Sök i Ratio Lex

med förslag till en ny jordbruksbokföringslag, m. m.

172 sidor, varav 144 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 144 av 172 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:44, med förslag till en ny jordbruksbokföringslag, m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44

Regeringens proposition

1978/79:44

med förslag till en ny
jordbruksbokföringslag, m. m.;

beslutad den 2 november
1978.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag
som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLA
ULLSTEN

INGEMAR
MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag lill en ny
jordbruksbokföringslag, Lagen är avsedd lorenskild person som driverjordbruk
eller skogsbruk, dvs, samma kategorier näringsidkare som omfattas av den nu
gällande jordbruksbokföringslagen. Redovisningen
eniigtjordbruksbokföringslagenäravsedd alt tjäna som underlag för taxeringen.
Delta har påverkal utformningen av åtskilliga bestämmelser. I övrigt ar
regelsystemet i huvudsak uppbyggt enligt samma mönster som i den nya
bokföringslagen. Det innebär atl lagen ger utföriiga bestämmelser om både
löpande bokföring och årsbokslut. Bestämmelserna om årsbokslut behöver dock
inte lillämpas om den årliga bruitoomsättnings-summan normall understiger 20
basbelopp. Den nya lagen föreslås träda i krafl den 1 januari 1980.

Vidare föreslås en skatterättslig reglering av del
nyligen införda särskilda försäkringsskyddet för lantbrukare. Detla
försäkringsskydd omfattar tre försäkringsformer, nämligen grupplivförsäkring
genom avtal, avialsgrupp-sjukförsäkring och trygghelsförsäkring vid
arbetsskada. Förslaget innebär alt dessa försäkringsformer får samma
skattemässiga behandling som molsvarande kollektiva försäkringar på
arbetsmarknaden. De nya bestämmelserna föreslås i princip bli tillämpliga redan
vid 1979 års laxering.

I propositionen föreslås också vissa ändringar i
beskattningsreglerna vid arrendeförhållanden. I enlighel med riksdagens
önskemål läggs förslag fram om atl reglerna för särskild skalleberäkning för
ackumulerad inkomsi skall få lillämpas på ersättningar som utgår i samband med
förlängning av arrendeavtal. Vidare föreslås en komplettering av reglerna för
inkomstbeskattningen av en arrendalor som uppbär ersättning från jordägaren.

1 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 44

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44

Slutligen föreslås dels att möjligheter öppnas lör
vissa rennäringsidkarc alt jusiera ingångsvärdet för s. k. stamdjur, dels all
ersättning från sameby enligt 44 sj rcnnäringslagcn (1971:437) skall undantas
från mervärdeskatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44

1
Förslag till Jordbruksbokföringslag

Härigenom
föreskrivs följande.

Inledande
bestämmelser

1 §
Enskild person som äger eller brukar jordbruksfastighet är skyldig alt

som underlag för taxeringen föra räkenskaper för inkomsien från fastigheten

på sätt nedan sägs. Detsamma gäller dödsbo som äger eller brukar jordbruks

fastighet.

Bestämmelserna
19-15 §5; behöver ej tillärripas av näringsidkare i vars verksamhet den årliga
brutloomsätlningssumman normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20
gånger det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda basbeloppet
för den sisla månaden av räkenskapsåret.

Skyldigheten att föra räkenskaper enligt denna lag
skall vid tillämpning av annan lag icke anses innebära att näringsidkaren är
bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125),

2 §
Redovisningsskyldigheten skall fullgöras på sätl som - med iakttagande

av vad som är allmänt brukligt inom jordbruks- och skogsbruksnäringarna -

överensstämmer med god redovisningssed. Regeringen eller efter rege

ringens bemyndigande riksskatteverket meddelar anvisningar för hur redo

visningsskyldigheten skall fullgöras.

Redovisningsskyldigheten
innefattar att

1. till upplysning om verksamhetens förlopp löpande bokföra uppkomna
affärshändelser samt i samband härmed tillse att verifikationer flnns lill alla
bokföringsposier,

2. med undanlag i fall varom föreskrivs i 1 § andra stycket lill
upplysning om verksamhetens ekonomiska resultat och ställning vid
räkenskapsårels utgång avsluta räkenskaperna med årsbokslut,

3. arkivera verifikationer, bokföringsböcker och annat räkenskapsmaierial.

Löpande
bokföring

3 §
I bokföringen skall som affärshändelser löpande noteras alla föränd

ringar i förmögenhetens storlek och sammansättning såsom in- och utbetal

ningar i jordbruket, dess binäringar och skogsbruket samt i verksamheten

uppkomna fordringar och skulder. Som affärshändelse räknas också närings

idkarens tillskott lill och Uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annal.

Vid räkenskapsårels utgång skall bokföringen härutöver tillföras fordrings-

och skuldposter som behövs för att bestämma de intäkter och kostnader som

rätteligen hör till räkenskapsåret.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 4

4 §
Bokföringen skall för varie aftärshändelse grundas på handling sorii

härrör från affärshändelsen eller särskilt upprättas med uppgifter om denna

(verifikation). Har näringsidkaren tagit emot handling om affärshändelsen,

skall denna handling användas som verifikation. Om det är påkallat med

hänsyn till arten av rrioiutgen handling, får bokföringen i stället grundas på

särskilt upprättad hänvisningsverifikation.

Verifikation skall på varakiigt sätt innehålla
uppgifter om när den uppräitals, när affärshändelsen iniräffai, vad denna
avser, vilket belopp den gäller, vilken motpart den berör samt, i förekommande
fall, vilka handlingar som legal lill grund för affärshändelsen och var
originalhandling förvaras.

För likartade affärshändelser får gemensam
verifikation användas, om den innehåller eller hänvisar till uppgifter enligt
andra stycket i fråga om de affärshändelser som verifikaliot-\en omfaiiar.
Gemensam verifikation får iiven användas för inbetalningarna under en dag vid
kontant försäljning av varor och tjänster, om försäljningen sker under sådana
förhållanden atl enskild verifikation med uppgifter enligt andra stycket ej kan
upprättas utan svårighet. 1 sådant fall får gemensam verifikation utgöras av
kontrollremsa från kassaapparat, kassarapporl eller annan handling som anger
summan av erhållna betalningar.

Verifikationerna skall på varakiigt sätt vara
försedda med verifikationsnummer eller andra identifieringsiecken och i övrigi
erforderliga uppgifter så att sambandet mellan verifikation och bokförd post
utan svårighet kan fasislällas. Verifikationerna skall både före och efter
bokföring förvaras ordnade på betryggande och överskådligt sätt. Sker rättelse
i verifikation, skall anges när rättelsen skett och vem som företagit den,

5 §
Bokföringen skall ske på varaktigt sätt i ell ordnat och betryggande

syslem av böcker, kort, lösblad eller andra hjälpmedel. Vad som bokförts får

ej utplånas eller göras oläsligl.

Vid rällelse av felförd post skall anges när
rättelsen skett och vem som företagit den. Sker rättelsen genom särskild
räiielseposi, skall verifikation om rättelsen upprättas. Samtidigt skall genom
anteckning på den tidigare verifikationen eller på annal sätt säkerställas att
man vid granskning av den lidigare bokförda poslen ulan svårighet kan få
kännedom om rättelsen.

6 §
Affärshändelserna skall bokföras i kronologisk ordning post för post efter

verifikationsnummer eller andra identineringsiecken som åsatts verifikatio

nerna (grundbokföring). Verifikationer, som avser likartade affärshändelser,

får bokföras i sammandrag i en post, om det utan svårighet kan klarläggas

vilka affärshändelser som ingår i sådan post.

Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras
senast påföljande arbetsdag (kassabokföring). Övriga affärshändelser skall
bokföras så snart det kan ske. I fråga om fordringar och skulder gäller att de
skall bokföras så snart del kan ske sedan faktura eller annan handling, som
tillkännager anspråk på vederlag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 5

utfärdats eller mottagits eller sådan handling bort
föreligga enligt god affärssed.

Bokföringen av fordringar och
skulder fär dock dröja tills betalning sker. Som förutsättning härför gäller
att verifikationerna för obetalda fordringar och skulder ordnas och förvaras
för sig så att betryggande överblick fortlöpande finns över dem. Vid
räkenskapsårets utgång skall dock samtliga då obetalda fordringar och skulder
bokföras,

7 § Affärshändelserna skall bokföras i systematisk ordning
så alt bokför

ingen gördel möjligt alt överblicka verk.samhetens gångoch dess resultat och

slällning(huvudbokföring). HuvudboklÖringen kan vara förenad nied grund

bokföringen.

Konton över tillgångar och skulder,
vilka i huvudbokföringen förs i sarnmandrag, skall ytterligare specificeras i
sidoordnad redovisning i den mån det behövs för alt ge tillfredsställande
överblick och kontroll.

HuvudboklÖringen skall hållas
aktuell och avstämmas efter vad sorn med hänsyn till verksamhetens förhållanden
överensstämmer med god redovisningssed.

8 § Räkenskapsåret skall omfatta lolv månader. Annat
räkenskapsår än

kalenderår (brutet räkenskapsår) skall omfatta tiden den 1 niaj - den 30 april,

den 1 juli - den 30 juni eller den 1 september - den 31 augusti.

När redovisningsskyldighet inträder
eller räkenskapsåret läggs om, får räkenskapsåret avse kortare lid än tolv
månader eller utsträckas all omfatta högst aderion månader. Avkortning av
räkenskapsåret får också göras om redovisningsskyldigheten upphör.

Tillämpas brulel räkenskapsår, får
omläggning av räkenskapsåret ske till kalenderår. I annat fall får omläggning
av räkenskapsåret ej ske med mindre tillstånd därtill ges av länsstyrelsen.

Den som är skyldig att föra
räkenskaper i fråga om flera verksamheter av sådani slag som avses i denna lag
eller som samtidigt med skyldighet atl föra räkenskaper för sådan verksamhet är
bokföringsskyldig för annan näringsverksamhet skall använda samma räkenskapsår
för de olika verksamheterna. Föreligger synneriiga skäl, kan riksskatteverket
medge undantag härifrån. För att få samma räkenskapsår för flera verksamheter
får omläggning av räkenskapsår ske utan särskilt tillstånd,

,4rsbokslut

9 § För varje räkenskapsår skall den löpande bokföringen
avslutas med eu

årsbokslut, Della beslår av resuliaträkning och balansräkning. Till dessa kan

bilagor upprättas. Årsbokslutet och därtill hörande bilagor skall avfattas på

svenska i vanlig läsbar form.

När redovisningsskyldigheten
inträder eller när grunden för sädan skyldighet ändras, skall balansräkning
också utan dröjsmål uppgöras.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 6

10 §
Med anläggningstillgång förstås tillgång, som är avsedd att stadigva

rande brukas eller innehas i verksamheten. Med omsättningstillgång förslås

annan tillgång. Djur är att anse som omsättningstillgång.

Med en tillgångs anskaffningsvärde förslås, med
nedan angivna undantag, utgiften för dess förvärv eller tillverkning och med
återanskaffningsvärde molsvarande utgift om anskaffning skulle ske vid
räkenskapsårets utgång (balansdagen).

Med anskaffningsvärde för djur förslås av
riksskatteverket fastställt värde eller,om dylikt värde ej fastställts,
allmänna saluvärdet. För driftbyggnad och inventarier, som anskaffats före
övergång till bokföringsmässig redovisning, förstås med anskaffningsvärde del
ingångsvärde som fastställts vid övergången lill sådan redovisning. För
tillgång, som efter övergången förvärvats på annat sätt än genom köp, byle
eller därmed jämförligt fång, förslås med anskaffningsvärde det
anskaffningsvärde (avskrivningsunderlag) som enligt kommunalskatlelagens
(1928:370) regler beräknas vid förvärvet.

11 §
Omsättningstillgång lages upp till högsl anskaffningsvärdet. Djur,

jordbruks- och skogsprodukter samt annal varulager får icke upptagas till

lägre värde än som överensstämmer med de vid laxeringen gällande lägsta

värdena.

Om varulager upplages till lägre värde än
anskaffningsvärdet eller, i fråga om andra inköpta varor än djur, anskaffnings-
eller återanskaffningsvärdel i förekommande fall med avdrag för inkurans, skall
skillnaden upplagas som lagerreserv,

12 §
Anläggningstillgång lages upp till högsl anskaffningsvärdet. Fast

egendom, som åsäits taxeringsvärde, får dock upplagas lill detta värde även

om taxeringsvärdet överstiger anskaffningsvärdet. I anskaffningsvärdet får

inräknas utgifter för värdehöjande förbättringar av tillgången, vilka nedlagts

under räkenskapsåret eller balanserats från lidigare räkenskapsår. Om

anläggningstillgång upptages lill högre värde än det, vartill den är uppförd i

närmast föregående balansräkning med tillägg för utgifter för värdehöjande

förbättring av tillgången under räkenskapsåret, skall anges med vilkel belopp

höjning skett.

13 § Fordran som är osäker, lages upp till belopp,
varmed den beräknas inflyta. Värdelös fordran får ej lagas upp som tillgång.

14 § Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa
samtliga intäkter och kostnader i verksamheten under räkenskapsåret samt lämna
en med hänsyn till verksamhetens förhållanden tillfredsställande redovisning
för hur räkenskapsårets resultat uppkommit.

För resultaträkningen används med de avvikelser som
betingas av verksamhetens ari och omfattning nedan iniagna schema.
Kompletterande poster ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i
posten. Annan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 7

uppställningsform får användas om den uppfyller de krav
som anges i försia stycket.

Verksamhetens iniäkter

Försäljningssumman växtprodukter

djur och djurprodukier

skogsprodukter Övriga intäkter

-
Verksamhetens
kostnader Resultat före avskrivningar

-
Avskrivningar
Resultat efter avskrivningar

-t- Finansiella intäkter

Utdelning på aktier och andelar Ränteintäkter

- Finansiella
kostnader

Räniekostnader Resultat efter
finansiella intäkter och kostnader

-t- Extraordinära intäkter

- Extraordinära kostnader

Resultat före bokslutsdispositioner

± Bokslutsdispositioner

Förändringar i lagerreserv

Förändringar i investeringsfonder

Övriga bokslutsdispositioner, var
för sig Redovisat årsresultat

Vinster och föriuster på avyttring
av anläggningstillgångar saml avskrivningar och nedskrivningar på sådana
tillgångar skall fördelas på samma sätl som motsvarande tillgångar i
balansräkningen. Extraordinära iniäkter och kostnader skall specificeras till
sin art,

15 § Balansräkningen skall i sammandrag redovisa
verksamhetens tillgångar och skulder samt egel kapital i verksamheten på
balansdagen.

För balansräkningen används med de
avvikelser som betingas av verksamhetens art och omfattning nedan intagna
schema eller annan uppställningsform som ger en likvärdig överblick över
verksamhetens ställning.

I schemat angivna poster skal!
upplagas var för sig. Kompletterande poster ges beteckningar som tydligt anger
vad som ingår i posten. För varje sammandragen post i balansräkningen skall i
specificerad bilaga upplagas de belopp som ingår i posten, om icke postens
sammansättning klart framgår av bokföringen i övrigt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44

A

Tillgångar

1

Omsäiiningstillgångar

1.

Kassa-
och banktillgodohavanden

2.

Aktier
och andra andelar

3.

Obligationer
och andra värdepapper

4.

Växelfordrjngar

S.

Kundfordringar

6.

Föruibetalda
kostnader och upplupna intäkter

7.

Övriga
fordringar

8.

Lager
av Djur Produkter och förnödenheter

9.

Förskoll
lill leverantörer

II

Skogskonto
och liknande konton, var för sig

III

Anläggningstillgångar

1.
Insatser i ekonomisku föreningar

2.
Lö.sa inventarier

3.
Markinvenlarier

4.
Byggnadsinveniarier

5.
Driftbyggnader

6.
Olika slag av markanläggningar

7.
Övriga anläggningstillgångar B
Skulder och eget kapital

I Kortfristiga skulder

!. Växelskulder

2.
Leveranlörsskulder

3.
Upplupna kostnader och föruibetalda
intäkter

4.
Övriga kortfristiga skulder

5.
Förskoll från kunder

II Långfristiga
skulder

i.
Avsatt liil pensioner

2.
Andra långfristiga skulder

III Obeskattade
reserver

1, Lagerreserv

2,
Investeringsfonder

3,
Övriga obeskattade reserver, var för
sig

IV Eget kapital, med angivande av ingående belopp, insättningar eller
ullag

under räkenskapsåret, redovisat årsresultat saml utgående belopp

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 9

Övriga
bestämmelser

16 §
Om del behövs för att ge en överblick över tillämpat bokföringssystem,

skall beskrivning upprättas över bokföringens organisation och uppbyggnad,

över använda hjälpmedel och deras funktion samt över bokföringens konton

och deras användning (kontoplan).

Används automatisk databehandling i
bokföringssystemet, skall beskrivning enligt första stycket kompletteras med
systemdokumentation och behandlingshistorik i den mån det behövs för att man
ulan svårighet i efterhand skall kunna följa och kontrollera de enskilda
posternas behandling och företagna bearbetningar inom systemet.

All beskrivning och dokumentation som avses i
första och andra styckena är räkenskapsmaierial.

17 §
Verifikationer, bokföringsböcker och annat räkenskapsmaterial kan

utgöras av

1. material i vanlig läsbar form,

2. film eller annat material med registreringar i mikroskrift som kan
läsas med försioringshjälpmedel,

3. hålkort, hålremsa, magnetband eller annat material med registreringar
som genom omedelbar utskrift kan tagas fram i form som avses i I och 2.

Material som avses i första stycket 3 får ej
användas för sammanfaitningar av huvudbokföringen eller samtidigt för både
verifikationer och grundbokföring.

Material som avses i försia stycket 2 och 3 får
användas endast om del kan anses säkerställt, all registreringarna är
varaktiga, all registrerade uppgifter är lätt åtkomliga samt att materialet
bevaras på betryggande sätt.

18 §
Allt räkenskapsmaterial skall bevaras i ordnat skick inom landet under

minst tio år från utgången av del kalenderår då räkenskapsåret avslutades.

Vad nu sagts gäller också avtal och andra handlingar av särskild betydelse för

att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden.

Skyldighet alt som räkenskapsmaterial bevara
material enligt 17 S första stycket 3 upphör, om registrerade uppgifter på
betryggande sätt förs över till vanlig läsbar form eller till film eller annat
material med registreringar i mikroskrift som kan läsas med
förstoringshjälpmedel.

Om särskilda skäl föreligger, får länsstyrelsen för
visst fall tillåta, att räkenskapsmaierial i vanlig läsbar form förstörs före
utgången av den i försia stycket angivna tiden. Materialet skall därvid under
betryggande former mikrofllmas eller kopieras på likvärdigt sätt. Kopiorna
skall ordnas så att sökta uppgifter lätt kan återfinnas och läsas saml bevaras
under den tid som återstår av den i första stycket angivna tiden.

19 §
Mot myndighets beslut enligt denna lag förs lalan hos regeringen

genom besvär.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 10

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980,
Länsstyrelsen lär dock före nämnda dag pröva ansökan om tillstånd enligt 8 ij
tredje stycket eller 18 § iredje slyckel, såvitt avser tid efter utgången av år
1979, Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning på medgivande enligt 8 § fjärde
stycket,

2. Genom lagen upphävs jordbruksbokföringslagen
(1951:793). Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till
föreskrift, som ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, lillämpas i stället
den nya bestämmelsen.

3. Den som är redovisningsskyldig enligt den äldre
lagen får för räkenskapsår som börjat före den nya lagens ikraftträdande
fullgöra sin skyldighet i enlighel med den äldre lagen.

4. Tillämpas räkenskapsår som avviker från 8 i; första
stycket, skall det räkenskapsår som börjar löpa närmast efter lagens
ikraftträdande avkortas eller förlängas så atl därefter följande räkenskapsår
kommer atl överensstämma med föreskrifterna i nämnda paragraf

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Förslag till

Lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)

Härigenom föreskrivs att 1 !; bokföringslagen (1976:125)
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
Ivdelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Enskild person som driver jordbruk eller skogsbruk är ej
pä grund därav bokföringsskyldig enligt denna lag. Hyr enskild person ut
byggnad eller del av byggnad föreligger bokföringspliki på grund därav
endast om verksamheten är all anse som hotell- eller pensionatrörelse eller
omfattar mer än två lägenheter som regelmässigt uthyres och ej utgör del av
egen boslad.

Näringsidkare är bokföringsskyldig
enligt denna lag. Detsamma gäller aktiebolag, handelsbolag och ekonomisk
förening, även om bolaget eiler föreningen ej utövar näringsverksamhet.

Den som är skyldig all lör inkomsi
av jordbniksjaslighcl föra räkenskaper enligt jordhruksbokföringslageu
(1978:0(10) är ej bokföringsskyldig/w" inkomsien enligt denna lag. Hyr
enskild person, dödsbo, siiftelsc eller ideell förening ut byggnad eller del av
byggnad föreligger bokföringsplikt på grund därav endast om verksamheten är
att anse som hotell- eller pensionatrörelse eller omfattar mer än två
lägenheter som regelmässigt uthyres och ej utgör del av egen bostad.

Staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund,
församling och kyrklig samfällighet är ej bokföringsskyldiga enligt denna lag.

ägere]
lilläinpiiing pä enskild näringsidkare sotn driver sin verksamhei ulan
hiirädc av flera än ivä ärsansiällda personer och i vars rörelse den årliga
brunoomsäliningssumman understiger 200 000 kronor.

Bestämmelserna i ]] och 13-21 iji;

behöver ej lillämpas av näringsidkare / vars verksamhei
den årliga brunoomsäliningssumman normall uiidcrsligrr ell gränsbelopp som
molsvarar 20 gånger det enligi lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda
bashc-Inppci jör den .sisla månaden av räkenskapsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980,

Senaste lydelse 1976:991

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 12

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs atl 37 i; 1
niom, och 56 § I mom, taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna
lydel.se.

37 § Nuvarande lydelse

1 mom .- Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år ulan anmaning
uppgifter( kontrolluppgift er) för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt
framgår av följande uppställning:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppgifisskyldig

Vem
uppgiften skall avse

Vad
uppgiften skall avse

opaginerad Kontrollera mot PDF

3. Försäkringsanslall och understödsförening.

Den som från anstalten eller föreningen uppburit belopp,
ej understigande 200 kronor för hela året, på grund av försäkring av den art
att skalleplikl for beloppet föreligger, dock att om livränta utgivits till
följd av personskada uppgift skall lämnas även om livränicbclopp som icke är
av skattepliktig natur.

Utgivet belopp. Har lill följd av personskada utgivits
skattepliktigt engångsbelopp skall särskilt anmärkas om skattepliktigt
engångsbelopp uigi-viis tidigare pä grund av samma skada. Om så är fallet skall
angivas beloppets storlek och utbetal-ningsärei.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

1 mom. Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år
ulan anmaning uppgifter ( kontroll uppgifte r) för nästföregående kalenderår
avlämnas på sätt framgår av följande uppställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

U ppgi fl
SS k y Id ig

Vem
uppgiften skall avse

Vad
uppgiften skall avse

opaginerad Kontrollera mot PDF

3. Försäkringsanslall och understödsförening.

Den som från anstalten eller föreningen uppburit belopp,
ej understigande 200 kronor for hela året, på grund av försäkring av den art
alt skatteplikt for beloppet föreligger, dock att om livränta utgivits lill
följd av personskada eller

Utgivet belopp. Har till följd av personskada utgivits
skattepliktigt engångsbelopp skall särskilt anmärkas om skattepliktigt engångsbelopp
utgivits lidigare på grund av samma skada. Om sä är fallet skall angivas
belop-

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Lagen omtryckl 1971:399. Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974:773, -'Senaste Ivdelse 1977:280.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 13

om crsäiinmg iitgån pu pets storlek och ulbeial-gnind av
kollcknv sjukför- ningsåret, säkring, uppgifi skall lämnas även om belopp som
icke är av skattepliktig natur och snm for hela årei överstiger 200 kronor.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

56 §

/ numi. För kontroll av att deklarations- och
uppgiftsskyldighei enligt denna lag riktigt och fullständigt fullgjorts eller
för all eljesl bereda beskallningsmyndighet upplysning till ledning vid beslul
om taxering eller eftertaxering må laxcringsrcvlsion äga rum hos envar
deklarations- eller uppgiftsskyldig, dock att sådan revision ej må äga rum hos
myndighet eller annat organ, som avses i 46 § första stycket.

Taxeringsrevision må jämväl verkställas hos den som bedriver
förmedlingsverksamhet eller annan verksamhet av sådan beskaffenhet,att
uppgifter av betydelse för taxeringskonlrollen kunna hämtas ur anteckningar
eller andra handlingar, som föras vid verksamhetens bedrivande.

Vid taxeringsrevision må granskning ske av räkenskaper och
anteckningar med därtill hörande verifikationer ävensom av korrespondens,
protokoll och andra handlingar rörande verksamheten.

Taxeringsrevision får verkställas
för kontroll även av del löpande beskattningsårets räkenskaper och handlingar.

Vid taxeringsrevision hos bokför- Vid taxeringsrevision hos skatt-

Ingsplikiig
skattskyldig må även sky\ä\gsom är bokföringsskyldig enligt

verkställas kassainventering och bokföringslagen (1976:125) eller skyl-

granskning av varulager saml maski- dig an föra räkenskaper enligi jord-

ner och andra för stadigvarande bruk hrukshokföringslageii (1978:000) må

avsedda inventarier. även verkställas
kassainventering

och granskning av varulager saml maskiner och andra för
stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Denna lag iräder i kraft den 1
januari 1980, De nya bestämmelserna i 37 § 1 moni, tillämpas första gången i
fråga om kontrolluppgift till ledning för 1980 års taxering.

' Senaste Ivdelse 1974:773.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4
Förslag till

Lag
om ändring i förordningen (1955:257) om inventering av

varulager
för inkomsttaxeringen

Härigenom föreskrivs atl rubriken till förordningen
(1955:257) om inventering av varulager för inkomsttaxeringen saml I i;
förordningen skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om
inventering av varulager för inkomsttaxeringen

opaginerad Kontrollera mot PDF

sålunda angivna priset. Tillämpar skallskyldig
regelmässigt annan tillförlitlig värderingsmetod än i första stycket sägs, må
den skattskyldige angiva värdena enligt nämnda metod, under förutsäuning au
anskaffnings- eller återanskaffningsvärdel å inneliggande varulager kan på
tillförlitligt sätt framräknas med utgångspunkt från de i inventariet angivna
värdena.

(Se vidare
anvisningarna.)

Nuvarande lydelse

Skattskyldig, sorri iir pliktig föra hancUJsbikkcr.
skall i inventariet för varje i lagret ingående post av tillgångar, avsedda
för omsättning eller förbrukning i rörelse, angiva anskaffningsvärdet eller
dagspriset å balansdagen (återanskaffningsvärdel); dock att skattskyldig som
så önskar i stället må angiva ulförsälj-ningspriset, under förutsättning att
anskaffnings-eller återanskaffningsvärdel kan på godtagbart sätt framräknas
med utgångspunkt frän det sålunda angivna priset.

I !?

Föreslagen lydelse

Skattskyldig, som är bokförings-skyldig enligt
bokföringslagen (1976:125). skall i inventariet för varje i lagret ingående
post av tillgångar, avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse, angiva
anskaffningsvärdet eller dagspriset å balansdagen (återanskaffningsvärdel);
dock alt skatiskyldig som så önskar i stället må angiva utförsäljningspriset,
under förutsättning atl anskaffnings- eller återanskaffningsvärdel kan på
godtagbart sätt framräknas med utgångspunkt från det

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag iräder i kraft tre veckor efter den dag,
då lagen enligt uppgift på den har ulkonmnil från trycket i Svensk
författningssamling.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 15

5 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattclagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om komniunalskattclagen
(1928:370)

dels alt 19!:; saml punkl 6 av anvisningarna till 22 i;
och punkt 1 av

anvisningarna till 50 5; skall ha
nedan angivna lydelse, dels att lill anvisningarna till 21 skall fogas en ny
punkl, 16, av nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

19 s' Till skattepliktig inkoriisl
enligt denna lag räknas iikc: vad som vid bodelning eller eljest på grund av
giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv, testamente,
fördel av oskift bo eller gåva; vinst å icke yrkesmässig avyttring av lös
egendom i andra fall iin som avses i 35 ;; 3 eller 4 mom,;

vinst i svenskt lotteri eller vinst
vid vinstdragning på här i riket utfärd;ide premieobligationer och ej heller
sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinsldragning på utländska
premieobligationer, som uppgår till högsl 100 kronor;

ersättning, som på grund av
försäkring jämlikt lagen (1962:38 Dom allmän försäkring, lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit
den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor
eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning
enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund
av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i
arbete eller under n-iilitärtjänst-göring eller i fall som avses i lagen
(1977:265) om statligt pcrsonskadeskydd eller lagen (1977:267) oni
krigsskadeersättning lill sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsinkon-ist
av 4 500 kronor eller högre belopp för år. ävensom ersättning, vilken vid
sjukdom eller olycksfall lillfallit nägon på grund av annan försäkring, som
icke tagits i samband med tjänst, dock atl till skattepliktig inkomst räknas
ersättning i form av pension eller i form av livränta i den niån livräntan är
skattepliktig enligt 32 i; 1 eller 2 moni.. så ock ersättning som utgår på
grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undantag, annan
ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadest;inclsför-säkring och avser
förlorad inkomst av skaticpliklig natur;

ersättning på grund av an- ersättning på grund av an-

svarighetsförsäkring enligt grunder svarighctsförsäkring
enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mel- som fastställts i
kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorgani- lan arbetsmarknadens
huvudorganisationer till den del ersättningen saUoner eller enligi
anal som nällais

1 Senaste lydel.se 1977:279.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utgår under de första trettio dagarna mellan Lanibrukarnas
riksförbund

av den tid den skadade är arbelsoför- och försäkringsanslall sann godkänts

mogen och beräknas så att ersätt- av siaicns jordbruksnämnd, i häda

ningen uppgår för insjuknandedagen jallen till den del ersättningen utgår

lill högst 30 kronor och för övriga under de försia trettio dagarna av

dagar till högsl 6 kronor för dag; den tid den skadade är arbelsoför-

mögen och beräknas så att ersättningen uppgår för
insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar lill högst 6 kronor
för dag;

belopp, som till följd av
försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av
kapitalförsäkring;

ersättning på grund av
skadeförsäkring, dock ej i den mån köpeskilling, som skulle hava influtit
därest försäkrad egendom i stället försålts, varit all hänföra till intäkt av
jordbruksfastighet, av annan fastighei eller av rörelse eller i den mån
ersättningen eljesl i-nolsvarar sådan skattepliktig intäkt eller molsvarar
sådan avdragsgill omkostnad, vilken är att hänföra till någon av nämnda
förvärvskällor;

vinstandel, återbäring eller
premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än
pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycks-fiillsförsäkring som tagils i
samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring,
och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring, för vilken rätl till
avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293)
om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av
4 500 kronor eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed
jämförUg periodisk intäkt, i den mån givaren enligt 20 i; eller punkt 5 av
anvisningarna till 46 § icke är berättigad lill avdrag för utgivet belopp;

stipendiertill studerande vid
undervisningsanstalter eller eljesl avsedda för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap.
studiestödslagen (1973:349), internatbi-drag, åierbeialningsplikliga
studiemedel och resekoslnadsersätlning enligt 6 och 7 kap, samma lag samt
sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet
meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med
deni i fråga om sådani bidrag likställda, och äger i följd härav den
bidragsberäliigade icke göra avdrag för kostnader som avseus skola bestridas
med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för
vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av
arbeislöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 17

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

handikappersättning enligt 9 kap. lagen om allmän
försäkring, så ock hemsjukvårdsbidrag, soni utgår av kommunala eller
landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om
hustrulillägg och kommunall bostadstillägg lill folkpension;

kommunalt
bostadslillägg till handikappade;

bostadstilliigg som avses i kungörelserna
(1968:425) om statliga bostadstill-lägg till barnfamiljer och (1973:379) om
slalskommunala bostadslillägg;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare
uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid
taxering, vid försia tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från
pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för atl lämna
gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning lill
stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin
som förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg.

(Se
vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till
21 §

16. Förmän av fri grupplivförsäkring,
avialsgruppsjukjörsäkring och irvggheisförsäkring vid arbcisskada enligi
grunder som faslsiällis i avtal mellan Lantbrukarnas riksförbund och
försäkringsanslall och som godkänts av Siaicns jordbruksnämnd ulgör inlc skallcpliklig
inläkl av jordbruks-fasiighei.

lill
22 §

6', Avdrag för värdeminskning av tillgång som avses
i punkterna 3-5 ålnjutes endast av skatiskyldig ägare av tillgången, om ej
annal följer av andra och tredje styckena.

Har arrendalor eller annan nylljanderältshavare
haft kostnad för ny-, till-eller ombyggnad eller annan därmed jämförlig
förbättring av fasiighel, som han innehaft med nyttjanderätt, och blir
jordägaren omedelbart ägare lill vad som utförts, får nyttjanderätishavaren
åtnjuta avdrag enligt avskrivningsplan med 10 procent av hela
anskaffningskostnaden för täckdike och med 5 procent av hela
anskaffningskostnaden för annan tillgång än som avses i

-'Senaste lydelse 1972:741,

2 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 44

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tredje slyckel, Dessulom äger nyttjanderäiishavaren rätt
lill avdrag enligt punkl 3 nionde stycket i enlighet med vad där föreskrives.

Har arrendalor eller annan
nyltjanderällshavare haft kostnad för anskuf fande av tillgång, som enligt
punkt 3 tredje stycket eller punkt 4 tredje stycket ej inräknas i
anskaffningskostnad för byggnad eller markanläggning, eller av maskiner och
andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, som han innehar med
nyttjanderätt, och blir jordägaren omedelbart ägare till vad som anskaffats,
får nyttjanderättshavaren åtnjuta avdrag enligt bestämmelserna i punkt 5,

Fördel beskattningsår då nyltjan- Har nyiijanderäiishavaren erhållit

derälten upphör får nytijanderiilts- ersäiining av
Jordägaren jör vad som

havaren göra avdrag for den del av anskaffais. jår nviijanderaiishavaren

anskafjningskostnculcn för vilken han på en gäng göra avdrag för den del av

icke lidigare åinjuiit avdrag. aiiskafiningskosinaden för vilken han

icke lidigare älnjuiil avdrag, dock icke med högre belopp
än crsöiiningcn. För det beskattningsår då nyttjande-rätten upphör får
nyttjanderättshavaren göra avdrag för vad som åter-siår oavskrivci av
anskaffningskostnaden.

till 50 §

1,-* Den skattskyldiges
skatteförrnåga bedömes med hänsyn, å ena sidan, lill hans inkomsi och
förmögenhet samt.å andra sidan, till vad han kan anses hava behövt till nödigt
underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn (exislcnsminimiun).
Såvida icke särskilda förhållanden lill annat föranleda, skall existensminimum
bedömas med hänsyn till förhållandena under hela beskattningsårei. Särskilda
förhållanden varom nyss sagts få anses föreligga t. ex, i det fall att en
skattskyldig under året böriat i förvärvsarbete eller upphört med sådant
arbete, i följd varav inkomsien ulslagen på hela året understigit
exisiensminimibeloppel; i sådana fall bör existensminimum bedömas med hänsyn
till den lid inkomsten åtnjutits.

Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om bestämmande av
existensminimum enligt de grunder som anges i det följande.

Existensminimum i det särskilda
fallet bestäms med ledning av normalbelopp för existensminimum. Normalbeloppen
utgöra för ensamstående skattskyldig nitliofem (95) procent, för sammanlevande
makar ellhundra-sexliofem (165) procent och för varje barn fyrtio (40) proceni
av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för december månad
året före del

-'Senaste lydelse 1977:41,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

kalenderår som föregår taxeringsåret. Normalbeloppen skola
anses innefatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad, som beräknas
särskilt och lägges till normalbeloppen.

Vid bestämning av avdrag för nedsatt skatteförmåga vid
existensminimum skall såsom inkomst av tjänst upptagas den skallskyldiges
brullointäkier - inklusive de biinkomster den skattskyldige må hava åtnjutit
- i förekommande fall minskade med sådana nödiga utgifter för inkomstens
förvärvande, för vilka den skallskyldige vid laxering äger åtnjuta avdrag, i.
ex. avgifter, som den skatlskyldige eriagt för sådan pensionsförsäkring eller
sjuk-eller olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst, eller
avgifter, som den skatlskyldige i samband med tjänsten eriagt för egen eller
efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring, eller kostnader
för resor till och från arbetet. Utgöres inkomsien av livränta, varom i 32 §
2 mom. förmäles, skall livräntan inräknas i inkomsien med oreducerat belopp.
Även sådan livränta lill följd av personskada som icke är av skattepliktig
natur skall inräknas i inkomsten. Barnbidrag medräknas icke i inkomsien.

Normalbeloppen för existensminimum äro i första hand
avsedda för skattskyldiga, vilkas inkomst huvudsakligen härfluiit av
förvärvskällan tjänst.

Vid bestämning av avdrag för
nedsatt skatleförmåga vid existensminimum skall såsom inkomst av tjänst
upplagas den skattskyldiges bruttointäkter - inklusive de biinkomster den
skattskyldige må hava åtnjutit - i förekommande fall minskade med sådana nödiga
utgifter för inkomstens förvärvande, för vilka den skallskyldige vid taxering
äger åtnjuta avdrag, t, ex. avgifter, som den skatlskyldige eriagt för sådan
pensionsförsäkring eller sjuk-eller olycksfallsförsäkring, som tagils i
samband med tjänst, eller avgifter, som den skatlskyldige i samband med
tjänsten eriagt för egen eller eflerievandes pensionering annorledes än genom
försäkring, eller kostnader för resor till och från arbetet. Utgöres inkomsten
av livränta, varom i 32 § 2 mom. förmäles, skall livräntan inräknas i
inkomsten med oreducerat belopp. Även sådan livränta till följd av personskada
som icke är av skattepliktig natur skall inräknas i inkomsten. Vid bestämning
av avdrag för nedsatt skatleförmåga vid exlsiensminlmum skall hänsyn vidare
lagas Ull om den skaiiskyt-digc uppburit skailefri crsänning pä grund av
kollektiv siukförsäkring. Barnbidrag medräknas icke i inkomsten. Fråga om
avdrag i andra fall för nedsatt skalleförmåga vid existensminimum får bedömas
med särskilt beaktande av att en riktig uppskattning

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 20

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

verksiälles
av inkomslförhållandena, speciellt med hänsyn lill den omfattning, vari
naturaförmåner må hava åtnjutits, och dessa förmåners värde.

Har den skattskyldige haft lägre levnadskostnader
än normalt skall den skaltskyldiges existensminimum anses hava i motsvarande
mån understigit normalbeloppet, l. ex. om en ogift skattskyldig haft gemensamt
hushåll med anhöriga eller andra eller om en skatiskyldig åtnjut il särskild förrnån
i form av billiga livsförnödenheter eller andra liknande förmåner. I regel
lorde anledning överhuvud icke föreligga att bevilja avdrag för nedsatt
skatleförmåga vid existensminimum åt s. k. hemmasöner eller hemmadötlrar. Icke
heller må avdrag medgivas, om den skattskyldige iigl tillgångar; dock alt
hiirvid bortses från sedvanliga husgeråd, möbler och kläder, arbetsredskap,
mindre bostadsfastighet av enklaste beskaffenhet osv. Å andra sidan må
existensminimum beräknas hava överstigit normalbeloppet, om den skattskyldige
haft utgifter för underhåll av make och barn, med vilka han icke levt
tillsammans under beskattningsåret. Existensminimum för den skattskyldige må
jämväl i annat fall bestämmas högre än normalbeloppet, om särskilda skäl
därtill föranleda.

Har den skattskyldige under beskattningsåret enligt
beslut av den lokala skattemyndigheten åtnjutit befrielse från eller
nedsättning av den preliminära skatten på grund av nedsatt skatleförmåga vid
existensminimum, bör vid prövning av frågan om avdrag vid laxeringen för
nedsatt skalleförmåga avvikelse icke ske från del av förstnämnda myndighet
fastställda existensminimibeloppet, såvida icke nya omständigheter framkommit;
såsom exempel å dylika omständigheter må nämnas att den skallskyldige iiger
tillgångar, varom den lokala skattemyndigheten saknat kännedom, eller all den
skaltskyldiges ekonomiska ställning påtagligt förbättrats efter den lokala
skattemyndighetens beslut.

Härden skatlskyldige icke haft högre inkomsi än det
för honom beräknade exisiensminimibeloppel och har detla befunnits bero av
förhållande, varom i 50 § 2 mom. iredje stycket förmäles, bör avdrag för
nedsatt skatleförmåga medgivas med så stort belopp, all den skallskyldige icke
påföres beskattningsbar inkomst. Har den skatlskyldige rält atl åtnjuta
skattereduktion enligt 2 S 4 eller 5 mom. uppbördslagen (1953:272), skall
avdrag för nedsatt skatleförmåga beräknas med beaktande härav.

Är inkomsien högre än nyss sagls men icke så stor,
alt inkomsten minskad med skatten därå uppgår till existensminimum, bör avdrag
för ned.salt skatleförmåga beviljas med så stort belopp, alt siörre skatt icke
kommer att uttagas än alt inkomsten, minskad med skatten, uppgår till beloppet
av existensminimum.

Nedsatt arbetsförmåga skall anses föreligga jämväl i
det fall att den skallskyldige på grund av arbetsskygghet eller missanpassning
eller eljesl av psykiska skäl har svårt all förvärva normal arbetsinkomst.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 21

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag,
då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.

1. De nya bestämmelserna i 19 S och punkt 16 av
anvisningarna till 21 !; lillämpas första gången vid 1979 års laxering.

2. De nya bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna
till 22 § och punkt I av anvisningarna till 50 § lillämpas första gången vid
1980 års taxering.

3. De nya bestämmelsema i punkt 16 av anvisningarna
till 21 § äger tillämpning även beiräffande skatiskyldig, som enligt lagen
(1972:742) om ikraftträdande av lagen (1972:741) om ändring i
kommunalskatielagen (1928:370) alltjämt redovisar inkomst av jordbruksfastighet
enligt kontant-mässiga grunder. Därvid skall punkten 1 ovan äga motsvarande
tillämpning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 22

6 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs att 3 § 2
rnom. lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad
inkomst' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § 2 mom.- I fråga om inkomsi av
jordbruksfåsiiglicl skola lagens bestämmelser gälla endast följande intäkter,
nämligen:

1)
intäkt genom
ersättning för skada å växande skog på grund av brand eller annan därmed
jämföriig av den skattskyldiges åtgöranden oberoende anledning saml intäkt
genom avyttring av skog och skogsprodukter, om avverkningen framtvingats av
brand, siormfällning, torka, insekisskador eller dylikt eller av
vallenuppdämning eller framdragande av kraftledning, allt under förutsättning
att intäkten icke föranlett avdrag för insättning å skogskonto;

2)
inläkl i
form av engångsersält- 2)
inläkt i form av engångsersättning vid upplåtelse eller upphörande ning vid
upplåtelse eller upphörande av nyttjanderätt eller servitutsrätt av
nyttjanderätt eller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjande- och vid
överiåtelse av nyttjanderätt, rätt;
intäkt i förin av ersättning som utgår

vid avräkning enligt 9 kap. 23 f jordabalken samt inläkl
för jordägare avseende värde av förbäitring som nytijan-derättshavare
bekostat:

3)
intäkt, som
uppkommit genom all egendom tagits i anspråk genom expropriation eller liknande
förfarande eller eljest avyttrats under sådana förhållanden all dylik
tvångsförsäljning måsle anses vara för handen, under förutsättning atl intäkten
icke föranlett avdrag för insättning å skogskonto eller för avsättning till
särskilda investeringsfonder för föriorade inventarier och lagertillgångar;

4)
intäkt i form
av skadestånd eller annan ersättning avseende inkomstbortfall till följd av
skador och intrång å fastigheten, som föranletts av industriell eller därmed
jämföriig verksamhet;

5)
intäkt vid
avyttring av djur i samband med upphörande av djurskötsel;

6)
intäkt vid
avyttring i samband med upphörande av jordbruksdrift av för stadigvarande bruk
i jordbruksfastigheten avsedda maskiner eller andra

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:860, 2 Senaste
lydelse 1976:346,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inventarier, vilka icke vid beräkning av
värdeminskningsavdrag äro att hänföra till byggnad, ävensom av varor och
produkter i jordbruksfastigheten; samt

7) intäkt, som uppkommit därigenom alt avsättning til!
särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier och lagerlillgångar
återförts till beskattning under sådana förhållanden atl, därest det återförda
beloppet i stället utgjort köpeskilling förde föriorade tillgångarna,
köpeskillingen enligt 5)eller 6) ovan skulle ansetts såsom ackumulerad inkomst,
dock alt ränla som lillägges det återförda beloppet icke skall anses utgöra
sådan inkomst.

Denna lag träder i kraft Ivå veckor
efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i
Svensk författningssamling, och tillämpas första gången i fråga om 1978 års
taxering.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 24

7 Förslag fill

Lag om ändring i lagen (1973:323) om ikraftträdande av
lagen

(1973:322)
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), m. m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen
(1973:323) om ikraftträdande av lagen (1973:322) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370), m.m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §'

Har vid den taxering till kommunal
inkomstskatt eller till statlig inkomstskatt som skett år 1973 eller lidigare
år skaltskyldigs inkomst av rörelse beräknats på annat sätt än enligt
bokföringsmässiga grunder, gäller 3 § denna lag.

Inkomst av rörelse skall anses ha
beräknats på annal sätt än enligt bokföringsmässiga grunder, i den mån hänsyn
icke tagils till in-och utgående lager, fordringar eller skulder, och underlåtenheten
i detta avseende kan antagas vara hänförlig till sedvänja inom näringsgren,
särskild ovana vid bokföringsmässig redovisning eller annan liknande
omständighet.

Har inkomsten av rörelse vid Har inkomsten av rörelse vid

laxering som skett c/'«-fl''/97i/)?p/; laxering som skett
senast är 1978

senast år 1978 beräknats på annat beräknats pä annal sätt än enligt

sätt än enligt bokföringsmässiga bokföringsmässiga grunder och av

grunder och avser inkomsten ren- ser inkomsten renskötselrörelse,

skötselrörelse, äger den som övergår äger den som övergår till bokförings-

till bokföringsmässig redovisning mässig redovisning tillämpa bestäm-

tillämpa bestämmelserna i 3 a §. melserna i 3
a §.

Skattskyldig, som vid övergången
redan beräknar inkomsi av renskötsel-rörelse enligt bokföringsmässiga grunder,
skall upptaga ingående lager, fordringar och skulder med ledning av närmast
föregående balansräkning.

Denna lag träder i kraft tre veckor
efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i
Svensk författningssamling.

I Senaste lydelse 1976:925,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 25

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs atl punkl 1 av
anvisningarna till 2 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt' skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 2§

1,' Verksamhei anses som
yrkesmässig när inkomsten därav ulgör skattepliktig intäkt av
jordbruksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse enligt
kommunalskatielagen (1928:370), Som yrkesmässig verksamhei räknas även
realisation av levande och döda inventarier i jordbruksfastighet, även om
intäkten därav icke är skattepliktig enligt kommunalskattelagen. Som
yrkesmässig räknas även omsättning av produkter från eller uthyrning enligt 2 5
fjärde stycket av fasiighel som avses i 24 § 2 eller 3 mom. kommunalskattelagen
och annan verksamhet i vilken varoreller tjänster omsätts under rörelseliknande
former.

Den som yrkesmässigt omsätter
tjänst som avses i 10 § förstastycket 2 eller 4 anses bedriva yrkesmässig
byggnadsverksamhet. Sådan verksamhet omfattar även tjänst som den skattskyldige
utför eller låter utföra på fasiighel som för honom utgör lagertillgång i
förvärvskällan rörelse enligt kommunalskatielagen. Som lagertillgång i
byggnadsverksamhet skall dock enligt denna lag ej räknas fastighei som avses i
24 § 2 mom. kommunalskatielagen och som av den skatlskyldige stadigvarande
brukas som bostad eller för fritidsändamål.

Försäljning av inventarier,
material, avfallsprodukler eller liknande varor i verksamhei som icke medför
skattskyldighet anses ej som yrkesmässig. Som yrkesmässig anses dock
försäkringsförelags omsättning av vara som övertagils i samband med
skadereglering, finansieringsföretags omsättning av vara som enligt köpeavtal
ålertagits av förelaget. Som yrkesmässig anses alltid omsiittning av vara som
vid förvärvet eller införseln har varit undantagen från skatteplikt enligt 8 §
I. Tillhandahållande av kost ål personal anses som yrkesmässig verksamhet
endasl närdet sker i serveringsrörelse.

Utgivning av program eller katalog
för verksamhei som ej medför skattskyldighet anses icke som yrkesmässig.

Utländsk företagare anses bedriva
yrkesmässig verksamhei här i landet även när han omsätter varor som han lagt i
lager eller förvärvat inom eller infört till landet för leverans efter
montering, installation eller annan tjänst eller inom landet tillhandahåller
byggnadsentreprenad eller annan tjänst.

Föreligger skattskyldighet för utländsk företagare, som
icke är bosatt eller

' Layen omtryckt 1969:237, Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974:885, - Lydelse enligt prop. 1978/79:33.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79.44 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

icke stadigvarande vislas här i landet eller, om fråga är
om juridisk person, icke har fast driftställe här i landet, skall företagaren
företrädas av en av länsstyrelsen godkänd representant. Sådan representant
skall enligt fullmakt av den utländske företagaren .som ombud för företagaren
svara för redovisningen av skall för den verksamhei som skattskyldigheten
omfattar och i övrigt företräda den utländske företagaren i frågor som gäller
skatt enligt denna lag. Länsstyrelsen kan kräva, alt säkerhet skall ställas för
skallens betalning, Underiag för kontroll av skatieredovisningen skall finnas
tillgängligt hos represenlanien.

Verksamhet som staten eller kommun
bedriver för atl uteslutande tillgodose eget behov räknas som yrkesmässig
endast när den drives i bolagsform eller liknande. Detta gäller även vid
ekonomiskt samgående mellan staten och komniun eller n-iellan kommuner för
verksamhet som avser visst gemensamt ändamål. Med kommun förstås även landstingskommun.

Bedriver staten, kommun eller
kommuner var för sig eller gemensamt verksamhei som icke uteslutande
tillgodoser egna behov, räknas verksamheten, när den ej drives i bolagsform
eller liknande, som yrkesmässig lill den del den avser annat än egna behov. Som
yrkesmässig verksamhei anses alllid statens järnvägars befordran av varor,
postverkels befordran av varor i diligensrörelsen samt postverkets befordran av
postpakei och gruppkors-band. Som yrkesmässig verksamhei anses vidare alltid
kommuns omsättning av vara som avses i 8 S 4, transport i samband med
renhållning eller omhändertagande och förstöring av vara.

Om särskilda skäl föreligger kan
regeringen förordna all statlig verksamhet, som avser eget behov och som ej
enligt sjunde eller åttonde stycket är all anse som yrkesmässig, tills vidare
skall anses utgöra yrkesmässig verksamhet.

Verksamhet som medlem i sameby
utför enligt rcnnäringslagcn (1971:43 7) för.samebyns räkning anses ej som
yrkesmä.ssig.

Denna lag träder i kraft den i
januari 1979, De nya bestämmelserna tillämpas på tillhandahållande som sker
efter ikraftträdandet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 27

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssanmianiriide 1978-11-02

Närvarande:
statsministern UUsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus. Mundebo,
Vviksiröm. Friggebo, Wirlcn, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund. Lindahl,
Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus. Tham, Bondestam

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Proposition
med förslag till en ny jordbruksbokföringslag, m. m.

1
Inledning

Redovisningsskyldigheten inom jordbruks- och
skogsnäringarna är reglerad ijordbruksbokföringslagen(1951:793). Lagen
hörnärmast hemma på skatteområdet vilkel dock inie hindrar alt den i allt
väsentligt bygger på vad som tidigare gällde för handelsbokföringen enligt 1929
års bokföringslag (1929:117). År 1976 ersattes sistnämnda lag med en ny
bokföringslag (1976:125). Den nya lagen skall i princip lillämpas av alla
näringsidkare. De näringsidkare som är skyldiga au föra räkenskaper enligt
jordbruksbokföringslagen omfattas dock inte av den nya bokföringslagen.

Mot bakgrund av den utveckling som har skett på
redovisningsområdet och behovet av att anpassa jordbruksbokföringslagen lill dagens
redovisningskrav tillsattes i börian av år 1977 utredningen (B 1977:03) om
bokföringen inom jordbruket.'

Ulredningen avlämnade i december 1977 betänkandet
(Ds B 1977:8) En ny jordbruksbokföringslag. Förutom ett förslag till en ny
jordbruksbokföringslag innehåller betänkandet förslag till vissa ändringar av
taxeringslagens (1956:623), TL, bestämmelser om skyldighet atl avlämna
kontrolluppgifter. Belänkandet - som också innehåller en redogörelse för
gällande rätt för beskattning av jordbruksfastighet - bör fogas lill
protokollet i detta ärende soni bilaga 1.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgeits
av bokföringsnänm-den, riksskatteverket (RSV), lanlbruksstyrelsen,
skogsstyrelsen, hovrätten över Skåne och Blekinge, kammarrätterna i Stockholm och
Jönköping,

'Utredningsman
regeringsrådet Siurc Lundell.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 28

länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Malniöhus,
Göteborgs och Bohus sanii Väsiernorriands län, mcrvärdeskattcuiredningen (Fi
1971:05), Föreningen auktoriserade revisorer. Föreningen Sveriges
laxeringsrevisorer. Kooperativa förbundet (KF), Landsorganisationen i Sverige
(LO), Lambrukarnas riksförbund (LRF), Svenska revisorsamfundet, Sveriges
advokatsamfund, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges jordägareförbund.
Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR), Tjänstemännens
ccniralor-ganisalion (TCO) samt Vänerskog ek. för.

Yuranden över belänkandei har
dessulom inkommii från länsstyrelserna i Kalmar, Hallands. Skaraborgs,
Värmlands och Örebro län, delegationen för förelagens uppgiftslämnande (DEFU)
samt från Sveriges föreningsbankers förbund.

LRF, Sveriges föreningsbankers
förbund och Sveriges jordägareförbund har hänvisat till yttrande av
Lantbrukarnas skaitedelegation.

En sammanställning av
remissyiirandena över förslaget till en ny jordbruksbokföringslag bör fogas
lill protokollet i detla ärende som bilaga 2.

Jag avser atl i detta
lagstiftningsärende ta upp utredningens förslag lill en ny
jordbruksbokföringslag. Ulredningen har också föreslagit vissa ändringar av
bestämmelserna om skyldighet att utan anmaning avlämna kontrolluppgifter
enligt 37 i; TL. Ulredningen har bl.a, föreslagit atl den nuvarande
uppgiftsplikten för uppköpare av olika jordbruksprodukter skall avskaffas. Jag
har erfarit atl frågor om skyldigheten atl lämna kontrolluppgifter när det
gäller jordbruks- och skogsprodukter kommer atl behandlas inom ranicn för del
s, k, RS-projektet, dvs, det förberedelsearbete för reformeringen av
taxeringsorganisationen i första instans som bedrivs gemensan-it av RSV och
siaiskontorel. Enligt min mening bör slällningstagandei på denna punkl anstå i
avvaktan på resultatet av della arbele inoni RS-projektet. Utredningens
förslag i denna del har därför lämnats utanför den följande framställningen.

Den 1 juli 1978 infördes genom
avtal eu särskih socialt försäkringsskydd för lantbrukare. Detla
försäkringsskydd omfattar tre delar, nämligen arbeis-skadelorsäkring.
grupplivförsäkring och gruppsjukförsäkring. Det lörutsattes i samband med att
detta försäkringssystem infördes att de skallerältsliga frågorna skulle lösas
senare och att det därvid skulle vara naturligt att anknyta lill de
beskattningsregler som gäller för motsvarande försäkringar på arbetsmarknaden
(se prop. 1977/78:154 s. 70). Eftersoni dess;i nya försäkringsformer redan har
börjat tillämpas är del angeläget att de skaiiemiissiga frågorna blir lösta så
snart som möjligl. Jag kommer i det följande att liinma förslag lill en sådan
skaiiemiissig reglering.

Jag konmier vid;ire alt ta upp ett
par frågor som gäller beskattningsreglerna vid arrendeförhållanden. Riksdagen
har, med anledning av en motion i saken, begärt all regeringen skall lägga fram
förslag om vidgade möjligheter all få tillärnpa reglerna om särskild skatteberäkning
för ackumulerad inkon-isi. Enligt den år 1972 införda jordabalken skall del ske
en ekonomisk

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 29

uppgörelse mellan jordiigare och arrendalor. inte bara,
som tidigare var fallet, när arrendeförhållande upphör uiah också i samband med
att arrendeavtal förlängs. F. n. lår särskild skaiteberiikning inte ske för
ersiittningar.som ulgär i samband nrccl IÖrliingnii-ig av arrendeavtal. Jag
kommer i det följande all föreslå all reglernii om siirskild skiiiieberiikning
anpassas till tic civilriittsliga bestämmelserna. Samtidigt föi-eslår jag en
viss komplettering av reglerna för inkomsibeskatiningen av en arrendalor som
under arrendetiden uppbär ersättning från jordiigaren.

Svenska Samcrnas Riksförbund (SSR) har i en skrivelse lill
regeringen begärt vissa lagiindringarsom har samband med den reform av
beskattningen av rcr-iniiringen som gcnomlör-ticsår 1976. Jag kommeratt
behandla ett par av de frågor som SSR har aktualiserat. Den ena frågan giiller
beräkniiigei-| :iv ingångsviirdet för stamdjur i saniband med övergång till
boklöringsmiissig redovisning. Den andra frågan giiller uttag av
merviirticskall på vissa ersäiiningar till mecllen-| i sameby,

2 Bokföringen inom jordbruket 2.1 Inledning

Inkomst av jordbruk n-ied
binäringar och av skogsbruk hänförs vid inkomstbeskattningen till inkomstslaget
jordbruksfastighet. En grundläggande regel vid denna beskattning äran
inkomsten skall beriiknas sepiirai för varie förvärvskälla. 1 inkomstslaget jordbruksfastighet
behandlas varje fastighei, fasiigheisdel eller komplex av fastigheter som i
iigarens eller brukarens hand är au anse son-| en förvaltningsenhet som en
förviirvs-källa.

Tidigare skulle inkomsi av
jordbruksfastighet redovisas enligt den s, k. koniantprincipen. Denna
redovisningsprincip innebär i huvudsak au konianta inkomster och naturaförmåner
under ett beskattningsår tas upp som bruttointäkt och all avdrag får göras för
sådana kostnader som h;ir betalats under beskattningsåret.

År 1951 tillkom regler som gjorde
det möjligl alt redovisa inkomsi av jordbruksfastighet enligt bokföringsmässiga
grunder. Vid denna redovis-nir-igsmetod beaktas inte bara kontanta
inkonisieroch utgifter utan iiven s. k. balansposter, dvs. varufordringar,
varuskulder och lager vid beskattningsårets början och vid dess slui. Avdrag
för kostnader för byggnader och inventarier medges här i form av
värden-iinskningsavdrag.

En lömisätlning för alt inkomsten
vid taxeringen skulle beräknas enligt bokföringsmässiga grunder var atl
jordbruk;iren följde föreskrifterna i den samtidigt tillkomna förordningen
(1951:793)0111 skyldighet förvissa idkareav jordbruk eller skogsbruk atl föra
riikenskaper som underlag lör laxering - rubriken senare ändrad lill "jordbruksbokföringslagen".

Redovisningsskyldigheten enligt jordbruksbokföringslagen
är i allt viiscnt-

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 30

ligt reglerad på samma säu som tidigare gällde för
handcisbokföringen enligi 1929 års bokföringslag. En viktig skillnad är
emellertid att denna redovisningsskyldighet inte medför de civilrättsliga
verkningar som följer av redovisningsskyldighet enligt allmän bokföringslag.

År 1972 beslöts om en genomgripande
reform av jordbruksbeskaitningen (prop. 1972:120, SkU 1972:67, rskr 1972:343,
SFS 1972:741-747), Reformen innebar alt det skulle ske en obligatorisk övergång
från konlanimässig lill bokföringsmässig inkomsiredovisning. Denna
obligatoriska övergång lill bokföringsmässig redovisning har skell i eiappcr och
del nya systemet skall lillämpas av samtliga jordbrukare senast fr. o. m. 1980
års taxering. 1972 års reform av jordbruksbeskaitningen innebar betydelsefulla
ändringar i det materiella regelsystemet och en anpassning lill de principer
för bokförings-miissig redovisning som gäller för inkomstslaget rörelse. Det
bör nämnas all jordbruksbokföringslagen endast i myckel begränsad omfattning
berördes av 1972 års reform. Regelsystemet i jordbruksbokföringslagen bygger
alltså fortfarande i allt väsentligt på vad som gällde tidigare enligt 1929 års
bokföringslag.

1929 års bokföringslag härefter ett
omlätiande utredningsarbete ersatts av en helt ny bokföringslag (prop.
1975:104, LU 1975/76:15, rskr 1975/76:205, SFS 1976:125) som triidde i kraft
den 1 januari 1977, Genom den nya bokföringslagen har del skapats ett modernt
och grundliiggande syslem för all redovisning, Lagen skall i princip tillämpas
av alla näringsidkare. Eli uttryckligt undantag gäller emellertid bl. a. för
enskild person som driver jordbruk eller skogsbruk, dvs. för sådana
näringsidkare som omfattas av jordbruksbokföringslagen. Vid utformningen av
reglerna i den nya bokföringslagen har man lagt stor viki vid att försöka
tillgodose olika skaiiemiissiga aspekter. Detla är särskilt tydligl i fråga om
de regler som gäller för vcrifikalionshanteringen och årsbokslutet.

Inom jordbruks- och skogsnäringarna
har utvecklingen på redovisningsområdet i allt väsentligt följt del mönster
som gäller för näringslivet i övrigi. Jordbruksbokföringslagen haremellertid
inte anpassats lill denna utveckling. Som jag nyss har antytt bygger denna lag
fortfarande i stora delar på vad som lidigare gällde för handelsbokföringen
enligt 1929 års bokföringslag. Regelsystemet i jordbruksbokföringslagen är med
andra ord föråldrat, vilket är till nackdel både för det allmiinna och lör
jordbrukarna själva. Det bör också observeras att de nuvarande reglerna medför
att själva bokföringsarbeiei i vissa avseenden blir onödigt betungande.

Del var mol bakgrund av den nu
beskrivna utvecklingen som den nyss nämnda utredningen tillkallades, 1
betänkandet föreslås all den nu gällande jordbruksbokföringslagen från år 19.51
skall ersäuas av en heh ny jordbruksbokföringslag. Lagförslaget är utformat så
alt det i första hand tillgodoser de krav som från laxeringsmässiga
utgångspunkter kan ställas på ell redovisningssystem inom jord- och
skogsbruksnäringarna.Denna utgångspunkt har emellenid inte hindrat utredningen
från att i betydande utstriickning knyia

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 31

an till vad som gäller enligt den nya bokföringslagen.

Utredningens förslag har
remissbch;inclhits. Bland remissinsian.serna råder del enighet om att den
nuvanrndc regleringen av redovisningsskyldigheten inom jord- och
skogsbruksniiringarna iir i stort behov av en modernisering. När det sedan
gäller den teknik som ni;in bör begagna sig av för att lå till stånd en sådan
modernisering går upplänningarna isär.

Jag delar utredningens och remissinstansernas
uiipläiining att den nuvarande jordbruksbokföringslagen är föråldrad och anser
all den så snart som möjligt bör ersiittas med ett nytt system. 1 det följande
kommer jag all redogöra för min syn på hur denna rclörm bör genomföras.

2.2 Behovet av en särskild jordbruksbokföringslag

Utredningens förshig innebäratt
redovisningsplikten lör enskilda jordbrukare skall regleras i en siirskild
förlaitning och att rättsverkningarna av denna redovisningsplikt skall
begränsas till bcsk;itiningsområdet, 1 dessa avseenden innebär utredningens
förslag alltså ingen ändring i förhållande till vad som nu gäller.

Vid remissbehandlingen har del från
flera håll rikuits kritik mot denna uppliiggning. Man har i stället förordat
atl jordbrukarna förs in i den nya bokföringslagens regelsystem. En sådan
ordning har ansetts naturlig av flera skäl. Flera remissinstanser har pekat på
att den nya bokföringslagen är så allmänt avfattad alt den utan siörre
ändringar bör kunna lilliimpas iiven inom jordbruks- och skogsnäringarna. De
som företräder denna upplänning hänvisar också till au utvecklingen på
redovisningsområdet inom dessa näringsgrenar har följt samma utveckling som
inom näringslivet i övrigi. Det anses därför inte finnas skäl att ha två mer
eller mindre parallella regelsystem som anger hur redovisningsskyldigheten
skall fullgöras. Andra remissinstanser har godtagit förslaget alt
redovisningsskyldigheten för de enskilda jordbrukarna skall regleras i en
särskild lag. Som stöd för denna uppfattning har bl. a. åberopats atl denna
redovisningsskyldighet bör ha en sniivare innebörd än vad som gäller för andra
näringsidkare - man har ansett att rättsverkningarna bör vara begränsade till
skatteområdet.

För egen del vill jag anföra
följande. En utgångspunkt för utredningens arbete har varit au inom de ramar
för tillämpningsområdet som anges i den nu gällande jordbruksbokföringslagen
skapa ett modernt och ändamålsenligt redovisningssystem för de enskilda
jordbrukarna. Utredningen har från denna uigångspunki utformat ett regelsystem
i vilket man i första hand har försökt alt tillgodose de laxeringsmiissiga
aspekterna. Med hänsyn bl, a, till de speciella driftsförhållandena inom jord-
och skogsbruksnäringarna och till den omständigheten all borgenärsiniressei här
i me gör sig gällande på sam ma siitt som inom undra näringsgrenar anser jag
det vara naturligt med en sådan uppläggning. Min uppfattning är alltså alt man
när det gäller tillämpningsområdet och rättsverkningarna av
redovisningsreglerna i princip inte bör

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 32

frångå den ordning som har giillt alltsedan den nuvarande
jordbruksbokföringslagen infördes år 1951, Utgångspunkten bör alltså vara alt
det i första hand iir de laxeringsmiissiga aspekterna som skall tillgodoses.

Redan det förhållandet alt syftet
med den nu aktuella regleringen inte är detsamma som lör den allmänna
bokföringslagstiftningen talar enligt min mening för au man bör bibehålla en
särskild jordbruksbokföringslag, Diirtill komnier att även praktiska skäl lalar
för en sådan lösning. Även om det i stor utstriickning går all samordna
bestämmelserna med vad som gäl ler enl igt den nya bokföringslagen fruns det
nämligen ett behov av alt reglera åtskilliga frågor på jordbrukssidan enligt
ett särskilt mönsier. Med den teknik .som har använts vid utformningen av den
nya bokföringslagen skulle del bli mycket tyngande att i denna inlöra
specialregler för en bcgränsird grupp niiringsid-kare. Jag vill tillägga all
det inte från något håll hargjoris giillande att del från laxeringssynpunkt
skulle innebära några nackdelar alt ha bestämmelserna samlade i en särskild
författning.

Mol bakgrund av vad jag nu har
anfört har inom budgeldepartemenlet upprättats ctl förslag lill ny
jordbruksbokföringslag.

De regler som har tagits upp i
departemcnisförslaget överensstämmer i stor utsträckning med vad utredningen
har föreslagit. De ändringar som föreslås i förhållande till
utredningsförslaget är främst föranledda av påpekanden under
remissbehandlingen. Min kommentar till bestämmelserna kan diirför göras
relativt kortfattad, I övrigi får jag hänvisa lill betänkandet.

2.3 Förslaget till en ny jordbruksbokföringslag

Innan jag behandlar förslaget i
detalj vill jag först la upp en fråga av övergripande natur.

Den fråga det gäller är sambandet
mellan jordbruksbokföringslagen och den nya bokföringslagen. Utredningens
uppfattning är att det inte bör möta något hinder för en näringsidkare som är
bokföringsskyldig enligt den nya bokföringslagen fören viss verksamhei all
tillämpa den lagens bestämmelser iiven för inkomst av jordbruksfastighet. Denna
uppfattning kan ses mot bakgrund av alt den nya bokföringslagens regler i vissa
avseenden är mer långtgående än vad som föreslås i jordbruksbokföringslagen. -
Föregen del anser jag det inte vara lämpligt rned en sådan valfrihei. Inte
minst från laxeringsmiissiga utgångspunkier är del nämligen angeliigel att den
skatlskyldige för sin jordbruksverksamhel tillämpar ell och samma redovisningssystem
och samma viirderingsregler för tillgångarna i årsbokslutet. En sådan ordning
gör del dessutoni lättare atl jiimföra resultatet mellan olika beskattningsår
och skapar siörre stadga i själva bokföringsarbeiei.

Lagen har liksom i utredningens förslag
fått rubriken ""jordbruksbokföringslag". Från remisshåll har
påpekats au denna rubrik är missvisande eftersom lagen närmast faller in under
skatteområdet och därför har en mer begränsad räckvidd än en allmän
bokföringslag. Även om det kan flnnas visst

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 33

fog fören sådan kritik anserjag det ime liimpligt att
ändra den beteckning som har iinviints allt sedan 1972 års reform av
jordbruksbeskattningen. Även den nya lagen bör alltså lä rubriken
""jordbruksbokföringslag"".

De två första paragraferna i
lagförslaget bör- i likhet med vad som gäller enligt den nya bokföringslagen -
föregås av rubriken ""Inledande bestämmelser"".

1 s

Paragrafen innehåller bestämmelser
som ;inger vilken personkrets som omfattas av skyldigheten atl föra
riikenskaper, syftei med och verkningarna av lagregleringen saml en
avgriinsningsregel lör skyldigheten alt upprälla årsbokslut.

Enligt /w-5M Slyckel gäller
skyldigheten att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen för enskild
person och dödsbo som äger eller brukar jordbruksfastighet. Denna bestämning av
personkretsen skiljer sig på ett par punkter från vad utredningen h;ir
föreslagit.

Vid remissbehandlingen har det från
ett par håll påpekats att även den som arrenderar ut en jordbruksfastighet bör
omfattas av jordbrukstxjkföringsla-gen. Med hänsyn lill au de arrendeavgifter
som ägaren av fastigheten i ett sådant fall uppbär skall beskatias under
inkomstslaget jordbruksfastighet är det enligt min mening naturligt atl
jordbruksbokföringslagen skall omfatta även sådana arrendefall. Av lagtexten
bör därför framgå att lagen skall tillämpas av enskild person sorn äger eller
brukar en jordbruksfastighet. 1 anslutning lill detta förtydligande vill jag
tillägga att när det gäller att allmänt bestämma gränserna för
jordbruksbokföringslagens tillämpningsområde bör ledning kunna hämtas från det
skatterättsliga inkomstbegreppet. En gränsdragning från denna utgångspunkt
innebär att jordbruksbokföringslagens bestämmelser skall tillämpas för all
sådan verksamhet i vilken intäkterna skall beskattas som inkomsi av
jordbruksfastighet.

Enligt en uttrycklig bestämmelse i
den nya bokföringslagen gäller denna ej för ""enskild person som
driver jordbruk eller skogsbruk"". Utredningen har påpekat att detta
uttryckssätt får anses omfatta även dödsbo efter person som drivit jordbruk
eller skogsbruk och atl begreppet enskild person i utredningens lagförslag har
samma innebörd som i den nya bokföringslagen.

Frågan om hur dödsbon skall
behandlas har berörts även vid remissbehandlingen. Det har bl. a. påpekats atl
om dödsbon skall omfattas av bestämmelserna måste delta komma till direkt
uttryck i lagtexten. Med den utformning som lagtexten har fått i utredningens
lagförslag och även i den nya bokföringslagen har del nämligen ansetts vara
oklart vad som gäller. Ett förtydligande på denna punkt har ansetts nödvändigi
också av den anledningen all vissa s. k. äldre dödsbon vid beskattningen skall
följa de regler som gäller för handelsbolag. Det bör tilläggas att det vid
remissbehandlingen har rått delade meningar om vilket av de två regelsystemen
som dessa äldre

3 Riksdagen /97/7y. / saml. Nr 44

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 34

dödsbon skall följa.

För egen del vill jag i denn;i
fråga anföra följaiule. Jag delar utredniiigeiis uppfattning atl del i den nya
bokföringslagen gjorda undantaget för enskild person som driver jordbruk eller
skogsbruk bör anses innefatta även ett dödsbo efter sådan person. Då emellertid
varken lagtext eller förarbeten till den nya bokröringskigcn ger ett direkl
stöd fören sådan tolkning börclei ske ell lörtytlligandc på tienna punkl.

När det blir akiueiii lör eu dödsbo
au redovisa inkomsi från jordbruksfastighet torde det så gott som
undantagslöst vara fråga om l';ill diirdcn avlidne har iigl eller brukat
fastigheten. Det torde var;i utomordeniligi siillsyni all ett ilödsbo som inte
tidigare drivit jordbruk eller skogsbruk får lillsiåntl att lörviirva en
jordbruksfåstighei eller nyiillträdcr ett jordbruksarrende. Enligt min mening
föreligger tlel dock inte sakliga skiil IÖr;iii vid besiiimmandet av
jordbruksboklöringslagens tillämpningsområde göra åtskillii;id mellan tlel ena
eller del andra skiget av diklsbon.

Jag föreslår ilärlör att man i det
inledande stycket i I i; jordbruksbokföringslagen slår fast att också dödsbo
som iiger eller brukar en jordbruksfastighet är skyldigt att löni räkenskaper
för sin inkomst från fastigheten. Denna avgränsning innebär all även s, k.
äldre dödsbon - dvs, sådana oskiftade dödsbon som vid beskattningen skall
behandlas enligt de bestämmelser som gäller för handelsbolag - kommer att falla
in under jordbruksbokföringslagens tillämpningsområde. Jag anser detta vara en
liimplig ordning. 1 annal fall skulle eu dödsbo kunna bli tvunget atl byt;i
regelsystem trots atl verksamheten utåt sett bedrivs i oförändrade former.
Detta skulle vara till nackdel inte bara för dödsboet utan även från
laxeringssynpunkt.

Jag vill i detta sammanhang göra ytterligare ett
förtydligande. Del har vid remissbehandlingen påpekats alt det inte är ovanligt
atl makar som äger en jordbruksfastighet gemensamt bedriver verksamheten i form
av ett enkelt bolag. Eftersoni uttrycket "enskild person"" rent
språkligt inte liicker sådana fall har del ansetts kunna uppslå tveksamhet om
vilket regelsystem som skall lillämpas. Del är enligt min mening uppenbart atl
jordbruksbokföringslagen skall omfatta även det fallet att verksamheten bedrivs
gemensamt av två makar. Jag anser det sakna belydelse i sammanhanget om
verksamheten därvid måhända kan ;mses ha drivits i ""enkelt
bolag"", -Jag vill med anledning av eu påpekande vid
remissbehandlingen lilliigga au det naturligtvis inte möter något hinder mol
att ha en gemensam redovisning niir verkamheten bedrivs av flera personer
tillsammans,

Mol bakgrund av vad jag nu har
anfört har i departementsförslagel utsagts att skyldigheten atl föra
räkenskaper gäller för enskild person, som iiger eller brukar en
jordbruksfastighet, saml för dödsbo som äger eller brukar sfidaii fastighet.
Denna beskrivning av den personkrets som skall omfattas av
jordbruksbokföringslagen överensstämmer alltså inte helt med den nu gällande
lydelsen av motsvarande undantagsbesiänimelse i 1 ij andra stycket första
meningen i den nya bokföringslagen. För all uppnå samstiimmighet

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 35

mellan cic båda lagarna bör sisiniimnda regel iindras.
Förslag om en sådan löljtliindring har utarbetats efter samråti med chefen för
justiliedepartementel,

1 della sammanhang akiuali,seras
frågan om ett förtydligande hör ske ock,så av undaniagsbcsiilnimelscn i I !;
andra siyckci ;iiidra meningen i den iiy;i bokföringslagen. Jag erinrar om alt
jag denna dag liiggcr fram förslag om inkomsiberäkning enligt
boklöringsmiissiga grunder i inkomstslaget annan lastighci ni, ni, (prop,
1978/79:42), Bctriifläncie uthyrning av fiistighei giiller enligt nyssniimnda
undantagsbesiäinmelse ;iil enskild person som hyr ut byggnad eller del av
byggnad iir bokföringsskyldig lör verksamheten, om uthyrningen är att anse som
hotell- eller pensionalrörelse eller omfaiiar mer än två lägenheter som
regelmiissigt hyrs ut och inte utgör del av egen boslad. Även på denna punkl är
det alltså oklart om undantagsregeln är tilliimplig också på dödsbo efter
person som har omfaliats av regeln.

Av förarbetena till undanlagsregeln
framgår att det med hänsyn lill bl. a. hyresgästernas intresse har ansetts
angeläget atl all egentlig uthyrningsverksamhet omfattas av
bokföringsskyldighei (prop, 1975:104 s, 140), Från denna synpunkt är del alltså
ovidkommande om uthyraren är enskild person eller dödsbo eller annan juridisk
person, vars bokföringsskyldighet i övriga avseenden följer samma regler .som
gäller för fysiska personer, t, ex, stiftelse och ideell förening.

Efter samråd med chefen för
Justitiedeparienientet föreslårjag atl undantagsbestämmelsen i 1 !; andra
stycket andra meningen i den nya bokföringslagen ändras så au den omfattar,
förutom enskild person, dödsbo, stiftelse och ideell förening.

Vid remissbehandlingen har påpekats
att frågan om bokföringsskyldighetens omfattning har betydelse för
tillämpningen av vissa författningar på skatieområdet. Länsstyrelsen i
Östergötlands län har fasl uppmärksamheten på alt bestämmelserna om
kassainventering och granskning av varulager m. m, vid taxeringsrevision i 56 S
I mom, sista siyckei TL. saml föreskrifterna i den s. k.
inventeringsförordningen - förordningen (1955:257) om inventering av varulager
för inkomsttaxeringen - endast gäller för bokföringsplikliga näringsidkiire.
Enligt länsstyrelsens mening bör dessa regler nu utvidgas till att omfatta även
enskilda jordbrukare.

Med anledning av dessa påpekanden
villjag anföra följande. Genom de ifrågavarande bestämmelserna i 56 i; 1 mom,
TL har den fiskala sidan fått möjligheter au vid taxeringsrevision hos
bokföringspliktig skatiskyldig verkstiilla kassainventering och atl granska
varulager samt maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. Den
angivnii begränsningen lill ""bokföringspliktig
skattskyldig"" förklara.s av att bestämmelserna förutsiilier all den
skatlskyldige har eu ordnai redovisningssystem for bokföringsmässig
redovisning. Genom den obligatoriska övergången till bokföringsmässig
redovisningav inkomsi av jordbruksfastighet och skyldigheten att föra
räkenskaper enligt den nya jordbruksbokföringslagen kommer

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 36

det all skapas lörulsiilliiingar lör all besliinimelserna
skall kunn;i lilliimpas också niir det gäller enskiiiUr jordbrukare. Jag anser
atl det finns ctl behov av atl kunna tilliimpa bestiiiiimelscrna även för dessa
och föreslåralt tie niimnda besiiininielsern;i i 56 S 1 mom, TL iintlras i
enlighet med vad jag nu har sagt,

Niir del giiller frågan om au
utvidga tilliimpningsoniråtlci för ilen s, k, inventeringsföroi-dningen iir jag
;iv en annan uppfaUning. Föreskrifterna i cleiina lörraiining iir uilbrmiiclc
speciellt med tanke på varulagerhanicringen hos rörelsedrivanile näringsidkare.
Dessa föreskrifter kan inte ulan vitlare lilliimpas för viirdesiitiningcn av -
ofi;i hemmaproducerade - lagertillgångar i jc)i-(lbruk. Mot denna bakgruiul och
då jag f n. inte är beredd atl ta stiillniiig lill 0111 det verkligen finns ctl
behov av siirskilda invenieringsförcskrifter för jortlbrukeis tlel har jag
liimnai denna fråga åt sidan. - Däremot bör del göras en redaktionell iindring
i ilen ifrågavar;inde l'örf;iiiniiigen. Enligt lagtexten (I ij) gäller invenieringstörordningen
lör skatiskyldig ""som är pliktig all föra handelsböcker"".
Jag föreslåralt detta ullryck ersätts med ""bokföringsskyldig enligi
bokföringslagen (1976:125)"".

Enligt utredningens förslag är
räkenskaperna avsedda att tjäna som ""underlag för
taxeringen"". Detla uitryckssiitl har kritiserats vid remissbehandlingen.
Man har menat ;itt en sädan iindamålsbeskrivning är alltför snäv eftersom
riikenskaperna skall bild;i underlag inte bara för inkomst- och
förmögenhelstaxeringen uian också för beriikning av merviirdeskati och för
redovisning av kiillskatt. Enligt RSV:s mening bör räkenskaperna dessutom v;ira
uppkigda på ett såd;int siitt alt skaiiemyndigheierna får möjligheter att
bedöma om skyldigheten atl lämna kontrolluppgifter fullgörs på rätt siitt.

Jag vill med anledning av denna
kritik erinra om att ett av de främsta motiven för atl man på jordbruks- och
skogsbrukssidan bör ha en särskild reglering vid sidan av den allmiinna
bokföringslagen, är just möjlighelerna att diirigenom kunna ta liiinsyn lill
den speciella skattesituationen. Utredningens huvuduppgift h:ir också varit
all för jordbruks- och skogsnäringarna skapa ell redovisningssystem som på ett
ändamålsenligt siitt tillgodoser det allmännas olika skaiteiniressen.
LUredningen har emellertid inte funnit anledning all föreslå särskilda
föreskrifter för att siikra underlaget för t. ex. mervärdeskatte- eller
kiillskatieredovisnmgen. Inte heller jag har funnit atl delta skulle var;i
nödviindigi. Som uiredningcns lagförslag iir utformat får det enligt min mening
anses liicka de kniv som kan siiillas på ett redovisningssystem som skall
lilliimpas generellt av enskilda personer som bedriver iordbruk eller
skogsbruk. Den ;iv utredningen föreskigna iindamålsbeskriv-ningen - som f. ö.
har sin motsv;irighei i den nu gälkinclc jordbruksbokföringslagen - bcir
därför kirsiå.

Andra sivckei innehåller en
bestämmelse som anger vilka näringsiclk;ire som skall vara undantagna från
skyldigheten att uppriitta årsbokslut.

Utredningens förslag på denna punkt
innebär atl näringsidkare i vars verksamhei den årliga
bruuoomsiiuningssumman normall understiger

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 37

200 000 kr, blir undantagna från skyldigheten alt upprälla
årsbokslui. Enligi den motsvarande regeln i den ny;i bokföringslagen behöver
årsbokslut inte upprättas av enskild niiringsidkaresom driver sin verksamhet
ulan bilrikleav flera än tvä årsansiiillda personer och i vars rörelse den
åriiga brulloomsiiii-ningssumman understiger 200 000 kr. 1 sin motivering till
förslaget har utredningen framhållit att flertalet av de mindre jordbruken är
familjejordbruk diir ;irbetei utförs av familjemedlemmarna och alt del diirför
inte är lämpligt au, såsom härsken i den nya bokföringslagen, ta hiinsyn lill
antalet årsanställda i verksamheten. Det föreslagna gränsvärdei på 200 000 kr.
medför enligt utredningen andel helt överviigande antalet jordbruk kommer atl
und;intas från skyldigheten all upprätta årsbokslut.

Utredningens förslag att anknyta
gränsviirdei lorsk)'ldigheicn all uppriitta årsbokslui lill en
bruttoonisiitiningssumnia uttryckt i en fasi penningvärde har vid
remissbehandlingen kritiserats från flera håll. Man har i stiillet förordat att
gränsvärdet sätts i relation till en visst antal basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, LRF har föreslagit att griinsvärdei sätts lill
25 basbelopp.

Föregen del vill jag anföra
följande, I likhet med vad som gäller enligt den nya bokföringslagen bör de
mindre näringsidkarna enligt min mening vara undantagna från skyldigheten an
uppriitta årsbokslui. Niir del giiller :iit göm en avgränsning av denna grupp
kan man länka sig olika lösningar. Utredningen har diskuterat möjlighelerna att
göra gränsdragningen med uigångspunki i en viss arealsiorlek på jordbruket
eller efter fastighetens taxeringsvärde. Med hänsyn till desiora variationerna
mellan jordbruk i olika delarav landet närdet gäller arealer och
taxeringsvärden har utredningen inte ansett det vara lämpligt alt utnyttja en
sådan teknik. Den av utredningen föreslagna metoden an anknyta gränsvärdet för
skyldigheten au upprätta årsbokslut till den årliga bruttoonisiiitningen är
emellertid enligt min mening inte heller den helt invändningsfri. Det
sammanhänger med an bruttoom-sättningssumman i ett och samma jordbruk av olika
anledningar kan variera högst väsentligt från år lill år. Del kan då bli en ren
lillfälligbei om årsboksluisbesiämmelserna skall tillämpas eller ej. Trots
inviindningar av delta slag är jag av den uppfattningen att en gränsdragning
baserad på bruttoomsätiningen iir den mest ändamålsenliga lösningen. Med en
smidig tillämpning av en sådan regel bör det också gå att undvika eller mildra
olägenheter av det slag som jag nyss har nämnt.

Min uppfattning är alltså au
skyldigheten atl upprätta årsbokslut bör anknytas till brutioomsättningen på
jordbruksfastigheten. Jag delar den vid remissbehandlingen framförda
uppfattningen atl del iir en klar fördel om m;ui kan undvika all en
omsiittningsökning .som enbart återspeglar penningvärdets full utlö.ser en mer
omfutiande redovisningsskyldighet. Som har föreshigiis sker dena enklasi genom
all gränsviirdei anknyts lill eti visst antal basbelopp enligi lagen om allmän
försäkring. Jag förordur utt det införs en regel som innebiir un skyldigheten
un upprälla årsbokslut inträder när den

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 38

ärliga brunoomsätiningssummun civersiiger 20 basbelopp. I
dagens penningvärde innebär detta atl griinsvärdei blir 252 000 kr.
Meddcnn;igriins kommer endasl en mindre del uv näringsidkarnu på jord- och
skogsbrukssidun ull omfutiasav årsboksluisbesiänimel.serna. 1 likhet med
ulredningen anserjag att griinsvärdei i vissu full bör kunnu överskridus ulan
atl delta skull niedföru skyldighet att upprälla årsbokslut. Jag tänker
närniusi på del fallet an bruttoomsättningen en år av en tillfällighet -
beroende t, ex, på all det hur skett en omfaitande skogsavverkning på
fastigheten - överstiger gränsbeloppet. Kan den skatlskyldige i ett sådant
fall visa ull del inte är fråga om en beslående omsättningsökning bör han inte
vuru tvungen att upprätta årsbokslut. För tydlighetens skull vill jag nämna att
uttrycket '"bruttoom-sätlningssummu'" är hämtat från
avgränsningsregeln i 1 ij fjärde stycket i den nya bokföringslagen och utt det
bör ges summa innebörd som i sistnämnda lag. Det innebär alt poster som ligger
ulunför räkenskuperna men som skall behandlas som intäkter i skattehänseende -
t. ex. värdet av bostadsförmån och bilförmån - ej omfattas av detta begrepp. I
övrigt hänvisar jag lill de anvisningar till ledning för tolkningen av
begreppet brutloomsällning som har utfärdats av bokföringsnämnden (KFS 1977:13
och BFN:5).

Eftersamråd med chefen
rörjusiiiiedeparienientet föreslårjag an del införs en molsvarande ordning även
i den nya bokföringslagen. Den nuvarande avgränsningsregeln i 1 ij fjärde
siyckei i den nya bokföringslagen bör alltså ersättas med en regel som
motsvarar vad jag nyss har förordat för jordbrukets del. Jag vill erinra orn att
en sådan ändring i den nyu bokföringslugen har ställts i utsikt i ett tidigare
sammanhang (se prop. 1976/77:18 s. 16).

Det Iredje sivckei behandlar frågan
om de rättsiigu verkningarna av skyldigheten atl föra räkenskaper enligt
jordbruksbokföringslagen.

Enligt utredningen skall
jordbrukarnas skyldighet au föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen
inte medföra de ""civilrältsliga verkningar'" som följer av den
allmänna bokföringslagstiftningen. Med uttrycket ""civil-rättsligu
verkningar"" torde utredningen ha menat att det i åtskilliga
författningar på det civilrätlsliga området finns bestämmelser där det i olika
avseenden ställs särskilda krav på de näringsidkare som är bokföringsskyldiga.
Det bör i sammanhanget påpekas alt den nuvurande jordbruksbokföringslagen
innehåller en bestämmelse enligt vilken skyldigheten att föra räkenskaper
enligt den lagen ""vid tillämpning av allmän lag icke skall unses
innebära all näringsidkaren är pliktig alt föra handelsböcker"".

Jag anser i likhet med ulredningen atl det flnns behov uv
en uttrycklig bestämmelse om rätlsverkningarnu även i den nyu lugen. Den bör
utformas efter förebild av den nyss refererude bestämmelsen i den nuvarande
jordbruksbokföringslugen. Som hovrätten över Skåne och Blekinge hur påpekut bör
uttrycket "'ullman lug"' ersiittas med uttrycket ""annan
lag"".

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 39

-> i>

Paragrufen innehåller viss;i ullmännu bestämmelser
om hur redovisningsskyldigheten skull fullgörus.

Enligt
fiirsia sivckei skall redovisningsskyldigheten fullgöras på siitt som -med
iukliagunde av vad som är allmäni brukligt inom jordbruks- och
skogsbruksnäringarna -överensstämmer med god redovisningssed. Vidare hur det
föreskrivits alt RSV skull lämnu råd och anvisningar för hur denna
redovisningsskyldighet skull fullgöras.

Från
remisshåll har föreslagits alt del första ledet i deltu stycke, som i sak
överensstämmer med utredningens förslug. utformas på ett sådani sätl att del
med större tydlighet framgår alt redovisningen enligt jordbruksbokföringslagen
skull lillgodose de tuxeringsmässigu aspekterna.

Jag har inte funnit skäl ull tillgodose deltu
önskemål. Jag vill erinra om att utredningens förslag i denna del bygger på
bestämmelserna i 2 § i den nuvurunde jordbruksbokföringslagen och all syftet
med den nu föreslagna lagregleringen är detsamma som lidigare. Genom
föreskriften i del första stycket alt räkenskaperna skall bilda underiag för
laxeringen anserjag alt man tillräckligt tydligl har markerat jordbruksbokföringslagens
anknytning till skuiieområdet.

Del
bör i sammanhanget framhållas alt den andra föreskriften i delta stycke - att
det skall ankomma på regeringen eller RSV au länina råd och anvisningar för hur
redovisningen skall fullgöras - är direkt föranledd av denna anknytning till
skatteområdet. Vid remissbehandlingen har från ett par håll påpekats atl det
inte är lämpligt att tillägga bokföringsnämnden uppgiften alt lämna anvisningar
för tillämpningen av en lag som i första hand är avsedd att tillgodose de
laxeringsmässiga aspekterna. Jug delar denna uppfattning. Bokföringsnämnden är
ett auktoritativt expertorgan för rena bokförings- och redovisningsfrågor och
har till uppgift alt främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens
bokföring och offentliga redovisning. Nämndens organisation är unpussud lill
dessu arbetsuppgifter och bör enligt min mening inte ändras för att speciellt
kunna beakta olika skaitemäs-sigu intressen i den enskilda jordbrukarens
redovisning. Det ligger enligt min mening närmare till hands alt tillägga RSV
denna uppgift - särskilt med hänsyn till att verket har alt allmänt främja en
riklig och enhetlig tillämpning av föreskrifterna på skalleområdei genom råd
och anvisningar. Del är också den lösning som RSV för sin del har förordat. Jug
vill tillägga att vad jag nu har föreslagit mte innebär utt bokföringsnämndens
uttalanden skulle sakna betydelse för hur jordbruksbokföringslugen skall
tillämpns och för hur RSV skall utforma sina råd och anvisningar. Genom
jordbruksbokföringslagens hiinvisning till begreppet god redovisningssed torde
det tvärtom bli så uti boklöring.snämndens utlulunden i redovisningsfrågor
kommer utt få en uvgörunde belydelse även för utvecklingen på jordbrukssidan.

Vid
remissbehandlingen har länsstyrelsen i Malmöhus län efteriyst regler

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 40

som anger hur anskaffningsvärde! för hemmaproduceral lager
skall beräknas. Jag har inte ansett det vara lämpligt att uppta regler av det
slaget i lagförslaget. Det smidigaste siittcl är att RSV med stöd av sitt
bemyndigande att länina anvisningar lör hur redovisningsskyldigheten skall
fullgöras ger jordbrukarna vägledning för hur sådana beräkningnr bör ulförus.

Denna paragraf innehåller bl, a, en
definition av begreppet affärshändelse.

Bestämmelserna överenssiämnicr i
sak helt med 4 i; i den nya bokföringslagen. I förhållande till utredningens
förslug innebär della alt departements-förslaget har kompletteruls med det i
bokföringslagen använda uitrycket '"alla förändringar i förmögcnhcicns
storlek och summansuttning"". Av förurbelenu lill den nya
bokföringslagen framgår atl den där använda definitionen är avsedd alt läcka t.
ex, det lållei all del sker ell byte uv tjänster mellan två bokföringsskyldiga.
Även en sådan transaktion resulterar nämligen i förändringar i förmögenhetens
storlek och summansättning, Transaktionerav detla slag skall givetvis bokföras
även inom jordbruket. Definitionen av affärshändelse i
jordbruksbokföringslagen bör därför överensstämma med vad som gäller enligt den
nya bokföringslugen.

Med anledning av ett påpekande vid remissbehandlingen vill
jag vidare framhålla all den föreslagna definitionen av begreppet
affärshändelse får anses innefatta även såduna uttag av förnödenheter och produkter
från jordbruket eller skogsbruket som görs för alt unvändas för avdragsgilla
underhålls- och reparationsarbeten. Sådana uttag innebär nämligen att
förmögenhetens sammansättning ändras.

4 S

Paragrafen innehåller bestämmelser
om verifikationer. De motsvarur vad som gäller enligt 5 ij i den nyu
bokföringslagen.

I utredningens lagförslag hurden
nya bokföringslagens bestämmelser om gemensammu verifikationer utelämnuts.
Ulredningen har som motiv för delta åberopat uti det inom jordbruket mycket
sällun förekommer att affärshändelserna får en sådan omfultning alt geniensamma
verifikationer behöver användas.

Flera remissinstanser hur en unnun
uppfattning. Det hur bl. a. påpekats atl del inte är ovanligt all det inom
jordbruket förekommer massförsäljning direkt till konsumenter uv potutis och
jordgubbar m. m. Enligt LRF är del inte heller ovanligt att försäljningen uv
såduna produkter sker till självplockare. Mol bakgrund av att det således finns
full där det kun föreligga ett behov av atl kunna utnyttja gemensammu
verifikutioner vill jug inte molsäila mig att bestämmelser härom las in i den
nyu jordbruksbokföringslagen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 41

6 s

1 purugrufen ges bestämmelser om grundboklöring.

Som huvudregel i frågu om
tidpunkten lor bokföring uv fordringur och skulder föreslås enligt andra
sivckei al! sådana posler skall bokföras så snart det kun ske sedan faktura
eller annun hundling, som tillkännuger anspråk på vederiag. utfärdats eller
mottagits eller sådan handling bort föreligga enligt god aftärssed. Från dennu
huvudregel har i det ircdiv siyckei iniugits undunlugsbesiiimmelser som ger
jordbrukuren rutt uti använda den s. k, pärmmeloden, Dessu bestiimmelser, som
överensstämmer med utredningens förslag, innebär utt bokföringen uv fordringur
och skulder får dröju lill dess betulning sker. En förutsäitning för deltu är
dock alt verillkuiionernu för obetalda fordringar och skulder ordnas och
förvurus för sig så uti det Ibrtlöpunde går att få en betryggande överblick
över dem. Vid räkenskapsårets utgång skall samtliga då obetalda fordringar och
skulder bokföras.

Åtskilliga remissinstanser hur
uppehållit sig vid frågorsom regleras genom dessu bestämmelser. Den vunliguste
uppfuttningen hos remissinslansernu iir alt pärmmetoden bör få användas
generell! uvde niiringsidkaresom omfalius av jordbruksbokföringslagen.
Remissinstanser som företräder denna ståndpunkt har hänvisat till att
jordbrukarna i allmänhet har väsentligt färre verifikationer i sin verksamhet
än undru näringsidkure och ull det inom jordbruket normalt inte förekommer
någon fukturering i vanlig mening. Enligt undra remissinslunser bör enskildu
jordbrukare inte få inta en särställning närdet gäller förutsättningarna för
utt lä lillämpu pärmmeloden. Reglema på delta område börenligt dessu
remissinslunser vuru liklörmigu för samtliga kategorier näringsidkare.

För egen del vill jug unföru följunde.
Redovisningssituationen for de näringsidkure som komnier atl omfutlus uv den
nyu jordbruksbokföringslugen skiljer sig på flera sätt frun vad som normalt
gäller för andra näringsidkare. Jag vill särskilt peka på utt en myckel stor
del uv de aktiva jordbrukarna är ansluinu lill den producenlkooperuliva
föreningsrörelscn. För denna grupp sker flertalet aflurstransaktioner i
verksumheten direkt med föreningurnu och den avgjort viktigaste verifikationen
består här av avräk-ningsbesked som med vissa lidsiniervall uppriiitasav
föreningarna. Systemet innebäralltså ull jordbrukuren normull ;inlilareii och
samma förelag inte bara för leveranser av egna produkter ulan också för sinu
inköp till verksamheten, Fukturavolymen blir alltså i dessa full yiierst
begränsud. Men även förde ofta mindre jordbruk som inte är unslulna till
löreningsrörelsen innebär självu verksumhetens karuktär utt antulet lukiui-or
och undr;i hundlingur som innehåller anspråk på vederiug blir begränsat. Från
skuttemussigu utgångspunkter anserjag det inte inöiu någoi hinder mot att
piirmmeioden tillåts generelli i jordbruksbokföringslagen, 1 likhet med vud
utredningen hur föreslagit bör dock som villkor för au pärmmeloden skall få
unvändus föreskrivas dels all verinkutionernu for obeialdu fordringur ordnus
och

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 42

förvaras för sig .så all betryggande (ivcrblick
fortlöjiande flnns över dem, dels atl samtligu obeiuldu fordringar och skulder
vid räkenskapsårets utgång bokförs.

I purugrufen regleras vissu frågor som berör
räkcnskupsårets omfattning.

Enligt föreskrifterna i del ncilic
sivckvi får den som tillämpar brutei räkenskapsår lägga om räkenskapsåret till
kalenderår. I unnat fall får omläggning uv räkenskupsåret ske endusi efter
tillstånd uv länsstyrelsen.

Vid remissbehandlingen har LRF
tagit upp en fråga som berör tillämpningen UV sistnämndu regel. Förbundet hur
påpekut atl enligt de riktlinjer som RSV har dragil upp lör tillämpningen av
motsvurande regel i den nya bokföringslagen är det i princip inte möjligt an
liiggu om räkenskapsåret enbun uv del skälet un bokföringsbyråernas arbetsbelusining
behöver jämnas ul. Med hänsyn till alt de bokföringsbyråer som anlitas av
jordbrukarna ofta haren mycket sned arbetsbelastning finns det enligt förbundet
härett särskilt behov av all kunna utnyttja brutna räkenskapsår.

Jag vill i anslutning till dessa påpekanden framhålla
följande, I ärenden om tillstånd att gå över till brutei räkenskapsår finns
enligt min mening inte skäl att lillämpu andra normer än vad som gäller enligt
den nya bokföringslugen. Jag vill erinra om all ett tungt vägande skäl för all
brutna räkenskapsår kom an accepteras i den nya bokföringslagen var just
bokförings- och revisionsbyråernas arbetssituation. Omständigheter av det
slaget bör därför beaktas även vid tillståndsgivningen enligt
jordbruksbokföringslagen. För att tillslund till omläggning av räkenskapsår
skull ges bör krävus utt det i varje enskilt full kan visas att det föreligger
storu svårigheter un erhålla bokför-ingshjälp vid en viss tidpunkt.

9 i;

Puragrafen innehåller vissu allmänna bestämmelser om
årsbokslut. Bestämmelserna avviker på ett par punkter från utredningsförslaget,
1 detta har upptagits den nya bokföringslagens föreskrifter om årsbok. Dessa
föreskrifter, som innebär att årsbokslutet så snart del kan ske och senast sex
månader efter räkenskapsårets utgång skull föras in i en bunden årsbok, har
inte tagits med i departementsförslagel. Enligi min uppfattning finns del
nämligen inte skäl ull IVån laxeringsmässiga utgångspunkier införu regler av
detta slug. Årsbokslutet fårunses vuru säkerställt som underlag för tiixeringen
inte bara genom TL:s bestämmelser om skyldighet att sörju föran
tuxerings-underlagei bevaras ulan också genom urkivermgslbreskrifternu i 18 i;
lugförslagei.

Den undru avvikelsen i förhållande
till utredningsförslaget består i all dep;irienienisförslagei inte innehåller
någon föreskrift om all årsbokslutet

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 43

skall skrivas under av den redovisningsskyldigc. Dennu
uvvikelse ur föranledd av förslaget un del inte skull siällas något krav pä
bunden årsbok.

15 s

Paragrafen innehåller bestämmelser
om balansräkningen och en schema för hur dennu skull uppställas.

Med uniedning av ell påpekande vid
remissbehandlingen har det i depurtemenisförslaget skell en omredigering av de
poster som upptagits under rubriken ""111
Anläggningstillgångar".

Ikrafnrödandc

1 betänkandet har föreslagits alt
den nya jordbruksbokföringslagen skall träda i kraft den 1 januari 1979. Med
hänsyn till att riksdagen kan fatta beslul i ärendet tidigast mot slutet av år
1978 och då del bör lämnas god tid for att ge information om de nya reglernas
innehåll bör de enligt min mening inte träda i kraft förrän den 1 januari 1980.
I övrigt bör. som utredningen har föreslagit, jordbruksbokföringslagens
ikraftirädandebesiämmelser utformas i huvudsaklig överensstämmelse med
ikraftträdundebeslämmelserna till den nya bokföringslagen.

Under fjärde punkten uv
ikruftträdundebestämmelserna i utredningens förslag har föreskrivits att den
som inte är redovisningsskyldig enligt den äldre lagen vid ikraftträdandet uv
den nyu lagen inte behöver upprätta balansräkning.

Min förslag innebär an den nya
lagen skall träda i kraft först den 1 januari 1980. Eftersom inkomst av
jordbruksfastighet utan undantag skall redovisas enligt bokföringsniässiga
grunder senast fr. o. m. 1980 års laxering kommer samtliga jordbrukare att vid
den föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet vara skyldiga att lillämpa
bestämmelsernu i den nu gällande jordbruksbokföringslagen. En regel av det
slag som ulredningen föreslagit fyller därför inte någon funktion och har
följaktligen inte tagits med i departementsförslagel.

3 Det sociala försäkringsskyddet för lantbrukare 3.1
Inledning

Inom rumen för de belopp, som hur
tillerkänts jordbruket som kompen-s;iiion lill följd uv kostnudsulvecklingen
och anp;issningen uv Jordbrukurnas inkomster lill den ullmännu
inkomstutvecklingen, hur under senare år uvsiilts vissu belopp för socialu
åtgärder. Sålunda har för budgetåret 1977/78 iivsuits 50 milj. kr. för
uppb\'ggnud uv en särskilt försäkringssystem för lantbrukare. Motsvarande
belopp för budgetåret 1978/79 uppgår lill 90 milj. kr.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 44

På uppdrag av regeringen lade
statens jordbruksnämnd i skrivelse den 20 december 1977 frum förslug rörande
principerna för uppbyggn;id och adniinisir:iiion av bl, a, Ibrsäkringssystemet
lör lantbrukare. Förslaget omlät-tade en koniplencrande socialt lörsiikringsskydd
som bestod av tre delar, nämligen arhetsskadeförsäkring. grupplivförsäkring och
gruppsjukförsäkring. Försäkringsskyddet avsågs alt udminislrativt utformas så
atl LRF tecknade avtal med en grupp försäkringsbolag som sedan efter sedvanlig
skadereglering beiahide ut försäkringsersättning.

Sedan skrivelsen hade
remissbehandlats förordade regeringen i prop. 1977/ 78:154 ull lumbrukurnus
särskilda försäkringsskydd skulle utrormas enligt de grunder som
jordbruksnämnden hude löreslugit. Föredrugunden frumhöll bl. u. all de
skuiteräiisligu frågornu lör moisvurunde försäkringur på urbcis-murknuden
bereddes inom budgcidcpartementei och au del var naturligt au de
skutieräitsligu frågornu för del sociulu försiikringsskyddei på lantbrukets
område fick behandlas på summu ,siitt. Del funns därför enligt föredrugandens
mening inte anledning att avvakta ett slutligt ställningstagande tili de
skulteriinsligu frågornu innun genomförundei uv lumbrukurnus försäkringssystem
påbörjades, Riksdugen besluiude i enlighel med proposilionen (JoU 1977/78:34,
rskr 1977/78:348),

Den 29 juni 1978 iräffudes
lorsäkringsuviul uvseende grupplivförsäkring genom avtul (GLA).
uvtalsgruppsjtikförsäkring (AGS) och trygghelsförsäkring vid urbelsskada (TEA)
för lunibrukure. A viulsslulande parter var LRF för lantbrukarnas räkning samt
Folksam ömsesidig livförsäkring och Livförsäk-ringsukiiebolugei Skundiu
beträffande GL.A. Arbetsmurknudsförsäkringar. sjukförsäkringsukiiebolag
beiräffande AGS och Arbeismurknadsförsäk-ringur. trygghelsförsäkring.
försäkringsaktiebolag beiräffande TEA.

1 enlighel med bemyndigande av
regeringen hur jordbruksnämnden - efter sumi-åd med föirsäkringsinspektionen -
godkänt försäkringsvillkoren.

3.2 Litfornminpen a\ del sociala fiirsäkririgsskyddet för
lantbrukare

Syftei med del särskildu sociulu
försäkringsskyddet för lunibrukure är ull ge ett kompleilerunde skydd utöver
del som föreligger enligt lagen (1962:381) om ;iliniän försäkring. .AFL, och
lugen (1976:380) om urbetsskudelorsäkring. LAF.
Det konipleuerunde skyddet avses motsvara det skydd som unsiälkla i
allmunhei har pu grund uv kollekii\-uvial.

Sk>ddel omluttarcgna förelugure
inom jordbruket och sådan;i fumiljemed-lemmar till dessa företagare som är
verksamma inom jordbruksföretaget. Vissa kvulifikationer skull varu uppfylldu
med uvseende fränisi på föreiugeis bruttointäkt och lunibrukurens egen
neiioinkomsi från jordbruket, Allu som uppfyller kraven omfattus uutomutiski -
dvs, uiun egen åtgärd - uv sk\'ddei och fåren individuell riiii gentemot
försäkringsgivaren. Först näretiskudelull intriiffur behöver den enskilde
försäkrude ge sig till känna. Den enskilde behöver inte beiahi någr;i premier.
Dessa betulus i stället kollektivt uv sådana

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 45

medel
eller belopp som lillkommer jordbruket enligt de s. k.
joi-dbruksupp-görelsernu. I det lörslugsom låg lill grund för skyddets
uirormning underströk jordbruksnämnden ;in de lörclelude medlen vur ull
beinikia som jordbrukets egnu medel men ull sluten hude intres.se uv ull kunnu
konirollei-u uiforni-ningen uv rörsäkringssk\'ddei eftersom medlen utgick som
budgeiiinslug, Deltu intresse har beuktuis genom ki-uvei utt
försiikringsvillkoren skull godkännus uv slutens jordbruksniimncl efter sumråd
med försiikringsinspek-tioncn. Som redan nämnts h;ir Jordbruksnämnden godkiini
de lorsäkringsuviul som LRF den 29 juni 1978 hur iriilTut med oliku
försäkringsbolug om GL.A. .AGS och TEA för lunibrukure.

Avtalen omfuttur lunibmk;ire som är verksummu i
lunibmkei som förelugure fr. o. m. den kulendcrmunad lanthrukuren uppnår 16 års
ålder och t. o. m. kalendermånaden före den under vilken luntbrukuren fyller 65
år. Som lunibrukure riiknus också i hinibriikei verksam m;ike eller muku och
såd;in sammunboentle som enligt 65 ij KL jämstiills med make eller maka sumt
deliigure i ej hundelsbolugsiuxerut dödsbo, h:indelsbolug, kommandit-bolug och
uktiebolug som driver lunibruk, om deliiguren fullgör en arbetsinsats om
niinst400tininiurperåri lantbruket och i frågu om uktiebolug innebur niinst
10"n av aktierna.

Försäkrad enligt GLA och AGS sann
ersältningsberäitigud enligt TFA är lantbrukare som under något uv de två
närmast föregående beskattningsåren uppfyllt vart och ett uv följande kr;iv;

1) Lantbrukuren skull hu varit verksam vid
lantbruksföretag, vars kontanta bruttointäkter exklusive mervärdeskatt från
växtprodukter och djur och produkter därav uppgått lill lugsi 15 000 kr. Vid
beräkning uv försäkrings-grundunde bruttointäkt får även
efterlikvjderhänförburu till försuldu växl-och djurprodukier,
skördeskudeersäitning och försäkringsersättning för skudude växt- och
djurprodukier medräknus.

2) Lanbmkarensegen nettointäkt uvjordbmkslustighei. i
förekommunde fall ökud med utnyttjat investeringsuvdrag i jordbruket, i
självdeklurationen redovisad sorn A-inkornst i forvärvskullun
jordbruksfastighet, eller lör delägare i aktiebolag och ej hundelsbolugsiuxerut
dödsbo i förvärvskällan tjiinsi, skull ha uppgått till liigst 7 500 kr.
Försäkrad resp. ersällningsbe-räiiigad är också nyetublerud lantbrukare som ej
uppfyller de angivna kraven men som rned hänsyn till påbörjad produktion och
arbetsinsats underdel aktuella beskuttningsåret kun untus komm;i att uppfyllu
dessu kruv.

Försäkringsersättning enligt GLA kun utfalla vid
lunibrukurens frånfälle och när lunibrukurens niuke eller person med vilken hun
summunbor avlider. Vid lantbrukarens frånfälle utgår ersättning till
förmånstugure med ett grundbelopp som fastställs med hänsyn till lunibrukurens
ålder. Grundbeloppet molsvarar tre basbelopp vid en ålder mellun 16 och 54 år
och sjunker sedan successivt till eu hulvt basbelopp vid 64 års ålder.
Förefterlevunde barn under 20 år utgår barntillägg. Avlider lantbrukarens make
eller person som sammanbor med honom utgår ersiittning med 0,25 busbelopp plus
burntill-lägg.

Ersättning
enligt AGS lämnas under lid då sjukpenning eller föriidspen-

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 46

sion utgårenligl .AFL. Undersjukpenningtid
ulgårdugersäilning med högsl 3 kr. per dug. Månudsersätining under
förtidspensionstid bestäms med hänsyn lill .sjukpenninggrundunde inkomst och
uppgår lill högst 610 kr. per månud.

Vid urbetsskuda kan ersättning för
förlorad inkomst utgå enligt TFA. Under ukut sjukdomsiitl ulgårdugersäilning
som bestiims schublonmiissigt med hänsyn lill storleken uv sjukpenninggrundunde
inkomst. För insjuknun-detlugen liimnus ersättning med högsl 30 kr, och lör
övriga dagar under den förstu sjukdomstiden med högst 6 kr. per dug. Efter 30
dagars ,siukdoni utgår ersättning lor faktiskt inkomstbortfall. Under den ukutu
sjukdomstiden kan ersäiining dessutom liimnas för vissa sjukvårdskostnuder och
undr;i utgifter. Vid bestående invuliditel kun den skudude hu riiit lill bl, u,
livräntu och ersättning för lyte och unn;il sladigvurunde men.

Villkoren lör .AGS och TFA för
lunibrukure överensstiimmer i ullt väseniligi med de villkor som giiller för
moisvurunde försäkringur på urbetsmarknuden. De kupilulbelopp som utgår enligt
GLA för lunibrukure moisvurur liiilften uv de belopp som kan utgå enligt
moisvurunde gruppliv-försiikring för slutliga befattningshavare,

3.3 Nuvarande beskattningsregler m. m.

Del särskilda sociala
försäkringsskyddet för lantbrukare innebär att den som är verksam inom
lantbruket fåren kompletterande försäkringsskydd vid sjukdom, arbetsskada och
dödsfall utan att göra några egna premiebetal-ningur. Härigenom aktualiseras
två beskaiiningsfrågor, nämligen hur förmånen av fri försäkring och utfallande
försäkringsbelopp skull behandlas vid inkomsltuxeringen. Dessa frågor bör
bedömas mot bakgrund av de beskattningsregler som f n, gäller för andra
kollekliva livförsäkringar, sjukförsäkringar och s, k, trygghetsförsukringar
vid artDCtsskada, Av särskilt intresse är utt se hur reglernu är utformade
förde kollektiva försäkringur som tillämpas på arbetsmarknaden, eftersom
lantbrukarnas särskilda försäkringsskydd i ullt väsentligt överensstämmer med
dessa försäkringar.

I summunhanget bör också beuktus
all utformningen uv nuvurande beskuitningsregler hur kritiserats.
Livförsukringsskaiiekomminén (Fi 1971:07). LSK.hurisittslulbclänkundefDsB
1977:4) Kupitulförsukringm. m. cliskuier;it behovet av ändringur. Beliinkundel
hur remissbehandluts.

I del följunde summunfuilus de
uvcirugsregler som gäller för sådunu premier lör kollektiva försäkringur som
betulus uv den försäki-ude själv. Vidare redogörs för den skuitemiissiga
behandlingen av belopp, som uiläller på grund uvde kollektiva
försäkringurna.och uvden förmån som en anslälld får i de full då urbetsgivaren
bekostar premierna för sådana försiikringur. För ;irbeisgivuren är i dessa fall
premierna i regel uvdrugsgillu som driftkostnad i l"örviirvskällun.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 47

(inippliylörsiikrnig

Sådunu premier för
grupplivförsiikring som betulus uv de lörsiikr;ide .självu iir i ;illiiiiinhet
uvdragsgilla bar;i inom ramen fördel s. k. försiikringsuvdraget (46 5; 2 mom.
KL). För egenföretagare giiller dock numerLiatt premie for sådan grupplivförsiikring
som hun lecknur i sin egenskup uv lörelugure betraktas som avdragsgill
driftkostnad i (Örviirvskullan dumki 2 uv unvisning;irnu [ill 22 i; och punkt 9
uv anvisningarnu lill 29 ij KL). Om den ersiittning som kan kommu ul! ullalla
på grund av lörsiikringen uigår efter IÖrmunlig;ire grunder iin som gäller för
belutiningshuvure i statlig tjänst är dock enthisi den del ;iv premien som kun
un.ses nioisv;iru lörmäner enligt grupplivförsiikring för nämnda
befallningshuvure uvdragsgill som driflkosinud. Den del uv premien som belöper
på den överskjuuinde förmånen är uvdragsgill end;ist om den ryms inom
lörsäkringsavdruget.

Omen urbetsgivure beiulur premier
fören grupplivförsiikring som oniluiiur de ;insiiilkla gäller enligt 32 ij 3
mom. KL ;iit förmånen ;iv fri grupplivförsiikring inte beskuitas hos de
unsiiilld;i. I lur förmånen åtnjutits på grund uv enskild tjänst och uigåll
efter vä.sentligt förmånligure grunder än som gäller förbefuitningshuvure i
slutens tjänst, skall den dock tus upp som skutieplikiig intäkt till den del
den hur utgått efter förmånligare villkor än som giiller för dessa
befattningshavare. Grupplivförsiikring ulgör kapit;ilförsäkring i KL:s mening.
Del innebär ull de belopp som fuller ut på försäkringen ur skattefria.

Gnippsjiikliirsukring

Premier för gruppsjukförsäkring som
betulus uv den försäkrude själv är uvdragsgilla bara inom nmien för
försäkringsavdragei.

I juni 1971 träffade LO och SAF
överenskommelse om sjukförmuner för unsiiilklu. För undumålet uiformudes den s.
k, uviulsgruppsjukförsäkringen (AGS). som trädde i kraft i september samma år.
Kollektivaviul om ,AGS har slutits mellun oliku LO-förbund och S,AF och
sedermeru också inom det kommunala och kooperativa området. Premierna betalas
av arbetsgivarna. Enligt 32 !J3moni. KL skall förmån uv fri gruppsjukförsäkring
enligt grunder som liistställs i kollektivuvtul mellan arbetsmarknadens
huvudorgunisution inte las upp som inläkt uv tjänst.

Ersiilining på grund av
sjukförsäkring som har tagits i sumband med ijiinst är i regel skutieplikiig.
medun ersättning som utgår på grund av annun sjiiklörsiikring är skailefri om
den inte ulgur i form uv li\Tiiniu. För an en sjuklörsiikring sk;ill unses hu
tagits i samband med tjänst fordras an det enligt ;insiiillnings;ivialet föreligger
skyldighet för arbeisiagaren :iti hu .såd;in fiirsäkring eller, om sådun
skyldighet inte föreligger, an premier för lörsiikringen skall betalas uv
urbetsgivaren eller uv denne järnte urbeisiugu-ren. Dessutom kriivs un
unmälun görs lill försiikringsunstalien om ;ui

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 48

lörsiikringen har lagils i saniband med ijänsi. Någon
sudun unmälun hur inie gjorts i fråga om AGS. Della medför alt de förmåner .som
utgårenligl denna lörsiikring är skattefria lör mottagaren.

1 rvgglicis/örsäkrnig vid arbcisskada

I maj 1974 iriiffade SAF, LO och
PTK överenskommelse om en trygghetsförsäkring vid yrkesskudu (TFY). Till dessu
orgunisulioner ;inskiinu förbund skit diii-eftcr kollektivavtal om TFY i enlighet
med överenskommelsen. Även undra arbetstugai-oi-g;mis;Uionerh;ir senare slutit
kollektivavtal om TFY med arbeisgivurförbund inom S.AF och med
arbetsgivarorganisationer som inte tillhör SAF. TFY kom så småningom utt
ornfuliu i princip helu urbetsmurk-naclen uianlör området lor statens
personskudelörsäkring. Även inom sislniimndu område vur dock TFY normerunde.
Med ;inledning uv ull LAF fr.o. m. den I Juli 1977 ers;ine tien lidig;ire
gällunde lugen (1954:243) om yrkesskudelörsäkring, har SAF, LO och PTK träffat
överenskommelse om försäkringsvillkor för trygghelsförsäkring vid arbetsskada
(TFA). TFA gäller från den 1 Juli 1977 och överenssiämmer i huvudsak med TFY.

TFA ur en unsvarighelslorsäkring.
Avsikten är att den som skadas i arbetet skull få ersättning för ideell och
ekonomisk skada enligt skadeståndsrättens normer utan utt behöva visa atl
arbetsgivaren eller annan är skadeståndsskyldig.

Ersättning som på grund av
ansvarighetsförsäkring utgår till den skadelidande för ideell skada,
sjukvårdskostnader o. d. är skattefti. Beträffande ersiittning för
inkomstföriust är huvudregeln att skatteplikt föreligger. Enligt särskild
bestämmelse i 19 § KL är dock ersättning på grund av TFA-liksom annan
ansvarighetsförsäkring som utformas enligt grunder som fastställs i
kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer - skattefri till den
del ersättningen utgår under de första 30 dagarna av sjukdomstiden och uppgår
till högst 30 kr. för insjuknandedagen och högst 6 kr. för övriga dagar.

ArlDeisgi varna är försäkringstagare
och erlägger premierna för TFA. Någon beskattning av förmån av fri försiikring
blir inte aktuell för de anställda.

3.4 Föredragandens överväganden

Med hänsyn till den mycket niira
överensstämmelsen mellan lantbrukarnas nya sociala försäkringsskydd och
motsvarande kollektiva försäkringar på arbeismurknuden måste enligt min
meningen given utgångspunkt vara au beskuttningsfrågorna skall lösas på ett
likvärdigt sätt för de bådu områdena. Ett uttalande uv den innebörden gjordes
också, som Jag tidigare har nämnt, i den proposition som låg till grund för
riksdagens beslut alt godkänna riktlinjerna för lantbrukets nya
försäkringsskydd.

Nuvarande beskattningsregler innebär att de anställda i
princip inte

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 49

beskattas för (örrnån av (Vi GLA och fri AGS. Beträffande
GLA medges dock skattefrihet bara i den mån lörsäkringen inte ger förmåner
ulöver vad som utgår enligt den kollektiva livförsäkringen för slutliga
befallningshuvure. Eftersom TFA är uppbyggd som en uv urbetsgivurnu lugen
unsvurighelsför-säkring blir någon lormånsbeskattning hos de anställda över
huvud tagel inte aktuell i fråga om den försäkringen.

Vidure innebär nuvarande
beskattningsregler all de anställda inte beskuttas för belopp som faller ut på
grund av AGL och AGS. Beträffande TFA är huvudregeln att ersättning för
inkomstföriust är skatiepliklig. Enligt en särskild bestämmelse i anvisningarna
till 19 § KL är dock den ersättning som utgår under de försia 30 dagarna av
sjukdomstiden skattefri till den del den inte överstiger 30 kr. för
insjuknandedagen och 6 kr. för övriga dagar.

Nuvarande regler för beskattning av AGS och TFA har
kritiserats i olika sammanhang. Mun har bl. a. ansett att ett bibehållande av
skattefriheten för utfallande belopp strider mot de principer som i övrigi
tillämpas vid inkomstbeskattningen.

LSK har i sill slutbetänkande redogjort för fyra olika
alternativ för beskattningen av AGS. Det försia alternativet skulle innebära
att utfallande belopp beskatias hos mottagaren. Enligt del andra alternativet
skulle nuvarande regler inte ändras på annal sätt än all den skattefria
ersättningen beaktas vid bestämmande av extra avdrag för nedsatt skatleförmåga
och alt försäkringsbolagen åläggs uppgiflsskyldighet i fråga om ersättningen.
Del tredje alternativet innebär atl förmånen av fri AGS görs skattepliktig och
del fjärde alt arbetsgivarna vägras avdrag för premierna för AGS. LSK har
framhållit att en lösning enligt det försia alternativet, dvs. beskattning av
utfallande belopp, skulle vara den principiellt rikliga lösningen. Införs
skalleplikl för utfallande belopp, är del emellertid enligt LSK naturiigt att
arbetstagarnas organisationer kräver atl ersättningsbeloppen höjs så atl de
efter skatt ger samma behållning som i dagens läge. En höjning av
ersättningsbeloppen leder automatiskt lill höjning av premierna och således
lill ökning av arbetsgivarnas kostnader. En beskattning av ersättningar från
AGS kan alltså förväntas bli en faktor i avtalsförhandlingarna. Full kompensation
för de anställda vid beskattning av ersättning enligt AGS har av LSK beräknats
medföra mer än fördubblade kostnader för arbetsgivarna och antas la i anspråk
ca 2 % av tillgängligt utrymme för löneförhöjning inom LO-kollektivet. Av dessa
skäl anser sig LSK inte kunna förorda denna lösning framför övriga alternativ.

Mångu av de remissinstanser, som
yttrat sig över LSK:s betänkande, bl. a, organisationer med anknyining till
arbetsmarknad och näringsliv, har direkt motsatt sig en lösning som skulle
innebära all skattefriheten slopades. Man har hänvisat till atl en sådan
lösning skulle få negativa samhällsekonomiska och arbelsmarknadsmässiga
konsekvenser. Remissinstanserna har över lag även motsatt sig de alternativ som
innebär beskattning av förmån av fri AGS eller slopande av arbetsgivarnas
avdragsräll för premierna.

4 Riksdagen /97,V/7y. / saml. Nr 44

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 50

Även enligt min mening skulle det
från principiell synpunkt varu önskvärt att ändra nuvarande regler för
beskattning av AGS och TFA för unslälklu. LSK:s utredningsurbele och vud som
unIÖrts vid remissbehandlingen visar dock all det f n. inte flnns
förutsättningar atl införa skatteplikt för utfallande AGS-ersättningur. Inte
heller de övrigu uliernutiv som uvvisuts uv remissin-slanserna innebär någon
framkomlig viig. Man måste diirför åtminstone tills vidare acceptera att
nuvurunde regler behålls i princip oförändrade. Med hänsyn till storleken uv
deersältningur som kun bli uktuellu bör emellenid - i enlighet med kommitténs
förslug - regler införus orn atl ersättning på grund av kollektiv
sjukförsäkring skull beaktas vid beriikning av uvdrug för väsentligen nedsutl
skaileförmåga. Föratt skaiiemyndigheierna skall kunnu beakta dessa ersättningar
på föreslaget sätt är del nödvändigi atl berörda försäkringsanstalter lämnar
uppgift om de belopp sorn under beskattningsåret utgivits i ersättning på
grund av sådan försäkring. LSK har i betiinkandei uppgivit utt representunter
för de företug som förvultur AGS har meddelat alt företagen är beredda att
länina erforderliga uppgifter om utgivna belopp. För att ändå undvika alt
uppgift skall behöva lämnas om bagalellbelopp föreslår jag att
uppgifisskyldigheten skall inskränkas lill sådana fall där ersättningen för
hela året uppgår till lägst 200 kr.

Som Jag redan har framhållit bör
det särskilda försäkringsskyddet för lantbrukare få samma skattemässiga
behandling som motsvarande försäkringsformer på arbetsmarknaden. Den fråga som
jag i det följande behandlar är vilka författningsändringar som behövs för atl
uppnå della resultat. De regler jag tidigare har föreslagit om atl ersättning
på grund uv kollektiv sjukförsäkring skall beaktas vid bei-äkning av avdrag för
väsentligen nedsatt skatteförmåga och om uppgiftsskyldighei
förförsäkringsansialtersom utgivit sådan ersättning bör givetvis gälla även i
fråga orn AGS för lunibrukure.

Den som är verksam i viss
omfultning som egen förelugure inom lantbruket -eller som medhjälpare till
sådan egenföretagare - kommer i dennu egenskap att Ulanegen premiebetalning få
skydd enligt GLA, AGS och TFA. Dei kan hävdas att denna förmån i princip kan
anses utgöra skattepliktig intäkt i förvärvskällan. För alt uppnå den avsedda
likformigheten bör man därför införa en bestämmelse som medför att
lantbrukarens förmån blir skattefri i samma utsträckning som den anställdes.
Som Jag tidigare nämnt är skattefriheten för förmån av fri grupplivförsäkring i
enskild tjänst inte oinskränkt. Förmånen är skattefri bara i den mån
försäkringen inte är förmånligare än den kollektiva grupplivförsäkringen för
statliga befattningshavare. Fråga uppkommer om motsvarande begränsning i
skattefriheten bör föreskrivas beiräffande GLA för lantbrukare. Jag vill då
erinra om att utformningen av lanibrukarnas försäkringsskydd och också framlida
ändringar i detla skydd skall godkännas av statens jordbruksnämnd. Med hänsyn
till detta kan ifrågasättas om del finns något behov av en särskild
begränsningsregel. Härtill kommer alt en partiell beskattning av förmånen hos
den enskilde lantbrukaren skulle möta myckel stora praktiska svårighe-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 51

ter.
Jag föreslår därför att lantbrukares förmåner av det nya socialförsäkringsskyddet
görs skaneftia utan nämnda begränsning. Bestämmelse om detta bör tas in i
anvisningarna till 21 § KL.

Vad härefter beträffar den skattemässiga
behandlingen av utfallande belopp kommer redan enligt nuvarande regler belopp
som utgår på grund av GLA och AGS för lantbrukare att bli skattefria. Den
förstnämnda försäkringen är nämligen skattemiissigt en kupitulförsäkring och
den sistnämndu en sådan sjukförsäkring som inte har tagits i saniband med
tjänst. Om ingen lagändring görs komnier däremot sådan ersättning för inkomstförlust
som utfaller på grund av TF.A alt bli oinskränkt skattepliktig. För atl den
avsedda likställigheten skall uppnås behövs en uttrycklig föreskrift som gör
att dagersättning under den första sjukdomstiden blir skattefri i samma
utsträckning som motsvarande ersättning enligt TFA för anställda. Jag föreslår
att en sådan föreskrift tas in i 19 Ij KL.

Eftersom det nya försäkringsskyddet gäller fr. o.
m. den I Juli 1978 bör de bestämmelser som Jag här har föreslagit tillämpas
redan vid 1979 års laxering. De nya reglerna om beräkning av avdrag för nedsatt
skatteförmåga och om uppgiftsskyldighet bör dock inte tillämpas förrän vid 1980
års taxering.

4
Vissa beskattningsfrågor vid arrendeförhållanden 4.1 Inledning

Vid 1976/77 års riksmöte väcktes en motion (nr 449)
rörande beskattningen av vissa engångsersättningar vid arrendeförhållanden. I
motionen yrkades att reglerna om särskild skatteberäkning i lagen (1951:763) om
beräkning av slallig inkomstskatt för ackumulerad inkomst skulle få tillämpas
på ersättningar som arrendalor eller Jordägare uppbär från motparten vid
förlängning av arrendeavtal. Vid behandlingen av motionen beslöt riksdagen att
av regeringen begära förslag om ändringar i dessa regler så atl motionärernas
krav blev tillgodosett (SkU 1976/77:31. rskr 1976/77:172). Skalleutskottet
uttalade också atl det i sammanhanget borde undersökas om behov förelåg att
anpassa KL:s regler lill bestämmelserna i Jordabalken (JB).

Jag föreslår i det följande att reglerna om
särskild skatteberäkning skall få tillämpas på de ifrågavarande ersättningarna.
Vid ärendets beredning har det framkommit all ävdragsrällen för arrendalor som
beskattas för ersättning medan arrendet beslår är något oklar. Jag kommer
därför också att föreslå en komplettering av KL:s regler om beskattningen av
arrendatorer. I övrigi föreligger enligt min bedömning inte behov av några
omedelbara lagstiftningsåtgärder på detta område.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 52

4.2 Civilrättslisa rcRler

Rättsförhållandena mellan jordägare
och arrendalor reglerades tidigare i lagen (1907:36 s. l)om nyttjanderäu till
fast egendom (NJL). I och medan JB trädde i kraft den 1 Januari 1972 överfördes
bestämmelserna lill JB. 1 del sammanhanget gjordes vissa ändringar i bl. a. de
bestämmelser som reglerar den ekonomiska uppgörelsen mellan jordägare och
arrendalor.

Nyttjanderätts- och
arrendeförhållanden i allmänhet behandlas i 7 och 8 kap. JB. De särskilda
regler som gäller i Jordbruksarrenden finns i 9 kap. JB. Åtskilliga av reglerna
är av tvingande karaktär och kan inte genom avtal sättas åt sidan lill
arrendatorns nackdel. Deltu gäller i synnerhet de regler som rör urrendulors
besittningsskydd.

Enligt JB är ansvaret för
arrendeställets skick fördelat på det sättet alt arrendatorn svarar för vård
och underhåll medan jordiigaren svarar för ny-och ombyggnad av byggnad,
täckdikning eller annan anliiggning. Jordägarens byggnadsskyldighet gäller
bara om anläggningen i fråga behövs för en ändamålsenlig planliiggning av
Jordbruket på arrendestället. Byggnadsskyldigheten prövas av arrendenämnden.
Om arrendatorn begär det skall nämnden också fastställa beräknad kostnad för
arbete som arrendatorn kan komma alt utföra i Jordägarens ställe.

Jordägare är berättigad lill
ersättning om arrendatorn underiåter att vårda och underhålla arrendeställel.
Arrendatorn kan å sin sida få ersättning om han avhjiilper brist på
arrendestället som förelegat vid tillträdet (tilltriides-brist) eller om
Jordägaren inte fullgör sin byggnadsskyldighet och arrendatorn utför arbete i
jordägarens ställe. Arrendatorn kan vidare få ersättning även i det fall att
han utför förbättringar som inte föranleds av tillträdesbrisi eller av att
arrendestället har skadats eller förslitils under arrendetiden.

I vissa fall hararrendatorn rätt lill ersättning
omedelbart i anslutning till att han har utfört det ifrågavarande arbetet. Så
är fallet om arrendatorn i jordägarens ställe har avhjälpt tillträdesbrisi på
bostadsbyggnad (9 kap. 17 i;). om arrendatorn byggt om eller harersatt en för
jordbruket behövlig byggnad, tiickdikning eller annan anläggning som ulan hans
vållande har skadats eller förslitits med en ny anläggning (9 kap. 18 ij) eller
om han har avhjälpt brandskada på anläggningen (9 kap. 19 §). Arrendatorn har
också, om annat inte har avtalats, rält till omedelbar ersättning om han utför
ny behövlig tiickdikning (9 kap. 21 !J försia stycket). Ersättningen bestäms
normalt efter vad som har iakttagits vid syn eller utgår med ett av
arrendenämnden på förhand bestämt belopp.

I andra fall skall
ersättningsfrågan prövas vid avräkning mellan jordiigare och arrendalor enligt
9 kap. 23 § JB. På samma siitt som enligt NJL skall en ekonomisk uppgörelse ske
i samband med alt arrendel avtriids. Avräkning skall emellertid också ske vid
lidigare tidpunkt om parterna har avtalat om delta. Avräkning skall alltid äga
rum i saniband med föriängning av arrendeavtal om mer än nio år har förflulit
från tillträdet eller från närmast

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 53

föregående
avräkning. Om något annat inte har avtalats skall avräkning grundas pä syn vid
avräkningsperiodens börian och slut.

Vid avräkning har jordägaren räu till ersättning om
arrendatorn har eftersatt sin skyldighet alt vårda och underhålla
arrendeställel (9 kap. 15 ij). Arrendatorn har rätt atl vid avräkning få
ersättning om han har avhjälpt brist som fanns vid tillträdet (9 kap. 16 i;).
Arrendatorn kan vidare vid avräkning få ersättning om han harersatt en mottagen
bristfällig anläggning med en ny anläggning, som är lämplig för sitt ändamål
eller som har godkänts av jordiigaren (9 kap. 20 §). Ersättningen skall då avse
brislen på den mottagna anläggningen och ersättningsbeloppet skall minskas med
kostnader för avhjälpande av eventuell brist på den nyuppförda anläggningen.
Slutligen har arrendatorn rätl till ersättning vid avräkning om han har anlagt
markväg, förbättrat ägoanordning eller vidtagit annan åtgärd som har medfört
varaktig nytta för Jordbruket och som inte är alt hänföra till uppförande av
byggnad eller tiickdikning (9 kap. 21 § andra stycket). Om något annat inte har
avtalals skall ersättningen bestämmas till belopp motsvarande vad
arrendestället har ökat i värde, dock ej till högre belopp än som molsvarar den
nödvändiga kostnaden.

1 det föregående har redogjorts för åtgärder som
arrendalor kan ulföra på arrendestället och där det utförda blir jordägarens
egendom. Arrendatorn kan emellertid utanför JB:s och arrendeavtalets ram
uppföra egna byggnader eller i övrigt nedlägga kostnader på arrendestället. Enligt
8 kap. 21 i; har jordägaren rätt atl inlösa det utförda när arrendatorn
frånträder arrendet.

Det bör här nämnas alt arrendelagskommitién (Ju
1975:04) f n. gör en översyn av vissa delar av arrendelagstiftningen. Kommittén
har lämnat delbetänkandel (SOU 1978:36) Jordbruksarrendatorns besittningsskydd
m. m. 1 det kommande slutbelänkandet avses bl. a. ansvaret för investeringar på
arrendefastigheter att behandlas.

4.3
Skatterättsliga regler

I samband med 1972 års omläggning av
jordbruksbeskattningen i stort infördes också regler för inkomstbeskattningen
vid arrendeförhållanden. Reglerna gäller inte för de Jordbrukare som alltjämt
tillämpar koniantprincipen. Den särskilda skaitemässiga behandlingen av
arrendators förbättringar på arrendestället gäller vidare bara för sådana
tillgångar som Jordägaren omedelbart blir ägare lill och inie för i, ex,
byggnader som arrendatorn har uppfört föregen räkning. I det följande
förutsätts att Jordägaren omedelbart blir ägare till vad som har ullons på
fastigheten.

Arrendalor har numera i stort seil rätt till samma
avdrag fören investering på arrendestället som skulle ha tillkommit Jordägaren
om denne själv hade utfört investeringen. Beträffande byggnader gäller den
skillnaden att arrendalor alllid får årligt avdrag med 5 % av
anskaffningskostnaden medan avdragei för jordägare varierar beroende på
byggnadens beräknade använd-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 54

ningsiid. Förde markanläggningar där
avskrivningsunderlaget för Jordägarens del är begränsat till 75 ". av
nedlagda kostnader får arrendalor utnyttja hela kostnaden. Vad gäller täckdiken
medges arrendalor liksom Jordägare årligt avdrag med 10 % av hela kostnaden.
Arrendalor får vidare på samma sätt som Jordägare tillämpa planenlig avskrivning,
räkenskapsenlig avskrivning eller restvärdeavskrivning på sådana tillgångar
som skattemässigt behandlas som inventarier.

Om arrendatorn uppbär ersättning
från jordägaren för förbättring av arrendeslällel skall ersiiilningen las upp
liU beskattning hos arrendatorn. Ersättning kan utgå sedan vissl ;irbete har
utförts eller i samband med avräkning. Ersättningsbeloppet anses som
jordägarens anskaffningskostnad. Jordägaren fåt fördela ersättningen på de tillgångar
som förbättringen avser och omedelbart påföra delbeloppen resp.
avskrivningsunderlag för dessa tillgångar.

Fördel beskattningsårdå
arrendatorns rätt till fastigheten upphör beskatias Jordägaren för värdet av
investeringar i byggnader och markanläggningar, till den del ifrågavarande
investering har bekostats av arrendatorn. Jordägaren beskattas däremot inte för
av arrendatorn bekostade investeringar i tillgångar som skattemässigt behandlas
som inventarier.

I samband med att ett arrende
upphör sker vid avräkning en slutlig ekonomisk uppgörelse mellan parterna. I
den mån de ersättningsbelopp som då utgår utgör inläkt av Jordbruksfastighet,
kan mottagaren av ersättningen få lillämpa reglerna om särskild skatteberäkning
för ackumulerad inkomst. Enligt 3§ 2 mom. 2) lagen om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst får nämligen särskild skalleberäkning ske
för ""inläkl i form av engångsersättning vid upplåtelse eller
upphörande av nyttjanderätt eller servitutsräli och vid överlåtelse av nyltjanderätf".
Om särskild skatteberäkning medges beräknas den statliga inkomstskatten som om
ersättningen med lika delar hade uppburils under det beskattningsår då den har
tagits upp till beskattning och ett eller flera lidigare beskattningsår.

Enligt nuvarande regler får
särskild skatteberäkning inte ske för ersättningar som utgår i saniband med
avräkning under arrendeförhållandets bestånd.

4.4 Föredragandens överväganden

Jordbruksarrenden ger upphov till
särskilda skatterättsiiga problem. Problemen hänför sig i första hand lill den
skaitemässiga behandlingen av sådana av arrendutorn bekostade förbättringar av
arrendeställel som omedelbart tillfaller Jordägaren.

De nya skatterätlsliga reglerna
innebär i huvudsak följande. Arrendalor medges i ston seil samma
värdeminskningsavdrag, som Jordägaren skulle ha medgetts om han själv hade
utfört förbättringarna. Om jordägaren ersätter arrendatorn för förbättringarna,
får jordägaren utnyttja ersättningsbeloppet

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 55

som avskrivningsunderlag för de tillgångar som
förbättringarna avser. .Arrendatorn beskatias för ersättningen. Vid arrendets
upphörande medges arrendatorn avdrag för tillgångarnas oavskrivna värde niedan
Jordiigaren då beskuitas lor lillgångurnas värde lill den del dessa har
bekostats av arrendatorn.

Som tidigare nämnts har riksdagen i
skrivelse till regeringen begärt förslag om ändring av tillämpningsområdet för
reglerna om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst i arrendeförhållanden.
Enligt riksdagens uppfattning är det otillfredsställande att särskild
skatteberäkning inte medges beträffande ersättningar som utgår vid avräkning i
saniband med förlängning av arrendeavtal. Innan jag behandlar denna frågu vill
jag emellertid ta uppen annan, näraliggande fråga.

Vad jag syftar på är urrendutorns
rätt lill restavdragi vissa fäll. När arrendel upphör får. som Jag nyss nämnde,
arrendalor göra avdrag med vad som för honom kvarstår oavskrivet på tillgångar,
som han själv har bekostat men som utgör jordägarens egendom. En uttrycklig
regel om detta finns i punkt 6 sisla stycket av anvisningarna till 22 5; KL. KL
innehåller emellertid ingen regel som ger arrendatorn motsvarande rätt till
avdrag, när ersättning utgår under arrendetiden.

Jag vill först erinra om atl
restavdrag under arrendetiden skulle medföra en viss samordning mellan
Jordägarens och arrendatorns beskattning. Som framgåti lidigare får en
jordägare som utger ersättning omedelbar! lägga ersättningsbeloppet till sitt
avskrivningsunderlag. Del är då rimligt att arrendatorns avskrivningsunderiag
reduceras samtidigt, vilket blir fallet om restavdrag medges då arrendatorn
inte helt har skrivit av tillgången.

Även utformningen av de
civilrätlsliga reglerna talar föratt restavdrag skall medges i de här avsedda
fallen. Antag alt en täckdikning ulan arrendatorns vållande har skadats så att
den måste ersättas med en ny anläggning. Enligt 9 kap. 18 SJB är Jordägaren
skyldig alt utföra arbetet. Om jordägaren fullgör sin byggnadsskyldighet inträder
inga särskilda skatteeffekter för arrendatorn. Om han däremot underlåter all
göra detta får arrendatorn utföra arbetet i jordägarens ställe. Arrendatorn är
då berättigad till ersättning med det belopp som arrendenämnden pä förhand har
fastställt. Denna ersättning skall omedelbart tas upp till beskattning.
Arrendatorn bör därför ha rätt till omedelbart avdrag för nedlagda kostnader. 1
annal fall skulle han komma i en sämre läge skaiiemässig! om Jordägaren har
varil försumlig än om denne fullgjort sin skyldighet.

För egen del anserjag del således
befogat att arrendalor får restavdrag, om han under löpande arrende uppbär
ersiittning för tillgång som han själv har bekostat. Restavdrag bör medges
oavsett om ersättningen uppbärs sedan arbetet har fullbordats, vid avräkning
eller vid annan tidpunkt. Framför allt i avräkningsfallen kan man räkna med alt
ersäitningsbeloppei ofta avviker avsevärt från lillgångens oavskrivna värde. Om
restvärdet är större än ersättningsbeloppet uppkommer frågan om avdrag skall medges
med hela

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 56

restvärdet på en gång. Enligt min mening bör del
omedelbara avdragei inte få överstiga ersättningsbeloppet. 1 förekommande fall
får således arrendatorn fortsätla att göra årliga avdrag for avskrivningar på
tillgångens tidigare oavskrivna värde minskat med ersättningsbeloppet.

Jag anser atl den oklarhet på della
område som kan råda f. n. bör undanröjas genom en uttrycklig bestämmelse i KL.
Bestämmelsen bör triida i kraft vid 1980 års laxering.

Jag återkommer nu till frågan om
särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomsi i arrendeförhållanden.
Särskild skatteberäkning får. som tidigare har nämnts, ske för ersättningar som
utgår i samband med att ell arrende upphör men däremot inie för ersättningar
som utgår i saniband med att ett arrendeavtal föriängs. 1 motionen 1976/77:449
yrkades att reglerna om särskild skatteberäkning skulle få tillämpas också i de
sistnämnda fallen. Riksdagen anslöt sig till detta krav.

Jag delar uppfattningen att en
anpassning av de skatterätlsliga bestämmelserna till JB bör ske och föreslår
alt reglerna om särskild skatteberäkning skall få tillämpas på de ifrågavarande
ersäitningarna. Jag vill erinra om alt det i princip är nettobeloppet av den
ackumulerade inkomsten som skall läggas lill grund för särskild
skatteberäkning, dvs. i förekommande fall ersäitningsbeloppei minskat med
lillgångens lidigare oavskrivna värde.

I delta samnianhang bör också ett
annat tillägg göras i den ifrågavarande bestiimmelsen. 1953 års
skaUeflyktskommitlé påpekade (SOU 1963:52 s. 280 n att det var
otillfredsställande atl Jordägare som vid arrendets upphörande blev beskattad
för arrendators förbättringsarbete inte fick tillämpa reglerna om särskild
skatteberäkning. Kravet att intäkten skulle ha utgått ""i form av
engångsersättning"" var nämligen inte uppfyllt i dena fall. Kommittén
föreslog att jordägare skulle få tillämpa särskild skatteberäkning fören sådan
intäkt. Kommitténs påpekande har fortfarande aktualitet och jag föreslår därför
all en ytterligare utvidgning av bestämmelsens tillämpningsområde sker.

Den nya lydelsen av 3 i; 2 mom, 2)
lagen om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst bör få
tillämpas för inkomst som tas upp till beskattning vid taxering år 1978 eller
senare år. Vad gäller 1978 års taxering innebär delta alt ansökan om siirskild
skatteberäkning skall ha gjorts hos länsskatterätlen före utgången av år 1979.
Fr. o. m. 1979 års laxering ankommer det däremot på taxeringsnämnderna att
pröva ansökningar om särskild skatteberäkning (SFS 1978:317).

5 Rennäringsbeskattningen 5.1 Inledning

År 1976 genomfördes vissa ändringar
i beskattningen av rennäringen, dvs. den verksamhet som bedrivs av samebyarna
och de enskilda renägarna. Ändringarna var delvis föranledda av den nya
rennäringslagen (1971:437).

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 57

Inkomst av renskötsel är att
hänföra till inkomstslaget rörelse och skall således beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder. Delta gällde redan före
1976årsändringaravbcskatlningsreglerna, Trots detta hade man emellertid i den
praktiska tillämpningen allmänt godtagit att inkomst av renskötsel beräknades
enligt den s, k, koniantprincipen. För att ändra på detla förhållande infördes
år 1976 uttryckliga föreskrifter om att övergång till bokföringsmässig
redovisning i princip skull ske senast fr, o, m, 1979 års laxering, 1 syfte atl
underlätta övergången infördes samtidigt regler om ingångsvärden for stamdjur i
huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller inom jordbruket.

En annan av de år 1976 genomförda
ändringarna innebar att s, k, skötesavgift och sköteslega undantogs från
skatteplikt för mervärdeskatt fr, o, m, år 1977,

SSR har begärt dels att de nya
reglerna om ingångsvärden för stamdjur skall få tillämpas av rennäringsidkare
som gått över till bokföringsmässig redovisning före 1975 års laxering ir/c/.v
atl ersättning lill medlem i sameby enligt 44 S rennäringslagen skall undantas
från skatteplikt för mervärdeskatt. Jag behandlar i det följande dessa frågor
var för sig,

5.2 Ingångsvärde för stamdjur i samband med övergång till
bokföringsmässig redovisning

De år 1976 införda bestämmelserna
om ingångsvärde för stamdjur i renskötselrörelse innebär i huvudsak följande.
Ingångsvärdet för stamdjuren, dvs. nettorenhjorden efter hösislakten, skall
motsvara den faktiska anskaffningskostnaden för nyuppsättning av djuren eller
- om den skatlskyldige under minst fem år före övergången har haft stamdjur i
förvärvskällan eller förvärvat djuren genom arv, gåva eller på liknande sätt -
beräknas med ledning uv djurvärden som fastställs av RSV. De av RSV fastställda
värdena baseras på faktiska genomsnittspriser under en viss period. Enligt en
uttrycklig föreskrift får bestämmelserna lillämpas endasl av dem som går över
lill bokföringsmässig redovisning fr. o. m. 1975 års laxering.

RSV har under år 1977 utfärdat
särskilda anvisningar med anledning av de ändrade beskattningsreglerna för
rennäringen (RSV Dt 1977:11). Samtidigt har RSV fastställt vilka djurvärden som
skall ligga lill grund för beräkning av ingångsvärdet för nettorenhjorden.

Enligt vud RSV uppger i sina
anvisningar har det framkommit att ett antal rennäringsidkare hargåti över till
bokföringsmässig redovisning före 1979 års taxering. Många av dem har inte haft
möjlighet au tillämpa de nya bestänimelserna om ingångsvärden för stamdjur
eftersoni dessa bestämmelser blev kända först vid årsskiftet 1976/77, För alt
dessa rennäringsidkare inte skall hamna i en sämre ställning än om de hade
väntal med övergången har RSV förordat en lösning som ger möjlighet au justera
del ingående balansvärdei vid 1979 års laxering. Med hänsyn till lagtextens
utformning

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 58

står denna möjlighel öppen endast om övergången har skett
vid 1975. 1976 eller 1977 års taxeringar,

SSR upplyser att det finns ett inte obetydligt antal
rennäringsidkare som gått över till bokföringsmässig redovisning redan före
1975 års taxering. De ingångsvärden som därvid har tillämpats har genomgående
varit mycket låga. En tillämpning av de nya beskattningsreglerna skulle enligi
SSR medföra mycket stora skattehöjningar för denna grupp. Föran åstadkomma
största möjliga likformighet efteriyser SSR en lagändring som gördel möjligt
att justera ingångsvärdet enligt det mönster som RSV anvisat för sådana
övergångar som har skett vid 1975, 1976 och 1977 års taxeringar.

För egen del vil I Jag anföra följande. Jag delar SSR:s
uppfattning att reglerna för bestämmandet av ingångsvärdet på nettorenhjorden
bör vara likformiga för samtliga rennäringsidkare. Därför bör även de
rennäringsidkare som har gått över till bokföringsmässig redovisning före 1975
års taxering få möjligheter att dra fördel av de regler för beräkningen av
ingångsvärdet för stamdjur som infördes år 1976, Jag föreslår en sådan ändring
av bestämmelserna i 2 § lagen (1973:323) om ikraftträdande a v lagen
(1973:322)om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), m, m, all detta blir
möjligt,

5.3 Mervärdeskatten

Sameby är skattskyldig enligt lagen
(1968:430) om mervärdeskatt (ML) för skötsel av renar. Skattskyldigheten
innebär att samebyn har rält till avdrag för ingående mervärdeskatt som
hänförsig till renskötseln. Enligt 11 § 10 ML är sådan renskötsel som ombesörjs
av sameby undantagen från skatteplikt, vilkel innebär att ersättningen för
skötseln inte beskattas.

Den inkomst som medlem i sameby
uppbär från byn för det arbele han utför hänförs lill inkomst av rörelse enligt
KL. Enligt bestämmelserna i punkt

1 första stycket av anvisningarna till ML anses
verksamhei som yrkesmässig

när inkomsten därav ulgör skattepliktig intäkt av rörelse enligt KL. Detta

innebär att medlemmens arbete åt samebyn anses som yrkesmässig verk

samhet enligt ML. 1 den mån arbetet innefattar skattepliktiga tjänster, 1. ex.

skötsel av renar, skall mervärdeskatt utgå på ersättningen.

Enligt min uppfattning bör
bestämmelserna i ML vara så utformade att därav klart framgår atl ersättning
som medlem i sameby uppbär från byn för det arbele han utför för byns räkning
inte beläggs med mervärdeskatt. Så är nu inte fallet. Jag föreslår därför att
bestämmelserna ändras. Delta bör lämpligen ske på det sätiet att ett tillägg
görs till punkt 1 av anvisningarna till

2 S ML, av vilket framgår att verksamhet som
medlem i sameby utför enligt

rennäringslagen för samebyns räkning inte anses som yrkesmässig.

Den nya bestämmelsen bör tillämpas
på tillhandahållande som sker fr. o. m. den 1 Januari 1979.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 59

6
Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört
hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen att antaga inom
budgeidepariemeniei uppräitade förslag till

1. jordbruksbokföringslag.

2. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125).

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

4. lag om ändring i förordningen (1955:257) om
inventering av varulager för inkomsttaxeringen,

5. lag om ändring i kommunalskatielagen (1928:370),

6. lagom ändring i lagen (1951:763) om beräkning av
statlig inkomslskait för ackumulerad inkomst,

7. lagom ändring i lagen(1973:323)om ikraftträdande av
lagen(1973:322) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), m. m.,

8. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskall.

Del under 2. angivna förslaget har upprättats i samråd
med chefen för Justiiiedepartemeniet.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen alt antaga de
förslag som föredraganden har lagt fram.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 61

Bilaga 1

EN NY JORDBRUKS BOKFÖRINGSLAG

Betänkande avgivet av utredningen om bokföringen inom
jordbruket

Ds B 1977:8

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 63

Till Statsr å det och
chefen f ö r budgetdepartementet

Den 27 januari 1977 bemyndigades chefen f ö r budget-departementet att tillkalla en
utredningsman med uppdrag att utreda fr ä gan
om nya regler f ö r bokf ö ringen inom jordbruket samt att besluta om
sakkunniga, experter, sekreterare och annat arbetsbitr ä de å t utredningsmannen.
Med st ö d h ä rav tillkallade departementschefen den 17 februari samma å r som s ä rskild
utredare regeringsr å det Sture Lundell. Vidare f ö rordnades hovr ä ttsassessor
Staffan Janvld, direkt ö ren i lantbrukarnas riksf ö rbund Folke Nilsson, skattedirekt ö ren Olle Roos samt kammar-r ä ttsfiskal Ove Sundvik att som experter bitr ä da utredningsmannen. Genara beslut samma dag f ö rordnades kammarr ä ttsfiskal
David Ask att vara sekreterare i utredningen.

F ö r att tagas i beaktande vid
uppdragets fullg ö rande har riksskatteverket till
utredningen ö verl ä mnat en av V ä nerskog ek. f ö ren. till verket ingiven skrivelse ang å ende kontrolluppgiftskravet enligt 37 § 1 mom. 6. taxeringslagen, j ä mte av verket infordrade yttranden ö ver skrivelsen.

Sedan uppdraget numera slutf ö rts, f å r utredningen h ä rmed ö verl ä mna sitt bet ä nkande.

Stockholm i december 1977

Sture Lundell

/David Ask

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 64

Inneh å ll

Sid

F ö rfattningsf ö rclac 1

Utredningsuppdraget 11

G ä llande r ä tt
f ö r beskattning av jordbruksfastighet 15

Behovet av s ä rskilda
bokf ö ringsregler f ö r jordbruk 51

Ö verv ä ganden och specialmotivering 2

Best ä mmelserna i 37 § taxeringslagen 71

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 65

F Ö RFATTNINGSF Ö RSLAG

F ö rslag till Jordbruksbokf ö ringslag

H ä rigenom f ö reskrivps f ö ljande.

1 § Enskild per.on, .om driver jordbruk eller skogsbruk, i;!'

skyldig att som underlag f ö r taxeringen f ö ra r ä kenskaper

f ö r verksamVieten p å s ä tt nedan s ä gs.

Best ä mmelserna i 9 - 15 §§ beh ö ver ej till ä mpas av n'ij'ings-idkare i vars verksamhet den ä rliga bruttooms ä ttningssumman
normalt understiger 200 900 kronor.

Skyldigheten att fora r ä kenskaper
enligt denna lag skall vid till ä mpning av
allm ä n lag icke anses inneb ä ra att n ä ringsidkaren
ar bokf ö ringsskyldig enligt bokf ö ringslagen (1976: 125).

2 § Redovisningsskyldlg.heten skall
fullg ö ras pi sUtt som,

med iakttagande av vad betr ä ffande
jordbruk eller skogsbruk

ä r allm ä nt brukligt, ö verensst ä mmer med god redovisningssed.

Redovisningsskyldigheten innefattar att

1. till upplysning om verksamhetens f ö rlopp l ö pande
bokf ö ra

uppkomna aff ä rsh ä ndelser samt i samband h ä rmed
tillse att

verifikationer finns till alla bokf ö ringsposter,

2.
med undantag i
fall varom f ö reskrives i 1 § andra stycket till upplysning om verksamhetens
ekonomiska resultat och st ä llning vid r ä kenskaps å rets
utg å ng avsluta bokf ö ringen med å rsbokslut,

3.
arkivera
verifikationer, bokf ö ringsb ö cker och annat r ä kenskapsmaterial
.

5 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 44

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 66

1.l ö pande bokf ö ring

3 § I bokf ö ringen skall som aff ä rsh ä ndelser l ö pande noteras alla in- och utbetalningar i
jordbruket, dess bin ä ringar och skogsbr-uket samt i
verksamheten uppkomna fordringar och skulder. Som aff ä rsh ä ndelse r ä knas ocks å
n ä ringsidkarens tillskott till och
uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat. Vid r. ä kenskapsArets utg å ng
skall bokf ö ringen h ä rut ö ver tillf ö ras fordrings- och skuldposter som beh ö vs f ö r att
bestiinmia de int ä kter och kostnader som r ä tteligen h ö r
till r ä l'.eiiskaps å ret.

4 § Bokl ö rlrigon skall f ö r varje aff ä rsh ä ndelse
grundas p ° i li.andling som hi ä rr ö r fr.in aff ä r.sh ä ndelsen
eller s ä rskilt uppr ä ttas med uppgifter om denna (verifikation). Har n ä ringsidkaren tagit emot liandling om aff ä rsh ä ndelsen
skall denna handling anv ä ndas som. verifikation. Om det ä r p å kallat med h ä nsyn till arten av mottagen handling f å r bokf ö ringen
i st ä llet griinda.s pu s ä rskilt uppr ä ttad
h ä nvisningsverifikation.

Verifikation .".l-.ai 1 p") varaktigt s ä tt inneh å lla
uppgifter om n ä r don u|ipr ä ttats, n ä r
alf ä rsii ä ndelsen intr ä ffat, vad den avser, vill'.et
lielopp den g ä ller, vilken motpart den ber ö r samt, i f ö rekom-iando
fall, vilka h.andlingar som legat till grund f ö r aff ä rsh ä ndelsen och var originalhandlingen f ö rvaras. Verifikationerna skall vidare p å varaktigt s ä tt vara f ö rsedda ned verifikationsnummer eller andra
identifieringstecken och i ö vrigt
erforderliga uppgifter s ä att sambandet mellan verifikation
och bokf ö rd post utan sv å righet kan fastst ä llas.
Vorlfikationem.a skall b å de f ö re och efter bokf ö ring f ö rvaras ordnade p å
betryggande och ö versk å dligt s ä tt. Sker r ä ttelse 1 verifikation, skall ainges n ä r r ä ttelsen
skett och vem som f ö retagit den.

5 § Bokf ö ringen skall ske p å varaktigt s ä tt i ett ordnat och betryggande system av b ö cker, kort, l ö sblad
eller andra hj ä lpmedel. Vad som bokf ö rts f å r ej utpl å nas eller g ö ras
ol ä sligt.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 67

Vid r ä ttelse av felf ö r-d post skall anges n ä r r ä ttelsen skett och vem som f ö retagit den. Sker r ä ttelsen genom s.Jr-skild r ä ttelsepos
L, skall verifikation om r:i ttelsen ui,'p-r ä ttas.
Samtidigt skall genom anteckning |) ä
den tidigare verifikationen ellei- p å
annat s ä tt s ä kerst ä llas att man vid granskning av den
tidigare bokf ö rda posten utan svfirig-het kan f å k ä nnedom om r ä ttelsen.

6 § Aff ä rsh ä ndelserna skall bokf ö ras i kronologisk oi'dni.r.g

post f ö r post efter verifikationsnummer
eller andra identi-

fior'ingstecken som å satts verifikationerna
(grundbclfiring) .

Verifikationer, s.om avser likartade aff ä rsh ä ndelser, f'iT'

bokf ö ras i sammandrag i en post, om det
utan svarignet kan

klarl ä ggas vilka aff ä rsh ä ndelser som
ing å r i s å dan rost.

Kontanta in- och utbetalningar skall bokf ö ras scncist p å f.il-jande
arbetsdag. iJvriga aff ä rsh ä ndelser skall bokioras s ä
snart det kan ske. I fr å ga om fordringar octi rl'.ulder g ä ller att de skall bokf ö ras s å snart det kan ske sedan faktura
eller annan handling, som tillk ä nnager
anspr;ik p.': veder'lag, utf ä rdats eller'
mottagits eller s å dan tiandling bort f ö religga enligt god aff ä rssed.

Bokf ö ringen av fordringar och skulder f å r dock dr ö ja
tills betalning sker. Som f ö ruts. ä ttning h ä rf ö r g ä ller att
verifikationerna f ö r obetalda fordringar och skulder
ordnas ocl; f Ö Ti/aras f ö r sig s å
att betryggande ö verblick fortl ö pande finns ö ver
dem. Vid r ä kenskaps å rets uignng skall dock samtliga d å obetalda fordringar och skulder bokf ö ras.

7 § Aff ä rsh ä ndelserna skall bokf ö ras i systematisk orcri ± ng

s å att bokf ö ringen g ö r
det m ö jligt att ö verblicka verksam

hetens g å ng och dess resultat och st ä llning (huvudbokf ö ring).

Huvudbokf ö ringen kan vara f ö renad med grundbokf ö ringen.

Konton ö ver tillg å ngar och skulder, vilka i huvudbokf ö ringen f ö res
i sammandrag, skall ytterligare specificeras i si.loordnad redovisning i den m å n det beh ö vs
f ö r att ge Tillfredsst ä llande ö verblick
och kontroll.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 68

Hurudbokf ö ringen skall
h å llas aktuell och avst ä mmas efter vad som med h ä nsyn till verksamhetens f ö rh å llanden ö verensst ä mmer
meu god redovisningssed.

8 § R ä kenskaps å ret skall omfatta tolv m å nader. Annat r ä kenskaps å r ä n kalender å r (brutet r ä kenskaps å r) skall omfatta txden den 1 ni.ij - den 50 april,
den 1 juli - den 50 juni eller den 1 september - den 31 augusti.

N ä r redovisningsskyldigJiet intr ä der eller r ä kenskaps å ret l ä gges om, f å r r ä kenskaps å ret avse kortare tid ä n tolv m å nader eller utstr ä ckas att omfatta h ö gst aderton m å nader. Av-iLoi'tning av r ä lcenskaps å ret
f å r ocks å g ö ras om
redovisningsskyldigheten upph ö r.

Till ä mpas brutet r ä kenskaps å r,
f å r oml ä ggning av r ä kenskaps å ret ske till kalender å r. I annat fall f å r oml ä ggning av r ä kenskaps å ret ej ske med mindre tillst å nd d ä rtill ges av
l ä nsstyrelsen.

Den som ä r skyldig
att f ö ra r ä kenskaper i fr å ga om flera verksamneter av s å dant slag som avses i denna lag eller som samtidigt
med skyldighet att f ö ra r ä kenskaper f ö r s å dan verksamhet ä r bokf ö ringsskyldig f ö r
annan n ä ringsverksamhet skall anv ä nda samma r ä kenskaps å r f ö r de olika
verksamheterna. F ö religger synnerliga sk ä l, kan riksskatteverket medge undantag h ä rifr å n. F ö r att f å
samma r ä kenskaps å r f ö r flera
verksamheter f å r oml ä ggning av r ä kenskaps å r ske utan s ä rskilt
tillst å nd.

Å rsbokslut

O § F ö r varje r ä kenskaps å r skall den l ö pande
bokf ö ringen avslutas med ett å rsbokslut. Detta best å r av resultatr ä kning och balansr ä kning. Till dessa kan bilagor uppr ä ttas.

Å rsbokslutet
skall f ä rdigst ä llas och tagas in i bunden bok ( å rsbok) s å
snart det kan ske och senast sex m å nader
efter r ä kenskaps å rets utg å ng.
Bilaga till å rsbokslutet beh ö ver

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 69

dock ej å terges i å rsboken. Å rsbokslutet
och d ä rtill h ö rande bilagor skall avfattas p ä svenska i vanlig l ä sbar form. Ars-bokslutet skall skrivas under av den
redovisnings5;kyldige med angivande av dagen f ö r underskriften.

N ä r redovisningsskyldigheten intr ä der eller n ä r
grunden f ö r s å dan skyldigiiet ä ndras, skall balansr ä kning ocks å
utan dr ö jsm å l uppg ö ras och tagas in i å rsbok.

10 § Hed anl ä ggningstillg å ng
f ö r-st å s tillg å ng, som ä r avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i
verksamheten. Med oms ä ttningstillg ä ng f ö rst å s annan tillg å ng.
Djur ä r att anse som oms ä ttningstillg å ng.

Med tillg å ngs
anskaffningsv ä rde f ö rst å s, med nedan angivna undantag,
utgiften f ö r dess f ö rv ä rv eller
tillverkning ocii med å teranskaffningsv ä rde motsvarande utgift om anskaffning skulle ske vid
r ä kenskaps å rets utg å ng
(balansdagen).

Med anskaffningsv ä rde
f ö r djur f ö rst å s av
riksskatteverket fastst ä llt v ä rde eller, om dylikt v ä rde ej
fastst ä llts, allm ä nna saluv ä rdet.
F ö r- driftbyggnad och inventarier,
som anskaffats f ö re ö verg å ng till bokf ö ringsm ä ssig
redovisning, f ö rst å s med anskaffningsv ä rde det ing å ngsv ä rde som fastst ä llts vid ö verg å ngen till s å dan
redovisning. F ö r tillg å ng, som efter ö verg å ngen f ö rv ä rvats p å
annat s ä tt ä n genom k ö p, byte eller d ä rmed j ä mf ö rligt f å ng,
f ö rst å s med anskaffningsv ä rde det
anskaffningsv. ä rde (avskrivningsunderlag) som enligt
kommunalskattelagens regler ber ä knas vid f ö rv ä rvet.

115 Oms ö ittning.stillg å ng tages upp till h ö gst anskaffningsv ä rdet. Djur,
jordbruks- och skogsprodukter samt armat varulager f å r icke upptagas till l ä gre v ä rde ä n som ö verensst ä mmer' med de vid taxeringen g ä llande l ä gsta
v ä rdena.

Om varulager upptages till l ä gre v ä rde ä n anskaffningsv ä rdet eller, i fr å ga om andra ink ö pta
varor ä n djur, anskaffnings-eller å taranskaffningsv ä rdet
i f ö rekommande fall med avdrag f ö r inkurans, skall skillnaden upptagas som
lagerreserv.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 70

12
§ Anl ä ggningstillg å ng tages upp till h ö gst anskaffningsv ä rdet. Fast egendom, som å s ä ttes taxeringsv ä rde,
f å r dock upptagas till detta v ä rde ä ven om
taxeringsv ä rdet ö verstiger anskaffningsv ä rdet.
I anskaffningsv ä rdet f å r inr ä knas
utgifter f ö r v ä rdeh ö jande f ö rb ä ttringar av
tillg ä ngen, vilka nedlagts under r ä kenskaps å ret
eller balanserats fr å n tidigare r ä kenskaps å r.
Om anl ä ggningstillg å ng upptages till h ö gre v ä rde ä n det, vartill den ä r uppf ö rd i n ä rrriast
f ö reg å ende balansr ä kning med till ä gg f ö r utgifter f ö i' v ä rdeh ö jande f ö rb ä ttring av tillg å ngen
under r ä kenskaps å ret, skall angivas med vilket belopp h ö jning skett.

13
§ Fordran som ä r os ä ker, tages
upp till belopp, varmed den ber ä knas
inflyta. V ä rdel ö s fordran f å r ej tagas upp som tillg å ng.

1h §
Resultatr ä kningen skall 1 sammandrag redovisa
samtliga int ä kter och kostnader i verksamheten
under r ä kenskaps å ret samt l ä mna
en med h ä nsyn till verksamhetens f ö rh å llanden
tillfredsst ä ll'inde redovisning f ö r hur r ä kenskaps å rets resultat uppkommit.

F ö r resultatr ä kningen anv ä ndes
med de avvikelser som betingas av verksamhetens art och omfattning nedan
intagna schema. Kompletterande poster ges beteckningar som tydligt anger vad
som ing å r i posten. Annan uppst ä llningsform f å r
anv ä ndas om den uppfyller de krav som
anges i f ö rsta stycket.

Verksamhetens int ä kter

F ö rs ä ljningssumman v ä xtprodukter

djur och djurprodukter skogsprodukter Ö vriga int. ä ktor
- Verksamhetens kostnader Resultat f ö re
avskrivningar Avskrivningar Resultat efter
avski-ivningar

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 71

+ Finansiella int ä kter

Utdelning p å aktier och
andelar R ä nteinkomster

- Finansiella kostnader

R ä ntekostnader

Resultat efter finansiella int ä kter och kostnader

+ Extraordin ä ra
int ä kter

- Extraordin ä r'a
kostnader

l:esultat f ö re bokslutsdispositioner

- Bokslutsdispositioner'

F ö r ä ndringar i lagerreserv

F ö r ä ndringar i investeringsfonder

Ö vriga bokslutsdispositioner, var f ö r sig

Redovisat å rsresultat

Vinster och f ö rluster
p å avyttring av anl ä ggningstillg å ngar
samt avskrivningar och nedskrivningar av s å dana
tillg å ngar skall f ö rdelas p å
samma s ä tt som motsvarande tillg å ngar 1 balansr ä kningen.
Extraordin ä ra int ä kter och kostnader skall specificeras till sin art.

15 § Balansr ä kningen skall i sammandrag redovisa verksamhetens
tillg å ngar och skulder samt eget kapital
i verksamheten p å balansdagen.

F ö r balansr ä kningen anv ä ndes
med de avvikelser som betingas av verksamhetens art och omfattning nedan
intagna schema eller annan uppst ä llningsform
som ger en likv ä rdig ö verblick ö ver verksamhetens st ä llning.

I schemat angivna poster skall upptagas var f ö r sig. Kompletterande poster ges beteckningar som
tydligt anger vad som ing å r i posten. F ö r varje sammandragen post i balansr ä kningen skall i specificerad bilaga upptagas de
belopp som ing å r i posten, om icke postens sammans ä ttning klart fr-amg å r av bokf ö ringen i ö vrigt.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 72

A Tillg å ngar

I Oms ä ttning.';t i
llg.-iiigar'

1.
Kassa- ocii
bankti ] Igodohavanden

2.
Aktier ocli
anuia andelar

3.
Obligationer-
och andra v ä rdepapper h. V ä xelfordringar

5. Kundfor'dr'ingar

5. F ö rutbetalda kostnader och upplupna int ä kter

7.
Ö vriga fordringar

8.
Lager av

Djur

['roduktor' och fornödeniieter-

9. F ö rskott til] leverant ö rer

II Skogskonto och liknande konton, var f ö r si.g

III Anl ä ggningstillg å ngar

1. Insatser- i ekonomiska f ö reningar

2.
Markinventarier

3.
Byggnadsinventarier

4. Ö vriga inventarier

5.
Driftbyggnader

6.
Olika slag av
markanl ä ggningar

7.
Ö vriga anl ä ggningstillg å ngar

B Skulder och eget kapital

I Kortfristiga skulder-

1. V ä xelskulder

2. Leverant ö rsskulder

3. Upplupna kostnader ocli f ö rutbetalda int ä kter

k. Ovr-iga kortfrisilga skulder

5. F ö rskott fr å n kunder

II Långfristiga skulder-

1.
Avsatt till
pensioner-

2.
Andra
långfristiga skulder

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 73

ill Obeskattade r-eserver

1. Lagerreserv

2. Investeringsfonder

5. Övriga obeskattade r-eserver, var för sig

TV Eget kapital, med angivande av
ingående belopp, insättningar eller uttag under räkenskapsåret, redovisat årsresultat
sarr.t utg.-jende belopp.

O v r' 1 (?a b e s 111 mm e 1 s e r

15 '.' ' Om det
beh ö vs for att ge en ö verblick ö ver
till ä mpat bokfor-ingssystem, skall
beskr-ivning uppr ä ttas ö ver bokf ö ringens organisation och
uppbyggnad, ö ver anv ö mda hj ä lp-inede]
och deras funk.tjon samt ö ver bokf ö ringens konton och dei-as anv ä ndning (kontoplan).

Anv ä ndes automatisk databehandling i
bokf ö ringssystemet, skal] beskrivning
enligt f ö rsta stycket kompletteras med
systemdokumentation och beiiandlingshistorik i den m å n det beh ö vs
f ö r- att man utan sv å righet i efterhand skall kunna fi.ilja och
kontroller-a de ensk.ilda posternas behandling och feretagna bearbetningar inom
systemet.

All beskrivning och dokumentation som avses i f ö rsta och andra styckena ä r r ä kenskapsmaterial.

17 5 Verifikationer, bokf ö ringsb ö cker och annat r ä kenskaps-material kan utg ö r-as av

1.
material L
vanlig l ä sbar form,

2.
film eller
annit material med registreringar i mikroskrift som kan l ä sas n.ed f ö rstoringshj ä lpmedel,

5. h å lkort, h å lremsa, magnetband eller annat material med
registreringar som genom omedelbar utskrift kan tagas fram i form sO'ii avses i
1 och 2.

Material som avses i f ö r-sta
stycket 5 f å r ej anv ä ndas f ö r
sammanfattningar av huvudbokf ö ringen eller
samtidigt f ö r

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 74

biide veri C !.ka I i.'jiier- oc:: ,i-'.,.'Mjbokl'or'ing.

|--iaterial .".om jv.'-es
i f ö rsta stycket 2 och 5 f å r- anv ä ndas
endast om det kan anses s ä ker-s tallt, att i-egistreringarna :,r var.-ii;tiga, a 1.1 r-eg; strerade ujipgiftor .Jr l ä tt å tkomliga
sarnt att materialet bevaras p å ett
betryggande s ä tt.

13 § Allt i' ä ken::kapsmaterial skall bevaras 1 ordnat skick inom
landet under minst tio å r fr å n utg å ngen av det kalender å l- d ä r- ä kensjva]-s å ret
avslutades. Vad nu sagts g ä ller ocks å avtal och andra handlingar av s ä rskild betydelse f ö r att belysa verksamhetens ekonomiska f ö rh å llanden.

.'.Skyldighet att i-.OTi r ä kenskapsmaierial bevara mater-ial
enligt 17 5 f ö rsta stycket 5 upph ö r-, om r-egistrer-ade uppgifter p å betryggar-ide s ä tt
f ö res ö ver till vanlig l ä sbar form eller till film eller
annat material med regi str-eringar 1 mikro-skrift som kan l ä sas med f ö rstoringshj ä lpmedel.

Om s ä rskilda sk ä l f ö religger, f å r l ä nsstyrelsen
f ö r visst fall till å ta, att r ä kenskapsmaterial
i vanlig l ä sbar form f ö rst ö res f ö re utg å ngen
av den i f ö rsta stycket angivna tiden.
Materialet skall d ä rvid under betryggande former mikrofilmas
eller kopieras p å likv ä r-digt s ä tt. Kopiorna skall ordnas s å att s ö kta
uppgifter l ä tt kan å terfinnas och l ä sas
samt bevaras under den tid som å terst å r av den i f ö rsta
stycket angi-vna tiden.

19 :' -' Mot myi';diglic temas beslut
enligt denna lag f ö res talan hos regeringen genom besv ä r.

1.
Denna lag tr- ä der i kraft den 1 januari 1979. L ä nsstyrelsen f å r
dock f ö re n ä mnda dag pr ö va ans ö kan om tillst å nd
enligt 8 § tredje stycket eller 18 - § tredje stycket, s å vitt avser tid efter utg å ngen
av å r 1978.

2.
Genom lagen
upph. ä v:: jordbruksbokf ö ring: lagen (1951:793).

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 75

F ö rekommer i lag eller an-nan f ö rfattning h ä nvisning
til] f ö reskrift, som ersatts genom best ä mmelse i den nya lagen, till ä mpas i st ä llet
den nya best ä mmelsen.

3. Den som ä r
redovisningsskyldig enligt den ä ldre lagen f å r f ö r r ä kenskaps å r
som b ö rjat f ö re den nya lagens ikrafttr ä dande fullg ö ra
sin skyldighet i enlighet med den ä ldre
lagen.

k. Den
som ej ä r redovisningsskyldig enligt den ä ldre lagen beh ö ver
icke vid ikrafttr ä dandet av den nya lagen uppr ä tta balansr ä kning.

5. Till ä mpas r ä kenskaps å r
som avviker fr å n 8 -j f ö rsta stycket, skall det r ä kenskaps å r
som b ö rjar l ö pa n ä rmast efter
lagens ikrafttr ä dande avkortas eller f ö rl ä ngas s å att d ä refter
f ö ljande r ä kenskaps å r-
kommer att ö verensst ä mma med f ö reskri!ter.na
i n ä mnda paragr-af.

UTREDNING SUPPDlvAGET

Tidigare skulle inkomst av jordbruksfastighet redovisas enligt
den s.k. kontantprincipcn. Denna princip inneb ä r i huvudsak att kontanta inkomster och naturaf ö rm å ner under
ett beskattnings å r tas upp som bruttoint ä kt och att avdrag f ä r g ö ras f ö r s å dana kostnader som har betalats
under beskattnings å ret. Genom lagstiftning å r 1951 blev det m ö jligt
att redovisa inkomst av jordbruksfastighet enligt bokf ö ringsm ä ssiga
grunder. Vid denna redovisningsmetod beaktas inte bara kontanta inkomster och
utgifter utan ä ven s,k, balansposter-, dvs,
varufordringar, varuskulder och lager vid beskattnings å rets b ö rjan
och vid dess slut. Avdrag f ö r kostnader
f ö r byggnader och inventarier- medges
i form av v ä rdeminsknings-avdrag. Fn f ö ruts ä ttning f ö r att skattskyldig skulle f å anv ä nda sig av
bokf ö ringsm ä ssig redovis.ning var att r ä kenskaperna f ö rdes
i enlighet med f ö reskrifteina i den samtidigt
tillkomna f ö rordningen (1951:793) om skyldighet
f ö r vissa idkare av jordbruk eller
skogsbruk att f ö ra r ä kenskaper som underlag f ö r
taxering - rubriken senare ä ndrad till
"jordbruksbokf ö ringslagen". Bokf ö ringsskyldigheten ä r h ä r i allt

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 76

v ä sentligt regier-ad p ä samma s ä tt
som g ä llde f ö r handelsbokf ö ringen
enligt 1929 å rs bokfiiringslag (1929:11?). En
viktig skillnad ä r emellertid att skyldigheten att f ö ra r ä kenskaper
enligt jordbruksbokf ö ringslagen inte medf ö r de civilr ä ttsliga
verkningar som f ö ljer av allm ä n bokf ö ringslag.

o

L-:nligt jordbruksbokf ö ringslagen
skall r ä kenskaperna f ö ras i en].igiiet med alliiuinna bokf ö ringsgrunder samt med iakttagande av vad som si'
aJlm ä nt iir-ukligt inom jordbruk eller
skogsbr-uk iver-enss Lini:iiaiidc med god sed. F r- ä kenskaperna skall l ä mnas redovisning fur int ä kter
och kostnader i jor-dbruket med bin. ä ringar
och skogsbruket men ocks å f ö r- n ä ringsidkarens tillg-jngar och
skulder, Jordbruksbokf ö ringslagens best ä mmel-se-r um den luj.iande bokf ö ringen ocii om å rsbokslutet
ä r for-h ä llandevis knapph ä ndiga
och delvis starkt f ö r å ldrade. Som exempel kan n ä mnas
att n ä ringsidkaren vid fullg ö randet av den l ö pande
bokf ö ringen skall f ö ra bunden dagbok och att det .agen saknas egentliga
best ä mmelser om verifikationer.

T ... [

Ä r
1972 genomf ö rdes en genomgripande reform av
jordbruksbeskaitningen (prop, 1972:120, SkU 1972:67, rskr 1972:33, SFS
1972:71-T'*?) . Reformen innebar en obligatorisk ö verg å ng fr å n kontantm ä ssig till bokf ö ringsm ä ssig
inkomstredovisning. Ö verg å ngen skul].e sl'.e successivt under en tid av fem å r fr, o,m. den 1 januari 1973. Genom beslut av
regeringen har denna period sedermer-a f ö rl ä ngts s ä
att det nya systemet i princip skall tillimpas av samtliga jordbr-ukaro senast
fr.o.m, 1980 å rs taxering.

1972 å rs r-eform innebar brtydelsefulla ä ndringar i de materiella reglerna fiJi"
beskattning av inkomst av jordbruksfastighet vid bokf ö ringsm ä ssig
r-edovisning och en anpassning av dessa regler till vad som g ä ller f ö r
inkomst av r ö relse. Regelsystemet i
jordbruksbokf ö ringslagen ber ö rdes d ä remot
endast i mycket begr- ä nsad utstriickning av 1972 å rs reform. Den viktigaste ä ndringen innebar att endast s å dana jordbrukare som uvslutai si.-i bok, fuj-ing med
vinst- och f ö r-lustkonto skulle f ä r:itt att anv ä nda
sig av brutet r ä kenskaps å r.

Parallellt med denna utveckling av skattereglerna har ett
omfattande arbete br-drivits i syfte att modernisera 1929

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 77

å rs
bokf ö ringslag. Detta aiL..-Le
r-esulterade i att riksdagen å ren 1976
besl ö t att er-s ä tta 1929 å rs
bokf ö ringslag med en ny bokf ö ringslag (prop. 1975: 10'i, LU 1975/76: 15, rskr
1975/76:205, SFS 1976:125). Den nya lagen har tr,"itt i kraft den 1
januari 1977. Samtidigt tiar 1929 ä rs
bok f ö r-ingslag i princip upph ä vts. :'yftet med den nya bokfiiringslagstii tnj
ng-en har varit att skapa ett modernt och gi-undl ä ggande sys tern f ö r all redovisning. Det b ö r- understrykas att man vid ut-for-mningen av de nya
bokf ö ringsroglerna i li ö g gr-ad riai- f'ir-s ö kt tillgodose skattem ä ssiga
synpunkter.

1 j ä mf ö relse med vad som g ä llde enligt
19-9 å rs bokf ö ringslag hai' kretsen av bokf ö ringsiskyldiga vidgats v ä sentligt, i princip ä r alla n ä ringsidkare bokf ö ringsskyldiga. Undantag har emellertid gjorts bl.a,
f ö r enskild person som driver
jordbruk eller skogsbruk, I lagen ges utf ö rliga
best ä mmelser om s å v ä l den l ö pande bokf ö iringen
som å rsbokslutet,

1 f ö rarbetena till den nya bokf ö iringslagen p- å pekades
ute bokf ö ringsplikton f ö r jordbr-ukare inte l å g p ä den niv.i som ans å gs b ö ra g ä lla f ö r r ö relseidkare i allm ä nhet. 1 pi'op. 1975:104 (s. 13S) f ö rklarade
f ö redraganden att han - med h ä nsyn bl.a. till de speciella fi.irh å llandena inom joriibru-ket - inte var beredd att f ö resl å n å gon ä ndring i
bokf ö ringsplikten f ö r jordbrukare. Detta uttalande gjordes mot bakgrund
av att det s ä rskilda systemet f ö r bokf ö ring
inom jor-d-bruk och skogsbruk, som efter ing å ende
utrediing å r 1972 gjordes till ä mpligt p å
alla Jordbrukare, ans å gs b ö ra best å ä ven i forts ä ttningen.

Av min tidigare redog ö relse
har fi-amg å tt att jordbruksbokf ö ringslagen endast i mycket begr ä nsad omfattning ber ö rdes av 1972 ä rs refoi-m av
joi-dbruksbeskattningen och att lagens regelsystem fortlarande i huvudsak ä r- utfoi-mat pa samma s ä tt som i 1929 å rs
bokl ö ringslag. Inom jordbruks- ocii
skogsn ä ringarna iiar- utvecklingen p å redovisningsomr å det
f ö ljt 1 stort sett samma m ö nster som inom n ä ringslivet
i ö vrigt. Jordbruksbokf ö ringslagen har emellertid inte anpassats till denna
utveckling. Jag anser mot denna bakgrund att tiden nu ä r inne f ö r
en ö versyn av jordbruksbokf ö ringslagen. En s å dan
ö versyn synes biira innefatta å tskilliga ä ndringar
av s ä val

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 78

teknisk som materiell art. Den b ö r g ö ras av en s ä rskild utredare.

Utg å ngspunkten fi:r utredningsarbetet b ö r vara att jordbruksbokf ö ringslagens nuvarande till ä mpningsomr å de
skall kvarst å of ö r ä ndrat. Det inneb ä r att regelsystemet skall vara utformat s å att i f ö rsta
liand de taxeringsm ä ssiga aspekterna blir
tillgodosedda. Detta f å r betydelse inte bara n ä r det g iller f ö reskri.fterna
f ö r den l ö pande bokf ö ringen
och veri-fikationshanteringen utan ocks å
n ä r det g ä ller å rsbokslutsbest ä mmelserna. Vad jag nu har sagt inneb ä r å andra sidan
inte att regelsystemet i den nya bokf ö ringslagen
skulle sakna betydelse f ö r utformningen. Tv ä rtom b ö r
ett av de viktigaste momenten vara att unders ö ka i vilken utstr ä ckning det ä r ä ndam å lsenligt att samordna regelsystemet i jordbruksbokf ö ringslagen med den nya bokf ö ringslagen. En s å dan
samordning synes i f ö rsta hand kunna ske n ä r det g ä ller
den l ö pande bokf ö ringen och verifikationshanteringen, ä ven om det ocks å
i dessa delar kan finnas behov av s ä rregler
som beaktar de s ä rskilda f ö rh å llandena
inom jordbruket och skogsbruket.

N ä r det g ä ller å rsbokslutsbest ä mmelserna b ö r
unders ö kas i vilken m å n den nya bokf ö ringslagens
regler om resultat- och balansr ä kningar kan
g ö ras till ä mpliga inom jordbruket och skogsbruket. Vid
utformningen av v ä rderingsregler f ö r till-g ä ngar
ocli skulder b ö r s ä rskilt uppm ä rksammas att det i f ö rsta hand ä r
skatteintresset som skall tillgodoses. Det inneb ä r att v ä rderingsnormerna b ö r anknytas till de materiella beskattningsreglerna
i kommunalsk; ttelagen. D å dessa regler kan komma att ber ö ras i det p å g å ende utredningsarbetet p å f ö retagsbeskattningens
omr- å de b ö r samr å d ske med f ö -retagsskatteberedningen (Fi 1970:77). Det b ö r ocks å
ö verv ä gas om det beh ö vs en regel som fritar de mindre n ä ringsidkarna fr å n
skyldigheten att till ä mpa å rsbokslutsbest ä mmelserna (jfr avgr;insningsregeln
i 1 § fj ä rde stycket i den nya bokf ö ringslagen).
Jordbruksbokf ö ringslagens best ä mmelser om r ä kenskaps å r b ö r samordnas
med f ö reskrifterna i den nya bokf ö ringslagen. Jag vill i detta sammanhang erinra om de
nyli-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 79

gen av rii'.3dagen antagna ä ndringarna i den nya bokf ö ringslagens
best ä mmelser om r ä kenskaps å r
(prop, 1976/77:13, LU 1976/77:12, rsk.r 1976/77:6/i, SFS 1976:991).

Best ä mmelserna i 37 § taxeringslagen (1956:623) f å r anses anpassade till liontantprincipen bl.a. n ä r det g ä ller
uppgiftsskyldigheten inom jordbruket, ö verg å ngen till bolcf ö -ringsm ä ssig redovisning betr ä ffande inkomst av joidbruks-fastighet b ö r d.u-f ö r nu f ö ranleda en ö versyn
av des.sa iie-s t ä mmelser.

Det ä r ö nskv ä rt att de nya reglerna k.an b ö rja till ä mpas
si snart samtliga jordbrukare har g å tt
ö ver till det nya systemet med bokf ö ringsm ä ssig
redovisning, dvs, fr.cm, 1980 å rs taxering.
Med h. ä nsyn till ö nsk.em å let
att i god tid kunna ge information o:n de nya reglernas Inneh å ll b ö r
utredningsarbetet vara slutf ö rt f ö re utg å ngen
av ä r 1977,

G Ä LLANDE R Ä TT F Ö R
BESKATTNING AV JORDBRUKSFASTIGHET

Regler f ö r ber ä kurande av skatteplilitig ini;omst av
jordbru!;3-fastighet å torfi ins i 21-25 samt Mb? KL,
iteglerna har u-ider 70-talet underg å tt
flera f ö r ä ndringar, .S å lunda inf ö rdes jr 1972 ett flertal nya regler och gjordes en
omfattande omredigering av lagtexten. Enligt de nya best ä mmelserna skall en obligatorisl; ö verg å ng till
redovisning enligt bok.f ö ringsin ä s-siga grunder genomf ö ras. Tidigare f ö rel å g valfrihet att redovisa ink.omsten antingen enligt den s.k, :;ontantprincipen
eller e-nligt bokf ö ringsm ä ssiga grunder. Ö verg å ngen sltall sk.e successivt under en period av fem å r med b ö rjan
den 1 januari 1975. Genom ett rc/-,cringsboslut under 1976 har donna period f ö rl ä ngts s å att det nya systemet skall i [irincip "till ä mpas av samtliga jordbrulcare senast fr,o.m. 1980 å rs taxering.

De nya reglerna, vilka utformats efter f ö rebild av r ö relsereglerna,
inneb ä r att h ä nsyn sicall tas till fordringar och skulder som
uppl;ommit i jordbruksdriften, att kostnaden f ö r anl.'iggningstillg-'i!-igarna i princip sltall f ö rdelas p å
de redovisningsperioder, under vilka tillg å ngarna
f ö rbrukas, samt att h. ä nsyn tas till lagertillg å ngar vid beskatt.nings å rets in-

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop,
1978/79:44 80

och utg å ng. De nya
reglerna innefattar ä ven en ä ndrad gr ä nsdragning
mellan vad sorn skall h.-inf ö ras till
byggnad, markan-Ijggning ocl' irivcntarier samt delvis nya best ä mmelser om avdrag f ö r v ä rde-ni nsk.ning av dylika tillg å ngar och f ö r
substans-minskning av naturtillg å ngar. Vidare
har- inf ö rts best ä mmelser' om avdrag f ö r f ö rb.ittringskostnader p å arrenderad jordbruksfastighet och f ö r anl ä ggningskostnader
i fr å ga ora fruktodlingar. Genom 1975
.'irs lagstiftning ä ndrades best ä mmelserna om f ö rdclnin/'
f ö r av3!'.rivnirigs ä ndam å l p å bygg-iader och mark av !; ö peskilling f ö r
bebyggd fas1;ighet samt inf ö rdes r ä tt till avskrivning av anslutningsavgifter och anl ä ggningsbidrag.

Vid 1977 å rs taxering
g ä ller i huvudsak f ö ljande regler f ö r
seskattning av jordbruksfastighet.

In t ä liter

Som int.ä!', i. av jordbruksfastighet slall tas upp
allt som kommit ägaren eller brukaren av en som .sådan taxerad
fastighet till godo i form av pengar, varor eller tjänster, såsom
värde av bostad, int.äkt av jordlrui; med bin;!rin(;ar, intäkt av
skogsbruk eller intäkt av annat slag. Vad som menas med dessa begrepp
anges närmare och exemplifieras i anvisningarna till 21 § KL.
Vöirdct av bostad skall inkludera, förutom vad den skattskyldige
tillgodogjort sig för sin egen, sin familjs eller sina tjänares
riik.ning, även användningen av anordningar för bekvämlig-iiet ocli
trevnad. Värdet av personalbostäder, som upplåtes hy-resfritt, tas dock.
inte upp som intä!:t men dras heller inte av som !;ostnad. Det
egentliga jordbruket avser växtodling på åker och äng och i samband
d.ärined bedriven djurskötsel. Som binäring till joi-dbruk anses
förvärvsverksamhet, som bedrivs i sammanhang med jordbruket och som avser
att utvinna en biförtjänst med utnyttjande av fastighetens alster och
naturtillgångar, av vid jordbrul-;ct anställd arbetsl-;raft eller av
därför avsedda anliiggningar eller inventarier, t,ex, jakt, fiske, biskötsel,
hemslöjd, utförande av körslor mot ersättning eller uthyrning av
byggnader eller inventarier. Såsom intäkt av jordbruk med binäringar
räknas, förutom avkastningen och tillgodogörandet av vad som enligt
ovan är att hänföra till denna verksamhet, äve i iiitä!:t genom
avyttring av djur, andra varor

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 81

eller produliter eller av inasliner och andra
inventarier, avsedda för s tadifvarande urul;, eller av
tillgångar, som är li!;-s tällda därmed vjd beräk.ning av
värdeminsk.ningsavdrag.

I de fall jordägare irito utger ersättning till
arrendalor för dennes i-;ostnador för förbättring av byggnad eller
marl-;anlägg-ning, vartill äganderätten omedelbart tilli;ommer
jordägaren, iieskattas denne l samöand
med arrendets upphörande för belopp, motsvarande det oljade värdet på
grund av vad arrendatorn nedlagt och sjöilv bekostat. För att
besk.attning sl-;all '.'.ömma i fråga skall förböi ttringen lia
utförts under don tid jordägaien innehaft fastigheten, Erl.äggcr
d.äremot jord.ä.garen ers.-ittru ng till arrendatorn, blir i stället denne
besl-iattad för ersättningen. Om slutligen jord.igaren vid
arrendets upphörande betalar ersättning till arrendatorn scm
understiger vä.rde:: av tillg.lngarna s';a] 1 .iterstående del av
värdet tas upp so.m sk.attepliktig intäkt av jord.igaren,

Gottgörelse för utgift, som arbetsgivare uppburit
från fien-sions- eller iiei-sonalstiftelse si:all upptas till
beskatt.iing under f öru-ts.ä in.ni-ig att avdrag medgivits vid avs:i
ttningen. Denna regel överensst:\miiier med vad som g.ällcr för
rörelse. Även reglerna avseonde sltuldposten "Avsatt till
pensioner-" överensstära.ier ined rörclse:-eglcrna.

InlvOmst av s::ogsbrul-; beskattas tillsammans nod
övrig in;:omst av jordbruksfastigliet. Även om en jordbrul;sfastighet
har stora sicogar, utgör dessa .Lnte en sär3l;ild förvärvskälla.
Ett underskott vid det egentliga jordbru!:et k.vittas alltså
automatisk.! mot ett överskvott vid skogsbruk.et. D.-rcmot !-;an
jordbruk.sfastig-lie t inte ingå i förvärvskällan rörelse,
Sliogsfastigheter som ägs av t, ex. rörelsedrivande företag sliall
sålunda alltid utgöra en eller flora särslcilda förvärvsl:.ällor.
Däremot kan en mindre rörelseliknande .'ei-!;samlie t, som endast
använder virke från s;:ogen, ingå i skogsbruket, Sl.ogslruk. .kon
utövas p.i egen eller arrenderad :.nark.. Om en person däremot
iioper s!-;og oå rot och avver!;ar den, utgör detta rörelse, li;;soir,
om han överlåter avverk..iingsr.-it ten. Sk.ogsbrul.e t k.an
alltsl i regel ej bedrivas på ammans marl-.. Ett undanta;-, är
or.i .iigaren överlåter

6 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 44

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 82

fastigheten inen f ö rbeh å ller sig avverlningsr ä tton, lilfsom orn lian avyttrar en s å lunda f ö rbeh å llen avverkningsr- ä tt.

Int,'ik;t av sl-.o; sliruk kan erh å llas g,enom 1) avveri'.ning av virke, som den
skattskyldige s ä ljer eller anv ä nder f ö r
eget bruk, 2) f ö rs ä ljning eller bortgivande av avverkningsr ä tt,3) f ö r-3 ä !:ri.igsers ä ttning eller skadest å nd samt uttag fr å n
skogsiion-to inl-O.usive r ä nta.

Till int ä ktav annat
slag r ä knas int ä k-ter som inte ä r
att h ä nf ö ra till de int ä kter sorn n ä mnts och som infl.itit till fastig-lieten. Hit h ö r t.ex. allt som influtit p å grund av nyttjande-r ä ttsuppl å telser eller servitut, som å vilar fastigheten, dock; ej vissa eiig.Jnrsers ä t tni ngar vid upol å tel.se av nyttjander ä tt eller
servi tutsr. ä 11 p å obegr-iinsad tid, vill;a i st ä llet
beskattas som realisationsvinst. Likaledes sl;all vad som kominer en fas
tighetsiruiehavare till godo p å gi-und a-v
riitt att pi vis.':t s ä tt utnyttja n å gon annan fastighet beskattas hos denne.

S å som ytterligare int ä kter av Jordbruksfastighet slcall upptas utdelningar
fr' å n aktiobolag eller ekonomis!; f ö rening i fori.i av rabatter eller pristill ä gg i f ö rh å llande till gjorda inii ö p resne',:tive f ö rsiiljningar,
ora :;ostnaden f ö r inlt ö pet varit avdragsgill eller k ö pesk.illingen sk.attepliktig, vissa ers ä tt- lingar
p å grund av skadof ö rs ä kring, viss
ers ä ttning vid fastighetsreglering
eller scrvituts å tg ä rd, visst statligt avg å ngsvederlag
samt sjuk.penning och ers ä ttning e-iligt lagen om. ers ä tt-iing .it smit tii ä rare i vissa fall.

F ö r det fall att g ä llande schablonavdrag f ö r egenavgifter (se ncU.ii) ö vcr.:.tigit summan av de definitiva avgifterna,
skall skillnadsbeloppet tas upp som int ä kt
vid ta.xer..ngen f ö r det in';onst"ir som f ö ! jer ,) . det å r
schaSl .mavdragc t gjorts. Vidare s':all rest i tuera.le, av'-ortade elle-i-
avskrivna egenavgifter tas upp som. iat ä k.t,

los ti-iador

Avdrag i f ö rv;irvsi:iillan
f å r ske f ö r alla omkostnader som ä r

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 83

att h ä nf ö ra till driftkostnader, utf ö rligt
exemplifierade i anvisningarna till 22 §
KL. Hit h ö r s å lunda l ö nekostnader, arrendeavgifter, avg ä lder p å
fastigheten, r ä ntor p å l å nat kapital
som nedlag-tc i fastigheten eller anv ä nts
f ö r dess drift, ink ö pskostnader f ö r
djur och diverse annat som beh ö vs f ö r driften, reparations- och underh ä llskostnader, vissa f ö rs ä kringskostnader, avskrivningar,
m.m.

Vid Jordbruk som till ä mpar
bokf ö ringsm ä ssig inkomstber ä kuiing
medges v ä rdeminskningsavdrag vid f ö ljande objekt: 1) driftbyggnader, 2) maskiner och ö vriga Jordbruksinventarier, 3) markanl ä ggningar, 4) naturtillg å ngar, s å som
t.ex, grustag och sand å sar samt 5) fruktodlingar o,d.

Byggnadsavskrivningsreglema ä r avsedda att till ä mpas endast
p å den del av anskaffningskostnaderna
som utg ö r egentliga byggnadskostnader. Till
den del anskaffningskostnaderna utg ö r
kostnader f ö r jordbruksberoende inredning och
utrustning (byggnadsinventarier) skall kostnadema d ä remot g å
in i av-skri-vningsunderlaget f ö r
inventarier. Till avskrivningsunderlaget f ö r
byggnad kvarst å r endast den egentliga byggnadsstommen.
Utomhusledningar med blandad anv ä ndning, dvs,
som tj ä nar s å v ä l en byggnads allm ä nna anv ä ndning
som jordbruksdriften, f å r helt h ä nf ö ras till
inventariegruppen om kostnaden f ö r
ledningarna till minst tre fj ä rdedelar ä r h ä nf ö rlig till jordbruksverksamheten. Vid omv ä nda f ö rh å llandet, dvs. om kostnaden till minst tre fj ä rdedelar ä r
h ä nf ö rlig till byggnads allm ä nna
funktion, skall dock ledningarna i sin helhet h ä nf ö ras till avskrivningsunderlaget f ö r byggnad. I ö vriga
fall skall kostnaden f ö r yttre ledningar med blandad anv ä ndning delas upp p ä en byggnadsdel och en inventariedel. Kostnader f ö r anslutningsavgifter eller anl ä ggningsbidrag, varmed avses fr ä mst avgifter f ö r
anslutning av fastighet till eldistributionsn ä t eller till VA-eller fj ä rrv ä rmeanl ä ggning
samt bidrag f ö r uppf ö rande av s ä dan
anl ä ggning, f å r dras av genom v ä rdeminskningsavdrag
efter samiia metod som g ä ller f ö r byggnadsinventarier, under f ö ruts ä ttning att
anslutningsr ä tten ä r knuten till fastighe-

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop,
1978/79:44 84

ten och s å ledes inte
bara en ö verenskommelse av personlig art f ö r fastighets ä garen
eller den som nyttjar fastigheten.

Markanl ä ggning
uppdelas i likhet med vad som g ä ller f ö r r ö relse p å tre grupper. Dessa anl ä ggningar h ä nf ö rs n ä mligen i
avskrivningsh ä nseende antingen till byggnad eller
inventarier, om funktionellt samband f ö religger,
eller till egentliga markanliiggningar. Markanl ä ggning betraktas som byggnad i avskrivningsh ä nseende n ä r
anl ä ggningen liar ett s å dant funktionellt sam.band m.ed byggnad att den kan
s ä gas vara n ö dv ä ndig f ö r byggnadens allm ä nna
anv ä ndning. Markanl ä ggning som ä r
Jordbruksberoende f ä r d ä remot i avskrivnings-h ä nseende h ä nf ö ras till
inventarier (markinventarier). Som egentliga markanl ä ggningar anses alla markanl ä ggningar som ä r
avsedda f ö r jor-dbruksdriften men inte har
direkt sam.h ö -righet med byggnad eller
inventarier. T ä ckdiken bildar en egen gi'upp,
skild fr å n andra egentliga markanl ä ggningar.

Kostnaden f ö r
anskaffande av driftbyggnad p ä
Jordbruksfastighet f å r dras av genom å rliga v ä rdeminskningsavdrag.
Av-skri-vning av byggnadsbest å ndet f å r endast ske enligt plan. F ö r tillf ä llig
byggnad f å r anskaffningskostnaden dras av det
å r byggnaden anskaffas. Som
driftbyggnader anses ekonomibyggnader och f ö r
driften beh ö vliga bostadsbyggnader. S å dana byggnader ä r
personalbost ä der samt ä gares eller brukares bostadsbyggnad i den m å n derma byggnad inte representerar ett st ö rre v ä rde ä n som beh ö vs
f ö r jordbruk eller skogsbruk av
motsvarande storlek.

Avskrivningarna ber ä knas
p ä byggnadens anskaffningskostnad,
dvs. i f ö rsta hand den faktiska
byggkostnaden. Till anskaffningskostnaden skall ä ven h ä nf ö ras kostnader f ö r till- eller ombyggnad. Vid upph ö rande av arrende skall vidare det v ä rde av byggnad som d ä rvid kan utg ö ra inkomst av jordbruksfastighet f ö r jord ä garen
tas upp som anskaffningskostnad (se ovan).

Vid f ö rd ä rv genom k ö p eller d ä rmed J ä mf ö rligt f å ng
av byggnad tillsammans med marken skall anskaffningskostnaden f ö rdelas enligt en proportioneringsregel p ä s å s ä tt att p å

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 85

byggnaderna skall anses belc-pa så stor del av
fastighetens anskaffningskostnad som det vid fastighetst-oxeringen
ia.sl:-ställda byggnadsvärdet minskat med värdet på överbyggnad utgör av
fastighetens hela taxeringsvärde. Det beräknad, värdet av byggnaderna
skall jämkas om den del av anskaffningskostnaden som därvid får anses
belöpa på andra tillgångar än dem som ingår i byggnadsvärdet mera
avsevärt över- eller understiger värdet av dessa tillgångar.

Vid benefikt förvärv av jordbruksfastighet skall
överlåtarens skat-temässiga restvärde anses som ingångsvärde, liar
stämpelskatt pä grund av förvärv genom arv eller testamente beräknats
på lägre belopp skall emellertid det beloppet anses utgöra
anskaffningsvärde.

De årliga värdeminskningsavdragen beräknas alltså enligt
avskrivningsplan till viss procent av byggnadens anskaffningskostnad.
Procentsatsen bestäms med hänsyn till deri tid byggnaden anses kunna
utnyttjas. Särskild hänsyn skall tas i det fall byggnad uppförts av
nyttjanderättshavare och jordägaren inte är skyldig att senare lösa
byggnaden. O"; nyttjanderättshavaren uppför en byggnad vartill
äganderätten omedelbart tillfaller jordägaren gäller emellertid särskilda
regler. Riksskatteverket har lämnat anvisning om tillämplig
avskri-vningsprocent.

I likhet med vad som gäller för investeringar i
rörelse-byggnader får primäravdrag göras med två procent per ar -under de
fem första beskattningsåren på alla nyinvesteringar i egentliga
driftbyggnader i jordbruket, dvs. uå alla kostnader för ny-,
till- eller ombyggnad av ekonomibyggnader och personalbostäder. Sådant
avdrag medges alltså inte vid nyinvesteringar i ägares eller brukares
bostadsbyggnad. Om en personalbostad byter karaktär går rätten till primäravdrag
förlorad.

Kostnader för reparation och underhåll av byggnad är
avdragsgilla. Med sådana kostnader likställs kostnader för

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 86

s ä dana ä ndringsarbeten som normalt kan p å r ä knas inom ramen f ö r
den bedrivna verksamheten. Å tg ä rd som irmeb ä r
en v ä sentlig ä ndring av ekonomibyggnad h ä nf ö rs d ä remot till ny-, till- eller ombyggnad. Kostnader f ö r s å dana ä ndringsarlieton och f ö r alla ä ndringsarbeten p ä bostadsbyggnader ä r allts å inte omedelbart avdragsgilla utan f å r i st ä llet
skrivas av som en del av anskaffningskostnaden f ö r byggnaden,

Utrangeringsavdrag medges endast s å vitt avser egentliga driftbyggnader p å jordbruksfastighet. S å dant avdrag kan allts å inte erh å llas f ö r
ä gares eller brukares bostadsbyggnad.
Det kan korrana i fr å ga n ä r ekonomibyggnad eller personalbostad utrangeras eller rivs. Avdrag f å r d å ske f ö r vad som å terst å r oavskrivet av anskaffningskostnaden f ö r byggnaden i den m ä n beloppet ö verstiger vad som. inflyter genom
avyttring av byggnadsmaterial eller- dylikt vid utrangeringen eller ri-vningen.
D ä r-emot skall kostnader f ö r rivning av byggnad h ä nf ö ras till kategorin markanl ä ggningar-. Dylik kostnad skall allts å skrivas av enligt de regler som g ä llei-f ö r
s å dana anl ä ggningar.

Avdrag f ö r v ä rdeminskning av inventarier i jordbruk f å r ske enligt tre skilda avskrivningsmetoder, n ä mligen planenlig avskrivning, r ä kenskapsenlig avskrivning och restv ä rdeavskrivning. F ö r r ä tt till r ä kenskapenlig avskrivning kr ä vs bl.a. att den skattskyldige har s.k, dubbel bokf ö ring med vinst- och f ö rlustkonto. En och samma skattskyldig f å r inte till ä mpa mer ä n en av dessa metoder f ö r sina inventarier.

Restv ä rdemetoden, som ä r ett nykonstruerat altemativ, utg ö r en f ö renklad
form av r ä kenskapsenlig avskrivning. Den
skiljer sig fr ä n denna fr ä mst genom att den saknar kompletteringsregel,
baserad p ä line ä r avskrivning, och genom att h ö gsta
till å tna avskrivning ä r 25 procent av inventariemas skattem ä ssiga restv ä rde
vid beskattnings å rets ing å ng, i f ö rekommande
fall ö kat med anskaffningskostnaderna f ö r inventarier som ink ö pts under beskattnings å ret och
minskat med ers ä ttning som utg ö r vederlag f ö r
inventarier som s å lts

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 87

eller f ö rloi-ats
imde.-- '""i- "'- l;'' å r-et. Den ii ö gs-ie. ii]i å ir'.- av5kri\T:irij-on - 2') pi ,-'. "--:
- galler oavsett n ä r' L;naer-
l-""--sknttnings å rct tillg å r:,;- ..ci; rinns vid besk.attniiigs å r ets slut anskaffats. Om k;-- -Lnings å ret omf.nttsr l ä .ngr-e
.= 11'-i-kortare tid ä n ett ar, s!e-;iLl d ä remot avskrivningsbelcnp--*- j ä m.kas i notsvarande r:i å -., l,iksom vid r ä k.enskapenlig
,-e--skrivning g ä ller dock att
p.n:;kaffjiingskostnaden f ö r- jn- ;-tarier, som' avyttrats eller g å tt fcirlorade samma å r- so ,.-:.-sksffsts, into r ä knas
in i. avskri-vnings'underlaget utan fsi i sin helhet dras av omedelbart. Likas å f å r kostnaden
fiii-Invsr.tarier som ä r underkastade snabb f ö rslitning - s.k. tre å rsinventarier - dras av i sin helhet p å en g å ng imder anskaffnings å ret.

Avdragsratten for mark,anliig,gningar p ä Jordbr-uksfastighet g ä ller alla egentliga markrml ä ggningar.
Som s å dana anses andra marl-ianl ä ggriingar p å
jordbniksfastighet ä n de som h;'- s ä dan direkt samh ö righet
Picd byggnad eller i.nventari or sti de i avskrivningsh ä nseendc skaJl behandlas som byggTiad r'-s-pektive
inventarium. Vidare skall fr å ga vara om
.anl ä ggni n;--ar som ä r avsedda f ö r
driften i f ö rv ä rvsk ä llan. Avskrivningen skall vara
plonbunden. Avdraget skall j ä mkas om beskattnings å ret omfattar l ä ngre
eller kortare tid ä n ett or. Avdragen f å r inte f ö rskjutas.
Kostnaderna skall ha bestritts av den skattsl-;yldige och avse anl ä ggning som utf ö rts
imdoT- tid h.an ä gt fastigheten. Fr å n denna princip g ä ller
dock tv' undantag, n ä mligen dels s å dan.i av arrendator nedlagda kostnader, som -
enligt vad som s;igts ovan - skall beskattas hos Jord ä garen, dels vid benefika ö vertaganden, I sistn ä .-;!;-da fall g ä ller-' att den nye; ä garen f ä r
ö verta ö verl ä tai'ejis
avskrivningsplan och å tnjuta de v ä rdem.inskningsavdrag som ö verl å taren inte
'runnit tillgodog ö ra sig. Vid oner ö sa f ä i-ij
:"' ö verl ä taren f ö r det å r
fastigheten s ä ljes eller byts avdrag p å en g å ng f ö r vad som å terst å r oavskrivet av den avskrivningsbara kostnaden f ö r egentliga markanl ä ggningar. Den nye ä garen f ä r d å inte nugot
avskri-vningsunderlag vid f ö rv ä rvet. Utrangeringsavdrag medges i det fall hela
verksamheten p å fastigheten l ä ggs ner utan att fastigheten avyttras. F ö r

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 88

reparations- och underh å llskostnader
medges avdrag o.medel-bart f ö r hela
kostnaden. D ä remot har sj ä lvfallet er-s ä ttningsavdraget,
som tidigare kunnat erh å llas f ö r vissa markanl ä ggningar,
bortfallit. Kostnaden f ö r rent tillf ä lliga markanl ä ggningar
f å r dock omedelbart dras av i sin
helht-t.

S å vitt avser s å v ä l
avskrivnings'underlag som avskriviiings-takt skiljer man mellan t ä ckdlk.ningsanl ä ggningar
och ö vr:.-;.;. egentliga markanl ä ggningar. F ö r
t ä ckdikningsanl ä ggningar g ä ller
att hela Eurskaffningskostnaden f ö r
t ä ckdiken utg ö j-avskrivningsunderlag och ä rlig avskrivning skall ske med tio procent av
underlaget. I avskri-vningsunderlaget ;;;;-;all ä ven r ä knas in kostnader f ö r t ä ckta
huvudavlopp. Avslirjv-ningsreglerna f ö r
andra egentliga markanl ä ggningar ä n t. ä ci;-dikningsanlaggriingar
har utfor-mats i enlighet med de regle.'-som g ä ller f ö r- markan] ä ggriingar i r ö relse.
Detta iimebijr att 75 procent av Kostnaderna f ö r dessa anl ä ggningar f å r skrivas av imder 20 ä r, dvs. med J'em procent per å r.

Kostnader som arrendator haft f ö r f ö rb ä ttring av byggnader eller markanl ä ggning skall skrivas av enligt plan, om ä gu- -der ä tten
till vad som d ä rigenom tillskapats omedelbart tillfallit
Jord ä garen. Som avskrivningsunderlag f ö r byggnad f ö rtas
upp den del av ar-iskaffnirigskostnaden som utg ö r egentliga byggnadskostnader. Till den del anskaffningskostnaden utg ö r kostnader- f ö r"
byggnadsinveritarier- f ä r kostnadema d ä remot ing å
i avskrivningsunderlaget f ö r inventarier. Ar-rendat-;-!-f å r oavsett typ av byggnad nr-ligen g ö ra avdr-ag med fem iJi-.-cent av
avskrivningsunderlaget f ö r dessa byggnader. ''!:i(l:.yc f å r prim ä ravskrivnirig ske inom avskrivningsplanen.
Föf egentliga mark.aiil ä ggniiigar - oavsett om de avser t ä cKdik'in eller andra anl ä ggningar - utg ö r
hela anskaffningskostnaden avskrivningsunderlag. Ä ven i detta fall f å r
arrendator-ij ä rligen g ö ra avdrag med fem procent av avskri-vningsunderlaget.
S å vitt avser t ä ckdikningsanl ä ggningar
medges dock ä rlig avskrivning med tio procent.
Upph ö r arrendef ö rh å llandet
innari tillg å ngarna avskrivits i sin helhet f å r arrendatorn avdrag f ö r oavskriven del av kostnadema.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 89

I de fall jor-d ä gar'en
inte utger ers ä ttning till arrendatorn f ö r dennes kostnader f ö r byggnad eller markanl ä ggning, vartill
ä gander ä tten omedelbart tillkommer Jord ä garen, beskattas denne - som f ö rut n ä mnts - i samband med arrendets upph ö rande f ö r
belopp motsvarande det ö kade v ä rdet p å
grund av vad arrendatorn nedlagt och sj ä lv
bekostat, om f ö rb ä ttringen utf ö rts under den tid jord ä garen innehaft fastigheten. Det belopp f ö r vilket Jord ä garen
blir beskattad anses som Jor-d- ä garens
anskaffningskostnad f ö r tillg ä ngama, Erl ä gger
d ä remot Jord ä garen ers ä ttning
till arrendatorn, och denne s å ledes blir
beskattad f ö r ers ä ttningen, anses derma ers ä ttning
som jord ä garens anskaffningskostnad f ö r f ö rb ä ttringsarbetena.

F ö r arrendators kostnader f ö r i byggnaderna ingf ä ende inventarier ä vensom f ö r andra inventarier, vartill ä gander ä tten
omedelbart tillfaller jord ä garen, f å r arrendatorn - i likhet med vad som g ä ller betr ä ffande
hans egna inventarier - g ö ra avdrag enligt ovan angivna
inventarieavskrivningsregler. Jord ä garen
beskattas inte vid arrendets upph ö rande
f ö r den v ä rde ö kning
arrendatorns f ö rb ä ttring av Inventariebest ä ndet
medf ö rt.

Eetr' ä ffande avdrag f ö r substansminslcning av naturtillg ä ng g ä ller enhetliga
r-egler i inkomstslagen jordbruksfastighet och r ö relse. Avdraget ä r s å avpassat att anskaffningskostnaden blir- fullt avdragen under den
tid tillg ä ngen ber ä knas r ä cka.
Anskaffningskostnaden skall ber ä lcnas
antingen till den del av anskaffningskostnaden f ö r fastigheten, som bel ö per p ä tillg å ngen,
eller till 60 procent av tillg ä ngens allm ä rma saluv ä r-dc
vid ver-ksarniietens b ö rjan. Dessa b å da metoder f ö r
ber ä kning av anskaffningskostnaden f å r emellertid endast anv ä ndas efter oner ö sa
f å ng. Den som genom benefikt f å ng f ö rv ä rvat en naturtillg å ng f å r endast tillgodog ö ra sig de substansminskmingsavdrag som skulle ha
tillkommit f ö reg å ende ä gare, om denne fortfarande ä gt fastigheten. Detta irmeb ä r allts å
att om f ö reg å ende ä gare b ö rjat exploatera tillg å ngen f å r ä ven nye ä garen ber ä kna substansminsknings-avdrag p ä grundval av f ö reg å ende ä gares ber ä knade anskaff-

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop, 1978/79:44 90

ningskostnad. Har d ä remot
f ö reg å ende ä gare inte exploaterat tillg å ngen f å r
den nye ä garen vid ber ä kning av anskaffningskostnaden v ä lja mellan den del av f ö reg å ende ä gares anskaffningskostnad f ö l' hela fastigheten som kan anses bel ö pa p å tillg å ngen och 60 procent .av tillg å ngens v ä rde
d å den b ö rjar utnyttjas.

Alla kostnader f ö r
anl ä ggning av frukt- eller b ä rodlingar f å r
numera antingen dras av direkt eller skrivas av enligt s ä rskild avskrii/ningsplan under den tid odlingen ber ä knas vara ekonomiskt airv ä ridbar. I likhet med vad som g ä ller betr ä ffande
markanl ä ggningar tillkommer som
huvudprincip detta avdrag endast den som lagt ner dessa kostnader. Vid oner ö st f ö rv ä rv i samband med mark medges allts å nye ä garen inte n å got avdrag, ä ven
oiri viss del av k ö peskillingen kan anses h ä nf ö rlig till
odlingen. D ä remot f å r den jord ä gare,
som lagt ned kostnaden och valt att skriva av kostnaden enligt plan, vid s å dan ö verl å telse g ö ra
avdrag omedelbart f ö r oavskriven del av kostnadema f ö r anl ä ggningen.
Samma ä r f ö rh å llandet om verksamlieten i f ö rv ä rvsk ä llan upph ö r
utan samband med avyttring av fastigheten. Sker ö verl å telse genom benefikt f å ng f ä r den nye ä garen forts ä tta
avskrivningen enligt planen. Motsvarande regler g ä ller i f ö rv ä rvsk ä llan r ö relse.

Hela varulagrets v ä rde
f å r i princip nedskrivas med h ö gst 60 procent vid beskattnings å rets utg å ng.
I motsats till vad som g ä llt tidigare anses samtliga djur -
allts å ä ven stamdjur - som varulager. V ä rderingen
av djur skall ske med ledning av v ä rden
p å djur som riksskatteverket fastst ä ller. Betr ä ffande
djur f ö r vilket verket inte fastst ä ller n å got
v ä rde, s å som i fr å ga
om dyrbara avelsdjur, tas allm ä nna saluv ä rdet upp som v ä rde
f ö r djuret. Nedskrivning f å r sedan g ö ras
med 60 procent av riksskatteverkets v ä rden
eller, i f ö rekciimande fall, allm ä rma saluv ä rdet.
V ä rdet av lagertillg å ng av annat slag ä n
djur f å r tas upp till 40 procent av det l ä gsta av anskaffningsv ä rdet eller å teranskaffningsv ä rdet, i f ö rekommande
fall efter avdrag f ö r inkurans. Avs ä ttning till lagerregleringskonto kan ske vid
samtliga lagertillg å ngar.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 9:

Vid skogsbruk f å r
avdrag ske f ö r kostnader f ö r skogens v ä rd
och underh ä ll liksom f ö r skogsavverkning. Avdrag f å r inte ske f ö r
nyplantering av skog men v ä l f ö r ä terplantering efter
skogsavverkning. Har skog s å lts eller
avverkats utan samband med att marken f ö rs ä ljes f ä r
skogs ä garen g ö ra avdrag f ö r
minskningen av skogskapitalet genom antingen "v ä rdemetoden" eller "virkesf ö rr ä dsmetoden",
Enligt vardemeto-den f å r avdrag ske med minskningen i det
f ö r ä garen g ä llande ing å ngsv ä rdet. Som
huvudregel g ä ller att med ing ä ngsv ä r--de f ö rst å s det v ä rde varmed v ä xande
skog ing å tt i fastigheten vid den tidpunkt
d ä ä garen f ö rv ä rvat derma. Har haj-, k ö pt
fastigheten, f ä r man s ö ka ber ä kna
hur stor del av k ö peskillingen som bel ö per p å skogen. Har
n å gon uppgift ii ä roin ej l ä rrmats
i k ö pehandlingen eller anser man derm.a
otillf ö rlitlig, kan taxeringsv ä rdets uppdelning p å v ä xande skog och skogsmark ge
ledning. Har skogen erh å llits genom benefikt f ö rv ä rv skall dess
v ä rde anses vara det belopp efter
"vilket st ä mpelplikten ber ä knats eller bort ber ä knas om st ä mpelplikt f ö relegat eller med andra ord taxeringsv ä i-det. Enligt virkesf ö rr ä dsmetoden f ä r avdrag ske med s å stor del av ing å ngsv ä rdet, som bel ö per p å den f ö r ä garen g ä llande minskningen av det ing å ende virkesf ö rr å det. I ö vrigt
g ä ller samma regler som vid v ä rdemetoden. Ä ven
h ä r kan mari allts å f å g ä till ett tidigare f å ng ä n den aktuella ä garens f ö rv ä rv. Ä garen har
fritt val mellan dessa metoder. Sven om en arrendator a-werkar skog,
tillkonimer avdraget ä garen, d å det rir hans skogskapital som f ö rbrukas.

N ä gra ö vriga beskattningsregler

Realisationsvinst

Vid f ö rs ä ljning av jordbruksfastighet skall den del av vederlaget som inte utg ö r int ä kt av
jordbruk med bin ä ringar eller skogsbruk
realisationsvinstbcskattas. Vederlag f ö r
v ä xande skog som a-vyttras
tillsammans med marken beskattas uteslutande som realisationsvinst.

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 92

Ackumiulerad inko;r!S-t.

Enligt lagen (1451 :i'65) om ber- ä kning av statlig inkomstskatt f ö r ackumulei-ad inko.mst f ä r iril:omst av jordb'"uksi'astighet ber ä knas eniigt lagen i f ö ij.inde fall: 1) vissa f ö rs ä krings-och skadeers ä ttningar, 2) i.u s ä ttr)ir'g vid
expropriation eller anri,'in tv,'ings,f(i rs.iil.ining, 3) ''cgsngser-s ä ttning for i arisnr å k tagen rJ-;og vid uppl å tel ;.e etc.
av nytt j.ander- ä tt eller ser-vi-tut, .'i) intal;! vid avyttrirg av djur i samband
med upph ö rande av djjrsk ö t;..'.-! ocii vid avyttring av maskiner- och andra
invL ritnrier', ä vi.nisom av vare;- ocii produkter i
jordbruksfastigheten, i samliand med uppii ö rande
av jordbruksdrift samt 5) int ä kt som
uppko.Tirnit d ä r-i|-,inom att avs ä ttning till s ä rskilda
invesfri rigs fondnr f ö r- f ö rlorade inventarier och la-gertillg å ngai-
ä terJbrts tili beskattning under
vissa omst ä ndigheter.

S ä rskilt in-;esti;r-ingsavdi .'ig vid
laxering till statlig inkomstskatt

Enligt lagen ( Tiy ö
: 11Zk/) om :''i r.';k.i 11 investeringsavdrag vid tsxering tiil :;tatlig r
nKcmsi skatt medges skattskyldig, som dr'iver r ö relse, jordbru:; ..-lie;- skogsbruk och sorn under perioden den '15
oi-;tober- 1975 - den 31 mars 1977 anskaffar eller tillverkar ma; ä -;ii-er och undr-a .l ö da inventar-ier f ö r stadigvarande- br.i!-- i
ver-i;sami. .-ter., > tt siirskilt in'vesteringsav-dr'.ar. vid ta;-;eringen
till statlig inkomstskatt med belopp motsvarande 10 pr.-cent .-. >' ans.Ksffnings- och tillverknings-i;ostnaden f ö r i;;vest'-r ± ngar
j/ider tiden der; 15 oktober 1975 - den 30 april l'i'7'"i ocn 25
pri-..s,ent av n ä mmda kostnader 'jnder tiden den i
maj 19''6 - ;ren 31 iiiar-s 1977. Som f ö ruts ä ttning f ö r-
i- ä tt till avdrag g ä ller bl.a. att tillfredsst ä llande utredning om anskaffnings-
eller tillverkningskostnaden f ö retes och
att dee.n.a k.;Etnad under b.xjkattnings å ret
upp-g.-itt till sairiifianlagt minst 10 000 kr. Samma kategori skattskyldiga,
som inte alls eller endast delvis kunnat utnyttja investeringsavdraget, k.an enligt
lagen (1975:11''9) om statligt investeringsbidrag f ö r inventarieanskaffning f å ett

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 93

statligt i nv.t-.ter-ingsbidrag, som inte ä r skattepliktigt, f ö r investeringar under motsvarande tider. Tidsgr ä nsen f ö r
det s ä rskilda investeringsavdr'aget och
det statliga investeringsbidraget iiar genom beslut av riksdagen å r 1977'f ö rl ä ngts t.o.m. den 31 december 1977.

Skogskonto, investeringsfonder

Enligt skogskontolagen (1954:142) f ä r fysiska personer, d ö dsbori och familjestiftelser under vissa f ö rh å llanden g ö ra avdrag f ö r
medel som insatts p å skogskonto. Medlen f å r uttas och beskattas,n ä r ins ä ttaren s ä ö nskar, dock
tidigast fyra m å nader och sena;jt tio å r efter ins ä ttningen.

Enligt fiir-ordningen (1959:168) om s ä rskilda investeringsfonder f ö r f ö rlorade
inventarier och lageiti llg å ngar (de
s.k. eldsv å defonderna) medges skattskyldig, s å vitt h ä r
, ä r i fr ä ga, vid ber ä kning
av nettoint ä kt av jordbruksfastighet avdrag f ö r belopp, som avsatts till s:irsl'.ild investeringsfond
f ö r f ö rlorade inventarier och till s ä rskild
investeringsfond f ö r f ö rlorade lagcrtillg å ngar. Som f ö ruts ä ttning g ä ller att inkomsten av fastigheten vid
ta.- ä knas enligt bokf ö ringsm ä ssiga
grunder och att avs ä ttning verkst ä llts 1 r ä kenskapema
f ö r beskattnings å ret. Avdraget f ö ravs ä ttning till s ä rskild
investeringsfond f ö r f ö rlorade inventarier' och till s ä rskild
investeringsfond f ö r f ö rlorade lagertlllg-'\n/';.ar f å r
inte ö verstiga den ersiittning som å tnjutits f ö r
inventar-ier- respektive lagertillg å ngar
p-J grund av statligt f ö rfogande, eldsv å da eller d ä rmed
j ä mf ö rlig av den skattskyldiges å tg ö randen oberoende anledning. M. ä r det g ä ller
avs ä ttning till s ä rskild investeringsfond f ö r f ö rlorade
lagertillg å ngar f å r avdraget inte heller ö verstiga det belopp, som motsvarar minskningen av
dold reser-v i varulagret under beskattnings å ret. S ä rskild investeringsfond f ö r f ö rlorade
inventarier f å r tas i anspr å k f ö r
avskri\ming av nyanskaffade inventarier och siirskild investeringsfond f ö r f ö rlorade
lagertillg å ngar f ö r nedskrivning av kostnaden f ö r nyanskaffat lager i den miin lager ö ltning f ö religger
under be-

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 94

skattnlngsåret. Man får dock inte härvid komma
till lägre vjirdesättning på lagr-ct i dess helhet vid beskattningsårets
utgång än somi är medgivet i KL. Om investeringsfondsmedlen inte
tagits i anspråk mom tre år (i vissa fall sex år) återföres de till
beskattning. Till de återförda medlen lägges T-änta ber-iiknad efter tre
procent om året för det antal taxeringsår avsättningen furmits.

Enligt Lagen (1'J55:256) om investeringsfonder för
konjur.k-turutjö.mning får aktiebolag, svensk ekonomisk förening och
svensk sparbank avsätta 10 procent av bruttointäkten av skogsbr'uk
till en investeringsfond för skogsbruk. Vad som erhållits vid
försiiljning av skog i samband med avyttring av mar-ken ger således
ej rätt till avsättning. Fondmedlen får efter särskilt medgivande tas
i anspråk för att finansiera vissa investeringar och andra
kostnader. Är kostnaden som sådan avdragsgill, fär avdrag derma gång
inte ske. Är det fråga om en avskrivnlngsbar investering skall
avskrivningsunderlaget minskas med belopp motsvarande vad som bekostats
med foncLmedlen.

Enligt lagr-ri (1974:988) om .avsättning till
särskild investeringsfond kan aktiebolag, ekonom.isk förening och
sparbank, som hu-vudsakligen driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk
och som gjort avsättning till särskild investeringsfond, få ta
fondmedlen i anspråk för investeringar i byggnader, maskiner,
m.m. samt för anskaffning av råvaror och lageroro-duktion. De
investeringar som görs med fondmedlen skall anses omedelbart
avskri-vna med det ianspråktagna beloppet. Medel som kvarst."ir på
särskilt investeringskonto fem år efter inbetalningen skall återbetalas
till företagen och tas upp till beskattning.

Enligt logen (1974:989) om insättning pä
investeringskonto för skog skall ;;kattskyldig insätta viss del av de
skogsintäkter, som hänför sig till tiden den 1 november 1974-den 31
december 1975, på investeringskonto för skog. Lagstiftningen gäller'
inte företag som är skyldigt att göra avsättning till

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop,
1978/79:44 95

s ä rskild inve:;t(-r-ingsfond (se
ovan) eller den r-.om enligt 7 § lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt :ir fri kallad fr å n skattskyldighet fr- å n inkomst av joidbruk;-fastighet. Den skattskyldigo f å r- uppskov ined taxeringen till ;-.tatli."; och
kommunal inkomstskatt f ö r belopp som insatts. Kontomedlen
kan d ä refter f å tas i anspr å k
f ö r investeringar i jord-eller
skogsbruk och f ö r kostnader som ä r- avsedda a-tt friimj.i jord- eller skogsbnuket. F ö r skattskyldig, som ber ä knar sin inko.nu.t av jordbruksfastighet enligt bokf ö ringsm ä ssiga
grunder-, utg ö r medlen inte skattepliktig
inkomst, men utgift--!', som bestrittn med s å dana
medel, Xrir inte dra;;- av som 1:0-tn.ad vid
taxeringen. Har medlen anviints f ö r
att aj-!Ska1'la tillg å ng f ö r stadigvarande bruk, sk.al 1 ;ivskrivnings,iLnder-lage c minskas med
ijolopp motsvar-ande vad som bek.oststs mer! fo;-.!-medel. Medel, som kvarst å r p å kontot fem å r efter inbet.il-ningen, f å r å ter-oetalas
till den skattskyldige ocn tas ui.ip till beskattning.

BEHOVET AV .S Ä fi.SKI.LDA
DOKF Ö .Rl.-.uSRl-iUL.':i; F Ö R JO!!l)!-;.RU;{

opaginerad Kontrollera mot PDF

idigare å tergivits, har i;i-

Ise f ö ir utvecklii-igen p å Vidar-L- har konstaterats att ringslagen endast i m.ycket

I utredningens direktiv, som t

ledningsvis
liimnats en redog ö r. j ordbruks bes krattningens
omi'- å de regelsystemet i joi-dbrtiksbokf ö r begr ä nsad
ut.str ä ckning ber ö rdes av refoniier-ria av jordbruks-beskattnin(:eri.
Den viktigaste- ä ndringen innebar att endast s å dana jordbr-uk.arc som avslutar sin bokf ö ri;-;g .med vinst- ." ci; f ö rlustkonto
;J:ull(;' f, r ä tt att anv ä nda brutet r- ä k.enska:is å j Jordbruksbokr ö ringslagt-ti har i allt v ä sentligt utfonria-ts efter f ö rebild fr å n
1929 å rs bokf ö ringslag. Dess best ä mmelser om den l ö pande bokf ö ringen och om å rsbokslut
ä r f ö rh å llandevis knapph ä ndiga och delvis starkt f ö r å ldrade,

I direktiven er-inras om att parallellt med utvecklingen
av reglema p å Jordbr-uksbcskattrii ngens omr å de bedrevs ett oni-fattande arbete i syfte att
modemisera 1929 å rs bokf ö ringslag. Detta arbete r-esulterade i att riksdagen
v å ren 1976 besl ö t ersiitta 1929 å rs
bokf ö ringslag med en ny bokf ö ringslag, som tr-adde i kr'aft den 1 Januari 1977.

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 96

Syftet med don nya bokf ö ringslagr.tiftningen
Par- var-it att skapa ett modernt och grundl ä ggande
system f ö r all redovisning. t)et b ö r understrykas att rnan p ä olika s ä tt
s ö kt tillgodose det allm ä nnas skatteintresse. I lagen ges utf ö rliga best ä inmelser
om b å de l ö pande bokf ö ring och å rsbokslut. I den l ö pai-ide bokf ö r-ingen, som best å r av kronologisk bokf ö ring och systematisk bok.f ö r-lng,
skall alla aff ä rsh ä ndelser bok.f ö ras. F ö r- varje aff ä rshiindelse
skall bokf ö ringen grundas p ä verifikation. Det har lagts stor vikt vid en tillf ö rlitlig veri-fik.ationshan tering. All redovisning
skall ske enligt bokf ö -r-ingsm ä ssiga grunder. I lagen ges ä ven utf ö rliga
f ö reskrifter om å rsbokslut. Å rsbokslutet
skall best å av b å de resul-tatr- ä kning och balansr ä kning, vilka skall uppr ä ttas enligt en i lagen s ä rsk.ilt angiven systematik.. I avsnittet om ä rs-bokslutsbestiimmelsema finns ocks å f ö reskrifter
om r ä kenskaps å r-. Huvudregeln ä r-
att riikenskaps å ret skall sammanfalla med kalender å ret, men det ge;r iiven m ö jligiiet till brutet r ä kenskaps å r. Detta skall i pr-ineip sluta den
30 april, den 30 juni eller den 31 augusti. Det b ö r slutligen n ä nmas att lagen ä r utformad s å
att best ä mmelserna skall kunna till ä mpas med h ä nsyn
tagen till olika r ö relsers skiftaiide behov.

Redan å r 1962
tillkallades sakkunniga f ö r att verkst ä lla en ö versyn
av 19i-i9 ä rs bokf ö ringslag. De sakkunniga avl ä mnade ä r
1967 ett bet ä nkrmde (SOU 1967:49) med f ö rslag till lag om skyldighet att f ö ra r ä k.enskaper
m.m. P å grund av under remissbehandlingen
framf ö rd kritik ans å gs f ö rslaget inte
kimna l ä ggas till grund f ö r lagstiftning utan en genomgripande omarbetning.
Utredningens f ö rslag till bokf ö ringslag skulle inte omfatta den som brukode
jordbruksfastighet och ej heller den som idkade uthyrning av annan fastighet.
Utredningens behandling av jordbrukarna begr ä nsades till att motivera varf ö r
dessa borde undantas fr å n skyldighet att f ö r-a r ä kenskaper-.
H ä rvid anf ö rdes (s, 29 - 30):

Om man betraktar dessa b å da grupper av verksamheter ur bor-gen ä rssyripunkt, firmer man det gemensamma draget hos dem vara att den l å ngsiktiga krediten f ö r finansiering av fastighetsanskaffningen kan anses p ä ett betryggande s ä tt registrerad genom v ä rt
inskrivningsv ä sen. Kortfristiga kredi-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop,
1978/79:44 97

ter f ö rekommer n ä stan enbart i form av obetalda driftskostnader.
Niir det g ä ller fastighetsf ö rvaltning ä r
inkomsterna dessutom oftast l ä tta att
kontrollera och rekonstruera med hj ä lp
av hyreskontrakten. Betr ä ffande detta senare slag av
verksamhet ar v ä l s å ledes behovet av s ä rskilt borgen ä rsskydd i form av r ä kenskapsskyldighet inte s ä rskilt
tr ä ngande. Betr ä ffande Jordbruk d ä remot
har kredit f ö r driftsf ö rn ö denhetcr
betydligt st ö rre omfattning, och r ä ken-skapsskyldighet kan av det sk ä let finnas p å kallad
f ö r att tillvarata borgen ä remas intressen. A andra sidan ä r v ä l antalet
affiirsh ä ndelsor i ett jordbr'uk betydligt
mindre an i de flesta ö vr-iga r- ö relsor. St ö rre
delen av s å v ä l inkomst-som utgiftstransaktionerna g å r via jordbrukets organisationer, d ä r l ö pande kontokuranter f ö rs och med J ä mna
mellanrum tillst ä lls jOi'dbrukaren. M ö jli ghcter-na till rekonstruktion av gjorda aff ä rstransaktioner m å ste
diirf ö r bed ö mas st ö rre an f ö r ö vriga r ö relseldkar-e. Sammanfattningsvis kan d ä rf ö r s ä gas, att borgen ä rsintr'esset
ä r :; å uttuiuiat, n ä r det g ä ller "Jordbruksfastighet" och "annan
fastighet", att dessa verk-sEimhetsgrenar, ehuru i princip
riikonskapsskyldiga, av praktiska sk ä l
inte b ö r medtas bland de r ä kenskapsskyldiga.

Mot det anf ö rda kan
visserligen invandas, att m.an inte helt f å r
bortse fr å n den betydelse som bokf ö r-ingen har f ö r
ut ö varna av de angivna
verk;;amhet;;grenarna sj ä lva vid ut ö vandet av i ö relsen
och som underlag f ö r bed ö mning av verksamhetens resultat och eiionorniska st ä llning. Denna inv ä ndning
ä r v ä l i och f ö r sig befogad, men med h ä nsyn till att r ä kenskapsskyldighet
dock medf ö r ett visst intr å ng i den personliga friheten, s å tor-de inte inv ä ndningen
kunna tas till int ä kt f ö r lagbest ä mmelser.

Det nu anf ö rda leder-
till den materiella regeln, att alla r ö relseidkare
med undantag f ö r s å dana som brulcar jordbruk.s-fastighet eller idkar uthyrning av annan
fastighet skall å l ä ggas r ä kenskaposkyldighet. Det ä r emellertid klart att om t.ex. en jordbrukar'e vid
sidan av jordbruket driver en sj ä lvst ä ndig r ö relse
(t.ex, peniiionatsr ö relse) , blir han r ä kenskapsskyldig f ö r
denna enligt den nya lagens best ä rmnel-ser.

Ar 1971 tillkallades sakkunniga ior att verkst ä lla en for-tsatt ö versyn av bokf ö ringslagstiftnlrigen. Utredningen
avl ä mnade å r 1974 sitt bet ä nkande
(SOU 1973:57). F ö rslag till bokf ö ring;;lag. br.k C ö ri
ngsskyldighet enligt detta f ö r-slag
skulle f ö religga f ö r- aila som yrke;;miissigt drev r ö relse, d ä ribland
jordbr-uksr ö r-else. F ö r den som drev Jordbrukisr ö rel-se skulle dock bokf ö ringsskyldighet intr ä da tidigast fr ä n och med det r ä kenskaps å r,
som utgick n ä rmast f ö re det ä r
d å inkomst av jordbruksfastighet skall
beskattas efter bokf ö ringsm ä ssiga gr-under.

7 Riksdagen 1978/79. 1 saml Nr 44

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 98

1971 ärs utredning ansåg att det saknades
anledning att - då taxering av Jordbruk skulle ske enligt
bokföringsmässiga gnunder - imdanta jordbrukare fr-ån bokföringsskyldighet.
Utredningi.n åber-opade bl.a, följande uttalande av departementschefen i
prop. 1972i'120 mod förslag till en allmän över-gång till
bokföringsmässig redovisning av inkomst av Jordbruksfastighet:

Att inkomst av Jordbruksfastighet för irärarande
kan redovisas och i det övervägande antalet fall också redovisas
enligt annan princip än som gäller for redovisning av rörelseinkomst
är historiskt betingat och snarast att betrakta som en anomali.
Kontantprincipen leder otvivelaktigt till ojäirma och ofta orättvisa
taxeringsresultat. Den kar. egentligen försvaras endast med argumentet
att förandet av sådana räkenskaper ;;om fordras för bokföringsmässig
redovisning inte varit nägon utbredd tradition inom jordbruket och att
många jordbrukare således är obekanta med en sådan redovisningsmetod.
Även om reglerna för bokföringsmässig redovisning i många hänseenden skiljer
sig från de föreskrifter som gäller för kontantmässig redovisning,
innebär detta emellertid inte att den bokföringsmässiga redovisningen
är väsentligt mer ko.mplicerad. Flertalet jordbrukare tor-de ganska lätt
kunna klara av en sådan redovisning. Den dagliga notering, som
behövs för den bokföringsmässiga redovisningen, kan inte anses medföra
någon större arbetsökning med hänsyn till vad som redan gäller i
fräga om anteckningsskyldighet enligt 20 § taxeringsförordningeri.

Frän remissinstansemas sida framfördes inte något
yrkande om att jordbruksbokföringslagen skulle bibehållas. Däremot
framfördes önskemål om speciella regler för mindre jordbruk och andra
mindre rörelser. Sålunda ansåg LRF att enmansföre-tag kunde
uteslutas från kretsen av bokföringsskyldiga. Omkring 300 000
företag skulle då undantas. Ett skäl till att gränsen borde dras vid
enmansföretag var enligt LRF, att om en fast anställd finns så
föreligger ett utomstående intresse av fonnbunden bokföring. Som
enmansföretag skulle enligt LRF räknas också sådana som kortare tider
har tillfälligt anställda t.ex. vid semester, sjukdom, sådd och skörd
i lantbruk och säsongsvariationer i traditionella rörelser. För dem som
undantas frän kretsen av bokföringsskyldiga borde enligt LRF
anteckningsskyldigheten - liksom dittills -regleras i
taxeringsförordningen.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop, 1978/79:44 99

F ö reningen auktoriserade revisorer
konstaterade att en avsev ä rd del av den f ö reslagna kretsen bokf ö ringsskyldiga rimligen m ä ste
utg ö ras av jordbrukare i liten skala
och andra som driver r ö relse i ringa format. Enligt f ö reningen kunde de f ö reslagna reglema f ö r den l ö pande bokf ö ringen
inte anses st ä lla h ö gre krav p ä dessa gnupper ä n vad de borde kunna uppfylla. D ä remot ifr å gasatte
f ö reningen om de relativt
komplicerade reglema i fr ä ga om å rsbokslut kunde efter-levas och om det var
erforderligt f ö r att uppfylla kravet p å infonnationsberedskap.

Remissinstansernas ö nskem å l om enklare regler f ö r mindre f ö retagare tillg;odos ä gs genom att riksdagen p å f ö rslag av
lagutskottet undantog mindre r ö relseidkare
fr å n skyldigheten att till ä mpa best ä mmelserna
om å rsbokslut. Vidare har bokf ö ringsn ä mnden
utf ä rdat en information till n ä ringsidkare med mindre omfattande verksamhet om hur
bokf ö ringen skall ordnas.

I propositionsf ö rslaget
(prop, 1975:104) till ny bokf ö ringslag
hade emellertid undantag gjorts f ö r
enskild person som driver jordbruk eller skogsbruk. Som motivering h ä rf ö r anf ö rdes:

Det å r 1972 inf ö rda systemet inneb ä r bl.a. att f ö renklade avskrivningsregler enligt
den s.k, restv ä rdemetoden inf ö rts samt att bokf ö ring
av ink ö p och f ö rs ä ljning av
inventarier kan underl å tas.

De nyligen inf ö rda
reglerna, som ä rmu inte fullt ut tr ä tt i kraft, inneb ä r
s å lunda att bokf ö ringsplikten f ö r
jordbrukare inte ligger p å den niv å som kr ä vs
i utredningens f ö rslag och som ocks å enligt min mening b ö r kr ä vas av r ö relseidkare i allm ä nhet. Med h ä nsyn till de speciella f ö rh å llanden som
r å der inom jordbruket och mot
bakgrund av de sk ä l som chefen f ö r finansdepartementet å beropade i samband med att de n ä randa
best ä mmelsema inf ö rdes (prop. 1972:120 s. 208) ä r jag inte beredd att nu f ö resl å n ä gon ä ndring i
bokf ö ringsplikten f ö r jordbrukare. Det s ä rskilda system f ö r bokf ö ring inom jordbruk och skogsbruk som efter ing å ende utredning genomf ö rdes å r 1972 b ö r allts å
fortfarande best å .

I enlighet med det anf ö rda
b ö r s å ledes bokf ö ringsskyldighet utom f ö r dem som driver jordbr-uk eller skogsbruk, g ä lla f ö r alla n ä ringsidkare.

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop, 1978/79:44 100

Detta betyd.-r- att lagen blir' till ä mplig b å de
f ö r de allra st ö rsta .-ik.tiebolagen mod tu.-:eritals anst ä llda och f ö r
enskilda niiring.sidkare utan rijgra anst ä llda
alls.

Det uttalaride i [jrop. 1972:120 som å beropades hade f ö ljande
lydelse:

Vidare ar den planeriliga cvsk t-ivningsmetoden relativt
sv å rbem ä strad. Det ill- allts å p å kallat med en ä ndring
av nuvarande r-egler i syfte att f å
fram en f ö r- Jordbruksf ö rh å llancena
mer- l ä mpad av;:kriviiingsmetod. En
siid-arr metod b ö r dessutom m ö jligg ö ra i:ur den skattskyldige att inom en given
ram variera avskr-ivnings.beloppen lued hiinsyn till . å rsresultatet. D:;tta m å l sl-;ulle i och f ö r sig kimna
ri å s genom att g ö ra den r-il-;en;.l'.apsenliga avskrivningen
tilliimplig f ö r alla bokf ö -ringsm ä ssigt
redovisande jordbruk.are, oberoende av om den sk.attskyldiges bokf ö r-ing avslutats med vinst- och f ö rlustkonto eller ej. En s å dan ordning skulle emellertid ge upphov till
kontrollpr-oblem, som m å ste l ö sas f ö r att inte risken f ö r skattcurid.mdragai-de skall bli f ö r stor. Jag ä r
inte ber'edd att i d(?tta s.ammanhang f ö rcsl,-'i
att r ä tten till r ä kenskapsenlig avskrivning litriicKs ut till alla
bokf ö ringsm ä ssigi redovisande .jordbrukare. Jag ansluter mig s å ledes i st ä llet
till k.oimnitt é ns uppfattning att en alternativ
av-skr'ivningsmetod biir' ti lls.kapa.-i, fr'ijm:;t f ö r- de jordbr-ukare som inte avser att aiiviinda den
dubbla bokf ö ringen med vinst-och f ö rlustkonto. Uot nu sagda innebiir' s å lunda ocks å
att jag anser att alla tre avskrivningsmetoderna b ö r finnas f ö r
jordbrukar'e.

Den alternativa metod som s å lunda f ö rslagits ä r den s.k. restv ä rdeavskrivningen. Metoden skiljer
sig fr ä n r ä kenskapsenlig avsl;rivning fi' ä mst genom avsaknad ,av en
kom-pletteringsrogel, baserad p ä line ä r avskrivning. Vidare har kommitt é n f ö rslagit en h ö gsta till å ten avskrivning med 20 %.

Med hiinsyn till kr-avet p å enl-;elhet och l ä ttill ä mplighet anser jag i likhet med kommitti''n att metoden inte skall
kompliceras med n å gon s ä dan kompietteringsregel. Till ä mpningen
av en s å dan regel sk.ullc- riiimligon kr ä va dels att ink ö p
och f ö rs ä ljning nv inventarier kontinuerligt noter'as, dels att f ö rteckning i' ö
rs ö ver- aktuella inventarier. En s å dan inven-tarieredovisning torde st ä lla fiir stora anspr å k p ä flertalet Jordbrukare i fr ä ga om boiif ö ring.

Underlaget f ö r
h ö gsta till å tna avskrivning b ö r
vara inventariernas skattem ä ssiga restv ä rde vid beskattnings å rets ing å ng. Detta restviir-de skall dock ö ka:; med anskaffningskostnaderna f ö r inventarier s,om ink ö pts under beskattnings å ret och minskas
med ersi"ittning som utg ö r vedcr-lag
f ö r inventarier som lbrs;ilts cllei'
f ö r-lorats under- beskattnings å ret. Den ers ä ttning
som utg ö r vederlag f ö r s å lda eller f ö rlorade inventarier skall enligt s å v ä l nuvarande
regler som f ö rslaget tas upp som int ä kt vid taxeringen. A andra sidan b ö r det belopp varmed avskrivningsunderlaget s å lunda skall minskas f ä dras av direkt. Ers ä ttningsbeloppet
kommer h ä rigenom inte

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop, 1978/79:44 101

att p å verka det skattomii:;:;iga
resultatet i vidare m ä n ä n att avskrivningsunderlaget minska:: med detta belopp.

En s ä rbehandling synes p å kallad för inventarier
som avyttras eller g å r f ö rlorade under samma å r de
anskaffats. Vid-r ä kenskapsenlig avskr-i-vning f å r i dessa fall avdrag omedelbart ske f ö r anskaffningsv ä rdet
eller oavskriven del d ä r-av, om t.ex, avdrag redan har
medgivits p ä kontraktsstadiet. Enligt min
mening b ö r man ä ven i ett system med restv ä rdeavskrivning g ö ra
å tskillnad mellan inventarier som tas
ut ur jord-bruksr ö relsen imder anskaffnings å ret och s ä dana
som tas ut senare. Om ett inventai-ium som anskaffats under beskattnings å ret inte finns kvar vid detta å rs utg å ng,
b ö r allts å anskaffningskostnaden inte ing å i avskrivningsunderlaget. Anskaffningskostnaden
skall i stiillet dras av i sin helhet. .M å gon
r ä tt till avdrag vid utrangering av
inventarier armat fall b ö r emellertid inte firmas.

1

Valet av pr-ocent:a ts f ö r- iiogsta till å tna av:;kr-ivning vid restv ä rdeavsl ö r best ä mmas av den genomsnittliga
varaktighetstiden fiir- jordbruksinventarier-. H ä nsyn b ö r emellertid ä ven tas till att inventarierna aldrig blir helt avskrivna,
efter-som n å gon kompl ottering:-;regel inte f ö resl å s.
Erfarenheterna talar f ö r en genomsnittlig varaktighetstid
av tio å r. Med en tjugofemprocentig å rlig avdragsr ä tt
uppn å :; enligt min mening en godtagbar
effekt, l-ifter- tio å r kvarst å i-d ä ca 5,5 % oavskrivet. En ;; å riarj av:,kr-ivning Liverensst ä mmer-p å
det hela taget med den ver-kl iga viir-dimimskningen,

1 likhet med vad som g ä ller-
f ö r- r-iikensk.ajisenlig avskrivning
anser jag att avskrivning med 25 'A vid
restv ä r-deavskrivning skall g ä lla oavsett n ä r
under- ber;kattriings å ret tillg ä ngama anskaffats. Om beskattnings å ret emellertid omfattar kortare eller l ä ngre tid ä n
ett ä r, skall avskrivningsbeloppet j ä mkas i motsvarande m å n,

Restv ä rdemetoderi b ö r, liksom f.n, g ä ller
den r ä kenskapsen-liga avskri-vningen, f ö ruts ä tta ö verensst ä mmelse
mellan det bokf ö rda restv ä rdet och det restv ä rde som uppges vid taxering. Restv ä rdeavskrivningen
kr ä ver s å ledes genom sammankopplingen med bokf ö ringen inte n ä gon s ä rskild avskri-vnings-plan. De uppgifter som beh ö vs f ö r kontroll
av restv ä rdeavskrivningen b ö r kurma l ä rrmas
direkt p å deklarationens Jordbruksbilaga. Ä ven om det fr ä n
kontrollsynpunkt skulle vara ö nskv ä rt med specifika uppgifter om varje ink ö p och f ö rs ä ljning under å ret,
anser jag att man b ö r godta en summarisk redovisning av
f ö r ä ndringama i inventariebest ä ndet
under å ret. Denna redovisning skall d ä rf ö r inneh å lla uppgift om inventariemas v ä rde enligt balan:;r ä knlngen vid beskattnings å rets
ing å ng, anskaffningskostnader f ö r de inventarier som ink ö pts under beskattnings å ret och finns kvar i jordbruket vid beskattnings å rets utg å ng
liksom ers ä ttning f ö r ä ldre
inventarier- som s å lts eller f ö rlorats under beskattnings å ret, inventariemas restv ä rde f ö re
avskrivning, yrkad v ä rdeminskning samt inventariemas v ä rde enligt utg å ende
balans. Emellertid b ö r skyldighet f ö religga att i deklarationen s ä rskilt specificera ink ö p av inventarier i de fall d ä r
anskaffningsv ä rdet ö verstiger 2 000 kr. Det ankommer p ä

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop,
1978/79:44 102

riksskiOttever-ke t att avpassa dekLarationsblankettens utformning
s å att denna skyldighet kan
iakttagas. Vidare b ö r idkare av jordbi-uk eller
skogsbruk vara skyldiga att vid deklar-atiorien foga avskrift av balansr ä kningen f ö r
beskattnings å ret. Motsvarande b ö r i f ö rekommande
fall ocks å g ä lla i fr å ga om vinst- och f ö rlustr ä kning.
R ö relseidkare har redan nu s å dan skyldighet.

Det kan ifr- ä gasiJttas
om beiiov av er-i s ä rskild jordbr-uksbok-f ö ringslag kvarst å r
sedan riksdagen undantagit n ä ringsidkare
med mindre omfattande verksamhet fr å n
skyldigheten att av:;luta r ä kenskaperna
med å rsbokslut och sodan bokf ö rings-.n ä .mnden
utf ä rdat irifonnation till s å dana n ä ringsidkare
om hur bokf ö ringen skall ordnas.

Det m ä erinras om att fr å n remissinstansernas sida inte fr-amf ö rdes n å got
yrkande om att jordbruksbokf ö ringslagen
skulle bibeh å llas. D ä remot framf ö rdes
ö nskem å l om speciella regler f ö r mindre
jordbruk och andra mindre r- ö relser.

De stora och medelstora jordbruken torde till mycket stor
del anlita den bokf ö ringsservice som f ö rmedlas av Jordbrukamas f ö reningsr ö relse.
Denna service innefattar ofta uppr ä ttande
av Jullst ä iidiga å r-sbokslut, som inneh å llsm ä ssigt g å r l å ngt ut ö ver de krav som nuvarande jordbruksbokf ö ringslag uppst ä ller.
En Jordbruksbokf ö ringslag som skall till ä mpas av dessa n ä r-ingsidk.are
synes i allt v ä sentligt b ö ra inneh å lla
alla de best ä mmelser :;om å terfinnes i bokf ö ringslagen.

Enbart inf ö randet av
restv ä rdemetoden vid avskrivning av inventarier
i Jordbruk kan inte motivera en s ä rskild
bokf ö ringslag f ö r jordbrukare. Det r å der emellertid ä ven andra speciella f ö rh å llanden inom
jordbruket som tillsammans kan f ö rsvara att
man liksom hittills har en s ä rskild
jordbruksbokf ö ringslag. Man kan t.ex. peka p å de regler som i be-skattningshiiriseendo g ä ller i fr å ga
um v ä r-dering av djur i Jordbruk och som
inneb ä r en tv å ngsvis uppviirdering av tillg å ngen, vilken i pr-iiicip inte ä r till å ten
enligt bokf ö ringslagen. Vidare g ö r sig borgen ä rsintresaet
inte g ä llande p ä samma s ä tt
som n ä r det g ä ller andra r ö relser,
vilket g ö r

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 103

vissa best ä mmelser i
bokf ö ringslagen on ö diga i fr å ga
om jordbruksr ö relse.

Det avg ö rande sk ä let f ö r att bibeh å lla en jordbruksbokf ö ringslag m å ste dock vara att de r ä kenskaper som f ö rs
enligt denna lag uteslutande ä r avsedda
som underlag f ö r taxering. Det m å erinras om att f ö redragande
statsr å d i samband med nuvarande
jordbruksbokf ö ringslags tillkomst understr ö k (prop, 1951 :191 s, 175) att r ä kenskapema uteslutande var avsedda som underlag f ö r taxeringen och att de inte skulle anses som
handelsb ö cker. N å gon "bokf ö ringsskyldighet"
i egentlig mening avs å gs allts å inte bli tillskapad genom denna lag. Jordbrukamas
bokf ö ringsskyldighet skall s å ledes inte medf ö ra
de civilr ä ttsliga verkningar, som f ö ljer av bokf ö ringslagen.
Enligt utredningens direktiv skall jordbruksbokf ö ringslagens nuvarande till ä mpningsomr å de kvarst å of ö r ä ndrat.

Det f ö rslag till jordbruksbokf ö ringslag, som utredningen framl ä gger, har utformats enligt de direktiv som utredningen
haft att f ö lja. Utredningen har s å lunda s ö kt
att i m ö jligaste m ä n samordna regelsystemet med bokf ö ringslagen.

De ä ndringar som f ö resl å s ä r av s ä
genomgripande art att utredningen inte ansett det l ä mpligt att inarbeta dessa i den nuvarande
jordbmksbokf ö ringslagen. Utredningens f ö rslag inneb ä r
d ä rf ö r en helt ny jordbruksbokf ö ringslag.
F ö rslaget kommentera.s i det f ö ljande i en specialmotivering paragraf f ö r paragraf,

I betydande utstr ä ckning
inneb ä r utredningens f ö rslag att bokf ö ringslagens
regler ö verf ö res till Jordbruksbokf ö ringslagen.
I den m ä n reglema i do b å da lagama ö verensst ä mmier blir uttalandena 1 f ö rarbetena till bokf ö ringslagen i tilll ä mpliga delar
g ä llande ä ven f ö r
jordbruksbokf ö ringslagen. Detsamma g ä ller uttalanden och anvisningar av bokf ö ringsn ä mnden.
Eventuellt b ö r n ä mnden ut ö kas med en sakkunnig betr ä ffande de speciella redovisningsproblemen i jordbruk
och skogsbruk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

utredningen föresl:ir- att iräringsidkare, vars
verksamhet är av mindre omfattning, inte skall behöva avsluta
räkenskaperna med årsbokslut. Detta är i överensstämmelse med bokföringslagens
regler. Dessa näringsidkare behöver således inte upprätta nägon balansräkning.

Utredningen
har övervägt att föreslå att även den näringsidkare, som inte
avslutar räkenskaper-na med årsbokslut, skulle vara skyldig upprätta en
balansräkning upptagande tillgångar och skulder vid räkenskapsårets slut
enligt i huvudsak följande schema.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tillgångar

Skulder- och eget, kapital

opaginerad Kontrollera mot PDF

Omsättningstillgångar

Kassa och banktillgodohavande

Aktier och obligationer

Kundfordringar

Övriga fordringar

Skogskonto

Investeringskonto för skog

ingående .moms

Till staten betald moms

Lager av

Djur

Produkter och förnödenheter

Ariläggningsti llgångar

Insatser i ek. fören.

Inventarier

Driftbyggnader

Olika markanläggningar

Fast egendom som ej är tillgäng enligt ovan

Kortfristiga skulder
Leveräntorsskulder

Växelskulder Övriga skulder Utgående moms Mottagna
förskott

Långfristiga skulder
Checkräkningskredit Läneskulder

Eget kapital

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop, 1978/79:44 105

Det skulle tmappas t kunna an;:es betungande f ö r n ä ringsidkaren
att beh ö va uppr ä tta en s å dan
balansr ä kning. Han m å ste g ö ra en
sammanst ä llning av tillg å ngar och skulder bl,a, f ö r att uppr ä tta
deklarationen. Balansr ä kningen borde liksom å rsbokslutet inf ö ras
i en bunden bok. Det m ä framh å llas att som sk ä l
f ö r att å rsbokslutet skall inf ö ras i en bunden bok har framh å llits,
att kraven p ä kontinuitet mellan å ren och m ö jlighet
att g ö ra j ä mf ö relser mellan olika ä r m ä ste tillgodoses.
F ö redragande statsr å det har i det tidigare å tergivna uttalandet fr å n prop, 1972:120 framh å llit, att
idkare av Jordbruk och skogsbruk b ö r
vara skyldiga att vid deklarationen foga avskrift av balansr ä kningen f ö r
beskattnings å ret,

I 30 § 1 mom, taxeringslagen stadgas i
enlighet h ä rmed att deklarationsskyldig, som under beskattnings å ret f ö rt r ä kenskaper i r ö relse, Jordbruk eller skogsbruk som
bedrivits av honom, skall vid sj ä lvdcklarationcn
foga bestyrkt avskrift av balansr ä kning
f ö r beskattnings å ret och balansr ä kning
f ö r det n ä rmast f ö reg å ende r ä kenskaps å ret. Det m å
ä ven erinras om best ä irmielsen i 22 §
punkt 5 andra stycket KL att skattskyldig f å r
å tnjuta restv ä rdeavskrivning "under f ö ruts ä ttning av
motsvarande avskrivning i r ä kenskapema"
och att som f ö ruts ä ttning f ö r avdrag f ö r .avs ä ttning
till investeringsfonder f ö r f ö rlorade inventarier och lagertillg å ngar
g ä ller, att avs ä ttning skall ha verkst ä llts i r ä kenskaperna f ö r beskattnings å ret,
Avskrivni.ngen och avs ä tt.nlngen torde inte kurma komma
till uttryck i r ä kenskapema om inte en balansr ä kning uppr ä ttas,

N ä gon skyldighet att uppr ä tta balansr ä kning
har emellertid inte f ö reskrivits i bokf ö ringslagen f ö r
de n ä ringsidkare, som inte avslutar r ä kenskaperna med å rsbokslut.
F ö r dessa n ä ringsidkare f å r
1 st ä llet sjalvdeklarationens r ö relsebilaga R 1 eller motsvarande ers ä tta ett vanligt å rsbokslut.
Utredningen iiar inte ansett sig i jordbruksbokf ö ringslagen, som fr ä mst avser
att tillgodose de taxeringsm ä ssiga aspektema,
kunna uppst ä lla st ö rre krav p ä
r ä kenskapema ä n som ansetts erforder-ligt i bokf ö ringslagen. F ö r
de jordbrukare

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop,
1978/79:44 106

som inte avslutar r-äkenskapema med årsbokslut får
således sjalvdeklarationens jordbruksbilaga J 2 eller motsvarande ersätta
ett vanligt årsbokslut,

ÖVERVÄGANDEN OCH SPECIALMOTIVERING

1 §

F ö r aktiebolag, ekonomisk f ö rening (sambruksf ö rening)
och handelsbolag, som driver Jordbruk eller skogsbruk, g ä ller att de ä r
bokf ö ringsskyldiga enligt bokf ö ringslagen. Detta g ä llde ä ven enligt 1929 ä rs bokf ö ringslag.
Den nuvarande jordbruksbokf ö ringslagen g ä ller endast f ö r
enskilda personer, som driver jordbruk eller skogsbruk.

Enligt direktiven b ö r
utg å ngspunkten f ö r utredningsarbetet vara att jordbruksbokf ö ringslagens nuvarande till ä mpningsomr å de
skall kvarst å of ö r ä ndrat. H ä rav f ö ljer att ä ven den nya jordbruksbokf ö ringslagen b ö r
bli till ä mplig endast f ö r s ä dana n ä ringsidkare, vilka icke ä r bokf ö ringsskyldiga
enligt bokf ö ringslagen f ö r inkomst av Jordbruk eller skogsbruk, dvs,
enskilda personer.

N ä r i bokf ö ringslagen stadgas undantag f ö r enskild person som driver jordbruk eller skogsbruk
m å ste med enskild person
tolkningsvis ä ven j ä mst ä llas d ö dsbo efter s å dan
person. Begreppet enskild person har samma inneb ö rd i utredningens f ö rslag som i
bokf ö ringslagen.

En r ö relseidkare, som ä r bokf ö ringsskyldig
enligt bokf ö ringslagen f ö r sin r ö relse,
kan om han ä ven driver jordbruk eller skogsbruk
finna det l ä mpligt att till ä mpa bokf ö ringslagens
regler f ö r all sin verksamhet. Detta b ö r inte m ö ta
n å got hinder, d ä bokf ö ringslagens
regler ä r mer omfattande ä n utredningens f ö rslag
till jordbruksbokf ö ringslag.

Best ä mmelserna om å rsbokslut i jordbruksbokf ö ringslagen b ö r
i princip vara obligatoriska endast f ö r
de st ö rre Jordbruken.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 107

Enligt bokf ö ringslagen ä r best ä mmelserna
om å rsbokslut ej till ä mpliga p å
enskild n ä ringsidkare, som driver sin verksamhet
utan bitr ä de av flera ä n tv å ä rsauist ä llda
personer och i vars r ö relse den ä rliga bruttooms ä ttningss'umman
understiger 200 000 kronor.

Flertalet av de mindre jordbruken ä r familjejordbruk, d ä r arbetet utf ö res av familjemcdlommama. lin gr ä nsdragning med h ä nsyn
till antalet å rsanst ä llda personer synes d ä rf ö r inte l ä mplig n ä r
det g ä ller jordbruk. Bruttooms ä ttningen i jordbruk och skogsbruk kan variera
betydligt mellan olika ä r t.ex. p å grund av skogsavverkning. Inte heller storleken av
bruttooms ä ttningon ar d ä rf ö r i och f ö r sig l ä mplig
f ö r gr ä nsdragningen. Det hade varit ö nskv ä rt om man kunnat g ö ra gr ä nsdragningen vid viss arealstorlek
p å Jordbruket eller efter taxeringsv ä rdet, Variationema ä r dock s ä stora mellan joi-d-bruk i olika
delar av landet betr ä ffande b å de arealstorlek och taxeringsv ä rden att utredningen stannat f ö r att f ö resl å , att gr ä nsdragningen
g ö rs med h ä nsyn till bruttooms ä ttningen i verksamheten.

Utredningen anser att gr ä nsen ä ven betr ä ffande Jordbr-uk och skogsbruk f ö r n ä rvarande kan
s ä ttas vid en bruttooms ä ttning av 200 000 kronor. Som framg å r av do uppgifter, som erh å llits fr å n
statistiska centralbyr å n (bilaga 1), kommer d å det helt ö verv ä gande antalet jordbruk att undantas fr å n skyldighet att avsluta r ä kenskapema med å rsbokslut.
Att oms ä ttningen ett enstaka å r uppg å r
till eller ö verstiger 200 000 kronor b ö r dock inte medf ö ra
skyldighet f ö r n ä ringsidkaren att uppr ä tta å rsbokslut, om hans oms ä ttning normalt understiger 200 000 kronor. Om bruttooms ä ttningen under tv å
p ä varandr-a f ö ljande r ä kenskaps å r uppg å r
till eller ö verstiger 200 000 kronor, b ö r reglema om å rsbokslut
bli till ä mpliga, s å vida icke n ä ringsidkaren
kan visa att bruttooms ä ttningen b å da dessa ä r
var ononnalt stor och att bruttooms ä ttningen
tidigare understigit och i forts ä ttningen
kommer att understiga 200 000 kronor.

Enligt utredningsdirektiven skall regelsystemet vara
utformat

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop, 1978/79:44 108

s å att 1 f ö r:;ta hand de taxer-ingsm ä ssiga aspektema blir tillgodosedda, I f ö rsta stycket i 1 §
har d ä rf ö r, liksom i nu'varandc jordbruksbokf ö ringslag, angi-vits att r ä kenskapema
skall f ö ras som underlag f ö r taxeringen. Jordbrukarnas skyldighet att f ö ra r ä kenskaper
skall s å ledes inte heller i forts ä ttningen medf ö ra
de ci-vilr ä ttsliga verkningar, som f ö ljer av bokf ö ringslagen.
Detta uts ä ges i tredje stycket som motsvarar
tredje stycket i nuvarande jordbruksbokf ö ringslag.
D ä den nya bokf ö ringalagen nuir.era t.n ä tt i kraft har uttrycket "pliktig att f ö ra handelsb ö cker"
ersatts med "bokf ö ringsskyldig enligt bokf ö ringslagen (1976:125)".

2 §

Best ä mmelserna ö verensst ä irmer,
mod vissa mindre andringar, med best ä mmelserna
i 2 § bokf ö ringslagen. Utredningen f ö resl ä r att bokf ö ringslagens
regler om verifikationshantering i stort set.-t i of ö r ä ndrat skick ö verf ö res till
jordbruksbokf ö ringslagen. S å som framh å lles
1 direktiven synes en samordning med bokf ö ringslagens
regler i f ö rsta hand kunna ske n ä r det g ä ller
den l ö pande bokf ö ringen och verifikationshanteringen. H ä rigenom blir ä ven
de taxeringsm ä ssiga aspekterna tillgodosedda.

1 arbetet p å att
reformera bokf ö ringslagstiftningen har best ä rrmielser om verifikationer och hur dessa skall
hanteras av flera sk ä l iignats en s ä rskild uppm ä rksarrihet.
Vid tiden f ö r 1929 ä rs bokf ö r-ingslags
tillkomst var det vanligt att utf ö rliga
anteckningar brukade g ö ras i dagboken. Verifikationerna
hade d ä rf ö r inte s ä stor betydelse. Detta s ä tt att bokf ö ra
har med tiden f ö r ä ndrats. Numera har textskrivningen i den l ö pande bokf ö ringen
kommit att begr ä nsas och det f ö rekommer ofta att text saknas helt och h å llet, I sistn ä nmda
fall kan en bokf ö ringsanteckning best å i att det g ö rs
en h ä nvisning till numret f ö r den underliggande verifikationen. Denria
utveckling har lett till att verifikationerna numera m ä ste anses som den grundl ä ggande upplysningsk ä llan. I reformarbetet har iiven fi.skala intressen och civilr ä ttsliga

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 109

kontrollbehov å beropats
som .';t ö d f ö r att det b ö r inf ö ras regler som s ä kerst ä ller verifikationsmaterialet.

Bokf ö ringslagen st ä ller ki-av p å
att det i pr-incip skall finnas verifikationer f ö r varje enskild aff ä rsh ä ndelse. Den inneh å ller
vidare f ö reskrifter om vilka uppgifter en
verifikation skall inneh å lla ooh om det s ä tt p å vilket
verifil-;a-tionema skall registreras och systematiseras som ett led i sj ä lva bokf ö ringsarbetet.

F ö r- jordbrukets del torde praxis vad
betr ä ffar den l ö pande bokf ö ringen
i princip ha f ö ljt den allm ä nna utveckling som nu beskrivits. Det innebiir s å ledes att det ä ven
h ä r skett en f ö rskjutning; i bokf ö ringsr-utinema sii att ver-ifi-katlonema koirmiit i f ö rgruridei'i p å
ett helt annat s ä tt ä n tidigare. Det ä r d ä rf ö r uppenbart att den nuvarande jordbruksbokf ö ringslagens knapph ä ndiga best ä mmelser om verifikationshanteringen
inte fyller do krav, som man niuiiera b ö i-st ä lla, f ö l-
att kunna tillgodo;,e bl.a, det allrniirmas skatteintresse. Det ijr d ä rf ö r l ä mpligt att nu ä ndra
dessa best ä mmelser i nuvarande jordbruksbokf ö ringslag s å
att de, s ä l å ngt det ä r m ö jligt, kommer att motsvara vad som g ä ller f ö r n ä ringsidkare i allm ä nhet. Till
fr ä gan i vilken omfattning bokf ö ringslagens best ä mmelser-
p å detta omr å de b ö r ö ver-f ö ras till
jordbruksbokf ö ringslagen å terkommer utredningen i kommentaren till 4 § .

I enlighet med vad nu anf ö rts har i 2 § andra stycket under punkt 1 f ö reskrivits att redovisningsskyldigheten innefattar
att till upplysning om verksamhetens f ö rlopp
l ö pande bokf ö ra uppkonma aff ä rsh ä ndelser- och tillse att det finns verifikationer
till alla bokf ö ringsposter.

Under punkt 2 har- f ö r-eskrivits
skyldighet f ö r n ä ringsidkaren att avsluta bokf ö ringen
med å rsbokslut i ö verensst ä mmelse
med bokf ö ringslagens regler.

F ö r den n ä ringsidkare som enligt 1 § andra stycket inte be-

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 110

h ö ver- avsluta r- ä kenskar-erna .ind å rsbokslut enligt jordbruksbokf ö ringslagens
regler- f å r- - som utredningen tidigare framh å llit - sj ä lvdeklarationens
jordbruksbilaga J 2 eller motsvarande ers ä tta
ett vanligt å rsbokslut. Enligt nuvarande
jordbruksbokf ö ringslag skall n ä ringsidkaren vid r ä kenskaps å rets slut uppr ä tta inventarium och balansr ä kning. Ä ven
om utredningen anser det naturligt att ä ven
de n ä ringsidkare som inte uppr ä ttar å rsbokslut
skall vara skyldiga uppr ä tta en balansr ä kning har utredningen av sk ä l som tidigare redovisat:; inte framlagt n å got f ö rslag h ä rom.

I tredje punkten under 2 § andra stycket har slutligen, i 'ivorensstiimmelse med bokf ö ringslagens regler, f ö reskrivits att r-cdovisningsskyldigheten iiveri innefattar att
arkivera verifikationer, bokf ö ringsb ö cker- och annat r- ä kenskapsmate-rial,

3 §

Ä ven
best ä mmelserna i 3 '5 har utformats i
huvudsaklig ö verensst ä mmelse med motsvarande regler i bokf ö ringslagen, d ä r
de å terfinns i 4 ;',',

I nuvarande jordbruksbokf ö ringslag finns inte n ä gon uttrycklig
motsvar-igViet till fur-eskriften att den L ö pande
bokf ö ringen skall omfatta alla affiirsh ä ndelser i verksamheten. Enligt 3 '5 andra stycket
nuvarande jordbruksbokf ö ringslag skall i dagboken redovisas
int ä kter och kostnader i jordbruket
och skogsbr-uket. Till int ä kterna skall h ä nf ö ras ä ven v ä rdet av de
f."-")rn ö denheter och produkter, som
uttagits fr å n verksamheten f ö r att anv ä ndas
f ö r eget, anst ä lldas eller -jcn- dantagstagares
behov eller liknande ä ndam å l. Ä ven uttag f ö r att anv ä ndas
f ö r den fortsatta driften p å fastigheten t.ex. f ö r ny-, till- eller ombyggnad eller f ö r underh ä ll eller uttag f ö r att anv ä ndas
p ä annan fastighet eller i r ö relse, som innehas av n ä ringsidkaren, skall bokf ö ras i dagboken.

Som n ä rmare kommer att motiveras i
kommentaren till 5 § anser utredningen att de s ä rskilda f ö reskrifterna
om dagboken

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop, 1978/79:44 I"

b ö r kurma undvaras. Som ett grundl ä ggande moment i bokf ö ringsarbetet har f ö reskrivits
att redovisningsskyldigheten innefattar att l ö pande bokf ö ra uppkomna aff ä rsh ä ndelser.

Derma ä ndrade
ordning meaf ö r behov av en uttrycklig best ä m.-melse av begreppet aff ä rsh ä ndelse ä ven i Jordbruksbok.f ö -ringslagon. Enligt definitionen i bokf ö ringslagen skall som aff ä rsh ä ndelser i f ö rsta
hand noteras alla f ö r ä ndringar i f ö r-m ö genhetens storlek och sammans ä ttning
s å som in- och u-t-betalningar samt
uppkomna fordring.ar och skulder. Utredningen f ö r-esl ä r att enligt jordbruksbol-f ö ringslagcn som aff ä rsh ä ndelser i f ö rsta hand skall noteras alla in- och utbetalningar-
i jordbruket, dess bin ä ringar octi skogsbruket.

S å som n ä rmar'e kommer att motiveras i koiranentaron till 6 ; anser
utredningen att den s.k, p ä rmmetoden b ö r f å till ä mpas betr ä ffande
bokf ö ringen av fordringar och skulder n ä rdet g ä ller
jordbrukare. Det inneb ä r att bokf ö ringen av fordringar och skulder under vissa f ö ruts ä ttningar f å r dr ö ja till dess
betalning sker. Som huvudregel f ö resl å s dock skola g ä lla
att fordringar ocii ;;kulder skall bokf ö ras
n ä r faktura eller annan handling utf ä rdats eller mottagits.

Enligt bokf ö ringslagen r ä knas som aff ä rsh ä ndelse ocks å
den bokf ö ringsskyldiges tillskott till och
uttag ur r ö relsen av pengar, varor eller
armat. Det skulle kunna ö verv ä gas att i jordbruksbokf ö ringslagens
definition av begreppet aff ä rsh ä ndelse g ö ra
bruk av uppr ä kningen av de uttag som enligt 5 § nuvarande jordbruksbokf ö ringslag skall bokf ö ras i dagbokc-n. En s ä dan ordning
skulle emellertid ur lagteknisk synvinkel bli mycket tyngande. De exempel p ä uttag ur Jordbruket eller skogsbruket som omn ä mns i 3 §
nuvarande jordbruksbokf ö ringslag t ä cks enligt utredningen:; uppfattning av bokf ö ringslagens uttryckss ä tt "tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor
eller annat". Utredningen f ö resl ä r d ä rf ö r att definitionen av begreppet aff ä rsh ä ndelse ä ven n ä r det g ä ller tillskott och uttag anknyts till vad som ä r f ö reskrivet i
bokf ö ringslagen. Det kan i detta
sammanhang kon-

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 112

stateras att det inte iir- ovanligt att uttag av f ö rn ö denheter
och pr-odukter- fr- å n .jor-dbi-uke-t eller skogsbruket
f ö r att anv ä ndas f ö r
vid taxorj.ngen avdragsgilla underh å lls-
ocii reparationsarbeten i pr-aktlken inte bokf ö rs. I st ä llet sker h ä r en tyst kvittning. En s å dan tyst kvittning kan emellertid i princip inte
accepteras. Det m ä i t, ex, er-inras om att uttag av
virke etc. fr å n den egna fastigheten, som arrv ä nts f ö r reparation
eller annat arbete p å bostadshuset, utg ö r-till merv ä r-deskatt
skattepliktigt uttag. Siidant uttag skall s å iledes
bokf ö ras.

Den nuvarande jordbruksbokf ö ringslagens best ä irinielser- om verifikationer iir-
mycket knapph ä ndiga och allm ä nt h. ä llna. Enligt
f ö reskriftema i tredje stycket i 4 § skall ankommande brev, r ä kningar och ö vriga
handlingar som har betv-delse f ö r
verksamheten f ö rvaras i ordnat skicl'.. I samma
stycke finns ocks å en f ö reskrift om att handlingar soiii avs ä nts skall '-;o]-)ieras och att kopiorna skall f ö rvaras i ordnat skick.

Som tidigare framh å llits
fyller dessa bestiimmelser inte de krav som man numera b ö r st ä lla f ö r att kunna tillgodose bl,a, det allm ä nnas skattclntressc. Det b ö r d ä rf ö r h ä r ske en
anpassning till bokf ö ringslagens regler.

Bokf ö ringslagens regler ä r intagna i 5 § ,
Dessa regler har utformats f ö r- att ge
anvisningar f ö r verifikationsh.imte-ringen i
olika slag av verksamheter. Enligt utredningens mening b ö r reglerna d ä rf ö r inte i of ö r ä ndrat skick ö verf ö ras till jordbruksbokf ö ringslagen utan anpassas till behovet f ö r jordbruk och skogsbruk,

Best ä rranelserna i f ö rsta styclcet i 5 § bokf ö ringslagen synes i huvudsak kunna ö verf ö ras till
jordbruksbokf ö ringslagen, Kravet p ä att det skall finna;-, en verifikation till varje
aff ä rshiindelsc b ö r s å ledes g ä lla fullt ut ä ven
vid bokf ö ringen inom jord- och skogsbruket.
Inneb ö rden av begreppet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop, 1978/79:44 "3

aff ä rsh ä ndelse har- tidigar-e beskrivits. F ö rutom
externa transaktioner iimefattas i detta begrepp olika fonner av uttag ur-
jord- och skogsbr-uket. Detta f å r till f ö ljd att det skall finnas verifikationer- ä ven f ö r dessa bokf ö rings-postc-r.

Det kan iiven i jor-dbruk och :;kogsbr-uk f ö rekomma att en mottagen iiandling k.an vara av s å dan ar-t (t, ex, kontrakt eller avta.L) att .n ä ringsidkaren inte vill l å ta den ing å
bland verifikationerna utan i stiillet f ö rvara
den p å annat och k.Tiiske mer betryggande
s ä tt, F ö r-eskr-iften i bokf ö ringslagen
att, om det iir p å kallat med h ä nsiti till arten av den mottagna Handlingen, bokf ö ringen f å r,
i stiillet f ö r att grundas p ä denria handling, grunda;; p å en s ä rskilt uppr ä ttad h ä nvisningsverifikation,
b ö r d ä rf ö r finnas ä ven i Jordbruksbokf ö ringslagen.

1 5 § andra stycket bokf ö ring:;lagen finns f ö reskrifter om vilka uppgiftci- err verifikation skall inneh å lla. Verifikationen skall fl å ett varaktigt s ä tt
inneh å lla uppgifter om n ä r den har- uppr ä ttats,
vad aff ä rsh ä ndelsen avser, vilket belopp den g ä ller
samt vilken motpart aff ä rsh ä ndelsen r ö r. Vidare skall r-nligt detta
stycke i f ö rekommande fall anges vilka
handlingar som legat till grTund f ö r
aff ä rsh ä ndelsen. Det irmeb ä r- allts å att uppgift skall l ä mnas om t, ex, offert, avtal eller- faktura som legat till grtmd f ö r aff ä rsh ä ndelsen. Med h ä n:',yri
till m ö jligheten att gi-unda bok.f ö ringen p ä en
s ä rskild h ä nvisningsverifikation finns ocks å en best ä m-.melse
att det i f ö rekommande fall skall finnas
uppgift om var originalhandling f ö rvaras.

F ö r flertalet Jordbrukare best å r den viktigaste verifikationen i avr-iikn i
ngsbosked fr å n jordbrukets f ö reningsr ö relse.
Det ä t- k ö paren eiiler siiljaren som utf ä rdar
ver-ifikationen. Best ä mmelserna i andra stycket bokf ö r-ingslagen skulle d ä rf ö r m ö jligen kunna anses som ö verfl ö diga i jor-dbruksbok-f ö ringslagcn. Emellertid f ö rekommer
ä ven i Jordbruk och skogsbruk aff ä rstransaktioner som inte ber ö r jordbrukets

8 Riksdagen 1978/79. 1 saml Nr 44

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 114

orgarilsati on. r-. M.-d tiin.-yji li ä i-ti I 1. inii d:' be: .tijmmelsen i 5 §
tindra r;ty(;kr-t bok ioi-ings Lagen tillkommit bl.a. f ö r att tillgodose det allmiinna:, ;;kattein-tr-esse
har utredningen stannat f ö r att ä ven dessa best ä mmelser
b ö r ö verf ö ras till j.ii-dlJmksbokf ö r-ingslagen. Det b ö r i detta sarmnanhang framh å llas
att avriiknlngsbeskeden fr å n jordbrukets f ö renings-r-;irelse har- m å nga olika poster. Det ligger- i sakens natur att i
avr ä kningsbt:skedon ing å ende inkomstposter och avr ä k-ningsposter skall bokf ö ras var f ö r
sig.

Bcstiiiranelsema i 5 §
trcdje :;tycket bokf ö ringslagen om gemensrim
verifikation har utreilnlngen inte :uiset-t b ö ra ö ver-fiir-as tiitl
.:oi-dbr-uk;-.bokfcrir'.g:;lagen. Fr ä n
bokf ö ringssyn-pimkt skiljer sig
jordbruket p ä m å nga :; ä tt fr å n de f ö retag som n ä rmast har- behov av regler om att f å anv ä nda sig av
gemensamma verif ika-tioner. Detta behov ä r-
st ö rst inom t, ex, industri- och
hcmdels f ö retag med en s å dan struktur att d ä r f ö rekommer aff ä rstransaktioner' av masskarakt ä r. Inom jordbruket f ö rekommer mycket s ä llan att affiirsh ä ndelsema f å r
on 3 å d,an omfattning. Ä ven om d-t kan bli aktuellt i n å got fall finns knappast anledning tynga lagtexten 1
jordbruksbokf ö ringslagen med s ä rskilda f ö reskrifter
om gemensam verifikation. Enligt utredningens mening saknas det ä ven anledning att i ,i.--r-dbruksbokfuringslagen
inf ö r-a undantagsbest ä mmelser- f ö r
det fall att kontarLtf ö rs ä ljning sker ö ver disk,

I 5 § fj ä rde stycket bokf ö ring;,lag.-n ges slutligen best ä mmelser om hur- verifikationerna skall registreras
och syste-matireras :-.om ett led i sj ä lva
bokf ö ringsarbetet och hur de skall f ö r-varas m,m. Dessa best ä mniel;;er uppfyller de grundl ä ggande kraven p å
hur verifikationsmaterialet b ö r hanteras.
Det saknas anledning att tillgodose dessa krav efter n å got armat m ö nster
n ä r det g ä ller jordbruks- och skogsn ä ringarna, Utrectnirigen f ö resl å r d ä rf ö r att best ä mmelsema i of ö r ä ndrat skick f ö rs
ö ver till jordbruksbokf ö ringslagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ng:,lag
:,l-;all liirings-

Erilig-t 5 -.'i nuvar-:iri(.l. joi-dbruk.:

idkaren
föra dagliol. ocli invent.-ir-iebok, samt de övriga'böcl-.ei- som
behövs med hiiii:.-./n till ver-|-.siuiilie1;cns 0'nfattning och
besk.affenhet. Enligt 4 'j skall dagbol-: - vilken l-san bestå av
en eller fl er-a biicker - och inventar-iebok, var-a bundna. Andra
räkenskapsböclier l-'.an bestå av ett betryggande lös-hlads- eller
kortsystem. Bundna räkenskapsböcker skall ha sidorna eller uppslagen
numrerade i löpande sifferföljd och blad får inte tas bort ur-
de;-.sa böcker. Samtliga nu redovisade be:;täm.Tie] :;er här-rör från
1929 åi-:i l.iokföringslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
iiropos i t i r.neri t (prup. 1975:104 :, praxis irlller p:".

11 den nya b'.k nir-in;-:;] ag--n h.ar p.inek.ats

16il) att d..- bundna liöck.erna i
bol-;för-iMg:;-.-itt för-svinm. neima utve-ckling har samband med att
många n,. rin,v;i di;arc numer-u använder sig av olika genomskrifts- och
;naskinbokfö i-rng;;iih.'ttnler. Bundna böcker används i stor-
utsti-iickning b.-rra niir- di-t ,ii- fr-'ig;-t om kolumn-dagböcker
och kas;-,.nb(jcker. Det har vidare r-ipek;its att bunden dagbok
ofta för:- bara för att formellt fullgöra lagens krav. De:;sa fö
i-hå 1 | .anden hat- 1 r-tt till att man i den nya bokföringslagen
har sliippt kraven p.-'i bundna l-iöcker i den löpande bokföringen.
Det har ruisett.. tillrilcliligt att ange vilka allmänna krav som
skall tillgodoses vid valet av bol-;-för'ingssysti'm.

Den nu be:;kr-ivna utvecl.-.] ingen iir- allmiin och
torde således gälla inte bai-a lor- de niiring:. idk.arc :;om
omfattas av bokfö rlngslagi-ns i-e/;el-,ystem utan iiv.rn lör- de
som bedriver jordbruk och skogsbruk. Med lii.iiisyn hiir-till ocli
mot bal-grund av att man för att tillgodose det allmännas skatteintresse
främst bör inrikta sig på de regler-, :,om berör verifikationshanteringen,
anser utredningen att man även i Jor-d-bruksbokföringsl:i;';cn bör
kunna undvara detaljerade bestämmelser om räkenska|i;;bcicker- och
hur de:;;;a skall föras som ett led i det löjiande bokiori
ng:;arbetct. På samma sätt som i bokföringslagen bör det diirför-
räcka med att ange vilka

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 116

allm ä nna krav som skall tillgodosos vid valet av bo!'f ö -

ringssystem. Dessa allm;iriria kr-av ä r- att bokf ö r-ingen skall

ske i ett or-driat och betr-yggande system av b ö cker, k.ort,

l ö sblad eller- andra hj ä lpmedel.

Med denna ordning f å r-
deri redovl:-ni ngsskyld.Lgo m ö jligiiet att
sjiilv bestiimrna vilken bok.f ö r-ingsmetod
som passar b ä st f ö r hans verksamiiet. Det b ö r
:, å ledes inte stiillas krav yi å att den l ö pande
bokf ö ringen till n å gon del skall b.jh ö va ske i bundna b ö cker. Detta hindrar- naturligtvis
inte att det f ö r m å nga jordbrukar-e iiven i forts ä ttningen
kan vara ä ndam å lsenligt att utnyttja bundna b ö cker.
Det f ö rekommer t, ex. i stor utstr ä ckning att den l ö pande
bokfiiringen sker i kassajourrialer, som har utformats siirsl;ilt med h.insyn
till jordbr-uk.ets och skogsbrukets drift:;f ö rh å l iaiiden. Det ä r
inte n å got ö nskem å l att å stadkomma ä ndr-ing
i detta f ö rh ä llande.

I andra stycket i 4 §
i nuvarande jor-dbruk::bol;f ö r-ingslag l ä nmas f ö reskrifter
hur inf ö ringc-n r r-iikeiiskakisb ö ckei-na skall ske ocli iiur dessa skall behandlas. P ä samma siitt som best ä mmelsema om r ä kensl-;ap:;b ö cker iir dessa f ö reskrifter
i huvudsak h ä mtade fr;'in 192'.,' "irz bok r ö ringr;l,ag. Om m.an som utredningen f ö resla.git sliipper kravet pii bundria b ö cker f ö r den l ö pande bokf ö ringen
inom jordbruket faller- det sig naturligt att ä ven n ä r det g ä ller det tekniska f ö rfar-andet vid bokf ö ringsarbetet
anknyta till r-egelsystemet i den nya bokf ö ringslagen.
Det inneb ä r att Jordbr-uksbokf ö ringslagen b ö r
inneh å lla f ö reskrifter om att bokf ö ringen skall
ske p ä ett varaktigt s ä tt och att det som har bokf ö rt inte f ä -r
utpl å nas eller g ö ras ol ä sligt.

Ä ven
i fi- ä ga om i-at-tel:;er av olika Lrif ö ring;ar synes jor-d-bi-uksbokf ö ringslagens bestiimmelser biira ers ä ttas med de r-egler som enligt bokf ö ringslagen g ä ller
f ö r n ä ringsidkarna i allm ä nhet. Enligt
dessa regler i bokf ö ringslagen skall vid r ä ttelse av felf ö rd
post .anges n ä r r ä ttelsen skett och vem som f ö retagit
den. Vidare skall om r ä ttelse sker genom

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 117

en s å r-skild r- ä ttelsepost verifikation uppr ä ttas om r ä ttelsen.
I detta fall skall samtidigt genom anteclming p å den tidigare veri rik.ationeri ellei- p å annat s ä tt s ä kerst ä llas att man vid gransl-ming av den
tidigare bokf ö rda posten utan sv å r-ighet kan f å
k ä nnedom om r ä ttelsen. Visserligen torde en bestiimmelso om r ä ttelse genom s ä rskild
r ä ttelsepost te :;ig fr ä mmande f ö r
f].(?rtalr't jordbrukare men den kan dock bli aktuell i do st ö r-rc jor-dbrul-en. Utredningen f ö r..'sl å r
d ä rf ö r att iiven den bestiimmelsen ö verf ö res till jordbi-ul-;sbokf ö r-ingsl,agen.

Det iir j detta sammanhang liimpligt att n å got ber ö ra
fr ä gan om n ä r en bokf ö ring:; å tg;ird skall anses vara definitiv. t-'ri,(iar, har :.;ppm ä rl'.sarrjnats bl.a. i samband .-ned f ö rar-betena till den nya bokf ö ringslagen. Det f ö rekommer
att en bokf ö ringssl';yldig l ö p.ande f ö r-
olika kladdar fr ä n vilka uppgifterna mer eller
mindre of ö r- ä ndrade f ö rs ö ver till de egentliga b ö cker-na.
Genom att man nu sl ä pper kravet p ä bundna b ö cker-
i det l ö pande liokf ö ringsarbotet ä r
det docl-: sannolikt att f ö r-faringssii ttet i forts ä ttni;-gen inte kommer att bli lil--.a itbrett. I p
r-oposi tionen till den nya bokf ö ringslagen
uttalade f ö r-edragande statsr å det (s. 211) som sin mening att varje ordnad an
ti-ck.ning, sorn avser r ö relsens ekonomi, skall i pr-incip
uppfattas som r ä ken-skapsmater-ial, om inte
anteckningen vid tillkomsten eller omst ä ndigheterna
vid denna klart ger- vid handen att anteckningen inte tillkommit i bokf ö ringssyfte.

Genom f ö rslaget att
det inte heller f ö r Jordbrukets eller skogsbrul'.ets
del skall st ä lla;: krav p å bundna b ö cker
i den l ö pande bokf ö ringen, b ö i-
det r-eferer-ade syns ä ttet enligt utredningens mening,
till ä mpas iiven h ä r.

(> §

Enligt nuvarande jordbr-uksboki ö i-ingslag g ä ller
i fr å ga om den l ö pande bokf ö ringen
i da/;;bokeri att int ä l-;ter och kostnader i jordbruket
och skogsbr-uket skall inf ö ras dagligen

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 118

post f ö r post. Int ä kter och kostnader under dagen av likartad
beskaffenhet f ä r dock inf ö ras i en post, om betryggande å tg ä rder vidtas
f ö r beloppens specifikation.

I bckf ö ringslagen
finns det vissa motsvarigheter till dessa f ö reskrifter.
Enligt 8 § f ö rsta stycket g ä ller s å lunda att aff ä rsh ä ndelserna skall bokf ö ras i kronologisk ordning post f ö r
post efter verifikationsnummer eller andra identifieringstecken som å satts verifikationerna. Verifikationer, som avser
likartade aff ä rsh ä ndelser, f ä r dock bokf ö ras i sarrrmandrag i on post, om det utan sv å righet kan klarl ä ggas
vilka aff ä rsh ä ndelser som. ing å r i er. s å dan post.

Enligt utredningens mening saknas anledning att i jordbruksbokf ö ringslagen ha en reglering som i princip avviker fr ä n vad som g ä ller
enligt det nyss refererade inneh å llet i 8 § f ö rsta stycket
bokf ö ringslagen. Den fr ä msta anledningen till detta st ä llningstagande ä r
att de regler i de b å da lagama, som anknyter till
verifikationerna, b ö r vara samst ä mmiga. Detta krav g ä ller naturligtvis inte endast f ö r
sj ä lva verifikationshanteringen utan
ocks å i fr å ga om den tel-aiik somsl;all anv ä ndas
n ä r grundnoteringar skall ske med utg å ngspunkt fr å n
verlfikationsmaterialet, I enlighet med det nu sagda har f ö reskrifterna i 5 §
f ö rsta stycket nuvarande
jordbruksbokf ö ringslag ersatts med vad som g ä ller f ö r
n ä ringsidkare i allm ä nhet enligt 8 §
f ö rsta stycket bokf ö ringslagen,

I fr ä ga om tidpunkten f ö r de kronologiska noteringarna i dagboken g ä ller enligt nuvarande Jordbruksbokf ö ringslag som huvudregel att int ä kter och kostnader skall inf ö ras dagligen. Ett undantag g ä ller f ö r
gemensaimna poster. Dessa f å r - om det ä r p å kallat med h ä nsyn till verksamhetens art och omf å ng - inf ö ras
i dagboken f ö rst under p å f ö ljande
arbetsdag. Ett annat undantag g ä ller egna uttag
av produkter fr ä n jordbruket eller skogsbruket.
Enligt andra stycket i 5 § f å r s å ledes uttag "f ö r att anv ä ndas
f ö r eget, anst ä lldas eller undantagstagares behov eller liknande ä ndam å l" -
under f ö mts ä ttning att i hu-vudsak

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 119

samma kvantiteter tas ut var-je dag eller vecka - antecknas
i dagboken i slutet av varje vecka. Praktiska sk ä l ligger bakom denna undantagsbest ä mmelse.

Tidsfristerna i bokf ö ringslagen
avviker i flera viktiga h ä nseenden fr å n dessa best ä mmelser.
Huvudregeln i bokf ö ringslagen ä r att kontanta in- och utbetalningar skall bokf ö ras senast under p å f ö ljande arbetsdag och att ö vriga aff ä rsh ä ndelser skall bokf ö ras s å snart det kan ske. Tidskraven i
bokf ö ringslagen f å r ses mot bakgrund av den ut-veclllng som lett till
att verifikationerna alltmer tr ä tt i f ö rgrunden som underlag f ö r bokf ö ringen.
Denna utvecklirrg g ä ller i lika h ö g grad f ö r
jordbruket och skogsbruket som f ö r huvuddelen
av de n ä ringsgrenar d ä r bokf ö ringslagen
skall till ä mpas. Skattointresset har p ä olika s ä tt
beaktats n ä r bokf ö ringslagen har anpassats till den beskrivna utvecklingen.
Detta intresse b ö r i den fr ä ga det nu g ä ller
tillgodoses enligt samma huvudprinciper i de bada lagarna. Utredningen f ö rordar d ä rf ö r att det i jordbruksbokf ö ringslagen som huvudregel anges att kontanta in-
och utbetalningar skall bokf ö ras senast p å f ö ljande
arbetsdag och ö vriga aff ä rsh ä ndelser s ä snart det kan ske.

F ö r andra aff ä rsh ä ndelser ä n kontanta in- och utbetalningar skulle s å ledes som hu-vudregel komma att g ä lla att det inte ges n å gon fixerad tidsgr ä ns. I bokf ö ringslagen har detta bl.a. motiverats med att i r ö relser, d ä r
bokf ö ringsbyr å eller datacentral anlitas, en best ä md tidsgr ä ns
inte alltid kan h å llas p å grund av exceptionell arbetsbelastning eller av
andra sk ä l. Men det har ä ven p å pekats att
det under l ö pande ä r f ö rekommer f ö rh å llanden,
t,ex, semester,' sjukdom m.m, som g ö r
det praktiskt sv å rt eller om ö jligt att h ä lla
en viss tidsgr ä ns. Mot denna bakgmnd har det ansetts
om ö jligt att ange n å gon f ö r alla
gemensam yttersta tid som den bokf ö ringsskyldige
kan l å ta anst å med gr-undbok-f ö ringen
av memorialposterna. Det har vidare p å pekats
att normen god redovisningssed ytterst f å r
ange de tidsramar inom vilka grundbokf ö ringen
med h ä nsyn till r ö relsens f ö rh å llanden m å ste
ske.

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop, 1978/79:44 120

Enligt utredningens mening b ö r man kunna anl ä gga ett motsvarande betraktelses ä tt f ö r
redovisningen inom jordbruket och skogsbruket. Tidsramar kommer h ä r emellertid ytterst att anges av de normer som
utvecklas inom ramen f ö r det allm ä rma stadgandet 1 2 § f ö rsta stycket f ö rslaget till jordbruksbokf ö ringslag.

Uttag av s å dan art som
anges i 5 § andra stycket nuvarande
jordbruksbokf ö ringslag - dvs, s å dana uttag av f ö rn ö denheter och produkter som f å r antecknas i dagboken i slutet av var-je vecka -
kommer i enlighet med den f ö reslagna ordningen
att omfattas av f ö reskriften att " ö vriga aff ä rsh ä ndelser skall bokf ö ras s å snart det kan ske". Med den
flexibilitet som ä r 'utm ä rkande f ö r
denna f ö reskrift anser utredningen det inte
l ä ngre motiverat att i jordbruksbokf ö ringslagen beh å lla
en s ä rbest ä mmelse av irmeb ö rd att vissa uttag skall f å bokf ö ras i slutet
av varje vecka. Den tidsram inom vilken bokf ö ring
av h ä r behandlade uttag b ö r ske kommer i st ä llet
att f ä best ä mmas mod utg å ngspunkt
fr å n vad som ä r god sed och praxis inom jordbruks- och skogsbruksn ä ringen.

Utredningen ö verg å r h ä refter till
fr å gan n ä r fordringar och skulder skall noteras i den l ö pande bokf ö ringen.
Som hu-vudregel enligt bokf ö ringslagen g ä ller att uppkomna fordringar och skulder skall bokf ö ras s ä snart det
kan ske efter det att faktura eller annan liknande handling f ö religger eller bort f ö religga enligt god aff ä rssed.

Fr ä n bokf ö ringslagens krav pa att fordringar och skulder skall
bokf ö ras s ä snart de uppkommer finns ett undantag som g ö r det m ö jligt
f ö r de mindre f ö retagen att anv ä nda
den s,k, p ä rmmetoden. Denna redovisningsmetod
inneb ä r att det sker en kontantm ä ssig r-edovisning av kundfordringar och levcrant ö rsskuldcr i den l ö pai-de
bokf ö ringen. F ö ljande f ö ruts ä ttningar g ä ller
enligt bokf ö ringslagen f ö r att bokf ö ring
av fordringar och skulder skall f å
ske f ö rst n ä r betalning sker. I r ö relsen f ä r f ö rekomma
endast ett mindre

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop,
1978/79:44 121

antal fakturor och andra handlingar, som tillk ä rmager anspr å k
p å vederlag, och de f ä r ej uppg å
till avsev ä rda belopp. Det skall vara f ö renligt med god redovisningssed att anv ä nda sig av metoden och vid r ä kenskaps å rets
utg å ng skall samtliga d ä obetalda fordringar- och skulder bokf ö ras. Det har slutligen f ö reskrivits att verifikationerna f ö r obetalda fordringar och skulder skall ordnas och f ö rvaras f ö r
sig s ä att betryggande ö verblick fortl ö pande
finns ö ver dem.

Undantagsregeln om r ä tt
att till ä mpa p ä rmmetoden tillkom p å f ö rslag av lagutskottet. Lagutskottet framh ö ll i sitt bet ä nkande
(LU 1975/76:15 s, 28) att det fick ankorimia p å bokf ö ringsn ä mnden att n ä rmare
precisera de krav som m ä ste st ä llas p å
det praktiska handhavandet av p ä rmmetoden.
Bokf ö ringsn ä mnden har i enlighet h ä rmed utf ä rdat anvisningar betr ä ffande gmmdbokf ö ring
av fordringar och. skulder intagna i kommerskollegiets f ö rfattningssamling (KFS 1977:1 » BFN:1). Dessa anvisningar blir i till ä mpliga delar g ä llande
ä ven f ö r jordbrukare. Detsamma g ä ller
de uttalanden som gjorts i lagutskottets bet ä nkande.

Generell r ä tt att till ä mpa ett renodlat p ä misystem skall enligt bokf ö ringsn ä mndens anvisning f ö religga f ö r alla n ä ringsidkare, i vars verksamhet bruttooms ä ttningssumman exkl. merv ä rdeskatt (moms) understiger 200 000 kronor f ö r ä r r ä knat. Den f ä r
ä ven till ä mpas av n ä ringsidkare
med st ö rre bruttooms ä ttning ä n
200 000 kronor, under f ö mts ä ttning att en s ä rskild f ö rtectaing inte - med h ä nsyn till fakturomas ringa .antal och d ä rigenom f ö ljande omedelbar ö versk å dlighet -
skulle ge en b ä ttre fortl ö pande ö verblick
ö ver fordrings- och skuldf ö r.h å llandena.
Vidare f ö ruts ä tts att fordrings- respektive skuldebeloppen var f ö r sig inte utg ö r
en v ä sentlig del av r ö relsens balansomslutning. Hur bed ö mningen skall g ö ras
blir beroende av r ö relsens karakt ä r med h ä nsyn
till god redovisningssed inom branschen. F ö rfarandet
b ö r emellertid inte f å till ä mpas i r ö relser som n å tt
viss omfattning. D ä rf ö r uppst ä lls som ö vre be-

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 122

gr ä nsning att i r ö relsen f å r
syssels ä ttas h ö gst i medeltal 10 å rsanst ä llda.

Det synes knapp:jst str-ida mot dessa principer att
medgiva generell tJIljmfining av den r-enodlade p ä rmmetoden f ö r samtliga Jordbrukare.
Utredningen har d ä rf ö r stannat f ö r att generellt till å ta anv ä ndande
av p ä rmmetoden 1 jordbruksboli-f ö ringslageii i fr å ga
om bokf ö r-ing av fordringar och skulder.
Det IniieLkir givetvis inte en rekommendation att anv ä nda den renodlade ji ä nnrnetoden. Det ä r ö nskVcirt att ä ven bokf ö r-ingen av fordringar och skulder sker enligt bokf ö ringsm ä ssiga
gnunder. Som hui/iudregel b ö r ä -/en i jordbruksbokf ö ringslagen g ä lla att fordringar och skulder
sl.;all bol-;f ö ras s ä snart ske kan sedan faktura eller arman handling utf ä rdats eller-mottagits. P ä rmmetoden kan emeiler-tid, som bokf ö i'ingsn ä mn-den
framh å ller i sina anvisni n/ar', till ä mpas s ä
att den ä r f ö renlig med bokf ö ringsm ä ssiga principer.

Fr ä n taxeringsm ä ssiga Simpunkter synes p ä rmmetoden kunna godtagas vid inkomsttaxeringen under
f ö ruts ä ttning att verifikationerna f ö r
obetalda J'ordririgar och skulder ordnas och f ö rvaras f ö r sig s å att betr-yggande ö verblick fortl ö pande finns ö ver dem. Betr ä ffande
merv ä rdeskatten f ö religger ett f ö rslag
(Ds E 1977:6) till ä ndr-ade regler i fr å ga om redovisningsskyldigheten. De regler som i framtiden
kan komma att g ä lla i fr å ga om merv ä rdeskatten
kan eventuellt g ö ra det n ö dv ä ndigt att
begr ä nsa r ä tten att till ä mpa p ä rmmetoden.

7 §

Nuvarande jordbr-uksbokf ö ringslag f ö reskriver inte uttryckligen att
bokf ö ringen skall omfatta huvudbok. F ö r-utom dagbok skall dirn bokf ö ringsskyldige f ö ra
de ö vriga b ö cker, vilka med h ä nsyn
till verksamhetens omfattning och beskaffenhet erfordras. Best ä mmelsema ä r
h ä mtade fr ä n 1929 å rs
bokf ö ringslag.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 123

I den nya bokf ö ringslagen
har i 9 § f ö reskrivits att "aff ä rsh ä ndelserna skall bokf ö ras i systematisk ordj-iing s å
att bokf ö ringen g ö r det m ö jligt
att ö verblicka verl-;sam-hetens g å ng och dess resultat och st ä llning (huvudbokf ö ring)".
Den systematiska bokf ö ringen har en inriktning som best ä ms av bok.slutet och ä r- en f ö rbindelsel ä nk mellan grundbokf ö ringen och å rsbokslutet. Huvudbokf ö ringen kan s ä gas
specificera å rsbokslutets poster.

Utredningen f ö re.l ä r-, som ytterligare korirmenteras i det f ö ljande, att bokf ö ringslagens
best ä rmnelsor om å rsbokslut ö verf ö res till jordbruksbokf ö ringslagen. Som en f ö ljd li.i.rav
f ö resl å s att ä ven bokf ö ringslagens best ä mmelser
om hu'/udbok.-f ö ring intages i jordbruksbokf ö ringslagen. Huvudbokf ö ringen beh ö ver inte utg ö ra ett sj ä lvst ä ndigt inslag i bokf ö ringsarbetet utan den kan f ö renas
med grundbokf ö ringen eller- ske genom en s ä rskild bokf ö ring.

Best ä mmelsema om hu-vudbokf ö ringen riktar sig i f ö rsta hand till de n ä ringsidkare,
som avslutar r ä kenskaperna med å rsbokslut. Utredningen har d ä rf ö r ö verv ä gt att fritaga
de n ä ringsidkare som inte beh ö ver till ä mpa
best ä mmelserna om å rsbokslut, fr å n
skyldigheten att bok.f ö ra aff ä rsh ä ndelserna i
systematisk ordning. F ö r- mindre jordbruk kan naturligtvis
en tillfredsst ä llande ö verblick erh å llas
utan n å gon l å ngtg å ende systematisk uppdelning.
Emellertid b ö r varje bokf ö ringsskyldig ha en systematisk bokf ö ring och en best ä mmelse
b ö r d ä rf ö r finnas om s å dan bokf ö ring.
Vid enklare f ö rh å llanden kan den kronologiska och systematiska bokf ö ringen ske samtidigt genom anv ä ndning av kolurrmdagbok. De jordbrukare som sj ä lva sk ö ter
sin bokf ö ring anv ä nder sig i regel av kassajoumaler som har utformats
med h ä nsyn till jordbrukets och
skogsbrukets driftsf ö rh å llanden.

8
§

Enligt nuvarande jordbruksbokföringslag gäller - i
fräga om räkenskapsårets tidsmässiga förläggning - som huvud-

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 124

regel att r-:ikon:;Kap;,iiret ii-.te f ä r- ö verstiga
tol'v m å nader. Vid verk.:arnhetens b ö rjan och vid oml ä ggning
av r ä kenskaps å ret f å r det dock
utstr ä ckas till att omfatta h ö gst aderton m å nader.
Det f ö reskrivs vidar-e, att f ö r annan n ä ringsidkare
ä n den var-s bokf ö ring avslutas med vinst- och f ö rlustkonto skall r ä kenskaps å ret avslutas vid utg å ngen av kalender å r.

Den sistn ä mnda f ö reskriften, som tillkom i samband med 1972 å rs reform av jordbruksbeskattningen, har- ansetts motiverad
fr å n kontrollsynpunkt. Enligt tidigare
praxis hade skattskyldig, som redovisade inkomst av jordbruksfastighet enligt
bokf ö ringsm ä ssiga grunder, r ä tt
att utan inskr ä nkningar sjalv best ä imna vilket r ä kenskaps å r han ville ha som beskattnings å r f ö r
jordbruket. Endast de Jordbrukare som avslutar sina r ä kenskaper med vinst- och f ö rlustkonto har s å ledes
enligt nuvarande jordbruksbokf ö ringslag r ä tt att anv ä nda
sig av brutet r ä kenskaps å r. F ö r denna
kategori g ä ller' inte n å gra begr ä nsningar
i fr å ga om tidpunkten f ö r r ä kenskaps å rets avslutning eller i fr ä ga om m ö jligheterna
att l ä gga om r ä kenskaps å ret.

Bokf ö ringslagen reglerar fr- å gorna om r ä kenskaps å rets tidsm ä ssiga
f ö rl ä ggning m.m. efter ett annat m ö nster.
Reglerna om r ä kenskaps å rets l ä ngd
ä r visserligen i stort ö verensst ä mmande
med jordbruksbokf ö ringslagens best ä mmelser. R ä -i-;enskaps å ret skall enligt 12 - § bokf ö ringslagen omfatta tolv m å nader med undantag dock f ö r s ä dana fall d å bokf ö -ringssl-iyldigiieten
intr ä der eller d å r ä kenskaps å ret l ä ggs om. I
undantagsfallen f å r riikenskaps å ret avse kortare tid ä n tolv m å nader- eller utstr ä ckas till att omfatta h ö gst aderton m å nader.
Avkortning av r ä kenskaps å ret f å r ocks å g ö ras om bokf ö ringsskyldigheten upph ö r. I princip skall r ä kenskaps å ret sammanfalla med kalender å ret. F ö r
brutna r ä kenskaps å r g ä ller - till
skillnad fr ä n regelsystemet i nuvarande
jordbruksbokf ö ringslag - vissa s ä rskilda f ö reskrifter.
Ett brutet r ä kenskaps å r f å r endast
omfatta tiden den 1 maj - den 30 april, den 1 juli - den 30 juni eller den 1
september - den 31 augusti. Andra brutna r ä kenskaps-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 125

år får i pr-incip inte fin.--i.is.
liikssl-iattever-ket har- emellertid med stöd av ett särskilt
stadgande bemyndigats att, om synnerliga skäl för'eligger, medge att
annan ptriod iin ,tolv månader kan fä utgöra räk.enskapsår.

Enligt bokföi'ingslagen gäller vidare att den som
tillämpar-brutet i-iikenskaiisår fär lägga om räkensl-.apsäret till
k.aleri-derär. I annat fall får omläggning av räkenskapsåret si-.e
endast efter tillstånd .av länsstyrelsen. Hur anpassningen till dessa
r-egler skulle ske för sådana r-öi-elsei- som bedrevs före bokföringsla/:eris
il-;r'afttr-iidandr- reglei-as 1 övergängsbes-tiimmelrserna. Om den
bokförings.-kyidige tilliim-pade brutet riik.en;;kapså r som slutade på
;innan tidpnnl;t än den 30 april, den 30 jirni eller den 31
augu;;ti .;kall det r'3kenskapså r som börjar löpa närmast efter
i:rgen:; il;rait-trädande den 1 jianuari 1977 avkortas eller
för-liingas sä att det följande räkenskapsåret kommer att överensstämma
med de nya hestiirmnelsorna angående vilka tidsperioder som kan utgöra
räkenskapsår. Särskilda bestämmelser har införts för den som iir
bokföringsskyldig i fråga om flera rörelser. Om inte synnerliga
sk.äl föranleder annat sl;ali den bokförlngsskyldlgo i sädana fall
anv;inda :-.;iiruna räkenskapsår för de ol ik.a rörelserna. l"ör
att få :-.amm.-: r;il;en-skapsår för flera rör-elser- får
omläggning av räk.enskapsår ske utan särskilt tillstånd.

Enligt utredningsdirektiven bör
jordbruksbokföringslagens bestämmelser om riikensl-:apsär samordnas med
föresk.rifterna i bokföringslagen, Utredrringen har- inte funriit
tiågra be-tiånkligheter- mot att sä sker. Bokföringslagens bestämjnel-ser
om räkenskapsårets längd, rätten till brutet räi;en-skapsår etc.
har framkommit efter ingående överväga:iden där inte minst
skattemässiga hänsyn fått avgörande betydelse för utf ormni.ngen. De
skattemässiga synpunktei'na har t.ex. medfört att don tidigare val
rriheten i fråga om brutna räk.enskapsår begränsats pä olika sätt.
De tider, som brutet räkenskapsår enligt bokföringslagen får omfatta är
lämpliga för jordbruket. Någon arman period för riken-

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 126

si-;aps å ret b ö r- e,i till å tas,
iiest ä irjiielserna i bol ö ririgsl agen att r'il-;sskattcvcr-l-;et '/.::"., om synnerliga sk ä l f ö religger,
medge att annari per-lod av tolv hela m å nader
si;all utg ö ra r-;il'.enskaps å r- b ö r d ä rf ö r ej ö verf ö ras till
jordbruksbokf ö ringslagen.

Utredningen:; f ö l-slag
innebiir att det sker en s.omordning med bckf ö ring:-.lagen;-. :-iystciT\. Ijest ä mmelser-na
om br-utet riil;c!-)sl-.aps å r' biir- s,-':ledes
f å till ä mpas oberoende av om n ä -r'ingsldkareri
avslutar sina r ä kenskaper med vinst- och f ö rlustkonto eller ej.

S;imordningen ov bestiimmelserna aktualiser'ar fr ä gan om att inf ö ra
en f ö reskrift om att .;;amma r ä kenskaps å r
skall .anv ä ndas n ä r n ä gon
samtidigt med jordbruk eller skogsbruk bedriver annan verksamhet som omfattas
av bokf ö ringslagens regelsystem. D å en s å dan f ö reskrift i den angivna situationen skulle medf ö ra f ö renklingar
vid ta.xeringskontrollen f ö resl ä r utredningen att det b ö r inf ö ras en best ä mmelse
av angiven inneb ö rd.

Beslut i fr å ga om
omluggning av i' ä ken:;kaps å r h.andl ä gges
"nligt bokf ö ringslagen av l ä nsstyrelsen. Det torde vara mest praktiskt att samma
myndighet handhar motsvarande fr ä ga, n ä r det g ä ller
jordbruksbokf ö ringslagen. N ä r det g ä ller
undantag fr å n best ä mmelsen att samma r ä kenskaps å r skall anv ä ndas f ö r
olika verksamheter b ö r dock riksskatteverket vara
dispensmyndighet.

9-15 5-5

Enligt nuv.ar.-ande jordbruksbokf ö ringslag skall n ä ringsj.d-karen
till fullf ö ljande av redovisningsskyldigheten
f ö ra - f ö rutom dagbok - inventariebok, inneh å llande inventarium och balansr ä kning. P,er;t ä mmelserna
cjisluter i huvudsak till motsvar'ande best ä mmelser
i 1929 ä rs bokf ö ringslag.

I den nya bokf ö ringslagen
har inf ö rts best ä mmelser om att den l ö pande bokf ö ringen skall avslutas med ett å rsbokslut.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 '27

Detta består av rc::ultatriikning och
balansr-äkning. Ärs-bokslutet skall färdigställas och tagas in i
en bunden bok, (årsbok) sä snart kan ske och senast sex
månader, efter räkenskapsårets utgång. Årsbokslutet skall skrivas imder
av den bokföringsskyldige med angivcmde av dagen för under--skriften. När
bokföringsskyldigheten inträder eller när grunden för såda-i skyldighet
ändras, sk.all balansrälciiing också ut;m dröjsmål upprättas och
tagas in i årsbok.

Vid utformningen av den nya bokföringslagen framhölls
att årsbokslutet har en central betydelse för bokföringen. Genom
årsbokslutet får rörslseidkaren en definitiv över'bliek, över rörelsens
resultat och ställning efter det gångna räkenskapsåret. Derms
information iir av största vikt inte bara för ,honom själv utan även
bl.a. för det alL-nänna. Årsbokslutet erbjuder också den bokfö rings
skyldigs ett användbart underlag för de uppgifter han har att lämna i
taxeringssammanhang. Då jordbruksbokföringslagen enligt utredningsdirektiven
skall utformas sä att i första hand de taxeringsmässiga aspekterna blir
tillgodosedda, bör bokföringslagens bokslutsbestämmelser i princip
överföras till derma. Bestämmel.serna bör dock anpassas till
förhållandena inom Jordbruket och till syftet med Jordbruksbokföringslagen.

Som utredningen redan framhållit medför förslaget att ersätta
skyldigheten enligt nuvarande jordbruksbokföringslag att upprätta
inventarium och balansräkning med skyldighet att upprätta årsbokslut att
de Jordbrukare, som inte beliöver avsluta räkenskapema med årsbokslut,
inte heller behöver upprätta balansräkning.

De scheman för resultaträkningens och
balansräkningens uppställning, som införts i bokföringslagen, synes
- med viss anpassning till förhållandena inom jordbruk och skogsbruk
- böra överföras till Jordbruksbokföringslagen. Schemat för
resultaträkningen bygger pä staffelformen men denna form är ir.te
obligatorisk. .Kontoformen torde

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 128

do.minera liu;; nii ring,:;idk;ai-i.j inom jordbi-uk och
skogsbruk och den biir- alltjiimt l-ujiiui t; i 11 iiinpa:r om den ger en
-f-ill-f redsstii] 1 ande iiver-bl ick. i)V(;r- verk:.aml-ieten:; int ä kter, i-.ostnader- och resultat. Ett sl ä l f ö r att anv ä nda samma uppst ä llningsform
f ö r resultatr-iikning ooh balansr- ä kning i jordbruksbokf ö ringslagen som i bokf ö ringslagen
kan ocks å vara att man underl ä ttar- en inarbetning av jordbruksbokf ö ringslagen i bokf ö ringslagen
om detta i on framtid skulle befinnas ä ndam å lsenligt.

Bokf ö ringi-.lagens definition av anl ä ggningstillg å ng
och oms ä ttningstillg ä ng kan i princip ö verf ö ras till jordbruksbokf ö ringslagen. Dock. m å ste utsiigas att djur- alltid ä r
att li ä nf ö ra till oni:; ä ttnlngstillg å ng, dvs. utg ö r
varulager i verksamhoten.

Ä verr
bokf ö ringslagens definition av
anskaffningsv ä rde och å teranskaffningsv ä rde
kan ö verf ö ras till jordbruksbokf ö ringslagen
som en huvudregel. N ä r det g ä ller vissa till-g ä ngar
m ä ste dock begreppet anskaffningsv ä rde bli ett annat ä n enligt h-uvudregeln. Det g ä ller
djur, vissa till-g ä ngar f ö r vilka ing å ngsv ä rde fastst ä llts
vid taxeringen vid ö verg ä ngen till bokf ö rirrgsm ä ssig redovisning samt till-gungar som efter ö verg ä ngen f ö rv ä rvats genom
benefikt f å ng. Anskaffningsv ö ir-det f ö r
dessa tillg å ngar b ö r ö verensst ä mma med anskaffningsv ä rdet (avskrivningsunderlaget) enligt KL:s regler.
Aterariskaffningsviirdet kan bli aktuellt endast betr ä ffande andra ink ö pta
varor ä n djur.

Bokf ö ringslagens regler om till vilka v ä rden oms ä ttnings-och
anl ä ggningstillg å ng.ar- skall upptagas i balansr ä kningen har utformats med h ä nsyn bl.a. till borgen ä rsintressen. I utredningens f ö rslag
till jor-dbruksbokf ö ringslag har v ä rderingsreglerna anpassats f ö r att i f ö rsta
hand tillgodose taxeringsm ä ssiga synpunkter-.

Enligt utredningens mening b ö r det vara tillfyllest att ange till vilka h ö gsta och liigsta v ä rden tillg å ngarna f å r

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 129

tagas up.p i li:i I :rri:;r-iikn i ri/;..'n . Att f ö reskriva skyldigihet att i r ä kenska|M r-n-i v..'i-k:;tiilia ned:iki-iviiin/; av
:inliiggriin/',:,-tillg ä ngar syrie;.; inte er-fordorligt
fr- å n taxeringsm ä ssiga synpimkter. N;ir- det g ä ller inventarier m å ste det vara ö verensst ä mmelse mellan bok1" ö rt v ä rde och
taxeringsrn ä ssigt restv ä rde om l.antbr-ukar-en till ä mpar r ä kenskaiisenlig
-av-skri\Tiing eller r-estv ä r-deavskrivning.
Detta beh. ö ver inte uts ä gas i jordbruksbokf ö ringslagen.

Det schema f ö r
resultatr ä kningen, som angivits i 14 5, ö ver-ensst ä iiimer'
i huvudsak med motsvarand.-- schema i Ijok-f ö ringslagen.
Det m ä framh å llas att extraordin:i ra intkik.-ter och kostnader
mera siillan f ö rekommer inom Jordliruk-.'! och
skogsl-jruket. De olika sl.ag .av int ä kter
- ut ö ver in-\ takter p ä gr-und av f ö rs ä ljning av jordbr-uk.;..- och ::-.kogsnr-o-dukter -
som enligt KL:s regler ä r att hiinf ö ra till int ä kt
av jnrdbruk,sfastighet g å r i regel in under- r-ubrikon
" Ö vriga int ä kter" i schemat. Som exempel p å en extr-aerdi-n ä r
int ä kt kan n ä mnas eng å ngsers ä ttning vid uppl å telse
av nyttjander ä tt eller servitutsr ä tt p å obegr ä nsad tid. Det m ä
framh å llas att utdelningar p ä aktier och andelar i form av rabatter och pristill ä gg i f ö rh ä llande till gjorda ink ö p och f ö rs. ä ljningar i verksamheten utg ö r
int ä kt av jordbruksfastighet och skall
upptagas under rubriken " Ö vriga int ä kter". Rubriken "F ö r ä ndringar i
investeringsfonder" blir aktuell f ö r
den som gjort avs ä ttning till s.k. eldsv å defond.

Verksamhetens kostnader, som dras fr å n bruttoint ä kterna,
sk.all h ä nf ö ra sig till de produkter- som s å lts
under å ret. Fr å n summan av viirdet av ing å ende lager och å rets
utgifter f ö r anskaffning och producering av
varor dras v ä rdet av utg å ende varulager. N ä r
det g ä ller hemmaproducei-at lager skall v ä rdet, anskaffningskostnaden, i princip best ä mmas till de direkta kostnaderna med till ä gg f ö r indirekta
produktionskostnader, dock inte r ä nta
p å eget kapital. D å s å dana ber ä kningar ä r
sv å ra att g ö ra brukar hemma-producerat lager ofta inventeras
till ett ber ä knat utf ö r-

9 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 44

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 130

s ä 1jningsprrs, vilket sedan
reduceras med h ä nsyn till f ö rs ä ljniiijcrkostnader
och sk ä lig vinst f ö r att erh å lla
ett ber ä luiat ansk.affningov ä rde. Som tidigare framh å llits kan best ä mmelsen
att som anskaffningsv ä rde f ö r djur skall anses av rik.ssk.atteverket fastst ä llda v ä rden
inneb ä ra en uppskr-ivning: av detta
lager. Denna uppskrivning p å verkar
verksamhetens rerailtat enligt schemat genom att verksamhetens kostnader som n ä mnts skall minskas med bl.a. an-skaf fning,;-:vi;
rdet av utg å ende la(;er av djur.

Om varulagret upptages till liigre viii-de ä n anskaffningsv ä rdet
ellrr, .f ö r andra ink ö [)ta "varor ä n
djur, anskaffnings- eller å teranskaf
fningsv ä rdet i f ö rekoimnande fall med avdrag f ö r inkurans, skall skillnaden upptagas som
lagerreserv.

Ilettoint ä kten nv
jordbruksfastighet enligt KL:s regler p å verkas
ä ven av ins ä ttningar och uttag p ä skogskonto. S ä dana ins ä ttningar och uttag ä r emellertid inte att h ä nf ö ra till kostnader och int ä kter i verksamheten enligt jordbruksbokf ö ringslagen. Bokf ö ringsm ä ssigt ä r
det fr å ga om ins ä ttning och uttag p. ä bankkonto.

I bokf ö ringslagens
schema f ö r resultatr ä kning har å rsresultatet
angivits som resultatet efter skatt. Med skatt avses h ä r den inkomst- och f ö r-m ö genhetsskatt som kan anses bel ö pa p ä resultatet
av verksamheten. S ä dana skatter bokf ö rs 1 r-egel p ä
kapitalkontot och inte som kostnad i verksamheten. Det torde f ö r ö vrigt ofta
vara sv å rt att ber ä kna den skatt som skall anses bel ö pa p ä
ver-ksamheten. Å rsresultatet enligt utredningens f ö rslag till schema ä r resultatet f ö re s å dana skatter.

Ä ven
schemat f ö r balansr ä kningen i 15 §
har uppst ä llts efter f ö rebild av motsvarande schema i bokf ö ringslagen. Schemat kan givetvis inte ange alla slag
av tillg å ngar och skulder. Enligt punkt 6 av
anvisningarna tiil 22
§ KL f å r arrendator eller annan nyttjander- ä ttsiiavare å tnjuta

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 131

avdrag f ö r-
avskrivning av ko:;triader- som nedlagts p å
tillg å ngar, d å .jord ä garen
omedelbart blir' ä gare av vad som anskaffats eller
utf ö rts. De nedlagda kostnadema ä r att anse som en anl ä ggningstillg ä ng f ö r arrendatorn. Om arrendatorn ö vertagit
arrender ä tten fr ä n annan och d ä rvid
betalat f ö r densamma, ä r ä ven arrender ä tten en anl ä ggningstillg å ng f ö r
arrendatorn.

Under A II har
angivits "Skogskonto och liknande konton". H ä r avses s ä dana
konton d ä r ins ä ttningar och uttag medf ö r
avdragsratt respektive beskattning vid inkomsttaxeringen. Ett s å dant konto ä r
ä ven invester-ingskonto f ö r skog. Lagstiftningen h ä rom ä r dock av s ä tillf ä llig
karakt ä r att kontot inte s ä rskilt n ä mnts
i schemat.

1 bokf ö ringslagens
sche.ma f ö r- balansr ä kningen har under C och D .angivits "St ä llda panter m.m." respektive "Ansvarsf ö rbindelser". Dessa uppgifter synes inte beh ö va vara obligatoriska i Jordbmksbokf ö ringslagen.

Som redan n ä mnts skall
enligt bokf ö ringslagen å rsboken tagas in i en bunden bok. F ö rslaget h ä rom
kritiserades under remissbehandlingen. En del remissinstanser menade s å lunda att en best ä mmelse
borde ges om att å rsboken kan bindas i efterhand. Det
p å pekades att en f ö reskrift om bunden bok om ö jligg ö r att boken
framst ä lls maskinellt. F ö redragande statsr å det
framh ö ll emellertid att - oavsett hur
stort ett f ö retag ä r- - å rsbokslutet
inte koramer att omfatta mer ä n tv å å fyra sidor.
Det kunde d ä rf ö r inte anses alltf ö r betungande
f ö r en f ö retagare sj ä lv
eller hans servicebyr å att f ö r hand f ö ra
in de aktuella uppgifterna i en bunden bok. Med h ä nsyn till att kraven p ä kontinuitet
mellar'i å ren och m ö jlighet att g ö ra
j ä mf ö relser mellan olika ä r m ä ste enligt statsr å dets mening tillgodoses, borde å rsboken
vara bunden. En bindning i efterhand kan knappast uppfylla de krav man borde st ä lla p å en
kontinuerligt f ö rd bok.

Ä ven
om utredr-iingen har varit tveksam om hur-uvida v ä rdet

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 132

frän taxer-ini:sriä:;;,i ga synpunkter av en
bunden årsbok., när det giiller I :-iritbi-ul-;ar-e, uppviiger de
mer-ko;;triader och det arbete som rör/rndc-t av en s;'id.an
Irok medier för- näringsid-kar-na, har- utr-edru ngen inte ansett
sig bi-jia axn/ika fr-ån bol'föringr-la.innr. bestämmelser på donna
punkt.

hinli.gt bok l'ii ri :ir;:ål:i ; :-n :.,l-;all in
föl-ingen i den l.iundrta år-:.-bol-icri ha skitt senast se,-',
månader efter riikenskapsårets u t-gån.f-. I 5 -.- :.;i:,ta
stycket nuvarande .jordiirul-isbokfiiringslag; ti lins en förosL-rirt
om att inventarium och balansräkning ;:kall vara införda i
invcntariebokon inom tr-e månader elter r:ikenskapså rots utgång.
Derma tidsbestiimmeJ se har- - liksom en lil-nande iiier:tämmelse i
1929 års bokföringslag - utformats friim:;t mi-d hiiri:;yn till
tidpunk.ten för d.-klarations-;kyldighc ten:; Luilgor-ande. i
propositionen till den nya boki'öririgsl;igrTi ..ittalade;-, att det
kunde bli svårt att iakttaga den tidr.frist på fyra månader-,
som för-eslagits av 1971 års utr-edning om bokför-ingslags-tif
tningen, om många för-etag anlitar- servi ceL-iyr-å. Någon .införing
av Liokslutet i åi-sbol;en tor-de niimligen normalt into sl;e
för-r-än del-.lsra-tionen - många gånger med bc-.kföringsbyråns lijäl]i
- liar upprättats fiir- r-ör-rlsen.

Det :-yr.es eiilir-t utredningen:, mening inte
motiverat att pä denna punkt ha olika tid:-.bestiimmelser- i de
b,-"ida lagarna. Skatteintresset har på olika sätt beaktats vid
utformningen av re.'';elsystemet i bokföring.slagen och hiinsyn
till ta:

s. 133 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 133

föreningsrörelse. En alltför kort tidsfrist skulle
minsl;a näringsidkarnas möjligheter att kunna utnyttja denna service.
Av detta skiil och för att tillfredsställa kravet på en .'lamordning
med bokföringslagens bestämmelser finner utredningen det iindamälsenligt
att föreslå, .att årsbokslutet skall ','ara fär-di gställt och infört
i årsboken sä snart det krui sl-;e och :;enast sex niånadcr
efter- r-äkenskapsärets utgång. Lil-isom enligt nuvar-ande
jor-dbr-uksbokföringslag inventarium och Iralansr.ikriing sk.all
bestyrkas av näringsidkaren bör i-ven årsbokslutet skrivas under av
näririgsidkaren med angivande av dagen för underskriften.

16-17 §§

Under en rubrik "Civriga bestämmelser"
har sammanförts vissa bestän-ii.ielser i bokföringslagen angående
kontoplan, automatisk databehandling samt olika tillåtna former för-
'.rerlfi-kationor, bokföringsböcker och annat räkenskapsmaterial. Vissa
bestiimmelser i 15,17 och även 18 §§ kan för närvarande framstå
sorn överflödiga i en jordbruksbokför-ingslag som skall tillämpas
endast av ensk.ilda personer. Utr-edningen har- äridock ans.-'tt det
lämpligt att överföra bestämmelserna i oför-iindr-at skick från
bokföringslagen.

18 §

Räke-iskapsinaterialct bör- i enlighet med bestämmelserna
i nuvarande joi-dbruksbokföringslag och den nya bokföringslagen bevaras i
tio år.

1 k r-aft t rädandebes tämmelser-na

Di-n .lya ,101 dbiui-;:,bokför-lngslagen biir-
tr-äda i kr-aft den 1 Januai-i 1-,''/-i. ikraf
ttr-äda-idebestiiiiunelserna ii.ar utfonn.ats i övei-cnsstiiiiiiii.jl:;e
med ikrafttr'ädaridebest:iinmelserna till den nya bokföringslageri.

l-'örsta punkten. Den nya lagen föresläs bli
tillämplig fr.o.m.

s. 134 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 134

inkomst å ret 1979. H ä rigenom uppri å s
en samordning med reglerna om ö verg å ng till bokf ö ringsm ä ssig redovisning av inkomst av jordbruksfastighet.
Enligt g ä llande ö verg ä ngs-reglering
kommer systemet med bokf ö i-ingsm ä ssig redovisning att till ä mpas fullt ut fr.o.m. 1980 ä rs taxering.

Enligt den nya lagen fordras i vissa situationer att tillst å nd l ä mnas av
liinsstyrelsen, se R § tredje stycket ooh 18 § tredje stycket. F ö r att -mderl ä tta anpassningen till den nya lagen
b ö r s å dana beslut kurma meddelas irman lagen i ö vrigt har tr ä tt
i kraft. I f ö revarande punkt f ö reskrivs d ä rf ö r att beslut enligt nyss angivna lagrum f ä r meddelas ä ven
f ö re ikrafttr ä dandet.

Andra punkten. Genom den nya lagen upph ä vs 1951 ä rs jord

bruksbokf ö ringslag. Om i lag eller annan f ö rfattning f ö re

kommer h ä nvisning till f ö reskrift, som har ersatts genom

best ä mmelse i den nya lagen, skall i st ä llet den nya be

st ä mmelsen till ä mpas.

Tredje punkten. Den som ä r redovisningsskyldig enligt 1951 ä rs
Jordbruksbokf ö ringslag f ä r f ö r r ä kenskaps å r
som b ö r-jat l ö pa f ö re den 1
januari 1979 fullgiira sin redovisningsskyldighet i enlighet med den ä ldre l.agen. Regeln g ä ller b ä de i fr å ga om den l ö pande
bokf ö r-ingen och å rsbokslutet. Detta inneb ä r t.ex. att den redovisningsskyldige inte under det
l ö pande r ä kenskaps å ret
beh ö ver l ä gga om sitt verifikations-h.anteringssystem eller avsluta r ä kenskaperna mot en resultatr ä kning.

Fj ä rde punkten. Den som inte ä r redovisningsskyldig enligt 1951 ä rs jordbruksbokf ö ringslag
beh ö ver enligt denna punkt inte uppr ä tta inledande balansr:ikning enligt 9 § tredje stycket, om r-edovisningsskyldighet intr ä der samtidigt med den nya lagens ikrafttr ä dande.

Att den som vid ikrafttr ä dandet var redovi.-.ningsskyl dig enligt 1951 ä rs lag inte heller beh ö ver uppr ä tta s ä rskild

s. 135 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 135

ö ppningsbalan::
fii.l.joi direkt av 9 '"j- tr-edjc stycket.

p-emte punkten. I denna punl'.t ges bestiimmelser om hur
de som nu driver Jordbruk eller- sk.ogsbrul'. skall anpassa sitt r ä kenskaps å r
till de nya best ä mmelserna i 8 § f ö rsta stycket
ora vilka tidsperioder som f å r utg ö ra r ä kenskaps å r. Till ä mpas
annat r ä kenskaps å r ä n som anges
i 8 § f ö rsta stycket skall det r ä kenskaos ä r som b ö rjar
l ö pa n ä r-mast efter lagens ik.rafttr ä dande
kortas av eller f ö rl ä ngas, s ä att de d ä refter f ö ljande
r ä kenskaps å ren anpassas till de till å tna perioderna. Detta inneb ä r, f ö r att ta ett
exempel, att den som har r-:jl;enskaii:,-'ir, som l ö per- i!iell.an den 15 mars och den 14 mars, kan i
ir- ä ga om det riikenskaps å r som b ö rjar-
den 15 mars 1979 avsluta detta den 31 december 1979. Anser han att sk ä l f ö reli.,gger for att ocks å
i forts ä ttningen till ä mpa brutet r ä kenskaps å r, kan r ä kenskaps å ret f ö rkortas s ä att det omfattar tiden endast t.o.m. den 30 juni
1979 eller den 31 augusti 1979. Han kan ocks å
f ö rl ä nga det till den 30 april eller den 30 juni 1980. F ö rliingning f å r
inte ske s å att r ä kenskaps å ret
blir l ä ngre ä n 18 m ä nader. Det b ö r p å pekas att
det inte kr ä vs tillst å nd av l ä nsstyrelse
f ö r oml ä ggning av r ä kenskaps å r enligt f ö revarande
punkt. D ä remot ä r ö ver-g ä ngsbest ä .m.Tielseri
inte till ä mplig om jordbrukare, so.m f ö re ikrafttr ä dandet
har iiaft kalender å ret som r ä kenskaps å r,
efter det att den nya lagen tr ä tt i kraft
vill ö verg å till brutet r ä kenskaps å r. F ö r detta
fordras tillst å nd av l ä nsstyrelsen enli.gt 8 § tredje stycket, s å vida det ej ä r fr å ga om ett s å dant fall, som avses i .8 § fj ä rde stycket.

BLST Ä MI'1ELSERNA I 37 § TAXERIMGSLAGEN

Enligt direktiven b ö r
ö verg å ngen till bokf ö ringsm ä ssig redovisning betr ä ffande inkomst av jordbruksfastighet f ö ran-led.a en ö versyn av best ä mmelserna 1 37 §
taxeringslagen om skyldigheten att utan anmaning avl ä mna kontrolluppgifter. Dessa regler f ä r anses anpassade till kontantprincipen bl.a. när det g ä ller
uppgiftsskyldigheten inom jordbruket.

s. 136 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 136

il 37 § punkterna 5
o.;;h 6 taxeringslagen f ö reskrives - i den m ä n regeringen d ä rom
f ö rordnat - uppgiftsplikt f ö r dels uppk ö pare
av Jordbruks- eller- tr ä dg ä rdsprodukter (.ller liusOJur eller fr ä n husdjur erh å llna produkter, dels uppk ö pare av avverkningsr ä tter eller virke eller andra :;kogsef fekter.

i kung ö relsen den 9
decomb.er 1955 (nr 671 ) har meddelats riiirmare best ä mmelser om i vilken omfattning skyldighet att
nvliimna kontrolluppgifter' f ö r
inkomsttaxeringen utan anmaning f ö r-eligger
f ö r ii ä r ifr å gavarande uppgiftsl ä mnare. I kung ö relsen
stadgas s å lunda, att uppk ö pare av jordbruks-ocli tr-iidgii rd:.pr-odukter o.
dyl. skall utan anmaning l ä mna kcvitroiluii.pgifter
betrijffandi- ink ö p av spannm å l, fr ö varor-,
ol.jev.-i;-:ter-, :;ockerbetor, potatis, slakt- och livdjur samt mj ö lk ocli produl-;ter d ä rav. Uppgiften skall omfatta det vederlag som utgetts i penningar,
naturaprodukter eller annat. Skyldighet att liimna uppgift f ö religger emellertid inte om vederlaget utg å tt till bokf ö ringsskyldig
r ö r-elseldkare eller- betalts kontant
vid ink ö p fr ä n torgst å nd eller liknande f ö rs ä ljningsst ä lle. Inte heller beli ö ver milit ä r myndighet l ä mna uppgift om vad sorn eriagts vid Ink. ö p i samband med ö '/ningar
p ä annan ort ä n den vanliga f ö rl ä ggningsorten.

R ö relseidk.are, som i sin r ö relse' f ö rv ä rvat avverkningsr ä tt
och skogseffekter, skall limma kontrolluppgift r ö rande vederlag som utbetalts till eller gotLgjor'ts irmehavare eller
brukare av fastighet, fr ä n vilken uppl å telse av a-werk-ningsr ä tt eller f ö rs ä ljning .av skogseffekter till r ö relse-idkaren
ä gt rum. Uppgiftsskyldighet f ö religger ocks å
betr ä ffande vederlag som enligt ing å nget avtal skall utbetalas f ö rst under senare å r.
Kontrolluppgifter beh ö ver emellertid inte l ä mnas n ä r
det ä r fr å ga om vederlag f ö r ai/verkningsr ä tter, som uppl å tits
fr ä n allm ä n skog, eller f ö r
skogsprodukter, som h ä rr ö r fr ä n s å dan skog.

Uppgiftsplikt f ö religger
inte f ö r belopp understigar .de 200
kronor- f ö r helt ä r. I vissa fall kan befrielse .fr å n att l ä nma
uppgifter utan anm.-aning erh å llas.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 137

Bestämmelser-na i 37 ' -
nutil-tei-na 'i och ''. ta;-;--r-in.r:slagi;-;i infördes på försla.g som
framls.ies i lu-op. 1'555: i''-'-k 1 pr-opo-sitionen (n. 114) ani-örd.--
d.-par-l.eiiients-.chc t'en iri.'-om:

En betydelsefull nyht i c : akknnn rr.a:;
Dir-;.log m-, .-it t ipiiköparr' av lo rdl.i-uk:,p roHi||--t.or-
:;kall var-a :1yldi,ga att utan anmanini; liimna uppgiftor- om
,r,,ior-ria i ril--.äp n.;.h vi-doi--laget härför-, fi-- :;,akkuiini
.'-;a uttal.a;-, af-t eii s.idan uppgiftsplikt bör- iiuniia
fullgör-:'.s uLrn :.1.iir-ro. svi-)'ighe1;er-samt erinrar om att
uppköpar-na r-edan nn :i r :,l-;yldiga a-tt efter' anmaning lämn.a
de upjj/;iftei' -. um här avs-j:;.. i-'ör'.il-;;-get får ses i
samband med d.: ;;a!--;-;u;!-ii gas för:; Lar; oi;i skyldighet ,att
fiira r-äl-;ensl'.aner eller- :intecl-;i! i ngai-. i.iådan li.kyldlghet
skulle, såsom niimnts i nnriTt lammanliang, >;'nligt de
sal-;kuiinigas motiverinr ir.:k.- åvila ,iordbi-ur;are i sllj-än-het.

För e.gen del har jag i :;i:-.trii;mnd:-; :
råga i ni'i;-iCi:. intagit den ståndpunkten att jordbrul-iariia
ii;ke Ir-ö r- inta nåjjr s.ii r-ställning. Men Jag vill även
erinra om d-'-! nod i.i i; rade föi-slag angående sl-;yldigiie t
att Löi-a .istecl-ii.ln.gai- m.iri., :.,oii! jag i det föregående
förordat. Även om man :ålLmd;i L;a:: .förutsätta att en viss
antecknings'-,kvldi.r',!ie1; i;npii;,-i- .-itt fi nnns för flertalet
jordbrukare, lik.-..om för åtskillig:; ai.rlra skattskyldig:!, talar omellr.r-lid
r:io-il för- att infil ra n..i _: .-dan ordning att kontrclluppgi
fter ..-.-:: åti.n i-i;-t.a;,- d ;- vik.ti-gaste inkomstjios terna
lyvrr::; utcoi aniinininf-;. l-i.i i-ut:;attn inger--na härför är
dock olika lietr.i Lfande :.l;il;l-i ::l.io av pr-oa..;k-ter.
Spannmål, större ::laktdjni-, mjölk ocii sl-;og:;.pro(lul-; t-; i
säljes i r-egel tilL ett fåtal uppköjiare, vanligen
.ior'dbru-kamas egna erganisationer, villra utan sv:irigh't torde
i.-in-na lämna kontr-ollunpr-ii f ter-. Arincn-l oiirkj stiiller- det
-.ig i-iod exempelvis fj:idorfä, i:",r, grimsaker. l.i:.r'
oiti likr.a-aie produkter. Dessa s:il,ies ofta i minrlr.--
po:-'.ter, o:.;ompelvl.s vid tor-ghandel. Att förelii.i,,ga d..
näri-ig.-.irlkare av oli.':a sia;, bl.a. restaurang- ocli kaf éi
nnehavar-e, som :\ör inköii av dessa varor, sk.yldl gliet att
irt.on aii;;;ani ng av;-.e kontrolluan-gifter i alla dylika fall
synes icke liuniia kommia i ii-åga. Den omständigheten att
uppköparna r-edan nu -iir skyldiga att lärmia uppgifter- eft..-!-
anmaning kan i--ko tillin.itas avgörande betydelse, dä anni.anr
ngsrritten sjkilvfallet .--ndast användes i begränsad utstracknmr;.
H-iri. Lig.ger r.m viss gar-anti i'ö r-att de uppgiftsskyldiga
iclo- oski.lfrt l;.C't i mgas och for- att kontrol lmat.?rialet icl-;e
blj.r alltriu oliaritcrlrgt.

Med hänsyn till det anförda fiimer .i:;i,'
ni..dv.änd igt att gör-s vissa b. gr-:in:,n
i ngar- i den .räi)r-e:l:l.ln-| u|.r.i/., i f ts;.l;--ldiglieten för
uppköpare av jordbrukspr-orlu!-; ter-. Att i taxeringsfur-ordningen
slut/jiltigt fi;

s. 138 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 138

utnyttja don :.t i o,k.prov;;vi:;. A I 1 tef ter::.om
erfarenheter v.in-nits, kan utvid/nii ngar- eller iri;;kriinkningar g ö ras och upp-giftsskyldj ghe-tcn ges en -ner-a
slutgiltig utformning. Uppgifterna syn..-:-, erneller-tid icke under n å gra f ö rh ä llanden b ö ra
avse kontantf ö rs ä ljning fr ä n torgst å nd eller liknande, ej heller' f ö l-sa Ijningssuminor- j.i ä mindre ä n
100 kr-onor l ö r- å r r- ä knat.

Med h ä nsyn till det anf ö rda vill jag f ö rorda
att Kungl. Maj:t f å r b"fogeiihet att n ä rmare best ä m.ma
uppg;iftssk,yldi.g-hetens omfattning inom den i sakkunnigf ö rslaget uppdr-agna r-airion.

UppgiftsskyIdighoten vj.j- s å ledes f ö ranledd av att jordbrul;-arna vid denna tid ej var
bokf ö ringsskyldiga. Fr ä nsett ett litet antal jordbrukar-e, sorn ö ver-g å tt till bokJ ö ringsm ä ssig
r-edovisnj ng, tilliimpade .jordbrukarna kontantprincipen och h.ade
beskattnings å r sammanfallande med kalender å r.

I en till r-iksskattever-ket st ä lld skrivelse, som ö verl ä mnats till utredningen, har V ä nerskog ek. f ö ren.
ifr å gasatt om beiiov liingre f ö religger av kontrolluppgifter f ö r skogs-leveranser-, n ä r- leverant ö ren ö verg/ir- till bokf ö ringsm ä ssig r-edovisning. De uppgifter om kontant
utbet.alade vederlag, som skall liimnas i kontrolluppgif ter-na, kommer att
skilja sig avsev ä rt fr ä n de inkomstuppgifter som s ö ljar-na
l ä mnar i sina inkomstdek.larationer.
Om merv ä rdeskatt ä ven i forts ä ttningen
redovisas enligt kontantprincipen kommer kontrolluppgiften dock att vara r ä tt i f ö rh å llande till merv ä rdeskatten
men det kan enligt f ö reningens mening inte vara
motiverat m.;-d hela admini::tratj onon kring kontrolluppgifterna f ö r att !-;orrtrollera just lantbrukarn.as momsredovisning.
F ö r-en ingen skici:ar ä rligen ut drygt 25 000 kontrolluppgifter, vilket
medf ö r en avsev ä rd arbetsinsats.

Riksskatteverket har inh ä mtat yttranden ö ver f ö reningens skrivelse fr å n AB Statens
skogsindustrier. Lantbrukarnas riksf ö rbund,
Sveriges industrif ö rbund och Sveriges skogs- ä garef ö reningars
riksf ö rbund. I samtliga yttranden
uttalas, att skyldigheten f ö r k ö pare av jor-dbruks- och skogsprodukter att utan
anmaning l ä mna kontrolluppgifter b ö r upph ö ra
n ä r jordbr-ukarna (leverant ö rerna) ö verg å r till bokf ö ringsm ä ssig redovi.sning.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 139

Lantbrukarnas ri l;sförbund hänvisar i sitt
yttr-ande till ett inom lantbr-ukets sliattedelegatlon upprättat
utlåtande. I utlåtandet cr-inr-as om att skatterlclegationen i sitt
yttr-ande river jordbruksbeskattningskommitténs betänkancLe framförde
synpunkter på i;oiitrolluppgiftskyldigheten och ifrågasatte om behov av
kontrolluppgifter inom lantbrulret skulle komma att föreligga sedan
en över-gång; till kiijk..rö-ri ngsmiisci ( redovi.sning genomförts.
D-lc/yitionen anser att uppgiftsskyldlgheten kan uppLiöra reriari
fr-iiri ocii med 197'"' år-s taxering. Det förhållandet att
vissa mindre jordbr-uL; då ännu icke övergått till bokföringsmiissig;
r-edovi:-ning bör-inte lägga hinder i vägen för en ändring iv
bestänunelserna om uppgifts;;kyldiglieten. Eventuellt kan uppgi
ftss!-:yldighe-ten bibehållas oförändrad när det galler- fall soni
avses i anvisningarna till 41 § punkt 1 stycke Vi KL, dvs. då
av-verkningsriitt till skog upplåtits mot betalning som skall erläggas
under loppet av flera år.

Ö verv ä ganden och f ö rslag

Den skyldighet att utan anmaning liimna kontrolluppgifter,
f ö r vilken redog ö relse l ä mnats
i det f ö r-eg å ende, har medf ö rt betydande arbete inte blott f ö r uppgiftsl ä mnarna
utan ä ven f ö r beskatt-iingsmyndigheterna. Det r- ö r sig om ett .mycket stort antal kontrolluppgifter scm sl;all
insorteras i vederb ö rande leverant ö rers deklarationer.

När lantbrukarna
ö ver-g ä r till bokf ö ringsm ä ssig redovisning kommer uppgiftema inte att p ä samma s ä tt
som tidigare kunna utnyttjas f ö r kontroll
;rv deras inko.Tistdeklaratiorer. Det v ä rde
uppgifterna har fr å n kontrollsynpunk.t kan inte l ä ngre uppv ä ga
det arbete sor-i sippgi f tsl ä mnandet f ö rorsai-iar. Om det f ö rslag till ny jordbruksbok.f ö ring;:;lag,
som utr-edningen framl ä gger ocli so.m i allt v ä sentligt ö verensst ä mi.er-med den nya bol-.f ö r-ing;. lagen, godtages, b ö r- enligt utredningens mening lantbrukare niir det
giiller- kontrolluppgifter behandlas p å
samma s ä tt :;om r ö relseidkare. Den skyldighet tt utan anmaning l ä mna kontrolluppgifter, som f ö reskrives

a

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 140

i punkterna '.. och 6 i 37 '.}
taxeringslagen biir fiärför upi;.-hör-a att gälla niir den nya
bokföringslagen för joi-dbr-ukare träder i kr-aft. iil-iyldigtiet att
e.fter anma-iing lämna motsvarande uppgifter- J'öreligger- enligt
bestämiiiPlser-na i 59 5 t.a;

Det -undanta)- som i 37 § 1 taxeririfslagen
göres -.inder J) för utbetalning till rörelseidkar-e av ersiittning
för tillf.iilligt arbete, om -'r-riii ttnin/',en ut/;ui- intäkt av
r-or-else fö'- m.-,tta;a-ren, bör ut:;tr-iick.a:; till att avr.e
iiven uiljetalning till idk.arc av jor-(lbr-ul-; och ::kogsbr-uk.
om ersiittn i ngen ut,gör intiikt av jordbruk, s Ja: ;t i g,het.

Fiai .ipp;';if tssky idig.iict som i jiun)'.t 5 a
57 '.; taxer-iiigslagen för-esl;rives för köttbesiktningsbyrii m.m.
att i-.inma upji-gifter om pristillägg enligt lagen (1974:1021) om
utbetalning av pristilliigg på kött synes bör-a bibehållas. Det är
iiär fräga om speciella iril'.oiiister för- jor-dbr-ijk.arna, som det
är av värde för taxei-irigskon Li-ollen att erhålla uppgift om.
Uppgiftslämnandet tor-de inte heller- medföra mera avsevärt merarbete.
Någon uttrycklig bestiimmelse om skyldighet att efter anmaning lämna
dylika uppgifter finns inte i 39 § taxeringslagen.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 141

Antal brukningsenheter f ö rdelade efter summa bruttoint ä kter

enligt deklarationsunders ö kningen f ö r jordbrukare_____________

Bruttoint ä kt Antal f ö retag ( = brukningsenheter)

i 1 000 kr. _______ 1968_________ 1974_______ 1975_____

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 -

20

20 -

30

30 -

40

40 -

50

50 -

60

60 -

70

70 -

80

80 -

90

90 -

100

100 -

150

150 -

200

200 -

50u

500 - 1

000

> 1
000

32 875

14

664

12 470

30 431

17

904

16 868

22 831

11

695

10 725

17 338

10

880

9 614

12 264

8

813

8 290

9 965

7

880

6 471

6 805

6

659

6 455

5 994

5

309

4 397

4 345

5

315

4 747

3 291

3

827

4 893

8 738

16

023

15 999

3 445

8

861

10 167

3 853

11

188

14 495

733

1

941

2 389

278

661

836

opaginerad Kontrollera mot PDF

163 186 131 620 128 816

D ä rav med redovis

ning enligt bok

f ö ringsm ä ssiga

grunder 5,2 '/. 28,5 "/ > 39,5
'/i

s. 142 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 142

Bilaga 2

Saiiimanställnin av remissyiirandena över förslaget till
en ny jordbruksbokföringslag

Inledning

Bland rcmissinstan.serna råder
enighet om att det föreligger ett påtagligt behov av att modernisera reglerna
om bokföringen inom jordbruket. Från flera håll framhålls särskilt att den
nuvarande jordbruksbokföringlagen - som i allt väsentligt bygger på 1929 års
bokföringslag - inte motsvarar dagens redovisningskrav och att det ligger
närmast till hands att inom jordbruket ut veckla ett redovisningsmönsier efter
förebild från den nya bokföringslagen. Vid remissbehandlingen har det vidare
påpekats att en modernisering av reglerna om bokföringen inom jordbruket får
belydelse även från andra synpunkter än de laxeringsmässiga. Man har bl. a.
framhållil att ett modernt redovisningssystem bör ge jordbrukaren möjligheter
lill en bättre överblick över verksamhetens gång och den ekonomiska ställningen
samt att detta är till fördel även för utomstående intressenter.

Behovet av en särskild jordbruksbokföringslag

Även om det bland remissinstanserna
råder enighet om att regelsystemet behöver fornyas finns det olika
uppfattningar om hur delta skall ske. Den vanligaste uppfattningen är all det
inte finns skäl att reglera bokföringsskyldigheten inom jord- och skogsbruket
i en särskild lag. Man förordar i stället att jordbrukarna förs in i den nya
bokföringslagens regelsystem. Bland de remissorgan som redovisaren sådan
uppfattning kan nämnas kammarräiien i Siockholm, RSV. bokföringsnämnden. DEFU
och flertalet länsstyrelser samt, på den privata sidan. Svenska
rcvisorsamftindet. KF och TCO. 1 flera av dessa remissyttranden påpekas att det
egentligen inte föreligger några mer betydande skillnader mellan de regler som
gäller enligt den nya bokföringslagen och utredningens förslag. Vissa för
jordbruket speciella problem skulle i stället kunna regleras genom ett fåtal
särbestämmelser i den nya bokföringslagen eller genom särskilda anvisningar
från bokföringsnämnden.

En annan vanlig uppfaUning är att
redovisningen inom jordbruket i allt väsentligt har följt samma utveckling som
inom näringslivet i övrigt och alt det därför inte finns skäl att arbeta med
två mer eller mindre parallella regelsystem. Från ett par håll har praktiska
skäl åberopats som stöd för att jordbrukarna bör bli bokföringsskyldiga enligi
den nya bokföringslagen. Länsstvrelsen i Ösicrgöilands län framhåller i. ex.
atl man med en sådan ordning undviker besvärliga uppdelningsproblem och följdändringar
i samband med ändringar i reglerna på bokförings- och skatteområdet.

Bokföringsnämnden anser all all
redovisning bör ske med utgångspunkt i den nya bokföringslagen och all del
förhållandel alt del kan finnas skäl all ha

s. 143 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 143

särskilda bokföringsregler för jordbrukare inte behöver
medlöra att man behåller en separat lagstiftning för denna grupp. Nämnden
påpekar atl i dag även andra grupper i samhället än skaiteniyndigheterna har intres.se
av den ekonomiska
redovisningen i jordbruk och skogsbruk. Som exempel nämner bokföringsnämnden
borgenärsiniressena vid kreditaffärer i samband med fastighetsförvärv och de
anställdas krav på insyn i näringsverksamheten. Om det skulle föreligga ett
behov av särskilda redovisningsregler för jordbruk och skogsbruk borde
bokföringsnämnden i stället kunna utfärda särskilda anvisningar enligt del
mönster som redan nu gäller för fastighetsägarna. Skulle det därutöver finnas
behov av speciella skailemässiga regler för jordbruk och skogsbruk-t. ex.
närdet gäller värdering av djur m. m. -skulle dessa kunna fastläggas genom
anvisningar från RSV. Del förhållandet atl den nya bokföringslagen medför vissa
civilrättsliga verkningar anser bokföringsnämnden inte utgöra något avgörande
hinder för att föra in jordbrukarna i detta system.

Även andra skäl har åberopats som
stöd för atl föra in jordbrukarna i den nya bokföringslagen. Länssiyrelsen i
Väsiernorrlands län erinrar om all den lagen har karaktären av en
ramlagstiftning och alt den har utformats så att den - bortsett från undantaget
för enskilda jordbrukare - i princip skall gälla för alla näringsidkare. Om
tillämpningsområdet skulle utvidgas lill att omfatta även jord- och
skogsbruksnäringarna skulle t. ex. begreppet "god redovisningssed" -
vilkel begrepp i sig innefattar vad som är "allmänt brukligt" på
jordbrukets och skogsbrukets område - kunna ges konkret innebörd genom råd och
anvisningar från bokföringsnämnden. Samtidigt skulle enligt länsstyrelsen
erforderliga tillägg och ändringar i den nya bokföringslagen bli få och av
marginell natur. /?5('påpekar atl utredningen som stöd för en särbehandling av
jordbruket har åberopat att borgenärsintresset inom denna näringsgren inte
skulle göra sig gällande på samma sätl som när det gäller andra verksamheter.
RSV kritiserar denna ståndpunkt och påpekar att del egentligen inte föreligger
någon skillnad i kapitalanskaffnings-hänseende mellan en arrendalor av en
jordbruksfastighet och andra näringsidkare efiersom en arrendalor oftast torde
sakna den realsäkerhet som en fastighetsägande jordbrukare innehar Frågan om
borgenärsintresset har berörts även från andra håll. Länsstyrelsen i Malmöhus
län hänvisar till atl jordbruken efter hand har blivit alltmer specialiserade
och kapiialintensiva och alt jordbrukarna därför i ökad utsträckning begagnar
sig av medellånga krediter i form av driftlån och maskinlån m. m. saml av
kortfristiga krediter i form av obetalda driftkostnader. Borgenärerna har
enligt länsstyrelsens uppfattning ett betydande och berättigat intresse av
jordbrukarnas bokföring och av att den bokföringslag, som reglerar denna
bokföring, har samma civilrätlsliga verkningar som den allmänna
bokföringslagen. Föreningen Sveriges laxeringsrevisorer och Svenska
revisorsamftnulci lik.som även vissa länsstyrelser framhåller alt
faslighetsägare, som hyr ut mer än två lägenheter, är bokföringsskyldiga enligt
den nya bokföringslagen och att det från

s. 144 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 144

borgenärssynpunkt knappast föreligger nägon avgörande
skillnad mellan jordbruk och hyresfastighet. Det finns därför skäl atl ha en
enhetlig reglering.

1 utredningens förslag är
tillämpningsområdet begränsat lill atl avse enskild person som bedriver
jordbruk eller skogsbruk. Om en sådan verksamhei i stället bedrivs av ett
handelsbolag eller eit aktiebolag blir det den nya bokföringslagen som skall
tillämpas. Detta har kritiserats av flera remissinstanser som påpekar att det
inte är lämpligt atl företagsformen skall få vara avgörande för vilken lag som
skall lillämpas. Utredningen har som stöd för att behålla en särskild
jordbruksbokföringslag hänvisat till den speciella skattesituationen inom
jordbruket. Länssiyrelsen i Siockholms lan erinrar i det sammanhanget om att
Ibrelagsskatieberedningen har föreslagit att den s. k. reslvärdemetoden, som
gäller för beräkningen av värdeminskningsavdrag i inkomstslaget
jordbruksfastighet, skall avskaffas. Länsstyrelsen erinrar vidare om alt
särskilda skatteregler för värdering av djur inte finns enbart inom jordbruket
utan även för sådana rörelseidkare som bedriver renskötsel.

Bland de remissinstanser som
tillstyrker eller lämnar utredningens förslag om en särskild jordbruksbokföringslag
utan erinran kan nämnas hovräncn över Skåne och Blekinge, kammarräiien i
Jönköping, skogssivrciscn. LO och LRF.

f-fovräiicn över Skåne och Blekinge
konstaterar all de av utredningen föreslagna bestämmelserna rent sakligt är i
huvudsak likalydande med dem som nu finns i den nya bokföringslagen. Från
lagstifiningsteknisk synpunkt kunde det därför ha funnits skäl för utredningen
att inarbeta sitt lagförslag i den nya bokföringslagen. Med hänsyn lill att
räkenskapsskyldighelen inom jordbruket endast tar sikte på taxeringsändamålen
och således haren snävare innebörd än den nya bokföringslagen anser hovrätten
del motiverat alt ta in bestämmelserna i en särskild lag. Även kammarräiien i
Jönköping anser övervägande skäl tala för att man bör bibehålla en särskild
jordbruksbokföringslag. Kammarrätten framhåller särskilt att en sådan ordning
främjar överskådligheten för de redovisningsskyldiga. LRF framhåller att den
nya bokföringslagen har till ändamål atl tillgodose såväl taxeringsmässiga
behov som borgenärsintressen och att dessa dubbla funktioner medför att den
inte kan tillämpas i oförändrat skick i verksamheter där behovet av att
tillvarata borgenärsintressen är litet. För att inte komplicera bokföringen i
alltför hög grad för den speciella kategori som jordbrukarna utgör är det
därför enligt LRF väsentligt att det finns en speciell jordbruksbokföringslag.
Med hänsyn lill alt behovet av att tillvarata borgenärsiniressei är litet bland
jordbrukarna anser förbundet alt detta inslag bör begränsas. Förbundels
uppfattning är att det framlagda förslaget i stort fyller de krav som kan
ställas på en jordbruksbokföringslag och atl det kan läggas till grund för
lagstiftning.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 145

Allnuinna synpunkier på lagförslagci

Utredningens förslag innebär att
den nya bokföringslagens regler i betydande utsträckning förs över till
jordbruksbokföringslagen. Men samtidigt har dessa regler anpassats till de
speciella förhållanden som råder iiå redovisningssidan inom jordbruket. Vid
remissbehandlingen har denna allmänna uppläggning av lagförslaget mottagils
positivt och åtskilliga remissinstanser anser atl förslaget är väl ägnat att
läggas lill grund för lagstiftning. Detta hindrar dock inte alt det också
förekommer kritik av mer övergripande natur. KF pekar på olägenheterna av att
på det sätt som skett i förslaget blanda civilrätlsliga och skattemässiga
värderingsregler vid bokslut. KF riktar också kritik mot vissa av de
begreppsbestämningar som utredningen använt sig av i samband med
värderingsreglerna. KF nämner som exempel atl utredningen föreslagit att med
anskaffningsvärde i vissa fall skall förslås saluvärdet (gäller djur). Dessa
begrepp är enligt förbundet till sin innebörd motstridiga eftersom saluvärde
rent terminologiskt aldrig kan betyda detsamma som anskaffningsvärde.

Utredningen har uttalat atl i den mån förslaget
överensstämmer med reglerna i den nya bokföringslagen blir uttalandena i
förarbetena till sistnämnda lag i tillämpliga delar gällande även för
jordbruksbokföringslagen och att man bör anlägga ett motsvarande synsätt även
när det gäller uttalanden och anvisningar från bokföringsnämnden. Dessa
uttalanden har kritiserats från ett par håll. Enligt RSV måsle de båda lagarnas
olika syften påkalla en viss försiktighet vid bedömning i vad mån förarbetena
till den nya bokföringslagen och bokföringsnämndens råd och anvisningar skall
vara tillämpliga på jordbruksbokföringslagen. Förutom den inverkan som olikheter
i verksamhetsinriktningen kan ha när det gäller betydelsen av i. ex. uttrycket
god redovisningssed måste man enligt RSV beakta att ändamålet med de båda
lagarna inte är detsamma. Även andra remissinstanser än RSV har vänt sig emot
uppfattningen alt bokföringsnämndens uttalanden skulle komma atl gälla även för
jordbrukarnas redovisning. Länssiyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att
det skulle bli svårt att överblicka konsekvenserna av ett sådant arrangemang
och att det skulle kunna försvåra nämndens arbele. Liknande synpunkier har framförts
av Föreningen Sveriges laxeringsrevisorer. Länsstyrelsen i Stockholms län
föreslår att om det skulle behövas särskilda anvisningar för redovisningen inom
jordbruket bör dessa utfärdas av RSV snarare än av bokföringsnämnden. Denna
uppfattning delas av RSV som anser atl verket uttryckligen bör tilläggas
uppgiften att meddela råd och anvisningar för hur jordbruksbokföringslagen
skall lillämpas.

Utredningen har föreslagit atl
bokföringsnämnden eventuellt borde utökas med en sakkunnig för handläggningen
av de speciella redovisningsproblemen som kan uppstå inom jord- och
skogsbruksnäringarna. Bokföringsnämnden anser sig kunna tillstyrka detla
förslag under förutsättning att jordbrukarna blir bokföringsskyldiga enligt den
nya bokföringslagen.

K) Riksdagen 1978/79. ] .saml. Nr 44

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 146

Lagförslagci

1 del följande redovisas
paragrafvis en sammanställning av remissinstansernas synpunkier på
utredningens förslag lill en ny jordbruksbokföringslag.

1 §

Enligt första slyckel i
utredningens förslag skall enskild person, som bedriver jordbruk eller
skogsbruk, vara skyldig alt föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen
som underlag för taxeringen.

Utredningen har i sin motivering
till delta lagrum uttalat all med enskild person skall jämställas även dödsbo
efter sådan person. Hovräncn över Skåne och Blekinge anser att en sådan
utvidgning av begreppet enskild person bör komma till uttryck redan i lagtexten.
Ell annat påpekande från hovrättens sida gällerdet fallet atl t. ex. två
makargemensamt driveretl jordbruk elleretl skogsbruk. Enligt hovrätten ger
ordalydelsen i förslaget närmast vid handen att var och en a v makarna skulle
vara skyldig att föra räkenskaper, vilket dock inte kan ha varil meningen. Det
måsle därför enligt hovrättens mening klargöras alt räkenskapsföringen kan ske
gemensamt när fiera enskilda personer tillsammans driver jordbruk eller
skogsbruk. Även länssiyrelsen i Malmöhus län anser att det föreligger ett behov
av att förtydliga begreppet enskild person - särskilt mol bakgrund av att
utredningens uttalande lorde gälla även för s. k. äldre dödsbon, vilka i
beskattningshänseende behandlas som handelsbolag. RSV betonar att ett dödsbos
skatterätlsliga ställning inte alltid behöver överensstämma med den
civilrättsliga. För alt förhindra eventuella missförstånd föreslår RSV att
lagtexten utformas så att det klart framgår atl dödsbo, som inte enligt lagen
om handelsbolag och enkla bolag är att anse som handelsbolag, omfattas av
bestämmelserna. En sådan ändring kräver emellertid, påpekar RSV, även en
motsvarande ändring i 1 § i den nya bokföringslagen. Även LRF och länssiyrelsen
i Malmöhus län efterlyser förtydliganden när del gäller behandlingen av
dödsbon. Länsstyrelsen anser del vara oklart om ett enkelt bolag skall kunna
inrymmas i begreppet enskild person. Enligt länsstyrelsen är del inte ovanligt
att makar, som gemensamt ägerenjordbruksfaslighel,driverjordbruket eller
skogsbruket som ett enkelt bolag. En verksamhei som bedrivs på detta salt bör
enligt länsstyrelsens uppfattning föranleda redovisningsskyldighet enligt
jordbruksbokföringslagen.

LRF anser alt del bör göras
ytterligare ett förtydligande. Av förslaget framgår nämligen inte, framhåller
LRF, att även den som arrenderar ut en jordbruksfastighet skall omfattas av
reglerna. För atl undvika missförstånd föreslår förbundet att första meningen i
inledningen lill första stycket ges följande lydelse: "Enskild person, som
äger eller brukar jordbruksfastighet, är

---- ." En liknande uppfattning har Sveriges
advokaisamfiind som dessutom

påpekar alt den föreslagna utformningen kan ge upphov lill
tveksamhet om

s. 147 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 147

gränserna
för tillämpningsområdet även i det fallet att en ägare av en skogsfasiighet
endast säljer roiposter från sin fastighet.

En annan fråga har lagils upp av länssiyrelsen i
Ösicrgöilands län. Genom att den nya bokföringslagen inte gäller för enskild
person som driver jordbruk eller skogsbruk blir inte heller taxeringslagens
bestämmelser om kassainventering och granskning av varulager m. m. i samband
med taxeringsrevision samt bestämmelserna i 1955 års förordning (1955:257) om
inventering av varulagertillämpliga fördessa näringsidkare. De nu nämnda
bestämmelserna gäller nämligen enbart för bokföringspliktiga näringsidkare. För
att granskning av enskilda jordbrukare skall kunna göras på samma fullständiga
sätt som vid revision av rörelseidkare bör enligt länsstyrelsens mening bestämmelserna
utvidgas till atl omfatta även enskilda jordbrukare.

Vid remissbehandlingen har del vidare äjorts vissa
anmärkningar mol det använda uttryckssättet all räkenskaperna skall bilda
"underlag för taxeringen". Länssiyrelsen i Göteborgs och Bohus län
framhåller att det inte är lämpligt att här använda sig av begreppet
"taxering". Räkenskaperna enligt jordbruksbokföringslagen skall
nämligen även ligga lill grund för redovisning av mervärdeskatt dvs. för en
skalleform som inte fastställs genom något taxeringsförfarande. Länsstyrelsen
erinrar samtidigt om att mervärdeskal-leutredningen har föreslagit att
redovisningen av mervärdeskall alllid skall ske enligt bokföringsmässiga
grunder. Av jordbruksbokföringslagen bör därför, anser länsstyrelsen, klan
framgå att räkenskaperna skall tjäna som underlag även för redovisningen av
mervärdeskatt. Även RSV har tagit upp denna fråga. RSV hänvisar till
förarbetena till den nu'gällande jordbruksbokföringslagen där det uttalas atl
lagen skulle ha till ändamål att ligga till grund för inkomst- och
förmögenhelstaxeringen. RSV anser att det skulle vara mindre lämpligt att ha en
motsvarande begränsning i den nya lagen. RSV är av den uppfattningen all en ny
lag på delta område också bör tillgodose behovet av kontrollmöjligheter från
skattemyndigheternas sida enligt taxeringslagens bestämmelser och när det
gäller källskalteredovisningen. Verket har emellertid inom ramen för sitt
remissyttrande inte ansett sig kunna närmare utreda på vad sätt en bättre lösning
i fråga om lagens tillämpningsområde skulle kunna uppnås.

Utredningen har (s. 42) uttalat att det inte bör
möta någoi hinder för en bokföringsskyldig rörelseidkare, som även bedriver
jordbruk eller skogsbruk, alt tillämpa den nya bokföringslagens regler för all
sin verksamhet om han skulle finna det lämpligt. Detla uttalande har gjorts mot
bakgrund av att den nya bokföringslagens regler är mer omfattande än
utredningens lagförslag. Hovrönen över Skåne och Blekinge påpekar alt med de
strängare krav i olika hänseenden som följer av bokföringsskyldigheten enligt
den nya bokföringslagen kommer möjligheten atl redovisa all verksamhei enligt
denna lag sannolikt alt utnyttjas endast i begränsad omfattning. Enligt
hovrätten bör i sammanhanget också beaktas atl värderingsreglerna för
tillgångar och skulder i de båda lagarna är något olika utformade. Hovrätten
anser all om del

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 148

över
huvud taget skall finnas en ntöjlighet för jordbrukarna att för jordbruksverksamheten
tillämpa den nya bokföringslagens regler bör denna möjlighet inte vara
begränsad endast till de fall där jordbrukaren vid sidan om jordbruket eller
skogsbruket driver en bokföringspliktig rörelse. 1 stället bör, anser
hovrätten, varje jordbrukare, oavsett om han bedriver annan rörelse eller ej,
ha rätt att fritt välja regelsystem. FAR har berört ett angränsande problem.
FAR konstaterar alt en person,som driver både jordbruk och annan
näringsverksamhet, inte kan redovisa för jordbruket enligt bokföringslagen utan
att samtidigt bryta mol jordbruksbokföringslagen. För atl komplikationer av
detla slag skall kunna undvikas bör enligi FAR klargöras alt bokföringslagen
skall kunna tillämpas i de avseenden den inte strider mol jordbruksbokföringslagen.

Utredningens förslag i andra sivckci atl
näringsidkare vars årliga brutto-omsätlningssumma normalt understiger 200 000
kr. skall vara undantagna från atl tillämpa bestämmelserna om årsbokslut har
kritiserats från vissa håll. Kritiken går ut på att del med hänsyn lill
penningvärdets fall inte är lämpligt atl här anknyta lill ett fasl gränsvärde
baserat på den nominella brunoomsäliningssumman. 1 stället förordas att
gränsvärdet sätts i relation lill ett visst antal basbelopp enligt lagen om
allmän försäkring. Bland de remissinstanser som förordaren sådan ordning kan
nämnas hovräncn över Skåne och Blekinge, länssiyrelsen i Malmöhus län. FAR. LRF
och DEFU.

Som stöd för förslaget atl anknyta gränsvärdei lill
visst antal basbelopp lämnar LRF en utförlig beskrivning av
omsättningsulvecklingen inom olika brukningsenheter. LRF upplyser att med den
infiationstakt som rått hittills kommer bruttointäkten per brukningsenhet att
stiga avsevärt under de kommande åren. Med en tio-procentig årlig ökning av
bruttointäkterna kan gårdar i storleksklassen 20-30 hektar redan år 1979
beräknas ha en bruttointäkt som överstiger det av utredningen föreslagna
gränsvärdet på 200 000 kr. Antalet brukningsenheter med en areal överstigande
20 hektar uppgick enligt förbundet år 1976 till ca 44 000, motsvarande 34
procent av det totala antalet brukningsenheter. F"ör alt undvika atl ägare
av allt mindre jordbruk successivt skall bli tvungna att upprätta årsbokslut är
det enligt förbundet nödvändigt atl ha en fiytande gräns. Förbundet föreslår
alt gränsvärdet sätts till 25 basbelopp. För år 1978 skulle detla ge ett
gränsvärde på 295 000 (25 X
11 800) kr. Om 25 basbelopp skulle
väljas som gränsvärde för skyldigheten atl upprätta årsbokslut är det enligt
förbundet naturligt att tillåta ett enstaka överskridande av denna gräns ulan
atl sådan skyldighet skulle inträda.

Om en viss bruttoomsätlningssumma blir avgörande
för skyldigheten att upprätta årsbokslut bör del enligt lanlbruksstyrelsen
klargöras om bostadsförmåner och bilförmåner m. m. skall anses ingå i denna
summa eller ej. Styrelsen föreslår vidare att om gränserna för
brutloomsätlningssumman skulle överskridas under två på varandra följande
räkenskapsår bör skyldigheten att upprätta bokslut gälla för del räkenskapsår
som börjar närmast

s. 149 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 149

därefter. FAR och DEFU anser att även den nya
bokföringslagens beloppsgräns för skyldigheten atl upprätta årsbokslut bör
göras rörlig genom en anknytning till basbeloppet.

Bestämmelserna i det ircdjc siyvkci
om innebörden av jordbrukarnas redovisningsskyldighet vid tillämpning av allmän
lag innebär enligt utredningen att denna redovisningsskyldighet inte skall
medföra de "civilrätlsliga verkningar" som följer av den nya bokföringslagen.
Hovräncn över Skåne och Blekinge har berört utredningens förslag i denna del.
Hovrätten påpekar att utredningen inte närmare har uttalat vad som avses med
uttrycket "civilrältsliga verkningar". Vad utredningen här torde
åsyfta är enligt hovrätten att det i vissa författningar finns särskilda
bestämmelser med strängare krav i olika hänseenden för dem som är
bokföringsskyldiga. Författningar som har sådana särskilda bestämmelser är
köplagen, kommissionslagen, handelsregisterlagen, lagen om företagsinteckning,
lagen om handelsbolag och enkla bolag saml konkurslagen och ackordslagen.
Hovrätten nämner även att straffbestämmelsen om bokföringsbrott i 11 kap. 5 §
brottsbalken endasl omfattar den som är bokföringsskyldig. För alt ge tydligare
ullryck åt innebörden av delta stycke förordar hovrätten att lagtexten får
följande utformning; "Skyldigheten att föra räkenskaper enligt denna lag
skal! vid tillämpning av annan lag icke innebära alt näringsidkaren är att anse
som bokföringsskyldig."

2 §

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län har tagit upp en fråga i anslutning lill den allmänna bestämmelsen i första
stycket hur redovisningsskyldigheten skall fullgöras. Länsstyrelsen erinrarom
att ulredningen synes ha förutsatt alt bokföringsnämnden skall utfärda
anvisningar om innebörden av denna bestämmelse. En sådan ordning medför enligt
länsstyrelsen att det kan uppkomma en konflikt mellan å ena sidan del fiskala
intresset, som den föreslagna lagen ju avser alt tillgodose, och å andra sidan
vad som kan anses vara god redovisningssed inom en viss bransch. Länsstyrelsen
ifrågasätter därför om det är lämpligt att tillägga bokföringsnämnden uppgiften
alt meddela råd och anvisningar för tillämpningen av jordbruksbokföringslagen.

För atl undvika missförstånd och
för att ytterligare betona ändamålet med jordbruksbokföringslagen förordar RSV
alt försia stycket ges följande lydelse; "Redovisningsskyldigheten skall
fullgöras på sätl som, med iakttagande av vad som krävs för att tillgodose
taxeringen, överensstämmer med god redovisningssed." All begreppet god
redovisningssed skall tolkas med hänsyn tagen till vad som är allmänt brukligt
inom jord- och skogsbruksnäringarna kräver enligt RSV inte något uttryckligt
stadgande och framgår dessutom, påpekar verket, av punkt 1 trettonde stycket av
anvisningarna till 41 § KL.

s. 150 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 150

3S

Denna paragraf innehåller bl. a. en
definition av begreppet affärshändelse som är hämtad från den nya
bokföringslagen.

Kammarräiien i Siockholm riktar i
likhet med länsstyrelsen 1 Ösicrgöilands län uppmärksamhet på alt utredningen i
sitt lagförslag har utelämnat det i 4 § bokföringslagen intagna uitrycket
"alla förändringar i förmögenhetens storlek och sammansättning".
Kammarrätten erinrar om alt enligt vissa uttalanden i förarbetena lill den nya
bokföringslagen skulle del citerade uttryckssättet även innefatta byte av
tjänster mellan två bokföringsskyldiga. Utredningen har, påpekar kammarrätten,
inte redovisat någon förklaring lill det avvikande uttryckssättet i
lagförslaget. Vid remissbehandlingen har länsstyrelsen 1 Malmöhus län berört
frågor av detta slag från mer principiella utgångspunkter. Länsstyrelsen
konstaterar atl vissa lagrum i den föreslagna jordbruksbokföringslagen är hell likalydande
med bestämmelserna i den nya bokföringslagen. När det gäller vissa andra lagrum
är överensstämmelsen stor men inte alltid fullständig. 1 några fall har
utredningen inte närmare kommenterat sådana avvikelser mellan de båda lagarna.
Länsstyrelsen anser att omotiverade avvikelser mellan lagarna bör undvikas
efiersom del annars lätt kan uppslå missförstånd.

Enligt länssiyrelsen i
Väsiernorrlands län lorde jordbrukarnas uppfattning om vad som är "god sed
och praxis" inom jordbruksnäringen när det gäller bokföring av
produkluttag skilja sig avsevärt från fall lill fall. Gällande praxis på
området innebär enligt länsstyrelsen att det i de fiesta fall inte sker någon
speciell bokföring av sådana poster Länsstyrelsen föreslår atl det införs en
uttrycklig bestämmelse i jordbruksbokföringslagen enligt vilken jordbrukarna
åläggs att föra en speciell hushållsbok över gjorda uttag för varje månad och
vidare en föreskrifi om att de bokförda månadsuttagen skall införas i dagboken
i slutet av varje månad.

1 betänkandet har tagits upp frågan
om s. k. tyst kvittning i samband med uttag föravdragsgilla underhålls-och
reparationskostnader. Utredningen har i det sammanhanget uttalat att en sådan
tyst kvittning inte kan accepteras och atl t. ex. uttag av virke som används
för reparation på en fastighets bostadshus skall bokföras. Kammarräiien i
Jönköping påpekar att del i lagtexten använda uttrycket "uttag ur
verksamheten" inte läcker sådana fall. Enligt kammarrätten innebär det
angivna förfaringssättet inget uttag ur verksamheten ulan närmast ett uttag för
densamma.

4S

Paragrafen innehåller bestämmelser om verifikationer.

LRF upplyser att flertalet
transaktioner inom jordbruk och skogsbruk grundar sig på skriftliga avtal eller
avräkningsbesked från olika föreningar. För alla sådana Iransaktioner är
förslaget i denna paragraf väl avpassat. Kravet iå att samtliga affärspartners
skall namnges är emellertid enligt LRF alltför

s. 151 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 151

vittgående.
Förbundet upplyser alt det i viss omfattning förekommer atl jordbrukare
upplåter jordgubbsland och äppelodlingar m. m. till självplockare. Det
förekomnier då atl uppåi hundratalet personer under en kort tidsperiod kan
besöka gårdar för atl plocka bär och frukter. Betalningen brukar erläggas med
ett visst belopp per plockad liter. Det kan enligt förbundet inte vara rimligt
atl jordbrukaren i dessa fall skall vara tvungen atl avkräva kunderna namn och
adress. För denna typ av försäljning bör i stället de i den nya bokföringslagen
gällande reglerna om gemensamma verifikationer kunna tillämpas. Bestämmelser
om gemensamma verifikationer har efterlysts även från andra håll. Länssiyrelsen
i Malmöhus län påpekar atl del inte är ovanligt med massförsäljningar direkt
till konsumenter av potatis, jordgubbar m. m.

6
§

Paragrafen
innehåller bestämmelser om grundbokföring.

LRF
påpekar att andra siyckei har en motsvarighet i 8 § andra stycket i den nya
bokföringslagen. 1 sistnämnda lag har uttrycket "kontanta in- och
utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbetsdag" givits
beteckningen "kassabokföring". Denna beteckning har, utan någon
motivering, inte medtagits i utredningens lagförslag. Det är enligt LRF
lämpligt att uttrycket "kassabokföring" tas med även i jordbruksbokföringslagen.
Förbundet upplyser all i den mån del förekommer kontanta in- och utbetalningar
inom jordbruksnäringen brukar dessa bokföras i en kassabok på samma sätt som
vanligtvis sker i rörelse.

Bestämmelsen i samma stycke om tidpunkten för
bokföring av fordringar och skulder framstår enligt RSV som oklar till sin
funktion efiersom utredningen föreslår att den s. k. pärntmetoden skall få
användas generellt inom jordbruket. RSV tilläggeratt en jordbru käre oftast-i
de fall bokföringen grundas på ett avräkningsbesked - inte har något egentligt
infiytande över handlingens utställande och alt en bestämmelse av della slag,
som ju riktar sig lill den redovisningsskyldige, därför inte torde få nämnvärd
effekt.

Utredningens
förslag i det iredje slyckel atl den s. k. pärmmeloden skall få användas
generellt inom jordbruks- och skogsnäringarna har fått ell övervägande positivt
mottagande. Mcrvärdcskaiicuiredningen betonar att jordbrukarnas bokföring på
ett markant sätl skiljer sig från fiertalet andra näringsidkares med en jämförlig
omsättning. Jordbrukarna har nämligen en betydligt mindre fakturavolym än andra
näringsidkare och samtidigt förekommer det hos dem normalt ingen uifakturering
i egentlig mening. Såväl leveranser som inköp regleras i betydande omfattning
genom avräkningsbesked som upprättas månadsvis av de producentkooperaliva
föreningarna. Mervärdeskatteutredningens uppfattning är att den renodlade
pärmmetoden skulle kunna användas i fiertalet fall inom jordbruket redan om man
tillämpade den nya bokföringslagens mer restriktiva bestämmelser. Mervär-

s. 152 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 152

deskatteutredningen
säger sig mol denna bakgrund inte ha funnit skäl att rikta några invändningar
mot lagförslaget i denna del. Även LRF har berört frågan om pärmmetodens
användning inom jordbruket. Enligt förbundet torde antalet verifikationer inom
flertalet jordbruk vara tämligen konstant och. jämfört med rörelser med
motsvarande omsättning, oftast lägre. Förbundet upplyser alt det genomsnittliga
antalet verifikationer per räkenskapsår för jordbruk med animalieproduklion
varierar mellan 150 och 300 och för övriga jordbruk mellan 150 och 250. Det kan
därför enligt LRF med fog hävdas att merparten av alla jordbruk uppfyller de
krav som bokföringsnämnden hittills har ställt på de rörelser där pärmmetoden
har fått lillämpas. Efiersom del inte är beloppets storlek ulan antalet
verifikationer och möjligheten alt kontrollera dessa som bör vara avgörande för
om en ren pärmmeiod skall få användas inom jordbruket bör det enligt LRF inte
kunna riktas några invändningar mot utredningens förslag i denna del.

Ett par remissinstanser är emellertid kritiska till
förslaget om att pärmmetoden skall få användas generellt. Bokföringsnämnden
påpekar alt utredningens förslag i denna del innebär alt man även i mycket
stora jordbruk skulle få rätt att tillämpa den renodlade pärmmetoden i sin
grundbokföring -något som bokföringsplikliga näringsidkare får lov alt göra i
en myckel begränsad skala. Bokföringsnämnden påpekar också alt förslaget medför
att helt olika redovisningsprinciper skulle komma att gälla för enskilda
personer som driver jordbruk jämfört med sådana jordbruk som i stället drivs i
en bokföringspliktig associationsform. Liknande synpunkier framförs av länsstyrelsen
i Östergötlands län och Svenska revisorsamfundei som betonar att reglerna på
delta område bör vara likformiga för alla grupper av näringsidkare.

Paragrafen innehåller bestämmelser om
räkenskapsåret. Bestämmelserna har kommenterats av ett par remissinstanser.

LRF framhåller alt skälet till atl brutna
räkenskapsår kom atl tillålas i den nya bokföringslagen var att
bokföringsbyråerna annars skulle ha fått en alltför ojämn arbetsbelastning. För
den praktiska tillämpningen har emellertid RSV förklarat atl del i princip inte
skall vara möjligl atl lägga om räkenskapsåret enbart av den anledningen att
bokföringsbyråers arbetsbelastning är ojämn. De bokföringsbyråer som arbetar
med jordbruksbokföring är enligt LRF väsentligt färre än de som arbetar med
rörelsebokföring. Detla innebär enligt LRF atl byråernas arbetsbelastning i
jordbruksfallet i avsevärt större utsträckning än i rörelsefallet påverkar
behovet av brutna räkenskapsår. Förbundet efieriyser ett principuttalande
enligt vilkel just detta motiv lör ändring av räkenskapsår skall väga tungt.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 153

9 S

Denna paragraf innehåller vissa allmänna bestämmelser om
årsbokslut.

Förslaget i andra sivckci atl
årsbokslutet skall tagas in i en bunden bok (årsbok) har kritiserats av LRF.
Jordbruksbokföringslagen skall enbart tjäna syftet att ge underlag för
laxeringen varför det enligt förbundet borde vara möjligt att här vara mindre
rigorös än vad man är i den nya bokföringslagen. Åtskilliga årsbokslut i jordbruk
omfattar endast en sida och denna sida består ofia av ett datablad. Del
förefaller inte rimligt, anser förbundet, att denna enda sida skall behöva
införas i en bunden bok. 1 stället borde det räcka med att föreskriva atl
dalabladet skall klistras in i bunden bok eller på annat vis förvaras på
betryggande sätt. Förbundet föreslåren ändring i lagtexten och att där endast
anges att årsbokslutet skall förvaras på betryggande sätt.

Lagrummet har kritiserats även från
annat håll. Enligt lagförslaget skall årsbokslutet skrivas under av den
redovisningsskyldige med angivande av dagen för underskriften.
Taxcringsnämndsordförandenas riksförbund anser an om två personer gemensamt
driver ett jordbruk som ett enkelt bolag är del lämpligt atl båda skriver under
årsbokslutet. En sådan ordning föreslås också för det fallet att fiera
dödsbodelägare gemensamt driver ett dödsbos jordbruksfastighet. Förbundet
föreslår att lagtexten kompletteras med en föreskrifi av i princip samma
innehåll som 11 § andra stycket sista meningen i den nya bokföringslagen.

10 S

Paragrafen innehåller vissa begreppsdefinitioner.

Länsstyrelsen i Malmöhus län
efterlyser regler som anger hur anskaffningsvärdet för hemmaproduceral lager
skall bestämmas.

11-13 §S

Dessa paragrafer innehåller värderingsregler
för olika posler i balansräkningen.

Länssiyrelsen i Ösicrgöilands län
anser det vara tveksamt om den värderingsmetod som innebär att
anläggningstillgångar och omsättningstillgångar tårtas upp till högst
anskaffningsvärdet verkligen behövs i en lag som enbart skall tillvarata de
skattemässiga intressena. Enligt länsstyrelsen tillgodoses dessa intressen bäst
genom atl man sätter en lägsta gräns för värderingen av tillgångar. Även
länssiyrelsen I Malmöhus län har kritiserat dessa bestämmelser från
principiella utgångspunkter. Länsstyrelsen ifrågasätter nämligen om det finns
anledning att över huvud taget skriva in värderingsregler i en lag som skall
reglera skyldigheten att föra räkenskaper som underlag för taxeringen.
Länsstyrelsen erinrar i sammanhanget om atl lägstreglerna redan finns i
kommunalskattelagen och att högstregler är motiverade endast om lagen skall ta
hänsyn lill borgenärsintressena.

s. 154 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 154

14 !;

Paragrafen innehåller bestämmelser om
resultaträkningen och ett schema för hur denna skall uppställas.

Som villkor för att få använda en annan
uppsiällningsform för resultaträkningen än den som anges i schemat anser
länssiyrelsen i Ösicrgöilands län att det i analogi med vad som gällerenligt
den nya bokföringslagen bör uppställas ett krav på att mindre än tio anställda
skall ha varit sysselsatta i verksamheten.

En fråga av annat slag har tagils upp av
länssiyrelsen i Malmöhus län. Länsstyrelsen anser att om taxeringslagens bestämmelser
om skyldighet att lämna kontrolluppgifier kommer att behållas är del lämpligt
alt dela upp verksamhetens intäkter i ytterligare varugrupper. Därigenom skulle
nämligen avstämningen av kontrolluppgifierna underlättas.

15 §

Paragrafen innehåller bestämmekser om
balansräkningen och ett schema för hur denna skall uppställas.

Enligt LRF lalar praktiska skäl för att
balansräkningens schema inte bör delas upp i alltför många underrubriker. Del
gör alt befintliga rubriker måste läcka tämligen stora begrepp och alt
rubrikerna måste vara mycket klara och entydiga. Förbundet påpekar att
utredningen underrubriken "Anläggningstillgångar" i det föreslagna
balansschemat har blandat fast egendom med lös egendom. Punkten 4 ("Övriga
inventarier") under denna rubrik bör enligt förbundet fiyttas och i
stället ges benämningen "Lösa inventarier".

Länsstyrelsen i Östeigöilands lön påpekar atl den
pågående utvecklingen från mindre till större brukningsenheter medför ett ökat
behov av krediter och upplåning. Det kan därför enligt länsstyrelsen vara
lämpligt att även föra över den nya bokföringslagens bestämmelser om ställda
panter och ansvarsförbindelser till jordbruksbokföringslagen.

Övrigi

Mot bakgrund av all skyldigheten atl föra
räkenskaper enligt utredningens förslag har en annan innebörd än
bokföringsskyldigheten enligt den nya bokföringslagen bör enligt hovrätten över
Skåne och Blekinge uttrycket "bokföring" inte förekomma i benämningen
på lagen. Ordet "jordbruksbokföring" anser hovrätten också vara
missvisande eftersom aktiebolag, ekonomiska föreningar (sambruksföreningar)
och handelsbolag, som driver jordbruk eller skogsbruk, är bokföringsskyldiga
enligt den nya bokföringslagen. Hovrätten förordar atl lagen fåren rubrik som
anger alt bestämmelserna i den gäller för enskilda jordbrukare och avser
skyldighet all föra räkenskaper.

Med
hänsyn till den hänvisning till balansräkning som förekommer i 30 § 1

s. 155 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:44 155

mom. taxeringslagen an.ser kammarräiien i Jönköping att
detta lagrum bör omformas. Kammarrätten föreslår att lagrummet skall inledas
enligt följande; "Har deklarationsskyldig for beskattningsåret varit
skyldig alt upprälla årsbokslut - - - ."

Lanihrukssiyrelsen föreslår atl
övergången till de nya bestämmelserna skall få ske successivt och att
jordbrukarna ges lid atl före övergången inhämta de kunskaper som erfordras för
att kunna upprätta ett årsbokslut.

s. 156 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 156

Innehåll

Proposilionen..................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1

Lagförslag......................................................... 3

1
Förslag lill jordbruksbokföringslag...................... 3

2
Förslag lill lag om ändring i
bokföringslagen (1976:125) 11

3
Förslag till lag om ändring i
taxeringslagen (1956:623) 12

4
Förslag till lag om ändring i
förordningen (1955:257) om inventering av varulager för inkomsttaxeringen ................................................................. 14

5
Förslag till lag om ändring i
kommunalskatielagen (1928:370) . 15

6
Förslag lill lag om ändring i lagen
(1951:763) om beräkning av Slallig inkomstskall för ackumulerad inkomst................................................................. 22

7
Förslag till lagom ändring i lagen
(1973;323)om ikraftträdande av lagen (1973:322) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370), m.m............. 24

8
Förslag till lag om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt 25

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde 1978-11-02 27

1
Inledning..................................................... .... 27

2
Bokföringen inom jordbruket............................ .... 29

2.1
Inledning.............................................. 29

2.2
Behovei av en särskild
jordbruksbokföringslag 31

2.3
Förslaget lill en ny
jordbruksbokföringslag.... .... 32

3 Del
sociala försäkringsskyddet för lantbrukare..... .... 43

3.1
Inledning.............................................. .... 43

3.2
Utformningen av del sociala
försäkringsskyddet för lantbrukare 44

3.3
Nuvarande beskattningsregler m. m........... .... 46

3.4
Föredragandens överväganden................. .... 48

4 Vissa
beskaiiningsfrågor vid arrendeförhållanden.. .... 51

4.1
Inledning.............................................. .... 51

4.2
Civilrättsliga regier.................................. 52

4.3
Skatterättsliga regler.............................. .... 53

4.4
Föredragandens överväganden.................. 54

5 Rennäringsbeskatiningen................................. ... 56

5.1
Inledning.............................................. 56

5.2
Ingångsvärde för stamdjur i samband
med övergång lill bokföringsmässig redovisning 57

5.3
Mervärdeskatten.................................... ... 58

6
Hemställan................................................... ... 59

7
Beslut......................................................... ... 59

s. 157 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:44 157

Bilaga
1 Betänkande avgivet av utredningen om bokföringen inom

jordbruket
(Ds B 1977:8)........................... 61

Bilaga
2 Sammanställning av remissyttrandena över förslaget till en

ny
jordbruksbokföringslag........................... 142

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

39 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (38)

38 kopplingar i 22 dokument.

  1. Ds 2005:28 Skattefusk, effektivitet och rättvisa - utökad skattekontroll i vissa branscher och diskussioner rörande schabloniserade inslag i beskattningen, del 1 s. 211 om s. 37 i texten
  2. SOU 1999:28 Kontantmetod för småföretagare s. 125 om s. 38 i texten
  3. Prop. 1999/2000:2D1 Inkomstskattelagen i texten
  4. Prop. 1998/99:130 Ny bokföringslag m.m. s. 207 om s. 31 · s. 207 om s. 98 · s. 207 om s. 103 · s. 231 om s. 34 · och 1 till i texten
  5. Prop. 1993/94:99 om ny mervärdesskattelag s. 310 i texten

Visa alla 22

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. NJA 2004 s. 777 om s. 33 i texten