om ändrade erättningsregler inom sjukförsäkringen, m. m.
35 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 22 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:177, om ändrade erättningsregler inom sjukförsäkringen, m. m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop, 1978/79:177 Regeringens proposition
1978/79:177
om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen, m. m.
beslutad
den 15 mars 1979.
Regeringen
föreslår riksdagen all aniaga de förslag som har upptagits i bifogade uldrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
OLA
ULLSTEN
GABRIEL
ROMANUS
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1
propositionen redovisas en överenskomraelse som har träffats med sjukvårdshuvudmännen
om vissa ersättningar från sjukförsäknngen under åren 1980-1981.
Överenskommelsen
innebär bl. a. alt en särskild ersättning lill sjukvårdshuvudmännen införs för
atl underlälta ulbyggnaden av långtidssjukvården. Genom denna ersättning lär
sjukvårdshuvudmännen elt extra finansiellt tillskott med ca 170 milj. kr. per
år. Landstingsförbundet åtar sig alt verka för att sjukvårdshuvudmännens
planerade utbyggnad av långtidssjukvården med minsl 2 000 platser per år genoraförs.
Vidare har förutsatts att åtgärder vidlas för all förbättra kontinuiteten i
sjukvården, bl. a. med utgångspunkt i förslagen i konlinuiielsuiredningens
betänkande (SOU 1978:74) Husläkare -en enklare och tryggare sjukvård.
Åtgärdernas ulformning kommer att tas upp i fortsalla överläggningar.
Överenskommelsen
innebär vidare en höjning av sjukförsäkringens läkarvårdsersättning till
sjukvårdshuvudmännen från 93 till 127 kr. per läkarbesök fr. o. ra. den I
januari 1980. Försäkringens ersällning för sjukvårdande behandling som utförs
av annan personal än läkare höjs saratidigt frän 40 lill 55 kr. per besök. Patientavgiften
vid läkarbesök flr höjas från högst 20 till högst 25 kr. fr. o. ra. den I
januari 1981, medan avgiften för sjukvärdande behandling får höjas från högst
10 till högst 15 kr. fr. o. m.deiil januari 1980. Karensbeloppel för
sjukförsäkringens resekostnadsersältning höjs frän 10 till 13 kr.
Sjukförsäkringens
ersättning för sjukhusvård höjs från 30 till 40 kr. per vårddag. Ersättningarna
till sjukvårdshuvudmännen för ambulanstrans-porier och tillhandahållande av hjälpraedel
ål handikappade höjs också. Av hjälpraedelsersältningen skall viss del användas
för finansiering av handikappinstitutets verksarahet.
I Riksdagen 1978/79. I samt. Nr 177
Prop. 1978/79:177 2
De
ändrade ersättningsreglerna avses gälla fr. o. m.den I januari 1980. Dei propositionen
redovisade förslagen innebär en kostnadsökning för sjukförsäkringen med ca 1 3(X)
milj. kr. per år och ell molsvarande ekonomiskl lillskotl för
sjukvårdshuvudmännen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:177
1. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom
föreskrivs alt 2 kap. 4 och 6 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall
ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 kap.
Ersättning
för utgifter för sjukhusvård, som på grund av sjukdom eller föriossning varil
erforderlig, utgår enligt grunder som fastställs av regeringen.
4§
Ersällning för uigifter för sjukhusvård, som på grund av
sjukdom eller förlossning varit erforderlig utgår,
då vården beretts å hemortssjukhus, med belopp, som
motsvarar den för sådan vård vid sjukhuset tillämpade avgiften å allmän sal,
då erforderlig vård ej kunnat beredas å hemorissjukhus
eller behovet av sjukhusvården uppkommit ulanför den landsnngskommun eller
landstingskommun ej tillhörande kommun, där denförsäkrade är bosatt, och han
med anledning härav måst intagas å annat allmänt sjukhus, med belopp, som motsvarar
den lägsta avgift, mot vilken den försäkrade kunnat erhålla vården å sjukhuset,
då vården annorstädes än å allmänt sjukhus beretts genom
riksförsäkringsverkets försorg, med belopp, som motsvarar den lägsta för sådan
vård utgående avgiften, samt
i övriga fatt med belopp, motsvarande den lägsta avgift, mol
vilken den försäkrade kunnai erhålla vården å allmän sal vid hemortssjukhus,
lämpat för vården ifråga.
Regeringen äger fastställa taxa för beräkning av ersättning,
som avses i första stycket. Har sådan taxa fastställts, utgår ej ersättning
för belopp, varmed vårdavgiften överstiger i taxan angivet belopp, ' Lagen
omtryckt 1977:630 r Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 177
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:177
Nuvarande lydelse
Med sjukhusvård avses vård, som å sjukhus lämnas där
intagen försäkrad, jVe/wo/» vård å annan sjukvårds-inrältning, om värden beredes
genom riksförsäkringsverkets försorg.
Såsom sjukhus räknas i denna lag dels allmänl sjukhus,
varmed förslås sjukvårdsinrättning som tillhör staten eller lill vars drift statsbidrag
utgår eller som drives av landstingskommun eller kommun, som ej lillhör landstingskommun,
och ej är anordnad vid hem, som avses i 18 § lagen om socialhjälp, ävensom siukyårdsinrättning
varöver riksförsäkiingsverket förfogar, dels ock annan sjukvårdsinräiining, som
enligt förteckning som fastsiälles av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer är att anse såsom sjukhus jämlikt denna lag. Hemortssjukhus är
allmänt sjukhus, drivet av landstingskommun eller kommun, inom vars område
försäkrad är bosatt.
Föreslagen lydelse
Med sjukhusvård avses vård på sjukhus som lämnas där
inlagen försäkrad
Regeringen meddelar föreskrifter om vad som skall räknas
som sjukhus enligt denna lag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6§
Ersällning för utgifter för annan behandling med anledning
av sjukdom än som sägs i 2-4 §§ {sjukvårdande behandling) utgår om behandlingen
ombe-sörjes av staten, landstingskommun eller kommun, som ej lillhör landstingskommun,
eller lämnas av sjukgymnast eller läkare, som är uppförd på en av allmän
försäkringskassa upprättad förteckning. Ersättningen utgår enligt grunder som
regeringen fastställer. 1 fråga om behandling som lämnas av sjukgymnast eller
läkare som har uppförts på den nämnda förteckningen fastställas grunderna för
ersättning för högst två år i sänder efter förslag av riksförsäkringsverkei.
För utgifter för konvalescenivård utgår ersättning enligt
grunder som regeringen fastställer.
Prop. 1978/79:177 5
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
I
fråga om ersällning för försäkrads utgifter för resor i samband raed sjukvårdande
behandling eller konvalescentvård eller för resor i samband raed vård som vid
sjukdom har meddelats av distriktssköterska eller disiriksbarnmorska äger 5 § försia
stycket molsvarande lillämpning. För hjälpmedel ål handikappade utgår ersällning
enligl vad regeringen föreskriver.
Bidrag
till långtidssjukvård anordnad av landstingskommun eller av kommun som ej lillhör
landstingskommun utgår enligl grunder som fastställs av regeringen.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.
Prop. 1978/79:177
2.
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1969:653) om vissa bidrag för vård vid
karolinska
sjukhuset
Härigenom
föreskrivs alt lagen (1969:653) om vissa bidrag för vård vid karolinska
sjukhuset' skall ha nedan angiven lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
Intages
någon som är bosatt utanför Stockholms län och icke omfattas av avtal om
regionsjukvård m. m. vid karolinska sjukhuset på sjukhuset för vård, som del
enligt sjukvårdslagen (1962:242)åligger landstingskommun all ombesörja, skall
den landstingskommun inom vilken den intagne är bosatt lill sjukhuset eriägga
bidrag lill koslnaderna för vården enligt vad nedan sägs.
I
fråga om värd på annan avdelning vid karolinska sjukhuset än radiumhemmet
föreligger skyldighet all utge vårdbidrag som avses i försia stycket endasi
under förutsättning atl den på sjukhuset intagne antingen insjuknat i den
sjukdom vården avser under vistelse inom Stockholms län eller fått hänvisning lill
sjukhuset för vård, som ej kan beredas på landstingskommunens sjukhus. Närraare
föreskrifter om sådan hänvisning meddelas av regeringen.
Vårdbidraget
utgår för varje vård- Vårdbidraget utgår för varje vård
dag med det belopp, varmed den för dag med det belopp, varmed den för
patienten tillämpliga vårdavgiflen på patienten tillämpliga vårdavgiften på
allmänt rum vid karolinska sjuk- allmänl rum vid karolinska sjuk
huset överstiger trettio kronor. huset överstiger av regeringen fast
ställd ersättning från sjukförsäkringen
för sjukhusvård.
Vad
ovan föreskrives om landstingskommun äger motsvarande lillämpning på kommun
som ej lillhör landstingskommun.
Utgår
vårdbidrag, minskas vårdavgiflen med molsvarande belopp.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.
I
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:225, senaste lydelse av lagen 1977:370.
Prop.
1978/79:177
Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1979-03-15
Närvarande:
statsministern Ullslen, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Rohde, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondeslam.
Föredragande:
slatsrådel Gabriel Romanus
Proposition
om ändrade ersättningsregler Inom sjukförsäkringen, m. m.
1.
Inledning
De
senaste årens ulveckling inom hälso- och sjukvården har varit inriktad på en uibyggnad
av den decentraliserade öppna hälso- och sjukvården i form av vårdcentraler,
distriktssjukvård och hemsjukvård. Denna inriklning gäller i hög grad också för
planeringen av den fonsälla ulvecklingen av verksamhelen. Målel är all göra hälso-
och sjukvården lill en läll tillgänglig närservice.
Den
av sjukvårdshuvudmännen bedrivna öppna sjukvården finansieras till väsenllig
del genom ersättningar lill huvudmännen från den allmänna försäkringen. De nu
gällande ersättningsreglerna bygger på en överenskommelse som träffades år
1977 efter överiäggningar mellan representanter för socialdepartementet och
Landstingsförbundet. Överenskommelsen, som gäller ersättningarna till
sjukvårdshuvudmännen från den allmänna försäkringen under åren 1978 och 1979,
har redovisats för riksdagen (prop. 1976/ 77:116, SfU 1976/77:28, rskr
1976/77:297). I överenskommelsen förutsattes au frågan om ersättningarna för
liden efter ulgången av år 1979 skulle bli föremål för nya överiäggningar.
En
redogörelse för gällande ersättningsregler bör fogas lill della regeringsprolokoll
som bilaga f.
Efter
överläggningar mellan representanier för socialdepartementet och sjukvårdshuvudmännen
har överenskommelse nu träffats om nya ersättningsbelopp ra. ra. fr. o. ra.
den I januari 1980. Jag koramer i del följande au lämna en redovisning av
innehållet i överenskommelsen, som bör presenteras för riksdagen. I
överenskommelsen har också förutsatts införandel av en
I**
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 177
Prop.
1978/79:177 8
ny ersättning lill sjukvårdshuvudmännen för alt underiätla
ulbyggnaden av långtidssjukvården. Riksdagens medgivande härtill bör inhämtas.
Del ankommer i övrigt på regeringen alt närmare beslämma ersäliningreglerna.
Överenskommelsen bör fogas till detta regeringsprotokoll som bilaga 2.
De nya ersättningsreglerna innebär en kostnadsökning för
sjukförsäkringen med ca I 300 milj. kr. per år.
Jag förordar att de i överenskommelsen angivna åtgärdema
genomförs på det sätt som jag kommer atl redogöra för i det följande. Jag avser
alt återkomma lill regeringen med förslag till erforderliga författningsbestämmelser
efter det atl riksdagen behandlal propositionen.
2. Bidrag till utbyggnad av långtidssjukvården
Andelen äldre i befolkningen har ökal under den gångna
tioårsperioden. Ökningen kommer all fortsätta och förslärkas ytterligare under
de kommande tio åren. Följande sammanställning visar den beräknade förändringen
av befolkningen i olika åldersgrupper mellan åren 1970 och 1990. (Tusental.)
Åldersgrupp 1970 1980 1990 Förändring 1970-90 I %
0-15 år
1682
1634
1526
-
9,4
15-64 år
5 286
5 304
5418
+
2,5
65-74 år
709
822
821
+
15,8
75-84 år
336
430
510
+
51,7
85-
är
68
99
139
+
105,9
Totalt
8 081
8 289
8414
+
4.1
65-
år
1 113
1 351
1 470
+
32,1
De äldre har elt väsentligt större behov av sjukvård än de
yngre generationerna. Framför alll är detta fallel när det gäller sluten
sjukvård. År 1975 utgjorde andelen personer 65 år och äldre ca 15 96 av
befolkningen. Samlidigl tog denna åldersgrupp i anspråk ca 60 % av den slutna
sjukvårdens resurser och ca 15 96 av den öppna vårdens. Ungefär hälften av antalel
vårddagar i sluten sjukvård för dessa äldre avser vårdgrenen somatisk
långtidssjukvård och ca en fjärdedel vardera somatisk akutsjukvård och
psykiatrisk sjukvård. Ungefär hälften av antalet patienter inom den somatiska
långtidssjukvården är 80 år eller äldre.
En av socialstyrelsen genomförd enkät år 1975 visade att
ca 12 600 patienter väntade på plals inom långtidssjukvården. Äv dessa fanns ca
4 700 i den egna bostaden, ca 4 200 inom akutsjukvården och ca 2 200 på
ålderdomshem. Av enkäten framgår vidare all ca 1 400 patienter inom
långtidssjukvården skulle ha kunnai skrivas ul lill sin egen bostad och ca 1
800 lill ålderdomshem om förutsättningar hade funnits för att ta emot dem där.
Prop.
1978/79:177 9
Vad
jag här har anfört visar enligt min mening entydigt på behovel av en kraftig uibyggnad
av de vårdresurser som speciellt efterfrågas av de äldre. En sådan uibyggnad
bör givetvis ske i överensslämmelse med de allmänna sjukvårdspolitiska
målsättningarna, som innebär all en uibyggnad av den öppna sjukvården och
långtidssjukvården sälis i försia hand. När del gäller vård och service lill de
äldre bör del också vara en allmän sirävan alt i största möjliga utsträckning
begränsa behovet av omhändertagande på olika lyper av vårdinstitutioner. När
del gäller den dagliga omvårdnaden sker detla genom hjälp av hemsamariier m.
fl. inom den sociala hemhjälpen, byggande av servicelägenheter m. ra. Behovet
av medicinsk vård kan i många fall med fördel tillgodoses genom hemsjukvård. Ulbyggnaden
av denna vårdform underiältas genom atl sjukförsäkringen lämnar ersättning lill
sjukvårdshuvudmännen med f. n. 40 kr. per besök eller behandling. Jag
återkommer senare till frågan om höjning av denna ersällning.
Den
ökade satsningen på öppen vård kan dock inte möta hela det ökade vårdbehovet
för de äldre. De uppgifier jag här nämnl visar klart all en snabb uibyggnad av
den somatiska långtidssjukvården är nödvändig. Sjukvårdshuvudmännen har också
under hela 1970-talel genomfört en viss uibyggnad. De planer som tidigare har
redovisats för utbyggnaden har omfallal i genomsnill drygt 2 000 platser per
år. Den fakliska ulbyggnaden har dock blivit lägre och utgör under senare lid
ca 1 4(X) platser i genomsnitt per år. I överenskommelsen noteras alt
sjukvårdshuvudmännens planer för åren 1980-1984 innefattar en utbyggnad med i genorasnitt
ca 2 000 platser per år, dvs. totalt ca 10 000 platser under femårsperioden.
Den
avvikelse mellan planer och faktisk uibyggnad som kan konstateras hittills under
1970-lalel har bl. a. sin orsak i landslingens ekonomiska situalion. Ell mera
fullständigt genomförande av uibyggnadsplanerna för de närmaste åren kräver att
sjukvårdshuvudmännen har tillräckliga ekonomiska resurser. För alt säkerställa
ulbyggnaden av långtidssjukvården under den period som omfattas av den nu akluella
överenskommelsen med sjukvårdshuvudmännen bör därför i enlighel med
överenskommelsen införas etl särskilt bidrag från sjukförsäkringen till
sjukvårdshuvudmännen med 170 milj. kr. per år. Landstingsförbundet har därvid
åtagit sig all verka för atl sjukvårdshuvudmännen genomför en utbyggnad av
långtidssjukvården i enlighet med sina planer, dvs. igångsättning av byggande
med i genomsnitt minst 2 000 platser per år under överenskommelseperioden. Del
nya bidragel till långtidssjukvården avses fördelat mellan sjukvårdshuvudmännen
med 190 kr. per år och invånare i åldern 70 år och däröver.
3.
Ersättning för offentlig öppen vård
För
läkarvård som ombesörjes av slaten, landstingskommun eller kommun som inle lillhör
landstingskommun utgår ersättning från sjukförsäkringen till
sjukvårdshuvudmännen med ett enhetligt belopp av 93 kr. för
Prop. 1978/79:177 10
varje
besök. Patientavgift får samtidigt tas ut med högst 20 kr. per besök. I enlighet
med vad som anges i överenskommelsen bör sjukförsäkringens läkarvårdsersättning
till sjukvårdshuvudmännen fr. o. m. den I januari 1980 höjas till 127 kr. per
besök. Patientavgiften avses vara oförändrad under år 1980. För år 1981 bör
patientavgift få tas ut med högst 25 kr. Vid läkarbesök hos den sjuke bör få
tas ut en tilläggsavgift med 15 kr. De nämnda beloppen inkluderar liksom f. n.
sådana röntgen- eller laboratorieundersökningar som patienten kan bli
remitterad till vid läkarbesöket. Vid rådfrågning per telefon bör patientavgiften
fortfarande vara högst 10 kr.
För
öppen läkarvård vid sjukhus som drivs av annan än sjukvårdshuvudman men som
har vårdavtal med sjukvårdshuvudman utgår ersällning lill huvudmannen enligl
samma regler som om vården meddelats av denne. Således kommer även lör sådan
vård att gälla lidigare nämnda ersättningsbelopp. Vårdgivaren ersätts sedan av
huvudmannen i enlighet med reglerna i vårdavialei.
Riksförsäkringsverkei
och socialstyrelsen har i ett belänkande (Ds S 1978:18) föreslagit all de
särskilda reglerna i 2 kap. 7 § lagen om allmän försäkring om ersällning från
sjukförsäkringen till primärkommuner för läkarvård vid ålderdomshem m. m. skall
upphävas efter en tvåårig övergångsperiod. Landstingsförbundet har i
överenskommelsen förklarat sig berett att verka för atl sjukvårdshuvudmännen
åtar sig au senasi fr. o. m. år 1982-inom ramen för tillgängliga
resurser-tillgodose primärkommunernas behov av läkarvård eller sluia vårdavtal
om denna läkarvård. Mol denna bakgrund finner jag del inle nödvändigl all redan
nu föreslå någon ändring av de aktuella ersättningsbestämmelserna.
Undersökning
eller behandling hos sjukvårdshuvudman efter remiss från försäkringsansluten
privatpraktiserande läkare är avgiftsfri för patienten. Ersällning utgår f. n.
från försäkringen till sjukvårdshuvudmannen med 113 kr. för varje sådan
undersökning eller behandling. Remitteras patient av försäkringsansluten
privatpraktiserande läkare för undersökning eller behandling lill privat röntgenmoltagning
eller laboratorium som har driftavtal med sjukvårdshuvudman utgår ersättning
från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudmannen enligl samma regler.
Vårdgivaren ersälls sedan av huvudmannen enligt reglerna i vårdavialei.
Ersättningsbeloppet lill sjukvårdshuvudmännen bör för åren 1980 och 1981 uigöra
147 kr. för varje remitterad patient.
Molsvarande
regler bör liksom nu gälla vid remiss från företagshälsovårds-mottagning som
registrerats hos allmän försäkringskassa. Ersättningsbeloppet börda vara 127
kr. för varje remitterad patient och patientavgift falas ut med högst 20 kr.
för år 1980 och högst 25 kr. för år 1981.
Ersällning
från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudmännen utgår också för vård eller
behandling som på grund av sjukdom och efter ordination av läkare lämnas av
annan vårdpersonal än läkare, t. ex. sjukgymnast, psykolog eller
distriktssköterska. Ersättningen från försäkringen ulgör 40 kr. per
Prop. 1978/79:177 11
behandling
eller besök. Patientavgift får tas ul med högst 10 kr. per behandling eller
besök. I fiertalel fall torde inle tas ut någon patientavgift. I enlighet med
överenskommelsen bör ersättningen för sjukvårdande behandling höjas från 40 lill
55 kr. per behandling eller besök. Patientavgift bör få tas ul med högst 15 kr.
4. Ersättning
för preventivmedelsrådgivning m. m.
Enligl
gällande beslämmelser betalar allmän försäkringskassa ersättning från
sjukförsäkringen för kosinader för rådgivning i födelsekonirollerande syfte och
i samband med rådgivning angående abort eller sterilisering. En förutsättning förersältning,
som även omfattar kostnader för preventivmedel som i anslutning lill rådgivning
lämnas ut lill den försäkrade, är enligt lagen (1974:525) om ersällning för
viss födelsekonirollerande verksamhei m.m. att rådgivning och i anslutning
därtill utlämnade preventivmedel tillhandahålls den försäkrade kostnadsfritt.
För rådgivning som lämnas av läkare anställd hos sjukvårdshuvudman utgår ersällning
lill huvudmannen med 113 kr. och för rådgivning som lämnas av annan personal
anställd hos sjukvårdshuvudman, l. ex. barnmorska eller kurator, utgår ersällning
med 50 kr. per besök. Särskild ersättning utgår för laboratorieundersökning av cylologiskt
prov. Meddelas rådgivning av privatpraktiserande läkare utgår ersättning med varierande
belopp beroende på de ålgärder som har utförts.
I enlighel
med överenskommelsen bör ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen för
rådgivningsverksamheten utgå med 127 kr. per besök om rådgivning lämnas av
läkare och med 55 kr. om den lämnas av annan personal. Någon särskild
ersättning skall i fortsättningen inle ulgå lill huvudmännen för laboralorieundersökning
av cylologiskt prov.
5. Ersättning
för vissa läkarutlåtanden
När
en person ansöker om förtidspension, handikappersättning eller vårdbidrag skall
ansökan åtföljas av ett läkarutlåtande. 1 vissa fall kan försäkringskassan
också föranstalta om all den som ansökt om pension eller uppburit sjukpenning
en längre lid skall genomgå läkarundersökning. Utfärdas utlåtande eller utförs
undersökning av läkare anställd hos offenilig sjukvårdshuvudman utgår
ersättning från sjukförsäkringen med 113 kr. per undersökning eller ullålande.
I vissa fall erlägger den försäkrade 20 kr. härav som patientavgift. I enlighel
med överenskommelsen bör försäkringens ersällning höjas lill ett enhetligt
belopp av 127 kr. för samlliga här akluella undersökningar och utlåtanden. I
vissa fall bör därutöver liksom nu lå tas ut patientavgift med högst 20 kr.
under år 1980 och högst 25 kr. under år 1981.
Prop. 1978/79:177 12
6.
Ersättning för sjukhusvård
När
en försäkrad vårdas på sjukhus utgår f. n. ersällning från sjukförsäkringen till
sjukvårdshuvudmannen med 30 kr. per vårddag. För varje dag som den försäkrade
vistas på sjukhus görs samtidigt ell avdrag från hans sjukpenning med samma
belopp. Avdraget får dock uppgå lill högst en tredjedel av sjukpenningens
belopp och den återstående sjukpenningen skall alltid uppgå lill lägst 8 kr.
per dag.
I enlighel
med överenskommelsen bör försäkringens ersättning vid sjukhusvård höjas lill 40
kr. per vårddag. Sjukpenningavdragel bör däremoi vara oförändrat under den akluella
tvåårsperioden, dvs. 30 kr. per dag, och uigöra högst en iredjedel av
sjukpenningbeloppet. Den återstående sjukpenningen skall alltid uppgå lill lägsl
8 kr. per dag.
Vid
olika tillfällen, bl. a. i riksdagsmotioner, har påpekats alt storleken på del
avdrag på sjukpenningen som görs vid sjukhusvård innebär ekonomiska påfrestningar
framför alll i de lägre inkomslskiklen. Som jag nyss nämnl bör detta avdrag
bibehållas oförändrai för åren 1980 och 1981, Mol bakgrund av inträffade och
förväntade löne- och prisökningar innebär della reellt en sänkning av
sjukpenningavdraget.
Vårdavgiflen
för folkpensionärer som inle omfattas av sjukförsäkringen vid sjukhusvård, s.
k. ulförsäkrade patienter, fastställs av sjukvårdshuvudmännen själva. Frågan
om avgiftsreglerna för bl. a. dessa ulförsäkrade patienter skall enligt
överenskommelsen ses över av en arbelsgrupp med representanter för bl. a.
socialdepartementet och landstingsförbundet.
Rätten
lill ersällning från sjukförsäkringen för sjukhusvård regleras i 2 kap. 4 §
lagen (1962:38Dom allmän försäkring. I paragrafens första siycke regleras relalivl
detaljerat efter vilka grunder ersällning skall ulgå i olika vårdsituationer. Någol
ersättningsbelopp fastställs emellertid inle. Enligl paragrafens andra siycke kan
regeringen faslslälla taxa för ersättning för sjukhusvård. Denna möjlighet har hiltills
inte utnyttjats. Frågan om ersättningsbeloppets storlek har, i likhel med
övriga ersättningar från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudmännen, kommil all
regleras genom de ålerkommande överenskommelserna mellan regeringen och
landstingsförbundet. Enligt min mening bör därför de detaljerade bestämmelserna
i den akluella paragrafens försia siycke ersättas med ell bemyndigande för
regeringen all fastställa ersäliningsgrunder för sjukhusvård på molsvarande säll
som numera gäller för den öppna sjukvården. Som en konsekvens av della bör
också de detaljerade reglerna i paragrafens sista siycke, som avser alt definiera
sjukhusbegreppel, ulgå ur lagstiftningen och regeringen ges bemyndigande att
fastställa beslämmelser i detta avseende. Jag föreslår all 2 kap. 4 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring ändras i enlighel med vad jag här har anfört.
De
föreslagna ändringarna i ersättningsreglerna föranleder ändring i lagen (1969:653)
om vissa bidrag för vård vid karolinska sjukhuset.
Prop.
1978/79:177 13
7. Ersättning
för resekostnader
Resekostnadsersältning
från sjukförsäkringen utgår i samband med ersätt-ningsberättigad läkarvård,
landvård, sjukhusvård, sjukvårdande behandling, rådgivning i födelsekonirollerande
syfte och sjukvård som lämnas av distriktssköterska eller disiriklsbarnmorska. Ersällning
utgår som regel i den mån resekostnaderna vid varje besök överstiger 10 kr.
Detta belopp bör med hänsyn till penningvärdets förändring höjas lill 13 kr.
fr. o. m. nästa år. För resor i samband med landvård och rådgivning i födelsekonirollerande
syfte bör karensbeloppel höjas från 18 lill 21 kr.
Ersättning för sjukvårdshuvudmännens
sjuktransporter med ambulansbil eller liknande utgår från sjukförsäkringen med
16 kr. per år för varje invånare som vid årels ingång var bosall inom
sjukvårdsområdet. Ersättning får las ut av den sjuke med högst 10 kr. per resa.
Sjukiransporlersätlningen bör enligl vad som överenskommils höjas lill 23 kr.
per år och invånare. Samtidigt bör den avgift som får tas ut av den sjuke
bestämmas till högst 13 kr.
Nuvarande
regler för ersättning vid sjukresor är administrativt betungande. Ersättningsbeloppet
slår många gånger inte i rimlig proportion till de administrativa kostnaderna. Ersällning
skall ulgå för billigaste färdväg och färdsätt som är skäligt med hänsyn lill
omständigheterna i del enskilda fallet. Möjligheterna för försäkringskassan att
göra en reell prövning av billigaste färdsätt är emellerlid starkt begränsade i
prakliken. Det finns heller inte någol i sjukresebesiämmelserna som motverkar
onödiga resekostnader lill följd av bristande samordning av sjukresorna. Som exempel
härpå kan t. ex. nämnas två personer som i taxi reser från samma ort och lill
samma sjukvårdsinrättning vid ungefär samma lidpunkt men ändå färdas i olika
fordon. Flera liknande exempel kan anföras. Svenska kommunförbundel har vidare
i en skrivelse lill socialdepartementet påtalat de ersätiningsproblem som
ibland råder när det gäller sjukresor för intagna på ålderdomshem. Jag har för
avsikt all inom kort återkomma med förslag om att en särskild kommitté skall tillkallas
för att se över bl. a. dessa frågor. Vidare kommer under våren frågan om
ersättningsnivån vid sjukresor med egen bil all ses över inom socialdepartementet.
8. Ersättning
för hjälpmedel till handikappade
Ersättning
till sjukvårdshuvudmännen för tillhandahållande av hjälpmedel åt handikappade m.
m. utgår med 43 kr. per år för varje invånare som vid årets ingång var bosall
inom sjukvårdsområdet. Sjukvårdshuvudraan skall därvid tillhandahålla
avgiftsfria eller prisnedsaita glasögon till barn och ungdomar.
Hjälpmedelsersättningen
bör i enlighet med överenskommelsen höjas till 62 kr. per invånare och år fr.
o. m. år 1980.
Prop. 1978/79:177 14
En
viss del av sjukförsäkringens hjälpmedelsersättning, f. n. 2 kr. per invånare
och år, avsätts till en särskild fond för finansiering av verksamheten vid handikappinslitutet,
som drivs av en för staten och sjukvårdshuvudmännen gemensam stiftelse. Enligl
en särskild överenskommelse som träffats mellan staten och sjukvårdshuvudmännen
skall 2:50 kr. per invånare och år avräknas från hjälpmedelsersättningen och
tillföras den särskilda fonden för åren 1980 och 1981.
9.
Kostnader och finansiering
Den
ekonomiska innebörden av överenskommelsen med sjukvårdshuvudmännen framgår av
de sammanställningar som bör las in som bilaga 2.1 och 2.2 lill della regeringsprolokoll.
Genom
de nya ersäuningsreglerna får sjukvårdshuvudmännen ett ekonomiskl tillskou
från försäkringen med ca 1 300 milj. kr. per år. Härtill kommer de
inkomstökningar som följer med ökade avgifter. Vid de ekonomiska beräkningarna
har vårdvolymen antagits ligga på 1978 års nivå.
För
sjukförsäkringen innebär de nya ersättningsreglerna en sammanlagd kostnadsökning
med 1 300 milj. kr. per år. Della medför enligl gällande finansieringsregler en
ökning av statens kostnader för bidrag lill sjukförsäkringen med 195 milj. kr.
per år. För budgelårel 1979/80 blir slalens merkostnader ca 97 milj. kr. I årels
budgetproposition (prop. 1978/79:100, bil. 8, punkl B 6) beräknades
förslagsanslaget Bidrag lill sjukförsäkringen för budgetåret 1979/80 till 3 530
milj. kr. Med beakiande av de nya ersättningsreglerna samt del nu kända koslnadsulfallet
för år 1978 beräknas siaiens kosinader under anslagel till 3 600 milj. kr. för budgelårel
1979/80. Den del av kostnadsökningen som skall finansieras av avgifter från arbelsgivare
och egenföreiagare föranleder ingen ändring av gällande avgiftsuttag.
10.
Övriga frågor
I
den här akluella överenskommelsen har förutsatts alt ålgärder vidlas för atl
förbättra kontinuiteten i sjukvården, bl. a. med utgångspunkt i förslagen i konlinuitetsutredningens
betänkande (SOU 1978:74) Husläkare-en enklare och iryggare sjukvård. Jag vill
här nämna all slatsrådel Lindahl inom kort kommer att föreslå regeringen att en
proposiiion om husläkarsyslem inom hälso- och sjukvården m. m. skall läggas
fram för riksdagen.
Vid
överenskommelsen har också förulsälls all sjukvårdshuvudmännen år 1980 ulan
särskild ekonomisk ersäuning genomför en allmän föräldrautbildning i anslulning
lill barns födelse. Jag avser alt återkomma lill denna fråga senare i dag vid
min anmälan av proposiiion om föräldrautbildning och förbättringar av
föräldraförsäkringen.
Jag
vill här även peka på atl det i överenskommelsen också har förutsatts
Prop. 1978/79:177 15
att
sjukvårdshuvudmännen kostnadsfritt tillhandahåller AD-vitaminpre-parat genom mödra-
och barnavården.
De
överenskomna ersättningarna från sjukförsäkringen skall gälla t. o. m. ulgången
av år 1981. Frågan om ersäuningsreglerna för liden därefter förutsäits bli
föremål för nya överläggningar.
11. Hemställan
Med
hänvisning lill vad jag anfört i del föregående hemställer jag all regeringen
föreslår riksdagen au
dels
aniaga inom socialdepartementet upprättade förslag till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1969:653) om vissa bidrag
för vård vid karolinska sjukhuset,
dels
godkänna vad jag anfört om bidrag lill uibyggnad av långtidssjukvården.
12. Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutaratt genom
propositionen föreslå riksdagen atl aniaga de förslag som föredraganden har
lagt fram.
Prop.
1978/79:177 16
Bilaga
1
Gällande
bestämmelser för sjukförsäkringens ersättningar till sjukvårdshuvudmännen
1. Allmänt
Sjukförsäkringsförmånerna
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtrycki 1977:630,ändrad senast
1978:412), AFL,beslåravsjukvårdsersäll-ning, sjukpenning och föräldrapenning. Sjukvårdsersälining
utgår enligt 2 kap. AFL i form av ersällning för läkarvård, landvård,
sjukhusvård och för vissa sjukvårdande behandlingar som utförs av annan än
läkare. Ersättning utgår även för resor i samband med vården samt för
läkemedel. Vidare utgår viss ersättning för sjukvårdshuvudmännens kostnader för
ambulanstrans-porier och för handikapphjälpmedel.
2. Ersättning
för läkarvård
Ersällning
för läkarvård utgår om vården ombesörjs av staten, landstingskommun eller
kommun som inle lillhör landstingskommun (offenilig läkarvård) eller lämnas av
läkare som är uppförd på en av allmän försäkringskassa upprättad förteckning
(annan läkarvård). Ersällning utgår enligl grunder som regeringen fastställer.
1 fråga om vård som lämnas av läkare som uppförts på den nämnda förteckningen
fastställs gmnderna för högst två år i sänder efter förslag av riksförsäkringsverkei.
Regeringen kan därvid beslämma del högsla arvode som lår las ut för vård som
lämnas av läkare som är uppförd på förteckningen. Gmnder för läkarvårdsersättning
m. ra. har fastställts i läkarvårdstaxan (1974:699, ändrad senast 1978:790).
För offentlig läkarvård betalar försäkringskassan lill sjukvårdshuvudmannen läkarvårdsersättning
med 93 kr. för varje läkarbesök. Av patienten får tas ut en avgifi på högst 20
kr. Beloppen inkluderar ersällning även för del försia läkarbesök som sker med
anledning av remiss saml för sådana röntgen- och laboratorieundersökningar ra.
m. som patienten blir remitterad till vid läkarbesöket. Meddelas vården vid
läkares besök hos den sjuke kan en tilläggsavgift av 10 kr. las ul av den
försäkrade. Vid rådfrågning per telefon utgår endasi patientavgift med 10 kr.
För
läkarvård vid vissa sjukhus som inle drivs av staten, landstingskommun eller
kommun utanför landstingskommun, men som har vårdavial med offentlig
sjukvårdshuvudman, utgår ersällning lill huvudmannen enligl samma grunder.
I
annan läkarvård får läkare för varje paiienlbesök lillgodoräkna sig arvode med
högst de belopp som anges i läkarvårdsiaxan. Läkaren för i patientavgift ta ul
högst 30 kr., i vissa fall 35 eller 40 kr. Patientavgiften inkluderar
Prop.
1978/79:177 17
ersättning
för remissbesök hos läkare inom offenilig vård samt för röntgen-och
laboratorieundersökningar m. m. som patienten remitteras till. Vid läkares
besök hos den sjuke får las ut en tilläggsavgift med 10 kr. För telefonrådfrågning
utgör patientavgiften högst 15 kr. Skillnaden mellan läkararvodel och
patientavgiften betalas av försäkringskassan direkl till läkaren i form av läkarvårdsersättning.
Vid
remiss från privatpraktiserande läkare för lakar-, röntgen- eller laboralorieundersökning
i offenilig vård ersälie.- sjukförsäkringen vederbörande sjukvårdshuvudman med
113 kr. Vid remiss för röntgen- eller laboratorieundersökning hos privat röntgenmoltagning
eller laboratorium som har drifiavial med sjukvårdshuvudman utgår ersättning
från sjukförsäkringen lill huvudmannen med 113 kr. Molsvarande beslämmelser
äger lillämpning när remiss utfärdas inom förelagshälsovården. Därvid skall
dock elt belopp molsvarande patientavgiften i offentlig sjukvård avräknas från ersättningen.
3. Ersättning för sjukvårdande behandlingar m. m.
1
2 kap. 6 § AFL ges regeringen möjlighet föreskriva all ersättning skall utgå
för försäkrads utgifter för annan vård eller behandling i anledning av sjukdom
än läkarvård, landvård och sjukhusvård liksom för resor i samband med sådan
vård eller behandling. Närmare bestämmelser härom finns i förordningen
(1976:1018, ändrad senasi 1978:173) med taxa för sjuk vårdande behandling m.
ra.
Enligt
2 § förordningen avses raed sjukvårdande behandling i offentlig vård sådan
sjukvårdande behandling som ombesörjs av slaten, landstingskommun eller kommun
sora inle lillhör landstingskommun. Arvodet för sjukvårdande behandling i
offentlig vård ulgör 50 kr. för varje besök. Patienten eriägger högst 10 kr. i
patientavgift och försäkringen betalar en behandlingsersällning av 40 kr.
Motsvarande regler gäller rådgivning i födelsekonirollerande syfte eller
rådgivning angående abort eller sterilisering. För sådan rådfrågning utgår inte
patientavgift och behandlingsersällningen utgör 50 kr. Arvode utgår dock inle
för värd eller behandling eller rådgivning som ges i anslulning till besök för
vilket utgår arvode enligl läkarvårdstaxan. För vård eller behandling sora
läranas av privatpraktiserande vårdgivare sora har avtal med sjukvårdshuvudman
utgår ersällning på samraa säll som om vården hade lämnats av huvudmannen.
Med annan sjukvårdande
behandling avses sådan sjukgymnaslisk behandling som lämnas av privatpraktiserande
sjukgymnast eller läkare som är uppförd på en av allmän försäkringskassa
upprättad förteckning. Till försäkringen ansluten vårdgivare får tillgodoräkna
sig arvode raed högst del belopp sora anges i taxan. Patientavgift får las ul
med högst 15 kr. När vården ges vid besök hos den sjuke får en
tilläggsavgift tas ul med 10 kr. För telefonrådgivning utgår endasi
patientavgift med högst 10 kr. Försäkringskassan betalar skillnaden mellan
arvode och patientavgift direkl lill vårdgivaren genom behandlingsersällning.
Prop.
1978/79:177
4. Ersättning
för preventivmedelsrådgivning m.m.
I
lagen (1974:525) om ersäuning för viss födelsekonirollerande verksamhei m. m.
(ändrad senast 1977:369) ges regler om ersättning från sjukförsäkringen för prevenlivmedelsrådgivning.
Samma regler gäller vid rådgivning angående abort eller sterilisering. Staten,
landstingskommun eller kommun flr ersättning för kosinader för rådgivning som
lämnas den som är omfattad av sjukförsäkringen. Motsvarande ersäuning utgår lill
organisation som med socialstyrelsens tillstånd bedriver sådan rådgivning.
Ersättning utgår även till privatpraktiserande läkare enligt grunder som
regeringen fastställer.
Ersällning
utgår för varje rådgivningstillfälle med belopp som regeringen fastställer. Den
omfattar även kostnadema för preventivmedel som i samband med rådgivningen
lämnas ul lill den försäkrade. En förutsällning för ersättning är enligt lagen
all rådgivning och i anslulning därtill utlämnade preventivmedel tillhandahålls
den försäkrade kostnadsfritt. Ersättningsbestämmelser har meddelats i
läkarvårdstaxan (1974:699) och förordningen (1976:1018) med taxa för
sjukvårdande behandling m.m. För rådgivning meddelad av sjukvårdshuvudman utgår
arvodel med samma belopp som för läkarundersökning eller för sjukvårdande
behandling, dvs. f n. 113 resp. 50 kr. För privatpraktiserande läkare utgår
varierande arvoden beroende på de åtgärder som vidtagits.
5. Ersättning
för vissa läkarutlåtanden
Har
sjukpenning eller ersällning för sjukhusvård utgivits för 90 dagar i följd,
eller finns det i övrigl skälig anledning, skall försäkringskassa enligl 2 kap.
11 § och 3 kap. 13 § försia slyckel AFL i den utsträckning riksförsäkringsverket
föreskriver undersöka om skäl föreligger att vidta ålgärd för all förkorta
sjukdomstiden eller att förebygga eller häva nedsättning av den försäkrades
arbetsförmåga.
När
någon begär förtidspension på grund av nedsatt arbetsförmåga,
handikappersättning eller vårdbidrag skall enligl 4 § kungörelsen (1962:394)
med vissa beslämmelser rörande ansökan om pension enligl lagen om allmän försäkring,
m. m. (ändrad senast 1975:480) läkarutlåtande bifogas ansökan där inte
särskilda skäl föranleder annal.
Enligl
16 kap. AFL kan som villkor för rält lill förtidspension, handikappersättning
eller vårdbidrag föreskrivas att den försäkrade skall undergå läkarundersökning.
Enligt
förordningen (1975:1157) om ersättning för vissa läkarutlåtanden m. m. (ändrad
senast 1977:374) utgör arvodet 113 kr. om läkarundersökning eller
läkarutlåtande ombesörjts av staten, landstingskommun eller kommun som ej lillhör
landstingskommun. Vid undersökning eller utlåtande enligt 16
Prop. 1978/79:177 19
kap.
1 § AFL erlägger den försäkrade 20 kr. av arvodel som patientavgift. I övriga
fall betalar sjukförsäkringen hela arvodet. För läkarutlåtande som ombesörjs av
annan än sjukvårdshuvudman utgår ersättning enligt föreskrifter som
riksförsäkringsverket meddelar.
6. Ersättning för sjukhusvård
Ersättning
från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudman utgår enligl 2 kap. 4 § AFL för
sjukhusvård som försäkrad behöver på grund av sjukdom eller förlossning. Fr, o,
m.år 1978 uigördenna ersättning 30 kr. per vårddag. I fråga om den som inte
omfattas av sjukförsäkringens ersättningsregler i detla hänseende lar
sjukvårdshuvudmännen i regel ut en avgift av patienten med molsvarande belopp.
Huvudmannen förulsälls vid behov sälta ned eller helt avslå från att ta ut
avgiften.
För
varje dag som försäkrad vislas på sjukhus görs enligt 3 kap. 4 § AFL avdrag med
30 kr. på den sjukpenning denne är berättigad lill: Avdraget får dock uigöra högst
en tredjedel av sjukpenningens belopp och den återstående sjukpenningen skall alltid
uppgå till lägsl 8 kr, per dag.
7. Ersättning
för resor
De
grundläggande beslämmelserna om ersättning vid resor finns i 2 kap. 5-6 §§ AFL.
Närmare beslämmelser om resekoslnadsersältningen finns i sjukreseförordningen
(1975:964, ändrad senast 1977:768). Försäkrad som har fltl ersäiiningsberäiiigad
läkarvård, tandvård, .sjukhusvård, sjukvårdande behandling, rådgivning i födelsekonirollerande
syfte eller sjukvård meddelad av distriktssköterska eller disiriktsbarnmorska
har rätt lill ersällning för resekostnader i samband med vården eller
behandlingen.
Ersällning
för resekostnad vid läkarvård, sjukhusvård, sjukvårdande behandling och
sjukvård meddelad av distriktssköterska eller disiriktsbarnmorska lämnas med
den kostnad som vid varje vårdtillfälle överstiger 10 kr. Vid resor i samband
med landvård och rådgivning i födelsekonirollerande syfte ulgör karensbeloppet
18 kr.
Enligl
förordningen (1975:963) om ersällning lill sjukvårdshuvudman för handikapphjälpmedel
och sjuktransporter (ändrad senasi 1977:769) utgår ersäuning lill
sjukvårdshuvudman för tillhandahållande av sjuktransporter med ambulans eller
annat sjukiransportfordon. Ersättningen utgår med 16 kr. för varje invånare som
var bosall inom sjukvårdsområdet vid årels början. Ersällning fär las ul av den
sjuke med högst 10 kr. för varje resa,
8. Ersättning
för hjälpmedel till handikappade m. m.
Enligt
2 kap, 6 § AFL utgår ersättning från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudmännen
för hjälpmedel lill handikappade enligt vad regeringen
Prop. 1978/79:177 20
föreskriver.
1 förordningen (1975:963) om ersäuning lill sjukvårdshuvudman för
handikapphjälpmedel och sjuktransporter(ändrad 1977:769) föreskrivs atl ersättning
för tillhandahållande av hjälpmedel åt handikappade utgår med 43 kr. om året
för varje invånare sora vid årels början var bosall inom sjukvårdsområdet.
Sjukvårdshuvudmannen skall därvid tillhandahålla glasögon avgiftsfritt eller till
nedsatt pris för barn och ungdomar under 19 år som är bosatta inom
sjukvårdsområdet. Av hjälpmedelsersättningen avsätts 2 kr. per invånare och år
för finansiering av verksamhelen vid del av en för staten och
landstingsförbundet gemensam stiftelse drivna handikappinstitutet.
Prop.
1978/79:177 21
Bilaga
2
SOCIALDEPARTEMENTET 1979-03-01
LANDSTINGSFÖRBUNDET
Överenskommelse
om vissa ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen under
åren 1980-1981
Efter
överläggningar mellan representanter för socialdepartemenlet och
sjukvårdshuvudmännen har överenskommelse träffats om följande ålgärder avseende
bl. a. sjukförsäkringens ersättningar till sjukvårdshuvudmännen fr, o. m, den I
januari 1980,
1. Ersättningen
från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudman för
offenilig öppen läkarvård höjs från 93 kr. till 127 kr. för varje besök som är
föranlett av sjukdom. Patientavgift får tas ul med högst 20 kr. per läkarbesök
under år 1980 och med högst 25 kr, per besök under år 1981. Vid läkarbesök
hos den sjuke får las ut en tilläggsavgift med 15 kr. Vid rådfrågning hos
läkare
per telefon får patientavgift tas ut med högst 10 kr.
De
nämnda beloppen skall liksom f. n. inkludera remisser för röntgen- och laboralorieundersökningar.
Ersättning
lill sjukvårdshuvudman för läkarvård efter remiss från privatpraktiserande
läkare som är ansluten lill försäkringen utgår med 147 kr. Ingen avgift tas ut
av remitterad patient.
Ersättning
lill sjukvårdshuvudman enligl försia stycket får ulgå även för öppen läkarvård
som ombesörjs av annan än sjukvårdshuvudmannen om läkarvården utförs enligl
avtal med denne och med tillämpning av motsvarande bestämmelser som gäller för
öppen läkarvård hos sjukvårdshuvudman.
Riksförsäkringsverkei
och socialstyrelsen har i elt betänkande (Ds S 1978:18) föreslagit atl de
särskilda reglerna för ersättning från sjukförsäkringen vid kommunal läkarvård
vid ålderdomshem m. m. skall upphävas. Landstingsförbundet är berett verka för att
sjukvårdshuvudmännen åtar sig atl senast fr. o. m. år 1982 -inom ramen för
tillgängliga resurser - tillgodose primärkommunernas behov av läkarvård eller
sluta vårdavial om denna läkarvård.
2. Vid
remiss på grund av sjukdom från försäkringsansluten privatprak
tiserande läkare lill röntgenmoltagning och laboratorium, som drivs av
sjukvårdshuvudman eller har drifiavial med sjukvårdshuvudman, utgår
ersällning lill huvudmannen med 147 kr. för varje remitterad patient.
Ersättning utgår inle för laboratorieundersökningar som avses i 9 § första
Slyckel läkarvårdsiaxan (1974:699). Ingen avgifi las ul av remitterad pati
ent.
Vid
remiss lill röntgenmoltagning och laboratorium enligl försia slyckel från
läkare vid förelagshälsovårdsmottagning som registrerats hos allmän
Prop. 1978/79:177 22
försäkringskassa
utgår ersättning med 127 kr. för varje remitterad patient. Patientavgift får
därvid tas ut med högst 20 kr. under år 1980 och med högst 25 kr under år 1981.
Ersättning
från försäkringen till sjukvårdshuvudman som ombesörit läkarundersökning och
läkarutlåtande i samband med ansökan om pension eller handikappersättning
enligt lagen om allmän försäkring utgår med 127 kr, för varje utlåtande, Palientavgifi
för utlåtandet jämte erforderlig undersökning får las ul med högst 20 kr.
under år 1980 och med högsi 25 kr, under år 1981, För undersökning och
ullålande som föreskrivits av allmän försäkringskassa får ingen avgifi tas ut
av patienten.
3. Ersättning
från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudman för sjukvår
dande behandling i öppen vård utförd av annan anställd personal än läkare
höjs från 40 kr, till 55 kr. för varje behandling som har föranletls av sjukdom
och ordinerats av läkare. Patientavgift får tas ul med högst 15 kr. per
behandling (besök).
Behandling
hos privatpraktiserande vårdgivare får räknas som behandling hos
sjukvårdshuvudman om behandlingen ulförts enligl avtal mellan vårdgivaren och
huvudmannen och med lillämpning av molsvarande bestämmelser som gäller för
behandling hos sjukvårdshuvudman. Delsamma gäller för behandling som ulförts
av kommunalanställd personal i enlighet med avtal mellan kommunen och
sjukvårdshuvudmannen.
Anm.
Om Hera sjukvårdande behandlingar ges vid samma tillfälle (besök) utgår endasi etl
ersättningsbelopp. Detsamma gäller om Hera sjukvårdande behandlingar ges under
samma dag (dygn) i den sjukes bostad. Behandlings-ersättning utgår inte för
behandling som ges i anslutning lill ersällningsbe-räliigat besök hos läkare.
4. Ersättning från sjukförsäkringen lill
sjukvårdshuvudman för prevenlivmedelsrådgivning m. m. enligl lagen 1974:525
utgår med 127 kr. för varje besök hos läkare och med 55 kr. för varje besök hos
annan rådgivande personal än läkare. Särskild ersällning utgår inle för laboralorieundersökning
av cylologiskt prov.
5. Ersättningen till sjukvårdshuvudman för ambulanslransporler
(sjuk-transportersällning) höjs från 16 kr. till 23 kr. per invånare och år. Sjukvårdshuvudmannen
svarar för all erforderliga sjukiransportmöjligheter finns all tillgå inom
resp. sjukvårdsområde för en avgifi av högst 13 kr. för varje resa.
Anm.
I anslutning lill aU sjukförsäkringens ersättningsregler ändras i enlighet med
denna överenskommelse avses karensbeloppel för försäkringens resekostnadsersältning
komma all höjas från 10 kr. lill 13 kr.
Avsikten
är atl organisatoriska ra. fl. frågor som berör sjukreseområdel skall las upp lill
behandling i särskild ordning.
6. Ersättningen
till sjukvårdshuvudman för tillhandahållande av hjälp
medel för handikappade (hjälpmedelsersäilning) höjs från 43 kr. lill 62 kr. per
Prop. 1978/79:177 23
invånare
och år. Sjukvårdshuvudmannen skall därvid tillhandahålla kostnadsfria eller
prisnedsatta glasögon lill barn och ungdom under 19 ärs ålder.
Anm. Särskild
överenskommelse träffas mellan staten och landstingsförbundet om
finansieringen av Handikappinstitutets verksamhet under åren 1980 och 1981. Äv hjälpmedelsersättningen
skall elt belopp molsvarande 2:50 kr. per invånare och år tillföras en särskild
fond för Handikappinstitutets verksamhei m. m.
7. Ersättningen från
sjukförsäkringen för sjukhusvård höjs från 30 kr. lill
40 kr. per vårddag. Sjukpenningavdrag görs liksom f n. med 30 kr. per dag,
dock med högst en iredjedel av sjukpenningens belopp.
Frågan
om avgiftsreglerna för bl. a. ulförsäkrade patienter skall ses över i en arbelsgrupp
med representanter för bl. a. socialdepartemenlet och landstingsförbundet.
Översynen skall göras skyndsamt.
8. En
ny ersällning införs från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvud
männen föratt underiätla ulbyggnaden av långtidsssjukvården. Ersättningen
utgår med 190 kr. per år och invånare i åldern 70 år och däröver, vilket
innebär
etl exlra finansiellt stöd med ca 170 milj. kr. per år.
Sjukvårdshuvudmännens
planer för åren 1980-1984 innefattar en uibyggnad av långtidssjukvården med i genomsnill
ca 2 000 platser per år, dvs. totalt 10 000 platser under femårsperioden.
Landstingsförbundet åtar sig all verka för all sjukvårdshuvudmännen genomför en
uibyggnad av långtidssjukvården i enlighel med sina planer, dvs. igångsättning
av byggande med i genomsnitt minsl 2 000 nya vårdplatser per år under den period
överenskommelsen omfattar.
9. Vid
denna överenskommelse har fömtsatts all ålgärder vidlas för alt
förbättra kontinuiteten i sjukvården, bl. a. med utgångspunkt i förslagen i
konlinuitetsutredningens betänkande (SOU 1978:74) Husläkare-en enklare
och tryggare sjukvård. Avsikten är all i fortsatta överiäggningar ta upp frågan
om åtgärdernas utformning m. ra.
10. Den
ekonoraiska innebörden av överenskommelsen framgår av
bilaga.
Vid
överenskommelsen har förutsatts att sjukvårdshuvudmännen år 1980 utan särskild
ekonomisk ersättning genomför en allmän föräldrautbildning i anslutning till
barns födelse. Utformning m. m. av denna föräldrautbildning kommer all
behandlas i en proposition under våren 1979.
Vidare
har förutsatts atl sjukvårdshuvudmännen kostnadsfritt tillhandahåller AD-vitaminpreparal
genom mödra- och barnavården.
De
överenskomna ersättningarna från sjukförsäkringen skall gälla t. o. m. utgången
av år 1981. Frågan om ersättningsreglerna för tiden därefier förutsätts bli
föremål för nya överiäggningar.
11. Överenskommelsen
gäller under förutsättning att åtgärderna enligt
punkterna I-10 godkänns av regering och riksdag. Hithörande frågor avses
Prop. 1978/79:177 24
komma
all redovisas för riksdagen i en proposiiion under våren 1979.
Anm.
Författningsändringar som behövs för genomförande av de nya ersättningsreglerna
kommer atl utarbetas av socialdepartementet. Närmare tillämpningsanvisningar
utarbetas av riksförsäkringsverkei efter samråd med landstingsförbundet,
Cari-Anders
Ifvarsson
Börje
Hörnlund
Prop.
1978/79:177
25 Bilaga 2.1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den ekonomiska
innebörden av överenskommelsen för år 1980
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ändamål
Total-
Tillskott belopp för sjukvårdshuvud-
Kostnadsökning
för sjukförsäkringen
opaginerad Kontrollera mot PDF
1, Läkarvård
m, m.
Sjukförsäkringens ersättning lill sjukvårdshuvudmännen höjs
från 93 kr. till 127 kr./besök
Patientavgift tas ut med högst 20 kr./besök
2,
Ersäuning för
röntgen- och laboratorieundersökningar efter remiss från privatpraktiserande
läkare höjs från 113 kr, till 147 kr,/patient
3, Sjukvårdande behandlingar
Sjukförsäkringens ersättning till sjukvårdshuvudmännen höjs
från 40 kr, lill 55 kr./besök
Patientavgiften höjs från högst 10 kr, till högst 15
kr,/besök
4, Prevenlivmedelsrådgivning m. m.
Ersättningen för rådgivning höjs från 113 kr. till 127 kr./besök
hos läkare och från 50 kr. till 55 kr./besök hos annan rådgivande personal
Ingen särskild ersättning för cytologprov
5, Ambulanstransporter
Sjuktransportersättning höjs från 16 kr. till 23 kr,/invånare
6, Handikapphjälpmedel
Hjälpmedelsersättningen höjs frän 43 kr. till
62 kr./invänare. Av detla belopp skall 2:50 kr./invånare
användas för drift av Handikappinstitutet
7, Sjukhusvård
Sjukförsäkringens ersättning till sjukvårdshuvudmännen höjs
från 30 kr. till 40 kr./vårddag
8, För att underiätla ulbyggnaden av långtidssjukvården
införs en ny ersällning från sjukförsäkringen med
Summa milj. kr. per år
2 352
44
650
30
189
508
800
170
544
170
57
152
200 170
301
544
165
-3 57
156
200 170
1 300
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:177
26 Bilaga 2.2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den ekonomiska
innebörden av överenskommelsen för år 1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ä ndam å l
Total-
Tillskott belopp för sjukvårdshuvudmännen
Kostnadsökning
för sjukförsäkringen
opaginerad Kontrollera mot PDF
1, Läkarvård
m, m.
Sjukförsäkringens ersättning till sjukvårdshuvudmännen höjs
från 93 kr, till 127 kr./besök
Patientavgiften höjs från högst 20 kr, till högst
25 kr./besök 2 432
2, Ersättning för röntgen- och laboratorieundersök
ningar efter remiss från privatpraktiserande läkare
höjs från 113 kr, till 147 kr,/patient 44
3, Sjukvårdande behandlingar
Sjukförsäkringens ersättning tili sjukvårdshuvudmännen höjs
från 40 kr. till 55 kr,/besök
Patientavgiften höjs från högst 10 kr, lill högst
15 kr./besök 650
4, Prevenlivmedelsrådgivning m. m.
Ersättningen för rådgivning höjs från 113 kr, till 127 kr./besök
hos läkare och från 50 kr. till 55 kr./besök hos annan rådgivande personal
Ingen särskild ersällning för cytologprov 30
5, Ambulanstransporter
Sjuktransportersättning höjs från 16 kr till
23 kr,/invänare 189
6, Handikapphjälpmedel
Hjälpmedelsersättningen höjs frän 43 kr, till
62 kr,/invånare. Av detta belopp skall 2:50 kr./invånare
användas för drift av Handikappinstitutet 508
7, Sjukhusvärd
Sjukförsäkringens ersättning lill sjukvärdshuvudmännen
höjs från 30 kr. till 40 kr/vårddag 800
8, För au underlätta ulbyggnaden av långtidssjukvården
införs en ny ersättning från sjukförsäkringen med 170
Summa milj. kr, per år
624
170
57
152
200 170
1381
544
165
57
156
200 170
1300
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
23 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (20)
20 kopplingar i 16 dokument.
- SOU 2001:39 Ett effektivt diskrimineringsförbud s. 116 i texten · dokumentnivå
- Bet. 1982/83:SoU9 om vissa frågor om äldreomsorger m.m. s. 6 i texten
- Prop. 1981/82:144 om ändringar i sjukförsäkringen m.m. s. 25 i texten
- Bet. 1981/82:SoU2 om vissa frågor om äldreomsorger m.m. s. 10 i texten
- Bet. 1980/81:SfU29 om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m.m. (prop. 1980/81:187, punkt 1) s. 4 i texten
Doktrin (3)
3 kopplingar i 2 dokument.
- Westerhäll, Den starka statens fall?, 2002 s. 404 · s. 666 i texten
- Bohlin, Kommunala avgifter, 1984 s. 539 i texten