallande låg. Detta är enligl RRV:s
mening en vägande invändning. Orsaken till förhållandet är främsi principerna
för beräkning av den sjukpenninggrundande inkomslen. Dessa regler gäller emellerlid
generellt och molsvarande effekler uppstår för alla personer som har inkomst
viss del av året eller vissa dagar i veckan. Förslagel atl göra ulbildningsslöden
sjukpenninggrundande har inle övervägts av utredningen och de administrativa
konsekvenserna har inte tillräckligt belysts. RRV vill därför inle i nuläget
motsätta sig riksförsäkringsverkels förslag som har vissa praktiska fördelar. Alternalivel
all utbildningsstödet görs sjukpenninggmndande bör emellerlid kunna las upp i etl
annal och siörre sammanhang.
C5/V
tillstyrker i huvudsak riksförsäkringsverkets förslag. Speciellt positivt är
förslaget att studerandes sjukpenninggmndande inkomsi görs vilande
Prop.
1978/79:162 32
under
studietiden och att detla görs även om studierna inte bedrivs inom eget tidigare
yrkesområde. Det är mycket viktigt alt nuvarande karensregler för rätt till
särskilt vuxensludiestöd under sjukdom förändras. Speciellt vikligl är att
kravet på en månads studier innan vuxensludiestöd kan utgå under sjukdom las
bort. Enligt riksförsäkringsverket skall studiestöd under sjukdom kunna utgå om
den studerande påbörjat den utbildning för vilken vuxensludiestöd beviljats.
Beslut om vuxensludiestöd kan fattas för högst två terminer i laget.
Riksförsäkringsverkets förslag kan därför tolkas som att kravet måste uppfyllas
för varje ny beviljningsperiod. Enligt CSN:s mening bör del vara lillräckligt
alt den studerande någon gäng uppfyllt de uppställda kraven. Vuxensiudiestödet
under sjukdom bör kunna utgå längst t. o. m. beviljningsperiodens slut.
CSN
har varil tveksam till att ändra karenstiden för avskrivning av studiemedelsskulder
från 14 till 3 dagar. Eftersom de flesta sjukperioderna är relativt korta
innebär sänkningen av karenstiden alt antalet avskrivningar för ett fåtal dagar
kommer alt öka avsevärt. Det är dessutom fråga om små belopp, endast några
tiotal kronor. Mot bakgrund av att lån under sjukdom bör undvikas finner CSN
det dock rimligt att sänka karenstiden till 3 dagar.
AMS
begränsar sitt yttrande till atl gälla deltagare i arbetsmarknadsutbildning.
AMS har särskilt övervägt om utbildningsbidraget skall utgå oavkortat vid
sjukdom eller med viss mindre reduktion. Med hänsyn till atl många kursdeltagare
redan fått sin inkomstnivå sänkt och att utbildningsbidraget dessutom har en
lägre maximigräns än sjukpenningen skulle det le sig oskäligl med en ytteriigare
reducering. Utredningens förslag flnner slyrelsen därför motiverat. Under
utredningsarbetet har styrelsen fungerat som samrådsmyndighet. Enighel har
nätts i alla uppkomna frågor och styrelsen ställer sig därför bakom
riksförsäkringsverkets förslag i de delar som berör styrelsens
verksamhetsområde och tillstyrker au förslagen genomförs.
Socialpolitiska
samordningsutredningen hälsar med tillfredsställelse riksförsäkringsverkets
förslag att deltagare i arbetsmarknadsutbildning och vuxenstudier fär behälla
sitt utbildningsstöd vid sjukdom som inträffar under utbildningstiden.
Utredningen anser det värdefulll all bidragsformerna renodlas. Bl. a. undviks
härigenom variation i ersättningsnivån och rationaliseras administrationen av
bidragsformerna. Enligt ALF-utredningens direktiv är det inle möjligt alt tänka
sig ett ersättningssystem där utbildningsstöd eller arbetslöshetsersättning
görs sjukpenninggmndande. Beträffande tanken att låta
arbetslöshetsersättningen utgå under sjukdomstid som infaller under arbetslös
lid vill ulredningen peka på atl man i så fall mäsle ge avkall pä de krav som
anger att den arbetslöse skulle vara arbetsför och stå till arbetsmarknadens
förfogande. Kravet atl den arbetslöse skall vara arbetsför och slå lill
arbetsmarknadens förfogande är av grundläggande betydelse inom arbetslöshetsförsäkringen.
En lösning så att ersättning frän denna försäkring skulle ulgå även under
sjukdom och atl den t. o. m skulle kunna utgå då den
Prop.
1978/79:162 33
försäkrade
är avstängd från rätt till ersättning skulle enligt utredningens mening
medverka till atl undergräva respekten för arbetslöshetsförsäkringens
grundregler.
Sludiestödsutredningen
inskränker sig till att yttra sig över de delar i belänkandel som berör stödet
vid sjukdom för studerande under utbildning. Bland de drygt 100 000 sludiemedelstagarna
görs under elt kalenderhalvår knappt 25 000 sjukanmälningar. Huvudsakligen på gmnd
av den länga karenstiden - 14 dagar - sker avräkning av ålerbelalningspliktiga
medel endast i ca 2 000 fall. Riksförsäkringsverkets förslag innebär en
väsentlig förbättring av sjukförmånerna för de studerande som har
utbildningsbidrag och särskilt vuxensludiestöd. Sludiestödsutredningen
tillstyrker därför riksförsäkringsverkets förslag. Förslagel bör emellertid
betraktas som ett provisorium tills en mer övergripande översyn gjorts av
vilka förmåner som skall utgå lill studerande under sjukdom. Sludiestödsutredningen
har för avsikt alt i del fortsatta utredningsarbetet göra en översyn av vilka
förmåner som skall utgå till studiemedelstagare under sjukdom. Redan nu vill
utredningen uttala att siktet därvid bör vara inställt på att åstadkomma
likartade förmåner för alla som under studier blir sjuka. TCO tillstyrker de
framlagda förslagen. Man anser det positivt att de personer som påbörjat
arbetsmarknadsutbildning eller vuxenstudier under sjukdom får behälla sitt
utbildningsstöd och att ersättningen vid sjukfrånvaro därigenom för en direkt
anknytning till en inkomstnivå dessa studerande har som friska. Genom att
ersättningen kommer att ulgå från etl och samma bidragssystem underiältas
försäkringskassornas handläggning av ärendena och de studerandes möjligheler atl
konlrollera de utbetalda beloppen. SACO/SR tillstyrker del av riksförsäkringsverket
framlagda förslaget. Dock vill centralorganisationen påpeka att förslaget om
förbättringar av stödet vid sjukdom för dellagande i arbetsmarknadsutbildning
och vuxenutbildning måste fö konsekvenser även för de studerande som i dag för
utbildningsbidrag och studiemedel. SACO/SR anser att det ur rättvisesynpunkt är
ytterst angeläget att de olika former för studiestöd som finns i dag samordnas
med avseende pä stödet vid sjukdom.
SAF
anser atl en och samma ersättning borde utges oberoende av anledningen till
inkomstbortfallet. F.n. försvåras en sådan lösning av att sjukpenningens kompensalionsnivå
är avsevärt högre än inom andra delar av bidragssystemet. SAF är beredd atl som
en temporär lösning acceptera verkets förslag i fräga om deltagare i arbetsmarknadsutbilding
och vuxenstuderande. Man framhäller dock del nära sambandet mellan denna fråga
och frågan om stödet vid sjukdom till den som uppbär arbetslöshetsersättning. Även
SHIO tillstyrker förslagen. Man har samrått med Svenska arbetsgivareföreningen
och ansluler sig till de synpunkter som redovisas av arbetsgivareföreningen. SHIO
vill också påpeka att det ur rättvisesynpunkt är angelägel att de olika former
för studiestöd som finns i dag samordnas. Exempelvis bör de studerande som i
dag för studiemedel erhålla samma stöd
Prop. 1978/79:162 34
vid
sjukdom som deltagare i arbetsmarknadsutbildning eller vuxenutbildning. LRF
anser del vara en fördel atl mera enhetliga regler vid sjukdom skapas mellan de
två ersättningssystemen, utbildningsbidrag och vuxensludiestöd. Enligt LRF kan
del tillkommande regelsystemet fogas in i gällande regler pä ett överskådligt säll.
Det är också rimligt att nu gällande tidsbegränsningar för vuxenstudiestöd och
utbildningsbidrag vid sjukdom slopas i enlighet med utredningens förslag.
Försäkringskasseförbundet anser all den av riksförsäkringsverkei föreslagna
lösningen för deltagare i arbetsmarknadsutbildning och vuxenstuderande innebär
ett avsteg frän principen om att sjukförsäkringen skall svara för ersättning
vid sjukdom. Förbundet anser dock all den av ulredningen föreslagna lösningen
ändå är atl föredra framför elt syslem där man låter ulbildningsstödet
jämställas med förvärvsinkomst. Förslaget innebär väsentliga fördelar genom atl
beräkning av ersättning vid sjukdom följer enhetliga regler och ersättningen
betalas ut från endast ett håll. Förslaget om alt försäkringskassan skall pröva
rälien till uibildningsslöd under sjukdom tillstyrks också. Den föreslagna förfatlningsmässiga
regleringen av de nya bestämmelserna förefaller förbundel komplicerad. Man
föreslär därför vissa förenklingar.
Sveiiges AMU-elevers
riksförbund stöder huvuddragen i förslaget, men menar att det endast är en del
av vad om är nödvändigl för att ge AMU-eleverna ell riktigt ekonomiskl skydd
vid sjukdom. Enligt riksförbundets mening är det en stor brist i förslaget att
det inte ger något skydd vid sjukdom efter utbildningen, alllså om inle
sjukdomen började innan utbildningen avbröts eller upphörde. Riksförbundet
anser det vara principiellt felaktigt att göra sjukpenningen vilande under
utbildningen även för de elever som är berättigade till en sjukersättning som
är större än utbildningsbidraget. Riksförbundet ifrågasätter om inte de
ändringar som föreslås i lagen om arbetsskadeförsäkring, dvs. i fråga om
sjukpenningen för den som är sjuk efter samordningslidens utgång, innebär att AMU-eleverna
i vissa fall fär ett sämre ekonomiskl skydd än elever i andra utbildningar.
Riksförbundet menar att sjukpenningen skall utgå efter den beräkningsmetod som
ger det bästa skyddet.
Riksförsäkringsverket har
utrett frägan om utformningen av stödet vid sjukdom för den som deltar i
arbetsmarknadsutbildning och för den som bedriver vuxenstudier som förenas med räll
till särskilt vuxensludiestöd. Verket har ej berört stödet vid sjukdom för
majoriteten av de vuxenstuderande som finansierar sina studier med
studiemedel. SFS anser att en uppdelning av de studerande ej bör göras. Det är,
enligl SFS mening, av slörsta vikt atl en genomgripande förändring av
regelsystemet för sjukförsäkringen för studiemedelstagare sker. SFS kräver
vidare att studiestöd under sjukdom skall utgå under fömtsättning att den
studerande anlas till den utbildning för vilken studiestöd beviljats. Han skall
alltså inte ha behövt påbörja utbildningen som riksförsäkringsverket har
föreslagit. SFS instämmer helt i verkets förslag att nuvarande 6-månadersregel
i vad avser
Prop. 1978/79:162 35
möjligheten
att behålla studiestöd under sjukdom slopas. Vidare fär en omprövning av rätlen
till studiestöd under inga omständigheter leda lill alt den studerandes
ekonomiska situalion ändras pä gmnd av sjukdom. SFS kräver alt karenstiden för
avskrivning av äterbelalningsplikligt vuxenstudiestöd skall slopas. SFS ser
det ocksä som mycket positivi alt riksförsäkringsverket föreslagil att
sjukpenning motsvarande siödnivän under utbildningstiden skall garanteras vid
sjukdom efter ulbildningens slul.
3.
Samordning av studiestöd och föräldrapenning
CSN finnerdet
rimligt aU en samordning görs mellan föräldrapenning och särskilt vuxensludiestöd
för alt förhindra att båda bidragen utgär samtidigt. Avräkningsförfarandet fär
dock inle utformas sä all avräkning görs för en halviidssluderande som uppbär
halv föräldrapenning. Studiestödet och föräldrapenningen kan avse olika delar
av dagen för en sädan person. CSN föreslår att avräkning endast görs för
studerande som uppbär vuxenstudiestöd för heltidsstudier. Det bör dä inte
heller vara möjligl för deltidsstuderande alt uppbära hel föräldrapenning.
Socialpoktiska
samordningsinredningen anser det angelägel atl en samordning sker mellan viss
föräldrapenning och utbildningsstöd i syfte all här förhindra
dubbelkompensation. Utredningen instämmer i alt avräkning skall göras på
utbildningsstödet.
Försäkringskasseförbundel
anser det viktigt att en samordning mellan föräldrapenning och uibildningsslöd
kommer lill stånd snarast möjligt. Man anser därför att förslagen härom bör
brytas ur de övriga förslagen och genomföras redan den I januari 1978.
SAF
delar riksförsäkringsverkets uppfaltnig i fräga om samordning mellan föräldrapenning
och utbildningsstöd. Man lillstyrker därför förslagel atl avräkning skall göras
på utbildningsstödet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
GOTAB Stockholm
1979 60248
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
16 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (13)
13 kopplingar i 8 dokument.
- Prop. 1983/84:127 om förbättrad studiehjälp och vissa sjukförsiäkringsfrågor s. 22 · s. 26 · s. 38 i texten
- Bet. 1979/80:SfU13 Med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser vissa anslag för budgetaret 1980/81 till allmän försäkring, jämte motioner s. 4 i texten
- Bet. 1978/79:UbU44 med anledning av propositionen 1978/79:119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning m. m. jämte motioner s. 58 i texten
- Rskr. 1978/79:299 i texten
- Rskr. 1978/79:301 i texten
Doktrin (3)
3 kopplingar i 1 dokument.
- Westerhäll, Sjukpenninggrundande inkomst, 1986 s. 187 · s. 188 om s. 12 · s. 256 i texten