om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering
21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:191, om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:191 Regeringens proposition
1978/79:191
om
ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legali-sering;
beslutad
den 15 mars 1979.
Regeringen
föreslår riksdagen all aniaga det förslag som har upptagils i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar OLA ULLSTEN
BIRGIT
FRIGGEBO
Propositionens
huvudsakliga innehåll
En
privat jorddelning som har skett före den I juli 1962 kan f. n. erkännas som
fastighetsbildning (dvs. legaliseras) enligt särskilda regler i lagen (I97I:
1037) om äganderättsutredning och legalisering.
I
propositionen föreslås atl möjlighetema till legalisering skall avse även vissa
typer av förvärv som har skett efter den 1 juli 1962. Legalisering föreslås
kunna ske dels av arealöverlåtelser, som tillkommit före utgången av december
1968, dels av förvärv av andel i samfälld mark och s.k. sämjeägoutbyten, som
har tillkommit före utgången av december 1971.
Lagändringen
föreslås träda i kraft den 1 juli 1979.
I Riksdugen 1978179. 1 saml. Nr 191
Prop.
1978/79:191 2
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning
och legalisering
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (I97I: 1037) om
äganderättsutredning och legalisering
dels atl i I S ordel "lanlmälerislyrelsen" skall
bytas ut mot "statens lantmäteriverk",
dels alt 9 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9§ Sedan behövliga sammanträden hållits, skall fåstigheisbildningsmyndigheien
pröva vem som bör anses vara ägare tiU varje särskild fastighet eller lill mark
inom fastighet eller inom samfällighet enligt fastigheisbildningslagen
(1970:988) saml upprätta förteckning i enlighet härmed (ägan-derällsförleckning).
Förvärv vartill fordras tillstånd av myndighet fär ej beakias förrän tillstånd
erhållits.
Har faslighet delals genom säm- Har fastighet delats genom säm
jedelning, arealöverlåtelse eller an- jedelning,
arealöverlåtelse eller an
nan prival jorddelning före den 1 nan
privat jorddelning, som är gil-
juli 1962, skall varje del upplagas tig
och ej är beroende av fastighets-
som särskild ägololl i äganderätts- bildning,
skall varje del upplagas
förteckningen. Detsamma gäller, som särskild
ägolott i äganderätts-
om samfällighet som avses i försia förteckningen.
Detsamma gäller,
siycket avskilts eller delats genom om
samfällighet som avses i försia
jorddelning som nu sagts och, såvitt stycket
avskilts eller delats genom
del skett genom arealöverlålelse, jorddelning
som nu sagts och, såviti
hinder mot avslyckning icke skulle det
skett genom arealöverlåtelse,
föreligga enligt 10 kap. 2 § andra hinder
mot avslyckning icke skulle
slyckel fastigheisbildningslagen föreligga,
enligt 10 kap. 2 § andra
(1970:988). stycket
fastighetsbildningslagen
(1970:988).
Andra siycket gäller ej sämjedelning, som har omfattat
flera fastigheter, och sämjeägoutbyle, om fastighetsbildning i överensstämmelse
med den privala jorddelningen medför skada för innehavare av fordran eller
annan rättighet som besvärar fastighet eller del av fastighet.
Denna lag träder i kraft den 1 juili 1979.
Prop.
1978/79:191
Uldrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-03-15
Närvarande: slalsminislern Ullslen, ordförande, och slalsråden
Sven Romanus, Mundebo, Wikslröm, Friggebo, Wirtén, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund,
Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam
Föredragande: statsrådet Friggebo
Proposition om ändring i lagen (1971:1037) om
äganderättsutredning och legalisering
1 Inledning
Lagen (1971: 1037) om äganderättsutredning och legalisering
har trätt i kraft den 1 januari 1972 (prop. 1971:180, CU 1971:29, rskr
1971:320).
Inom justitiedepartementet har upprättats en promemoria (Ds
Ju 1977: 12) Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagstiflningen'. Promemorian
innehåller bl. a. ett förslag till ändring i lagen om äganderättsutredning och
legalisering.
En redogörelse for den tidigare behandlingen av privata
jorddelningar bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I. Till
protokollet i detta ärende bör vidare fogas aktuella delar av
departementspromemorian som bUaga 2 samt det nyss nämnda lagförslaget i
promemorian som bilaga 3.
Promemorian har remissbehandlats. Härvid har angivet
lagförslag föranlett yllranden av hovrätten över Skåne och Blekinge, hovrätten
för Nedre Norrland, Stockholms tingsrätt, statens lantmäteriverk, överlantmätarmyndigheterna
i Uppsala, Jönköpings, Blekinge, Hallands, Göleborgs och Bohus, Älvsborgs och
Jämtlands län, Danderyds kommun samt Sveriges lanimätareförening.
En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet i delta ärende som bilaga 4.
Jag kommer alt senare ta upp frågan om fortsatt översyn av
fastighets-bildningslagsliftningen på grundval av de förslag som i övrigt lagts
fram i departementspromemorian.
' Promemorian har inom jusiiiiedepartementel upprättats av
överdirektören Helmer Wallner.
Prop. 1978/79:191 4
2
Allmän motivering
2.1
Allmänna synpunkter
Enligt
jordabalken, som trädde i krafl den 1 januari 1972, är privala jorddelningar
ogiltiga. 1 1 kap. 1 § andra stycket jordabalken sägs ullryckligen atl
sämjedelning är utan verkan. Till denna bestämmelse anknyter 4 kap. 7 - 9S§ som
handlar om förvärv av del av faslighet. Dessa bestämmelser innebär atl
förvärvets giltigftet är beroende av att fastighetsbildning sker i
överensstämmelse med förvärvel genom förrättning som skall sökas inom viss lid.
De
angivna bestämmelsema i jordabalken ersatte lagen (1962: 166) angående förbud tnot
sämjedelning av fast egendom och lagen (1968:579) med vissa bestämmelser om förväiv
av område av fastighet. Dessa lagar, som innehöll förbud mot olika lyper av
privata jorddelningar, trädde i kraft den Ijuli 1962 resp. den Ijanuari 1969.
De
nu nämnda förbuden har inte drabbat förvärv som har skett före ikraftirädandei
av jordabalken ellcT de två speciella förbudslagarna. Sådana privala
jorddelningar kan alltså vara civilrättsligt giltiga.
1
syfte atl få till stånd överensstämmelse mellan äganderättsförhållandena och
den officiella fastighetsindelningen har införts möjligheler att få en prival
jorddelning erkänd som fastighetsbildning, dvs. legaliserad. Tidigare lagsiiftning
är numera sammanförd i lagen (1971: 1037) om äganderättsutredning och legalisering
(ÄULL). Legalisering kan ske både i samband med äganderättsutredning och vid
särskild förrättning (9 och 17§§). Legalisering kan f n. endasl ske av prival
jorddelning som tillkommit före den 1 juli 1962.
Arealöveriålelser
som har skett under tiden den 1 juli 1962 - den 31 december 1968 drabbas inte
av den förbudslagsiiftning somjag tidigare har nämnt. Sådana arealöveriålelser
är alllså civilrättsligt giltiga men legalisering kan f. n. inle ske.
Motsvarande gäller förvärv av en fastighets andel i samfälld mark som har skett
under tiden den Ijuli 1962 - den 31 december 1971.
Frågan
om en möjlighel till legalisering även av dessa förvärv har behandlals i den
inledningsvis nämnda promemorian (Ds Ju 1977:12) Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagsliftningen.
I promemorian föreslås att den begränsning av legaliseringsmöjlighetema
beträffande dessa areal- och andelsförvärv som gäller enligt ÄULL slopas under
förutsättning att förvärven är civilrättsligt giltiga och fortfarande består.
Vid
remissbehandlingen har samtliga remissinstanser varit ense om att promemorieförslaget
bör genomföras. Några remissinstanser har tagit upp frågan om legalisering även
av sämjeägoutbyten.
För
egen del anser jag det viktigt att man erhåller överensstämmelse mellan den på
äganderätt grundade indelningen av jorden och den officiella
Prop. 1978/79:191 5
fastighetsindelningen. Överensstämmelse kan ofta inle fås
genom vanlig fastighetsbildning på gmnd av de krav pä fastighetens beskaffenhet
som gäller enligt faslighetsbildningslagsliftningen. Enligt min mening bör legalisering
kunna ske även beträffande sådana privala jorddelningar som har skell efter den
1 juli 1%2 och som är civilrättsligt giltiga. Jag kommer i del följande atl gä
närmare in pä de olika lyper av jorddelningar som är akluella.
2.2 Arealfbrvärv
Genom lagen (1968:579) med vissa bestämmelser om förvärv
av område av fastighei blev arealförvärv för sin giltighet beroende av all områdel
inom viss tid avskildes genom fastighetsbildning. Lagen trädde i krafl den 1
januari 1969 och avsåg enbart förvärv som skedde efter ikraftirädandei. Bestämmelsema
om områdesförvärv återfinns numera i 4 kap. 7 § jordabalken.
Arealförvärv som har skett före den 1 juli 1962 kan som lidigare
har nämnls legaliseras enligt ÄULL.
Frågan om behandlingen av arealförvärv som har skett
undertiden den 1 juli 1962 - den 31 december 1968 aktualiserades vid lillkomslen
av lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken (se prop. 1970: 145 s. 126;
jfr prop. 1968: 127 s. 45).
I detta sammanhang konstaterades att det för sådani
arealförvärv inte gäller något legalt villkor som gör förvärvet ogiltigt om
fastighetsbildning inle sker. Enda sättet att få fastighetsbildning lill stånd
är alt söka av-styckning i vanlig ordning. Sker inte detta och låler parlema inle
förvärvel gå åter föreligger en form av prival jorddelning som inte kan
legaliseras. Någon lagstiftningsåtgärd ansågs emellertid inte då böra vidlas.
Del ansågs all det skulle bli lättare atl överblicka problemen och finna den
lämpligaste lösningen, sedan lagstiftningen om arealöverlåtelser hade varit i krafl
en tid.
Frågan aktualiserades också under arbetel med ÄULL (se prop.
1971:180 s. 59). Inte heller då ansågs atl någon lagstiftningsåtgärd borde
vidtas. Frågan borde ställas på framtiden.
Enligt min mening är tiden emellertid nu mogen att
slutgiltigt lösa problemet med dessa arealförvärv. Detta kan i enlighet med promemorieförslagel
enklast ske genom att möjlighet öppnas till legalisering enligt ÄULL av sådana
arealförvärv som har skett under tiden den I juli 1962 - den 31 december 1%8
och som ännu är giltiga. Jag förordar därför att en sådan ordning genomförs.
2.3 Förvärv av andel i samfälld mark
Förvärv av andel i samfälld mark omfattades inte av 1%8 ärs
områdes-förvärvslag. Sådana förvärv blev för sin giltighet inte beroende av fastig- tl Riksdagen 1978179. Isaml.
Nr 191
Prop. 1978/79:191 6
hetsbildning förrän den 1 januari 1972 genom en
bestämmelse i 4 kap. 9S jordabalken.
Andelsförvärv som har skell före den 1 juli 1962 kan
legaliseras enligt ÄULL. Civilrätlsligl giltiga andelsförvärv som har ägt mm
under liden den 1 juli 1962 - den 31 december 1971 kan däremoi inle legaliseras
enligt nuvarande ordning.
Enligt min mening bör man, i enlighet med
promemorieförslaget, ocksä beträffande andelsförvärven öppna möjlighet till legalisering
enligt ÄULL. Jag föreslår därför att en sådan ordning genomförs.
2.4 Sämjeägoutbyte
Sämjeägoutbyle innebär att ägare av närbelägna fastigheter
kommer överens om en gränsjuslering eller annan jämkning av fastigheternas omfaUning
på marken.
Under remissbehandlingen av den lidigare nämnda
promemorian har några remissinstanser ifrågasall om man inle i delta sammanhang
också borde införa möjligheter till legalisering av de sämjeägoutbyten som har
skett under tiden den 1 juli 1962-den 31 december 1971, dvs. före jordabalkens
ikrafllrädande.
Äldre sämjeägoutbyten kan legaliseras enligt ÄULL, om
åtgärden har skell före den I juli 1962 (se prop. 1971:180 s. 59). Sådana civilrättsligt
giltiga sämjeägoutbyten som bar skell senare kan däremot inte legaliseras
enligt nuvarande bestämmelser.
I 18 § lagen om införande av nya jordbalken finns en
bestämmelse om gränshävd. Om en fastighetsgräns under minsl tjugo år oklandrat
hävdats i annan sträckning än den skulle ha enligt lag och del framgår av
omständigheterna atl hävden grundals på överenskommelse som före jordabalkens ikrafllrädande
ingåtts mellan ägarn;» på ömse sidor, gäller enligt bestämmelsen den
sträckning i vilken gränsen har hävdals.
Del är inle möjligl att med stöd av bestämmelsen om
gränshävd få lill stånd en legalisering av varje sämjeägoutbyte som är civilrättsligt
giltigt (se prop. 1970:145 s. 123).
Enligi min mening saknas del anledning all i della
sammanhang göra någon skillnad mellan å ena sidan arealöveriålelser och
andelsförvärv i samfälld mark och å andra sidan den privala ålgärd som ett sämjeägoutbyte
innebär.
Jag föreslår därför all möjlighel nu också öppnas till legalisering
av sådana rällsligl giltiga och allljämt bestående sämjeägoutbyten som ägt rum
under liden den 1 juli 1962-den 31 december 1971.
Lantmälareföreningen har ifrågasatt om jordabalken innebär
någon spärr mot sämjeägoutbyten och har härvid anfört att ägoutbyte inte kan jämslällas
med förvärv av fast egendom. Ägoutbyie nämns inte särskilt i jordabalken.
Enligt min mening måsle emellertid ägoutbyie jämställas med
Prop.
1978/79:191 7
förvärv av fast egendom när del gäller all lillämpa
jordabalkens regler om förvärv av del av fasiighel genom köp, byle eller gäva.
Jag anser alllså inle all det kan råda någon ivekan om alt ell sämjeägoutbyte
som sker efter den I januari 1972 blir ogiltigt om inle fastighetsbildning sker
i enlighel med överenskommelsen. Någon ändring i jordabalken för all klargöra
denna fråga anserjag inle nödvändig.
3 Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justititedeparlementet
upprättats förslag lill lag om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning
och legalisering.
4 Specialmotivering
1 §
I paragrafen har ordel lanlmälerislyrelsen bytts ut mol
statens lantmäteriverk.
9 §
I paragrafens andra stycke har den nuvarande begränsningen
av legaliseringsmöjlighetema slopats. Skälen härför har redovisats i den
allmänna motiveringen.
Paragrafen avser äganderättsutredning men till följd av en
hänvisning i 17 § kommer de ulvidgade möjlighelema till legalisering även all
gälla vid särskild legaJiseringsförrättning.
Ändringen
innebär att även arealöverlåtelser som har skell under tiden den I juli 1%2-den
31 december 1968 och förvärv av en faslighets andel i samfälld mark, som har
skett under tiden den Ijuli 1962-den 31 december 1971, kan legaliseras, om förvärvel
alltjämt är civilrätlsligl giltigt. Ändringen innebär också atl alltjämt
bestående och civilrättsligt giltiga sämjeägoutbyten kan legaliseras, om
åtgärden skett under tiden den 1 juli 1962-den 31 december 1971.
Övergångsbestämmelser
Lagändringama föreslås träda i kraft den I juli 1979.
Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte.
Prop.
1978/79:191 8
5 Hemställan
Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemsläller jag
all regeringen föreslår riksdagen
alt antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1037)
om äganderättsutredning och legalisering.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och beslutar all genom proposiiion föreslå riksdagen atl aniaga del förslag som
föredraganden har lagl fram.
Prop.
1978/79:191 9
Bilaga I JUSTITIEDEPARTEMENTET Fasiighelsrällsenhelen (L
1)
Privata jorddelningar
Inledning
1 Sverige har sedan länge funnits ett syslem för indelning
av jorden i fastigheter och registrering av dessa fastigheter. Systemet har gell
samhällel möjlighet lill koniroll av fasUghetsindelningen i landet.
Fastighetsindelningen har naturligen varit föremål för
ständiga ändringar. Vilka ändringar som kunnat tillålas har angelts av den vid
varje tillfälle gällande faslighelsbildningslagsliflningen. Ändringarna har i
princip alllid krävt någon form av medverkan av samhället, i regel av
lantmäterimyndighet.
Fastighetsindelningen har inle kunnai ändras enbart genom privala
avtal. Delta har emellerlid inle hindrat atl jorden - vid sidan av den officiella
fastighetsindelningen - varil föremål för omfattande s. k. privata jorddelningar.
Privata jorddelningar förekommer i fler olika former (se prop.
1962: 163 s. 4). Hil hör den enkla sämjedelningen, som innebär alt ägarna av
ideella andelar i en faslighet kommer överens om att för andelarna lägga ul
vissa områden på marken. Avlalel kan gälla en faslighels hela enskilda ägoområde
eller bara en del av delta. Gäller avlalel flera fasligheter, som delas hell
med bortseende av gränserna mellan fastigheterna, lalar man om s. k.
komplicerad sämjedelning. Delningen kan också gälla mark som är samfälld för
flera fastigheter. Med delningen uphör den gemensamma äganderätten och varje
andelsinnehavare blir ensam ägare lill ell vissl bestämt markområde.
Andra former av prival jorddelning är arealöverlålelse och
s. k. prival ägosiyckning.
Arealöverlålelse innebär all ett lill gränserna bestämt
område av en fasiighel överiåts ulan all följas av utbrytning enligt gällande fastighets-bildningslagsliftning.
Med prival ägosiyckning avses överlåtelse av ell till
gränserna besläml område av en faslighet, som dessulom anges molsvara viss kvoldel
av fastigheten.
Till de privata delningarna räknas också överlåtelse av en
fastighets andel i samfälld mark (prop. 1968: 127 s. 13). Hit kan slulligen
också föras den privala ålgärd som kallas sämjeägoutbyle. Ålgärden innebär att
ägare av närbelägna fasligheter kommer överens om en gränsjuslering eller annan
jämkning av fastigheternas omfallning pä marken (prop. 1968: 127 s. 13).
Prop. 1978/79:191 10
De privala jorddelningarna gav tidigt upphov lill belydande
problem.
Ell problem hänger samman med all de privala delningarna
länge inle underkastades kontroll från samhällets sida. Delningarna kunde
genomföras på ell sätl som stred mol de vid tillfället gällande reglerna för
fastighetsbildning. De enheter som bildades uppfyllde ofta inle de krav på faslighelens
beskaffenhei som föreskrevs i lagstiftningen.
Ell annal problem beror pä all de privala delningarna
länge uigjorde en fullt laglig delningsform med vikliga rättsverkningar. Delningsloilerna
accepterades visserligen i allmänhei; inle som fullvärdiga fasligheter och
erkändes inle i fasligheisbildningssammanhang. Avtalen om delning var
emellertid fullt civilrätlsligl giltiga och band både avtalsparterna och en ny förvärvare
av egendomen (prop. 1962: 163 s. 4). Därmed fick man en bristande överenstämmelse
mellan den officiella fastighetsindelningen och äganderätten till marken. Stor
ägosplittring blev ofta följden. Delta har i sin lur lell lill ovisshel om
äganderätten och brisler i lagfarlsförhållandena.
Efterhand blev det uppenbarl all samhällel genom lagstifining
mäsle förhindra vidare prival delning och vidla ålgärder för all klara av
följderna av redan verkställda delningar. Delta syfte vanns i huvudsak på två
vägar, dels genom regler om förbud mot vidare prival delning och dels genom ett
särskilt legaliseringsförfarande.
Förbud mot privat delning
Frågan om ålgärder för atl i framliden förhindra den
privata jorddel-ningsverksamhelen uppmärksammades redan under förarbeiena lill
lagen (1926:326) om delning av jord å landet (SOU 1924:40 s. 129). Ett första
steg i syfte all motverka sämjedelning togs också när den lagen Irädde i krafl
den I januari 1928. Enligt 1 kap. I § nämnda lag skulle sämjedelad jord anses
som oskiflad och ägaren kunde inte, såsom lidigare, räkna med all en särskild ägololl
skulle läggas ut för honom. Den privata delningen var emellertid allljäml civilrätlsligl
fullt giltig.
Frågan behandlades också av fastighetsbildningssakkunniga (SOU
1944:46 s. 50-55) som dock inte lämnade något utformat förslag lill åtgärder.
Snart nog krävdes emellerlid effektiva spärrar - formlig ogiltighetsför-klaring
- mot vidare prival delning.
Ett begränsat försia steg togs genom lagen (1952:95) om
ogiltighet av sämjedelning av jord inom vissa delar av Kopparbergs län. Lagen
gällde inte sämjedelning som skett före lagens ikrafllrädande.
Näsla sleg togs i början av 1960-lalet genom lagen (1962:
166) angående förbud mol sämjedelning av fast egendom. Lagen trädde i kraft den
1 juli 1962 (prop. 1962: 163, 3LU 1962: 32, rskr 1962:255).
Med den nya lagen utsträcktes ogillighelsregeln i 1952 års
lag till att gälla hela landet. 1962 års lag omfaltade inte delningar som
verkställts före ikraftträdandet. Lagen innebar att nya sämjedelningar
förbjöds. Genom-
Prop. 1978/79:191 11
fördes de ändå, var de ulan verkan mellan parierna. Nya
sämjedelningar med civilrällslig giltighet kunde alllså inle längre åsladkommas.
Innebörden var all äganderällen lill de ideella andelarna i fastigheten inle ersalies
av äganderält till de vid delningen ullagda lotterna pä marken. Vid fastig-hetsreglerande
ålgärder skulle ingen hänsyn tas lill sämjedelningen.
1962 års lag omfallade endasl sämjedelningar. Arealöveriålelser
och privala ägoslyckningar undantogs uttryckligen från lillämpningsområdel (prop.
1962: 163 s. 22). Sådana förvärv var alllsä, utan all följas av utbrytning, allljäml
civilrätlsligl giltiga i samma utsträckning som förvärv av hel registerfasiighei.
Överlåtelse av fastighets andel i samfälld mark och sämjeägoutbyten berördes inle
i motiven lill lagen.
Enligt föredragande statsrådet (prop. 1962: 163 s. 22)
skulle 1962 års lag ses som ell provisorium i avvaklan på den nya jordabalken
och en reviderad faslighelsbildningslagsliftning.
Förslag lill en allmän lösning av problemen med de privala
delningarna lämnades av lagberedningen i förslaget lill ny jordabalk (SOU
1960:24-26).
Del lill lagrådet i februari 1966 remitterade jordabalksförslagel
innehöll vissa bestämmelserom förvärv av del av fasiighel (prop. 1972: 20 Del B
1 s. 162- 182; se även Del B 1 s. 74-76). Bestämmelserna innebäratt förvärvels
giltighet blev beroende av all områdel inom viss lid avskildes genom
fastighetsbildning. Ägde sådan fastighetsbildning inle rum, var förvärvel i
princip ogiltigt.
1 avvaktan pä all jordabalken i övrigi trädde i krafl logs
reglerna om områdesförvärv in i en särskild lag, lagen (1968: 579) med vissa
bestämmelser om förvärv av område av fasiighel (prop. 1968: 127, 3LU 1968: 66,
rskr 1968:351). Lagen trädde i kraft den Ijanuari 1969 och avsåg enbarl förvärv
som skedde efter ikraftträdandet.
1968 års lag innebar all områdesförvärv genom köp, byle
och gåva blev gilliga endasl om de följdes av fastighetsbildning i överenssiämmelse
med förvärvel. Förvärv av faslighets andel i samfälld mark logs ullryckligen
undan från lagens tillämpningsområde (prop. 1968: 127 s. 57).
En definiiiv
lösning av frågan hur man skulle förhindra vidare prival jorddelning erhölls
först med jordabalkens ikrafllrädande den 1 januari 1972.
Enligt 1 kap. 1 § andra slyckel jordabalken är
sämjedelning utan verkan. Reglerna om förvärv av del av fastighei finns i 4
kap. 7-9§8 (se även 4 kap. 28 och 29§§). Områdesförvärvslagens regler har lagits
upp i 4 kap. 7§. Förvärv av faslighets andel i samfälld mark behandlas i 4 kap.
9§.
Jordabalkens regler, som inle getts relroakliv verkan (se prop.
1970: 145 s. 117, 402 och 450), innebär att förvärvel för sin giltighet är
beroende av atl fastighetsbildning sker genom förrättning, som söks viss tid
frän förvärvel.
I jordabalken regleras köp, byte och gäva. Samtidigt med
jordabalkens
Prop. 1978/79:191 12
ikrafllrädande infördes regler som skall molverka
sämjedelning också i fråga om förvärv på grund av giftorätt, arv och testamente
(13 kap. 13 a § giftermålsbalken saml 12 kap. 12 och 13 §S och 23 kap. 3§ ärvdabalken).
Vissa associalionsrältsliga förvärv regleras i lagen (1970:996) om förvärv i
vissa fall av del av fasiighel.
Legalisering så I gärder
De vid olika lillfällen införda ogiltighetsreglerna har inle
getts retroaktiv verkan. 1 stället har man vall att skapa möjligheler lill legalisering
av de redan verskställda delningarna.
Legaliseringslanken accepterades med lagen (1953: 157) om
verkan som laga skifie av sämjedelning m. m. Lagen gav möjlighet att legalisera
främsi enkla sämjedelningar, om delningen skell före jorddelningslagens ikrafllrädande
den Ijanuari 1928.
Problemen med ägosplittring och oklara
äganderättsförhållanden framträdde lidigi inom vissa delarav Kopparbergs län.
Genom lagen (1962: 270) om äganderättsutredning, lagfart och sammanläggning av
fastigheter i vissa fall (ÄUL), vidgades möjligheterna till legalisering genom
äganderättsutredning (prop. 1962: 159, 3LU 1962: 35, rskr 1962: 350). ÄUL
gällde till en början enbart Kopparbergs län. /kr 1963 uividgades lagens
tillämpningsområde lill hela landet (se SFS 196:.: 122).
ÄUL gav möjlighel lill legalisering av sämjedelningar, arealöveriålelser
och andra privala ålgärder, som skett före den 1 juli 1962. Även civilrättsligt
giltiga sämjeägoutbyten kunde legaliseras (jfr prop. 1971: 180 s. 58).
År 1968 logs ett viktigt sleg för atl åstadkomma största
möjliga överensstämmelse mellan den officiella fastighetsindelningen och
jordens indelning i brukningsenheler genom lagen (1968: 578) om erkännande av
privat jorddelning som fastighetsbildning, legaliseringslagen, (prop. 1968:
127, 3LU 1968:66, rskr 1968: 351). Lagen gällde i hela landet och kunde tillämpas
vid sidan av ÄUL.
Legaliseringslagen gällde i princip alla former av privat
delning, sämjedelningar, arealöveriålelser, privata ägoslyckningar saml
andelsförvärv i samfälld mark, som skell före den 1 juli 1962 (prop. 1%8: 127 s.
55). Sämjeägoutbyten undantogs emellertid uttryckligen från tillämpningsområdet
med hänsyn till alt dessa ålgärder borde regleras i anslutning till att nya
jordabalken infördes (prop. 1961?: 127 s. 56).
Vid jordabalkens ikraftträdande ersattes ÄUL och legaliseringslagen
av lagen (1971: 1037) om äganderättsutredning och legalisering, ÄULL, (prop.
1971: 180, CU 1971:29, rskr 1971:320).
ÄULL omfattar alla former av privala jorddelningar, även sämjeägoutbyten
(prop. 1971: 180 s. 59). Lagen innebär alt sådana privata delningar som ägl rum
före den 1 juli 1962 kan legaliseras (9 § andra stycket och 17§).
Prop. 1978/79:191 13
ArealJörvärv 1 juli 196231 december 1968
Frågan om behandlingen av arealförvärv som skett under
liden den I juli 1962-den 31 december 1968, dvs. åren närmasi före områdesförvärvslagens
ikrafllrädande, aktualiserades vid tillkomslen av lagen (1970; 995) om
införande av nya jordabalken (prop. 1970: 145 s. 126). Frågan aktualiserades
också under arbetet med ÄULL (prop. 1971: 180 s. 59; jfr prop. 1968: 127 s.
45). Vid båda tillfällena ansågs aU frågan borde ställas på framtiden.
Äldre arealöveriålelser (före den 1 juli 1962) kan
legaliseras. Arealöverlåtelser som skell efier områdesförvärvslagens ikrafiträdande
den 1 januari 1969 är för sin giltighet beroende av atl fastighetsbildning
sker.
Problemel ined arealförvärv som inle följs av
fastighetsbildning avser alltså endasl förvärv som skett under liden den 1 juli
1962 - den 31 december 1968. För dessa förvärv gäller inte något legail
villkor, som gör förvärvel ogilligt om fåsligheisbildning inle sker. Enda
sättet atl få fastighetsbildning till stånd är all söka avslyckning i vanlig
ordning. Om så inle sker och parterna inle låler förvärvel gå åter, föreligger alllså
en form av prival jorddelning, som inle kan legaliseras enligt nuvarande
bestämmelser.
Andd.sförvärv i samfälld mark
Förvärv av andel i samfälld mark omfattades inle av 1968
års områdes-förvärvslag (prop. 1968: 127 s. 57). Sådani förvärv blev för sin
giltighet inte beroende av faslighelsbildningsåtgärd förrän jordabalken Irädde
i krafl den Ijanuari 1972 (4 kap. 9 §).
Äldre
förvärv (före den 1 juli 1962) kunde legaliseras enligt legaliseringslagen,
som numera ersatts av ÄULL. Civilrättsligt gilliga andelsförvärv, som ägl rum
under tiden den 1 juli 1962-den 31 december 1971, kan däremoi inle legaliseras
enligt nuvarande bestämmelser.
Sämjeägoulbyten
Sämjeägoutbyten kunde legaliseras enligt ÄUL men inle
enligt legaliseringslagen. Enligt ÄULL kan sämjeägoutbyten legaliseras, om ålgärden
skett före den Ijuli 1962 (prop. 1971: 180 s. 58; jfr prop. 1968: 127 s. 56).
I 18 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken
finns en beslämmelse om gränshävd. Del är inle möjligl att med stöd av denna
bestämmelse legalisera alla slag av sämjeägoutbyten som är civilrättsligt gilliga
(prop. 1970: 145 s. 121 och 123; jfr prop. 1971: 180 s. 58).
Civilrätlsligl gilliga och alltjämt beslående sämjeägoutbyten,
som har ägl rum under liden den 1 juli 1962-den 31 december 1971, kan alllså inle
legaliseras enligt nuvarande bestämmelser.
Prop. 1978/79:191 14
BUaga2
Utdrag ur promemorian (Ds Ju 1977:12) Uppföljande översyn
av fastighetsbildningslagstiftningen
I departementspromemorian anförs under rubriken 4.1
Sanering av fastighetsindelning m. m. bl. a. följande (s. 52-53).
Emellerlid finns anledning atl här även diskulera andra
medel än sanering alt åstadkomma ordning och reda i den officiella
fastighetsindelningen. Två frågor bör härvid tas upp, angående dels legalisering
(se LMV 5.1) dels fastighetsbesiämning (se LMV 2.10).
Vid lillkomslen den 1 januari 1969 av legaliseringslagen
(1968:578), numera ersatt av lagen (1971: 1037) om äganderättsutredning och legalisering,
ansäg sig lagstiftaren inle kunna medge legalisering av arealöverlåtelse som
skett omedelbarl före lagens ikrafllrädande (prop. 1968: 127 s. 45; se även prop.
1970: 145 s. 126 och prop. 1971: 180 s. 59). Oklarheter i fråga om den verkliga
tidpunklen för avtalels ingående kunde föranleda ivekan. Enligt lagen kan därför
avtal om arealöverlålelse som ingåtts under perioden Ijuli 1962-31 december
1968 inte legaliseras. Sämjedelning (dvs. kvotdelning sämjevis) hade förbjudils
genom lag som irädde i krafl den 1 juli 1962. Arealöverlåtelses giltighet blev
den 1 januari 1969 beroende av avslyckning (se numera 4:7 JB).
Del skäl mol en fullständig möjlighel till legalisering av
arealöverlålelse som anfördes 1968 har nu förfallit. En tidrymd av sex och ett
halvt år ansågs då lillräcklig. Nu har en belydligt längre tid förflutit.
Det föreslås därför nu atl den begränsning som fmns i legaliseringsmöjlighetema
slopas. Förslaget innebär att även överlåtelse av andel i samfälld mark kan
legaliseras. Sådan överlåtelse kan ha skett fram till JB:s ikraftträdande den
1 januari 1972 (se 4:9 JB).
1 departementspromemorians specialmotivering till
förslaget till lag om ändring i lagen (1971: 1037) om äganderättsutredning och legalisering
anförs följande i anslutning till 9 §.
I paragrafen föreslås all nuvarande begränsning i legaliseringsmöjlighetema
slopas. Enligt förslaget kan alltså även arealöveriåtelse som skett under
perioden 1962-07-01-1968-12-31 legaliseras. Likaså överiåtelse av andel i
samfälld mark till uigången av år 1971.
Angående moliven härför, se avsnitt 4.1 (slulel).
Legalisering skall givelvis som hillills avse bara giltiga
privata delningsåtgärder. Förbud mol sämjedelning infördes 1962-07-01 (för
delar av Kopparbergs län gällde särskilda bestämmelser). Arealöveriåtelse som
skett efter 1969 års ingång och överlåtelse av andel i samfälld mark som skell
efter 1972 års ingång skall fortfarande prövas enligt FBL:s regler. Deras
giltighet är enligt 4:7 och 9 JB beroende av fastighetsbildning. Se LMV:s
framställning 5.1.
LMV:s
framställning om kombination av äganderättsutredning eller legalisering med
annan ålgärd (avsnitt 5.2) föranleder inte något förslag i denna promemoria.
Prop.
1978/79:191 15
lill departemenlspromemorian finns som bilaga fogad en
inom siaiens lanimäieriverk upprättad promemoria, dagtecknad den 26 april 1977,
med lileln Behov av ändringar i faslighelsbildningslagsliftningen i syfte all
förenkla förrältningshandläggningen. 1 lantmäteriverkets promemoria anförs
under rubriken 5 Behov av ändringar i ÄULL följande (s. 32-34).
5.1 Legalisering av vissa arealöverlätelser m.m.
Förvärv av del av fasiighel skall följas av fåsligheisbildning
i överensstämmelse med förvärvet. Om fastighetsbildning inle komnier lill
stånd i enlighel med förvärvel blir detla ogiltigt. Före 1969-01-01, då områdesför-värvslagen
(1968: 579) trädde i kraft, ledde en utebliven fastighetsbildning emellerlid
oftast inte lill all överlålelsen blev ogiltig. Överlålelsen var i slället
vanligen giltig och bindande för parterna även om fastighetsbildning inte kom lill
stånd.
Genom legalisering enligt ÄULL kan giltig överlåtelse
erkännas som fastighetsbildning om den skett före 1962-07-01. Arealöveriålelser
som lillkommil under perioden 1962-07-01 1968-12-31 kan däremoi inte legaliseras
även om de är civilrältslig gilliga.
Genom avslyckning eller fastighetsreglering kan
överensstämmelse åsladkommas mellan överlåtelser från den angivna perioden och
den officiella fastighetsindelningen. De i FBL uppställda villkoren för
fastighetsbildning begränsar dock i praktiken avsevärl möjlighelerna all
åstadkomma sådan överensstämmelse.
Vid jordabalkens tillkomst överfördes beslämmelserna från områdesför-värvslagen
till 4 kap. jordabalken. Vid detta tillfälle uppmärksammades problemel med de
icke legaliseringsbara förvärven frän liden 1962-1968. Departementschefen
anförde (prop. 1970: 145 s. 126 f) atl en form av prival jorddelning som inle
kan legaliseras föreligger om fastighetsbildning inle kommer till stånd och
parterna inte heller låler köpel gå åter. Någon lagstiftningsåtgärd borde inle vidlas
i delta sammanhang. I en framtid, när lagstiftningen beträffande arealöverlåtelser
i övrigt varit i kraft en tid, var det enligt depariemenischefen lällare all
överblicka problemen och finna den lämpligaste lösningen.
Vid lillkomslen av ÄULL diskulerades åler frågan huruvida
del var lämpligt all utsträcka legaliseringsmöjlighetema. Svea hovräll
förordade i sitt remissyttrande atl fången under liden 1962-1968 borde omfattas
av legaliseringsmöjlighetema. Efiersom sådana överiålelser inle kunde retroaktivt
ogilligförklaras, måsle de enligt hovrätten förr eller senare godtas genom
någon form av legalisering. Föredragande statsrådet ansåg emellerlid inle alt
man i detta sammanhang borde vidla några lagstiftningsåtgärder i fråga om
behandlingen av de akluella förvärven. I likhet med vad som skedde vid lillkomslen
av jordabalken borde frågan ställas på framliden (prop. 1971: 180 s. 59).
En stor majorilel av de förrättningslanlmälare som fåll lillfälle
att yttra sig inom ramen för fältundersökningen anser det vara önskvärt att ÄULL
kan lillämpas på överlåtelser under perioden 1962- 1968. Ett inte oväsentligt
antal arealöveriålelser torde ha förekommii under denna period och en del av
dem är fortfarande gällande.
Även från enskilt håll har hos LMV påtalats behov av atl
möjliggöra legalisering av de akluella överlåtelserna.
Prop. 1978/79:191 16
Förvärv av andel i samfällighel har förekommit i ganska
stor utsträckning under 1900-ialel. Sådana överlåtelser företer många likheter
med arealförvärven. De kan i likhel med dessa legaliseras om de lillkommil före
1962-07-01 och om de forlfarande är gilliga. Vad som ovan anföris om arealöveriålelser
lorde även gälla sådana andelsöverlåielser. Anialei an-delsöverlälelser torde
dock vara betydligt mindre än antalet arealöverlåtelser. Andelsöverlålelserna omfaliades
inle av områdesförvärslagen. Försl genom reglerna i 4:9 JB blev sådana förvärvs
giliighei beroende av fåsligheisbildning.
Enligt nu
härskande synsäll skall kongruens upprätthållas mellan den äganderätlsliga
indelningen och den officiella fastighetsindelningen. Lagstiftningen hindrar
för närvarande att sådan kongruens uppnås beiräffande arealöveriålelser under
tiden mellan den 1 juli 1962 och utgången av år 1968 samt andelsöverlåielser
under liden mellan den 1 juli 1962 och utgången av år 1971. Tiden är nu mogen
all lösa delta problem, vilket bör ske genom alt möjlighet öppnas lill legalisering
av de förvärv som ännu är giltiga.
5.2 Kombination av äganderättsutn;dning eller legalisering
med annan åtgärd
I denna promemoria (avsniii 3.3 och 4.10) har framförts
önskemål om ulökade möjligheler atl kombinera olika ålgärder i samma
förrättning. Även i samband med äganderättsutredning eller legalisering finns
behov av möjlighel alt samlidigt kunna lösa andra frågor för berörda
fastigheter. Det kan t.ex. gälla avslyckning, klyvning, fastighetsbesiämning
eller frågor enligt AL eller LL. Omvänt kan viij förrättning enligt FBL, AL
eller LL visa sig finnas behov av legaliseringisåtgärd. Om frågorna kan lösas
gemensamt inom ramen för samma förrättning kan betydande prakliska fördelar
uppslå. Det bör därför öppnas möjlighel alt, om del är lämpligt, kombinera
förrättning enligt ÄULL med åtgärd enligt FBL, AL eller LL i en gemensam
förrättning.
Prop. 1978/79:191 17
Bilaga 3 Departementspromemorians lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning
och legalisering
Härigenom föreskrives atl 9 8 lagen (1971: 1037) om äganderällsulred-ning
och legalisering skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9§ Sedan behövliga sammaniräden hållils, skall fasiighelsbildningsmyndigheten
pröva vem som bör anses vara ägare till varje särskild fastighei eller lill
mark inom fasiighel eller inom samfällighel enligt fastigheisbildningslagen
(1970:988) saml upprälla förteckning i enlighet härmed (ägan-derällsförteckning).
Förvärv vartill fordras tillstånd av myndighei får ej beaktas förrän tillstånd
erhållits.
Har fastighet delals genom säm- Har fasiighel delals genom säm
jedelning, arealöverlålelse eller an- jedelning,
arealöverlålelse eller an
nan privat jorddelning före den I nan
prival jorddelning, som är gil-
juli 1962, skall varje del upplagas lig
och ej är beroende av fastighets-
som särskild ägololl i äganderätts- bildning,
skall varje del upplagas
förteckningen. Detsamma gäller, som särskild
ägololl i äganderätts-
om samfällighel som avses i försia förteckningen.
Delsamma gäller,
siycket avskilts eller delats genom om
samfällighel som avses i första
jorddelning som nu sagts och, såviu stycket
avskilts eller delals genom
det skett genom arealöverlåtelse, jorddelning
som nu sagls och, såviti
hinder mol avslyckning icke skulle det
skett genom arealöverlåtelse,
föreligga enligt 10 kap. 2 § andra hinder
mol avslyckning icke skulle
slyckel fastigheisbildningslagen föreligga
enligt 10 kap. 2 § andra
(1970:988). slyckel fastigheisbildningslagen
(1970:988).
Andra slyckel gäller ej sämjedelning, som har omfattat
flera fastigheter, och sämjeägoutbyte, om fastighetsbildning i överensstämmelse
med den privata jorddelningen medför skada för innehavare av fordran eller
annan rättighet som besvärar fastighet eller del av fastighet.
Denna lag Iräder i kraft den
Prop.
1978/79:191 18
Bilaga 4
Sammanställning av remissyttrandena
/. Hovrätten över Skåne och Blekinge:
Förslaget angäende legalisering innebär atl den nuvarande
begränsningen av legaliseringsmöjlighetema slopas. Enligt förslaget kan alllså
även arealöveriålelser som skell under tiden den I juli 1962-den 31 december
1968 och andelsöverlåielser som skett under tiden den 1 juli 1962-den 31
december 1971 legaliseras (9§ ÄULL). Det hade enligt hovrättens mening varit önskvärl
med någon form av karlläggning av de nu ifrågavarande överlåtelserna för atl
härigenom i någon mån kunna få ell grepp om verkan av den föreslagna
utvidgningen av legaliseringsinstiluiel. Del måsle emellertid anses värdefullt
atl ålgärder vidlas för all få lill stånd en avveckling av alla beslående privala
jorddelningar så alt en så fullständig överensstämmelse som möjligl uppnås
mellan den äganderätlsliga indelningen och den officiella
fastighetsindelningen. Del är uppenbarl all någon lösning av frågan inle går
all åsiadkomma med de reguljära faslighelsbildningsinslilu-len. Förslaget om en
ulvidgning av legaliseringsmöjlighetema förefaller därför vara den mest
närliggande och lämpliga lösningen. Av uttalanden i olika lagstiflningssammanhang
torde också framgå att nu ifrågavarande överlåtelser förr eller senare måste
godtas även i fastighetsbildningshänseende genom någon form av legalisering (prop.
1970: 145 s. 126 f och prop. 1971: 180 s. 59). Mol bakgrund av det sagda anser
sig hovrätten därför, trots avsaknaden av den ovannämnda kartläggningen, kunna
tillstyrka förslaget.
2. Hovrätten för Nedre Norrland:
Hovräuen tillslyrker all förslaget läggs till grund för
lagstiftning.
3. Stockholms tingsrätt:
Tingsrällen tillstyrker alt nuvarande begränsning i legaliseringsmöjlighetema
slopas. Härmed kan dock ulan olägenhel anstå till dess den enligt tingsrättens
mening önskvärda allmänna översynen av fastighetsbildnings-lagstiftningen ägt
rum.
4. Stålens lantmäteriverk:
Förslaget tillslyrks. Det överensstämmer i sak med vad som
fördes fram i LMV-promemorian.
5. Överianlmälarmyndighelen i Uppsala län:
ÖLM anser det ur praktisk synpunkt vara av intresse att legaliseringsmöjlighetema
Ulslräcks lill arealöveriålelser från åren 1962- 1968 samt till förvärv av
andel i fastighet.
Prop.
1978/79:191 19
I tydlighetens intresse torde på lämpligt säll böra framgå
alt 18 S ÄULL inte utgör hinder all kombinera legalisering enligi ÄULL med sökl
faslig-helsbildningsålgärd. Det borde också vara möjligt all vid sammaniräde
vid förrättning enligt ÄULL med slöd av 4 kap. 8 § FBL muntligen ansöka om
fastighetsbildning som lämpligen bör prövas vid samma förrättning. Annoriunda
förhåller del sig med fastighetsbestämning.
6. Överlantmälaimyndigheten i Jönköpings lån:
Atl möjligheler lill legalisering uiökas all avse gällande
avtal fram lill 1969-01-01 tillstyrkes.
7. Överianlmälarmyndighelen i Blekinge län:
Enligt förslagei lill ändring i 9§ ÄULL kan arealöveriålelser
under perioden 1962-07-01-1968-12-31 saml överiålelser av andel i samfälld mark
lill uigången av år 1971 legaliseras. Det har konstaterats all inom länet
förekommer ell relalivi stort antal arealöverlåtelser - ofta med vilande-förklarad
lagfart - inom den angivna tiden. Vissa av dessa överiålelser är forlfarande gilliga,
dock icke alla. Sålunda har - ulan att förvärvslillslånd sökts - överiålelser skell
från jordbmksfastigheier. Även å dessa överiålelser har sökl lagfart
förklarats vilande. Motiv för lagens nuvarande begränsning atl avse
sämjedelningar, arealöveriålelser och annan prival jorddelning enbart fram till
den 1 juli 1962 saknas.
8. Överianlmälarmyndighelen i Hallands län:
Enligt ÄULL i dess nuvarande lydelse kan avtal om arealöveriåtelse
som ingåtts under perioden 1 juli 1962-31 december 1968 inte legaliseras. Genom
en mindre ändring i 9 § i lagen föreslås denna begränsning i legaliseringsmöjlighetema
nu slopad. Då nägon saklig grund för inskränkningen numera ej finnes och då
tillämpningen av lagen underlättas, synes ändringen lämplig.
9. Överlantmätarmyndigheten i Göteborgs och Bohus
län:
Den föreslagna lagändringen är synnerligen angelägen. Den
bör därför brytas ut ur lagändringskomplexet och genomföras separat och
omgående. Del saknas anledning atl låla ändringen anslå till dess förslaget i
övrigt kan realiseras.
10. Överlantmätarmyndigheten i Älvshorgs län:
I ÄULL föreslås att nuvarande begränsning i legaliseringsmöjlighetema
slopas, så alt även arealöverlåtelse som skett under perioden 1 juli 1962-31
december 1968 skall kunna legaliseras, givetvis under fömtsättning att överiätelsen
har skett under lagliga former. Förslaget innebär en uppföljning i tiden av
gällande regler för att erhålla ett bättre samband mellan civilrätlsligl gilliga
marköverlåtelser och fastighetsbildning. Det synes därför medföra en nödvändig
modemisering av gällande regler.
Prop.
1978/79:191 20
//. Överianlnuitarmyudigheten i Jämtlands län:
Enligi promemorian (sid. 160) är avsiklen med den
föreslagna ändringen i 9S andra siycket lagen om äganderätlsulredning och legalisering,
alt nuvarande begiänsning i legaliseringsmöjlighetema slopas och all alllså
även arealförvärv som skell undi;r liden 1 juli 1962-31 december 1968 skall
kunna legaliseras, liksom förvärv av andel i samfälld mark som skell fram lill
den 31 december 1971.
Fråga är om inte denna avsedda ändring, för atl underiäita
lillämpningen, kan uttryckas tydligare i lagtext än som föreslagits. Dessulom anföres
om sämjeägoutbyten följande. Del får anses vara klarl atl del i JB 1 kap. I S
intagna förbudel mol sämjedelning avser även sämjeägoutbyten. Det bör också
vara klart atl lagen den 25 maj 1962 angående förbud mot sämjedelning av fast
egendom inle avser sämjeägoutbyten. Med nuvarande bestämmelser kan endasl
sådana sämjeägoulbyten som lillkommil före den 1 juli 1962 legaliseras. 18 § JP
är endasl i begränsad omfattning, vid faslighels-bestämning, lillämplig även på
sämjeägoulbyten som tillkommit under tiden 1 juli 1962-31 december 1971. Om nu
lidsgränsen den 1 juli 1962 borttages för de privata jorddelningar som kan bli
föremål för legalisering bordel därmed också vara klarl, alt även sämjeägoutbyten
som lillkommil under liden 1 juli 1962-31 december 1971 kan legaliseras.
12. Dandeiyds kommun:
Förslaget lillslyrkes hell. Del måste vara angelägel och
praktiskt att få den officiella fastighetsindelningen all i siörre ulsiräckning
än hittills överensstämma med den fakiiska eller äganderätlsliga indelningen.
13. Sveriges lantmätareförening:
De föreslagna ändringama tillstyrkes. Behovei av att läcka
in alla privata jorddelningar är enligt föreningens mening synnerligen
angelägel. Dessa ändringar bör därför bryias ut och genomföras för sig om
översynen i övrigi skulle försenas.
I delta sammanhang finns anledning atl peka på en oklarhet
i lagstiftningen. Genom den nya lagsiiftningen på fastighetsrättens område
avsåg man atl för framtiden skapa full överensstämmelse mellan fastighetsindelning
och äganderätt. När det gäller att förhindra uppkomslen av nya privala
jorddelningar har man emellertid utgått från en terminologi, enligt vilken
sämjedelning endast innefattar en faktisk delning och inte ägoutbyie. Det kan
därför förekomma giltiga sämjeägoutbyten ända fram till 1972. Inte ens den
lagstiftning som då tillkom synes utgöra en spärr mot nya ägouibyien. Ägouibyte
är nämligen inte att jämställa med förvärv (jfr 4; 7-9 JB). Vetskapen om att
förbud saknas mot sämjeägoutbyte kan leda till en ökad användning.
Prop. 1978/79:191 21
Inneh å ll
Propositionen ................................................................. .... 1
Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ 1
Lagförslag ....................................................................... 2
Utdrag av protokollet vid regeringsssammanlräde den 15
mars 1979 . 3
1
Inledning ...................................................................... 3
2
Allmän molivering
........................................................... 4
2.1 Allmänna synpunkter................................................. 4
2.2 Arealförvärv ............................................................ 5
2.3 Förvärv av andel i samfälld mark ............................ .... 5
2.4 Sämjeägoutbyte ..................................................... .... 6
3
Upprättat
lagförslag....................................................... .... 7
4
Specialmotivering
......................................................... 7
5
Hemställan ................................................................... 8
6
Beslul ............................................................................. 8
Bilagor
1
Privala
jorddelningar....................................................... 9
2
Uldrag ur
departementspromemorian ......................... .. 14
3
Departementspromemorians
lagförslag ....................... .. 17
4
Sammanslällning
av remissyttrandena........................... .. 18
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1978/79:316 i texten
- Bet. 1978/79:CU34 Med anledning av propositionen 1978/79:191 om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering i texten
- Skr. 1979/80:103 1979/80:103 i texten