om finansiellt stöd till Luxor Industri AB
10 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:192, om finansiellt stöd till Luxor Industri AB
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:192
Regeringens proposition
1978/79:192
om Hnansiellt
stöd till Luxor Industri AB
beslutad den 29 mars 1979.
Regeringen föreslår riksdagen all antaga de förslag som
har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoil.
Pä regeringens vägnar OLA ULLSTEN
ERIK HUSS
Proposilionens huvudsakliga innehåll
1 proposilionen föreslås alt 175 milj. kr. anvisas för all
finansiellt rekonstruera Luxor Induslri AB. Av medlen är 75 milj. kr. avsedda atl
läcka beräknade föriusler intill uigången av år 1979 och 100 milj. kr. avsedda
att användas lill ulökning av bolagels egna kapilal.
I Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 192
Prop.
1978/79:192 2
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-03-29
Närvarande: slalsminislern Ullslen, ordförande, och slalsråden
Sven Romanus, Mundebo, Wikslröm, Friggebo, Huss, Rodhe, Hansson, Enlund,
Lindahl, Winther, De Geer, Gabriel Romanus, Tham, Bondeslam
Föredragande: statsrådet Huss
Proposition om finansiellt stöd till Lu:ifor Industri AB, m.
m.
1 Inledning
Luxor Induslri AB (Luxor) har seidan en lång lid varil ett
familjeföretag som bedriver utveckling, tillverkning och försäljning av främsi
televisions-mottagare och ljudanläggningar saml vissa andra apparaier inom hemelek-ironikområdel.
Tillsammans med dotterbolag sysselsäUer Luxor ca 2 250
personer inom landet, varav ca 2000 är verksamma i Motala och ca 100 i Karisborg,
Skaraborgs län. Luxor och Philips Norrköpingsinduslrier AB är de enda siörre
tillverkarna av lelevisionsmoliagare och ljudanläggningar inom landet.
Under åren 1977 och 1978 har den svenska marknaden för
hemelektronik stagnerat, vilkel har lett till vi.ss överkapacitet och pressad
lönsamhet i branschen. Förhållandet har varil likartat på fiera för Luxor väsenlliga
exportmarknader. För verksamhetsåret den 1 seplember 1977-31 augusli 1978 hade
Luxor budgeterat en mindre vinsl. Efter verksamhetsårels utgång väntades all
resultatet skulle uppvisa en mindre förlust. 1 början av år 1979 beräknades alt
förlusten för del gångna verksamhetsåret skulle kunna komma all uppgå lill
närmare 100 milj. kr.
1 en ansökan som kom in till statens indusiriverk den 30
januari 1979 ansökte Luxor om statlig garanii för ett lån på 50 milj. kr. Den 7
febmari 1979 avstyrkte industriverket bolagels ansökan och överlämnade den lill
regeringen för beslut. Sveriges Invesleringsbank AB (Investeringsbanken) erbjöd
sig den 9 februari 1979 alt under vissa villkor överta förvaltningen av Luxor
och svara för en nödvändig rekonstruktion av bolaget. Investeringsbanken har i
skrivelse den 28 mars 1979 redogjort för de statliga insatser som behövs för
all genomföra den rekonstruktion som är nödvändig för atl Luxors verksamhei
skall kunna drivas vidare.
Prop.
1978/79: 192 3
2 Luxors situation i början av år 1979
Ungefär samiidigi som Luxor ansökle om slallig garanii för
eli lån pä 50 milj. kr. inledde bolagei diskussioner med Invesleringsbanken
rörande en siörre kredit till rörelsekapital. Vid denna lidpunki hade någoi bokslui
för det verksamhelsår som gick lill ända den 31 augusti 1978 ännu inle färdig-siällls.
Preliminära beräkningar lydde emellerlid pä all föriuslen för verksamhelsärei
1977/78 skulle komma atl uppgä till ell belopp någoi över 100 milj. kr. Även om
förelagel genom alt ta dolda reserver i anspräk beräknades kunna klara en förlusl
av denna storleksordning utan all likvidations-plikt skulle inlräda, innebar
den uppkomna siluaiionen en likvidilelskris som direkt hotade företagels forlbeslånd.
De lån som bolaget hade sökt hos industriverket och Investeringsbanken syftade lill
atl ge ell sådant lillskoll av rörelsekapilal atl verksamheten skulle kunna fortsälla
t. v. i avvaktan pä en mera långsiktig lösning av förelagels problem. Bolagels Slyrelse
hade den 9 januari 1979 utsett en ny tillförordnad verkslällande direktör som
skulle svara för bolagets förvallning.
När
industriverket överlämnade Luxors ansökan om slallig garanii för län lill
regeringen för beslul bedömde verkei all en rekonstruktion av företagel var
nödvändig. Enligt verkets uppfattning borde frågan om ställiga garaniier
prövas försl i samband därmed. 1 samband med alt verkei överlämnade Luxors
ansökan tog jag lillsammans med chefen för arbelsmarknadsdeparlemenlel upp
överläggningar med Luxors ledning, berörda banker och med Invesleringsbanken om
förelagels situation. Därvid kom fram all bolaget under del senasle ärel hade råkal
in i en allvarlig kris som först på ell mycket sent stadium blivit känd av
bolagets slyrelse, anslällda och bankförbindelser. I och med all
krissituationen i slulel av januari månad 1979 blev offeniligi känd kom
förelagels eiablerade marknadsposi-tion såväl i Sverige som utomlands liksom
samarbetet med vikliga leverantörer i fara. Om en längre period av ovisshet
rörande företagets framtid hade fåll förfiyla, skulle möjlighelerna all driva verksamheien
vidare allvarligl ha kunnai skadas. Vid de analyser av förelagels situation
som jag tillsammans med chefen för arbetsmarknadsdepartementet lät ulföra framkom
alt Luxor hade belydande styrkefaklorer i form av kunnig personal, modern produklionsapparal,
akluelll produklsortiment och god marknads-posilion. Förulsällningama för alt förelagel
skulle kunna fortleva bedömdes vara goda. förutsatt all en rekonslmktion såväl
av den finansiella ställningen som av verksamheien snabbt och effeklivi kunde
genomföras. Ansträngningarna inriktades därför på alt så snabbi som möjligt
finna en lösning som innebar all verksamheien i förelagel skulle kunna drivas
vidare ulan avbrott.
Vid överiäggningar som jag lillsammans med chefen för arbelsmarknadsdeparlemenlel
upptog med Invesleringsbanken redovisades all banken var beredd atl under
vissa villkor överta förvaltningen av Luxor samt It Riksdagen 1978179. I saml.
Nr 192
Prop.
1978/79:192 4
all tillhandahålla ny verkställande ledning i bolaget.
Till de villkor som banken ställde för all överta förvaltningen av Luxor hörde
dels alt ägarna skulle överlåta aklierna uian vederlag, dels all de opriorilerade
fordringsägarna jämie huvudbankförbindelserna skulle acceplera ell ackord för
all därigenom möjliggöra en finansiell rekonslruklion. Vidare förulsalle Invesleringsbankens
ledning alt staien skulle vara beredd all tillskjuta riskkapilal för att
stärka Luxors finansiella bas och för atl läcka ofrånkomliga förlusler under en
överbryggningsperiod. så all återstående kapilalbehov skulle kunna lillgodoses
på den reguljära krediimarknaden.
Den 9 februari 1979 offentliggjorde Invesleringsbanken
sill erbjudande all på vissa villkor överta förvaltningen av Luxor. Samma dag
beslöt Luxors slyrelse alt inslälla betalningarna och atl ulse en ny verkslällande
direklör i bolaget som hade slällls till förfogande av Investeringsbanken.
Verksamheten i bolaget kunde därefier fortsätla utan avbrott sedan Investeringsbanken
hade ställt erforderliga krediler till förfogande.
3 Finansiell rekonstruktion genom ackord
Genom beslut av konkursdomaren vid Motala tingsräu den 12
februari 1979 utsågs en god man för Luxors ackordsförhandlingar enligt
ackordslagen 11970:847). Genom dennes försorg upprättades den 27 februari 1979
en bouppleckning i bolaget. I samband därmed upprättades även en preliminär
årsredovisning för verksamhetsåret 1977/78. Den visade en förlusl av 145 milj.
kr. per den 31 augusti 1978.
På grundval av bouppteckningens resultat och gode mannens
förslag beslöt Luxors styrelse den 26 februari 1979 atl erbjuda bolagels opriorilerade
fordringsägare ell ackord som innebar två tredjedelars utdelning på fordringar översligande
50000 kr. och full utdelning upp i.o.m. detla belopp. Sedan en erforderlig
andel av de opriorilerade fordringsägarna hade samtyckt till delta förslag
inlämnades den 6 mars 1979 en ansökan om förhandling om offentligt ackord lill
konkursdomaren vid Motala tingsrätt. Vid borgenärssammanlräde den 28 mars 1979
beslutades all del av bolagei erbjudna ackordel skulle fastställas.
Förutsättningarna för all ett ackord enligt nyss nämnda riktlinjer skall kunna
förverkligas synes vara uppfyllda, men beslutet härom har ännu inle vunnil laga
krafl.
Om del nämnda ackordet gentemot oprioriterade
fordringsägare kan genomföras, beräknas detta leda till en minskning av
bolagets skulder med ca 48 milj. kr. Genom en uppgörelse som lidigare nåtts vid
underhandlingar med bolagets huvudbankförbindelser, har dessa förklaral sig
beredda all avslå från 35 milj. kr. av sina priorilerade fordringar på bolaget.
Sammanlagl innebär säledes de nämnda åtgärderna att bolagets skulder minskas
med ca 83 milj. kr.
Sedan Luxors ägare nu har överlämnat sina aktier synes de
krav på
Prop.
1978/79:192 5
medverkan frän ägarnas och fordringsägarnas sida som Invesleringsbanken
slällde upp som villkor för atl överta förvaliningen av bolaget komma all
uppfyllas.
4 Prognoser över den ekonomiska utvecklingen i bolaget
1 skrivelsen den 28 mars 1979 har Invesleringsbanken
närmare angivit förutsällningarna för en forisaii rekonslruklion av förelagel
efter ackordels genomförande.
Enligt de preliminära bedömningar som den nya
förelagsledningen i Luxor har gjort, beräknas koncernens föriust för
verksamhetsåret 1978/79 komma alt uppgå lill 110- 125 milj. kr. Fördel
innevarande och de närmast kommande verksamhetsåren beräknas de sammanlagda
förlusterna komma all uppgå lill minsl 200 milj. kr.
Dä företagels kapitalbehållning efter genomfört ackord
endast vänlas uppgå lill ca 85 milj. kr. krävs belydande kapitallillskotl för
att säkerslälla förelagels verksamhei under en övergångsperiod innan rekonslruklionsål-gärderna
har hunnit verka.
Enligt Invesleringsbankens uppfaiining är del dessulom
nödvändigt all öka Luxors egna kapilal. Hillills har bolaget haft ett
aktiekapital av endasl 1.5 milj. kr., vilket skall ställas i relalion till en
balansomslutning av ca 450 milj. kr. För all möjliggöra en rekonslruklion och
även ge ulrymme för sädana offensiva initiativ och salsningar som krävs under
de kommande åren föratt ulveckla Luxors position inför framtiden ärdet enligt Invesleringsbankens
uppfattning nödvändigi all bolaget har en soliditet åtminstone i
storleksordningen 25%. Med de antaganden som företagsledningen har gjort beiräffande
resultat- och balansulvecklingen under de kommande åren, skulle ett lillskoll
av egel kapital med ca 150 milj. kr. erfordras för att den eftersträvade soliditeten
skall kunna uppnås. Ell sammandrag över Luxors balansräkningar per den 31 augusli
åren 1977 och 1978 saml resul-laträkningar för verksamhetsåren 1976/77 och
1977/78 bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga.
5 Åtgärdsprogram
Sedan den nya ledningen i Luxor tillsattes den 9 februari
1979 har ett fiertal ulredningar påbörjats inom förelagel vilka skall ligga
till grund för en strukturplan för den fortsalla verksamheten. Planen beräknas
föreligga lidigasl under sommaren 1979 lillsammans med en detaljerad budgei för
verksamhetsåren 1979/80. Den kommer bl.a. alt baseras på resultaten av pågående
ulredningar inom förelagel rörande produktprogram, marknadsläge,
administration och ekonomisk redovisning samt effektiviteten inom olika funklioner.
Prop.
1978/79: 192 6
Innan nyss nämnda ulredningar har hunnit slulföras är del ime
möjligt för förelagsledningen inom Luxor all i ell längre perspekliv fömlsäga
hur sysselsättningen kommer atl uivecklas inom koncernen. F.n. sysselsälls ca 2
250 anslällda inom Iandel. Under är 1979 beräknas antalet sysselsatta genom
naturlig avgång komma all minska med ca 250 personer.
6 Investeringsbankens engagemang i rekonstruktion av
företag
Vid rekonstruktion av ell förelag eller vid omslruklurering
av en bransch har del ibland varil nödvändigi för Invesleringsbanken all hell
eller delvis la ell ägaransvar för berörda förelag. Bankens ägarroll har i
sådana fall alltid avsetls vara temporär. Avsiklen har varil all förelagel
efter en rekonstruktion skall föras över lill nya ägare. Invesleringsbanken har
bl.a. inlräll som ägare när del gäller Shipman AB (småbålslillverk-ning), Sweteco
AB (leko), Sensolherm AB (radiatortillverkning). Ljungkvist Diecasl AB och Liiflkondilionering
AB.
Invesleringsbanken har byggt upp en kapacitet för arbele
med förelags-rekonsiruklioner m. m. som även i forlsällningen bör kunna
utnyttjas när statligt ägarengagemang anses befogal. Detla gäller särskili i
sådana fall då den siatliga ägarrollen kan tänkas bli tillfällig.
Atl lägga aktieinnehavet direkl i banken eller i ell av
banken ägt dotter-förelag är dock förenat med vissa problem. De förelag som
banken äger innefattas i Invesleringsbankens konsoliderade balansräkning. I
samband med bankens ulländska upplåning kan ägandel av ell antal finansielll
svaga förelag skapa problem, efiersom bl. a. soliditeten påverkas, även om detla
ägande är förenat med speciella villkor från statens sida som begränsar
Investeringsbankens förluslrisker. Dessa problem kan bli besvärande om de
förelag som banken engageras i är stora.
Ägarengagemang av det slag som har nämnls ligger dessulom
vid sidan av Invesleringsbankens ordinarie verksamhei som kreditgivare. I
samband med della slag av ägarengagemang kan bankens kredilgivning lill konkurrerande
förelag och verksamheier försvåras eller i.o.m. omöjliggöras. Även dessa skäl
talar för att en annan lösning än direkt ägarengagemang från bankens sida bör
eftersträvas.
Somjag lidigare harframhållil i prop. 1978/79: 123 (bil. 1
s. 69) angående riktlinjer för industripolitiken, m. m. kan det vara av vikt
alt staien bygger upp en kapacilel för arbele med förelagsrekonsiruklioner som
i forlsällningen skall kunna ulnylljas när statligt ägarengagemang är akluelll.
Bl. a. med hänsyn lill all remissbehandlingen av slalsförelagsutredningens belänkande
(SOU 1978:85), där frägor i anknyining lill denna problemalik behandlas, försl
nyligen avslutats ärjag f.n. inle beredd all lägga fram förslag hur ell sådani
bolag skall organiseras. Inom regeringskansliel uireds denna fråga för
tillfället och jag avser all åierkomma till regeringen
Prop.
1978/79: 192 7
med förslag i della ärende senare under året. Della är
enligt min mening en angelägen fråga, dels däiför att ertarenhelerna har visal
all del föreligger ell behov av sädana här rekonslruklionsinsalser även när del
gäller siörre företag, dels därför all Invesleringsbankens möjligheler till
upplåning inte onödigivis bör försvåras genom all banken ålar sig rekonstruklionsupp-drag.
I avvaklan
på regeringens förslag i della ärende bör aklierna i Luxor redovisas under
stålens fond för aklier. Invesleringsbanken har ålagil sig all svara för förvaliningen
av bolagei och genomförandet av den påbörjade rekonstruktionen.
Jag övergår nu till frägan om nödvändigt finansielll stöd lill
Luxor.
7 Behov av finansiellt stöd för rekonstruktion av Luxor
Enligt de bedömningar av förelagsledningen i Luxor som har
refererals i Invesleringsbankens skrivelse den 28 mars 1979. beräknas behovei
av slalligl finansielll slöd för atl täcka beräknade förlusler under det innevarande
och de närmaste verksamhetsåren komma all uppgå lill minsl 115 milj. kr. Dessulom
framhåller banken nödvändigheien av all öka Luxors egna kapilal med ca 150
milj. kr. så all en soliditet av ålminsione 25% uppnås för alt bolaget skall få
tillräcklig handlingsfrihet lill de offensiva satsningar som är nödvändiga för
all irygga dess framlida uiveckling.
Del är nalurligl all en rekonslruklion av del slag som här
är nödvändig är förenad med stor osäkerhei vid bedömningen av del framlida
ekonomiska ulfallei. Del finns därför enligt min mening inte anledning atl i della
sammanhang skjuia till kapilal för all täcka beräknade förluster under en så
lång period som inlill uigängen av Luxors verksamhelsår 1980/81. Ett belopp av
75 milj. kr. bör därför anvisas som ett medelstillskoll lill Luxor för budgetårel
1979/80, vilkel lillsammans med den behållning som väntas uppkomma sedan del
föreslagna ackordel har genomförls bör räcka för all läcka beräknade förluster
i bolaget inlill uigången av år 1979. Somjag nyss har nämnl bör aklierna i
Luxor l.v. redovisas under fonden för statens aktier. Statens förvärv av aklierna
sker utan vederlag. Jag finner vidare all medel bör anvisas för all teckna nya aklier
i Luxor och därmed förslärka Luxors solidilel. För delta ändamål bedömer jag
100 milj. kr. vara lillfyllesl. Aklierna bör tecknas till en överkurs av 25 %.
Ett anslag av 100 milj. kr. till förvärv av aklier i Luxor bör alllså las upp
på statsbudgeten för budgelårel 1979/80. Jag är sålunda inle beredd alt nu
förorda att staien skall skjuia till medel för atl läcka Luxors beräknade
förluster efter utgången av år 1979. Förelagsledningens resullatprognoser för
denna period lyder dock på ell fortsatt behov av statliga medel. Frågan om
ytterligare finansiellt slöd får las upp senare under år 1979 när resullatfallet
för verksamhetsåret 1978/79 och effekterna av det inledda
rekonstruktions-programmet kan bedömas.
Prop.
1978/79:192 8
Med del finansiella stöd somjag nu har förordal ges
nödvändiga resurser för all under innevarande år säkra den påbörjade rekonslruktionen
av Luxor.
8 Hemställan
Med hänvisning lill vad jag har anförl hemsläller jag all
regeringen föreslår riksdagen alt
1.
lill MedelstiUskott
till Luxor Induslri AB för budgelårel 1979/80 under fjortonde huvudlileln
anvisa ell reservaiionsanslag av 75 000 000 kr.
2.
lill Förvärv uv
aklier i Luxor Induslri AB för budgelårel 1979/80 under fonden för siaiens
aktier anvisa ell investeringsanslag av 100000000 kr.
Ärendei bör behandlas under innevarande riksmöte.
9 Beslut
Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden
och beslutar alt genom proposiiion föreslå riksdagen all aniaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79: 192
Bilaga
Luxor Industri AB
Prelimin ä r balansr ä kning per 1978.08.31
(lOOO-tal kr.)
77.08.31
78.08.31
Ulfall
preliminiir
77.08.31
78.08.31
utfall
prelimin ä r
TILLG Å NGAR
Likvida
medel
141
4 208
Varuviixlar
703
424
Kundfordringar
149 111
124 886
Fordringar
hos doiierbolag
56 529
44 650
Skatlefordring
1806
215
Andra
likvida fordringar
43 708
40123
Summa
likvida oms ä ttningstillg å ngar
251998
214 506
Lager, inventeral
v ä rde efter inkurans
184 086
177088
Summa
oms ä ttningstillg å ngar
436084
391 594
Sp ä rrkonto i Riksbanken
4 548
1242
Maskiner
och invenlarier
7066
8 288
Faslighetsinvenlarier
1754
Induslrifastigheler
11455
24677
Nyanl ä ggningar
15 194
Summa
materiella anl ä ggningstillg å ngar
33 715
34719
Aktier i
koncernbolag
-..
1959
Aktier
& andelar
27
27
Fordringar
p å koncernbolag
-
900
Summa
anl ä ggningstillg å ngar
33742
37 605
SUIMIV1A
TILLG Å NGAR
474374
430441
SKULDER
OCH EGET KAPITAL
Leveranl ö rsskulder
105 964
116 150
Skulder
till dotterbolag
2 341
2 898
Andra
kortfristiga skulder
145 088
238 650
Summa
kortfristiga skulder
253393
357698
Revers-
och inleckningsl å n
31288
34 156
Obligationsl å n
8 500
7 500
Pensionsskuld
14390
17 896
Skulder
till koncernbolag
n
13
Summa
l å ngfristiga skulder
54 191
59565
Summa
skulder
307 584
417 263
Investeringsfonder
inkl. arbelsmilj ö fond
12901
464
Lagerreserv
101973
Brandskadefond
5 120
2528
Summa
obeskattat eget kapital
119994
2992
Aktiekapital
1500
1500
Bundna
fonder
14116
14422
Disponibla
vinslmedel
28112
30868
Å rels vinst/f ö rlusl
3068
-36604
Summa
beskattat eget kapital
467%
10186
Summa
eget kapital
166790
13178
SUMMA
SKULDER OCH EGET KAPITAL
474374
430441
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:192
Preliminär resultaträkning verksamht Isåret 1977/78 (milj.
kr.)
1976/77 1977/78
ulfall preliminär
Försäljning 474.7 488.5
Övriga intäkter 60.2' 10.8'
Resullai före avskrivningar 26.2 -83.9
./. avskrivningar -5.5 -5.5
./.räntenetto -3.5 -13.4
Rörelseresultat 17.2 -102.8
./. avskrivningar på
kundfordringar (ulländska) -2.1 -42.3
Resullai före dispositioner 15.1 -145.1
huvudsakligen försäkringsersällninj
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
12 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (12)
12 kopplingar i 7 dokument.
- Prop. 1981/82:25 med förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 s. 111 i texten
- Bet. 1979/80:NU38 Med anledning av motioner om Luxor Industri AB s. 1 · s. 3 i texten
- Rskr. 1978/79:445 i texten
- Bet. 1978/79:NU52 Med anledning av propositionen 1978/79:192 om finansiellt stöd till Luxor Industri AB jämte motioner s. 1 · s. 2 · s. 3 · s. 5 · och 1 till i texten
- Bet. 1978/79:NU59 Med anledning av propositionen 1978/79:100 i vissa delar, propositionen 1978/79:123 om riktlinjer för industripolitiken, m. m. och propositionen 1978/79:184 om… s. 54 i texten