om förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB och Norrlands Skogsägares Cellulosa AB
56 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 46 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:207, om förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB och Norrlands Skogsägares Cellulosa AB
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:207
Regeringens proposition
1978/79:207
om förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB och Norrlands
Skogsägares Cellulosa AB
beslutad den 17 april 1979
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar OLA ULLSTEN
i ERIK HUSS
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag om statens medverkan i
en finansiell rekonstruktion av Södra Skogsägarna AB och Norrlands Skogsägares
Cellulosa AB. Avtal har undertecknats som innebär bl.a. atl staten skall förvärva
aktier i dessa förelag.
llpropositionen föreslås alt 500 milj. kr. anvisas för slalens
förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB och alt 600 milj. kr. anvisas för slatens
förvärv av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB.
1 Riksdagen 1978179. t samt. Nr 207
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:207
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssamraanträde 1979-04-17
Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och
statsråden Wikström, Friggebo. Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, De Geer,
Blix, Cars, Gabriel Romanus. Tham. Bondeslam
Föredragande: statsrådet Huss
Proposition om förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB
och Norrlands Skogsägares Cellulosa AB
1 Inledning
Den svenska skogsindusirin har under de senaste åren
utsatts för hårda påfrestningar. Den internationella marknaden för ett flertal
av skogsindustrins produkier har kännetecknats av svag efterfrågan cch
prisfall. Lönsamheten har därmed utvecklats i slarkl negaliv riktning vilket
resulterat i en markant försämring av såväl likviditet som soliditet för etl
stort antal företag. Den successiva förbättring av efterfrågan och priser som
för viktiga produktslag inträdde under andra halvåret 1978 fortgår och en
förbättring av lönsamheten kan förutses för innevarande år och även för år
1980. För några av företagen är emellertid situationen sådan atl fortsatta och
omfattande ekonomiska problem kan förutses.
Inom regeringskansliet har under lång lid pågått etl
omfattande analysarbete rörande den svenska skogsindustrins nuläge och
utvecklingsmöjligheter. I detla arbeie har bl.a. den finansiella utvecklingen
ägnats särskild uppmärksamhet. Resultaten av detta arbeie kommer inom den
närmaste tiden att redovisas i en departementspromemoria som har utarbetats
inom industridepartementet. Som underiag för de bedömningar som görs i det
följande har inom industridepartementet upprättats bl. a. en sammanställning
över lönsamhetsutvecklingen m. m. för de 18 största skogskoncernerna med vissa
skogsägareföretag särredovisade. Sammanställningen bör fogas till protokollet i
detla ärende som bilaga t.
Den ogynnsamma resultatutvecklingen under åren 1977 och
1978 har särskilt hårt drabbat de företag som gick in i lågkonjunkturen med
svag
Prop. 1978/79:207 3
konsolidering och pågående stora investeringar. I början
av år 1978 var likviditelssitualionen för flera företag sådan atl ett
omfattande behov av ytterligare upplåning förelåg. 1 syfte att underlälta för
företagen att klara detla beslutade riksdagen (prop. 1977/78:123, NU
1977/78:74, rskr 1977/78:360) våren 1978 om statliga garantier under är 1978
inom en medelsram om totalt 900 milj. kr. för lån lill skogsindustrin.
Möjligheten att slälla sådana garantier har senare utsträckts till utgången av
år 1979 (prop. 1978/79: 25 bil. 11, NU 1978/79: 16, rskr 1978/79: 122). Hittills
har regeringen beviljal garantier för lån med totalt ca 485 milj. kr.
Under våren 1978 blev den ekonomiska situationen för
Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) akut. En betalningsinställelse med
åtföljande konkurs bedömdes som nära förestående. De lånegarantier som
riksdagen tidigare hade beslutat om var inte av sådan konstruktion atl de
skulle kunna bidra lill en lösning av företagets problem. Därför beslutade
riksdagen i maj 1978 (prop. 1977/78:180, NU 1977/78:74, rskr 1977/78:360) atl
anvisa 400 milj. kr, som elt lån lill NCB med villkorlig ålerbelalningsskyldighel.
Syftel med lånet var att medverka lill att lösa de akuta ekonomiska problem som
hade uppstått i företaget.
I samband med att regeringen beslulade alt förelägga
riksdagen förslag i frågan bemyndigades chefen för industridepartementet att tillkalla
en särskild kommitté, skogsägareföretagskommittén (I 1978:02), med uppgift atl
bl.a. närmare analysera Ncb:s akuta finansiella problem. Åt kommittén uppdrogs
vidare all studera struktur- och kapitalförsörjningsfrågor inom
skogsägareföretagen. Kommillén har genomfört och redovisat omfattande analyser
av skogsägareföretagens struktur och utveckling. Analysresultaten har utgjort
underlag för regeringens ställningslagande i olika frågor.
I december 1978 lillkallade jag en särskild
förhandlingsgrupp med uppgift all biiräda regeringen vid fortsatta
överläggningar med skogsindustrin. Förhandlingsgruppens arbeie har i alll
väsentligt bedrivits i enlighet med de riktlinjer som angetts i direktiven till
skogsägareföretagskommittén. Kommillén entledigades i mars 1979.
Förhandlingsgruppens arbeie fortgår.
Inom ramen för förhandlingsgruppens arbeie har framkommit
att en finansiell rekonstruktion med statens medverkan nu bör ske för dels
Södra Skogsägarna AB, dels Ncb. Den ekonomiska situationen för dessa företag
har utvecklats så all extraordinära åtgärder bedöms som nödvändiga för all en
fortsatt omstrukturering och effektivisering av företagen skall kunna ske i
ordnade former. En sammanställning över struktur och resultatutveckling m. m.
inom Södra Skogsägarna AB och Ncb har upprättats inom industridepariemenlel och
bör fogas lill protokollet i delta ärende som resp. bilaga 2 och bilaga 3.
Ytterligare uppgifter om företagen har sammanställts inom
industridepartementet och bör i särskild ordning redovisas i samband med
utskottsbehandlingen i riksdagen av detta ärende. ti Riksdagen 1978179. I saml.
Nr207
Prop.
1978/79:207 4
Förelrädare för staten och Södra Skogsägarna, ekonomisk
förening, som äger Södra Skogsägarna AB, har den 16 april 1979 undertecknat
dels etl såsom huvudavtal betecknat avtal om statens förvärv av aktier i Södra
Skogsägarna AB. dels ett konsorlialavtal, som reglerar parternas samarbete i
bolaget. Huvudavtalet och konsortialavtalet bör fogas till protokollet i detta
ärende som resp. hiUigu 4 och hiliiga 5.
Vidare har företrädare för staten och de sju
skogsägareföreningar som äger Ncb den 16 april undertecknat dels ett såsom
huvudavtal betecknat avtal om statens förvärv av aktier i Ncb, dels ell konsorlialavtal
om samarbele mellan parterna i bolaget. Huvudavtalet och konsortialavtalet bör
fogas till protokollet i delta ärende som resp. bilaga 6 och bilaga 7.
2 Föredragandens överväganden
Skogsindusirin är en av våra mest konjunkturkänsliga
branscher. Lön-samheisiilvecklingen inom skogsindustrin har varit nära
förbunden med den inlernaiionella konjunkturens förlopp. Konjunktursvängningarna
har under senare år varit våldsamma. Detta har ställt skogsindusirin inför
betydande problem. Perioden inleddes med en kraftig högkonjunktur med högt kapacitetsuinytijande
och extrema prisstegringar för flera viktiga produktslag. Lönsamhelsmässigi
innebar denna utveckling vinster för skogsindustrin som saknar motstycke under
efterkrigstiden. Både likviditet och soliditet stärktes avsevärt inom flertalet
skogsindustriföretag.
Högkonjunkturen följdes av en djup och utdragen
lågkonjunktur. Denna inleddes redan år 1975 men fick fullt genomslag försl
under åren 1977 och 1978. Lågkonjunkturen drabbade hårt vissa företag inom
massa- och pappersindustrin. I syfte att sysselsättningsmässigt överbrygga
konjunktursvackan inleddes år 1975 en lageruppbyggnad. Denna uppbyggnad främjades
av slalliga stödinsatser, det s.k. lagerslödel, som med bred parlamentarisk
förankring beslutades av riksdagen. Massalagren blev snart tre till fyra gånger
siörre än normalt. Lågkonjunkturen dröjde sig kvar och förstärktes, vilket
medförde alt företagen under senare delen av år 1977 och början av år 1978 av
likviditetsskäl tvingades alt snabbt avveckla lagren lill föduslbringande
priser. Även för vissa pappersslag, t. ex. kraft-liner och säckpapper, var
priserna förlustbringande. Till den starkt negativa resultatutvecklingen
bidrog i hög grad det låga kapacilelsulnylijandel och även den kraftiga
ökningen av produktionskostnaderna till vilka grunden hade lagts redan under
de extrema vinståren 1973 och 1974. De devalveringar av den svenska kronan
som gjorts år 1977 innebar en viss förbättring av lönsamhelsläget men ulvecklingen
av dollarkursen under år 1978 medförde atl devalveringseffeklen reducerades
avsevärt. . Under senare delen av år 1978 inträdde successivt en förbättring av
konjunkturen för massa- och pappersindustrin. Genom alt överiagren re-
Prop. 1978/79:207 -T 5
dan hade avvecklats ledde det förbätlrade eflerfrågeläget lill
att kapacitets-utnyttjandet inom industrin kunde öka. Denna förbättring följdes
av successiva prishöjningar för viktiga produktslag. För år 1979 kan förutses elt
högt kapacitetsutnyttjande inom skogsindustrin och prisutvecklingen kan vänlas
bli fortsatt gynnsam. En markant förbättring av lönsamheten kan därmed förulses
inträda under åren 1979 och 1980. Bilden äremellertid inte hell entydig
beroende på den svaga dollarkursen och vissa svårigheter när det gäller
skogsindustrins råvaruförsörjning. Flera skogsföretag och då framför allt de
stora avsalumassaproducenterna är i hög grad beroende av dollarns kurs gentemot
den svenska kronan. Den hittillsvarande utvecklingen under år 1979 har
inneburit en fortsatt svag dollarkurs.
Även råvarusitualionen inger anledning till oro. I lakl
med produktionsökningen inom skogsindusirin har även förbrukningen av
vedråvara ökat. De relalivl stora råvarulager som under lågkonjunkturen byggdes
upp inom industrin har nu i allt väsentligt reducerats lill normalnivå och behovet
av ökade och kontinuerliga virkesleveranser är starkt. För flera företag
föreligger redan nu vissa problem med råvaruanskaffningen och dessa kan komma
att förvärras under hösten. Det är av störsia vikt atl skogsindustrins
kapacitetsutnyttjande kan hållas på en hög nivå så alt det förbättrade
marknadsläget kan ulnyltjas fullt ut. Regeringen har därför nyligen beslutat
ätt föreslå riksdagen tidsbegränsade åtgärder i syfte all stimulera lill ökad
avverkning av skog under den närmast kommande avverkningssäsongen (prop.
1978/79: 199).
Vid sidan av de osäkerhetsmoment som valutamarknadens
utveckling och ! råvaruförsörjningen ulgör, föreligger inom delar av skogsindusirin
problem av annan karaklär som kommer all i väsenllig grad molverka de
ekonomiska fördelar som den positiva eflerfråge- och prisutvecklingen nalurligen
borde medföra.
För vissa företag har sålunda utvecklingen under åren 1977
och 1978 medfört ell behov av omfattande nyupplåning för alt likviditelsmässigl
kompensera ett negativt resullat. Skuldbördan har därigenom vuxit avse-värloch
i molsvarande takt även räntekostnaderna. Ökad upplåning och krympande eget
kapital har försvagat soliditeten. De kraftigl ökade kapitalkostnaderna och
den markant försvagade soliditeten som har inträtt i några förelag innebär att
dessa - även med en mycket optimistisk bedömning av eflerfråge- och
prisutvecklingen - inte av egen kraft kan åstadkomma den konsolidering och den
minskning av räntebärande skulder som måste ske.
Särskilt utsatt är siluationen för skogsägareföretagen.
Dessa företag har under 1960- och 1970-talen expanderat i snabb lakl.
Expansionen har i hög grad skett genom extern finansiering och konsolidering
har inle skett i den takt och omfattning som har varit nödvändig. På grund av
den ogynnsamma kapitalstruktur som därmed har uppstått har dessa förelag
drabbats särskilt hårt av den slarkl negaiiva resultatutvecklingen under åren
1977
Prop. 1978/79:207 6
och 1978. Del är uppenbart att kapitalstrukturen pä elt
avgörande sätt har bidragii lill den krissituation som flertalet av de föreningsägda
företagen har hamnat i. Del egna kapitalet har varit för litet och de
ekonomiska resurserna även i övrigt alltför små för att företagen skulle kunna
klara omfattande förluster under flera år. I viss mån likartade förhållanden
gäller för några av de icke föreningsägda skogsindustriföretagen.
Våren 1978 bedömdes den ekonomiska situationen som akut
för flera siörre skogsindustriföretag. Riksdagen beslulade, som lidigare har
nämnts, i maj 1978 om särskilda statliga garantier för lån till skogsindur.rin
i likviditelsstärkande syfte. För Ncb bedömdes situationen som så allvarlig atl
företagels fortbestånd var i omedelbar fara. Riksdagen beslutade därför
samtidigt om ett särskilt lån av 400 milj. kr. till Ncb med villkorlig ålerbelalningsskyldighel.
Analyser som utfördes inom regeringskansliet och
överläggningar som ägde rum mellan regeringen och förelrädare för skogsägarrörelsen
visade alt problemen inom skogsägareförelagen var omfattande. Därför tillkallades
i april 1978 en kommitté med uppgift all utreda vissa frågor rörande
skogsägareföretagen, skogsägareföretagskommittén. I direktiven uppdrogs åt
kommittén att dels närmare analysera de akuta problem av finansiell natur scm
hade uppstått inom Ncb, dels analysera frågan om lämplig struktur och
långsiktig finansiering av skogsägareförelagen. I direktiven anfördes även att
de evenluella effektivitetsvinster som kunde uppnås genom ökat samarbete mellan
skogsägareföretagen skulle uppmärksammas och att kommittén skulle vara
oförhindrad att också undersöka eventuella positiva effekter av
strukturåtgärder där även andra skogsindustriförelag kunde komraa all beröras.
I juni 1978 avlämnade kommillén en rapport om Ncb. De rekommendationer och den
analys som redovisades i denna rapport utgjorde en del av beslutsunderlaget för
regeringens beslut om i vilken takt och omfattning lånet skulle ställas till Ncb:s
förfogande. Kommittén har därefier under år 1978 genomfört omfattande analyser
av skogsägareföretagen och haft överläggningar med olika intressegrupper inom
skogsindustrin. Vid avrapporteringen lill regeringen framkom all problemen för
några av skogsägareföretagen var av sådan karaktär och omfauning aU särskilda
statliga åtgärder skulle kunna komma alt aktualiseras.
Kommilléns arbetsuppgifter överfördes i december 1978 till
en särskild förhandlingsgrupp med uppdrag att biiräda regeringen i de konkreta
förhandlingar med enskilda förelag som förestod. Förhandlingsgruppens arbete
har i alll väsentligt skett raed utgångspunkt i situationen för skogsägareföretagen.
Eftersom en lösning av de problem av strukturell och finansiell karaktär som
föreligger inom dessa företag skulle kunna underlättas genom samverkan med
andra förelag i branschen, har förhandlingsgruppen haft överläggningar med etl
flertal siörre skogsindustriföretag angående förutsätlningarna och viljan att
medverka till ändamålsenliga strukturiösningar. Dessa diskussioner är ännu inte
slutförda.
Prop.
1978/79:207 '.;- 7
De resultat som har framkommit av förhandlingsgruppens
överläggningar med företagen inom skogsindustrin och det analysarbete som har
bedrivits inom regeringskansliet ger vid handen att situationen för Södra
Skogsägarna AB och Ncb är sådan all en omedelbar finansiell rekonstruktion av
dessa företag måste ske. Enligt min bedömning kan en sådan rekonstruktion inte
ske ulan slatens medverkan.
Jag vill emellertid i sammanhanget framhålla alt det i
första hand åvilar företagens ledning, ägare och kreditgivare alt genom
erforderliga ålgärder säkerställa företagens fortbestånd. Samtidigt innebär näringspolitiken
etl ansvar från samhällets sida all på olika sätl medverka till alt företagens
långsikliga konkurrenskraft stärks och alt den successiva strukturomvandling
som pågår i vårt näringsliv så långt möjligt sker i kontrollerbara former.
Den ekonomiska situation som nu har uppstått i Södra
Skogsägarna AB och Ncb är av sådan karaklär all ägarna inle kan skjuta till
behövligt riskkapital i den takt och omfattning som är erforderlig för atl
genomföra nödvändiga strukturåtgärder cch skapa en sund ekonomisk bas i
företagen. Det äi därför nödvändigt alt staten medverkar lill att stärka dessa
två förelags konkurrenskraft och atl slalliga insatser härför sätts in snabbt.
Jag kommer i det följande atl närmare utveckla behovet av insalser
för Södra Skogsägarna AB och Ncb. Del bör emellertid påpekas atl problem
föreligger även inom andra delar av skogsindustrin. Vad gäller övriga förelag
inom den producenlkooperaliva gruppen har vissa ålgärder, delvis med slatens
medverkan, redan vidtagits eller är under genomförande för all skapa
förutsättningar för en successiv konsolidering och effektivisering av verksamhelen.
Del är här fråga om dels Vänerskog, dels Mälarskog.
Vad gäller Vänerskog har förelaget beviljats statliga
garantier för lån på totalt 120 milj. kr. Vid de överläggningar som har
föregått regringens beslul om garantier har företaget redovisat elt ålgärdsprogram
som enligt min bedömning bör kunna stärka förelagets ekonomiska slällning
väsentligt. Jag bedömer all Vänerskog har goda möjligheler all genomföra
erforderliga ålgärder av finansiell och strukturell natur. Även inom Mälarskog
pågår arbete för alt skapa slabililel och framlida lönsamhel i verksamheten.
Förutsättningar härför har skapats bl.a. genom en uppgörelse mellan Mälarskog,
företagets bankförbindelser, Lanibrukarnas Riksförbund och slaten. Uppgörelsen
innebär att samtliga parter ekonomiskt bidrar till att stärka förelagets
likviditet och soliditet.
Även om situationen för stora delar av den svenska skogsindustrin
är mycket bekymmersam vill jag framhålla att della inte får las som ullryck för
atl en bestående cch radikal försämring av branschens internationella
konkurrenskraft har inträtt. Svensk skogsindustri har en i slora delar modern
och effektiv produktionsapparat och ell genomgående mycket kvalificerat
yrkeskunnande hos de anställda. Mot bakgrund av den relativt lillfredsställande
resultatutveckling som flera skogsindustriföretag redovi-
Prop.
1978/79:207 8
sade även under lågkonjunkturåren 1977 och 1978 finns det
enligt min mening anledning atl ha en positiv syn på den svenska
skogsindustrins framtid.
Jag övergår nu lill alt redogöra för utvecklingen och den
situation som har uppstått i Södra Skogsägarna AB och Ncb.
Södra Skogsägarna AB ägs av Södra Skogsägarna, ekonomisk
förening, som är en sammanslutning av ca 43 500 skogsägare i södra Sverige.
Tillkomsten av Södra Skogsägarna betingades i hög grad av
den blygsamma skogsindustriella verksamheten i södra Sverige. Sålunda har ulbyggnaden
av företaget i väsentlig grad skett genom omfattande investeringar i nya
anläggningar. Den industriella verksamhelen inom Södra Skogsägarna etablerades
redan i början av 1950-lalel men det är först under den senaste tioårsperioden
som en mer omfattande expansion har skett.
Koncernen, dvs. Södra Skogsägarna AB inkl. i huvudsak
dotterbolagen AB Klippans Finpappersbruk och Göta Cellulosa AB, bedriver en
mångskiftande industriell verksamhet. Tyngdpunkten ligger på pappersmassa för avsalu.
Med en produktionskapacitet, som vid slutet av år 1979 kommer all uppgå till
ca 750000 ton avsalumassa per år, tillhör företagel väridens största
producenter på detta område. Massatillverkningen sker i allt väsentligt vid
anläggningarna i Värö, Mörtum och Mönsterås. I övrigt tillverkas inom koncernen
sågade trävaror, trähus, spånskivor, papper och kemiska produkier.
Södra Skogsägarna AB inkl. dotterbolagen hade år 1978 en omsätlning
på drygt 2 400 milj. kr. och sysselsatte ca 7 700 personer. Härutöver var ca I
900 personer verksamma i den ekonomiska förening som äger bolaget. Under
1970-talet har faktureringen i det närmaste trefaldigals och balansomslutningen
har ökat från ca 900 milj. kr. i början av 1970-lalel lill 3 400 milj. kr. vid ulgången
av år 1978. Resultatmässigt har emellertid utvecklingen inle varil
tillfredsställande. Under perioden 1972-1978 har del sammantagna resultatet
efter finansiella poster varit negativt, -31 milj. kr. Då något lillskott till
bolagets egel kapital inte har lämnats från den ekonomiska föreningen, har soliditeten
utvecklats ogynnsamt. De räntebärande skulderna och därmed räntekostnaderna
har vuxit starkl.
Resultatutvecklingen har varierat starkl mellan enskilda
år. Under den extrema högkonjunkiuren, som fick silt genomslag för förelaget
mot slutet av år 1973 och varade ett stycke in på år 1975, kunde etl myckel
gynnsamt resultat redovisas. Sammantaget under treårsperioden 1973-1975 uppgick
sålunda resultalel efter finans ella poster lill 535 milj. kr. vilket innebar
en vinstmarginal, beräknad på omsättningen, på nära 12%. Detta medförde att soliditeten
kunde stärkas väsentligt, från endast ca 10% år 1972 lill 23% vid utgången av
år 1975. Resultatutvecklingen var lillfredsställande även under år 1976. Den
gynnsamma resultatutvecklingen följdes åren 1977 cch 1978 av en negativ ulveckling
som resultatmässigt innebar en föriust med
Prop. 1978/79:207 9
sammantaget inemot 700 milj. kr. Likviditeten församlades
och en omfattande nyupplåning skedde. Soliditeten sjönk snabbt och uppgick
till endast knappt 12% vid slutet av år 1978.
För| Södra Skogsägarna AB föreligger inte någon omedelbar
fara för att likvidationsplikl skall inträda. Däremot har likviditeten länge
varit utomordentligt ansträngd. Till detla har, vid sidan av de stora föriusterna,
i hög grad den omfattande investeringen i en ny massafabrik i Mönsterås bidragit.
Det är sålunda främst likviditetsproblemen som har utlöst den ekonomiska; kris
som företaget nu befinner sig i. Efter ansökan har företaget beviljats statliga
garantier för lån av totalt 300 milj. kr. Detta har inneburit en väsenllig
likviditetsförstärkning och gelt förelaget rådrum. De mer grundläggande
problemen för företaget kvarstår dock.
För åren 1979 och 1980 förulses visserligen en god
efterfrågan och en gynnsam prisutveckling för väsentliga produktområden och
därmed ett förbättrat rörelseresultat. Samlidigl har emellertid den omfattande
upplåningen medfört sä stora räntekostnader att nettoresultatet kommer att bli
helt otillfredsställande. Investeringen i Mönsterås som slutförs under år 1979
kommer att medföra en ytterligare belastning. Räntekostnaderna för denna investering
får resultatmässigt genomslag fr. o. m. år 1980. De totala kapitalkostnaderna
för företagel kommer därmed alt anta en helt oacceptabel nivå i förhållande lill
det rörelseresultat som kan förutses. Utgångsläget för förelaget är således
inte särskilt gynnsamt.
Ett' kapitaltillskott av beiydande storleksordning måste
därför tillföras företaget för all säkerställa likviditet och soliditet och för
atl i väsenllig omfattning nedbringa de räntebärande skulderna. Staten bör
medverka härtill genom atl skjuta lill aktiekapital till bolaget. Jag
återkommer lill medelsfrågan i det följande.
Jag vill i sammanhanget nämna alt även andra alternativ
för statlig medverkan har övervägts vid diskussionerna mellan slaten och Södra Skogkägarna.
Bl.a. har diskuterats frågan om ett statligt finansiellt åtagande i ett bolag
omfattande enbart förelagets anläggning i Mönsterås. De analyser som har
genomförts visar emellerlid att de ekonomiska problemen inom förelaget som
helhet inle på elt avgörande sätt kan lösas genom en sådan insals från slatens
sida.
Vid sidan av de finansiella problemen har företaget
problem även av strukturell karaktär. En finansiell rekonstruktion av förelaget
får inle innebära atl det strukturarbete som har påbörjats inom företaget
avstannar. Jag vill undersiryka all en fortsatt effektivisering och
omstrukturering av företaget är nödvändig för atl långsiktig konkurrenskraft,
lönsamhet och konsolidering ska kunna uppnås.
Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb), som bildades år
1959, ägs av sju skogsägareföreningar i norra Sverige med totall ca 48000
medlemmar. Ncb med dotterbolag (koncernen) bedriver en mångskiftande
skogs-industriell verksamhet. Inom koncernen tillverkas sågade trävaror,
trähus, plywood-, spån- och träfiberskivor, cellulosa, papper och kemiska pro-
Prop.
1978/79: 207 10
dukter. Tyngdpunkten i verksamheten ligger på produktion
av massa och papper. Av koncernens totala fakturering svarar dessa
produktgrupper för ungefär två tredjedelar. Det totala antalet anställda i Ncb
uppgick år 1978 till ca 2 900 personer. Inom koncernen som helhet sysselsattes
ca 7400 personer, varav 5 200 inom landet. Inom de sju skogsägareföreningar som
iiger Ncb var 2400 personer verksamma. Koncernens verksamhei har avgörande
betydelse för sysselsättningen på åtskilliga orter, inle minsl i
Västernorrlands län.
Ncb:s snabba expansion har i allt väsentligt skett genom
förvärv av företag. Finansieringen av dessa förvärv, liksom av investeringar i
övrigt, har nästan helt skett genom extern upplåning. Då samtidigt lönsamheten
varit svag har konsolideringen i förelaget kraftigt eftersatts.
En ekonomisk analys av Ncb avseende 1970-talel visar all soliditeten
har uppgåii till som högst ca 17%'. Detta gäller år 1975 då en viss konsolidering
hade kunnai ske efter den extrema högkonjunkiuren. För de 18 största
skogskoncernerna uppgick soliditeten nämnda år lill i genomsnitt 31%.
Liksom för flera andra skogsförelag medförde ulvecklingen
under åren 1977 och 1978 omfattande ekonomiska problem för Ncb. För detla
förelag blev emellertid situationen ohållbar och våren 1978 var företagels
fortbestånd i omedelbar fara. Vid de överläggningar med staten som påkallades
från förelagels sida framkom att förelagets ägare inte kunde skjuta lill del
riskkapital som behövdes för all förhindra alt företagel skulle tvingas träda i
likvidation.
Mot den bakgrunden beslöt riksdagen, somjag tidigare har nämnl,
i maj år 1978 alt ett lån om 400 milj. kr. med villkorlig ålerbelalningsskyldighel
skulle kunna lämnas till företagel. Lånet var så konstruerat att det kunde las
upp som intäkt i företagels resultaträkning.
Under verksamhetsåret 1977/78 (18 månader) redovisade Ncb
en föriust på 520 milj. kr. efter avskrivningar och finansiella poster. För
hela koncernen var förlusten 600 milj. kr. Genom det statliga lånet, scm
ställdes till företagets förfogande i slutet av juni 1978, kunde förlusten dock
avsevärt reduceras.
Syftel med lånet lill Ncb var alt åsiadkomma en sådan
ekonomisk bas i företaget atl erforderliga strukturåtgärder skulle kunna ske i
kontrollerbara former. Ulvecklingen för förelaget har emellertid varit forlsall
negativ. 1 mitten av år 1978 beräknades förlusten i moderbolaget för verksamhetsåret
1978/79 till ca 150 milj. kr. Enligl företagsledningens senasle bedömning
beräknas förlusten nu komma alt uppgå lill ca 200 milj. kr. För de närmaste åren
förutses en fortsalt ogynnsam resultatutveckling. En väsentlig orsak lill detta
är den omfattande upplåning som har skelt för atl likviditelsmässigl täcka
förluster. År 1976 uppgick räntenettot till -90 milj. kr., vilket motsvarade
10% av moderbolagets fakturering. För innevarande verksamhetsår beräknas ränlenetlol
lill -176 milj. kr., vilket svarar mol 16 % av
den beräknade faktureringen. Det statliga lån som Ncb
beviljades år 1978 har inte pä etl avgörande sätt kunnat förbättra förelagets
ekonomiska situalion.
Vid sidan av det tyngande finansnettol finns även andra
problem i företaget. Flera enheter inom såväl Ncb som dotterbolagen redovisar
otillfredsställande rörelseresultat. Det är här i flera fall fråga om
långsiktiga lönsamhetsproblem. Vidare föreligger f n. ett behov av att anpassa
omfattningen av den industriella verksamheten lill den kapitalbas som de nuvarande
ägarna kan mobilisera. Eftersom dessa har ansett sig inte ha möjlighet alt
skjuta till riskkapital i mer betydande omfattning, slår företaget nu inför en
krympning av verksamhelen. Förelagets dilemma är emellertid atl de finansiella
och solidilelsmässiga förutsättningarna inte föreligger för etl framgångsrikt
rekonstruktions- och strukturarbete av denna karaktär.
öm inle särskilda åtgärder vidtas föreligger en uppenbar
risk all företaget inom en snar framtid ånyo kommer i en likviditets- och solidiletsmäs-sigl
akut situation. Detta skulle kunna leda lill en belalningsinställelse åtföljd
av konkurs. I den stora och komplicerade företagsgrupp som Neb-koneernen utgör
är konsekvenserna av elt sådant förlopp svåra att överblicka. Enligt min
bedömning är dock risken uppenbar all beiydande negaiiva effekter skulle kunna
uppslå såväl för sysselsättning som för virkesförsörjningen lill hela den
norrländska skogsindusirin.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört bedömer jag att
ett kapitaltill-skolt av beiydande slorlek måste ske lill Ncb för alt
säkerställa likviditet och soliditet och för att reducera räntebärande skulder
och fullfölja del strukturarbete som redan har påbörjats. Staten bör medverka
härtill genom all skjuta till medel i form av aktiekapital till bolaget. Jag
återkommer till medelsfrågan i del följande.
Jag vill framhålla att etl slalligt ekonomiskl och ägarmässigt
engagemang inle får las som uttryck för atl det strukturarbete som redan
påbörjats inom företaget nu skall avstanna. För de enheter för vilka långsiktig
lönsamhet inle kan uppnås inom ramen för Ncb:s verksamhei måste övervägas avveckling
eller avyttring till andra företag i den mån förutsättningar för delta kan
föreligga. Samtidigt måste forlsall ulveckling ske av vissa enheter. Somjag i
annat sammanhang har framhållil gäller detla bl. a. Ncb:s anläggningar i Väja
och Vallvik.
Jag övergår nu till att i korthel redogöra för avtalen
dels mellan staten och Södra Skogsägarna, ekonomisk förening, dels mellan slaten
och de sju skogsägareföreningar som äger Ncb. Avtalen åierfinns som bilagorna
4-7 till prolokollel i della ärende.
I huvudavtalel mellan staten och Södra Skogsägarna,
ekonomisk förening anges de allmänna utgångspunkterna och de huvudsakliga
villkoren för statens engagemang i Södra Skogsägarna AB. Avtalet innebär i
huvudsak följande.
Utgångspunkten för statens engagemang är som förut har
nämnts alt t2 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 207
Prop. 1978/79:207 12
nuvarande ägare inte kan skjuta till det riskvilliga
kapital som behövs för en finansiell sanering av bolaget och en förstärkning av
dess soliditet. Samtidigt ligger det i parternas intresse att den ägarform som
producent-kooperationen representerar så långl möjligt bibehålls. Slaten skall
därför tillsammans med skogsägareföreningen tillskjuta riskvilligt kapital för
alt väsentligt förbättra bolagets soliditet så att förutsättningar skapas för
bolagets fortbestånd och utveckling. Skogsägarna skall vara majoritetsägare i
bolaget och ha möjlighet att genom framtida inlösen av statens aklier åter bli
ensam ägare till bolagel.
Parterna skall verka för att bolagets verksamhet bedrivs
efter affärsmässiga grunder och att den påbörjade strukturomvandlingen och
rationaliseringen genomförs för alt åstadkomma långsiktig konkurrenskraft,
lönsamhet och konsolidering.
Aktiekapitalet, som f n. uppgår till 180 milj. kr., skall
genom fondemission och nyemission ökas till 500 milj. kr. Staten skall teckna aklier
för 500 milj. kr., varav 300 milj. kr. skall avsättas till reservfonden.
Skogsägarna tecknar nyemitterade aktier för 180 milj. kr., varav 108 milj. kr.
skall avsättas till reservfonden. Betalning av aktierna, som skall ske senasi
60 dagar efter aktieteckningen, eriäggs av staten kontant och av skogsägareföreningen
genom kvittning av en fordran på bolagel.
När slaten har betalat för aktierna, skall bolaget, så
snart lånevillkoren medger det, återbetala lån som har tagits upp mot statlig
garanti så att garantin på 300 milj. kr. frigörs.
Parterna skall verka för alt bolaget och dess dotterbolag å
ena sidan och skogsägarna å andra sidan träffar etl långsiktigt avtal om
virkesleveranser. Detla avtal skall träda i kraft samtidigt med huvudavtalel.
Skogsägarna tillförsäkras rätt att när som helst begära
inlösen av statens aklier eller del därav, dock inte på mindre aktiepost än som
motsvarar en tiondel av aktiekapitalet i bolaget. Vid inlösen av statens aktier
skall skogsägarna ersätta staten värdet av aktierna vid tidpunkten för
äganderättens övergång.
Staten har rält atl överlåta sina aktier i bolagel och
sina rättigheter och skyldigheler till bolag vari staten direkl eller indirekt
äger aktiemajoriteten.
I avtalet finns vidare bestämmelser om bolagets soliditet,
vilka bl.a. innebär att parterna, om soliditeten sjunker under en viss nivå,
skall överväga atl lämna aktieägarlillskoll i förhållande till sina andelar i
aktiekapitalet.
Huvudavtalet träder i kraft när regeringen slutligt har
godkänt det. En förutsättning härför är atl riksdagen fattar de beslut som
behövs för delta.
Konsortkilavtalel inellan staten och Södra Skogsägarna,
ekonomisk förening innebär bl. a. följande.
Aktierna i bolaget skall ägas till 60 % av Skogsägarna och
lill 40 % av staten.
Prop.
1978/79:207 . 13
Bolagets styrelse skall beslå av åtta ledamöler med tre
suppleanter förutom de ledamöter och suppleanter som enligt lag utses av annan
än bolagsstämma. Parterna skall vid bolagsstämma lill ordförande i styrelsen
välja person som Skogsägarna i samförstånd med staten nominerar. Därutöver
skall Skogsägarna nominera fyra styrelseledamöter med två suppleanter och
staten tre ledamöler med en suppleant. Vardera parlen skall vidare nominera en
revisor och en revisorssuppleant. Slyrelsen utser ledamot nominerad av staten
till vice ordförande.
Bolagets revisorer har viss räll all informera styrelsens
ledamöter. Bl. a. får jav staten nominerad revisor lämna de slalliga
styrelseledamöterna information och synpunkter som behövs för kontroll av alt
syftena med statens engagemang i bolaget fullföljs.
För vissa beslut krävs enighel mellan parterna eller deras
representanter. Del gäller t.ex. ändring av bolagsordningen, ändring av
bolagels aktiekapital, vinstutdelning, tillsättning av verkställande direktör,
väsentlig utvidgning av rörelsen, större invesieringar och väsentlig omstrukturering.
Bolagets och dess dotterbolags verksamhei skall bedrivas
affärsmässigt ochen lillfredsslällande konsolidering skall eftersträvas.
Utdelning får inte ske av vinstmedel som hänför sig lill någol av åren
1979-1982. Därefier skall skälig utdelning eftersträvas.
Avtalet träder i kraft samlidigl som huvudavtalel och
gäller för en tid av tio år, såvida inte Skogsägarna dessförinnan har återköpt slatens
aktier, ochi därefier så länge slaten direkt eller indirekt äger minst en
tiondel av aktierna i bolagel.
Avtalet kan bringas att upphöra i förtid om parterna inle
lyckas uppnå enighet vid upprepade tillfällen i frågor där enighet förutsäits
mellan parterna, om de grundläggande förutsätlningarna för avtalet ändras
eller om part bryter mot beslämmelserna i avtalet. Om avtalet sägs upp skall
den part som har sagt upp avtalet erbjuda den andra parlen all lösa in den
uppsägande parlens aklier.
I huvudavtalel mellan staten och de sju
skogsägareföreningar som äger Ncb, nämligen Skogsägareföreningen Mellanskog saml
Örnsköldsviks, Västerbottens, Norrbottens läns, Medelpads, Ådalarnas och
Jämtlands Skogsägareföreningar anges de allmänna utgångspunkterna och de huvudsakliga
villkoren för statens engagemang i Ncb. Avtalet innebär i huvudsak följande.
Utgångspunkten för slalens engagemang är som jag tidigare
har nämnl alt nuvarande ägare inle kan tillskjuta det riskvilliga kapital som
behövs för en finansiell sanering av Ncb och en förstärkning av dess soliditet.
Del ligger samtidigt i parternas intresse alt den ägarform som
producent-kooperationen representerar så långl möjligl bibehålls. Staten skall
därför tillsammans med skogsägareföreningarna skjuta till riskvilligt kapital
för
Prop.
1978/79:207 14
att väsentligt förbättra Ncb:s soliditet och för att skapa
förutsättningar för en effektivisering av företagels verksamhei.
Aktiekapitalet, som f n. uppgår lill 132 milj. kr. skall
genom nyemission ökas lill 545 milj. kr. Slaten skall teckna aktier för 600
milj. kr., varav 200 milj. kr. skall avsättas till reservfonden. Skogägareföreningen
tecknar nyemitterade aktier för 19,5 milj. kr., varav 6,5 milj. kr. skall
avsättas till reservfonden. Belalning av aktierna, som skall ske senasi 60
dagar efter aktieteckningen, eriäggs av staten kontant och av
skogsägareföreningarna genom kvittning av en fordran på Ncb.
Parterna skall verka för atl Ncb:s verksamhet bedrivs
efter affärsmässiga grunder och alt den påbörjade strukturomvandlingen och
rationaliseringen genomförs för att åsiadkomma en långsiktig konkurrenskraft,
lönsamhet och konsolidering.
Skogsägareföreningarna skall vara minoritetsägare i Ncb
men ha möjlighet alt genom framlida förvärv av slalens aklier äter bli ensamma
ägare till Ncb.
Staten har rält att överiåla sina aktier i bolagel och
sina rältigheler och skyldigheler lill bolag vari staten direkl eller indirekt
äger aktiemajoriteten.
Parterna skall tillse atl avtal träffas om långsiktig
virkesförsörjning för Ncb och dess dotterbolag. Virkesavtal skall träda i kraft
samtidigt med huvudavtalel.
Staten förbinder sig enligl avtalet att efterge sin villkorade
fordran av 400 milj. kr. på bolaget jämle ränta.
I avtalet finns vidare beslämmelser om bolagels soliditet,
vilka bl.a. innebär alt parterna, om soliditeten sjunker under en viss nivå,
skall överväga all lämna aktieägartillskctl i förhållande till sina andelar i
aktiekapitalet.
Huvudavtalel träder i kraft när regeringen slutligt har
godkänt det. En förutsättning härför är all riksdagen fattar de beslul som
behövs för della.
Konsortialavtalet mellan staten och Ncb:s ägare innebär
bl. a. följande.
Aktierna i bolagel skall ägas till 73% av slaten och till
27% av skogsägareföreningarna.
Bolagets styrelse skall bestå av älta ledamöler med fyra
suppleanter utöver de ledamöter och suppleanter scm enligl lag ulses av annan
än bolagsstämma. Staten skall nominera fem styrelseledamöter med två
suppleanter och skogsägareföreningarna tre ledamöter med två suppleanter. Till
styrelsens ordförande skall utses ledamot som har nominerats av staten och lill
vice ordförande ledamol som har nominerats av skogsägareföreningarna. Vardera
parten skall vidare nominera en revisor cch en revisorssuppleant.
Parternas sirävan skall vara alt hålla en hög
konsolideringsgrad i Ncb. Om konsolideringsbehcvet tillgodoselts skall, med beakiande
av övriga
Prop.
1978/79:207 15
omständigheter såsom likviditet, rörelseresultat m.m.. skälig
utdelning eftersträvas.
För vissa beslut krävs enighet mellan parterna eller deras
representanter. Det gäller l.ex. ändring av bolagsordningen, ändring av
bolagels aktiekapital, vinstutdelning, tillsättning av verkställande direktör,
väsentlig uividgning av rörelsen och större investeringar.
Avtalet iräder i kraft samtidigt som huvudavtalel och
gäller fören lid av lio år.
Avtalet kan bringas att upphöra i förlid om parterna inte
lyckas uppnå enighet vid upprepade tillfällen i frågor där enighet förutsätts
mellan parterna, om de grundläggande förutsätlningarna för avtalet ändras
eller om part bryier mot beslämmelserna i avtalet. Öm avtalet sägs upp skall
den part som har sagt upp avtalet erbjuda den andra parlen att lösa in den
uppsägande parlens aklier.
Jag bedömer de villkor som har upptagits i huvudavialen
och konsortial-avlalen som lillfredsslällande för staten.
För förvärv av aklier i Södra Skogsägarna AB erfordras
enligt huvudavtalel 500 milj. kr. Vidare behövs för förvärv av aktier i Ncb
600 milj. kr. Jag förordar alltså all på statsbudgeten för nästa budgetår under
fonden för statens aklier las upp dels elt invesleringsanslag av 500 milj. kr.
för förvärv av aklier i Södra Skogsägarna AB, dels ell invesleringsanslag av
600 milj. kr. för förvärv av aklier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB.
Huvudavtalen innebär som nämnts bl.a. all de nuvarande
ägarna lill Södra Skogsägarna AB resp. Ncb skall ha rätt att när som helst lösa
in slalens aklier i resp. bolag. I avtalen finns också beslämmelser om atl slaten
skall ha rätt att överlåta sina aktier i resp. bolag till bolag vari slaten direkl
eller indirekl äger aktiemajoriteten. Vidare innebär konsor-tialavtalens regler
om hembud elt åtagande för staten att i vissa fall erbjuda motparten all lösa
in slatens aktier. Regeringen bör i de fall somjag här har berört ha möjlighet
all besluta i frågan om överlåtelse av slalens aktier. Jag förordar därför att
regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande atl överlåta aklier i enlighel med
nämnda beslämmelser i avtalen.
Under förulsätlning av alt riksdagen beslutar i enlighet
med vad jag nu har förordat ankommer det pä regeringen att godkänna avtalen.
Som jag tidigare har nämnl innebär huvudavtalel mellan
staten och ägarna lill Ncb alt slaten förbinder sig all efterge del lån av 400
milj. kr. med villkorlig återbetalningsskyldighet som tidigare har lämnats till
företaget. Chefen för budgetdepariementei avser i samband med sin anmälan av komplelteringsproposiiionen
1979 alt behandla denna fråga.
Jag vill avslutningsvis framhålla att det arbete som har
påbörjats med att söka finna strukturlösningar över ägargränserna inom
skogsindustrin nu måste fortsätta. Regeringen kommer även framgent att aktivt
deltaga i detta arbete genom bl.a. den särskilda förhandlingsgrupp som har lillkal-
Prop.
1978/79:207 16
lats för ändamålet. De åtgärder somjag i detla sammanhang
har förordal är ett viktigt steg för atl skapa reella förutsättningar för etl konstruktivt
arbete i detla avseende.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att
1.
till Förvärv av
aktier i Södra Skogsägarna AB för budgetåret 1979/80 under fonden för statens
aktier anvisa etl investeringsanslag av 500000000 kr.
2.
till Förvärv av
aklier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB för budgetåret 1979/80 under fonden
för statens aklier anvisa ett investeringsanslag av 600000000 kr.
3.
bemyndiga
regeringen atl i enlighet med vad jag har förordat överiåla de aktier som
staten förvärvar i Södra Skogsägarna AB och i Norrlands Skogsägares Cellulosa
AB.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
4
Beslut
Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden
och beslutar atl genom proposiiion föreslå riksdagen atl aniaga de förslag som
föredraganden har lagl fram.
Prop. 1978/79:207 17
Bilaga I
L ö nsamhetsutveckling m. m. inom de 18
st ö rsta skogskoncernerna
Resultatutveckling 1973 1977,
samtliga f ö retag, milj. kr.
197. 1974 1975 1976 1977
Fiikliirering 17
500 25 100 23 900 26 300 28 300
R ö rclsercsiillat f ö re
avskrivningar 3 400 7 000 4 300 3 300 I 500
Avskrivningar
enligl plan -1100 -1100 -1.300 -1 .SOO -1700
R ö relseresultat efter avskrivningar 2.300 5
900 3 000 1800 -200
Finansnetto -.M)0 -.SOO -.'00 -800 -1400
Resullat eltei avskrivningar och
llnansiella poster 1 800 5
400 2 500 1 000 - 1 600
Exlraoidin ä ra int ä kter och kosinader 100 O 200 100 200
Resultat f ö re dispositioner
och skatt 1900 5 400 2 700 1100 -1400
Bruttoinai-ginal 1%)- 19,4 27.9 18.0 12.5 5.3
VinstniarginLil(%)' 10.3 21.5 10.5 3.8
-5.7
' AB ,Statens Skogsindustrier
Billeruds AB
Fiskeby AB
Holniens Biuk AB
Hylte Bruks AB
.AB Iggesunds Bruk
Koppartors AB
Korsn ä s-Marma AB
Mo och Domsj ö
AB
Miuiksj ö .\B
Norrlands Skogs ä gaies
Cellulosa AB (moderbolaget)
Nym ö ila AB
AB iPapyius
Sloi-a Koppaibergs Bergslags AB (inkl. st å lr ö relsenl
Svenska Cellulosa Aktiebolaget
S ö dra Skogs ä garna (koncernen)
Uddeholms AB (inkl, st å lr ö relsen)
V ä nerskog (koncernen)
Bei ä knad som r ö relseresultat f ö re
avskrivningar i f ö rh å llande till faktureringen. ' Beriiknad som resultat efter
avskrivningar och finansiella poster i f ö rh å llande lill
fakiureiingen.
Resultatutveekiing 1973 1978, skogs ä garef ö retagen,' milj. kr.
1973
1974
1975
1976
1977
1978
Fakturering
3 116
3 890
3 674
4 407
4 976
5 394
R ö relseresultat f ö re
avskrivningar
469
898
567
455
-165
-89
Avskrivningar
enligt plan
-139
-149
-164
-211
-241
-261
R ö relseresultat efter
avskrivningar
330
749
403
244
-406
-350
Finansnetto
-139
-I2.S
-149
-2''7
-349
-450
Resultat
efter avskrivningar
och finansiella poster
191
624
254
17
-755
-799
Extraordin ä ra int ä kter
och
kostnader
0
11
-4
56
93
3
Resultat
f ö re dispositioner
och skatt
191
635
250
73
-662
-796
Bruttomarginal
(%)-
15.1
23.1
15,4
10.3
-3.3
-1.6
Vinslmaiginal('7r)'
6,1
16,0
6.9
0.4
-15.2
-14,8
Ncb (moderbolaget). S ö dra
Skogs ä garna (koncernen) och Viinerskog
(koncernen). Ber ä knad som r ö relseresultat f ö re
avskrivningar i f ö rhc ä llande till faktureringen. Ber ä knad
.som resultat efter avskrivningar och finansiella poster i f ö rh å llande lill
faktureringen.
Prop.
1978/79:207
Finansiell struktur samlliga f ö retag
Milj. kr.
Procentuell f ö vdcl-ning
1972
1974
1977
1972
1974
1977
Kortfristiga
skulder L å ngfristiga skulder Latent
skatteskuld Eget kapital'
Summa
skulder och i
-get
k;!
ipital
4 500 9 100 2 200 6 200
22 000
6 800 9
700 4 900 10 000
31
400
10 400
19 000 4 800 12 400
46
600
20 41 10 28
100
TT
31 16 32
100
41 10
27
100
Finansiell
struktur
- skogs ä garefuretagen
Milj. kr
Procentuell f ö idel-ning
1972
1974
1977
1972
1974
1977
KorllVistiga
skulder L å ngfristiga skulder Latent
skatteskuld Eget kapital'
Summa
skulder och eget k:
ipital
828
1 774
3.S 204
2 841
1 073
1 803
444
714
4 034
2 049
4 044
369
663
7 125
29 62
1 7
100
27 45 II 18
100
29
57 S 9
100
' Andelen eget kapital = soliditet.
Finansieringsanalys samtliga f ö retag
Genomsnitt
pei å r
Milj.
kr.
Piocentuell
f ö rdel
Ining
1973 1974
1975-1977
197.3 1977
1973 1974
I97.S 1977
1973 1977
Tillf ö rda medel Internt tillf ö rda medel Nyemissioner Ö kning av l å ngfristiga
skulder
Summa
tillf ö rda medel
4 200 100
200 4 500
1 800 300
3 200 5 300
2 700 200
2 000 4 900
93
-)
4 100
34 6
60 100
55 4
41 100
Anv ä nda medel
Investeringar i anl ä gg
ningslillg å ngar m. m
Invesleringai i finansiella tillg å ngar
Ö kning
av r ö relsekapital
Summa anv ä nda medel
1. 2
300
3 900
3 200
51
74
65
300
700
500
7
13
K)
1 900
700
1 200
42
13
24
;l 4
500
5 300
4 900
100
100
100
Prop.
1978/79: 207 19
Finansieringsanalys skogsägareförelagen
Genr
imsnill pfi
in-
Milj.
kl.
1'lOLL'lHU
cli f ö rde
Imng
197.-
- I97s
197
1973
1975
1973
1974
1977
1977
1974
1977
1977
Tlllj ö rdii medel
Internt
tillf ö rda model
545
45
275
92
14
43
Nyemissioner
.3
4
16
6
1
T
Ö kning a\ l ä ngfristiga
skulder
12
.s8!
354
-1
S.s
ss
Summa
tillf ö rda medel
590
680
645
100
100
100
Aiiu ä ndii medel
Investeringar
i anl ä gg-
ningstillg å ngar
m. m.
277
440
375
47
6.S
.s
Investeringar
i fi-
nansiella lillg;ingar
87
180
143
15
26
->-(
Ö kning av r ö relse-
kapital
226
60
127
38
9
21)
Summa
anv ä nda mcilel
590
680
645
100
100
100
t3 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 207
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2
Struktur,
finansiell utveckling m. m. inom Södra Skogsägarna AB med dotterbolag
Vissa uppgifter om Södra Skogsägarnas tillverkande enheter
år 1978
Division
Anl ä ggning
Medelantal
Huvudsaklig
anst ä llda
produktions-
1978
inriktning
Ti ä mekanisk
V ä i ö
140
S å gade tr ä varor
Kinda
206
S å gade tr ä varor
Ö vriga
s å gverk
556
S å gade tr ä varor
Ä ryd
120
Sp å nskivor
Laholm
72
Sp å nskivor
Hultsfred
181
Sp å nskivor
Hultsfredshus
691
Monteringsf ä rdiga
tr ä hus
Emballage
Sli ö msn ä s Bruk
690
Pappersmassa, papper, papperss ä ckar m. m.
Fridafors Bruk
344
Papp m. m.
Emslors Bruk
225
Specialpapper
Cellulosa
M ö rrums Bruk
561
Sulfatmassa
V ä r ö Bruk
471
Sulfatmassa
M ö nster å s Bruk
597
Sulfatmassa
B ö ksholms Bruk
141
Sulfilmassa
G ö ta Bruk
252
Termomekanisk massa
Klippan
Klippans Bruk
578
Special- och mjukpapper
Ö stan å Bruk
165
Papper
H å vtestr ö nis Bruk
540
Papper
Lessebo Bruk
436
Sulfilmassa, papper
L å ngansj ö n ä s Bruk
186
R å papper, konverterade produkter
Summa
7 152
Resultatutveckling 19721978 i Södra Skogsägarna AB med
dotterbolag, milj. kr.
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
Fakturering
863
1 2.S4
1 726
1 591
2 172
2 295
2 435
Rörelseresultat
före avskriv-
ningar
III
239
460
296
298
-72
-16
Avskrivningar
enligt plan
-61
-87
-90
-90
-114
-145
-135
Rörelseresultat
efter avskriv-
ningar
50
151
369
206
183
-218
-151
Finansnetto
-48
-72
-61
-58
-87
-158
-139
Resultat
efter avskrivningar
och finansiella poster
2
79
308
148
97
-375
-290
Extraordinära
intäkter och
kostnader
2
-4
3
2
10
88
74
Resultat
före dispositioner och
skatt
3
75
311
150
107
-287
-216
Bokslutsdispositioner
0
-64
-292
-126
-79
254
184
Resultat
före skatt
4
11
19
24
27
-33
-33
Skatt
-4
-5
-5
-6
-9
-7
-13
Redovisal
resultat
0
7
15
17
19
-41
-45
Prop.
1978/79:207
Finansiell struktur 19721978, Södra Skogsägarna AB med
dotterbolag
Milj. kr
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
Kortfristiga
skulder
214
288
339
302
517
607
689
Långfristiga
skulder
1 019
991
938
1 034
1 460
1 817
2 198
Summa
främmande kapital
1 233
1 279
1 277
1 3.36
1 976
2 424
2 887
Obeskattade
reserver
23
101
390
514
671
414
204
Minoritetsintressen
3
0
0
0
5
-)
0
Beskattat
eget kapital
126
136
212
226
306
267
291
Balansomslutning
1386
1516
1879
2 077
2 959
3 107
3 382
SoliditeU%)'
9,9
12.3
21,7
23,3
21.7
15.3
11.6
Andelar
i procent
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
Kortfristiga
skulder
15
19
18
15
17
20
20
Långfristiga
skulder
74
65
50
50
49
58
65
Summa
främmande kapital
89
84
68
64
67
78
S.S
obeskattade
reserver
2
7
21
25
23
13
6
Minoritetsintressen
0
0
0
0
0
0
0
Beskattat
eget kapital
9
9
11
11
10
9
9
Balansomslutning
100
100
100
100
100
100
100
Eget
beskattat kapital -i-50% av obeskattade reserver i förhållande til
omslutningen.
balans-
Finansieringsanalys 19721978, Södra Skogsägarna AB med
dotterbolag, milj. kr.
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
Tillförda
medel
Internt
tillförda medel
60
162
399
215
180
-140
-89
Nyemissioner
0
0
0
0
0
0
0
Ökning
av långfristiga skulder
131
-28
-53
96
426
357
381
Summa
tillförda medel
192
134
346
310
606
217
292
Använda
medel
Investeringar
i anläggnings-
tillgångar m. m.
222
63
109
102
546
433
476
Investeringar
i finansiella
tillgångar
25
-32
24
3
-26
-4
3
Förändring
av rörelsekapital
-55
103
213
205
86
-212
-187
Summa
använda medel
192
134
346
310
606
217
292
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 3
Struktur, finansiell utveckling m. m. inom Ncb
Vissa uppgifter om Ncb:s tillverkande enheter å r 1978
Anl ä ggningar
Produkter
Antal
Kommun/
anst ä llda
land
1978-06-30
Moderbolaget
Dynas
Cellulosa, s ä ckpappei
kemikalier, tr ä varor
720
Kramfors
Forss
Cellulosa, kemikalier, tr ä varor
640
Ö rnsk ö ldsvik
H ö rnefors
Cellulosa, finpapper, sprit
535
Ume å
Vallvik
Cellulosa,
kemikalier
400
S ö derhamn
Hissmofors
Cellulosa, sprit, tr ä varor
265
Krokom
Sandviken
Cellulosa,
kemikalier
220
Kramfors
Ramvik
Tr ä varor
85
H ä rn ö sand
Dotterbolag
Edel-gruppen
Edet
Mjukpapper
1 110
Lilla Edet
Edet Papier
Mjukpappersprodukter
80
Danmark
Edet Nederiand
Mjukpapper
215
Nederi ä nderna
Papeteries de
Mjukpappersprodukter
135
Frankrike
Buxeuil
Edsbyn-Johannedal
AB
Johannedal
Board. plywood
300
Sundsvall
Edsbyn
Sp å nskivor, plywood
180
Ovan å ker
AB
Elementhus
Mockfj ä rd
Hus
550
Gagnef
Dalatr ä Mockfj ä rd
AB
Tr ä varor
140
Gagnef
HP-koncernen
Hannover Papier
Cellulosa, finpapper
1 060
V ä sttyskland
Sachsa
S ä ckar
250
V ä sttyskland
Landr é
Skriv- och ritblock m. m.
160
V ä sttyskland
Sacallain
S ä ckar
110
Belgien
Kilafors
Tr ä varu AB
Kilafors
Tr ä varor
70
Bolln ä s
Edsbyn
Tr ä varor
35
Ovan å ker
Bodens å gen
Tr ä varor
50
Boden
Norrbottnia
Tr ä varor
25
Boden
Summa
7 335
Resultatutveckling 19721978 i Ncb (koncernen), milj. kr.
1972
1973
1974
1975
1976
1977/78'
Fakturering
582
937
1 465
1 274
1 674
3 123
R ö relseresullat f ö re
avskrivningar
87
168
408
197
189
-119
Avskrivningar
enligl plan
-44
-50
-71
-80
-89
-170
R ö relseresultat efter
avskrivningar
43
118
337
117
100
-289
Finansnetlo
-55
-63
-67
-94
-126
-311
Resultat
efter avskrivningar
och finansiella poster
-12
55
270
23
-26
600
Extraordin ä ra int ä kter
och
kostnader
1
2
0
2
18
386-
Resullat
f ö re dispositioner
och skatt
-11
57
270
25
-8
-214
Bokslulsdisposilioner
14
-43
- 253
-19
0
178
Resultat
f ö re skatt
3
14
17
6
-8
-36
Skatt
-4
-6
-9
-7
-fS
-9
Redovisat
resultat
-1
7
8
-1
-3
-45
1977-01-011978-06-30 (18 mån.). Varav statligt
villkorslån 400 mkr.
Finansiell struktur 19721978, Ncb (koncernen)
Milj. kl
r.
1972
1973
1974
1975
1976
1978
30/6
31/12
Kortfristiga
skulder
431
372
510
691
933
1 282
997
Långfristiga
skulder
526
562
733
878
1 112
1 407
1 508
varav industrilån
94
97
117
128
147
143
145
Summa
främmande kapital
957
934
1 243
1 569
2 045
2 689
2 505
Obeskattade
reserver
0
45
368
399
399
254
204
Minoritetsintressen
15
21
25
24
34
42
49
Beskattat
eget kapital
54
60
55
97
94
182
115
Balansomslutning
1026
1 060
1691
2 089
2 572
3 167
2 873
Soliditet
(%)'
5.6
7,8
14,1
14,2
11,4
9,8
7,6
Andelar
i procent
1972
1973
1974
1975
1976
1978
30/6
31/12
Kortfristiga
skulder
42
35
30
33
36
40
35
Långfristiga
skulder
51
53
43
42
43
44
52
varav induslrilån
Summa
främmande kapital
93
88
74
75
80
85
87
Obeskattade
reserver
0
4
22
19
16
8
7
Minoritetsintressen
1
1
1
1
1
1
1
Beskattat
eget kapital
5
6
3
5
4
6
4
Balansomslutning
100
100
100
100
100
100
100
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Egel
beskattat kapital -1-50 % av obeskattade reserver i omslutningen.
förhållande
till balans-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Resultatutveckling 19721978 i Ncb (moderbolaget), milj.
kr.
1972
1973
1974
1975
1976
1977/78'
1978-
Fakturering
383
672
894
764
869
1 399
524
R ö relseresultat f ö re
avskriv-
ningar
62
128
292
180
146
-212
-3
Avskrivningar
enligt plan
-30
-31
-35
-44
-47
-83
-36
R ö relseresultat efter
avskrivningar
32
97
257
136
99
-295
-39
Finansnetlo
-44
-47
-45
-63
-90
-226
-71
Resultat
efter avskrivningar
och Tinansiella poster
-12
51
213
73
9
-520
-110
Extraordin ä ra int ä kter
och
kostnader
0
0
0
-9
--)
330'
0
Resultat
f ö re dispositioner
och skatt
-12
51
213
63
1
-190
-110
Bokslutsdispositioner
14
-44
-206
-49
1
181
58
Resultat
f ö re skalt
1
7
7
14
8
-10
-S2
Skalt
_ >
_-)
_->
-4
-3
-6
_ -)
Redovisat
resultat
0
5
5
10
4
-16
-54
1977-01-01 1978-06-30118 mån.). 1978-07-01 1978-12-31 (6
mån.). Inkl. statligt villkorslån 400 milj. kr.
Finansiell struktur 19721978, Ncb (moderbolaget)
Milj.
kr.
1972
1973
1974
1975
1976
1978
30/6
31/12
Kortfristiga
skulder
361
297
339
450
671
818
571
Långfristiga
skulder
426
440
580
711
883
1 003
1 065
varav industrilån
94
97
117
128
147
143
145
Summa
främmande kapital
787
737
919
1 161
1 5.'>4
1 821
1 636
Obeskattade
reserver
0
44
265
331
330
153
95
Beskattat
eget kapital
58
63
68
112
116
229
175
Balansomslutning
845
844
1 252
1 604
2 000
2 203
1906
Soliditet
(%)'
6,9
10.1
16,0
17,3
14.1
13,8
11,6
Ande
ar i procenl
1972
1973
1974
1975
1976
1978
30/6
31/12
Kortfristiga
skulder
43
35
27
28
34
37
30
Långfristiga
skulder
50
52
46
44
44
46
56
varav industrilån
Summa
främmande kapital
93
87
73
72
78
83
86
Obeskattade
reserver
0
5
21
21
17
7
5
Beskattat
eget kapital
7
7
5
7
6
10
9
Balansomslutning
100
100
100
100
100
100
100
Soliditet
(%)'
' Eget beskattat kapital -i-50 % av obeskattade reserver i
förhållande till balansomslutningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:207
Finansieringsanalys 19721978, Ncb (moderbolaget), milj.
kr.
1972
1973
1974
1975
1976
1977/78'
Tillf ö rda medel
Internt
tillf ö rda medel
15
80
246
103
53
-497
Nyemissioner
0
0
0
0
0
60
Statligt
villkorsl å n
0
0
0
0
0
260
Ö kning av l å ngfristiga
skulder
-55
17
133
137
171
117
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa tillförda
medel
-40
97
379
240 223
60
opaginerad Kontrollera mot PDF
Använda
medel Invesieringar i anläggningstillgångar m. m. Investeringar i finansiella
tillgångar Förändring av rörelsekapital
Summa använda medel
22 62 175
75 98
4 4 118 26 57
-66 31 86 139 68
-40
97
379 240 223
219
54 -333
-60
opaginerad Kontrollera mot PDF
' 1977-01-01 1978-06-.30 (18 mån.).
Prop.
1978/79:207 26
Bilaga 4
Huvudavtai
mellan Staten och Södra Skogsågarna, ekonomisk förening.
Eflerfiågan på skogsindustrins produkter har under de
senaste åren varit svag samtidigt som prisnivån för ett flertal viktiga
produkter varit synnerligen otillfredsställande. Delta har för flera större
skogsindustriföretag medförl stora förluster och tvingat dessa till en
omfattande upplåning. Soliditeten har undergrävts och råniekoslnaderna har ökal
markant. Möjlighelerna att förränta upplånade medel har påtagligt försämrats.
Den ekonomiska situationen är nu akut för bl. a. Södra Skogsägarna AB, nedan
kallat Bolaget, som är helägt dotterbolag till Södra Skogsägarna, ekonomisk
förening, nedan kallad Skogsägarna.
Lågkonjunkturens negaiiva inveikan på resultat, soliditet
och likviditet har för Bolaget i liden sammanfallit med den stora investeringen
i Bolagets anläggning i Mönsterås med påföljd att skuldbelastningen med därav
följande räntebörda kommit att bli alltför betungande. Därigenom hotas Bolagets
och Skogsägarnas fortbestånd liksom fullföljandet av igångsatta strukturåtgärder.
Det tillskott av riskvilligt kapital sotn nu ei-fordras för en finansiell
rekonstruktion av Bolagel kan inte mobiliseras från nuvarande ägare i den takt
och omfattning som är erforderlig.
Parterna är överens om att den ägarform som
producentkooperationen representerar så långt möjligt bibehålles. Staten skall
därför tillsammans med Skogsägarna tillskjuta riskvilligt kapital lill Bolaget
för att väsentligt förbättra dess soliditet så att förutsättningar skapas för
Bolagets fortbestånd och utveckling. Parterna skall verka för atl Bolagels verksamhei
bedrivs efter affärsmässiga grunder och alt den påbörjade strukturomvandlingen
och rationaliseringen genomförs för att åstadkomma långsiktig konkurrenskraft,
lönsamhel och konsolidering.
Skogsägarna skall vara majoritetsägare i Bolaget och ha
möjlighet aU genom framlida förvärv av Slatens aktier äter bli ensam ägare lill
Bolaget.
Så länge enligt detta avtal belopp av allmänna medel av
någon betydelse utnyttjas för Bolagets verksamhet skall Staten ha etl
väsentligt inflytande över denna.
Mol denna bakgrund har parterna överenskommit följande.
i? I
Då avtalet trätt i kraft enligt S 15 nedan, dock ej
tidigare än den I juli 1979, skall hållas en extra bolagsstämma i Bolaget
varvid beslut skall fattas enligl följande.
a) Bolagsordningen skall erhålla den nya lydelse som
framgår av bilaga A' till delta avtal innefattande ändringar av bl.a.
aktiekapitalets gränser ' Bilagan här utesluten
Prop. 1978/79:207 27
och anlalel styrelseledamöter samt införande av hembudsskyldighet
och lösningsrätt vid överlåtelse av aktie.
b) Aktiekapitalet, som f.n. uppgår till 180000000
kronor fördelat på
18 000 aktier, skall ökas dels med 48 000000 kronor molsvarande 4 800
aktier genom överföring till aktiekapitalet av reservfonden samt av
22900000 kronor av uppskrivningsfonden, dels med 272000000 kronor
genom nyemission av 27 200 aktier på vardera 10 000 kronor och på föl
jande villkor i övrigt.
Fondaklierna tillhör Skogsägarna.
Staten skall teckna 20000 nytecknade aktier.
Skogsägarna skall teckna 7 200 nytecknade aktier.
Aktieteckning skall ske i protokollet vid den bolagsstämma
där beslulet om nyemissionen fattas.
Förde nytecknade aktierna skall Staten betala 500000000
kronor varav 300000000 kronor skall avsättas till reservfonden och Skogsägarna
skall betala 180000000 kronor varav 108000000 kronor skall avsättas lill reservfonden.
Staten betalar kontant senast 60 dagar efter aktieteckning. Skogsägarna
betalar genom kvittning mot Skogsägarnas fordran på bolaget, vilket skall ske
samtidigt med Statens betalning.
Skogsägarnas fordran mot Bolaget uppgår enligl
balansräkningen den 31 december 1978 till 264 255 000 kronor. Skulle fordringen
vid tidpunkten för aktielikvid vara lägre än 180000000 kronor, eriäggs
resterande betalning kontant vid samma tidpunkt. Kostnaden för registrering och
stämpel bäres av Bolaget.
c) Val av nya styrelseledamöter och suppleanter samt av
revisorer och
suppleanter skall ske med iakttagande av bestämmelserna i den nya bo
lagsordningen och i elt Konsorlialavtal, bilaga B', nedan benämnt Konsor
tialavtalet.
Så snart bolagsstämma hållils i Bolaget skall bolagsstämma
även hållas i dotterbolagen för utseende av nya styrelser i dessa.
S 2
Skogsägarna garanterar
atl Bolagets och dess dotterbolags årsredovisningar för verksamhel.såret
1978 med däri ingående resultaträkningar och balansräkningar per den 31
december 1978 upprättats med iakttagande av aktiebolagslagens och bokföringslagens
bestämmelser och har reviderats utan anmärkning,
att därefier och lill dess nya styrelser tillträtt i
Bolaget och dess dotterbolag endast normala affärshändelser skall ha skett
innebärande bl. a. all alla intäkter i rörelsen kommit Bolagel och
dotterbolagen tillgodo och alt endast kosinader hänförliga till rörelsen
belastat deras resultat.
att vid sistnämnda tidpunkl endast affärsmässiga
relationer består mel-
' Här bilaga 5
Prop.
1978/79: 207 28
lan Bolaget och dess dotterbolag å ena sidan och
Skogsägarna å andra sidan innebärande bl. a. att fullständig avräkning och
bokföring skett av mellanhavanden, att dessa dokumenterats på lillfredsslällande
sätl och att villkoren är normala och affärsmässiga och icke betingade av de
särskilda relationer som rått före tillkomsten av detla avtal,
att Skogsägarnas aktier i Bolagel icke skall vara
pantsatta vid tidpunkten för inbetalning av Bolagets nya aktiekapital,
atl Skogsägarna i övrigl icke skall ha några förpliklelser
eller åtaganden som strider mot dess åtaganden i Konsortialavtalet,
att Bolaget eller dess dotterbolag icke har några förpliklelser
eller åtaganden utöver vad som framgår av årsredovisningarna för år 1978
avseende särskilt stora värden eller särskilt lång avtalstid än sådana som före
avtalets undertecknande redovisats för företrädare för Staten,
att gällande kollektivavtal iakttagits och att inga avtal
eller överenskommelser gäller med styrelseledamöter, VD eller andra tjänstemän
i Bolaget eller dess dollerbolag än som är normala,
alt Bolagel eller dess dotterbolag, utöver vad som före
avtalets undertecknande redovisats för företrädare för Staten, icke är
svarande i rättegång avseende krav överstigande 250000 kronor och atl icke
krav riktats mot Bolaget eller dess dotterbolag avseende sådant belopp vilket
krav beslrides och som därför kan föranleda stämning på Bolaget eller dotterbolagen.
S 3
Pä återstoden av Bolagels skuld till Skogsägarna, sedan
kvittning skett mol aktielikvid enligt § I b) ovan, skall Bolagel uifärda
skuldebrev med villkor att skulden amorteras med en tiondel varje den 30 juni
och den 31 december med början den 31 december 1979 till dess den är betald.
Skulden skall löpa med årlig ränta efter en räntesats av 10%. Skulden uppgick
den 31 december 1978 till 264255 000 kronor och skall, om ej annan
överenskommelse träffas, icke få nedbringas annoriedes än genom kvittning och
avbetalning enligl bestämmelserna i delta avtal.
S 4
Sedan Sialen erlagl belalning för av Staten enligl § I b)
ovan tecknade aklier skall del eller de lån Bolagel upptagit mol statlig
garanti uppgående lill 300 miljoner kronor återbetalas sä snart lånevillkoren
medger så atl Statens garanti frigöras och kan återtagas.
§ 5
Parterna skall verka för alt Bolagel och dess dotterbolag å
ena sidan och Skogsägarna å andra sidan snarast träffar långsiktigt avtal om
virkesleveranser till Bolaget och dess dotterbolag. Aviai härom skall träda i
kraft samtidigt med detta Huvudavtal och avse Bolagels och doUerbolagens totala
virkesbehov.
Prop.
1978/79:207 29
§ 6
Bolagel och Skogsägarna skall så snart delta avtal trätt i
kraft vidtaga åtgärder för alt befria Bolagel och dess dotterbolag från deras
borgensåtaganden för Skogsägarnas förpliklelser.
§ 7
1 fråga om lillskott till Bolagets verksamhet gäller
följande.
Bolagets soliditet skall beräknas på sätt som framgår av
bilaga C. Skulle Bolagets soliditet, beräknad på enahanda sätt sjunka under 15%
skall parterna överväga alt lämna Bolaget aklieägartillskott i förhållande till
sina andelar i aktiekapitalet.
Kan
överenskommelse om lämnande av aktieägarlillskoll enligt ovan ej nås och
sjunker del behållna egna kapitalet under aktiekapitalet, äger Staten, utöver
rätlen all vidtaga sådana ålgärder som avses i § 12 i Konsortialavtalet, i
stället begära alt aktiekapitalet nedsältes lill vad som kan anses vara i
behåll och att nya aktier tecknas av Staten mot betalning av nominella värdet
intill beloppel av vad som erfordras för alt återslälla soliditeten till ovan
angiven procentsats.
Om icke annat överenskommes, skall Bolaget och dess
dotterbolag även forlsätiningsvis avyttra skogsmark i nödvändig takt för all
med de medel som därigenom frigöres konsolidera Bolagel och dess dollerbolag.
§ 9
Parterna är ense om att Skogsägarna, Bolaget och
dotterbolagen skall ha rätt atl på affärsmässiga villkor köpa kontors- och
administrativa tjänster av varandra i den mån sådana tjänster kan lämnas ulan atl
della medför behov av nyanställning hos den som skall ulföra tjänsten. Avtal
härom skall träffas av Bolagels och dotterbolagens nya styrelser.
§ 10
Det är parternas avsikt att Skogsägarna skall förvärva
Statens aktier i Bolagel så snart del kan ske så alt della på nyU blir eU helägt
dollerbolag lill Skogsägarna.
Skogsägarna äger därför när som helst begära inlösen av Slatens
aklier i Bolagel lill värde beräknat enligt S 14 i Konsortialavtalet. Denna
rätt må utövas med avseende på Statens hela aktiepost eller del därav, dock
icke med avseende på mindre aktiepost än som motsvarar en tiondel av aklieka-pilalel
i Bolagel.
I och med all Skogsägarna återköpt samlliga Slalens aklier
i Bolaget upphör delta avtal all gälla.
' Bilagan här utesluten
Prop.
1978/79:207 30
§ II
Staten skall alltid äga räll alt överlåta sina aktier i
Bolaget och sina rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal till bolag
vari Staten direkt eller indirekt äger aktiemajoriteten. 1 sådani fall skall
dock Slaten även efter överlåtelsen svara för de förpliktelser Staten åtagit
sig enligt detta avtal och Konsortialavtalet samt tillförbinda den nya ägaren
att i alla avseenden respekiera detla avtal och Konsortialavtalet.
t! 12
Skogsägarna skall tillse all samtliga av bolagsstämman
utsedda styrelseledamöter och suppleanter avgår ur Bolagets styrelse vid den
extra bolagsstämma som omnämnts i S I ovan.
§ 13
Regeringen kommer - under förutsättning att riksdagen
fattar de beslul som behövs härför - att slutligt godkänna avtalet. Har
regeringens godkännande ej lämnats senasi den 1 sepiember 1979 är avtalet
förfallet varvid ingendera parten i anledning därav skall ha någol skadestånds-
eller ersättningsanspråk mot den andra parlen.
S 14
Tvister i anledning av della avtal får ej hänskjutas lill
domstol utan skall slutgiltigt avgöras av skiljemän enligt gällande lag.
Skiljeförfarandet skall äga rum i Stockholm.
§ 15
Detta avtal träder i kraft när regeringen slutiigl har
godkänt det.
Detta avtal har upprällals i tre exemplar varav parterna lagit
var sitt och ett förbehållits Bolagel.
Stockholm den 16 april 1979
För Svenska Sialen För Södra Skogsägarna,
ekonomisk förening
Della avtal tillträdes av undertecknat Bolag som förbinder
sig att i alla tillämpliga delar iaktta dess beslämmelser.
Slockholm den
Södra Skogsägarna Aktiebolag
Prop.
1978/79: 207 31
Bilaga 5
Konsorlialavtal
Företrädare för Slaten och Södra Skogsägarna, ekonomisk
förening, nedan kallad Skogsägarna, har denna dag undertecknat elt såsom Huvudavtal
betecknat avtal om att Slaten och Skogsägarna tecknar aklier i Södra
Skogsägarna Aktiebolag, nedan kallat Bolaget. 1 anslutning härtill har parterna
träffat följande Konsorlialavtal.
S I
De allmänna utgångspunkter som angetts i Huvudavtalet
mellan Staten och Skogsägarna skall tjäna till ledning vid tolkningen och
tillämpningen även av detla avtal.
ij 2
Fördelning av aktier
Aktierna i Bolaget, vars aktiekapital, som efter
aktieteckning i enlighet med Huvudavtalet, kommer att uppgå till 500000000
kronor, skall ägas till 60% av Skogsägarna och lill 40% av Staten.
S 3 Bolagsordning
Bolagels bolagsordning skall ha den lydelse som framgår av
Bilaga A till Huvudavtalel
§ 4
Styrelse, revisorer, verkställande direktör m.m.
Bolagets styrelse skall beslå av ålta ledamöler med tre
suppleanter för dem, förutom de ledamöter och suppleanter som enligt lag ulses
av annan än bolagsstämma.
Parterna skall vid bolagsstämma i Bolaget välja lill
styrelsens ordförande person som Skogsägarna i samförstånd med Stålen nominerar
saml i övrigl utöva sin rösträtt så att därulöver ulses fyra styrelseledamöter
med två suppleanter för dem nominerade av Skogsägarna saml tre ledamöler med en
suppleant nominerade av Staten. Verkställande direktören skall ej vara ledamol
av styrelsen. Styrelsen utser ledamol nominerad av Sialen lill vice ordförande.
Ordföranden har utslagsrösl vid lika röstetal.
Vardera parlen skall därjämte nominera en auktoriserad
revisor och en auktoriserad revisorssuppleant all väljas av bolagsstämman.
Suppleant får endasi tjänstgöra i stället för ledamol
eller revisor som
Prop.
1978/79: 207 32
nominerats av samma part som ledamoten eller revisorn. Suppleanl
som ej inträtt i styrelseledamots ställe har rätt att närvara och yttra sig vid
styrelsens sammanträde.
Till styrelseordförande, styrelseledamöter och
styrelsesuppleanter skall utses personer, som besitter erfarenhel och
sakkunskap erforderlig för Bolagets verksamhet. Skogsägarna skall inte utan
Statens godkännande till sina representanter i styrelsen nominera fler än tre
personer som samtidigt är ledamöter av Skogsägarnas styrelse. Part skall ej
heller nominera person som är engagerad i med Bolagel konkurrerande verksatuhet.
Innan en part beslutar vilka personer som skall nomineras lill
styrelseledamöter och styrelsesuppleanier skall samråd äga rum med den andra
parten.
S 5
Revisorernas rätt att informera styrelsen
Bolagets revisorer skall i förening eller var för sig ha
rätt alt informera styrelsens ledamöter om sina iakttagelser i samband med
revisionen eller i samband med särskilda uppdrag om granskning av verksamhelen
i hänseenden som styrelsen begär. Uppgifter, synpunkter och informationer
skall företrädesvis lämnas slyrelsen eller samtliga styrelseledamöter, dock alt
det skall vara av Staten nominerad revisor obetaget alt lämna av Staten
nominerade styrelseledamöter information och synpunkler som behövs för kontroll
av att syftena med Statens engagemang i Bolaget fullföljs.
S 6
Enighet vid vissa beslut
Bolagsstämman och styrelsen fattar beslut i enlighel med beslämmelserna
i lag och bolagsordningen. I nedan under a-c upptagna frågor förulsätls dock
enighet mellan parterna på bolagsstämma och i frågor under d-j mellan parternas
representanter i styrelsen.
a)
ändring av
bolagsordningen,
b)
ändring av
bolagets aktiekapital samt utgivning av konvertibla skuldebrev, skuldebrev
förenade med oplionsrätl vid nyteckning saml vinslan-delsbevis,
c)
vinstutdelning,
d) tilLsättande av verkställande direktör och vice
verkställande direktör
i Bolaget samt styrelseledamöter i dotterbolagen,
e) överlagande av annan rörelse av väsenllig omfattning
eller väsentlig
utvidgning av Bolagels egen rörelse,
f) nedläggning av Bolagets rörelse eller väsentlig
omstrukturering av
denna ävensom försäljning eller nedläggning av beiydande rörelsegren
eller driflsställe.
Prop. 1978/79: 207 33
g) tillskott av rörelsekapital av permanent karaktär från
parterna eller part eller större lån från utomstående,
h) lån från Bolaget lill Bolagets aktieägare (omfattar
dock ej avräkningar enligl Bolagets affärsmässiga mellanhavanden med
Skogsägarna),
i) större invesiering i eller försäljning av större enskilt
investeringsobjekt,
j) uppskrivning av anläggningstillgång.
Förekommer lill behandling på bolagsstämma eller slyielsesammanträde
fråga som enligt föregående stycke kräver enighet mellan parterna eller mellan
deras representanter i slyrelsen och kan sådan enighel ej uppnås skalli frågan
avföras från dagordningen och snarast tas upp lill förnyad behandling. Kan enighel
inte näs då heller och det är i styrelsen enighet ej kunnai uppnås, skall
frågan hänskjutas till bolagsstämma som styrelsen omedelbart skall sammankalla.
För beslut i sådan hänskjuten fråga krävs enighet mellan parterna på
bolagsstämman.
§ 7
Tillskott till Bolagets verksamhet m. m.
I fråga om tillskott till Bolagels verksamhet gäller
följande.
Bolagets soliditet skall beräknas på sätl som framgår av
bilaga C till Huvudavtalet. Skulle Bolagets soliditet, beräknad på enahanda säll,
sjunka under 15% skall parterna överväga att lämna Bolaget aktieägarlillskoll i
förhållande till sina andelar i aktiekapitalet.
kan överenskommelse om lämnande av aktieägartillskott
enligt ovan ej näs.och sjunker det behållna egna kapitalet under
aktiekapitalet, äger Slaten, utöver rätten atl vidtaga sådana ålgärder som
avses i § 12, i stället begära atl aktiekapitalet nedsältes lill vad som kan
anses vara i behåll och att nya aklier tecknas av Staten mot betalning av
nominella värdet intill beloppet av vad som ertordras för all återställa soliditeten
till ovan angiven procentsats.
S8
Principer för verksamhet och vinstdisposition
Bolagels och dess dotterbolags verksamhet skall bedrivas
affärsmässigt.
Detta innebär bl.a. alt Bolagets inköp av vedråvara skall
ske till priser sotn är marknadsmässiga. I Huvudavtalet förulsätls atl avtal om
virkesleveranser skall ha träffats om tillgodoseende av Bolagels och dess
dotterbolags långsiktiga behov av vedråvara.
Del skall också vara parternas strävan att hålla en
tillfredsställande konsolideringsgrad i Bolaget. Parterna är ense om atl
framtida vinster i Bolaget ej får användas till utdelning om Bolagels
konsolideringsbehov, bestämt mol bakgrunden av den i Huvudavtalel angivna
målsättningen, ej
Prop.
1978/79:207 34
tillgodosetis oeh att utdelning över huvud ej skall ske av
vinstmedel som hänför sig till något av verksamheisåren 1979-1982. Därefter
skall en skiilig utdelning eficrsträvas.
Alla avtal mellan part och Bolagel respeklive mellan
Bolaget och part närstående skall vila på affärsmässig grund och upptaga
affärsmässiga villkor sann godkännas av båda parter.
Avtal av löpande återkommande karaktär eller mindre
omfattning kan dock godkännas genom delegation till verkställande direktören
med instruktion varom pariernas representanter i styrelsen är ense.
S 9
Överlåtelse oeh pantsättning av aktier
Staten och Skogsägarna förpliktar sig ömsesidigt att icke
utan den andre partens skriftliga medgivande överiåla eller pantsätta aktie i
Bolaget eller eljest vidtaga eller underiåla ålgärd som kan få lill följd en
minskning av partens relativa andel i aktiekapitalet.
Oavsett vad ovan stadgals skall Staten ha rätt att
överlåta sina aktier i Bolaget och sina rättigheter och skyldigheter enligl
detta avtal till bolag i vilket Staten direkt eller indirekt äger
aktiemajoriteten. 1 sådant fall skall dock Staten även efter överlåtelsen svara
för de förpliktelser Slaten åtagit sig enligt detta Konsorlialavtal samt
tillförbinda den nya ägaren all i alla avseenden respektera Konsortialavtalet.
S 10 Avtalstid
Avtalet som träder i kraft samtidigt som Huvudavtalet,
gäller för en tid av lio år, såvida ej Skogsägarna dessförinnan genom återköp
enligt § 15 nedan blivit ägare lill samtliga aklier i Bolaget, och därefter så
länge Staten eller den lill vilken Staten överlåtit aktierna enligt §9 ovan är
ägare av minst en tiondel av aktierna i Bolaget. Parterna har överenskommit atl
förhandlingar skall upptas inom tio år från detta avtals ikraftträdande om
justeringar i avtalet och formerna för del fortsatta samarbetet, om detta då
alltjämt består.
S II
Jämkning av avtalet
Skulle på grund av oförutsedda händelser förutsättningarna
för detla avtal väsentligen rubbas, skall på parts begäran skälig jämkning i
avtalet ske.
Prop. 1978/79: 207 35
ij 12
Förtida uppsägning
Avtalet kan bringas atl upphöra i förtid endast i följande
fall:
a)
om parterna ej
lyckats nå enighel vid upprepade lillfällen i frågor där sådan erfordras enligl
§6 och den bristande enigheten parterna emellan uppenbarligen äventyrar
Bolagets fortsatta verksamhei,
b)
om de
grundläggande förutsätlningarna för detla avtal till följd av oförutsedda
händelser väsentligen rubbas eller vid bristande enighet enligt S 7 och
jämkning enligl § 11 ej kan åstadkommas,
c)
om en part bryier
mot bestämmelse i detta avtal och avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för
den andra parlen samt den försia parten icke inom 60 dagar efter därom tillställd
skriftlig anmaning vidtagit rättelse,
d) i fall som avses i a) och b) ovan har vardera parlen
rält alt säga upp
avtalet till upphörande tidigast sex månader efter det att motparten fåll del
av uppsägningen. Uppsägning i fall som avses i c) får ske av den andra
parten men ej senare än fyra månader efter del alt Bolagets styrelse erhållit
kännedom om den handling eller underlåtenhet som konstituerar avtals
brottet. Uppsägning skall ske skriftligen.
Beslämmelserna i delta avtal skall dock i tillämpliga
delar gälla till dess inlösen skelt enligl § 13 nedan.
§ 13
Följder av avtalets upphörande
a) Skulle detta avtal uppsägas av någondera parten
enligt beslämmelser
na i S 12 d) ovan skall den part, som uppsagt avtalet, senast fem månader
före avtalets upphörande hembjuda den andra parlen sina aklier i Bolagel
till inlösen, varvid värdet på aktierna i brist på åsämjande skall bestämmas
på sätt som anges i S 14 nedan.
Därest den part som hembjudils aktierna enligl föregående siycke,
icke inom tre månader efter mottagandet av hembudet förklarat sig villig att
inlösa aktierna lill det värde som, i brisl på åsämjande, fastställs enligt §
14 skall denna part i sin tur hembjuda den andra parlen sina aklier lill
inlösen enligt motsvarande regler.
b)
Skulle avtalet
upphöra på grund av sådant avtalsbrott som avses i S 12 c) ovan gäller de i a)
ovan angivna hembudsreglerna i tillämpliga delar, varvid den part som begått
avtalsbrottet - inom en månad från mottagandet av uppsägningen - försl skall hembjuda
aktierna till inlösen.
c)
Skulle samtliga
aktier ej enligt inlösenbestämmelserna i a) eller b) ovan komma i endera
parlens hand skall Bolagel träda i likvidation.
S 14 Värdering m. m.
Har part hembjudit sina aktier lill inlösen enligl beslämmelserna
i § 13 ovan skall priset för aktierna moisvara deras värde vid lidpunkten för
Prop. 1978/79:207 36
äganderättens övergång, vid inlösen av Statens aktier dock
lägst 25 000 kronor per aktie. Har parterna icke enats om värdet inom de i SJ
13 a) st. 2 angivna iremånadersperioderna skall värdet, pä hemställan av part.
fastställas av skiljemän enligl S 20.
Så snart den hembjudande parlen motiagit förklaring atl
motparten önskar inlösa de hembjudna aktierna skall den förstnämnde överlämna
sina aktier vederbörligen endosserade in blanco till den inlösande parlen,
varvid äganderätten lill aktierna övergår. Den hembjudande parten har rätt till
godtagbar säkerhet för betalningen av så mycket av köpeskillingen som motsvarar
aktiernas nominella värde. Köpeskillingen för aktierna skall i köparens val
erläggas kontant inom en vecka från den dag värdet på aktierna slutgiltigt
fastställts eller, om godtagbar säkerhet ställes lör köpeskillingen, inom sex
månader från nämnda dag. Ränta å köpeskillingen skall utgå enligt §6 i
räntelagen från den dag aktierna överlämnats till den inlösande parten till
dess betalning sker.
S 15
Återköp av aktier
Del är pariernas avsikt all Skogsägarna skall förvärva Slatens
aktier i Bolagel så snart det kan ske sä att della på nyll blir ett helägt
dotterbolag till Skogsägarna.
Skogsägarna äger därför när som helst begära inlösen av
Statens aktier i Bolagel till värde beräknat enligt § 14. Denna rätt må utövas
med avseende på Statens hela aktiepost eller del därav, dock icke med avseende
på mindre aktiepost än som motsvarar en tiondel av aktiekapitalet i Bolaget.
ii 16 Röstning m. m.
Staten och Skogsägarna förpliktar sig alt ulöva sin
rösträtt på bolagsstämmor i Bolaget samt alt instruera sina representanier i
Bolagets styrelse på sådant sätt aU beslämmelserna i deUa avtal iakttages.
§ 17 Skadestånd
Part som gör sig skyldig till brott mot delta avtal skall,
oavsett om avtalet uppsäges enligt S 12 eller ej och oavsett om avlalsbroltet
är väsentligt eller ej, goitgöra bolagel och/eller den andra parten den skada
som uppkommit för vederbörande genom avtalsbrotlet.
Prop. 1978/79:207 37
ij 18
Ändringar i avtalet
Ändringar i eller tillägg till detta avtal får ske endast
skriftligen.
ij 19
Bolagets anslutning till detta avtal
Så snart detta avtal trätt i kraft skall parterna tillse
alt Bolagel skriftligen förklarar sig bundet av detla avtal.
S 20 Skiljedom
Tvister i anledning av detta avtal får ej hänskjutas lill
domstol utan skall slutgiltigt avgöras av skiljemän enligt gällande lag.
Skiljeförfarandet skall äga rum i Stockholm.
Detta avtal har upprättats i tre exemplar varav parterna lagit
var sitt och elt förbehållits Bolaget.
Slockholm den 16 april 1979
För Svenska Slaten För Södra Skogsägarna.
ekonomisk förening
Delta avtal tillträdes av undertecknat bolag och förbinder
sig Bolaget att i alla tillämpliga delar iakttaga dess bestämmelser.
Stockholm den
Södra Skogsägarna Aktiebolag
Prop.
1978/79:207 38
Bilaga 6
Huvudavtal
mellan å ena sidan Slaten och å andra sidan
Skogsägareföreningen Mellanskog u.p.a.. Örnsköldsviks Skogsägareförening,
ekonomisk förening, Västerbottens Skogsägareförening, ekonomisk förening,
Norrbottens läns Skogsägareförening, ekonomisk förening, Jämtlands
Skogsägareförening u. p. a., Medelpads Skogsägareförening, ekonomisk förening
samt Ådalarnas Skogsägareförening u. p. a., nedan Föreningarna.
Efterfrågan på skogsindustrins produkier har varit låg
under de senasle åren samlidigl som prisnivån varil synnerligen otillfredsslällande.
Della har för flera större skogsindustriförelag medfört stora förluster, som
har undergrävt soliditeten och möjligheten atl förränta upplånade medel. Den
ekonomiska situationen är nu akut för Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, nedan
Ncb.
En snabb expansion och en svag konsolidering tillsammans
med lågkonjunkturens negativa inverkan på resultat, soliditet och likviditet
har kommit alt bli alltför betungande. Därigenom hotas Ncb:s och Föreningarnas
fortbestånd. Del tillskott av riskvilligt kapital som nu behövs för en finansiell
sanering och en förstärkning av soliditeten kan inle mobiliseras från nuvarande
ägare i den takt och omfattning som är nödvändig. Parterna är överens om all
den ägarform som producentkooperationen representerar så långl som möjligl
bibehålls. Staten skall därför tillsammans med Föreningarna tillskjuta
riskvilligt kapital för alt väsentligt förbätlra Ncb:s soliditet och
effektivisera Ncb:s verksamhei. Parterna skall verka för atl Ncb.s verksamhei
bedrivs efter affärsmässiga grunder och au den påbörjade strukturomvandlingen
och rationaliseringen genomförs för att åstadkomma långsiktig konkurrenskraft,
lönsamhet och konsolidering.
Föreningarna skall vara minoritetsägare i Ncb men ha
möjlighet all genom framlida förvärv av Statens aktier åter bli ensamma ägare
eller majoritetsägare i NCB.
Mot denna bakgrund har parterna överenskommit om följande.
§1
Ncb, vars samlliga aktier ägs av Föreningarna, har ell
aktiekapital uppgående lill 132000000 kronor fördelat på 660000 aklier av serie
A, envar å nominellt 200 kronor.
Staten och Föreningarna skall under här givna
förutsättningar genom en riktad nyemission i Ncb tillskjuta riskvilligt
kapital.
Efter godkännande enligt §9 nedan, dock ej tidigare än den
I juli 1979, skall hållas extra bolagsstämma i Ncb, varvid beslut skall fallas enligl
följande.
Prop.
1978/79: 207 39
a)
Bolagsordningen
skall erhålla den nya lydelse som framgår av bilaga A' till detta avtal.
b)
Aktiekapitalet
skall ökas med 413000000 kronor lill 5450000(H) kronor genom nyemission av 2
065 000 aktier envar å nominellt 200 kronor och på följande villkor i övrigt.
Staten
skall senasi 14 dagar efter
bolagsstämma
teckna 2 000 000 aktier
Föreningarna skall senast 14 dagar
efter
bolagsstämman teckna 65 000 aktier
Aktierna skall vara A-aktier. De nytecknade aktierna skall
vara bundna aktier.
Belalning för nytecknade aktier skall erläggas av parterna
med 300 kronor per aktie. Statens betalar kontant senast 60 dagar efter
aktieteckning. Föreningarna betalar genom kvittning mol Föreningarnas
fordringar på Ncb, vilket skall ske samtidigt med Slatens betalning. Dessa
fordringar uppgår enligt Ncb:s balansräkning per den 30 juni 1978 till kronor
94 265037:55. 1 det fall fordringarna vid tidpunkten för aktielikvid är lägre
än 19500 000 kronor, erlägges resterande betalning kontant vid samma tidpunkt.
Överleckning av aktier kan ej ske.
Kostnader för registrering och stämpel bäres av Ncb.
c) Val av nya styrelseledamöter och suppleanter samt
av revisorer och
revisorssuppleanler skall ske med iakttagande av beslämmelserna i den
nya bolagsordningen och i elt Konsorlialavtal, bilaga B, nedan Konsortial
avtalet.
§2
Föreningarna förbinder sig atl tillse atl samtliga av
bolagsstämman utsedda styrelseledamöter och suppleanter släller sina platser lill
förfogande vid den exlra bolagsstämma, som omnämnes i § 1 ovan.
§3
För Ncb och dotterbolagen, nedan Koncernen, föreligger
reviderade årsredovisningar för verksamhetsperioden l.l. 1977-30.6.1978.
Föreningarna garanterar
alt Ncb:s årsredovisning inklusive Koncernredovisning för
ovan nämnda verksamhetsperiod upprättats med iakttagande av aktiebolagslagens
och bokföringslagens beslämmelser,
att Koncernen inte efter den 30 juni 1978 och intill dess
nya styrelser tillträtt avhänt sig anläggningstillgångar inklusive firmanamn,
varumärken, patent eller licensrättigheter eller lämnat några
pantförskrivningar, bor-
' Bilagan här utesluten Här bilaga 7
Prop.
1978/79:207 40
gens- eller garantiåtaganden, pensionsutfästelser eller gjort
andra åtaganden eller vidtagit handlingar i övrigt i annan mån än som utgör
led i bolagens normala löpande verksamhet med undantag av vad som skriftligen
redovisats för Staten före undertecknandet av detta avtal,
all inga andra avtal eller överenskommelser gäller med
tidigare eller nuvarande styrelseledamöter, suppleanter, verkställande
direktörer eller andra tjänstemän i Koncernen än som är normala utifrån en
strikt affärsmässig och företagsekonomisk bedömning,
att endast alfärsmiissiga relationer mellan Föreningarna
och Koncernen förekommit efter den 30 juni 1978 och alt härvid fullständig
avräkning och bokföring skett av desamma och att dessa dokumenteras på
tillfredsställande säll saml att villkoren icke är belingade av de särskilda
relationer sorn rått före tillkomsten av föreliggande avtal,
att Föreningarnas aktier i Ncb icke är pantsatta vid
lidpunkten för inbetalning av Ncb:s aktiekapital med undanlag av vad som
skriftligen redovisats för Staten före undertecknandet av detla avtal,
att Föreningarna i övrigt icke har några förpliktelser
eller åtaganden som strider mot Föreningarnas åtaganden i Konsortialavtalet,
att Koncernen f.n. icke är part i rättegångar eller
skatteprocesser av väsentlig betydelse eller eljest är utsatt för andra tvisliga
anspråk av väsentlig betydelse med undantag av vad som skriftligen redovisats
för Staten före undertecknandet av detla avtal. Med väsentlig betydelse avses
ett krav mol Koncernen översiigande 250000 kronor,
att Koncernen har iakttagit samtliga skyldigheler enligt
gällande arbetsrättslig lagstiftning,
att vederbörlig informaiion om Koncernen lämnats Staten
beträffande omständigheter av väsentlig betydelse för bedömning av pågående
arbeten, inneliggande order, lämnade offerter och pågående orderförhandlingar,
att Koncernen fram lill dagen för nya styrelsers tillträde
rätteligen fullgjort sina betalningar, samt
att Koncernen icke har andra förpliktelser eller åtaganden
av större ekonomisk betydelse eller med särskilt lång avtalstid än sådana som
skriftligen redovisats för Staten före della avtals undertecknande.
§4
Föreningarna skall verka för alt Ncb:s industrilån, vilka f.
n. uppgår lill ca 145 miljoner kronor las över av Föreningarna mol all
Föreningarna erhåller en fordran å Ncb på molsvarande belopp ävensom ränle- och
amorleringsvillkor.
Staten förbinder sig alt efterge sin villkorade fordran,
"villkorslånet", å Ncb på 400 miljoner kronor jämte ränta.
Prop. 1978/79: 207 41
S5
Parterna skall tillse att avtal träffas om långsiktig
virkesförsörjning för Ncb och dess dotterbolag. Avtal om virkesförsörjning
skall träda i kraft samtidigt med della huvudavlal.
Parterna är ense om att Föreningarna och Ncb samt dess dollerbolag
skall ha rätt alt på affärsmässiga villkor köpa kontors- och administrativa
tjänster samt tjänster såsom skogsskötsel, transporter m. m. av varandra i den
mån sädana ijänsler kan lämnas ulan att detla medför behov av nyanställning hos
den som skall utföra tjänsten. Avtal härom skall träffas av Ncb:s och
dotterbolagens nya styrelser.
S6
Om tillskoll till Ncb:s verksamhet gäller, utöver vad som
stadgas i § 1 följande.
Ncb:s soliditet skall beräknas på sätt som framgår i Konsortialavtalet.
I de fall Ncb:s soliditet sålunda beräknad efter nyemission i enlighel med § I
.sjunker under 25%, skall parterna överväga att lämna aktieägartillskott i
förhällande till sina andelar i aktiekapitalet.
Kan
överenskommelse om lämnande av aklieägartillskott enligl ovan ej nås äger
Staten rätt all säga upp avtalet enligl § 11 b Konsortialavtalet eller begära
alt aktiekapitalet nedsältes lill vad som kan anses vara i behåll och att nya
aktier tecknas av Staten mot belalning av nominella värdet intill beloppet av
vad som erfordras för atl återställa soliditeten till ovan angivna procentsats.
§7
Föreningarna skall äga rätt alt framdeles förvärva Slalens
aklier i Ncb. Föreningarna äger därför räll alt vid vilken tidpunkt som helst
begära inlösen av dessa i förhållande till tidigare innehav och till ett värde,
som fastställes och betalas enligt S 13 i Konsortialavtalet; dock icke avseende
aktiepost på mindre än vad som motsvarar en tiondel av aktiekapitaJel i Ncb.
§8
Staten skall alllid äga rätt alt överlåta sina aktier i Ncb
och sina rättigheter och skyldigheter enligl detla avtal till bolag vari
staten direkt eller indirekt äger aktiemajoriteten under förutsättning alt Slaten
även efter överlåtelsen svarar för de förpliktelser Staten åtagit sig enligl della
avtal.
ij9
Regeringen kommer, under förulsätlning all Riksdagen
fattar de beslul som behövs härför, alt slutiigl godkänna avtalet. Har
regeringens godkännande ej lämnats senast den 1 september 1979 är avtalet
förfallet varvid ingendera parlen i anledning därav skall ha något skadestånds-
eller ersättningsanspråk mot den andra parten.
Prop.
1978/79:207 42
iJIO
Detta avtal träder i kraft när Regeringen slutligt godkänt
det.
Tvister i anledning av detta avtal får ej hänskjutas till
domstol utan skall slutgiltigt avgöras av skiljemän enligt gällande lag.
Skiljeförfarandet skall äga rum i Stockholm.
Detla avtal har upprättats i 9 exemplar, varav parterna har
lagit var silt och etl förbehållits Ncb.
Stockholm den 16 april 1979
För Svenska Staten För Skogsägareföreningen Mellanskog
u. p.a.
För Örnsköldsviks Skogsägareförening, ekonomisk förening
För Västerbottens Skogsägareförening, ekonomisk förening
För Norrbottens läns Skogsägareförening, ekonomisk
förening
För Jämtlands Skogsägareförening u. p. a.
För Medelpads Skogsägareförening, ekonomisk förening
För Ådalarnas Skogsägareförening u. p. a.
Della avtal tillträdes av undertecknat Bolag som förbinder
sig atl i alla tillämpliga delar iakttaga dess beslämmelser.
Stockholm den
Norrlands Skogsägares Cellulosa AB
Prop.
1978/79:207 43
Bilaga 7
Konsortialavtal
Företrädare för å ena sidan Staten och å andra sidan
Skogsägareföreningen Mellanskog u.p.a.. Örnsköldsviks Skogsägareförening,
ekonomisk förening, Västerbottens Skogsägareförening, ekonomisk förening,
Norrbottens läns Skogsägareförening, ekonomisk förening, Jämtlands
Skogsägareförening u.p.a., Medelpads Skogsägareförening, ekonomisk förening
samt Ådalarnas Skogsägareförening u.p.a., nedan Föreningarna, har denna dag
undertecknat elt såsom Huvudavtal betecknat avtal om att Staten och
Föreningarna tecknar aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, nedan Ncb.
I anslulning till Huvudavtalel har parterna träffat
följande Konsortialavtal.
§1
De allmänna utgångspunkter som angetts i Huvudavtalel
skall tjäna till ledning vid tolkning och lillämpning jämväl av detla avtal.
ij2
Fördelning av aktier
Aktierna i Ncb, vars aktiekapital efter aktieteckning i enlighel
med Huvudavtalel kommer aU uppgå lill 545000000 kronor fördelat på 2 725 000
A-aktier, envar å nominelll 200 kronor, skall ägas av Slaten till etl anlal av
2000000 aktier och av Föreningarna lill ett antal av 725000 aktier fördelade enligl
bilaga I'.
Om förändringar i aklieägarförhållandena är vidare stadgal
i §§ 5 b, 6, 8 och 14.
§3 Bolagsordning
Ncb:s bolagsordning skall ha den lydelse som framgår av
bilaga A till Huvudavtalel lill dess annal beslutas på bolagsstämma.
§4
Styrelse, revisorer och verkställande direktör
Ncb:s styrelse skall beslå av åtta ledamöter med fyra
suppleanter för dessa, uiöver de ledamöler och suppleanter som enligt lag utses
av annan än bolagsstämma.
Staten och Föreningarna skall vid bolagsstämma i Ncb utöva
sin rösträtt
' Bilagan här utesluten.
Prop.
1978/79:207 44
så, att val sker av fem styrelseledamöter med två
suppleanter nominerade av Staten samt tre ledamöler med två suppleanter
nominerade av Föreningarna.
Vid konstituterande av Ncb:s styrelse skall till
styrelseordförande ulses en av de fem ledamöler, som nominerats av Staten. Till
vice ordförande skall utses en av de tre ledamöler, som nominerats av
Föreningarna.
Staten och Föreningarna skall vardera nominera en
auktoriserad revisor och en auktoriserad revisorsuppleanl att väljas av
bolagsstämman.
Ncb:s verkställande direktör skall ej vara ledamol av slyrelsen.
Suppleant får endast tjänstgöra i stället för ledamol
eller revisor, som noiTiinerats av samma part som ledamoten eller revisorn.
Suppleant, som ej inträtt i styrelseledamots ställe, har rält att närvara och
yttra sig vid styrelsens sammanträden.
Till styrelseledamöter och suppleanter skall utses
personer, som för Ncb:s verksamhei besitter erforderlig sakkunskap och erfarenhel.
Staten och Föreningarna skall ej nominera person, som är direkt eller indirekt
engagerad i med Ncb konkurrerande verksamhei.
Innan Staten och Föreningarna beslutar vilka personer som
skall nomineras till styrelseledamöter, suppleanter och revisorer, skall
samråd äga rum.
Staten och Föreningarna skall instruera sina representanier
i Ncb:s styrelse på sådant sätl att beslämmelserna i detta avtal iakttas.
S5
Enighet vid vissa beslut
Bolagsstämman och styrelsen fattar beslut i enlighel med beslämmelser
i lag och bolagsordning. I nedan under a-c upptagna frågor förutsätts dock
enighet mellan Slaten och Föreningarna på bolagsstämman och beträffande d - f
mellan pariernas representanter i styrelsen.
a Ändring av bolagsordningen.
b Ändring av bolagels aktiekapital samt ulgivning av
konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt vid nyteckning saml
vinstandelsbevis.
c Vinstutdelning.
d Tillsättande av verkställande direktör och vice
verkställande direktör samt styrelseledamöter i dotterbolag.
e Överlagande av annan rörelse av väsentlig omfaltning
eller väsenllig utvidgning av Ncb:s egen rörelse.
f Investering av väsentlig ekonomisk betydelse för Ncb.
För den händelse Föreningarna eller deras representanier i
styrelsen icke är eniga, äger Slatens mening företräde.
Prop.
1978/79:207 45
§ 6
Tillskott tili Ncb:s verksamhet
öm tillskott till Ncb:s verksamhet gäller följande.
Ncb:s soliditet skall beräknas på sätl som framgår av
bilaga C lill Huvudavtalet. I de fall Ncb:s soliditet sålunda beräknad efter
nyemission i enlighet med S I Huvudavtalel sjunker under 25%, skall parterna
överväga att lämna aklieägartillskott i förhållande lill sina andelar i
aktierkapitalet.
Kan överenskommelse om lämnande av aktieägartillskott
enligt ovan ej nås enligl ovan äger Staten rätt att säga upp föreliggande avtal
enligt S 11 b eller begära att aktiekapitalet nedsätts till vad som kan anses
vara i behåll och att nya aktier tecknas av Slaten mot betalning av nominella
värdet intill beloppet av vad som erfordras för att återställa soliditeten till
ovan angivna procentsats.
§7
Principer för verksamhet och vinstdisposition
Ncb:s verksamhet skall bedrivas efter strikt affärsmässiga
och företagsekonomiska principer. Detta innebär bl. a. att bolagets inköp av
vedråvara skall ske lill priser som är marknadsmässiga inom berörda prisområden
och ulan hänsyn till andra inlressen än del atl långsiktigt irygga Ncb:s
försörjning av vedråvara. Under i övrigt lika betingelser skall likväl Ncb i försia
hand inköpa vedråvaran från Föreningarna.
Mellan Ncb och Föreningarna skall särskilt avtal upprättas
för reglering av framlida virkesinköp.
Pariernas strävan skall vara alt hålla en hög konsolideringsgrad
i Ncb. Parterna är därför ense om all vinster i Ncb ej får användas lill
utdelning om Ncb:s konsolideringsbehov ej medger utdelning. Sedan nämnda konsolideringsbehov
tillgodosetis skall med beakiande av övriga omständigheter såsom likviditet,
rörelseresultat m. m. skälig utdelning eftersträvas.
Alla avtal mellan part och Ncb respeklive mellan Ncb och
part närstående bolag, skall vila på strikt affärsmässig grund samt godkännas
av parterna.
Avtal av löpande, ålerkommande karaktär eller mindre omfaltning
kan dock godkännas genom delegation till verkställande direktören med instruktion
varom pariernas representanter i Ncb:s styrelse är ense.
Staten försäkrar alt där Ncb:s direkta ägande av nuvarande
anläggningar övergår till indirekt ägande genom majoritets- eller
minoritetsintresse i annat bolag tillförsäkra Föreningarna insyn av en
omfattning molsvarande vad som varit fallet om en av Föreningarna nominerad
person ingått i del överlagande bolagets styrelse.
Prop.
1978/79: 207 46
§8
Överlåtelse och pantsättning av aktier
Slaten och Föreningarna förplikligar sig all icke ulan den
andres skriftliga medgivande överlåta, pantsätta eller eljest avhända sig
förfoganderätten till sina nuvarande eller framtida aktier i Ncb eller eljesl
vidtaga ålgärd, som kan få lill följd en minskning av parts andel av
aktiekapitalet.
Staten skall dock alllid äga rätt atl överiåla sina aklier
i Ncb och sina räliigheter och skyldigheler enligl detta avtal lill bolag vari slaten
direkt eller indirekt äger aktiemajoriteten under förutsättning atl Staten även
efter överlåtelsen svarar för de förpliktelser Staten åtagit sig enligt detla
avtal.
S9
Ikraftträdande m. m.
Detta avtal träder i kraft samtidigt som Huvudavtalel och
gäller för en lid av lio år. Senasi ell år före utlöpandet av della avtal skall
parterna förhandla om jusleringar i avtalet och formerna för forlsalt samarbele.
1 de fall parterna icke under dessa förhandlingar kan komma överens, förlängs föreliggande
avtal på ytterligare lio år.
§10
Jämkning av avtalet
Skulle, på grund av oförutsedda händelser,
förutsättningarna för detla avtal väsentligen rubbas skall, på parts begäran,
skälig jämkning i avtalet ske.
§11
Förtida uppsägning
Detla avtal kan bringas att upphöra i förtid endasi under
följande förutsättningar.
a)
öm parterna ej
lyckats nå enighel vid upprepade lillfällen i frågor där sådan erfordras enligl
§5 och den bristande enigheten parterna emellan i dessa frågor uppenbariigen
äventyrar Ncb:s fortsatta verksamhei.
b)
Om de
grundläggande förutsätlningarna för detta avtal lill följd av oförutsedda
händelser väsentligen rubbas eller vid bristande enighet enligl §6 ovan och
jämkning enligl § 10 ej kan åsiadkommas.
Som händelse av detla slag skall anses vara bl.a. alt
Föreningarna i annat än ringa mån brustit i sina garantier enligt § 3 i Huvudavtalel.
c) öm part bryier mol bestämmelse i detla avtal och avtalsbrotlet
är av
väsenllig betydelse för den andra parten samt den felande parten icke inom
sextio dagar efter därom tillställd anmaning vidtagit rättelse.
Prop.
1978/79:207 47
1 fall som avses ovan har endera parten rätt all säga upp
avtalet till upphörande sex månader efter del atl motparten fått del av
uppsägningen. Uppsägning i fall som avses i c) fär ej ske senare än fyra
månader efter det alt Ncb:s styrelse erhållit kännedom om den handling eller
underlåtenhet som konstituerar avlalsbroltet.
Uppsägning skall alllid ske skriftligen.
§12
Hembud och följder av avtalets upphörande
Part är skyldig alt före erbjudande om överiålelse av
aktie i Ncb till annan än part - med undantag för sådan överiålelse som åsyftas
i §7 Huvudavtalet och §8 andra stycket föreliggande avtal - hembjuda sådan
aktie till övriga parter för inlösen.
Önskar någon av Föreningarna överlåta aktie, skall den i försia
hand hembjudas de övriga Föreningarna. Önskar icke hembjuden Förening inom tre
månader lösa hembjuden aktie, skall den hembjudas Slaten eller den Staten i silt
ställe helt eller delvis satt enligt §8 Huvudavtalet och §8 andra styckel
föreliggande avtal. Önskar Staten eller den Slaten i sitt ställe hell eller
delvis satt enligl förutnämnda paragrafer icke inom tre månader lösa hembjuden
aktie, äger aktien fritt överlåtas lill tredje man under förbehåll av alt denna
inträder i föreliggande avtal samt Huvudavtalel.
I de fall föreliggande avtal kommer atl uppsägas av
någondera parten enligt beslämmelserna i § 11 a och b, skall den part som för
sin del uppsagt avtalet senast fem månader före utträde ur avtalet hembjuda
sina aktier i Ncb till inlösen enligt föregående siycke. Utnytljas ej hembudel
av parter som ej uppsagt avtalet må den hembjudande påkalla att Ncb likvideras.
1 de fall avtalet skulle upphöra på grund av sådant
avtalsbrott, som avses i § 11 c ovan, skall de här angivna hembudsreglerna äga
motsvarande tillämpning, varvid den part som begått avtalsbrottet inom en månad
från mottagandet av uppsägningen skall hembjuda sina aktier till inlösen.
§13
Värdering m.m.
Värdel å hembjuden aktie skall motsvara dess verkliga
värde vid lidpunkten för äganderättens övergång, dock skall värdel vid inlösen
av Statens aklier lägsl vara 300 kronor per aktie. Om parterna icke enas om
värdet inom tre månader från mottagandet av hembudet, skall värdet på
hemställan av part fastställas av skiljemän enligt § 18 nedan.
Då hembjudande part mottagit förklaring alt annan part
önskar inlösa hembjuden aktie, skall sådan aktie överlämnas vederbörligen endosserad
in blanco, varvid äganderätten till aktien övergår sedan likvid enligt nedan eriagts.
Prop. 1978/79: 207 48
Köpeskillingen för aktierna skall i köparens val erläggas
kontant inom en vecka från den dag värdet på aktierna slutgiltigt fastställts ellei.
om godtagbar säkerhet ställes för köpeskillingen, inom sex månader från nämnda
dag. Ränta å köpeskillingen skall ulgå enligl §6 i räntelagen från den dag
aktierna överlämnats till den inlösande parten till dess belalning sker.
§ 14 Återköp
Föreningarna skall äga rätt att framdeles förvärva Slalens
aktier i Ncb. Föreningarna iiger därför rätt atl vid vilken tidpunkt som helst
begära inlösen av dessa i förhällande till lidigare innehav och till elt värde,
som fastställes och betalas enligl § 13 delta avtal; dock icke av.seende
aktiepost på mindre än vad som motsvarar en tiondel av aktiekapitalet i Ncb.
Bestämmelserna i detta avtal skall oförändrat äga
tillämpning så länge Staten äger minst en tiondel av aktiekapitalet.
§15 Skadestånd
Part som gör sig skyldig till brott mot delta avtal, skall
oavsett om avtalet uppsäges eller ej och oavsett om avtalsbrottet är väsentligt
eller ej, goitgöra Ncb och/eller den andra parten för den skada, som uppkommit
för vederbörande genom avtalsbrottet.
§ 16
Ändringar i avtalet
Ändringar i eller tillägg till detla avtal får endast ske
skriftligt.
§17
Ncb:s anslutning till detta avtal
Så snart Regeringen godkänt Huvudavtalet, skall parterna
tillse att Ncb skriftligen förklarar sig bundet av delta avtal.
§18 Skiljedom
Tvister i anledning av detta avtal får ej hänskjutas till
domstol utan skall avgöras av skiljemän enligt gällande lag. Skiljeförfarandet
skall äga rum i Slockholm.
Prop. 1978/79:207 49
Detta avtal har upprättats i 9 exemplar, varav parterna
har tagit var sitt och ett förbehållits Ncb.
Stockholm den 16 april 1979
För Sven.ska Slaten För Skogsägareföreningen Mellanskog
u. p. a.
För Örnsköldsviks Skogsägareförening, ekonomisk förening
För Västerbottens Skogsägareförening, ekonomisk förening
För Norrbottens läns Skogsägareförening, ekonomisk
förening
För Jämtlands Skogsägareförening u.p.a.
För Medelpads Skogsägareförening, ekonomisk förening
För Ådalarnas Skogsägareförening u.p.a.
Delta avtal tillträdes av undertecknat Bolag som förbinder
sig all i alla tillämpliga delar iakttaga dess beslämmelser.
Stockholm den
Norrlands Skogsägares Cellulosa AB
Norsledis Trycken, Stockholm 1979
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
29 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (29)
29 kopplingar i 18 dokument.
- Bet. 1986/87:NU17 om försäljning av statens aktier i AB Gambrinus (prop. 1985/86:150 delvis) s. 8 i texten
- Bet. 1984/85:KU35 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning s. 49 · s. 402 i texten
- Bet. 1983/84:NU22 om teckning av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (prop. 1983/84:102) s. 3 i texten
- Prop. 1983/84:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 i texten
- Prop. 1982/83:68 om rekonstruktion av Statsfrötagsgruppen s. 32 i texten